Prop. 1985/86:96

Regeringens proposition 1985/86:96

om ny administration av förlängt barnbidrag, m,m.

Prop, 1985/86:96

Regeringen
föreslår riksdagen alt anla de förslag som har lagils upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 6 februari 1986,

På
regeringens vägnar

Olof
Palme

Bengt Lindqvist

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås atl del nuvarande studiestödet i form av förlängt barnbidrag
förs över från del studiesociala området tUl socialförsäkringsområdet.
Administrationen av bidraget överläs av riksförsäkringsverket och de allmänna
försäkringskassorna. Anslaget för bidraget redovisas under socialdepartementets
huvudtitel på statsbudgeten.

Bestämmelserna
om det förlängda barnbidraget tas in i en ny särskild lag och anpassas i olika
avseenden till dem som gäller för allmänt barnbidrag. Administrationen av de
båda bidragen samordnas, I likhet med vad som gäller för allmänt barnbidrag
skall förlängt barnbidrag utbetalas månadsvis.

Ändrade
regler föresläs i fråga om allmänt barnbidrag för barn som vistas i
specialskola eller bor utanför del egna hemmet på bekostnad av en huvudman
enligt omsorgslagstiftningen. För barn i specialskolan och särskolan föreslås
all förlängt barnbidrag skall ulgå ulan hinder av atl barnet bor på skolan
eller annars får kost och bostad på allmän bekoslnad,

Bemyndigandel
för regeringen enligt lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag alt träffa
överenskommelser med andra länder föreslås ändrat så att del överensstämmer med
bl,a, molsvarande bemyndigande i lagen (1962:381) om allmän försäkring.

De
nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 1986,

1 1985/86. 1 saml. Nr 96

1
Förslag till Prop, 1985/86:96

Lag
om förlängt barnbidrag

Härigenom
föreskrivs följande.

1
§ En elev i grundskolan har
rätt till förlängt barnbidrag av allmänna medel med 400 kronor i månaden från
och med kvartalet efter det under vilket eleven fyllt 16 år. Detsamma gäller
elever som deltar i motsvarande utbildning i sameskolan, en riksinternatskola
eller en sådan fristående skola som avses i 9 kap, 1 eller 2 § skollagen
(1985:1100),

2
§ Rätt till förlängt barnbidrag
enligt 1 § har även elever i sårskolan eller specialskolan och elever som deltar
i motsvarande utbildning i en fristående skola som är statsunderstödd eller
står under statlig lillsyn,

3
§ Föriängt barnbidrag lämnas
under läsåret. Läsåret skall anses omfatta månaderna september-maj. Om eleven
slutar skolan under läsåret lämnas bidraget lill och med den månad eleven
avbryter studierna,

4
§ Föriängt barnbidrag kan
lämnas till en elev vid sådan skola utomlands som åtnjuter svenskt statsbidrag
under förutsättning atl eleven deUar i utbildning som i huvudsak motsvarar den
som ges vid grundskolan här i riket,

5
§ Föriängt barnbidrag lämnas
endast till elever som är bosatta i Sverige, Är eleven inte svensk medborgare,
gäller därutöver atl eleven skall fostras av någon som år bosatt och
mantalsskriven här i landet eller alt antingen denne eller eleven vistas här
sedan minst sex månader.

För
förlängt barnbidrag enligt 4 § tillämpas i fråga om bosättningen här i landet
de föreskrifter om bosättning som gäller för allmänt barnbidrag vid utlandsvistelse
enligt lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag,

6
§ Frågor om förlängt barnbidrag
handhas av riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna, Beslul om
förlängt barnbidrag fattas av den allmänna försäkringskassa hos vilken den som
uppbär bidraget är inskriven,

7
§ Ansökan om förlängt
barnbidrag enligt 4 § görs hos den allmänna försäkringskassa som avses i 6 §, Annal
förlängt barnbidrag lämnas utan ansökan.

Regeringen
eller efter regeringens bemyndigande riksförsäkringsverket får meddela
föreskrifter om skyldighet för den som driver en skola atl lämna de uppgifter
som behövs för tillämpningen av denna lag,

8 §
1 ftåga om förlängt barnbidrag lillämpas även följande bestämmelser i

lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag

4
§ om rätt atl uppbära
barnbidraget, m,m,,

5
§ om utbetalning av barnbidrag till
annan på framställning av socialnämnd,

7
§ om rätt för kommunall organ all uppbära allmänt barnbidrag,

11
§ om lid och sätt för
utbetalning av barnbidrag m,m,,

12
§ om återbetalningsskyldighel m,m,,

13
§ om överlåtelse och utmätning
av rätt till allmänt barnbidrag.

11
§ om tillsyn, verkställighelsföreskrifter
och uppgiftsskyldighel, Prop, 1985/86:96

12
§ om ändring av beslut samt om
överklagande,

18
§ om verkställighet av
försäkringskassas och försäkringsrätts beslut, och

19
§ om överenskommelser med
främmande makt.

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1986,

2 Förslag till Prop, 1985/86:96

Lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:529) om
allmänna barnbidrag'

dels att 6 § skall upphöra all gälla,

dels att 2 b, 7 och 19 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 b §2

Med de barn som berättigar till Med de
barn som berättigar till

flerbarnstillägg enligt 2 a § skall flerbarnstillägg
enligt 2 a § skall

jämställas barn som fyllt 16 år, men jämställas barn som fyllt 16 år. men

i övrigt uppfyller kraven för barnbi- i övrigt uppfyUer kraven för barnbi

drag enligt denna lag, och som be- drag enligt denna lag, och som be

driver studier som ger rätt lill för- driver studier som ger rätt till för

längt barnbidrag enligt 2/tap, ,jf«c(e- längt barnbidrag enUgl lagen

stödslagen (1973:349) eller studie- (1986:000) om förlängt barnbidrag

hjälp enligt 3 kap, samma lag. eller studiehjälp enligt 3 kap, sludie-

slödslagen (1973:349).

Som barn enligt första slyckel räknas studerande från och
med kvartalet varunder barnet börjar studera och längst till och med del andra
kvartalet det år under vilket den studerande fyller 20 år. Den studerande skall
stadigvarande sammanbo med den bidragssökande för att berättiga till flerbarnstillägg.

Studerande som deltar i undervisning som omfattar kortare
tid än åtta veckor eller deltidsundervisning inräknas ej i barnantalet.
Detsamma gäller studerande som uppbär ålerbelalningspliktiga studiemedel
oberoende av föräldrarnas ekonomi enligt 3 kap, 12 § Iredje styckel sludieslödslagen
(1973:349) eller som är gifta.

Den som önskar uppbära flerbarnstillägg med stöd av beslämmelserna
i denna paragraf skall anmäla delta till den allmänna försäkringskassan,

6§ För kvartal, vid vars ingång kostnaderna för barns
vård å anstaU eller för kost och boslad ål barnet hell bestridas av statsmedel,
utgår icke allmänt barnbidrag; dock att sådant bidrag utbetalas för lid, då
barnet är inackorderat vid nomadskola.

' Lagen omtryckt 1973:449, 2 Senaste lydelse 1984:1099,

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Prop,
1985/86:96

Där vid ingången av visst kvartal barn, för vilket allmäni
barnbidrag utgår, på allmän bekoslnad vårdas å anstalt i annat fall än 16 §
avses, äger del kommunala organ, som svarar för vårdkostnaden, uppbära på
kvartalet belöpande allmänt barnbidrag för barnet och därav gottgöra sig för
nämnda kostnad / den mån ersättning därför må uttagas av barnet eller annan
enskild person. Uppkommer överskott, skall detta redovisas till den bidragsberättigade.

