Prop. 1986/87:107

Regeringens proposition 1986/87:107

med förslag om uttag av socialavgifter på

vinstandelsmedel 1986/87-107

Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 5 mars 1987.

På
regeringens vägnar

G.
Sigurdsen

Bengt
Lindqvist

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås att arbetsgivaravgifter skall tas ut på de bidrag en arbetsgivare
lämnar till en s.k. vinstandelsstiftelse, dvs. en stiftelse till vilken ett
företag lämnar medel för att tillgodose de anställdas ekonomiska intressen. Den
anställde skall tillgodoräknas pensionsgmndande inkomst för sin andel för det
år då bidraget lämnas.

De
nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 1988 och tillämpas i
fråga om bidrag som lämnas efter ikraftträdandet.

1
Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 107

Propositionens
lagförslag Prop. 1986/87:107

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 3 och 5§§ lagen (1981:691)
om socialavgifter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

3§ Underlag för beräkning av avgifterna är summan av vad
arbetsgivaren under året har utgett som lön i pengar eller naturaförmåner i
form av kost, bostad eller bil eller, i fall som avses i 3 kap. 2 § andra
stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring, annan ersättning för utfört
arbete. Bidrag som avses i 11 kap. 2 § första stycket m) lagen om allmän
försäkring likställs med lön.

Med lön likställs också bidrag som en arbetsgivare lämnar
till en juridisk person, om ett väsentligt ändamål för den juridiska personen
är att tillgodose ekonomiska intressen hos dem som är eller har varit
anställda hos arbetsgivaren. Detta gäller dock inte bidrag som lämnas till en
pensions- eller personalstiftelse enligt lagen (1967:531) om tryggande av
pensionsutfästelse m.m.

Värdet av vad någon tillgodoförs som följd av sådant
bidrag som likställs med lön enligt andra stycket skall anses som ersättning
till arbetstagare vid tillämpning av 4 och 5§§.

5§

Vid bestämmande av underlaget för beräkning av
tilläggspensionsavgift skall bortses från ersättningar som inte räknas som
inkomst av anställning enligt II kap.
2§ tredje eller Qärde stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring. Vidare
skall bortses från ersättningar till arbetstagare som inte är svenska
medborgare och som inte heller är bosatta här, då ersättningarna avser arbete
utom riket.

Vid bestämmande av underlaget för beräkning av annan
avgift än till-läggspensionsavgift skall bortses från ersättningar till
arbetstagare som inte varit försäkrade enligt lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring. I fråga om arbete som har utförts för annans räkning
utan att anställning förelegat skall vid beräkningen bortses från ersättningar
till personer som varit bosatta utomlands och utfört arbetet utom riket.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1986/87:107

Vid bestämmande av underlaget för beräkning av
sjukförsäkringsavgift och arbetsskadeavgift skall bortses från sådant bidrag
som likställs med lön enligt 3§ andra stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988. Äldre
bestämmelser gäller fortfarande i fråga om avgifter som avser tid före
ikraftträdandet.

2 Förslag
till Prop. 1986/87:107

Lag om ändring i lagen (1987:000) om ändring i lagen (1962:381)
om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 11 kap. 2 § och
ikraftträdandebestämmelserna till lagen (1987:000) om ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 kap. 2 8-Med inkomst av anställning avses den lön i
pengar eller naturaförmåner, i form av kost, bostad eller bil, som en försäkrad
har fått såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Till sådan inkomst
räknas dock inte från en och samme arbetsgivare utgiven lön som under ett år ej
uppgått till 1 000 kronor. 1 fråga om arbete som har utförts utomlands bortses
vid beräkningen av pensionsgrundande inkomst från sådana lönetillägg som
betingas av ökade levnadskostnader och andra särskilda förhållanden i
sysselsättningslandet. Såsom inkomst av anställning anses även

a)
sjukpenning
enligt denna lag eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller
motsvarande ersättning som utgår enligt annan författning eller på gmnd av
regeringens förordnande, i den mån ersättningen träder i stället för försäkrads
inkomst såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst,

b)
föräldrapenning,

c)
vårdbidrag
enligt 9 kap. 4§, i den mån bidraget inte är ersättning för merkostnader,

d) dagpenning frän erkänd arbetslöshetskassa,

e) kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om
kontant ar

betsmarknadsstöd,

O utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning och
yrkesinriktad rehabilitering i form av dagpenning,

g) korttidsstudiestöd och vuxenstudiebidrag enligt
studiestödslagen (1973:349),

h) delpension enligt lagarna (1975:380) och (1979:84) om
delpensionsförsäkring,

i) dagpenning till värnpliktiga och vapenfria
tjänstepliktiga under repetitionsutbildning, frivilliga som genomgår
utbildning under krigsförbands-övning eller särskild övning inom värnpliktsutbildningen,
läkare under försvarsmedicinsk tjänstgöring samt civilförsvarspliktiga,

j) utbildningsbidrag för doktorander,

k) timersättning vid grundutbildning för vuxna (grundvux)
och vid grundläggande svenskundervisning för invandrare,

1) livränta enligt 4 kap. lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring eller motsvarande livränta som bestäms med tillämpning av
sagda lag,

m) från Sveriges författarfond och konstnärsnämnden
utgående bidrag som ej är att hänföra till inkomst av annat förvärvsarbete
enligt 3 §, i den mån regeringen så förordnar.

' Lagen omtryckt 1982:120.

Med nuvarande lydelse avses den i prop. 1986/87:100 (bil.
12) föreslagna lydelsen.

Nuvarande
lydelse

n) statsbidrag till arbetslösa som tillskott till deras
försörjning när de startar egen rörelse.

Föreslagen lydelse

n) statsbidrag till arbetslösa som tillskott till deras
försörjning när de startar egen rörelse;

o) värdet av vad den försäkrade tillgodoförs som följd av
att en arbetsgivare lämnar sådant bidrag som likställs med lön enligt 2 kap. 3§
andra stycket lagen (1981:691) om socialavgifter.

I fråga om ersättning i pengar eller naturaförmåner som
sägs i första stycket för arbete som någon utfört för någon annans räkning utan
att vara anställd i dennes tjänst gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 3
kap. 2 § andra stycket.

Vid
beräkning av inkomst av anställning skall hänsyn tas till lön eller annan
ersättning, som den försäkrade har fått från en arbetsgivare, som är bosatt
utom riket eller är utländsk juridisk person, endast i fall då den försäkrade
sysselsatts här i riket och överenskommelse inte träffats enligt 3 kap. 2 a §
eller då han tjänstgjort som sjöman ombord på svenskt handelsfartyg. Vad som
sägs här skall inte gälla beträffande lön till svenska medborgare, om svenska
staten eller, där lönen härrör från utländsk juridisk person, en svensk
juridisk person, som äger ett bestämmande inflytande över den utländska
juridiska personen, enligt av riksförsäkringsverket godtagen förbindelse har
att svara för tilläggspensionsavgiften.

Hänsyn
skall ej heller tas till lön eller annan ersättning från främmande makts
beskickning eller lönade konsulat här i riket eller från arbetsgivare, som
tillhör sådan beskickning eller sådant konsulat och som inte är svensk
medborgare. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön till svensk
medborgare eller till den som utan att vara svensk medborgare är bosatt i
riket, om en utländsk beskickning här i riket enligt av riksförsäkringsverket
godtagen förbindelse har att svara för tilläggspensionsavgiften.

Den som
åtagit sig förbindelse enligt tredje eller fjärde stycket skall anses såsom
arbetsgivare.

Prop. 1986/87:107

1.
Denna lag
träder i kraft, i fråga om 11 kap. 2 § första stycket n) den 1 januari 1988,
och i övrigt den Ijuli 1987.

2.
Bestämmelserna
i 11 kap. 2§ första stycket n) tillämpas första gången när pensionsgrundande inkomst
bestäms för år 1988.

1.
Denna lag
träder i kraft, i fråga om 11 kap. 2 § första stycket n) och o) den 1 januari
1988, och i övrigt den Ijuli 1987.

2.
Bestämmelserna
i II kap. 2§ första stycket n) och o)
tillämpas första gången när pensionsgrundande inkomst bestäms för år 1988.

3 Förslag
till Prop. 1986/87:107

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 11 kap. 4 § lagen (1962:381) om
allmän försäk

ring' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 kap.

4§

Till grund för beräkning av inkomst av anställning och
inkomst av annat förvärvsarbete under visst år skall läggas den försäkrades
taxering till statlig inkomstskatt avseende nämnda år. Avser taxeringen
beskattningsår som ej sammanfaller med kalenderår, skall inkomst under
beskattningsåret anses hava åtnjutits under det kalenderår, som närmast
föregått taxeringsåret.

Närmare bestämmelser rörande beräkningen av inkomst av
anställning och inkomst av annat förvärvsarbete beslutas av riksdagen särskilt.

Angående beräkningen av in- Angående beräkningen av in-

komst av anställning, för vilken den komst av anställning,
som avses i

försäkrade icke är skattskyldig här i 2 § första stycket o) eller för vilken

riket eller för vilken den försäkrade den försäkrade inte är skattskyldig

har att eriägga sjömansskatt, stad- här i riket eller för vilken den för

gås särskilt. säkrade har att erlägga sjömans

skatt, finns det särskilda bestäm

melser.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.

' Lagen omtryckt 1982:120.

