Prop. 1985/86:70

Regeringens proposition 1985/86:70

om vissa lagstiftningsåtgärder inom ramen för frikommunförsöket

Prop.

1985/86:70

Regeringen
föreslår riksdagen atl anta de förslag som har lagils upp bifogade utdrag ur regeringsprolokollet
den 28 november 1985.

På
regeringens vägnar

OlofPalme

Bo
Holmberg

Propositionens huvudsakliga innehåll

Riksdagen
beslutade ijuni 1984 om en försöksverksamhet med ökad kommunal självstyrelse,
det s. k. frikommunförsöket. Frikommunema har presenterat olika
dispensönskemål som omfattar hela del kommunala verksamhetsområdet. Regeringen
har därefter fallat en rad beslul som tillgodoser frikommunernas önskemål. I
några fall har förslag till lagändringar förelagts riksdagen.

I
denna proposition föreslås vissa ytterligare lagstiftningsåtgärder som har
aktualiserats i försöksverksamheten.

I
kommunallagen föresläs en ändring som ger möjlighet lill ett förenklat förfarande
för kallelse lill fullmäktiges sammanträden. Ändringen avses gälla generellt
för alla landets kommuner och landstingskommuner.

Frikommunerna
föreslås få möjlighet all inrätta särskilda organ, t. ex. så kallade byulvecklingsgrupper,
för förvaltning och verkställighet under etl lokall organ, t. ex. en kommundelsnämnd.
Vidare möjliggörs försök med enklare regler i fråga om anmälan av beslul som
har fallals med stöd av ddegalionsuppdrag från en nämnd. Det föreslås också all
stiftelser som förvallas av frikommunerna inte skall behöva slå under tillsyn
av länsstyrelsen, om deras förmögenhet är mindre än 200000 kr. Slutligen
föreslås atl miljö- och hälsoskyddsnämnden i frikommunerna får ökade befogenheter
att ingripa mol försummelser i fråga om vård och behandling av djur.

En
samlad redovisning för frikommunförsökels hittillsvarande utveckling och de
åtgärder som regeringen har vidtagit kommer atl lämnas lill riksdagen inom
kort.

I
Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 70

1 Förslag tiJl

Lag om ändring i kommunallagen (1977: 179)

Härigenom
föreskrivs att 2 kap. 10 § kommunallagen (1977:179) skall ha följande lydelse.

Prop. 1985/86:70

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

2
kap. 10 §

Kungörelse
om sammanträde med fullmäktige utfärdas av ordföranden. Kungörelsen skall
innehålla uppgift om lid och plats för sammanträdet saml om de ärenden som
skall behandlas.

Kungörelsen skall minst
en vecka före sammanträdesdagen anslås pä kommunens eller landstingskommunens
anslagstavla och inom samma tid sändas med posten lill varje ledamot och
suppleant i fullmäktige.

Kungörelsen
skall minst en vecka före sammanträdesdagen anslås på kommunens eller
landstingskommunens anslagstavla och inom samma tid sändas med poslen lill
varje ledamot och suppleant i fullmäktige eUer på annat lUlförlilUgl sätt
tillställas dem.

Uppgift
om tid och plats för sammanträde samt, om fullmäktige har bestämt del, uppgift
om de ärenden som skall behandlas skall minst en vecka före sammanträdesdagen
införas i en eller flera ortstidningar. Vid sammanträde före december månads
utgång avgöres för följande kalenderår i vilken eller vilka tidningar sådant
tillkännagivande skall införas. Därvid bör väljas tidningar som genom spridning
inom olika grupper av kommunens eller landstingskommunens medlemmar bringar
tillkännagivandel lill de flestas kännedom. Om förslag om att
tillkännagivandet skall införas i annan ortstidning får minst en tredjedel av
rösterna, skall tillkännagivandet införas också i denna tidning.

Om
ärende fordrar så skyndsam Om ärende fordrar så skyndsam

handläggning atl
kungörande i den handläggning att kungörande i den

ordning som föreskrivs i
andra och tredje styckena ej hinnes med, skall kungörelsen med uppgift om
ärendet anslås senast vardagen före sammanlrädesdagen och sändas med posten
till varje ledamot och suppleant i fullmäktige så tidigt all den kan antagas
komma honom till banda inom samma tid.

ordning
som föreskrivs i andra och tredje styckena ej hinnes med, skall kungörelsen med
uppgift om ärendet anslås senast vardagen före sammanlrädesdagen och på ett
tillförlitligt sätt sändas lill varje ledamot och suppleant i fullmäktige så
tidigt atl den kan antagas komma honom Ull hända inom samma lid.