Vad i försia stycket sägs om kommunalt organ skall äga
motsvarande tillämpning å landstingskommun och kommun som ej tillhör landstingskommun
eller, efler regeringens bestämmande, annan huvudman i fråga om allmänt
barnbidrag för barn som bor i elevhem, vårdhem, specialsjukhus eller
inackorderingshem, som avses i lagen (1967:940) angående omsorger om vissa
psykiskt utvecklingsstörda, eller åtnjuter omsorger enligt nämnda lag och bor
i enskih hem på huvudmannens bekoslnad eller vårdas på anstalt för epilep-tiker,
oavsett all ersättning ej må uttagas av barnet eller annan enskild person.

7P

När ett barn vid ingången av ett vissl kvartal vårdas i en
hemför vård eller boende inom socialtjänsten, äger det kommunala organ, som
svarar för vårdkostnaden, uppbära på kvartalet belöpande allmänt barnbidrag för
barnet och därav gottgöra sig för nämnda kostnad. Uppkommer överskoll, skall
detta redovisas lill den bidragsberättigade.

Regeringen äger träffa överenskommelse med främmande makt
om undantag från de förulsältningar som enligt 1 § andra stycket gäller för
utgivande av barnbidrag för här i riket bosatt barn som icke är svensk
medborgare.

19 §"

Regeringen får träffa överenskommelse med främmande makt
om utsträckt tillämpning av denna lag eller om undantag i vissa faU från lagens
bestämmelser.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986,

3 Senasie lydelse 1975:153, ■t Senaste lydelse
1975:153,

1* 1985/86. 1 saml. Nr 96

3 Förslag
till

Prop, 1985/86:96

Lag om ändring i lagen (1984:1095) om förlängt bidragsförskott
för studerande

Härigenom
föreskrivs att 2 § lagen (1984:1095) om förlängt bidragsförskott för
studerande skall ha följande lydelse.

Nuvarande
Ivdelse

Föreslagen
lydelse

2 §

Förlängt
bidragsförskott lämnas för barn som går i skolan när det fyller 18 år eller
återupptar skolgången innan del fyller 19 år så långe barnet bedriver studier
som ger rätt lill förlängt barnbidrag enligt 2 kap. sludieslödslagen
(1973:349) eller studiehjälp enligt 3 kap, samma lag, dock längst lill och
med juni månad det år barnet fyller 20 år. Studier som omfattar kortare tid
än åtta veckor eller dellidssludier medför dock inte rätt till förlängt
bidragsförskott. Detsamma gäller studier för vilka barnet uppbär återbetalningsplikliga
studiemedel oberoende av föräldrarnas ekonomi enligt 3 kap, 12 § tredje siycket
sludieslödslagen.

Förlängt bidragsförskott lämnas för barn som går i skolan
när det fyller 18 år eller återupptar skolgången innan det fyller 19 år så
länge barnet bedriver studier som ger rätt lill förlängt barnbidrag enligt
lagen (1986:00) om förlängt barnbidrag eller studiehjälp enligt 3 kap, studiestödslagen
(1973:349), dock längst lill och med juni månad del år barnet fyller 20 år.
Studier som omfattar kortare tid än älta veckor eller dellidssludier medför
dock inte rätt till förlängt bidragsförskott. Delsamma gäller studier för
vilka barnet uppbär återbetalningsplikliga studiemedel oberoende av föräldrarnas
ekonomi enligt 3 kap, 12 § Iredje styckel sludieslödslagen.

Förskottet utgår från och med månaden efter det barnet
fyllt 18 år lill och med den månad rätten lill förskottet upphör. Förskottet
lämnas dock inte för längre tid tillbaka än tre månader före ansökningsmånaden.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986,

4 Förslag
till

Prop, 1985/86:96

Lag om ändring i lagen (1984:1096) om särskilt bidrag till
vissa adoptivbarn

Härigenom
föreskrivs att 3 § lagen (1984:1096) om särskill bidrag lill vissa adoptivbarn
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 §

Bidraget lämnas
efter ansökan från och med den månad under vilken bi-dragsrätlen inträtt, dock
inte för längre tid tillbaka än tre månader före ansökningsmånaden. Bidraget
lämnas till och med den månad, under vilken barnet fyller 18 år eller rätlen
till bidrag annars upphör.

Går barnet i skolan när
del fyller 18 år eller återupptas skolgången innan barnet fyller 19 år, kan
bidraget efter särskild ansökan utgå så länge skolgången pågår, dock längst
till och med juni månad del år barnet fyller 20 år. Till skolgång räknas studier
som ger rätl till förlängt barnbidrag enligt 2 kap. studiestödslagen
(1973:349) eller studiehjälp enligt 3 kap, samma lag. Studier som omfattar
kortare tid än åtta veckor eller deltidssludier medför dock inte rätt lill
bidrag. Detsamma gäller studier för vilka barnet uppbär återbetalningspliktiga
studiemedel oberoende av förälderns ekonomi enUgl 3 kap, 12 § iredje stycket sludieslödslagen.

Går barnet i skolan när
del fyller 18 år eller återupptas skolgången innan barnet fyller 19 år, kan
bidraget efter särskild ansökan utgå så länge skolgången pågår, dock längst
till och med juni månad det år barnet fyller 20 år. Till skolgång räknas studier
som ger rätl lill förlängt barnbidrag enligt lagen (1986:00) om förlängt barnbidrag
eller studiehjälp enligt 3 kap, studiestödslagen (1973:349). Studier som
omfattar kortare lid än åtta veckor eller deltidsstudier medför dock inte rått
till bidrag. Detsamma gäller studier för vilka barnet uppbär återbetalningsplikliga
studiemedel oberoende av förälderns ekonomi enligt 3 kap, 12 § tredje styckel
studiestödslagen.

Bidrag
efler del alt barnet fyllt 18 år lämnas endast om barnet varaktigt bor
tillsammans med adoptivföräldern eller någon som var värdnadshavare för barnet
när del fyllde 18 år, Sådanl bidrag söks och uppbärs av den som sålunda
sammanbor med barnet.

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1986,

Social(Jepartementet Prop, 1985/86:96

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 februari 1986

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden I, Carlsson, Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, Leijon, Peterson, Andersson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R,
Carlsson, Holmberg, Hellström, Johansson, Hulterström, Lindqvist

Föredragande:
statsrådet Lindqvist

Proposition om ny administration av förlängt
barnbidrag, m.m.

1 Inledning

Riksdagen
beslutade under våren 1985 alt godkänna ell förslag om ändrad administration av
studiehjälpen och vuxenstudiestödet (prop, 1984/85:184, SfU 25, rskr, 327), I
propositionen aviserades även en ändrad administration av det förlängda
barnbidraget, sedan denna fråga utretts ytterligare.

Centrala
siudiesiödsnämnden (CSN) har under sommaren 1985 efler samråd med
riksförsäkringsverket (RFV) lämnat regeringen ett förslag enligt vilket
hanteringen av det förlängda barnbidraget hos CSN och skolväsendel skall
överläs av RFV och de allmänna försäkringskassorna. Samtidigt förordas att
bidragsanslaget överförs till den allmänna försäkringens område. Förändringarna
föreslås träda i krafl den 1 juli 1986,

I
1986 års budgetproposition har efter föredragning av chefen för utbildningsdepartementet
lämnais de förslag till ändringar i sludieslödslagen (1973:349) som behövs för
den nya administrationen av studiehjälpen och vuxensludieslödet. Förslagen
innefattar även atl reglerna om förlängt barnbidrag utmönstras ur
studiestödslagen med hänsyn till den avsedda överföringen av administrationen
därav lill socialförsäkringsområdet (prop, 1985/86:100 bil, 10),

Jag
avser all nu ta upp frågan om den närmare utformningen av de regler som fr,o,m,
den 1 juli 1986 skall gälla för del förlängda barnbidraget. Jag behandlar också
vissa spörsmål om rätten till allmänt barnbidrag vid institutionsvistelse.
Slutligen behandlar jag bemyndigandet för regeringen enligt lagen (1947:529) om
allmänna barnbidrag all träffa överenskommelser med andra länder.

