Prop. 1985/86:99

Regeringens proposition 1985/86:99

om Sveriges Radios verksamhet m. m.

Prop. 1985/86:99

Regeringen
förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 27 februari 1986 för de åtgärder eller de ändamål som
framgår av föredragandens hemställan.

På regeringens vägnar
OlofPalme

Bengt
Göransson

Propositionens huvudsakliga innehåll

Avtalen
mellan staten och företagen inom Sveriges Radio-koncernen löper ut den 30 juni
1986. I propositionen behandlas frågor som rör Sveriges Radios verksamhet under
nästa avtalsperiod. Perioden föreslås omfatta sex år.

Den centrala målsättningen för verksamheten, dvs.
att den skall stå i allmänhetens tjänsl, förutsätts gälla även i framtiden. Det
innebär bl. a. att företagets publicistiskt oberoende ställning måste garanteras.

1 fråga om de grundläggande föreskrifterna för
programverksamheten, som de återspeglas i radiolagen och gällande avtal,
förutsätts inga större förändringar.

På vissa punkter bör koncernen få vidgade
befogenheter för att smidigare kunna anpassa sig till en förändrad
mediesituation. Sålunda bör Sveriges Radio själv få bestämma om nu
riksdagsbundna frågor såsom t. ex. dem om sändningstidens längd samt om
regional och lokal indelning.

Sveriges Television bör fä ändra inriktningen av
TV-kanalerna, så att distriktsverksamheten koncentreras till en kanal. Vidare
bör inte regering och riksdag på samma sätt som hittills i detalj föreskriva
hur den nya programsättningen skall tillämpas.

Samarbetet mellan riks- och lokalradion bör
uppmuntras, och Sveriges Radio bör om man finner det påkallat kunna föreslå en
mer radikal samordning.

Ett fjärde FM-nät bör etableras med början
budgetåret 1987/88. Den nya kanalen avses i första hand tillgodose lokalradions
behov.

Vikten av en omfattande frilansmedverkan och produktionsuiläggning
understryks. Vidare framhålls betydelsen av ell programutbud på svenska

I Riksdagen 1985186. I saml. Nr 99

språket;
i den nya mediesituationen är det angeläget att slå vakt om den Prop.
1985/86:99 nationella kulturen.

I propositionen behandlas också verksamheten på
invandrar- och minoritetsspråk. Verksamheten har expanderat kraftigt under
avtalsperioden. Viss samordning bedöms nödvändig. Även vad gäller programverksamheten
om och för handikappade bör moderbolaget få ett samordningsansvar.

Sveriges Radio bör även under nästa avtalsperiod
vara organiserat som en koncern med ett moderbolag och fyra dotterbolag
(programbolag). 1 administrativt och ekonomiskt hänseende bör moderbolaget ges
en starkare ställning.

Bortsett frän vissa klart avgränsade områden där
moderbolaget har att utöva en viss samordning o.d., skall dotterbolagen som
hittills åtnjuta programmässig självständighet.

Samtliga programbolag bör i de nya avtalen åläggas
ett folkbildningansvar. Bl. a. mot denna bakgrund bör det prövas om en del av
utbildningsradions programproduktion kan samordnas med de övriga
programbolagens. Inriktningen av utbildningsradions programverksamhet bör
liksom hittills gälla förskola, ungdomsskola, högskola och vuxenutbildning.
Användarin-flytandet bör stärkas och olika möjligheter att öka
självfinansieringen prövas.

Riktlinjer anges för planeringen av verksamheten
under perioden. Koncernen föresläs få det fulla ansvaret för lokalförsörjning
och fastighetsförvaltning, uppgifter som nu ligger på byggnadsstyrelsen.
Möjligheten till lånefinansiering öppnas.

Den allmänna mottagaravgiften bör fr. o. m. den I
juli 1986 höjas med 60 kr. till 708 kr. per år. Tilläggsavgiften för färg-TV
bör ligga kvar på nuvarande nivå, dvs. 160 kr. per år.

Förslag till Prop. 1985/86:99

Lag om ändring i lagen (1978:478) om avgift för innehav av
televisionsmotlagare

Härigenom föreskrivs att I S lagen (1978:478) om
avgift för innehav av televisionsmottagare skall ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

I §'

Den som innehar mottagare som Den som innehar mottagare som

är avsedd för mottagning av bild- är avsedd för mottagning av bild

sändning med eller utan ljud (televi- sändning med eller utan ljud (televi

sionsmottagare) skall erlägga all- sionsmottagare) skall eriägga all

män motlagaravgift med 162 kronor män mottagaravgift med 177 kronor

per kalenderkvartal. Är mottagaren per kalenderkvartal. Är mottagaren

avsedd för färgmottagning av bild- avsedd för färgmottagning av bild

sändning med eller utan ljud skall sändning med eller utan ljud skall

innehavaren dessutom eriägga till- innehavaren dessutom eriägga till-

läggsavgift med 40 kronor per ka- läggsavgift med 40 kronor per ka

lenderkvartal, lenderkvartal.

Skall avgift första gången eriäggas under löpande
avgiftsperiod, skall avgiften sättas ned till det belopp som svarar mot antalet
kvarvarande dagar av perioden.

Avgift
eriäggs till myndighet som regeringen bestämmer.

Denna
lag träder i kraft den I juli 1986.

Senasie
lydelse 1985:259

Utbildningsdepartementet Prop. 1985/86:99

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27
februari 1986

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och
statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Hjelm-Wallén,
Peterson, Göransson, Dahl, R. Carisson, Holmberg, Hellström, Wickbom,
Johansson, Hulterström, Lindqvist

Föredragande: statsrådet Göransson

Proposition om Sveriges Radios verksamhet m. m.

1 Inledning

1.1 Bakgrund

Gällande riktlinjer för Sveriges Radios verksamhet lades
fast av riksdagen år 1978 (prop. 1977/78:91, KrU 24, rskr. 337).

Verksamheten regleras genom
radiolagen (1966:755, omtryckt 1972:240, ändrad senast 1984:114, 1985:676 och
1986:2), radioansvarighetslagen (1966:756), förordningen (1967:226) om
tillämpningen av radioansvarighelslagen samt förordningen (1978:482) med instruktion
för radionämnden. I anslutning till riksdagens beslut år 1978 har vidare avtal
träffats mellan staten och moderbolaget Sveriges Radio samt mellan staten och
de i Sveriges Radio-koncernen ingående programbolagen beträffande
programverksamheten. Avtalen löper ut den 30 juni 1986.

Med anledning av ett uttalande i
tilläggsdirektiven (Dir. 1983:19) till massmediekommittén (U 1982:07) har
Sveriges Radio AB den 15 november 1984 inkommit till regeringen med förslag
rörande organisation m.m. av företagets verksamhet under nästa avtalsperiod.
Till skrivelsen, som i fortsättningen kallas inUicaivskrivelsen, fogades en
utredningsrapport med anledning av riksdagens beslut rörande
utbildningsradioverksamheten hösten 1983 (prop. 1983/84:40 bil. 6, KrU 8,
rskr. 90).

Delar av Sveriges Radios verksamhet
har vidare behandlats av invandrarpolitiska kommittén (A 1980:04) i
slutbetänkandet (SOU 1984:58) Invandrar- och minorilelspoliliken, av
diskrimineringsutredningen (A 1978:06) i slutbetänkandet (SOU 1984:55) 1 rätt riktning,
av en särskild utredare (U 1938:02) i betänkandet (Ds U 1984: 18) Videogram för
döva samt av taltidningskommittén (U 1982:05) i skrivelser och i betänkandet
(Ds U 1985:7) Nyhetsförmedling till begåvningshandikappade.

Med stöd av regeringens bemyndigande
tillkallade jag den 11 januari 1985 sex personeratt ingå i en beredningsgrupp'
inom utbildningsdeparte-

' Riksdagsledamöterna Georg Andersson, Anders Björck och
Ingemar Eliasson. byrådirektionen, f. riksdagsledamoten Eva Hjelmslröm.
riksdagsledamolen Caia-rina Rönnung saml förfallaren. f. riksdagsledamolen
Per-Olof Sundman.

mentet
med uppgift att behandla frågor som rör förberedelserna för en ny Prop.
1985/86: 99 avtalsperiod för Sveriges Radio-koncernen. 1 gruppen har ingått
representanter för de partier som är företrädda i riksdagen.

Vid beredningen av detta ärende har jag vidare
särskilt samrått med cheferna för utrikes-, försvars-, kommunikations-, finans-
och utbildningsdepartementen saml med statsråden Gradin och Lindqvist i de
frågor där deras ansvarsområden berörs.

1.2 Kort historik

Sveriges
Radios föregångare AB Radiotjänst började sända radioprogram i Sverige år 1925.
Företaget ägdes av två konsortier bildade av pressen och radioindustrin.

Vägledande för hur rundradiorörelsen organiserades
i Sverige var i första hand erfarenheterna från Storbritannien. Radion
betraktades som ett företag i allmänhetens tjänst; den skulle i princip stå fri
gentemot staten och andra maktcentra, men staten skulle utöva en kontrollerande
verksamhet och ytterst garantera den ekonomiska basen genom att radion finansierades
genom licensavgifter.

Alltifrån starten reglerades verksamheten genom
avtal mellan staten (först företrädd av telegrafstyrelsen, sedan av regeringen)
och företaget.

Tanken att radion skulle fungera scm ett företag i
allmänhetens tjänst -eller för att använda det engelska uttrycket "public
service" - innebar att programföretaget skulle låta verksamheten präglas
av bl. a. saklighet och opartiskhet. Ett annat krav på programverksamheten var
att den skulle präglas av mångsidighet och kvalitet. Radion skulle vara ett
medium både för information och underhållning. I de ursprungliga åliggandena
för Radiotjänst ingick även att främja folkupplysning och folkbildningsarbete.

En grundförutsättning var således att
programverksamheten skulle garanteras stor frihet. Någon förhandsgranskning
fick inte förekomma.

Ända fram till är 1955 utnyttjades endast en
radiokanal. Antalet sändningstimmar ökade dock successivt. År 1955 började en
successiv utbyggnad av en andra radiokanal. Efter riksdagsbeslut år 1962
började man sända melodiradio och snart etablerades det nuvarande program tre.

År 1956 fick Radiotjänst efter en viss
försöksverksamhet ensamrätt att även sända TV-program i Sverige. 1 det
sammanhanget beslöt riksdagen att utöka antalet intressenter i företaget. Ett
antal folkrörelser tillkom som ny ägargrupp. I samband härmed (år 1957)
ändrades företagets namn till Sveriges Radio AB. Enligt riksdagens beslut år
1966 (prop. 1966:136, SU 163, rskr. 388) etablerades fr. o. m. årsskiftet
1969/70 en andra TV-kanal. 1 anslutning till 1966 års beslut ändrades
fördelningen av aktieinnehavet i Sveriges Radio till det nu gällande, nämligen
pressen 20%, näringslivet 20% och folkrörelserna 60%.

År 1975 fattade riksdagen beslut om reguljär
lokalradioverksamhet (prop. 1975:13, KrU 6, rskr. 82).

Ett år senare fattade vidare riksdagen beslut om
att ett särskilt dotterbo

lag till Sveriges Radio skulle bildas för utbildningsprogramverksamhet

(prop. 1975/76:110, UbU 1976/77:8. rskr. 46). Det nya företaget utgjorde 5

en sammanslagning av vissa enheter inom Sveriges Radio
samt den verk- Prop. 1985/86:99 samhet som bedrevs inom ramen för den
statliga TRU-kommittén (kommittén för television och radio i utbildningen).

I enlighet med riksdagens förut
nämnda beslut år 1978 omorganiserades Sveriges Radio år 1979 till en koncern
med moderbolaget Sveriges Radio AB samt dotterbolagen Sveriges Television AB,
Sveriges Riksradio AB, Sveriges Lokalradio AB och Sveriges Utbildningsradio AB.

Under innevarande avtalsperiod har
en rad massmediepolitiska beslut fattats som direkt eller indirekt rör Sveriges
Radios verksamhet. Det gäller permanentningen av närradion (prop. 1984/85: 145,
KrU 22, rskr. 387), radio- och TV-sändningar i kabelnät (prop. 1984/85: 199, KU
37, rskr. 398 och KU 1985/86:7, rskr. 74) samt sändningar av finländska
TV-program över Storstockholm (prop. 1985/86: 54, KrU 12, rskr. 86). Vidare har
under hösten 1985 regeringarna i Finland, Island, Norge och Sverige kommit
överens om nordiska radio- och TV-sändningar via Tele-X-satelliten under en
treårig försökssperiod. Sändningarna skall inledas hösten 1987. En särskild utredare
(U 1985:02) har i uppdrag att försöka belysa i första hand hur pressens villkor
skulle förändras genom reklam i svensk TV m. m. och väntas inom kort lägga fram
sin rapport. En av chefen för utrikesdepartementet tillkallad särskild
utredare (UD 1985:01) har uppdraget att komma med förslag till inriktning av
och organisation för Sveriges Radios utlandsprogram och väntas också lägga
fram sina förslag om någon tid.

1.3 Radiolagen

Radiolagen föreskriver bl. a. att de företag som
regeringen bestämmer, (programföretag) har rätt att sända radioprogram' i
rundradiosändning från sändare här i landet (5 § första stycket). Varje
programföretag avgör ensamt vilka radioprogram som skall förekomma i
rundradiosändning som företaget anordnar. Härvid skall programföretaget iaktta
bestämmelserna i lagen, vars utgångspunkt är att företagets rätt skall utövas
opartiskt och sakligt. Därvid skall beaktas att en vidsträckt yttrandefrihet
och informationsfrihet skall råda i rundradion. Vidare gäller att
programföretag i programverksamheten skall hävda det demokratiska
statsskickets grundidéer samt principen om alla människors lika värde och den
enskilda människans frihet och värdighet.

För granskning av radioprogram som förekommit i
rundradiosändning

finns radionämnden. Myndighet eller annat allmänt organ
får inte i förväg granska eller föreskriva förhandsgranskning av radioprogram
och inte heller förbjuda en sändning på grund av dess innehåll.

Enligt en särskild lag, lagen
(1978:478) om avgift för innehav av televisionsmottagare (ändrad senast
1985:259) skall den som innehar TV erlägga

' Med radioprogram förstås enligt radiolagen såväl
ljudradio- som televisionsprogram (TV-program). 1 den följande framställningen
används dock begreppen ljudradio och radio synonymt. Med riksradio,
lokalradio, närradio, avses således olika former av Ijudradioverksamhel. På
samma sätt avser riks-TV och regional-TV olika former av televisonsverksamhel.
Begreppet radio- och TV-verksamhet. slutligen, används synonymt med
rundradioverksamhet.

allmän
mottagaravgift samt tilläggsavgift för färgmottagare. Avgiften er- Prop.
1985/86:99 läggs till myndighet som regeringen bestämmer. I förordningen
(1978:484) om mottagare för radiosändning eller trädsändning anges att avgiften
skall erläggas till televerket.

1.4 Radioansvarighetslagen

Radioansvarighetslagen
innehåller särskilda regler om vem som är straffrättsligt ansvarig och vem som
kan åläggas att utge skadestånd för vissa brott i ljudradio- och TV-program som
sänds med stöd av 5 § första stycket radiolagen. En förutsättning för ansvar är
att det brott som föreligger är ett yttrandefrihetsbrolt, dvs. ett sådant brott
som om det begås genom tryckt skrift är ett tryckfrihetsbrott. För varje
program skall det finnas en programutgivare. Denne är i princip ensam ansvarig
för yttrandefrihetsbrott i programmet och -jämte programföretaget - skyldig att
ersätta uppkommen skada. Mål om yttrandefrihetsbrott i radioprogram upptas av
Stockholms tingsrätt och handläggs på samma sätt som tryckfrihetsmål.

1.5 Avtalen mellan staten och företagen inom Sveriges

Radio-koncernen

Enligt
radiolagen skall det mellan varje programföretag och staten träffas avtal som
närmare reglerar hur företagets sändningsrätt skall utövas.

För närvarande gäller avtal dels mellan staten och
det icke sändande moderbolaget Sveriges Radio AB (SR), dels mellan staten å ena
sidan och å den andra vart och ett av programföretagen Sveriges Television AB.
Sveriges Riksradio AB, Sveriges Lokalradio AB och Sveriges Utbildningsradio
AB. Avtalen trädde i kraft den 1 juli 1979 och gäller t.o. m. den 30 juni 1986.

Avtalet mellan staten och moderbolaget föreskriver
att moderbolaget skall svara för att koncernens rundradioverksamhet kan bedrivas
självständigt i förhållande till staten. I avtalet anges moderbolagets
åligganden på följande sätt.

SR
skall

-
ha ett övergripande ansvar för
koncernens långsiktiga planering och därvid svara för samordningen av
programföretagens planeringsinsatser,

-
svara för bedömningar av
medieutvecklingen i förhållande till den långsiktiga planeringen,

-
samordna planeringen av större
investeringar inom koncernen,

-
svara för analys av koncernens
samlade ekonomi,

-
inge anslagsframställning för
koncernen efter avvägningar mellan anslagsäskanden frän programföretagen,

-
fördela av staten tilldelade
medel mellan företagen inom koncernen,

-
besluta om överföring av
överskott mellan koncernens olika delar och mellan olika budgetår samt vid
behov lyfta förskott på kommande års anslag inom ramen för beviljad
dragningsrätt,

-
ange allmänna ramar för
programföretagens sändningstid samt besluta 7

om den närmare fördelningen och placeringen av
sändningstider om Prop. 1985/86:99 programföretagen inte själva kan enas,

-
svara för
samordning av koncernens kontakter med televerket och byggnadsstyrelsen,

-
svara för
samordning av koncernens kontakter med internationella organisationer,

-
besluta om
riktlinjer för koncernens gemensamma personalpolitik samt

-
i egenskap av
huvudman för koncernens beredskapsplanering svara för därav betingade
uppgifter.

Avtalen mellan staten och
programbolagen upptar i första hand bestämmelser om programverksamheten.
Inledningsvis föreskrivs i varje avtal att bolaget skall se till att
verksamheten bedrivs och utvecklas på etl rationellt sätt och att de medel som
står till förfogande används med iakttagande av god hushållning.

Sveriges Riksradio och Sveriges Television
skall enligt sina resp. avtal så allsidigt som möjligt ta till vara det
programstoff och de möjligheter i övrigi som landets olika delar erbjuder.
Programverksamheten skall bedrivas med beaktande av resp. mediums centrala
ställning i samhället, dess betydelse för den fria åsiktsbildningen och för
kulturens utveckling.

Programmen skall enligt avtalen ge
kunskaper och upplevelser, förmedla erfarenheter samt skänka god underhållning.
De skall utformas så att de genom kvalitet, tillgänglighet och mångsidighet i
skälig omfattning tillgodoser skiftande behov och intressen hos landets
befolkning. Även mindre gruppers intressen skall i görlig mån tillgodoses.
Vidare skall programutbudet i sin helhet utformas så att det tar hänsyn till
olika förutsättningar hos befolkningen och präglas av en mångfald av olika
åsikter och meningsriktningar.

Dessa allmänna föreskrifter
preciseras sedan i avtalen genom att det sägs att programföretagen skall
stimulera till debatt kring viktigare samhälls- och kulturfrågor, granska
myndigheter, organisationer och företag som har inflytande på beslut som rör
medborgarna samt spegla verksamheten inom sådana organ och inom andra
sammanslutningar och föreningar. Företagen skall också främja konstnärlig och
kulturell förnyelse samt bedriva skapande verksamhet med konstnärliga
uttrycksformer, bevaka och granska händelser och utveckling på kulturlivets
olika områden, i skälig omfattning tillgodose olika iniressen för bl. a.
religion, kultur och vetenskap, ta särskild hänsyn till språkliga och etniska
minoriteter samt ta särskild hänsyn till olika grupper av handikappade.
Företagen får inte mot vederlag medge kommersielLr_e_klam i program eller
programinslag.

Samtliga programföretag skall
beriktiga felaktig sakuppgift när det är påkallat.

Avtalet mellan staten och Sveriges
Lokalradio föreskriver atl lokalradion skall producera och på annat sätt
anskaffa och producera ljudradioprogram för lokal sändning. I avtalet anges
vidare vilka lokalradioområden som skall finnas. Programverksamheten skall ha
lokal inriktning. I huvudsak anges samma föreskrifter som för riksradion och
televisionen när det gäller programmens inriktning.

Enligt avtalet mellan staten och Sveriges Utbildningsradio
skall utbild- 8

ningsradion
producera och på annat sätt anskaffa och sända ljudradio och Prop. 1985/86: 99
televisionsprogram avsedda att tas emot såväl i hela landet som för regional
och lokal sändning. Verksamheten skall främst avse utbildningen i förskola,
ungdomsskola, högskola och vuxenutbildning. Programmen skall med beaktande av
utbildningsradions särskilda uppgifter utformas så att de genom kvalitet,
tillgänglighet och mångsidighet i skälig omfattning tillgodoser olika
utbildningsbehov och intressen hos landets befolkning.

Även utbildningsradion skall i sin
programverksamhet ta särskild hänsyn till olika grupper av handikappade samt
till språkliga och etniska minoriteter.

Avtalen innehåller bestämmelser om förfarandet vid
tvisterom avtalens tolkning, vid brott mot avtalen samt när avtalen upphör att
gälla. 1 sistnämnda fall träder bolagen omedelbart i likvidation varvid deras
behållna tillgångar - utöver aktiekapitalet - tillfaller staten.

Mellan staten och moderbolaget har vidare träffats
ett särskilt avtal om verksamheten i koncernen vid krig och krigsfara.

1.6 Rundradiorörelsen

Vid
sidan av programverksamheten, som alltså handhas av Sveriges Radio-koncernen,
berörs rundradioverksamheten av televerket som svarar för avgiftsuppbörd och
avgiftskontroll samt distribution av radio- och TV-program, av
byggnadsstyrelsen som har ansvar för projektering och uppförande av större
byggnader för Sveriges Radio-koncernen, av radionämnden som efterhandsgranskar
programverksamheten samt av riksgäldskontoret som förvaltar fondmedel
härrörande från mottagaravgifter.

1.7 Sveriges Radios organisation

Regeringen
utser ordföranden och ytterligare sex ledamöter i moderbolagets styrelse. Fem
ledamöter utses av aktieägarna. Enligt lagen (1976: 351) om styrelserepresentation
för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar utses också två
ledamöter och två suppleanter bland arbetstagarna. Moderbolagets styrelse
utser ledamöterna i dotterbolagens styrelser. I tre av styrelserna i
dotterbolagen finns det nu ett personsamband mellan dotterbolag och moderbolag
så att en ledamot i dotterbolagsstyrelsen också sitter med i moderbolagets
styrelse. Detta samband saknas dock sedan några år vad gäller lokalradion.

Styrelsernas roll i programföretagen gäller framför
allt resursdimensionering och medelstilldelning. Styrelserna skall däremot i
princip inte ingripa i det löpande programarbetet.

-
Sveriges Television är under
företagsledningen organiserat i två programenheter (TV 1 och TV 2) med
inbördes olikartad organisatorisk uppbyggnad samt en självständig
distriktsorganisation med produktionskontor på tio orter. Den verkställande
direktören har främst administrativa och ekonomiska befogenheter.

-
Riksradion består av ett antal
programenheter i Stockholm samt en distriktsorganisation med produktionskontor
på tio orter. 9

-
Lokalradion består av 24
lokalradiostationer och 44 underredaklioner Prop. 1985/86:99 på andra
ställen i resp. område samt en central förvaltning i Stockholm.

-
Utbildningsradion, slutligen,
har dels redaktioner i Stockholm, dels regionala ombud på ett tiotal platser
ute i landet. Distriktsorganisationen framgår av figurerna på s. 11 -12.

1.8 Radionämnden

Radionämnden
har till uppgift att övervaka att Sveriges Radios programbolag utövar sin rätt
i fråga om rundradiosändningar opartiskt och sakligt och i övrigt i enlighet
med de bestämmelser som anges i avtalen mellan staten och bolagen. Nämnden är
en statlig myndighet som består av ordförande och ytterligare sex av regeringen
utsedda ledamöter jämte suppleanter.

Nämndens övervakning sker genom
efterhandsgranskning av program som har sänts i radio och TV. Granskningen sker
efter anmälan mot ett visst program eller på nämndens eget initiativ.

Chef för nämnden är en direktör, till vilken
nämnden får överiämna att avgöra ärenden eller grupper av ärenden som inte är
av sådan beskaffenhet att prövningen bör ske vid sammanträde med nämnden.

Radionämnden har ingen befogenhet att döma ut
straff eller skadestånd. Enligt avtalen mellan staten och programbolagen kan
emellertid regeringen - om det finns skäl att anta att ett programbolag i
väsentlig mån har brutit mot avtalet - påkalla utredning i frågan och även säga
upp avtalet om utredningen ger anledning till det.

1.9 Finansiering

Sveriges
Radios och televerkets drifts- och investeringsutgifter samt byggnadsstyrelsens
investeringsutgifter i samband med den allmänna programverksamheten bestrids
med avgiftsmedel. Investeringarna avskrivs omedelbart i sin helhet. Även
radionämndens verksamhet bekostas med avgiftsmedel.

Riksdagen beslutar årligen hur stora avgiftsmedel
som skall ställas till förfogande för de med verksamheten förenade utgifterna.
Eventuella överskott fonderas i den s. k. radiofonden för att kunna användas
under kommande år, om de löpande intäkterna inte förslår till att täcka
utgifterna. Avgiftsmedlen fonderas hos riksgäldskontoret.

Programverksamheten för utlandet finansieras med
skattemedel genom anslaget D 2. Sveriges Riksradios programverksamhet för
utlandet under utrikesdepartementets huvudtitel. Fram t.o.m. budgetåret 1984/85
skatte-finansierades även Sveriges Utbildningsradios verksamhet. Fr. o. m. innevarande
budgetår bestrids utgifterna för utbildningsprogramverksamheten med
avgiftsmedel.

Nuvarande mottagaravgift utgör för hushåll med
svart-vit mottagare

648 kr. per år (allmän mottagaravgift). För hushåll med färg-TV-mottagare

gäller en särskild tilläggsavgift av 160 kr. per år. Hushåll som endast har

ljudradiomottagare behöver inte eriägga någon mottagaravgift. 10

RIKSRADIONS
DISTRIKTSORGANISATION

TELEVISIONENS DISTRIKT

■ Produktionskontor G Lokalrfdaktion
— D str kfgrans

■ Produktionskontor O Lnkdlroddklion
— Disfnfctgrgns

0*3tU!H

"' SUNDSVALL

""'%'
• " • ■ SUNDSVALL

Sä w viimiM

G Ö TEBORG H'. ,3 ;''*-;'";:
vsb,a

HelsingbOB

Kaila Svenges P.adiQ AB Sisredovisnmg 1984/85, diagrain
SiudiG Siatlar. Wir é n

MAI.MO A

LOKALRADION OCH
UTBILDNINGSRADION

Prop. 1985/86:99

■ Lokalradions huvudiedakt on

• Lokalredaktion

D
Personal! å n

Ulb Idningsrad on **

fh

V Ä - ~ ■ « * ■ t
>

Rad)a Norrbotien

Lule å
(UP). G ä llivare. Arvids/aui. Ps/sia.

Haparanda. Pitea(UR)

Radio VasterDotten

Ume å .
Ske!iettej(URl. Siorurrian. Lyckzeie

Radio Vasiertiorrland

H ä rn ö sand. Sundsvall (UP). Ö rnsk ö ldsvik

Radio Jamliand

Ö stersund (UR). Sveg

Radio G ä vleborg

G ä vle.
Ljusdal. Bolln ä s (UP)

Radio Dalarna

raiun(UR).Mora

Radio Varmland

Karlstad (UR). Tors ö y Arvika

Radio Uppland

Uppsala (UR). Tierp. Ostttammar. Enk ö ping

Radio Stockholm

Stockholm (UR). Norrt ä lje.

Nyn ä shamn,
Radio Sodertalie

(lokalredaktion med eget sandnmgsomradei

Radio Ö rebro

Ö rebro (UR). Karlskoga

Radio V ä stmanland

Vdsler ä s (UR). Fagersla

Radio S ö rmland

Eskiishina. Nyk ö ping. Katrineholm

Radio Ö sterg ö tland

Noirkuping. Link ö ping (UR). Motala

Radio Gotland

Visby (UR). Burgsvik

Radio Blekinge

Karlskrona (UR). Karlshamn

Radio Knstianstad

Kristianstad (UR). Simrishamn, Angelhoirn

Radio Malmohus

Malm ö
(UR). Helsingborg

Radio Kalmar

Kalmar (UR). Vaslervik

Radio Kronoberg

l/at/OfUffi. Ljungby

Radio J ö nk ö ping

J ö nk ö ping (UR). V ä rnamo. Tran å s

Radio Goteborg/Sjuharad

Goteborg
(UR) Radio Sjuharad (Boras.

lokalredaktion
med eget sandningsomrade)

Stenungsund

Radio Trestad

Uddevalla
(UP). V ä nersborg. Å m ä l. Str ö mstad

Radio Skaraborg

Sk ö vde. Martestad. Lidk ö ping. Vara (UR)

Radio Halland

Halmstad
(UR). Varberg

Reoortagebyr å n

Slockholm

Antalet allm ä nna
mottagaravgifter uppg å r f ö r n ä rvarande till 3.2 miljoner och
antalet till ä ggsavgifter till n ä ra 3,0 miljoner.

Den samlade medelstilldelningen
budget å ret 1985/86 till den avgifisfinansierade
rundradioverksamheten framg å rav tabell
l.l.

12

Tabell 1.1 Avgiftsfinansierad rundradioverksamhet
budgetåret 1985/86 (milj. kr.) Prop.
1985/86:99

Televerket

95,3 304,0

100,0

952,3

1,752

Investeringskostnader Driftskostnader

Byggnadsstyrelsen

Sveriges Radio

Drifts- och investeringskostnader (prisläge 1983/84)

Radionämnden

Intäkterna till fonden beräknas under budgetåret
uppgå till ca 2,6 miljarder kr.

Behållningen i fonden vid utgången av juni 1985 var
22,4 milj. kr. Fonden beräknas ijuli 1986 uppvisa ett underskott på i runda tal
110 milj. kr.

De medel som för budgetåret 1985/86 anvisats över
statsbudgeten till Sveriges Radios utlandsprogram uppgår till 33,6 milj. kr.

1.10 Verksamhetens omfattning

Distributionsnätet

För
distribution av ljudradioprogram finns tre rikstäckande FM-nät (P I, P 2 och P
3). Samtliga FM-nät är anpassade för stereosändningar. Sändar-näten för TV I
och TV 2 täcker för närvarande 99,8% resp. 99,6% av befolkningen.

Enligt internationella överenskommelser förfogar
Sverige över sändningsfrekvenser för ytterligare två landstäckande FM-nät samt
två landstäckande markbundna TV-nät. Sveriges Radio och televerket har lagt
fram förslag om etablerandet av det Qärde FM-nätet.

Enligt riksdagens beslut hösten 1985 skall en
outnyttjad frekvens användas för distribution av finska lelevisionssändningar
över Mälardalen.

För sändning av P 1 utanför Sverige och
utlandsprogram finns sändare på långvåg, mellanvåg och kortvåg. Den äldre
långvågssändaren i Motala täcker närområdet kring Sverige och en ny
mellanvågssändare i Sölvesborg täcker en stor del av Europa. För täckning av
områden pä större avstånd finns kortvågsstationerna i Hörby och Karlsborg.

Apparalinnehav

Praktiskt
taget varje hushåll beräknas ha en eller flera radiomottagare. Av landets
samtliga hushåll beräknas 96% ha TV, därav 80% färg-TV.

Programproduklion
och sändningsvolym

I
riksdagens beslut år 1978 angavs vissa riktlinjer för verksamheten under

perioden fram till budgetåret 1985/86. Perioden har sedermera genom

riksdagsbeslut år 1981 (prop. 1980/81: 100, KrU 22, rskr. 175) utsträckts till

atl gälla fram t.o.m. budgetåret 1988/89. 13

1978 års beslut innebar i fråga om
programproduktion och sändningsvo- Prop. 1985/86:99 lym bl.a. följande.
Sändningstiden och produktionssammansättningen för televisionen skulle i stort
sett vara oförändrad. Distriktens andel av riks-programmets allmänproduklion
skulle emellertid utökas till ca 40%. Vidare skulle ett reprisblock på försök
införas på dagtid. Särskilda insatser förutsattes göras för handikappade och
språkliga minoriteter. Regionala nyhetssändningar skulle byggas ul över hela
landet.

Beträffande riksradion förutsattes
ingen egentlig ökning av sändningstiden förutom en marginell ökning betingad
av vidgad service till språkliga minoriteter. Kvalitetsförbättringar
förutsattes även i riksradions fall. Distriktens andel av
riksprogramproduktionen förutsattes liksom i televisionens fall öka till ca
40%.

För lokalradions del förutsattes
att verksamheten skulle få en fastare form. Ingen egentlig ökning av
sändningstiden beräknades utöver den som fastslogs i 1975 års lokalradiobeslut.

I 1981 års beslut fastställdes
reformutrymmet för fullföljande av 1978 års beslul till 2.3% per år t.o.
m.budgetåret 1988/89. Vidare har Sveriges Radio sedan dess (utbildningsradion
sedan år 1980) ålagts ett rationaliseringskrav motsvarande 2% per år.

Riksradiobolaget sänder under
budgetåret 1985/86 i genomsnitt 54 timmar per dag, varav 17 timmar i P 1, 16
timmar i P 2 och 21 timmar i P 3. Radioprogram från utbildningsradion står för
ytterligare ca 2 timmar per vecka i P 2 och lokalradion förfogar över
sammanlagt tre timmar i P 3.

Programmens fördelning budgetåret
1984/85 efter innehåll i programkanal framgår av tabell 1.2, som bygger på
uppgifter från Sveriges Radios årsredovisning verksamhetsåret 1984/85.

