Prop. 1985/86:74

Regeringens proposition 1985/86:74

om jordbruksforskning, m. m.

Prop. 1985/86:74

Regeringen
förelägger riksdagen vad som har tagils upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 12 december 1985 för de åtgärder och det ändamål som
framgår av föredragandens hemställan.

På
regeringens vägnar OlofPalme

Svante
Lundkvist

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen förordas bl. a. insatser för ett sammanhållet forskningsprogram
om nya produkfionsformer i jordbmket. Resultaten av denna forskning är,
tillsammans med bl. a. resultaten av forskning på livsmedelsområdet, av
betydelse för inriktningen av 1990-talets livsmedelsprodukfion. Vidare förordas
insatser för ökad rådgivning om miljöfrågor i samband med användning av
växtnäring och kemiska bekämpningsmedel i jordbruket samt om alternativ
odling. Fortsatta satsningar i kampen mol försurningen av mark och vatten
förordas. Forsknings- och utvecklingsarbete föreslås, bl. a. för att komma till
rätta med växlnäringsläckage och för minskning av kadmiumhallen i
handelsgödsel. Särskilda åtgärder föreslås i syfte att bevara bl. a. hagmarker.
Kostnaderna för de insatser som förordas avses finansieras med de medel som
flyter in som miljöavgifter på bekämpningsmedel och handelsgödsel. Slutligen
föreslås vissa mindre ändringar i lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel och
lagen (1967:340) om prisreglering på jordbmkets område.

I Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 74

Jordbruksdepartementet '■''p-
''-

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 december 1985

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden 1. Carlsson, Lundkvist, Feldt,
Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Bodström,
Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström,
Lindqvist

Föredragande:
statsrådet Lundkvist utom såvitt avser frågorna under avsnittet 5

statsrådet
I. Carlsson såvitt avser frågorna under avsnittet 5

Proposition om jordbruksforskning, m. m. 1 Inledning

I
prop. 1983/84:107 bil. 6 om forskning anförde jag bl. a. alt det behövs en mer
heltäckande forskning över störte ämnesområden för all vi skall få ett bättre
underlag för planeringen av inriktningen av produktionen inom de areella
näringarna. Mol bakgrund härav uppdrog regeringen den 11 juli 1984 ät skogs-
och jordbrukets forskningsråd (SJFR) alt lägga fram förslag lill ett
sammanhållet forskningsprogram rörande alternativa produktionsformer i jordbruket
och trädgårdsnäringen. Vidare skulle SJFR utarbeta ett förslag lill långsikfigt
program för skogsforskning med tvärvetenskaplig inriktning. SJFR har redovisat
sina förslag den 30 augusti 1985. Förslagen har remissbehandlats. En
sammanfattning av förslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som
bilaga 1 och en förteckning över remissinstanserna och en sammanställning av
remissyttrandena som bilaga 2.

Till
regeringen har vidare från myndigheter, olika organ och enskilda personer
inkommit förslag om insatser av skilda slag i syfte bl. a. all minska eller
förändra användningen av bekämpningsmedel och handelsgödsel i jordbruket.

I
anslutning till riksdagens beslut år W84 om avgifter på gödsel- och bekämpningsmedel
uttalades att inflytande avgiftsmedel skall användas lill utökade insatser i
fråga om forskning, rådgivning och miljöförbättrande åtgärder (prop.
1983/84:176, SkU 47, rskr 383). Vidare anfördes att avgifterna i stor
utsträckning bör användas för sådan forskning och rådgivning som kan främja en
minskning av behovet och användandet av handelsgödsel och bekämpningsmedel i jordbmket
och att arbetsmiljön för dem som hanterar preparaten bör beaktas särskilt. I prop.
1984/85:211 om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m.m. anförde jag
med hänvisning fill SJFR: s uppdrag att jag hade för avsikt att återkomma till
regeringen i fråga om avgiftsmedlen så snart SJFR hade redovisat sitt uppdrag.

Jag
anhåller att nu få la upp dessa frågor. Frågan om skogsforskning har jag anmält
fidigare denna dag.

2 Allmänna överväganden Prop. 1985/86:74

Ett
målmedvetet sökande efter nya kunskaper har varit en gmndfömlsält-ning för den
snabba tekniska och ekonomiska utveckling som många länder genomgått sedan
millen av förra seklet och som lett lill ett ökat materiellt välstånd. Vi vet
att denna ulveckhng samtidigt har lett fram till negativa effekter på miljön
som allvarligt oroar på gmnd av sina långsiktiga verkningar.

Miljövärden
har blivit en allt väsentligare del av vår levnadsstandard. Miljöförstörelse
accepteras inte. I allt större utsträckning ställs också krav på en bättre
närmiljö och högre kvalitet på de produkter och tjänster som produceras.
Ansträngningarna inriktas på alt la fram miljövänliga produk-fionsmetoder.

Vad
jag nu har sagt gäller inte minst inom de areella näringarna. Vi vet i dag all
de nuvarande produktionsformerna inom jordbmket, som i stor utsträckning
grundals på strävan att öka produktionen, haft negafiva effekter på miljön.

Sålunda
har exempelvis den kraftiga användningen av stallgödsel och handelsgödsel
medfört ökad förorening av grund- och ytvatten och bidragit till försurningen
av mark och vatten. Vidare innebär den omfattande användningen av
bekämpningsmedel risker både från hälso- och miljösynpunkt. Brukningstekniken
har ibland även gått ut över naturvårdens intressen. Det har också framhållits
att dagens odlingsformer på sikt kan försämra markens produktionsförmåga.

Det
är nödvändigt att man inom de areella näringarna väljer sådana
produktionsformer att det blir möjligt att upprätthålla en uthållig produktion.
Detta förutsätter minskad användning av sådana produktionsmedel och
produktionsmetoder som på längre sikt negativt kan påverka jordens produktionsförmåga
och medföra risker för hälsan och miljön. För atl förena produktionstekniska
intressen med bevarad, långsiktig produktionsförmåga och med angelägna miljöskyddsinlressen
krävs därför en utveckling av produktionsmetoder som undanröjer de problem vi
blivit alltmer medvetna om. Vi måsle eftersträva förändrade - allernafiva -produktionsmetoder,
som bl. a. kännetecknas av en minimering av användningen av kemikalier.

För
jordbrukspolifiken har genom 1985 års livsmedelspoliliska beslul lagts fast ett
miljö- och resursmål (prop. 1984/85:166, JoU 33, rskr393). Målet innebär att
jordbruket och Uvsmedelsproduklionen måste ta hänsyn fill kravet på en god
miljö och behovet av en långsiktig och planerad hushållning med våra nalurtesurser.
Jordbruket skall således i möjlig utsträckning använda miljövänliga
odlingsmetoder som bidrar till en god hushållning med mark, vatten och
växtnäring. I rimlig utsträckning skall jordbruket bedrivas så alt del bidrar lill
att bevara genetisk variafion och värdefulla delar av fauna och flora i
odlingslandskapet. Också livsmedlens kvalitet ställs i förgrunden.

1985
års riksdagsbeslut visar färdriktningen mol en livsmedelspolitik där

livsmedlens kvalitet och hänsynen fill djur och miljö slår i förgmnden på

etl helt annat sätt än tidigare. 3

Det
synsätt som jag här har redovisat ligger också till gmnd för mitt Prop.
1985/86:74 anförande om de areella näringarna i min anmälan fill prop.
1983/84:107 om forskning. Jag anförde då bl. a. att utvecklingen inom de areella
näringarna jordbruk och skogsbmk lett lill åtgärder som skadat miljön och försämrat
markens produktionsförmåga. I fråga om animalieproduktionen gjorde jag bedömningen
atl tillämpade produktionsformer har negativa effekter beträffande djurens
hållbarhet och motståndskraft mot sjukdomar. Jag anförde vidare att det är
nödvändigt atl utforma den framlida produktionen så att den med bevarande av
en god förelagsekonomi i ökad utsträckning kan fillgodose de krav som måste
ställas från allmänheten t. ex. i fråga om produktkvalitet och miljöskydd. Jag
pekade vidare på behovet av mer heltäckande forskning över större ämnesområden
för att få ett bättre underlag för planeringen av produktionen inom de areella
näringarna.

Som
en följd av mina överväganden i forskningspropositionen gav regeringen SJFR i
uppdrag alt efter en inventering av pågående forskning ge förslag lill dels ett
forskningsprogram för alternativa produktionsformer i jordbmket, dels ett
tvärvetenskapligt forskningsprogram för ökad virkesproduktion. Uppdraget som
rör jordbmksproduklionen har sedermera kompletterats med ett uppdrag till SJFR
att ta fram ett sammanhållet program för livsmedelsforskning. I detta
sammanhang skall också kvalitetsaspekterna på livsmedel belysas. Det är
nödvändigt att klarlägga och definiera vilka kvalitetskrav på livsmedlen som
bör ställas samt vilka produktionsmetoder som erfordras för atl la fram dessa
livsmedel. Forskningsresultaten kommer alt ha betydelse för inriktningen av 1990-talels
livsmedelsproduktion. På skogsområdet avser programmet en ökad virkesproduktion
i en balanserad miljö. Mellan programmen finns flera beröringspunkter, bl. a.
på de markvelenskapliga, biolekniska och fylokemiska områdena. Jag kommer att
gå närmare in på dessa frågor i det följande.

3 Forskning rörande jordbruk och trädgårdsnäring

I
den snabba omvandling som jordbmket i Sverige genomgått under framför allt eflerkrigsfiden
har en övergäng skett från arbelsinlensiv till kapital-intensiv produktion
karakteriserad av en fortlöpande mekanisering och effektivisering. Nya växlsorter,
bättre avelsurval och utfodring, ökad användning av handelsgödsel och
bekämpningsmedel och ny teknik har ökat avkastningen per hektar och djurenhet.
Även inom trädgårdsnäringen har produktiviteten förbättrats genom rationella
metoder och bättre sorter.

I
de senaste årtiondenas jordbmkspolitik har produktions- och eff'ektivi-letsmålet
haft en framträdande roll. Efter hand har negativa konsekvenser för miljön
kunnat påvisas av en alltför långt driven effektivisering med bl. a. höga
insatser av gödsel och kemiska bekämpningsmedel. Exempel på detta är ökad
förorening av vatten, övergödning av vattendrag och sjukdomar hos animalieprodukfionens
djur. Många människor oroar sig för kemikalieanvändningen och de moderna
produktionsprocessernas inverkan på livsmedlens kvalitet och vad detta kan
innebära för vår hälsa.

Jordbmksproduklionen
bygger bl. a. på markens produktionsförmåga. Prop. 1985/86:74 Marken är en
resurs som måsle skötas väl om produktionsförmågan skall kunna bibehållas eller
ökas. Att utnyttja nalurtesurser innebär alltid en miljöpåverkan.
Resursanvändning och miljöfrågor måsle därför ses i ett sammanhang. Hittills
har kraven på ökad effektivitet och lönsamhet i hög grad fått styra valet av
produktionsmetoder. Del gäller nu att belysa hur vi kan vidmakthålla en god
produktivitet och en hög kvalitet på produkterna utan alt miljön eller djuren
påverkas negativt. Jag anser att SJFR: s förslag till forskningsprogram bör på
ett ändamålsenligt sätt kunna leda fill en utveckling av ny kunskap som behövs.

All
livsmedelsproduktion från råvara lill färdig produkt omfattar etl stort antal
steg, där kunskaper från olika forskningsområden tillsammans med tillgängliga
produktionsmedel måste föras samman fill en produkfionstek-nik som ger
kvalitativt högklassiga slutprodukter till rimliga priser. Produktionstekniken
skall dämlöver vara skonsam mot människor, djur och miljö.

Den
kunskap vi nu har om effekterna på miljön av den stora användningen av t. ex.
handelsgödselmedel gör att vi på olika sätt måsle minska denna användning. Det
gäller också i fråga om kemiska bekämpningsmedel. Det är viktigt att få belagt
hur detta kan ske och vilka förändringar i nuvarande produktionsmetoder som i
så fall bör göras.

Produktionsformer
som syftar lill all förena effekfivitet och hänsyn till miljön fömtsätter en
biologisk-ekologisk helhetssyn. För att nå detta krävs en omfattande
kunskapsuppbyggnad på ett flertal områden. De områden där en fördjupning av
grundläggande kunskap erfordras enligt programförslagen är i första hand kemi,
fysik, mikrobiologi, genetik, biologi, im-munologi, ekologi samt ett antal
samhällsvetenskapliga områden. Inriktningen av forskningen bör också vara
sådan alt den syftar till att med hjälp av kunskap från gmndläggande
discipliner pröva hur en rationell och ekonomisk växt- och djurproduktion skall
bedrivas i ett biologiskt-ekolo-giskt sammanhang. En ökad satsning på ekologisk
forskning i syfte att klarlägga grundläggande biologiska samband bör
säkerställa en på sikt bättre kunskapsbas. Denna forskningsinriktning bör kunna
sfimulera och fördjupa även den mer tillämpade forskningen.

Programmet
om nya produktionsformer i jordbruket och trädgårdsnä

ringen syftar fill att sätta konsumenternas krav på bättre livsmedelskvalitet

i förgrunden för produktionen i hela livsmedelskedjan saml att stärka dessa

näringar och ge oss möjligheter alt utnyttja våra förnyelsebara naturtill

gångar på ett från ekologiska utgångspunkter bättre sätt. En utgångspunkt

måste därvid enligt min mening vara alt naturresurserna skall användas så

alt de ger en god och uthållig försörjning utan att miljön skadas. De nya

metoderna, som kan väntas komma fram som ett resultat av forskning och

teknisk utveckling, bör vara mer miljövänliga än de nuvarande. De bör

kunna ge förutsättningar för en intensiv växtodling saml djurskötsel med

bevarande av en god omgivningsmiljö och utan att djuren utsätts för skada.

Flera av de egenskaper som bedöms förbättra livsmedlens kvalitet är på etl

avgörande sätt bundna till vår råvamprodukfion. Ny miljövänlig teknik

kan väntas leda fill livsmedelsråvaror med en högre kvalitet. Detta kan på 5

sikt stärka den inhemska
produktionens konkurtenskraft.

En
förutsättning för att erhålla goda resultat är att projekt som känne- Prop.
1985/86:74 tecknas av den nu förordade helhetssynen kan etableras. De
föreslagna forsknings- och utvecklingsinsalsema är av mycket olika karaktär.
Del organisationsförslag jag kommer att redovisa syftar bl. a. fill att ge SJFR
uppdraget att konkretisera de önskvärda forsknings- och utvecklingsinsatserna
i forskningsbara projekt. I del följande tar jag upp vissa ämnesområden där
ökade forskningsinsatser enligt min mening bör göras.

