Prop. 1985/86:67

Regeringens proposition 1985/86:67

med vissa bestämmelser om

svenskundervisning för vuxna invandrare 1985/86:67

Regeringen
föreslår riksdagen all anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprolokollet
den 14 november 1985.

På
regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Lennart
Bodström

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
proposifionen föreslås dels en lag om grundläggande svenskundervisning för
invandrare dels en lag om ledighet för grundläggande svenskundervisning för
invandrare. Vidare redovisas förslag till statsbidragssystem för grundläggande
svenskundervisning för vuxna invandrare samt vissa förslag om särskilda
bestämmelser för påbyggnadsundervisning i svenska för invandrare i
studieförbund. Det sker i enlighet med vad som aviserades i propositionen
(1983/84:199) om svenskundervisning för vuxna invandrare (UbU 1984/85:6, rskr
77).

Slutligen
föresläs vissa konsekvensändringar i vuxenulbildningslagen (1984:1118), i kommunalskaltelagen
(1928: 370) saml i lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Den
nya lagstiftningen saml övriga bestämmelser föreslås träda i kraft den 1 juli
1986.

1 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 67

Prop. 1985/86:67
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 november 1985

Närvarande:
statsrådet I. Carlsson, ordförande och statsråden Feldt, Sigurdsen, Gustafsson,
Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Bodslröm, Göransson, Gradin, Dahl, R.
Carlsson, Holmberg, Hellström, Johansson, Hulterström, Lindqvist.

Föredragande:
statsråden Bodström och Leijon

Proposition med vissa bestämmelser om svenskundervisning
för vuxna invandrare

Statsråden
anmäler sina förslag. Anförandena och förslagen redovisas i underprolokollen för
utbildnings-resp. arbetsmarknadsdepartementet.

Statsrådet
Bodslröm hemställer alt regeringen i en proposition föreslår riksdagen atl
antaga de förslag som han och statsrådet Leijon har lagt fram.

Regeringen
ansluter sig lill föredragandenas överväganden och beslutar all genom
proposition föreslå riksdagen atl antaga de förslag som föredragandena har
lagt fram.

Regeringen
beslutar att de anföranden och förslag som redovisas i underprotokollen skall
bifogas propositionen som bilaga 1 och 2.

Bilagal Prop.
1985/86:67

Utbildningsdepartementet

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 november 1985 Föredragande:
statsrådet Bodslröm

Anmälan till proposition med vissa bestämmelser om
svenskundervisning för vuxna invandrare

1 Inledning

Riksdagen
har fattat beslul om den framlida utformningen av svenskundervisningen för
vuxna invandrare (prop. 1983/84:199, UbU 1984/85:6, rskr 77).

Enligt
beslutet skall den nuvarande försöksverksamheten med svenskundervisning för
vuxna invandrare (sfi) ersättas med etl nytt syslem den 1 juli 1986.

Innebörden
i riksdagens beslul är i korthet följande.

Sfi
skall anordnas i form av grundläggande svenskundervisning (grund-sfi) och påbyggnadsundervisning
(påbyggnads-sfi). Staten kommer all få ett ramansvar för sfi.

Kommunerna
kommer atl få ett lagstadgal ansvar för all grund-sfi anordnas. Undervisningen
skall kunna anordnas både av kommunen själv och, på kommunens uppdrag, av
studieförbund och folkhögskolor.

Påbyggnads-sfi
skall erbjudas antingen inom studieförbund eller inom arbetsmarknadsutbildningen
(AMU).

Den
som efter grund-sfi fortsätter lill AMU skall kunna få sin påbyggnads-sfi i
samband med utbildning inom AMU, medan övriga erbjuds påbyggnads-sfi i
studiecirkelform hos studieförbunden i huvudsak enligt de allmänna regler som
gäller för sludiecirkelverksamhet.

Del
genomsnitUiga antalet studietimmar i sfi bör vara 700. Därav bör genomsnittligt
500 limmar avse grund-sfi för dem som fortsätter i påbyggnads-sfi inom
studieförbund. För dessa bör påbyggnads-sfi omfatta genomsnittligt 200 timmar.
För dem som får sin påbyggnads-sfi inom AMU bör grund-sfi omfatta
genomsnittligt 400 timmar och påbyggnads-sfi inom AMU genomsnittligt 300
timmar.

Deltagare
i grund-sfi skall få studiesociall stöd motsvarande den timersättning som
utgår till deltagarna i grundvux. Sådan timersättning skall dock inte utgå lill
de deltagare i grund-sfi som ännu inte fält uppehållstillstånd.

Invandrare,
som är anställda, skall ha lagsladgad rätt till ledighet vid deltagande i grund-sfi.

Deltagare
i påbyggnads-sfi i studieförbund skall kunna fä limstudieslöd

Prop.
1985/86:67 enligt bestämmelserna för sådant stöd. Dellagarna i påbyggnads-sfi
inom AMU skall få utbildningsbidrag under studierna. Undervisningen skall vara
kostnadsfri för deltagarna för såväl grund- sfi som påbyggnads-sfi.

För
grund-sfi skall utgå statsbidrag till kommunerna, som läcker de genomsnittliga
kostnaderna. För påbyggnads-sfi i sludiecirkelform skall statsbidrag utgå
enligt de regler som gäller för övrig sludiecirkelverksamhet. För påbyggnads-sfi
inom AMU skulle tillämpas de för denna ulbild-ningsform gällande villkoren.

I
propositionen förordade statsrådet Gradin alt regeringen senare skulle
återkomma lill riksdagen dels med förslag om lag om kommunernas uppgifter i fräga
om grundläggande svenskundervisning, dels med förslag om lag om ledighet vid
dellagande i grundläggande svenskundervisning. Hon förordade även att
regeringen senare skulle återkomma lill riksdagen med förslag till närmare
utformning av statsbidragssystem för grund-sfi.

I
propositionen anmäldes också all en organisationskommitté för del fortsatta arbetet
inför genomförandet av reformen skulle tillsättas med uppgift atl närmare
planera och lägga fram förslag om reformens genomförande.

Statsrådet
Hjelm-Wallén har — efter bemyndigande av regeringen den 14 februari 1985 -
tillsatt en sådan organisationskommitté (Dir. 1985:3)(1). Organisationskommittén
har inkommit med dels förslag till lag om grundläggande svenskundervisning för
invandrare, dels förslag lill statsbidragssystem för giund-sfi, dels också
förslag lill vissa särskilda bestämmelser för påbyggnads-sfi inom
studieförbund.

I
det följande kommer jag atl redovisa förslag fill lag om grundläggande svenskundervisning
för invandrare, förslag till lag om ändring i vuxenulbildningslagen
(1984:1118), förslag fill lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)
förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, förslag
till statsbidragssystem för grund-sfi samt vissa förslag om särskilda
bestämmelser för påbyggnads-sfi i studieförbund.

Jag har vid utformningen
av mina förslag samrått med statsrådet Gradin.

Statsrådet
Leijon kommer i det följande att redovisa förslag lill lag om ledighet för
grundläggande svenskundervisning för invandrare.

Till
protokollet i detta ärende bör fogas organisationskommitténs förslag lill lag
om grundläggande svenskundervisning för invandrare som underbilaga 1.5,
organisationskommitténs förslag till statsbidragssystem för grund-sfi som underbUaga
1.6 saml organisationskommitténs förslag om påbyggnadsundervisning i sfi som
underbilaga 1.7.

(1)
Vid tidpunkten för avlämnande av förslagen statssekreteraren Erland Ringborg, ordförande,
direktören Sune Eriksson, departementsrådet Lars Göransson, generalsekreteraren
Jan-Sture Karlsson, departementsrådet Stig Lundström, ombudsmannen Kurt Stern
och departementssekreteraren Ulla Warolén.

2 Allmän motivering

2.1 Utformningen av lagregleringen

Prop. 1985/86:67

Mitt
förslag: Kommunens skyldigheter i fråga om grund-sfi anges i en särskild lag.
Följdändringar görs i vuxenutbildningslagen (1984:1118), kommunalskaltelagen
(1928:370) och lagen (1962:318) om allmän försäkring.

Kommitténs
förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Skäl
för mitt förslag: I vuxenutbildningslagen (1984:1118) finns dels en allmän
bestämmelse om atl kommuner och landsfingskommuner skall verka för alt vuxna
deltar i utbildning, dels grundläggande bestämmelser om grundutbildning för
vuxna (grundvux), kommunal vuxenutbildning (kom-vux) och statens skolor för
vuxna. I och för sig talar principiella skäl för alt alla bestämmelser om
vuxenutbildning i lagens form samlas i en gemensam lag. Som kommer att framgå skiljer
sig dock de regler som bör gälla för grund-sfi på så många punkter från
reglerna för övrig vuxenutbildning att det är olämpligt all foga in
bestämmelserna om grund-sfi i vuxenutbildningslagen. Bestämmelserna om grund-sfi
bör i stället ges i en särskild lag. Vuxenutbildningslagen bör i 1 kap. 5 §
tillföras en bestämmelse med upplysning om denna lag. 13 kap. 5 §
vuxenutbildningslagen bör andra stycket upphävas eftersom det inte erfordras.
Samtidigt bör uttrycket svenska som främmande språk i första styckel ersättas
med termen svenska som andra språk (se prop. 1984/85:100 bil. 10 s. 96 och
109). I samband med dessa ändringar i vuxenutbildningslagen bör en justering
göras i lagens 6 kap. 5 §. Såsom framgår av motiven (prop. 1984/85:37 s. 38) avses
paragrafen gälla även grundvux. Detta bör klargöras i paragrafens första
stycke.

Av
författningstekniska skäl föranleder lagen om grund-sfi en ändring i lagen
(1975:160) med bemyndigande att meddela föreskrifter om kommuns och
landstingskommuns medverkan i utbildning. Förslag lill denna ändring kommer alt
läggas fram i samband med annat ändringsförslag, som föranleds av prop.
1985/86:10 om ny skollag m. m.

Riksdagen
har beslutat att del studiesociala stödet i samband med grund-sfi - timersättning
— skall motsvara den fimersättning som utgår vid grundvux (prop. 1983/84:199 s.
31 och UbU 1984/85:6 s. 17). Ändringar bör därför göras i anvisningarna till 32
§ kommunalskaltelagen (1928:370) samt i 3 kap. 5 § och i 11 kap. 2 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring. Kompletteringen i 3 kap. 5 § lagen om allmän
försäkring lar sikte på att den som redan är etablerad i arbetslivet och har en
fastställd sjukpenninggrundande inkomst inte skall få denna sänkt i samband
med grund-sfi. En ändring bör även göras i 37 § 1 mom. taxeringslagen
(1956:623). Förslag till sådan ändring kommer atl läggas fram i annat
sammanhang.

Prop.
1985/86:67 3.2 Upprättade lagförslag

I
enlighet med vad jag nu anfört har inom utbildningsdepartementet upprättals
förslag fill

1.
lag om grandläggande
svenskundervisning för invandrare,

2.
lag om ändring i vuxenulbildningslagen
(1984:1118),

3.
lag om ändring i kommunalskaltelagen
(1928:370).

4.
lag om ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring.

Jag
har beträffande utformningen av lagförslaget under 3 samrått med chefen för
finansdepartementet och beträffande utformningen av lagförslaget under 4 med
chefen för socialdepartementet.

Lagförslagen
under 1, 2 och 4 kräver inte lagrådels hörande. Lagförslaget under 3 är av så
enkel beskaffenhet att lagrådets hörande av denna anledning inte behövs.

Förslagen
b()r fogas till protokollet som underbilagor 1.1-1.4.

2.3 Specialmotivering till förslaget till lag om
grundläggande svenskundervisning för invandrare

Organisationskommittén
har utarbetat lagförslag och kommentarer till detta. Kommitténs förslag överenstämmer
i allt väsentligt med milt förslag.

AUmänna
föreskrifter

1 §
Varje kommun har skyldighet att se lill alt grundläggande svenskundervisning
för invandrare anordnas för de personer över 16 år som anges i 5§.

Med
grundläggande svenskundervisning för invandrare avses undervisning som syftar fill
alt ge nykomna vuxna invandrare allmänna kunskaper i svenska språk«;t och om
det svenska samhället.

Undervisningen
skall erbjudas så snart som möjligt efter invandrarens ankomst lill Sverige.

Första
stycket

Enligt
riksdagsbeslut (prop. 1983/84:199 s.37 och UbU 1984/85:6 s. 19) skall skyldigheten
för kommunerna alt se lill alt grund-sfi anordnas regleras i lag. I skyldigheten
att anordna ligger all undervisningen skall erbjudas och genomföra.;. De personer
över 16 år som kommunens skyldighet avser anges i 5 §. Jag vill i detta
sammanhang erinra om att del finns särskilda regler för ulomnordiska gästsluderande,
dvs. medborgare i andra länder än Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge
som studerar eller avser att studera i Sverige och som inte har för avsikt alt
bosätta sig i Sverige efter avslutad utbildning (SFS 1985:681).

Andra
och tredje styckena

I
andra stycket anges syftet med utbildningen. Utformningen följer riksdagsbeslutet
(prop. 1983/84:199 s. 15 och UbU 1984/85:6 s. 7).Grund-sfi är

ett
led i introduktionen lill svenska förhållanden och i samhällets samlade Prop.
1985/86:67 ansträngningar att erbjuda nykomna invandrare särskilda mottagnings-former.
Kommunen skall därför enligt tredje styckel erbjuda undervisningen så snart
som möjligt efter invandrarens ankomst till Sverige. Uttalanden i samma
riktning gjordes i prop. 1983/84:199 s. 18 och UbU 1984/85:6 s. 15. Jag är
medveten om atl del i vissa fall på grund av praktiska svårigheter, t. ex. med
att finna lärare eller få lill stånd fungerande undervisningsgrupper, kan
dröja innan undervisningen anordnas. För atl resurserna skall kunna utnyttjas effekfivl
måste undervisningen i grund-sfi bedrivas i grupp. I kommuner med mer begränsad
invandring kan den situafionen uppstå att enskilda invandrare får vänta pä sin
svenskundervisning tills del finns förutsättningar för all starta en grupp.
Utgångspunkten bör dock vara alt undervisningen skall komma lill stånd snarast
möjligt.

Frågan
om undervisningens uppläggning som dellidssludier med spridning till flera av
veckans dagar kontinuerligt under året utan längre avbrott för lov har
behandlats i prop. 1983/84:199, s. 24. Jag avser atl senare återkomma till
regeringen med förslag lill bestämmelser i detta avseende.

2
§ Den nämnd som kommunen bestämmer skall ha huvudansvaret för undervisningen
i kommunen.

Enligt
prop. 1983/84:199 s. 22 bör frågan om vilken kommunal förvaltning som bör få
huvudansvaret för undervisningen bedömas med hänsyn lill de lokala
förutsättningarna.

Anordnare
m.m.

3
§ Grundläggande svenskundervisning för invandrare kan anordnas

1.
av en kommun,

2.
på uppdrag av en kommun, av en
lokalavdelning av ett studieförbund som uppbär statsbidrag för sin verksamhet,

3.
på uppdrag av en kommun, av en
statsunderstödd folkhögskola.

Vid
behov skall kommunen samarbeta med andra kommuner i fräga om anordnande av undervisningen.

Första
stycket

Enligt
riksdagsbeslutet (UbU 1984/85:6 s. 11) kan grund-sfi anordnas både av kommunen
själv inom den egna utbildningsorganisationen - den kommunala
vuxenutbildningen - och, på kommunens uppdrag, av studieförbund och folkhögskolor.

Reglerna
för den kommunala utbildningen för vuxna - komvux och grundvux - kan i stor
utsträckning inte tillämpas för grund-sfi. Detta gäller t. ex. reglerna i fråga
om organisation, statsbidrag och läroplan. Inte heller de regler om uppdragsutbildning
som finns i vuxenutbildningslagen (1984:1118) eller de som föreslås i prop.
1984/85:195 om uppdragsutbildning är tillämpliga på grund-sfi.

Jag
anser därför alt grund-sfi inte bör anordnas inom den kommunala utbildningen
för vuxna (komvux och grundvux). Däremot bör undervis-

Prop.
1985/86:67 ningen, kjnna anordnas / anslutning till den. Syftet med detta är då
att göra det möjligt för kommunerna alt för grund-sfi använda tillgängliga resurser
i sin skolorganisation

Enligt
min mening bör det emellertid också vara möjligt för kommunen all anordna grund-sfi
frislående från vuxenulbildningsorganisalionen i övrigt. En sådan frislående
kommunal utbildningsorganisation får då byggas upp efter förutsättningarna i
varje kommun.

När
grund-sfi anordnas genom ett studieförbund eller en folkhögskola skall det
enligt min mening vara fråga om en lokalavdelning av ett studieförbund som uppbär
statsbidrag för sin verksamhet resp. en folkhögskola som är statsunderstödd.

Del
är enligt min uppfattning naturligt atl kommunen vid sitt val av utbildningsanordnare
tar hänsyn till den sakkunskap och erfarenhet som finns tillgänglig. Som
utbildningsutskottet uttalade (UbU 1984/85: 6 s. Il) bör kommunen också ta
hänsyn till invandrarnas egna önskemål. De prakfiska förutsättningarna för
detta varierar dock självfallet från kommun lill kommun. Jag anser del inte
möjligt alt precisera närmare hur delta skall ske och föreslär inte heller alt
någon särskild bestämmelse härom tas in i lagen.

Andra
stycket

Kommuner
med liten invandring kommer troligen ofta atl ha små möjligheter att på egen
hand anordna grund-sfi. Denna kan i sådana fall t. ex. anordnas av en annan
kommun eller på kommunernas gemensamma uppdrag av ett studieförbund eller en
folkhögskola.

4 §
Undervisningen skall anordnas pä de villkor som följer av denna lag

och andra föreskrifter och beslul som meddelas av regeringen eller den

myndighet som regeringen besiämmer.

Med
föreskrifter avses t. ex. förordningar om statsbidrag och läroplan. Enligt
riksdagsbeslut (prop. 1983/84:199 s. 15 och UbU 1984/85:6 s. 7) skall del
huvudsakliga innehållet i undervisningen anges i en läroplan. Den skall omfatta
mål och riktlinjer samt fastställas av regeringen. På uppdrag av regeringen har
skolöverstyrelsen (SÖ) utarbetat förslag lill sådan läroplan och överiämnat
detta förslag till regeringen den 14 oktober 1985.

Deltagare
m.m.

5 §
Kommunens skyldighet i fråga om anordnande av svenskundervis

ning för invandrare avser följande personer:

1.
Utländsk medborgare, som
antingen är kyrkobokförd i kommunen eller som ulan att vara kyrkobokförd,
regelmässigt vistas i kommunen efler all ha ansökt om uppehållstillstånd i
avsikt alt bosätta sig i riket. Beträifande sådan inte kyrkobokförd person
gäller dessutom att han skall ha väntal på besked om uppehållstillstånd under
minst den tid som regeringen bestämmer.

