Prop. 1985/86:8

Regeringens proposition 1985/86:8

med anledning av en överenskommelse mellan Sverige och
Ungerska Folkrepubliken om inbördes rättshjälp i brottmål

ö

Prop. 1985/86:8

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har
tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprolokollet den 11 juli 1985,

På regeringens vägnar Lennart Bodström

Sten
Wickbom

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen föresläs alt riksdagen godkänner en mellan
Sverige och Ungern träffad överenskommelse om inbördes rättshjälp i brottmål.
Överenskommelsen omfattar delgivning, bevisupptagning och övertorande av lagföring
och är i allt väsentligt utformad i överensstämmelse med de åtaganden som
Sverige har gjort till andra stater genom anslutningen till 1959 års europeiska
konvention om inbördes rättshjälp i brottmål. Överenskommelsen har
ratificerats av Ungern.

Vidare föreslås all lagen (1964: 543) om vissa
begränsningar i svensk lags tillämplighet och svensk domstols behörighet skall
ersättas av en ny lag, I 1964 års lag meddelas föreskrifter om tidsbegränsad
immunitet för tilltalad, vittne och sakkunnig som på kallelse inrest i riket
för atl höras i enlighet med vissa särskilt angivna överenskommelser som
Sverige träffat med främmande stater. För alt bestämmelserna skall bli
tillämpliga på överenskommelsen med Ungern och på andra avtal som Sverige kan
komma att träffa i framliden föresläs en ny lag med immunitelsbestämmelser som
i sak väsentligen överensstämmer med 1964 års lag. Det föreslås att den nya
lagen enligt förordnande av regeringen skall träda i kraft samtidigt med
överenskommelsen med Ungern,

I Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 8

Prop.
1985/86:8

Lagförslagel
i denna proposition har granskats av lagrådel. Propositionen innehåller därför
tre huvuddelar: lagrädsremissen (s. 4). lagrådets yttrande (s. 15) och
föredragande statsrådets ställningstaganden till lagrådets synpunkter (s. 16).

Den som vill ta del av
samtliga skäl för lagförslagel mäste därför läsa alla tre texterna.

Förslag till Prop. 1985/86:8

Lag om immunitet för vissa vittnen m.fl. Härigenom föreskrivs följande.

1
den mån det har avtalats i en överenskommelse som Sverige har ingått med annan
stat, får den som efler kallelse i enlighet med överenskommelsen har rest in i
Sverige frän den andra staten för atl höras som tilltalad, vittne eller
sakkunnig inte lagforas, fängslas eller på annat sätt underkastas inskränkning
i sin frihet på grund av dom eller gärning som härrör från tiden före avresan till
Sverige och som, såvitt gäller tilltalad, inte är avsedd med kallelsen.

Immuniteten
upphör om den tilltalade, vittnet eller den sakkunnige stannar kvar i Sverige
trots alt han haft möjlighet att lämna landel under en sammanhängande tid av
femton dagar från det all han har fåll besked frän domstolen om att hans
närvaro inte längre påfordras, eller om han, efter att ha lämnat landet,
återvänder hit. Innehåller överenskommelsen bestämmelse atl immuniteten skall
upphöra tidigare än som nu angivits, gäller i stället den bestämmelsen.

Denna
lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Genom lagen upphävs lagen
(1964:543) om vissa begränsningar i svensk lags tillämplighet och svensk
domstols behörighet.

ti Riksdagen 1985/86. I saml. Nr8

Prop. 1985/86: 8 Utdrag

JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1985-05-23

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden 1, Carlsson, Lundkvist, Feldt,
Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Bodström,
Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg, Wickbom

Föredragande:
statsrådet Wickbom

Lagrådsremiss med anledning av en överenskommelse mellan
Sverige och Ungern om inbördes rättshjälp i brottmål.

1 Inledning

År
1980 inleddes förhandlingar mellan Sverige och Ungern om en överenskommelse
angående inbördes rättshjälp i brottmål. Förhandlingarna påbörjades i Budapest
i juni 1980 och fortsatte i Stockholm i juni 1981, Den svenska delegationen
bestod av företrädare för utrikesdepartementet och den ungerska av företrädare
för juslitieministeriet, utrikesministeriet, riksåklagarmyndigheten och, vid förhandlingarna
i juni 1980, inrikesministeriet.

Förhandlingar
rörande vissa återstående frågor avslutades därefter på diplomatisk väg.
Överenskommelsen undertecknades av båda parter den 28 september 1983, Dess
svenska och engelska text bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga
I.

Enligl
föreskrift i överenskommelsen skall den ratificeras. Detta skedde för Ungerns
del den 3 november 1983.

2 Gällande ordning i fråga om inbördes rättshjälp i

brottmål

Sverige
lämnar av tradition andra länder rättshjälp i brottmål i den utsträckning vår
lagstiftning medger del utan att något särskill avtal träffats om räUshjälp. En
del länder kräver emellertid avtal med den andra staten för atl lämna den räUshjälp.
Sådana avtal skapar också klarhet mellan länderna under vilka föruisättningar
rättshjälpen lämnas. Avtalen brukar också innehålla bestämmelser som syftar lill
all underlätta del prakliska förfarandet.

Mellan
de nordiska länderna gäller överenskommelsen den 26 april 1974 om inbördes
rättshjälp genom delgivning och bevisupptagning (SÖ 1975:42), se cirkuläret
(1975:301) till statsmyndigheterna angående inbördes rättshjälp mellan
Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge genom

delgivning och bevisupptagning. Överenskommelsen gäller säväl
tvistemål Prop. 1985/86: 8 som brottmål.

På brottmälsområdel finns en multilateral reglering genom
den i Strasbourg den 20 april 1959 dagtecknade europeiska konventionen om
inbördes rättshjälp i brottmål (prop. 1961:48). Sverige ratificerade
rättshjälpskonventionen år 1967 och avgav vid deponeringen av
ratifikationsinstrumentet vissa förbehåll och förklaringar (SÖ 1968: 15). Den
trädde för Sveriges del i kraft den 1 maj 1968. Förutom Sverige är till rättshjälpskonventionen
anslutna Belgien, Danmark, Finland, Frankrike med besittningar, Grekland,
Israel, Italien, Liechtenstein, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Island,
Schweiz, Spanien, Turkiet, Förbundsrepubliken Tyskland och Österrike. I
konventionen åtar sig medlemsstaterna atl lämna varandra rättshjälp i största
möjliga utsträckning i mål eller ärenden avseende beivrande av brott.
Konventionen omfaltar huvudsakligen bevisupptagning som åsyftar utredning och
överlämnande av bevismaterial eller handlingar, delgivning av
rättegångshandlingar och judiciella beslut, översändande av utdrag ur
straffregister, lagföring i annat land samt underrättelse om straffdomar.

Rättshjälpskonventionen har sedermera kompletterats med
ett tilläggsprotokoll, daglecknal i Strasbourg den 17 mars 1978 (SÖ 1979: 12),
som i vissa hänseenden utvidgar konventionens tillämpningsområde bl. a. i fråga
om brott mot skatte- och avgiftsförfaltningar och rättshjälp på verkställig-hetsstadiel.
Tilläggsprotokollet har tillträtls av Sverige samt av Danmark. Island,
Grekland, Nederländerna och Österrike.

Bestämmelser rörande inbördes rättshjälp ingår också i
vissa utläm-ningsavtal. En del bestämmelser av den innebörden finns i den
europeiska utlämningskonventionen den 13 december 1957 (SÖ 1959:65) liksom i
avtalet den 26 april 1870 med Belgien om ömsesidigt utlämnande av förbrytare
(SFS 1870: 37 och 1877: 39) och avtalet den 7 mars 1956 med Frankrike om
ömsesidig rättshjälp i brottmål (prop. 1956: 100). Sistnämnda avtal sattes
emellertid i stora delar ur kraft genom Sveriges och Frankrikes anslutningar
till rältshjälpskonvenlionen (jfr SÖ 1969:50). Sverige har i övrigt inte ingått
några bilaterala avtal utanför Norden rörande inbördes rättshjälp i brottmål
under modern tid. I en del ytteriigare multilaterala konventioner, t. ex. de
europarådskonventioner som rör överförande av lagföring och av
straffverkställighet, behandlas emellertid frågor av aktuellt slag.