2 Nuvarande ordning

Allmänt
barnbidrag betalas ut lill och med det kvartal, varunder ett barn fyller 16 år.
För etl barn är bidraget 400 kr, i månaden. Bidraget betalas ul månadsvis.
Administrationen handhas av RFV och de allmänna försäkrings-

kassorna. Föreskrifterna om bidraget finns i lagen
(1947:529) om allmänna Prop, 1985/86:96 barnbidrag (omtryckt 1973:449,
ändrad senast 1984:1099 och 1100) och i kungörelsen (1973:452) om tillämpningen
av lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag (omtryckt 1984:1101),
Bidragsanslaget återfinns i statsbudgeten under femte huvudtiteln C 1 Allmänna
barnbidrag.

Förlängt barnbidrag lämnas med 400 kr, i månaden från och
med kvartalet efter del under vilket barnet har fyllt 16 år, när barnet
studerar vid grundskolan eller deltar i viss annan motsvarande undervisning.
Bidraget lämnas endasl under läsåret (nio månader). Det betalas ul lerminsvis.
Administrationen handhas av CSN och skolorna. Bidraget betalas normalt ut av
skolstyrelsen. Föreskrifterna om bidraget finns i sludieslödslagen (1973:349)
och sludieslödsförordningen (1973:418), Dessutom finns föreskrifter som CSN har
utfärdat. Bidragsanslaget återfinns i statsbudgeten under åttonde huvudtiteln E
3 Studiehjälp m,m,

Ell barn som går kvar i grundskolan när rätten till
allmänt barnbidrag upphör har aUtså rätt lill förlängt barnbidrag. Förlängt
barnbidrag betalas även till studerande som deltar i motsvarande undervisning i
bl,a, en fristående skola, dvs, en skola med enskild huvudman (2 kap, 1 §
andra siycket sludieslödslagen),

CSN har utfärdat föreskrifter om att förlängt barnbidrag
lämnas också till elever i särskolan och specialskolan när eleven inte bor på
skolan eller annars erhåller kost och boslad på allmän bekostnad.

Förlängt barnbidrag kan också beviljas för studier på gmndskolenivå
vid sådan skola utomlands som åtnjuter svenskt statsbidrag (2 kap, 3 § sludieslödslagen).
En fömtsättning är att barnet anses bosatt i Sverige, Enligt CSN:s föreskrifter
krävs att allmänt barnbidrag har betalats ut för del kvartal under vilket den
studerande fyllt 16 år.

Förlängt barnbidrag beviljas för hell läsår eller för den
del av läsåret som den studerande deltar i utbildningen. Läsåret uppdelas på
fyra månader under höstterminen och fem månader under vårterminen (2 kap, 2 §),

Avbryter den studerande sina studier upphör rätten till
bidrag för liden efter avbrottet.

Det stora flertalet grundskoleelever uppnår 16 års ålder
det kalenderår under vilket de slutar grundskolan i och med vårterminens
utgång. De grundskoleelever som kan komma i åtnjutande av bidraget är därför
barn som är födda tidigt på året eller börjat sin skolgång sent eller som av en
eller annan anledning blivit fördröjda i sin skolgång, CSN har beräknat att ca
en tredjedel av eleverna i årskurs nio i grundskolan, dvs, ca 35 000 elever har
rätt till föriängt barnbidrag under viss del av året. Flertalet av dessa uppbär
bidraget endast för månaderna april och maj.

Endast ett fåtal elever (6-8 sl, per år) har förlängt
bidrag för studier utomlands. Antalet ansökningar om sådanl bidrag är ca 20
per år.

Antalet särskoleelever med förlängt barnbidrag uppgår lill
ca 2 500 per läsår.

Förlängt barnbidrag för studier i Sverige betalas ut utan
ansökan. Normalt prövar skolstyrelsen frågor om sådant bidrag. Skolan
informerar och föräldrarna/eleverna lämnar vissa personuppgifter på en
särskild blankett. Från skolan lämnas blanketterna lill skolstyrelsen, som
beslutar om förlängt barn-

bidrag
samt betalar ul bidraget minst en gång per termin. Skolstyrelsen rek- Prop,
1985/86:96

virerar
och erhåUer medel från CSN lerminsvis i förskott med utgångspunkt

från
den beräknade medelsålgången. Av skolstyrelsen gjorda utbetalningar

avstäms
sedan mot de beräknade, när det verkliga utfallet bhr känt. Om eleven avbryter
studierna upphör som redan sagls rätten till bidrag.

Skolstyrelsen
kan då besluta om återkrav av den del av bidraget som avser

tiden
efter avbrottet,

Etl
beslut av skolstyrelsen kan överklagas hos CSN,

Förlängt
barnbidrag för grundskolestudier vid ullandsskola administreras

av
CSN, Bidraget betalas ut efler ansökan hos CSN,

3 CSN:s förslag

Allmänt

CSN
har efter samråd med RFV föreslagit alt del förlängda barnbidraget fr,o,m, den
1 juU 1986 skall hanleras inom socialförsäkringsområdet av RFV och
försäkringskassorna såsom en fortsättning på det allmänna barnbidraget. Enligt
CSN är en sådan ändring naturlig och innebär en förbättrad service och en
större rationalitet.

Rätlen
till förlängt barnbidrag förutsätts i stort sett bli oförändrad. Vid sidan av
de föreslagna nya rutiner som redovisas i det följande har CSN föreslagit
materiella ändringar i författningsreglerna på två punkter. Dels förordas atl kravel
på bosättning här i landet skall regleras så atl samma bosättningsbegrepp blir
gällande för både allmänt och förlängt barnbidrag. Dels föreslås atl förlängt
barnbidrag, liksom allmänt barnbidrag, skaU utbetalas månadsvis i stället för lerminsvis
och att utbetalningarna till en och samma betalningsmottagare skall samordnas.

Nya rutiner

CSN
och RFV har i en gemensam promemoria redovisat en uiformning av de nya mtiner
som enligt deras mening bör användas för administrationen av del förlängda
barnbidraget inom försäkringskassorna. Förlängt barnbidrag för studier i
Sverige utbetalas enligt förslaget även forlsållningsvis utan ansökan. Den som
fyller 16 år under del första kvartalet under kalenderåret och för denna tid
erhållit allmänt barnbidrag får automatiskt genom den allmänna försäkringens ADB-system
förlängt barnbidrag för månaderna april och maj, dvs, l,o,m, vårterminens slut
i årskurs nio. Rutinerna för förlängt barnbidrag kan då följa rutinerna för
allmänt barnbidrag vilket försäkringskassorna redan administrerar. Begreppet
betalningsmottagare blir delsamma som för det allmänna barnbidraget och
bidraget utbetalas månadsvis.

På
detta sätt kan utbetalningen för ca 28 000 elever, eller 80 % av antalet bidragsberättigade
i grundskolans årskurs nio, göras genom redan befintliga utbetalningsrutiner i barnbidragssyslemet.

De elever som avslutar
grundskolans årskurs nio fyller normall 16 år un

der detta kalenderår. Del finns emellertid etl antal elever, ca 2 % av det 10

totala
antalet, som år yngre när de går ut grundskolan. Dessa skulle enligt Prop,
1985/86:96 den angivna rutinen felaktigt få förlängt barnbidrag för två månader
den vårtermin de fyller 16 år oavsett all de redan avslutat sin
grundskoleutbildning. Flertalet av dessa elever har dock påbörjat
gymnasiestudier och erhåller studiehjälp enligt sludieslödslagen. De återfinns
då i CSN:s studiehjälpsregis-ler. Genom en rapportering av dem från CSN till RFV
kan dubbelulbelal-ning av förlängt barnbidrag och studiehjälp undvikas.

Ett
fåtal (maximall ca 50) av de elever som är yngre än vad som är vanligt då de
slutar grundskolan kan antas gå från grundskolan till någon annan verksamhei än
gymnasieskolan. Av dessa kan en del förutsättas gå till ungdomsuppföljningen,
en del förvärvsarbeta och en del utvandra. De som omfattas av
ungdomsuppföljningen registreras i CSN:s sludiehjälpsregister och de som
förvärvsarbetar kan erhålla sjukpenninggrundande inkomst (SGI) vilken
registreras i den allmänna försäkringens syslem, liksom även ulvand-ring.
Felaktig utbetalning undviks således även för dessa grupper.