4 Förslag
till

Lag om ändring i lagen (1987:000) om ändring i
uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs att 54 § 1 mom. och
ikraftträdandebestämmelsen till lagen (1987:000) om ändring i uppbördslagen
(1953:272) skall ha följande lydelse.

Prop. 1986/87:107

Nuvarande
Ivdelse

Föreslagen
lydelse

1 mom.' En arbetsgivare, som

har gjort skatteavdrag för prelimi

när A-skatt eller utgett lön för vil

ken månadsavgift skall redovisas

enligt lagen (1984:668) om uppbörd

av socialavgifter från arbetsgivare

skall utan anmaning lämna uppgift

(uppbördsdeklaration) om

detta
till den länsskattemyndighet som avses i 52 § första stycket. Arbetsgivare
som avses i 3§ andra stycket sista meningen lagen om uppbörd av
socialavgifter frän arbetsgivare skall dock lämna deklarationen till
länsskattemyndigheten i Stockholms län. Deklaration skall lämnas av
landstingskommun och kommun senast den 12 och av annan arbetsgivare senast
den 18 i uppbördsmånaden efter den månad då skatteavdraget gjordes eller lönen
utgavs.

I mom. En arbetsgivare, som

har gjort skatteavdrag för prelimi

när A-skatt eller utgett lön för vil

ken månadsavgift skall redovisas

enligt lagen (1984:668) om uppbörd

av socialavgifter från arbetsgivare

skall, om inte annat följer av sjätte

stycket, utan anmaning lämna upp

gift (uppbördsdeklaration)

om detta till den länsskattemyn

dighet som avses i 52 § första

stycket. Arbetsgivare som avses i

3 § andra stycket sista meningen la

gen om uppbörd av socialavgifter

från arbetsgivare skall dock lämna

deklarationen till länsskattemyn

digheten i Stockholms län. Deklara

tion skall lämnas av landstingskom

mun och kommun senast den 12

och av annan arbetsgivare senast

den 18 i uppbördsmånaden efter

den månad då skatteavdraget

gjordes eller lönen utgavs.

Efter anmaning av länsskattemyndigheten eller lokal skattemyndighet är

också den,
som inte är deklarationsskyldig enligt första stycket, skyldig att

avge uppbördsdeklaration. Uppbördsdeklaration skall avges
på heder och samvete samt avfattas på

blankett enligt fastställt formulär. Uppbördsdeklaration
skall upptaga

1)
arbetsgivarens
personnummer, organisationsnummer eller särskilda redovisningsnummer;

2)
uppgift om den
tid för vilken redovisning lämnas;

3)
det belopp som
har dragits av för preliminär A-skatt;

4)
sådan utgiven avgiftspliktig 4) sådan utgiven avgiftspliktig lön eller ersättning
som avses i 2 lön eller ersättning som avses i 2
kap. 3 § lagen (1981:691) om social- kap.
3§ första stycket lagen avgifter, dock inräknat det belopp (1981:691) om socialavgifter, dock
som avses i punkt 5; inräknat det belopp som avses i

punkt 5;

Med nuvarande lydelse avses den i prop. 1986/87:100
(bil.9) föreslagna lydelsen.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

5)
det belopp med
vilket avdrag görs enligt 6§ lagen om uppbörd av socialavgifter från
arbetsgivare;

6)
den lön eller
ersättning på vilken månadsavgiften beräknas;

7)
månadsavgiftens
belopp;

8)
summan av skatt
enligt punkt 3 och avgift enligt punkt 7.

En arbetsgivare, som har gjort skatteavdrag för
kvarstående skatt, skall lämna uppgift (uppbördsdeklaration för kvarstående
skatt) om detta. Sådan deklaration skall lämnas senast den 18 i uppbördsmånaden
april och upptaga, förutom uppgift som avses i fjärde stycket 1, det belopp som
dragits av för kvarstående skatt. I övrigt gäller i tillämpliga delar vad som
sägs i första-tredje styckena.

En arbetsgivare, som skall redovisa månadsavgift för sådant
bidrag som likställs med lön enligt 2 kap. 3 § andra stycket lagen om socialavgifter,
skall lämna uppgift (uppbördsdeklaration för vinstandelsbidrag) om detta. Sådan
deklaration skall upptaga uppgift som avses i fiärde stycket 1, 2, 6 och 7. I
övrigt gäller i tilllämpliga delar vad som sägs i första—tredje styckena.

Prop.
1986/87:107

Denna lag
träder i kraft den 1 juli 1987.

Denna
lag träder i kraft, i fråga om 54 § 1 mom. första stycket sista meningen den 1
juli 1987, och i övrigt den I januari 1988.

5 Förslag
till Prop. 1986/87:107

Lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande
inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1959:551) om beräkning
av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring'
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3§=

Inkomst av anställning, för vilken den försäkrade icke är
skattskyldig här i riket, skall bestämmas med ledning av särskild uppgift från
arbetsgivaren. Sådan uppgift skall senast den 31 januari året näst efter det
år, som inkomsten avser, avlämnas till den myndighet, som avses i 37§ 4 mom. första
stycket taxeringslagen (1956:623). 1 uppgiften skall angivas den försäkrades
fullständiga namn, födelsetid och adress ävensom beloppet av den utbetalade
lönen eller ersättningen och den tidrymd som denna avser. Vidare skall i
uppgiften angivas, huruvida den försäkrade åtnjutit naturaförmåner i form av
kost, bostad eller bil. Ett exemplar av uppgiften skall inom tid som nyss sagts
av arbetsgivaren sändas till den försäkrade.

Med arbetsgivare förstås vid tillämpningen av denna lag
även den som utgivit bidrag som avses i 11 kap. 2 § första stycket m) lagen
(1962:381) om allmän försäkring.

Inkomst av anställning, som avses i 11 kap. 2 § första
stycket o) lagen om allmän försäkring, skall bestämmas med ledning av uppgift
om det värde som den försäkrade tillgodoförts som följd av bidraget. Sådan
uppgift skall av arbetsgivaren lämnas

1. för en försäkrad, som inte är

skattskyldig här i riket, i särskild

uppgift enligt första stycket,

2.
för en
försäkrad, som avses i 1 § första stycket lagen (1958:295) om sjömansskatt, i
redares redovisning enligt 14 § samma lag,

3.
för
annan försäkrad, i kontrolluppgift enligt 37§ I mom. taxeringslagen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.

' Lagen omtryckt 1976:1015.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1976:1015,

Senaste lydelse 1984:672.

ti Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 107

Socialdepartementet Prop. 1986/87:107

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 mars 1987

Närvarande:
statsrådet Sigurdsen, ordförande, och statsråden Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén,
Peterson, S. Andersson, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Wickbom,
Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist

Föredragande:
statsrådet Sigurdsen

Proposition med förslag om uttag av socialavgifter på
vinstandelsmedel

1 Inledning

Under
senare år har i skilda sammanhang aktualiserats frågan om att belägga s. k.
vinstandelsmedel med avgifter till socialförsäkringen och andra sociala
ändamål. Jag nöjer mig här med att erinra om några sådana tillfällen.

Ijuli
1983 avlämnade en arbetsgrupp inom regeringskansliet till chefen för
finansdepartementet promemorian (Ds Fi 1983:21) Breddat underlag för
produktionsfaktorskatter. 1 promemorian föreslogs bl. a. att vissa avgiftsfria
inkomster skulle belastas med en särskild grundavgift till socialförsäkringen.
Enligt förslaget skulle gmndavgift tas ut bl. a. när en arbetsgivare lämnar
bidrag till en stiftelse vars ändamål är att tillgodose ekonomiska intressen
hos de anställda eller tidigare anställda hos arbetsgivaren. Detta innebar att
bidrag som lämnas inom ramen för s. k. företagsanknutna vinstdelningssystem
skulle belastas med gmndavgift. Grundavgiftens storlek föreslogs motsvara i
princip summan av de socialavgifter som enligt arbetsgruppen hade utpräglad
skattekaraktär. Promemorian har remissbe-handlats. Förslaget om grundavgift på
vinstandelsmedel berördes uttryckligen endast i några av remissvaren. I fråga
om den lagtekniska lösning som valts i promemorian i denna del framfördes inga
invändningar.

I
propositionen 1985/86:140 om vissa inkomstförstärkningar pä statsbudgeten, m. m.
berörde chefen för finansdepartementet frågan om vinstandelsstiftelserna. Han
pekade på att det för närvarande inte tas ut några arbetsgivaravgifter vare sig
när ekonomiskt bidrag lämnas till en sådan stiftelse eller när de anställda
eller tidigare anställda erhåller ersättning från stiftelsen. En ersättning som
på detta sätt kommer en anställd till godo borde, enligt vad som framhölls i
propositionen, jämställas med lön och därför utgöra underlag för beräkning av
arbetsgivaravgifter. Förslag i ämnet skulle presenteras i ett senare
sammanhang.

En
beredning har därefter skett i regeringskansliet med sikte på att efter

lagrådsremiss förelägga riksdagen ett sådant förslag som fömtskickats i

den nämnda propositionen. Vissa upplysningar och synpunkter har erhål- 10

lits
vid underhandskontakter med bl. a. representanter för den till Svenska

Handelsbanken
knutna stiftelsen Oktogonen och för Svenska bankmanna- Prop. 1986/87:107
förbundet. I skrivelse till regeringen har bl. a. Tjänstemännens Centralorganisation
lämnat synpunkter i ämnet.

