Prop. 1985/86:76

Regeringens skrivelse 1985/86: 76

om forskning rörande skog och miljö

Skr. 1985/86:76

Regeringen
bereder riksdagen tillfälle all la del av vad som har tagits upp i bifogade
utdrag ur regeringsprolokollet den 12 december 1985.

På
regeringens vägnar Olof Palme

Ingvar
Carlsson

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

Världens
skogar är hotade. I Europas industriländer kommer alll fler larmrapporter om
försurning och skogsdöd. I den tredje väriden fortsätter avskogning och
ökenutbredning i ökande takt. Aktiva insatser för att hejda denna utveckling är
nödvändiga och de har i flera avseenden redan kommit igång. Behovet av ökad
kunskap är emellertid stort både beträffande orsaker och om effektiva
motåtgärder. Ett nytt omfattande forskningsprogram bör därför inledas. Det
skall ta sikte både på atl lägga grunden för ett fortsalt produktivt men mer
ekologiskt balanserat skogsbruk i Sverige och på att öka vår och u-länderaas
kunskap om processerna bakom skogsdöd, avskogning och ökenutbredning och dessas
globala konsekvenser. I sin helhet kan ett forskningsprogram av detta slag
väntas kosta 200 milj. kr. under en femårsperiod. För alt underlätta långsiktig
planering och snabb utbyggnad av programmet bör 50 milj. kr. anslås redan under
budgetåret 1986/87.

1 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 76

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 december 1985 Skr.
1985/86:76

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt,
Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Bodström,
Dahl, R. Carisson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström,
Lindqvist

Föredragande:
statsråden I. Carlsson, Lundkvist och Hjelm-Wallén

Skrivelse om forskning rörande skog och miljö

Statsrådet
I. Carlsson anför:

Världens
skogar är en av människans rikaste och viktigaste resurser.

Träden
är nödvändiga delar i den ekologiska process som gör jorden till en möjlig
boning för människor. I samspel med solens energi och luftens koldioxid
producerar gröna växter lagrad energi och syre. Rotsystemen binder jorden och
bevarar markens förmåga atl absorbera och lagra vatten. I ekonomisk bemärkelse
är träden råvara för virkesproduktion, papper och en betydande del av den
kemiska industrin. Mer än hälften av alla moderna mediciner kommer från växter.
Pä landsbygden och i mänga städer i de faltiga länderna är brännved den helt
dominerande energikällan. Världens skogar är också en väldig genetisk reservoar
vars rikedom och mångfald vi ännu inte känner fullt ut. Framför allt de
tropiska regnskogarnas flora och fauna är osedvanligt artrik.

Naturen
är numera den främsta källan för rekreation och friluftsliv. I en alltmer
urbaniserad och exploaterad värld kommer orörda strövområden och vildmarker alt
bli alltmer attraktiva.

Under
historiens gång har människan då och då rubbat den ekologiska balansen och
försämrat sin naturliga miljö. Länderna kring Medelhavet var sålunda bördiga
och skogklädda vid vår tideräknings början. Ovarsam exploatering lade marken
bar för sol, vind och regn. Genom erosion försämrades långsamt men
oåterkalleligt jordens produktionsförmåga.

Nu
står världens skogar inför nya höt, och dessa hot är globala. På tredje världens
landsbygd tvingas falliga människor vandra alll längre ut från byarna för all
skaffa den brännved som är nödvändig för värme och matlagning. Därmed huggs
skog och växter ner över allt större områden. Också överbetning bidrar till att
marken blir skyddslös mot vind- och vattenerosion. Ofmktbara ökenområden
sprider sig allt snabbare. På jakt efter ädla trädslag och basråvaror för
läkemedel och kemisk industri skövlas tropiska regnskogar. Därmed förstörs
mänsklighetens mest komplicerade och artrika ekosystem. I Europas
industriländer kommer nästan dagligen larmrapporter om skogsdöd. I de värst
drabbade områdena i Öst-och Centraleuropa anses mer än vartannat träd vara
skadat. Också i vårt land registreras skador på skogen.

Om
förstörelsen av våra skogar skulle breda ut sig, skulle det få myckel allvarliga
konsekvenser för vår ekonomi. Produkter som bygger på skogs-

råvara
svarar för en mycket betydande del av svensk export. Från syssel- Skr.
1985/86:76 sällningssynpunkl är skogsnäringen dubbelt betydelsefull. Den
sysselsätter flera hundra lusen människor och är avgörande för jobb och
bosättning i många glesbygder.

Världens
forskare har olika uppfattning om de problem vi står inför och de slutsatser vi
bör dra. Pessimistiska bedömare menar all hoten mol människans livsmiljö är
myckel konkreta och omedelbara. Om inte omfattande åtgärder vidtas myckel
snart skulle skogsdöd, avskogning och ökenutbredning redan under de närmaste
årtiondena på ett ödesdigert sätt kunna påverka jordens klimat. De mera
optimistiska menar all den process som pågår tar mycket lång tid och att den
dessutom motverkas av balanserade krafter. 1 detta perspektiv skulle vi ha
rätt gott om tid atl analysera och utreda vilka motåtgärder som är både
effektiva och ekonomiskt motiverade.

