Prop. 1986/87:109

Regeringens proposition 1986/87:109

med förslag om tilläggsbudget II till

statsbudgeten för budgetåret 1986/87 1986/87-109

Regeringen
förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprolokollet
den 12 mars 1987 för de åtgärder och de ändamål som framgår av föredragandenas
hemställan.

På
regeringens vägnar

Kjell-Olof
Feldt

Bengt
K. A. Johansson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen föresläs utgifter m.m. på tilläggsbudget II till
statsbudgeten för innevarande budgetär. De anslag som begärs uppgår till drygt
292 milj. kr. De största anslagen går till kostnader för FN-styrkors verksamhet
utomlands, stöd till svenskt-norskt industriellt samarbete samt avveckling av
forskningsreaktorer, m.m. Vidare föresläs bl.a. att televerket skall få göra
vissa garantiåtaganden i samband med Tele-X-projektet samt att regeringen
bemyndigas att avyttra statens aktieinnehav i Een-Holmgrens Ortopediska AB.

1 Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 109

Rällelse: S. 12 rad 18 står: milj. kr. Rättat till: kr. S.
36 raderna 19-21. Utgår. S. 37 rad 10 står: 292524000. Rättat till: 264284000.

Utdrag ur protokoll vid
regeringssammanträde den 12 mars 1987 Prop. 1986/87:109

Närvarande:
statsrådet Feldt, ordförande och statsråden Sigurdsen, Leijon, Hjelm-Wallén,
Peterson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carisson, Holmberg, Hellström,
Johansson, Hulterström, Lindqvist, G.Andersson, Lönnqvist

Föredragande:
statsråden Feldt, Göransson, Hjelm-Wallén, Sigurdsen, Lindqvist, Hulterström,
Bodström, Hellström, Dahl, Leijon, G.Andersson, Peterson

Proposition med förslag om tilläggsbudget II till Statsbudgeten för budgetåret
1986/87

Statsrådet
Feldt anför:

Finansutskottet
har i sitt betänkande 1986/87:11 angående tilläggsbudget I till statsbudgeten
för budgetåret 1986/87 förtecknat de anslag som riksdagen har anvisat på
tilläggsbudget sedan statsbudgeten för budgetåret 1986/87 fastställdes.

Regeringen
har därefter i prop. 1986/87:71 om vissa aktiefrågor för SSAB, Svenskt Stål AB,
m.m. föreslagit riksdagen att sammanlagt 621 milj. kr. anvisas för inlösen av
aktier i SSAB frän Gränges AB. Regeringen har vidare i prop. 1986/87:87 om
Statens vattenfallsverk föreslagit riksdagen att 50 milj. kr. anvisas till
Statens vattenfallsverk i Kraftstationer m.m..

Vissa
ytterligare medelsbehov utöver gällande statsbudget som nu kan överblickas och
andra frågor som bör tas upp i detta sammanhang bör sammanfattas i en gemensam
proposition angående utgifter på tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1986/87. Denna proposition bör föreläggas
riksdagen nu.

Statsråden
föredrar förslag till riksdagen i frågor angående anslag m. m. på
tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1986/87. Anförandena redovisas
i underprotokollen för resp. departement.

Statsrådet
Feldt avslutar:

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
besluta om anslag på tilläggsbudget II till statsbudgeten för

budgetåret
1986/87 och vidta övriga åtgärder i enlighet med de

förslag
som föredragandena har lagt fram.

Regeringen
beslutar att de anföranden som redovisas i underprotokollen och en
sammanställning över de anslag som regeringen begär skall bifogas propositionen
enligt följande:

Justitiedepartementet Bilaga 1

Utrikesdepartementet Bilaga 2

Försvarsdepartementet Bilaga 3

Socialdepartementet Bilaga 4

Kommunikationsdepartementet Bilaga 5

Utbildningsdepartementet Bilaga 6

Jordbruksdepartementet Bilaga 7

Arbetsmarknadsdepartementet Bilaga 8

Industridepartementet Bilaga 9

Miljö-och
energidepartementet Bilaga 10

Bilagal Prop.
1986/87:109

Justitiedepartementet

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 mars 1987 Föredragande: statsrådet
Göransson

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1986/87

Andra huvudtiteln

A. Justitiedepartementet m. m.

[1]A3. Utredningar m. m.

För
budgetåret 1986/87 har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag
av 19,5 milj. kr. Vid budgetårets ingång fanns en behållning under anslaget på
2 589 kr.

I
maj 1986 tillkallades juristkommissionen (Ju 1986:01) med anledning av mordet
på Olof Palme. Kostnaderna för kommissionen betalas från detta anslag.

Avsikten
är att regeringen inom kort skall besluta om att tillkalla en parlamentarisk
kommission med anledning av mordet. Kostnaderna för denna kommission kommer att
belasta detta anslag.

Ett
antal utredningar med omfattande utredningsuppdrag har under innevarande
budgetår haft större kostnader bl. a. för externa enkäter. Bland dessa
utredningar finns samerättsutredningen (Ju 1983:05), data- och offentlighetskommittén
(Ju 1984:06) (DOK) och maktutredningen (Ju 1985:02).

Tillgängliga
medel under anslaget bedöms med hänvisning till de anförda utvidgningarna av
verksamheten inte förslå till att täcka budgetårets kostnader. För
verksamheten erfordras ytterligare 5 milj. kr.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till anslaget Utredningar m.m. på tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 5000000
kr.

H. Diverse

[2] H 5. Allmänna val

Vid
1988 års kommunalval kommer för femte gången invandrare, som har

bott
i Sverige i minst tre år. att kunna rösta och väljas till kommunala Prop.
1986/87:109 församlingar. Senast vid 1985 års val anvisades särskilda medel för
information till invandrare för att stimulera dem att utnyttja sin rösträtt.

Riksdagen
har för budgetåret 1986/87 under anslaget H 5. Allmänna val anvisat I 230000
kr. för kostnader med anledning av 1988 års val. I årets budgetproposition har
under samma anslagsrubrik för budgetåret 1987/88 begärts 27 122 000 kr. för
1988 års val. Av detta belopp kommer som vid tidigare val en viss del att
avsättas för information till invandrare. Denna valtekniska information kommer
inför 1988 års val att ha ungefär samma omfattning som vid 1985 års val.
Riksskatteverket svarar i samråd med invandrarverket för informationen.
Ytterligare medel för 1988 års val kommer att begäras i 1988 års
budgetproposition.

Inför
1985 års val anvisade riksdagen genom ett tilläggsanslag för budgetåret
1984/85 under andra huvudtiteln H 5. Allmänna val (prop. 1984/85 bil. I, KU 17,
rskr 55) 8 milj. kr. för stöd till politiska partier för information till
invandrare. Jag förordar att 10 milj. kr. anvisas för motsvarande information
vid 1988 års kommunalval. Att jag föreslår en viss höjning jämfört med 1985 års
val beror bl. a. pä att invandrarnas röstdeltagande vid kommunalval minskat. En
viss förstärkning av informationsinsatserna är därför motiverad.

Det
bör ankomma på regeringen att fördela medlen. Fördelningen bör ske efter samma
principer som tillämpats inför 1985 års val.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till anslaget Allmänna val på tilläggsbudget II till statsbudgeten för
budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 10000000 kr.

+ ! Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 109

Bilaga 2 Prop.
1986/87:109

Utrikesdepartementet

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 mars 1987. Föredragande:
statsrådet Hjelm-Wallén

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1986/87

Tredje huvudtiteln

F. Diverse

F 4. Bidrag till Stockholms internationella
fredsforskningsinstitut (SIPRI)

På
detta anslag har i statsbudgeten för budgetåret 1986/87 anvisats ett
reservationsanslag av 14991 000 kr. Den nya chefen för institutet inledde sin
tjänstgöring på institutet den I maj 1986 och samtjänstgjorde med den avgående
chefen för institutet under en period av fem månader, varav tre månader inföll
under detta budgetår. Extrakostnaderna beräknas för detta budgetår till 225000
kr.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) på
tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1986/87 anvisa
reservationsanslag av 225 000 kr.

F 5. Vissa åtgärder för rustningsbegränsning och kontroll

På
detta anslag har i statsbudgeten för budgetåret 1986/87 anslagits ett förslaganslag
av 12 955 000 kr. Som chefen för utrikesdepartementet anfört i
budgetpropositionen för budgetåret 1987/88 bör en uppbyggnad av Sveriges
tekniska och vetenskapliga underlag i nedrustningsarbetet ske och ett projekt
inkluderade en modernisering av den seismologiska forskningsstationen och
datautbyteforskning ske. I budgetpropositionen upptas förutom steg I av
moderniseringen av den seismologiska stationen i Hagfors ett bidrag (steg II) för uppbyggnaden av den internationella datacentralen.

För
att skyndsamt inleda uppbyggnadsarbetet av datacentralen beräknar jag ett
medelsbehov av 2600000 kr. för steg I av denna datacentral. Totalkostnaden för
datacentralen är som angetts i budgetpropositionen beräknad till 16400000 kr.

Dessutom beräknar jag en
kostnad på 1000000 kr. för en studie över Prop. 1986/87:109 förutsättningarna
för satellitöverföring av seismiska data till den internationella
datacentralen.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Vissa åtgärder för rustningshegränsning och kontroll på tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 3 600000 kr.