Denna
lag träder i kraft den 1 april 1986.

2 Förslag till Prop. 1985/86:70

Lag om ändring i lagen (1984: 382) om försöksverksamhet med
en friare kommunal nämndorganisation

Härigenom föreskrivs alt del i lagen (1984:382) om
försöksverksamhet med en friare kommunal nämndorganisation skall införas två
nya paragrafer, 2 a § och 9 §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2a §

Om fullmäktige beslular det, får en nämnd i en
försökskommun, ulan hinder av vad som föreskrivs i

3 kap. 12 § tredje stycket och 13 §

andra slyckel kommunallagen

(1977:179) eller i någon annan för

fattning om anmälan av beslul som

har fattats med stöd av uppdrag

från nämnden, besluta om i vilken

utsträckning sådan anmälan skall

ske. Beslut som inte anmäls skall

protokollföras särskilt, om beslutet

får överklagas enligt 7 kap. kom

munallagen.

9§

Fullmäktige i en försökskommun får inrätta särskilda organ
för alt handha förvaltning och verkställighet under etl lokall organ. I fråga
om sådana särskilda organ skall

4 § lagen (1979:408) om vissa lo

kala organ i kommunerna tilläm

pas. Etl särskilt organ får dock inte

väcka ärende hos fullmäktige. Dess

budgetförslag skall lämnas till del

lokala organet inom den lid som

delta har bestämt

Denna lag träder i kraft den 1 april 1986 och gäller lill ulgången
av år 1988.

Rättelse: S. 4, sista raden Tillkommer: 1988.

3
Förslag till Prop. 1985/86:70

Lag om undantag för vissa kommuner och landstingskommuner
från beistämmelserna i lagen (1929: 116) om tillsyn över stiftelser

Härigenom
föreskrivs följande.

I fräga
om stiftelser som förvaltas av de kommuner och landstingskommuner inom vilka
del fär bedrivas försöksverksamhet enligt lagen (1984:382) om försöksverksamhet
med en friare kommunal nämndorganisafion skall i stället för den värdegräns på
20000 kronor som föreskrivs i 2 § första slyckel 7 och 8 § första styckel
tredje meningen lagen (1929:116) om tillsyn över stiftelser gälla en värdegräns
på 200000 kronor.

Denna
lag träder i kraft den 1 april 1986 och gäller till ulgången av år 1988.

4 Förslag till Prop. 1985/86:70

Lag om försöksverksamhet med ökade kommunala befogenheter
vid tillsyn enligt lagen (1944: 219) om djurskydd

Härigenom
föreskrivs följande.

1
§ Med avvikelse från vad som
föreskrivs i 14 och 17 §§ lagen (1944:219) om djurskydd får försöksverksamhet
enligt denna lag bedrivas i Haninge, Tyresö, Gnosjö, Helsingborgs, Varbergs, Ale,
Örebro, Sandvikens och Bräcke kommuner.

2
§ Miljö- och hälsoskyddsnämnden
har samma befogenheter som enligt 14 § 4 mom. andra styckel och 17 § lagen
(1944:219) om djurskydd tillkommer länsstyrelsen.

3
§ Miljö- och
hälsoskyddsnämndens beslul enligt 2 § gäller omedelbart, om inte något annat
beslutas.

4
§ Miljö- och
hälsoskyddsnämndens beslul enligt 2 § får överklagas hos länsstyrelsen genom
besvär.

Denna
lag träder i kraft den 1 april 1986 och gäller till utgången av år 1988.

Civildepartementet pp- 1985/86:7o

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 28 november 1985

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt,
Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Bodslröm,
Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson,
Hulterström, Lindqvist

Föredragande:
statsrådet Holmberg

Proposition om vissa lagstiftningsåtgärder inom ramen för frikommunförsöket

1 Inledning

Riksdagen
har beslutat alt en försöksverksamhet med ökad kommunal självstyrelse skall
bedrivas till och med utgången av år 1988 (prop. 1983/84: 152, KU 32, rskr
368). Regeringen har utsett de kommuner och landstingskommuner (de s. k.
frikommunerna) som skall ingå i försöket. Dessa är Haninge, Tyresö, Gnosjö,
Helsingborgs, Varbergs, Ale, Örebro, Sandvikens och Bräcke kommuner saml
Göteborgs och Bohus, Örebro och Jämtlands läns landstingskommuner.

