Prop. 1985/86:97

Regeringens proposition 1985/86:97

om statsbidrag till lärarlöner i gymnasieskolan

Prop. 1985/86:97

Regeringen
föreslår riksdagen alt anta de förslag som har tagils upp i bifogade utdrag ur
regeringsprolokollet den 6 mars 1986,

På
regeringens vägnar Thage G. Peterson

Lennart
Bodström

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås en övergång till en schabloniserad tilldelning av
lärartimmar och statsbidrag lill lärarlöner i gymnasieskolan. Detta innebär alt
statsbidrag i slor utsträckning ges i förhållande till antalet elever.

Med
en schablonisering skall skolhuvudmännen och de enskilda skolorna få större
frihei alt fördela gymnasieskolans resurser och använda resurserna där de
behövs bäst, Schabloniseringen avses också ge en förenklad lokal och regional
skoladminislralion i och med atl en rad nuvarande specialresurser skall ingå i
schablonlilldelningen. Förändringen bör kunna stimulera till ett effektivare
utnyttjande av tillgängliga utbildningsplatser.

Med
schabloniseringen skall vidare konsekvenser av olika förändringar, som kan
komma alt beslutas, kunna överblickas och följas upp bättre än hittills.

Vissa
garanliregler föreslås för alt säkra tillgång lill likvärdig utbildning i olika
delar av landet, t, ex, i glesbygd,

Schabloniseringen
avser både tilldelningen av lärartimmar och bidragsbeloppen för dessa,
Lärartimmar skall enligt förslagel tilldelas enligt resursschabloner som
fastställs utifrån aktuella timplaner och, i ett ingångsskede, utifrån senast
kända resursultag, I och med att resurstilldelningen beräknas på detta sätt
skall förändringen generelll sett bli koslnadsneulral, under förutsättning av i
övrigi oförändrade förhållanden. För lärarlim-marna på olika studievägar skall
särskilda timbelopp fastställas. Därvid skall hänsyn kunna tas till olikheter
mellan skolhuvudman, beroende på lärarnas lönenivå,

1 Riksdagen 1985186. I saml. Nr 97

En
strävan skall vara att minimera de förändringar för enskilda skolhu- Prop,
1985/86:97 vudmän som är oundvikliga vid varje schablonisering. En viss
garantiresurs skall enligt förslagel övergångsvis beräknas för användning i
sådana fall där schabloniseringen leder till en kraftigt minskad
slatsbidragstäck-ning för en skolhuvudman.

De
nya reglerna föreslås gälla fr, o, m,den 1 juli 1987, Gymnasieskolan får då vid
samma tidpunkt för sina lärarresurser en motsvarighet lill det flexibla system
för skolledarresurserna som redan tidigare har beslutats.

Utbildningsdepartementet Prop, 1985/86:97

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 mars 1986 Närvarande: statsrådet
Peterson, ordförande, och statsråden Bodslröm, R, Carlsson, Hellström, Wickbom,
Johansson

Föredragande:
statsrådet Bodström

Proposition om statsbidrag till lärarlöner i
gymnasieskolan

1 Inledning

En
mycket stor del av statens bidrag till kommunernas och landstingskommunernas
gymnasieskolor avser lärarlönekostnader.

Bl,
a, limplanerna för olika studievägar och bestämmelser om delningstal för klass
och grupp besiämmer timunderlaget för lärartjånsigöring och därmed storleken av
statsbidraget lill undervisningen. Viss del av limunderlaget kan numera
användas friare än tidigare. Särskilda resurslilldel-ningssystem gäller för
årskurs 4 av fyraårig leknisk linje och för undervisning enligt s, k,
samordnade limplaner,

Stalsbidragsbeslämmelserna
innebär i dag i princip all bidrag lämnas med belopp som motsvarar den av
kommunerna utbetalda lönen. Enligt särskilda föreskrifter skall bidragen
minskas med för närvarande två eller, för landslingskommunala vårdutbildningar,
20 procent. Regeringen har i årets budgetproposition (prop, 1985/86: 100 bil,
10 s, 144) föreslagit en minskning av statsbidraget med ytterligare tre
procentenheter.

En
närmare redovisning av nuvarande regelsystem med förklaring av termer och
linjeförkorlningar m, m, bör fogas lill protokollet i detta ärende som bilaga
I.

Statskontoret
fick ijuni 1982 i uppdrag all bl, a, kartlägga förutsättningarna för ell
schabloniserat statsbidrag. Resultatet redovisades i rapporten (1983:45)
Schabloniserat statsbidrag för gymnasieskolan och komvux. Där förordades för
gymnasieskolans del bl, a, två modeller för en annoriunda resurstilldelning. En
redovisning av rapporten i främst dessa delar bör fogas lill protokollet i
ärendet som bilaga 2. Rapporten har remissbehandlats.

Min
företrädare anmälde i budgetpropositionen 1985 (prop, 1984/85: 100 bil, 10 s,
184) sin avsikt all återkomma till regeringen med förslag atl föreläggas
riksdagen om vissa förändringar av statsbidragssystemet för gymnasieskolan. För
atl ge ytterligare underlag för sådana förslag tillkallades en arbetsgmpp
(ordförande statssekreteraren Eriand Ringborg),

Arbetsgruppen
har avlämnat promemorian (Ds U 1985:4) Ett schabloniserat system för
statsbidrag lill lärarlöner i gymnasieskolan. Promemorian

har remissbehandlats. Till protokollet i detla ärende bör
fogas en samman- Prop, 1985/86:97 fattning av promemorian som bilaga 3 saml
en förteckning över remissinstanserna och en sammanställning av deras
yttranden som bilaga 4.

Jag har i årets budgetproposition (prop, 1985/86: 100 bil,
10 s, 144) anmält min avsikt alt återkomma lill regeringen med förslag alt
föreläggas riksdagen under innevarande riksmöte om ett nytt syslem för
tilldelning av lärarresurser i gymnasieskolan.

Jag ämnar nu göra detta på grundval av bl, a, den nämnda
promemorian och redan fungerande alternativa syslem för resurstilldelning, Mina
förslag överensstämmer i stort med dem som lades fram i promemorian, varför
resumén av dess innehåll (bilaga 3) också kan tjäna som en översiktlig
sammanfattning av förslagen. Till protokollet i ärendet bör fogas dels som
bilaga 5 en redovisning av grundläggande beräkningsunderlag för de resursschabloner,
som mina förslag bygger på, dels som bdaga 6 mera detaljerade beräkningar,
exempel och jämförelser av resursutfall i dagens syslem och i del föreslagna.

Med kommuner avser jag i del följande även
landstingskommuner, om inte annal framgår.

2 Allmänna överväganden

2.1 Utgångspunkter för ett förändrat bidragssystem

Statens bidrag till driften av gymnasieskolan föreslås
budgetåret 1986/87 uppgå lill drygt 4,3 miljarder kronor. Härtill skall läggas
de bidrag på inemot en kvarts miljard kronor som lämnas för uppföljande
ålgärder för ungdomar under 18 år, som av olika anledningar inte går i
gymnasieskolan,

Målel är alt alla skall kunna erbjudas en plals i
gymnasieskolan före 20 års ålder. Del är då självklart av vikt att de medel som
kan ställas till förfogande för utbildning m, m, för de aktuella
ungdomsgrupperna kan användas så rationellt som möjligt. Som jag redovisat i
årets budgetproposition (prop, 1985/86: 100 bil, 10 s, 20) förbereds inom
regeringskansliet bl, a, förslag om en samordning mellan systemen med kommunall
uppföljningsansvar och ungdomslag. Det berör även förhållandet lill resurserna
för gymnasieskolan, I avvaktan på sådana förslag är del angelägel alt la upp
vissa förändringar av systemet för statsbidrag lill gymnasieskolan, vilket här
har en icke oväsentlig roll. Vissa förändringar i delta system kan bidra till
atl syftena med bidragsgivningen får fulll genomslag.

Jag vill redan från början klargöra alt grundvalarna för
det nuvarande statsbidragssystemet inte rubbas genom de förändringar som jag nu
föreslår. Det innebär bl, a, all limunderiaget för lärarljänslgöring
fortfarande skall ligga lill grund för statsbidrag.

Del är emellertid angelägel all åstadkomma en viss
schablonisering av resurstilldelningen, som ger antalet elever och förändringar
i detla anlal en större betydelse än i dag. En schablonisering bör också öka
den enskilda kommunens frihei att fördela liUgängliga resurser och samtidigt
stimulera den till alt utnyttja resurserna effektivt. Samtidigt måste
självklart de pedagogiska och sludieorganisaloriska konsekvenserna av olika
mera

schablonmässiga
regler noga uppmärksammas; liksom kravel på atl sysle- Prop, 1985/86:97 met
skall vara administrativt lätthanterligt.

Det
är vidare angelägel all åstadkomma ett statsbidragssystem där olika
förändringar kan överblickas och följas upp bättre av statsmakterna än i dag.

Kostnadsfördelningen
mellan stal och kommun skall i princip inte påverkas av de förändringar som
föreslås.

Del
finns i dag en allmän strävan mol decentralisering och ökat lokall ansvar når
det gäller resursanvändningen. Samtidigt måsle vissa krav tillgodoses i fråga
om en i görligaste män likvärdig utbildning i olika delar av landet. De mindre
gymnasieorlernas silualion behöver uppmärksammas särskilt.

När
det gäller avvägningen mellan lokal frihei och central styrning är det viktigt
atl särskilja två faktorer, nämligen den kvantitativa, som gäller tilldelningen
av resurser, och den kvalitativa, som gäller användningen av dessa, I fråga om
tilldelningen är del nödvändigt all ha vissa centrala styrinstrument för
reglering av utgående statsbidrag, 1 fråga om användningen regleras
verksamheten i dag inte endast av statsbidragsreglerna, utan också av
läroplanen för gymnasieskolan, föreskrifter i skolförordningen (1971:235) och
en del andra bestämmelser, Resurslilldelningssystemel ulgör således bara en del
av del samlade styrsystemet. Hänsyn måsle las också till de övriga bestämmelser
som reglerar skolans verksamhet.

Frågor
om styrning av skolan har även behandlats av statsrådet Göransson i årets
budgetproposition (prop, 1985/86: 100 bil, 10 s, 47 ff). Jag har inför de
förslag som jag här presenterar hafl som en utgångspunkt all inte föregripa den
fortsatta beredningen av styrfrågorna. De tekniska förändringar av de statliga
lönebidragen som jag nu föreslår berör endasl i mindre grad principerna för
styrning av gymnasieskolan. De ger dock förutsättningar för en minskning av
detaljregleringen av undervisningens organisation från statens sida.

Vid
konstruktion av ell schabloniserat statsbidrag mäste hänsyn även las lill etl
anlal faktorer såsom skoltyp, limplaner och skolslorlek, Ell nytt system får
således inte innebära påtagliga försämringar för vissa skolkale-gorier och
betydande förbättringar för andra. Det är inte heller rimligl alt vid i övrigt
ungefär lika förutsättningar en kommun skall kunna dra ekonomiska fördelar i
förhållande lill en annan av att tidigare ha medgivils en i förhållande lill
elevunderlaget mer generös skolorganisation. En annan faktor som påverkar
resursbehovet per elev såväl i nuvarande som i etl nytt system är graden av
utnyttjande av utbildningsplatserna,

2,2 Tidigare överväganden och beslut

Statsbidragsfrågor
har behandlats av en rad utredningar sedan de aktualiserades i samband med
gymnasieskolans kommunalisering under 1960-lalel,

•
Sålunda föreslog 1960 års gymnasieutredning (SOU 1963:42) ett bidrags

system som byggde på schablonmässigt beräknade lärar- och skolledar-

lönekostnader, 5

• Utredningen om skolan, staten och kommunerna
(SSK-ulredningen) Prop, 1985/86:97

anförde mer än 10 år senare i betänkandet (SOU 1976: 10) Skolans

ekonomi att det "kanske mest intressanta
allernalivel" vore alt hänföra linjer och kurser till olika grupper och
för dessa grupper fastställa ett gemensamt bidrag. Ett nytt statsbidrag för
gymnasieskolan finge dock enligt SSK-ulredningen inte otillböriigi beskära elevernas
möjligheter att välja studieväg i gymnasieskolan, SSK-ulredningen underströk
all möjligheterna till en övergång till etl statsbidragssystem med den
allmänna utformning som skisserats var helt beroende av om kommunerna gavs ett
mer reellt driftansvar för skolväsendel.

Jag skall strax återkomma lill såväl principen om
likvärdiga valmöjligheter för eleverna som frågan om ell ökat kommunalt
inflytande över undervisningens organisalion,

•
När det gäller
frågor om decentralisering framhöll skoladminislraliva kommiiién (SAK) i sill
betänkande (SOU 1980:5) Förenklad skoladminislralion bl, a, alt en viktig
förutsättning för decentralisering av ansvar och befogenheter till kommunerna
är hur det statliga slödel lill verksamheten utformas, Stalsbidragsbeslämmelserna
borde utformas så all de underlättade kommunernas strävan all med beaktande av
lokala förutsättningar och behov vidareutveckla verksamhelen mol de
övergripande mål som uppställs centralt, SAK uttalade bl, a, all det nuvarande
statsbidragssystemet var en av anledningarna till alt den statliga regleringen
av gymnasieskolan hade blivit så omfattande och detaljerad. Kommittén ansåg
därför en översyn av gymnasieskolans statsbidragssystem angelägen. En sådan
översyn borde syfta till att öka del lokala ansvaret för gymnasieskolans
organisation och resursdisposition,

•
I inledningen
nämnde jag siatskonloreis uppdrag all bl, a, kartlägga förutsättningarna för
etl schablonmässigt statsbidrag lill gymnasieskolan. Vissa av de principer som
lades fram i statskontorets rapport har utvecklats vidare av den likaledes i
inledningen nämnda departementala arbetsgruppen, vars promemoria ingår i
underlaget för mina förslag.

Vissa beslut under senare år kan ses som steg på vägen mol
ell förändrat system,

• Läsåret 1982/83 infördes ell system med friare
resursanvändning för att

mjuka upp del tidigare bundna resurssystemel och medge en större lokal

frihet i resursanvändningen. Del var också tänkt att möjliggöra en viss

flexibilitet för all möta de nya villkoren i form av vissa besparingsåt

gärder. Det är t, ex, möjligt att avslå från alt dela en grupp som når upp

lill delningslalel för att i stället använda de därigenom insparade tim

marna lill bl, a, stödundervisning. Resurslimmar kallas de limmar som

får användas friare och som tillsammans bildar den s, k, förslärkningsre-

sursen. Föreskrifter om den friare resursanvändningen finns i förord

ningen (1982:39) om resurstimmar i gymnasieskolan.

Till grund för tilldelningen av statsbidrag lill den
lärariedda undervis

ningen låg fram t, o, m, läsåret 1981/82 antalet elever, undervisningsgrup

per och veckotimmar, som redovisades i den s, k, hösirapporten. Den i

höslrapporlen upptagna organisationen tillämpades under läsåret, och man

kunde där exakt avläsa hur undervisningen var organiserad, 6

1
systemet med friare resursanvändning har bindningen mellan medgiven Prop,
1985/86: 97 organisation och resursanvändning börjat lösas upp. Tyvärr har
enligt skolöverstyrelsens (SÖ) utvärderingar denna utveckling ännu inte fullt
ul gagnat vad slalsmaklerna upprepade gånger uttalat vara del viktigaste målet
för den friare resursanvändningen - ett ökat stöd till de elever som har störst
behov av sådanl i sitt skolarbete. Min företrädare berörde senast detla problem
i budgetpropositionen för budgetåret 1985/86 (prop, 1984/85:100 bil, 10 s,
182), där hon redogjorde för SÖ: s rapport i frågan,

•
I anslutning lill den friare
resursanvändningen är del också viktigt atl uppmärksamma all det på vissa
studievägar redan införts ett system med i princip elevanlalsrelalerad
resurstilldelning, Detla gäller årskurs 4 av T-linjen saml alla de tre- och
fyraåriga linjerna jämte So-linjen vid de sju glesbygdsskolor som tillämpar s,
k, samordnade limplaner (f. d. SSG-B), Resursen utgår i båda dessa fall enligt
formler som ger en viss grundtilldelning av veckotimmar för studievägen
och/eller årskursen saml ett tillägg per elev. Enligt de utvärderingar som
gjorts fungerar dessa system väl, Schabloniseringen anses av skolor och
skolhuvudman ge en god rörelsefrihet och upplevs inte som något komplicerat
syslem. Jag anser det därför naturligt all ulgå också från dessa redan
fungerande system vid överväganden om förändringar av del generella systemet,

•
Läsåret 1984/85 infördes ell
syslem med limialsreduktioner iniervallsvis i ämnen med delningslalel 30, dvs,
där klassen kan omfatta 30 elever. Successivt ökande timreduklioner lillämpas,
när elevantalet i undervisningsgrupperna går under 24, 18 resp, 12, Detta
innebär en utvidgning av det sedan hösten 1982 tillämpade systemet med
limreduktioner för grupper med mindre än 12 elever, I och med denna utvidgning
har systemet blivit mer omfattande och berör fler. Administrationen blir mer
komplicerad, samtidigt som principen om en elevanlalsrelalerad resurstilldelning
uppfylls endasl delvis,

•
Tidigare låg normalt
elevantalet den 15 september (den s, k, avstäm-ningstidpunklen) till grund för
beräkning av limunderlaget och därmed av statsbidraget för hela läsåret. En
avstämningslidpunkl mitt i läsåret är mer rättvisande. Undersökningar har
nämligen visat på såväl elevantalsökningar - lill följd av inflyttning - som
framför allt elevantalsminskningar genom utflyttning och, vanligast,
studieavbrott, Efler riksdagsbeslut med anledning av förslag i
budgetpropositionen 1985 (prop, 1984/85:100 bil, 10 s, 183 f) gäller sedan den
I juli 1985 ett syslem med avstämning mitt i läsåret för statsbidragsgrundande
limunderiag, Före-skriflerfinns i förordningen (1985:586) om gymnasieskolans
limunderiag för undervisning och statsbidrag.

3 En schabloniserad
resurstilldelning

Prop,
1985/86:97

Mitt
förslag: Resurstilldelningen i gymnasieskolan schabloniseras. Schabloner med
olika koefficienter skall tillämpas, beroende på bl, a, studieväg och
limplanesystem, Skolhuvudmännen tilldelas limmar i form av grund- och
tilläggsresurser, 1 lilläggsresurserna ingår timmar för stödåtgärder.

En
grundresurs beräknas normalt per årskurs av linje, linjegrupp eller specialkurs
hos skolhuvudmännen. Grundresursen kompletteras normall med en
elevanlalsrelalerad lilläggsresurs, som varierar med studieväg och årskurs.

Arbetsgruppens
förslag: Överensstämmer med milt förslag utom i ett avseende. Arbetsgruppen
föreslår en särskild stödresurs som beräknas per elev med endera av två
koefficienter, beroende på studievägens arl.

Remissinstanserna:
Själva principen om en schablonisering tillstyrks av de flesta
remissinstanserna, främst riksrevisionsverket, slaiskontorel, SÖ och
länsskolnämndema, Etl par länsskolnämnder skulle gärna se en än längre driven
schablonisering. Av remisskommunerna tillstyrker etl flertal, i en del fall
med vissa förbehåll beträffande resurstilldelningen. Farhågor för ett sämre
resursutfall och sämre överblick är ell par av orsakerna till all vissa
kommuner avstyrker en schablonisering. Svenska kommunförbundel anser alt
nuvarande syslem fungerar förhållandevis väl och förordar all detla behålls i
avvaktan på att utformningen av den framlida gymnasieskolan klarläggs,
Landslingsförbundet tillstyrker pä villkor alt också andra regelsystem
förenklas. Olika former av avreglering önskas åven av länsskolnämnder och
kommuner. Personalorganisationerna avvisar en schablonisering.

Flera
remissinstanser har ägnat särskild uppmärksamhet ål hanteringen av resursen för
stöd- och samordnad specialundervisning, Sveriges Lärarförbund och Svenska
Facklärarförbundel samt ett par länsskolnämnder förordar en separat,
"öronmärkl" resurs. En integrering av stödresursen i
tilläggsresurserna förordas däremol av bl, a, SÖ och Svenska kommunförbundel.

Skälen
för mitt förslag: Statens bidrag lill lärariönekostnaderna i gymnasieskolan är
beroende av tre huvudfaktorer, nämligen undervisningsvolymen,
undervisningsskyldigheten och lönenivån. Till de två senare skall jag återkomma
(avsnitt 8),

Undervisningsvolymen
bestäms av reglerna för limlilldelning. Man brukar i sammanhanget tala om
resurstilldelning,

1
nuvarande system för beräkning av resurstilldelningen lill gymnasieskolan
redovisar skolorna åriigen för varje årskurs, studieväg och ämne antalet
elever, undervisningsgrupper och lärartimmar enligt gällande limplaner. För
denna rapportering finns ett 30-tal olika blanketter. Dessa detaljerade
uppgifter avspeglade tidigare exakt hur undervisningen organiserades vid resp,
skolenhet.

Som
jag tidigare nämnt (avsnitt 2,2), har schabloniserade resurslilldel-

ningssyslem
införts för årskurs 4 av T-linjen och i skolor med samordnade Prop, 1985/86:97
limplaner. Vidare innebär det läsåret 1982/83 införda systemet med friare
resursanvändning ell försia steg mol en ökad, lokall beslutad behovsstyrd
användning av gymnasieskolans resurser. Med den friare resursanvändningen
minskades kopplingen mellan resurstilldelning och resursnnvöii/-ning.

Mellan
undervisningens organisalion och statsbidragsrekvisitionerna finns i nuvarande
resurslilldelningssysteni inte samma direkta samband som tidigare. Det
förutsätts all undervisningen bedrivs inom den fastställda ramen, och
statsbidrag utgår med belopp som i princip motsvarar de verkliga
lönekostnaderna. Kommunen svarar själv för alt rått belopp rekvireras, Slalen
utbetalar de rekvirerade bidragen ulan föregående kontroll. Revisionen åvilar
kommunen med vissa möjligheter till granskning av revisionskonloret vid SÖ,

När
nu resurstilldelningen i och med den friare resursanvändningen inte längre helt
överensstämmer med den verkliga användningen, finns det enligt min mening
anledning atl överväga en modell som i administrativt hänseende inte är så
betungande för huvudmännen och skolorna och som framför allt ger bättre
förutsättningar för korrekt budgetering och uppföljning från slalens sida. Den
bör också kunna skapa förutsättningar för atl minska den statliga regleringen
och därmed öka det lokala inflytandet över undervisningens organisalion och
främja en behovsorienterad resursanvändning.

En
schablonisering ger också ett mol elevanlalsförändringar smidigare syslem, som
i fråga om lärarresurser blir en motsvarighet lill det redan av riksdagen
beslutade flexibla systemet för skolledarresurser (prop, 1984/85:100 bU, 10 s,
179 ff, UbU 18, rskr 272), Exempelvis blir med en schabloniserad, delvis
elevanlalsrelalerad resursberäkning minskningar eller ökningar av timtalen
mindre markanta för hela undervisningsgrupper vid bortfall resp, tillkomst av
några enstaka elever.

Del
finns således flera skäl att sträva mol ett i förhållande lill organisationen
av undervisningen schabloniserat statsbidragssystem.

Vilka
organisatoriska faktorer som påverkar resursbehovet beskrivs i bilaga 1,
avsnitt 2,

I
ell schabloniserat resurssystem kan man som beräkningsenheter tänka sig
lärartimmar per kommun eUer skolenhet, per studieväg, årskurs eller klass saml
per elevgrupp eller t, o, m, per elev,

I
ell resurssystem, som skall stimulera till ett effektivare utnyttjande av
tillgängliga resurser, blir främst antalet lärartimmar per elevgrupp eller elev
relevant. Resurstilldelning som ökas eller minskas trappslegsvis med vissa
bestämda elevantal förekommer bl, a, i samband med nuvarande beräkningar av
timreduklioner, gruppdelningar och förslärkningsresurser. De medför emellertid
etl mera komplicerat beräkningssystem och bör därför så långt möjligt undvikas.

Jag
förordar mot denna bakgrund ett system som I princip men inie fullt

ul bygger på antalet elever. Ell syslem där antalet lärartimmar är direkt

proportionellt mot antalet elever gynnar nämligen generellt stora skolenhe

ter och kommuner, samtidigt som del kan skapa svårigheter för de mindre, 9

Med mindre kommuner avser jag här kommuner med etl
elevunderiag på Prop, 1985/86:97 högsl ca 500 16-åringar, Därför bör en
viss grundresurs, som inte relateras nu elevantalet, alllid ulgå. Grundresursen
kan behöva variera, beroende på vilka utbildningar det gäller. Jag återkommer
till detla i det följande.

Del bör vidare finnas en elevanlalsrelalerad
lilläggsresurs. Eftersom olika utbildningar drar olika kostnader, är
lilläggsresursen och den koefficient som väljs för denna beroende av studieväg
och årskurs. Ett system där varje studieväg och årskurs har en egen koefficient
skulle bli alltför omständligt, I beredningen har bl, a, prövats gemensamma
koefficienter dels för alla årskurser inom en studieväg, dels för flera
studievägar inom en årskurs. Olika kombinationer måsle här få bli aktuella,
beroende på skiftande förutsättningar. Skillnad kan t, ex, behöva göras mellan
gemensamma teoretiska ämnen och s, k, linjespecifika ämnen på vissa tvååriga
linjer. En strävan har varit atl så långt möjligt begränsa antalet
koefficenier.

Mycket kort sammanfattat betyder relaleringen lill
elevantal alt statsbidrag i fortsättningen skall ges för del verkliga antalet
elever, Detla skall gälla sådana ämnen, där elevantalet i dag kan variera från
30 ned lill 8, Resurstilldelningen är redan nu tänkt alt fungera så, men mina
förslag innebär en schablonisering i syfle atl göra systemet mer följsamt och
lätlhanteriigl.

Principerna för grund- och tilläggsresurser behandlar jag
utförligare i del följande (avsnitt 6),

Med regeringens ambition atl erbjuda alla under 20 år en
plats i gymnasieskolan är det nu än viktigare än l'digare all uppmärksamma
elever med behov av särskilt stöd. Till läsåret 1985/86 ökades resurserna för
stödundervisning och samordnad specialundervisning från 0,65 veckotimmar per
klass till 0,80 veckotimmar (prop, 1984/85:100 bil, 10 s, 183, UbU 18, rskr
272),

Inför läsåret 1986/87 har regeringen i årets
budgetproposition föreslagit inrättande av ett separat anslag för särskilda
åtgärder i gymnasieskolan, vilket tillförsäkrar denna skolforms elever ökade
sådana resurser jämfört med tidigare (prop, 1985/86: 100 bU, 10 s, 151 f).

Med det system för schabloniserad resurstilldelning som
jag nu föreslår ökar möjligheterna atl lokalt anpassa undervisningens
organisation och resursanvändningen lill hjälp för just de svagaste eleverna.
Med hänsyn härtill och till skolhuvudmännens skyldighet all stödja elever med
svårigheter anser jag del inte nödvändigl att längre avskilja en särskild
stödresurs. Hittills utgående resurser för stöd- och samordnad specialundervisning
bör alltså i det nya systemet ingå i lilläggsresurserna. Detta är också i linje
med vad både SÖ och Svenska kommunförbundet förordat.

Jag vill understryka viklen av all kommunerna
uppmärksammar motivet

för milt förslag all inte längre särskilja en stödresurs, nämligen all kommu

nerna därigenom skall få ökade möjligheter alt fördela resurser lill hjälp för

elever med svårigheter, I mitt förslag ligger ett förtroende för kommunerna

alt med den ökade friheten tillgodose sådana elevers behov. Skulle erfa

renheterna av denna ordning bli negativa, är jag för min del beredd all på

nytt ta upp frågan om specialdeslinering av resurser för elever med svårig

heter, 10

Ett
schabloniserat resurssyslem kan - och måsle få - innebära all en skolenhet
eller kommun etl visst år får en något större resurstilldelning än man skulle
haft med nuvarande regler, medan en annan får en någol mindre. Ju fler
beräkningsformler som används, desto mindre bör avvikelserna bli från det
enligt nuvarande syslem tilldelade limantalet. Samtidigt kan
resursberäkningssystemel bli orimligt komplicerat i förhållande lill de
utjämningar som kan uppnås. Jag har sett det som en viktig avvägning all
konstruera ell schabloniserat resurssyslem så, all avvikelserna i limtal enligt
nuvarande resp, föreslagna regler inte blir alltför stora, samtidigt som själva
resurssystemel inte blir för invecklat.

Hänsyn
har också måst las till principen om en likvärdig utbildning. Detta behöver
emellertid inte ovillkoriigen i varje enskilt fall innebära oförändrad
resurstillgång jämfört med den nuvarande. Skolenheter och kommuner av ungefär
samma storlek och slmklur kan redan i dag uppvisa högsl varierande resursultag.
En medelvärdesberäkning av resurstilldelningen kan då i praktiken leda till en
mer likvärdig utbildning.

För
årskurs 4 av T-linjen och skolor med samordnade timplaner bör i princip inga
förändringar göras i deras redan schabloniserade resurslilldel-ningssystem.

Prop.
1985/86:97

4 En samlad kommunresurs

Mitt förslag:
Grund- och tilläggsresurserna beräknas för hela kommunen och ges som en samlad
resurs lill skolhuvudmännen.

Arbetsgruppens
förslag: Överensstämmelser i princip med milt förslag.

Remissinstanserna:
En samlad tilldelning som ger skolstyrelsen större frihei all fördela
tillgängliga resurser uppfattas av etl flertal, däribland främst enskilda
kommuner och Svenska kommunförbundel. som positivt och i linje med del ökade
politiska ansvaret för skolan på kommunal nivå.

Några
remissinstanser uttalar farhågor för att gymnasieskolans komplexa uppbyggnad
gör del svårt för politikerna all få tillräcklig insikt i frågorna och för att
en ökad frihei därmed blir en ökad frihei för den enskilda skolan. Ökat arbete
och ansvar för skolkanslier fömlses av flera instanser, SÖ, en lånsskolnämnd.
Svenska Facklärarförbundet och Sveriges Lärarförbund betonar vikten av att
budgetåret 1986/87 kan utnyttjas för systematiska utbildningsinsatser på olika
nivåer beträffande de nya resursprinciperna.

Skälen
för mitt förslag: Enligt nuvarande syslem tilldelas resurser per skolenhet.
Endast resursen för frivillig undervisning beräknas på elevantalet i kommunen.
Dessutom disponerar skolstyrelsen de resurser som fram-räknas inom varje
skolenhet för sludielekniska övningar, limmar lill förfogande (tlf) samt stöd-
och samordnad specialundervisning. Skolstyrelsen förutsätts här göra
erforderliga omfördelningar mellan skolenheterna.

Som
jag nyss framhållit bör alltid vissa grundresurser ulgå för all inte
gymnasieskolorna i små kommuner skall missgynnas av ett elevantalsrela-

terat resurstilldelningssystem. Dessa grundresurser bör
relateras lill studievägar och/eller årskurser, beroende på del i varje
särskilt fall aktuella beräkningssättet.

Grundresurserna kan i och för sig beräknas antingen per
skolenhet eller per kommun. Del har vid beräkningar visat sig alt stora
kommuner med flera skolenheter vid tilldelning per skolenhet skulle få ett
betydligt förmånligare resursulfall, jämfört med del nuvarande systemet. Detta
innebär atl skolenhelsrelaierade grundresurser ytterligare skulle förslärka
skillnaden gentemot de mindre kommunerna. Grundresurserna bör därför enligt
min mening beräknas för hela kommunen.

Genom ell system med en kommunresurs, som hell skall
fördelas av skolstyrelsen, bör också skolstyrelsens engagemang för
gymnasieskolan och dess resursfrågor öka, någol som jag anser angeläget. En ökad
kommunal frihet all hanlera gymnasieskolans resurser ligger också i linje med
den strävan lill decentralisering på området som jag tidigare beskrivit
(avsnitt 2,2),

Jag har med tillfredsställelse erfarit atl diskussioner
pågår mellan SÖ och företrädare för skolhuvudmännen om hur information och
utbildning kan läggas upp härvidlag.

Prop, 1985/86:97

5 Bas- och förstärkningsändamål

Mitt förslag: Den samlade resurs som skolhuvudmännen får
skall läcka både basändamål (elevernas limmar i ämnena enligt limplanerna) och
förstårkningsändamål (delning av klass, stödundervisning m, m,).

Timplanernas timtal för olika ämnen skall fortfarande ulgå
från atl eleverna undervisas i fulltaliga grupper. För vissa fall med mindre
elevantal skall möjlighet finnas lill limredukiion (färre timmar för
basändamål),

Skolhuvudmännen
besiämmer hur den samlade resursens limmar skall användas.

Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med mitt förslag,
med undanlag för hanteringen av den tidigare (avsnitt 3) nämnda stödresursen.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna är positiva
till förslagen. Lärarnas Riksförbund vänder sig dock mol möjligheten till
timreduktion vid mindre gmpper.

Skälen för mitt förslag: Nuvarande system

Med
basändamål avser jag här täckandel av de limmar som undervisningen i de olika
ämnena enligt timplanen skall omfatta för eleverna. Timmar för basändamål är
specialdeslinerade och får inte användas lill andra ändamål än undervisning
enligt timplan. Timtalen kan dock f, n, enligt de förut nämnda bestämmelserna
om timreduklioner minskas i förhållande lill elevantalet.

Timmar
för jörslärkningsändamål kan indelas i två kategorier, nämligen Prop,
1985/86: 97 ämnesanknutna limmar för delning av klass enligt timplanerna och
allmänna limmar (jfr bil, I avsnitt 4), Som förstärkning kan också användas de
insparade lärartimmar som uppkommer, om korttidsvikarier inte anlitas.

När
det gäller användningen av dessa olika slag av timmar för förstårkningsändamål
skall del lokala behovet av resurser för olika ålgärder vara styrande, inte de
regler som i sig ligger till grund för beräkningen av limresurserna, Efler
lokal bedömning kan dessa limmar också användas för alt möjliggöra fortsall
undervisning i grupper med elevantal som understiger det lägsta föreskrivna
(vanligen åtta), ersätta timreduklioner och medge delningar av klasser och
grupper på andra sätt än vad som anges i timplanen. De får alltså användas
fritt som förslärkningsresurs. Ingen verksamhet som är föreskriven i läroplanen
får dock försummas.

Som
framgår finns del i dag ell omfattande och relativt komplicerat regelsystem för
tilldelning av limmar för förstärkningsändamål. Reglerna har i viss
utsträckning också blivit styrande för resursanvändningen. Således har
elevanlalsgränser för delning i slor utsträckning blivit avgörande, oavsett om
klassen omfattar t, ex, 17, 21 eller 30 elever. Utvärderingar har - som jag
tidigare påpekat - visat atl elever med svårigheter hittills inte alltid fåll
den ökade andel av resurserna som avsetls.

Givelvis
besiämmer också lokaler och utrustning ofta gränserna för delningen. Vidare har
Lex, timtalen för delning i laborationer och konstruktionsövningar ofta blivit
normgivande för omfattningen av denna verksamhei. Del bör emellertid observeras
atl del för grupper med mindre än 17 elever inte finns fastställda timtal för
t, ex, laborationer. Här lämnas enbart allmänna råd för varje ämne i
läroplanen.

Del
föreslagna systemet

Med
vissa givna undanlag (avsnitt 6,5,3) ser jag ingen anledning all i en
schabloniserad resurstilldelning särskilja timmar för basändamål från limmar
för förstärkningsändamål. Timmarna bör således kunna samordnas inom en och
samma schablon för berörd årskurs och/eller studieväg. Vid beslut om användning
av den samlade resursen skall självfallel undervisning och verksamhei enligt
limplanen först tillgodoses,

I
princip innebär detta atl timvolymen för förstärkningsändamål bör bestå av de
timresurser som återstår, sedan behovet av basresurser enligt gällande
limplaner har tillgodoselts. De detaljerade föreskrifterna om elevantal och
timtal i noter och allmänna bestämmelser lill timplanerna har med den friare
resursanvändningen numera endasl betydelse för resursberäkningen. De bör
därför i slor utsträckning kunna slopas i ell schabloniserat resurssyslem.
Därmed lämnas större utrymme än nu all lokall avgöra hur tillgängliga resurser
för delning av klass skall användas med hänsyn till elevantal, ämnets art,
undervisningens uppläggning, elevernas behov och förutsättningar saml lokaler
och utrustning.

Hittillsvarande
erfarenheter har gett vid handen all reglerna för beräk

ning av resurser åtminstone inledningsvis i praktiken blivit avgörande för 13

resursanvändningen. När jag nu föreslår atl många
delaljregler slopas, är det min bestämda avsikt alt resursanvändningen
verkligen skall avgöras utifrån de lokala behoven och inte utifrån de tidigare
gällande delaljreg-lerna. Jag vill erinra om vad jag nyss anförde om resurser
för elever med svårigheter och även om de riktlinjer för den friare resursanvändningen
som skolstyrelserna numera skall fastställa.

Om lärartimmar frigörs genom att
"kortlidsvikarier" inte anlitas, bör de frigjorda timmarna liksom
hittills efter beslul av rektor få användas för förslärkningsändamål.

Timplanernas veckotimlal för eleverna skall enligt
nuvarande regler i vissa fall minskas beroende på elevantalet, I del nya
resurslilldelningssystemel bör timreduklioner i förhållande lill elevantal
arbetas in i formlerna. Detta innebär emellertid inte att man helt kan undvara
vissa regler om timreduktion. Timplanerna avses ju även i fortsättningen
reglera hur många veckolimmar eleverna skall ha i de olika ämnena (således vad
jag nyss kallade basändamål). Om ett i timplanen angivet timtal bygger på
förutsättningen all 30 elever skall kunna undervisas tillsammans, men antalet
elever i en grupp faktiskt är avsevärt mindre, skall timplanens timtal inte
behöva gälla. Det bör i stället finnas en allmän regel om all de aktuella
timtalen i limplanen skall kunna reduceras i viss högsta omfattning. Reduktionsmöjligheterna
bör i princip motsvara vad som gäller i dag. I vilken utsträckning
reduklionsmöjlighelerna utnyttjas får bero på en lokal bedömning av hur stor
del av den totala resursen som man vill föra lill förslärkningsresursen. Denna
bedömning måsle ulgå från gruppens behov, undervisningens uppläggning m, m.
Självfallet bör man vara mer återhållsam med reduktioner, om eleverna är
relativt många, Detla gäller i synnerhet färdighelsämnen som språk. Om
reduktion inte görs, blir del i realiteten fråga om all använda limmar avsedda
för förstärkningsändamål. Så kan ske redan med nuvarande system.