Bilaga 3 Prop.
1986/87:109

Försvarsdepartementet

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 mars 1987 Föredragande: statsrådet
R. Carisson

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1986/87.

Fjärde huvudtiteln

K. Övrig verksamhet

K4. FN-styrkors verksamhet utomlands

På
detta anslag har för budgetåret 1986/87 anvisats 133 400000 kr. Medlen disponeras
av chefen för armén.

Föredragandens
överväganden

Chefen
för armén har i sin anslagsframställan för budgetåret 1987/88 begärt ytteriigare
medel för innevarande budgetår, för att kunna genomföra den av regeringen den
14 augusti 1986 beslutade utökningen av vårt deltagande i UNIFIL i södra
Libanon. Chefen för armén har begärt en utökad tilldelning av 72 672 200 kr.
för innevarande budgetär.

Jag
delar de av chefen för armén framförda synpunkterna att beräkningarna är
osäkra, men det finns idag inga möjligheter att säkert kunna beräkna
kostnaderna för det utökade engagemanget varför det är rimligt att anta att
ökningen blir enligt beräkningarna. När utfallet av första årets insats är
klart bör därför en noggrann granskning av detta ske inför kommande
budgetarbete.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen förslår riksdagen

att
till anslaget K4. FN-styrkors verksamhet utomlands på till-läggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 72 700000 kr.

Bilaga 4 Prop.
1986/87:109

Socialdepartementet

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 mars 1987

Föredragande:
statsrådet Sigurdsen såvitt avser p. 1, statsrådet Lindqvist såvitt avser p. 2.

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1986/87

Femte huvudtiteln

[1] Bidrag till idrottsföreningar för betalning av vissa arbetsgivaravgifter

Regeringsrätten
fann i en dom i juni 1985 att viss ersättning som en idrottsförening betalat ut
till en idrottsutövare var att jämställa med ersättning för förvärvsarbete på
grund av anställning. Detta innebar att beloppet skulle ingå i föreningens
underlag för beräkning av arbetsgivaravgifter. Regeringen framlade i prop.
1985/86:82 om bidrag till idrottsföreningar för vissa arbetsgivaravgifter
förslag om att ett ekonomiskt stöd av engångskaraktär skulle ges för arbetsgivaravgifter
som kunde komma att tas ut av idrottsföreningarna för tiden t.o.m. utgiftsåret
1985 som en följd av till-lämpningen av principerna i regeringsrättens dom.
Riksdagen beslutade i enlighet med förslaget (SfU 11, rskr 113).

För
ändamålet inrättades ett särskilt förslagsanslag benämnt D 5. Bidrag till
idrottsföreningar för vissa arbetsgivaravgifter under femte huvudtiteln för
budgetåret 1985/86. För avgifter avseende åren 1984 och tidigare gavs
riksförsäkringsverket möjlighet att från anslaget D 2. Folkpensioner under
femte huvudtiteln betala ut belopp motsvarande de avgifter som idrottsföreningarna
kunde komma att debiteras. Detta då dessa avgifter beräknades bli jämförelsevis
små.

I
förordningen (1986:80) om bidrag till idrottsföreningar för betalning av vissa
arbetsgivaravgifter har regeringen föreskrivit att en idrottsförening som
önskar bidrag till avgifter som avser år 1985 - utöver årsuppgift enligt lagen
(1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare - också skall lämna
en särskild redovisning för de ersättningar som utbetalas för idrottsutövande.
Frågan om bidrag prövas av länsstyrelsen. Bidrag får beviljas även om årsuppgifter
och särskild redovisning kommit in till länsstyrelsen efter den 3 mars 1986.
Har handlingarna kommit in senare än den 1 april 1986 får bidrag dock ej
beviljas. Beslut i fråga om bidrag enligt förordningen får överklagas hos
regeringen.

Skrivelser
har inkommit till regeringen från länsstyrelsernas organisationsnämnd och riksskatteverket.
1 dessa konstateras att vissa idrottsför-

eningar som är berättigade
till bidrag enligt nämnda förordning ändå inte Prop. 1986/87:109

tillgodoförts sådant
bidrag. Storleken på de ej utbetalda bidragen är ca 4,2

milj. kr. Orsaken härtill
är att de berörda länsstyrelserna inte har hunnit

betala ut bidragen under
den tid det aktuella förslagsanslaget har varit

tillgängligt. Ett antal
överklaganden av länsstyrelsers beslut i fråga om

bidrag har också inkommit till
regeringen.

Jag
anser det inte vara rimligt att idrottsföreningar, som enligt de gällande
reglerna varit berättigade till bidrag till arbetsgivaravgifter för
utgifts-året 1985, inte skulle kunna fä dessa pä grund av att den knappa tiden
för handläggning av bidragsärendena i vissa fall har medfört att berörda länsstyrelser
inte har hunnit behandla och betala ut bidragen under den tid det aktuella
förslagsanslaget har funnits tillgängligt.

Jag
föreslår därför att en möjlighet ges att, liksom för utgiftsåren 1984 och
tidigare, från förslagsanslaget D 2. Folkpensioner under femte huvudtiteln
betala ut bidrag på de grunder som jag redogjort för ovan. Denna möjlighet bör
också gälla i de fall där ett överklagande till regeringen leder till att
bidrag beviljas.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att
frän förslagsanslaget D 2. Folkpensioner får utbetalas bidrag till idrottsföreningar
för betalning av vissa arbetsgivaravgifter.

G, Omsorg om äldre och handikappade

[2] G II. Bidrag till viss ortopedteknisk verksamhet

Något
anslag för detta ändamål har inte tagits upp på statsbudgeten för budgetåret
1986/87.

Under
år 1977 (prop. 1976/77:116, SfU 28, rskr. 297) träffades överenskommelse mellan
staten, Een-Holmgren Ortopediska AB och Landstingens inköpscentral ek. för.
(LIC) om samgående i ett ortopedtekniskt företag i Stockholmsregionen.
Överenskommelsen innebar att de tre parterna kom att äga en tredjedel vardera
av aktierna i bolaget med ett samlat aktiekapital om 225000 kr., i nominellt
värde. Statens tillskott i det nybildade Een-Holmgren Ortopediska AB eriades i
form av apportegendom dvs. teknisk utrustning, råvaror, kundfordringar m.m. vid
den av Karolinska sjukhuset bedrivna ortopedtekniska hjälpmedelsverksamheten.

Bolaget
gavs vidare möjlighet att utnyttja ett statligt borgensåtagande avseende lån
till bolaget för högst 500000 kr. jämte ränta. Borgensåtagandet tillkom på
grundval av riksdagens bemyndigande för fullmäktige i riksgäldskontoret att
ikläda staten borgen för sådant lån som nu sagts.

Bolaget
övertog också det av Karolinska sjukhuset bedrivna protesforskningslaboratoriet.
Till protesforskningslaboratoriet har därefter ett årligt bidrag från staten
utgått genom särskilt avtal.

Ägarstrukturen
i bolaget har sedermera ändrats genom att familjerna 10

Een och
Holmgren avyttrat sitt aktieinnehav. Staten äger numera en Prop.
1986/87:109 tredjedel och LIC tvä tredjedelar av bolaget.

Staten bidrar till samhällets totala hjälpmedelsverksamhet
genom ekonomisk ersättning till hälso- och sjukvårdshuvudmännen och genom
bidrag från sjukförsäkringen. Statligt ekonomiskt stöd lämnas också till forsknings-
och utvecklingsarbete inom området. Produktion av handikapphjälpmedel är
däremot ingen statlig angelägenhet.

Regeringen uppdrog den 13 november 1986 åt statens
förhandlingsnämnd att sälja statens aktieinnehav i bolaget med iakttagande av
bl. a. bestämmelserna i ett mellan aktieägarna i bolaget träffat konsortialavtal
från den 31 mars 1977.

Statens förhandlingsnämnd har fört överläggningar med LIC
i frågan. Överläggningarna har lett till en överenskommelse som träffats under
förbehåll av regeringens godkännande. Överenskommelsen innebär att LIC
förvärvar statens aktieinnehav i bolaget för en köpeskilling om 500000 kr.
överenskommelsen innebär också att bolaget avstår från att utnyttja statens
borgensåtagande, vilket hittills inte tagits i anspråk. 1 anslutning till
överläggningarna har det särskilda avtalet om statligt bidrag till bolagets
protesforskningslaboratorium, vilket redovisas under femte huvudtiteln, Hälso-
och sjukvård m. m. anslaget E 22. Bidrag till undervisningssjukhus m. m. sagts
upp och upphör att gälla med utgången av december månad 1987.

Bolaget befinner sig för närvarande i ekonomiska
svårigheter. Därför behövs ett ekonomiskt tillskott som ett engångsbidrag. Den
överenskommelse som träffats innebär att staten tillskjuter 1,75 milj. kr.
förär 1986 och 2 milj. kr. för är 1987 som särskilt driftbidrag till bolaget.

Enligt överenskommelsen skall bidraget utbetalas snarast
möjligt sedan avtalet godkänts och senast den 1 september 1987. För ändamålet
erfordras därför redan under budgetåret 1986/87 ett särskilt anslag benämnt
Gli. Bidrag till viss ortopedteknisk hjälpmedelsverksamhet, varifrån bidraget
kan utbetalas. Anslaget som bör vara obetecknat bör tas upp till 3 750000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.
bemyndiga
regeringen att avyttra statens aktieinnehav i Een-Holmgren Ortopediska AB i
enlighet med det mellan staten och Landstingens inköpscentral, ek. för.
upprättade avtalet,

2.
upphäva
bemyndigandet för fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda staten borgen för
län till Een-Holmgren Ortopediska AB för högst 500000 kr. jämte ränta,

3.
till Bidrag
till viss ortopedteknisk hjälpmedelsverksamhet pä tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret
1986/87 anvisa ett anslag av 3 750000 kr.