Tabell 1.2 Riksradions program fördelade efter innehåll
och kanal verksamhetsåret 1984/85 (timmar per vecka)

Innehåll

Progran

ikanal

Summa

P 1

P2

P3

Nyheter

21

2

7

30

Sport

1

1

14

16

Program
på minoritetsspråk

0

30

-

30

Vetenskap

11

1

0

12

Samhälle

24

1

0

25

Aktualileter

2

-

-

2

Frilid

2

1

3

6

OBS-Kullurkvarten

2

-

-

2

Efter
alla

4

-

-

4

Kultur

19

1

0

21

Religion

7

0

0

7

Teater

6

0

0

6

Seriös
musik

6

64

2

71

Underhållning
och läll musik

6

5

lol

112

Barnprogram

0

0

5

5

IJngdomsprogram

0

0

11

11

Övriga
program

i

1

0

T

Övrigi

5

3

3

11

Total
sändningstid

118

110

146

374

14

Utlandsprogrammet utgör en avdelning inom riksradion.
Verksamheten är till skillnad från Sveriges Radio i övrigt skattefinansierad.
Den totala sändningsvolymen uppgår till nästan 24000 timmar per år pä
sammanlagt sju språk.

Sveriges Televisions rikssändningar innevarande budgetår
uppgår till ca 98 timmar per vecka. Härav utgörs ca 19 timmar av repriser.

Andelen egenproducerade
originalprogram (egen produktion) av första-sändningarna beräknas till nästan
52%. Resten utgörs av inköpta originalprogram av både svensk och utländsk
härkomst (främmande produktion).

Programmens fördelning efter
innehåll och programkanal framgår av tabell 1.3 som bygger på uppgifter från
Sveriges Radios årsredovisning verksamhetsåret 1984/85.

Prop. 1985/86:99

Tabell
1.3 Televisionens rikssändningar fördelade efter innehåll och kanal verksamhetsåret
1984/85 (timmar per vecka)

Innehåll

Programkanaler

Summa

Religiös förkunnelse

Kultur

Politik, samhälle

Sporlevenemang

Övrig sport

Nalur och biologi

Musik

Teater

Biograffilm

Barn och ungdom

Nyheter

Underhållningsmagasin

Nöjesprogram

Språkliga minoriteter

Övrigt

Regionala sändningar

Hallå

Total sändningstid

Kanal 1

Kanal 2

1

4

5

1 9

4

4

9

7

1

6 1

13

2

1

3

3

3

6

3

4

7

3

4

6

5

6

12

4

5

9

3

0

3

5

7

12

4

1

5

6

6

0

0

1

51

54

105

Under verksamhetsåret 1984/85 omfattade de
distriktsproducerade riksprogrammen i radio omkring 5 100 timmar. De två
största distrikten. Södra och Västra, svarade tillsammans för 46% av
programmen. Tabell 1.4 ger vissa uppgifter om distriktsproduktionen.

15

Prop.
1985/86:99

Tabell 1.4 Riksradions distriktsproduktion verksamhetsåret
1984/85 (timmar per vecka)

Programområden

Dislrikl

Summa B

cy

Södra

Vasira

Små-

Ostru

Mellan-

Varm-

Gävle-

Nedre

Vasler-

Norr-

LRA

land

svenska

land

Dala

Norrland

hotten

bollen

Nyheter
inkl. nyh.

morgon

17

12

4

3

4

4

6

3

7

-)

4

63

6

Sport

13

25

11

7

6

15

103

9

10

I

2

200

24

Program
på minori-

tetsspråk

6

-

-

-

-

-

-

-

-

98

-

105

7

Vetenskap

67

87

22

29

18

78

-

-

6

22

6

335

52

Samhälle

85

63

48

27

30

48

23

75

115

89

21

624

48

Fritid

-

110

-

33

94

46

-

-

5

11

-

299

96

OBS-Kulturkvarten

121

-

-

-

-

-

-

-

-

-

-

121

100

Efter
älta

-

195

-

-

-

-

-

-

-

-

-

195

100

Kultur

\11

73

121

54

13

9

15

12

40

26

32

515

48

Religion

57

17

11

12

18

6

15

29

16

9

-

189

49

Tealer

57

29

-

9

1

-

-

2

2

8

-

107

32

Seriös
musik

256

86

-

-

42

56

2

5

56

28

4

535

15

Underhälln.
och lätt

musik

498

214

80

8

121

115

84

117

74

91

12

1412

39

Barnprogram

9

6

-

6

-

1

3

2

19

11

2

59

23

IJngdomsprogram

43

13

90

78

3

3

10

-

7

28

0

275

49

Övriga
program

30

0

0

0

-

0

0

-

-

-

1

33

100

Övrigt

II

6

3

2

2

1

I

2

3

4

-

35

Summa

1392

936

389

268

351

382

263

255

352

432

82

5101

Timmar
per vecka

27

18

8

5

7

7

5

5

7

8

2

98

Särskilda regionala nyhetssändningar i TV
förekommer inom följande regioner, nämligen Smålandsdistriktet (Växjö), Östra
distriktet (Norrköping), Södra distriktet. Västra distriktet, gemensamt över
Gävle-Daladistriktet och Nedre Norrlandsdistriktet samt gemensamt över
Västerbottens- och Norrbottensdistrikten. Sändningar planeras för ytterligare
en region bestående av Mellansvenska distriktet och Värmlandsdistriktet.
Längden av programmen är 15 minuter.

Skillnaden mellan TV-distrikten är stor såväl när
det gäller den totala programproduktionen som vad avser det utrymme som ges åt
olika programområden. Av tabell 1.5 framgår fördelningen mellan distrikten
totalt och inom olika programområden under verksamhetsåret 1984/85.

16

Prop. 1985/86:99

Tabell 1.5 Televisionens distriktsproduktion
verksamhetsåret 1984/85 (timmar per vecka)

Programområden

Dislrikl

Summi

i
Andel

Södra

Vaslra

Små-

Oslra

Mellan-

Varm-

G.vle

- Nedre

Våsler-

Norr-

egen produk-

land

svenska

land

Dala

Norrland

bolien

bollen

tion (%)

Allmänt

0

0

_

0

0

0

_

_

0

0

2

6

Program
för språkl. min.

-

0

-

1

-

-

-

0

-

4

4

6

Förkunnelse

9

8

3

2

2

1

2

->

2

3

34

79

Livsåskådning,
religiöst

magasin

3

6

1

0

2

—

1

1

-

-

14

75

Kultur

17

9

4

2

10

3

4

4

1

5

58

36

Politik,
samhälle

11

24

5

4

6

7

10

15

11

1

92

51

Faktamagasin

19

1

2

1

-

-

1

-

-

0

24

25

Sportnyheler

5

5

1

2

2

1

3

1

0

0

19

28

Övrig
sport

2

34

3

5

0

0

4

0

0

4

52

25

Naturvetenskap

8

6

1

1

6

1

-

18

-

5

45

79

Musik

15

7

2

6

-

1

5

2

2

46

40

Musik,
andlig

0

-

-

-

-

-

-

1

-

1

24

Biofilm

-

-

-

-

-

-

-

-

-

7

2

-

Teater

4

13

-

-

-

-

1

1

2

20

23

Teater
för barn

6

2

-

-

-

-

2

-

9

2

21

35

Övriga
barnprogram

35

4

6

2

9

1

2

1

3

67

43

Nyheter

14

12

4

3

3

5

3

4

5

55

14

(Jnderhållningsmagasin

0

64

-

16

-

6

1

16

11

4

119

76

Nöjesmagasin

45

39

1

8

5

2

7

-

-

109

49

Summa

192

232

32

52

41

37

35

74

42

41

779

36

Timmar
per vecka

4

5

1

1

1

1

1

1

1

15

Lokalradions sändningstid per vecka och station
under budgetåret 1984/85 beräknas till 21,5 timmar. Enligt riksdagsbeslutet om
lokalradion skall programmen sändas i P 3, det enda sändarnät som kan brytas
ned i lokala sändningar. De s. k. fönstertiderna uppgår till 2 timmar och 45
minuter.

Av tabell 1.6 framgår sändningstiderna för de
enskilda stationerna och fördelningen av programinnehållet.

2 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 99

Prop. 1985/86:99

Tabell 1.6 Lokalradioprogrammens fördelning efter station
och programinnehåll verksamhetsåret 1984/85 (timmar per vecka)

Lokalradioområde

Programkalegori

Summa

Nyheier

Fakta

Sporl

Forslroelse-underhålln.

Levande musik

Grammofonmusik

Övngl

Blekinge Dalarna

6

5

4

2

2

1

3 4

1

2

3 5

0 0

21

22

Gotland

5

3

1

3

1

4

1

21

Gävleborg

Göteborg

Halland

7 6 5

7 6 4

3

2

I

6 9

3

1 1 1

8 5 4

1 1

1

34 31 20

Jämtland

5

5

1

1

1

3

2

19

Jönköping Kalmar

6 6

4

2

1 1

3

5

1 2

4

2

1 1

21 21

Kristianstad

5

6

I

4

2

5

2

25

Kronoberg Malmöhus

5 6

3 6

1 3

3 6

1 0

3 11

2

2

20 36

Norrbotten

6

8

0

1

1

3

0

23

Skaraborg Stockholm

5 6

2 12

0

I

4 3

1 1

3 26

1 6

19

58

Sörmland

6

6

2

3

1

4

1

24

Trestad

5

4

1

3

1

4

1

21

Uppland Värmland

5

5

7 4

1 1

2 2

1

1

8

5

2 0

27 19

Västerbotten

6

5

1

1

1

2

0

19

Västernorrland

5

3

1

3

2

2

1

19

Västmanland

5

5

I

4

1

4

1

21

Örebro

7

5

1

6

2

10

4

39

Östergötland

Södertälje

Sjuhärad

4 1 1

3

2 1

2 0 1

3 0

2

0 0 0

4 1 I

1 1 0

18

5 6

Summa

130

116

31

85

22

131

32

607

Genomsnittsstation

5

4

I

3

1

4

1

22

Under budgetåret 1984/85 sände
Sveriges Utbildningsradio 459 timmar TV, 630 timmar i radions riksprogram och
209 timmar radio regionalt. Av nedanstående sammanställning framgår
fördelningen på utbildningsområde samt på original, repris och återutsändning.

Tabell 1.7
Utbildningsradions sändningar verksamhetsåret 1984/85 (timmar)

Första

Repriser

Återut-

Summa

sändning

sändning

Television

Förskola

14

10

34

58

Skola

38

62

101

201

Högskola

4

10

14

27

Vuxenutbildning

52

42

79

173

Totalt

107

123

228

459

Radio

Förskola

1

0

2

3

Skola

95

9

54

158

Högskola

7

24

28

60

Vuxenutbildning

104

101

183

387

Regional
verksamhet

176

-

44

220

Totalt

383

135

310

828

18

Riksradions sändningstid på
minoritetsspråk har mer än fördubblats under avtalsperioden. Under innevarande
budgetår uppgår sändningstiden till drygt 34 timmar per vecka fördelade på
samiska, finska, serbokroatiska, grekiska, turkiska, spanska och polska.
Sändningarna på polska samproduceras med lokalradion. Ett stort antal
lokalradiostationer sänder på grekiska, finska och serbokroatiska. Vissa
stationer har vidare sändningar på spanska, turkiska och för
assyrier/syrianer. Nordsamiska och tornedalsfinska sänds över Norrbotten. Över
tre lokalradiostationer förekommer vidare sändningar på sydsamiska.

Sveriges Television sänder program
på finska, serbokroatiska, grekiska och turkiska. I mindre utsträckning förekommer
sändningar på polska, estniska och samiska.

Utbildningsradions
invandrarsatsningar rör förskole- , skol- och vuxenutbildningsområdet.
Insatserna omfattar hemspråksprogram, svenska och samhällsorientering för vuxna
invandrare, svenska som andra språk i skolan samt invandrarkunskap.

I olika sammanhang har regering och
riksdag gjort uttalanden av innebörd att programbolagen måste anlita
utomstående medverkande i viss utsträckning samt även lägga ut
produktionsuppdrag (det sistnämnda gäller framför allt Sveriges Television). Av
följande sammanställningar framgår hur utläggning m. m. har skett under den
senaste femårsperioden.

Prop. 1985/86:99

Tabell
1.8 Värdet av utomstående medverkan (milj. kr. i prisläge 1984/85)

80/81

81/82

82/83

83/84

84/85

Utbildningsradion

8,7

6,1

6,3

5.9

5,6

Lokalradion

12,0

12.0

7,2

10,6

10,9

Televisionen

151,4

139,7

128.1

114,9

130,1

Riksradion

76,1

76,2

63,7

56,7

53,3

Tabell 1.9 Engagemang i svensk frilansproduktion m. m.
(mi. kr.)

Utlägg-

Sampro-

Inköp

Summa

Summa

ning

duktioner

(löpande priser)

(prisläge 1984/85)

1980/81

17,5

4

2

23,5

37,1

1981/82

30.5

-

2.9

33,4

39,7

1982/83

30,1

7,0

1,0

38,1

44,6

1983/84

16.5

5.3

3.1

24,9

30,5

1984/85

19.3

11.1

11,6

42,0

42,0

1.11 Ra(jio- och TV-publiken

Radio och television spelar för många människor en stor
roll som fritidssysselsättning. Av följande sammanställningar gjorda av
Sveriges Radios publik- och programforskningsavdelning framgår dels antalet
radiolyssnare totalt och uppdelade på P 1, P 2 och P 3 samt tittarsiffrorna
för vissa program i TV. Uppgifterna baseras på undersökningar genomförda under
verksamhetsåret 1984/85.

19

Tabell
1.10 Radiolyssnandet totalt samt uppdelat på programkanal och veckodagar

Andel
radiolyssnare (%):

Prop.
1985/86:99

Vardag Lördag Söndag

20

13

71

77

64

68

60

65

Genomsnitt
18 1

68

74

Lyssnartid
(minuter):

Programkanal

Totalt

P 1 P2

P3

Vardag Lördag Söndag

Genomsnitt

17

8

10

15

17

134

99

108

87

99

110

125

Tabell 1.11 TV-tittandet totalt samt uppdelat på kanal
och veckodagar

Andel
TV-tittare (%):

TV 1

TV 2

Vardag

57

58

74

Fredag

39

71

75

Lördag

71

48

76

Söndag

55

69

78

Genomsnitt

56

60

75

Titlartid
(minuter):

Kanal

Totalt

TV 1

TV 2

Vardag Fredag Lördag Söndag

Genomsnitt

40

22

118

37

48

43 96 33 84

55

84 117 151 121

104

Sammanställningen visar att av lyssnandet på radio
dominerar lyssnandet på P 3 (melodiradio och lokalradio). Lyssnandet på P 2
(dvs.främst seriös musik) är mycket litet räknat i procent, men i absoluta tal
uppgår P 2-publiken till drygt en halv miljon lyssnare per år. Det
genomsnittliga radiolyssnandet är drygt en och en halv timme per dag.

Det genomsnittliga TV-tittandet
ligger för närvarande också runt en och en halv timme per dag.

Barn (9- 12 år) och pensionärer
(65-79 år) ser betydligt mer på TV än genomsnittet.

20

N

1.12 Sveriges Radios omvärW ' ■ P-
1985/86:99

Under
den innevarande avtalsperioden har Sveriges Radios omvärld förändrats
radikalt.

Videogrammarknaden som i slutet av 1970-talet var
ytterst begränsad har nu expanderat avsevärt. Ca 800000 hushåll har redan
videospelare och antalet väntas öka under de kommande åren. Videotittandet
överträffar nu biografbesöken. Tillgänglig siatistik pekar dock på att mindre
än 10% av befolkningen ägnar sig åt att se på video en vanlig kväll, medan 75%
ser på TV.

Fr. o. m. år 1986 är det möjligt att erhålla
tillstånd för lokala kabelsändningar av ljudradio- och TV-program till
allmänheten. Dessförinnan har viss försöksverksamhet bedrivits med såväl
egensändningar som vidaresändning av programkanaler från satelliter i s. k.
fast trafik. Det är osäkert hur stor del av befolkningen som kommer att kunna
nås av lokala kabelsändningar. För närvarande är troligen drygt lOOOOO
hushåll, dvs.ca 3% av landets TV-hushåll anslutna till kabel-TV.

I sammanhanget bör ocksä uppmärksammas
överenskommelsen mellan de nordiska länderna rörande Tele-X enligt vilken ett
nordiskt programsamarbete per satellit kommer att inledas hösten 1987.

Slutligen kan beträffande viktiga förändringar
noteras att närradion har byggts ut och fått fastare form. Närradions
sändningstid är för närvarande tre gånger så stor som lokalradions men
lyssnarsiffrorna är låga.

1.13 Initiativskriveisen

1
tilläggsdirektiven till massmediekommittén (Dir. 1983: 19) uttalades att
Sveriges Radio AB borde vara oförhindrat att aktualisera och genomföra
organisatoriska förändringar inom koncernen. I den mån förändringarna var av en
sådan arl att de krävde avtalsförändringar sade sig föredraganden räkna med att
företaget skulle komma in till regeringen med förslag till sådana ändringar.

Inför den nya avtalsperioden har moderbolaget
sammanställt ett antal förslag som överlämnades till regeringen i november 1984
(initiativskrivelsen).

1 skrivelsen behandlas rundradioverksamhetens
organisation under den nya avtalsperioden, avtalskonstruktion och
avtalsperiodens längd, formerna för kompensation för kostnadsökning och andra
finansieringsfrågor, utbildningsradioverksamhetens organisation och inriktning,
ett Qärde FM-nät, televisionens organisation under kommande avtalsperiod (alternativ
till nuvarande kanalkonstruktion) m. m.

Moderbolaget konstaterar att den nuvarande
organisationen har garante

rat programverksamhetens oberoende och integritet. Programbolagen har

haft den självständighet som åsyftats. Däremot finner bolaget att, eftersom

målsättningen är att samordning skall ske genom frivilliga och ömsesidiga

överenskommelser mellan bolagen dikterade av ett gemensamt ansvarsta

gande för rundradion som helhet, har moderbolagets samordningsuppdrag

blivit tämligen vagt formulerat. En utgångspunkt för den nuvarande orga- 21

nisationen är således att moderbolaget inte skall ha ett
övergripande eko- Prop. 1985/86:99 nomiskl ansvar och inte heller skall
anknyta lill programverksamheten i någon direkl mening.

Moderbolaget anser att för
framtiden konkretion och klarhet bör eftersträvas beträffande
ansvarsfördelningen. Detta samlade resultatansvar för rundradioorganisationen
får emellertid inte innebära inskränkningar i den programmässiga
självständigheten. Sveriges Radio framhåller atl det bör utvecklas en
företagsmässig dynamik av det slag som kan finnas i ett decentraliserat system.

Tre organisatoriska
huvudalternativ, en enbolagsmodell, en fierbolags-modell samt en modifierad
koncernmodell, har prövats mot denna bakgrund.

Enbolugsmodellen innebär etl för
riksradio, lokalradio och television samlat företag med en företagsledning.
Utbildningsradion kan utgöra antingen ett fristående företag med andra
huvudmän eller vara en del av den samlade verksamheten.

Flerbolagsmodellen innebär att tre
företag bildas: ett för riksradion och ett för lokalradion samt ett företag för
televisionsverksamheten. Utbildningsprogramverksamheten utgör också ett
självständigt företag med egen sändningsrätt.

I koncernmodellen, slutligen,
bibehålls den nuvarande koncernens organisatoriska struktur. Däremot
preciseras ansvarsfördelningen mellan mo derbolaget och dotterbolagen.

Inom moderbolagets styrelse
försökte man nå en kompromiss mellan dem som förordade enbolagsmodellen och dem
som förordade fierbolags-modellen. Utgångspunkten för kompromissförhandlingarna
var den modifierade koncernmodellen. Oenigheten rörde dels moderbolagels
representation i dotterbolagens styrelser, dels den framtida
avtalskonstruktionen mellan staten och koncernen. I den senare frågan hävdade
majoriteten att ett enda avtal borde ingås, medan minoriteten önskade att
staten liksom nu skulle ingå avtal med vart och ett av programbolagen.

Den modifierade koncernmodell som
utgör styrelsens huvudförslag skall enligt förslaget utformas så att
företagsmässiga oklarheter och svagheter inom organisationen tas bort.
Moderbolagets huvuduppgift skall vara att övergripande samordna och utveckla en
radio och TV i allmänhetens tjänst.

I moderbolagets uppgifter skall
enligt förslaget ingå att fördela medel inom organisationen samt ansvara för en
rationell användning av tillgängliga resurser. Koncernstyrelsen bör besluta om
medelsfördelningen på grundval av verksamhetsplaner från programföretagen.

Ett klarare samband bör enligt
förslaget etableras mellan koncernstyrelsen och dotterbolagsstyrelserna.
Härigenom skapas förutsättningar för enhetliga bedömningar i sådana frågor som
är av gemensamt intresse för koncernen.

Vidare skall frågor som innebär
mediepolitiska ställningstaganden av principiell natur och anvisningar om hur
verksamheten på lång-sikt skall utvecklas inom givna ramar ske i
koncernstyrelsen.

Sammantaget innebär förslaget i förhållande till nuvarande
ordning att 22

koncernstyrelsens
beslutskompetens preciseras.

I en reservation anför styrelsens minoritet att man
i och för sig som en Prop. 1985/86: 99 kompromiss stöder en bevarad
koncernorganisation. Man anser emellertid att majoritetens förslag innehåller
vissa förändringar i kompetens- och befogenhetsfördelningen mellan moder- och
dotterbolagen i centraliserande riktning vilket man inte kunnat biträda. Denna
förskjutning av beslutskompetensen innebär enligt reservanterna en faktisk
urholkning av dotterbolagens programmässiga självständighet. Av den
anledningen motsätter man sig också majoritetens förslag om ett enda avtal
mellan staten och Sveriges Radio och anser vidare att programbolagen skall
tillförsäkras rätt att själva besluta om sin långsiktiga planering och
verksamhetsinriktning inom ramen för resurstilldelningen.

Vidare förordar minoriteten en förlängning av
nuvarande avtal med ett par år.

Ett antal ledamöler reserverar sig till förmån för
en undersökning av om utbildningsradion kan få nya huvudmän och placeras
utanför koncernen.

I ett särskilt yttrande i vilket
personalrepresentanterna instämmer föreslår styrelsens ordförande att Sveriges
Radio-koncernen ombildas till stiftelse. I ett annat särskilt yttrande
föreslår en styrelseledamot att Sveriges Radio inför programråd.

2 Utgångspunkter

Alltsedan
Radiotjänst för drygt 60 år sedan inledde reguljära radiosändningar i Sverige
har etermediernas verksamhet och organisation reglerats genom avtal med staten.
Avtalens löptid har i allmänhet varit åtta till tio år. Inför de nya
avtalsperioderna har en avstämning gjorts. Några förändringar i inriktning
eller organisation av verksamheten har som regel inte vidtagits under pågående
avtalsperiod.

Nu gällande avtal löper ut den 30 juni 1986.
Avtalen grundas i allt väsentligt pä 1978 års riksdagsbeslut om radions och
televisionens verksamhet under perioden 1978/79-1985/86. Beslutet innebar
avsevärda ambitionshöjningar. En regional utbyggnad skulle ske, så att
distriktens andel av riksprogramproduktionen för radio och TV skulle öka från
ca 30 till ca 40%. Dessutom skulle de regionala nyhetssändningarna i TV byggas
ut. Vidare innebar beslutet att en kvalitetsförbättring skulle göras. Denna
satsning skulle innefatta bl. a. ökad frilansmedverkan och en ökad andel
gestaltande produktion. Sändningstiden i TV skulle vara i stort sett oförändrad
bortsett från en försöksverksamhet med dagblock med repriser. Slutligen innebar
beslutet vidgad programservice till språkliga och etniska minoriteter samt
vissa handikappgrupper. Lokalradioverksamheten fick ocksä resurser för för att
kunna ges fastare former.

Enligt riksdagens beslut år 1981 skulle
reforminsatserna fördelas över en längre period; förverkligandet sköts fram
från budgetåret 1985/86 till budgetåret 1988/89. Samtidigt preciserades
planeringsvillkoren för verksamheten.

Stora delar av reformprogrammet enligt 1978 års
beslut har nu genom

förts. Jag vill särskilt nämna regionaliseringen, såväl vad gäller andelen 23

distriktsproducerade program i rikssändningarna som
utbyggnaden av lo- Prop. 1985/86:99

kalradion och de regionala nyhetssändningarna i TV. En
kraftig satsning

har vidare gjorts för att tillgodose vissa publikgruppers
behov. När det

gäller de åsyftade allmänna kvalitetsförbättringarna har
intentionerna ännu

inte kunnat infrias till fullo. Fristående producenter och
medverkande på

frilansbasis har t. ex. inte kunnat engageras i önskvärd
utsträckning. Det

nyssnämnda reprisblockel har ännu inte införts.

1978 års beslut innebar vidare att
den dåvarande organisationen av Sveriges Radio stöptes om. Organisationen har
nu funnit sin form, men det finns vissa oklarheter i samordning och
ansvarsfördelning.

De avstämningar som gjorts inför en
ny avtalsperiod har i allmänhet verkställts på grundval av förslag från
pariamentariskt sammansatta utredningar. Sålunda föregicks 1966 års beslut om
bl. a. en andra TV-kanal av en stor utredning (1960 års radioutredning). Till
grund för beslutet år 1978 - i vilket verksamheten under innevarande
avtalsperiod regleras - låg ett betänkande av 1974 års radioutredning. Inför
den avtalsperiod som nu förestår har ett delvis annat tillvägagångssätt valts.
Sveriges Radio har beretts tillfälle att redovisa sina överväganden och
förslag. Detta underlag - initiativskrivelsen - har jämte annat material sedan
bedömts av en parlamentarisk beredningsgrupp, bestående av representanter för
samtliga riksdagspartier.

Denna förändring av arbetssättet
skall ses mot bakgrund av den nya mediesituationen. Det är ingen överdrift att
påstå, att under de 60 år, som förflutit sedan radiosändningarna startade i
Sverige, har inget skede präglats av så kraftiga förändringar som den nu
löpande avtalsperioden. Utvecklingen ställer krav på beredskap som svåriigen
kan tillgodoses inom ramen för det traditionella utredningsväsendet.

Snabba förändringar kommer med stor
sannolikhet att prägla massmedievärlden även under de närmaste åren. Det är
därför viktigt att Sveriges Radio får en flexibel organisation och ökade
möjligheter att själv fatta strategiska beslut. När det gäller sådana
överväganden beträffande etermedierna som även framgent måste hänskjutas till
regering och riksdag, bör förändringsbesluten inte nödvändigtvis föregås av ett
flerårigt utredningsarbete i anslutning till att nya avtal skall slutas. Ett
mera successivt förändringsarbete är att föredra, och Sveriges Radio bör under
löpande avtalsperiod i högre grad än vad som tidigare varit fallet väcka
förslag till förändringar som man anser påkallade.

Sveriges Radios omvärld har alltså
förändrats radikalt sedan det nu gällande avtalet ingicks. Tack vare en allt
mera utvecklad medieteknik håller televisionen på att bli ett globalt medium.
Den nya distributionstekniken innehåller också utvecklingsmöjligheter för
radiomediet. Den ensamrätt som tidigare var grundförutsättningen för Sveriges
Radios verksamhet har luckrats upp, på så sätt att det nu blivit möjligt för
många TV-hushåll att vid sidan av Sveriges Radios program också ta emot utländska
satellitdistribuerade program liksom lokalt producerade kabel-TV-program. Vid
sidan av lokalradion har också närradion byggts ut.

De centrala målen för radio- och
televisionsverksamheten som den nu

bedrivs av Sveriges Radio kan sammanfattas i begreppet public service, 24

eller,
för att använda en vedertagen svensk översättning, radio och televi- Prop.
1985/86:99 sion i allmänhetens tjänst.

Public service-begreppet, som härstammar från
Storbritannien och vars främsta exponent är BBC, har präglat synen på
rundradion i Sverige alltsedan starten. Det stod då klart att.den relativa
bristen på frekvenser skulle omöjliggöra full etableringsfrihet av samma slag
som gällde och gäller för pressen. I stället eftersträvades ett system för
radio- och senare TV-verksamhet som tillförsäkrade alla medborgare ett kvalificerat
utbud, oavsett bostadsort.

Den grundläggande komponenten i public
service-verksamheten är integriteten, dvs. den publicistiskt oberoende
ställningen. En radio och television i allmänhetens tjänst skall i sin
programverksamhet stå fri i förhållande till såväl staten som de stora
organisationerna och andra maktcentra.

Under olika skeden i radions och televisionens
historia i Sverige har verksamheten haft en skiftande inriktning. Något
schematiskt kan de första decennierna sägas ha präglats av
folkbildningsambitioner, medan etermediernas roll i nyhetsförmedling och
opinionsbildning var huvudtemat i 1966 års beslut. Beslutet år 1978 förde in de
kulturpolitiska målen i riktlinjerna för etermedieverksamheten. Gemensamt har
dock varit den fria och oberoende ställningen för programföretaget liksom
kravet att tillhandahålla ett kvalificerat och mångsidigt utbud.

Den nya mediesituation, som vi nu kan skönja,
innebär inte att public service-idén och det allmänna ansvar som följer med
denna har spelat ut sin roll.

Innehållet i det utbud som via satellitsändningar
kommer att kunna tas emot i Sverige kommer att vara anpassat för en publik i
många länder och blir av det skälet ofta utslätat. Där kommer förmodligen att i
mycket liten omfattning finnas program som är ett uttryck för nationell kultur
och särart. Ett programutbud som utgår från svenska förhållanden kan knappast
påräknas. Satellitsändningar kommer inte inom överskådlig tid att kunna tas
emot av alla hushåll i landet. Tillgång till satellit-TV kan alltså inte till
någon del ersätta ett nationellt radio- och TV-utbud.

Enligt min mening är de grundläggande principerna
för public serviceverksamheten fortfarande giltiga. Det råder också en bred
enighet om att det skall finnas en stark public service-organisation även i
framtiden. I den nya mediesituationen behövs en garant för en programverksamhet
som står i allmänhetens tjänst.

Förutsättningarna för verksamheten vid vår public
service-organisation, Sveriges Radio, är dock inte längre desamma som i en
faktisk monopolsituation. På vissa punkter, som jag kommer att gå närmare in
på i det följande, kan uppdraget behöva preciseras. Mot den bakgrunden kan också
organisatoriska förändringar behöva vidtas. Det bör vidare övervägas i vad mån
rollen som public service-företag behöver renodlas, när det gäller bl. a.
ulbildningsverksamhet.

1 1978 års proposition, som alltså utgör basen för
nu gällande avtal med

programföretagen inom Sveriges Radio-koncernen, angav min företrädare

som ansvarigt statsråd, dåvarande chefen för utbildningsdepartementet, 25

vissa nyckelord för verksamheten. Dessa var kvalitet,
integritet, mångfald Prop. 1985/86:99 och decentralisering. Jag tycker att
de är en god utgångspunkt för en diskussion av verksamheten även under den
kommande avtalsperioden.

Vad först beträffar kvalitet bör
det enligt min mening betonas att mycket av programutbudet i svensk radio och
television är av hög standard, internationellt sett. Det gäller att värna om
den kunskap och kreativitet som har utvecklats och i den internationellt
inriktade mediesituation som nu råder slå vakt om ett vitalt utbud på det
svenska språket.

När det gäller krav på integritet i
rundradiosammanhang är det en fråga om oberoende på flera olika nivåer. Dels
gäller det den publicistiskt oberoende ställning som organisationen bör ha i
förhållande till staten och olika maktgrupperingar i samhället, dels gäller det
programskaparnas integritet i förhållande till etermedieföretagens ägare och
styrelser. Inom båda fälten finns det en väl etablerad tradition i Sverige.

Integriteten får å andra sidan inte
innebära att programskaparna avskärmar sig från lyssnarna och tittarna.
Kontakterna med publiken är givetvis mycket viktiga för ett public
service-företag.

Mångfalden kan översättas i krav på
rundradioorganisationen av olika slag. Ett sådant är kravet på mångfald i
opinionsbildningen, så att yttrandefriheten och möjligheten att uttrycka sig
konstnärligt på olika sätt ges vida ramar inom public service-företaget. Det
sker bäst genom ett decentraliserat beslutsfattande i programfrågor. Lika
viktigt är det att det finns en mångfald av produktionskällor. Jag tar i det
följande upp frågan om utomstående medverkan i programproduktionen liksom
frågan om utläggning av produktionsuppdrag. Det är ytterst viktigt att
rundradioföretagets sändningsmonopol inte resulterar i ett produktionsmonopol.
Ytterligare en aspekt av mångfalden är den som tar sig uttryck i en geografiskt
spridd produktion. Jag föreslår i det följande att målsättningen, att ca 40% av
allmänproduktionen i radio och TV skall ske regionalt, skall ligga fast. Till
andra aspekter på decentraliseringen återkommer jag i det följande vid mina
överväganden av vissa organisatoriska frågor.

I de överläggningar inom
moderbolaget som föregick initiativskrivelsen spelade organisationsfrågan en
stor roll. Efter ingående diskussioner där olika modeller prövats stannade man
för en kompromiss, innebärande att koncernen skall bestå. Det är viktigt att nå
en bred enighet i Sveriges Radio-frågorna. Jag anser det därför motiveral att
arbeta vidare med den modell som utgjort huvudalternativet i
initiativskrivelsen. Jag kommer vidare att föreslå vissa förändringar inom
ramen för koncernmodellen som syftar till att - i huvudsaklig överensstämmelse
med vad moderbolagets styrelse förordar - försöka komma till rätta med
oklarheter i nuvarande organisation och därvid dra nytta av gjorda erfarenheter
samt att stärka moderbolaget. Min strävan är att dessa förändringar skall
stärka koncernens integritet och avlasta regering och riksdag en del beslut
rörande verksamheten. Den nya organisationen bör ge Sveriges Radio bättre möjligheter
att hävda sig i den nya mediesituationen.

Jag förutsätter inga egentliga
förändringar av moderbolagets ägarstruk

tur. Bolagets ägare, dvs. näringslivet (20%), pressen (20%) och folkrörel

serna (60%), fungerar som en slags garant för etermediernas integritet i 26

förhållande
till olika påtryckningsgrupper och staten. Det är att märka att Prop.
1985/86:99

ägama
inte deltar i de löpande finansieringsbesluten och att förhållandena

således
skiljer sig avsevärt från vad som gäller för kommersiellt arbetande

aktiebolag.
Ägarnas inflytande består främst i att delta i styrelsearbetet.

