Prop. 1986/87:117

Regeringens proposition 1986/87:117

om nytt statsbidragssystem för barnomsorgen

Prop.

1986/87:117

Regeringen föreslår riksdagen atl anta de förslag som har
tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollel den 12 mars 1987.

På regeringens vägnar

Kjell-Olof Feldt

Bengt Lindqvist

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag om nya och förenklade
regler för slatens bidrag till den kommunala barnomsorgen fr.o.m. den 1 januari
1988. Bidraget till daghem, fritidshem och deltidsgrupper föresläs lämnas med
en enhetlig summa för varje femtontal barn som är inskrivna. Avdelnings-/enhetsbi-draget
föreslås för daghem utgöra 445 000 kr., för fritidshem 170 000 kr. och för
deltidsgrupper 30 000 kr. För öppna förskolor föreslås bidrag lämnas med 30 000
kr. per enhet. Bidraget till familjedaghem föresläs lämnas enligl nuvarande
regler. Ett nytt bidrag med 100 000 kr. föreslås lill daghem som är öppna på
natten. I de föreslagna beloppen har beräknats medel för insatser i
barnomsorgen för barn med behov av särskilt stöd och för personalens fortbildning.
Vidare behandlas frågan om statsbidrag till barnverksamhet i svenska kyrkans
regi.

I propositionen redovisas även riktlinjer för fritidshemsverksamheten.

1 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 117

Socialdepartementet Prop. 1986/87;117

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 mars
1987

Närvarande: statsrådet Feldt, ordförande och statsråden Sigurdsen,
Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Bodslröm, Göransson, Gradin, Dahl, R, Carlsson,
Holmberg, Hellström, Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist

Föredragande: statsrådet Lindqvist

Proposition om nytt statsbidragssystem för barnomsorgen

1 Inledning

Jag har i årets budgetproposition understrukit att
barnomsorgen skall byggas ul i enlighet med det beslut riksdagen fattade på
grundval av regeringens proposition om förskola för alla barn (prop.
1984/85:209, SoU 1985/86:5, rskr. 27). Beslutet innebär att alla barn från etl
och ett halvt års ålder till dess de börjar skolan skall ha rätt atl delta i
pedagogisk gruppverksamhet inom någon form av den kommunala barnomsorgen.
Rätten, som skall förverkligas senast år 1991, avser deltagande i daghem,
familjedaghem, deltidsgrupp eller öppen förskola beroende på barnels behov och
pä föräldrarnas förvärvsarbete eller studier.

Kommunerna svarar för en planmässig utbyggnad av
barnomsorgen och i varje kommun skall finnas en plan för
barnomsorgsverksamheten. Kommunerna erhåller statsbidrag för verksamheten.

Med kommunal barnomsorg jämställs alternativa former av
barnomsorg som inte drivs i vinstsyfte och där huvudmannen för verksamheten är
ett föräldrakooperativ, en ideell förening eller en förening som bildals för
att bedriva en speciell form av pedagogik. Som ytterligare förutsättning
gäller att kommunfullmäktige beslutat att daghemmet eller fritidshemmet skall
vara intaget i kommunens barnomsorgsplan.

Utbyggnaden av den kommunala barnomsorgen har varit
omfattande under de senaste åren. Under år 1986 beräknas ca 20 000 platser ha
tillkommit, varav ca 16 000 platser i daghem och ca 4 000 platser för
förskolebarn i familjedaghem. Om hänsyn tas till en viss ytterligare ökning av
antalet förvärvsarbetande föräldrar och en viss uppgång av antalet nyfödda
barn behöver kommunerna inrätta ca 17 000 nya platser per är i daghem och
familjedaghem för att målet om full behovsläckning är 1991 enligt det tidigare
angivna riksdagsbeslutet skall uppnås. Dessutom behövs det en omfattande
utbyggnad av antalet deltidsgrupper och öppna förskolor för all alla barns
behov av att delta i en pedagogisk gruppverksamhel skall kunna tillgodoses.

Jag vill i sammanhanget erinra om all jag i propositionen
om förskola för alla barn aviserade atl under ulbyggnadsperioden dvs. senast år
1991 återkomma till regeringen med förslag om en lagstiftad rätt lill förskola
för alla barn.

Jag vill i
del här sammanhanget anmäla alt socialstyrelsen nyligen lill rege- Prop.
1986/87; 117 ringen redovisat sill uppdrag att utarbeta ett pedagogiskt program
för förskolan. Programmet följs nu upp i kommunerna som utarbetar kommunala
riktlinjer för den pedagogiska verksamheten.

När det nuvarande statsbidragssystemet för barnomsorgen
infördes var avsikten att dess effekter skulle utvärderas fortlöpande.
Regeringen gav den 21 november 1985 riksrevisionsverket (RRV) i uppdrag atl i
samråd med socialstyrelsen analysera kostnadsutvecklingen inom barnomsorgen.
Uppdraget har redovisats i juni 1986 i rapporten "Sialsbidraget till
barnomsorgen -En analys av kosinadsutvecklingen" (Dnr 1985; 1014),
Analysen visar att de faktiska kostnaderna för statsbidraget lill barnomsorgen
under år 1984 blev 877 milj. kr, högre än beräknat. Av denna kostnadsökning
beror ca 271 milj. kr. på att ett siörre antal barn än beräknat skrevs in i de
olika verksamhetsformerna. Ca 454 milj, kr, av kostnadsökningen hänför sig
till en kraftig ökning av andelen heltidsbarn i daghem och ca 152 milj. kr.
till alt statsbidrag lämnades för ett större antal årsarbetare än beräknat. När
del gäller det ökade antalet inskrivna barn var dessa effekter avsedda när bidragsreglerna
infördes. RRV har emellertid konstaterat att en betydande del av förklaringen
till de ökade kostnaderna ligger i att kommunerna anpassat sig till de nya stalsbidragsreglerna.
Delta har lett lill effekter som inte var avsedda. Med hänsyn härtill
påbörjades en översyn av statsbidragsreglerna inom socialdepartementet. Jag
avser nu alt efter kontakt med Svenska kommunförbundet redovisa mina
överväganden med anledning av denna översyn. Mina förslag innebär betydande
förenklingar av bidragssystemet och möjliggör för kommunerna att själva avgöra
på vilket säll resurserna kan utnyttjas på effektivaste sätl. Utgångspunkten
har dessutom varit alt ge kommunerna fortsatta möjligheter att bygga ut
barnomsorgen i enlighet med det riksdagsbeslut jag redogjort för i del föregående.
1 sammanhanget kommer jag att behandla vissa frågor om statsbidrag för
barnomsorg nattetid och barnomsorg som bedrivs av svenska kyrkan.

