Prop. 1986/87:126

Regeringens proposition 1986/87: 126

om vissa aktiefrågor för Procordia AB, m.m.

Prop. 1986/87: 126

Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollel
den 19 mars 1987.

På
regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Thage
G Peterson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås att staten avstår från sin företrädesrätt att teckna nya
aktier till sammanlagt nominellt belopp av 350 milj. kr. i Procordia AB. Vidare
föreslås atl regeringen får besluta i vissa akliefrågor vad gäller Procordia
AB.

1 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 126

T , .
• , . . Prop. 1986/87; 126

Industridepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 mars
1987

Närvarande; statsministern Carlsson, ordförande, och
statsråden Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Peterson, S. Andersson, Bodslröm,
Göransson, Gradin, Dahl, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Lindqvist, G.
Andersson, Lönnqvist

Föredragande; statsrådet Peterson

Proposition om vissa aktiefrågor för Procordia AB, m. m.

1 Inledning

Riksdagen beslöt våren 1983 (prop. 1982/83:68, NU 25, rskr.
181) aU rekonstruera Procordiakoncernen (f. d. Staisförelagsgruppen). Beslutet
innebar bl. a. att staten överlog Procordia AB:s aktier i Luossavaara-Kiirunavaara
AB (LKAB), AB Statens Skogsindustrier (ASSI), SSAB Svenskt Stål AB, Svenska
Petroleum AB och Nortbottens Jernverk AB (NJA). Vidare erhöll Procordia AB
vissa finansiella tillskoll.

Procordia AB har i skrivelse 17 mars 1987 redovisat
uppgifter och bedömningar om koncernen. Bohlins Revisionsbyrå AB och AB Cuslodia,
ett bolag inom Carnegiekoncernen, har i skrivelser den 13 resp. 20 februari
1987 redovisat sina vårderingar av aktierna i Procordia.

2 Förslag till nyemission i Procordia AB

Styrelsen i Procordia AB har föreslagil bolagsstämman atl
aktiekapitalet i bolaget skall ökas med 350 milj. kr. genom atl 7 miljoner
aktier ä nominellt 50 kr. i form av både A- och B-aktier ges ut.

Styrelsen har vidare föreslagit att aktiernas nominella
värde ändras frän 1 000 kr. till 50 kr. genom en s. k. split 20; 1 och att
bolagsordningen ändras så att B-aklier med elt röstvärde av en tiondels röst
tillåts.

Styrelsen har slutligen föreslagit all, om staten beslutar
avstå från att teckna nya aktier, nyemissionen genomförs på ett sådanl sätt att
bolagets aktier kan inregistreras vid Stockholms fondbörs.

För närvarande finns 1,5 miljoner aktier i Procordia AB,
vilka samtliga ägs av staten.Samtliga aktier har vardera ett röstvärde om en
röst. Styrelsen har värderat aktierna till mellan 250-350% av del nominella
värdet.

Som framgår av min redovisning ankommer del på
bolagsstämman i Procordia AB atl besluta om styrelsens förslag. Jag avser
senare atl föreslå alt staten avstår från sin företrädesrätt att teckna nya
aktier i Procordia.

Det innebär atl statens ägarandel i Procordia minskar.
Denna fråga är av Prop. 1986/87; 126

sådan principiell betydelse atl riksdagens godkännande bör
inhämtas. Som

underlag för regeringens ställningstagande redovisar jag
de beskrivningar

och
bedömningar som bolagets styrelse har lämnat i sin skrivelse den 17

mars 1987. Skrivelsen redovisar i allt väsentligt de
uppgifter som styrelsen

för
Stockholms fondbörs anser att emissionsprospekl från börsbolag bör

innehålla.

En redovisning av skrivelsen, i vad den avser koncernens
historik och verksamhetsområden, bör fogas till protokollet i delta ärende som
bilaga I.

En förteckning över Procordias dotter- och intressebolag
den I januari 1983 och sålda och köpta bolag under perioden 1983-1986 bör fogas
lill prolokollet i detta regeringsärende som bilaga 2.

En förteckning över styrelseledamöter, ledande
befattningshavare och revisorer i bolaget bör fogas till protokollet i detta
ärende som bilaga 3.

En detaljerad sammanställning över ekonomiska nyckeltal
och balans-och resultaträkningar för Procordiakoncernen under perioden
1983-1986, bör fogas till regeringsprotokollet i delta ärende som bilaga 4.

En sammanställning av Procordiakoncernens
redovisningsprinciper bör fogas till regeringsprotokollel i detta ärende som
bilaga 5.

3 Bakgrund och motiv för nyemission

Procordiakoncernen har sedan år 1984 inriktat sin
verksamhet mot elt långsiktigt industriellt ägande inom fyra lönsamma och
växande affärsområden. Affärsområdenas produkter hör hemma inom konsument-,
service-, kemi/läkemedels- och verkstadsbranscherna. Varje förelag inom resp.
område skall visa alt lönsamheten är, eller efter en initialperiod blir, god.
Förelagen bör också, inom sina resp. branscher, ha en stark ställning.
Affärsområdena är valda så alt olika riskfaktorer balanseras. Detta gäller t.
ex. valuta- och konjunklurtisker. Nya produkter med snabb tillväxt av
försäljningsvolym och stora krav på nytt riskkapital måste balanseras av mogna
produkter med stabil ökning av försäljningsvolymen och årliga överskott av
vinstmedel. För att riskerna skall kunna balanseras på detta sätt måste kapital
fritt kan flyttas inom koncernen. Detta förutsätter att Procordia AB äger minst
90 % av aktierna i de strategiskt viktiga koncernbolagen. Det är därför mindre
lämpligt atl skaffa riskkapital genom att sälja aktier i sådana dotterbolag som
Procordia långsiktigt avser alt behålla.

Den valda inriktningen har medfört att Procordiakoncernen
kraftigt har strukturerats om sedan år 1984.

Inom konsumentsektorn finns i huvudsak mogna produkter med
stabil tillväxt. Procordias långsiktiga strategi är att denna sektor bör
balanseras av unga produkter med störte lönsamhetspotential. Sådana produkter
finns bl. a. inom läkemedelsområdet. Inom Procordia finns en läkemedelssektor
med hög kompelens. Denna sektor bör därför tilläias expandera snabbare än vad
som kan finansieras med Procordiakoncernens vinstme-dd.

Bolagen
inom konsumenlseklorn bör kunna finansiera sin egen utveck- Prop. 1986/87;
126 ling och därutöver ge etl icke oväsentligt överskoll.

Serviceseklorn bedöms de närmaste åren visa god lönsamhet
och kan utvecklas med hjälp av egna vinstmedel.

För att utveckla en mer framgångsrik och växande
verkstadssektor fordras enligt Procordias bedömning en koncentration till färre
verksamhetsområden än för närvarande och en ökad internationalisering. En
sådan utveckling skulle säkerställa en stabil och god utveckling för sektorns
förelag i Sverige.

Läkemedelsindustrin genomgår för närvarande strukturella
förändringar. Produktbyten och förelagssammanslagningar har blivit allt
vanligare.

Procordia bedriver sin nuvarande läkemedelsrörelse inom
två bolag -KabiVitrum AB och ACO Läkemedel AB. Procordias mäl är all stärka
koncernens positioner inom läkemedelsområdet genom all utnyttja den samlade
kompetensen inom gruppen. Det nuvarande produktsortimentet kommer atl
utvecklas, och koncernen planerar atl delta i nämnda strukturella förändringar.

Den framtida expansionen för såväl affärsområdet
kemi/läkemedel som för de övriga affärsområdena kommer atl äga rum både
utomlands och i Sverige. Tillväxten kommer att ske dels genom alt de nuvarande
förelagen utvecklas, dels genom förvärv.

Trols Procordias goda finansiella ställning och höga
självfinansieringsgrad beräknas bolagels framtida vinster inle vara
tillräckliga för alt finansiera den önskade utvecklingen. Genom en nyemission
på ca I miljard kronor skulle också en bättre balans mellan värdet på
moderbolagets innehav av aktier i dotterbolagen och moderbolagets egna kapital
uppnås, nägot som är av vikl för moderbolagels möjligheter alt aktivt utveckla
koncernen.

Styrelsen för Procordia AB föreslår därför atl en
nyemission görs i förelaget som innebär ett kapitaltillskoit på ca 1 miljard
kronor. Styrelsen föreslår vidare atl om staten avslår från sin teckningsrätt
vid emissionen bör de nyemitterade aktierna ges en så slor spridning all
bolaget kan ansöka om inregistrering vid Stockholms fondbörs. Skälen härför är
alt en börsnolering skapar ytterligare möjligheter och tillgång lill
kapitalmarknader vid eventuella framtida behov av riskkapital. En börsinlroduktion
och etl brett ägande underlättar också affärskontakter och nyrekrytering.
Styrelsen anser också atl koncernens framtida tillväxt främjas av alt anställda
och affärskontakter ges möjlighel lill direkt ägande.

Jag delar för egen del styrelsens bedömning att Procordia
har ett långsiktigt behov av tillskott av eget kapital för all finansiera
koncernens expansion och investeringar.

4
Framtidsutsikter Prop. 1986/87; I26

Procordiakoncernen har somjag tidigare nämnt existerat i
sin nuvarande form sedan år 1983. Flertalet bolag inom koncernen har dock en
längre historia inom koncernen än så. Koncernens resultalmarginal, dvs. rörelseresultatet
i förhållande till omsättningen, har legat relativt stabil kring 9 ä 10 %. Det
är uttryck för alt dels flera av koncernens företag är måttligt påverkade av
konjunktursvängningar, dels för en medveten politik i uppbyggnaden av
koncernen där olika företag utjämnar varandras resultat-svängningar. Kapitalomsätlningshastigheten,
dvs. försäljningen i relation till del kapital som binds i form av
anläggningar, lager och fordringar, ökar. Koncernens omfattande program för att
minska lager och effektivisera kravruliner väntas ge positiva resultat under
åren 1987-1988.

Mot bakgrund av vad jag tidigare har redovisat bedömer Procordias
styrelse att en fortsatt förbättring av rörelseresultat och räntabilitet kommer
atl ske. Därtill kommer de förbällringar som betingas av atl olönsamma
rörelser avyttras eller all olönsamma rörelser genom olika åtgärder på nytt
blir lönsamma. Del senare gäller i hög grad KabiVilmm och Liber, vilka båda
genomgått omfattande förändringar under de senaste åren och som Procordia nu
bedömer ha förutsättningar att visa ett avsevärt bättre resultat.

Koncernens avkastning på arbetande kapital bedöms de
närmaste två åren bli uppåt 16%, vilket också överenstämmer med koncernens
avkastningsmål. Räknat på koncernens soliditetsmål om 33 % innebär detta en
avkastning på eget kapital efter schablonskatt på 13-14 %. Med en sådan
avkastning förmår koncernen utvecklas under balans mellan tillväxt, likviditet
och soliditet.

Under de närmaste åren kommer likviditet och soliditet
enligt Procordias bedömning atl utvecklas bättre än vad enbart lönsamheten ger
vid handen beroende på stora outnyttjade förlustavdrag som minskar skattebetalningarna
och tillåter ökningar av det egna kapitalet. Förlustavdragen uppgår till drygt
2 miljarder kronor efter 1987 års taxering.

