Prop. 1986/87:137

Regeringens proposition 1986/87:137

om reglering av priserna på fisk m. m.

Prop.

1986/87:137

Regeringen
föreslår riksdagen atl anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 19 mars 1987.

På
regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Mats
Hellström

Propositionens huvudsakliga innehåll

1
propositionen läggs fram förslag om reglering av priserna på fisk under budgetåret
1987/88.

1 Riksdagen 1986/87. 1 .saml. Nr 137

Jordbruksdepartementet Prop, 1986/87; 137

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 mars
1987

Närvarande; statsministern Carisson, ordförande, och
statsråden Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Peterson, S. Andersson, Bodström,
Göransson, Gradin, Dahl, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Lindqvist, G.
Andersson, Lönnqvist

Föredragande; statsrådet Hellström

Proposition om reglering av priserna på fisk m. m. 1
Inledning

Regeringen uppdrog den 4 december 1986 ål statens
jordbruksnämnd att, efter överläggningar med fiskels förhandlingsdelegation och
nämndens konsumentdelegation, avge förslag beträffande prisregleringen på fisk
för budgetåret 1987/88. Förslagen skulle utformas med utgångspunkt i de av
riksdagen beslutade riktlinjerna för prisregleringen på fisk. I uppdraget
erinrades om att jordbruksnämnden vid utformningen av förslagel bör beakta att
riktpunkten för prisregleringens finansiering är att den skall bekostas inom
ramen för regleringsekonomin. Regeringen erinrade vidare om att förslagel bör
främja en fortsatt inriktning av fisket mol fiskslag som kan få en lönsam
avsättning i första hand på den svenska marknaden för färskkonsumlion och
beredning. Förslagen skulle utformas så all etl jämnare fiske av torsk under
året och jämnare och säkrare leveranser av råvara till svensk
beredningsindustri stimuleras. 1 uppdraget ingick att föreslå en minskad normkvantitet
för sill och åtgärder som kan underlätta avsättningen av sill. Nämnden skulle
föreslå från konsumentsynpunkt påkallade åtgärder för atl inom prisregleringens
ram dämpa prisutvecklingen på torsk.

Förslag skulle lämnas till disposilion av medel ur
prisregleringskassan för atl täcka kostnaderna för premier för den kollektiva trygghelsförsäkringen
inom yrkesfisket. Kostnaderna för denna försäkring skulle avräknas från
normpriserna. Därvid skulle även beaktas att kostnadsökningen för trygghelsförsäkringen
avseende regleringsårei 1986/87 ännu inte har räknats av.

Jordbruksnämnden skulle vidare lämna förslag lill disposilion
av medel ur prisregleringskassan för atl täcka kostnaderna för utsättning av
lax, annan laxfisk och ål. Därvid skulle en särskild medelsram beräknas för fortsall
försöksverksamhet med fördröjd utsättning av lax. Dessa två rambelopp skulle
bestämmas efter samråd med fiskeristyrelsen.

Jordbruksnämnden har i skrivelse den 3 mars 1987 avgelt
sina förslag med anledning av uppdraget. Nämndens skrivelse bör fogas till
protokollet i detta ärende som bilaga.

I prop.
1986/87:100 (bil. 11 s. 51) har regeringen föreslagil riksdagen aU Prop.
1986/87:137

för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 1000 kr. lill prisregle

rande åtgärder pä fiskets område. I

2 Prisregleringens utfall 1985/86 m. m.

Grunderna för prisreglering pä fisk beslutades av
riksdagen år 1978 (prop. 1977/78:112, JoU 23, rskr. 272). Syftel med
regleringen år all den skall styra fisket mot lönsamhet samtidigt som den skall
medverka till atl utjämna variationer i fiskarenas inkomster. En närmare
redogörelse för prisregleringens utformning finns i prop. 1984/85:143 (s.
19-21).

Här bör också nämnas att fiskets organisationer nu satt i
gång en samordning av bl. a. mottagningen och distributionen av fisk.
Samordningen är sedan den 1 december 1986 en fömtsättning för all prisstöd
skall lämnas. En samordning skapar förutsättningar för ökad avsättning till
konkurrenskraftiga priser både inom landet och på exportmarknaden. Arbetet med
atl utveckla samordningen skall följas noga. Det ankommer i första hand på
jordbruksnämnden att göra delta.

Inkomstuivecklingen inom hellidsfisket mellan åren 1984 och
1985 har enligt jordbruksnämnden varierat kraftigt beroende på region och
fångslin-riktning. Utvecklingen måls genom bedömning av s. k. kalkylnelton. Kalkylnettona
har ökal för samtliga fångstinriktningar på västkusten utom för sillfisket. För
sydkustens fiskare har kalkylneltona däremot minskat kraftigt utom för gruppen
kombinalionsfiskare. För ostkusten, där kalkylneltona generelll setl är lägst,
har inga större förändringar skett ulom för gruppen övrigfiskare.
Pristilläggens andel av kalkylnettona är 1985 var högst inom sillfisket
(45-60%) och del kombinerade fisket (25-30%). För sillfisket var dessa andelar
högre för är 1985 än' för år 1984.

På västkusten var fisket efter sill och tor,skfisk mest
betydelsefullt. Fisket efter torskfisk gav den klart bästa lönsarhheten. På
sydkusten gällde detta kombinalionsfisket och på ostkusten strömmingsfisket.

De totala kostnaderna för pristillägg regleringsåret
1985/86 var för normprissatta fiskslag 46,4 milj. kr. jämfört medi 60,4 milj.
kr. år 1984/85. Minskningen beror främst på minskade fångster av sill. Trots
detta hänför sig 92% av del totala pristilläggsbeloppel för 1985/86 till sill.
Behållningen i Svensk fisks konjunkturuljämningsfond var 75,8 milj. kr. den 1
juli 1986, en ökning med 16,2 milj. kr. jämfört med den 1 juli 1985.
Motsvarande belopp för jordbruksnämndens prisregleringskassa var 69,0 milj.
kr., en ökning med O, I milj. kr.

Prisregleringsavgiften samt import- och exportavgifterna
beräknas innevarande regleringsår tillföra kassan ca 75 milj. kr. De
sammanlagda rän-leinläkterna på i konjunkturuljämningsfonden och
prisregleringskassan innestående medel beräknas uppgå lill ca 15 milj. kr. De
sammanlagda tillgångarna för prisregleringen innevarande regleringsår uppgår
således till ca 235 milj. kr.

De sammanlagda kostnaderna för prisregleringen under
innevarande regleringsår beräknades ursprungligen av jordbruksnämnden till ca
97 milj.

kr. De
senaste beräkningarna anger atl kostnaderna blir betydligt lägre, ca Prop.
1986/87:137 75 milj. kr. Förklaringen till minskningen är atl fångsterna av
sill har varit relativt setl små hittills under regleringsåret. Detta skulle
innebära att den sammanlagda behållningen i prisregleringskassan och Svensk
fisks konjunkturutjämningsfond skulle komma atl uppgå till nära 160 milj. kr.
vid regleringsårets utgång. Härtill kommer ca 90 milj. kr. i intäkter inkl.
ränteintäkter under regleringsåret 1987/88. Sammanlagt innebär detta atl ca 250
milj. kr. finns tillgängliga under regleringsårei 1987/88.

3 Fiskets omfattning

Jordbruksnämnden gör följande bedömningar i fråga om
fångster, avsättning m. m. för regleringsårei 1987/88.

Den totala svenska fångsten av fisk har minskal de senaste
åren och uppgick förra året till ca 200000 lon, varav knappt hälften var
sill/strömming och knappt en Qärdedel torsk. Av den totala fångslen av
sill/strömming avsattes ca 40000 ton i Sverige. Exporten av oberedd och filéad
sill/strömming var ca 45 000 lon. Huvuddelen gick till Danmark. Europamarknaden
domineras för närvarande av ett stort utbud av nordsjösill. Denna dominans
väntas bestå de närmaste åren. Efterfrågan på konsum-lionssill kommer troligen inle
att öka nämnvärt. Därför väntas prisnivån på sill bli fortsatt pressad.

Fisket efler torsk har skett främst i Östersjön och
uppgick förra året lill ca 45 000 lon. Ca 30000 lon avsattes i Sverige. Resten
exporterades i oberedd form. Importen av torsk, främst frysta torskfiléer,
motsvarade drygt 20000 lon. Avsättningsmöjligheterna bedöms av jordbruksnämnden
som fortsatt goda. Våra tillgångar i Nordsjön, Skagerrak och Kattegati
utnyttjas inte fullt ul. Torskbestandet i Östersjön väntas komma att minska de närmasle
åren. Det beräknas dock medge ett uttag för Sveriges del på i stort setl
oförändrad nivå.

För flertalet övriga fiskslag bedöms utrymmet för ökade
fångster som forisatt gott.

4 Jordbruksnämndens förslag till prisreglering för 1987/88

Jordbruksnämndens förslag om reglering av priserna på fisk
m. m. under budgetåret 1987/88 har bilrätts av fiskets förhandlingsdelegation
och konsumentdelegationen.

Förändringen av normpriserna har tidigare grundats på bl.a.
kostnadsökningen inom fisket och inkomstökningen för jämförbara grupper. Avdrag
har gjorts för produktivitetsökning. Under den period som ligger till grund för
årets förslag har driftskostnaderna inom fisket sjunkit betydligt, främst
beroende på sjunkande drivmedelskostnader. Med hånvisning till att nedgången
bedöms vara tillfällig föreslår nämnden oförändrade norm-

priser för
sill och övriggrupperna. Hänsyn fill fiskets kostnadsutveckling Prop.
1986/87; 137 m. m. under perioden december 1985-december 1986 skall i ställel
beaktas i förslaget till reglering för budgelårel 1988/89.

För torsk föreslås med hänvisning till den labila
marknadssituationen etl nytt syslem med prisgränser. Normprisel skall ersättas
med ett s. k. mitt-pris som i princip fastställs så att fisket når avsedd
lönsamhet. Dessutom fastställs en nedre och en övre prisgräns.
Regleringsåtgärder i form av t.ex. prisdämpande åtgärder eller pristillägg
vidtas inle förrän jämförel-seprisel överstiger den övre prisgränsen resp. underskrider
den nedre. Jämfört med normpriserna för innevarande regleringsar innebär
förslaget till mittpriser en höjning med ca 25 %. Nämnden motiverar höjningen
med den minskade tillgången pä torsk, vilket medfört atl fängstansträngning-arna
ökat utan atl fångsterna för den skull stigit. Höjningen är således inte
motiverad av den allmänna kostnadsökningen som, liksom i fråga om
sill/strömming och övriggmpperna, föresläs beaktad först under regleringsåret
1988/89.

Kostnaderna för trygghelsförsäkringen inom yrkesfisket
beräknas för budgetåret 1987/88 till 7,5 milj. kr. Det är en kraffig ökning
jämfört med tidigare år. Kostnaderna skall räknas av från normpriserna.
Jordbruksnämnden föreslär dock alt de premiehöjningar som inträffat efter
1985/86 skall avräknas från normpriserna först i 1988/89 års prisreglering.

Förslagen om normpriser framgår i detalj av nämndens
skrivelse.

För regleringsårei 1986/87 fastställdes normkvantitet endasi
för sill/ strömming. Den uppgår till 73000 ton. Jordbruksnämnden föreslår att normkvantileten
för sill/strömming för regleringsåret 1987/88 sänks till 60000 ton. Minskningen
skall ses mol bakgrund av bl. a. nämndens förslag om stöd för export till stalshanddsländer
och prisstöd till foderfisk. Normkvantiteten skall enligt förslaget kunna ökas
till högst 70000 ton beroende på utfallet av exporten till stalshanddsländer.

Under innevarande år utgår pristillägg med 65 % av
skillnaden mellan normpris och jämförelsepris för sill/strömming, med 75% för
torsk och med 80 % för övriga normprissatta fiskslag. Jordbruksnämnden föreslår
att procenttalet för sill/strömming höjs lill 75 %. För övriga fiskslag
föreslås oförändrade nivåer.

Under innevarande regleringsår får överskottsprisei för
torsk utgöra högst 70% av lägstapriset och för övriggrupperna högst 80%. Överskottspriset
för sill/strömming fastställs bl. a. så att ett extra stöd utgår för de mindre
storlekarna. Nämnden föreslär att överskottspriset för sill/ strömming för
nästa regleringsår får utgöra högst 60% av lägstapriset, men att överskotlspriserna
för storlekarna 2 och 3 inte får underskrida 1 kr. per kg. Nämnden föreslår
även i övrigl oförändrade regler. Del sammanlagda beloppet för
överskottshanteringen föreslås begränsat till oförändrat 7 milj. kr. Vidare
föreslås att jordbruksnämnden bemyndigas medge att Svensk fisk tar i anspråk
ytterligare medel till överskottshantering om nämnda belopp inte räcker till.

Under innevarande regleringsår lämnas ett särskilt stöd i
form av regio

nalt fraklslöd till fiskare bosatta på norra ostkusten (Uppsala län och

norrut). Stödet utgår för närvarande med 50 öre per kg för all landad torsk 5

och
strömming som är avsedd som människoföda och som levereras till Prop. 1986/87:137
köpare på norra ostkusten. Stödet är begränsat lill sammanlagi 1 milj. kr. Mol
bakgrund av att fisket haft en svag utveckling längs hela ost- och sydkusten
föreslår jordbmksnämnden att fraktslödet ersätts med etl regionall slöd i form
av ett fasl pristillägg enligl följande, nämligen

-
till fiskare
bosatta på sydkusten med 10 öre per kg för sill/strömming levererad och försåld
lill förstahandsmottagare på syd- och ostkusten,

-
till fiskare
bosatta på södra ostkusten (Stockholms län och söderut) med 20 öre per kg för
sill/strömming levererad och försåld till förstahandsmottagare på ostkusten
samt med 10 öre per kg för sill/strömming levererad och försåld till förstahandsmottagare
på sydkusten,

-
till fiskare
bosatta på norra ostkusten (Uppsala län och nortut) med 50 öre per kg för
sill/strömming och torsk levererad och försåld till förstahandsmottagare på norta
ostkusten, med 20 öre per kg för sill/ strömming levererad och försåld lill förstahandsmottagare
på södra ostkusten samt med 10 öre per kg för sill/strömming levererad och
försåld till förstahandsmottagare på sydkusten.

Kostnaderna för detta prisstöd beräknas till ca 5 milj.
kr.

Jordbruksnämnden föreslår alt det under nästa regleringsår
används högst 10 milj. kr. för ett nytt slöd till export av sill/strömming till
stalshanddsländer. Härav skall högst 3 milj. kr. få avse sill från
Västerhavet. Stödet skall enligl förslaget lämnas i form av ett fast
pristillägg om lägst 40 öre och högst 65 öre per kg.

