Prop. 1986/87:146

Regeringens proposition 1986/87: 146

om reglering av priserna på

jordbruksprodukter, m. m. 1986/87:146

Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade uldrag ur
regeringsprotokollet den 23 april 1987.

På
regeringens vägnar

Kjell-Olof
Feldt

Mats
Hellström

Propositionens huvudsakliga innehåll

1
propositionen läggs fram förslag om prisregleringen pä jordbruksprodukter för
liden den Ijuli 1987-den 30juni 1988. Vidare lämnas förslag till prisregleringen
pä sockerbetor och socker för samma period.

Förslag
lämnas till ett åtgärdsprogram för jordbruket i norra Sverige. Sammanlagt
föreslås 100 milj. kr. anvisas till detta särskilda program.

1
propositionen behandlas även riktlinjerna för det fortsatta skördeska-deskyddet
samt vissa anslagsfrågor.

1 Riksdagen 1986/87. I sam/. Nr 146

Förslag till Prop. 1986/87: 146

Lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1983: 147) om
förbud under viss tid mot nybyggnad av djurstallar för nötkreatur, svin och fjäderfä,
dels ändring i samma lag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1983; 147) om
förbud under viss tid mot nybyggnad av djurstallar för nötkreatur, svin och
fjäderfä,

dels alt lagen, som gäller till utgången av juni 1987'.
skall fortsätta att gälla till utgången av juni 1988,

dels alt mbriken till lagen samt 1 § skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Lag om förbud under viss tid mot Lag om förbud under viss
tid mot

nybyggnad av djurstallar för nöt- nybyggnad av djurstallar för nöt

kreatur, svin och fjäderfä. kreatur och svin.

If

För att motverka överskott inom För att
motverka överskott inom

jordbrukets animalieproduktion är jordbrukets animalieproduktion
är nybyggnad av djurstallar för nöt- nybyggnad av djurstallar för nötkreatur,
svin och fjäderfä förbjuden kreatur och svin förbjuden intill ut-intill
utgången av juni månad 1987. gången av juni 1988.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987.

' Lagens giltighetstid senasl förlängd 1986: 390. - Senasie
lydelse 1986:390.

Jordbruksdepartementet •■"p-
'''' '

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 april
1987

Närvarande; statsrådet Feldt, ordförande, och statsråden Sigurdsen,
Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, Holmberg,
Hellström, Wickbom, Johansson, Lindqvist, G.Andersson, Lönnqvist

Föredragande: statsrådet Hellström

Proposition om reglering av priserna på jordbruksprodukter,
m. m.

1 Inledning

Regeringen uppdrog genom beslut den 22 januari 1987 åt
statens jordbruksnämnd att efter överläggningar med Lantbrukarnas
förhandlingsdelegation och jordbruksnämndens konsumentdelegation avge förslag
om den närmare utformningen av prisregleringen pä jordbruksprodukter ulom
sockerbetor och socker för tiden efter den 30juni 1987. Förslagen skulle
utformas med utgångspunkt i riksdagens beslut om livsmedelspolitiken (prop.
1984/85: 166, JoU 33, rskr. 393).

Jordbruksnämnden skulle beakta vad regeringen har
föreslagit riksdagen i proposition 1986/87:100 bil. 11 om finansieringen av
kostnaderna för djurens hälso- och sjukvård och kostnaderna för statistik på
jordbrukels område.

Jordbruksnämnden skulle vidare beakta den överenskommelse
som hösten 1986 träffats mellan företrädare för regeringen och Lantbrukarnas
förhandlingsdelegation om att underlaget för uttag av förmalningsavgifter
utvidgas till att omfatta havre och korn för human konsumtion med undantag för
malt.

Jordbruksnämnden skulle vidare överväga en fortsatt
tillämpning av det särskilda ränte- och etableringsstödet. Nämnden var vidare
oförhindrad att inom den ram som tilldelas jordbruket föreslå andra åtgärder
som kan främja en jämnare inkomstfördelning mellan olika kategorier av
jordbrukare. Jordbruksnämnden skulle dessutom redovisa behovet av fortsatta åtgärder
för produktionsanpassning.

] skrivelse den 8 april 1987 har jordbruksnämnden efter överiäggningar
och i samförstånd med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och nämndens
konsumentdelegation lagt fram förslag om prisreglerande åtgärder på jordbrukets
område för tiden den Ijuli 1987-den 30juni 1988. Jordbruksnämndens skrivelse
bör fogas till protokollet i delta ärende som bilaga 1.

Regeringen uppdrog genom beslut den I8december 1986 åt
statens jordbruksnämnd atl efter överläggningar med företrädare för
sockerbets-odlarna och sockertillverkningen samt jordbruksnämndens konsumentde-

legation
avge förslag om den närmare utformningen av prisregleringen på Prop.
1986/87; 146 sockerbetor och socker för tiden den Ijuli 1987-den 30juni 1988.

Nämndens förslag skulle bygga på att driften vid samtliga
nu existerande sockerbruk skall upprätthållas. Pä sikt skall gälla att elt imporiutrymme
på 10- 15 % av den totala sockerkonsumtionen skall skapas.

Överiäggningarna skulle ske med utgångspunkt i riksdagens
beslut om mål för livsmedelspolitiken (prop. 1984/85; 166, JoU 33, rskr. 393)
och i den ordning som gäller för övriga jordbruksprodukter enligt nämnda
riksdagsbeslut. Förslaget skulle vara så avvägt att något underskott inte
beräknas uppkomma i sockerregleringsfonden.

I skrivelse den 27 februari 1987 har jordbruksnämnden
efter avslutade överläggningar lagt fram förslag till prisreglering på
sockerbetor och socker för tiden den Ijuli 1987-den 30juni 1988.

Sveriges betodlares centralförening (SBC) har tillstyrkt
nämndens förslag utom vad gäller framtida förhandlingsordning och produklivitetsav-dragets
storlek. Svenska sockerfabriksaktiebolaget (SSA) hargjorl invändningar i fråga
om produktivitetsavdrag och prisutjämning för den yrkesmässiga biodlingens
användning av socker. SSA har av dessa skäl inte tillstyrkt nämndens förslag.
Nämndens konsumentdelegation har förklarat sig beredd att biträda nämndens
förslag om ersättning till betodlingen och sockertillverkningen om en
överenskommelse därmed kunde uppnås.