Förfarandet när en svensk domstol vill anlita en utländsk
domstol för all skaffa fram utredning i en rättegång regleras i lagen (1946:817)
om bevisupptagning vid utländsk domstol och i kungörelsen (1947:847) med vissa
bestämmelser rörande tillämpningen av nämnda lag. I lagens I S föreskrivs alt
bevisupptagning inför utländsk domstol i brottmål får ske endasi om det finns
synnerliga skäl. Delgivning! utlandet sker genom utrikesdepartementet med stöd
av en kungörelse i ämnet (SFS 1933:618).

Bestärrimelserna om bevisupptagning vid svensk domstol och
delgivning

i Sverige på begäran av utländsk myndighet är i princip desamma för

brottmål och tvistemål. De viktigaste bestämmelserna finns i lagen

(1946:816) om bevisupptagning åt utländsk domstol och i kungörelsen 5

Prop.
1985/86:8 (1909:24 s. I) angående delgivning av handling på begäran av
utländsk myndighet.

En
förutsättning för att bevisupptagning skall kunna äga rum i Sverige enligl 1946
års lag är atl den gärning som avses med framställningen motsvarar brott enligt
svensk lag. Vissa begränsningar gäller även för brott som har karaktär av
politiskt brott. I kungörelsen (1947:848) med särskilda bestämmelser om
bevisupptagning åt domstolarna i vissa främmande stater finns bl, a. regler om
kostnader som uppställ vid bevisupptagningen.

Bestämmelser
rörande utländska framställningar om beslag och husrannsakan meddelas i lagen
(1975: 295) om användning av vissa tvångsmedel på begäran av främmande stat, 1
fråga om framställningar från ett utomnordiskt land gäller i princip att den
begärda åtgärden inte får vidlas om hinder mot utlämning skulle ha förelegat,
vilket innebär bl. a, ett krav på atl den aktuella gärningen motsvarar brott,
för vilket enligl svensk lag är stadgat fängelse i mer än ett år.

Enligt
lagen (1964:543) om vissa begränsningar i svensk lags tillämplighet och svensk
domstols behörighet gäller immunitet för den som efter kallelse inrest i riket
för alt höras som tilltalad, vittne eller sakkunnig i enlighet med
överenskommelser som har träffats med vissa främmande stater. I ett särskilt
cirkulär (SFS 1968:32) finns slulligen vissa föreskrifter lill de allmänna
domstolarna och åklagarna, vilka utfärdades i samband med ikraftträdandet av
den europeiska rältshjälpskonvenlionen.

Delgivning
på begäran av utländsk myndighet sker enligt 1909 års kungörelse antingen av
utrikesdepartementet eller av länsstyrelse, I princip tillämpas delgivningslagen
0970:428) men en begäran om delgivning i annan ordning skall efterkommas om det
kan ske. Vissa kostnader kan las ut av den stat varifrån begäran kommer. Bl,a.
i ärenden om delgivning enligl rättshjälpskonventionen svarar dock staten för
alla kostnader.

3 Överenskommelsen med Ungerska Folkrepubliken om inbördes
rättshjälp i brottmål

överenskommelsen
inleds med allmänna beslämmelser (kap, 1). Därefter följer i skilda kapitel de
olika former av rättshjälp som regleras i överenskommelsen, nämligen
delgivning (kap, 11). bevisupptagning (kap. Ill) och överförande av lagföring
(kap, IV), Elt kapitel (V) handlar om behandlingen av den
andra partens medborgare. Sist i överenskommelsen upptas slutbestämmelser (kap,
VI),

3.1 Allmänna bestämmelser

Genom
överenskommelsen ålar sig parterna att lämna varandra inbördes rättshjälp i
brottmål i enlighel med beslämmelserna i överenskommelsen (art. I). Därefter anges (art. 2) när en framställning om rättshjälp kan avslås.
Delta är fallet när den hänför sig till en gärning som vid tidpunkten för
mottagandet av framställningen inte är straffbar inom den ansökande parlens
jurisdiktion eller som inte är straffbar enligl den anmodade partens

lag.
En framställning fär också avslås om den avser en gärning som Prop.
1985/86:8

betraktas
som elt politiskt brott eller ulgör brott mot militär lag eller om gärningen är
eller har varil föremål för utredning eller lagföring på den anmodade partens
territorium eller om preskription inträtt enligt den anmodade partens lag.
Vidare kan en framställning avslås om gärningen är föremål för åtal inför en
domstol som endast för ullfället eller för särskilda undantagsförhållanden fått
befogenhet att pröva sådana mål (art. 2.l.h) eller där ett efterkommande av
framställningen skulle strida mol den anmodade partens allmänna rättsprinciper (ordre
public) eller andra väsentliga intressen (art, 2,2).

Regleringen
har täckning i svensk rält och överensstämmer, bortsett från art. 2.1.h, till
sitt sakliga innehåll med bestämmelserna i art, 1 och 2 i den europeiska rältshjälpskonvenlionen
med beaktande av de till art. 2 gjorda svenska förbehållen,

I
de allmänna bestämmelserna anges vidare (art. 3) att framställningar skall
göras genom det svenska utrikesdepartementel och det ungerska juslitieminisleriet
eller den ungerska riksåklagarmyndigheten. Den diplomatiska vägen är dock inte
utesluten, om omständigheterna undantagsvis skulle kräva det. Vidare anges i
artikeln att det för handlingar som översänds enligt överenskommelsen inte
skall krävas någon form av legalisering,

Sverige
har i anslulning lill art, 15 punkt 6 rättshjälpskonventionen avgett en
förklaring av innebörd all framställningar enligt denna till svenska
myndigheter normalt skall ske på diplomatisk väg men att direkl kommunikation
med utrikesdepartementet får användas i brådskande fall.

Internationell
rättshjälp sker i allmänhet via centralorgan och i alll slörre utsträckning
direkt mellan berörda myndigheter, Sverige har ocksä under senare år vid
tillträde till internationella konventioner på brottsbekämpningens område
avstått frän att kräva all framslällningar skall göras på diplomatisk väg.
Sålunda har kravel på diplomatisk väg i lagen (1957:668) om utlämning för brott
mjukals upp genom en lagändring år 1979, Enligl nuvarande lydelse av 14 § skall
en framställning göras på diplomatisk väg, om inte Sverige i förhållande till
den främmande staten har överenskommit om atl tillämpa annan ordning. En
liknande bestämmelse finns i 5 § lagen (1975: 295) om användning av vissa
tvångsmedel på begäran av främmande stat. Någol krav på att en framställning om
rättshjälp skall göras på diplomatisk väg finns varken i de svenska bevisupplagningslagarna
eller i delgivningskungörelserna. Regleringen i art. 3 ulgör således inget
hinder för svensk del.

Föreskriften
alt handlingar inte behöver legaliseras har också täckning i svensk rätt och
motsvaras av art. 17 rättshjälpskonventionen.

3.2 Delgivning

Kapitlet
om delgivning inleds med beslämmelser (art. 4) om all framställ

ning om delgivning får göras av domstol, att den skall vara avfaitad pä den

anmodade partens språk eller på engelska och att delgivningshandlingen

skall åtföljas av en översättning till den anmodade parlens språk. Om 7

t2
Riksdagen 1985/86. 1 .saml. Nr 8

Prop.
1985/86; 8 sädan översättning inte bifogas skall delgivning likväl kimna ske,
förutsatt att den som skall delges frivilligt tar emot handlingen. I ailikeln
regleras vidare vilka uppgifter en fiamställning skall innehålla, däribland en
beskrivning av del brott framställningen avser samt tid och plats för brottet.

De
svenska delgivningskungörelserna innehåller inga särskilda begränsningar i fräga
om vem som får göra fiamställningar. Friin svensk sida finns alllsä i och för
sig inte nägot hinder mot att ombesörja delgivning pä framställning av nägon
annan myndighet än en domstol.

Den
anvisade möjligheten att delge handlingar trots atl översättning saknas, om den
som skall delges frivilligt tar emoi handlingen, överensstämmer med vad som
utan uttrycklig föreskrift i allmänhet tillämpas vid delgivning i Sverige på
begäran av en utländsk myndighet eller enskild. 1 överensstämmelse med den principen
har Sverige gjort rörbehåll till art. 16 rältshjälpskonvenlionen av innebörd atl
tvångsdelgivning kommer atl ske endast om delgivningshandlingen är översatt till
svenska språket. Förbehållet har inte föranlett författningsreglering (jfr prop.
1961:48 s. 15). Principen har ocksä kommit till uttryck i art. 5 i Ha;\gkonveniionen
den 15 november 1965 om delgivning i utlandet av handlingar i mal och ärenden
av civil eller kommersiell natur. Det kan nämnas atl en beslämmelse av samma
innebörd finns i 8 S kungörelsen (1909: 24 s. I) angående delgivning av
handling på begäran av utländsk myndighet. Den bestämmelsen gäller dock f. n.
endast för nordiska framställningar.