Jordbruksnämnden föreslår vidare ett nytt fast pristillägg
för foderfisk om lägst 25 öre och högst 50 öre per kg till en sammanlagd
kostnad av högst 5 milj. kr. Det föreslås all jordbruksnämnden fastställer
närmare regler efter förslag av Svensk fisk.

Under regleringsåret 1986/87 lämnas fraktstöd för
foderfisk till fiskare bosatta på norra ostkusten. Stödet är ett tillägg till
det fraktstöd som finansieras över statsbudgeten och utbetalas för foderfisk
som förs iland på norra ostkusten och som levereras till fiskmjölsfabrik på
västkusten. Stödet är 20 öre per kg och den sammanlagda kostnaden 100000 kr.
Nämnden föreslår oförändrade regler och belopp för nästa budgetär.

Särskilda fasta pristillägg lämnas för de viktigaste
slagen av sötvattensfisk, nämligen 1,80 kr. per kg för gädda, gös och rensad
och flådd lake samt 1,35 kr. per kg för abborre, annan lake och siklöja.
Nämnden föreslår att dessa belopp höjs till 1,95 kr. per kg resp. 1,55 kr. per
kg. Vidare föreslås elt oförändrat fraktstöd av 20 öre per kg till en
sammanlagd kostnad av högst 100000 kr. för transport av ogräsfisk och foderfisk
frän insjöarna till fiskmjölsfabrik på västkusten.

Även för vissa andra fiskslag ges stöd i form av ett fast
pristillägg. För

kokräka och råräka lämnas under innevarande regleringsår ett fast pristill-

lägg med 2,00 kr. per kg resp. 1,85 kr. per kg. För makrill utgår pristillägg

med 75 öre per kg. För storbackelånga är pristillägget 2,10 kr. per kg för

långa utan huvud och 1,80 kr. per kg för långa med huvud. Jordbruksnämn

den föreslär oförändrade pristillägg för räka och storbackelånga för nästa

regleringsår. I fråga om makrill föreslås ett pristillägg för garnmakrill och

övrig makrill om 1,90 kr. per kg resp. 90 öre per kg. Förslaget syftar till alt 6

stödja främst det kustnära makrillfisket.

Jordbruksnämnden har haft i uppdrag atl efter samråd med fiskeristyrel-
Prop. 1986/87:137 sen lämna förslag lill disposition av medel för att bestrida
kostnader för utsättning av lax, annan laxfisk och ål och för fortsatt
försöksverksamhet med fördröjd utsättning av lax. Nämnden föreslår atl 3 645
000 kr. ur prisregleringskassan används för att finansiera kostnaderna för
utsättning av fisk under regleringsåret 1987/88. Däremot har nämnden inte
lämnat förslag om medel för fördröjd utsättning av lax, men redovisar atl fiskeristyrelsen
har förordat atl 1,3 milj. kr. avsätts för delta ändamål för nästa
regleringsår. Fiskets förhandlingsdelegation har föreslagil att endast 0,2
milj. kr. avsätts för avveckling av försöken, eftersom delegationen har den
uppfattningen alt verksamheten är ett led i en avveckling av havsfisket efter
lax.

Jordbruksnämnden föreslår atl Swefisk ekonomisk förening
tilldelas 1,5 milj. kr. för alt genomföra undersökningar inför en större
marknads-kampanj och ett slarlbdopp av 1,5 milj. kr. för andra
marknadsföringsåtgärder. Swefisk är den organisation som på näringens vägnar
samordnar förstahandsmottagningen av fisk. Vidare föreslår nämnden atl Sveriges
exportråd av prisregleringsmedel tilldelas 0,2 milj. kr. att användas för att
främja export av sill och sillprodukter.

Som kompensation tiU konsumenterna för de höga
torskpriserna föreslår jordbruksnämnden att 15 milj. kr. av prisregleringsmedel
reserveras för konsumentfrämjande äigärder. Hur medlen skall disponeras bör
enligt förslaget bestämmas av jordbruksnämnden efler förslag av en särskild
arbetsgrupp som utses av nämnden.

Jordbruksnämnden beräknar prisregleringens kostnader för
regleringsåret 1987/88 till sammanlagt 120,4 milj. kr., varav 72,5 milj. kr.
hänför sig till kostnader för olika former av prisstöd. Kostnaderna för
trygghetsförsäkringen beräknas till 7,5 milj. kr. och kostnaderna för överskottshanteringen
till 7 milj. kr. Härtill kommer 4945 000 kr. för utsättning av fisk inkl.
fördröjd utsättning av lax. Jordbruksnämndens kostnader för uppbörd och
kontroll beräknas till I milj. kr. och kostnaderna för Svensk fisks administration
och upplysningsverksamhet till 9,3 milj. kr. Kostnaderna för Swe-fisks och
exportrådets marknadsåtgärder beräknas till 3,2 milj. kr. Kompensationsåtgärderna
till konsumenterna beräknas kosta 15 milj. kr.

1 fråga om prisregleringens finansiering föreslår nämnden
följande. Från prisregleringskassan för fisk bör täckas kostnaderna för
trygghetsförsäkringen, utplantering av fisk, Swefisks och exportrådets
marknadsåtgärder, jordbmksnämndens uppbörd och de konsumenlfrämjande
åtgärderna. Vidare föreslås Svensk fisk tillföras 48 milj. kr. ur
prisregleringskassan för att läcka kostnader för rörliga, fasta och regionala
pristillägg, pristillägg för stalshandelsexport och foderfisk, fraktstöd,
överskottshantering samt Svensk fisks administration m. m. Utöver från
prisregleringskassan tillförda medel bör Svensk fisk för denna verksamhet få
disponera tillgängliga ränteintäkter hos Svensk fisk och
konjunkturutjämningsfonden samt vid behov även medel ur
konjunkturutjämningsfonden.

Med nyss nämnda förslag behövs för kommande regleringsår
ca 80 milj.

kr. ur jordbmksnämndens prisregleringskassa. Nämnden beräknar att det

molsvarar kassans intäkter inkl. ränteintäkter under samma period. Be- 7

hållningen
i kassan skulle därmed komma att uppgå till ca 80 milj. kr. den Prop.
1986/87:137 1 juli 1988. Ur Svensk fisks konjunktumtjämningsfond skulle utöver
ränteintäkterna behöva las i anspråk ca 35 milj. kr. Behållningen i fonden
skulle därmed komma att uppgå lill ca 50 milj. kr. den I juli 1988 och den
sammanlagda behållningen i prisregleringskassan och konjunkturuljämningsfonden
vid samma tidpunki lill ca 130 milj. kr.

Jordbruksnämnden har slulligen bl. a. redogjort för vissa
problem i samband med leveranser av råvara lill industrin. Nämnden har lagil
initiativ till överläggningar mellan fiskets företrädare och industrin.
Överläggningarna har på grund av stora meningsskiljaktigheter inte gett något
konkret resultat. Nämnden föreslår liksom föregående år att prisregleringen
ses över.

5 F ö redragandens ö verv ä ganden

Jordbruksnämndens förslag till prisreglering på fisk under
budgetåret 1987/88 avviker på flera punkter från nu gällande riktlinjer för
regleringen. Med hänsyn till dels vissa stmktur- och balansproblem inom yrkesfisket,
dels den översyn av regleringen som planeras är jag emellertid beredd att i
huvudsak biträda nämndens förslag. De avvikelser från gällande riktlinjer som
därmed kommer all göras får betraktas som tillfälliga försök som underlag för
översynen. Jag föreslår således att prisregleringen, med de avvikelser jag tar
upp i det följande, utformas på det sätt jag har redogjort för i det föregående
och att den av nämnden föreslagna normkvanfiteten fastställs.

I fråga om normpriserna innebär mitt ställningstagande bl.a.
att den kostnads- och produktivitetsutveckling som skulle ha beaktats för
budgetåret 1987/88 skall beaktas i regleringen för budgetåret 1988/89.

Kostnaderna för trygghelsförsäkringen skall avräknas vid
fastställande av normpriserna. I fortsättningen bör detta göras när de verkliga
kostnaderna är kända. Det innebär atl normpriserna för nästa år bör justeras
med hänsyn till den nu kända premieökningen för innevarande år. Denna har i
enlighet med förra årets beslut ännu inte avräknats. Jag kan inte tillstyrka
jordbruksnämndens förslag att skjuta på avräkningen ytterligare så att flera
års premiehöjningar samtidigt skulle påverka ett års normpriser. Mot denna
bakgrund bör normpriserna, jämfört med vad som anges i nämndens skrivelse, sänkas
med I öre per kg för sill/strömming och övriggmpp IV, med 3 öre för övriggmpperna I och II och med 6 öre för övriggmpp III.
Det av nämnden föreslagna systemet med prisgränser för torsk bör prövas och
utvärderas under kommande regleringsår. De föreslagna prisgränserna och niittpriserna
bör dock sänkas med 2 öre med hänsyn till premiehöjningen för
trygghetsförsäkringen.

Marknadssituationen för sill har under flera år varit
pressad och de svenska sillfångsterna har sjunkit betydligt. Olika åtgärder har
därför vidtagits för att styra över fisket till mer lönsamma arter.
Möjligheterna till en ändrad fångstinriktning har emellertid minskat de senaste
åren beroende på ett försvagat torskbestånd. Det är enligt min uppfattning
viktigt att pröva nya möjligheter alt få en lönsam avsättning av sill. Jag har
därför i

huvudsak inget atl erinra mot aU på försök stödja
sillexport fill statshan- Prop. 1986/87:137 delsländer inom ramen för
prisregleringen på det sätt som nämnden har föreslagil. Stödet bör dock
begränsas till sill från Östersjön. Eftersom stödet bör kunna anpassas till
marknadspriset finns del inte heller någon anledning alt fastställa en lägsta nivä
på slödel. Del ankommer på jordbruksnämnden atl utvärdera försöksverksamheten.

Riktat induslrifiske efter sill är enligl svenska
bestämmelser inte fillåtet. På försök har emellertid i vissa fall medgetts
dispens för sådant fiske i Östersjön. Sådana dispenser ges av fiskeristyrelsen.
1 rådande avsättnings-situation för sill finner jag i likhet med
jordbruksnämnden att ett visst slöd till industrifiske är motiverat. Del bör
begränsas lill fiske i Östersjön. Det är viktigt att bestämmelserna för stödet
samordnas med beslämmelserna som gäller för fiskets utövande. Det ankommer på
jordbruksnämnden och fiskeristyrelsen att göra detta. Jag vill också framhålla
vikten av all hänsyn fortlöpande tas till förändringarna i efterfrågan på
fiskmjöl och till den allmänna inställningen till en minskad inblandning av
fiskmjöl i djurfoder. Mot den bakgrunden bör någon lägsta nivå för slödel inte
läggas fast.

Jordbruksnämndens förslag lill utvidgning av det regionala
fraktslödet har jag i huvudsak ingen erinran mol. Mot bakgrund av syftel bör
stödet emellertid bestämmas enbart med hänsyn till fiskarens hemvist oavsett
leveransplats på ost- och sydkusten.

Produktutveckling och marknadsbearbetning är viktiga
åtgärder som på sikt kan öka avsättningsmöjligheterna för svensk fisk och
svenska fiskprodukter. Det gäller inte bara sill. Särskilda medel bör därför
avsättas lill branschorganisationen Swefisk för åtgärder som vidtas i samverkan
med regleringsföreningen Svensk fisk. Även Sveriges exportråd bör erhålla medel
för åtgärder som syftar till ökad avsättning av icke odlad fisk och produkter
därav. För åtgärder som berör odlad fisk kan disponeras andra medel som
fördelas av fiskeristyrelsen. En förutsättning för stödet till Swefisk bör
också vara att organisationen under regleringsåret 1987/88 vidtar och lill jordbruksnämnden
redovisar aktiva äigärder för att tillgodose den svenska beredningsindustrins
behov av råvara till rimliga priser samt åtgärder för samordnad försäljning
till den svenska färsk varumarknaden och exportmarknaden.

Jordbruksnämnden bör av regeringen kunna bemyndigas att
betala ut 48 milj. kr. till Svensk fisk för kostnaderna för pristillägg och
fraktstöd i enlighet med vad jag har redovisat i del föregående samt för Svensk
fisks administration. För dessa ändamål bör Svensk fisk få disponera även ränteinläkler
samt i sista hand medel från konjunkturuljämningsfonden.

Av medlen i prisregleringskassan bör 15 milj. kr.
reserveras för konsumentfrämjande äigärder. Den närmare användningen av dessa
medel bör beslutas av regeringen.

Överskottspriserna bör fastställas på del sått som nämnden
har föreslagit. Svensk fisk bör få besluta om avsättningen av överskotten i
samma utsträckning som tidigare.

Jordbruksnämnden bör få medge Svensk fisk alt vid behov få
disponera

ytterligare medel ur konjunkturutjämningsfonden för överskottshantering

och den löpande verksamheten. Fondens behållning bör dock inte utan 9

regeringens särskilda medgivande få underskrida 10 milj.
kr.

Medel som har anslagits ur
prisregleringskassan för fisk lill prisreglering- Prop. 1986/87; 137 en och
som inle las i anspråk under perioden bör tillföras Svensk fisks
konjunkturutjämningsfond.

Till
prisregleringskassan för fisk bör liksom under innevarande år föras högst 1 milj.
kr. av de fetlvaruavgifter som tas ut vid härdning av sillolja av inhemsk
råvara, med avdrag för vad som beräknas återbetalas vid export. Av medlen i
prisregleringskassan bör 3,2 milj. kr. avsättas för Swefisks och exportrådets
marknadsföring. Vidare bör medel avsättas för atl täcka kostnaderna för
trygghetsförsäkringen för fisket (preliminärt ca 7,5 milj. kr.). För utsättning
av lax, annan laxfisk och ål inkl. försök med fördröjd utsättning av lax bör
avsättas 4945000 kr., vars närmare användning liksom för närvarande bör
beslutas av fiskeristyrelsen. Jordbruksnämnden har beräknat sina kostnader för
uppbörd och kontroll lill I milj. kr. Dessa kostnader bör täckas med medel ur
prisregleringskassan.

Medel
ur prisregleringskassan för fisk bör även under nästa budgetår få användas för
andra ändamål om regeringen anser det påkallat vid akuta svårigheter inom
fisket.

6 Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen

föreslår
riksdagen

att
medge att för liden den 1 juli 1987-den 30 juni 1988 reglering av priserna på
fisk m. m. jämle vad därmed hänger samman saml användningen av medel får ske
enligt de grunder som jag har förordat.

7 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredraganden har lagt
fram.