Om
vi skulle ställa vetenskapliga krav på säkerhet måsle vi tillstå all del inte
finns några exakta svar. Vi vet t. ex. inte säkert varför Europas skogar dör.
Det är sannolikt atl försurningen av luft och vallen spelar en central roll,
men vi vet inte tillräckligt om hur detta samverkar med andra faktorer.
Orsakerna till avskogning och ökenutbredning i Afrika är tragiskt tydliga. Men
våra kunskaper om tropiska jordar är myckel bristfälliga. Vi behöver också mer
kunskaper om vilka motåtgärder som är mest effektiva i olika miljöer.

Del
är nödvändigt att öka kunskapen. Del som redan har skell - nära 40% av världens
regnskogar har huggits ned och väldiga barrskogsarealer är döende - kan få
successivt allt kännbarare konsekvenser under de närmaste åren. Plantering av
ny skog är ett långsiktigt åtagande som i varmare områden ger resultat om 10—20
år och i norra Sverige först om något hundratal år. Vi måsle därför redan nu
börja vidla de mått och steg som är möjliga och rimliga. Åtgärder har redan
beslutats som kommer att påtagligt minska utsläppen av svavel och kväveoxider.
Genom styrelsen för internationell utveckling (SIDA) ger Sverige sedan flera år
etl omfattande stöd lill markvård och skogsplantering i flera u-länder.

Men det finns, som redan
nämnts, omfattande luckor i våra kunskaper

både beträffande orsaker och möjliga motåtgärder. Del finns också anled

ning all stärka u-ländernas egen kapacitet att forska om, analysera och

utreda sina miljöproblem. Jag föreslår därför nu alt ett brett forskningspro

gram inleds om skog, mark och miljö. Del skall ta sikte både på de globala

problemen, framför allt den pågående avskognings- och ökenutbrednings-

processen i de fattiga länderna, och på betingelserna för etl produktivt,

ekologiskt balanserat skogsbruk i Sverige. Därmed är redan sagt att det

måsle bli fråga om ett brett, tvärvetenskapligt program som spänner över

alll frän gmndforskning inom traditionella discipliner lill utbildning av

forskare från Sverige och u-länder. Programmet måste bli mångårigt och

successivt kunna anpassas lill nya behov och problem. Del administrativa

ansvaret för programmet bör ligga på skogs- och jordbrukels forskningsråd

(SJFR), naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) och styrelsen för

u-landsforskning (SAREC). Forskningsråden skall naturiigen ta hand om

stödet lill gmndforskning och långsiktig kunskapsuppbyggnad vid svenska 3

universitet
och forskningsinstitutioner. SAREC bör ha ansvaret för att Skr. 1985/86:76
bygga upp och utveckla samarbetet med forskare och institutioner i u-länder
samt delta i internationella organisationers forskning om skogsproblem. I
övrigt bör de tre organisationerna själva kunna upprätta de samarbetsorgan som
befinns vara erforderliga.

Det
är viktigt att redan nu göra klart att det rör sig om ett långsiktigt åtagande
som bör kunna etableras och komma igång i full skala så snart som möjligt. För
den kommande femårsperioden fömtser jag att de samlade anslagen till
programmet behöver uppgå till 200milj. kr. För att åstadkomma en snabb start
och underlätta den långsiktiga planeringen bör 50milj. kr. anvisas budgetåret
1986/87.

Statsråden
Lundkvist och Hjelm-Wallén anmäler sina förslag. Anförandena och förslagen
redovisas i underprotokollen för resp. departement.

Statsrådet
I. Carlsson anför:

Med
hänvisning till vad jag och övriga statsråd har anfört hemställer jag

att
regeringen bereder riksdagen tillfälle alt la del av vad jag och

de
övriga statsråden har anfört om forskning rörande skog och miljö.

Regeringen
ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslular i enlighet med
statsrådet I. Carlssons hemställan.

Regeringen
beslutar att de anföranden och förslag som redovisas i underprotokollen skall
bifogas skrivelsen som bilagorna I och 2.

Bilagal Skr.
1985/86:76

Utrikesdepartementet

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 december 1985 Föredragande:
statsrådet Hjelm-Wallén

Anmälan till skrivelse om forskning rörande skog och miljö

1 Inledning

Erosion,
markförstöring, ökenutbredning och avskogning är faktorer som menligt påverkar
möjligheterna lill ekonomisk utveckling, inte minst i tredje världen. Snabb
befolkningstillväxt och allt kraftigare urbanisering ökar trycket på u-ländemas
redan hårt ansträngda naturresurser.

Sura
regn och luftföroreningar är aktuella problem också i vissa u-länder. Särskilt
känsliga jordar finns i detta hänseende i Brasilien, östra Kina, södra Indien
och Sydostasien, där negativa förändringar noterats. Amerikanska och
brasilianska undersökningar visar på att del kan ske en gradvis minskning av
den genomsnittliga nederbörden i Amazonas allteftersom avskogningen
framskrider. Detta kan få allvarliga konsekvenser för hela den sydamerikanska
kontinenten.

Koldioxidhalten
i jordatmosfären har ökat med 9% sedan år 1958. Om användningen av fossila
bränslen ökar med 4 % per år beräknas luftens hall av koldioxid och andra gaser
med "växthuseffekt" vara dubbelt så hög år 2030 som under den
förindustriella perioden.