Avsikten
med försöksverksamheten är atl frikommunerna skall kunna få dispens från
statliga regler som verkar onödigt styrande på den kommunala verksamheten.
Försöksverksamheten kan också gälla atl utveckla former för en bättre samverkan
mellan kommunerna och lanr'«:tingkommunerna liksom mellan kommunala och statliga
organ.

Inom
ramen för frikommunförsöket pågår ett omfattande förändrings-och
utredningsarbete. Regeringen har faltal en rad beslul om avsteg från gällande
författningar. 1 några fall har förslag om lagändringar förelagts riksdagen.

Några
av frikommunerna har hos regeringen väckt förslag om förändringar i kommunallagsliflningen.
Ett sådant önskemål är atl reglerna om utsändning av kungörelse till
sammanträde med fullmäktige förenklas. Förslag har också väckts om atl beslämmelserna
om anmälan av delegationsbeslut skall förenklas. Etl tredje förslag gäller
möjlighet atl inrätta särskilda organ, s. k. byulvecklingsgmpper, för
förvaltning och verkställighet under ett lokalt organ, t. ex. en kommundelsnämnd.
Dessa förslag fordrar lagändring för alt kunna genomföras.

Bland
frikommunernas önskemål finns vidare etl förslag om all sfiftelser som
förvallas av kommuner och landstingskommuner skall undantas från länsstyrelsernas
tillsyn eller atl förmögenhetsgränsen på 20000 kr. höjs. Ett annat förslag
syftar lill atl ge miljö- och hälsoskyddsnämnden i kommunerna större
befogenheter atl ingripa mot försummelser i fråga om vård och behandling av
djur. Även dessa förslag kräver lagändring.

Jag lar nu upp de nämnda
förslagen. Beträffande frågan om undantag från tillsynskravet enligt stiflelselagsliflningen
har jag samrått med chefen för justifiedepartementel och beträffande frågan om
ökade befogenheter för miljö- och hälsoskyddsnämnden enligt lagen om djurskydd
med chefen för jordbruksdepartementet.

Några av frikommunerna har
framfört önskemål om atl få bedriva försök med brukarinflytände. I regeringens
skrivelse 1984/85:202 om den offentliga sektorns förnyelse framhöll jag
behovet av åtgärder på olika områden för atl stärka bmkarnas ställning.
Demokratiberedningen har i betänkandena (SOU 1985:28) Akfivl folkstyre i
kommuner och landsting och (SOU 1985: 30) Skola för delaktighet redovisat
sådana förslag. Betänkandena remissbehandlas för närvarande. Efler remissbehandhngen
avser jag alt under år 1986 lägga fram förslag. I samband därmed kan
frikommunernas önskemål beaktas. Mot den bakgmnden avslår jag frän atl ta upp
frågan om bmkarinflylandel i detta sammanhang.

Slat-kommunberedningen
(C 1983:02) har i uppdrag att svara för att frikommunförsöket genomförs och
utvärderas (Dir 1984:28). Beredningen skall varje år lämna en rapport fill
regeringen om hur försöksverksamheten fortlöper. I samband med riksdagens
beslut om försöksverksamheten förutsattes att även riksdagen skulle få sådana
rapporter. Jag kommer därför inom kort att föreslå regeringen atl en
redovisning för frikommunförsökels hittillsvarande utveckling och de åtgärder
som regeringen har vidtagit lämnas till riksdagen.

Prop.
1985/86:70

2 F ö redragandens ö verv ä ganden

2.1 Förenklat förfarande för kallelse till fullmäktiges sammanträden

Mitt
förslag: Reglerna i kommunallagen (1977:179) om kallelse lill fullmäktiges
sammanträden ändras så atl kallelse kan ske även på annat sätt än genom poslen.
Ändringen genomförs inte bara för frikommunernas del ulan generellt.