Sedan ett förslag om uttag av arbetsgivaravgifter och om
pensionsgrundande inkomst till följd av arbetsgivarbidrag till
vinstandelsstiftelse utarbetats inom socialdepartementet, har
riksförsäkringsverket och riksskatte-verket under hand fått ta del av förslaget
och yttrat sig över det.

Regeringen beslutade den 19 februari 1987 att inhämta
lagrådets yttrande över inom socialdepartementet upprättade förslag till

1.
lagom ändring i
lagen (1981:691) om socialavgifter,

2.
lag om ändring
i lagen (1987:000) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring.

3.
lag om ändring
i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

4.
lag om ändring
i uppbördslagen (1953:272),

5.
lag om ändring
i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring.

Lagförslagen 1-3 överensstämmer helt med de förslag som
jag i det följande föreslår att regeringen förelägger riksdagen. Lagförslagen 4
och 5 bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1 (Jfr avsnitt 5.4
och 5.5).

Lagrådet har lämnat förslagen utan erinran. Lagrådets
yttrande bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.

Jag vill nu anmäla frågan om uttag av arbetsgivaravgifter
på vinstandelsmedel och om rätt till socialförsäkringsförmåner på sådana
medel.

2 Allmän motivering

2.1 Bakgrund och utgångspunkter

Under framför allt det senaste decenniet har i ett stort
antal företag åtgärder vidtagits för att genom vinstdelning tillgodose
ekonomiska intressen hos resp. företags anställda. Avsikten med sådana
åtgärder har uppgi-vits vara att göra de anställda delaktiga av företagets
resultat, öka produktiviteten, sprida det individuella ägandet i företaget och
öka känslan av samhörighet med företaget. Förutom överföringar till
vinstandelsstiftelser förekommer olika former av resultatlön, prestationslön, bonussystem,
dvs. löneformer som innebär att ersättningen till den anställde görs mera
direkt beroende av det uppnådda resultatet i arbetet. Dessa senare konstruktioner
skiljer sig i avgifts- och skattehänseende inte från de löner som överenskommits
genom t. ex. kollektivavtal.

Överföring av vinstmedel till en företagsanknuten
vinstandelsstiftelse

beslutas av företaget i regel i anslutning till att resultatet för det gångna
året

fastställs. Överföringen sker till en av de anställda eller personalorganisa

tionerna vid företaget bildad stiftelse. Stiftelsen utgör ett från företaget

fristående rättssubjekt. Enligt praxis får företaget under vissa förutsätt

ningar göra avdrag vid inkomsttaxeringen för det till stiftelsen överförda

beloppet. Ofta bildar vaije avsättning en särskild fond men andra kon- 11

struktioner
förekommer också. Stiftelsen placerar i regel medlen i värde- Prop.
1986/87:107 papper, ofta i aktier i det företag som lämnat bidraget.

Andelsrätt i stiftelsens förmögenhet grundas på
anställning i det överförande företaget vid en viss tidpunkt eller under viss
tidsperiod. De individuella andelarna bestäms med utgångspunkt i
anställningsform, avlönad tid eller liknande.

Stiftelsen förvaltar de överförda medlen
(vinstandelsmedlen), inkl. avkastning och realiserad värdestegring, för
andelsägarnas räkning. Efter viss tid - ofta efter fem år eller vid
pensionering - erhåller den andelsbe-rättigade utbetalning av sin andel i form
av kontanter eller aktier. När så sker beskattas mottagaren för sin andel i
inkomstslaget tjänst. Den som slutar sin anställning erhåller i allmänhet ett s.
k. fribrev avseende sin andelsrätt. Med fribrev avses ett bevis om den eller de
andelar som den anställde tillgodoförts i redan överförda medel.

Bestämmelserna om vid vilken tidpunkt den anställde har
rätt att få ut sin andel skiftar mellan stiftelserna. Sålunda kan den anställde
vid uppnåendet av viss ålder ges en valfrihet mellan olika
utbetalningsalternativ, t. ex. engångsutbetalning eller fördelning pä ett visst
antal år. Den anställde kan i andra fall vara skyldig att, sedan andelen varit
innestående viss minimitid, ta ut hela sin andel men med rätt att låta andelen
tills vidare förvaltas av stiftelsen.

För närvarande tas i praxis inte ut några
arbetsgivaravgifter när medlen lämnas till stiftelsen och inte heller när de
anställda eller tidigare anställda erhåller sin andel från stiftelsen.

Det är uppenbart att överföringar till
vinstandelsstiftelser alltid kommer den enskilde anställde till godo i form av
ekonomisk ersättning. Det är också uppenbart, att dessa avsättningar för
företaget är ett konkurrensmedel och ett argument i strävandena att knyta till
sig anställda. De anställda får ut sin del av avkastningen i förhållande till
den tid de arbetat eller den arbetsinsats de gjort i företaget. 1 alla nämnda
avseenden bär alltså avsättningar till vinstandelsstiftelser de karaktäristika
som också gäller för löneersättningar.

De företag som använder vinstandelsstiftelser kan på ett
billigare sätt knyta till sig arbetskraft än de företag som väljer att
konkurrera enbart med lön och andra förmåner som i dag är belagda med
arbetsgivaravgifter. På sikt kan detta leda till en snedvridning av
konkurrensförutsättningarna företag emellan.

Det är också så, att samhällets fördelningspoHtik i stor
utsträckning bygger på arbetsgivarnas avgifter till den allmänna försäkringen.
Om allt fler företag väljer att ersätta sina anställda med avsättningar till
vinstandelsstiftelser urholkas detta fördelningssystem. Risken är då stor att
många människor blir utan ett tillräckligt stöd vid eventuell sjukdom eller
efter pensioneringen.

Bildandet av stiftelser till vilka företag lämnar medel
för att tillgodose de

anställdas ekonomiska intressen innebär, enligt min mening, att anställda i

lönsamma företag gynnas i förhållande till anställda i andra företag. Före

taget gynnas dessutom av att överföringen blir en vid taxeringen avdrags

gill kostnad, och företaget uppnår, genom att slussa ersättningarna till de 12

anställda
för utfört arbete via en vinstandelsstiftelse, omotiverade lättnader i
socialavgiftshänseende. Vinstandelssystemen befäster orättvisorna på
arbetsmarknaden, som riskerar att delas upp i företag med vinstandelssystem
och företag utan. Detta drabbar framför allt de anställda i små företag och
företag med dålig lönsamhet. Jag anser en sådan utveckling otillfredsställande.

Prop. 1986/87:107

2.2
Arbetsgivaravgifter på vinstandelsmedel

Mitt förslag: De bidrag som en arbetsgivare lämnar till en
s. k. vinstandelsstiftelse skall på samma sätt som lön till de anställda ingå i
arbetsgivarens underlag för beräkning av arbetsgivaravgifter.

Skälen för mitt förslag: En förutsättning för skyldighet
att betala arbetsgivaravgifter på ersättning för utfört arbete är enligt
nuvarande ordning att det föreligger ett arbetsgivare/arbetstagareförhållande
mellan den som betalar ut ersättningen och den som erhåller ersättningen för
arbetet. Om en arbetsgivare lämnar bidrag till en självständig juridisk person,
en vinstandelsstiftelse, för att främja de anställdas ekonomiska intressen
anses detta vid tillämpning av gällande bestämmelser inte medföra skyldighet
att erlägga arbetsgivaravgifter. Inte heller stiftelsens utbetalning till de
anställda eller tidigare anställda hos arbetsgivaren anses gmnda
avgiftsskyldighet. Några arbetsgivaravgifter beräknas således inte på dessa
medel och inte heller grundar de några socialförsäkringsförmåner.

Enligt min mening bör emellertid det bidrag en
arbetsgivare lämnar på detta sätt behandlas som lön i socialavgiftshänseende
och alltså i princip vara avgiftsgrundande. Bidraget är avsett att komma de
slutliga mottagarna till del på grund av anställningen och som erkänsla för
arbete som utförts för arbetsgivarens räkning, dvs. det är realiter fråga om
ersättning för utfört förvärvsarbete. Det förhållandet att medlen slussas över
till den anställde via en juridisk person bör inte skymma bidragets egentliga
innebörd. En bestämmelse som klargör att utgivande av bidrag till en vinstandelsstiftelse
skall jämställas med utbetalning av lön bör tas in i lagen (1981:691) om
socialavgifter, socialavgiftslagen. Samtidigt bör där klargöras att vad som
den anställde tillgodoförs på grund av vinstandelsbidrag skall anses som
ersättning till arbetstagare. Jag återkommer till detta i specialmotiveringen
(avsnitt 5.1). Bidrag till en vinstandelsstiftelse kommer därmed att ingå i
arbetsgivarens underlag för beräkning av arbetsgivaravgifterna och den
allmänna löneavgiften. Avgiftsskyldigheten uppkommer för arbetsgivaren i och
med att bidraget lämnas till stiftelsen.

2.3 Vinstandelsmedel i förmånshänseende

Mitt förslag: Vid beräkning av pensionsgmndande inkomst
skall värdet av vad som tillgodoförs en försäkrad på gmnd av arbetsgivarens
bidrag till en vinstandelsstiftelse anses som inkomst av anställning.

