Prop. 1985/86:82

Regeringens proposition 1985/86:82

om bidrag
till idrottsföreningar för vissa arbetsgivaravgifter

Prop.

1985/86:82

Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprolokollet den 16 januari 1986.

På
regeringens vägnar

G.
Sigurdsen

Bengt Lindqvist

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås att staten svarar för de arbetsgivaravgifter som idrottsföreningar
till följd av ändrad rättstillämpning påförts eller kommer att påföras för
ersättningar som betalats till idrottsutövare år 1985 eller tidigare år.

1 1985/S6. 1 saml. Nr 82

Socialdepartementet Prop. i985i86:82

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 januari 1986

Närvarande:
statsrådet Sigurdsen, ordförande, och statsråden Gustafsson, Hjelm-Wallén,
Peterson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström,
Johansson, Hulterström, Lindqvist

Föredragande:
statsrådet Sigurdsen

Proposition om bidrag till idrottsföreningar för vissa
arbetsgivaravgifter

1 Bakgrund

Regeringsrätten
fann i en dom i juni 1985 (RÅ85 1:39) att en ersättning på ca 40.000 kr. som en
idrottsförening under år 1978 betalat ut till en ishockeyspelare för dennes
medverkan i föreningens ishockeylag var att jämställa med ersättning för
förvärvsarbete på grund av anställning. Föreningen var därför enhgt domen att
anse som arbetsgivare i förhållande till spelaren. Den utbetalda ersättningen
skulle läggas lill grund för debitering av tillkommande arbetsgivaravgifter
för föreningen för ulgiftsåret 1978.

Den
rättstillämpning som kommer till uttryck i domen innebär en förändring i
förhållande lill tidigare praxis. Till belysning av det tidigare rättsläget kan
nämnas att försäkringsdomslolen, som förut var slutinstans i mål av förevarande
slag, i ett avgörande år 1975 rörande sjukpenninggrundande inkomst fann att
viss ersättning till en fotbollsspelare inte skulle anses som inkomst av
förvärvsarbete.

På
grundval av bl.a. det nämnda avgörandet av försäkringsdomstolen har idrottsföreningarna
under lång tid utgått ifrån att arbetsgivaravgifter inte skulle komma att
beräknas på utbetalda ersättningar till idrottsutövare.

Riksidrottsförbundet
har i skrivelse till regeringen i oktober 1985 begärt bl.a. att regeringen
förelägger riksdagen förslag som syftar till alt tills vidare återföra
situationen beträffande sociala avgifter för ersättningar till idrottsutövare
till den som rådde före regeringsrättens dom. Regeringen har även på andra sätt
uppmärksammats på den oro som många av idrottsrörelsens representanter känner
och som gäller den oförutsedda ekonomiska belastning som kan uppkomma för idrottsföreningar
i anledning av all principerna i regeringsrättens avgörande kan tillämpas på
andra fall även för förfluten tid.

2 Socialavgifter Prop. 1985/86:82

Den
allmänna försäkringen och vissa andra sociala ändamål finansieras genom anslag
på statsbudgeten och, i vissa fall då redovisningen inte sker över statsbudgeten,
genom socialavgifter. De grundläggande beslämmelserna om socialavgifter finns i
lagen (1981:691) om socialavgifter (socialavgiftslagen). Lagen är tillämplig
även på den allmänna löneavgiften enligt lagen (1982:423) om sådan avgift.

En
arbetsgivare skall betala socialavgifter i form av arbetsgivaravgifter. Dessa
avgifter beräknas på de löner som arbetsgivaren under året har betalat till
personer anställda hos honom. Arbetsgivaravgifter skall också beräknas för
ersättningar till den som enligt socialavgiftslagstiftningen är att anse som uppdragstagare.

Den
som är försäkrad enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och har inkomst
av annat förvärvsarbete än anställning skall betala socialavgifter i form av egenavgifter.

De
ändamål för vilka socialavgifter skall erläggas framgår av socialavgiftslagen.
I denna lag anges för flertalet av avgifterna även med vilka procentsal-ser de
skall las ul. Avgiften lill försäkringen för tilläggspension regleras i särskild
lag.

De
sammanlagda arbetsgivaravgifterna inkl. den allmänna löneavgiften uppgick för
år 1984 lill 36,155 % och för år 1985 till 36,455 % av avgiftsunderlaget.

För
arbetsgivare som sysselsätter sjömän gäller särskilda regler för uttag av
avgifter till sjukförsäkringen, folkpensioneringen och den allmänna löneavgiften,
sådan arbetsgivare skall betala även sjömanspensionsavgifi. Även för staten som
arbetsgivare gäller särskilda regler.

Enligt
lagen (1983:1055) om nedsättning av socialavgifter och allmän löneavgift i Norrbotlens
län gäller fr.o.m. den 1 januari 1984 särskilda regler för vissa i lagen
angivna arbetsgivare.