Det
moderna jordbruket och trädgårdsnäringen är beroende av resurser, som inte
alltid är förnyelsebara. En viktig begränsning är tillgången på lämplig mark
och genetiskt material. Denna begränsning bestämmer i hög grad fömlsätlningama
för framtidens jordbruk och trädgårdsnäring. Vår strävan måste vara alt bevara
markens långsiktiga produktionsförmåga. Det är därför viktigt atl de faktorer
som negativt påverkar denna produktionsförmåga kartläggs. Markprocesserna och
mikroorganismernas roll bör klarläggas liksom försurningens, erosionens och tungmetallernas
påverkan saml näringstillståndet, näringsbalansen, humushållningen, markbiologin
och det markfysikaliska tillståndet.

Växtförädlingen
får f. n. betydande anslag för alt tillgängen på bra växt-material skall
tryggas. Flera skäl talar för att ytterligare öka forskningsinsatserna på
delta område. En intensifierad växtförädling bör kunna ge sorter som är
motståndskraftiga mot skadegörare. Därmed bör användningen av bekämpningsmedel
kunna minska. Frågorna kring olika odlingssystem såsom ökad användning av mdlangrödor
och minskad jordbearbetning bör därvid ägnas ökad uppmärksamhet. Vidare finns
en stor mängd kända och okända ämnen som kan påverka växtligheten och od-lingssyslemen.
Så l.ex. ger försurningen och dess verkningar nedsatt produktionsförmåga.
Ytterligare forskningsinsatser inom växtförädlingen bör enligt min mening på
lång sikt anpassa växtmaterialet lill ekologiskt balanserade odlingssystem.

Även
om ökad gödsling kan leda lill ett förbättrat näringstillstånd i marken och en
högre humushall medför odlingssyslemen med intensiv användning av gödselmedel
en försämring av den yttre miljön. Betydande mängder växtnäringsämnen från
gödselmedel kan utlakas lill yl- och grundvatten och åstadkomma stora skador.
Trots omfattande forskningsarbete är vår kunskap emellertid ofillräcklig vad
gäller cirkulationen av kväve i olika odlingssystem. Miljöskador i samband med kväveläckage
måsle ytterligare uppmärksammas och belysas. Forskningen måsle omfatta såväl
handelsgödselmedel som stallgödsel.

Konsekvenserna
av användningen av bekämpningsmedel måste också belysas ytterligare. Effekterna
av atl svårnedbrylbara bekämpningsmedel kommit ut i naturen har inte i
tillräcklig grad uppmärksammats. Vissa bekämpningsmedel ger skador på människor,
djur och växter. Flera skäl talar för en minskad användning av
bekämpningsmedel. Forskning som kan ta fram effektiva och biologiskt skonsamma
metoder att bekämpa skadegörare måste byggas upp. För en sådan forskningsinsats
krävs en satsning på biologiska gmndkunskaper och kunskaper om det agrara ekosystemet.

Jag
vill i detta sammanhang betona vikten av atl den kunskap som redan 6

finns
hos de etablerade organisationerna för alternativ odling las lill vara Prop.
1985/86:74 och, såsom SJFR föreslår, bearbetas i forskningen.

De
areella näringarnas produktion kommer i framtiden atl få en mer varierad
användning. Odling av biomassa för energiändamål är föremål för stor uppmärksamhet
i många länder. Biomassans möjligheter som industriråvara för exempelvis
högvärdiga kemiska produkter uppmärksammas alltmer. En ökad odling av råvaror
för fylokemisk produktion kan bli av väsentlig betydelse för jordbmket och
trädgårdsnäringen genom atl nya grödor kan tillföras och traditionella grödor
kan få nya användningsområden. För all skapa en konkurtenskraffig industri
inom området bör den fylokemiska forskningen förstärkas i huvudsak enligt SJFR:
s förslag.

Statsrådet
Dahl kommer i sin anmälan fill budgetpropositionen 1986 atl föreslå atl medel
anvisas för att klarlägga de tekniska och ekonomiska fömtsätlningarna att i en fullskaleanläggning
framställa etanol grundad på spannmål. Finansieringen av vissa kostnader härför
bör ske med medel som flyter in av avgifterna på bekämpningsmedel och
handelsgödsel.

De
senaste decenniernas ökade kunskaper om djurens produkfionsför-måga har lett
till en kraftigt ökad effektivitet i animalieproduktionen. I takt med
biologiska framsteg och genetiska möjligheter har de tekniska lösningarna
utvecklats och förfinals i djurstallarna. Parallellt med kraven på ökad
rationalisering och lönsamhet har en följd av denna utveckling varit alt
intensiv djumppfödning premierats framför mera extensiva djurhållningsmetoder.
Besättningarnas storlek har ökat. Framför alll inom produktionen av fläsk och
ägg och uppfödningen av köttdjur har slorleksrationali-seringen gått myckel
långt. Trots ökade kunskaper om de olika djurslagens krav på inhysningsformer
har man inte i tillräckligt hög grad beaktat djurens naturliga beteende vid
utformningen av produktionsmetoder. Denna utveckling har medfört problem från
djurhälsosynpunkt. Produktions-sjukdomarna hos djuren förorsakar stort lidande
och föranleder risker för nedsättning av kvaliteten på livsmedelsråvarorna.
Härtill kommer betydande kostnader för produkfionsbortfall. Del är därför
enligt min mening angeläget att forskningen förstärks på del sätt SJFR
föreslagit. Jag vill särskilt betona vikten av att utvecklingen av tekniska
lösningar bearbetas parallellt med de biologiska frågeställningarna.

Framsteg
inom de biologiska vetenskaperna som kan ge ett miljövänligl

jordbmk och Irädgårdsbmk kan ofta inte omsättas i praktiken ulan att ny

teknik las i anspråk. I många fall saknas kunskap om sådan ny teknik.

Delta har lett lill alt jordbmket och trädgårdsbmket i dag förbmkar onö

digt mycket produktionsmedel såsom energi, växtnäring, växlskyddsme-

del, fodermedel och utsäde. För att minska avståndet mellan biologisk och

teknisk forskning fordras enligt min mening en djupare insikt om samban

den mellan teknisk utrustning å ena sidan och människan, växter, djur och

miljö å den andra. För att nå denna insikt krävs satsningar på grundläggan

de leknisk kompelens. Jag avser då inte enbart gmndläggande maskintek

nisk kompelens ulan även kompelens inom den nya mät-, styr- och regler-

tekniken. I detta sammanhang måsle även behovet av förstärkningar inom

området mellan gmndläggande teknisk forskning och praktisk fillämpning

uppmärksammas. Etl program rörande angelägna utvecklingsprojekt base- 7

rade på avancerad
forskning bör därför las fram.

Som
jag tidigare nämnt har resultaten av den nu förordade forskningen Prop.
1985/86:74 betydelse för inriktningen av 1990-lalels livsmedelsprodukfion. Del
gäller bl. a. i fråga om konsumenternas önskemål, produktionsformernas ekonomiska
konsekvenser på företags-, region-, sektor- och nationell nivå samt strukturfrågor.
Den ekonomiska forskningen är av betydelse för beslut om hur strukturen för
produktionen skall utformas och vilka styrmedel som är lämpliga för atl
uppställda mål skall näs. Den i programmet förordade forskningen bör enligt min
mening prioriteras högt och påbörjas snarast.

För
budgetåret 1986/87 bedömer jag all behovet av ökade resurser för det föreslagna
forskningsprogrammet uppgår lill 17milj. kr.

Därtill
kommer alt jag i min anmälan till budgetpropositionen 1986 har för avsikt atl
föreslå alt sammanlagt 7,5milj. kr. anvisas för ulmstning m. m. till
institutionen för molekylär genefik vid Sveriges lantbruksuniversitet och fill
naturvårdsverkels laboratorier för miljökontroll och brackval-lenloxikolögi.
Den föreslagna utmslningen behövs för alt forskningsprogrammet skall kunna
genomföras.

Kostnaderna
för såväl forskningsprogrammet som den för dess genomförande erforderliga utmslningen
avses finansieras med medel som flyter in genom miljöavgifterna på
bekämpningsmedel och handelsgödsel.

Genetiskt
Centrum

Växlförädlingsförelagen
inom Cardokoncernen, Svalöf AB och Sveriges lanlbmksuniversitel har gemensamt
uppdragit ål professor Lennart Hjelm atl analysera och komma med förslag till
den kompetensuppbyggnad som erfordras för alt långsiktigt fillgodose svensk
växtförädlings internationella konkurtenskraft.

Förslagen
har redovisats i en rapport som har överiämnats lill mig med hemställan om att
åtgärder vidtas för alt få fill stånd den i rapporten föreslagna uppbyggnaden
och förstärkningen av utbildnings- och forskningsresurserna inom svensk
växtförädling.

I
rapporten konstateras att det är angelägel atl alltjämt upprätthålla en omfattande
forskning av klassisk inriktning som stöd för traditionell växtförädling. På
vissa områden kan del vara nödvändigt att intensifiera verksamheten eller atl
effektivisera den genom samarbete. En rad angelägna samarbelsområden
presenteras i rapporten. Forskningsbehovet bör i huvudsak kunna tillgodoses
med de resurser som finns inom växlförädlingsförelagen och vid Sveriges
lantbruksuniversitets institutioner för växtförädling och med medel från
växtförädlingsnämnden.

I
rapporten framhålls vidare vikten av atl en kompetens byggs upp inom bioteknik
och sådan gmndläggande forskning som är nödvändig för atl biotekniska metoder
skall kunna användas i den praktiska växtförädlingen. I första hand måste
enligt rapporten en kunskapsuppbyggnad ske inom molekylär- och cellbiologi,
mikrobiologi, molekylärgenelik och fysiologi på växlsidan. Del blir fråga om
all sammanfoga kunskaper från en lång rad specialiteter och att samarbeta i
grupper.

Mot
denna bakgrund föreslås i rapporten atl etl genetikcenlmm byggs

upp i Uppsala. Verksamheten skall enligt förslaget bedrivas i samverkan 8

mellan
Sveriges lantbruksuniversitet och Uppsala universitet samt ha an- Prop.
1985/86:74 knytning också till andra forskningsinstitutioner i Uppsalaområdet.

För
egen del vill jag anföra följande. Av rapporten framgår att det inom växtförädlingsföretagen
finns en stark medvetenhet om gmndforskningens betydelse för växtförädlingen.
Det initiafiv som tagils av Sveriges lanlbmksuniversitel och växlförädlingsförelagen
för att skapa fömtsättningar för samverkan mellan högskola och näringsliv tyder
på en stark vilja att bidra till arbetet atl bygga upp kompetensen inom
växtförädlingen och alt förbättra svensk växtförädlings internationella konkurtenskraft.
Initiafivet är enligt min mening lovvärt och ligger i linje med de överväganden
som i den forskningspolitiska propositionen (prop. 1983/84:107) gjordes om samverkan
mellan näringslivet och statlig forskningsverksamhet. Efter den ytterligare
beredning som krävs för ett ställningstagande avser jag återkomma lill
regeringen i denna fråga.

Organisationsfrågor

Med
hänsyn till vad jag nu har anfört framstår del som angelägel alt åstadkomma etl
sammanhållet forskningsprojekt i enlighet med vad jag nu har redovisat och som
bygger på SJFR: s program. Ansvaret för denna samordning bör läggas på SJFR.
Till rådet bör som SJFR föreslagit knytas en särskild ledningsgmpp med
sakkunskap på de skilda forskningsområdena. Även naturvårdsverket bör vara
representerat i gmppen. Gmppen bör få i uppdrag att hålla samman projektet och
medverka i den fortsalla planeringen av verksamheten inom de forskningsområden
som omfattas av programmet. Vidare skall gmppen bereda frågor om bidrag lill forsknings-och
utvecklingsprojekt. En viktig uppgift är att sammanställa resultaten av forskningen.
Det ankommer på SJFR att på lämpligt sätt fortlöpande redovisa resultaten lill
regeringen som underlag för beslul om den framfida livsmedelspolitiken.
Forskningsresultaten måste liksom hitfills snarast föras ut i undervisning och
rådgivning.

4 Rådgivning i jordbruket

Jag
har inledningsvis redogjort för livsmedelspolilikens miljö- och resursmål. Det
innebär bl. a. att jordbmket och livsmedelsproduktionen måste la hänsyn till
kravet på en god miljö och behovet av en långsiktig och planerad hushållning
med våra nalurtesurser. I regeringsdeklarationen anges målet alt användningen
av bekämpningsmedel skall halveras inom jordbruket på en femårsperiod. Till
viss del bör detta mål kunna uppnås genom bl. a. ett effektivare utnyttjande av
känd teknik.

Mot
bakgmnd härav är del viktigt att rådgivningen inom lanlbmket i ökad
utsträckning kommer alt omfatta rådgivning om produktionsmetoder som innebär etl
ökat hänsynslagande fill miljöskydds- och naturvårdsaspekter. För denna
komplettering och anpassning av rådgivningen behövs ytterligare resurser vid lantbmksnämnderna,
bl. a. i syfte att uppnå en intensifierad rådgivning inom områdena växtnäring
och växtskydd. Del är

väsentligt
att man inom rådgivningen noga följer och vidareförmedlar de Prop.
1985/86:74 rön som erhålls inom forskningen.

Del
är av stor betydelse att lantbruksuniversitetet genom sin konsulent-avdelning
medverkar till att lantbruksnämndernas rådgivning blir så effektiv och väl
underbyggd som möjligt även beträffande miljöskydds- och naturvårdsfrågor. Del
är också angelägel att det utifrån de forsknings- och försöksresultat som
kommer fram utarbetas underiag för den miljöhänsyn som erfordras.

I
syfte atl ytterligare främja utvecklingen av miljövänliga odlingsmetoder bör
rådgivning kunna erbjudas i s. k. alternativ odling.

För
atl klara den förstärkning av rådgivningen på miljöområdet som jag nu har
redovisat förordar jag alt lantbmksnämnderna tillförs 5 milj. kr. Dessa
kostnader bör täckas med medel som flyter in genom miljöavgiften på
bekämpningsmedel och handelsgödsel.

5 Särskilda projekt på miljövårdens område

De
frågor som chefen för jordbmksdepartemenlel nu har behandlat rör i huvudsak
åtgärder som först på något längre sikt ger resultat i form av minskad
belastning på vår miljö och ökad omsorg om växter och djur. Härutöver behövs
vissa omedelbara insatser för all vi skall kunna komma fill rätta med en rad
aktuella miljöproblem med anknytning till jordbmket.

