Prop. 1986/87:139

Regeringens proposition 1986/87:139

om ändringar i beskattningen av bensin, m.m.

Prop.

1986/87:139

Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokoilet
den 19 mars 1987.

På
regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Bengt K.Å. Johansson

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen föreslås höjd skatt på olja med 50 kr. perm'
och på bensin med 20öre per liter i enlighet med vad som angetts i prop.
1986/87:95 om totalförsvarets fortsatta utveckling.

Därutöver föreslås en höjning av skatten pä bensin med 3
öre per liter för att kompensera det inkomstbortfall som uppkommer till följd
av en ökad försäljning av blyfri bensin.

Bensinskatten för andra motoralkoholer än metanol och etanol
föreslås höjd till samma nivå som skatten för bensin. Skatten på bensin och gasol
som används för framställning av stadsgas föreslås slopad.

Rätten till avdrag i bensinskattedeklaration för skatt på
sådan bensin som förbrukats eller försålts för förbrukning i luftfartyg som
inte används för fritidsändamål eller annat privat ändamål föreslås slopad. I
stället föreslås att flygbensin, dvs. sådan bensin som tillverkats särskilt för
användning i flygplan, undantas från skatteplikt.

Slutligen föreslås att skatteplikten i fråga om bensin
generellt inskränks till att omfatta endast bensin avsedd för motordrift. I
stället kan vissa av de nuvarande avdragsreglerna slopas, och
beskattningssystemet därigenom förenklas.

Samtliga ändringar föreslås träda i kraft den I juli 1987.

1 Riksdagen 1986/87. 1 suml. Nr 139

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt

Härigenom föreskrivs att 2a och 25 §§ samt bilaga 1 till
lagen (1957:262) om allmän energiskatt' skall ha följande lydelse.

Prop. 1986/87:139

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

2a §

Skatt utgår inte för

a)
inhemskt
framställd metan,

b)
naturgas, som
bortgår till följd av förluster vid transport eller om-formning hos producent
eller distributör,

c)
stadsgas c) stadsgas eller gasol som an-

vänds för framställning av stadsgas,

d) gasol, som med hänsyn till försäljningsform,
kvantitet eller förpack

ning har karaktär av butiksvara.

25 § 1 deklaration som avser elektrisk kraft får avdrag
göras för skatt på elektrisk kraft, som

a)
levererats till
kommunikationsföretag för bandrift eller därmed likartat ändamål eller
överförts till annat land,

b)
förbrukats
eller försålts för förbrukning för annat ändamål än energialstring eller för
användning i omedelbart samband med sådan förbrukning eller vid framställning
av bensin eller i förteckningen angivet skattepliktigt bränsle,

c)
försålts med
förlust för den redovisningsskyldige, i den mån förlusten hänför sig till
bristande betalning från förbrukare eller icke registrerad distributör av
elektrisk kraft,

d) producerats i mottrycksanläggning och förbrukats i
egen industriell

verksamhet.

Avdrag
enligt första stycket c) får göras med belopp som svarar mot så stor del av
skatten som förlusten visas utgöra av den elektriska kraftens försäljningspris.
Har sådant avdrag gjorts och inflyter därefter betalning skall redovisning åter
lämnas för skatten på den kraft som betalningen avser.

Avdrag får
även göras för skatt för bensin eller annat bränsle, som förbrukats vid
produktion av annan skattepliktig elektrisk kraft än sådan som avses i första
stycket d), i den mån avdrag icke gjorts enligt 24 § första stycket g) eller
enligt 7 § I mom. första stycket i) lagen (1961:372) om bensinskatt.

Avdrag får
även göras för skatt för bensin eller annat bränsle, som förbrukats vid
produktion av annan skattepliktig elektrisk kraft än sådan som avses i första
stycket d), i den mån avdrag icke gjorts enligt 24 § första stycket g) eller
enligt 7 § I mom. första stycket g) lagen (1961:372) om bensinskatt.

' Lagen omtryckt 1984:994.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:272,

Bilaga 1
till lagen (1957:262) om allmän energiskatt Prop. 1986/87:139

Nuvarande
lydelse

Förteckning
över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall erläggas

Tulltaxe- Bränsle Skattesats

nummer

ur 27.01,

27.02 eller

27.04 Kolbränslen..............................
305 kr. per ton

ur
27.10 Fotogen med tillsats som möjliggör drift

av snabbgående dieselmotorer .. 610 kr. per m"*

ur 27.10 Motorbrännoljor, eldningsoljor och bun

keroljor ....................................... 610 kr. per nr

ur
27.11 Naturgas................................. 308 kr. per 1 000 m'

ur 27.11 eller

38.19 Gasol som används för

a)
motordrift .............................. 92
öre per liter

b)
framställning
av sladsgas.......... 24 kr. per ton

c) annat ändamål än motordrift eller

stadsgasframställning ............... 185 kr. per
ton

Anm. Skatten på oljor beräknas efter

varans fakturerade volym. Kan skatten icke beräknas på
sådant sätt eller sker fakturering annorledes än enligt vedertagna grunder,
äger beskattningsmyndigheten fastställa grunder för beräkning av volymen.