Prop, 1985/86:97

Illustration

Principerna för limlilldelning och resursanvändning kan
belysas på följande sätt,

TILLDELNING AV TIMMARNA Den samlade resursen

Grundresurser och tilläggsresurser i form av lärartimmar

ANVÄNDNING
AV TIMMARNA

Timmar för
delning av klass eller grupp,

stöd- och
samordnad specialundervisning,

tlf,
frivillig undervisning m, m.

Förstårkningsändamål

Timmar för
eleverna enligt timplanen

Basändamål

(Skisserna
är översiktliga och ej skalenliga. Uppdelningen av resursslag och ändamål
skiftar mellan studievägarna,)

6
Schabloner för resurstilldelning

Prop,
1985/86:97

s. 15 Kontrollera mot PDF

Vid konstruktionen av schabloner måste hänsyn las lill studievägens
arl (tre-och fyraåriga linjer, tvååriga linjer resp, specialkurser),
timplanetyp (reguljära resp, alternativa limplaner på de tre- och fyraåriga
linjerna), ämneskaraktär (gemensamma resp, linjespecifika ämnen på de tvååriga
linjerna) samt klassloriek (16 resp, 30 elever på tvååriga linjer och specialkurser).

6.1 Tre- och fyraåriga linjer

Mitt förslag: För årskurserna 1—3 av de tre- och fyraåriga
linjerna beräknas - vid såväl reguljära som alternativa timplaner — för varje
årskurs en gemensam grundresurs och en gemensam tilläggsresurs.

Arbetsgruppens förslag: Förutom en gemensam grundresurs
för varje årskurs beräknas en lilläggsresurs för varje linje och årskurs.

Remissinstanserna: SÖ förordar en någol mindre gemensam
grundresurs än vad arbetsgruppen föreslog. Därmed garanteras enligt SÖ de
största kommunerna en någoriunda tillfredsslällande resurstilldelning, SÖ
betonar samtidigt atl del är just de största kommunerna som har de största
möjligheterna till rationalisering av organisationen.

När det gäller tiUäggsresurserna anser SÖ efter sina
resursanalyser alt en schablon (grundresurs -I- lilläggsresurs) räcker för
varje årskurs, vilket ger enklare beräkningar men ändå tillräcklig exakthet.
Även länsskolnämnden i Uppsala län förordar detta.

Skälen för mitt förslag: Som jag redan beskrivit (avsnitt
3) redovisar gymnasieskolorna åriigen för varje årskurs, studieväg och ämne
antalet elever, undervisningsgrupper och lärartimmar. Denna rapportering har
huvudsakligen utförts i form av en preliminär plan (vårrapporl) omkring den 1
maj samt en slutlig plan (höslrapport) omkring den I oktober, Hösirapporten,
som hittills i regel avsett förhållandena den 15 september, har ingetts vart
tredje år till SÖ i form av en fullständig plan. På grund av arbetets administrativa
omfattning har höslrapporlen mellanliggande år endasl utformats som en
avvikelseredovisning i förhållande lill vårrappor-len.

För
de läsår när del förekom fullständig höslrapportering gjorde SÖ en statistisk
bearbetning av hela eller delar av materialet. En sådan, som avser läsåret
1985/86, ulgör underlag för beräkningarna i bilaga 5,

Schabloniseringsgrad

De tre- och fyraåriga studievägarna i gymnasieskolan är
E-, H-, S-, N- och T-linjerna, Här kommer jag endasl alt behandla årskurserna 1
-3, eftersom ju en schabloniserad resurstilldelning redan förekommer i årskurs
4 av T-linjen,

s. 16 Kontrollera mot PDF

Vid konstruktionen av etl schabloniserat
timiilldelningssysiem har jag Prop, 1985/86:97 bl, a, sett det som viktigt
all noga överväga graden av schablonisering.

Det är givet atl ju fler schabloner som används, desto
mindre bör skillnaderna i limtilldelning bli för de enskilda kommunerna i
förhållande lill en limlilldelning enligt nuvarande regler. Själva
resurslilldelningssystemel blir däremot mer detaljrikt. En begränsning av
antalet schabloner ger å andra sidan etl mer lätthanterligt
resurslilldelningssyslem men leder lill större skillnader i jämförelse med
nuvarande regler för de enskilda kommunerna.

Vid analysen av del statistiska underiaget (bilaga 5, avsnitt
3 och 4) har framkommit atl del finns avvikelser såväl mellan årskurserna inom
en studieväg som mellan studievägarna inom en årskurs. Om man kunde förutsätta
över åren fasta proportioner mellan elevantalen i olika årskurser på en
studieväg och mellan elevantalen på olika studievägar inom en årskurs, skulle
en enkel medelvärdesberäkning över årskurser och studievägar gemensamt kunna
användas. Det görs emeUertid ständigt förändringar i gymnasieskolans
organisalion. Det förekommer dels mera övergripande förskjutningar mellan
olika sektorer, dels förändringar i de olika studievägarnas lokala
dimensionering. Oavsett om man väljer studievägs-eller årskursberäknade
resurser, skulle därför ändå vissa kompletteringar och justeringar bli
nödvändiga.

Om schablonerna görs för grova, kan mindre kommuner
drabbas. En timlalsskillnad, som i absoluta mått inte år särskilt stor, kan vid
mindre skolor vara belydande i relativa mått. Delta har för mig varit
vägledande, när del gällt graden av schablonisering i del nya systemet.

Liksom grundresurs bör tilläggsresurs beräknas gemensamt
för vaije årskurs. Avgörande för mitt val alt på denna punkt avvika från
promemorians förslag har varit all ett anlal remissinstanser funnit denna
förenkling av systemet möjlig och i vissa fall t, o, m, föreslagit längre
gående schablonisering,

Ell schabloniserat system bör också vara lätthanterligt
vid timplaneförändringar. Sådana genomförs i regel successivt årskursvis för
en eller flera studievägar.

För en resurstilldelning för varje årskurs talar slutligen
också de överväganden som SÖ redovisat efler ytteriigare analyser (bilaga 6,
avsnitt 2,4 och 3,4),

6.1.1 Reguljära timplaner

De reguljära timplanerna för de tre- och fyraåriga
linjerna lillämpas i 205 av landels skolenheter med gymnasieskola och inom 109
kommuner.

Jag har tidigare (avsnitt 4) föreslagit att timmar skall
tilldelas i form av en samlad kommunresurs.

Det
framgår av de simuleringar som har genomförts (bilaga 6, avsnitt

2, 1) all ett elevanlalsrelalerat
proportionellt resurssyslem (dvs, etl system,

där kommunen tilldelas ett visst anlal veckolimmar per elev) i princip

skulle gynna stora kommuner, samtidigt som det kan skapa svårigheter för

små. De problem som kan uppträda för de små kommunerna kan dock

avhjälpas genom all varje kommun tilldelas en grundresurs i slorieksord- 16

ningen 17
lärarveckolimmar per årskurs.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Förutom
den systematiska skillnad som finns mellan resursbehoven, Prop, 1985/86:97
uttryckta i lärarveckotimmar/elev i små resp, stora kommuner, finns också
tillfälliga variationer mellan kommuner med ungefär lika stora elevantal.
Orsakerna härtill kan vara dels organisatoriska, dels planeringslekniska.

Med
organisatoriska orsaker avser jag t, ex, två delvis samläsande halvklasser från
två olika studievägar i stället för en helklass på en studieväg, I kommuner
med flera skolenheter kan också studievägarnas fördelning på skolenheter vara
en orsak. Planeringstekniska är de följder som elevernas val av grenar,
varianter, alternativämnen och språk m,m, medför. Vid vissa skolenheter kan
man i regel ha väl fyllda grupper, medan vid andra elevantalen ligger strax
ovanför en delningsgräns och därmed leder lill små undervisningsgrupper.
Eftersom kommunernas utbildningsorganisation kontinuerligt omprövas och
förändras, kan sådana förhållanden inte generelll beaktas i en schabloniserad
resurstilldelning.

Beräkningarna
i bilaga 5, avsnitt 3 och 4 är approximativa men belyser ändå enligt min mening
väl principerna för en schabloniserad elevrelalerad resurstilldelning på de
tre- och fyraåriga linjerna. Vissa justeringar i schablonerna som bör göras
med anledning av olika ändringar i timplanerna skall jag i det följande la upp
samlat för flera studievägar (avsnitt 7,1),

6.1.2
Alternativa timplaner (AT-planer)

De
alternativa limplanerna lillämpas vid ell 30-lal skolenheter (AT- skolor) inom
lika många kommuner. De är urspmngligen konstruerade för mindre gymnasieskolor
med 3-4 intagningsklasser i årskurs 1 av de tre- och fyraåriga studievägarna,
I dag är gränsen inte lika skarp som tidigare i fråga om skolslorlek och
reguljära resp, alternativa timplaner.

Den
största skUlnaden mellan de alternativa timplanerna och de reguljära är
samläsningen i årskurs I mellan E-, H- och S-linjerna resp, N- och T-linjerna,

En
uppskattning av del genomsnittliga resursbehovet har gjorts med hjälp av
simulerade modeller enligt samma principer som för de reguljära limplanerna
(bilaga 5, avsnitt 4),

Som
framgår av beräkningsunderlaget skulle etl proportionellt resurssyslem i
princip vara fördelaktigt för större skolenheter men otillfredsställande för
små. En justering med en grundresurs blir därför nödvändig även här. Eftersom
spännvidden i fråga om elevantal inte är så stor mellan AT-skolorna, synes en
grundresurs om drygt 15 lärarveckolimmar vara den som bäst motsvarar den
eftersträvade utiämningen. För fyra skolor överstiger de enligt höstrapporterna
uttagna resurserna de med schablonberäkning tilldelade med mer än fem procent.
Två av dessa skolor har dock undervisning i specialidroll, vilket är en
bidragande orsak till den differensen. Denna verksamhei påverkar givelvis del
relativa resursulfallet främst för små kommuner. Sårskild hänsyn bör därför las
lill ämnet specialidroll med dess riksrekryterande karaktär. Frågor om sådana
justeringar i del allmänna resurssystemel skall jag återkomma till (avsnitt
6,5,)

Även
i fråga om AT-skolorna finns givetvis organisatoriska skillnader.

Halvklasser är vanliga på grund av skolornas relativt ringa storlek. Även 17

den lokala planeringen kan
spela en roll för resursbehoven,

2 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 97

Det är väl
känt att små skolenheter fordrar proportionellt sett större resurser på grund
av större svårigheter att fylla undervisningsgrupperna. Det kan däremot framstå
som mer överraskande all skolor med alternativa limplaner, som i årskurs 1 har
en högre grad av samläsning, uppvisar ett större resursbehov än skolor av
motsvarande storlek med reguljära timplaner (bilaga 6, avsnitt 3), En
förklaring är atl ell antal skolor med alternativa timplaner har en klass med
elever från såväl EHS-seklorn som NT-seklorn,

Prop. 1985/86:97

6.1.3 Illustration

Principerna för beräkning av resurserna för årskurserna
1-3 av tre- och fyraåriga linjer kan sammanfallas på följande säll.

Linjerna
E, H, S, N och T

Årskurs 1

Årskurs
2 Årskurs 3

E H S

N T'

s 1

' För årskurs 4 av T-linjen beräknas resurser i princip
enligt nuvarande system,

(Skissen
är översiktlig och ej skalenlig. Grund- och tilläggsresurserna skiftar mellan
årskurserna,)

6.2 Tvååriga linjer

F, n, finns 22 tvååriga linjer. De indelas normall utifrån
limplaneinnehåll och delningstal i följande grupper, (Linjeförkortningar anges
i bilaga 1, avsnitt 5,) Teoretiska linjer (delningstal 30): Ek, Mu, So och Te,
Yrkesinriktade linjer (delningslal 16): Ba, Be, El, Fo, Li, Pr, Tr och Ve,
Yrkesinriktade linjer (delningslal 30): Dk, Du, Ep, Hk, Jo, Ko, Sb, Ss, Td och
Vd,

Ss- och Vd-linjerna kan även ha delningslalel 16,

Härutöver förekommer försöksverksamhet inom ell anlal
studievägar.

Del finns på de tvååriga linjerna ett anlal ämnen som är
gemensamma för

de flesta studievägarna och som samläses mellan dem (t,
ex, svenska,

arbelslivsorientering, engelska och matematik). Dessa
kommer jag i det

följande atl benämna gemensamma ämnen. Dessa ämnen kan på
vissa

studievägar
vara obligatoriska och på andra studievägar lillvalsämnen. En gränsdragning
måsle därför göras.

Ämnen
som inte samläses mellan linjer kommer jag all benämna linjespecifika.

1 enlighel med detta kommer jag nu alt dela upp
framställningen på de båda ämnesgmpperna. De linjespecifika ämnena kommer också
all fördelas på två avsnitt utifrån delningstalen 16 resp, 30,

Prop. 1985/86:97

6.2.1 Gemensamma ämnen

Mitt förslag: För gemensamma ämnen på tvååriga linjer
beräknas för vardera årskursen gemensamma grund- och lilläggsresurser.

Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer i princip med milt
förslag.

Remissinstanserna: SÖ tillstyrker utifrån sina
överslagsmässiga beräkningar grund- och lilläggsresurser av ungefärden storlek
som föreslagits.

Skälen för mitt förslag: På de tvååriga studievägarna
läses ell varierande anlal av de ämnen som kan vara gemensamma. För enkelhetens
skull är del önskvärt med en enhetlig resurskonslruktion för de gemensamma
ämnena (i stället för ell anlal sludievägsrelaterade). De studievägar som har
del minsta antalet ämnen och veckotimmar i dessa ämnen får ange ramen för
resursberäkningen i detta avseende, nämligen tio veckotimmar i årskurs I och
sex i årskurs 2, Dessa timtal gäller flertalet av de yrkesinriktade linjerna.

Liksom på de tre- och fyraåriga linjerna behövs i varje
årskurs en viss grundresurs för atl kompensera mindre kommuner. Dessutom
fordras en extra resurs för de kommuner som endast har yrkesinriktad
utbildning, Belräffande beräkningen av dessa resurser hänvisar jag lill bilaga
5, avsnitten 5,2-5,4,

På vissa studievägar (Du, Ek, Ep, Hk, Ko, Mu, So, Ss och
vissa grenar av Vd saml i årskurs 2 av Dk och Vd) finns mer än tio resp, sex
timmar i gemensamma ämnen. Timtalet måste av beräkningstekniska skäl också här
begränsas lill tio resp, sex veckolimmar. Den elevanlalsrelaierade
lilläggsresursen för överskjutande timmar avseende gemensamma ämnen inarbetas
därför i stället i resurserna för de linjespecifika ämnena. Jag vill betona alt
detta inte förändrar studievägens resurstiUdelning i dess helhel.

Eftersom
antalet tvååriga studievägar varierar mellan kommunerna, kan de
årskursrelalerade gmndresurserna, som beräknats kommunvis, inte fördelas på de
olika studievägarna. Jag anser del rimligl all den elevantals-relaterade
lilläggsresursen beräknas för hela årskursen.

6.2.2 Linjespecifika ämnen

Också de linjespecifika ämnena på de yrkesinriktade
linjerna måsle vart för sig behandlas i särskild ordning. På grund av
limplaneskillnader blir del också nödvändigl atl var för sig behandla klasser
med 16 resp, 30 elever.

Klasser
med delningstalet 16

Prop,
1985/86:97

Mitt förslag: För linjespecifika ämnen på tvååriga linjer
med delningslalel 16 beräknas i princip för varje klass som schablonresurs
hela det anlal veckolimmar som anges i timplanen. Tilläggsresurs skall därför
inte beräknas.

Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna: Två länsskolnämnder anser alt samma
principer som för andra linjer borde kunna prövas även här för all ge
incitament lill rationalisering och bättre platsutnylljande, åtminstone i den
fackleoreliska delen av yrkesämnet.

Skälen för mitt förslag: I klasser med delningstalet 16
finns i regel (med undantag av s,k, B-klasser) ingen resurs för delning av
klass. Förutom limmar för basändamål beräknas i dag endast resurser för stöd-
och samordnad specialundervisning, frivillig undervisning och i årskurs 1 även
tlf.

En belysning av hur en direkt proportionellt
elevanlalsrelalerad resurs skulle ha slagit i klasser av delta slag ges i bUaga
5, avsnitt 5,6, Som exemplet visar innebär en sådan resurstilldelningsmodell
inga fördelar. Del visar sig alt del i klasser med litet elevantal helt
uppenbart inte skulle vara möjligt att meddela tillräcklig yrkesundervisning.
Del naturliga blir alt föreslå all de limmar som anges i timplanen skall
tilldelas inom grundresursen.

Klasser med delningstalet 16 bör således - med vissa
undantag -tilldelas en schablonresurs i linjespecUlka ämnen med det minsta
antal veckolimmar som anges i timplanen. Berörda studievägar är Ba, Be, Et, Fo,
Li, Pr, Troch Ve,

I resursformlerna för dessa och ytterligare fyra
studievägar (Jo, Sb, Td och Te), som tidigare endast hafl en ettårig kurs i
svenska, bör dessutom inräknas en särskild stödresurs i svenska, till vilken
jag skall återkomma (avsnitt 6,5,6),

Principen för resurstilldelning i linjespecifika ämnen bör
även kunna lillämpas för påbyggnadsulbildningar och andra specialkurser med delningslalel
16, givelvis med vederbörligt hänsynslagande lill kurslängden. Jag skall återkomma
också lill delta (avsnitt 6,3),

Linjerna Ss och Vd

Eleverna på Ss- och Vd-linjerna i klasser med
delningslalel 16 läser samma linjespecifika ämnen som eleverna på dessa linjer
i klasser med delningslalel 30, Ämnenas delningstal är givelvis 30, även när
de läses i en 16-klass, Vid beräkningarna har därför resursen i linjespecifika
ämnen i Ss- och Vd-klasser med delningslalel 16 reducerats till ell värde som
följer av de nuvarande timreduklionerna vid intervallet 12-17 elever.

Klasser med delningstalet
30

Prop, 1985/86:97

Mitt
förslag: För linjespecifika ämnen pä tvååriga linjer med delningslalel 30
beräknas i princip en grundresurs för varje klass, Dessulom beräknas
elevanlalsrelaierade lilläggsresurser för varje linje och årskurs.

Arbetsgruppens
förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna:
Landslingsförbundet önskar all de speciella fömtsättningar som gäller för den
landslingskommunala gymnasieskolan beaktas vid beräkning av schablonerna. Även
SÖ uppmärksammar detta och ser en viss kompensation härvidlag som en
förutsättning för alt systemet skall fungera.

Skälen
för mitt förslag: De studievägar som berörs är linjerna Dk, Du, Ek, Ep, Hk, Jo,
Ko, Mu, Sb, So, Ss, Td, Te och Vd, Timplanerna för dessa linjer är så konstruerade,
atl klassen under vissa förutsättningar får delas under etl anlal av de för
eleverna föreskrivna vecko- eller undervisningstimmarna. Minsta klass- eller
gruppstorlek för delning är i regel 17, men på Vd-linjen förekommer även
delning vid elevantalet 23, För Du-, Jo-, Sb- och Td-linjerna gäller särskilda
bestämmelser om uppdelning i mindre grupper i arbetsteknik.

För
linjespecifika ämnen med delningslalel 30 gäller i dag föreskrifter om
limreduktion vid mindre grupper. Det finns därför skäl all anpassa
timtill-delningen lill gruppstorleken för dessa ämnen, Elevanlalsrelateringen
bör dock endasl gälla de limmar, under vilka eleverna förutsätts läsa i
helklass. För de timmar, under vilka eleverna förutsätts läsa i grupp, bör för
vae klass som grundresurs beräknas det antal limmar som nu anges i limplanen.

Resurserna
för helklasslimmar har beräknats inom ramen för en oförändrad total
undervisningsvolym för resp, linje läsåret 1985/86, Det för linjen i timplanen
angivna limtalet i linjespecifika ämnen tilldelas klasser med det för linjen
genomsnittliga elevantalet per klass. På de linjer, där det genomsnittliga
antalet elever understiger 24 (dvs, gränsen för timreduklioner), reduceras
resursen enligt hittills gällande bestämmelser. Klasser med 8 elever får t, ex,
en med 25% av timtalet reducerad resurs. Klasser med större elevantal än
medelvärdet får en större resurs, I fråga om beräkningsmetoden hänvisar jag
till bilaga 5, avsnitt 5,7,

Denna
beräkningsprincip bör även kunna lillämpas för vissa påbyggnadsulbildningar
och andra specialkurser med delningslalel 30 (avsnitt 6,3),

6.2.3
Illustration

Prop,
1985/86:97

Principerna för beräkning av resurserna för årskurserna 1
och 2 av de tvååriga linjerna kan sammanfattas pä följande sätt.

Linjerna
Ek, Mu, So och Te samt Dk, Du, Ep, Hk, Jo, Ko, Sb, Ss, Td och Vd med 30-klasser

Gemensamma
Linjespecifika

ämnen
ämnen

ämnen

G T

Linjerna
Ba, Be, Et, Fo, Li, Pr, Tr och Ve med 16-klasser

Gemensamma
Linjespecifika

ämnen ämnen

Gemensamma
Linjespecifika

ämnen ämnen

Ba Be Et Fo Li Pr Tr Ve

1 E

G G G G G G G G

1 E

G G G G G G G G

G = Grundresurs T = Tilläggsresurs per elev

(Skisserna är översiktliga och ej skalenliga. Grund- och
lilläggsr skiftar mellan studievägarna,)

6.3 Påbyggnadsutbildningar och andra specialkurser

Mitt
förslag: För varje päbyggnadsulbildning och annan specialkurs fastställs
principer för beräkning av grundresurs, och i vissa fall även tilläggsresurs,
efler mönster av vad som gäller för linjerna.

Arbetsgruppens
förslag: Överensstämmer med milt förslag. Remissinstanserna: Länsskolnämnden i
Norrbollens län föreslår alt resurserna för påbyggnadsulbildningar och andra
specialkurser genomgåen-

de
får motsvara timplanens limtal, kombinerat med timreduklioner i för- Prop,
1985/86:97 hållande till elevantalet, 1 övrigt har inga synpunkler framförts på
förslagel.

Skälen
för mitt förslag: Inom gymnasieskolan anordnas läsåret 1985/86 ca 400
specialkurser med olika längd och timplanekonslruktioner. Kurstiden kan
variera mellan 30 lektioner och fyra år, Delningslalel kan vara 6, 13, 16 eller
30, De flesta specialkurserna har ett innehåll som anknyter till nägon linje,
men ett 70-tal betecknas som ej näraliggande någon linje. Omkring 150
specialkurser är påbyggnadsulbildningar (tidigare benämnda högre
specialkurser), dvs, de förutsätter genomgången minst tvåårig gymnasial
utbildning. För vidare uppgifter om påbyggnadsulbildningar och andra
specialkurser hänvisar jag till bilaga 5, avsnitt 6,1,

Vid
fastställande av koefficienter i resursschablonerna för specialkurserna måsle
hänsyn tas lill kurslängd, timtal (uttryckt i lektioner eller veckotimmar) samt
limplanelyp (delningstal för kursen och eventuella timmar för delning av
klassen), I många fall följer specialkurserna mönster från linjerna, vilkas
resursschabloner då kan tjäna som förebild. Med etl så omfattande och
heterogent utbud av studievägar fordras ell relativt stort anlal
resursschabloner. Det är dock samtidigt självklart önskvärt all så långt
möjligt få gemensamma resursschabloner för specialkurser med i stort sett samma
timplanevolym. För stora kommuner med etl rikhaltigt utbud av specialkurser
spelar en avrundning härvidlag inte så stor roll. Det finns dock ell 50-lal små
kommuner och landstingskommuner med skolenheter, där specialkurserna är de
enda eller nästan de enda studievägar som erbjuds. En alllför långt driven
avrundning av resurstilldelningen skulle kunna vara negativ för en del av
dessa. En viss försiktighet måste därför iakttas vid gmppering av
specialkurserna i resurshänseende.

Ibland
har specialkursernas mångfald och heterogenitet framhållits som del främsta
hindret för en delvis elevanlalsrelalerad, schabloniserad resurstilldelning.
Del är då viktigt all minnas atl specialkurserna normall är yrkesinriktade och
därmed föga berörs av atl lilläggsresurserna relateras till elevantalet (jfr
avsnitt 6,2,2,), De ulgör också endast en mindre del av den totala volymen
utbildning i gymnasieskolan - ca 15%, I delta sammanhang bör också följande
beaktas, I nuvarande resurssystem fordras, som jag tidigare beskrivit, för
redovisning av varje specialkurs att en blankett fylls i, där bl, a, ämnen,
antal timmar enligt timplan och anlal limmar i varje ämne fördelade på bas- och
förstärkningsändamål måsle skrivas ut på varje berörd skola, I etl
schabloniserat system kan redovisningen begränsas till antalet elever och
klasser saml framräkning av ell schabloniserat timtal, Detla innebär en avse
vård administrativ förenkling för skolorna och kommunerna.

6.4 Beslut om schabloner

Prop,
1985/86:97

s. 5 Kontrollera mot PDF

Mitt
förslag: Schabloner för resurstilldelning beslutas i princip av den myndighet
som fastställer resp, timplan.

Arbetsgruppens
förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna:
Inga synpunkter har framförts på förslagel.

Skälen
för mitt förslag: Timplanerna spelar en avgörande roll för vilka schabloner som
skall användas för limlilldelningen. Därför bör schablonerna beslutas av den
myndighei som fastställer resp, timplan.

För
linjerna fastställs timplanerna av regeringen, som alltså också bör besluta
vilka schabloner som skall gälla för dessa.

Timplaner
för påbyggnadsulbildningar och andra specialkurser fastställs normalt av SÖ, 1
fråga om regionalt arbelsmarknadsanknulna påbyggnadsutbildningar (s,k,
RA-kurser) bedrivs fr, o, m, innevarande läsår en landsomfattande
försöksverksamhet med beslut av länsskolnämndema. För lokalt arbelsmarknadsanknulna
specialkurser (s,k, LA-kurser) får skolstyrelsen enligt 8 kap, 1 a §
skolförordningen fastställa timplaner inom de ramar som SÖ föreskriver.

För
specialkurserna bör principerna för schablonerna läggas fasl i regeringsföreskrifter,
I fråga om RA-kurser kan, som också SÖ i ell tidigare sammanhang föreslagit,
vissa tak för resurstilldelning behöva fastställas av regeringen eller, efter
regeringens bemyndigande, av SÖ (jfr prop. 1985/86:100 bil, 10 s, 132), Jag
avser här atl återkomma till regeringen med förslag. När del gäller LA-kurser,
bör SÖ få fastställa vissa standardschabloner.

Såväl
de tvååriga yrkesinriktade linjerna som påbyggnadsuibildningarna och de andra
specialkurserna kommer att beröras av de förslag som kan bli följden av beredningen
av förslag från ÖG Y (arbetsgmppen för översyn av den gymnasiala yrkesinriktade
utbildningen). Därvid bör eventuella förändringar beträffande de
yrkesinriktade studievägarna kunna underlättas av atl principer och schabloner
för resurstilldelning ligger klara.

6.5 Vissa särskilda resurser 6.5.1 Specialidrott

Mitt förslag: Om
kombination med specialidroll förekommer, skall extra limmar beräknas för
skolhuvudmännen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Arbetsgruppens
förslag: Om kombination med specialidroll förekommer, skall komplettering
göras av koefficienterna i tilläggsresurserna hos skolhuvudmännen.

Remissinstanserna:
Särskilda resurser för specialidrott (liksom för lågfrekventa språk och den s,
k, ålerföringsresursen, avsnitt 6,5,4 resp, 6.5.5) är exempel på sådan
"öronmärkning" som ell par länsskolnämnder skulle

vilja minska i sin strävan all förenkla schabloniseringen
(avsnitt 3), En lånsskolnämnd och en kommun finner däremol en särbehandling
härvidlag nödvändig. Övriga remissinstanser har inte haft några invändningar
mol förslagel.

Skälen för
mitt förslag: Riksrekryteringen till undervisningen i specialidroll behöver
uppmärksammas i fråga om resurstilldelningen lill små kommuner. Vid beräkningar
(bilaga 5, avsnitt 6,2) har framkommit att den redovisade resursen för specialidrott
motsvarar ca 0,5 lärarveckolimmar/ elev. En resurs i denna storleksordning bör
därför brytas ul ur den totala resursvolymen och fördelas som extra limmar lill
de kommuner där kombination med specialidroll förekommer.

Prop.
1985/86:97

6.5.2 B-klasser

Mitt förslag: Om s, k, B-klasser förekommer, skall i
grundresurserna extra timmar beräknas för undervisning i fackteori.

Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med milt förslag.
Remissinstanserna: Inga synpunkler har framförts på förslaget. Skälen för mitt
förslag: Med B-klasser avses sådana klasser med deU ningstalel 16, som är
sammansatta av elever från årskurs 1 och årskurs 2, Sådana klasser får delas
under ell anlal veckolimmar i fackleori. Ert särskild timresurs motsvarande
detla timtal bör beräknas för klasser av detla slag.

6.5.3 Specialklasser

Mitt förslag: När specialklasser (för t, ex,
rörelsehindrade) förekommer, skall för varje sådan klass som grundresurs
beräknas det anlal veckotimmar som anges i limplanen. Tilläggsresurs skall
därför inte beräknas.

Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med mitt förslag.
Remissinstanserna: Inga synpunkter har framförts på förslaget. Skälen för mitt
förslag: Enligt gällande bestämmelser får specialklasser anordnas för sådana
elever som på grund av handikapp har svårt all följa den vanliga
undervisningen. Specialklasser kan ha 5—13 elever.

Vid timtilldelningen måste sådana klasser liksom hittills
för olika ämnen kunna få det anlal veckolimmar som anges i timplanen.

När det gäller stödundervisning och frivillig undervisning
i Lex, musik innebär mina förslag i del föregående att resurser för sådana
ändamål beräkningsmässigt ingår i lilläggsresurserna för olika studievägar. Den
samlade resurs, som skolhuvudmännen får, möjliggör alt stödundervisning och
frivillig undervisning anordnas även för elever i specialklasser.

3 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 97

6.5.4 Vissa
lågfrekventa språk

Prop,
1985/86:97

Mitt
förslag: Om lågfrekventa moderna språk förekommer, skall visst timtal beräknas
för varje undervisningsgrupp.

Arbetsgruppens
förslag: Om lågfrekventa moderna språk förekommer, skall en komplettering göras
av koefficienterna i lilläggsresurserna för de berörda studievägarna hos
skolhuvudmännen.

Remissinstanserna:
Samma synpunkler som i fråga om specialidroll (avsnitt 6,5,1),

Skälen
för mitt förslag: I gymnasieskolan förekommer undervisning i ell antal språk
med normalt små elevgrupper (latin, grekiska, finska, italienska, kinesiska,
portugisiska och ryska). För dessa finns särskilda regler för minsta gruppsloriek
(fem elever) och högsta gräns för timreduklioner (nio elever), 1 ett
schabloniserat, delvis elevanlalsrelalerat resurssyslem kan del finnas risk för
atl benägenheten blir mindre all låta grupper starta i dessa ämnen. Därför bör
särskilda åtgärder vidtas redan vid utformningen av ett schablonsyslem,
Variantämnel latin har tillgodoselts i detta avseende redan i samband med
utformningen av resurserna för H-linjen (avsnitt 6,1 och bilaga 5, avsnitt
3,2), Timmar i de sex övriga nyssnämnda ämnena bör brytas ut ur den totala
resursvolymen och reserveras för undervisningen i dessa språk, Anlal
lärarveckotimmar, elever och lärarveckolimmar per elev i de olika årskurserna
redovisas i bilaga 5, avsnitt 6,3,

6.5.5
Den nuvarande återföringsresursen

Mitt förslag: Om
alternativa limplaner (AT-pianer) lillämpas, skall grundresurserna för resp,
årskurs av de berörda studievägarna hos skolhuvudmännen få etl särskilt
tillskott.

Arbetsgruppens
förslag: Överensstämmer i princip med mitt förslag.

Remissinstanserna: Samma
synpunkler som i fråga om specialidroll (avsnitt 6,5,1),

Skälen för mitt förslag:
Den särskilda återföringsresurs på I 900 veckolimmar, som är avsedd all
kompensera mer omfattande effekter av timre-duklionssystemel, fördelas i dag
till allra största delen på kommuner med alternativa limplaner. Kommuner med
små skolenheter har hell naturiigt oftare än andra kommuner grupper, där
timreduklioner kan förekomma. Antalet reducerade timmar kan där länkas bli lika
stort som i en större skolenhet med många undervisningsgrupper,

I ett elevanlalsrelalerat
resurstilldelningssyslem blir dock, enligt de beräkningar som gjorts, behovet
av kompensation mindre. Endast hälften av ålerföringsresursen bör därför
fördelas jämnt mellan de kommuner som har gymnasieskola med alternativa
timplaner. Den återstående hälften, dvs, 950 veckolimmar, bör föras lill den
garanliresurs som jag senare kommer atl föreslå (avsnitt 13),

s. 27 Kontrollera mot PDF

6.5.6
Den nuvarande extra resursen för svenska i årskurs 2 av vissa tvååriga
Prop. 1985/86: 97 linjer

Mitt
förslag: Den nuvarande extra resursen i svenska tillförs grundresurserna föl
de linjespecifika ämnena i årskurs 2 av linjerna Ba, Be, Et. Fo, Jo, Li, Pr,
Sb, Td, Te, Tr och Ve,

Arbetsgruppens
förslag: Överensstämmer i princip med mitt förslag. Remissinstanserna: Lärarnas
Riksförbund förordar all resursen förs lill de gemensamma ämnena.

Skälen för mitt
förslag: Sedan läsåret 1984/85 har avsatts en särskild stödresurs på 7,5 milj,
kr,, molsvarande ca 900 veckolimmar, för undervisning i svenska i årskurs 2 av
de tolv tvååriga linjer som tidigare enligt timplanen hafl endast ettårig
obligatorisk svenska. Fr, o, m, läsåret 1985/86 är tvåårig svenska
obligatorisk. För att denna resurs skall nå de linjer och elever den är avsedd
för bör den inräknas i formlerna för linjespecifika ämnen på de aktuella
tvååriga linjerna Ba, Be, El, Fo, Jo, Li, Pr, Sb, Td, Te, Tr och Ve (bilaga 5,
avsnitt 6,6),

7
Särskilda frågor rörande timtilldelning och

organisation

7.1 Justeringar i beräkningsunderlaget med hänsyn till
timplaneändringar m. m.

Timreduklioner

Läsåret
1984/85 infördes etl utvidgat system för limreduktioner, där antalet limmar i
undervisningsgrupper med delningslalel 30 successivt reduceras, när elevantalen
understiger 24, 18 och 12 elever. Dessa timreduklioner avsåg bl, a, alt
kompensera de ökade slaisbidragsulgifter som följde med den minskade s, k,
självstudietiden ("lärarlösa lektioner"). Av den ytteriigare
besparing på statsbidraget som timreduklionerna beräknades medföra har avsatts
den särskilda återföringsresurs, som nyss behandlades, på 15 milj, kr,,
molsvarande ca 1 900 lärarveckotimmar för de minsta skolorna, dvs, främst
skolor med alternativa timplaner. Den återstående insparade resursen beräknades
1983 till 60 milj, kr, eller ca 7600 lärarveckotimmar.

Den minskning i antalet
lärarveckotimmar som de 1984 införda timre-duktionerna medför har i mina
beräkningar fördelals över samtliga studievägar och årskurser. Härvid har
hänsyn tagits dels till antalet undervisningsgrupper, dels till medelvärdet
elever per gmpp. Ju fler gmpper del finns och ju mindre elevantalet i dem är,
desto störte är ju sannolikheten för timreduklioner.

Dessa limlalsförändringar
har alltså arbetats in i koefficienterna i resursschablonerna. På de tvååriga
linjerna har detla lill större delen gjorts i schablonerna för de gemensamma
ämnena. En mindre del av timreduklionerna har lagts ul i linjespecifika ämnen
i klasser med delningslalel 30 på studievägar, där del genomsnittliga
elevantalet understiger 24 (bilaga 5, avsnitt 6,5),

s. 28 Kontrollera mot PDF

Svenska
i årskurs 2 av vissa tvååriga linjer Prop, 1985/86:97

Fr,
o, m, läsåret 1985/86 är, som jag nyss berört, tvåårig kurs i svenska
obligatorisk på samtliga tvååriga linjer. Delta innebär en förändring för de
linjer som har delningslalel 16 saml linjerna Jo, Sb, Td och Te, där svenska
tidigare endasl förekommit i årskurs 1, Detta innebär också atl lillvalsäm-nena
i årskurs 2 bytts ul mol svenska.

För
lillvalsämnen har totalt utgått mer resurser än vad som nu kan beräknas för
obligatorisk svenska (bilaga 5, avsnitt 6,6), Denna mellanliggande resurs har
nu tillgodoräknats kommunerna genom atl räknas in i resurserna för gemensamma
ämnen i vardera årskursen av tvååriga linjer. Jag räknar med all särskild
uppmärksamhet vid resursfördelningen kommer all ägnas ål behoven för
undervisningen i svenska i årskurs 2 av de tvååriga linjerna.

Ändrade
timtal

Vid
konstruktionen av ett schabloniserat statsbidragssystem måste hänsyn tas till
att de limplanejusleringar som i framliden behöver göras kan bli så enkla som
möjligt atl genomföra. Timplanejusteringar kan, som jag redan nämnt, bli
aktuella för de tvååriga yrkesinriktade linjerna vid beredningen av ÖGY:s
förslag.

Jag
vill i sammanhanget erinra om atl regeringen i årets budgetproposition inför
läsåret 1986/87 inte har föreslagit några förändringar av timplanerna för
linjerna - med undantag för en obetydlig justering av den i sammanhanget
"lUla" musiklinjen.