2.
Svensk medborgare, som är kyrkobokförd
i kommunen, men som fidigare har varit bosatt utom landet och som saknar
grundläggande kun-

S skaper i svenska språket.

3.
Finländsk medborgare som stadigvarande arbetar i kommunen, men Prop.
1985/86: 67 som är bosatt i Finland nära gränsen till Sverige.

Skyldigheten
gäller under det kalenderår då de som avses i första stycket l.och 2. kommer
till Sverige eller i fall som avses i 3. böqar arbeta i Sverige samt under det
närmast påföljande kalenderåret. ■ Kommunens skyldighet avser dock inte
en utländsk medborgare som har svenska, danska eller norska som modersmål eller
den som eljest har sådana kunskaper i något av dessa språk atl grundläggande
svenskundervisning inte kan anses nödvändig. Inte heller för den som är
berättigad till grundutbildning för vuxna (grundvux) enligt vuxenulbildningslagen
(1984:1118) gäller kommunens skyldighet i detta avseende.

Första
slyckel

Riksdagsbeslutet
innebär enligt min mening atl en kommun har skyldighet atl anordna grund-sfi
för de personer som anges i första slyckel (prop. 1983/84:199 s. 16-20 och UbU
1984/85:6 s. 14- 16).

Paragrafen
reglerar kommunens skyldighet beträffande de nykomna invandrarna. Kommunens
skyldighet beträffande invandrare som har boll en längre tid i landet anges i
en övergångsbestämmelse.

Enligt
riksdagsbeslutet skall en utländsk medborgare som har väntat på beslul om
uppehållstillstånd i avsevärt längre lid än fyra veckor få delta i grund-sfi.
Jag anser del rimligt atl regeringen ges möjlighet alt precisera denna
väntelid. Jag vill här erinra om atl regeringen i förordningen den 13 juni 1985
(SÖ-FS 1985:75) om ändring av vissa bestämmelser om undervisning för
invandrare i svenska språket m. m. föreskrivit all för alt få delta i sfi
enligt nuvarande ordning skall en utländsk medborgare ha uppehållstillstånd
eller ha sökt uppehållstillstånd och vänlat på besked i frågan minst två
månader. Dessutom skall polismyndighetens utredning vara slutförd.

Polisens
utredning tar, enligt vad jag erfarit, i flertalet polisdistrikt normalt ett
par månader. I vissa fall är dock väntetiden redan innan utredningen påbörjats
betydligt längre. För atl snabbi komma till rätta med polisens balanser av
asylärenden har chefen för justitiedepartementet nyligen tillsatt en
arbetsgrupp med företrädare för berörda departement och myndigheter. Gruppen
skall även lämna förslag om hur man skall kunna undvika atl balanserna på nytt
börjar växa.

Andra
styckel

Undervisningen
skall, som anförts tidigare, erbjudas så snart som möjligt efter invandrarens
ankomst till Sverige. Kommunens skyldighet att se till all undervisning kommer fill
stånd kvarstår dock enligt riksdagsbeslutet (prop. 1984/84:199 s. 17 och UbU
1984/85:6 s. 16) under hela del kalenderår under vilket en person som avses i
första stycket kommer till Sverige resp. börjar arbeta här samt under del
närmast påföljande kalenderåret. Det är givetvis angelägel all den enskilde
påbörjar undervisningen snarast möjligt. Jag förutsätter att kommunerna anstränger
sig all uppfylla sin skyldighet trots att praktiska svårigheter ibland kan
föreligga. Om av

Prop. 1985/86:67 någon anledning undervisningen för en
enskild inte skulle påbörjas under den angivna tiden är del ändå angelägel att
kommunen anordnar undervisning, även om den formella skyldigheten har upphört.
Undervisningen bedrivs emellertid då formellt inte med stöd av denna lag.

Tredje stycket

I tredje styckel undantas vissa personer från kommunens
skyldighet (se prop. 1983/84: 199 s. 18 och 25).

Information och samråd

6 § Varje kommun skall genom lämpliga åtgärder informera
de personer

som avses i 5 § om undervisningen och vilka villkor som gäller.

Enligt riksdagsbeslut skall kommunerna informera
invandrarna om deras möjligheter att få grund-sfi (prop. 1983/84:199 s. 27 och UbU
1984/85:6 s. 9). I prop. 1983/84:199 s. 27 ges exempel på hur informationsverksamheten
kan utformas. Utformningen beror på omständigheterna och kommunens bedömning av
vilka åtgärder som är lämpliga med hänsyn till de egna föi hållandena.

7 § Kommui-ien har ansvar för all samråd äger rum om en
arbetstagares

deltagande i undervisningen och undervisningens förläggning med den

berörda arbetsgivaren och den lokala arbetstagarorganisationen i förhål

lande till vilken arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal.

Enligt
riksdagsbeslut skall kommunerna samräda med arbetsgivare och fackliga
organisationer vad gäller de anställda invandrarnas dellagande i undervisningen
(prop. 1983/84:199 s. 21 och UbU 1984/85:6 s. 9). Med den lokala
arbetstagarorganisationen avses den organisation inom vars avtalsområde
arbetstagarens arbete ligger. Paragrafen reglerar kommunernas skyldighet all se
till atl samråd äger rum. Avsikten med samrådet är atl klara av de frågor som
har samband med undervisningen och dess förläggning. Del innebär bl. a. alt
kommunen redovisar sin bedömning av hur lång tid undervisningen för den berörde
arbetstagaren kan tänkas pågå. Om del inte finns särskilda skäl atl för en
enskild invandrare göra en annan bedömning, bör en utgångspunkt för denna
bedömning vara den genomsnittliga undervisningslid för grund-sfi, som jag kommmer
alt beröra i det följande. Samrådets betydelse för arbetstagarens deltagande i
undervisningen behandlas i den lag om rätt lill ledighet för grundläggande
svenskundervisning för invandrare, som statsrådet Leijon lägger fram förslag
till.

10

Avgiflsfrihel

8 § Undervisningen skall vara avgiftsfri.

Ett uttryckligt avgiftsförbud är inte nödvändigt eftersom
kommunerna ju har skyldighet atl anordna undervisningen. Jag anser dock att
frånvaron av

ett
avgifisförbud skulle kunna föranleda missförstånd. Ett avgiftsförbud Prop.
1985/86:67

finns
t. ex. också för grundvux (3 kap. 4§ vuxenutbildningslagen

(1984:1118).

Kunskapsnivå

9
§ Kommunens skyldighet i fråga om svenskundervisning upphör an-lingen när en
deltagare har de kunskaper och färdigheter som anges i föreskrifter som
meddelas av regeringen eller när deltagaren inte gör tillfredsställande
framsteg.

Enligt
riksdagsbeslut (prop. 1983/84:199 s. 23 och UbU 1984/85:6 s. 8) skall den kunskapsnivå
som deltagaren bör ha uppnått efler genomgången grund-sfi framgå av läroplanen
för grund-sfi. Med "föreskrifter som meddelas av regeringen" åsyftas
således läroplanen. När deltagaren har uppnått kunskaper och färdigheter
enligt läroplanen skall undervisningen för deltagaren upphöra. För atl dessa
kunskaper och färdigheter skall uppnås bör enligt riksdagen den genomsnitUiga undervisningsfiden
omfatta 400 fimmar för dem som övergår till AMU och 500 fimmar för övriga, dvs.
för dem som fortsätter i påbyggnadsundervisning inom studieförbunden (UbU 1984/85:
6 s. 8-9).

Många
deltagare i grund-sfi behöver god lid för atl tillgodogöra sig undervisningen.
Hänsyn måste tas lill detta. Det kan emellertid hända alt en deltagare efler en
fid inte längre gör några nämnvärda framsteg. Även om de avsedda kunskaperna
och färdigheterna inte har uppnåtts, måste undervisningen i ett sådant fall
kunna upphöra. En motsvarande föreskrift finns i vuxenutbildningslagen
(1984:1118) beträffande grundvux (3 kap. 6§).

Antagning
och avslutning

10
§ Den kommun som enligt 5 § har skyldighet att se till alt undervisning
anordnas, avgör frågor om antagning till och avslutande av grundläggande
svenskundervisning för invandrare. Beslutanderätten utövas av den nämnd som
kommunen utser.

Den
som inte antas lill undervisningen eller för vilken undervisningen förklaras
avslutad fär överklaga beslutet hos skolöverstyrelsen genom besvär.
Överstyrelsens beslut med anledning av sådana besvär får inte överklagas.

Första
stycket

Riksdagsbeslutet
innebär enligt min mening alt frågor om antagning lill

grund-sfi skall avgöras av den kommun som enligt 5 § skall se till all

undervisningen anordnas (prop. 1983/84:199 s. 21 och UbU 1984/85:6 s.

9). Enligt min uppfattning är det naturiigt att en sådan kommun avgör

frågor även om avslutande av undervisningen. Kommunen skall själv

bestämma vilken nämnd som skall fatta ifrågavarande avgöranden och har

enligt kommunallagen möjlighet alt åstadkomma etl beslulsförfarande 11

Prop.
1985/86:67 grundat på delegafion. Besluten måste givetvis utgå från de
pedagogiska bedömningar som görs av berörda lärare i grund- sfi.

Andra
slyckel

Jag
anser att del inte behövs någon formell ansökan fill grund-sfi. En motsvarighet
dll bestämmelserna om överklagande finns i vuxenulbildningslagen (1984:1118)
beträffande grundvux (3 kap. 7 §).

Ikraftträdande-
och övergångsbestämmelser

1. Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1986.

Enligt
riksdagsbeslut skall lagen träda ikraft den Ijuli 1986.

2. För
liden lill ulgången av juni 1991 gäller kommunens skyldigheter

och övriga föreskrifter i lagen även för en sådan person över 16 är som

avses i 5 § meo som har kommit till Sverige före den 1 januari 1985 eller i

fall som avses i 5 § första styckel 3 har börjat arbeta här före denna

tidpunkt. Undervisningen skall erbjudas före utgången av juni 1990 och

vara genomförd före ulgången av juni 1991.

I
denna övergångsbestämmelse anges kommunens skyldighet för de invandrare som har
vistats i Sverige under en längre lid och som har behov av grund-sfi.
Bestämmelsen följer riksdagsbeslutet där det uttalas ätt dessa personer skall
erbjudas sådan undervisning på samma villkor som nya invandrare. B<!hovet
bör kunna tillgodoses under en övergångslid av fem år från det att del nya
systemet införs (UbU 1984/85:6 s. 15-16).

Självfallet
blir behovet av grund-sfi beroende på invandrarens bakgrund vad gäller t. ex.
tidigare svenskundervisning och vislelselid i landet. Jag vill i detta
sammanhang även erinra om den bedömning av behovet av svenskundervisning för
invandrare som vistats en längre lid i Sverige som gjordes i prop. 1983/84:199 s.
18.

Kommunen
får fördela de insatser som behövs, under femårsperioden bl. a. med hänsyn fill
tillgängliga resurser.

3. Om
ett studieförbund har anordnat svenskundervisning enligt Kungl.

Maj:ts bestämmelser den 25 maj 1973 om undervisning för invandrare i

svenska språkf;l m. m. och undervisningen för en grupp har påbörjats efter

den 1 januari 1986 men inte slutförts den 30 juni 1986, skall kommunen

bereda studieförbundet tillfälle att anordna den grundläggande svenskun

dervisning för invandrare som deltagarna i den berörda gruppen bedöms ha

behov av.

För
all påbörjad svenskundervisning i lokalavdelningar av studieför

bund skall kunna fortgå utan avbrott även efter den 1 juli 1986 skall

kommunen bereda ifrågavarande lokalavdelningar fillfälle alt anordna

grundläggande svenskundervisning för de deltagare i sfi som har behov

12 därav. Kommunerna skall därvid anta deltagarna lill
undervisningen och.

efter samråd med resp.
lokalavdelning, pröva hur mycket ytterligare un- Prop. 1985/86:67 dervisning
deltagarna har behov av.

4. Under
den tid då en sådan person över 16 år som avses i 5 § genomgår

undervisning i svenska för invandrare som arbetsmarknadsutbildning gäl

ler inte denna lag under förutsättning att utbildningen har påbörjats före

den 1 juni 1986.

Chefen
för arbetsmarknadsdepartementet kommer atl föreslå alt pågående
svenskundervisning inom arbetsmarknadsutbildningen får slutföras om den har
påbörjats före den 1 juni 1986. Kommunens skyldigheter enligt denna lag bör
inte gälla under den tid en person genomgår sådan utbildning.

5. Grundläggande
svenskundervisning för invandrare får på uppdrag av

en kommun anordnas även av en AMU-myndighet under förutsättning att

undervisningen är genomförd före ulgången av juni 1987.

Riksdagens
beslut om den framlida utformningen av svenskundervisningen för invandrare
innebär att AMU efler den 1 juli 1986 endast skall anordna påbyggnads-sfi. Till
följd härav kan överlalighel med påföljande uppsägningar förutses under hösten
1986 för en del att de nuvarande sfi-lärarna inom AMU. Samtidigt kan det i
kommuner där AMU tidigare anordnat svenskundervisning övergångsvis saknas
lärare för grund-sfi. Med hänsyn härtill anser jag det lämpligt alt de
regionala AMU-myndighe-terna övergångsvis får anordna grund-sfi på uppdrag av
kommun. Undervisningen skall vara genomförd före utgången av juni 1987. Jag
anser det dock naturligt att man i första hand anlitar de anordnare som anges i
3 §, eftersom det ju är dessa som skall vara permanenta anordnare av sfi.

Jag
har i denna fråga samrått med chefen för arbetsmarknadsdepartementet.

2.4 Statsbidrag till grundläggande svenskundervisning

2.4.1
Utgångspunkter för statsbidragssystem

Enligt
riksdagens beslut med anledning av prop. 1983/84:199 (UbU 1984/85:6, rskr 77)
skall som utgångspunkter för etl statsbidragssystem fill kommunerna för grund-sfi
följande gälla.

Statsbidraget
bör vara lätt att administrera och enkelt till sin konstruktion. Det bör
därför så långt möjligt vara schabloniserat. Det schablonise-rade statsbidraget
skall täcka de genomsnittliga kostnaderna för kommunerna för administrativa
uppgifter som t. ex. information, rekrytering och samråd med studieanordnare
och parter på arbetsmarknaden saml för utgifter för lärarlöner, läromedel,
lokaler, tolkar/fackmän, fortbildning saml lönebikostnader och sociala
avgifter.

Statsbidraget bör vidare
beräknas efter en genomsnittlig gruppstorlek på

12 deltagare samt en genomsnittlig studietid om 430 undervisningslimmar

per person. 13

Prop.
1985/86:67

En grundläggande
förutsättning för statsbidragels konstruktion är atl staten har etl ansvar för
alt nya invandrare bereds möjligheter att genomgå svenskundervisning. För
invandrare som bott en längre tid i Sverige, och som har behov av
svenskundervisning, bör i undanlagsfall möjlighet ges alt delta i grund-sfi.
Det förutsätts dock att flertalet tidigare invandrare i första hand behöver
delta i påbyggnads-sfi. Behovet av grund-sfi för dessa bör vara fillgodosett
inom fem år från det alt del nya sfi-syslemet införs. Efler utgången av
femårsperioden bör regeringen och riksdagen få bedöma hur stort behovet av grund-sfi
är och vilka resurser som krävs. När slatsbi-dragsreglerna utformas bör det
övervägas om man inom ramen för ett schabloniserat statsbidragssystem även kan
täcka kostnader för de deltagare som väntar på beslut om uppehållstillstånd
och som har påbörjat grund-sfi under väntetiden och som inte får
uppehållstillstånd. När behovet av medel för sfi-undervisning prövas bör nyinvandringen
tidigast kalenderåret fön; aktuellt budgetår ligga till grund.

Organisationskommittén
har, som jag tidigare har redovisat, inkommit med förslag till
statsbidragssystem för grund-sfi.

14

2.4.2
Beräkninig av resursram för hela riket

Mitt
förslai;: Kostnadsberäkningarna bör baseras på antalet nyin-vandrade
kyrkobokförda över 16 år kalenderåret närmast före aktuellt budgetår. Frän detta
tal bör följande nyinvandrade räknas bort:

a)
utländska medborgare som har
svenska, danska eller norska som modersmål

b)
utländska medborgare som skall
få sin grundläggande svenskundervisning inom ramen för grundvux

c)
ålerinvandrare som redan har
grundkunskaper i svenska.

Kommitténs
förslag: Överenstämmer med mitt förslag.

Skäl
för mitt förslag: Genom den avräkning som görs från totalantalet kyrkobokförda
över 16 är näs överensstämmelse med de kriterier, som riksdagen i siH: nämnda beslul
har lagt fast för kommunens skyldighet atl anordna grund-sfi för invandrare. Förslagel
innebär alt den som har anlänt till landet under kalenderåret före aktuellt
budgetår men inte kyrkobok-förls under året inte ingår i underlaget för
beräkning av statsbidrag. Han eller hon kommer dock alt ingå i
beräkningsunderlaget under etl senare kalenderår om kyrkobokföring då har
skett. Antalet invandrare som kan ge underiag för statsbidrag bör läggas fast i
del årliga budgetarbetet. I budgetarbetet måste antalet kyrkobokförda
invandrare därvid baseras dels på faktiska siffror för tre kvartal, dels på en
prognos för det Qärde kvartalet. Såvitt gäller antalet utländska medborgare som
beräknas få sin svenskundervisning inom ramen för grundvux får delta antal
fastställas i det årliga budgetarbetet.

2.4.3 Beräkning av
resursram uttryckt i studietimmar för hela riket

Prop. 1985/86:67

Mitt
förslag: Resursramen för ett budgetår bör anges i anlal studietimmar och
räknas fram på följande sätt:

Antalet
nyinvandrade kyrkobokförda invandrare, som ger underlag för statsbidrag, bör
multipliceras med det genomsnittliga antalet studielimmar per grupp (430), divideral
med den genomsnittliga gruppstorleken (12).

Kommitténs
förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Skäl
för mitt förslag: I förslaget har hänsyn tagils till de riktlinjer som tidigare
har lagts fast av riksdagen beträffande dels sättet all beräkna antalet nyinvandrare
med rätt till grund-sfi, dels del beräknade genomsnittstalet studietimmar i grund-sfi,
dels den genomsnittliga gruppstorleken.

Exempel:
Om antalet kyrkobokförda nyinvandrade med rätt till grund-sfi under ett givet
kalenderår uppgår lill 11000 blir antalet stalsbidragsbe-rättigade timmar
påföljande budgetår följande: 11000 x 430 / 12 = 394166 studietimmar.