- Senaste lydelse 1986:501,

ti Rik.sdagen 1986187. I saml. Nr 139

Föreslagen
lydelse Prop. 1986/87; 139

Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän
energiskatt skall erläggas

Tulltaxe- Bränsle Skattesals

nummer

ur 27.01,

ur 27.02

eller

ur
27.04 Kolbränslen............................... 305 kr. per ton

ur
27.10 Fotogen med tillsats som möjliggör drift

av snabbgående dieselmotorer .. 610 kr. per m-*

ur 27.10 Motorbrännoljor, eldningsoljor och bun

keroljor ....................................... 660 kr. per m'

ur
27.11 Naturgas.................................. 308 kr. per I 000 m'

ur 27. II

eller

ur 38.19 Gasol som används för

a)
motordrift ............................... 92
öre per liter

b)
annat ändamål
än motordrift . 185 kr. per ton

Anm. Skatten på oljor beräknas efter

varans fakturerade volym. Kan skatten icke beräknas på
sådant sätt eller sker fakturering annorledes än enligt vedertagna grunder,
äger beskattningsmyndigheten fastställa grunder för beräkning av volymen.

Denna lag träder i kraft den I juli 1987.

2 Förslag
till

Lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt

Härigenom föreskrivs att 1-3§S samt 7§ 1 mom. lagen
(1961:372) om bensinskatt' skall ha följande lydelse.

Prop. 1986/87:139

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lyddse

Till staten skall enligt bestämmelserna i denna lag
erläggas särskild skatt (bensinskatt) för

a)
bensin, utom kemiskt ren bensin, och andra motorbränslen, som innehåller
minst 70 viktprocent bensin (ur tulltaxenummer 27.10); samt

a) bensin avsedd för motordrift och andra motorbränslen,
som innehåller minst 70 viktprocent bensin (ur tulltaxenummer 27.10), med undantag
för flygbensin: samt

b) metylalkohol (metanol), etylalkohol (etanol) och högre
alkoholer samt andra än under a) avsedda blandningar, som innehåller sådan
alkohol (ur tulltaxenummer 22.08, 29.04 och 38.19), allt under förutsättning
att varorna är avsedda för användning till motordrift (motoralkohol).

Skatt
skall dock inte utgå för mineraloljeprodukter, som införs till landet för att
vid oljeraffinaderier användas uteslutande som råvara vid tillverkning av
bensin. Skatt skall inte heller utgå för motoralkohol, som tillhandahålls i
särskildförpackning om högst en liter.

Skatt skall dock inte utgå för mineraloljeprodukter, som
införs till landet för att vid oljeraffinaderier användas uteslutande som råvara
vid tillverkning av bensin. Skatt skall inte heller utgå för bensin, som är
avsedd för annat ändamål än motordrift, eller för motoralkohol, när varorna
tillhandahålls i särskilda förpackningar om högst en liter.

Bestämmelserna i denna lag om bensin gäller, om annat inte
sägs, samtliga de varuslag som är skattepliktiga enligt första stycket.

2 § =

Skatt
utgår, om inte annat sägs i andra eller Iredje stycket, med 2 kronor 13öre per
liter för blyfn bensin, varmed avses bensin med en blyhalt om högst 0,013 gram
per liter vid 15° C, och med 2 kronor 29öre per liter för annan bensin.

För
metanol, etanol och högre alkoholer utgår skatten med 80 öre per liter. Ingår
sådan alkohol i en blandning som avses i I § första stycket a) eller b) utgår
skatten för den inblandade alkoholen med 80öre per liter och för blandningen

Skatt
utgår, om inte annat sägs i andra stycket, med 2 kronor J6öre per liter för
blyfri bensin, varmed avses bensin med en blyhalt om högst 0,013 gram per liter
vid 15° C, och med 2 kronor 52 öre per liter för annan bensin.

För
metanol och etanol utgår skatten med 80 öre per liter. Ingår sådan alkohol i en
blandning som avses i I S första stycket a) eller b) utgår skatten för den
inblandade alkoholen med 80 öre per liter och för blandningen i övrigt med 2
kronor

' Lagen omtryckt 1984: 993,

Senaste lydelse av lagens rubrik 1975: 274.

- Senaste lydelse 1985: 1079.

i övrigl med 2 kronor 13 öre per liter om den utgörs av
blyfri bensin och med 2 kronor 29 öre per liter om den utgörs av annan bensin.

För
bensin som används för framställning av stadsgas utgår skatten med 1,6 öre per
liter.

Skatten beräknas efler varans fakturerade volym. 1 denna
skall dock inte inräknas smöijolja som har tillsatts bensin för motordrift. Kan
skatten inte beräknas på sådant sätt eller sker faktureringen inle enligl
vedertagna grunder, får beskaltningsmyndighelen fastställa grunder för
beräkning av volymen.

i6öre per liter om den utgörs av blyfri bensin och med 2
kronor 52 öre per liter om den utgörs av annan bensin.

Skatten beräknas efter varans fakturerade volym. 1 denna
skall dock inte inräknas smörjolja som har tillsatts bensinen. Kan skatten inte
beräknas på sådant sätt eller sker faktureringen inte enligt vedertagna
grunder, får beskattningsmyndigheten fastställa grunder för beräkning av
volymen.