I
art. 5 ges föreskrifter om att delgivningen skall ombesörjas i enlighet med
lagstiftningen i det anmodade landet eller, om det begärs, pä annat sätt som är
förenligt med denna lagstiftning. Vidare ges föreskrifter angående bevis om delgivningen
m. m. och om alt, om delgivning inte kunnai ske, den anmodade parten skall
underrätta den ansökande parten om anledningen därlill.

Dessa
föreskrifter motsvaras i sak av bestämmelser i art. 7 rättshjälpskonventionen
och överensstämmer med 1909 års delgivningskungörelse.

1
samma artikel fjärde stycket finns vidare en föreskrift om alt en begäran om
delgivning av en kallelse med en misstänkt som befinner sig på den anmodade
partens territorium skall översändas i god tid till den parlens myndigheter
och atl den misstänkte själv skall erhålla kallelsen senast trettio dagar före
angiven inställelsedag.

Rätlshjälpskonventionens
molsvarande bestämmelse är delvis annorlun

da konstruerad. Avtalsslutande parter medgavs rätt att i förklaring lill art.

7.3 begära att en sädan kallelse skulle vara den avtalsslutande parten

tillhanda viss lid, inte överstigande 50 dagar, före den utsatta dagen. I den

svenska förklaringen sattes tiden till 30 dagar. Enligt rältshjälpskonven

lionen skall kallelsen således komma svensk myndighet, och inte den

kallade personligen, tillhanda inom fristen. Syftet med rätlshjälpskonven

tionens bestämmelse var att inom konventionens ram sä vitt möjligt tillför

säkra den som instäms till domstol skydd mot risken atl bli åtalad och

dömd utan all ha fått vetskap om stämningen eller inställelsedagen. Enligt

vissa länders lagstiftning anses nämligen delgivning med en person som

vistas i utlandet verkställd i och med alt handlingen överlämnats till äkla-

8 garmyndigheten. Föreskrifter med anledning av rätlshjälpskonventionens

bestämmelser
och de gjorda förbehållen meddelas i 1968 års cirkulär.

Ifrågavarande beslämmelse
i avtalet med Ungern erbjuder således än Prop. 1985/86:8 större säkerhet
i detta hänseende.

Föreskriften
i art. 6, som motsvaras av art. 8 rältshjälpskonvenlionen, all elt vittne eller
en sakkunnig som inte efterkommit kallelse inte skall underkastas straff eller
tvångsåtgärd, ger uttryck för en allmän rättsgrundsats om att myndigheter i en
stat som regel inte bör vara skyldiga att genom straffhot medverka till atl
personer inom dess område tvingas till inställelse inför etl annal lands
domstolar (jfr prop. 1961:48 s. 10). I enlighet härmed bör inte kallelser
innehålla någon erinran om påföljd för utevaro. Föreskrifter om detta ges i
1968 års cirkulär.

I
an. 7 och 8 regleras ersättningar till vittnen och sakkunniga av samma innehåll
som art. 9 och 10.1 och 10.2 rältshjälpskonvenlionen och 1968 års cirkulär.

Art.
9 innehåller en beslämmelse enligt vilken ett vittne eller en sakkunnig inte
får lagforas eller fängslas eller på annal sätl underkastas inskränkning i sin
personliga frihet när denne på kallelse inställer sig inför det ansökande
landets domstolar på grund av gärningar eller domar som härrör frän tiden före
hans avresa frän den anmodade partens territorium. Detsamma gäller för
tilltalad vad beträffar gärningar som inte är angivna i kallelsen. Immuniteten
upphör i princip femlon dagar efter del alt hans närvaro inte längre påfordras
av domstolen.

Dessa
beslämmelser moisvaras av art. 12 rättshjälpskonventionen. Föreskrifter i
ämnet har meddelals i lagen (1964:543) om vissa begränsningar i svensk lags
tillämplighet och svensk domstols behörighet. För att denna skall bli
tillämplig även i fräga om Ungern-avtalet krävs lagändring. Till denna fråga
återkommer jag (avsniti 4).

Enligl
art. 10 fär en delgivningsframställning inte medföra avgifter och kostnader.
Bestämmelsen motsvaras av åtagandena enligt art. 20 rätls-hjälpskonventionen.
En bestämmelse härom finns i 5 § andra stycket i 1909 års delgivningskungörelse.

3.3 Bevisupptagning

Bevisupptagning
regleras i art. 11-15. I art. II anges inledningsvis
vilka åtgärder en framställning om bevisupptagning får omfatta, nämligen sådana
som åsyftar utredning eller beslagtagande av egendom och överlämnande av
bevismaterial och handlingar. Att framställningar även kan avse förundersökningssladiel
framgår av art. 15.

Tillämpningsområdet
motsvarar regleringen i rättshjälpskonventionen. Dess art. 3.1 har i detta
hänseende samma lydelse som avtalet med Ungern med den skillnaden att
beslagtagande av egendom där inte nämns särskill. Till frågan om beslag ålerkommer
jag. Även framslällningar som avser förberedande av åtal omfattas av rältshjälpskonvenlionen
(art. 15.4).

Förfarandet vid
bevisupptagning ät eller vid utländsk domstol regleras,

som jag tidigare nämnt, i 1946 års lagar i ämnet. Begränsningarna enligt

lagen om bevisupptagning ät utländsk domstol, nämligen alt del inte får

röra sig om gärning som inte motsvarar brott enligt svensk lag eller som har

karaktär av politiskt brott, täcks av föreskrifterna i art, 2 om i vilka fall
en 9

framställning får avslås.

Prop. 1985/86:8 Art.
5.1 riittshjälpskonventionen handlar om beslag och husrannsakan.

Vid
deponeringen av del svenska raiifikaiionsinstrumentet avseende den europeiska
rättshjälpskonventionen gjordes från svensk sida ett förbehåll avseende an. 5
av innehåll au sädan rättshjälp inte kommer atl lämnas av Sverige. Genom lagen
(1975: 295) om användning av vissa tvångsmedel på begäran av främmande stal
öppnades därefter möjligheter för aft under vissa förutsältningar besluta om
beslag och husrannsakan på begiiran av en främmande stat. Med anledning därav
ändrade Sverige i januari 1976 det svenska förbehållet (SÖ 1977:88) och i
förklaringen angavs all rättshjälp enligt arl. 5 skulle beviljas i viss närmare
angiven utsträckning. Enligt det nya förbehållet krävs att gärningen enlig
svensk lag kan medföra utlämning och att verkställigheten är förenlig med
svensk lagstiftning.

Föran
en framställning om rättshjälp avseende beslag och husrannsakan skall kunna
beviljas krävs enligt 1975 års ivängsmedelslag i huvudsak -genom en hänvisning till
lagen om utlämning för brott - att gärningen motsvarar brott för vilket enligt
svensk lag är stadgat fängelse i mer än ett år och atl fråga inte är om gärning
som anges i 21 eller 22 kap. brottsbalken, dvs. i huvudsak miliiära brott.
Hinder mot bifall till en framställning om rättshjälp avseende beslag
föreligger vidare om det i fråga om den person som avses med framställningen
har meddelats dom beträffande brottet här i riket eller beslul att inte tala å
brottet eller om straff för brottet skulle vara förtallet enligt svensk lag.

Enligt
art. 12.1 i avtalet med Ungern skall bevisupptagningen verkställas i enlighel
med det anmodade landets lagstiftning. Bestämmelsen torde försläs sä att den
innefattar även krav i fräga om t. ex. brottets svärhet och dubbel strafTbarhel
som det anmodade landet ställer upp. Vidare skall en begäran om att ett
särskilt förtärande skall iakttas efterkommas, om förtärandet är förenligt med
den anmodade parlens lag,

1
art. 12.3 föreskrivs - i överensstämmelse med art, 3,2 rältshjälpskonvenlionen
— alt om den ansökande parten önskar att vittne eller sakkunnig skall höras
under ed eller sanningsförsäkran en uttrycklig framställning därom skall göras.

Enligt
bestämmelserna i art. II skall alla framslällningar - utom sädana som gäller
förundersökningsstadiet - härröra från domstolar. De skall också genom det
mottagande organet - för svensk del uirikesdepartemen-tet - tillställas domstol
i den anmodade staten. Framställningar i samband med förundersökning fär dock
enligt art. 15 göras av allmän åklagare.