Skälen
för mitt förslag: Kungörelse om sammanträde med fullmäktige utfärdas enligt 2
kap. 10 § kommunallagen (1977:179, KL) av fullmäktiges ordförande. Kungörelsen
skall innehålla uppgift om lid och plats för sammanträdet samt om de ärenden
som skall behandlas. Kungörelsen skall minst en vecka före sammanlrädesdagen
anslås på kommunens anslagstavla och inom samma lid sändas med poslen ull
varje ledamot och suppleant i fullmäktige. Tillkännagivande om tid och plats
för sammanträdet skall också införas i en eller flera ortstidningar senast en
vecka före sammanlrädesdagen.

Haninge
kommun har framställt önskemål om all KL ändras så atl del blir möjligt med en
förenklad utsändning av sammanlrädeshandlingar. Till regeringen har också från
annat håll inkommit en framställning i samma fråga.

Syftet med bestämmelsen om
kallelse till fullmäktiges sammanträden är att skapa garantier för alt
kungörelsen kommer ledamöter och suppleanter i fullmäktige lill hända på etl
betryggande sätt. Detta utesluter emellertid inte att kallelse bör kunna ske
även på annat sätt än genom poslen, om det uppfyller rimliga krav på tillföriitlighet.
En sådan ordning har redan genomförts i lagen (1982: 1052) om församlingar och
kyrkliga samfälligheter i fråga om kallelse lill kyrkofullmäktiges
sammanträden. I det sammanhanget föreslog bl. a. Svenska kommunförbundet all
samma ändring skulle göras i KL. Föredragande statsrådet anförde att denna
fråga fick övervägas i annat lämpligt sammanhang (prop. 1982/83:19 s. 103).

Mol
bakgrund av vad jag nu har sagt anser jag alt systemet med obligatorisk
postsändning i fråga om kallelse lill fullmäktiges sammanträden bör mjukas upp.
Det finns enligt min mening, bl. a. med hänsyn lill vad som uttalades i samband
med ändringen pä det kyrkliga området, inte skäl alt bedriva någon
försöksverksamhet i denna fråga. Jag föreslår därför all KL ändras så alt utsändningen
av kungörelsen till ledamöter och suppleanter i fullmäktige skall kunna ske
antingen med posten eller på något annat fillföriitligl sätt, t. ex. genom bud.

Prop. 1985/86:70

2.2 Särskilda organ

Mitt
förslag: De kommuner som ingår i frikommunförsöket får möjlighet att ini-ätta
särskilda organ, t. ex. så kallade byulvecklingsgrupper, för atl handha
förvaltning och verkställighet under ett lokall organ, t. ex. en kommundelsnämnd.

Skälen
för mitt förslag: Inom det kommunala området pågår sedan flera år ett
förnyelsearbete med inriktning mot en decentraliserad nämndorgani-salion.

Kommunerna
kan sedan den 1 januari 1980 inrätta lokala organ med stöd av lagen (1979:408)
om vissa lokala organ i kommunerna (omtryckt 1979:1167, ändrad senast 1983:
304). Lokala organ får inrättas både inom det kommunallagsreglerade området och
del specialreglerade området. Avsikten med lokalorganslagen är att ge
kommunerna stor frihet alt förankra sin verksamhet lokall. I lagen har man
övergett principen om kommunen som odelad förvaltningsenhet och kommunerna har
möjlighet atl inrätta såväl sektorsvisa som sektorsövergripande lokala organ.
Inom hela del kommunallagsreglerade området får lokala organ inrättas för del
av en kommun och för anläggningar. Inom del specialreglerade området får lokala
organ inrättas för del av kommunen men inte för anläggningar.

I
frikommunerna fär försök med en friare nämndorganisalion bedrivas med stöd av
lagen (1984:382) om försöksverksamhet med en friare kommunal nämndorganisalion.
Lagen medger att frikommunerna gör avsteg frän specialförfatlningamas krav på
centrala nämnder. De får även inrätta institutionsstyrelser för institutioner
eller anläggningar inom specialreglerade verksamheter, någol som lokalorganslagen
inte medger. Vidare fär

frikommunerna
göra avsteg från lagens krav på anknytning till en kom- Prop. 1985/86: 70
mundel eller begränsning till en anläggning.

Bräcke
kommun har framställt önskemål om all kunna inrätta s. k. byulvecklingsgrupper
under en kommundelsnämnd. Syftet är enligt kommunen bl. a. atl fler medborgare
skall kunna engageras som förtroendevalda i den kommunala verksamheten.