Av
ledamöterna i moderbolagets styrelse utses sex jämte ordföranden av

regeringen
och fem av ägarna.

Förstärkningen av moderbolagets befogenheter rör de
administrativa och ekonomiska områdena. Jag föreslår vidare att moderbolaget
får ett samordningsansvar för programverksamheten inom vissa, klart avgränsande
områden, bl. a. vad avser invandrar- och minoritetsspråk. I övrigt vill jag
betona dotterbolagens programmässiga självständighet, vilkei också framgår av
den avtalskonstruktion som jag kommer att föreslå. När det sedan gäller den av
tradition starka redaktionella integriteten i programbolagen i förhällande
till bolagens styrelser förutsätter jag inga förändringar jämfört med nuläget.

Jag förutsätter ingen förändring i sammansättningen
av styrelserna i moderbolaget och dotterbolagen, utom - vilket jag återkommer
lill senare - vad avser utbildningsradion.

Både i Sveriges Radios initiativskrivelse och i det
efterföljande beredningsarbetet har det funnits olika meningar om tidpunkten
då elt nytt avtal bör slutas.

Det har förts fram förslag om att nuvarande avtal
skulle förlängas ett par år i avvaktan på att man bättre skulle kunna
överblicka utvecklingen på massmedieområdet. Man har därvid pekat på dels
osäkerheten beträffande satellitutbudets omfattning och karaktär, dels frågor
som aktualiseras för Sveriges Radios del i det fall ensamrätten upphör och
t.ex.en tredje programkanal i TV etableras vid sidan av koncernen. Ett annat argument
har varit att reklamfinansiering bör utredas först. Reklamfinansieringsfrågan
hör intimt samman med frågan om etableringen av fristående medieföretag vid
sidan av Sveriges Radio.

En förlängning av avtalen torde emellertid inte
utgöra någon lösning härvidlag. Sveriges Radios omvärid, både den del som kan
påverkas av mediepolitiska beslut och den del som utvecklas fritt, kommer att
vara stadd i en kontinuerlig förändring. Det räcker med att erinra om vad som
skett under innevarande avtalsperiod och de planer som hittills redovisats
beträffande europeiska och nordiska satelliter och olika finansieringskällor.

Vad gäller argumentet att ett ställningstagande
till reklamfinansieringsfrågan bör avvaktas vil! jag erinra om att
TV-reklameffektutredningen inom kort kommer att presentera sina bedömningar.
Därefter vidtar en omfattande remissomgång. Det vore enligt min mening orimligt
att låta ställningstaganden till Sveriges Radios framtid anstå till dess att
konsekvenserna av reklam i etermedierna belysts från alla håll. Min utgångspunkt
är att Sveriges Radios verksamhet skall finansieras på samma sätt som hittills,
dvs. med mottagaravgifter.

Förändringarna inom massmediesektom gör att
mediepolitiken under ett

antal år framåt måste präglas av stor flexibilitet och en beredskap att möta

nya situationer. Sveriges Radios verksamhet och de principer som styr 27

dess
inriktning kommer även framgent att vara ett viktigt inslag i mediepo- Prop.
1985/86: 99 litiken. På samma sätt som mediepolitiken i sin helhet måste
präglas av flexibilitet är det enligt min mening väsentligt att också Sveriges
Radioorganisationen har möjligheter att möta och anpassa sig till förändringar
i omvärlden som ställer nya krav på företaget. Detta bör vara en utgångspunkt
för de nya avtalen mellan staten och företaget.

Jag anser att staten skall sluta avtal med
moderbolaget samt, vad avser förutsättningarna för själva programverksamheten,
med programbolagen. Avtalens löptid bör vara sex år.

En särskild utredare har i uppdrag (Dir 1984:49)
att belysa framtiden för Sveriges Radios utlandsprogram (UTP). I uppdraget
ingår att överväga omfattning och inriktning av verksamheten vid UTP, Vidare
skall utredaren bl. a. bedöma om elt särskilt avtal bör träffas för UTP:s
verksamhet. Utredarens förslag kommer enligt vad jag har erfarit att läggas
fram senare i vår för att därefter remissbehandlas.

I avvaktan på ställningstaganden med anledning av
utredarens förslag bör ingen ändring ske av UTP:s ställning som avdelning inom
riksradiobolaget. Gällande avtalsbestämmelser om verksamheten bör tills vidare
återfinnas även i det nya avtalet.

3 Programverksamheten

3.1 Inledande synpunkter

I
det följande tar jag huvudsakligen upp frågor där en ändring krävs i förhållande
till nuvarande avtalsbestämmelser eller vad som i övrigt uttalats av regering
och riksdag och då främst i 1978 års proposition inför den nu gällande
avtalsperioden.

Enligt min mening bör inte de grundläggande
föreskrifterna i radiolagen om programverksamhetens utformning ändras. Vidare
bör bestämmelserna i gällande avtal (med några kompletteringar) återfinnas i
avtalen för nästa period. Det nu sagda gäller framför allt kravet på
opartiskhet och saklighet i programverksamheten och på att programverksamheten
i sin helhet skall präglas av skälig balans mellan olika åsikter och intressen.
Avtalsbestämmelser med innebörd att programbolagen skall bedriva programverksamheten
med beaktande av resp. mediums centrala ställning i samhället samt dess betydelse
för den fria åsiktsbildningen och för kulturens utveckling kommer jag också
att förorda. Det samma gäller bestämmelser av typen att programmen skall ge
kunskaper och upplevelser, förmedla erfarenheter samt skänka god underhållning.

En grundläggande tanke bakom mina resonemang är,
som har antytts i det föregående, att public service-uppdraget innefattar en
skyldighet att förse hela befolkningen med ett mångsidigt utbud.

Jag vill i detta sammanhang även beröra några
frågor som behandlades ulföriigt i 1978 års proposition och som fortfarande har
aktualitet.

I 1978 års proposition (s. 195) anförde min
företrädare att det är angelä

get att man i programverksamheten iakttar varsamhet vid speglingen av 28

bruket
av olika gifter, t. ex. alkohol. Jag delar denna uppfattning. Radions Prop.
1985/86: 99 och televisionens genomslagskrafl medför alt ett stort ansvar vilar
på programföretagen. Det är därför viktigt att program som speglar bruk och
missbruk av alkohol och droger inte förhärligar detta och på sä sätt bidrar
till en falsk bild av verkligheten. I likhet med min företrädare anser jag
emellertid att särskilda avtalsbestämmelser med denna innebörd inte behöver
införas.

I 1978 års proposition (s. 194) berörs vidare utföriigl
debatten om vålds-inslag i TV-program samt vilka praktiska slutsatser man bör
dra därav.

TV-program får som bekant inte förhandsgranskas av
myndighei. Det är inte heller möjligt att stänga ute barn under en viss ålder.
Med dessa utgångspunkter konstaterade min företrädare att ansvaret för vilka
TV-program som barnen bör se vilar helt på hemmen. Han underströk ocksä att det
är viktigt att programsättningen i televisionen samverkar med hemmens
strävanden att skydda barnen.

Min företrädare konstaterade vidare att radion och
televisionen har skyldighet att informera om det våld som förekommer i
verkligheten. Därvid bör självfallet en viss återhållsamhet i
framställningssättet iakttas vid sändningar som äger rum på tider då barn kan
förutsättas ta del av programmen. Man bör också ta hänsyn till de risker som
följer av att flera program som skildrar våld sänds nära inpå varandra. Den
ökning av underhållningsvåldet som hade ägt rum i biograffilm och kommersiellt
producerade TV-program borde inte återspeglas i den svenska televisionens
programutbud.

Dessa principer äger fortfarande giltighet och har
stöd i de allmänna reglerna för programverksamheten. Några särskilda
föreskrifter behövs därför inte.

Under den gångna avtalsperioden har programbolagen
på olika sätl tagit fasta på ett uttalande i 1978 års proposition (s, 194 f.)
om att man skall verka för jämsiälldfiet mellan könen. Bl. a, har en rad
studier gjorts av mansbilden och kvinnobilden i olika medier. Jag utgår från
att principen om jämställdhet mellan kvinnor och män också i fortsättningen
kommerati avspeglas i programverksamheten.

I
detta sammanhang vill jag även ta upp frågan om rasdiskriminering.

Diskrimineringsulredningen har i sitt slutbetänkande (SOU 1984: 55) I rätt

riktning, berört Sveriges Radios roll vad gäller fördomar och diskrimine

ring på etnisk grund. Där framförs önskemål om att statsmakterna genom

ett uttalande fastställer att Sveriges Radios programbolag har att ansvara

för att programutbudets långsiktiga effekter aktivt motverkar invandrar

fienllighet och rasism samt att detta skrivs in i de nya avtalen med staten.

Radionämnden har i sitt remissvar på betänkandet anfört atl radiolagens

bestämmelse om att ett programföretag i programverksamheten skall häv

da det demokratiska statsskickets grundidéer samt principen om alla män

niskors lika värde och den enskilda människans frihet och värdighet,

innefattar en skyldighet för bolaget att verka för att rasfördomar och

invandrarfienllighet bekämpas. Nämnden har vidare framhållit all lagbe

stämmelsen innebär att programföretagen har ett övergripande ansvar för

hela programutbudet av det slag som utredningen önskar. Enligt radio- 29

nämndens bedömning, i
vilken jag instämmer, behöver därför inga ytteriigare bestämmelser införas i
de nya avtalen.

Prop,
1985/86:99

3.2 Sändningstider

Mitt
förslag: Hittillsvarande av riksdagen beslutade riktlinjer beträffande
sändningstidens längd och förläggning bör upphävas. Det bör i stället ankomma
på bolagen inom koncernen att besluta i dessa Trågor.

Bakgrund till mitt förslag: I 1978 års proposition
(s, 184 L) anges hållpunkter för sändningstidsutvecklingen för television och
riksradio. Vidare görs vissa uttalanden om TV-sändningarnas förläggning i tiden
bl. a. vad avser reprisblock. Lokalradions sändningstid bestäms ytterst av de i
lokalradiobeslutet år 1975 angivna s.k. fönstertiderna. För alla tre bolagen
gäller att de många år kunnat öka sändningstiden utöver vad som budgeterats
vid medelstilldelningen.

Enligt gällande avtal mellan staten och Sveriges
Radio AB skall moderbolaget ange allmänna ramar för programföretagens
sändningstid samt besluta om den närmare fördelningen och planeringen av
sändningstider om programbolagen inte själva kan enas.

Skälen för mitt förslag: Beslut rörande
sändningstider och närbesläktade frågor bör med fördel kunna fattas av
programbolagen själva. Härigenom blir det bl. a. möjligt att smidigare anpassa
sig till en förändrad mediesituation. Moderbolaget skall fördela medlen så att
resp. programbolag kan prestera en sändningsvolym som svarar mot dess
avtalsförpliktelser. Liksom hittills skall moderbolaget bestämma i dessa
frågor när programbolagen inte kan enas. Jag utgår från att några drastiska
ändringar inte sker i förhållande till nuläget; sändning kommer alltså tills
vidare att ske i båda TV-kanalerna och i de tre nuvarande radiokanalerna samt i
den fjärde radiokanal varom jag återkommer senare (avsnitt 3.3.2).

3.3 Programsättningsprinciper

3.3.1
Programsättningsprinciper i TV

Mitt förslag:
Nuvarande programsättningsprinciper i televisionen får ersättas med en modell
som innebär att distriktsproduktionen koncentreras till en kanal.
Förutsättningen härför bör vara att rationaliseringsvinster kan uppnås samt
att verksamheten fyller grundläggande krav på kvalitet, mångfald och intern
konkurrens. Härutöver bör statsmakterna inte utfärda några detaljerade
riktlinjer.

Bakgrund
till mitt förslag: Den svenska modellen för två TV-kanaler med i princip samma
uppdrag går tillbaka på 1966 års beslut. I samband

30

med
att en andra TV-kanal startades infördes ett system med "stimuleran-
Prop. 1985/86: 99 de tävlan" som förutsatte två resursmässigt likställda
kanaler. Syftet med konstruktionen var att åstadkomma en intern konkurrens inom
ramen för sändningsmonopolet. En annan viktig bevekelsegrund var önskan atl
sprida beslutsfattandet,

1966 års modell modifierades endast marginellt i
samband med 1978 års beslut. En sådan förändring var att Centralredaktionen
upphörde. Samtidigt beslutades att distriktens resurser skulle öka under den
förestående avtalsperioden. Just ökningen av distriktsproduktionens volym har
på sitt sätt undergrävt den ursprungliga kanalmodellen.

I en skrivelse som bifogas Sveriges Radios
initiativskrivelse redovisar Sveriges Television alternativ till den nuvarande
modellen. Bakgrunden till detta var de krav som ställs på televisionen i en ny
mediesituation liksom vissa förhållanden i distriktsorganisationen m. m. som
har gjort den ursprungliga modellen svårhanterlig.

De alternativ som redovisas förutsätts bl. a.
minska den administrativa överbyggnaden, dra ner dubbleringen av redaktioner och
medverka till en bättre planering av distriktens samlade programutbud. Det
konstateras nämligen att tio helt självständiga distrikt skapar problem när det
gäller samplaneringen av det totala programutbudet. Det förhållandet att de två
kanalerna har samma uppgifter har även lett till en dubblering av redaktionerna
i Stockholm, Denna dubblering kräver för att fungera betydande ekonomiska
resurser, påpekar Sveriges Television. Det är vidare enligt förslaget svårt att
gentemot distrikten uppnå en rationell programstyrning.

De alternativ som Sveriges Television redovisar är
dels en modell med en Stockholmskanal och en rikskanal, dels en
publik-TV-modell.

Alternativet med Stockliolmskanallrikskanal förutsätter
att huvuddelen av produktionsenheterna i Stockholm bildar Stockholmskanalen,
Rikskanalen bildas av befintliga distrikt samt ett elfte distrikt som byggs
upp för Stockholms och Uppsala län.

Planeringen av distriktens produktion som skall
sändas i rikskanalen förutsätts bli mera styrd än vad fallet är i nuvarande
system. Rikskanalen förutsätts sälunda sända regionalt material. I sammanhanget
framhålls att förutsättningarna förbättras för att tillgodose kraven pä att
svenskt kulturliv ute i landet speglas i televisionen.

Publik-TV-rnodelten bygger å sin sida pä BBC:s
organisationsmodell, dvs. att två sändande enheter inom ett sammanhållet bolag
har uppdraget att komplettera varandra. Produktionen sker i specialiserade
produktionsenheter, och den ena kanalen förutsätts ha en underhållande
karaktär medan den andra är mera informativ.

Sveriges
Television förespråkar för egen del alternativet med Stock

holmskanal/rikskanal. Man anser att den garanterar en hög grad av decen

tralisering och dessutom ger goda möjligheter tili ett rationellt resursut

nyttjande. Samtidigt framhålls vikten av att företagsledningen ges hand

lingsfrihet att genomföra och ge sina enheter fastställda organisationer och

ledningssystem. Genomförandet kan inte ske omedelbart utan bör ske

under en 2-3-årig övergångsperiod.

Moderbolaget, som har kommenterat förslagel. förutsätter att lelevisio- 31

nens
interna organisationsfrågor kommer att kunna lösas inom koncernen Prop,
1985/86:99 med iakttagande av avtalets innebörd och med beaktande av publikens
behov, kravet på kreativ stimulans i programarbetet och god hushållning i olika
avseenden inkl, utnyttjande av den tillgång som den egna distriktsorganisationen
utgör. Enligt moderbolagets mening bör de redovisade modellerna ligga till
grund för de fortsatta övervägandena.

Skälen för mitt förslag: Systemet med två
stockholmsbaserade, resursmässigt likställda TV-kanaler med samma uppdrag som
skall verka i "stimulerande tävlan'" kom till i en radiifalt
annorlunda mediesituation. De tunga produktionsresurserna fanns i Stockholm,
och distriktens bidrag till allmänproduktionen i riksprogrammet var mindre än
25%. Stor vikt fästes vid att skapa betingelser för en intern konkurrens och
för ett decentraliserat beslutsfattande med hänsyn till Sveriges Radios
sändningsmonopol,

I initiativskrivelsen har enligt min mening
välgrundade motiv redovisats för en omprövning av det system för TV-kanalernas
programverksamhet som riksdagen relativt detaljerat beslutade om för tjugo år
sedan. Distriktens andel av allmänproduktionen i TV: s riksprogram är nu runt
40% och distriktens självständiga ställning i förhållande till kanalledningarna
i Stockholm skapar oklarhet och risker för dubbelarbete. Det finns också
programområden som för närvarande bevakas av redaktioner i både TV 1 och TV 2,
och där en samordning skulle kunna ske utan förfång för grundläggande krav på
kvalitet och mångfald. Den förändrade mediesituationen aktualiserar också
frågan om behovet av intern konkurrens.

De modeller som diskuterats inom Sveriges Radio är
tämligen skissartade men torde beröra alla väsentliga omständigheter i
sammanhanget. Modellerna har debatterats ingående inom koncernen.

Jag har tidigare som en allmän målsättning angett
att beslut i vissa frågor rörande Sveriges Radio bör flyttas till koncernen.
Denna bör ges möjlighet att på ett smidigt sätt anpassa sig till en snabbt
förändrad mediesituation. Mot den bakgrunden vore det i och för sig naturligt
att hänskjuta frågor rörande programsättningen till Sveriges Radio och
förutsätta att endast de allmänna avtalsföreskrifterna utgör ramen för ett
eventuellt förändringsarbete. Programstrukturen i TV är dock en så
betydelsefull fråga att riksdagen bör ta ställning till den.

Jag är medveten om att den modell med en
Stockholmskanal och en rikskanal som förordas av Sveriges Television är att
betrakta som en skiss som måste bearbetas ytterligare med hänsyn bl, a. till de
nya, relevanta omständigheter som kan ha tillkommit sedan skissen framlades för
ett och ett halvt år sedan.

Att nu utan vägledande uttalanden hänskjuta en så
viktig fråga som programsättningsprinciperna i TV till Sveriges Radio, skulle
dock på ett allvarligt sätt kunna försena en lösning. En fullständig handlingsfrihet
för koncernen i denna fråga kan paradoxalt nog motverka syftet att ge Sveriges
Radio bättre möjligheter att anpassa sig till en förändrad mediesituation.
Just osäkerheten om det i framtiden kommer att finnas TV-företag vid sidan av
public service-organisationen kan göra denna obenägen att över huvud taget
tills vidare initiera nägon förändring.

Med
det förbehåll jag angett i det föregående beträffande det material 32

som
redovisats vill jag därför förorda att modellen med en Stockholmskanal och en
rikskanal läggs till grund för de fortsatta övervägandena om en förändring av
programstrukturen i TV. Det ligger ett stort värde i att distriktsresurserna
samordnas bättre. Om påtagliga vinster kan erhållas härigenom samtidigt som
kraven på kvalitet och mångfald upprätthålls, bör alltså modellen genomföras.
Ett system för intern konkurrens bör även framgent upprätthällas. Strävan bör
vara att på sikt uppnå resursmässig likställdhet mellan kanalerna.

Mer detaljerat än vad jag nyss har angett bör
riksdagen inte reglera programsättningen i TV, Väsentliga förändringar skall
även i fortsättningen underställas regering och riksdag.

När det slutligen gäller beslutsnivån inom
koncernen är det naturiigtvis rimligt att moderbolaget i stor utsträckning
överlåter den närmare utformningen till Sveriges Television, där ju också
kompetensen finns. Moderbolaget har att granska modellerna från
rationaliseringssynpunkt och med tanke på hur eventuella förändringar påverkar
de övriga bolagens verksamhet.

Prop.
1985/86:99

3.3.2
Programsättningsprinciper i radio

Mitt förslag:
Programsättningen i radiokanalerna bör även under den kommande avtalsperioden
faslslällas inom Sveriges Radio, Ett fjärde FM-nätet bör i huvudsak
förbehållas lokalradion. Om Sveriges Radio räknar med att det behövs ett
resurstillskott för programproduktion för att det fjärde FM-nätet skall kunna
tas i anspråk, bör principerna för programsättning i radio i sin helhet
underställas regering och riksdag för prövning.

Bakgrund till mitt förslag: Programsättningen i de
tre radiokanalerna beslutas sedan gammalt inom Sveriges Radio. Sälunda har
riksradion själv bestämt den nuvarande renodlingen av utbudet i P I, P 2 och P
3, Om riksradion inte kan enas med lokalradion och utbildningsradion om dispositionen
av kanalerna bestämmer moderbolaget.

I olika sammanhang har frågan om en fjärde
radiokanal tagits upp under den senaste tioårsperioden. Förslag av 1974 års
radioutredning om införandet av en fjärde kanal behandlades av min företrädare
i 1978 års proposition (s, 185). Han konstaterade att ett eventuellt införande
i framtiden av P 4 i sig inte behövde innebära att sändningstiden skulle öka
totalt sett, utan främst att möjligheterna skulle kunna förbättras att i radion
på god sändningstid tillgodose olika rimliga programönskemål.

Under de senaste åren har man inom Sveriges Radio
intensivt diskuterat hur ett eventuellt FM 4-nät skulle användas. Lokalradion
har framhållit att man behöver en egen kanal föratt slippa vara bunden av de s.
k. fönstertiderna i P 3. I Malmö, Göteborg och Örebro genomfördes under våren
1985 s.k. fullskaleförsök. Det finns olika åsikter om huruvida minoritets- och
utbildningsprogram skall hänföras till den nya kanalen.

33

3 Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 99

I initiativskrivelsen föreslär moderbolaget att ett
FM 4-nät etableras och att det i allt väsentligt ställs till lokalradions
förfogande. I en särskild skrivelse ijanuari 1986 föreslås att statsmakterna
fattar ett principbeslut om att bygga ett Qärde FM-nät avsett att disponeras av
lokalradion. En samlad bedömning av rundradions planer och behov avseende FM 4
vill moderbolaget redovisa senare, i anslagsframställningen för budgetåret
1987/88.

Skälen för mitt förslag: Programsättningen i
riksradions tre kanaler har hittills beslutats av programbolagen utan
inblandning från riksdag eller regering. Jag anser inte att denna ordning bör
ändras nu.

Beträffande
FM 4 vill jag först hänvisa till vad jag anförde i frågan i 1985 års
budgetproposition (prop, 1984/85:100 bil, 10 s. 572), nämligen att behovet av
ett fjärde FM-nät är påkallat främst för att ge ökad flexibilitet åt
lokalradion. De nuvarande fasta sändningstiderna i P 3 medför problem av olika
slag.

Som jag kommer att redovisa i det följande vid min
redogörelse för medelsberäkningarna för nästa budgetår har jag räknat med att
utbyggnaden av FM 4-nätet skall kunna påbörjas budgetåret 1987/88. Jag har
därvid utgått från att ianspråktagandet av den nya kanalen liksom eventuella
resursbehov för att fylla den tid som tidigare disponerades av lokalradion i
riksradions program 3 skall kunna klaras inom oförändrade medelsramar.

Sveriges
Radio har i sin nyligen ingivna skrivelse i FM 4-frågan konstaterat att det
finns anledning att inom koncernen göra noggranna och förutsättningslösa
bedömningar av vilken struktur radiokanalerna bör ha på både kort och längre
sikt i samband med ett eventuellt införande av FM 4. Jag delar denna
uppfattning. Om programbolagen inte kan enas blir det således moderbolaget som
får avgöra. Utöver de ekonomiska förutsättningarna och vad jag ny SS har anfört
om att den Qärde kanalen i första hand bör förbehållas lokalradion bör regering
och riksdag inte ge några riktlinjer. Om däremot ett realt tillskott av
resurser skulle bedömas erforderligt för att man skall kunna utnyttja det
fjärde nätet, utgår jag från att programsättningen i radio i sin helhet
underställs regering och riksdag för prövning.

Prop. 1985/86:99

3.4 Folkbildningsansvaret

Mitt
förslag: Ett folkbildningsansvar bör åvila samtliga programbolag inom public
service-organisationen. En föreskrift med denna innebörd bör ingå i de avtal
rörande programverksamheten som skall slutas inför nästa avtalsperiod.

Skälen för mitt förslag: Jag kommer senare att
behandla frågor om utbildningsradions ställning och verksamhet (avsnitt 5.1). I
det sammanhanget redovisar jag skälen för detta förslag.

34

3.5 Svenska och utländska program

Prop.
1985/86:99

Mitt
förslag: 1 de nya avtalen med dotterbolagen bör framhållas betydelsen av ett
mångfasetterat utbud på svenska språket och av att verk av svenska
upphovsmän/eller med svenska utövare framförs i radio och TV. Det bör ankomma
på moderbolaget att noga följa utvecklingen härvidlag.

Bakgrund till mitt förslag: Ca 40%
av den totala sändningstiden i TV utgörs av från utlandet inköpta program. Av
sändningstiden för utländsk produktion i svensk TV står program från USA för
cirka en tredjedel och brittiska program för en knapp femtedel. Musikutbudet i
radio och TV är till övervägande del av utländskt ursprung. I melodiradion
uppskattas den svenska andelen av utbudet för närvarande till cirka en
tredjedel av den totala sändningstiden. Det har varit en aktiv strävan att
stärka den svenska andelen och att ge mer utrymme till folkmusik m. m.

I initiativskrivelsen framhåller
Sveriges Radio att kraven kommer att öka på en svensk programproduktion för
radio och TV i syfte att bevara den nationella kulturens särart och kvalitet i
ett skede där utbudet av utländskt och internationellt programmaterial till den
svenska publiken kommer att öka kraftigt. Sveriges Radio framhåller att
koncernen redan nu är den största producenten inom en rad viktiga kulturområden
såsom teater, musik och underhållning, vilket har betydelse för dem som medverkar
i programskapandet och för publiken. Hur företagen inom Sveriges
Radio-koncernen skall kunna utöva sitt kulturpolitiska ansvar i avsikt att
stärka svensk kultur är enligt Sveriges Radio inte minst en fråga om resurser.

I liknande riktning uttalar sig bl.
a. Konslnäriiga och Hllerära yrkesutövares samarbelsnämnd (KLYS) i en
skrivelse och kräver att 70% av programtiden skall bestå av svenskproducerat
material och att under de bästa sändningstiderna det svenska materialet skall
dominera. Liknande resonemang förs beträffande musikutbudet i radio. KLYS är
också av den uppfattningen att behovet av utländskt material i televisionens
sändningar minskar på grund av det intemationaliserade utbudet via bl. a.
satellit.

När det gäller musikutbudet i
riksradion har en rad organisationer inom musikområdet, bl. a. Svenska
tonsättares internationella musikbyrå (STIM) och Svenska gruppen av the
International Federation of Producers of Phonograms and Videograms (IFPI),
framfört synpunkter om behovet av att stärka den svenska andelen och att
eventuellt tillgripa kvotering.

Radionämnden har prövat anmälningar
rörande bl. a, utbudet av svensk musik och musik med svensk text i radions P 3,
Nämnden har inte funnit att företaget har brutit mot radiolagen eller avtalet
med staten i detta hänseende.

Skälen för mitt förslag: I likhet
med Sveriges Radio anser jag att den nationella kulturen i radio och TV måste
främjas.

Jag är däremot inte beredd att förorda någon typ av
kvotering. I många

35

länder
regleras visserligen andelen inhemsk produktion och även hur mycket utländskt
material som får sändas på bästa sändningstid. Del finns emellertid enligt min
mening stora risker för att en kvotering i termerna svenskt-utländskt skulle
kunna leda till en stelbent organisation och rentav motverka det avsedda
syftet. Däremot anserjag att moderbolaget bör få ett bevakningsansvar i detta
hänseende. Det bör ankomma på moderbolaget att följa utvecklingen på samma sätl
som förutsätts ske när det gäller medverkande utifrån (jfr. avsnitt 3.6) och
att vidta åtgärder i samband med medelsfördelningen, om t.ex. det svenska
inslaget i musikutbudet skulle tendera att minska.

I sammanhanget förtjänar det också att understrykas
att kvalitetskriteriet givetvis skall gälla både för det svenska och för det
utländska materialet. Jag är också angelägen om att framhålla att strävandena
att stärka det inhemska utbudet i radio och TV inte får utmynna i isolationism
gentemot omväriden. I public service-företagets uppgift måste ingå att
presentera ett värdefullt och varierat utländskt programmaterial. Hänsyn bör
även tas till att Sverige numera är ett mångkulturellt samhälle, vilket innebär
att språkliga minoriteters särskilda behov bör uppmärksammas.

I det följande kommer hithörande frågor även att
beröras när det gäller samspelet mellan public service-företaget och
kulturlivet i stort (avsnitt 3.12) liksom när det gäller åtgärder för att
garantera medverkan av utomstående resp. utläggning av produktion (nästa
avsnitt).

Prop.
1985/86:99

3.6 Utomstående medverkan, produktionsutläggning m. m.

Mitt förslag:
Moderbolaget Sveriges Radio bör verka för att omfattningen av frilansmedverkan
håller en hög och jämn nivå i programproduktionen. För att främja
produktionsuiläggning av TV-program bör moderbolaget försöksvis pröva kvotering
av medelstilldelningen till Sveriges Television.

Bakgrund
till mitt förslag: Vikten av att fristående utövare av konstnärlig,
publicistisk, vetenskaplig och därmed jämställd verksamhet skall få medverka i
radio och TV har understrukits i många olika sammanhang. 1974 års
radioutredning behandlade frågan ingående, I 1978 års proposition om Sveriges
Radio (s, 183) instämde min företrädare i utredningens uppfattning att i
första hand konstnärlig verksamhet är ett viktigt frilansom-råde, men därutöver
framhöll han också vikten av frilansmedverkan från vetenskapsmän, publicister
och opinionsbildare. I detta sammanhang slog han också fast att det är av vikt
att helt eller delvis lägga ut produktionsuppdrag.

Det konstaterades vidare i 1978 års proposition att
den då låga andelen frilansmedverkan i stor utsträckning berodde på att
medelsanvisningarna fill Sveriges Radio realt hade minskat. Vidare
konstaterades att lagstiftningen om anställningsskydd kan ha inneburit hinder
för en ökad frilansmedverkan i programproduktionen.

Föredraganden
ansåg liksom 1974 års radioutredning att det inte var

36

nödvändigt
att genom kvotering försöka garantera en viss omfattning av Prop.
1985/86:99 frilansmedverkan.

Några år senare återkom han till frågan om
frilansmedverkan. Han anförde (prop. 1979/80:100 bil. 12 s. 83) att om den
konstaterade låga andelen av resurser som satsats på frilansmedverkan inte
ökades, fanns det anledning att överväga möjligheterna att kvotera
driftsmedlen, för att på så sätt garantera en rimlig omfattning av sådan
medverkan.

Även riksdagens kulturutskott har understrukit
vikten av en ökad frilansmedverkan i radio och TV (KrU 1979/80:24 s. 14 f)-

Av den sammanställning som jag har redovisat
(tabell 1.8) i inledningen framgår att andelen utomstående medverkande har
sjunkit under senare år. Detta beror troligen till största delen på att de
röriiga programmedlen har minskat. En viss återhämtning kan dock noteras för
det senaste året.

Enligt ett avtal som har träffats mellan
programbolagen i koncernen och SIF-klubben vid Sveriges Radio - det s. k.
mångfaldsavtalet - får företagen i programverksamheten anställa vissa
kategorier medverkande för begränsad tid, s.k. visstidsanställning. Detta
innebär att reglerna i lagen om anställningsskydd inte blir tillämpliga på
dessa. Förutsättningarna för denna rätt är dels att anställningen sker för att
öka mångsidighet och variation i programutbudet, dels att den sammanlagda
anställningstiden inte överstiger tolv månader under en tvåårsperiod.

Utläggningar
av produktion av TV-program sker i varierande omfattning. Någon motsvarighet
förekommer inte i nämnvärd utsträckning i de andra programbolagen. Här är det
fråga om fria filmare, samt produktionsbolag av varierande storlek inom video-
och filmsektorn, som i viss omfattning försörjer sig som leverantörer av
material till televisionen. Besläktad med utläggning av produktioner är
verksamhet med samproduktioner och vad som kan betecknas som inköp frän fria
producenter. I sistnämnda fall produceras programmen helt utanför Sveriges
Television och erbjuds sedan företaget för inköp. För uppgifter om
omfattningen hän visar jag till inledningen (tabell 1.9). Föreningen Oberoende
Fria Filmare (OFF) har i en skrivelse hemställt att 2% av televisionens medel
skall avsättas för produktionsuppdrag till fria filmare. Föreningen anser
vidare att man bör skilja på utläggningar till fria filmare och på
produktionsbolag. Det rör sig enligt föreningen om två olika aspekter av
mångfaldskravet: i ena fallet självständiga konstnärliga uttrycksformer, i det
andra snarare mångfald beträffande produktionsförfarandet. OFF menar att den
fria filmen fyller alldeles speciella uppgifter för en vidgad debatt och
yttrandefrihet och för en självständig konstnärlig hållning.

Skälen för mitt förslag: Motiven för att sträva
efter en hög nivå av

frilansmedverkan och utläggning av produktionsuppdrag är det kulturpoli

tiska ansvar som man har rätt att kräva av ett public service-företag. När

det gäller produktionsutläggning, samproduktioner och inköp av färdiga

TV- produktioner, bör det kulturpolitiska ansvaret också anses innefatta

atl public service inte är liktydigt med ett produktionsmonopol. Ekonomis

ka skäl kan också tala för en begränsning av public service-företagets egen

produktionsapparat och för inköp av tjänster utifrån. 37

När det gäller kvotering av utomstående medverkan i
programproduktionen är jag i likhet med min företrädare tveksam. Kvotering
skulle kunna innebära en styrning av inriktningen. Det är dock angeläget att
moderbolaget noggrant följer utvecklingen och ser till att programbolagen
lämnar en mycket mer klargörande redovisning av omfattningen av utomstående
medverkan än vad som för närvarande sker. Vidare bör moderbolaget vid den
årliga medelstilldelningen sträva efter att öka de röriiga programmedlen.

Jag har i del föregående redogjort för det s. k.
mångfaldsavtal som slutits mellan programbolagen inom Sveriges Radio-koncernen
och en av de fackliga organisationerna. Så länge ett sådant avtal gäller
anserjag det inte motiverat atl överväga modifieringar av lagen om
anställningsskydd för att underlätta engagemang av frilansmedarbetare.

