Prop. 1985/86:91

Regeringens proposition

1985/86:91 [

om vissa naturgasfrågor

Prop.

1985/86:91

Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 6 februari 1986.

På
regeringens vägnar

OlofPalme

Birgitta
Dahl

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen begärs bemyndigande alt godkänna överlålelse av aktier i Swedegas
från statens vattenfallsverk till Shell Gas B,V.och Den norske statsoljeselskap
A/S (Statoil). Enligt avtal som Iräffals underförulsättning av regeringens
godkännande träder Shell och Statoil in som ägare av vardera 20% av aktierna i
Swedegas. Härigenom skapas förutsättningar för atl genomföra en utbyggnad av
naturgasförsörjningen på Västkusten upp till Göteborg via Halmstad.
Propositionen innehåller också förslag beträffande de finansiella
konsekvenserna för vatlenfallsverkels del.

1 Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 91

Industri(iepartementet Prop. j985/86:9i

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6
februari 1986

Närvarande:statsministern Palme, ordförande, och
statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon,
Peterson, Andersson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R, Carisson, Holmberg.
Hellström. Johansson, Hulterström, Lindqvist

Föredragande:statsrådet Dahl

Proposition om vissa naturgasfrågor 1 Inledning

År 1979 angav riksdagen vissa förutsättningar för introduktion
av naturgas i Sverige (NU 1978/79:60, rskr429). Ijuni år 1980godkände riksdagen
(prop. 1979/80: 170, NU 70, rskr 410) ell avtal mellan regeringarna i Sverige
och Danmark om nalurgassamarbete jämte riktlinjer för genomförandet av del s.k,
Sydgasprojeklel, Vissa styrmedel för introduktion av naturgas genom ändringar i
lagsliftning rörande el och fjärrvärme infördes efler riksdagsbeslut år 1982
(prop, 1981/82:64, CU 8, rskr 81),

I samband med 1980 års beslut
fastställdes en organistion för naturgasverksamheten i Sverige som innebar att
Swedegas AB - som då var elt dotterbolag lill del statliga Svenska Petroleum AB
- skulle svara för tillförsel av naturgas och för stamledningar för transport
av gas inom landet, medan del regionala gasbolaget Sydgas AB skulle svara för
grenledningar och försäljning av gas inom Sydgasområdet,

Regeringen inhämtade hösten 1983
riksdagens bemyndigande att dels medge slalens valtenfallsverk atl förvärva
samtliga aktier i Swedegas AB, delsgodkänna ett konsortialavialjämle protokoll
mellan staten, Malmö kommun, Helsingborgs kommun. Lunds kommun och Sydkraft
Aktiebolag (prop, 1983/84:47, NU 10, rskr 125), I enlighet med avtalet trädde
staten in som hälflendelägare i Sydgas AB, Härigenom togs elt avgörande steg
för alt genomföra Sydgasprojeklel.

Sydgasprojeklel, som nu är under
genomförande, avser dels import av upp lill 440 miljoner m' naturgas per är
frän den danska delen av Nordsjön till Sverige under perioden 1985-2003, dels
transilering av gas via det danska naturgasnätet. Den totala konirakterade
volymen, som skall levereras av Dansk naturgas A/S (Dangas), är ca 6600
miljoner m'. Naturgasen kommer i huvudsak all ersätta olika oljeprodukter lill
en total volym av ca 0,5 miljoner mVår. Man beräknar därvid all ungefär 30% av
den nuvarande oljekonsumtion inom försöijningsomrädet kommer att ersättas med
naturgas. En grov uppdelning på kundkategorier visar att större industri
beräknas svara för 40% av förbrukningen, småindustriför40% saml småhus och
övriganvändning för 20%,

Ledningsyslemel är dimensionerat så aU en åriig
överföring av ca 2000 Prop. 1985/86:91 miljonermgasärmöjlig. Avtalet mellan
Swedegasoch DangasgerSwedegas rätt atl under avtalsperioden transitera upp till
2000 miljoner m-* genom Danmark, Naturgassystemet i Skåne består av ett
högtrycksnät dels i Öresund från Dragör till Klagshamn utanför Malmö, dels
stamledning på land från Klagshamn till Hasslarp norr om Helsingborg, dels
grenledningar till mottagningsstationer pä förbrukningsorterna. I
naturgassyslemet ingår vidare -förutom högtrycksnälet - lägtrycksledningar frän
mottagningsstationerna till konsumenterna. Swedegas AB svarar för tillförseln
av naturgas och äger stamledningssystemel frän Dragör lill Hasslarp. Sydgas AB
svarar pä Swedegas uppdrag för drift och underhåll av Swedegas stamledning
saml äger grenledningarna och mottagningsstationerna i högtrycksnälet. För
försäljning och distribution lill de slutliga användarna ansvarar energiverken
i Malmö, Lund och Helsingborg samt Sydkraft AB.