Enligt
min mening är del väsentligt all öka kommunmedlemmarnas intresse för den
kommunala verksamheten genom alt ytterligare fördjupa den lokala demokrafin.
Det ger bl. a. möjligheter till fler kontakter med förtroendevalda i närmiljön.
Därmed öppnas större möjligheter för medborgarna atl utöva inflytande över
verksamheten. Jag ser del därför som viktigt alt främja de strävanden som finns
bl. a. i Bräcke kommun alt finna former för atl ytterligare utveckla den lokala
nämndorganisalionen. Även i andra kommuner kan del finnas behov av atl tillämpa
en organisation med lokala nämnder på två nivåer t. ex. om det finns lokala
organ med ett stort befolkningsunderlag eller sådana organ med en bred och
omfattande verksamhet.

Jag
föreslår därför atl det inom frikommunförsöket öppnas en möjlighet för de
deltagande kommunerna att inrätta särskilda organ, t. ex. byulvecklingsgrupper,
under etl lokalt organ för atl handha viss förvaltning och verkställighet inom
det lokala organets verksamhetsområde. Del kan i sammanhanget nämnas alt
landstingskommunerna redan har getts en motsvarande möjlighet genom lagen
(1985:127) om särskilda organ i landstingskommunerna.

De
särskilda organen kan tillföras uppgifter som faller inom det lokala organels
verksamhetsområde. De får därvid handha uppgifter som har begränsats fill en
viss del av kommundelens territoriella område, t. ex. en by eller ett
bostadsområde och där uppgifterna annars ligger på del lokala organet. De kan
också ansvara för en eller flera anläggningar som är belägna i kommundelen.

Av
KL följer atl det är fullmäktige som har att fatta beslut om och i vilken
utsträckning särskilda organ skall inrättas. I normalfallet förutsätter jag atl
frågan om alt fördjupa demokratin i etl visst område väcks genom initiativ från
del lokala organet. Fullmäktige får därefter la ställning till var särskilda
organ skall finnas, utse ledamöter och suppleanter saml fastställa deras
uppgifter. Enligt min mening skall inrättandet av särskilda organ inte behöva
medföra atl ytterligare en nivå tillskapas i den administraUva organisaUonen.
Jag förutsätter nämligen atl del skall vara möjligt att utnyttja de resurser
som finns hos de lokala organen.

De
särskilda organen blir all betrakta som nämnder i KL: s mening även

om de får en mindre självständig roll än lokala organ. Enligt min mening

måste nämligen de övergripande uppgifterna för kommundelen alltjämt

ligga kvar på det lokala organet. Detta har därmed rätt atl lämna direktiv

lill de särskilda organen utöver vad fullmäktige redan kan ha slagit fast

genom bestämmelser i reglementen eller särskilda beslut. Av delta följer

också enligt min mening all ett särskilt organ inte skall fä rätt all väcka

ärenden hos fullmäktige och atl dess budgetförslag skall lämnas fill det

lokala organ inom vars verksamhetsområde det verkar. 9

Däremot
är det enligt min mening väsentligt att de särskilda organen blir ansvariga för
sin verksamhet direkt inför fullmäktige. Det innebär atl de fär ett
revisionsansvar i den omfattning som de har fått förvaltnings- och vei kslällighelsuppgifter.

I
övrigt bör enligt min mening lokalorganslagens handläggningsregler gälla. Del
innebär atl särskilda organ som enbart har kommunallagsreglerade uppgifter
skall följa samma regler som gäller för kommunallagsreglerade nämnder. Men så
snart de har någon specialreglerad uppgift kommer vad som är föreskrivet i
specialförfattningarna om denna verksamhet all gälla. I motsats lill vad som
föreskrivs i specialförfatlningarna bör dock fullmäktige få bestämma
mandattiden även för särskilda organ som handhar specialreglerad verksamhet.

De
regler som behövs för all genomföra försöket bör las in i lagen om försöksverksamhet
med en friare kommunal nämndorganisation.