Som underlag för mina överväganden när det gäller
statsbidragen till fritidshemsverksamheten redovisar jag först på grundval av
fritidshemskommitténs betänkande (SOU 1985:12) Skolbarnsomsorgen min syn på
fritidshemsverksamhetens mål och framtida organisation. Motsvarande redovisning
när det gäller förskolan har redan tidigare gjorts i propositionen om förskola
för alla barn.

2 Allmänt om fritidshemsverksamheten

2.1 Mål och inriktning

Fritidshemsverksamheiens uppgift är att i samarbete med
föräldrarna medverka lill en god och utvecklande uppväxtmiljö för barn i
åldern 7-12 år och ge dem en trygg omsorg under den skolfria delen av dagen
samt under lovdagar och ferier, när föräldrarna förvärvsarbetar eller
studerar. Fritidshemsverksamheten skall stödja barnens utveckling och ge dem
erfarenheter av och kunskap om närmiljön och samhället. Verksamheten skall
förmedla etl

1' Riksdagen 1986/87. 1 sam/. Nr 117

kulturarv
och bidra till atl barnen kan finna sig väl tillrätta i samhället samt Prop.
1986/87:117 stimulera dem att delta i och påverka samhällsutvecklingen. Den
grund som i dessa avseenden lagts i förskolan skall vidareutvecklas i skola och
fritidshem.

Del övergripande målet för innehållet i barnomsorgen -
förskola och fritidshem - är att förmedla och ge en konkret innebörd åt
demokratiska värderingar. Verksamheten skall fostra barnen till solidaritet
med andra barn saml utveckla deras uppfattning om allas lika värde,
självbestämmanderätt och integritet. Detta överensstämmer med den människo- och
samhällssyn som präglar socialtjänstlagens portalparagraf (I §), Nyckelorden är
demokrati, solidaritet, jämlikhet, trygghet och ansvar. Dessa mål skall vägleda
och prägla barnomsorgen.

Fritidshemsverksamheten skall vidare tillsammans med
hemmet stödja barnens individuella utveckling i fysiskt, socialt, emotionellt
och intellektuellt avseende genom en allsidig personlighetsutveckling.
Verksamheten skall också utveckla barnen som gruppmedlemmar genom att ge dem möjlighel
alt orientera sig om gränser och normer för social samvaro.

Fritidshemmet skall verka för alt minska skillnaderna
mellan barns olika uppväxtvillkor. Alla barn skall ges möjlighet atl utveckla
sina egna resurser och sin självkänsla. Särskild uppmärksamhet i detta avseende
skall de barn få som av olika skäl är missgynnade vad gäller möjligheter alt
utveckla sina inneboende resurser. Det kan l.ex. gälla barn med handikapp, barn
med psykosociala problem, barn som kommer från språkligt eller socialt eftersatta
miljöer eller barn med olika kulturbakgrund. För dessa barn har fritidshemmet
ett särskilt ansvar.

För de yngre skolbarnen är behovet av omsorg och trygghet
fortfarande stort. Utveckling av social kompetens som stärker barnens förmåga
att klara sig själva blir efter hand en allt viktigare fråga. Fritidshemmet
skall ge barnen möjligheter att lära känna sin närmiljö och fä kontakt med
andra barn, vuxna och verksamheter där. Barnen skall efter hand få ta ett ökat
ansvar för sin egen fritid. Fritidshemmet skall successivt ge barnen slöd i
deras frigörelse från det nära beroendet av vuxna.

Omsorgsbehovet kvarstår i allmänhet under hela perioden
7-12 är, men förändrar karaktär. De yngre barnen inom denna åldersgrupp (7-9
är) är vanligen fortfarande beroende av en nära och stabil vuxenkontakt, medan
de äldre barnen (10-12-äringarna) behöver en trygg miljö, en bas att utgå ifrån
och återkomma till, därdet finns vuxna att diskutera erfarenheter med, söka
hjälp hos och som kan ge stöd i olika situationer. Dessa behov för de äldre
barnen kan ofta tillgodoses i öppnare former än del traditionella fritidshemmet.

Vad jag här anfört om fritidshemsverksamheiens uppgifter, mäl
och inriktning innebär att fritidshemmen skall bedriva en i vid mening
pedagogisk verksamhet.

Verksamheten skall planeras och genomföras utifrån barnens
egen livssi

tuation och uppväxtmiljö samt vara baserad på barnens egna erfarenheter

för atl på ett aktivt sätt fortsälla alt utveckla barnen frän dessa utgångspunk

ter. Verksamheten bör som sagts ha en förankring i närmiljön. Därför skall

den pedagogiska planeringen, för vilken personalen ansvarar, ske tillsam- 4

mans med
barnen i den egna verksamheten och i nära samarbete med bar- Prop. 1986/87:117
nens föräldrar. Fritidshemmet skall också samverka med skolan och andra
verksamheter i närmiljön som påverkar barnens fostran och utveckling.

2.2 Föräldrarna

Fritidshemsverksamheten bör utformas i samarbete med
hemmet. För atl verksamheten skall kunna planeras och genomföras på ett
målinriktat säll bör personalen ha kunskap om barnens värld i familjen och i
bostadsområdet. Föräldrarna behöver veta hur barnet har del under fritiden och
hur verksamheten i fritidshemmet bedrivs. Föräldrasamarbetet är enligt min
uppfattning en viktig del i en kvalitativt god barnomsorg. Föräldrarna bör
därför ges möjlighet till medansvar och delaktighet i fritidshemsverksamheten.

Personalen i fritidshemmen skall ansvara för och ta
initiativ till föräldrasamarbetet och därvid söka få med alla föräldrar.
Därvid bör särskilt uppmärksammas behovet av regelbundna samtal och kontakter
med barnens föräldrar, kunskap om hemmets värderingar och normer samt möjlighet
för föräldrarna att tillsammans med personalen aktivt delta i och bidra lill
verksamhetens utveckling och utformning.