Sammanfattningsvis
visar gjorda beräkningar alt maximalt ca 50 000 kr, per år kan komma alt
betalas ut med den rutin som redovisats, trots all barnet inte längre går i
grundskolan. Rutinen förenklas dock i sådan omfattning att väsentligt större
belopp sparas i administrationen.

För
att stödet skall kunna betalas ut till de elever som redan på höstterminen i
årskurs nio (ev, även tidigare) är berättigade lill förlängt barnbidrag och
till elever i särskolor och specialskolor krävs alt försäkringskassan får kännedom
om dessa elever. Kassan föreslås få kännedom om dem genom atl skolan skickar en
lista lill försäkringskassans lokalkontor med uppgifter om elevens namn,
personnummer och lidpunkter för studiernas början och beräknade slut.
Försäkringskassan beslular om stödet och betalar ul det månadsvis.

Antalet
elever i grundskolans årskurs nio som redan under höstterminen fyller 16 år
uppgår till ca 3 500, Antalet elever i särskolan med förlängt barnbidrag är ca
2 500, Totalt kommer således ca 6 000 elever att beröras av den rutin som
innebär rapportering från skolan.

Förlängt
barnbidrag för elev på grundskolenivå vid svensk ullandsskola förutsätts även i
fortsättningen utgå efter ansökan. Ansökan görs på blankett som sänds lill
försäkringskassans lokalkontor (=den kassa där eleven är kyrkobokförd). Försäkringskassan
beslular om stödet och betalar ut det, Samma villkor som gäller för närvarande
bör enligt CSN:s förslag vara uppfyllda för all bidraget skall utgå.
Försäkringskassorna beslutar redan om allmänt barnbidrag till vissa barn som
vistas utomlands. Redan befintliga rutiner kan därför utnyttjas även för
utbetalning till denna gmpp.

11

4 Föredragandens överväganden

4.1 Allmänt

Prop,
1985/86:96

Mitt förslag:
Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna övertar fr,o,m, den
1 juli 1986 administrationen av del förlängda barnbidraget. Bidraget utbetalas
därefter månadsvis saml samordnas med utbetalningen av bl,a, allmänt
barnbidrag och flerbarnstillägg.

Skälen
för mitt förslag: Förlängt barnbidrag är ett stöd i de fall då allmänt barnbidrag
på grund av barnets ålder inte längre kan utbetalas till den som är elev vid
grundskolan. Del är närbesläktat med det allmänna barnbidraget. Månadsbeloppen
är lika stora och när flerbarnstillägg enligt lagen (1947:529) om allmänna
barnbidrag kommer ifråga räknas både barn med allmänt barnbidrag och bl,a, barn
som bedriver studier vilka ger rätt tUl förlängt barnbidrag.

En
samordning hos försäkringskassorna med andra förmåner innebär atl
administrationen kan göras mer rationell. Den av CSN och RFV förordade rutinen
för utbetalning utan ansökan och utan det nuvarande uppgiftsinsam-landet inom
skolväsendel innebär förenklingar liksom också en samordnad utbetalning av
förmåner till en betalningsmottagare. Den förordade rutinen bedömer jag som
ändamålsenlig.

För
att feluibelalningar skall undvikas kräver rutinen information om de elever som
är yngre än normah när de går ut grundskolan. Sådan information kan som
angivils i CSN:s förslag hämtas ur CSN:s sludiehjälpsregister resp, RFV:s sjukförsäkringsregisler.

Informationen
beräknas avse endasl etl begränsat antal barn, några hundra per år, och gäller
inte mer integriletskänsliga uppgifter än att barnet har studiehjälp eller
sjukpenninggrundande inkomst. För del fall alt myndigheterna finner att
informationen bör lämnas på ADB-medium torde en förutsättning enligt dalalagen
(1973:289) vara datainspektionens lillslånd. Tillstånd från dalainspektionen
behövs inte om regeringen eller riksdagen i stället fattar beslut. Jag finner
del inte erforderiigl all i detla ärende lämna förslag med föreskrifter från
regeringen eller riksdagen om en rapportering på ADB-medium ulan vid behov får
myndigheterna vända sig liU dalainspektionen.

Även
vid en rapportering och kontroll som den föreslagna kan i några fall utbetalning
komma atl ske faslän barnet inte har rätt till bidraget. Jag anser del
angeläget alt återbetalningsskyldighel skall kunna åläggas i dessa fall såsom
i andra fall av utbetalningar av allmänt och förlängt barnbidrag när rätt till
bidraget saknas. Genom att nuvarande 12 § lagen om allmänna barnbidrag görs
tillämplig får försäkringskassan dock även möjlighet atl efterge återbetalningsskyldighet.

En
viss rapportering från skolorna bhr alltjämt nödvändig för att föriängt barnbidrag
skaU kunna betalas ut. Den gäller dock endasl elever som går i grundskolan
eller motsvarande skolor och är äldre än normah saml elever i

12

särskolan och
specialskolan.

För förlängt barnbidrag
vid studier utomlands kommer att krävas ansökan också i fortsättningen.

Genom en övergång till
månadsvis utbetalning av föriängt barnbidrag beräknas staten göra en årlig
besparing på netto ca 430 000 kr.

Prop,
1985/86:96

4,2 Lagreglering 4.2.1 Förlängt barnbidrag

Mitt förslag: De
hittillsvarande reglerna om förlängt barnbidrag enligt studiestödslagen förs i
huvudsak över till en särskUd lag om bidraget, som i olika avseenden anpassas lill
reglerna om allmänt barnbidrag. Rätten till förlängt barnbidrag bibehålls i
stort sett oförändrad. Dock skall elever i särskolan och specialskolan få
bidraget även när de bor på skolan. Anpassningen i övrigt avser den nya
månadsvisa utbetalningen, en enhetlig tillämpning av kravet på bosättning i
Sverige samt nya föreskrifter om administrationen.

Skälen
för mitt förslag: Ändamålet med en ny författningsreglering av bidraget är att
förenkla den administrativa hanteringen. Det är ingen målsättning att förändra
rätten till bidraget i förhållande till den hittUlsvarande till-lämpningen.

Jag har övervägt
möjligheten all föra in regleringen av förlängt barnbidrag i lagen om allmänna
barnbidrag. Även om de båda bidragen är närbesläktade skiljer de sig
emellertid från varandra på åtminstone ett par punkter, där jag inte nu är
beredd all föreslå ändringar. Det gäller vad som finns kvar av det s,k,
kvartalstänkandet enligt lagen om allmänna barnbidrag. Allmänt barnbidrag
börjar resp, upphör att betalas ut samt får ny bidragsmottagare fr,o,m,
kvartalet efter det en händelse inträffar som påverkar rätlen (ett barns
födelse eller dödsfall, bosättning eller utflyttning, ny värdnadshavare etc).
Rätten till allmänt barnbidrag är i sin lur kvartalsvis kopplad tUl rätlen till
flerbarnstillägg enligt samma lag. Vidare lämnas allmänt barnbidrag för årets
alla månader medan förlängt barnbidrag lämnas endast under läsåret (nio
månader). Jag har med hänsyn härtill bedömt del lämpligast alt föreskrifterna
om förlängt barnbidrag tas in i en ny särskild lag,

I den nya lagen bör i
huvudsak den nuvarande tillämpningen om rätt till bidraget lagfästas. Som jag
återkommer till (avsnitt 4,2,4) bör dock även elever i särskolan och
specialskolan som bor på skolan ha rätt till bidraget. För att förenkla
administrationen hos försäkringskassorna bör kravet på bosättning och
föreskrifterna härom göras överensstämmande med dem som gäller för allmänt
barnbidrag. Månadsvis utbetalning bör föreskrivas liksom andra administrativa
regler som överensstämmer med dem för det allmänna barnbidraget. Jag återkommer
i specialmotiveringen med närmare kommentarer till lagförslaget.