2.4.4
Resursram

Mitt
förslag: Resursramen uttryckt i studietimmar skall vara en totalram för hela
riket. Regeringen bör inhämta riksdagens bemyndigande alt få justera antalet sludieUmmar
utifrån del faktiska antalet kyrkobokförda nyinvandrade kalenderåret före
aktuellt budgetår.

Kommitténs förslag:
Resursramen uttryckt i studietimmar skall vara en totalram som inte får
överskridas. Om det visar sig atl nyinvandringen under del berörda budgetåret
markant överskrider vad som beräknats måste emellertid ytterligare medel kunna
anvisas. Om en sådan utökning medges bör det prövas om basen för antalet
kyrkobokförda nyinvandrade skall räknas ned med motsvarande tal i nästkommande
budgetarbete jämfört med vad som annars skulle gälla.

Skäl för mitt förslag: Den
resursram som fastställs får ses som uttryck för den ambition statsmakterna har
för ett visst budgetår att ge grund-sfi dels för tidigast föregående kalenderår
kyrkobokförda nyinvandrade, dels för invandrare som väntar på
uppehållstillstånd, dels - i undanlagsfall - för invandrare som boll en längre
lid i Sverige. Såvitt gäller resurser fill grund-sfi för sistnämnda grupp
utöver vad denna resursram möjliggör vill jag anföra följande.

Organisationskommittén
har i sin anslagsframställning för budgetåret 1986/87 redovisat att SÖ i samråd
med organisationskommittén f. n. bereder frågan om förutsättningarna för en
kartläggning av tidigare invandrades

15

Prop.
1985/86:67

behov
av bl. a. grund-sfi. Kommittén har med hänsyn till den osäkerhet som råder om
behovet av bl. a. grund-sfi för tidigare invandrade avstått från all för
budgetåret 1986/87 föreslå särskilda resurser för detta ändamål. Frågan bör,
när närmare kunskaper vunnits om behovet, las upp på nytt i samband med
budgetarbetet inför budgetåret 1987/88. Jag delar organisationskommitténs
uppfattning på denna punkt.

Som
jag tidigare har redogjort för beräknas i budgetarbetet antalet studielimmar
utifrån bl. a. antalet kyrkobokförda nyinvandrade kalenderåret före aktuellt
budgetår och baseras delvis på en prognos. Därför bör, enligt min mening,
regeringen inhämta riksdagens bemyndigande atl få justera antalet studielimmar
utifrån det faktiska antalet kyrkobokförda nyinvandrade under foregående
kalenderår. Jag kommer i dét följande att redovisa förslag om hur resursramen
skall fördelas på kommunerna. Enligt min bedömning kommer de studietimmar som
kommunerna kommer atl disponera för grund-sfi all i flertalet fall svara mot
det faktiska behovet. Om invandringen skulle öka väsentligt mellan två år är
jag beredd atl föreslå regeringen att på tilläggsbudget föreslå riksdagen en
höjning av resursramen. Härigenom säkerställs att kommunerna snabbi kan få
ersättning för den undervisning av kyrkobokförda invandrare som de har genomfört.
I likhet med vad organisationskommittén har föreslagit bör del därvid prövas
om basen för antalet kyrkobokförda nyinvandrade skall räknas ned med
motsvarande tal i nästkommande budgetarbete jämfört med vad som annars skulle
gälla.

16

2.4.5
Bidrag per studietimme

Mitt
förskig: För varje studietimme bör utgå ett statsbidrag som fastställs för
varje budgetår.

Kommitténs
fiirslag: Överensstämmer med milt förslag.

Skäl
för mitt förslag: Enligt riksdagens beslul bör statsbidraget lill kommunerna
för grund-sfi lämnas för administrativa uppgifter som t. ex. information,
rekrytering och samråd med sludieanordnarna och parter på arbetsmarknaden samt
för uppgifter för lärariöner, läromedel, lokaler, tolkar/ fackmän, fortbildning
samt lönebikostnader och sociala avgifter.

Jag avser att i samband
med beredningen av budgetpropositionen för budgetåret 19;S6/87 återkomma till
regeringen med förslag om bidrag per studietimme.

2.4.6 Fördelning av
resursramen för hela riket på kommuner

Prop.
1985/86:67

Mitt
förslag: För varje kommun beräknas antalet nyinvandrade kyrkobokförda över 16
år kalenderåret före aktuellt budgetår. På sätt som gäller vid beräkning av
resursramen för hela riket räknas följande bort:

a) utländska
medborgare som har svenska, danska eller norska

som modersmål

b) ålerinvandrare
som redan har grundkunskaper i svenska.

Frän delta tal skall därefter räknas bort samma procentandel, som

har
beräknats för hela riket, för sådana utländska medborgare som förutsätts få sin
svenskundervisning inom ramen för grundvux. En resursram uttryckt i
studietimmar räknas därefter fram för varje kommun på samma sätt som
föreslagils för hela riket. 90 % av sålunda beräknat antal studielimmar utgör
kommunens kvot inom vilken kommunen garanteras statsbidrag för genomförd
verksamhet.

Det
ankommer på SÖ att fastställa varje kommuns kvot.

Varje
kommun fär därefter - upp lill sin kvot - för varje kvartal i efterskott
rekvirera statsbidrag för avrundat 36 studietimmar (= 430/12) för varje
nytillkommande deltagare som har påböijat grund-sfi i kommunen under kvartalet.

Motsvarande
resurs skall utgå även fill sådan kommun, som inte anordnar grund-sfi inom den
egna kommunen, men som har sett till alt undervisningen ordnas på annat sätt
för sina invandrare.

Differensen
mellan summan av kommunernas kvoter och riksramen disponeras av SÖ efter
samråd med statens invandrarverk för att fördelas till kommuner med särskilda
behov av ytterligare sludieUmmar.

Om
antalet invandrare som ger underlag för statsbidrag är minst 6 och mindre än 12
i en kommun, kan kommunen, om den anordnar grund-sfi inom kommunen, få
statsbidrag för (12 x 36) = avrundat 430 studietimmar under budgetåret även om
del totala antalet deltagare i grund-sfi är mindre än 12. Antalet deltagare
som påbörjar grund-sfi skall dock vara lägst sex från den egna kommunen.

I den mån en
kommun inte bedömer sig kunna utnyttja hela sin kvot bör resterande antal
timmar kunna fördelas av SÖ till andra kommuner, som visat sig ha behov av
ytterligare studietimmar.

Kommitténs
förslag: Den angivna totalramen fördelas på kommuner av SÖ och SIV enligt
följande:

75 % av totalramen
fördelas efter rekvisition lill berörda kommuner med utgångspunkt i antalet nyinvandrade
kyrkobokförda över 16 år kalenderåret före (norrmän och danskar borträknade),
minskal med den procentandel som beräknats för avräkning för grundvux och för ålerinvandrare
som har grundkunskaper i svenska. Hänsyn måste även las fill antalet finlandssvenskar
vid den schablonmässiga reduceringen. Resursen utgår i

17

Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 67

Prop.
1985/86: 67 förskott med 1/4 per kvartal. Resterande 25 % fördelas av SÖ efter
samråd med SIV på särskild framställning från resp. kommun. Del ankommer då på
varje kommun, som önskar ytterligare resurser, att redovisa sina skäl härför.

Skäl
för mitt förslag: Det nya systemet för sfi innebär en helt ny ordning och några
erfarenheter som kan läggas till grund för att utforma det finns inte. I delta
läge är det vanskligt atl från början konstruera ett statsbidragssystem för grund-sfi
som i sig förenar garantier för all kostnadsutvecklingen hålls under kontroll
och för att de samlade resurserna utnyttjas på etl rationellt sätt med det inte
minst för kommunerna naturliga kravet på administrafiv enkelhet. Jag har för
min del i den situationen och mot bakgrund av behovet atl undvika ökade
statsutgifter valt all prioritera etl system som garanterar både
kostnadskontroll och ett rationellt utnyttjande av resurserna. Det nu
redovisade förslagel ger fullgoda garantier för atl den av regering och riksdag
fasfiagda totalramen för grund-sfi inte överskrids. Samtidigt får kommunerna i
god lid kännedom om inom vilken resursram varje kommun garanteras statsbidrag
för genomförd grund- sfi.

Genom
att SÖ behåller en del av totalramen för senare fördelning möjliggörs ett
snabbt tillskoll av studiefimmar lill de kommuner som kan påvisa särskilda
behov. Likaså bör den möjlighet till omfördelning av fimmar mellan kommunerna,
som jag har föreslagit, bidra till att totalramen kan utnyttjas på ett
rationellt sätt.

Jag
går så över till vissa enskildheter i mitt förslag. Organisationskommittén har
föreslagit att 75 % av totalramen skall fördelas av SÖ på kommunerna ned utgångspunkt
i det antal nyinvandrade kyrkobokförda över 16 år i varje kommun, som kan ge
underlag för statsbidrag. Statsbidrag skall utgå efter rekvisition med 1/4 i
förskoll per kvartal. Resterande 25 % skall fördelas av SÖ efter samråd med SIV
på särskild framställning från resp. kommun. För att få del av sistnämnda
resurs skall kommunen redovisa sina skäl härför.

Jag
har vid mina överväganden funnit det angelägel alt varje berörd kommun redan
vid budgetårels början har kännedom om den absoluta merparten av de
studielimmar kommunen kan disponera för grund-sfi under budgetåiet. Jag bedömer
därför att den av kommittén föreslagna procentsatsen för direkt fördelning på
kommunerna är för lågt satt. I stället bör en kvot, beräknad utifrån 90 % av
antalet slalsbidragsberättigande timmar, fastställas för varje kommun. Inom
ramen för denna garanteras kommunen att få statsbidrag för genomförd
verksamhet.

Även
i milt förslag disponerar SÖ vissa resurser att efter samråd med SIV fördela fill
kommuner med särskilda behov. Bland omständigheter som bör kunna läggas lill
grund för fördelningen av dessa resurser kan nämnas:

- Överenskommelse
om mottagande av flyktingar kan ha träffats mellan

kommunen och SIV för aktuellt kalenderår med åtaganden för kom

munen som väsentligt överstiger dem som gjorts för kalenderåret före.

- Antalet
nyinvandrade kyrkobokförda som är berättigade all delta i

18 grundvux i kommunen kan ha visat sig vara
väsentligt lägre än vad som

beräknats
som riksgenomsnitt.

- Del
kan i kommunerna finnas invandrare som har genomgått hela eller Prop.
1985/86:67

del av grund-sfi under den tid de vänlat på beslut om uppehållstillstånd

men
sedermera inte har erhållit sådant fillstånd.

-
Kommuner med en nyinvandring om
minst 6 och mindre än 12 personer bör kunna få resurser som motsvarar upp lill
en grupp om 12 om antalet deltagare som påbörjar grund-sfi är minst 6 från den
egna kommunen. Vid bedömningen av behovet av sådana extra resurser skall dock
hänsyn las till de eventuella deltagare från annan kommun för vilka statsbidrag
utgår i annan ordning.

-
Kommunen har många tidigare
invandrade med behov av grund-sfi som vill delta i undervisningen.

Som
jag tidigare har föreslagit bör i systemet finnas en möjlighet fill omfördelning
av resurser mellan kommunerna. För all en sådan omfördelning skall vara möjlig
måste SÖ få information dels om påbörjad undervisning, dels om planerad. Mot
bl. a. den bakgrunden kan jag inte biträda kommitténs förslag om all
statsbidrag, såvitt gäller 75 % av totalramen, skall utgå i förskott lill
kommunerna med 1/4 per kvartal utan krav på redovisning för genomförd
verksamhet i annat fall än då ytterligare resurser begärs. Jag anser i stället
atl varje kommun i efterskott - upp lill sin kvot - bör få rekvirera
statsbidrag för 36 studietimmar för varje ny deltagare som har påbörjat
undervisningen under kvartalet.

2.5 Vissa förslag till regler för statsbidrag till
studiecirklar i påbyggnads-sfi inom studieförbund

2.5.1
Utgångspunkt

Riksdagen
har i sitt fidigare nämnda beslut fastställt atl påbyggnads- sfi inom
studieförbund skall genomföras i princip enligt de regler som gäller för den
allmänna studiecirkelverksamheten i förordningen (1981:518) om statsbidrag till
studiecirklar m. m. Riktlinjer och regler för undervisningen av del slag som
kommer att gälla för grund- sfi bör i enlighet härmed inte finnas för påbyggnads-sfi
i studieförbund. Dellagarna i undervisningen bör dock ha inhämtat kunskaper och
färdigheter motsvarande dem som ges i grund-sfi.

Enligt
riksdagens beslut skall statsbidraget konstrueras pä samma sätt som gäller för
allmänna studiecirklar med det undantaget all undervisningen skall vara
kostnadsfri för deltagaren. Studiecirklarna avses få någon form av schablon-
och filläggsbidrag.

Frågan
om behovet av särskilda regler för påbyggnads-sfi i studieförbund i
förhållande till övrig sludiecirkelverksamhet borde beredas i anslutning till
den närmare utformningen av statsbidragssystemet för sfi.

Organisafionskommiltén
har, som tidigare redovisats, inkommit till regeringen med förslag om
särskilda bestämmelser för påbyggnads-sfi inom studieförbund.

Jag
kommer i del följande att, med utgångspunkt i kommitténs förslag, redovisa
förslag om sådana bestämmelser.

19

Prop.
1985/86:67 2.5.2 Ändamålet med undervisningen

Mitt
förslag: Ändamålet med påbyggnads-sfi inom studieförbund läggs, lill skillnad
mot vad som gäller för andra studiecirklar, fast i bestämmelserna om påbyggnads-sfi
i studieförbund.

Kommitténs
förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Skäl
för mitt förslag: Samhällets insatser för sfi omfattar såväl grund-sfi som påbyggnads-sfi.
Påbyggnads-sfi skall därvid ge invandraren fördjupade kunskaper och
färdigheter i svenska språket och om del svenska samhället. Ändamålet med
undervisningen är således att ge kunskaper och färdigheter som bygger vidare pä
de grundläggande kunskaper invandraren redan har. Någon lillämpningsbar
bestämmelse om sådant ändamål finns inte i beslämmelserna för den allmänna
studiecirkel verksamheten.

2.5.3
Studieplaner

Mitt
förslag: Det skall ankomma på skolöverstyrelsen att efter samråd med siudieförbunden
utarbeta föreskrifter för studieplaner i påbyggnads-sfi.

Kommitténs
förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Skäl
för mitt förslag: Enligt gällande bestämmelser skall varje studiecirkel ha en
studieplan som skall vara godkänd av studieförbundet. Uppläggningen av och innehållet
i studiecirklar framgår således av studieplaner och arbetsplaner som fastställs
av studieförbunden.

För
alt garantera atl studiecirklarna ges ett innehåll som ligger i linje med de
ändamål för verksamheten, som jag tidigare har redovisat, bör det ankomma på SÖ
all efler samråd med siudieförbunden utfärda föreskrifter för studieplaner i påbyggnads-sfi.
Atl dessa föreskrifter följs bör vara etl villkor för alt statsbidrag skall
lämnas. Av SÖ: s föreskrifter skall därvid framgå alt påbyggnads-sfi skall
bygga pä de kunskaper och färdigheter som invandraren fått i grund-sfi eller
motsvarande. Därigenom läggs fast atl innehållet i påbyggnads-sfi ligger på en
nivå som klart skiljer undervisningen från grund-sfi.Del bör därefter ankomma
på varje studieförbund alt godkänna studieplanerna.

2.5.4
Organisation

Mitt förslag:
Bestämmelserna för de allmänna studiecirklarna om studietimmar, studieveckor
och sammankomster skall inte gälla för påbyggnads-sfi i studieförbund.

20

Kommitténs förslag:
Överensstämmer med mitt förslag.

Skäl
för mitt förslag: För den allmänna studiecirkelverksamheten gäller följande:

Varje
studiecirkel skall omfatta minst 15 studielimmar.

Studietiden
skall fördelas på minst fyra studieveckor.

För
en studiecirkel får medräknas högst två sammankomster per studie-vecka och inte
mer än tre, i vissa fall fyra, studietimmar vid varje sammankomst.

I
likhet med kommittén finner jag all dessa bestämmelser inte bör gälla för påbyggnads-sfi.
Utgångspunkten för min bedömning har därvid varit alt studierna skall kunna
organiseras på sätt som liknar grund- sfi och som lar hänsyn lill eventuella behov
av all utbildningen blir snabbt genomförd. Det bör ankomma på studieförbunden
alt själva utforma studiemas organisation.

Riksdagen har i sitt
beslut lagt fast all de sludiesociala frågorna i påbyggnads-sfi får lösas på
för de aktuella utbildningsformerna vanligt sätt. För påbyggnads-sfi i
studieförbund innebär detta all dellagarna kan få limstudieslöd enligt beslämmelserna
för sådant stöd.

Vad
jag här har föreslagit beträffande utbildningens organisation bör enligt min
mening inte föranleda någon ändring i de studiesociala villkoren.

Prop.
1985/86:67

2.5.5
Statsbidragsfrågor

Mitt
förslag: För varje studietimme i påbyggnads-sfi bör utgå ett schablonbidrag.
Nivån på detta bidrag bör fastställas för varje budgetär. Motsvarande skall få
gälla antalet studietimmar för vilka detta schablonbidrag bör utgå. Som
beräkningsgrund bör gälla alt den genomsnittliga gruppstorleken är 10 och
antalet studiefimmar i genomsnitt 200. Det bör ankomma på SÖ att fördela
antalet studietimmar på studieförbunden i förhållande lill del genomsnittliga
antalet stalsbidragsberätligade studietimmar i sfi under de tre senaste budgetåren.
Timstudieslöd skall kunna utgå vid dellagande i undervisningen i vissa fall.

Kommitténs förslag: Överensstämmer
med mitt förslag.

Skäl för mitt förslag:
Enligt gällande bestämmelser utgår statsbidrag lill studieciklar i form av
schablonbidrag och lilläggsbidrag. Enligt riksdagens beslul bör statsbidraget lill
påbyggnads-sfi i studieförbund beräknas så alt studiecirklarna kan erbjudas
utan avgift för dellagarna. Det bör också enligt beslutet utgå i form av
schablonbidrag och lilläggsbidrag på sätt som gäller den allmänna sludiecirkelverksamheten.

I likhet med kommittén
finner jag del föga rationellt med ett syslem med schablonbidrag och lilläggsbidrag
för påbyggnads-sfi i studieförbund. Ett sådant system, skulle enligt min
mening, orsaka administrafivt merarbete. Jag förordar därför att statsbidrag
utgår i form av ett enda schablonbidrag, som medger all undervisningen kan ges
kostnadsfritt till deltagarna.

