Prop. 1985/86:81

Regeringens skrivelse

1985/86:81 [

med redogörelse för svenska företags

verksamhet i Sydafrika och Namibia 1985/86:81

Regeringen
bereder riksdagen tillfälle atl la del av vad som har lagils upp i bifogade
utdrag ur regeringsprolokollet den 19 december 1985 samt överlämnar en i
utdraget angiven redogörelse för svenska företags verksamhet i Sydafrika och Namibia.

På
regeringens vägnar

OlofPalme

Mats
HeUström

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I
skrivelsen lämnas en redogörelse för svenska företags verksamhet i Sydafrika
och Namibia under verksamhetsåret 1984.

Vidare
lämnas en redovisning av sådana uppgifter som svenska juridiska personer enligt
lagen (1985:98) om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia skall lämna
om dels överlåtelser och upplåtelser av patent och lillverkningsrätter till
sydafrikanska eller namibiska företag, dels förvärv av utländska företag som
äger aktier eller andelar i sydafrikanska eller namibiska förelag (indirekta
företagsförvärv). Denna redovisning, som nu lämnas för första gången, avser
perioden den I april-den 30 juni 1985,

I Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 81

Utrikesdepartementet Skr. 1985/86:81

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 december 1985

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt,
Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Bodström,
Göransson, Gradin, Dahl, R, Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson,
Hulterström, Lindqvist

Föredragande:
statsrådet Hellström

Skrivelse med redogörelse för svenska företags verksamhet
i Sydafrika och Namibia

1 Inledning

Den
1 april 1985 trädde en ny lag om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia
i kraft (prop, 1984/85:56, UU 6, rskr, 127, SFS 1985:98), Denna lag (1985 års
Sydafrikalag) ersatte 1979 års lag i samma ämne (1979 års Sydafrikalag), I 1985
års Sydafrikalag har invesleringsförbudet kompletterats med etl förbud mol
finansiell leasing. Vidare har den uppgiftsskyldighel som enligt 1979 års
Sydafrikalag ålåg svenska moderföretag med dotterföretag i Sydafrika utvidgats lill
all omfatta även uppgifter om löner och anställningsvillkor samt sociala
förhållanden för de anställda i dotterföretagen. Härutöver har i 1985 års
Sydafrikalag införts bl, a, en skyldighet för svenska juridiska personer att
lämna uppgtfter om dels överlåtelser och upplåtelser av patent och lillverkningsrälter
lill sydafrikanska och namibiska företag, dels förvärv av utländska företag
som äger aktier eller andelar i sydafrikanska eller namibiska förelag.

Jag
kommer i föreliggande skrivelse att i avsnitt 2 redogöra för svenska förelags
verksamhet i Sydafrika och Namibia under verksamhetsåret 1984 eller motsvarande
verksamhetsår, I enlighet med övergångsbestämmelser lill 1985 års Sydafrikalag
(se förordningen (1985:99) om förbud mol investeringar i Sydafrika och Namibia)
får den redovisning som upprättas första gängen efter ikraftträdandet av lagen,
såvitt avser tiden före april 1985, lämnas i enlighet med äldre bestämmelser.
Nu aktuell redovisning har lämnats i enlighet med äldre bestämmelser.

Vidare
kommer jag atl i avsnitt 3 redovisa sådana uppgifter, som svenskajuridiska
personer, i enlighet vad jag nyss har sagt, skall lämna om viss
tekniköverföring och indirekta företagsförvärv. Redovisningen, som nu lämnas
för första gången, avser tiden den 1 april-den 30 juni 1985,