Prop. 1986/87; 139

3S Skattskyldig är

1. den som inom landet tillverkar bensin,

2. den
som har regisirerats enligl 4 § andra styckel som återförsäljare

eller förbrukare av bensin.

3. den som
för annat ändamål än som avses i 7 § I mom. återförsäljer eller förbrukar
bensin, som förvärvals utan skatt eller med nedsatt skatt mot försäkran enligt
7§ 2 mom.

3. den
som för annat ändamål än som avses i 7 § 1 mom. återförsäljer eller förbrukar
bensin, som förvärvats utan skau eller med nedsatt skatt mot försäkran enligt
7 § 2 mom., eller som förbrukar bensin som inte är avsedd för motordrift för
sådant ändamål eller förbrukar flygbensin för annat än drift av fiygplan.

1 § 1 mom. 1 deklaration får avdrag göras för skatt på
bensin, som har

a) förvärvats för återförsäljning
eller förbrukning i egen rörelse och för vilken skattskyldighet tidigare
inträtt,

b) återtagits i samband med återgång
av köp,

c) förbrukats eller försålts för c) förbrukats eller sålts för för

förbrukning för framdrivande av brukning för framdrivande av tåg

tåg eller fordon å Järnväg,

d) förbrukats
eller försålts för

förbrukning 1 luftfartyg, när del inte

används för fritidsändamål eller

annal privat ändamål,

e) förbrukats
eller försålts för

förbrukning, i samband med fab-

riksmässig tillverkning av motorer,

för avprovning av motorer å prov

bädd eller å annan dylik anordning

utan atl transportmedel därvid

framföres.

eller
andra järnvägsfordon,

d) förbrukats eller sålts för förbrukning, i samband med fabriks-mässig
tillverkning av motorer, för avprovning av motorer / provbädd eller annan sådan
anordning ulan att transportmedel därv']d framförs,

J) förbrukats eller JÖrsåUs för förbrukning Jör annat
tekniskt ändamål än motordrift, om annat inte framgår av andra stycket.

g) av den skattskyldige eller för hans räkning utförts ur
riket eller förts till svensk frihamn för annat ändamål än att förbrukas där,

h] försålts med förlust för den skattskyldige, i den mån
förlusten hänför sig till bristande betalning från köpare,

/) förbrukats eller försålts för förbrukning vid
produktion av skattepliktig elektrisk kraft.

Avdrag enligt första styckel f) får inte göras för skatt
på

1.
bensin
som har använts för Jramställning av vara som är lämpad dier avsedd för
motordrift.

2.
bensin
som avses i I § första styckel a) och som är avsedd för annat ändamål än motordrifl,
eller motoralkohol, när varan har förpackats eller försålts för att förpackas
1 särskild förpackning om högst en liter,

3.
bensin
som används för framställning av stadsgas.

Har skatlskyldighei inträtt för en vara som avses i andra slyckel
2 fär avdrag ändå göras enligl första stycket f).

Avdrag enligt första stycket h) får göras med belopp som
svarar mol så stor del av skatten som förlusten visas utgöra av varans försäljningspris.
Har sådanl avdrag gjorts och inflyter därefter betalning skall redovisning åler
lämnas för skatten på de varor som betalningen avser.

e) av den skattskyldige eller för

hans räkning utförts ur Sverige eller

förts till svensk frihamn för annat

ändamål än att förbrukas där,

f) sålts med förlust för den skalt

skyldige, i den mån förlusten hän

för sig till bristande betalning från

köpare,

g) förbrukats eller sålts för för

brukning vid produktion av skatte

pliktig elektrisk kraft.

Avdrag enligt första stycket/) får göras med belopp som
svarar mot så stor del av skatten som förlusten visas utgöra av varans
försäljningspris. Har sådanl avdrag gjorts och inflyter därefter betalning
skall redovisning åler lämnas för skatten på de varor som betalningen avser.

Prop. 1986/87; 139

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987.

3 Förslag
till

Lag om ändring i lagen (1973:1216) om särskild skatt för oljeprodukter
och kol

Härigenom föreskrivs alt 2§ lagen (1973:1216) om
oljeprodukter och kol' skall ha följande lydelse.

Prop. 1986/87; 139

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Lagen
(1961:372) om bensinskatt ulom 2 S första-tredje styckena tillämpas i fråga om
skatt enligt denna lag på bensin och lagen (1957:262) om allmän energiskatt
utom 10 § första stycket, Il-I5!j§ och 25 § tillämpas i fråga om skatt enligt
denna lag på oljor och kolbränslen.

Lagen
(1961:372) om bensinskatt utom 2 S första-andra styckena tillämpas i fråga om
skatt enligl denna lag på bensin och lagen (1957:262) om allmän energiskalt
utom 10 S första styckel, 1I-15SS och 25 § tillämpas i fråga om skatt enligt
denna lag på oljor och kolbränslen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987.