Regleringen
överensstämmer i huvudsak med rättshjälpskonventionens föreskrifter och den
svenska förklaringen enligt art. 24 i denna. Rätlshjälpskonventionens
bestämmelser är tillämpliga på framställningar mellan judiciella myndigheter. Enligl
den svenska förklaringen skall såvitt gäller bevisupptagning med judiciell
myndighet förstås domstol och undersökningsdomare. Andra framslällningar,
inklusive sådana som avser förberedande av åtal, får dessutom göras av
åklagare. Enligt Ungernavtalei är alltså åklagarens behörighet något vidare.

När bevisupptagningen har
ägt rum skall enligt an. 12.2 handlingarna

som denna avser genast
återsändas. Kan bevisupptagning inte äga rum,

10 skall den anmodade parten underrätta den ansökande parlen och ange

skälen härtör.
Enligl art. 13.3 får den anmodade parten skjuta upp över- Prop. 1985/86:8

lämnandet av protokoll och andra handlingar om dessa behövs
i samband med elt pågående hrottmälsförfarandc. Sistnämnda reglering har sin
motsvarighet i rättshjälpskonventionen (arl. 6. 1).

Enligt arl. 14 skall bevisupptagning inte medföra avgifter
eller återbetalning av koslnader med undantag av sädana som uppkommit genom
medverkan av sakkunniga på den anmodade partens territorium. Denna bestämmelse,
för vilken i första hand praktiska skiil talar, överensstämmer med r;ittshj;ilpskonventionen
(art. 20).

För framslällningar som avser riittshjälp under förundcrsökningsstadiet
finns en särbestämmelse i art. 15 som innebär att framställningar som avser
hörande av vittne, sakkunnig eller misstänkt inte får verkställas om inte den
som skall höras ger sill medgivande. Denna bestiimmmelse är nödvändig med
hänsyn till att det i svensk rätt - utöver beslämmelserna i 1946 års lag om
bevisupptagning ål utländsk domstol, som bl. a. förutsätter att framstiillningen
gjorts av domstol eller annan judiciell myndighet - inte finns nägra beslämmelser
som reglerar i vad mån förhör kan äga rum med någon i Sverige med anledning av
en utländsk förundersökning. Därav följer alt en svensk polis- eller åklagarmyndighet
inte kan använda tvång för att förmå någon alt inställa sig till förhör.

I övrigt innehåller kapitlet om bevisupptagning
bestämmelserom vad en framställning skall innehålla [ari. 11.2). att den skall
vara avfattad pä den anmodade partens språk eller åtföljas av en översättning till
detta språk iari. ll.l). alt den anmodade parlen skall underrätta den ansökande
parten om när och var bevisupptagningen kommer atl äga rum (art. 13.1), att de
handlingar som bevisupptagningen avsett skall återsändas till den ansökande
parlen sä snart bevisupptagningen ägt rum lan. 12.2 och 13.4) och alt begärda domstolsbeslut
eller handlingar fär översändas i bestyrkta kopior såvida inte den ansökande
parten uttryckligen begär all originalen skall översändas. I sistnämnda fall
skall den anmodade parten försöka efterkomma denna begäran [art. 13.2).
Flertalet av dessa föreskrifter har sin motsvarighet i rältshjälpskonvenlionen.
De överensstämmer också med svensk rätt.

3.4 Överförande av lagföring

I art. 16. medges avtalssliilande part att, i enlighet med
sin lagstiftning, begiira att lagföring i brottmål skall ske pä den andra
partens territorium för brott som begåtts på den ansökande parlens territorium.
Artikeln innehåller vidare föreskrifter om vad en sädan begäran skall innehålla
och pä vilket språk den skall vara avfattad (arl. 16.2) och en föreskrift för
den anmodade parten all underrätta den ansökande parten om varje äigärd som
vidtagits med anledning av begäran och att översända en kopia av avkunnade
domar (arl. 16.3).

Bestämmelsen innehåller - lika litet som molsvarande
reglering i rälts

hjälpskonvenlionen (art. 21.1) - ingen förpliktelse atl älala eller i övrigt

inleda domstolsföriarande. Den förutsätter att gärningen utgör brott enligt

den anmodade statens lag och att dess domstolar är behöriga att döma över 11

Prop.
1985/86:8 gärningen. Bestämmelsen i rältshjälpskonvenlionen har inte
uttryckligen transformerats till svensk rält. Inte heller bestämmelsen i
förevarande avtal föranleder några särskilda föreskrifter.

3.5 Behandling av den andra partens medborgare

De
avtalsslutande parterna förbinder sig i arl. 17 att erbjuda den andra partens
medborgare som är föremål för förundersökning eller rättegång i brottmål samma
möjligheter att försvara sig som dess egna medborgare. I artikeln nämns
särskilt biträde av offentlig försvarare och allmän rättshjälp.

3.6 Slutbestämmelser

I
art. 18, anges att överenskommelsen skall ratificeras och att ratifikationsinstrumenten
skall utväxlas i Stockholm. Överenskommelsen träder i krafl den trettionde
dagen efter utväxlingen av ratifikationsinstrumenten. Uppsägning av
överenskommelsen kan ske genom meddelande på diplomatisk väg och träder i kraft
sex månader efler dagen för mottagande av etl sådani meddelande.

4 Överväganden

Sverige
har sedan länge intagit en restriktiv hållning när det gäller att sluta bilaterala
avtal rörande inbördes rättshjälp och har föredragit att sluta avtal pä
multilateral basis, säsom skett genom anslutningen till 1959 års europeiska
konvention om inbördes rättshjälp i brottmål. Skälet förden svenska inställningen
är främst atl olika bilaterala regleringar med en mångfald stater är svåra att
tillämpa för administrativa och judiciella myndigheter.

De
former av rättshjälp som regleras genom föreliggande överenskommelse med
Ungern har sin motsvarighet i den europeiska rättshjälpskonventionen, Sveriges
åtaganden och villkoren i övrigt för att rättshjälp skall lämnas och erhållas
är utformade pä sådant sätt att de faller inom ramen för de åtaganden Sverige gjort
och för vad Sverige kan erhålla genom anslutningen till rältshjälpskonvenlionen
med gjorda förbehåll och förklaringar. Överenskommelsen kommer, med några
undantag, inte att medföra några ändrade rutiner för de tillämpande
myndigheterna och de ändringar i lagstiftningen som föranleds av
överenskommelsen är av mer formell natur.

Med
hänsyn till vad jag nu har anfört och lill all del från flera synpunkter fär
betecknas som positivt atl en överenskommelse med Ungern kommer till stånd på
området, förordar jag att Sverige ratificerar överenskommelsen.

Somjag
tidigare nämnt (avsnill 3.2) kräver immunitetsbestämmelsen i

art, 9 lagändring. Enligt denna bestämmelse fär ett vittne eller en sakkun

nig som pä kallelse inställer sig inför den ansökande parlens domstolar inte

lagforas eller fängslas eller på annat sätl underkastas inskränkning i sin

12 personliga frihet på grund av gärningar eller domar
som härrör från tiden

före avresan frän den anmodade partens lerrilorium. Detsamma
gäller för Prop. 1985/86: 8 tilltalad vad beträffar gärningar som inte är
angivna i kallelsen. Immuniteten upphör när vederbörande, trots att han under
en sammanhängande lid av femton dagar frän den dag hans närvaro inte längre päfordras
av domstolen haft möjlighet att lämna territoriet, stannat kvar där eller,
efter atl ha liimnal del. frivilligt återvänt dit. Somjag likaledes niimnt
tidigare motsvaras denna bestämmelse av art, 12 rättshjälpskonventioncn,

Enligl 2 kap, 7 S brottsbalken skall i fräga om svensk
lags tillämplighet och svensk domstols behörighet, utöver vad som sägs i samma
kapitel, de begränsningar iakitas som följer av allmänt erkända Iblkriittsliga
grundsatser eller överenskommelse med främmande makt enligt vad därom siirskill
är stadgal, 1 propositionen med förslag till brottsbalk (prop, 1962: 10 del C s,
174) anfördes i anslutning till denna bestämmelse atl Sverige i
överenskommelser med andra stater om hl,a, ömsesidig rättshjälp i vissa
avseenden avtalat om inskränkningar i svensk lags och svensk domstols kompetens
och atl ytterligare sädana överenskommelser kunde väntas bli triiffade. Det
sades vidare att bestiimmclserom sädana inskränkningar har ringa praktisk
betydelse och all de inte borde införas i brottsbalken utan i en särskild lag,
1 samband med ikraftträdandet av brottsbalken meddelades därför bestämmelser
härom i lagen (1964:543) om vissa begränsningar i svensk lags tillämplighet
och svensk domstols behörighet, I denna föreskrivs all för nägon som efter
kallelse inrest i riket för atl inställa sig vid domstol såsom tilltalad, vittne
eller sakkunnig gäller i fråga om svensk lags tillämplighet och svensk domstols
behörighet de begriinsningar som föreskrivs i vissa, siirskill uppräknade,
överenskommelser. Dessa är f, n. tre, nämligen konventionen mellan Sverige och
Belgien den 26 april 1870 angående ömsesidigt utlämnande av förbrytare, avtalet
mellan Sverige och Frankrike den 7 mars 1956 rörande ömsesidig rättshjälp i
brottmål och 1959 års europeiska rättshjälpskonvenlion. Avtalet med Frankrike
har dock. som förut berörts, salts ur spel genom rätlshjälpskonventionen såvitt
det avser inskränkningar i den svenska stralTrällsliga kompetensen.