När det å andra sidan är fråga om Sveriges
Televisions utläggning av produktionsuppdrag, samproduktioner och inköp av
färdiga program producerade av filmare m.fl. bosatta i Sverige, finner jag
övervägande skäl tala för att pröva kvoteringsinstrumentet. Moderbolaget bör
sålunda vid sin medelstilldelning föreskriva att omfattningen av
produktionssamarbetet med producenter utanför Sveriges Television skall ligga
pä minst den nivå som gällde för budgetåret 1982/83, dvs. runt 45 milj, kr, i
1984/85 års penningvärde.

Kvoteringen bör uttryckas i belopp eller procent av
televisionens budget, och alltså inte i sändningstid.

Med utläggning bör i detta sammanhang jämställas
olika former av produktionssamarbete med utomstående producenter.

Jag har förståelse för kravet på att de fria
filmarna anlitas i dessa sammanhang. Många av dem bidrar genom bl. a.
gestaltande produktioner, dokumentärfilm och konstnäriig kortfilm till
TV-mediets förnyelse. Men jag anser inte att det vore principiellt riktigt att
regering och riksdag så i detalj uttalar sig för en viss producenttyp eller
genre. Över huvud taget bör en spridning av uppdragen eftersträvas.

Jag förutsätter att erfarenheterna av
försöksverksamheten efter några år redovisas för regeringen.

Prop. 1985/86:99

3.7
Regionalt producerade program i televisionens och radions rikssändningar

Min bedömning: Ca 40% av
programmen i radions och televisionens rikssändningar bör produceras utanför
Stockholm. Det distriktsproducerade programutbudet skall, liksom hittills,
både ta till vara och spegla det egna områdets särprägel och egenart och på ett
mera allmänt sätt bidra till mångfalden i programmen i radio och TV. En viss
specialisering på olika programområden i distrikten är acceptabel av ekonomiska
skäl, men risken för att specialiseringen kan leda till ensidighet i
bevakningen av vissa frågor bör uppmärksammas.

38

Bakgrund till min bedömning: Riksradions och
televisionens distrikts- Prop. 1985/86: 99 verksamhet har under de senaste 20
åren byggts ut kraftigt. Enligt riksdagens beslut är 1966 skulle minst en
tredjedel av programmen produceras regionalt. Enligt 1978 års beslut sattes
målet till ca 40% av allmänproduktionen i radions och televisionens
rikssändningar. Härtill kommer distriktens bidrag till nyhetsprogrammen i
radio och TV, samt de regionala nyhetssändningarna i TV. Vid en total bedömning
av expansionen i regionerna bör man också beakta tillkomsten av lokalradion.

40-procentmålet har nu i stort sett uppnåtts av
riksradion. Televisionen beräknas uppnå nivån under verksamhetsåret 1987/88,

I inledningen redovisas statistik rörande
distriktsproduktionen budgetåret 1984/85, Av materialet kan bl, a. slutsatsen
dras att både televisionens distrikt och distrikten inom riksradion producerar
program av alla kategorier. Endast Södra och Västra distrikten (Malmö resp.
Göteborg) omspänner dock var för sig samtliga kategorier. I princip har dessa
båda distrikt resurser för att producera på alla områden, fast i mindre skala
än vad som gäller för Stockholm.

Övriga distrikt är mycket olika dimensionerade. En
tendens som kan utläsas i materialet är att distrikten har specialiserat sig på
vissa programområden, en specialisering som motiverats av ekonomiska skäl och
stundom av de särskilda resurser som finns att tillgå inom resp. distrikt.

I genomsnitt 30—40% av den samlade
distriktsproduktionen i riksradion och TV har regional anknytning, dvs.
använder regionalt material etc. Variationerna är dock betydande från ett
distrikt till ett annat, och det är uppenbart att de mindre distriktens
produktion har en starkare regional anknytning än Malmös och Göteborgs.

Nyhetsprogrammen i TV 1 och TV 2 har på senare år
använt inslag producerade i de mindre distrikten i ökad utsträckning. Före år
1979 svarade Göteborgs- och Malmö-distrikten för den övervägande delen av
distriktsinslagen i TV:s nyhetssändningar, I dag producerar de åtta mindre
distrikten totalt mer än Malmö och Göteborg tillsammans.

Analyser av publiken till distriktsprogrammen i TV
visaratt distriktsprogrammen ofta har haft en större dragningskraft än
programmen producerade av redaktionerna i Stockholm,

Skälen för min bedömning: En vital regional
verksamhet är väsentlig i radio- och TV-sammanhang, eftersom det i public
service-begreppet ligger ett ansvar för att programproduktionen öser ur många
olika källor. Programmen får t. ex, inte i alltför stor utsträckning spegla
huvudstadens kultur och debatt. Den kraftiga utbyggnaden av den regionala
programproduktionen för rikssändningar ser jag som ett av de mest positiva
inslagen i utvecklingen under senare år. Som en biprodukt har på många håll ett
fruktbart samarbete utvecklats mellan det lokala kulturiivet och riksradions
och televisionens distriktskontor.

Den av riksdagen angivna målsättningen med 40%
distriktsproduktion bör ingå i riktlinjerna för verksamheten även under nästa
avtalsperiod.

I andra frågor som rör distriktsverksamheten anser
jag emellertid att

koncernen bör ha en större frihet än vad som hittills varit fallet. Det gäller

regionala TV-sändningar, samarbetet mellan lokalradion och riksradion, 39

eventuella
ändringar av TV-distriktens ställning med hänsyn till kanalstrukturens
förändringar i televisionen m, m.

Som
jag har nämnt tidigare finns det en tendens hos vissa distrikt att specialisera
sig på vissa programtyper. Exempel härpå är livsåskådningsfrågor, miljöfrågor
och bevakning av vissa andra samhällsområden. Jag har full förståelse för att
en sådan specialisering kan vara motiverad av ekonomiska skäl och med hänsyn
till sammansättningen av producentkåren i vissa distrikt. Jag är dock angelägen
om att programbolagen uppmärksammar risken för att specialiseringen kan leda
till en ensidighet i urval och behandling av de aktuella ämnena.

Prop.
1985/86:99

3.8 Regionala TV-sändningar

Mitt
förslag: Regionala nyhetssändningar i TV bör anordnas i hela landet. Det bör
ankomma på moderbolaget att efter samråd med Sveriges Television bestämma om
sändningstidens längd och områdesindelning.

Bakgrund till mitt förslag: Regionala
nyhetssändningar i TV inleddes på försök i början av 1970-talet. I 1978 års
beslut regleras utbyggnaden av verksamheten över hela landet med angivande av
vilka områden de olika distrikten bör omfatta. Under innevarande budgetår
inleds regionala nyhetssändningar över det sjunde området som består av
Mellansvenska distriktet (Örebro) och Värmlandsdistriktet (Karlstad). Sedan
återstår endast Stockholmsregionen.

Skälen för mitt förslag: I linje med mina förslag
att flytta beslut från regering och riksdag till Sveriges Radio-koncernen
anserjag att koncernen i fortsättningen bör ha frihet att bestämma omfattningen
av och områdesindelningen för de regionala sändningarna i TV. Intentionerna i
1978 års beslut bör emellertid fullföljas. Beslut i dessa frågor bör fattas av
moderbolaget efter samråd med televisionsbolaget.

3.9 Samarbetet mellan riks- och lokalradion

Min bedömning:
Moderbolaget bör verka för ett utökat samarbete mellan riksradion och
lokalradion såväl vad gäller programverksamheten som i tekniska och
administrativa frågor, där detta är motiverat från ekonomisk synpunkt och där
bolagens skilda uppdrag inte lägger hinder i vägen. Om det framstår som
motiverat att fördjupa samverkan och eventuellt slå samman båda programbolagen,
bör moderbolaget under avtalsperioden vara oförhindrat att lägga fram förslag
härom till regeringen.

Bakgrund
till min bedömning: I 1978 års proposition (s. 173 f.) uppehåller sig min
företrädare utförligt vid behovet av samverkan mellan riksradion och
lokalradion. Lokalradion bör bl. a. i flera avseenden kunna lämna

40

direkta
bidrag till riksradion i form av färdiga program och annan medver- Prop,
1985/86:99 kan. Många av de program som i framtiden förekommer inom lokalradion
bör enligt vad föredraganden förmodar vara av sådant intresse att det förtjänar
spridning även utanför det enskilda lokalradioområdet. Möjligheten av att
upprätta en programbank för lokalradioprogram som kan sändas i riksprogrammen
nämns också.

I flera budgetpropositioner under avtalsperioden
och i utskottsbetänkanden med anledning härav har samarbetet mellan riks- och
lokalradion varit uppe fill diskussion. Man har i dessa sammanhang bl. a,
efterlyst "kost-nadsreducerande samarbetsformer".

År 1982 slöts det första samarbetsavtalet mellan
riksradion och lokalradion. Detta avtal har sedermera avlösts av andra avtal.
Gällande avtal reglerar vilka tider lokalradion får disponera i FM 3-nätet för
sändningar från lokalradiostationerna. Vidare behandlas upphovsrättsfrågor av
gemensamt intresse och programsamarbete på nyhetssidan. Programsamarbete
avhandlas i fråga om program på flera minoritetsspråk, och möjligheterna att
sända lokalradioprogram i rikssändningar och riksradioprogram på lokalradiotid
regleras. Vidare tas tekniskt samarbete, lokal samarbete och personalsamarbete
m. m. upp.

Inom Sveriges Radio-koncernen har en intern
utredning gjorts om samarbetsfrågorna. Utredningen, som koncernledningen låtit
utföra, konstaterar att riksradion har utvecklats under lång tid och givits
viktiga och kostnadskrävande kulturpolitiska uppgifter, vilket har lett till
dagens programverksamhet och resursbehov. Lokalradion å andra sidan har byggts
upp med andra förutsättningar. För att kunna utvecklas som planerat inom rimlig
tid har produktionen där måst organiseras till så låga kostnader som möjligt.
Mot den bakgrunden finner man att en hopslagning av de båda verksamheterna i en
gemensam organisation radikalt skulle påverka programproduktion,
bemanningsnormer och särart.

Vidare konstateras att riksradions och lokalradions
samarbete inom ramen för nuvarande förutsättningar i stort tagit till vara de
besparingsmöjligheter som finns. Det gäller både tekniskt samarbete och
programsamarbete. Beträffande lokalerna konstateras att gjorda
kontraktsåtaganden m.m. i samband med lokalradions start gjort att bara
begränsade vinster kan göras genom samlokalisering på de totalt elva orter där
både lokal- och riksradion har kontor.

Skälen för min bedömning: De förhoppningar som
uttrycktes år 1978 beträffande ett omfattande programmässigt samarbete mellan
riks- och lokalradion har inte kunnat infrias. Till stor del beror det på att
produktionen utvecklats i så olika banor i riks- och lokalradion. Det har
vidare inte saknats tendenser till revirtänkande. Jag finner för egen del ingen
anledning atl nu förorda någon ändring av de båda bolagens uppdrag. Däremot
anserjag att bolagen noga bör följa utvecklingen och på alla sätt försöka få
till stånd ett samarbete när så är motiverat av ekonomiska skäl och där detta
inte rubbar förutsättningarna enligt det uppdrag som resp. bolag har.

Skulle moderbolaget finna att det av ekonomiska
skäl vore motiverat att

ändra programbolagens uppdrag, för att därigenom kunna åstadkomma 41

besparingar, bör
moderbolaget vara oförhindrat att hos regeringen föreslå sådana ändringar.

Prop.
1985/86:99

3.10 Verksamhet på invandrar- och minoritetsspråk

Mitt förslag:
Sveriges Radio-koncernens åtaganden när det gäller programverksamhet pä
invandrar- och minoritetsspråk bör preciseras. Moderbolaget förutsätts göra
avvägningar mellan olika medier och programbolag med utgångspunkt frän en för
koncernen gemensam målsättning. Detta bör framgå av de avtal staten sluter med
programbolagen angående programutbudet. Nuvarande resursnivå för program på
invandrar- och minoritetsspråk förutsätts i stort vara oförändrad. Möjlighet
till omprövning av språkval bör finnas.

Bakgrund till mitt förslag: Enligt avtalen med
staten har programbolagen en skyldighet att ta särskild hänsyn till språkliga
och etniska minoriteter. Bakom denna bestämmelse ligger uttalanden i 1978 års
proposition samt kulturutskottets uttalande i samband härmed (prop, 1977/78:91
s. 196-197, KrU 1977/78:24 s, 51-52). Av dessa uttalanden framgår bl.a. att det
ansågs angeläget att förstärka insatserna på området och att flera program
borde produceras för invandrare på deras språk. Kulturutskottet markerade för
sin del att programföretagen borde ägna särskild uppmärksamhet åt att studera
och sätta sig in i den situation som medlemmar av olika språkliga
minoritetsgrupper befinner sig i när det gäller att ta del av programmen i
radio och TV. Vidare ansåg utskottet att programmen borde breddas till
innehållet och sändas på flera språk samt att programmen skulle vara både
avsedda för och handla om invandrare från skilda länder.

Den nuvarande omfattningen av programverksamheten
för språkliga minoriteter inom Sveriges Radio framgår av inledningen (s. 19),

Uttalandena i samband med 1978 års beslut om
Sveriges Radio har legat till grund för ett antal beslut av radionämnden.
Nämnden har prövat en rad anmälningar rörande förmenta brister i bevakningen av
språkliga och etniska minoriteters intressen. I flera fall har radionämnden
fällt programbolagen. Det gäller bl. a, lokalradions skyldighet att sända
program avsedda för den assyrisk/syrianska befolkningsgruppen i
Stockholmsområdet och i Södertälje samt televisionens och riksradions skyldighet
att sända program på polska - även tillämpligt för lokalradion i
storstadsområdena. Således har verksamheten på minoritetsspråk inom Sveriges
Radio till en del byggts upp som en följd av upprepade fällningar i
radionämnden.

I 1978 års proposition underströk min företrädare
att det med hänsyn till samernas egenskap av ursprungsbefolkning och etnisk
minoritet i Sverige finns särskilda skäl för att program på samiska bör
förekomma i större utsträckning än vad som i och för sig motiveras av samernas
antal.

Svenska samernas riksförbund har i en skrivelse
hemställt att resurserna för programproduktion för samer förs samman till en
redaktion inom Sveriges Radio. Denna redaktion bör enligt förbundet åtnjuta
samma självständighet som distrikten inom riksradion.

42

I sitt betänkande (SOU 1984:58) Invandrar- och
minoritetspolitiken Prop. 1985/86:99 behandlar invandrarpolitiska kommittén
Sveriges Radios roll i sammanhanget. Kommittén anser att ett övergripande mål
för hela koncernen bör utarbetas. För programverksamheten på invandrarspråk bör
klarare riktlinjer utvecklas, som bl. a. medger kontinuerliga sändningar på
etablerade större gruppers språk samt tillfälliga sändningar på mindre gruppers
språk, exempelvis i samband med perioder av nyinvandring. Kommittén anser att
ett kontinuerligt samråd bör ske med invandrarverket, kulturrådet samt
representanter för språkgrupperna. Vidare anser kommittén att en sådan
organisation måste skapas inom koncernen att beslut om den totala verksamheten
på invandrarspråk i framtiden kan fattas i ett sammanhang och att beslut på
delområden inte kan fattas utan att helheten vägs in. Någon minskning av de
sammantagna resurserna för minoritetsspråksprogrammen bör inte ske, utan
snarare en ökning med hänsyn till att nya språkgrupper fortlöpande tillkommer.

Även för det totala programutbudet anser kommittén
att målet bör preciseras med tanke på att utbudet skall betjäna alla
befolkningsgrupper, spegla alla gruppers förhållanden och intressen samt
motverka invandrarfientiiga attityder. Förslag redovisas till förbättringar
och till ett handlingsprogram för Sveriges Radio i invandrarpolitiska
sammanhang. Kommittén lägger särskild tonvikt vid Sveriges Radios roll som
förmedlare av nyheter och allmän samhällsinformation till invandrare.

Remissopinionen med anledning av invandrarpolitiska
kommitténs överväganden rörande Sveriges Radio stöder i slora drag kommitténs
slutsatser. Flera instanser, däribland skolöverstyrelsen, konstaterar att
bristen på flexibilitet i informationen är stor. Vissa traditionella
invandrargrupper gynnas från informationssynpunkt medan andra och nya
invandrargrupper inte får tillräcklig samhällsinformation. Sveriges Radio och
Tjänstemännens Centralorganisation motsätter sig bestämt förslagen om ett
institutionaliserat samråd med invandrargruppernas organisationer,
invandrarverket m. fl. Från många håll stöder man förslaget att Sveriges
Radios ansvar avseende invandrare preciseras i kommande avtal. En sådan
uppfattning har bl. a. radionämnden, invandrarverket och Sveriges Radio.
Sveriges Radio påpekar att en flexibel anpassning till immigrationen är
eftersträvansvärd men innebär praktiska och ekonomiska samt arbetsrättsliga
komplikationer.

Skälen för milt förslag: Även de nya avtal som
skall slutas rörande programverksamheten bör innehålla en föreskrift om att
särskild hänsyn skall tas till språkliga och etniska minoriteter. Till skillnad
från vad som är fallet för närvarande bör det emellertid ankomma på moderbolaget
att samordna insatserna på minoritets- och invandrarspråk.

Vid en internationell jämförelse har Sveriges
Radios service på invandrar- och minoritetsspråk ganska stor omfattning. Det
är dock nödvändigt att precisera riktlinjerna för verksamheten och underlaget
för prioriteringar i ett trängt kostnadsläge. Därom ger de upprepade
fällningarna i radionämnden besked liksom remissopinionen med anledning av
invandrarpolitiska kommitténs betänkande.

Utgångspunkten
för Sveriges Radios bedömningar bör alltså vara en i 43

förhållande till nuläget i stort sett oförändrad medelsram
för verksamhei på invandrar- och minoritetsspråk. Moderbolaget bör så långt det
är möjligt med hänsyn till de komplikationer som lagstiftningen om anställningsskydd
innebär och som Sveriges Radio redovisat i sitt remissvar, kunna omfördela
resurserna mellan dotterbolag och språkgrupper och därmed skapa utrymme för de
grupper som i framtiden kan komma att resa anspråk på program. Nyinflyttade
grupper kan emellertid inte automatiskt påräkna service pä det egna språket med
hänvisning till verksamheten för vissa andra redan etablerade invandrargrupper.
Moderbolaget bör också ta vederböriig hänsyn till att de olika gruppernas behov
kan förändras med tiden. För vissa grupper, som är etablerade sedan länge i
vårt land, är program som syftar till att bevara den kulturella och etniska
identiteten av större betydelse än information och upplysningar om det svenska
samhället.

Moderbolagets nya uppgift att göra
avvägningar mellan olika medier bör föranleda att avtalen mellan staten och
programföretagen utformas så att radionämnden i sin granskningsverksamhet kan
beakta Sveriges Radiokoncernens samlade programutbud pä olika invandrar- och
minoritetsspråk.

Jag vill inte förorda ett mer
institutionaliserat samrådsförfarande mellan å ena sidan vissa myndigheter och
invandrargrupperna samt Sveriges Radio å den andra. Denna min ståndpunkt bör
dock inte hindra Sveriges Radio att utveckla former för publikkontakter m.m,
med just invandrargrupperna.

Jag anser liksom min företrädare
att det finns särskilda skäl som motiverar programservice på samiska i större
utsträckning än vad som motiveras av samernas antal. Moderbolaget får i linje
med vad jag nyss har anfört pröva huruvida produktionen av sameprogram bör
sammanföras på det sätt som samernas organisationer föreslagit.

Av de språkliga minoriteterna intar
även den finskspråkiga gruppen en särställning. Dess rätt till programservice i
radio och TV måste anses ha en delvis annan karaktär än övriga invandrargrupper
med hänsyn till såväl de historiska banden mellan Sverige och Finland som
gruppens storlek.

Prop.
1985/86:99

3.11 Handikappfrågor

Mitt
förslag: Liksom i gällande avtal bör programföretagen åläggas att ta särskild
hänsyn till olika grupper av handikappade. Moderbolaget bör få ett
samordningsansvar, som bl. a, innebär att programverksamheten om och för olika
grupper av handikappade bör bedömas som en helhet med beaktande av de olika
mediernas möjligheter. Detta bör framgå av de avtal staten sluter med
programbolagen angående programutbudet.

Bakgrund till mitt förslag: I gällande avtal mellan staten
och Sveriges Radios programbolag föreskrivs bl. a. att bolagen skall ta
särskild hänsyn till olika grupper av handikappade. Vidare sägs att programmen
skall

44

utformas
så att de genom kvalitet, tillgänglighet och mångsidighet i skälig Prop.
1985/86:99 omfattning tillgodoser skiftande behov och intressen hos
befolkningen. Även mindre gruppers intressen skall enligt avtalen i görlig mån
tillgodoses.

I 1978 års proposition om Sveriges radio uttalades
(s. 196 f.) att det var angeläget att Sveriges Radio förstärkte sina insatser
för att göra programverksamheten mer tillgänglig för handikappade. I
sammanhanget nämndes textsättning av TV-program och angelägenheten av att
programföretagen försökte nå olika grupper av handikappade med adekvat
programinformation.

Under den gångna avtalsperioden har en kraftig
ökning skett av textsättningen av TV-program, Budgetåret 1985/86 uppgår de
textsatta programmen (svensktalade program) till cirka fyra timmar per vecka.

Inom utbildningsradion har verksamheten med program
för och om olika grupper av handikappade expanderat. Bl, a. har insatserna ökat
för teckenspråksproduktion ,

1 samband med riksdagens behandling av
budgetpropositionerna har under avtalsperioden regelmässigt motioner väckts
rörande Sveriges Radios åtaganden för olika grupper av handikappade.
Återkommande krav har gällt ökad programtextning, programinformation för
synskadade, utgivning av programtidningen på kassett, möjligheter för
synskadade att ta del av textremsan i TV, ökad teckenspråksproduktion samt ökat
inflytande för handikappades organisationer i kontakterna med programbolagen.

Kulturutskottet har med anledning av motionerna
framhållit vikten av att man på olika sätt försöker förbättra lyssnar- och
tittarsituationen för olika grupper av handikappade. Utskottet har dock i
sammanhanget erinrat om programföretagens självständiga ställning i fråga om
programverksamheten. Utskottet har utgått från att programföretagen skall
kunna inhämta synpunkter från de handikappades egna organisationer. Riksdagen
har beslutat i enlighet med utskottets förslag.

1 betänkandet (Ds U 1984: 18) Videogram för döva
föreslår utredningsmannen att både televisionen och utbildningsradion
regelbundet och i ökad omfattning skall textsatta TV-program med såväl
konventionell metod som text-TV samt att bolagen skall sända program på
teckenspråk för såväl barn som vuxna. Enligt utredarens förslag bör det framgå
av de nya avtalen att programföretagen är skyldiga att göra programmen
tillgängliga för handikappade,

Remissopinonen stöder över lag utredningens
förslag. Hit hör bl, a,

socialstyrelsen, statens handikappråd, statens kulturråd samt talboks- och

punktskriftsbiblioteket, Sveriges Radio anser däremot att det inte finns

anledning att i ett nytt avtal med staten rörande programverksamheten

skärpa formuleringarna beträffande utbildningsradions skyldighet att göra

program tillgängliga för döva och hörselskadade. Inte heller anser Sveriges

Radio att det särskilt bör markeras i avtalel att Sveriges Television har

skyldigheter när det gäller att sända program för döva och hörselskadade.

De nuvarande avtalsbestämmelserna om alt särskild hänsyn skall tas till

handikappade är tillfyllest. I sammanhanget påpekar Sveriges Radio att

televisionsbolaget avser att så långt tillgängliga resurser tillåter fortsätta 45

den kraftiga utbyggnaden av programtextning och text-TV
som syftar till Prop. 1985/86: 99 att göra flera program tillgängliga för
döva och hörselskadade i Sverige.

Sveriges Dövas Riksförbund (SDR)
har i en särskild skrivelse bl. a. erinrat om att riksdagen år 1980 fastslog de
dövas rätt till tvåspråkighet. Förbundet framhåller att de barndomsdövas
möjligheter att förstå svenska texter är mycket ojämna. Eftersom de döva har
teckenspråket som första språk är televisionens möjligheter i sammanhanget av
stort intresse. Teckenspråket kan ju bara förmedlas med rörlig bild. SDR
föreslår att en försöksverksamhet med nyhetssändningar på teckenspråk inleds i
TV.

Radionämnden har tidigare prövat en
anmälan mot Sveriges Television i frågan från SDR men därvid funnit att
televisionen inte brutit mot avtalsbestämmelserna härvidlag.

Taltidningskommittén har i en
särskild skrivelse och i betänkandet (Ds U 1985:7) Nyhetsförmedling till
begåvningshandikappade, vilket nu är ute på remiss, anfört att Sveriges Radio
på flera områden gjort betydande insatser för olika grupper av handikappade,
framför allt genom utbildningsradions verksamhet. Behovet av program är dock
betydligt större än produktionen, konstaterar kommittén, och inte minst gäller
detta program för utvecklingsstörda, Taltidningskommittén anser det angeläget
att det i fortsättningen görs fler program som är anpassade till
utvecklingsstörda och andra handikappade. Ett klarare angivande av Sveriges
Radios ansvar för handikappade bör göras i det kommande avtalet mellan staten
och Sveriges Radio, anser kommittén.

I samma riktning uttalar sig
Riksförbundei för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna (FUB),

Handikappförbundens centralkommitté
(HCK), slutligen, har i en skrivelse till utbildningsdepartementet uttalat att
det är angeläget att Sveriges Radio gör sitt utbud tillgängligt för olika
grupper av handikappade bl, a, genom större satsningar pä textade och
teckentolkade program samt text-TV för både synskadade och döva/hörselskadade.
Programinformation bör finnas att tillgå på kassett, i punktskrift och i stor
stil. HCK kräver vidare att staten i de kommande avtalen med Sveriges Radio ger
klarare direktiv och specificerar skyldigheterna att anpassa programutbudet
till handikappades behov.

Skälen för mitt förslag: Med
Sveriges Radios centrala ställning som förmedlare av information och
förströelse följer ett stort ansvar för att handikappades intressen
tillgodoses.

Som har framgått av det föregående
ställs krav på Sveriges Radio av olika art från handikappade.
Sammanfattningsvis går anspråken ut på att programmen i större utsträckning än
nu skall göras tillgängliga. Vidare önskar man program som belyser
handikappaspekter på olika frågor samt program om handikappades situation.

I fråga om dessa senare önskemål
vill jag framhålla att det självfallet ligger inom programföretagens ansvar att
uppmärksamma och belysa handikappades situation.

Kravet på ökad tillgänglighet avser
bl. a. textning med tanke på döva och

hörselskadade. Barndomsdöva ställer också krav på program (framför allt

nyhetssändningar) på teckenspråk. 46

Synskadade önskar programinformation även i andra
former än den som Prop. 1985/86:99 för närvarande framställs av koncernen på
punktskrift. Man önskar vidare att möjligheterna vidgas att göra radioprogram
tillgängliga som talböcker. Ett annat önskemål är att det pågående utvecklingsarbetet
för att göra TV-text tillgänglig för synskadade bör intensifieras. FUB har
önskemål om nyhetsprogram som är särskilt anpassade för begåvningshandikappade.

Genom att hörselhandikappade inte kan ta del av
innehållet i etermediernas utbud riskerar de att bli ännu mer isolerade. Som
public service-företag måste enligt min mening Sveriges Radio ta sitt ansvar
härvidlag. Det är positivt att andelen textade svensktalade program kunnat öka
under den gångna avtalsperioden. Jag räknar med att programtextningen kommer
att öka även under de kommande åren. Naturligtvis måste också åtgärder
härutöver övervägas kontinuerligt i syfte att förbättra den visuella förståelsen
i övrigt av programmen.

I årets budgetproposifion (prop, 1985/86:100 bil.
10 s. 518 f) behandlar jag frågor rörande stöd till videoproduktion för döva.
Jag konstaterar där bl. a. att videotekniken gjort det möjligt för döva att
kommunicera över tid och rum på teckenspråket, dövas eget språk. En kraftig
ökning föreslås av de statliga satsningarna på området. Med hänsyn till att
riksdagen fastslagit teckenspråkets ställning som dövas eget språk bör det
enligt min mening övervägas om inte detta motiverar särskild nyhetsservice på
teckenspråk.

Frågan om vidgade möjligheter att göra radioprogram
tillgängliga som talböcker har bl. a. upphovsrättsliga aspekter. Dessa övervägs
för närvarande enligt vad jag erfarit inom upphovsrättsutredningen. Det är
angeläget att koncernen medverkar till att denna viktiga fräga kan lösas.

När det gäller programverksamheten för och om
handikappade anser jag, slutligen, det motiverat att ge moderbolaget ett visst
samordningsansvar. Det bör således ankomma på Sveriges Radio både att bevaka
att handikappades situation uppmärksammas i den allmänna programverksamheten
och - om det bedöms nödvändigt - samordna insatserna för olika grupper. Etl
exempel på ett område där samordning bör kunna prövas är insatserna för
programinformation, ett annat utvecklingsarbetet med bl. a. syntetiskt tal och
textning, Sammanvägningen av krav på särskilt anpassad nyhetsverksamhet bör
också göras av moderbolaget, I samband med de årliga anslagsframställningarna
bör moderbolaget redovisa en plan för insatser inom handikappområdet.

Avtalen mellan staten och programföretagen bör
utformas så att radio-nämnden i sin granskningsverksamhet kan beakta att
moderbolaget vid utövandet av sill samordningsansvar i något avseende kan ha
fördelat ansvaret för visst slag av service för handikappade mellan olika
programbolag.

47

3.12 Samspelet med kulturlivet

Prop. 1985/86:99

Min bedömning:
Programbolagen bör liksom hittills i avtalen med staten åta sig att bevaka och
granska händelser och utveckling pä kulturlivets olika områden samt i samspel
med det övriga kulturlivet stimulera och förmedla olika kulturaktiviteter. Även
övriga förpliktelser av kulturpolitisk innebörd i nuvarande avtal bör gälla
framöver. Samarbetet med filmbranschen bör fortsätta.

Bakgrund till min bedömning: I 1978 års proposition
(s. 197 f) gjorde min företrädare en genomgång av de olika sätt varpå
etermedierna kan samarbeta med det övriga kulturlivet. Rent allmänt betonas i
propositionen etermediernas kulturansvar mera än vad som skett i tidigare
riksdagsbeslut om rundradioverksamheten. Bland de områden som särskilt nämns är
samarbetet med teaterinstitutionerna. Vidare tas frågor upp om etablering av en
fast teaterensemble i TV, samarbetet med filmbranschen, TV:s betydelse i
bildkonsten samt olika aspekter på musikverksamheten i radio.

Kulturrådet har i en särskild skrivelse föreslagit
att en fond upprättas, vars avkastning skall användas för att främja överföring
av scenföreställningar till TV-mediet, Alternativt föreslås ett ärligt anslag,
I årets budgetproposition (prop. 1985/86: 100 bil, 10 s, 386) föreslårjag att
kulturrådet skall få ett anslag om 2,3 milj, kr, (engångsanslag) för att arbeta
med denna typ av samverkansprojekt.

Regeringen har vidare under år 1985 ställt 0,5
milj. kr. till kulturrådets disposition för samverkansprojekt inom
radieringsområdet.

Samarbetet mellan filmbranschen och Sveriges
Television har under avtalsperioden funnit fastare former, 1 en särskild
överenskommelse som är knuten till 1982 års film- och videoavtal förbinder sig
Sveriges Television att under den tid då nämnda avtal är i kraft dels eriägga
ett visst årligt belopp för användning enligt bestämmelserna i avtalet, dels
satsa ett visst åriigt belopp pä förvärv av visningsrätt till svenska
långfilmer samt pä samproduktion av svenska långfilmer.

Den utbyggda distriktsverksamheten i radio och
television har liksom lokalradioverksamheten medfört fördjupad samverkan med
det lokala och regionala kulturlivet. På många håll finns nu ett fruktbart
samarbete mellan regionala teater- och musikensembler och radions och
televisionens distriktskontor. Lokalradions spegling av det lokala musiklivet,
både det professionella och amatörmusicerandet, bör ocksä nämnas i sammanhanget.

Skälen
för min bedömning: Vad först angår samarbetet med teaterinstitu-Uonerna - en
fråga som under avtalsperioden varit uppe till diskussion ett flertal gånger
(senast i behandlingen av budgetpropositionen 1984/85: 100 bil. 10 s. 40, KrU
10, rskr. 196) - är det min förhoppning att de gamla låsningarna nu är på väg
atl försvinna. De samverkansprojekt som kulturrådet nu planerar bör kunna
medverka härtill. Samarbetet är ytterst angeläget av kulturpolitiska skäl. Den
fasta ensemblen vid televisionen har nu fungerat i sju år. Meningar-

48

na
om det lämpliga i att ha en fast ensemble är delade. Jag vill för egen del inte
ta ställning i denna fråga utan bara understryka att det ankommer pä företaget
att ensamt avgöra frågan om ensemblens fortsatta existens. Denna min
ståndpunkt innebär givetvis inte att jag menar att produktionen av TV-teater
skall minska.

Under avsnittet om svensk och ufiändsk
programproduktion har jag tagit upp frågan om utbudet av svensk musik i radio
och television.

Sammanfattningsvis vill jag understryka att ett
ökat samspel mellan Sveriges Radio och kulturlivet bör kunna leda till att
andelen svenska program ökar. Som jag har framhåUit i ett annal sammanhang är
frilansmedverkan och produktionsutläggning viktigt från denna synpunkt. Lika
viktigt är det att Sveriges Television och den svenska filmbranschen fortsätter
sitt samarbete.

Prop, 1985/86:99

3.13 Ansvaret för språkvård

Mitt
förslag: Det nya avtalet med moderbolaget bör innehålla en föreskrift av
innebörd atl bolaget skall ha ett ansvar för att olika åtgärder för språkvård
samordnas inom koncernen.

Bakgrund till mitt förslag: I 1978 års proposition
(s. 195 f) berör min företrädare etermediernas betydelse för språkvården. Han
anför där bl. a. att radio och television har ett stort ansvar för den
språkliga kulturen. Språkbehandlingen i radio och TV måste sålunda tillmätas
stor betydelse med hänsyn till mediernas genomslagskraft.

