om internationella köp

1987-03-19 · 266 sidor, varav 192 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 192 av 266 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1986/87:128, om internationella köp

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Regeringens proposition 1986/87:128

om internationella köp

m

Prop. 1986/87: 128

opaginerad Kontrollera mot PDF

Regeringen
föreslår riksdagen alt anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollel den 19 mars 1987.


regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Sten
Wickbom

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen förordas att Sverige ratificerar Förenta nationernas konvention
den 11 april 1980 angående avtal om internationella köp av varor, som träder i
kraft den I januari 1988.

För
att göra det möjligt för Sverige att tillträda konventionen föreslås en ny lag
om internationella köp. Lagen skall dock inte tillämpas i nordiska
förhållanden.

Lagen
föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer.

Lagförslaget
i denna proposition har granskats av lagrådet. Propositionen innehåller därför
tre huvuddelar: lagrädsremissen (s. 81), lagrådets yttrande (s. 162) och
föredragande statsrådets ställningstaganden till lagrådets synpunkter (s.
164).

Den
som vill ta del av samtliga skäl för lagförslaget måste läsa alla tre delarna.

1 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 128

opaginerad Kontrollera mot PDF

Propositionens lagförslag Prop. 1986/87:128

1 Förslag till

Lag om internationella köp

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Artiklarna 1-13 och 25-88 i Förenta nationernas
konvention den 11

april 1980 angående avtal om internationella köp av varor skall i original

texternas lydelse gälla som lag här i landet. Originaltexterna skall ha

samma giltighet.

Konventionens engelska och franska originaltexter finns
tillsammans med en svensk översättning intagna som en bilaga lill denna lag.
Texterna på övriga originalspråk, arabiska, kinesiska, ryska och spanska, skall
kungöras på det sätt som regeringen bestämmer.

2 § Lagen tillämpas inte i fall då både säljaren och
köparen har sina

affärsställen i Danmark, Finland, Island, Norge eller Sverige. Om en part

har mer än etl affärssiälle, skall del ställe beaktas till vilket avtalet och

dess fullgörande har sin närmaste anknytning. Om en part inte har något

affärsställe, skall avseende fästas vid hans hemvist.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Dnited
Nations Convention on Contracts for the International Sale of Goods

The Staies Parties lo this Convention

Rearing in mind the broad objectives in the resolutions
adopted by the sixth special session of the General Assembly of the United
Nations on the eslablishmenl of a New International Economic Order,

Considering that the development of international trade
on the basis of equality and mutual benefit is an importanl element in promoling
friendly relations among Staies,

Being of the opinion that the adoption of uniform rules
which govern contracts for the inlernational sale of goods and lake into account
the different social, economic and legal systems would coniribule lo the
removal of legal barriers in international trade and promote the development
of inlernational trade,

Have agreed as follows;

PARTI

SPHERE OF APPLICATION AND

GENERAL PROVISIONS

Chapter I

Sphere of Application

Artide 1

(1) This Convention applies to contracts of

sale of goods between parties whose places

of business are in different States:

(a) when the Staies are Contracting
States; or

(b) when the rules of private
inlernational law lead to the applicalion of the law of a Contracting State.

(2) The fact that the parties have their

places of business in different States is lo be

disregarded whenever this fact does not ap

pear either from the conlract or from any

dealings between, or from information dis-

Convention des Nations Unies sur les con-trats de vente
internationale de marchandises

Les Elals parties å la présente Convention

Ayani presents å V esprit les objectifs géné-raux inscrits
dans les resolutions relatives ä IMnstauralion d'un nouvel ordre economique
international que TAssemblée générale a adoptées ä sa sixiéme session
exlraordinaire,

Considérant que le développemenl du commerce international
sur la base de Féga-lité et des avantages mutuels est un element importanl dans
la promolion de relations ami-cales entré les Elals,

Estimani que Tadoption de régles uni-formes applicables
aux conirals de vente Internationale de marchandises et compatibles avec les
différenls systémes sociaux, écono-miques et juridiques contribuera ä
Télimina-tion des obstacles juridiques aux échanges iniernalionaux et
favorisera le développemenl du commerce international.

Som convenus de ce qui suit:

PREMIÉRE PARTIE CHAMP CAPPLICATION ET DISPOSITIONS
GENERALES

Chapitre I

Champ d'applicalion

Artide premier

1) La présente Convention s'applique aux

conirals de vente de marchandises entré des

parties ayanl leur etablissement dans des

Elals différenls;

a)
lorsque ces
Etats soni des Elals contrac-tants; ou

b)
lorsque les
régles du droil inlernational privé ménenl ä rapplicalion de la loi d'un Etal
conlraclant.

2) II n'est
pas tenu compte du fail que les

parties ont leur etablissement dans des Elals

différenls lorsque ce fail ne ressorl ni du con-

trat, ni de transactions anlérieures entré les

parties, ni de renseignemenis donnés par

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Översättning)

Förenta
nationernas konvention den 11 april 1980 angående avtal om internationella köp
av varor

De
fördragsslutande staterna ,

som
beaktar de allmänna mälen i de av Förenta nationernas sjätte extra generalförsamling
antagna resolutionerna om upprättande av en ny internationell ekonomisk ordning,

som
anser att en utveckling av den internationella handeln på grundval av
jämlikhet och ömsesidiga fördelar är en viktig faktor för främjande av
vänskapliga förbindelser mellan stater,

som
anser att antagandet av enhetliga regler, vilka gäller för avtal om
internationella köp av varor och beaktar olika sociala, ekonomiska och
rättsliga system, skulle bidra till alt undanröja rättsliga hinder i internationell
handel och främja dess utveckling;

har
kommit överens om följande:

Prop.
1986/87; 128 Bilaga

opaginerad Kontrollera mot PDF

DEL
I

TILLÄMPNINGSOMRÅDE
OCH ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Kapitel
I Tillämpningsområde

Artikel
I

1) Denna
konvention är tillämplig på avtal

om köp av varor mellan parter, vilkas affärs

ställen är belägna i skilda stater:

a)
når dessa stater är
fördragsslutande stater; eller

b)
när internationellt
privaträltsliga regler leder till atl lagen i en fördragsslutande stal skall
tillämpas.

2) Den
omständigheten atl parterna har

sina affärsslällen i skilda stater skall inle be

aktas då denna omständighet inte framgår av

avtalel, tidigare affärsförbindelse mellan par

terna eller av upplysningar som de har givit

opaginerad Kontrollera mot PDF

closed by,
the parties at any lime before or al the conclusion of the conlract.

(3)
Neilher the nalionaliiy of the parlies nor the civil or commerdal character of
the parties or of the conlract is to be taken into considération in determining
the applicalion of this Convention.

elles å un
moment quelconque avanl la conclusion ou lors de la conclusion du contrat.

3) Ni la
nalionalité des parties ni le carac-lére civil ou commerdal des parlies ou du
contrat ne sont pris en considération pour rapplicalion de la présente
Convention.

s. 2 Kontrollera mot PDF

Artide
2

This Convention does not apply to sales;

(a) of goods boughl for personal, family or household use,
unless the seller, al any lime before or at the conclusion of the conlract,
neither knew nor oughi to have known that the goods were boughl for any such
use;

(b) by auclion;

(c) on execution or otherwise by
authority of law;

(d) of stocks, shares, investment securi-

ties, negotiable instruments or money;

(e) of ships, vessels, hovercrafl or aircrafl;

(O of electricity.

Artide
2

La présente Convention ne régit pas les ventes;

a)
de marchandises
achetées pour un usage personnel, familial ou domestique, ä moins que le
vendeur, ä un moment quelconque avanl la conclusion ou lors de la conclusion du
contrat, n'ait pas su el n'ail pas été censé savoir que ces marchandises
étaient achetées pour un tel usage;

b)
aux enchéres;

c) sur saisie ou de quelque autre maniére

par aulorité de justice;

d) de valeurs mobiliéres, effets de com

merce et monnaies;

e) de navires, baleaux, aéroglisseurs el

aéronefs;

O d'eleclricité.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Artide
3

(1) Contracts for the supply of goods
to be manufactured or produced are to be considered sales unless the party who
orders the goods undertakes to supply a substantial part of Ihe materials
necessary for such manufacture or produciion.

(2) This Convention does not apply to
contracts in which the preponderanl part of the obligations of the party who
furnishes the goods consists in the supply of labour or olher services.

Artide
3

1)
Sont réputés
ventes les contracts de fourniture de marchandises ä fabriquer ou å produire, ä
moins que la partie qui com-mande celles-ci n'ait ä fournir une part
essen-lielle des elements matériels nécessaires ä cette fabrication ou
produciion.

2)
La présente
Convention ne s'applique pas aux contrats dans lesquels la part prépon-dérante
de Tobligation de la partie qui fournit les marchandises consiste en une
fourniture de main-d'oeuvre ou d'autres services.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Artide
4

This Convention governs only the formation of the
conlract of sale and the rights ai.d obligations of the seller and the buyer
arising from such a conlract. In particular, except as otherwise expressly
provided in this Convention, it is not concerned with:

Artide
4

La présente Convention régit exclusive-meni la formation
du contrat de vente et les droits et obligations qu'un tel contrat fail naitre
entré le vendeur et Tacheteur. En par-ticulier, sauf disposition contraire
expresse de la présente Convention, celle-ci ne con-cerne pas:

s. 3 Kontrollera mot PDF

vid
någon tidpunki före eller vid avtalsslutet.

3)
Hänsyn skall varken tas lill parternas nationalitet eller till deras eller
avtalets civila eller kommersiella karaktär då konventionens tillämplighet
skall fastställas.

Artikel
2

Denna
konvention skall inte tillämpas på köp;

a)
av en vara för köparens personliga bruk eller för hans familj eller hushåll,
såvida inle säljaren före eller vid avtalsslutet varken visste eller borde ha
vetat att varan köptes för sådant bruk;

b)
pä auktion;

c) vid exekutiv försäljning eller annars tvångsvis på
grund av lag;

d) av
värdepapper eller pengar;

e) av
fartyg, svävare eller luftfartyg;

f) av
elektricitet.

Artikd
3

1) Avtal
om tillhandahållande av en vara

som skall tillverkas eller framställas anses

som köp, såvida inle den part som beställer

varan åtar sig att tillhandahålla en väsentlig

del av det material som behövs för en sådan

tillverkning eller framställning.

2) Denna
konvention tillämpas inte på av

tal där den övervägande delen av den parts

skyldigheter, som skall leverera varan, består

i atl tillhandahålla arbete eller andra tjänster.

Ariikel
4

Denna
konvenUon reglerar endast ingående av avtal om köp samt de rättigheter och
skyldigheter för säljaren och köparen som härrör från ett sådant avtal. Den
gäller inte, om inte annal är uttryckligen föreskrivet i konventionen:

Prop.
1986/87: 128

s. 4 Kontrollera mot PDF

(a) the validily of the conlract or of
any of its provisions or of any usage;

(b) the effect which the conlract may
have on the property in the goods sold.

a)
la validité du
contrat ni celle d'aucune de ses clauses non plus que celle des usages;

b)
les effets que
le contrat peut avoir sur la propriété des marchandises vendues.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Artide
5

This Convention does not apply lo the li-ability of the
seller for death or personal injury caused by the goods to any person.

Artide
5

La présente Convention ne s'applique pas ä la
responsabilité du vendeur pour décés ou lésions corporelles causes ä quiconque
par les marchandises.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Artide
6

The parties may exclude the applicalion of this Convention
or, subject to artide 12, derogale from or vary the effect of any of its
provisions.

Artide
6

Les parties peuvent exclure rapplicalion de la présente
Convention ou, sous réserve des dispositions de 1'article 12, déroger ä Fune
quelconque de ses dispositions ou en modifier les effets.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Chapter II General
Provisions

Artide 7

(1) In the interpretation of this
Convention, regard is lo be had to its international character and lo the need
to promote uniformily in ils applicalion and the observance of good failh in
international trade.

(2) Questions concerning matters
governed by this Convention which are not expressly settled in it are to be
sellled in conformity with the general principles on which il is based or, in
Ihe absence of such principles, in conformity with the law applicable by virtue
of the rules of private international law.

Chapitre II Dispositions
générales

Artide 7

1)
Pour r
interpretation de la présente Convention, il sera tenu compte de son caraciére
international et de la nécessité de promouvoir 1'uniformilé de son applicalion
ainsi que d'as-surer le respect de la bonne foi dans le commerce
international.

2)
Les questions
concernanl les matiéres régies par la présente Convention et qui ne sont pas
expressément tranchées par elle se-ronl réglées selon les prindpes généraux
donl elle s"inspire ou, ä défaut de ces prindpes, conformémenl ä la loi
applicable en vertu des régles du droil international privé.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Ardcle
8

(1)
For the
purposes of this Convention slatements made by and other conducl of a party are
to be interpreled according lo his inienl where the other party knew or could
not have been unaware what that inlent was.

(2) If the preceding paragraph is not
applicable, slatements made by and other conducl of a party are to be
interpreled according to

Artide
8

1)
Aux fins de la
présente Convention, les indicalions el les autres comportemenls d'une partie
doivent étre inlerprélés selon rinlention de celle-ci lorsque 1'autre parlie
connaissail ou ne pouvail ignorer cette intention.

2)
Si le
paragraphe précédenl n'esl pas applicable, les indicalions el autres
comporte-ments d'une partie doivent étre interprétés

opaginerad Kontrollera mot PDF

a)
giltigheten av
ett avtal eller någon av bestämmelserna i det eller giltigheten av någon
sedvänja;

b)
den verkan som
avtalet kan ha på äganderätten till den sålda varan.

Artikel 5

Denna konvention tillämpas inle på säljarens ansvar för
dödsfall eller annan personskada som varan förorsakar.

Artikel 6

Parterna kan komma överens om atl denna konvention inte
skall tillämpas eller, om inte annal följer av artikel 12, avvika från eller
ändra verkan av vilken som helst av beslämmelserna i den.

Kapitel II

Allmänna bestämmelser

Artikel 7

1) Vid tolkningen av denna konvention

skall hänsyn tas till dess internationella ka

raktär samt till behovet av att främja en en

hetlig tillämpning av konventionen och ett

iakttagande av god sed i internationell han-

dd.

2) Frågor som regleras i denna konven

tion, men som inte uttryckligen har lösts i

den, skall lösas i enlighet med de allmänna

principer som konventionen är grundad pä

eller, om sådana principer saknas, enligl den

lag som är tillämplig enligt internationellt pri

vaträttsliga regler.

Ariikel 8

1)
Vid
tillämpningen av denna konvention skall en parts uttalanden och övriga uppträdande
tolkas i enlighet med hans avsikt, om den andra parten visste eller inte kunde
ha varit omedveten om vilken avsikten var.

2)
Om föregående
stycke inte är lilllämp-ligl, skall en parts uttalanden och övriga uppträdande
tolkas i enlighet med den uppfäll-

Prop.
1986/87: 128

opaginerad Kontrollera mot PDF

the
understanding that a reasonable person of the same kind as the other party
would have had in the same circumslances.

(3) In determining the inlent of a party or the
understanding a reasonable person would have had, due considération is to be
given to all relevant circumslances of the case including the négotiations,
any praclices which the parties have eslablished between ihemselves, usages and
any subsequent conducl of the parties.

selon le
sens qu'une personne raisonnable de méme qualité que Fautre partie, placée dans
la méme situation, leur aurail donné.

3) Pour
déterminer rintenlion d'une partie ou ce qu"aurait compris une personne
raisonnable, il doit étre tenu compte des circon-stances pertinentes,
nolammeni des négociations qui ont pu avoir lieu entré les parties, des
habitudes qui se sont établies entré elles, des usages et de lout comportement
ullérieur des parties.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Ariicle
9

(1)
The parties are
bound by any usage to which they have agreed and by any praclices which they
have eslablished between ihemselves.

(2) The parties are considered, unless
otherwise agreed, to have impliedly made applicable to their conlract or its
formation a usage of which the parties knew or ought to have known and which
in international trade is widely known to, and regularly observed by, parties
to contracts of the type involved in the particular trade concerned.

Artide
9

1)
Les parties
sont liées par les usages aux-quels elles ont consenti el par les habitudes qui
se sont établies entré elles.

2)
Sauf convention
contraire des parties, celles-ci sont répulées s'étre tadlement réfé-rées dans
le contrat et pour sa formation ä tout usage donl elles avaient connaissance ou
auraient dO avoir connaissance et qui, dans le commerce international, est
largement connu et réguliéremenl observé par les parties ä des contrats de méme
type dans la branche com-merciale considérée.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Ariicle
10

For the purposes of this Convention:

(a) if a party has more than one place
of business, the place of business is that which has the closest relationship
to the conlract and its performance, having regard to the circumslances known
to or contemplated by the parties at any time before or at the conclusion of
the conlract;

(b) if a party does not have a place of
business, reference is to be made to his habit-ual residence.

Artide
10

Aux fins de la présente Convention;

a)
si une partie a
plus d'un etablissement, retablissemenl ä prendre en considération est celui
qui a la relation la plus étroite avec le contrat et son execution eu égard aux
cir-constances connues des parties ou envisa-gées par elles ä un moment
quelconque avanl la conclusion ou lors de la conclusion du contrat;

b)
si une partie
n'a pas détablissemenl, sa residence habituelle en tient lieu.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Ariicle
11

A contract of sale need not be conduded in or evidenced by
writing and is not subject to any other requirement as to form. It may be
proved by any means, including witnesses.

Artide
11

Le contrat de vente n'a pas ä étre conclu ni constaté par
écrit et n'est soumis ä aucune autre condition de forme. Il peut étre prouvé
par tous moyens, y compris par témoins.

opaginerad Kontrollera mot PDF

ning som en förnuftig person i den andra partens
ställning skulle ha fått under samma omständigheter.

3) Vid fastställande av en parts avsikt eller hur en
förnuftig person skulle ha uppfattat den, skall vederbörlig hänsyn tas lill
alla omständigheter av betydelse, såsom avtalsförhandlingarna, praxis som har
utbildats mellan parierna, handelsbruk och annan sedvänja saml parternas senare
uppträdande.

Arlikel 9

1)
Parterna är
bundna av handelsbruk och annan sedvänja som de har samtyckt till och av praxis
som de har utbildat mellan sig.

2)
Om inle annat
har överenskommits, anses parterna i fråga om sitt avtal eller dess ingående
underförstått ha hänvisat till handelsbruk och annan sedvänja som parterna
kände till eller borde ha känt till och som i internationell handel är allmänt
känt och regelbundet iakttas av parter i avtal av föreliggande typ vid del
ifrågavarande slaget av handel.

Artikd 10

Vid tillämpning av denna konvention skall;

a) om en part har mer än elt affärsställe, del ställe
beaktas till vilket avtalet och dess fullgörande har sin närmaste anknytning,
med beaktande av de omständigheter som parterna kände till eller räknade med
vid någon tidpunkt före eller vid avtalsslutet;

b) om en part inte har något affärsställe, avseende fästas
vid hans hemvist.

Artikel II

Etl köpeavtal behöver inte ingås eller bekräftas i
skriftlig form och behöver inte uppfylla någol annat formkrav. Det kan styrkas
på vilket säU som helst, också med vittnen.

Prop.
1986/87: 128

s. 12 Kontrollera mot PDF

Artide
12

Any provision of artide 11, artide 29 or Part II of this Convention that allows a
contract of sale or its modificalion or terminalion by agreement or any offer,
acceptance or other indication of intention to be made in any form other than
in writing does not apply where any party has his place of business in a
Contracting State which has made a declaration under artide 96 of this Convention.
The parties may not derogale from or vary the effect of this artide.

Artide 12

Toute disposilion de 1'article 11, de Farti-cle 29 ou de
la deuxiéme parlie de la présente Convention aulorisant une forme autre que la
forme écrite, soil pour la conclusion ou pour la modificalion ou la résiliation
amiable d'un contrat de vente, soit pour toute offre, accep-tation ou autre
manifestation d"intention, ne s'applique pas des lors qu'une des parties a
son etablissement dans un Etal contractanl qui a fail une declaration
conformément ä Tartide 96 de la présente Convention. Les parties ne peuvent
déroger au present artide ni en modifier les effets.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Artide
13

For the purposes of this Convention "writing"
indudes telegram and telex.

Artide
13

Aux fins de la présente Convention, le terme «écrit» doit
s'entendre également des Communications adressées par télégramme ou par telex.

s. 14 Kontrollera mot PDF

PART II

FORMATION
OF THE CONTRACT

Artide 14

(1) A proposal for concluding a
contract addressed lo one or more specific persons conslitules an offer if it
is sufficiently definite and indicates the intention of the offer or to be
bound in case of acceptance. A proposal is sufficiently definite if it
indicates the goods and expressly or implidtly fixes or makes provision for
determining the quantity and the price.

(2) A proposal other than one addressed
to one or more specific persons is to be considered merely as an invitation lo
make offers, unless the contrary is clearly indicated by the person making the
proposal.

DEUXIÉME PARTIE FORMATION DU CONTRAT

Ardcle 14

1) Une proposition de conclure un contrat

adressée ä une ou plusieurs personnes déler-

minées constilue une offre si elle est suffi-

samment precise et si elle indique la volonté

de son auleur d'élre lié en cas d'acceptalion.

Une proposition est suffisamment precise

lorsqu'elle désigne les marchandises et,

expressément ou implicitement, fixe la quan-

lité et le prix ou donne des indicalions per-

metiant de les déterminer.

2) Une proposition adressée ä des per

sonnes indéterminées est considérée seule-

ment comme une invitation ä Toffre, ä moins

que la personne qui a fail la proposition n'ait

clairement indiqué le contraire.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Artide
15

(1) An offer becomes effeciive when il

reaches the offeree.

(2) An offer, even if il is irrevocable, may

be withdrawn if the withdrawal reaches the

offeree before or al the same time as the

offer.

Artide
15

1)
Une offre prend
effet lorsqu'elle par-vient au destinataire.

2)
Une offre, méme
si elle est irrevocable, peut étre rétractée si la rétraclalion parvient au
destinataire avanl ou en méme temps que Foffre.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Artikel 12

De bestämmelser i artikel 11 eller 29 eller i del II av denna konvention som tillåter
att köpeavtal ingås, ändras eller upphör genom överenskommelse i annat än
skriftlig form eller att anbud, antagande svar eller nägon annan
viljeförklaring görs i annal än skriftlig form gäller inte då en part har sitt
affärsställe i en fördragsslutande stat som har avgivit en förklaring enligt
artikel 96 i denna konvention. Parierna får inte inskränka eller ändra verkan
av denna artikel.

Ariikd 13

Vid tillämpning av denna konvention omfattar uttrycket
"skriftlig" även telegram och telex.

DEL II

INGÅENDE AV AVTAL

Artikel 14

1)
Ett förslag om
alt sluta avtal som har ställts till en eller flera bestämda personer ulgör ett
anbud, om det är tillräckligt preciserat och anger anbudsgivarens avsikt att
bli bunden i händelse av ett antagande svar. Ett förslag är tillräckligt
preciserat om det anger vilken vara det är fråga om och uttryckligen eller
underförstått fastställer eller ger anvisning om hur mängd och pris skall
fastställas.

2)
Ett förslag som
inte är ställt till en eller fiera bestämda personer skall endast anses utgöra
en anmodan att inkomma med anbud, om inle den som framför förslaget klart anger
det motsatta.

Artikel 15

1) Etl anbud får verkan när del kommer

fram lill anbudstagaren.

2) Ett anbud får dras tillbaka även om del

är oåterkalleligt, såvida meddelandet om att

del dras tillbaka kommer fram till anbudsta

garen före eller samtidigt som anbudet.

Prop.
1986/87: 128

13

s. 16 Kontrollera mot PDF

Artide
16

(1)
Until a
conlract is conduded an offer may be revoked if the revocation reaches the
offeree before he has dispatched an acceptance.

(2) However, an offer cannot be
revoked;

(a) if il indicates, whether by stating
a fixed time for acceptance or otherwise, that it is irrevocable; or

(b) if it was reasonable for the
offeree lo rely on the offer as being irrevocable and the offeree has acted in
reliance on the offer.

Artide
16

1)
Jusqu'a ce
qu'un contrat ail été conclu, une offre peut étre révoquée si la revocation
parvient au destinataire avanl que celui-d ail expédié une acceplation.

2)
Cependanl, une
offre ne peut étre révoquée;

a)
si elle
indique, en fixant un délai determine pour Tacceptation, ou autrement, qu'elle
est irrevocable; ou

b)
s'il était
raisonnable pour le destinataire de considérer Toffre comme irrevocable et s'il
a agi en consequence.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Artide
17

An offer, even if il is irrevocable, is terminaled when a
rejeclion reaches the offeror.

Artide
17

Une offre, méme irrevocable, prend fin lorsque son rejet
parvient ä 1'auteur de Toffre.

s. 18 Kontrollera mot PDF

Artide
18

(1) A sialement made by or other
conducl of the offeree indicating assent lo an offer is an acceptance. Silence
or inactiviiy does not in ilself amount to acceptance.

(2) An acceptance of an offer becomes
effeciive al the moment the indication of assent reaches the offeror. An
acceptance is not effeciive if the indication of assent does not reach the
offeror within the time he has fixed or, if no lime is fixed, within a reasonable
time, due account being taken of the circumslances of the transaction,
including Ihe ra-pidity of the means of communicalion employed by the offeror.
An oral offer must be accepled immedialely unless the circumslances indicate
otherwise.

(3) However, if, by virtue of the offer
or as a result of praclices which the parties have eslablished between
ihemselves or of usage, the offeree may indicate assent by perform-ing an act,
such as one relating lo ihe dis-patch of the goods or payment of the price, without
notice lo the offeror, the acceptance is effeciive at the moment the act is performed,
provided that the act is performed within the period of lime laid down in the
preceding paragraph.

Artide
18

1)
Une declaration
ou autre comportement du destinataire indiquant qu'il acquiesce ä une offre
constilue une acceptation. Le silence ou rinaction ä eux seuls ne peuvent
valoir acceptation.

2)
L'acceptation
d'une offre prend effel au moment oii Tindication d'acquiescement parvient ä
fauteur de Toffre. L'acceptation ne prend pas effet si cette indication ne
parvient pas ä 1'auteur de 1'offre dans le délai qu'il a stipulé ou, ä défaut
d'une telle stipulation, dans un délai raisonnable, compte tenu des
circonstances de la transaction et de la rapi-dité des moyens de communication
utilisés par Tauteur de Toffre. Une offre verbale doit étre acceplée
immédiatement, ä moins que les circonstances n'impliquent le contraire.

3)
Cependanl, si,
en vertu de 1'offre, des habitudes qui se sont établies entré les parties ou
des usages, le destinataire de 1'offre peut indiquer qu'il acquiesce en
accomplissanl un acle se rapportant, par exemple, ä Texpédi-lion des
marchandises ou au paiement du prix, sans communication ä fauteur de Toffre,
racceptation prend effet au moment Oll cet acte est accompli, pour autant qu'il
le soil dans les délais prévus par le paragraphe précédent.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Artikel
16

1) Till dess att ett avtal har slutits kan ett anbud
återkallas om återkallelsen kommer fram till anbudstagaren innan han har avsänt
etl antagande svar.

2)
Ett anbud kan dock inte
återkallas:

a)
om det, genom alt en bestämd
tid för svar har fastställts eller på annat sätt anger att det inte kan
återkallas; eller

b) om anbudstagaren rimligen kunde räkna med atl
anbudet inte kunde återkallas och anbudstagaren har handlat i förlitan på anbudet.

Artikel
17

Etl
anbud upphör att gälla, även om det inte kan återkallas, då ett avslag kommer
fram till anbudsgivaren.

Artikd
18

1)
Ett uttalande eller annat
uppträdande av anbudstagaren som visar atl han samtycker till ett anbud utgör
ett antagande svar. Tystnad eller overksamhet utgör inte i sig ett antagande
svar.

2)
Ett antagande svar på ett anbud
får verkan när ullrycket för samtycke kommer fram lill anbudsgivaren. Etl
antagande svar fär inte verkan om svaret inte kommer fram till anbudsgivaren
inom den lid som han har satt ut eller, om ingen lid har satts ut, inom en tid
som är skälig med vederbörlig hänsyn till hur snabbt kommunikationssätt
anbudsgivaren har anlitat och till övriga omständigheter kring avtalel. Etl
muntligt anbud måste antas omedelbart, om inte annat framgår av omständigheterna.

3)
Om emellertid anbudstagaren med
stöd av anbudet eller praxis som har utbildats mellan parterna eller
handelsbruk eller annan sedvänja, utan att lämna något meddelande till anbudsgivaren,
visar all han samtycker till anbudet genom en handling, såsom en som hänför sig
till varans avsändande eller till betalningen, får del antagandet svaret verkan
när handlingen utförs, under förutsättning alt del sker inom den tid som har
fastställts i föregående stycke.

Prop.
1986/87: 128

15

opaginerad Kontrollera mot PDF

Artide
19

(1) A reply lo an offer which purports lo be

an acceptance but contains additions, limita

tions or olhcr modificalions is a rejeclion of

the offer and constitutes a counler-offer.

(2) However, a reply to an offer which

purports to be an acceptance bul contains

additional or different terms which do not

malerially aller the terms of the offer consti

tutes an acceptance, unless the offeror, with

out undue delay, objects orally to the dis-

crepancy or dispatches a notice to that effect.

If he does not so objecl, the terms of the

contract are the terms of the offer with the

modificalions conlained in the acceptance.

(3) Additional or different terms relating, among olher
things, to the price, payment, qualily and quantity of the goods, place and
time of delivery, extent of one party's liabil-ity to the other or the
settlement of disputes are considered to aller the terms of the offer
malerially.

Artide
19

1)
Une réponse qui
lend ä étre racceptation d'une offre, mais qui contient des additions, des
limitations ou autres modificalions, est un rejet de Toffre et constilue une
contre-offre.

2)
Cependanl, une
réponse qui lend ä étre racceptation d'une offre, mais qui contient des
elements complémeniaires ou différenls n'altérant pas subslantiellement les
termes de Toffre, constilue une acceptation, ä moins que fauteur de Toffre,
sans retard injustifié, n'en reléve les différences verbalement ou n'adresse un
avis ä cet effet. S'il ne le fail pas, les termes du contrat sont ceux de
Toffre, avec les modificalions comprises dans racceptation.

3)
Des elements
complémeniaires ou différenls relalifs nolammeni au prix, au paiement, ä la
qualité et ä la quantilé des marchandises, au lieu el au moment de la
livrai-son, ä Tetendue de la responsabilité d'une partie ä fégard de fautre ou
au réglement des différends, sont considérés comme altérant subslantiellement
les termes de 1'offre.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Artide
20

(1) A period of lime for acceptance fixed by the offeror
in a telegram or a letter begins to run from the moment the telegram is handed
in for dispatch or from the date shown on the letter or, if no such date is
shown, from the date shown on the envelope. A period of time for acceptance
fixed by the offeror by lele-phone, telex or other means of instanlaneous
communicalion, begins to run from the moment that the offer reaches the
offeree.

(2) Official holidays or non-business days occurring
during the period for acceptance are included in calculating the period. However,
if a notice of acceptance cannot be de-livered at the address of the offeror on
the last day of the period because that day falls on an official holiday or a
non-business day at the place of business of the offeror, the period is
extended until the first business day which follows.

Artide
20

1)
Le délai
d'acceptalion fixé par fauteur de foffre dans un télégramme ou une lettre
commence ä courir au moment ou le télégramme est remis pour expedition ou ä la
date qui apparait sur la lettre ou, ä défaut, ä la date qui apparait sur
fenveloppe. Le délai d'acceplation que fauteur de foffre fixe par téléphone,
par telex ou par d'aulres moyens de communication instanlanés commence ä courir
au moment ou foffre parvient au destinataire.

2)
Les jours
fériés ou chömés qui tombent pendant que court le délai d'acceptation sont
comptés dans le calcul de ce délai. Cependanl, si la nolification ne peut étre
remise ä fadresse de fauteur de foffre le dernier jour du délai, parce que
celui-d lombe un jour férié ou chömé au lieu d'établissement de fauteur de
foffre, le délai est prorogé jus-qu'au premier jour ouvrable suivant.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Artikd 19

1)
Ett svar på ett
anbud som är avsett atl vara etl anlagande svar men som innehåller tillägg,
begränsningar eller andra ändringar anses som avslag pä anbudet och gäller som
etl nyU anbud.

2)
Ett svar på ett
anbud, som är avsett atl vara ett antagande svar men som innehåller
tilläggsvillkor eller avvikande villkor som inte väsentligt ändrar villkoren i
anbudet, skall likväl gälla som ett antagande svar, såvida inte anbudsgivaren
utan oskäligt dröjsmål muntligen gör invändningar mot avvikelsen eller avsänder
ett meddelande med samma innebörd. Om han inte gör en sådan invändning, blir
de villkor som framgår av anbudet avtalsvillkor med de ändringar som det antagande
svaret innehåller.

3)
Tilläggsvdlkor
eller avvikande villkor om bland annat pris, betalning, varans kvalitet och
mängd, plats och tid för avlämnande, omfattningen av den ena partens
ansvarighet gentemot den andra parten eller lösning av tvister anses väsentligt
ändra villkoren i anbudet.

Artikel 20

1)
En tid för
avgivande av svar som anbudsgivaren har satt ul i ett telegram eller brev
böriar löpa från den tidpunkt då telegrammet inlämnas för befordran eller från
det datum som framgår av brevet eller, om inget sådanl datum framgår, från
poslstämpelns datum. En tid för avgivande av svar som anbudsgivaren har bestämt
i telefonsamtal, telex eller annat omedelbart kommunikationsmedel böriar löpa
frän den tidpunkt dä anbudet kommer fram lill anbudstagaren.

2)
Officiella
helgdagar eller fridagar som infaller under acceptfristen tas med vid beräkningen
av tiden. Om emellertid elt meddelande om antagande svar inle kan avlämnas på
anbudsgivarens adress sista dagen av fristen därför alt denna dag infaller på
en officiell helgdag eller fridag på anbudsgivarens affärsställe, förlängs
fristen till den första efterföljande arbetsdagen.

2 Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 128

Prop.
1986/87:128

17

s. 21 Kontrollera mot PDF

Anicle
21

(1) A late acceptance is neverlheless
effeciive as an acceptance if without delay the offeror orally so informs Ihe
offeree or dispatches a notice to that effect.

(2) If a letter or other writing
containing a late acceptance shows that il has been sent in such circumslances
that if its transmission had been normal it would have reached the offeror in
due time, the late acceptance is effeciive as an acceptance unless, without
delay, the offeror orally informs the offeree that he considers his offer as
having lapsed or dispatches a notice to that effect.

Artide
21

1)
Une acceplation
tardive produil néan-moins effel en tant qu'acceplation si, sans retard,
fauteur de foffre en informe verbalement le destinataire ou lui adresse un
avis ä cet effel.

2)
Si la letlre ou
autre écrit contenant une acceptation tardive révéle qu'elle a été expé-diée
dans des conditions lelles que, si sa transmission avait été réguliére, elle
serait parvenue ä temps ä fauteur de foffre, facceptation tardive produil
effel en tant qu'ac-ceptalion ä moins que, sans retard, fauteur de foffre
n'informe verbalement le destinataire de foffre qu'il considére que son offre
avait pris fin ou qu'il ne lui adresse un avis ä cet effet.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Artide
22

An acceptance may be withdrawn if the withdrawal reaches
the offeror before or at the same time as the acceptance would have become
effeciive.

Artide
22

L'acceptation peut étre rétractée si la rétraclalion
parvient ä fauteur de foffre avant le moment ou facceplation aurail pris effet
ou ä ce moment.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Artide
23

A contract is conduded at the moment when an acceptance of
an offer becomes effeciive in accordance with the provisions of this
Convention.

Artide
23

Le contrat est conclu au moment oii facceplation d'une
offre prend effet conformément aux dispositions de la présente Convention.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Artide
24

For the purposes of this Part of the Convention, an
offer, declaration of acceptance or any other indication of intention
"reaches" the addressee when it is made orally to him or delivered by
any other means to him personally, to his place of business or mailing address
or, if he does not have a place of business or mailing address, to his habitual
residence.

Artide
24

Aux fins de la présente partie de la Convention, une
offre, une declaration d'accep-talion ou toute autre manifestation d'inten-tion
«parvient» ä son destinataire lorsqu'elle lui est faile verbalement ou est
délivrée par toui autre moyen au destinataire lui-méme, ä son etablissement, ä
son adresse postale ou, s'il n'a pas d'établissement ou d'adresse postale, ä
sa residence habituelle.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Artikd 21

1)
Etl antagande
svar som kommer för sent gäller likväl som antagande svar, om anbudsgivaren
ulan dröjsmål muntligen meddelar anbudstagaren delta eller avsänder elt
meddelande med samma innebörd.

2)
Om det av ett
brev eller nägon annan skriftlig handling som innehåller elt försenat antagande
svar framgår alt det sänts under sådana omständigheter all del, om dess befordran
hade varit normal, skulle ha kommil fram till anbudsgivaren i tid, gäller del
försenade svaret som etl antagande svar, om inle anbudsgivaren ulan dröjsmål
muntligen meddelar anbudstagaren att han anser att hans anbud inle längre
gäller eller avsänder ett meddelande med samma innehåll.

Ariikd 22

Etl antagande svar kan återkallas, om återkallelsen
kommer fram till anbudsgivaren innan eller samtidigt som det antagande svaret
skulle ha fått verkan.

Artikel 23

Etl avtal sluts vid den lidpunkt då etl antagande svar på
anbud får verkan i enlighet med beslämmelserna i denna konvention.

Artikel 24

Vid tillämpningen av denna del av konventionen anses ett
anbud, ett antagande svar eller någon annan viljeförklaring "komma
fram" till adressalen då den görs muntligen lill honom eller pä annal säll
avlämnas lill honom personligen, på hans affärssiälle eller postadress eller,
om han inle har någol affärsställe eller nägon postadress, på hans hemvist.

Prop.
1986/87: 128

19

opaginerad Kontrollera mot PDF

PART
III

SALE OF
GOODS

TROISIEME
PARTIE VENTE DE MARCHANDISES

s. 25 Kontrollera mot PDF

Chapter I General Provisions

Artide 25

A breach of contract committed by one of the parties is
fundamental if il results in such detriment to the other party as substantially
to deprive him of what he is entitled to expecl under the contract, unless the
party in breach did not foresee and a reasonable person of the same kind in the
same circumslances would not have foreseen such a result.

Chapitre I Dispositions générales

Artide 25

Une contravenlion au contrat commise par fune des parties
est essenlielle lorsqu'elle cause ä fautre partie un prejudice tel qu'elle la
prive subslantiellement de ce que celle-ci était en droit d'attendre du
contrat, ä moins que la partie en défaut n'ait pas prévu un tel resultat et
qu'une personne raisonnable de méme qualité placée dans la méme situalion ne f
aurail pas prévu non plus.

s. 26 Kontrollera mot PDF

Artide
26

A declaration of avoidance of the contract is effective
only if made by notice to the other party.

Artide
26

Une declaration de resolution du contrat n'a d'effet que
si elle est faile par nolification ä fautre partie.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Artide
27

Unless otherwise expressly provided in this Part of the
Convention, if any notice, request or other communication is given or made by a
party in accordance with this Part and by means appropriate in the circumslances,
a delay or error in the transmission of the communication or its failure to
arrive does not deprive that party of the right to rely on the communication.

Artide
27

Sauf disposition contraire expresse de la présente partie
de la Convention, si une noti-fication, demande ou autre communication est
faile par une partie au contrat conformément å la présente partie et par un
moyen approprié aux circonstances, un retard ou une erreur dans la transmission
de la communication ou le fail qu'elle n'est pas arrivée ä destination ne
prive pas cette parfie au contrat du droit de s'en prévaloir.

s. 28 Kontrollera mot PDF

Artide
28

If, in accordance wilh the provisions of this Convention,
one party is entitled to require performance of any obligation by the other
party, a court is not bound to enter a judge-ment for specific performance
unless the court would do so under ils own law in respect of similar contracts
of sale not governed by this Convention.

Artide
28

Si, conformément aux dispositions de la présente
Convention, une partie a le droit d'exiger de fautre fexecution d'une obligation,
un tribunal n'esl tenu d'ordonner f execution en nature que s'il le ferait en
vertu de son propre droit pour des contrats de vente semblables non regis par
la présente Convention.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Artide
29

(1) A conlract may be modified or termi-

Artide
29

1) Un contrat peut étre modifié ou résilié

opaginerad Kontrollera mot PDF

DEL III

KÖP AV VAROR

Kapitel I

Allmänna
bestämmelser

Artikd 25

Ett avtalsbrott från ena parlens sida är väsentligt om
det medför en sädan olägenhet för den andra parten att det i huvudsak berövar
honom vad han hade rätt alt vänta sig enligl avtalet. Avialsbrotlet är dock
inte väsentligt om den part som är skyldig lill avialsbrotlet inte förutsåg och
en förnuftlig person i samma ställning under samma omständigheter inte heller
skulle ha förutsett etl sådant resultat.

Artikel 26

En hävningsförklaring gäller endasi om den görs genom etl
meddelande till den andra parten.

Artikel 27

Om inte annal uttryckligen anges i denna del av
konventionen, gäller för de fall då en part lämnar en underrättelse, en
uppmaning eller något annal meddelande i enlighet med denna del och med
anlitande av elt med hånsyn till omständigheterna lämpligt medel för
befordran, att dröjsmål eller fel vid befordran av meddelandet eller dess
uteblivna framkomst inte berövar denna part rätlen alt åberopa meddelandet.

Ariikd 28

Om en part i enlighet med bestämmelserna i denna
konvention har rått att kräva att den andra parten fullgör en skyldighet, är en
domstol inte skyldig atl meddela dom på natura-fullgörelse, om inle domstolen
skulle göra detta enligt sitt eget lands lagstiftning i fråga om liknande köp
som inte regleras av konventionen.

Artikel 29

I) Etl avtal kan ändras eller bringas att

Prop.
1986/87: 128

21

opaginerad Kontrollera mot PDF

nated by the mere agreement of the parties.

(2) A contract in writing which contains a provision
requiring any modificalion or terminalion by agreement to be in writing may
not be otherwise modified or terminaled by agreement. However, a party may be
pre-cluded by his conducl from asserling such a provision to the extent that
the other party has relied on that conducl.

Prop.
1986/87; 128 par accord amiable entré les parties.

2) Un contrat écrit qui contient une disposilion
slipulani que toute modificalion ou résiliation amiable doit étre faile par
écrit ne peut étre modifié ou résilié ä f amiable sous une autre forme.
Toutefois, le comportement de fune des parties peut fempécher d'invo-quer une
telle disposition si fautre partie s'est fondée sur ce comportement.

s. 30 Kontrollera mot PDF

Chapter II Obligations of the Seller

Artide 30

The seller must deliver the goods, hand över any documents
relating to them and transfer the property in the goods, as required by the
conlract and this Convention.

Section 1.

Dellveiy of the goods and handing över of

documents

Artide 31

If the seller is not bound to deliver the goods at any
other particular place, his obligation lo deliver consists:

(a) if Ihe contract of sale involves
carriage of the goods - in handing the goods över to the first carrier for
transmission to the buyer;

(b) if, in cases not within the
preceding subparagraph, the contract relätes to specific goods, or unidentified
goods to be drawn from a specific stock or to be manufactured or produced, and
al the time of the conclusion of the contract Ihe parties knew that the goods
were al, or were lo be manufactured or produced at, a particular place - in
placing the goods al the buyer's disposal at that place;

(c) in other cases - in placing the
goods at the buyer's disposal at the place where the seller had his place of
business al the lime of the conclusion of ihe contract.

Chapitre II Obligations du vendeur

Artide 30

Le vendeur s'oblige, dans les conditions prévues au
contrat et par la présente Convention, ä livrer les marchandises, ä en
trans-férer la propriété el, s'il y a lieu, ä remettre les documents s'y
rapportant.

Section 1.

Livraison des marchandises el remise des

documents

Artide 31

Si le vendeur n'est pas tenu de livrer les marchandises en
un autre lieu parliculier, son obligation de livraison consiste;

a)
lorsque le
contrat de vente implique un transport des marchandises, ä remettre les
marchandises au premier transporteur pour transmission ä f acheteur;

b)
lorsque, dans
les cas non vises au précédenl alinéa, le contrat porte sur un corps certain
ou sur une chose de genre qui doit étre prélevée sur une masse déterminée ou
qui doit étre fabriquée ou produite el lorsque, au moment de la conclusion du
contrat, les parties savaienl que les marchandises se irouvaienl ou devaient
étre fabriquées ou produiles en un lieu parliculier, ä metlre les marchandises
å la disposition de facheteur en ce lieu;

c)
dans les autres
cas, ä metlre les marchandises ä la disposilion de facheteur au lieu ou le
vendeur avait son etablissement au moment de la conclusion du contrat.

s. 31 Kontrollera mot PDF

upphöra genom en överenskommelse mellan parterna.

2) Ett
skriftligl avtal som innehåller en bestämmelse att en ändring eller ett
upphävande av avtalet måste ske genom skriftlig överenskommelse kan inte
ändras eller bringas alt upphöra genom en överenskommelse på annat säll. En
part kan emellertid genom sitt handlande förlora möjligheten att åberopa en
sådan bestämmelse i den mån den andra parten har förlitat sig på detta
handlande.

Kapitel II

Säljarens
skyldigheter

Artikel 30

Säljaren är skyldig att avlämna varan, överlämna dokument
avseende varan saml överföra äganderätten till varan på det sätt som avtalel
och konventionen förutsätter.

Avdelning 1

Avlämnande
av varan och överlämnande av

dokument

Artikd 31

Om säljaren inte skall avlämna varan på någon annan
bestämd plats, beslår hans skyldighet atl avlämna varan

a)
om köpeavtalet
förutsätter alt varan skall transporteras, i att överlämna varan till den
förste transportören för vidarebefordran till köparen;

b)
om avtalel, i
de fall som inle omfattas av föregående punkt, hänför sig lill en bestämd vara
eller till en vara som inle är bestämd men som skall tas ur ett bestämt parti,
eller som skall tillverkas eller framställas och parterna vid avtalsslutet
kände lill all varan befann sig eller skulle tillverkas eller framställas på
en bestämd plats, i atl ställa varan till köparens förfogande på denna plats;

c) i övriga fall, i atl ställa varan till köparens
förfogande på den plats där säljaren hade sitt affärsställe vid avtalsslutet.

Prop.
1986/87: 128

23

s. 32 Kontrollera mot PDF

Artide
32

(1) If the seller, in accordance wilh the contract or this
Convention, hands the goods över to a carrier and if the goods are not clearly
identified to ihe contract by markings on the goods, by shipping documents or
otherwise, the seller must give the buyer notice of the consignment spedfying
the goods.

(2) If the seller is bound to arrange
for carriage of the goods, he must make such contracts as are necessary for
carriage to the place fixed by means of transportation appropriate in the
circumslances and according lo the usual terms for such transportation.

(3) If the seller is not bound to
effecl Insurance in respect of the carriage of the goods, he must, al the
buyer's request, provide him with all available information necessary to enable
him to effect such Insurance.

Artide
32

1)
Si, conformément
au contrat ou ä la présente Convention, le vendeur remet les marchandises å un
transporteur et si les marchandises ne sont pas clairement identifiées aux
fins du contrat par fapposition d"un signe distinciif sur les
marchandises, par des documents de transport ou par tout autre moyen, le
vendeur doit donner ä facheteur avis de fexpédition en désignant
spécifique-ment les marchandises.

2)
Si le vendeur
est tenu de prendre des dispositions pour le transport des marchandises, il
doit conclure les contrats nécessaires pour que le transport soit effeclué
jusqu'au lieu prévu, par les moyens de transport ap-propriés aux circonstances
et selon les conditions usuelles pour un tel transport.

3)
Si le vendeur
n'est pas tenu de souscrire lui-méme une assurance de transport, il doit
fournir ä facheteur, ä la demande de celui-d, tous renseignemenis donl il
dispose qui sont nécessaires å la conclusion de cette assurance.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Artide
33

The seller must deliver Ihe goods:

(a) if a date is fixed by or
determinable from the conlract, on that date;

(b) if a period of time is fixed by or
determinable from the contract, at any time wiihin that period unless
circumslances indicate that the buyer is to choose a date; or

(c) in any other case, within a reasonable time after the
conclusion of the conlract.

Artide
33

Le vendeur doit livrer les marchandises:

a)
si une date est
fixée par le contrat ou determinable par reference au contrat, ä cette date;

b)
si une période
de temps est fixée par le contrat ou determinable par reference au contrat, ä
un moment quelconque au cours de cette période, ä moins qu'il ne résulte des
circonstances que c'esl ä facheteur de choi-sir une date; ou

c)
dans tous les
autres cas, dans un délai raisonnable ä partir de la conclusion du contrat.

s. 34 Kontrollera mot PDF

Artide
34

If the seller is bound to hand över documents relating to
the goods, he must hand them över al the time and place and in the form
required by the contract. If the seller has handed över documents before that
time, he may, up to that time, cure any lack of conformity in the documents, if
the exercise of this right does not cause the buyer unrea-

Article
34

Si le vendeur est tenu de remettre les documents se
rapportant aux marchandises, il doit s'acquiuer de cette obligation au moment,
au lieu el dans la forme prévus au contrat. En cas de remise antidpée, le
vendeur conserve, jusqu'au moment prévu pour la remise, le droil de réparer
lout défaut de conformilé des documents, ä condition que 1'exercice de ce

s. 32 Kontrollera mot PDF

Ariikd 32

I) Om säljaren, i enlighet med avtalel eller denna konvention, överiämnar
varan till en transportör och om varan inle klart har hänförts lill avtalel
genom märkning av varan, genom transportdokument eller på annal säll, skall
säljaren lämna eU meddelande lill köparen om försändelsen med spedficering av
varan.

2) Om säljaren skall ordna transporten av varan, skall han
sluta nödvändiga avtal för transport till den angivna orten med efter omständigheterna
lämpligt transportmedel och på sedvanliga villkor för sådana transporter.

3) Om säljaren inte skall teckna transport-försäkring för
varan, skall han på köparens begäran tillhandahålla denne alla tillgängliga
uppgifter som behövs för att denne skall kunna teckna en sådan försäkring.

Artikel 33 Säljaren skall avlämna varan:

a)
om en viss
lidpunkt är fastställd i eller följer av avtalet, vid denna tidpunkt;

b)
om en viss
tidrymd är fastställd i eller följer av avtalel, när som helst under denna
tidrymd, såvida det inte framgär av omständigheterna atl köparen skall välja
tidpunkten; eller

c)
i andra fall,
inom skälig lid efter avtalsslutet.

Artikel 34

Om säljaren skall överlämna dokumenl avseende varan,
skall han överlämna dem vid den lidpunkt, på den plats och i den form som är
förutsatt enligt avtalet. Om säljaren har överlämnat dokument före den
avtalsenliga tidpunkten, får han fram lill dess avhjälpa fel eller brister i
dokumenten, såvida inte utövandet av denna rätt förorsakar köparen

Prop.
1986/87: 128

25

opaginerad Kontrollera mot PDF

sonable
inconvenience or unreasonable expense. However, the buyer retains any right to
claim damages as provided for in this Convention.

droil ne
cause ä facheteur ni inconvénienls ni frais déraisonnables. Toutefois,
facheteur conserve le droil de demander des dom-mages-inléréis conformément ä
la présente Convention.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Section
11.

Conformity
of the goods and third party

claims

Artide 35

(1) The seller must deliver goods which
are of the quantity, qualily and description required by the conlract and
which are conlained or packaged in the manner required by the conlract.

(2)
Except where
the parties have agreed otherwise, the goods do not conform with the contract
unless they;

(a) are fil for the purposes for which goods

of the same description would ordinarily be

used;

(b) are fil for any particular purpose
expressly or impliedly made known to the seller at the time of the conclusion
of the contract, except where Ihe circumslances show that the buyer did not
rely, or that it was unreasonable for him to rely, on the seller's skill
andjudgement;

(c) possess the qualities of goods
which the seller has held lo the buyer as a sample or model;

(d) are
conlained or packaged in the man

ner usual for such goods or, where there is no

such manner, in a manner adequate lo pre-

serve and protect the goods.

(3) The seller is not liable under subpara

graphs (a) to (d) of the preceding paragraph

for any lack of conformity of the goods if al

the time of the conclusion of the conlract the

buyer knew or could not have been unaware

of such lack of conformity.

Section 11.

ou

Conformilé des marchandises el droits

pretentions
de tiers

Artide 35

1)
Le vendeur doit
livrer des marchandises dont la quantilé, la qualité el le type répon-denl ä
ceux qui sont prévus au contrat, el donl femballage ou le conditionnemenl correspond
ä celui qui est prévu au contrat.

2)
A moins que les
parlies n'en soienl con-venues autrement, les marchandises ne sont conformes au
contrat que si:

a)
elles sont
propres aux usages auxquels serviraient habituellement des marchandises du méme
type;

b)
elles sont
propres å tout usage special qui a été porté expressément ou tacitement å la
connaissance du vendeur au moment de la conclusion du contrat, sauf s'il
résulte des circonstances que facheteur ne s'en est pas remis ä la compeience
ou ä f apprédation du vendeur ou qu'il n'était pas raisonnable de sa part de le
faire;

c)
elles possédenl
les qualilés d'une mar-chandise que le vendeur a présentée ä facheteur comme
échantillon ou modéle;

d) elles sont emballées ou conditionnées

selon le mode habituel pour les marchandises

du méme type ou, ä défaut de mode habituel,

d'une maniére propre ä les conserver et ä les

proteger.

3) Le vendeur n'esl pas responsable, au

regard des alinéas a) ä d) du paragraphe pré

cédent, d'un défaut de conformilé que fache

teur connaissail ou ne pouvail ignorer au mo

ment de la conclusion du contrat.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Artide
36

(I) The seller is liable in accordance with the conlract and this
Convention for any lack of conformity which exists al the lime when the risk
passes to the buyer, even though the

Artide
36

I) Le vendeur est responsable, conformément au contrat et å la présente
Convention, de lout défaut de conformilé qui existe au moment du transferl des
risques å facheteur.

opaginerad Kontrollera mot PDF

oskälig olägenhet eller oskälig kostnad. Köparen behåller
emellertid den räll han kan ha att kräva skadestånd enligl denna konvention.

Avdelning II

Varans avlalsenlighet och tredje mans krav

Artikel 35

1)
Säljaren skall
avlämna en vara som i fråga om mängd, kvalitet och art överensstämmer med det
som avtalet förulsälter och som också är innesluten eller förpackad på etl avlalsenligt
sätt.

2)
Såvida parierna
inte har kommil överens om annal, är varan avtalsenlig endast om den:

a)
är lämplig för
de ändamål till vilka varor av motsvarande slag i allmänhel används;

b)
är lämplig för
etl bestämt ändamål som säljaren uttryckligen eller underförstått har fält veta
vid avtalsslutet, utom då det framgår av omständigheterna atl köparen inle
förlitade sig på, eller inte hade rimlig anledning atl förlita sig på,
säljarens sakkunskap och omdöme;

c)
har
egenskaperna hos en vara som säljaren har lagl fram för köparen såsom prov
eller modell;

d) är innesluten eller förpackad på det sätl

som är brukligt för sådana varor eller, då det

inte finns något sådanl bruk, på elt sätt som

är ändamålsenligt för att bevara och skydda

varan.

3) Säljaren är inte ansvarig enligt andra

stycket punkterna a—d för sädana brister i

avtalsenlighelen hos varan (fel) som köparen

vid avtalsslutet kände till eller inle kunde ha

varit omedveten om.

Ariikel 36

1) Säljaren är ansvarig i enlighet med avtalet och denna
konvention för fel som föreligger vid den tidpunkt dä risken går över på
köparen, även om felet visar sig först efter

Prop.
1986/87; 128

27

opaginerad Kontrollera mot PDF

lack of conformity becomes apparenl only after that lime.

(2) The
seller is also liable for any lack of conformity which occurs after the time
indicated in the preceding paragraph and which is due lo a breach of any of
his obligations, including a breach of any guarantee ihal for a period of lime
the goods will remain fil for their ordinary purpose or for some particular
purpose or will relain specified qualities or characierislics.

Artide 37

If the seller has delivered goods before the date for
delivery, he may, up to that date, deliver any missing part or make up any deficiency
in the quantity of the goods delivered, or deliver goods in replacement of any
non-conforming goods delivered or remedy any lack of conformity in the goods
delivered, provided that the exercise of this right does not cause the buyer
unreasonable inconvenience or unreasonable expense. However, the buyer retains
any right lo claim damages as provided for in this Convention.

méme si ce défaut n'apparail qu"ultérieure-ment.

2) Le vendeur est également responsable de tout défaut de
conformilé qui survient apres le moment indiqué au paragraphe précédent et qui
est imputable ä f inexéculion de fune quelconque de ses obligations, y compris
ä un manquemenl ä une garanlie que, pendant une certaine période, les marchandises
resleronl propres ä leur usage normal ou ä un usage special ou conserveront des
qualilés ou caraclérisliques spécifiées.

Artide 37

En cas de livraison antidpée, le vendeur a le droil,
jusqu'ä la date prévue pour la livraison, soit de livrer une partie ou une
quantilé manquante, ou des marchandises nouvelles en remplacement des
marchandises non conformes au contrat, soil de réparer tout défaut de
conformilé des marchandises, ä condition que fexercice de ce droit ne cause ä
facheteur ni inconvénienls ni frais déraisonnables. Toutefois, facheteur
conserve le droil de demander des dommages-inléréts conformément ä la
présente Convention.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Artide
38

(1)
The buyer must
examine the goods, or cause them to be examined, within as short a period as is
practicable in the circumslances.

(2) If the contract involves carriage
of the goods, examination may be deferred until after the goods have arrived at
their destination.

(3) If the goods are redirected in
Iransit or redispatched by the buyer without a reasonable opportunity for
examination by him and at the time of the conclusion of the conlract the seller
knew or ought to have known of the possibility of such redirection or
redispatch, examination may be deferred until after the goods have arrived at
the new destination.

Artide
38

1)
L'acheleur doit
examiner les marchandises ou les faire examiner dans un délai aussi bref que
possible eu égard aux circonstances.

2)
Si le contrat
implique un transport des marchandises, f examen peut étre différé jus-qu'ä
leur arrivée ä destination.

3)
Si les
marchandises sont déroutées ou réexpédiées par facheteur sans que celui-d ait
eu raisonnablement la possibilité de les examiner et si, au moment de la
conclusion du contrat, le vendeur connaissail ou aurail du connaitre la
possibilité de ce déroutage ou de cette réexpédilion, f examen peut étre différé
jusqu'ä farrivée des marchandises ä leur nouvelle destination.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Artide
39

(1) The buyer löses the right to rely on a lack of
conformity of the goods if he does not give notice lo the seller specifying the
nature

Artide
39

I) L'acheteur est déchu du droit de se prévaloir d'un défaut de
conformilé s'il ne ie dé-nonce pas au vendeur, en précisant la nature

opaginerad Kontrollera mot PDF

denna tidpunkt.

2) Säljaren är även ansvarig för fel som uppstår efter den
i föregående stycke angivna tidpunkten och som beror på brott mot någon av hans
skyldigheter, däribland brott mot en garanti att varan under en viss lid kommer
alt förbli lämplig för sill vanliga ändamål eller för någol bestämt ändamål
eller kommer att behålla angivna egenskaper eller kännetecken.