Prop.
1985/86:70

2.3 Enklare regler för anmälan av delegationsbeslut

Mitt förslag:
Frikommunerna får möjlighet atl göra avsteg från kommunallagens och specialförfatlningamas
krav på alt beslut som har fattats med stöd av delegafion frän en nämnd skall
anmälas lill nämnden. Förslagel innebär all nämnden själv får besluta i vilken
utsträckning anmälan skall ske. Beslul som får överklagas genom kommunalbesvär
skall protokollföras särskilt, om anmälan inte skall ske.

Skälen
för mitt förslag: Fullmäktige kan ge styrelsen och nämnderna möjlighet all
delegera sin beslutanderätt i vissa grupper av ärenden lill en särskild
avdelning beslående av ledamöter eller suppleanter, till en ledamot eller suppleant
eller lill en tjänsteman. Ärendenas beskaffenhet skall anges i reglemente eller
genom särskilt beslut. Framställning eller yttrande lill fullmäktige får dock
inte delegeras. Delsamma gäller yttrande med anledning av atl styrelsens eller
nämndens beslut har överklagats. Alla beslul som har faltals med stöd av
delegationen skall anmälas lill styrelsen eller nämnden, som dock har frihet atl
bestämma hur och hur ofta anmälningsskyldigheten skall fullgöras.

Dessa
regler finns för styrelsens dvs. kommunstyrelsens och förvaltningsutskottets
del i 3 kap. 12 § andra och tredje styckena KL. Genom hänvisning i 13§ andra slyckel
har de gjorts tillämpliga på de fakultativa, kommunallagsreglerade nämnderna,
t. ex. fritidsnämnd och kulturnämnd. De har också genom hänvisningar i olika specialförfattningar
gjorts till-lämpliga på de specialreglerade nämnderna, t. ex. socialnämnd och hälso-och
sjukvårdsnämnd. En del specialförfattningar innehåller dock ullryck-liga delegalionsförbud
i vissa ärenden som alltså förbehålls nämnden.

Haninge
kommun har föreslagit all styrelsen och nämnderna själva skall fä avgöra om
skyldighet all anmäla delegafionsärenden skall föreligga. Enligt kommunen är
del utmärkande för de delegerade ärendegrupperna all de är många lill antalet
och av icke-principiell natur. Trots alt vart och

10

ett
av ärendena i praktiken inneburit beslutsförfarande med rätt till överklagande
är de både innehålls- och handlingsmässigt att betrakta som verkställighelsåtgärder.
Nämndemas polifiska intresse för dessa delega-fionsbeslut är lågt. Anmälan om
delegationsrättens användning har enligt kommunen endast registreringsvärde.
Delta värde måste ställas i relation Ull det arbete som läggs ned på sortering,
förteckning och sammanställning m. m. av delegationsbesluten.

Enligt
min mening är del möjligt atl pröva en försöksverksamhet med en uppmjukning av
kravet på anmälan. Det är dock vikfigt atl enskildas rättsställning inte
försämras.

Besvärsfiden
i fråga om beslul som fattas efter delegation räknas från dagen för anslaget av
protokollet från det nämndsammanlräde där beslutet anmäldes. Om den eller de
som har fattat beslutet har fört eget protokoll och har anslagit justeringen av
protokollet, löper dock besvärstiden från den anslagsdagen. Detta gäller
kommunalbesvär. I fråga om beslut som överklagas genom förvaltningsbesvär
räknas besvärstiden som vanligt från den dag när det delgavs den berörda
parten. Del är givetvis väsentligt all se lill all besvärsliden börjar löpa
även om kravet på anmälan slopas.

Med
hänvisning lill del anförda föreslår jag en bestämmelse som ger frikommunerna
möjlighet att låta styrelsen och nämnderna själva besluta om i vilken
utsträckning anmälan av beslul som fallals med stöd av delegation från
styrelsen eller nämnden skall ske. För alt säkerställa att besvärsliden börjar
löpa så att besluten kan vinna laga kraft bör föreskrivas atl beslul som får
överklagas genom kommunalbesvär skall protokollföras särskilt, om beslutet
inte skall anmälas. Självfallet skall justeringen av protokollet anslås på
kommunens anslagstavla. Någon särskild föreskrift om detta behövs dock inte.

De
bestämmelser som jag föreslagit bör lämpligen tas in i lagen om försöksverksamhet
med en friare kommunal nämndorganisation. Beslämmelserna blir tillämpliga på
alla nämnder, dvs. även på lokala organ i kommunerna och särskilda organ i
landstingskommunerna.