Dessa
exempel understryker behovet av ett globalt perspektiv för att kunna motverka
miljöprocesser som inom kort kan hota betingelserna för mänsklig existens.

2 Avskogning och ökenutbredning

Ett
globalt miljöproblem som kan utvecklas lill en ödesfråga är den tilllagande avskogningen
.och ökenutbredningen. Vi har anledning befara atl dessa förändringar av miljön
kan påverka del framtida klimatet. Avskogningen sker i accelererande takt.
Varje år försvinner ca 11 milj. ha av den tropiska skogsarealen. Denna skogslyp,
huvudsakligen regnskog, omfattar ca 1200 milj. ha och läcker 7% av jordens
landmassa. Ytan motsvarar Brasiliens och Indiens sammanlagda areal. Merparten
(57%) finns i tropiska Amerika och endast en mindre del i Afrika (18%) och
Asien (25%). Under 1900-talet har uppskattningsvis ca 40% av den slutna skogen
avverkats för skogsbmksändamål för att ge plats åt odlingsmark eller tagits i anspråk
på annat sätt. Mangroveskogarna har reducerats med en tredjedel.

Så
t. ex. uppskattades vid sekelskiftet Elfenbenskustens tropiska skogar Skr.
1985/86:76 omfatta ca 30milj. ha. 1 dag finns ca 4-5milj. ha kvar. Regnskogarna
har nästan försvunnit i Rwanda och Mauretanien. De har minskat snabbi även i
Etiopien och Zimbabwe under de senaste årtiondena.

Regnskogarna
tjänar som viktiga reservoarer för genetiskt växt- och djurmaterial. Vissa
uppskattningar lyder på all 40% av alla levande växter och djur finns i
regnskogsmiljö. Endasl 4-6% av skogarna i Afrika, Asien och Latinamerika är
skyddade i form av reservat.

Svedjebmksmark
i träda omfattar ca 410milj. ha varav merparten i tropiska Asien. Ökat
befolkningstryck leder till att svedjeodlingen intensifieras och därmed till
kortare omloppslider. Marken riskerar all överul-nylljas på gmnd av de korta
omloppstiderna.

Den
öppna savannskogen omfattar drygt 730milj. ha i del tropiska bältet. Ungefär
två tredjedelar finns i Afrika och en tredjedel i Amerika. Den årliga
minskningen är beräknad till 3,8milj. ha. En del av den avverkade arealen
används för jordbmksproduklion, men i huvudsak huggs träden ner för atl
användas som bränsle.

Energikrisen
är i u-länderna framför allt knuten lill bristen på ved för uppvärmning och
matlagning. Ved och Iräkol svarar för två tredjedelar av all energi som används
i Afrika och en tredjedel i Asien. I l.ex. Tanzania svarar trädprodukter för ca
90% av landets totala energikonsumtion. Nittionio av hundra tanzanier är
beroende av biologiskt producerat bränsle som huvudsaklig energikälla. 11, ex.
Tanzania och Sudan är avverkningen snabbare än tillväxten och mnt många städer
har brännvedsbehovel lett till en tolalavverkning. Sudans huvudstad Khartoum
har ingen ved tillgänglig närmare än nio mil.

Trädavverkning
är en vanlig inledning lill en erosionsprocess. Denna förstärks genom andra
mänskliga åtgärder, l.ex. genom hållande av stora boskapshjordar, vilket leder
till överbetning, samt genom felaktiga odlingstekniker i marginella jordbmksområden.
Markförstöring utgör därför ett annat allvarligt miljöproblem i u-landsmiljön.
Problemet har i och för sig uppträtt tidigare under historisk tid i Nordafrika,
kring Eufral och Tigris och i andra områden. Det nya är problemets omfattning.
Utsatta områden är främst de som har liten nederbörd och gränsar till öken och
där marken utnyttjas intensivt av människor och boskap. Detta leder i sin tur lill
att jordbmket flyttas alll längre ut på marginella jordar.

Uppskattningar av den
globala erosionen antyder att fem hektar åker-

och betesmark per minut blir improduktiv. I första hand leder erosionen till

att det övre produktiva matjordslagret försvinner. Del rinner bort med

vattnet eller blåser bort med vinden. På satellitbilder tagna under en serie

år kan man följa hur cirklarna av ofmklbar mark blir allt störte kring

byarna. Ofta bUr slutresultatet ökenbildning i de mest utsatta områdena.

Omkring en sjättedel av jordens befolkning lever i torta eller halvtorra

områden. 11, ex. Sudan har öknen avancerat 200 km södemt sedan år 1960.

Tharöknen i nordvästra Indien har brett ul sig 350 km under loppet av en

femlioårsperiod. Under motsvarande tidsperiod beräknas alt ca 650000

kvadratkilometer produktiv mark omvandlats till öken i savannbältet söder

om Sahara. Det motsvarar ett onwåde störte än Norge och Finland lillsam- '

mans.

Drygt
400milj. lon matjord antas åriigen försvinna genom erosion i Skr.
1985/86:76 Colombia. I Indien är ca 60% av den odlade arealen utsatt för
erosion i någon form. Den naturliga markbördigheten minskar sannolikt för en
femtedel av världens odlade jordar.