För alt lagen skall bli tillämplig även pä avtalet med
Ungern krävs all lagen ändras. Med tanke pä att Sverige sannolikt kommer all
ingå ytterligare avtal som upptar bestämmelser om immunitet, är det bällre all
1964 års lag upphävs och ersätts av en ny lag som medger immunitet om del har
avtalals i internationella överenskommelser som är bindande för Sverige. I
övrigt bör lagtexten utformas i nära anslulning till rätlshjälpskonventionens immunilitelsbestämmelse,
vilken är likalydande med Ungern-avtalels, Diirvid bör förbehåll göras fördel
fallet all immunitetsbestämmelsen i det tillämpliga avtalet skulle ha annan
räckvidd. I så fall skall givelvis den bestämmelsen iakttas.

Det kan i sammanhanget nämnas att Europarådets
ministerkommitté

den 23 september 1983 har antagit en rekommendation. NO. R(83)I2, lill

medlemsstaterna rörande tillämpningen av den europeiska rätlshjälpskon

ventionens immunitetsbestämmelse. I rekommendationen anges bl. a. att

vittnet skall upplysas om immunitetens omfattning och särskilt att den inte

omfattar brott som begås i samband med vittnesmålet. Misslänks vittnet

för all ha begått ett sådant brott, bör andra möjligheter än att häkta och 13

Prop.
1985/86: 8 lagfora vittnet i den anmodande staten om möjligt övervägas. Vidare
anges att immuniteten skall omfatta även brott som består i vägran atl vittna
helt eller delvis. Sverige har, liksom flera andra stater, reserverat sig på
sistnämnda punkt. 1 reservationen förklarade Sverige dock att tillbörlig hänsyn
skall las lill att vittnet inställt sig frivilligt och, i konsekvens därmed, till
det önskvärda i att inte fängsla eller på annat sätt hindra vittnet från att lämna
landel om han vägrar att avlägga vittnesmål.

Den
nya lagens tillämplighet i förhällande lill olika länder bör i fortsättningen
tillkännages av regeringen.

Det
är min avsikt atl senare för regeringen anmäla frågan om ändringar i de delgivnings-
och rättshjälpsbestämmelser som avtalet föranleder.

5 Upprättat lagförslag

l
enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet upprättals förslag
till

lag
om immunitet för vissa vittnen m.fl.

Förslaget bör fogas lill protokollet i detla ärende som bilaga 2.

6 Ikraftträdande

Enligt
art. 18 skall överenskommelsen träda i kraft den trettionde dagen efler utväxlingen
av ratifikationsinstrumenten. Ikraftlrädandet av den föreslagna nya lagen bör
lämpligen anslå lill dess och bör säledes ske den dag regeringen beslämmer.

7 Hemställan

Jag
hemställer atl lagrådels ytlrande inhämtas över lagförslagel.

8 Beslut

Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

14

Utdrag Prop. 1985/86:8

LAGRÅDET PROTOKOLL

vid sammanträde 1985-06-14

Närvarande: f. d. regeringsrådet Paulsson, regeringsrådet Mueller.
jusli-lierådel Jermslen.

Enligl prolokoll vid regeringssammanträde den 23 maj 1985
har regeringen pä hemställan av chefen för justitiedepartementet statsrådet Wickbom
beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till lag om immunitet för
vissa vittnen m.fl.

Förslaget har inför lagrådel föredragits av
hovrättsassessorn Lena Moore.

Förslaget föranleder följande ytlrande av lagrådet.

Första stycket har getts en sådan uiformning atl den
vittnen och sakkunniga tillkommande immuniteten skulle kunna gälla såväl i
brottmål som i civilmål. De i remissprotokollel redovisade överenskommelser, i
vilka Sverige har avtalat om immunitet, avser emellertid endast brottmål, och
inte heller på annal sätt behandlar remissen fråga om immunitet i andra mål.
För att lagtexten formellt inte skall få annat innehåll än som omfattas av
motiven bör enligl lagrådets mening lagtexten i första stycket kompletteras,
lämpligen genom atl "i brottmål" tilläggs omedelbart efler
"sakkunnig".

Beträffande andra stycket, som reglerar frågan hur länge
immuniteten består, lorde orden "följer inte annal av
överenskommelsen" rimligen inte vara avsedda att uttrycka annat än att, om
vederbörlig överenskommelse innehåller bestämmelse att immuniteten skall
upphöra tidigare, en sådan bestämmelse skall gälla i stället. För att denna
innebörd skall komma lill tydligare uttryck och i syfte vidare att lagtexten
skall få ell innehåll, som närmare överensstämmer med nu aktuella
överenskommelser, förordar lagrådet all andra stycket ges förslagsvis följande
lydelse: "Immuniteten upphör om den tilltalade, vittnet eller den
sakkunnige stannar kvar i Sverige trots att han haft möjlighel att lämna landet
under en sammanhängande tid av femton dagar frän det alt han fäll besked från
domstolen atl hans närvaro inte längre påfordras eller om han, efter alt ha
lämnat landet, återvänder hit. Innehåller överenskommelsen bestämmelse att
immuniteten skall upphöra tidigare än som nu angivils, gäller i stället den
bestämmelsen".

Prop.
1985/86:8 Justitiedepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 juli
1985

Närvarande: statsrådet Bodström, ordförande, och
statsråden Dahl. Holmberg, Hellström, Wickbom

Föredragande: statsrådet Wickbom

Proposition med anledning av en överenskommelse mellan
Sverige och Ungerska Folkrepubliken om inbördes rättshjälp i brottmål

1 Anmälan av lagrådsyttrande

Föredraganden anmäler lagrådets yttrande (1) över förslag lill
lag om immunitet för vissa vittnen m.fl.

Föredraganden redogör för lagrådets yttrande och anför.

Syftei med det remitterade lagförslaget är att göra del möjligl
för Sverige alt ingå överenskommelser med främmande stater om straffrätlslig
och slraffprocessuell immunitet för tilltalade, vittnen och sakkunniga som har
kommit hit för atl höras i en rättegång här i landel. Lagrådet har föreslagit
en komplettering av lagtextens första stycke som skulle medföra att lagen i fräga
om vittnen och sakkunniga blir tillämplig endasi när deras hörande påkallas i elt
brottmål. Den nu gällande lagen (1964: 543) om vissa begränsningar i svensk
lags tillämplighet och svensk domstols behörighet innehåller visserligen en
sådan begränsning, men del skulle enligt min mening vara mindre välbetänkt atl
inskränka tillämpningsområdet för en ny lag i ämnet pä delta sätt. De
överväganden som behöver göras när etl avtal med främmande stal aktualiseras om
straffrätlslig och slraffprocessuell immunitet för vittnen och sakkunniga är
ju uppenbarligen i allt väsentligt desamma vare sig avtalet tar sikte pä
förhör i brottmål eller tvistemål eller bådadera.

Det kan i sammanhanget nämnas att förutsätlningarna för en
svensk anslutning lill den i Haag den 25 oktober 1980 dagtecknade konventionen "on
International Access to Justice" f, n, undersöks inom justitiedepartementet.
Denna avser ämnen av privaträttslig natur (civil and commercial matters) och
innehåller en immunitetsbestämmelse för vittnen och sakkunniga som väsentligen
är utformad pä samma sätt som i avtalen pä brottmälsområdel, I den mån Sverige
tillträder denna eller nägon annan liknande konvention, är det en uppenbar
fördel om immunitetsfrågan kan regleras genom den nu aktuella lagen.