' Lagen omtryckt 1986:502,

Senaste lydelse av lagens rubrik 1986:502,

Finansdepartementet Prop. 1986/87:139

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 mars
1987

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och
statsråden Sigurdsen, Gustafsson, Lejon, Petersson, S, Andersson, Bodslröm,
Göransson. Gradin. Dahl. Holmberg, Hellström, Wickbom. Johansson, Lindqvist, G.
Andersson, Lönnqvist

Föredragande: statsrådet Johansson

Proposition om ändringar i beskattningen av bensin, m.m.

1 Gällande bestämmelser

skatt på bensin las ut enligl lagen (1961:372) om
bensinskatt, (omtryckt 1984:993). Skallen las enligt I § bensinskattelagen ut
för

a)
bensin, ulom
kemiskt ren bensin, och andra motorbränslen som innehåller minst 70 viktprocent
bensin, och

b)
metanol, etanol
och högre alkoholer samt andra blandningar än dem som avses under a) och som
innehåller sådan alkohol; allt under förutsättning all varorna är avsedda för
användning till molordrift (motoralkohol).

För bensin är skatten 2,13 kr. per liter om den är blyfri
och annars 2,29 kr. per liter. För bensin som används för framställning av
stadsgas är skatten dock endasi 1,6 öre per liter. För motoralkoholer är
skatten 80 öre per liter. Ingår motoralkohol i blandning med t.ex. bensin utgår
skatt för alkoholen med 80 öre per liter och för bensin med 2,13 kr. eller 2,29
kr. per liter, beroende på om bensinen är blyfri eller inle (2 § bensinskatlelagen).

För bensin som är avsedd för motordrifl, men inte för
motoralkoholer, utgår dessutom skatt med 6 öre per liter enligt lagen
(1973:1216) om särskild skatt för oljeprodukter och kol, omlryckl (1986:502).

Bensinskatten, liksom den särskilda skallen enligt lagen
om särskild skatt för oljeprodukter och kol, tas ut på följande sätt.

Riksskatteverket (RSV) är beskattningsmyndighet. Den som
inom landet tillverkar bensin är skattskyldig och skall vara registrerad hos
RSV. Den som i siörre omfattning återförsäljer, förbrukar eller håller bensin i
lager kan, efler ansökan, registreras som återförsäljare eller förbrukare av
bensin. Vederbörande blir därigenom skallskyldig. Som villkor för en sådan
frivillig registrering gäller vissa minimikrav i fråga om lagerhållen volym,
årlig omsättning eller årlig förbrukning. Även annan som förbrukar bensin kan,
om det finns särskilda skäl, registreras som förbrukare och därigenom bli skaltskyldig
(3-4 §§ bensinskatlelagen).

Den som är
registrerad skaltskyldig skall redovisa skatten i särskild deklaration till
RSV, I deklarationen får i vissa fall avdrag göras för skatt på bensin, som t.
ex. använts för vissa angivna ändamål. Bl. a. gäller, enligt 7§ I mom, d)
bensinskattelagen, att avdrag får göras för skatt på bensin, som har förbrukats
eller försålts för förbrukning i luftfartyg, när det inte används för
fritidsändamål eller annat privat ändamål.

För motorbrännolja.
eldningsolja och bunkerolja tas skatt ut enligt lagen (1957:262) om allmän
energiskatt, omtryckt (1984:994). Skallen utgår med 610 kr. per m'.

Prop. 1986/87:139

2 Höjning av skatten på bensin och olja för att finansiera
vissa försvarskostnader

Mitt förslag: Skatten på olja höjs med 50 kr. per m och
skatten på bensin med 20 öre per liter.

Skäl för mitt förslag: Som angivits i prop. 1986/87:95 om
totalförsvarets fortsatta utveckling (bil. 1 s. 38-39) bör skatten på olja och
bensin höjas 800 milj. kr. till följd av minskade tvångslager hos
oljeföretagen. Denna skattehöjning avses bäras av oljeföretagen och skall inle
föranleda höjda priser i konsumentledet. Härutöver framhålls i propositionen atl
skallen på olja bör höjas med 20 kr. per m' och skallen på bensin med 10 öre
per liter. Dessa senare skaltehöjningar bör få slå igenom på konsumentpriserna,

1 nämnda proposition (bil. 12 s. 98) har det föredragande
statsrådet framhållit att den minskade lagringsskyldigheten har stor ekonomisk belydelse
för de lagringsskyldiga och alt det under hand har träffats en överenskommelse
med de prisledande företagen som innebär alt energiskatten på olja höjs med 30
kr. perm-' och bensinskatten med 10 öre per liter.

Totalt innebär den i propositionen diskuterade
skallehöjningen alt skatten på olja höjs med 50 kr. perm"* och skatten på
bensin med 20 öre per liter.

3 Höjning av skatten på bensin för att kompensera visst
skattebortfall

Mitt förslag: Skatten på blyad och blyfri bensin höjs med
3 öre per liter.

Skäl för mitt förslag: Sedan den I januari 1986 är
bensinskatten differentierad så att skallen på blyfri bensin är 2 kr. 13 öre
per liter och skatten på blyad bensin 2 kr. 29 öre per liter. Dessförinnan var
skatten för all bensin 2 kr. 27 öre per liter. Skattedifferenlieringen infördes
som elt led i åtgärderna mot luftföroreningar och försurning.