Varje
stadium av ekologisk förändring verkar påskynda processen. När växtiighelen
skalas bort accelererar jorderosionen och alltmer regn rinner bort med floderna
i stället för alt fångas upp av växttäcket som ackumulerar vattnet. Mindre
vattenmängder i jordarna medför att avdunstningen minskar, molnen tunnas ul och
nederbörden minskar. Marken torkas ut alltmer och ökenspridningen förvärras.
Vallenbalansen förändras och flodernas vattenföring ändras, vilket leder lill
översvämningar under regntiden och minskad vattenföring under tortare
årstider.

3 Bistånd på miljöområdet

Internationellt

Miljöfrågorna
fick en mer central plats i det internationella samarbetet genom FN:s miljökonferens
i Stockholm år 1972. FN:s miljövårdsprogram (UNEP) var ett resultat av
konferensen. UNEP har ett samordnande ansvar för miljöfrågor inom FN-syslemei
och söker påverka de ohka fackorganens program. UNEP har också lill uppgift all
varna när tecken syns på allvarliga miljörisker. Därför har organisationen
startat ett världsomfattande system för miljöövervakning, Earthwatch.
Insatserna mot ökenspridning bedrivs av FN:s Sahelkontor (UNSO) i samarbete
mellan FN:s utvecklingsprogram (UNDP) och UNEP liksom av den rådgivande gmppen
för kontroll av ökenspridning (DESCON).

En
gemensam arbetsgrupp under UNDP, Världsbanken och Världsre-sursinstitutet
(World Resources Institute) presenterade i oktober 1985 en rapport (Tropical
Forests: A Call for Action) med rekommendationer för en varaktig utveckling av
de tropiska skogarna.

En
annan internationell miljöorganisation är International Institute for Environmenl
and Development (HED) som startades i böqan av 1970-talel. HED spelar en viktig
roll för forskning och bistånd inom miljöområdet. Institutet har speciaUseral
sig inom några huvudområden, l.ex energiplanering, bostadsfrågor, regional
planering och tillämpad ekologi. HED verkar som konsult och rådgivare till
biståndsgivare och miljöorganisationer.

Internationella
naturvårdsunionen (lUCN) har de senaste åren alltmer verkat för bättre naturtesursplanering
i bl. a. u-länder. lUCN samarbetar med myndigheter i u-ländema vid upprättandet
av miljövårdsplaner.

Inom
ramen för Förenta nationernas konferens om handel och utveckling (UNCTAD) har
ett internationellt tropiskt limmeravlal (ITTA) fram-förhandlats. Avtalet
trädde i kraft den I april 1985. Målsättningen är alt trygga skogarnas optimala
användning under bevarande av ekologisk balans. Sverige har ratificerat
avtalet. En internationell tropisk timmerorganisation befinner sig för
närvarande i uppbyggnadsskedet. Organisationens huvuduppgift är
projektverksamhet inom områdena forskning och utveckling, marknadskännedom, ökad
vidareförädling i producerande u-länder saml återplantering och
skogshushållning.

Beijerinstitutet,
som bildades år 1977, är fr.o.m. den Ijuli 1985 en Skr. 1985/86:76
internationell stiftelse med säte i Stockholm. Institutet har till uppgift atl
främja och bedriva forskning inom energi-, resurs- och miljöområdet, särskilt
avseende konsekvenserna för samhällelig utveckling. Forskningen skall främst
gälla samhällsfrågor av långsiktig internationell betydelse.

Inom
Norden

I
de nordiska länderna har frågan om miljö och bistånd särskilt uppmärksammals.
Den nordiska ämbetsmannakommillén för biståndsfrågor har genom en särskild arbetsgmpp
utarbetat en rapport om sambandet mellan miljö och utveckling. I den föreslås
åtgärder för att bättre integrera miljöaspekterna i biståndet från de nordiska
länderna.

Förslag
rörande det nordiska samarbetet på forsknings- och utrednings-området bör enhgt
rapporten inriktas på all samordna verksamheten så effektivt som möjligt. En
arbetsfördelning bör eftersträvas när del gäller uppbyggnad av del slags
specialiserade kompelens som varje nordiskt land har svårt att skaffa sig på
egen hand.

Vidare
bör de nordiska länderna samordna ansträngningarna all öka kunskaperna om u-ländernas
miljöförhållanden. Ett möjligt första praktiskt steg vore alt de nordiska
länderna tillsammans utarbetade miljöstatusrapporter för de viktigaste
gemensamma mottagarländerna.

Del
svenska biståndet

Miljöhänsynen
har successivt blivit allt viktigare i den svenska biståndsverksamheten. En
orsak är atl miljöförstörelsen främst drabbar de fattigaste människorna. En
långsiktig naturresurshanlering är en nödvändig fömlsältning för varaktig
social och ekonomisk utveckling. Del är därför viktigt att inte se miljö- och
energiproblemen som isolerade faktorer. Problemen måsle angripas på flera
fronter.