Jordbruksnämndens skrivelse bör fogas till protokollet i
detta ärende som bilaga 2.

Riksdagen beslutade våren 1986 (JoU 1985/86:24, rskr. 344)
att ett åtgärdsprogram för norrlandsjordbruket skulle utarbetas. Inom
regeringskansliet har utarbetats en promemoria med förslag till åtgärdsprogram
för jordbruket i norra Sverige. Promemorian bör fogas lill protokollet i detta
ärende som bilaga 3.

Efter remiss har yttranden över förslagen avgetts av
överstyrelsen för civil beredskap, lantbruksstyrelsen, skogsstyrelsen, statens
jordbruksnämnd. Sveriges lantbruksuniversitet, arbetsmarknadsstyrelsen,
statens industriverk, statskontoret, riksrevisionsverket (RRV), länsstyrelserna
i Älvsborgs. Värmlands. Örebro. Kopparbergs, Gävleborgs. Västernorrlands,
Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. glesbygdsdelegationen.
Hushållningssällskapens förbund. Kooperativa förbundet. Landsorganisationen i
Sverige, Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Svenska kommunförbundet, Bräcke. Nordmalings
och Pajala kommuner. Svenska laniarbetareförbundet. Svenska livsmedelsarbeiareförbundet,
Sveriges livsmedelsindustriförbund. Tjänstemännens centralorganisation samt Jämtlands
travsällskap.

Enligt den överenskommelse som träffats mellan företrädare
för rege

ringen och Lantbrukarnas förhandlingsdelegation hösten 1986 skall ett nytt

skördeskadeskydd införas om möjligt fr.om. 1988 års skörd med Lantbru

karnas riksförbund som huvudman. En för staten och LRF gemensam

arbetsgrupp har hafl uppdraget att närmare utreda och lägga förslag om

utformningen av det nya skördeskadeskyddet. Gruppen har den 22 april

1987 lagt fram sin rapport Överföring av skördeskadeskyddet till LRF. i

vilken redovisas den överenskommelse som träffats mellan staten och 4

LRF.
Överenskommelsen bör fogas till protokollet i detta ärende som Prop.
1986/87: 146 bilaga 4.

Lantbruksstyrelsen ingår i den försöksverksamhet med
treåriga budgetramar som beslutats av regeringen. Med anledning härav erhöll
styrelsen den 19 december 1985 särskilda direktiv för anslagsframställningen
för budgetåren 1987/88-1989/90. Lantbruksstyrelsen avlämnade den 28 april 1986
en särskild rapport med underlag för anslagsframställningen 1987/88 inför
perioden 1987/88-1989/90. Rapporten behandlas i det följande.

I prop. 1986/87: 100 (bil. 11) har regeringen föreslagit
riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret
1987/88 beräkna till Lantbruksstyrelsen ett förslagsanslag av 39678000 kr., till
Lantbmksnämnderna ett förslagsanslag av 220297000 kr. och till Bidrag till
djurskyddsfrämjande åtgärder etl reservationsanslag av 2 577 000 kr. Jag anhåller
atl nu få ta upp dessa frågor.

2 Föredragandens överväganden

2.1 Allmänna utgångspunkter

Livsmedelsposten utgör ca en femtedel av den totala
privata konsumtionen av varor och tjänster. Av de totala livsmedelsutgifterna
avser över hälften produkter som huvudsakligen kan hänföras till den svenska
jordbruksproduktionen. Maten intar ocksä en viktig plats i vardagen. Hur vi
framställer vår mat, vad den har för kvalitet och vad den kostar är centrala
frågor för konsumenterna.

Riksdagen fastställde år 1985 riktlinjer för en samlad
livsmedelspolitik (prop. 1984/85: 166, JoU 33, rskr. 393). Beslutet innebar en
klar kursomläggning jämfört med 1977 års politik. Livsmedlens kvalitet och
hänsynen till djur och miljö står i förgrunden på ett helt annat sätt än
tidigare. Huvudmålet för livsmedelspolitiken skall enligt riksdagsbeslutet vara
att trygga vår livsmedelsförsörjning säväl i fred som under avspärrning och
krig. Under delta huvudmål finns två likställda delmål, nämligen konsumentmålet
och inkomstmålet.

Därutöver finns ett miljö- och resursmål som innebär alt
jordbruket och livsmedelsproduktionen måste ta hänsyn till kravet på en god
miljö och lill behovet av en långsiktig och planerad hushållning med våra
naturresurser.

Det ekonomiska stödet till det svenska jordbruket skall
liksom tidigare lämnas som ett prisstöd i huvudsak genom ett gränsskydd som vid
behov kompletteras med marknadsreglerande åtgärder.

Jordbruksproduktionen i norra Sverige får med hänsyn till
dess regionalpolitiska betydelse ett särskilt prisstöd. Stödet skall syfta
till att kompensera jordbruket i norra Sverige för att dess
produktionskostnader är högre än motsvarande kostnader i mellersta Sverige.

Riksdagsbeslutet innebär i fräga om prisregleringen pä
jordbruksprodukter att kompensation till jordbruket och viss
livsmedelsindustri för ökade kostnader samt jordbrukarnas inkomstföljsamhet
skall bestämmas efler obundna överläggningar. Det är enligt riksdagsbeslutet
angeläget att pris-

regleringen
för jordbruksprodukter utformas så all den blir elt stöd för Prop. 1986/87:
146 strävandena att sänka produktionskostnaderna och anpassa produktionens
inriktning till marknadens efterfrågan. Prisregleringen skall fortlöpande ses
över i syfte att förenkla och begränsa den så långt som möjligt.

Under år 1986 fortsatte den svenska ekonomin att
förbättras i en rad avseenden. Den ekonomiska tillväxten uppgick till nära 2%.
Bytesbalansen ändrades från etl underskott av 10 miljarder kr. år 1985 till
ett överskott av drygt 8 miljarder kr. år 1986. Härigenom blev det möjligt att
nettoamortera den statliga utlandsskulden.