13

Skälen för mitt förslag: Inom socialförsäkringssystemet
finns ett princi- Prop. 1986/87:107 piellt kollektivt samband mellan förmåner
och avgifter. De löner och andra ersättningar på vilka socialavgifter beräknas
är i princip förmånsgrundande. Jag har nyss föreslagit att det bidrag
arbetsgivaren lämnar till en vinstandelsstiftelse skall jämställas med lön och till
följd därav ingå i undertaget för beräkning av arbetsgivaravgifterna. Den
anställdes andel i vad arbetsgivaren lämnat till vinstandelsstiftelsen bör med
hänsyn till det nämnda sambandet mellan förmåner och avgifter göras
förmånsgrundande enligt samma principer som gäller för avgiftspliktig lön. De
förmåner som här bör diskuteras närmare är tilläggspension (ATP) samt
sjukpenning och annan förmän som beräknas utifrån den sjukpenninggrundande
inkomsten, främst arbetsskadeersättning.

Rätt till ATP grundas på inkomst av förvärvsarbete, 11
kap. 1 § lagen (1962:381) om allmän försäkring, AFL. För vaije år skall för en
försäkrad beräknas pensionsgrundande inkomst (PGI) utifrån hans inkomst av anställning
eller inkomst av annat förvärvsarbete. Med inkomst av anställning avses den
lön i pengar eller naturaförmåner, i form av kost, bostad eller bil, som den
försäkrade fått såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Med inkomst
av annat förvärvsarbete avses bl. a. inkomst av rörelse eller
jordbruksfastighet. PGI utgörs av anställningsinkomsten och inkomsten av annat
förvärvsarbete till den del inkomsten överstiger ett belopp motsvarande det vid
årets ingång gällande basbeloppet. Dock bortses vid PGl-beräkningen från den
del av inkomsten som överstiger ett belopp motsvarande 7,5 gånger basbeloppet
vid årets början.

Som jag tidigare anfört anser jag att det bidrag
arbetsgivaren lämnar till en vinstandelsstiftelse i avsikt att medlen i en
eller annan form skall komma de anställda till del måste anses utgöra
ersättning för utfört förvärvsarbete. Till följd härav finns det inte
anledning att i tilläggspensionshänseende göra skillnad mellan vanlig lön och
de ersättningar som kommer den anställde till del genom arbetsgivarens bidrag
till vinstandelsstiftelse. Vad som tillgodoförs den anställde på grund av
arbetsgivarens bidrag till stiftelsen bör därför anses som inkomst av
anställning vid beräkning av PGI. Detta fömtsätter att tillägg görs i
uppräkningen av vad som jämställs med inkomst av anställning i 11 kap. 2 § AFL.

Man råkar emellertid i svårigheter om man vill låta en
anställds andel i

en vinstandelsstiftelse påverka sjukpenningens storlek. Den sjukpenning

grundande inkomsten (SGI) utgörs enligt 3 kap. 2§ AFL av "den årliga

inkomst i pengar eller naturaförmåner, i form av kost, bostad eller bil, som

en försäkrad kan antas komma att tills vidare få för eget arbete". Beräk

ningen av SGI bygger således på en prognos om inkomsten av eget arbete

framöver. Beträffande rätten till vinstandelsmedel går det knappast att

göra någon motsvarande uppskattning på förhand. Den anställdes andel i

vad som tillförs stiftelsen genom arbetsgivarens bidrag bestäms inte förrän

efter utgången av det år som givit upphovet till överföringen (vinståret).

Andelen beror alltså inte på eget framtida arbete. Vidare bedöms den

anställdes rätt till andel med utgångspunkt i förhållandet under vinståret.

Har den anställde under vinståret kvalificerat sig för andel tillgodoförs han

denna oavsett senare sjukdom. Något inkomstbortfall inträffar således inte 14

i sådant
fall, vilket ju är själva grunden till att sjukpenning utgår. Att göra Prop.
1986/87:107

en
anställds andel sjukpenninggrundande strider därför mot grundtanken

inom
sjukförsäkringssystemet. Med hänsyn härtill anser jag att det inte är

möjligt
att lägga andelen till grund för SGl-beräkningen. Jag föreslår därför

att
förvärv av andel i en vinstandelsstiftelse inte skall grunda rätt till

sjukpenningförmån.
Till frågan om detta bör få återverkningar beträffande

arbetsgivarens
sjukförsäkringsavgift återkommer jag i det följande.

Ersättning enligt lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring är beräk-ningsmässigt kopplad till den
sjukpenninggrundande inkomsten inom den allmänna sjukförsäkringen. Om den
anställdes andel i vinstandelsstiftelsens medel inte skall beaktas vid
beräkning av SGI är det inte möjligt att låta andelen påverka underlaget vid
beräkning av arbetsskadeersättning. Jag föreslår därför att förvärv av vinstandelsrätt
inte skall vara förmånsgrundande såvitt gäller arbetsskadeersättning.

Jag skall nu behandla frågan vid vilken tidpunkt den
anställdes andel skall beaktas vid bestämmande av PGI. Den ena möjligheten är
att förmånsberäkningen görs för det år bidraget lämnas till stiftelsen
(inbetalningsalternativet). Den andra möjligheten är en beräkning för det år
den anställde erhåller utbetalning av sin andel frän stiftelsen
(utbetalningsalternativet).

En försäkrad tillgodoräknas PGI enligt gällande regler för
det år under vilket löner och rndra förmånsgmndande ersättningar betalas ut.
Skyldigheten för arbetsgivaren att betala arbetsgivaravgifter uppstår
allteftersom ersättningarna utbetalas. Ett sådant tidsmässigt samband mellan
förmänsberäkning och avgifternas betalning kan upprätthållas i
inbetalningsalternativet. Sambandet består däremot inte i
utbetalningsalternativet, eftersom den anställde erhåller utbetalning först
sedan stiftelsen förvaltat medlen viss tid, i regel flera år.

PGl-beräkning görs enligt nuvarande regler inte för det år
då den försäkrade avlidit, för år efter det dä han fyllt 64 år eller för
tidigare år vamnder han för hela året uppburit hel ålderspension enligt AFL. Om
PGI-beräk-ning för vinstandelar skall göras enligt inbetalningsalternativet
innebär det att PGI i vissa situationer kommer att beräknas för belopp som
enligt nuvarande principer inte är förmånsgmndande. Så blir t. ex. fallet när
utbetalningen sker först sedan den anställde fyllt 65 år eller dessförinnan
avgått med hel ålderspension. Om PGI-beräkningen skall göras enligt
utbetalningsalternativet kommer detta å andra sidan att i ett inte obetydligt
antal fall medföra att vinstandelarna inte blir förmånsgrundande trots att de
ingår i avgiftsunderlaget.

Nu existerande stiftelsers förvaltning av vinstandelsmedel
har med hän

syn till utvecklingen på fondbörsen under de senaste åren medfört att

stiftelsernas förmögenhet kunnat växa i inte obetydlig omfattning. Detta

har inneburit att den anställdes andel i motsvarande grad ökat i värde. En

PGI-beräkning enligt utbetalningsalternativet skulle därför med motsva

rande förutsättningar innebära en förmånsberäkning på ett belopp som

även innefattar en värdestegring och som alltså är större än det belopp för

vilket avgifter erlagts. Det torde nämligen inte vara möjligt i utbetalningsal

ternativet att utan tekniskt komplicerade beräkningsgrunder lägga något 15

annat
värde till grund för beräkningen än det faktiskt utbetalade beloppet Prop.
1986/87:107 eller, när andelen kommer den anställde till del i form av aktier,
det aktuella kursvärdet. 1 inbetalningsalternativet däremot kommer det inte att
ingå någon värdestegring i det värde som skall påverka PGI-beräkningen.

Som tidigare nämnts får en försäkrad vid
pensionsberäkningen inte tillgodoräkna sig den del av inkomsten som överstiger
7,5 gånger basbeloppet (basbeloppstaket). Värdet av vad den anställde kan
tillgodoräkna sig synes, med hänsyn såväl till värdestegringen som till det
förhållandet att utbetalning stundom görs av ackumulerade engångsbelopp,
regelmässigt vara högre vid utbetalningen än vid den tidpunkt då bidraget
lämnades till stiftelsen. Detta medför att om inbetalningsalternativet väljs
kan i allmänhet risken att den anställde går miste om PGI för andelen
undvikas. I utbetalningsalternativet kan det inträffa att den anställde inte
alls eller endast till en mycket liten del kan tillgodoräkna sig PGI för
andelen.

Vid PGl-beräkning skall till grund för beräkning av
inkomst av anställning läggas den försäkrades taxering till statlig
inkomstskatt, 11 kap. 4 § AFL. För vissa undantagsfall finns särskilda stadganden.
Hos den anställde beskattas utbetalningen från stiftelsen som intäkt av
tjänst. Skattskyldigheten inträder först när medlen blir tillgängliga för
lyftning. Nuvarande regler och rutiner för beräkning av PGI med utgångspunkt i
den anställdes taxerade inkomst kan inte användas i inbetalningsalternativet.
För att möjliggöra PGI-beräkning i detta alternativ krävs särskilda uppgifter
vid sidan av taxeringsuppgiften. Det skulle därför kunna hävdas att en PGI-beräkning
enligt utbetalningsalternativet skulle vara att föredra. Andelsutbetalning
görs emellertid ofta i form av ett ackumulerat engångsbelopp. Basbeloppstaket
vid PGI-beräkningen medför då att i ett stort antal fall fullständig
överensstämmelse mellan taxerings- och avgiftsunderlagen ändå inte kan uppnås.
Sådana fall är dock redan med dagens regler vanliga och för dem finns rutiner
för maskinell behandling.