SIDA:s
insatser är för närvarande främst inriktade på markvårdsin-salser, l.ex. i
Kenya, Etiopien, Lesotho och inom det regionala samarbetet i södra Afrika,
samt byskogsprojekl, bl. a. i Indien, Etiopien och Tanzania. Skogsprojekt stöds
vidare i Laos, Vietnam och Tanzania.

SIDA:s
anslag för försöksverksamhet och metodutveckling avseende miljö- och markvård
har ökat från 19 milj. kr. budgetåret 1983/84 till 37milj. kr. budgetåret
1984/85. Programmet rymmer insatser genom UNSO och FN:s livsmedels- och jordbmksorganisalion
(FAO) avseende markvårds- och byskogsprogram i Sahel, utredningar om
miljöeffekter av eucalyptusplantering, miljökonsekvensutredningar,
naturresursinventering avseende markanvändning och byskogsplantering i
Etiopien, markvård i Etiopien i anslutning till ordinarie landprogram, markvårdsulbild-ning
i Östafrika samt ett program vid IIED för alt informera om mark- och vegetationsresurser
i ett anlal u-länder. Vidare ingår stöd till lUCN för medverkan vid
miljövårdsplanering i några programländer. Verksamheten under detta anslag har
hittills inriktats på all utveckla metoder och tekniska lösningar inom olika
fältprogram, utbilda personal och stärka u-län-

dernas
förmåga att planera för ett långsiktigt utnyttjande av naturresurser- Skr.
1985/86:76 na.

På
forskningens område ger styrelsen för u-landsforskning (SAREC) stöd till etl anlal
forskningsaktiviteter som rör naturresurser och miljö. Dessa aktiviteter
omfattar samverkan mellan institutioner i u-länder och svenska institutioner
samt stöd lill projekt som initierats av forskare vid svenska forskningsinstitutioner.

SAREC
:s stöd lill u-landsforskning innefattar ett flertal projekt som berör olika
aspekter av ekologiska samband. Ett omfattande projekt, knutet till
universitetet i Lund, syftar till att förbättra de tekniska möjligheterna all
följa och analysera ökenutbredning via salellilfotografering. Flera projekt
avser sambanden mellan mark, vallen och växtlighet, t. ex. sökandel efter ett
system för att fömlsäga torkperioder och registrering av förändringar i den
naturliga vegetationen. Genom stöd till Beijerinstitutet har en noggrann analys
kunnat göras av brännvedsbehoven i Kenya. 1 några bilaterala samarbelsprogram
stöder SAREC experiment alt samodla träd med livsmedelsgrödor. Genom symbios
med markbaklerierna kan dessa träd fixera luftens kväve och möjliggöra en
produktion ulan stora insatser av handelsgödsel.

De
internationella organisationerna bör i större utsträckning uppmärksamma
angelägenheten av miljöhänsyn i sina biståndsprojekt. Sverige verkar därför i
de multilaterala bislåndsorganisationema för atl dessa skall fasta större vikt
vid en långsiktig naturresursplanering inkl. utveckling av u-ländernas energilillgångar.

4 Ett svenskt initiativ

U-ländernas
egna resurser all bedriva miljöforskning är ännu myckel blygsamma. Detta
innebär alt de saknar både tillräcklig egen sakkunskap att analysera problemen
och möjligheter alt bedöma och prioritera de åtgärder som behövs. Dessa fömtsättningar
är nödvändiga för atl u-landsforskare och beslutsfattare skall ha möjlighet atl
delta i pågående internationell forskning och att anpassa och utnyttja
tillgängliga forskningsresultat och erfarenheter lill den egna situationen.
Frågeställningarna är komplexa och mångfacetterade. Det krävs ett långsiktigt
och melodiskt åtagande för att utveckla forskningsresultat och inhemsk
forskningskapacitet i u-ländema. Detta är dock en viktig uppgift i syfle alt
bidra lill förebyggande åtgärder och kompetensuppbyggnad som komplement till en
satsning på omedelbara praktiska åtgärder.

Mot
denna bakgrund anser jag det angeläget att Sverige tar initiativ till ett
långsiktigt forskningsprogram för att dokumentera och analysera avskognings-
och ökenutbredningsproblem i ett globalt perspektiv samt ge underlag lill
handlingsprogram för att lösa dessa problem. Programmet bör administreras av SAREC.

Ett
sådant program ansluter till etl förslag som framförts i den översyn av SAREC:s
verksamhet som utrikesdepartementet låtit genomföra (Ds UD 1985:2). I översynen
föreslås atl SAREC lar initiativ lill en internatio-

nell
insats för att stödja en eller två forskningsinstitutioner på den afri-
Skr. 1985/86:76

kanska
kontinenten för en snabb och omfattande uppbyggnad av den

vetenskapliga
och operationella kapaciteten inom markvårdsområdet. Jag

instämmer
i all behovet av att bygga upp en sådan kapacitet är stort.

Regionala
nätverk av ett anlal samarbetande nationella institutioner kan

vara
ett bättre alternativ för en sådan kapacitetsuppbyggnad.

Den
viktigaste målsättningen för ett nytt forskningsprogram om avskogning och
ökenutbredning bör vara att bygga upp en fungerande, kvalificerad
forskningskapacitet vid 10-20 utvalda institutioner i olika u-länder. Forskare
från andra institutioner i u-länder kan också komma i fråga för utbildning.