4.1 Prognos för år 1987

Faktureringen beräknas öka lill ca 16000 milj. kr., vilket
för jämförbara enheter innebär ökning med ca 8%.

Rörelseresultatet förväntas enligt Procordias bedömning
översliga I 100 milj. kr. framför allt beroende på kraftiga
resultatförbättringar för Liber, Kalmar Industries och KabiVilmm. Dessa bolag
hade under år 1986 rörelsekostnader av engångskaraktär i storieksordningen
100-125 milj. kr.

Räntenettot förväntas försämras någol jämfört med år 1986
och ligga på nivån -100 milj. kr. Härvid har dock effekten av den föreslagna
nyemissionen inte beaktats.

De extraordinära posterna under år 1987 torde bli starkt
positiva beroen

de på att koncernen i börian av året sålde sitt innehav av aktier i Sweden

Center Japan AB med en realisationsvinst på ca 170 milj. kr. Del nämnda

förelaget äger en fastighet i cenlrala Tokyo. 5

t! Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 126

Balansomslutningen för
koncernen väntas inte öka nämnvärt jämfört Prop. 1986/87: 126 medar 1986.

4.2 Utdeiningspolitik

Genom
alt aktiekapitalet i Procordia AB sattes ned i samband med den tidigare nämnda
rekonstruktionen har Procordia inte lämnat någon utdelning för åren 1983-1985.
För år 1986 har styrelsen föreslagit att en utdelning på 110 milj. kr. lämnas.

Procordias
styrelse har förordat en utdelningspolitik som innebär att bolaget följer de
principer som gäller för flertalet börsnoterade företag. Jag delar denna
synpunkt. Det innebär enligt min mening att utgångspunkten är att utdelningen
skall motsvara en tredjedel av resultatet efler schablon-skaU och alt
utdelningarna skall öka successivt.

5 Motiv för ägarspridning och börsintroduktion

Jag
har i propositionen om näringspolitik inför 1990-talel (prop. 1986/87:74 kap.
12.3) redovisat min principiella syn på kapitalförsörjningen för statsägda
förelag. För atl offensiva investeringar skall bli möjliga erfordras i vissa
fall tillskott av nytt ägarkapital. En viktig uppgift för staten som ägare är atl
medverka till att företagen får tillgång till sådant nytt eget kapital. Som jag
tidigare har nämnt anser jag att Procordia behöver ca 1 miljard kronor i ökal
eget kapital för en fortsatt expansiv utveckling av företaget.

Somjag
framhöll i prop. 1986/87; 74 kommer den statliga företagsamheten under
överskådlig Ud att finnas i branscher med stark konjunkturkäns-lighel och hög
riskexponering för staten som ägare. Målet för staten som ägare måste vara att
skapa en bättre balans mellan verksamheter med olika konjunkturkänslighel,
marknadsprofil och kapitalintensitet. Delta har skett inom Procordia under den
gångna fyraårsperioden och denna inriktning kommer också alt fortsätta genom
den expansion som blir möjlig genom det nu föreslagna tillskottet av nytt eget
kapital i Procordia.

Procordias
behov av nytt riskkapital bör enligt min mening täckas av nya ägare. Skälen
härför är flera.

Procordia
har genom kraftfulla insatser från ägaren, ledningen och de anställda
utvecklats till en koncern som bedöms ha en bra grund för en uthållig
lönsamhet. För sin fortsatta utveckling och expansion är företaget i behov av
att kunna uppträda på jämbördiga villkor med konkurrenterna vid fortsälla
strukturåtgärder och kapitalanskaffning.

Mot
denna bakgmnd är det en lämplig avvägning mellan statens mål för sitt ägande
och Procordias nuvarande situation och framtida behov att företagel ges möjlighel
alt sprida ägandet vid en nyemission och att möjliggöra handel i dess aktier
samtidigt som staten kvarstår som majoritetsägare.

Procordia
bör kunna vara en god kapitalplacering med förutsättningar atl erbjuda såväl
anställda som en bred allmänhet möjligheter lill produktivt sparande. Genom
samarbetet med finansiella institutionella placerare

medverkarnyemissionen till att tillgängligt kapital kan
placeras i industriell Prop. 1986/87; 126 verksamhet.

Ett breddat ägande kombinerat med en börsintroduktion
innebär att Procordia fär möjlighet all belala för förvärv av företag genom
riktade nyemissioner. Som framgått av min redogörelse för koncernens framlidsplaner
erfordras inom vissa affärsområden en expansion genom förvärv av företag för en
framgångsrik utveckling.

Vidare innebär det vidgade möjligheter att tillföra
kapital till koncernen. Ytteriigare sådana tillskott kan erfordras i framtiden.

Det jag anfört innebär all staten bör avstå frän sin
företrädesrätt att teckna nya aktier i Procordia vid en kommande nyemission. Av
de skäl som jag nyss har anfört bör regeringen som ägare i Procordia även i
fortsättningen vara obunden att medverka till beslut som medför atl statens
ägarandel i bolaget minskas. Enligl min mening bör staten långsiktigt inneha en
kvalificerad majoritet av röstvärdet av Procordias aktier. Regeringen bör
därför inte utan riksdagens godkännande kunna medverka till all statens andel
blir mindre än två tredjedelar av del totala röstvärdet av Procordias aktier.
Vid senare nyemissioner bör enligl min mening främst B-aktier, dvs. aktier med
lägre röstvärde emitteras.

Tidpunkt och villkor för en kommande nyemission ankommer
det på styrelse och bolagsstämma atl besluta om. Enligt min mening bör den nu
aktuella emissionen genomföras så all en B-aktie utges för varie fyrtal A-aktier.
Härigenom kommer statens andel av röstvärdet att minska till drygt 84%.

Det föreslagna sättet att fä kapital för koncernens
expansion, nämligen att öka moderbolagets egna kapital, medför alt Procordia
kan behålla ett hundraprocentigt ägande av de strategiskt viktiga
dotterbolagen. Jag ser det som väsentligt atl denna inriktning bibehålls så atl
Procordia även i fortsättningen blir moderbolag i en kraftfull industrikoncern
och inte ett förvaltningsbolag med många delägda dotterbolag eller
intressebolag. Som styrelsen påpekar är ett minst 90-procentigt ägande i
dotterbolagen en förutsättning för att kapital fritt skall kunna flyttas mellan
dotterbolagen. En ägarspridning i etl bolag som Tobaksbolaget är, enligl min
mening, inte heller lämplig av andra skäl.

Jag vill erinra om den utfästelse staten har lämnat i prop.
1986/87:71 s. 19 till vissa försäkringsbolag, pensionsstiftelser och fjärde AP-fonden,
att dessa vid en kommande ägarspridning av aktierna i Procordia har rält atl
teckna en tredjedel av aktierna, dock lägst för 440 milj. kr. En grundläggande
princip i försäkringsrörelselagen är att försäkringsbolagen ej får driva annan
rörelse än försäkringsrörelse (prop. 1978/79: 165). Bolagens aktieplaceringar
skall därför ha karaktär av ren kapitalplacering. Etl mer omfattande engagemang
skulle kräva atl elt aktivt ägaransvar utövades och alt principen all
försäkringsbolagen inte får driva verksamhet som år främmande för
försäkringsrörelse kunde komma att åsidosättas. Jag bedömer dock att den
utfästelse som har lämnats inle slår i strid med dessa principer.

Enligt de värderingar somjag
har låtit Bohlins Revisionsbyrå och Custo- Pron 1986/87" 126 dia
göra bör aktierna kunna säljas till en överkurs om ca 250—350 %, vilket innebär
att en ökning av det nominella aktiekapitalet med 350 milj. kr. ger Procordia etl
kapitaltillskott på 875-1 225 milj. kr.

6 Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna
atl staten avstår från sin företrädesrätt att teckna nya

aktier till ett sammanlagt nominellt belopp av 350000000 kr. i Pro

cordia AB,

2. godkänna
vad jag har anfört om storleken av statens framtida

andel av röstvärdet i Procordia AB.

7 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandes överväganden och beslutar att genom proposition
föreslå riksdagen all anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

Bilaga I Prop.
1986/87; 126

1 Kort presentation av Procordia AB

1.1 Historik

Procordia
AB (f. d. Statsföretag AB) bildades i slutet av år 1969 (prop. 1969; 121, SU
168, rskr. 381). Den 1 januari 1970 övertog bolaget från fonden för statens
aktier aktierna i 22 bolag till sammanlagt bokfört värde av drygt 1 700 milj.
kr.

De
till aktiekapitalets storlek dominerande industrierna var basnäringarna stål
och gruvor, med förelag som LKAB, SSAB och NJA samt skog, där det största
företagel var ASSI.

Procordiakoncernen
rekonstmerades, som jag tidigare nämnt, strukturellt och finansiellt år 1982
efter stora förluster under åren 1977-1981. Rekonstmklionen innebar atl staten
förvärvade aktierna i ASSI, LKAB, NJA, SSAB och Svenska Petroleum AB från Procordia
för 2 400 milj. kr. Beloppet motsvarade aktiernas bokförda värde minskal med
400 milj. kr. Del bokförda värdet på moderbolagets aktier och andelar i
dotterbolag kom därefter att motsvara det egna kapitalet. Då de tunga
basindustrierna lämnade gruppen sjönk kapitalbindningen med ca 40%, och
konjunkturkänsligheten för gruppen minskade.

Målet
för Procordiakoncernen angavs vara att under krav pä lönsamhet öka den statliga
företagssektorns effektivitet och konkurrenskraft och därmed dess
expansionsförmåga.

Att
ur den oorganiskt uppbyggda koncernen Procordia skapa en logisk, affärsmässig
struktur med uthållig lönsamhet har krävt omfattande strukturella
förändringar. Under åren 1983-1986 har etl stort antal förelag och verksamhetsgrenar
förvärvats, avyttrats eller avvecklats. De förvärvade förelagen har en
omsättning av ca 4 miljarder kronor. De sålda företagen har en sammanlagd
omsättning om ca 3 miljarder kronor. Förändringarna har medfört att Procordias
verksamhet har koncentrerats till sektorerna livsmedel, drycker och tobak,
kemi/läkemedel, service och verkstad. Procordia AB har sålunda lämnat såväl
textil- och konfektion- som byggmaterialområdet.

1.2 Konsumentsektorn

Affärsområdet
omfattar bolagen Procordia Food, Svenska Tobaks AB, AB Pripps Bryggerier och
Bryggeri AB Falken.

Procordia
Food bildades vid årsskiftet 1984-1985 som moderbolag lill det tidigare Investment
AB Procordias livsmedelsföretag med bl.a. Ekströms LivsmedelsProdukter AB
(Ekströms). Denna livsmedelsgrupp har expanderat kraftigt med förvärv av bl. a.
aktiemajoriteten i Önos Gmppen, Friggs Naturprodukter AB och F. Ahlgrens
Tekniska Fabrik. Procordia Food omsätter för närvarande drygt I miljard kronor.