Enligt regeringens förslag i prop. 1985/86:61 om skärpta
avgasrenings- Prop. 1986/87:139 krav för personbilar m. m. (bil, 2) ansågs en
differentiering av skatten med 16 öre per liter tillräcklig för att dels
utjämna skillnaderna i produktionskostnader, dels bidra till en så vid
användning av den blyfria bensinen som möjligt. Skaltesatsförändringarna skulle
genomföras så atl stalsfinansiell neutralitet kunde uppnås. 1 början av år 1986
skulle blyfri bensin finnas tillgänglig i mycket begränsad omfattning. 1 propositionen
föreslogs därför alt ändringen av skattesatserna på blyfri resp. annan bensin
borde genomföras i två steg, med bibehållen skattedifferens mellan den blyfria
och blyade bensinen. Fr.o.m. den I januari 1986 borde skatten för blyfri bensin
sänkas med 14 öre per liter medan skatten för annan bensin borde höjas med 2
öre per liter. Fr. o. m. den I juli 1987. då den blyfria bensinen i huvudsak
skulle finnas tillgänglig överallt, borde en ny skattesatsförändring göras så
att skatten för blyfri bensin blev 8 öre per liter lägre och skatten på annan
bensin 8 öre högre än vad den var före den 1 januari 1986.

Riksdagen godtog del första steget lill
skattesatsändringar, men beslulade alt tills vidare inte genomföra nästa steg.
Skatteutskottet uttalade (SkU 1985/86:16 s. 6) bl.a. att det skulle vara en
fördel atl vänta med etl beslut lill dess säkrare uppgifter kunde erhållas om
konsumtionen av blyfri resp. annan bensin. Regeringen borde därför återkomma
med förslag i denna del. Inriktningen borde därvid vara alt de totala
skatteinkomsterna inte skall minskas till följd av reformen.

Enligt senaste tillgängliga uppgifter från RSV, avseende
bensinförsäljningen i november 1986, svarar den blyfria bensinen nu för 26,3%
av lotalvolymen (inkl. motoralkoholer). RSV har beräknat atl andelen kommer
att uppgå lill 30% för budgetåret 1987/88 och till 32% för budgetåret 1988/89,

Vid en andel för den blyfria bensinen om 30%, och med en toialvolym
av 5,42 milj. m"* per år enligt riksrevisionsverkets beräkningar avseende
budgetåret 1987/88, innebär nuvarande skattesatser följande inkomster, jämfört
med läget före differentieringen.

den blyade bensinen, -i- 2 öre per liter =-l- 75,9 milj. kr, per år

den oblyade bensinen, - 14 öre per liter = -227,6 milj. kr. per år

inkomständring -151,7 milj, kr. per år

För att kompensera detta skattebortfall krävs en
skattehöjning som motsvarar 2,8 öre per liter för all såld bensin.

Skillnaden i skall mellan blyad och blyfri bensin bör även
fortsättningsvis vara 16 öre per liter. För att bibehålla den avsedda skatlesatsskillnaden
bör skatten för såväl blyfri som blyad bensin därför höjas lika mycket,
lämpligen med 3 öre per liter. Skatten skulle då för blyfri bensin bli 11 öre
lägre och för blyad bensin 5 öre högre än vad den var innan skatten
differentierades, dvs. före den I januari 1986.

11

4
Beskattningen av vissa motoralkoholer

Prop. 1986/87:139

Mitt
förslag: Bensinskatten för andra motoralkoholer än metanol och etanol höjs till
samma nivä som skatten för bensin.

Skäl för mitt förslag: Som tidigare nämnts är skallen för
bensin nu 2.13 kr. per liter om den är blyfri och annars 2,29 kr. per liter.
För motoralkoholer är skallen 80 öre per liter. Ingår motoralkohol i blandning
med t. ex. bensin utgår skatt för alkoholen med 80 öre per liter och för
bensinen med 2.13 kr. eller 2,29 kr. per liter.

Den lägre skattesatsen för motoralkoholer gäller inte bara
för metanol och etanol. utan också för högre alkoholer, t. ex. butanol.
Motoralkoholer och etrar, s. k. oxygenater, används i Västeuropa i ökad
utsträckning som inblandningskomponenler i bensin. De används för atl ge
bensinen vissa egenskaper, l.ex. höja oklanantalet. De används också som utdrygare,
dvs. som en bensinersältning. Användningen av oxygenater som inblandningskomponent
i bensin har i Västeuropa mer än fyrdubblats mellan åren 1980 och 1985. 1
huvudsak är det metanol, MTBE (som är en eter) och TBA (butanol) som används.

Före den I april 1983 omfattade den lägre skattesatsen för
motoralkoholer också etrar, t. ex. MTBE. Detta ämne kom, bl. a. mol bakgrund
av de skattemässiga fördelarna, att i ökad utsträckning användas som inblandningskomponent
i bensin. Inblandningen kunde uppgå till 5 - 10%. All MTBE importerades. Mot
denna bakgrund avskaffades de särskilda skattefördelarna för etrar (prop.
1982/83:100 bil. 14, SkU 22, rskr. 150). Full bensinskatt utgår därför nu för MTBE.