10

STATENS JORDBRUKSN Ä MND
0215A/2323A

Bilaga Prop.
1986/87:137

1987-02-16 Dnr 02-219/87

jn)
1987-03-0 3

Regeringen
Jordbruksdepartementet

JlMS

PRISREGLERINGEN Pl FISK M M UNDER BUDGET Å RET 1987/88 (2 bilagor)

1
F Ö RHANDLINGSUPPDRAGET

Regeringen
har i beslut den 4 december 1986 uppdragit at statens jordbruksn ä mnd att efter ö verl ä ggningar med fiskets f ö rhandlingsdelegation och jordbruksn ä mndens
konsumentdelegation avge f ö rslag betr ä ffande prisregleringen pl fisk under budgetaret
1987/88. F ö rslaget skall utformas med utg å ngspunkt i de av riksdagen ar 1978 beslutade
riktlinjerna f ö r prisregleringen.

F ö rslagen b ö r utformas med beaktande av att riktpunkten f ö r prisregleringen ä r att den skall bekostas inom ramen f ö r regleringsekonomin. Vidare b ö r
f ö rslagen fr ä mja en fortsatt inriktning av fisket mot fiskslag
som kan fa en l ö nsam avs ä ttning fr ä mst
pa den svenska marknaden f ö r f ä rskkonsumtion och beredning.

F ö rslagen b ö r utformas sa att ett j ä mnare fiske av torsk under aret och j ä mnare och s ä krare
leveranser av r å vara till svensk beredningsindustri
stimuleras. N ä mnden b ö r f ö resl å en minskad normkvantitet f ö r sill. F ö rslag
b ö r vidare l ä mnas till å tg ä rder som kan underl ä tta avs ä ttningen av sill.

N ä mnden b ö 'r f ö resl å fr ä n
konsumentsynpunkt p å kallade å tg ä rder f ö r att inom prisregleringens ram d ä mpa prisutvecklingen p å torsk.

Jordbruksn ä mnden b ö r enligt uppdraget avge f ö rslag till disposition av medel ur
prisregleringskassan f ö r fisk f ö r att bestrida kostnader f ö r premier f ö r
den kollektiva trygghetsf ö rs ä kringen inom yrkesfisket. Kostnaderna f ö r f ö rs ä kringen skall r ä knas av fr ä n normpriserna. D ä rvid
skall

11

Prop.
1986/87: 137

n ä mnden beakta att kostnads ö kningen f ö 'r
trygghetsf ö rs ä kringen avseende regieringsaret 1986/87 ä nnu inte har avr ä knats.

F ö rslaget b ö r ä ven omfatta
disposition av medel ur prisregleringskassan f ö r att t ä cka kostnader f ö r uts ä ttning av lax,
annan laxfisk och al. D ä rvid skall ä 'ven ber ä knas
en s ä rskild medelsram f ö r fortsatt f ö rs ö ksverksamhet med s k f ö rdr ö jd uts ä 'ttning av lax. Dessa tva rambelopp b ö r best ä mmas
efter samrad med fiskeristyrelsen.

Jordbruksn ä mnden har nu
ö verlagt med fiskets f ö rhandlingsdelegation och konsumentdelegationen ang å ende prisregleringen p å fisk under budget å ret 1987/88.
Ö verl ä ggningarna har lett till en uppg ö relse
och i samf ö rst å nd med delegationerna l ä 'gger n ä mnden fram f ö ljande
f ö rslag. I den man n å gon delegation har avvikande uppfattning anges
detta.

UTG Å NGSPUNKTER

De av riksdagen beslutade allm ä nna riktlinjerna f ö r fiskeripolitiken (prop 1977/78:112, JoU 23, rskr 272) omfattar ett inkomstmal,
ett konsumentpolitlskt mal, ett produktionsm å l,
ett effektivitetskrav och ett regionalpolitiskt mal. N ä mnden har ber ö rt
dessa olika m å l bl a i sin regleringsskrivelse
till regeringen den 8 april 1981.

Dii ar 1981 beslutade riktlinjerna f ö r prisregleringen pa fisk Innebar bl a att det s k normprissystemet
togs i bruk. Normprissystemet inneb ä r
i huvudsak att normpriser och norakvantitecer f ö r de viktigare slagen av fisk fastst ä lls av statsmakterna efter f ö rslag
av jordbruksn ä mnden. Normpriserna skall i princip
s ä ttas sa att fisket nar avsedd l ö nsamhet samt att konsumenterna erbjuds fisk till
rimliga priser. Normkvantitet anger den kvantitet f ö r vilken pristill ä gg
h ö gst kan utg å .

I bilaga 1 å terfinns
vissa uppgifter om utfallet av normprissystemet m m under budgetaret 1985/86.

I bilaga 2 redovisas uppgifter r ö rande normprissystemet samt regleringsekonomin fr o m
budgetaret 1982/83.

F Å NGSTER OCH AVS Ä TTNING

Den totala svenska fiskf å ngsten har under de senaste aren minskat och uppgick å r 1986 till ca 200 000 ton. Knappt h ä lften eller ca 90 000 ton utgjordes av sill/str ö mming f ö 'r
konsumtion och ca en fj ä rdedel eller ca 45 000 ton av
torsk. Sill och torsk ä r s å ledes de helt dominerande fiskslagen i det svenska fisket.

Avs ä ttningen av svenskf å ngad sill/str ö mming
p å den Inhemska marknaden uppg å r ä rligen till
ca 40 000 ton. Exporten av oberedd

12

Prop.
1986/87: 137

och fil é ad sill/str ö mming uppgick Ir 1986 till ca 45 000 ton, varav
huvuddelen avsattes ,1 Danmark.

Den europeiska sillmarknaden domineras f n av det starkt ö kade utbudet av nordsj ö sill. Sillf å ngsterna i Nordsj ö n å r 1987 v ä ntas uppg å
till ca 500 000 ton.

Storleken av den v ä steuropeiska
sillmarknaden ber ä knas till ca 425 000 ton per ar. H ä rav svarar den v ä sttyska
marknaden f ö r ca 200 000 ton. Det ä r knappast troligt att konsumtionen kommer att upvisa
n å gon st ö rre ö kning som
svar pa ett ö kande utbud fr ä n framf ö rallt
Nordsj ö n. Snarare kommer en st ö rre del av sillfangsterna i framtiden att anv ä ndas f ö r
framst ä llning av fiskmj ö l.

Sammanfattningsvis kan allts å konstateras att utbudet av nordsj ö sill
ö lcat pa den europeiska marknaden de
senaste aren. Det ö kade utbudet har f ö rt med sig att priserna pa sill fallit. Eftersom
konsumtionen troligen inte kommer att ö ka
i n ä mnv ä rd grad ä r det sannolikt att priserna pa
sill kommer att f ö rbli hart pressade.

Torskf å ngsterna i
Sverige uppgick ar 1986 till ca 45 000 ton, en minskning med 7 000 ton j ä mf ö rt med f ö reg å ende ar. Den
ö verv ä gande delen av de svenska torskfangsterna fas i Ö stersj ö n.
Å r 1986 avsattes ca 30 000 ton torsk
i Sverige medan ca 15 000 ton exporterades 1 oberedd form. Importen av torsk,
som doniineras av frysta fil é er, ber ä knas 1986 ha uppg å tt
till ca 20 000 ton, omr ä knad till landad vikt.

Torskmarknaden har de senaste aren varit fast med brist pa
r å vara. Ä ven under de n ä rmaste
aren bed ö ms avs ä ttnings-situationen som relativt gynnsam. Det kan
dock inte uteslutas att andra fiskarter ö vertar
en del av torskmarknaden vilket i sin tur å tminstone
pa litet l ä ngre sikt kan fa en d ä mpande effekt p å
priserna. Vad g ä ller fangstutrymmet utnyttjas inte
tillg å ngarna i Nordsj ö n, Skagerrak och Kattegatt fullt ut. Torskbest å ndet i Ö stersj ö n l ä r enligt de
biologiska experterna komma att f ö rs ä mras de kommande aren. Best å ndet f ö rv ä ntas ä nda medge
ett uttag f ö r Sveriges del pa 50 000 - 60 000
ton (levande vikt) de n ä rmaste aren, dvs en i stort sett of ö r ä ndrad
kvantitet.

Vad g ä ller ö vriga torskfiskar och flatfisk ä r
importandelen ö ver 90 7,. Marknadsbilden f ö r
dessa fiskslag v ä ntas inte f ö r ä ndras n ä mnv ä rt. Det
finns ett utrymme f ö r ö kade f å ngster av svenska fiskare eftersom
f å ngstkvoterna ej utnyttjas fullt ut.

INKOMSTUTVECKLINGEN

Enligt 1978 ars riksdagsbeslut sammanfattas m å ls ä ttningen f ö r fiskeripolitiken pa f ö ljande s ä tt.

13

Prop.
1986/87; 137

"M å let f ö r fiskeripolitiken b ö r vara att skapa f ö ruts ä ttningar f ö r
att de som ä r sysselsatta i fiskerin ä ringen kan f å
b å de en ekonomisk och social standard
som ä r j ä mf ö rbar med den som erbjuds inom andra
n ä ringar och trygghet i arbetet
samtidigt som konsumenterna erbjuds fisk av god kvalitet till rimliga priser. Inom
de gr ä nser som ges av en ansvarsfull hush å llning av fiskcillgangarna b ö r fisket bedrivas s å effektivt som m ö jligt och f å ngsterna best ä mmas
av m ö jligheterna till l ö nsam och stabil avs ä ttning. Samtidigt b ö r h ä nsyn tas till behovet av syssels ä ttning fr ä mst
i kust- och sk ä rg å rdsomr å dena d ä r fisket har stor regionalpolitisk betydelse".

Till nu avslutade ö verl ä ggningar har Inkomstmaterial f ö r å r 1985
funnits tillg ä ngligt i form av dels jordbruksn ä mndens och Sveriges fiskares riksf ö rbunds l ö nsamhetsunders ö kning dels SCBs deklarationsunders ö kning f ö r
fiskare. Dessa material redovisas i avsnitt 4.1 resp 4.2.

Unders ö kningarnas
resultat visar - med undantag f ö r fr ä mst vissa grupper pa syd- och ostkusten - att
fiskarnas inkomster f ö ljer niv å n och utvecklingen f ö r j ä mf ö rbara grupper.

4.1 LONSAMHETSUNDERSOKNINGEN

Inkomstmalet har i propositionen n ä rmare definierats att avse de fiskare som ä r sysselsatta i ett rationellt bedrivet yrkesfiske. De
fiskelag som bedrivit fiske och landat sin f å ngst
i Sverige minst 30 veckor av aret motsvarar i storleksordningen h ä lften av alla fiskelag och likaledes h ä lften av hela fiskarekaren i salsj ö fiske samt svarar f ö r i storleksordningen 75 % av f å ngsterna.
L ö nsamhetsutvecklingen f ö r dessa fiskelag kan d ä rf ö r l ä ggas till grund f ö r bed ö mning av inkomsterna inom heltidsfisket. Uppgifter h ä rom inh ä mtas
genom en enk ä tunders ö kning, som bearbetas inom jordbruksn ä mnden. Svarsfrekvensen ä r endast ca 50 % varf ö r resultaten b ö r tolkas med f ö rsiktighet.

Inkomstniv å n f ö r olika fiske inriktningar framg å r av tabell 4.1 i form av kalkylnetto per man.

Kalkylnetto ä r
en driftsekonomisk term och avser int ä kter
minus kostnader under aret f ö r fiskelaget
och fiskefartyget, f ö rdelat per man. F ö r de fiskare som ej ä r del ä gare i fartyget utg ö rs Inkomsten endast av den s k manslotten, som
skiljer sig fr ä n kalkylnettot p å s å s ä tt att ö ver-
eller underskott av den s k b å tlotten ej p å verkar manslotten men p å verkar kalkylnettot. Ö ver- eller underskott av batlotten p å verkar inkomsten endast f ö r
de fiskare som ä r del ä gare i fartyget. Det f ö rekommer ä ven att fartyget ä gs
av utanf ö r fisket st å ende personer. Ä ven
den taxeringsm ä ssiga inkomsten skiljer sig fr ä n kalkylnettot. Vid ber ä kning av kalkylnetto har avdrag ej gjorts f ö r egenavgifter.

14

Prop.
1986/87: 137

Fiskets f ö rhandlingsdelegation
har h ä vdat att den s k raanslotten egentligen
ger en riktigare bild av inkomstl ä get
ä n kalkylnettot.

Kalkylnettot per man var under 1985 st ö rst f ö r v ä stkustens fiskfiskare. De h ö gsta kalkylnettona redovisas genomg å ende f ö r
v ä stkustens fiskare medan ostkustens
fiskare har de l ä gsta kalkylnettona.

F ö r ä ndringen i kalkylnettona mellan å ren
1984 och 1985 varierar kraftigt. Den st ö rsta
ö kningen uppvisar v ä stkustens fiskfiskare med n ä ra 30 %. Med undantag f ö r sillfiskare ö kar
kalkylnettona vad g ä ller v ä stkustens fiskare i samtliga fiskeinriktningar. F ö r sydkustens fiskare har kalkylnettona minskat utom
f ö r gruppen kombinationsfiskare. N å got sillfiske finns ej redovisat f ö r denna kuststr ä cka.

Pristill ä ggens andel
av kalkylnettona ar 1985 per man ä r
h ö gst inom sillfisket, 45 - 60 Z. Ä ven kombinationsfiskarna har
relativt stora pristill ä ggsandelar, ca25 - 30 %. F ö r sillfisket har procentandelarna ö kat j ä mf ö rt med ar 1984.

Tabell 4.1 Inkomster f ö r heltidsfiskande i lagfiske enligt l ö nsamhetsunders ö kningen

Fiskeinriktning Kalkylnettol) Varav pris- F ö r ä ndring

och per man 1985, till ä ggl) i kalkyl-

kuststr ä cka kr netto 1984-

1985,2)

Kr

Sill v ä stkusten 132 000 58 000 44 - 5

Sill
ostkusten 99 000 61 000 62

Fisk v ä stkusten 184 000 20 000 11 -t- 29

Fisk
sydkusten 109 000 3 000 3 - 15

Fisk
ostkusten 94 000 3 000 4 - 3

R ä ka v ä stkusten 142 000 13 000 9 +15

Komb v ä stkusten 142 000 36 000 25 -1-7

Komb
sydkusten 123 000 39 000 32 + 10

Ö vr
v ä stkusten 127 000 9 000 7 +4

Ö vr
sydkusten 95 000 25 000 26 -
17

Ö vr
ostkusten 69 000 5 000 7 -1-9

1
Enligt
huvudunders ö kningen avseende samtliga
bearbetade enk ä tsvar.

2
Enligt
delunders ö kningen avseende identiska fartyg f ö r b å da aren.

15

Prop.
1986/87: 137

4.2 DEKLARATIONSUNDERS Ö KNINGEN

Deklarationsunders ö kningen
f ö r fiskare utf ö rs av SCB och baseras pa ett slumpm ä ssigt urval av yrkesfiskare.

Prim ä naaterialet bestar av sj ä lvdeklarationer fr ä n yrkesfiskare enligt 1979 ars fiskeriinventering. I bearbetningen ing å r endast de vars inkomst av fiske uppg å tt till minst h ä lften
av den totala inkomsten (exkl kapitalinkomster).