Den inhemska räntenivån sjönk påtagligt under år 1986.
Medan de totala investeringarna ökade endast långsamt, uppvisade däremot
näringslivets investeringar en fortsatt god tillväxt.

Även reallöner och sysselsättning utvecklades gynnsamt år
1986. För första gången på åtskilliga år har reallönerna ökat markant de
senaste två åren. Sysselsättningen ökade med drygt 30000 personer och
arbetslösheten fortsatte all sjunka till i genomsnitt 2,7% under är 1986.

Prisökningen uppgick under loppet av år 1986 till ca 3%.
Detta skall jämföras med en prisökning år 1985 om knappt 6%, vilket i sin tur
var klart lägre än under de föregående åren.

Konsumentpriserna pä jordbruksprisregierade livsmedel steg
med 5,3% under år 1986 vilket skall jämföras med 1985 års prisökning på 8,1%.
Prisregleringspriserna har ökat med ca 6% år 1985 och 5% år 1986. Avräkningspriserna
ökade med 5% år 1985 och 4,3% är 1986.

Överskotten av animalieprodukter minskar på gmnd av att de
marknads-reglerande åtgärder som regeringen medverkat till börjar få effekt. Belräffande
spannmålsöverskottet är läget fortfarande besvärande. Världsmarknaden för
spannmål karaktäriseras av dumpade priser till följd av stora överskott inom EG
och USA. Detta har medfört mycket stora kostnader för den svenska
spannmålsexporten. Överskottsproduktionen av spannmål är olönsam såväl för
jordbruket som från samhällsekonomisk synpunkt. Stora svårigheter föreligger
att inom ramen för värt nuvarande prisregleringssystem klara de problem som
spannmålsöverskottet medför.

Mot den bakgmnden har jag inbjudit LRF lill överläggningar
om vissa jordbrukspolitiska frågor. Dessa överläggningar skall ses som ett led
i arbetet med atl anpassa produktionen till konsumenternas efterfrågan, införa
fler marknadssignaler i prisregleringen samt åstadkomma etl mer miljövänligt
jordbruk. Jag återkommer närmare till frågor om produktionsanpassningen i del
följande.

Frågan om livsmedlens kvalitet är av mycket stor
betydelse. Bland de frågor som diskuteras kan nämnas användningen av kemiska
medel, produktsortimentet, livsmedlens färskhet som har aktualiserats genom
den ökade storskaligheten inom livsmedelsindustrin samt strävandena till ett
ökat kvalitetsmedvetande inom primärproduktionen t. ex. i fräga om slaktdjur.

Statens jordbruksnämnd utreder på regeringens uppdrag
möjligheterna

att utvidga kvalitelsbetalningen för jordbruksprodukter. Nämnden har ny

ligen inkommit med en delrapport Betalning för bra malkvalitel. Senare

under våren väntas en slutrapport. Jag vill dock redan nu beröra etl förslag 6

av
jordbruksnämnden som rör betalningen för slaktkroppar med sådana Prop. 1986/87:
146 skador som tyder på att djuren inte fötts upp i en god miljö. Nämnden har angivit
att den återkommer med närmare preciseringar i fråga om bl. a. vilka skador som
bör föranleda prisavdrag och dettas storlek. Enligt min mening är det angeläget
att en sådan kvalitetsbetalning införs för att påskynda ansträngningarna att
åstadkomma en god djurmiljö. Det fortsatta arbetet i dessa frågor bör därför
bedrivas så att del blir möjligt att genomföra en sådan betalning från den 1
januari 1988.

Livsmedelsverket
undersöker hur märkningen av livsmedel skall vara utformad för att
konsumenterna lättare skall kunna bedöma kvaliteten på en produkt.

Utredning
pågår också om konkurrensförhållanden och prisbildning inom livsmedelsindustrin
och handeln. Även här berörs kvalitetsfrågorna. Utredaren skall nämligen bl. a.
analysera hur ägarkoncentrationen och den geografiska koncentrationen inom
livsmedelsindustrin och livsmedelshandeln påverkar konkurrens, pris- och
kostnadsutveckling samt livsmedelskvaliteten.

Vidare
kan i sammanhanget nämnas atl en särskild expertgrupp tillsatts med uppgift att
lämna förslag till åtgärder för att minska intensiteten i jordbruksproduktionen.
1 avvaktan på expertgruppens förslag har regeringen beslutat förbjuda
användningen av s. k. sträförkortningsmedel vid odling av stråsäd. Förbudet träder
i kraft den I maj 1987 och gäller fram till årsskiftet.

1985
års beslut om prisreglering på sockerbetor och socker gäller t. o. m. den 30juni
1987. Jordbruksnämnden har kommit in med förslag lill utformningen av
prisregleringen på dessa produkter för tiden den Ijuli 1987-den 30juni 1988.
Nämndens förslag bygger pä att driften vid samtliga nu existerande sockerbruk
skall upprätthällas. På sikt skall importutrymmet vara 10—15%. Jag återkommer till
prisregleringen på sockerbetor och socker i det följande.

Jordbruksnämnden
har efter överiäggningar och i samförstånd med Lantbmkarnas
förhandlingsdelegation och nämndens konsumentdelegation lämnat förslag om
prisregleringen för jordbruksprodukter utom sockerbetor och socker för tiden
den Ijuli 1987-den 30juni 1988. Kompensa-tionsbeloppel för det första halvåret
har bestämts i de nu avslutade överläggningarna och tas ut i form av
prishöjningar fr. o. m. den Ijuli 1987. Den 1 januari 1988 föresläs en s. k.
ventil som innebär atl prisjusteringar skall ske om utvecklingen av produktionsmedelsprisindex
(PM-index) under tiden januari-september 1987 överstiger 2,0%. Jag återkommer till
dessa frågor i det följande.

Ett
förslag till ålgärdsprogram för jordbruket i norra Sverige har utarbetats inom
regeringskansliet. Förslaget innebär bl. a. atl Norrlandsjordbruket fär
ytterligare 100milj. kr. i extra stöd under tre är.