7.2 Förhållandet mellan resurstilldelningssystemet och
reglerna för organisationen m. m.

7.2.1
Utbildningsutbudet

För
att en kommun eller landstingskommun skall få bedriva gymnasieskola med linjer
eller specialkurser krävs tillslånd av SÖ, Genom beslul om tilldelning av
elevplalser besiämmer länsskolnämnden eller, i vissa fall, SÖ vilken eller vilka
studievägar som skolhuvudmännen får anordna fr, o, m, årskurs I eller
molsvarande. Även i fråga om gren eller variant som börjar i högre årskurs
beslular den statliga skoladministrationen vilken eller vilka grenar och
varianter som skolhuvudmännens gymnasieskola får omfatta, Mina förslag om
principer för resurstilldelning föranleder inga ändringar i dessa hänseenden.

När
det gäller planeringssystemet för gymnasieskolan har jag i årets
budgetproposition (prop, 1985/86:100 bil, 10 s, 21) nämnt all jag räknar med
atl senast inför nästa års budgetproposition kunna återkomma med de förslag
lill ändringar som kan föranledas av ÖGY: s förslag och SÖ: s redovisning av
tre års erfarenheter av systemet.

Undervisning
på en viss studievåg, som kommunens eller landstings

kommunens gymnasieskola kan omfatta, får enligt gällande regler starta, 28

,om
antalet elever är lägst åtta vid undervisningens böan, I vissa fall gäller ell
annat lägsta antal än åtta, Länsskolnämnden får medge undanlag från krav på
lägsta antal, om synnerliga skäl föreligger, Molsvarande regler bör tills
vidare uppställas även med det nya resurslilldelningssystemel.

Krav
på lägsta antal elever för start av undervisning gäller f, n, i princip även i
fråga om sådan undervisning i ett enskilt ämne som inte innebär start av gren
eller variant. Sådan undervisning får emellertid enligt nuvarande regler
anordnas vid ett lägre elevantal än del föreskrivna genom alt resurslimmar tas
i anspråk, Mina förslag om resurstilldelning bör få till följd alt särskilda
regler om elevantal vid start av undervisning i ell enskilt ämne normalt inte
skall behövas. Beträffande de lågfrekventa språk som beaktas särskilt vid
resursberäkningen (avsnitt 6,5,4) bör nuvarande regler om lägsta elevantal
fortfarande gälla,

F,
n, finns också regler för fall där antalet elever under pågående undervisning
sjunker under del tal som enligt föreskrifter eller länsskolnämn-dens
medgivande gäller för start av undervisningen. Principen är därvid alt den
årskurs av studievägen som har inletts slutförs. Om synnerliga skäl föreligger,
får länsskolnämnden därutöver medge alt undervisningen på en studieväg
slutförs, 1 ell enskilt ämne får undervisningen slutföras genom atl
resurslimmar las i anspråk. Inom etl nytt resurstilldelningssyslem bör man
generelll låta skolhuvudmännen avgöra, om undervisningen skall fortsätta.
Därvid skall givelvis hänsyn las lill elevernas möjligheter all fullfölja sin
utbildning.

Prop,
1985/86:97

7.2.2
Klasser och grupper

Mitt förslag:
Länsskolnämndens medgivande skall inte längre krävas för alt vid behov
överskrida högsta elevantal om 30 eller 16 för klass eller grupp med två resp,
en elev.

Arbetsgruppens
förslag: Överensstämmer med mitt förslag. Remissinstanserna: Ett par kommuner
anser att en möjlighet till lokala beslul om vissl överinlag är i konsekvens
med en schablonisering av resurserna. Personalorganisationerna ser en risk för
generella överintag och avvisar förslagel.

Skälen för mitt förslag:
Eleverna indelas i klasser och grupper. Med klass avses i gällande bestämmelser
elever som i olika ämnen regelmässigt undervisas gemensamt. Med grupp avses
elever som i ell vissl ämne eller annars mera tillfälligt undervisas gemensamt.
En klass får omfatta högst 30 elever eller, när det gäller vissa yrkesinriktade
studievägar, högst 16 elever. Om särskilda skäl föreligger, får
länsskolnämnden medge all en klass får omfatta ett större anlal elever, I varje
ämne förs eleverna till grupper i den mån de kan samundervisas. Grupp anordnas
för varje påbörjat 30-tal elever eller, i fråga om arbetsteknik eller
molsvarande. varje påbörjat 16-lal elever. Om särskilda skål föreligger, får
länsskolnämnden medge alt en grupp omfattar mer än 30 eller 16 elever. Delning
av klass eller grupp görs

4 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 97

f,
n, genom all resurslimmar tas i anspråk. All delningar av klass eller grupp
inte får göras utanför ramen för resurslimmarna sammanhänger med
statsbidragsgivningen, Däremol är "laken" vid 30 resp, 16 elever
betingade av pedagogiska hänsyn.

Några
regler om delning av klass eller grupp behövs inte i det nya
resurstilldelningssystemet, Däremol innebär inte delta system alt skälen för
att ha tak vid 30 eller 16 elever faller bort. Behovet av att kunna göra
undanlag, när del handlar om mindre överskridanden med en lill två elever,
främst i samband med intagningen lill årskurs 1, ökar emellertid genom del nya
systemet. Erfarenheterna visar, som jag nämnt, alt elevantalet ofta sjunker
något under den tidigare delen av en utbildning, I ell elevanlalsrelalerat
statsbidragssystem med avslämningsdag milt i läsåret måsle ett
erfarenhetsmässigt normall bortfall av elever fram till avstäm-ningsdagen kunna
accepteras. En skolhuvudman bör därför utan tillslånd från länsskolnämnden vid
intagning, där sä bedöms lämpligl, fä överskrida 30-lalet med upp lill två
elever och 16-lalel med en elev. Överskridanden av denna omfattning har
hittills kunnat göras efler lokala bedömningar och beslut på regional nivå. Del
nya i mitt förslag är all besluten får tas lokall och all resurser tillförs för
extra elever.

Om
erfarenheter ger vid handen atl andra gränslal bör lillämpas, bör del som nu
vara möjligt alt begära dispens hos länsskolnämnden, I det jag nu sagt om lokal
bedömning av del lämpliga i överinlag ligger också alt ett sådant aldrig får
ses som en generell åtgärd.

Tilldelningen
av intagningsplatser i årskurs 1 uttrycks av länsskolnämnden i termer av
intagningsklasser. Det betyder exempelvis i fråga om den treåriga S-linjen atl
skolhuvudmännen i stället för 90 årselevplatser får 30 inlagningsplalser i form
av en intagningsklass, I synnerhet med den allmänna möjlighet till överinlag
som jag nu föreslår synes det vara praktiskt att behålla systemet med
tilldelning i form av inlagningsklasser. Det aktuella exemplet innebär all i
en intagningsklass om 90 årselevplatser upp lill 32 elever kan tas in. För de
"överskjutande" eleverna får skolhuvudmännen, om dessa kan behållas,
i del nya systemet — till skillnad mot i dag — extra resurser.

Prop, 1985/86:97

8 Beräkning av bidragsbelopp m. m.

Så här långt har mina
förslag gällt principerna för statens tilldelning av resurser i timmar.
Timmarna är underlag för statsbidraget. Nu övergår jag till alt behandla
beräkningen av bidragsbeloppen för timmarna samt vissa frågor om utbetalningen
m, m.

Mitt förslag: Ell system
med timbelopp och arvodesgrupper införs, I systemet skall hänsyn kunna las till
olikheter mellan skolhuvudman, beroende på lärarnas lönenivå. För
utbetalningarna införs ett förskotts- och sluiregleringsförfarande.

Arbetsgruppens
förslag: Överensstämmer i stort med milt förslag såvitt Prop, 1985/86: 97
gäller bidragsbelopp. Arbetsgruppens förslag var emellertid inriktat på
veckoiimpriser enligt grundskolans modell. Arbetsgruppen föreslog ett
förskotts- och sluiregleringsförfarande av ny modell.

Remissinstanserna:
Statistiska Centralbyrån och statens arbetsgivarverk anser förändringarna
belräffande beräkningen av bidragsbeloppen vara möjliga att genomföra utifrån
tillgänglig lönestatistik och utan ändringar av nu gällande avtal. En kommun
betonar i sitt yttrande all veckolimpriserna behöver ortsgrupperas, eftersom
variationerna mellan kommuner visat sig vara stora redan inom grundskolan, Etl
par länsskolnämnder och vissa kommuner vill ha kvar nuvarande system med rekvisition
och utbetalning i faktiska kostnader, alternativt alt veckoiimpriser fastställs
för varje enskild kommun.

Beträffande
utbetalningen avvisar vissa kommuner förslaget, SÖ anser att de bestämmelser
som pä detta område gäller för grundskolans driftbidrag bör kunna vara
vägledande även för gymnasieskolan.

Skälen
för mitt förslag: Som en grund för förslagen om själva resurstilldelningen har
jag redovisat vissa vitala avvägningsfrågor. Det har gällt all nå en rimlig
balans mellan strävandena efter å ena sidan ell lätthanterligt system genom en
långtgående schablonisering, å andra sidan minsta möjliga avvikelser från
dagens resurstilldelning genom en långt driven detaljeringsgrad. Jag har också
antytt hur omfattningen av statens bidrag till lärariönekostnaderna påverkas av
olika lärarkategoriers undervisnings-skyldighet och lönenivå, beroende av t,
ex, antalet tiänsleår.

Del
nya systemet för resurstilldelning bör så långt möjligt vara kostnads-neutralt
i förhållande lill del nuvarande för såväl slalen som kommunerna. Samtidigt
måste del vara enkelt att administrera,

1
och med atl det nya systemet bygger direkt på timtilldelning ligger del närmasl
till hands all för själva bidragsberäkningen fastställa timbelopp. Därvid bör
beaktas att det frän lönekostnadssynpunkt finns olika slag av timmar, beroende
på vilken kategori lärare som undervisar, Timbelopp bör fastställas på grundval
av den genomsnittliga lönekostnaden för lärare av olika kategorier.

För
grundskolans del varierar olika kommuners lärarlönekostnader, I bidragssystemet
för grundskolan beaktas delta genom en konstruktion med arvodesgrupper utifrån
den samlade lärariönenivån i resp, kommun. Variationerna är inte mindre för
gymnasieskolan med dess även i små kommuner mer skiftande uppbyggnad. Del synes
mig därför nödvändigt all även för gymnasieskolans del ha ell anlal
arvodesgrupper för kommuner med olika lärarlöneniväer. Till grund för
beräkningar rörande arvodesgrupper kan läggas statistik över den
genomsnittliga lärariönenivån för olika kommuner med gymnasieskola.

För
utbetalningarna bör ell förskolls- och sluiregleringsförfarande införas.
Grundskolans modell kan inte utan vidare tillämpas. Hänsyn bör tas lill
förhållandena för gymnasieskolan.

Del
bör få ankomma på regeringen eller den myndighei som regeringen besiämmer alt
avgöra vilken närmare uiformning systemet bör ha,

9 Särskilda timresurser och bidrag för viss undervisning

I den samlade limresurs som jag har föreslagit ingår inte
timmar för hemspråksundervisning och studiehandledning på hemspråket, extra undervisning
i svenska för elever med minoritetsspråk som hemspråk eller särskild
undervisning för elever som på grund av handikapp, långvarig sjukdom eller
liknande omsiändighei inte kan delta i vanligt skolarbete. För dessa ändamål
behövs därför, som i dag, särskilda limresurser. På molsvarande säll behöver
del på den samlade resursen grundade allmänna undervisningsbidragel
kompletteras med särskilda undervisningsbidrag, grundade pade särskilda
limresurserna, Detla utvecklar jag i del följande.

Prop, 1985/86:97

9.1 Hemspråksundervisning m. m.

Mitt förslag: För hemspråksundervisning och
sludiehandledning på hemspråk ges en särskild timresurs enligt i huvudsak
nuvarande regler.

För
extra undervisning i svenska ges också en särskild timresurs, som tekniskt
utformas på samma säll som hemspråksresursen.

Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med mitt förslag.
Remissinstanserna: Inga synpunkler har framförts på förslaget. Skälen för mitt
förslag: Enligt nuvarande regler lämnas statsbidrag till kostnader för
undervisning i hemspråk och studiehandledning på hemspråket med 0,75
lärarveckotimmar för varje elev som deltar i sådan verksamhet under läsåret.
Bidrag lämnas med belopp som för varje veckotimme motsvarar vissl limarvode.
Därvid beaktas elevantalet under den första hela kalenderveckan i november och
den sista hela kalenderveckan i mars, varvid medeltalet elever läggs lill grund
för beräkningen. Bidraget rekvireras hos SÖ före den I september närmast efler
redovisningsårels utgång,

Mina förslag om en samlad limresurs och ell allmänt
undervisningsbidrag kräver inga ändringar i fråga om limresurs och statsbidrag
till hemspråksundervisning m, m. Del kan emellertid vara naturligt atl i
sammanhanget göra vissa smärre justeringar i fråga om de senare. Tidpunkten
för beräkning av elevantalet bör kunna anpassas till reglerna om avslämningsdag
för beräkningen av den samlade resursen, dvs, lill mitten av läsåret, vilket
innebär en enklare administration. Vidare bör övervägas en annan teknik för
fastställande av belopp för veckotimme. Något behov av förskotts- och
sluiregleringsförfarande föreligger inte. Bidraget bör liksom hittills ulgå i
efterskott.

För elever med minoritetsspråk som hemspråk får för e.xira
undervisning i svenska enligt gällande bestämmelser i varje skolhuvudmans
gymnasieskola tas i anspråk 0,85 lärarveckotimmar per deltagande elev och
läsår, 1 fråga om statsbidrag för ianspråklagna lärarveckolimmar gäller de nuvarande
allmänna reglerna om statsbidrag för undervisning. Om dessa all-

manna regler ändras genom
mina förslag i det föregående, mäste även bidraget till extra undervisning i
svenska ändras, Samma tekniska lösningar bör då lillämpas som i fråga om
bidraget till hemspråksundervisning m, m.

Prop,
1985/86:97

9.2 Särskild undervisning

Mitt
förslag: För timmar i särskild undervisning lämnas bidrag enligt visst
veckolimpris.

Arbetsgruppens
förslag: Överensstämmer med milt förslag.

Remissinstanserna:
En lånsskolnämnd framför tanken all mer av den särskilda undervisningsresursen
skulle kunna ingå i den allmänna, Lex, genom en lämplig ökning av de
elevanlalsrelaierade lilläggsresurserna, 1 övrigt har inga synpunkler framförts
på förslagel.

Skälen
för mitt förslag: Särskild undervisning kan, beroende på omständigheterna,
anordnas exempelvis på sjukhus eller i elevens hem. Den kan meddelas elev
enskilt eller i grupp. Enligt 8 kap, 46 § skolförordningen bör undervisningen
omfatta fem veckotimmar för en elev som får undervisning enskilt, medan
gruppundervisning bör omfatta åtta veckotimmar för två elever och därutöver tre
veckolimmar för varje ytterligare elev i gruppen, dock högsl 26 veckolimmar för
en grupp.

För
de limmar som las i anspråk för särskild undervisning gäller de nuvarande
allmänna reglerna om statsbidrag för undervisning.

Nuvarande
regler om limresursens storiek bör gälla i huvudsak oförändrade. När det
gäller de rena slatsbidragsreglerna bör etl visst veckolimpris fastställas
åriigen och bidragen utbetalas i efterhand på grundval av rekvisition från huvudmannen.

10 Förhållandet till andra statsbidrag till gymnasieskolan
m. m.

I
det föregående har jag talat om dels den samlade timresursen och del däipå
grundade allmänna undervisningsbidragel, dels vissa särskilda limresurser och
molsvarande särskilda undervisningsbidrag. Dessa timresurser och bidrag avser
undervisning som ges inte bara av lärare utan också av rektorer, biträdande
skolledare och syofunklionärer med under-visningsskyldighel.

Jag
övergår nu lill vissa frågor om andra bidrag lill gymnasieskolan och deras
förhållande lill de allmänna och särskilda undervisningsbidragen, Dessulom
kommer jag all behandla sådana fall där en lärare tiänslgör i såväl
gymnasieskolan som annan utbildningsform.

10.1
Skolledningsbidrag

Prop, 1985/86:97

s. 34 Kontrollera mot PDF

Riksdagen
har godkänt förslagen i budgetpropositionen 1985 om beräkning och fördelning av
en samlad skolledningsresurs för dels skolledamppgifter, dels specialfunktioner
som i dag fullgörs av huvudlärare och institutionsföreståndare (prop, 1984/85:
100 bil, 10 s, 179 ff, UbU 18, rskr 272), Som jag anfört i budgetpropositionen
1986 (prop, 1985/86: 100 bil, 10 s, 145) bör reformen skjutas upp lill den 1
juli 1987 för att samordning skall kunna nås med de förslag jag här lägger
fram.

Enligt
vad jag nyss framhållit inkluderar de föreslagna undervisningsbidragen även
ersättning för undervisning som fullgörs av en rektor eller en biträdande
skolledare. Skolledningsbidraget måsle därför rent tekniskt samordnas med de
föreslagna allmänna och särskilda undervisningsbidragen och utformas så atl
det inte omfattar annal än resurser för ren skolledning, inkl,
specialfunktioner.

Det
bör få ankomma på regeringen eller den myndighei som regeringen besiämmer alt
avgöra den närmare utformningen av samordningen av de olika bidragen.

10.2 Syobidrag

Statsbidrag
till studie- och yrkesorientering (syo) i gymnasieskolan lämnas med ett vissl
belopp per elev och redovisningsår. Delta bidrag berörs inte av de föreslagna
förändringarna i fråga om bidrag lill undervisningen. Det kan emellertid finnas
skäl alt övervåga vissa detaljer beträffande syobidra-gel, exempelvis valet av
tidpunkt för beräkningen av del bidragsgrundande elevantalet.

Som
jag nämnde inkluderar de föreslagna limresurserna även undervisning som
fullgörs av en syofunklionär.

10.3 Särskilda lönekostnadsbidrag

Mitt förslag:
SärskUda lönekoslnadsbidrag införs i fråga om sådana lill undervisning
hänförliga lönekostnader som f, n, är bidragsgrundande men inte täcks av de
nya, allmänna reglerna.

Arbetsgruppens
förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna: Etl par
remissinstanser föreslår en schablonisering även av den beräknade
vikarieresursen.

Skälen
för mitt förslag: De allmänna och särskilda undervisningsbidragen avser
lönekostnader för undervisningen. Del finns emellertid vissa lönekostnader som
i dag är bidragsgrundande men som inte är beaktade i undervisningsbidragen.

Exempel
på sådana lönekostnader är kallortslillägg, avlöning lill den som fullgör
handledd praktik samt arvode för särskild prövning,

Etl ytterligare exempel är
följande. Om en lärare eller någon annan med undervisningsskyldighel under
bortavaro från sin Ijänsl har hell eller delvis

s. 35 Kontrollera mot PDF

behållna löneförmåner och en ersättare anställs för
undervisningen under Prop, 1985/86: 97 bortavaron, får skolhuvudmännen genom
undervisningsbidragen ersättning för den senares lön men däremot ingen
ersättning för de kvarvarande löneförmånerna lill den borlavarande. Om det är
fråga om tjänstledighet för personalutbildning, kan bidrag till de behållna
löneförmånerna liksom hittills regleras genom systemet med bidrag lill lokal
skolutveckling. Jag skall strax återkomma till detta (avsnitt 10,4), Men om
bortavaron har andra orsaker, behövs etl komplement till undervisningsbidragen,

I princip bör för alla sådana till undervisning hänförliga
lönekostnader som f, n, är bidragsgrundande särskilda lönekostnadsbidrag
införas, om de nya reglerna annars skulle få lill följd alt bidraget upphörde,

I del föregående (avsnitt 5) har jag berört fall där
lärartimmar i den samlade resursen frigörs genom alt
"kortlidsvikarier" inie anlitas. Därvid föreslog jag alt de frigjorda
timmarna liksom hittills skall få användas för förslärkningsändamål. Bidrag
till de frigjorda lärartimmarna lämnas genom del allmänna undervisningsbidragel,
eftersom timmarna ju ingår i den samlade resursen. Om de frigjorda
lärartimmarna t, ex, beror på alt en lärare är sjuk, bör hans löneförmåner
ersättas genom särskilt lönekoslnadsbidrag.

Särskilda lönekoslnadsbidrag bör kunna betalas ut i
efterskott på rekvisition från huvudmannen före den 1 september närmasl efter
redovisningsårets utgång,

10.4 Bidrag till lokal skolutveckling

I förordningen (1982:608) om statsbidrag lill lokal
skolutveckling m,m, finns föreskrifter om statsbidrag till lokal skolutveckling
- personalutbildning och lokall utvecklingsarbete - avseende grundskolan,
gymnasieskolan, komvux och grundvux. Statsbidrag lämnas för varje
redovisningsår med summan av bl, a, belopp som beräknas med utgångspunkt i
vissa statsbidrag till gymnasieskolan (bidrag 2), 1 underlaget för bidrag 2
ingår statsbidrag som i huvudsak motsvarar nu föreslagna allmänna och särskilda
undervisningsbidrag, skolledningsbidrag och särskilda lönekostnadsbidrag.
Vissa tekniska förändringar behöver göras i beslämmelserna om statsbidrag lill
lokal skolutveckling med anledning av ändringarna i fråga om andra bidrag,

10.5 Socialavgiftsbidrag och reducerat lönekostnadspålägg

Enligt nuvarande bestämmelser lämnas statsbidrag till
kostnader för sjuk

försäkringsavgift, folkpensionsavgift och tilläggspensionsavgifl med be

lopp som motsvarar vissa procentsatser av statsbidrag som i huvudsak

motsvarar nu föreslagna allmänna och särskilda undervisningsbidrag, skol

ledningsbidrag och särskilda lönekoslnadsbidrag. Vissa tekniska föränd

ringar behöver göras i bestämmelserna om socialavgiftsbidrag med anled

ning av ändringarna i fråga om övriga bidrag. Därutöver bör en förenkling

kunna åstadkommas genom att socialavgiftsbidragen betalas ut utan sär

skild rekvisition från skolhuvudmännen, 35

s. 36 Kontrollera mot PDF

Reducerat
lönekostnadspålägg beräknas f, n, på statsbidrag som ligger Prop,
1985/86:97 till grund för socialavgiftsbidrag. Även här ser jag endast behov av
rent tekniska ändringar i fråga om reducerat lönekoslnadspålägg,

10.6 Bidrag till inbyggd utbildning

För
inbyggd utbildning inom industri och hantverk samt handels- och kontorsyrken
inom gymnasieskolan har en kommun rätl lill statsbidrag med vissl belopp per
elev och undervisningslimme. Bidraget är avsett för den ersättning som kommunen
betalar företagen och institutionerna för de utbildningsplatser som de
tillhandahåller. Viss del av bidraget får användas för samverkan, tillsyn m, m,

1
vissa fall kan kommunen välja mellan alt anordna undervisning med skolans egna
lärare och att anordna den som inbyggd utbildning. De av mig här föreslagna
limresurserna beräknas som om undervisningen i alla sådana fall anordnas med
skolans egna lärare. För att inte dubbel ersällning skall utgå, måste därför de
nuvarande bestämmelserna om statsbidrag lill inbyggd utbildning modifieras,

10.7 Särskilda bidrag till kurser för invandrarungdom

Mina
förslag om limresurser för undervisning saml allmänna och särskilda
undervisningsbidrag avser även kurser för invandrarungdom, Däremol inkluderas
inte i dessa bidrag det särskilda bidrag för merkostnader om högsl 25000 kr,
per kurs som enligt nu gällande bestämmelser kan lämnas. Reglerna om detla
särskilda bidrag bör inte ändras med anledning av de nu framlagda förslagen,

10.8 Särskilda åtgärder i gymnasieskolan

Regeringen
har i årets budgetproposition föreslagit bl, a, en uppdelning av bidragen till
särskilda ålgärder på skolområdet (SÅS), För gymnasieskolans del har
föreslagits ell särskill anslag (prop, 1985/86: 100 bil, 10 s, 151 O, Tills
vidare bör inte någon saklig ändring i systemet göras med anledning av de här
framlagda förslagen,

10.9 Bidrag till vissa trygghetsåtgärder

Mina
förslag föranleder ett par tekniska ändringar i förordningen (1984:626) om
statsbidrag till kostnader för vissa trygghetsåtgärder för skolledare,
biträdande skolledare och lärare i kommunal utbildning,

10.10 Lärare som tjänstgör i både gymnasieskolan och annan

utbildningsform

Det
förekommer all en lärare tjänstgör i både gymnasieskolan och en

annan ulbildningsform. Systemet med allmänna och särskilda undervis

ningsbidrag ger det bidrag som skall lämnas för gymnasieskoldelen. Bidrag 36

till den andra delen av
tjänstgöringen fär lämnas enligt reglerna för den utbildningsform det är fråga
om. Reglerna för bidrag till andra utbildningsformer måsle emellertid rent
tekniskt ses över för att säkerställa atl betalning för gymnasieskoldelen inte
lämnas även enligt dem.

När del gäller bidrag som
avser behållna löneförmåner under tjänstledighet eller speciella löneförmåner
som kallortslillägg i fråga om lärare som tjänstgör i flera utbildningsformer,
bör bidrag i princip lämnas helt inom ramen för systemet för gymnasieskolan, om
personen är anställd som lärare i gymnasieskolan.

Prop,
1985/86:97

11 Förväntade effekter för skolhuvudmännen m.m.

Som
jag redovisat har underlaget för mina beräkningar av limresurserna varit senast
kända resursultag. För de ämnen - främst vissa lågfrekventa språk - om vilka
tidigare fattats särskilda beslut bör även i fortsättningen gälla vissa
garanliregler. I förslagen om resursschabloner har valls en relativt hög
delaljgrad för alt minimera de vid en övergång till etl schablonsyslem
ofrånkomliga avvikelserna från dagens resursbild.

Del
är svårt atl mer i detalj fömtse effekter av de föreslagna förändringarna. Jag
vill dock stryka under all de utgår från den senast kända resursbilden för
enskilda ämnen eller ämnesgmpper i olika kommuner och i olika lyper av enskilda
skolenheter.

En
uttalad avsikt med förändringsförslagen är alt förenkla den administrativa
hanteringen av resurstilldelning och slatsbidragsfrågor i allmänhet. Den för
skoladministrationen viktigaste förändringen till följd av förslagen bör bli
all en rad särskilda resursbeslämmelser försvinner genom all "lösas
in" i schablonformlerna. Delta gäller t, ex, systemet med timreduklioner
etappvis, vilket - som också framhölls redan i förslaget om detta -varit atl se
som ell steg på vägen mot ett elevanlalsrelalerat resurssyslem.

En
samlad resurstilldelning till skolhuvudmännen bör ge utrymme fören mer
behovsstyrd resursanvändning.

En
strävan har varit alt så långt möjligt begränsa antalet schabloner. Samtidigt
fordrar en anpassning mellan det gällande och schablonsystemet i princip en
schablon för varje studieväg och årskurs. Del föreslagna systemet innebär en
avsevärd förenkling i rapporteringshänseende jämfört med den tidigare vår- och
höstrapporteringen liksom även med de nuvarande preliminära och slulliga
rapporterna.

12 Genomförande

Mitt förslag:
Ändringarna genomförs den Ijuli 1987,

Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer
med mitt förslag. Remissinstanserna: En instans föreslår ett genomförande redan
den I juli 1986 och en annan först den 1 juli 1988, Etl par länsskolnämnder
förordar

alt förändringarna till att börja med genomförs
försöksvis. Ett anlal remissinstanser betonar vikten av noggrann uppföljning
och möjligheter till justeringar av systemet.

Skälen för mitt förslag: Jag anser det väsentligt alt de
förändringar som jag föreslagit kan genomföras så snart det är möjligt.
Samtidigt måsle hänsyn tas till den förberedelsetid som behövs för den statliga
skoladministrationen och för skolhuvudmännen. Jag ser en klar fördel i alt
resurssy-slemen för lärare och skolledare kan förändras samtidigt. Därmed vinns
en större flexibilitet för kommunerna även i fråga om skolledningsresurserna.

Det bör ankomma på regeringen eller den myndighei som
regeringen besiämmer all avgöra vilka övergångsregler som kan behövas.

Prop, 1985/86:97

13 Garantiresurs

Mitt
förslag: Under en treårig övergångslid skall det finnas en garanliresurs, ur
vilken limmar kan tilldelas skolhuvudman, för vilka del nya systemet innebär
kraftiga bidragsminskningar.

Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna: SÖ samt flera länsskolnämnder och
kommuner tillstyrker en garanliresurs, i några fall med olika preciseringar.
Till exempel anser både länsskolnämnden i Hallands län och skolstyrelsen i
Lycksele alt en garanliresurs måsle kunna tillskjutas vid en bidragsminskning
över fem procent. Några kommuner vill inte ha en begränsning lill tre år,
Länsskolnämnden i Gollands län föreslår att en speciell utiämningsresurs
"bryts ut" och tilldelas länsskolnämndema.

Skälen för mitt förslag: Genom att resurstilldelningen
beräknas utifrån den senast kända resursbilden blir förändringen totalt sett
koslnadsneulral under i övrigt oförändrade förhållanden. Som följd av del
ändrade systemet bör del därför endast bli fråga om marginella förändringar på
kommunnivå. Kostnadsfördelningen mellan stat och kommun bör likaså förbli i det
väsentliga oförändrad.

Beräkningar av det samlade kommunala utfallet redovisas i
bilaga 6, avsnitt 6, Av de simuleringar som genomförts framgår alt bland de 184
aktuella kommunerna med gymnasieskola har i dag endasl 9 ell resursultag som
med 5 % eller mer överstiger den resursmängd de skulle få med det här
föreslagna systemet, 38 kommuner skulle med detta få en resursmängd som med 5%
eller mer översteg det resursultag de har i dag. Alt del är sä många fler
kommuner som får en resursökning beror - med ett neutralt lotalulfall - på all
dessa kommuner är mindre än dem som får en minskning.

En "garanliresurs" bör, enligt min mening, under
en treårig övergångstid kunna erbjudas selektivt till sådana skolhuvudman, för
vilka de föreslagna resursmodellerna visar sig leda lill en kraftigt minskad
statsbidragstäckning. En förutsättning är därvid all skolorganisationen
ordnats på ell rimligt rationellt vis, 1 garantiresursen bör, som jag redan
nämnt, ingå hälften av den hittillsvarande återföringsresursen (avsnitt 6,5,5),

Del bör ankomma på
regeringen eller den myndighei som regeringen bestämmer atl fördela
garantiresursen. Jag ämnar återkomma med närmare förslag om garanliresursen
inför nästa budgetproposition.

Prop, 1985/86:97

14 Särskilda frågor

14.1 Uppdragsutbildning i anslutning till gymnasieskolan

Mitt
förslag: Ändringarna i systemet för resurser för den reguljära utbildningen i
gymnasieskolan påverkar i vissa avseenden förhållandel mellan å ena sidan
uppdragsutbildning i anslutning till gymnasieskolan och å andra sidan den
reguljära utbildningen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får avgöra vilka anpassningar som behövs.

Provisoriska
bestämmelser, som gäller för liden fram till den I juli 1987, reglerar endasl
undervisning av uppdragselever i egna grupper. Föreskrifter rörande
samundervisning med ordinarie elever meddelas i samband med ändringarna förden
reguljära utbildningen.

Skälen
för mitt förslag: Riksdagen fattade i november 1985 beslul om
uppdragsutbildning (prop, 1984:85: 195, UbU 1985/86:4, rskr 16), I den då
antagna lagen (1985:903) om uppdragsutbildning i anslutning till del kommunala
skolväsendel m, m, finns bl, a, föreskrifter om all en kommun eller
landstingskommun, som är huvudman för gymnasieskola, får bedriva uppdragsutbildning
i anslutning lill sin gymnasieskola. Uppdragsutbildningen skall enligt lagen i
fråga om art och nivå ha anknytning till verksamheten i huvudmannens
gymnasieskola men får inte motsvara någon linje, I frågor som rör förhållandel
lill gymnasieskolan (den reguljära utbildningen) skall enligt lagen
föreskrifter meddelas av regeringen eller den myndighei som regeringen
besiämmer. Sädana frågor är bl, a, anlitande av personal med slatiigt reglerade
tjänster, undervisning av uppdragselever tillsammans med ordinarie elever
(samundervisning) och den ekonomiska regleringen i förhållande till staten, som
inte skall ha några bidrags- eller pensionskostnader hänförliga lill
uppdragsutbildningen.

Utformningen
av föreskrifter om förhållandet mellan uppdragsutbildningen och den reguljära
verksamhelen påverkas av de förändringar som jag har föreslagit i fråga om
tilldelningen av resurser för den reguljära verksamhelen. Del bör få ankomma på
regeringen eller den myndighet som regeringen besiämmer att avgöra vilka regler
som krävs för anpassningen.

Jag
vill beträffande uppdragsutbildningen peka på en fråga som rör tiden fram till
den 1 juli 1987, då ändringarna belräffande den reguljära verksamhelen avses
bli genomförda.

Del
nuvarande regelsystemet för den reguljära verksamhelen föranleder en rad
specieUa regler i fråga om samundervisning och den ekonomiska regleringen i
förhållande till staten, när denna form av uppdragsutbildning tiUämpas, En
schablonisering beträffande limunderiag och statsbidrag lill

lärariöner i gymnasieskolan med anslutande följdändringar
gör det möjligt all åstadkomma enklare regler beträffande uppdragsutbildning i
form av samundervisning.

Uppdragsutbildning
i anslutning till gymnasieskolan skall enligt riksdagsbeslutet kunna bedrivas
före den 1 juli 1987, Det är emellertid olyckligt alt införa en rad speciella
föreskrifter som delvis upphävs och delvis ändras redan efter drygt ett år.
Regeringen har därför utfärdat en tidsbegränsad förordning med provisoriska
föreskrifter som reglerar endast undervisning av uppdragselever» i egna
grupper. Regeringen bör inhämta riksdagens godkännande av lösningen med
provisoriska föreskrifter.

Prop.
1985/86:97

s. 40 Kontrollera mot PDF

14,2 Utbildningsformer, vilkas regler anknyter till de
nuvarande reglerna för gymnasieskolan

Mitt förslag: Regeringen eller den myndighei som
regeringen bestämmer får avgöra vilka följdändringar som skall genomföras för
korrespondensundervisning på gymnasial nivå och för riksinlernatskolor och
vissa andra fristående skolor.

Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med mitt förslag.
Remissinstanserna: Inga synpunkter har framförts på förslaget. Skälen för mitt
förslag: Det finns vissa utbildningsformer, vilkas regler anknyter till de
nuvarande reglerna för gymnasieskolan. Vid ändring av dessa regler uppkommer
frågan om vad som bör gälla för de andra ulbild-ningsformerna.

Korrespondensundervisning på gymnasial nivå

1 en ämbetsskrivelse från 1971 finns bestämmelser om
korrespondensundervisning på gymnasial nivå. En kommun kan få regeringens
medgivande alt anordna sådan undervisning. För sludiehandledning får bl, a,
timlärare anställas. Vissa av statsbidragsföreskrifterna anknyter till reglerna
för gymnasieskolan.

Det
bör få ankomma på regeringen eller den myndighet som regeringen besiämmer all
avgöra vilka följdändringar som bör göras i reglerna för
korrespondensundervisningen med hänsyn till ändringarna beträffande
gymnasieskolan.

Riksinlernatskolor m.m.

Riksinlernatskolor, skolor som omfattas av
privatskolförordningen (1967:270), Bergsskolan i Filipslad saml de två
fristående lanlhushållssko-lorna Apelrydsskolan och Vackstanässkolan följer i
fråga om bl, a, timtilldelning och statsbidragskonstruktion regler som delvis
sammanfaller med reglerna för gymnasieskolan. Del bör få ankomma på regeringen
eller den myndighei som regeringen

s. 41 Kontrollera mot PDF

bestämmer
att avgöra vilka följdändringar som bör göras i dessa regler med Prop,
1985/86:97 hänsyn lill ändringarna beträffande gymnasieskolan.

Vissa
fristående skolor ulan statligt reglerade tiänster får bidrag till undervisning
på gymnasial nivå enligt andra regler än de nu gällande föreskrifterna för
gymnasieskolan. Dessa andra regler bör kunna gälla tills vidare, oberoende av
de ändringar som genomförs för gymnasieskolan,

Komvux
m.m.

Grundvux,
komvux och kommunal högskoleutbildning utanför vårdområdet har inte
gymnasieskolans timiilldelningssysiem, men när del gäller rena
slalsbidragsregler omfattas de av delvis samma föreskrifter som gymnasieskolan.

Statskontoret
har i sin rapport lämnat från varandra frislående förslag belräffande
gymnasieskolan och komvux, I rapporten förordar statskontoret beträffande
komvux alt resurser skall tilldelas enligt del förslag som framlagts av
komvux-ulredningen under beteckningen alternativ 1, Delta förslag innebär
endasl en förenkling av nuvarande syslem för resursutnyttjande. Riksdagen har
hösten 1984 beslutat om vissa förändringar som bygger på detta förslag (prop,
1983/84:169, UbU 1984/85:1, rskr 11),

Vad
gäller komvux och gmndvux kan del, som jag anfört i årets budgetproposition
(prop, 1985/86:100 bil, 10 s, 166), finnas skäl all på sikt försöka
schablonisera bidragen. För kommunal högskoleutbildning utanför vårdområdet
bör nuvarande regler gälla tills vidare.

15 Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen all

1, godkänna
atl limlilldelningen i gymnasieskolan schabloniseras

genom grundresurser och lilläggsresurser enligt de allmänna prin

ciper jag har förordat (3 och 6),'

2,
godkänna all grund- och
lilläggsresurserna beräknas för hela kommunen och ges som en samlad resurs lill
skolhuvudmännen (4),

3,
godkänna vad jag har förordat
om limreduktioner i förhållande till timplanernas timtal (5),

4,
godkänna vad jag har förordat
om användningen av den samlade resursen (5),

5,
godkänna vad jag har förordat i
fråga om högsta antal elever i klass eller gmpp (7,2,2),

6,
godkänna all ett syslem med
limbelopp och arvodesgrupper införs i enlighel med vad jag har förordat (8),

7,
godkänna att ett förskotts- och
sluiregleringsförfarande införs i enlighet med vad jag har förordat (8),

8,
godkänna vad jag har förordat
om särskilda timresurser och bidrag för viss undervisning (9,1 och 9,2),

'
Siffrorna inom parentes anger avsnitt i föredragandetexten, 41

s. 42 Kontrollera mot PDF

9,
godkänna vad jag har förordat om särskilda lönekostnadsbi- Prop, 1985/86:97
drag (10,3),

10, godkänna
vad jag har förordat om genomförande och garanti

resurs (12 resp, 13),

11, godkänna
vad jag har förordat i fråga om uppdragsutbildning

(14,1) saml

12, godkänna
vad jag har förordat i fråga om följdändringar för

kortespondensundervisning på gymnasial nivå och för riksinlernat

skolor och andra fristående skolor med regelsystem som liknar

gymnasieskolans (14,2),

16 Beslut

Regeringen
ansluler sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anla de förslag som föredraganden har lagt
fram.

s. 43 Kontrollera mot PDF

BUaga
I

Prop, 1985/86:97

Nuvarande regelsystem med förklaring av termer och
linjeförkortningar m.m.