Till ledning för den enskildes inkomsttaxering är
stiftelsen skyldig lämna kontrolluppgift rörande det belopp som utbetalats
eller, när utbetalning sker i form av aktier, värdet av desamma. Denna uppgift
kan i utbetalningsalternativet efter en mindre korrigering i
kontrolluppgiftsblanketten användas för PGI-beräkningen. I
inbetalningsalternativet måste en särskild uppgiftsskyldighet läggas på
arbetsgivaren eller vinstandelsstiftelsen.

Utbetalningsalternativet innebär slutligen att bidrag som
redan före de nya bestämmelsernas ikraftträdande lämnats till en
vinstandelsstiftelse och som alltså inte föranlett arbetsgivaravgifter kommer
att gmnda rätt till PGI. Även om arbetsgivaren innan de nya reglerna trätt i
kraft upphör med att tillföra medel till stiftelsen kommer sålunda i
utbetalningsalternativet den anställde att kunna tillgodoräknas PGI utan att
detta motsvaras av några avgiftsinbetalningar till socialförsäkringssystemet.
Det torde nämligen inte vara möjligt att utan ett betungande
kontrollförfarande ha den ordningen att endast utbetalningar för vilka avgifter
beräknats skall vara PGI-grundande.

Efter en prövning av de argument jag nu redovisat har jag
stannat för att

förorda inbetalningsalternativet, dvs. att PGI-beräkning för den anställde

skall göras för det är arbetsgivaren lämnar bidraget till stiftelsen. 16

2.4 Vilka
arbetsgivaravgifter som skall betalas

Prop.
1986/87:107

Mitt
förslag: Arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift skall betalas på det
underlag som utgörs av arbetsgivares bidrag till vinstandelsstiftelse.
Undantag görs dock för sjukförsäkringsavgift och arbetsskadeavgift.

Skälen
för mitt förslag: Med utgångspunkt i att arbetsgivarens överlämnande av bidrag
till vinstandelsstiftelser skall likställas med utgivande av lön i
socialförsäkringshänseende bör i princip samtliga arbetsgivaravgifter enligt
socialavgiftslagen tas ut pä grundval av bidragen. Av samma skäl bör även
löneavgift enligt lagen (1982:423) om allmän löneavgift tas ut. Jag finner dock
anledning att göra några undantag.

Jag
har i det föregående föreslagit att värdet av anställds andel i en vinstandelsstiftelse
inte skall ingå i underlaget för beräkning av SGI. Medlen skall alltså inte
vara förmånsgmndande vad gäller sjukpenning. Med hänsyn till sambandet inom
socialförsäkringssystemet mellan förmåner och avgifter anser jag att
sjukförsäkringsavgift inte skall uttas på vinstandelsbidrag.
Sjukförsäkringsavgiften uppgår för närvarande (1987) till 9,30% av underlaget.

Ersättning
för arbetsskada enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring är beräkningsmässigt
kopplad till SGI. Arbetsskadeersättning skall inte påverkas av den försäkrades
andel i vinstandelsbidrag, vilket bör medföra att arbetsskadeavgift, för
närvarande 0,60%, inte tas ut pä arbetsgivarens bidrag till
vinstandelsstiftelse.

I
1 § andra stycket lagen (1983:1055) om nedsättning av socialavgifter och allmän
löneavgift i Norrbottens län anges att den lagen gäller sådan arbetsgivare som
avses i socialavgiftslagen. När nu bidrag till vinstandelsstiftelse skall
grunda skyldighet att betala arbetsgivaravgifter medför detta att också nedsättning
av sädana avgifter skall kunna ske under de fömtsättningar som anges i lagen
om nedsättning av socialavgifter och allmän löneavgift i Norrbottens län.

Med
hänsyn till vad jag nu anfört anser jag att arbetsgivare som lämnar bidrag till
en vinstandelsstiftelse skall på bidraget betala samtliga arbetsgivaravgifter
och allmän löneavgift med undantag av sjukförsäkringsavgift och
arbetsskadeavgift. Mitt förslag föranleder ändring i 2 kap. 5 § socialavgiftslagen.

2.5 Redovisning i uppbördsdeklaration

Mitt förslag:
Redovisning och inbetalning av arbetsgivaravgifter på arbetsgivares bidrag till
vinstandelsstiftelse skall ske i den ordning som gäller för uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare.

Skälen för mitt förslag:
Sedan den 1 januari 1985 gäller nya regler för uppbörd av socialavgifter från
arbetsgivare, som innebär en samordning

17

med det system som gäller för uppbörden av innehållen
preliminär skatt enligt uppbördslagen (1953:272), UBL. Detta regleras i lagen
(1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare och innebär bl. a.
följande. En arbetsgivare redovisar varje månad den under föregående månad faktiskt
utgivna lönen och räknar ut den avgift (månadsavgift) som belöper på
lönesumman. Redovisningen görs i en uppbördsdeklaration som innefattar såväl
innehållen skatt som avgifter. Skattebeloppet och avgifterna betalas in till
länsskattemyndighetens skattepostgirokonto samtidigt som redovisningen lämnas.
Allmän löneavgift uppbärs i samma ordning som arbetsgivaravgifterna.

Det bidrag arbetsgivaren lämnar till en
vinstandelsstiftelse skall enligt mitt förslag behandlas som lön i
socialavgiftshänseende. Det är därför lämpligt att de avgifter som skall
beräknas för bidraget redovisas och betalas i samma ordning som gäller för
avgifter på vanlig lön. Detta innebär att arbetsgivaren i en
uppbördsdeklaration redovisar det överförda beloppet samt beräknar den därpå
belöpande månadsavgiften och betalar in beloppet till länsskattemyndighetens
skattepostgirokonto. Då den andel som tillkommer den anställde inte är
skattepliktig förrän den för honom är tillgänglig för lyftning skall vid denna
tidpunkt inte något källskatteavdrag göras.

Den uppbördshandling som används för redovisning och
betalning av källskatt och avgifter utgörs av ett inbetalningskort som
samtidigt innehåller en uppbördsdeklaration. I det formulär för denna blankett
som används för närvarande kan, på grund av den särredovisning som fordras när
vissa avgifter inte skall utgå, inte skapas nödvändigt utrymme för den redovisning
som nu avses. Med hänsyn härtill samt till det förhållandet att redovisningen
berör endast en mycket liten andel av det totala antalet arbetsgivare och
skall ske vid sannolikt endast ett uppbördstillfälle per år anser jag det
lämpligt att låta berörda arbetsgivare redovisa avgifterna för det överförda
beloppet på en särskild uppbördshandling som utformas för detta ändamål. Det
bör ankomma på riksskatteverket att utforma denna blankett. Mitt förslag om
redovisning och inbetalning av arbetsgivaravgifter på vinstandelsbidrag
föranleder att vissa nya bestämmelser tillfogas 54 § 1 mom. UBL.

Prop. 1986/87:107

2.6 Arbetsgivares uppgiftsskyldighet

Mitt
förslag: Arbetsgivare som lämnar bidrag till vinstandelsstiftelse skall lämna
uppgift för beräkning av pensionsgrundande inkomst avseende den anställdes
vinstandel.

Skälen för
mitt förslag: Jag har i det föregående föreslagit att värdet av vad en anställd
tillgodoförs i samband med att arbetsgivaren lämnar bidrag till
vinstandelsstiftelse skall vara pensionsgmndande för det inkomstår då bidraget
lämnas till stiftelsen. Den försäkrades taxering till statlig inkomstskatt kan
inte läggas till grund för PGI-beräkningen när vinstandelsvärde

18

skall beaktas. Detta beror på att skattskyldighet för
andelen inte uppkommer förrän denna är tillgänglig för lyftning. Den uppgift
som behövs för PGI-beräkningen kan alltså inte hämtas från den av stiftelsen
långt senare lämnade kontrolluppgiften. Eftersom den försäkrades taxering till
statlig inkomstskatt för det är då vinstandelsvärde tillgodoförts denne inte
innefattar detta värde krävs en komplettering av den beräkningsgrund som för
närvarande gäller enligt 11 kap. 4§ AFL. Till grund för beräkningen i nu
aktuell del bör därför läggas en särskild uppgift som avges till den lokala
skattemyndigheten.

För att vinstandelen skall kunna inräknas i PGI och utgöra
underlag för bestämmande av anställningsinkomsten bör en bestämmelse om avlämnande
av en sådan uppgift som nyss sagts tas in i lagen (1959:551) om beräkning av
pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.
Ansvaret för denna uppgift bör läggas på den arbetsgivare som lämnar bidrag
till vinstandelsstiftelse. Arbetsgivarens vinstandelsbidrag utgörs visserligen
av en klumpsumma men jag har erfarit att de anställda efter varje överföring
regelmässigt erhåller besked från stiftelsen om sin andelsrätt. Sådana
uppgifter finns alltså tillgängliga och det måste kunna förutsättas att
stiftelsen i de andelsberättigades intresse tillhandahåller arbetsgivaren
uppgifterna. Det bör därför kunna krävas att arbetsgivaren inhämtar denna
uppgift och lämnar den till lokal skattemyndighet. Jag anser att uppgiften i
allmänhet bör kunna lämnas av arbetsgivaren i de kontrolluppgifter denne lämnar
för de anställdas taxering. Jag återkommer i specialmotiveringen till denna
fråga.

Prop. 1986/87:107

2.7 Ikraftträdandet

Mitt förslag: De nya bestämmelserna skall träda i kraft
den 1 januari 1988.