3 Uppbörd av arbetsgivaravgifter

Fr.o.m.
den 1 januari 1985 gäller ett nytt uppbördssystem för arbetsgivaravgifterna,
som är samordnat med skatteuppbörden. Systemet administreras av de lokala
skattemyndigheterna, länsslyrelserna och riksskatteverket. För ulgiftsåret 1984
och tidigare år svarar riksförsäkringsverket för debitering och uppbörd av
arbetsgivaravgifterna.

För
ulgiftsåret 1984 skall arbetsgivarna ha lämnat en särskild årsredovisning, arbelsgivaruppgifl,
före utgången av januari månad 1985. På grundval av denna beräknar
riksförsäkringsverket den slutliga avgiften för är 1984. Räkning pä den slulliga
avgiften skall arbetsgivaren få senast den 15 januari 1986. Från den slutliga
avgiften avräknas belopp som arbetsgivaren debiterats preliminärt och belopp
han betalat som fyllnadsinbetalning. Del avgiftsbelopp som återstår att
betala, kvarstående avgift, skall med lika belopp betalas senast den 18
februari och den 18 april 1986. Belopp under 500 kr. betalas dock helt i
februari. Avgift som debiteras enligt beslul som meddelas

sedan den årliga
debiteringen av slutlig avgift avslutals tas ut i form av till- Prop.
1985/86:82 kommande avgift.

De
lokala skaltemyndigheternas arbete med beräkningen av de försäkrades
pensionsgrundande inkomster (PGI) för år 1984 kan ge anledning att frångå de
uppgifter som en arbetsgivare lämnat i arbelsgivaruppgifl om utgivna löner.
Denna beräkning skall ha avslutals före utgången av oktober månad 1985. Frågan
om att påföra avgifter kan även komma upp genom alt en försäkrad besvärar sig
över ett PGl-beslut som bygger på atl viss utgiven ersättning inte är
pensionsgrundande inkomst. Sådant överklagande kan ske till utgången av
februari månad 1986. Under vissa förutsättningar kan besvär över ett PGI-beslut
prövas även viss lid efter nämnda tidpunkt. I den mån en ändringsuppgift som
den lokala skaltemyndigheten upprättat med anledning av PGI- beräkningen inte
kunnat beaktas vid den slutliga debileringen kan den utlösa debitering av
tillkommande avgifter.

1
del samordnade uppbördssystemel som gäller fr.o.m. den 1 januari 1985 är det
skatteadministrationen som ansvarar för hela avgiftsuppbörden. Sedan år 1985
ankommer del pä arbetsgivaren att varje månad redovisa i uppbördsdeklaration
och betala den avgift som skall beräknas på föregående månads löner och
ersättningar. Om summan av de arbetsgivaravgifter som belöper på 1985 skall
beräknas till annat belopp än det arbetsgivaren betalat eller ålagts betala för
året och skillnaden uppgår till minst 100 kr. skall arbetsgivaren, med
beaktande av lagen (1930:173) om beräkning av lagsladgad tid, senast den 3
mars 1986 lämna en årsuppgifl till den länsstyrelse till vilken uppbördsdeklaralion
skall lämnas. I denna redovisning skall arbetsgivaren ange det belopp han
ytterligare skall betala. Inbetalning av detta belopp skall ske samtidigt som
redovisningen lämnas. Den lokala skattemyndigheten kan under vissa
förutsättningar efter den 1 mars 1986 fastställa en årsavgift och ålägga
arbetsgivaren betalningsskyldighet för arbetsgivaravgifter som återstår atl
betala.

4 F ö redragandens ö verv ä ganden

Regeringen
får inte besluta att myndigheterna vid tillämpningen av avgifts-bestämmelserna
skall bortse från principerna i ett prejudikatavgörande. Del är de tillämpande
myndigheternas uppgift att ta ställning till hur regeringsrättens dom om
arbetsgivaravgifter för ersättning till idrottsutövare skall återverka på andra
likartade fall. Regeringen har enligt gällande lagstiftning inte heller
möjlighet atl ge avgiftsbefrielse eller på annat sätt efterge arbetsgivaravgifter.

Riksförsäkringsverket
och riksskatteverket har i skilda skrivelser till de lokala skattemyndigheterna
lämnat allmänna råd angående den ändrade rättstillämpningen för
arbetsgivaravgifter på grundval av ersättning till idrottsutövare. Ersättning
skall enligt dessa råd i princip jämställas med anställningsinkomst, om den
inte är alt betrakta som kostnadsersättning. Någon särskild utredning angående
avgiftsskyldighelen behöver vidare inte göras när ersättningsbeloppet
understiger ett halvt basbelopp eftersom man då

i regel anses kunna utgå
från att ersättningen endast varit kostnadstäckande Prop. 1985/86:82 om inte
omständigheterna i övrigt talar för annat.