2 Redogörelse för företagens verksamhet Skr, 1985/86:

Enligt
3 § i 1979 års Sydafrikalag (liksom enligt 5 § i 1985 års Sydafrikalag) är
svensk juridisk person som själv eller genom utländskt dotterföretag driver
rörelse i Sydafrika eller Namibia skyldig atl åriigen lill regeringen eller myndighei
som regeringen bestämmer redovisa hur verksamheten i dessa länder utvecklas.
Redovisningen skall avse produktion, omsättning, antal anställda, företagna
investeringar och andra sådana förhållanden som har betydelse för kontroll av
lagens eflerievnad. Närmare föreskrifter om innehållet i årsredovisningarna har
getts i förordningen (1979:488) om förbud mol investeringar i Sydafrika och Namibia
samt i kommerskollegiets kungörelse (KFS 1979:20), Redovisningen skall avse
del räkenskapsår som lillämpas av den svenska juridiska personen. Den skall
ges in lill kommerskollegium senast sex månader efter räkenskapsårets slut.
Utöver de uppgifter som nyss nämnts skall i redovisningen även anges rörelsens resultat
samt lämnas uppgift om hur gjorda investeringar har finansierats. Om rörelse
har drivits genom utländskt dotterföretag, skall uppgift lämnas om storieken av
det egna kapitalel hos dotterföretaget. Slutligen skall uppgift lämnas om
innehav av dels aktier eller andelar i sydafrikanskt företag, dels obligationer
eller andra skuldförbindelser utfärdade av sådant förelag, dels ock fordringar
på grund av penninglån eller annan kredit eller ställda säkerheter för
sydafrikanskt företags skulder.

Skyldighet
att lämna årsredovisning till kommerskollegium gäller moderförelaget i en svenskslyrd
koncern med egen rörelse eller dotterbolag i Sydafrika eller Namibia,

Kommerskollegium
skall, enligt 12 § förordningen (1985:99) om förbud mot investeringar i
Sydafrika och Namibia, varje år före den 1 oktober till utrikesdepartementet
lämna en redogörelse för de redovisningar som har avgetts av berörda förelag
under det senaste budgetåret. En sådan redogörelse avseende verksamhetsåret
1984 har nu lämnats, TUl gmnd för kollegiets redogörelse ligger fömlom de
svenska moderföretagens redovisningar även årsredovisningar avseende de
sydafrikanska och namibiska dotterföretagen samt upplysningar inhämtade från
de svenska moderföretagen.

Inom
utrikesdepartementet har, i likhet med vad som skett under de närmast
föregående åren, utarbetats en redogörelse för de berörda företagens
verksamhet i dessa länder. Redogörelsen, som i alll väsentligt bygger på de
uppgifter som kommerskollegium har lämnat, bör fogas till protokollet i detta
ärende som bUaga I.

Följande
företag har lämnat redovisning till kommerskollegium.

Företag

Verksamhetsår

1, Alfa Laval AB

1984

2. Allas
Copco AB

1984

3. AB Bahco

1984

4.
Esselte AB

1984

5. FagerstaAB

1984

6. A.
Johnson & Co HAB

1984

7.
Sandvik AB

1984

8. SAS

1983-10-01-1984-09-30

9. AB
SKF

1984

10. SKEGAAB

1984

11.
Rederi AB Transatlantic

1984

Av kollegiets redogörelse
framgår att vissa förändringar i förhållande till Skr, 1985/86:81 föregående
redovisningsperiod skett vad gäller omfattningen och utvecklingen av svensk
näringsverksamhet i Sydafrika och Namibia,

Antalet
svenska företag med redovisningsskyldighet för dotterbolag i Sydafrika och Namibia
uppgick under är 1984, liksom vid utgången av år 1983, lill elva,

AB
Bahco har efter utgången av år 1984 avyttrat sin sydafrikanska rörelse.

De
elva svenska moderföretag som omfattas av redovisningsskyldigheten ägde vid ulgången
av år 1984 tillsammans 32 bolag i Sydafrika och Namibia, varav 17 kan betecknas
som rörelsedrivande. Övriga bolag är i flertalet fall vilande.

För
de svenska företag som har dotterbolag i Sydafrika och Namibia kan följande lotaluppgifter
lämnas.

