Prop. 1985/86:93

Regeringens proposition 1985/86:93

om ändring i tullagen (1973:670) m. m.

mm

Prop.
1985/86:93

Regeringen
föreslår riksdagen atl anta dé förslag som har lagils upp i bifogade utdrag ur regeringsprolokollet
den 27 februari 1986,

På
regeringens vägnar OlofPalme

Kjell-Olof
Feldt

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås en ändring i tullagen (1973:670) som innebär all riksbanken
på begäran skall få tillgång till vissa uppgifter som förekommer hos
tullmyndigheterna och som rör import eller export av varor. Vidare föreslås en
ändring i valulalagen (1939:350) som ger tullmyndigheterna möjlighet att få
upplysningar från riksbanken angående betalningar för import eller export av
varor. Ändringarna föreslås träda i krafl den I juli 1986,

I Riksdagen 1985186. I saml. Nr 93

Förslag till Prop, 1985/86:93

Lag om ändring i tullagen (1973:670)

Härmed föreskrivs att 54 a § lullagen (1973:670) skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

54a§'

Tullmyndighet skall på begäran Tullmyndighet
skall på begäran

tillhandahålla riksskatteverket, sta- tillhandahålla
Sveriges riksbank,

lens jordbruksnämnd, kommers- riksskatteverket,
slalens jordbruks

kollegium, statens pris- och kartell- nämnd,
kommerskollegium, statens

nämnd eller länsstyrelse uppgift pris- och
kartellnämnd eller läns-

som förekommer hos lullmyndighe- styrelse
uppgift som förekommer

len och som rör import eller export hos tullmyndigheten och som rör

av varor, import eller export av varor.

Denna lag träder i krafl den 1 juli 1986,

Senaste lydelse 1983:990,

Förslag till Prop, 1985/86:93

Lag om ändring i valutalagen (1939: 350)

Härmed föreskrivs att det i valutalagen (1939:350) skall
införas en ny paragraf, I6§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

16 §

Riksbanken skall på begäran tillhandahålla tidlmyndighet
uppgift som förekommer hos riksbanken och som rör betalning för import eller e.xport
av varor.

Denna lag träder i kraft den I juli 1986,

11 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 93

Finansdepartementet Pop. 1985/86:93

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammaniräde den 27 februari 1986,

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden 1,Carisson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, Hjelm-Wallén, Peterson, Göransson, Dahl, R, Carlsson, Holmberg,
Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist

Föredragande:
statsrådet Feldt

Proposition om ändring i tullagen (1973:670) m. m. 1
Inledning

Generaltullstyreisen
(GTS) har i en framställning lill regeringen den 13 september 1985 hemställt om
lagstiftningsåtgärder för atl möjliggöra informationsöverföring mellan
tullverket och riksbanken ulan hinder av bestämmelserna om sekretess, Molsvarande
framställning har den 14 november 1985 gjorts av riksbanken i etl yttrande över
GTS skrivelse.

Till
stöd för sin framställning har GTS anfört bl, a, följande. En kontinuerlig
avstämning mellan varu- och valulalransaktionema skulle ge en ökad säkerhel när
det gäller atl bedöma varu- och valutaströmmarna över våra gränser. Stickprov
har visat atl valutaanmälningarna hos riksbanken tillsammans med annan
information ger lullverkel värdefull vägledning vid spaning mot ekonomisk
brottslighet. Exempelvis har en undersökning av 50 varusändningar gett
anledning till lilläggsdebilering i inte mindre än 9 fall efter jämförelse med
valutaanmälningarna. Motsvarande erfarenheter har gjorts i Finland, där numera etl
väl utbyggt samarbete finns mellan den finska tullstyrelsen och Finlands bank.
En ökad utväxling av information mellan tullverket och riksbanken för också med
sig positiva verkningar för försörjningsberedskapen. Jämförelser mellan
import-exporthandlingar och valulaanmälningar ger nämligen värdefulla
erfarenheter när del gäller alt införa, administrera och kontrollera
handelsbegränsningar och valutaregleringar.

Riksbanken
har anfört bl,a,följande. Del står klart alt ett organiserat samarbete mellan
tullverket och riksbanken skulle förbättra möjligheterna atl upptäcka de fall
när oriktiga uppgifter har lämnais vid tullbehandlingar eller valulaöverföringar.
All märka är nämligen alt den som överväger alt begå brott av detla slag har
intresse av atl vid lullbehandlingen uppge för låga värden vid import och för
höga värden vid export, medan hans inlresse är del motsatta när betalning
översänds för importen resp, las emot för exporten. Såväl önskan all göra en
olovlig placering i utlandet som strävan att minska skattebelastningen ulgör
nämligen incitament i angivna riktningar vid valutaöverföringarna. Tekniskt är
del inte möjligt alt hänföra export- och importbelalningar till individuella varutransak-