1 den av riksdagen godkända propositionen om förskola för
alla barn förordades en rätt för barnens vårdnadshavare alt delta i
planeringen av förskolans verksamhet. Jag anser att en motsvarande rätt bör
gälla för föräldrar vars barn vistas i fritidshem.

Föräldrarnas möjligheter att delta i fritidshemmets
planering och verksamhet skiftar givetvis och det är nödvändigt att varje
fritidshem söker finna former för ett föräldrasamarbete som är ändamålsenligt
och anpassat till olika föräldrars behov och förutsättningar.

Ytterligare en viktig del av samarbetet är atl föräldrarna
genom frilids-hemmet kan knyta kontakter sinsemellan, utbyta kunskaper och ge
varandra stöd och hjälp utanför verksamheten.

2.3 Den pedagogiska verksamheten i fritidshem

Flera utredningar har behandlat förskoleverksamhetens
pedagogiska innehåll, t.ex. Barnstugeutredningen (SOU 1975:67) och Familjestödsutred-ningen
(SOU 1981:25). Barnstugeutredningen behandlade ocksä frågan om yngre skolbarns
behov av omsorg och fritidsverksamhet (SOU 1974:42). Socialstyrelsen har
fortlöpande utarbetat arbetsplaner för förskolan. Någol motsvarande arbete för
fritidshemmen har inte gjorts. Det är enligt min uppfattning en angelägen
uppgift att också fritidshemsverksamhetens mål, innehåll och arbetssätt
konkretiseras.

Av de medel som regeringen sedan den 1 juli 1984 anslagit lill
utvecklings-och förnyelsearbete inom barnomsorgen har hittills ca 6 milj.kr.
beviljats till olika projekt som behandlar fritidshemsverksamheten. De flesta
av dessa projekt avser att pröva olika former av fritidshemsverksamhet för barn
i åldern 10-12 är och utveckla ett innehåll anpassat till dessa åldrar. Jag
fäster

stor vikl
vid kommunernas utvecklingsarbete och det är min övertygelse alt Prop.
1986/87:117 sådant arbete kan ge erfarenheter och kunskaper som gagnar
verksamheten.

Jag har i det föregående påpekat atl fritidshemsverksamheten
är en i vid mening pedagogisk verksamhet Fritidshemmen skall ge barnen omtanke,
trygghet och gemenskap. Barnen skall få uppleva ömhet, glädje och upp-skaltning
i nära relationer med personal och kamrater, I fritidshemmet skall barnen få
leka, skapa, pröva sina krafter, fä ta ansvar, möta utmaningar och äventyr.
Verksamheten skall också ge barnen möjligheter till vila och avkoppling och
egna tankar i lugn och ro.

Genom ordningen med inskrivning av barn i olika åldrar ges
fritidshemmen goda förutsättningar att bedriva en verksamhet som planeras med
utgångspunkt i de intressen och behov som finns i barngruppen.

Barns utveckling sker i nära kontakt och genom ett aktivt
samspel med omgivningen, människor och miljö. Det är genom eget handlande och
egen aktivitet som barnet prövar och utvecklar sin förmåga, kunskap och förståelse
i relation lill omgivningen. Utvecklingen i de tidiga skolåldrarna kännetecknas
bl.a. av en tilltagande social förmåga - man utvecklas som gruppmedlem. Att
fatta beslut tillsammans, genomföra gemensamt planerade aktiviteter i eller
utanför fritidshemmet är etl sätt atl utveckla barnens sociala förmåga.

Lek, skapande och experimenterande verksamhet måste fä
dominera de yngre skolbarnens fritid. 1 en anda präglad av engagemang och
lekfullhet skall barnen ha stor frihet att själva välja vad de vill ägna sig ät
i fritidshemmet. Kamratgruppen blir i dessa åldrar allt betydelsefullare för
barnens utveckling. Kamratgruppens egna lekar och fria verksamheter som inte
arrangeras av de vuxna ger barnen vikliga tillfällen atl utforska omvärlden
och lära känna sig själva i relation lill andra. Därför är del viktigt atl
personalen i fritidshemmet så långt möjligt stöder och respekterar barnens egen
kultur. Det är en naturlig uppgift för personalen all skapa förulsällningar för
kamratgruppen att utvecklas demokratiskt, alt motverka utstötning och se till
alt relationerna i kamratgruppen präglas av uppfattningen om allas lika värde.
Detta kräver kunskap och insikt hos personalen om hur barnens relationer
fungerar.

Personalen i fritidshemmet bör ge barnen tillfällen att
pröva och söka kunskap och förståelse, hjälpa dem att bearbeta sina
erfarenheter och leda dem vidare mot nya insikter. Vistelsen i fritidshemmet
innebär en gruppsamvaro med barn i olika åldrar under friare former än den som
normall förekommer i skolan. Fritidshemmet kan ge barnen andra perspektiv,
kunskaper och färdigheter än dem skolan ger. Innehållet i verksamheten kan
anpassas till frågor och intressen som är aktuella i barngruppen. Resurser
såväl inom fritidshemmet som i närmiljön kan utnyttjas för aktiviteter och
verksamheter. Fritidshemmet kan också med sin frihet vid val av innehåll i
verksamheten stödja skolans arbete i olika tillämpningar, studiebesök och
praktiska verksamheter.

Fritidshemmet skall medverka till alt barnen får utveckla
egna intressen som de själva kan bygga vidare på. Jag vill understryka vikten
av atl barnen engagerar sig i olika former av föreningsverksamhet. Det är
därför värdefullt

all barnen innan de slutar i fritidshemmet har hafl möjlighel
att knyta kon- Prop. 1986/87:117 takter med det fritidsulbud och del
föreningsliv som finns all lillgå för dem. För detta krävs all personalen
känner lill och har kontakter med förenings-, kultur- och frilidsliv i
närmiljön och i kommunen.

2.4 Pedagogiskt program för fritidshem

Socialstyrelsen har nyligen lagl fram elt pedagogiskt
program för förskolan. Jag avser att återkomma till regeringen med frågan om etl
uppdrag till socialstyrelsen all uiarbeia etl pedagogiskt program även för
fritidshem.