Svenska
Tobaks AB är Procordias största dotterbolag, liksom det mest vinstgivande. År
1986 svarade företagel för 20 % av koncernens försälj-

ning och för 60% av
rörelseresultatet i dotterbolagen. 1 enlighet med Prop. 1986/87; 126
bolagels strategi all öka investeringarna och bättre utnyttja kompetensen inom
området rökfria tobaksprodukter förvärvades år 1985 det amerikanska förelaget
The Pinkerton Tobacco Company. Förvärvet innebär att bolaget är världens
största producent av rökfria tobaksprodukter.

Procordia
AB förvärvade våren 1986 AB Gambrinus med dotterbolagen AB Pripps Bryggerier
(Pripps) och Bryggeri AB Falken (Falken). Procordias bryggeri- och
läskedrycksrörelse har en marknadsandel i Sverige på drygt 60%. Huvuddelen av
aktierna i Pripps dotterbolag Sollebolagen avyttrades under år 1986.

1.3 Kemi/läkemedelssektorn

Affärsområdet
kemi/läkemedel omfattar bolagen Berol Kemi AB, Cea AB, KabiVilmm AB och ACO Läkemedd
AB.

Berol
Kemi AB inriktar sin verksamhet mot prestationskemiska tillämpningar inom
områdena verkstadsindustri, pappers- och cellulosaindustri, malmanrikning och
energiteknik. Berol Kemi erhöll år 1986 en nyemission från Procordia AB om 75
milj. kr. Rörelsen i bulkkemiföretagei Beroxo avyttrades under åren 1985-1986 till
del finska företagel Neste Oy.

Cea
AB tillverkar medicinsk röntgenfilm och fotosältningspapper.

KabiVitrum
AB utvecklar och marknadsför internationellt en grupp läkemedelsprodukter av
främst bioteknologisk natur samt erbjuder hämtöver ett något bredare sortiment
av läkemedel och närbesläktade produkter på den svenska marknaden. Intravenös näringstinförsel,
produkter framställda ur blodplasma samt tillväxthormon är koncernens
huvudsakliga produktområden.

Bland
viktigare förvärv och samarbelsavtal under de senaste fyra åren kan nämnas att Cutter
Vitrum Inc. i Förenta staterna har förvärvats, liksom drygt 40 % av aktierna i Hepar
Induslry Inc., Förenta staterna med tillverkning av heparin. Samarbetsavtal har
tecknats med Baxter Travenol i Förenta staterna om försäljning av bolagets
produkter inom näringstillförselområdet. Genom utveckling av det genom DNA-teknik,
dvs framställning med hjälp av bakterieceller, framställda tillväxthormonet Somato-norm
har KabiVitrum befäst sin ledande ställning inom områdei tillväxtfaktorer.

ACO
Läkemedel AB är, mätt i antal sålda läkemedelsförpackningar, Sveriges till
volym största läkemedelsföretag med produkter för sjukvård, primärvård och egen
vård. För att ytterligare sänka ACO;s låga tillverkningskostnader har
omfattande produktionsrationaliseringar och produktbyten genomförts.

1.4 Servicesektorn

Servicesektorn
omfattar bolagen SARA AB, AB AB Allmänna Bevaknings AB, BSK BS Konsult AB (BSK)
AB och Liber AB.

SARA
AB har etablerat en högkvalitativ hotellverksamhet i Sverige med

27 hotell. Verksamheten har under senare år inlernationaliserats genom att 10

bl.a. managementavlal har
träffats för hotell i Norge, Kina och på den Prop. 1986/87: 126 nordamerikanska
kontinenten. Cateringverksamhelen, dvs. sådana restauranger som dnvs på
uppdrag av förelag, kommuner och myndigheter, har vidgats med etableringar i
Europa.

ABAB
AB har utvecklats från ett renodlat bevakningsföretag lill ett modernt
säkerhetsbolag med ett breddat utbud av tjänster. Förelaget samarbetar med
SARA inom området hemservice. Samarbete sker med Svenska Lagerhus AB inom områdei
lagring och arkivering liksom med BSK beträffande faslighetsservice. ABAB
förvärvade år 1986 Östsvenska Städ.

Liber
AB koncentrerar sin verksamhet till områdena läromedelstjänster och
utbildningsmaterial. Detta har medfört av Liber Tryck AB, Liber Systems och Frilzes
Bokhandel har avyttrats.

1.5 Verkstadssektorn

Affärsområdet
omfattar bolagen Kalmar Industries AB och Cordinor AB.

Verkstadssektorn
har sedan år 1983 kraftigt förändrats genom försäljningar och avvecklingar av förlustlyngda
verksamheter. Verksamheten inom Kalmar Industries, moderbolag i verkstadsgmppen,
har koncentrerats till områden transportteknik, hanteringsleknik, träbearbetningsleknik
och metallbearbetningsteknik. Kalmar Industries har genom förvärv av Kalmar France,
Kalmar Irion GmbH och Coventry Climax i Storbritannien förstärkt sina
marknadspositioner inom området hanteringsteknik.

Aktierna
i bl.a. Ulveco AB, Svenska AB Navigatör, Pullmax AB, Thörns Mekaniska Verkstad
AB, Vilhelmina Plast AB och SMT har sålts. Det senare företaget överläts till Machine
Tool Invesl AB, där Kalmar Industries innehar 44 % av aktiekapitalet. Vidare
har Kockums Industris division Skogsbruk avyttrats.

Kalmar
Industries AB är moderbolag för huvuddelen av de företag som är verksamma inom
verkstadssektorn. Verksamheten inom transportteknik bedrivs av dotterbolagen
Kalmar Verkstad, Kalmar Lagab, Kalmar Nohab och Kalmar Tellus. Söderhamns
Verkstäder och Waco Jonsered är verksamma inom träbearbetningsleknik och inom metallbearbetningsteknik
finns Uddcomb Sweden.

Det
kraftigt föriustlyngda Cordinor AB (f. d. Regioninvest i Norr AB) har kraftigt stmkturerats
om. Av ursprungligen 28 helägda bolag återstår nu 7 samt 11 delägda.

1.6 Utveckling

Procordias
utvecklings- och venture-verksamhet har fr.o.m. år 1986 utvecklats och
samordnats i ett nybildat bolag, Procordia Nova AB. Svetabs fem regionala
dotterbolag ingår i Procordia Nova-gmppen. Den nya gruppen arbetar med
utvecklingsprojekt i nära anslutning till koncernens affärsområden. För att
kunna följa utvecklingen av ny teknik har Procordia Nova investerat i några med
amerikanska venture capital-företag.

2 Procordias verksamhet '""P-
' "'

Procordias resultat efter finansiella kostnader och
intäkter förbättrades under år 1986 till 901 milj. kr. Följande sammanställning
redovisar några riktiga ekonomiska uppgifter om verksamheten under år 1986. Det
bör noteras atl samtliga ekonomiska uppgifter om Procordia-koncernen för år
1986 år preliminära (milj. kr.). Räntabililetsuppgifter anges i förhållande
till sysselsatt kapital.

Omsällning

15 299

Rörelseresultat

938

Resultat
efter finansnetto

901

Sysselsatt
kapital

10 027

Ränlabilitet
(%)

14,0

2.1 Konsumensektorn

Konsumenlseklorn omfattar, somjag tidigare har nämnt.
Svenska Tobaks AB, livsmedelsgruppen Procordia Food och bryggerierna Pripps och
Falken. Under år 1986 svarade dessa bolag för 46% av koncernens försäljning,
95% av rörelseresultat och 27% av antalet anställda.

Följande sammanställning redovisar några väsentliga
ekonomiska uppgifter om sektorn (milj. kr.).

1986

Drycker'

Livsmedel

Tobak

Summa

Omsättning

2790

1050

3 132

6972

Rörelseresultat

195

63

644

898

Resultat
efter finansnetto

207

38

762

1007

Sysselsatt
kapital

1547

581

3 182

5310

Räntabilitet,
procent

16,6

11,8

25,8

21,7

' Avser perioden den 1 april-31 december 1986.

Svenska Tobaks AB tillverkar cigaretter, cigarrer,
röktobak och snus. Bolaget omsätter drygt 3 miljarder kronor. Cigaretter är det
helt dominerande produktslagel. Tobaksbolagets andel av den svenska
tobaksmarknaden är 85%, Dotterbolaget The Pinkerton Tobacco Company i Förenta
staterna, med produktionsanläggning i Owensboro, Kentucky, tillverkar rökfria lobaksprodukter,
främst luggtobak. Tobaksbolagets produktionsanläggningar ligger i Arvika,
Göteborg, Härnösand och i Malmö. Tobaksbolagels andra dotterbolag är La Paz
som finns i Belgien, Frankrike och Nederländerna. Antalet anställda är ca 3
000, varav ca I 400 i Sverige.

Procordia Food är moderbolag för tiotalet dotterbolag i
koncernens livsmedelsgrupp. Procordia Food omsätter I miljard kronor och har
drygt 1 000 anställda. De två största bolagen i koncernen är F. Ahlgrens Tekniska
Fabrik med dotterbolagen Pix AB och Ekströms LivsmedelsProdukter AB. Ahlgrens
har säte i Gävle och dotterbolag i Norge, Finland, Danmark och Schweiz. De
viktigaste produkterna är halstabletter och konfektyr under märkesnamnen Läkerol
och AKO-Kola. Omsättningen uppgår lill ca 300 milj. kr., varav 45% på export.

Ekströms - med produktionsanläggning i Örebro - tillverkar
livsme

delsprodukter som efterrätter och mellanmål. Bolagets omsättning är ca 12

300 milj.
kr. Inom de produklsegmenl Ekströms bearbetar har bolaget en Prop. 1986/87:
126 genomsnittlig marknadsandel pä ca 65 %. Antalet anställda är ca 250.

önos Gruppen AB, elt annal dotterbolag lill Procordia
Food, tillverkar saft, sylt, grönsaks- och sillinläggningar i Tollarp och
Färjestaden. Antalet anställda är 185 och omsättningen ca 230 milj. kr.

Övriga bolag i Procordia Food-koncernen är AB Boviks
Konservfabriker, Jede Aulomaler AB, SARA Fisk AB, AB Hugo Österberg och Grillmästaren.

AB Pripps Bryggerier och Bryggeri AB Falken utgör
tillsammans affärsområde drycker inom konsumentsektorn. Bolagen har
tillsammans en marknadsandel på 60%. AB Pripps Bryggerier är Sveriges största
öl- och läskbryggeri med produklionsanläggningar i Bromma, Göteborg, Malmö och
Sundsvall. Pripps omsätter ca 2,5 miljarder kronor och har ca 2 200 anställda.
Bryggeri AB Falken är Sveriges näst största bryggeri med sin produktion förlagd
till Falkenberg. Bryggeriet omsätter drygt 400 milj. kr. och har ca 200
anställda.

2.1.1 Affärsinriktning

Tobaksrörelsen är en stor och stabil vinstgeneraior.
Företagets resultatmässiga dominans inom koncernen är både en styrka och en
riskfaktor. Det mest vinstgivande produktområdet cigaretter har dock fått
vidkännas en kraftig vikande totalmarknad. Konsumtionsminskningen kommer sannolikt
atl fortsätta. Konkurtensen från de stora internationella tobaksbolagen ökar.
Dessa genomför myckel omfattande reklaminsatser via internationella media bl.a.
i samband med sportevenemang. Denna utveckling understryker betydelsen av tobaksbolagets
strategiska beslut att stärka sin internationella ställning inom
produktområdena cigarrer och rökfri tobak.