Inom riksradion finns för närvarande en
språkkonsult som också biträder de andra programbolagen.

Skälen för mitt förslag: Även jag anser att
etermedierna har ett stort ansvar för språkvården. Ett ökat engagemang i
språkvårdsfrågor och i språkutvecklingen pä sikt är en självklar angelägenhet för
Sveriges Radio i den nya mediesituationen. Moderbolaget bör ha till uppgift att
samordna programbolagens åtgärder härvidlag.

3.14 Nordiskt radio- och TV-samarbete

Min bedömning:
Sveriges Radio-koncernen bör svara för de svenska programmen i det planerade
nordiska radio- och TV-samarbetet med hjälp av Tele-X-satelliten. Avtalen
mellan staten och koncernens företag bör utformas så att detta kan ingå i
företagens uppgifter.

Bakgrund
till min bedömning: Företrädare för regeringarna i Finland, Island, Norge och
Sverige träffade den 25 november 1985 i Nordiska ministerrådet en
överenskommelse om användning av Tele-X för en treårig försöksverksamhet med
programsamarbete. Enligt överenskommelsen skall verksamheten ta sin början hösten
1987, Samarbetet skall ses som ett

49

4 Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 99

steg
mot ett permanent radio- och TV-samarbete i Norden via satellit, Prop.
1985/86:99 Beslut om fortsatt samarbete, som skall grundas pä erfarenheterna
från försöksverksamheten, skall fattas senast två är efter det att försöksverksamheten
har inletts, dvs, under år 1989.

Samarbetet under försöksperioden skall omfatta två
TV-kanaler med program frän de medverkande ländernas nationellt verkande
radioföretag. Den ena kanalen skall främst inriktas pä nyhets- och
aktualitetsprogram och den andra på kultur- och underhållningsprogram.
Programmen skall översättas till grannlandsspråk i så stor omfattning som
möjligt inom fastställd kostnadsram.

I överenskommelsen anges ramar för de gemensamma
kostnaderna samt hur kostnaderna skall fördelas mellan länderna. Under
försöksperioden skall alternativa intäktsmöjligheter utredas och värderas,

Danmark har inte deltagit i beslutet. Den danska
regeringen har emellertid meddelat att den under början av år 1986 vid en
passande tidpunkt är beredd att inleda förhandlingar om en eventuell dansk
medverkan i försöksverksamheten.

1 en bilaga till överenskommelsen preciseras riktlinjerna
för samarbetet ytterligare. Där sägs bl. a. att gällande nationell
programpolitik skall ligga till grund för sändningarna och att de enskilda
företagen självständigt skall svara för sin del av sändningarna. Varje land
skall på lämpligt sätt fastställa att det ingår i de nationella och
rikstäckande rundradioföretagens uppgifter att delta i samarbetet.

Varje enskilt lands radioföretag skall svara för
att de program som ingår i samarbetet är rättsenliga och får sändas till övriga
länder. Resp, företag är i det sammanhanget ansvarigt för att nödvändiga avtal
ingås med rättighelshavare. Eventuella kostnader för förvärv av rälligheter
förutsätts bli täckta nationellt.

På anmodan av Nordiska ministerrådet utarbetar de
nationella radioföretagen i Finland, Island, Norge och Sverige för närvarande
förslag lill detaljerade riktlinjer för verksamheten. Förslagen skall föreligga
senast den 30 april 1986,

Radiolagsulredningen (U 1985:05) har fått i uppdrag
att föreslå de författningsändringar som behövs med hänsyn till den planerade
försöksverksamheten. Förslagen skall föreligga i sådan lid att ändrade regler
kan träda i kraft den Ijuli 1987.

Skälen för min bedömning: Det är myckel glädjande
atl det långvariga utredningsarbetet om nordiskt radio- och TV-samarbete nu har
gått över i en praktisk förberedelsefas. Genom den överenskommelse som har träffats
har de organisatoriska och ekonomiska förutsättningar lagts fasl utifrån vilka
detaljerna i samarbelsprojeklel skall utformas. Jag har gott hopp om att även
Danmark skall komma med i samarbetet, som då kommer alt omfatta samtliga
nordiska länder.

Innan sändningarna kan komma i gång måste elt
omfattande och kompli

cerat förberedelsearbete genomföras med mänga parter inblandade. Bl. a.

måste den nationella lagstiftningen i resp. land anpassas till de nya förut

sättningarna. Radioförelagen och televerken i de medverkande länderna

måste bygga upp former för det löpande samarbetet. Avtal mäste träffas 50

med
rättighetshavarnas organisationer. Återstående finansieringsfrågor måste lösas.

Vissa
frågor är av den arten att riksdagens medverkan erfordras. Förslag till beslut
kommer att läggas fram sä snart underlag föreligger. Jag räknar med att frågan
om finansiering av de kostnader som skall betalas nationellt, liksom frågan om
medelsanvisning lill de samnordiskt finansierade kostnaderna, kommer att
behandlas i budgetpropositionen 1987. Förslag till ändrad lagstiftning bör
kunna läggas fram våren 1987.

Redan nu bör det emellertid göras klart atl det kan
ingå i uppgiften för företagen i Sveriges Radio-koncernen atl delta i
försöksverksamheten. Bestämmelser med den innebörden bör därför tas in i
avtalen mellan staten och de berörda företagen.

Prop.
1985/86:99

4 Organisationen 4.1 Inledning

För
en beskrivning av rundradiorörelsens och Sverige Radios nuvarande organisalion
hänvisas till inledningen (avsnitt 1.6 och 1.7).

Utgångspunkten för mina förslag i det följande är
alt inga större förändringar skall göras av organisationen av
rundradiorörelsen i slort, medan en viss precisering av befogenheterna är
angelägen vad avser Sveriges Radiokoncernen.

4.2 Rundradiorörelsen

Min bedömning:
Hittillsvarande arbetsfördelning mellan televerket och Sveriges Radio-koncernen
vad gäller distribution och produktion av radio- och TV-program bör bestå.

Bakgrund till min bedömning: Rundradioverksamhelen
är i vårt land uppdelad på sidoordnade parter, nämligen Sveriges Radio-koncernen
och televerket. Sveriges Radio-koncernen svarar för programverksamheten medan
televerket ansvarar för anläggning och drift av distributionsnät saml
inkassering av TV-avgifier. Avgifisuppbörden är samordnad med inkasseringen av
lelefonavgifter. Eventuella överskott av avgiftsmedel fonderas i radiofonden
för att kunna användas under kommande år, om de löpande intäkterna inte förslår
för att läcka utgifterna.

Riksgäldskonloret
fonderar eventuellt överskott.

Byggnadsstyrelsen har ansvar för projektering och
uppförande av större byggnader för Sveriges Radio, som dock i egen regi får
göra byggnadsinvesteringar i det fall byggnadskostnaden inte överstiger 2
milj. kr.

I initiativskrivelsen föresläs att byggnadsansvaret
i dess helhet överläts till Sveriges Radio oavsett byggnadernas storiek.

År 1980 föreslog TV-avgiftsutredningen (TVAU) att
avgiftsinkasseringen skulle brytas ut frän televerket och föriäggas till en
särskild myndighei. Sveriges Radio har sedermera på uppdrag av regeringen och
efler att ha

51

sett
över bl. a. TVAU:s förslag lämnat förslag om en ny uppbördsorganisation.
Frågan bereds för närvarande inom regeringskansliet.

I initiativskrivelsen ifrågasätts om inte Sveriges
Radio bör få ett samlat övergripande ansvar för radiofonden.

Sveriges Radio och televerket har i en gemensam
arbetsgrupp utrett organisationen av det markbundna sändarnätet vad avser bl.
a. investeringsbeslut och driftsfrågor inom rundradiorörelsen.
Utredningsrapporten - som ännu inte har behandlats av Sveriges Radios styrelse
- belyser olika alternativ för ökad samordning.

Skälen för min bedömning: Jag finner inte anledning
att föreslå någon ändring i nuvarande arbetsfördelning mellan televerket och
Sveriges Radio i fråga om distribution och produktion av radio- och TV-program.
Jag förutsätter atl samordningen kan ske på ett smidigt sätt.

Till frågan om avgiftsuppbördens organisation avser
jag att återkomma i ell senare sammanhang. Belräffande byggnadsstyrelsens roll
och fondfrågan återkommer jag i det följande (avsnitt 7).

Prop.
1985/86:99

4.3 Sveriges Radios organisation 4.3.1 Ägarstruktur och associationsform

Min bedömning:
Moderbolaget bör liksom hittills vara ett aktiebolag. Bolaget bör ägas av
pressen (20%), näringslivet (20%) och folkrörelserna (60%). Ingen ändring
förutsätts i fråga om ägarnas befogenheter.

Bakgrund till min bedömning: Nuvarande
ägarsammansältning är historiskt betingad. Som framgått av inledningen hade
Sveriges Radios föregångare, AB Radiotjänst, pressen och näringslivet som
ägare. I mitten av 1950-talet utvidgades ägarkretsen med folkrörelserna. Den
senaste förändringen av ägarandelarna gjordes i samband med 1966 års beslut,
då folkrörelserna fick 60% av aktierna, medan näringslivets och pressens
innehav minskade till 20% för resp. grupp.

Ägarnas roll och befogenheter i Sveriges Radio
skiljer sig väsentligt frän det som är gängse i etl kommersiellt verksamt
aktiebolag. Del som ägarna ansvarar för och beslutar om i elt vanligt bolag är
bl. a. frågor om bolagets inriktning och former för verksamheten, finansiering
av riskkapital, val av styrelse och revisorer, ansvarsfrihet för styrelse och
verkställande direktör, vinstutdelning, fastställande av resultat- och
balansräkningar och disposition av bolagets tillgångar.

I Sveriges Radio är aktieägarnas uppgifter av etl
annorlunda slag. Följande omständigheter bör särskill uppmärksammas. Besluten
om Sveriges Radio-koncernens verksamhet och inriktning fattas inte av ägarna
utan av regering och riksdag. Ändringar i bolagsordningar skall godkännas av
staten. Ägarna utser endast de tolv ledamöter som, förutom verkställande
direktören och personalrepresentanterna, bildar moderbolagets styrelse. Ägarna
deltar inte i löpande finansieringsbeslut och svarar inte heller för

52

finansieringen
av verksamheten. Tillgångarna disponeras inte av ägarna. Prop. 1985/86:99
Vid en eventuell likvidation lillfaller tillgångarna staten.

Ägarna saknar således elt reellt inflytande över
finansiella beslut och förutsätts inte ha något egentligt ekonomiskt intresse i
verksamheten. I egenskap av företrädare för slora samhällsgrupper förutsätts
dock aktieägarna vaka över atl verksamhelen sköts på ett ekonomiskt riktigt
sätt. Den främsta uppgiften för ägarna är av ideellt slag; de har åtagit sig
ägarskapet för att kunna fungera som elt slags garant för alt rundradioverksamheten
sköts pä ett säll som överensstämmer med allmänhelens intresse. Alltsedan
starten av rundradioverksamheten har det ansetts ligga elt värde i att del
finns en motvikt mol det statliga inflytandet. Genom alt lägga del formella
ägandet pä andra, bidrar staten lill en spridning av inflytandet över
rundradioverksamheten. Samtidigt har det hela tiden förutsatts atl ägarna lika
lite som slalen får inkräkta på den publicistiska självständigheten.

Den nuvarande konstruktionen skall alltså ses som
ett medel att garantera Sveriges Radios integritet och oberoende.
Ägargrupperna betraktas som företrädare för olika samhällssektorer. Även den
starka spridningen mellan olika ägare inom resp, grupp anses molverka risken för
maktkoncentration.

Såväl Sveriges Radio som dess föregångare har varit
aktiebolag. En annan tänkbar associationsform som tid efter annan aktualiserats
är stiftelseformen. Det har senast skett i ett särskill yttrande fogat till
Sveriges Radios initiativskrivelse av styrelsens ordförande med instämmande av
personalrepresentanterna.

Skälen för min bedömning: Den parlamentariska
beredningen har samrått med ägargrupperna i denna fräga. Ägargrupperna har
förklarat sig beredda atl kvarstå som ägare lill Sveriges Radio även under
nästa avtalsperiod.

Från samtliga ägargrupper har i och för sig
erinringar framförts mol den alllför svaga ställning som de anser sig ha i
nuvarande organisation. Bl. a. har föreslagits att ägarna borde fä utse
majoriteten av ledamöterna samt ordföranden i moderbolagets styrelse.

Jag är medveten om att aktiebolagsformen inte är
helt lämpad som företagsform för Sveriges Radio. Jag är emellertid inte beredd
att nu föreslå en övergång lill en annan associationsform, I praktiken torde den
nuvarande förvaltningsformen inte innebära att någons rätt träds för när på elt
olillfredsslällande sätt. Konstruktionen måste ses mot bakgrund av atl ägarna
endasl erlagt ett myckel ringa belopp för sitt aktieinnehav och inte gjort
några finansiella åtaganden därutöver. Elt inflytande för aktieägarna i
ekonomiska frågor skulle givetvis förutsätta elt belydande ekonomiskt
engagemang och risktagande från deras sida. Delta är emellertid inte aktuellt
bl. a. av det skälet att deras funktion, som jag tidigare anfört, är av ideell
nalur,

I
initiativskriveisen önskade också en klar majoritet av moderbolagels

styrelseledamöter oförändrad associationsform. Som vissa av dem närma

re utvecklat vore det olyckligt med ytterligare en stor organisatorisk för

ändring i etl läge då Sveriges Radio behöver arbetsro för att genomföra 53

pågående reform- och ralionaliseringsprogram.

Vad gäller stiftelseformen förtjänar vidare
framhållas all den för närva- Prop. 1985/86:99 rande inte är närmare
lagreglerad, att ett lagstiftningsarbete pågår samt att den i Sverige
hitintills aldrig utnyttjats för verksamhet av tillnärmelsevis Sveriges Radios
omfattning.

Del finns ett klart värde i att viktiga samhällsområden
finns företrädda inom Sveriges Radio och känner sitt ansvar för rundradions
integritet. Ägarnas inflytande är mera knutet lill det praktiska
styrelsearbetet än till bolagsstämman. Jag anser alt Sveriges Radio härigenom
kan tillföras värdefulla erfarenheter och synpunkler. Däremot är jag inte
beredd att föreslå någon ändring i styrkeförhållandet mellan de av staten
utsedda representanterna och de av bolagsstämman utsedda ledamöterna i
moderbolagets styrelse.

Tid efter annan har synpunkter framförts som
ifrågasätter pressens roll som ägare. Del har hänvisats till att huvuddelen av
tidningarna har politisk anknytning och att fördelningen därvidlag inte svarar
mot den partipolitiska ställningen i riksdagen. Vidare har farhågor för
koncentrationstendenser inom massmediebranschen framförts. Pä sistone har även
uppmärksamheten riklats mol atl olika pressföretag engagerat sig i
kabel-TV-verksamhet.

För egen del anserjag det emellertid vara av slort
värde all pressen är representerad bland ägarna av Sveriges Radio, Jag är bl,
a, övertygad om atl pressens företrädare kommer att tillföra företagel
värdefulla synpunkler pä iniegriietsfrågor av gemensamt intresse. Om del
skulle visa sig att enskilda ägare inom pressgruppen riskerar att komma i
intressekonflikt med Sveriges Radio, t, ex. pä grund av engagemang i
kabel-TV-samman-hang, utgår jag ifrån att dessa inte låter sig nomineras till
styrelseposter inom koncernen. Om lidningsvärlden som helhet kraftigt skulle
öka sitt engagemang inom kabel-TV eller annan med Sveriges Radio direkl konkurrerande
verksamhet bör emellertid pressens roll som ägare tas upp till förnyat
övervägande.

Det har inte saknats förslag om en utökning av
folkrörelsegruppen. Gruppen innefattar visserligen inte alla organisationer som
kan betraktas som folkrörelser men trots detla får de nuvarande ägarna anses
representativa. Detla är enligt min mening det väsentliga i sammanhanget, och
jag är mot denna bakgrund inte beredd all nu la initiativ lill att bredda
ägandet på folkrörelsesidan.

I 1978 års proposition om Sveriges Radio (s. 202
ff.) uppehöll min företrädare sig vid ägarnas roll som samtalspartners med
programbolagen i vad som förutsattes bli regelbundet återkommande träffar i
programfrägor. Avsikten var att utveckla en form av publikkontakt på detta
sätt. Som jag närmare kommer att redogöra för vid min behandling av
publikkontakterna (avsnitt 6.1) har emellertid inte rekommendationerna i 1978
års proposition följts helt i denna del.

54

4.3.2 Styrelsernas roll
inom Sveriges Radio-koncernen

Prop.
1985/86:99

Min
bedömning: Hittillsvarande gränsdragning mellan ä ena sidan ledning och å andra
sidan löpande förvaltning inom programbolagen i Sveriges Radio-koncernen bör
upprätthållas även i fortsättningen. Del innebär att det ankommer på
styrelserna i de olika förelagen att leda verksamhelen medan de verkställande
direktörerna skall svara för den löpande förvaltningen.

Bakgrund till min bedömning: Styrelserna i programbolagen
har del slutliga ansvaret för bolagens programverksamhet, bl. a. atl den står i
överensslämmelse med del avlal som tecknas med staten. Härav följer att det
givetvis är styrelserna som fastställer mål och långsikliga planer saml
beslular om grundläggande prioriteringar, t. ex. beträffande avvägningen mellan
olika programtyper. Styrelserna bör emellertid inte ingripa i det löpande
programarbetet. Till uppgifterna på det administrativa/ekonomiska området hör
att besluta om resp. förelags anslagsframställning, budget, planering saml
viktigare utnämningar.

Skälen för min bedömning: Min bedömning ansluler
till en gammal tradition i Sveriges Radio-sammanhang. Jag vill bl. a. hänvisa
till vad min företrädare anförde i 1978 års proposition (s. 169 f) om Sveriges
Radio rörande viklen av all gränsdragningen mellan ledning och löpande redaktionell
verksamhet görs särskill strikt i publicistiska företag. Detta hindrar givetvis
inte att man inom styrelserna kan diskutera programverksamheten i stort och
erfarenheterna av olika satsningar.

4.3.3
Sveriges Radio organiseras i form av en koncern

Min bedömning:
Sveriges Radio bör även under kommande avtalsperiod uigöra en koncern i form
av aktiebolag. Dotterbolagen skall vara helt ägda av moderbolaget.

Bakgrund
till min bedömning: De i det föregående skisserade grunddragen i Sveriges
Radios uppbyggnad vad avser ägarsammansältning, associationsform och
styrelsernas roll bygger på en lång tradition, varom enighet råder. 1 och med
1978 års beslul om Sveriges Radio tillkom emellertid ytterligare ett element,
varom meningarna var mycket delade. Del gällde omvandlingen av det dåvarande
Sveriges Radio AB till en koncern med elt moderbolag och skilda programbolag
för televisionen, riksradion, lokalradion och utbildningsradion.
Programbolagen fick en betydande självständighet i förhållande till
moderbolaget, Meningsskiljakligheterna kring 1978 års organisation går igen i
Sveriges Radios initiativskrivelse som refererats i det föregående och som
huvudsakligen rör organisationsfrågorna. Även om det kan sägas föreligga en
grundläggande enighet om all ansvarsfördelningen bör preciseras och att
moderbolaget bör ges ökade befogenheter att hävda ell övergripande ansvar,
finns del delade meningar om huruvida

55

detta
går att förena med kravet på programmässig självständighet för Prop.
1985/86:99 dotterbolagen.

Skälen för min bedömning: Av initiativskriveisen
framgår att del i moderbolagets styrelse har funnits både de som önskar en
återgång till den gamla ordningen med ell bolag och de som förordar att
koncernöverbyggnaden slopas och att del i stället bildas fristående bolag för
radio, TV och utbildningsprogramverksamhet. Även under beredningsarbetet har
olika meningar kommit till uttryck.

Man har emellertid på ömse håll varit villig att
kompromissa. Mol bakgrund av del angelägna i alt ge Sveriges Radio arbetsro har
det också ansetts mer rimligt att diskutera vilka förbättringar som kan åstadkommas
inom ramen för nuvarande koncernmodell.

Också enligt min uppfattning skulle en ny stor
omorganisation under en lid kunna verka förlamande pä programverksamheten. Jag
kommer i det följande all i stället föreslå vissa förändringar som syftar till
alt stärka moderbolaget gentemot dotterbolagen, huvudsakligen på det ekonomiska
och administrativa området. Min målsättning är att förslagen skall leda till
all organisationen bättre kan anpassas till de förändringar som förväntas på
radio- och TV-områdel. I det sammanhanget vill jag göra följande principiella
uttalande.

Här liksom när del gäller programverksamheten som
sådan är det viktigt att slå vakt om Sveriges Radios integritet. Del är sålunda
viktigt alt rundradioorganisationen är stark nog att klara av både de inre
spänningar som följer av skilda ambitioner inom de olika förelagen och del
yttre tryck som följer av konkurrens på olika villkor med ell lokall,
nationellt och internationellt massmedieutbud. Just möjligheten att snabbt
kunna möta förändringarna i omvärlden är mycket viktig.

Lika angeläget är det atl den nya organisationen
skall kunna befrämja god hushållning med tilldelade resurser sett i ett
helhetsperspektiv för koncernen. Effektiviteten måste på olika sätl stärkas,
och det sker enligt min mening bäst genom alt moderbolaget får kompetens och
befogenheter att hävda övergripande effekliviletsmäl och samordningsfördelar
gentemot programbolagen.

Utgångspunkten för mina förslag i det följande är
att den programmässiga självständigheten för dotterbolagen behälls ograverad.
Från olika håll har farhågor yppats för att en förstärkning av moderbolaget i
administrativt och ekonomiskt hänseende även skulle kunna öka moderbolagets
inflytande över själva programprodukfionen. Moderbolagels befattning med programfrägor
bör emellertid enligt milt förslag inskränka sig lill vissa klart angivna
områden, där det är starkt motiverat med en samordning av resurserna. Inte i
någol fall skall det vara fråga om all påverka utformningen av själva
programmen.

Avsikten med mitt förslag är inte atl lägga löpande
förvahningsuppgifter pä moderbolaget. Jag räknar med alt en viss
personalförslärkning behövs för att moderbolaget skall kunna fullgöra sina nya
uppgifter. Förstärkningen bör pä sikt föranleda molsvarande minskning av
administrativ personal inom dotterbolagen.

När
jag i det följande anger hur jag anser att moderbolaget bör stärkas i 56

administrativt och
ekonomiskt hänseende, blir det med nödvändighet allmänt hållet. Den närmare
utformningen bör ankomma pä koncernen. Del som anges i detta sammanhang liksom
i del kommande avtalet skall snarast uppfattas som rambestämmelser.

Prop.
1985/86:99

4.3.4
Moderbolagets befogenheter

Mitt förslag: I
administrativt och ekonomiskt hänseende bör moderbolaget ges en starkare
ställning i det nya avtalet. Grundläggande därvidlag är alt moderbolaget skall
se till all verksamheten i koncernen som helhet bedrivs och utvecklas pä ett
rationellt sätt, och att de medel som slår till förfogande används med
iakttagande av god hushållning.

Bakgrund till mitt förslag: I inledningen (avsnitt
1,5) har redogjorts för moderbolagets befogenheter enligt gällande avtal samt
synpunkterna härpå som framförs i Sveriges Radios initiativskrivelse (avsnitt
1.13).

Skälen för mitt förslag: Jag har i del föregående
angett varför jag anser alt det övergripande ansvaret för god hushållning bör
åvila moderbolaget. Vad jag anfört innebär bl. a. att moderbolaget får större
befogenheter att besluta om samordning av servicefunktioner och tekniska
funktioner samt om lokalsamordning än vad som varit möjligt med hittillsvarande
riktlinjer. Likaså bör moderbolaget kunna granska dotterbolagens ekonomiska förvaltning,
vilket inte är formellt möjligt för närvarande.

Jag vill i delta sammanhang ytteriigare understryka
viklen av all rationaliserings- och effektiviseringsarbelet drivs vidare under
den kommande avtalsperioden. Moderbolagets stärkta ställning innebär naturiigtvis
inte atl dotterbolagen kan känna ell mindre ansvar för dessa frågor än
hittills,

Sveriges Radios ansvar för att verksamheten bedrivs
och utvecklas raUonellt och alt den präglas av god hushållning förutsätter
vidare bl. a. alt moderbolaget kan följa medieutvecklingen. I detta sammanhang
vill jag understryka vikten av atl den information och det kunnande som finns
inom dotterbolagen verkligen ställs lill moderbolagels förfogande. Det får
avgöras inom koncernen huruvida det är befogat atl förstärka moderbolagets
resurser för ändamålet eller om nuvarande decentraliserade bevakning är mest
ändamålsenlig.

Samma bedömning bör göras i fråga om den
långsiktiga planeringen. Det bör i det kommande avtalet anges att den bör
bedrivas utifrån gemensamma utgångspunkter och samordnas i erforderlig
omfattning.

Liksom för närvarande bör beslut om större
investeringar föregås av samråd mellan koncernens olika bolag, och moderbolaget
bör ha det yttersta ansvaret föratt möjligheterna till gemensamt utnyttjande
tas till vara.

Vad gäller gällande föreskrifter om analys av
koncernens ekonomi m, m. och anslagsframstäUning för koncernen har jag inte
förutsatt någon ändring jämfört med nuläget. Liksom hittills bör alltså
moderbolaget inge anslagsframställning för hela koncernen, med bifogande av
programbola-

57

gens
anslagsframställningar. Medelsförvaltningen bör kunna samordnas Prop.
1985/86:99 och moderbolaget bör ha ansvar för samordning av finansierings- och
medelsplaceringsfrågor.

Enligt gällande avtal beslutar Sveriges Radio
endast om "riktlinjer för koncernens gemensamma personalpolitik". Jag
anserati det inom moderbolagets ansvarsområde bör ligga att besluta om en för
koncernen gemensam personalpolitik och om kollektivavtal beträffande löner och
anställningsvillkor för koncernens personal. Lika väsentligt är det att slå
fasl alt moderbolaget skall ha ansvar för huvudavtal med de olika
rällighelshavar-organisaiionerna, i de fall dessa avtal direkl eller indirekt
berör verksamheten i mer än ett bolag. Någon sådan föreskrift finns inte i det
nuvarande avtalet.

Liksom stipuleras i nuvarande avtal bör
moderbolaget besluta om koncernens representation i arbetsgivarorganisation
och övriga externa samar-beisorganisaiioner. Det gäller även kontakterna med
internalioneUa organisationer. Ställningstagandena i dessa instanser vad
gäller principiellt eller ekonomiskt vikliga frågor bör utformas av
moderbolaget.

Jag vill inte föreslå nägon ändring i gällande
bestämmelser att moderbolaget skall samordna kontakterna med televerket. Till
frågan om kontakterna med byggnadsstyrelsen återkommer jag senare (avsnitt 7).

Delsamma gäller beslul om fördelning och placering
av sändningstid om programföretagen inte själva kan enas samt
beredskapsplaneringen inom koncernen.

I sammanhanget vill jag något beröra moderbolagets
uppgift all fördela av staten tilldelade medel. Jag har i det föregående angett
områden där Sveriges Radio bör kunna initiera eller föreslå strukturella
förändringar. Mot denna bakgrund utgår jag från att det under kommande
avtalsperiod kan bli aktuellt med resursöverföringar mellan bolagen. Jag utgår
vidare — bl. a. mot bakgrund av att andelen utomstående medverkan i programproduktionen
förutsätts öka - från alt moderbolaget skall sträva efler atl öka andelen
röriiga programmedel.

Vad gäller styrelserna förutsätter jag att
moderbolagets styrelse liksom hittills skall utse ordförande och tio ledamöter
i var och en av dotterbolagens styrelser, medan två ledamöter jämte
suppleanter bör ulses av personalen. Verkställande direktören i resp,
programbolag bör vara självskriven ledamot. Jag anser också atl gällande regler
innebärande atl en ledamot samtidigt inte bör kunna sitta i flera av
programbolagens styrelser och vidare att högsl en av ledamöterna i styrelsen
för ell programbolag får utses bland ledamöterna i moderbolagets styrelse bör
bestå.

Det bör ankomma på moderbolaget all avgöra hur
informationsutbyte och erforderiigl samband mellan dotter- och
moderbolagsstyrelser i övrigi skall säkerställas. Under den gångna
avtalsperioden har informationsflödet från dotterbolag lill moderbolag inte
fungerat lillfredsslällande. I och med att moderbolaget ges ökade befogenheter
på vissa områden måsle dessa brister avhjälpas.

Vad gäller sammansättningen av dotterbolagens
styrelser finner jag inte

anledning atl uttala mig utom vad gäller utbildningsradion. Jag anser all

moderbolaget även bör överväga att i större utsträckning än för närvaran- 58

de
lill utbildningsradions styrelse utse ledamöter bland personer med kunskaper
och erfarenheter från utbildningsvärlden.

Sammanfattningsvis bör moderbolaget få i uppdrag
att la fram beslutsunderlag i vissa frågor åt regering och riksdag. Givetvis
skall moderbolaget i dessa frågor agera efter samråd med berörda dotterbolag.
Sveriges Radio får initiera strukturella förändringar på vissa andra områden
utan regeringens och riksdagens prövning.

Jag har i det föregående, vid min genomgäng av
olika frågor som rör s}å\\a programverksamheten, berört de områden där
moderbolaget bör få elt visst inflytande. Jag kommer i del följande vid min
behandling av utbildningsradion även att beröra ytterligare några sådana områden.

Moderbolagets programpolitiska bevakningsansvar och
samordningsansvar gäller vissa områden som bör anges klart i det nya avtalet.
Moderbolagels uppgifter i delta hänseende gäller bevakning av frågor som rör
förhällandet svenskt/utländskt inom programverksamheten, språkvården, medverkande
av utomstående i programproduktionen, samarbetet mellan riks-och lokalradion,
programverksamheten om och för handikappade samt minoritetsspråkservice.
Moderbolaget förutsätts vidare se till att en godtagbar nivå av
produktionsutläggning upprätthålls.

Prop.
1985/86:99

4.3.5
Lokal och regional indelning

Mitt förslag:
Programbolagen bör till skillnad frän vad som nu är fallet få bestämma om
regional och lokal indelning av organisationen för riks- och lokalradion,
televisionen samt utbildningsradion. Om en förändring av indelningen medför
ökade kostnader för bolaget eller televerket bör moderbolaget resp.
moderbolaget och televerket gemensamt besluta i frågan.

Bakgrund till mitt förslag: Sveriges Televisions
distriktsorganisation är, liksom indelningen i lokalradioområden,
riksdagsbunden. Sveriges Riksradios distriktsorganisation är inte lika
detaljslyrd: i 1978 års beslut sägs enbart att det skall finnas minsl fyra distrikt
varav ett i Norrland. Om Sveriges Utbildningsradios regionala organisation
gjordes uttalanden i samband med beslutet om utbildningsradion (prop.
1975/76:110, UbU 1976/77:8).

För en beskrivning av nuvarande indelning och
organisation pä den regionala och lokala nivån hänvisas lill inledningen
(avsnitt 1.6).

Skälen för mitt förslag: Jag har i det föregående
redogjort för mina överväganden beträffande andelen regional produktion i
radions och televisionens rikssändningar, regionala TV-sändningar samt för
samarbetet mellan riks- och lokalradion.

Under kommande avtalsperiod bör det stå
programbolagen fritt att, där så bedöms påkallat men med den begränsning jag
strax skall nämna, ändra den regionala och lokala organisationen. Moderbolaget
bör liksom i andra sammanhang ha ett samordningsansvar i frågor rörande
samarbete mellan

59

två
eller flera av programbolagen i en region eller pä en viss produktions-
Prop. 1985/86:99 ort.

Om en förändring av den lokala eller regionala
indelningen medför ökade kostnader för programbolaget eller televerket bör
moderbolaget resp. moderbolaget och televerket gemensamt besluta i ärendet.
Jag utgår därvid från att Sveriges Radio-koncernen inom ramen för tilldelade
medel bestrider kostnader för den anpassning av sändarnätet som bedöms
erforderiig i sammanhanget. Till denna fräga återkommer jag i samband med mina
förslag till medelstilldelning (avsnitt 9).

5 Utbildningsradion - ställning och verksamhet

5.1 Inledning

Riksdagen
beslöt hösten 1983 (prop. 1983/84:40 bil. 6, KrU 8, rskr. 90) atl Sveriges
Utbildningsradio (UR) skulle avgiflsfinansieras fr. o. m. budgetåret 1985/86.
I detta sammanhang föreslogs ocksä vissa strukturella förändringar av
verksamhelen. Riksdagen godkände vad som förordades beträffande
avgiftsfinansieringen men begärde dessulom en översyn av verksamheten. Innan
någon förändring av de organisatoriska förutsättningarna beslutades borde en
redovisning av effekterna av vissa skisserade förändringar göras till
riksdagen. Vidare uttalades all eventuella förändringar borde övervägas i
samband med förberedelserna inför en ny avtalsperiod.

Sveriges Radio har i enlighet med vad riksdagen
hemställt redovisat en översyn av utbildningsprogramverksamheten som fogats
lill initiativskrivelsen. Utredningen, som verkställts av moderbolagels
verkställande direktör under medverkan av utbildningsradions ledning och i
kontakt med avnämarna, kallas i fortsättningen UR-utredningen.

Enligt UR-utredningens förslag skall
utbildningsprogramverksamheten också i fortsättningen vara sammanhållen
organisatoriskt. Man avstyrker således en uppdelning av del nuvarande företaget
på de andra programbolagen.

En nära samverkan föreslås däremol ske med annan
programverksamhet inom koncernen i syfte alt allmänna program skall kunna
användas för utbildningsändamål i större omfattning.

Eterdislributionen av utbildningsprogram bör enligt
förslaget användas även i fortsättningen. UR:s nuvarande TV-teknik bör enligt
utredningen i princip avvecklas och utbildningsprogrammen produceras med teknik
frän Sveriges Television. I denna del har dock utbildningsradions ledning och
styrelse anmäll avvikande uppfattning. Vidare bör del enligt utredningen under
en ny avtalsperiod säkerställas att utbildningsradion får rätt all utföra
beställningsproduklion för externa intressenter (ej etersändning) och att
utbildningsradions förlagsverksamhet inte hindras av nuvarande eller andra
restriktioner.