Särskilda
insatser inom Ringsjöområdel

1
prop. 1984/85:10 om ändring i miljöskyddslagen (1969:387), m.m. log chefen för jordbmksdepartemenlel
upp frågan om övergödning av vattenområden. Bakgrunden är bl. a. att
överflödet av växtnäringsämnen i sjöar och vattendrag och kustvatten utgör ett
allvarligt problem särskilt i anslutning till Sydsveriges lantbruksområden.
Tillförsel av växtnäringsämnen lill vattenområden genom läckage från jordbmksmark
eller på annat sätt ger negativa effekter av olika slag. Vegetationen, främst
algtillväxten, ökar och vattnet blir grumligt. Vattnet kan av vissa alger få en
dålig lukt och smak. Vissa algtyper är giftiga. Bad- och fiskemöjligheler
försämras. Fiskreproduktionen kan skadas. På kort tid kan en kraftigt näringsbelastad
sjö växa igen eller få andra svåra skador av beslående karaktär. Motsvarande effekter
kan även uppslå i kustvatten.

I
nyss nämnda proposition redovisas ett allmänt åtgärdsprogram i syfte att
motverka övergödningen av våra vattentillgångar. Rådgivning med ökad hänsyn
till miljöskyddets intressen och intensifierad fillsyn över miljöskyddet inom
jord- och skogsbruket anges därvid som viktiga åtgärder. Vidare anförs att det
behövs nya råd och riktlinjer från berörda centrala myndigheter som underlag
för den rådgivning och tillsyn som lantbmksnämnder och länsstyrelser har att
svara för.

Riksdagens
beslul med anledning av propositionen innebär att det nu är möjligt att med
stöd av miljöskyddslagen förklara vissa områden som

10

särskilt
föroreningskänsliga områden och alt för sådana områden meddela Prop.
1985/86:74 generella föreskrifter om miljöskyddsåtgärder (JoU 1984/85:10, rskr30).

Ett
sådant område som här avses är Ringsjöområdet i Skåne. Regeringen har genom
beslut den 25 april 1985 förklarat Ringsjön och Ringsjöns lillrinningsområde
som ett särskilt föroreningskänsligt område och bemyndigat länsstyrelsen i
Malmöhus län att besluta närmare föreskrifter om skyddsåtgärder, begränsningar
och försiktighetsmålt i övrigt för verksamheter inom området. Sådana
föreskrifter har numera utfärdats. Regeringen uppdrog i samma beslul åt
länsstyrelsen atl inge en första rapport lill regeringen senast den 31 december
1986 om resultaten av den med beslutet förenade verksamheten.

Det
är enligt min mening angelägel alt ändamålsenliga åtgärder nu snabbt vidtas för
att minska växlnäringsläckagel från främst jordbmks-marker lill Ringsjön.
Tillsynen och rådgivningen inom området behöver intensifieras och inriktas
särskilt på de vatlenvårdsfrågor som här är aktuella. Detta är nödvändigt för
all förhållandena i Ringsjön på sikt skall kunna förbättras. Det är emellertid
också angeläget att pröva metoder för atl på andra sätt förbättra
vattenbeskaffenheten i sjön. Försök har under de senaste åren gjorts att inom
ett särskilt algodlingsprojekt minska mängden växtnäringsämnen i sjön.
Projektet har gett intressanta resultat. För genomförandel av Ringsjöprogrammel
bör särskilda medel ställas till länsstyrelsens förfogande.

Medel
bör även anvisas länsstyrelsen i Hallands län för åtgärder i anslutning lill
motsvarande problem i Laholmsbukten. Dessa problem har delvis en annan karaktär
eftersom de berör en havsmiljö som är av väsentlig betydelse för yrkesfisket
och fiskreproduktionen.

Jag
vill i detta sammanhang framhålla all det inom landet finns ytterligare
områden med motsvarande problem. Del är angelägel alt ett bättre underlag tas
fram för bedömning av belägenheten och karaktären av dessa områden. I första
hand bör naturvårdsverket i samverkan med länsstyrelserna och lantbmksnämndema
genom sammanställning av tillgänglig information ange områden som är särskilt
föroreningskänsliga. De erfarenheter som kan vinnas inom Ringsjöområdet genom
den pågående verksamheten är värdefulla också genom att de bör kunna läggas lill
grund för utformningen av åtgärder inom andra föroreningskänsliga områden.

Kadmium
i handelsgödsel

Kadmium
är ett ämne med allvarliga skadeverkningar på hälsa och miljö. Förbud gäller
mot användningen av kadmium som färgämne, som stabilisator och för
ytbehandling. Vissa övergångsvisa dispenser har emellertid getts. Insatser görs
för att begränsa eller helt ta bort kadmium inom andra användningsområden.

En
betydande källa för spridning av kadmium är handelsgödsel. I olika

sammanhang, bl. a. i naturvårdsverkets anslagsframställning för budget

året 1986/87, har underslmkits viklen av atl snabbt få fram handelsgödsel

med låg eller ingen kadmiumhalt. Verket beräknar all spridningen av

handelsgödsel filiför åkermarken drygt 3 lon kadmium per år. Utvecklings- 11

arbete
pågår för att få fram handelsgödsel med lägre kadmiumhalt. Detta Prop.
1985/86:74 utvecklingsarbete bör enligt verket stödjas.

För
egen del anser jag att spridningen av kadmium lill miljön snarast måste minskas
ytterligare. Risker för inverkan på människors hälsa och skador i miljön måste
elimineras. I detta syfte bör särskilda medel avsättas för atl stödja arbetet
med atl ta fram metoder för produktion av handelsgödsel med låg kadmiumhall.
Därigenom kan negativ påverkan på människor och miljö begränsas.

Särskild
försöksverksamhet avseende begränsning av kemikalieanvändningen, m.m.

En
bred samstämmighet torde råda om angelägenheten att så långt som möjligt minska
handelsgödsel- och bekämpningsmedelsanvändningen. Målet är som tidigare sagts
en halverad bekämpningsmedelsanvändning på fem år. Del är mot denna bakgmnd
angelägel atl verksamheter och projekt med denna inriktning inifieras och kan
genomföras. Som exempel på ett sådant projekt kan nämnas Övertorneå kommuns s.k.
ekologiprojekt. Inom ramen för en bred satsning på utveckling av olika
verksamheter i kommunen skall åtgärder vidtas för att stödja bl. a. jordbmk och
trädgårdsnäring med minimal eller ingen bekämpningsmedels- och handelsgödselanvändning.
Kommunens initiativ ligger väl i linje med de åtgärder i övrigt som här
behandlas. Jag anser att staten bör lämna visst bidrag fill projektet.

Naturvårdsåtgärder
i odlingslandskapet

Naturvårdsverket
har i sin anslagsframställning för nästa budgetår framhållit vikten av
särskilda naturvårdsåtgärder i odlingslandskapet. Den icke kultiverade
gräsmarken i hagar, på torrängar och strandängar innehåller enligt verket de
mest art- och individrika växt- och djursamhällena i svensk natur. De biotoper
som kan hänföras lill denna typ av mark har utomordentlig betydelse för växt-
och djurarternas mångfald och för den genefiska variafionen. De är kulturbelingade
och har mycket lång kontinuitet bakåt i tiden. Många ytor har präglats av
slätter och betesbmk under mycket lång tid. Den växt- och djurvärld som
förekommer pä dessa markslag satte tidigt sin prägel på hela odlingslandskapet.

Enligt
naturvårdsverket bör ett urval av dessa marker bevaras för framtiden. Urvalet
av områden bör enligt verket ske med utgångspunkt i naturskyddsvärdet. Ett
viktigt urvalskriterium bör vara gräsmarkens karaktär av kontinuerligt hävdad
ängs- och hagmark utan påverkan av kemikalier.

Jag
delar i huvudsak de bedömningar som naturvårdsverket gör när det

gäller skälen för och behovet av all bevara ett urval av de marker som det

här är fråga om. De skäl som naturvårdsverket har redovisat motiverar att

medel ställs lill förfogande så alt insatser kan göras utöver vad som f.n.

sker. I de fall insatserna kan komma att innefatta kulturminnen i odlings

bygd bör verket samråda med riksantikvarieämbetet. 12

Kostnader Prop. 1985/86:74

De
sammanlagda kostnaderna för de insatser jag nu har redovisat beräknar jag fill 14milj.
kr. Jag har därvid räknat med alt ca 3milj.kr. behövs för särskilda insatser
inom Ringsjöområdel, ca2 milj. kr. för åtgärder för att minska kadmiumhalten i
handelsgödsel, ca4 milj. kr. för särskilda försöksprojekt och ca5milj.kr. för naturvårdsålgärder
i odlingslandskapet. Det bör ankomma på regeringen alt besluta om medlens
närmare användning för de olika ändamål jag här har angivit. Kostnaderna för nu
angivna åtgärder bör täckas av miljöavgiften på handelsgödsel och bekämpningsmedel.

I
detta sammanhang vill jag nämna att jag i min anmälan lill budgetpropositionen
1986 har för avsikt att föreslå alt 2milj. kr. av dessa avgiftsmedel dessutom
anvisas naturvårdsverkets forskningsnämnd för ökade forskningsinsatser rörande växlnäringsläckage
inom känsliga kustområden. Jag har tidigare pekat på behovet av sådana
undersökningar i Laholmsbukten.

För
vattenundersökningar har chefen för jordbmksdepartemenlel för avsikt alt
föreslå att ytterligare 200000 kr. anvisas till livsmedelsverket.

De
nu nämnda avgifterna bör även användas för att täcka vissa kostnader för
åtgärder mot försurningen. Betydande resurser satsas f.n. på sådana åtgärder.
Väsentliga delar av insatserna har nära anknytning lill jord- och skogsbmket.
Det handlingsprogram som regeringen har lagt fram våren 1985 bör fullföljas.
För att möjliggöra en ökad insats i arbetet mot försurningen bör det särskilda
anslaget härför ökas med 28milj. kr., som bör räknas av mot avgifterna på
bekämpningsmedel och handelsgödsel.

Jag
återkommer till de anslagsfrågor som föranleds av vad jag nu har anfört i min
anmälan till budgetpropositionen 1986.

6 Finansiering

De
åtgärder som har behandlats i det föregående och de ytterligare insatser som
jag tidigare denna dag har förordat i fråga om skogsforskning bör finansieras
med de medel som flyter in i form av miljöavgifter på bekämpningsmedel och
handelsgödsel. Statens inkomster av dessa avgifter var per den 1 juli 1985 ca
118,7 milj. kr. Förslagen innebär att medlen för budgetåret 1986/87 fördelas
enligt följande.

Jordbruksforskning 17,0 milj. kr.

Skogsforskning 21,1 - " -

Allmän
nalurtesursforskning 8,0 - " -

Miljövårdsforskning 2,0 - " -

För
forskningsprogrammen

nödvändig
ulmstning m. m. 7,5 — " -

Vattenundersökningar,

livsmedelsverket 0,2 — " —

Rådgivning
till jordbruket 5,0 - " -

Särskilda natur- och

miljöskyddsprojekt

14,0 milj. kr.

Försumingsprogrammet

28,0 - " -

Etanolprojekl

15,0- " -

Riksskatteverkets

administrafionskostnader

0,9 - " -

118,7 milj. kr.

Prop.
1985/86:74

Till
anslagsfrågorna återkommer jag samt statsrådet I. Carlsson, chefen för
utbildningsdepartementet och statsrådet Dahl i resp. anmälningar lill budgetpropositionen
1986.

Syftet
med avgiften är att av hänsyn till miljön minska bruket av handelsgödsel och
bekämpningsmedel. Omfattningen och fördelningen av resursinsatserna efter
budgetåret 1986/87 får bestämmas med hänsyn lill de avgiftsmedel som flyter in.

7 Lagstiftningsfrågor

Det
finns två typer av avgifter på gödselmedel. Den ena tas ut enligt lagen (1967:340)
om prisreglering på jordbmkets område, den andra enligt lagen (1984:409) om
avgift på gödselmedel.

Statens
jordbruksnämnd har i en skrivelse den 6 november 1984 föreslagit vissa
ändringar beträffande dessa avgifter. Nämndens förslag innebär i huvudsak
följande.

Kaliumnilrat
används i dag som gödselmedel men är inte belagt med någon av nämnda avgifter.
För att handelsgödselprodukter skall kunna konkurrera på lika villkor bör även kaliumnilrat
enligt nämnden beläggas med båda avgifterna.

1
dag las avgift ut på gödselmedel som innehåller minst fyra procent av något av
ämnena kväve eller fosfor saml, såvitt avser avgiften enligt
prisregleringslagen, även kalium. Med tanke på den nivå avgiften har är gränsen
för avgiftsuttag av betydelse för olika produkters konkurrenskraft. För att minska
snedvridningen av konkurtensen mellan gödselprodukter med olika koncentrafion
av kväve eller fosfor anser nämnden atl gränsen för avgiftsuttag enligt 1984
års lag bör sänkas från fyra lill två procent av innehållet av kväve eller
fosfor. Motsvarande procentsals bör också gälla enligt prisregleringslagen och
då också beträffande innehållet av kalium.

Enligt
1984 års lag kan jordbmksnämnden som avgiftsskyldig registrera den som inför
gödselmedel till landet för yrkesmässig äterförsäljning i störte omfattning.
Nämnden föreslår alt nämnden skall kunna registrera alla som inför gödselmedel
till landet som avgiftsskyldiga. Därigenom blir det administrativa förfarandet
enklare.

Jordbruksnämndens
framställning har remissbehandlats. Yttranden har

därvid avgetts av generaltullstyreisen, lantbmksstyrelsen, statens natur

vårdsverk, Sveriges industriförbund, Lantbmkarnas riksförbund och

Trädgårdsnäringens riksförbund. Ingen remissinstans har haft någol att

invända i sak mot förslagen. 14

Jag
biträder förslagen. För alt inte jordbmksnämnden och tullverket Prop.
1985/86:74 skall belastas i onödan bör dock rätlen att bli registrerad som
avgiftsskyldig importör enligt 1984 års lag begränsas till dem som importerar
gödselmedel i större omfattning, oavsett om de säljer medlet vidare eller
inte, saml därutöver lill fall då del föreligger särskilda skäl lill
registrering (jfr l.ex. 4§ lagen (1961:372) om bensinskall).