Artikel 37

Om säljaren har avlämnat varan före den avtalade tiden för
avlämnande, får han intill denna tidpunki avlämna delar som fattas, fylla ut
brister i varans mängd, avlämna en vara för atl ersätta en felaktig eller
avhjälpa fel i den avlämnade varan, under förutsättning att utövandet av denna
rätt inte förorsakar köparen oskälig olägenhet eller oskälig kostnad. Köparen
behåller dock den rält han kan ha atl kräva skadestånd enligt denna konvention.

Artikd 38

1)
Köparen skall
undersöka varan eller låla undersöka den sä snarl det med hänsyn till
omständigheterna är möjligt.

2)
Om avtalet
förutsätter all varan skall transporteras, får undersökningen uppskjutas till
dess att varan har kommil fram lill bestämmelseorten.

3)
Om varan
omdirigeras under transporten eller sänds vidare av köparen ulan alt denne har
haft skälig möjlighet alt undersöka den och säljaren vid avtalsslutet kände
lill eller borde ha känt till möjligheten av en sådan omdirigering eller
vidaresändning, får undersökningen uppskjutas till dess att varan har anlänt
till den nya bestämmelseorten.

Artikel 39

1) Köparen förlorar rätlen att åberopa fel i varan, om han
inte inom skälig lid efter det atl han märkte eller borde ha märkt felet re-

Prop.
1986/87: 128

29

opaginerad Kontrollera mot PDF

of the lack of conformity wiihin a reasonable time after
he has discovered il or ought to have discovered it.

(2) In any
evenl, the buyer löses the right to rely on a lack of conformity of the goods
if he does not give the seller notice thereof at the latest wiihin a period of
two years from the date on which the goods were actually handed över to the
buyer, unless this lime-limit is inconsistent with a contractual period of
guarantee.

de ce
défaut, dans un délai raisonnable ä partir du moment ou il fa constaté ou
aurail du le constaler.

2) Dans
tous les cas, facheteur est déchu du droil de se prévaloir d'un défaut de conformilé,
s'il ne le dénonce pas au plus tärd dans un délai de deux ans ä compter de la
date ä laquelle les marchandises lui ont été effectivement remises, ä moins que
ce délai ne soit incompalible avec la durée d'une garanlie contraciuelle.

s. 40 Kontrollera mot PDF

Artide
40

The seller is not entilled to rely on the provisions of
artides 38 and 39 if the lack of conformity relätes to facts of which he knew
or could not have been unaware and which he did not disdose to the buyer.

Artide
40

Le vendeur ne peut pas se prévaloir des dispositions des
artides 38 el 39 lorsque le défaut de conformilé porte sur des faits qu'il
connaissail ou ne pouvail ignorer et qu'il n'a pas révélés ä facheteur.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Artide
41

The seller must deliver goods which are free from any
right or claim of a third party, unless the buyer agreed to lake the goods
subject lo Ihal right or claim. However, if such right or claim is based on
industriai properly or other inldleclual property, the seller's obligation is
governed by artide 42.

Artide
41

he vendeur doit livrer les marchandises libres de tout
droit ou pretention d'un tiers, å moins que facheteur n'accepte de prendre les
marchandises dans ces conditions. Toutefois, si ce droil ou celle pretention
est fondé sur la propriété industrielle ou autre propriété intellectuelle, f
obligation du vendeur est ré-gie par f artide 42.

s. 42 Kontrollera mot PDF

Ardcle
42

{I) The seller must deliver goods which are free from any
right or claim of a third party based on industriai properly or olher inldleclual
property, of which al the lime of the conclusion of the contract the seller
knew or could not have been unaware, provided that the right or claim is based
on industriai property or other inlellectual properly:

Artide
42

I) Le vendeur doit livrer les marchandises libres de tout droit ou
pretention d'un tiers fondé sur la propriété industrielle ou autre propriété
intellectuelle, qu'il connaissail ou ne pouvait ignorer au moment de la conclusion
du contrat, ä condition que ce droit ou celle pretention soit fondé sur la
propriété industrielle ou autre propriété intellectuelle:

opaginerad Kontrollera mot PDF

(a) under Ihe law of the State where
the goods will be resold or otherwise used, if it was contemplated by the
parties at the time of the conclusion of the contract that ihe goods would be
resold or otherwise used in that State; or

(b) in any olher case, under the law of
the State where the buyer has his place of business.

a)
en vertu de la
loi de 1'Elat ou les marchandises doivent étre revendues ou uiili-sées, si les
parlies ont envisagé au moment de la conclusion du contrat que les marchandises
seraienl revendues ou ulilisées dans cet Etal; ou

b)
dans tous les
autres cas, en vertu de la loi de fElal ou facheteur a son etablissement.

opaginerad Kontrollera mot PDF

klamerar till säljaren och uppger felets art.

2) 1 alla händelser föriorar köparen rätten atl åberopa
fel i varan om han inle reklamerar till säljaren om felet senast inom två år
från den tidpunki då varan faktiskt överlämnades till köparen, såvida inte
denna tidsfrist är oförenlig med en avtalad garantitid.

Ariikd 40

Säljaren får inte åberopa beslämmelserna i artiklarna 38
och 39, om felet hänför sig lill omständigheter som han kände till eller inte
kunde ha varit omedveten om och som han inte har upplyst köparen om.

Artikel 41

Säljaren skall avlämna en vara som inte belastas av någon
rätt för eller någol krav från tredje man, såvida inte köparen har samtyckt
till att ta emot varan belastad av en sådan rätt eller ett sådant krav. Om
emellertid rällen eller kravet grundas på något industriellt rättsskydd eller
annan immalerialrätl, regleras säljarens skyldigheter av artikel 42.

Artikel 42

1) Säljaren skall avlämna en vara som inte belastas av
någon räll för eller någol krav från tredje man, som grundas på någol industriellt
rättsskydd eller någon annan immaterialrätt som säljaren kände lill eller inle
kunde ha varil omedveten om vid avtalsslutet, under förutsättning att rätten
eller kravet grundas på något industriellt rättsskydd eller någon annan
immaterialrätt

a)
enligt lagen i
den stal där varan skall säljas vidare eller användas på annal sätt, om
parterna vid avtalsslutet förutsåg all varan skulle säljas vidare eller
användas i den staten; eller

b)
i övriga fall
enligt lagen i den stat där köparen har sitt affärsställe.

Prop.
1986/87; 128

31

opaginerad Kontrollera mot PDF

(2) The
obligation of Ihe seller under the preceding paragraph does not exlend lo cases
where:

(a) al the time of the conclusion of
the conlract the buyer knew or could not have been unaware of ihe right or
claim; or

(b) the right or claim results from the
sell-er's compliance with technical drawings. designs, formulae or other such
specificalions furnished by the buyer.

2) Dans les cas suivants, le vendeur n'est pas tenu de f
obligation prévue au paragraphe précédent;

a)
au moment de la
conclusion du contrat, facheteur connaissail ou ne pouvait ignorer f existence
du droit ou de la pretention; ou

b)
le droit ou la
pretention résulte de ce que le vendeur s'est conformé aux plans techniques,
dessins, formules ou autres specificalions analogues fournis par facheteur.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Artide
43

(1) The buyer löses the right lo rely
on the provisions of artide 41 or artide 42 if he does not give notice to the
seller specifying the nature of the right or claim of the third party within a
reasonable time after he has become aware or oughi to have become aware of the
right or claim.

(2) The seller is not entitled to rely
on the provisions of the preceding paragraph if he knew of the right or claim
of the third party and the nalure of il.

Artide
43

1)
L'acheteur perd
le droil de se prévaloir des dispositions des artides 41 el 42 s'il ne dénonce
pas au vendeur le droil ou la pretention du liers, en précisant la nalure de
ce droit ou de cette pretention, dans un délai raisonnable ä partir du moment
oii il en a eu connaissance ou aurail du en avoir connaissance.

2)
Le vendeur ne
peul pas se prévaloir des dispositions du paragraphe précédent s'il connaissail
le droit ou la pretention du tiers et sanature.

s. 44 Kontrollera mot PDF

Artide
44

Notwithstanding the provisions of paragraph (I) of artide 39 and paragraph (I) of artide 43, the buyer may reduce
the price in accordance wilh artide 50 or claim damages, except for loss of
profil, if he has a reasonable excuse for his failure lo give the required
notice.

Artide
44

Nonobslanl les dispositions du paragraphe I de f artide 39
et du paragraphe I de f artide 43, facheteur peul réduire le prix comformé-meni
ä fartide 50 ou demander des dommages-inléréts, sauf pour le gain manqué, s'il
a une excuse raisonnable pour n'avoir pas procédé ä la dénonciation requise.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Section
III.

Remedies
for breach of contract by the seller

Artide 45

(1) If the seller fails lo perform any of his

obligations under the contract or this Con

vention, the buyer may;

(a) exercise the rights provided in
artides 46 to 52;

(b) claim damages as provided in
arlicles 74 to 77.

(2) The buyer is not deprived of any right

Section
III.

Moyens
dont dispose facheteur en cas de

coniravention
au contrat par le vendeur

Artide 45

1) Si le vendeur n'a pas exécuté fune quel

conque des obligations résultant pour lui du

contrat de vente ou de la présente Conven

tion, facheteur est fondé ä;

a)
exercer les
droits prévus aux arlicles 46 ä52;

b)
demander les
dommages-inléréts prévus aux artides 74 ä 77.

2) facheteur ne perd pas le droil de de-

opaginerad Kontrollera mot PDF

2) Säljarens skyldigheter enligl föregående stycke
omfattar inle fall då

a)
köparen vid
avtalsslutet kände till eller inle kunde ha varit omedveten om rätten eller
kravet; eller

b)
rätten eller
kravet är en följd av all säljaren har följt tekniska ritningar, modeller,
formler eller andra sådana specifikationer som köparen har tillhandahållit.

Artikel 43

I) Köparen förlorar rätten alt åberopa bestämmelserna i artikel 41 eller
42, om han inte reklamerar till säljaren med angivande av arten av rätten
eller kravet inom skälig tid efter det han har blivit eller borde ha blivit
medveten om rätten eller kravet.

2) Säljaren får inte åberopa bestämmelserna i föregående
stycke om han kände lill tredje mans rätt eller krav och dess art.

Arlikel 44

Utan hinder av artikel 39 första stycket och artikel 43
första stycket får köparen göra prisavdrag enligl artikel 50 eller kräva skadestånd
med undantag av skadestånd för förlorad vinsl, om han har en skälig ursäkt för
sin underlåtenhet atl reklamera på föreskrivet säU.

Avdelning III

Påföljder vid säljarens avtalsbrott

Artikd 45

1) Om säljaren underlåter att fullgöra nå

gon av sina skyldigheter enligl avtalet eller

denna konvention, får köparen

a)
utöva de
rättigheter som anges i artiklarna 46—52;

b)
kräva
skadestånd enligt artiklarna 74-77.

2) Köparen förlorar inte den rätt han kan

3 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 128

Prop.
1986/87; 128

33

opaginerad Kontrollera mot PDF

he may have to claim damages by exerdsing his right to
other remedies.

(3) No period of grace may be granled to the seller by a
courl or arbiiral tribunal when the buyer resorts to a remedy for breach of
conlract.

Prop.
1986/87: 128

mander des dommages-inléréts lorsqu'il exerce son droil de
recourir å un autre moyen.

3) Aucun délai de grace ne peut étre ac-cordé au vendeur
par un juge ou par un ar-bitre lorsque facheteur se prévaut d'un des moyens
donl il dispose en cas de contravenlion au contrat.

s. 46 Kontrollera mot PDF

Artide
46

(1) The buyer may require performance
by the seller of his obligations unless the buyer has resorted to a remedy
which is inconsistent wilh this requirement.

(2) If the goods do not conform with
the contract, the buyer may require delivery of substitute goods only if the
lack of conformity constitutes a fundamental breach of contract and a request
for substitute goods is made either in conjunction with notice given under
artide 39 or within a reasonable time thereafter.

(3) If the goods do not conform with the contract, the
buyer may require the seller to remedy the lack of conformity by repair, unless
this is unreasonable having regard to all the circumslances. A request for
repair must be made either in conjunction wilh notice given under artide 39 or
within a reasonable time thereafter.

Artide
46

l)L'acheteurpeulexigerdu vendeur f execution de ses
obligations, ä moins qu'il ne se soit prévalu d'un moyen incompalible avec
cette exigence.

2)
Si les
marchandises ne sont pas conformes au contrat, facheteur ne peul exiger du
vendeur la livraison de marchandises de remplacement que si le défaut de
conformilé constilue une coniravention essenlielle au contrat et si cette
livraison est demandée au moment de la dénonciation du défaut de conformilé
faite conformément ä fartide 39 ou dans un délai raisonnable ä compter de cette
dénonciation.

3)
Si les
marchandises ne sont pas conformes au contrat, facheteur peut exiger du
vendeur qu'il répare le défaut de conformilé, ä moins que cela ne soit
déraisonnable compte tenu de toutes les circonstances. La reparation doit étre
demandée au moment de la dénonciation du défaut de conformilé faile conformément
ä fartide 39 ou dans un délai raisonnable å compter de cette dénonciation.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Artide
47

(1) The buyer may fix an additional
period of lime of reasonable length for performance by the seller of his
obligations.

(2) Unless the buyer has received
notice from the seller that he will not perform wiihin the period so fixed, the
buyer may not, during that period, resort to any remedy for breach of
contract. However, the buyer is not deprived thereby of any right he may have
lo claim damages for delay in performance.

Artide
47

1)
L'acheteur peut
impartir au vendeur un délai supplémentaire de durée raisonnable pour f
execution de ses obligations.

2)
A moins qu'il
n'ail reu du vendeur une nolification finformant que celui-d n'exécu-terait pas
ses obligations dans le délai ainsi imparti, facheteur ne peut, avanl f
expiration de ce délai, se prévaloir d'aucun des moyens dont il dispose en cas
de coniravention au contrat. Toutefois, facheteur ne perd pas, de ce fail, le
droit de demander des dommages-inléréts pour retard dans f execution.

opaginerad Kontrollera mot PDF

ha alt kräva skadestånd när han utövar rätten all göra
gällande någon annan påföljd.

3) Säljaren kan inle beviljas anstånd av en domstol eller
skiljedomstol då köparen gör gällande en påföljd av avtalsbrottet.

Artikel 46

1)
Köparen får
kräva att säljaren fullgör sina skyldigheter, om han inte har gjort gällande
en påföljd som är oförenlig med elt sådant krav.

2)
Om varan inle
överensstämmer med avtalel, kan köparen kräva omleverans endasi om felet ulgör
ett väsentligt avtalsbrott och krav på omleverans framställs antingen i samband
med reklamation enligt artikel 39 eller inom skälig lid därefter.

3) Om varan inle överensstämmer med avtalel, kan köparen
kräva att säljaren avhjälper felet genom reparation, såvida inle delta är
oskäligt med beaktande av samtliga omständigheter. Krav på reparation måste
framställas antingen i samband med reklamation enligt artikel 39 eller inom
skälig tid därefter.

Artikel 47

1)
Köparen får
sätta ut en skälig tilläggstid inom vilken säljaren skall fullgöra sina skyldigheter.

2)
Om inle köparen
har mottagit något meddelande från säljaren om att denne inle kommer alt
fullgöra avtalet inom den sålunda utsatta liden, får köparen inte under denna
tid göra gällande någon påföljd av avialsbrotlet. Köparen förlorar emellertid
inle den räll han kan ha att kräva skadestånd pä grund av dröjsmål med
fullgörelsen.

Prop.
1986/87: 128

35

opaginerad Kontrollera mot PDF

Artide
48

(1) Subject lo artide 49, the seller
may, even after the date for delivery, remedy at his own expense any failure to
perform his obligations, if he can do so without unreasonable delay and
without causing the buyer unreasonable inconvenience or unceriainly of reimbursement
by the seller of expenses ad-vanced by the buyer. However, the buyer retains
any right lo claim damages as provided for in this Convention.

(2) If the seller requesls the buyer to
make known whether he will accept performance and the buyer does not comply
wilh the request within a reasonable time, the seller may perform within the
time indicated in his request. The buyer may not, during that period of time,
resort lo any remedy which is inconsistent with performance by the seller.

(3) A notice by ihe seller that he will
perform within a specified period of time is as-sumed to include a request,
under the preceding paragraph, that the buyer make known his decision.

(4) A request or notice by the seller
under paragraph (2) or (3) of this artide is not effective unless received by
the buyer.

Artide
48

1)
Sous réserve de
fartide 49, le vendeur peul, méme apres la date de la livraison, réparer ä ses
frais tout manquemenl ä ses obligations, ä condition que cela n'entraine pas
un retard déraisonnable et ne cause ä facheteur ni inconvénienls
déraisonnables ni incer-litude quant au remboursemeni par le vendeur des frais
faits par facheteur. Toutefois, facheteur conserve le droit de demander des
dommages-inléréts conformément ä la présente Convention.

2)
Si le vendeur
demande ä facheteur de lui faire savoir s'il accepte fexécution et si facheteur
ne lui répond pas dans un délai raisonnable, le vendeur peut exécuter ses obligations
dans le délai qu'il a indiqué dans sa demande. L'acheleur ne peul, avanl
fexpira-lion de ce délai, se prévaloir d'un moyen incompalible avec fexécution
par le vendeur de ses obligations.

3)
Lorsque le
vendeur nolifie ä facheteur son intention d'exécuter ses obligations dans un
délai determine, il est présumé demander ä facheteur de lui faire connaitre sa
decision conformément au paragraphe précédent.

4)
Une demande ou
une nolification faite par le vendeur en vertu des paragraphes 2 ou 3 du
present artide n'a d'effet que si elle est regue par facheteur.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Artide
49

(1) The buyer may declare the contract

avoided:

(a) if the failure by Ihe seller lo perform any

of his obligations under the contract or this

Conventions amounts to a fundamental

breach of contract; or

(b) in case of non-delivery, if the seller

does not deliver the goods within the addi

tional period of time fixed by the buyer in

accordance with paragraph (1) of artide 47 or

dedares that he will not deliver within the

period so fixed.

(2) However,
in cases where the seller has

delivered the goods, the buyer löses the right

to declare the contract avoided unless he

does so;

(a) in respect of late delivery, wiihin a rea-

Article49

1) L'acheleur peut dédarer le contrat ré-

solu:

a)
si finexécution
par le vendeur de fune quelconque des obligations résultant pour lui du contrat
ou de la présente Convention constilue une coniravention essenlielle au contrat;
ou

b)
en cas de
défaut de livraison, si le vendeur ne livré pas les marchandises dans le délai
supplémentaire imparti par facheteur conformémenl au paragraphe 1 de fartide 47
ou s'il declare qu'il ne les livrera pas dans le délai ainsi imparti.

2) Cependanl,
lorsque le vendeur a livré les

marchandises, facheteur est déchu du droit

de dédarer le contrat résolu s'il ne fa pas

fail:

a) en cas de livraison, dans un délai raison-

s. 48 Kontrollera mot PDF

Ariikd 48

1)
Om inle annat
följer av arlikel 49, får säljaren även efter tidpunkten för avlämnandet på
egen bekostnad avhjälpa sin underiåtenhel alt fullgöra sina skyldigheter, om
han kan göra delta utan oskäligt dröjsmål och utan att förorsaka köparen
oskälig olägenhet eller osäkerhet belräffande ersättning från säljaren för
utlägg som köparen har haft. Köparen behåller dock den rätt han kan ha atl
kräva skadestånd enligl denna konvention.

2)
Om säljaren
uppmanar köparen alt meddela huruvida han kommer atl godta fullgörelse och
köparen inle svarar inom skälig tid, får säljaren fullgöra inom den lid som har
angetts i hans uppmaning. Köparen får inte under denna lid göra gällande en
påföljd som är oförenlig med säljarens fullgörelse.

3)
Ett meddelande
från säljaren till köparen om atl han kommer att fullgöra inom en angiven tid
skall anses innehålla en uppmaning enligl föregående stycke till köparen om
all denne skall meddela sitt beslut.

4)
En uppmaning
eller ett meddelande från säljaren enligt andra eller tredje stycket får verkan
endast om uppmaningen eller meddelandet mottas av köparen.

Artikd 49

1) Köparen får håva köpet:

a) om säljaren underlåter att fullgöra nå

gon av sina skyldigheter enligt avtalet eller

denna konvention och detta utgör ett väsent

ligt avtalsbrott;

eller

b) i händelse avlämnande inte har skett,

om säljaren inte avlämnar varan inom den

tilläggstid som har utsatts av köparen enligt

artikel 47 första stycket, eller om han förkla

rar alt han inle kommer att avlämna varan

inom denna tilläggslid.

2) När säljaren har avlämnat varan förlo

rar köparen dock rätten att häva köpet, om

han inte gör det

a) vid försenat avlämnande, inom skälig

Prop.
1986/87: 128

37

s. 48 Kontrollera mot PDF

sonable lime after he has become aware that delivery has
been made;

(b) in respect of any breach other than late delivery,
within a reasonable lime;

(i) after he knew or ought lo have known of

Ihe breach;

(ii) after the expiralion of any additional period of time
fixed by the buyer in accordance wilh paragraph (1) of artide 47, or afler the
seller has dedared that he will not perform his obligations within such an additional
period; or

(iii) afler ihe expiralion of any additional period of
lime indicated by the seller in accordance with paragraph (2) of artide 48, or
after the buyer has dedared thal he will not accept performance.

nable ä
partir du moment oii il a su que la

livraison
avait été effecluée;

b) en cas de coniravention autre que la

livraison tardive, dans un délai raisonnable; i) ä partir
du moment ou il a eu connaissance ou aurail dö avoir connaissance de cette
coniravention;

ii) apres f expiration de tout délai supplémentaire
imparti par facheteur conformément au paragraphe 1 de fartide 47 ou apres que
le vendeur a déclaré qu'il n'exé-cuterail pas ses obligations dans ce délai
supplémentaire; ou

iii) apres f expiration de tout délai supplémentaire
indiqué par le vendeur conformément au paragraphe 2 de fartide 48 ou apres que
facheteur a déclaré qu'il n'ac-cepterait pas fexécution.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Artide
50

If the goods do not conform with the contract and whether
or not the price has already been paid, the buyer may reduce the price in the
same proportion as the value that the goods actually delivered had at the time
of the delivery bears to the value that conform-ing goods would have had at
thal time. However, if the seller remedies any failure lo perform obligations
in accordance with artide 37 or artide 48 or if the buyer refuses lo accept
performance by the seller in accordance wilh those artides, the buyer may not
reduce the price.

Artide
50

En cas de défaut de conformilé des marchandises au
contrat, que le prix ail été ou non déjä payé, facheteur peut réduire le prix
proporlionellemenl ä la difference entré la valeur que les marchandises
effectivement livrées avaient au moment de la livraison et la valeur que des
marchandises conformes auraient eue å ce moment. Cependanl, si le vendeur
répare lout manquemenl ä ses obligations conformément å fartide 37 ou ä fartide
48 ou si facheteur refuse d'accepter fexécution par le vendeur conformément ä
ces arlicles, facheteur ne peut réduire le prix.

s. 50 Kontrollera mot PDF

Artide
51

(1)
If the seller
delivers only a part the goods or if only a part of the goods delivered is in
conformity with the contract. artides 46 to 50 apply in respect of the part
which is missing or which does not conform.

(2) The buyer may declare the contract
avoided in its entirety only if the failure to make delivery completely or in
conformity wilh the contract amounts lo a fundamental breach of the contract.

Artide
51

1)
Si le vendeur
ne livré qu'une partie des marchandises ou si une partie seulement des
marchandises livrées est conformé au contrat, les artides 46 ä 50 s'appliquent
en ce qui concerne la partie manquante ou non conformé.

2)
L"acheteur
ne peut dédarer le contrat résolu dans sa totalité que si finexécution
partielle ou le défaut de conformilé constilue une contravenlion essenlielle au
contrat.

s. 51 Kontrollera mot PDF

tid efter det atl han har fått veta att avlämnande har
skett;

b) vid annat avtalsbrott än försenat avlämnande, inom
skälig lid

i) efter del han fick eller borde ha fåll kännedom om
avialsbrotlet

ii) efler utgången av en tilläggstid som köparen har satt
ul enligl arlikel 47 första styckel eller efler det att säljaren har förklarat
all han inte kommer atl fullgöra sina skyldigheter inom en sådan tilläggstid;
eller

iii) efler utgången av en tilläggstid som säljaren har
angell enligl artikel 48 andra slycket eller efter del alt köparen har
förklarat att han inle kommer att godta fullgörelse.

Artikel 50

Om varan inte överensstämmer med avtalel och oavsett om
priset redan har betalts eller inle, får köparen göra prisavdrag enligt
förhållandel mellan den faktiskt avlämnade varans värde vid tiden för
avlämnandet och del värde som en avtalsenlig vara skulle ha haft vid denna
tidpunkt. Om säljaren emellertid avhjälper sin underlåtenhet att fullgöra sina
skyldigheter enligt artikel 37 eller artikel 48 eller om köparen avvisar
säljarens fullgörelse i enlighet med dessa artiklar, får köparen inte göra
prisavdrag.

Artikd 51

1)
Om säljaren
avlämnar endast en del av varan eller om endast en del av den avlämnade varan
är avtalsenlig, skall artiklarna 46-50 tillämpas på den del som saknas eller
som inte är avtalsenlig.

2)
Köparen får
häva köpet i dess helhet endasi om underlåtenheten atl avlämna varan i dess
helhet eller i avlalsenligt skick utgör ett väsentligt avtalsbrott.

Prop.
1986/87: 128

39

s. 52 Kontrollera mot PDF

Artide
52

(1)
If the seller
delivers the goods before the date fixed, Ihe buyer may take delivery or refuse
to take delivery.

(2) If the seller delivers a quantity
of goods greater than that provided for in the contract, the buyer may take
delivery or refuse to take delivery of the excess quantity. If the buyer lakes
delivery of all or part of the excess quantity, he must pay for it at the
contract råte.

Artide
52

1)
Si le vendeur
Uvre les marchandises avant la date fixée, facheteur a la facullé d'en prendre
livraison ou de refuser d'en prendre livraison.

2)
Si le vendeur
livré une quantilé supé-rieure ä celle prévue au contrat, facheteur peul
accepler ou refuser de prendre livraison de la quantilé excédentaire. Si
facheteur accepte d'en prendre livrasion en tout ou en partie, il doit la
payer au tarif du contrat.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Chapter III Obligations of the Buyer

Artide 53

The buyer must pay the price for the goods and take
delivery of them as required by the contract and this Convention.

Chapitre III Obligations de Facheteur

Artide 53

L'acheteur s'oblige, dans les conditions prévues au
contrat et par la présente Convention, ä payer le prix et ä prendre livraison
des marchandises.

s. 54 Kontrollera mot PDF

Section
I.

Payment
of the price

Artide 54

The buyer's obligation to pay the price indudes taking
such steps and complying with such formalities as may be required under the
contract or any laws and regulations to enable payment to be made.

Section I. Paiement du prix

Artide 54

L'obligation qu'a facheteur de payer le prix comprend
celle de prendre les mesures et d'accomplir les formalités destinées ä
per-mettre le paiement du prix qui sont prévues par le contrat ou par les lois
et les réglements.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Artide
55

Where a contract has been validly conduded but does not
expressly or implidtly fix or make provision for determining the price, the
parties are considered, in the absence of any indication to the contrary, to
have impliedly made reference to the price generally charged at the time of the
conclusion of the contract for such goods sold under comparable circumslances
in the trade concerned.

Artide
55

Si la vente est valablement conclue sans que le prix des
marchandises vendues ait été fixé dans le contrat expressément ou implicitement
ou par une disposition permettant de le déterminer, les parties sont réputées,
sauf indicalions contraires, s'étre tacitement réfé-rées au prix habituellement
pratiqué au moment de la conclusion du contrat, dans la branche commerdale
considérée, pour les mémes marchandises vendues dans des circonstances
comparables.

s. 56 Kontrollera mot PDF

Artide 56 If the price is fixed according to the weight

Artide 56

Si le prix est fixé d'aprés le poids des mar-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ariikd 52

1)
Om säljaren
avlämnar varan före den fastställda tidpunkten får köparen motta leverans av
varan eller avvisa den.

2)
Om säljaren
avlämnar en större mängd än vad som har avtalals, får köparen motta leverans av
den överskjutande mängden eller avvisa den. Mottar köparen leverans av hela den
överskjutande mängden eller en del av den, skall han betala för denna enligt
det pris-beräkningssätt som gäller för avtalet.

Kapitel III

Köparens skyldigheter

Artikd 53

Köparen skall betala för varan och motta leverans av den
såsom avtalet och denna konvention förutsätter.

Avdelning I Betalningen för varan

Artikel 54

Köparens skyldighet alt betala för varan omfattar även
skyldighet att vidta sådana åtgärder och atl uppfylla sådana föreskrifter för
atl betalning skall kunna ske som kan krävas enligt avtalet eller lagar och
bestämmelser.

Artikel 55

Då etl giltigt avtal har slutits utan att det uttryckligen
eller underförstått fastställer priset eller ger anvisningar om hur det skall
bestämmas, anses parterna, om inte annat framgär av omständigheterna,
underförstått ha hänvisat till det pris som allmänl tillämpas vid liden för
avtalsslutet för varor av samma slag som säljs under jämförliga förhållanden
inom ifrågavarande bransch.

Artikel 56 Om priset fastställs efter varans vikt, skall

Prop.
1986/87: 128

41

opaginerad Kontrollera mot PDF

of the
goods, in case of doubl it is lo be determined by the net weight.

chandises,
c'est le poids net qui, en cas de doule, determine ce prix.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Artide
57

(1) If the buyer is not bound to pay the

price at any other particular place, he must

pay it lo the seller;

(a) al the seller's place of business;
or

(b) if the payment is lo be made
againsi the handing över of the goods or of documents, at the place where the
handing över lakes place.

(2) The seller must bear any increase in the

expenses inddental to payment which is

caused by a change in his place of business

subsequent to the conclusion of the conlract.

Artide
57

1) Si facheteur n'est pas tenu de payer le

prix en un autre lieu particulier, il doit payer

le vendeur:

a) ä f etablissement de celui-d; ou

b) si
le paiement doit étre fail contre la

remise des marchandises ou des documents,

au lieu de cette remise.

2) Le vendeur doit supporter toute aug-

mentation des frais accessoires au paiement

qui résultenl de son changement d'établisse-

ment apres la conclusion du contrat.

s. 58 Kontrollera mot PDF

Artide
58

(1) If the buyer is not bound to pay
the price at any other specific time, he must pay il when the seller places
either the goods or documents controlling their disposilion al the buyer's
disposal in accordance with the contract and this Convention. The seller may
make such payment a condition for handing över the goods or documents.

(2) If the contract involves carriage
of the goods, the seller may dispatch the goods on terms whereby the goods, or
documents controlling their disposition, will not be handed över to the buyer
except against payment of the price.

(3)
The buyer is
not bound to pay the price untU he has had an opportunity to examine the goods,
unless the procedures for delivery or payment agreed upon by the parties are
inconsistent with his having such an opportunity.

Artide
58

1)
Si facheteur
n'est pas tenu de payer le prix ä un autre moment determine, il doit le payer
lorsque, conformément au contrat et ä la présente Convention, le vendeur met å
sa disposition soit les marchandises soit des documents représentatifs des
marchandises. Le vendeur peul faire du paiement une condition de la remise des
marchandises ou des documents.

2)
Si le contrat
implique un transport des marchandises, le vendeur peut en faire fexpédition
sous condition que celles-ci ou les documents représentatifs ne seront remis ä
facheteur que contre paiement du prix.

3)
L'acheteur
n'est pas tenu de payer le prix avant d'avoir eu la possibilité d'exa-miner les
marchandises, ä moins que les mo-dalités de livraison ou de paiement dont sont
convenues les parties ne lui en laissent pas la possibilité.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Artide
59

The buyer must pay the price on the date fixed by or
determinable from the contract and this Convention without the need for any
request or compliance with any formality on the part of the seller.

Artide
59

L'acheteur doit payer le prix ä la date fixée au contrat
ou résultant du contrat et de la présente Convention, sans qu'il soit besoin
d'au5une demande ou autre formalité de la part du vendeur.

opaginerad Kontrollera mot PDF

det
i tveksamma fall bestämmas efler netto-vikten.

Artikd
57

1) Om
köparen inle skall fullgöra betal

ningen på någon annan bestämd plats, skall

han betala lill säljaren

a)
där säljaren har sitt
affärsställe; eller

b)
om betalning skall ske mol
överlämnande av varan eller dokument, där överlämnandet sker.

2) Säljaren
skall bära den ökning av kost

naderna för betalningen som förorsakas av

alt hans affärsställe har flyttats efler avtals

slutet.

Arlikel 58

1)
Om köparen inte skall betala
priset vid någon annan bestämd tidpunkt, skall han betala då säljaren ställer
antingen varan eller de dokument till vilka förfoganderätten över varan är
knuten lill köparens förfogande i enlighet med avtalet och denna konvention.
Säljaren får göra en sådan betalning till villkor för all varan eller
dokumenten skall överlämnas.

2)
Om avtalet förutsätter atl
varan skall transporteras, får säljaren sända den på villkor att varan eller
dokument till vilka förfoganderätten över varan är knuten inte skall
överlämnas lill köparen annat än mot betalning.

3)
Köparen är inte skyldig att belala
innan han har haft tillfälle alt undersöka varan, såvida inle del
förfaringssätt för avlämnande eller betalning som parterna har kommit överens
om är oförenligt med att han får ett sådant lillfälle till undersökning.

Ariikel
59

Köparen
skall fullgöra betalningen vid den avtalade tiden eller vid den tid som följer
av avtalet och denna konvention utan anmodan eller uppfyllelse av andra
formaliteter från säljarens sida.

Prop. 1986/87: 128

43

opaginerad Kontrollera mot PDF

Section II. Taking delivery

Artide 60

The buyer's obligation to take delivery consists:

(a) in doing all the acts which could
reasonably be expected of him in order to enable the seller to make delivery;
and

(b) in taking över the goods.

Section III.

Remedies for breach of contract by the buyer

Artide 61

(1) If the buyer fails to perform any of his

obligations under the contract or this Con

vention, the seller may;

(a) exercise the rights provided in
artides 62 to 65;

(b) claim damages as provided in
artides 74 to 77.

(2) The seller is not deprived of any
right he may have to claim damages by exerdsing his right to other remedies.

(3) No period of grace may be granted
to the buyer by a court or arbitral tribunal when the seller resorts to a
remedy for breach of contract.

Section II. Prise de livraison

Artide 60

L'obligation de facheteur de prendre livraison consiste:

a)
ä accomplir
tout acte qu'on peul raisonnablement attendre de lui pour permettre au vendeur
d'effectuer la livraison; et

b)
ä retirer les
marchandises.

Section III.

Moyens dont dispose le vendeur en cas de

contravenlion au contrat par V acheteur

Artide 61

1) Si facheteur n'a pas exécuté fune quel

conque des obligations résultant pour lui du

contrat de vente ou de la présente Conven

tion, le vendeur est fondé a:

a)
exercer les
droits prévus aux artides 62 ä65;

b)
demander les
dommages-inléréts prévus aux artides 74 å 77.

2)
Le vendeur ne
perd pas le droit de demander des dommages-inléréts lorsqu'il exerce son droit
de recourir ä un autre moyen.

3)
Aucun délai de
grace ne peut étre ac-cordé ä facheteur par un juge ou par un ar-bitre lorsque
le vendeur se prévaut d'un des moyens dont il dispose en cas de contravenlion
au contrat.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Artide
62

The seller may require the buyer to pay the price, take
delivery or perform his other obligations, unless the seller has resorted to a
remedy which is inconsistent with this requirement.

Artide
62

Le vendeur peut exiger de facheteur le paiement du prix,
la prise de livraison des marchandises ou fexécution des autres obligations de
facheteur, ä moins qu'il ne se soit prévalu d'un moyen incompalible avec ces
exigences.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ardcle
63

(1)
The seller may
fix an additional period of time of reasonable length for performance by the
buyer of his obligations.

(2) Unless the seller has received
notice from the buyer that he will not perform within the period so fixed, the
seller may not.

Artide
63

1) Le vendeur peut impartir ä facheteur un

délai supplémentaire de durée raisonnable

pour fexécution de ses obligations.

2) A
moins qu'il n'ait reu de facheteur

une notification finformant que celui-d

n'exécuterait pas ses obligations dans le délai

s. 60 Kontrollera mot PDF

Avdelning 11 Mottagandet av leveransen

Artikd 60

Köparens skyldighet au motta leverans av varan består

a)
i all vidta
alla åtgärder som skäligen kan förväntas av honom för att säljaren skall kunna
avlämna varan; och

b)
i att överta
varan.

Avdelning 111

Påföljder vid köparens avtalsbrott

Artikel 61

1) Om köparen underiåter att fullgöra nå

gon av sina skyldigheter enligt avtalet eller

denna konvention får säljaren;

a)
utöva de
rättigheter som anges i artiklarna 62-65;

b)
kräva
skadestånd enligl artiklarna 74-77.

2)
Säljaren
föriorar inle den räU han kan ha alt kräva skadestånd när han utövar rätten all
göra gällande någon annan påföljd.

3)
Köparen kan
inte beviljas anstånd av en domstol eller skiljedomstol då säljaren gör gällande
en påföljd av avialsbrotlet.

Artikel 62

Säljaren får kräva att köparen betalar priset, mottar
leverans av varan eller fullgör sina andra skyldigheter, om inte säljaren har
gjort gällande en påföljd som är oförenlig med ett sådanl krav.

Artikel 63

1)
Säljaren får
sälla ut en skälig tilläggstid inom vilken köparen skall fullgöra sina skyldigheter.

2)
Om inte
säljaren har mottagit något meddelande från köparen om att denne inte kommer
att fullgöra avtalet inom den sålunda

Prop.
1986/87: 128

45

s. 61 Kontrollera mot PDF

during
that period, resort to any remedy for breach of contract. However, the seller
is not deprived thereby of any right he may have lo claim damages for delay in
performance.

ainsi
imparti, le vendeur ne peut, avant fex-piralion de ce délai, se prévaloir
d'aucun des moyens dont il dispose en cas de contravenlion au contrat.
Toutefois, le vendeur ne perd pas, de ce fail, le droil de demander des dommages-inléréts
pour retard dans fexécution.

s. 62 Kontrollera mot PDF

Artide
64

(1) The seller may declare the contract

avoided;

(a)
if the failure
by the buyer lo perform any of his obligations under the contract or this
Convention amounts to a fundamental breach of contract; or

(b) if the buyer does not, within the
additional period of time fixed by the seller in accordance wilh paragraph (1)
of artide 63, perform his obligation to pay the price or take delivery of the
goods, or if he dedares thal he will not do so within the period so fixed.

(2) However,
in cases where the buyer has

paid the price, the seller löses the right lo

declare the contract avoided unless he does

so:

(a) in respect of late performance by
the buyer, before the seller has become aware that performance has been
rendered; or

(b) in respect of any breach olher than
late performance by the buyer, wiihin a reasonable time:

(i) after the seller knew or ought to have known of the
breach; or

(ii) after the expiration of any additional period of time
fixed by the seller in accordance with paragraph (I) of artide 63, or after the buyer has dedared that he
will not perform his obligations within such an additional period.

Artide
64

1) Le vendeur peul dédarer le contrat ré

solu:

a)
si finexécution
par facheteur de fune quelconque des obligations résultant pour lui du contrat
ou de la présente Convention constilue une contravenlion essenlielle au contrat;
ou

b)
si facheteur
n'exécute pas son obligation de payer le prix ou ne prend pas livraison des
marchandises dans le délai supplémentaire imparti par le vendeur conformément
au paragraphe 1 de fartide 63 ou s'il déclaré qu'il ne le fera pas dans le
délai ainsi imparti.

2) Cependanl, lorsque facheteur a payé le

prix, le vendeur est déchu du droit de déda

rer le contrat résolu s'il ne fa pas fait:

a)
en cas
d'exécution tardive par facheteur, avanl d'avoir su qu'il y avait eu execution;
ou

b)
en cas de
contravenlion par facheteur autre que fexécution tardive, dans un délai
raisonnable;

i) ä partir du moment ou le vendeur a eu connaissance ou
aurail du avoir connaissance de cette coniravention; ou

ii) apres f expiration de tout délai supplémentaire
imparti par le vendeur conformément au paragraphe 1 de fartide 63 ou apres que
facheteur a déclaré qu'il n'exécuterait pas ses obligations dans ce délai
supplémentaire.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Artide
65

(1) If under the contract the buyer is to specify the form,
measurement or other fea-tures of the goods and he fails to make such
spedfication either on the date agreed upon or within a reasonable time after
receipt of a request from the seller, the seller may, without prejudice to any
other rights he may

Artide
65

1) Si le contrat prévoit que facheteur doit spédfier la
forme, la mesure ou d"autres caraclérisliques des marchandises el si
facheteur n'effectue pas cette spedfication ä la date convenue ou dans un
délai raisonnable ä compter de la reception d'une demande du vendeur, celui-d
peut, sans prejudice de tous

s. 64 Kontrollera mot PDF

utsatta tiden, får säljaren inte under denna tid göra
gällande någon påföljd av avtalsbrottet. Säljaren förlorar emellertid inle den
rätt han kan ha att kräva skadestånd på grund av dröjsmål med fullgörelsen.

Ariikel 64

1) Säljaren får häva köpet;

a)
om köparen
underlåter atl fullgöra någon av sina skyldigheter enligt avtalet eller denna
konvention och detta utgör ett väsentligt avtalsbrott; eller

b)
om köparen inte
fullgör sin skyldighet all betala eller motta leverans av varan inom en
tilläggstid som har utsatts av säljaren enligt artikel 63 första stycket eller
förklarar att han inte kommer atl fullgöra skyldigheten inom denna tilläggstid.

2) När köparen har fullgjort sin betalnings

skyldighet förlorar säljaren dock rätten att

häva köpet, om han inte gör det

a)
vid försenad
fullgörelse av köparen, innan säljaren har fält veta att fullgörelse har
skett; eller

b)
vid annat
avtalsbrott än försenad fullgörelse av köparen, inom skälig tid

i) efter det att säljaren fick eller borde ha fått
kännedom om avtalsbrottet; eller

ii) efler utgången av en tilläggstid som säljaren har
satt ut enligt artikel 63 första stycket eller efter det att köparen har förklarat
att han inte kommer att fullgöra sina skyldigheter inom en sådan tilläggstid.

Artikel 65

1) Om köparen enligt avtalet skall lämna specifikation
rörande form, mått eller andra egenskaper hos varan men underlåter alt göra en
sådan specifikation antingen inom den avtalade tiden eller inom skälig tid efter
det att han har tagit emot en begäran från säljaren, får säljaren, utan att
förlora andra rättigheter

Prop.
1986/87: 128

47

s. 65 Kontrollera mot PDF

have, make
the spedfication himself in accordance with the requirements of the buyer that
may be known lo him.

(2) If the
seller makes the spedfication himself, he must inform the buyer of the delails
thereof and must fix a reasonable time within which Ihe buyer may make a
different spedfication. If, after receipt of such a communication, the buyer
fails to do so within the lime so fixed, the spedfication made by the seller is
binding.

autres
droits qu'il peut avoir, effectuer lui-méme cette spedfication d'aprés les
besoins de facheteur donl il peut avoir connaissance. 2) Si le vendeur effeclué
lui-méme la spedfication, il doit en faire connaitre les moda-lités ä
facheteur et lui impartir un délai raisonnable pour une spedfication
différente. Si, apres reception de la communication du vendeur, facheteur
n'utilise pas cette possibilité dans le délai ainsi imparti, la spedfication
effecluée par le vendeur est définitive.

s. 66 Kontrollera mot PDF

Chapter IV Passing of Risk

Artide 66

Loss of or damage lo the goods after the risk has passed
to the buyer does not discharge him from his obligation to pay the price,
unless the loss or damage is due to an act or omission of the seller.

Chapitre IV Transfert des risques

Artide 66

La perte ou la deterioration des marchandises survenue
apres le transfert des risques ä facheteur ne libére pas celui-ci de son obligation
de payer le prix, ä moins que ces événe-ments ne soienl dus ä un fail du
vendeur.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Artide
67

(1) If the contract of sale involves carriage of the goods
and the seller is not bound to hand them över at a particular place, the risk
passes to the buyer when the goods are handed över to the first carrier for
transmission to the buyer in accordance with the contract of sale. If the
seller is bound to hand the goods över to a carrier at a particular place, the
risk does not pass to the buyer until the goods are handed över to the carrier
at that place. The fact that the seller is authorized to retain documents
controlling the disposition of the goods does not affecl the passage of the
risk.

(2) Nevertheless, the risk does not pass to the buyer
until the goods are clearly identified to the conlract, whether by markings on
the goods, by shipping documents, by notice given to the buyer or otherwise.

Artide
67

1)
Lorsque le
contrat de vente implique un transport des marchandises et que le vendeur n'est
pas tenu de les remettre en un lieu determine, les risques sont Iransférés ä
facheteur ä partir de la remise des marchandises au premier transporteur pour
transmission ä facheteur conformément au contrat de vente. Lorsque le vendeur
est tenu de remettre les marchandises ä un transporteur en un lieu determine,
les risques ne sont pas transférés ä facheteur tant que les marchandises n'ont
pas été remises au transporteur en ce lieu. Le fait que le vendeur soit
autorisé å conserver les documents représentatifs des marchandises n'affecte
pas le transfert des risques.

2)
Cependanl, les
risques ne sont pas transférés å facheteur tant que les marchandises n'ont pas
été clairement identifiées aux fins du contrat, que ce soit par fapposition
d'un signe distinciif sur les marchandises, par des documents de transport, par
un avis donné ä facheteur ou par tout autre moyen.

s. 68 Kontrollera mot PDF

Artide 68 The risk in respect of goods sold in transit

Artide 68

En ce qui concerne les marchandises ven-

opaginerad Kontrollera mot PDF

han
kan ha, själv göra specifikationen i överensstämmelse med köparens behov
såvitt de är kända för honom.

2)
Om säljaren själv gör specifikationen, skall han underräua köparen om
detaljerna i den och sätta ut en skälig tid inom vilken köparen får göra en
annan specifikation. Om köparen, efter att ha lagil emot en sådan underrättelse,
inle gör specifikationen inom den sålunda utsatta tiden, är den specifikation
som säljaren har gjort bindande.

Kapitel
IV Riskens övergång

Artikel
66

Förlust
av eller skada på varan efler del atl risken har gått över på köparen befriar
inle denne från hans skyldighet all belala, om inte förlusten eller skadan
beror på en åtgärd eller underlåtenhet av säljaren.

Arlikel
67

1)
Om köpeavtalet förutsätter att varan skall transporteras och säljaren inte
skall avlämna den på en bestämd plats, går risken över på köparen när varan
överlämnas till den förste transportören för transport till köparen i enlighet
med köpeavtalet. Om säljaren skall överlämna varan till en transportör på en
bestämd plats, går risken inte över på köparen förrän varan överlämnas till
transportören på denna plats. Den omständigheten att säljaren har rätt atl
hålla inne de dokumenl till vilka förfoganderätten över varan år knuten
påverkar inle riskens övergång.

2)
Risken går dock inte över pä köparen förrän varan klart har hänförts till
avtalel genom märkning av varan, genom transportdokument, genom meddelande
till köparen eller på något annat sätt.

Artikd
68 Risken för en vara som säljs medan den

4 Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 128

Prop. 1986/87:128

49

opaginerad Kontrollera mot PDF

passes to
the buyer from the time of the conclusion of the contract. However, if the circumslances
so indicate, the risk is assumed by the buyer from the time the goods were
handed över to the carrier who issued the documents embodying the contract of
carriage. Nevertheless, if at the Ume of the conclusion of the contract of
sale the seller knew or ought to have known that the goods had been löst or
damaged and did not disdose this to the buyer, the loss or damage is at the
risk of the seller.

dues en
cours de transport, les risques sont transférés ä facheteur ä partir du moment
oii le contrat est conclu. Toutefois, si les circonstances fimpliquent, les
risques sont ä la charge de facheteur å compter du moment oil les marchandises
ont été remises au transporteur qui a émis les documents conslalanl le contrat
de transport. Néanmoins, si, au moment de la conclusion du contrat de vente, le
vendeur avait connaissance ou aurail du avoir connaissance du fait que les
marchandises avaient péri ou avaient été détériorées et qu'il n'en a pas
informé facheteur, la perte ou la deterioration est ä la charge du vendeur.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Artide
69

(1) In cases not within artides 67 and
68, the risk passes lo the buyer when he takes över the goods or, if he does
not do so in due time, from the time when the goods are placed at his disposal
and he commits a breach of contract by failing to take delivery.

(2) However, if the buyer is bound to
take över the goods at a place other than a place of business of the seller,
the risk passes when delivery is due and the buyer is aware of the fact that
the goods are placed at his disposal at that place.

(3)
If the contract
relätes to goods not then identified, the goods are considered not to be placed
at the disposal of the buyer until they are clearly identified to the contract.

Artide
69

1)
Dans les cas
non vises par les artides 67 et 68, les risques sont transférés ä facheteur
lorsqu'il retire les marchandises ou, s'il ne le fait pas en temps voulu, ä
partir du moment oil les marchandises sont mises ä sa disposition et oil il
commet une coniravention au contrat en n'en prenant pas livraison.

2)
Cependanl, si
facheteur est tenu de retirer les marchandises en un lieu autre qu'un
etablissement du vendeur, les risques sont transférés lorsque la livraison est
due et que facheteur sait que les marchandises sont mises ä sa disposition en
ce lieu.

3)
Si la vente
porte sur des marchandises non encore individualisées, les marchandises ne sont
réputées avoir été mises ä la disposition de facheteur que lorsquélles ont été
clairement identifiées aux fins du contrat.

s. 68 Kontrollera mot PDF

Artide
70

If the seller has committed a fundamental breach of
contract, artides 67, 68 and 69 do not impair the remedies available to the buyer
on account of the breach.

Artide
70

Si le vendeur a commis une coniravention essenlielle au
contrat, les dispositions des artides 67, 68 el 69 ne portenl pas atteinte aux
moyens dont facheteur dispose en raison de cette contravenlion.

s. 69 Kontrollera mot PDF

befinner
sig under transport går över på köparen vid avtalsslutet. Om omständigheterna
tyder på det, skall emellertid köparen anses ha övertagit risken från den
tidpunki då varan överlämnades till den transportör som har utfärdat de
dokument som ligger lill grund för transportavtalet. Om säljaren vid avtalsslutet
visste eller borde ha vetat atl varan hade gätt förlorad eller skadats och inte
har meddelat köparen detta, bär säljaren risken för förlusten eller skadan.

Artikel
69

1) I de fall som inte omfattas av artiklarna 67 och 68
går risken över på köparen då han övertar varan eller, om han inte gör detta i
tid, från den lidpunkt då varan har ställts till hans förfogande och han begår
avtalsbrott genom att inte motta leveransen.

2)
Om köparen är skyldig aU överta
varan på någon annan plats än säljarens affärsställe, går risken emellertid
över då tiden för avlämnandet är inne och köparen vet att varan har ställts
till hans förfogande på denna plats.

3)
Om köpeavtalet gäller en vara
som ännu inte är bestämd, anses varan inte stå till köparens förfogande förrän
den klart har hänförts till avtalet.

Artikd
70

Om
säljaren har begått etl väsentligt avtalsbrott, begränsar inte artiklarna 67,
68 och 69 de påföljder som köparen kan göra gällande på grund av avtalsbrottet.

Prop.
1986/87: 128

51

opaginerad Kontrollera mot PDF

Chapter
V

Provisions
Common to the Obligations of the

Seller
and of the Buyer

Section I.

Anticipatory breach and instalmenl contracts

Artide 71

(1) A party may suspend the performance

of his obligations if, afler the conclusion of

the contract, it becomes apparent that the

olher party will not perform a substantial part

of his obligations as a result of:

(a) a serious deficiency in his ability
to perform or in his creditworlhiness; or

(b) his conducl in preparing to perform
or in performing the contract.

(2) If the seller has already dispatched the

goods before ihe grounds described in the

preceding paragraph become evident, he may

prevent the handing över of the goods to the

buyer even though the buyer holds a docu

ment which enlilles him to obtain them. The

present paragraph relätes only to the rights in

the goods as between the buyer and the sell

er.

(3) A party suspending performance,

whether before or after dispatch of the goods,

must immedialely give notice of the suspen

sion lo the other party and must conlinue

with performance if the other party provides

adequate assurance of his performance.

Chapitre
V

Dispositions
communes aux obligations du

vendeur
et de Facheteur

Section I.

Coniravention
antidpée et contrats å livrai-

sons
successives

Artide 71

1) Une partie peul différer fexécution de

ses obligations lorsqu'il apparait, apres la

conclusion du contrat, que fautre partie

n'exécutera pas une partie essenlielle de ses

obligations du fait:

a) d'une grave insuffisance dans la capacité

d'éxécution de cette partie ou sa solvabililé;

ou

b) de la maniére dont elle s'appréte ä

exécuter ou exécuté le contrat.

2)
Si le vendeur a
déjä expédié les marchandises lorsque se révélent les raisons prévues au
paragraphe précédenl, il peul s'op-poser ä ce que les marchandises soienl remises
ä facheteur, méme si celui-ci détient un document lui permettant de les
obtenir. Le present paragraphe ne concerne que les droits respectifs du vendeur
et de facheteur sur les marchandises.

3)
La partie qui
différe fexécution, avant ou apres fexpédition des marchandises, doit adresser
immédiatement une notification å cet effet ä fautre partie, el elle doit
procéder ä fexécution si fautre partie donne des assu-rances suffisantes de la
bonne execution de ses obligations.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Artide
72

(1) If prior to the date for
performance of the contract it is clear thal one of the parties will commit a
fundamental breach of contract, the olher party may declare the conlract
avoided.

(2) If Ume allows, the party intending
to declare the conlract avoided must give reasonable notice lo the olher party
in order to permit him to provide adequate assurance of his performance.

(3) The requirements of the preceding
paragraph do not apply if ihe other party has

Artide
72

1)
Si, avant la
date de fexécution du contrat, il est manifesté qu'une partie commettra une
contravenlion essenlielle au contrat, fautre parlie peul dédarer celui-ci
résolu.

2)
Si elle dispose
du temps nécessaire, la partie qui a 1"intention de dédarer le contrat
résolu doil le nolifier å fautre partie dans des conditions raisonnables pour
lui permettre de donner des assurances suffisantes de la bonne execution de ses
obligations.

3)
Les
dispositions du paragraphe précédent ne s'appliquent pas si fautre partie a

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kapitel V

Gemensamma bestämmelser om säljarens och

köparens skyldigheter

Avdelning I

Befarat
avtalsbrott och successiv leverans

Artikel 71

1) En part får inställa fullgörelsen av sina

skyldigheter om det efter avtalsslutet visar

sig att den andra parten inte kommer alt full

göra en väsentlig del av sina skyldigheter till

följd av

a)
en allvarlig
brist i hans fullgörelseför-måga eller i hans kreditvärdighel; eller

b)
hans sätt att
förbereda fullgörelsen eller fullgöra avtalet.

2)
Om säljaren
redan har avsänt varan när de förhållanden som anges i föregående stycke visar
sig, fär han förhindra atl varan överlämnas till köparen, även om denne
innehar ett dokument som ger honom rält atl erhålla varan. Detta stycke gäller
endasi de rättigheter till varan som kommer i fråga i förhållandet mellan
köparen och säljaren.

3)
En part som
inställer sin fullgörelse, an-lingen innan varan har avsänts eller därefter,
skall omedelbart underrätta den andra parten om detta och fortsätta med sin
fullgörelse, om den andra parten ställer en tillräcklig säkerhet för sin
fullgörelse.

Ariikel 72

1)
Står del före
tidpunkten för fullgörelsen klart att den ena av parterna kommer att begå ett
väsentligt avtalsbrott, får den andra parlen häva avtalet.

2)
Om tiden
tillåter, skall den part som har för avsikt att häva avtalet på det sätt som är
skäligt underrätta den andra parten om sin avsikt för atl bereda denne
möjlighel alt ställa en godtagbar säkerhet för sin fullgörelse.

3)
Beslämmelserna
i föregående stycke skall inte tillämpas, om den andra parten har

Prop.
1986/87: 128

53

opaginerad Kontrollera mot PDF

dedared
that he will not perform his obligations.

déclaré
qu'elle n'exécuierail pas ses obligations.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Artide
73

(1) In the case of a contract for
delivery of goods by instalments, if the failure of one party to perform any of
his obligations in respect of any instalmenl constitutes a fundamental breach
of contract with respect to that instalmenl, the other party may declare the
contract avoided with respect to thal instalmenl.

(2) If one party's failure to perform
any of his obligations in respect of any instalmenl gives the other party good
grounds to con-clude that a fundamental breach of contract will oecur with
respect to future instalments, he may declare the contract avoided for the
future, provided that he does so within a reasonable time.

(3) A buyer who dedares the conlract

avoided in respect of any delivery may, at the

same time, declare it avoided in respect of

deliveries already made or of future deliv-

eries if, by reason of their interdependence,

those deliveries could not be used for the

purpose contemplated by the parties at the

time of the conclusion of the contract.

Artide
73

1)
Dans les
contrats å livraisons successives, si finexécution par fune des parties d'une
obligation relalive ä une livraison constilue une contravenlion essenlielle au
contrat en ce qui concerne celle livraison, fautre partie peut dédarer le
contrat résolu pour ladite livraison.

2)
Si finexécution
par fune des parties d'une obligation relalive ä une livraison donne ä fautre
de sérieuses raisons de penser qu'il y aura contravenlion essenlielle au contrat
en ce qui concerne des obligations fu-tures, elle peul dédarer le contrat
résolu pour favenir, a condition de le faire dans un délai raisonnable.

3)
L'acheteur qui
déclaré le contrat résolu pour une livraison peut, en méme temps, le dédarer
résolu pour les livraisons déjä rejues ou pour les livraisons futures si, en
raison de leur connexité, ces livraisons ne peuvent étre utilisées aux fins
envisagées par les parties au moment de la conclusion du contrat.

s. 74 Kontrollera mot PDF

Section II. Damages

Artide 74

Damages for breach of contract by one party consist of a
sum equal to the loss, including loss of profit, suffered by the other party
as a consequence of the breach. Such damages may not exceed the loss which the
party in breach foresaw or ought lo have foreseen at the time of the conclusion
of the contract, in the light of the facts and matters of which he then knew or
ought to have known, as a possible consequence of the breach of contract.

Section II. Dommages-inléréts

Artide 74

Les dommages-inléréts pour une contravenlion au contrat
commise par une partie sont égaux ä la perte subie et au gain manqué par fautre
partie par suite de la contravenlion. Ces dommages-inléréts ne peuvent étre
supérieurs ä la perte subie et au gain manqué que la partie en défaut avait
prévus ou aurail du prévoir au moment de la conclusion du contrat, en
considérant les faits dont elle avait connaissance ou aurail du avoir connaissance,
comme étant des consequences possibles de la contravenlion au contrat.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Artide
75

If the contract is avoided and if, in a reasonable manner
and within a reasonable time

Artide
75

Lorsque le contrat est résolu et que, d'une maniére
raisonnable et dans un délai raison-

s. 73 Kontrollera mot PDF

förklarat atl han inte kommer all fullgöra sina förpliktelser.

Artikel 73

1)
Om varan enligt
avtalet skall avlämnas genom delleveranser och den ena parten underlåter att
fullgöra någon av sina skyldigheter som avser en delleverans och detta utgör
etl väsentligt avtalsbrott beträffande denna delleverans, får den andra parten
häva avtalet belräffande delleveransen.