Skälen
för mitt förslag: De nya reglerna om arbetsgivaravgifter på bidrag till
vinstandelsstiftelse bör tillämpas fr. o. m. utgiftsåret 1988. Bidrag som en
arbetsgivare lämnar till en vinstandelsstiftelse är 1988 på gmndval av 1987 års
resultat kommer alltså att träffas av avgifter. PGI avses bli beräknad för år
1988 på grundval av förvärv av rätt till vinstandelsmedel.

3
Administrativa effekter m. m.

Mitt förslag om arbetsgivaravgifter på vinstandelsmedel
påverkar i första hand den lokala skattemyndighetens arbetsuppgifter. Med hänsyn
till att det antal arbetsgivare som berörs är ringa i förhållande till det
totala antalet avgifts- och redovisningsskyldiga arbetsgivare, bedömer jag
denna påverkan i uppbördshänseende vara marginell.

Länsskattemyndigheten åsamkas viss ökad registreringsskyldighet.
Även denna förändring bedömer jag vara marginell. Ökningen av det

19

centrala skatteregistrets utrymmesbehov ligger inom de
marginaler som Prop. 1986/87:107 alltid måste finnas, varför någon
anskaffning av utrustning för detta ändamål vare sig centralt eller hos de
lokala skattemyndigheterna inte behövs.

Beräkningen av PGI ankommer på den lokala
skattemyndigheten. Denna utförs i anslutning till taxeringsarbetet och sker
huvudsakligen maskinellt. Mitt förslag kräver inte några nya rutiner. Däremot
krävs smärre justeringar i nuvarande rutiner.

För arbetsgivare som lämnar vinstandelsbidrag innebär
förslaget en viss ökad uppgiftsskyldighet. För dessa avser ökningen uppgifter
rörande anställda för vilka arbetsgivaren ändå är avgifts- och
redovisningsskyldig.

Någon fullständig bild av antalet vinstandelsstiftelser
finns inte tillgänglig. Detta gäller framför allt kunskaperna om vinstandelsstiftelser
i mindre företag. Vad gäller storleken pä avsättningar till
vinstandelsstiftelser kan med utgångspunkt i vad som är känt angående
avsättningar inom större företag beräknas att drygt 400 milj. kr. avsattes till
sådana stiftelser under år 1985.

Mitt förslag innebär att avsättningar till
vinstandelsstiftelser skall beläggas med samtliga arbetsgivaravgifter utom
sjukförsäkrings- och arbetsskadeavgift. Med 1987 års avgiftsnivå innebär det
att avgiftsuttaget på avsättningar till vinstandelsstiftelser skulle bli
27,176%. Beräknat på de avsättningar som gjordes under år 1985 skulle detta ge
avgiftsinkomster om ca 110 milj. kr.

Samtidigt uppkommer emellertid utgifter genom de förmåner
som följer av den föreslagna ändringen. Storleken på utgifterna är synnerligen
svår att beräkna, eftersom mera ingående kunskaper saknas om antalet personer
som kommer att få andelar i vinstandelsstiftelser och om storleken på dessa
andelar. Över en längre period, när framför allt pensionsförmåner börjar utges
i större omfattning, kommer de uttagna avgifterna att svara mot kostnaderna för
de ändamål avgifterna är avsedda att täcka.

4 Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag har anfört nu har det inom
socialdepartementet upprättats förslag till

1.
lag om ändring
i lagen (1981:691) om socialavgifter,

2.
lag om ändring
i lagen (1987:000) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

3.
lag om ändring
i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

4.
lag om ändring
i lagen (1987:000) om ändring i uppbördslagen (1953:272),

5.
lag om ändring
i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgmndande inkomst enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring.

Förslaget under 4 har upprättats i samråd med chefen för
finansdeparte

mentet. 20

5
Specialmotivering Prop. 1986/87:107

5.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1981:691) om
socialavgifter

2
kap. 3 §

I
paragrafen finns bestämmelser om det underlag på vilket arbetsgivaravgifter
skall beräknas. Bestämmelserna innebär att avgifter skall tas ut såväl pä
utgiven lön - i pengar eller i form av vissa naturaförmåner - som pä utbetald
uppdragsersättning. Det senare framgår av hänvisningen till 3 kap. 2 § andra
stycket AFL. Genom ett särskilt tillägg likställs vissa statliga bidrag till
konstnärer m. fl. med lön.

Det
bidrag som en arbetsgivare lämnar till en s.k. vinstandelsstiftelse skall som
framgått av den allmänna motiveringen (avsnitt 2.2) pä samma sätt som lön ingå
i underlaget för beräkning av arbetsgivaravgifter. En uttrycklig bestämmelse om
att förevarande bidrag skall likställas med lön har därför tagits in som ett
nytt andra stycke i paragrafen. 1 begreppet "bidrag" ligger att det
skall vara fråga om medel som arbetsgivaren frivilligt lämnar till den
juridiska personen. Lagstadgade avgifter, t. ex. ATP-av-gifter, faller utanför.
Försäkringspremier eller avgifter till Industrins och handelns tilläggspension
för tjänstemän och arbetsledare (ITP-avgift) kommer inte heller att falla in
under bestämmelsen, eftersom försäkringsföretag eller Svenska
Personal-Pensionskassan (SPP) inte har till väsentligt ändamål att tillgodose
ekonomiska intressen hos de anställda hos just den arbetsgivare som lämnat
bidraget. Har arbetsgivaren lämnat bidrag i annan form än kontanta medel,
exempelvis aktier, skall dessa i avgiftsunderlaget tas upp till det
marknadsvärde de hade vid tidpunkten för överföringen.

Som
framgått av vad som sagts tidigare är avsikten med förslaget om vidgat
avgiftsuttag att träffa de bidrag som lämnas inom ramen för vinstandelssystem.
Detta skall gälla även om medlen kommer en anställd till godo först efter
dennes pensionering. De medel arbetsgivaren avsätter för de anställdas
pensionering skall dock inte i avgiftshänseende anses som lön, när avsättningen
sker i enlighet med bestämmelserna i lagen (1967:531) om tryggande av
pensionsutfästelse m.m. (tryggandelagen). Inte heller skall bidrag som lämnas till
personalstiftelse enligt nämnda lag anses som lön.

Den
lagtekniska beskrivningen av vinstandelsstiftelse som en sådan juridisk person,
som har som ett väsentligt ändamål att tillgodose ekonomiska intressen hos den
som är eller har varit anställd hos arbetsgivaren, följer nära det förslag som
utformats i promemorian (Ds Fi 1983:21) Breddat underiag för
produktionsfaktorskatter. Som jag nämnt inledningsvis (avsnitt 1) framfördes
inte några erinringar mot den beskrivningen under remissbehandlingen av
promemorian.

Utöver
vad som anfördes i lagrådsremissen i förevarande ärende vill jag

peka på att den i lagtexten gjorda beskrivningen inte bygger på hur stiftel

serna faktiskt benämns. Inte heller har sättet för beräkning av de bidrags

medel som tillförs stiftelserna lagts till gmnd för en avgränsning. Det

innebär att beskrivningen omfattar också juridiska personer, som inte i

dagligt tal kallas för vinstandelsstiftelser men som ändå - genom att 21

fungera som kanaler för
överföringar av bidrag från arbetsgivare till an- Prop. 1986/87:107 ställda
- tillgodoser de anställdas ekonomiska intresse på i princip samma sätt som
vinstandelsstiftelserna.

En
arbetsgivares bidrag till en juridisk person med uppgift att främja de anställdas
ekonomiska intressen torde enligt nuvarande praxis i regel vara avdragsgillt
för arbetsgivaren vid inkomsttaxeringen. Avdrag medges däremot inte om syftet
med bidraget exempelvis är att säkra ägarnas kontroll över företaget (se t. ex.
RÅ83 1:9). Att direkt koppla avgiftsskyldigheten till att avdragsrätt
föreligger är emellertid inte lämpligt, bl. a. med hänsyn till att en sådan
koppling kan ge upphov till processuella problem och till att frågan om
eventuell avdragsrätt inte ställs på sin spets vid taxeringen av företag som
visar skattemässiga underskott. Frågan om avgifter skall utgå eller inte bör
alltså prövas självständigt. Det hindrar inte att man vid prövning av
avgiftsfrågan ofta kan få ledning av den skattemässiga bedömningen.

Vad
gäller avgifts- och redovisningsskyldighetens inträde vill jag anföra följande.
Under förutsättning att ersättningen till en och samme arbetstagare uppgått
till minst 1 000 kr. uppkommer avgiftsskyldighet för lön, naturaförmån och
andra ersättningar i och med utgivandet. Avgiftsredovisningen sker enligt kontantprincipen.
Detta innebär att en lön redovisas för den månad under vilken den kunnat
disponeras av arbetstagaren. Denna princip bör gälla även
vinstandelsöverföringar. Jag har erfarit att det är vanligt att
vinstandelsbidrag belastar företagets resultat året efter vinståret samt att
beslut om och överföring av bidraget sker samma år. I sådana fall inträder
naturligtvis avgiftsskyldigheten detta år (året efter vinståret). Att hänföra
redovisningen till rätt uppbördsmånad torde inte heller medföra några problem.
Skulle ett bidrag som baseras på resultatet ett visst är ha skuldförts redan
detta år följer inte därmed att avgiftsskyldighet skall anses ha inträtt redan
under vinståret. Avgiftsskyldighet inträder först när bidraget har lämnats
till stiftelsen, dvs. när bidraget tagits emot av stiftelsen eller stiftelsen
på annat sätt disponerar över det.