I
samband med de förordade ändringarna i 1984 års lag bör ytterligare en ändring
göras i lagen, så atl överensstämmelse uppnås med vad som t. ex. gäller enligt
lagen (1984:410) om avgift på bekämpningsmedel. I lagens 7 § bör sålunda
införas en bestämmelse om rätt lill avdrag i den deklaration som en
avgiftsskyldig skall upprätta också för erlagd avgift på sådana gödselmedel som
har sålts med förlust för den avgiflsskyldige, i den mån förlusten hänför sig
till bristande betalning från köparens sida.

I
enlighet med vad jag nu har anfört har inom jordbmksdepartemenlel upprättats
förslag lill

1.
lag om ändring i lagen
(1984:409) om avgift på gödselmedel,

2.
lag om ändring i lagen
(1967:340) om prisreglering på jordbrukels område.

Förslagen
bör fogas lill protokollet i delta ärende som bilaga 3. Med hänsyn till den
enkla beskaffenheten av lagändringarna anser jag att lagrådets hörande skulle
sakna betydelse.

8 Hemställan

Med
hänvisning till vad som nu har anförts hemställer jag all regeringen föreslår
riksdagen att anta förslagen till

1.
lag om ändring i lagen
(1984:409) om avgift på gödselmedel,

2.
lag om ändring i lagen
(1967:340) om prisreglering på jordbrukets område.

Vidare
hemställer jag atl regeringen bereder riksdagen tillfälle all la del av vad jag
och statsrådet I. Carlsson har anfört om jordbmks- och Iräd-gårdsforskning, om
rådgivning och om åtgärder på miljövårdens område.

9 Beslut

Regeringen
ansluter sig fill föredragandenas överväganden och beslutar att genom
proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för de åtgärder
och del ändamål som statsrådet Lundkvist har hemställt om.

15

Bilaga I Prop.
1985/86:74

Skogs- och jordbrukets forskningsråds (SJFR) sammanfattning
av rådets rapport med forskningsprogram för alternativa produktionsformer i
jordbruket och trädgårdsnäringen samt ett långsiktigt tvärvetenskapligt program
för skogsforskning

Jordbruks-,
trädgårds- och skogsbruksforskningen bedrivs för närvarande i huvudsak vid
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Basfinansiering av forskningen sker av
statsmedel via SLU: s budget. Därutöver finansierar forskningsråden, främst SJFR,
betydande delar av forskningen. Under budgetåret 1983/84 disponerade SJFR 47,9milj.
kr. för denna forskning. Vid SLU disponerades under samma lid sammantaget —
inkl. medel från forskningsråden - 314,2milj. kr. för forskning och
forskarutbildning.

Del
har inte varit möjligt atl direkt ange vad som i dag disponeras för "alternativa
produktionsformer". Denna forskning ulgör ofta en integrerad del av den
pågående forskningen inom de olika vetenskapliga disciplinerna. Anslag till
forskning om "alternativ odling" är i detta sammanhang relativt
obetydliga. Detta gäller även om man beaktar verksamheten utanför SLU, t. ex.
den vid Nordisk forskningsring i Järna.

Den
skogliga forskningen inklusive sina delar av de för SLU gemensamma områdena
markvetenskap, ekologi och miljövård, energi etc. uppgick 1983/84 lill 97 milj.
kr.

Vi
har i den inventerande delen av programarbetet redovisat sådan forskning som
har anknytning lill "alternativa produktionsformer". Inventeringen
spänner över lantbrukets slmklur- och teknikutveckling, den ekonomiska
forskningen samt jordbruk och trädgårdsnäring, djurhållning och svenskt
skogsbruk. Syftet har varit atl allsidigt beskriva utvecklingen inom näringarna
sett från forskningens perspektiv. Inventeringen visar atl forskningen under
senare år i ökad utsträckning bearbetat frågor inom de aktuella områdena.

Etl
stort antal forskare, ofta specialister i olika ämnesområden, har från sina
utgångspunkter analyserat utvecklingen. De problem som efler hand uppkommit i jordbmket,
trädgårdsnäringen och skogsbmket kartläggs. Vidare redovisas hur långt
forskningen för närvarande har kommit för att kunna medverka till en lösning av
problemen. Produkfionsprocessen har studerats med utgångspunkt från de olika
vetenskapliga ämnesområdena. Därvid har analyserats om det i själva
produktionsprocessen finns moment eller störningar som medfört att berättigad
hänsyn till en omgivande miljö eller lill husdjurens levnadsvillkor ej lagils.
Vidare har analyserats vilka brister som för närvarande råder inom den skogliga
forskningen och som hindrar all statsmakternas krav på en ökad virkesproduktion
uppnås samtidigt som möjligheterna lill rekreation och friluftsliv i våra
skogar bibehålls eller förbättras.

I
den andra delen av rapporten konstateras det angelägna i all nuvarande produkfionsformer,
ofta starkt beroende av handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel ändras. I
del sammanhanget påtalar vi särskilt de nega-

16

liva
effekterna på miljön utanför odlingsmarken och på nu iakllagbara Prop.
1985/86:74 tecken på obalans såväl inom odlingssyslemen som jordbruksproduktionen.
Vi har tagit del av olika alternativa skolor där i vissa fall etl helt handelsgödsel-
och kemikaliefritt jordbmk rekommenderats och setts som det bästa sättet atl
ändra på nuvarande förhållanden.

Vi
har kommit fram lill atl del med forskningens hjälp på sikt för det svenska jordbmket
som helhet bör gå både alt uppnå en ekonomiskt försvarbar avkastning och alt
bevara miljön. Det förutsätter en helhetssyn som vi med dagens kunskaper saknar.
Den bör bli möjlig all realisera med hjälp av den nu pågående och förväntade synneriigen
akfiva och dynamiska forskningen. Med resultat frän denna som grund för
nödvändiga tillämpningar inom berörda seklorsområden bör det vara möjligt atl
uppnå målsättningen inom 10- 15 år. Det ställer emellertid krav på en sådan
inriktning av forskningen som syftar lill all med hjälp av kunskap från gmndläggande
discipliner studera hur en rationell och ekonomisk växt- och djurproduktion
skall bedrivas med beaktande av miljön. Produktionsinlensile-ten och
avkastningen kommer att i väsenfiig grad bestämmas av kunskapsnivån vid varje
tillfälle. På sikt bör inga hinder föreligga att uppnå en högst betydande
produktion med ett gott ekonomiskt utbyte i ett sådant syslem.

Under
arbetet med att ta fram ett tvärvetenskapligt program för en ökad virkesproduktion
i en även på sikt oförstörd miljö har de lärdomar som kunnat göras av 1960- och
1970-talens produktion inom jordbmket varit lill stort gagn. Det har bedömts
fullt möjligt all åstadkomma en ökad virkesproduktion med bevarande av en
oförstörd miljö och skogen som en åtråvärd plats för rekreation och
fritidsaktiviteter under fömlsältning atl det sker en omfattande
kunskapsuppbyggnad inom den skogsvetenskapliga forskningen.

Vi
har konstaterat alt etl flertal grundläggande områden av betydelse för
skogsproduktionen är gemensamma med dem som äger särskild aktualitet inom
jordbruket och trädgårdsnäringen såsom kemi, fysik, biologi, mikrobiologi,
ekologi, genetik, botanik etc. Självfallet har det också framstått som
naturligt och nödvändigt att dämtöver beakta de mer tillämpade ämnenas olika
inriktning inom jordbmk och trädgård respektive skogsbmk. Det djup och den
bredd som bör karakterisera den forskning det här är fråga om kommer atl
innebära väsentliga satsningar även över institutions-, fakultets- och
universitetsgränser saml inte minst präglas av starka inslag av internationellt
utbyte och internafionella kontakter. Detta är nödvändigt för all inom skogs-
och jordbmket kunna framställa produkter av den höga kvalitet konsumenterna
kommer atl efterfråga och i sådan mängd att produktionssättet blir ekonomiskt
tillfredsställande.

Programförslagen
är av principiell natur och del har varit angelägel att inte i delta skede låta
detaljer störa helhetsbilden.

Sammanfattningsvis
föreslår SJFR atl för del aktuella forskningsprogrammet avsätts 50 milj. kr.
per år att av dessa 22,5milj. kr. avsätts för alternativa produktionsformer, 22,5
milj. kr. för skogsforskning och 5,0 milj. kr. för vissa utmslningskost-nader

17

2 Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 74

att
4milj. kr. per år under 3-6 år ställs fill förfogande för forskning om Prop.
1985/86:74

alternativa
metoder

alt
sådan forskning sedan successivt integreras som en naturlig del av

forskningen
inom olika huvudområden

all
av den föreslagna totala kostnaden 45 milj. kr. tillförs som nya medel

och
5 milj. kr. omfördelas från befinfiiga resurser via SJFR och SLU

att
20milj. kr. anvisas för angelägna forskningsbehov under budgetåret

1985/86

att
i första hand fyra områden omedelbart förstärks nämligen: Alternativa metoder,
särskilt jämförande studier av livsmedelsråvaror odlade under olika befingelser.
Studierna avser alt med nödvändig utveckling av mätmetoder genomföra sådana
jämförelser. Teknisk forskning om applicering av handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel
så atl mängderna inom dessa inom jordbruks- och trädgårdsnäringen avsevärt kan
reduceras utan en produktionsminskning som följd.

Ekonomisk
forskning om konsekvenserna av alternativa produktionsformer i jordbruks- och
trädgårdsnäringen. Därvid skall särskilt studeras sådana frågor som
sammanhänger med införande av nya produktionsformer på såväl företags- som
samhällsnivå.

Skogsforskning
som direkt syftar till att höja virkesproduktionen. SJFR föreslår en väsentlig
förstärkning av centrala forskningsområden såsom växtfysiologi, genefik och
bioteknik samt forskning om en slåndortsan-passad virkesproduktion.

att
SJFR får del övergripande ansvaret för programmets genomförande

att
SJFR initialt bör tillföras huvuddelen av de nya medlen

all
del i övrigt inte erfordras några särskilda organisatoriska förändringar

med
anledning av förslaget.

Beräknade
kostnader för forskningsprogrammet

ALTERNATIVA
PRODUKTIONSFORMER

Mkr.

Forskning
rörande alternativa metoder* (4,0)

Efler denna lid ingår beloppet i följande:

Markforskning 4,5

Odlingssystem,
växtskydd, systemanalys, 4,5

fytokemi

Husdjur 8,0

Trädgård 1,0

Teknikförbättringar 2,5

Ekonomisk forskning 2,0

SUMMA
ALTERNATIVA PRODUKTIONSFORMER 22,5 22,5

*Särskilda medel anvisas för tre, eventuellt sex år.

18

ÖKAD VIRKESPRODUKTION

Prop.
1985/86:74

Samhället, företaget,
skogen

2,5

Skoglig
resursinvestering

2,5

Virkesproduktion

6,0

Teknik och förädling

2,5

Fytokemi

1,0

Luftföroreningar

3,0

Användning av åkermark
för:

skogsproduktion

0,5

Natur och miljö

2,5

Riskanalys - hotbilder

1,0

Forskningsinformation

1,0

SUMMA ÖKAD
VIRKESPRODUKTION

22,5 22,5

VISSA UTRUSTNINGSKOSTNADER
TOTALA KOSTNADER

5,0
50,0

Bilaga 2 Prop.
1985/86:74

Sammanställning av remissyttranden över skogs- och
jordbrukets forskningsråds förslag till program för forskning rörande
alternativa produktionsformer i jordbruket och trädgårdsnäringen och för
långsiktig tvärvetenskaplig skogsforskning

Remissinstanserna

Efter
remiss har yttranden över förslagen avgetts av universitets- och
högskoleämbetet (UHÄ), lanlbruksslyrelsen, skogsstyrelsen, statens naturvårdsverk
(SNV), statens livsmedelsverk, styrelsen för teknisk utveckling (STU),
forskningsrådsnämnden (FRN), naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR),
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Jordbmksleknis-ka institutet, Lantbmkarnas
riksförbund (LRF), Svenska cellulosa- och pappersbruksföreningen (SCPF),
Trädgårdsnäringens riksförbund (TRE)

1 Allmänt

1.1
Universitets- och högskoleämbetet: I huvudsak kan UHÄ ansluta sig till utredningens
förslag om inriktning på verksamhet och forskningsprogram.

1.2
Lantbruksstyrelsen: Del
presenterade forskningsprogrammet kan ses som en fortsättning och
intensifiering av pågående forskning på jordbmks-området. men med den viktiga
kursförändringen att ökad vikt avses läggas på helhets- och miljöhänsyn. Lantbmksstyrelsen
fillstyrker förslagen i dessa delar.

1.3
Skogsstyrelsen:- det är
värdefullt att utredningen vall alt behandla såväl skogs- som
jordbruksforskningen i ett sammanhang. Skogsstyrelsen instämmer i utredningens
positiva syn på svenskt skogsbruks utvecklingsmöjligheter .

1.4
Statens naturvårdsverk:
Förslaget baseras på en övertygelse eller snarare en förhoppning hos utredarna
att hög produktion skall kunna vara förenlig med acceptabel miljöpåverkan och
man fömtspår en framlida omfattande produkfion i väl fungerande system. Utredarnas
täckning för den högt uppsatta opfimismen att t.o.m. ökad produktion skall
kunna förenas med en god miljö redovisas ej på annat sätt än som en tillit lill
forskarsamhällets stora kunskap och kreativitet. En mer försiktig optimism är
säkerligen befogad.

Den
pågående forskningen osv. vid SLU och andra officiella organ samt

vid privata företag leder utvecklingen i stort mol ett allt intensivare använ

dande av kemiska medel och en allt större belastning på miljön. Om denna

utveckling skall kunna styras in på mer miljövänliga banor krävs mycket

stora forsknings- och utvecklingsinsatser. Del program som SJFR presen

terat är en bra start på en sådan satsning. Men det kan endasl ses som en 20

start,
eftersom mycket större insatser fortfarande kommer att göras med Prop.
1985/86:74 den traditionella inriktningen. För framliden krävs således att hela
SLU: s forskningsprogram genomsyras av inriktningen mot miljöhänsyn och hushållning
med nalurtesurser.

----- Stora
krav ställs på den enskilde lantbmkarens kunnande, till

gång lill maskinell ulmstning m. m. när det gäller att i praktiken tillämpa

forskningsresultaten. Detta medför i sin tur ökade svårigheter att nå goda

praktiska resultat även ur miljösynpunkt.

----- Miljöproblemens
akuta karaktär gör det angeläget att den långsik

tigt inriktade forskningen även kombineras med mer kortsiktigt inriktade

satsningar.