II

Bilagas
Prop. 1986/87:109

Kommunikationsdepartementet

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 mars 1987 Föredragande: statsrådet
Hulterström

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1986/87

Sjätte huvudtiteln

A. Kommunikationsdepartementet m. m.

A 2. Utredningar m. m.

Under
anslaget A 2. har i statsbudgeten för budgetåret 1986/87 anvisats ett reservationsanslag
på 5,2 milj. kr. Vid utgången av budgetåret 1985/86 fanns på anslaget en
reservation på 667309kr. Under budgetåret 1986/87 har utredningsverksamheten
som en följd av pågående trafikpolitiska utvecklingsarbete inom
kommunikationsdepartementet blivit mer omfattande och kostnadskrävande än vad
som förutsågs vid anslagsberäkningen hösten 1985. Jag räknar nu med ett
ytterligare medelsbehov på 4 milj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslår
riksdagen

att
till Utredningar m.m. pä tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag på 4 000000
kr.

Civil trafikflygarutbildning

Riksdagen
godkände hösten 1980 regeringens förslag om inrättande av en civil trafikflygarutbildning
(prop. 1980/81:6, TU 2, rskr. 36). Den 22 mars 1983 träffade staten och Scandinavian
Airiines System (SAS) avtal om hur utbildningen skulle genomföras.
Huvudprincipen är att staten svarar för den grundläggande trafikflygarutbildningen
samt en viss kompletterande utbildning därutöver. SAS svarar för att eleverna
därefter erbjuds en s. k. bolagsanpassad utbildning så att eleven efter
genomgången grund- och bolagsutbildning har sådan kompetens och erfarenhet att
eleven kan anställas som flygstyrman i SAS. Avsikten var att motsvarande avtal
också skulle träffas med andra svenska flygbolag. Detta har emellertid inte
varit möjligt.

Den
civila trafikflygarutbildningen påbörjades den 2 april 1984 vid trafik-

flygarhögskolan. Ljungbyhed (TFHS). Till följd av lärarbrist har skolan

hittills inte kunnat nä upp till planerad volym om 60 elever per år. Efter

diskussion med företrädare för staten erbjöd flygbolagen TFHS att få 12

disponera
linjepiloter anställda vid flygbolagen som lärare, i avvaktan på Prop.
1986/87:109 att skolan skulle kunna rekrytera tillräckligt antal egna lärare.
Till följd av oenighet mellan flygbolagen och de fackliga organisationerna har
bolagen inte kunnat leva upp till detta erbjudande. Tvärtom har den
flygbolagsinstruktör som skall vara stationerad på Ljungbyhed dragits tillbaka
i strid med gällande avtal mellan staten och SAS. En följd av att SAS inte uppfyller
sitt åtagande har blivit att endast åtta elever har kunnat påbörja utbildning i
januari 1987.

Under
trycket av en tilltagande brist på piloter har staten fortsatt sina överläggningar
med flygbolagen om utbildningen av civila piloter.

Den
16 februari 1987 träffades avtal mellan staten å ena sidan och SAS, Linjeflyg
AB (LIN) och Swedair AB å den andra i syfte att förbättra tillgången pä civila
piloter. Jag återkommer till regeringen till frågan om godkännande av avtalet.

Innebörden
av avtalet är att nuvarande utbildning vid TFHS kortas ned något, utan att
utbildningens karaktär av högskoleutbildning går förlorad. Eleverna kommer även
i fortsättningen att efter genomgången utbildning vid TFHS ha formell kompetens
som trafikflygare. Den kompletterande utbildning som bolagen skall svara för
utvidgas jämfört med idag så att eleven efter genomgången utbildning vid TFHS
och flygbolag når samma utbildningsnivå som idag.

För
statens del innebär det minskade utbildningsansvaret att TFHS med nuvarande
lärarresurser kan utbilda ca 45 elever. Genom rekrytering av ytterligare 4 till
5 lärare kan kapaciteten ökas till det uppställda målet 60 elever. Chefen för
flygvapnet bedömer att problemen att rekrytera lärare har undanröjts genom att
avtal nu träffats med samtliga flygbolag. TFHS kommer härigenom, inte bara av
staten, utan även av flygbolagen att betraktas som den centrala delen i
utbildningen av civila piloter.

Det
träffade avtalet medför inga förändringar beträffande anslagsberäkningen för TFHS.
Jag vill i sammanhanget erinra om att medel anslagna för TFHS som inte
förbrukas vid skolan får utnyttjas för statsbidrag till privat utbildning av
piloter.

Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bereder
riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har redovisat.

Telekommunikationer

Åtaganden i samband med Tele-X-projektet

Tele-X-projektet
bedrivs inom ramen för det nordiska telesatellitkonsortiet

och de två bolagen. Nordiska Satellit AB (NSAB) och Nordiska Telesatel-

iit AB (Notelsat). NSAB ägs till 85 % av den svenska staten och till 15 % av

den norska staten. Den svenska andelen av aktierna i NSAB förvahas av

industridepartementet. Notelsat ägs till 50% av den svenska staten genom 13

t2
Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 109

televerket
och till 50% av det norska televerket. För en närmare redogö- Prop.
1986/87:109 relse för de olika organens uppgifter får jag hänvisa till prop.
1982/83:168 om telesatellitprojektet Tele-X, m. m., s. 6—7.

Inom styrelsen för det nordiska telesatellitkonsortiet har
under en tid förts överläggningar om anskaffning av viss tilläggsutrustning för
Tele-X-systemet.

Utrustningen skall användas på jorden i samband med de
marknadsexperiment som Notelsat skall bedriva inom Tele-X-projektet och
anskaffas som komplettering till den utrustning som inköps enligt avtal mellan NSAB
och Rymdbolaget. Enighet har nåtts inom telesatellitkonsortiet om att
tilläggsutrustningen skall anskaffas av Notelsat inom en ram på 60 milj. kr.
och finansieras genom att Notelsat upptar lån för ändamålet.

Anskaffningen av utrustningen innebär ett visst ekonomiskt
risktagande för det fall att - till följd av haveri eller liknande - ingen
eller endast en del av den avsedda experimentverksamheten kommer att bedrivas
med Te-le-X-systemet. Om detta skulle inträffa har Notelsat och NSAB träffat
överenskommelse om att dela den ekonomiska risken så att NSAB till Notelsat erlägger
hälften av utrustningens värde, beräknat på visst sätt. En förutsättning för
överenskommelsen är att ägarna till NSAB, dvs. den norska och den svenska
staten, pä lämpligt sätt utställer garantier som syftar till att kompensera NSAB
för de utgifter som NSAB kan komma att åsamkas till följd av sitt åtagande
enligt överenskommelsen. För NSAB:s del är sädana garantier nödvändiga eftersom
de medel som NSAB disponerar för Tele-X-projektet inte är avsedda för att
täcka de här aktuella utgifterna. Den ekonomiska risk som Notelsat tar faller
tillbaka på det svenska och det norska televerket i egenskap av ägare.

För egen del kan jag konstatera att samtliga berörda
parter är ense om att det erfordras tilläggsutrustning till Tele-X jordsegment
för att marknadsexperimenten skall bli tillräckligt meningsfulla. Parterna är
också överens om de villkor som bör gälla för anskaffningen av utrustningen.
Med hänsyn härtill och till den vikt som bör fästas vid att projektet ges så
goda betingelser som möjligt bör, enligt min mening, en statlig garanti lämnas
för NSAB:s åtagande. Efter samråd med chefen för industridepartementet har jag
funnit att den andel av garantin för NSAB:s åtagande som faller på den svenska
staten bör utfärdas av televerket. Televerket bör också ges möjlighet att utfärda
de garantier gentemot Notelsat som kan krävas. Verket har ett betydande
intresse av att Tele-X-projektet kan genomföras på ett sådant sätt att de
praktiska erfarenheterna av nya satellittjänster blir så givande som möjligt.
Det är därför rimligt att verket pä svensk sida svarar för de ovannämnda
ekonomiska riskerna som anskaffningen av tilläggsutrustningen medför.
Riksdagens bemyndigande härför bör inhämtas.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen förslår riksdagen

att bemyndiga regeringen att medge televerket att göra de
garan

tiåtaganden som jag har förordat. 14

K. Övriga ändamål Prop. 1986/87:109

K 3. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Utrustning

Den
1 juli 1986 träffade SMHI och luftfartsverket ett nytt samarbetsavtal. Avtalet
innebär bl. a. att SMHI skall äga den utrustning som används för meteorologisk
produktion. Luftfartsverket äger idag viss sådan utrustning och SMHI har efter
samråd med verket hemställt att utrustningen förs över till institutet.