Socialstyrelsen har påbörjat elt arbete med elt program
som är avsett all gälla för all verksamhet för barn i åldrarna 7-12 år i
fritidshem eller daghem. År 1985 publicerades elt programförslag som
remitterades till bl,a. elt stort antal kommuner. Arbetet med
remissammanställningen har nyligen avslutals,

I programförslaget görs en översiktlig beskrivning av etl
tänkbart innehåll i fritidshemsverksamheten med utgångspunkt i barns
livsvillkor och barns utveckling i dessa åldrar. Innehållet är indelat i
begreppen natur, kultur och samhälle. Det framhålls att verksamheten bör vara gruppinriklad,
atl lek och vardagssysslor är viktiga inslag och att verksamheten bör ske under
aktiv pedagogisk ledning och med demokratisk inriktning.

Liksom när det gäller del pedagogiska programmet för
förskolan är del min mening alt det pedagogiska programmet bör vara av
principiell karaktär och ange ramarna för verksamheten.

Alla skolbarn i fritidshem, utvidgad syskongrupp och öppet
fritidshem skall få del av det pedagogiska programmet. Programmet bör utformas
så att det kan tjäna som underlag för kommunernas ledning, utveckling och utvärdering
av den pedagogiska verksamheten och för personalens pedagogiska planering.

Det pedagogiska programmet skall anpassas och
vidareutvecklas med hänsyn lill lokala förhållanden och resurser i kommunen.
Detta bör ske genom atl varje kommun utarbetar riktlinjer för barnomsorgens
fritidshems-verksamhet och dess pedagogiska innehåll.

3 Organisation av fritidshemsverksamheten

3.1 Principer för organisationen

Jag har i det föregående behandlat frågorna om mål och
inriktning för fritidshemsverksamheten. Någon ytterligare styrning av
verksamheten är enligt min mening inle nödvändig. Jag anser att lokala
förutsättningar och behov måste vara avgörande för hur fritidshemsverksamheten
organiseras. 1 praktiken innebär detta att del inom samma kommun kan komma att
finnas flera olika frilidshemsformer. Den kännedom om lokala förhållanden som
finns i kommunen är nödvändig för atl nå ett effektivt utnyttjande av
resurserna. Jag menar atl barnens behov av kontinuerliga vuxen- och kamralkontakter
bör vara vägledande då verksamheten organiseras. Jag vill framhålla atl

även om
del inom kommunen finns flera olika fritidshemsformer så bör del Prop.
1986/87:117 enskilda barnet normall sett inte delta i olika fritidshemsformer
under dagen.

Det yttersta ansvaret för fritidshemsverksamheiens
organisation vilar på kommunen. Det innebär all kommunen beslutar om
fördelningen mellan olika verksamhetsformer och även i övriga frågor av
organisatorisk art t.ex. barngruppernas storlek, personaldimensionering, extra
resurser för barn i behov av särskilt stöd, lokalutformning och öppethållande.

Det är också kommunens sak att beräkna behovet av platser
i de olika formerna. Plats i heldagsöppna fritidshem kommer enligl min
bedömning i första hand alt efterfrågas för barn i årskurserna 1-3. Barn pä
mellanstadiet kan få sitt omsorgsbehov tillgodosett genom kombinationen av
skolans verksamhet och ett eftermiddagsöppet fritidshem eller en öppen fritidshemsverk-samhei.
Del bör dock vara möjligt atl erbjuda även de yngre barnen plats i eftermiddagsöppna
avdelningar i den mån deras omsorgsbehov kan tillgodoses genom en sådan
lösning. Det bör inte heller finnas nägra hinder för att äldre barn i vissa
fall behäller sin plats i heldagsöppet fritidshem t.o.m, 12 års ålder. Jag
förutsätter även att kommunen vid sin planering tar hänsyn till att
verksamheten måste vara tillgänglig även för barn med olika handikapp eller med
andra behov av särskilt stöd för sin utveckling.

Socialstyrelsen bör även fortsättningsvis noggrant följa
fritidshemmens utveckling i kommunerna. I synnerhet gäller detta utvecklingen
av nya verksamhetsformer för barn i årskurserna 4—6.

Fritidshem kan också bedrivas av föräldrakooperativ eller
föreningar. Kommunens ansvar för verksamhetens kvalitet kvarstår dock även om
driften för en anläggning vilar på ett kooperativ eller på en förening.

3.2 Former för organisationen

Barnomsorgen omfattar barn t.o.m. 12 års ålder. Någon
anledning finns naturligtvis inte att ändra principen om att de barn som har
ett behov av omsorg och tillsyn skall kunna få detta tillgodosett. Det finns
däremot anledning att sträva efter alt fä etl utbud av olika tillsynsformer som
står i relation till barns behov. Mol den bakgrunden anser jag att barn i fritidshemsverksamhel
i form av daghem (utvidgade syskongrupper), fritidshem, familjedaghem eller
organiserad sommarverksamhet skall vara inskrivna i verk.samheten. För barn i
andra former av fritidshemsverksamhet kan också finnas skäl för inskrivning.

FrUidshem

Fritidshemmen utnyttjas i dag främst av barn i årskurserna
1-3. Ca 87 % av de 78 000 frilidshemsplatser som finns beläggs av de yngre
skolbarnen. Den låga andelen mellanstadiebarn kan delvis förklaras av att
bristen på platser tvingat kommunerna atl prioritera lågstadiebarnen. Men den
beror också pä all efterfrågan på plats i fritidshem är lägre för barn i
mellanstadieåldrarna. Jag vill peka på möjligheten att välja att samla barnen
ur årskurserna 4-6

på särskilda fritidshemsavdelningar som kan anpassa sitt
öppethållande till Prop. 1986/87:117 barnens skoltider och som hålls heldagsöppna
under lovdagar och ferier. Många mellanstadiebarn kommer dock sannolikt att i
stället för fritidshem utnyttja en öppen fritidsverksamhet.

Utvidgad syskongrupp

Utvidgade syskongrupper innebär att barn i åldern 7-12 är
integreras i en daghemsavdelning. 1 flera kommuner är utvidgade syskongrupper
den dominerande organisationsformen. Utvidgade syskongrupper ställer särskilda
krav på en medveten planering för barn i olika åldrar. Jag vill framhålla betydelsen
av atl verksamheten för skolbarn i de utvidgade syskongrupperna bör planeras
med utgångspunkt i det kommande pedagogiska programmet för fritidshem.