2)
Om den ena
partens underlåtenhet alt fullgöra någon av sina skyldigheter avseende en
delleverans ger den andra parten god grund all anta att etl väsentligt
avtalsbrott kommer atl inträffa beträffande framtida delleveranser, får denna
part häva avtalel beträffande framtida delleveranser, under förul-säuning aU
han gör del inom skälig lid.

3)
En köpare som
häver avtalel beträffande en delleverans får samtidigt häva beträffande
delleveranser som redan har avlämnats eller framlida leveranser, om
delleveranserna pä grund av sitt inbördes samband inte skulle kunna användas
för del ändamål parterna räknade med vid avtalsslutet.

Avdelning II Skadestånd

Ariikel 74

Skadestånd för avtalsbrott av den ena parten skall utgå
med etl belopp som motsvarar den förlust, inberäknal föriorad vinst, som den
andra parten har lidit till följd av avtalsbrottet. Skadeståndet får inte
överstiga den föriust som den skadeståndsskyldige vid avtalsslutet förutsåg
eller borde ha förutsett såsom en, med hänsyn till de omständigheter som han
då kände till eller borde ha känt till, möjlig följd av avtalsbrottet.

Artikd 75

Om köpet hävs och om köparen har gjort etl täckningsköp
eller säljaren har sålt varan

Prop.
1986/87; 128

55

s. 74 Kontrollera mot PDF

after avoidance, the buyer has boughl goods in replacement
or the seller has resold the goods, the party daiming damages may re-cover the
difference between the contract price and the price in the substitute transaction
as well as any furhler damages recover-able under artide 74.

Prop.
1986/87: 128

nable apres la resolution, facheteur a procédé ä un achat
de remplacement ou le vendeur ä une vente compensatoire, la partie qui demande
des dommages-inléréts peut obtenir la difference entré le prix du contrat et le
prix de fachat de remplacement ou de la vente compensatoire ainsi que tous
autres dommages-inléréts qui peuvent étre dus en vertu de fartide 74.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Artide
76

(1) If the contract is avoided and there is a current
price for the goods, the party daiming damages may, if he has not made a
pur-chase or resale under artide 75, recover the difference between the price
fixed by the contract and the current price al the time of avoidance as well as
any further damages recoverable under artide 74. If. however, the party daiming
damages has avoided the contract after taking över the goods, the current
price at the time of such taking över shall be applied insiead of the current
price at the time of avoidance.

(2) For the purposes of the preceding paragraph, the
current price is the price prevailing at the place where delivery of the goods
should have been made or, if there is no current price at that place, the price
at such other place as serves as a reasonable substitute, making due allowance
for différences in the cost of transporting the goods.

Artide
76

1)
Lorsque le
contrat est résolu et que les marchandises ont un prix courant, la partie qui
demande des dommages-inléréts peut, si elle n'a pas procédé å un achai de
remplacement ou å une vente compensatoire au titre de fartide 75, obtenir la
difference entré le prix fixé dans le contrat et le prix courant au moment de
la resolution ainsi que tous autres dommages-inléréts qui peuvent étre dus au
titre de fartide 74. Néanmoins, si la partie qui demande des dommages-inléréts
a déclaré le contrat résolu apres avoir pris possession des marchandises,
c'est le prix courant au moment de la prise de possession qui est applicable
et non pas le prix courant au moment de la resolution.

2)
Aux fins du
paragraphe précédent, le prix courant est celui du lieu oii la livraison des
marchandises aurail dö étre effecluée ou, å défaut de prix courant en ce lieu,
le prix courant pratiqué en un autre lieu qu'il apparait raisonnable de
prendre comme lieu de reference, en tenant compte des différences dans les
frais de transport des marchandises.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Artide
77

A party who relies on a breach of contract must take such
measures as are reasonable in the circumstances to mitigate the loss, including
loss of profit, resulting from the breach. If he fails to take such measures,
the party in breach may claim a reduction in the damages in the amount by which
the loss should have been mitigated.

Artide
77

La partie qui invoque la contravenlion au contrat doil
prendre les mesures raisonnables, eu égard aux circonstances, pour limiter la
perte, y compris le gain manqué, résultant de la contravenlion. Si elle néglige
de le faire, la partie en défaut peut demander une reduction des
dommages-inléréts égale au montant de la perte qui aurail du étre évitée.

opaginerad Kontrollera mot PDF


nytt och detta har gjorts på etl skäligt sätl och inom skälig tid efler del alt
köpet hävdes, har den part som kräver skadestånd rätt till skillnaden mellan
det avtalade priset och priset vid täckningsköpet eller kompensations-försäljningen
liksom ytteriigare skadestånd enligt artikel 74.

Arlikel
76

1)
Om köpet hävs och det finns ett gängse pris på varan, har den part som kräver
skadestånd och som inte har gjort ett täckningsköp eller en
kompensationsförsäljning enligt arlikel 75, rätt till skillnaden mellan det
avtalade priset och gängse pris vid den tidpunkt då köpet hävdes liksom
ytterligare skadestånd enligt artikel 74. Om den part som kräver skadestånd har
hävt köpet efter det att han övertog varan, skall dock gängse pris vid tiden
för övertagandet tillämpas i stället för gängse pris då köpet hävdes.

2)
Vid tillämpning av föregående stycke skall med gängse pris förstås det pris som
gäller på den ort där varan borde ha avlämnats eller, om det inte finns något
gängse pris på denna ort, priset på en annan skäligen jämförbar ort med
beaktande av skillnader i transportkostnaderna för varan.

Artikd
77

En
part som åberopar ett avtalsbrott skall vidta sådana åtgärder som efter
omständigheterna är skäliga för att begränsa den förlust, inberäknal förlorad
vinst, som följer av avtalsbrottet. Om han inte vidtar sädana åtgärder, kan
den skadeståndsskyldiga parten kräva att skadeståndet sätts ned med ett belopp
som motsvarar den del av förlusten som borde ha undvikits.

Prop.
1986/87:128

57

opaginerad Kontrollera mot PDF

Section III. Inlerest

Artide 78

If a party fails to pay the price or any other sum thal is
in arrears, the other party is entilled to inlerest on it, without prejudice
to any claim for damages recoverable under artide 74.

Section III. Inléréts

Artide 78

Si une partie ne paie pas le prix ou toute autre somme
due, fautre partie a droit ä des intéréls sur cette somme, sans prejudice des
dommages-inléréts qu'elle serait fondée a demander en vertu de fartide 74.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Section IV. Exempiions

Artide 79

(1) A party is not liable for a failure lo perform any of
his obligations if he proves thal the failure was due lo an impediment beyond
his control and that he could not reasonably be expected to have taken the impediment
into account at the time of the conclusion of the contract or to have avoided
or overcome it or ils consequences.

(2) If the party's failure is due to the failure

by a third person whom he has engaged to

perform the whole or a part of the contract,

thal party is exempt from liabilily only if;

(a)
he is exempt
under the preceding paragraph; and

(b) the person whom he has so engaged
would be so exempt if the provisions of that paragraph were applied to him.

(3) The exemption provided by this
artide has effect for the period during which the impediment exists.

(4) The party who fails to perform must
give notice to the other party of the impediment and its effect on his ability
to perform. If the notice is not received by the other party within a
reasonable time after the party who fails to perform knew or ought lo have
known of the impediment, he is liable for damages resulting from such
non-receipt.

Section IV. Exonération

Artide 79

1)
Une partie
n'est pas responsable de finexécution de fune quelconque de ses obligations
si elle prouve que cette inexécution est due ä un empéchemenl indépendant de sa
volonté et que fon ne pouvait raisonnablement attendre d'elle qu'elle le
prenne en considération au moment de la conclusion du contrat, qu'elle le
prévienne ou le surmonte ou qu'elle en prévienne ou surmonte les consequences.

2)
Si finexécution
par une parlie est due å finexécution par un tiers qu'elle a charge d'exécuter
tout ou partie du contrat, cette partie n'esl exonérée de sa responsabilité que
dans le cas:

a)
oil elle fest
en vertu des dispositions du paragraphe précédent; et

b)
oii le tiers
serait lui aussi exonéré si les dispositions de ce paragraphe lui étaient
ap-pliquées.

3)
L'exonéralion
prévue par le present artide produit effet pendant la durée de fempé-chement.

4)
La partie qui
n'a pas exécuté doit avertir fautre partie de fempéchement et de ses effets
sur sa capacité d'exécuter. Si f avertisse-ment n'arrive pas ä destination dans
un délai raisonnable a partir du moment oii la partie qui n'a pas exécuté a
connu ou aurait du connaitre f empéchemenl, celle-ci est tenue ä des
dommages-inléréts du fait de ce défaut de reception.

opaginerad Kontrollera mot PDF

(5)
Nolhing in this artide prevents either party from exerdsing any right olher
than to

5) Les
dispositions du present artide n'in-terdisent pas ä une partie d'exercer tous
ses

opaginerad Kontrollera mot PDF

A vdelning III Ränta

Artikd 78

Om en part inle betalar prisei eller någol annat förfallet
belopp, har den andra parten rätt till ränta på beloppet utan atl det inverkar
på hans rätt till skadestånd enligt artikel 74.

Avdelning IV Befrielsegrunder

Ariikd 79

I) En part är inte ansvarig för underlåten-hel att fullgöra någon av sina
skyldigheter, om han visar alt underlåtenheten berodde på etl hinder utanför
hans kontroll och au han inte skäligen kunde förväntas ha räknat med hindret
vid avtalsslutet eller ha undvikit eller övervunnit hindret eller dess följder.

2) Om partens underlåtenhet all fullgöra

skyldigheten beror på ett avtalsbrott av tredje

man som han har givit i uppdrag att fullgöra

hela avtalet eller en del av det, är parten

befriad från ansvar endast om

a)
han är befriad
enligt föregående stycke; och

b)
den till vilken
han har gett uppdraget även skulle vara befriad från ansvar om bestämmelserna
i nämnda stycke tillämpades på honom.

3)
Befrielse från
ansvar enligt denna artikel gäller för den tid under vilken hindret består.

4)
Den part som
underlåter alt fullgöra en skyldighet skall underrätta den andra parten om
hindret och dess inverkan pä hans möjligheter att fullgöra skyldigheten. Om
den andra parten inte har fått underrättelse inom sk"lig tid efler det att
den part som underlåter alt fullgöra skyldigheten fick eller borde ha fått
kännedom om hindret, är den sistnämnda parten skyldig atl ersätta den skada som
är en följd av att den andra parten inle har fått underrättelsen i tid.

5)
Denna artikel
hindrar inle parterna atl utöva någon annan rätt än rätten atl kräva

Prop.
1986/87: 128

59

opaginerad Kontrollera mot PDF

claim damages under this Convention

Prop.
1986/87: 128

droits autres que celui d'oblenir des dommages-inléréts
en vertu de la présente Con-

vention.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Artide
80

A party may not rely on a failure of the other party to
perform, to the extent that such failure was caused by the first party's act or
omission.

Section V.

Effects
of avoidance

Artide 81

(1)
Avoidance of
the contract releases bolh parties from their obligations under it, subject to
any damages which may be due. Avoidance does not affect any provision of the
contract for the settlement of disputes or any other provision of the contract
governing the rights and obligations of the parties consequent upon the
avoidance of the contract.

(2) A party who has performed the
contract either wholly or in part may claim restitution from the other party of
whatever the first party has supplied or paid under the contract. If both
parties are bound to make restitution, they must do so concurrently.

Artide
80

Une parlie ne peul pas se prévaloir d'une inexécution par
fautre partie dans la mesure oil cette inexécution est due ä un acle ou ä une
omission de sa part.

Section V.

Effets
de la resolution

Artide 81

1)
La resolution
du contrat libére les deux parties de leurs obligations, sous réserve des
dommages-inléréts qui peuvent étre dus. Elle n'a pas d'effet sur les
stipulations du contrat relatives au réglement des différends ou aux droits el
obligations des parties en cas de resolution.

2)
La partie qui a
exécuté le contrat lotale-ment ou partiellement peut rédamer restitution å
fautre partie de ce qu'elle a fourni ou payé en execution du contrat. Si les
deux parties sont tenues d'effectuer des restitu-tions, elles doivent y procéder
simultané-ment.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Artide
82

(1) The buyer löses the right to
declare the contract avoided or to require the seller to deliver substitute
goods if it is impossible for him to make restitution of the goods substantially
in the condition in which he received them.

(2)
The preceding
paragraph does not apply:

(a) if the impossibility of making
restitution of the goods or of making restitution of the goods substantially in
the condition in which the buyer received them is not due to his act or
omission;

(b) if the goods or part of Ihe goods
have perished or deteriorated as a result of the examination provided for in
artide 38; or

(c) if the goods or part of the goods
have been sold in the normal course of business or

Artide
82

1)
L'acheteur perd
le droil de dédarer le contrat résolu ou d'exiger du vendeur la livraison de
marchandises de remplacement s'il lui est impossible de reslituer les marchandises
dans un état sensiblement identique ä celui dans lequel il les a refues.

2)
Le paragraphe
précédent ne s'applique pas:

a)
si fimpossibilité
de restituer les marchandises ou de les restituer dans un état sensiblement
identique ä celui dans lequel facheteur les a regues n'est pas due ä un acte
ou ä une omission de sa part;

b)
si les
marchandises ont péri ou sont détériorées, en totalité ou en partie, en consequence
de fexamen prescrit ä fartide 38; ou

c)
si facheteur,
avant le moment oii il a constaté ou aurait du constaler le défaut de

opaginerad Kontrollera mot PDF

skadestånd enligt denna konvention.

Ariikel 80

En part får inle åberopa alt den andra parlen har
underlåtit att fullgöra någon av sina skyldigheter i den mån detta beror på en
handling eller underiåtenhel av honom själv.

Avdelning V Verkningarna av hävning

Artikd 81

1)
Hävning av
köpet befriar båda parter från deras skyldigheter enligt avtalet med undantag
för eventuell skadeståndsskyldighet. Hävning påverkar inte bestämmelser i
avtalel om lösning av tvister eller andra avtalsbestämmelser som gäller
parternas rättigheter och skyldigheter lill följd av aU köpet hävs.

2)
En part som
helt eller delvis har fullgjort köpet får kräva att den andra parten lämnar
tillbaka det som den förstnämnda parten har tillhandahållit eller betalt enligt
avtalet. Om båda parierna är skyldiga att lämna tillbaka någol, skall de göra
detta samtidigt.

Artikd 82

1)
Köparen förlorar
rätten atl häva köpet eller kräva atl säljaren företar omleverans, om det är
omöjligt för köparen atl lämna tillbaka varan i väsentligen samma skick i
vilket han tog emot den.

2)
Föregående
stycke skall inte tillämpas

a)
om omöjligheten
all lämna tillbaka varan eller alt lämna tillbaka den i väsentligen samma
skick i vilket köparen tog emot den inte beror på en handling eller underlåtenhet
av honom själv;

b)
om varan eller
en del av den har förstörts eller försämrats till följd av en undersökning
enligl artikel 38; eller

c)
om varan eller
en del av den har sålts i normal handel eller förbrukats eller föränd-

Prop.
1986/87: 128

61

opaginerad Kontrollera mot PDF

have been
consumed or transformed by the buyer in the course of normal use before he
discovered or ought lo have discovered the lack of conformity.

conformilé,
a vendu lout ou parlie des marchandises dans le cadre d'une operation commerdale
normale ou a consommé ou trans-formé tout ou partie des marchandises conformément
ä f usage normal.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Artide
83

A buyer who has löst the right to declare the contract
avoided or lo require Ihe seller to deliver substitute goods in accordance with
artide 82 retains all other remedies under the contract and this Convention.

Ariicle
83

L'acheteur qui a perdu le droit de dédarer le contrat
résolu ou d'exiger du vendeur la livraison de marchandises de remplacement en
vertu de fartide 82 conserve le droit de se prévaloir de tous les autres moyens
qu'il tient du contrat et de la présente Convention.

s. 84 Kontrollera mot PDF

Artide
84

(1)
If the selleris
bound torefund the price, he must also pay inlerest on it, from the date on
which the price was paid.

(2) The buyer must account to the
seller for all benefits which he has derived from the goods or part of them:

(a) if he must make restitution of the
goods or part of them; or

(b) if it is impossible for him to make
restitution of all or part of the goods or to make restitution ofall or part
of the goods substantially in the condition in which he received them, but he
has nevertheless dedared the contract avoided or required the seller to deliver
substitute goods.

Artide 84

1)
Si le vendeur
est tenu de restituer le prix, il doit aussi payer des inléréts sur le montant
de ce prix ä compter du jour du paiement.

2)
L'acheteur doit
au vendeur f equivalent de tout profit qu'il a retiré des marchandises ou d'une
partie de celles-ci;

a)
lorsqu'il doit
les restituer en tout ou en partie; ou

b)
lorsqu'il est
dans fimpossibilité de restituer tout ou partie des marchandises ou de les
restituer en tout ou en partie dans un état sensiblement identique ä celui dans
lequel il les a reues et que néanmoins il a déclaré le contrat résolu ou a
exigé du vendeur la livraison de marchandises de remplacement.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Section VI. Preservation of the goods

Artide 85

If the buyer is in delay in taking delivery of the goods
or, where payment of the price and delivery of the goods are lo be made concurrently,
if he fails to pay the price, and the seller is either in possession of the
goods or otherwise able to control their disposilion, the seller must take such
steps as are reasonable in the circumstances to preserve them. He is entitled
to retain them until he has been reimbursed his reasonable expenses by the
buyer.

Section
VI.

Conservaiion
des marchandises

Artide 85

Lorsque facheteur tärde ä prendre livraison des
marchandises ou qu'il n'en paie pas le prix, alors que le paiement du prix el
la livraison doivent se faire simullanément, le vendeur, s'il a les
marchandises en sa possession ou sous son contröle, doit prendre les mesures
raisonnables, eu égard aux circonstances, pour en assurer la conservaiion. Il
est fondé ä les retenir jusqu'å ce qu'il ail obtenu de facheteur le
remboursemeni de ses dépenses raisonnables.

s. 83 Kontrollera mot PDF

råts av köparen under normal användning innan han märkte
eller borde ha märkt felet.

Artikel 83

En köpare som enligt artikel 82 har föriorat rällen att
häva köpet eller kräva att säljaren företar omleverans behåller rätlen att göra
gällande alla andra påföljder enligt avtalet och denna konvention.

Arlikel 84

1)
Om säljaren
skall lämna tillbaka betalningen, skall han också belala ränta på beloppet
från den dag då han fick betalt.

2)
Köparen skall
ersätta säljaren för all den nytta som han har haft av varan eller en del av
den,

a)
om han skall
lämna tillbaka varan eller en del av den; eller

b)
om det är
omöjligt för honom att lämna tillbaka hela varan eller en del av den, eller att
lämna tillbaka hela varan eller en del av den väsentligen i det skick i vilket
han tog emot den, men han trots detta har hävt köpet eller krävt att säljaren
skall företa omleverans.

Avdelning VI Vård av varan

Ariikd 85

Om köparen är i dröjsmål med all motta leverans av varan
eller om han, ifall betalning och avlämnande skall ske samtidigt, inte fullgör
sin betalningsskyldighet, och säljaren antingen har varan i sin besittning
eller kan förfoga över den på annat sätt, skall säljaren vidta med hänsyn till
omständigheterna skäliga åtgärder för att ta vård om varan. Han har rätt att
hålla inne varan till dess atl köparen har ersatt honom för skäliga kostnader.

Prop.
1986/87: 128

63

s. 84 Kontrollera mot PDF

Artide
86

(1) If the buyer has received the goods
and intends lo exercise any right under the contract or this Convention to
reject them, he must take such steps to preserve them as are reasonable in the
circumstances. He is entitled lo retain them until he has been reimbursed his
reasonable expenses by Ihe seller.

(2) If goods dispatched to the buyer
have been placed at his disposal at their destination and he exerdses the
right to reject them, he must lake possession of them on behalf of the seller,
provided that this can be done without payment of the price and without
unreasonable inconvenience or unreasonable expense. This provision does not
apply if the seller or a person authorized to lake charge of the goods on his
behalf is present at the destination. If the buyer takes possession of the
goods under this paragraph, his rights and obligations are governed by the
preceding paragraph.

Artide
86

1)
Si facheteur a
regu les marchandises et entend exercer lout droit de les refuser en vertu du
contrat ou de la présente Convention, il doil prendre les mesures
raisonnables, eu égard aux circonstances, pour en assurer la conservaiion. Il
est fondé ä les retenir jus-qu'ä ce qu'il ait obtenu du vendeur le remboursemeni
de ses dépenses raisonnables.

2)
Si les
marchandises expédiées ä facheteur ont été mises ä sa disposition ä leur lieu
de destination et si facheteur exerce le droil de les refuser, il doit en
prendre possession pour le compte du vendeur ä condition de pouvoir le faire
sans paiement du prix et sans inconvénienls ou frais déraisonnables. Celle
disposition ne s'applique pas si ie vendeur est present au lieu de destination
ou s'il y a en ce lieu une personne ayant qualité pour prendre les marchandises
en charge pour son compte. Les droits el obligations de facheteur qui prend
possession des marchandises en vertu du present paragraphe sont regis par le
paragraphe précédent.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Artide
87

A party who is bound to take steps lo preserve the goods
may deposit them in a ware-house of a third person at the expense of the other
party provided that the expense in-curred is not unreasonable.

Artide
87

La partie qui est tenue de prendre des mesures pour
assurer la conservaiion des marchandises peut les déposer dans les magasins d'un
tiers aux frais de fautre partie å condition que les frais qui en résultent ne
soienl pas déraisonnables.

s. 86 Kontrollera mot PDF

Artide
88

(1)
A party who is
bound to preserve the goods in accordance with artide 85 or 86 may sell them by
any appropriate means if there has been an unreasonable delay by the other
party in taking possession of the goods or in taking them back or in paying the
price or the cost of preservation, provided that reasonable notice of the
intention to sell has been given lo the other party.

(2) If the goods are subject to rapid
deterioration or their preservation would involve unreasonable expense, a
party who is bound to preserve the goods in accordance with artide 85 or 86
must take reasonable measures lo

Artide
88

1)
La partie qui
doit assurer la conservaiion des marchandises conformément aux artides 85 ou
86 peut les vendre par tous moyens appropriés si fautre partie a apporté un
retard déraisonnable ä prendre possession des marchandises ou ä les reprendre
ou ä payer le prix ou les frais de leur conservaiion, sous réserve de nolifier
ä cette autre partie, dans des conditions raisonnables, son intention de
vendre.

2)
Lorsque les
marchandises sont sujeltes ä une deterioration rapide ou lorsque leur conservaiion
enlrainerail des frais déraisonnables, la partie qui est tenue d'assurer la
conservaiion des marchandises conformément

s. 87 Kontrollera mot PDF

Artikel 86

1)
Om köparen har
tagit emot varan och har för avsikt att utöva någon rätt enligt avtalet eller
denna konvention att avvisa den, skall han vidta med hänsyn till omständigheterna
skäliga åtgärder för att ta vård om varan. Han har rätt atl hålla inne varan
till dess alt säljaren har ersatt honom för skäliga kostnader.

2)
Om en vara som
har sänts till köparen har ställts till dennes förfogande på bestämmelseorten
och han utövar rätten att avvisa den, skall han ta hand om varan för säljarens
räkning, under förutsättning att detta kan ske utan att varan betalas och utan
oskälig olägenhet eller oskälig kostnad. Denna bestämmelse är inte tillämplig
om säljaren eller någon som har räll att ta hand om varan för säljarens
räkning finns på bestämmelseorten. Om köparen tar hand om varan enligt detta
stycke, tUlämpas föregående stycke på hans rättigheter och skyldigheter.

Artikd 87

En part som skall vidta åtgärder för att ta vård om varan
får lägga upp den i någon annans lager pä den andra partens bekostnad, under
förutsättning att kostnaden för delta inte är oskälig.

Artikd 88

I) En part som skall ta vård om varan enligl artikel 85 eller 86, får
sälja den på lämpligt sätl, om den andra parten har dröjt oskäligt länge med
atl ta hand om varan eller med all återta varan eller med att betala för varan
eller för vårdkostnaderna, under förutsättning att den andra parten i skälig
tid har underrättats om avsikten att sälja varan.

2) Om varan är utsatt för snabb försämring eller om vården
av den skulle medföra oskäliga kostnader, skall en part som skall ta vård om
varan enligt artikel 85 eller 86 vidta skäliga åtgärder för att sälja den. I
den mån del

5 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 128

Prop.
1986/87: 128

65

s. 88 Kontrollera mot PDF

sell them.
To the extent possible he must give notice to the other party of his intention
to sdl.

(3) A party selling the goods has the right to retain out
of the proceeds of sale an amount equal to the reasonable expenses of
preserv-ing the goods and of selling them. He must account to the other party
for the balance.

aux
artides 85 ou 86 doil raisonnablement s'employer ä les vendre. Dans la mesure
du possible, elle doil nolifier ä fautre partie son intention de vendre.

3) La
partie qui vend les marchandises a le droit de retenir sur le produil de la
vente un montant egal aux frais raisonnables de conservaiion et de vente des
marchandises. Elle doil le surplus ä fautre partie.

s. 89 Kontrollera mot PDF

PART IV

FINAL
PROVISIONS

Ariicle 89

The Secretary-General of the United Nations is hereby
designated as the depositary for this Convention.

QUATRIEME PARTIE DISPOSITIONS FINALES

Artide 89

Le Secrétaire general de f Organisation des Nations Unies
est désigné comme dépositaire de la présente Convention.

s. 90 Kontrollera mot PDF

Artide
90

This Convention does not prevail över any international
agreement which has already been or may be entered into and which contains
provisions concerning the malters governed by this Convention, provided that
the parties have their places of business in States parties to such agreement.

Artide
90

La présente Convention ne prévaut pas sur un accord
international déjä conclu ou ä conclure qui contient des dispositions
concer-nant les matiéres régies par la présente Convention, ä condition que
les parties au contrat aient leur etablissement dans des Etats parties ä cet
accord.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Artide
91

(1)
This Convention
is open for signature al the concluding meeting of the United Nations
Conference on Contracts for the International Sale of Goods and will remain
open for signature by all States at the Headquarters of the United Nations, New
York until 30 September 1981.

(2) This Convention is subject to ratificalion,
acceptance or approval by the signatory States.

(3) This Convention is open for accession by all States
which are not signatory States as from the date it is open for signature.

(4) Instruments of ratificalion, acceptance, approval
and accession are to be deposited with the Secretary-General of the United Nations.

Artide
91

1)
La présente
Convention sera ouverte å la signature ä la séance de clöture de la Conference
des Nations Unies sur les contrats de vente internationale de marchandises et
restera ouverte ä la signature de tous les Etats au Siége de f Organisation
des Nations Unies, ä New York, jusqu'au 30 septembre 1981.

2)
La présente
Convention est sujetle ä ratificalion, acceptation ou approbation par les Etats
signalaires.

3)
La présente
Convention sera ouverte ä f adhésion de tous les Etats qui ne sont pas
signalaires, ä partir de la date ä laquelle elle sera ouverte ä la signature.

4)
Les instruments
de ralification, d'accep-tation, d'approbation ou d'adhésion seront déposés
auprés du Secrétaire general de f Organisation des Nations Unies.

opaginerad Kontrollera mot PDF

är möjligt skall han underrätta den andra parten om sin
avsikt all sälja varan.

3) En part som säljer varan har rätt alt av intäkterna
från försäljningen hålla inne etl belopp som täcker skäliga utgifter för
vården av varan och försäljningen. Han är skyldig att utge överskottet till den
andra parten.

DEL IV SLUTBESTÄMMELSER

Artikd 89

Förenta nationernas generalsekreterare utses härmed till
depositarie för denna konvention.

Artikd 90

Denna konvention gäller inte framför en internationell
överenskommelse som redan har ingåtts eller kan komma att ingås och som
innehåller bestämmelser rörande frågor som regleras i denna konvention, under
förutsättning att parterna har sina affärsstälJen i stater som är parter i en
sädan överenskommelse.

Artikel 91

1)
Denna
konvention är öppen för undertecknande vid det avslutande mötet i Förenta
nationernas konferens angående avtal om internationella köp av varor och skall
förbli öppen för undertecknande av samdiga stater i Förenta nationernas
högkvarter i New York fram lill den 30 september 1981.

2)
Denna konvention
skall ratificeras, godtas eller godkännas av de stater som har undertecknat
den.

3)
Denna
konvention är öppen för anslutning av samtliga stater som inte har undertecknat
den från den dag den är öppen för undertecknande.

4)
Instrument
rörande ratUlkation, godtagande, godkännande och anslutning skall deponeras
hos Förenta nafionernas generalsekreterare.

Prop.
1986/87; 128

67

s. 92 Kontrollera mot PDF

Artide
92

(1) A Contracting State may declare al
the time of signature, ratificalion, acceptance, approval or accession that it
will not be bound by Part 11 of this Convention or thal it will not be bound by
Part 111 of this Convention.

(2) A Contracting State which makes a
declaration in accordance with the preceding paragraph in respect of Part II or Part III of this Convention is
not to be considered a Contracting Stale within paragraph (1) of artide I of
this Convention in respect of matters governed by the Part to which the declaration
applies.

Ariicle 93

(1) If a Contracting State has two or more territorial
units in which, according to its constitution, different systems of law are
applicable in relation to the matters dealt with in this Convention, it may, at
the time of signature, ralification, acceptance, approval or accession, declare
that this Convention is to extend to all its territorial units or only to one
or more of them, and may amend its dedaration by submitung anolher declaration
at any time.

(2) These declarations are to be
notified to the depositary and are to slate expressly the territorial units to
which the Convention ex-tends.

(3) If, by virtue of a declaration
under this artide, this Convention exlends to one or more but not all of the
territorial units of a Contracting State, and if the place of business of a
party is located in that Stale, this place of business, for the purposes of
this Convention, is considered not to be in a Contracting State, unless it is
in a territorial unit to which the Convention exlends.

(4) If a Contracting State makes no declaration under
paragraph (1) of this artide, the Convention is to extend to all territorial
units of that State.

Artide
92

1)
Tout Etat
contractanl pourra, au moment de la signature, de la ratificalion, de
facceplation, de fapprobation ou de fadhésion, dédarer qu'il ne sera pas lié
par la deuxiéme partie de la présente Convention ou qu'il ne sera pas lié par
la troisiéme partie de la présente Convention.

2)
Un Etat
contractanl qui fait, en vertu du paragraphe précédent, une declaration ä
fé-gard de la deuxiéme partie ou de la troisiéme partie de la présente
Convention ne sera pas considére comme étant un Etat contractanl, au sens du
paragraphe 1 de fartide premier de la Convention, pour les matiéres régies par
la partie de la Convention å laquelle cette declaration s'applique.

Artide 93

1)
Tout Etat contractanl
qui comprend deux ou plusieurs unités territoriales dans lesquelles, selon sa
constitution des systémes de droit différenls s'appliquent dans les matiéres
régies par la présente Convention pourra, au moment de la signature, de la ralification,
de facceplation, de fapprobation ou de fadhésion, dédarer que la présente
Convention s'appliquera ä toutes ses unités territoriales ou seulement ä fune
ou plusieurs d'entre elles et pourra ä tout moment modifier cette declaration
en faisant une nouvelle declaration.

2)
Ces
declarations seront notifiées au dépositaire et désigneront expressément les
unités territoriales auxqudles la Convention s'applique.

3)
Si, en vertu
d'une declaration faite conformément au present artide, la présente Convention
s'applique ä fune ou plusieurs des unités territoriales d'un Etat contractanl,
mais non pas ä toutes, et si fétablissement d'une partie au contrat est situé
dans cet Etat, cet etablissement sera considére, aux fins de la présente
Convention, comme n'e-tant pas situé dans un Etat contractanl, ä moins qu'il ne
soit situé dans une unité terri-toriale ä laquelle la Convention s'applique.

4) Si un Etat contractanl ne fait pas de

declaration en vertu du paragraphe 1 du pre

sent artide, la Convention s'appliquera ä

f ensemble du territoire de cet Etat.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Ariikd 92

I) En fördragsslulande stat kan vid undertecknande, ratificering,
godtagande, godkännande eller anslutning förklara atl den inte skall vara
bunden av del II
eller III av denna
konvention.

2) En fördragsslutande stal som avger en förklaring enligl
föregående stycke belräffande del 11 eller III av denna konvention skall inle
anses som en fördragsslulande stal enligt arlikel I första slyckel i denna
konvention vad gäller frågor som regleras i den del på vilken deklarationen är
tillämplig.

Arlikel 93

I) En fördragsslutande stat som har två eller flera områden i vilka
enligt dess konstitution olika rättssystem gäller i frågor som behandlas i
denna konvention kan vid undertecknande, ratificering, godtagande, godkännande
eller anslutning förklara att denna konvention skall omfatta alla dess områden
eller endast ett eller fiera av dem och kan ändra sin förklaring genom att avge
en ny förklaring vid vilken tidpunkt som helst.

2)
Depositarien
skall underrättas om dessa förklaringar som uttryckligen skall ange de områden
vilka konventionen omfattar.

3)
Om konvenfionen
enligt en förklaring enligt denna artikel omfattar ett eller flera men inle
samtliga områden som tillhör en fördragsslutande stat och om en parts affärsställe
är beläget i den staten, skall vid tillämpning av konventionen detta
affärssiälle inte anses vara beläget i en fördragsslutande stat, såvida del
inle är beläget inom ett område vilket konventionen omfattar.

4) Om en fördragsslutande stat inte avger någon förklaring
enligt första styckel i denna artikel, skall konventionen omfatta den statens
samtliga områden.

Prop.
1986/87: 128

69

s. 94 Kontrollera mot PDF

Artide
94

(1)
Two or more
Contracting States which have the same or closely related legal rules on
matters governed by this Convention may at any time declare that the Convention
is not to apply to contracts of sale or to their formation where the parties
have their places of business in those States. Such declarations may be made
joinlly or by reciprocal unilateral declarations.

(2) A Contracting Slate which has the
same or closely related legal rules on matters governed by this Convention as
one or more non-Contracting States may at any time declare that the Convention
is not to apply lo contracts of sale or to their formation where the parties have
their places of business in those States.

(3) If a State which is the objecl of a
declaration under the preceding paragraph subse-quendy becomes a Contracting
State, the de-daraUon made will, as from the date on which the Convention enters
into force in respect of the new Contracting State, have the effect of a declaration
made under paragraph (1), provided that the new Contracting State joins in such
declaration or makes a reciprocal unilateral declaration.

Artide
94

1)
Deux ou plusieurs
Etats contractants qui, dans des matiéres régies par la présente Convention, appliquenl
des régles juridiques identiques ou voisines peuvent, å tout moment, dédarer que
la Convention ne s'appli-quera pas aux contrats de vente ou ä leur formation lorsque
les parties ont leur etablissement dans ces Etats. De telles declarations peuvent
étre faites conjointement ou étre uni-latérales et réciproques.

2)
Un Etal contractanl
qui, dans des matiéres régies par la présente Convention, ap-plique des régles
juridiques identiques ou voisines de celles d'un ou de plusieurs Etats non contractants
peut, ä tout moment, dédarer que la Convention ne s'appliquera pas aux contrats
de vente ou ä leur formation lorsque les parties ont leur etablissement dans ces
Etats.

3)
Lorsqu'un Etat ä
fégard duquel une declaration a été faite en vertu du paragraphe précédent devient
par la suite un Etat contractanl, la declaration mentionnée aura, ä partir de
la date ä laquelle la présente Convention entrera en vigueur å fégard de ce nouvel
Etat contractanl, les effets d'une declaration faite en vertu du paragraphe 1,
å condition que le nouvel Etat contractanl s'y associe ou fasse une declaration
unilatérale ä titre réciproque.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Artide
95

Any State may declare at the time of the deposit of its
instrument of ralification, acceptance, approval or accession that it will not
be bound by subparagraph (1) (b) of artide 1 of this Convention.

Artide
95

Tout Etat peut dédarer, au moment du dépöt de son
instrument de ralification, d'ac-ceptation, d'approbalion ou d'adhésion, qu'il
ne sera pas lié par f alinéa b) du paragraphe I de fartide premier de la présente
Convention.

s. 96 Kontrollera mot PDF

Artide
96

A Contracting State whose legislation requires contracts
of sale to be conduded in or evidenced by writing may at any time make a declaration
in accordance with artide 12 that any provision of artide 11, artide 29, or
Part Il of this Convention, that allows a contract of sale or its modificalion
or terminalion by agreement or any offer, acceptance, or other

Artide
96

Tout Etat contractanl dont la legislation exige que les contrats
de vente soient conclus ou constatés par écrit peut ä tout moment dédarer, conformément
ä fartide 12, que toute disposition de fartide 11, de fartide 29 ou de la deuxiéme
partie de la présente Convention aulorisant une forme autre que la forme écrite
pour la conclusion, la modifica-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Artikd 94

1)
Två eller flera
fördragsslutande stater med samma eller nära överensstämmande rättsregler i
frågor som regleras i denna konvention kan när som helst förklara att konventionen
inle skall tillämpas på köpeavtal eller ingåendet av sådana avtal dä parterna
har sina affärsställen i dessa stater. Sådana förklaringar kan avges gemensamt
eller genom separata ömsesidiga förklaringar.

2)
En
fördragsslutande stat som har samma eller nära överensstämmande rättsregler i
frågor som regleras i denna konvention som en eller flera icke fördragsslutande
stater kan när som helst förklara atl konventionen inte skall tillämpas på
köpeavtal eller ingåendet av sådana avtal då parterna har sina affärsslällen i
dessa stater.

3)
Om en stat som
är föremål för förklaring enligt föregående stycke senare blir en fördragsslutande
stat, skall förklaringen gälla som förklaring enligt första slycket från dagen
då konventionen träder i kraft i förhällande till den nya fördragsslutande
staten under förutsättning att den nya fördragsslutande staten ansluter sig
till en sådan förklaring eller avger en separat förklaring av samma innebörd.

Artikel 95

En stat kan vid deponering av siu instrument rörande
ratifikation, godtagande, godkännande eller anslutning förklara att den inte
skall vara bunden av artikel I första stycket punkt b i denna konvention.

Artikd 96

En fördragsslulande stat vars lagstiftning förutsätter att
köpeavtal ingås eller bekräftas skriftligen kan när som helst avge en förklaring
i enlighet med artikel 12, att de bestämmelser i artikel 11, artikel 29 eller
del II av denna konvention som tillåter atl
köpeavtal ingås, ändras eller upphör genom överenskommelse i annat än
skriftlig form eller alt

Prop.
1986/87:128

71

opaginerad Kontrollera mot PDF

indication
of intention to be made in any form other than in writing, does not apply where
any party has his place of business in thal State.

tion ou la
résiliation amiable d'un contrat de vente, ou pour toute offre, acceptation ou autre
manifestation d'intention, ne s'applique pas des lors que fune des parties a
son etablissement dans cet Etat.

s. 2 Kontrollera mot PDF

Artide
97

(1) Declarations made under this Convention
at the time of signature are subject to confirmalion upon ralification, acceptance
or approval.

(2) Declarations and confirmations of declarations
are to be in writing and be formally notified to the depositary.

Artide
97

1)
Les declarations
faites en vertu de la présente Convention lors de la signature sont sujettes ä confirmalion
lors de la ratificalion, de facceplation ou de fapprobation.

2)
Les declarations,
et la confirmalion des declarations, seront faites par écrit et formel-lement notifiées
au dépositaire.

s. 3 Kontrollera mot PDF

(3) A declaration takes effect simultaneously
with the entry into force of this Convention in respect of the Stale concerned.
However, a declaration of which the depositary receives formål notification after
such entry into force takes effect on the first day of the month following the expiration
of six months after the date of its receipt by the depositary. Reciprocal unilateral
declarations under artide 94 lake effect on the first day of the month following
the expiration of six months after the receipt of the latest declaration by the
depositary.

(4) Any State which makes a declaration
under this Convention may withdraw il at any time by a formål notification in writing
addressed to the depositary. Such withdrawal is to take effect on the first day
of the month following the expiration of six months after the date of the receipt
of the notification by the depositary.

(5) A withdrawal of a declaration made
under artide 94 renders inoperative, as from the date on which the withdrawal takes
effect, any reciprocal declaration made by another State under that artide.

3)
Les declarations
prendront effet ä la date de fentrée en vigueur de la présente Convention ä fégard
de f Etat dédarant. Cependanl, les declarations donl le dépositaire aura re§u notification
formelle apres cette date prendront effet le premier jour du mois suivant f expiration
d'un délai de six mois ä compter de la date de leur reception par le dépositaire.
Les declarations unUatérales et réciproques faites en vertu de fartide 94 prendront
effet le premier jour du mois suivant fexpiraUon d'une période de six mois
apres la date de la reception de la derniére declaration par le dépositaire.

4)
Tout Etat qui fait
une declaration en vertu de la présente Convention peut ä tout moment la retirer
par une notification formelie adressée par écrit au dépositaire. Ce retrait prendra
effet le premier jour du mois suivant fexpiration d'une période de six mois
apres la date de reception de la notification par le dépositaire.

5)
Le retrait d'une
declaration faite en vertu de fartide 94 rendra caduque, ä partir de la date de
sa prise d'effet, toute declaration réciproque faite par un autre Etat en vertu
de ce méme artide.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Artide
98

No reservations are permitted except those expressly authorized
in this Convention.

Artide
98

Aucune réserve n'est autorisée autre que celles qui sont expressément
autorisées par la présente Convention.

opaginerad Kontrollera mot PDF

anbud, anlagande svar eller någon annan viljeförklaring
görs i annal än skriftlig form inte skall tillämpas då någon part har sitt
affärsställe i denna stat.

Artikel 97

1)
Förklaringar som
vid undertecknandet har avgetts enligt denna konvention skall bekräftas vid ratificering,
godtagande eller godkännande.

2)
Förklaringar
och bekräftelser av förklaringar skall ske i skriftlig form och depositarien
skall erhålla formell undcrtätlelse om dem.

3)
En förklaring
träder i kraft samtidigt som denna konvention träder i kraft i förhållande
till den berörda staten. En förklaring enligt vilken depositarien erhåller en
formell underrättelse efter ikraftträdandet träder dock i kraft första dagen i
månaden efter det att sex månader förflutit sedan depositarien mottog
förklaringen. Separata ömsesidiga förklaringar enligt artikel 94 träder i kraft
första dagen i månaden efter det att sex månader förflutit sedan depositarien
tog emot den sista förklaringen.

4)
En stat som
avger en förklaring enligt denna konvention kan när som helst återta den genom
en formell skriftlig underrättelse till depositarien. Återtagandet skall träda
i kraft första dagen i månaden efter det att sex månader förflutit sedan depositarien
tog emot underrättelsen.

5)
Återtagandet av
en förklaring enligt artikel 94 upphäver, från den dag då återtagandet träder
i kraft, varie annan ömsesidig förklaring som har avgivits av en stal enligt
denna arukel.

Artikd 98

Inga reservationer får göras utöver dem som uttryckligen
tillåts i denna konvention.

Prop.
1986/87: 128

73

opaginerad Kontrollera mot PDF

Artide
99

(1) This
Convention enters into force, sub

ject to the provisions of paragraph (6) of this

artide, on the first day of the month follow

ing the expiration of Iwelve monlhs afler the

date of deposit of Ihe tenth instrument of

ralification, acceptance, approval or acces

sion, including an instrument which contains

a declaration made under artide 92.

(2) When
a State ratifies, accepts, ap

proves or accedes to this Convention after

the deposit of the lenth instrument of ralifica

tion, acceptance, approval or accession, this

Convention, with the exception of the Part

exduded, enters into force in respect of that

Stale, subject lo the provisions of paragraph

(6) of this artide, on the first day of the

month following the expiration of iwelve

months after the date of the deposit of its

instrument of ratificalion, acceptance, ap

proval or accession.

Artide 99

1)
La présente Convention entrera
en vigueur, sous réserve des dispositions du paragraphe 6 du present artide,
le premier jour du mois suivant fexpiration d'une période de douze mois apres
la date du dépöt du dixiéme instrument de ratificalion, d'acceptalion, d'approbalion
ou d'adhésion, y compris tout instrument contenant une declaration faite en vertu
de fartide 92.

2)
Lorsqu'un Etat ratifiera,
acceptera ou approuvera la présente Convention ou y ad-hérera apres le dépöt du
dixiéme instrument de ratificalion, d'acceplation, d'approbation ou d'adhésion,
la Convention, ä fexception de la partie exclue, entrera en vigueur ä fégard de
cet Etat, sous réserve des dispositions du paragraphe 6 du present artide, le
premier jour du mois suivant fexpiration d'une période de douze mois apres la date
du dépöt de finstrumenl de ratificalion, d'ac-ceptation, d'approbaUon ou d'adhésion.

opaginerad Kontrollera mot PDF

(3) A Slate which ratifies,
accepts, approves or accedes to this Convention and is a party lo either or both
the Convention relating to a Uniform Law on the Formation of Contracts for the
International Sale of Goods done at The Hague on I July 1964 (1964 Hague
Formation Convention) and the Convention relating to a Uniform Law on the Inlernational
Sale of Goods done al The Hague on I July 1964 (1964 Hague Sales Convention) shall
al the same time denounce, as the case may be, either or bolh the 1964 Hague Sales
Convention and the 1964 Hague Formation Convention by nolifying the Government
of the Netherlands to that effecl.

(4)
A State party to the 1964 Hague Sales Convention which ralifies, accepts, approves
or accedes to the present Convention and dedares or has dedared under artide 92
thal it will not be bound by Part II of this Convention shall at
the time of ralification, acceptance, approval or accession denounce the 1964 Hague
Sales Convention by nolifying the Governmenl of the Netherlands lo that effect.

3)
Tout Etat qui ratifiera,
acceptera ou approuvera la présente Convention ou y adhé-rera et qui est partie
ä la Convention portant loi uniforme sur la formation des contrats de vente internationale
des objets mobiliers cor-porels faite ä La Haye le ler juillet 1964 (Convention
de La Haye de 1964 sur la formation) ou ä la Convention portant loi uniforme
sur la vente internationale des objets mobiliers cor-porels faite ä La Haye le
ler juillet 1964 (Convention de La Haye de 1964 sur la vente), ou ä ces deux conventions,
dénoncera en méme temps, selon le cas, la Convention de La Haye de 1964 sur la
vente ou la Convention de La Haye de 1964 sur la formation, ou ces deux conventions,
en adressant une notifica-Uon ä cet effet au Gouvernement néerlandais.

4)
Tout Etat partie ä la Convention
de La Haye de 1964 sur la vente qui ratifiera, acceptera ou approuvera la présente
Convention ou y adhérera et qui dédarera ou aura déclaré en vertu de fartide 92
qu'il n'est pas lié par la deuxiéme partie de la Convention, dénoncera, au
moment de la ratificalion, de facceplation, de fapprobation ou de fadhésion,
la Convention de La Haye de 1964 sur la vente en adressant une notification ä cet
effet au Gouvernement néerlandais.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ariikd
99

1)
Denna konvention träder i
kraft, om inte annat följer av beslämmelserna i sjätte stycket i denna artikel,
första dagen i månaden efter det att tolv månader förflutit sedan deponeringen
av det tionde instrumentet rörande ratifikation, godtagande, godkännande eller
anslutning, däri inbegripet instrument med förklaring enligt artikel 92.

2)
Då en stat ratificerar, godtar,
godkänner eller ansluter sig till denna konvention efter deponering av del
tionde instrumentet rörande ratifikation, godtagande, godkännande eller
anslutning, träder denna konvention, med undanlag av en utesluten del, i kraft
i förhållande till den ifrågavarande staten första dagen i månaden efter det
att tolv månader förflutit sedan deponeringen av statens instrument rörande
ratifikation, godtagande, godkännande eller anslutning. Detta gäller dock bara
om inte annat följer av sjätte stycket i denna artikel.

3) En stat som ratificerar, godtar, godkänner eller
ansluter sig till denna konvention och som är part i den ena eller envar av konvenfionen
beträffande enhetlig lag om ingående av avtal om internationella köp av lösa
saker undertecknad i Haag den 1 juli 1964 (1964 års Haagkonvention om ingående
av avtal) och konventionen beträffande enhetlig lag om internationella köp av
lösa saker undertecknad i Haag den 1 juli 1964 (1964 års Haagkonvention om köp)
skall samtidigt, allt efter omständigheterna, säga upp den ena eller envar av
1964 års Haagkonvenlion om köp och 1964 års Haagkonvention om ingående av
avtal genom underrättelse härom till Nederländernas regering.

4)
En stat som är part i 1964 års
Haagkonvention om köp och som ratificerar, godtar, godkänner eller ansluter
sig till denna konvention och förklarar eller har förklarat enligt artikel 92
att den inte skall vara bunden av del II i denna konvention skall
vid ratificering, godtagande, godkännande eller anslutning säga upp 1964 års
Haag- konvention om köp genom underrättelse om detta lill Nederländernas
regering.

Prop. 1986/87: 128

75

opaginerad Kontrollera mot PDF

(5) A Slate party to the 1964 Hague Formation
Convention which ratifies, accepts, approves or accedes to ihe present Convention
and dedares or has dedared under artide 92 that it will not be bound by Part
III of this Convention shall at the time of ratificalion, acceptance, approval
or accession denounce the 1964 Hague Formation Convention by nolifying the
Government of the Nelheriands to that effecl.

(6) For the purpose of this artide, ralificalions,
acceptances, approvals and accessions in respect of this Convention by States parties
to the 1964 Hague Formation Convention or to the 1964 Hague Sales Convention shall
not be effeciive until such denundations as may be required on the part of those
States in respect of the latter two Conventions have Ihemselves become effective.
The depositary of this Convention shall consult with the Governmenl of the Netherlands,
as the depositary of the 1964 Conventions, so as to ensure necessary coordination
in this respect.

5)
Tout Etat
parlie ä la Convention de La Haye de 1964 sur la formation qui ratifiera,
acceptera ou approuvera la présente Convention ou y adhérera el qui dédarera ou
aura déclaré en vertu de fartide 92 qu'il n'est pas lié par la troisiéme partie
de la Convention, dénoncera, au moment de la ralification, de facceplation, de fapprobation
ou de fadhésion, la Convention de La Haye de 1964 sur la formation en adressant
une notification ä cet effet au Gouvernement néerlandais.

6)
Aux fins du
present artide, les ralificalions, acceptalions, approbations el adhé-sions effecluées
ä fégard de la présente Convention par des Etats parties ä la Convention de La
Haye de 1964 sur la formation ou ä la Convention de La Haye de 1964 sur la
vente ne prendront effel qu'ä la date ä laquelle les dénonciations éventuellement
requises de la part desdils Etats ä fégard de ces deux conventions auront elles-mémes
pris effet. Le dépositaire de la présente Convention s'en-tendra avec le Gouvernement
néerlandais, dépositaire des conventions de 1964, pour assurer la coordination nécessaire
ä cet égard.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Artide
100

(1)
This Convention
applies to the formation of a contract only when the proposal for concluding the
contract is made on or afler the date when the Convention enters into force in respect
of the Contracting States referred to in subparagraph (I) (a) or the Contracting State referred to in subparagraph
(1) (b) of artide 1.

(2) This Convention applies only to contracts
conduded on or after the date when the Convention enters into force in respect
of the Contracting States referred to in subparagraph (1) (a) or the Contracting
State referred to in subparagraph (1) (b) of artide 1.

Artide 100

1)
La présente Convention
s'applique ä la formation des contrats conclus ä la suite d'une proposition intervenue
apres fentrée en vigueur de la Convention ä fégard des Etats contractants vises
ä f alinéa a) du paragraphe I de fartide premier ou de 1'Etat contractanl
vise ä f alinéa b) du paragraphe 1 de fartide premier.

2)
La présente Convention
s'applique uniquement aux contrats conclus apres son en-trée en vigueur ä fégard
des Etats contractants vises ä falinéa a) du paragraphe I de fartide premier ou
de fElal contractanl vise å falinéa b) du paragraphe I de fardcle pre-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Article
101

(1) A Contracting Stale may denounce this Convention, or
Part II or Part III of the Convention, by
a formål notification in writing addressed to the depositary.

Artide
101

I) Tout Etat contractanl pourra dénoncer la présente Convention, ou la deuxiéme
ou la troisiéme parlie de la Convention, par une notification formelle adressée
par écrit au dépositaire.

s. 77 Kontrollera mot PDF

5)
En stal som är
part i 1964 års Haagkonvention om ingående av avtal och som ratificerar,
godtar, godkänner eller ansluter sig lill denna konvention och förklarar eller
har förklarat enligt artikel 92 att den inte skall vara bunden av del III i
denna konvention skall vid ratificering, godtagande, godkännande eller
anslutning säga upp 1964 års Haagkonvenlion om ingående av avtal genom
underrättelse om detta till Nederländernas regering.

6)
Vid tillämpning
av denna artikel skall ratificering, godtagande, godkännande och anslutning,
som avser denna konvention och som görs av stater som är parter i 1964 års Haagkonvenlion
om ingående av avtal eller i 1964 års Haagkonvenlion om köp, inle träda i kraft
förrän de uppsägningar som kan krävas från dessa staters sida beträffande de
båda sist nämnda konventionerna har trätt i kraft. Depositarien för denna
konvention skall samråda med Nederländernas regering i dess egenskap av depositarie
för 1964 års konventioner för att säkerställa en nödvändig samordning i detta
avseende.

Artikd 100

1)
Denna
konvention skall tillämpas på ingående av avtal endast då förslag om att sluta
etl avtal görs på eller efter den dag då konventionen träder i kraft i
förhållande till de fördragsslutande stater som avses i artikel I första styckel
punkt a eller den fördragsslutande stat som avses i artikel 1 första stycket punkl
b.

2)
Denna konvention
skall endast tillämpas på avtal som ingås samma dag eller efler den dag dä
konventionen träder i kraft i förhållande till de fördragsslutande stater som
avses i artikel 1 första stycket punkt a eller den fördragsslutande stal som
avses i artikel I första styckel punkl b.

Arfikd 101

1) En fördragsslutande stal kan säga upp denna konvention
eller del II
eller III av konventionen
genom en formell skriftlig underrättelse till depositarien.

Prop.
1986/87: 128

77

s. 78 Kontrollera mot PDF

(2)
The denuncialion takes effect on the first day of the month following the expiration
of twelve months after the notification is received by the depositary. Where a longer
period for the denuncialion to take effect is specified in the nolification, the
denuncialion lakes effect upon the expiration of such longer period after the notification
is received by the depositary.

Done
at Vienna, this day of eleventh day of April, one thousand nine hundred and eighty,
in a single original, of which the Arabic, Chinese, English, French, Russian
and Spanish texts are equally authentic.

In wiiness whereof the undersigned
pleni-potentiaries, being duly authorized by their respective Governmenls, have
signed this Convention.

Prop. 1986/87: 128

2)
La dénonciation prendra effel le premier jour du mois suivant fexpiration d'une
période de douze mois apres la date de reception de la notification par le dépositaire.
Lors-qu'une période plus longue pour la prise d'ef-fet de la dénonciation est spédfiée
dans la notification, la dénonciation prendra effel ä fexpiration de la période
en question apres la date de reception de la notification.

Fait
å Vienne, le onze avril mil neuf cent quatre-vingt, en un seul original, dont les
texles anglais, arabe, chinois, espagnol, fran-?ais el russe sont également authentiques.

En
foi de quol les plénipoientiaires sous-signés, dument autorisés par leurs gouverne-ments
respectifs, ont signé la présente Convention.

s. 79 Kontrollera mot PDF

2)
Uppsägningen tråder i kraft första dagen i månaden efter det alt tolv månader
förflutit sedan depositarien tog emot underrättelsen. Då en längre lid för
ikraftträdandet av uppsägningen anges i underrättelsen, tråder uppsägningen i
kraft efler del att en sådan längre period förflutit sedan depositarien tog
emot underrättelsen.

Undertecknad
i Wien den 11 april 1980 i ett originalexemplar vars arabiska, engelska,
franska, kinesiska, ryska och spanska texter har samma giltighet.

v

TiU
bekräftelse härav har undertecknade befullmäktigade ombud, som vederbörligen befullmäktigats
därtill av sina respektive regeringar, undertecknat denna konvention.

Prop. 1986/87: 128

79

s. 80 Kontrollera mot PDF

2 Förslag
till Prop. 1986/87:128

Lag om ändring i lagen (1905:38 s.l) om köp och byte av
lös egendom

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1905: 38 s. I) om köp
och byte av lös egendom skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

De i denna lag givna stadganden om säljares och köpares
rättigheter och skyldigheter lände lill efterrättelse, såvitt ej annal är
uttryckligen överenskommet eller eljest må anses avtalat eller ock följer av
handelsbruk eller annan sedvänja.

Vad i denna lag är stadgat om köp skall i tillämpliga
delar gälla i fråga om byte.

Denna lag tUlämpas inte ifall då lagen (1987:000) om
internationella köp är tillämplig.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. I
fråga om avtal som har ingåtts före ikraftträdandet gäller dock äldre
bestämmelser.

80

s. 81 Kontrollera mot PDF

Justitiedepartementet '■''p-
'- '8

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 februari 1987

Närvarande;
statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, Leijon, Peterson, S. Andersson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl,
R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist

Föredragande:
statsrådet Anna-Greta Leijon

Lagrådsremiss om internationella köp 1 Inledning

Vid
en diplomatkonferens i Wien år 1980 antogs Förenta nationernas konvention den
11 april 1980 angående avtal om internationella köp av varor (i det följande
kallad FN-konventionen). Den utgör slutsteget i elt mer än femtioårigl arbete
inom olika internationella organ - senast FN: s kommission för internationell
handelsrätt (UNCITRAL) - med att uniformera reglerna om internationella köp.
Konventionen, som träder i kraft den I januari 1988, kommer au gälla för de
elva stater som har tillträtt konventionen före utgången av år 1986.
Konventionen har undertecknats - men ännu ej tdlträtts — av bl. a. Danmark,
Finland, Norge och Sverige.

Konventionen
har remissbehandlats i Sverige. En sammanställning av remissyttrandena bör
fogas tUl protokollet i detta ärende som bilaga 1 .

Under
lagstd"tningsärendets beredning i justitiedepartementet har överläggningar
hållits med företrädare för justitiedepartementen i Danmark, Finland och Norge.

2 FN-konventionen

2.1 Bakgrunden till konventionen

Köp
har ofta anknytning till skilda länder med olika rättssystem. I avsak

nad av internationella överenskommelser avgörs frågan om vilket lands

materiella regler som skall tillämpas på ett köp av de internationellt pri-

vatsrätlsliga reglerna i det land där en tvist kommer upp till bedömning vid

en domstol eller av skiljemän. Olika köprättsliga regler kan alltså bli

tillämpliga på samma köp beroende på var en tvist skall avgöras. För att

råda bot på den osäkerhet som detta innebär kan man på det mellanslalliga

planet gå tvä vägar. Den ena är att man kommer överens om gemensamma

regler om vilket lands lag som skall tillämpas i olika situationer. Den andra

vägen är atl man skapar enhetliga materiella regler. Beträffande köp har

man gått fram på båda dessa vägar. 81

6 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 128

s. 82 Kontrollera mot PDF

Vad
först gäller den internationella privaträtten finns det en konvention Prop.
1986/87: 128 som antogs i Haag den 15 juni 1955. Denna konvention, som trädde i
kraft den 1 september 1964, har ratificerats av Sverige samt av Belgien, Danmark,
Finland, Frankrike, Italien, Norge och Schweiz. Även Niger har tillträtt
konventionen. Den har införlivats med svensk rätt genom lagen (1964: 528) om
tillämplig lag beträffande internationella köp av lösa saker.