Frågan
om överförandet av utrustningen till SMHI behöver inte underställas riksdagens
prövning eftersom utrustningen avses användas för oförändrade ändamål. Däremot
bör riksdagens godkännande av vissa redovis-ningsmässiga åtgärder inhämtas. Jag
föreslår att överföringen regleras genom en justering av luftfartsverkets
bokslut för budgetåret 1986/87 så att verkets statskapital sätts ned med
restvärdet på den utrustning som överförs till SMHI. Restvärdet den 30 juni
1987 beräknas till ca 4085000 kr. Samtidigt bör utrustningskapitalet hos SMHI
räknas upp med samma belopp och avskrivas och förräntas enligt gängse regler.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
godkänna vad jag har förordat om överföring av utrustning från luftfartsverket
till SMHI.

Bilaga
6 Prop. 1986/87:109

Utbildningsdepartementet

Utdrag
ut protokoll vid regeringssammanträde den 12 mars 1987

Föredraganden:
statsrådet Bodström vad avser p. 1-2 och statsrådet Göransson vad avser p.
3-5.

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1986/87

Åttonde huvudtiteln

C. Vuxenutbildning

(1)C 4. Bidrag till studieförbunden m. m.

På
statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats
ett förslagsanslag av 948022000 kr. Från anslaget utgår bl. a. bidrag till
studiecirklar och till kulturverksamhet i studieförbund.

Föredragandens
överväganden

Intresset
bland våra invandrare att delta i valen har successivt sjunkit. För att om möjligt
förbättra valdeltagandet bör enligt min mening särskilda resurser satsas på en
studiekampanj inriktad på invandrare. En sådan kampanj anordnad av
studieförbunden i nära samarbete med olika in-vandrarorganisationer och
huvudsakligen genomförd av invandrargruppernas egna medlemmar och på
invandrargruppernas egna språk bör kunna stimulera till ökat valdeltagande och
öka kunskaperna och därmed förmågan att självständigt göra sitt val.

En
sådan studiekampanj bör påbörjas snarast. Verksamheten bör organiseras som
gruppstudier enligt studiecirkelmodellen och bedrivas vid sidan av det
ordinarie folkbildningsarbetet. Studiecirklarna bör vara kostnadsfria för
deltagarna. Statsbidrag per studietimme bör utgå med samma belopp som
föreslagits gälla för studiecirklar i påbyggnadsundervisning i svenska språket
för invandrare, dvs. 268 kr. per studietimme för budgetåret 1987/88.

Jag
beräknar 30OCX) studietimmar för ändamålet. Kostnaderna härför

uppgår till ca 8 milj. kr. Jag beräknar vidare 2 milj. kr. att utgå till

studieförbunden för bidrag till information till invandrarna, till bidrag för

ledarinformation och utbildning samt bidrag till centrala organisationskost

nader. Det sammanlagda medelsbehovet för ifrågavarande ändamål beräk

nar jag således till 10 milj. kr. Medlen bör fördelas som förskott till

studieförbunden redan under innevarande budgetår. Slutreglering av stats- 16

bidraget bör därefter ske
efter avslutad verksamhet. Fördelningen av bi- Prop. 1986/87:109 draget
mellan studieförbunden bör göras av skolöverstyrelsen med utgångspunkt i de
relativa andelar som studieförbunden redovisat under huvudämnesgruppen
"Samhällsvetenskap, information" under de tre senaste
redovisningsåren.

De
regler, som har föreslagits beträffande friare resursanvändning för en del av
studiecirkelverksamheten i prop. 1986/87:100 bil. 10 under förevarande anslag,
bör i tillämpliga delar äga tillämpning även för ifrågavarande studiekampanj
för invandrare inför valet 1988. Det bör ankomma på regeringen att närmare
utforma bestämmelser för verksamheten.

Invandrarministern
kommer senare under tionde huvudtiteln anslag D 3. Åtgärder för invandrare
föreslå vissa medel för projektbidrag till invand-rarorganisationemas informationsverksamhet
inför 1988 års val.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
godkänna vad jag har föreslagit beträffande en särskild studiekampanj för
invandrare inför valet år 1988.

(2) C.5 Undervisning för invandrare i svenska språket m. m.

Från
anslaget bestrids kostnader för statsbidrag till grundläggande svenskundervisning
(grund-sfi) och påbyggnadsundervisning i studieförbund för vuxna invandrare.

Föredragandens
överväganden

Såsom
har redovisats i prop. 1986/87:100 bil. 10 under förevarande anslag har
regeringen genom beslut den 11 december 1986 medgett att skolöverstyrelsen får
använda ytterligare 60000 undervisningstimmar för grund-sfi utöver redan
medgivna 480 345 under innevarande budgetår. Kostnaderna härför beräknades till
18240000 kr. De tilldelade timmarna kan, såsom anges i nämnda prop., ses som
ett förskott på de undervisningstimmar, som eljest skulle utgå till kommunerna
för grund-sfi under nästkommande budgetår utifrån antalet nyinvandrade kyrkobokförda
kalenderåret 1986.

Genom
åtgärden har kommunerna getts ökade möjligheter att ge grund-sfi under
innevarande budgetår.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
godkänna vad regeringen beslutat ifråga om ytterligare under

visningstimmar för grundläggande svenskundervisning. 17

F,
Kulturverksamhet m. m. Prop. 1986/87:109

(3) F 11. Bidrag till Svenska riksteatern.

I
statsbudgeten för innevarande budgetär har under denna anslagsrubrik anvisats
ett reservationsanslag av 122610000 kr. Riksteatern har gjort en framställning
om ytterligare medel för budgetåret 1985/86 till följd av 1986 års avtal. Sedan
detta anslag anmäldes i prop. 1985/86:100 (bil. 10 s. 400) har avtal träffats
för år 1986. Jag förordar en kompensation som motsvarar löneutvecklingen inom
det statligt reglerade avtalsområdet. Med hänvisning härtill förordar jag att
anslaget Bidrag till Svenska riksteatern höjs med 3 544 000 kr.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Bidrag till Svenska riksteatern på tilläggsbudget II till statsbudgeten
för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 3 544000 kr.

(4) F 14. Bidrag till Dramatiska teatern.

I
statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats
ett reservationsanslag av 86968000 kr. Dramatiska teatern har anhållit om ytteriigare
medel för budgetåret 1985/86 med hänsyn till kostnadsökningar med anledning av
1986 års löneavtal samt minskade intäkter på grund av ombyggnad av Dramatens
stora scen. Jag förordar en kompensation som motsvarar löneutvecklingen inom
det statligt reglerade avtalsområdet. Vidare har jag beräknat kompensation för
Dramatens intäktsbortfall budgetåret 1986/87. Med hänvisning härtill förordar
jag att anslaget Bidrag till Dramatiska teatern höjs med 5 597000 kr.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Bidrag till Dramatiska teatern på tilläggsbudget II till statsbudgeten
för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 5 597 000 kr.

Massmedier m. m. Radio och television (5) Sveriges Radio m. m.

Sveriges
Radio-koncernens drifts- och investeringskostnader finansieras i

huvudsak
med mottagaravgifter. Avgifterna finansierar även radionämn- 18

dens verksamhet, samt den
del av televerkets kostnader som ingår i Prop. 1986/87:109
rundradiorörelsen. Medelsramama fastställs av riksdagen.

Televerket
ansvarar för debitering och uppbörd av mottagaravgifterna. Uppbörden är för
närvarande samordnad med inkasseringen av telefonav-giftema. I årets
budgetproposition (prop. 1986/87:100 bil. 10 s. 498-502) har regeringen dock föreslagit
att uppbörden av mottagaravgifter senast fr. o. m. den 1 januari 1990 skall ske
i ett system skilt från uppbörden av teleavgifter. Vidare föresläs att
huvudmannaskapet skall anförtros Sveriges Radio och att den nya
uppbördsorganisationen skall lokaliseras till Kiruna kommun.

I
nuvarande uppbördssystem betalas mottagaravgifterna in pä televerkets postgiro
och används av verket bl. a. för att betala ut de medel till Sveriges Radio AB
som riksdagen anvisat samt för att ombesörja utbetalningarna för radionämnden
och televerkets rundradiosektion. Bokslut för rundradiorörelsen upprättas också
genom televerkets försorg.

En
avstämning görs i slutet av vaije budgetår. Överskottet förs över till
riksgäldskontoret, som sedan budgetåret 1977/78 förvaltar medlen. Dessa redovisas
på ett särskilt räntebärande konto under statsskulden, som populärt och av
historiska skäl kallas radiofonden/rundradiofonden/rundradiorörelsens fond. I
den mån televerket utnyttjat likvida medel under året betalar verket ränta, som
också fonderas.

Vid
brist på likvida medel lånar televerket numera upp medel för rundradioverksamheten
på den allmänna kreditmarknaden. Ränta debiteras därvid fonden.

I
radiofonden föreligger för närvarande ett underskott. Vid utgången av juni 1986
var underskottet ca 125 milj. kr. Senare har dock 7,5 milj. kr. återförts till
fonden, varför underskottet i realiteten uppgick till drygt 117 milj. kr. Vid
utgången av juni 1987 bedöms underskottet ha minskat med i runda tal 50 milj.
kr.

Televerket
har i sin anslagsframställning för budgetåret 1987/88 förutsatt att en annan
lösning än att televerket svarar för fondens lånebehov snarast möjligt tas
fram.

Föredragandens
överväganden

Riksgäldskontoret
bedriver sedan den 1 juli 1985 viss utläningsverksamhet till främst några av
affärsverken. Vidare har ett antal myndigheter, stiftelser och företag i dag
möjligheter att placera sina överskottsmedel pä konto i riksgäldskontoret till marknadsmässig
ränta. Kontoret har sålunda instrument som på ett effektivt och smidigt sätt
kan förse rundradioverksamheten med rörelsemedel och som kan förvalta
eventuella likviditetsöverskott.