De
svenska dotterföretagen har, redovisat på koncernnivå, ett aktiekapital som
sammanlagt uppgår tiU ca 9,5 milj, rand (ca 43 milj, kr,). Bolagens sammanlagda
egna kapUal ökade under år 1984 och uppgår tUl ca 81 milj, rand (ca 369 milj, kr,).
Ökningen förklaras av atl vinstmedel balanserats och all det i vissa fall har
tillämpats en annan lagervärderingsprincip.

Omsättningen
hos de rörelsedrivande företagen uppgick år 1984 tiU omkring 315 mUj, rand (ca
1436 milj, kr.) vilket innebär en ökning med ca 18% jämfört med föregående
verksamhetsperiod. Om hänsyn las lill inflationen i Sydafrika som under år
1984 låg på 13,25 %, har omsättningen ökat med 4%,

Det
totala värdet av bolagens liUgångar ökade under perioden frän ca 164 milj. rand
lUl ca 198 milj. rand (ca 902 milj, kr,). Denna ökning förklaras, hksom vad gäUer
det egna kapitalet, bl, a, av att vissa företag övergått till en annan
lagervärderingsprincip. Anläggningstillgångarnas värde uppgick oförändrat lill
ca 25 milj. rand (ca 114 milj. kr.).

Det
sammanlagda resultatet före skall uppgick till drygt 14 milj. rand (ca 63 milj.
kr.) vilket innebär en viss ökning jämfört med föregående år. Även i delta fall
förklaras en del av resultatökningen av de ändrade lagervärderingsprinciperna
samt i etl faU av att en fastighet försålts. Ett par av företagen redovisade
förlust.

Antalet
anställda vid de svenska dotterbolagen minskade under perioden frän 2 880 till
2 705 personer.

Utvecklingen
i de svenska förelagen i Sydafrika och Namibia vad avser företagens sammanlagda
omsättning, resultat före skatt m. m. under de år redovisningsskyldighet enligt
Sydafrikalagstiftningen förelegat framgår av följande uppställning.

Svenska
företags verksamhet i Sydafrika och Namibia åren 1980—1984, Värden i milj.
Skr, 1985/86: 81 rand'

1980

1981

1982

1983

1984

Aktiekapital

8.7

8,8

9,1

9,5

9,5

Sammanlagda
egna

kapital

53

55

65

65

81

Värdet
av totala

tillgångar

158

188

184

164

198

Värdet
av anlägg-

ningstillgångar

25

25

29

25

25

Omsättning

238

275

287

268

315

Sammanlagda
resul-

tat före skatt

23

13

9

11

14

Investeringar

0,8

2,0

1,5

1,5

0,8

Antalet
anställda

3 355

3 369

3143

2880

2705

1
rand = 5,86 kr, år 1980 I rand = 5,82 kr, år 1981 1 rand = 6,82 kr, är 1982 1
rand = 6,60 kr, år 1983 1 rand = 4,56 kr, år 1984

1985
års Sydafrikalag föreskriver - i hkhel med vad 1979 års Sydafrikalag gjorde -
förbud för svenska juridiska personer att företa eller bidra tih att
investeringar görs i Sydafrika och Namibia, Lagen innehåller dock bestämmelser
enligt vilka regeringen kan medge undanlag från förbudet. Undantag får endasl
medges en sådan juridisk person som sedan den 1 juli 1979 själv eller genom utländskt
dotterföretag driver rörelse i Sydafrika eller Namibia, Undantaget från
investeringsförbudet får inte ge utrymme för en utvidgning av företagens
verksamhet. Som exempel på investeringar för vilka i princip undantag borde
kunna medges angavs i förarbetena till 1979 års Sydafrikalag (prop, 1978/79:196
s, 38 ff) sådana investeringar som är nödvändiga för att ersätta försliten
utrustning saml sådana som direkt syftar lill en förbättring av de sociala
villkoren för de svarta, t. ex, investeringar i en hälsocentral.

Undantagsmöjligheten
innebär emellertid inte någon garanterad rätt för företagen atl få företa ersättningsinvesleringar.
Regeringen har alltid möjlighet atl avslå en investeringsansökan efler
prövning av alla omständigheter i ärendet.