Försäljningen av produkter inom området rökfri tobak, som
t. ex. snus och tuggtobak, expanderar och volymen ökar med 3-6% per år. Tobaksbolaget
blev med förvärvet av The Pinkerton Tobacco Company i Förenta staterna världens
största producent av rökfria lobaksprodukter. En övergång frän röktobak till
rökfri tobak innebär att hälsoriskerna minskar.

På längre sikt bedömer Procordia alt det kan bli
nödvändigt alt strukturera om den skandinaviska cigarellmarknaden för att möta
den hårdnande konkurrensen. I ett längre perspektiv kan en sådan utveckling
kräva stora investeringar, men under de närmaste åren bör Tobaksbolaget kunna
fortsätta alt generera stora positiva kassaflöden.

Bryggeri- och läskedrycksrörelsen - Pripps och Falken -
förväntas presentera en tämligen hög och stabil vinstnivå. Marknaden för öl, sporl-och
läskedrycker i Sverige ökar. Kontinuerliga ersätlningsinvesteringar uppgår dock
lill ansenliga belopp, varför någon kapilalfrigörelse av belydelse knappast
kan påräknas.

Livsmedelsrörelsen (Procordia Food) innefattar företag och
produktområden med väsentligt större exportförulsättningar än vad som i
allmänhet gäller för svensk livsmedelsindustri.

13

Hit kan räknas Ahlgrens med Läkerolsortimeniet, Ekströms dessert-och
soppsortimenl samt Jede-Automalers aulomatprogram för varma drycker, vilket
redan rönt framgångar internationellt.

t 2 Riksdagen 1986/87. 1 suml. Nr 126

I samtliga
fall rör det sig om unika produkter inom områden som är jämförelsevis fria från
de handelshinder som i övrigl är kännetecknande för livsmedelsbranschen.

För all åstadkoma en exportandel av belydelse i dessa
bolag, krävs för det första atl positionen pä hemmamarknaden stärks genom dels elt
bredare sortiment, dels atl hemmamarknaden vidgas geografiskt lill alt omfatta
hela Skandinavien.

För det andra är det väsentligt att på varie enskild
exportmarknad kunna marknadsföra dessa exportprodukter inom ramen för etl
kompletterande och på resp. marknad redan existerande och väl inarbetat
sortiment.

För alt stärka positionen på hemmamarknaden liksom för atl
få tillgång till ett redan existerande sortiment på resp. exportmarknad krävs
investeringar i form av företagsförvärv.

De
nödvändiga förvärven kan förväntas bli av den storleksordningen att de faller
utanför ramen för vad Procordia Foods nuvarande kapitalbas mäktar med. För att
genomföra av denna internationella och exportfrämjande strategi förutsätts
således tillskoll av riskvilligt kapital.

Sammanfattningsvis konstaterar Procordias styrelse atl
bolagen inom konsumenlseklorn bör kunna finansiera sin egen utveckling och
därutöver ge etl icke oväsentligt överskott.

Prop. 1986/87:126

2.2 Servicesektorn

Servicesektorn omfattar somjag tidigare nämnt förelagen ABAB,
SARA AB, Liber AB och BSK AB. Dessa bolag svarade år 1986 för 23% av koncernens
försäljning, 4% av rörelseresultatet och 45 % av antalet anställda.

Följande sammanställning redovisar några väsentliga
ekonomiska uppgifter om sektorn (milj. kr.).

1986

ABAB

BSK

SARA

Liber

Summa

Omsällning

463

67

2 293

680

3 503

Rörelseresultat

12

2

74

-46

42

Resulial
efler finansnetlo

16

2

76

-59

35

Sysselsall
kapital

128

8

661

190

987

Räntabilitet,
procent

19,9

21,7

16,2

negativ

9,2

ABAB är etl
tjänsteföretag inom områdei bevaknings- och säkerhetsservice. Bolaget omsätter
ca 460 milj. kr. Huvuddelen av verksamheten utgörs av personell bevakning och ABAB
har inom detta område en marknadsandel om ca 30%. Antalet anställda uppgår till
ca 2 700.

SARA AB
driver hotell-, restaurang- och cateringsservice. SARA-kon-cernen omsätter ca
2,3 miljarder kronor och har ca 7 300 anställda. SARA:s hotellverksamhel
omfattar 27 hotell i Sverige och 2 i Norge. Managementavtal och förvärv av
managementbolag har skett för 2 hotell i Danmark, Golden Flower Hotel i Xian i
Kina samt en kedja om 6 svilholell i Förenta staterna samt 1 hotell på
Manhallen i New York. Del senare beräknas slå klart hösten 1988.

14

Liber AB
är landels näst största läromedelsutgivare. Bolaget är mark- Prop. 1986/87; 126
nadsledande inom en rad ämnesområden i grundskola, gymnasieskola och inom
vuxenutbildning. Utbildningsförlaget erbjuder utbildningsmyndighe-lerna
förlagsservice. Allmänna Förlaget erbjuder iryckupphandling och föriagsdistribulion.
Skrivab marknadsför kontors- och skolmaterial. Pro-duktionsanläggningarna är
belägna i Slockholm, Malmö och Växjö. Koncernen omsätter 680 milj. kr. och har
drygt 600 anställda. Liber har under de senaste åren koncentrerat och stmklureral
om sin verksamhet. De kostnader och det stora arbete som krävts härför har
påverkat affärsverksamheten negativt. De enheter som nu finns kvar har dock
visat goda resultat under en lång period.

BSK AB är etl konsultföretag inom arkitektur och inredning
saml bygg-nadskonslruktion. Omsättningen uppgår till ca 65 milj. kr. och
antalet anställda är ca 175.

2.2.1 Affärsinriktning

De två dominerande bolagen inom Procordia på
serviceområdet är ABAB och SARA. ABAB:s expansionsmöjligheter ligger i första
hand i att öka marknadsandelarna på den svenska marknaden och att erbjuda bevakningstjänster
i kombination med tekniska systemlösningar. För att ta till vara dessa
möjligheter har ABAB under senare lid förvärvat företag inom traditionell
bevakningstjänst som Grangärde Säkerhetskonsult, Bevaknings AB och
Länsbevakning i Skaraborgs län. Inom områdei kompletterande säkerhetslösningar
har ABAB förvärvat Helsingborgs Låsjour och aktiemajoriteten i TO-BE
Hundbevakning. ABAB har vidare bildal ABAB Dalasäkerhet AB för transporter och
förvaring av dalamedia. Tricon Fastighetsteknik har ABAB startat tillsammans
med syslerbolaget BSK AB. Svenska Lagerhus AB, som säljer arkiverings- och
lagringstjänster, har överförts till ABAB som helägt dotterbolag.

Den traditionella serviceformen med hög personalinlensilel
och begränsat teknikinnehåll, som hittills har dominerat ABAB:s verksamhet, är
föga kapitalintensiv. Åven med ökat teknikinnehåll kommer expansionen att kunna
ske utan kapitaltillskott. ABAB;s strategi bör mot denna bakgrund kunna
finansieras med egna vinstmedel.

SARA:s verksamhet omfattar hotellrörelse,
restaurangverksamhet och cateringservice. En expansiv strategi är inte bara
önskvärd utan också nödvändig för att nå långsiktiga konkurrensfördelar och
därmed uthållig lönsamhet.

SARA Hotels är verksamt inom elt område där internationell
marknadsföring och samarbete ökar i belydelse. Den svenska hotellverksamheien
inriktas mer och mer mol affärsresenärer och utländska köpstarka turister. SARA;s
huvudkonkurtenter om dessa hotellgäsler är främst internalionelll verksamma
hotellkedjor. För atl nå nämnda målgrupper måste SARA Hotels etablera sig som
en internationell hotellkedja på marknader som är intressanta ur svensk affärs-
och turislsynvinkel. Etl vikligt inslag i en sådan marknadsföring är att vara
ansluten till något eller några av de stora internationella bokningssystemen.

SARA;s internationalisering sker främst genom s. k.
management avtal Prop. 1986/87: 126 som innebär alt SARA ansvarar för
driften av hotellrörelsen. SARA;s expansion utomlands kan därför betraktas som
ren tjänsteexport. SARA har utvecklat en unik kompetens alt operera högklassiga
hotell med lågt personalbehov per gäst jämfört med internationell standard.

En sådan strategi kräver att verksamheten har en större
omfattning än den nuvarande. Vidare krävs investeringar i systemutveckling saml
förnyelse och höjd servicenivå inom hotell- och restaurangrörelserna.
Slutligen behövs även en inlernalionell framtoning.

Strategin medför ett stort investeringsbehov dels för alt
öka verksamhetens omfattning, dels för att upprätthålla och utveckla den
nuvarande verksamheten. Genom leasingkonlrakt på hotellfasiigheter och franschi-sing
för vissa verksamheter kommer SARA självt atl i huvudsak kunna finansiera sin
verksamhet.

Vid sidan om ABAB;s och SARA;s olika basverksamheter finns
utvecklingsbara affärsidéer inom näraliggande områden. Elt konkret exempel pä
detta är en stor efterfrågan på städtjänster från såväl ABAB:s uppdragsgivare
som från SARA;s kunder. Bakgrunden är alt alll fler organisationer och företag
dels avvecklar städning i egen regi, dels söker extern seriös samarbetspartner
som kan erbjuda paketlösningar av tjänster som bevakning, mathållning och
städning. Därtill kommer ökade krav på s. k. säker-hetsstädning vid
sekretesskänsliga arbetsplatser.

ABAB och SARA har tagit första steget i riktning mot denna
affärsidé genom förvärv av ett städbolag. Ett fullföljande av affärsidén
förutsätter ytterligare förvärv och investeringar.

Därutöver bör koncernens kompetens inom serviceektorn
kunna utnyttjas för att bygga upp servicekoncept inom t.ex. vårdsektorn för
att komplettera och bygga på den service som samhället tillhandahåller.

Procordia bedömer atl Serviceseklorn kan utvecklas
ytterligare. Utvecklingstakten bestäms av lönsamhet och tillgång på
riskkapital.

2.3 Verkstadssektorn

Verkstadssektorn omfattar Kalmar Industries och Cordinor
AB. Dessa bolag svarade år 1986 för 11 % av koncernens försäljning och 10 % av
antalet anställda. Rörelseresultatet var negativt.

Följande sammanställning redovisar väsentliga ekonomiska
uppgifter om sektorn, (milj. kr.)

1986

Cordinor

Kalmar

Summa

Omsättning

240

1507

1747

Rörelseresultat

-30

23

-7

Resultat
efter finansnetlo

-27

11

-16

Sysselsatt
kapital

145

985

1 130

Räntabilitet
%

negativt

7,4

4,5

Kalmar Industries är moderbolag i en koncern verksam inom
områdena

hanteringsteknik (Kalmar LMV, Kalmar Irion, Coventry Climax), trans

portteknik (Kalmar Verkstad AB, Kalmar Lagab, Kalmar Tellus, Kalmar 16

Nohab), träbearbetningsleknik
(Söderhamns Verksläder, Waco Jonsered) Prop. 1986/87; 126 och
verkstadsteknik (Uddcomb).