Prop. 1985/86:70

2.4 Undantag från tillsynskravet enligt
stiftelselagstiftningen

Mitt förslag:
Stiftelser som förvaltas av kommuner eller landsfingskommuner ingående i frikommunförsöket
undantas från tillsyn enligt lagen (1929:116) om fillsyn över stiftelser, om
deras förmögenhet är mindre än 200000 kr.

Skälen
för mitt förslag: Kommuner och landstingskommuner förvallar genom sina olika
organ en stor mängd stiftelser som har bildals efter donationer från enskilda
personer.

Enligt
lagen (1929:116) om tillsyn över sfiftelser (fiilsynslagen) skall en stiftelse
med allmännyttigt ändamål i princip stå under fillsyn av länsstyrelsen i det
län där stiftelsens förvaltning utövas. Att en stiftelse står under tillsyn
innebär att länsstyrelsen har befogenhet all ingripa mot stiftelsen, om den
inte förvaltas i enlighet med tillsynslagens bestämmelser. Länssty-

11

relsen
kontrollerar kontinueriigt förvaltningen med ledning av den åriiga redovisning
som en stiftelse under tillsyn är skyldig all avge.

Det
finns emellertid flera undanlag frän principen om tillsyn. Sålunda gäller bl.
a. att en stiftelse som har en förmögenhet under 20000 kr. inte behöver anmälas
för tillsyn (2 §7). I konsekvens härmed får länsstyrelsen från fortsall tillsyn
undanta en stiftelse vars förmögenhet har sjunkit under 20000 kr. (8 §).

Haninge
kommun har hemställt alt tillsynen slopas eller i vart fall att värdegränsen på
20000 kr. höjs.

Frågan
om en helt ny sliftelselagsliflning övervägs f. n. i justitiedepartementet.
Avsikten är atl dessa överväganden skall redovisas i en departementspromemoria
som efter sedvanlig remissbehandling kan läggas till grund för en proposition
om en ny sådan lagstiftning. En av de frågor som kommer atl tas upp i del
sammanhanget är om inte den kontinuerliga kontrollen av stiftelserna med ledning
av årliga redovisningar bör begränsas till alt avse endast stiftelser med en
väsentligt högre behållen förmögenhet än 20000 kr.

Enligt
min mening bör man kunna tillgodose önskemålet om att inom ramen för frikommunförsöket
höja den nämnda värdegränsen ulan all därmed del pågående arbetet med en ny stiflelselagsliflning
föregrips. Jag föreslår atl gränsen bestäms till 200000 kr. För den tid som frikommunförsöket
pågår bör alltså sfiftelser som förvaltas av de kommuner och landstingskommuner
som ingår i försöket undantas från länsstyrelsens tillsyn, om deras förmögenhet
är mindre än 200000 kr. Bestämmelser om detta bör tas in i en särskild lag.

Prop.
1985/86:70

2.5 Ökade befogenheter för miljö- och hälsoskyddsnämnden enligt
lagen om djurskydd

Mitt förslag:
Miljö- och hälsoskyddsnämnden i försökskommunerna skall ha samma befogenheter
som länsstyrelsen att meddela förbud alt ha hand om djur eller vissa slag av
djur för den som inte följer meddelade föreskrifter. Nämnden skall också kunna
besluta atl djur skall tas om hand genom polismyndighetens försorg.

Skälen
för mitt förslag: Den lokala tillsynen enligt lagen (1944:219) om djurskydd
utövas av miljö- och hälsoskyddsnämnden. Länsstyrelsen skall enligt lagen vaka
över att nämnden fullgör sina åligganden.

Lagen
ger möjligheter för såväl miljö- och hälsoskyddsnämnden som länsstyrelsen alt
ingripa på olika sätt mol försummelser beträffande djurens vård och
behandling. Länsstyrelsens befogenheter är emellertid mera omfattande än
nämndens.

Om
någon inte följer ett föreläggande eller förbud som en miljö- och hälsoskyddsnämnd
eller länsstyrelse beslutat och som är av väsentlig betydelse från
djurskyddssynpunkt, får länsstyrelsen enligt 14 § 4 mom. andra stycket
djurskyddslagen meddela den försumlige förbud att ha hand

12

om
djur eller vissa slag av djur. Detsamma gäller vid andra allvariiga Prop.
1985/86:70 missförhållanden i fråga om djurs värd eller behandling.