Som framg å r av tabell
4.2 ä r inkomstniv å n vad g ä ller
sammanr ä knad Inkomst t ä mligen lika f ö r
samtliga redovisade grupper pa v ä stkusten.
Sydkustens fiskare uppvisar ca 10 % l ä gre
inkomster medan ostkustens fiskare har markant l ä gre inkomster.

Inkomst av fiske, som avser att belysa
resultatutvecklingen f ö r sj ä lva fiskeverksamheten, visar f ö r
sydkustens fiskare ett kraftigt f ö rs ä mrat resultat å r
1985 medan utvecklingen i ö vrigt ä r n å got s ä mre ä n f ö r sammanr ä knad
inkomst.

Tabell 4.2 Inkomster f ö r tralfiskare enligt SCBs deklarationsunders ö kning f ö r
fiskare

Kuststr ä cka

Sammanr ä knad

Inkomste

r av

inkomstl)

fiske m

m2)

1985

' »

F ö r ä ndring

1985

' »

F ö r ä ndring

kr

1984-

■1985,

kr

1984-1985,

X

%

V ä stkusten

Sill

109

400

-1- 10

130

000

+

6

R ä ka

110

900

-1- 15

129

600

+

7

Ö vrigt

109

100

-1- 12

131

900

-1-

6

Sydkusten

97

100

-t- 4

109

800

-

21

Ostkusten

63

200

-H 8

73

200

-1-

5

Det taxeringsm ä ssiga
begreppet "sammanr ä knad inkomst" innefattar
samtliga f ö rv ä rvsk ä llor. Underskott i f ö rv ä rvsk ä lla upptas till noll. Avdrag har gjorts f ö r egenavgifter.

Driftsekonomiskt begrepp. Kontant netto av fiske minskat
med v ä rdeminskningsavdrag och avdrag f ö r ö kade
levnadsomkostnader samt ö kat med ers ä ttning fr å n
arbetsl ö shetskassa och f ö rs ä kringskassan.
Avser att belysa resultatutvecklingen f ö r
sj ä lva fiskeverksaraheten. Resultatreglerlngsposter
har ej medtagits och avdrag har ej gjorts f ö r
egenavgifter.

16

Prop. 1986/87:137

FÖRSLAG
TILL PRISREGLERING PÅ FISK FÖR BUDGETÅRET 1987/88

Som underlag f ö r
sina bed ö mningar och f ö rslag har parterna haft f ö ljande material

-
uppgifter om
det biologiska fangstutrymmet

-
marknads- och avs ä ttningsf ö rhallanden

-
inkomstf ö rhallanden inom det svenska fisket

-
kostnadsutvecklingen
f ö r produktionsmedel inom de viktigaste
fiskeinriktningarna

-
l ö neavtalen pa arbetsmarknaden f ö r de stora l ö ntagarkollektiven

Uppgifter om det biologiska fangstutrymmet samt marknads-
och avs ä ttningsf ö rhallanden redovisas i avsnitt 3 och i avsnitt 4
redog ö rs f ö r inkomstf ö rhallandena inom fisket.

Prisutvecklingen f ö r
produktionsmedel inom de viktigaste fisk ä inriktningarna
visar enligt jordbruksn ä mndens ber ä kningar en ninskning med 12,4 7, under perioden december 1985 - december 1986.

En sammanfattning av l ö neavtalen
f ö r ar 1986 inom olika avtalsomr å den redovisas i tabell 5.1. Det b ö r observeras att l ö neh ö jningarna g ä ller fr å n
olika tidpunkter f ö r olika avtalsomr å den.

Tabell
5.1 L ö neh ö jningar inom olika avtalsomr å den
å r 19861)

SAF-LO-omradet

SAF-PTK-omradet

Statliga sektorn

Kommuner

och

landsting

Sammanv ä gt

Vagn tal, Z

36

27

15

22

100

Allm ä nna utrymmen inkl l ö neglidning 5,0

5,1 5,7 7,1 5,6

Selektiva å tg ä rder

1,16 0,7 0,3

1 Avtalen ä r tv åå riga. I tabellen anges endast vad som utg å r å r 1986. Inom
den offentliga sektorn l ä ggs hela periodens avtalade h ö jningar ut å r
1986. p| det statliga omr å det tillkommer dessutom l ö neh ö jningar
genom s k lokala potter.

2 Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 137

Prop.
1986/87:137

5.2 NORMKVANTITET

Enligt statsmakternas beslut skall normkvantitet fastst ä llas i syfte att hindra att prisst ö det leder till alltf ö r stor ö kning av fisket efter vissa
fiskslag och d ä rmed till icke ö nskv ä rda ö verskott av konsumtionsfisk som inte skulle kunna
tas tillvara som m ä nniskof ö da. Normkvantitet anger f ö r vilken kvantitet pristill ä gg utg å r.
Den medf ö r s å ledes i och f ö r sig inte n å gon begr ä nsning
i fisket.

F ö r budget å ret 1986/87 fastst ä lldes, liksom f ö r tidigare budgetar, normkvantitet
endast f ö r sill/str ö mming. Den uppg å r
under budget å ret 1986/87 till 73 000 ton. Enligt
direktiven till arets ö verl ä ggningar b ö r normkvantiteten minskas.

S å vitt n ä mnden kan bed ö ma
torde den internationella efterfr å gan
pa sill inte komma att f ö rb ä ttras under det kommande budgetaret. Inom landet konsumeras ä rligen endast ca 40 000 ton svenskf å ngad sill.

Jordbruksn ä mnden och
delegationerna har enats om att f ö resl å att norrikvantiteten f ö r sill/str ö mming
f ö r budgetaret 1987/88 s ä nks till 60 000 ton. Denna kraftiga minskning av
normkvantiteten h ä nger samman med dels det f ö reslagna s ä rskilda
st ö det till ö ststatsexport av sill (se avsnitt 5.8) dels det s ä rskilda st ö iet
till foderfisk (se avsnitt 5.9).

Om exporten till ö ststaterna
inte kommer till st å nd eller om kostnaderna f ö r denna understiger beloppet 10 milj kr b ö r jordbruksn ä mnden
fa bemyndigande att h ö ja normkvantiteten till h ö gst 70 000 ton. H ä rvid
b ö r g ä lla att f ö r varje miljon kronor i minskad
kostnad f ö r ö ststatsexport, j ä mf ö rt med f ö reslagna 10 milj kr, b ö r normkvantiteten kunna ö kas med 1 000 ton. S å dan eventuell ö kning av normkvantiteten b ö r dock ej fa ske retroaktivt f ö r period f ö r
vilken pristill ä gg redan fastst ä llts.

5.3 NORMPRISER

F ö rslag till f ö r ä ndring av
normpriserna har vid tidigare ö verl ä ggningar grundats p å dels kostnads ö kningen inom fisket, dels inkomst ö kningen f ö r
j ä mf ö rbara grupper. Vid sammanv ä gning
har Inkomstdelen och kostnadsdelen f ö r
fiskef ö retagen satts till vardera 50 %. Ä ven produktivitetsutvecklingen inom fisket har
beaktats. Vidare har inf ö randet av den kollektiva trygghetsf ö rs ä kringen inom
yrkesfisket samt premieh ö jningar f ö r denna tom budgetaret 1985/86 avr ä knats fr å n
normpriserna p å s å s ä tt att kostnaderna f ö r pristill ä ggen
ber ä knats bli lika mycket l ä gre som kostnaden f ö r f ö rs ä kringen.

Som anges i avsnitt 5.1 har priserna f ö r produktionsmedel inom fisket, enligt den index som
ber ä knas av jordbruksn ä mnden, minskat med 12,4 % under perioden december
1985 - december 1986.

Prop.
1986/87; 137

En sammanv ä gning av
kostnadsutveckling, inkomstutveckling f ö r
j ä mf ö rbara grupper samt beaktande av produktivitetsutveckling och kostnads ö kning f ö r
trygghetsf ö rs ä kringen skulle d ä rf ö r i och f ö r sig motivera en s ä nkning av normpriserna f ö r budget å ret
1987/88.

Med h ä nsyn till att nedg å ngen 1 kostnadsindex far bed ö mas som tillf ä llig,
eftersom det fr ä mst ä r s ä nkta drivmedelspriser som orsakat
nedg å ngen medan flertalet ö vriga poster stigit, har jordbruksn ä mnden och parterna dock enats om att f ö r budget å ret
1987/88 f ö resl å of ö r ä ndrade normpriser f ö r sill/str ö mming och f ö r
ö vriggrupperna j ä mf ö rt med
innevarande budget å r. F ö r torsk f ö resl å s att det nuvarande systemet med normpriser ers ä tts av ett system med prisgr ä nser (se avsnitt 5.4).

F ö rslag till normpriser i kr/kg f ö r budget å ret
1987/88 samt j ä mf ö relser med innevarande och f ö reg å ende budgetar framg å r av f ö ljande tabl å .

Fiskslag/

F ö rslag

Normprisgrupp

1985/86

1986/87

1987/88

Sill/str ö mming, stor

3,06

3,17

3.17

Sil-/str ö mming, liten

2,38

2,46

2,46

Ö vriggrupp ll)

6,61

6,97

6,97

Ö vriggrupp Il2)

8.24

8,69

8.69

Ö vriggrupp IIl3)

16,35

17,25

17,25

Ö vriggrupp IV4)

3,31

3,49

3,49

1
Grasej, vitling,
sandsk ä dda och pigghaj.

2
Kolja, r ö dsp ä tta,
havskatt och lyrtorsk.

3
Kummel, r ö dtunga och bergtunga.

4
Lubb, skrubba
och horng ä dda.

N ä mnden och delegationerna har vidare
enats om att n ä r kompensation till fisket skall
fastst ä llas f ö r budgetaret 1988/89 skall beaktas kostnadsutvecklingen
inom fisket under perioden december 1985 - december 1987 samt inkomstutvecklingen
f ö r j ä mf ö rbara grupper enligt l ö neavtal f ö r
s å v ä l ar 1986 som å r 1987. Ä ven fr å gan
om produktivitetsavdrag far da tas upp till behandling. Vidare skall vid detta
tillf ä lle de ö kade kostnaderna f ö r den kollektiva trygghetsf ö rs ä kringen inom yrkesfisket, som intr ä ffat efter budgetaret 1985/86, avr ä knas fr å n
nonnpriserna. (Kostnaderna f ö r trygghetsf ö rs ä kringen uppgick
under budget å ret 1985/86 till 5,4 milj kr.)

Ö verenskommelsen
Inneb ä r s å ledes att den kostnads- och Inkomstutveckling m m som normalt skulle
beaktas vid detta ö verl ä ggningstillf ä lle f ö rskjuts ett ar och Ist ä llet medr ä knas f ö rst
vid ö verl ä ggningarna inf ö r budgetaret 1988/89.

19

Prop. 1986/87:137

5.4 PRISGR Ä NSER
F Ö R TORSK

Med h ä nsyn till den os ä kra marknadssituationen betr ä ffande torsk, f ö resl å s att ett prisgr ä nssystem
inf ö rs. Normpriset f ö resl å s bli ersatt
med ett s k mittpris, som i princip skall s ä ttas
sa att fisket n å r avsedd l ö nsamhet. Dessutom fastst ä lls en nedre och en ö vre prisgr ä ns.

Systemet inneb ä r
att m ö jligheten f ö r fiskaren att erhilla ett h ö gt pris ö kar
samtidigt som pristill ä gg inte kommer att utg å f ö rr ä n priserna har fallit under nedre prisgr ä nsen. Pristill ä gg
och prisd ä mpande å tg ä rder kommer
s å ledes endast att vidtas n ä r j ä mf ö relsepriset (dvs det genomsnittliga p å visst s ä tt
definierade avr ä kningspriset till fiskaren) faller
utanf ö r den nedre resp ö vre prisgr ä nsen.

Vid j ä mf ö relsepriser ö ver den ö vre prisgr ä nsen
skall s å dana prisd ä mpande å tg ä rder vidtas som beskrivs i utredningen om normprissystemets
tekniska utformning (Ds Jo 1979:14), dvs exportavgift, exportlicensierlng och
exportf ö rbud. Enligt jordbruksn ä mndens uppfattning b ö r ä ven prisutj ä mningsbidrag till beredningsindustrin kunna utg å n ä r tidigare n ä mnda å tg ä rder inte anses l ä mpliga.
N ä mnden anser att prisutj ä mningsbidrag b ö r
anv ä ndas endast i s ä rskilda situationer och ytterst restriktivt. Prisutj ä mningsbidrag b ö r
kunna fa utg å ä ven i l ä gen n ä r j ä mf ö relsepriset ligger l ä gre ä n den ö vre
prisgr ä nsen om detta bed ö ms erforderligt. Vid j ä mfdrelseprlser under den nedre prisgr ä nsen b ö r pristill ä gg utg å
pa samma s ä tt som n ä r j ä mf ö relsepriserna f ö r
normprissatta fiskslag ligger l ä gre ä n nonnpriserna.

Under de senaste budgetaren har normpriset f ö r torsk under perioden juli - december legat pa en h ö gre niv å
ä n under perioden januari - juni f ö r att s ä songsm ä ssigt stimulera torskfisket. Med samma motivering f ö resl å s att
mittpris och prisgr ä nser pa torsk under budget å ret 1987/88 ligger pa en h ö gre niv å
under f ö rsta h ä lften av budgetaret ä n under den andra.

F ö rslag till mittpriser och prisgr ä nser f ö r
torsk 1 kr/kg under budget å ret 1987/88 framg å r av f ö ljande
tabl å .

Period Nedre Mitt- Ö vre

prisgr ä ns
pris prisgr ä ns

juli - december 1987 6,00 6,60 7,20 januari -
juni 1988 5,50 - 6.10 6,70

20

Prop.
1986/87: 137

J ä mf ö rt med under Innevarande budgetar g ä llande
normpriser f ö r torsk, som uppg å r till 5,22 kr/kg under perioden juli - december
resp 4,99 kr/kg under perioden januari - juni Inneb ä r de f ö reslagna
mittpriserna dels att priserna h ö jts, dels
att skillnaden mellan h ö st- och v å rs ä song ö kats. H ö jningarna
motiveras av den Qlnskade tillg ä ngen pa
torsk som inneburit v ä sentligt s ä mre f å ngster i f ö rh å llande till
insatta fangstanstr ä ngningar. Liksom vad g ä ller normprissatta fiskslag har kostnadsutvecklingen
m m under 1986 ej beaktats.

Parterna har enats om att n ä r kompensation skall fastst ä llas
f ö r budget å ret 1988/89 skall konstnads- och inkomstutveckling m
m beaktas pa samma s ä tt och f ö r samma period som f ö r normprissatta fiskslag.