I
ett nytt tredje stycke har intagits en bestämmelse om att värdet av vad någon tillgodoförs
på grund av att vinstandelsbidrag utges skall anses som ersättning till
arbetstagare vid tillämpning av 4 och 5 §§. Denna bestämmelse får bl. a.
betydelse när fråga är om tillämpning av regeln att vid bestämmande av avgiftsunderiaget
skall bortses från ersättning till arbetstagare som vid årets ingång fyllt 65
år.

2
kap. 5 §

I
paragrafen anges närmare vilka ersättningar som inte skall ingå i underla

get vid beräkning av tilläggspensionsavgift (första stycket) resp. övriga

avgifter (andra stycket). På bidrag till vinstandelsstiftelse skall, av skäl

som framgått av den allmänna motiveringen (avsnitt 2.4), inte beräknas

avgifter till sjukförsäkringen och arbetsskadeförsäkringen. Vinstandelsbi

drag skall alltså inte ingå vid bestämmande av underlaget för beräkning av

dessa avgifter. I ett nytt tredje stycke har tagits in en bestämmelse om

detta. Det förhållandet att arbetsskadeavgift inte skall beräknas på vinstan- 22

delsbidrag påverkar
givetvis inte bedömningen av huruvida arbetstagaren Prop. 1986/87:107 kan
vara försäkrad enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring.

5.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1987:000) om

ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Il
kap. 2 §

I paragrafen
regleras vad som avses med inkomst av anställning vid beräk

ning av pensionsgrundande inkomst.

Enligt
II kap. I § lagen (1962:381) om allmän försäkring, AFL,
grundas rätt till tilläggspension på inkomst av förvärvsarbete. För en vanlig
anställd gäller - under förutsättning att han är försäkrad enligt AFL - att för
varje år en pensionsgrundande inkomst (PGI) skall beräknas utifrån hans inkomst
av anställning. PGI-beräkning skall göras för år då den försäkrade fyller lägst
16 år och högst 64 är. Har den försäkrade för hela året uppburit hel
ålderspension skall sådan beräkning inte göras. Med inkomst av anställning
avses (11 kap. 2 §) den lön i pengar eller naturaförmåner, i form av kost,
bostad eller bil, som tillkommit den försäkrade såsom arbetstagare i allmän
eller enskild tjänst. Till sådan inkomst räknas dock inte från en och samme
arbetsgivare utgiven lön som under ett år inte uppgått till 1000 kr. PGI utgörs
vidare (11 kap. 5§) av anställningsinkomst och inkomst av annat förvärvsarbete
till den del inkomsten överstiger ett belopp motsvarande det vid årets ingång
gällande basbeloppet. Vid beräkning av PGI bortses från den del av inkomsten
som överstiger ett belopp motsvarande 7,5 gånger basbeloppet vid årets början.

Såsom
inkomst av anställning anses även vissa i första stycket av förevarande
paragraf särskilt uppräknade ersättningar och bidrag.

Som
framgått av den allmänna motiveringen (avsnitt 2.3) skall värdet av vad en
försäkrad tillgodoförs till följd av att en arbetsgivare lämnar avgifts-pliktigt
bidrag till vinstandelsstiftelse vara pensionsgrundande. Detta värde skall vid
PGI- beräkningen vara att anse som inkomst av anställning. En bestämmelse om
detta har tagits in som en ny punkt, o), i första stycket av paragrafen.

Det
belopp som skall ligga till grund för PGI-beräkningen utgörs av värdet av den
individuella andel som den försäkrade tillgodoförs i anledning av det
avgiftspliktiga bidrag som arbetsgivaren lämnat till en vinstandelsstiftelse.
Detta värde skall hänföras till det år under vilket bidraget lämnades.

Frågan
om skyldighet att lämna uppgift till ledning för PGI- beräkningen behandlas i
kommentaren i det följande (avsnitt 5.5).

5.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om
allmän

försäkring

II kap. 4 §

I
paragrafens första stycke föreskrivs att inkomst av anställning och in

komst av annat förvärvsarbete skall beräknas på grundval av den försäkra- 23

des taxering till statlig
inkomstskatt. Detta innebär att endast inkomster, Prop. 1986/87:107 för
vilka den försäkrade taxeras här i riket, grundar rätt till pension. Från vad
som sagts nu gäller emellertid ett par undantag vilket regleras i särskild ordning.
En upplysning om detta finns i tredje stycket.

Som
inkomst av anställning skall, genom föreslaget tillägg till 11 kap. 2 § första
stycket AFL, anses värdet av vad den försäkrade tillgodoförs till följd av att
en arbetsgivare lämnar avgiftspliktigt bidrag till en vinstandelsstiftelse.
Förmånsberäkning av vad sålunda tillkommer den anställde skall såsom framgått
av den allmänna motiveringen (avsnitt 2.3) göras vid en tidpunkt då
skattskyldighet för den anställde för andelen ännu inte uppkommit. Detta
innebär såvitt gäller värdet av vinstandelen att den försäkrades taxering till
statlig inkomstskatt vid PGI-beräkning inte kan läggas till grund för
beräkningen av inkomst av anställning. För att den försäkrade även för denna
del skall kunna påföras PGI behövs en ny bestämmelse. Den bör tas in i lagen
(1959:551) om beräkning av pensionsgmndande inkomst enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring. Upplysningen i tredje stycket förevarande paragraf bör
omfatta även denna bestämmelse. Stycket har utformats i enlighet med detta.

5.4 Förslaget till lag om ändring lagen (1987:000) om
ändring i uppbördslagen (1953:272)

54
§ I mom.

Redovisning
och inbetalning av arbetsgivaravgifter på arbetsgivarens bidrag till
vinstandelsstiftelse inordnas i det system som gäller för redovisning och
inbetalning av innehållen skatt och socialavgifter från arbetsgivare. Som
framgått av den allmänna motiveringen (avsnitt 2.5) bör denna redovisning
lämnas i en särskild uppbördsdeklaration. De uppgifter som en arbetsgivare
måste lämna i en sådan särskild uppbördsdeklaration är, utöver sedvanliga
identitetsuppgifter för arbetsgivaren, den tid för vilken redovisning lämnas,
det underlag för vilket avgiftsberäkning skall göras och månadsavgiftens
belopp. I övrigt skall den tid och ordning som föreskrivs för
uppbördsdeklarations lämnande gälla. Härvid skall med uttrycket "den
månad... då lönen utgavs" i första stycket förstås den månad då faktisk
överföring av medlen sker till vinstandelsstiftelsen. Sker exempelvis
överföringen i mars skall således redovisning för detta lämnas i en uppbördsdeklaration
som arbetsgivaren skall lämna senast den 18 april. Avgiftsinbetalningen skall
göras inom samma tid. Bestämmelsen om särskild uppbördsdeklaration,
uppbördsdeklaration för vinstandelsbidrag, har tagits in som ett nytt sjätte
stycke.

I
förhållande till det förslag, som remitterades till lagrådet, har bestäm

melsen i första stycket om redovisningsskyldighet i uppbördsdeklaration

kompletterats redaktionellt med ett undantag för fall som avses i det nya

sjätte stycket. Vidare har i lagförslaget beaktats det förslag till lag om

ändring i uppbördslagen som förelagts riksdagen i prop. 1986/87:100

(bil. 9). 24

5.5
Förslaget till lag om ändring i lagen (1959:551) om Prop. 1986/87:107

beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring

3§

I
lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring (LBP) ges bl. a. de närmare bestämmelser och
särskilda stadganden rörande beräkningen av inkomst av anställning som nämns i
11 kap. 4 § andra och tredje styckena AFL.

PGI
bestäms, enligt 2 § LBP, "med ledning av den försäkrades taxering till statlig
inkomstskatt". Beräkningen görs av den lokala skattemyndigheten i
anslutning till taxeringen.

Som
framgått av det tidigare sagda skall värdet av vad den anställde tillgodoförs
på grund av arbetsgivarens bidrag till en vinstandelsstiftelse vara PGI-grundande
för det år bidraget lämnas till stiftelsen. Den anställde skall dock enligt
gällande bestämmelser inte beskattas förrän vid den senare tidpunkt andelen
realiseras genom utbetalning. Uppgift om värdet kan därför inte hämtas från den
kontrolluppgift som stiftelsen lämnar vid denna senare tidpunkt.

En
särskild uppgift angående vinstandelsvärdet krävs för att den lokala skattemyndigheten
skall kunna göra PGI-beräkning. Som framgått av den allmänna motiveringen
(avsnitt 2.6) skall arbetsgivaren vara skyldig att lämna denna uppgift. Till
ledning för taxeringen skall arbetsgivaren varje år lämna uppgifter
(kontrolluppgifter) avseende bl. a. lön till den anställde. Nu ifrågavarande
uppgift till ledning för PGI-beräkning skall visserligen inte ligga till grund
för taxeringen. Men för den uppgiftsskyldighet som nu läggs på arbetsgivaren
bör kontrolluppgiften, bortsett frän de fall jag strax nämner, ändå kunna
användas.

PGI
på gmnd av anställningsinkomst för vilken den försäkrade inte är skattskyldig i
Sverige bestäms med ledning av särskild uppgift från arbetsgivaren, s. k. gul
inkomstuppgift (3 § första stycket LBP). Skall sådan försäkrad tillgodoräknas PGI
för vinstandelsvärde bör uppgiften härom kunna lämnas på den gula
inkomstuppgiften. För sjömansinkomst åligger det arbetsgivaren att för PGI-beräkning
lämna sådan redovisning som avses i 14§ lagen (1958:295) om sjömansskatt,
sjömansskattelagen. Denna redovisning bör kunna användas även när PGI för
vinstandelsvärde skall tillgodoräknas sjöman.