Sydgasprojeklel invigdes ijuni 1985, Parallellt med
arbetet alt fullfölja uppgifterna inom projektet har Swedegas AB, i enlighel
med del arbetsprogram som har redovisats i propositionen 1983/84:47 om vissa
naturgasfrä-gor, kartlagt och analyserat nya marknader för naturgas i Sverige,
1 första hand gäller detta en utbyggnad av slamledningen från Hasslarp nordost
om Helsingborg till Tulebo i närheten av Mölndal, Detta projekt kommer fortsättningsvis
att benämnas Sydgas 2/Väslgas I-projektet. Sydgas 2-området omfattar bl,a,
Ängelholm, Laholm och Halmstad, Väslgas 1-området omfattar Falkenberg,
Varberg, Mölndal, Göteborg och Parlille.

2 Statens vattenfallsverks skrivelse den 27 mars 1985

I
skrivelse lill regeringen den 27 mars 1985 hemställer statens vattenfalls-verk
atl regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande alt medge verket att teckna
borgen för lån som Swedegas lar upp för alt finansiera en utbyggnad av en
slamledning frän Hasslarp till Göteborg via Halmstad. I skrivelsen föreslås
borgensramen för Swedegas öka med ett belopp som begränsas lill alt avse en
ledning för endasl del aktuella projektets behov. Beloppet anges till400 milj.
kr, i prislägel den Ijanuari 1984, exkl. ränta. Detta anlas motsvara 560 milj,
kr, i för byggnadstiden beräknat penningvärde inkl. ränta.

Verkets strategi pä gasområdel är enligt skrivelsen
att skapa handlingsfrihet och gynnsammast möjliga förutsättningar för atl på
längre sikt kunna utveckla en betydande nalurgasförsörjning i landet.
Valtenfallsverket framhåller att eU viktigt led härvid blir att, genom en
fortsalt försiktig gasinlro-duktion bygga upp kompetens och en marknadsmässig
bas, Sydgas-projektel är enligt verket inte tillfyllest i detta sammanhang. Mot
denna bakgrund har Swedegas den 1 februari 1985 träffat etl optionsavlal med
Dansk Naturgas A/S (Dangas) om gasleveranser i en omfattning som skulle göra
del möjligt att etablera Sydgas 2/Västgas 1- projektet med starttidpunkt våren
1987 för Halmstadsdelen och våren 1988 för Göleborgsdelen, Optionsavlalel
möjliggör köp av upp till 250 miljoner m naturgas per år under en
tio-årsperiod

räknat
från oktober 1986. På basis av detta optionsavtal har Swedegas AB Prop.
1985/86:91 förhandlat med Sydgas AB och med Energiverken i Göteborg om
engros-leveranser. Det framgår ocksåav skrivelsen alt vattenfallsverket
centralt och genom sin regionala enhet Vattenfall Västsverige analyserat
förutsättningarna för egen distribution och vidareförsäljning av den danska
gasen inom Västsverige, Swedegas AB har pä basis av bl. a. optionsavtal och
preliminära förhandlingsresultat, innebärande försäljning av 100 miljoner m
inom Sydgas 2-omrädel och 110 miljoner m' inom Västgas 1-områdel, upprättat en
promemoria som innehåller en teknisk-ekonomisk beskrivning och utvärdering av
Sydgas 2/Väslgas I-projektet. Promemorian har bilagls verkets skrivelse,

Swedegas AB har för sill
kalkylarbete uppställt etl antal beräkningsförutsättningar. Bl. a. gäller
detla fördelningen av gamla och nya investeringskostnader i
stamledningssystemel saml lidigare med s.k. villkorslän finansierade kostnader
som kan anses belöpa på det aktuella projektet.

Den numera färdigställda
stamledningen mellan Dragör och Hasslarp har genom dimensioneringen
(rördiamelern är 600 mm) givils en belydande överkapacitet i förhållande till
enbart Sydgas-projeklets behov, Överkapaciteten har godkänts av staten som en
beredskapsålgärd för framlida ökade transportbehov.

För den tänkta slamledningen
Hasslarp-Halmslad-Göleborg har två principiellt olika kalkylalternaliv
beräknats i promemorian. Det första alternativet grundas på atl slamledningen
dimensioneras enbart för det aktuella projektels behov. Del andra alternafivel
utgår från att även den nya stamledningen, pä molsvarande sätt som den
befintliga, uppdimensioneras till 600 mm som en beredskapsålgärd för ökade
framtida transporter. Vid kostnadsfördelningen har anlagils all halva
investeringen skall anses belöpa pä Sydgas 2/Väslgas l-projektet.