En
ny konvention på området som är avsedd att ersätta 1955 års konvention antogs
i Haag den 30 oktober 1985. Reglerna i den nya konventionen är i viss mån
anpassade till FN-konventionens materiella regler för internationella köp. Ett
av syftena bakom den nya Haagkonventionen är att FN-konventionens materiella
regler skall bli tillämpliga på sä många internationella köp som möjligt. Den
nya Haagkonventionen har ännu inte trätt i kraft.

Arbetet
med för olika stater enhetliga materiella regler för internationella köp har
också resulterat i flera konventioner. Till att böria med skall nämnas de två Haagkonvenlioner
som antogs den 1 juli 1964. Den ena innehåller en enhetlig lag om slutande av
avtal om internationella köp — Uniform Law on the Formation of Contracts for the
International Sale of Goods (ULF). Den andra innehåller en enhedig lag om
internationella köp — Uniform Law on the International Sale of Goods (ULIS).
Båda dessa konventioner trädde i kraft 1972 men har inte fått någon bred
anslutning. Trots att det skandinaviska inflytandet på konventionemas
utformning inte var obetydligt har ingen av de nordiska staterna tillträtt
någon av konventionerna (beträffande konventionens tillkomst och innehåll se SvJT
1965 s. 248 ff).

När
Förenta nationernas kommission för internationell handelsrätt — United Nations Commission
for International Trade Law (UNCITRAL) -böriade sin verksamhet 1968, tog den
arbetet med enheUiga regler för avtal om internationella köp som en av sina
viktigaste uppgifter. Efter en rundfråga från UNCITRAL tUl eU stort antal
stater stod det klart att 1964 års Haagkonventioner inte skulle få den
anslutning som var önskvärd för att man ens tillnärmelsevis skulle nå mälet att
uniformera den internationella köprätten. Den negativa inställningen berodde
dock inte så mycket på konventionernas innehåll som på att utöver flertalet
västeuropeiska stater endast ett begränsat antal stater hade deltagit i
förberedelsearbetet. En arbetsgrupp inom UNCITRAL fick därför i uppdrag att med
Haagkonventionerna som bas utarbeta nya regler som skulle kunna vinna större
anslutning. Arbetsgruppen avlämnade år 1976 ett utkast till konvention om köp
(jfr ULIS) och år 1978 ett utkast till konvention om ingående av köpeavtal (jfr
ULF). Dessa båda konventionsulkast fogades därefter samman till ett förslag
till en enda konvention angående avtal om internationella köp. Förslaget
förelades därefter den diplomatkonferens som sammanträdde i Wien den 10 mars -
11 april 1980 och som antog den i avsnitt 1 nämnda FN-konventionen. Av de
nordiska staterna deltog särskilt Norge och senare även Finland i det
förberedelsearbete som ledde fram Ull FN-konventionen. Vid diplomatkonferensen
var 63 stater representerade, däribland Danmark, Finland, Norge och Sverige.

En
rapport om konferensen i Wien har avgetts av professor Lars Hjerner 82

s. 83 Kontrollera mot PDF

som
ingick i den svenska delegationen (PM 1980-04-15). Konferensens Prop.
1986/87: 128

officiella handlingar och
protokoll publicerades av FN år 1981 (A/CONF.

97/19).

Sedan
olika remissorgan inom landet först gett sina synpunkter har Sverige avgett
yttranden över innehållet i såväl arbetsgruppens utkast år 1976 och år 1978 som
det till grund för diplomatkonferensen liggande konventionsförslaget. Den vid
konferensen antagna konventionen har också remissbehandlats (se bil. 1).
Syftet med denna remiss var att få synpunkter på frågan om Sverige bör Ullträda
konventionen och vilka reservationer som eventuellt bör göras.

Den
nordiska köprätten har på olika säU utövat inflytande på FN-konventionen. Det
har skett dels indirekt genom att 1964 års Haagkonventioner utgjorde
utgångspunkten för UNCITRAL-arbetet, dels genom nordiska delegaters inflytande
såväl under arbetet inom UNCITRAL som vid diplomatkonferensen. Å andra sidan
har FN-konventionen i sin tur haft inflytande på den pågående reformeringen av
den nordiska köprätten som kom in i ett avgörande skede efler det att
konventionen hade antagits. Detta framgår av de förslag till nordiska köplagar
som har lagts fram av en samnordisk arbetsgrupp i betänkandet (NU 1984:5)
Nordiska köplagar. Efter remissbehandling av detta betänkande i de olika
länderna har det nordiska köplagssamarbetet fortsatt på departementsnivå.

Under
detta fortsatta köplagsarbete har det visat sig möjligt atl uppnå ännu siörre
rättslikhet mellan de nordiska länderna än som skett under arbetet på
betänkandet. I Finland har en proposifion om köplag, som utarbetats på grundval
av dessa överläggningar, redan antagits av den finska riksdagen. Någon
motsvarande proposition har ännu inle lagts fram i de andra nordiska länderna.
De förslag som nu diskuteras i Danmark, Norge och Sverige överensstämmer dock i
stort med den nya finska lagen.

2.2 Konventionens huvudsakliga innehåll m. m.

Konventionen
gäller köp mellan parter som har sina affärsställen i olika stater, om vardera
staten år en konventionsslat eller om internationellt privaträltsliga regler
leder till tillämpningen av lagen i en konventionsstat. Utanför konventionen
faller vissa slag av köp, bl. a. konsumenlköp. Konventionens bestämmelser är
dispositiva. Konventionen gäller inle giltigheten av etl avtal eller en
sedvänja och heller inte förhållandet till tredje man, t. ex. en parts
konkursbo eller nägon i tidigare eller senare distributionsled.

Konventionen
gäller såväl ingående av avtal rörande internationella köp som parternas
förpliktelser vid sådana köp och påföljderna av brott mot dessa förpliktelser.

Konventionen består av
fyra delar. Del I innehåller regler om tillämp

ningsområdet och vissa allmänna bestämmelser (art. 1-13). Här behandlas

dels tolkningen av konventionen och av parternas utsagor eller beteende,

dels betydelse av handelsbruk, dels frågan vilket av flera affärsställen som

skall tillmätas betydelse vid tillämpning av konvenfionen. Konventionen

utgår från att köp inte är ett formbundel avtal. Den gör det dock möjligt för

en stat att avge en förklaring att konventionens bestämmelser om formfria 83

s. 84 Kontrollera mot PDF

avtal inte skall tillämpas når den ena parten i köpet har
sill affärsställe i Prop. 1986/87: 128 ifrågavarande stat och lagstiftningen
i denna stal förutsätter skriftlig form för köp.

I del II om
ingående av avtal om internationella köp behandlas vad som skall antas utgöra
ett anbud och när ett anbud eller ett svar på anbud blir bindande. Vidare
behandlas återkallelse av anbud och av svar. Konventionen innehåller också
bestämmelser om verkan av att ett svar kommer för sent eller av atl det avviker
från anbudet.

De egenfiiga bestämmelserna om köp ingår i del Hl av
konventionen. Denna del innehåller fem kapitel.

I det första kapitlet (art. 25-29) ingår vissa allmänna
bestämmelser om köp. Här anges vad som avses med väsentligt kontraktsbrott. Det
ges vidare bestämmelser om hävningsförklaring och om risken för meddelanden
till motparten. I art. 28 regleras domstolarnas skyldighet att ge dom på naturafullgörelse.
Domstolarna är inte skyldiga att ge en sådan dom, om de inte skulle förfara så
enligt det egna landets lag vid liknande avtal som inte är underkastade
konventionen.

Det andra kapitlet (art. 30-52) i del III av konventionen
gäller säljarens förpliktelser . Här ingår bestämmelser om avlämnande av varan
och dokument avseende varan. Vidare innehåller detta kapitel bestämmelser om
varans beskaffenhet och om köparens undersökningsplikt. Här regleras ocksä
innebörden och verkan av s. k. rättsliga fel och om verkan av att en immaterialrätt
belastar varan.

I andra kapitlet behandlas vidare påföljder av säljarens
avtalsbrott. Köparen kan till atl böria med kräva fullgörelse. Om varan är
felaktig och säljarens avtalsbrott är väsentligt, kan köparen kräva en ny vara.
Vidare kan köparen kräva att säljaren avhjälper felet, om inte detta skulle
vara oskäligt med beaktande av samtliga omständigheter. Köparen kan även sätta
ut en skälig tilläggstid, under vilken säljaren skall fullgöra sina förpliktelser.
Säljaren kan på eget initiativ avhjälpa fel i sin prestation, om detta kan ske
utan oskäligt dröjsmål och utan att förorsaka köparen oskälig olägenhet. Hävning
av avtalet kommer i fråga vid väsentligt kontraktsbrott eller - ifall varan
inte har avlämnats — om säljaren inte fullgör sin prestation inom utsatt
tilläggstid. Slutligen kommer prisnedsättning i fråga som påföljd vid fel i
varan.

Bestämmelserna i det tredje kapiUet (art. 53-65) av del
III gäller köparens förpUktelser . Köparens förpliktelser omfattar betalning
av prisei och mottagande av varan. Beträffande betalningen av priset finns
bestämmelser om hur priset skall bestämmas och när betalning skall ske.
Köparens skyldighet att motta leverans av varan innebär dels en skyldighet att
vidta alla åtgärder som skäligen kan förutsättas av honom för att göra det
möjligt för säljaren atl avlämna varan, dels en skyldighet att ta emot varan.

Vid köparens avtalsbrott kan säljaren kräva att köparen
fullgör köpet.

Detta krav kan avse såväl betalning som mottagande av varan och andra

förpliktelser. Säljaren kan även sätta ul en skälig tilläggstid, under vilken

köparen skall fullgöra sina förpliktelser. Hävning kommer i fråga, om

köparens avtalsbrott är väsentligt eller om köparen inte fullgör sina förplik

telser inom utsatt tilläggstid. Om priset redan har betalats, måste hävning 84

s. 85 Kontrollera mot PDF

på grund av dröjsmål dock
ske innan säljaren blivit medveten om att Prop. 1986/87: 128 köparen fullgjort
sina förpliktelser.

1
det fiärde kapitlet (art. 66-70) behandlas risken för varan och riskens
övergång.

Det
femte kapitlet (art. 71-88) innehåller gemensamma bestämmelser om bl.a. anteciperat
avtalsbrott och skadestånd. Vidare finns här bestämmelser om ansvarsfrihet,
som i praktiken har central betydelse för parternas skadeståndsskyldighel
(art. 79). Enligt bestämmelserna är en part inte ansvarig för underlåtenhet att
fullgöra en förpliktelse, om han visar att detta berodde på ett hinder utanför
hans kontroll och alt han inte skäligen kunde förväntas ha räknat med hindret
vid avtalsslutet eller ha undvikit eller övervunnit hindret eller dess följder.
Om den uteblivna fullgörelsen beror på tredje man som parten har anlitat för fullgörelse
till motparten, blir parten befriad endast om såväl han själv som vederbörande
tredje man kan åberopa en sädan befrielsegrund som just nämnts. Slutligen
innehåller det femte kapitlet i del III bestämmelser om verkan av hävning och
om värd om varan.

Del
IV innehåller konventionens slutbestämmelser (art.
89-101), som reglerar bl.a. möjligheterna till förbehåll beträffande vissa av
konventionens bestämmelser.

En
stat kan enligt art. 92 deklarera att den inte vill bli bunden antingen av del II om
ingående av avtal rörande köp eller av del III om köp.

Av
särskilt intresse för de nordiska ländemas del är möjligheten till förbehåll
enligt art. 94 (nabolandsklausulen). Enligt denna kan två eller flera stater,
vilka har hell eller nära överensstämmande rättsregler om de frågor som
konventionen reglerar, förklara att konventionen inte skall gälla köp mellan
parter som har sina affärsställen i dessa stater. För det fall att
bestämmelserna om köp i de olika nordiska länderna blir så nära
överensstämmande med varandra som det finns anledning all anta för närvarande,
är det alltså enligt konventionen möjligt att göra ett förbehåll om att köp
mellan parter med affärsställen i de nordiska länderna skall regleras av de
nationella köplagarna i dessa länder och inle av de lagar om internationella
köp genom vilka konventionens regler införlivas med resp. lands rätt. Detta
förbehåll kan göras även i förhållande fill stater som inte är bundna av
konventionen.

Vidare
kan en stat enligt art. 95 göra ett förbehåll som innebär att konventionen bara
skall tillämpas på köpeavtal mellan parter som har affärsställen i stater som
båda har tillträtt konventionen. Utan ett sådant förbehåll blir konventionen
tillämplig så snart en konvenfionsstats lag enligt internationellt privaträltsliga
regler skall tillämpas på köpeavtalet, även om en av eller båda parterna har
sill affärsställe i en stat som inte har tillträtt konventionen (Non-conlracting
State).

Konventionen
träder i kraft den första dagen i den kalendermånad som inträffar när tolv
månader har förflutit från det atl det tionde rafifikations-instrumentet
deponerats.

En
redogörelse för det närmare innehållet i konventionen lämnas i avsnitt 6.

Vid
årsskiftet 1986/87 hade elva stater ratdlcerat eller på annat sätt 85

opaginerad Kontrollera mot PDF

tillträtt konvenfionen.
Dessa stater, för vilka konventionen kommer att träda i kraft den 1 januari
1988, är Argentina, Egypten, Frankrike, Amerikas Förenta Stater, Italien,
Jugoslavien, Kina, Lesotho, Syrien, Ungern och Zambia.

Sverige undertecknade konventionen
den 26 maj 1981 samtidigt med Danmark, Finland och Norge. Andra stater som har
undertecknat konventionen utan atl ännu ha tillträU den är Chile,
Förbundsrepubliken Tyskland, Ghana, Nederiänderna, Polen, Singapore, Tyska Demokrafiska
Republiken, Venezuela och Österrike.

I
samband med att Danmark, Finland, Norge och Sverige undertecknade konventionen
förklarade dessa stater att de inte avsåg att bli bundna av del II (avtalsdelen).

Prop. 1986/87: 128

opaginerad Kontrollera mot PDF

3 Allmän motivering

3.1 Skall Sverige tillträda FN-konventionen?

Mitt
förslag:'Sverige skall tillträda konventionen.

s. 86 Kontrollera mot PDF

Skälen
för mitt förslag: När parterna i ett köpeavtal inte har kommit överens om
vilket lands lag som skall tillämpas i fall då avtalet har anknytning till två
eller flera stater, är del ofta osäkert vilket lands lag som skall fillämpas på
avtalet. Denna osäkerhet är en nackdel inle bara för parierna utan kan också
utgöra ett hinder för den internationella handeln. På det mellanslalliga planet
har man sedan mer än ett halvsekel på olika sätl sökt nå fram till
överenskommelser för att komma till rätta med detta problem. Den i avsnitt 2.1
omnämnda Haagkonventionen av år 1955 utgör resultatet av ett sådant arbete.
Konventionen anger vilket lands lag som skall tillämpas på internationella
köp. Konventionen har dock fått en begränsad anslutning. Utöver Sverige,
Danmark, Finland och Norge är det bara fem stater som tillträtt denna konvenUon.
Det är inte uteslutet att 1985 års Haagkonvention får bredare anslutning. En lagvalskonvention
skapar dock bara klarhet i frågan vilket lands lag som skall tillämpas. Och
även med en lagvalskonvention som får bred anslutning kvarstår problemet aU
företag och andra som bedriver intemationeil handel måste räkna med att bli
underkastade lagen i en stal vars regler om köpeavtal är främmande eller helt
okända.

Ett
sätt för parterna i köpeavtalet au komma till räUa med det sistnämnda
problemet är att komma överens om gemensamma materiella regler för
internationella köp. Om man lyckas nå en sådan överenskommelse och reglerna
även genomförs blir resultatet atl reglerna för köp är desamma, oavsett vilket
lands lag som skall tillämpas på köpeavtalet.

FN-konventionen
utgör slutpunkten på ett långvarigt mellanfolkligt arbete pä att åstadkomma
sådana gemensamma regler. För Sverige vars ekonomi i hög grad är beroende av
utrikeshandeln och som traditionellt är inriktat på all främja det
internationella samarbetet - inte minst det som

86

s. 87 Kontrollera mot PDF

äger mm inom FN: s ram -
är det mycket tillfredsställande att en konven- Prop. 1986/87; 128 tion
angående avtal om internationella köp har antagits och inom kort kommer att
träda i kraft.

När
det sedan gäller frågan hur konventionens regler förhåller sig till vad

som i Sverige gäller om köpeavtal och vad en svensk ratificering skulle

innebära, har jag redan framhållit att den nordiska - och därmed ocksä

den svenska - köprätten på olika sätt har utövat ett inflytande på konven

tionens innehåll. Helt naturligt utgör konvenfionen dock en balans mellan

olika rättssystem — något som är en fömtsättning för att den skall kunna få >

en
bred anslutning. Från nordisk sida har man därför inte kunnat få gehör för alla
de synpunkter som framförts under förberedelsearbetet med konventionstexten.
Det måste emellertid framhållas att de nordiska länderna inte har strävat efter
att konvenfionen i alla delar skulle komma att överensstämma med de nuvarande
ganska ålderdomliga köplagar som gäller i Danmark, Island, Norge och Sverige.
På flera punkter är konventionen överlägsen dessa köplagar och motsvarar bättre
de krav man har anledning att ställa på ett köprättsligt regelsystem som skall
gälla för modem handel. I dessa avseenden har konventionsarbetet också påverkat
arbetet på nya nordiska köplagar. FN-konventionen ligger därför mera i hnje med
det förslag till nya köplagar som håller på att arbetas fram i de nordiska
länderna än med de nordiska köplagarna.

Som
helhet måste konventionen enligt min mening anses utgöra en från svensk
synpunkt godtagbar reglering av internationella köp.

Ett
par invändningar mot konventionen som man i förstone skulle kunna ha från
svensk sida är att reglerna i konvenfionens avtalsdel är mindre
tillfredsställande och att konventionen i princip ocksä är tUlämplig pä den internordiska
handeln. Pä gmnd av de förbehåll som fördragsslutande stater kan göra i vissa
avseenden kan man emellertid bortse från sådana invändningar (se avsnitt 3.2).
Att ett tillträde till konventionen får till följd att man, när svensk rätt skalltillämpas,
får skilda regler för internationella köp och andra köp är däremot en nackdel
som man inte kommer tfrån. Olikheten i materiellt hänseende mellan de båda
regelkomplexen torde dock knappast bli besvärande.

De praktiska fördelar ett
tillträde till konventionen kan innebära är

däremot betydande. Parterna i internationella avtal har i dag knappast

möjlighet att - med den fidspress under vilken affärsavtal fillkommer -

överblicka och sätta sig in i de rättsregler som kan bli tillämpliga pä ett

avtal. Om avtal träffas om tillämplig lag, bestäms lagvalet ofta av den part

som bestämmer innehållet i avtalet i övrigt. Ofta lämnas dock frågan

oreglerad, eftersom ingendera parten känner fill innehållet i den andra

partens lag. Det är både tidsödande och förenat med betydande svårigheter

att fastställa vilket lands lag som skall fillämpas i ett enskilt fall. Det är
ofta

också svårt att få tillgång tdl en aktuell version av lagtexten i ett främman

de lands lag. Slutligen kan det vara svårt att tolka bestämmelserna i den

lagen, inte minst med tanke på översättningsproblemen. Det skulle därför

vara fill stor fördel för t.ex. affärsmän, bolagsjurister och advokater i

Sverige om det infördes enhetliga materiella regler för internauonella köp.

FN-konvenUonen erbjuder en möjlighet till det. 87

opaginerad Kontrollera mot PDF

Det är uppenbart att de nu
redovisade fördelarna med konventionen blir Prop. 1986/87; 128 större ju
bredare anslutningen blir. När konventionen träder i kraft den 1 januari 1988
kommer den omedelbart att gälla för elva stater. Dessa är Amerikas Förenta
Stater, Argentina, Frankrike, Italien, Jugoslavien, Ungern, Syrien, Egypten
och ett par andra afrikanska stater samt — inte minst betydelsefullt - Kina.
Del är alliså fråga om stater med en stor geografisk spridning och med olika
rättssystem. När det nu slår klart alt konventionen kommer att träda i kraft
finns det anledning att räkna med att åtskilliga andra stater kommer att
ansluta sig till den. Jag har inhämtat att ratificeringar och anslutningar
förbereds i flera västeuropeiska stater. Vad jag förstått är det också
sannolikt att Sovjetunionen och ytterligare stater i östblocket kommer att
tillträda konventionen.

Efler
gemensamma nordiska överläggningar har Sverige samtidigt med Danmark, Finland
och Norge undertecknat konventionen. Inställningen till konventionen i våra
nordiska grannländer är alltjämt positiv. I Finland har riksdagen redan godkänt
en finsk ratificering. Danmark och Norge torde komma att ratificera konfentionen
före årsskiftet 1987/88.

Mot
bakgmnd av vad jag nu har anfört förordar jag alt Sverige tillträder FN-konventionen.
Sverige bör vidare sträva efter att tillträda konventionen samtidigt med
Danmark, Finland och Norge.

3.2 Vilka reservationer bör Sverige göra?

Mitt
förslag: Sverige bör reservera sig mot konventionen i två hänseenden. Dels
skall Sverige inte vara bundet av avlalsdelen i konventionen. Dels skall
konventionen inte tillämpas på köpeavtal i fall då parterna har sina
affärsställen i Danmark, Finland, Island, Norge eller Sverige.

Skälen
för mitt förslag: Som nämnts i avsnitt 2.2 medger FN-konventionen att en
fördragsslutande stat gör reservationer beträffande några av konventionens
bestämmelser.

Enligl
art. 92 kan en stat förklara att den inte skall vara bunden av antingen del II (avtalsdelen)
eller del III (köpdelen). En reservation enligt denna artikel får inte göras
senare än vid tillträdet.

I
samband med att Danmark, Finland, Norge och Sverige undertecknade konventionen
förklarade dessa stater att de inte avsäg att bli bundna av avtalsdelen. Vad
frågan nu gäller är därför om Sverige vid en ratificering av konventionen bör
bekräfta detta förbehåll.

De
skäl somjag i avsnitt 3.1 anfört lill stöd för att Sverige skall tillträda
konventionen gäller i första hand köpdelen. Avtalsdelen behandlar endast vad
som närmast motsvarar första kapitlet i lagen (1915; 218) om avtal och andra
rättshandlingar pä förmögenhetsrättens område, eller med andra ord reglerna om
slutande av avtal i de för Norden gemensamma avtalslagarna. Konventionens regler
- som är påverkade av common law-ländemas avtalsrätt — skiljer sig från
avtalslagens motsvarande regler särskilt i fråga

s. 87 Kontrollera mot PDF

om anbud och möjligheten atl
återkalla anbud. Med hänsyn härtill och till Prop. 1986/87: 128

atl frågor angående
avtalets giltighet faller utanför konventionen (se art. 4

punkt
a) är det inle utan problem om avlalsdelens regler införiivas med

svensk
rätt, eftersom det i sä fall ibland kan komma att vara osäkert

humvida
ett giltigt avtal har kommit lill stånd. Skälen för en reservation

beträffande
avtalsdelen väger särskilt tungt så länge flertalet common

law-stater inte har
tillträtt konventionen. Om l.ex. Storbritannien skulle

ansluta sig till såväl
avtal- som köpdelen av konventionen finns det alltid

möjlighel
att återta reservationen; se art. 97(4).

Min
inställning är för närvarande att Sverige vid ratificeringen bör bekräfta
detta förbehåll belräffande avtalsdelen. Motsvarande bekräftelser kommer med
all sannolikhet atl göras även från Danmarks, Finlands och Norges sida.

Enligt
den s. k. nabolandsklausulen (art. 94) kan två eller flera fördragsslutande
stater, som har samma eller nära överensstämmande rättsregler i frågor som
regleras i konventionen, förklara atl den inte skall tillämpas på köpeavtal då
parterna har sina affärsställen i dessa stater. En förklaring enligt nabolandsklausulen
kan göras när som helst. Den kan göras även i förhållande tdl stater som inle
är bundna av konventionen.

De
gällande köplagarna i Danmark, Norge och Sverige tillkom efter ett nordiskt
samarbete som påböriats vid sekelskiftet. Lagarna trädde i kraft åren 1905,
1906 resp. 1907 och de överensstämmer i allt väsentligt med varandra. Den
isländska köplagen från är 1922 skiljer sig inte nämnvärt från de skandinaviska
lagarna. Finland har hittills saknat en allmän köplag, men den finska köprätfen
har genom den utveckling som ägt rum i rättspraxis kommit alt få samma
innehåll som de skandinaviska köplagarna. Som nämnts i avsnitt 2.1 pågår en
reformering av den nordiska köprätten som nu är inne i sitt slutskede. Den nya
köplag som redan har antagits i Finland och de köplagsförslag som nu diskuteras
i Danmark, Norge och Sverige överensstämmer i stort med varandra.

Det
som är FN-konventionens huvudsyfte, nämligen att genomföra gemensamma regler
för internationella köp, har altså sedan länge uppnåtts såvitt gäller den internordiska
handeln. Rättslikheten har fördjupats genom alt man i flera branscher kunnat
komma överens om gemensamma nordiska allmänna leveransbestämmelser vilka har
fått stor spridning. Allt talar för alt den hittillsvarande rättslikheten
kommer att finnas kvar även när det pågående reformarbetet har avslutats i hela
Norden.

En
anslutning till FN-konventionen innebär mot bakgmnd av det nu

sagda inte någon fördel för den internordiska handeln. Även i FN-konven

tionen får man i och för sig gemensamma regler. Men om konventionen

görs tillämplig på köp inom Norden, skulle olika regler komma att gälla för

inrikeshandeln och för den nordiska handeln. Med hänsyn till omfattning

en av den nordiska handeln och till den kännedom som finns om såväl

rättsliga som kommersiella förhållanden i andra nordiska länder, skulle det

inte innebära någon förenkling eller ökad säkerhet om man gick över från

ett gemensamt regelsystem till ett annal. En sådan lösning skkulle för

övrigt strida mot strävandena att göra Norden till en hemmamarknad. Inte

heller om övergången till nya köplagar sker vid olika fidpunkter i de 89

s. 88 Kontrollera mot PDF

nordiska
staterna finns det behov att under mellantiden tillämpa FN-konventionens
regler för nordiska köp.

Med
hänsyn till vad jag nu har anfört anser jag att Sverige vid ratificeringen bör
göra det förbehållet att konventionen inte skall tillämpas i fall då båda
parterna har sina affärsställen i Danmark, Finland, Island, Norge eller
Sverige. Den ömsesidighet som fömtsatts från de övriga staternas sida vid deras
ratificering kommer med all sannolikhet att bli uppfylld.

Enligt art. 95 kan en
fördragsslutande stat förklara att den inte skall vara bunden av art. 1 första
stycket punkt b i konvenfionen. En sådan reservation innebär att konventionen
skall tillämpas bara på köpeavtal mellan parter som har sina affärsställen i
stater som båda har tillträtt konventionen. En stat som gör en sådan reservation
får alltså två regelsystem för internationella köp. Många av de fördelar i form
av enkla och enhetliga regler som konventionen erbjuder skulle därmed gå
förlorade. Visserligen har man från näringslivsorganisationerna framfört
invändningar mot att konventionen blir generellt tillämplig på internationella
köp men dessa invändningar har knutits till den fömtsättningen atl konventionen
bara tillträds av etl begränsat antal stater. Som jag fidigare anfört finns det
emellertid goda skäl att räkna med att konventionen får ganska bred anslutning.
Det finns enligt min mening därför inte skäl att göra någon reservation enligt
art. 95. Inte heller de övriga nordiska staterna torde komma att göra en sådan
reservation.

Övriga
reservationer är över huvud taget inte av något intresse för svensk del (jfr
art. 93 och 96).

Prop. 1986/87; 128

s. 89 Kontrollera mot PDF

3.3 Hur skall FN-konventionen införlivas med svensk rätt?

Mitt förslag: Del
I (art. 1-13) och del III (art. 25-88) av konventionen skall införlivas med
svensk rätt genom inkorporation och kommer därigenom att gälla som svensk rätt
i den lydelse de har på de officiella FN-språken.

s. 90 Kontrollera mot PDF

Skälen för mitt förslag: FN-konventionen
innehåller bestämmelser av olika slag. De avslutande bestämmelserna i del IV (art.
89-101) berör bara de fördragsslutande staternas inbördes rättigheter och
skyldigheter. Dessa bestämmelser behöver inte införlivas med svensk rätt.
Merparten av bestämmelserna riktar sig emellertid till myndigheter och
enskilda och måste därför införlivas med den svenska rättsordningen. Det gäller
del I (art. 1-13) och del III (art. 25-88). Här kan bortses från del II, beträffande vilken Sverige bör göra en reservafion (se avsnitt 3.2).

I
svensk rätt finns inte några föreskrifter om hur bestämmelserna i en
internationell överenskommelse som Sverige tillträder skall införlivas med den
svenska rättsordningen.

De
problem som uppkommer när konventioner och andra internauonella
överenskommelser skall införlivas med svensk rätt har behandlats av
utredningen om författningspublicering m.m. i betänkandet (SOU

90

s. 91 Kontrollera mot PDF

1974; 100) Internationella
överenskommelser och svensk rätt. I betänkan- Prop. 1986/87; 128 det diskuteras
ingående fördelar och nackdelar med olika metoder. Valet av metod har under
senare tid också blivit föremål för särskild uppmärksamhet i flera
lagstiftningsärenden, senast såvitt gäller lagen (1985; 193) om internationell
järnvägstrafik; se prop. 1984/85:33 s. 203 ff, s. 268 ff (lagrådet) och s. 279
ff samt LU 1984/85; 17 s. 5-7. Den ordning som har tillämpats innebär i korthet
följande.

Om
det gäller en överenskommelse vars bestämmelser berör myndigheternas eller
enskildas handlande, kan två olika metoder komma i fråga. Överenskommelsens
bestämmelser kan införlivas med svensk rätt anfingen genom s. k.
transformation eller genom s. k. inkorporation.

Vid
transformation omarbetas de delar av den internationella överenskommelsen som
behöver införlivas med svensk rätt till svensk författningstext. Därvid
används den teknik i fråga om systematik och språkbmk som normalt används vid
rent intern lagsfiftning. En annan form av transformation är atl en
konventionstext, som är avfattad enbart på främmande språk, i en mer eller
mindre ordagrann översättning till svenska tas in i den svenska författningen.
I detta fall är det den svenska versionen som är den gällande författningen.

Inkorporation
innebär att det i en lag eller annan författning föreskrivs att konvenfionens
bestämmelser direkt gäller i Sverige och skall tillämpas av de svenska myndigheterna.
När inkorporaUonsmetoden används, blir den autentiska konventionstexten - på etl
eller flera språk - gällande författningstext i svensk rätt. Beträffande konvenfioner
som saknar svensk autentisk text bmkar som ett hjälpmedel en översättning till
svenska publiceras vid sidan av de autentiska texterna.

I
fråga om överenskommelser där svensk autentisk text saknas anses huvudregeln
böra vara att överenskommelsen införlivas med svensk rätt genom transformation.
I första hand bör man härvid pröva möjligheten att en svensk översättning av
den autentiska texten förklaras gälla som lag i Sverige. Når särskilda skäl
talar för det, såsom att reglerna huvudsakligen riktar sig till myndigheter
eller särskilda gmpper av enskilda för vilka det inte kan antas innebära några
svårigheter att ta del av konventionslexten, kan emellertid även i sådana fall inkorporationsmetoden
godtas. I regel måste en omsorgsfullt utarbetad officiell översättning till
svenska av konvenUonstexlen i så fall utges parallellt med författningen.

Den
nu aktuella konventionen är avfattad pä de officiella FN-språken (engelska,
franska, spanska, ryska, kinesiska och arabiska). Det finns alltså inte någon
svensk autentisk text. Enligt huvudregeln bör då de ifrågavarande bestämmelserna
införlivas med svensk rätt genom transformation.

Enligt
min mening kan man emellertid i detta fall anföra särskilda skäl för att
införliva konventionsbestämmelserna med svensk rätt genom inkorporation. Jag
vill särskilt peka på följande.

Bestämmelsema i konvenfionen
avser i huvudsak att reglera vad som

skall gälla vid avtal mellan svenska rättssubjekt och rättssubjekt i andra —

utomnordiska - stater. Konventionen blir vidare tillämplig bara då köpa

ren är näringsidkare. Köp mellan privatpersoner och rena konsumentköp 91

s. 92 Kontrollera mot PDF

faller
alltså utanför konventionen. Företrädarna för de svenska företag Prop. 1986/87:
128 som i första hand kommer att beröras av konventionen torde kommunicera med
sina utländska motparter på något annat språk än svenska och får därför antas
kunna ta del av konventionen på åtminstone ett av de autentiska språken,
sannolikt dä engelska. Parterna kan vidare antas komma att tolka
konventionstexten med utgångspunkt i någon av de autentiska texterna. Eftersom
engelska var det i praktiken förhärskande arbetsspråket vid konventionens
tillkomst och mycket av det som är skrivet om konventionen tdl belysning av
dess innebörd är skrivet på engelska, är det den engelska versionen som även
frän denna utgångspunkt i första hand torde komma ifråga. Den domstols- och
skiljedomspraxis som man har anledning att räkna med kommer säkerligen också
att knyta an fill någon av de autentiska texterna. Dessa omständigheter talar
för all man gör de autentiska konventionstexterna till svensk författningstext.

Det
finns vidare skäl att ta hänsyn ull den situation som ett svenskt företag kan
befinna sig i vid förhandlingar med en utländsk motparet. Om parterna i och för
sig är överens om atl FN-konventionen skall reglera deras köprättsliga mellanhavande,
kan det likväl vara ett önskemål hos det svenska företaget att svensk rätt
skall tillämpas på avtalsförhållandet i vidare bemärkelse. Det torde då vara
lättare för det svenska företaget att få gehör för ett sådant önskemål, om det
är alldeles klart för motparten att det är själva konventionstexten och inte en
svensk text, som kommer att gälla beträffande de köprätlsliga frågorna. Också
för svenska företag som i utlandet drabbas av tvister rörande köpeavtal där
konventionens bestämmelser skall tillämpas kan det vara en fördel att kunna
utgå från en autentisk text och inte från en översättning, som ju hur noga den
än görs aldrig kan bli lika exakt.

Ytterligare finns del skäl
att beakta den nordiska rättslikheten. Dan

mark, Finland, Norge och Sverige har manifesterat sin gemensamma upp

slutning bakom FN-konventionen bl. a. genom att underteckna konven

tionen samtidigt och genom hell överensstämmande ställningstaganden Ull

reservationsfrågorna. Att de nordiska länderna väljer en likartad metod för

införlivandet av konventionen är ett intresse som i detta sammanhang har

viss tyngd. Enligt föreliggande planer i Norge skall man införliva konven

tionen med norsk rätt genom en fullständig tranformalion, dvs. inarbetning

i den allmänna köplagen. Den norska metoden har emellertid för dansk,

finsk och svensk del avvisats i den nordiska arbetsgruppen (NU 1984; 5 s.

158). Oavsett om införlivandet sker genom inkorporation eller transfor

mering genom översättning, delar jag uppfattningen aU införiivandet i vart

fall bör ske genom en blankettlag som hänvisar till de ifrågavarande artik

larna i konventionen. Enligt vad jag har erfarit är man i Danmark och

Finland hänvisad till inkorporationsmetoden eftersom den särskilda trans-

formationsmetoden genom översättning inle anses bmkbar i dessa länder.

Om man från norsk sida vidhåller sin inställning och vi från svensk sida

väljer transformation genom översättning, skulle det resultera i att Norden

kommer att uppvisa en provkarta pä tre olika modeller för konventionens

införlivande med den nationella rätten. Detta är naturiigtvis inte tillfreds

ställande. 92

s. 93 Kontrollera mot PDF

Med
hänsyn till vad jag nu anfört anser jag att det i detta fall finns Prop.
1986/87; 128 särskilda skäl att frångå huvudregeln om att införlivandet av en
konvention skall ske genom transformation. De aktuella bestämmelserna i FN-konventionen
bör alltså införlivas med svensk räll genom inkorporation. Eftersom
bestämmelserna gäller förhållandet mellan enskilda måste inkor-porationen av
bestämmelserna göras genom lag.

3.4 Ikraftträdande m. m.

Det
är önskvärt att FN-konventionens bestämmelser träder i kraft samfidigt i
Danmark, Finland, Norge och Sverige. Från isländsk sida har man vid nordiska
överläggningar förklarat atl Island sannolikt kommer all ansluta sig lill
konventionen men att detta inte blir aktuellt förrän de övriga nordiska staterna
har tillträtt konventionen. Det finns därför inte anledning att invänta Islands
anslutning.

I
Finland har riksdagen redan godkänt konventionen och antagit den lag som behövs
för atl införliva konventionens bestämmelser med finsk rätt. I Danmark och
Norge har förberedelsearbetet för ratificering inte kommil lika långt men
väntas dock vara avslutat under innevarande år.

Med
hänsyn till den relativa osäkerhet som råder om när alla de ifrågavarande
nordiska staterna kommer att vara klara att ratificera konvenfionen bör lagen
om internationella köp träda i kraft den dag regeringen bestämmer (jfr prop.
1985/86: 119 s. 50 och 53). Såvitt nu kan bedömas bör konventionen kunna ratdlceras
senast i december 1987, vilket innebär att lagen kan träda i kraft den 1
januari 1989. Enligl art. 100(2) skall konventionen tillämpas endast på avtal
som ingås tidigast den dag då konventionen träder i kraft i förhållande till
de fördragsslutande staterna. Detta överensstämmer med svenska allmänna rättsgmndsalser.
Någon uttrycklig övergångsbestämmelse av detta innehåll behövs därför inte.

Den
nya köplag som förbereds inom jusfitiedepartementet och som är avsedd att
ersätta 1905 års köplag skall gälla köp mellan parter i Sverige och Norden i
övrigt. Andra internationella köp än nordiska köp skall följa FN-konventionens
regler enligt den lag om internationella köp som föreslås i detta
lagstiftningsärende. I förslaget fill ny köplag kommer det därför alt finnas en
bestämmelse enligt vilken den lagen inte skall tillämpas i de fall då lagen om
internationella köp är tillämplig.

Den
internationella köplagen kommer sannolikt att träda i kraft innan 1905 års
köplag ännu har hunnit ersättas av en ny lag för nationella och nordiska köp. I
1905 års köplag bör därför nu anges alt den inte skall tillämpas om den
internationella köplagen är tillämplig.

4 Upprättade lagförslag

I
enlighet med vad jag nu har anfört har inom justitiedepartementet upprättats
förslag till

1.
lag om internationella köp,

2.
lag om ändring i lagen (1905:
38 s. l)om köp och byte av lös egendom.

Förslagen
bör fogas lill protokollet i detta ärende som bilaga 2 . 93

s. 94 Kontrollera mot PDF

5
Specialmotivering Prop. 1986/87:128

5.1 Förslaget till lag om internationella köp

1 §

Artiklarna
1-13 och 25-88 i Förenta nationernas konvention den 11 april 1980 angående
avtal om internationella köp av varor skall i originaltexternas lydelse gälla
som lag här i landet. Originaltexterna skall ha samma giltighet.

Konventionens
engelska och franska originaltexter finns tillsammans med en svensk
översättning intagna som en bilaga till denna lag. Texterna på övriga
originalspråk, arabiska, kinesiska, ryska och spanska, skall kungöras på det
sätt som regeringen bestämmer.

Av
första stycket i paragrafen följer att de angivna artiklarna i FN-konventionen
skall gälla som svensk lag. Det är fräga om de artiklar som utgör del I och del
III av konventionen. Del I (art. 1-13) har regler om lillämp-ningsområdel och
vissa allmänna bestämmelser. Del III (art. 25—88) innehåller de i egentlig
mening köprättsliga reglerna och gäller alltså säljarens och köparens
rättigheter och skyldigheter och följderna av störningar i eller brott mot
köpeavtalet.

Det
hänvisas inte till de artiklar som ingår i del II och del
IV. Del II, som har bestämmelser om
köpeavtalets ingående, har uteslutits till följd av den reservation som Sverige
tillsammans med andra nordiska stater har gjort vid undertecknandet av konventionen
och som, enligt vad som förordats i den allmänna motiveringen (avsnitt 3.2),
bör bekräftas vid ratificeringen. Del IV, som innehåller
konventionens slutbestämmelser, gäller ämnen som inte behöver regleras genom
lag.

Det
framgår att de i första stycket angivna artiklarna skall gälla som svensk lag i
den lydelse de har i orginaltexterna. Konventionsbestämmelserna införlivas
alltså med svensk rätt genom inkorporation (se avsnitt 3.3 i den allmänna
motiveringen).

Konventionens
originaltexter är avfattade på FN: s generalförsamlings officiella språk, dvs.
arabiska, engelska, franska, kinesiska, ryska och spanska. Dessa texter skall —
enligt vad som sägs avslutningsvis i konventionen - ha samma giltighet. En
föreskrift om detta har tagits in i andra meningen i första stycket av
förevarande paragraf.

Innebörden
av att originaltexterna skall ha samma giltighet - eller enligt äldre
terminologi "äga lika vitsord" - är att inget av dessa språk har
företräde framför de andra. Som nämnts i den allmänna motiveringen (avsnitt
3.3) torde det i praktiken dock bli så att engelska blir konventionens
huvudspråk. En anledning till detta är all engelskan är del dominerande
språket inom världshandeln. En annan är att arbetsspråket vid konventionens
tillkomst i praktiken var engelska som därför i stor utsträckning kan förväntas
bli originalspråket i litteratur och skiljedomar av betydelse för konventionens
tolkning. Det år därför naturligt att vid tillämpning av konventionens
bestämmelser utgå från den engelska texten. Vid eventuella oklarheter i denna
text måste dock också de övriga originaltexterna tillmätas betydelse.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Konventionens engelska och
franska originaltexter finns tillsammans Prop. 1986/87: 128 med en svensk
översättning intagna som en bilaga till lagen. En erinran om detta har tagits
in i andra stycket. Atl på detta sätt ta in bara den engelska och franska
texten överensstämmer med praxis när del gäller inkorporering av mululaterala
överenskommelser som har fler än dessa språk som originalspråk. Genom andra
meningen i andra styckel bemyndigas regeringen all avgöra hur kungörandet av
de övriga originaltexterna skall ske; jfr 14 § lagen (1976; 633) om kungörande
av lagar och andra författningar. Kungörandet av de övriga texterna torde komma
att ske genom publicering i Sveriges överenskommelser med främmande makter
(SÖ).

Den
svenska översättningen som finns inlagen i bilagan lill lagen är avsedd som etl
hjälpmedel för tolkningen av de utländska originaltexterna.

En
redogörelse för det närmare innehållet i de i första styckel angivna och övriga
artiklar i FN-konventionen finns i avsnitt 6.

2 § '

Lagen
tillämpas inle i fall då bäde säljaren och köparen har sina affärsställen i
Danmark, Finland, Island, Norge eller Sverige. Om en part inte har någol affärssiälle,
skall avseende fästas vid hans hemvist.

Genom
denna paragraf undantas köp mellan parter i Norden från lagens
tillämpningsområde. Detta är en följd av den reservation enligt den s. k. nabolandsklausulen
som man — enligt vad som har sagts i den allmänna motiveringen (avsnitt 3.2) -
kan förutsätta komma att göras av alla nordiska stater som tillträder
konventionen vid ratificeringen (se art. 94)

Beträffande
innebörden av begreppet affärsställe hänvisas till kommentaren till art. I i
avsnitt 6.1.1. För del fallet att en part har mer än ett affärsställe eller
saknar affärsställe har konventionen särskilda regler i art. 10. En erinran om
att man när en part saknar affärsställe skall fästa avseende vid hans hemvist
har - för tydlighels skull - tagits in i andra meningen.

5.2 Förslaget till lag om ändring i köplagen

1 §

De
i denna lag givna stadganden om säljarens och köparens rättigheter och
skyldigheter lände till efterrättelse, såvitt ej annal är uttryckligen överenskommet
eller eljest mä anses avtalat eller ock följer av handelsbmk eller annan
sedvänja.

Vad
i denna lag är stadgat om köp skall i tillämpliga delar gälla i fråga om byte.

Denna
lag tUlämpas inte i faU då lagen (1987:000) om internationella köp är
tillämplig.

Förslaget
innebär att köplagen inte skall tillämpas på köp som regleras av lagen om
internationella köp. Vilka köp som på detta sätt undantas från

Ändrad
lydelse i propositionsförslaget. 95

s. 96 Kontrollera mot PDF

köplagen
framgår av 1 § första stycket lagen om internationella köp och Prop. 1986/87;
128 den hänvisning som där görs till bl.a. art. I i FN-konventionen. Undantagna
är alltså köpeavtal mellan parter vilkas affärsslällen är belägna i skilda
stater när dessa stater är fördragsslutande stater eller när internationellt
privaträttsliga regler leder till alt lagen i en fördragsslutande stal skall
tillämpas. Ang. innebörden av begreppet affärsställe se art. 10.

Undantaget
för internationella köp gäller emellertid inte köp mellan parter som har sina
affärsställen i Danmark, Finland, Island, Norge eller Sverige. Detta följer av
2 § lagen om internationella köp och innebär alltså att köplagen är tillämplig
på sådana köp.

I
överensstämmelse med vad som har förordats beträffande lagen om internationella
köp (se avsnitt 3.4) bör lagen om ändring i köplagen träda i kraft den dag
regeringen bestämmer. I fråga om köpeavtal som har ingåtts före ikraftträdandet
skall äldre bestämmelser gälla.

6 Det närmare innehållet i FN-konventionen

6.1 Dell Tillämpningsområde och allmänna bestämmelser

Del
I av konventionen innehåller två kapitel. I det första (art. 1 -6) regleras
konventionens tillämpningsområde. Här fastslås ocksä principen atl konventionen
är dispositiv. I det andra kapitlet (art. 7-13) behandlas vissa allmänna
frågor, t.ex. hur konventionen och parternas viljeförklaringar skall tolkas och
vilken betydelse som skall tillmätas handelsbmk. Här finns även en huvudregel
om att ett köp enligt konventionen inte är ett formbundel avtal.

Bestämmelserna
i del I gäller tillämpningen av såväl del II om
ingående av avtal som del III om köp av varor. För en stat som gör en
reservation beträffande t. ex. del II får bestämmelserna
naturligtvis bara betydelse för reglema om köp.

6.1.1
Kap. I Tillämpningsområde

Artikel
1. Konventionen skall - om vissa förutsättningar som anges i

första stycket punkterna a och b är uppfyllda — tillämpas på avtal om köp

av varor mellan parter som har sina affärsställen i skilda stater. Det anges

inte direkt vad som avses med avtal om köp. I art. 3 görs dock vissa

avgränsningar mot avtal om tjänster. I art. 2 undantas vidare vissa köp,

bl. a. köp av varor för personligt bmk och köp av värdepapper. Bortsett

från de slutsatser som kan dras av bestämmelsernai dessa artiklar ges inte

heller någon definition av begreppet varor ("goods", "marchandises").

Föremål för köp som omfattas av konventionen är närmast lösöre i svensk

juridisk bemärkelse. I den svenska översättningen används ordet
"vara"

för att beteckna föremålet för köpet.När det sägs aft konventionen gäller

köp av varor innebär detta emellertid inte i sig någon begränsning av

tillämpningsområdet.

För att konventionen skall tillämpas skall parterna ha sina affärsställen i 96

s. 97 Kontrollera mot PDF

skilda stater. För det
fall atl en part saknar affärssiälle eller har fler än elt Prop. 1986/87: 128 affärssiälle
finns vissa regler i art. 10. Konventionen ger däremot inte någon allmän
definition av begreppet. Med affärsställe torde dock få förstås etl ställe där
någon stadigvarande driver allmän affärsverksamhet. Etl utrymme som
tillfälligtvis hyrs i t. ex. ett hotell för att användas som förhandlingslokal
kan sålunda knappast anses som etl affärsställe.

Om
parterna har sina affärsslällen i skilda stater, skall konventionen för det
första tillämpas ifall dessa stater är fördragsslutande stater (punkl a). Detta
gäller även om fommlandets internationellt privaträltsliga regler annars skulle
ha lett till lagen i ett tredje land - såsom lagen i det land där avtalet
träffades.

Om
forumlandet inte har anslutit sig till konventionen och delta lands
internationellt privaträttsliga regler leder lill lagen i ett land som inle har
anslutit sig till konventionen, t. ex. den egna lagen, kommer konventionen
emellertid inte att tillämpas även om parterna har sina affärsslällen i olika stater
som båda har anslutit sig.

Konventionen
anger inte vilken av de aktuella konventionsslaternas räll som skall tillämpas.
Detta är en fråga som får avgöras av fommlandets internationellt privaträltsliga
regler. Vad konventionen föreskriver är att dess bestämmelser skall fillämpas
på tvister mellan parter som har sina affärsslällen i skilda konvenfionsstater.
Med hänsyn till frågor som inte regleras av konventionen kan det alltså vara av
betydelse för parterna att avtala om tillämplig lag även om båda har sina
affärsställen i konventions-stater.

Enligt
första styckel punkt b skall konventionen tillämpas på köp mellan parter som
har sina affärsställen i skilda stater också när internationellt privaträtlsliga
regler leder till att lagen i en fördragsslutande stat skall tillämpas. Detta
innebär att konventionen också kan komma att tillämpas pä köpeavtal när varken
den ena eller den andra parten har sitt aktuella affärsställe i en konventionsslat.
Enligl art. 95 kan emellertid en stat i samband med anslutningen till
konventionen göra ett förbehåll beträffande art. 1 första stycket punkl b och
förklara att den inte ämnar tillämpa den punkten. I så fall behöver
konventionen i den staten bara tillämpas på köpeavtal mellan parter som har
sina affärsställen i två olika stater som båda har anslutit sig till
konventionen. Som har framgått i den allmänna motivenngen (avsnitt 3.2) bör
Sverige inte utnyttja denna reservationsmöjlighet.

Del
finns skäl atl här också erinra om möjligheten för en stat alt göra förbehåll enligl
art. 94. Om två eller flera konventionsslater som har liknande köprältsliga
regler önskar det, kan de enligt art. 94 förklara att de inte ämnar tillämpa
konventionens regler på köp mellan parter som har sina affärsställen i dessa
stater. Att ett sådant förbehåll bör göras för nordiska förhållanden har
behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt 3.2).

Flertalet stater som
ansluter sig till konventionen torde komma att ha

särskilda regler för internationella köp (konventionsköp) vid sidan om

reglerna för andra köp. När konventionen enligt del hittills sagda skall

tillämpas, är det självklart det förstnämnda regelsystemet som skall tilläm- 97

7 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 128

s. 98 Kontrollera mot PDF

pas. Parterna i ett
köpeavtal kan emellertid med stöd av art. 6 komma Prop. 1986/87: 128 överens om
atl utesluta tillämpningen av konventionen och t. ex. genom en lagvalsklausul i
köpeavtalet hänvisa till den nationella köprätten i en konventionsstat. Humvida
en partshänvisning till lagen i ett land som har olika regler för nationella
och internationella köp avser atl utesluta reglerna för internationella köp är
en tolkningsfråga som får avgöras från fall till fall.

Som
framhållits är det en gmndläggande förutsättning för atl konventionen skall vara
tillämplig att parterna har sina affärsställen i skilda stater. Enligt andra
stycket i förevarande artikel skall man emellertid bortse från atl parternas
affärsställen är belägna i skilda stater, om denna omständighet inte framgår
av avtalet eller av tidigare affärsförbindelser mellan parterna eller av
upplysningar som de har lämnat senasl vid avtalstillfället. Det innebär att en
tvist beträffande vilken det först senare visar sig att parterna har sina
affärsställen i skilda stater skall bedömas enligt reglema för nationella köp i
det lands rätt som är tillämpligt på avtalet.

När
det gäller att fastställa om konventionen är tillämplig skall enligt tredje slyckel
hänsyn inte tas till parternas nationalitet eller till frågan om parterna eller
avtalet har civil eller kommersiell karaktär. Enligt denna bestämmelse saknar
det således betydelse för konventionens tillämplighet om det är fråga om ett
handelsköp eller ett köp mellan privatpersoner. Att köpeavtalet, om köparen är
"konsument", faller utanför konventionens tillämpningsområde följer
dock av en särskild undantagsregel i art. 2.

Regeln
i tredje stycket tar bara sikte på bedömningen av om konventionen är
tillämplig. Den utesluter alltså inte att hänsyn tas till om del är elt civilt
köp eller handelsköp vid bedömningen av t.ex. reklamationstidens längd (jfr
art. 43). - Att man skall bortse från en parts nationalitet kan sägas följa
redan av att det enligt första stycket är belägenheten av parternas
affärsställen som är avgörande för om konventionen skall tillämpas.

Artikel
2. Enligt denna artikel skall konventionen inte tillämpas på vissa köp av
närmare angivet slag.

Enligt
punkt a undantas till att börja med köp av varor för köparens personliga bmk
eller för hans familj eller hushåll. Det som åsyftas är i praktiken
konsumentköp. Jämfört med den svenska definitionen av konsumentköp saknas
emellertid kravet att varan skall säljas av en näringsidkare i hans
yrkesmässiga verksamhet. Det innebär att konventionen inte är tillämplig på köp
mellan två privatpersoner.

Enligt
punkt b undantas vidare köp på auktion.

Konventionen
gäller inte heller köp vid exekutiv försäljning eller när försäljningen annars
sker tvångsvis på grund av lag (punkt c). En försäljning som den ena parten
företar i enlighet med art. 88 i konventionen eller på liknande grund torde
emellertid inte få betraktas som en tvångsförsäljning pä grund av lag i den
mening som avses i punkl c.

Från
konventionens tillämpningsområde undantas vidare enligt punkl d köp av
värdepapper och pengar. Utanför konventionen faller på grund av detta undantag
köp av t. ex. aktier, obligationer och löpande skuldebrev.

Enligl
punkt e gäller konventionen inle heller köp av fartyg eller bålar,

luftfartyg eller svävare. Detta undantag gäller vare sig de uppräknade

objekten normalt är föremål för registrering eller ej. 98

s. 99 Kontrollera mot PDF

Enligt punkl e, slutligen, undantas från konventionens lillämpningsom-
Prop. 1986/87: 128 rade köp av elektricitet.

Arlikel 3.1 denna artikel görs vissa avgränsningar mot
avtal om tjänster.

Av första styckel framgår till att böria med atl avtal om
tillhandahållande av varor som skall tillverkas eller framställas, med visst
undantag, skall anses som köp och alltså följa konventionens regler. Undantaget
gäller det fallet att den som beställer varan åtar sig atl tillhandahålla en
väsentlig del av del material som behövs för tillverkningen eller
framställningen. Innebörden av denna bestämning är i huvudsak densamma som den
som för svensk rätts del gäller enligt 2 § köplagen.

Andra stycket tar sikte på del fallet all den part som
skall leverera varan ocksä har åtagit sig atl tillhandahålla arbete eller andra
tjänster. Ett praktiskt exempel är atl den som skall leverera en maskin har
åtagit sig atl också montera maskinen hos beställaren. Enligt andra slycket
skall konventionen inle tillämpas på avtal av detta slag om den övervägande
delen av leverantörens skyldigheter beslår i att tillhandahålla tjänster.

En utgångspunkt för bestämmelsen är alt parternas
överenskommelse är att anse som ett enda avtal. Huruvida det skall anses
föreligga etl enda eller två särskilda avtal — elt köpeavtal och ett avtal om
t. ex. montering — avgörs emellertid inte av konventionen.

Artikel 4. I artikeln anges att konventionen endasi reglerar
ingående av avtal om köp saml de rättigheter och skyldigheter för säljaren och
köparen som härrör från ett sådant avtal. Det framhålls särskilt atl
konventionen — om inte annal är uttryckligen angivet i den — inte gäller
giltigheten av ett avtal eller en avtalsbestämmelse och inte heller giltigheten
av någon sedvänja (punkl a). På samma sätt sägs all konventionen inte gäller
den verkan som avtalet kan ha beträffande äganderätten till den sålda varan
(punkt b).

Etl fall som har alt göra med giltigheten av ett köpeavtal
och som uttryckligen regleras i konventionen är det krav på skriftlig form som
förekommer i vissa länder. Konventionens utgångspunkt är enligt art. 11 att ett
köpeavtal inte behöver vara skriftligt eller uppfylla något annat formkrav. Som
framgår av art. 12 kan en stal emellertid göra en reservation mot denna
bestämmelse. Utan hinder av principen i art. 4 punkt a kan alltså en stat med
bindande verkan i förhållande till övriga konventionsslater föreskriva all elt
köpeavtal måste vara skriftligt för att vara giltigt,

I regel faller emellertid frågan om etl avtals giltighet -
till skillnad från dess rättsenliga tillkomst - utanför konventionen och får
alltså bedömas enligt tillämplig nationell rält. Om svensk rätt skall tillämpas
på elt köp som faller in under konventionen, skall alltså frågan om ogiltighet
på grund av t. ex. svek eller orikliga förutsättningar inte bedömas annorlunda
än när det år fråga om ett nationellt köp. Vad beträffar svensk rält torde
konventionen inte heller lägga hinder i vägen för atl tillämpa
generalklausulen i 36 § avtalslagen.

Atl konventionen - förutom köpeavtalets ingående - endast
reglerar parternas rättigheter och skyldigheter som härrör från avtalet innebär
atl en parts förhållande lill tredje man faller utanför konventionen. Det kan

99

s. 100 Kontrollera mot PDF

gälla köparens förhållande
till säljarens leverantörer eller säljarens förhål- Prop. 1986/87; 128 lande
till den som i sin lur har köpt varan av köparen.

Artikel
5. Enligl denna artikel är konventionen inte tillämplig på säljarens ansvar
för dödsfall eller annan personskada som varan har förorsakat. Detta undantag
gäller vare sig det är köparen eller tredje man som har drabbats.

Frågan
humvida säljaren ansvarar för sakskada är inte uttryckligen reglerad i
konventionen. Som nämnts reglerar konventionen endasi säljarens skyldigheter
såvitt de härrör från köpeavtalet. Enligt bl. a. svensk rätt omfattas säljarens
ansvar för skador som varan förorsakar på annan egendom än den sålda varan i
regel inte av de köprätlsliga bestämmelserna ulan följer i stället principerna
fördel s. k. produktansvaret. Med hänsyn härtill skulle det kunna hävdas att
konventionen inte heller är tillämplig på ansvaret för sådana sakskador. Ett
förslag fill en uttrycklig bestämmelse om all dessa skador också skulle undantas
lades fram vid diplomatkonferensen men logs tillbaka under förhandlingarna.
Den rikligaste tolkningen torde därför vara att konventionen reglerar säljarens
ansvar för skador som varan har orsakat på köparens egendom. Detta är av
betydelse bl. a. med tanke på köparens reklamationsskyldighet. Se art. 39(2).
Säljarens ansvar gentemot tredje man för skador som varan har förorsakat på
dennes egendom faller emellertid utanför konventionen.

Artikel
6. I denna artikel slås fast att konventionen är disposifiv. Detta gäller till
att böria med på det sättet att säljare och köpare kan utesluta tillämpligheten
av konventionen som sådan t. ex. genom alt avtala att en annan lag skall
tillämpas. Att konventionen är dispositiv innebär vidare alt parterna kan
avvika frän eller ändra verkan av någon av konventionens bestämmelser. Det
sista gäller med undantag för art. 12 som är tvingande.