13

4.2.2 Allmänt
barnbidrag för barn i specialskolan

Prop, 1985/86:96

Mitt förslag: I
motsats till vad som gäller f,n, skall allmänt barnbidrag lämnas också när
kostnaderna för ell barns vård på anstalt eller för kost och bostad åt barnet
helt betalas av statsmedel.

Skälen
för mitt förslag: Enligt 6 § lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag lämnas
inte allmänt barnbidrag för etl kvartal, vid vars ingång kostnaderna för ett
barns vård på anstalt eller för kost och bostad åt barnet helt betalas av
statsmedel. Undantag gäller dock enligt paragrafen för del fall att ett barn är
inackorderat vid nomadskola (som numera kallas sameskola). Denna inskränkning i
rällen till barnbidrag berör huvudsakligen ca 300 barn i den statliga
specialskolan, som är avsedd för syn- och hörselskadade.

Denna
ordning har uppmärksammals av riksdagen. Senast har riksdagens socialutskott (SoU
1984/85:18) kraftigt understrukit angelägenheten av alt en regeländring kommer
till stånd belräffande allmänt barnbidrag för barn i specialskolor.

Statens
handikappråd har i oktober 1985 på regeringens uppdrag lämnat en rapport med
kartläggning av del ekonomiska stödet till handikappade (Ds S 1985:6), När del
gäller rällen lill allmänt barnbidrag för barn inom den statliga specialskolan
framgår följande av kartläggningen (avsnitt 5,3,3 i rapporten).

Allmänt
barnbidrag och flerbarnstillägg lämnas utan inskränkning till de elever som bor
i sina egna hem. För de elever som är inackorderade genom skolan dras
barnbidraget inkl, flerbarnstillägget in andra och fjärde kvartalen med stöd
av 6 § lagen om allmänna barnbidrag, I stället betalar skolan ul ell kontant
belopp lill föräldrarna för klädinköp. Detta kontantbelopp har fram t,o,m, år
1984 utbetalats med samma belopp som barnbidraget,

Detla
föråldrade syslem har sin bakgrund i atl eleverna i specialskolan förr bodde
kvar på elevhemmen under hela terminen och endast reste hem i samband med stora
lov som sommarlov och jullov. Sedan dess har mycket förändrats och i dag reser
eleverna hem i stort sett varje veckoslut. Utökningen av hemresorna innebär
all 95 % av de resande eleverna år hemma mer än 200 dagar/år. Uppgiften avser
Birgittaskolans elever men i stort sett gäller samma procenttal för flertalet
specialskolor. Utvecklingen inom specialskolan har inte medfört någon
förändring av den gamla barnbidrags-bestämmelsen.

För
inblandade organ innebär detta förfarande en tungrodd administration. Det
första och tredje kvartalet på året skall allmänt barnbidrag betalas ul
månadsvis från försäkringskassan. Del andra och fjärde kvartalet skall barnbidraget
dras in av försäkringskassan och resp, specialskola skall betala ul ell
kvartalsbelopp som "klädbidrag".

Enligt
min mening bör eleverna i specialskolan få rätl lill allmänt barnbidrag även
om de är inackorderade. Del bör ske genom att begränsningsregeln i 6 § lagen om
allmänna barnbidrag upphävs per den 1 juli 1986, Någon ny föreskrift om all
barnbidrag skall innehållas vid andra "anslallsvistelser" på slalens bekoslnad
finns inte skäl atl föreslå, I samband med ändringen bör systemet med
klädbidrag upphöra (jft prop, 1985/86:100 bil, 10 s, 114),

14

4.2.3 Allmänt
barnbidrag för barn som åtnjuter omsorger enligt omsorgslagstiftningen och bor
i annat hem än det egna

Prop,
1985/86:96

Mitt
förslag: Allmänt barnbidrag skall lämnas till familjen även när ell barn
erhåller bostad enligt omsorgslagstiftningen på huvudmannens bekostnad.

Skälen
för mitt förslag: När etl barn vid ingången av ett kvartal bor i elevhem,
vårdhem, specialsjukhus eller inackorderingshem, som avses i lagen (1967:940)
angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda, eller åtnjuter omsorger
enligt nämnda lag och bor i enskilt hem på huvudmannens bekoslnad eller vårdas
på anstalt för epileptiker, får huvudmannen (landstingskommunen, kommunen
eller efler regeringens bestämmande annan huvudman) uppbära barnbidraget för
kvartalet och ur del la ul ersättning för kostnaderna, 7 § andra siycket lagen
(1947:529) om allmänna barnbidrag.

Regeln
berör mindre än tusen barn som vistas framför allt på landslingskommunala
institutioner.

Jag
vill erinra om att en ny omsorgslag, lagen (1985:568) om särskilda omsorger om
psykiskt utvecklingsstörda m,fl,, träder i kraft den 1 juh 1986, Då upphör 1967
års omsorgslag att gälla med de undantag som framgår av en särskild promulgationslag,
lagen (1985:569) om införande av lagen (1985:568) om särskilda omsorger om
psykiskt utvecklingsstörda m,fl. Enligt övergångsbestämmelserna tUl den nya
omsorgslagen, vilka sammanförts i promulgalionslagen, skall elevhem och
inackorderingshem enligt 1967 års lag anses motsvara elevhem resp, gruppbostad
enligt den nya lagen. Boende i annat hem än det egna benämns boende i familjehem.
Vårdhem och specialsjukhus skall avskaffas men kommer att finnas kvar under ell
övergångsskede,

EnUgl
min mening är del rimligl alt också föräldrarna till de barn som avses i den
nuvarande regleringen i 7 § andra styckel barnbidragslagen får barnbidraget
under hela året och inte bara för tid som barnen vistas i hemmet. Det innebär atl
föräldrarna kan la större ansvar för sina barns personliga utgifter även för
den tid då barnen inte är hemma. Jag föreslår alltså atl 7 § andra slyckel lagen
om allmänna barnbidrag skall upphöra att gälla. Regelförändringen får mycket
begränsade budgetmässiga konsekvenser,

4.2.4
Förlängt barnbidrag för elever i särskolan och specialskolan

Mitt förslag:
Förlängt barnbidrag skall i fortsättningen lämnas under läsåret till elever i
sårskolan och specialskolan också om eleven är inackorderad på skolan eller
annars får kost och boslad på allmän bekostnad.

Skälen för mitt förslag:
Elever i särskolan och specialskolan erhåller förlängt barnbidrag enligt
föreskrifter som centrala siudiesiödsnämnden (CSN)

15

utfärdat (CSNFS 1983:14),
Bidraget lämnas inte för den tid som eleven på allmän bekostnad vistas på
skolan eller annars erhåller kost och boslad (9 § föreskrifterna), I sådana
situationer lämnas bidraget inte heller till kommunen eller
landstingskommunen,

I likhet med vad jag
föreslagit i fråga om allmänt barnbidrag bör förlängt barnbidrag utbetalas till
dessa barns föräldrar även när barnen bor utanför del egna hemmet. Härigenom
uppnås enhetlighet i reglerna och barnen erhåller stöd som mera motsvarar det
för studerande i allmänhet.

Prop.
1985/86:96

4.2.5
Bemyndigandet för regeringen att träffa överenskommelser med andra länder om
barnbidrag

Mitt förslag: Bemyndigandel
för regeringen enligt 19 § lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag all träffa
överenskommelser med andra länder ändras så att det överensstämmer med bl,a, molsvarande
bemyndigande i 20 kap, 15 § lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Skälen för mitt förslag: I
internationella sammanhang brukar barnbidrag och molsvarande utländska barn-
och familjeförmåner betecknas som socialförsäkringsförmåner. De socialförsåkringskonvenlioner
som Sverige slutit med andra länder omfattar i de allra flesta fall även
barnbidragen. Regeringens förhandlingsfullmakt på områdel återfinns i 19 §
lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag, EnUgl paragrafen kan överenskommelse
träffas om undantag från lagens förutsättningar för utgivande av barnbidrag för
här i riket bosall barn som inte är svensk medborgare.