Frågan om fortsatt huvudmannaskap för UR inom eller
utanför Sveriges

Radio-organisationen har behandlats endast översiktligt. Utredningen kon

staterar alt frågan ligger utanför ramen för dess direktiv. 60

I en särskild skrivelse betitlad "Den framtida
utbildningsradion - upp- Prop. 1985/86:99 drag och villkor i en ny
avtalsperiod" har utbildningsradions styrelse lagt synpunkter på
programbolagets framlid. I skrivelsen konstateras att företaget av riksdagen
givils elt utbildningsuppdrag, som skall genomföras inom ramen fören rundradio
i allmänhetens tjänsl. Verksamheten förutsätter en nära samverkan med
ulbildningsmyndigheter och utbildningsanordnare.

I skrivelsen diskuteras olika former för samverkan
med utbildningssamhället och andra lyper av användarinflytande.

Det föreslås alt avtalet för
ulbildningsradioverksamheten utformas annorlunda än övriga avlal, eftersom
verksamhetens inriktning i motsats lill den allmänna programverksamheten är
målbestämd.

Vidare analyseras i skrivelsen UR:s
verksamhetsmässiga villkor, dvs. konsekvenserna av att ligga inom Sveriges
Radio-koncernen vad gäller resurser, tjänster och samverkan inom rundradion.
Belräffande frågan om tekniska produktionsresurser har UR som nämnis en annan
uppfattning än utredningen, UR ifrågasätter de beräkningar som gjorts rörande
de besparingseffekter som uppnås om UR inte längre har egen teknik.

Vad sedan gäller verksamhetsnivån för UR
konstaleras all moderbolagets styrelse i samband med medelstilldelningen för
budgetåret 1985/86 lagt fast en verksamhetsnivå för utbildningsradion som
svarar mol cirka 5 % av de medel som fördelas mellan programbolagen. UR anser
atl företagel bör få del av eventuella reformmedel som kan komma att tilldelas
Sveriges Radio-koncernen i framliden.

I skrivelsen påpekas att man under en lång följd av
år varit nödsakad att skära ned sin verksamhet och sitt utbud som en konsekvens
av rationaliserings- och besparingskrav. Man anger alt vissa områden drabbas
särskilt kännbart, bl, a. programmen för gymnasieskolan, tealerulbudet i
skol-TV och minoritetsspråksinsalserna. En rad insatsområden har enligt UR
blivit ofullständigt utvecklade och utbyggda.

Beträffande verksamhetens finansiering anser UR atl
det vore möjligt all finansiera den framtida ulbildningsprogramverksamhelen med
säväl mottagaravgifter som skatter. Vid sidan av den åriiga
medelstilldelningen bör UR fä möjlighet ta emot anslag av allmänna medel för
större samhälleliga utbildningsinsatser.

Innan jag närmare går in på UR:s verksamhet och det
utredningsarbete som ägt rum, vill jag ge min syn på hur public
service-begreppet bör tillämpas för utbildningsradion.

Jag
kan då först konstatera att programverksamheten vid utbildningsra

dion består av två delar, nämligen dels program av traditionellt folkbil

dande slag, som funnits sedan rundradions start i Sverige, dels utbildnings

program, dvs, program som producerats för att stödja eller komplettera

olika utbildningsinsatser. Uppdelningen mellan folkbildningsprogram och

utbildningsprogram är inte skarp, men det går enligt min mening ganska väl

att skilja sådana program som - ulan att primärt syfta fill systematisk

inlärning - är allmänbildande och kunskapsberikande, från program som

ingår i olika former av utbildningssatsningar.

Både folkbildningsprogram och utbildningsprogram, som de definierats i 61

det föregående, har sedan länge sin givna plats inom
public service-syste- Prop. 1985/86:99 met. Jag vill erinra om att redan i del
första avtalet med AB Radiotjänst föreskrevs att företaget skulle
"befrämja folkbildning och folkupplysning". Ett omfattande samarbete
utvecklades mellan radion och folkbild-ningsorganisationerna. Reguljära
skolradioprogram kom redan i slutet av 1920-talet och i början av 1960-talet
startade skol-TV, Produktion av såväl folkbildningsprogram som kompetensgivande
utbildningsprogram för olika utbildningsvägar ägde vidare rum inom ramen för
den statliga TRU-kom-mitténs arbete. Enligt riksdagens beslut år 1976 fördes
Sveriges Radios avdelningar för skolprogram och vuxenundervisning ihop med
TRU-kommitténs resurser till ett särskilt dotterbolag inom Sveriges Radio.

Tendensen har alltmer blivit den
atl de övriga programbolagen inte ansett sig ha något folkbildningsansvar. Jag
bortser då från det delvis myckel ambitiösa utbudet i riksradions P 1 och P 2.

För egen del anserjag det angelägel
all betona att ett folkbildningsansvar måsle anses åvila samtliga programbolag
inom public service-organisationen. Delta har jag också föreslagit i del
föregående (avsnitt 3,4),

Folkbildningsansvaret är således en
naturlig del av public service-uppdraget, och del bör utövas på samma villkor
som gäller för programverksamheten i övrigt.

När det sedan gäller uppgiften atl
producera och sända utbildningsprogram i ordets snävare bemärkelse förutsätter
verksamheten, som utbildningsradions styrelse också påpekar i sin skrivelse,
en nära samverkan med ulbildningsmyndigheter och utbildningsanordnare för
behovsanalys, urval av insatsområden och planering av insatser,
användningsformer, information och ålgärder av betydelse för användningen och
den pedagogiska effekten av insatserna.

Jag har mol den bakgrunden övervägt
att föreslå att UR skulle lämna Sveriges Radio-koncernen och få en ny huvudman,
vilket för övrigi även en minoritet inom moderbolagets styrelse förordar i en
reservation till initiativskriveisen. En utbrytning av UR ur koncernen skulle
emellertid medföra risk för en splittring av resurserna som varken skulle gagna
utbildningsvärlden eller Sveriges Radio-koncernen.

I likhet med utbildningsradions
styrelse anserjag därför atl UR:s uppdrag bör konkretiseras i del nya avtalet.
Som styrelsen framhåller är utbildningsuppdraget i motsats till den allmänna
programverksamhetens målbestämt. Därför måsle behovsstyrning och inriktning på
utbildning i samarbete med utbildningsmyndigheterna och ulbildningsanordnarna
klart markeras i avtalet. Verksamhetsnivän för UR bör av moderbolaget fastställas
pä grundval av en genomtänkt prioritering av de behov som fastläggs i samråd
med ulbildningsmyndigheter och utbildningsanordnare.

Den översyn av utbildningsradions
verksamhet som företagits av Sveri

ges Radio lämnar elt i många stycken användbart underlag för en bestäm

ning av UR:s framtida inriktning. Vissa frågor kräver emellertid ytterligare

belysning. Vad som främst krävs är en bestämning av UR:s olika roller,

nämligen som utbildningsanordnare, som producent av utbildningsmaterial

och som distributör av utbildningsprogram. Det bör övervägas om UR:s

verksamhei kan renodlas, Elt underiag för prioritering måste vidare las 62

fram
när det gäller de olika utbildningsområdena. Möjligheterna lill ökad
självfinansiering bör belysas i enlighel med vad jag skisserar i del följande.

De
frågor som jag här redovisat kan innebära sådana väsentliga förändringar av
UR:s verksamhet att de bör underställas regering och riksdag för beslul. Delta
bör ske senast i samband med anslagsframställningen för budgetåret 1988/89,

I övrigt kommer jag i del följande alt föreslå alt
beslut på vissa områden som för närvarande regleras av riksdagsullalanden m, m,
skall flyttas till koncernen.

Prop.
1985/86:99

5.2 Utbildningsprogramverksamhetens inriktning

Mitt förslag:
Verksamhelen med utbildningsprogram bör liksom hittills inriktas på de fyra
utbildningsområdena förskola, ungdomsskola, högskola och vuxenutbildning, I
högre grad än vad som gäller nu bör emellertid avvägningen mellan och inom
dessa områden ske i kontakt med användarna. Moderbolaget bör pröva huruvida samordningsvinster
kan erhållas t. ex, genom att sammanföra UR:s förskoleverksamhet med
barnredaktionerna på TV 1 och TV 2. Med hänsyn lill att i fortsättningen etl
folkbildningsansvar bör åvila samtliga dotterbolag bör moderbolaget vidare
överväga inriktningen av UR:s verksamhet med vuxenutbildning. Samtidigt bör
utbildningsradion genom programövertagande och pedagogisk bearbetning göra
delar av den allmänna programverksamheten tillgängligt för utbildningsändamål.

Bakgrund
till mitt förslag: Gällande riktlinjer för UR:s verksamhet återfinns i 1976
års beslul om utbildningsradion saml i avtalet mellan staten och UR. Programprodukfionen
skall i första hand avse förskola, ungdomsskola, högskola och vuxenutbildning.
Produktionen för förskola och vuxenundervisning skall prioriteras. Vidare
skall utbildningsradion inom samtliga utbildningsområden ge stöd och stimulans
fill grupper med olika handikapp och till etniska och språkliga minoriteter
saml övriga i ulbildningsav-seende eftersatta grupper.

UR-utredningen
utgår från i princip oförändrat uppdrag, I den särskilda skrivelsen från UR
betonas i likhet med utredningen att dimensioneringen av insatserna mellan och
inom de aktuella utbildningsområdena skall ske i samarbete med berörda
myndigheter och utbildningsanordnare.

Skälen
för mitt förslag: Även jag anser atl verksamheten bör inriktas på de nämnda
fyra utbildningsområdena, varvid särskilda insatser bör göras för handikappade
och för etniska och språkliga minoriteter samt andra från utbildningssynpunkt
eftersatta grupper. Det är angeläget att kontakterna med användarna förstärks,
så atl underiag för nödvändiga prioriteringar kan tas fram. Jag återkommer lill
formerna för användarinflylandel i det följande. Vidare anserjag att
moderbolaget skall kunna pröva om närbesläktade verksamheter i den allmänna
programverksamheten kan föras samman med molsvarande inom UR om detla innebär
möjligheter till besparingar.

63

5.3 Användarinflytande

Prop.
1985/86:99

Mitt
förslag: I avtal bör föreskrivas atl Sveriges Utbildningsradio skall tillse att
användarna får möjlighel atl framföra synpunkter och önskemål pä
ulbildningsradioverksamheten.

Bakgrund till mitt förslag: Enligt gällande avtal
skall UR ha fyra rådgivande kommittéer, en för varje utbildhingsomräde, knutna
till sig. Ledamöterna utses av UR:s styrelse. Vidare bör samrådsavlal ingås
med skolöverstyrelsen, universitets- och högskoleämbetet samt socialstyrelsen.
Sådana avtal har emellertid inte träffats.

I
sin skrivelse skisserar UR hur samråd kan utvecklas på olika områden.

Skälen för mitt förslag: Jag anser det inte
motiveral att staten reglerar formerna för användarinflylandel. Del bör vara
utbildningsradions sak all ta ställning till om de rådgivande kommittéerna
fyller den avsedda funktionen och om de bör bestå liksom om det är
ändamålsenligt alt ingå samrådsavtal med bl. a. skolöverstyrelsen.
Möjligheterna att kanalisera användarinflylandel via UR:s styrelse har jag
beröri i det föregående vid min behandling av moderbolagets befogenheter
(avsnitt 4.3.4).

5.4 Förlagsverksamheten

Mitt
förslag: UR:s förlagsverksamhet bör bedrivas enligi företagsekonomiska
principer; nu gällande av riksdagen föreskrivna restriktioner bör upphöra.

Bakgrund till mitt förslag: Enligt 1976 års beslut
om UR skall utbildningsradions förlag producera enbart material som har direkt
anknytning till programverksamheten. Föriagsverksamheten skall vara
självbärande. Insatser för små målgrupper skall prioriteras. För att kunna leva
upp till dessa målsättningar har föriaget under flera år gått med förlust och
varit beroende av ett speciellt produktionsstöd. Under arbetsåret 1984/85 uppvisade
förlaget emellertid ett överskott.

UR-utredningen föreslår alt de nämnda
restriktionerna hävs men alt föriaget skall bära sina egna kostnader.

Skälen för mitt förslag: Jag finner starka skäl
tala för alt UR:s förlagsverksamhet får utformas utan nuvarande restriktioner.

Jag utgår därvid frän att varje enskild produktion
inte nödvändigtvis skall behöva bära sina egna kostnader, liksom från all det
skall vara möjligt att ta emot produklionsslöd av allmänna medel så atl
angelägna föriagspro-dukter kan produceras för små målgrupper.

64

5.5 Beställningsproduktion

Prop. 1985/86:99

Mitt
förslag: Gällande restriktioner för UR:s beställningsproduktion bör upphöra.

Bakgrund till mitt förslag: I ökad omfattning har
önskemål kommit från studieförbund m, fl om produktion av videogram som inte är
avsedda för elersändning. UR-utredningen föreslår atl gällande inskränkningar i
UR:s möjligheter alt åla sig beställningsuppdrag för folkbildnings- och utbildningsprogram
som inte är avsedda för etersändning bör upphävas. De aktuella beslämmelserna
återfinns i 1976 års beslul.

Skälen för mitt förslag: Jag anser att det bör
prövas om UR i högre grad än för närvarande kan bära sina egna kostnader. Del
är naturligt att i detta sammanhang undanröja hinder för denna utveckling.

5.6 Teknikresurser

Mitt
förslag: Det bör ankomma på moderbolaget att bestämma huruvida UR:s tekniska
resurser för TV bör avvecklas.

Bakgrund till mitt förslag: UR är för närvarande i
praktiken självförsörjande när det gäller TV-teknik, UR-utredningen föreslär
att utbildningsprogrammen i stället skall produceras med teknik köpt från Sveriges
Television. Kostnadsbesparingen beräknas till ca 5 milj. kr. Mot förslagel
reserverar sig UR:s representanter i utredningen.

Skälen för mitt förslag: Med den konstruktion som
Sveriges Radio-koncernen får enligt mina förslag i del föregående anserjag del
naturiigt alt denna fräga hänskjuts till moderbolaget.

5.7 Etersändning och annan distribution av
utbildningsprogram

Mitt förslag:
Moderbolaget bör fortlöpande pröva möjligheterna alt i större utsträckning än
vad som nu är möjligt göra UR:s verksamhet självfinansierande. Möjligheterna
att ersätta eller komplettera eterdistributionen med kassettdistribuiion bör
undersökas liksom möjligheterna atl få avnämarna att bidra ekonomiskt även
till den del av verksamheten som inte är beställningsproduklion.

Bakgrund
till mitt förslag: Enligt riktlinjerna för UR skall programmen i försia hand
vara avsedda för etersändning. Därav följer att de i princip är en fri
nyttighet,

UR-utredningen ifrågasätter inte principen om att programmen
skall lillhandahållas kostnadsfritt och konstaterar atl ingen avnämargrupp
visat intresse för någon annan distributionsform.

65

5 Riksdagen 1985186. I saml. Nr 99

Utbildningsradion framhåller i sin särskilda
skrivelse att den stora fördelen med elerdistribution är att den gör det
möjligt att nä ut till och söka upp de avsedda målgrupperna. Många målgrupper
är ocksä beroende av direkl-mottagning vid sändningstillfället.

Skälen för mitt förslag: Frågan om
eterdistribulionens omfattning, AV-centralernas roll och möjligheterna att
ersätta nuvarande distributionssystem med markdistribulion har varit uppe till
diskussion flera gånger under senare år.

Jag utgår frän att möjligheterna att åstadkomma besparingar
genom övergång lill kassettdistribuiion las till vara. Kontinueriigt bör prövas
om etersändningen kan ersättas med kassettdistribution när detta inte inverkar
menligt på strävandena atl nä ul till målgrupperna i fråga.

Vidare bör moderbolaget undersöka om användarna är
villiga att ekonomiskt ersätta UR för den reguljära programverksamheten.
Givetvis får en sädan ersättning inte innebära några möjligheter atl påverka
produktionen utöver dem som följer av del inflytande användarna har att ulöva enligt
vad jag anfört tidigare. Formerna för sådana bidrag bör föreslås av moderbolaget
efter närmare kontakter med de berörda intressenterna. Regering och riksdag har
sedan att ta ställning till önskemålen.

Prop.
1985/86:99

6 Särskilda frågor 6.1 Publikkontakter

Min bedömning:
Programbolagen inom Sveriges Radio bör sträva efler alt ha goda kontakter med
allmänheten och med skilda publikgrupper. Någon särskild reglering av formerna
för publikkonlakler bör dock inte göras frän statens sida.

Bakgrund
till min bedömning: Kontakterna med publiken sker för närvarande på olika plan
och i olika former. Riksradion anordnar t. ex. regelbundet publikdagar i
Stockholm och pä vissa ställen i landet. Det finns också vissa program i radion
där lyssnarna kan debattera programutbudet. Lokalradion har varierande former
för publikkonlakler som skiljer sig mycket frän ett lokalradioområde till ett
annat. På flera håll förekommer inofficiella lyssnarråd och olika lyper av
referensgrupper.

Utbildningsradions publikkontakter sker nu via de
s. k. rådgivande kommittéerna varom bestämmelser finns intagna i avtalet med
staten. Ledamöterna i kommittéerna utses av utbildningsradions styrelse på
förslag av vissa utbildningsmyndigheter och folkbildningsorganisationer.

Sveriges
Television, slutligen, har utvecklat olika kontaktvägar till publiken.
Regelbundet arrangeras regionala publikdagar. Vidare arrangerar bolaget årligen
säväl centralt som regionalt aktieägarträffar. Till dessa möten inbjuds
företrädare för ägargrupperna. Olika typer av publikfora förekommer dessutom
liksom program i vilka publiken inbjuds all delta och lägga synpunkter på
programverksamheten.

Den
form av aktieägarträffar för att diskutera programfrågor som rekom-

66

menderas
i 1978 års proposition (s. 204 f) har endast sporadiskt kommit till stånd.

Skälen
för min bedömning: I linje med vad jag förordat på andra områden, anserjag
inte atl formerna för publikkonlakler bör närmare regleras av staten. Som har
framgått av min behandling av utbildningsradion (avsnitt 5.3), har jag inte
heller där ansett alt regering och riksdag i fortsättningen bör reglera
formerna för användarinflylandel. Som representanter för allmänheten fär
styrelseledamöterna anlas stå för etl inflöde av synpunkter på
programverksamheten. Jag utgår frän att programbolagen strävar efter alt på
olika sätl få kontakt med publikens önskemål. Inte minst gäller delta särskilda
publikgrupper, såsom invandrar- och minoritels-språksgrupper och olika grupper
av handikappade.

Prop. 1985/86:99

6.2 Forskningsfrågor m.m.

Min bedömning:
Moderbolaget bör redovisa om den forskningsverksamhet som bedrivs inom Sveriges
Radio-koncernen kan delas upp i sädan forskning som är avsedd alt tjäna som
beslutsunderlag för koncernen och mera allmän forskning. Frågan bör därefter
bli föremål för särskild utredning för alt utröna om en av allmänna medel
bekostad utrednings- och forskningsresurs behövs vid sidan av Sveriges Radio
för att ta fram underlag för beslul i massmediefrågor.

Bakgrund till min bedömning: Sveriges Radio har en
avdelning för publik- och programforskning (PUB) som har ca 45 tjänster varav
16,5 för forskare. PUB betjänar i försia hand programbolagen men har även externa
anslags- och uppdragsgivare, PUB är organiserad som en koncernge-mensam
forskningsavdelning, organisatoriskt placerad i moderbolaget.

Tidigare har man diskuterat möjligheten alt från
Sveriges Radio avskilja en del som närmast skulle vara egenUig
forskningsverksamhet och som skulle göras frislående från Sveriges
Radio-koncernen. Det har konstaterats atl en sådan uppdelning är svår alt
göra, dvs. alt del inte går atl dra en klar gräns mellan den forsknings- och
undersökningsverksamhet som faller under Sveriges Radios direkta ansvar och
sädan verksamhei som kan och bör bedrivas vid andra inslitufioner utanför
koncernen.

Skälen för min bedömning: Publik- och programforskningsavdelningen
inom Sveriges Radio har som huvudsaklig uppgift att ge beslutsunderlag ät olika
instanser inom koncernen. Som sådan är avdelningen en av de största
forskningsinstitutionerna inom massmedieområdet.

I
olika sammanhang har under senare är aktualiserats behov av en statlig
utrednings- och forskningsresurs för att skaffa underiag för beslut i massmediefrågor.
Frågan om samordning av utrednings- och forskningsresurser inom
massmedieområdet är omfattande och kräver fortsatt beredning. Jag är inte
beredd att nu lägga någol förslag i denna fråga som berör Sveriges Radios
publik- och programforskningsavdelning ulan avser alt återkomma lill frågan när
denna utretts närmare.

67

6.3 Arkiveringsfrågor

Prop.
1985/86:99

Min bedömning:
Sveriges Radio-koncernen och arkivet för ljud och bild (ALB) bör sträva efler
alt samordna resurserna för arkivering av radio- och TV-program så att
samhällsekonomiska vinster kan göras och dubbelarkivering undvikas. Även i
fråga om katalogisering bör koncernen och ALB samarbeta.

Bakgrund till min bedömning: Arkivering av radio-
och TV-program sker för närvarande både inom koncernens programbolag och den
statliga myndigheten arkivet för ljud och bild, ALB har i uppdrag atl bevara
del material som i enlighel med lagen (1978:487) om pliktexemplar av skrifter
och ljud- och bildupptagningar skall levereras för bevarande för forskningsändamål.
Hit hör bl. a. program sända av Sveriges Radio-koncernens programbolag. Avlal
mellan staten och programbolagen reglerar samarbetet med ALB. Arkivet har
vidare i anslutning härtill slutit uppföljningsavtal med bolagen.

Programbolagen arkiverar i princip endasl sädana
egenproducerade program som man avser att sända i repris. Det innebär bl, a,
all Sveriges Televisions arkiv bevarar mycket litet av del utländska malerial
som sänds inom ramen för bolagets verksamhet.

Kvaliteten på de upptagningar av TV- och
radioprogram som ALB log emot i början av arkivets verksamhet var fullt
godtagbar för forskningsändamål men inte tillräckligt hög för all arkivbanden
skulle kunna användas för återutsändning. Detta förhållande uppmärksammades av
riksdagen i samband med alt beslut togs om inrättandet av ALB, Mol bakgrund
härav och pä grundval av en ulredning verkställd av ALB och Sveriges Television,
beslöts i anslutning till förslagen i 1983 års budgetproposition (prop.
1982/83:100 bil. 10, s. 74) alt kvalilelen på hos ALB bevarade upptagningar av
svenska TV-program borde höjas så att materialet kunde användas även för
reprissändning. Sveriges Television delfinansierade övergången till det nya
systemet som avsågs innebära påtagliga samhällsekonomiska vinster.

Jag avser att senare begära regeringens
bemyndigande alt tillkalla en särskild utredningsman för alt göra en översyn av
reglerna för bevarande av ljud- och bilduppiagningar. Enligt min mening bör bl.
a. omfattningen av dubbelarbete studeras när det gäller arkiveringen av radio-
och TV-program.

Vid starten fick ALB inte några egna resurser för
katalogisering. Det förutsattes atl befintliga katalogiseringssystem inom bl.
a. Sveriges Radiokoncernen skulle prövas, innan initiativ logs för atl bygga
upp en egen service inom ALB.

I 1986 års budgetproposition (prop, 1985/86: 100
bil. 10 s. 491) har jag föreslagit att kalalogiseringen av Sveriges Riksradios
program i fortsättningen ombesörjs av ALB.

Skälen för min bedömning: Det är min förhoppning
att i samband med översynen av pliktexemplarslagen möjligheterna kan undersökas
alt vidga

68

samarbetet mellan ALB och
Sveriges Radios programbolag. Det gäller bl. a, själva arkiveringen, främst
arkiveringen av radioprogram, där kvaliteten på de av ALB förvarade
upptagningarna fortfarande är så låg, att de inte lämpar sig för
återutsändning, Ytteriigare en fräga som bör kunna belysas är huruvida ALB
skulle kunna slutförvara originalmaterial. Av stor betydelse i sammanhanget är
också hur kalalogiseringen på sikt av radions och televisionens program löses.
Jag utgår från att även dessa frågor kommer atl las upp till diskussion mellan
ALB och Sveriges Radiokoncernen.

Prop. 1985/86:99

6.4 Försvarsfrågor

Min
bedömning: Om landet befinner sig i krig skall de i koncernen ingående bolagen
utgöra en självständig organisation i totalförsvaret och Sveriges Radio AB vara
huvudman för rundradioverksamheten enligt avtal saml därvid lyda direkl under
regeringen.

Bakgrund till min bedömning: Sveriges Radios
ställning i krig eller vid krigsfara regleras genom del särskilda s. k.
krigsavtalet mellan staten och moderbolaget, Sveriges Radio AB, Enligt detla
skall de i koncernen ingående bolagen ingå som en självständig organisation i
totalförsvaret om landet befinner sig i krig. Då Sveriges Radio
krigsorganiseras sammanförs de olika bolagen till en enhet. Denna är direkt
underställd regeringen. Om landet befinner sig i krigsfara kan regeringen
besluta alt Sveriges Radio skall krigsorganiseras.

I avtalel föreskrivs vidare all del åligger
moderbolaget atl utarbeta erforderiiga beredskapsplaner och all ansvaret för
all de i koncernen ingående bolagen håller erforderiig beredskap åvilar
moderbolagets chef Denne har vid sin sida en av regeringen utsedd nämnd på fyra
personer, som för närvarande består av företrädare för televerket,
försvarsstaben, styrelsen för psykologiskt försvar och civilförsvarsstyrelsen.

Skälen
för min bedömning: Som jag tidigare har anfört (avsnitt 4.3,4) bör moderbolaget
även i fortsättningen ansvara för beredskapsplaneringen inom koncernen. Dä även
annan verksamhet än den som bedrivs av bolagen inom koncernen kan uigöra
rundradioverksamhel finner jag det angeläget alt Sveriges Radio AB i
krigsavtalel uttryckligen anges som huvudman för den rundradioverksamhet som
regleras genom avtal mellan staten och Sveriges Radio-koncernen,

För riksdagens information vill jag även nämna atl
jag anser att den rådgivande nämnd som chefen för moderbolaget har vid sin sida
bör utökas lill fem personer. Därmed ges utrymme för att även den nya
överstyrelsen för civil beredskap kan representeras i nämnden.

69

6.5 Sidoaktiviteter till sändningsverksamheten

Prop. 1985/86:99

Mitt
förslag: I det nya avtalet med Sveriges Radio bör föreskrivas att
sidoakliviteter lill sändningsverksamheten, l.ex, försäljning av kassetter av
program frän den allmänna programverksamheten, skall vara självbärande.

Bakgrund till mitt förslag: Programbolagen skall
enligt sina nuvarande avlal med staten producera eller på annat sätt anskaffa
program för etersändning. Vidare förutsätts utbildningsradion driva
förlagsverksamhet och framställa trycksaker i anslutning lill de etersända
programmen. Om den föriagsverksamhet och andra sidoaktiviteter såsom videoverksamhet
och utgivning av fonogram som sker i de andra programbolagen har däremol inga
riktlinjer utfärdats av statsmakterna,

I 1982 års budgetproposition (prop, 1981/82:100
bil. 12 s. 170) gjorde min företrädare ell uttalande av innebörd alt Sveriges
Radios program i videogramform skulle innebära ett viktigt och värdefullt
tillskott lill videogram-utbudet över huvud laget, och att del skulle anses
ingå i företagels uppgift atl medverka härtill, I den filmpolitiska
propositionen (prop, 1981/82:111 s, 28) som lades senare samma år, återkom
föredraganden fill planerna inom Sveriges Television på en videoverksamhet. I
sammanhanget uttalades atl regering och riksdag borde få behandla frågan hur
spridningen av videogrammen skulle bedrivas, innan verksamhelen fick permanenta
former.

Sveriges Television byggde, med start år 1982, upp
en avdelning med uppgift atl svara för förvärv och förvaltning av programvaror
saml för exploatering av programrätligheter ulöver etersändningar.
Verksamhetens tyngdpunkt låg i videodistribution av televisionens program dels
till instiiu-fionsmarknaden, dels till hushållen. Verksamhelen har nu dragits
ned. De ekonomiska riskerna har bedömts som slora med hänsyn lill att
efterfrågan på programmen i videoform inte varit så stor som man hade väntat
sig.

Skälen för mitt förslag: Jag anser att vissa
riktlinjer bör utfärdas belräffande sidoaktiviteter lill Sveriges Radios
huvudsakliga uppgift att producera eller på annat sätt anskaffa program för
elersändning. Jag bortser i detla sammanhang från utbildningsradion för vilken
särskilda bestämmelser gäller på delta område.

Enligt min mening är det värdefullt om de etersända
programmen i viss utsträckning kan spridas även i andra former. Programbolagen
bör emellertid inte engagera sig i projekt som kan medföra risk för föriuster
som måste täckas med avgiftsmedel. Liksom andra sidoaktiviteter, t. ex. förlagsverksamhet
och utgivning av fonogram, bör distributionen av program i andra former än via
elersändning vara självbärande.

70

6.6 Radionämnden

Prop. 1985/86:99

Min
bedömning: Inga ändringar bör ske av radionämndens uppgifter, organisation
eller verksamhetsformer. Om ett programföretag har avslagit en begäran om
beriktigande av en uppgift men radionämnden funnit alt beriktigandet bort ske,
bör företaget redogöra för både nämndens slutsatser och skälen för dessa.
Bestämmelser om all programföretagen skall sända sådana redogörelser bör tas in
i avtalen mellan regeringen och företagen.

Bakgrund till min bedömning: I inledningen (avsnitt
1.8) har redogjorts för radionämndens organisation m, m.

Enligt nu gällande avlal skall varje programföretag
beriktiga felaktig sakuppgift när det är påkallat. Vidare skall radionämnden
genast underrättas om begäran om beriktigande som har framställts skriftligen
hos företaget. Företagets beslul med anledning av en sådan begäran skall
genast fillslällas nämnden. Del åligger företaget atl i program på lämpligl sätt
redogöra för beslut av radionämnden enligt vilket förelaget har brutit mol
bestämmelserna i 6 § radiolagen eller avtalel.

Skälen för min bedömning: De ställningstaganden som
radionämnden gjort vid sin granskning av programföretagens sätt att utöva sändningsrätten
har med myckel få undantag accepterats av förelagen. Också hos allmänheten har
nämnden etl gott anseende för sitt sätt att sköta granskningen. Del finns
därför inte anledning att ändra nämndens nuvarande uppgifter, organisalion
eller verksamhetsformer.

Jag vill dock erinra om atl kulturutskottet (KrU
1982/83:18 s. 8 f) understrukit vikten av atl radiolagens och avtalens
bestämmelser efterlevs och att radionämndens beslut respekteras.

Det har i några fall förekommit atl ell programföretag,
som enligt nämnden bort beriktiga en uppgift, redogjort för nämndens beslul
utan att beslutets sakliga innebörd klart framgått av redogörelsen. Med hänsyn
till detta anserjag atl del behövs ett förtydligande av nuvarande avtalsbestämmelse
om att ett programföretag "på lämpligt sätt" skall redogöra för
radionämndens beslut. Jag anser att det i programföretagens nya avtal
uttryckligen bör anges alt företagel skall redogöra för både radionämndens
slutsatser och skälen lill dessa när det är fråga om ett fällande beslut i etl
beriktigandefall.

6.7
Avtalen mellan staten och företagen inom Sveriges Radio-koncernen

Mitt förslag: Frågor som
rör sändningsrätt och innehållet i sändningarna bör regleras i avtal mellan
regeringen och vart och elt av dotterbolagen. Frågor om organisation,
administration, ekonomi o.d. bör regleras för hela koncernen i avtal mellan
regeringen och moderbolaget.

71

Bakgrund till mitt förslag: Nuvarande avtalsreglering
innebär atl staten Prop. 1985/86: 99 träffat separata avtal med vart och
ett av koncernens fem bolag.

Enligt de gällande avtalen har moderbolaget inte
något övergripande ekonomiskt ansvar för hela koncernen ulan är hänvisat till
att sluta samarbetsavlal med dotterbolagen för alt få till stånd nödvändig
samordning mellan de olika bolagen.

I initiativskriveisen från Sveriges Radio föreslås
atl koncernens ansvar gentemot staten i sina huvuddrag skall läggas fast i ett
för koncernen gemensamt avtal som träffas mellan staten och Sveriges Radio AB i
dess egenskap av moderbolag. Inom ramen för detta avlal skall sedan förhållandet
mellan moderbolaget och dotterbolagen regleras i särskilda avtal mellan
bolagen. Avtalsperioden föreslås bli sex år,

I initiativskrivelsen föreslås vidare att
moderbolagels befogenheter skall vidgas så all det får elt ansvar gentemot
slalen för rationalitet och god hushållning i fråga om medel som ställs lill
koncernens förfogande, Ell sådanl kan enligt skrivelsen inte förverkligas inom
ramen för nuvarande avtalskonstruktion.

Skälen för mitt förslag: De nu gällande avtalen
mellan staten och dotterbolagen inom Sveriges Radio-koncernen reglerar såväl
själva programutbudet som interna förhållanden inom koncernen.

Radiolagen förutsätter att slalen, i frågor som rör
innehållet i sändningarna, träffar avtal direkl med de företag som fakfiskt
svarar för sändningsverksamheten. En ändring på den punkten skulle kräva
ganska omfattande ändringar i lagstiftningen. Någol krav på alt också frågor om
organisation, ekonomi, finansiering o. d. skall regleras i avlal mellan slalen
och programföretagen finns däremot inte.

De förändringar som jag lidigare föreslagit
beträffande Sveriges Radios övergripande ansvar för verksamhelen berör inte
dotterbolagens direkta ansvar för programinnehållet. När det gäller detta
ansvar bör dotterbolagen som hittills vara helt självständiga i förhällande
lill moderbolaget. Alt sä är fallet klargörs enligt min mening bäst genom alt
regeringen även för den kommande avtalsperioden Iräffar avtal direkl med
dotterbolagen om sändningsrätt och regler för programutbudet.