21

Prop.
1985/86:67 Jag avser alt i samband med beredningen av
budgetpropositionen för

budgetåret
1986/87 återkomma lill regeringen med förslag om nivån på detta schablonbidrag saml
om del antal studiefimmar för vilket bidrag bör utgå.

Såvitt
gäller den genomsnittliga gruppstorieken 10 vid beräkning av statsbidrag har
jag utgått ifrån att enligt nu gällande regler för sfi (K.Br. 1973-05-25 om
vissa bestämmelser om undervisning för invandrare i svenska språket m. m.)
skall en studiecirkel, endast om särskilda skäl föreligger, starta med lägre
antal deltagare än 10. Enligt vad jag har erfarit, har antalet deltagare per
studiecirkel i sfi i siudieförbunden under den senaste femårsperioden varit i
genomsnitt 10,3.

Det
bör ankomma på SÖ all fördela antalet studietimmar på studieförbunden i
förhållande fill det genomsnittliga antalet slatsbidragsberättigade studiefimmar
i sfi under de tre senaste budgetåren.

Jag
delar även kommitténs uppfattning alt det är rimligt att studieförbunden vid
sin fördelning av statsbidrag till lokalavdelningarna själva hittar sådana
fördelningsnycklar som tar hänsyn lill de varierande kostnaderna på olika
orter.

För
deltagare i studiecirklar med lilläggsbidrag kan timstudieslöd utgå till den
som förlorar arbetsinkomst. Del faktum atl statsbidraget fill påbyggnads-sfi i
studieförbund föreslås utgå endast i form av schablonbidrag fär, enligt min
mening, inte innebära att timstudiestöd inte kan utgå. Bestämmelserna för timstudiestöd
bör därför som en konsekvens ändras så att deltagare i påbyggnads-sfi kan få limstudieslöd
vid förlorad arbetsförtjänst trots alt lilläggsbidrag inte utgår.

3 Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att dels anta förslagen till

1.
lag om grundläggande
svenskundervisning för invandrare,

2.
lag om ändring i
vuxenutbildningslagen (1984:1118),

3.
lag om ändring i kommunalskaltelagen
(1928:370),

4.
lag om ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring, dels

5.
godkänna vad jag har föreslagit
beträffande statsbidragssystem för ijrundläggande svenskundervisning för
invandrare (avsnitt 2.4.2, 2.4.3, 2.4.4, 2.4.5 och 2.4.6),

6.
godkänna vad jag har föreslagit
beträffande statsbidrag lill studiecirklar i påbyggnads-undervisning i svenska
för invandrare (avsnitt 2.5.2, 2.5.3, 2.5.4 och 2.5.5).

22

Underbilaga 1.1 Prop. 1985/86: 67 Propositionens lagförslag

Förslag till

Lag om grundläggande svenskundervisning för invandrare

Härigenom
föreskrivs följande.

Allmänna
föreskrifter

1 §
Varje kommun har skyldighet atl se lill alt grundläggande svenskun

dervisning för invandrare anordnas för de personer över 16 år som anges i

5§.

Med
grundläggande svenskundervisning för invandrare avses undervisning som syftar
till att ge nykomna vuxna invandrare allmänna kunskaper i svenska språket och
om det svenska samhället.

Undervisningen
skall erbjudas så snart som möjligt efter invandrarens ankomst fill Sverige.

2 §
Den nämnd som kommunen besiämmer skall ha huvudansvaret för

undervisningen i kommunen.

Anordnare
m.m.

3 §
Grundläggande svenskundervisning för invandrare kan anordnas

1.
av en kommun,

2.
på uppdrag av en kommun, av en
lokalavdelning av ett studieförbund som uppbär statsbidrag för sin verksamhet,

3.
på uppdrag av en kommun, av en
statsunderstödd folkhögskola.

Vid
behov skall kommunen samarbeta med andra kommuner i fråga om anordnande av
undervisningen.

4 §
Undervisningen skall anordnas på de villkor som följer av denna lag

och andra föreskrifter och beslul som meddelas av regeringen eller den

myndighet som regeringen bestämmer.

Deltagare
m.m.

5 §
Kommunens skyldighet i fråga om anordnande av svenskundervis

ning för invandrare avser följande personer:

1.
Ufiändsk medborgare, som
antingen är kyrkobokförd i kommunen eller som utan att vara kyrkobokförd,
regelmässigt vistas i kommunen efler atl ha ansökt om uppehållsfillstånd i
avsikt att bosätta sig i riket. Beträffande sådan inte kyrkobokförd person
gäller dessutom att han skall ha väntat på besked om uppehållstillstånd under
minst den fid som regeringen bestämmer.

2.
Svensk medborgare, som är kyrkobokförd
i kommunen, men som tidigare har varit bosatt utom landet och som saknar
grundläggande kunskaper i svenska språket.

3.
Finländsk medborgare som
stadigvarande arbetar i kommunen, men som är bosatt i Finland nära gränsen till
Sverige.

Skyldigheten
gäller under det kalenderår då de som avses i första styckel

l.och 2.kommer till Sverige eller i fall som avses i 3. börjar arbeta i

Sverige samt under det närmast påföljande kalenderåret. 23

Prop. 1985/86:67 Kommunens
skyldighet avser dock inte en utländsk medborgare som

har svenska, danska eller norska som modersmål eller den
som eljest har sådana kunskaper i något av dessa språk all grundläggande
svenskundervisning inte kan anses nödvändig. Inte heller för den som är
berättigad lill grundutbildning för vuxna (grundvux) enligt vuxenulbildningslagen
(1984:1118) gäller kommunens skyldighet i delta avseende.

Information och samråd

6
§ Varje kommun
skall genom lämpliga åtgärder informera de personer som avses i 5 :j om
undervisningen och vilka villkor som gäller.

7
§ Kommunen har
ansvar för all samråd äger rum om en arbetstagares deltagande i undervisningen
och undervisningens förläggning med den berörda arbel5;givaren och den lokala arbelslagai-organisalionen
i förhällande lill vilken arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal.

Avgiflsfrihel

8 § Undervisningen skall vara avgiftsfri.

Kunskapsnivå

9 § Kommunens skyldighet i fråga om svenskundervisning
upphör an

tingen när en deltagare har de kunskaper och färdigheter som anges i

föreskrifter som meddelas av regeringen eller när deltagaren inte gör

tillfredsställande framsteg.

Antagning och avslutning

10 § Den koinmun som enligt 5 § har skyldighet atl se fill
att undervis

ning anordnas, avgör frågor om antagning till och avslutande av grundläg

gande svenskundervisning för invandrare. Beslutanderätten utövas av den

nämnd som kommunen utser.

Den som inte antas till undervisningen eller för vilken
undervisningen förklaras avslutad får överklaga beslutet hos skolöverstyrelsen
genom besvär. Överstyrelsens beslul med anledning av sådana besvär får inte
överklagas.

1.
Denna lag
träder i kraft den 1 juli 1986.

2.
För liden lill
utgången av juni 1991 gäller kommunens skyldigheter och övriga föreskrifter i
lagen även för en sådan person över 16 år som avses i 5 § men som har kommit
till Sverige före den 1 januari 1985 eller i fall som avses i 5 § första styckel
3 har börjat arbeta här före denna tidpunkt. Undervisningen skall erbjudas före
utgången av juni 1990 och vara genomförd före ulgången av juni 1991.

3.
Om ett
studieförbund har anordnat svenskundervisning enligt Kungl. Maj:ls bestämmelser
den 25 maj 1973 om undervisning för invandrare i svenska språket m. m. och
undervisningen för en grupp har påbörjats efter den 1 januari 1986 men inte
slutförts den 30 juni 1986, skall kommunen bereda studieförbundet fillfälle att
anordna den grundläggande svenskundervisning för invandrare som dellagarna i
den berörda gruppen bedöms ha behov av.

4. Under den lid då en
sådan person över 16 år som avses i 5 § genomgår

24 undervisning i svenska för invandrare som
arbetsmarknadsutbildning gäl-

ler inte denna lag under
förutsättning att utbildningen har påbörjats före Prop. 1985/86:67 den Ijuni
1986.

5.
Grundläggande svenskundervisning för invandrare får på uppdrag av en kommun
anordnas även av en AMU-myndighet under förutsättning att undervisningen är
genomförd före utgången av juni 1987.

25

Prop. 1985/86:67

Underbilaga
1.2 Propositionens lagförslag

Förslag till

Lag om ändring i vuxenutbildningslagen (1984:1118)

Härigenom
föreskrivs att 1 kap. 5 §, 3 kap. 5 § och 6 kap. 5 § vuxenutbildningslagen
(1984:1118) skall ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Grundläggande
föreskrifter om vissa andra former av vuxenutbildning än sådana som avses i
2-4 §§ finns i andra författningar än denna lag.

Grundläggande
föreskrifter om vissa andra former av vuxenutbildning än sådana som avses i
2-4 §§ finns i lagen (0000:000) om grundläggande svenskundervisning för invandrare
och i andra författningar.

Om en elev i grundvux har bristfälliga kunskaper i
svenska språket, får undervisningen meddelas på elevens eget språk, om eleven
önskar del. Sådan undervisning skall kompletteras med undervisning i svenska
som främmande språk inom grundvux.

Undervisning
i grundvux får inie inräknas i undervisning i svenska för invandrare enligt
lagen (1972:650) om rätt liU ledighet och lön vid deltagande i svenskundervisning
för invandrare.

Om en elev
i grundvux har bristfälliga kunskaper i svenska språket, får undervisningen
meddelas på elevens eget språk, om eleven önskar det. Sådan undervisning skall
kompletteras med undervisning i svenska som andra språk inom grundvux.

Detta
undantag från ersällningskyldighet gäller dock inte, om hemkommunen eller
hemlandstingskommunen innan eleven togs emot bereddes tillfälle att yttra sig
lill den mottagande kommunen eller landstingskommunen och därvid inte
framförde någon sådan invändning.

26

Hemkommunen
eller hemlandstingskommunen är inte skyldig alt betala interkommunal
ersättning, om eleven mycket väl hade kunnat delta i samma slags utbildning i komvux
som anordnas av hemkommunen eller hemlandstingskom-munen.

Hemkommunen
eller hemlands-tingskommunen är inte skyldig all betala interkommunal
ersättning, om eleven mycket väl hade kunnat delta i grundvux eUer samma slags
utbildning i komvux som anordnas av hemkommunen eller hemlandstingskommunen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

Underbilaga 1.3 Prop. 1985/86:67 Propositionens lagförslag

Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)

Härigenom
föreskrivs att punkt 12 av anvisningarna fill 32 § kommunalskattelagen (1928:
370) skall ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

Anvisningar

fill
32 §

12.'
Sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, lagen (1954:243) om
yrkesskadeförsäkring, lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, lagen
(1977:265) om stafiigt personskadeskydd och lagen (1977:267) om
krigsskadeersättning till sjömän utgör skattepliktig intäkt av Ijänst om
sjukpenningen grundas på inkomst, som hänför sig till tjänst och för sig eller
tillsammans med annan sjukpenninggrundande inkomst uppgår till 6000 kronor
eller högre belopp för år. Till intäkt av tjänst hänföres under nämnda
förutsättningar också ersättning enligt lagen (1956:293) om ersättning åt
smittbärare saml annan lag eller författning, som utgått annorledes än på
grund av försäkring, som nyss sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i
arbete eller på grund av militärtjänstgöring.

Föräldrapenning
och vårdbidrag enligt lagen om allmän försäkring utgör skattepliktig intäkt av ijänst,
dock ej sådan del av vårdbidrag som utgör ersättning för merkostnader.

Timstudiestöd,
inkomslbidrag Timstudiestöd, inkomstbidrag

och
vuxenstudiebidrag enligt slu- och vuxenstudiebidrag enligt stu

diestödslagen (1973:349), ulbild- diestödslagen (1973:349), utbild

ningsbidrag för doktorander och ningsbidrag för doktorander, limer-

timersättning vid grundläggande sättning vid grundutbildning för

utbildning för vuxna räknas som vuxna (grundvux) och limersätl-

skattepliktig intäkt av tjänst. ning vid grundläggande svenskun-

dervisning
för invandrare räknas som skattepliktig intäkt av ijänst.

Dagpenning
från erkänd arbetslöshetskassa, kontant arbetsmarknadsstöd, statsbidrag
motsvarande dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa eller kontant
arbetsmarknadsstöd som lämnas lill arbetslös som startar egen rörelse,
ersättning enligt 14 och 15 §§ lagen (1983:1070) om arbete i ungdomslag hos
offentlig arbetsgivare samt stöd enligt 6 § förordningen (1983:1079) om
statsbidrag lill verksamheten med ungdomslag, m. m. räknas som skallepliklig
intäkt av tjänst.

Dagpenning
vid utbildning och tjänstgöring inom totalförsvaret räknas som skatleplikfig
intäkt av tjänst.

Delsamma
gäller dagpenning och sfimulansbidrag, vilka enligt av regeringen eller av
statlig myndighet meddelade bestämmelser utgå till deltagare i
arbetsmarknadsutbildning saml med dem i fråga om sådana bidrag likställda.

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1986 och tillämpas första gången vid 1987 års
taxering.

'
Senaste lydelse 1984:839. 27

Prop. 1985/86: 67 Underbilaga 1.4

Propositionens lagförslag

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs atl 3 kap. 5 § och 11 kap. 2 § lagen
(1962: 381) om allmän försäkring' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

5§

Den allmänna försäkringskassan skall i samband med
inskrivning av en försäkrad besluta om den försäkrades tillhörighet lill
sjukpenningförsäkringen. I fråga om en försäkrad som avses i 1 § skall kassan
samtidigt fastställa den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst. Av beslutet
skall framgå i vad män den sjukpenninggrundande inkomsten är atl hänföra lill
anställning eller lill annat förvärvsarbete. Beslul om tillhörighet till
sjukpenningförsäkringen skall omprövas

a)
när kasscin
fått kännedom om att den försäkrades inkomstförhållanden undergått ändring av
betydelse för rätlen fill sjukpenning eller för sjukpenningens storlek,

b)
när
förtidspension enligt denna lag beviljas den försäkrade eller redan utgående
sådan pension ändras med hänsyn lill ändring i den försäkrades förmåga eller inöjlighel
alt bereda sig inkomst genom arbete, saml

c)
när delpension
enligt särskild lag beviljas den försäkrade eller redan utgående sådan pension
ändras med hänsyn lill ändring i den försäkrades arbets- och inkomstförhållanden.

Ändring skall i fall som avses i första stycket a) ej ske
förrän 30 dagar efter del försäkringskassan fått kännedom om inkomsländringen.
Ändring skall i annat fall ske så snart anledning lill ändringen uppkommit.

Den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten får ej i
annat fall än som avses i första slyckel b) eller c) sänkas under tid då den
försäkrade

1.
bedriver studier,
för vilka han uppbär studiehjälp, studiemedel eller särskilt vuxensludiestöd
enligt studiestödslagen (1973:349), studiestöd enligt lagen (1983:1030) om
särskilt vuxensludiestöd för arbetslösa eller bidrag enligt förordningen
(1976:536) om utbildningsbidrag för doktorander,

2.
bedriver
studier, för vilka han 2.genomgår
grundutbildning för uppbär limersättning enligt förord- vuxna (grtmdvux) eller grundläg-ningen
(1976:327) om timersättning gande svenskundervisning för invid grundutbildning för vuxna, vandrare och uppbär limersättning

för studierna,

3.
är inskriven
vid arbetsmarknadsinsfitul eller efler förmedling av en arbetsmarknadsmyndighet
genomgår yrkesutbildning,

4.
är gravid och
avbryter eller inskränker sill förvärvsarbete tidigast sex månader före barnels
födelse eller den beräknade fidpunkten härför,

' Lagen omtryckt 1982:120.

28 Senaste lydelse 1985:87.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1985/86: 67

5. är helt eller delvis ledig från förvärvsarbete för vård
av barn, om den försäkrade är förälder lill barnet eller likställs med förälder
enligt 1 § lagen (1978:410) om rätt lill ledighet för vård av barn, m. m. och
barnet inte har fyllt ett år. Motsvarande gäller vid adoption av barn som ej
fyllt tio år eller vid mottagande av sådant barn i avsikt all adoptera det, om
mindre än ett år har förflutit sedan den försäkrade fick barnet i sin vård.

Om den försäkrade i fall som avses i tredje slyckel 1)
bedriver studier som beräknas pågå minst sex månader, skall försäkringskassan,
vid sjukdom under utbildningstiden, beräkna sjukpenningen på en sjukpenninggrundande
inkomst som har fastställts på grundval av enbart den inkomst av eget arbete
som den försäkrade kan antas få under denna lid.

11 kap.

2§

Med inkomst av anställning avses den lön i pengar eller
naturaförmåner, i form av kost, bostad eller bil, som en försäkrad har fält
såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänsl. Till sådan inkomst räknas
dock inte från en och samme arbetsgivare utgiven lön som under ett är ej
uppgått lill 1000 kronor. I fråga om arbete som har utförts utomlands bortses
vid beräkningen av pensionsgrundande inkomst från sådana lönetillägg som
betingas av ökade levnadskostnader och andra särskilda förhållanden i
sysselsättningslandet. Såsom inkomst av anställning anses även

a)
sjukpenning
enligt denna lag eller lagen (1976: 380) om arbelsskadeför-säkring eller
motsvarande ersättning som utgår enligt annan författning eller pä grund av
regeringens förordnande, i den mån ersättningen träder i stället för försäkrads
inkomst såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst,

b)
föräldrapenning,

c)
vårdbidrag
enligt 9 kap. 4 §, i den mån bidraget inte är ersättning för merkostnader,

d) dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa,

e) kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om
kontant ar

betsmarknadsstöd ,

f) utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning och
yrkesinriktad

rehabilitering i form av dagpenning,

g) timstudiestöd, inkomslbidrag och vuxenstudiebidrag
enligt studie

stödslagen (1973:349),

h) delpension enligt lagarna (1975: 380) och (1979:84) om
delpensionsförsäkring,

i) dagpenning lill värnpliktiga och vapenfria ijänsleplikliga
under repeti-lionsutbildning, frivilliga som genomgår utbildning under
krigsförbands-övning eller särskild övning inom värnpliklsutbildningen, läkare
under försvarsmedicinsk tjänstgöring saml civilförsvarsplikliga,

j) utbildningsbidrag för doktorander,

k) timersättning vid grundlag- k) fimersättning vid grundutbild-

gande
utbildning för vuxna, ning
för vuxna (grundvux) och vid

grundläggande svenskundervisning för invandrare,

1) livränta enligt 4 kap. lagen (1976: 380) om
arbetsskadeförsäkring eller motsvarande livränta som bestäms med tillämpning av
sagda lag,

Senaste lydelse 1984:671. 29

Prop.
1985/86:67 m) från Sveriges författarfond och konstnärsnämnden
utgående bidrag

som
ej är alt hänföra lill inkomst av annat förvärvsarbete enligt 3 §, i den mån
regeringen så förordnar.