Den kalkyl vari projekten belastas
med sin andel av tidigare förinvesteringar saml hela investeringen för en ny
stamledning som enbart tillgodoser de nu aktuella projektens transportbehov ger
ett resultat som fär anses ligga vid nedre gränsen för vatlenfallsverkels
normala avkastningskrav. Med ett vidare lönsamhelskrilerium, dvs. om
utvecklingsmöjligheterna i form av ökad avsättning beaktas och där projekten
påförs sina kostnader för tidigare förinvesteringar samt 50% av kostnaden för
en uppdimensionerad ny slamledning (Hasslarp-Halmslad-Göleborg), uppfylls
verkels normala avkastningskrav med god marginal.

I sin skrivelse framhåller
vattenfallsverket atl en grundläggande förutsättning vid övertagandet av
Swedegas AB var alt verkel kunde betrakta sill naturgasengagemang som en
långsiktig utvecklingssatsning. Kravel pä en motsvarande affärsmässighet och
lönsamhet som för verkets övriga verksamhet fär därmed innebörden all även del
långsikliga uivecklingsintresset bör beaktas. Detta är för övrigi etl hell
normall element i verkets lönsamhetsöverväganden, där man har alt ta ställning
till myckel långsiktiga investeringar mol bakgrund av mer eller mindre osäkra
prognoser om efterfrä-geutvecklingen. Verkel anseratt del akluellagasprojektet
bör ses päliknande sätt.

3 Remissinstanserna Prop.i985/86:9i

Statens
vattenfaUsverks skrivelse har varit utsänd på remiss. Yttranden har avgivits av
statens energiverk, statens naturvårdsverk, länsslyrelsen i Hallands län,
Halmstads, Kungsbacka, Laholms, Varbergs, Göteborgs, Mölndals, Partille,
Falkenbergs och Örebro kommuner samt Svenska Gasföreningen. Länsslyrelsen i
Örebro län har inkommit med en särskild skrivelse angående dimensionen pä
stamledningen för naturgas Hasslarp-Halmslad-Göleborg.

Det helt övervägande antalet kommuner i det tänkta
avsättningsområdet ställer sig positiva lill införandet av naturgas i sina
energisystem. De instanser som tar upp frågan om slamledningens dimension
förordar en sådan dimension som möjliggör en framtida expansion av
gasanvändningen. Halmstads kommun framhåller det angelägna i atl prissättningen
pä gas görs så attraktiv som möjligt, eftersom kommunen inrymmer flera stora
presumtiva nalur-gasanvändare. Göteborgs kommun angeratt marknadsunderlagei
uppgår lill 55 miljoner m-*, varav 40% avser industriella processer. Kommunen
framhåller också att anläggandet ger betydande sysselsättningseffekter och en
positiv inverkan på industriell nyetablering. Laholms kommun anför alt naturgasen
har invesleringsmässiga fördelar gentemot Qärrvärmeutbyggnad, speciellt i
områden med låg värmetäthet. Kommunfullmäktige avser att ompröva tidigare
fattade beslul om införandet av Qärrvärme i Laholms kommun,

Av de centrala remissinstanser som har anmodats att
yttra sig över vatlenfallsverkels skrivelse framhåller statens naturvårdsverk
atl naturgasen har stora miljöfördelar och är ett önskvärt substitut för andra
fossila bränslen. Naturvårdsverket framhåller också atl naturgasen, i samband
med kärnkraftens avveckling, kan användas som ersättning av elenergi för
uppvärmningsändamål ulan allvariigare miljökonsekvenser.

Statens energiverk tar i sill utlåtande upp etl
antal frågor som enligt verkel bör besvaras innan beslul fallas om utvidgad
borgensram. Energiverket anför:

"Sydgas 2- och Väslgas I-projekten
aktualiseras i elt läge när den svenska energianvändningen stagnerar.
Parallellt med detta finns ett överutbud av konventionella bränslen som olja
och kol samtidigt som utbudet a v nya energialternativ ökar. Det finns således
inga försörjningsmässiga skäl att öka gasanvändningen inom den närmaste
framliden.

Ekonomiskt är Sydgas 2/Västgas 1-projektel
fördelaktigare än fortsatt oljeanvändning. Projektens samhällsekonomiska
lönsamhet framstår dock -utgående från dagens förutsättningar - som osäker,
eftersom del sannolikt finns alternativ som blir billigare än de föreslagna
gasprojekten. Under den länga projekttiden kan dock förutsättningarna ändras så
väsentligt all hell definitiva slutsatser inte kan dras.