1 Statsbidragssystemet

AUmänt

Statsbidraget
till driftkostnader för gymnasieskolan regleras lill största delen genom
förordningen (1966:115) om statsbidrag till driftkostnader för viss kommunal
utbildning. Statsbidrag lämnas enligt denna förordning till faktiska
lönekostnader för skolledare och lärare för utbildning enligt gällande
bestämmelser, I förordningen specificeras vilka lönearter som får räknas in i
lönekostnaden. Kommunerna fär rekvirera statsbidraget för löner månadsvis,
Slalens bidrag till atl täcka kostnader för gymnasieskolan utgörs därutöver av
bidrag lill utrustning, I regleringsbrev för budgetåret 1985/86 avseende anslag
lill skolväsendet finns under B 17, Bidrag lill driften av gymnasieskolor ett
anslag om 3 775 milj, kr. Under B 20, Bidrag lill utrustning för gymnasieskolan
m, m, upptas etl anslag om 199 milj, kr. Enligt del nuvarande
statsbidragssystemet för gymnasieskolan får primärkommuner och
landstingskommuner statsbidrag till de faktiska lärar-koslnaderna. Delta
innebår att statsbidrag skall ulgå till lärarlöner för den organisalion som
skolan får ha enligt dels beslut som fattas av SÖ och länsskolnämnden, dels
bestämmelser i skolförordningen och limplanerna, I praktiken hämtas underlaget
för rekvisition av lärarlönebidraget från resp, kommuns lönesystem.

Bestämmelser
i stalsbidragsförordningar

Den
grundläggande och mest omfattande av de förordningar som reglerar statsbidrag
till gymnasieskolan m, m, är förordningen (1966:115, omtryckt 1977:490. ändrad
senast 1985:588) om statsbidrag lill driftkostnader för viss kommunal
utbildning. Denna förordning gäller statsbidrag till kommuner och
landstingskommuner lill kostnader för driften av gymnasieskolor och kommunal
högskoleutbildning utanför vårdområdet. Regelsystemet i förordningen gäller
också för statsbidrag till kommunal vuxenutbildning och grundutbildning för
vuxna i den omfattning som anges i separata förordningar för dessa skolformer.

Statsbidrag
utgår enligt nämnda förordning enligt följande, - Statsbidrag utgår med belopp
som motsvarar lönekostnaderna för skolledare, biträdande skolledare,
huvudlärare, lärare och institutionsföreståndare vid gymnasieskolan. Vilka
delposter som skall räknas in i lönekostnaderna finns preciserat i 5§,
Tjänstgöring vid kommunal vuxenutbildning skall vid
statsbidragsrekvisitionerna alltid separeras från Oänstgöringen vid gymnasieskola
(5-8§§),

5 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 97

s. 44 Kontrollera mot PDF

-
När annan än
lärare leder timme till förfogande (Itf), utgår statsbidrag Prop,
1985/86:97 för varje sådan timme och klass enligt visst timarvode (9§),

-
Till ersällning
ål föreläsare utgår i vissa fall statsbidrag (I0§),

-
För inbyggd
utbildning inom industri och hantverk samt handels- och konlorsyrken i
gymnasieskolan har kommun rätl till statsbidrag med visst belopp per elev och
undervisningstimme inom timplanens ram. Beloppet fastställs per studieväg och
yrkesinriktning årligen av SÖ (I2a§),

Här nämnda statsbidrag rekvireras hos SÖ i efterhand för
varje månad. Vidare utgår enligt samma förordning - genom rekvisition hos SÖ
efler redovisningsårets slut, dock före I september - statsbidrag årsvis för
kostnader för undervisning i hemspråk och sludiehandledning på hemspråket.

Vidare utgår efter rekvisition per kalenderhalvår
statsbidrag till kostnader för sjukförsäkringsavgifter och
folkpensionsavgifler för lärare m,fl. Dessa bidrag utgår med 11,9% av
statsbidraget för lönekostnader (20§), Dessutom utgår bidrag per redovisningsår
för kostnaderna för tilläggspensionsavgifter enligt viss procentsals av
lönekostnaderna (20a §), Procentsatsen varierar frän år lill år. För
redovisningsåret 1985/86 är den 9,50%,

Enligt förordning (1981:449, ändrad senast 1985:596) om
minskning av vissa statsbidrag till kommunal utbildning skall alla bidrag
enligt slatsbi-dragsförordningen (1966: 115) med undanlag av bidragen för
inbyggd utbildning minskas med 2%, När del gäller utbildning inom vårdområdet
som landstingskommun anordnar skall minskning ske med 20%,

Utöver förordningen om statsbidrag lill driftkostnader
till viss kommunal utbildning utgår statsbidrag för drift av gymnasieskolan
även enligt vissa andra förordningar.

Någon egentlig granskning av kommunens rekvisition av
slalsbidragsbelopp i relation lill den fastställda skolorganisationen sker
inte vare sig hos länsskolnämnden eller hos SÖ, Huvudansvaret för revision av
statsbidrag till gymnasieskolan åvilar kommunens revisorer.

Kommunen erhåller statsbidrag lill gymnasieskolan genom
olika förfaringssätt. Skolstyrelsen rekvirerar flertalet statsbidrag från SÖ,
I vissa faU ansöker den om tilldelning av statsbidrag hos SÖ eller
länsskolnämnden.

Statsbidrag som utgår enligt förordningen (1966:115) får
en kommun såsom nämnis rekvirera hos SÖ varje månad, SÖ skall betala ul
rekvirerat belopp snarast möjligt. Utbetalning får dock inte ske förrän i
månaden efler den månad bidraget avser. Andra statsbidrag utbetalas också i
efterhand kvartalsvis, halvårsvis, en gång per år eller vid annan tidpunkt när
så erfordras.

Särskilda
bestämmelser gäller för årskurs 4 av fyraårig teknisk linje. I

förordningen (1984:571, ändrad senast 1985:591) om ramtimplaner och

resurstilldelningssyslem för årskurs 4 av fyraårig leknisk linje i gymnasie

skolan finns föreskrifter om alt underiaget för läranjänslgöring skall beräk

nas för varje skolenhet enligt en viss formel. Antalet lärarveckotimmar

beror på antalet elever och grenar i årskursen. Skolstyrelsen besiämmer

hur tilldelade lärarveckolimmar skall användas för den undervisning ele

verna skall ha enligt ramlimplanerna och för stödundervisning m, m, Skol- 44

s. 45 Kontrollera mot PDF

styrelsen
är därvid inte bunden av några reglerom klass-eller gruppslorie- Prop,
1985/86:97 kar.

Följande
princip lillämpas vid kombination av ramlimplaner och friare resurstilldelning
i årskurs 4 av T-linjen:

För
läsåret 1985/86 gäller formeln

1=
13 X n -h 1,505 X e

där

t
= totala antalet lärarveckotimmar

n
= antalet grenar och

e
= antalet elever i årskursen,

I
förordningen (1983:505, ändrad senast 1985:592) om samordnade timplaner
(ST-planer) och resurser i vissa kommuners gymnasieskolor finns särskilda
föreskrifter för fall där en kommun enligt regeringens medgivande bedriver
gymnasieskola med en lill etl lilel elevantal anpassad organisation, I del
särskilda systemet enligt förordningen ingår samordnade timplaner för
årskurserna 1 och 2 saml årskurs 3 av flertalet teoretiska linjer. Del ingår
också ell särskill syslem för tilldelning av lärarveckolimmar. Antalet sådana
är beroende av bl, a, antalet elever i de olika årskurserna.

Det
resurstilldelningssyslem som används vid totalt sju ST-skolor innebär följande
i fråga om stalsbidragsberätligade lärarresurser i 21-veckotim-marsämnen för
teoretiska linjer (uttryckt i lärarveckotimmar):

Totalt
för de treåriga ekonomiska (E), humanistiska (H), naturvetenskapliga (N),
samhällsvetenskapliga (S) linjerna och de två försia årskurserna av fyraåriga
tekniska (T) linjen: årskurs 1:21 -f 0,9 x elevantalet i åk I årskurs 2: 24 -I-
0,8 x elevantalet i åk 2 årskurs 3: 22 -t- 1,1 x elevantalet i åk 3

(om
elevantalet överstiger 20, Vid mindre elevantal

utgår
färre limmar)

Tilläggsresurser
för tvåårig social linje: årskurs 1:64- 1,0 x elevantalet i åk I årskurs 2:6-1-
0,9 X elevantalet i åk 2

Tilläggsresurser
för tvååriga yrkesinriktade linjer: årskurs 1: 2,5 -- 0,3 x elevantalet i åk I
årskurs 2: 0,5 -I- 0,2 x elevantalet i åk 2

2 Organisatoriska faktorer som påverkar resursbehovet

•
1 gymnasieskolan kommer fr, o, m, läsåret 1987/88 all finnas två skolen-

hetsiyper,
typ A (vad som hittills kallats allmän skolenhet och särskild 45

s. 46 Kontrollera mot PDF

skolenhet typ 1) samt typ B (vad som hittills kallals
särskild skolenhet Prop, 1985/86:97 typ 2), De allmänna enheterna, som ofta är
stora, ger såväl teoretisk som yrkesinriktad utbildning. Särskilda skolenheter
typ 1 omfattar företrädesvis yrkesinriktade studievägar. De saknar många
gånger det stöd för bildande av grupper i lillvalsämnen som de tvååriga
teoretiska linjerna ger och har ofta en begränsad förslärkningsresurs.
Särskilda skolenheter typ 2 har övervägande teoretisk utbildning,

• Vilka studievägar som får förekomma i en kommun
finns faslsläUl i

gällande organisationsbeslut. Antalet årselevplatser fördelas normall av

SÖ lill länsskolnämndema, som i sin tur fördelar dem vidare, uttryckta i

inlagningsklasser, till kommunerna, Belräffande klasser i högre års

kurser finns i många fall en automatik, I fråga om grenar och varianter

som börjar i högre årskurser besiämmer länsskolnämndema eller i vissa

fall SÖ vilka grenar och varianter som kommunens gymnasieskola får

omfatta. Om särskilda skäl föreligger, får den statliga skoladministra

tionen bestämma även antalet klasser för sådana grenar och varianter.

Från resurstilldelningssynpunkl är all notera all även halva klasser på

teoretiska studievägar kan tilldelas kommunerna, I vissa
fall föreskrivs också s, k, B-form med samläsning mellan årskurser, (Såväl
därvid som allmänt förutsätts eleverna samläsa i för studievägarna gemensamma
ämnen,) Avsikten är att i görligaste mån tillhandahålla etl utbud av utbildningsplatser
som i så slor utsträckning som möjligt motsvarar elevernas val och
arbetsmarknadens behov. Eftersom tillgodoseende av förstahandsvalet allmänt
har slor betydelse för elevernas studiemotivation, kan halva, och per elev
dyrare, klasser motverka studieavbrott. Skäl för halva klasser finns särskilt
på mindre orter, där del gäller atl utifrån givna förulsältningar erbjuda ett
så rikt urval av studievägar som möjligt. Det förekommer dock utläggning av
halvklasser även i kommuner med slor gymnasieskola. Lo, m, när denna är
uppdelad på flera skolenheter. Sådan utläggning är normalt mindre ekonomisk,

•
Timplanerna
innehåller för olika studievägar och årskurser timtal för eleverna, som kan
variera mellan 30 och 38 veckotimmar. Härtill kommer normall vissa resurser
för delning av klass, som växlar betydligt mellan olika studievägar, I vissa
fall förekommer s, k, inbyggd utbildning,

•
För årskurserna
1-3 av de tre- och fyraåriga linjerna berörs två timplanesystem, reguljära och
s, k, alternativa timplaner (AT-planer), De senare tillämpas i ett 30-lal
skolenheter i lika många kommuner med normah mellan 250 och 400 16-åringar i
årskullen,

•
Resursbehovet är
vidare beroende av elevernas val och den planering av undervisningen i
organisatoriskt avseende som görs med utgångspunkt häri på de enskilda
skolenheterna. Behovet av undervisningsgrupper och därmed lärartimmar vid en
viss organisation varierar givetvis år från år mellan studievägar och
årskurser. Ambitionerna att tillgodose elevernas val och därmed starta
undervisning i små grupper kan självklart också variera mellan såväl kommuner
som skolor,

•
Både kommun-
och skolslorlek har ell starkt inflytande på resursbehovet. Stora skolor har
lättast all tillgodose elevernas val och fylla under- 46 visningsgrupperna.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Ktasstorieken
(16 eller 30 elever) påverkar naturligtvis resursatgangen Prop, 1985/86:97

och
måste beaktas.

Klass-
och gruppfyllnad påverkar också resursbehovet genom systemet

med
timreduklioner vid ej fyllda grupper. Denna faktor sammanhänger i

hög
grad med bl, a, skolenhelslyp, förekomsten av halva eller hela

klasser,
skolplanering och skolslorlek.

3 Vissa termer m. m.

Basändamål.
Timmar i den enligt timplanerna obligatoriska undervisningen, utan hänsyn till
timmar till förfogande, uppdelning av klass för laborationer och andra
övningar m, m. Resurser för basändamål uttrycks i vissa sammanhang i kronor, i
andra sammanhang i lärarveckotimmar.

Delningstal.
1 varje ämne i gymnasieskolan förs eleverna lill grupper i den mån de enligt
läroplanen kan samundervisas hell eller delvis. Grupp anordnas för varje
påbörjat 30-tal elever. Vid undervisning i arbetsteknik och annan undervisning
med samma syfte anordnas grupp för varje påbörjat 16-lal elever. Dessa tal
benämns delningstal. Även andra delningslal finns. Om särskilda skäl
föreligger, får länsskolnämnden belräffande ell visst ämne i en kommuns
gymnasieskola medge undanlag genom all tillåta alt gruppen omfattar fler än 30
resp, fler än 16 elever.

Frivillig
undervisning. Sädan undervisning i bild, dramalik, idrott och musik,

Förslärkningsändamål.
För varje redovisningsår beräknas dels vissa limmar för förslärkningsändamål
för kommunens gymnasieskola i dess helhel (skolstyrelsens förslärkningsresurs),
dels timmar för varje skolen-hel (skolenhetsbunden förstärkningsresurs).
Skolenhetens resurser för förstärkningsändamål är summan av de resurstimmar
som skolstyrelsen tilldelar skolenheten och den skolenheisbundna
förslärkningsresurs som direkt lillfaller skolenheten. Skolenhetens
förstärkningsresurs är avsedd för lärartimmar för stödundervisning och
samordnad specialundervisning, för delning av klass eller grupp för
studieteknisk träning, för limmar till förfogande samt för frivillig
undervisning.

Se
vidare denna bilaga, avsnitt 4 "Timmar för förslärkningsändamål"

Grupp/undervisningsgrupp.
En grupp av elever som undervisas gemensamt i visst ämne,

Höslrapport
Se Slutlig plan.

Inbyggd
utbildning. Undervisningen i arbetsteknik eller annan undervisning med samma
syfte förläggs helt eller delvis lill företag eller institution utanför
gymnasieskolan, och företaget eller institutionen tillhandahåller lärare,
lokaler och utrustning som behövs för undervisningen.

Klass.
1 gymnasieskolan fördelas eleverna på klasser. Elever i samma årskurs och pä
samma studieväg förs till samma klass, så långt detta är möjligt. Klass får
omfatta högst 30 elever. Om del anges i timplanen för viss studieväg, får klass
omfatta högsl 16 elever, (Se även Delningslal,)

Lärarregister.
Ett hos statistiska centralbyrån (SCB) datorbaserat indi

vidregister över lärare och skolledare i bl, a, grundskolan, gymnasieskolan 47

s. 48 Kontrollera mot PDF

och den kommunala vuxenutbildningen. Syftet med
lärarregistrel är all de Prop, 1985/86: 97 i registret ingående uppgifterna
skall användas som underlag för SCB:s lärarstalistik och för lärarprognoser
(dimensionering av lärarutbildningar m, m,) av SÖ och prognosinstilutel vid
SCB, ingå i SCB:s statstjänsleman-nastalistik (statistik över personal i
offentlig tiänst) att användas i löneförhandlingar av både statens
arbetsgivarverk och lärarnas personalorganisationer saml uigöra underlag för
beräkningar av veckolimpris m, m, för statsbidrag,

Lärarveckolimmar. Lärariedda
lektionslimmar/undervisningslimmar per vecka.

Läsår. Den del av redovisningsåret, under vilken
undervisning meddelas. Gymnasieskolans läsår skall omfatta 40 veckor (280
dagar), Ell läsår fördelas på en hösttermin och en vårtermin. Del av
kalenderåret som inte ingår i läsåret ulgör ferier,

Organisalionsrapporl. Utgörs av en inlagningsnämnds och
skolstyrelses sammantagna blanketter med uppgifter om sökande lill
gymnasieskolans årskurs 1 saml vissa förslag lill organisation nästa läsår.
Organisationsrapporten inges av skolstyrelsen gemensamt med inlagningsnåmnden
lill länsskolnämnden och SÖ i början av mars.

Planeringsrapport. Utgörs av blanketter, på vilka
gymnasieskolenhetens rektor redovisar anlal elever i årskurs 1 och 2 saml
leknisk linje i årskurs 3 vid skolenheten, fördelade efler sina val per den 1
februari av linje, gren och variant till årskurs 2, 3 resp 4, Blanketterna
sänds lill skolstyrelsen som kompletterar dem med beräknat elevantal på
studieväg som skolstyrelsen planerar anordna nästföljande läsår,
Planeringsrappor-len inges av skolstyrelsen till länsskolnämnden och SÖ i
slulel av mars.

Preliminär planlvurrappori. Utgörs av blanketter, där en
kommuns sammantagna uppgifter lämnas om antal elever, fördelade på ämnen inom
resp, linje, anlal undervisningsgrupper och lärarveckolimmar i gymnasieskolan.
Uppgifterna utgår bl, a, från elevernas val av linje, gren och variant lill
årskurs 1, 2, 3 resp, 4, Preliminär plan utgör kommunens förslag lill
undervisningsorganisalion för gymnasieskolan nästa läsår. Planen inges av
skolstyrelsen/utbildningsnämnden under våren (slutet av april/början av maj)
lill länsskolnämnden för beslul om kommunens gymnasieskolorgani-salion, (Jfr
Slutlig plan,)

Redovisningsår. Tiden fr, o, m, den I juli t,o,m, den 30
juni nästa kalenderår,

ResurstiUdelning. Tilldelning av resurser, uttryckt
exempelvis i form av tjänster, tjänstgöringsskyldighet, årselevplatser,
elevantal per klass eller grupp, lärarveckotimmar per linje eller ämne,
undervisningslimmar. Resursernas storlek anges i skolans regelverk och är
kodifierad i olika bestämmelser i skollag, skolförordningar, regleringsbrev,
läroplaner, kursplaner, limplaner, anvisningar och kollektivavtal,

Resurslilldelningssyslem. De delar av skolans regelverk
som styr tilldelningen av resurser,

Samläsning. Undervisning av en undervisningsgrupp av
elever från olika klasser (och i vissa fall årskurser) på samma eller olika
linjer,

s. 49 Kontrollera mot PDF

Skolsiyrelse. Här avses med skolstyrelse kommuns
skolstyrelse, lands- Prop, 1985/86: 97 tingskommuns utbildningsnämnd och
kommunalförbunds motsvarande nämnd,

Slullig plan (tidigare benämnd höstrapport}. Utgörs av
blanketter, där en kommuns sammantagna uppgifter per den 15 januari lämnas om
antal närvarande elever, fördelade på ämnen inom resp, linje, gren, variant och
allernativämne inom årskurs 1, 2, 3 och 4, anlal undervisningsgrupper och
lärarveckolimmar i gymnasieskolan, Slullig plan är en sammanställning över
kommunens faktiska gymnasieskolorganisalion.

Studieväg. Varje linje, specialkurs, gren eller variant
som finns i gymnasieskolan.

Timme lill förfogande (tlf). Timtilldelning, som innebär
atl skolan mer fritt kan disponera någon lid dels för sådana moment som
återkommer år från år, men vilkas omfattning och inplacering i studiegången
inte bör fastställas alltför detaljerat, dels för sådan verksamhet, för vilken
förutsättningarna växlar efler lokala förhållanden.

Timmarna placeras in på schemat och används för verksamhet
som inte har karaktären av ämnesundervisning eller inte kan eller bör fogas in
i något av de på läroplanen upptagna ämnena. Timmar till förfogande är avsedda
för bl,a, studieorienlering vid studiernas början, sludieteknisk orientering,
yrkesvalspsykologisk orientering, studie- och yrkesorientering inför valet av
fortsatt studieväg, yrkes- och arbelsmarknadsoriente-ring, bok- och
bibliotekskunskap, röst- och lalvård saml samordningsprogram. Verksamheten på
timmar lill förfogande skall också ges lokal anknytning, t, ex, ägnas åt en
viss bygds struktur och problem i fråga om närings- och samhällsliv. Timmarna
skall även användas för samlevnadsundervisning.

Veckotimme (v/e). En leklion/undervisningslimme i veckan
under ett läsår eller, i fråga om studieväg i gymnasieskolan som är kortare än
en årskurs, en lektion i veckan pä sådan studieväg,

Veckolimpris. Kostnad för en lärares undervisning en
lektionstimme i veckan under läsåret,

Vårrapporl. Se Preliminär plan.

Undervisningsgrupp. Se Grupp,

Undervisningsskyldighet (usk). Omfattningen av lärares
skyldighel atl undervisa i gymnasieskolan, uttryckt i veckotimmar. Styrelsen
för skolan fastställer inom vissa angivna gränser undervisningsskyldighelen för
rektor och studierektor.

Årskurs. Dels den lärokurs eller del därav, som skall
genomgås i gymnasieskolan under ett läsår, eller, i fråga om utbildning som
börjar vid annan tidpunkt än vid läsårets början, under 40 veckor av två på
varandra följande redovisningsår, dels de elever i gymnasieskolan som går
igenom sådan lärokurs eller del därav.

s. 50 Kontrollera mot PDF

4 Timmar för förstärkningsändamål ''"p-
' "

Timmar för förstärkningsändamål kan indelas i två
kategorier, nämligen ämnesanknuina resurser för delning av klass enligt
timplanerna och allmänna resurser. De ämnesanknuina delningsresurserna är av
följande slag,

•
Resurs för
delning av klass för sludielekniska övningar. Denna resurs omfattar en
veckotimme per klass på tre- och fyraåriga studievägar. På tvååriga studievägar
får för samma ändamål delning av klass ske vid 30-grupp i svenska. På tvååriga
teoretiska linjer får klassdelning dessulom ske under en veckotimme i annal
ämne,

•
Resurs för
delning av klass för laborationer och konstruktionsövningar i
naturvetenskapliga och tekniska ämnen,

•
Resurs för
delning i arbetsmetodik på E-linjen,

•
Resurs för
delning av klass i nyböijarspråk,

•
Resurs för
delning av klass i bild på treåriga linjer,

•
Resurs för
annan delning av klass enligt timplaner. Den avser huvudsakligen delning i
linjespecifika ämnen på Dk-, Du-, Ep-, Hk-, Jo-, Ko-, Mu-, Sb-, Ss-, Td- och
Vd-linjerna (för förkortningarna, se denna bilaga, avsnitt 5) saml delning i
fackteori i s, k, B-klasser på yrkesinriktade linjer med delningslalel 16, Med
B-klass avses en klass, sammansatt av en halv klass i årskurs 1 och en halv
klass i årskurs 2,

Minsta elevantal för delning är i allmänhet 17, men även
delningstalen 21 (i nybörjarspråk och bild) samt 24 (i vissa ämnen pä
vårdlinjen) förekommer. Reglerna för delning av klass anges i allmänhet i
noter lill resp, timplan eller i allmänna bestämmelser lill limplanen.

För delning i ämnet svenska i årskurs 2 av vissa
yrkesinriktade linjer utgår en särskild resurs.

De allmänna resurserna är följande:

Timmar lUI förfogande (tlf) omfattar normalt en veckotimme
per klass på tre- och fyraåriga linjer, i årskurs I av tvååriga linjer, i
årskurs 2 av tvååriga teoretiska linjer samt i vissa specialkurser.

För frivUlig undervisning tilldelas en resurs på två
veckolimmar i idrott för varie påböriat 1000-lal elever saml en veckotimme i
bild, dramalik och musik för varie fullbordat 45-lal elever.

Till slödundervisning och samordnad specialundervisning
utgår 0,80 veckolimmar per 30-tal elever i klasser med delningslalel 30 resp,
16-lal elever i klasser med delningstalet 16,

s. 51 Kontrollera mot PDF

5 Förkortningar för benämningarna på Pop, 1985/86:97

gymnasieskolans linjer

Minst treåriga linjer (teoretiska)

Ekonomisk linje E

Humanistisk linje H

Naturvetenskaplig linje N

Samhällsvetenskaplig linje S

Teknisk linje (fyraårig) T

Tvååriga teoretiska linjer

Ekonomisk linje Ek

Musiklinje Mu

Social linje So

Teknisk linje Te

Tvååriga yrkesinriktade linjer

Beklädnadsleknisk linje Be

Bygg- och anläggningsleknisk linje Ba

Distributions- och kontorslinje Dk

Drift- och underhållsleknisk linje Du

El-teleteknisk linje El

Eslelisk-praktisk linje Ep

(försöksverksamhet)

Fordonsteknisk linje Fo

Handels- och kontorslinje Hk

(försöksverksamhet)

Jordbrukslinje Jo

Konsumtionslinje Ko

Livsmedelsteknisk linje Li

Processteknisk linje Pr

Skogsbrukslinje Sb

Social servicelinje Ss

Trädgårdslinje Td

Träteknisk
linje Tr

Verksladsleknisk
linje Ve

Vårdlinje Vd

s. 52 Kontrollera mot PDF

Bilaga 2 Prop,
1985/86:97

Statskontorets modellförslag beträffande gymnasieskolan

De
utgångspunkter som enligt regeringens uppdrag 1982 lill statskontoret främst
borde ligga till grund för ell nytt, schabloniserat statsbidragssystem var i
sammanfattning följande:

-
ett nytt syslem bör innefatta
ytterligare steg mol ökad decentralisering och innefatta incitament till en
mera rationell och - från lokal och regional horisont — behovsanpassad
skolorganisation,

-
ett nytt syslem bör innebära
bättre förutsättningar för budgetering och uppföljning av slalens kostnader för
gymnasieskolan,

-
ett nytt syslem bör innefatta
en förenklad administration på olika nivåer i förhållande lill nuläget.

De
alternativa modeller för ett schabloniserat statsbidragssystem som prövades mot
dessa huvudpunkter och övriga önskemål och krav på ell nytt system logs av
statskontoret fram under våren 1983 i löpande kontakt med referensgrupper.

De
alternativa modeller som prövades i försia utredningsetappen kan ses som steg
på vägen mol etl alltmer schabloniserat statsbidragssystem. Alternativen kan -
med delvis flytande gränser — delas in i tre huvudgrupper. Alternativen
benämns Gl t, o, m, G7 (G= gymnasieskolan).

Den
försia huvudgmppen, som omfattar alternativen Gl - G3 saml i viss utsträckning
G4, bygger hell eller delvis på en schablonisering av lärariönerna för olika
lärarkategorier. Den andra huvudgruppen, som omfattar alternativen G4 (delvis)
och G5, innebär en övergång från mer eller mindre lärarlönebaserade
schablonbidrag till ett bidragssystem som till vissa delar eller hell baseras
på principen om bidrag per elev. Den tredje huvudgruppen slutligen utgörs av
några översiktliga diskussioner om två alternativa framgångsvägar, G6 och G7,
som — inom eller utom ramen för ett skatteutjämningssyslem - innebär ell
schabloniserat bidrag per ungdomsgrupp i vissa åldersinlervall snarare än
bidrag per gymnasieelev.

Resultatet
av prövningen blev atl två av modellerna för utveckling av ett nytt system
ansågs mest lämpade för fortsatta överväganden i en andra och avslutande
utredningsetapp:

ALTERNATIV
G2

I
höslrapporlen finns antalet lärarveckolimmar, uppdelade i basresurs och vissa
andra resurslyper, här sammanräknade under namnet förstärkningsresurs.

Enligt
detla alternativ skulle statsbidraget beräknas med samma metod

som i alternativ Gl såviti angår basresursen, nämligen med en särbehand

ling av de två resursslagen basresurs och förslärkningsresurs, Förslärk

ningsresursen skulle emellertid här beräknas oberoende av hur skolan

använder denna resurs. Tänkbara varianter för beräkning av förstärknings- 52

s. 53 Kontrollera mot PDF

resursen
skulle kunna vara etl procentuellt påslag på basresursen eller Prop,
1985/86:97 visst bidrag per elev i skolan. Man skulle eventuellt också kunna
tänka sig att beräkna förstärkningsresursen med hänsyn till skolans storlek och
linjeomfallning e,d.

Varianten
atl beräkna förslärkningsresursen som vissl bidrag per elev i skolan lorde vara
den som mest liknar nuvarande system för statsbidrag lill grundskolan. Med en
sådan metod skulle även bidraget i denna del göras direkt elevrelaleral.

En
prövning av alternativ G2 ger vid handen atl en viss decentralise-ringseffekt
kan uppnås genom att förstärkningsresursen utgår oberoende av skolans
organisation. Den studieorganisation, som fastställs på gmndval av hösirapporten
och därmed ger basresursen, skulle kunna omformas till stalsbidragsberättigande
basresurs i stället för, som nu är fallet, faktisk (beslutad) organisalion för
skolan. En sådan ändring skulle förbättra möjligheterna lill lokall inflytande
över besluten. Användning av lärarlöne-schablon bör, liksom vid Gl, förbättra
möjligheterna lill budgetering och uppföljning av statens kostnader för
gymnasieskolan.

Alternativ
G2 kan innebära vissa incitament lill en mera rationell lokal skolorganisation.

Enligt
ell av alternativen för förstärkningsresursens beräkning skulle vidare denna
resurs göras direkt elevrelalerad. Alternativ G2 skulle härvid kunna ses som
ett försia steg mol ett elevrelaleral bidragssystem för gymnasieskolan,

ALTERNATIV
G4

Ell
ytterligare steg mol ell elevrelaleral bidrag för gymnasieskolan skulle t, ex,
kunna vara alt ge viss andel av bidraget per elev och bygga på med vissl bidrag
per linje, linjegrupp e,d, Ell sådanl alternativ, som benämns alternativ G4,
har tidigare berörts av bl, a, SSK-ulredningen,

Generelll
skulle resurstilldelningen enligt den i alternativ G4 skisserade metoden kunna
beskrivas med hjälp av en serie formler

r
= axn-l-bxe

där

r
= tilldelad resurs för viss årskurs och linje (linjegrupp e, d,)

n
= anlal linjer i gruppen, anlal grenar, anlal 30-lal elever e, d,

e
= antal elever i aktuell årskurs av berörd linje (linjegrupp) saml

a
och b = konstanter som måste bestämmas för resp, linje (linjegrupp).

Preliminärt
skulle t, ex,, enligt denna variant av alternativ G4, en gymnasieskola med en
linje av vardera E, H, N, S och T i årskurs I vid fyllda klasser tilldelas ca
1,04 lärarveckolimmar per elev mol storleksordningen 1,50-1,70 enligt dagens
resursultag. Vissa modifieringar skulle därför behöva göras för all man skall
uppnå etl i förhällande tili nuvarande system rimligl resultat.

Alternativ
G4 är ett elevrelaleral syslem såtillvida att resursen i första

hand uttrycks i anlal lärarveckolimmar, som sedan räknas om i kronor 53

med hjälp av ett
schabloniserat bidrag per lärarveckotimme.

s. 54 Kontrollera mot PDF

En
prövning av alternativ G4 visar alt förutsättningarna att öka del Prop,
1985/86:97 lokala inflytandet över skolans organisation förbättras.
Resurstilldelningen enligt G4 är nämligen hell oberoende av skolans
studieorganisation. Vidare bör förutsättningarna för budgetering och
uppföljning av statens kostnader också förbättras, dock troligen inte mer än
vid alternativ G2,

I förhållande till tidigare presenterade alternativ kan
alternativ G4 enligt skisserad modell sägas innebära ytteriigare ett steg på
vägen mol ett elevrelaleral statsbidrag för gymnasieskolan. Elevantalet
påverkar direkt bidragets storiek.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Bilaga 3 Prop,
1985/86:97

Sammanfattning av promemorian (Ds U 1985:4) Ett
schabloniserat system för statsbidrag till lärarlöner i gymnasieskolan

1 En schabloniserad, delvis elevrelalerad tilldelning av
lärartimmar och statsbidrag till lärarlöner

En
myckel slor del av slalens bidrag på cirka 4 miljarder kronor lill kommunernas
och landstingskommunernas gymnasieskolor avser lärarlönekostnader. Storleken
av statsbidragen bestäms av bl, a, ofta myckel detaljerade föreskrifter i de
olika timplanerna, i bestämmelser till dessa och i särskilda förordningar.
Själva slatsbidragsbeslämmelserna innebär i dag i princip atl bidrag lämnas med
belopp som motsvarar de utbetalda lönerna.

Förslag
om en schablonisering av resurstilldelningen har tidigare framförts i olika
omgångar, både av 1960 års gymnasieutredning, av utredningen om skolan, slalen
och kommunerna (SSK) och av skoladminislraliva kommittén (SAK), En
schablonisering avses bl, a, ge större lokal handlingsfrihet. Därför har en
förutsättning för förändring varit all del detaljerade, statliga regelsystemet
i limplaner o, s, v, kunnat luckras upp. Så har nu åtminstone delvis sketl med den
friare resursanvändning som infördes för gymnasieskolan läsåret 1982/83,
Fortfarande finns dock ofta mycket detaljerade resurslilldelningsregler kvar i
timplanerna, om ock numera endasl som riktlinjer, från vilka avsteg kan göras
av pedagogiska skäl. Vid mindre väl fyllda grupper skall vissa timreduklioner
göras inom tre intervall, Blankellruliner och annan administration är
omfattande. Den har på senare år kommit alt ytterligare utökas genom olika
specialinriktade resurser för olika ämnen, studievägar och timplaner.

Samtidigt
har med åren de allmänt goda erfarenheterna blivit alll säkrare belagda av två
schablonsyslem för resurstilldelning — dels det som tillämpas för årskurs 4 av
fyraårig teknisk linje (T4) i ett fyrtiotal kommuner, dels det som används i
sju små kommuner i mer eller mindre utpräglad glesbygd - samordnade limplaner
för främst de tre- och fyraåriga linjerna (ST-planer). 1 båda fallen lillämpas
en modell för resurstilldelning med en grundresurs, som alltid utgår, och en av
elevantalet beroende tilläggsresurs, I de formler och koefficienter som därvid
används har räknats in de genomsnittliga limresurser som annars skulle utgå
enligt det detaljrika syslem för t, ex, halvklasslimmar som finns i limplanerna
för de aktuella studievägarna. Båda systemen har efler ingående utvärderingar
befunnits öka den lokala friheten att hanlera tillgängliga resurser.

En
molsvarande ordning för flertalet ämnen och studievägar i gymnasieskolan i
övrigt är vad som föreslås i promemorian.

s. 56 Kontrollera mot PDF

2 Större frihet för skolhuvudman och skolor att Pop, 1985/86:97

hantera gymnasieskolans resurser och använda dem där de
behövs bäst

Den större rörelsefrihet som gäller för T4 och ST-planer
bör alltså gälla en större del av gymnasieskolan.

Vad först gäller skolhuvudmännen skall erinras om den
större roll de förutsätts spela för resursanvändningen. Regeringen har våren
1985 fåll riksdagens godkännande av ett förslag om all skolstyrelserna i
särskilda planer skall dra upp riktlinjer för den friare resursanvändningen i
gymnasieskolan. För atl delta arbete skall underlättas synes det naturligt alt
överge dagens system, i vilket vissa resurser först beräknas skolenhetsvis och
vissa kommunvis, I remissyttranden över en rapport om statsbidragsmodeller
från statskontoret har en rad kommuner ullalat sig för en samlad kommunresurs,
om vilken man får ta vederbörliga politiska beslut. En sådan ordning föreslås i
promemorian. Alternativ lämnas för hanteringen av resurserna för stöd- och
samordnad specialundervisning. Antingen kan dessa integreras med andra resurser
eller också kan de anges som en separat minimiresurs. Förord ges för det
senare,'

Vad så gäller resurshanteringen på skolenheterna bör med
schabloniseringen - inom de ramar skolstyrelsen anger - friheten även här bli
större genom alt dagens detaljerade resursrekommendalioner utmönstras ur limplaner
och förordningar.

3 Förenklad lokal och regional skoladministration

Som framgått av SÖ-utvärderingar har man — med den friare
resursanvändningen och med vidtagna sparåtgärder från statens sida — på
skolorna blivit alltmer uppmärksam på resurstillgång och resursutnyttjande. Med
de nämnda sparåtgärderna har måst följa vissa ytterligare regleringar av resurserna,
såsom timreduklioner vid vissa elevtalsintervall och en särskild återföringsresurs.
Härutöver kan också nämnas t, ex, en särskild resurs för undervisning i svenska
i årskurs 2 av vissa linjer.

Promemorians förslag innebär atl del allra mesla av
limplanernas alla noter jämte andra tillkommande resurser och vad som i dag i
vissa fall skall räknas av i särskild ordning integreras i en eller två
schabloniserade formler för flertalet studievägar. Därmed bör rimligen mer lid
kunna ges även lokall för del arbete som - oavsett resurslilldelningssyslem
-måsle bedrivas med sikte på bästa möjliga resursanvändning.