5.5 PRISTILLAGG

Pristill ä gg kan f ö r normprissatta fiskslag utg å om j ä mf ö relsepriset understiger normpriset. Hur stor andel
av skillnaden mellan normptis och j ä mf ö relsepris som skall utg å i pristill ä gg
skall enligt statsmakternas beslut tas upp vid ö verl ä ggningarna. Under innevarande
budgetar utg å r pristill ä gg f ö r sill/str ö mming med 65 7., f ö r torsk med 75 % och f ö r ö vriga normprissatta fiskslag med 80
7. av n ä mnda skillnad.

F ö r budget å ret 1987/88 f ö resl å s att pristill ä gg
f å r utg å f ö r sill/str ö mming med 75 7. och,
f ö r de fyra ö vriggrupperna med 80 7. av skillnaden mellan normpris och j ä mf ö relsepris. F ö r
torsk b ö r p å samma s ä tt pristill ä gg fa utg å
med 75 % av skillnaden mellan nedre prisgr ä ns
och j ä mf ö relsepris i de fall j ä mf ö relsepriset understiger den nedre prisgr ä nsen.

F ö r innevarande budget å r ä r kostnaden
f ö r pristill ä gg f ö r sill/str ö mming begr ä nsad
till h ö gst 55 milj kr. N å gon motsvarande begr ä nsning f ö resl å s ej f ö r budgetaret 1987/88.

5.6 FASTA PRISTILLAGG

Fasta pristill ä gg
utg å r f n f ö r makrill, r ä ka,
storbackel å nga och de viktigaste slagen av s ö tvattensfisk.

F ö r makrill f ö resl å s att
pristill ä ggen f ö r budget å ret
1987/88 h ö js samt utg å r med olika belopp f ö r garnmakrill resp f ö r ö vrig' makrill. Ä ven
f ö r s ö tvattensfisk f ö resl å s h ö jda pristill ä gg medan f ö r
r ä ka och l å nga pristill ä ggen
b ö r vara of ö r ä ndrade.

F ö rslag till fasta pristill ä gg i kr/kg f ö r__budget å ret 1987/88 samt j ä mf ö relser med Innevarande och f ö reg å ende
budgetar framg å r av f ö ljande tabl å .

21

Prop.
1986/87; 137

Fiskslag

1985/86

1986/87

F ö rslag 1987/88

GammakrillD
Ö vrig makrill2)

0,75 0,75

0,75 0,75

1.90 0,90

Kokr ä ka R å r ä ka

2,00 1,85

2,00 1,85

2,00 1,85

Storbackel å nga:

- utan
huvud

- med
huvud

2.10 1.80

2.10 1,80

2,10 1,80

S ö tvattensfisk S ö tvattensfisk

l3)

Il4)

1.80 1,35

1,80 1,35

1.95 1.55

1
Makrill f å ngad med garn, krok eller smavad inomsk ä rs.

2
Makrill f å ngad med tr å l
eller sn ö rpvad utomsk ä rs.

3
G ä dda, »ö s, sik samt
rensad och fl å dd lake.

4
Abborre, annan
lake och sikl ö ja.

5.7 bVERSKOTTSPRIS

En l ä gsta prisniv å skall uppr ä tthallas
f ö r den fisk som s ä ljs pa marknaden. L ä gstapriser fastst ä lls av regleringsf ö reningen Svensk Fisk f ö r normprissatta fiskslag samt f ö r
makrill och kokr ä ka. F ö r den fisk som inte kan s ä ljas
till l ä gstapris fastst ä ller Svensk Fisk ö verskottspriser.

Niv å n f ö r ö verskottspriserna avg ö rs enligt statsmakternas beslut ytterst av de medel
som st ä lls till Svensk Fisks disposition f ö r detta ä ndam å l, dvs i f ö rsta
hand de marknadsint ä kter som flyter in fr ä n f ö rs ä ljning av till f ö reningen
ö verl ä mnade kvantiteter. Under innevarande och samtliga f ö reg å ende
budgetar har dessutom s ä rskilda medel anslagits f ö r att kunna h ä lla
niv å n h ö gre ä n eljest.

Jordbruksn ä mnden och
delegationerna har enats om att f ö r
budget å ret 1987/88 of ö r ä ndrat h ö gst 7,0 milj kr b ö r
ansl å s f ö r att ö verskottspriserna skall kunna ligga
vid en rimlig niv å . Jordbruksn ä mnden b ö r
dock liksom hittills bemyndigas medge att, i h ä ndelse av att det f ö reslagna
beloppet skulle visa sig vara otillr ä ckligt.
Svensk Fisk efter pr ö vning av n ä mnden far ta i anspr å k ytterligare medel f ö r ö verskottshanteringen.

Vad g ä ller ö verskottsprisernas niv å b ö r ä ven f ö r budgetaret 1987/88 finnas ett samband med l ä gstaprisernas niv å .
(jverskottpriset f ö r sill/str ö mming b ö r
fa utg ö ra h ö gst 60 Z av l ä gstapriset. Dock b ö r ö verskottspriset f ö r
storlekarna 2 och 3

22

Prop.
1986/87; 137

inte understiga 1 kr/kg. F ö r torsk och ö vriggrupperna f ö resl å s p å motsvarande s ä tt
procentsatserna till 70 % resp 80 %. N ä mnden
b ö r dock fa medge dispens fr ä n dessa regler, s å dana
eventuella dispenser b ö r dock ges restriktivt.

Betr ä ffande ö verskottshanteringen av ö vrig makrill f ö resl å s att de speciella regler som Svensk Fisk ä ger r ä tt att till ä mpa bibeh å lls
ä ven under budget å ret 1987/88.

5.8 EXPORT AV SILL TILL Ö STSTATERNA

Enligt f ö rhandlingsuppdraget
b ö r f ö rslag l ä mnas till å tg ä rder som kan
underl ä tta avs ä ttningen av sill.

Sillfisket har de senaste Iren minskat. Enligt Svensk
Fisks statistik har nedg å ngen fortsatt under f ö rsta h ä lften
av innevarande budgetar samtidigt som de av Svensk Fisk Inl ö sta ö verskotten ö kat. Avs ä ttningen
pa den svenska marknaden ä r t ä mligen konstant och uppg å r
till storleksordningen 40 000 ton ä rligen.
Samtidigt har det ö kade utbudet pa den europeiska
marknaden inneburit att priserna pressats. Sverige har ä ven outnyttjade kvoter av sill/str ö mming i fr ä mst
Ö stersj ö n men ä ven
i V ä sterhavet.

Frar. Sveriges fiskares riksf ö rbund har redan tidigare framf ö rts att en satsning pa export till ö ststaterna ä r
en v ä g att underl ä tta avs ä ttningen
av sill. Denna m ö jlighet har ' ä ven ber ö rts
i fiskeristyrelsens "Verkspromemoria ang å ende det svenska sillfisket, rapport 1986-06-06".

F ö r export till ö ststaterna f ö ruts ä tts normalt att hanteringen av r å varan kan ske pa ett enklare s ä tt ä n f ö r regulj ä r
handel pa Europa. F ö r att n å gra aff ä rer
skall komma till st å nd m å ste priserna vara attraktiva f ö r
k ö parna varf ö r omkostnaderna m å ste
hallas nere. Leveranser f ö ruts ä tts kunna ske 1 bulk direkt till ö steuropeiska
moderfartyg antingen ute till havs eller eventuellt i svenska hamnar. Svenska
sorterings- och hanteringsbest ä mmelser b ö r d ä rf ö r i huvudsak inte kr ä vas.

I syfte att m ö jligg ö ra s å dan ö ststatsexport f ö resl å r jordbruksn ä mnden
och delegationerna att under budgetaret 1987/88 h ö gst 10 milj kr far anv ä ndas f ö r att s ä rskilt
st ö dja fiske efter sill f ö r export till Ö ststaterna.
H ä rav b ö r h ö gst 3 milj kr avse sill f å ngad i V ä sterhavet.
St ö det b ö r utg å i form av ett fast pristill ä gg per kg. Vidare f ö ruts ä tts att prisregleringsavgift ej
skall utg å f ö r de kvantiteter som blir aktuella samt att Svensk Fisks l ä gstapriser inte beh ö ver iakttas.

N ä rmare regler f ö r de olika former av ö ststatsexport som kan bli aktuella och de pristill ä gg som d ä rvid
skall kunna utg å b ö r pr ö vas av jordbruksn ä mnden efter f ö rslag
av Svensk Fisk. Pristill ä gget b ö r fastst ä llas
till l ä gst 40 och h ö gst 65 ö re/kg.

23

Prop.
1986/87; 137

St ö det b ö r ses som ett f ö rs ö k och b ö r d ä rf ö r utv ä rderas av Svensk Fisk. H ä rvid
b ö r en prelimin ä r utv ä rdering
kunna presenteras f ö r jordbruksn ä mnden senast i december 1987 och en mer definitiv
utv ä rdering h ö sten 1988. Viktigt ä r h ä rvid att unders ö ka vilka effekter st ö det har haft pa den regulj ä ra
exporten till V ä steuropa av oberedd och beredd
sill.

Som framg å r av avsnitt
5.2 b ö r normkvantiteten kunna ö kas om kostnaderna f ö r ö ststatsexporten ej uppg å r till det f ö reslagna
beloppet om h ö gst 10 milj kr.

5.9 STOD TILL FODERFISK

Ytterligare en m ö jlighet
att underl ä tta avs ä ttningen av sill ä r
att lata en st ö rre del av f å ngsterna ga till foder. Detta kan ske antingen genom
en ö kad fransortering eller genom ett
riktat foderfiske.

F ö r att detta skall bli ekonomiskt m ö jligt f ö resl å s att h ö gst
5 milj kr under budgetaret 1987/88 far anv ä ndas
till st ö d It foderfisk (foderfisk utg ö rs 1 huvudsak av sill men inblanding av andra
fiskslag torde ej kunna undvikas).

St ö det b ö r utg å som ett fast pristill ä gg om l ä gst
25 och h ö gst 50 ö re/kg f ö r
st ö dber ä ttigade kvantiteter. N ä rmare regler
b ö r best ä mmas av jordbruksn ä mnden efter f ö rslag av Svensk Fisk. Avs ä ttningen b ö r
endast ske till svenska fodertillverkare.

5.10 REGIONALT STOD

De av riksdagen ar 1978 beslutade allm ä nna riktlinjerna f ö r fiskeripolitiken innefattar bl a ett regionalpolitiskt m å l. Vad g ä ller
detta mal p å pekas i prop 1977/78:112 att vid
avv ä gningar av fiskets omfattning och
inriktning h ä nsyn ocks å m å ste tas till
kravet p å syssels ä ttning inom fisket i de kust- och sk ä rg å rdsomr å den d ä r fisket har
stor regional betydelse. Genom ett l ä mpligt
utformat st ö d b ö r den i fisket sysselsatta bofasta befolkningen kunna f å rimliga m ö jligheter
till arbete i sin hemort.

I tabell 5.2 har n å gra
data sammanst ä llts f ö r de olika kuststr ä ckorna. Dessa visar en svagare utveckling f ö r fisket pa syd- och ostkusten j ä mf ö rt med v ä stkusten. S å v ä l l ö nsamhetsunders ö kningen som deklarationsunders ö kningen, vilka redovisas i avsnitt 4, pekar ocks å pa l ä gre
inkomster f ö r syd-och ostkustens fiskare ä n f ö r fiskare pa
v ä stkusten.

24

Prop. 1986/87: 137

Tabell
5.2 Utvecklingen av det licensierade fisket p å olika kuststr ä ckor 1983/84 - 1985/86 enligt
Svensk Fisks statistik

Hemort

1983/84

1984/85

1985/86

ANTAL FISKELAGl)

V ä stkusten

380

404

416

Sydkusten

296

305

297

Ostkusten

351

363

361

ANTAL ENSAMFISKARED

V ä skusten

187

138

126

Sydkusten

196

189

173

Ostkusten

662

647

629

SILLF Å NGSTER, 1000 T0H2)

V ä stkusten

44,2

55,3

43,8

Sydkusten

23,9

22,1

17,5

Ostkusten

17.8

11,1

8,8

TORSKF Å NGSTER, 1000
T0N2)

V ä stkusten

17.3

18,0

19,0

Sydkusten

20,9

18,1

14,7

Ostkusten

13,0

12,7

11,0

TOTALA INT Ä KTER, MILJ KR3)

V ä stkusten

321

358

403

Sydkusten

163

147

144

Ostkusten

129

112

119

1
Antal med
licens som n å gon g ä ng under resp budgetar levererat till svensk f ö rstahandsmottagare.

2
Landade i
Sverige, exkl ö verskott och skrapfisk.

3
Totala avr ä kningsv ä rden
samt pristill ä gg f ö r samtliga fiskslag landade 1 Sverige.

Mot denna bakgrund f ö resl å s att ett regionalt st ö d utg å r pa syd- och ostkusten under
budgetaret 1987/88. St ö det b ö r utg å som fast pristill ä gg (regionalt pristill ä gg) enligt f ö ljande

till fiskare bosatta p å
sydkusten med 10 ö 're/kg f ö r sill levererad och f ö rsaid till f ö rstahandsmottagare pa syd- och ostkusten,

3 Riksdagen 1986/87. I sarnl. Nr 137

25

Prop. 1986/87: 137

till fiskare bosatta pa s ö dra ostkusten (Stockholms l ä n
och s ö derut) med 20 ö re/kg f ö r
str ö mming levererad och f ö rs å ld till f ö rstahandsmottagare pa ostkusten samt med 10 ö re/kg f ö r
str ö mming levererad och f ö rsaid till f ö rstahandsmottagare
pa sydkusten,

~ till fiskare bosatta pa norra ostkusten (Uppsala l ä n och

norrut) med 50 ö re/kg
f ö r str ö mming och torsk levererad och f ö rsaid
till f ö rstahandsmottagare pa norra
ostkusten samt med 20 ö re/kg f ö r str ö mming
levererad och f ö rsaid till f ö rstahandsmottagare pa s ö dra ostkusten resp med 10 ö re/kg f ö r
str ö mming levererad och f ö rs å ld till f ö rstahandsmottagare pa sydkusten.

F ö r regionalt pristill ä gg b ö r g ä lla att st ö d
endast utg å r inom ramen f ö r g ä llande
normkvantitet och f ö r avs ä ttning till human konsumtion.

Under innevarande budgetar utg å r ett s ä rskilt
st ö d i form av regionalt fraktst ö d till fiskare bosatta p å norra ostkusten. Som en f ö ljd av f ö rslaget
om regionalt pristill ä gg b ö r detta fraktst ö d upph ö ra.

5.11 FRAKTST Ö D

Und':r innevarande budgetar utg å r ett fraktst ö d
till fiskare bosatta pa norra ostkusten f ö r
foderfisk som Ilandf ö rs pa norra ostkusten och som
levereras till fiskmj ö lsfabrik pa v ä stkusten. St ö dbeloppet
uppg å r till h ö gst 0,1 milj kr och motsvarar h ö gst 20 ö re/kg.