Enligt
17 § djurskyddslagen får länsstyrelsen besluta atl djur skall tas om hand genom
polismyndighetens försorg bl. a. för att förhindra all djuren olillbörligen
utsätts för lidande.

Helsingborgs
kommun har anhållit all länsstyrelsens befogenheter enligt angivna bestämmelser
i djurskyddslagen också skall fillkomma miljö- och hälsoskyddsnämnden i
försökskommunerna. Örebro kommun har framfört liknande förslag.

Jag
biträder förslagen. Miljö- och hälsoskyddsnämnden i försökskommunerna bör
alltså få befogenhet att meddela förbud all ha hand om djur samt alt besluta
alt djur skall omhändertas. Nämndens befogenhet enligt 14 § 4 mom. andra
stycket bör dessutom avse rätlen all ålägga en försumlig djurägare all avhända
sig djuret eller djuren och förbjuda honom atl anskaffa djur eller visst slag
av djur.

Miljö-
och hälsoskyddsnämndens beslul bör kunna överklagas lill länsstyrelsen och bör
i likhet med länsstyrelsens beslut gälla omedelbart, om inte någol annat
beslutas.

Jag
kan däremot inte biträda ett förslag från Helsingborgs kommun om alt
polismyndighetens befogenheter enligt 18 § djurskyddslagen i fråga om omhändertagna
djur skall överflyttas till kommunen.

De
bestämmelser som behövs bör las in i en särskild lag om försöksverksamhet med
ökade kommunala befogenheter vid tillsyn enligt lagen (1944:219) om djurskydd.

3 Upprättade lagförslag

I
enlighet med vad jag nu har anfört har inom civildepartementet upprättats förslag
lill

1.
lag om ändring i kommunallagen
(1977:179),

2.
lag om ändring i lagen
(1984:382) om försöksverksamhet med en friare kommunal nämndorganisalion,

3.
lag om undanlag för vissa
kommuner och landstingskommuner från beslämmelserna i lagen (1929:116) om
tillsyn över stiftelser,

4.
lag om försöksverksamhet med
ökade kommunala befogenheter vid tillsyn enligt lagen (1944:219) om djurskydd.

Lagförslaget
under 3 har upprättats i samråd med chefen för justifiedepartementel och
lagförslaget under 4 i samråd med chefen för jordbmksde-partemenlel. Dessa
lagförslag avser ämnesområden inom vilka yttrande frän lagrådet bör inhämtas
enligt 8 kap. 18 § regeringsformen. Förslagen är emellertid av sådan
beskaffenhet alt lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

4 Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen. 13

5
Beslut Prop. 1985/86:70

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslular atl genom
proposition föreslå riksdagen atl anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.

14

Innehåll Prop. 1985/86:70

Regeringens
proposition .................................... 1

Propositionens
huvudsakliga innehåll ..................... .... I

Förslag
lill lag om ändring i kommunallagen (1977: 179) 2

Förslag
till lag om ändring i lagen (1984:382) om försöksverksamhet

med
en friare kommunal nämndorganisalion ............ ... 3

Förslag
till lag om undantag för vissa kommuner och landstingskom

muner från bestämmelserna i lagen (1929:116) om Ullsyn över stif

telser ............................................................. 4

Förslag
fill lag om försöksverksamhet med ökade kommunala befo

genheter vid tillsyn enligt lagen (1944:219) om djurskydd 5

Utdrag
ur, protokoll vid regeringssammanträde den 28 november 1985

1
Inledning ......................................................... ... 6

2
Föredragandens överväganden ........................... ... 7

2.1
Förenklat förfarande för
kallelse fill fullmäktiges sammanträden 7

2.2
Särskilda organ ............................................ 8

2.3
Enklare regler för anmälan av
delegationsbeslut ..... 10

2.4
Undanlag från tillsynskravet
enligt sliftelselagsliftningen .... 11

2.5
ökade befogenheter för miljö-
och hälsoskyddsnämnden enligt lagen om djurskydd ................................................................. 12

3
Upprättade lagförslag ....................................... .. 13

4
Hemställan ..................................................... .. 13

5
Beslul ........................................................... .. 14

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985 15