Mot
denna bakgrund förordar jag att riksgäldskontoret får i uppdrag att tillhandahålla
rörelsekapital till rundradioverksamheten, dvs. tills vidare till televerket.
Detta bör ske på marknadsmässiga villkor. Riksgäldskontoret bör även kunna ta
emot likviditetsöverskott mot marknadsmässig ränta.

Det
bör ankomma på regeringen att för varje budgetår fastställa ramen 19

för
upplåningen i riksgäldskontoret med beaktande av det aktuella lånebe- Prop.
1986/87:109 hovet.

Någon
ändring i övrigt finner jag inte erforderlig för närvarande.

De
föreslagna förändringarna bör - under förutsättning av riksdagens godkännande —
genomföras senast vid månadsskiftet efter det att regeringen fattat
erforderliga beslut i ärendet.

Jag
har i dessa frågor samrått med chefen för kommunikationsdepartementet.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen förslår riksdagen

att
godkänna mina förslag rörande finansiering av rundradiorörelsens lånebehov m. m.

20

Bilaga7
Prop. 1986/87:109

Jordbruksdepartementet

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 mars 1987 Föredragande: statsrådet
Hellström

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1986/87

Nionde huvudtiteln

G. Utbildning och forskning

G 4. Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet
m. m.

På
statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats
ett reservationsanslag av 28,4milj. kr. Av beloppet disponerar byggnadsstyrelsen
6,1 milj. kr. enligt en särskild inredningsplan och utrustningsnämnden för
universitet och högskolor 22,3 milj. kr. enligt en särskild utrustningsplan.

Utrustningsnämnden
för universitet och högskolor

För
att upphandlingar för berörda myndigheter skall kunna bedrivas ratio-nelh är
det nödvändigt att anslagsbeloppet till utrustning av lokaler vid Sveriges
lantbruksuniversitet avvägs så att anskaffningarna inom fastställda
kostnadsramar kan fullföljas i den takt som verksamheten kräver. Mot bakgrund
härav behövs 10 milj. kr. för utrustningsändamål.

Föredragandens
överväganden

För
att betala utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet för innevarande
budgetår bör lOmilj. kr. anvisas på tilläggsbudget. Jag hemställer att
regeringen föreslår riksdagen

att
till Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m.
på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1986/87 anvisa
ett reservationsanslag av 10000000 kr.

21

Bilaga
8 Prop. 1986/87:109

Arbetsmarknadsdepartementet

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 mars 1987

Föredragande:
statsrådet Leijon vad avser p. 1 och statsrådet G. Andersson vad avser p. 2-3.

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1986/87

Tionde huvudtiteln

C. Arbetslivsfrågor

/(/1/)C4. Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning

Med
anledning av nedläggningen av viss produktion vid Kockums AB i Malmö har
riksdagen beslutat (prop. 1985/86:125, AU 18, rskr. 316) om vissa
arbetsmarknadspolitiska insatser i Malmöregionen. Beslutet innebar bl. a. att
arbetsförmedlingen skulle få disponera ytterligare 200 platser med introduktionsbidrag
samt 100 platser med särskilt lönebidrag utöver de platser med sådana bidrag,
som förmedlingen redan förfogade över. Platserna skulle användas främst för
att underlätta för arbetshandikappade varvsanställda att få nytt arbete. De nya
platserna väntades bli tagna i anspråk successivt under budgetåren 1986/87 och
1987/88. Kostnaden för de tillkommande platserna beräknades uppgå till 20 milj.
kr. och skulle komma att belasta anslaget för budgetåret 1986/87.

Anslaget
C 4. Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning, delposten
Anställning med lönebidrag bör därför tillföras 20 milj. kr. för det
innevarande budgetåret.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till anslaget Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning på
tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1986/87 anvisa ett
förslagsanslag av 20 000 000 kr.

D. Invandring m. m.

[2] D 1. Statens invandrarverk

Under
denna rubrik har på statsbudgeten för budgetåret 1986/87 anvisats

ett
förslagsanslag av 66231000 kr. 22

Statens
invandrarverk tog över huvudmannaskapet för flyktingmotta- Prop. 1986/87:109 gandet
den I januari 1985. Arbetsvolymen vid invandrarverket har i mycket hög grad
blivit beroende av antalet utlänningar som söker asyl i Sverige. Under
budgetåret 1984/85 och budgetåret 1985/86 har verket därför begärt
tilläggsanslag. Riksdagen har efter regeringens förslag anvisat medel på
tilläggsbudget för dessa budgetår (prop. 1984/85:25 bil. 6, SfU 8. rskr 50, prop.
1985/86:25 bil. 5, SfU 7, rskr 73, prop. 1985/86:125 bil. 8, SfU 18, rskr 217).

För
innevarande budgetår har invandrarverket i en framställning den 15 augusti
1986, kompletterad den 12 november 1986, redovisat ett medelsbehov av 28,2
milj. kr. utöver vad som anvisats på statsbudgeten för innevarande budgetår.
Verket hemställde därjämte i sin anslagsframställning för budgetåret 1987/88
att beräkningarna i framställningen den 15 augusti 1986 skulle läggas till
grund för medelstilldelningen för budgetåret 1987/88. Båda dessa
framställningar har därför behandlats samtidigt i det budgetarbete som har
föregått regeringens förslag i budgetpropositionen är 1987. Förslag om
tilläggsanslag för innevarande budgetår skulle kunna föreläggas riksdagen
först i regeringens förslag till tilläggsbudget II som
regeringen hade beslutat att förelägga riksdagen i mars 1987. Jag bedömde det
dock vara angeläget att invandrarverket snabbt tillfördes ytterligare resurser
för att göra det möjligt för verket att klara arbetsvolymen i fråga om
förläggningsverksamheten och för att undvika längre handläggningstider i
utlänningsärenden. Regeringen beslutade därför den 18 december 1986 att medge
att förslagsanslaget Dl. Statens invandrarverk fick överskridas med 17700000
kr. Därav avsåg 8050000kr. lönemedel. Detta beslut anmäldes av regeringen till
riksdagen i budgetpropositionen. Det framhölls därvid att avsikten var att i
tilläggsbudget II för innevarande budgetär föreslå riksdagen att
godkänna den vidtagna åtgärden.

1
en skrivelse den 21 januari 1987 hemställde invandrarverket om ytterligare
medel för innevarande budgetår i enlighet med tidigare framställningar för bl.
a. kostnader för löner, övertidsuttag och resor med sammanlagt 7,2 milj. kr.
Vidare hemställde verket om medel för att med extra personal snabbt kunna sänka
antalet inneliggande tillståndsärenden.

Jag
bedömde det vara nödvändigt att snabbt bevilja verket ett ytterligare resurstillskott
för kostnader för löner, övertidsuttag och resor varför regeringen beslutade
att medge ett överskridande av förslagsanslaget D 1. Statens invandrarverk med
3500000 kr. den 5 mars 1987.

Jag
bedömer det också vara angeläget att med hjälp av en särskild insatsstyrka
minska de balanser i asylärenden som har uppstått vid invandrarverkets
tillståndsbyrå för att snabbt kunna förkorta handläggningstiden för dessa
ärenden. Arbetet med att förbereda denna insats pågår för närvarande varför
dess omfattning nu inte kan preciseras. Jag utgår dock från att arbetet kan
påbörjas under våren 1987, varför även dessa kostnader måste regleras genom
ytterligare ett medgivande om överskridande av anslaget Statens invandrarverk
senare under innevarande budgetår.

23

Hemställan Prop. 1986/87:109

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.
godkänna de av regeringen
beslutade medelsanvisningarna,

2.
till anslaget Statens
invandrarverk på tilläggsbudget II till statsbudgeten för
budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 21200000 kr.

o

[3] D 3.
Åtgärder för invandrare

Invandrare
som varit kyrkobokförda i Sverige minst tre år kommer att ha rätt att rösta i
1988 års kommunalval. De är också valbara till kommunala församlingar. Kravet
på tre års bosättning i landet medför att många inte hinner lära sig så mycket
svenska att de kan tillgodogöra sig information på svenska språket. Sedan valet
år 1976, då utländska medborgare för första gången kunde rösta i kommunala val,
har deras benägenhet att delta i valen visat en vikande tendens. Det är
nödvändigt att medel nu ställs till förfogande för informationsinsatser inför
1988 års val. Chefen för justitiedepartementet har tidigare idag föreslagit
att 10 milj. kr. anvisas under anslaget till allmänna val för de politiska
partiernas information till invandrare. Chefen för utbildningsdepartementet har
vidare föreslagit att 10 milj. kr. under anslaget till studieförbunden anvisas
för insatser i form av studieverksamhet inför 1988 års val.

Statens
invandrarverk bör ges i uppdrag att fördela projektbidrag till invandrarorganisationernas
informationsverksamhet. Jag föreslår därför att en ny anslagspost förs upp
under anslaget D3. Åtgärder för invandrare och benämns Bidrag till invandrarorganisationerna
för informationsinsatser inför 1988 års val.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till anslaget Åtgärder för invandrare på tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av I 500000
kr.