Kalmar
Industries omsätter drygt I 500 milj. kr. och har en exportandel om ca 55 %.
Dotterbolaget Kalmar LMV med tillverkning i Ljungby och Lidhult sysselsätter ca
650 personer och omsätter ca 470 milj. kr. Bolaget är den största tillverkaren
i våriden av tunga truckar och har en marknadsandel om ca 35%. 1 Europa är
Kalmar LMV den största tillverkaren av mellantunga truckar. För tillverkning av
små och mellanstora truckar har Kalmar Industries förvärvat Irion i
Västtyskland och Coventry Climax i England.

Kalmar
Verkstad AB tillverkar rälsfordon som lokdragna personvagnar och dieselfordon
samt lok. Produktionen sker i Kalmar. Omsättningen uppgår till drygt 215 milj.
kr. och antalet anställda ca 420.

Cordinor
AB är moderbolag för en grupp förelag verksamma företrädesvis i Norrbotten och
omsätter ca 240 milj. kr. Produktionen beslår bl. a. av lung transport- och hanteringsutmslning
i dotterbolagen Kiruna Tmck AB, klimatanläggningar i Kryolherm, inredningar för
marint bruk i Isola-min-Ecomax, plålbearbetning för olika applikationer i Pajala
Mekaniska AB. Produktionsorter är Överkalix. Kiruna, Piteå, Luleå, Haparanda
och Pajala. Gruppen sysselsätter ca 320 personer.

2.3.1
Affärsinriktning

Procordias
verkstadssektor består i dag av flera affärssegment med sinsemellan varierande
produktions- och marknadsförutsättningar. För atl utveckla en mer framgångsrik
och växande verkstadsindustri kommer en koncentration till etl eller två
verksamhetsområden alt ske. Expansion sker inom detta/dessa för att uppnå en
större omsättning som i sin tur är nödvändig för alt uppnå skalfördelar i
produktionen och en tillräcklig bas för framgångsrik exportförsäljning.

Hanteringsteknikområdet
svarar i dag för ca 40% av Procordias verkstadsförsäljning och är därmed det
enskilt största segmentet och ett område där Procordias produkter åtnjuter
högt anseende och bred marknadsspridning. Den goda marknadsposition som Kalmar
LMV och övriga hanteringsteknikföretag i gmppen har är en god bas för fortsaU
utveckling. I huvudsak måste expansionen ske på utlandsmarknaderna.
Internationaliseringen av verksamheten kommer att säkerställa en tryggare
utveckling för de svenska enheterna.

En
omstmkturering efter sådana linjer har redan inletts genom förvärv av bl. a.
Kalmar Irion i Tyskland och Coventry Climax i Storbritannien med tillverkning
av mindre imckar. Denna utveckling bör fullföljas med ytteriigare förvärv.
Nettobehovet av kapital för alt strukturera om sektorn bedöfris uppgå till storieksordningen
350-450 milj. kr.

17

2.4 Kemi/läkemedelssektorerna Prop. 1986/87; 126

Affärsområdet
beslår av bolagen ACO Läkemedel, KabiVitrum, Berol Kemi och Cea. Dessa bolag
svarade år 1986 för 20 % av koncernens försäljning, 10 % av rörelseresultatet
och 16 % av antalet anställda. Följande sammanställning redovisar nägra
vikliga ekonomiska uppgifter om affärsområdet (milj. kr.).

1986

ACO

Kabi

Cea

Berol

Summa

Omsättning

348

1524

206

995

3 073

Rörelseresultat

40

18

- 4

43

97

Resultat
efter

finansnello

29

-15

-13

36

37

Sysselsatt
kapital

217

1245

173

518

2 154

Ränlabilitet
%

19.5

2,7

negaliv

10,3

5,8

Affärsområdet
skiljer sig från övriga affärsområden dels genom den forsknings- och utvecklingsbaserade
kunskapens centrala belydelse för verksamheten, dels genom företagens stora
beroende av utlandsmarknaderna. Inom affärsområdet har Procordia valt att
prioritera läkemedelssektorn.

Kemisektorn
består av Berol Kemi AB och Cea AB. Berol Kemi AB i Stenungsund producerar etylen
och etanolaminer, cellulosaderivat och etoxylat. För alt minska beroendet av
standardkemikalier har bolaget målmedvetet utvecklat prestationskemikalier för
verkstadsindustrin, pappers- och cellulosaindustrin. Under 1985/86 investerade
Berol ca 70 milj. kr. inom dessa områden. Bland övriga utvecklingsprojekt kan
nämnas ett projekt för atl ta fram vattenbaserade kallvalsningsvätskor för
aluminium, elt nytt kemisystem för att svärta av returpapper som har
introducerats hos Munksjö samt att Berol i samverkan med flera universitet och
högskolor driver ett forskningsprojekt i syfte att kartlägga samband mellan använ-daregenskaper,
molekylstmkturer och processparametrar. Sammanfattningsvis borde de
investeringar som gjorts i icke kommersialiserade FoU-projekt representera ett
icke oväsentligt värde. Berol Kemi omsätter ca 1000 milj. kr. och har drygt 800
anställda. Företagel har produktionsanläggningar i Stenungssund, Domsjö och en
mindre anläggning i Förenta Staterna.

Cea
AB tillverkar röntgenfilm och fotosältningspapper i sina anläggningar i
Strängnäs. Omsättningen är ca 230 milj. kr., varav ca 180 hänför sig till utländska
dotterbolag. Antalet anställda är ca 250.

KabiVitrum
är ett högteknologiskt läkemedelsföretag, som arbetar inom några få avgränsade
områden, där företaget har nått en ledande ställning. Av omsättningen om ca 1
500 milj. kr. svarar utlandsförsäljningen för ca 1200 milj. kr. Produkterna
säljs i ca 60 länder, genom bl.a. 15 egna dotterbolag. Antalet anställda är ca
2 100, varav ca 600 i utlandet. Produktionen sker i Stockholm, Frankrike och
Förenta staterna. Forsknings- och utvecklingskostnaderna uppgår till ca 235
milj. kr. och inom dessa områden sysselsätts mellan 400-500 personer huvudsakligen
i Sverige, men också i Förenta staterna. KabiVilmms största produktområde,
klinisk

näringstillförsel,
omsätter ca 700 milj. kr. Företagels fettemulsion Inlrali- Prop. 1986/87:
126 pid har ca 60 % av världsmarknaden.

Del näst största området utgörs av tillväxtfaktorer där
tillväxthormonet Somalonorm har en marknadsandel (exkl. Förenta staterna där
produktion av patenlskäl inle kan registreras) av drygt 50 %. Produkten var del
andra läkemedlet i väriden som producerades med hjälp av rekombinant DNA-teknik,
18 månader efter lansering av Somalonorm säljs produkten nu i mer än 50 länder.
Somalonorm ersatte på flera vikliga marknader det humana tillväxthormonet Crescormon,
vilket Kabi drog tillbaka år 1985.

KabiVitrum besitter ett stort kunnande inom blodområdel.
Förelaget tillverkar dels en rad plasmaproteiner vilka framställs genom fraklionering
av svensk blodplasma, dels ett anlal produkter inom områdena koagulation och irombosbehandling.

KabiViirums pharmaenhet, med produktion av bl.a. medel mot
urin-inkonlinens, arbetar främst inom den nordiska marknaden med elt anlal egna
och inlicensierade produkter. De sistnämnda produkterna är andra företags
produkter, vilka KabiVitrum har rält att sälja på vissa marknader.

ACO Läkemedel AB omsätter 350 milj. kr. och har ca 450
anställda i anläggningar i Solna, Slockholm och Matfors.

ACO arbetar huvudsakligen på den svenska marknaden inom i
huvudsak fyra områden; sjukhusprodukter, primärvård/basläkemedel, egenvård/
förebyggande vård och hudvård.

ACO har under senare år lagl allt störte del av sina
utvecklingsresurser på all ta fram basläkemedel för den svenska marknaden.
Intresset för s. k. genetiska produkter ökar kraftigt från många
läkemedelsföretag och ACO:s utvecklingsarbete inriktas på alt baserat på kända
substanser ta fram produkter med bättre egenskaper och användarfördelar lill
konkurrenskraftiga priser.

KabiVitrum och ACO har tillsammans ca 13-14% av den svenska
läkemedelsmarknaden vilket innebär att Procordiakoncernen omsätlnings-mässigl
ligger på andra plats efter ASTRA-koncernen som har en andel på 17-18%.

2.4.1 Affärsinriktning

Genom läkemedelsföretagen KabiVitrum och ACO har Procordiakoncernen
långvarig erfarenhet av och kunskap om läkemedelsindustrins teknologi och
marknader. För att ta lill vara denna kompetens och utnyttja företagens
utvecklingsmöjligheter prioriteras läkemedelssektorn i koncernens
utvecklingsarbete.

Läkemedelsindustrin utvecklas fortfarande snabbi med
årliga omsätl-ningsökningar på 20-25%. Lönsamheten är också god. Såväl ACO som l.ex.
Astra och Pharmacia har en avkastning på sysselsatt kapital i storleksordningen
20%. Att KabiVitrum just nu har en otillfredsställande räntabilitet beror dels
på tillfälliga motgångar för den långsiktigt lönsamma produkten tillväxthormon,
dels på svagheter i Kabis tidigare marknads-och produktstrategi.

Efler flera år med god försäljningsökning och resullatförbättring
drabba- 19

des KabiVitrum under år
1985 av en rad händelser som ledde till att Prop. 1986/87: 126 försäljningen
minskade och att resultatet sjönk dramatiskt. Denna utveckling belyser de
risker som finns i läkemedelsbolag. KabiVitrum blev bl. a. tvunget att stoppa
distributionen av del humana tillväxthormonet Crescormon samt de blodplasmaprodukler
som kunde tänkas vara bärare av AIDS-virus.

1
december 1985 inleddes mot bakgrund av bl. a. dessa två händelser en grundlig
analys av verksamheten. Denna genomgripande översyn av KabiVitrum är nu
avslutad. Strategierna för verksamheten är fastlagda. Analysen resulterade
också i etl program för att förbättra resultatet. Mot slutet av år 1986 bökade
detta program ge resultat samtidigt som leveranserna av Somalonorm tog fart. KabiViirums
rörelseresultat för det sista lertialet år 1986 blev -f 61 milj. kr.

Läkemedelsområdet
balanserar från finansiell synpunkt konsumentsektorn. Konsumenlseklorn är en
stabil vinst- och penninggenerator, medan läkemedelsområdet har en sä hög expansionstakt
att den trots en god lönsamhet behöver tillskott av riskkapital utöver
intjänade vinstmedel.