Åtgärdsprogrammet
ger uttryck för en delvis ny syn på jordbrukspoliti

ken i de utpräglade glesbygderna och dess möjligheter att där främja

landsbygdsutvecklingen. Del är en politik som bygger pä att sysselsätt

ningen i glesbygderna sätts i centrum och går före traditionella krav på

storieksralionaliseringar. I programmet föreslås en rad insatser från sam- 7

hällets sida i syfte att
stödja och uppmuntra tillkomsten av s. k. kombina- Prop. 1986/87: 146 tionsföretag
där jordbruk ingår som en del. Jag återkommer i det följande lill
åtgärdsprogrammet.

Företrädare
för regeringen och Lantbrukarnas förhandlingsdelegation träffade den lOnovember
1986 en principöverenskommelse om att LRF skall överta huvudmannaskapet för ett
nytt skördeskadeskydd. Senare har en för staten och LRF gemensam arbetsgrupp
lämnat förslag till utformning av det nya skyddet. Förslaget har utmynnat i
att en överenskommelse har träffats med LRF. Flera av de frågor som behandlas i
överenskommelsen är av den arten att det ankommer på riksdagen att fatta
beslut. Jag återkommer lill skördeskadeskyddet i det följande.

Sammanlaget
utgör de av regeringen vidtagna åtgärderna en strategi för atl främja en god
utveckling av jordbruket och en livsmedelsproduktion som i enlighet med 1985
års livsmedelspoliliska beslut ger konsumenterna tillgång till livsmedel av god
kvalitet och bra näringsvärde till rimliga priser samtidigt som hänsyn tas till
vår miljö och djurens välbefinnande.

2.2 Åtgärder för produktionsanpassning

2.2.1
Animalier

En
rad åtgärder har de senaste åren vidtagits för atl anpassa produktionen av
jordbruksprodukter till den inhemska efterfrågan. I det följande redovisar jag
vilka åtgärder som verkar för närvarande.

Ett
tillfälligt investeringsförbud gäller sedan våren 1983 enligt beslut av riksdagen.
Beslutet innebär ett temporärt förbud mot ny-, om- eller tillbyggnad av
djurstallar för nötkreatur, svin eller fjäderfä. Lagens giltighetstid har
förlängts ett år i sänder och gäller fram t. o. m. den 30juni 1987.

Avvecklingsersättning
kan utgå till mjölkproducenter, specialiserade nötköttsproducenter och
smågrisproducenter. Avvecklingsersättning för mjölkproducenter utgår till
producenter i åldern 60 till 65 år för atl dessa skall upphöra med
mjölkproduktionen. Enligt gällande beslut fär nya producenter ansluta sig till
systemet t.o.m. kalenderåret 1988. 1 fråga om specialiserade
nötköttsproducenter utgår avvecklingsersättning till den som producerat minst
motsvarande 20 ungnöt per år frän inköpta kalvar. Produktionen skulle vara helt
avvecklad den 31 december 1986. Avveck-lingsersätlning som utgår till
smågrisproducenter betalas ut i tre år till producenter födda åren 1922-1926
och i elt år lill producenter födda 1921 eller tidigare. Produktionen skulle
upphöra under år 1986.

Under
tiden den Ijuli 1985-den 30juni 1988 pågår försöksverksamhet med ivåprissystem
för mjölk. Systemet är frivilligt och innebär i princip att mjölkproducenten
erhåller hemmamarknadspris för den andel av produktionen som kan avsättas på
den svenska marknaden. För eventuell överskjutande kvantitet erhålls väridsmarknadspris.
Innan beslut om eventuell förlängning fattas skall försöksverksamheten
utvärderas.

Mitt
förslag: Förbudet mot nybyggnad av djurstallar för nötkreatur och svin skall föriängas
med ett är.

Statens
jordbruksnämnds förslag: Förbudet mol nybyggnad av djurstallar för svin skall
förlängas med ett år.

Skälen för mitt förslag:
Förbudet mot nybyggnad av djurstallar bör förlängas med ett år vad avser stallar
för nötkreatur och svin. Det kan enligt min bedömning, även om
marknadssituationen för mjölk- och nötköttsproduktionen förbättrats, finnas
anledning att behålla förbudet under en övergångsperiod. En förlängning av
förbudet är, även motiverad mot bakgrund av att jag har för avsikt att senare
under är 1987 föreslå regeringen alt lägga fram förslag till riksdagen om en
ny djurskyddslag, som kan komma att fä konsekvenser för nybyggnaden av
djurstallar.

Vad gäller äggproduktionen
är naturligtvis djurskyddsaspekten lika angelägen men jag delar
jordbruksnämndens och lantbruksstyrelsens bedömning att vid nuvarande
överkapacitet är motiven för en förlängning av förbudet mot nybyggn-ad svagare
än för nötkreatur och svin. Därför föreslås att djurstallar för fjäderfä inte
skall omfattas av lagens regler.

Prop.
1986/87: 146

2.2.2 Vegetabilier

Mitt
förslag: Det skall liksom för innevarande regleringsår ankomma pä regeringen
att inom ramen för de medel som står till förfogande för jordbruksprisregleringen
fatta de beslut som kan behövas för att minska jordbrukarnas, regleringens och
samhällets kostnader för spannmålsöverskottet för 1988 års skörd.

Skälen
för mitt förslag: Våren 1986 tillsattes den s. k. spannmålsgruppen med uppgift
att lägga fram förslag till hur kostnaderna för spannmålsöverskottet kan
minskas redan frän 1987 års skörd. Gruppen hade inte presenterat några förslag
vid den tidpunki då regeringen lade fram prop. 1985/86; 166 om reglering av
priserna pä jordbruksprodukter, m.m. För alt möjliggöra finansiering av
eventuella förslag från gruppen föreslogs i propositionen att det skulle
ankomma på regeringen att inom ramen för de medel som står lill förfogande för
jordbruksprisregleringen fatta de beslut som kan komma att behövas för näringens
produktionsanpassning. Riksdagen beviljade regeringen det begärda
bemyndigandet. Senare under våren redovisade spannmälsgruppen ett förslag om
ersättning till jordbrukare i södra och mellersta Sverige som under år 1987
lägger åkermark i träda.

Regeringen
har bemyndigat statens jordbruksnämnd aU medge Svensk spannmålshandel,
ekonomisk förening att ingå avtal med jordbrukare som innebär alt jordbrukaren
åtar sig att mot ersättning från föreningen under år 1987 hålla vissa arealer i
träda. Dessa avtal skulle i huvudsak överensstämma med spannmålsgruppens
förslag.