tioner.
Någon sådan möjlighet kommer inte heller all finnas i framliden. Även om
jämförelser mellan förelags individuella varu- och valulatransak-lioner inte
kommer atl kunna göras kan förelags varulransaktioner över en viss period
jämföras med betalningar som gjorts under perioden. Delta ger etl gott underlag
för all upptäcka åtminstone grövre misstämningar och kan därmed utgöra
utgångspunkten för mera detaljerade undersökningar. De nu begärda
lagändringarna kan också ses som ett steg i det arbete som pågår atl utforma
ett syslem för rapporteringsruliner för import- och exporttransaktioner som
skall kunna las i anspråk vid s, k, handelspolitiska krislägen.

Yttranden
över GTS skrivelse har lämnats av - förutom riksbanken -riksskatteverket (RSV),
rikspolisstyrelsen, datainspektionen och Brottsförebyggande Rådet (BRÅ),
Samtliga remissinstanser tillstyrker förslagel eller lämnar del utan erinran.
Datainspektionen grundar sitt yttrande på alt framställningen inte avser
samköming av personuppgifter från lullverkel och riksbanken och atl den inte
heller gäller utlämnande av personuppgifter på maskinläsbart medium eller via lerminalanslulning,
RSV anför all även uppgiftslämnande meUan riksbanken och skatte- och kronofogdemyndigheterna
borde förfallningsregleras samtidigt.

Prop,
1985/86:93

2 Föredraganden

Mitt
förslag: Tullverket och riksbanken ges i lag möjligheter lill utväxling av
information som förekommer hos myndigheterna och som rör import och export av
varor resp, betalning för varuimport och varuexport.

GTS
och riksbankens förslag: Överensstämmer med milt förslag. Remissinstanserna:
Tillstyrker förslaget eller lämnar del ulan erinran. Skälen för mitt förslag:
Den ekonomiska brottsligheten är till allvarlig skada för landet. Under senare
år har stora ansträngningar gjorts för all komma lill rätta med denna brottslighet.
Insatserna förekommer på flera olika områden, i form av upplysning om och
förbättringar av regelsystemet, genom atl ökade resurser ges lill polis, lull
och åklagare, förbättrade kontrollmöjligheter och en bättre samverkan mellan
sådana myndigheter som har lill uppgift all förebygga eller på annat säll
bekämpa den ekonomiska brottsligheten, bl, a, polis-, lull-, skalle-,
kronofogde- och åklagarmyndigheterna.

De
nu aktuella framställningarna avser ett rutinmässigt överförande av uppgifter
mellan tullverket och riksbanken. Del gäller sådana uppgifter som förekommer
hos tullverket rörande import och export av varor samt sådan information som
finns tillgänglig hos riksbanken om överföringar av betalningsmedel för
varuhandel över gränserna.

De
uppgifter som tullverket och riksbanken vill utväxla finns huvudsakligen
lagrade på magnetband eller mikrokort hos resp, myndighei. Denna

information rör ofta personers ekonomiska förhållanden.
Enligt 9kap, 1 § Prop. 1985/86:93

sekretesslagen (1980: 100) gäller för uppgift om enskildas
personliga eller

ekonomiska förhållanden sekreiess i myndighels verksamhei,
som avser

bestämmande av skatt eller taxering eller i övrigi
fastställande av underlag

för bestämmande av skall. Uppgift hos tullmyndighet får
enligt paragrafen

dock lämnas ut, om det står klart att uppgiften kan röjas
ulan atl den

enskilde lider skada eller men. Med skatt avses även tull,
I 9kap, 2§

föreskrivs att sekreiess gäller också i ärenden om
skattekontroll och i

annan verksamhet som avser tullkontroll och som inte
faller under 1 § saml

ytterligare i viss särskill angiven närliggande verksamhei
för uppgift om

enskildas personliga och ekonomiska förhållanden,

1 fräga om riksbankens valulareglerande verksamhei
föreskrivs i 9 kap, 5 § försia stycket att sekretess gäller hos banken i
ärenden om liUslånds-givning eller tillsyn enligt valulalagsltftningen för
uppgifter om enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan anlas
all den enskilde skulle lida skada eller men av alt uppgiften röjs. Riksdagen
har nyligen antagit ett förslag till ändring av beslämmelsen, som innebär alt
sekretessen gäller om det inte slår klart all uppgiften kan röjas ulan atl den
enskilde lider skada eller men. Ändringen skall träda i krafl den 1 juli 1986 (FiU
1985/86:1 1.
rskr 109), Därmed
kommer rekvisiten för utlämnande av uppgifter hos riksbanken och
tullmyndigheterna all överensstämma.