Avsikten
bör vara atl göra det möjligt för forskare och forskningsinstitutioner i u-länder
alt i samverkan med svenska institutioner bedriva forskning inom området avskogning
och ökenutbredning. Med tanke på Sveriges förhållandevis små egna resurser kan
basen behöva breddas genom samarbete med forskningsinstitutioner i de nordiska
länderna och eventuellt några övriga länder.

Utöver
ett aktivt forskningssamarbete bör programmet innefatta forskarutbildning av
personer från u-länderna, stöd för ulmstning och vetenskaplig dokumentation
samt finansiering av vetenskapliga seminarier för de medverkande. Årliga
symposier eller motsvarande sammankomster kan bli vikliga inslag för att bereda
u-landsforskarna tillfälle atl bryta sin isolering och komma i kontakt med
omvärldens forskning. Ett effektivt syslem för att distribuera relevant
vetenskaplig litteratur och tidskrifter och annan information bör också vara en
naturlig del av programmet. Samarbete och informationsutbyte bör eftersträvas
med andra institutioner inom det angivna forskningsområdet.

En
organisatorisk förebild kan vara de s. k. fysik- och kemiseminarierna som
finansieras av SAREC och administreras av Uppsala universitet. I detta program
samarbetar svenska universitetsinstitutioner från hela landet med
institutioner från etl tjugotal u-länder. Svenskt bistånd via SAREC utgår i
form av institutionsstöd, vetenskaplig utrustning och kvalificerad utbildning
i Sverige. En annan modell utgör Internationella stiftelsen för vetenskap, IFS,
som i huvudsak arbetar inom de biologiska vetenskaperna. IFS ger stipendier
till yngre forskare för inköp och underhåll av utrdstning och litteratur. IFS
medverkar till anskaffningen av utrustningen samt ger stipendiaten möjligheter lill
kontakter med ledande forskare inom samma ämnesområden.

Ett
forskningsprogram rörande avskogning och ökenutbredning bör organisatoriskt
utvecklas så att erfarenheterna från IFS, fysik- och kemiseminarierna samt Beijerinstitutet
utnyttjas. Mot bakgrund av SAREC:s erfarenheter av att bygga upp och stärka
forskningskapacitet i u-länder är del naturligt att SAREC får ansvaret för
programmet.

På sikt underlättas SAREC :s
arbete väsentligt av den kraftiga förstärk

ning av svensk forskning rörande skog och miljö som chefen för jordbruks

departementet senare denna dag kommer alt förorda. En betydande del av

den forskning det gäller är av grundläggande karaktär och därför relevant i

ett vidare sammanhang. Ett nära samarbete mellan SAREC och bl. a. 10

skogs-
och jordbmkets forskningsråd (SJFR) och naturvetenskapliga Skr. 1985/86:76 forskningsrådet
(NFR) bör garantera ett kontinuerligt utbyte av erfarenheter och information
mellan internationell forskning, svensk forskning och bi stånds verksamhet.

För
del av SAREC administrerade programmet beräknar jag en kostnadsram av 100
milj. kr. under femårsperioden fr.o.m. budgetåret 1986/87. Kostnaderna avser löner
för administration i Sverige, finansiellt stöd till forskningsinstitutioner i u-länder,
inköp och leverans av ulmstning till u-länder, vetenskaplig dokumentation och
tidskrifter saml symposier och resor. Programmet måste byggas upp successivt
och vara så flexibelt atl det kan anpassas till nya behov och
problemställningar. Samtidigt är det angeläget alt så snabbt som förhållandena
medger förbereda och påbörja konkreta insatser. För att underiätla planering
och tillgodose behov av flexibilitet bör för budgetåret 1986/87 anslås 21 milj.
kr. Medlen bör anvisas över anslaget Styrelsen för u-landsforskning under
tredje huvudtiteln. Jag behandlar anslagsfrågan vidare i min anmälan till
budgetpropositionen 1986.

5 Hemställan

Jag
hemställer alt regeringen bereder riksdagen tillfälle atl ta del av vad jag har
anfört om ett forskningsprogram rörande avskogning och ökenutbredning i u-länder.

11

BUaga
2 Skr. 1985/86:76

Jordbruksdepartementet

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 december 1985 Föredragande:
statsrådet Lundkvist

Anmälan till skrivelse om forskning rörande skog och miljö

1 Inledning

I
prop. 1983/84:107 bil. 6 om forskning anförde jag att del behövs en mer heltäckande
forskning för att vi skall få etl bättre underlag för atl planera inriktningen
av produktionen inom de areella näringarna. Mot bakgmnd härav uppdrog
regeringen den 1 Ijuli 1984 åt skogs- och jordbmkets forskningsråd (SJFR) att
lägga fram förslag till dels ett sammanhållet forskningsprogram rörande
alternativa produktionsformer i jordbruket och trädgårdsnäringen, dels ett
långsiktigt program för skogsforskning med tvärvetenskaplig inriktning. De
förslag SJFR redovisade den 30augusti 1985 har remissbehandlats.