Med
denna ordning kan arbetsgivarens uppgiftslämnande begränsas till en och samma
blankett, vilket torde innebära mindre belastning för både arbetsgivare och
skattemyndigheter.

I
ett nytt tredje stycke i 3 § har tagits in bestämmelser om att en uppgift

från arbetsgivaren skall ligga till gmnd för bestämmande av inkomst av

anställning som utgörs av vinstandelsvärde och om att denna uppgift skall

lämnas av arbetsgivaren pä sätt som nu sagts. Uppgiften skall alltså utgöra

underlag för beräkning av PGI men inte ingå i beskattningsunderlaget.

Denna uppgiftsskyldighet måste vidare skiljas från den uppgiftsskyldighet

som åvilar vinstandelsstiftelsen när denna gjort utbetalning av andelen. I

detta senare fall skall uppgiften ingå i beskattningsunderlaget utan att vara 25

vare sig förmånsgmndande
eller avgiftsgmndande. Det får ankomma på Prop. 1986/87:107 riksskatteverket
att uppmärksamma dessa frågor vid den närmare utformningen av blanketterna för
dessa uppgifter.

1
förhållande till det förslag, som remitterades till lagrådet, har i tredje stycket
andra meningen gjorts vissa redaktionella ändringar.

6 Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till

1.
lag om ändring i lagen
(1981:691) om socialavgifter,

2.
lag om ändring i lagen
(1987:000) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

3.
lag om ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring,

4.
lag om ändring i lagen
(1987:000) om ändring i uppbördslagen (1953:272),

5.
lag om ändring i lagen
(1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring.

7 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition
föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden lagt fram.

26

Bilagal Prop.
1986/87:107

Lagrådsremissens lagförslag 4 och 5

4 Förslag
till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom
föreskrivs att 54§ 1 mom. uppbördslagen (1953:272)' skall ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

54
§

/
mom.- En arbetsgivare, som har gjort skatteavdrag för preliminär A-skatt eller utgett
lön för vilken månadsavgift skall redovisas enligt lagen (1984:668) om uppbörd
av socialavgifter frän arbetsgivare skall utan anmaning lämna uppgift {upphördsdeklaration)
om detta till den länsskattemyndighet som avses i 52 § första stycket.
Arbetsgivare som avses i 3 § andra stycket sista meningen lagen om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare skall dock lämna deklarationen till
länsskattemyndigheten i Stockholms län. Deklaration skall lämnas senast den 18
i uppbördsmäna-den efter den månad då skatteavdraget gjordes eller lönen
utgavs.

Efter
anmaning av länsskattemyndigheten eller lokal skattemyndighet är också den, som
inte är deklarationsskyldig enligt första stycket, skyldig att avge
uppbördsdeklaration.

Uppbördsdeklaration
skall avges på heder och samvete samt avfattas på blankett enligt fastställt
formulär.

Uppbördsdeklaration
skall upptaga

1)
arbetsgivarens personnummer,
organisationsnummer eller särskilda redovisningsnummer;

2)
uppgift om den tid för vilken
redovisning lämnas;

3)
det belopp som har dragits av
för preliminär A-skatt;

4)
sådan utgiven avgiftspliktig
lön 4) sådan utgiven avgiftspliktig lön eller ersättning som avses i 2
kap. eller ersättning som avses i 2 kap. 3§ lagen (1981:691) om socialav- 3
första stycket lagen (1981:691) gifter, dock inräknat det belopp om
socialavgifter, dock inräknat som avses i punkt 5; det
belopp som avses i punkt 5;

5)
det belopp med vilket avdrag
görs enligt 6§ lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare;

6)
den lön eller ersättning på
vilken månadsavgiften beräknas;

7)
månadsavgiftens belopp;

8)
summan av skatt enligt punkt 3
och avgift enligt punkt 7.

En
arbetsgivare, som har gjort skatteavdrag för kvarstående skatt, skall lämna
uppgift (uppbördsdeklaration för kvarstående skatt) om detta. Sådan
deklaration skall lämnas senast den 18 i uppbördsmånaden april och upptaga,
förutom uppgift som avses i fjärde stycket 1, det belopp som dragits av för
kvarstående skatt. I övrigt gäller i tillämpliga delar vad som sägs i
första—tredje styckena.

'
Lagen omtryckt 1972:75.

Senaste lydelse av lagens
rubrik 1974:771.

Senaste lydelse
1986:1288. 27

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1986/87:107

En arbetsgivare, som skall redo

visa månadsavgift för sådant bi

drag som likställs med lön enligt 2

kap. 3§ andra stycket lagen om so

cialavgifter, skall lämna uppgift

(uppbördsdeklaration för

vinstandelsbidrag) om detta. Sådan deklaration skall
upptaga uppgift som avses i fiärde stycket I, 2, 6 och 7. I övrigt gäller i
tillämpliga delar vad som sägs i första-tredje styckena.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.

28

5 Förslag
till Prop. 1986/87:107

Lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande
inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1959:551) om beräkning
av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring'
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3§ Inkomst av anställning, för vilken den försäkrade icke
är skattskyldig här i riket, skall bestämmas med ledning av särskild uppgift
från arbetsgivaren. Sådan uppgift skall senast den 31 januari året näst efter
det år, som inkomsten avser, avlämnas till den myndighet, som avses i 37§ 4
mom. första stycket taxeringslagen (1956:623). I uppgiften skall angivas den
försäkrades fullständiga namn, födelsetid och adress ävensom beloppet av den
utbetalade lönen eller ersättningen och den tidrymd som denna avser. Vidare
skall i uppgiften angivas, huruvida den försäkrade åtnjutit naturaförmåner i
form av kost, bostad eller bil. Ett exemplar av uppgiften skall inom tid som
nyss sagts av arbetsgivaren sändas till den försäkrade.

Med arbetsgivare förstås vid tillämpningen av denna lag
även den som utgivit bidrag som avses i 11 kap. 2§ första stycket m) lagen
(1962:381) om allmän försäkring.

inkomst av anställning, som avses i II kap. 2 § första stycket o) lagen om
allmän försäkring, skall bestämmas med ledning av uppgift om det värde som den
försäkrade tillgodoförts som följd av bidraget. Arbetsgivaren skall lämna sådan
uPPgifi

1. för en försäkrad, som inte är

skattskyldig här i riket, i sådan sär

skild uppgift som avses i första

stycket,

2.
för en
försäkrad, som avses i 1 § första stycket lagen (1958:295) om sjömansskatt, i
redares redovisning enligt 14 § samma lag,

3.
för
annan försäkrad, i kontrolluppgift enligt 37§ 1 mom. taxeringslagen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.

' Lagen omtryckt 1976:1015.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1976:1015.

Senaste lydelse 1984:672. 29

Bilaga
2 Prop. 1986/87:107

Lagrådet

Utdrag
ur protokoll vid sammanträde 1987-02-24

Närvarande:
fd. justitierådet Hult, justitierådet Erik Nyman, regeringsrådet Dahlman.

Enligt
protokoll vid regeringssammanträde den 19 februari 1987 har regeringen på
hemställan av statsrådet Sigurdsen beslutat inhämta lagrådets yttrande över
förslag till

1.
lag om ändring i lagen
(1981:691) om socialavgifter,

2.
lag om ändring i lagen
(1987:000) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

3.
lag om ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring,

4.
lag om ändring i uppbördslagen
(1953:272),

5.
lag om ändring i lagen
(1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring.

Förslagen
har inför lagrådet föredragits av regeringsrättssekreteraren Birgitta Ganting.
Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

30

Innehåll Prop. 1986/87:107

Sid.

Propositionens
huvudsakliga innehåll ..................... 1

Propositionens lagförslag....................................... ... 2

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 mars 1987 10

1
Inledning......................................................... .. 10

2
Allmän motivering.............................................. 11

2.1
Bakgrund och utgångspunkter ........................ .. 11

2.2
Arbetsgivaravgifter pä
vinstandelsmedel ........... .. 13

2.3
Vinstandelsmedel i
förmånshänseende............... 13

2.4
Vilka arbetsgivaravgifter som
skall betalas ........ 17

2.5
Redovisning i
uppbördsdeklaration..................... 17

2.6
Arbetsgivares
uppgiftsskyldighet...................... 18

2.7
Ikraftträdandet ............................................ 19

3
Administrativa effekter m. m................................ 19

4
Upprättade lagförslag ........................................ 20

5
Specialmotivering ............................................. 21

5.1
Förslaget till lag om ändring i
lagen (1981:691) om socialavgifter 21

5.2
Förslaget till lag om ändring i
lagen (1987:000) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring .......................................... 23

5.3
Förslaget till lag om ändring i
lagen (1962:381) om allmän försäkring 23

5.4
Förslaget till lag om ändring i
lagen (1987:000) om ändring i uppbördslagen (1953:272) ................................................................. 24

5.5
Förslaget till lag om ändring i
lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgmndande inkomst enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring 25

6
Hemställan ...................................................... 26

7
Beslut .......................................................... . 26

Bilaga
1 Lagrådsremissens lagförslag 4 och 5......... . 27

Bilaga 2 Utdrag ur
lagrådets protokoll den 24 februari 1987 30

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987 31