Förutsättningarna för utbyte av sekretessbelagd
information mellan myndigheter anges i I kap, 5§ och 14kap, 1 -3§ sekrelesslagen,
I 1 kap, 5 § föreskrivs all sekretess inte hindrar alt en uppgift lämnas ul, om
del är nödvändigl för alt den utlämnande myndigheten skall kunna fullgöra sin
verksamhet. Tillämpningen av beslämmelsen bör ske restriktivt och ell
utlämnande måste föregås av en inlresseavvägning i varje särskill fall, I 14
kap, I § andra meningen anges all sekreiess inte hindrar överlämnande av
uppgifter från en myndighet lill en annan om uppgiftsskyldighelen följer av lag
eller förordning, Beslämmelsen ulgör en generell regel om all en föreskrift i
en författning om utväxUng av information mellan myndigheter skall gälla utan
hinder av sekretessregleringen, I 14 kap, 2§ behandlas utlämnande av uppgifter
med anledning av bl, a, förundersökning i brottmål och rällegång, 1 I4kap, 3§
(den s, k,generalklausulen) föreskrivs all sekretesslagen inte hindrar
myndigheter från alt utväxla uppgifter i situationer där intresset av all
uppgiften lämnas ut har företräde framför sekrelessiniressel. Generalklausulen
medger i och för sig alt uppgifter utbyts rutinmässigt, dvs, ulan prövning i
varje särskill ärende. Sekretesslagen bygger emellertid pä att ett rutinmässigt
uppgiftsulbyie i regel skall vara författningsreglerat.

Jag vill i detta sammanhang erinra om att frågor om
överföring från tullverket av vissa uppgifter om import och export har
behandlats av riksdagen vid tre tidigare lillfällen nämligen år 1980, 1982 och
1983,

Riksdagens
beslut år 1980 (prop, 1979/80:108, SkU 55, rskr 352) innebar

att tullmyndigheterna pä begäran skulle tillhandahålla RSV och länsstyrel

serna uppgifter rörande import och export. Syftet med överföringen var att

ge underlag för en effektivare skattekontroll och därigenom en rättvisare

beskattning. Föredragande departementschefen anförde atl ell manuellt 6

inhämtande
av uppgifterna skulle bli mycket arbetskrävande och kost- Prop, 1985/86:93 saml.
Ett tillhandahållande av uppgifterna stämde vidare överens med vad som gäller
för RSV:s och länsstyrelsernas verksamhei i övrigt. Denna bygger enligt
föredraganden ju särskilt på alt kontrolluppgifter kan erhållas för granskning mol
den skallskyldiges deklarationer och räkenskaper, Ell samarbete av denna art
framstod också som naturligt med tanke på alt även lullmyndigbelerna är beskatlningsmyndigheter
som vid förtullning lar ul tull, annan skatt och införselavgifter. Framför al|t
i fråga om mervärdeskatten skuUe fördelarna för samhället vara påtagliga.
Under förutsättning all uppgifterna omfattades av sekreiess och tystnadsplikt
också hos de mottagande myndigheterna kunde föredraganden inte se att
informationsöverföringen skulle strida mot vad det allmänna borde iaktta av
hänsyn lill enskildas iniressen,

1
propositionen berördes också önskemålet från vissa andra myndigheters sida av
att på motsvarande sätt som skattemyndigheterna få tillgång till information om
förelags import och export. Föredragande departementschefen anförde all en
spridning av sådana uppgifter också utanför beskatiningsområdet ökade risken
för alt materialet kunde utnyttjas på etl obehörigt sätt och för alt den
personliga integriteten kunde beröras. Frågan om en sådan spridning borde
därför bedömas i etl större sammanhang.

Riksdagens
beslut år 1982 (prop, 1981/82:227, SkU 1982/83:4, rskr 1982/83:10) innebar en
utvidgning av tullmyndigheternas uppgiftsskyldighel lill alt omfatta - utöver
RSV och länsslyrelserna - även kommerskollegium och statens jordbruksnämnd.
Som skäl för denna uppgiflsöverfö-ring anfördes i propositionen bl, a, alt den
kunde ge underiag för en effektivare kontroll av efterlevnaden av import- och
exportregleringarna. Föredragande departementschefen anförde vidare bl, a, att
de berörda myndigheterna svarar för verksamheter som ligger mycket nära
varandra och all överföringen skulle ge förutsättningar för ell ökat samarbete
myndigheterna emellan.