Stamledningens dimensionering, som lämnas öppen i
ansökan, bör fastställas samtidigt som man tar ställning till projektens
genomförande."

4 Statens vattenfallsverks skrivelse den 8 januari
Prop. 1985/86:91 1986

Statens
valtenfallsverk har i skrivelse den 8 januari 1986 återkommit till frågan om
förutsättningarna för en utökad nalurgasanvändning. Vattenfallsverket redogör
för de förhandlingar som man har genomfört med externa intressenter under
hösten 1985 och som har resulterat i en överenskommelse mellan Shell Gas B, V.
Holland och Den norske statsoljeselskap A/S (Statoil) ä ena sidan och statens
vattenfallsverk ä andra sidan om samverkan i Swedegas AB, Således har etl
konsorlialavlal med bolagsordning avseende samgående i Swedegas och avtal om
överlålelse av aktier i Swedegas slutits mellan dessa bolag. Kopior av avtalen,
vilka har slutits med förbehåll för regeringens godkännande, har bilagls
vattenfallverkels skrivelse. Överenskommelsen innebär bl. a, att Swedegas
aktiekapital och reservfond ökar med tillsammans 400 milj. kr. De
nyfillkommande ägarna skall vardera äga 20% av aktierna. Slamledningen från
Hasslarplill Göteborg ges diametern 500 mm vilket innebär en överkapacitet
jämfört med vad som erfordras för försörjningen lill och med Göteborg.
Rördiametern 500 mm har befunnits tekniskt och ekonomiskt tillräcklig för all
tillgodose den svenska marknadens behov.

Shell, som är elt internationellt etablerat bolag
inom utvinning, produktion, transport och försäljning av naturgas, har
förvärvat omfattande kunskap i därtill hörande frågor samt disponerar
ansenliga resurser inom naturgasområdet.

Statoil är ett av den norska staten helägt
aktiebolag som har intressen i flera gasfäll i Nordsjön. Bolaget är operatör
för transportsystemet "Stalpipe", vilket förbinder gasfälten i
Nordsjön med gasmarknaden på den europeiska kontinenten. Norge har Europas
största nalurgaslillgångar.

Enligt vattenfallsverkets skrivelse har
utgångspunkten för parterna i de förda förhandlingarna varit att söka skapa
förutsättningar för en självständig verksamhet för kommande projekt inom etl
gemensamt ägt Swedegas. Statens vattenfallsverk framhåller att avsikten är alt
etablera Swedegas så atl någol direkl beroende av ägarna inte skall föreligga i
den löpande verksamhelen och att denna kan bedrivas med normala affärsmässiga
förutsättningar.

I skrivelsen framhålls ocksä atl ell krav härför är
att bolagets soliditet ökas så all bolaget skall kunna ta upp lån i normal
omfattning på egen balansräkning. Därigenom kan del rörelseunderskoil, som
normalt uppstår de första åren för den typ av långsiktig verksamhet som bolaget
bedriver, balanseras till dess överskott uppslår. För att öka soliditeien krävs
alt aktiekapitalet ökas. Härigenom erhålls också medel fören delfinansiering av
Sydgas 2/Västgas 1- projektet i den utsträckning som detla kräver finansiering
med egna medel. Valtenfallsverket framhåller ocksä atl ell villkor för normal
finansiering av kommande projekt är att Swedegas balansräkning saneras från
äldre villkorade lån som medför en försämring av den formella soliditeien.
Verkel har tidigare fäll tillsländ all genom villkorade tillskott finansiera kapitalbehov
lill följd av förskjutna nylljanderällsersätlningar för Sydgasverk- ■ samhelen. Län härför behöver således inte belasta
Swedegas och dess soliditet, innan betalningar för nyltjanderätten inflyter,

Konsortialavtalel
innehåller bl,a,allmänna principer och ekonomiska 6

riktlinjer
för verksamheten. I anslutning till beslul om Sydgas 2/Väslgas 1- Prop.
1985/86:91 projektet skall Swedegas aktiekapital genom nyemission ökas med 300
milj. kr. och reservfonden med 100 milj, kr, Valtenfallsverket skall ha rätt
att utan hinder av hembudsskyldighel försälja aktieposter understigande sammanlagt
10% lill annan svensk intressent. För beslut i vissal avtalet angivna frågor
fordras enighet mellan aktieägarna. För beslul i vissa andra frågor krävs
enighet i bolagets styrelse.