Sjukvårdskostnaderna
har i de flesta länder stigit kraftigt och läkemedelsindustrin får alll
svårare alt genomföra prisökningar. Industrin slår således inför kravet atl öka
koslnadseffekiiviteten i verksamheten för atl behålla en god lönsamhet. Detta
kommer att kräva såväl sammanhållna väl genomtänkta affärskoncept och omstruktureringar
som rationell produktion och försäljning. Utvecklingen av KabiVitrum från marknadsstrategisk
synpunkl kommer att inriktas på att ytterligare stärka förelagets ställning på
hemmamarknaden, dvs. de nordiska länderna. Detta kommer att ske bl. a. genom atl
produktprogrammet breddas både genom ökad inlicensie-ring som eget
utvecklingsarbete. Åven KabiVitrum kommer inom valda indikationsområden att öka
sin aktivitet inom basläkemedelsomrädet.

KabiVitmms
mål är att utvecklas till etl europeiskt läkemedelsföretag med
marknadsföringsresurser för alt i egen regi kunna bearbeta i första hand
sjukhusmarknaden. Resurserna, i första hand inom huvudmarknaderna
Förbundsrepubliken Tyskland, Frankrike och Storbritannien, måste därför byggas
ut. För att uppnå målet krävs också att produktprogrammet utökas, t. ex. inom näringstillförselområdel
så atl KabiVitrum har möjlighet att inom valda områden uppträda med kompletta
sortiment.

För
att kunna genomföra denna strategi på ett framgångsrikt sätt krävs att KabiVitrum
förvärvar ett antal företag.

Inom
de stora marknaderna Förenta staterna och Japan har KabiVitrum ambitionen att
för sina teknologiskt mest avancerade produkterna samarbeta med för varie
produktområde lämpligaste partner. Som ett exempel härpå kan nämnas samarbetet
med Baxter-Travenol inom näringstillförselområdet i Förenta staterna. Denna
strategi kräver att KabiVitrum - för alt bli en intressant samarbetspartner -
kan behålla sin ställning inom de områden där bolaget nu är ledande.

KabiVitrum
besitter etl myckel slort kunnande inom emulsions- och

bioteknik liksom inom ett antal intressanta indikationsomräden. Detta har

medfört att KabiVitrum i dag bearbetar elt antal myckel intressanta ut

vecklingsprojekt inom emulsions- och bioteknologiområdena. Ökade re- 20

surser
medför atl KabiVitrum ytterligare skulle kunna utnyllja sina myckel Prop.
1986/87; 126 goda produktutvecklingsmöjligheler.

Även
inom ACO pågår ett intensivt utvecklingsarbete, främst genom produktutveckling
baserad pä redan kända substanser.

Genom
nya beredningsformer, bl.a. med långsammare utsöndring av aktiva substanser (s.
k. slow release) kan ökade fördelar vinnas för såväl patienten som från vårdkoslnadssynpunkt.

Den
avancerade delen av sjukvärden utgör endasi en liten del av den totala sjuk-
och hälsovården. Det är därför intressant atl bredda verksamheten mol i första
hand egenvård och förebyggande vård. ACO, som sedan flera år arbetat inom detta
område, har möjligheter lill ytterligare ökade insatser.

Sammanfattningsvis
skall alliså affärsområdet utvecklas genom atl;

-
bredda utbudet av produkter och
serviceerbjudanden för öppenvård och förebyggande vård inom Norden.

-
kraftigt bygga ut marknadsorganisalionerna
för sjukhusprodukler i Förbundsrepubliken Tyskland och Frankrike,

-
internationellt lansera nya
högteknologiska produkter inom hjärl/kärl-och tillväxthormonområdena,

-
företagens
forskningsverksamheter byggs ul bl. a. inom molekylårbiolo-gi och
emulsionsteknik,

- affärsverksamheten
byggs ut inom diagnostikaomrädet.

Läkemedelsindustrin befinner sig för närvarande i en period av struktu

rella förändringar. Produktbyten och förelagssammanslagningar har blivit

allt vanligare. Del är Procordias ambition atl stärka de egna bolagens

positioner både genom atl utveckla det nuvarande produktsortimentet och

genom alt delta i de nämnda strukturella förändringarna och därigenom

möjliggöra atl affärsområdet uppnår en avkastning som väl är i nivå med de

bästa läkemedelsföretagens.

2.5 Utveckling

Procordiakoncernens
forskning och utveckling sker i stor utsträckning inom de enskilda produklbolagen
med direkt inriklning på de olika bolagens verksamhet.

Elt
särskilt utvecklingsbolag, Procordia Nova, har bildats för atl utveckla nya
affärsidéer och företag inom områden som anknyter till Procordias affärsområden,
men som inle naturligt ligger inom resp. dotterbolag. Procordia Nova liksom
det på bioteknologi specialinriktade minoritelsbolaget KabiGen utgör redskap
för koncernen all inplanlera nya tekniska lösningar och avancerade
forskningsprodukter i koncernens förelag. Speciellt när det gäller verksamheter
som ligger mellan koncernens affärsområden har Procordia Nova en väsentlig
roll.

För
att fungera väl måste såväl Procordia Nova som KabiGen ha en

omfattning av verksamheten som tillåter enheterna atl behålla och entusi

asmera en kreativ personal. De måste ha en någoriunda långsiktig ekono

misk bas som ger handlingsfrihet och förhållandevis god uthållighet. 21

Statsföretags dotterbolag per 1983-01-01

ABAB, Allmänna Bevaknings AB

Berol Kemi AB

Beroxo AB

BSK BS Konsult AB

Ceaverken
AB

AB Eiser

Investment AB Procordia KabiVitrum AB Kalmar Kockum AB Kockumalion
AB

Kockums Industri AB Laxå Bruks AB Liber Grafiska AB
Nyckelhus AB Pullmax AB

Regioninvest i Norr AB

Rockwool
AB

SARA AB

Serva
Promotion AB

SMT Machine
Company AB

Statsföretag International AB

AB
Statsföretagens Samköp

Swedish Industriai Development Corporation (SID)

Svenska Lagerhus AB

Svenska Risk Management Service AB

Svenska Utvecklings AB Svetab, Svenska Industrietablerings
AB Toolboxgruppen i Stockholm AB Uddcomb Sweden AB

Intressebolag

Beijer Byggmaterial AB Bilfragmenlering AB AB ID-Kort AB Sajo
Maskin Sweden Center Japan AB

BUaga
2 Prop. 1986/87; 126

22

Sammanställning avyttrade/förvärvade bolag inom Procordia-koncernen
sedan 1 januari 1983

Avynradeise prop. 1982/83:65 s. 13, 15)

Prop.
1986/87: 126

Förelag

Omsällning
Anlal

milj. kr, anst

Anmärkning

Beroxo AB 543

Beijer Bygg AB 1 059

(BSK AB)

Innovenl AB 2,!

(Berol
Kemi)

AB Syntes 108

Eiser-koncemen 300

Oscar Jacobson AB

Eiserlex AB

Trivab Konfektions AB

Craftgruppen AB

Tiger Rang AB

Cewilko AB

Eiser Inlernational AB

Eiser Trikå AB

AB Jersey Modeller

AB Malmö Strumpfabrik

AB Eiser Strumpfabriken (KabiVitrum AB)

Swedrug AB

ACOs Gbgs-fabrik

KabiVitrum SARL, Italien (Kalmar Industries AB)

Ulveco-koncernen

Kockums Ind, Australien

SMT Machine Company AB

Kockums Industri AB)

Division Skogsbruk Laxå Bruks AB (Liber AB)

C E Frilzes Kungl Bokhandel

Unicom Handelshus A/S

Liber Systems

Liber Tryck AB Nyckelhus AB Pullmax AB (Cordinor AB)

Mekinor AB

Labslalus AB

Miljöförbätlring AB

Oclopus Energi AB

Mekinor Metall AB

Elenorr AB

Remarko AB

Källdata Ekonomisystem AB

Aifatherm AB

Norrbil AB (AB Pripps Bryggerier)

Sollebolagen AB Rockwool-koncernen

Isenla AB (SARA AB)

Canteen AB

Denco AB AB Sajo Maskin

300 1497

80 1450

5

15

-

130

3

3

240

500

85

70

219

405

44% kvar i del nybildade bolaget MTl (moderbol till SMT)

350

400

Prop. 78/79: 124 s. 6,

35

91

32

45

27

24

7

35

92

185

127

300

181

1

398 10

3

1

2-3

6

2% kvar

15

20

6-7

20

50% kvar

7

17

25 % kvar

3

6

20% kvar

3

6

25 % kvar

32

44

25 % kvar i mb till Aifatherm Kiruna Grus & Slenförädling

8

6

50% kvar

1000

247

27% kvar

940

2 000

4,5

11

13,8

31

122

233

23

Förelag

Omsättning Anlal

milj. kr, ansl

Anmärkning

Prop.
1986/87; 126

Saxylle-Kilsund
AB

40

ca 100

Svenska
AB Navigatör

420

768

AB Momenio

AB Pumpex

Sinjel Syslem AB

FIAB Syslem AB

JH Tidbeck AB

Bix Skruv & Muller AB

Millronic AB

Plast AB Rune Ask

Johnssons Söner AB

AB Kabo Plast

Swedese Möbler AB

Osby Sjukvårdsprodukter AB

Navigatör Fastighets AB

Thörns Mek.
Verkstad AB

23

93

Vilhelmina
Plast AB

13

67

Nedlagda
förelag

Serva Promolion
AB

46

43

Stiglex
AB

22

147

Inom ramen för PROCORDIA NOVAs verksamhet (SU, Svetab) har
ett antal företag avyttrats.

Förvärv
av dotterbolag och inlressebolag

Företag

Omsättning,

Anlal

Anmärkning

milj.
kr.

anst

(ABAB)

Larmassistans i Malmö AB

Larmassistans i Gbg AB

14

80

Tivedens Vakt AB

1

5

Grangärde Säkerhetskonsult

och Bevaknings AB

2

10

TO-BE Hundbevakning

3

5

60%

Länsbevakning i R-län

1

5

Helsingborg Låsjour

1

5

Östsvenska Städ AB

15

140

(Berol
Kemi AB)

Filo Chemical Inc.