I
1985 års Sydafrikalag har också införts en bestämmelse (8§) enligt vilken
regeringen kan medge rätt för etl förelag som sedan den 1 juli 1979 själv eUer
genom dotterföretag driver rörelse i Sydafrika eller Namibia att tills vidare
ersätta anläggningstillgångar och hyrd egendom saml göra sådana investeringar
och hyra sådan egendom som förbättrar arbetsmiljö och arbetsförhåUanden för de
anställda på villkor att företaget ålar sig att se till att detta inte leder
till en utvidgning av verksamheten i Sydafrika och Namibia, Medgivandet kan
återkallas om verksamheten i Sydafrika eller Namibia utvidgas eller om det i
övrigt föreligger särskilda skäl.

Under
år 1984 har regeringen inte medgett några undanlag från investeringsförbudet.

Av
de elva företag som lämnat redovisning anger tre, Fagersla AB, Sandvik AB och
AB SKF, att anskaffning av anläggningstillgångar förekommit under
verksamhetsåret. För samtliga dessa investeringar har rege-

ringen under åren
1981-1983 medgett undantag från invesleringsförbudet. Skr, 1985/86:81 Anskaffningarna
har avsett ersättningsinvesteringar och investeringar för atl förbättra
arbetsmiljön för de anställda.

Av
den redogörelse som föregående är lämnades lill riksdagen (skr, 1984/85: 106)
framgick att de slulliga kostnaderna för genomförda investeringar i flera fall
blivit större än vad som förutsatts i företagens ansökningar. Regeringen
uttalade atl delta var otillfredsställande. Samtidigt konstaterades alt koslnadsöverskridandena
i huvudsak orsakats av omständigheter som berörda företag inte kunnat råda
över och att det med hänsyn därtill saknades grund för vidare åtgärder.

Av
den nu aktuella redovisningen framgår atl endasl i någol fall kostnadsöverskridande
ägl mm. Investeringen, som genomfördes under verksamhetsåret 1984, skedde i
enlighet med regeringens tillstånd i april 1981, Kostnadsökningen förklaras med
valutakursförändringar och den långa tid som förflutit från tiden för ansökan
fram till investeringens faktiska genomförande.

Inflationen
i Sydafrika har under de senaste åren uppgått till ca 15%, Den sydafrikanska
randen föll under år 1984 kraftigt i värde mot alla utlandsvalutor, i
förhållande till US-doUarn med ca 40%, Den s, k, effektiva växelkursen sjönk
under år 1984 med 30% i jämförelse med 4,3% för år 1983, Med hänsyn till dessa
omständigheter saknas grund för vidare åtgärder.

Av
kommerskollegiets redogörelse framgår vidare följande,

Sandvik
AB:s sydafrikanska dotterbolag Sandvik (Ply) Lid som år 1983 överlog en del av
rörelsen från ell annat av Sandvik AB: s sydafrikanska dotterbolag, The Spooner
Machinery Company (Ply) Lid, har under år 1984 bedrivit viss verksamhet i
sistnämnda bolags namn saml även behållk intäkterna av denna verksamhet.
Överskottet i The Spooner Machinery Company (Ply) Lid har redovisats som en
långfristig fordran på Sandvik (Pty) Ltd. Genom ifrågavarande förfarande skulle
kunna hävdas alt The Spooner Machinery Company (Pty) Lid lämnat ett
långfristigt lån till Sandvik (Pty) Ltd. Del är dock fråga om ell rent koncerninternt
förhållande som inte är ägnat att påverka verksamhetens omfattning vid de båda
dotterbolagen. Syftet är vidare att verksambeten vid The Spooner Machinery Company
(Ply) Lid i framliden helt skall läggas ned. Jag anser därför inte atl
förfarandet kan anses slå i strid med syftet med Sydafrikalagslift-ningen,

I
regeringens skrivelse som avsåg verksamhetsåret 1983 (skr, 1984/85:106) angavs
att ett av Essehe AB:s sydafrikanska dotterbolag lämnat ett långfristigt lån
till ett utomstående sydafrikanskt företag. Med hänsyn liU att lånet lämnats
ulan moderförelagets kännedom eller godkännande saml lill alt lånet uppgick
endast till ett mindre belopp fann jag då inte anledning alt gå vidare med
ärendet. Av den nu aklueUa redovisningen framgår att del utomstående bolaget
under år 1984 löst sin skuld lill Esselte AB, Fordringsförhållandel har således
numera helt upphört.