Möjligheten för ytterligare en utländsk intressent
all inlräda i Swedegas, nämligen Dangas eller Dansk Olie og Naturgas A/S (DONG)
skall tills vidare bibehållas genom atl den nya intressenten ges möjlighel atl
sammanlagt förvärva en Qärdedel av Shells och Statoils aktieandelar.

I den nya bolagsordningen föreskrivs bl,a.att
bolaget skall ha till föremål för sin verksamhei all anskaffa, transportera och
i Sverige distribuera och marknadsföra naturgas saml att planera, samordna och
vidta ålgärder, som syftar till all främja landets försörjning med naturgas,
samt atl bedriva annan därmed förenlig verksamhei.

Aktierna
skall ges ut i tvä serier enligt följande:

—
Serie A (bundna),
representerande minst 60% av aktiekapitalet och mera än 80% av det totala
antalet röster i bolaget,

—
Serie B (fria), representerande
högsl 40% av aktiekapitalet och mindre än 20% av det totala antalet röster i
bolaget.

—
Varje aktie i serie A skall äga
tre röster,

—
Varje aktie i serie B skall äga
en röst.

Bolagsordningen innehåller vidare bestämmelserom
hembudsskyldighel och beslämmelserom alldet utländska ägandet endasl får ske
genom innehav av aktier i serie B,

Enligt avtalet om överlåtelse av aktier skall bl,a.
följande villkor uppfyllas:

alt staten avslår från rällen till återbetalning
och ränta pä till Swedegas lidigare lämnade villkorslån förutredningsarbete
m.m. som per den 31 december 1984 inkl. ränta uppgick lill 97,8 milj. kr,

att
staten förklarar sig avstå frän rätt till återbetalning och ränta pä de
villkorslån som den 31 december 1984 inkl. ränta uppgick till 172,7 milj. kr,
och som Swedegas tidigare erhållit till förskottsbetalning till Dangas för
överkapacitet i del danska naturgasnätet. Swedegas förbinder sig dock atl till
staten belala vad Dangas enligi särskilda överenskommelser om
transportavgifler indirekt återbetalar av uppburet förskott. Av avtalet framgår
också alt om nya regleringar pä den svenska nalur-gasmarknaden så påverkar
betingelserna för Swedegas verksamhei atl bolagets resultat blir lägre än vad
som är kommersiellt godtagbart, har statens valtenfallsverk skyldighet atl
återköpa Shells och Statoils aktier.

I
skrivelsen hemställer statens valtenfallsverk atl regeringen godkänner

dels avtalet om överiåtelse av aktier i Swedegas AB från statens valten

fallsverk till Shell Gas B, V. och Statoil dels konsortialavtalel om samverkan

i Swedegas AB som träffals mellan parterna, I skrivelsen hemställs också alt

vattenfallsverkets investeringsanslag för budgetåret 1985/86 räknas upp med

240 milj, kr. samt att verkels statskapital sätts ned med 160 milj .kr. Statens 7

valtenfallsverk
hemställeräven att regeringen avskriverett lill Swedegas AB Prop. 1985/86:91
lämnat villkorslän för utredningsarbeten m.m,om 97,8 milj,kr.per den 31
december 1984. Slutligen hemställer verket att ell lidigare lämnat villkorslån
till Swedegas AB för finansiering av överkapaciteten i del danska naturgasnätet
omvandlas till etl villkoral bidrag och all medel som kan återvinnas får
tillgodogöras statens vatlenfallsverk.

5 F ö redragandens ö verv ä ganden

Jag
anförde i proposition (prop, 1984/85:120) om riktlinjer för energipolitiken
all naturgas på lång sikt kan bli ett alternativ inför avvecklingen av kärnkraften.
Ur bl. a. miljösynvinkel och i processammanhang är naturgas ell energislag med
avsevärda fördelar. Jag framhöll också atl en nödvändig förutsättning för en
utvidgad naturgasanvändning är att denna kan ske på kommersiell grund. När jag
nu återkommer lill nalurgasfrågan grundar jag mina förslag på överväganden om
naturgasens betydelse i ett vidare energipolifiskt sammanhang och på det
aktuella projektels ekonomiska bärkraft.

Den energipolitiskt mest relevanta frågeställningen
är enligi min uppfattning hur en ökad nalurgasanvändning i värt land
överensstämmer med de riktlinjer för energipolitiken som har fastställts av
riksdagen. Jag kommer därför i det följande aft behandla bl.a.följande
aspekter: försöij-ningstrygghel, flexibilitet, diversifiering och miljöhänsyn.
Av speciellt energipolitiskt inlresse är också alt förutsättningar skapas för
en avveckling av kärnkraften senast år 2010 och att en ökad naturgasanvändning
sker pä kommersiell grund.