Denna st ö dform f ö resl å s f å forts ä tta
med of ö r ä ndrade regler och belopp ä ven
under budgetaret 1987/88.

Vidare utg å r under
innevarande budgetar ett fraktst ö d f ö r ogr ä sfisk fr å n insj ö arna
samt f ö r foderfisk vid training och
romfiske i insj ö arna som levereras till fiskmj ö lsfabrik pa v ä stkusten.
St ö det skall ses som en sanit ä r resp fiskevardande å tg ä rd och bl a fr ä mja att ogr ä sfisk
inte kastas tillbaka 1 insj ö arna utan
tas om hand. St ö dbeloppet uppg å r till h ö gst
0,05 milj kr och motsvarar h ö gst 20 ö re/kg.

F ö r budgetaret 1987/88 f ö resl å s att st ö dbeloppet maximeras till 0,1 milj kr varav h ö gst 0,05 milj kr under vardera perioderna juli -
december 1987 resp januari - juni 1988. I ö vrigt
b ö r st ö det utg å enligt of ö r ä ndrade
regler.

5.12 TRYGGHETSFORSAKRING

Fiskets kollektiva trygghetsf ö rs ä kring
finansieras med medel ur prisregleringskassan. N ä r f ö rs ä kringen Inf ö rdes budgetaret 1983/84 avr ä knades kostnaden fr å n normpriserna. Ä ven premieh ö jningen budgetaret 1985/86 avr ä knades fr ä n
normpriserna.

26

Prop.
1986/87: 137

Normpriserna s ä nktes
pa sa s ä tt att kostnaderna f ö r pristill ä ggen
ber ä knades bli lika mycket l ä gre som kostnaden f ö r f ö rs ä kringen

Premien f ö r den
kollektiva trygghetsf ö rs ä kringen fastst ä lldes ursprungligen f ö r ett budget å r
i taget, men fastst ä lls fr o m ar 1987 f ö r ett kalender å r
i taget.

Premien uppg å r
f ö r å r 1987 till 7,23 milj kr. Kostnaden f ö r budget å ret 1987/88 ber ä knas till ca 7,5 milj kr d å viss h ö jning
av premien antages ske f ö r å r 1988. Kostnaden kan dock komma att bli h ö gre.

Som framg å r av avsnitt
5.4 har n ä mnden och delegationerna enats om
att de premieh ö jningar som intr ä ffat efter budget å ret
1985/86 skall avr ä knas fr ä n normpriserna n ä r
ö verenskommelse skall tr ä ffas om f ö rslag
till prisregleringen pa fisk under budgetaret 1988/89.

6 REGLERINGSEKONOMIN 1986/87 OCH 1987/88

6.1 INT Ä KTER
OCH KOSTNADER 1986/87

Beh å llningen i Svensk Fisks
konjunkturutj ä mningsfond uppgick per den 1 juli
1986 till 75,8 milj kr, en ö kning med
16,2 milj kr j ä mf ö rt med den 1 juli 1985. Motsvarande belopp f ö r jordbruksn ä mndens
prisregleringskassa var 69,0 milj kr, en ö kning
med 0,1 milj kr.

Regleringsekonomins totala int ä kter under innevarande budgetar ber ä knas nu till ca 90 milj kr. Prisregleringsavgift,
som tas ut pa s å v ä l svenskf å ngad som importerad fisk med 6 % av
f ö rstahands- resp Importv ä rdet eller motsvarande belopp 1 ö re per kg, ber ä knas
tillf ö ra kassan ca 72 milj kr, varav ca
35 7. fr ä n svenska fiskares f å ngster. R ä nteint ä kterna
pa de medel som ä r innest å ende i konjunkturutj ä mningsfonden resp prisregleringskassan ber ä knas uppg å
till sammanlagt ca 15 milj kr. Exportavgift pa viss s ö tvattensfisk och al samt torsk v ä ntas tillf ö ra
prisregleringskassan ca 3 milj kr.

Sammanlagt finns s å ledes
ca 235 milj kr till prisregleringens f ö rfogande
under innevarande budgetar.

De sammanlagda kostnaderna f ö r prisregleringen under Innevarande budget å r ber ä knades
ursprungligen av n ä mnden till ca 97 milj kr, varav ca
62 milj kr f ö r r ö rliga pristill ä gg. Kostnaden kan nu ber ä knas till ca 75 milj kr varav ca 40 milj kr f ö r r ö rliga
pristill ä gg. Anledningen till att
kostnaderna nu v ä ntas bli l ä gre ä r fr ä mst att sillfangsterna minskar.

27

Prop.
1986/87: 137

Enligt dessa ber ä kningar
kommer tillg å ngarna i jordbruksn ä mndens prisregleringskassa och Svensk Fisks
konjunkturutj ä mningsfond sammanlagt att uppg å till knappt 160 milj kr vid utg å ngen av innevarande budgetar. Beh å llningen i prisregleringskassan ber ä knas till ca 75 milj kr och 1 konjunkturutj ä mningsfonden till knappt 85 milj kr.

I f ö ljande tabl å j ä mf ö rs de kostnader f ö r
prisregleringen p å fisk son bed ö mts bil f ö ljden
av tr ä ffade ö verenskommelser, och som redovisats i
regleringsskrivelserna f ö r resp ar, och de i efterhand
konstaterade utfallen. En utf ö rlig
sammanst ä llning av regleringsekonomins int ä kter och kostnader redovisas i bilaga 2 (tabell 6).

R ö rliga pristill ä gg

Totala ko

stnader

Ber ä knat vid

Utfall,

Ber ä knat

vid

Utfall,

resp ö verl ä gg-

milj

kr

resp ö ver

• l ä gg-

milj kr

ningstillf ä lle,

ningstillf ä lle,

milj kr

milj kr

1981'

')2

41,5 - 59,5

57.8

61 - 79

75,7

1982

33

76

45,9

98

63,7

1983

84

68 - 82

52,5

100

76,3

198-

85

56 - 61

60,4

84

80,8

1985.

'86

75

46,4

103

76,6

1986,

• 37

62

401

97

751

1 Prognos

6.2 INT Ä KTER
OCH KOSTNADER 1987/88

6.2.1 INT Ä KTER
OCH DISPONIBELT BELOPP

Tillg å ngarna 1 jordbruksn ä mndens prisregleringskassa och Svensk Fisks
konjunkturutj ä mningsfond kan enligt avsnitt 6.1
ber ä knas komma att uppg å till knappt 160 milj kr per den 1 juli 1987. Int ä kterna under budget å ret 1987/88 inkl r ä nteint ä kter kan uppskattas till ca 90 milj kr. Sammanlagt
st å r s å ledes i princip i storleksordningen 250 milj kr till prisregleringens
f ö rfogande under budget å ret 1987/88.

6.2.2 KOSTNADER FOR DEN L Ö PANDE REGLERINGEN

Direkt avg ö rande f ö r kostnaderna f ö r
st ö d inom ramen f ö r nornprlsregleringen ä r prisutvecklingen f ö r fisk och

28

fiskprodukter. Det inneb ä r att jordbruksn ä mnden inf ö r det kommande budgetaret har att g ö ra prognoser f ö r
marknadsutvecklingen. S å dana prognoser ä r dock mycket sv å ra
att g ö ra med h ä nsyn till framf ö r
allt den stora Inverkan de internationella priserna har fr ä mst pa sill och torsk. N ä mnden har vidare att g ö ra en bed ö mning av storleken av prlstill ä ggsber ä ttigade
kvantiteter f ö r olika fiskslag.

Mot bakgrund av gjorda marknadsbed ö mningar, f ö reslagna
normpriser, nedre prisgr ä nser f ö r torsk samt normkvantiteten f ö r sill/str ö raming
har kostnaderna f ö r pristill ä ggen f ö r
normprissatta fiskslag samt torsk uppskattats till ca 46 milj kr. Kostnaderna f ö r fasta pristill ä gg
pa makrill, r ä ka, storbackel å nga och s ö tvattensfisk
har ber ä knats till ca 6,5 milj kr. St ö det till export av sill till ö ststaterna samt st ö det till foderfisk ä r h ö gst 10 milj kr resp h ö gst 5 milj kr. F ö r t ä ckande av Svensk Fisks kostnader f ö r
ö verskottshanteringen har ber ä knats h ö gst
7 milj kr. F ö r regionala pristill ä gg pa syd- och ostkusten har ber ä knats ca 5 milj kr. Det speciella fraktst ö det till foderfisk pa norra ostkusten samt f ö r fraktst ö det
till ogr ä s- och foderfisk fr ä n insj ö ar
ber ä knas kosta vardera h ö gst 0,1 milj kr. Kostnaderna f ö r den kollektiva

trygghetsf ö rs ä kringen f ö r
yrkesfiskare uppskattas till ca 7,5 milj kr. Kostnaderna f ö r trygghetsf ö rs ä kringen kan dock komma att bli h ö gre d å premien f ö r ar 1988 ä nnu
ej fastst ä llts.

Den sammanlagda kostnaden f ö r prisregleringen i form av prisiill ä gg, fraktst ö d, ö verskottshantering och trygghetsf ö rs ä kring ber ä knas
komma att uppg å till drygt 87 milj kr.

6.2.3 KOSTNADER FOR UTS Ä TTNING AV FISK

Som framg å r av avsnitt
1 b ö r jordbruksn ä mnden avge f ö rslag
till dispositon av medel ur prisregleringskassan f ö r fisk f ö r
att bestrida kostnader f ö r uts ä ttning av fisk. D ä rvid skall ä ven ber ä knas
en s ä rskild medelsram f ö r fortsatt f ö rs ö ksverksamhet med s k f ö rdr ö jd uts ä ttning av lax. De bada beloppen b ö r best ä mmas
efter samrad med fiskeristyrelsen.

Jordbruksn ä mnden f ö resl å r i samf ö rst å nd med
delegationerna att 3,645 milj kr utg å r
ur prisregleringskassan f ö r att bestrida kostnader f ö r uts ä ttning av
fisk under budgetaret 1987/88. Enligt f ö rslag
fr ä n fiskets f ö rhandlingsdelegation b ö r beloppet anv ä ndas enligt f ö ljande (milj kr).

Å l,
ost- och sydkusten 0,550

Å l,
v ä stkusten 0,165

R ö dsp ä tta och torsk, v ä stkusten 0,130

Insj ö ar 2,800

Summa 3,645

4 Riksdagen 1986187. I saml. Nr 137

Prop. 1986/87: 137

29

Prop.
1986/87; 137

Fiskeristyrelsen godk ä nner
beloppet och f ö rdelningen. N ä mnden och konsumentdelegationen har heller inget att
erinra h ä remot.

Fiskets f ö rhandlingsdelegation
har dessutom framf ö rt att kompensation b ö r utg å till licensierade
yrkesfiskare f ö r det inkomstbortfall som blir f ö ljden av att, enligt g ä llande regler, romb ä rande hummer
ej far ilandf ö ras utan m å ste ateruts ä ttas.

Vad g ä ller s k f ö rdr ö jd uts ä ttning av lax anser fiskeristyrelsen att f ö rs ö ksverksamheten
b ö r f å forts ä tta. Kostnaden h ä rf ö r ber ä knas nu av fiskeristyrelsen uppg å till 1,3 milj kr med h ä nsyn till ö kade
priser p å uts ä ttningsmaterialet. Fiskets f ö rhandlingsdelegation
kan endast godta ett mycket begr ä nsat belopp
(0,2 milj kr) avsett f ö r avveckling av f ö rs ö ken eftersom
man anser att verksamheten leder till att havsfisket efter lax m å ste avvecklas. Konsumentdelegationen, som inte har n å gon sakkunskap pa omr å det, anser sig inte ha anledning att driva fr å gan mot fiskets uttryckliga ö nskemal. N ä mnden
som inte heller anser sig ha n å gon kunskap pa
omr å det utg å r d ä rf ö r fr ä n att denna
speciella fr å ga avg ö rs av regeringen.

6.2.4 JORDBRUKSN Ä MNDENS
UPPB Ö RDSKOSTNADER

Jord;ruksn ä mndens
kostnader f ö r uppb ö rd och kontroll av pris-eglerings- och
exportavgifter ber ä knas uppg å till ca 1,0 mil kr.

6.2.5 SVENSK FISKS KOSTNADER

Kostnaderna f ö r
Svensk Fisks administration och upplysningsverksamhet har av f ö reningen ber ä knats
till ca 9,1 milj kr. H ä ri ing å r kostnader f ö r
informations- och upplysningsverksamhet som prelimin ä rt angetts till ca 3,2 milj kr. F ö r undvikande av dubbelarbete f ö ruts ä tter
jordbruksn ä mnden och delegationerna att f ö reningens marknadsf ö rings å tg ä rder f ö regas av diskussioner med Swefisk.

6.2.6 SWEFISK

Genom beslut den 16 oktober 1986 f ö reskrev regeringen att 17 § 2 st i f ö rordningen
(1986:428) om prisreglering pa fiskets omr å de
skulle tr ä da i kraft den 1 december 1986.

I den n ä mnda best ä mmelsen f ö reskrivs
att

"Prisst ö d
far l ä mnas endast till fiskare som
levererar till f ö rstahandsmottagare som deltar i en
s å dan organiserad saraordning pa
fiskf ö rs ä ljningens omr å de som har godk ä nts av statens jordbruksn ä mnd".

30

Prop.
1986/87: 137

I anledning h ä rav
har Sveriges Fiskares Riksf ö rbund, de fiskare ä gda f ö rstahandmottagarna
och Sveriges Fiskgrossisters Riksf ö rbund
bildat Swefisk ekonomisk f ö rening. Efter anh å llan fr ä n
Swefisk har statens jordbruksn ä mnd beslutat
att f ö reningen tills vidare godk ä nns som s å dan
organiserad samordning pa fiskf ö rs ä ljningens omr å de
som anges i 17 § 2 st i f ö rordningen (1986:428) om prisreglering pa fiskets
omr å de.

F ö reningen har enligt 2 § i dess stadgar "till ä ndam å l att fr ä mja medlemmarnas ekonomiska intressen genom

att vara en samordnande organisation av f ö rstahandsmottagare pa fiskf ö rs ä ljningens
omr å de, med uppgift att bl a å stadkomma en ö kad
avs ä ttning av svenskf å ngad fisk pa den svenska f ä rskvarumarknaden och pa export

att vara huvudman f ö r
ett kommersiellt branschinstitut f ö r
fisket. Branschinstitutet skall bl a genomf ö ra
marknadskampanjer, f ö retagsutvecklingsprogram, utvegkla distributionssystem
f ö r f ä rsk fisk, organisera en ladpol

m m.

att t5 initiativ till och utg ö ra ett forum f ö r
f ö rhandlingar

m-illan f ö rstahandsmottagare
och beredningsindustrin i syfte -tt tillf ö rs ä kra svensk beredningsindustri r å vara

att verka f ö r
forskning och utveckling inom fiskebranschen

att i
ö vrigt tillvarata
medlemmarnas intressen."