3
Redovisning av uppgifter om tekniköverföring Skr, 1985/86:81 och
indirekta företagsförvärv

Enligt
9§ i 1985 års Sydafrikalag skall svensk juridisk person i den omfattning och till
den myndighei som regeringen besiämmer lämna uppgifter om dels överlåtelse
eller upplåtelse av patent eller lillverkningsräll lill etl sydafrikanskt eller
namibiskt förelag, dels förvärv av utländskt förelag som äger aktier eller
andelar i etl sydafrikanskt eller namibiskt företag (indirekta företagsförvärv).
Enligt förordningen (1985:99) om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia
skall uppgifterna lämnas till kommerskollegium senast en månad efter det
överenskommelsen om överlåtelsen eller upplåtelsen träffades resp, en månad
efter det företaget förvärvades.

Kommerskollegium
skall varje år före den I oktober till utrikesdeparle-mentel lämna en
redogörelse för de uppgifter som i enlighet med vad jag nyss sagt har inkommit
till kollegiet under det senaste budgetåret.

Av
kommerskollegiums redogörelse framgår atl uppgift om tekniköverföring lämnats
av ett förelag, Uddeholms AB. Uppgifterna avser etl under år 1985 ingått avtal
om upplåtelse av licens mellan Uddeholm International AB och ett sydafrikanskt
företag, SA Manganese Amcor Ltd. Upplåtelsen ger det sydafrikanska förelaget en
icke exklusiv rätt atl utnyttja en paten-lerad metod atl göra granuler av smält
metall.

4 Avslutning

Sydafrikalagstiflningen
har lill syfte att genom en begränsning av svensk näringsverksamhet i Sydafrika
och Namibia öka det politiska trycket på den sydafrikanska regimen och
härigenom medverka lill en förändring av Sydafrikas samhällssystem och till ell
avskaffande av apartheid. Del är viktigt all vår politik kan påverka andra länder
att, i avvaktan på bindande beslut i FN:s säkerhetsråd, ensidigt besluta om
åtgärder mol Sydafrika. Det är därför tillfredsställande att den avvaktande
hållning lill sådana åtgärder som många länder tidigare intagit nu i stor
utsträckning har ändrats och atl FN:s säkerhetsråd också uppmanat
medlemsländerna atl vidta konkreta åtgärder mot Sydafrika. Den uppläggning som
Sverige valt för all genomföra sina åtgärder torde ha fungerat som en modell
för flera av de länder som nu beslutat om egna åtgärder.

Det
är angeläget alt Sverige även fortsättningsvis söker påverka andra länder bl.
a. genom alt ge exempel pä åtgärder som är möjliga atl genomföra i avvaktan på
beslut av FN:s säkerhetsråd om bindande sanktioner.

5 Hemställan Skr. 1985/86:8r

Jag
hemställer atl regeringen

1.
bereder riksdagen tillfälle atl
ta del av vad jag anfört i del föregående,

2.
lill riksdagen överlämnar den
inom utrikesdepartementet upprättade redogörelsen för svenska företags
verksamhet i Sydafrika och Namibia.

6 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar i enlighet med hans
hemställan.