Familjedaghem

Av de skolbarn som i dag är inskrivna i barnomsorgen har
ca 40 % plats i familjedaghem. Förutsättningarna för arbetet i familjedaghem är
sådana all viss kompletterande verksamhet krävs för att en plats i
familjedaghem skall kunna anses vara likvärdig med en plats i fritidshem. Jag
kommer i det följande atl föreslå att öppna fritidshem inrättas som komplement
till familjedaghem för skolbarn.

Öppet fritidshem

För barn inskrivna i familjedaghem och för barn till
hemmavarande föräldrar finns ett behov av organiserad fritidsverksamhet under
eftermiddagstid. Detta kan ske i s.k. öppna fritidshem som kan organiseras i
befintliga lokaler i skolor, kvarters- och fritidsgårdar eller om möjligt i
barnomsorgslokaler. För barn i åldrarna 10-12 år kan det öppna fritidshemmet
tillgodose en del av omsorgsbehovet. Normalt är barnen inte inskrivna i dessa
verksamheter. Jag vill emellertid peka pä att det i många sammanhang kan finnas
behov av ett större ansvarstagande från kommunens sida även för dessa äldre
barn. Det kan t.ex. behöva tas hänsyn till bostadsområdets utformning eller
andra liknande faktorer. Jag anser också att det finns ett behov av
kompletterande verksamhet för skolbarn i familjedaghem.

Sommargårdar/kolonier

Under sommarmånaderna kan behovet av barnomsorg för
skolbarn vara större än under övriga delar av året. Genom att skolan stänger
uppstår ett tillsynsbehov inom barnomsorgen även för de barn som normalt får
sin tillsyn i skolan. I många fall minskar även utbudet av allmän
fritidsverksamhet under sommaren. Det är därför av stor betydelse att
barnomsorgen om möjligt organiseras så alt man kan erbjuda omsorg även till de
barn som under skolterminerna inte efterfrågar detta.

Enligt min uppfattning bör sådan verksamhet som bedrivs i
form av koloni Prop. 1986/87:117 eller sommargårdar, veckokoloni och
dagkoloni ses som en del av barnomsorgen under sommaren.

4 Nu gällande statsbidragsregler för barnomsorgen

Statsbidrag
till kommunal barnomsorg lämnas enligl förordningen (1983:943) om statsbidrag
till kommunal barnomsorg (ändrad senast 1985:971) för inskrivna barn i följande
omsorgsformer med följande belopp per barn.

Daghem

Inskrivna
minst 7 tim./dag

Inskrivna
mellan 4 och 7 lim,/dag

Fritidshem

Familjedaghem

Inskrivna minst 7 tim./dag

Inskrivna mindre än 7 tim./dag

22 000 12 500

7 00U

16 500 7 500

Vidare lämnas statsbidrag med 30 000 kr. per är för varje
kommunall anställd helårsarbetare som är direkt sysselsatt i barngrupp i
daghem, fritidshem, öppen förskola och deltidsgrupp.

För barn med behov av särskilt stöd lämnas ytteriigare
statsbidrag med 7 500 kr. per år för varje tiotal barn som är inskrivna i
kommunens daghem eller fritidshem.

Statsbidrag till alternativa barnomsorgsformer lämnas till
kommunen med hänsyn lill antalet inskrivna barn och anställda i sådan
verksamhet.

Statsbidragen beviljas och betalas ut av socialstyrelsen.
Förskott lämnas med 75 % av statsbidraget för året före bidragsåret. Förskottet
betalas ut med en fjärdedel i vardera april, juli och oktober under bidragsårel
samt i januari året efter bidragsårel. Slutavräkning sker i april året efter
bidrags-året.

Inom ramen för statsbidraget till barnomsorgen avsätts
årligen 25 milj.kr. för lokalt utvecklings- och förnyelsearbete. Dessa medel
fördelas efler beslut av regeringen.

Statsbidrag som lämnas lill hemspråksstöd till förskolan
behandlas inle i detta sammanhang.

5 Statsbidragens utformning 5.1 Statsbidrag till daghem

Mitt förslag: Bidrag lämnas med 445 000 kr. per år för
varje femlonlal barn som är inskrivna i daghem.

10

Skälen för
mitt förslag: Del gällande statsbidragssystemet med etl heltids- Prop.
1986/87:117 bidrag för barn inskrivna mer än sju limmar och ett lägre bidrag
för barn inskrivna mellan fyra och sju timmar har inte fungerat på det säll som
avsågs med riksdagsbeslutet. RRV har i sin rapport ullalat att del finns skäl
att anta atl kommunala prioriteringar av heltidsbarn kan leda lill ett högre
angivet omsorgsbehov än det faktiska. Kommunernas incitament all kontrollera om
den överenskomna och dokumenterade vistelsetiden också är den faktiska är med
nuvarande statsbidragssystem svagt enligt RRV. RRV har mol den bakgrunden pekat
på möjligheten att införa etl enhetligt bidrag per inskrivet barn.

Jag har noga övervägt den möjligheten, men funnit all
kopplingen mellan sialsbidragei och ett enskilt barn kan leda till nya avgränsningsproblem,
bl.a. med hänsyn lill de varierande vislelseliderna, Elt schablonbidrag per
avdelning eller enhet skulle däremot innebära atl sådana problem kan undvikas.
Svårigheten blir då i stället att klarlägga vad som är en avdelning eller
enhet. I normalfallet finns mellan 12 och 18 barn inskrivna i en daghemsavdelning.
Olikheterna beror i allmänhet på ålderssammansättningen i barngruppen, men
även på andra orsaker, l.ex, andelen barn med behov av särskilt slöd, 1 vissa
fall, t.ex. när del gäller s.k . "minidagis" eller "lägenhets-daghem",
kan antalet barn i barngruppen vara betydligt mindre än 12. Elt bidrag som
utgår för det faktiska antalet avdelningar som finns i en kommun kan därför
också leda till nya avgränsningsproblem. Jag har därför funnit atl elt enkelt
och obyråkratiskt sätt all beräkna antalet avdelningar eller enheter är atl
införa etl delningsial. Mol bakgrund av den genomsnittliga avdelningsstorlek
jag redovisat här föreslår jag all denna metod skall användas och atl delningstalel
fastställs till 15 inskrivna barn i daghem. Jag vill i anslutning härtill
framhålla all avsikten inte är att nämnda delningstal skall uppfattas som en
norm för gruppstorlek.