På grundval av denna
fullmakt får enligt gällande konventioner barn från de nordiska länderna,
Grekland, Israel, Marocko, Nederländerna, Spanien och Österrike svenskt
barnbidrag direkt vid bosättning i Sverige utan all behöva avvakta den
väntetid på sex månader som enligt 1 § barnbidragslagen krävs för utländska
barn som fostras av någon som ännu inte blivit mantalsskriven i Sverige, I
andra socialkonventioner, som i allmänhet arbetats fram tidigare än de ovan
nämnda, har man från svensk sida inte ansett sig kunna frångå lagens krav vad
gäller väntetid för utländska barn. Det bör vara regeringens målsättning atl,
när omförhandlingar av dessa konventioner bUr aktuella och i förhandlingar med
nya länder, helt jämställa barn från berörda länder med svenska barn under
förutsättning att svenska medborgare får motsvarande behandling i länderna i
fråga vid flyttning från Sverige,

Förhandlingsfullmaklen i
19 § är emellertid begränsad lill att lämna svenska barnbidrag lill utländska
barn som inte uppfyller väntetiden i 1 § och ger enligt sin ordalydelse inga
möjligheter alt på annal sätt göra avsteg från förutsättningarna för
barnbidrag, t,ex, för svenska barn bosatta utomlands. Denna begränsning i förhandlingsulrymmel
har lett till svårigheter när det gäller all skapa en sä god reglering som
möjligt för utsända arbetstagare och deras medföljande barn. Problemen gäller
dels medföljande barn tiU arbetstagare som utsänds av svenska arbetsgivare för
att under viss tid

16

utföra
arbete i ett konventionsland, dels barn som medföljer arbetstagare Prop,
1985/86:96 som av en arbetsgivare i etl konvenlionsland sänds lill Sverige för
alt under en viss lid arbeta här, I bägge fallen är målsättningen när
konventioner sluts regelmässigt alt det utsändande landets lagstiftning skall
fortsätta alt gälla och del andra landets lagstiftning skall vika.

Vid
utsändning från Sverige bör således svenska barnbidrag fortsätta atl lämnas för
barn som medföljer en utsänd arbetstagare under hela den tid arbetstagaren och
hans familj enligt konventionen i fråga skall betraktas som utsända, alltså
även om denna tid är längre än etl år och även om bosättningen i Sverige
enligt folkbokföringen upphör. Något motsvarande bidrag från del andra landet
lämnas nämligen inte, eftersom avsikten med ulsänd-ningsregler i
socialförsäkringskonventioner just är alt lagstiftningen i sysselsättningslandet
inte skall gälla.

Vad
avser utländska barn som medföljer arbetstagare som från etl konvenlionsland
sänds ut för ell tidsbegränsat arbete i Sverige bör det motsatta gälla.
Arbetstagaren och hans familj skall fortsatt omfattas av den utländska lagstiftningen
i fråga och få barnbidrag eller motsvarande förmån från ifrågavarande konvenlionsland
även om utsändningen är avsedd all vara längre lid än ett år och arbetstagaren
och hans familj således folkbokföringsmässigt skulle anses bosatta i Sverige,
Svensk lagstiftning om barnbidrag bör således vika på samma sätt som den gör
del vad gäller den allmänna försäkringen och arbelsskadeförsäkringen. För
närvarande torde i förhållande till flera konventionsländer dubbla bidrag
lämnas, nämligen dels utiändskl bidrag enligt utsändningsreglerna så som dessa
tillämpas av konventionsländerna i fråga och dels svenskt barnbidrag - i
förekommande fall efter del all väntetiden på sex månader uppfyllts - med
direkt lillämpning av den svenska lagstiftningen.

Problemen
har uppmärksammals av riksdagen vid behandling av motioner som rörde reglerna
för barnbidrag vid längre tids vistelse i ullandel (SoU 1983/84:17, rskr, 211),

För
atl Sveriges socialkonventioner med andra länder skall kunna få de effekter vad
gäller medföljande barn till utsänd arbetstagare som är rimliga och som jag
nyss beskrivit, föreslås all fullmakten för regeringen atl träffa överenskommelse
med främmande makt i 19 § lagen om allmänna barnbidrag får en mer allmän
lydelse, motsvarande den som finns i 20 kap, 15 § försia slyckel lagen
(1962:381) om allmän försäkring och 8 kap, 14 § lagen (1976:380) om arbelsskadeförsäkring.
Härigenom får regeringen rått atl träffa överenskommelse med främmande makt
både om utsträckt tillämpning av lagen om allmänna barnbidrag och om undantag
i vissa fall från vad i lagen är stadgat.

5 Kostnadskonsekvenser

I
prop, 1985/86:100 (bil, 7 s, 39) har regeringen föreslagit riksdagen atl, i

avvaktan på en särskild proposition, till Allmänna barnbidrag för budgetåret

1986/87 beräkna ell förslagsanslag av 8 245 milj, kr. Anslagsbehovet för all

männa barnbidrag inkl, flerbarnstillägg beräknar jag nu, i enlighet med vad 17

riksförsäkringsverket
gjort i sin anslagsframställning, till 8 180 milj, kr. Det Prop, 1985/86:96 innebär
en minskning av anslagsbehovet med 65 milj, kr, i förhåUande lill innevarande
budgetår. Anslagsbehovet för det förlängda barnbidraget beräknar jag till 48
milj, kr. Övriga förslag innebär endasl marginella förändringar. Det totala
anslagsbehovet för allmänna barnbidrag inkl, flerbarnstill-lägg och förlängt
barnbidrag för budgetåret 1986/87 blir därmed avrundat 8 230 milj, kr.

6 Upprättade lagförslag

I
enlighet med vad jag nu har anfört har inom socialdepartementet upprättats
förslag till

1,
lag om förlängt barnbidrag,

2,
lag om ändring i lagen
(1947:529) om allmänna barnbidrag,

3,
lag om ändring i lagen
(1984:1095) om förlängt bidragsförskott för studerande,

4,
lag om ändring i lagen
(1984:1096) om särskih bidrag till vissa adoptivbarn.

7 Specialmotivering

7.1
Förslaget till lag om förlängt barnbidrag

1§

Paragrafen
motsvarar 2 kap, 1 § sludieslödslagen (1973:349) i dess lydelse före den 1 juli
1986, De ändringar som gjorts är betingade av att riksdagen har antagit en ny
skollag (1985:1100),

Rätten till bidrag gäller åven
sådana elever i angivna skolor som får särskild undervisning enligt 10 kap, 3
§ i den nya skollagen,

2 §

Enligt
hittillsvarande lillämpning av studiestödslagen har förlängt barnbidrag
lämnats också till elever i särskolan och specialskolan sä länge de deltar i
utbildningen. Del skall gälla även i fortsättningen. För en elev i särskolan
har bidrag kunnat utgå nio månader per år under hela den lid eleven varit särskolpliklig,
dvs, längst l,o,m, vårterminen det kalenderår under vilket eleven fyller 21 år
eller, i särskilda fall, 23 år. Enligt den nya skollagen är skolplikten
inskränkt till tio års skolgång, men eleverna i särskolan skall ha rätt alt få
ytterligare utbildning under skolgång som sträcker sig i princip lika långt som
den nuvarande särskolplikten. Dessa elever skall som hittills kunna få förlängt
barnbidrag, vilket följer av förevarande paragraf.

Även elever i en
fristående skola har rätt lill förlängt barnbidrag, om utbildningen motsvarar
den som de skulle få i särskolan eller specialskolan. Det gäller elever som
fullgör skolplikt i en sådan fristående skola som avses

18

i 9 kap, 3 § den nya skollagen. En sådan skola slår under
statlig lillsyn enligt Prop, 1985/86:96 9 kap, 5 § samma lag. Det gäller
också elever, som när skolplikten upphört, deltar i sådan utbildning i en
fristående skola som motsvarar den i särskolan och specialskolan under
förutsättning att skolan är statsunderstödd eller står under statlig tillsyn.