Bilagal Skr,
1985/86:81

Redogörelse för svenska företags verksamhet i Sydafrika
och Namibia

Allmän bakgrund

Kommerskollegium
har i enlighet med förordningen (1985:99) om förbud mot investeringar i
Sydafrika och Namibia i skrivelse den 30 september 1985 till
utrikesdepartementet lämnat en redogörelse för de redovisningar som svenska
förelag med verksamhet i Sydafrika och Namibia avgelt lUl kollegiet.
Redogörelsen avser huvudsakligen perioden den 1 januari-den 31 december 1984, I
övergångsbestämmelserna till 1985 års förordning anges atl redovisning såvitt
avser tiden före april 1985 får lämnas i enlighet med äldre bestämmelser, dvs,
den numera upphävda förordningen (1979:488) om förbud mot investeringar i
Sydafrika och Namibia,

Enhgt
3 § lagen (1979:487) om förbud mol investeringar i Sydafrika och Namibia skaU
redovisning lämnas av svensk juridisk person som själv eller genom utiändskl
dotterföretag driver rörelse i Sydafrika eller Namibia, Redovisning skall
enligt 6§ förordningen (1979:488) om förbud mol investeringar i Sydafrika och Namibia
upprättas med iakttagande av de allmänna redovisningsprinciper som skall
tillämpas av den svenska juridiska personen.

Svenska företag i Sydafrika och Namibia

Antalet
svenska företag med dotterbolag i Sydafrika och Namibia uppgick under år 1984
till elva. Företagen är Alfa Laval AB, Atlas Copco AB, AB Bahco, Esselte AB, Fagersla
AB, A: Johnson & Co HAB, Sandvik AB, SAS, AB SKF, Skega AB och
Rederiaktiebolaget Transatlantic,

AB
Bahco har efter utgången av år 1984 avyttrat sin sydafrikanska rörelse.

De
av redovisningsskyldigheten omfattade elva svenska förelagen ägde vid ulgången
av år 1984 tUlsammans 32 bolag i Sydafrika och Namibia, Av dessa kan 17
betecknas som rörelsedrivande.

Redovisningsskyldigheten

Kollegiet
har till sin redogörelse fogat redovisningar från Alfa Laval AB, Atlas Copco
AB, AB Bahco, Esselte AB, Fagersla AB, A, Johnson & Co HAB, Sandvik AB,
SAS, AB SKF, Skega AB och Rederiakliebolaget Transatlantic.

Samtliga
redovisningar utom den för SAS avser verksamhetsåret 1984. SAS redovisning
avser verksamhetsåret den I oktober 1983—den 30 september 1984.

Verksamhetens utveckling Skr. 1985/86:81

Av
de redovisningar som förelagen lämnat till kommerskollegium framgår alt de
rörelsedrivande dotterbolagen totalt omsatte omkring 315 milj. rand under den
senaste verksamhetsperioden. Delta innebär en ökning med ca 18% sedan
föregående period. Det sammanlagda resultatet före skatt uppgick till drygt 14
milj. rand. Jämfört med året innan innebär detta en viss ökning. Ett par av
förelagen redovisade dock förlust. Redovisat pä koncernnivå har de svenskägda
dotterbolagen ett aktiekapital pä ca 9,5 milj. rand. Bolagens sammanlagda egna
kapital ökade under perioden och uppgår till 81 milj. rand. Det totala värdet
av bolagens tillgångar ökade under verksamhetsperioden från ca 164 milj. rand till
ca 198 milj. rand. Anläggningslillgångamas värde uppgick oförändrat till ca 25
milj. rand. Antalet anställda minskade från 2880 till 2705.

Den
svenska näringsverksamhetens omfattning och utveckling i Sydafrika och Namibia
under åren 1983 och 1984 framgår av bifogade tabell.

Efterlevnaden av lagen

Av
kommerskollegiets redogörelse framgår atl tre av de elva förelag som lämnat
redovisning anger atl anskaffningar av anläggningstillgångar förekommit under
verksamhetsåret. I samtliga fall är det fråga om investeringar som medgivits
av regeringen under åren 1981-1983. Undantag från investeringsförbudel har
beviljats för investeringar avsedda att ersätta förslitna maskiner samt
investeringar i byggnader och utrustning som bedömts kunna förbättra
arbetsmiljön för de anställda. I någol fall har utgiften för investeringen
blivit större än vad som angivils i förelagels ansökan om undantag från invesleringsförbudet.