För
att konventionen helt eller delvis skall sättas ur kraft fordras att parterna
har kommit överens om detta. En sådan överenskommelse behöver inte vara
uttrycklig utan kan framgå av omständigheterna.

Av
art. 9 följer alt konventionen också kan sättas åt sidan genom handelsbruk.

6.1.2
Kap. II Allmänna bestämmelser

Artikel
7. Artikeln gäller tolkning och utfyllnad av konventionen.

I
första stycket föreskrivs till att böga med alt man vid tolkningen av
konventionen skall ta hänsyn till dess internationella karaktär och till
behovet av atl främja en enhetlig tillämpning av konventionen. Hur ett sådant
hänsynstagande skall gä till anges emellertid inte närmare.

Utgångspunkten
för tolkningen är naturligtvis ordalagen i bestämmelser

na. Detta ligger i linje med art. 31(1) i 1969 års Wienkonvention om

traktaträtten. Ifall en bestämmelses ordalag inte är entydiga kan det finnas

anledning att hämta ledning i konventionens förarbeten i den mån dessa

ger etl klart besked. Rättspraxis kan också vara av betydelse för att belysa

innebörden av en bestämmelse som är oklar i något hänseende. När det

gäller hänsynstagandet lill rättspraxis torde det dock finnas anledning att

kräva samstämmiga och auktoritativa avgöranden från mer än ett konven-

fionsland. 100

s. 101 Kontrollera mot PDF

Vid tolkningen av
konventionen skall enligt första stycket hänsyn vidare Prop. 1986/87: 128
tas till behovet av att främja iakttagandet av god sed ("good failh",
"bonne foi") i intemationeil handel. Detta gäller alltså vid
tolkningen av konventionen och det år med andra ord inte fräga om en regel med slöd
av vilken man t. ex. skulle kunna påyrka jämkning av ett köpeavtal.

I
andra slycket anges hur man skall lösa frågor som rör ämnen vilka behandlas i
konventionen ifall den aktuella frågan likväl inte har fåll någon uttrycklig
lösning i någon av konventionens bestämmelser. Del gäller så alt säga alt inom
konventionens område fylla luckor som har lämnats oreglerade. Huvudregeln i
andra stycket är att frågor av detta slag skall lösas i enlighet med de
allmänna principer på vilka konventionen är grundad. Syftel med denna regel om
autonom tolkning är att förhindra att l.ex. en domstol, som inle genast får
svaret på en fråga i konventionen, utan vidare faller tillbaka på lagen i det
egna landet.

Vilka
ämnen som regleras i konventionen framgår beträffande köp först och främst av
art. 24-88. Klargörande är emellertid också art. 4 enligt vilken, som nämnts,
konventionen bara reglerar säljarens och köparens rättigheter och skyldigheter
som härrör frän köpeavtalet. Frågor om avtalets giltighet och förhållandet fill
iredje man är alltså ämnen som faller utanför konventionen och beträffande
vilka det inte finns anledning att söka svar i några allmänna principer som
ligger till gmnd för konventionen.

Exempel
på ett ämne som behandlas i konventionen är skyldigheten för en part att lämna
meddelande till motparten om förhållanden som kan vara av betydelse för honom.
Specialbestämmelser om detta finns i bl.a. art. 26, 39, 48, 79 och 88. Del
torde här vara fråga om en sådan allmän princip som skall iakttas även i andra
fall än de särskdt reglerade.

Om
det inte finns några allmänna principer på vilka konventionen är grundad som
kan ge ledning för atl lösa den aktuella frågan, skall den enligt
undantagsregeln i andra stycket lösas i enlighet med den lag som enligt internafionellt
privaträltsliga regler är tillämplig på köpet.

Ardkd
8. Medan art. 7 gäller tolkning och utfyllnad av konventionen, behandlar art. 8
tolkningen av parternas uttalanden och uppträdande. En tolkning av det senare
slaget kan vara nödvändig bl.a. för atl fastställa avtalsinnehållet eller
innebörden av ett meddelande som ena parten lämnar den andra i samband med
fullgörandet av köpet.

Enligt
huvudregeln i första stycket gäller vid tillämpningen av konventionen att en
parts uttalanden och uppträdande i övrigt skall tolkas i enlighet med hans
avsikt. Detta gäller dock under den fömtsättningen att den andra parten visste
eller inte kunde ha varit omedveten om vilken denna avsikt var.

Ifall
bestämmelsen i första slycket inte är tillämplig, skall en parts

uttalanden och uppträdande i övrigt tolkas enligt regeln i andra stycket.

Det blir med andra ord fallet när partens avsikt inte kan fastställas eller den

andra parten har varit omedveten om avsikten. I dessa fall skall partens

uttalanden och uppträdande tolkas i enlighet med den mening som en

förnuftig person av samma slag som den andra parten skulle ha lagl in i

uttalandena och uppträdandet under samma omständigheter. I tredje

stycket finns slutligen en regel som tar sikte på hur man skall fastställa 101

s. 102 Kontrollera mot PDF

såväl
en parts avsikt (första stycket) som den mening som en förnuftig Prop. 1986/87:
128 person skulle ha lagl in i partens uttalanden och uppträdande (andra
stycket). Enligt denna regel skall vederbörlig hänsyn tas lill alla omständigheter
av betydelse. Del nämns särskilt atl hänsyn skall tas till avtalsförhandlingarna,
praxis som har utbildats mellan partema, handelsbruk och annan sedvänja och
parternas senare uppträdande.

Att
parternas uppträdande efter avtalsslutet skall tillmätas betydelse kan bl.a,
innebära att en parts underlätenhet att reagera mot en viss tolkning av avtalet
från motpartens sida bedöms som ett godkännande av denna tolkning.

Arlikel
9. 1 denna arlikel anges i vilken utsträckning parterna är bundna av handelsbmk
och annan sedvänja ("usage", "usages") och av praxis som de
har utbildat mellan sig.

I
första slycket sägs till alt böria med att partema är bundna av handelsbmk
eller annan sedvänja som de har samtyckt till. Ifall parterna uttryckligen
eller underförstått har hänvisat lill etl visst handelsbruk, är detta alltså
bindande för dem. Av första stycket följer vidare att parterna är bundna av den
praxis som har utbildats mellan dem. Denna praxis är, som nämnts, också något
man skall ta hänsyn till vid tolkningen av parternas viljeyttringar. Se art.
8(3).

För
att en sedvänja skall vara bindande fömtsatts det som sagt att parterna har
samtyckt till den. Andra stycket innehåller en presumtionsregel enligt vilken
parterna "underförstått skall anses" ha gjort vissa sedvänjor
tillämpliga på avtalet eller dess ingående. Det gäller handelsbruk och andra
sedvänjor som - för det första — parterna kände ull eller borde ha känt till
och som — för del andra - i internationell handel är allmänt kända och
regelbundet iakttas av parter i avtal av samma typ inom ifrågavarande slags
handel. Båda rekvisiten skall vara uppfyllda, men om ett handelsbmk är allmänt
känt torde del ofta kunna göras gällande att parterna i det aktuella avtalet
också borde ha känt fill detta bmk.

Presumtionsregeln
i andra stycket kan sättas åt sidan om partema kommer överens om detta. Det
sägs uttryckligen i inledningen till regeln.

Handelsbruk
och andra sedvänjor som inte omfattas av första eller andra stycket är inte
bindande för parterna vid tillämpningen av konventionen. Jämfört med vad som
gäller enligt köplagen (I §) torde utrymmet för att tillämpa en sedvänja
således vara något mindre enligt konventionen.

I
den mån handelsbruk eller andra sedvänjor är bindande för partema och strider
mot vad som föreskrivs i konventionen, skall de gälla framför konventionens
regler. Pä motsvarande sätt får konventionens regler vika för praxis som
parterna har utbildat mellan sig. Detta ligger i linje med bestämmelsen i art.
6 om konventionens dispositiva karaktär. Del kan tilläggas alt handelsbruk
också torde kunna sätta hela konventionen ur kraft - t. ex. att köp på börs
följer börslandets lag.

Artikel
10. I artikeln anges vilket affärsställe som vid tillämpningen av konventionen
är det relevanta när en part har flera affärsställen (punkt a). Där anges också
hur man skall förstå konvenfionens hänvisningar till begreppet affärsställe när
en part inte har något affärsställe (punkl b).

Att
bestämma en parts affärssiälle är av betydelse i flera sammanhang. 102

s. 103 Kontrollera mot PDF

Till
atl böria med är det av betydelse vid avgörandet av om konventionen Prop.
1986/87: 128 över huvud taget är tillämplig på ett köpeavtal (art. I). Det kan
vidare vara av betydelse när man skall avgöra var varan skall avlämnas (art.
31) och var betalning skall ske (art. 57).

I
konventionen anges inte vad som skall förstås med själva begreppet
affärsställe. Innebörden av detta begrepp har dock berörts i kommentaren fill
art. 1.

Om
en part har mer än ett affärsställe, skall man enligt punkt a fästa avseende
vid det affärsställe till vilket avtalel och dess fullgörelse har sin närmaste
anknytning. Man skall med andra ord se vilket affärsställe som har närmast
anknytning lill köpet som helhet. Hänsyn skall alltså inte bara tas till
exempelvis del affärsställe från vilket leverans skall ske eller det
affärsställe pä vilket avtalsförhandlingarna ägde rum. Det ställe där en part
har sitt huvudkontor är inte heller ensamt avgörande.

Normall
lorde del framgå av firmateckningen eller i övrigt av avtalshandlingarna till
vilket affärsställe köpet är att hänföra. I praktiken torde det därför inte ges
så stort utrymme för regelns tillämpning.

När
man avgör vilket affärsställe som har den närmaste anknytningen till köpet
skall man, enligl vad som uttryckligen sägs, bara beakta de omständigheter som
parterna kände till eller räknade med före eller vid avtalels ingående.

Även
om konventionen huvudsakligen kommer att få betydelse för kommersiella köp där
båda partema regelmässigt lorde ha något affärsställe, kan det likväl förekomma
atl en part i ett köpeavtal pä vilket konvenfionen är tillämplig saknar
affärsställe. Så är fallet om säljaren är en privatperson. När konventionen i etl
sådant fall hänvisar till begreppet affärssiälle, gäller enligl punkt b atl
avseende i stället skall fästas vid den ifrågavararande partens hemvist.

Artikel
11. Enligt denna artikel behöver ett köpeavtal inte ingås eller bekräftas
skriftligen. Avtalet är inte heller underkastat något annat formkrav. Det slås
till yttermera visso fast all avtalet kan styrkas på vilket sätt som helst,
däri inbegripet med vittnen.

Det
uppställs således inte något formkrav för alt avtalet skall få avsedda
rättsverkningar. Det sagda gäller emellertid bara förhållandet mellan säljaren
och köparen. Artikeln saknar betydelse för frågan humvida avtalet på gmnd av nägra
administrativa föreskrifter - t. ex. om registrering eller valutakontroll -
måste ingås skriftligen eller med iakttagande av något annat formkrav.

Eftersom
konventionen är dispositiv är det inget som hindrar att parterna för egen del
kommer överens om att avtalet skall ha skriftlig form. En bestämmelse i ett skriftligl
avtal, som föreskriver alt en överenskommelse om att avtalel skall ändras eller
upphöra måste ske skriftligen, är emellertid inte obetingat giltig; se art.
29(2).

En
viktig inskränkning i art. 11 — och för övrigl också i art. 29 - följer av art.
12.

Artikel
12. Bakgmnden lill denna artikel är alt i vissa stater, 1. ex.

Sovjetunionen, endast skriftliga viljeförklaringar har rättsverkan när del är

fråga om internationella köpeavtal. 103

s. 104 Kontrollera mot PDF

I
artikeln anges att de bestämmelser i art. 11 och 29, som medger att etl Prop.
1986/87: 128 köpeavtal kan ingås, ändras eller upphöra genom en överenskommelse
i annat än skriftlig form, inte gäller då en part har sitt affärsställe i en
stal som har gjort en reservation enligt art. 96. En sådan reservation får
göras av en stat vars lagstiftning kräver att köpeavtal skall ingås eller
bekräftas skriftligen.

Förutom
art. 11 och 29 nämns del II
i konventionen (dvs. avtalsdelen),
vilket alltså innebär att en stat som har gjort en reservation enligt art. 96
kan upprätthålla formkravet även såvitt gäller denna del.

Eftersom
bestämmelsen i art. 12 bara gäller art. 11 och 29 och del II, omfattar den inte alla meddelanden och viljeförklaringar som fömtsatts
i konvenfionen utan bara sådana som har att göra med avtalets ingående, ändring
eller upphörande. Verkningarna av art. 12 sträcker sig alltså inte till t. ex.
reklamationer och liknande meddelanden.

Till
skillnad från övriga bestämmelser i konventionen är art. 12 tvingande. Detta
framgår av sista meningen i artikel 12 samt av art. 6.

Artikd
13. Enligt denna artikel skall med uttrycket "skriftlig" ("writing",
"écrit") i konventionen också förstås meddelanden per telegram eller
telex. Bestämmelsen har betydelse för art. 21 (2) om verkan av sen accept i
vissa fall och för art. 29 (2) om skriftliga avtal. I den senare artikeln anges
alt skriftliga avtal bara kan ändras eller bringas att upphöra genom skriftliga
överenskommelser.

6.2 Del II Ingående
av avtal

Del
II av konventionen innehåller bestämmelser om ingående
av avtal om internationella köp. I samband med att Sverige undertecknade konventionen
förklarades med stöd av art. 92 att Sverige inte avsåg att bli bundet av denna
del av konventionen. Motsvarande deklarationer gjordes av Danmark, Finland och
Norge. Även om Sverige, enligt vad som har förordats i den allmänna mofiveringen
(avsnitt 3.2), bör bekräfta denna reservafion vid ratificeringen av konventionen,
finns det anledning att här redogöra för konventionens innehåll också i denna
del.

Del
II om ingående av avtal omfattar art. 14-24.1 art.
14-17 behandlas anbud, medan art. 18-22 gäller accept. Frågan när ett bindande
avtal har kommit till stånd regleras i art. 23. Den sista artikeln innehåller
vissa tolkningsregler.

Arlikel
14. Första stycket anger de grundläggande kriterierna för att "ett förslag
om att sluta avtal som är ställt till en eller flera bestämda personer"
skall anses utgöra ett anbud. Förslaget skall dels vara tillräckligt preciserat,
dels ange anbudsgivarens avsikt att bli bunden ifall det antas. Ett förslag som
görs "utan förbindelse" eller med ett liknande förbehåll utgör alltså
aldrig ett anbud i konventionens mening (jfr 9 § avtalslagen).

För
att vara tillräckligt preciserat måste förslaget ange vUken eller vad

för slags vara det är fråga om samt fastställa eller göra det möjligt att

fastställa mängd och pris. Förhållandet mellan denna regel och art. 55 kan

verka förbryllande, eftersom det i art. 55 anges hur priset skall bestämmas

när delta inte går att fastställa med ledning av avtalet. Då även art. 14 är 104

s. 105 Kontrollera mot PDF

dispositiv kan det
emellertid förekomma att parterna menar att etl avtal är Prop. 1986/87: 128
slutet utan att det finns någon hållpunkt för prisets bestämmande. I så fall
har art. 55 en funkUon att fylla, vilket för övrigt också är fallet om en stal
inte ansluter sig till konventionens avtalsdel. — Svensk avtalsrätt förutsätter
som bekant inte någon prisangivelse för att ett giltigt anbud eller avtal skall
föreligga. Del är däremot fallet enligt t. ex. fransk rätt.

För
alt utgöra etl anbud måste ett förslag till avtal, som nämnts, vara ställt till
en eller flera bestämda personer. Ifall del är riktat till en obestämd krets
följer av andra slycket att del endast skall anses som en anmodan att inkomma
med anbud, om inte den som framför förslaget klargör alt det är fräga om ett
anbud.

Ariikd
15. I första slycket i denna artikel slås fast att ett anbud får verkan när det
kommer fram lill anbudstagaren.

Andra
styckel handlar om atl etl anbud dras tillbaka. Regeln i detta stycke, liksom
reglerna i art. 16, bygger på den distinktion som görs i angloamerikansk rätt
mellan alt dra tillbaka ("withdraw") och att återkalla ("revoke")
ett anbud.

Enligt
andra stycket i förevarande artikel får ett anbud dras tillbaka ifall
meddelandet om alt det dras tillbaka kommer fram lill anbudstagaren före eller
samtidigt med anbudet (jfr 7 § avtalslagen). Detta gäller även om anbudet är,
som det heter, oåterkalleligt ("irrevocable").

Artikel
16.1 denna artikel anges under vilka fömtsättningar ett anbud får återkallas
("be revoked"), något som i så fall kan ske även efter det att
anbudet kommil fram lill anbudstagaren.

Enligt
första stycket gäller att ett anbud kan återkallas til! dess att ett avtal har
slutits, om återkallelsen kommer fram till anbudstagaren innan denne har avsänt
etl antagande svar. Enligt konventionen är ett anbud alltså inte bindande på
samma sätl som enligt svensk rält (jfr I § avtalslagen).

Principen
i första styckel modifieras emellertid väsenUigt av det som sägs i andra
stycket. Ett anbud kan sålunda inte återkallas om del, genom ■ att en
bestämd lid för svar har fastställts eller på annat sätt, anger att det inte
kan återkallas (punkt a). Ett anbud kan inte heller återkallas, om det var
rimligt för anbudstagaren att räkna med att anbudet var oåterkalleligt och anbudstagaren
har handlat i föriitan på anbudet (punkt b).

Artikel
17. I denna artikel slås fast att ett anbud upphör att gälla när ett svar
varigenom anbudet avslås - ett avslag — kommer fram till anbudsgivaren (jfr 5
§ avtalslagen). Detta gäller även om det är fräga om ett i konvenfionens mening
oåterkalleligt anbud.

Av
art. 19 framgår att åven etl antagande svar under vissa förutsättningar skall
betraktas som ett avslag, om det innehåller tillägg, begränsningar eller andra
ändringar.

Artikel
18. I denna artikel anges vad som konstituerar en accept och när en accept får
verkan.

I första stycket sägs att
ett uttalande eller ett annat uppträdande från

anbudstagarens sida, som visar atl han samtycker till ett anbud, utgör ett

antagande svar, dvs. en accept. Tystnad eller overksamhet, sägs det vida

re, utgör inte "i sig" en accept. Det utesluter alltså inte att passitivitet
i 105

s. 106 Kontrollera mot PDF

förening med särskilda
omständigheter kan utgöra en accept. Humvida en Prop. 1986/87: 128 parts
uppträdande skall tolkas som etl samtycke till anbudet får avgöras med ledning
av art. 8.

Enligt
andra stycket får en accept verkan när den kommer fram till anbudsgivaren.
Innebörden av att en accept får verkan är att accepten inte får dras tillbaka
efter denna tidpunki och atl avtalet därmed är slutet (jfr art. 22 och 23).

Anbudstagaren
har dock inte obegränsad fid på sig för atl acceptera ett anbud. Ifall
anbudsgivaren har bestämt en viss tid för svar, får accepten inte verkan om den
inte kommer fram inom denna tid. Anbudstagaren bär alltså risken för atl accepten
försenas eller inte kommer fram. Om inte någon tid har satts ut för svaret,
skall accepten ha kommit fram inom skälig tid för atl få verkan. Elt muntligt
anbud måste antas omedelbart, om inte annal framgår av omständigheterna (jfr 2
och 3 §§ avtalslagen).

Av
tredje stycket framgår att en accept av ett anbud också kan ske genom en realhandling.
Det förutsätter emellertid att detta har stöd i anbudet eller i praxis som har
utbildats mellan parterna eller i nägot handelsbruk eller annan sedvänja. Som
exempel på handlingar som kan få samma verkan som en uttrycklig accept nämns
leverans och betalning.

Artikel
19. I denna artikel regleras verkan av att anbudstagaren avger en oren accept,
dvs. ett svar som är avsett att vara ett antagande svar pä ett anbud men som
innehåller tillägg, begränsningar eller andra ändringar. Enligt första stycket
skall ett sådant svar anses som ett avslag på anbudet och utgöra ett nytt anbud
— ett motbud. Denna huvudregel överensstämmer med regeln i 6 § första stycket
avtalslagen.

Ifall
det inte är fråga om väsentliga ändringar, skall svaret dock gälla som en accept,
om inte anbudstagaren utan oskäligt dröjsmål framför invändningar mot svaret.
Underlåter anbudstagaren att framföra invändningar i Ud, utgörs
avtalsvillkoren av anbudets villkor med de ändringar som har gjorts i accepten.
Konventionens regel bygger alltså pä etl objektivt kriterium, att det inte är
fråga om någon väsentlig ändring, medan 6 § andra stycket avtalslagen bygger pä
två subjektiva kriterier, att anbudstagaren skall ha ansett accepten
överensstämma med anbudet och atl anbudsgivaren måste ha insett detta.

I
tredje stycket preciseras att vissa ändringar alltid skall utgöra väsentliga
ändringar. Det är fallet med ändringar som hänför sig till - bland annat - priset,
betalningen, varans kvalitet och kvantitet, tid och plats för leveransen,
omfattningen av ena partens ansvar gentemot den andre och lösning av tvister.
Om en ändring hänför sig till någon av de uppräknade frågorna, år enligt
ordalydelsen en tillämpning av andra styckel således utesluten även om det
skulle röra sig om en helt obetydlig ändring.

Artikel
20. Denna artikel innehåller vissa regler om beräkning av acceptfristen när
denna har angetts som en viss fid och inte genom utsättandet av en viss sista
dag — det vill säga när anbudsgivaren har sagt att han vill ha svar t. ex. "senasl
inom tre dagar" och inte t. ex. "senast den 31 januari".

Första
stycket anger när acceptfristen böriar löpa. Om anbudsgivaren

har satt ut en viss tid för svar i telegram eller brev, böriar acceptfristen

löpa från den tidpunkt då telegrammet lämnas in för befordran eller från 106

s. 107 Kontrollera mot PDF

det datum som framgår av
brevet eller eventuellt av poststämpeln (jfr 2 § Prop. 1986/87: 128 andra
stycket avtalslagen). Vid anbud genom telefon, telex eller andra omedelbara
kommunikationsmedel böriar fristen löpa när anbudet kommer fram ("reaches",
"parvient") till anbudstagaren.

Enligt
andra stycket skall officiella helgdagar och arbetsfria dagar som infaller
under acceptfristen tas med vid beräkningen av fristen. Om emellertid ett
antagande svar inte kan avlämnas på den utsatta fristen sista dag därför att
den dagen infaller på en dag som är en helgdag eller arbetsfri dag på den ort
där anbudsgivaren har sitt affärssiälle, förlängs fristen till första följande
arbetsdag.

Artikel
21. I denna artikel, som behandlar sen accept, görs ett par undantag från den i
art. 18(2) uttalade principen alt en accept måste komma fram inom viss tid för atl
fä verkan.

Enligt
första styckel gäller sålunda att etl antagande svar som kommer för sent ändå
får verkan som en accept, om anbudsgivaren utan dröjsmål underrättar anbudstagaren
om detta. En sädan underrättelse kan göras muntligen eller genom att
anbudsgivaren skickar ett meddelande till anbudstagaren. Skickas ett sådant
meddelande går det på anbudstagarens risk, och ett bindande avtal kommer alltså
till stånd utan att anbudstagaren har fått besked om att anbudsgivaren översett
med förseningen. - Konventionens bestämmelse skiljer sig från regeln i 4 §
första stycket avtalslagen, enligt vilken ett antagande svar som kommer för
sent skall gälla som ett nytt anbud.

I
andra stycket behandlas det fallet att ett antagande svar har försenats på gmnd
av onormala kommunikationer. Om det av svaret framgår att det har sänts under
sådana förhållanden att det vid normal befordran hade kommit fram i fid, skall
del enligt huvudregeln i detta stycke gälla som en accept. Ifall anbudsgivaren
inte vUl godta detta, måste han utan dröjsmål meddela anbudstagaren att anbudet
enligt hans mening hade upphört att gälla. - Skillnaden mellan konventionen och
avtalslagen (4 § andra slycket) är här principiellt setl densamma som den som
vid oren accept föreligger mellan art. 19(2) i konventionen och 6 § andra
stycket avtalslagen. Medan kriteriet enligt konventionen är att svaret med
normala kommunikationer skulle ha kommit fram i tid, bygger regeln i
avtalslagen pä att anbudstagaren utgått från alt svaret har kommit fram i tid
och anbudsgivaren måste ha insett detta.

Artikel
22. Artikeln anger hur länge en accept kan hållas öppen. En accept kan dras
tillbaka, om meddelandet om detta kommer fram till anbudsgivaren innan eller
samtidigt med att accepten skulle ha fått verkan (jfr 7 § avtalslagen). Av art.
18(2) framgår att en accept som regel fär verkan när den kommer fram till denne
fram till anbudsgivaren. En förutsättning är emellertid atl den kommer fram
till denne inom acceptfristen, om inte något av undantagen i art. 19 är
tillämpligt.

Arlikel
23. I denna artikel slås fasl att etl avtal har slutits när elt antagande svar
på elt anbud får verkan.

1
konventionen hänvisas på flera ställen fill tidpunkten för avtalsslutet.

Denna tidpunki kan sålunda vara avgörande för felbedömningen (art. 35

och 42). Den kan vidare ha betydelse vid fastställandet av prisei (art. 55). 107

s. 108 Kontrollera mot PDF

Också när det gäller
skadeståndsansvar och skadeståndets omfattning kan Prop. 1986/87: 128
tidpunkten för avtalsslutet vara av betydelse (art. 74 och 79).

Partema
kan komma överens om alt sträcka ut tiden för avtalsslutet till efter den
tidpunkt som anges i art. 23 t. ex. genom att ställa upp ett villkor som först
måste uppfyllas. Om det i så fall är den tidpunkt som anges i art. 23 eller en
senare tidpunkt som skall gälla när hänvisning sker till tidpunkten för
avtalsslutet, är en fråga som får avgöras från fall till fall.

Om
en stal gör en reservation beträffande konventionens avtalsdel (del II), kan de nyss nämnda bestämmelsemas innebörd komma att variera beroende
på den lag som tillämpas på frågan när köpeavtalet skall anses slutet.

Artikel
24. I flera av bestämmelserna i avtalsdelen fästs avgörande vikt vid när ett
anbud, ett antagande svar eller någon annan viljeförklaring kommer fram ("reaches",
"parvient") till adressaten. I denna artikel definieras uttrycket
komma fram.

En
sådan viljeförklaring som det är fråga om kommer fram till adressaten när den
görs muntligen till honom eller på något annat sätt avlämnas till honom
personligen. I konventionens mening kommer den också fram när den avlämnas på
hans affärsställe eller postadress eller - om han saknar affärsställe och
postadress - på hans hemvist.

Av
den gjorda definitionen följer att den rättsverkan, som knyts fill att en
viljeförklaring kommer fram, inträder även om adressaten inte har tagit del av
förklaringen och även om han inte känner till att den har kommit fram.

6.3 Del III Köp av varor

Medan
del II handlar om hur köpeavtal ingås, regleras frågor om
köpeavtalets innehåll i del III av konvenfionen. Bestämmelserna i denna del
gäller sålunda parternas rättigheter och skyldigheter och följderna av
störningar i eller brott mot avtalet. Det är den mest omfattande delen av
konventionen. Del III är uppdelad i fem kapitel. I det första kapitlet (art.
25-29) ingår vissa allmänna bestämmelser, bl.a. om väsenthgt avtalsbrott,
risken för vissa meddelanden och "specific performance". Det andra
kapitlet (art. 30- 52) gäller säljarens förpliktelser och påföljderna av
säljarens avtalsbrott. Det tredje kapitlet (art. 53-65) handlar om köparens
förpliktelser och påföljderna av köparens avtalsbrott. I det fjärde kapitlet
(art. 66-70) behandlas frågor med anknytning till vem som bär risken för att
varan förstörs m. m. Det femte kapiUet (art. 71-88) innehåller bestämmelser som
är gemensamma för säljaren och köparen, bl. a. vad gäller befarat avtalsbrott
och skadestånd.

6.3.1
Kap. I Allmänna bestämmelser

Artikel
25. Artikeln innehåller en definition av rekvisitel väsentligt avtals

brott. Detta rekvisit är av betydelse för köparens rätt att kräva omleverans

(art. 46) och i flera sammanhang som har att göra med en parts rätt att häva 108

s. 109 Kontrollera mot PDF

köpet (art. 49, 51. 64,
70, 72 och 73). Enligt konvenfionen skall bedömning- Prop. 1986/87: 128 en
av vad som är elt väsentligt avtalsbrott göras på principiellt samma sätt
oavsett vilket avtalsbrott del är fråga om. Det spelar alltså ingen roll om det
gäller ett fel i varan eller köparens dröjsmål med betalningen.

Ett
avtalsbrott från ena partens sida är väsentligt, om det medför en sådan
olägenhet för den andra parten att del i huvudsak berövar honom vad han hade
rätt att vänta sig enligt avtalet. Det är alltså inte fråga om en abstrakt väsentlighelsbedömning
utan om vad som är väsentligt för den drabbade parten. A andra sidan skall man
göra en objektiv bedömning av vad denne hade rätt att vänta sig och inte ta
hänsyn till vad vare sig han själv eller den andra parten kan ha hafl för
uppfattning om detta.

För
att etl avtalsbrott skall bedömas som väsentligt uppställs emellertid också etl
synbarhelsrekvisit. Elt avtalsbrott är sålunda inte väsentligt, om den part som
är skyldig till avtalsbrottet inte fömtsåg att detta skulle leda till att den
andra parten i huvudsak berövades vad han hade rätt atl vänta sig enligt
avtalet. För atl ett avtalsbrott skall bedömas som väsentligt får inte heller
en förnuftig person i samma ställning under samma omständigheter ha förutsett
ett sådant resultat.

Den
svenska köpllagens väsenllighetsrekvisil skiljer sig från konventionens -
förutom alt det uttrycks negativt (inte ringa betydelse) — genom alt det t. ex.
vid köparens dröjsmål med betalningen inte förutsätts alt avtalsbrottet skall
vara väsenUigt just för motparten eller att den avtalsbrytande parten skall ha
insett väsentligheten (jfr 21, 28, 42 och 43 §§). Avsikten är att även det
förslag till ny köplag som förbereds i justitiedepartementet skall ha väsenllighetsrekvisil
som är utformade efter vad som är motiverat vid varie särskilt avtalsbrott.

Artikel
26. I denna artikel föreskrivs att en hävningsförklaring är giltig endast om
den görs genom etl meddelande till den andra parten. Meddelandet kan ske muntligen
eller skriftligen. Meddelandet får verkan även om den andra parten inte nås av
det (jfr art. 27).

Artikel
27.1 artikeln anges vem som bär risken för att vissa meddelanden försenas,
förvanskas eller inte kommer fram.

De
meddelanden som avses med bestämmelsen är sådana underrättelser, uppmaningar
och andra meddelanden som en part lämnar i enlighet med bestämmelserna i del
III av konventionen. Arfikdn är alltså inte tillämplig på meddelanden som
innehåller anbud eller svar på anbud och liknande besked utan bara på sådana
meddelanden som parterna lämnar till varandra när ett köpeavtal väl har kommit
till stånd.

Enligt
huvudregeln i artikeln går de ifrågavarande meddelandena på mottagens risk. En fömlsåtlning
är emellertid atl avsändaren har anlitat ett med hänsyn till omständigheterna
lämpligt medel för befordran av meddelandet. Om avsändaren har lämnat
meddelandet för befordran på detta sätl, får han åberopa meddelandet även om
det försenas eller kommer fram i förvanskat skick. Detsamma gäller om
meddelandet över huvud tagel inte kommer fram till adressaten. Elt praktiskt
och viktigt exempel på ett meddelande som sålunda går på mottagarens risk är
köparens reklamation enligt art. 39.

Meddelandena
går på mottagarens risk om inte annat är uttryckligen 109

s. 110 Kontrollera mot PDF

föreskrivet. Bestämmelser som uttryckligen fömtsätter att
ett meddelande Prop. 1986/87: 128 skall ha mottagits av adressalen finns i
art. 47 (2), 48 (4), 63 (2), 65 (1), 65 (2) och 79(4).

Infallsvinkeln till det nu behandlade problemet år någol annoriunda
i den svenska köplagen, där det i 61 § uttryck ligen anges vilka meddelanden som
går på mottagarens risk (jfr även 40 § avtalslagen). Avsikten är att denna
teknik skall användas även i köplagsförslaget.

Artikel 28. Artikeln innebär en begränsning av
skyldigheten för konventionsstaternas domstolar att ge dom på naturafullgörelse.
Genom artikeln modifieras bestämmelserna om naturafullgörelse i art. 46 och 62.
Naturafullgörelse kan enligt dessa artiklar komma i fråga när köparen kräver
varans avlämnande, omleverans eller avhjälpande av etl fel eller når säljaren
kräver betalning eller annan fullgörelse av köparen.

Enligt artikel 28 är en domstol inte skyldig att ge dom på
naturafullgörelse, om inte domstolen skulle göra delta enligt sin egen lag
beträffande liknande köpeavtal som inte regleras av konventionen. Bestämmelsen
har tillkommil för alt tillmötesgå staterna inom det angloamerikanska rättssystemet,
vars domstolar bara har en begränsad möjlighel att ge dom på naturafullgörelse (specific
performance).

Om Sverige ansluter sig till konventionen behöver svenska
domstolar alltså inte förplikta t.ex. en säljare att avlämna varan, om en sädan
skyldighet för säljaren inte skulle följa av vad som enligt svensk rätt gäller
för nationella köp.

Artikel 29. Artikeln anger vad som i vissa avseenden
gäller om ändring av ett köpeavtal.

I första stycket sägs att etl avtal kan ändras eller
bringas att upphöra enbart genom en överenskommelse mellan parterna. Genom
detta klargörs att den i angloamerikansk avtalsrätt förhärskande uppfattningen
att varie prestation fömtsätter en motprestation (the doctrine of considération)
inte skall tillämpas inom ramen för konventionen. Bestämmelsen kan få praktisk
betydelse bl.a. när det gäller ändringar avseende tekniska specifikationer,
leveransdatum och liknande. Överenskommelser om sådana ändringar är alltså
giltiga trots att de kan sägas utgöra ensidiga eftergifter. Detsamma kan gälla
ändrade avtalsvdlkor som tas in i dokument vilka sänds efter det att avtalet
har slutits. Har parterna faktiskt kommit överens om villkoren, skall de gälla.

Enligt andra stycket kan en regel i ett skriftligt avtal,
som föreskriver atl en överenskommelse om att avtalel skall ändras eller
upphöra måste ske skriftligen, inte ändras eller upphävas annat än skriftligen.
En part kan dock genom sitt handlande bli förhindrad att göra gällande kravet
på skriftlig form. Detta är fallet om han ger motparten anledning atl förlila
sig på att en ändring skall gälla trots att den inte har gjorts skriftligen. Om
köparen muntligen har modifierat avtalel och sedan har godtagit varor som
levererats i enlighet med modifikationen, kan han inte beträffande leveranser
som skett som en följd av detta agerande med framgång göra gällande att
modifikationen är utan verkan därför att den inte har gjorts skriftligen.

110

s. 111 Kontrollera mot PDF

6.3.2 Kap.
II Säljarens skyldigheter Prop. 1986/87: 128

Andra kapitlet, som handlar om säljarens förpliktelser, är
uppdelat i tre avdelningar. Efter en inledande bestämmelse (art. 30) följer i
avdelning 1 bestämmelser om varans avlämnande och överlämnande av dokument
avseende varan (art. 31-34). Avdelning II handlar om varans avtalsenlighet och tredje mans
krav med avseende på varan (art. 35—44). I avdelning III (art. 45-52) regleras
påföljderna av säljarens avtalsbrott.

Artikel 30. Artikeln slår i allmänna ordalag fast att
säljaren är skyldig att avlämna varan och överlämna de dokument som hänför sig
till varan samt alt överföra äganderätten fill varan. Belräffande skyldigheten
att avlämna varan finns närmare bestämmelser i art. 31—33, medan bestämmelser
om skyldigheten atl överlämna dokument finns i art. 34.

Med säljarens skyldighet att överföra äganderätten till
varan får förslås hans ansvar för att varan inte är belastad med etl s. k.
rättsligt fel i den meningen att tredje man har äganderätt till varan. Detta
behandlas närmare i art. 42. Det kan anmärkas att det bara är säljarens ansvar
gentemot köparen som regleras av konventionen (jfr art. 4). Den sakrätlsliga
frågan om gilfigheten av tredje mans anspråk på varan skall avgöras enligt de
sakrättsliga reglerna i det lands lag som enligt internationellt privaträtlsliga
regler skall tillämpas på köpet.

Säljaren skall fullgöra sina skyldigheter såsom avtalet
och denna konvention fömtsätter. Av art. 6 framgår atl konventionens
bestämmelser i princip är dispositiva. Vid en konflikt mellan innehållet i
konventionen och det som har överenskommits mellan parterna tar alltså
parternas överenskommelse över.

Avdelning 1. Varans avlämnande och överlämnande av
dokument

Arlikel 31. I artikeln anges hur och framför allt var
avlämnandet skall äga rum. Den innehåller regler om vad säljarens skyldighet
att avlämna varan innebär i tre olika fall: dels vid transporiköp (punkl a),
dels vid andra köp av varor som är mer eller mindre bestämda och som enligt vad
parterna vet finns eller kommer att finnas på en särskild plats (punkt b), dels
också "i övriga fall (punkt c). Vad säljaren har att iaktta beträffande
liden för avlämnandet behandlas i art. 33.

Frågan om avlämnandet har enligt konventionen inte något omedelbart
eller begreppsmässigt samband med frågorna om vem som står risken för atl varan
förstörs och om riskens övergång från säljaren till köparen. I regel
sammanfaller dock riskens övergång med avlämnandet. Riskens övergång behandlas
i ett särskilt kapitel (art. 66-70).

En förutsättning för alt artikelns regler om platsen för
avlämnandet skall vara tillämpliga är att säljaren inle är skyldig att avlämna
varan på någon annan särskild plats. Om parterna själva har kommit överens om
var och hur avlämnandet skall ske, gäller naturligtvis en sådan överenskommelse
också i detta fall framför konventionens regler. Inledningen till artikeln får
ses endasi som en erinran om delta.

Punkl (a) avser del fallet att köpeavtalet förutsätter
transport av varan.

Säljarens skyldighet atl avlämna varan innebär i så fall att han skall 111

s. 112 Kontrollera mot PDF

överlämna varan lill den
förste fraktföraren för vidare befordran lill köpa- Prop. 1986/87: 128 ren.

Att
köpeavtalet förutsätter att varan skall transporteras kan naturiigtvis framgå
redan därav all transportfrågan är reglerad i avtalel.

I
många fall då köpeavtalet förutsätter att varan skall transporteras framgår det
genom en hänvisning till en leveransklausul hur och på vilken plats varan skall
avlämnas. I sådana fall har säljaren inte fullgjort avlämnandet genom atl
överlämna varan lill den första fraktföraren ulan först när han har gjort vad
som ankommer på honom enligt den ifrågavarande klausulen. Det kan t. ex. när
det gäller varor som skall fraktas med fartyg vara fråga om en FOB-klausul (free
on board) enligt vilken varan skall anses avlämnad när den kommit innanför
fartygets sida.

Om
inte köpeavtalet, vare sig uttryckligen eller genom hänvisning till en
leveransklausul, anger var varan skall avlämnas, gäller atl säljaren skall
fullgöra avlämnandet genom att överlämna varan lill den förste fraktföraren
för befordran lill köparen. Om varan i ett sådant fall skall transporteras på
järnväg eller lastbil till en hamnort för vidarebefordran med fartyg, har säljaren
fullgjort sin skyldighet att avlämna varan när den har överlämnats till
järnvägen eller lastbilsföretaget.

Punkt
b avser vissa köp där varan är av mera bestämd eller individuell beskaffenhet.
Del kan till att böria med gälla köp av en bestämd vara, t. ex. ett konstverk
eller en ridhäst. Det kan vidare gälla köp av en vara som inte är bestämd
(individualiserad) men som skall tas ur ett bestämt parti, t. ex. viss mängd
spannmål ur en bestämd silo. Under denna punkt kan även falla köp av varor som
inte finns när avtalel ingås men som skall tillverkas eller framställas.

Om
det är fräga om en vara av nu angivet slag och dessutom parterna vid
avtalsslutet kände lill att varan befann sig - eller skulle fillverkas eller
framställas - på en viss plats, innebär säljarens skyldighet att avlämna varan
att han skall ställa varan till köparens förfogande på denna plats. Platsen för
avlämnandet är med andra ord det ställe där, enligt vad båda parterna kände
till, varan befann sig eller skulle produceras.

Att
säljaren skall ställa varan till köparens förfogande på den ifrågavarande
platsen, innebär att det är köparen som skall hämta varan och att säljaren bara
behöver se till att den hålls tillgänglig för avhämtning. En viktig begränsning
av tillämpningsområdet för regeln i punkt b är emellertid att köpet inte är
sådant att det faller in under punkt a. Om köpeavtalet förutsätter transport av
varan och något annat inte följer av avtalet, åligger det således säljaren att
överlämna varan till den förste fraktföraren för transport till köparen även om
del l.ex. är fråga om köp av en viss begagnad maskin som enligt vad båda var medvelna
om vid avtalets ingående befann sig i en viss bestämd fabrik.

Köp
av en vara som befinner sig som befinner sig under transport (in transitu)
faller formellt in under regeln i denna punkt och inte under punkt a. Ifall
någon köpt en oljelasl och säljer den vidare medan den är på väg, åligger det
alltså säljaren i det senare köpeavtalet att se till all den andra köparen fär
lasten till sitt förfogande där den är på våg.

Punkt
c anger vad säljarens skyldighet att avlämna varan innebär i andra 112

s. 113 Kontrollera mot PDF

fall
än de som avses i punkterna a och b eller där det är särskilt avtalat vad Prop.
1986/87: 128 säljaren skall iaktta beträffande sättet och platsen för
avlämnandet. I sädana fall skall säljaren ställa varan till köparens förfogande
på den plats där han hade sitt affärsställe vid avtalsslutet.

Det
uppställs inte något krav på att köparen skall ha känt lill var säljaren hade
sitt affärsställe. DeUa är alltså något som del är köparens sak all hålla reda
på. Konventionen innehåller inte någon definition av begreppet affärsställe.
Vad som bör förstås med detta begrepp har berörts under art. 1. För den
händelse säljaren har flera affärsslällen, får frågan om var avlämnandet skall
äga rum avgöras med stöd av bestämmelserna i art. 10.

Vad
som krävs för att varan skall ha ställts till köparens förfogande får avgöras
efter omständigheterna.

Konventionens
bestämmelser om platsen för avlämnandet torde i praktiken leda till nästan
samma resultat som det som följer av 9 och 10 §§ i den svenska köplagen.
Konventionen saknar dock en motsvarighet lill 11 § om plaisköp, dvs. köp som
förutsätter att varan transporteras till köparen men endasi inom samma ort. Del
blivande förslaget lill ny köplag lorde komma alt innebära en viss anpassning
till konventionens reglering men bibehålla särregleringen av platsköp.

Arlikel
32. Artikeln innehåller bestämmelser om vissa tilläggsförpliktelser som
säljaren har vid transportköp. Bestämmelserna i första och tredje styckena
gäller hans informationsskyldighet i ett par avseenden, medan andra stycket
anger innebörden av säljarens skyldighet i de fall det åligger honom att ordna
transporten av varan.

Regeln
i första stycket gäller säljarens skyldighet att i vissa situationer undertätta
köparen om vilken vara han har skickat iväg för köparens räkning. Om del inte
är fråga om en vara som är identifierad redan genom avtalel utan om t. ex. en
viss mängd eller etl visst antal av ett bestämt vamslag, måste del förr eller
senare avgöras vad i en last eller ett parti som är avsett för den
ifrågavarande köparen. Ofta sker detta genom atl köparens namn och adress
anges i transportdokumenten. Del kan också ske genom märkning eller på annat
sätt. Om emellertid varan inle klart kan hänföras till avtalet, är säljaren enligl
bestämmelsen i första slycket skyldig att lämna ett meddelande till köparen om
försändelsen med spedficering av varan. Om säljaren inte fullgör sin
skyldighet atl undertätta köparen om vilken vara som är på väg, kan detta få belydelse
för frågan om när risken för att varan förstörs går över på köparen; se arlikel
67 (2) och 69 (3). Underlåtenhet att fullgöra denna skyldighet utgör också ett
avtalsbrott som kan ge grund för skadestånd och hävning; se art. 45.

Regeln
i andra stycket gäller alla de situationer i vilka säljaren är skyldig att
ordna transport av varan. En sådan skyldighet kan grunda sig på en
leveransklausul såsom CIF (cost, Insurance and freighl) eller C & F (cost
and freighl) men också pä en särskild överenskommelse mellan parterna, t. ex.
vid ett FOB-köp. Regeln är lilllämplig oberoende av frågan om vem som skall
bära kostnaderna för transporten och även om säljaren skall ingå
transportavtalet såsom ombud för köparen.

Om säljaren är skyldig att
ordna transporten, skall han sluta nödvändiga

avtal för transport av varan ända lill bestämmelseorten. Det innebär att 113

8 Riksdagen 1986187. I saml. Nr 128

s. 114 Kontrollera mot PDF

han,
om det är fråga om succesiva transporter, skall träffa avtal beträffan- Prop.
1986/87; 128 de alla avsnitt fram till den angivna orten. Denna ort behöver
naturligtvis inte vara en ort där köparen har ett affärsställe. Säljaren skall
vidare se till att varan sänds med transportmedel som är lämpliga med hänsyn
till omständigheterna. Varan skall vidare sändas på sådana villkor som är
sedvanliga för ifrågavarande transport.

Om
säljaren inte fullgör sina skyldigheter med avseende på transportarrangemangen,
bedöms det som ett avtalsbrott som kan ge gmnd för de påföljder som nämns i
art. 45.

Tredje
styckel reglerar säljarens skyldighet att lämna den information som köparen kan
behöva för atl kunna teckna transportförsäkring för varan. Bestämmelsen i detta
stycke är tillämplig ifall säljaren inte - såsom t.ex. vid CIF-köp - själv år
skyldig att teckna en sådan försäkring. Om köparen begär det, skall säljaren i
så fall tillhandahålla alla tillgängliga uppgifter som behövs för att köparen
skall kunna teckna försäkringen.

Den
svenska köplagen har inte någon motsvarighet till bestämmelserna i förevarande
artikel. En regel som överensstämmer med andra stycket kan komma att tas in i
det blivande förslaget till ny köplag.

Artikel
33. Artikeln reglerar tidpunkten för varans avlämnande. Punkt a gäller det
fallet att parterna själva har bestämt tidpunkten, medan punkt b avser det
fallet att parterna inte har bestämt den exakta tidpunkten men väl en viss
tidrymd. Punkt c gäller övriga fall.

Om
en viss tidpunkt är fastställd i eller följer av avtalet, är säljaren enligt
punkt a skyldig alt avlämna varan vid denna tidpunkt. Detta innebär att
säljaren är skyldig att prestera ulan särskild leveransuppmaning. Regeln i
denna punkt är tdlämplig inte bara då tidpuiAkten, t.ex. en viss dag, är
angiven i avtalet utan även när tidpunkten följer av eller — mera exakt -går atl
bestämma utifrån avtalet.

Regeln
i punkt b behandlar det fallet att vad som är avtalat inte är den exakta tidpunken
för avlämnandet men däremot en viss tidrymd under vilken avlämnandet skall ske.
I sä fall är säljaren skyldig att avlämna varan någon gång under denna fidrymd,
men den närmare tidpunkten har han som regel rätt att bestämma själv. Detta ger
honom möjlighet att göra varan leveransklar och ordna med nödvändiga
transporter. Om det emellertid framgår av omständigheterna att det är köparen
som skall välja tidpunkt, gäller inte regeln i punkt b. Indirekt framgår det
att säljaren i så fall är skyldig att inom den ifrågavarande tidrymden avlämna
varan vid den tidpunkt som köparen har vall och underrättat säljaren om.
Säljarens eventuella skyldighet att underrätta köpare om den tidpunkt som han
har vall för avlämnandet är inte reglerad i konventionen.

Enligt
punkt c gäller att säljaren "i alla övriga fall", dvs. i de fall som
inte omfattas av punkterna a och b, är skyldig att avlämna varan inom skälig
tid efter avtalsslutet. Regeln i punkt c är alltså tillämplig när parterna inte
har avtalat vare sig om en tidpunkt för avlämnandet eller en viss tidrymd under
vilken avlämnandet skall ske.

Det
fallet att parterna har avtalat om att varan skall avlämnas "vid

anfordran" har inte uppmärksammats i konventionen. Detsamma gäller

det fallet att varan enligt vad som måste anses särskilt avtalat skall avläm- 114

s. 115 Kontrollera mot PDF

nas "utan uppskov". Även om man i dessa fall
kanske inle kan säga att det Prop. 1986/87; 128 är fråga om en avtalad tidpunki
i den mening som anges i punkt a, finns det inle skäl att tillämpa regeln i punkl
c på dessa fall. 1 ställel får man tillämpa den allmänna regeln i art. 6 om att
partema kan sätta konventionens bestämmelser ur kraft genom atl själva komma
överens om annal.

Om tiden för avlämnandet inle följer av avtalet, skall
varan alltså avlämnas inom skälig tid efter avtalsslutet. Även i denna situalion
är säljaren skyldig alt prestera utan särskild leveransuppmaning. Säljaren får
emellertid inte vänta med avlämnandet efter eget gollfinnande ulan måste
leverera varan "inom skälig tid efler avtalsslutet". Vad som är
skälig tid får avgöras med hänsyn till omständigheterna i varie särskilt fall.
Omständigheter av belydelse kan t. ex. vara att säljaren skall tillverka varan
efter avtalsslutet eller att varan skall rekvireras från annan ort.

Om säljaren inte avlämnar varan när han i enlighet med vad
som sägs i punkterna a-c är skyldig atl göra detta, föreligger det etl
kontraktsbrott som ger köparen rätt atl göra gällande påföljder enligt art. 45.
Att detta dock inte gäller om dröjsmålet beror på köparen själv följer av ett
särskilt stadgande i art. 80.

Konventionen uppmärksammar inle bara del nyss nämnda
fallet all varan avlämnas för sent eller inte alls utan även det fallet att
säljaren avlämnar varan tidigare än han skall (se art. 52).

Utgångspunkten enligt den svenska köplagen är liksom
enligt konventionen att avlämnandet skall ske vid den lidpunkt som följer av
avtalet; se 12 §. Regeln i punkt b av förevarande arlikel om del fallet atl en
viss tidrymd är bestämd motsvarar 13 § köplagen. Om inte något annat följer av
avtalet eller omständigheterna, skall avlämnandet enligt köplagen ske vid anfordran,
medan det enligt konventionen skall ske inom skälig tid. I sistnämnda hänseende
torde del blivande förslagel lill ny köplag komma att innebära en anpassning
till konventionen.

Artikel 34. Artikeln gäller den andra av de förpliktelser
för säljaren som räknas upp i art. 30. Första meningen innehåller en erinran om
att säljaren - ifall han är skyldig att överlämna dokumenl avseende varan -
skall göra delta vid den tidpunkt, på den plats och i den form som avtalel
förutsätter. Skyldigheten all överlämna dokument avseende varan kan följa av handelsbmk
eller framgå av t.ex. en CIF-klausul. Del anges inte vilka dokumenl del är
fråga om, men vid sidan om dokument som konossement samt järnvägs- och flygfraktssedlar
kan det t. ex. gälla försäkringspoliser och urspmngscerlifikat.

Artikeln innehåller också regler om säljarens rätt att
avhjälpa fel och brister i dokumenten. Dessa regler motsvarar beslämmelserna i
art. 37, som handlar om säljarens rätt att före tiden för avlämnandet avhjälpa
fel och brister i själva varan.

Någon motsvarighet till förevarande artikel finns inte i
den svenska köplagen. Del som sägs i artikeln är ganska självklart och någon
regel av detta slag torde inte heller komma all las in i del blivande förslaget
till ny köplag.

115

s. 116 Kontrollera mot PDF

Avdelning II. Varans avtalsenlighet och tredje
mans krav. Prop. 1986/87:128

Denna avdelning inleds med en definition av felbegreppet
(art. 35). I art. 36 anges vilken tidpunkt som är avgörande för felbedömningen.
Säljarens ansvar för atl varan inle är belastad med någon rättighet för tredje
man behandlas i art. 42 och 43. Bestämmelser om köparens undersökningsplikt och
hans skyldighet att reklamera finns i art. 38-40, 43 och 44. Påföljden vid
säljarens avtalsbrott regleras i avdelning III.

Artikel 35. Av denna artikel framgår vilka krav köparen
har rätt att ställa på varan eller, med andra ord, vad som ulgör fel.

Frågan om varan är avtalsenlig eller felaktig skall i
första hand bestämmas med utgångspunkt i avtalet. Denna princip slås fast i
första stycket. Det sägs där att säljaren skall avlämna en vara som i fråga om
mängd, kvalitet och art överensstämmer med vad avtalet fömtsätter. Det sägs
vidare atl den skall vara innesluten eller förpackad på ett avlalsenligt sätt.
Uppräkningen av mängd, kvalitet, art och förpackning innebär inte att en
avvikelse i någol annal avseende inte utgör ett fel. Om parterna har kommit
överens om att varan skall uppfylla vissa administrativa föreskrifter i
importlandet, föreligger det exempelvis ett fel om varan inte motsvarar dessa
krav. Även om det inte framgår alldeles otvetydigt av bestämmelsens ordalag,
är det vidare klart atl det föreligger ett fel, om varan - ulan att vara sämre
— är annorlunda än vad som är avtalat.

I andra stycket finns vissa regler om varans beskaffenhet
för det fall att parterna inte har kommit överens om annat.

Enligl punkt a gäller i sä fall att varan inte skall anses
avtalsenlig, om den inte är lämplig för de ändamål för vilka varor av samma
slag vanligen används. Det är här fråga om en abstrakt felbedömning som får
göras när det beträffande varans beskaffenhet inte finns några andra
hållpunkter i avtalsförhållandet än atl köpet gäller en vara av visst slag.
Varan skall då passa för alla de ändamål för vilka varor av det ifrågavarande
slaget vanligen används. Ett sådanl ändamål kan vara att varan skall säljas
vidare.

Punkt b gäller det fallet att säljaren känner till eller
måste antas känna till

det ändamål för vilket köparen avser att använda varan. I
så fall är varan

inte avtalsenlig om den inte år lämplig för detta
särskilda ändamål. Även

om han känner till det särskilda ändamål som varan skall
användas till,

svarar säljaren dock inte i alla situationer för alt varan
är lämplig för detta

ändamål. Undantag gäller sålunda om det av
omständigheterna framgår att

köparen inte förlitade sig på säljarens sakkunskap och
omdöme eller att

han inte hade rimlig anledning atl göra delta. Så kan vara
fallet om köparen

i sin beställning anger detaljerade tekniska
specifikationer beträffande

varans beskaffenhet eller om han beställer en vara av ett
visst märke.

Generellt sett torde en köpare bara kunna räkna med att
varan skall ha de

särskilda egenskaper som han förväntar sig, om dessa är
särskilt angivna i

avtalet och säljaren är en specialist eller expert
beträffande varan. - Det

skall filläggas att det är vid avtalsslutet som säljaren
skall ha haft den

kännedom om köparens avsedda bruk som är en förutsättning
för hans

felansvar i denna del.

1 lo

s. 117 Kontrollera mot PDF

Enligt
punkt c gäller vidare att varan inle är avtalsenlig, om den saknar Prop.
1986/87: 128 egenskaperna hos en vara som säljaren har lagl fram för köparen
såsom prov eller modell. Man får ulgå ifrån alt säljaren bara är ansvarig för
sådana egenskaper hos det framlagda provet eller modellen som han -enligt vad
köparen måste ha förstått - har avsett att visa genom att lägga fram provet
eller modeilen. Ett tygprov, som är avsett att ligga till grund för köparens
val av färg, kan t. ex. inle utan vidare åberopas till stöd för alt den
levererade varan har felaktig kvalitet. Bestämmelsen i punkt c gäller bara prov
eller modell som säljaren har lagl fram. Vilken belydelse man skall fästa vid
prov och modeller som köparen har hänvisat till får avgöras enligt allmänna avtalsrällsliga
gmnder.

Enligt punkt d gäller atl varan skall vara innesluten
eller förpackad på det sätt som är vanligt för varor av samma slag. Detta är
ett minimikrav. Om det inte finns någol vanligt säll att förpacka varor av
ifrågavarande slag, skall varan vara förpackad på det sätt som är lämpligt för atl
bevara och skydda varan. Finns det ett vanligt förpackningssätt är det alltså
delta som skall iakttas. Subsidiärt gäller att varan skall vara förpackad på
lämpligt sätt. Dessa bestämmelser innebär inte etl krav på atl varan alllid
skall vara förpackad. När vissa varor, såsom bilar och bulklasler av 1. ex.
kol, levereras utan förpackning är detta det vanliga och därmed också som regel
avlalsenligt.

I tredje stycket anges att säljaren inte är ansvarig för etl
sådant fel som köparen vid avtalsslutet kände till eller inte kunde ha varil
omedveten om. Denna inskränkning i säljarens felansvar gäller dock bara det
ansvar som följer av bestämmelserna i andra slycket (a-d) eller med andra ord
del ansvar som säljaren har för att varan motsvarar vad köparen har anledning atl
räkna med utan att det är direkt sagt i avtalet. Om varans beskaffenhet är
uttryckligen angiven i avtalel, ansvarar säljaren alltså för att den vara han
levererar är av den angivna beskaffenheten även om köparen känt lill all den
var bristfällig i något hänseende. Köparen kan ju ha räknat med att
bristfälligheten skulle avhjälpas före leveransen.

Nägon motsvarighet till den ganska fylliga - om än inte
uttömmande -regleringen av felbegreppet som finns i konventionens art. 35 finns
inte i köplagen. I huvudsak överensstämmer dock konventionens felbegrepp med
det som utvecklats i svensk köprätt. Detta gäller med undantag för ansvaret för
s. k. rättsliga fel som emellertid behandlas i art. 41-43.

Säljarens ansvar för s. k. rådighetsfel kan antingen följa
av första stycket eller av andra stycket punkl a eller b.

Konventionen har inte någon uttrycklig regel om köparens
undersökning av varan före köpet. Bestämmelsen i tredje styckel som innebär att
köparen inte får åberopa ett fel som han kände till "eller inte kunde ha varil
omedveten om" utgör den närmaste motsvarigheten fill 47 § köplagen.

Ariikd 36. 1 denna artikel anges vilken tidpunkt som år
avgörande för felbedömningen. Liksom enligt 44 § köplagen är huvudregeln enligt
konventionen att tidpunkten för riskens övergång på köparen är avgörande.

Vid vilken
tidpunkt risken för att varan förstörs går över på köparen

framgår av bestämmelserna i art. 66-70. Innebörden av dessa bestämmel

ser är att risken som regel går över på köparen när varan avlämnas. 117

s. 118 Kontrollera mot PDF

Enligt första stycket är
säljaren ansvarig för fel som föreligger vid Prop. 1986/87:128 tidpunkten
för riskens övergäng, även om felet visar sig först senare. Det avgörande är
alltså att felet har sin grund i något som förelåg vid riskens övergång även om
det då bara var latent.