8milj.US$

6

Etenförsörjning AB

-

1

20%

AB Carbogel

6

22

25 % (ulvecklingsprojekl)

Svensk Etanolkemi AB

35

35

50%

(BSK AB)

Sjukhuskonsult BSK/AN AB

0,5

2

Bryggeri
AB Falken

450

200

91%

(Kabivitrum
AB)

CutterVitram, USA

35 milj.
US$

140

Kabi Fides S.A., Spanien

32,5

33

Ökning med 40% 111190%

Hepar Industries, USA

2 700
milj. US$

40

44%

(Kalmar
Industries AB)

Kalmar France

55

20

Köpl51%, ägernu 100%

Kalmar Irion GmbH

125

100

Jonab AB

35

19

db lill Waco Jonsereds

Gubisch, Väsuyskland

7 milj.
DM

77

26%

Tico AB

84

98

36%, db lill Söderhamns Verksläder

Kalmar Tellus AB

32

35

Coventry Climax, England

250

500

24

Förelag

Omsättning

Anlal

Anmärkning

milj, kr.

anst

AB
Pripps Bryggerier

2000

2 700

(Procordia
Food AB)

Boviks Konservfabriker

16.8

36

Friggs Naturprodukter

40,4

43

db till Ekslröms

Önos Gruppen AB

189

200

81,5%

Griilmästaren AB

4,4

6

db till Hugo Österberg

F Ahlgrens Tekn Fabrik

335

460

Oy Alex F. Lindberg AB

17

16

db lill Ahlgrens

(Cordinor
AB)

Imac AB

250

15

50%, db lill Isolamin

De-Icing Syslem KB

0

2

60%

(SARA
AB)

Koslförsörining AB

52

241

Reslauranl AB Norma

19,8

276

Arenakök AB

2,7

9

BKR, Vasllyskland

65

275

db till nybildade

Park Suile
Hotels, USA

SARA Culinar GmbH Managementförelag, 51 % -)- oplion på ålerslående
49%

Prop. 1986/87:126

(Svenska Tobaks AB) Pinkerton Tobacco Co

(Procordia Nova AB) idé-Dala AB

850 3,3

700 8 20%

Bilaga
3 Prop. 1986/87; 126

Ledamöter och suppleanter i Procordia AB:s styrelse Utsedda av bolagsstämman

Ordinarie

Direktör Bengt Berg, ordf, vice ordf i Fläkl AB

Bankdirektör
Bertil Danielsson, vice ordf., VD i Pkbanken

Professor
Hans G Forsberg, VD för Ingenjörsveienskapsakademien

Direktör
Sören Gyll, VD och koncernchef i Procordia AB

Direktör
Sven-Åke Johansson, VD i ABV

General
Lennart Ljung, chef för H. M. Konungens stab

Kommunalråd Sören Mannheimer, kommunalråd i Göteborg

Direktör
Björn Sprängare, VD i Trygg-Hansa

Departementsråd
Per Tegnér, chef för industridepartementels enhet för

statliga företag

Direktör Sven Tidala, VD för Slakteriförbundel

Suppleant

Departementsråd Carl Fredriksson, industridepartementet

Utsedda av de anställda

Ordinarie

Förhandlingschef Stig Ahlin, PTK, förhandlingschef i SIF

Rune Molin, andre ordf. i LO

Suppleanter

Förbundsordförande Hans Billström, LO, förbundsordf. i HRF
Ombudsman Karl Erik Jarhamn, PTK, ombudsman i HTF

Procordia AB:s revisorer Utsedda av bolagsstämman

Ordinarie

Aukt. revisor Hans Karlsson, Bohlins Revisionsbyrå Aukt.
revisor Göran Tidström, Öhriings Revisionsbyrå

Suppleanter

Aukt. revisor Anders Holm, Bohlins Revisionsbyrå Aukt.
revisor Pål Wingren, Öhriings Revisionsbyrå

Utsedda av riksgäldsfullmäktige

Ordinarie

Riksdagsledamot
Kjell Nilsson (s)

Riksdagsledamot
Kari-Anders Petersson (c) 26

Suppleanter Prop. 1986/87; 126

Riksdagsledamot
Anita Johansson (s) Riksdagsledamot Per Westerberg (m)

Procordia AB:s koncernledning

Sören
Gyll, VD och koncernchef

Göran Linden, vVD,
stf koncernchef,

sektor;
Konsument och Service

Olle Enstam, vVD,

sektor;
Kemi/Läkemedel & Utveckling

Jan Blomberg. vVD, stf VD i moderbolaget,

chef
Ekonomi & Finans

Tor Kvarnbäck, chef Juridik

Rolf Tjärnlund, chef
Information & Personal

27

Bilaga
4 Prop. 1986/87: 126

Flerårsöversikt för koncernen (milj. kr.)

Resultatposter

1983

1984

1985

1986

Försäljning

II 454

11 950

12444

15 299

Röreiseöverskott

1051

991

983

1436

Avskrivningar
enl plan

-312

-338

-367

-498

Rörelseresultat

739

653

616

938

Konsument

467

488

448

898

Service

78

4

60

42

Kemi/Läkemedel

340

340

125

97

Verkstad

- 69

- 44

56

- 7

Avvecklade affärsområden

- 22

- 47

- 14

- 7

Gemensamt

- 55

- 88

- 59

- 85

Finansiella
inläkler

431

493

519

415

Finansiella
kostnader

-592

-506

-49!

-460

Valuiakursdifferenser
m m

- 49

-107

89

8

Resultat
före eo posler

529

533

733

901

Extraordinära
posler

289

95

-198

47

Resultat
före disp & skaller

818

628

535

948

Balansräkningar

Kassii,
bank & medelsplac

3 675

3 389

2911

3 379

Övr oms lillgångar

5619

5416

5666

5 522

Anläggningstillgångar

3 198

3316

4211

4 657

Summa
tillgångar

12 492

12121

12788

13 558

Rörelseskulder

3 551

3 176

3427

3561

Räntebärande
skulder

4871

4492

4 660

4 301

Övriga
skulder

393

371

303

717

Obeskattade
reserver

1544

1950

1920

1801

Egel kap
inkl besk res

2133

2132

2478

3178

Summa
skulder och eget kapital

12492

12121

12788

13558

Relationstal

1983

1984

1985

1986

% ggr

ggr

25.6 2,26

1,45

12,8

8,7

23,3 1,98

1,68

12,9

17,1

26.9 2.31

1.36

12.4

11,5

30,1 2,94

1,05

14,0

19,1

Solidilet

Ränieieckningsgrad Räntebärande skulder/jusle-

ral egel kapital Ränlabilitet på genomsnilt-

ligl bundet kapital* Ränlabilitet på genomsnilt-

ligt eget kapital (efler

%

(eo posler och efter

full skall)** Vinsl per aklie (efler e o

poster och efler full

skall)

kr

307

174

251

478

Do
efter split 20; 1

kr

15:35

8:70

12:55

23:90

Investeringar
{mWy kr.)

1
anläggningar

458

574

647

820

I
värdepapper & räitigheier

92

204

417

134

Personal

Medeltal
anställda

25719

24 392

24 349

23 490

Löner
inkl soc kosln

3453

3 537

3 732

4 320

* enligt
Näringslivets Börskommitlés definitioner men utan avdrag för latenta skal-ter i
obeskattade reserver ** efler utnylljade förlustavdrag är skatlesalsen
1983:43,3%

- " - 1984: 58,3%

- '■ - 1985:29,7%

- ■' - 1986: 25,1%

28

Justerat eget kapital (milj.
kr.) Prop.
1986/87: 126

Redovisat egel kapital per 1986-12-31 3 140

Redovisade obeskattade reserver efter av

drag för 50% latent skatt per 1986-12-31 901

Utdelning pä 1986 års resultat ./. 110

Justerat eget kapital 1986-12-31 3 931

Data per aktie (efler split 20; 1 och före nyemission)

Vinst per aktie 23:90 kr

Justerat eget kapital per aktie 131 kr

Nominellt värde 50 kr

Antal
aktier
30000000 st

Koncernens resultaträkningar 1983—1986

milj.
kr.

1986

1985

1984

1983

Rörelsens
intäkter

Fakturerad
försäljning

Övriga intäkter Rörelsekostnader

15031 268

15 299 -13 863

12214 230

12444 -11461

11815

135

11950 -10959

11336 118

11454
-10403

Rörelseresultat före avskrivningar Avskrivningar enligt
plan Rörelseresultat efter avskrivningar

1436

-498

938

983

-367

616

991

-338 653

1051

-312

739

Finansiella intäkter och kostnader Utdelning på aktier Ränteinläkler
Räntekostnader Valuiakursdifferenser Övriga finansiella intäkter och
kostnader

10

405

-460

8

-37 901

6

513

-491

94

-5

117

733

5

488

-506

-92

-15

-120 533

4

427

-592

-44

-5

-210

Resultat efter finansiella intäkter och kostnader

529

Extraordinära
inläkler och

kostnader Tillskoll frän staten Rekonstmktions/Avvecklings-kostnader

Upplösning av/avsätlning till rekonstruktionsreserv
Övriga exlraordinära posler

45 -135

130

-1-7

47 948

20

-91

-119 -8

-198

535

116

-141

35 85

95 628

121

-87

270 -15

289

Resulial före bokslulsdisposi-tioner och skatt

818

Bokslutsdispositioner

Förändring av lagerreserver 147 113 -40 -343

Förändring av resuhalul-

jämningsfonder -53 -20 -19 -40

Förändring av avskrivningar

utöver plan 20 -131 -230 37

Förändring av investeringsfonder 13 146 -114 -41

Förändring av vinslfonder - - -1 1

Övriga bokslutsdispositioner __ 1 __________ 128 -11 _____ 25 :;:3
-407 2 -384

Resultat före skaller 1076 560 221 434

Skaller -294 -172 -162 -162

Minoritetsandel i årets resultat -1 I ~1 -3

Årets resultat 781 389 58 269

29

Prop. 1986/87; 126

Koncernens balansräkningar 1983—1986

milj.
kr.

1986

1985

1984

1983

Tillgångar

Omsättningstillgångar

Likvida medel

3 379

2911

3 389

3675

Kundfordringar

2222

2107

1907

1935

övriga fordringar

613

576

635

826

Varulager

2689

8901

2983

8 577

2 874

8805

2 858

9294

Spärrkonto
hos Riksbanken

265

145

65

43

Anläggningstillgångar

Aktier och andelar

227

211

180

130

Fordringar och andra placeringar

368

548

421

455

Immateriella anläggnings-

tillgångar

366

489

162

56

Pågående nyanläggningar

105

184

81

66

Maskiner och inventarier

1956

1564

1468

1398

Fastigheter

1370

4 392

1070

4066

939

3251

1050

3 155

Summa
tillgångar

13 558

12 788

12121

12492

Koncernbalansräkningar 1983—1986

milj.
kr.

1986

1985

1984

1983

Skulder
och eget kapital

Kortfristiga
skulder

Leveraniörskulder

944

900

977

952

Skaueskulder

156

96

156

127

Bank- och reverslän

972

555

943

1038

övriga skulder

2430

4 502

2212

3 763

1919

3995

2 377

4494

Förskott
från staten

40

100

135

226

Långfristiga
skulder

Långfristig upplåning

2441

3 384

2910

3 122

Avsatt till pensioner

888

721

639

696

Övriga skulder

677

4006

203

4308

236

3785

78

3 896

Rekonstruktionsreserv

31

219

124

95

Obeskattade
reserver

Lagerreserver

735

876

990

950

Resultalutjämningsfonder

185

133

113

94

Ackumulerade överavskrivningar

673

685

557

327

Investeringsfonder

114

127

275

161

Fömyeisefonder

68

72

-

-

övriga obeskattade reserver

26

1801

27

1920

15

1950

12

1544

Beskattade
reserver

20

118

146

319

Minoritetsandel

18

14

5

3

Eget
kapital

Bundet
eget kapital

Aktiekapital

1500

1500

1500

1500

Bundna fonder

811

826

802

793

Fritt
eget kapital/ansamlad

föriust

Balanserad vinst/förlust

48

-350

-379

-647

Arets resultat

781

3 140

389

2 346

58

1981

269

1915

Summa
skulder och eget kapital

13 558

12788

12 121

12492

30

Prop.
1986/87: 126

Koncernens
finansieringsanalyser 1983—1986

milj, kr.