Riksdagsbeslutet
år 1983 (prop, 1983/84:56, NU 7, rskr 80) innebar en ytterligare utvidgning av
tullmyndigheternas uppgiftsskyldighel lill all även omfatta uppgiftslämnande till
statens pris- och kartellnämnd (SPK), Bakgrunden till beslulel var all
konkurrenslagen (1982:729), som trädde i kraft 1983, innehåller bestämmelser om
ingripande i vissa fall mol näringsidkare, som söker lägga under sig så stora
marknadsandelar all del innebär skadlig konkurtensbegräsning. Företagens
marknadsandelar på olika områden framgår bl, a, av del marknadsregisler som
förs hos SPK, Överföringen från tuUverket av uppgifter om import- och exportstatislik
skulle ske som etl led i uppdateringen av detta register. Föredragande departementschefen
anförde bl, a, all det mol en generell uppgiftsskyldighet av delta slag i och
för sig kunde invändas all det här inte var fråga om myndigheter med
väsentligen likartade verksamheter och all del gällde uppgifter som inhämtats
för ell annal ändamål än del för vilket de avsågs all användas hos den
mottagande myndigheien. Emellertid skulle SPK ändå ha rätt atl infordra
uppgifterna direkt från förelagen, och ett utnyttjande av tullmyndigheternas
uppgifter var från resurssynpunkl del enda

försvarbara tillvägagångssättet. Vidare skulle uppgifterna
komma atl om- Prop, 1985/86:93 fattas av sekretess även hos SPK,

1 del nu aktuella fallel svarar myndigheterna för
uppgifter som ligger nära varandra. På tullverket ankommer bl, a, att övervaka
in- och utförseln av varor, medan riksbanken svarar för tillsynen av valulalagstiflningens
tillämpning. Mellan överföringen av en vara och belalningspreslalionen för
varan föreligger således ell nära samband.

Jag delar uppfattningen all ett rutinmässigt
informationsutbyte mellan lullverkel och riksbanken verksamt skulle bidra tiU
all förbättra myndigheternas möjligheter all kontrollera varu- och
valutaströmmarna över våra gränser. Förutsättningarna all upptäcka fall när
oriktiga uppgifter har lämnais vid lullbehandlingar eller valutaöverföringar
skulle därigenom förbättras,

Etl sådanl samarbete kan också ses som ell steg i det
arbete som pågår med alt utforma ell syslem för rapporteringsruliner för
import- och export-transaktioner, som skall kunna användas vid handelspolitiska
krislägen.

Jag anser del mol denna bakgrund vara angelägel all del
införs regler enligt vilka tullmyndigheterna på begäran skall tillhandahålla
riksbanken uppgifter rörande import och export av varor och riksbanken på molsvarande
säll skall lämna tullmyndigheterna information om betalning för import och
export av varor.

Reglerna bör anpassas lill den undanlagsregel i sekrelesslagen
som innebär alt sekretess inte hindrar atl uppgift lämnas lill en myndighei om uppgiftsskyldighelen
följer av en författning (14 kap, 1 §), Föreskrifter om informationsutbyte bör
ges i tullagen och i valulalagen, I lullagen bör det ske genom en komplettering
lill 54a§, vilken innehåller bestämmelser om överföring av uppgifter lill RSV, staiensjordbruksnämnd,
kommerskollegium, SPK och länsstyrelser, I valutalagen bör föreskrifterna tas
in i en ny 16 §, Myndigheternas begäran kan härmed avse såväl generell
överföring av en viss typ av information som information i ett särskill ärende,

Någol men för den enskilde från sekrelessynpunkl skall
möjligheten lill informationsöverföring inte innebära, eftersom uppgifterna
kommer alt omfattas av sekretess även hos den mottagande myndigheien,

I sammanhanget vill jag framhålla atl informalionsulväxling
inte skall ske på maskinläsbarl medium eller via lerminalanslulning. De
mottagna uppgifterna skall inte föras in i personregister hos den mottagande
myndigheten eller användas för någon annan form av maskinell bearbetning med
andra personuppgifter (samköming). Jag vill också betona all en begäran om
information givetvis skall begränsas lill alt avse uppgifter som är nödvändiga
för den mottagande myndighetens verksamhei.

Frågan om rutinmässig informationsöverföring mellan
riksbanken och skattemyndigheterna har behandlats av valulakommillén i
belänkandet SOV 1985:52 Översyn av valutaregleringen, RSV:s begäran om lagstiftningsåtgärder
för all möjliggöra ell sådanl informationsutbyte får beaktas i samband med att
kommitténs förslag övervägs.

3 Lagrådets hörande Prop, 1985/86:93

Med
hänsyn till all lagstiftningsåtgärderna är av enkel beskaffenhet anser jag all
lagrådels yttrande över lagförslagen inte behöver inhämtas.

4 Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen all anla förslagen lill

1,
lag om ändring i tullagen
(1973:670),

2,
lag om ändring i valutalagen
(1939:350),

Jag
har i denna fråga samrått med statsrådet Johansson,

5 Beslut

Regeringen
ansluler sig lill föredraganden och beslutar genom proposition föreslå
riksdagen all anla de förslag som föredraganden har lagt fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986