Enligt
andra slycket är säljaren ansvarig även för fel som uppkommer efter riskens
övergång ifall felet beror på ett avtalsbrott frän hans sida. Som exempel nämns
brott mol en garanti alt varan under en tid skall förbli användbar eller
bibehålla vissa egenskaper. Normalt måste väl etl sådant åtagande liksom den
ifrågavarande garantitiden uttryckligen framgå av avtalel men det är inte
alldeles uteslutet all en garanti kan tolkas in i avtalet som etl underförstått
åtagande.

Andra
förpliktelser, vars åsidosättande kan leda till ett ansvar för fel som
uppkommer efter riskens övergäng, är sådana som har att göra med varans
förpackning eller transport.

Artikel
37. Denna artikel handlar om säljarens möjlighel atl vid förtida leverans rätta
till fel eller brist i varan fram till den avtalade tiden för avlämnandet.

Frågan
huruvida köparen är skyldig att ta emot varan i förtid behandlas inle i denna
artikel utan i art. 52 (1). Om köparen tar emot varan i förtid, får säljaren
emellertid fram till den avtalade tiden för avlämnandet vidta rättelse genom
att avlämna delar som fattas, fylla ut brister i varans mängd, ersätta en
felaktig vara med en annan eller avhjälpa fel i en vara som är avlämnad.

En
förutsättning för att säljaren skall få vidta rättelse på detta sätl är dock atl
rättelsen inle förorsakar köparen oskälig olägenhet eller oskäliga kostnader.
Om rättelse sker före den avtalade tiden för avlämnandet, får köparen inte
åberopa felet eller bristen. Däremot har han rätt till skadestånd ifall
rättelsen förorsakat honom kostnader eller nägon annan ekonomisk föriust.

Om
rättelse inte vidtas före den avtalade tiden för avlämnandet, kan säljaren bara
vidta rättelse under de förutsättningar som anges i art. 48.

I
den svenska köplagen regleras säljarens möjlighet att vidta rättelse i 49 §.
Denna paragraf är tillämplig både vid rättidig och förtida leverans och
överensstämmer i huvudsak med konventionens bestämmelser.

Artikel
38. Artikeln handlar om köparens skyldighet att undersöka varan efter
avlämnandet. Jfr art. 35 (3) enligt vilken köparens undersökning före
avlämnandet kan få betydelse för frågan om det föreligger fel.

Köparens
undersökningsplikt enligt den ifrågavarande artikeln har att göra med hans
reklamationsskyldighet, som innebär att han förlorar rätten att åberopa ett fel
om han inte underrättar säljaren om felet inom skälig tid efter det atl han
märkt eller borde ha märkt felet (art. 39). Tidpunkten när köparen enligt art.
38 är skyldig atl undersöka varan är den tidpunkt när han enligt art. 39 borde
ha märkt felet.

Enligt
första styckel skall köparen undersöka - eller låta undersöka -varan sä snart
som det efler omständigheterna är möjligt. Av bestämmelserna i andra och
tredje stycket framgår att den tid inom vilken undersökningen skall ske inte
alltid skall räknas från avlämnandet.

Om
avtalet förutsätter en transport av varan, vilket är det vanliga i 118

s. 119 Kontrollera mot PDF

internationell handel,
följer av andra stycket atl undersökningen kan upp- Prop. 1986/87: 128
skjutas till efter det all varan har kommil fram lill bestämmelseorten.

Av
tredje stycket framgår att undersökningen av en vara som omdirigeras under
transporten får uppskjutas till dess att varan har anlänt till den nya
bestämmelseorten. Elt praktiskt fall då denna regel blir tillämplig är när
köparen har sålt varan vidare medan den ännu är under transport från säljaren
och varan utan omlastning skall transporteras lill den nye köparen. Av tredje
stycket framgår vidare att undersökningen också får uppskjutas ifall varan visseriigen
kommer fram lill köparen men denne sänder varan vidare ulan att han har haft
skälig möjlighet att undersöka varan.

En
förutsättning för all undersökningen skall få uppskjutas när varan omdirigeras
eller sänds vidare är emellertid att säljaren vid avtalsslutet kände till eller
borde ha känt till att varan möjligen skulle omdirigeras eller sändas vidare.
Så kan vara fallet om köpet gäller ett vamslag — såsom t.ex. olja - som ofta
omsätts under pågående transport. Enbart den omständigheten att en vara är
avsedd för vidareförsäljning torde dock som regel inte ge säljaren anledning atl
räkna med atl köparen inte har fillfälle all undersöka varan i normal ordning.

Artikd39.
Artikeln gäller köparens skyldighet att reklamera på grund av fel i varan. Den
föreskrivna reklamationsskyldigheten gäller även vid s. k. rådighetsfel och då
det föreligger fel i dokument avseende varan. Köparens skyldighet atl reklamera
mot rättsliga fel behandlas däremot i art. 43. Enligt konventionen har köparen
inte någon allmän skyldighet atl reklamera mot dröjsmål utan bara om han vill
häva på grund av dröjsmål (se art. 49(2) punkt a).

Enligt
första stycket förlorar köparen rätten att åberopa etl fel i varan om han inte
inom skälig lid efter del han har märkt eller borde ha märkt felet undertätlar
säljaren om felet och anger felets art. Reklamation skall alltså ske inom
skälig tid efter det att köparen märkte eller borde ha märkt felet. Om felet är
sådant att det borde ha upptäckts vid den undersökning av varan som köparen är
skyldig att företa enligt art. 38, räknas reklama-lionsfristen från det atl
undersökningen borde ha ägt rum. I annat fall får utgångspunkten för fristen
bestämmas med hänsyn till omständigheterna. Den kan sålunda bero på om felet
bort märkas i samband med att varan började användas eller - om det är fråga om
ett dolt fel - först efter ytterligare en lid. Vad som är skälig fid får också
avgöras med hänsyn till omständigheterna. Här kan det t. ex. finnas anledning
alt beakta om det är fråga om etl civilt eller kommersiellt köp; jfr art. 1
(3).

När
köparen reklamerar räcker det inle med att han underrättar säljaren

om atl det är fel i varan utan han måste också ange felets art. Lika litet som

enligt svensk räll torde det erfordras något detaljerat angivande av felels

beskaffenhet men meddelandet måste dock utvisa i vilket avseende köpa

ren menar all varan är felaktig. I samband med att köparen reklamerar

behöver han inle ange vilka påföljder han vill göra gällande. Ifall han vill

häva eller ha rättelse - omleverans eller avhjälpande - måste han dock

framställa krav beträffande detta antingen i samband med atl han reklame

rar eller inom viss tid därefter. Bestämmelser om detta finns i art. 46(2)

och(3) och art. 49(2). 119

s. 120 Kontrollera mot PDF

Om
köparen underiåler att reklamera som han skall, föriorar han rätten Prop.
1986/87: 128 att åberopa felet. Det gäller emellertid bara del eller de fel han
märkt eller bort märka och innebär inte att hans rätt att göra felpåföljder
gällande över huvud tagel är prekluderad. Även om köparen försummar sin reklamationsskyldighet
beträffande ett fel som han märkt eller bort märka, kan han vidare under vissa
omständigheter ha kvar sin rätt att åberopa felet. Det framgår av etl par
undantagsregler som finns i art. 40 och 44.

I
andra stycket av art. 39 uppställs en yttersta gräns för köparens möjlighel att
åberopa fel i varan. Enligt detta stycke förlorar köparen i alla händelser
rätten att åberopa fd i varan om han inte undertätlar säljaren om felet senasl
inom två år frän den tidpunkt dä varan faktiskt överlämnades till köparen.
Varans faktiska överlämnande till köparen kan sammanfalla med avlämnandet men
torde för det mesta inte göra det när det är fråga om internationella köp.
Utgångspunkten för ivåårsfristen är inte heller densamma som för den relativa reklamationsfrislen
enligt första slyckel. Även om köparen inte ens bort märka etl fel kan han
alltså ha föriorat rätten atl åberopa felet på grund av atl tvåårstiden har
löpt ul.

En
särskild fråga som inte besvaras av konventionslexten är hur man skall se på rekvisitel
"varans faktiska överlämnande till köparen", när köparen över huvud
taget inte tar emot varan utan säljer den vidare under transport. Det har
hävdats att tiden i så fall skall räknas från att varan överlämnades till den
nye köparen.

Inte
heller regeln om reklamaiionsfristens yttersta gräns gäller utan undantag. Till
att böria med erinras i slutet av andra stycket om att tvåärsgränsen inte
gäller om den är "oförenlig med en avtalad garanufid". Huruvida
tvåårsgränsen är oförenlig med en tidsbestämd garanti är en tolkningsfråga. Det
är t. ex. inte givet atl en garanti för ett år ocksä innebär att reklamation
måste ske inom ett år. Ytteriigare ett undantag från ivåårsfristen följer av
bestämmelsen i art. 40. Däremot är ivåårsfristen inte underkastad undanlaget i
art. 44.

Arlikel
40. Enligl denna artikel gäller att säljaren inte får åberopa att köparen har
försummat sin skyldighet att undersöka varan eller reklamera mot felet, om
felet hänför sig till förhållanden som säljaren kände till eller inte kunde ha varil
omedveten om och som han inte har avslöjat för köparen. Undantagsregeln torde
inte behöva kommenteras närmare. Om säljaren känner till felet, har han
naturligtvis inte samma behov av köparens reklamation och hans förtigande av
felet kan i ett sådanl fall ofta innebära svek.

Artikeln
föreskriver undantag från undersöknings- och reklamationsskyldigheten men
säger inget om att köparen på grund av allmän passivi-telsverkan eller allmänna
regler om preskription inte kan förlora möjligheten att åberopa ett fel trots
säljarens beteende. Det är frågor som får avgöras enligl den Ullämpliga
nationella rätten.

Konventionens
reglering av köparens reklamationsskyldighet och un

dantaget i den nu ifrågavarande artikeln skiljer sig inte mycket från den

gällande köplagen enligt vilken - för övrigt - den absoluta reklamations

fristen numera också är två år. Konventionens reglering ligger också

mycket nära vad jag avser att föreslå i den nya köplagen. 120

s. 121 Kontrollera mot PDF

Artikel 41. I denna
artikel behandlas säljarens ansvar när varan är Prop. 1986/87; 128 belastad
med en rättighet för tredje man eller - med svensk terminologi -när det
föreligger etl rättsligt fel. Om tredje mans räll grundar sig på en någol
industriellt rättsskydd eller någon annan immaterialrätt, skall säljarens
ansvar dock bedömas enligt art. 42.

Enligt
den ifrågavarande artikeln skall säljaren avlämna en vara som inte belastas av nägon
rättighet för eller någol anspråk från iredje man, såvida inle köparen har gäll
med på att la emot varan belastad med en sådan rättighet eller ett sådanl
anspråk. Säljaren får alltså som regel inte avlämna en vara till vilken någon
annan har äganderätt och inte heller en vara som är belastad med en panträtt
eller retentionsrätl eller liknande rätt som tredje man kan göra gällande även
mot köparen.

Som
följer av art. 4 reglerar konventionen bara räUsförhållandet mellan säljaren
och köparen och frågan om Iredje mans rättighet eller anspråk är av det slaget atl
del kan göras gällande mol köparen fär alltså avgöras med stöd av den lag som enligt
internationellt privaträltsliga regler är tillämplig på en sådan fråga.

Säljaren
är som nämnts ansvarig för fel av nu ifrågavarande slag inte bara når ett sådanl
fel är konstaterat utan också når tredje man framställer anspråk som går ut på
att han har en konkurrerande rätt till eller i varan. Om säljaren genasi kan
visa all anspråket är ogrundat, kan köparen inte utkräva något ansvar av
säljaren. Ifall det först senare visar sig atl anspråket var ogrundat, kan
köparen däremot göra säljaren ansvarig för t. ex. kostnader som han har hafl på
grund av iredje mans anspråk. Delta gäller alltså även om den omtvistade varan
har ersatts av en annan eller säljaren har förmått tredje man att dra tillbaka
sitt anspråk eller har ställt säkerhet.

Det
framgår av bestämmelsen atl säljaren går fri från ansvar, om köparen har gått
med på att ta emot varan med den ifrågavarande belastningen. Säljaren undgår
emellertid inte ansvar enbart på den grunden atl köparen kände till
belastningen och naturligtvis än mindre om han inte känt till men t. ex. bort
känna till den. I detta avseende är säljarens ansvar strängare än när del är
fråga om faktiska fe! och immalerialrättsliga belastningar - jfr art. 35 (3)
och 42 (2).

Den
ifrågavarande artikeln gäller säljarens ansvar för att varan är fri frän rälligheter
och anspråk som kan göras gällande på privaträtlslig grund. Inskränkningar i
varans användbarhet som beror pä offentligrättsliga föreskrifter om 1. ex.
arbetarskydd, konsumentskydd och miljöskydd (rådighetsfel) skall inte bedömas enligl
denna artikel ulan jämställas med sådana faktiska fel som behandlas i art. 35.

Artikel
42. Denna artikel reglerar säljarens ansvar för att varan är fri frän immaterialråttsliga
belastningar. 1 första slycket föreskrivs att säljaren skall avlämna en vara
som inle belastas av någon sädan rättighet för eller anspråk från tredje man
som grundas på en industriell äganderätt eller annan immaterialrätt. Ansvaret
gäller alltså immalerialrättsliga anspråk över huvud taget och inte bara t. ex.
patent- eller varumärkesrätisliga krav.

Ansvaret är emellertid
begränsat bl. a. på del sättet all det bara gäller

immateriella rättigheter och anspråk som kan göras gällande på grund av

lagen i vissa stater. Om parterna vid avtalsslutet räknade med att varan 121

s. 122 Kontrollera mot PDF

skulle
säljas vidare eller användas i en viss stat, ansvarar säljaren sålunda Prop.
1986/87; 128 för att den är fri från immalerialrättsliga krav som kan gmndas på
lagen i den staten (punkt a). Annars är det lagen i den stat där köparen har
sitt affärsställe som säljaren mäste ta hänsyn till (punkt b).

Av
första stycket följer ytterligare all säljarens ansvar för immalerialrättsliga
belastningar i visst avseende är lindrigare än hans ansvar för fel av annat
slag. Hans ansvar för faktiska fel (art. 35) och sådana rättsliga fel som
regleras i art. 41 gäller sålunda anfingen han känt lill felet eller inte.
Ansvaret för immalerialrättsliga belastningar gäller däremot bara om säljaren
vid tiden för avtalets ingående kände lill eller inle kunde ha varit omedveten
om belastningen. Ett palenlanspråk eller ett beviljat patent kan nämnas som
exempel på nägot som säljaren får antas inte ha varit omedveten om, ifall det
har publicerats i det ifrågavarande landet.

Enligt
andra stycket gäller ytterligare ett par begränsningar av säljarens ansvar för immalerialrättsliga
belastningar. Säljaren är till atl böria med inte ansvarig om köparen vid
avtalsslutet kände till eller inte kunde ha varit omedveten om den rättighet
eller det anspråk som del är fråga om (punkt a). Eftersom säljaren i princip
bara är ansvarig för belastningar som han själv känner till, kan han alltså
befria sig från ansvaret genom att senast vid avtalsslutet upplysa köparen om
de för hans ansvar relevanta belastningar som han känner till.

Säljaren
är inte heller ansvarig om rätten eller kravet är elt resultat av att säljaren
har följt tekniska ritningar, modeller, formler eller andra sädana
specifikationer som har tillhandahällits av köparen (punkt b).


motsvarande sätt som i fråga om art. 41 gäller att konvenfionen bara reglerar
säljarens ansvar gentemot köparen för den händelse tredje man gör gällande ett immaterialrättsligt
anspråk. Frågan humvida tredje man har rätt att framställa anspråket faller
utanför konventionens tillämpningsområde.

Den
gällande köplagen har inte någon annan motsvarighet lill konventionens
bestämmelser om rättsligt fel än regeln i 59 § "om hemulsskyl-dighet",
dvs. säljarens ansvar för att han äger varan. Enligt vad jag avser att föreslå
skall den nya köplagen ha regler om rättsligt fel närmast motsvarande dem i
art. 41 men däremot lämna ansvaret för immaterialråttsliga belastningar
oreglerat.

Artikel
43. Artikeln reglerar köparens skyldighet att reklamera mot sådana fel som avses
i art. 41 och 42. Enligt första stycket förlorar köparen rätten att åberopa
dessa bestämmelserom han inte undertätlar säljaren om tredje mans rätt eller
anspråk. När köparen reklamerar måste han ange vad för slags rätt eller anspråk
det är fråga om. Reklamationen måste vidare ske inom skälig tid efter det att
köparen har eller borde ha blivit medveten om rätten eller anspråket. Det är
alltså fråga om en reklamationsregel av principiellt samma slag som den i art.
39(1). Däremot föreskriver konventionen inte någon tvåårsfrist eller annan
absolut tidsgräns för köparens möjlighet att åberopa de fel det är fråga om i
art. 41 och 42.

Av
andra stycket följer att säljaren inte får åberopa att köparen har

försummat sin reklamationsskyldighet om han själv kände fill tredje mans

rätt eller anspråk och vad för slags rätt eller anspråk det var fråga om. 122

s. 123 Kontrollera mot PDF

Jämfört med den motsvarande regeln för faktiska fel (art.
40) kan konstate- Prop. 1986/87; 128

ras att säljaren alltså får åberopa alt köparen försummat
att reklamera mot

en immaterialrällslig belastning, om köparen inte kan visa
att säljaren har

känt till belastningen men omständigheterna ändå utvisar
att säljaren "inte

kunde ha varit omedveten" om belastningen. Om
omständigheterna inte

utvisar att säljaren "inte kunde ha varit
omedveten" om belastningen utan

säljaren t. ex. bara bort känna till den, är säljaren inte
alls ansvarig och

frågan om undantag från köparens reklamationsplikl
ointressant; se art.

42(1).

Om säljaren har upplyst köparen om en belastning som han
känt lill, har säljaren inte heller något ansvar alls gentemot köparen för den
ifrågavarande belastningen. Detta följer av art. 42(2) punkl a. Här bortses då
från att säljaren kan vara skyldig alt befria varan från belastningen på grund
av etl särskilt åtagande.

Artikel 44. Som framgår av tidigare artiklar i denna
avdelning är huvudprincipen den att köparen förlorar rätten atl åberopa ett
faktiskt fel eller en rättslig belastning om han inte inom skälig tid
underrättar säljaren om det fel eller den belastning som del är fråga om.
Undantag från denna princip gäller bl. a. om säljaren kände till felet eller
belastningen.

Bestämmelsen i den nu ifrågavarande artikeln innebär
ytterligare ett undantag. Bestämmelsen kom till under diplomatkonferensen i
Wien som en del av en kompromiss vilken också innehöll regeln om ivåårsfristen
för reklamationer mot faktiska fel.

Enligt den ifrågavarande bestämmelsen gäller att köparen -
utan hinder av reklamafionsreglerna i art. 39(1) och 43(1) - får göra gällande
vissa angivna felpåföljder om han har en skälig ursäkt för sin underlåtenhet
att reklamera på föreskrivet sätt.

Del är osäkert om det kan finnas någon "skälig
ursäkt" för atl en reklamation inle har skett "inom skälig tid"
efter det alt köparen har fått full kännedom om felet. Däremot lorde
bestämmelsen kunna få betydelse ifall köparen inte märkt men — objektivt sett —
borde ha märkt felet. Han kan t. ex. ha en skälig ursäkt för att inte ha
undersökt varan i enlighet med gällande handelsbruk. Likaså kan det finnas
utrymme för bestämmelsen ifall köparen visserligen har märkt felet men har
misstagit sig belräffande felets betydelse och därför inte har reklamerat i
lid. Del är vidare länkbart att en köpare kan ha en skälig ursäkt för att han
inte tillräckligt tydligt har angivit felels art.

Om köparen har en skälig ursäkt för sin underlåtenhet att
reklamera på föreskrivet sätt, får han göra prisavdrag och kräva skadestånd.
Skadeståndskravet får dock inte avse ersättning för förlorad vinsl. Andra påföljder
än prisavdrag och skadestånd, såsom hävning och avhjälpande, kan han inte göra
gällande.

Avdelning III Påföljder vid säljarens avtalsbrott

Denna avdelning inleds med en översikt över de påföljder
som kan komma

ifråga vid säljarens avtalsbrott (art. 45). Det är att märka alt reglerna i

avsnittet inte är systematiskt uppdelade i sädana som gäller vid säljarens 123

s. 124 Kontrollera mot PDF

dröjsmål och sådana som
gäller vid fel i varan. Tvärtom gäller de flesta Prop. 1986/87; 128 reglema
både vid dröjsmål och fel och är dessutom tillämpliga vid andra avtalsbrott på
säljarens sida.

I
art. 46 behandlas köparens rätt atl kräva fullgörelse. Det kan gälla
avlämnande, omleverans eller avhjälpande av fel. I art. 47 regleras köparens
möjlighet att sätta ut en tilläggstid för säljarens fullgörelse och rättsverkningarna
av att en sådan frist har satts ut. Säljarens rätt alt efter fidpunkten för
avlämnandet rätta fill brister i fullgörelsen behandlas i art. 48. I art. 49
anges fömtsättningarna för köparens rätt att häva köpet på grund av säljarens
avtalsbrott och i art. 50 regleras köparens rätt lill prisavdrag. Avsnittets
två sista artiklar behandlar några frågor av mera speciellt slag. Art. 51
handlar sålunda om partiellt avtalsbrott, dvs. när det föreligger dröjsmål
eller fel bara beträffande en del av leveransen, och art. 52 reglerar vad man
brukar kalla förtida leverans och överleverans. Köparens rätt till skadestånd
behandlas inte i avsnittet på annat sätt än genom en regel i den inledande
artikeln. Utförligare regler om skadestånd finns i art. 74-77 och 79. Andra
bestämmelser utanför detta avsnitt om påföljder som kan göras gällande vid
säljarens avtalsbrott är de om befarat avtalsbrott och successiv leverans i
art. 71—73.

Artikel45.
Artikeln innehåller en översikt över de påföljder som köparen kan göra gällande
vid säljarens avtalsbrott samt ett par bestämmelser av mera speciell karaktär.

Om
säljaren underlåter att fullgöra någon av sina skyldigheter enligt avtalet
eller konventionen, får köparen enligt första slycket utöva de rättigheter som
anges i art. 46-52 och kräva skadestånd som är föreskrivet i art. 74-77. De
påföljder som åsyftas är - fömtom skadestånd - naturafullgörelse (omleverans
och avhjälpande), prisavdrag och hävning. Det anges inte vid vdka slags
avtalsbrott och under vilka fömtsättningar som de olika påföljderna kan göras
gällande. Del framgår av de följande artiklarna i avsnittet och av andra
bestämmelser i konventionen såsom art. 71-73 om befarat avtalsbrott och
successiv leverans och art. 81-84 om verkningarna av hävning.

Vilka
fömtsättningarna för skadestånd är anges inte uttryckligen i någon bestämmelse
men framgår indirekt av art. 79. I de omnämnda art. 74—77 anges bara för vilka
förluster ersättning i förekommande fall skall utgå. I art. 79 anges emellertid
att en part inte är ansvarig för att han har underlåtit att fullgöra någon av
sina skyldigheter om han visar att detta berodde på ett hinder utanför hans
kontroll. 1 artikeln preciseras närmare hur ett sådant hinder skall vara
beskaffat för att medföra befrielse från ansvar. Av bestämmelserna i art. 45
och 79 följer att säljaren är skadeståndsskyldig på grund av dröjsmål, fel och
andra avtalsbrott och att skadeståndsskyldigheten inte år beroende av
försummelse på säljarens sida men att den kan begränsas eller falla bort om
avtalsbrottet berodde på ett hinder utanför säljarens kontroll.

Andra
slycket av art. 45 slår fast atl köparen inte förlorar sin rätt atl

kräva skadestånd när han utövar någon annan rättighet, dvs. gör gällande

andra påföljder. Bestämmelsen, som kan tyckas ge uttryck ål en självklar

het, är av betydelse i stater inom det angloamerikanska rättssystemet. 124

s. 125 Kontrollera mot PDF

Tredje
styckel innehåller en regel som förbjuder en domstol eller en Prop. 1986/87:
128 skiljedomstol att bevilja säljaren anstånd ("period of grace", "delai
de grace") när köparen gör gällande en påföljd för avtalsbrott. Bakgrunden
till denna regel är all del i vissa rättssystem är möjligt för en säljare att
utverka en extra frist för fullgörelsen. En sådan möjlighel har emellerfid
ansetts olämplig, och onödig bl. a. för att köparen enligt konventionen inte
kan häva utan vidare ulan bara vid elt avtalsbrott som är väsentligt eller om
köparen har satt ut en tilläggsfrisl enligl art. 47.

Artikel
46. 1 denna artikel behandlas köparens rätt att kräva naturafullgörelse när
del föreligger ett avtalsbrott på säljarens sida. 1 första stycket sägs alt
köparen får kräva att säljaren fullgör sina skyldigheter om inte köparen har
gjort gällande en påföljd som är oförenlig med etl sådant krav.

Bestämmelsen
i första styckel gäller säljarens samtliga skyldigheter. Den är alltså
tillämplig inte bara när säljaren är i dröjsmål och ännu inte har avlämnat
varan eller bara avlämnat en del utan också när del föreligger fel och köparen
vill ha omleverans eller avhjälpande. För att köparen skall ha rätt till omleverans
och avhjälpande uppställs dock ytterligare villkor i andra resp. tredje slycket.

Av
första stycket följer att naturafullgörelse inte kan komma ifråga ifall köparen
har gjort gällande en påföljd som år oförenlig med elt krav på sådan fullgörelse.
Om köparen t. ex. har hävt avtalet på grund av fel eller dröjsmål, är han
sålunda förhindrad aft därefter kräva omleverans eller avlämnande. I art. 81
sägs för övrigt uttryckligen att hävning av köpet befriar parterna från deras
skyldigheter. Om köparen har gjort prisavdrag på grund av ett fel i varan, kan
han inte ocksä kräva atl samma fel skall avhjälpas kostnadsfritt av säljaren.
Skadestånd är däremot en påföljd som i och för sig inte är oförenlig med krav
på naturafullgörelse. En annan sak är att det skadestånd som skall utgå kan
variera beroende på om köparen delvis kompenserats genom att säljaren
efterkommit köparens krav och fullgjort avtalel in natura.

Rätten
att kräva naturafullgörelse är inte bara underkastad de inskränkningar som
följer av bestämmelserna i art. 46. Enligt art. 28 gäller som nämnts alt en
domstol inte är skyldig att ge dom på naturafullgörelse om inte domstolen skulle
göra detta enligt sin egen lag beträffande köpeavtal av liknande slag men som
inte regleras av konventionen. För svensk rätt innebär detta för närvarande att
köparen har rätt att få dom på fullgörelse om inte en fullgörelse av avtalel
har blivit omöjlig. Enligt det förslag till ny köplag somjag avser atl lägga
fram skall säljaren dock inte vara skyldig att fullgöra köpet, om det
föreligger ett hinder som han inte kan övervinna eller om fullgörelsen skulle
förutsätta uppoffringar som inte är rimliga med hänsyn till köparens intresse
av att säljaren fullgör köpet. Samma regler finns i de andra nordiska köplagsförslagen.

1
andra stycket uppställs ytterligare villkor för köparens rätt lill nalura-prestalion
för det fallet att varan är felaktig och köparen vill ha omleverans - eller med
hittillsvarande svensk terminologi "gillt gods". En förutsättning
för rätlen lill omleverans är att felet utgör etl väsentligt avtalsbrott. Huruvida
felet år väsentligt skall avgöras med stöd av art. 25.

Konventionen
skiljer inle mellan speciesköp och leveransavtal och for- 125

s. 126 Kontrollera mot PDF

mellt sett har köparen samma rätt lill omleverans oavsett
vilket slags köp Prop. 1986/87: 128 det är fråga om. Om köpet avser en unik
vara, säsom etl vissl konstverk eller antikt föremål — som har avvisats av
köparen för att varan är behäftad med elt väsentligt fel - kan emellertid omleverans
av naturiiga skäl inte komma ifråga. Men även vid lillverkningsavial kan
omständigheterna vara sådana att en domstol med slöd av art. 28 och sin
nationella rätt kan vägra att ge dom på omleverans.

En ytterligare förutsättning för atl köparen skall fä omleverans
är atl han framställer krav på detta antingen i samband med atl han reklamerar
enligt art. 39 eller inom skälig tid därefter. Köparen behöver alltså inle ta
ställning till om han vill ha omleverans redan i samband med reklamationen men
framställer han inte kravet då måste han göra det inom skälig tid därefter.

Belräffande förutsättningarna för omleverans skall slutligen
också nämnas att köparen enligt art. 82 som regel mäste kunna lämna tillbaka
den felaktiga varan i väsentligen samma skick som del i vilket han mottog den.

I Iredje slycket behandlas köparens rätt atl kräva all
säljaren avhjälper etl fel i varan. Till skillnad mot vad som gäller vid omleverans
är det inte en förutsättning för rätten till avhjälpande att felet är
väsentligt. En fömtsättning för avhjälpande är i stället all detta med hänsyn
till samtliga omständigheter inte är oskäligt. Atl säljaren skall avhjälpa
felet kan vara oskäligt om felet är sådant att köparen själv kan ombesöria en
reparation och ett avhjälpande frän säljarens sida skulle fömtsatta att denne
skickar reparatörer långväga ifrån. Atl kräva avhjälpande kan vidare vara
oskäligt om felet är obetydligt i förhållande till kostnaderna för att avhjälpa
det. I dessa fall kan köparen bli tvungen alt nöja sig med prisavdrag eller
skadestånd.

Köparens möjlighet atl få igenom etl krav på avhjälpande
är, liksom krav pä annan naturafullgörelse, beroende av bestämmelsen i art. 28.

Som nämnts är rätten till avhjälpande också underkastad
regeln i första styckel. Köparen kan alltså inte kräva avhjälpande om han t.
ex. redan har fått prisavdrag.

På samma sätt som beträffande omleverans måste en köpare
som vill ha avhjälpande framställa sitt krav i samband med att han reklamerar
enligt art. 39 eller inom skälig tid därefter.

Arlikel 47. Artikeln reglerar köparens möjlighet alt sälla
ul en tilläggstid för säljarens fullgörelse och anger en av de rättsverkningar
som följer av atl en tilläggstid har satts ut.

Enligt första slycket får köparen sälla ut en skälig
tilläggstid inom vilken

säljaren skall fullgöra sina skyldigheter. Bestämmelsen har formulerats på

ett allmänt sätt och utesluter inte att köparen kan sätta ut en tilläggstid

också för omleverans och avhjälpande. Om säljaren är i dröjsmål och ännu

inte har avlämnat varan, har utsättandet en tilläggstid en särskilt viktig

rättsverkan, som dock inte framgår av nu ifrågavarande artikel. I så fall fär

köparen nämligen enligt art. 49(1) punkt b häva köpet om säljaren inte

avlämnar varan inom tilläggstiden och rätten att häva inträder utan att man

behöver göra den annars nödvändiga prövningen av all avtalsbrottet är

väsentligt. Genom att sätta ul en tilläggstid kan köparen däremot inte

förvandla ett icke hävningsgmndande fel till etl fel som ger rätt atl häva. 126

s. 127 Kontrollera mot PDF

En
fömtsättning för atl köparen vid säljarens dröjsmål skall få häva Prop.
1986/87:128 köpet efter utgången av tilläggstiden är att den salts ul enligl
bestämmelsen i art. 47(1). Det innebär att det måste vara en tilläggstid som är
sä tydligt angiven atl del framgår när liden för fullgörelsen löper ut.
Tilläggstiden måste vidare vara av skälig längd.

I
andra stycket anges en annan rättsverkan av atl köparen har satt ul en
tilläggstid för säljarens fullgörelse. Enligt huvudregeln i detta stycke får
köparen under tilläggstiden inte göra gällande någon påföljd för avtalsbrott.
En säljare som t. ex. uppmanats av köparen att avlämna varan inom viss tid
skall alltså inte behöva riskera att köparen under tilläggstiden i stället
häver köpet. Det gäller även om dröjsmålet i och för sig är väsentligt och som sådanl
skulle ge rätt lill hävning. Denna bestämmelse är emellertid inle begränsad
till fall då säljaren är i dröjsmål och ännu inle har avlämnat varan utan
gäller generellt. Om varan är felaktig och säljaren t. ex. uppmanats att
avhjälpa felet inom viss lid, är köparen alltså förhindrad all under tilläggstiden
i stället göra gällande prisavdrag eller hävning.

Att
köparen är förhindrad att göra gällande påföljder under tilläggstiden får anses
gälla även om tiden inte uppfyller kraven i första styckel utan är oskäligt
kort.

Huvudregelns
ordalag tyder närmast pä att köparen medan tilläggstiden löper över huvud lagel
inte kan göra gällande påföljder för avtalsbrott, alltså inte heller för andra
avtalsbrott än det som har föranlett atl filläggsti-den har satts ut. Om
säljaren t.ex. väl har avlämnat varan eller fullgjort omleverans före utgången
av den utsatta tiden, måste köparen emellertid anses oförhindrad att genast
göra gällande de påföljder som han i och för sig har rätt till.

Den
omständigheten att köparen sätter ut en tilläggstid skall inte uppfattas så
alt köparen därmed avstår från den rätt han kan ha att kräva skadestånd för
dröjsmål med fullgörelsen. Att köparen inle förlorar rätten till skadestånd
sägs uttryckligen i andra stycket.

Huvudregeln
i andra stycket är vidare underkastad den begränsningen atl den inte gäller om
köparen har mottagit ett meddelande från säljaren om att denne inte kommer att
fullgöra avtalet inom den av köparen utsaUa tilläggstiden. Det är i det läget
uppenbart atl köparen inle har någon anledning atl förhålla sig passiv gentemot
säljaren.

Av
bestämmelsens lydelse framgår att etl meddelande av ifrågavarande slag går på
säljarens risk. Det kan visserligen synas vara köparen - och inte säljaren -
som har det största intresset av atl meddelandet kommer fram så alt han kan
göra gällande andra påföljder när säljaren bestämt sig för att inte fullgöra
köpet. Men det kan ocksä vara av betydelse för säljaren att köparen nås av
meddelandet så att köparen kan begränsa den skada som säljaren blir skyldig atl
ersätta (jfr art. 27 och art. 77).

Artikel
48. I denna artikel regleras säljarens rätt att efter tidpunkten för

avlämnandet rätta till brister i fullgörelsen. Säljarens möjlighel alt före

tidpunkten för avlämnandet rätta till fel eller brist i varan behandlas i art.

37. I båda artiklarna är del den avtalade - inte den faktiska - tidpunkten

för avlämnandet som avses. Köparens rätt alt kräva fullgörelse eller rät

telse behandlas i art. 46. 127

s. 128 Kontrollera mot PDF

Enligt första stycket får
säljaren även efter tidpunkten för avlämnandet Prop. 1986/87: 128 på egen
bekostnad råtta till brister i fullgörelsen av sina skyldigheter. Han måste
dock kunna göra detta utan oskäligt dröjsmål och utan atl förorsaka köparen
oskälig olägenhet eller osäkerhet beträffande möjligheten alt få ersäUning av
säljaren för sina utlägg.

Säljarens
möjlighel alt rätta till brister i fullgörelsen innebär inte bara en räU för
honom att företa avhjälpande eller omleverans när varan är felaktig utan även
att han kan avlämna varan när han kommit i dröjsmål. Alll gäller naturiigtvis
under de fömtsättningar som anges i bestämmelsen. - Om säljaren vill rätta till
ett fel genom aU företa omleverans, slår det honom fritt även om det är fräga
om ett fel som inte är väsentligt och alltså inte ger köparen rält atl kräva omleverans.

En
av fömtsättningarna för att säljaren skall få företa räuelse är att han kan
göra det "utan oskäligt dröjsmål". I detta får anses ligga att - när
del är fråga om fel - tidsutdräkten skall bedömas i förhållande till själva
felet och inte som om det förelåg dröjsmål med hela leveransen. En ytteriigare
begränsning av bestämmelsen är emellertid att den bara gäller om inle annat
följer av art. 49. Del innebär aU säljarens möjlighet att företa rättelse har
förfallit om köparen har hävt köpet. Huruvida ett i och för sig allvarligt fel
- som dock kan rättas utan oskäligt dröjsmål - är att anse som ett VäsenUigt avtalsbroU,
är en tolkningsfråga. Det torde emellertid kunna hävdas att etl fel som kan
avhjälpas utan oskäligt dröjsmål inte i och för sig utgör ett väsentligt
avtalsbrott utan bara i förening med underlåten rättelse.

1
fråga om dröjsmål med avlämnandet är det klart att köparen måste finna sig i aU
avlämnande sker sä länge det inte är fråga om ett hävningsgmndande dröjsmål.
Om dröjsmålet ä andra sidan är väsentligt eller en hävningsgmndande tilläggstid
har löpt ut, kan säljaren inte påfordra alt få ytterligare anstånd med fullgörelsen.
En annan sak är att säljaren genom bestämmelserna i andra och tredje styckena
kan ha rält atl avlämna varan trots alt det har inträtt etl dröjsmål som i och
för sig är väsentligt.

Ytterligare
en förutsättning för att säljaren skall få företa rätlelse är att det kan ske
utan att förorsaka köparen oskälig olägenhet. En sådan olägenhet kan vara aU
köparen mäste göra ett omfattande avbrott i sin verksamhel.

Att
säljaren företar rättelser får inte heller förorsaka osäkerhet för köparen
beträffande hans möjligheter att få ersättning för sina utlägg. Den
omständigheten atl säljarens åtgärder tvingar köparen till vissa utlägg, är
emellertid inte skäl nog för att denne skall få motsätta sig rättelse. Om det
föreligger risk för att köparen inte skall få sina utlägg ersatta av säljaren,
kan köparen däremot vägra säljaren att företa rättelse. En sådan risk kan
naturligtvis undanröjas genom alt säljaren ställer säkerhet.

Atl
säljaren företar rättelse påverkar inte den rätt köparen kan ha till
skadestånd. Detta sägs uttryckligen i första stycket. Där erinras också om att
rättelsen skall ske på säljarens bekostnad.

De
övriga styckena i artikeln reglerar verkan av att säljaren undertätlar köparen
om att han vill företa rättelse.

I
andra stycket behandlas det fallet atl säljaren har begärt besked från '28

s. 129 Kontrollera mot PDF

köparen huruvida denne
godtar fullgörelse inom en viss angiven tid. Om Prop. 1986/87: 128

köparen i ett sådant fall
inte svarar inom skälig tid, får säljaren fullgöra

inom den tid som han har angell
i sin begäran. Ifall köparen inte har

motsatt sig att fullgörelse
sker inom den angivna tiden, får han inte göra

gällande nägon påföljd som
är oförenlig med säljarens fullgörelse. Han får

t. ex. inte häva eller
kräva prisavdrag innan det är klart humvida säljaren

har lyckats med ett
avhjälpande som denne kan ha avsett i sin begäran.

Om
säljaren inte frågar köparen huruvida denne godtar fullgörelsen utan i stället
meddelar att han kommer att fullgöra sin ifrågavarande skyldighet inom en viss
angiven lid, får ett sådant meddelande samma verkan som en begäran enligt andra
stycket. Detta sägs i bestämmelsen i tredje stycket.

Av
Qärde stycket framgär att en sådan begäran från säljaren som avses i andra
stycket går på säljarens risk. För alt denne skall få åberopa en sådan begäran
måste den alltså ha tagits emot av köparen. Delsamma gäller ett sådant
meddelande som avses i iredje stycket.

Artikel
49. I artikeln anges fömtsättningarna för köparens rätt att häva köpet på grund
av säljarens avtalsbrott. De gmndläggande villkoren för hävningsrätien framgår
av första stycket, medan det i andra styckel anges att hävningsrätien i en del
fall måste utövas inom viss tid för att inte gå förlorad.

Enligt
första styckel kan köparen förklara avtalet hävt på endera av två grunder.
Enligt punkt a gäller atl köparen kan häva om säljaren underlåter att fullgöra
någon av sina skyldigheter enligt avtalet eller konventionen och detta utgör
ett väsentligt avtalsbrott. Vad som är ett väsentligt avtalsbrott skall avgöras
med slöd av art. 25. När det är fråga om dröjsmål behöver avtalsbrottets
väsentlighet inte nödvändigtvis ha att göra med dröjsmålets längd. När det är
fråga om fel kan del som nämnts under art. 48 finnas skäl att ta hänsyn till om
säljaren förklarat sig beredd att rätta till felet genom avhjälpande eller omleverans.
Del är inte bara vid dröjsmål och vid fel i varan som hävning kan bli aktuell.
Denna bestämmelse liksom hela avsnittet gäller vid säljarens avtalsbrott
oavsett vad för slags avtalsbrott det är fråga om. Etl brott mot någon av
säljarens biförpliktelser som är väsenUigt kan därför också ge rätt till hävning.
Om det väl föreligger ett väsentligt avtalsbrott, kan avtalet hävas genast utan
att köparen behöver medge säljaren någon tilläggstid.

Enligt
punkt b gäller att köparen under vissa förutsättningar kan häva när han i
enlighet med art. 47(1) har förelagt säljaren en tilläggstid för varans
avlämnande. Hävning får i så fall ske om säljaren inte avlämnar varan inom den
tid som köparen har satt ut eller om han förklarar att han inte kommer atl
avlämna varan inom tilläggstiden. Under förutsättning att det är fråga om en
bestämd fid av skälig längd får köparen alltså häva ulan att man behöver gå in
på någon prövning av om avtalsbrottet är väsentligt. Denna bestämmelse gäller
dock bara om varan ännu inte har avlämnats, däremot inte vid andra avtalsbrott
som t. ex. när varan har avlämnats för sent eller när varan är felaktig. Ett
obetydligt fel kan alltså inte förvandlas till ett som ger räll lill hävning
även om säljaren inte iakttar den tilläggstid som köparen kan ha satt ut för
avhjälpande.

Utöver
atl någon av de i första stycket angivna förulsällningarna för 129

9 Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 128

s. 130 Kontrollera mot PDF

hävning skall vara
uppfyllda, krävs det i vissa fall för atl köparen skall få Prop. 1986/87:
128

häva
alt han utövar sin hävningsrält inom skälig tid. De fall då del krävs atl

köparen
framställer sin hävningsförklaring inom skälig tid är när säljaren

har avlämnat varan, dvs. -
i praktiken — när varan har avlämnats för sent

och när varan är felaktig.
Atl köparen måste reklamera i tid för att över

huvud tagel få åberopa att
varan är felaktig framgår av art. 39.


länge varan inte har avlämnats, har köparen alltså kvar sin hävningsrält. Om
säljaren har tillkännagett sin avsikt att leverera inom viss lid och köparen
inte har reagerat mot detta, är köparen dock förhindrad alt häva köpet om
leveransen kommer inom den tid som säljaren har angett (se art. 48).

När
del är fråga om successiva leveranser kan köparen ha kvar hävningsrätien belräffande
utestående delleveranser utan att behöva iaktta någon särskild tid för hävningsförklaringen.
Rätten atl häva hela avtalet kan han på motsvarande sätt ha kvar till dess att
den sista delleveransen har skeU (jfr art. 73).

För
de fall, emellertid, när säljaren har avlämnat varan följer av andra stycket
att köparen förlorar rätten atl häva avtalet, om han inte gör det inom vissa
där närmare angivna tider.

Om
varan har avlämnats för sent, måste köparen håva inom skälig tid efter del att
han har fått veta att avlämnande skett (punkl a).

När
det är fråga om andra avtalsbrott än försenat avlämnande - närmast då fel i
varan — måste hävningsrätien utövas inom skälig tid efter det atl köparen fick
eller borde ha fått kännedom om avtalsbrottet. Detta anges i punkl b (i). Om t.
ex. etl fel borde ha märkts vid köparens undersökning av varan, måste köparen
häva inom skälig tid efter undersökningen. Denna tidsfrist får dock antas vara
längre än den skäliga tid inom vilken köparen måste avge en neutral reklamation
enligl art. 39, dvs. underrätta säljaren om att han över huvud taget vill
åberopa felet.

I
andra stycket punkt b finns ett par ytterligare regler för det fallet att varan
har avlämnats och det är fräga om annat avtalsbrott är försenat avlämnande. Det
gäller om det har angetts en sådan tilläggstid som avses i art. 47 eller 48. Om
köparen har satt ut en tilläggstid, måste säljaren utöva sin hävningsrält inom
skälig tid efter utgången av tilläggstiden eller efter det att säljaren har
förklarat att han inte kommer att fullgöra inom tilläggstiden (ii). Om
säljaren har angett en tilläggstid inom vilken han avser att fullgöra köpet,
måste köparen utöva sin hävningsrält inom skälig fid efter utgången av denna
tid. Och om köparen har förklarat att han inle kommer att godta fullgörelse,
måste köparen utöva sin hävningsrält inom skälig tid efter det (iii).

Om
köparen har avgett hävningsförklaringen inom den tid som anges i andra stycket
får han åberopa den även om den t. ex. skulle försenas. Den går alltså på säljarens
risk (se art. 27).

Bestämmelserna
i art. 49 gäller köparens rätt att häva köpet när avtalsbrottet är ett faktum.
Att köparen under vissa fömtsättningar kan häva redan på grund av ett befarat
avtalsbrott framgår av art. 72.

När
det gäller verkningarna av hävning finns bestämmelser i art. 81 -84.

Där framgår bl. a. atl köparen också kan förlora rätten att häva köpet om 130

s. 131 Kontrollera mot PDF

han
inte kan lämna tillbaka varan väsentligen i samma skick som del i Prop.
1986/87; 128 vilket han mottog den.

Jämfört
med gällande svensk rätt utgör konventionens väsentlighetskrav en någol
strängare förutsättning för hävning. Tilläggsfristen saknar motsvarighet i
köplagen. Reglerna om tidsfrister för hävningsförklaring överensstämmer i
huvudsak med köplagens. I det förslag fill ny köplag somjag senare avser att
lägga fram ligger emellertid reglerna omhävning på gmnd av säljarens
avtalsbrott mycket nära motsvarande bestämmelser i konventionen.

Artikd
50. I artikeln regleras köparens rätt till prisavdrag. Prisavdrag kan komma
ifråga om varan inte överensstämmer med avtalet - dvs. när del föreligger fel -
men inte vid dröjsmål och andra avtalsbrott.

Om
varan är felaktig, får köparen enligl bestämmelsen göra prisavdrag enligt
förhållandet mellan den faktiskt avlämnade varans värde vid tidpunkten för
avlämnandet och det värde som en avtalsenlig vara skulle ha haft vid samma
tidpunkt.

Prisavdrag
kan göras gällande vid sidan av ett krav på skadestånd men får naturligtvis
inte avse samma förlust. Beroende på omständigheterna kan den ena eller den
andra påföljden vara förmånligare för köparen och normalt sett har han rätt att
välja. Hans valrätt inskränks bara av all säljaren i vissa fall kan vara fri
från skadeståndsansvar (se art. 79).

Del
är inte någon fömtsättning för köparens rätt till prisavdrag atl felet är
väsentligt. Den omständigheten all betalning redan har skett utgör inte heller
något hinder för köparen att begära prisavdrag.

En
inskränkning i köparens rätt att göra gällande prisavdrag följer emellertid av
andra meningen i bestämmelsen. Till att böria med gäller att köparen
naturligtvis inie har rätt att göra prisavdrag om säljaren har lyckats att
rätta till felet genom avhjälpande eller omleverans. Även om säljaren inte har
företagit rättelse förlorar köparen dock möjligheten att göra prisavdrag, om
han vägrar att godta att säljaren företar rättelse i enlighet med
bestämmelserna i art. 37 och 48. Det sista innebär alltså att köparen inte utan
gmnd får avvisa en rättelse som säljaren har rätt att företa enligt dessa
bestämmelser.

Om
säljaren har företagit rättelse men bara delvis lyckats eliminera felet, har
säljaren rätt till prisavdrag avseende det kvarstående felet. Även om säljaren
har lyckats atl rätta felet, kan köparen ha rätt till skadestånd på grund av
förluster han drabbats av i samband med rättelsen.

Vad
konventionen innebär i fråga om köparens rätt till prisavdrag överensstämmer i
allt väsentligt med såväl köplagens som köplagsförslagets reglering.

Artikel
51. Denna artikel gäller s.k. partiellt avtalsbrott på säljarens sida, dvs. när
det föreligger dröjsmål eller fel bara beträffande en del av varan.

Om
säljaren avlämnar endast en del av varan eller om endast en del av

den avlämnade varan är avtalsenlig, skall enligt första stycket bestämmel

serna i art. 46-50 tillämpas beträffande den del som saknas eller inte är

avtalsenlig. Att reglema om t. ex. prisavdrag är tillämpliga också när ett fel

bara hänför sig till en del av leveransen hade kanske inte behövt sägas. Det 131

s. 132 Kontrollera mot PDF

väsentliga med denna
bestämmelse är emellertid att den slår fast atl köpa- Prop. 1986/87: 128 ren
kan häva avtalel såvitt gäller en del, om de i art. 49 angivna förutsättningarna
för hävning är uppfyllda beträffande denna del av leveransen. Delvis samma sak
sägs i art. 73 (1) men där är det bara fråga om avtal om successiva leveranser.
Den ifrågavarande bestämmelsen medger partiell hävning trots atl det inte är
förutsatt i avtalel atl fullgörelsen skall ske genom delprestationer.

Andra
slycket gäller köparens möjlighet att häva avtalet i dess helhet när det
föreligger ett partiellt avtalsbrott. Bestämmelsen i detta stycke utgör delvis
en upprepning av vad som framgår av huvudregeln om hävning i art. 49. Del sägs
sålunda att köparen får häva avtalet i dess helhet endast om underlåtenheten
att avlämna varan i dess helhet eller i avlalsenligt skick utgör ett väsentligt
avtalsbroU. Det är alltså bara när det partiella avtalsbrottet är väsentligt
för hela köpet (jfr art. 25) som det kan ge rätt till total hävning. Den
omständigheten att köparen har salt ut en tilläggsfid för avlämnandet av en del
som saknas, medför således inte att han kan håva köpet i dess helhet ifall
avlämnandet av det som saknas inte sker inom tilläggstiden och detta inte i sig
ulgör elt väsentligt avtalsbrott sett lill köpet som helhet.

Någon
moisvarighet till bestämmelserna i denna artikel finns inte i köplagen. (Ang.
frågan om partiell hävning se Almen s. 616 ff.) Konventionen saknar å andra
sidan motsvarighet till regeln om brist i 50 § köplagen. Avsikten är att köplagsförslaget
skall uppta regler som överensstämmer med konventionens art. 51.

Artikel
52.1 denna artikel behandlas det som man med svensk terminologi brukar kalla
förtida leverans (första stycket) och överleverans (andra stycket).

Om
säljaren avlämnar varan före den fastställda tidpunkten, får köparen enligt
första stycket antingen godta avlämnandet eller avvisa varan. Köparen har
alltså valfrihet och behöver inte godta ett för tidigt avlämnande ifall del inte
passar honom. Vad som är för tidigt beror naturligtvis på vad parterna har
kommit överens om beträffande tiden för avlämnandet. Om inget sagts eller man
bara bestämt en sista dag, kan det naturiigtvis inte bli fråga om någon förfida
leverans. Se betr. avlämnande och tiden för avlämnande art. 31 och 33.

För
att få avvisa varan behöver köparen i och för sig inte visa att det skulle vara
olägligt för honom att ta emot den för tidigt. Ett missbruk av den frihet som
konventionen ger kan dock förmodligen anses strida mot god sed i internationell
handel och skulle därmed kunna stävjas med stöd av tolkningsregeln i art. 7.

Köparen
har inte någon rätt att häva köpet på den gmnd att varan erbjuds honom för
tidigt. Om han avvisar varan, innebär det bara ett tillkännagivande av att han
för tillfället inte vill la emot varan och det påverkar inte avtalet som
sådant. Säljaren kan alltså inte heller åberopa avvisandet för att senare inte
fullgöra köpet vid avtalad tidpunkt.

Om
säljaren avlämnar en störte mängd än vad som har avtalats, får

köparen enligt andra stycket antingen godta avlämnandet av den överskju

tande mängden eller avvisa den. Ocksä när det gäller överleverans har 132

s. 133 Kontrollera mot PDF

köparen alltså valfrihet. Valfriheten innebär här att
köparen även kan Prop. 1986/87: 128 godta en del av överleveransen och
avvisa den ålerslående delen.

Som regel får köparen inle avvisa hela det avlämnade
partiet utan endast den överskjutande delen. Ifall det inte är möjligt för
köparen att avvisa bara den överskjutande delen och säljarens överieverans
utgör ett väsentligt avtalsbrott, kan köparen dock avvisa hela partiet. DeUa
kan inträffa om det har utfärdats ett enda transportdokument för hela partiet
och köparen måste betala för allt för att få ut den mängd han köpt.

1 den mån köparen godtar avlämnandet av en överskjutande
mängd, skall han betala för denna enligt samma prisberäkningssält som för den avtalsenliga
mängden. Detta följer av andra meningen i andra styckel.

Antingen det är fråga om förtida leverans eller överleverans
kan köparen naturligtvis drabbas av kostnader utöver vad han haft anledning atl
räkna med för ett avlalsenligt avlämnande. Detta gäller även om köparen avvisar
leveransen, eftersom han i det läget kan vara skyldig atl ändå ta hand om varan
för säljarens räkning (se art. 86). Om köparen godtar det avlalsslri-diga
avlämnandet, kan han få sina kostnader ersatta som skadestånd av säljaren.
Ifall köparen avvisar leveransen, har han rält till ersättning av säljaren
enligt art. 86.

Någon motsvarighet till konventionens regler om förtida
leverans och överleverans finns inte i den gällande köplagen och övervägs inte
heller för köplagsförslaget.

6.3.3 Kap. III Köparens skyldigheter

Kapitlet om köparens skyldigheter är uppbyggt på i princip
samma sått som del föregående kapitlet om säljarens skyldigheter. Efler en
inledande bestämmelse (art. 53) följer i avdelning I bestämmelser om köparens
skyldighet all betala för varan (art. 54-59). Avdelning II, som bara består av en artikel,
handlar om köparens skyldighet att motta leverans av varan ("take delivery",
"prendre livraison"). I avdelning III (art. 61-65) regleras
påföljderna av köparens avtalsbrott.

Artikel 53. Artikeln slår i allmänna ordalag fast atl
köparen är skyldig att betala för varan och att motta leverans av varan.

Köparen skall fullgöra sina skyldigheter som avtalet och
konventionen förutsätter. Vid en konflikt mellan innehållet i konventionen och
del som avtalats tar emellerfid avtalel över eftersom konventionen är
dispositiv (art. 6).

Det kan följa av avtalet alt köparen också har andra
förpliktelser än atl betala för varan och motta leveransen. Det är visserligen
bara innehållet i de senare förpliktelserna som behandlas i konventionen, men
bestämmelserna om påföljder vid köparens avtalsbrott gäller också hans andra
förpliktelser.

Avdelning I Betalningen för varan

I detta avsnitt regleras frågor om betalningsskyldighetens
närmare inne

börd såsom prisets bestämmande (art. 55 och 56) och platsen och tiden för 133

s. 134 Kontrollera mot PDF

betalningen
(art. 57-59). Att köparen är skyldig alt betala för varan sägs Prop.
1986/87: 128 inte uttryckligen annat än i art. 53.

Artikel
54. I denna artikel sägs atl köparens skyldighet atl belala även innebär en
skyldighet att vidta sädana åtgärder och att uppfylla sådana föreskrifter för atl
betalning skall kunna ske som kan krävas enligt avtalel eller lagar och
förordningar.

Det
kan vara fråga om att acceptera en växel, att öppna remburs eller all ansöka om
en bankgaranti. Del kan också gälla atl ansöka om valuta eller om tillstånd att
få utföra valuta. Del skall emellertid vara fråga om åtgärder som - enligt vad
som följer av avtalet eller författningar - krävs för aU möjliggöra betalning.
Utan stöd i avtalet kan det t.ex. inle fordras all köparen skall acceptera en
växel.

Innebörden
av bestämmelsen är att en underlåtenhet att i tid vidta åtgärder av
ifrågavarande slag utgör ett brott mot betalningsskyldigheten. Det är alltså
inte bara fråga om ett befarat avtalsbrott som uteslutande ger säljaren de
befogenheter som följer av art. 71-73. Ifall köparen inte fullgör vad som
åligger honom enligt bestämmelsen, kan säljaren sålunda sälta ut en tilläggstid
inom vilken en åtgärd för betalningens förberedelse skall vidtas och han kan
häva pä samma grunder som vid faktiskt dröjsmål med betalningen (se art. 63 och
64).

En
viss moisvarighet till det som följer av denna bestämmelse finns i 28 §
köplagen och för köplagsförslaget överväger jag en regel av i huvudsak samma
slag som den i konventionen.

Artikel
55. Artikeln gäller frågan hur priset skall bestämmas när det inte följerav
avtalet eller - något mera ordagrant — när priset varken uttryckligen eller
underförstått är bestämt i avtalet och avtalet inte heller ger någon anvisning
om hur det skall bestämmas.

I
bestämmelsen förutsätts att ett giltigt avtal har träffals trots aU priset inte
kan bestämmas med ledning av avtalet. Denna fömtsättning har atl göra med
bestämmelsen i art. 14 om vad som skall anses utgöra etl giltigt anbud. Förutom
att anbudet måste ange anbudsgivarens avsikt att bli bunden måste del vara så
preciserat att det bl. a. möjliggör elt fastställande av priset. Mot bakgrund
av detta skulle art. 55 inle ha någon funktion att fylla annal än för stater
som gjort förbehåll för konventionens avtalsdel (dvs. bl. a. art. 14) och som
godtar att ett giltigt avtal kan komma lill stånd utan att priset följer av
avtalet. Som har framhållits i samband med art. 14 kan del dock förekomma att
parterna skall anses ha gett tillräckligt tydligt uttryck åt sin avsikt att bli
bundna för att ett giltigt avtal skall ha kommit till stånd utan att det finns
någon hållpunkt för prisets bestämmande.

Om
ett giltigt avtal har kommit till stånd - och priset inte följer av avtalet -
skall parterna anses ha hänvisat till det pris som allmänt fillämpas vid tiden
för avtalsslutet för varor av samma slag vilka har sålts under jämförbara
förhållanden i den ifrågavarande branschen.

Det
är alltså det allmänt tillämpade priset och inte säljarens pris som

skall gälla. Vidare skall parterna anses ha hänvisat till prisnivån vid avtals-

tillfället och inle vid avlämnandet. Det sagda gäller dock bara om inget

tyder på motsatsen. Regeln utesluter med andra ord inte att hänsyn kan tas

lill säljarens pris, om delta med hänsyn till omständigheterna ter sig natur- 134

s. 135 Kontrollera mot PDF

ligt.
Finns det något som gör att del ligger närmare fill hands alt la hänsyn Prop.
1986/87:128

lill
prisnivån vid avlämnandet, torde inle heller delta vara uteslutet. Vad

det
här gäller är alltså om huvudregeln skall frångås i vissa fall trols atl det

inle
kan hävdas atl parterna ens underförstått har kommit överens om

något
som avviker från huvudregeln eller att något sådant av andra skäl

kan
sägas följa av avtalet.