1986

1985

1984

1983

Tillförda
likvida medel

Resulial före dispositioner och skatt

Skaller

Återföring nello av resullalposler som

ej inverkat på internt genererade medel

Förändring av spärrkonlon Summa internt genererade medel

Förändring av varulager Förändring av rörelsefordringar
Förändring av rörelseskulder Summa medel bundna i rörelsen

Investeringar i maskiner, inventarier

och
fastigheter

Investeringar
i aktier och andelar

Investeringar i immateriella tillgångar

Försäljning
av anläggningstillgångar

Anläggningstillgångar
i förvärvade/sålda

bolag, nello

Summa
investeringar, netto

Summa av verksamhelen tillförda likvida medel

Transaktioner med stålen Förändring av fordran pä staten
Förändring av förskoll från staten

Summa
Iransaktioner med staten

Finansiell in- och utlåning Förändring av finansiell
utlåning Förändring av finansiell upplåning Förändring av pensionsskulder Förändring
övriga långfristiga skulder Förändring av minoritelsandel Omräkningsdifferens

Summa finansiell in- och utlåning

Summa förändring av likvida medel

948

535

628

818

-294

-172

-162

-162

210

385

152

-39

-120

-80 668

-22

-7

744

596

610

294

-109

-16

-20

-150

-142

52

-174

322 466

156 -95

-324 -288

157 -37

-820

-647

-574

-458

-73

-31

-50

-65

-61

-386

-154

-27

231

115

384

342

-318

79 -1028

_

_

-1041

-394

-208

169

-455

-86

365

_

_

230

2 360

-60

-35

-91

226

-60

-35

139

2 586

180

-127

-29

271

-526

86

-307

-1244

167

82

-57

64

474

-33

54

-19

4

9

_

_

-60

-5 12

-

-

359

-339

-928

468

-478

-286

2023

Moderbolagets resultaträkning

Prop.
1986/87; 126

Finansiella
intäkter och kostnader

Utdelningar
pä aktier i dollerbolag Erhållna koncernbidrag Lämnade koncembidrag Lämnade aklieägarlillskoll
Utdelningar på andra aktier Ränleinläkler Räntekostnader Valutakursdifferenser
Övriga finansiella posler. nello Administrations- och utvecklingskostnader
Avskrivningar Resultat efter finansiella intakter och kostnader

Extraordinära intäkter och kostnader

Förändring av rekonsiruklionsreserv Övriga exlraordinära inläkler
och kostnader

Resultat före bokslutsdispositioner och skatter

Bokslutsdispositioner

Avsättning lill fömyelsefond Upplösning av förnyelsefond
Överförd förnyelsefond

Resultat före skatter

Skatter

Årets resultat

75

900

-220

-27

O

185

-280

11

7

130

76

728

-66 -1

579

206

785

23 -23

785 -75 710

Moderbolagets balansräkning

milj.
kr.

1986

Tillgångar

Omsättningstillgångar

Kassa och bank

88

Kortfristiga placeringar, obligationer

och andra värdepapper

827

915

Fordringar hos dotterbolag

205

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

42

Övriga fordringar

142

389

Summa omsätlningslillgångar

1304

Spärrkonto
hos riksbanken

41

Anläggningstillgångar

Aktier och andelar i dotterbolag

3 699

Andra aktier och andelar

11

Långfristiga placeringar

17

Fordringar hos dotterbolag

198

Övriga fordringar

41

Maskiner, invent, byggn och mark

7

3 973

Summa
tillgångar

5318

Skulder
och eget kapital

Kortfristiga
skulder

Skulder lill dotterbolag

1014

Leverantörskulder

6

Skatteskuld

77

Upplupna kostnader och fömtbetalda intäkter

105

Övriga skulder

3

Banklån och andra reverslån

20

Kortfrist del av långfrist skulder

457

1682

Förskott
från staten

-

Långfristiga
skulder

Obligationslån

560

Banklån och andra reverslån

296

Andra långfristiga skulder

30

886

Rekonstruktionsreserv

Obeskattad
reserv

Fömyelsefond

41

Eget
kapital

Bundet eget kapital

Aktiekapital (1 500000 akiter ä nom 1 000 kri

1500

Reservfond

440

Fritt eget kapital

Balanserade vinstmedel

59

Årets resultat

710

2709

Summa
skulder och eget kapital

5318

Prop.
1986/87: 126

Moderbolagets finansieringsanalys

Prop.
1986/87:126

Tillförda
medel

Internt tillförda medel

Resultat före bokslutsdispositioner och skatt

Avskrivningar

Realisationsvinst på sålda aktier

Realisalionsföriust pä sålda aktier

Förändring av beskattad reserv

Förändring av rekonsiruklionsreserv

Nedskrivning av utländska lån

Överförd fömyelsefond

Uttag från spärrkonton

Skatter Summa av verksamheten tillförda medel

Investeringar, netto

Investeringar i aktier

Investeringar i M/I, byggnader och mark

Försäljning av aktier

Finansiella transaktioner

Minskning av kort- och långfristiga fordringar Minskning (-)/ökning(-)-)av
kortfristiga skulder

Minskning av långfristiga skulder Periodens förändring av
likvida medel

Ingående balans likvida medel Utgående balans likvida
medel Periodens förändring av likvida medel

-915 -4 279

306

-444 -128

785

1

-179

44

-130

-47 -23 -19 -76

356

-640

-266

-550

1465 915

-550

Bilaga 5 Prop.
1986/87:126

Redovisningsprinciper

Koncernredovisning

Procordiakoncernens
bokslut omfattar moderbolaget, Procordia AB, och alla bolag i vilka Procordia
AB per bokslutsdagen innehade mer än 50 % av röstetalet. Samtliga bolag i
koncernen har kalenderåret som räkenskapsperiod.

I
koncernens resultaträkning ingår under året förvärvade bolag med värden
avseende tiden från förvärvet. Under året avyttrade bolag utesluts fr. o. m.
årets börian.

Bokslutet
är baserat på konsolidering av underkoncerner. Vid konsolidering används
förvärvsmetoden. Därmed elimineras det egna kapital dotterbolagen innehade vid
förvärvstidpunkten inkl. beräknad andel eget kapital i obeskattade reserver.
Endast del resultat som uppkommit efter förvärvstidpunkten ingår i koncernens
egna kapital. Den del av förvärvade obeskattade reserver som utgörs av beräknad
latent skatt redovisas under rubriken "Långfristiga skulder".

Marknadsbaserad
prissättning tillämpas vid leveranser mellan bolagen inom koncernen.

Minoritetens
andel av egel kapital och av resultat efter skatt redovisas i separat post.

Omräkning av utländska koncernbolags balans- och resultaträkningar

Fr.
o. m. år 1985 tillämpas vid omräkning av utländska koncernbolags redovisningar lill
svenska kronor den s. k. dagskursmetoden som i princip innebär att alla
tillgångar och skulder omräknas till balansdagens kurs. Vid dagskursmeloden
uppkommer en omräkningsdifferens som är effekten av att tillgångar minus
skulder i koncernbolagen omräknas till annan kurs vid årets slut än vid dess börian.
Omräkningsdifferenserna förs direkt till eget kapital då de är ett uttryck för
orealiserad värdeförändring.

År
1984 och tidigare års jämförelsesiffror är baserade på den tidigare använda monetary
- non monetary - metoden.

Fordringar och skulder i utländsk valuta

Fordringar
i utländsk valuta omräknas efter bokslutsdagens kurs om denna är lägre än
anskaffningskursen. Skulder i utländsk valuta omräknas efter balansdagens kurs
om denna är högre än anskaffningskursen.

Orealiserade
kursvinster avräknas dock mot orealiserade kursförluster. Överstigande förlust
belastar resultatet - överskjutande vinst redovisas inte med mindre kursvinsten
avser en skuld som uppskrivits i tidigare bokslut.

Orealiserad
kursvinst på långfristig fordran redovisas bara i den mån den

motsvarar tidigare nedskrivning av samma fordran eller motsvaras av 35

kursförlust pä
långfristigt lån upptaget i samma valuta för finansiering av Prop. 1986/87;
126 fordran. Lån upptagna för finansiering av förvärv av utländska dotterbolag i
koncernbalansräkningen värderas till dagskurs. Härvid uppkommen kursdifferens
förs lill eget kapital och kvittas där mot omräkningsdifferensen för
ifrågavarande dotterbolag.

Terminsäkrade
fordringar och skulder omräknas till kontraklerad terminskurs.

Valutakursdifferenser

Redovisade
orealiserade valutakursdifferenser och realiserade valulkurs-differenser vid
finansiella transaktioner redovisas under rubriken "Valutakursdifferenser".
De påverkar koncernens resultat efter finansiella intäkter och kostnader.
Valutakursdifferenser vid rörelsetransakitoner ingår i rörelseresultatet.

Anläggningstillgångar

Anläggningstillgångar
värderas till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar enligt plan. För
vissa anläggningar har nedskrivning gjorts med hänsyn till
marknadsförutsättningar och den ekonomiska utvecklingen i resp. dotterbolag.

Varulager

Varulager
i resp. dotterbolag har värderats till det lägsta av verkligt värde eller
anskaffningsvärde efter avdrag för inkurans. Lagrets värde överstiger inte
varomas försäljningsvärde efter avdragf för försäljningskostnader.

Avskrivningar

Avskrivningar
enligt plan beräknas pä ursprungliga anskaffningsvärden och bedömda ekonomiska
livslängder.

Byggnader
och markanläggningar avskrivs med skattemässigt tillåtna belopp, maskiner med
5—10% per år, inventerier med 15—20%.

Anläggningar
anskaffade under året avskrivs normalt som för helår. För större anläggningar
räknas dock avskrivningsplanen från den tidpunkt då resp. anläggning tas i bruk
för normal produktion.

Skillnaden
mellan bokföringsmässiga avskrivningar och avskrivningar enligvt plan kallas
förändring av avskrivningar utöver plan. Den redovisas som bokslutsdisposition
och förs till ackumulerade överavskrivningar under rubriken "Obeskattade
reserver" i balansräkningen.

Bokslutsdispositioner och obeskattade reserver

Skattelagstiftningen
i Sverige medger att företagen kan kvarhålla en del av

redovisade vinster i rörelsen utan alt de omedelbart beskattas. Koncer

nens avsättningar till resp. upplösningar av dessa obeskattade reserver 36

redovisasöver
resultaträkningen under rubriken "Boksluisdispositioner". Prop.
1986/87; 126 I balansräkningen redovisas del sammanlagda värdet av sådana
avsättningar huvudsakligen som obeskattade reserver.

Tillskott från staten

Allmänna statliga stöd i näringspolitiken redovisas enligt
Bokföringsnämndens anvisning nr 11 och 23. Bidrag redovisas som en avdragsposl
under kostnader i rörelsen.

De tillskotl staten som ägare givit lill Procordiakoncernen
redovisas i resp. bolag enligl nedan.

-
tillskott som
utgår enligl avtal efler offertförfarande redovisas under "övriga
intäkter"

-
tillskott som
ges för särskilda ändamål redovisas som "extraordinär intäkt"

-
tillskott för
generell förlustläckning eller finansiell rekonstruktion re bevisas under
separat rubrik "tillskotl från staten"

Erhållna men ännu ej utnyttjade tillskott balanseras under
rubriken "förskott från staten" utan alt föras över
resultaträkningen.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987 37