Trädesavlal
har för är 1987 tecknats för ca 12 500 brukningsenheter med sammanlagt drygt
120000 ha trädad åkermark. Effekten på spannmålsöverskottet är 1987 beräknas
ligga mellan 350-425 milj. kg. Nettoeffekten pä regleringsekonomin beräknas till
150-200 milj. kr.

Spannmålsgruppen
presenterade i december 1986 en rapport med redovisning av mer långsikliga
åtgärder. Rapporten har remissbehandlats och bereds för närvarande inom
regeringskansliet.

Spannmålsgruppen arbetar
vidare med att söka minska kostnaderna för överskottet dels för 1988 års skörd,
dels med mer långsiktiga åtgärder. Ett exempel på en sådan åtgärd kan vara ett tvä-prissystem
för spannmål.

Riksdagen uttalade våren
1986 att det är angelägel att de medel som staten under en övergångsperiod
ställer till förfogande för att underlätta produktionsanpassningen utnyttjas
för att stödja en inriklning av produktionen som så snart som möjligt minskar koslnadsbelastningen
pä samhället och på lantbrukets ekonomi.

För
egen del finner jag det angeläget att framhålla att olika typer av alternativ
produktion, som inte nödvändigtvis behöver avse produktion av livsmedel, bör
kunna främjas inom ramen för de medel som staten ställer till förfogande för
produktionsanpassning.

Det
är därför av stor vikt att jordbruksnäringen själv redan inför nästa odlingssäsong
tar initiativ till alt sådana typer av ätgärder kan utvecklas och introduceras.

Prop. 1986/87: 146

2.3 Prisregleringen på jordbruksprodukter utom sockerbetor
och socker under regleringsåret 1987/88

Mitt
förslag: Prisregleringsperioden skall omfatta tiden den Ijuli 1987-den 30juni
1988.

Kompensationsbeloppet
för del första halvåret skall uppgå till 675 milj. kr. och fördelas ut i form
av prishöjningar på olika produkter den Ijuli 1987.

Inför
den 1 januari 1988 skall en s. k. ventil fillämpas som innebär att
prisjusteringar skall ske om utvecklingen av det s. k. PM-index under tiden
januari-september 1987 överstiger 2,0%. Överstiger indexutvecklingen nämnda
procenttal skall jordbruket tillerkännas ett acontobelopp av 350 milj. kr.

Det skall ankomma
på regeringen att besluta om de pris- och avgiftsändringar som kan bli akluella
med anledning av förslagen.

Jordbruksnämndens
förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Skälen för mitt förslag:
Jordbruksnämnden har efter överläggningar och i samförstånd med Lantbrukarnas
förhandlingsdelegation och nämndens konsumentdelegation lämnat förslag om en
ettårig prisregleringsperiod för jordbruksprodukter ulom sockerbetor och
socker. Perioden omfattar tiden den Ijuli 1987-den 30juni 1988. Förslaget
bygger på de riktlinjer som har angetts i riksdagens beslut om
livsmedelspolitiken (prop. 1984/85: 166, JoU 33, rskr. 393).

Kompensationsbeloppet
för det första halvåret har bestämts i de nu aktuella överläggningarna och
fördelas i form av prishöjningar på olika produkter den Ijuli 1987. Den I
januari 1988 föreslås en s.k. ventil som

10

innebär att prisjusteringar skall ske om utvecklingen av PM-index
under Prop. 1986/87: 146 tiden januari-september 1987 överstiger 2.0%.

Del belopp som jordbruket och förädlingsindustrin som en
följd av detta förslag skall tillföras i form av prishöjningar den Ijuli 1987
uppgår till 675milj. kr. Till grund för överläggningarna har legat uppgifter om
bl.a. kostnadsutvecklingen i jordbruket under perioden september 1986-janua-ri
1987 som enligt PM-index uppgått till 1,7%, motsvarande elt belopp av 286 milj.
kr. Som utgångspunkt för inkomstkompensationen till jordbruket har legat bl. a.
uppgifter om löneavtal och ändrade sociala avgifter under år 1987.
Kostnadskompensationen till förädlingsindustrin har bl. a. baserats på
kostnadsutvecklingen enligt mejeri- och slakteriindex. 160 milj. kr. avser
preliminär kompensation för kostnaderna inom förädlingsindustrin. Vidare skall
jordbruket tillerkännas 25 milj. kr. av införselavgiftsmedel utanför
fördelningsplanen för utbyteshandel med kött och fläsk.

Som föreslagits i budgetpropositionen 1987 (prop. 1986/87;
100 bil. 11) skall jordbmkets kompensationsram därutöver höjas med 25 milj. kr.
fr. o. m. den Ijuli 1987 till följd av ändringarna i finansieringen av djurens hälso-
och sjukvård.

Riksdagen beslutade (prop. 1985/86:166, JoU 24, rskr. 344)
i Qol aU lagen (1967; 340) om prisreglering pä jordbrukets område skulle ändras
så att del blir möjligt atl ta ut förmalningsavgifi även på korn och havre som
används för human konsumtion. Jag ansåg emellertid atl frågan behövde utredas
ytterligare innan regeringen tog ställning till om och i vilken utsträckning
som lagändringen borde utnyttjas. Jag avser nu att föreslå regeringen att basen
för uttag av förmalningsavgifi fr. o. m. den Ijuli 1987 utvidgas till att
omfatta även korn och havre för human konsumtion med undantag av malt. Jag
kommer att föreslå regeringen att nämnda förmalningsavgifi bestäms till 25
öre/kg vilket beräknas motsvara en intäkt av ca 10milj. kr.

Jordbmksnämnden lade i skrivelse i november 1986 fram
förslag till ändring av priserna på vissajordbmksprodukler fr. o. m. den 17
november

1986. Somjag tidigare har anmält för riksdagen (prop.
1986/87:65) enades

företrädare för regeringen och Lantbrukarnas förhandlingsdelegation om

att dessa prisjusteringar skulle träda i kraft först den Ijuli 1987.