I
fråga om ersättning i pengar eller naturaförmåner som sägs i första slyckel för
arbete som någon utfört för någon annans räkning utan all vara anställd i
dennes tjänsl gäller i fillämpliga delar beslämmelserna i 3 kap. 2 § andra slyckel.

Vid
beräkning av inkomst av anställning skall hänsyn las lill lön eller annan
ersättning, som den försäkrade har fåll från en arbetsgivare, som är bosatt
utom nket eller är utländsk juridisk person, endast i fall dä den försäkrade
sysselsatts här i riket eller tjänstgjort som sjöman ombord på svenskt handeisfartyg.
Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön till svenska medborgare, om
svenska staten eller, där lönen härtör från utländsk juridisk person, en
svensk juridisk person, som äger ett bestämmande inflytande över den utländska
juridiska personen, enligt av riksförsäkringsverket godtagen förbindelse har
all svara för lilläggspensionsavgif-len.

Hänsyn
skall ej heller las till lön eller annan ersättning frän främmande makts
beskickning eller lönade konsulat här i riket eller frän arbetsgivare, som
tillhör sådan beskickning eller sådant konsulat och som inte är svensk
medborgare. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön fill svensk
medborgare eller till den som utan atl vara svensk medborgare är bosalt i riket,
om en utländsk beskickning här i riket enligt av riksförsäkringsverket
godtagen förbindelse har att svara för lilläggspensionsavgiften.

Den
som åtagit sig förbindelse enligt tredje eller fjärde stycket skall anses såsom
arbetsgivare.

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1986.

30

Underbilaga 1.5 Prop.
1985/86: 67

Organisationskommitténs för sfi förslag till lag om
grundläggande svenskundervisning för invandrare

AUmän
föreskrift

1 §
Varje kommun har skyldighet att se till att grundäggande svenskun

dervisning för invandrare anordnas för de personer över 16 år som anges i

5§.

Med
grundläggande svenskundervisning för invandrare avses undervisning som syftar
till att ge nykomna vuxna invandrare allmänna kunskaper i svenska språket och
om det svenska samhället.

Undervisningen
skall erbjudas så snart som möjligt efter invandrarens ankomst fill Sverige.

Anordnare

2 §
Grundläggande svenskundervisning för invandrare kan anordnas

1.
av en kommun,

2.
på uppdrag av en kommun, av en
lokalavdelning av etl studieförbund som uppbär statsbidrag för sin verksamhet,

3.
på uppdrag av en kommun, av en
statsunderstödd folkhögskola.

Vid
behov skall kommunen samarbeta med andra kommuner i fräga om anordnande av
undervisningen.

3
§ Den nämnd som kommunen
bestämmer skall ha huvudansvaret för undervisningen i kommunen.

4
§ Undervisningen skall anordnas
på de villkor som följer av denna lag och andra föreskrifter och beslut som
meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Deltagare
m.m.

5 §
Kommunens skyldighet i fråga om anordnande av svenskundervis

ning för invandrare avser följande personer:

1.
Utländsk medborgare, som anfingen
är kyrkobokförd i kommunen eller som ulan att vara kyrkobokförd regelmässigt
vistas i kommunen efter att ha ansökt om uppehållstillstånd i avsikt atl
bosätta sig i riket. Beträffande sådan inte kyrkobokförd person gäller
dessutom att han skall ha väntat på besked om uppehållstillstånd under minst
den tid som regeringen bestämmer.

2.
Svensk medborgare, som är kyrkobokförd
i kommunen, men som tidigare varit bosatt utom landet och som saknar
grundläggande kunskaper i svenska språket.

3.
Finländsk medborgare som
stadigvarande arbetar i kommunen, men som är bosatt i Finland nära gränsen lill
Sverige.

Skyldigheten
gäller under det kalenderår som personer som avses i första slyckel kommer till
Sverige samt under påföljande kalenderår.

Kommunens
skyldighet avser dock inte en utländsk medborgare som

har svenska, danska eller norska som modersmål. Den avser inte heller

den som har sådana kunskaper i något av de nyss nämnda språken att

grundläggande svenskundervisning inte kan anses nödvändig. Inte heller

för den som genomgår grundutbildning för vuxna (grundvux) enligt vuxen

ulbildningslagen (1984:1118) gäller kommunens skyldighet i detta avseende. 31

Prop. 1985/86:67 Information och samråd

6
§ Varje kommun
skall genom lämpliga åtgärder informera de personer som avses i 5 § om
undervisningen och vilka villkor som gäller.

7
§ Kommunen har
ansvar för alt samråd äger rum med berörd arbetsgivare och berörda
arbetstagarorganisationer om en arbetstagares deltagande i undervisningen,
innan arbetstagaren påbörjar undervisningen.

Avgiflsfrihel

8 § Undervisningen skall vara avgiftsfri.

Kunskapsnivå

9 § Kommunens skyldighet i fräga om svenskundervisning
upphör an-

lingen när en deltagare har de kunskaper och färdigheter som anges i

föreskrifter som meddelas av regeringen eller när deltagaren inte gör

fillfredsställande framsteg.

Antagning och avslutning

10 § Den kommun som avses i 5 § avgör frågor om antagning
fill och

avslutande av grundläggande svenskundervisning för invandrare. Beslu

tanderätten utövas av den nämnd som kommunen utser.

Den vars ansökan om antagning avslås eller för vilken
undervisningen förklaras avslutad får överklaga beslutet hos skolöverstyrelsen
genom besvär. Överistyrelsens beslul med anledning av sådana besvär får inte
överklagas

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

2.
För tiden fram lill
ulgången av juni 1991 gäller kommunens skyldigheter och övriga föreskrifter i
lagen även för en sådan person över 16 år som avses i 5 § men som har kommit
till Sverige före den 1 januari 1985. Undervisningen skall erbjudas före
utgången av juni 1990 och vara genomförd före ulgången av juni 1991.

3.
Om ett
studieförbund har anordnat svenskundervisning enligt Kungl. Maj:ts bestämmelser
den 25 maj 1973 om undervisning för invandrare i svenska språket m. m. och
undervisningen för en grupp har påbörjats efler den 1 januari 1986 men inte
slutförts den 30 juni 1986, skall kommunen bereda studieförbundet tillfälle all
anordna den grundläggande svenskundervisning för invandrare enligt denna lag
som deltagarna i den berörda gruppen bedöms ha behov av.

Kommentarer till lagutkastet 1§

Första styckel:

Enligt riksdagens beslul (prop. 1983/84:199 s. 37 och UbU
1984/85:6 s. 19)

skall skyldigheten för kommunerna atl se fill att grundläggande svenskun

dervisning för invandrare anordnas regleras i lag. I skyldigheten all anord

na ligger alt undervisningen skall erbjudas och genomföras. De personer

32 över 16 år som kommunens skyldighet
avser anges i 5 §. Kommittén vill i

detta
sammanhang erinra om atl det finns särskilda regler för utomnor- Prop.
1985/86: 67 diska gästsluderande dvs. medborgare i andra länder än Sverige, Danmark,
Finland, Island och Norge som studerar eller avser att studera i Sverige och
som inte har för avsikt all bosätta sig i Sverige efter avslutad utbildning
(SFS 1985:681).

Andra
och tredje styckena

I
andra stycket anges syftet med utbildningen. Utformningen följer riksdagsbeslutet
(prop. 1983/84:199 s. 15 och UbU 1984/85:6 s. 7). Grundläggande
svenskundervisning för invandrare är ett led i introduktionen till svenska
förhållanden och i samhällets samlade ansträngningar all erbjuda nykomna
invandrare särskilda moltagningsformer. Kommunen skall därför enligt tredje
stycket erbjuda undervisningen så snart som möjligt efler invandrarens ankomst
till Sverige. Uttalanden i samma riktning gjordes i prop. 1983/84:199 s. 18 och
UbU 1984/85:6 s. 15. Kommittén är medveten om att del i vissa fall på grund av
praktiska svårigheter, t. ex. med att finna lärare eller att få lill stånd
fungerande undervisningsgrupper, kan dröja innan undervisningen anordnas.
Utgångspunkten bör dock vara atl undervisningen skall komma till stånd snarast
möjligt.

2§

Första
stycket

Enligt
riksdagsbeslutet (UbU 1984/85:6 s. 11) kan grundläggande svenskundervisning för
invandrare anordnas både av kommunen själv inom den egna
utbildningsorganisationen — den kommunala vuxenutbildningen -och, på kommunens
uppdrag, av studieförbund och folkhögskolor.

Kommittén
har funnit att reglerna för den kommunala vuxenutbildningen — komvux och grundvux
- i stor utsträckning inte kan tillämpas för grundläggande svenskundervisning
för invandrare. Detta gäller t. ex. reglerna i fråga om organisation,
statsbidrag och läroplan. Inte heller de regler om uppdragsutbildning som finns
i vuxenutbildningslagen (1984:1118) eller de som föreslås i prop. 1984/85:195
om uppdragsutbildning är tillämpliga på grundläggande svenskundervisning för
invandrare.

Kommittén
anser därför atl grundläggande svenskundervisning för invandrare inte bör
anordnas inom den kommunala vuxenutbildningen. Däremot bör undervisningen
kunna anordnas /' anslutning till den så att lärare och andra resurser
utnyttjas också för den grundläggande svenskundervisningen för invandrare.
Enligt kommitténs mening bör det emellertid också vara möjligt för kommunen all
anordna undervisningen fristående från vuxenulbildningsorganisafionen i övrigt.

När
grundläggande svenskundervisning anordnas genom ett studieförbund eller en
folkhögskola skall det enligt kommitténs uppfattning vara fråga om ett sådant
studieförbund som har lokalavdelningar som anordnar stalsbidragsberätligade
studiecirklar resp. en sådan folkhögskola som är statsunderstödd.

Det
är enligt kommitténs uppfattning naturligt alt kommunen vid sitt val 33

3
Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 67

Prop.
1985/86:67 av utbildningsanordnare tar hänsyn till den sakkunskap och
erfarenhet som finns i kommunen. Som utbildningsutskottet uttalade (UbU
1984/85:6 s. 11) bör kommunen också ta hänsyn till invandramas egna önskemål.
De praktiska förut sättningarna för detta varierar dock självfallet från kommun
fill kommun. Kommittén har inte ansett del möjligt att precisera närmare hur
detta skall ske och föreslår inte heller alt någon särskild bestämmelse härom
tas in i lagen.

Andra
stycket

Kommuner
med liten invandring kommer troligen ofta att ha små möjligheter att på egen
hand anordna grundläggande svenskundervisning. Den bör i sådana fall kunna
anordnas av en annan kommun eller på kommunernas gemensamma uppdrag av ett
studieförbund eller en folkhögskola.

3§

Enligt
prop. 1983/84:199 s. 22 bör frågan om vilken kommunal förvaltning som bör få
huvudansvaret för undervisningen bedömas med hänsyn fill de lokala förutsäU:ningama.
Kommittén delar denna uppfattning.

Första
stycket

Riksdagsbeslutet
innebär enligt kommitténs mening alt en kommun har skyldighet att anordna
svenskundervisning för de personer som anges i första stycket (prop.
1983/84:119 s. 16-20 och UbU 1984/85:6 s. 14- -16).

Paragrafen
reglerar kommunens skyldighet beträffande de nykomna invandrarna. Kommunens
skyldighet beträffande invandrare som bott en längre tid i landet anges i en
övergångsbestämmelse.

Enligt
riksdagsbeslutet skall en utländsk medborgare som väntat på beslul om
uppehållstillstånd i avsevärt längre tid än fyra veckor få delta i
grundläggande svenskundervisning för invandrare. Kommittén anser det rimligt
att regeiingen ges frihet alt precisera denna väntetid.

Andra
styckel

Undervisningen
skall, som framkommit tidigare, erbjudas så snart som

möjligt efter invandrarens ankomst till Sverige. Kommunens skyldighet att

se till alt undervisning kommer till stånd kvarstår dock enligt riksdagsbe

slutet (prop. 1983/84:199 s. 17 och UbU 1984/85:6 s. 16) under hela det kalen

derår under vilket en person som avses i första stycket kommer till Sverige

resp. börjar arbeta här saml under påföljande kalenderår. Del är givetvis

angeläget all den enskilde påböijar undervisningen snarast möjligt. Kom

mittén förutsätter alt kommunerna anstränger sig att uppfylla sin skyldig

het trots att praktiska svårigheter ibland kan föreligga. Om av någon

anledning undervisningen för en enskild inte skulle påbörjas under den

angivna tiden är det ändå angeläget att kommunen anordnar undervisning,

34 även om den formella skyldigheten upphör.

Tredje
stycket Prop. 1985/86:67

I
tredje stycket undantas vissa personer från kommunens skyldighet, (se prop.
1983/84:199 sid 18 och 25)

7§

Enligt
riksdagsbeslutet skall kommunerna samråda med arbetsgivare och fackliga
organisationer vad gäller de anställda invandrarnas deltagande i undervisningen
(prop. 1983/84:199 s. 21 och UbU 1984/85:6 s. 9). Paragrafen reglerar
kommunernas skyldighet att se till alt samråd äger rum. Avsikten med samrådet
är att klara av de frågor som har samband med undervisningen och dess
förläggning.

Inom
arbetsmarknadsdepartementet utarbetats en särskild lag om rätt lill ledighet
vid grundläggande svenskundervisning för invandrare. Denna lag behandlar frågor
som hänger samman med ledigheten.

9§

Enligt
riksdagsbeslut (prop. 1983/84:199 s. 23 och UbU 1984/85:6 s. 8) skall den
kunskapsnivå som deltagaren bör ha uppnått efter genomgången grundläggande
svenskundervisning för invandrare framgå av läroplanen för den grundläggande
svenskundervisningen. Med "föreskrifter som meddelas av regeringen"
åsyftas således läroplanen. När deltagaren har uppnått kunskaper och färdigheter
enligt läroplanen skall undervisningen för deltagaren upphöra. För att dessa
kunskaper och färdigheter skall uppnås bör enligt riksdagen den genomsnittliga undervisningsfiden
omfatta 400 timmar för dem som kommer atl uppfylla kriterierna för AMU och 500 fimmar
för dem som fortsätter i påbyggnadsundervisning inom studieförbunden (UbU
1984/85:6 s. 8-9).

Många
deltagare i grundläggande svenskundervisning för invandrare behöver god tid för
alt fillgodogöra sig undervisningen. Hänsyn måste tas till detta. Det kan
emellertid hända alt en deltagare trots intensifierade insatser inte längre gör
några nämnvärda framsteg. Även om de avsedda kunskaperna och färdigheterna inte
uppnåtts, måste undervisningen i ett sådant fall kunna upphöra. En motsvarande
föreskrift finns i vuxenulbildningslagen (1984:1118) beträffande
grundutbildning för vuxna (grundvux) (3 kap. 6 §).

10 §

Första
stycket

Riksdagsbeslutet
innebär enligt kommitténs mening atl frågor om antag

ning till grundläggande svenskundervisning för invandrare skall avgöras av

den kommun som enligt 5 § skall se lill att undervisningen anordnas

(prop. 1983/84:199 s. 21 och UbU 1984/85:6 s. 9). Enligt kommitténs uppfatt

ning är del naturligt all en sådan kommun avgör frågor även om avslutande

av undervisningen. Kommunen skall själv bestämma vilken nämnd som

skall fatta ifrågavarande avgöranden och har enligt kommunallagen möjlig

het att åstadkomma etl beslutsförfarande grundat pä delegation. Besluten

får givelvis utgå från de pedagogiska bedömningar som görs av lärare i

grundläggande svenskundervisning. 35

Prop. 1985/86:67 Andra stycket

En
motsvarighet till bestämmelserna om överklagande finns i vuxenutbildningslagen
(1984:1118) beträffande grundutbildning för vuxna (grundvux) (3 kap. 7 §).

Övergångsbestämmelsen
punkt 2

I
denna övergångsbestämmelse anges kommunens skyldighet för de invandrare som
vistals i Sverige under en längre tid och som har behov av grundläggandi;
svenskundervisning för invandrare. Bestämmelsen följer riksdagsbeslutet där det
uttalas att dessa personer skall erbjudas sådan undervisning på samma villkor
som nya invandrare. Behovet bör kunna tillgodoses under en övergångstid av fem
är frän del atl det nya systemet införs (UbU 1984/85:6 s. 15-16).

Kommunen
får fördela de insatser, som behövs under femårsperioden bl. a. med hänsyn till
tillgängliga resurser.

Övergångsbestämmelsen
punkt 3

För
att påbörjad svenskundervisning för invandare (sfi) i lokalavdelningar av
studieförbund skall kunna fortgå ulan avbrott även efter den Ijuli 1986 föreslår
kommittén all kommunen bereder ifrågavarande lokalavdelningar tillfälle att
anordna grundläggande svenskundervisning för de deltagare i sfi som har behov
därav. Kommunerna bör därvid anta deltagarna till undervisningen och, efter
samråd med resp. lokalavdelning, pröva hur mycket ytterligare undervisning
deltagarna har behov av.

36

UnderbUaga
1.6

Prop.
1985/86:67

Organisationskommitténs för sfi förslag till statsbidragskonstruktion
för grund-sfi

Medel
för grund-sfi i hela riket beräknas i budgetpropositionen inför varje budgetär.
Beräkningen utgår från antalet nyinvandrade kyrkobokförda över 16 år
kalenderåret före aktuellt budgetär. Från detta tal räknas bort följande som
inte skall anses ha rätt lill grund-sfi:

a)
utländska medborgare som har
svenska, danska eller norska som modersmål

b)
utländska medborgare som skall
få sin svenskundervisning inom ramen för grundvux

c)
ålerinvandrare som redan har
grundkunskaper i svenska.

Den
totala andel som borträknas justeras för varje budgetår utifrån vunna erfarenheter.

I
anslagsframställningen får medelsbehovet beräknas på grundval av
invandringssiffrorna det kalenderår som slutar etl och ett halvt år före del
budgetär som beräkningarna avser. I budgetarbetet i regeringskansliet fär siffrorna
justeras utifrån invandringen del därpå följande kalenderåret. Exemplifierat på
situationen inför budgetåret 1986/87 innebär detta följande .

Om
basen för år 1984 blir 15000 kyrkobokförda nyinvandrade räknas en resursram,
uttryckt i studiefimmar, fram på följande sätt. 15000 * 430 / 12 = 537500 studielimmar.
Om varje studietimme ger ett statsbidrag om a kr. blir ramen uttryckt i kronor
537500 a kr. Bidraget uttryckt per elev blir då 537500 a / 15000 = 36 a.
Bidraget per grupp om 12 blir dä 12 * 36 a = 432 a. Bidraget per studietimme
bör alltid ligga fast under budgetåret.