Inblandningen av motoralkoholer i bensin har därefter endasi
förekommit i liten utsträckning i Sverige. Viss försöksverksamhet med etanolin-blandning
har skett. Under senare delen av 1986 har dock vissa oljebolag börjat använda TBA
som inblandningskomponent. För närvarande motsvarar förbrukningen ca 100 000 m*
per år. Med nuvarande skatteregler är det sannolikt att TBA i alll större
utsträckning kommer att användas för atl späda ut bensin. De oljebolag som
använder TBA blandar för närvarande in ca 6% i bensinen. Om en sådan
inblandning av TBA skulle göras i all i Sverige försåld bensin, skulle detta
komma att medföra elt skattebortfall om drygt 400 milj. kr. per år.

Motoralkoholkommitlén har i sitt slutbetänkande Alkoholer
som motorbränsle (SOU 1986:51) behandlat frågan om inblandning av olika
motoralkoholer m. m. i bensin. Kommittén anser att övergripande
energipolitiska skäl lalar för att den lägre beskattningen för motoralkoholer
endast bör omfatta sådana alkoholer som på sikt kan produceras av inhemska
råvaror och som kan komma atl utgöra realistiska alternativ som drivmedel. Kommittén
föreslår att regeringen snarast lägger fram förslag om att endast etanol och
metanol skall omfattas av den lägre skatten, och atl övriga oxygenater skall
beskattas som bensin. Enligt kommittén bör dessa oxygenater ändå på grund av
vissa tekniska meriter kunna finna viss användning som inblandningskomponent. Motoralkoholkommitléns
förslag remissbehandlas för närvarande.

12

Mot
bakgrund av den kraftigt ökade användningen av TBA som inblandningskomponent i
bensin, och med hänsyn till atl TBA endast tillverkas ur petrokemiska råvaror
och därtor inte kan få något värde som alternativt drivmedel, bör beskattningen
ändras på det sätl som motoralkoholkommitlén föreslagit. Med hänsyn lill det
snabbi ökande intresset för TBA bör ändringarna genomföras snarast. Frågan om
skattenivån för metanol och etanol bör las upp först när remissbehandlingen av motoralkoholkommitléns
förslag är färdig.

Prop.
1986/87; 139

5 Bensin och gasol som används för framställning av
stadsgas

Mitt förslag: Bensinskatten för bensin och energiskalten
för gasol som används för framställning av sladsgas slopas.

Skäl för mitt förslag: För bensin, lättbensin, som används
för framställning av stadsgas utgör bensinskatten 1,6 öre per liter. Skatten
har varil oförändrad sedan den 1 juli 1961. 1 vissa fall används gasol för
framställningen. För sådan gasol tas energiskall ut med 24 kr. per ton, vilket
med hänsyn lill energitätheten motsvarar skatten på lällbensinen.

Produktionen av stadsgas har minskat kraftigt och
nedläggning av stads-gasdriflen planeras på flera håll. Skalleintäkterna är
obetydliga. Under år 1986 motsvarade förbrukningen av lättbensin
skatteinkomster om ca 775 000 kr. Några statsfinansiella skäl att behålla
beskattningen finns inle. Inte heller kan beskattningen, med nuvarande nivå,
anses ha någon energi-politisk motivering. Däremot skulle avsevärda författningslekniska
förenklingar i lagen om bensinskatt kunna göras om skatten slopades. Detta
gäller särskilt om skatteplikten enligl bensinskattelagen i övrigt inskränks
till att avse bensin för motordrifl, vilket jag ämnar föreslå i det följande.
Jag anser därför alt skatten på bensin och gasol som används för stadsgasframställning
bör slopas.

6 Beskattningen av flygbensin

Mitt
förslag: Flygbensin, dvs. bensin som är särskilt avsedd för användning i fiygplan,
undantas från skatteplikt. Avdragsrätten för skatt på bensin som förbrukats
eller försålts för förbrukning i flygplan slopas.

Bakgrund
till mitt förslag: Före den 1 januari 1984 gällde enligt 7 § I mom. d)
bensinskattelagen en generell rätt lill avdrag i bensinskattedeklaration för
bensin som förbrukats eller försålts för förbrukning för framdrivande av
luftfartyg. Avdragsrätten medförde myckel betydande administrativa

13

och kontrollmässiga svårigheter för RSV. Bl.a. innebar
reglerna att ett Prop. 1986/87:139 mycket stort antal fiygklubbar m. m.
registrerades som skattskyldiga hos RSV för att därigenom få möjlighel att
förvärva och använda flygbränsle skattefritt. Mot denna bakgrund, och med
hänsyn till energipolitiska motiv, begränsades avdragsrällen lill att avse endasi
bensin som förbrukats eller sålts för förbrukning i flygplan när det inle
används för fritidsändamål eller annat privat ändamål, prop. 1983/84:28, SkU 9,
rskr. 97. De nu gäUande reglerna innebär således all bensin, oavsett om fråga
är om särskild flygbensin eller om annan motorbensin, skatiefriti kan användas
i ett flygplan när delta används för t.ex. bruksflyg, skogsbrandbevakning, målflygning,
skolflyg m. m., och andra uppdrag som utförs mot ersättning. Även t. ex. laxiflyg,
där passagerarnas ändamål med flygningen är fritidsändamål, kan ske med
skattefri bensin.