16 (I) Beslul om lagrådsremiss fattat vid regeringssammivnlrade
den 23 m;\i 19KS.

Med
hänvisning till vad jag har anfört nu är jag inte beredd alt tillstyrka Prop.
1985/86: 8 lagrådets förslag på denna punkl.

Lagrådet
har vidare föreslagit vissa smärre ändringar i lagtextens andra stycke. Jag
godtar vad lagrådet har föreslagit i dessa delar.

En
mindre redaktionell jämkning bör vidare göras i första stycket av det remitterade
förslaget,

2 Tillträde till överenskommelse med Ungerska

Folkrepubliken

Vid
min anmälan av lagrädsremissen (avsnilt 4) förordade jag atl Sverige tillträder
överenskommelsen den 28 september 1983 med Ungerska Folkrepubliken om inbördes
rättshjälp i brottmål. Eftersom överenskommelsen förutsätter att lag ändras bör
denna fråga underställas riksdagen.

3 Hemställan

Jag
hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

dels
att godkänna överenskommelsen mellan Sverige och Ungerska Folkrepubliken om
inbördes rättshjälp i brottmål,

dels
att anta det av lagrådel granskade förslaget lill lag om immunitet för vissa
vittnen m.fl. med vidtagna ändringar,

4 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar all genom
proposition föreslå riksdagen alt anla de förslag som föredraganden lagt fram.

17

Prop, 1985/86: 8 Bilaga 1

ÖVERENSKOMMELSE
mellan KONUNGARIKET SVERIGE och UNGERSKA FOLKREPUBLIKEN

om inbördes rättshjälp i brottmål

AGREEMENT
between THE KINGDOM OF SWEDEN and THE HUNGARIAN PEOPLES REPUBLIC

on mutual assistance
in criminal malters

Konungariket Sverige och Ungerska Folkrepubliken, vilka
önskar utveckla och stärka samarbetet rörande inbördes rättshjälp i brottmål

har kommit överens om följande,

KAPITEL 1

Allmänna bestämmelser

Artikel I

De avtalsslutande parterna enas om alt i enlighet med beslämmelserna
i denna överenskommelse lämna varandra inbördes rättshjälp i brottmål.

An i kel 2

1, En framställning om rättshjälp kan avslås om den hänför
sig till en gärning.

(a) som vid tidpunkten för mottagandet
av nämnda framställning inte är straffbar inom den ansökande partens
jurisdiktion;

(b) som inte är straffbar enligt den
anmodade partens lag;

(c) som av den anmodade parten
betraktas som ett politiskt brott eller som ett brott som är förknippat med etl
politiskt brott;

(d) som enligl den anmodade

partens lag utgör ett brott mot mili

tär lag;

(e) som är eller har varit föremål

för utredning pä den anmodade par

tens territorium;

(f) för vilken den misstänkte är

eller har varil föremål för lagföring

på den anmodade partens territori

um;

(g) rörande vilken den misstänk

te är befriad frän åtal lill följd av

The Kingdom of Sweden and the Hungarian People"s Republic,
de-siring to develop and enhance mutual judicial co-operation in criminal
matters.

have agreed as follows:

CHAPTER I

General provisions

Artide I

The Coniracling Parties agree lo afford each other, in accordance
with the provisions of this Agreement. mutual assistance in criminal proceedings.

Artide 2

I, Assistance may be refused if the request for assistance
concerns an offence,

(a) the punishment of which, at the time
of the arrival of said request. falls oulside the jurisdiction of the requesting
Party;

(b) which is not punishable ac-cording
to the law of the requested Party;

(c) which is regarded by the requested
Party as an offence of a political character or as an offence connected with an
offence of a political character;

(d) which. under the law of the

requested Party, constilutes an of

fence against military law;

(e) which is or has been the sub

ject of an investigation in the terri

tory of the requested Party;

(f) for which the accused person

is being or has been proceeded

against in the lerritory of the re

quested Party;

(g) with regard to which the ac

cused person is exempt from prose-

preskription enligt den anmodade partens lag;

(h) som är
föremål för åtal inför en domstol som endast för tillfället eller för särskilda
undantagsförhållanden erhållit befogenhei att pröva mål av sådan beskaffenhet,

2. En framställning om rättshjälp fär vidare avslås om den
anmodade parten finner alt efterkommande av framställningen skulle slrida mol
dess allmänna rättsprinciper (ordre public) eller andra väsentliga intressen.

cution by lapse
of time according to the law of the requested Party;

(h) which
is tried before a court or tribunal which is specifically set up for trying the
case or is only occasionally or under exceptional circumstances authorized to try
such cases.

2. Assistance
may also be refused if the requested Party con-siders that execution of the request
is likely to prejudice the ordre public or other essential interests of its country.

Prop. 1985/86:8

Anikel 3

1. En
framställning om inbördes

rättshjälp skall göras genom det

svenska utrikesdepartementet och

del ungerska juslitieministeriet.

En framställning om inbördes rättshjälp i samband med förundersökning
skall dock kunna göras genom del svenska utrikesdepartementet och den
ungerska riksäkla-garmyndigheten.

Om omständigheterna undantagsvis kräver det, kan
framställningar som avses i denna artikel göras på diplomatisk väg,

2, För
handlingar som översänds

enligl denna överenskommelse

skall det inte krävas någon form av

legalisering,

KAPITEL II

Delgivning

Anikel
4

1, En framställning om delgiv

ning får komma från en domstol, I

framställningen skall anges

-
den myndighet
som gör framställningen;

-
namn, adress
och medborgarskap pä den som skall delges;

-
det slag av
handling som skall delges;

-
beskrivning av
det brott som framställningen avser samt lid och plals förbrottet,

2, En framställning om delgiv

ning skall göras antingen på den an-

Article
3

1, Requesls
for mutual assis

tance shall be made through the

Swedish Ministry for Foreign Af-

fairs and through the Hungarian

Ministry of Justice respeclively,

Requesls
for mutual assistance in an investigation prior lo prosecu-lion may, however,
be made through the Swedish Ministry for Foreign Affairs and the Hungarian Chief
Public Prosecutor's Office,

In exceptional
circumstances requesls referred lo in this Artide may be made through diplomatic
channels.

2, Documents
iransmitted pur

suant lo this Agreement shall not

require any form of authentication,

CHAPTER 11

Service of documents

Artide
4

1, A request
for service may

emanate from a court of law, The

request shall indicale:

-
the authority making
the request;

-
the name, address
and ciiizen-ship of the person to be served;

-
the nature of the
documeni lo be served;

-
the descriplion
of the offence with regard to which assistance is requested as well as the time
and place of the offence,

2, The request
for service of do

cuments shall be made either in the

Prop,
1985/86:8

modade
partens språk eller på engelska.

3,
Delgivningshandlingen skall översändas i tvä exemplar. Den skall åtföljas av en
översättning till den anmodade partens språk. Delgivning skall likväl ske även
om översättning till den anmodade parlens språk inte bifogas, om den som skall
delges frivilligt tar emot handlingen.

language
of the requested Parly or in the English language.

3, The documeni to be served
shall be iransmitted in duplicate. It shall be accompanied by a transla-tion into
the language of the requested Party. Service of documents will, however, be effecled
even if not accompanied by a irans-lalion into the language of the requested
Party, when the person lo be served voluntarily receives the documents.

20

Artikel 5

1.
Delgivning skall ombesörjas av
den anmodade parten på det sätt som gäller för delgivning av liknande
handlingar enligt dess egen lagstiftning eller, om den ansökande parten så
begär, på annat sätt som är förenligt med denna lagstiftning,

2.
Bevis om delgivning skall utfärdas
i enlighet med den anmodade partens lagstiftning. En kopia av den handling som delgells
samt av delgivningsbeviset skall omedelbart sändas till den ansökande parlens berörda
ministerium.

Den
anmodade parten skall ange huruvida delgivningen skett i enlighet med den
partens lagstiftning.

3.
Om delgivning inte kan ske,
skall den anmodade parten omedelbart underrätta den ansökande parten om
anledningen härtill genom de berörda ministerierna.

4.
En begäran om delgivning av en
kallelse med en misstänkt, som befinner sig på den anmodade partens
territorium, skall i god tid översändas lill den parlens myndigheter. Den
misstänkte skall erhålla kallelsen senast trettio dagar före angiven
inställelsedag.

Artikel
6

Ett
vittne eller en sakkunnig som inte efterkommit en kallelse, om vars delgivning
framställning gjorts, skall inte underkastas straff eller ivångsåigärd.