Del
är med utgångspunkt i detta förslag jag nu vill ta upp frågan om skogsforskningen.
Jordbmksforskningen kommer jag att anmäla senare denna dag och då redovisa
remissyttrandena över SJFR:s förslag även i fråga om skogsforskningen. I del
sammanhanget kommer jag också att la upp några frågor som är gemensamma för
skogsforskningen och jordbmksforskningen.

2 Program för skogsforskning

Sverige
är ett av de störte skogsinduslriländerna i världen. Skogsnäringen är vår
största nelloexportör. Den tillför landet stora inkomster. Den sysselsätter
flera hundra lusen människor direkt och indirekt. Den är en fömlsältning för en
levande landsbygd och för bosättning i våra glesbygder.

Samtidigt
påverkar skogsnäringen mycket påtagligt vår miljö. Slulav-verkningar upplevs av
många människor som drastiska med skrämmande förändringar i vår natur som
följd. Skogsindustrins utsläpp i vatten och luft har varit betydande även om
framgångsrika insatser har gjorts för all minska utsläppen. Med stöd av
lagstiftning som t. ex. skogsvärds-, naturvårds- och miljöskyddslagsliftningarna
har vi under senare år lyckats mildra eller motverka skogsnäringens negativa
inverkan i miljön.

Av stor betydelse är också
den insikt som numera präglar näringens

verksamhet. Inom skogsbruket i vårt land råder det sålunda allmän enighet 12

om
att ett skogsbmk anpassat lill de naturliga fömtsätlningarna, ett stånd-
Skr. 1985/86:76 ortsanpassat skogsbmk, är nödvändigt i framtiden.

Sett
i ett intemationellt perspektiv är del svenska skogsbmket intensivt sedan
länge. Underskottet på skog och skogsindustrivaror i Västeuropa har
genomsnittligt sett gett oss möjligheter att avsätta alll vi kan producera.
Samtidigt har det gett oss en insikt om behovet att hushålla långsiktigt med
våra skogar. Trots väsentligt ökade avverkningar under 1900-lalet har virkesförtådet
i våra skogar genom ansvarsfull skötsel ökat.

Bedömningar
som görs inom FN:s livsmedels- och jordbmksorganisalion (FAO) och FN:s
regionala kommission för Europa (ECE) antyder att underskottet på
skogsindustrivaror i Västeuropa kommer all bestå eller öka. Vissa andra
bedömningar anger all efterfrågan på papper i världen kommer atl öka med 2% per
år under resten av 1900-talet. När en sådan efterfrågeutveckling skall
tillgodoses ställs ökade krav inte enbart på traditionella skogsindustriländer
utan också på u-länderna. Det ligger nära till hands att misstänka alt dessa,
om inget görs, kommer att utsättas för fortsatt exploatering av sina nalurtesurser
till förfång för sin långsikliga ekonomiska utveckling.

En
annan avgörande fråga för världens skogshushållning är vilka effekter
luftföroreningarna kommer atl få på industriländernas skogar. Under de senaste
åren har många rapporter kommit om sambandet mellan luftföroreningar och
skogsskador. Skogsskadorna i Europa är den mest påtagliga effekten av den
fortgående försurningen av miljön. Man räknar i dag med alt omkring 6 milj. ha
skog i Väst- och Östeuropa har någon form av skador som sannolikt orsakas av
luftföroreningar. Tiotusentals hektar skog är redan allvarligt skadade, bl. a.
i Västtyskland, Östtyskland, Polen, Tjeckoslovakien, Sovjetunionen och
Frankrike.

Också
i Sverige har vi under de senaste två åren konstaterat betydande skador av
samma slag. Skadorna har ökat hastigt. Denna snabba ulveckhng har enligt de
senaste inventeringarna nu dämpats både i Sverige och i Mellaneuropa. Om del är
tillfälligt och en följd av gynnsam väderlek kan inte sägas med säkerhet.
Förändringarna i marken till följd av försurningen är ett mer långsiktigt hot mol
skogen.

Försurningen
av mark och vatten är etl av våra största miljöproblem. En rad åtgärder har
vidtagits nationellt och internationellt för all minska de försurande utsläppen
och för alt reparera de skador som redan har uppkommit. Det program mol
luftföroreningar och försurning som regeringen i våras lade fram och som
riksdagen i stort anslöt sig till är liksom förslaget alt införa bättre
avgasrening exempel på detta. Enligt regeringens program bedrivs inventerings-
och forskningsarbete för atl skaffa kunskaper om luftföroreningarnas och
försurningens direkta och indirekta effekter på skog och mark. I sin anmälan
till budgetpropositionen 1986 kommer statsrådet I. Carlsson att förorda en
förstärkning av anslaget lill programmet mot luftföroreningar och försurning.
Därigenom möjliggörs också ökade forskningsinsatser vars resultat bör kunna
komma lill nytta även i andra länder.

Det övergripande
långsikliga volymmålel för del svenska skogsbmket

har uttryckts så, atl vi skall bedriva en skogsproduktion som möjliggör en '3

årlig
avverkning av minst 75milj. skogskubikmeter. Vidare skall vi sträva Skr.
1985/86:76 efter att öka produktionen i den mån det är möjligt och lämpligt med
hänsyn lill andra vikliga samhällsmål. Skogsstyrelsen kommer inom kort atl
redovisa nya, långsikliga behovs- och tillgångsberäkningar i fråga om virkesråvara,
s.k. virkesbalanser. De långsikliga avverkningsberäkningar som ingår i denna
redovisning bekräftar i huvudsak all den nuvarande skogsskötseln möjliggör en åriig
avverkning av drygt 75 milj. skogskubikmeter.