' I propositionen föreslås att resurserna för stöd- och
samordnad specialundervis

ning integreras, 56

s. 57 Kontrollera mot PDF

4 Vissa garantiregler för att garantera likvärdig P'"op- 1985/86:97

utbildning i olika delar av landet

Med
bästa möjliga resursanvändning bör, mot bakgrund av upprepade uttalanden av
regering och riksdag, förslås en prioritering av de elever som har störst behov
av stöd och hjälp i sill skolarbete.

En
näraliggande åtgärd kan här vara all välja en separat, minsta resurs för stöd-
och samordnad specialundervisning. En annan, här icke föreslagen, skulle kunna
vara atl öka den - i jämförelse med i grundskolan - lilla rörliga resursdelen
genom alt i den ta in även delar av bastimlalen för olika studievägar. En sådan
förändring har dock ansetts innebära för stora ingrepp i systemen. Enligt samma
linje har timresurserna föreslagils kvarstå helt oförändrade enligt
timplanerna, oberoende av elevantalen, för flertalet av de studievägar som
erfarenhetsmässigt har flest elever med särskilda behov. Detta gäller
karaktärsämnena inom hela industri- och hantverksseklorn. Avgörande har här
varit all för varje skolhuvudman undvika de resursminskningar som i vissa lägen
kan inträffa vid en scha- • blonisering, Detla bör minimera den risk som annars
skulle kunna finnas för all skolhuvudmännen skulle inrikta sig på andra
studievägar, där del är lättare all få fyllda klasser och oförändrade (eller
större) timresurser.

Vid
en delvis elevrelalerad resurstilldelning skulle annars även kunna befaras en
mindre benägenhet att i en konkurrenssituation la in elever pä s, k, fri kvot.
Sådana elever kan ju oftare uppfattas som potentiella avhoppare och — krasst
uttryckt - ge lägre statsbidrag. Med de beslut om dimensionering av
gymnasieskolan och om prioritering av 16- och 17-åring-ar som nu gäller bör
dock alltfler elever redan efler grundskolan komma in på den utbildning de
väljer i första hand. Därigenom bör den nu antydda risken bli mindre,

I
begreppei likvärdig utbildning i olika delar av landet ligger även generelll
möjligheten att erbjuda etl rimligl urval studievägar även på mindre orter,
återigen med utgångspunkten all tillgodose elevernas förstahandsval. För alt
tillgodose detta föresläs en särskilt anpassad resurstilldelningsmodell för de
30 minsta kommunerna med tre- och fyraåriga linjer (d, v, s, orter med s, k,
alternativa timplaner, AT-planér), Även för specialidroll och för lågfrekvenla
språk föreslås en särskild resursanpassning, som -allt annat lika - skall
möjliggöra samma utbud som hittills.

5 Bättre överblick och uppföljning av konsekvenser av
olika förändringar

Gymnasieskolan
kommer framöver all befinna sig i ett aktivt försöks- och utvecklingsskede. Med
en schablonisering av resurstilldelningen nås ell för staten - bidragsgivaren -
naturiigt och vitalt syfte: att bättre än med dagens system kunna överblicka
och följa upp följder av olika förändringar.

s. 58 Kontrollera mot PDF

6 Lärartimmar tilldelas enligt resursschabloner p- 1985/86:97

som fastställs utifrån aktuella timplaner och verkliga
resursuttag

De
timresurser som enligt gällande limplaner samlat utgår vid vissa för landet
genomsnittliga elevial skall normalt anges i en formel för studievägen och
årskursen. Formeln skall innehålla en grundresurs (som är oberoende av
elevantalet) och en lilläggsresurs (som varierar med elevantalet). Konkreta
exempel ges i sammanfattningen av beräkningarna i bilaga 6,'

7 Förändringarna skall generellt sett vara
kostnadsneutrala — under förutsättning av i övrigt oförändrade förhållanden

Vid
arbetet med schablonformler har valet, förenklat uttryckt, stått mellan

-
ett ringa antal formler och ell
myckel lätthanterligt syslem men risk för större avvikelser i resursulfallet
gentemot dagens förhållanden för skolhuvudmännen och

-
ett större antal formler och
ell mindre lätthanterligt syslem men mindre risk för avvikelser i
resursulfallet.

En
utgångspunkt för arbetet har varit all kostnadsfördelningen mellan stat och
kommun i del väsentliga inte skall ändras. Del har dä framstått som naturiigt
all välja en högre detaljeringsgrad med fler formler för atl minimera de vid en
övergång till ell schabloniserat system ofrånkomliga avvikelserna från dagens
resursbild. Av de simuleringar som gjorts framgår all bland de ca 180 aktuella
kommunerna med gymnasieskola har i dag endasl sju ell resursultag som är minsl
6% större och ca 25 ett som är minsl 6% mindre än vad de skulle ha med del
schablonsystem som föreslås i promemorian,-

8 Liksom i grundskolan fastställs särskilda veckotimpris,
här för olika studievägar eller grupper av studievägar

Schabloniseringen
skall alltså gälla även bidragsbeloppen. Liksom i grundskolan kan också för
kommunerna övervägas särskilda arvodesgrupper, baserade på olika lönenivåer, i
sin lur beroende av lärarkårens aktuella lönegrads- och
ålderstilläggsklassläge, 1 delta sammanhang bör även prövas hur den för den
totala resurshanteringen bästa schabloniseringen kan se ut, ocksä ur
administrativ synvinkel,

'
Stalistiskl beräkningsunderlag m, m, redovisas här i bilagorna 5 och 6,

- Med propositionens
förslag fär blott 9 kommuner ett resursbehov som är minst 5 %

större och 38 kommuner ett
resursbehov som är minst 5 % mindre än vad som gäller

med dagens syslem,

' I propositionen föreslås
timbelopp och ett antal arvodesgrupper, 58

s. 59 Kontrollera mot PDF

9 En viss, åtminstone temporär garantiresurs för
Prop, 1985/86:97 fall där det föreslagna systemet slår uppenbart och orimligt
fel

En
viss resurs måste kunna garanteras — åtminstone under t, ex, en treårsperiod —
för kompensation till sådana skolhuvudman som med den föreslagna modellen,
trots en rimligl rationell skolorganisation, oförutsett får en oacceptabelt låg
slatsbidragsläckning för sin gymnasieskola.

6 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 97

s. 60 Kontrollera mot PDF

BUaga
4 Prop, 1985/86:97

Sammanställning av remissyttranden över promemorian (Ds U
1985: 4) Ett schabloniserat system för statsbidrag till lärarlöner i
gymnasieskolan

Remissinstanser

Efter
remiss har yttranden över promemorian avgells av skolöverstyrelsen (SÖ),
riksrevisionsverkel (RRV), statskontoret, statistiska centralbyrån (SCB),
länsskolnämndema i Uppsala, Östergötlands, Kronobergs, Gotlands,
Kristianstads, Hallands, Älvsborgs, Värmlands, Västmanlands, Gävleborgs,
Jämtlands och Norrbotlens län, statens arbetsgivarverk (SAV),
skolförfatlningsutredningen (U 1979: 12), Svenska kommunförbundel.
Landstingsförbundet, Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Centralorganisationen
SACO/SR, Lärarnas riksförbund (LR), Skolledarför-bundel. Svenska
facklärarförbundet (SFL), Sveriges lärarförbund (SL), Slockholms läns, Örebro
läns och Kopparbergs läns landstingskommuner, samt Danderyds, Eksjö,
Eskilstuna, Faluns, Gollands, Gällivare, Göteborgs, Härnösands, Kalmar,
Karlskrona, Lycksele, Malmö, Skara och Örebro kommuner

Länsskolnämnden
i Östergötlands län har bifogat yttranden från Linköpings kommun och rektor
vid Himmelslalundsskolan i Norrköping, Länsskolnämnden i Uppsala län har
redogjort för inhämtade synpunkler från länets kommuner.

Yttranden
har dessulom kommit in från Botkyrka kommun och Sveriges civilingenjörsförbund

1 Allmänt

Flertalet
remissinstanser är i princip positiva till promemorians förslag.

Till
dessa hör SÖ, statskontoret, RRV, SAV, länsskolnämndema, SAF,
Landstingsförbundet, Stockholms och Kopparbergs läns landstingskommuner,
Eksjö, Faluns, Gollands, Gällivare, Härnösands, Karlskrona, Lycksele, Skara och
Örebro kommuner, SCB har yttrat sig över promemorian enbart i frågor som
anknyter till verkels roll som central förvaltningsmyndighet för den statliga
statistikproduktionen,

SÖ
understryker att utfallet av det föreslagna systemet är av avgörande betydelse
för systemets tillämpning, SÖ har därför under remissarbetet ägnat frågan om
det reviderade systemets utfall per kommun slor uppmärksamhet,

Skolförfatlningsutredningen,
som är i slutskedet av sitt arbete, har en

dasl hell kort framfört några synpunkter i anslutning till promemorian.

Man borde, enligt utredningen, överväga om det är möjligt att förenkla de

organisatoriska föreskrifterna och göra dessa mer enhetliga. Enligt utred

ningens mening har dessa frågor inte beaktats tillräckligt i promemorian, 60

s. 61 Kontrollera mot PDF

SAV menar atl förslaget i promemorian i princip synes
innebära alt den Prop, 1985/86: 97 nuvarande organisatoriska regleringen byggs
in i staisbidragsreglerna, medan den organisatoriska regleringen som sådan
förenklas och atl ell sådanl syslembyle inte självklart medför alt reglerna
blir vare sig begripligare, överskådligare eller lättare atl hanlera. Vidare är
del osäkert om den ekonomiska överblicken och uppföljningen förbättras i
påtaglig grad med den föreslagna modellen.

Enligt SAV:s bedömning behöver inte några ändringar i nu
gällande avlal göras, om förslagen genomförs. Den föreslagna ordningen med
veckotimpriser bör kunna genomföras med tillgänglig lönestatistik som grund,

Länsskolnämnden i Kronobergs län anser all promemorian lar
några steg tillbaka från grundtanken att gå ifrån de detaljerade föreskrifter
som finns i dagens system och ge skolhuvudmännen större rörelsefrihet, när man
pekar på atl vissa förhållanden kräver extra resurstilldelning, t, ex,
specialidroll, B-klasser, specialklasser,

Länsskolnämnden i Hallands län hälsar med
tillfredssiällelse all det genom del föreslagna nya statsbidragssystemet kan
finnas möjligheter till ell mer förenklat regelsystem, som dessutom lorde ge
bättre möjligheter till besparingar och medföra en vettigare resursanvändning.
Nämnden anser det vara synnerligen viktigt atl man i detta sammanhang inte
inskränker sig lill atl göra en leknisk förändring av hur man beräknar
statsbidraget. Man bör samtidigt länka igenom vilka övriga gällande
bestämmelser som kan upphävas, och vilka som måste finnas kvar.

Liksom länsskolnämnden i Uppsala län finner
länsskolnämnden i Älvsborgs län all behovel av etl nytt och förenklat
statsbidragssystem för lärariönekostnaderna i gymnasieskolan år stort. Den
senare nämnden anser att ett enklare schabloniserat system än det föreslagna
måste införas, även om avkall därigenom måste göras på kravel på små avvikelser
från nuvarande kostnadsfördelning,

Länsskolnämnden i Värmlands lån konstaterar atl förslagel
är ett första steg på vägen mot ett mer lätthanterligt system för fördelning av
statsbidraget till gymnasieskolan men alt mycket återstår alt göra på detla
område,

Länsskolnämnden i Gävleborgs län anser att del föreslagna
systemet i kombination med den redan beslutade ändrade avslämningstidpunklen
säkert kommer atl främja syflel alt premiera maximal gruppfyllnad och
effektivare utnyttjande av elevplatserna. Nämnden är dock mera tveksam till i
vad mån de föreslagna ändringarna främjar undervisningen,

Länsskolnämnden i Jämtlands län framhåller all klara
fördelar ligger i det föreslagna systemet jämfört med nuvarande. Med hänsyn
till atl vissa effekter av förslagen är svåra att förutse, bör - enligt nämnden
- ell definitivt ställningslagande föregås av en försöksperiod på förslagsvis
tre är,

Länsskolnämnden i Norrbottens län anför: 1 kommuner med en
enhet av

gymnasieskolan har resursfördelningen hittills närmasl legat hos skolled

ningen. Framför alll allmänna enheter av gymnasieskola har en komplex

uppbyggnad, varför det är svårt för politiska företrädare och kommuners

ofta små skolkanslier att skaffa tillräcklig erfarenhet och insikt i gymnasie- 61

s. 62 Kontrollera mot PDF

skolan.
Utökad frihei alt hanlera gymnasieskolans resurser blir därför Prop,
1985/86:97 utökad frihei för den enskilda skolan.

Svenska
kommunförbundel som - för all nå önskemålet om ökad decentralisering —
tidigare påpekat behovel av atl se över del totala regelverket för skolan anser
del pågående försöks- och utvecklingsarbetet inom gymnasieskolan samt översynen
av den gymnasiala yrkesutbildningen vara exempel på ytterligare faktorer som
måste påverka del framlida resurslilldelningssystemel, Målel all skapa en
gymnasieskola för alla måsle också beaktas vid utformningen av bidragssystemet.
Styrelsen har mol denna bakgrund vägt nuvarande förhållandevis väl fungerande
bidragssystem för gymnasieskolan mot etl i princip helt nytt och i vissa
avseenden när del gäller de ekonomiska effekterna osäkert syslem. Styrelsen har
vid en sammanvägning av för- och nackdelar med de båda systemen funnit atl
nuvarande syslem med vissa förordade förändringar tills vidare bör bibehållas
i avvaktan på atl utformningen av den framlida gymnasieskolan är klariagd och
har därför inte funnit anledning atl gå in på enskUdheter i förslaget.

Landstingsförbundet
ser positivt på att ansträngningar görs för att förenkla det nuvarande
komplicerade regelsystemet för gymnasieskolan. Det nu framlagda förslaget
innebär emellertid endast mindre förenklingar i regelsystemet. Styrelsen anser
alt gymnasieskolans totala regelverk bör förenklas och närma sig det system som
tillämpas inom del kommunala högskoleområdet. Styrelsen tUlstyrker dock
föreslaget syslem men endast under förutsättning atl gymnasieskolans övriga
regelsystem samtidigt omprövas och förenklas.

Såväl
SACO/SR, LR, Skolledarförbundet, SFL som SL avvisar förslagel. Skälen härtill
är att del anses olämpligt alt under pågående försöks-och utvecklingsarbete så
väsentligt förändra del nuvarande bidragssystemet då risker för störningar i
delta arbete är överhängande,

Örebro
läns landstingskommun anser sig inte kunna tillstyrka promemorians förslag i
nuvarande utförande. Förslagets effekter anses mycket svåra atl överblicka för
den enskilda kommunen och bör därför bli föremål för ytterligare utredning,

Kopparbergs
läns landstingskommun anser om förslaget atl del på vägen mot ell totalt
schabloniserat statsbidragssystem kan vara ett steg som kan ge värdefulla
erfarenheter och av den anledningen bör prövas. Landstinget förutsätter att
åriiga uppföljningar görs efter genomförandet den 1 juli 1987,

Danderyds
kommun anser del nuvarande statsbidragssystemet för gymnsieskolans lärarlöner
ha otvetydiga fördelar för kommunerna i jämförelse med varje form av
schabloniserat bidragssystem. Med det föreslagna systemet får kommunerna ett
ökat ansvar för resursanvändningen i gymnasieskolan. Delta är i sig positivt.
Den lokala friheten begränsas dock av läroplanens bestämmelser, föreskrifter i
skolförordningen och andra bestämmelser. Skolstyrelsen är därför inte säker på
all vinslen med del föreslagna systemet - den ökade friheten att använda
resurserna - är värd priset,

s. 63 Kontrollera mot PDF

Gotlands
kommun tillstyrker all limlilldelningen i gymnasieskolan Prop, 1985/86:97
schabloniseras. Vid utformningen av det schabloniserade systemet för
tilldelning av lärartimmar bör hänsyn tas lill de skillnader i förutsättningar
som föreligger i att bedriva gymnasieverksamhet på Golland jämfört med andra
kommuner där möjligheter finns all samarbeta över kommungränserna,

Göteborgs
kommun menar all förslaget innebär risk för en utarmning av kommunens
utbildningsutbud. Det kan ifrågasättas om ell schabloniserat syslem kan förena
inslag av såväl glesbygdsstöd som rationalitet, Förslagel kommer bl, a, att
medföra resursförlusler då elever från andra kommuner återgår lill sin
hemskola. Skolförvaltningen kan inte tillstyrka utredningens nuvarande förslag
till nytt statsbidragssystem,

Karlskrona
kommun anser alt ur kommunal synpunkt är dagens statsbidragssystem det mest
överiägsna både vad det gäller de administrativa rutiner som krävs och ur
kostnadsläckningssynpunkl.

Skall
ell schabloniserat statsbidragssystem införas, så bedömer skolkontoret atl det
föreslagna systemet är acceptabelt, förutsatt att full kostnadstäckning medges
vad gäller veckotimprisernas nivåer,

Lycksele
kommun anser atl ett schabloniserat statsbidrag kan ha vissa fördelar, men
avvikelserna mot nuvarande system får ej översliga ±5%, Del måsle vidare
fastslås att statsbidraget får användas över budgetårs-gränserna,

Malmö
kommun är positiv till ett schabloniserat statsbidragssystem där resursen
tilldelas för hela kommunen. Dock behöver det föreslagna systemet överarbetas
i bl, a, de delar som berör slatsbidragsproblemalik med ett stort anlal mindre
skolanläggningar. Med nuvarande regelsystem finner skolstyrelsen att det lokala
inflytandet inte ökar men alt det innebär ökade administrativa insatser på
kommunal nivå. Skolstyrelsen förordar all nuvarande slatsbidragssysalem
bibehålls tills vidare.

Skara
kommun noterar med tillfredsställelse all man ej har för avsikt att rubba
grundvalarna för del nuvarande statsbidragssystemet genom de förändringar, som
nu föreslås,

Örebro
kommun tillstyrker principiellt ell decentraliserat syslem med schabloniserad
beräkning. Detta måsle dock givetvis följas av en översyn av regelverket som
styr förutsättningarna för en rationell resursanvändning.

Botkyrka
kommun anser all del är tveksamt om de nya reglerna kan ge rättvisa mellan
kommunerna. Del föreslagna regelsystemet anses administrativt krångligt i
förhållande till nuvarande regler. Skolkontoret anser vidare atl man bör pröva
möjligheterna lill en samordning av statsbidragen lill grundskolan,
gymnasieskolan, komvux och grundvux. Skolkontoret anser således atl
promemorians förslag ej kan ligga lill grund för ell nytt statsbidragssystem,

Sveriges
Civilingenjörsförbund är positivt lill alt ell nytt syslem införs. Erfarenheter
av det redan befintliga schabloniserade systemet i åk T 4 är goda.

Förbundet
anser vidare att i denna schabloniserade resurs bör även

resurser för fortbildning av lärarna innefattas. Det skulle ge skolenheten en 63

klart definierad summa pengar som ger större frihet atl
välja utbildningsan- Prop, 1985/86:97 ordnare,

Linköpings kommun tillstyrker förslagel om ell
schabloniserat elevrelaleral statsbidragssystem.

Rektor vid Himmelslalundsskolan i Norrköping tillstyrker
promemorians huvudsakliga förslag och menar all del är positivt att
statsbidraget lill viss del blir elevrelaleral och att redovisningen pä sikt
kan förenklas samtidigt som rörelsefriheten för skolor och huvudmän ökar,

Länsskolnämnden i Uppsala län har ulöver detaljerade
uppgifter om utfallet av föreslaget resurstilldelningssyslem även från
skolhuvudmännen begärt in allmänna synpunkter på del lagda förslagel. Dessa
kommuner redovisar en negativ inställning till de följder, som förväntas komma
av den kombinerade effekten av ell nytt schabloniserat elevbaseral statsbidragssystem
och den nya förordningen om ett framflyttande av avstäm-ningsdalum lill 15
januari respektive 15 september. Det anses allmänt att en alllför kraftig
kostnadsövervällring lill kommunerna kommer alt bli en följd av detta.
Kommunernas vilja och förmåga all skapa bredd i under-visningsulbudet kommer
all minska.

Det påpekas också i delta sammanhang del orättvisa i att
kommuner med små gymnasieskolor först och mest kommer alt drabbas. Den redan
idag otillräckliga förslärkningsresursen kommer än mindre alt räcka lill för de
särskilda behov som finns.

2 Ett schabloniserat, delvis elevrelaterat system

Promemorians förslag s. 5-9

SÖ tillstyrker förslagel om en grundresurs per kommun, SÖ
har i sina beräkningar sökt visa hur en grundresurs om 17 veckotimmar påverkar
Utfallet för de tre- och fyraåriga linjerna,

SÖ tillstyrker däremol en grundresurs av ungefär den
storlek som anges i promemorian för de tvååriga linjerna.

Enligt SÖ:s beräkningar blir utfallet av resurserna för de
tvååriga linjerna inte särskill fördelaktigt för skolor med enbart tvååriga
linjer inom VSK- och JST~seklorerna, Alt landstingskommunerna kompenseras ser
SÖ som en förutsättning för systemets lillämpning,

Länsskolnämnden i Hallands län tillstyrker atl
limtilldelningen schabloniseras med hjälp av schabloner av i huvudsak den
grundkonstruktion som promemorian föreslår. Promemorians uppfattning alt både
kommun och skolslorlek har ett starkt inflytande på resursbehovet är nämnden
däremot tveksam till. Enligt nämndens mening har i försia hand skolans storiek
ett starkt inflytande på resursbehovet. Nämnden anseratt resursen bör beräknas
per skolenhet. Nämnden delar de tidigare i många sammanhang framförda
farhågorna för alllför stora skolenheter framför alll därför alt de medför
stora nackdelar ur elevsocial synpunkl. Nämnden vill därför inte medverka lill
en uiformning av etl statsbidragssystem, som konsekvent gynnar stora
skolenheter, vilket en kommunvis beräkning av grundresursen skulle göra.

Länsskolnämnden
i Värmlands län menar att med den utformning som Prop, 1985/86: 97
förslaget har synes tillräcklig hänsyn ha tagils lill skolor av olika storlek
varför nämnden tillstyrker förslaget på denna punkt,

Länsskolnämnden
i Västmanlands län har funnit atl den friare resursanvändningen fr, o, ;ii,
läsåret 1982/83 medfört en positiv förändring i skolornas verksamhet. Nämnden
stöder därför ett system beslående av grundresurs och elevbaserad
lilläggsresurs med en tillkommande elevbaserad stödresurs,

LR:
Schabloniseringen innebär ingen omedelbar generell bidragsminskning men väl en
omfördelning av nuvarande resurser som medför en rad ölägenheter för kommunerna
och allvarliga arbelsmarknadsproblem för lärarna, Schabloniseringsförslaget
gynnar stora samlade enheter, ul-bildningsfabriker och överfyllda klasser,
vilket förbundet anser mycket olyckligt. Gymnasieskolan har under de senasie
åren hårt brandskatlals på resurser genom bl, a, självstudier, samläsning och
limreduktion och måsle snarast tillförsäkras ökade resurser om den skall kunna
ta emot alla elever från grundskolan, LR anser vidare atl den ärskursbaserade
grundresursen lill de tre-och fyraåriga linjerna är för liten,

SFL
och SL menar atl del föreslagna resurssystemel blir mindre hanterligt än det
nuvarande för en anpassning lill lokala förutsättningar.

Svenska
kommunförbundet: I förslagel om ett schabloniserat statsbidragssystem för
gymnasieskolan ingår som en del alt samtliga resurser fördelas kommunvis.
Styrelsen ser övervågande fördelar med delta förslag och föreslår därför atl
molsvarande möjlighet öppnas inom ramen för nuvarande system.

Landstingsförbundet
menar all de speciella förulsältningar som råder för den landslingskommunala
gymnasieskolan vid beräkning av schabloner och limtilldelning måste beaktas,

Faluns
kommun finner all en ökad schablonisering ger den enskilda skolenheten större
möjligheter alt på ett flexiblare säll hanlera resurserna,

Göteborgs
kommun finner atl förslagel endasl innebär marginella förändringar av del
statliga regelsystemet samt alt man i utredningen tillskapat en grundresurs
för alt gymnasieutbildningen i småkommunerna skall kunna bibehållas. För
Göteborgs del skulle genomförandet av detla förslag innebära all ca 2
lärartjänster per normalstor skolenhet skulle försvinna,

Malmö
kommun ansluler sig i princip lill den modell av ett schabloniserat syslem som
föreslås.

Enligt
Örebro kommun är dagens statsbidragssystem myckel rättvisande, då kommunerna
får ersättning för faktiska kostnader till 87 % för av SÖ och länsskolnämnden
beslutad organisation. Del är därför viktigt atl kommuner som uppenbart
missgynnas genom schabloniseringen kompenseras för detla.

s. 66 Kontrollera mot PDF

3 Större frihet för skolhuvudman och skolor att hantera
resurser

Prop,
1985/86:97

Promemorians förslag s. 9—13

SÖ ställer sig positiv till att
skolstyrelsen/utbildningsnämnden ges ökade möjligheter till en behovsinriklad resursfördelning
mellan gymnasieskolen-helerna i kommunen. Erfarenheterna frän del s, k, UTRES-
projektet (Utvärdering av resursanvändningen i gymnasieskolan) visar emellertid
all skolstyrelsen i stället för atl göra en fördelning efter behov fördelat resursen
schablonmässigt efler antalet elever vid skolenheterna, SÖ vill betona viklen
av all budgetåret 1986/87 utnyttjas för systematiska utbildningsinsatser såväl
för förtroendemän som för den personal som skall handlägga
resursfördelningsfrågor.

Flera skäl talar för all fömlsätlningama för stöd lill
elever med svårigheter blir bättre ulan en specialdeslinering. Den resurs som
avsätts för elever med svårigheter är tillräckligt slor för alt vara operaliv.

Det finns vidare en risk för alt en minimiresurs kan
betraktas som en norm för hur stora resurser som bör användas. Ett ytteriigare
argument mol en specialdeslinering av stödresursen är de riktlinjer som finns
för förstärkningsresursens användning. Man skall vid fördelning av hela den
nuvarande förslärkningsresursen prioritera elever med svårigheter, SÖ föreslår
därför all stödresursen sammanförs med tilläggsresurserna. De resurser som
avsätts för förstärkningsändamål bör i försia hand användas för "elever
med särskilda behov av stöd och hjälp i sitt skolarbete",

Länsskolnämnden i Gollands län tillstyrker förslaget atl
gmnd- och tilläggsresurserna saml stödresursen ges som en samlad resurs lill
skolhuvudmännen men är - med hänsyn till erfarenheterna av den friare resursanvändningen
- tveksam till all den särskilda stödresursen skall särskiljas och minimeras, I
likhet med promemorian anser nämnden vidare all del är viktigt att
skolstyrelsen på detta sätt engageras i del fördelningspoliliska arbetet på
samma säll som gäller för grundskolan,

Länsskolnämnden i Hallands län har inga invändningar mol
promemorians förslag atl den samlade resursen skall täcka både bas- och
förstärkningsändamål men anser alt frågan om elevernas undervisningslid och
eventuella reduceringar av den i timplanen föreskrivna liden måsle behandlas
grundligare än vad promemorian gör,

Länsskolnämndema i Kronobergs, Kristianstads resp,
Västmanlands län stöder förslagel om en samlad kommunresurs för fördelning
efler vederböriiga politiska beslul. Separat stöd- och samordnad minimiresurs
förordas, Behovel av informationsinsatser för politiker och tjänstemän om del
nya systemet påtalas,

SFL och SL: 1 promemorian föreslås atl resurser för
limplanerna (s,k,

basåndamål) samt för stöd- och samordnad specialundervisning skall för

delas först. Förbunden vill särskilt framhålla behovet av en
"öronmärkl"

resurs för stöd- och samordnad specialundervisning. Fördelen är atl man

kan garantera atl stödresursen används till avsett ändamål. Det är viktigt

all understryka atl nivån som fastställs verkligen är en miniminivå, en s, k, 66

s. 67 Kontrollera mot PDF

boHenplalla,
Resursen får ej läsas lill en viss storiek. Den bör vara flexibel Prop,
1985/86: 97 och utgå efter behov,

Örebro
läns landstingskommun anser inte att i promemorian framlagt förslag till
schabloniserat statsbidragssystem kommer alt medföra någon ökad
decentralisering i egentlig mening,

Danderyds
kommun anser all slödundervisningsresursen bör vara låst endasl lill hälften,
annars molverkas syftet med en friare resursanvändning i för hög utsträckning,

Eksjö
kommun anser att stödresursen ej bör särskiljas från övriga resurser ulan
skolhuvudmännen bör få en total resurs att ansvara för och att fördela,

EskUstuna
kommun betonar, all man inte lar bort regelsystem. Man ersätter ell statligt
regelsystem med ett blandat statligt och kommunalt. Kommunen förespeglas i det
nya systemet få större handlingsfrihet. För i varje fall större kommuner
motvägs detta av nödvändigheten av egen administration i störte utsträckning.

En
större frihet att nyttja tilldelade resurser ses av Falu kommun som någol
positivt för både skolstyrelsen och de enskilda gymnasieskolorna och ligger
hell i linje med det ökade politiska ansvaret för skolan på kommunnivå,

Gällivare
kommun finner atl förslagel ulan tvivel medför större frihet för skolhuvudmännen
atl fördela skolan tilldelade resurser. Detta förutsätter ingående kännedom om
gymnasieskolans förutsättningar och arbetsmetoder,

Göteborgs
kommun: Skolstyrelsen skall enligt förslaget ges större frihet och
påverkansmöjligheler belräffande resursanvändningen, Etl så resurs-knappt
system som det föreslagna ger emellertid, enligt förvaltningens bedömning,
nästan obefintliga möjligheter till resurssiyrning,

Härnösands
kommun anser atl arbetsgruppens förslag bör ge skolhuvudmännen och de enskilda
skolorna större frihet i resursanvändningen och att en förenkling av
statsbidragssystemets rekvisitions- och uppföljningshantering kan erhållas,

Kalmar
kommun menar alt den lokala friheten atl hantera tillgängliga resurser inte
automatiskt ökar i och med etl schabloniserat syslem. Verksamheten regleras i
slor utsträckning av läroplanen för gymnasieskolan, föreskrifter i
skolförordningen och en del andra bestämmelser,

Karlskrona
kommun menar atl del är nödvändigt atl skolstyrelsen medges möjlighet att göra
förändringar av tilläggsresursen så att överföring till elever med stödbehov
får göras där så erfordras,

Malmö
kommun finner det helt riktigt atl den samlade undervisningsresursen tilldelas
skolhuvudmännen.

4 Förenklad skoladministration

Promemorians
förslag, sammanfattningen s. 2

SÖ
ser det som en väsentlig fördel med det föreslagna systemet atl del är

betydligt enklare än del
nuvarande. Man bör emellertid vid den definitiva 67

s. 68 Kontrollera mot PDF

utformningen av systemet sträva efler sådana ytteriigare
förenklingar som Prop, 1985/86:97 inte i nämnvärd grad förändrar
resurstillgången för kommunerna.

På central nivå, dvs, för SÖ, medför det föreslagna
systemet inte särskilt stora förändringar för arbetet med dimensionering,
eftersom det redan nu görs översiktligt och inte detaljerat,

Länsskolnämnden i Värmlands län finner att det
administrativa förfarandet måhända blir någol enklare än i det nuvarande, men
att del är tveksamt om en behovsorienterad resursanvändning främjas i någon
högre grad,

Länsskolnämnden i Västmanlands län stöder förslagel med
högst två schabloniserade gmndformler per studievåg - en för reguljära och en
för alternativa timplaner för fiertalel studievägar - för atl i stället öka
tiden för arbetet med bästa möjliga resursanvändning,

SACO/SR liksom LR finner atl decentraliseringen inom det
föreslagna systemet stanrar vid skolstyrelsen. Den enskilda skolans inflytande
minskar, Förslagel kan därför beskrivas som en "lokal
centralisering". Systemet kommer att kräva utökade resurser både vad
gäller den centrala skoladministrationen i kommunen och av skolledningen vid
den enskilda skolenheten.

Liknande åsikter har framförts av Skolledarförbundet.

LR menaraii "slagsmålet" om resiirserna mellan
skolenheterna i fleren-hetskommuner riskerar all förvärras,

SFL och SL finner inte all förslagel totalt sett innebär
en förenklad lokal och regional skoladminslration,

Örebro läns landstingskommun finner del oklart vad det
föreslagna systemet kommer alt kräva i form av ytterligare administrativa
insatser i samband med exempelvis olika lokala resursfördelningar m, m,

Eskilstuna kommun menar alt förslaget medför behov av ökad
kommunal administration och kostnad. Eventuella orationella
skolorganisatoriska lösningar i kommuner har ofta tillkommit efter statliga
direktiv. Rapporten rekommenderar samläsning i större utsträckning. Del måste
betonas, all samläsning som berör redan stora skolor kan vara administrativt
mycket svårorganiserad. Det geografiska avståndet mellan skolor i en kommun
försvårar vidare en sådan lösning,

Faluns och Gällivare kommuner kan inte finna alt den
lokala skoladministrationen förenklas genom det föreslagna systemet,

Göteborgs koinmun menar all följderna för kommunens
skoladministration kommer atl bli mindre benägenhet all förändra
gymnasieorganisationen i enlighet med elevernas val på grund av den omfattande
administrativa processen och all del starkt kan ifrågasättas om systemet är
administrativt lätthanterligt,

Örebro
kommun anser inte alt förslaget kommer att förenkla det admini

strativa arbetet på lokal nivå. Resursen tilldelas huvudmannen som sedan

skall fördela till de olika skolenheterna, I kommuner med flera gymnasie

skolor med olika struktur och behov torde det bli ett omfattande arbete att

finna kriterier för en "rättvis" fördelning av resurserna. Även ute
på de

enskilda skolenheterna blir del omfattande pedagogiska överväganden för

skolledningarna. Budgetarbetet på kommunal nivå kommer vidare all för- 68

s. 69 Kontrollera mot PDF

svåras
genom alt analys och uppföljning av kostnader och intäkter kommer Prop,
1985/86:97 atl kräva störte insatser än i dag. Erfarenheter av grundskolans
statsbidragssystem, som är likartat del här föreslagna, har visat delta,

5 Likvärdig utbildning

Promemorians
förslag, sammanfattningen s. 3

SÖ
kan inte finna atl borttagande av timplanernas noter om delning av grupp eller
klass innebär någol nytt i vad avser slalens styrning. Den friare
resursanvändningen av förstärkningsresursen medger detta redan nu. även om
resultaten från UTRES-projektet visar all kommunerna i stor utsträckning följer
de tidigare tvingande reglerna om delningar,

I
sammanhanget bör uppmärksammas all promemorians förslag om en koppling mellan
nya tim- och kursplaner och koefficienter för resurstilldelning kan vara ell
medel för all säkra all införandel av nya läroplaner sker på ell
lillfredsslällande säll,

Länsskolnämnden
i Uppsala län instämmer i princip i uppfattningen att de detaljerade
föreskrifterna om elevantal och limtal i noter och allmänna bestämmelser lill
limplanerna numera endast har betydelse för resursberäkningen och därför kan
slopas i ett schabloniserat statsbidragssystem. Del bör få avgöras lokall hur
tillgängliga resurser för delning av klass skall användas med hänsyn lill
elevantal samt lokaler och utrustning,

LR
liksom SACOISR och Skolledarförbundet anför: Del delvis elevrela-terade
statsbidragssystemet gynnar välfyllda klasser med elever med samma val och där
samtliga på en linje är koncentrerade till samma enhet. Systemet slår hårt mol
elevernas valmöjligheter i såväl små som medelstora kommuner och ulgör därmed
en slor risk för likvärdigheten i landet,

SFL
och SL anser alt det föreslagna resurssystemel inte garanterar en likvärdig
utbildningsstandard, "Falliga" kommuner kommer med all sannolikhet
inte alt erbjuda elever samma lillvalsmöjligheler som i dag, eftersom
skolhuvudmännen inte kommer att ha vetskap om hur stort statsbidrag kommunen
kommer att få vid den lidpunkt då skolorganisationen fastställs för läsåret,

Göteborgs
kommun anser atl inte bara glesbygdskommuner gynnas av detla förslag. Också
andra kommuner vinner på det, I Göteborgsregionen ingår 20 gymnasieenheter i
ett gemensamt elevområde. Av dessa kommer de 5 gymnasieenhelerna i
grannkommunerna atl vinna på förslagel, medan de 15 inom Göteborgs kommun
förlorar, Ell selektivt stöd lill nedläggningshotade glesbygdsgymnasier skulle
medföra att samma mål uppnås ulan drastiska minskningar av resurserna för
störte kommuner.

Tanken
med del elevrelalerade bidraget är att uppnå en större klass- och gruppfyllnad,
vilket - enligt Örebro kommun - är positivt ur resurssynpunkl. Den strävan
efler gymnasiereformen 1971 som de flesta kommuner med flera gymnasieskolor
ägnade ål all bilda allmänna enheter och på så sätt ocksä integrera elever från
två- och treåriga linjer missgynnas dock av del föreslagna systemet. Del vore
givelvis lättare atl fylla klasser och grupper i sektorsskolor, med samma och
likartade linjer samlade på en skola.

s. 70 Kontrollera mot PDF

Konsekvensen
av förslagel kan bli att skolorna blir försiktiga med atl Prop, 1985/86:97
bilda grupper med litet elevantal eller där man av erfarenhet vet alt avhoppen
är stora. Detta skulle kunna leda till minskad valfrihet för eleverna.

Kommuner
med ovan beskrivna organisalion skall inte, på grund av ett nytt bidragssystem,
påverkas att ändra sin skolstruklur, som har många andra fördelar. Det är
dessutom inte möjligt i de flesta kommuner på grund av obefintliga lokaler och
ansträngd ekonomi att göra några större förändringar. Därför bör den
föreslagna kompensationsgarantin inte tidsbegränsas,

6 Bättre överblick över förändringar

Promemorians
förslag, sammanfattningen s. 3

Gymnasieskolan
befinner sig i inledningen av ett förändringsskede, och grunden för
förändringarna är bl, a, ett relativt omfattande försöks- och
utvecklingsarbete. Vid konstruktionen av det schabloniserade statsbidragssystemet
har hänsyn lagils lill atl limplanejusleringar kan göras på ell enkelt sätt.
Genom all ändringar i limplanerna skall inarbetas i formlerna för
resursberäkning garanteras atl slalens kostnader kan hållas på en oförändrad
nivå,

I
försöksverksamheten kommer en del försök all bygga på vissa jämkningar i
limplanerna. Om statsbidrag vid tillämpningen av ett reviderat
statsbidragssystem kan utgå enligt normaltimplanen, kan mindre justeringar av
timplaner medges i försöksverksamheten ulan all delta medför ökade statliga
kostnader, SÖ ser detta som en slor fördel med del föreslagna
statsbidragssystemet. Del är angelägel all de principiella förändringar som kan
bli följden av ÖGY:s förslag kan rymmas inom del reviderade resurs-systemets
ramar.