Tillsammans med det nu framlagda förslaget innebär detta
att prisnivån i det jordbruksprisregierade ledet stiger med drygt 1 100 milj.
kr. den Ijuli

1987. Vid en bedömning av de prisjusteringar som skall
ske den Ijuli 1987

bör beaklas att justeringar senast skedde i början av januari 1986.

Jordbruksnämnden har lagl fram förslag lill de sammanlagda
prisändringarna på olika produkter som skall ske fr.o.m. den Ijuli 1987. Det
ankommer på regeringen atl besluta härom. För riksdagens information vill jag
nämna att jag har för avsikt att föreslå regeringen alt besluta i enlighet med
jordbruksnämndens förslag.

Inför den I januari 1988 föreslår jordbruksnämnden att en s.k.
ventil

tillämpas. Om kostnadsutvecklingen i jordbruket mätt enligt PM-index

under perioden januari —september 1987 ej överstiger 2,0% skall inga

prisjusteringar ske den 1 januari 1988. Överstiger indexutvecklingen 2,0%

skall jordbruket tillerkännas ett acontobelopp av 350milj. kr. avseende 11

kostnadskompensation till jordbruket och
förädlingsindustrin för perioden Prop. 1986/87; 146 januari-september 1987. Av
detta belopp beräknas 300 milj. kr. som kompensation till jordbruket medan 50
milj. kr. avser kompensation för kostnaderna i förädlingsindustrin. Om den s.k.
ventilen utlöses skall också en definitiv korrigering göras den I januari 1988
för influtna fodermedelsavgifter under 1986/87. 1 annat fall skall en
korrigering göras inför den Ijuli 1988. Om korrigeringen görs per den Ijuli
1988 skall den eftersläpning som uppstått sedan den I januari 1988 beaklas i
form av ett engångsbelopp.

Det bör få ankomma på regeringen att besluta om de pris-
och avgifts-ändringar som kan bli aktuella under perioden lill följd av förslagen.

Jordbruksnämnden föreslår att de definitiva priser som
gäller för spannmål under regleringsåret 1986/87 skall, med undantag för råg,
gälla som preliminära priser under regleringsåret 1987/88. För råg föresläs en
höjning av det preliminära priset med 4 öre/kg.

Jordbruksnämnden föreslär vidare att prisgränserna tas
bort för helägg-pulver. Gränsskyddet bör bibehållas för produkten.

Efter bemyndigande av riksdagen (prop. 1986/87:65, JoU 13,
rskr. 79) disponerade regeringen 250milj. kr. för amortering av det s.k.
historiska underskottet i spannmålsregleringen. Återstående del av underskottet
inkl. räntekostnader skall jordbruket reglera inom ramen för en amorteringstid
av fyra är. Jordbruksnämnden föreslår med anledning härav att det utgående
underskottet i spannmålsregleringen får uppgå till högst 230 milj. kr. den 30juni
1988.

Jag har inget att erinra mot dessa förslag. Det ankommer
på regeringen alt besluta i dessa frågor.

I likhet med föregående år föreslår jordbruksnämnden att
amortering och räntebetalning av räniestödslån senareläggs ytterligare ett år
och börjar först regleringsåret 1988/89. Det fordras inga nya medel för
räntestödet. Vidare föreslår jordbruksnämnden atl medel för eiableringsstöd anslås
endast till de jordbrukare som redan har anslutits till stödformen. Etableringsstödet
finansieras av regleringsmedel inom den ram som tilldelats jordbruket. För
regleringsåret 1987/88 bedömer lantbruksstyrelsen vid oförändrad räntenivå medelsbehovel
lill knappt 30 milj. kr.

Det ankommer pä regeringen att besluta i dessa frågor. Jag
har för avsikt att föreslå regeringen att jordbruksnämndens förslag godkänns.

Under anslagsposten Låginkomstsatsning m. m. inom
jordbruket disponerar jordbruksnämnden 435 milj. kr. för budgetåret 1986/87.
Regeringen har i budgetpropositionen 1987 under anslaget Prisreglerande
åtgärder pä jordbrukets område tagit upp oförändrat 435 milj. kr. under denna
anslagspost. Jordbruksnämnden lämnar nu förslag till fördelning av poslen på
olika ändamål. Nämnden föreslår att 90 milj. kr. anvisasför leveranstillägg för
mjölk, I50milj. kr. för avbytarverksamhet. 21 milj. kr.för företagshälsovård,
90 milj. kr. för socialförsäkringsskydd och 84 milj. kr. för produk-tionsanpassningsätgärder
m. m. Det ankommer på regeringen att besluta om denna fördelning.

12

2.4 Införselavgiftsmede!
m. m.

Prop.
1986/87; 146

Mitt förslag: Inflytande införselavgiftsmedel
för regleringsåret 1987/88 skall disponeras i enlighet med redovisningen i
tabell 2.4.1.

Tabell
2.4.1 Huvudsaklig medelsdisposition av införselavgiftsmedel m.m. reglerings-ären
1985/86, 1986/87 och 1987/88

1985/86 1000-tal
kr.

1986/87 I OOO-tal
kr. prel.

1987/88 I OOO-tal
kr. prognos

Inkomster

Från föregående regleringsår kvarstående införselavgifter
Under resp. regleringsar influtna införselavgifter

exkl. fodermedel

fodermedel

Summa

Utgifter

a) Av
medel inom fördelnings-planen

Svensk spannmålshandel Sveriges potatisintressenter
Sveriges oljeväxtinlressenter Svensk költhandel Svensk kötthandel,
utbyteshandel Föreningen för mejeriprodukter Svensk ägghandel Regleringskassan
för fägelkött Regionalt kostnadsbidrag, norra Sverige

-
mj ö lk

-
k ö tt

-
ägg

Bidrag lill fraktkostnader för mjölk och grädde

Upplysningsverksamhet och utvecklingsarbete

Djurhälsovård, kontrollverksamhet m. m.