Jag kan först konstatera att naturgas är ett
internationellt etablerat energislag. Dess betydelse för världens
energiförsörjning har successivt ökat underefterkrigstiden. Naturgasens andel
av världens totala energiförsörjning är nu ungefär 20%. För Västeuropas del är
motsvarande andel drygt 15%. I Västeuropa fick naturgasen sill genombrott i
böljan av 1960-lalel. Naturgasanvändningen ökade sedan som en följd av kraven
på etl minskat beroende av olja i samband med den försia oljekrisen. Den
allmänna bedömningen är att det kommer all finnas elt ulbudsöverskoll på den
västeuropeiska gasmarknaden under resten av 1980-talet. Under 1990-lalet
bedöms naturgasen behålla sin marknadsandel pä en expanderande energimarknad.

De kända naturgasreserverna i Västeuropa är lill
90% lokaliserade till Norge, Nederländerna och Storbritannien. Till dessa
reserver kommer de betydande tillgångarna i Sovjetunionen, Pä läng sikt är det
troligt all de norska reserverna blir dominerande i Europa. Med hänsyn lill nalurgasreser-vernas
omfattning och lokalisering och atl Sverige — genom tidigare genomförda
investeringar och ingångna avtal i samband med Sydgas 1 projektet — inte är
ensidigt beroende av en leverantör uppfylls, enligt min uppfattning, rimliga
krav på försörjningslrygghel och flexibilitet. Jag vill i sammanhanget erinra
om atl skyldighet all vidla beredskapsåtgärder på naturgasområdet gäller från
det lagringsår som börjarden Ijuli 1986. Beslämmelsernaom detta finns i lagen
(1985:635) om försörjningsberedskap på naturgasområdet (prop. 1984/85: 172, FöU
13, rskr 390), Beträffande beredskapskoslnaderna fram-

hölls
i propositionen 1984/85: 172 (s. 15) som en nödvändig förutsättning för Prop.
1985/86:91 en utvidgad naturgasanvändning atl en sådan kan ske på kommersiell
grund och all här ingår att gasverksamhelen kan bära kostnadernaför
beredskapen. Frågan om den långsikliga lösningen av gasberedskapen behandlas i
1986 års budgetproposition (bil, 14 s, 160 ff) och är nu föremål för etl
särskilt remissförfarande.

En ökad naturgasanvändning från nuvarande låga nivå
innebär självfallet en viss diversifiering av energilillförseln. Betydelsen
härav får emellertid, enligt min mening, inte övervärderas. Efiersom ca 75-80%
av den svenska oljeimporten kommer från Nordsjön torde inte import av naturgas
från samma område innebära någon påtaglig minskning av störningsriskerna. Pä
läng sikt kan emellertid di versifieringsargumenlet fä ökad vikt i samband med
all Nordsjöns betydelse som oljeproduklionsområde minskar, Detla hänger samman
med alt den helt övervägande delen avjordens nu kända oljereserver finns i
Mellanöstern.

Det som enligt min uppfattning starkast
lalartillnalurgasensförmån är dess obestridliga miljövärden. Jag anser all det
ligger ett betydande värde i atl gasen i flera avseenden ger renare utsläpp än
vad som kan åstadkommas med bästa nu tillgängliga reningsteknik för olja och
kol, I likhet med Svenska Gasföreningen och ell flertal berörda kommuner anserjag
alt naturgasens avsaknad av svaveldioxidutsläpp och lägre kväveoxidemissioner
är särskilt belydelsefulla för den region som berörs av Sydgas 2/Väslgas
l-projektet.

Naturgasens roll i samband med avvecklingen av
kärnkraften kommen-leras av slalens naturvårdsverk och statens energiverk.
Naturvårdsverket framhåller att naturgasen vid kärnkraftsavvecklingen kan
användas för alt ersätta elenergi för uppvärmningsändamål ulan allvarliga
miljökonsekvenser. Energiverket bedömer att utrymmet för naturgas i det svenska
energisystemet kan öka kring sekelskiftet som en följd av
kärnkraflsavvecklingen. Verkel anser emellertid atl del för närvarande inte är
möjligt all ha en uppfattning om i vilken omfattning marknaden kan öka.