Bidraget skall i fortsättningen utgå lill särskole- och
specialskoleelever även för sådan tid av läsåret under vilken eleven bor på
skolan eller annars får kost och bostad på allmän bekoslnad. Det innebär en
utvidgning av rällen liU förlängt barnbidrag i förhållande till
hittillsvarande lillämpning. Den utvidgade rätten motsvarar den utvidgning av
rätten lill allmänt barnbidrag som sker genom att 6 § och 7 § andra styckel
lagen om allmänna barnbidrag upphävs, I fråga om rätlen all uppbära bidraget
när barnet vårdas i etl hem för vård eller boende inom socialtjänsten hänvisas
till vad som sägs under 8§,

Beträffande särskild undervisning enligt 10 kap, 3 § i den
nya skollagen hänvisas till vad som sagls under 1 §,

3 §

TUI skUlnad från allmänt barnbidrag lämnas förlängt
barnbidrag endasl under läsåret, som enligt föreskrifterna i denna paragraf
skall anses omfatta månaderna september-maj. Om eleven slutar skolan under
läsåret lämnas bidraget t, o, m, den månad då studierna avbryts,

4 §

såsom hittills enligt 2 kap, 3 § studiestödslagen kan
bidraget lämnas till elever vid vissa skolor utomlands. En förutsättning har
varit atl eleven anses bosalt här i landet. Som följer av 5 § gäller alltjämt
denna förutsättning. Vid bedömningen av bosättningen skaU i fortsättningen
tillämpas de föreskrifter som gäller om bosättning för allmänt barnbidrag vid
utlandsvistelse (jfr specialmotiveringen lill 5 §), Enligt CSN:s
hittillsvarande föreskrifter har för förlängt barnbidrag vid utlandsskola
krävts all allmänt barnbidrag har lämnats för det kvartal under vilket den
studerande fyllt 16 år. Något sådanl krav gäller inte enligt nu föreslagna
regler.

Som framgår av 7 § förutsätts för förlängt barnbidrag vid
utlandsstudier alt en ansökan görs hos försäkringskassan.

Regeringen eller efter regeringens bemyndigande
riksförsäkringsverket meddelar de närmare föreskrifter som behövs för
tillämpningen av bl,a, förlängt barnbidrag vid utlandsstudier. Det följer av
hänvisningen i 8 § till 14 § lagen om allmänna barnbidrag,

5§

Såsom hittills enligt sludieslödslagen (2 kap, 2 och 3 §§)
lämnas föriängt barnbidrag endasl till elever som anses bosatta här i landet.

När möjligheten lill förlängt barnbidrag infördes för
vissa studier utomlands angavs i propositionen följande bakgrund (prop,
1973:63 s, 75).

19

CSN har föreslagit att förlängt barnbidrag skall kunna ulgå
även för Prop, 1985/86:96 barn som inte är bosatt i Sverige under förutsättning
att barnet bedriver studier vid utlandsskola som avses i kungörelsen
(1968:321) om undervisning för utlandssvenskars barn. Förlängt barnbidrag skall
emellertid ses som etl stöd i de fall då allmänt barnbidrag på grund av barnels
ålder inte längre kan utgå till den som är elev i grundskolan. Det föriängda
barnbidraget bör därför utgå enligt samma regler som gäller i fråga om rätt
till allmänt barnbidrag. Liksom f,n, bör det därför endasl kunna ulgå för barn
som är bosatt i Sverige, Som bosalt i Sverige anses emellertid vid
tillämpningen av beslämmelserna om allmänt barnbidrag även barn som tillfälligt
vistas utom landet, men som fortfarande är kyrkobokfört här i landet. Så utgår
t,ex, allmänt barnbidrag för barn lill den som är anställd i statens Ijänst på
utländsk ort, såsom svenska diplomater och Ijånstemån hos styrelsen för internationell
utveckling, I molsvarande mån bör förlängt barnbidrag kunna utgå för barn som
tillfälligt vistas utom landet, om barnet fortfarande är bosall i Sverige och
om barnet under vistelsen utomlands är elev vid utlandsskola som avses i 1968
års kungörelse.

Reglerna om rätl till allmänt barnbidrag vid
utlandsvistelse har ändrats genom en ändring i 1 § lagen om allmänna
barnbidrag som trädde i kraft den 1 januari 1985 (prop, 1984/85:39, SoU 6, rskr,
66, SFS 1984:1100), Som förutsättning för allmänt barnbidrag gäller nu samma
bosättningsbegrepp som enligt 1 kap, 3 § lagen (1962:381) om allmän försäkring,
dvs, alt ett barn som lämnar Sverige fortfarande skall anses bosatt här, om utlandsvistelsen
är avsedd alt vara längst ell år. Vissa grupper särbehandlas dock i fråga om
allmänt barnbidrag. Alltjämt gäller atl medföljande barn till den som av en
statlig arbetsgivare sänds till ett annat land för arbete för arbetsgivarens
räkning skall anses bosatta i Sverige under ulsändningstiden. Medföljande barn
lill en svensk missionär eller präst, som i annal fall är anställd i utlandet,
skall fortfarande anses bosatta här, om utlandsvistelsen är avsedd alt vara
längst tre år. Enligt övergångsbestämmelserna till SFS 1984:1100 gäller de nya
bestämmelserna dock endast för dem som lämnar Sverige efter ikraftträdandet
den 1 januari 1985, Den äldre principen om rätt till allmänt barnbidrag under
utlandsvistelser som inte överstiger tre år kan alltså fortfarande gälla för
vissa barn, faslän de inte tillhör de särbehandlade grupperna.

Enligt hittills gällande föreskrifter från CSN utgår
förlängt barnbidrag för utlandsstudier under bl,a, förutsättningen att barnet
är kyrkobokfört i Sverige, För förlängt barnbidrag för studier utomlands skall
i fortsättningen gälla samma regler i fråga om bosättning som för rätten lill
allmänt barnbidrag. Därigenom vidhålls det betraktelsesätt som uttrycktes i
propositionen når möjligheten till sådanl bidrag infördes och
bosättningsreglerna blir enhetliga till gagn för försäkringskassorna och
enskilda,

I fråga om allmänt resp, förlängt barnbidrag för icke
svenska medborgare gäller f,n, följande ordning.

Allmänt barnbidrag lämnas för här i Sverige bosatt barn som
inte är svensk medborgare, om barnet fostras av någon som är bosall och mantalsskriven
här eller om barnet eller endera av dess föräldrar vistas här sedan minsl sex
månader.

Förlängt barnbidrag har enligt sludieslödslagen lämnats
även för icke _„

svenska
medborgare så snart barnet blivit bosalt här i landet, Prop,
1985/86:96

Även
när del gäller bosältningskraven för barn som inte är svenska medborgare bör
överensstämmande regler gälla för de båda förmånerna. Bakgrunden till atl
reglerna om förlängt barnbidrag föreslås utgå ur studiestödslagstiftningen och
bli överförda till socialförsäkringsområdet är önskemålet all förenkla den
administrativa hanteringen. Del sker genom all administrationen av de förlängda
barnbidragen tas om hand av de allmänna försäkringskassorna och där
sammankopplas med hanteringen av de allmänna barnbidragen, 1 fortsättningen
skall därför bosältningskraven enligt lagen om allmänna barnbidrag gälla även i
fråga om rätten för icke svenska medborgare all få förlängt barnbidrag, Belräffande
möjligheterna att i konventionsförhandlingar göra avsteg från lagreglerna vill
jag hänvisa till avsnUt 4,2,5,

6§

Paragrafen
motsvarar 1 a § lagen om allmänna barnbidrag. Härigenom samordnas
administrationen av aUmänt och förlängt barnbidrag, se vidare under 8§,