Swefi.= k har planer pa att genomf ö ra en marknadskampanj vars syfte ä r att f ö r ä ndra konsumenternas attityd till att ä ta fisk och h ö ja
statusen pa fisk. Meningen ä r att
kampanjen skall genomf ö ras i tva steg. F ö rsta steget ä r
en testomgang inom tva geografiskt skilda omr å den. D ä refter skall utformas en massiv riksomfattande
insats under tre ar.

Jordbruksn ä mnden och
delegationerna f ö resl å r att Swefisk tilldelas 1,5 milj kr f ö r att genomf ö ra s k testunders ö kningar. D ä rut ö ver b ö r f ö reningen som ett startbelopp f ö r andra marknadsf ö rings å tg ä rder erh å lla ytterligare 1,5 milj kr. F ö r undvikande av dubbelarbete f ö ruts ä tter
jordbruksn ä mnden och delegationerna att f ö reningens marknadsf ö rings å tg ä rder f ö reg å s av diskussioner med Svensk Fisk.

6.2.7 EXPORTR Å DET

Exportr å det har i
skrivelse den 11 augusti 1986 till statens jordbruksn ä mnd beg ä rt
att f ö r budget å ret 1987/88 f å
0,5 milj kr anvisade av fiskerin ä ringens
regleringsmedel f ö r att s ä kerst ä lla viss
finansiering av olika exportfr ä mjande å tg ä rder f ö r fisk.

Exportr å det f ö resl å s erh å lla 0,2 milj kr att anv ä ndas till att fr ä mja
export av sill och sillprodukter.

31

Prop.
1986/87: 137

6.2.8 KONSUMENTFR Ä MJANDE
Å TG Ä RDER

Under senare ar har under langa perioder priserna pa torsk
legat ö ver norupriserna. Anledningen till
de h ö ga priserna har i f ö rsta hand varit h ö ga
internationella priser till f ö ljd av minskade
torskf å ngster. Vid ö verl ä "ggningarna
v å ren 1986 inf ö r Innevarande budgetar aktualiserades å tg ä rder f ö r att d ä mpa
de inhemska priserna. J ä mf ö relsepriserna hade d å under hela
h ö sten 1985 successivt stigit fr å n 4,96 kr/kg i juli 1985 till 6,11 kr/kg i januari
1986. Normpriset var under perioden juli -december 1985 4,83 kr/kg och under
perioden januari - juni 1986 4,62 kr/kg. J ä mf ö relsepriset l å g
s å ledes 1 januari ar 1986 ca 1,50
kr/kg ö ver normpriset.

Da prisniv å n under
februari 1986 inte visade tecken p å
att falla utan snarare stiga inf ö rde n ä mnden fr o m den 3 mars 1986 exportavgift pa torsk
med 50 ö re/kg.

Fr ä n fiskets f ö rhandlingsdelegation har i sammanhanget ocks å framf ö rts att
sillpriserna legat ca 1 kr/kg under normpriset, vilket kommit konsumenterna
tillgodo.

Under ■verl ä ggningarna
har jordbruksn ä mnden och delegationerna ej kunna
enas om n å gra konkreta å tg ä rder f ö r att kompensera konsu-enterna f ö r den h ö ga
prisniv å n. Enighet har dock natts om att e:t
belopp om h ö gst 15 milj kr av
prisregleringsmedel b ö r rese veras f ö r konsumentfr ä mjande
å tg ä rder. F ö rslag till hur dett_ belopp skall
komma konsumenterna tillgodo f ö resl å s fa utarb-tas av en s ä rskild arbetsgrupp som utses av jordbruksn ä mnden. Beslut om anv ä ndningen av medlen b ö r fa fattas av
jordbruksn ä mnden.

6.2.9 REGLERINGENS TOTALKOSTNADER

De sammanlagda kostnaderna f ö r regleringen under budgetaret 1987/88 inkl administrations- och uppb ö rdskostnader samt medel till uts ä ttning av fisk och konsumentfr ä mjande å tg ä rder ber ä knas
komma att uppg å till ca 120 milj kr.

En sammanfattning av f ö rdelningen
pa olika ä ndam å l och j ä mf ö relse med faktiska kostnader f ö r
budget å ret 1985/86 och nu gjorda ber ä kningar f ö r
budget å ret 1986/87 redovisas 1 f ö ljande tabl å (milj kr).

32

Prop.
1986/87; 137

1985/86

1986/87

1987/88

Utfall

Ber ä knat

Ber ä knat

R ö rliga pristill ä gg

46,4

40,0

46,0

Fasta
pristill ä gg

5.8

5,8

6,5

Ö ststatsexport

-

-

10,0

Foderfisk

-

-

5.0

Regionala
pristill ä gg

-

-

5.0

Fraktsc ö d

0.9

1.1

0,2

Ö verskottshantering

6.4

7,0

7.0

Trygghetsf ö rs ä kring

5,4

6,5

7.5

Resterande
pristill ä gg

fr å n tidigare ar

0,3

—

-"

S:a prisregleringen

65,2

60,4

87.2

Uts ä ttning

3.4

5,1

3,6-4,91)

JN:s
uppb ö rdskostnader

0,8

1,0

1.0

Svensk
Fisks adm. m m

7,2

8,8

9.1

Samordr..
f ö rstahandsmott.

-

1,0

-

SwefisV.

-

-

3,0

Expor'r å det

-

-

0.2

Konsu -.ent å tg ä rder

-

—

15,0

3-.a ö vrigt

11,4

15,9

31,9-33,21)

Totalt

76,6

76,3

119.1-120,41)

1
Det h ö gre beloppet g ä ller under f ö ruts ä ttning att medel ansl å s till f ö rdr ö jd uts ä ttning av lax (se avsnitt 6.2.3).

6.3

SEGLERINGENS
FINANSIERING UNDER 1987/88

Regleringsf ö reningen Svensk Fisk f ö resl å s f ö r budgetaret 1987/88 tillf ö ras
48 milj kr ur jordbruksn ä mndens prisregleringskassa f ö r fisk. Vidare b ö r
kostnaderna f ö r trygghetsf ö rs ä kringen, uts ä ttning av fisk, eventuella f ö rs ö k med s k f ö rdr ö jd uts ä ttning av lax samt jordbruksn ä mndens uppb ö rdskostnader
liksom hittills f å t ä ckas med medel ur denna kassa. Ä ven
de f ö reslagna bidragen till Swefisk ek f ö 'r och Exportr å det
f ö resl å s f å utg å ur prisregleringskassan. Vidare b ö r
kostnaderna f ö r de konsumentfr ä mjande å tg ä rder som kan bli aktuella fa bekostas av prisregleringskassan.

33

Prop.
1986/87; 137

Kostnaderna f ö r
r ö rliga och fasta pristill ä gg, st ö d
till ö ststatsexport och foderfisk, ö verskottshantering, regionala pristill ä gg och fraktst ö d
samt kostnader f ö r Svensk Fisks administration m a b ö r fa t ä ckas
av dels de medel som f ö resl å s tillf ö ras Svensk Fisk (48 milj kr) dels
tillg ä ngliga r ä nteint ä kter
hos Svensk Fisk och dess konjunkturutj ä mningsfond
samt i sista hand av medel ur konjunkturutj ä mningsfonden.

Ovann ä mnda f ö rslag till finansiering Inneb ä r att ur jordbruksn ä mndens prisregleringskassa f ö rsias
fa utg å ca 80 milj kr, vilket ber ä knas n å got
understiga int ä kterna i kassan. Beh å llningen i kassan skulle d ä rmed komma att uppg å till knappt 80 milj kr per den 1 juli 1988.

Or Svensk Fisks konjunkturutj ä mningsfond skulle komma att tas i anspr å k ca 35 milj kr ut ö ver r ä ntan pa medlen 1 fonden. Beh å llningen i fonden per den 1 juli 1988 skulle d ä rmed komma att uppg å till ca 50 milj kr.

Disponibla tillg å ngar
per den 1 juli 1988 skulle totalt komma att uppg å till knappt 130 milj kr.

7. Ö VRIGA FR Å GOR

Enlig regeringens inledningsvis n ä mnda beslut av den 4 december 1986 .l ö r jordbruksn ä mnden
efter ö verl ä ggningar med de b ä gge deleg itionema f ö resl å

-
å tg ä rder som stimulerar till j ä mnare
fiske av torsk under aret,

-
å tg ä rder som stimulerar j ä mnare och s ä krare leveranser av r å vara till svensk beredningsindustri,

-
fr å n konsumentsynpunkt p å kallade å tg ä rder f ö r de fall j ä mf ö relsepriset ö verstiger normpriset.

7.1 J Ä MNARE FISKE
AV TORSK

Inom ramen f ö r
prisregleringen kan s ä rskilda prisstimulanser f ö r torsk bidra till att f å ngsterna ö kar.
Ett s å dant system har till ä mpats sedan budget å ret 1984/85 d å h ö gre normpriser g ä llt under h ö sts ä songen n ä r torskfisket generellt sett ä r mer kr ä vande.
Ä ven f ö r kommande budgetar f ö resl å s att normpriserna s ä tts h ö gre pa h ö sten ä n pa v å ren. Sp ä nnvidden
mellan h ö st- resp varpriserna f ö resl å s ö kas.

34

Prop.
1986/87; 137

Ytterligare bidragande till stimulans av torskfisket har
varit att prisuppr ä kningarna f ö r torsk som regel har varit h ö gre ä n f ö r sill/str ö mming.
F ö r budget å ret 1987/88 f ö resl å s att normpriset f ö r torsk skrivs upp med h ä nsyn
till konstaterad fangstminskning per fangstinsats vilket b ö r bidraga till att f å ngsterna kan hallas uppe pa en h ö g
niv å .

7.2 J Ä MNA
LEVERANSER UNDER ARBETSVECKAN AV R Å VARA
TILL INDUSTRIN

I regleringsskrivelsen 1986-02-06 redogjordes f ö r de olika syns ä tt
som g ä ller betr ä ffande mandagslandningar av sill. Vid ö verl ä ggningar v å ren 1986 mellan fisket och industrin 1 denna fr å ga, som kom till st å nd pa initiativ av jordbruksn ä mnden,
kunde konstateras att mots ä ttningarna ä r mycket stora.

N å gon l ö sning pa problemet har inte å stadkommits
vid de nu avslutade ö verl ä ggningarna. Helgfiske f ö rekonimer
dock pa syd-och ostkusten. Jordbruksn ä mnden
har ocks å vissa m ö jligheter att tillse att industrin far r å vara pa mandagarna genom att till å ta import IV sillravara.

7.3 FR Å N
KONSUMENTSYNPUNKT P Å KALLADE Å TG Ä RDER

Som :-,imgar av avsnitt 6.2.8 ovan f ö resl å s att 15
milj kr av prisr-: leringsmedel reserveras f ö r
konsumentfr ä mjande å tg ä rder. Dessutom
f ö resl å s att ett prisgr ä nssystem inf ö rs f ö r torsk
(5.4).

7.4 UTV Ä RDERING
OCH Ö VERSYN AV FISKPRISREGLERINGEN

Grunderna f ö r det
nuvarande normprissystemet och fiskprisregleringen togs f ö r snart 10 ar sedan. Jordbruksn ä mnden och delegationerna ä r nu ense om att hos regeringen hemst ä lla om att fiskprisregleringen g ö rs till f ö rem å l f ö r en f ö ruts ä ttningsl ö s utv ä rdering och ö versyn. En m å ls ä ttning b ö r
d ä rvid vara att s ö ka å stadkomma f ö renklingar i radande regleringssystem.

35

Prop. 1986/87: 137

8. Hemst ä llan

Med h ä nsyn till det ovan anf ö rda hemst ä ller
jordbruksn ä mnden

1.
att
prisregleringen f ö r fisk samt finansieringen av denna
under budgetaret 1987/88 utformas pa s ä tt
som ovan f ö reslagits.

2.
att
normkvantiteten f ö r sill/str ö mming fastst ä lls
till 60 000 ton samt att n ä randen bemyndigas h ö ja denna till h ö gst
70 000 ton p å s ä tt som ovan f ö reslagits.

3.
att normpriser
samt mittpriser och prisgr ä nser f ö r torsk fastst ä lls
pa s ä tt som ovan f ö reslagits,

4.
att r ö rliga och fasta pristill ä gg samt regionala pristill ä gg utg å r
pa s ä tt som ovan f ö reslagits,

5" att n ä mnden
beviljas utbetala 48 milj kr till Svensk Fisk att disponeras av f ö reningen f ö r
kostnader f ö r prisregleringen,

6.
att n ä mnden bemyndigas medge Svensk Fisk att, ut ö ver medel som utbetalas av n ä mnden, disponera de r ä nteint ä kter som uppkommer hos f ö reningen och i konjunkturutj ä mningsfonden samt, om erforderligt, medel ut
konjunkturutj ä mningsfonden f ö r kostnader f ö r
prisregleringen och f ö r Svensk Fisks administration inkl
marknadsfr ä mjande å tg ä rder och
upplysningsverksamhet,

7.
att st ö d till export av sill till ö ststaterna f å r
utg å med sammanlagt h ö 'gst 10 milj kr enligt best ä mmelser som far beslutas av n ä mnden,

8.
att st ö d till foderfisk f å r utg å med sammanlagt h ö gst 5 milj kr enligt best ä mmelser som far beslutas av n ä mnden,

9.
att regionalt
fraktst ö d p å norra ostkusten far l ä mnas f ö r foderfisk med sammanlagt h ö gst 0,1 milj kr enligt best ä mmelser som far beslutas av n ä mnden,

10.
att fraktst ö d f ö r ogr ä sfisk och foderfisk fr ä n Insj ö ar far l ä mnas med sammanlagt h ö gst 0,1 milj kr enligt best ä mmelser
som far beslutas av n ä mnden,

11.
att n ä mnden bemyndigas medge att medel ut ö ver vad som ovan f ö reslagits far anv ä ndas f ö r ö verskottshantering
efter pr ö vning av n ä mnden,

12.
att n ä mnden bemyndigas medge att hela beh å llningen 1 konjunkturutj ä mningsfonden f å r
disponeras f ö r kostnader f ö r prisregleringen,

36

13.
att n ä mnden bemyndigas meddela best ä mmelser om pristill ä gg och ö verskottshantering,

14.
att n ä mnden bemyndigas bestrida kostnaderna f ö r fiskarnas trygghetsf ö rs ä kring,

15.
att n ä mnden bemyndigas till fiskeristyrelsen utbetala 3,645
milj kr f ö r uts ä ttning av fisk,

16.
att n ä mnden bemyndigas till Swefisk ek f ö r utbetala 3 milj kr f ö r marknadsf ö rings å tg ä rder,

17.
att n ä mnden bemyndigas till Exportr å det utbetala 0,2 milj kr f ö r att fr ä mja
export av sill och sillprodukter,

18.
att n ä mnden bemyndigas besluta om konsumentfr ä mjande å tg ä rder samt bestrida kostnader h ä rf ö r med
sammanlagt h ö gst 15 milj kr,

19.
att n ä mnden bemyndigas besluta om prisutj ä mningsbidrag till beredningsindustrin samt medge att
kostnader h ä rf ö r far t ä ckas av medel som disponeras av
Svensk Fisk,

20.
att i f ö rekommande fall h ö gst
1 milj kr av de fettvaruavgifter som tas ut vid h ä rdning av sillolja av inhemskt ursprung med avdrag f ö r vad som kan ber ä knas
å terbetalas vid export ö verf ö rs till prisregleringskassan
f ö r fisk,

21.
att n ä mnden bemyndigas utbetala pristill ä gg ä ven vid landningar
utomlands om dessa har f ö ranletts av ishinder,

22.
att
fiskprisregleringen g ö rs till f ö remal f ö r
en ö versyn.