1.5
Statens livsmedelsverk finner det angeläget att, genom ökad forskning

om alternativa produktionsmetoder minska beroendet av kemiska medel

inom växtodling och djurhållning. En sådan minskning är av betydelse från

hälso- och miljöskyddssynpunkt, men även från beredskapssynpunkl.

1.6 Styrelsen
för teknisk utveckling: Utredningen innehåller en utomor

dentlig inventering av de problem och utvecklingsmöjligheter som finns. -

— STU
(anser) alt utredningen inte tillräckligt redovisat fömtsätlningar

na för genomförandet.

1.7
Forskningsrådsnämnden instämmer
i den allmänna hållning som förslagen ger uttryck för.

1.8
Naturvetenskapliga
forskningsrådet: Del forskningsprogram som SJFR nu föreslår har en stor bredd
och en hög ambitionsnivå. Det kommer--------

-
att få långsiktiga effekter på
de forskningsområden, SJFR traditionellt stöder inte bara vad avser betydelsen
för de areella näringarna av erhållna resultat utan även på hur kvaliteten och
kompetensen för framgångsrik tillämpad biologisk forskning bibehålls och
utvecklas inom vårt land.----------------------------------------------

-
SJFR (måste) vid realiserandet
av detta principiellt inriktade förslag -

— ägna
särskilt stor uppmärksamhet åt den grundläggande forskningens

behov av långsiktighet i både forskningsprogram och kunskapsuppbygg

nad. En stark strategiskt inriktad satsning på biologisk gmndforskning från

SJFR: s sida torde vara den bästa garantin för att vi på sikt skall nå den

eftersträvade kvalitetshöjningen i den biologiska produktionen inom de

areella näringarna.

Förslaget
från SJFR visar också på en glädjande bredd och en beredvillighet att ta upp
skilda aspekter av de areella näringarnas verksamhet. —

1.9
Sveriges lantbruksuniversitet: SJFR: s förslag berör väsentliga delar av

---- SLU:
s verksamhet inom samfiiga fakulteter. Styrelsen vill

framhålla
att frågeställningarna delvis har behandlats i den långsiktiga

planering
som utförts vid SLU under senare år. Genomförs SJFR: s

förslag torde Sverige bli
ett föregångsland när det gäller att angripa fråge- 21

ställningarna sett från en biologisk helhetssyn. 3 Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 74

---- ofta
(sätts) likhetstecken mellan minskad användning av kemika- Prop. 1985/86:74

lier
och förbättrad kvalitet, hälsa och långsiktig produktionsförmåga. SLU vill i
detta sammanhang framhålla atl del bland forskarna finns olika uppfattningar om
detta synsätt. Kemiska hjälpmedel i odling och husdjurs-skötsel kan ha fördelar
inte bara med hänsyn lill kvantitet och effektivitet utan även för kvalitet,
hälsa och långsiklighet.

1.10
Jordbrukstekniska institutet:
Utredningen har på ett förtjänstfullt sätt beskrivit och analyserat de
frågeställningar som berörs i direktiven.-----

1.11
Lantbrukarnas riksförbund delar
den gmndsyn som kommer till uttryck i den allmänna inriktningen av SJFR: s
forskningsprogram.--------------

För
atl de intentioner som kommer till uttryck i forskningsprogrammet också skall
få en reell innebörd krävs det atl polifiken på berörda områden

successivt
förändras.- det (är) således nödvändigt atl del ges ett

ekonomiskt
utrymme för en produktion med en kombination av effektivi

tetskrav, miljöhänsyn och kvalitetsinriklning.

1.12 Svenska
cellulosa- och pappersbruksföreningen: Vi noterar--------------------------------------------- med

tillfredsställelse
att bakgrunden lill SJFR: s uppdrag, alt lägga fram etl långsiktigt och
tvärvetenskapligt program för skogsforskning, är jord-bmksministerns fråga om
del går alt utveckla virkesproduktionen ulan all detta får oacceptabla
konsekvenser för skogens alla andra värden saml vilken forskning som behövs för
atl säkerställa en sådan inriktning. Vi uppfattar all uppdraget visar på en
glädjande offensiv inställning från jordbmksministern där skogsbmket ses som en
möjlighet att utveckla och ej, som det hittills ofta förefallit, som ett hot mol
miljö, friluftsliv m. m.

Uppdraget
har på ett föredömligt sätt genomförts i nära samarbete med forskarna själva
och det är deras uppfattning om möjligheter och forskningsbehov som genomsyrar
förslaget.

---- del
utmanande målet för alla parter måsle vara all inom ramen för

en
helhetssyn på skog och skogsmiljö successivt och målmedvetet kombinera den
framstående svenska skogsforskningens resultat och kunskaper om hur
virkesproduktionen kan förbättras med seriösa vetenskapliga bedömningar av
andra effekter.

2 Inventeringsrapporten

2.9
Sveriges lantbruksuniversitet: Inventeringsrapporten vitsordar

atl
den skogs- och jordbruksforskning som bedrivits vid SLU, i myckel

hög grad varit inriktade mot miljöfrågor även om insatserna varit otillräck

liga för all uppfylla den samhälleliga målsättningen som den kommer till

ullryck i 1984 års proposition om forskning. Statsmakterna har fördelat

betydande delar av ansvaret för miljöforskningen på andra organ än SLU.

Man bör slutligen också beakta att samhället under lång tid har prioriterat

effektivitet före kvalitet och miljö. 22

2.12 Svenska
cellulosa- och pappersbruksföreningen: Rådels nu genomför- Prop. 1985/86:74

da inventering och värdering av hela det skogliga forskningsområdet har -

-- varit
av stort värde och det är angeläget med en kontinuitet i arbeten

av
detta slag.

2.13------------------------------------- Trädgårdsnäringens
riksförbund: SJFR har givit en kortfattad

bild
av näringens situation, omfattning och utveckling. Där har man också

pekat på att tullskyddét för svenska trädgårdsprodukler är "avsevärt sva

gare än för jordbmksprodukterna". stafisfiken för trädgårdsnäring

en (är) dålig.-- Företagen i produklionsledel har varit små. Utbudet

av
produkterna har varit splittrat. Strukturförändringen och över

gång lill nya kulturer och specialisering i växthusodhng är andra exempel.

En djupare inventering och orsaksanalys av dessa förhållanden hade varit

värdefull för den fortsatta bedömningen av näringens potential inom områ

det alternativa produktionsformer.

3 Några begrepp och definitioner

3.4
Statens naturvårdsverk: "Alternativa produkfionsformer" inom växt

odlingen förknippas ofta med produkfion utan användning av kemiska

gödsel- och bekämpningsmedel. Utredarna har emellertid givit begreppet

en avsevärt mer vittomspännande innebörd inbegripande även än mer

intensiva produktionsformer än dagens konvenfionella jordbruk.

3.9
Sveriges lantbruksuniversitet: SJFR har utgått från att allema-

tiva
produktionsformer kan ges en relativt bred tolkning. "alterna

tiva odlingsformerna" (biodynamiska, organiska etc.) (blir) närmast en

specialform av alternativa produktionsformer. SLU ansluter sig i denna

fråga till SJFR: s bedömning.

3.11
Lantbrukarnas riksförbund: De definitioner som rådet har lagt fast —

--- kan uppfattas som om nuvarande forskningsinriktning och produk

tionsformer utgör dess motsats. LRF uppfattar inte alt så är fallet. Vad

gäller forskningens inriktning utgör programmet i allt väsentligt en fortsätt

ning på den policy som gällt sedan slutet av 1970-lalel . Beträffande

produktionsformerna
kan inte heller hävdas atl de nuvarande generellt skulle stå i någon
motsatsställning fill önskemål om miljöhänsyn m. m. Däremot kan konstateras atl
varken de ekonomiska ramarna eller nuvarande kunskapsnivå medger att dessa
aspekter fullt ut kan tillfredsställas. LRF vill därför varna för en
överexploatering av begreppet "alternativ".

3.13
Trädgårdsnäringens riksförbund: I den tolkning av begreppet altema-

tiva produktionsformer som
görs begränsas detta begrepp fill alt

gälla
nuvarande praxis dvs. de tre beskrivna odlingsinriktningarna biody-namisk
odling, nalurenlig odling och organisk-biologisk odling. Denna snävhet i
begreppet alternativa produktionsformer förekommer inte i di-

rekfiven. Målsättningen
som anges under 5.2 anser TRF vara en

betydligt bättre
definition av begreppet alternativa produktionsformer. - 23

4 Skogs- och jordbruksforskning för framtiden Prop. 1985/86:74

4.9 Sveriges
lantbruksuniversitet delar de gmndläggande värderingar som

SJFR:
s program är baserat på. om samhällets riktlinjer för jord-

bmksforskningen
blir en följd av SJFR: s förslag måste även den framfida jordbmkspolifiken
påverkas så att jordbmkspolifik och forskningspolitik

får
en god överensstämmelse. förslagets ambitioner rörande miljö

och
livsmedelskvalilel är högre än vad den nuvarande jordbrukspolitiken

ger uttryck för.-

4.10----------------------------------- Jordbrukstekniska
institutet anser det viktigt att den föreslagna forsk

ningen kommer till stånd för att därigenom fömtsättningar skall skapas för

ett resurssnålare och miljövänligare jordbmk.

---- vill
vi understryka behovet av ett tillämpat forskningsprogram,

som
bör ta vid där det nu skisserade programmet slutar.

4.11 Lantbrukarnas
riksförbund: Rådet anger att vi i en framlid skulle ha

ett behov av 400000 mjölkkor och att en miljon ha åkermark kan komma

att
bli tillgänglig för annan produktion. LRF ställer sig frågande till

dessa
uppgifter och anser atl rådet har överskattat produktionens möjliga

tillväxt.---

5 Miljöfrågor

5.2 Lantbruksstyrelsen- vill
emellertid betona att kunskapen om

bl.
a. miljöeffekterna av nuvarande produktionsformer i många fall är bristfällig,
vilket är ett problem i rådgivningen och annan företagsutvecklande verksamhet.
Även utökade satsningar för att klarlägga sådana förhållanden är önskvärda ur
miljösynpunkt.

5.3 Skogsstyrelsen:- De
analyser som hittills gjorts pekar bl. a. på att

ett
intensivare skogsbmk byggt på en ökad ståndortsanspassning av skogs-bmksålgärderna
i många avseenden skulle vara positivt även för miljön. -

-- forskning
kring skogens naturtillstånd och skogsbmkets inverkan på

flora
och fauna (bör) prioriteras framför rekreations- och friluflslivsaspek-

terna. Den mer tvärvetenskapliga inriktning som utredningen före

slår synes dock mycket väsentlig.

---- kraftiga
förstärkningar vad gäller gmndläggande kunskap om

luftföroreningamas
effekter i skogslandskapet tillstyrkes. Luftförorening

arnas betydelse i kombination med andra stressfaktorer såsom torka och

vind bör särskilt beaktas. Här bör medel garanteras för att bygga upp ett

sammanhållet forskningsprogram vid SLU. När det gäller den långsiktiga

miljöövervakningen av skog och skogsmark bör enligt skogsstyrelsens

mening denna knytas till riksskogstaxeringen. När
det gäller finan

siering av forskning och övervakning rörande luftföroreningar och skogs

skador m. m. bör även SNV: s anslag Åtgärder mot försurningen disku

teras. ---------------------------------- 24

5.8 Naturvetenskapliga
forskningsrådet: man (får) på flera ställen Prop. 1985/86:74

intrycket
att ekologin blivit försummad eller också förvandlats till etl

begrepp
synonymt med miljövård och naturvård. Som exempel på detta bör särskilt
avsaknaden av studier kring ekologiska reglermekanismer t. ex. på populationsnivå
framhållas. Vidare förefaller insatserna för den ekologiskt inriktade
markforskningen klart underdimensionerade såväl vad gäller skogs- som jordbmksmark.

---- Det
borde---- vara en väsentlig uppgift att genom en ökad

satsning
på mekanismorienterad ekologisk forskning säkerställa en på sikt bättre
kunskapsbas. Detta torde vara nödvändigt om man i framtiden

skulle
undvika onödiga konflikter. att kunskapsuppbyggandel vad

avser
de areella näringamas effekter på den allmänna livsmiljön såsom växt- och
djurliv, miljöfrågor m. m. håller jämna steg med motsvarande kunskapsuppbyggnad
på de produktionsinriktade områdena.

5.9 Sveriges
lantbruksuniversitet finner sammanställningen intres

seväckande och förslagen värda att la fasta på. Etl område som dock inte

behandlats-- är
de frågor som sammanhänger med arbetsmiljön inom

jord-
och skogsbmket. (detta) är ett angeläget forskningsområde.

5.10------------------------------- Jordbrukstekniska
institutet saknar arbetsmiljöfrågoma inom

jordbmket
i det föreslagna programmet.

5.11 Lantbrukarnas
riksförbund: Det avsnitt som behandlar forskning

kring effekter av luftföroreningar är av stor vikt. Det gäller särskilt skogs

delen, men också påverkan påjordbmk och trädgårdsnäring har hög priori

tet.

I
programmet påtalas möjligheterna att använda nilrifikalionshämmande

substanser, vilka skulle förhindra att stallgödselkvävet kan urlakas under

vintern vid höstspridning. Det finns--- goda samhällsekonomis

ka motiv för att påskynda ett sådant forsknings- och utvecklingsarbete.

5.12-------------------------------------------- Svenska
cellulosa- och pappersbruksföreningen: Forskningen om vir

kesproduktion måste präglas av en helhetssyn där naturvårds- och miljö

aspekter alltid integreras som en naturlig del av projektet. Det är -

-- särskilt
viktigt att forskningen om natur- och miljökonsekvenser inte

bara
registrerar och beskriver förändringar utan också genom vetenskapliga
bedömningar försöker besvara den betydligt svårare frågan vilka förändringar
som kan accepteras och vilka som innebär att den ekologiska

stabiliteten
mbbas på ett skadligt sätt. Skogsindustrin känner stor

oro
inför effekterna av det förändrade kemiska klimatet och förstärkt

forskning för ökad förståelse och bättre bevakning av detta fäll är angelä

gen. --- Forskning och analys av risker och konsekvenser av olika

utvecklingsscenarion
hör rimligen hemma under ämnesområdet "samhället, företaget och
skogen".

5.13------------------------------------ Trädgårdsnäringens
riksförbund: De problemområden som SJFR be

lyser är också aktuella inom trädgårdsnäringen. Snara
forskningsin- 25

satser är av största vikt.

6 Gemensamma forskningsområden Prop. 1985/86:74

6.1
Universitets- och högskoleämbetet delar de bedömningar utred

ningen gör--- om utvecklingstendenserna för att överbrygga gapet

mellan
biologisk och teknikvetenskaplig forskning.