24

Bilaga
9 Prop. 1986/87:109

Industridepartementet

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 mars 1987 Föredragande: statsrådet
Peterson

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1986/87

Tolfte huvudtiteln

F. Teknisk utveckling m. m.

F 22. Stöd till svenskt-norskt industriellt samarbete

Något
anslag för detta ändamål finns inte upptaget pä statsbudgeten för budgetåret
1986/87.

Våren
1981 träffade de svenska och norska regeringarna ett avtal om ekonomiskt
samarbete, särskilt på industri- och energiområdena. I anslutning till avtalet
kom de båda ländemas regeringar överens om ett särskilt protokoll om
upprättande av en fond för svenskt-norskt industriellt samarbete
(svensk-norska industrifonden). Fonden är en stiftelse. Avtalet och protokollet
såvitt det avser villkor för stöd från fonden underställdes riksdagen, som
godkände överenskommelsen (prop. 1980/81:189, NU 65, rskr. 427).

Våren
1985 kom de båda ländernas regeringar överens om att ändra villkoren för stöd
genom Fonden för svenskt-norskt industriellt samarbete. Överenskommelsen
underställdes riksdagen, som godkände den (prop. 1984/85:204, NU 39, rskr.
395).

Enligt
artikel III i protokollet skall parterna tillsammans tillskjuta 250 miljoner
svenska kronor. Av beloppet har Sverige tillskjutit 37,5 milj. kr. åriigen per
den 1 januari 1982, 1983, 1984 och 1985. Resterande belopp tillskjuts till 50 %
av Sverige och till 50 % av Norge vid tidpunkter som parterna senare kommer
överens om. Utökning av fondkapitalet skall ske genom avtal och fördelas med
hänsyn till storleken på de tvä ländernas ekonomier.

Enligt
samma artikel medger parterna vidare att fonden ikläder sig förbindelser i form
av lånelöften upp till 250 miljoner svenska kronor, dock högst 30 miljoner
utöver vad parterna har tillskjutit.

Sverige
har således hittills tillskjutit 150 miljoner svenska kronor och

fonden kan därför ikläda sig förbindelser pä högst 180 miljoner (150 -I- 30).

Denna gräns är nu uppnådd. Fondens likvida medel uppgår dock till ca 150

miljoner svenska kronor, eftersom utbetalningarna sker i en mycket lång

sammare takt än åtagandena. Vidare har fonden ränteintäkter i betydande

omfattning på de medel som fonden har innestående på bankkonto. 25

Fonden har
i skrivelser till de svenska och norska regeringarna föreslå- Prop.
1986/87:109 git:

—
att Sverige och
Norge tillskjuter resterande fondkapital om 50 miljoner svenska kronor vardera,

—
att gränsen för
fondens åtaganden görs avhängig utvecklingen av fondens kapitalsituation i
stället för inbetalt grundkapital,

—
att § 7 i
fondens stadgar ändras så att fonden får möjlighet att anställa medarbetare
till verkställande direktören.

Efter förhandlingar mellan företrädare för de båda
ländernas regeringar har regeringarna träffat en överenskommelse om vissa
ändringar i protokollet om upprättande av en fond för svenskt-norskt
industriellt samarbete, m. m. överenskommelsen bör fogas till protokollet i
detta ärende som bilaga 9.1.

Det ankommer på regeringarna att fastställa ändringar av
stadgarna. Fondens verksamhet har nu nått en sådan omfattning att arbetsbelastningen
på fondens kansli ökat kraftigt när det gäller bl. a. projektuppföljning,
administration och avtalsarbete. En möjlighet att i begränsad omfattning utöka
kansliet bör därför skapas genom en ändring av fondens stadgar. En utökning av
kansliets personalresurser för nämnda arbetsuppgifter bör i första hand ske pä
konsultbasis. För utvärdering av projekt inför beslut om stöd skall fonden
liksom hittills anlita Fonden för industriellt utvecklingsarbete i Sverige och
Industrifondet i Norge.

Den svensk-norska industrifonden hade under sina första år
svårt att hitta bra projekt som den kunde stödja. Efter en intensiv
informationskampanj, som påbörjades år 1985, vände trenden för fonden. En
markant ökning av intresset för svenskt-norskt industrisamarbete har kunnat konstateras.
Detta avspeglas bl. a. i de många ansökningarna till fonden i konkreta
samarbetsprojekt. Fonden stöder för närvarande ca 40 projekt och en lång rad
projekt utreds. Under det senaste året har dels storleken på projekten ökat,
dels kvaliteten på projekten höjts. Projektkostnaden är nu i genomsnitt 10—12
milj. kr., varav fondens finansieringsandel är 50 %. Mer än hälften av de
svenska företag som fått stöd av fonden tillhör gruppen små eller medelstora
företag (färre än 200 anställda).

Svenskt-norskt industrisamarbete har visat sig ha en
betydande utvecklingspotential och intresset har ökat från de båda ländernas
industrier, som ser fördelarna med bl. a. kompletterande kompetens, positiva
samordningseffekter, större hemmamarknad och inte minst större genomslagskraft
pä marknader i tredje land.

Fonden har med små resurser lyckats främja svenskt-norskt
industrisamarbete. Genom att fonden tillförs det resterande - mellan länderna
överenskomna — fondkapitalet, ges goda möjligheter att etablera ytterligare
många nya svensk-norska samarbetsprojekt. Detta ligger i linje med
intentionerna i överenskommelsen år 1981 om ett utvidgat industriellt samarbete
mellan Sverige och Norge.

Fonden har ett väl fungerande samarbete med nordisk
industrifond.

Båda fonderna arbetar med projekt där flera länder är berörda. Den

svensk-norska industrifonden är inriktad mot projekt som på relativt kort

sikt bedöms kunna ge företagsekonomisk lönsamhet och den nordiska 26

industrifonden är mer
inriktad mot tidigare faser av utvecklingsprojekt. Prop. 1986/87:109 Den
nordiska fonden kan dessutom stödja projekt som är mindre än 3 milj. kr. Detta
samarbete är gynnsamt både för det svensk-norska och det nordiska
industrisamarbetet och bör därför fortsätta.

Sveriges
och Norges regeringar är således överens om att resterande fondkapital bör
inbetalas till svensk-norsk industrifond och att gränsen för fondens åtaganden
inte bör vara beroende av tillfört kapital som nu, utan att hänsyn bör tas till
fondens totala kapitalsituation. En ändring av det senare slaget kan dock göras
först när ett bättre underlag föreligger när det gäller fondens
kapitalutveckling. Jag förutsätter att fonden senast den 15 augusti 1987 till
de två ländernas regeringar lämnar förslag om hur fondens ackumulerade
finansieringsåtaganden bör beräknas med utgångspunkt i fondens totala
kapitalsituation. Tills vidare bör dock gränsen för åtaganden höjas till 250
miljoner svenska kronor.

Jag
förordar att regeringen föreslär riksdagen att godkänna den angivna överenskommelsen
om vissa ändringar i protokollet om upprättande av en fond för svenskt-norskt
industriellt samarbete. Jag förordar vidare att regeringen föreslår riksdagen
att för budgetåret 1986/87 som tillskott till fonden anvisa 50 milj. kr. på ett
nytt reservationsanslag.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna
den träffade överenskommelsen om ändring i proto

kollet om upprättande av en fond för svenskt-norskt industriellt

samarbete (artikel III),

2. till
Stöd till svenskt-norskt industriellt samarbete på tilläggs

budget II till statsbudgeten för budgetåret 1986/87 anvisa
ett reserva

tionsanslag av 50000000 kr.

G. Statsägda företag

G 2. Affärsverket FFV: Byggnader och utrustning

Under
denna rubrik har i statsbudgeten för budgetåret 1986/87 anvisats ett reservationsanslag
av 128,6 milj. kr.

FFV
är en industrikoncern med såväl militära som civila kunder och arbetar under
stark inhemsk och internationell konkurrens. FFV-koncer-nen beräknas för år
1986 omsätta ca 4,3 miljarder kronor och sysselsatte ca 8700 personer.

I
affärsverket FFV:s anslagsframställning för budgetåret 1986/87 framhöll verket
att sektorn för försvarsmateriel (FFV Ordnance) förhandlade om mycket stora
exportorder. Eventuella order skulle innebära ett ökat investeringsbehov som
inte ingick i 1986/87 års anslagsframställning.

I
affärsverket FFV:s anslagsframställning för budgetåret 1987/88 bekräf

tas att nyss nämnda exportförhandlingar resulterat i order som dessutom

har större omfattning än vad som ansågs sannolikt i anslagsframställningen 27

för
budgetåret 1986/87. Huvuddelen av de investeringar som FFV tar upp i Prop.
1986/87:109 sin anslagsframställning för 1987/88 är direkt hänföriig till
investeringar för att klara pågående och kommande produktion av pansarvärnsvapnet
AT 4 för leverans till bl. a. USA och av stridsvagnsmina 028 för leverans till
bl. a. Förbundsrepubliken Tyskland. Den totala ordersumman för dessa två
produkter uppgår för närvarande till ca 2,2 miljarder kronor. Regeringen har
föreslagit (prop. 1986/87:100 bil. 14 s. 74) att riksdagen anvisar 220,3 milj.
kr. till FFV för investeringar i byggnader och utrustning.