Uttrycket
"det pris som allmänt tillämpas" ligger mycket nära uttrycket
"gängse pris" (se art. 76) men uttrycken skall förmodligen inte ges
exakt samma innebörd. "Gängse pris" torde vara mera begränsat och
ligga närmare vad man menar med elt marknadspris.

När
priset inte följer av avtalet, skall köparen enligt 5 § köplagen betala vad
säljaren fordrar, om det inte kan anses oskäligt. Enligt den regel som övervägs
för köplagsförslaget skall köparen betala vad som är skäligt med hänsyn till
bl. a. gängse pris vid fiden för köpet.

Arlikel
56. Denna artikel innehåller en speciell regel om hur priset skall beräknas när
det har bestämts efter varans vikt. I tveksamma fall skall priset då beräknas
efter nettovikten. Förpackningens vikt skall alltså inte räknas med om detta
inte kan anses avtalat eller följer av handelsbmk.

En
motsvarighet till denna bestämmelse finns i såväl köplagen som köplagsförslaget.

Artikel
57. I denna artikel anges var betalningen skall ske. Platsen för betalningen är
av särskild betydelse vid internationella köp, eftersom valutarestriktioner kan
göra atl betalningen blir tämligen värdelös om den sker i etl land varifrån
säljaren inte kan föra ut den.

Platsen
för betalningen har inte något omedelbart samband med frågan i vilken valuta
betalningen skall ske. Ifall parterna har lämnat den frågan öppen, ger varken
denna eller någon annan artikel i konventionen någon ledning.

Platsen
för betalningen kan naturligtvis vara bestämd genom avtalet eller t. ex. på
grund av vad parterna tidigare har fillämpat i sina inbördes affärsförhållanden.

För
de fall atl platsen för betalningen inle är bestämd på något sådant sätt. anges
det i första stycket av den ifrågavarande artikeln vad som skall gälla.

Enligt
punkl a skall köparen fullgöra betalningen där säljaren har sitt affärsställe.
Till skillnad mot vad som gäller angående platsen för avlämnandet (art. 31 punkl
c) är det inte platsen där säljaren hade sitt affärssiälle vid avtalsslutet
utan hans affärsställe vid tiden för betalningen som åsyftas. Detta framgår bl.
a. av andra styckel som reglerar följderna av att affärsstället har flyttats efler
avtalsslutet. Hur hänvisningen skall uppfattas om säljaren har flera
affärsställen eller saknar affärsställe framgår av art. 10.

I
punkl b ges en sårskild regel för de fall att betalning skall ske mol

överlämnande av varan eller dokumenl avseende varan. 1 så fall skall

betalningen ske där överlämnandet äger rum. Huruvida betalning skall ske

mol överlämnande av varan eller dokumenl är något som avgörs av avtalel

- t. ex. en i avtalet inlagen leveransklausul - eller av handelsbruk. Doku

ment som kan komma i fråga är desamma som säljaren kan vara skyldig att

tillhandahålla enligl art. 30 och 34, t.ex. konossement, järnvågs- och 135

s. 136 Kontrollera mot PDF

flygfraktsedlar
samt försäkringspoliser och ursprungscertifikat. Beroende Prop. 1986/87; 128 på
avtalet och omständigheterna kan dokumenten överlämnas direki till köparen
eller fill en av köparen anlitad bank. Antingen det gäller själva varan eller
dokument avseende varan, skall överlämnandet och därmed också betalningen ske
på den plats som parterna kommit överens om eller som annars kan anses bestämd.
Det behöver naturligtvis inte vara en plats i säljarens eller köparens land
utan kan vara i ett tredje land. 1 fall betalningen skall ske mot överlämnande
av varan men inget kan anses bestämt om platsen, blir de supplerande reglema i
art. 31 angående platsen för avlämnandet också bestämmande för var betalning
skall ske.

Om
köparen inte presterar betalning på rätt plats, kan säljaren göra gällande de
påföljder som anges i art. 61, dvs. samma påföljder som vid dröjsmål med
betalningen. Köparen bär med andra ord risken för att betalningen inte kommer
fram eller slälls till säljarens förfogande i enlighet med avtalet eller
konventionens regler.

Enligt
huvudregeln i första stycket punkl a gäller som nämnts atl betalning skall ske
där säljaren har sitt affärsställe vid tiden för betalningen. Om säljaren
flyttar sitt affärssiälle under tiden mellan avtalsslutet och betalningen, kan
detta medföra kostnader i form av t. ex. valutaavgifter som köparen inte har
haft anledning atl räkna med vid avtalets ingående. Av regeln i andra slycket
följer emellertid att det i så fall är säljaren som skall bära alla ökade
kostnader som är en följd av att han har ändrat affärssiälle efter
avtalsslutet.

Att
säljaren ändrar affärsställe innebär däremot inte att köparen är befriad från
skyldigheten att prestera betalning på det nya stället. Huruvida säljarens
ändring av sitt affärsställe i etl enskilt fall utgör en befrielse-grund för
köparen när ändringen orsakat atl betalningen försenats eller inte kunnat
fullgöras, är något som får avgöras enligt art. 79 och 80.

Den
gällande svenska köplagen har inte någon regel om var betalning skall ske (jfr
däremot 3 § skuldebrevslagen). En bestämmelse som i huvudsak motsvarar
konventionens art. 57(1) övervägs för köplagsförslaget.

Artikel
58. 1 denna artikel anges när köparen är skyldig atl betala. Här regleras också
det ömsesidiga förhållandet mellan parternas prestationer. Syftet med reglerna
är att minska risken för att säljaren inte skall få betalt när han har lämnat
ifrån sig varan och för att köparen inte skall slå med en ofullbordad eller
felaktig leverans när han har betalt.

Enligt
huvudregeln i första stycket skall köparen betala när säljaren ställer varan -
eller de dokument till vilka förfoganderätten över varan är knuten - till
köparens förfogande i enlighet med avtalet eller konventionen. För att inte
råka i dröjsmål med betalningen måste köparen alltså vara beredd att betala
samtidigt med säljarens prestation. Vid vilken fid-punkt säljaren skall
prestera framgår av art. 33.

Av
huvudregeln följer alltså att köparen inte är skyldig att betala förrän

säljaren överlämnar varan eller dokumenten. Säljaren har emellertid å sin

sida rätt att göra överlämnandet avhängigt av att betalning sker. Samman

taget innebär detta alltså att prestationerna som regel skall utväxlas samti

digt och att den ena parten kan hålla inne sin prestation tills den andra

presterar. 136

s. 137 Kontrollera mot PDF

Del sagda gäller om köparen inte är skyldig atl betala vid
någon annan Prop. 1986/87; 128 bestämd tidpunki. Utan slöd i avtalet eller t.
ex. handelsbruk gäller emellertid all köparen inte har rätt lill kredit eller
anstånd med betalningen och att han inte heller är skyldig atl belala i
förskott. - Att köparen som regel har rätt att undersöka varan innan han
betalar följer av bestämmelsen i iredje slycket.

Första slycket kompletteras av bestämmelsen i andra styckel
för del fallet att avtalet förulsälter att varan skall transporteras. Med detta
avses atl säljaren enligl avtalet skall sända varan till köparen (jfr art. 31
punkt a). Atl så skall ske behöver dock inte vara utlrycklingen angivet i
avtalet ulan kan naturligtvis följa av en leveransklausul.

Andra stycket saknar däremot betydelse när köparen skall
hämta varan hos säljaren och själv ordna med fransporten (jfr art. 31 punkt c)
liksom när avlämnandet skall ske hos köparen eller på någon annan särskilt
angiven plats dit det i och för sig fordras en transport.

I sådana fall som avses med andra slyckel får säljaren i
samband med avsändandet uppställa det villkoret att varan eller dokument till
vilka förfoganderätten över varan är knuten inte skall överlämnas till köparen annal
än mot att denne betalar. Bestämmelsen medger med andra ord att säljaren sänder
varan mot konossement eller något annal dokument som gör att säljaren alltjämt
har kontrollen över varan. Med hänsyn till regeln om köparens rätt att
undersöka varan före betalningen är det mera tveksamt om säljaren - utan stöd
i avtalet - får sända varan per järnväg mot efterkrav.

De tidigare bestämmelserna i artikeln modifieras av regeln
i tredje styckel enligt vilken köparen inte är skyldig atl betala innan han har
haft tillfälle att undersöka varan. Säljaren måste med andra ord se till att
köparen får möjlighet att undersöka varan innan den lämnas över till honom och
betalning kan krävas. Detta ulgör inle något praktiskt problem dall köparen
skall hämta varan hos säljaren (t. ex. Ex works) eller säljaren skall avlämna
varan hos köparen. Om det däremot är fråga om ett transportköp och säljaren
utnyttjar sin rätt enligt andra stycket att göra betalningen till ett villkor
för att varan skall få överlämnas till köparen, måste säljaren instruera
fraktföraren alt köparen skall få tillträde till varan innan den överlämnas.

Regeln i tredje stycket gäller dock inte ulan undantag. Om
det sätl för avlämnande eller betalning som partema har kommit överens om är
oförenligt med att köparen får tillfälle att undersöka varan, är köparen
skyldig att betala trots atl han inte har haft möjlighet till någon
undersökning. Så är fallet om köparen uttryckligen har åtagit sig att betala
mot konossement oberoende av om varan kommit fram. Ett sådant åtagande kan
emellertid också följa av en leveransklausul (t. ex. CIF). Enbart den
omständigheten att säljaren sänder varan mot dokument fråntar emellertid inte
köparen rätten atl undersöka varan före betalningen.

Bestämmelserna i den ifrågavarande artikeln motsvarar i
huvudsak vad som följer av den gällande svenska köplagen (14—16 o 71 §§) och
den reglering som övervägs för köplagsförslaget.

Artikel 59. Denna artikel slår fast att köparen skall
betala vid den 137

s. 138 Kontrollera mot PDF

lidpunkt som är bestämd i
avtalet eller följer av avtalet eller konventionen, Prop. 1986/87: 128 utan atl
det från säljarens sida behövs någon anmodan eller något iakttagande av några
formaliteter. Syftet med bestämmelsen är att förhindra tillämpningen av sådana
i vissa rättssystem förekommande regler som går ut på atl köpesumman inte är
förfallen lill betalning förrän säljaren har framställt en formell begäran.

Vad
regeln innebär framstår klarast i de fall då tidpunkten för betalningen är
bestämd till en viss dag såsom exempelvis kan vara fallet när köparen har fått
kredit. Ifall inget är bestämt om när köparen skall betala, torde säljaren
däremot i praktiken inte kunna avstå från att framställa ett krav på betalning l.ex.
genom att presentera en faktura i samband med alt varan eller dokumenl
överlämnas fill köparen. Detta är dock närmasl en följd av reglerna i art. 58.
Några andra - särskilda eller formella - förutsättningar för
betalningsskyldighetens inträde än de som framgår av avtalel och konventionen
gäller inte.

Den
ifrågavarande bestämmelsen saknar direkt motsvarighet i den gällande köplagen
men överensstämmer i sak med vad som följer av 12 §. Den ligger också i linje
med den reglering som övervägs för köplagsförslaget.

Avdelning
II Mottagandet av leveransen

Artikel
60. Vid sidan av sin skyldighet att betala för varan är köparen enligt
konventionen skyldig att motta leverans av varan. Hans sistnämnda skyldighet,
vilken behandlas i denna artikel, anges i den engelska texten som en plikt att "take
delivery" och i den franska som en plikt att "prendre livraison".

Köparens
skyldighet att motta leverans av varan består enligt artikeln av två element. Enligl
punkt a skall han vidta alla åtgärder som skäligen kan förväntas av honom för
att säljaren skall kunna avlämna varan ("make delivery", "effectuer
la livraison"). Enligt punkt b skall han överta varan ("taking över the
goods", "retirer les marchandises").

Köparens
skyldighet enligt punkt a kan gälla åtgärder som måste vidtas för att varan
skall kunna sändas till honom såsom att utverka nödvändiga export- och
importlicenser. Andra åtgärder kan gälla att ingå transportavtal så att varan
över huvud taget kan avlämmnas till en fraktförare eller att lämna
instruktioner för tillverkningen av en vara. När det gäller rena specifikatoner
regleras de också av art. 65.

Köparens
skyldighet enligt punkt b att överta varan innebär att han rent fysiskt skall
avlägsna varan från den plats där säljaren enligt avtalet skall hålla den
tillgänglig för köparen. Det kan gälla fall där köparen skall ta hand om varan
efter en traitsport eller hämta varan när den skall avlämnas genom all hållas
tillgänglig på säljarens affärsställe eller någon annan särskild plats.

Några
regler om köparens skyldighet att motta varan finns inte i köplagen men
övervågs däremot för köplagsförslaget.

138

s. 139 Kontrollera mot PDF

Avdelning III Påföljder
vid köparens avtalsbrott. Prop. 1986/87:128

Denna
avdelning inleds med en översikt över de påföljder som kan komma ifråga vid
köparens avtalsbrott (art. 61). De flesta reglerna gäller antingen det är fråga
om dröjsmål med betalningen eller bristande uppfyllelse av någon av köparens
andra förpliktelser. Med andra förpliktelser avses inte då bara de som nämns i
art. 60 utan även biförpliktelser som enbart följer av avtalet.

I
art. 62 behandlas säljarens rätt atl kräva fullgörelse. Det kan gälla
betalning, mottagande av leverans eller någon annan fullgörelse. I art. 63
regleras säljarens möjlighet att sälla ut en tilläggstid för köparens fullgörelse
och rättsverkningarna av alt en sådan frist har satts ut. Fömlsättning-arna för
säljarens rätt atl häva köpet på grund av köparens avtalsbrott anges i art. 64.
Avdelningens sista artikel behandlar det särskilda fallet att köparen enligt avtalel
skall specificera varans form, mått eller andra egenskaper men inte gör det i
tid (art. 65).

Säljarens
rätt till skadestånd behandlas inte i avdelningen på annat sätt än genom en
regel i den inledande artikeln. Utförligare regler om skadestånd finns i art.
74-77 och 79. Andra bestämmelser utanför avdelningen om påföljder som kan göras
gällande vid köparens avtalsbrott är de om befarat avtalsbrott och successiv
leverans (art. 71-73). En bestämmelse av särskild betydelse när köparen inte
betalar är den om ränta i art. 78.

Avdelningen
är uppbyggd pä principiellt sett samma sätt som avdelningen om påföljder vid
säljarens avtalsbrott (art. 45-52) och nägra artiklar är nästan likalydande.

Artikel
61. Artikeln innehåller en översikt över de påföljder som säljaren kan göra
gällande vid köparens avtalsbrott samt ett par bestämmelser av mera speciell
karaktär.

Om
köparen underiåler all fullgöra någon av sina skyldigheter enligt avtalet eller
konventionen, får säljaren enligl första stycket utövade rättigheter som anges
i art. 62-65 och kräva skadestånd enligt art. 74-77. Vad som åsyftas är -
förutom skadestånd - fullgörelse och hävning samt specifikation för köparens
räkning. Del anges inte under vilka förutsättningar som de olika
befogenheterna kan göras gällande. Det framgår av de följande artiklarna i
avdelningen och av andra bestämmelser i konventionen säsom art. 71-73 om
befarat avtalsbrott och successiv leverans och art. 81-84 om verkningarna av hävning.

I
art. 74-77 anges bara för vilka föriuster ersättning skall utgå ifall köparen
är skadeståndsskyldig. Vilka fömtsältningarna för skadeståndsskyldighet är
anges inte utlrycklingen men framgår - på samma sätl som beträffande säljarens
avtalsbrott - indirekt av art. 79. Av bestämmelserna i art. 61 och 79 följer atl
köparens skadeståndsskyldighet kan begränsas eller falla bort om avtalsbrottet
berodde på ett hinder utanför köparens kontroll. Att denna befrielsegrund torde
ha liten betydelse när del gäller beialningsförsummelse utvecklas närmare i
anslutning till art. 79.

I
andra stycket av art. 61 slås fasl alt säljaren inte förlorar sin räll atl
kräva skadestånd när han gör gällande andra påföljder. Enligt tredje styckel
får en domstol eller skiljedomstol inle bevilja köparen anstånd när

s. 140 Kontrollera mot PDF

säljaren gör gällande en
påföljd för avtalsbrott. Båda de nu återgivna Prop. 1986/87; 128 reglerna
har direkta motsvarigheter när det gäller säljarens avtalsbrott och beräffande
bakgrunden till reglerna hänvisas därför Ull vad som har sagts i det
sammanhanget (art. 45).

Artikel
62. I denna artikel behandlas säljarens rätt att kräva fullgörelse. Artikeln molsvarar
regeln i art. 46(1) om köparens rätt att kräva fullgörelse vid säljarens
avtalsbrott. När det föreligger ett avtalsbrott på köparens sida, får säljaren
kräva att köparen betalar, mottar leverans av varan eller fullgör sina andra
skyldigheter, om inte säljaren har gjort gällande en påföljd som är oförenlig
med ett sådant krav.

Del
framgår av bestämmelsen atl rätten att kräva fullgörelse gäller köparens
samtliga skyldigheter. Den viktigaste är naturiigtvis skyldigheten att betala.
Om varan har avlämnats men köparen är i dröjsmål med betalningen, återstår i
praktiken inle någol annat för säljaren än alt kräva betalt för varan. Säljaren
är dock inte - som enligl svensk rätt - formellt betagen möjligheten all häva
när köparen fått varan i sin besittning. Om köparen varken har mottagit
leveransen eller fullgjort sin skyldighet alt belala, innebär säljarens rått
till fullgörelse att han kan kräva att köparen betalar och mottar leverans av
varan. I den situafionen erbjuder konventionen dock andra utvägar som kanske
bättre överensstämmer med säljarens intressen. En möjighet är att häva köpet
och - vid prisfall - kräva skadestånd beräknat enligt art. 75 eller 76. En
annan möjighet är alt säljaren med stöd av art. 88 säljer varan för köparens
räkning och tillgodogör sig vad försäljningen ger som avräkning på priset och
- ifall det inte förslär — kräver köparen på den resterande delen av priset.


motsvarande sätt som i art. 46 framgår det av den nu ifrågavarande bestämmelsen
att säljaren inte får kräva fullgörelse om han har gjort gällande en påföljd
som är oförenlig med ett sådant krav. Om säljaren har hävt köpet, får han
naturligtvis inte kräva att köparen skall betala eller motta leverans av varan.
Skadestånd är däremot något som inte är oförenligt med etl krav på fullgörelse.

Säljarens
rält att kräva fullgörelse är — liksom köparens — underkastad den i art. 28
angivna begränsningen att en domstol inte är skyldig atl ge dom på fullgörelse
om den inte skulle göra detta enligt sin egen lag beträffande köpeavtal av
liknande slag men som inte regleras av konventionen. När det är fråga om
skyldigheten att betala torde denna begränsning ha en underordnad betydelse.

Den
gällande svenska köplagen reglerar bara säljarens rätt att kräva att köparen erlägger
betalning eller vidtar åtgärd "varav dess utbekommande må bero" (28 §).
Beträffande köplagsförslaget övervägs däremot regler också om säljarens rätt
att kräva att köparen medverkar till köpet.

Artikel
63. Artikeln reglerar säljarens möjlighet att sälla ul en tilläggstid för
köparens fullgörelse och anger en av de rättsverkningar som följer av att en
sådan tid har satts ut. Artikeln är en motsvarighet till art. 47 om köparens
möjlighet att sätta ut en tilläggstid för säljarens fullgörelse.

Enligt
första styckel får säljaren sälta ut en skälig tilläggstid inom vilken

köparen skall fullgöra sina skyldigheter. Den viktigaste rättsverkan som

utsättandet av en lillåggslid har är atl säljaren enligl art. 61 (I) punkt b får 140

s. 141 Kontrollera mot PDF

häva
köpet om köparen inte fullgör den ifrågavarande skyldigheten inom Prop.
1986/87: 128 tilläggstiden. En förutsättning för att säljaren skall fä häva är
emellertid att tilläggstiden är så tydligt angiven all det framgår när tiden
för fullgörelsen löper ut. Tilläggstiden måste vidare vara av skälig längd.

Enligl
bestämmelsen i första slyckel kan tilläggstiden gälla vilken som helst av
köparens skyldigheter. Säljarens räll att häva är dock bara knuten till att
köparen inte inom tilläggstiden har fullgjort sin skyldighet att betala eller
motta leverans av varan. Av art. 54 följer atl köparens skyldighet att belala
även innebär en skyldighet att vidta vissa åtgärder för att möjliggöra
betalning. Vad köparens skyldighet att motta leverans av varan innebär framgår
av art. 60. Ett icke hävningsgmndande brott mot någon annan förpliktelse än som
nu nämnts kan säljaren inte göra till gmnd för hävning genom atl sätta ut en
tilläggstid.

Enligt
andra stycket får säljaren under tilläggstiden inte göra gällande någon påföljd
för avtalsbrott. Detta gäller dock inle om köparen har meddelat att han inte
kommer att fullgöra sina skyldigheter inom den utsatta frislen. Alt säljaren
har satt ut en tilläggstid gör under inga omständigheter att han förlorar sin
rätt till skadestånd på grund av köparens dröjsmål med fullgörelsen. Också
detta framgår av andra stycket. Beträffande den närmare innebörden av dessa
regler gäller i princip detsamma som har sagts om reglerna i art. 47(2).

Artikel
64. I denna artikel anges förutsättningarna för säljarens rätt att häva köpet
på gmnd av köparens avtalsbrott. Liksom i art. 49 om köparens hävningsrält vid
säljarens avtalsbrott anges de grundläggande fömtsättningarna i första stycket
medan del av andra stycket framgår att hävningsrätien i en del fall måste
utövas inom en viss lid för att inte gå förlorad.

Enligt
första styckel kan hävningsrätien, på samma sätl som i art. 49, göras gällande
på endera av två gmnder. Enligt punkt a gäller att säljaren kan häva om köparen
underlåter att fullgöra någon av sina skyldigheter enligt avtalet eller
konventionen och detta utgör ett väsentligt avtalsbrott. Vad som i
konventionens mening ulgör ett väsentligt avtalsbrott framgår av art. 25.
Bestämmelsen gäller köparens samtliga förpliktelser, inte bara hans skyldighet atl
betala och motta leverans av varan. Ett brott mot en biförpliktelse som inte
följer annat än av avtalet kan därför också ge räll lill hävning när
avtalsbrottet är väsentligt.

Om
det väl föreligger ett väsentligt avtalsbrott, kan avtalet hävas genast utan
att säljaren behöver medge någon tilläggstid. Atl köparen inte heller kan
beviljas anstånd av en domstol e. d. framgår som nämnts av art. 61 (3).

Enligt
punkt b gäller att säljaren under vissa förutsättningar kan häva när han i
enlighet med art. 63(1) har förelagt köparen en tilläggstid för fullgörelsen. Hävning
fär i så fall ske om köparen inte fullgör sin skyldighet atl belala eller motta
leverans av varan inom den tid som säljaren har satt ul. Säljaren får också
häva om köparen förklarar atl han inle kommer att fullgöra den ifrågavarande
skyldigheten inom tilläggstiden. Under förutsättning atl del är fråga om en
bestämd lid av skälig längd får hävning — här som när del gäller säljarens avtalsbroU
- ske utan alt man behöver pröva om avtalsbrottet är väsentligt.

Som
nämnts i anslutning till art. 63 är rätlen atl håva efter en tilläggslid 141

s. 142 Kontrollera mot PDF

bara
knuten till att köparen har underlåtit att fullgöra sin skyldighet atl Prop.
1986/87: 128 belala eller motta leverans av varan. 1 fall säljaren har förelagt
köparen en tilläggstid inom vilken denne skall fullgöra nägon annan
förpliktelse, kan detta inte ge rätt att häva enligt bestämmelsen i punkt b.

Av andra slycket i art. 64 följer att säljaren kan förlora
sin rält att häva köpet om han inte utövar denna rätt inom viss tid. Det gäller
dock bara när köparen har betalat och säljaren föriorar inte hävningsrätien förtån
hela köpesumman är betald. Beträffande etl avbelalningsköp innebär detta atl
säljaren inte förlorar möjligheten alt häva köpet förrän sista avbetalningen är
gjord.

Den tid inom vilken säljaren måsie utöva sin hävningsrält
är olika beroende på om det är fråga om försenad fullgörelse eller någol annal
avtalsbrott från köparens sida.

Vid försenad fullgörelse gäller enligt andra stycket punkt
a all säljaren förlorar rätten atl häva köpet om han inte utövar sin rätt innan
han har fått veta atl fullgörelse har skett. Försenad fullgörelse är i
allmänhet detsamma som försenad betalning och normalt föriorar säljaren
naturligtvis sitt intresse av att häva när betalning skett. Betalning kan
emellertid ha skett utan att säljaren ännu känner till detta. Om säljaren i en
sådan situalion häver för att sälja varan till någon annan, är det en giltig hävning
bara den sker innan han har fått veta atl betalning skett.

Vid annat avtalsbroU än försenad fullgörelse gäller enligt
andra stycket punkt b (i) att säljaren förlorar hävningsrätien om han inte
utövar sin rätt inom skälig tid efter det atl han fick eller borde ha fått
kännedom om avtalsbrottet. Ett fall som omfattas av denna regel är att
material, som skall tillhandahållas av köparen, inte är av avlalsenligt
kvalitet och därför försvårar tillverkningen för säljaren. Om säljaren har satt
ut en tilläggstid, måste han utöva sin hävningsrält inom skälig lid efter
utgången av tilläggstiden eller efter det atl köparen har förklarat att han
inte kommer att fullgöra inom tUläggstiden. Detta följer av regeln i punkt b
(ii).

En allmän fömlsåtlning för hävning är att den part som
vill förklara köpeavtalet hävt, gör delta genom ett meddelande till den andre
parten (art. 26). Om säljaren har avgett en hävningsförkaring inom den tid som
anges i andra styckel får han dock åberopa den även om förklaringen t. ex. inle
skulle komma fram (se art. 27).

Bestämmelsen i art. 64 gäller säljarens rätt att häva när
köparens avtalsbrott är ett faktum. Atl säljaren under vissa förutsättningar
kan häva redan på grund av ett befarat avtalsbrott framgår av art. 72. Ifall
köparen avbeställer varan, kan säljaren exempelvis häva avtalet med stöd av
sistnämnda bestämmelse.

Det fallet att avtalel gäller flera delleveranser och
särskild betalning skall ske för varje delleverans behandlas i art. 73.

Beträffande verkningarna av hävning finns bestämmelser i
art. 81-84.

Konventionens väsenllighetskrav utgör en strängare hävningsförutsätl-

ning än den som gäller enligt svensk rätt (jfr 28 § köplagen). Till skillnad

mot vad som gäller enligt svensk rätt faller hävningsrätien dock inte bort

när köparen har fått varan i sin besittning. Tilläggstiden saknar motsvarig

het i den svenska köplagen. En skillnad är också att säljaren enligl svensk 142

s. 143 Kontrollera mot PDF

rätt bara har rätt att
häva vid köparens dröjsmål med betalningen, alltså Prop. 1986/87: 128 inte
vid dröjsmål med mottagandet. De regler om hävning pä gmnd av köparens
avtalsbrott som övervägs för köplagsförslaget ligger betydligt närmare
konventionens bestämmelser.

Artikel
65. I denna artikel behandlas det särskilda fallet alt köparen skall
specificera varans form, mätt eller andra egenskaper men inte gör del i tid.
Under vissa i artikeln angivna fömtsättningar kan säljaren i så fall få göra
specifikationen i köparens ställe. Man kan se det som en alternativ reglering
av köparens underlåtenhet atl i etl vissl fall fullgöra sin skyldighet enligt
art. 60 punkt a atl medverka till köpet så atl säljaren skall kunna avlämna varan.

En
fömtsättning för att artikeln skall bli lillämlig är att köparen enligt avtalet
skall göra den ifrågavarande specifikationen. En säljare som skall tillverka en
vara och som märker att han saknar vissa specifikationer som behövs för att han
skall kunna fullfölja tillverkningen, kan alltså inte ulan vidare åberopa
artikeln för atl själv göra de närmare bestämningarna av varans egenskaper. Har
parterna däremot kommit överens om att köparen senare skall komplettera sin
beställning med t. ex. vissa detaljritningar, är artikeln tillämplig.

Om
köparen underlåter att göra specifikafionen vid den överenskomna tidpunkten
eller inom en skälig tid efter del atl han mottagit en begäran från säljaren,
får säljaren enligt första styckel själv företa specifikafionen.
Specifikationen måste dock överensstämma med köparens behov såvitt dessa är
kända för säljaren. Hur varan skall vara närmare beskaffad för att motsvara
köparens behov kan t.ex. framgå av tidigare beställningar eller av att säljaren
känner lill de ändamål för vilka varan skall användas.

Bestämmelsen
ger säljaren en rätt att göra specifikationen men den förpliktar honom inle att
göra den. Om han föredrar au häva avtalet på grund av köparens underlåtenhet atl
specificera, kan säljaren göra detta om förutsättningarna för hävning
föreligger. Även om han väljer alt själv göra specifikationen, har han kvar
sina övriga rälfigheler, t.ex. rätten till skadestånd.

I
andra stycket regleras det fallet att säljaren väljer att själv göra specifikationen.
Säljaren skall i så fall undertätta köparen om detaljerna i den gjorda
specifikationen och sätta ut en skälig tid inom vilken köparen får göra en
annan specifikation. Om köparen inte reagerar i tid, blir den av säljaren
gjorda specifikationen bindande. Att specifikationen blir bindande innebär bl.
a. atl varan skall anses avtalsenlig om den överensstämer med den av säljaren
gjorda specifikationen.

1
artikeln fömtsatts atl parterna sänder vissa meddelanden till varandra. Av
bestämmelserna framgår all en uppmaning från säljaren lill köparen att
specificera går pä avsändarens, dvs. säljarens risk. Detsamma gäller säljarens
meddelande angående detaljerna i den av honom gjorda specifikationen. Övriga meddlanden
följer huvudregeln i art. 27 och går alltså på mottagarens risk.

Någon
motsvarighet lill konventionens bestämmelser om specifikation finns inte i den
gällande svenska köplagen. Regler som i alll väsentligt

överensstämmer
med konventionen övervägs däremot för köplagsförsla- l'*3

get.

s. 144 Kontrollera mot PDF

6.3.4. Kapitel IV Riskens
övergång Prop. 1986/87:128

Fjärde
kapitlet av del III, vilket handlar om riskens övergång, innehåller bara fem
artiklar (66-70). I den första anges innebörden av atl risken för varan går
över på köparen. I art. 67 regleras riskens övergång vid transportköp. 1 art.
68 anges när risken går över i det speciella fallet atl varan har sålts medan
den befinner sig under transport. När risken går över på köparen i sådana fall
som inte avses i art. 67 och 68 framgår av art. 69. Art. 70, slutligen,
innehåller ett undantag från reglerna om riskens övergång när det föreligger
ett väsentligt avtalsbrott på säljarens sida.

Formellt
är bestämmelserna om riskens övergång fristående från bestämmelserna om
avlämnandet. De har emellertid utformats så att riskens övergång i många fall
sammanfaller med avlämnandet. Skillnaden mellan vad som gäller om riskens
övergång enligt konventionen och enligt svensk rätt (17 och 37 §§ köplagen) är
därför betydligt mindre än vad reglernas Utformning och placering kan ge
intryck av. Köplagen saknar dock en motsvarighet till art. 70. I det förslag
till ny köptag somjag senare avser att lägga fram kommer sannolikt
konventionens teknik att användas.

Eftersom
konventionen på elt undantag när är dispositiv, slår det naturligtvis parterna
fritt att reglera frågan om riskens övergång på något annat sätt än det som
följer av bestämmelsema i detta kapitel, t.ex. genom hänvisning till en
leveransklausul.

Artikd
66. I artikeln anges som nämnts innebörden av att risken för varan går över på
köparen. Förlust av eller skada på varan som inträffar efter riskens övergång
befriar inte köparen från hans skyldighet att betala.

Artikeln
anger inte vilken betydelse det har att varan går förlorad eller skadas innan
risken har gäll över pä köparen. Det framgår emellertid av art. 36 första styckel
att säljaren är ansvarig för fel som föreligger vid den tidpunkt då risken för
varan går över på köparen. För säljaren innebär alltså en skada på varan som
inträffar före riskens övergång att han antingen råkar i dröjsmål, därför att
han inte kan avlämna någon vara, eller att han blir ansvarig för fel, därför
att han avlämnar en vara som inte är avtalsenlig. Följden av en skada eller
förlust som inträffar medan säljaren fortfarande bär risken kan således bli den
att köparen kan häva avtalet samt att säljaren inle får betalt för varan och
dessutom kan bli skadeståndsskyldig mot köparen. Också en skada som inträffar
efter riskens övergång befriar dock köparen frän hans betalningsskyldighet
ifall skadan beror på säljaren. Det framgär av slutet av artikeln.

Artikel
67. Artikeln gäller tidpunkten för riskens övergång när köpeavtalet fömtsätter
att varan skall transporteras. Däremot gäller artikeln inte det fallet att
köparen hämtar varan på säljarens affärsställe och därefter lämnar den till en
transportör.

I
första stycket behandlas det fallet att säljaren inte skall avlämna varan på
någon bestämd plats. Risken går i så fall över på köparen när varan överlämnas
till den första transportören för vidarebefordran till köparen i enlighet med
avtalet. I konventionen anges inte att det skall vara fråga om en transportör
som har åtagit sig transporten från den ort där säljaren har

sitt
affärsställe. Detta torde innebära att risken går över redan när varan

144

s. 145 Kontrollera mot PDF

överlämnas
Ull en lokal transportör som t. ex. skall köra den till en hamn Prop.
1986/87: 128 eller järnvägsstation.

I
bestämmelsen anges inte exakt när varan skall anses ha överiämnats till en
transportör så att nsken går över pä köparen. Delta får dock antas ha skett när
transportörens folk har tagit hand om varan för lastning eller efler en
lastning som säljarens folk har utfört eller när varan har tagits emot i en
terminal för vidarebefordran till köparen.

1
första stycket behandlas också det fallet att säljaren skall avlämna varan till
en transportör på en bestämd plats. Med uttrycket avses någon annan plats än
säljarens affärsställe. Däremot torde det kunna avse en plats på samma ort där
säljaren har sitt affärsställe, t. ex. en flygterminal. Bestämmelsen gäller
dock främst det fallet atl varan skall avlämnas på en annan ort efter en
förtransport, t. ex. att den efter landtransport lill en hamn på en annan ort
skall överlämnas till ett rederi för en sjötransport. I ett sådant fall går
risken över när varan överlämnas till den ifrågavarande sjötransportören.

Den
omständigheten att säljaren har rätt att hålla inne dokument lill vilka
förfoganderätten över varan är knuten påverkar inte riskens övergång. Detta
har framhållits uttryckligen eftersom riskens övergång i vissa rättssystem har
knutits till överlämnandet av transportdokumenten.

Av
andra stycket följer att risken inte går över på köparen när varan överlämnas lill
en transportör om inte varan vid denna tidpunkt kan hänföras till avtalet. Om
säljaren sänder ett parti varor som är avsett för olika köpare och det inte
framgår, t.ex. genom märkning av varan eller anteckning i etl
transportdokument, vilken del av partiet som är avsedd för en bestämd köpare,
går risken över först när varan på något sätt kan hänföras till det
ifrågavarande avtalet; jfr art. 32(1).

Arlikel
68.1 artikeln anges när risken går över beträffande varor som har sålts medan
de befinner sigunder transport. Det kan t.ex. vara fråga om försäljning av en
oljelast. Bestämmelsen har inte begränsats Ull varor som transporteras tdl
sjöss utan kan också gälla varor som transporteras på nägot annat sätt.

Huvudregeln
är enligt bestämmelsen att risken för varan i dessa fall går över på köparen
vid avtalets ingående. Från detta gäller dock ett viktigt undanlag. Om
omständigheterna tyder på det, skall köparen nämligen anses ha övertagit risken
redan från den tidpunkt då varan överlämnades till den transportör som har
utfärdat de dokumenl som ligger till gmnd för transportavtalet. Omständigheter
som tyder på att köparen har gått med på att överta risken från denna tidpunkt
kan vara att han har förvärvat transportdokumentet och en försäkringspolis som
gäller ocksä till förmån för köparen.

Säljaren
skall i alla händelser bära risken för varan vid de köp som avses i artikeln,
om han vid köpeavtalets ingående visste eller borde ha vetat att varan föriorats
eller skadats men inte har meddelat köparen detta.

Artikel
69. Artikeln gäller tidpunkten för riskens övergång i andra situa

tioner än de som har behandlats i art. 67 och 68. Bestämmelsen gäller t. ex.

det fallet att köparen skall hämta varan på säljarens affärsställe eller att

varan befinner sig i ett lager hos någon annan än säljaren. Bestämmelsen 145

10 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 128

s. 146 Kontrollera mot PDF

gäller
vidare del fallet atl säljaren har åtagit sig atl avlämna varan på någon Prop.
1986/87: 128 ort på väg till köparen utan att säljaren skall sända varan från
denna ort eller atl varan skall avlämnas på köparens affärsställe.

Enligt
första stycket gäller alt, om varan skall avlämnas på säljarens affärsställe
utan att säljaren skall sända den, risken går över på köparen då han övertar
varan eller, om han inte gör del i tid, frän den tidpunkt då varan har ställts
till hans förfogande och det innebär ett avtalsbrott frän köparens sida att han
inte mottar leveransen.

Att
varan har ställts till köparens förfogande innebär alt säljaren skall ha
fullgjort det som åligger honom för att varan skall kunna avlämnas. Säljaren
skall bl. a. ha packat varan om en sådan skyldighet för honom följer av
avtalet.

Om
köparen skall överta varan på någon annan plats än säljarens affärsställe, går
enligl andra slycket risken över på köparen när tiden för avlämnandet är inne
och köparen vet all varan har ställts till hans förfogande pä denna plats.
Enligt bestämmelsen förutsätts faktisk kännedom hos köparen. Å andra sidan
behöver hans kännedom om alt varan har ställts till hans förfogande inle
härstamma frän säljaren. Köparen kan ha fått reda på det t.ex. genom ett
meddelande om varans ankomst från en transportör. Om köparen tar hand om varan
eller är i dröjsmål med mottagandet av leveransen saknar belydelse för frågan
om riskens övergång i dessa fall.

För
att varan skall anses ha ställts till köparens förfogande i den mening som
avses i första och andra styckena måste varan klart ha hänförts fill det
ifrågavarande avtalet. Del sågs uttryckligen i tredje stycket och överensstämmer
med del som gäller enligl art. 67(2).

Arlikel
70 Denna arfikel innehåller ett undantag från reglerna om riskens övergång när
det föreligger etl väsentligt avtalsbrott på säljarens sida. Vad som är ett
väsentligt avtalsbrott enligt konventionen anges i art. 25.

Av
bestämmelsen följer att köparen bär risken för varan även om den har fel men
felet inte är väsenUigt så att köparen kan häva köpet. Om del har förelegat ett
fel i varan när risken gick över på köparen och varan har skadats ytterligare
efter riskens övergång, kan köparens krav endast avse det fel som kan hänföras
till varans beskaffenhet när risken gick över.

Om
felet ulgör ett väsentligt avtalsbrott, innebär riskens övergång däremot inte
någon begränsning av köparens rätt att göra gällande påföljder. Den
omständigheten att varan har förstörts genom en händelse som inte beror på
köparen begränsar således inte hans möjlighet att häva köpet på grund av det
väsentliga fel som fanns i varan vid riskens övergång. Detta framgär också av
art. 82(2).

6.3.5
Kapitel V. Gemensamma bestämmelser om säljarens och köparens skyldigheter

Det
sista kapitlet i del III innehåller bestämmelser som gäller både sälja

rens och köparens förpliktelser. Kapitlet är uppdelat i sex avdelningar. I

avdelning 1 finns bestämmelser om stoppningsrätt och hävningsrält vid

befarat avtalsbrott (art. 71 och 72) och om hävning vid successiv leverans

(art. 73). Avdelning II handlar om beräkning av skadestånd (art. 74-77). 146

s. 147 Kontrollera mot PDF

Avdelning
III innehåller bara en enda artikel, vilken handlar om rätten till Prop.
1986/87: 128 ränta. Avdelning IV innehåller
regler om befrielsegrunder, bl.a. den för skadeståndsansvaret viktiga art. 79.
1 avdelning V regleras verkningarna av hävning (art. 81-84). I kapitlets sjätte
och sista avdelning finns regler om vård av varan (art. 85-88).

Avdelning I. Befarat avtalsbrott och successiv leverans

Artikel 71.1 artikeln regleras parternas s. k. stoppningsräll.
Första slycket gäller en parts rätt att ställa in fullgörelsen av sina
skyldigheter när det visar sig all motparten — till följd av vissa särskilda
förhållanden - inle kommer atl fullgöra en väsentlig del av sina skyldigheter. Atl
en pari har räll att ställa in fullgörelsen av sina skyldigheter innebär 1. ex.
för säljarens del alt han inle behöver avlämna varan och för köparens del att
han inle behöver belala. Stoppningsrätten medger emellertid också att
förberedelserna för fullgörelsen avbryts. Säljaren kan t. ex. avbryta
tillverkningen av varan och köparen behöver inle vidta sådana förberedande
åtgärder som behövs för alt betalning skall kunna ske.

En förutsättning för att stoppningsrätten skall fä göras
gällande är att det efter avtalsslutet "visar sig" (becomes apparent,
apparait) atl motparten inte kommer all fullgöra en väsentlig del av sina
förpliktelser. Orden "visar sig" skall ses i relation lill orden
"står det .... klart" (it is clear, il est manifesie) i art. 72 om hävning
på grund av befarat avtalsbrott. Avsikten med de olika ordvalen är att ge
uttryck ål etl krav på högre grad av sannolikhet för alt en part skall få häva.
Båda uttrycken skall tolkas objektivt. Det är alltså inte avgörande vad den
part anser som vill ställa in sin fullgörelse eller häva avtalet i förlid.

En ytteriigare förutsättning som uppställs för att sloppningsrätten
skall fä göras gällande är att det förhållandel all motparten inte kommer att
fullgöra en väsentlig del av sina förpliktelser skall vara en följd av antingen
en allvarlig brist i hans fullgörelseförmäga eller i hans kreditvärdighel
(punkt a) eller hans förhållningssätt under förberedelsen lill fullgörelse
eller vid fullgörelsen av avtalet (punkt b).

Enligl punkt a är det i och för sig inte tillräckligt atl
motpartens agerande i andra avtalsförhållanden leder till att man kan
ifrågasätta om han kan fullgöra sina förpliktelser i dessa. Den omständigheten
all säljaren inte har kunnat fullgöra ett liknande avtal med nägon annan kan
emellertid utvisa att han saknar den tekniska sakkunskap som är nödvändig för atl
del aktuella avtalet skall kunna fullgöras. En parts underlåtenhet att betala
sina skulder i andra avtalsförhållanden kan naturligtvis också tyda på
bristande kreditvärdighet ulan att det har gäll så långl alt han har ställt in
sina betalningar e.d. Också förändringar i yttre förhållanden kan ligga till
grund för bedömningen alt motparten inte kommer att kunna fullgöra avtalet. Om
t. ex. den stat i vilken säljarens affärsställe är beläget råkar i krig och
delta utesluter tillgång till sådana råvaror som behövs för fullgörelsen eller
innebär ett hinder för att sända varan, kan denna omständighet ge köparen rätt
all ställa in sin fullgörelse.

I punkl b kan del vara fråga om all l. ex. säljaren inle
skaffar del maierial 147

s. 148 Kontrollera mot PDF

som är nödvändigt för
tillverkningen eller atl kvaliteten på arbetsresultatet Prop. 1986/87: 128
vid tillverkningen av vissa delar visar att inte heller slutprodukten kommer atl
vara avtalsenlig.

För
att en part skall ha rätt atl ställa in sin fullgörelse måste de förhållanden
som avses i första stycket visa sig efter avtalsslutet. En part kan alltså inte
ställa in sin fullgörelse under hänvisning till förhållanden på motpartens
sida som han kände till när avtalet träffades. Däremot är det inte nödvändigl
att det skall ha inträtt en förändring i motpartens förhållanden efter avtalsslutet.
Det är tillräckligt atl förhållandena har visat sig först efter denna tidpunkt.

Enligt
andra stycket får en säljare, som redan har avsänt varan när de förhållanden
som anges i första styckel visar sig, hindra att varan lämnas ul till köparen.
Detta gäller även om köparen redan innehar etl dokumenl t. ex. ett konossement
som ger honom rätt att kräva att varan lämnas ut till honom. Andra styckel
gäller emellertid bara i förhållandet mellan köparen och säljaren. Säljaren kan
alltså förlora sin stoppningsrätt om köparen överlåter dokumentet lill en godlroende
Iredjeman.

Enligt
tredje stycket skall den part som inställer sin fullgörelse underrätta
motparten om detta och han skall fortsätta fullgörelsen om motparten ställer en
tillräcklig säkerhet för sin fullgörelse. Köparen kan alltså undanröja grunden
för säljarens stoppningsrätt genom att ställa säkerhet för betalningen. Det
måste i så fall fömtsättas atl säkerheten kan realiseras vid den tidpunkt då
priset förfaller fill betalning. När del gäller säljarens fullgörelse kan en
liknande säkerhet komma i fråga om grunden för att köparen har inställt sin fullgörelse
är den att säljarens kreditvärdighet har blivit tvivelaktig. När det är fråga
om säljarens förmåga att uppfylla de krav på kvalitet i prestationen som har fömtsatts
i avtalel men blivit tvivelakfig kan däremot inte en säkerhet av detta slag
undanröja tvivlet. Köparen behöver inte fortsätta med sin fullgörelse enbart på
den grund att han får en säkerhet för sina eventuella skadeståndskrav utan
säkerheten måste avse kvaliteten i säljarens prestation.

Den
gällande köplagen har regler om stoppningsrätt i 39 §. De gäller emellertid
bara för säljaren vid köparens obestånd. För köplagsförslaget övervägs
bestämmelser som ligger i linje med konventionens reglering.

Artikel
72. Artikeln gäller en parts rätt att häva avtalet före tiden för fullgörelsen
på grund av ett befarat avtalsbrott från motpartens sida. För atl avtalet skall
få hävas i förtid måste det stå klart atl motparten kommer att begå ett
väsentligt avtalsbrott. Så kan vara fallet t. ex. om köparen har avbeställt
varan eller annars meddelat att han inte har för avsikt att fullgöra avtalet. Atl
det kommer att inträffa ett väsentligt avtalsbrott på säljarens sida kan framgå
t. ex. av att säljaren säljer varan till någon annan eller av någon yttre
händelse såsom brand eller krig vilken omöjliggör leverans.

Enligt
andra stycket skall den part som har för avsikt att häva avtalet

skälig tid i förväg undertätta motparten om sin avsikt för att bereda denne

möjlighet att ställa säkerhet för sin fullgörelse och därigenom undanröja

hävningsgrunden. Skyldigheten att underrätta motparten är inte absolut.

Den gäller bara om tiden tillåter. Del framgår vidare av tredje stycket

enligt vilket den part som har för avsikt att häva avtalet inte behöver 148

s. 149 Kontrollera mot PDF

underrätta motparten om
sin avsikt om denne förklarat att han inte kom- Prop. 1986/87: 128 mer atl
fullgöra sina skyldigheter.

Någon
allmän regel om rätt att häva på grund av befarat avtalsbrott finns inte i den
svenska köplagen. Säljaren har dock under vissa fömtsättningar en sådan rått
enligt 39 och 40 §§. En regel motsvarande första styckel i förevarande artikel
i konventionen övervägs däremot för köplagsförslaget.

Artikel
73. Artikeln gäller hävning vid successiv leverans, dvs. när varan enligt avtalel
skall avlämnas genom delleveranser. Artikeln är tillämplig vid bristande
uppfyllelse av såväl säljarens skyldighet att avlämna delleveranser som
köparens skyldighet atl betala för delleveranserna.

Av
första stycket framgår att en part har rätt att häva avtalet såvitt gäller en
av delleveranserna om motparten inte har fullgjort sina skyldigheter avseende
denna leverans och detta ulgör elt väsentligt avtalsbrott beträffande denna
leverans. Att köparen har denna rätt vid partiellt avtalsbroU på säljarens sida
framgår också av art. 51.

1
andra stycket regleras rätlen för en part att häva avtalet såvitt gäller senare
delleveranser. Om ett avtalsbrott i fråga om en delleverans ger god grund att
anta att etl väsentligt avtalsbrott kommer att inträffa beträffande framtida
delleveranser, får avtalet även hävas beträffande dessa. Bestämmelsen gäller
t. ex, del fallet att eU fel avseende en delleverans ger anledning atl misslänka
alt fel kommer att föreligga också i en eller flera av de framlida leveranserna
och det fallet att ett fel i en leverans ger anledning all anta att tidtabellen
för tillverkningen kommer att förskjutas så att dröjsmål kommer att inträffa
med någon eller flera av de framtida leveranserna. Rätten att häva beträffande
framlida delleveranser avser samtliga de delleveranser i fråga om vilka det
föreligger en god gmnd att anta att ett väsentligt avtalsbrott kommer alt
inträffa. Det är i och för sig ulan belydelse om det redan inträffade
avtalsbrottet är väsentligt.

I
tredje stycket regleras köparens rätt att häva hela avtalet. Del är alltså här
bara fråga om köparens räll att häva. Om köparen häver avtalet beträffande
någon delleverans får han enligt det förevarande styckel också häva avtalel
beträffande tidigare och senare delleveranser i den utsträckning det
föreligger ett sådant samband mellan delleveranserna att de vid en partiell hävning
inte skulle kunna användas för det ändamål som parterna förutsåg vid
avtalsslutet.

Den
svenska köplagen har bestämmelser om hävning vid successiv leverans i 22, 29
och 46 §§. Vad där sägs om säljarens avtalsbrott molsvarar i slort sett
regleringen i konventionens art. 73. Någon ändring övervägs inte för köplagsförslaget.
Vad beträffar köparens dröjsmål med betalningen skiljer sig dock den svenska
rätten från konventionen och samma skillnad torde komma finnas också i köplagsförslaget.

Avdelning
II Skadestånd

I
de avdelningar av konvenfionen där påföljderna av en parts avtalsbrott

behandlas anges endasi all en part kan kräva skadestånd på grund av

motpartens avtalsbrott. Däremot finns det inga bestämmelserom fömtsätt

ningarna för skadeståndsskyldighelen (se art. 45 och 61). Detta skall upp- 149

s. 150 Kontrollera mot PDF

fattas så att
skadeståndsskyldighet uppkommer oberoende av försummelse Prop. 1986/87: 128
på skadevållarens sida. Skadeståndsskyldigheten begränsas emellertid i viss mån
genom reglerna om befrielsegrunder i art. 79.

Den
föreliggande avdelningen om skadestånd (art. 74-77) handlar om skadeståndets
omfattning och beräkning. Bestämmelserna gäller antingen det är säljaren eller
köparen som är den skadeständsberåttigade. Art. 74 innehåller de grundläggande
reglerna om skadeståndets omfattning. 1 art. 75 och 76 regleras den
skadelidandes rätt till ersättning för prisskillnad når avtalet har hävts. Art.
77 handlar om den skadelidandes skyldighet att begränsa sin förlust och
följderna av atl han underlåter detta.

Artikel
74. Enligt huvudprincipen, som uttrycks i första meningen av denna artikel,
skall skadeståndet motsvara den förlust som den skadelidande har drabbats av
till följd av avtalsbrottet. Utgångspunkten är alltså att han ekonomiskt skall
försättas i samma situation som om motparten hade fullgjort avtalet på rätt
sätt eller - med svensk terminologi - få ersättning för det positiva
kontraktsintresset. Det framgår uttryckligen all skadeståndet skall omfatta
ersättning också för föriorad vinsl. I övrigt anges inte vilka
skadeståndsposter som skall ersättas. Atl prisskillnad skall ersättas framgår
dock som nämnts av art. 75 och 76.

Enligt
andra meningen får skadeståndet inte överstiga den förlust som den
skadeståndsskyldige fömtsåg eller borde ha förutsett såsom en möjlig följd av
avtalsbrottet. Den ersättningsgilla förlusten skall ha framstått som en möjlig
följd av avtalsbrottet med hänsyn till de omständigheter som den
skadeståndsskyldige kände till eller borde ha känt till vid tiden för avtalsslutet.
Genom bestämmelsen i andra meningen undantas från skadeståndet sådana förluster
som visserligen är en följd av avtalsbrottet men som inte uppfyller kravet på fömlsebarhet.
Detta ligger i linje med vad som gäller enligt angloamerikansk och fransk rätt
och måste anses utgöra en snävare avgränsning av skadeståndets omfattning än
den som följer av den i nordisk rätt tillämpade adekvansprindpen.

De
allmänna principer för skadeståndets beräkning som gäller enligt svensk köprätt
är inte kodifierade. Som antytts får dock regeln i första meningen av ifrågavarande
artikel anses överensstämma med gällande svensk rätt medan andra meningen
torde, som nyss har berörts, innebära en störte begränsning av rätten till
skadestånd än enligt svensk rätt. En bestämmelse med samma innebörd som första
meningen torde komma att tas in i köplagsförslaget.

Arlikel
75. Artikeln gäller ersättning för prisskillnad när köpet har hävts och köparen
har gjort ett täckningsköp eller säljaren har sålt varan på nytt. Den skadeständsberåttigade
har i så fall rätt till ersättning för skillnaden mellan det avtalade priset
och priset vid täckningsköpet eller kompensationsförsäljningen. Del är det
faktiska priset vid den andra transaktionen som skall läggas till grund för
beräkningen av prisskillnaden och i motsats till vad som gäller enligt art. 76
är det här alltså fråga om en konkret skadeståndsberäkning.

För
att prisskillnaden skall få beräknas enligt art. 75 måste den andra

transaktionen ha gjorts på ett skäligt sätt och inom skälig tid efter del att

köpet hävdes. Detta får anses innebära att köparen skall ha försökt göra ett 150

s. 151 Kontrollera mot PDF

täckningsköp lill så lågt
pris som möjligt och alt säljaren vid kompensa- Prop. 1986/87: 128 tionsförsäljningen
skall ha försökt få ul ett så högt pris som möjligt. Ifall den andra
transaktionen inte uppfyller dessa krav, skall ersättningen för prisskillnad
beräknas enligl art. 76 om förutsältningarna för tillämpning av den artikeln är
uppfyllda.

Det
framgår av slutet av den ifrågavarande artikeln att den endast gäller
beräkningen av skadeståndsposten prisskillnad och att ersättning för prisskillnad
inle utgör hinder för att den skadelidande får ersättning för andra
skadeståndsposter som kan vara ersättningsgilla enligt art. 74.

Även
enligt gällande svensk rätt har den skadelidande rätt lill ersättning för
konkret prisskillnad. En uttrycklig regel om detta saknas dock i köplagen men
torde komma att tas in i köplagsförslaget.

Artikel
76. Artikeln gäller ersättning för prisskillnad när köpet har hävts men den
skadelidande parten inte har gjort något täckningsköp eller någon
kompensationsförsäljning. Artikeln är emellertid också tillämplig när ett
täckningsköp eller en kompensationsförsäljning har gjorts men köpet eller
försäljningen inte uppfyller de krav som anges i art. 75. Del blir här fråga om
en abstrakt skadeståndsberäkning.

För
att bestämmelsen skall vara tillämplig måste det finnas ett gängse pris för
varan. Om detta är fallet har den skadelidande enligt första stycket rätt till
ersättning för skillnaden mellan det avtalade pnset och gängse pris vid den
lidpunkt då köpet hävdes. Denna tidpunkt blir avgörande för bedömningen t. ex.
om avtalet hävs på gmnd av ett befarat avtalsbrott eller om säljaren häver
köpet på den grund att köparen inte betalar för varan i lid eller inte i lid
har vidtagit åtgärder som är nödvändiga för att betalning skall kunna ske.
Vidare är gängse pris vid tiden för hävningen avgörande om köparen avvisar en
vara som erbjuds honom.

I
de fall då köparen har övertagit varan skall prisskillnaden beräknas på
grundval av gängse pris vid den udpunkt då han övertog varan. Denna tidpunkt
blir alltså avgörande t. ex. när köparen har fäll varan i sin besittning och
efter en tid upptäcker att det föreligger ett väsentligt fel i varan.

Beräkningen
av prisskillnaden enligt första styckel skall — enligt vad som sägs i andra slycket
- ske på grundval av gängse prisei på den ort där varan borde ha avlämnats.
Detta skall gälla också om köparen redan har fått varan och först efter detta
häver köpet. Om det inte finns nägot gängse pris för varan på den ort där varan
borde ha avlämnats, skall man lill grund för beräkningen lägga gängse pris på
en annan ort som skäligen kan jämföras med den fömtnämnda orten. I så fall
måste hänsyn tas lill skillnaderna i transportkostnader.

Inte
heller när ersättningen för prisskillnad skall beräknas enligl art. 76 utgör
den hinder för att den skadelidande får ersättning för andra skadeståndsposter
som kan vara ersättningsgilla enligt art. 74. Med stöd av sistnämnda artikel
kan ersättning utgå för t. ex. förlorad vinst men ersättningen för
prisskillnad får naturligtvis då inte täcka samma förlust.

Regler
om abstrakt beräkning av ersättning för prisskillnad finns i den

gällande svenska köplagen (25, 30 och 45 §§). Avgörande enligt de svenska

reglerna är dock inte gängse pris vid hävningen eller övertagandet av varan

Ulan priset på varan då avlämnandet bort ske eller dröjsmålet inträdde. 151

s. 152 Kontrollera mot PDF

Enligt köplagsförslaget
torde tiden för hävningen komma att vara avgöran- Prop. 1986/87: 128 de.

Arlikel 77. Artikeln gäller den skadelidande partens
skyldighet att begränsa sin förlust. Enligt bestämmelsen skall han vidta
sådana åtgärder som efter omständigheteraa är skäliga för att begränsa den
förlust som följer av avtalsbrottet. Skyldigheten gäller förlusten även till
den del den beslår av förlorad vinst. Om den skadelidande underlåter att
begränsa föriusten, kan skadeståndet sättas ned med ett belopp motsvarande det
med vilket förlusten borde ha begränsats.

Den princip ät vilken artikeln ger uttryck gäller också enligl
svensk rätt. En regel som ger uttryck åt principen torde komma att tas in i köplagsförslaget.

Avdelning III Ränta

Artikel 78. Artikeln, som gäller rätten till ränta, är
resultatet av en kompromiss i diplomatkonferensens slutskede. Den säger inle
mycket mera än att ränta skall utgå på förfallna belopp. Frågan om vilken
räntesats som skall fillämpas har lämnats öppen och får avgöras enligt den nafionella
lag som är tillämplig på köpet.

Skyldighet att utge ränta föreligger enligt artikeln till
att böria med för köparen om denne inte betalar i fid. Skyldigheten kan också
gälla säljaren om denne i samband med hävning skall betala tillbaka till
köparen vad denne erlagt för varan. Ränta kan också komma ifråga när en part skall
utge skadestånd till motparten och över huvud taget när ett belopp har
förfallit till betalning.

Den omständigheten att en part kräver ränta inverkar inte
på hans rält till skadestånd. Om den betalningsberättigade har haft faktiska
räntekostnader som överstiger den räntesats som följer av tillämplig lag, kan
denna skillnad alltså krävas ut som skadestånd.

Rätten fill ränta gäller även om den betalningsskyldige
kan åberopa någon befrielsegmnd. Detta är en viktig skdlnad jämfört med rätten
till skadestånd; se art. 79(5).