Gymnasieskolans
successiva reformering genom försöks- och utvecklingsarbete måsle vid
schabloniseringen bättre än med nuvarande syslem kunna följas upp enligt
länsskolnämndens i Västmanlands län bestämda uppfattning, samtidigt som den ökade
lokala friheten lill särskilda satsningar bör stimulera fältarbetet.

En
förbättrad kontroll anser SFL och SL vara möjlig alt åstadkomma utan
genomgripande förändringar av statsbidraget,

7 Lärartimmar tilldelas enligt schabloner

Promemorians
förslag s. 14-31

SÖ
ställer sig posUiv till denna metod för att åstadkomma ett mer överskådligt
syslem än del nuvarande. Del är dock viktigt alt de beräkningsgrunder som
fastställs vid införandel kontinuerligt ses över. En mer omfattande översyn
torde bli nödvändig vart Iredje år,

SÖ menar atl för
resursberäkningen på de treåriga linjerna och för

årskurserna I -3 på T-linjen bör en schablon för alla linjer och för årskur

sen lillämpas, dvs, en genomsnittlig schablon. Därigenom blir beräkningar

na enklare alt ulföra och exaktheten tillräcklig, 70

s. 71 Kontrollera mot PDF

Länsskolnämnden
i Uppsala län föreslår följande förändringar, Prop, 1985/86: 97

Skolhuvudman
med en gymnasieskola med såväl tre- och fyraåriga linjer som tvååriga
teoretiska och yrkesinriktade linjer med organisation av minimikaraktär ges en
fritt disponibel extra undervisningsresurs på 10 veckotimmar.

Möjligheten
lill timreduktion vid mindre elevantal än 30 per klassavdelning regleras så
att föreskrifterna i förordningen (SFS 1984:41, ändrad 1984:739) kommer alt
ange gränsen för maximall tillåten limredukiion.

Även
beräkningsformlerna för de linjespecifika ämnena på de tvååriga teoretiska
linjerna bör byggas upp med en grundresurs för skolhuvudmännen kompletterad
med en elevrelalerad lilläggsresurs.

Vidare
anser nämnden all i valet mellan allmänna och linjespecifika beräkningsformler
bör de allmänna beräkningsformlerna förordas.

Del
bör övervägas om inte också beräkningsformlerna för de linjespecifika ämnena
pä de tvååriga yrkesinriktade linjerna skulle kunna byggas upp på samma sätt
som de övriga beräkningsformlerna, dvs, med en skolhu-vudmansbaserad
grundresurs kompletterad med en elevrelalerad lilläggsresurs.

Del
bör prövas om inte mer av den särskilda undervisningsresursen skulle kunna ingå
i den allmänna undervisningsresursen, t, ex, genom all den elevrelalerade
tilläggsresursen ökas i lämplig omfattning.

För
att förenkla resursberäkningen föreslår länsskolnämnden i Kronobergs län atl
sådan ändring vidtas så all på samma utbildningslinje endast skall finnas 16-
eller 30-klass,

När
det gäller vikarier föreslås dels att resurs för ej utnyttjade
"korttids-vikarier" får användas för annan undervisning, dels all etl
särskilt lönekostnadsbidrag utgår i övrigi på i princip samma sått som nu, För
all slippa ett i princip okontrollerbart specialdeslinerat statsbidrag som
utgör några få procent av del totala bidraget föreslås atl vikariedelen
schabloniseras lill en viss procent av lärarlönebidragel,

Länsskolnämnden
i Östergötlands län anser att promemorians förslag om alt skolstyrelsen själv
bör få falla beslul om fortsall undervisning i ell ämne, då elevantalet är
otillräckligt, innebär merkostnader för kommunerna,

Länsskolnämnden
i Gotlands län tillstyrker förslagel om de olika schablonerna. Eftersom det,
trots noggranna beräkningar, är nästan omöjligt all förutse alla konsekvenser
av ell sådanl system som föreslås, menar nämnden att en speciell
utjämningsresurs bör lyftas av och tilldelas länsskolnämndema,

Länsskolnämnden
i Hallands län tillstyrker i huvudsak den föreslagna konstruktionen av
schablonen för tre- och fyraåriga linjer, dock med den ändringen atl den bör
beräknas skolenhelsvis. Tvååriga teoretiska linjer med 30 som delningslal bör
kunna behandlas som de treåriga linjerna, dvs, tilldelas en grundresurs och en lilläggsresurs.

Enligt
nämndens mening är det lämpligt att en viss resursförstärkning

kan ske i de fall, där del genomgående är höga elevantal i yrkesundervis

ningen, medan ett lägre statsbidrag vid dålig beläggning kan ge incitament

lill samma typ av rationaliseringar som i andra ämnen, åtminstone vad '

avser vissa delar av
yrkesämnet, t, ex, fackleorin.

s. 72 Kontrollera mot PDF

Nämnden anser i motsats lill promemorian att
beslämmelserna om tim- Prop, 1985/86:97 lalsreduklioner helt bör slopas. Därvid
kommer skolförordningens generella stadganden alt gälla, nämligen all
undervisning enligt limplanen skall meddelas eleverna, Länsskolnämnden bör
härvid kunna besluta om avvikelse från limplanens veckotimlal vid små
elevgrupper. En sådan ordning är bättre än all försöka utarbeta detaljerade
regler för i vilka ämnen reduceringar får ske och i vilken omfattning det får
ske vid olika elevantal,

Länsskolnämnden i Gävleborgs län anser vidare alt även det
obligatoriska tillvalet på yrkesinriktade linjer borde erhålla särbehandling,

Länsskolnämnden i Jämtlands lån: För de s,k, ST-skolorna
förutsätts bibehållande av nuvarande schabloniserade statsbidragssystem.
Nämnden vill dock fästa uppmärksamheten på atl detla syslem endasl omfattar s,
k, 21-timmarsämnen, och alt stalsbidragsunderlaget för exempelvis ämnena bild,
musik, idrott etc, beräknas pä traditionellt sätt. Här bör en anpassning av
förslaget genomföras,

Länsskolnämnden tillstyrker alt en linjerelaierad
resursberäkning används,

Länsskolnämnden i Norrbollens län tillstyrker systemet för
resursberäkningar men föreslår all resursen i linjespecifika ämnen på
vårdlinjen med klassdelningstalet 16 beräknas på samma sätt som för övriga
tvååriga linjer med klassdelningslalel 16,

Nämnden motsätter sig all resurserna för
påbyggnadsulbildningar och specialkurser fördelas via schablon. Här bör i
stället resursen utgöras av timplanen med timreduklioner i förhållande lill
elevantal i ämnen med delningslalel 30,

Nämnden tillstyrker förslagel i vad avser start och
fullföljande av utbildning vid låga elevantal, Resurssystemel måsle dock
utformas så alt möjligheter finns lill gymnasieutbildning i små kommuner med
gymnasieskola som har endasl specialkurser. Del är nödvändigl all
länsskolnämnden har möjligheter att medge ell utbildningsutbud vid låga
elevial,

SFL och SL kan inte acceptera att skolstyrelser ges
möjlighel lill överinlag. Flera skäl talar i stället för mindre
undervisningsgrupper, Förslagel om överinlag är ur säkerhetssynpunkt allvariigt
när det gäller yrkesinriktade studievägar. För stora elevgrupper omöjliggör en
tillfredsslällande lillsyn av elever som i undervisningen arbetar med maskiner
och verktyg där särskilda skyddsföreskrifter gäller, t, ex, roterande verktyg.
Överintag av elever innebär ökade säkerhetsrisker och sämre arbetsmiljö,

Faluns kommun tror sig få begränsade möjligheter atl
påverka resursfördelningen till gymnasieskolorna,

Kalmar kommun instämmer i promemorians förslag alt
länsskolnämndens medgivande inte längre skall krävas för all vid behov
överskrida högsta elevantal om 30 eller 16 för klasser i grupp med 3 resp, 2
elever.

Ett minimikrav på etl nytt syslem borde - enligt Göteborgs
kommun -

rimligen vara att de kvoter som skall användas i resursmodellen garanterar

kommunerna undervisningstimmar enligt gällande timplaner åtminstone

för fulltaliga klasser. Annars måste skolenheterna kunna möta en resursre

ducering med lokall beslutade timplanejusteringar.

Oavsett vilket statsbidragssystem som införs verkar det - enligt Lyck- 72

s. 73 Kontrollera mot PDF

sele
kommun - praktiskt atl skolstyrelsen själv kan avgöra om överin- Prop,
1985/86:97 skrivning av 3 respektive 2 elever får ske,

I
konsekvens med systemet med schablonlilldelning av undervisningsresurser
finner Malmö kommun det rimligl att de nu gällande högsta elevantalet 30 och
16 skall kunna överskridas.

Det
lorde — enligi Skara kommun — kunna vara möjligt att schablonisera den
beräknade vikarieresursen. Varje kommun borde tilldelas etl bestämt veckotimtal
baserat på skolorganisationen och antalet elever.

8 Oförändrad kostnadsfördelning stat-kommun

Promemorians
förslag, sammanfattningen s. 4

SACOISR
liksom Skolledarförbundet konstaterar att på sikt, då elevantalet sjunker, år
risken stor för alt statsbidraget sjunker och därmed antalet lärartimmar,

SFL
och SL: De i promemorian redovisade avvikelserna mot tidigare resursultag i
kommunerna blir missvisande, eftersom de inte bygger på förulsältningar som
kommer all vara aktuella vid en övergång lill ell schabloniserat resurssyslem.
Simuleringarna har dessulom begränsats lill de tre- och fyraåriga linjerna och
bara delvis tili de tvååriga. Konsekvenser vad gäller specialkurser har
behandlats ytterst summariskt, vilket ger ett bristfälligt underiag vid
bedömning av förslaget.

9 Fastställande av veckotimpris och utbetalning av
statsbidrag

Promemorians
förslag s. 31—33

SÖ
tillstyrker förslagel om veckoiimpriser. Del bör kunna medföra vissa
rationaliseringar, SÖ föreslår all regeringen med anlitande av SCB fastställer
veckotimpriserna på ell liknande sätt som sker för grundskolan.

Bestämmelser
om slutreglering som gäller för grundskolans driftbidrag bör enligt SÖ:s mening
kunna vara vägledande även för statsbidraget lill gymnasieskolan.

Statskontoret:
Ell länkbart alternativ vad gäller bidrag lill socialavgifter och reducerat
lönekoslnadspålägg kan vara atl kommuner och landsting vid inbetalning av
avgifterna får reducera avgiften med ett belopp som i praktiken motsvarar vad
som nu utgår i statsbidrag, dvs, ett procenttal på lönesumman, 1 övrigt
verkställs inbetalning till RSV genom omföring på statsbudgeten. Statskontoret
föreslår därför all möjligheterna all genomföra en omläggning av
ulbelalnings-och redovisningsrutinerna utreds närmare,

Länsskolnämnden
i Öslergöllands län accepterar inte förslagel med

veckoiimpriser och all man inför ell anlal arvodesgrupper för kommuner

med olika lärariönenivåer, Beslul om slutgiltigt statsbidrag måsle fattas i

god tid före budgelbehandlingen i kommunerna, 73

s. 74 Kontrollera mot PDF

Vad gäller veckotimpriset bör - enligt länsskolnämnden i
Kronobergs Prop, 1985/86:97 län — övervägas om ell sådanl kan fastställas
för varje kommun i stället för olika studievägar m, m.

När det gäller slutreglering av statsbidraget anser
nämnden alt nu gällande princip skall gälla, del vill säga att samma myndighei
som fattar organisalionsbeslut också svarar för beslul om det slutliga
statsbidraget. Nämnden tillstyrker promemorians förslag att länsskolnämnden
skall svara för beslut om bidragsbelopp,

Länsskolnämnden i Älvsborgs län anser del vara lämpligl
atl även utbetalningarna av statsbidraget hanteras av nämnden,

Länsskolnämnden i Västmanlands län stöder förslagel om all
pröva den bästa schabloniseringen ur administrativ synvinkel av den totala
resurshanteringen men motsätter sig att den får ha avgörande betydelse,

Danderyds kommun anser att veckotimpriser bör fastställas
för varje enskild kommun och atl förskollsutbelalningama bör baseras på en
prog-noslicerad löneökning saml stöder förslagel om att bidragen till sociala
avgifter utbetalas ulan särskild rekvisition från skolhuvudmännen,

Eksjö kommun anser atl ett system med veckoiimpriser
försvårar administrationen, åtminstone på det lokala planet. Bättre är att
låta utbetald lönesumma per månad för slalsbidragsberälligade limmar utgöra
bidragsunderlag. Denna summa är med en riktig bokföring lätt att la fram. Del
faktiska statsbidraget kan sedan rekvireras månaden därpå. Ingen eftersläpning
behöver uppstå,

Faluns kommun finner del lämpligt alt veckotimpriset
fastställs utifrån kommunens lönebild på lärarsidan,

Gotlands kommun anser all förslagel om ell schabloniserat
syslem för beräkning av statsbidrag till lärariöner lorde innebära atl det blir
svårare för kommunerna alt på rätl sätt budgetera statsbidragen.

Då gymnasieskolan har en mångfald lärarkategorier,
ifrågasätter Göteborgs kommun om inte kommunerna kunde få betalt för den
faktiska lönekostnaden utifrån gällande organisalionsbeslut,

Kalmar kommun menar all antalet arvodesgmpper bör vara
större än vad som gäller för grundskolan, bl, a, för alt komma ifrån de extrema
effekter en kommun kan drabbas av genom dels en schabloniserad timtilldelning,
dels de schabloniserade veckolimpriserna,

Förslagel att på liknande säll som inom
statsbidragssystemet för grundskolan införa ett syslem med olika limpriser
tillstyrks av Malmö kommun.

Speciellt vill skolstyrelsen härvid betona atl
veckolimpriserna bör ort-grupperas, då variationerna redan inom gmndskolan
visat sig vara stora mellan olika kommuner.

Förslaget innebär en direkt finansiell belastning på
kommunerna, då förskotten utbetalas i en lönenivå som är beräknad på föregående
läsår. Detta innebär alt kommunen får slå för finansieringen av
löneutvecklingen mellan två läsår dvs, utfallet av eventuella
löneförhandlingar, vilket bl, a, kommerati påverka kommunens likviditet.

Antagandet
som promemorian gör att löneutvecklingen under etl läsår

motsvaras av ell minskal limunderlag lill följd av minskat elevunderlag

(minskad organisation) lorde ej vara relevant, varför skolstyrelsen avvisar 74

denna
modell för sialsbidragsreglering.

s. 75 Kontrollera mot PDF

För undvikande av övervällring av kostnader på kommunen
bör - enligt Prop. 1985/86: 97 Örebro kommun - arvodesgrupperna ligga
mycket nära resp, kommuns verkliga veckolimpris (eventuellt vara lika med
kommunens verkliga veckolimpris).

10 En viss garantiresurs

Promemorians förslag, sammanfattningen s. 5

Enligt SÖ:s uppfattning är en garanliresurs nödvändig för
alt vissa kommuner skall på ett rimligt säll klara övergängen till ett nytt
statsbidragssystem. Garantiresursen bör vara konstruerad så atl kommunerna
själva kan beräkna dess storlek och läggas in i rekvisitionen av statsbidrag,

Länsskolnämnden i Uppsala län anser förslagel om en
särskild garanliresurs under 3 år vara tillfyllest. Denna möjlighel lill en
extra tUlfällig resurs löser dock ej svårigheterna för de gymnasieskolor, som
enligt avsnitt 7, s, 71 föreslås få en extra fritt rörlig undervisningsresurs.
Möjligheten all göra anpassningar i en organisation av minimikaraktär är som
regel mycket små och den enda lösning som återstår är därför nedläggning av
vissa studievägar. Detta ter sig dock ej acceptabelt vare sig ur regionalekonomisk
synvinkel eller utifrån kravel på en likvärdig utbildningsstandard,

Länsskolnämnden i Gotlands län har under avsnitt 6
föreslagit atl en särskild uljämningsresurs tilldelas länsskolnämndema. Den i
rapporten föreslagna garanliresursen ersätts i så fall av uijåmningsresursen.
Om inte detta är möjligt, är del nämndens mening alt garanliresursen bör
tilldelas länsskolnämndema,

Länsskolnämnden i Hallands län anser atl resurstilldelningen
snarare bör utgå från limplanerna än från det senasie faktiska resursutlaget.
Det kan vara befogat med övergångsbestämmelser under de närmaste åren,
förslagsvis under 3 år framåt, som begränsar eventuella minskningar i
statsbidraget till 5% årligen,

Länsskolnämnden i Västmanlands län stöder förslaget om en
viss garantiresurs,

Länsskolnämnden i Gävleborgs län anser atl det finns skäl
alt låta en garanliresurs slå till missgynnade kommuners förfogande under en
längre period än den av arbetsgruppen föreslagna. Ett större anlal gymnasieskolor
blir små skolor. Simuleringar med sikte på exempelvis 1995 har inte utförts,

Länsskolnämnden i Norrbottens län tillstyrker en
"garanliresurs", Efler en övergångslid bör utvärdering ske av hur
den nya statsbidragsgivningen påverkat gymnasieskoleorganisalionen. Därvid bör
speciell uppmärksamhet ägnas glesbygdslänen,

SFL och SL menar atl följden blir alt tiänsleunderlag
minskar i vissa

kommuner, medan andra får ett ökat underiag. En ökad arbetslöshet för

lärare befaras härigenom. Denna kan ofta på grund av bundenhet lill orten

inte lösas genom all det finns lediga tiänster på annat håll i landet, 75

7 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 97

s. 76 Kontrollera mot PDF

Mot bakgrund av en förväntad, kraftig nedgång av antalet
elever och Prop, 1985/86:97 tidigare gjorda besparingar måsle enligt SFL
och SL särskilda ålgärder vidtas för all garantera de anställda
anställningstrygghet. Inför en eventuell övergång till ett nytt bidragssystem
måsle personalkonsekvenserna i, god tid belysas.

Enligt Faluns kommun bör den föreslagna
kompensationsgaranlin ej tidsbegränsas.

Den garanliresurs som övergångsvis föreslås ulgå, när en
kommun genom det nya bidragssystemet erhåller en orimligt kraftig minskning av
statsbidraget, bör enligt Göteborgs kommun inte styras efler fastställda
procentsatser, I stället förordas atl varje enhets organisalion ges rätt lill
prövning av sin resurstilldelning.

11 Utvärdering och genomförandetidpunkt

Promemorians förslag s. 40

Enligt SÖ:s mening är del nödvändigl atl ell införande av
ell förändrat statsbidragssystem kopplas till en utvärdering av systemets
effekter, dels de organisatoriska och ekonomiska, dels de pedagogiska. De
ekonomiska effekiema bör utvärderas noga. En effektiv revision och vissa
punktvisa undersökningar bör kunna användas för detla.

För den pedagogiska utvärderingen finns redan vissa
modeller och erfarenheter inom UTRES-projektet, Detta projekt avslutas i och
med slulrap-porleringen lill regeringen hösten 1986 av effekterna av
förslärkningsresursen. Del synes tidsmässigt möjligt atl förplaneringen av den
utvärdering som skall göras av del förändrade systemet kan inledas omedelbart
efter denna slulrapportering,

Ell mer schabloniserat statsbidragssystem för
gymnasieskolan än del nuvarande bör kopplas lill en ökad statlig mål- och
innehållsstyrning. Ökade resurser bör avsättas till fortlöpande nationell
utvärdering,

Länsskolnämnden i Gotlands län påtalar i sill yttrande
behovel av utbildning i samband med övergången till ett mer schabloniserat
system,

Länsskolnämnden i Kristianstads län tillstyrker föreslagen
genomförandetidpunkt under förutsättning att beslul om förändring,
förordningar och föreskrifter föreligger i så god lid all informations- och
utbildningsinsatser kan genomföras under hela redovisningsårel 1986/87,

Länsskolnämnden i Hallands län föreslår all de nya
beslämmelserna genomförs fr, o, m, den 1 juli 1986, Visserligen är de
föreslagna förändringarna ganska genomgripande, men en förberedelselid på
närmare två år synes dock vara onödigt lång,

Länsskolnämnden i Norrbottens lån tillstyrker tidpunkten
för ändringarnas genomförande. Ändringarna bör i försia hand avse en
försökstid på förslagsvis tre år.

Del nya
statsbidragssystemet föreslås genomföras fr, o,m, den 1 juli

1987, Ur kommunernas synpunkt hade del - enligt Kalmar kommun -

varit lämpligare att genomföra detla den 1 juli 1988, Om del nya slatsbidra- 76

s. 77 Kontrollera mot PDF

get för gymnasieskolan
införs ett år senare, blir det ocksä möjligt för staten Prop, 1985/86: 97
att genomföra ytteriigare bearbetningar av systemet. Dessutom kan ulfall i
anlal veckolimmar kontrolleras samt veckotimpris presenteras för kommunerna,

Belräffande
datum för införande av ett eventuellt nytt statsbidragssystem anser Lycksele
kommun det möjligt alt klara detta lill den I juli 1987,

Malmö
kommun har noterat all utredningen betonat atl genomförande av nya
statsbidragssystem måsle ske med god förberedelselid. Den föreslagna
lidsplanen med minsl ell och ell halvt år mellan beslul och genomförande vill
skolstyrelsen därför se som modell i samband med kommande förändringar.

s. 78 Kontrollera mot PDF

Bilaga 5 Prop, 1985/86:97

Beräkningsunderlag m. m. 1 Inledning

När del gäller all få fram ett beräkningsunderlag för ett
schabloniserat resurssystem måsle hänsyn las lill ett anlal faktorer, nämligen

-
Skolslorlek
(totalt inom kommunen)

-
Timplanetyp
(tre- och fyraårig resp, tvåårig utbildning)

-
Timplanesyslem
(reguljära resp, alternativa timplaner)

-
Ämneskaraklär
(gemensamma resp, linjespecifika ämnen)

-
Delningslal (16
resp, 30 elever)

-
Skoltyp (enligt
dagens terminologi allmän skolenhet resp, särskild skolenhet typ 1 eller 2),

I ett resurssystem som skall stimulera till ell
effektivare utnyitiande av tillgängliga resurser bör skolstorleken mätas i
antal elever.

Eftersom resursbehovet per elev är större i kommuner med
liten gymnasieskola, måste en särskild förstärkning av resurserna ske för
dessa. För atl denna stimulans inte i sin lur skall förstärka den förmånligare
situationen för kommuner med många skolenheter gentemot de små kommunerna bör
resurserna beräknas per kommun och inte per skolenhet.

Resurserna kommer i denna framställning alt beräknas i
anlal lärarveckotimmar. Med veckotimme avses en lektion i veckan i en årskurs
eller i fråga om studieväg i gymnasieskolan, som är kortare än en årskurs, en
lektion i veckan på sådan studieväg. Resursbehovet kommer all uttryckas i anlal
lärarveckotimmar per elev.

I del följande kommer på grund av olika limplanelyp
(limplanekonslmk-lion) tre- och fyraåriga utbildningar alt skiljas från de
tvååriga.

Inom gmppen tre- och fyraåriga studievägar kommer skilda
beräkningar all göras för de båda timplanesystemen, reguljära resp, alternativa
limplaner.

För de tvååriga linjerna kommer på grund av
ämneskaraktären skillnad all göras mellan gemensamma och linjespecifika ämnen.
De senare måsle vidare särbehandlas med hänsyn till föreskrivet delningslal, 16
eller 30 elever. Slutligen måsle här också viss hänsyn las till skoltyp.

Vidare kommer ett anlal särskilda frågor, t, ex,om
påbyggnadsutbildningar och andra specialkurser att beröras.

Beräkningarna bygger på SÖ:s bearbetningar av
höslrapporlerna för läsåret 1985/86,

Uppgifterna avser resurser för basändamål samt resurser
för delning enligt timplan. Däremot ingår inte resurser för slödundervisning
och tlf samt resurser för frivillig undervisning,

Ärskurs 4 av leknisk linje saml de samordnade limplanerna,
där schabloniserade resurssyslem redan införts, berörs inte av denna
framställning.

2 Tre- och fyraåriga linjer Prop, 1985/86:97

2,1 De båda Umplanesystemen

Enligt
SÖ: s uppgifter utgör antalet lärarveckotimmar per elev i de olika årskurserna
läsåret 1985/86 följande.

Reguljära
timplaner Alternativa timplaner

Årskurs
1

1,30

1,40

Årskurs
2

1,33

1,49

Årskurs
3

1,37

1,53

AT-skolorna
har genomgående ett större resursultag än de skolor som läser enligt reguljära
limplaner. Skillnaden beror givelvis i första hand på skolslorlek och därmed
följande klass- och gruppfyllnad. Även limplanen har sin betydelse men på så
säll atl skiUnaden borde ha varit ännu större om reguljära timplaner hade
tillämpats i AT-skolorna,

I
fråga om studievägar och årskurser är de båda timplanesystemen i stort sett
likartal uppbyggda med undantag för samläsningen i linjegmpperna EHS och NT i
årskurs 1 enligt de alternativa timplanerna, Samma modeU för
resurstilldelningen bör därför kunna tillämpas i båda fallen. Då resursnivåerna
i de båda timplanesystemen på grund av skillnaderna i skolslorlek och därmed
följande plalsulnylljandegrad uppvisar rätt belydande differenser finns det
anledning atl beträffande resursernas storlek behandla de reguljära och de
alternativa timplanerna var för sig,

2.2 Schabloniseringsgraden

Det
är givelvis önskvärt all antalet schabloner begränsas så alt resurslilldelningssystemel
blir lätlhanteriigl. Ett sådanl syslem kan emellertid medföra vissa skillnader
i resurstilldelningen för de enskilda kommunerna, jämfört med vad som erhålls
enligt nuvarande regler. Ju fler schabloner som används, desto mindre bör
skillnaderna bli mellan resursvolymerna enligt nuvarande regler och enligt
schablonsystemel. Det senare blir då å andra sidan mera detaljrikt.

Del
gäller således all finna en lämplig avvägning mellan enkelhet och
resursskillnader, I del följande diskuteras därför resursnivån såväl i årskurser
som på studievägar.

Den
enklaste resurstilldelningsprincipen för de tre- och fyraåriga linjerna är
naturiigtvis en gemensam schablon för alla årskurser och studievägar inom vart
och ell av de båda timplanesystemen. En så "grov" metod skulle dock
ge relativt stora differenser mellan nuvarande och schablon-beräknad resurs.

Nästa
steg är då år5«rifördelade resurser, som kräver tre resursschabloner för
vartdera timplanesystemel. Ett sådanl beräkningssäll är naturligt med hänsyn
till den intima samläsningen mellan linjerna inom varje årskurs. Metoden kan
naturiigtvis medföra avvikelser i förhållande till nuvarande resursvolym för
kommuner med starkt profilerat linjeulbud och då i första hand för del fåtal
kommuner som har ett begränsat anlal linjer.

Z,/«yefördelade resurser över alla tre årskurserna skulle
ha en klar näck- Prop, 1985/86:97 del i det alt naturiiga
samläsningsmöjligheler saknas. Metoden fordrar fem schabloner i vartdera
timplanesystemet, Dessulom fordras två extra schabloner för linjegrupperna EHS
och NT i årskurs 1 i de alternativa timplanerna som inte kan samordnas med
övriga årskurser. Principen skulle kunna leda lill rätt stora skillnader
gentemot nuvarande resursultag framför alll i kommuner, där mera omfattande
organisationsförändringar inom gymnasieskolan pågår, t, ex, där tre- och
fyraåriga linjer håller på att införas,

1 den mest detaljerade resursberäkningsmeloden skulle ingå
en schablon per årskurs och studieväg, dvs, 15 schabloner inom vartdera
timplanesystemel. Del skulle ge något mera exakta värden men är i gengäld
beräk-ningstekniskt sett mera komplicerat,

1 denna bilaga redovisas kortfattat resultaten av gjorda
undersökningar om resursulfallet för olika beräkningsmodeller, I bilaga 6
(avsnitten 2,4 och 3,4) återfinns mera detaljerade beräkningar och resultaten
studeras mera ingående.

3 Reguljära timplaner

3.1 Behovet av en grundresurs

För all beräkningarna och redovisningen inte skall bli för
omfattande har i detta sammanhang resursdiskussionerna inledningsvis begränsats
lill årskurserna.

Uppgifter om elevantal och lärarveckotimmar för varje
skolenhet och kommun har hämtats ur de för varje årskurs aktuella
höslrapporlerna, Anlal elever, lärarveckotimmar (Ivtr) och lärarveckolimmar per
elev (Ivtr/elev) framgår av följande uppställning. Värdena där avser samtliga
landets gymnasieskolor, som läser enligt reguljär timplan.

Åk 1 Åk 2 Åk3

48 742

47 693

49395

37 .'524

35 855

36 120

1,30

1,33

1,37

Anlal Ivtr Anlal elever Antal Ivtr/elev

Utförda beräkningar visar tydligt all en renodlad
resurstilldelning med de i det föregående redovisade antalen lärarveckolimmar
per elev gynnar stora skolenheter och kommuner med flera skolenheter men skapar
vissa svårigheter för de små kommunerna, Detla problem kan avhjälpas med ell
"startkapital" i form av en grundresurs. Om denna skulle tilldelas
varje skolenhet, skulle dock följden bli att stora kommuner med många skolenheter
finge en ännu bättre situation i förhållande lill de små kommunerna.
Grundresursen måste därför utgå kommunvis.

Beräkningar
ger vid handen att en grundresurs i storieksordningen 15 å

20 veckolimmar per årskurs för de reguljära limplanerna ger det mest

neutrala utfallet, 80

Eftersom utgångspunkten är atl den totala resursvolymen
skall vara Prop, 1985/86: 97 konstant, måsle behovel av grundresurser tillgodoses
genom en minskning av den elevanlalsrelaierade resursdelen. För del angivna
värdet på grundresursen utgör denna minskning 0,05 å 0,06 veckotimmar per elev
enligt reguljära limplaner, Belräffande beräkningar hänvisas till bilaga 6
(avsnitt 2,2),

De där utförda undersökningarna visar all flera faktorer
påverkar avvägningen av grundresursens storlek. En något större grundresurs
förbättrar situationen i flera småkommuner men försämrar den i några stora.
Måttliga förändringar i procenttalen för de stora kommunerna kan betyda många
veckolimmar, medan stora procentuella skillnader för de små kommunerna ofta
innebär relativt små timtal. De små kommunernas avvikelser kan därför lätt
kompenseras med en begränsad garanliresurs, men denna åtgärd är avsedd atl
tUlämpas endast under en övergångslid. De stora kommunerna har å sin sida
möjligheter all genom rationaliseringar på längre sikt förbättra sin situation.
Hänsyn måste också tas till resursulfallet för de tvååriga linjerna.

3.2 Resursbehovet fördelat på årskurser och studievägar

Som nästa steg i resursberäkningarna har undersökts hur
resursbehovet fördelar sig på de olika studievägarna inom årskurserna,

Anlal lärarveckolimmar per elev i årskurs och på studieväg
framgår av följande tabell.

Studieväg Årskurs
1 Årskurs 2 Årskurs 3

S + D S + D S-l-D

1,20

1,17

1,31

1,26

1,38

1,47

1,26

1,24

1,32

1,18

1,30

1,40

1,49

1,54

1,40

E H

S N T

Totalt 1,30 1,33 1,37

S-l-D = Saido vtr -t- resurser för delning

Tabellen är sammanställd på grundval av SÖ: s redovisningar
av faktiska resursuttag läsåret 1985/86,

För samtliga årskurser och studievägar tillkommer limmar
för tlf och slödundervisning saml för frivillig undervisning.

Med
ledning av tabellen kan en jämförelse göras dels mellan årskur

serna, dels mellan studievägarna. Några studievägar (H-, N- och T-linjerna

är i vissa årskurser mer resurskrävande än andra. För kommuner med stor

gymnasieskola, där elevernas fördelning pä studievägarna närmar sig riks

genomsnittet, ger de årskursrelalerade värdena ell tillfredsställande resul

tat. Men för små kommuner med ett begränsat anlal studievägar kan

avvikelserna mellan resurser, beräknade linjevis och med årskursgenom-

snill, relativt sett bli stora. Orsakerna till variationerna redovisas i det

följande, 81

1 årskurs I har T-linjen
ett störte resursbehov, framför alll beroende på att 2-4 veckotimmar praktik i
skolverkstad per 16-lal elever tillkommer, (Del motsvarar ca 6 veckotimmar per
klass eller 0,21 veckotimmar/elev,)

Även i årskurs 2 uppvisar
T-linjen ett större resursultag än övriga studievägar beroende dels på
praktiken i skolverkstad, dels på etl relativt stort antal veckotimmar för
delning av klass i biologi, fysik, kemi och teknologi.

Också
N-linjen har en slor delningsresurs i årskurs 2 för biologi, fysik, kemi och
allernativämnen,

H-linjens
stora resursuttag i årskurs 2 kan hänföras till tillkomsten av den
halvklassiska varianten, där variantämnel latin har 7 veckotimmar,

1
årskurs 3 har H-linjen del största resursbehovet, vilket även här kan motiveras
med framför allt den halvklassiska och i någon mån den helkla.s-siska
varianten,

I
årskurs 3 har vidare N- och T-linjerna delningsresurser i naturvetenskapliga
och tekniska ämnen.

Särskild
uppmärkamhel har ägnats resursbehovet för H-linjen i årskurserna 2 och 3, för
N-linjen i årskurserna 2 och 3 saml för T-linjen i årskurserna 1-3,

Gemensamt
för alla årskurser är all graden av platsutnylljande givetvis påverkar värdena
på antalet lärarveckotimmar per elev.

Eftersom del finns
variationer såväl mellan årskurserna inom en studieväg som mellan
studievägarna inom en årskurs, måste en jämförelse göras av resursutfallet vid
olika detaljeringsnivåer med avseende på årskurser och studievägar. Sådana
beräkningar utförs i bilaga 6 (avsnitten 2,2 och 2,3),

De
där gjorda undersökningarna visar atl de årskurs- och /(Vyerelaterade
resursschablonerna knappasl medför så påtagliga och entydiga förbättringar i
resursutfallet alt de motiverar de komplikationer i resurssystemet som de
förorsakar.

Prop, 1985/86:97

4 Alternativa timplaner 4.1 Behovet av en grundresurs

Uppgifter
om anlal elever och lärarveckolimmar har på samma säll som för de reguljära
timplanerna hämtats ur höslrapporlerna.

Antal elever,
lärarveckotimmar och lärarveckotimmar per elev framgår av följande uppställning.
Värdena där avser de AT-skolor, för vilka fullständiga rapporter föreligger.
Beräkningsunderlag

Antal lärarveckolimmar

Antal elever

Antal
lärarveckotimmar/elev

4 550

4 659

3 899

3 245

3 126

2551

1,40

1,49

1,53

s. 83 Kontrollera mot PDF

Även
för de alternativa timplanerna visar det sig att en renodlad resurs- Prop,
1985/86: 97 tilldelning med de i det föregående redovisade antalen
lärarveckolimmar per elev gynnar stora skolenheter och skapar vissa svårigheter
för de små, Detla problem kan även här avhjälpas med ell
"startkapital" i form av en grundresurs.

Beräkningar
ger vid handen att en grundresurs i storieksordningen 15 ä 20 veckolimmar per
årskurs för de alternativa limplanerna kan förbättra situationen för de små
kommunerna.

Eftersom
utgångspunkten är att den totala resursvolymen skall vara konstant, måste
behovet av grundresurser tillgodoses genom en minskning av den elevrelalerade
resursdelen. För de angivna värdena på grundresur-serna ulgör denna minskning
0,15-0,20 veckolimmar per elev enligt alternativa timplaner.

Beträffande
beräkningar hänvisas till bilaga 6 (avsnitt 3,2),

De
där utförda undersökningarna visar atl en någol större grundresurs förbättrar
resurssitualionen i flera mindre kommuner men försämrar den i några större, 1 jämförelse
med storleken av den nuvarande återföringsresursen är valet av storleken pä
grundresursen av underordnad betydelse.

4.2 Resursbehovet fördelat på årskurser och studievägar

Antal
lärarveckotimmar per elev i årskurs och på studieväg av tre- eller fyraårig
linje:

Studieväg Årskurs
1 Årskurs 2 Årskurs 3

S-fD S-l-D S
+ D

1,28

1,31

1,40

1,28

1,67

1,70

1,28

1,40

1,47

1,52

1,41

1,55

1,52

1.72

1,65

E
H

N
T

Totalt 1,40 1,49 1,53

S-l-D
= Saldo vtr -I- resurser för delning

Tabellen
är sammanställd på gmndval av SÖ: s redovisningar av faktiska resursultag
läsåret 1985/86,

För
samtliga årskurser och studievägar tillkommer timmar för tlf och
slödundervisning samt för frivillig undervisning.

Med
ledning av tabellen kan en jämförelse göras dels mellan årskurserna, dels
mellan studievägarna. Några studievägar (H-, N- och T-linjerna) är i vissa
årskurser mer resurskrävande än andra. För kommuner med stor gymnasieskola, där
elevernas fördelning på studievägarna närmar sig riksgenomsnittet, ger de
årskursrelalerade värdena ett tillfredsslällande resultat. Men för små kommuner
med etl begränsat anlal studievägar kan avvikelserna mellan resurser, beräknade
linjevis och med årskursgenom-snitl. relativt sett bli stora.

Beträffande orsakerna till
avvikelserna gäller vad som anförts i avsnitt

3,2 i tillämpliga delar. Det bör dock observeras all i de alternativa timpla- 83

s. 84 Kontrollera mot PDF

nerna
saknas helklassisk variant i årskurserna 2 och 3, Latin är där etl Prop,
1985/86:97 alternativämne.