De nya reglerna om beskattning av flygbensin ledde
emellertid snabbt till åtskillig kritik, bl.a. därför att de visade sig svårtillämpade.
Regeringen uppdrog därtor den 14 februari 1985 ål RSV atl kartlägga vilka
konsekvenser de nya reglerna fått ur administrations- och kontrollsynpunkt och
att föreslå de åtgärder som kunde föranledas därav. RSV har den 19 mars 1986
redovisat uppdraget lill regeringen i en promemoria. Promemorian har därefter remissbehandlats.

Enligt RSV har de nya reglerna medfört att deklaralionsgranskningen
försvårats. Antalet registrerade skallskyldiga har visserligen sjunkit någol,
men betydande tillämpningsproblem som försvårar granskningen har i stället tillkommil.
RSV anser alt de nuvarande reglerna är oacceptabla såväl i administrativt
hänseende som från kontrollsynpunkt. RSV föreslår i första hand att
avdragsreglerna helt avskaffas, och att ett eventuellt stöd till flygverksamhet
i stället ges i form av direkta bidrag. Eventuellt skulle avdragsräll alltjämt
kunna medges för sådana förbrukare som har tillslånd till bruksflyg
innefattande taxi- och godsflyg. 1 andra hand förordar RSV all flygbensin, dvs.
bensin av speciella kvaliteter avsedda för flygplan, undantas från skatteplikt
men alt övrig bensin genomgående beskallas genom att avdragsreglerna helt
slopas. I sista hand förordar RSV ett system där skattefri försäljning av
bensin för flygändamål generellt lillåts men med den begränsningen alt
försäljningen endast får ske från flygdriv-medelsanläggning på flygplats.

Remissvar över RSV:s promemoria har avgetts av
luftfartsverket. Helikopterföretagens Riksförbund och Trafikflygföretagens
Riksförbund, Svenska Allmänflygföreningen, Kungl. Svenska Aeroklubben och Svenska
Flygsportförbundet, Sveriges Riksidroltsförbund samt Svenska Petroleum
Institutet.

Ingen av remissinstanserna förordar alt de nuvarande
reglerna behålls. Allmänt påpekas att reglerna är svårtillämpade. Flera
remissinstanser påpekar att beskattningen av flygbensin som förbrukas för fritidsflygningar
har medfört en kraftig fördyring av sådan bensin, en därav minskad flygverksamhet
och en risk för att flygutbildning och flygsäkerhet påverkas negativt.

Ingen av remissinstanserna förordar RSV;s huvudförslag att
slopa all

skattebefrielse i fråga om bensin för flygplansdrift. Meningarna går emel- 14

lertid isär om vilket system som bör väljas.
Luftfartsverket samt Kungl. Prop. 1986/87:139 Svenska Aeroklubben och Svenska Flygsportförbundet,
med instämmande av Sveriges Riksidrottsförbund, förordar att all bensin som
säljs på flygplats skall undantas från beskattning, oavsett om fråga är om
särskild flygbensin eller annan bensin och oavsett till vilken typ av flygning
bensinen skall användas. Helikopterföretagens Riksförbund och Trafikfiygföre-tagens
Riksförbund, Svenska Allmänflygföreningen samt Svenska Petroleum Institutet
förordar i stället att särskild flygbensin helt undantas från skatteplikt,
medan de nuvarande avdragsreglerna avskaffas.

Skäl för mitt förslag: De regler för beskattning av
flygbensin som gällde före år 1984 var behäftade med stora administrativa
nackdelar och föranledde betydande konirollsvå;Mgheter. De regler som nu
gäller har dessvärre inte visat sig vara någon lösning på problemen. Frågan om
avdragsrätt skall medges eller inte är beroende på vilken typ av flygning
bensinen skall användas lill. Svåra avgränsningsproblem uppkommer därvid. För
många skattskyldiga, flygklubbar m.fl., måste besvärliga bedömningar göras i
samband med deklarationen. RSV:s svårigheter atl kontrollera att beskattningen
fungerar på avsett sätt är avsevärda. Enligt min mening måste därför del
nuvarande systemet ändras. RSV och samtliga remissinstanser är också eniga om
detta.

Enligt min mening kan det inte komma ifråga att återinföra
de regler som fanns före år 1984. Som nämnts hade även dessa betydande
nackdelar. En ny lösning måsle därför åstadkommas. Ur administrativ synpunkt
skulle del naturligtvis vara all föredra att helt slopa avdragsrätten i fråga om
bensin för flygändamål. Detta kan i och för sig anses vara motiverat även av
andra skäl. För bensin som används till drift av motorfordon föreligger således
ingen avdragsräll, oavsett hur motorfordonet används. Å andra sidan finns avdragsräll
för bensin som förbrukats för framdrivande av låg, och avdragsrätt enligl
energiskattelagen för olja som förbrukats för fartygs-drift om fartyget inte
används för fritidsändamål eller annat prival ändamål. Vidare gäller att
flygfotogen, som används i lurbinmotortorsedda flygplan, generelll är
undantagen från skatteplikt. Mot denna bakgrund är jag inte beredd atl nu
föreslå en sådan ändring i bensinskatlelagen att all bensin för flygändamål
beskattas fullt ut. Så långtgående åtgärder bör enligt min mening övervägas
endast i samband med en eventuell översyn av energibeskattningen i övrigt.