Begreppet daghem är inte närmare preciserat i någon författning.
Delta har lett till olika avgränsningsproblem när det gäller slalsbidragsgivningen
lill framför allt olika alternativa barnomsorgsformer. Enligt min uppfattning
bör sådana problem lösas genom atl man som inskrivna barn i daghem endast
medräknar de barn som skrivits in i institutioner som är öppna minst åtta
timmar varje vardag under hela året. Jag vill understryka att det är behoven
av omsorg som skall vara vägledande för öppethållandeliden i daghemmen. Den
minimigräns för öppethållandet som jag här har angivit får således inte las lill
inläkt för alt begränsa öppelhållandetiderna så att behoven av heldagsomsorg inle
kan tillgodoses. Jag kommer all följa denna fråga med stor uppmärksamhet.
Kravet på årsöppethållande innebär dock inle någon inskränkning i kommunernas
möjligheter all lägga samman avdelningar under tider, då barnantalet är lågt,
dvs. tidigt på morgonen, på kvällen eller i anslutning till sommarsemestrar
eller större helger.

Den övergång lill avdelnings-Zenhetsbidrag som jag här
beskrivit innebär

en förenkling jämfört med de nuvarande bidragsreglerna. Den innebär vi

dare atl skälen för en regelanpassning av del slag som RRV pekat på försvin

ner. Förutom hel- och deltidsbidragen avskaffas även det särskilda bidrag

som nu finns för årsarbetare i barnomsorgen. Naturligtvis har hänsyn tagits

härtill när enhetsbidraget beräknats. Jag har också vid fastställandet av av- '

delnings-/enhetsbidragels
storlek inberäknat etl belopp av 15 000 kr. för insatser för barn med behov av
särskilt stöd. Detta innebär en kraftig uppräkning i förhållande till vad som
gäller f.n. Årsarbetarbidraget innebär en viss stimulans för en god kvalitet i
barnomsorgen. När detta nu föreslås inräknas i schablonbidraget har jag på
annat sätt velat markera den belydelse barnomsorgspersonalens kompetens har
för en kvalitativ utveckling av barnomsorgen. En stor del av landets kommuner
har de senaste åren legat nära den av barnstugeutredningen rekommenderade
omfattningen av fortbildning på 30 timmar för varje anställd och år. Jag har
för atl ytterligare stimulera fortbildningsinsatserna därför i statsbidraget
för daghem inberäknat ett belopp av 30 000 kr. för fortbildningsinsatser för
personalen. Hälften av detta belopp är avsett för personalen i daghem, medan
resterande 15 000 kr. är avsedda för fortbildningsinsatser för personalen i
familjedaghem, dellidsgrup-per och öppna förskolor.

Prop. 1986/87:117

5.2 Statsbidrag till fritidshemsverksamhet

Mitt
förslag: Bidrag lämnas med 170 000 kr. per år för varje femlonlal barn under 13
år inskrivna i fritidshem. Bidrag lämnas därutöver med etl schablonbelopp av 25
000 kr. per år för viss öppen fritidsverksamhet för övriga barn under 13 år.
Antalet schablonbidrag är detsamma som det antal bidrag som utgår till
fritidshem.

Skälen för mitt förslag: Jag har under avsnitt 2 redogjort
för min syn pä fritidshemsverksamheiens mål och organisation. Min redovisning
bygger till stora delar på de förslag som fritidshemskommittén lämnade i
betänkandet (SOU 1985:12) Skolbarnsomsorgen och som jag tidigare har anmält för
riksdagen i prop. 1985/86:152 om fritidshemsverksamheten. Riksdagen avvisade
denna proposition med hänvisning bl.a. till den minskning av statsbidragen till
fritidshemsverksamheten som där förordades (SoU 31, rskr. 353). De förslag jag
nu kommer att redogöra för innebär en förändrad statsbidrags-konstruktion utan nägon
motsvarande neddragning av statsbidragen till fritidshemsverksamheten.

Jag har vidare under avsnitt 5.1 redovisat mina motiv för
valet all lämna statsbidraget i form av etl bidrag per avdelning eller enhet.
Det kan ifrågasättas om delningstalel för fritidshem bör sättas på en annan
nivå än för daghemmen. Vanligtvis omfattar en avdelning i fritidshem ca 20
inskrivna barn. Olika delningstal för olika former av verksamheter skulle
emellertid kunna uppfattas som etl ställningstagande från statens sida
beträffande barngruppernas storlek i olika verksamhetsformer. Jag har därför
vall alt använda samma delningstal, 15, för att beräkna de olika avdelnings-Zenhetsbidragen.
Jag vill i sammanhanget hänvisa till alt riksdagen vid sitt ställningstagande
till propositionen om förskola för alla barn (prop. 1984/85:209, SoU 1985/86:5,
rskr. 27) uttalade att ansvaret för barnomsorgens organisation vilar på den
enskilda kommunen.

12

Med
fritidshem bör när det gäller rätten till statsbidrag avses en institution som
är öppen minst fem timmar per vardag under hela året. Jag vill i det
sammanhanget erinra om riksdagens tidigare uttalande om atl skolan inför
schemaläggningen av lågstadieklassernas arbete bör samråda med både de
ansvariga för skolbarnsomsorgen och med elevernas föräldrar. Vad som i avsnitt
5.1 anförts om sammanläggning av daghemsavdelningar under vissa lider gäller
givetvis även för fritidshem.

Jag har även för fritidshemmen beräknat att 15 000 kr. av
det föreslagna avdelnings-/enhetsbidragei är avsett för särskilda insatser för
barn med behov av särskilt stöd. Vidare har jag inberäknat etl belopp av 10
000 kr. för fortbildningsinsatser för personal i fritidshem och öppen
fritidsverksamhet, vilket per anställd ungefär motsvarar det belopp jag
tidigare föreslagil för övrig barnomsorgspersonal.

Prop. 1986/87:117

5.3 Statsbidrag till deltidsgrupper och öppna förskolor

Mitt förslag: Bidrag lämnas med 30 000 kr. per år för
varje femtontal barn inskrivna i deltidsgrupp och med 30 000 kr. per år för
varje öppen förskola.

Skälen för mitt förslag: Med hänvisning lill vad jag
tidigare anfört under avsnitten 5.1 och 5.2 har jag beräknat ett schablonbidrag
för varje femtontal barn inskrivna i deltidsgrupp. Bidraget bör utgå med 30 000
kr. I den öppna förskolan är barnen inte inskrivna. Jag förordar därför att
bidraget i detta fall utgår för varje faktiskt existerande enhet. Åven detta
bidrag bör vara 30 000 kr.