Artide 5

1,
Service shall be effecled by the
requested Party in the manner provided for the service of analo-gous documents
under ils own law or, when the requesting Party so demands, in a special manner
con-sisienl with such law,

2,
Proof of service shall be given
in accordance with the law of the requested Party. One copy of the documeni served
and the proof of service shall immediately be sent to the Ministry concerned of
the requesting Parly.

The requested
Party shall staie whether service has been effecled in accordance with the law
of that Party,

3,
If service cannot be effecled, the
reasons shall immediately be communicaied by the requested Party to the requesting
Party through the Ministries concerned,

4,
A request for service of a summons
on an accused person, who is in the territory of the requested Party, shall be
iransmitted lo the authorities of that Party in due lime. The accused person shall
receive the summons not låter than thirty days before the date set for appearance.

Artide
6

A
wiiness or expert who has failed to answer a summons to ap-pear, service of which
has been requested, shall not be subjected lo any punishment or measure of res-Iraint,

Anikd 7

Ersättning
för tidsspillan och resekostnad samt traktamente, som den ansökande parten
skall betala till elt vittne eller en sakkunnig, skall beräknas med
utgångspunkt frän dennes bostadsort och vara minst likvärdiga med den gottgörelse
som finns fastställd i gällande taxor och reglementen i det land där personen i
fråga skall höras.

Anikel 8

1, Om
den ansökande parten an

ser att ett vittnes eller en sakkun

nigs personliga inställelse är syn

neriigen nödvändig, skall detta

anges i delgivningsframställningen

och den anmodade parlen skall

uppmana vederbörande atl inställa

sig. Den anmodade parlen skall un

derrätta den ansökande parlen om

vittnets eller den sakkunniges svar,

2, I
del fall som avses under

punkt 1 i denna artikel skall i fram

ställningen anges det ungefärliga

beloppet av utgående ersättning för

tidsspillan och resekostnad samt

traktamente.

Artide
7

The allowances, induding sub-sistence, lo be paid and the travell-ing
expenses lo be refunded to a witness or expert by the requesting Party shall be
calculated as from his place of residence and shall be at råtes at least equal
to those provided for in the scales and rules in force in the country where the
hearing is intended lo take place,

Anicle 8

1.
If the requesting
Party con-siders the personal appearance of a witness or expert especially necessary,
it shall so mention in its request for service of the summons and the requested
Parly shall invite the wiiness or expert to appear. The requested Party shall
inform the requesting Parly of the reply of the wiiness or expert,

2.
In the case provided
for under paragraph 1 of this Artide, the request shall indicate the approxi-male
allowances payable and the travelling and subsistence expenses refundable.

Prop.
1985/86:8

Anikel 9

1,
Ett vittne
eller en sakkunnig som på kallelse inställer sig inför en av den ansökande
partens domstolar fär inte. oavsett sin nationalitet, lagforas eller fängslas
eller på annat sätt underkastas inskränkning i sin personliga frihet pä den
partens territorium pä grund av gärningar eller domar från liden före hans
avresa frän den anmodade partens territorium,

2,
Den som i
egenskap av tilltalad kallats inför en av den ansökande parlens domstolar fär
inte, oavsett sin nationalitet, lagforas eller fängslas eller på annal sätl underkastas
inskränkning i sin personliga frihet på grund av gärningar eller domar som
härrör frän tiden före hans avresa frän den anmodade parlens territorium och
som ej är angivna i kallelsen,

3,
Den i denna
artikel avsedda immuniteten skall upphöra, när

Anicle
9

1.
A witness or
expert, whatever his nationality, appearing on a summons before a court of law
of the requesting Party shall not be prose-cuied or delained or subjected to any
other restriction of his personal liberty in the territory of that Parly in respect
of acts or conviciions prior to his departure from the territory of the requested
Party,

2.
A person, whatever
his nationality, summoned before a court of law of the requesting Party to answer
for acts forming the subject of proceedings against him, shall not be proseculed
or delained or subjected to any other restriction of his personal liberty for acts
or conviciions prior to his departure from the territory of the requested Parly
and not specified in the summons,

3.
The immunity provided
for in this Artide shall cease when the

21

Prop. 1985/86:8

vittnet,
den sakkunnige eller den lagförde, trots atl han under en sammanhängande lid av
femlon dagar från den dag då hans närvaro inte längre påfordrades av domstolen
har haft möjlighet all lämna territoriet, statnat kvar där eller, efter att ha
lämnat det, frivilligt återvänt dit.

witness or
expert or proseculed person, having had for a period of fifteen consecutive days
from the date when his presence is no longer required by the court of law an op-portunity
of leaving, has neverthe-less remained in the territory, or having left it, has
voluntarily re-turned.

Anikd
10

En
delgivningsframställning får inte medföra avgifter eller kostnader.

Anicle
10

The execution of a request for service shall not enlail the
levying of any fees or the refunding of any charges.

22

KAPITEL UI

Bevisupptagning

Anikel
11

1. Framställningar om bevisupp

tagning, som åsyftar utredning eller

beslaglagande av egendom och

överlämnande av bevismaterial el

ler handlingar, skall härröra från en

av den ansökande partens domsto

lar och tillställas en av den anmo

dade partens domstolar, utom i de

fall som anges i artikel 15. De skall

upprättas på den anmodade partens

språk eller åtföljas av en översätt

ning till detla språk,

2. I de framställningar om bevis

upptagning som avses i punkt 1 i

denna artikel skall anges:

-
den domstol som
gör framställningen;

-
namn, adress
och medborgarskap på den som åtgärden riktar sig mot;

-
en
brottsbeskrivning och en kortfattad sammanfattning av omständigheterna i målet.

Anikel 12

1. Den anmodade parten skall verkställa bevisupptagningen
i enlighet med sin lagstiftning. Om framställningen om bevisupptagning
innehåller en begäran om elt särskilt förfarande, skall framställningen
efterkommas om förfarandet är förenligt med den anmodade partens lag.

CHAPTER Ul
-

Letters Rogatory

Artide
II

1.
Letters rogatory
for the purpose of procuring evidence, search or seizure of property and transmit-ting
artides to be produced in evidence, records or documents shall emanate from a court
of law of the requesting Party and be addressed to a court of law of the requested
Party, except in the cases referred to in Artide 15. They shall be drawn up in the
language of the requested Parly or be accompanied by a Iranslation into that language.

2.
Letters rogatory
referred to in paragraph 1 of this Artide shall indicale:

-
the court of law
making ihe request;

-
the name, address
and citizen-ship of the person concerned;

-
a descriplion
of the offence and a brief summary of the facts of the case.

Artide 12

1, The requested Party shall execule the letters rogatory
in the manner provided for by its law, If the letters rogatory contain a request
to the effect that a special procedure be applied, the request shall be complied
with, if the procedure is consistent with the law of the requested Party,

2, När bevisupptagningen har

ägt rum. skall de handlingar som

denna avser omedelbart ätcrsiindas

till den ansökande parten. Kan

bevisupptagning inte verkställas,

skall den anmodade parten under

rätta den ansökande parten och

ange skälen härför.

3. Önskar den ansökande parten

atl vittne eller sakkunnig skall avge

vittnesmäl under ed eller sannings-

försäkran skall den göra uttrycklig

framställning härom, och den an

modade parten skall efterkomma

denna framställning.

Anikd 13

1.
Den anmodade
parten skall meddela den ansökande parten när och varbevisupplagningen kommer
att iiga rum.

2.
Den anmodade
parten fär översända bestyrkta kopior av begärda domstolsbeslut eller handlingar,
om inte den ansökande parten uttryckligen begär atl originalen skall
översändas, i vilket fall den anmodade parten skall försöka efterkomma denna
begäran.

3.
Den anmodade
parten fär skjuta upp överlämnandet av bc-giirda protokoll och andra handlingar,
om den har användning för protokollen eller handlingarna i samhand med etl pågående
broltmålför-farandc.

4.
Prolokoll och
andra handlingar i original, vilka överlämnats för bevisupptagningen, skall av
den ansökande parten snarast möjligt åter-liimnas till den anmodade parten, om
sä begärs.

Anikd 14

Bevisupptagning skall inte medföra avgifter eller
återbetalning av kostnader med undantag av sådana som uppkommit genom medverkan
av sakkunniga pä den anmodade partens territorium,

Artikd 15

En framställning om riittshjälp i samband med
förundersökning fär göras av allmän åklagare. Vad

2.
When the
letters rogatory have been executed, the documents rclaling lo them shall immediately
be reUirned to Ihe requesting Party, If the letters rogatory cannot be executed.
Ihe requested Party shall inform the requesting Party accord-ingly. stating ihc
reasons,

3.
If the requesting
Party desires wilncsscs or experts lo give evidence on oalh or on a dcdaralion
of truth it shall expressly so request, and the requeslcd Party shall comp-ly with
the request.