Jag framhöll i den energipolitiska propositionen
våren 1985 att naturgasen kan bli ett intressant alternativ inför avvecklingen
av kärnkraften. Del är viktigt alt avvecklingen sker på elt sådant sätt all
användningen av olja'och kol kan begränsas. Naturgasen kan ersätta el vid
uppvärmning och i industriella processer. Jag gör ocksä den bedömningen alt
beslul om ökad naturgasanvändning bör tas nu, för atl detla energislag redan
vid ingången av 1990-talet skall kunna framstå som etl av flera realistiska
alternativ till kärnkraften. När del gäller frågan om naturgasens roll utöver
nu aktuellt projekt anserjag dock alt det råder osäkerhet om den framfida
marknadens storlek och utseende vid olika energitillförselallernativ. Jag avser
därför all la initiativ till atl närmare utreda detla.

Jag går nu över lill frågan om Sydgas 2/Västgas 1-
projektet uppfyller rimliga krav pä lönsamhet med utgångspunkt i de kalkyler
som redovisats i samband med Vattenfalls skrivelse den 27 mars 1985.

Slalens energiverk framhåller i sitt remissvar atl
projektets lönsamhet är starkt beroende av hur mycket av
slamledningskostnaderna som skall belasta projektet.

Självfallet
är frågan om hur överkapaciteten skall hanteras av principiellt 9

intresse.
Enligt min uppfattning bör - med hänsyn till den osäkerhet som Prop. 1985/86:91
råder beträffande naturgasmarknaden utöver Sydgas 2/Västgas 1- projektet —
kapacitelsanpassade kostnader, dvs. kostnader för investeringar anpassade till
projektets behov, tillämpas vid bedömningen av projektets lönsamhet. I en
kalkylkombinafion, där projektet belastas med sin andel av tidigare gjorda
investeringar samt med kostnaderna för en kapaciielsanpassad stamledning, ger
projektet en real förräntning vid 25 års kalkylperiod på 4,5%. Detta ligger
inom gränsen för vatlenfallsverkels avkastningskrav för motsvarande projekt
och kan enligi min uppfattning anses acceptabelt, Kalkylen påverkas
naturligtvis positivt om avsättningen av naturgas inom Sydgas 2/Västgas
I-området blir större än redan konirakterade volymer,

Belräffande naturgasens möjligheter all konkurrera
med andra energislag visar säväl presenterade kalkyler som energiverkels analys
atl nalurgasanvändning är billigare än en fortsaft förbrukning av olja.
Naturgasens konkurrenskraft i förhällande till el är i dagslägel inte
tillräcklig men kommer i ell längre lidsperspektiv all stärkas när
relativpriset på el ökar. Sammanfattningsvis anserjag alt Sydgas 2/Västgas
l-projektet ligger väl i linje med de energipolitiska riktlinjerna och bör genomföras.
Den verksamheten bör ske enligt dessa fortsatta naturgasriktlinjer och pä del
sätt jag nu går närmare in på. Riksdagen bör la ställning till de föreslagna
riktlinjerna,

Jaglar först upp frågan om de finansiella och
ägarmässiga förutsättningarna för projektets genomförande. Detta gör jag med
utgångspunkt i statens vattenfallsverks skrivelse den 8 januari 1986. Jag vill
i sammanhanget erinra om atl regeringen, i avvaktan på slutligtförslagangående
projekletsfinansiering, den 28 november 1985 beslutade medge statens
vattenfallsverk atl teckna borgen upp lill 100 milj.kr. för lån som Swedegas AB
behöver ta på den allmänna kapitalmarknaden för all finansiera förberedande
projeklerings-och byggkostnader.

Jag har nyss redogjort för det huvudsakliga
innehållet i avtalet om överlåtelse av aktier och konsortialavtalel mellan
statens valtenfallsverk, Shell och Statoil. Enligt min uppfattning ger den
föreslagna förstärkningen av Swedegas soliditet förutsättningar för en
finansiering på kommersiella villkor med bolagels egen balansräkning som
säkerhel, av Sydgas 2/Västgas 1-projektel. Jag anser också att konsolideringen
av bolaget bör ge möjlighet att balansera de förluster som initialt uppstår
lill dess verksamheten ger överskott. Jag fäster särskild vikt vid att
bolaget, enligt de allmänna principer för verksamheten som ulsägs i
konsortialavtalel, skall drivas affärsmässigt, effektivt och pä kommersiell
grund, varvid partemas egna kunskaper och erfarenheter skall komma lill
användning i första hand.

Jag
vill i övrigt framhålla följande.