Genom
den under år 1985 ändrade rättstillämpningen beträffande arbetsgivaravgifter
för ersättningar till idrottsutövare kommer ett antal idrottsföreningar att
kunna drabbas av en oförutsedd ekonomisk belastning. Del finns enligt min
mening anledning att söka undvika detta genom atl till berörda idrottsföreningar
ge bidrag av statsmedel. Frågan om etl ekonomiskt stöd har jag redan berört i
budgetpropositionen 1986. Jag vill nu föreslå atl det ekonomiska stödet skall
motsvara de arbetsgivaravgifter inkl. den allmänna löneavgiften som
idrottsföreningarna blir skyldiga alt betala på grund av alt principerna i
regeringsrättens dom slår igenom i tillämpningen med avseende på utgifLsåret
1985 och tidigare år. Genom ett sådanl ekonomiskt stöd bör det bli möjligt för
föreningarna att anpassa sig till rättsläget och betala in arbetsgivaravgifter
för senare år på föreskrivet sätt.

Jag
föreslår därför alt ett särskilt förslagsanslag inrättas under femte huvudtiteln
för budgetåret 1985/86 från vilket det här avsedda stödet kan regleras i den
mån avgifterna kan betalas före innevarande budgetårs utgång. Anslaget bör
disponeras av riksförsäkringsverket och länsstyrelserna.

För
att det ekonomiska stödet skall kunna administreras på etl enkelt och rationellt
sätt måste del i princip krävas att berörda idrottsföreningar lämnar årsuppgift
för ulgiftsåret 1985. De föreningar som önskar bidrag till arbetsgivaravgifterna
får komplettera årsuppgiften med en särskild redovisning om utbetalda
ersättningar för idrottsutövande samt idrollsulövarnas namn och personnummer.
Detta bör inte innebära något större arbete för idrottsföreningarna eftersom
det helt övervägande antalet av dessa ändå blir skyldiga all lämna årsuppgift
på grund av den ändrade rättstillämpningen.

De
lokala skattemyndigheterna kan på grundval av de lämnade uppgifterna beräkna
de avgifter som belöper på ersättningar till idrottsutövare. Det fär sedan
ankomma pä länsstyrelserna alt sälla in det belopp som svarar mot avgifterna pä
skatlepostgirokontona som betalning av resp. förenings arbetsgivaravgifter.
Har en förening själv inbetalt avgifterna skall länsstyrelsen i stället
ulanordna motsvarande belopp till föreningen. Visar det sig att en viss ersättning,
för vilken stöd utgått, rätteligen inte bort föranleda stöd skall länsstyrelsen
återföra beloppet till staten.

Vad
härefter angår ulgiftsåret 1984 eller tidigare utgiftsår kan det förutses all
ersättningar till idrottsutövare endast undanlagsvis kommer all föranleda debitering
av arbetsgivaravgifter. Arbetsgivaravgifter som avser dessa år administreras
av riksförsäkringsverket. När en förening undantagsvis blir skyldig atl betala
avgifter för år 1984 eller tidigare år bör därför rätt till ekonomiskt stöd
förutsätta att föreningarna gör framställning om detta till riksförsäkringsverket.
Därvid bör givetvis föreningarna lämna sådana uppgifter att riksförsäkringsverket
kan beräkna de belopp som skall betalas ut.

Det
kan till sist förutsättas att den här redovisade ordningen kan få en

smidig tillämpning genom att riksskatteverket informerar idrottsrörelsen om

möjligheterna och förutsättningarna för stöd och i övrigt lämnar de råd som

behövs. Dessa råd bör utarbetas i samråd med riksförsäkringsverket och

även omfatta det förfarande som gäller riksförsäkringsverkets ansvarsområ

de, ■

Enligt gjorda
uppskattningar har under år 1985 idroltsersättningar av det Prop, 1985/85:82 slag
som skall ligga till grund för beräkning av arbetsgivaravgifter betalats ut lill
ett belopp om ca 70 milj, kr. Från denna utgångspunkt skulle avgifter om ca 25
milj. kr. behöva betalas i anslutning till att årsuppgifter för år 1985 lämnas.
Avgifterna för tidigare år kan förväntas bli avsevärt lägre. Som jag har
redovisat i budgetpropositionen 1986 kan betalningsskyldigheten för avgifter
för år 1984 och tidigare är i vissa fall komma alt aktualiseras först under senare
budgetår. Jag beräknar därför anslagsbehovet för innevarande budgetår till 30
milj. kr.

5 Hemställan

Med
hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen föreslår
riksdagen atl

1. godkänna de av mig förordade grunderna för bidrag till idrottsföreningar
för arbetsgivaravgifter som debiterats eller kommer all debileras för år 1985
eller tidigare år,

2. till Bidrag till idrottsföreningar för vissa arbetsgivaravgifter på tilläggsbudget
III till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 under femte huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 30 000 000 kr.

Med
hänsyn till att del är angeläget alt riksdagen snarast kan fatta beslut
hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen att besluta atl förkorta motionstiden
till sju dagar.

6 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslular atl genom
proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden lagt fram.