5.4 Statsbidrag till familjedaghem

Mitt
förslag: Bidrag lämnas enligt gällande regler, dvs. för varje inskrivet barn i
kommunalt familjedaghem. För förskolebarn med en vistelsetid av minst sju
timmar per dag är bidraget 16 500 kr. per år och för barn med en kortare
vistelselid än sju timmar är bidraget 7 500 kr. per är. För skolbarn i
familjedaghem lämnas alltid det lägre bidraget.

Skälen för
mitt förslag: Bidragssystemet för familjedaghem har enligt min mening fungerat
tillfredsställande. Jag förordar därför atl den nuvarande ordningen tillämpas
även fortsättningsvis. Jag har emellertid gjort ett klarläggande beträffande
skolbarnen, nämligen alt det lägre bidraget alltid skall utgå för skolbarn i
familjedaghem. En förändring av familjedaghemsbidraget till etl avdelnings-/enhelsbidrag
skulle på grund av den mellan kommunerna mycket skiflanden andelen deltidsbarn
som finns i denna barnomsorgsform dessutom ha medfört stora oönskade effekter
för de enskilda kommunerna.

13

Jag vill dock erinra om atl jag under avsnittet 5.1 beräknal
medel för fortbildning av personalen i familjedaghem, deltidsgrupper och öppna
förskolor.

Med
kommunall familjedaghem avser jag alt en dagbarnvårdare är anställd av
kommunen för atl i sill eget hem vårda andra föräldrars barn under 13 år. Som
inskrivna barn medräknas inle dagbarnvårdarens egna barn.

5.5 Statsbidrag till nattöppna daghem

Prop. 1986/87:117

Mitt förslag: För varje avdelning i daghem som är öppen på
natten lämnas ett extra statligt bidrag med 100 000 kr. per år.

Skälen för mitt förslag: Nattöppna daghem är en relativt
ny företeelse i Sverige. De första nattöppna daghemmen startade i Luleå och
Surahammar, Nattöppna daghem har därefter startats i bl.a. Hofors, Kiruna och
Göteborg.

Det är
framför allt barn till föräldrar som arbetar inom industri med kontinuerlig
drift, inom hälso- och sjukvården och inom olika serviceyrken som genom de nattöppna
daghemmen fåll en trygg och god omsorg. Erfarenheterna av den hittillsvarande
verksamheten är övervägande positiva.

Olika
undersökningar har visat att den kommunala barnomsorgen relativt sett utnyttjas
i mindre utsträckning av de traditionella LO-gruppernas barn än av övriga. En
viktig förklaring till detta är sannolikt atl den kommunala barnomsorgen
framför allt är tillgänglig för barn vars föräldrar arbetar på normal dagtid.
Framför allt ensamstående föräldrar med kvälls- och nattarbete tvingas ofta
ordna barnomsorgen genom olika tillfälliga lösningar. Detta är enligt min
mening inte tillfredsställande. Kontinuitet och trygghet är givetvis lika
viktig för dessa barn som för alla andra.

Atl låla en daghemsavdelning vara öppen på natten kan i
många situationer vara den bästa lösningen. Kommunens kostnader stiger
emellertid avsevärt. Jag förordar därför atl ett extra bidrag om 100 000 kr.
per år lämnas för varje sådan avdelning som är öppen under hela nallen.

Riksdagen har hos regeringen begärt en översyn av den
sociala snedrekryteringen av barn till den kommunala barnomsorgen. En sädan
översyn kommer att påbörjas inom kort. Min avsikt är att genom denna få en
bättre bild främst av behoven av barnomsorg på tidig morgontid och på
kvällstid.

5.6 Bidrag till barnomsorg i svenska kyrkans regi

Min bedömning: Statsbidrag bör lämnas på samma villkor som
för annan alternativ barnomsorg när enskilda medlemmar av en församling
tillhörande svenska kyrkan bildar en föräldraförening eller annan ideell
förening med uppgift att driva daghem eller fritidshem med speciell inriklning
av verksamheten. Några särskilda regler om statsbidrag för barnomsorg i svenska
kyrkans regi bör däremot inte införas.

14

Skälen för
min bedömning: Ansvaret för alt bedriva barnomsorg i form Prop.
1986/87:117 av daghem, familjedaghem, fritidshem, öppna förskolor och dellidsgrupper
åvilar enligl socialtjänstlagen kommunen. Verksamheten skall bedrivas utifrån
de mål som anges i socialtjänstlagens inledningsparagraf.

Svenska kyrkans församlingar har enligt lagen (1982:1052)
om församlingar och kyrkliga samfälligheter rält atl .själv vårda sina
angelägenheter. Till dessa hör att främja kristen verksamhet bland barn och
ungdom. Det är också mycket vanligt att församlingarna bedriver verksamhet för t.ex,
förskolebarn. Dessa verksamheter förekommer under flera olika beteckningar, i,ex,
kyrkans barntimmar, kyrkans förskola eller kyrkans öppna förskola. Dessa
verksamheter kan i många fall i sin tidsmässiga omfattning jämföras med
primärkommunernas verksamhet i öppna förskolor eller dellidsgrupper. I några
enstaka fall bedriver också svenska kyrkans församlingar eller kyrkliga samfälligheter
daghem vars verksamhet tidsmässigt molsvarar den som förekommer vid daghem .som
drivs av primärkommuner. Kyrkomötet har i skrivelse (1986:13) till regeringen
den 30 augusti 1986 hemställt om sådana regeländringar att svenska kyrkan
jämställs med andra trossamfund och med kommuner när det gäller rätlen att
erhålla slalsbidrag för sin barnomsorgsverksamhet.

I dag utgår statsbidrag lill daghem och fritidshem som
drivs av en sammanslutning av föräldrar som gemensamt lar ansvaret för
omsorgen om sina egna eller varandras barn eller en sammanslutning som erbjuder
en speciell form av pedagogik, har anknytning till en ideell organisation,
eller har andra liknande ideella grunder. Detta innebär bl.a. att frikyrkliga
trossamfund kan bedriva daghems- och fritidshemsverksamhel med statligt slöd.
Verksamheten får dock inte drivas i vinstsyfte. Dessutom måste daghemmet eller
fritidshemmet genom beslut av kommunfullmäktige finnas upplaget i kommunernas
barnomsorgsplan.