---- UHÄ
(vill) erinra om atl dess referensgmpp för forskning och

utbildning
inom biologiområdet bedriver sitt arbete med sikte på atl lägga fram sin
slutrapport vid årsskiftet 1985/86. Rapporten kommer därefter att remissbehandlas.

6.3 Skogsstyrelsen:
Beträffande energiskog (måste) miljökonsek

venserna betonas i högre utsträckning. Nuvarande försök pekar på atl

dessa grödor kräver betydande insatser av bl. a. konstgödsel, insekficider

och
fungicider.-- effekten på friluftsliv, rekrealionsmöjligheter samt

landskapsbild
m. m. (måste) beaktas.

---- Skogsstyrelsen
menar atl man ej, som utredningen gjort, kan utgå

från
atl skogsplantering av nedlagd jordbruksmark är mindre tilltalande och mycket kapitalkrävande.
Skogsstyrelsen anser att ett intressant alternativ är att arbeta med lövskogsplantering
där fömtsältningen för dessa

trädslag
är god samt blandskogar av bart- och lövträd. flertalet av

dessa
marker torde kunna skogsodlas lill förhållandevis låg kostnad samtidigt som
lönsamheten av en sådan insats torde bli mycket god.

Skogsstyrelsen
tillstyrker en intensifierad forskning rörande användning

av åkermark för skogsproduktion----- .

Den
mycket positiva bild som utredningen ger av den nya mät-, styr- och reglertekniken
delas av skogsstyrelsen men samtidigt borde även tänkbara

sociala
och andra problem diskuteras. Riskanalalys----- är etl

väsentligt
område för skogsbmket.

6.4 Statens
naturvårdsverk: Förslaget om forskning rörande produktion av

lämpliga växter som råvara för en fylokemisk industri synes intressant,

liksom odling av energiråvaror. Det vore betydelsefullt ur bl. a. landskaps

bildssynpunkt om man kunde finna alternativ till livsmedelsproduktion

eller skogsbmk på
åkermark.- risken (är) stor atl användningen av

kemiska
bekämpningsmedel och handelsgödsel blir väsentligt större vid

denna typ av odling än vid livsmedelsproduktion.

6.6
Styrelsen för teknisk utveckling anser att glappet mellan forskning och

produktutveckling
inom skogsteknik är stort. avståndet bhr ännu

störte
med ökad satsning på enbart forskning. En ökad satsning på

riskmedel
för produktutveckling i samverkan mellan maskintillverkare, bmkare och
forskningsutförande organ torde möjliggöra att nya impulser och systemlösningar
som täcker flera delområden inom skogsbmket får en möjlighet att prövas.

Som
mycket positivt ser STU de förslag till tvärtekniskt samarbete,

biologi-teknik, som formuleras.-----

26

STU
anser atl ett nytt forskningsprogram som detta bör kompletteras Prop.
1985/86:74 med utvecklingsinsatser fill innovatörer, företag och bmkare.

Därför
föreslår STU att utredningen kompletteras med en studie som visar hur
forskningsresultaten prakfiskt kan komma att nyttiggöras och de behov av utvecklingsinsatser
som kan bli aktuella.

I
detta sammanhang vill STU nämna tre utvecklingsinslmment :

---- Med
insatsområden avser STU störte sammanhållna, målinriktade,

fleråriga
och tidsbegränsade FoU-insatser.--------------- Teknikupphandling

-.
Utvecklingsprojekt-- .

6.7 Forskningsrådsnämnden: en
ökad uppmärksamhet då det gäller

jord-
och skogsbmk av den biologiska dimensionen blir allt viktigare.

- Det
finns inslag av förnyelse i SJFR-texten, och förslag i denna riktning

bör ges stöd.-

För
att nå denna breddade och samtidigt fördjupade kunskap om växtodlingens
problem i vid mening bör i högre grad än nu landets totala högskolepotential
mobiliseras. Många av problemen är inte rent jord- och skogs-bmkssektoriella
till sin karaktär.

6.8 Naturvetenskapliga
forskningsrådet: Man får dock det intrycket

att
utredningen- främst avser att prioritera reglermekanismer dels i

ekonomiska
system, dels på cell- och molekylärnivå. Otvivelaktigt ligger

en ökad satsning på gränsområdena mellan växtfysiologi, genetik och

molekylärbiologi i tiden och är välkomna. Speciellt satsningar på det ännu

eftersläpande området växtmolekylärbiologi är värdefulla. Det verkar

dock som om mellannivåerna blivit eftersatta.

------ Många
av de forskningsuppgifter som är aktuella är ge

mensamma för näringsgrenarna.---------------------- Det är förståeligt att
dessa frågor

om
integrationen mellan skogs- och jordbruksforskningen inte kunnat be

aktas under utredningsarbetet. Så mycket angelägnare är del att del upp

märksammas då forskningsprogrammet skall realiseras. Tanken på

vissa
centmmbildningar gemensamma för hela skogs- och jordbmksforsk-

ningssektorn förefaller ur denna synpunkt mycket stimulerande. Samtidigt

är del utomordentligt viktigt alt forskningen inte bara koncentreras till ett

centmm eller en ort.-

6.9 Sveriges
lantbruksunivel-sitet anser del vara en klar styrka att flera

områden i programmet från forskningssynpunkt behandlas gemensamt. —

— genomförandet
av forskningsprogrammet kräver atl det finns en stor

utbyggd grundläggande forskning och utbildning med inriktning mol jord-

och skogsbmkets problem. Områden som utgör grund för tillämp

ningarna är i första hand kemi, cellbiologi, molekylärbiologi, växtfysiologi,

mikrobiologi och djurfysiologi.

6.10
Jordbrukstekniska institutet: det föreslagna programmet (är)

till
övervägande del inriktat mol gmndläggande forskning. För att de

intentioner som föreligger i arbetet skall kunna överföras fill det praktiska

jordbmket krävs ett omfattande tillämpningsarbete samt framför alll ett 27

framtagande
av adekvat teknik för att omsätta gmndforskningens resultat i Prop.
1985/86:74

praktiken.--- utredningen
markerar detta förhållande inom växtod-

lingsomrädet.
Vi saknar däremot de betydelsefulla teknikfrågorna inom

animalieproduktionen.- En
av de frågeställningar inom detta område

som
förtjänar uppmärksamhet rör foderhygien, med åtföljande hälsoprob

lem hos såväl människor som djur.----------------------- Ett annat sådant
område

gäller
hantering av avfalls- och biprodukter. En väl genomförd ätercirkula-

tion---- ser
vi som mycket vikfiga åtgärder för alt förbättra såväl

resurshushållningen
som miljöstörningarna från jordbmk, livsmedelsindu

stri etc.--

6.11--- Lantbrukarnas
riksförbund: Det är synnerligen angeläget att de

forskningsområden som berör produktion av energiråvaror och fyloke

miska produkter från jordbmket tilldelas tillräckliga resurser för att möjlig

göra etablering av sådan produktion. Forskning om överföring av åker

mark lill skogsproduktion är också angelägen eftersom en sådan överföring

på sikt blir oundviklig om inte förändringar sker i nuvarande jordbmkspoli

tik. forskning kring syslem för samtidig produktion av jordbmks-

växter
och skog- (torde) sakna relevans för svenska förhållanden.

---- det
bör finnas goda möjligheter alt genom bl. a. rådgivning, tester

och
teknikförbättring åstadkomma en betydande reducering av använd

ningen av bekämpningsmedel ulan att bekämpningseffekten för den skull

minskar.---

6.12---------------------------------------- Svenska
cellulosa- och pappersbruksföreningen: Utvecklingen

inom
mekanik, hydraulik, materiallära, mät- och reglerteknik skapar möjligheter för
utveckling för helt nya maskinkoncept som är mindre, flexiblare och
skonsammare såväl för miljön som för den mänskliga arbetskraften.

6.13
Trädgårdsnäringens riksförbund: Samtidigt som TRF stödjer

insatserna
på föreslagna områden vill vi påpeka vikten av att insatserna inte begränsas
till kulturer som redan har en stor areell utbredning i dag. Bioenergi, fytokemi
och bioteknik kan finna minst lika intressanta utgångsmaterial på
trädgårdssidan som inom andra områden. Inriktningen mol alternativa
odlingsformer får inte innebära att satsning på ny teknik avtar. Snarare torde
det innebära än störte krav på förfinade tekniska lösningar.

---- Ett
större kunnande är säkert nödvändigt även inom det område

SJFR
kallar riskanalys.

---- problemområdena
inom jordbmk och trädgård (är) så likartade

att
en samordning av forskningen ter sig naturlig på många områden.

Erfarenheterna kan vara direkt övertörbara men ofta behövs också paral

lella undersökningar för att klargöra den tillämpliga bredden. (Det

är)
viktigt att man inte enbart ser till specifika forskningsuppgifter, mer

eller mindre av gmndforskningskaraktär. I det dagsaktuella läget är det

också viktigt att försöksverksamheten får särskilda medel.

Eftersom man bl. a. från
livsmedelsverket framställt tvivel om kvaliteten

hos vissa alternativt odlade produkter är det viktigt att undersökningarna 28

också
omfattar alla led fram fill konsumfion. (del kan) vara värde- Prop.
1985/86:74

fullt
alt också studera konsumenternas inställning till kvalitetsbegreppet för
konventionellt respektive allemativl odlat.

7 Ekonomisk forskning och alternativa produktionsformer

7.9
Sveriges lantbruksuniversitet: Här saknas f. n. mycket kunska

per och dalaunderlag. Kunskapen om de ekonomiska konsekvenserna vid

olika
åtgärder är i många fall dåligt underbyggd. den ekonomiska

forskningen
om alternativa produktionsformer bör ges högsta prio

ritet och omedelbart igångsättas.

7.11
Lantbrukarnas riksförbund:--------------- Området har hög prioritet.

---- det
(är) viktigt all konstatera all den ekonomiska forskningen inte

skall
vara styrande för utvecklingen.

7.13
Trädgårdsnäringens riksförbund: Eftersom trädgårdsnäringen under hela
efterkrigstiden levt under betydligt liberalare handelsformer än jordbmket
vore en jämförande studie av utvecklingen i jordbruk respektive trädgårdsnäringen
intressant.

8 Jordbruksforskning

8.2
Lantbruksstyrelsen: Inom vissa delområden finns enligt styrelsens mening skäl
att överväga satsningar utöver vad som föreslagils. Ett sådant område är växtskyddsområdel.

---- Resistensforskning
och förädling är här ett medel som bör kunna

bidra
till alternativa former för bekämpningen.

8.4
Statens naturvårdsverk: De kemikaliesnåla eller helt kemikalie-

fria
alternativa produktionsformerna upptar ett litet utrymme, vil

ket i och för sig avspeglar nuvarande styrkerelationer mellan konventionell

och alternativ produktion och forskning. Naturvårdsverket biträder därför

förslagel om att initialt anvisa särskilda medel för forskning rörande helt

kemikaliefria
produktionsalternativ som biodynamisk odling etc.

SNV
vill betona vikten av all den kunskap som redan finns hos alternativ-odlare tas
tillvara och bearbetas i utvecklings- och forskningsarbete. —

Naturvårdsverket
bedömer fyra forskningsområden inom jordbmket som särskilt väsentliga för
framtiden, nämligen flora- och faunafrågor,

hushållning
med växtnäring, odlingssystemfrågor, och etablerade

alternativa
odlingssystem.

Andra
områden inom jordbmket som är i behov av förstärkt forskning är

---- Alternafiv
lill livsmedelsprodukfionen på åker. Markbiologisk

forskning
och särskilt rotzonens biologi. Betydelse för växlnäringsför- 29

4 Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 74

sörjning
och växtskydd, Inverkan av olika växtföljder, odlingssystem, Prop.
1985/86:74

gödselmedel-- ,
Minskad tungmelalllillförsel- , Försurningen -

-- ,
Kemiska bekämpningsmedel- förbättrad appliceringsleknik,

spridarulmstning,
minskad dosering osv. Ekonomisk forskning enligt för

slagen --- , Växtförädlingsekologi-- , Ogräsbekämpning--

Växtskydd--- .

8.9
Sveriges lantbruksunviersitet: Många av de förslag som här redovisas

är var för sig inte nya. Styrelsen bedömer att området utgör tyngd

punkt i programmet om alternativa produkfionsformer i jordbruket. SLU

delar också SJFR: s uppfattning atl man övergångsvis bör avdela vissa

medel för de alternativa skolor som delvis baserar sin forskning på en

annan grundsyn än den gängse naturvetenskapliga.

---- mycket
av den kunskap som kommer fram vid t. ex. SLU har ett

gemensamt
intresse för alla odlare oberoende av inriktning.

8.11
Lantbrukarnas riksförbund: Beträffande växtskyddsavsnittet bedömer LRF att
väsentligt större insatser än vad som framgår av programmet behövs för alt ta
fram underlag för en behovsanpassad bekämpning av

olika
skadegörare.-- för del tekniska området (är) stora insatser

nödvändiga
för att forskningsresultat skall kunna omsättas i tillverkning av ny ulmstning.
I ett särskilt avsnitt listas önskemål om ett stort antal forskningsprojekt

rörande
de alternativa odlingssyslemen.--------- LRF vill ifrågasätta

om
det är rimligt att nu avsätta ett så stort belopp lill denna forskning som föreslås.

9 Husdjur

9.4
Statens naturvårdsverk:------ Det omfattande forskningsprogram

som
föreslås på husdjurssidan förefaller vara en vidareutveckling av

hittillsvarande
forskning. En forskning om en alternafiv utveckling är

också här angelägen.- från kulturelit-vetenskaplig naturvårdssyn

punkt (vore det väsentligt) om lösningen på nötkreaturens hälsoproblem

åtminstone delvis stod att finna i betesgång utomhus under sommarhalv

året. "Hotet mol odlingslandskapet" i många delar av landet skulle i
så fall

kunna bli mindre.

9.9
Sveriges lantbruksuniversitet instämmer i de överväganden och förslag som SJFR
redovisar under avsnittet.

---- av
särskilt intresse är studier som belyser hur miljön och skötseln

påverkar
djuren.--

9.11
Lantbrukarnas riksförbund:---- Det är angeläget att också utveck

lingen av byggnads- och andra tekniska lösningar bearbetas parallellt med

de biologiska frågeställningarna.

30

10
Trädgård Prop. 1985/86:74

10.2
Lantbruksstyrelsen: inom trädgårdsområdel vill styrelsen un

derstryka vikten av alt hänsyn las till trädgårdsnäringens problem även i

andra programområden än del särskilda irädgårdsprogrammet. Detta gäl

ler såväl den biologiska, tekniska som ekonomiska forskningen.