7 §

Av
första stycket följer atl annat förlängt barnbidrag än sådant vid
ullands-studier lämnas utan ansökan. All bidraget skall kunna lämnas utan
ansökan bygger på de rutiner som redogjorts för i avsnitt 3, Belräffande
flertalet barn behövs inga särskilda uppgifter ulöver dem som försäkringskassan
redan förfogar över. En viss kontroll mot uppgifter om annal studiestöd behövs
dock för att felutbetainingar skall undvikas. Dämtöver måste försäkringskassan
erhålla uppgifter om elever som går kvar i grundskolan eller molsvarande skola
och som blivit fördröjda i sin skolgång. Likaså måste kassan få uppgifter om
barn som har rätt till bidrag enligt 2 §, I andra styckel av förevarande
paragraf har därför föreskriviis om skyldighet för skolorna atl lämna sådana
uppgifter. De sammantagna konsekvenserna av de nya föreskrifterna om förlängt
barnbidrag är dock alt skolväsendet befrias från administrationen och från uppgiftslämnande
beträffande flertalet elever,

8 §

Del
förlängda barnbidraget samordnas med hanteringen hos försäkringskassorna av
del allmänna barnbidraget, I möjlig mån har samma föreskrifter meddelats för
båda bidragen, I förevarande paragraf görs hänvisningar till de lagrum i lagen
om allmänna barnbidrag som skall gälla även för föriängt barnbidrag.

Föreskrifterna om bidragsmollagare
är således desamma för båda bidra

gen (hänvisningen till 4 och 5 §§ lagen om aUmänna barnbidrag). Del under

lättar en samordning av utbetalningarna av bidragen, I vissa fall utgår för

längt barnbidrag tiU den som fyllt 18 år, I sådanl fall har naturiigtvis eleven

själv rätt att uppbära bidraget, i den mån han inte är omyndigförklarad. När

ett barn vårdas i ett hem för vård eller boende inom socialtjänsten kan del 21

kommunala
organ som svarar för vårdkostnaden ha rätt att uppbära aUmänt Prop, 1985/86:96 barnbidrag.
Det följer av 7 § lagen om allmänna barnbidrag. Också förlängt barnbidrag kan
enligt hittillsvarande föreskrifter lämnas till en kommun som omhändertagit ett
barn (2 kap, 7 § studiestödsförordningen). Genom hänvisningen i förevarande
paragraf till 7 § lagen om allmänna barnbidrag blir detla möjligt även i
fortsättningen. En förutsättning är naturligtvis all barnet har rätt till
förlängt barnbidrag på grund av sin skolgång.

Liksom
det allmänna barnbidraget skall del förlängda i fortsättningen utbetalas
månadsvis (hänvisningen till 11 § samma lag). Däremot skall inte tillämpas de
kvartalsregler som gäller för allmänt barnbidrag i fråga om när rätten lill
bidraget börjar eller upphör. Såsom hittills enligt studiestödslag-stiflningen
lämnas förlängt barnbidrag för tid under vilken barnet deltar i utbildning som
ger rätt lill bidraget. Avbryter barnet sina studier får bidrag inte lämnas för
tid därefter. Om bidrag har lämnats för tid som inte omfattas av rällen lill
bidrag, kan försäkringskassan under vissa förutsättningar ålägga återbelalningsskyldighet,
vilket följer av hänvisningen lill 12 § lagen om allmänna barnbidrag.
Försäkringskassan har dock möjlighel att efterge ålerbelalningsskyldigheten
helt eller delvis.

Med
stöd av hänvisningen till 14 § lagen om allmänna barnbidrag kan regeringen
eller efter regeringens bemyndigande riksförsäkringsverket meddela de närmare
föreskrifter som behövs för tillämpningen av lagen om förlängt barnbidrag.

Hänvisningen
till 15 § samma lag gör beslämmelserna i lagen om aUmän försäkring om ändring
av och talan mot beslul tillämpliga också i fråga om förlängt barnbidrag.

7.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1947:529) om
allmänna barnbidrag

Ändringen
i 2 b § är en följdändring lill den nya lagen om förlängt barnbidrag,

1
fråga om upphävandet av 6 § och 7 § andra stycket hänvisas till avsnitt 4,2,2
och 4,2,3,

De
anstalter som berörs av den hittillsvarande lydelsen av 7 § försia slyckel är
hem för vård eller boende inom socialtjänsten. Föräldrars skyldighel att ta del
i kommunens kostnader för sådan vård regleras numera i 34 § socialtjänstlagen
(1980:620) och 43-45 §§ socialtjänslförordningen (1981: 750),
Ersättningsskyldigheten bestäms som om del gällde att bestämma underhållsbidrag
för barnet enligt föräldrabalken men är maximerad tUl bidragsförskottsnivån.
Eftersom underhållsbidrag fastställs med beaktande av att barnet har rätt till
barnbidrag bör det kommunala organet kunna uppbära barnbidraget utan hänsyn
till vilken ersättning föräldrarna betalar. Den hittillsvarande
förutsättningen, att barnbidraget får uppbäras av det kommunala organet i den
mån ersällning för vården får uttagas av barnet eller annan enskild person, har
därför slopats.

Att allmänt barnbidrag,
efler försäkringskassans förordnande därom,

kan uppbäras av den som fostrar barnet i ell familjehem inom socialtjänsten

följer
av 4 § iredje slyckel lagen om allmänna barnbidrag, Prop,
1985/86:96

I
fråga om ändringen av 19 § hänvisas till avsnitt 4,2,5, Bemyndigandet kommer
till följd av hänvisningen i 8 § av den föreslagna lagen om förlängt barnbidrag
all omfatta även del förlängda barnbidraget.

7,3 Övriga lagförslag

Ändringarna
är redaktionella och en följd av den nya lagen om förlängt barnbidrag.

8 Hemställan

Med
hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår
riksdagen dels atl anla förslagen lill

1,
lag om föriängt barnbidrag,

2,
lag om ändring i lagen
(1947:529) om allmänna barnbidrag,

3,
lag om ändring i lagen
(1984:1095) om förlängt bidragsförskott för studerande,

4,
lag om ändring i lagen
(1984:1096) om särskilt bidrag till vissa adoptivbarn,

dels
att

5, till
Cl. Allmänna barnbidrag för budgetåret 1986/87 under femte

huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 8 230 000 000 kr.

9 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslular all genom
proposition föreslå riksdagen atl anla de förslag som föredraganden har lagt
fram.

23

Innehållsförteckning

Sid.

Regeringens proposition.................................................. ....... 1

Propositionens huvudsakliga innehåll.............................. ....... 1

Propositionens lagförslag................................................. ....... 2

Utdrag ur protokoll vid regeringssammaniräde den

6 februari 1986................................................................. 8

1
Inledning.................................................................... 8

2
Nuvarande
ordning..................................................... 8

3
Centrala sludiestödsnåmndens
förslag...................... ..... 10

4
Föredragandens
överväganden................................. ..... 12

4.1
Allmänt.............................................................. 12

4.2
Lagreglering...................................................... 13

4.2.1
Förlängt
barnbidrag............................... ..... 13

4.2.2
Allmänt
barnbidrag för barn i specialskolan , , , , 14

4.2.3
Allmänt
barnbidrag för barn som åtnjuter omsorger enligt omsorgslagstiftningen och bor
i annat

hem än det egna.................................... ..... 15

4.2.4
Förlängt
barnbidrag för elever i särskolan och specialskolan 15

4.2.5
Bemyndigandet
för regeringen all träffa överenskommelser med andra länder om barnbidrag , , , 16

5
Kostnadskonsekvenser.............................................. 17

6
Upprättade
lagförslag................................................ 18

7
Specialmotivering....................................................... ..... 18

7.1
Förslaget till
lag om förlängt barnbidrag........... 18

7.2
Förslaget till
lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag 22

7.3
Övriga
lagförslag............................................... 23

8
Hemställan................................................................. ..... 23

9
Beslul......................................................................... ..... 23

Prop,
1985/86:96

gotab Stockholm 1986 84410

24