Svenska kyrkans församlingar är jämställda med
primärkommuner med egen beskattningsrätt. Som nämnts är det vanligt att en
församling bedriver verksamhet bland barn och ungdomar. Den fråga som här
aktualiserats är om statsbidrag skall utgå till svenska kyrkans församlingar för
en verksamhet som motsvarar den som den borgerliga kommunen enligt en särskild
lagstiftning är ålagd. Min inställning till denna fråga är följande. Kyrkans
roll när det gäller verksamheter av detta slag är enligt min mening av så stor
principiell omfattning atl ställning därtill bör las i ett större sammanhang.
I avvaktan härpå är jag inle beredd att förorda särskilda regler om statsbidrag
för barnomsorg i svenska kyrkans regi. Jag vill dock peka på atl del inle
finns någol hinder för enskilda medlemmar inom en församling tillhörande
svenska kyrkan att bilda en föräldraförening eller annan ideell förening med
uppgift atl driva daghem eller fritidshem med en speciell inriktning.
Statsbidrag kan därvid lämnas på samma villkor i övrigl som för kommuner och
frikyrkliga trossamfund.

6 Kostnader och ikraftträdande

Omläggningen av statsbidragsreglerna har skett med
utgångspunkt i oför

ändrade kostnader för staten. De olika delarna av barnomsorgen tillförs 15

också belopp som i alll väsentligt motsvarar vad som
skulle utgå vid nuva- Prop. 1986/87:117 rande stalsbidragsregler. Jag har
vidare vid utformningen av del nya statsbidragssystemet eftersträvat ett
system som övergångsvis inte väsentligt förändrar fördelningen av slalsbidrag
mellan enskilda kommuner. Del är emellertid ofrånkomligt att förändringar av
bidragssystemen medför effekter som är fördelaktiga för vissa kommuner och
ofördelaktiga för andra. Jag föreslår därför, i enlighet med vad som skedde vid
den förra sialsbidragsöversynen, atl de kommuner som år 1988 vid en jämförelse
mellan tillämpningen av nu gällande och det föreslagna bidragssystemet kommer
att få en sammanlagd minskning av statsbidragen för barnomsorg som överstiger
10 ören per skattekrona får en kompensation härför. På motsvarande sätt bör en
ökning av statsbidraget innehållas lill den del ökningen överstiger 10 ören per
skattekrona.

Jag föreslår atl utbetalningsreglerna i det nya
bidragssystemet blir oförändrade, dvs. förskott lämnas med 75 % av
statsbidraget för året före bidragsåret. Förskottet betalas ul med en
fjärdedel i vardera april, juli och oktober under bidragsårel samt i januari
året efter bidragsårel. Slutavräkning sker i april året efler bidragsåret.

De nya stalsbidragsreglerna bör träda i kraft den 1
januari 1988. Detta innebär att kostnaderna för budgetåret 1987/88 inte
påverkas av de nya reglerna beroende pä utbetalningsreglerna. Vid slutet av år
1987 beräknar jag att det finns 213 600 inskrivna barn i daghem varav ca 80 %
med en vistelsetid på sju timmar eller däröver. Jag beräknar vidare att ca 170
400 barn har plats i familjedaghem. Av dessa har ca 25 % sju timmars
vistelsetid eller mer. Antalet barn i fritidshem beräknas vid samma tidpunkt lill
84 800 och antalet barn i deltidsgrupper beräknas dll 85 500. Antalet öppna
förskolor uppskattas vara ca 800, Anslaget för nästa budgetår kan därför med nu
gällande bidragsregler beräknas till totalt 9 140 000 000 kr. Jag har därvid
beräknat ett oförändrat anslag av 25 milj.kr. för utvecklings- och förnyelsearbete
inom barnomsorgen och vidare inräknat kostnaderna för de årliga ef-terfrågeundersökningarna
som statistiska centralbyrån har i uppdrag alt göra. Därtill kommer etl
oförändrat anslag av 2,5 milj.kr. lill socialstyrelsen för utarbetande av vissl
fortbildningsmaterial.

7 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag atl
regeringen föreslär riksdagen alt

1. godkänna de riktlinjer som jag har redovisat belräffande
mål för

och organisation av fritidshemsverksamheten,

2.
godkänna de
riktlinjer som jag har angett för statsbidrag till daghem, fritidshem,
kommunala familjedaghem, deltidsgrupper, öppen förskola och nattöppna daghem
samt till barnomsorg inom svenska kyrkan,

3.
till Bidrag
till kommunal barnomsorg för budgetåret 1987/88 under femte huvudtiteln anvisa
elt förslagsanslag av 9 140 000 000 kr. 16

8 Beslut Prop. 1986/87:117

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar all genom
proposition föreslå riksdagen atl anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.

17

Innehåll Sid. Prop. 1986/87:117

Propositionen ............................................................... ........ 1

Propositionens huvudsakliga innehåll............................. ........ 1

Utdrag ur
protokoll vid regeringssammanträde den 12 mars 1987 , 2

1.
Inledning................................................................... ........ 2

2.
Allmänt om
fritidshemsverksamheten........................ 3

2.1
Mål och
inriktning............................................. ........ ?

2.2
Föräldrarna....................................................... 5

2.3
Den pedagogiska
verksamheten i fritidshem... 5

2.4
Pedagogiskt
program för fritidshem................. 7

3. Organsiationen
av fritidshemsverksamheten............ 7

3.1
Principer för
organisationen............................. ........ 7

3.2
Former för
organisationen................................ ........ 8

4.
Nu gällande
statsbidragsregler för barnomsorgen .. ...... 10

5.
Statsbidragens
utformning........................................ 10

5.1
Statsbidrag lill
daghem ............................... ...... K)

5.2
Statsbidrag lill
fritidshemsverksamhel ......... ...... 12

5.3
Statsbidrag lill
dellidsgrupper och öppna förskolor . , , . 13

5.4
Statsbidrag
till familjedaghem.......................... ..... 13

5.5
Statsbidrag
till nattöppna daghem................... ..... 14

5.6
Statsbidrag lill
barnomsorg i svenska kyrkans regi 14

6
Kostnader och
ikraftträdande................................... 15

7
Hemställan................................................................ ..... 16

8
Beslut........................................................................ 17

18