Denna
resursram skall vara en totalram för hela riket som inte får överskridas. Den
anger vilken ambition statsmakterna har för ett visst budgetår atl ge grund-sfi
dels för tidigast föregående kalenderår kyrkobokförda nyinvandrade, dels för
invandrare som får vänta avsevärt längre tid än fyra veckor pä
uppehållstillstånd, dels i undantagsfall för gamla invandrare. Om det visar
sig atl nyinvandringen under del berörda budgetåret markant överstiger vad som
beräknats bör ytterligare medel kunna anvisas på tilläggsbudget. Om en sådan
utökning medges bör del prövas om basen för antalet kyrkobokförda nyinvandrade
skall räknas ned med motsvarande tal i nästkommande budgetarbete jämfört med
vad som annars skulle gälla.

Den
angivna totalramen fördelas på kommuner av skolöverstyrelsen (SÖ) efler samråd
med statens invandrarverk (SIV). Härvid skall följande gälla:

75%
av totalramen fördelas efter rekvisition till berörda kommuner med

utgångspunkt i antalet nyinvandrade kyrkobokförda över 16 år kalender

året före (norrmän och danskar borträknade), minskal med den procentan

del som enligt ovan faslslällls för hela riket för avräkning för grundvux och

för äterinvandrade som har grundkunskaper i svenska. Eftersom förutsätt

ningar torde saknas lokalt alt få fram antalet finlandssvenskar — registre- 37

4
Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 67

Prop.
1985/86:67 ring av modersmål för nordbor sker ju inte - måste också hänsyn till
dessa grupper las vid den schablonmässiga reduceringen. Resursen utgår i förskott
med 1/4 per kvartal.

Resterande
25 % fördelas av SÖ efter samråd med SIV på särskild framställning från resp.
kommun. Del ankommer dä pä varje kommun, som önskar ytterligare resurser, all
redovisa sina skäl härför. Följande bör vara vägledande för beslul om
tilldelning av ytterligare resurser:

-
Antalet nyinvandrade
kyrkobokförda tidigast kalenderåret före, som har anmält intresse för grund-sfi,
är större än vad grundresursen ulvisar.

-
Flyklingavtal har slutils
mellan kommunen och SIV för aktuellt kalenderår, som innebär åtaganden för
kommunen som väsentligt överstiger de som gjorts för kalenderåret före.

-
Övergången lill grundvux är
väsentligt lägre än vad som beräknats som riksgenomsnitt.

-
Antalet äterinvandrade är väsenfiigt
lägre än riksgenomsnittet.

-
Kommuner med en nyinvandring om
lägst 6 bör kunna få resurser som motsvarar upp till en grupp om 12, om interkommunal
samverkan inte går atl ordna.

-
Ett mera betydande anlal vänlare,
som sedermera inte har fält uppehållstillstånd har genomgått hela ellerdel av grund-sfi.

Den
totala resurs som kommunen sålunda erhåller får den använda fritt för grund-sfi
inom ramen för vad läroplan m.m. föreskriver. Någon slutreglering erfordras
inte.

Den
ordning som nu skisserats innebär att full överensstämmelse kan nås mellan
totalramen för riket och resursutnyttjandet i kommunerna. Härigenom ges också
full kostnadskontroll. Genom all SÖ ges rätt alt fördela 25 % av totalramen
blir del samtidigt möjligt alt göra vissa omfördelningar mellan kommunerna i
förhållande till vad som skulle utgå vid en strikt tillämpning av huvudregeln.
De kommuner som har särskilda behov kan därigenom fä kostnadstäckning för dessa
redan under aktuellt budgetår. Från statens synpunkt blir del möjligt all lill
viss del styra statsbidraget så atl del överensstämmer med andra åtaganden inom
invandrings- och flyklingpolilik<:n. Statsbidrag utgår till kommunen utan
eftersläpning under förutsättning alt kommunen håller sig inom sin ram.

Reservation

av
ledamöterna Eriksson, Karlsson och Stern.

Riksdagens
principbeslut om sfi-reformen grundas på den förutsättningen

alt kostnaderna skall läckas genom statsbidrag. Det är praktiskt inte möj

ligt all garantera exakt kostnadstäckning lill varje kommun. Riksdagen har

därför angett förutsättningen atl "de beräknade
genomsnittskostnaderna"

skall läckas genom ett schabloniserat statsbidrag. Beträffande fimanlal och

gruppsloriek har i riksdagsbeslutet så lydliga riktlinjer lagts fast alt de

ulgör bindande förutsättningar vid konstruktion av system för schablonise-

rade statsbidrag.

Från dessa utgångspunkter bör konstrueras ett statsbidragssystem som

38 så väl som möjligt fyller funkfionen att garantera
kostnadsläckning svaran-

de
mot den faktiska verksamhetsvolymen i varje kommun. Det av majori- Prop.
1985/86:67 telen föreslagna systemet motsvarar enligt vår mening inte rimliga krav
härvidlag. Det måste dessutom i praktisk tillämpning bli administrafivt
betungande för både stafiiga och kommunala instanser.

Statsbidragssystemet
bör — såvitt gäller nyinvandrade och asylsökande - enligt vår mening kunna
bygga på följande enkla grunder.

1
Grundat på de beräknade
genomsnittskostnaderna för verksamheten fastslälles schabloniserat
statsbidragsbelopp relaterat till grupp med 12 deltagare som undervisas 430 fimmar.

2
Kommunen rekvirerar för varje
kvartal i efterskott statsbidrag utifrån det faktiska antal nyinvandrade och
asylsökande som påböijat grund-sfi. Antalet schablonbelopp bestämmes genom alt
antalet deltagare divideras med tolv. Överskjutande antal deltagare
tillgodoräknas för statsbidrag nästkommande kvartal.

3
Skolöverstyrelsen bemyndigas
alt bevilja statsbidrag för grupp med mindre än 12 deltagare till kommuner med
ringa anlal invandrare. Bemyndigandet bör även kunna innefatta viss omreglering
av bidrag vid interkommunal samverkan.

Kommitténs
direktiv förutsätter anknytning av kommunens statsbidrag till kyrkobokförd nyinvandring.
Vid vårt förslag lill statsbidragssystem skulle del innebära all undervisning
för asylsökande kan tillgodoräknas för statsbidrag först när uppehållstillstånd
beviljats och kyrkobokföring skett. För dem som ej erhåller uppehållstillstånd
måste statsbidrag beviljas i särskild ordning. Anknytningen till kyrkobokföring
innebär emellertid en helt onödig byråkrati och ingår ej i värt förslag.

Enligt
riksdagsbeslutet skall under en övergångsperiod även tidigare invandrades behov
av svenskundervisning tillgodoses. Riksdagens uttalande om statlig
kostnadstäckning gäller även de tidigare invandrade. Vårt förslag till
statsbidragssystem kan tillämpas även för dem. Följande särregler bör dock
gälla:

A
Statsbidragsgrundande undervisning får startas endast efter medgivande från
skolöverstyrelsen.

B
Slalsbidragsbelopp avvikande från eljest gällande regler kan fastställas om
lägre timantal än för övriga kategorier anses vara fillfyllesl.

C
En låst medelsram ställs till skolöverstyrelsens förfogande för ändamålet.

Vårt
förslag fill statsbidragssystem förutsätter att statens medelsanvisning lill grund-sfi
för nyinvandrade och asylsökande sker i form av förslagsanslag. Kommitténs
majoritet befarar att staten då inte får full kontroll över sin
kostnadsutveckling.

Det
kan konstateras att staten genom lag kommer atl reglera vilka nyinvandrade och
asylsökande som skall ha rätt lill grund-sfi. Timantal och gruppsloriek ingår i
vårt förslag med schablonvärden grundade på riksdagsbeslutet. Kostnadsnivån schablonberäknas.
Kommunerna kan följaktligen inte påverka utfallet av statsbidragssystemet.

Den
faktiska anslagsförbrukningen kan vid genomförande av värt förslag

komma alt avvika uppåt eller nedåt från beräkningarna. Sådana avvikelser

beror då på alt den fakfiska utvecklingen skiljer sig från prognoser beträf- 39

Prop.
1985/86:67 fande omfattning av invandring respekfive tillströmning av
asylsökande. Väntefidens längd för asylsökande kan också ha viss betydelse. Det
är den statliga invandringspolitiken som skall reglera dessa faktorers
utveckling. Ett statsbidragssystem utformat enligt vårt förslag ger alltså
staten all den kontroll över sin kostnadsutveckling som del kan vara rimligt
all begära. Del tillgodoser samtidigt det lika välgrundade kravet att kommunerna
skall få kontroll över sin kostnadsutveckling. Därtill kommer atl del är klart
överlägset majoritelsförslaget med avseende på administrafiv enkelhet.

Vi
vill avsluiiningsvis framhålla all en god leknisk konstruktion av statsbidragssystemet
naturligtvis inte ensamt garanterar att lillfredssällande kostnadstäckning
uppnås. Av minst lika stor betydelse är del all de scha-bloniserade stalsbidragsbeloppen
anpassas till realisUska beräkningar av verksamhetens; kostnader. Det är likaså
viktigt att stalsbidragsnivän fortlöpande följer kostnadsutvecklingen. Det är
inte rimligt all staten i sitt budgetarbete lägger fast en statsbidragsnivå
anknuten lill då aktuellt löneläge och sedan låter den nivån ligga oförändrad
under budgetåret. Vid ett så lågt antagande som 4 % löneökning från varje
årsskifte leder det lill att kommunerna får bära 6 % av kostnaderna.

Särskilt
yttrande över stalsbidragskonstruklion tid kommunerna för SFI, avgivet av
sakkunniga Beiming och Lindholm

Undertecknade
sakkunniga som deltagit i utarbetandet av statsbidragskonstruktionen till
kommunerna för SFI vill framhålla följande:

Vi
vill till ful.lo stödja det alternativa förslag som lämnas av reservanterna
Eriksson, Karlsson och Stern.

Stockholm
den 10 september 1985

Ragne
Beiming Jörgen Lindholm

40

Underbilaga 1.7 Prop.
1985/86:67

Organisationskommitténs för sfi förslag om påbyggnadsundervisning
i sfi inom studieförbunden

Enligt
besluten om svenskundervisning för vuxna invandrare (prop. 1983/84:199, UbU
1984/85:6, rskr: 77) skall påbygggnadsundervisning i sfi (påbyggnads-sfi) i
studieförbunden i princip genomföras i enlighet med de allmänna regler som
gäller studiecirkelverksamhet. Riktlinjer och regler för undervisningen av det
slag som gäller för grund-sfi bör inte finnas för påbyggnads-sfi. Deltagarna i
undervisningen bör dock ha inhämtat kunskaper och färdigheter motsvarande dem
som ges i grundläggande svenskundervisning (grund- sfi).

Enligt
direktiven skall kommittén, om den finner atl det finns behov härav, utarbeta
särskilda regler för påbyggnads-sfi i förhållande lill övrig sludiecirkelverksamhet.
Kommittén har funnit behov av vissa särskilda regler för påbyggnads-sfi i
studieförbund. Förslag på dessa punkter redovisas i del följande liksom vissa
synpunkter på hur verksamheten i påbyggnads- sfi praktiskt kan utformas.

1 Ändamålet
med påbyggnads-sfi i studieförbund

Ändamålet
med påbyggnadsundervisningen i studieförbund är att ge invandrare kunskaper i
svenska som bygger vidare på de grundläggande kunskaper invandraren redan har.
Delta bör framgå av en särskild föreskrift.

2 Cirkelledare

Enligt
12 § förordningen (1981:518) om statsbidrag lill studiecirklar m.m. skall för varie
studiecirkel finnas en cirkelledare, som skall vara godkänd av den lokala
studieförbundsavdelningen.

Kommittén
föreslår atl det skall ankomma på skolöverstyrelsen att efter samråd med
studieförbunden utarbeta allmänna råd för vad som bör krävas i fråga om
cirkelledare i påbyggnads-sfi. Med ledning av dessa allmänna råd bör det
ankomma på respektive lokala sludieförbundsavdelning alt godkänna
cirkelledaren.

3 Studieplan

Enligt
13 § nämnda förordning skall varje studiecirkel ha en studieplan som skall vara
godkänd av vederbörande studieförbund.

Enligt kommitténs mening
bör del ankomma på skolöverstyrelsen alt

efter samråd med studieförbunden utarbeta allmänna råd och föreskrifter

för studieplaner för påbyggnads-sfi. Av föreskrifterna skall framgå alt

påbyggnads-sfi skall bygga på de kunskaper och färdigheter som invandra

ren fått i grund-sfi eller motsvarande. Innehållet i påbyggnads-sfi bör

således ligga på en nivå som klart skiljer undervisningen från nybörjarun- 41

Prop.
1985/86:67 dervisning. Utifrån dessa föreskrifter bör studieplaner
fastställas på samma sätt som för övriga cirklar studieplan.

4
Organisation

Enligt
14 § nämnda förordning skall varje studiecirkel omfatta minst 15 studietimmar.
Med studietimme menas en fid om 45 minuter. Studietiden skall fördelas på minst
fyra studieveckor. Med studievecka menas en sjudagarsperiod under vilken
sammankomst äger rum. Gemensam sammankomst med annan eller andra studiecirklar
får förekomma under högst en Qärdedel av de studietimmar som en studiecirkel
omfattar.

Enligt
15 § förordningen fär för en studiecirkel medräknas högst två sammankomster per
sludievecka och inte mer än tre studiefimmar vid varje sammankomst. För en
studiecirkel som hålls på arbetstid eller där flertalet av dellagarna har långa
resvägar far dock medräknas fyra studielimmar vid varje sammankomst. I en
sådan cirkel skall emellerfid antalet sammankomster vara minst fem och den
sammanlagda studietiden således minst 20 studelimmar.

Enligt
propositionen skall för påbyggnads-sfi i studieförbund beräknas en resurs
motsvarande 200 limmar per deltagare.

Kommittén
bedömer att berörda bestämmelserna i 14 och 15 §§ förordningen 1981:518 inte
bör fillämpas såvitt gäller påbyggnads- sfi.

Sålunda
bör - trots all studiesociall stöd inte utgår utöver timstudiestöd i vissa fall
- möjlighet ges fill en mera omfattande undervisning i påbyggnads-sfi per
vecka än vad bestämmelserna för de allmänna studiecirklarna medger. I likhet
med vad som normalt kommer att gälla för grund-sfi bör alltså cirkelstudierna i
påbyggnads-sfi kunna organiseras som dellidssludier med spridning lill flera
av veckans dagar.

I
övrigt bör siudieförbunden själva utifrån förutsättningar och resurser i det
enskilda fallet besluta om cirklamas organisation,.

5
Stals bidragsfrågor

Enligt
19 § nämnda förordning utgår statsbidrag lill studiecirklar i form av schablonbidrag
och lilläggsbidrag.

Enligt
propositionen bör statsbidraget lill päbyggnadsulbildning i studieförbund
beräknas så alt studiecirklarna kan erbjudas ulan avgift för dellagarna. De schabloniserade
regler för statsbidrag som gäller övrig sludiecirkelverksamhet bör gälla också
för påbyggnads-sfi, dvs. bör utformas som schablonbidrag och lilläggsbidrag bör
utgå.

Schablonbidrag
utgår med 90 kr. för varje sludiefimme (högre schablon

bidrag) eller med 28 kr. per studietimme (lägre schablonbidrag) i den all

männa sludiecirkelverksamheten. Vidare utgår för vissa studiecirklar i

bl. a. svenska ett särskilt lilläggsbidrag om 30 kr. per studietimme. För en

studiecirkel som hålls inom någon av de kommuner som ingår i stödområ

dena A, B och C utgår dessutom etl lilläggsbidrag om 15 kr. för varje

sludiefimme.

42 Antalet studietimmar i den allmänna sludiecirkelverksamheten,
för vilka

ett högre schablonbidrag
utgår, läggs fast av regering och riksdag i det Prop. 1985/86:67 årliga
budgetarbetet. Del ankommer därefter på skolöverstyrelsen alt fördela antalet
studielimmar på siudieförbunden i förhållande fill del genomsnittliga antalet stalsbidragsberätligade
studielimmar under de senaste tre redovisningsären.

Kommittén
bedömer alt ett syslem med schablonbidrag och lilläggsbidrag för påbyggnads-sfi
i studieförbund är föga rationellt och inte medför några fördelar för vare sig
staten eller siudieförbunden. Kommittén förordar istället att statsbidrag
utgår i form av ett enda schablonbidrag, som medger atl undervisningen kan ges
kostnadsfritt för dellagarna. Nivån på detta bidrag får fastställas i det
årliga budgetarbetet. Därvid bör också läggas fast det antal studietimmar i påbyggnads-sfi
för vilka delta schablonbidrag utgå. Bidraget bör beräknas med utgångspunkt i
antalet förväntade deltagare i påbyggnads-sfi, resp med 10 deltagare och 200
studietimmar genomsnittligt i varje studiecirkel. Del ankommer därefter på
skolöverstyrelsen all fördela del totala antalet studietimmar på
studieförbunden i förhållande lill del genomsnittliga antalet stalsbidragsberätligade
studietimmar i sfi under de tre senaste redovisningsåren. I etl
inledningsskede innebär delta atl fördelningen av limmar pä studieförbunden
baseras på vad som genomförts i fråga om sfi enligt nuvarande ordning.

Det
är enligt kommitténs mening därvid rimligt alt del inom studieförbunden skapas
fördelningsnycklar som lar hänsyn lill varierande kostnadsbild på olika orter.
Siudieförbunden bör således ha full frihet all fördela statsbidraget fill
lokalavdelningarna med beaktande av lokala variationer i kostnadsläget.

43

Prop.
1985/86:67

Bilaga 2

Arbetsmarknadsdepartementet

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 november 1985 Föredragande:
statsrådet Leijon

Anmälan lill proposition med vissa bestämmelser om
svenskundervisning för vuxna invandrare

1 Inledning

Riksdagens
beslul om den framlida utformningen av svenskundervisningen för vuxna
invandrare (prop. 1983/84:199, UbU 1984/85:6, rskr 77) innebär bl. a. all
svenskundervisningen för vuxna invandrare skall anordnas i form av
grundläggande svenskundervisning och påbyggnadsundervisning. Den grundläggande
undervisningen skall i princip ske innan invandraren har tillträtt någon
anställning. Det kommer emellertid alt finnas ett behov av alt kunna anordna
sådan undervisning även för dem som är arbetstagare.