Av
kommerskollegiets redogörelse framgår vidare följande. Sandviks sydafrikanska
dotterbolag Sandvik (Pty) Lid överlog år 1983 en del av rörelsen från etl annat
av Sandviks sydafrikanska dotterbolag, The Spooner Machinery Company (Ply) Ltd.
Sandvik (Pty) Lid har under 1984 drivit viss verksamhet i Spooner Machinery Companys
namn och även behållit intäkterna av denna verksamhet. Överskottet har i Spooner
Machinery Company redovisats som en långfristig fordran på Sandvik (Ply).

Esselies
sydafrikanska dotterbolag som, ulan moderföretagels kännedom, tidigare lämnat
ett långfristigt lån till etl utomstående sydafrikanskt förelag ålades av
Esselte AB att vidla erforderliga åtgärder för alt bringa förhållandet lill ett
upphörande. I nu aktuell redovisning har Esselte upp-getl all fordringsförhållandel
helt upphört under år 1984 på så sätt all det utomstående bolaget löst sin
skuld.

Sammanfattningsvis
konstaterar kollegiet att efterlevnaden av Sydafrikalagen, såsom den framgår
av ingivna redovisningar, är god.

10

Uppgiftsskyldigheten
beträffande tekniköverföring och S''*'- 1985/86:81

indirekta
företagsförvärv

Uddeholms
AB har i enlighet med 1985 års Sydafrikalag (9 §) lämnat uppgift om etl i maj
1985 ingånget avtal om upplåtelse av licens till ett sydafrikanskt förelag.
Parter i avtalet är Uddeholm International AB och SA Manganese Amcor, Lid,
Johannesburg.

11

Skr, 1985/86:81

— m

c TD

a

c cd

itn

O

§

<!
1/1

ca 2 .Hg

c->

r

O

o

-

00

T

m

ca

<

<

3

.

U.

>

« J

• o

c/5

ca

c ca

ca

U,

c/5

<

•Sfs Q<

jS

t-m

C3

.

u

a

c ö

-o

>.

00

•

OD

_C Ö

"o

£ i

c/5

S

_c

2

|c

?

■<q

c/5

1

o

U

vii

t/5

eii

J2

j:

ca

O

CJ

o

, å

O

1 c/5

'c

&C

;

C

o

'c

\D

:0

.

v £ >

c;

tu

>

en

tf)

r

II

OJD

JC

c ö

• T3

C

'c

c ö

u

c «

01

C

(U

H

>

3

00

c 1) O) äi w -o,

c/5 05 ca .

W

.-I - "O

3 a m -

t/5 -v'

ca — '

-J ca
■; o

x:

Q.

5 £

o

O f-T3

"EJ
ii

O

ca t

c o

D.>> t/5 u

s:
o

--03 cb'3 'n'

(U o

GU

<<

■u o 1 - rr:

?&

0 u

CD <

<o

.a ca

u

Ifa-

aval

tias

ca

CQOQ

c «

K

< J<<<

w

; °

tt.

— :
rj

m

■*

■q-

QO

u

• O

ca tJ

o u

c c

« s

■S
o »

CO <: S.E

-, CL

o

c/i

c o

<

t «

C

£

Cd

C >

§ 5

o

■in C

o 2 m

- ra ; MW

c

ca

CQ < ca so •u

t>n

• g 3 « c

0:SH

+

• jS

-B t:._e

111

o

c/5

<

■=ca.S

c/5 <

C/5

O

73

v

C

>

JJ

ca

ca

c/5

o

MC/5

(/i

>

C O

ca

!;;c;

c

■>
c

1)

o 1"

BO

l-s

C

E.I

Vi

>

u >

O

"
o

• o

£ ■0

_ o _

Norstedts
Tryckeri, Stockholm 1986

13