Slöd till odling av konservärter och andra köksväxter Stöd
till odling av bruna bönor Slöd till odling av vallväxtfrö Fonden för
kollektiva åtgärder inom biodlingen Sveriges exportråd Sveriges potatisodlares
riksförbund Reserv till jordbruksnämndens förfogande

Summa

Härefter kvarstående införselavgiftsmedel

16 370

254

474000 200000

690370

498000 200000

698000

403 681

272 65

678 570

224 324

86 000

27 500

27 500

0

0

4 000

4000

0

0

30000

161000

66000

52000

3 000

3 000

45 500

45 500

5 000

5000

1700

1700

0

500

13 000

13 500

29300

32 300

4 500

6000

-

1700

8000

8 000

500

500

2000

2000

2 780

2 780

72731

14 220

539835

467 200

467 200

138 735

223 170

230800

' Förslag
till preliminär fördelning av medel inom fördelningsplanen lämnas våren 1987.

13

1985/86

1986/87

1987/88

1000-tal kr.

1 OOO-tal kr.

1 OOO-tal kr.

prel.

prognos

b) Av
medel utanför fördelnings-

planen

Utbyteshandel
nötkött, öststaterna

34 000

40000

40000

Utbyteshandel
kött och fläsk

45519

75 000

50000

Pristillägg
får- och lammkött

17027

17 000

17000

Svensk matpotatiskontroll

5 684

6 038

6 148

Bidrag
till Stiftelsen för ackordhäst-

organisalionens
bevarande

475

250

250

Bidrag
till fraktkostnader för mjölk

och
grädde

300

0

0

Minskning
av mekaniska skador pä

matpotalis

0

500

500

Stöd
till maltproduktionen

1000

2 000

1000

Sveriges
exportråd

1500

2000

2 000

Ränta pä
lån i riksgäldskontoret

4 530

2240

0

Djurhälsovård

-

-

17000

Lantbruksstatistik

-

-

26000

Summa 110035 145 028 159898

Summa utgifter 649 870 612 228 627 098

Återbetalning av lån från rörlig kredit 28 700 - -

Årets saldo (prognos) - 4-78 142 -t-70 902

Prop. 1986/87: 146

Statens
jordbruksnämnds förslag: Överensstämmer med milt förslag.

Skälen
för mitt förslag: I tabell 2.4.1 redovisas användningen av införsel-avgiftsmedel
m.m. under regleringsåret 1985/86 liksom en beräkning av och förslag lill
användning av införselavgiftsmedel som inflyter under regleringsåren 1986/87
och 1987/88. För en närmare redovisning av införselavgiftsmedlen hänvisas till
bilaga 1.

Fördelningsplanen
för regleringsåret 1986/87 utgör 267,2 milj. kr. enligt riksdagens beslut våren
1986 saml inflytande avgifter för fodermedelsimporten (prop. 1985/86: 166, JoU
24, rskr. 344). Med hänsyn till aU inflytande avgifter för fodermedelsimporten
för närvarande kan beräknas lill 200 milj. kr. beräknar jag därmed
fördelningsplanen till 467,2 milj. kr. Jag beräknar de disponibla inkomsterna
av införselavgifter till 690,4 milj. kr., vilket innebär att 223 170000 kr.
beräknas återstå sedan medel avsatts till fördelningsplanen. Definitiv fördelningsplan
för regleringsårei 1986/87 kan fastställas först efler utgången av regleringsårei
då de verkliga inkomsterna av införselavgifterna för fodermedel är kända.

Sammanställningen
avseende ändamål utanför fördelningsplanen för

regleringsåret 1986/87 skiljer sig på några punkter från de preliminära

beräkningar som låg till grund för riksdagens beslut våren 1986. Poslen

utbyteshandel med nötkött från öststaterna beräknas öka med 11 milj. kr.

För ulbyteshandel med kött och fläsk har inte utgått medel utanför fördel

ningsplanen de senaste åren på grund av brist på avgiftsmedel. Jordbruks

nämnden bedömer alt tillgången pä införselavgiftsmedel nu åter gör det

möjligt att anslå utomramsmedel till utbyteshandel med kött och fläsk. För

regleringsåret 1986/87 föreslås att 75 milj. kr. avsätts för detta ändamål. Av

beloppet föreslås 25 milj. kr. få överföras till regleringsårei 1987/88. Posten 14

pristillägg för fär-och lammkött beräknas öka med 0,5 milj.
kr. Bidraget fill Prop. 1986/87; 146 Svensk matpotatiskontroll (SMAK) ökar med
248000 kr. lill följd av lönehöjningar för SMAK under år 1986. För au
åstadkomma en snabb förbättring av matpotafiskvaliteten har jordbruksnämnden i
skrivelse till regeringen den 23 februari 1987 föreslagit att nämnden får
disponera högst 0,5 milj. kr. av 1986/87 års utomramsmedel för information till
odlare och förpacka-re om hur mekaniska skador kan undvikas. Ränta på lån i
riksgäldskontoret beräknas till 2,2 milj. kr.

Kostnaderna för sådana ändamål som får täckas av
införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen beräknas således för
regleringsåret 1986/87 till 145 milj. kr. Detta leder till ett beräknat
överskott av 78milj. kr. för regleringsåret 1986/87. Jag har ingenting alt
erinra mot vad jordbruksnämnden föreslagit i dessa delar. Jag återkommer
senare fill regeringen med anledning av jordbruksnämndens förslag lill
disposition av tillgängliga införselavgiftsmedel.

Jag föreslår att fördelningsplanen för regleringsåret
1987/88 skall omfatta oförändrat 267,2 milj. kr. jämte inflytande
fodermedelsavgifter, vilket totalt beräknas ge 467,2 milj. kr.

Jag föreslår att Svensk spannmålshandel liksom hittills
tillförs införselavgifter för viss utbyteshandel med brödsäd. Dessa avgifter
beräknas till 45 milj. kr. Vidare bör Sveriges oljeväxtinlressenter tillföras feltvamavgif-ter
såväl på importerad som inhemsk olja för en kvantitet motsvarande feUinnehållet
i den inhemska fröskörden, dock högst motsvarande feU-varuavgifter på den
totala fetlkonsumtionen inom landet. Beloppet beräknas uppgå till 545 milj.
kr.

Med hänsyn till ovissheien rörande regleringsekonomins
utveckling för de olika varuområdena har nämnden inle lagt fram någon plan för
fördelning av del preliminärt beräknade beloppet. Nämnden avser att återkomma
med förslag till preliminär fördelning av beloppet. Ett sådant förslag kan då
avges i samband med att förslag lämnas till gränsskydd m. m. fr. o. m. den Ijuli
1987. Nämnden bör liksom tidigare få jämka delbeloppen mellan de olika
regleringsföreningarna och besluta om fördelning av det belopp som kan komma
att stå till nämndens förfogande.