Den svenska köplagen har i huvudsak inte någon annan regel
om ränta än den i 38 § intagna hänvisningen till räntelagen. Samma teknik torde
komma att begagnas i köplagsförslaget.

Avdelning IV Befrielsegrunder

Artikd 79 Denna artikel kan sägas innehålla konventionens
centrala be

stämmelser om parternas skadeståndsansvar. Atl en part som underlåter

att fullgöra någon av sina förpliktelser är skyldig atl utge skadestånd

framgår visserligen av art. 45(1) punkt b och art. 61(1) punkt b och

bestämmelserom skadeståndets omfattning och beräkning finns i art. 74-

77. Förevarande artikel anger emellertid under vilka fömtsättningar en

part, som i och för sig är ansvarig för ett avtalsbrott, är befriad frän att
utge

skadestånd till motparten.

Bestämmelserna i artikeln är formulerade såsom om de gällde befrielse 152

s. 153 Kontrollera mot PDF

från vilken som helst av
parternas skyldigheter. Av femte slycket framgår Prop. 1986/87: 128 dock att
artikeln bara har belydelse för skadeståndsansvaret.

Huvudregeln
om befrielse från skadeståndsansvaret finns i första styckel. Andra stycket
gäller ansvaret för t.ex. underenlrepenörer och andra självständiga
medhjälpare. I tredje stycket anges hur länge ansvarsbefrielsen varar och i
fjärde styckel regleras en parts skyldighet atl under alla omständigheter
underrätta motparten när han inte kan fullgöra sina skyldigheter såsom
förutsatt.

Enligt
första styckel är en part inte ansvarig för underlåtenheten att fullgöra någon
av sina skyldigheter om han visar atl underlåtenheten berodde på ett hinder
utanför hans kontroll. YUeriigare förutsättningar är emellertid att han också
visar atl det inte skäligen kunde förväntas av honom att han skulle ha räknat
med hindret vid avtalsslutet eller att han skulle ha undvikit eller övervunnit
hindret eller dess följder. Om samtliga dessa förutsättningar är uppfyllda —
och annat inte följer av de följande beslämmelserna i artikeln — är parten
befriad från skadeståndsskyldighel.

När
del talas om hinder innebär detta att det inle är tillräckligt atl fullgörelsen
har försvårats eller blivit mer kostsam än beräknat. Om varan eller del
varuslag det är fråga om har förstörts, ulgör det naturligtvis ett hinder för
leverans. Men i och för sig krävs det emellertid inte att del föreligger s. k.
objektiv omöjlighet. Hinder som avses i bestämmelsen kan bestå i att det
inträffat ett produktionsstopp på grund av någon naturhändelse. Elt hinder kan
också utgöras av olyckshändelser såsom en eldsvåda eller en översvämning. Även
en åtgärd av en myndighet kan i och för sig utgöra ett hinder för fullgörelsen.
Detsamma gäller en strejk. Del torde inte heller vara uteslutet alt
omständigheter av ekonomisk natur i vissa fall är sådana att de enligt en
objektiv bedömning rent faktiskt måste anses utgöra etl hinder för en avtalsenlig
fullgörelse.

Vad
som utgör etl hinder beror också på avtalets innehåll. Ju mera specificerad en
förpliktelse är, desto större är risken för alt någon händelse får den effekten
alt fullgörelse inle kan ske. Ju allmännare förpliktelsen är, desto flera
alternativa möjligheter finns det däremot till fullgörelse och desto färre
händelser kan i princip utgöra hinder för en avtalsenlig fullgörelse. Man
måste med andra ord räkna med att det finns fä godtagbara hinder för att inle
fullgöra en penningförpliklelse eller ett åtagande att leverera en viss mängd
av en allmänt tillgänglig råvara. Risken för att det inträffar ett faktiskt
hinder för att leverera etl bestämt konstverk eller en viss begagnad maskin är naturiigtvis
betydligt större.

För
all etl hinder skall ha befriande verkan förutsätts atl det har legat utanför
partens kontroll. Detta innebär alt förhållanden som kan hänföras till partens
egen konlrollsfär alltid medför skadeståndsansvar för honom, även om
förhållandel rent faktiskt utgör ett hinder för avtalsenlig fullgörelse.
Störningar som är att hänföra lill det egna företaget, dess drift eller
produktionsplaneringen, kan l.ex. inte åberopas som befriande hinder. Del är
härvid utan betydelse om hindret eller avtalsbrottet beror på något som kan
läggas parten till last såsom försummelse.

En part går inle utan
vidare fri från skadeståndsansvar även om han kan

visa att underlåtenheten att fullgöra den ifrågavarande skyldigheten beror 153

s. 154 Kontrollera mot PDF


ett hinder utanför hans kontroll. Han måste också kunna visa att det Prop.
1986/87: 128 inte skäligen kunde förväntas av honom atl han skulle ha räknat
med hindret vid avtalslillfället. En allmän strejk eller en import- eller
exportbegränsning kan t. ex. inte åberopas om den varit fömtsebar när avtalet ingicks.
Svåra väderleksförhållanden, som t.ex. isläggning som påverkar
transportmöjligheterna och försenar en leverans, torde inte heller kunna
åberopas om de inte är exceptionella för del ifrågavarande områdei.

Ytterligare
en förutsättning för att en part skall befrias från skadeståndsansvar är alt
han kan visa atl det inle skäligen kunde förväntas av honom att han skulle ha
undvikit eller övervunnit hindret eller dess följder. Detta innebär en skyldighet
för en part atl trols ett inträffat hinder göra vad han kan för att ändå
fullgöra avtalel.

Även
om artikeln närmast får aktualitet vid säljarens dröjsmål är den ocksä
tillämplig vid hans ansvar för fel i varan och andra avtalsbrott. Den gäller även
vid dröjsmål med betalningen och andra avtalsbrott på köparens sida. När det
gäller säljarens ansvar för fel bör det framhållas atl prövningen enligt första
stycket inte gäller humvida själva felet - den fysiska avvikelsen från avtalad
kvalitet - berodde på ett hinder utanför säljarens kontroll, utan om säljarens
underlåtenhet att avlämna avtalsenlig vara berodde på ett sådant hinder.

Andra
stycket innebär en inskränkning av de möjligheter lill befrielse från ansvar
som följer av första stycket. Bestämmelsen gäller en parts ansvar för tredje
man som han har givil i uppdrag atl fullgöra hela avtalet eller en del av det.
Det kan vara fråga om en underentreprenör eller någon annan utomstående
medhjälpare. Om partens underlåtenhet att fullgöra den ifrågavarande
skyldigheten beror på en underlåtenhet av medhjälparen är parten nämligen
befriad frän ansvar endast om han själv är fri enligt första styckel och
dessutom den som fått uppdraget skulle vara fri från ansvar om första stycket
skulle tillämpas på honom. Etl praktiskt fall kan vara att en säljare har
åtagit sig att leverera en maskin som skall vara utrustad med en speciell
komponent och säljaren väljer att beställa komponenten från en
underleverantör. Om maskinleveransen försenas på grund av dröjsmål frän
underleverantörens sida, är säljaren fri frän skadeståndsansvar endast om både
underleverantören och han själv är fria från ansvar vid en prövning enligt
första styckel.

Andra
slycket är emellertid inte tillämpligt när det är fråga om "general suppliers",
dvs. när tredje man inte är någon som har engagerats för att uppfylla just det
ifrågavarande avtalet. Om säljarens dröjsmål beror på avbrott i
energitillförseln eller uteblivna leveranser från råvaruleverantörer, behöver
han inte visa att också denne skulle vara fri från ansvar vid en prövning
enligt första stycket. Hans ansvar är likafullt strängt också i en sådan
situation eftersom det får anses följa av första stycket att han inte går fri
om han kunde välja eller kontrollera leverantören eller om han hade en rimlig
möjlighet att skaffa fram det han behövde från annat håll. Det är emellertid
inte möjligt att i generella termer närmare ange vilka fall som skall bedömas
enligt andra stycket och vilka som enbart faller in under första styckel. Det
får bedömas från fall till fall.

Hinder
för fullgörelsen av ett avtal kan ofta vara av tillfälligt slag. Av '54

s. 155 Kontrollera mot PDF

iredje styckel
framgår alt den befrielse från skadeståndsansvar som kan Prop. 1986/87: 128
följa av art. 79 bara gäller för den tid under vilket hindret består. Huruvida
skyldigheten alt fullgöra avtalet över huvud taget kvarstår efter t.ex. etl
mycket långvarigt hinder är däremot inte reglerat i konventionen.

Fjärde styckel handlar om den upplysningsskyldighel som en
part har som inte kan fullgöra någon av sina skyldigheter men som i och för sig
kan åberopa ett befriande hinder. Parlen skall enligt första meningen undertätta
den andra parten om hindret och dess inverkan på hans möjligheter alt fullgöra
skyldigheten. Syftet med detta är naturligtvis atl den andra parten skall få
tillfälle alt begränsa den skada han lider genom avtalsbrottet och som han, på
grund av att det föreligger ett befriande hinder, inte kan få ersättning för. Undertätlelsepliklen
är sanktionerad genom den särskilda skadeståndsskyldighel som följer av andra
meningen. Om den andra parlen inte har fått undertättelse inom skälig tid efler
del att den part som inle kan fullgöra skyldigheten fick eller borde ha fått
kännedom om hindret, är den sistnämnde skyldig alt ersätta den skada som är en
följd av atl den andre inte har fått underrättelsen i lid.

Av femte styckel framgår, som redan nämnts, atl art. 79
bara har betydelse för parternas skadeståndsskyldighet och inte innebär någon
inskränkning i den rält en part kan ha att t. ex. häva köpet på grund av den
andres avtalsbroU.

Den svenska köplagens grundläggande regler om skadestånd
finns i 23, 24, 30, 42 och 43 §§. Säljarens ansvar är enligt köplagen olika
beroende på om del är fräga om köp av bestämt gods eller leveransavlal. Del
förta är lindrigare än det senare som bara medger undantag vid omöjlighet.
Skillnaden jämfört med konventionens reglering är dock mindre än reglernas
utformning i förstone kanske ger intryck av. Som nämnts leder nämligen en
tillämpning av art. 79 i praktiken till ett lindrigare ansvar vid köp av en
specificerad vara än när det är fråga om leverans av en vara som bara är
bestämd lill sin art. Vid köparens dröjsmål med betalningen innebär art. 79 på
motsvarande sätt ett ansvar som nog inte skiljer sig mycket från det som följer
av 30 § köplagen. Det skadeståndsansvar som övervägs för köplagsförslaget
ligger närmare konventionens reglering än bestämmelserna i gällande köplag.

Artikel 80 Denna artikel innehåller den tämligen
självklara regeln att en part inle får åberopa att den andra parten inte har
fullgjort någon av sina skyldigheter, i den mån detta beror på en handling
eller underlåtenhet av honom själv. Om t.ex. varan skall hållas tillgänglig hos
säljaren, kan köparen naturligtvis inle göra gällande atl säljaren är i
dröjsmål ifall ett försenat avlämnande beror på atl köparen inte har ordnat med
hämtning av varan.

Avdelning V Verkningarna av hävning

I art. 49 och 64 anges under vilka förutsättningar köparen
respektive

säljaren kan häva köpet. I art. 72 behandlas hävning vid befarat avtalsbrott

och i art. 73 hävning vid successiva leveranser. I den föreliggande avdel

ningen behandlas bl.a. verkningarna av att köpet hävs (art. 81 och 84). I 155

s. 156 Kontrollera mot PDF

art. 82 och 83 regleras
följderna för köparens hävningsrält av atl han inte Prop. 1986/87; 128 kan
lämna tillbaka varan i väsentligen samma skick som han tog emot den. Art. 82—84
gäller också köparens räll atl kräva omleverans.

Artikel
81. Hävning av köpet innebär att båda parter befrias från sina skyldigheter
enligt avtalel. Detta slås fast i första slycket av denna artikel. Eftersom hävning
i vissa rättssystem utsläcker parternas samtliga förpliktelser som har sin
grund i avtalet, nämns i klargörande syfte att hävning inte medför att en part
befrias från sin eventuella skyldighet atl betala skadestånd. Det klargörs
också atl hävning inle heller påverkar avtalets bestämmelser om biläggande av
tvister eller andra avtalsbestämmelser som gäller parternas rättigheter och
skyldigheter lill följd av att köpet hävs. Del kan 1. ex. gälla skiljeklausuler
eller bestämmelser om avtalsviie.

I
den mån en part har fullgjort köpet, skall den andra parten lämna tillbaka vad
han fått. Om båda parterna har något aU lämna tillbaka, skall återlämnandet ske
samtidigt. Det nu sagda följer av andra stycket.

Den
svenska köplagens närmaste moisvarighet till denna artikel utgörs av
bestämmelserna i 57 §. De ifrågavarande principerna torde komma till uttryck
också i köplagsförslaget.

Arlikel
82. Artikeln begränsar köparens rätt atl häva köpet och atl kräva omleverans.
Enligt första slycket förlorar han dessa befogenheter om det inte är möjligt
för honom att lämna tillbaka varan i väsentligen samma skick som det i vilket
han tog emot den.

Det
som sägs i första stycket modifieras betydligt av reglerna i andra stycket.
Första stycket skall sålunda inte tillämpas om omöjligheten att lämna tdlbaka
varan - eller att lämna tillbaka den i väsentligen samma skick - inte beror på
en handling eller underiåtenhel av köparen (punkl a). Rätten atl häva köpet
eller att kräva omleverans faller t.ex. inte bort om varan har förstörts genom
en ren olyckshändelse eller på gmnd av alt den haft ett fel eller annars till
följd av varans egna egenskaper. Det framgår också av art. 70 att rätlen att
häva köpet inle faller bort om det har förelegal etl väsentligt fel i varan och
den har förstörts efter riskens övergång.

Rätten
att häva köpet eller kräva omleverans faller inte heller bort om varan eller en
del av den har förstörts eller försämrats till följd av en sådan undersökning
av varan som köparen enligl art. 38 är skyldig alt företa (punkt b).

Om
varan eller en del av den har sålts vidare i normal ordning eller har
förbrukats eller förändrats av köparen innan han märkte eller borde ha märkt
felet, förlorar köparen inte heller rätten till hävning eller omleverans (punkt
c). Bestämmelsen gäller t. ex. det fallet aU den fill vilken köparen i sin tur
har sålt varan häver detta köp. Den är också tillämplig om köparen har märkt
felet först under användningen av varan i sin produktionsprocess.

Hävning
kan således komma i fråga också i sädana fall, där köparen inle kan lämna
tillbaka varan. Det framgär emellertid av art. 84 andra styckel att köparen
skall ersätta säljaren för den nytta som han har hafl av varan, 1. ex. vad en
vidareförsäljning av varan har inbringat.

Del
som sägs i art. 82 första stycket följer också av 57 § i den svenska '56

s. 157 Kontrollera mot PDF

köplagen och undantagen i andra stycket motsvaras i
princip av 58 §. Prop. 1986/87: 128 Någon väsentligare förändring övervägs
inte för köplagsförslaget.

Arlikel 83. Det slås i artikeln fasl att en köpare som
förlorar rätten till hävning eller omleverans har kvar rätlen att göra gällande
andra påföljder som kan följa av avtalet eller konventionen (jfr art. 45).
Först och främst gäller alt förlusten av rätten att avvisa varan inte påverkar
den rätt till skadestånd som köparen kan ha. Om det är fråga om fel i varan, är
köparen inte heller betagen rätten att kräva avhjälpande eller prisavdrag.

Den nu nämnda principen är inte kodifierad i köplagen och
torde inte '

heller komma att tas in i köplagsförslaget.

Artikel 84. Vid den uppgörelse som sker när köpet hävs
skall man enligt denna artikel också beakta det utbyte som en part kan ha haft
av motpartens prestation. Värdet av detta skall också återgå.

Om säljaren skall lämna tillbaka betalningen, skall han enligl
första slycket också belala ränta på den. Hur räntan skall beräknas framgår
dock inie (jfr. art. 78).

Enligt andra styckel gäller atl köparen skall ersätta
säljaren för den nytta som han har haft av varan eller en del av den. Det
gäller bäde om han skall lämna tillbaka varan (punkt a) och om det är omöjligt
för honom att lämna tillbaka den men han trots detta har hävt köpet eller krävt
omleverans (punkt b).

Några regler motsvarande bestämmelserna i förevarande
artikel finns inte i den svenska köplagen. Av 2 § andra stycket räntelagen
följer dock aU en säljare är skyldig att utge ränla på betalningen om köpet
hävs på gmnd av avtalsbrott på hans sida. Och att köparen i vart fall är
skyldig att utge den avkastning han haft av varan torde gälla utan stöd av lag (SOU
1976:66 s. 334 m. hänv.).

Avdelning VI Vård av varan

Den sista avdelningen i det avslutande kapitlet med
gemensamma bestämmelser om säljarens och köparens förpliktelser handlar om
skyldigheten att ta vård om varan för motpartens räkning. Säljarens skyldighet
regleras i art. 85 och köparens i art. 86. Den vårdpliklige partens rätt att överiämna
varan för vård hos tredje man behandlas i art. 87. Art. 88, slutligen, gäller
den vårdpliklige partens rätt och skyldighet att sälja varan.

Artikel 85. Artikeln gäller säljarens skyldighet att ta
vård om varan för köparens räkning. Den är tillämplig dels när köparen skall
hämta varan på säljarens affärsställe men inte gör det i tid med den följd att
risken för varan enligt art. 69 går över på köparen. Den är också tillämplig
när säljaren kan förfoga över varan trots att han inte har den i sin
besittning, t.ex. därför att han i sin besittning innehar etl transportdokument
eller lagerbevis som kontrollerar förfoganderätten över varan. Om köparen i
sistnämnda fall inte betalar för varan och säljaren hindrar att varan lämnas ul
till köparen, är säljaren skyldig atl ta vård om varan för köparens räkning.

Säljaren
skall vidta med hänsyn till omständigheterna skäliga åtgärder

för att ta vård om varan. Vilka åtgärder som han bör vidta beror bl. a. på 157

s. 158 Kontrollera mot PDF

varans art. Skyldigheten kan t.ex. bestå i att lägga upp
varan i frysrum Prop. 1986/87; 128 eller i etl uppvärmt lager.

Säljaren har räll atl hålla inne varan lill dess alt
köparen har ersatt honom för skäliga kostnader för varans vård. Del följer av
andra bestämmelser atl säljaren också har räll att hålla inne varan till
säkerhet för betalningen (art. 58). Säljaren är således inte skyldig all lämna
ut varan innan han har fält betalt säväl för varan som för vårdkostnaderna.

Säljarens vårdplikl enligt konventionen överensstämmer i alll
väsentligt med den som föreskrivs i 33 § köplagen. Retentionsrätten för
kostnader regleras i 36 §. Någon egentlig ändring övervägs inte för köplagsförslagets
del.

Arlikel 86. Enligl första stycket är en köpare som har tagit
emot varan och vill avvisa den skyldig att vidta med hänsyn till
omständigheterna skäliga åtgärder för att ta vård om varan. Köparen har rätt atl
hålla inne varan till säkerhet för skäliga kostnader för vården.

Enligt andra styckel begränsas köparens skyldighet atl ta
vård om varan när den har sänts lill honom och har ställts till hans förfogande
på bestämmelseorten. Köparen är i så fall endasi skyldig att ta hand om varan
för säljarens räkning om det kan ske utan atl betalning sker och ulan oskälig
olägenhet eller oskälig kostnad för köparen. Vidare gäller atl köparen inle är
skyldig att ta vård om varan om säljaren eller någon som har rätt att la hand
om varan för säljarens räkning finns på bestämmelseorten.

Andra styckel gäller bl.a. det fallet att säljarens rätt
att förfoga över varan under transporten har upphört, och det fallet att varan
har kommit fram och köparen har fält tillfälle att undersöka varan innan han
betalar för den. Om köparen tar emot varan i den situation som avses i andra
stycket, är han skyldig atl la vård om den och han har i så fall också rält atl
hålla inne varan lill säkerhet för sina kostnader - allt i enlighet med första
stycket.

Konvenfionens bestämmelser om köparens vårdplikt
överensstämmer i sak nästan helt med köplagens 55 och 56 §§ och i materiellt
hänseende blir del säkerligen inte någon ändring i köplagsförslaget.

Artikel 87. Enligt denna artikel har en part som är
skyldig att ta vård om varan för motpartens räkning rätt att lägga upp varan
hos iredje man för förvaring för den andra partens räkning och på dennes
bekostnad. Varan får dock läggas upp för förvaring endast om kostnaderna inte
är oskäliga. Artikeln innebär att den värdpliktiga parten kan avtala med den
som tar hand om varan att den part för vars räkning varan vårdas skall svara
för kostnaderna.

Någon egentlig motsvarighet till denna artikel finns inte
i köplagen och övervägs inte heller för köplagsförslagets del.

Artikel 88. Artikeln gäller den vårdpliklige partens rätt
och skyldighet alt sälja varan för motpartens räkning.

Den part som enligt art. 85 och 86 skall ta vård om varan
har enligt första

stycket rätt atl sälja varan för motpartens räkning. En fömtsättning är att

motparten har dröjt oskäligt länge med atl ta hand om varan eller med att

återta den eller med alt betala för varan eller för vården av varan. Försälj

ningen skall ske på lämpligt sätt. Det gäller naturiigtvis au i motpartens 158

s. 159 Kontrollera mot PDF

intresse
få ett med hänsyn lill omständigheterna så bra pris som möjligt. En Prop.
1986/87: 128 ytterligare fömtsättning för försäljningsrätten är att motparten
skälig tid i förvåg har undertällals om avsikten atl sälja varan.

1
andra slycket regleras den vårdpliklige partens skyldighet att i vissa
situationer sälja varan för motpartens räkning. En sädan skyldighet föreligger
om varan är utsatt för snabb försämring — vilket t. ex. kan vara fallet med
vissa livsmedel - eller om vården skulle medföra oskäliga kostnader. Den vårdpliklige
skall i så fall "vidta skäliga åtgärder" för alt sälja varan och, i
den mån del år möjligt, skall han undertätta motparten om sin avsikt alt sälja
varan.

Tredje
stycket handlar om skyldigheten att redovisa för försäljningen av varan. Den
som har sålt varan har rätt att av intäkterna från försäljningen hälla inne etl
belopp som läcker skäliga utgifter för försäljningen och värden av varan. Om
det blir ett överskott, är han skyldig att utge detta till den andra parten.

Den
svenska köplagen har i 34, 35 och 55 §§ regler som i stora drag motsvarar bestämmelsema
i förevarande artikel. Bland skillnaderna märks att försäljningen enligt
köplagen skall ske på offentlig auktion och att köplagen saknar en uttrycklig
regel om redovisningsskyldighet. Köplagsförslagets regler om rätt och
skyldighet att sälja varan för motpartens räkning torde komma att innebära ett
närmande till bestämmelserna i konventionen.

6.4 Del IV Slutbestämmelser

Del
IV innehåller konventionens slutbestämmelser (art.
89-101) vilka bl.a. reglerar möjligheterna till förbehåll belräffande vissa av konvenfionens
bestämmelser och anger fömtsättningarna för konventionens ikraftträdande.

FN;
s generalsekreterare är konventionens depositarie vilket framgår av art. 89. I
art. 90 behandlas förhållandet mellan FN-konventionen och andra konvenfioner
som rör samma frågor som de vilka regleras av FN-konventionen. Artikeln lorde
bara ha betydelse för ett fåtal stater. Förhållandet till - eller snarare
övergången frän - 1964 års Haagkonventioner behandlas närmare i art. 99(3)-(6).

Art.
91 innehåller bestämmelser om formema och förutsättningarna för undertecknade
och tillträde; med tillträde avses här ratificering, godtagande, godkännande
och anslutning.

Av
art. 92—96 framgår vilka förbehåll som kan göras. Enligl art. 92 kan en fördragsslutande
stat förklara atl den inle skall vara bunden av antingen del II (avlalsdelen)
eller del III (köpdelen). Fn förklaring enligl denna artikel får inte ske
senare än vid tillträdet.

Art.
93 (Federal-Stale-Clause) medger att en fördragsslulande stat som har två eller
flera områden i vilka olika rättssystem är tillämpliga såvitt gäller avtal om
köp förklarar atl konventionen utsträcks till alla eller endast ett eller flera
av statens områden.

Enligt art. 94 - den s. k.
nabolandsklausulen - kan två eller flera

fördragsslutande stater, som har samma eller nära överensstämmande '59

s. 160 Kontrollera mot PDF

rättsregler angående de
frågor som regleras av konventionen, förklara att Prop. 1986/87; 128
konventionen inte skall tillämpas på köpeavtal mellan parter som har sina
affärsställen i dessa stater. En förklaring enligt denna artikel kan göras när
som helst. Den kan göras av en enskild stat även i förhållande till stater som
inte är bundna av konventionen. Det senare framgår av andra stycket.

Enligt
art. 95 kan en fördragsslutande stat förklara att den inte skall vara bunden av
art. 1 första stycket punkt b i konventionen. En sådan förklaring skall göras
vid tillträdet till konventionen. Förklaringen innebär att konventionen bara
skall tillämpas på köpeavtal mellan parter som har sina affärsställen i stater
som båda har tillträtt konventionen (Contracting Staies); jfr art. 1(1) punkl
a.

Art.
96 medger att en fördragsslutande stat vars lagstiftning kräver att köpeavtal
skall ingås eller bekräftas skriftligen kan upprätthålla delta formkrav trols
bestämmelserna i bl.a. art. 11. Innebörden av en reservation enligl art. 96
framgår närmare av art. 12.

I
art. 97 regleras bl. a. hur och när de i art. 92-96 omnämnda förbehållen skall
göras och när de träder i kraft. Av fjärde stycket framgår atl ett förbehåll
när som helst kan dras tillbaka. I art. 98 slås fast att inga andra
reservationer är tillåtna än de som är uttryckligen medgivna.

Art.
99 reglerar tidpunkten för konventionens ikraftträdande. Del följer av första
stycket att konventionen träder i kraft första dagen i månaden efter det att
tolv månader förflutit sedan det tionde instrumentet om tillträde har
deponerats, dvs. när tio stater genom t.ex. ratifikation har samtyckt till att
vara bundna av konventionen.

Om
en stal tillträder konventionen först efter del att tio andra stater har
tillträtt konventionen, träder konventionen i kraft i förhållande lill den
ifrågavarande staten första dagen i månaden efter det att tolv månader
förflutit från deponeringen av den statens instmment angående ratifikation e.d.
Detta följer av andra stycket.

Tredje—sjätte
styckena av art. 99 reglerar övergången till FN-konventionen för de stater som
är parter i endera eller båda Haagkonventionerna från 1964 om ingående av avtal
(ULF) resp. om internationella köp (ULIS).

An.
100 anger i vad män konventionen är tillämplig på enskilda avtal som ingås vid
den tid då konventionen träder i kraft.

An.
101 har regler om uppsägning av konventionen.

Det
framgår avslutningsvis att konvenfionens originalexemplar är avfattat på
arabiska, engelska, franska, kinesiska, ryska och spanska saml att dessa texter
skall ha samma giltighet.

7 Hemställan

Jag
hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över förslagen till

1. lag
om internationella köp,

2. lag
om ändring i lagen (1905: 38 s. 1) om köp och byte av lös

egendom.

160

s. 161 Kontrollera mot PDF

8 Beslut '■"P' '''''■-128

Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

161

11 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 128

Rättelse: S. 165 texten under Hemslällan ersatt av ny lexl

s. 162 Kontrollera mot PDF

Lagrådet p™p- '8/87:128

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1987-03-02

Närvarande; justitierådet Knulsson, justitierådet Sterzel,
regeringsrådet Totlie.

Enligl protokoll vid regeringssammanträde den 19 februari
1987 har regeringen på hemslällan av statsrådet Leijon beslutat inhämta
lagrådels yttrande över förslag till

1.
lag om
internationella köp,

2.
lag om
ändring i lagen (1905; 38 s. 1) om köp och byte av lösegendom. Förslagen har
inför lagrådet föredragits av kanslirådet Olov Hertzman. Förslagen föranleder
följande yttrande av lagrådet:

Förslaget till lag om internationella köp

Lagrådet tillstyrker alt Sverige ansluter sig till FN-konventionen
och därvid avger de reservationer som förordas i remissen. Lagrådet anser
vidare att överiygandeskäl har anförts i remissen för att konventionen införlivas
med svensk rätt genom inkorporation.

Förslaget innebär alt konventionen skall gälla som svensk
lag pä sex olika främmande språk. Såsom framhållits i olika sammanhang, bl. a.
i det i remissen nämnda lagstiftningsärendet angående internationell järnvägstrafik,
möter inte någol hinder från konstitutionell synpunkt mot att en text på etl
främmande språk ges giltighet som svensk lag. Den nu föreslagna ordningen
medför givetvis vissa problem i den praktiska tillämpningen. Dessa torde dock i
själva verket bli ganska begränsade. I de allra flesta fall lär det visa sig
tillräckligt atl - förutom den svenska översättningen -utnyttja endast en av de
autentiska texterna. Vanligen blir det då säkerligen fråga om den engelska
versionen. Skulle det i undantagsfall bli nödvändigl att lägga en jämförelse
mellan flera olika texter till grund för lösningen av ett tolkningsspörsmål får
man ta hjälp av språklig expertis i den mån det behövs.

Den svenska översättning av konventionen som skall bifogas
lagtexten och den redogörelse för konventionens innehåll som lämnas i lagrådsremissen
(avsnitt 6) kommer otvivelaktigt att underiätta tillämpningen. Denna
redogörelse kan dock givetvis inle tillmätas samma betydelse för tolkningen
som förarbeten lill en inhemsk lag. Sådana förarbeten ger normalt även underlag
för en mer detaljmässig granskning än som är möjlig i fråga om internationella
konventioner. Lagrådet, som noterar alt den nya svenska köplagen avses få ett
med konvenfionen mera överensstämmande innehåll än den nuvarande, har inte
funnit anledning att rikta några anmärkningar mot den redogörelse som lämnas i
remissen.

Konventionens bestämmelser innehåller en rad uttryck som
kan ge

utrymme för skilda tolkningar. Visserligen sågs i artikel 7 all man vid

tolkningen skall ta hänsyn lill konventionens internationella karaktär och

behovet av atl främja en enhetlig tillämpning. Särskilt med hänsyn till 162

s. 163 Kontrollera mot PDF

brislen på
auktoritativa motivutlalanden till ledning för tolkningen finns emellertid en
uppenbar risk för att olika praxis kan uppstå i skilda länder. För atl en sädan
utveckling i möjligaste mån skall kunna undvikas är det önskvärt att man skapar
ett syslem för att sprida kännedom om vägledande domstols- och
skiljenämndsavgöranden i konvenlionsslaterna. Man kunde tänka sig en ordning
där nationella rapportörer fick till uppgift atl sända in kortfattade referat
av sådana avgöranden lill ett centralt organ, vilket i sin tur gör en
sammanställning som publiceras och distribueras till konventionsstaterna. Lagrådel
ifrågasätter om det inte kan finnas anledning att överväga etl initiativ i
denna riktning från svenskt eller nordiskt håll i lämpligt sammanhang.

För
tillämpningen av den föreslagna lagen är del nödvändigl all ha kännedom om
vilka stater som är anslutna lill konventionen och om eventuella reservationer
som de har avgelt, Lagrådel förutsätter att regeringen kommer att utfärda
tillkännagivanden härom i likhet med vad som har skett på andra rättsområden.

Vad
beträffar den föreslagna lagen vill lagrådet endasi göra ett påpekande rörande
2 §. Denna paragraf behandlar inte den situationen att en part har affärsslällen
i mer än eu land. Av specialmoliveringen att döma skall bestämmelsen i
konventionens artikel 10 a) tjäna till ledning i sådana fall. Enligt lagrådets
mening bör emellertid paragrafen utformas så att den kan tolkas fristående. Lagrådel
föreslår därför att som en andra mening i paragrafen inskjuts "Om en part
har mer än ett affärssiälle, skall del ställe beaktas till vilket avtalet och
dess fullgörelse har sin närmaste anknytning."

Förslaget till lag om ändring i lagen om köp och byte av
lös egendom

Förslaget lämnas utan erinran.

163

s. 164 Kontrollera mot PDF

Justitiedepartementet

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 mars 1987

Närvarande:
statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sigurdsen, Gustafsson, Leijon,
Peterson, S. Andersson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, Holmberg, Hellström,
Wickbom, Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist

Föredragande:
statsrådet Wickbom

Proposition om internationella köp 1 Anmälan om
lagrådsyttrande

Föredraganden
anmäler lagrådets yttrande (beslut om lagrådsremiss fattat vid
regeringssammanträde den 19 februari 1987) över förslag till

1.
lag om internationella köp,

2.
lag om ändring i lagen (1905:
38 s. 1) om köp och byte av lös egendom. Föredraganden redogör för lagrådets
yttrande och anför.

Förslaget
till lag om internationella köp

Lagrådet
har tillstyrkt au Sverige ansluter sig till FN-konventionen och därvid avger de
reservationer som förordas i remissprotokollet. Enligt lagrådet har vidare
övertygande skäl anförts i remissen för att konventionen införlivas med svensk
rätt genom inkorporation. Liksom lagrådet anser jag att det är förenat med
endast begränsade problem att konventionen skall gälla som svensk lag på sex
olika främmande språk. Vad lagrådet har anfört om detta ligger helt i linje med
den uppfattning som ligger bakom ställningstagandet i remissen.

Liksom
lagrådet anser jag att del är önskvärt aU man skapar eU system för att sprida
kännedom om vägledande domstols- och skiljenämndsavgöranden i
konventionsstaterna. Enligt vad jag har inhämtat är detta en fråga som redan
har aktualiserats i Förenta nationernas kommission för internationell
handelsrätt (UNCITRAL), där Sverige för närvarande är medlem. Avsikten är atl
frågan skall behandlas vid UNClTRAL:s 20; e session sommaren 1987. Enligt min
mening är UNCITRAL det organ som bör utforma och administrera ett sådant system
som jag nyss angav. Sverige bör därför vid den nämnda sessionen verka för att UNCITRAL
tar på sig denna uppgift.

Jag
biträder vad lagrådet har anfört rörande 2 § och tillstyrker det föreslagna
förtydligandet av lagtexten.

164

s. 165 Kontrollera mot PDF

Förslaget tiU lag om
ändring i lagen (1905:38 s. I) om köp och byte av
lös Prop. 1986/87: 128 egendoiti

Förslaget
har lämnats utan erinran av lagrådel.

2 Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen föreslår
riksdagen att

dels
godkänna Förenta nationernas konvention den 11 april 1980 angående avtal om
internationella köp av varor med de reservationer som har angetts,

dels
anta de av lagrådel granskade lagförslagen med vidtagna ändringar.

3 Beslut

Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar atl genom
proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.

165

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

Sammanställning av remissyttrandena över FN-konventionen

Remissinstanserna

Yttranden
över FN-konventionen har avgelts av hovrätten för Västra Sverige, kommerskollegium,
konsumentköpsutredningen (Ju 1977: 13) och Sveriges advokatsamfund. Sveriges
industriförbund, Sveriges grossistförbund. Svenska handelskammarförbundet och
Internationella handelskammarens svenska nationalkommitté har lämnat ett gemensamt
yttrande. I det följande återges yttrandena i oavkortat skick.

s. 166 Kontrollera mot PDF

1 Hovrätten för Västra Sverige:

1 yttrande över konvenlionsförslagel fann
hovrätten, med vissa förbehåll,

förslaget väl ägnat alt läggas till gmnd för en konvention. Den slutliga

konventionslexten överensstämmer i stort sett med förslaget. De kritiska

synpunkter hovrätten framförde i yttrandet har endast i ringa mån beaktats

vid den slutliga utformningen av konvenfionen. Med hänsyn till au kon

ventionen bygger på en balans mellan olika rättssystem för att den skall

kunna godtagas av många olika stater, inte minst u-länderna, har det

emellertid uppenbarligen varit svårt att vinna gehör för svenska synpukter

i störte utsträckning än som skett.

De sakliga
ändringar av förslaget som vidtagits påverkar inte helhetsbedömningen av
konventionen. Hovrätten finner därför ej anledning atl närmare beröra dessa.

Hovrätten
anser konventionen utgöra en från svensk synpunkt godtagbar reglering av inlernafionella
köp. Som hovrätten framhållit i sitt yttrande över förslaget förefaller
åtskilliga av bestämmelserna, även där de skiljer sig från svensk och nordisk
köprätt, till en del överlägsna dem vår svenska köplag innehåller. Med hänsyn
till att reglema är dispositiva utgör konvenfionen inget hinder för utveckling
av andra regler genom avtal på de punkter där konvenfionens regler kan anses
mindre tillfredsställande.

2 KommerskoUegiuin:

Föreliggande internauonella konvention, som reglerar
köprättsliga avtalsförhållanden mellan rättssubjekt i ratificerande
medlemsstater, synes icke vara oförenlig med de multilaterala och bilaterala
handelsavtal som Sverige träffat med främmande stater. Såsom framgår av
konventionens artikel 90 har densamma lägre rättslig dignitet än redan ingångna
eller kommande avtal mellan stater på exempelvis den internationella handelns
områden.

3 Konsumentköpsutredningen:

Konvenfionen är enligt artikel 2 (a) inte tillämplig på
konsumentköp.

166

s. 167 Kontrollera mot PDF

Såsom
vi framhöll i remissyttrande den 28 september 1979 över förslaget till
konvention är elt sådanl undanlag i hög grad påkallat. Med hänsyn härtill och
då undantagsregelns utformning - som helt överensstämmer med det fidigare
remitterade förslaget - bör kunna godtas för svensk del finns från de
synpunkter vi har att beakta inle någon anledning till erinran mol
konventionen.

4
Sveriges advokatsamfund:

Konventionen
har föregåtts av etl långvarigt arbete. Sålunda har samfundet och andra
remissinstanser vid flera tillfällen yttrat sig över olika utkast lill
konventionstext. Åtskilliga förändringar har skett i förhällande till tidigare
utkast, både redaktionellt betingade ändringar och sådana materiella ändringar
som i huvudsak behandlats i tidigare remissyttranden. Av de allmänna synpunkter
samfundet anförde i yttrande över 1964 års Haag-konvention om enhetlig lag
rörande internationella köp av lösa saker (ULIS), är åtskilliga alltjämt Ullämpliga.
Del finns därför ej anledning för samfundet atl pä nytt kommentera de enskilda
bestämmelserna i konventionen.

I
yttrande över UNCITRAL-utkaslel (TSA 1977 s. 19) anförde samfundet
sammanfattningsvis att utkastet, efter viss överarbetning, vore ägnat atl ligga
till gmnd för en reviderad konvention, till vilken Sverige kunde tänkas ansluta
sig. Från denna utgångspunkt får samfundet anföra följande.

Den
första frågan gäller huruvida den föreliggande konventionslexten innebär en
tillräcklig överarbetning och nu är sådan att en allmän värdering av
konventionen bör föranleda svensk anslutning och den andra frågan humvida Sverige
bör utnyttja de reservationsmöjligheter konventionen anvisar.

Anslutning

De
brister i UNCITRAL-utkastels systemalik och terminologi som samfundet tidigare
kritiserat har ej kunnat avhjälpas i den nu föreliggande konventionstexten -
trots att vissa mer angelägna ändringsyrkanden från svensk och nordisk sida
kunnat tillgodoses.

Oklarhet
i terminologi och systematik kan befaras ge utrymme för olikartad
rättstillämpning i konventionsländer. Denna kan i sin tur bli besvärande vid
utformningen av kontrakt och standardavtal och vid bedömningen av avtalsparts
rättsliga situation i enskilda fall och förta en del av den uniformering av
köprätten som avsågs med konventionen. Därtill kommer alt konventionen tillåter
reservationer av olika slag. Man får därför räkna med att den internationella
avtals- och köprätten kommer all för lång tid förbli komplex och
svåröverskådlig även om konventionen vinner bred anslutning. Olägenheter av
berört slag lorde dock vara det pris som man får betala för att uppnå enighet om
en konvenlionstexl som möjliggör bred anslutning.

Åven
om man sålunda inte kan ställa samma krav på en konvention som '67

s. 168 Kontrollera mot PDF

vi i Sverige anser oss böra ställa på inhemsk
lagstiftning, kan konventionen dock medföra påtagliga praktiska fördelar för inlernalionell
handel.

Parterna i internationella avtal och deras juridiska ombud
har idag knappast möjlighel att med den tidspress, under vilken affärsavtal
tillkommer, överblicka och sätta sig in i innebörden av de rättsregler av olika
slag som kan bli tillämpliga på ett avtal. Om avtal träffas om tillämplig lag
bestäms lagvalet ofta av den part som bestämmer innehållet i avtalet i övrigt
men ofta lämnas frågan oreglerad eftersom ingendera parten känner den andra
partens lag. Det förekommer Ull och med att parterna — i syfte att ingen part
skall få en fördel före den andre — låter en tredje, ofta för båda parter okänd
rättsordning bli tillämplig på transaktionen.

Det är nu både tidsödande och förenat med betydande
svårigheter att fastställa vilken lag som skall tillämpas. Svaret beror ofta på
var frågan kommer att prövas. År väl svaret givet, t.ex. om avtalet innehåller
en hänvisning är det svårt att erhålla en aktuell text av främmande lag.
Därefter kvarstår minst samma problem med tolkningen av den främmande lagen
som med tolkningen av konventionstexten.

I jämförelse härmed är det för affärsmän, bolagsjurister
och advokater en betydande fördel och säkerhet att det finns en för parterna i
en internationell transaktion gemensam konventionstext som utgör lag för bäde
säljare och köpare. Sålunda besvarar konventionen i förhållandet mellan parter
i konventionsstater frågan om fillämplig lag, och den gemensamma
konventionstexten ger part en grundläggande kännedom om den andra partens
gällande lag. Enligt samfundets mening är sålunda de prakfiska fördelarna
betydande.

Vid en samlad bedömning av för- och nackdelar är det
samfundets mening att fördelarna överväger. Med hänsyn till arten av de
fördelar samfundet ser med en anslutning till konventionen uppnås dessa dock
först vid en bred anslutning.

Reservationer

Förhållandet till de nordiska grannländerna och
rättsgemenskapen i fråga om lagstiftning på avtals- och köprättens område samt
förekomsten av allmänt spridda, gemensamt utarbetade allmänna leveransbestämmelser
bör föranleda atl Sverige vid en anslutning reserverar sig enligt artikel
94(1). Härför talar också omfattningen av handeln mellan de nordiska
grannländerna och den påtagliga likheten mellan sådan handel och inhemsk
handel. Mellan de nordiska länderna finns genom dessa förhållanden redan en
kännedom över gränserna om de regler som gäller. Med samfundets utgångspunkt
skulle det därför inte innebära någon förenkling eller ökad säkerhet i
affärslivet att i framtiden tillämpa andra gemensamma bestämmelser än de som nu
gäller. Detta fömtsätter dock att de övriga nordiska länderna intar samma
ståndpunkt och att den gemensamma gmnden kan behållas i framtiden. Samfundet
förutsätter att samråd med de övriga nordiska länderna sker i denna fråga.

En reservation
enligt artikel 95 skulle göra konventionen tillämplig en

dast mellan parter i stater som anslutit sitt till konventionen. En sådan 168

s. 169 Kontrollera mot PDF

reservation medför att två regelsystem kommer att gälla
för internationella avtal beroende på om motparten har sin "place of business"
i ett konventionsland eller ej. De skäl som samfundet anser talar för en
anslutning lill konventionen nämligen atl åstadkomma enkla och enhetliga regler
för det praktiska affärslivet, talar för att reservation inte bör göras.

Artikel 92 möjliggör för konvenfionsstat att göra undantag
för del II (avtalsdelen) eller del III
(köpdelen). De argument som ovan anförts lill stöd för ståndpunkten att Sverige
bör ansluta sig fill konventionen gäller i första hand köpdelen. Att göra undantag
för den delen av konventionen kan därför inle vara aktuellt. Avtalsdelen
behandlar endast vad som närmast motsvarar första kapitlet i lagen om avtal,
dvs. regler om slutande av avtal. Konventionens regler skiljer sig något från
avtalslagens motsvarande regler särskilt i frågan om anbud och möjlighetema atl
återkalla anbud. Samfundet konstaterar att förekomsten av vissa skillnader
mellan konventionen och svensk lag är naturlig och att det inte finns någon
objektiv grund för att hävda att den svenska regleringen skulle vara bättre.
Tvärtom syns i detta speciella fall konventionens regler innebära praktiska
fördelar i förhållande fill tredje paragrafen avtalslagen och medföra
preciseringar i affärsverksamhet som är lämpliga i internationella avtal.
Emellertid kan det tänkas uppkomma problem om både ett internafionellt och ett
nationellt regelsystem blir tillämpligt på en och samma affär. Sålunda gör
konventionen uttryckligen undantag för regler om rättshandlingars ogiltighet.
Förhållandet mellan regler som skall bedömas efter konventionen och sådana som
skall bedömas efter nationell rätt har inte närmare studerats.

Skälen för en anslutning fill avtalsdelen väger ur prakfiska
synpunkter inte så tungt som skälen för anslutning till köpdelen. Vinner
konventionen i sin helhet bred anslutning är det emellertid samfundets mening
att de praktiska svårighetema inte förefaller störte än att Sverige bör kunna
överväga en anslutning även fill avtalsdelen.

Blir en anslutning till båda delarna aktuell kommer den
ovan berörda frågan om undantag enligt artikel 95 i ett något annat läge. Såsom
ovan framhållits är avtalsdelen inte så angelägen och gränsdragningen mellan
dess regler och avtalsrätten i övrigt oklar och därmed fördelarna med en
anslutning icke så påtagliga. Därav följer att det finns starkare skäl att av
praktiska hänsyn begränsa tillämpningen av avtalsdelen Ull parter i konventionsstater
dvs. att göra ett undantag enligt artikel 95. Sådant undantag kan emellertid
inte göras bara för avtalsdelen utan måste gälla konvenfionen som helhet.
Samfundet har svårt att på föreliggande material ta ställning fill humvida
undantag bör göras i det läget. Svaret blir antagligen beroende på hur bred
anslutning konventionen får och i vad män reserva-fionergörs.

5 Sveriges industriförbund, Sveriges grossistförbund,
Svenska handelskammarförbundet och Internationella handelskammarens svenska
nationalkommitté

Den nu färdiga konventionen är resultatet av en längre fids
arbete. Organi- 169

s. 170 Kontrollera mot PDF

sationerna
har också vid flera tillfällen fått tillfälle att yttra sig över olika utkast
till konventionstext. Sålunda har yttranden avgivits 12 november 1976, 9 mars
1978 och 28 september 1979.

I
de nyss nämnda yttrandena har del närmare innehållet i konventionens bestämmelser
kommenterats mer ingående. Föreliggande yttrande begränsas därför
huvudsakligen till frågorna om Sverige över huvud taget bör ansluta sig till
konventionen och, om så blir fallet, vilka reservationsmöjligheter som bör
utnyttjas. Med hänsyn till yttrandets begränsning vill organisationerna starkt
understryka, alt de synpunkter som kommit till uttryck i de tidigare yttrandena
alltjämt äger sin gdtighet. Här fmns också anledning all erinra om den kritik
som riktats mot de kommentarer som tagits fram inom ramen för
konventionsarbetet. Om Sverige ansluter sig Ull konventionen bör i samband
därmed på lämpligt sätl klargöras, att man från svensk sida anser att kommentarema
inte bör ha betydelse som rättskälla vid tolkning av konventionen.

Organisationema
behandlar i det följande till en börian endast köpdelen, den viktigaste i
konventionen. Beträffande dess innehåll har organisationerna tidigare framfört
ett flertal synpunkter. Det har främst gällt reglerna om tolkning av
handelstermer, bestämmelserna om leverans och farans övergång, fullgörelsebegreppel
och rättelse av fel m. m. Organisationerna hänvisar till tidigare yttranden och
beklagar samtidigt att de tidigare framförda synpunkterna inle alltid har
kunnat vinna beaktande i önskad utsträckning.

I
frågan om Sverige bör ansluta sig till konventionens köpdel finner
organisationerna det svårt att ta definitiv ställning i dagens läge. Värdet för
näringslivet av en svensk anslutning Ull köpdelen är i hög grad beroende av
vilken hållning andra stater intar till konventionen. Organisationema vill här
fasta uppmärksamheten på det möte inom EG som enligt uppgift skall hållas
1980-11 -06 och där medlemsstaternas inställning till konventionen skall
behandlas. Det är angeläget att man från svensk sida håller sig noggrant
underrättad om resultatet av överläggningarna inom EG.

Även
om endast ett mindre antal stater ansluter sig till konventionen kan Sverige
ändock böra ansluta sig därtill. Så kan bli fallet om det är fråga om sådana
stater i förhållande till vilka köplagsdelen skulle innebära en bättre eller
mindre främmande reglering än nuvarande ordning. En anslutning, med reservation
enligt art. 95, synes sålunda innebära fördelar för Sverige om därigenom uppnäs
att konventionen kommer att gälla i förhållande till länder som Sovjetunionen,
Kina, Nigeria, Brasilien samt andra vikfigare öststater och utvecklingsländer.
Däremot är intresset att låta konvenfionen ersätta nuvarande rättsregler i
förhållanden till EG-länderna och USA mera begränsat. I relationerna till dessa
länder skulle en övergång till konventionen ha värde om konventionen fick så
stor spridning att dess tillämpning blev mer eller mindre universell. Skulle
konventionen vinna en mycket bred anslutning förefaller det ej längre nödvändigt
med någon reservation enligt art. 95.

1
samband med ställningstagandet fill art. 95 måste också tidsaspekten

beaktas, eftersom en sådan reservation synes böra ske samtidigt med

ratificeringen. Om det enligt det tidigare förda resonemanget är motiverat 170

s. 171 Kontrollera mot PDF

med
en svensk anslutning även vid ett mindre antal staters tillträde, men det
fortfarande är oklart hur andra betydelsefulla stater ämnar förhålla sig, är
det lämpligt att Sverige gör reservation enligt art. 95. Skulle det senare visa
sig, atl konventionen vinner en nöjaktigt bred anslutning bör reservationen
kunna tas tillbaka i enlighet med art. 97(4). Organisationerna vill även här
låta sitt definitiva ställningstagande bli beroende av den totala anslutningen
till konventionen som kan förväntas.

Organisationerna
önskar hållas informerade om den internationella utvecklingen och hemställer,
att de ånyo bereds tillfälle att yttra sig i anslutningsfrågan när överblick
kan erhållas över andra staters inställning.

I
detta sammanhang vill organisationerna också beröra konventionens betydelse för
svenska och nordiska rättsförhållanden. Organisationema är medvetna om att ett
antagande av konventionen kan påverka de förebådande revisionerna av de
skandinaviska köplagama. Härvidlag finns anledning att understryka att den
föreliggande konventionen i många stycken är resultatet av olika kompromisser
och att texten inte representerar någon "modem" köplag, som
återspeglar de kommersiella realiteterna eller eljest tillgodoser
reformbehoven för köplagens del. Detta bör finnas i åtanke vid etl framtida
revisionsarbete

Organisationerna
vill också understryka vikten av en nordisk rättslikhet även efter en eventuell
anslutning till konvenfionen och revidering av köplagama. De skandinaviska köplagama
är av hög kvalitet och det vore slöseri att förspilla detta rättsarv genom en
radikal omläggning. Vid en revidering är det organisationernas uppfattning, att
man bör bygga på de gällande köplagarna på så sätt, att man tillvaratar del
värde som ligger i lagarnas disposition och den homogena rättsliga miljö som
skapats av köplagamas långvariga giltighet.

Vid
en anslutning till köpdelen bör således beaktas atl dörrarna inte stängs för en
särreglering av de nordiska förhållandena på köprättens område. Den rättslikhet
som råder inom Danmark, Norge och Sverige är viktig och bör bevaras. Så långt
möjligt bör i vart fall materiell rättslikhet eftersträvas också i förhållande
till Finland. Organisationema hemställer därför, att Sverige verkar för att de
nordiska länderna vid en eventuell anslutning till köpdelen fogar en
reservation enligt den s. k. nabolandsklausulen i art. 94(1). En sådan
reservation torde komma att behövas även efter en eventuell reformering av
köprätten i Norden.

I
samband med behandlingen av konvenfionens köpdel vill organisationema också
framhålla, att en svensk ratificering inte får påverka anslutningen till 1955
års Haag-konvention om tillämplig lag beträffande inlemationella köp av lösa
saker. Sverige är och bör förbli anslutet till denna konvenUon.

Organisationerna
beklagar att en stat som ansluter sig till konventionen givits möjlighet att
avge en "deklaration" i enlighet med art. 96. Detta innebär att
ifrågavarande stater inte blir bundna av stadgandet i art. 11 om slopande av varie
formkrav för slutande av avtal. För svenskt vidkommande måste gälla att något
formkrav inte skall uppställas härvidlag.

I
fråga om konventionens avtalsdel måste organisationerna redovisa en

primärt negativ hållning. Avtalsdelen innehåller en kompromiss mellan 171

s. 172 Kontrollera mot PDF

anbuds äterkallelighet
respektive oäterkallelighet som inte är särskilt klargörande. För svensk
rättsuppfattning - och med etl kommersiellt betraktelsesätt — är vidare den
subjektiva tolkningsregeln i art. 8 inte tilltalande, eftersom svensk rätt ju
bygger på tillitsteorin. Så länge Storbritannien och andra common law-länder,
för vilkas skull kompromissen närmast kom till, ej ansluter sig till
avtalsdelen finns ej heller för svensk del nägon anledning att göra så.
Sammantaget finner organisationema att sådana skäl inte föreligger, att Sverige
f. n. har anledning att ansluta sig till konventionens avtalsdel.

Även på avtalssidan vill
organisationerna betona vikten av en fortsatt nordisk rättslikhet.
Organisationerna fömtsätter all samråd sker med de övriga nordiska länderna,
och att man från svenskt håll, om och när anslutning överväges, verkar för att
eventuellt erforderliga reservationer görs enligt art. 94.

Samtidigt med konventionen
om internationella köpavtal har också i ett protokoll till 1974 års
preskriptionskonvention intagits en del ändringar i denna. Lika litet som
tidigare finns nu någon anledning för Sverige att ansluta sig till
preskriptionskonventionen. Vad som emellertid nu är aktuellt är de ändringar i
konventionen som vidtagits för att få till stånd en närmare överensstämmelse
med motsvarande stadganden i konventionen om internationella köpavtal. Sålunda
sägs i protokollet (art. I) att preskriptionskonventionens regler blir
tillämpliga också i de fall där de internationellt privaträttsliga reglerna
utpekar ett konvenfionslands lag som tillämplig på avtalet. I de fall
konventionen kommer till användning innebär detta bl. a., att
preskriptionsavbrott måste ske vid domstol i konventionsstat.

För svenskt vidkommande är
problemet näraliggande eftersom Norge är anslutet till 1974 års konvention. Så
länge konventionen fillämpas endast mellan konventionsstater uppstår härav inga
olägenheter för svensk del. Utsträcks däremot tillämpningen till att omfatta
även parter i icke-konven-tionsstater kommer problem att uppstå för dessa. Även
om det skulle sägas att en konventionsstat kan acceptera talan vid domstol i en
icke-konven-tionsstat som preskriptionsavbrytande, kommer detta — som påpekats
i professor Hjemers PM 1980-04-15 - att förbli så oklart och osäkert, att en
part som skall avbryta preskripfion inte kan förlita sig därå. För övriga
nordiska länder synes därför den nuvarande ordningen vara att föredra.

172

s. 173 Kontrollera mot PDF

Bilaga 2

Lagrådsremissens lagförslag

1 Förslag till

Lag om internationeJJa
köp

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Artiklarna 1-13 och 25-88 i Förenta nationernas
konvention den 11

april 1980 angående avtal om internationella köp av varor skall i original

texternas lydelse gälla som lag här i landet. Originaltexterna skall ha

samma giltighet.

Konventionens engelska och franska originaltexter finns
tillsammans med en svensk översättning intagna som en bilaga lill denna lag.
Texterna pä övriga originalspråk, arabiska, kinesiska, ryska och spanska, skall
kungöras på det sätt som regeringen bestämmer.

2 § Lagen tillämpas inte i fall då bäde säljaren och
köparen har sina

affärsslällen i Danmark, Finland, Island,Norge eller Sverige. Om en part

inte har något affärssiälle, skall avseende fästas vid hans hemvist.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Bilagan har uteslutits här. 173

s. 174 Kontrollera mot PDF

2 Förslag
till

Lag om ändring i lagen (1905: 38 s. 1) om köp och byte av
lös egendom

Härigenom
föreskrivs alt I § lagen (1905: 38 s. 1) om köp och byte av lös egendom skall
ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

I §

De
i denna lag givna stadganden om säljares och köpares rättigheter och
skyldigheter lände till efterrättelse, såvitt ej annat är uttryckligen överenskommet
eller eljest må anses avtalat eller ock följer av handelsbruk eller annan
sedvänja.

Vad
i denna lag är stadgal om köp skall i tillämpliga delar gälla i fråga om byte.

Denna lag tillämpas inte ifall då lagen (1987:000) om internationella
köp är tUlämplig.

Denna
lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. I fråga om avtal som har ingåtts
före ikraftträdandet gäller dock äldre bestämmelser.

174

s. 175 Kontrollera mot PDF

Innehåll

sid.

Propositionens
huvudsakliga innehåll ............................ I

Propositionens
lagförslag ................................................ 3

Uldrag ur
protokoll vid regeringssammanträde den 19 februari 1987

1
Inledning ....................................................................... 81

2
FN-konventionen
......................................................... 81

2.1 Bakgrunden till konventionen ................................ 81

2.2 Konventionens huvudsakliga innehåll
m.m............... 83

3 Allmän
motivering ....................................................... 86

3.1 Skall Sverige tillträda FN-konventionen?
................ 86

3.2 Vilka reservationer bör Sverige
göra? .................... ... 88

3.3 Hur skall FN-konventionen
införlivas med svensk rätt? 90

3.4 Ikraftträdande m.m................................................... 93

4
Upprättade
lagförslag ................................................. 93

5
Specialmotivering
........................................................ 94

5.1 Förslaget till lag om
internationella köp ................ ... 94

5.2 Förslaget till lag om ändring i
köplagen ................... 95

6 Det
närmare innehållet i FN-konventionen ................. 96

6.1.................................................................................. Del
I Tillämpningsområde och allmänna bestämmelser 96

6.1.1.......................................................................... Kap.
I Tillämpningsområde 96

6.1.2.......................................................................... Kap.
II Allmänna bestämmelser 100

6.2 Del II Ingående av avtal ......................................... 104

6.3 Del III Köp av varor ................................................ 108

6.3.1 Kap. 1 Allmänna bestämmelser ...................... 108

6.3.2 Kap. II Säljarens skyldigheter ........................ Ill

6.3.3 Kap. III Köparens skyldigheter ....................... 133

6.3.4 Kap. IV Riskens övergäng .............................. 144

6.3.5 Kap. V Gemensamma bestämmelser om
säljarens och köparens skyldigheter 146

6.4.................................................................................. Del
IV Slutbestämmelser 159

7
Hemställan .................................................................. 160

8
Beslut .......................................................................... 161

Utdrag ur lagrådels protokoll den 2 mars 1987 .............. . 162

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 mars
1987 .,. 164

Bilaga I Sammanställning av remissyttrandena över FN-konven

tionen ............................................................. . 166

Bilaga 2 Lagrådsremissens lagförslag ........................ 173

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987 175