Eftersom
del även här finns variationer såväl mellan årskurserna inom en studieväg som
mellan studievägarna inom en årskurs, har resursutfallet vid olika
detaljeringsnivåer studerats närmare. Sådana beräkningar utförs i bilaga 6
(avsnitt 3,3),

De
där utförda undersökningarna visar atl de årskurs- och tinjerelale-rade
resursschablonerna framför alll i relation till storieken av den nuvarande
ålerföringsresursen knappasl medför så påtagliga och entydiga förbättringar i
resursutfallet att de motiverar de komplikationer i resurssystemel som de
förorsakar.

5 Tvååriga linjer

5,1 De tvååriga linjernas timplaner

De
tvååriga linjerna omfattar 22 studievägar med olika grad av yrkesinriktning
och med delningslalen 16 eller 30 elever. Timplanerna är uppbyggda med
varierande inslag av allmänna ämnen, och stora skillnader finns i reglerna för
delning av klass eller grupp. Det är givet all ell så heterogent utbud av
studievägar inte kan rymmas inom ett fåtal resursschabloner, om kravel på
begränsade avvikelser i förhållande lill nuvarande resurstilldelning skall
kunna upprätthållas. Det är därför praktiskt alt använda olika resursmodeller
för olika slag av studievägar, Resurssystemel behöver för den skull inte bli
alllför komplicerat, jämfört med nuvarande regler.

Som
en introduktion presenteras i del följande de olika linjerna gmpp-vis,
Belräffande linjeförkortningarna hänvisas lill bilaga 1, avsnitt 5,

Tvååriga
leoreliska linjer

Linjerna
Ek, So och Te har limplaner som påminner om de treåriga ekonomiska och
samhällsvetenskapliga linjernas resp, den fyraåriga tekniska linjens. På Ek-
och So-linjerna är antalet delningslimmar litet. Utöver den veckotimme för
sludielekniska övningar i årskurs I som förekommer på samtliga linjer finns
endasl en veckotimme i naturkunskap i vardera årskursen av So-linjen,
Te-linjen, som minskar i omfattning och läsåret 1985/86 är inrättad i endast 10
kommuner, har i regel 5-7 vtr (veckotimmar) delning i naturvetenskapliga och
tekniska ämnen per gren. En resurs-modeU som påminner om de tre- och fyraåriga
linjernas förefaller vara motiverad för dessa linjer,

Mu-linjen
har ett stort inslag av musikämnen (13-15 vtr) med omfattande delningar i små
grupper. Linjen finns läsåret 1985/86 i 10 kommuner, och plalsutnylljandel är
myckel högt. På grund av del välutvecklade delningsmönslret bör även här en
elevrelalerad resurstilldelning vara motiverad.

De nu nämnda fyra linjerna
brukar hänföras lill gruppen "tvååriga leore

liska linjer" (avsnitt 6,2 i föredragandelexten), Delningslalel är 30,
Gran- 84

s. 85 Kontrollera mot PDF

sen
mellan teoretiska och yrkesinriktade linjer kan emellertid inte betrak-
Prop, 1985/86: 97 tas som skarp.

Tvååriga
yrkesinriklade linjer med delningslalel 16

Till
denna grupp räknas linjerna Ba, Be, Et, Fo, Li, Pr, Tr och Ve, De har ett
begränsat antal veckotimmar i aUmänna ämnen (6-10) och ett stort anlal limmar i
yrkesämnet med delningstalet 16 i arbetsteknik och 30 i fackteori.
Undervisningen i dessa ämnesdelar kan integreras. Undervisning i B-form, dvs,
samundervisning av elever från de båda årskurserna, förekommer på vissa linjer.
På en del grenar är det vanligt med inbyggd utbildning, dvs, utbildningen är
delvis förlagd till en arbetsplats, där den leds av förelagels personal. Denna
ulbildningsform får inte förväxlas med arbelsplatsförlagd lärarledd utbildning.

Tvååriga
yrkesinriklade linjer med delningslalel 30

Till
denna grupp räknas linjerna Dk, Du, Ep, Hk, Jo, Ko, Sb, Ss, Td och Vd, På vissa
mindre orter inrättas klasser med 16 elever på Ss- och Vd-linjerna,
Utbildningen på Ep-linjen, som nu finns i 16 kommuner, och på Hk-linjen, som
startat med årskurs I läsåret 1985/86, bedrivs för närvarande som
försöksverksamhet. På Ko- och Ss-linjerna finns på mindre orter B-form, dvs,
samläsning äger rum mellan de båda årskurserna, Timreduklioner tillämpas för
elevial under 24, Linjernas timplaner karaktäriseras av varierande inslag av
allmänna ämnen (6-22 vtr) samt i regel av ett stort anlal veckolimmar i
linjespecifika ämnen (32-12 vtr) och omfattande delningar av klass eller grupp,
i regel vid delningslalel 17, På Vd-linjen finns också delningslalel 23, På
Du-linjen, som förekommer i 27 kommuner, görs delning vid elevantalen 12, 17
och 25, Också de landstingskommunala Jo-, Sb- och Td-linjerna har successiva
delningslal. En viss timplanerelalering av resursmodellen för dessa linjer
synes vara motiverad på gmnd av de stora sprången i limtal vid
delningsgränserna.

Föregående
beskrivningar belyser komplexiteten av de tvååriga linjernas limplane- och
resursförhållanden och understryker den noggrannhet och varsamhet, med vilken
olika resursmodeller måsle anpassas lill olika utbildningssituationer,

5.2 Gemensamma ämnen på de tvååriga linjerna

På
de tvååriga linjerna förekommer etl antal allmänna ämnen (t, ex, svenska,
engelska, idrott) som kan samläsas mellan flera eller samtliga studievägar.
Sådana ämnen benämns i det följande gemensamma ämnen. De ämnen som är knutna
lill endasl en linje eller på grund av särskild kursplan inte kan samläsas med
andra linjer kallas linjespecifika.

Antalet
obligatoriska gemensamma ämnen och det totala antalet vecko

timmar i dessa varierar mellan olika linjer från 10 vtr i ärskurs I och 6 vtr i

årskurs 2 upp lill 28 vtr (i årskurs 1 på social linje). Detta innebär bl, a,
alt

ett sådanl ämne kan vara obligatoriskt på en studieväg och tillvalsämne på

en annan. Engelska och matematik är exempelvis lillvalsämnen på de 85

s. 86 Kontrollera mot PDF

flesta yrkesinriktade studievägarna men är ulöver vissa
tillvalsämnen obli- Prop, 1985/86:97 gatoriska ämnen på Ek-, So- och
Mu-linjerna, Även på de yrkesinriklade linjerna finns skillnader. Engelska och
samhällskunskap är således obligatoriska ämnen på vissa av Ko-linjens grenar,
medan samhällskunskap är obligatoriskt ämne på Ss-linjen och Vd-linjens gren
för omsorger om barn och ungdom,

1 etl schabloniserat resurssystem är det praktiskt all vid
behov en årskursanknuten grundresurs i gemensamma ämnen utgår per kommun,
oberoende av antalet studievägar. Eftersom samläsningssyslemel i de gemensamma
ämnena är rätt komplicerat, är det vidare ändamålsenligt att den elevrelalerade
resursen i gemensamma ämnen så långt möjligt utgår enligt samma regel för
samtliga studievägar. För de linjer som har ett störte antal veckotimmar i
gemensamma ämnen bör resursen för dessa överskjutande limmar därför läggas in
i resursen för de linjespecifika ämnena.

På grund av det varierande antalet gemensamma ämnen mellan
studievägarna måsle således en viss gränsdragning göras i resursavseende. När
det gäller atl lägga en resursram styrs den av antalet ämnen och antalet
veckotimmar i gemensamma ämnen på de studievägar som har del minsta utbudet i
dessa avseenden, nämligen 10 vtr i årskurs 1 och 6 vtr i årskurs 2, Dessa
timtal gäller för flertalet av de yrkesinriklade linjerna, där följande ämnen
och limtal kan utskiljas i nuvarande limplaner:

Årskurs 1 Årskurs 2

Svenska 4 vtr Svenska 3 vtr

Arbetslivsorientering 1
vle Arbetslivsorientering 1 vte

Idrott 2 vir Idrott 2 vtr

Tillvalsämne 3 vtr

Summa: 10 vtr Summa: 6 vtr

Dessa timtal avser en del av de timmar som är avsedda för
basändamål, I svenska tillkommer i årskurs 1 en veckotimme för
förstärkningsändamål (för sludielekniska övningar, då elevantalet i klassen
eller gruppen omfattar minst 17 elever). Vissa avvikelser förekommer från
dessa timtal. Man kan emellertid på alla här aktuella studievägar finna ämnen
som under 10 resp, 6 veckotimmar kan betraktas som gemensamma ämnen. Resursen i
gemensamma ämnen molsvarande 10 resp, 6 veckolimmar i timplanerna bör tillfalla
samtliga studievägar gemensamt. På vissa studievägar (Du, Ek, Ep, Hk, Ko, Mu,
So, Ss och VdBu) finns fler veckotimmar, varför resten av dessa ämnen bör
hänföras lill de linjespecifika ämnena. Vilka ämnen man här väljer är av
underordnad betydelse, eftersom resursberäkningen sker på grundval av tidigare
totalt ullagna timtal. Indelningen av timmar mellan de gemensamma och
linjespecifika ämnena är endast av teknisk natur, och det totala timutfallet
för studievägen är oförändrat.

s. 87 Kontrollera mot PDF

5.3 Resurser för gemensamma ämnen i årskurs 1 av
tvååriga P- '9ö5/86,97 linjer

1
årskurs 1 av de tvååriga linjerna finns lolv linjer med timplanens minimi-lal
10 vtr för gemensamma ämnen. Nio av dessa (Ba, Be, Dk, Fo, El, Li, Pr, Tr och
Ve) uppvisar resursvärden mellan 0,36 och 0,41 Ivtr per elev och medelvärdet
0,38 Ivtr/elev, Dessa linjers resursnivå bör vara normerande för den resurs i
gemensamma ämnen som utgår för alla linjer tillsammans.

Tre
linjer med timtalet 10 i gemensamma ämnet (Jo, Sb och Td) uppvisar etl någol
högre timtal. Orsaken härtill år dels alt utbildningarna ofta är föriagda lill
små skolenheter med endasl 30 elever på en linje, dels alt frekvensen av
frivilliga ämnen är relativt slor.

Eftersom
en direkt elevrelalerad resurstilldelning oftast är gynnsam för kommuner med
många elever men ofördelaktig för kommuner med få elever, bör en grundresurs
ulgå. En grundresurs av lämplig storlek, ca 12 Ivlr/kommun, kan erhållas genom
alt den allmänna resursen minskas med 0,04 Ivtr/elev lill 0,34 Ivtr/elev,

I
kommuner med enbart yrkesutbildning och få elever inträffar med ovanslående
resursschabloner många gånger en viss överkompensation. Denna kan eventuellt
begränsas genom all grundresursen minskas och den elevanlalsrelaierade
resursdelen ökas för kommuner av delta slag.

Till
dessa värden kommer sedan elevrelalerade resurser för överskjutande timmar i
gemensamma ämnen med varierande värden som framgår av bilaga 6 (avsnitt 4,2),
Dessa kan för linjer med ungefär lika stora timtal eventueUt sammanföras lill
grupper med gemensamma vården ulan alt resursulfallet behöver påverkas alllför
myckel. Dessa limtal kan för enkelhetens skull alternativt läggas in i
resursschablonerna för de linjespecifika ämnena på berörda yrkesinriklade
linjer,

5,4 Resurser för gemensamma ämnen i årskurs 2 av tvååriga
linjer

I
årskurs 2 av de tvååriga linjerna finns elva linjer med limplanens minimi-tal 6
vtr för gemensamma ämnen. Nio av dessa (Ba, Be, Fo, El, Li, Pr, Td, Tr och Ve)
uppvisar resurs värden mellan 0,24 och 0,31 lvtr,/elev och medelvärdet 0,28
Ivtr/elev, Dessa linjers resursnivå bör vara normerande för den resurs i
gemensamma ämnen som utgår för alla linjer tillsammans.

Eftersom
en direkt elevrelalerad resurstilldelning oftast är gynnsam för kommuner med
många elever men ofördelaktig för kommuner med få elever, bör en grundresurs
utgå. En grundresurs av lämplig storiek, ca 12 Ivlr/kommun, kan erhållas genom
att den allmänna resursen minskas med 0,04 Ivtr/elev lill 0,24 Ivtr/elev,

1
kommuner med enbart yrkesutbildning och få elever inträffar med ovanstående
resursschabloner många gånger en viss överkompensation. Denna kan eventuellt
begränsas genom atl grundresursen minskas och den elevanlalsrelaierade
resursdelen ökas för kommuner av detla slag.

Till
dessa värden kommer sedan elevrelalerade resurser för överskju

tande limmar i gemensamma ämnen med varierande värden som framgår 87

s. 88 Kontrollera mot PDF

av
bilaga 6 (avsnitt 4,3), Dessa kan för linjer med ungefär lika stora timtal
Prop, 1985/86: 97 eventuellt sammanföras till grupper med gemensamma värden
utan all resursulfallet behöver påverkas alltför myckel. Dessa timtal kan för
enkelhetens skull alternativt läggas in i resursschablonerna för de
linjespecifika ämnena på berörda yrkesinriklade linjer.

5.5 Linjespecifika ämnen på yrkeslinjer

Resurserna
för de linjespecifika ämnena på yrkeslinjerna har här givils en
schablonstruklur som avviker från den som tUlämpas i övriga ämnen, I ämnen med
delningslalel 16 utgår resurser motsvarande gällande timplan, I ämnen med
delningslalel 30 utgår full resurs för delningslimmar. För helklasslimmar
beräknas timtalet med en linjär schablon, som beslår av en grundresurs per
klass och en elevanlalsrelalerad tilläggsdel som endasl innebär en anpassning
till nuvarande bestämmelser om timreduklioner.

Del
är givet att man så långt möjligt bör eftersträva ett så enhetligt
resursberäkningssystem som möjligt. Men eftersom gymnasieskolan erbjuder etl
stort och mångfacetterat utbud av studievägar, är det också nödvändigt all
anpassa resursmodellerna till de olika studievägarnas och ämnenas karaktär.

Del
mest karaktäristiska draget hos resursberäkningen för de linjespecifika ämnena
på yrkeslinjerna är all timmarna beräknas klassvis. Flera orsaker kan anföras.

Del
finns anledning befara att en stark schablonisering kan medföra betydande
skillnader mellan nuvarande och beräknad resurs, Avvikelsema behöver relativt
sett inte bli så stora i stora kommuner, där linjeutbudel väl ansluler sig till
riksgenomsnittet, I kommuner med starkt profilerad yrkesutbildning och i små
kommuner med begränsat linjeulbud kan däremot större skillnader väntas,

1
avvaktan på beredningen av den just avslutade utredningen om gymnasieskolans
yrkesutbildning (ÖGY) är del inte motiveral atl göra något större temporärt
ingrepp i systemet för yrkesämnenas timtilldelning.

På
de aktuella linjerna finns många av de elever som har särskilda svårigheter i
sina studier. Andelen sådana elever kan knappasl väntas minska, eftersom
gymnasieskolan måsle räkna med atl i fortsättningen la emot praktiskt laget
hela årskullar. Det är då angelägel alt skapa ell resurssyslem som så långt som
möjligt garanterar dessa elever de timtal som är angivna i gällande läroplan,
förhoppningsvis utan alt resursanvändningen för den skull okritiskt skall
behöva följa traditionellt mönster. De resurser som därutöver kan behövas bör
inie styras genom centrala detalj-bestämmelser som lätt kan konservera en
minimiresurs utan bör ulgå efler en lokal bedömning inom en generös fri
resurstilldelning.

5.6 Linjespecifika ämnen på tvååriga yrkesinriktade linjer Prop, 1985/86:97

med delningstalet 16 (eller lägre)

Enligt SÖ:s och SCB:s gymnasieskolstalislik var antalet
elever i klasser med delningslalel 16 hösten 1985 i genomsnitt 14,7 i årskurs 1
och 13,5 i årskurs 2, Timtalet i linjespecifika ämnen på studievägar inom
industri och hantverk är 27 i årskurs I och 32 i årskurs 2,

Med en rent proportionell elevrelalerad resurstilldelning
skulle vid totalt sett oförändrad resursnivå följande antal veckolimmar ulgå
för några olika elevantal, Belräffande beräkningar hänvisas lill bilaga 6
(avsnitt 4,4),

Antal
elever

.Årskurs 1

vtr

Årskurs 2 vtr

14,7

19,0

18,4

23,7

22,1

28,4

13,5

32,0

14,7

27,0

16 29,4 37,9

En förbättring av de små klassernas situation genom
införande av en gmndresurs av del slag som tidigare föreslagits för t, ex, tre-
och fyraåriga linjer skulle givetvis innebära en förbättring för små klasser
men skulle samtidigt medföra en begränsning av de redan små resursvinsierna för
stora klasser. Det finns därför också anledning befara att det med ett
elevanlalsrelalerat resurssyslem skulle kunna uppstå svårigheter alt i små klasser
tUlgodose kravel på yrkeskunnande, någol som framför alll kan komma all drabba
glesbygdskommunerna.

Följande exempel belyser situationen.

Om klasserna tilldelas en grundresurs på 20 veckolimmar
och dessulom 0,5 veckotimmar per elev, blir resultatet följande,

Anlal elever Resurs i veckolimmar

8 24

10 25

12 26

14 27

16______________ 28_____________________________

Linjespecifika ämnen på tvååriga linjer med delningslalel
16 bör därför i princip erhålla del antal veckotimmar som anges i limplanen.

Vissa undanlag finns. Vid inbyggd utbildning beräknas
resursen endasl för timmar med lärariedd undervisning, vanligen fackleori. Till
s,k, B-klasser, som är sammansatta av elever ur två årskurser, utgår resurs för
delning av klass molsvarande nuvarande timplan.

s. 90 Kontrollera mot PDF

5.7 Linjespecifika ämnen på tvååriga yrkesinriktade linjer
med delningstalet 30

Timplanerna för de yrkesinriktade linjerna med
delningslalel 30 är så konstruerade atl helklassundervisning äger rum i viss
utsträckning och alt klassen därutöver delas under ett relativt stort antal
veckotimmar, om föreskrivna elevtal uppnås. Till delningslimmarna utgår nu
resurser enligt limplaner. Till helklasstimmarna utgår limplanens resurser som
dock reduceras, om elevantalet understiger 24,

På grund av det stora antalet delningstimmar blir i
allmänhet skillnaden mellan de nuvarande delningsresurserna och en
elevanlalsrelalerad resurstilldelning relativt slor i närheten av
delningsgränserna. Följande modell ansluter sig så långt som möjligt lill
nuvarande resurssyslem.

Klasser med det för riket gällande genomsnittliga
elevantalet erhåller, om detta uppgår till minst 24, full resurs för
helklasslimmar enligt gällande timplan. Om del genomsnittliga elevantalet
understiger 24, utgår för detta en resurs som är reducerad enligt nu gällande
bestämmelser om timreduklioner. För klasser med minimiantalet 8 elever utgår
alltid en reducerad resurs som ulgör 75% av timplanens timtal för
helklasstimmar. Systemet för limreduktioner förenklas samtidigt genom en
elevanlalsrelalering som läggs in i resursschablonerna,

I bilaga 6 (avsnitt 4,5) anförda exempel belyser
resursprincipen.

Att de tvååriga yrkesinriktade linjerna med delningslalel
30 tilldelas resurser i annan ordning än de tvååriga teoretiska sammanhänger
således med den begränsade samläsningen i linjespecifika ämnen och de relativt
stora antalen delningstimmar. Med den föreslagna elevanlalsrelaierade resursen
fordras inte några kompletterande regler för timreduklioner i samband med
resursberäkningen. Det nya beräkningssättet innebär endast en anpassning lill
nuvarande regler om limreduktioner. Förändringarna är i regel obetydliga i
förhållande lill den totala kommunala resursen.

Resurser enligt nuvarande omfattande bestämmelser om
delning av klass ersätts av särskilda resurser som ulfaller, när vissa
elevantal (i regel påbörjade 16-grupper) uppnås.

All inte samma modell tillämpats för de tvååriga
leoreliska linjerna beror å andra sidan på det jämförelsevis stora antalet
ämnen, det jämförelsevis låga antalet delningstimmar och del komplicerade
samläsningssyslemel med andra linjer. Inte heller här behövs någon särskild
beräkning av timreduklioner i resurstilldelningen.

Prop,
1985/86:97

6 Några särskilda frågor

6,1 Påbyggnadsutbildningar och andra specialkurser

Inom gymnasieskolan finns ca 400 påbyggnadsutbildningar och
andra spe

cialkurser med olika längd, limplanelyp och delningstal. Många av dessa

kurser har limplaner som påminner om de tvååriga linjernas, Timtilldel

ningen bör då också utgå efter samma principer som för dessa, I klasser

med delningstalet 16 blir därför resursen i linjespecifika ämnen lika med 90

s. 91 Kontrollera mot PDF

timtalet
enligt timplanen. Klasser med delningstalet 30 erhåller i linjespeci- Prop,
1985/86: 97 fika ämnen full resurs för delningslimmar samt en delvis
elevanlalsrelalerad resurs för helklasstimmar enligt samma regler som för de
tvååriga linjerna. Hänsyn måste givetvis tas till kursernas längd.

Specialkurser
näraliggande de tre- och fyraåriga linjerna bör tilldelas resurser enligt
modeller som ansluter sig till dessa linjers. För högsta årskursen av teknisk
specialkurs gäller redan samma regler som för årskurs 4 av teknisk linje.

Vissa
specialkurser kan ha timplaner som avviker från linjernas. Huvudprincipen i
förslaget är då att de regler som gäller för linjerna så långt möjligt skall
lillämpas också där.

Ett
sammandrag av uppgifter om påbyggnadsutbildningar och andra specialkurser
återfinns i bilaga 6 (avsnitt 5,1),

6.2 Specialidrott

Kombination
med specialidroll förekommer i ell anlal kommuner. För stora kommuner är denna
verksamhei timtalsmässigt relativt sett av liten omfattning. Men
specialidrotlen är ibland av träningslekniska skäl lokaliserad till små
kommuner med en liten gymnasieskola, ofta AT-skola, Ibland omfattar den mer än
en idrottsgren, 1 små kommuner med relativt omfattande utbildning i
specialidroll påverkar denna verksamhei resurssitualionen påtagligt. Del är
därför motiverat att en särskild resurs avsätts för fördelning bland de
kommuner som har undervisning i specialidrott

Enligt
bilaga 6 (avsnitt 5,2) deltar läsåret 198.5/86 1069 elever i ulbUd-ningen i
specialidrott. Totala antalet veckotimmar utgör 548, molsvarande 0,51 vtr per
aktiv elev. Denna verksamhet motsvarar för de tvååriga linjerna och för de
reguljära timplanerna på de tre- och fyraåriga linjerna några få lusendels vtr
per elev, medan den för de alternativa limplanerna uppgår lill en ä två
hundradels vte per elev,

Höslrapporternas
timtal i specialidrott har brutits ul och ingår därför inte i
resursschablonerna för de gemensamma ämnena.

Med
hänsyn till ämnets karaktär och varierande delningslal bör resurstilldelningen
inte elevrelaleras ulan ulgå med en grundresurs, omfattande 5 veckotimmar per
undervisningsgrupp,

6.3 Lågfrekventa språk

Inom
gymnasieskolan läses ell antal språk med litet elevunderlag. Eftersom dessa
språk är resurskrävande, skulle man kunna förmoda atl man vid ell delvis
elevanlalsrelalerat syslem skulle komma att vara försiktig med utläggning av
undervisningsgrupper i dessa språk. Resurser skulle i stället komma att styras
mot verksamheter med högre elevfrekvenser. För alt de lågfrekventa språken av
resursskäl inte skall behöva riskera all minska i omfattning avsätts en
särskild resurs för tilldelning av limmar lill de berörda ämnena.

De
särskilda regler som gäller för minsta gruppsloriek (fem elever) och

högsta gräns för timreduklionen (nio elever) bör-uigöra en naturlig gräns 91

8 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 97

s. 92 Kontrollera mot PDF

för begreppet lågfrekventa språk. Ämnet latin år så
allmänt förekomman- Prop, 1985/86:97 de, alt det rent automatiskt ingår i
resurskoefficienlerna.

Elevantal och lärarveckotimlal i de lågfrekventa språken
framgår av bilaga 6 (avsnitt 5,3),

Verksamhetens omfattning motsvarar för de tre- och
fyraåriga linjernas reguljära timplaner några lusendels vtr per elev med
minskande tendens genom årskurserna och för de alternativa limplanerna 0,002
vtr per elev i de båda lägsta årskurserna,

Höslrapporternas timtal i de lågfrekvenla språken har
brutits ut och ingår därför inte i resursschablonerna för de gemensamma ämnena.

Med hänsyn lill den stora spännvidden mellan
undervisningsgruppernas storlek i de lågfrekventa språken bör
resurstilldelningen ulgå med schabloniserade limtal, bestående av en
grundresurs t, ex, omfattande 4 veckotimmar per undervisningsgrupp i årskurs 1
och 3 veckolimmar per undervisningsgrupp i övriga årskurser,

6.4 Självstudietid

Fr, o, m, läsåret 1985/86 är de obligatoriska
självstudielimmarna i gymnasieskolan slopade, I årskurs 3 finns dock möjlighel
atl frivilligt lägga ut en självsludietid om högst två veckolimmar per klass.
De därvid frigjorda timmarna får utnyttjas inom ramen för resp, skolenhets
förstärkningsresurs. Denna möjlighet bör kvarstå även inom ett schabloniserat
resurssyslem. Enligt 1985/86 års höstrapporler har denna möjlighet utnyttjats
i 38 skolenheter inom 31 kommuner. Det totala timtalet år 289 veckolimmar,
vilket ulgör 0,54% av del totala timtalet i årskurs 3, Antalet veckotimmar per
skolenhet varierar mellan 0.25 och 25,25,

6.5 Timreduklioner

Fr, o, m, läsåret 1984/85 är ett system med mera omfattande
limreduktioner infört i gymnasieskolan,

Timreduklionerna kan lätt arbetas in i resursformlerna
genom all dessa bygger på "saldo basresurs", dvs,
"basresursen" med avdrag för limreduktioner. Även i linjespecifika
yrkesämnen kan timreduklionerna beaktas i de linjära formlerna.

Det komplicerade beräkningssystemet för timreduklionerna
kan därmed avskaffas och ersättas med en enkel gränsdragning för högsta
lillålna timreduktion, t, ex, enligt någol av alternativen i bilaga 6 (avsnitt
5,5),

Timreduktionernas omfattning i de olika årskurserna
framgår av bilaga 6 (avsnitt 5,5), Uttryckt i vlr/elev är den relativt konstant
i årskurserna 1' och 2" (0,002) vlr/elev, Pä de tre- och fyraåriga
linjerna är den ökande genom årskurserna (0,013 vlr/elev i åk I, 0,024 vlr/elev
i åk 2 och 0,047 vlr/elev i åk 3),

AT-timplanerna
uppvisar höga värden för timreduklionerna med 0,041

vlr/elev i åk 1, 0,072 vlr/elev i åk 2 och 0,124 vlr/elev i åk 3, Detla
resultat

motiverar all en del av den s, k, ålerföringsresursen (avsnitt 6,5,5 i föredra

gandelexten) tillförs AT-skolorna, 92

s. 93 Kontrollera mot PDF

Med
erfarenhet av AT-skolornas värden har också studerats situationen Prop,
1985/86:97 i kommuner med reguljär timplan och olika storlek. Resultatet
återfinns i bilaga 6 (avsnitt 5,5), Tabellerna visar atl del finns etl klart
samband mellan timreduklioner saml kommun- och skolslorlek. Dessa resultat klargör
att det finns anledning atl noga uppmärksamma effekten av limreduktionerna vid
fastställande av grundresurserna.

Då
timreduklionerna arbetas in i resursschablonerna, kan de nuvarande detaljerade
beslämmelserna om slegvisa timreduklioner avskaffas, I stället skall en lokal
bedömning gälla, där hänsyn tas lill ämnels karaktär, gruppens storlek och
elevernas förmåga all arbeta självständigt. En gräns för högsta tillåtna
timreduktion kan dock behöva fastställas. Den kan enkelt uttryckas antingen i
limmar för några grupper av limtal i limplanerna eller i procent av dessa
timtal,

6.6 Obligatorisk tvåårssvenska på tvååriga linjer

1
samband med införandet läsåret
1985/86 av svenska som obligatoriskt ämne i årskurs 2 av samtliga tvååriga
linjer som tidigare inte hafl svenska i denna årskurs har tillvalsämnena ulgäll
som obligatoriska ämnen i ärskurs

2
av dessa studievägar.
Tillvalsämnena har på grund av ämnessplittringen varit mer resurskrävande än
svenskan. Ca 44% av eleverna på dessa linjer har tidigare läst svenska som
fritt tillval eller utökad studiekurs. Numera läses tillvalsämnen och då främst
engelska och matematik som frivilliga ämnen i ungefär samma omfattning.
Eftersom många elever dessulom redan tidigare läst frivillig svenska, medför
denna förändring etl minskal resursbehov, A andra sidan läses numera vissa
lillvalsämnen, framför allt engelska, frivilligt. Den frigjorda resursen bör
tillgodoräknas kommunerna genom att läggas in i resurserna för gemensamma ämnen
i båda årskurserna av de tvååriga linjerna,

1
bilaga 6 (avsnitt 5,6) har skillnaden i resursbehov mellan lillvalsämnena och
undervisningen i svenska framräknats. Den utgör 0,006 vtr per elev och kommer
att räknas in i resursschablonerna för de gemensamma ämnena på de aktuella
linjerna.

Den
nuvarande extra resursen för svenska i årskurs 2 av vissa tvååriga linjer har
vidare inräknats i resurserna för de linjespecifika ämnena på de berörda linjerna,

6.7 Vårintagning

På
vissa studievägar (främst den tvååriga vårdlinjen och vissa specialkurser)
görs intagning även vid vårterminens början, framför alll med hänsyn lill
praklikperioderna och behovel av praklikplatser. Eleverna i denna intagningsomgång
kan i regel inte samläsa med eleverna i höslinlag-ningen. Särskilda
resurskoefficienler har därför räknats fram för de klasser och elever, som
intas under våren,

1
denna bilaga studeras endasl vissa uppgifter för vårdlinjen med intag

ning på vårterminen. Värdena för de gemensamma ämnena bör kunna

användas även på andra studievägar, 93

s. 94 Kontrollera mot PDF

De
beräkningar och undersökningar som gjorts i bilaga 6 (avsnitt 5,7) Prop.
1985/86:97 kan sammanfattas i följande punkter,

•
Antalet elever i vårintagna
klasser varierar starkt mellan kommunerna från 30 lill 1 300,

•
Av kommuner med mindre än 400
elever är 5 landstingskommuner och 26 primärkommuner,

•
Av kommuner med mer än 400
elever är 16 landstingskommuner och 3 primärkommuner,

•
I landstingskommunerna, som i
regel omfattar flera skolenheter, utgör de vårinlagna klasserna på vårdlinjen
en slor del av utbildningsutbudet,

•
1 primärkommunerna finns endast
enstaka vårinlagna klasser, förlagda till vissa skolenheter,

•
Kommuner med lilel elevantal
uppvisar störte resursbehov än kommuner med många elever,

•
Såväl skolslorlek som
skolorganisation har betydelse för resursbehovet,

•
Klasser med delningslalel 16 i
skolenheter med få elever är särskill resurskrävande,

•
Differenserna mellan ullagna
och beräknade resurser ligger i allmänhet mellan -2,0 och 4-2,0 veckotimmar men
kan i kommuner med få elever uigöra stora procenttal,

•
På gmnd av de små kommunernas
resurskänslighel kan även en liten grundresurs i vissa fall leda tUl
överkompensation,

•
En särskild garanliresurs för
vårinlagna elever skulle med små timtal och stora procenttal innebära en
administrativ belastning,

•
Avslåmningen för eventuell
garanliresurs bör för vårintagna elever samordnas med den följande
höslinlagningen,.

•
Vid större timdifferenser över
en fastställd gräns bör åtminstone en preliminär garanliresurs kunna ulgå,

6,8 Stödundervisning, ttf och frivillig undervisning

Till
stödundervisning och samordnad specialundervisning utgår för närvarande 0,80
veckotimmar per klass, motsvarande 0,05 veckolimmar per elev i en klass med 16
elever och ca 0,03 veckolimmar per elev i en klass med 30 elever.

Till
tff utgår 1 veckotimme per 30-lal elever, molsvarande ca 0,03 veckotimmar per
elev.

Till
frivillig undervisning i bild, dramatik och musik utgår 1 veckotimme per
fullbordat 45-tal elever inom kommunen. Denna resurs motsvarar högst ca 0,02
veckolimmar per elev och lägst 0,01 veckolimmar per elev vid elevantal om minsl
45, Härtill kommer 2 veckotimmar per påbörjat I 000-tal elever för frivillig
undervisning i idrott, molsvarande lägst 0,002 veckotimmar per elev och högst
0,004 veckotimmar per elev vid elevantal överstigande 500,

Sammanlagt
motsvarar dessa resurser 0,08-0,10 veckotimmar per elev. De är inte medtagna i
de redovisade resursschablonema men inräknas i resurserna för de gemensamma
ämnena,

s. 95 Kontrollera mot PDF

6.9 Timplaneändringar Prop, 1985/86:97

Ändringar
sker ofta i limplanerna. Koefficienterna i resursschablonerna måste därför
kontinueriigt följas upp och vid behov ändras.

Vid
inrättande av nya studievägar måsle koefficienterna fastställas med ledning av
timplanen,

6.10 Informationssystem

Resursrapporleringen
bör med det föreslagna systemet kunna bli jämförelsevis enkel, jämfört med
nuvarande rutiner. De uppgifter som kan behövas är följande. Kommun (Namn,
uppgiftslämnare, tfnnr, kod) Studieväg (Kod, namn, längd och delningslal)
Årskurs och termin

Anlal
klasser och delningsgrupper (för linjespecifika ämnen) Anlal elever

Koefficienter
(grundresurser och vlr/elev) Summa vtr Statsbidrag kr,/vte och kr.

Dessa
uppgifter bör för varje ärskurs och studieväg kunna rymmas på en eller etl par
rader.

Som
jämförelse redovisas ett exempel på en rapporlblankeil för de båda årskurserna
på en studieväg (Jo) enligt nuvarande rapporteringssystem. Av praktiska skäl
har en blankett med endast en tryckt sida ulvalls.

1
del nya rapporteringssystemet bör de flesta uppgifterna kunna förtryckas dalalekniskl.
Elevantalen kan eventuellt hämtas från aktuella uppgifter om utbetalda
studiemedel. Kommunernas arbete inskränker sig i så fall till granskning samt
eventuell komplettering av uppgifterna.

Prop,
1985/86:9',

c- E

f<J S E

(fl CM
j PO

a. c <

Ul I

I-

o o. o.

(/)

-J

t-3

o 0)

Ä S

.c s: irt

S i2 > c

iT) CO r-. ao

Bilaga
6 Prop. 1985/86:97

Detalj beräkningar m. m. samt jämförelser av resursutfall
i dagens system och i det föreslagna

1 Inledning

1 de
båda närmasl följande avsnitten studeras för de tre- och fyraåriga

linjernas reguljära resp, alternativa limplaner resursuttagels beroende av

kommun och skolslorlek, de årskursfördelade resursernas storiek, de års

kurs- och linjefördelade resursernas schabloner saml resursutfallet för

olika detaljeringsnivåer och alternativa värden på grundresurserna,

1
avsnitt 4 analyseras resurserna för gemensamma ämnen i årskurserna 1 och 2 på
de tvååriga linjerna samt resurserna för linjespecifika ämnen i klasser med
delningstalen 16 och 30,

1
avsnitt 5 behandlas några särskilda frågor som påbyggnadsulbildningar och andra
specialkurser, specialidrott, lågfrekventa språk, självsludietid, timreduklioner,
obligatorisk tvåårssvenska på tvååriga linjer samt vårintagning,

I
avsnitt 6 sker en samlad avstämning av de beräknade resurserna mot nuvarande
resursuttag,

2 Tre- och fyraåriga linjer, reguljära timplaner

2.1 Resursuttagets beroende av kommun- och skolstoriek

Följande
tabell visar resursutlaget gruppvis enligt 1985/86 års höstrapporler i
skolenheter och kommuner i storleksordning. Värdena avser resurser för
basändamål och delning enligt timplan.

Kommuner
med

Antal

Elever per

Elever

per

Vtr/

kom-

skolenhet

skolen

het

elev

muner

i genomsnitt

en
skolenhet

< 400
elever

326

1,43

401-500 "

444

1,40

501-600 ■•

553

1,37

601-700 ••

655

1,35

701-800 ••

756

1.32

> 800
■■

916

1,31

" "
summa

genomsnitt

576

1,36

två
.skolenheter

547

1,33

tre-fem "

512

1,31

sju-tjugo
"

520

1,32

Totalt

109

542

1,33

Tabellen visar all
resursbehovet per elev minskar med ökande skolslorlek samt all del
genomsnittliga resursbehovet är störst i enskoiekommu-nerna. Naturligtvis finns
också variationer i resursutlaget i kommuner med mer än en skolenhet, beroende
på den genomsnittliga skolstorleken och fördelningen av studievägarna på
skolenheterna. Där finns dock ofta möj-

ligheter all rationalisera organisationen. För en sådan
kommun med ge- Prop, 1985/86:97 nomsnitllig skolstoriek ligger resursbehovet
redan nu närmast i nivå med de större enskolekommunernas.

Det har ibland befarats all stora sektorsfördelade
skolenheter skulle fordras i kommuner med flera skolenheter för alt etl
tillfredsställande resursutfall skall erhållas. Beräkningar visar att i
kommuner med mer än en skolenhet medelvärdet 1,33 vlr/elev uppnäs redan vid en
genomsnittlig skolslorlek på ca 500 elever, Seklorsindelningen tycks, bortsett
från vissa extrema kombinationer, inte ha någon större betydelse. Sålunda
redovisar tio kommuner med en EHS-skola och en NT-skola värdet 1,32 vlr/elev mol
genomsnittet 1,33 vlr/elev. Däremot är naturligtvis en seklorsuppdelning ofta
fördelaktig från lokal- och utruslningssynpunkt. Del slår vidare klart att en
uppdelning av en viss studieväg på många av kommunens skolenheter är resurskrävande,

2.2 Årskursfördelade resurser

Som nämnis i del föregående (bilaga 5, avsnitt 3,1) är det
genomsnittliga antalet lärarveckolimmar per elev i årskurserna 1-3 följande.