Enligt
FFV:s bedömning erfordras - utöver de investeringsmedel som FFV föreslås
erhålla för budgetåret 1987/88 - ytterligare medel för budgetåret 1986/87 för
att påbörja investeringar i syfte att genomföra den avtalade produktionen av
stridsvagnsmina 028 och pansarvärnsvapnet AT 4. Affärsverket FFV har därför
hemställt om 16,0 milj. kr. i tilläggsanslag för innevarande budgetår för att
kunna genomföra investeringar i specialgju-teri (7,1 milj. kr.),
röntgenkontroll (3,9 milj. kr.) och färdigförråd (5,0 milj. kr.) vid
Vingåkersverken.

Jag
delar FFV:s bedömning att ytterligare 16,0 milj. kr. utöver redan anvisade
medel erfordras för investeringar inom FFV för budgetåret 1986/87. Enligt min
mening bör FFV ges förutsättningar att genomföra avtalad produktion. Jag vill i
sammanhanget erinra om att verket till staten ger avkastning på satsat kapital.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Affärsverket FFV: Byggnader och utrustning på tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 16000000
kr.

Återbetalning av visst lån till KabiVitrum AB

För
att säkerställa Sveriges framtida försörjning med jäst beslöt riksdagen år 1975
(prop. 1975:53, NU 16, rskr. 107) om vissa åtgärder, bl. a. a« lämna ett lån om
8250000 kr. till KabiVitrum AB (f d. AB Kabi). Syftet med lånet var att
möjliggöra för bolaget att medverka i finansieringen av Jästbolaget. KabiVitrum
tecknade 1 milj. kr. av Jästbolagets aktiekapital, motsvarande 25 % av
aktiekapitalet, och lämnade 7250000 kr. som lån till bolaget. Övriga delägare i
Jästbolaget är Kvarn och Bageri AB Juvel, Kungsörnen AB och Bageribranschens
Service AB.

Statens
lån till KabiVitrum, ett dotterbolag till Procordia AB, lämnades i enlighet med
det offerlsystem som riksdagen beslöt om i samband med bildandet av Procordia
AB, f d. Statsföretag AB (prop. 1969:121, SU 168, rskr. 381).

Villkoren
för lånet var i huvudsak följande. Lånet löper så länge KabiVi

trum innehar aktier i Jästbolaget och så länge KabiVitrum lämnar delägar-

lån till nämnda bolag. I den mån delägarlån amorteras eller aktier avyttras

skall KabiVitrum göra motsvarande amortering på lånet. Försålda aktier

skall därvid värderas till ursprunglig köpeskilling. Ränta på lånet motsva- 28

rar summan
av vad KabiVitrumerhåller i utdelning på aktierna i Jästbola- Prop.
1986/87:109 get eller erhåller i realisationsvinst vid försäljning av aktier i
bolaget.

Sedan lånet lämnades har det genom amorteringar
nedbringats till för närvarande 1 milj. kr.

1 skrivelse den 12 februari 1987 har Procordia hemställt
att dels bli befriat från sina speciella uppgifter inom ramen för offertsystemet
vad avser medverkan i Jästbolaget, dels att bolaget eller KabiVitrum ges rätt
att när som helst återbetala utestående belopp av nämnda lån. Skälet till
hemställan är att Jästbolagets verksamhet i dag är välkonsoliderad och ger
vinst.

Av det jag anfört framgår att något hot mot den inhemska
jästframställningen knappast längre föreligger. Motivet för Procordiakoncernens
engagemang på andra grunder än företagsekonomiska har därför bortfallit. KabiVitrum
eller Procordia i KabiVitrums ställe bör därför medges rätt att återbetala
lånet om bolagen så önskar.

Om lånet återbetalas förfaller också de villkor som
knutits till länet.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att godkänna vad jag har anfört om återbetalning av visst
län till Kabi Vitrum.

Vissa frågor om Svenska Industrietableringsaktiebolagets regionala
dotterbolag

Svenska Industrietablerings AB (Svetab) och Svenska
Utvecklings AB, två dotterbolag till Procordia AB, samordnade år 1985 sin
verksamhet och aktierna i bolagen överfördes till ett nybildat bolag, Procordia
Nova. Procordia Novas huvuduppgift är att utveckla projekt, affärsidéer och
förslag inom områden som anknyter till Procordias prioriterade affärsområden.

Riksdagen har anslagit 70 milj. kr. för att finansiellt
stödja fyra regionala dotterbolag till Svetab (prop. 1977/78:40 bil. 1, NU 34, rskr.
110; NU 1978/79:59, rskr. 145). 1 prop. 1977/78:40 (s. 186) redovisades att vid
överläggningar mellan företrädare för industridepartementet och Procordia AB (f
d. Statsföretag AB) hade enighet uppnåtts om att vissa riktlinjer skulle gälla
för Svetabs verksamhet med regionala dotterbolag. Detta innebar att
huvudinriktningen för de regionala bolagen var att som minoritetsintressenter
stödja etableringar av små företag. Riksdagen godkände nämnda riktlinjer.

Av nyss nämnda 70 milj. kr. avsattes 50,2 milj. kr. till
en beskattad reserv i de regionala bolagen och 19,8 milj. kr. för aktiekapital
och reservfond. Av den beskattade reserven återstår, efter bl. a.
nedskrivningar av olika högriskprojekt, för närvarande ca 15 milj. kr.

Svetab har i skrivelse den 5 mars 1987 hemställt att, bl.
a. mot bakgrund

av den ändrade inriktningen av Procordias utvecklingsverksamhet, bolaget

befrias från sina skyldigheter vad avser de regionala utvecklingsbolagen. 29

Jag
delar Svetabs uppfattning att bolaget inte längre bör vara bundet av Prop.
1986/87:109 tidigare av riksdagen godkända riktlinjer för verksamheten med de
regionala utvecklingsbolagen. Ett skäl härför är att behovet av riskkapital
för små och medelstora företag numera kan täckas bl. a. genom Småföretagsfonden,
de regionala utvecklingsfonderna, andra regionala investmentbolag och privata
riskkapitalföretag. Jag har i propositionen om näringspolitik inför 1990-talet
(prop. 1986/87:74, avsnitten 5.2 och 11,4) mer ingående redovisat min syn på
riskkapitalförsörjningen för små och medelstora företag.

Företrädare
för industridepartementet och Procordia AB har träffat en överenskommelse, som
innebär att Procordia för år 1986 lämnar en extra utdelning om 35 milj. kr.
Förutsättningen är att riksdagen godkänner att Svetab befrias från sina skyldigheter
vad avser de regionala utvecklingsbolagen.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
godkänna vad jag har anfört om Svetabs verksamhet.

Återtagande av garanti för Svenska Tobaks AB:s Pensionskassor

Riksdagen
beslöt är 1940 att staten skulle utfärda en garanti för Svenska Tobaks AB:s (f d.
AB Svenska Tobaksmonopolet) åtagande att svara för att bolagets pensionskassors
stadgeenligt beräknade premiereserver i deras årliga balansräkningar täcktes av
tillgångar till motsvarande värde (prop. 1940:1, SU 93, rskr. 184).

Enligt
riktlinjer som har angivits av regeringen i budgetpropositionen (prop.
1986/87:100 bil. 1 s. 47) skall även äldre statliga garantier vara avgiftsbelagda
från den 1 juli 1987. 1 allmänhet uppgår garantiavgiften till 1 % av utestående
garanterad kapitalskuld. Avgiften skall betalas i förskott.

Svenska
Tobaks AB har i skrivelse den 6 februari 1987 meddelat att pensionskassornas
styrelse och fullmäktige har beslutat att - om garantiavgifter av nyss angiven
storleksordning skulle uttas - är beredd att avstå från den statliga garantin.

Jag
anser mot bakgrund av vad jag har anfört att nämnd garanti bör ätertas.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
godkänna att av staten utfärdad garanti för Svenska Tobaks

AB:s pensionskassor ätertas. 30

Prop.
1986/87:109

Överenskommelse

om ändring av artikel III i protokollet den 25 mars 1981 mellan
Sveriges regering och Norges regering om upprättande av en fond för svenskt-norskt
industriellt samarbete, m. m.

Sveriges
regering och Norges regering träffade den 25 mars 1981 ett avtal om ekonomiskt
samarbete, särskilt på industri- och energiområdena. Till avtalet överenskom de
båda ländernas regeringar samma dag om ett protokoll om upprättande av en fond
för svenskt-norskt industriellt samarbete.

Enligt
protokollet (artikel I) skulle en fond bildas med namnet Fonden för svenskt-norskt
industriellt samarbete. Fonden skulle vara en stiftelse. Fonden skulle ha till
ändamål att på visst sätt genom län stödja samarbetsprojekt mellan svenska och
norska företag (artikel II).

Enligt
artikel III i protokollet skulle parterna tillskjuta tillsammans 250 miljoner
svenska kronor. Av beloppet skulle Sverige tillskjuta 37,5 miljoner svenska
kronor årligen per den 1 januari 1982, 1983, 1984 och 1985. Resterande belopp
skulle tillskjutas till 50 procent av Sverige och till 50 procent av Norge vid
tidpunkter som parterna senare skulle komma överens om. Utökning av
fondkapitalet skulle ske genom avtal och fördelas under hänsynstagande till
storleken på de två ländernas ekonomier.

Enligt
samma artikel medgav parterna vidare att stiftelsen ikläder sig förbindelser i
form av lånelöften upp till 250 miljoner svenska kronor, dock högst 30 miljoner
svenska kronor utöver vad parterna tillskjutit.