De
lagförslag som jag kommer all redovisa i det följande lar sikte på arbetstagarnas
behov av ledighet från sina anställningar för alt genomgå grundläggande
svenskundervisning för invandrare. Förslagen grundar sig pä de riktlinjer som
dras upp i prop. 1983/84:199. Frågor av det slag del här gäller har också
behandlats i SFI-kommiliéns belänkande (1981:86) Svenskundervisning för
invandrare — Överväganden och förslag. En sammanfattning av betänkandet och en
sammanställning av de remissyttranden som har avgells över betänkandet har
fogals Ull den nyss nämnda propositionen. Under utarbetande av förslagen har
jag samrått med företrädare för arbetsmarknadens parter.

Jag
kommer slutligen att ta upp en fräga av övergångsnalur rörande svenskundervisning
inom arbetsmarknadsutbildningen.

2 Allmän motivering

2.1
Förslag till lag om rätt till ledighet för grundläggande svenskundervisning för
invandrare, m. m.

44

Mina förslag: Den nu
gällande lagen (1972:650) om rätt fill ledighet och lön vid dellagande i
svenskundervisning för invandrare (svenskundervisningslagen) ersätts med en ny
lag som helt lar sikte på rätten till ledighet. Ledighet enligt den nya lagen
föreslås bli semes-terlönegrundande.

Skäl
för mina förslag: Enhgt beslutet om den framlida utformningen av Prop. 1985/86:
67 svenskundervisningen för vuxna invandrare kommer arbetstagare som deltar i
den grundläggande svenskundervisningen att få etl studiesociall stöd från
samhället i form av en schabloniserad limersättning. De enskilda arbetsgivarna
kommer fortsättningsvis inte att vara skyldiga att utge lön i enlighet med
svenskundervisningslagens bestämmelser. I enlighet med beslutet föreslår jag
därför alt svenskundervisningslagen ersätts med en lag som ger arbetstagarna
rätt till ledighet för all delta i den grundläggande svenskundervisningen, som
kommunerna enligt chefens för utbildningsdepartementet förslag till lag om gmndläggande
svenskundervisning för invandrare kommer atl ha ansvaret för.

En
ny lag om ledighet för grundläggande svenskundervisning bör enligt min mening
byggas upp efler mönster av nyare ledighelslagsliftning. Samtidigt måste man
beakta den praxis som föreligger beträffande tillämpningen av den nu gällande
lagstiftningen på området i vad avser rätten lill ledighet. Del sistnämnda
innebär all rätten lill ledighet i första hand bör knyta an till de
överenskommelser som kan träffas om utbildningens omfattning och förläggning
mellan studieanordnare, arbetsgivare och berörda fackliga organisationer. I
chefens för utbildningsdepartementet förslag lill lag om grundläggande
svenskundervisning för invandrare föreskrivs att det under en kommuns ansvar
skall hållas ett samråd med arbetsgivare och berörda arbetstagarorganisationer
innan undervisning enligt den lagen kommer lill stånd för arbetstagare.
Samrådet bör ge möjlighet till sådana överenskommelser som jag åsyftar.

För
del fall all någon överenskommelse inte kommer lill stånd bör lagen ange
arbetstagarens grundläggande rättigheter. Utgångspunkten bör därvid vara alt
undervisningen i enlighet med vad som uttalas i prop. 1983/84:199 (s. 38 f)
kommer att läggas upp som halvtidsstudier, men all även studier pä hellid skall
kunna förekomma. Den grundläggande rätlen till ledighet bör knyta an till detta
och garantera arbetslagarna en rätt all i samband med grundläggande
svenskundervisning för invandrare förkorta arbetstiden till hälften eller atl
vara helt lediga från anställningen. Till enskildheterna i lagförslaget
återkommer jag i specialmotiveringen.

Ledighet
i samband med den grundläggande svenskundervisningen bör vara semeslerlönegrundande.
Detta kräver en ändring av 17 § semesterlagen (1977:480).

Den
av mig föreslagna lagstiftningen bör träda i kraft samtidigt som lagen om
grundläggande svenskundervisning för invandrare, nämligen den IjuH 1986.

Såsom
framgår av prop. 1983/84:199 (s. 32 f) kan den schabloniserade timersättningen
som kommer att utgå lill arbetstagare som tar ledigt från anställningen för all
delta i grundläggande svenskundervisning i vissa fall vara lägre än
inkomstbortfallet per timme. Svenska arbetsgivareföreningen har i anslutning
härtill förklarat sig villig atl för sådana fall rekommendera sina
medlemsförelag alt ge en viss utfyllnad.

45

5 Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 67

Prop. 1985/86:67 2.2 Svenskundervisning inom
arbetsmarknadsutbildningen

De
som före den 1 juli 1986 har påbörjat svenskundervisning för invandrare motsvarande
gmndläggande nivå inom arbetsmarknadsutbildningen bör få fullfölja denna
utbildning med utbildningsbidrag på oförändrade villkor. Jag har i denna fråga samrått
med chefen för utbildningsdepartementet, som har föreslagit att lagen om
grundläggande svenskundervisning för invandrare inte skall gälla för de berörda
invandrarna (punkt 4 i lagens övergångsbestämmelser).

3 Upprättade lagförslag

I
enlighet med vad jag har anfört har inom arbetsmarknadsdepartementet upprättats
förslag lill

1. lag
om ritt lill ledighet för gmndläggande svenskundervisning för

invandrare,

2. lag
om ändring i semeslerlagen (1977:480).

Lagförslagen
har utarbetats i anslutning lill de förslag som chefen för
utbildningsdepartementet lägger fram (jfr prop. 1983/84:199 s.38, UbU 1984/85:6
s. 9). Det är angeläget alt de lagförslag som rör reformeringen av svenskundervisningen
för invandrare föreläggs riksdagen på en gång och, med hänsyn Ull reformens
ikraftträdande, så snart som möjligt. All inhämta lagrådels yttrande skulle
medföra ett icke godtagbart dröjsmål. Härtill kommer atl förslaget under 1 har
motsvarighet i den nu gällande svenskundervisningslagen och är uppbyggt på
samma sätt som den av lagrådet granskade lagen (1978:410) om rätt lill ledighet
för vård av barn, m.m. Förslagel under 2 är av enkel beskaffenhet. Enligt min
mening behöver lagrådets yttrande inte inhämtas. I denna fråga har jag samrått
med chefen för utbildningsdepartementet.

Förslagen bör fogas till protokollet som underbilaga 2.1.

4 Specialmotivering

4.1 Förslaget till lag om rätt till ledighet för
grundläggande svenskundervisning för invandrare

Lagen
om rätt till ledighet för grundläggande svenskundervisning för in

vandrare ersätter lagen (1972:650) om rätt fill ledighet och lön vid delta

gande i svenskundervisning för invandrare (svenskundervisningslagen).

Den avgörande skillnaden mellan den föreslagna lagen och den nu gällande

svenskundervisningslagen är att arbetsgivarna i den nya lagen inte åläggs

skyldighet att utge lön i samband med svenskundervisning för invandrare.

Den föreslagna lagen kommer därför endast att reglera rätlen lill ledighet

och därmed sammanhängande frågor. Den har byggts upp efter mönster av

annan nyare ledighelslagsliftning, främst lagen (1978:410) om rätt till ledig-

hel för vård av barn, m.m. (föräldraledighelslagen, omtryckt 1979:645,

46 ändrad senast 1985:90).

1 §
En arbetstagare, som har antagils till undervisning enligt lagen Prop.
1985/86:67

(0000:00) om gmndläggande svenskundervisning för invandrare, har rätt

att
vara ledig från sin anställning för atl delta i undervisningen enligt bestämmelserna
i denna lag.

Tid
under vilken en arbetstagare är ledig enligt denna lag räknas som arbetad lid
vid tillämpning av andra författningar.

I
första slyckel slås fast alt en arbetstagares rätt Ull ledighet för grundläggande
svenskundervisning regleras i den föreslagna lagen. Rätten fill ledighet för
detta ändamål faller således utanför tillämpningsområdet för lagen (1974:981)
om arbetstagares rätt lill ledighet för utbildning (sludiele-dighelslagen; jfr
1 § andra stycket i den lagen). Studieledighetslagen kommer emellertid att
gälla för den påbyggnadsundervisning i svenska för invandrare som kommer atl
anordnas av bl. a. studieförbunden (jfr prop. 1983/84:199 s. 39).

I
och med alt en arbetstagare har antagits fill undervisningen enligt lagen om
grundläggande svenskundervisning för invandrare är fömtsätlningarna för den
föreslagna ledighetslagens tillämpning uppfyllda. Detta innebär all del inte
längre skall ske någon prövning från arbetsgivarens och berörda arbetstagarorganisationers
sida om behovet av sådan undervisning (jfr SFS 1973:631).

I
likhet med bl. a. föräldraledighelslagen görs inte undanlag för någon grupp av
arbetstagare. Den nya lagen kommer således, till skillnad från den nu gällande,
alt vara tillämplig även på l.ex. en arbetstagare som är anställd i
arbetsgivarens hushåll. Begreppet arbetstagare definieras inte i lagen utan
avses ansluta fill den praxis som gäller inom arbetsrätten i övrigt Gfr prop.
1975/76: 105 bil. 1, s 323 ff saml SOU 1975:1 s. 691 ff).

Enligt
andra styckel skall, i enlighet med vad som nu gäller, fid under vilken en
arbetstagare är ledig för all delta i grundläggande svenskundervisning för
invandrare anses som arbetad lid vid tillämpning av andra författningar. Detta
innebär att ledighet enligt denna lag kommer alt betraktas som arbetstid
enligt arbetstidslagsliflningen.

2 §
Avtal är ogiltiga i den mån de upphäver eller inskränker en arbetsta

gares rättigheter enligt denna lag. Genom kollektivavtal som har slutits

eller godkänts av en central arbetstagarorganisation får dock göras avvi

kelser från 4 § och 5 § andra styckel. Den närmare tillämpningen av 7 § fär

också bestämmas på del sättet.

En
arbetsgivare som är bunden av ett sådant kollektivavtal får fillämpa avtalet
även på arbetstagare som inte är medlemmar av den avlalsslutande
arbetstagarorganisationen men sysselsätts i arbete som avses med avtalet.

Lagen
är i princip tvingande lill arbetstagarnas förmån. I likhet med vad som gäller
i annan likartad lagstiftning har emellertid vissa förfaranderegler i lagen —
de som anger inom vilka lider olika underrättelser i samband med ledigheten
skall ske - gjorts dispositiva på det sättet alt de fär ersättas genom
kollektivavtal, förutsatt all dessa pä arbetstagarsidan har träffats eller
godkänts pä central nivå. Den närmare tillämpningen av bestämmelsen om
löneskydd m.m. i 7 § får också bestämmas pä det sättet (jfr

47

prop.
1985/86:67 beträffande motsvarande reglering i
föräldraledighetslagen prop. 1977/78:104 s. 51).

3
§ Har överenskommelse träffals om svenskundervisning på arbetstid vid ett
sådant samråd som avses i 7 § lagen (0000:00) om gmndläggande svenskundervisning
för invandrare, har en arbetstagare som vill delta i undervisningen rätt till
erforderlig ledighet för att göra delta.

Träffas
inte överenskommelse enligt första stycket, har en arbetstagare rätt till
ledighet för alt delta i grundläggande svenskundervisning för invandrare dels
i form av hel ledighet i samband med heltidsstudier, dels i form av förkortning
av arbetstiden lill hälften av den för arbetsplatsen normala arbetstiden i
samband med dellidssludier. En arbetstagare vars arbetstid är mindre än hälften
av den för arbetsplatsen normala arbetstiden har dock rätt lill hel ledighet i
samband med delfidsstudier.

Rätt
lill ledighet i den omfattning som följer av andra stycket har även en arbetstagare
som deltar i undervisningen pä lid som inte är arbetstagarens arbetstid. I ett
sådant fall skall vid förkortning av arbetstiden hela ledigheten förläggas
antingen lill arbetsdagens början eller slut i enlighet med arbetstagarens;
önskemål.

Enligt
7 § i förslaget ull lag om grundläggande svenskundervisning för invandrare har
en kommun ansvar för all ett samråd äger rum med arbetsgivare och bet orda
arbetstagarorganisationer om arbetstagarnas deltagande i undervisningen.
Syftet med samrådet är att lösa samtliga frågor kring utbildningen och dess
förläggning (prop. 1983/84:199 s. 38). Målet är att få till stånd en
undervisning där pedagogiska krav tillgodoses och ölägenheter för såväl
arbetstagare som arbetsgivare undviks (a. prop. s. 24).

För
atl ge möjlighet till en smidig koppling mellan undervisning och ledighet har i
3 § första stycket arbetstagarens rätt till ledighet gjorts beroende av atl en
överenskommelse träffas vid samrådet i fräga om undervisningen och dess
förläggning. Om arbetsgivaren, kommunen/stu-dieanordnaren och i förekommande
fall arbetstagarorganisationen enas, är arbetsgivaren skyldig att ge en
arbetstagare som vill delta i undervisningen erforderiig ledighet. Med erforderiig
ledighet avses här undervisningen som sådan jämte resfid, i förekommande fall
såväl lill som från denna.

För
det fall överenskommelse om undervisningen inte kan träffas regleras
arbetstagarens rätt lill ledighet i andra stycket. Bakgrunden är följande.

Såsom
framgår av prop. 1983/84:199 (s. 38 f) kommer grundläggande svenskundervisning
för de invandrare som är arbetstagare huvudsakligen att läggas upp som
halvtidsstudier vilka beräknas kräva en förkortning fill hälften av norraalarbetstiden
40 limmar/vecka. Även undervisning på hellid skall emellertid kunna förekomma.
Det är mot denna bakgrund som rätten lill ledighet har utformats som en rätt
att förkorta arbetstiden till hälften av den för arbetsplatsen normala
arbetstiden eller att vara helt ledig från anställningen.

I andra styckel har
omfattningen av ledigheten knutits lill studierna pä så

sätt all arbetstagare som bedriver heltidsstudier (5-6 undervisningslim

mar per dag; se prop. 1983/84:199 s. 32) får rätt att vara helt lediga från

anställningen. Arbetstagare som bedriver dellidssludier fär rätt alt förkorta

48 arbetstiden till hälften av den för arbetsplatsen
normala arbetstiden. För

arbetstagare
med korta deltider gäller atl dessa allfid får vara helt lediga Prop.
1985/86:67 från anställningen.

Med
den för arbetsplatsen normala arbetstiden avses den lid som motsvarar normalt helfidsarbele
vid arbetsplatsen (jfr motsvarande bestämmelse i föräldraledighetslagen prop.
1977/78:104 s. 45). Arbetstagaren har alltså vid en arbetstidsförkortning
enligt andra slyckel rätt all förkorta sin egen arbetstid lill hälften av denna
normalarbetstid.

I
likhet med vad som gäller i studieledighetslagen och i den nu gällande
svenskundervisningslagen föreslås inte här några uttryckliga regler i fråga om
ledighetens närmare förläggning för de fall där undervisningen är förlagd fill
arbetstiden. I rätten lill ledighet för all delta i undervisningen ligger
nämligen helt uppenbart att ledigheten skall förläggas så att undervisningstiden
läcks. Intresset av att minska ölägenheterna för såväl berörda arbetstagare
som arbetsgivare bör dock i flertalet fall där arbetstagarna har normala
arbetstider leda lill all undervisningen förläggs i anslutning lill
arbetsdagens början eller slut. På så sätt kan nämligen restider och onödiga spilluder
mänga gånger undvikas (se prop. 1983/84:199 s. 32). En ytterligare
förutsättning för all störningar på arbetsplatserna skall kunna undvikas är att
undervisningen pågår kontinuerligt utan längre avbrott för lov (jfr prop.
1983/84:199 s. 24).

Det
hittills sagda tar sikte på fall där undervisningstiden till någon del har förlagts
lill lid som är arbetstagarens arbetstid. Men även för del fall atl undervisningen
bedrivs på tid som inte är arbetstid finns en rätt lill hel eller halv ledighet
i samband med hellids- resp. deltidsstudier. Detta framgår av tredje slyckel.
Denna bestämmelse syftar bl. a. lill all göra del möjligt för arbetstagare med l.ex.
natlarbelstid att på ett meningsfullt sätt deha i undervisningen. Men även den
som arbetar hellid under dagen och deltar i undervisningen på kvällstid ges här
möjlighet att vara ledig från anställningen. För dessa fall finns en särskild
förläggningsregel av innebörd atl hela arbetstidsförkortningen skall förläggas
till arbetsdagens början eller slut i enlighet med arbetstagarens önskemål.

4
§ Arbetsgivaren skall undertältas
om atl arbetstagaren vill utnyttja sin rätt fill ledighet minst en månad före
ledighetens början.

5
§ Arbetstagaren får avbryta
en påbörjad ledighet och återuppta arbetet i samma omfattning som före
ledigheten.

Vill
arbetslagaren utnyttja sin rätt enligt första slyckel skall arbetsgivaren
underrättas om detta snarast möjligt. Arbetsgivaren är inte skyldig all låta
arbetstagaren återgå i arbete tidigare än tvä veckor efter det att
underrättelse har lämnats.

Den
gmndläggande svenskundervisningen för de invandrare som är

arbetstagare kommer i genomsnitt alt omfatta cirka 500 timmars undervis

ning. Vid halvtidsstudier innebär detta all undervisningen kommer all pågå

i cirka åtta månader. Undervisningen avses emellertid i viss utsträckning

kunna avpassas efler individens behov, varför del vid ledighetens början i

vissa fall kan vara svårt atl ange exakt hur lång tid undervisningen kommer

att pågå. 49

Prop.
1985/86:67 Det är bl. a. dessa förhållanden som får utgöra
utgångspunkterna när det

gäller
alt la ställning till det behov som kan finnas på arbetsplatserna i fråga om
förberedelse- eller omställningstid i samband med ledigheterna. Beslämmelserna
härom följer del mönster som finns i annan ledighetslagstiftning.

Enligt
4 § skall arbetsgivaren underrättas om ledigheten minst en månad före
ledighetens början. Inom denna tid skall de med ledigheten sammanhängande
frågorna på arbetsplatsen klaras av. Det fär förutsättas att underrättelse av
det slag det här gäller kan lämnas i anslutning lill del samråd som under
kommunens ansvar skall äga rum enligt 7 § i den föreslagna lagen om
grundläggande svenskundervisning för invandrare. Undertätlel-sen, som alltså
måste innehålla besked om när ledigheten skall påbörjas, kan lämnas av
arbetstagaren, dennes organisation eller av kommunen/slu-dieanordnareri. I
flertalet fall där ett samråd har ägt mm bör underrättelseskyldigheten redan
därigenom kunna anses uppfylld.