Åk I Åk 2 Åk 3

Antal lärarveckotimmar per elev 1,30 1,33 1,37

I dessa värden ingår timmar för basändamäl efter avdrag
för eventuella självstudier och timreduklioner saml timmar för delning av klass
eller grupp.

Som framgår av avsnitt 2,1 i denna bilaga är resursbehovet
störst i kommuner med en liten gymnasieskola. En rent proportionell, elevanlalsrelalerad
resurstilldelning skulle därför kunna skapa svårigheter för de minsta
kommunerna. Situationen för dessa kan förbättras genom alt varje kommun
tilldelas en fast grundresurs.

Beräkningar visar att denna grundresurs bör vara i storieksordningen
15 å 20 vtr per årskurs och kommun, vilket motsvarar en minskning av den elevrelalerade
resursdelen med 0,05 å 0,06 vlr/elev.

Beräkningar har därför ulförls för följande värden på grundresursen
och elevrelalerade resurser.

Grundresurs åk 1-3 vtr per kommun

Elevrel,

aterad

resurs vtr/elev

Åk 1

Åk2
Åk 3

49,3 59,2

1,25 1,24

1,28 1,32 1,27 1,31

Xirundresurserna är inte riktigt jämnt fördelade på
årskurserna. Orsaken

härtUI liksom lill tiondelarna i grundresurserna är all sedan de elevrelale

rade resurserna lagls ul återstoden så långt möjligt måste fördelas på

kommunerna för erhållande av jämförbarhet mellan de olika resursscha

blonerna, 98

Resultaten av beräkningarna framgår av avsnitt 2,4 i denna
bilaga.

2,3 Ärskurs-
och linjefördelade resurser

Med
anledning av de skillnader i resursbehov för olika studievägar som
dokumenterats i bilaga 5 (avsnitt 3,2) har också framräknats resursulfallet med
årskurs- och linjefördelade koefficienter för de båda grundresurserna 51,2 och
61,3 vtr per kommun. De elevanlalsrelaierade koefficienterna ar följande:

Prop,
1985/86:97

Linje

Proportionell resurs

Grundresurs åk 1 -

-3

Grundiesurs åk 1 -

(ingen

grundresurs)

51,2 vtr

per komm

61,3 VII

per komm

Åk 1

Åk 2

Åk 3

Åk 1

Åk 2

Åk 3

Åk 1

Åk 2

Åk 3

1,20

1.17

1,31

1,15

1,12

1,26

1,14

1,11

1,25

1,26

1,38

1,47

1,21

1,33

1,42

1,20

1,32

1,41

1,26

1,24

1,32

1,21

1,19

1,27

1,20

1,18

1,26

1,17

1,30

1,40

1,12

1,25

1,35

1,11

1,24

1,34

1,48

1,54

1,40

1,43

1,49

1,35

1,42

1,48

1,34

Det
kan förefalla som om linjefördelade resurser automatiskt skulle medföra mindre
differenser mellan uttagen och beräknad resurs, I själva verkel får kommuner
med slor andel resurskrävande linjer en bättre re-surssilualion vid
linjefördelning, medan kommuner med stor andel mindre resurskrävande linjer får
etl sämre resursutfall oberoende av om det totala resultatet är positivt eller
negativt. Resursnivåer bestäms lill slor del av andra faktorer såsom klass- och
gruppfyllnad. Resultaten av beräkningarna framgår av avsnitt 2,4 i denna
bilaga,

2,4 Resursutfall för tre- och fyraåriga linjer med
reguljära timplaner

Som
framgått av avsnitten 2,2 och 2,3 i denna bilaga har resursutfallet studerats
för två årskursfördelade resursschabloner med de totala grundresurserna 49,3
och 59,2 vtr per kommun för årskurserna 1-3 samt för två årskurs- och linjefördelade
resursschabloner med de totala grundresurserna 51,2 och 61,3 vtr per kommun
för årskurserna 1-3, Beräkningarna har lett till följande resultat.

Grund-

Fördel-

Antal neg

Anlal
kommuner med differenser i

procen

Antal

vtr

ning

värden

-9,9

-7,9

-5,9

3,9

-1,9

-1-0,0

+ 2,0

+ 4,0

+6,0

värden

-10,0
-8,0

-6,0

-4,0

-2,0

-0,0

+ 1,9

+ 3,9

+ 5,9

+ 7,9

49,3

Åk

51,2

Linje

59,2

Åk

2
1

61,3

Linje

Poshiva värden betyder alt
de i höslrapporlerna redovisade värdena överstiger resurstilldelningen, dvs,att
man tagit ul mer resurser än det föreslagna systemet skulle medge.

Negativa värden innebär i
sin tur att man tagit ut mindre resurser än man skulle få med del nya systemet.

Vissa resultat kan sammanfattas i följande tabell, Prop, 1985/86:97

Grund-

För-

Kommuner inom

Kommuner

inom

resurs

del-

inlervallet

vtr

ning

-1,9%- +

1,9%

-3,9%- + 3,9%

Antal

Procent

Antal

Procent

49,3

Åk

51,2

Linje

59,2

61,3

Linje

Tabellerna uppvisar inga större skillnader i fråga om
resursfördelningen mellan de fyra resursschablonerna, bortsett från del naturiiga
resultatet alt antalet kommuner med negativ differens är något större vid en
högre grundresurs.

Den större grundresursen år givetvis förmånlig för de små
kommunerna men ofördelaktig för de större, Atl antalet kommuner med förbättrad
situation är större vid en högre grundresurs beror givetvis på all en försämring
i några stora kommuner här motsvaras av en förbättring i flera små. De större
relativa förändringarna i de små kommunerna sammanhänger naturiigtvis med deras
större känslighet för förändringar i sina små timtal.

Sammanfattningsvis kan konstateras atl de mera
komplicerade resursschablonerna med årskurs- och linjefördelade inte entydigt
medför förbättringar för kommuner med större differenser.

Vid avvägningen av grundresursens storlek måsle en
avvägning göras mellan en förbättrad situation för några stora kommuner eller
flera små. Måttliga förändringar i procenttalen för de stora kommunerna kan
betyda många veckotimmar, medan stora procentuella skillnader för de små kommunerna
ofta innebär relativt små timtal.

De små kommunernas avvikelser kan därför lätt kompenseras
med en begränsad garanliresurs, men denna ålgärd är avsedd all tillämpas endast
under en övergångstid. De stora kommunema å sin sida har möjligheter att genom
rationaliseringar på längre sikt förbättra sin situation.

Slutligen måsle också vad kommunstorleken beträffar en
viss hänsyn också las till resursutfallet förde tvååriga linjerna. Den samlade
resursbilden kommer atl studeras i avsnitt 6 i denna bilaga,

3 Tre- och fyraåriga linjer, alternativa timplaner

3,1 Resursuttagets beroende av skolstoriek

Följande tabell visar gruppvis om tio kommuner resursutlaget
i kommunerna i storleksordning. Värdena avser resurser för basändamål och delning
enligt timplan.

Elevantal Elever per kommun Vlr/elev

i genomsnitt

2 110 elever 211 1,58

2 765
elever 276,5 1,45

4047
elever 405 1,42

Tabellen visar all resursbehovet per elev minskar med ökad
skolslorlek.

100

3.2 Årskursfördelade resurser Prop. 1985/86:97

Som nämnis i det föregående (bilaga 5, avsnitt 4,1) är del
genomsnittliga antalet lärarveckotimmar per elev i årskurserna 1-3 följande.

Åk 1 Åk 2 Åk 3

Antal lärarveckotimmar/elev 1.40 1,49 1,53

I dessa värden ingår timmar för basändamål efter avdrag
för ev, självstudier och timreduklioner saml limmar för delning av klass eller
grupp.

Som framgår av avsnitt 3,1 i denna bilaga är resursbehovet
störst i kommuner med små skolenheter. En rent proportionell, elevanlalsrelalerad
resurstilldelning skulle därför kunna skapa svårigheter för de minsta
kommunerna. Situationen för dessa kan förbättras genom atl varje kommun
tilldelas en fasl grundresurs.

Beräkningar visar alt denna grundresurs bör vara i
storleksordningen 15 ä 20 vtr per årskurs och kommun, vilket motsvarar en
minskning av den elevrelalerade resursdelen med 0,15 äO,20 vlr/elev, 1 årskurs
3 fordras på grund av lägre elevantal en någol större sänkning av den elevanlalsrelaierade
resursen för alt den önskade grundresursen skall erhållas.

Beräkningar har därför ulförls för följande värden på
grundresurser och elevrelalerade resurser.

Grundresurs åk 1-3 Elevrelalerad resurs vtr/elev

vtr per kommun Åk 1 Åk 2 Åk 3

49,1 1,25 1,34 1,33

64,0 1,20 1,29 1,28

Resultaten av beräkningarna framgår av avsnitt 3,4 i denna
bilaga.

3.3 Årskurs- och linjefördelade resurser

På grund av de skillnader i resursbehov för olika
studievägar som dokumenterats i bilaga 5 (avsnitt 4,2) har också framräknats resursulfallet
med årskurs- och linjefördelade koefficienter för de båda grundresurserna 49,2
och 64,1 vtr kommun. De elevrelalerade koefficienterna är följande.

Linje

Proporlionell

resurs

Grun

dresurs

åk 1-3

Grundresurs

åk 1-3

(ingen

grundresurs)

49,2

nr per

kommun

64,1

nr per

<ommun

Åkl

Åk 2

Åk 3

Åk 1

Åk 2

.Åk 3

Åk 1

Åk 2

Åk 3

1,28

1,31

1,40

1,13

1,16

1,20

1,08

1.11

1,15

1,28

1,67

1,70

1,13

1,52

1,50

1,08

1,47

1,45

1,28

1,40

1.47

1,13

1,25

1,27

1,08

1,20

1,22

1,52

1,31

1,55

1,37

1,16

1,35

1,32

1,11

1,30

1,52

1,72

1,65

1,37

1,57

1,45

1,32

1,52

1,40

Resultaten av beräkningarna framgår av avsnitt 3,4 i denna
bilaga.

101

3,4 Resursutfall för tre- och fyraåriga linjer med
alternativa timplaner

Som framgått av avsnitten 3,2 och 3,3 i denna bilaga har resursulfallet
studerats för två årskursfördelade resursschabloner med de totala grundresurserna
49,1 och 64,0 vtr per kommun för årskurserna 1-3 samt för två årskurs- och linjefördelade
resursschabloner med de totala grundresurserna 49,2 och 64,1 vtr per kommun
för årskurserna 1-3, Beräkningarna har lett till följande resultat.

Prop,
1985/86:97

s. 37 Kontrollera mot PDF

Grund-För-
Antal

Antal kommuner med differenser

i
procent

Antal

vtr ning vär- den

-10,0

-9,9
-8,0

-7,9
-5,9 -6,0 -4,0 -

3,9
-1,9 -2,0 -0,0

+0,0 +
1,9

+ 2,0 +
3,9

+4,0 +
5,9

+ 6,0
+7,9

+ 8,0 5 vär-— den +9,9 +10,0

49.1 Åk
17

49.2 Linje
15

64.0 Åk
17

64.1 Linje
15

1 1 1 1

2 1

6
7

4 7

5 7

4 7

2 5 4 6

3 5 2 4

2 5 3

2 1

1 13 1 15 1 13
1 15

Vissa resultat kan

sammanfallas
i följandi

e
tabell.

Grund- Förresurs del-vtr
ning

Kommuner inom intervallet -1,9%- +1,9% Antal
Procent

Kommuner inom intervallel

-3,9%-+3,9% Antal Procent

49.1 Åk

49.2 Linje

64.0 Åk

64.1 Linje

9 12 11

30 40

37 43

18 21 18 21

60 70 60 70

Tabellerna uppvisar inga större skillnader i fråga om
resursfördelningen mellan de fyra schablonerna.

När det gäller de alternativa limplanerna finns mellan de
angivna värdena på grundresurserna fyra olika alternativa nivåer. En minskning
av den elevrelalerade resursdelen med 0,01 vlr/elev jämfört med de timtal som
gäller för 49 vtr-nivån och en molsvarande ökning av grundresursen till 52,1 vtr
medför all samtliga kommuner kommer under 6-procentsgrän-sen.

Den nuvarande ålerföringsresursen föreslås lill hälften
bli fördelad mellan de kommuner som har gymnasieskola med alternativa
limplaner, I jämförelse med denna resurs är skillnaderna i resursutfallet för
de studerade resursschablonerna av blygsam omfattning, 1 delta perspektiv kan knappasl
de mera komplicerade alternativen med ärskurs- och linjerelate-rade schabloner
anses motiverade. Valet av nivån på grundresursen måsle vidare sältas i samband
med resursulfallet förde tvååriga linjerna vid olika elevantal inom kommunerna.
Del samlade resursutfallet kommerati studeras i avsnitt 6 i denna bilaga.

102

s. 5 Kontrollera mot PDF

Tvååriga linjer

4.1 Resurserna för gemensamma ämnen på tvååriga linjer

Av
skäl som framförts i det föregående (bilaga 5, avsnitt 5) finns stora
variationer mellan resursbehoven på de olika tvååriga linjerna. Dessa måste
därför tilldelas olika resursschabloner, åtminstone gruppvis. Vidare bör
grundresurser ulgå för att förbättra resurssitualionen i kommuner med relativt
låga elevantal. Grundresurser som relateras till de olika studievägarna skulle
innebära skillnader i resurstilldelningen för de gemensamma ämnena för kommuner
med samma elevantal beroende på elevernas fördelning pä studievägarna.
Systemet skulle också medföra något mer komplicerade resursschabloner.
Grundresursen bör därför ulgå per kommun genom att en för alla linjer gemensam elevrelalerad
resurs, baserad på de minsta resursuttagen, minskas med några hundradels Ivtr/elev,
För överskjutande limmar utgår elevrelalerade resurser per linje eller grupper
av linjer,

4.2 Resursen för gemensamma ämnen i årskurs 1 av tvååriga

linjer

Antalet
Ivtr/elev i gemensamma ämnen läsåret 1985/86 framgår av följande tabell, I
värdena för linjerna Ek och So ingår av beräkningslekniska skäl samtliga ämnen.

Prop, 1985/86:97

Linje

Antal

Linje

Anlal

Linje

Antal

Ivtr/elev

1,49

0,40

0,37

0,87

0,54

0,41

1,52

0,94

0,40

0,43

0,63

0,38

0,45

0,61

0,36

0,45

0,46

0,40

0,44

0,45

Tr Ve

0,39 0,38

1
linjespecifika ämnen på linjerna Mu och Te tillkommer 3,39 resp, 1,12 Ivtr/elev,

Av
tabellen framgår all de linjer som enligt timplanen har del minsta antalet
veckolimmar, nämligen 10, i allmänhet uppvisar en resurs mellan 0,36 och 0,41 Ivtr/elev
med medelvärdet 0,38 Ivtr/elev, Denna resurs bör följaktligen utgöra grunden
för en till samtliga linjer utgående minimiresurs i gemensamma ämnen.

Beräkningar
visar all rent elevrelalerade resurser är ogynnsamma för kommuner med få elever
men fördelaktiga för kommuner med många elever. Om minimiresursen minskas med
0,04 Ivtr/elev lill 0,34 Ivtr/elev, kan en grundresurs ulgå med 12,2 vtr/kommun.
Härtill kommer för över-skjulande timmar samt dokumenterat större resursbehov i
gemensamma ämnen resurser enligt följande tabell.

103

s. 10 Kontrollera mot PDF

Linje

Anlal Ivtr/elev

Linje

,Anlal Ivlr

Prop,
1985/86:97

s. 8 Kontrollera mot PDF

So Ek

1,14 1,11

Ep Mu

0,56 0,49

Hk Ko

0,25 0,23

1,13

0,53

0,25

0,16

0,08

0,07

0,06

0,07

s. 9 Kontrollera mot PDF

För begränsning av antalet reursschabloner kan linjer med
ungefär samma antal Ivtr/elev sammanföras lill grupper enligt tabellen med ett
gemensamt limtal ulan alt resursulfallet behöver påverkas påtagligt. Eventuellt
kan de i stället läggas in i resursschablonerna för de linjespecifika ämnena på
berörda yrkeslinjer.

Beräkningar med de i det föregående angivna
resursschablonerna för varje linje leder till följande resultat, (Grundresursen
i de gemensamma ämnena är 12.2 vtr per kommun,)

Anlal kommuner med differenser i procent

Antal

neg,

diff.

-10,0

-9,9 -8,0

-7,9 -6,0

-5,9 -4,0

-3,9 -2,0

-1,9
-0,0

+ 0,0 + 1,9

+2,0 +
3,9

+4,0 +
5,9

+6,0 +
7,9

+8,0
+9,9

S Antal

pos. + 10,0 diff.

18 96

Att antalet differenser är relativt stort för värden lägre
än -10% och högre än -(-10% beror på den större iniervallbredden. Resultatet
ingår i den totala resursavstämningen i avsnitt 6 av denna bilaga,

4,3 Resursen för gemensamma ämnen i årskurs 2 av tvååriga
linjer

Antalet Ivtr per elev i gemensamma ämnen läsåret 1985/86
framgår av följande tabell, I värdena för linjerna Ek och So ingår av
beräkningstekniska skäl samtliga amen.

Linje

Antal

Linje

Antal

Linje

Antal

Ivtr/elev

1,39

0,35

0,24

0,72

0,48

0,27

1,41

0,79

0,30

0,41

Hk'

—

Fo Li

0,26 0,29

0,37

0,55

0,31

0,35

0,40

0,28

0,31

0,36

0,26

T. v. endasl i åk 1.

104

1 linjespecifika ämnen på linjerna Mu och Te tillkommer
4,08 resp, 1,42 Ivtr/elev,

Av tabellen
framgår att de linjer som enligt timplanen har del minsta antalet veckotimmar,
nämligen 6, i allmänhet uppvisar en resurs mellan 0.24 och 0.31 Ivtr/elev med
medelvärdet 0,28 Ivtr/elev, Denna resurs bör följaktligen utgöra grunden för en
lill samtliga linjer utgående minimiresurs i gemensamma ämnen.

Beräkningar
visar att rent elevrelalerade resurser är ogynnsamma för kommuner med få elever
men fördelaktiga för kommuner med många elever. Om minimiresursen minskas med
0,04 Ivtr/elev lill 0,28 Ivtr/elev, kan en grundresurs utgå med 12,5 vtr/kommun.
Härtill kommer för över-skjulande limmar saml dokumenterat större resursbehov i
gemensamma ämnen resurser enligt följande tabell.

Prop,
1985/86:97

s. 11 Kontrollera mot PDF

Linje

Anlal Ivtr/elev

Linje

Antal Ivtr/elev

s. 12 Kontrollera mot PDF

1,13

1,11

0,51

0,44

Hk'

0,27

i,i:

0,47

Du Te

0,20 0,13

0,12

Vd Jo Sb

0,08 0,09 0,07

0,07

0,08

s. 13 Kontrollera mot PDF

' T. v. endasl i åk. 1.

För begränsning av antalet resursschabloner kan linjer med
ungefär samma anlal Ivtr/elev sammanföras till grupper enligt tabellen med etl
gemensamt timtal ulan alt resursulfallet behöver påverkas påtagligt. Eventuellt
kan de i stället läggas in i resursschablonerna för de linjespecifika ämnena på
berörda yrkeslinjer.

Beräkningar med de i del föregående angivna
resursschablonerna för varje linje leder lill följande resultat, (Grundresursen
i de gemensamma ämnena är 12,5 vtr per kommun,)

Anlal
kommuner med differenser i procent

Antal

neg.

diff

-10,0

-9,9
-8,0

-7,9
-6,0

-5,9 -3,9 -1,9 -4,0 -2,0 -0,0

+0,0 + 1,9

+
2,0 +4,0 +6,0 + 3,9 +5,9 +7,9

+ 8,0 +
9,9

3 Antal

pos, + 10,0 diff.

116

13 16 22

18 10 9

8 64

s. 105 Kontrollera mot PDF

Atl
antalet differenser är relativt stort för värden lägre än -10% och högre än
+10% beror på den större intervallbredden. Det påfallande stora antalet
kommuner med värden under -10% beror också på att här återfinns många kommuner
med enbart yrkesutbildning i myckel små skolenheter. Trots stora procenlsiffror
är limtalen i regel små. Denna obalans kan justeras exempelvis genom atl
kommuner med enbart yrkesinriklade linjer får en något lägre grundresurs och
motsvarande ökning av den elevantals-relaterade resursdelen.

Tabellens resultat ingår i den totala resursavstämningen i
avsnitt 6 av denna bilaga.

105

s. 106 Kontrollera mot PDF

Prop,
1985/86:97

Sammandrag av uppgifter om påbyggnadsutbildningar och
andra specialkurser läsåret 1985/86. Antal kurser.

Närl

Deln,

«1

1 le

1 te

-1

år

1 är

3 te

2 år

år

4 år

Var,

Sum-

Varav

stv

tal

20 v

21-

2 te 40 v

längd

påb.-utb.

s. 107 Kontrollera mot PDF

16 30

1 1

16 30

Ovr

Summa

närl

=
näraliggande

Siv

=
studieväg

= termin

= vecka

8 4 I 5

I 16

2 II 3
6

3 4 16 2

3 1

141

17 I

1 14

1 1

409

151

s. 108 Kontrollera mot PDF

5.2 Specialidrott

I
detta avsnitt redovisas antalet elever som deltar i specialidroll och det antal
veckolimmar denna undervisning omfattar. Antalet veckotimmar per deltagande
elev och per elev i årskursen har också framräknats. Utbildningen är för
närvarande föriagd lill 40 kommuner och omfattar läsåret 1985/86550
intagningsplatser.

Resurstilldelningen
i specialidroll bör dock med hänsyn tiU ämnets karaktär och delningslal inte elevrelateras
utan utgå med fem veckotimmar per undervisningsgrupp.

108

s. 109 Kontrollera mot PDF

Kombination
med specialidroll omfattar enligt höslrapporlerna följande Prop, 1985/86:97
antal elever och lärarveckotimmar:

Antal

Anlal

Antal

Ivir

elever

Ivtr/del-lagande elev

Ivlr/elev i årskurs

Reg,
timplan

Åk 1'

90,0

171

0,53

0,002

Åk 2'

68,0

113

0,60

0,002

Åk 3

125,0

155

0,81

0,003

All.
timplan

Åk 1'

45,0

115

0,040

0,014

Åk 2'

25,0

0,51

0,008

Åk 3

40,0

0,61

0,016

Åk 1-

45,0

181

0,25

0,001

Åk2-

110,0

219

0,50

0,002

Totalt

548,0

1069

0,51

0,002

Atl
elevantalet i årskurs I enligt tabellen understiger 550 sammanhänger med att
rapporteringen är ofullständig, framför allt i kommuner med fiera skolenheter
där utbildningen administreras av en skola. Vidare förekommer att elevantal
överförs mellan årskurserna efter samläsningsgrupperna. De redovisade värdena
är ändå så omfattande och representativa, all de kan ge en bild av resurssitualionen
i ämnet.

Höstrapporternas
timtal i specialidroll har brutits ut och ingår därför inte i resursschablonerna
för de gemensamma ämnena. Tabellens timtal är i första hand avsedda att ge en
bild av verksamhetens omfattning. Eftersom resurserna i specialidrott föreslås
ulgå med ett fasl timtal per undervisningsgrupp, påverkas inte heller
resurstilldelningen av de i tabellen angivna värdena.

5,3 Lågfrekventa språk

1
detta avsnitt redovisas antalet elever och antalet veckolimmar i vissa
lågfrekventa språk. Dessa språk är på de tvååriga linjerna finska som C-språk saml
på de tre- och fyraåriga linjerna för närvarande finska, italienska, kinesiska
och ryska. Härtill kommer de utomeuropeiska språk .som SÖ i fortsättningen kan
komma att medge. Gränsdragningen har gjorts med hänsyn till de särskilda
bestämmelser om gruppsloriek och nuvarande timreduklioner som gäller för dessa
språk. Här har dock latin undantagits, eftersom detla språk har betydligt
större frekvens och därför klart påverkar de allmänna resursformlerna.

Med
hänsyn till den stora spännvidden mellan undervisningsgruppernas storiek i de lågfrekventa
språken bör resurstilldelningen utgå med schabloniserade timtal beslående av
exempelvis en grundresurs på 4 vtr per undervisningsgrupp i årskurs l' och 3 vtr
per undervisningsgrupp i övriga årskurser.

109

s. 110 Kontrollera mot PDF

Elevantal och lärarveckotimlal i de lågfrekventa språken
enligt höstrapporlema för Prop. 1985/86: 97 läsåret 1985/86 framgår av
följande tabell.

Antal Ivtr

Antal elever

Antal

Ivtr/de

gande

Ita-elev

Antal Ivtr/elev i ärskurs

Reg,
timplan Åk P

Åk 2' Åk 3

424,5 269,5 149,0

1632

1080

593

0,26 0,25 0,25

0,011 0,008 0,004

Alt,
timplan Åk 1'

Åk 2' Åk 3

7,0

5,5 0

23 45 13

0,304

0,12

0,002 0,002 0

Åkl-Åk2

12,0 16,5

51 63

0,24 0,26

0,000 0,000

Höslrapporternas timtal i de lågfrekvenla språken har
brutits ut och ingår därför inte i resursschablonerna för de gemensamma ämnena.

Tabellens limtal är i försia hand avsedda alt ge en
uppfattning om verksamhetens omfattning. Eftersom resurserna i lågfrekventa
språk föreslås utgå med fast timtal per undervisningsgrupp, påverkas
resurstilldelningen i dessa inte heller av de i tabellen angivna värdena,

5,4 Självstudietid

I årskurs 3 finns möjlighet att frivilligt lägga ul en självsludietid
om högsl 2 veckolimmar per klass. De därvid frigjorda timmarna får utnyttjas
inom ramen för resp, skolenhets förstärkningsresurs. Självstudietidens
omfattning läsåret 1985/86 framgår av följande tabell.

Antal Antal Totalt Antal vtr
Självstudietid i

kommuner skol- antal per skol- procent av totala

enheter vtr enhet timtalet i

årskursen

Reg timplaner 24 31 268 0,25-25,25 0,54

Alt timplaner 7 7 21 0,75-5,25 0,54

110

s. 111 Kontrollera mot PDF

5.5 Timreduktioner Prop, 1985/86:97

I
detta avsnitt redovisas timreduktionernas omfattning enligt de nu gällande
mera omfattande reglerna, uttryckt i vtr per elev och i procent av del totala
timtalet i resp, årskurs. Beräkningarna visar följande resultat.

Årskurs

Antal

Timreduktion

elever

1 vtr

i vtr/elev i genomsniti

1 procent av totala timtalet i årskursen

I'reg

37 524

503,0

0,013

1,0

2- reg

35 855

865,0

0,024

1,8

3 reg

36120

1 695,5

0,047

3,4

1 AT

3 245

133,5

0,041

2,9

2 AT

3 126

225,0

0,072

4,8

3 AT

2 551

317,5

0,124

8,1

58 558

1 022,8

0,017

2,6

.56772

1 175,4

0,021

3,3

Av
tabellen framgår alt timreduktionernas omfattning grovt räknat i jämförelse med
årskurs I'' är ungefar dubbelt så omfattande i årskurs 2 och tre gånger så stor
i årskurs 3 inom de båda limplanesyslemen på ire-och fyraåriga linjer. Vidare
år de i en och samma årskurs ungefär tre gånger så stora enligt de alternativa
som i de reguljära timplanerna. Del kan därför finnas anledning all närmare
studera sambandet mellan limreduktion samt kommun- och skolstoriek,

I
följande tabell redovisas timreduktionernas omfattning i de reguljära
timplanerna, uttryckt i procent av det totala timtalet i varje årskurs och
fördelad på kommunstorlek efter skolenhetsanlal,

Timreduklioner
i procent av lolala timtalet i årskursen

Kate-

Skolenhet

Antal

Reguljä

r
timplan

gori

per kommun

kommuner

skolenheter

Ak 1'

Åk 2'

Ak 3

)

1,1

2,3

4,7

0,9

1,3

2,9

3-5

1,0

1,6

2,6

7-20

1,0

1,5

2,7

Totalt

109

202

i,0

1,8

3,4

Av
tabellen framgår att timreduklionerna i årskurs 2 och framför allt i årskurs 3
har störte omfattning i kommuner med en skolenhet, 1 nästa tabell redovisas timreduktionernas
omfattning i dessa kommuner beroende på skolstoriek, uttryckt i elevantal.

111

s. 112 Kontrollera mot PDF

Specifikation
av kategori 1 iföregående tabell Prop, 1985/86: 97

Kal

El/skolenhet

Anlal

Reguljär timplan

skolenheter

Åk 1' Åk 2'

Åk 3

1 a

< 120

6-15

2,4 3,8

7,8

120-150

10-15

2,1 3,6

7,1

151-180

10-13

1,6 3,2

4,2

181-210

8-14

1,3 2,4

4,6

211-240

8-13

0,8 1,8

3,9

241-270

5- 7

0,7 1,9

3,4

> 270

9-11

0,5 1,0

3,0

Totalt

1,1 2,3

4,7

Tabellen
visar att det finns ell klart samband mellan elevantal i skolenheten och timreduktionernas
omfattning,

Timreduklionerna
påverkar behovel av grundresurs.

Trots
mera omfattande timreduklioner uppvisar små skolenheter och framför alll AT-skolorna
ändå ett större resursbehov, beroende på alt timreduklionerna relativt sett är
av mindre omfattning än bristerna i klass-och gruppfyllnad. Delta innebär bl,
a, all stora skolenheter och kommuner med mer än en skolenhet också har lättare
all med hjälp av förslärkningsresursen kompensera timreduklionerna.

Hänsyn
till dessa faktorer behöver las vid fastställande av grundresursens storlek.

5.6 Beräkning av resurser för tillvalsämnen och

ämnet svenska i årskurs 2 av vissa linjer

Läsåret
1982/83 var tillvalsämnen obligatoriska, medan svenska kunde läsas som fritt
tillval eller utökad studiekurs i årskurs 2 av vissa tvååriga linjer.

Läsåret
1985/86 är svenska obligatoriskt ämne i årskurs 2 på samtliga linjer, medan de
tidigare lillvalsämnena och då framför alll engelska och matematik i viss
utsträckning läses som fritt tillval eller utökad studiekurs.

På
grund av ämnessplittringen i lillvalsämnena är dessa mer resurskrävande än
ämnet svenska. Men eftersom tillvalet på de berörda linjerna klart domineras av
ämnena engelska och matematik där gruppfyllnadsgraden är nästan lika hög som i
svenska, begränsas resursförändringen lill 0,006 vlr/elev. Denna resurs bör
räknas in vid fastställandet av resursschablonerna för dessa linjer,

5.7 Vårintagning

Värinlagning
av elever, som i försia hand beror på behovet atl fördela praklikperioderna
över läsåret, förekommer främst på vårdlinjen saml i vissa specialkurser.
Kortare specialkurser kan dessutom ha intagning vid andra tidpunkter under
läsåret,

I
detta avsnitt behandlas resursbilden för de vårintagna klasserna på

vårdlinjen, I underlaget ingår också etl par klasser på social servicelinje, 112

s. 113 Kontrollera mot PDF

På
vårdlinjen förekommer organisatoriskt två grupper av vårdutbild- Prop.
1985/86:97 ningar. Den ena gruppen består av de landslingskommunala
utbildningarna. Vårintagningen omfattar här nära hälften av klasserna och
eleverna på vårdlinjen och en stor andel av de totala klass- och elevantalen pä
linjerna. Då landstinget är skolhuvudman, förekommer oftast fiera skolenheter
med vårdutbildning, \ årintagna klasser på vårdlinjen har således stor omfattning
och utgör en slor del av landslingens utbildningsutbud.

Den
andra gruppen beslår av primärkommunala utbildningar som är föriagda till vissa
skolenheter och där endast omfattar enstaka klasser. Vårdutbildningen utgör här
i regel endast en liten del av det totala utbildningsutbudet.

Elevantal
under 400 förekommer i 5 landsting och 26 primärkommuner, medan elevantal om
minst 400 finns i 16 landsting och 3 primärkommuner. Eftersom elevantalet
varierar mellan 30 och 1 300, är det naturiigt all resursutfallet blir olika
för små och stora kommuner.

Beräkningar
visar att resursbilden i gemensamma ämnen för vårintagna klasser på vårdlinjen
är följande. Gränsen mellan små och stora kommuner är 400 elever.

Antal elever

Anlal kommi

Anlal merelever/
kommun

Antal vtr

Anlal

vlr/elev

Åk 1 Små kommuner Slora - " -

1840 6683

30 19

352

901

3 167

0,490

0,474

Totalt

8 523

174

4068

0,477

Åk 2 Små kommuner Slora - " -

1826 6954

31 19

59 368

790 2 784

0,433 0,399

Totalt

8810

176

3 574

0,406

Timtalen
i de små kommunerna varierar vanligen mellan 10 och 50, Varje timmes differens
mellan uttagen och beräknad resurs ulgör därför mellan 2 och 10%, De absoluta
differenserna i veckolimmar ligger i regel mellan -2,0 och 4-2,0 veckolimmar.
Positivt värde anger alt den uttagna resursen är större än den schablonberäknade.
Beräknat med de i det föregående angivna värdena på antalet veckotimmar/elev i
resp, årskurs fär 20 små och 4 stora kommuner en differens på mer än -1-4,0%, medan
8 små och 5 stora kommuner uppvisar en differens under -4,0%, Det totala kommunanlalet
är 50,

De
små kommunernas silualion kan givelvis förbättras t, ex, med en grundresurs. Om
0,01 veckotimme/elev tas i anspråk härtill, kan 2 veckotimmar per kommun och
årskurs ulgå i grundresurs. Beräkningar visar att 7 små och 5 slora kommuner då
får en differens på mer än -1-4,0%. medan 18 små och 3 slora får en differens
lägre än -4,0, På grund av de små kommunernas stora känslighet för
resursförändringar kan grundresursen i vissa fall ge upphov till relativt sett
betydande överkompensation. Den komplicerar dessulom i någon mån
resursschablonerna.

Av
de 24 slora kommunerna har fyra en differens över -H4,0%, De har

efter elevantal platserna 6, 13, 16 och 20, Om grundresurs införs, tiUkom- 113

s. 114 Kontrollera mot PDF

mer en femte som nr 19, Dessa siffror bekräftar atl inte
endast elevantalet Prop. 1985/86:97 inom kommunen utan också
skolorganisationen påverkar resursutfallet. Följande tabell belyser sambandet
mellan klassloriek och timultag i gemensamma ämnen.

Antal elever Anlal vtr/elev Antal vtr/elev

per skola i
årskurs I i årskurs 2

0,594

0,538

0,488

0,414

16-H6

0,598

30-1-16

0,490

0,402

30+30

0,444

0,360

60+16

0,426

0,370

0,416

0,366

90+16

0,410

0,360

120

0,282

Av tabellen framgår att små skolor med inlag av 16-klasser
är särskill resurskrävande.

All på samma sätt som för höslintagna klasser tillämpa en
procentuell gräns för en garantiresurs är här inte meningsfullt, eftersom de
relativa beräkningarna är alllför känsliga. Små, administrativt betungande
garantiresurser skulle då kunna utgå i betydande omfattning. Samtidigt kan den
situationen inträffa att mycket större timtal inte kompenseras vid avslåmningen
av resursutfallet för den ofta betydligt mer omfattande höstinlag-ningen eller
alt del vid denna redovisas ett relativt stort resursöverskoll.

En annan lösning är därför alt antalet veckolimmar och
differensen i veckolimmar för värinlagningen får räknas in vid avslåmningen för
närmasl följande höstintagning och där tillsammans med de då framräknade
timtalen utgöra underlag för eventuell garanliresurs.

Eftersom differensen för större kommuner kan uppgå lill
ett någol högre timtal, bör garanliresurs utgå, i samband med avslämningen för
de vårintagna klasserna, om den överstiger ett vissl timtal. Eventuellt kan
sedan avräkning ske vid följande avstämning av höstrapporten, 1 vissa län förekommer
alt en del av undervisningen för landslingens elever föriäggs till primärkommunernas
gymnasieskolor. Resurserna bör dock alllid ulgå lill huvudmannen, som sedan
reglerar de inlerkommunala ersättningarna.

114

6 Jämförelser av resursutfall i dagens system och i det
föreslagna

Utfallet
av en schabloniserad resurstilldelning har jämförts med resursutla get enligt höslrapporlerna
för läsåret 1985/86, Vid avslåmningen har följande koefficienter använts.

Prop,
1985/86:97

Tre- och fyraåriga linjer
Reguljära timplaner Grundresurs 49,3 Ivtr/kommuri

Alternativa
timplaner Grundresurs 49,1 Ivir/kommun

Elevrelalerade

:
resurser

Elevrelalerade resurser

Ivtr/elev

ivtr/elev

Åk
1 1,25

Åkl 1,25

Åk
2 1,28

Åk 2 1,34

Åk
3 1,32

Åk 3 1,33

Tvååriga
linjer

Årskurs
I

Grundresurs
12,2 Ivlr/kommun

Elevrelalerad
resurs för samtliga elever 0,34 Ivtr/elev

Elevrelalerade
resurser för överskjutande timmar i gemensamma ämnen m, m. Linje Ivtr/elev
Linje Ivtr/elev

Ärskurs
2

Grundresurs
12,5 Ivtr/kommun

Elevrelalerad
resurs för samtliga elever 0,24 Ivlr/elev

Elevrelalerade
resurser för överskjutande limmar i gemensamma ämnen m, m. Linje Ivtr/elev
Linje Ivir/elev

Ek
1,11

0,16

1,11

0,20

Mu
0,49

0,56

0,44

0,51

So
1,14

0,25

1,13

Hk'

Te
0,05

0,23

0,13

0,27

0,08

0,12

Jo
0,07

0,07

0,09

0,08

Sb
0,07

0,07

Td
0,06

' T, v.
endast i åk.

I
linjespecifika ämnen tillkommer

i
årkurs I:

Linje Ivlr/elev

Mu 3,39

Te 1,12

i
årskurs 2:

Linje

Ivlr/elev

4,08

1,42