Vad gäller övriga frågor delar jag Sveriges Radios
bedömning att de lämpligen bör regleras genom avtal mellan regeringen och
moderbolaget.

Den nuvarande avtalsregleringen är oklar och ger
inte moderbolaget tillräckliga formella befogenheter alt hävda del
samordningsansvar som det har redan i dag. Delta beror enligt min bedömning
till en del på utformningen av de avtal som dotterbolagen har med staten.
Avtalen reglerar delvis samma frågor som avtalet mellan slalen och moderbolaget
och tolkas ibland olika av moderbolaget och programföretagen. Jag har i det
föregående föreslagit att moderbolaget på vissa områden skall fa sådana ökade
befogenheter all det kan leva upp till ett övergripande ansvar för ekonomi och
effektivitet inom koncernen. Detta måste få elt klart avtalsmässigt uttryck så
all framtida tolkningstvisler mellan bolagen om möjligt undviks. Dessa önskemål
kan enligt min mening bäst tillgodoses om staten sluter avlal endast med
moderbolaget beträffande dessa frågor.

72

7 Kostnader och finansiering p™p- '-

De
med Sveriges Radios verksamhet förenade kostnaderna hänför sig lill dels
koncernens egna drifts- och investeringskostnader, dels televerkels kostnader
för investeringar, drift och underhåll av sändarnät samt kostnader för
avgifisuppbörd, dels kostnader för uppförande av större radio- och TV-hus, en
uppgift som ligger pä byggnadsstyrelsen, dels, slutligen, kostnaderna för
radionämndens verksamhei. Med undantag för utlandsprogramverksamheten
finansieras Sveriges Radio-verksamheten hell med mottagaravgifter. Storleken av
dessa fastställs av riksdagen. Riksdagen beslutar ocksä om den årliga tilldelningen
av avgiftsmedel till Sveriges Radio. Programverksamheten till utlandet
finansieras över statsbudgeten via ett anslag uppfört under
utrikesdepartementets huvudtitel. Intill föregående budgetår finansierades
utbildningsprogramverksamheten med anslagsmedel anvisade under
utbildningsdepartementets huvudtitel.

Som jag har anfört inledningsvis, förutsätter jag
att finansieringssättet inte ändras när det gäller Sveriges Radios verksamhet.
I fråga om verksamheten med utlandsprogram räknar jag med att ställning får
tas till finansieringen i samband med beredningen av förslagen från den
särskilde utredaren.

Riksdagens åriiga medelsanvisning till Sveriges
Radio innehåller myckel litet av detaljreglering, Inga bindande uttalanden har
hittills förekommit utöver mycket allmänna riktlinjer rörande sändningslider,
produktions-sammansättning, regionaliseringsmål etc. Sedan budgetåret 1981/82
anvisas anslaget utan uppdelning i investerings- och driftsmedel.

Det är enligt min mening angeläget alt upprätthålla
dessa principer även under nästa avtalsperiod. På vissa punkter räknar jag
dessutom med atl koncernen får etl vidare spelrum, dä en del av hittillsvarande
av riksdag och regering utfärdade riktlinjer kommer atl upphävas. Jag tänker dä
bl. a, på den frihei som koncernen kommer alt få i fräga om sändningslider och
regional organisation.

Den allmänt omfattade åsikten att Sveriges Radio
skall ha en publicistiskt oberoende ställning utesluter inte alt full insyn
skall kunna ges i koncernens förvaltning, och att bedömningar av
effektivitetsfrågor m.m. skall kunna göras. Regering och riksdag bör sälunda
kunna kräva en redovisning av koncernens planer och utfallet av dessa, ulan att
för den skull Sveriges Radios integritet skall anses hotad.

Enligt avtalet med staten har moderbolaget all
fördela tilldelade medel mellan programbolagen. I det nya avtalet kommer i
enlighet med vad jag har föreslagit under avsnitt 4.3.4 moderbolaget atl få
ytteriigare befogenheter när det gäller medelsfördelning, bl. a, i så måtto att
det blir möjligt att omfördela medel mellan bolagen. Vidare föresläs
moderbolaget få stärkta befogenheter när det gäller ekonomisk analys,
medelsplanering m, m.

1 detta sammanhang vill jag ta upp frågan om
ansvaret för lokalförsörj

ning. Som moderbolaget anför i initiativskriveisen finns del skäl all över

väga om koncernen själv bör fä ansvara för lokalförsörjning och fastighets

förvaltning. Jag anser atl övervägande skäl talar för all nuvarande hand

läggningsordning (prop. 1978/79:82, UbU 43, rskr. 410) upphävs. Moder- 73

bolaget
får således beslutanderätten vad gäller investeringar, köp och Prop. 1985/86:99
förhyrningar m. m. även över två-miljonersgränsen. Det bör ankomma pä
moderbolaget atl pröva i vad mån denna beslutanderätt kan delegeras till
programbolagen. Riksdagens prövning i detta avseende bör begränsas lill
investeringsnivån som ett av flera utgiftsslag inom Sveriges Radios totala
budget. Någon detaljerad prövning av enskilda byggnadsprojekt bör således
normalt inte förekomma.

Ansvaret för lokalförsörjningen bör i princip
övergå till moderbolaget den 1 juli 1986, Av praktiska skäl bör dock
grunddragen i nuvarande ordning gälla under en övergångsperiod om högsl tre år.
Under denna period bör det ankomma på regeringen att besluta i frågor som rör
koncernens lokalförsörjning och sådana byggnadsinvesteringar som kan komma all
aktualiseras innan förändringarna genomförts. Regeringen bör således fr, o,
m,den I juli 1986 fä besluta om investeringsplaner i den form de hittills har
underställts riksdagen. Investeringsplanens byggobjekt skall pä samma sätt som
hittills redovisas för regeringen till dess all de projekt som ryms inom den s.
k, 90-miljonersramen är förverkligade.

Under övergångstiden skall koncernen utnyttja
byggnadsstyrelsen för fortsatt service i form av projekt- och byggledning.
Formerna för och innehållet i detta samarbete bör regleras i särskill avlal som
skall godkännas av regeringen. Frågan om fortsatt samarbete efter utgången av
budgetåret 1988/89 får avgöras i etl senare skede.

Under övergångsperioden bör vidare system för
budgetredovisning och rullande lokalförsörjningsplaner m, m. utarbetas inom
moderbolaget så att dessa kan tjäna som underlag för den översiktliga prövning
som jag nyss har förordat. Regeringen bör begära riksdagens bemyndigande att
inom treårsperioden fullfölja nämnda förändring av handläggningsordningen.

När moderbolaget får fullt ansvar för sin
lokalförsörjning är det rimligl atl berörda fasligheter, byggnader, avlal etc.
överförs från byggnadsstyrelsen till moderbolaget. En överföring så atl
Sveriges Radio även får ansvaret för den förmögenhetsrättsliga
fastighetsförvaltningen bör ske veder-lagsfritt i de fall fastigheterna
(motsv.) har finansierats med radiofondsme-del. Överföringen bör i möjligaste
män ske redan under budgetåret 1986/87, Fastigheter (motsv,) bör
fortsättningsvis ägas (motsv.) av moderbolaget som i sin tur upplåter lokaler
till resp. verksamheter inom koncernen,

I initiativskriveisen och anslagsframställningen
för budgetåret 1986/87 föreslår moderbolaget atl en fortsatt beredning sker av
förutsättningarna för koncernen all vända sig lill den öppna lånemarknaden. En
lånefinansiering av investeringarna i förening med ändrade avskrivningsregler
skulle medföra en mer realistisk prövning av behovel av fasta resurser, etl
bättre ekonomiskt mått pä deras användning och etl underiag för jämförelser
mellan användning av interna och externa resurser. Moderbolaget anför atl en
ändring av finansieringsformen för investeringarna kan väntas bli påtagligt
effektiviietsbefrämjande. Del är därför angelägel alt en sådan förändring kan
genomföras redan fr, o. m. nästa budgetår.

För egen del anserjag goda skäl tala för alt
Sveriges Radio-koncernen

ges möjlighet att länefinansiera byggnadsinvesteringar och i viss utsträck- 74

ning även andra
investeringar eller investeringsliknande anskaffningar.

När
moderbolaget får ansvaret för fasfighetsförvallningen innebär del Prop.
1985/86:99 bl. a, en möjlighel för Sveriges Radio alt med berörda fastigheter
som säkerhet länefinansiera byggnadsinvesteringar pä den öppna kapitalmarknaden.
Denna möjlighet anserjag bör prövas redan under nästa budgetår. Länefinansiering
kan enligi min mening även vara ell praktiskt sätt alt över tiden fördela
kostnader för vissa andra anskaffningsbehov inom koncernen. Moderbolaget bör
därför kunna använda lånefinansiering som en slags buffert, t. ex. för atl inom
koncernen kunna tidigarelägga en leknisk eller administrativ investering av
lönsamhetsskäl eller köpa större programpaket på fördelaktiga villkor. Det
sistnämnda exemplet kan ses som investering i immateriella rättigheter, om
avtalstiden och varaktigheten av det inköpta värdet överstiger tre år. Eftersom
dessa anskaffningsbehov skiljer sig väsentligt från behov av
byggnadsinvesteringar är del enligt min mening viktigt atl regeringen
tillförsäkras en god bild av den totala upplåningen och dess betydelse för
ekonomiska bindningar inom Sveriges Radios totala budget. Det ankommer på
regeringen att pröva behovet av bestämmelser för denna typ av lånefinansiering,
bl. a. behovet av att sätta ett tak för upplåning.

Kompensation lill Sveriges Radio för automatiska
pris- och löneökningar har i enlighet med 1978 års beslut bestämls av den
allmänna kostnadsutvecklingen som den avspeglats i olika lyper av index.

Utgångspunkten har varit konsumentprisindex (KPI).
Under de första åren efter 1978 tillämpades konsumentprisindex. Därefter skedde
en övergäng lill basbeloppsindex (BBI) som sedan i sin tur ändrades till en
kombinerad löne- och omkostnadsindex. Vid ett par tillfällen (under budgetåret
1981/82 saml kalenderåret 1984) har kompensationen begränsats genom att ett tak
fastställts för kompensationen, oavsett index.

Förändringarna av index har syftat till att anpassa
modellen till Sveriges Radios egen koslnadssilualion. Strävandena har varit alt
undvika en eventuell under- eller överkompensation.

För närvarande tillämpas KPI, som rensats från
vissa komponenter, för 40% av de medel som tilldelals Sveriges Radio, medan
återstoden (60%) som gäller löner, räknas upp med en index som utgår från på
marknaden centralt träffade löneavtal,

1 initiativskriveisen konstaterar Sveriges Radio
all en svaghet i index-konstruktionen är all den inte beaktar framför allt
internationellt betingade kostnadsökningar för programmaterial, för
programverksamheten utomlands och för teknisk utrustning. Det anförs ocksä alt
det finns risk för alt utvecklingen av den justerade index som fillämpas för
Sveriges Radio kan bli ryckig. Sveriges Radio framhåller vikten av atl man i
fortsättningen undviker att ändra sammansättningen av index som skett vid ell
par lillfällen under avtalsperioden. Det är enligt koncernen omöjligt alt få
fram en index som fullständigt stämmer överens med kostnadsutvecklingen. På
några års sikt torde dock eventuella avvikelser jämna ut varandra. När sådana
avvikelser kan konstateras, bör det ankomma på koncernen alt svara för utjämning
under åren.

För egen del får jag anföra följande. Den modell
för kompensation för

automatiska lönekostnadsökningar som infördes enligt 1978 års beslut har 75

-
även med beaktande av de erinringar som Sveriges Radio framfört - på Prop.
1985/86:99 det hela taget medfört en kraftig förbättring av
planeringsförutsättningarna inom koncernen. Jämfört med myndigheter har
Sveriges Radio ett betydligt bättre utgångsläge. Strävan bör givetvis vara att
få en index som så nära som möjligt ansluter till den speciella
kostnadsstrukluren för Sveriges Radio,

Jag räknar inte nu med någon ändring av nuvarande
indexkonstruktion och är inte heller beredd atl föreslå en ordning som innebär
alt koncernen själv fär utjämna eventuell över- eller underkompensation. Den
tillämpade modellen för kostnadskompensalion synes för närvarande och
genomsnittligt sett stämma väl överens med den verkliga utvecklingen, Sveriges
Radio bör dock fortlöpande följa och i den ärliga anslagsframställningen
redovisa hur kompensationssystemet slår för att därmed ge ett underlag för
regeringens bedömningar av om del bör justeras.

Gällande planeringsförutsättningar angavs i
budgelproposifionen är 1980 (prop, 1980/81:100 bil. 12 s. 83 f). De
reforminsatser som stakades ut i 1978 års proposition avsågs enligt uttalandet
i sistnämnda budgetproposition vara genomförda vid ulgången av budgetåret
1988/89. Vidare utgick föredraganden frän ett åriigt påslag om 2,3 %, vilket
skulle möjliggöra ett genomförande av det i 1978 års proposition angivna
reformprogrammet. Om statens avtal med Sveriges Radio och dess programbolag
skulle komma att förlängas efler budgetåret 1985/86 skulle enligt uttalandet
företaget kunna räkna med motsvarande reformtillskolt för perioden fram t.o.m,
budgetåret 1988/89. I samma budgetproposition fastställdes ell ärligt
rationaliseringskrav om 2% att gälla tills vidare.

Inom slora delar av koncernen har etl omfattande
rationaliseringsarbete genomförts under de år som förflutit sedan 1981 års
beslut, I praktiken har reformprogrammet kunnat finansieras på detta sätl.
Rationaliseringsplanerna har syftat till att dra ner de fasta kostnaderna, i
första hand personalkostnaderna. Besparingseffekterna innebär på kort sikt alt
de rörliga programmedlen minskal (jämför avsnitt 3.6). I Sveriges Radios
anslagsframställning framhålls att den genomgripande karaktären av
rafionaliseringsål-gärderna innebär atl genomförandel mäste etableras i fasta
former. Samtliga programföretag anser atl en fortsatt lillämpning av etl
rationaliseringskrav på 2% efter budgetåret 1985/86 mycket negafivt skulle
återverka på programproduktionen.

Kostnadsbilden för Sveriges Radio påverkas bl, a,
av kraftiga prisstegringar på vissa utländska programtyper. Jag anser att
kostnadstrycket måste mötas med en fortsalt översyn av verksamheten.
Strävandena mol ökad effektivitet och ralionaliseringsarbetet i övrigt får
alltså inte avstanna nu, utan ett rationaliseringskrav bör åvila Sveriges Radio
även under kommande år. Jag vill i sammanhanget erinra om att den samhällsekonomiska
situationen över huvud laget gör atl etl rationaliseringskrav fortfarande
tillämpas även för den offentliga förvaltningen.

De planeringsförutsättningar som således enligt min
bedömning börgälla

för Sveriges Radio-koncernen under avtalsperioden 1986/87-1991/92 kan

sammanfattas på följande sätt. I enlighet med det tidigare refererade beslu

tet frän är 1981 skall koncernen t.o.m, budgetåret 1988/89 kunna räkna 76

med
ett ärligt reformpåslag i storleksordningen 2,3%, Under denna treårs-
Prop. 1985/86: 99 period bör vidare tillämpas etl sammanlagt
rationaliseringskrav om 5%, fördelat med vardera 2% över de tvä försia budgetåren
och med 1 % under budgetåret 1988/89.

Under de tre år som sedan återstår av
avtalsperioden har jag inte räknat med någol reformpåslag. Jag utgår i stället
från all de medel, som frigörs genom besparingar i det fortsatta
rationaliseringsarbetet och genom de strukturella förändringar som koncernen
kan initiera, kan tillföras koncernen. Sveriges Radio har själv anfört atl
ändringar av programsättningsprinciperna i TV kan ge samordningsfördelar
varigenom resurser för programproduklion kan frigöras.

I initiativskrivelsen föreslår Sveriges Radio att
frågan om ett samlat övergripande ansvar för rundradiofonden övervägs. Fonden i
vid mening omfattar tillgångar på ca 5 miljarder kronor fördelade pä tre
institutioner (Sveriges Radio, televerket och byggnadsstyrelsen) och etl årligt
inkomstinflöde i storleken 2,4 miljarder kronor med därmed sammanhängande
medelsförvaltning. Svenges Radio anser del naturligt alt förvaltningsansvar
för fonden skall åvila koncernen under nästa avtalsperiod.

I denna fråga - som i initiativskriveisen
redovisats mycket skissartat -är jag inte beredd atl ta ställning för
närvarande. Först bör utfallet avvaktas av överföringen av lokalförvaltningen
från byggnadsstyrelsen lill Sveriges Radio. Sveriges Radio bör återkomma med
elt mera detaljerat förslag. Vidare bör mer ingående prövas hur förvaltningen
av medlen bäst kan organiseras som alternativ till den nuvarande ordningen.

8 Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

dels föreslår riksdagen att godkänna all de
allmänna riktlinjerna för Sveriges Radio-koncernens organisalion och verksamhet
ändras och kompletteras i enlighet med vad jag föreslagit om

1. sändningstidens längd och förläggning i
radio och TV (avsnitt

3.2),

2.
programsättningsprinciper i TV
(avsnitt 3.3.1),

3.
etl fjärde FM-nät för
ljudradiosändning (avsnitt 3.3.2),

4.
ansvaret för folkbildningen
(avsnitt 3,4),

5.
svenskt programutbud i radio
och TV (avsnitt 3.5),

6.
frilansmedverkan i radio och TV
och om produktionsutläggning i TV (avsnitt 3.6),

7.
regionala nyhetssändningar i TV
(avsnitt 3.8),

8.
sändningar på invandrar- och
minoritetsspråk i radio och TV (avsnitt 3.10),

9.
program om och för handikappade
(avsnitt 3,11),

10, språkvård
(avsnitt 3,13),

11, moderbolagets
ansvar för alt verksamheten i hela Sveriges

Radio-koncernen bedrivs rationellt och med beaktande av god hus

hållning (avsnitt 4,3.4), 77

12.
rätten all besluta i frågor som
rör programföretagens regionala Prop. 1985/86:99 och lokala organisation
(avsnitt 4,3.5),

13.
möjligheter till
samordningsvinster beträffande vissa delar av utbildningsradions verksamhet
samt om utbildningsradions uppgift all göra det allmänna programutbudet
tillgängligt för utbildningsändamål (avsnitt 5.2),

14.
användarinflytande över
utbildningsradions verksamhet (avsnitt 5.3),

15.
utbildningsradions
föriagsverksamhet (avsnitt 5.4),

16.
beställningsproduktion inom
utbildningsradion (avsnitt 5,5),

17.
utbildningsradions tekniska
resurser för TV (avsnitt 5,6),

18.
prövning av möjligheterna till
ökad självfinansiering av utbildningsradions verksamhet (avsnitt 5,7),

19.
finansieringen av
sidoaktiviteter till sändningsverksamheten (avsnitt 6.5),

dels
föreslå riksdagen att godkänna vad jag har förordat om

20.
avtal mellan staten och
förelagen inom koncernen (avsnitt 6,7),

21.
planeringsförutsättningarna för
Sveriges Radio-koncernen (avsnitt 7),

dels
föreslå riksdagen all bemyndiga regeringen att

22.
under perioden fram till
utgången av budgetåret 1988/89 genomföra en förändring av
handläggningsordningen för Sveriges Radios lokalförsörjning (avsnitt 7),

23.
besluta i frågor som rör
Sveriges Radio-koncernens byggnadsärenden enligt de riktlinjer som jag har
förordat (avsnitt 7),

dels
bereda riksdagen tillfälle all la del av vad jag har anfört om

24.
regional produktion av program
till rikssändningar i radio och TV (avsniu 3.7),

25.
samarbete mellan riksradion och
lokalradion (avsnitt 3.9),

26.
Sveriges Radio-koncernens roll
i det nordiska radio- och TV-samarbetet med sändningar via Tele-X-satelliten
(avsnitt 3.14),

27.
samordning av arkivresurserna
hos Sveriges Radio-koncernen och arkivet för ljud och bild (avsnitt 6.3),

28.
programföretagens redogörelser
för radionämndens beslut i vissa fall (avsnitt 6.6),

29.
länefinansiering av
byggnadsinvesteringar och vissa andra anskaffningar (avsnitt 7),

9 Medelsberäkningar för budgetåret 1986/87

I
1986 års budgetproposition (prop. 1985/86: 100 bil. 10 s, 528) redovisades att
en ny avtalsperiod för Sveriges Radio-koncernen förbereddes och att en särskild
proposition om verksamheten vid Sveriges Radio m.m, skulle läggas fram under
innevarande riksmöte. Förslag lill medelsanvisningar för den avgifisfinansierade
delen av verksamhelen kan nu föreläggas riksdagen.

78

Kostnader för budgetåret 1984/85 för den
avgifisfinansierade '"'P' '6- 9 verksamheten

För
ljudradio- och televisionsverksamheten togs 2497,6 milj. kr. av avgiftsmedel i
anspråk under budgetåret 1984/85. Sveriges Radio- koncernen disponerade 2003,1
milj. kr. för programverksamheten i sin helhet med undantag av utbildnings- och
ullandsradioverksamhelerna, vilka finansierades över statsbudgeten. Televerket
utnyttjade totalt 359,7 milj. kr., varav 266,5 milj. kr, för
programdistribution och avgiftsuppbörd samt 93,2 milj. kr, för avskrivning av
investeringar. Kostnaderna för radionämndens verksamhei var 1,6 milj, kr.
Byggnadsstyrelsens investeringskostnader uppgick till 120,7 milj, kr. Under
året belastade 133,0 milj. kr. fonden, varav 12,3 milj. kr. avsåg kvarvarande
utgifter från budgetåret 1983/84,

Under budgetåret 1984/85 uppgick de totala
intäkterna i form av mottagaravgifter och räntor pä dessa till 2341,1 milj,
kr,, vilket i förhällande lill de avgiftsmedel som togs i anspråk innebär ett
underskott på 156,5 milj. kr. Behållningen i rundradiofonden per den 30 juni
1985 var 22,4 milj. kr.

Den allmänna mottagaravgiften är 648 kr. per är
sedan den 1 juli 1985 och tilläggsavgiften för farg-TV är 160 kr. per är.
Antalet allmänna avgifter uppgick den 1 juli 1984 till drygt 3,2 miljoner och
antalet tilläggsavgifter för färg-TV till nästan 3,0 miljoner.

Televerket

Investeringar

För
innevarande budgetår har 95,3 milj. kr. anvisats för investeringar i
rundradioanläggningar. Därav har 1,4 milj. kr. balanserats från budgetåret
1984/85 i enlighel med det bemyndigande televerket givits alt föra högsl 5
milj. kr. mellan budgetåren som skuld resp. tillgodohavande.

För budgetåret 1986/87 har televerket i likhet med
tidigare år erhållit ett beställningsbemyndigande om 30 milj. kr.

Disponeringen av medlen för budgetåret 1986/87
framgår av tabellen i del följande. Tabellen anger också kostnaderna för
beräknade investeringar (utbyggnad och reinvesteringar) under femårsperioden
1986/87-1990/91. Denna motsvarar den av riksdagen våren 1985 godkända planen
framräknad med etl är och uppräknad lill aktuell kostnadsnivå. Därutöver har en
mindre ökning lagts lill för det femte året och medel inräknats för elt fjärde
FM-nät.

79

Disposition Beräknat
investeringsmedeJsbehov under "rop.
lyöj/öö.yv

av erhållna femårsperioden
1986/87-1990/91 (milj. kr.)

medel för ----------------------------------------

1985/86

(milj. kr., 86/87
87/88 88/89 89/90 90/91

1985/86 års (1986/87
års kostnadsnivå)

kostnadsnivå)

Utbyggnad
av sändar-

stationer för ljud-

radio och TV

28,6

18,9

(0,7

10,2

8,7

6,9

Reinvestering
för

sändarstationer för

ljudradio och TV

31,6

47,1

48,1

35,1

42,0

43,9

Radiolänklinjer
och

OB-utruslning

30,4

25,2

28,6

36,4

34,2

47,3

Radiodrifl-
och

rundradiocentraler

3,3

7,4

11,2

16,9

13,7

8,4

Ett
fjärde FM-nät

-

18,7

18,7

18,7

-

-

Summa

93,9'

1J7,3

117,3

117,3

98,6

106,5

' E.xkl. J,4 milj. kr. som förbrukats under budgetåret
1984/85.

Också efter elt eventuellt
införande av satellit-TV kommer tyngdpunkten i rundradiodistributionen under
lång tid alt ligga på de nuvarande markbundna näten på grund av atl detta ger
möjligheter Ull regionala och lokala sändningar och mobil mottagning samt på
grund av nätens betydelse från beredskapssynpunkt.

Ateranskaffningsvärdet för FM-TV-nätens anläggningar
beräknas uppgå till ca 3000 milj. kr. Riskerna för överbelastning av masterna
har ökat lill följd av att ytterligare utrustning installerats. I värsta fall
måste därför master bytas, vilket tidigare sketl i elt par fall. Som regel kan
dock andra åtgärder vidtas. Under den kommande tioårsperioden behöver reinveste-ringama
i TV 1-sändarna slutföras och FM-sändarutrustningarna bytas, Etl
reinvesteringsbehov för TV 2-nälet börjar uppkomma omkring år 1990.
Radiolänknätel behöver successivt moderniseras. En mindre ökning av
investeringsnivån har därför inräknats för det femte året.

Ljudradio

Vid en intemafionell konferens hösten 1984 erhöll Sverige
frekvenstilldelningar för ett fjärde FM-nät i del nya delbandel 100-104 MHz
saml för etl femte kommunuppdelat FM-nät i det nya delbandet 104-108 MHz.
Frekvensplanen träder i krafl den 1 juli 1987, men delbandel för FM 4 bedöms
kunna tas i bruk tidigare. Delbandet för det femte FM-nätet kan las i bruk
först är 1996.

I samråd med Sveriges Radio har en
ulbyggnadsplan utarbetats för det fjärde FM-nätet där utbyggnaden är uppdelad i
fem etapper under ca 2,5 år med början hösten 1986, Kostnaden för nätet uppgår
fill 56,1 milj.kr,, fördelad lika på de tre budgetåren 1986/87, 1987/88 och
1988/89. Tillkommande driftskostnader uppgår fill 1, 3 resp. 6 milj. kr. under
de tre åren och efter införandet av FM 4 till ca 8 milj. kr. per budgetår.

Möjligheterna till önskvärda förbättringar av
ljudkvaliteten och bilradio-

80

mottagningen
vad gäller de befintliga FM-näten har i huvudsak Prop. 1985/86:99 kunnat
tillgodoses i den nya FM-frekvensplanen.

Vissa utbyggnader och reinvesteringar såsom utbyten
av äldre FM-sän-darantenner och FM-sändare behöver genomföras under
femårsperioden. Utbyggnads- och reinvesteringsålgärdema samordnas i möjligaste
män med FM 4-utbyggnaden vilket medför rationaliseringsvinster.

RDS-syslemel (Radio Dala Syslem), kan användas för
alt underlätta inställning av önskat radioprogram eller för att automatiskt
koppla på vissa lyper av program (trafikinformation, nyheier m.m.). Hösten 1985
införs fast märkning av sändarna i FM 3-nätet med stationsnamn,
nättill-hörighel och sändningsfrekvenser. Införande i de övriga FM-näten följer
därefter,

Belräffande sändarstalionerna för AMär landets
läng- och mellan vågsstationer främst inriktade på all ge täckning utanför
landet. Den nya stationen Sölvesborg MV täcker en slor del av Europa, särskilt
under dygnets mörka del. Av de äldre lång- och mellanvågsstalionerna återstår
endast Motala LV, som modifierats för alt täcka närområdet kring Sverige. För
täckning av områden pä större avstånd finns korlvågsstationernä i Hörby och
Karlsborg.

I den är 1975 i Geneve fastställda frekvensplanen
för lång- och mellan-vågsbanden finns förutom Gotland LV (som används för
Motala LV) och Sölvesborg MV (lidigare benämnd Skåne MV) ytterligare sex
tilldelningar (en på långvåg och fem på mellanvåg) som inte används. Då denna
plan upphör att gälla år 1989 måste man, enligt televerket, räkna med risken
all de sistnämnda sex tilldelningarna därefter inte kan bibehållas om de inte
används för svenska sändare. Starka krav kan nämligen uppkomma frän andra
länder atl ta dem i anspråk. Del är därför angeläget atl klargöra om
ytteriigare utbyggnad ska ske. Nu begärs inga medel för femårsperioden.

För utbyggnad under budgetåret 1986/87 erfordras
3,1 milj. kr. för förbättrad täckning i befintliga FM-nät, Reinvesteringarna
under året kräver 23,1 milj. kr. För de två försia etapperna i den treåriga
utbyggnaden av etl fjärde FM-nät erfordras 18,7 milj. kr.

Television

En
översyn av frekvensplaneringen för TV-sändare på UHF-banden pågår. Televerket
bedömer att man i dessa band kan inrymma nya TV-nät, såväl ett tredje som elt
fjärde nät. TV-sändaren i Slockholm för utsändning av finländska program
finansieras genom elt särskilt statsbud-getansiag.

En utbyggnad av mindre TV-stalioner för förbättrad
TV-läck-ning erfordras. Ett trettiotal nya stationer per budgetär, flertalet
med förenklat utförande, planeras därför för de närmaste åren.

De tre större stationer som ännu inte försetts med
reservsändare för TV 2 erhåller sådana under femårsperioden. Dessutom förses
vissa mindre stationer med reservsändare för TV 2.

Vid starten av regional-TV för Mellansvenska
distriktet våren 1986

kommer Södermanlands län att försörjas med program frän tvä regio- 81

6 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 99

nal-TV områden. Televerket har i enlighel med vad som
uttalades i prop. Prop. 1985/86:99 1984/85:100 (bil. 10 s. 573) närmare utrett
frågan om täckningen av Södermanlands län i samarbete med Sveriges Television.
En komplettering av sändarnätet så att hela Södermanlands län täcks av ett och
samma regional-TV-program kostar ca 10,5 milj. kr. Inga medel för eventuella
älgärder begärs.

Brister i regional-TV-täckningen
finns pä många orter i landet, vilket beror på bristande överensstämmelse
mellan regiongränser och sändarnas täckningsområden. Inga medel för detta
begärs för femårsperioden.

Flertalet befintliga TV 1-sändaranläggningar,
harnu varit i bruk i ca 25 år och börjar bli förslitna. Fortsatta
reinvesteringar behöver därför göras. Mot slutet av femårsperioden börjar ett
reinvesteringsbehov uppkomma för TV 2-anläggningarna. Ålgärder för att minska
riskerna för maslhaverier måsle ocksä vidtas vid vissa stationer.

För budgetåret 1986/87 erfordras
15,8 milj. kr, för anskaffning av TV 2-reservsändare, slutförandet av
FM-TV-slalionen i Uppsala och anläggning av ett trettiotal mindre TV-stationer.
För reinvesteringar erfordras 24,0 milj, kr.

Radiolänklinjer och OB-utruslning

Behovel under femårsperioden av utbyggnad av
radiolänklinjer och OB-utruslning avser främst digitala förbindelser,
förbindelser till några större TV-stafioner som nu relämatas, fortsall utökning
av nätets flexibilitet samt anskaffning av utrustning för viss utökning av
OB-verksamheten.

Successivt uppnår det nuvarande
landstäckande rundradiolänknätet en ålder av 20 år. Nätet behöver successivt
moderniseras varvid en övergång till digital teknik förutses.

Uppbyggnaden av radiolänklinjer och
OB-utruslning beräknas kosta 7,6 milj. kr. under budgetåret 1986/87. För
reinvesteringar krävs 17,6 milj. kr.

Försliten utrustning för OB-verksamheten behöver ersättas.

Radiodriflcentraler- och rundradiocenlraler

En successiv modernisering av den tekniska utrustningen
vid radiodrift-och rundradiocentralerna pågår.

Kaknäsanläggningen måsle inom de
närmaste åren börja anpassas lill ny teknik och fill de förutsättningar som nu
gäller för verksamheten. Arbetet kompliceras av att anläggningen är i
kontinueriig drift. Bl, a, av detta skäl är en mindre tillbyggnad nödvändig.

Under budgetåret 1986/87 krävs 7,4
milj. kr. för i huvudsak en modernisering av Kaknäs rundradiocenlral.

Driftskostnader

Programdistribution inkl. programinsamling

För budgetåret 1985/86 har 226,0 milj. kr. anvisats av
avgiftsmedel för

televerkets kostnader för programdistribution m.m. För
nästa budgetår g2

beräknas driftskostnaderna uppgå till sammanlagt 241,6
milj. kr., varav 8,2 Prop. 1985/86: 99 milj. kr. bör finansieras över
statsbudgeten och anslaget för ullandspro-gramverksamheten.

Utgångspunkten för beräkningarna
har varit dels atl en fem-procentig rationalisering tas ut under tre år med 3 %
under del försia året, dels en prisomräkning molsvarande 5 % inflation och dels
en mindre volymökning. Dessutom har I milj. kr. för driftskostnader för FM 4
räknats in.

Avgifisinkassering och avgiftskonlroll

För innevarande budgetär har 78,0 milj. kr. anvisats för
televerkets kostnader för avgiftsinkassering och avgiftskonlroll. För nästa
budgetår räknar televerket med att 81,2 milj. kr. behövs, varav 64,4 milj. kr,
avser debitering och uppbörd och 16,8 milj, kr. kontrollverksamhet.
Kostnadsförändringen jämfört med föregående år hänför sig dels till en
prisomräkning motsvarande 5% inflation, dels en rationalisering motsvarande 2%
och dels en mindre volymökning.

Televerket förutsätter att de
intensifierade kampanjerna mot avgifts-skolk skall fortsätta med samma
uppläggning och inriktning som hittills. Under innevarande budgetär har 3,5
milj. kr. avsatts härför. Resultatet av dessa insatser saml
pejlingsverksamhelen har varit myckel gott. Regeringens förordning om kontroll
med pejling upphör dock alt gälla den 30 juni 1986.