Enligt
5 § första slyckel har arbetstagaren rätt att avbryta en påbörjad ledighet och
återgå i arbete i samma omfattning som före ledigheten. Vill arbetstagaren göra
detta, skall arbetsgivaren enligt andra styckel undertältas om det så sinart
som möjligt och minst två veckor i förväg. Dessa regler är av betydelse dels
när en bestämd tid för ledigheten inte har angetts, dels om undervisningen
avbryts eller avslutas tidigare än beräknat. Del får även här fömtsättas all
kommunen normall kommer all lämna besked lill arbetsplatsen i så god tid att
några problem i praktiken inte kommer att uppslå (jfr 10 § i den föreslagna
lagen om gmndläggande svenskundervisning för invandrare).

Överenskon-imelser
om andra underrättelsetider än vad lagen föreskriver fär träffas.. För längre underrältelselider
krävs dock kollektivavtal på central nivå (jfr 2 §).

6
§ En arbet:itagare får inte
sägas upp eller avskedas enbart av det skälet all arbetstagaren begär eller tar
i anspråk sin rätt till ledighet enligt denna lag. Sker del ändå, skall
uppsägningen eller avskedandel ogiltigförklaras, om arbetstagaren begär det.

7
§ En arbetstagare är inte
skyldig atl enbart av del skälet atl arbetstagaren begär eller tar i anspråk
sin rätt till ledighet enligt denna lag vidkännas minskning av de förmåner som
är förenade med anställningen eller försämring av anställningsförhållanden i
annan mån än som följer av uppehället i arbetet. Arbetstagaren är ej heller
skyldig att av skäl som nu har sagts vidkännas annan omplacering än sådan som
kan ske inom ramen för anställningsavtalet och som är en nödvändig följd av
ledigheten.

8
§ En arbetsgivare som bryter mol
denna lag skall betala arbetstagaren skadestånd för den förlust som uppkommer
och för den kränkning som har skett. Om det är skäligt, kan skadeståndet sättas
ner eller helt falla bort.

9
§ Mål om lillämpning av denna
lag handläggs enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetslvister.

Förs
lalan med anledning av uppsägning eller avskedande, skall 34 och

35
§§, 37 §, 38 § andra styckel andra meningen, 39-42 §§ saml 43 § första

50 slyckel andra meningen och andra stycket lagen (1982:80) om
anställnings-

skydd
gälla i tillämpliga delar. I fråga om annan lalan lillämpas 64-66 och Prop.
1985/86: 67

68
§§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet på motsvarande

sätt.

I
6-9 §§ regleras frågor om anställningsskydd m.m., skadestånd och rättegång.
Förslaget bygger helt på föräldraledighelslagens motsvarande bestämmelser i 10,
11, 13 och 14 §§. Någon särskild kommentar till lagförslaget i dessa delar är
därför inte erforderlig.

Övergångsbestämmelser

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1986, då lagen (1972:650) om rätt lill ledighet
och lön vid deltagande i svenskundervisning för invandrare upphör atl gälla.
Den äldre lagen skall dock lillämpas om ledighet enligt den lagen har påbörjats
före ikraftträdandet.

Lagen
om rätt lill ledighet för grundläggande svenskundervisning för invandrare
föreslås träda i kraft den 1 juli 1986, då den avlöser 1972 års svenskundervisningslag.
Ikraftträdandet avses ske samtidigt med den föreslagna lagen om grundläggande
svenskundervisning för invandrare. Inget hindrar att kollektivavtal enligt 2 §
träffas före ikraftträdandet. En särskild övergångsbestämmelse om detta har
inte ansetts erforderlig.

Enligt
andra meningen skall den äldre lagen lillämpas om ledigheten enligt den lagen
har påbörjats före den 1 juli 1986. Detta innebär bl. a. att en arbetstagare,
som vid ikraftträdandet deltar i undervisning med stöd av 1972 års
svenskundervisningslag, har rätt alt fullfölja undervisningen i enlighet med
den lagens bestämmelser. För en arbetstagare som har påbörjat undervisningen
med stöd av den äldre lagen men avbmtit studierna, tillämpas emellerfid den nya
lagen för del fall arbetstagaren efler ikraftträdandet skall delta i gmndläggande
svenskundervisning för invandrare.

4.2 Förslaget till lag om ändring i semesterlagen
(1977:480)

17
§ Frånvaro från arbetet är semesterlönegrundande, när fråga är om

1.
ledighet på gmnd av sjukdom, i
den mån frånvaron under intjänande-året icke överstiger 180 dagar eller om
frånvaron beror på arbetsskada,

2.
ledighet enligt lagen
(1978:410) om rätt lill ledighet för vård av barn, m. m. dels under tid för
vilken havandeskapspenning utges enligt 3 kap. 9 § lagen (1962:381) om allmän
försäkring, dels under lid för vilken föräldrapenning utges i anledning av
barns födelse eller adoption enligt 4 kap. 3 och 5 §§ samma lag, i den mån
frånvaron för varje barn, eller vid flerbarnsbörd sammanlagt, icke överstiger
120 dagar eller, för ensamstående förälder, 180 dagar, dels under tid för
vilken tillfällig föräldrapenning utges enligt 4 kap. 10 och 11 §§ samma lag,

3.
ledighet på grund av risk för
överförande av smitta, om arbetstagaren är berättigad lill ersättning enligt
lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare, i den mån frånvaron under intjänandeåret
icke överstiger 180 dagar,

4.
ledighet för utbildning, som ej
enligt annan lag medför rätt lill semesterlön, om arbetslagaren erhåller timstudiestöd,
inkomslbidrag eller vux-

ensludiebidrag enligt sludieslödslagen
(1973:349) eller om utbildningen till 51

prop.
1985/86:67 väsentlig del avser fackliga eller med facklig verksamhet
sammanhängande frågor, i den mån frånvaron under intjänandeåret icke överstiger
180 dagar,

5.
ledighet på grund av sådan i 27
§ värnpliktslagen (1941:967) eller med stöd därav föreskriven tjänstgöring om högsl
60 dagar, som ej är beredskapsövning och ej heller direkt ansluter sig lill
grundutbildning, eller ledighet på gmnd av motsvarande vapenfri Ijänst, i den
mån frånvaron under intjänandeåret icke överstiger 60 dagar,

6.
ledighet på grund av atl
arbetstagaren efter del kalenderår då han har fyllt tjugotvå år fullgör
tjänstgöring i civilförsvaret på annan lid än då civilförsvarsberedskap råder
eller beredskapsövning fär anordnas vid försvarsmakten, i den mån frånvaron
under intjänandeåret icke överstiger 60 dagar, eller

7.
ledighet enligt lagen
(0000:00) om rätt till ledighet för grundläggande svenskundervisning för
invandrare.

Vid
tillämpning av första styckel 1 skall frånvaron under de första 90 dagarna av
frän varoperiod ej i någol fall anses bero på arbetsskada. Har arbetstagare av
anledning som anges i första slyckel 1 varit oavbmtet frånvarande från arbetet
under två hela intjänandeår, grundar därefter infallande dag av frånvaroperioden
icke rätt fill semesterlön.

I
frånvaroperiod som avses i första styckel inräknas även dagar under perioden då
arbetslagaren icke skulle ha utfört arbete.

I
enlighet med vad som framgår av den allmänna motiveringen och prop. 1983/84:
199 (s. 33 o 39) skall ledighet i samband med gmndläggande svenskundervisning
vara semesterlönegrundande. Till 17 § semeslerlagen har därför förts; en ny
punkt (punkt 7) av denna innebörd. Den föreslagna lagändringen är avsedd all
träda i kraft samtidigt som lagen om rätt lill ledighet för grundläggande
svenskundervisning för invandrare, dvs. den 1 juli 1986.

5 Hemställan

Jag
hemställer alt regeringen föreslår riksdagen dels alt anta förslagen lill

1. lag
om rätt till ledighet för grundläggande svenskundervisning för

invandrare,

2. lag
om ändring i semeslerlagen (1977:480),

dels
all godkänna vad jag har anfört i fråga om svenskundervisning inom arbetsmarknadsutbildningen.

52

Underbilaga 2.1 Prop. 1985/86:67 Propositionens lagförslag

1
Förslag till

Lag om rätt till ledighet för grundläggande svenskundervisning
för invandrare

Härigenom
föreskrivs följande.

1 §
En arbetstagare, som har anlagils fill undervisning enligt lagen

(0000:00) om gmndläggande svenskundervisning för invandrare, har rätt

att vara ledig från sin anställning för att delta i undervisningen enligt

bestämmelserna i denna lag.

Tid
under vilken en arbetstagare är ledig enligt denna lag räknas som arbetad lid
vid tillämpning av andra författningar.

2 §
Avtal är ogiltiga i den mån de upphäver eller inskränker en arbetsta

gares rättigheter enligt denna lag. Genom kollektivavtal som har slufits

eller godkänts av en central arbetstagarorganisation får dock göras avvi

kelser från 4 § och 5 § andra slyckel. Den närmare tillämpningen av 7 § får

också bestämmas på del sättet.

En
arbetsgivare som är bunden av etl sådant kollekfivavlal får tillämpa avtalet
även på arbetstagare som inte är medlemmar av den avlalsslutande
arbetstagarorganisationen men sysselsätts i arbete som avses med avtalet.

3 §
Har överenskommelse träffats om svenskundervisning pä arbetstid

vid ett sådant samråd som avses i 7 § lagen (0000:00) om grundläggande

svenskundervisning för invandrare, har en arbetstagare som vill delta i

undervisningen rätt till erforderlig ledighet för att göra delta.

Träffas
inte överenskommelse enligt första styckel, har en arbetstagare rätt fill ledighet
för att delta i grundläggande svenskundervisning för invandrare dels i form av
hel ledighet i samband med helfidsstudier, dels i form av förkortning av
arbetstiden lill hälften av den för arbetsplatsen normala arbetstiden i samband
med dellidssludier. En arbetstagare vars £u:betstid är mindre än hälften av den
för arbetsplatsen normala arbetstiden har dock rätt lill hel ledighet i samband
med dellidssludier.

Rätt till ledighet i den
omfattning som följer av andra stycket har även en arbetstagare som deltar i
undervisningen på lid som inte är arbetstagarens arbetstid. I ett sådant fall
skall vid förkortning av arbetstiden hela ledigheten förläggas antingen till
arbetsdagens början eller slut i enlighet med. arbetstagarens önskemål.

4
§ Arbetsgivaren skall undertältas
om alt arbetslagaren vill utnyttja sin rätt till ledighet minst en månad före
ledighetens början.

5
§ Arbetstagaren får avbryta en
påbörjad ledighet och ålemppta arbetet i samma omfattning som före ledigheten.

Vill
arbetstagaren utnyttja sin rätt enligt första stycket skall arbetsgivaren
underrättas om detta snarast möjligt. Arbetsgivaren är inte skyldig att låta
arbetstagaren återgå i arbete tidigare än tvä veckor efler det alt undertättelse
har lämnats.

6 §
En arbetstagare får inte sägas upp eller avskedas enbart av det skälet

atl arbetstagaren begär eller tar i anspråk sin rätt till ledighet enligt denna

53

Prop.
1985/86: 67 lag. Sker del ändå, skall uppsägningen eller avskedandet ogiltigförklaras,
om arbetstagaren begär det.

7
§ En arbetstagare är inte
skyldig atl enbart av det skälet att arbetstagaren begär eller lar i anspråk
sin rätt till ledighet enligt denna lag vidkännas minskning av de förmåner som
är förenade med anställningen eller försämring av ansläflningsförhållanden i
annan mån än som följer av uppehållet i arbetet. Arbetslagaren är ej heller
skyldig all av skäl som nu har sagts vidkännas annan omplacering än sådan som
kan ske inom ramen för anställningsavtalet och som är en nödvändig följd av
ledigheten.

8
§ En arbetsgivare som bryter
mot denna lag skall betala arbetstagaren skadestånd för den förlust som
uppkommer och för den kränkning som har skett. Om det är skäligt, kan
skadeståndet sältas ner eller helt falla bort.

9
§ Mål om; lillämpning av denna
lag handläggs enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetslvister.

Förs
lalan med anledning av uppsägning eller avskedande, skall 34 och 35 §§, 37 §,
38 § andra stycket andra meningen, 39-42 §§ samt 43 § första stycket andra
meningen och andra stycket lagen (1982:80) om anställningsskydd gälla i
tillämpliga delar. I fråga om annan talan lillämpas 64-66 och 68 §§ lagen
(1976:580) om medbestämmande i arbetslivet på motsvarande sätt.

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1986, då lagen (1972:650) om rätt lill ledighet
och lön vid dellagande i svenskundervisning för invandrare upphör att gälla.
Den äldre lagen skall dock lillämpas om ledighet enligt den lagen har påbörjats
före ikraftträdandet.

54

2 Förslag till Prop. 1985/86:67

Lag om ändring i semesterlagen (1977:480)

Härigenom
föreskrivs atl 17 § semesteriagen (1977:480) skall ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

17
§' Frånvaro från arbetet är semesterlönegmndande, när fråga är om

1.
ledighet på grund av sjukdom, i
den mån frånvaron under intjänandeåret icke överstiger 180 dagar eller om
frånvaron beror på arbetsskada,

2.
ledighet enligt lagen
(1978:410) om rätt ull ledighet för vård av barn, m. m. dels under fid för
vilken havandeskapspenning utges enligt 3 kap. 9 § lagen (1962:381) om allmän
försäkring, dels under lid för vilken föräldrapenning utges i anledning av barns
födelse eller adoption enligt 4 kap. 3 och 5 §§ samma lag, i den mån frånvaron
för varje barn, eller vid flerbarnsbörd sammanlagt, icke överstiger 120 dagar
eller, för ensamstående förälder, 180 dagar, dels under tid för vilken
tillfällig föräldrapenning utges enligt 4 kap. 10 och 11 §§ samma lag,

3.
ledighet på grund av risk för
överförande av smitta, om arbetstagaren är berättigad fill ersättning enligt
lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare, i den mån frånvaron under intjänandeåret
icke överstiger 180 dagar,

4.
ledighet för utbildning, som ej
enligt annan lag medför rätt till semesterlön, om arbetstagaren erhåller timstudiestöd,
inkomstbidrag eller vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen (1973:349) eller
om utbildningen till väsentlig del avser fackliga eller med facklig verksamhet
sammanhängande frågor, i den mån frånvaron under intjänandeåret icke överstiger
180 dagar,

5.
ledighet på gmnd av sådan i 5.
ledighet på gmnd av sådan i 27 § vämpliktslagen (1941:967) el- 27 § värnpliktslagen
(1941:967) eller med stöd därav föreskriven ler med stöd därav
föreskriven tjänstgöring om högst 60 dagar, tjänstgöring om högsl 60
dagar, som ej är beredskapsövning och ej som ej är beredskapsövning och ej heller direkt
ansluter sig lill grund- heller direkt ansluter sig till gmnd-utbildning,
eller ledighet på gmnd utbildning, eller ledighet pä grund av motsvarande
vapenfri tjänst, i av motsvarande vapenfri tjänst, i den mån frånvaron
under intjänan- den mån frånvaron under intjänandeåret icke
överstiger 60 dagar, el- deårel icke överstiger 60 dagar,

ler

6. ledighet på gmnd av all arbets- 6.
ledighet på gmnd av alt arbets

tagaren efter del kalenderår då han lagaren efler del kalenderår då han

har fyllt tjugotvå år fullgör Ijänstgö- har fyllt ljugotvå år
fullgör tjänstgö

ring i civilförsvaret på annan tid än ring i civilförsvaret
på annan tid än

då civilförsvarsberedskap råder el- då civilförsvarsberedskap råder el

ler beredskapsövning får anordnas ler beredskapsövning får anordnas

vid försvarsmakten, i den män från- vid försvarsmakten, i den män från

varon under intjänandeåret icke varon under intjänandeåret icke

överstiger 60 dagar. överstiger 60 dagar, eUer

Senaste
lydelse 1985:91. 55

Prop.
1985/86:67 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

7.
ledighet enligt lagen (0000:00) om rätt tiU ledighet för grundläggande
svenskundervisning för invandrare.

Vid
lillämpning av första slyckel 1 skall frånvaron under de första 90 dagarna av
frånvaroperiod ej i något fall anses bero på arbetsskada. Har arbetstagare av
anledning som anges i första styckel 1 varit oavbrutet frånvarande från arbetet
under tvä hela intjänandeår, gmndar därefter infallande dag av fränvaroperioden
icke rätt till semesterlön.

I frånvaroperiod som
avses i första slyckel inräknas även dagar under perioden då arbetstagaren icke
skulle ha ulfört arbete.

56

Denna lag träder i kraft
den 1 juli 1986.

Innehållsförteckning sid Prop. 1985/86:67

Propositionen
.................................................... ... 1

Propositionens
huvudsakliga innehåll ..................... ... 1

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde ........... 2

BUaga
1 Utbildningsdepartementet ....................... ... 3

1
Inledning ......................................................... ... 3

2
Allmän mofivering ............................................ 5

2.1
Utformningen av
lagregleringen ..................... 5

2.2
Upprättade lagförslag .................................. ... 6

2.3
Specialmolivering fill förslagel
lill lag om grundläggande svenskundervisning för invandrare ................................................................. .... 6

2.4
Statsbidrag till grundläggande
svenskundervisning 13

2.5
Vissa förslag till regler för
statsbidrag till studiecirklar i påbyggnads-sfi inom studieförbund .............................................. .. 19

3 Hemställan
..................................................... 22

UnderbUaga
1.1 Förslag till lag om grundläggande svenskundervis

ning för invandrare ........................ 23

Underbilaga
1.2 Förslag till lag om ändring i vuxenutbildningslagen 26

UnderbUaga
1.3 Förslag lill lag om ändring i kommunalskaltelagen 27

UnderbUaga
1.4 Förslag till lag om ändring i lagen om allmän för

säkring ......................................... .. 28

Underbilaga
1.5 Organisafionskommitténs för sfi förslag fill lag om

grundläggande
svenskundervisning för invandrare 31

UnderbUaga
1.6 Organisationskommitténs för sfi förslag lill slats-

bidragskonslruktion
för grund-sfi ........ .. 37

UnderbUaga
1.7 Organisationskommitténs för sfi förslag om på

byggnadsundervisning i sfi inom siudieförbunden 41

Bilaga
2 Arbetsmarknadsdepartementet ........... 44

1
Inledning.......................................................... 44

2
Allmän mofivering ............................................ 44

2.1
Förslag lill lag om rätt lill
ledighet för grundläggande svenskundervisning för invandrare, m.m........................................................... .. 44

2.2
Svenskundervisning inom
arbetsmarknadsutbildningen 46

3
Upprättade lagförslag ....................................... 46

4
Specialmofivering ............................................ 46

4.1
Förslaget fill lag om rätt fill
ledighet för gmndläggande svenskundervisning för invandrare .. 46

4.2
Förslagel till lag om ändring i
semeslerlagen ..... .. 51

5 Hemställan .................................................... 52

Underbilaga
2.1 Propositionens lagförslag ............. 53

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985 57