Inriktningen bör nu vara atl så snabbt som möjligt ändra
den nuvarande

gränsdragningen så all flygbensinbeskallningen blir praktiskt hanterlig.

Enligt min mening talar starka skäl för alt avdragsreglerna slopas men atl i

stället särskild flygbensin undantas från skatteplikt. Detta skulle medföra

mycket betydande administrativa förenklingar och i slorl sett undanröja

alla kontrollproblem. För flygbranschen, flygklubbar m.m. skulle sådana

skatteregler också vara okomplicerade och lätta atl förslå. Frågor om

bensinens faktiska användning, var den försålts etc. skulle inte behöva

beaktas. Registrering hos RSV skulle normalt inte erfordras, och oljebola

gen kan helt sköta skattehanteringen. Beskattningen blir vidare konse

kvent uppbyggd genom alt flygfotogen och flygbensin, dvs. bränslen sär- 15

skilt avsedda för flygplansdrifl, undantas från
beskattning medan motorbensin generellt blir beskattad.

Mot en sådan ordning kan invändas all vanlig molorbensin.
av den typ som också används i t.ex. personbilar, i inte obetydlig utsträckning
kan användas i vissa flygplan. Eftersom den särskilda flygbensinen är relativt
dyr har motorbensin börjat användas alll mer. Jag anser emellertid inte att det
finns skäl atl behålla en ordning som möjliggör skattefri användning även av
sådan bensin i flygplan. Detta skulle leda till stora kontrollsvårigheter och
därmed fortsatta hanleringsproblem och är enligt min mening inte heller
principiellt motiverat.

Den bensin
som bör undantas från beskattning är de särskilda kvaliteter som används
speciellt för flygplansdrifl. Sådan bensin hänförs lill tullsla-lisliskt nummer
27.10.151. De kvaliteter som nu vanligen används i Sverige brukar betecknas
avgas 80 resp. avgas 100 LL.

1 fråga om dieselolja som används för farlygsdrift
föreligger avdragsräll då fartyget inle används för fritidsändamål eller annal prival
ändamål. Den lösning som föreslagits för flygplanen går dock inte alt överföra
på fartygen eftersom det inte finns någon speciell oljekvalilel för farlygsdrift.
Denna särregel för farlygsdrift har dock inte vållat alltför stora praktiska
svårigheter och jag är därför inle nu beredd atl föreslå någon ändring av
denna regel. Det får ankomma på RSV att följa utvecklingen och till regeringen
inkomma med ändringsförslag om så befinns nödvändigt.

Prop. 1986/87; 139

7 Tekniska ändringar i fråga om det skattepliktiga området

Mitt
förslag: Skatteplikten enligt bensinskattelagen inskränks lill atl avse bensin
för motordrift. Därigenom kan avdragsregler som avser användning av bensin för
andra tekniska ändamål slopas.

Skäl för
mitt förslag: Enligt 1 § bensinskattelagen omfattar skatteplikten all bensin,
utom kemiskt ren bensin. Enligt 7 § I mom. första styckel f) får emellertid i
deklaration avdrag göras för skall på bensin som förbrukats eller försålts för
förbrukning för annal tekniskt ändamål än motordrifl. Det innebär att bensin
som l.ex. används som lösningsmedel är skattepliktig och måsle tas upp i bensinskaltedeklaralion,
varvid samtidigt etl motsvarande avdrag får göras. Denna ordning avviker från
vad som nu gäller enligt lagen om särskild skatt för oljeprodukter och kol, där
skattskyldigheten inskränkts till att avse endast bensin avsedd för
motordrift.

Den ordning som nu gäller i fråga om beskattningen av
bensin avsedd för användning lill annat än motordrifl är onödigt komplicerad.
Den förutsätter bl.a. att användare av sådan bensin registrerar sig hos RSV
som skattskyldiga, elieratt de avger särskild försäkran om användningen. Deklarationsförfarandet
kompliceras också för oljebolagen och RSV;s deklara-lionsgranskning försvåras.
Någon betydelse ur konlrollsynpunkl har inte

16

heller den
nuvarande ordningen. Skatteplikten bör därför inskränkas till alt Prop.
1986/87:139 avse enbart sådan bensin som är avsedd för molordrift.
Avdragsregeln kan då slopas.

8 Lagrådets hörande

Med hänvisning lill all lagstiftningsåtgärderna är av
enkel beskaffenhet anser jag atl lagrådets yttrande över lagförslagen inte
behöver inhämtas.

9 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
alt regeringen föreslår riksdagen alt anta inom finansdepartementet upprättade
förslag till

1.
lag om ändring
i lagen (1957:262) om allmän energiskalt,

2.
lag om ändring
i lagen (1961:372) om bensinskatt,

3.
lag om ändring
i lagen (1973:1216) om särskild skatt för oljeprodukter och kol.

10 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och beslutar alt genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som
föredraganden har lagt fram.

Norstedts Ttyckeri, Stockholm 1987 17