Ökningen av antalet allmänna
mottagaravgifter tenderar nu alt avta. Andelen färg-TV-innehavare ökar dock
fortfarande relativt snabbt. Den sislnämnda kategorin uppgår i dag till 91 %
och kommer enligt beräkningar alt utgöra 95% av antalet allmänna
mottagaravgifter budgetåret 1988/89. Televerket har vid denna skattning inte
tagit hänsyn till konsekvensema av en eventuell förändring av avgiftsuppbördens
organisation.

Medelsbehovet för televerkets kostnader för rundradioverksamheten
budgetåret 1986/87

Televerket hemställer att

Ltill televisions- och
ljudradioanläggningar för Sveriges Radios program för budgetåret 1986/87
anvisas investeringsmedel om 117,3 milj. kr.,

2,
televerket för
uppförande av televisions- och ljudradioanläggningar under budgetåret 1987/88
för disiribution av Sveriges Radios program beviljas ell
beställningsbemyndigande om 30 milj. kr,,

3,
televerket vid
behov får utnyllja upp lill 5 milj. kr. av nästkommande budgetårs förbrukning
av investeringsmedel för atl avbalansera det löpande årets förbrukning samt
rätl att intill 5 milj. kr. få utnyttja under ett budgetår icke ianspråklagna
medel det nästkommande budgetåret,

4,
för televerkets
andel i rundradiorörelsens driftskostnader av avgiftsmedel under budgetåret
1986/87 fä ta i anspråk ett belopp av

högst 314,6 milj. kr, 83

Byggnadsstyrelsen PP- 1985/86:99

För
budgetåret 1985/86 har 100 milj. kr. av televisionsavgiftsmedel tilldelats
byggnadsstyrelsen för byggnadsarbeten. Byggnadsstyrelsen har i anslagsframställningen
beräknat medelsbehovet för projektering och uppförande av radio-och
TV-byggnader under budgetåret 1986/87 till 110 milj. kr., men senare justerat
detla belopp till 84 milj. kr. Beloppet avser huvudsakligen den snart avslutade
om- och tillbyggnaden inom kvarteret Förrådsbacken i Stockholm. Härutöver ingår
bl. a. ombyggnad av restauranger i samma kvarter samt förvärv av TV-lokaler i
Falun.

Sveriges Radio

Reformåtgärderna
under budgetåren 1978/79-1985/86

Utbyggnaden
av radio- och TV-verksamheten enligt riksdagens beslul år 1978 har pågått i
åtta budgetår. Reformprogrammet, som skall vara genomfört vid ulgången av
budgetåret 1988/89, har hittills i löpande priser krävt 355 milj. kr.

Regionaliseringsinsatserna har under perioden
kostat 144 milj. kr.

Huvuddelen av den planerade vidgade
regionaliseringen av riksprogramproduktionen har kunnat genomföras. Riksradion
har ökat distriktens riksprogramproduktion frän 62 till 98 limmar per vecka,
dvs. en ökning med 36 veckolimmar. Televisionens dislrikl planeras under
innevarande budgetår producera 611 timmar riksprogram. Regionaliseringsmälet
640 timmar (40% av egenproduktionen) beräknas nås budgetåret 1987/88.

Regional-TV-verksamheten har fåll fastare form i de
fyra ursprungliga försöksområdena, Norrköping startade regional-TV-sändningar i
början av år 1980 och Växjö startade sådana sändningar över Småland som sjätte
regional-TV-distrikt våren 1983. I mars 1986 börjar sändning av regionalnyheter
över Örebro och Karlstad.

Lokalradion har gjort väsentliga insatser för att
konsolidera verksamhelen och genomföra utvecklingsplanerna för basstationer,
glesbygd och storsläder. Detla har bl. a. inneburit en väsentlig
decentralisering av verksamhelen. Lokalradion har nu 44 lokalredaktioner
utanför huvudorterna, Kommunradiosändningarna uppgick föregående budgetår till
drygt I 000 limmar. Lokalradion genomförde vidare våren 1985 ett s.k.
fullskaleförsök i Göteborg, Malmö och Örebro.

Slora insatser har gjorts för
kvalitetsförbättringar i programverksamheten. Sammanlagt har över åren 142
milj. kr. använts för delta ändamål, dvs. ungefär lika mycket som utnyttjats
för de samlade regionali-seringsåtgärderna.

Utbudet i TV av svensk levande teater, musik och
underhållning har ökat kraftigt och en egen teaterensemble har tillkommit. En
uppgång i frilansproduktionen redovisas (jfr. avsnitt 3.6).

Riksradion
har ökat den levande musiken, Berwaldhallen har inneburit

ell väsentligt tillskoll.
Riksradions utrikesbevakning har förbättrats,

84

Lokalradions insatser har haft en klart
kvalitetshöjande effekt. Stationerna har engagerat sig i teaterproduklioner
och utnyttjandet av friiansare har ökat. Medel för dagliga väderprognoser har
avsatts.

En påtaglig satsning har gjorts på
minoritetsspråken. Riksradions sändningstider har fördubblats under perioden.
Sändningar pä polska startas under innevarande budgetär. Televisionen sänder i
dag program på sju minoritetsspråk och lokalradion program på tio språk,

TV
har ökat de textade programmen för hörselhandikappade. Repriserna, avsedda för
bl, a. personer med avvikande arbetstider, har ökat.

Hur resurstillskotten (milj. kr. i löpande priser)
under reformperioden har fördelats på de olika ändamålen och på
programföretagen framgår av följande sammanställning.

Prop.
1985/86:99

Total användning

därav

lokalradion

riksradion

televisionen

Vidgad regionalisering Regional-TV, lokalradio
Kvaliletsförbällringar Minorilelsspråk m. m. Övrigt

65,2 78,6 142,4 16,7 51,6

354,5

57,7 5,1

62,8

23,8

37,2

5,8

15,8

82,6

41,4 20,9 105,2 5,8 35,8

209,1

Utbildningsradion har tillförts medel för
reformåtgärder endast för budgetåren 1979/80 och 1980/81. Åtgärderna har
inriktats på kvalitetsförbättringar, minoritetsspråk och regionalisering.

Insatserna inom ramen för 1978 års reformprogram
och fram t.o, m, innevarande budgetår innebär atl regionaliseringen av
riksprogramproduktionen i radio och TV i praktiken har genomförts, atl
regional-TV-verk-samhel har etablerats i hela landet utom i ABC-län, alt
lokalradion är uppbyggd och att minoriletsspräkverksamheten har en godtagbar
omfattning. De återstående reforminsatserna gäller kvalitetshöjningar i
programproduktionen.

Reformprogrammet
tillsammans med rationaliseringskraven har medfört en obalans mellan fasta och
röriiga resurser. Planeringen av del fortsatta reformarbetet är därför inriktat
pä alt höja andelen röriiga programmedel. Pä TV-sidan har minskningen av
programmedlen blivit särskilt kännbar till följd av starkt ökade kostnader för
inköpta program och utländska sportevenemang.

Investeringarna under
reformperioden

Under
perioden 1978/79-1985/86 har programföretagen investerat i leknisk utrustning,
administrativa inventarier och egen byggnads- och inredningsverksamhet till
elt belopp av 840 milj, kr, i löpande priser. Härtill kommer byggnadsstyrelsens
investeringar. Ca 80% av medlen har använts för återanskaffningar och
investeringar

85

för
löpande verksamhet, främst byggnads- och inredningsprojekt. Ca 20% Prop.
1985/86:99 har avsett ulbyggnadsinvesteringar. 70% därav faller på
regionaliserings-åtgärder av olika slag.

Investeringsbehoven inom koncernen kommerati ändra
karaktär. Behoven torde kräva en fortsatt hög investeringsnivå men de enskilda
objektens livslängd blir kortare och gränsen mellan utrustning som anskaffas
eller förhyrs blir oklarare.

Rationaliseringar
och besparingar

Ett
rationaliseringskrav på 2% har gällt för den avgifisfinansierade verksamheten
fr. o, m, budgetåret 1981/82 och för Sveriges Utbildningsradio fr. o. m.
budgetåret 1979/80. Det innebär enligt moderbolaget att den avgifisfinansierade
verksamhelen budgetåret 1985/86 har en 10% lägre medelstilldelning för
oförändrad verksamhelsnivä. För utbildningsradion är nivåsänkningen 14%.

Härutöver har verksamhelen drabbats av
kostnadsökningar som inte omfattats av kompensationssystemet. Detta gäller
verkningar av 1982 års devalvering, lokalkostnadsökningar, ökade kostnader för
programrätler m.m.

Nettoeffekten av reformtillskotlet och
rationaliseringskravet på medelstilldelningen har inneburit en ökning av
medelsramen om 4-5 milj, kr. ärligen. Moderbolaget påpekar atl detta har
inneburit att reformverksamheten i allt väsentligt har självfinansierats och
alt medelsnivän realt sett har minskat. För att kunna kompensera detta har
programföretagen utarbetat rationaliseringsplaner vilka innebär
omstruktureringar av verksamhelen i olika avseenden. Dessa har främst utmynnat
i neddragning av de fasta kostnaderna, i försia hand personalkostnaderna.
Besparingseffekterna inträder därför med fördröjning i förhållande till
medelsminskningen, vilket innebär att främst programmedlen, särskilt medlen för
utomstående medverkan, drabbats av neddragningar under mellantiden.

Den nu löpande rationaliseringsplanen avser för
riksradions del perioden t, o. m. budgetåret 1986/87. För Sveriges Televisions
del varar den t. o. m. 1987/88 men inkluderar då även en rationalisering som
ianspråktagandet av byggnaderna på Förrådsbacken möjliggör.

Planeringen
av del fortsatta reformarbetet är inriktat på att höja de

röriiga
programmedlen. En fortsatt lillämpning av rationaliseringskravet -

under
budgetåret 1986/87 kommer atl återverka negativt på dessa och
programproduktionen.

Ett
fjärde FM-nät

Sverige
har tilldelats frekvenser för elt fjärde FM-nät. 1 initiativskrivelsen har
Sveriges Radio föreslagit att nätet i allt väsentligt ställs till lokalradions
förfogande.

I en skrivelse ijanuari 1986 har moderbolaget föreslagit
atl ett principbe

slut fallas om att låta bygga etl fjärde FM-nät och atl det i allt väsentligt

slälls till lokalradions disposition, saml atl anläggningen av nätet påbörjas 86

under
budgetåret 1987/88. Företaget påpekar att del finns anledning att Prop,
1985/86:99 inom koncernen göra noggranna och förutsättningslösa bedömningar av
radiokanalernas struktur. Moderbolaget avser att i anslagsframställningen för
budgetåret 1987/88 framlägga kostnadsberäkningar för de olika strukturella
alternativ som kan tänkas i samband med att FM 4-nälet etableras.

Medelsbehovet
för budgetåret 1986/87

Sveriges
Radio-koncernen har för innevarande budgetår för den avgifisfinansierade
verksamhelen tilldelats 1 952,3 milj, kr. Delta motsvarar 2 114,5 milj, kr, i
1984/85 års prisläge.

I sin planering för verksamheten för budgetåret
1986/87 såsom den kommer till uttryck i Sveriges Radios anslagsframställning
förutsätter moderbolaget atl reformarbetet enligi 1978 års beslul skall
fortsättas och genomföras t.o. m. 1988/89 med ett årligt resurstillskott härför
om 2,3%. Delta motsvarar för nästa budgetär 48,6 milj, kr,

I övrigt är förutsättningarna osäkra pä väsentliga
punkter eftersom dessa diskuteras av den parlamentariska beredningen. Den
aktiva verksamhetsplaneringen innefattar dock genomförandel av de
raiionaliseringsplaner som utarbetats som en följd av de besparingskrav som
ställts på koncernen t. o. m. budgetåret 1985/86 men som får effekter även
följande är.

Några
besparingar har inte beräknats för nästa budgetår.

Medelsbehovet för nästa budgetär blir därmed 2
163,1 milj, kr. i 1984/85 års prisläge.

Sveriges
Radio hemställer atl

1.
företaget för den
avgifisfinansierade verksamhelen för budgetåret 1986/87 i genomsnittligt
prisläge 1984/85 tilldelas 2 163 100 000 kr.,

2.
företaget för läckande av
oförutsedda kostnader för den allmänna programverksamheten budgetåret 1986/87
får rätt alt ur rundradiorörelsens fond rekvirera sammanlagt 30 milj, kr. med
skyldighel för företaget atl av de medel som kommer alt ställas lill förfogande
under följande budgetår återställa utnyttjade belopp.

Mottagaravgiften

I
sin anslagsframställning räknar moderbolaget atl behållningen i radiofonden
vid ingången av budgetåret 1985/86 skall uppgå lill 110 milj, kr. Det
sammanlagda medelsbehovel för rundradioverksamheten kräver under denna
förutsättning och vid oförändrat penningvärde att den allmänna mottagaravgiften
höjs med 24 kr. fr. o. m, den 1 juli 1986,

Därutöver påverkas motlagaravgiflens storiek av
inflationen framför alll som den kommer till uttryck i Sveriges Radios
kompensationsindex. Vid exempelvis 5% inflation under såväl budgetåret 1985/86
som 1986/87 behöver mottagaravgiften höjas med ytterligare 97 kr,, dvs.
sammanlagt 121 kr.

Moderbolaget understryker vikten av alt den
kompensation som koncer

nen får för kostnadsutvecklingen blir tillräcklig för alt vidmakthålla de

reala resurserna för programverksamheten. 87

Radionämnden Prop. 1985/86:99

Granskningsverksamhetens
omfattning har ökat sedan år 1978. Under perioden 1978—1981 ökade antalet
anmälningar kraftigt. Under åren därefter skedde en successiv nedgång, vilket
bl. a. möjliggjorde en ökning av antalet iniiiaiivärenden. Mätt i antalet
beslut ökade verksamhelen från 387 år 1978 till 641 är 1981 och minskade sedan
till 460 år 1984. Av radionämndens verksamhetsberättelse för år 1985 framgår
att antalet anmälningar nu åter ökat. 500 beslut fattades av radionämnden
under det året. Därav utgjordes 78% av s.k. direktörsbeslul, 42 beslut var
fällande eller kritiserande.

Medelsanvisningen för radionämnden för innevarande
budgetär uppgår till 1 752000 kr., varav högst 1404000 kr, avser medel för
lönekostnader och 132000 kr. medel för lokalkostnader. För budgetåret 1985/86
har nämnden inte beräknat någon besparing. Organisationen är så liten och
medlen för de förvaltningskostnader som inte är personalkostnader så små alt
några nedskärningar knappasl är möjliga. Nämnden begär dels medel som gör det
möjligt att behålla nuvarande personalstyrka, dels en prisök-ningskompensalion
om 36000 kr. (ca 8%). Lokalkostnaderna beräknas minska med 11000 kr, (-1-25000
kr,).

Radionämnden
hemställer

att 1777000 kr. samt medel för lönekostnadsökningar
anvisas för nämndens verksamhet under budgetåret 1986/87.

Föredragandens överväganden

Televerket

I
1981 års budgetproposition (prop. 1980/81:100 bil. 12 s. 92) angavs en plan för
televerkets investeringar i rundradioanläggningar fram till budgetåret 1985/86.
Denna plan förlängdes genom riksdagens beslul i anslutning till förslag i 1983
års budgetproposition (prop. 1982/83:100 bil. 10 s. 151-152), gjordes rullande
och kom atl omfattade fem närmasl följande budgetåren. Planen bör nu förlängas
med ett år t. o. m, budgetåret 1990/91 under förutsättning att avtal mellan
staten och Sveriges Radio träffas för en ny period.

Televerket har med anledning av atl behovel av
reinvesteringar kommer att börja öka under 1990-talel föreslagit en
uppskrivning av investeringsnivån med 7,9 milj. kr, för planens femte år. Jag
är dock inte beredd atl nu göra en sådan justering,

Belräffande frågan om koinplettering av sändarnätet
så all Södermanlands län läcks av samma regionala sändning hänvisar jag till
vad jag har anfört i det föregående om lokal och regional indelning (avsnitt
4.3.5), Där tar jag ocksä upp frågan om koslnadskonsekvenser för televerket av
en ändrad indelning. Den frågan återkommer jag till i det följande i samband
med mitt förslag lill medelsanvisning för Sveriges Radios verksamhet.

Televerket har i sin anslagsframställning i
investeringsplanen fört upp

kostnaderna för ett Qärde FM-nät, Som jag redovisat i avsnitt 3.3.2 anser

jag att FM 4-nätet skall kunna börja byggas ut budgetåret 1987/88, Detta 88

innebär
atl kostnaderna för det fjärde nätet förskjuts i investeringsplanen Prop,
1985/86: 99 så atl de belastar budgetåren 1987/88-1989/90, Investeringsnivån
för nästa budgetär stannar därmed vid (117,3-18,7=) 98,6 milj, kr, I detta mitt
förslag till medelsanvisning ingår kompensation för kostnadsökningar.

Regeringen bör bemyndigas att av konjunkturmässiga
eller andra skäl anvisa ytterligare högsl 10% av nu föreslagna totala
investeringsmedel till televerket.

Televerket bör även fortsättningsvis pröva om del
finns anledning all revidera investeringsplanerna med hänsyn lill utvecklingen,
t, ex. vad gäller satellit- och kabeltekniken.

Jag förordar vidare all regeringen i likhet med
lidigare år föreslår riksdagen all regeringen, eller efler beslul av
regeringen televerket, bemyndigas att föra högst 5 milj. kr. av
investeringsmedlen mellan budgetåren 1986/87 ' och 1987/88 som skuld resp,
fillgodohavande, samt att medge att regeringen lämnar televerket ett beställningsbemyndigande
om 30 milj, kr. avseende investeringsändamäl för budgetåret 1987/88,

Vid mina beräkningar av medel för nästa budgetår
för televerkets driftskostnader har jag räknat med en kompensation för
kostnadsökningar. För programdistribution inkl. programinsamling har jag i
enlighel med televerkels förslag räknat med en rationalisering motsvarande 3%
men, i konsekvens med mitt förslag lill investeringsplan, inte inräknat några
driftsmedel för FM 4.

I Hkhel med vad som gällt lidigare (jfr. prop. 1981/82:100
bil, 12 s, 172) bör kostnader därutöver bestridas med överföring av medel från
Sveriges Radio.

Beträffande avgiftsinkassering och avgiftskontroll
har jag, förutom kompensation för kostnadsökningar, räknat med en 2-procentig
rationalisering i enlighet med televerkets förslag.

Medelsanvisningen för televerkets driftskostnader
bör därmed uppgå till (232,5 + 81,2=) 313,7 milj. kr. för budgetåret 1986/87.

Mitt förslag lill medelsanvisning innebär all jag
anser alt försöksverksamheten med avgiftskonlroll med elektroniska
mätinstrument, s.k. pejling, bör fortsätta. Enligt vad jag har erfarit har de
intensifierade kampanjerna mol avgiftsskolk inkl. pejlingsverksamhelen under
innevarande treåriga försöksperiod fortsatt att ge god utdelning i antal nyanmälda
TV-innehav. Förutsättningarna har förbättrats under det senaste året, under
vilket en ny förbättrad ulmstning tagits i bruk.

En rätt all använda pejling som kompletterande
hjälpmedel vid avgifts-kontroller bör således ges även inför den kommande treårsperioden.
Jag avser atl senare föreslå regeringen atl förordningen (1980:287) om försöksverksamhet
med särskild kontroll av innehav av televisionsmottagare förlängs t. o. m. den
30 juni 1989, Televerket bör i sin anslagsframställning för budgetåret 1989/90
redovisa de samlade erfarenheterna av de senaste årens kampanjer mot
avgiftsskolk samt lämna förslag om en eventuell fortsatt verksamhei.

Som jag tidigare har nämnt avser jag att behandla
frågan om avgiftsuppbördens organisalion i ett senare sammanhang.

89

Sveriges
Radio Prop. 1985/86:99

Mitt
förslag till medelstilldelning för Sveriges Radio-koncernen för nästa budgetår
baseras på följande förutsättningar. Jag hänvisar därvid till vad jag har anfört
i avsnitt 7.

Kompensation för kostnadsutvecklingen bör ges på
samma grunder som nu, dvs, den del av kostnaderna som gäller löner (60%) skall
räknas upp med genomsnitlspåslagel enligt slutet avtal för hela SAF/PTK-området
medan den del som gäller priser (40%) beräknas enligt konsumentprisindex med
effekterna av livsmedels- och boendekostnader frånräknade.

Vid min medelsberäkning har jag förutsatt ett
reformtillskott om 2,3% och en rationalisering molsvarande 2%.

Mina förslag i det föregående (avsnitt 4,3.5)
innebär atl Sveriges Radio i fortsättningen själv skall kunna besluta om lokal
och regional indelning. Denna delegering av beslutanderätten får inte innebära
en ökad belastning på radiofonden. Det sagda innebär också att televerket inte
till följd av beslul inom Sveriges Radio får drabbas av kostnadsökningar för en
anpassning av sändarnätet. I de fall sådana kostnadsökningar inte kan klaras
av televerket genom omfördelningar i samma syfte bör Sveriges Radio bestrida
dem inom ramen för av sig tilldelade medel.

Beslut om kostnadsökningar för televerket som skall
betalas av Sveriges Radio bör fattas av dem gemensamt. Jag förutsätter att
eventuella medelsöverföringar som gjorts redovisas i Sveriges Radios och
televerkets anslagsframställningar.

Jag erinrar i detta sammanhang om att även
kostnader utöver del huvudförslag som gäller för televerkets
programdistribution enligt tidigare beslut skall bestridas med överföring av
medel från Sveriges Radio.

Beträffande Sveriges Radios byggnadsinvesteringar
har jag i det föregående (avsnitt 7) föreslagit all moderbolaget fr, o, m. den
I juli 1986 skall fä besluta om sin lokalförsörjning. Riksdagens prövning bör i
framliden begränsas till investeringsnivån och regeringens till beslul om
investeringsplaner m. m.

För riksdagens information vill jag dock redovisa
den investeringsplan som ligger till gmnd för mina medelsberäkningar för nästa
budgetär:

90

Byggnadsobjekt

Kostnadsram (tkr) Medelsförbrukning
(ikr) Bygg-

---------------------
-------------------------- stan

84-01-01
85-01-01 Faktisk Beräknad för är-

t.o.m. månad

85-06-30 1985/86 1986/87

Färdigställande
år -månad

Objekt färdigställda eller
förvärvade före 1984-07-01 men ännu ej slul-redovisade

Ulbyggnad inom kv. Förrådsbacken i
Stockholm

Ombyggnad av restauranger inom kv.
Förrådsbacken i Stockholm

Ombyggnad av radiohusel i Stockholm

Tillbyggnad av radio- och TV-huset
i Norrköping

Kontorshus i Malmö

Om- och tillbyggnad av radio- och
TV-huset i Örebro

Om- och tillbyggnad av radio- och
TV-husel i Göteborg

Förvärv av TV-lokaler i Falun

Summa

Beräknat medelsbehov

33 425 33 875 31187 1538

324000 314000 162543 83000 49000 83-08

12200 13600

187 3000 7000 86-01

14500

174 700 4000 86-09

8600 8500' 4593 3 200 800 84-10

14900 15700 10160 4000 2000 84-08

8 130

7600

4000 4000 85-10

1050

43 500'

1000 3 500 87-04

13000 13800 13800

413725 465605 209894
100438 84 100

100000 84000

87-06

86-11 87-09

85-09 85-09

86-08

88-10

'
Av beloppet bestrids 1 900 tkr med Sveriges Televisions investeringsmedel '
Preliminär ram

Investeringsplanen innebär en
medelsförbmkning om 84 milj. kr. för nästa budgetär. Huvuddelen av detta belopp
avser utbyggnaden för TV inom kvarteret Förrådsbacken i Stockholm. Vidare ingår
medel för inlösen av förhyrd OB-sludio med fillbyggnad pä Lugnet i Falun.
Därmed är byggkvoten inom den s.k. 90-miljonersramen fylld. Investeringsplanen
innehåller slutligen också den planerade om- och tillbyggnaden av radio-och
TV-huset i Göteborg,

Som jag har redovisat i del
föregående anser jag aft de nämnda byggnadsinvesteringarna bör kunna
lånefinansieras mot säkerhet i de till Sveriges Radio överförda fastigheterna.
Jag har därför vid beräkningen av medelsbehovel vad avser investeringar tagit
upp endasl medel molsvarande skäliga kapitalkostnader, dvs, 16,8 milj. kr.
Detta belopp skall inte

91

räknas upp på det sätt som i övrigt sker beträffande de
medel som anvisas Prop. 1985/86: 99 koncernen.

När del gäller lånefinansiering av
andra investeringar än för byggnader bör kostnaderna för sådana klaras utan
särskilda medel för kapitalkostnader.

Regeringen bör vidare bemyndigas
atl av konjunklurmässiga eller andra skäl besluta om byggnadsinvesteringar
motsvarande ytterligare högst 10% av den föreslagna investeringsvolymen saml
att anvisa medel motsvarande skäliga kapitalkostnader för dessa investeringar
lill Sveriges Radio.

Medelstilldelningen fill Sveriges
Radio AB bör för budgetåret 1986/87 uppgå till 2125,3 milj. kr. i 1984/85 års
prisläge. Jag har därvid räknat med att en rationalisering motsvarande 11,4
milj, kr, (i samma prisläge) skall vara möjlig under året genom att de nya
lokalerna pä Förrådsbacken då börjar las i bruk (jfr prop, 1982/83: 100 bil. 10
s, 154).

Moderbolaget bör som nu ha
möjlighel alt i kostnadsutjämnande syfte från rundradiofonden rekvirera medel
med skyldighet att under nästföljande budgetår återbetala motsvarande belopp.
Denna dragningsrätt skall avse kortare lidsperiod. De medel som erhålls genom
utnyttjande av dragningsrätten får inte behållas som ett permanent lån till
koncernen. Regeringen, eller efter beslut av regeringen moderbolaget, bör ges
elt bemyndigande atl i kostnadsutjämnande syfle från rundradiofonden rekvirera
högst 30 milj. kr.

Moderbolaget har på regeringens
uppdrag redovisat en verksamhetsplan för perioden 1986/87-1990/91 för Sveriges
Radio-koncernens försvarsberedskap. Planen följer de riktlinjer som angavs i
den proposition om säkerhetspolitiken och totalförsvaret (prop. 1981/82:102,
FöU 18, rskr. 374) som, vad beträffar Sveriges Radio-koncernens verksamhei,
antogs av riksdagen våren 1982, I medelsberäkningarna för den
avgifisfinansierade radio- och TV-verksamheten har hänsyn tagits till kostnader
för beredskapsåtgärder,

Radionämnden

Mina uttalanden i del föregående angående radionämnden
(avsnitt 6.6) innebär inga förändringar för nämndens verksamhei eller
medelsbehov. Vid mina beräkningar har jag därför lagil hänsyn enbart till kända
löneökningar och fill prisutvecklingen. Huvudförslaget har inte tillämpats.
Min medelsberäkning för budgetåret 1986/87 uppgår därmed till 1805000 kr. Därav
ulgör medlen för lönekostnader högst 1440000 kr.

Mottagaravgiften

Mina förslag fill medelstilldelning för den med
mottagaravgifter finansierade radio- och TV-verksamheten under nästa budgetär
framgår av följande sammanställning. Beloppen anges i milj. kr.

92

Beräknat för 1985/86

Förslag för 1986/87

Sveriges Radio, Företeleverket,
dragande byggnadsstyrelsen, radionämnden

Televerket

Investeringskostnader Driftskostnader

95,3 304,0

117,3 314,6

98,6

313,7

Byggnadsstyrelsen

100,0

84,0

-

Sveriges
Radio

Drifts- och investeringskostnader (prisläge 1984/85)

1952,3

2163,1

2125,3

Radionämnden

1,752

1,777 -l-löneomräkning

1,805

Prop.
1985/86:99

För atl täcka del underskott i
radiofonden som beräknas föreligga vid utgången av innevarande budgetår samt
kostnaderna för radio- och TV-verksamheten under nästa budgetår skulle en
myckel kraftig ökning av mottagaravgiften krävas. Jag anser dock det mera
lämpligt med en successiv uppbyggnad av fonden. För budgetåret 1986/87 bör den
allmänna mottagaravgiften höjas med 60 kr. lill 708 kr. Färgtillägget bör vara
oförändrat, 160 kr. Med den föreslagna höjningen beräknas underskottet i
fonden vid budgetårels slut ha minskat med ca 50 milj. kr.

Mitt förslag om höjning av den
allmänna mottagaravgiften förutsätter atl lagen (1978:478) om avgift för
innehav av televisionsmotlagare ändras. Förslag härtill har upprättats inom
utbildningsdepartementet och bör fogas lill protokollet i detta ärende.

Lagförslaget torde röra sådant ämne som avses i 8 kap, 18
§ andra stycket regeringsformen. Enligt min mening är emellertid lagändringen
av den arten att lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Lagrådets yttrande
har därför inte inhämtats.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört och till
sammanställningarna hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen att

l.anta förslagel lill lag om
ändring i lagen (1978:478) om avgift för innehav av lelevisionsmoltagare,

2.
godkänna
föriängningen av televerkets investeringsplan med etl år,

3.
godkänna vad
jag har förordat beträffande finansieringen av televerkets kostnader för ändrad
lokal och regional indelning,

4.
godkänna mitt
förslag lill medelsberäkning för televerkets investeringar,

5.
bemyndiga
regeringen att av konjunklurmässiga eller andra

93

skäl
anvisa ytterligare högst 10% av föreslagna totala investerings- Prop.
1985/86:99 medel till televerket.

6. bemyndiga regeringen, eller efter beslut av
regeringen telever

ket, alt föra högsl 5000000 kr. av investeringsmedlen mellan bud

getåren 1986/87 och 1987/88 som skuld resp. tillgodohavande,

7, medge att regeringen lämnar televerket det
beställningsbe

myndigande om 30000000 kr.avseende investeringsändamäl för

budgetåret 1986/87 som jag har förordat,

8. godkänna mitt förslag till medelsberäkning
för televerkets

driftskostnader,

9, bemyndiga regeringen alt av
konjunkturmässiga eller andra

skäl besluta om byggnadsinvesteringar motsvarande ytterligare

högst 10% av den investeringsvolym jag förordat samt att till Sveri

ges Radio anvisa medel molsvarande skäliga kapitalkostnader för

dessa investeringar,

10, godkänna mitt förslag till medelsberäkning för
den avgifts-finansierade verksamheten inom Sveriges Radio-koncernen,

11,bemyndiga regeringen, eller efter beslul av
regeringen Sveriges Radio AB, atl rekvirera högst 30000000 kr. från
rundradiofonden i kostnadsutjämnande syfte,

12, godkänna mitt förslag till medelsberäkning för
radionämndens verksamhet.

10 Beslut

Regeringen
ansluler sig lill föredragandens överväganden och beslular atl genom
proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de åtgärder
och de ändamål som föredraganden har hemställt om.

94

Innehåll Prop. 1985/86:99

Sida

Propositionen .................................................... 1

Propositionens
huvudsakliga innehåll ..................... 1

Lagförslag ......................................................... 3

Utdrag ur
regeringsprolokollet den 27 februari 1986 4

1
Inledning ...................................................... 4

1.1 Bakgrund
................................................ 4

1.2
Historik .................................................. 5

1.3
Radiolagen ............................................ 6

1.4
Radioansvarighetslagen ............................ 7

1.5
Nuvarande avtal ........................................ 7

1.6
Rundradiorörelsen ..................................... 9

1.7
Sveriges Radios organisation ....................... .... 9

1.8
Radionämnden ........................................ .. 10

1.9
Finansiering ............................................ .. 10

1.10
Verksamhetens omfattning ........................ .. 13

Hl
Radio- och TV-publiken ............................... 19

1.12
Sveriges Radios omvärid ........................... 21

1.13
Initiativskriveisen .................................... 21

2 Utgångspunkter ............................................. .. 23

3 Programverksamheten .................................... .. 28

3.1
Inledande synpunkter ............................... 28

3.2
Sändningstider ........................................ .. 30

3.3
Programsättningsprinciper .......................... 30

3.3.1
Television ........................................ .. 30

3.3.2
Ljudradio ......................................... .. 33

3.4
Folkbildningsansvaret ................................. .. 34

3.5
Svenska och utländska program
................. 35

3.6
Utomstående medverkan,
produktionsutläggning 36

3.7
Regionall producerade program i
televisionens och radions rikssändningar 38

3.8
Regionala TV-sändningar ............................ ... 40

3.9
Samarbetet mellan riks- och
lokalradion ....... ... 40

3.10
Verksamhet på invandrar- och
minoritetsspråk 42

3.11
Handikappfrågor ...................................... ... 44

3.12
Samspelet med kulturlivet ......................... ... 48

3.13
Ansvaret för språkvård .............................. ... 49

3.14
Nordiskt radio- och
TV-samarbete ............... 49

4 Organisationen
............................................... ... 51

4.1
Inledning ............................................... ... 51

4.2
Rundradiorörelsen ..................................... ... 51

4.3
Sveriges Radios organisafion ........................ 52

4.3.1
Ägarstruktur och
associationsform ........ 52

4.3.2
Styrelsernas roll .............................. ... 55

4.3.3
Koncernbildningen ............................. 55

4.3.4
Moderbolagels befogenheter ................. 57

4.3.5
Lokal och regional indelning ................... 59

5 Utbildningsradion
- ställning och verksamhei ....... 60

5.1
Inledning ............................................... 60

5.2
Verksamhetens inriktning .......................... ... 63

5.1
Användarinflytande ..................................... . 64
Prop. 1985/86:99

5.2
Förlagsverksamhet ................................... 64

5.3
Beställningsproduktion ............................... . 65

5.4
Teknikresurser ......................................... . 65

5.5
Etersändning m.m........................................ 65

6 Särskilda
frågor ................................................ . 66

6.1
Publikkontakter ........................................ 66

6.2
Forskningsfrågor m.m................................... . 67

6.3
Arkiveringsfrågor ........................................ . 68

6.4
Försvarsfrågor ......................................... . 69

6.5
Sidoakliviteter ......................................... . 70

6.6
Radionämnden ......................................... 71

6.7
De nya avtalen ........................................ 71

7
Kostnader och finansiering ............................... 73

8
Hemställan ................................................... .. 77

9
Medelsberäkningar för
budgetåret 1986/87 .......... .. 78

10 Beslut ............................................. ........ .. 94

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986 96