Med
hänsyn till den svenska skogsnäringens betydelse inte bara för vårt land utan
också i ett internationellt perspektiv är del enligt min mening angeläget att
ökade insatser görs för att höja skogsproduktionen. Inte minst vårt lands
ekonomi och den globala bristen på skogsråvara talar för ett effektivare
resursutnyttjande inom skogsbruket. Det måste emellertid ske på ett sätt som
tar hänsyn till människan och miljön. En sådan utveckling är inte möjlig ulan
en ökad och fördjupad kunskapsuppbyggnad grundad på en helhetssyn i fråga om natur
och miljö.

SJFR
har i sitt tvärvetenskapliga skogsforskningsprogram redovisat förslag till
forskning vars resultat skall ligga lill grund för en successiv utveck-hng av
ett skogsbmk med ökande produktion' i etl ekologiskt balanserat syslem. Det har
sålunda bedömts fullt möjhgt all åstadkomma en ökad virkesproduktion med
bevarande av en oförstörd miljö och med skogen som en åtråvärd plats för
rekreation och fritidsaktiviteter. Del samlade ramprogram för skogsforskning
som SJFR föreslår innehåller insatser på flera områden såsom samhällel-förelagel-skogen,
resursinventering, virkesproduktion, teknik och förädhng, luftföroreningar,
natur och miljö samt information. Flera forskningsområden av betydelse för
skogsproduktionen är gemensamma med dem som är särskilt angelägna all ta med i
ett jordbmksforskningsprogram. Det gäller l.ex. forskning inom kemi, fysik, biologi,
mikrobiologi, ekologi, genetik och botanik. Denna koppling mellan programmen
har också påpekats av naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) som stöder
naturvetenskaplig forskning i vid mening.

För
egen del vill jag förorda en breddning av forskningsprogrammets innehåll och syfle
i förhållande till vad SJFR har föreslagit. Mot bakgrund av vad jag har anfört
i det föregående om vårt ansvar för utvecklingen internationellt och med hänsyn
till önskvärdheten atl vår höga forskarkompetens kommer även andra länder till
del, anser jag atl etl program för skogsforskning bör breddas och kompletteras
så, att det knyter an till de insatser som SAREC skall svara för och som
statsrådet Hjelm-Wallén tidigare redogjort för.

I ytterligare ett avseende
vill jag se etl vidare syfte med ett forsknings

program av det slag SJFR har föreslagit. Redan i dag bedrivs viss forskning

av det slag som SJFR förordar i sitt ramprogram. Jag anser atl program

met, vid sidan av en förstärkning av skogsforskningen, skall syfta lill en

samordning och ompriorilering av den nuvarande forskningen på området.

Dessa syften bör tillgodoses genom samverkan mellan SJFR och Sveriges

lanlbmksuniversitel. Särskild uppmärksamhet bör riktas mol de delar i

programmet som behandlar virkesproduktion, natur och miljö, Qärranalys,

fytokemi, teknik och förädling samt samhällel-företaget-skogen. 14

Sammanfattningsvis
förordar jag sålunda ett brett, sammanhållet pro- Skr. 1985/86:76 gram för
skogsforskning vars syfle är att möjliggöra en ökad virkesproduktion i en
balanserad miljö. Totalt räknar jag med atl ca 100 milj. kr. behöver anvisas
för detta ändamål under en femårsperiod. För budgetåret 1986/87 bedömer jag atl
behovet av ökade resurser för del föreslagna forskningsprogrammet uppgår till
ca 29milj. kr., varav ca 21 milj. kr. bör anvisas lill SJFR och 8milj. kr., av
hänsyn till forskningsprogrammets vida karaktär, till NFR. Jag har i denna
fråga samrått med chefen för utbildningsdepartementet. Jag återkommer till
anslagsfrågan i min anmälan till budgetpropositionen 1986. Nu angivna
kostnader för skogsforskningsprogrammel bör finansieras med avgifterna på
bekämpningsmedel och handelsgödsel.

Av
vad jag nu har anfört framgår all del finns en mängd kopplingar mellan del
forskningsprogram jag har förordat och pågående skogsforskning, jordbmksforskning,
NFR:s forskningsstödjande verksamhet och SAREC:s verksamhet. Nödvändiga avgränsningar
och samordningsåtgärder får ske i anslutning till arbetet med
detaljutformningen av programdelarna. Därvid måste också naturvårdsverket
medverka så all hänsyn kan las till verksamheten inom försumingsprogrammet och
till verkets övriga insatser inom miljövårdsforskningen. Det ankommer på SJFR
att i samråd med övriga berörda organ ta initiativ till de projekt- eller
programgrupper som behövs för att verksamheten skall kunna bedrivas
ändamålsenligt.

3 Hemställan

Jag hemställer alt
regeringen bereder riksdagen tillfälle all ta del av vad jag har anfört om ett
sammanhållet, tvärvetenskapligt program för skogsforskning.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985

15