Detta ä rende har pa
f ö redragning av avdelningschefen Ojeheim
avgjorts av generaldirekt ö ren och ledam ö terna Alamaa, Arvidsson, Brangmo, Ekberg och Fringel.
D ä rvid har ä ven avdelningschefen Sj ö berg n ä rvarit.
I ä rendets behandling har ä ven deltagit t f avdelningsdirekt ö ren Sten.

Lindstr ö m

Per-G ö ran Ojeheim

Prop. 1986/87: 137

37

Prop.
1986/87: 137

STATENS JORDBRUKSN Ä MND
1987-02-16 Dnr 402-219/87

0218A/1968A BILAGA 1

NORMPRISSYSTEMETS UTFALL 1985/86

Normprissystemet Inf ö rdes
budget å ret 1981/82 och har s å ledes hittills till ä mpats under fem hela budgetar. Redog ö relse f ö r utfallet av regleringen 1981/82 -
1984/85 finns som bilagor till n ä mndens
regleringsskrivelser inf ö r budget å ren 1983/84 - 1986/87.

Enligt riksdagens beslut justerades normpriserna upp med i
genomsnitt 4 % 1985/86 j ä mf ö rt med å ret Innan.

Enligt jordbruksn ä mndens
bed ö mning skulle kostnaden f ö r pristill ä ggen
inom normprissystemet uppg å till 75 milj kr, varav h ö gst 57 milj kr f ö r
sill.

Av nedanst å ende
sammanst ä llning framg å r prognostiserade och faktiska j ä mf ö relsepriser
samt fastst ä llda normpriser f ö r budget å ret
1985/86. Detta budget å ret erh ö ll fiskarna i pristill ä gg f ö r sill 65 %, f ö r torsk 75 % och f ö r ö vriga normprissatta fiskslag 80 %
av skillnaden mellan normpris och j ä mf ö relsepris.

Fiskslag

Bed ö rat

Faktiskt

Normpris

j ä mf ö relsepris

j ä mf ö relsepris

1985/86,

1985/86,

1985/86,

kr/kg

kr/kg

kr/kg

Stor
sill

1,75

2,09

3,06

Liten
sill

1.25

l. «

2,38

Torsk,
juli - dec

4,50

5,53

4,83

jan - juni

4,20

6,17

4,62

Ö vriggrupp I

5,00

5,01

6,61

Ö vriggrupp II

7,00

7,99

8,24

' Ö vriggrupp III

11,50

15,11

16,35

Ö vriggrupp IV

2,75

3,76

3,31

Som framg å r av
sammanst ä llningen underskattade prognosen f ö r sill det faktiska marknadspriset. Sillpriserna
steg j ä mf ö rt med aret innan. Marknadspriset f ö r stor sill blev n ä ra 35 ö re h ö gre ä n det f ö rv ä ntade medan marknadspriset f ö r liten sill blev 20 ö re h ö gre ä n det f ö rv ä ntade.

38

Torskpriset utvecklades betydligt gynnsammare ä n prognosen. Pristill ä gg f ö r torsk kom ej att utbetalas.' Ä ven f ö r ö vriggrupperna blev prisutvecklingen gynnsammare ä n enligt prognosen.

Sammanfattningsvis blev prisutvecklingen f ö r samtliga fiskslag gynnsammare ä n prognosen f ö rutsade.
Totalkostnaden f ö r pristill ä ggen av normprissatta fiskslag hade prognosticerats till
75 milj kr. Utfallet blev 46,4 milj kn och kom s å ledes att ligga betydligt l ä gre
ä n enligt prognosen. '

Av nedanst å ende
sammanst ä llning visas f ö rdelningen av pristill ä ggsbeloppen pa olika normprisgrupper. Som framg å r erh ö ll sill 92 %
av det totala pristill ä ggsbeloppet f ö r normprissatta fiskslag 1985/86.

Fiskslag Milj kr Procent

Stor sill 17,3 37

Liten sill 25,7 55

Torsk

Ö vriggrupp
I 1,6 4

Ö vriggrupp
II 1,2 3

Ö vriggrupp III 0,6 1

Ö vriggrupp
IV 0,0 O

Summa 46,4 ,100

Prop.
1986/87:137

39

ST.\TEN'S
JORDBRL-NSNAMiro 0218A/1930A

1987-02-16

Dnr 4Q2-219/87
BILAGA 2

UPPGIFTER R Ö R.\NDE lORMPRISSYSTEMET
S.AMT REGLERINGSEKONOMIN

Tabell 1. Fastst ä lld
och utnyttjad normkvantitet, total ilandf ö rd
och

f ö rsaid kvantitet samt total ilandf ö ring f ö r
sill/str ö mming, ton

1982/83
1983/84 1984/85 1985/86 1986/87

Fastst ä lld normkvantitet
Utnyttjad normkvantitetl Ilandf ö rd och f ö rsald2

Totalt ilandf ö rt

-
i Sverige3

-
i Sverige och
utlandet"

86 000 83 000 80 000

85 965 77 291 77 395

109 001 84 358 87 455

118 100 97 400 93 300 139 300 112 700 114 700

76 000 69 594 69 807

79 500

73 000

1.
Pristill ä ggsber ä ttigad
kvantitet.

2.
Kvantitet 5oa
hade varit pristill ä ggsber ä ttigad om ej normkvantitet satt ett tak.

3.
Inkl " ö verskott", dvs kvantiteter son ej kunnat f ö rs ä ljas till minst
l ä gstapriser, saiTit ej licensierade
fiskares ilandf ö ringar. (SCBs statistik.)

4. Utlandslandningar saknas f ö r 1985/86.

Tabell 2.

Prlstill ä ggsber ä ttigade
kvantiteter, ton

1982/83
1983/84 1984/85 1985/86

Sill/str ö miag,

stor

49

433

36

736

31

020

27

333

Sill/str ö =aing,

liten

36

532

40

555

46

375

42

261

Torsk

43

869

49

411

46

075

43

538

Ovriggruco
I

867

820

1

422

1

289

OvriggruDD
II

2

131

2

364

2

208

2

321

Ovriggrup?
III

517

523

518

427

Qvriggrupp
IV

85

114

67

133

Makrill

327

741

827

524

Kokr ä ka

7 21

537

515

671

R å r ä ka

432

242

731

889

Storbackel å nga

8

113

75

83

S ö tvattensfisk

I

920

941

965

838

S ö tvattensfisk

II

656

625

603

537

40

Prop.
1986/87: 137

Tabell 3. Normpriser samt ber ä knade genomsnittliga j ä mf ö relsepriser och pristill ä gg, kr/kg

1982/83

1983/84

1984/85

1985/36

1986/87

NORMPRISER

Sill/str ö mming,

stor

2,80

2,98

3,01

3,06

3,17

Sill/str ö mming,

liten

2,14

2.31

2,34

2,38

2,46

Torsk

3,85

4,27

4,585 4,386

4,835 4,626

5.225 4,996

Kokr ä ka9

29,64

32,85

35,00

Ö vriggrupp il

5,05

5,70

6,27

6,61

6,97

Ö vriggrupp Il2

6,26

7,10

7,81

8,24

8,69

Ö vriggrupp III

12,46

14,08

■15,49

16,35

17,25

Ö vriggrupp IV

2,52

2,85

3,14

3.31

3,49

j ä mf ö relse?riser7 ,

.8

Sill/str ö raming,

stor

2,01

2,04

1,90

2,09

Sill/str ö mming,

liten

1.59

1.53

1,32

1.5

Torsk

4,05

4.32

4,46

4,435

4,476

5,94

5,535

6,176

Kokr ä ka9

34,17

46,02

48,05

44,38

Ö vriggrupp I-

3,81

4,13

3,94

5,01

Ö vriggrupp Il2

5,80

6,49

7,30

7,99

Ö vriggrupp III-'

8,75

10,11

11,07

15,11

Ö vriggrupp IV

2,43

2,26

3,03

3,76

pristill ä gg7

Sill/str ö mming,

stor

0,56

0,66

0,73

0,63

Sill/str ö mming,

liten

0,39

0,55

0,67

0,61

Torsk

0,03

0,04

0,05

0,ll5

0,026

-

Kokr ä ka9

0,17

-

-

Ö vriggrupp il

0,93

1,18

1,87

1.25

Ö vriggrupp Il2

0,44

0,50

0,47

0,52

Ö vriggrupp III

2,80

2,98

3,60

1,36

Ö vriggrupp IV

0,19

0,47

0,17

0,02

1.
Gr å sej, vitling, sandsk ä dda och pigghaj.

2.
Kolja, r ö dsp ä tta,
havskatt och lyrtorsk.

3.
Kummel, r ö dtunga och bergtunga.

4.
Lubb, skrubba
och sandsk ä dda.

5.
Avser perloden
1 juli - 31 december.

6.
Avser perioden
1 januari - 30 juni.

7.
Baserade p å uppgifter fr ä n
de st ö rre f ö rstahandmottagarna. J ä mf ö relsepriser och pristill ä gg ber ä knas
resp fastst ä lls m å nadsvis. H ä r angivna arsuppgifter ä r v ä gda medeltal
av manadsuppgifter.

8.
F ö r " ö vriggrupperna"
p å verkas uppgifterna av f ö r ä ndringar i
kvantiteterna f ö r ing å ende fiskslag och ä r s å ledes inte enbart uttryck f ö r

pris f ö r ä ndringar.

9. Kokr ä ka å satts ej normpris fr o m 1985/86, se ä ven tabell 5. 41

Prop.
1986/87: 137

Tabell 4. Procentsats av skillnaden mellan normpris
och j ä mf ö relsepris med vilken pristill ä gg
utg å r

1982/83
1983/84 1984/85 1985/86 1986/87

Sill

Torsk

Ö vrigal

70

70

65

65

65

75

75

75

75

75

75

75

80

80

80

1. ö vriggrupp I - IV samt tom 1984/85 ä ven
kokr ä ka.

Tabell 5.

Jämförelsepriser
och fasta pristillägg, kr/kg

1982/83 1983/84 1984/85 1985/86
1986/87

j ä mf ö relse?riser

Makrill

Kokr ä ka

Elar ä ka

Storbackel å nga

S ö tvattensfisk il

S ö tvattensfisk Il2

5,91

34,17

8,38

9,25 3,25

6,23 46,02 12,07

10,06 3,19

6,94

48,05

9,73

11,93 3,95

5,17

44,38

9,79

12,54 4.37

Makrill R å r ä ka Kokr ä kaS
Storbackel å nga

-
med huvud

-
utan huvud S ö tvattensfisk ll S ö tvattensfisk
Il2

0,55

0,60

0,70

0,75

0,75

1,60

1,75

1,75

1,85 2,00

1,85 2,00

1,47

1,62

1,70

1,80

1,80

1,73

1,90

2,00

2,10

2.10

1,63

1,63

1,70

1,80

1,80

1,16

1,16

1,25

1,35

1.35

1.
G ä dda, g ö s
och sik samt fr o m 1984/85 rensad och fl å dd
lake.

2.
Abborre, sikl ö ja samt tom 1983/84 lake resp fr o m 1984/85 annan
lake.

3.
Å ren 1981/82 - 1984/85 å sattes kokr ä ka
normpris, se tabell 2.

4.
F ö r s ö tvattensfisk
ä r underlaget f ö r ber ä knade j ä mf ö relsepriser
begr ä nsat.

42

Prop.
1986/87: 137

Tabell 6. Regleringsekonorain 1982/83 - 1985/86 samt
prognos f ö r 1986/87 och 1987/88, milj kr

1982/83 1983/84 1984/85 1985/86 1986/87 1987/88

prognos prognos

ING BEH Å LLNING

69,5

99,8

124,1

128,5

144,8 (158,5)

Prisregi.kassan Konj.utj.fonden

28,1 41,4

42,4 57,4

57,7 66,4

68,9 59,6

69,0 75,8

INT Ä KTER

69,0

75,6

85,2

92,9

90,0

Prisregi.avg m m Utf ö rselavg.
R ä nta kassan R ä nta fonden

59,0

4,0 6,0

60,7 1,2 6,6 7,1

66,5 1,5 8,9 8,3

71,7 3,9 9,1 8,2

72,0 3.0 7,0 8,0

BUDGETMEDEL

25,0

25,0

-

-

-

TOT
DISPONIBELT

163,5

200,4

209,3

221,4

234,8

UTGIFTER

63,7

76,3

80,8

76,6

(76,3)

R ö rliga pristill ä gg

- sill/str ö mming

- torsk

- ö vriga

45,9 41,3

1.3 3,3

52,5

46,6

2,1

3.8

60,4

52,5

2,3

5,6

46,4 43,0

3,4

(A0,0) (37,0)

(3,0)

Fasta
pristill ä gg

- r å r ä ka

- kokr ä ka

- makrill

- langa

- s ö tvattensfisk

3,2 0,7

0,2 0,0 2,3

3.3

0,4

0,4 0,2 2,3

4.4 1,3

0,6

0,1 2,

5,8 1,7 1,3 0,4 0,2 2.2

(5,8)

tidigare ar

-

-

-

0,3

-

Ö verskottshantering

4,1

5,1

1.9

6.4

( 7,0)

Reg.
fraktst ö d mm

1,A

0,5

0.5

0,9

1,1

L å ginkomstsatsning

-

0,6

-

-

-

Utplantering

3.0

3,0

2.2

3.4

5,1

Socialf ö rs ä kring

-

4.4

4.4

5.4

6,5

JNs uppb ö rdskostn mm

0,7

0.7

0,7

0,8

1,0

Svensk
fisk adm

5,4

6,2

6,3

7,2

8,8

Samordning

—

—

-

~

1,0

UTG BEH Å LLNING

99,8

124,1

128,5

144,8

(158,5)

Norstedts Tryckeri, StockHolm 1987

43