Överförandel av Swedegas AB till statens
vatlenfallsverk innebar bl. a. elt

ställningstagande till alt den fortsatta utvecklingen av naturgasverksamhe

len i landet skulle baseras pä gasens kommersiella konkurrensförmåga i för

hållande till andra energislag. För vatlenfallsverkels del har detla medfört
ell

behov av all etablera en realistisk strategi för den fortsalla verksamheten. En
■

viktig utgångspunkt har härvid varit att naturgasen i Sverige, lill skillnad
från

vad som gäller i flertalet övriga västeuropeiska länder, är ett imporlbränsle.

Planeringen måste därmed ske utifrån den förväntade utvecklingen på mark- 10

nåden
och gasproduktionen i främst Västeuropa, Mot den bakgrunden, och Prop.
1985/86:91 mot bakgrund av vad jag nyss har framhållit om kravel på atl en
utökad naturgasanvändning måste ske på en ekonomiskt sund grund, anserjag atl
den föreslagna ägarsammansäliningen i Swedegas är ändamålsenlig. Genom att
Slaloil och Shell går in som delägare tillförs bolaget förutom kapital värdefullt
kunnande och kompetens. Enligt min mening bör samverkan i Swedegas kunna
medföra en rationell verksamhet och utnyttjande av partemas samlade resurser
inom naturgasområdet.

Mol bakgrund av vad jag nu framhållit förordarjag
därför att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande alt godkänna överiåtelse
av akfier i Swedegas AB från statens valtenfallsverk lill Shell och Statoil,
Bemyndigandel bör även gälla överlålelse av aktier lill Dangas eller DONG
enligt de förulsältningar som redovisats. Vatlenfallsverkels inkomster av
aktieöverlålel-sen skall inlevereras lill statsverket, Vatlenfallsverkels
kostnader för ökningen av aktiekapitalet och reservfonden i Swedegas bör
bestridas med medel frän anslaget Ell, Statens valtenfallsverk: Kraftstationer
m.m,

I konsekvens härmed förordarjag atl regeringen
föreslär riksdagen atl på tilläggsbudet III för innevarande budgetår räkna upp
anslaget Ell. Statens vattenfalls verk; Kraftstationer m. m. med 240 milj. kr.

Regeringen bör även inhämta riksdagens bemyndigande
att avskriva lill Swedegas AB lämnade villkorslån förutredningsarbeten m, m.
vilket per den 31 december 1984 uppgick lill 97848447 kr.

Jag avser att i annal sammanhang föreslå regeringen
all omvandla lidigare lämnade villkorslån till Swedegas för finansiering av
förskottsbetalning till Dansk Naturgas A/S för överkapacitet i det danska
nalurgasnälel lill elt villkoral bidrag. Det ankommer på regeringen alt
besluta i denna fråga.

De allmänna riktlinjerna för den fortsatta
naturgasverksamhelen i Sverige som skall gälla vill jag sammanfatta i följande
punkter:

-
Verksamheten skall bedrivas
inom ramen för de energipoliliska riktlinjer som hargodkänts av riksdagen och
på kommersiell grund. Det sislnämnda innebär bl.a. alt gasen skall kunna bära
sina kostnader för beredskapslagring.

-
Stamledningen i Sydgas
2/Väslgas l-projektet börges sådan kapacitet att en framlida expansion av
nalurgasanvändningen möjliggörs.

-
Det bör åligga statens
vatlenfallsverk att som majoritetsägare i Swedegas AB ansvara för atl
verksamheten bedrivs enligt de riktlinjer som jag har förordat.

6 Hemställan

Jag
hemställer all regeringen föreslär riksdagen alt

1.
godkänna de riktlinjer för
naturgasverksamhelen som jag har redovisat,

2.
bemyndiga regeringen atl
godkänna överlåtelse av aktier i Swedegas AB i enlighel med vad jag har
anfört,

11

3. betnyndiga regeringen att efterge statens
fordran på Swedegas Prop. 1985/86:91

AB i enlighel med vad jag har förordat,

4, lill Statens
vattenfallsverk:Kraftstationer m.m.på tilläggsbud

get III till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisa ett reserva

tionsanslag av 240000000 kr.

7 Beslut

Regeringen ansluler sig till föredragandens
överväganden och beslular alt genom proposition föreslå riksdagen atl anla de
förslag som föredraganden har lagt fram.

12

Innehållsförteckning Prop. 1985/86:91

Propositionens
huvudsakliga innehåll ....................... 1

1
Inledning.......................................................... 2

2
Slalens vattenfallsverks
skrivelse den 27 mars 1985. ... 3

3
Remissinstanserna............................................. ... 5

4
Statens vattenfalls verks
skrivelse den 8 januari 1986 6

5
Föredragandens överväganden............................. 8

6
Hemställan....................................................... .. 11

7
Beslul.............................................................. .. 12

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986 13