10.4
Statens naturvårdsverk: trädgårdsfrågorna är av stor betydelse

då
användningen av kemiska medel är speciellt stor inom trädgårdsnäringen.

10.13
Trädgårdsnäringens riksförbund:----------- intresset för alternativt od

lade (biodynamiskt, nalurenligl etc.) trädgårdsprodukler (har) varit och är

betydligt störte än för motsvarande jordbmksprodukter. De aller

nafiva produktionsformerna har----- kommit att spela en förhållandevis

viktig
roll i diskussionerna kring trädgårdsprodukternas kvalitet och nä

ringsvärde. --

------ det
(är) av betydelse att forskningen för alternativa produktions

former inte begränsas till problem av gmndforskningskaraktär. Om mål

sättningen skall kunna uppfyllas inom rimlig tid, måste de områden inom

såväl yrkesodling som fritidsodling där behov av tillämpad forskning finns

ges hög prioritet.-

------ det
(är) viktigt att trädgårdsnäringen också får del av de forsk

ningsinsatser som skall göras. De kvalitets- och sorteringsregler

som
gäller för ätbara trädgårdsprodukter i vårt land har upprättats i samråd

mellan odling och handel. Reglerna utgår från produkternas yttre egenska

per. Vid odlingsmetod och insatser av l.ex. handelsgödselmedel eller

bekämpningsmedel fästes inget avseende. Eftersom alternativt od

lade produkter oftast betingar ett högre pris är del angeläget att konsumen

terna verkligen vet vad det är de betalar ett merpris för. Ett klarläggande i

denna fråga framstår för TRF som etl myckel angelägel forskningsområde.

11 Skogsbruk

11.3
Skogsstyrelsen: ekonomisk forskning, samhällsvetenskap och

beteendevetenskap behöver
förslärkas vid den skogsvetenskapliga

fakulteten.--

Områdena
naturresurspolitik och samhällsekonomi såsom val mellan

olika produktionsalternativ omfattande alla aspekter på skogsbmk således

även miljöfrågor synes behöva förstärkning.

Forskning
om del privata enskilda skogsbmket behöver förstärkas inom

många delområden.-

Inom
området resursinventering- vill skogsstyrelsen särskilt fram

hålla dalainsamlingsfrågorna såsom inslmmenlutveckling, exempelvis för

tillväxt- och åldersbestämning, informationsbehandlingsfrågor saml att

riksskogstaxeringen i större utsträckning används för den långsiktiga mil

jöövervakningen skogslandskapet.

31

Området
virkesproduktion är det största forskningsområdet inom Prop. 1985/86:74

den
skogs vetenskapliga fakulteten. Området är av fundamental betydelse

---- . Inom området skogsskötsel på våta marker kan påpekas atl skogs

styrelsens forskningsfond tillsammans med SJFR nyligen gjort en större

satsning. En förstärkning av området mykologi och patologi tillstyrkes

men bör även omfatta entomologi och ges en klart fällinriktad profil.

Området främmande trädslag bör fömlom contorta-lall även omfatta andra

intressanta
främmande trädslag, såsom exempelvis Picea mariana.

(Området
skogsföryngring) är av stor betydelse för skogsbmket och del är

viktigt alt föryngringsprogrammels intentioner fullföljs. del är vä

senfiigt alt den traditionella skogliga produklionsforskningen fördjupas

genom en ökad satsning inom skogsfakultelen på exempelvis växtfysio

logi. --- Området virkeskvalitel och skogsproduktion behandlas ej av

utredningen
men är av stor betydelse för skogsbrukets framlida lönsamhet m. m. och bör
därför räknas till de prioriterade områdena.

Området
teknik och förädling är väl genomarbetat och tillstyrkes.

Skogsstyrelsen
tillstyrker en ökad satsning på forskning om skogens och skogsbmkets historia i
vårt land.

11.4
Statens naturvårdsverk: En av de gmndläggande teserna i programmet är atl
virkesproduktionen kan höjas väsentligt, till i närheten av det

biologiska
produktionstaket. Redan med dagens produktionsnivå

finns
det etl anlal konfliktområden mellan olika synsätt på markens produktion av nyltigheter
samt skogsbmkets påverkan på natur och miljö. -

-- För
atl undvika att befintliga konflikter förstärks och/eller alt nya

fillkommer
är del därför av största vikt att det inom varje prioriterat forskningsområde
sker en fördjupad problemanalys av konsekvensema av nya metoder, såväl
biologiska som tekniska, samt atl forskning inifieras kring detta inom ramen
för respektive prioriterat område.

---- En
förstärkning av den inhemska skogsekonomiska kompetensen

är---- angelägen
även sett ur natur- och miljövårdssynpunkt. Det är

också
viktigt atl intensifiera forskning och kompentensuppbyggnad kring

konsekvensberäkningar samt naturresurs-politik. Dessa forskningsområ

den är generellt sett försummade inom landet .

När
del gäller området skoglig resursinventering vill SNV särskilt beto

na betydelsen i SJFR: s förslag om alt den slåndortkartering som i dag

bedrivs inom ramen för riksskogstaxeringen permanentas.

---- SJFR
föreslår en satsning mot fördjupad kausalforskning inom

alla
de områden som berör en ökad virkesprodukfion. Från SNV:s utgångspunkt är del
angelägel att en sådan kommer till stånd. SNV delar bedömningen att den
skogliga forskningen hitintills varit inriktad på empiriska fältförsök där man
avläst produktionseffekten av olika åtgärder utan

att kunna förklara vad som
egentligen händer. En kraftfull satsning

på
en mer gmndläggande forskning i syfte atl förklara processer och mekanismer i
del skogliga ekosystemet, vilket SJFR föreslår, är därför av största vikt.

Det
är viktigt att forskningen kring virkesproduktionen inte blir enbart

32

produktionsinriktad
utan får en sådan utformning att hela problemkom- Prop. 1985/86:74 plexet
belyses, inklusive en ökad virkesproduktions effekter på miljön. -

---- En
förstärkning inom detta område (markforskningen) framförs

visserligen
inom delområdet maximering av virkesproduktionen men förtjänar enligt SNV: s
uppfattning dessutom en ställning som särskilt prioriterat delområde på samma
sätt som fysiologin.

---- en
intensifiering av forskningen kring skogsskötsel på våta

marker--- ligger
i linje med pågående verksamheter på naturvårdsver

ket, t. ex. våtmarksinventeringen.

---- en
intensifierad forskning rörande lövträdens produktion och

biologi---- är
etl angelägel forskningsområde inte minst ur miljösyn

punkt.

---- Teknikutvecklingen,
eller avsaknaden av sådan, (kommer) atl

verka
styrande. Del är viktigt alt forskningen inom teknik och förädling bedrivs i
mycket nära koppling till all övrig forskning inom skogsbmket.

11.9
Sveriges lantbruksunviersitet: Programmet lar upp forsknings

områden som enligt styrelsen är ytterst angelägna. Den skogliga forskning

en i landet är eftersatt i förhållande till de stora ekonomiska och miljövär

den som skogen representerar.- Enligt styrelsens bedömning finns

här
stora nationella fördelar atl vinna på en ökad forskningssatsning.

Särskilt angelägel synes en utbyggd forskning om del småskaliga skogsbm

kets utveckling vara. Styrelsen tillstyrker SJFR: s förslag under detta

avsnitt--- .

11.11 Lantbrukarnas
riksförbund konstaterar med tillfredsställelse att pri-

vatskogsbmkets specifika problem nu filldelas en större roll. Forskning

inom området samhället, företagel och skogen är av stort intresse för

skogsnäringens
utveckling. det forskningsprogram för det privata

skogsbmket
som skogsstyrelsens forskningsnämnd nyligen har låtit utar

beta (bör uppmärksammas).

------ det
(är) positivt atl utveckling av ett mer slåndortanpassat skogs

bmk betonas.--

11.12---------------------------------------- Svenska
cellulosa- och pappersbruksföreningen: tillstyrka det

skogliga
forskningsprogrammets huvudsakliga inriktning och omfattning.

---- Vi uppfattar forskningsförslaget som ett ramprogram som i kom

mande steg skall styras och preciseras lill detaljprojekl--- .

Programmet
(Samhället, förelagen och skogen) beskriver för skogsnäring

en intressanta problemkomplex, vilka dock är svårbedömda genom att

arbetsuppgifterna ofta ligger på gränsen mellan forskning och utrednings

arbete eller på gränsen mellan forskningsinstitutioner och förelagens egna

planerade eller operativa avdelningar. Forskningen inom området bör i

första hand inriktas mot alt utveckla systematiska "tankemodeller"
och

planeringsinslmment- .----

------ ett sakfel i sista
stycket på sidan 161. Nu aktuella hushållnings

planer för stats- och bolagsskogama innebär inte alt avverkningsnivån 33

måste
sänkas.-- understryka vikten av att resurser säkerställs för Prop.
1985/86:74

riksskogstaxeringens
genomförande och utveckling.

Delta
forskningsområde (virkesproduktion) är naturligtvis centralt i hela

satsningen på en bättre skogsproduktion. Forskningsområdet karakterise

ras av en frisk nyländning. Man talar om del "ståndortsanpassade

skogsbmket"--- .---- nya
avancerade kunskaper i de gmndläggan

de biologiska, kemiska, fysiologiska osv. ämnena alltmer (har) kommit in i

och öppnat nya möjligheter inom de traditionella skogsproduktionsäm

nena. Man kan tala om en tyngdpunktsförskjutning i skogsbmket från en

tekniskt
betonad utveckling mot biologin. Det är viktigt med goda

kunskaper
om de skador och skadegörare som kan uppträda och ett nära samarbete mellan
denna forskning ocji den,trdftionella skogsskölselforsk-ningen.

12 Finansiering, m. m.

12.2
Lantbruksstyrelsen: I de redovisade kostnaderna för forskningsprogrammet har
beräknats 4,5 milj. kr. för områdena växtskydd, odlingssys-lem, systemanalys
och fytokemi. Lantbruksstyrelsen vill här ifrågasätta om den del av dessa
medel, som kan avsättas för forskning inom växt-skyddsområdet, är tillräckliga
för all ge några mera betydande framsteg vad gäller bättre resistent
sortmaterial. Styrelsen gmndar detta på bedömningar som gjorts inom
växtförädlingsnämnden. Enligt dessa har storleksordningen 20 milj. kr. bedömts
nödvändiga om ambifionsnlvån skall vara någorlunda hög i fråga om olika mål och
den tid inom vilken de skall

uppfyllas.--- Styrelsen
vill hämtöver vad gäller växtskyddsområdel

framhålla
betydelsen av att nya resurser tillförs för ett intensifierat lilveck-lingsarbete
med informationssystem varigenom forskningsresultat inom området kan nå en
bredare och snabbare lillämpning.

Medel
har föreslagits specialdestineras till forskning om allemativa odlingsformer.
Styrelsen delar här SJFR: s principiella åsikt att sådan forskning bör vara en
naturlig del av forskningen inom olika huvudområden. -

-- Bristen
på kunskap är dock i nuläget ett stort problem i rådgivningen

om
denna odling. Det är därför i ett inledningsskede såsom föreslås angeläget alt
särskilda forskningsresurser övergångsvis avdelas för alt utveckla de
alternativa odlingsformerna.

---- Det
är---- viktigt all anpassning och rådgivning sker så atl de

miljöanpassade
lösningarna hela fiden är konkurrenskraftiga. Behoven av administrativa
regleringar kan då till betydande del reduceras. Uppbyggnad av kompetens för
rådgivning och annan förelagsutveckling måste ske parallellt med att nya
problem bearbetas inom forskningen. En viktig förutsättning för denna process
är alt fillräckliga och i vissa fall ökade resurser för rådgivning inom berörda
ämnesområden står till förfogande.

---- Styrelsen
vill i detta sammanhang understryka att del är viktigt

att
redan vid planeringen av forskningen beakta den efterföljande rådgiv

ningen, bl. a. i fråga om presentation av resultaten. 34

12.3 Skogsstyrelsen: en
ökad andel av forskningsmedlen måsle sal- Prop. 1985/86:74

sas
direkt lill insfitutionerna vid skogsfakulteten. Detta ger en stadga åt

forskningen
och en möjlighet att långsiktigt bygga upp de kompetenser som behövs.

Skogsstyrelsen
finner den föreslagna nivån på skogsforskningsinsat

serna snarast i underkant.

När
det gäller fördelning av medel inom området Ökad virkespro

duktion efterlyser skogsstyrelsen en tydligare prioritering och koncentra

tion lill några nyckelområden. Exempel på sådana områden är miljööver

vakning vid riksskogstaxeringen, löv- och blandskogens produktion och

skötsel inklusive markanvändningsfrågor vilket bör utgöra en huvudkom

ponent i skogsforskningen i södra Sverige, bioteknik, väderleksvarialio-

nemas samt luftföroreningarnas effekt på skogen och skogsmarken.

12.4 Statens
naturvårdsverk: den delvis nya inriktningen av jord-

bmksforskningen
kräver att rådgivningen anpassar sig till de nya förhållan

dena --- .--- också---- en förstärkt rådgivning på företagsnivå är

behövlig.

SNV
vill vidare peka på det stora behovet av översyn av den utbildning

som ges vid länt- och skogsbmksskolorna och SLU.

SNV
vill även stryka under betydelsen av atl Sverige hjälper fill alt

utveckla odlingsmetoder
som kan ge ett bättre jordbruk i u-länder.

---- Det
är---- naturligt all tyngdpunkten i den forskning som blir

resultatet
av programförslaget kommer att förläggas till SLU. Det är emel

lertid också angeläget att ansträngningar görs att även knyta forskare vid

andra universitet till genomförandet av programförslaget.

SNV
tillstyrker alt SJFR får etl övergripande planerings- och genomfö

randeansvar. Naturvårdsverket finner del därvid lämpligt atl verket tillde

las planerings- och genomförandeansvar i de delar som avser renodlat

miljörelaterad forskning. För detta talar den kompetens i miljöfrågor som

finns direkt inom SNV och indirekt i form av forskare finansierade av

SNV. Del vore inte välbetänkt att ge SNV och SJFR ett delat ansvar för

den miljörelaterade skogs- och jordbruksforskningen.

Delområden
i programförslaget som lämpligen bör tillföras SNV är de

delar som berör-- (Landskap, flora och fauna och luftföroreningar).