Sveriges
regering och Norges regering har denna dag kommit överens om att artikel 111
skall ha följande lydelse:

'■
Artikel III

Parterna
tillskjuter tillsammans 250 miljoner svenska kronor eller motvär-det därav i
norska kronor. Av beloppet har Sverige tillskjutit 37,5 miljoner svenska kronor
åriigen per den 1 januari 1982, 1983, 1984 och 1985. Av återstoden tillskjuter
Norge - under förbehåll av Stortingets godkännande

-
25 miljoner svenska kronor
eller motvärdet därav i norska kronor per den Ijuli 1987 och 25 miljoner per
den Ijuli 1988. Vidare tillskjuter Sverige

-
under förbehåll av riksdagens
godkännande - 25 miljoner svenska kronor per den I januari 1988 och 25 miljoner
per den 1 januari 1989. Skyldighet att utbetala dessa belopp föreligger endast
om motparten dittills har utbetalat överenskomna belopp.

Parterna
medger att stiftelsen får ikläda sig förbindelser i form av lånelöften upp
till 250 miljoner svenska kronor.

Upplöses
stiftelsen fördelas tillgångarna mellan parterna i samma proportion som
tillskotten."

Vidare
har Sveriges regering och Norges regering denna dag kommit

överens om att § 7 i fondens stadgar skall ändras och ha följande lydelse: 31

"7 §
Verkställande direktören, som skall vara norsk medborgare, leder Prop.
1986/87:109 stiftelsens kansli. Därutöver skall stiftelsen bl. a. för beredning
av ärenden anlita Fonden för industriellt utvecklingsarbete och Industrifondet.
Stiftelsen skall ta till vara möjligheterna till samarbete med de tvä nämnda
organen. Ansökan om stöd tillställes stiftelsen."

överenskommelsen träder i kraft den dag parterna har
meddelat varandra genom notväxling att de interna konstitutionella
procedurerna är fullföljda och den norska regeringen resp. den svenska
riksdagen har godkänt överenskommelsen.

Överenskommelsen är upprättad i två exemplar på det
svenska och det norska språket. Båda texterna har lika vitsord.

32

Bilaga 10 Prop. 1986/87:109

Miljö- och energidepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 mars
1987 Föredragande: statsrådet Dahl

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1986/87

Nionde huvudtiteln

H. Miljövård

H 12. Bidrag till statens strålskyddsinstitut

På detta anslag har för innevarande budgetår anvisats
förutom ordinarie reservationsanslag om 21062000 kr. även ett reservationsanslag
på till-läggsbudget 1 om 25000000 kr. för vissa beredskapshöjande åtgärder m. m.
efter Tjernobylolyckan.

Statens strålskyddsinstitut

Statens strålskyddsinstitut har i skrivelser den 29augusti
1986 och den 3februari 1987 hemställt om särskilda medel för budgetåren 1985/86
och 1986/87 för att täcka merkostnader som uppkommit med anledning av
kärnkraftsolyckan i Tjernobyl i Sovjetunionen. Kärnkraftsolyckan medförde en
resursinsats långt över institutets möjlighet att genomföra med ordinarie
resurser. Förutom stort övertidsuttag och anställning av extra personal
engagerades ett stort antal myndigheter, institutioner och företag. Vissa
myndigheter ställde även personal till förfogande. Stora insatser gjordes inom
informationsområdet. Institutets mät- och analysutrustning främst för
datainsamling, lagring och bearbetning avseende egna aktivitetsmätningar var i
det uppkomna läget helt otillräcklig och fick därför kompletteras. Vidare har
utrustning för effektivare mätning av strontium90 måst anskaffas.
Merkostnaderna för budgetåret 1985/86 uppgick till 6800420 kr. och för
budgetåret 1986/87 till 7 167693 kr.

Föredragandens överväganden

Statens strålskyddsinstitut har med anledning av
kärnkraftsolyckan i Tjer

nobyl fått vidta ett stort antal extraordinära åtgärder. Omfattande strål

skydds- och informationsinsatser måste göras på mycket kort tid och

under stark tidspress. Detta innebar också att institutets ordinarie resurser

och rutiner måste utnyttjas utöver det normala såväl vad gäller den egna 33

personalen
som behov av att anlita experthjälp och lägga ut forsk- Prop. 1986/87:109 ningsuppdrag
utanför den egna myndigheten. Institutet har tidigare under budgetåret
tilldelats ett reservationsanslag av 25 milj. kr. för beredskaps-höjande
åtgärder. Dessa innefattar bl. a. automatisering av gammamätsta-tioner,
utbildning i mätteknik, mätningar m. m., information till allmänheten,
resursförbättringar för att stärka beredskapen samt forskning.

Mot
den angivna bakgrunden anser jag det rimligt att strålskyddsinstitutet
kompenseras för de merkostnader som institutet haft de tvä aktuella budgetåren
med anledning av kärnkraftsolyckan och som inte täcks av de medel som tidigare
anvisats på anslaget. Dessa merkostnader uppgår sammanlagt till närmare
14milj. kr. För att täcka merkostnaderna i enlighet med institutets redovisning
bör därför anvisas 13 968 000 kr. på tilläggsbudget II för
innevarande budgetår.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Bidrag till statens strålskyddsinstitut på tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 13968000
kr.

Tolfte huvudtiteln E. Energi

E 14. Avveckling av forskningsreaktorer, m. m.

Under
denna rubrik har i statsbudgeten för innevarande budgetär anvisats ett
reservationsanslag av 17 150000 kr.

Regeringen
har tidigare godkänt ett avtal mellan Studsvik Energiteknik AB och Svensk
kärnbränsleförsörjning (SKB) beträffande engångsersättning till SKB för låg-
och medelaktivt avfall som tas om hand i Studsvik fram till år 2010 och som är
av sådan art att staten eller kärnkraftindustrin, eller båda tillsammans,
accepterat ett ekonomiskt ansvar för slutförvaring för reaktoravfall (SFR). Avtalet
förutsätter att detta avfall mellanförvaras i Studsvik och förpackas på ett
sådant sätt och i en sådan form att myndigheterna kan godkänna det för
slutförvaring.

Element
från Ågestastationen och den nedlagda RI-reaktorn samt bräns

lerester från forskningsverksamheten inom kärnbränsleområdet lagras för

närvarande i Studsvik. Från hösten 1987 kan Studsvik omhänderta kärn

bränsleresterna och bränsleelementen och därefter kan det sändas för

mellanlagring i CLAB. Samtidigt bör elementen från Ågestastationen över

föras direkt till CLAB. Dessa element kräver ingen speciell förbehandling.

Programmet beräknas löpa under en femårsperiod. Efter mellanlagring i

CLAB kommer bränslet från Studsvik att, tillsammans med övrigt bränsle

i CLAB, överföras till slutförvaret för långlivat avfall, SFL. För mellan- 34

lagring i CLAB
av bränsleelement och bränslerester begär bolaget 23,2 Prop. 1986/87:109
milj. kr. för budgetåret 1986/87.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört föreslår jag att
23,2 milj. kr. anvisas för innevarande budgetår för avveckling av
forskningsreaktorer.

m.m.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Avveckling av forskningsreaktorer, m. m. pä tilläggsbudget
II till statsbudgeten för budgetåret
1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 23200000 kr.

35

Förteckning

över anslag som regeringen begär på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret
1986/87.

statsutgifter

Prop. 1986/87:109

//. Justitiedepartementet

A3 Vlredningar m.m., reservationsanslag 5000000

H5 AUmånna va], förslagsanslag 10000000

///. Ulrikesdepariementet

F4 BidragXiW SIPRI, reservationsanslag 225000

F5 Vissa åtgärder för
rustningsbegränsning och kon-

troll,/öri/ag5a«5/a 3 600000

IV. Försvarsdepartementet

K4 FN-styrkans verksamhet,/öM/flgjo«5/a 72 700000

V. Socialdepartementet

Gli Bidrag till viss ortopedteknisk
hjälpmedelsverksam-

het 3 750000

VI. Kommunikationsdepartement el

A2 VtTsdningar m.m., reservationsanslag 4000000

VIII. Utbildningsdepartementet

Fl 1 Bidrag till Svenska riksteatern,
reservationsanslag 3 544 000

F14 Bidrag till Dramatiska teatern, re5er\'flno/7.Jons/flg 5 597 000

IX. Jordbruksdepariemeniet

G4 Inredning och utrustning av lokaler
vid Sveriges

lantbruksuniversitet m. m., reservationsanslag 10000000

X. Arbetsmarknadsdepartementet

C4 Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och
syssel

sättning,/öri/agsans/ag 20000000

Dl Statens invandrarverk, åtgärder,/örs/agxflMx/ag 21200000

D3 Åtgärder för invandrare, reien'«fio/!5art5/ag 1500000

XII. Industridepartementet

F22 Stöd
till svenskt-norskt industriellt samarbete, re-

servationsanslag 50000000

36

G2 Affärsverket FFV: Byggnader och
utrustning, re- Prop. 1986/87:109

servationsanslag 16 000 000

Miljö- och energidepartementet IX. Huvudtiteln

H12 Bidrag
till statens strålskyddsinstitut, reservations-

anslag 13 968000

XII. Huvudtiteln

EI4 Avveckling
av forskningsreaktorer, m.m. reserva-

tionsanslag 23 200000

Summa statsutgifter 264284000

Norstedts Tryckeri, Stockholm 19B7 37