Anide 13

1.
The requested
Party shall inform the requesting Parly of the date and place of execution of the
letters rogatory.

2.
The requested Parly
may transmit certified copies of records or documents requested, uniess the requesting
Party expressly requesls Ihc transmission of originals, in which case the requested
Party shall endeavoiir to comply with the request,

3.
The requested
Party may de-lay Ihe handing ovcr of records or docimients requested. if it requires
the records or documents in connection with pending criminal proceedings.

4.
Original records
or documents. handed över in execution of letters rogatory. shall be returned
by the requesting Party to the requested Party as soon as possible, if Ihc latter
Party so desires.

Artide 14

The execution
of letters rogatory shall not enlail the levying of any charges or the refunding
of any expenses except those incurred by the attendance of experts in the territory
of the requested Parly.

Anicle 15

Requesls
for investigation prior to prosecution may emanate from a public prosecutor. In
regard lo such

Prop. 198.5/86:8

23

Prop. 1985/86:8

avser
sådana framställningar, skall artiklarna 11, punkl I, andra meningen, 12,
punkterna I och 2, 13, punkterna 2. 3 och 4, saml 14 till-lämpas. En
framställning om hörande av vittne, sakkunnig eller misstänkt får inte
verkställas om inte den som skall höras ger sitt medgivande.

requesls.
Artides II,
paragraph 1, second sentence,
12, paragraphs 1 and 2, 13, paragraphs 2, 3, and 4, and 14 shall apply. Requesls
for the hearing of a witness, an expert or a suspect may not be executed if he does
not consent.

KAPITEL IV

Överförande av lagföring

Anikd
16

1,
Endera avlalsslutande
parlen får i enlighel med sin lagstiftning begära atl lagföring i brottmål
skall ske på den andra partens territori-uni för brott som begåtts pä den ansökande
parlens territorium.

2,
I detla syfte
skall den ansökande parten översända handlingar, uppgifter och föremål till
den anmodade parten, och särskilt uppgifter om den strafflag som är tilllämplig
på det brott som påstås ha begåtts. Uppgifterna skall vara avfattade på den
anmodade partens språk eller åtföljas av en översättning till detta språk,

3,
Den anmodade
parten skall underrätta den ansökande parten om varje åtgärd som vidtagits med
anledning av sådan begäran och skall översända en kopia av varje avkunnad dom.

CHAPTER IV

Transfer of proceedings

Artide
16

1.
Either Coniracling
Parly may request, in accordance with its le-gislation, criminal proceedings to
be instituted in the territory of Ihe other Party for an offence committed in the
territory of the requesting Party,

2.
To this end, the
requesting Party shall forward documents, information and objects to the requested
Party, in particular information concerning the penal law applicable to the alleged
offence. Such information shall be drawn up in the language of the requested Parly
or be accompanied by a Iranslation into that language,

3.
The requested
Party shall notify Ihe requesting Party of any action taken on such request
and shall forward a copy of the record of any verdict pronounced.

KAPITEL V

Behandling av den andra partens medborgare

Artikd
17

Varje
avtalsslutande part samtycker till att erbjuda den andra parlens medborgare,
som är föremål för förundersökning eller rättegång i brottmål pä dess
territorium, samma möjligheter alt försvara sig som dess egna medborgare åtnjuter,
vari inbegrips biträde av en offentlig försvarare saml allmiin rättshjälp.

CHAPTER V

Treatment of Nationals of the Other Party

Artide
17

Each Coniracling
Parly agrees lo afford nationals of Ihe other Con-tracting Party, who are the subject
of an investigation or proceedings in a criminal matter in the territory of Ihe
former Parly. the same facilities for their defence as it affords ils own
nationals. induding the assistance of a lawyer appointed ex officio and legal
aid.

KAPITEL VI

Slutbestämmelser

Anikd 18

1.
Denna överenskommelse
skall ratificeras, och ratifikationsinstrumenten skall utväxlas i Stockholm.

2.
Överenskommelsen träder i kraft
den trettionde dagen efter utväxlingen av ratifikationsinstrumenten.
Uppsägning sker genom meddelande på diplomatisk väg från den ena avlalsslutande
parlen till den andra avtalsslutande parten. Uppsägningen träder i kraft sex månader
efler dagen för mottagandet av sådani meddelande.

Till
bekräftelse härav har undertecknade, vederbörligen befullmäk-tigade ombud
undertecknat denna överenskommelse och anbringat sina sigill.

Som skedde i Budapest den
28 september 1983 i två originalexemplar, båda på svenska, ungerska och
engelska, vilka samlliga texter har samma giltighet. Vid olika tolkning av texterna
skall den engelska texten äga företräde.

CHAPTER VI

Final
Clause

Anicle 18

1.
This Agreement shall be rati-fied,
and the instruments of ratification shall be exchanged at Stockholm.

2.
The Agreement shall enter into force
on the thirlieth day after the exchange of the instruments of ratification. It may
be lerminaled by either Coniracling Parly by giv-ing notice of termination to Ihe
other Coniracling Party through the diplomatic channel. The termination shall become
effeclive six months after the date of receipt of such notice.

In
wiiness whereof the undersigned, being duly authorized thereto, have signed the
Agreement and affixed their seals thereto.

Done
at Budapest, this 28th day of September 1983 in two original copies, both in ihe
Swedish, Hungarian and English languages, all texts being equally aulhenlic. However,
in case divergencies between the texts arise, the English text shall prevail.

Prop. 1985/86:8

För Konungariket
Sverige Ove Rainer

For the Kingdom of Sweden
Ove Rainer

För Ungerska
Folkrepubliken /. Markoja

For
the Hungarian People's Republic /. Markoja

Prop. 1985/86:8
Bilaga 2

Det remitterade lagförslaget

Förslag till

Lag om immunitet för vissa vittnen m.ll.

Härigenom
föreskrivs följande.

1
den mån det har avtalats i en överenskommelse som Sverige har ingått med en annan
stal, fär den som efter kallelse i enlighet med överenskommelsen har rest in i
Sverige frän den andra staten för att höras som tilltalad, vittne eller
sakkunnig inte lagforas, fängslas eller pä annat sätt underkastas inskränkning
i sin frihet pä grund av dom eller gärning som härrör frän tiden före avresan lill
Sverige och som, såvitt gäller tilltalad, inte är avsedd med kallelsen.

Följer
inte annal av överenskommelsen upphör immuniteten om den hörde stannar kvar i
Sverige när femton dagar har förflutit frän det atl han har fåll besked frän
domstolen om att hans närvaro inte längre päfordras, eller om han, efter att ha
lämnat landet, återvänder hit.

Denna
lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Genom denna lag upphävs lagen
(1964: 543) om vissa begränsningar i svensk lags tillämplighet och svensk
domstols behörighet.

26

Innehåll Prop. 198.5/86:8

Sid

Proposition ..................................................................... I

Propositionens huvudsakliga innehall ............................ I

Lagförslag ........................................................................ 3

Uldrag ur regeringsprolokollet den 23 maj 1985 ............ ..... 4

1
Inledning ....................................................................... 4

2
Gällande
ordning i fräga om inbördes räUshjälp i hroltmäl 4

3
överenskommelsen
med Ungerska Folkrepubliken om inbördes rätttshjälp i hroltmäl 6

3.1 Allmänna bestämmelser ......................................... ..... 6

3.2 Delgivning ............................................................... ..... 7

3.3 Bevisupptagning ...................................................... 9

3.4 överförande av lagföring ....................................... .... II

3.5 Behandling av den andra parlens
medborgare ...... 12

3.6 Slulheslänimdser ...................................................... 12

4
överväganden ............................................................. 12

5
Upprättat laglörslag
................................................... 14

6
Ikraftträdande
............................................................. 14

7
Hemställan .................................................................. 14

8 Beslut
......................................................................... 14

Utdrag ur lagrådets prolokoll den 14 juni 1985 ............. 15

Utdrag ur regcringsprotokollel den 11 juli I9S5 ............... 16

Bilagor

Bilapa 1 (överenskommelse mellan Sverige och Ungerska
Folk

republiken om inbördes rättshjälp i brottmäl .. IS

Bilaga 2 Det remitterade lagförslagel ....................... 26

Norstedts Trycken, Stockholm 1985 27