12.6
Styrelsen för teknisk utveckling anser att man vid en resursför

delning mellan forskningsområdena beaktar även livsmedelskvalilel och

därmed sammanhängade forskning.---

---- För
etl optimalt resursutnyttjande torde del dock bli nödvändigt

att
identifiera samarbetsmöjligheler även utanför de klassiska SLU-re-

viren.----

STU
avser inte själv prioritera jord- och skogsbrukels tekniska utvecklingsverksamhet
utifrån ett induslripolifiskt perspekfiv. Däremot är STU villigt att i
samverkan med SJFR planera och genomföra ett lämpligt utvecklingsprogram för
att komplettera den föreslagna forskningsinsatsen

om särskilda medel
filiförs STU.

35

12.7------------------------ Forskningsrådsnämnden: Generellt
kan alltså sägas att en ana- Prop. 1985/86:74

lys
av alternativ odling ej enbart bör stanna vid själva produktionsfasen.

Själva
infogandet av produktionssystemet i en samhällelig ram får inte glömmas när FoU-insalser
planeras och vägs mol varandra.

---- (del
är) lämpligt all SJFR får ett huvudansvar. Del är dock viktigt

alt
betona del stora behovet av ett brett samarbete inte bara över högskolan i sin
helhet på det forskningsutformande planet utan också då det gäller samverkan
mellan olika forskningsfinansiärer.

12.8-------------------------------- Naturvetenskapliga
forskningsrådet: Det bör påpekas atl även

vid
övriga universitet och även inom andra organ bedrivs omfattande

forskning med klar anknytning till skogs- och jordbmk. —

Ur
en synpunkt ter sig del föreslagna programmet som ett minimipro-gram, nämligen
om man jämför med del stora behov av ny och fördjupad

kunskap
som föreligger. NFR ser ytterst positivt på denna satsning

på
forskning inom ett brett och viktigt område, i synnerhet de biologiska

delarna, som rådet bedömer som väl genomförbara och synnerligen ange

lägna. --- Fördelningen av forskningsmedel måsle ovillkorligen anför

tros organ, som har visat kompetens och förmåga att från vetenskapliga

kvalitelssynpunker granska och prioritera forskningsprojekt av olika slag.

Man bör vidare absolut inte från början hårt reglera och organisera forsk

ningen. Istället bör man satsa på forskarnas egen kreativitet och intresse

för
olika uppgifter.-- Anslagsfördelning bör alltså då också ske via

organ,
som inslmkfionsmässigt har denna princip för anslagsfördelningen,

dvs.
rådsorganisalioner.- NFR har tidigare i andra yttranden starkt

betonat
viklen av att markekologisk forskning och ämnet marklära båda av

cehlral betydelse i forskningsprogrammet blir fast etablerade även vid

andra universitet än SLU.

I
den föreslagna budgeten avsätts sammanlagt 5 milj. kr. för utrustnings-ändamål.
Enligt NFR:s erfarenhet av utrustningsbehovet vid dagens forskning inom
fysiologi, genelik och molekylärbiologi är denna summa uppenbart otillräcklig
satt i relation till den satsning på forskningen inom dessa områden som
förutses i programmet.

12.9--------------------------- Sveriges
lantbruksuniversitet: de beräknade kostnaderna för

programmet
är realisfiska. Det är inte--- möjligt all SLU i varje

fall
på kort sikt genom omfördelningar utöver de sparmål regeringen uppsatt för
lantbruksuniversitetet i nämnvärd utsträckning skall kunna omfördela medel lill
den utökade ambitionsnivå programmet ger uttryck för. Självfallet måste SLU ha
ambitionen att på längre sikt medverka till

programmets
långsikliga finansiering. Genom sin kompetens att

bedöma
vetenskapliga projekt är SJFR väl lämpat att påla sig ansvaret för

programmets genomförande.

12.11
Lantbrukarnas riksförbund: SJFR antyder alt medel från näringen

skulle kunna komma ifråga för finansiering av programmet för allernafiva

produktionsformer. LRF vill bestämt avstyrka detta med hänvisning till

dels samhällets ansvar för en gmndläggande forskning, dels riksdagens 36

beslut
angående användning av avgifterna på handelsgödsel och kemiska Prop.
1985/86:74

bekämpningsmedel. I del sammanhanget påtalar LRF ånyo all avgiftsutta

get fungerar som en beskattning av lantbruket. del (kan) vara

naturligt
att omfördela nu inflytande skogsvårdsavgifter till såväl SJFR: s program som
det refererade programmet för forskning kring privatskogsbruket.

---- rådgivningen
är väsentlig för att forskningsprogrammets resultat

skall
komma till användning. LRF konstaterar alt del nu är hög tid

att
staten upphör med den sedan flera år pågående avmstningen av rådgiv

ningen vid lantbmksnämnderna.

12.12
Svenska cellulosa- och pappersbruksföreningen: tillstyrka atl

forskningsinformationen
på det skogliga området förstärks för att säkerställa all nya
forskningsresultat snabbi och effektivt når ul i del praktiska

skogsbruket.-- de
forskningsresurser som behöver tillföras (måste) i

allt
väsentligt-- utgöras av nya medel och ej kan finansieras genom

omfördelningar.

Utredningen
pekar på olika finansieringskällor, bl. a. medel från skogs

industrin. I sammanhanget bör erinras om att skogsindustrin i betydande

grad och under senare år till allt större andel deltager i finansieringen av etl

antal branschforskningsinstitut inom skogssektorn samt bl. a. genom Stif

telsen Skogsbmkets Forskningsfond (återförda gödselmedel) finansierar

forskning och utveckling inom ett anlal högt prioriterade områden. Det är

därför knappast realistiskt att i detta sammanhang i betydande grad påräk

na utökade särskilda medel från skogsindustrin.

Vi
delar också utredningens uppfattning all en flaskhals vid en forsk

ningsexpansion av detta slag är tillgången på väl utbildad kompelens.

-
Del är viktigt alt säkerställa en kontinuerlig rekrytering av forskarkom

petens inom centrala skogliga ämnen .

En
successiv uppbyggnad av programmet bör emellertid inte hindra alt

skogsforskningen redan under innevarande budgetår förstärks på det sätt

SJFR föreslår,--

---- vill
vi------ avstyrka alt en kommande förstärkning av den

skogliga
forskningen ges karaktären av en särskild program- eller projekt-

aktivitet där SJFR har det övergripande ansvaret för genomförandet. Vi

förordar istället en enklare handläggning där förstärkningen sker via befint

liga mfiner för planering och anslagsframställning inom ramar som, med

stöd av utredningen, särskilt kan anges. Detta innebär att vi finner det

särskilt angeläget all nya resurser i största möjliga utsträckning direkt

tillförs såsom fasta basresurser vid de inslitufioner där arbetet skall ut

föras. --- Den hittillsvarande utvecklingen beträffande SLU: s finansi

ering, med allt högre andelar av extern finansiering och krympande drifts

medel för de fasta forskningsresurserna, är olycklig.

Medel
bör naturligtvis även tillföras forskningsrådet.

12.13
Trädgårdsnäringens riksförbund (finner)
det till trädgård av

satta beloppet av Imilj. kronor av totalt 22,5 respektive 50milj. kronor

alltför blygsamt. Ett väsentligt störte belopp bör anslås till trädgärdsforsk- 37

ningen.---

Bilaga
3 1 Förslag till Lag
om ändring i lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel

Härigenom
föreskrivs att 1, 2, 6 och 7§§ lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel skall
ha följande lydelse.

Prop.
1985/86:74

Nuvarande lydelse

Avgift
(gödselmedelsavgift) skall erläggas till staten enligt denna lag vid omsättning
inom landet eller vid införsel lill landet av varor hänförliga till tulkaxenummer
31.02-31.05, i det följande benämnda gödselmedel.

Föreslagen
lydelse

1
§

Avgift
(gödselmedelsavgift) skall erläggas till staten enligt denna lag vid omsättning
inom landet eller vid införsel till landet av kaliumnilrat hänförligt tiU tulltaxe
nummer 28.39 samt varor hänförliga lill tulllaxenummer 31.02, 31.03 och 31.05,
i det följande benämnda gödselme-dd.

Avgift skall erläggas
med 30 öre för varje helt kilogram kväve och 60 öre för varje helt kilogram
fosfor i gödselmedlet, om andelen kväve respektive fosfor i medlet är minst två
procent.

Avgift
skall erläggas med 30 öre för varje helt kilogram kväve och 60 öre för varje
helt kilogram fosfor i gödselmedlel, om andelen kväve respektive fosfor i
medlet är minst fyra procent.

Avgift
skall inte erläggas för gödselmedel i form av tabletter, pastiller eller dylikt
eller i förpackningar med en bmltovikt som inte överstiger 10 kilogram.

6§

Tillverkare som avses i 4§
1 skall vara registrerad som avgiftsskyldig hos statens jordbruksnämnd.

Den som inför gödselmedel fill
landet för yrkesmässig återförsälj-ning i störte omfattning kan efter ansökan
registreras som avgiftsskyldig hos statens jordbmks-nämnd.

Den som inför
gödselmedel fill landet i större omfattning kan efter ansökan registreras som
avgifts-skyldig hos statens jordbmks-nämnd. Om det finns särskilda skäl, kan
även annan som inför gödselmedel registreras som avgiftsskyldig.

7§
I deklaration enligt lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter
får avdrag göras för avgift på sådana gödselmedel

1. som har förts ut ur
landet eller förts till svensk frihamnn för annat

ändamål än att användas där,

2.
för vilka avgiftsskyldighel
enligt denna lag tidigare har inträtt,

3.
som har ålertagits i samband
med återgång av köp,

4.
som har sålts för förbmkning
för annat ändamål än att användas som växtnäring.

38

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1985/86:74

5. som har sålts med förlust för den avgiftsskyldige, i den mån förlusten
hänför sig till bristande betalning från köparen.

Avdrag enligt första stycket 5 får göras med belopp som svarar mot så
stor del av avgiften som förlusten visas utgöra av varans försäljningspris.
Har sådant avdrag gjorts och inflyter därefter betalning, skall redovisning
åter lämnas för avgiften på det gödselmedel som betalningen avser.

Denna
lag träder i kraft den 1 april 1986.

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets
område

Härigenom
föreskrivs att 7§ lagen (1967:340) om prisreglering på jordbmkets område'
skall ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

7§
Tillverkare eller, i fall som avses nedan under a), innehavare av slakteri eller
költbesiktningsbyrå erlägger avgift för

a)
kött av häst, nötkreatur,
tamsvin, får, höns, kalkon, anka och tamgås, när köttet blivit godkänt vid költbesiktning
enligt lagen (1959:99) om költbesiklning m. m. (slakldjursavgifl),

b)
mjölk som användes av mjölkproducenl
vid tillverkning av smör eller ost för försäljning,

c)
mjölk och grädde som användes i
mejeri för tillverkning av annan vara än grädde, smör eller ost,

ost,
torrmjölk och kondenserad mjölk, som fillverkats i mejeri, margarinosl som ej
tillverkats i mejeri,

d) smör
och smörliknande vara med minst 70 viktprocent mjölkfell men

utan annat fett, vilka användes för tillverkning av grädde, ersättningsmedel

för grädde eller produkt för beredning av grädde eller ersättningsmedel för

grädde, om varan ej skall förbmkas i tillverkarens hushåll,

e) vete
och råg som användes för tillverkning av mjöl, gryn, flingor eller

liknande produkt,

O
stärkelse eller slärkelseprodukt som erhålls ur annan vara än potatis, h) fett,
fel olja och fettsyra som erhålles ur fisk eller havsdäggdjur eller

ur feltråvara, hänförlig
till tulilaxenummer 12.01, 12.02 och 21.03 (fettva-

mavgifl),

' Lagen
omtryckt 1984: J99.

Senaste lydelse av lagens
rubrik 1974:865.

Senaste lydelse 1984:559. 39

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1985/86:74

i)
oljekraftfoder som för försäljning tillverkats i samband med att olja utvinnes
ur frön och fmkler,

j)
produkt, härrörande från sojabönor och hänförlig till tulltaxenummer 19.02
eller 23.04,

k) produkt, hänförlig
till tulllaxenummer 21.07 B,

1) naturliga kalciumfosfater,
naturliga kalciumaluminiumfosfater, apatil och fosfalkrita hänförliga lill tulllaxenummer
25.10, ammoniak hänförlig till tulltaxenummer 28.16, kalium- och kalciumpolyfosfaler
(inbegripet meta- och pyrofosfater), kaliumortofosfater och kalciumhy-drogenfosfal
(dikalciumfosfal) hänförliga lill tulllaxenummer 28.40 saml gödselmedel och
andra produkter hänförliga till tulltaxenummer 31.01-31.05.

1) naturliga kalciumfosfater,
naturliga kalciumaluminiumfosfater, apatit och fosfatkrita hänförliga lill
tulltaxenummer 25.10, ammoniak hänförlig till tulltaxenummer 28.16, kaliumnilrat
hänförligt till tulltaxenummer 28.39, kalium- och kalciumpolyfosfaler
(inbegripet meta-och pyrofosfater), kaliumortofosfater och kalciumhydrogenfosfat
(dikalciumfosfal) hänförliga till tulltaxenummer 28.40 samt gödselmedel och
andra produkter hänförliga till tulltaxenummer 31.01 -31.05.

Denna lag träder i kraft
den I april 1986.

40

Innehållsförteckning Prop. 1985/86:74

Proposition
........................................................ .... 1

Propositionens
huvudsakliga innehåll ..................... 1

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 december 1985 2

1
Inledning.......................................................... .... 2

2
Allmänna överväganden ................................... .... 3

3
Forskning rörande jordbmk och
trädgårdsnäring ..... 4

4
Rådgivning i jordbmket ..................................... .... 9

5
Särskilda projekt på
miljövårdens område ............. 10

6
Finansiering ................................................... .. 13

7
Lagstiftningsfrågor .......................................... .. 14

8
Hemställan .................................................... .. 15

9
Beslut ........................................................... 15

Bilaga
I Skogs- och jordbmkets forskningsråds (SJFR) sammanfatt

ning av rådets rapport med forskningsprogram för alterna

tiva produktionsformer i jordbmket och trädgårdsnäringen

saml ett långsiktigt tvärvetenskapligt program för skogs

forskning ............................................... 16

BUaga
2 Sammanställning av remissyttranden över skogs- och jord

bmkets forskningsråds förslag till program för forskning

rörande alternativa produktionsformer i jordbmket och

trädgårdsnäringen och för långsiktig tvärvetenskaplig skogs

forskning ............................................... 20

Bilaga
3 Lagförslag ............................................ 38

Norstedts Tryckeri, Stockholm 19

41