1 det följande anger jag medelsbehovet under
regleringsåret 1987/88 för de ändamål som bör läckas av införselavgiftsmedel
utanför fördelningsplanen.

För utbyteshandel med nötkött med öststaterna har jag i
likhet med jordbruksnämnden beräknat 40 milj. kr.

1 likhet med jordbruksnämnden föreslår jag att för ulbyteshandel
med kön och fiäsk avsätts 50milj. kr. av införselavgiftsmedel från import av
kött och fläsk under förutsäUning alt motsvarande export ägt rum och under
förutsättning att införselavgiftsmedel finns tillgängliga sedan samtliga
övriga ändamål tillgodosetts inom och utom fördelningsplanen med tillägg av en
skälig reserv för oförutsedda ändamål.

Under regleringsåret 1986/87 ulgår pristillägg för får-
och lammkött med

330öre per kg vilket beräknas motsvara en utgift pä 17 milj. kr. Jag föreslår

att pristillägget lämnas med samma belopp per kg fär- och lammkött även

regleringsåret 1987/88, vilket beräknas medföra en oförändrad utgift. 15

Jag föreslår att SMAK tilldelas högst 4668000 kr. för den
officiella kontrollen och 1 480000 kr. för upplysningsverksamheten.

Bidrag till stiftelsen för ackordhästorganisationens
bevarande bör lämnas med 250000 kr.

För att åstadkomma en minskning av de mekaniska skadorna
på matpotalis bör nämnden få disponera 0,5 milj. kr. för information till
odlare och förpackare om hur mekaniska skador kan undvikas.

Stöd till mallproduktionen för regleringsårei 1987/88 bör
lämnas med 1 milj. kr.

Jag föreslår att Sveriges exportråd skall erhålla 2milj.
kr. av medel utanför fördelningsplanen regleringsåret 1987/88.

Jag vill vidare erinra om att regeringen i
budgetpropositionen (1986/87: 100 bil. 11) har föreslagit atl 17 milj. kr.
anslås för finansiering av viss del av kostnaderna för djurens hälso- och
sjukvård samt 26 milj. kr. för statistik på Jordbrukets område.

Med hänsyn lill de oundgängliga svängningarna i inflödet
av införselavgifter har jag i 1987 års budgetproposition (bil. 11. s. 32-33) föreslagil
atl en röriig kredit även fortsättningsvis ställs till nämndens förfogande.
Dock föreslås krediten minska till 60milj. kr. Med hänsyn till osäkerheten i
prognosen bör det i enlighet med sammanställningen beräknade överskottet inte inlecknas
för någol ändamål. Det på detta sätt prognosticerade överskottet bör liksom för
innevarande år stå till regeringens disposition.

Prop. 1986/87; 146

2.5 Prisregleringen på sockerbetor och socker

2.5.1 Prisregleringens utformning under perioden

Mitt förslag: Prisregleringen på sockerbetor och socker
för perioden den Ijuli 1987-den 30juni 1988 utformas enligt samma grunder som
för innevarande regleringsperiod.

Grundprisel på sockerbetor, som avser 16% sockerhalt,
skall år 1987 vara 29,89 kr. per 100 kg.

Prisregleringspriset på strösocker skall vid oljepriset 1
622 kr. per kubikmeter vara 456,90 kr. per 100 kg.

Det
skall ankomma på regeringen att fatta de beslut om prisregleringen som kan
komma att krävas under perioden.

Statens jordbruksnämnds förslag: Överensstämmer med mitt
förslag.

Skälen för
mitt förslag: Förslagel bygger på att driften vid samtliga nu existerande
sockerbruk upprätthålls samt atl kostnadskompensation och inkomstföljsamhet för
betodlarna resp. kostnadskompensation till sockerbolaget lämnas utifrån
utfallet av obundna överläggningar i likhet med vad som gäller för övriga
jordbruksprodukter.

Jordbruksnämndens
förslag rörande betodlingen innebär att priset på sockerbetor kan sänkas
motsvarande ett belopp av 21 milj. kr. Till grund för beräkning av beloppet
ligger bl.a. uppgifter om kostnaderna i betodlingen som mellan oktober 1985
och oktober 1986 har minskat med 1,74%

16

samt uppgifter om av staten fastställt löneutrymme för är
1986. För vissa rationaliserings- och produktivitetsvinster i
sockerbetsodlingen har ett avdrag av 20milj. kr. gjorts.

Mot denna bakgrund bör grundpriset för sockerbetor sänkas
med 0,82 kr. per 100 kg fill 29,89 kr. per 100 kg.

Vad gäller
kompensationen till Sockerbolaget bör prisregleringen liksom tidigare avse endast
strösocker. Av verksamheten vid raffinaderiet i Ariöv bör ingå raffineringen av
såväl inhemskt som importerat råsocker för den svenska marknaden.
Kostnadsvolymen läcker även in produktionen av vissa foderbiprodukter. Nämnden
förbehåller sig rätten att beakta foderbiprodukterna vid ersätlningsberäkningarna.
Sockerpriset bör liksom hittills justeras när oljepriset ändras med ± 160 kr./m-*.

Kostnadsersättningen till SSA bör, inkl. definitiv
justering för olje- och gaskostnader under regleringsåret 1985/86, uppgå till
17050000 kr. vilket motsvarar 5,23 kr. per 100 kg socker.

Prisregleringspriset på strösocker bör sänkas med 1,21 kr.
per 100 kg till 456,90 kr. per 100 kg.

1 koslnadskompensationen har även merkostnaderna vid ö-bruken
beaktats. Den del av sockerpriset som tillerkänns SSA för dessa merkostnader
för regleringsåret 1987/88 beräknas till 5,98 kr. per 100 kg socker, vilket vid
normal produktionsvolym ger ca 19,5 milj. kr. Dessutom tillkommer 4.3 milj. kr.
ur sockerregleringsfonden.

Ersättningen för raffinering och lagring av importerat
råsocker bör sänkas för inträffade kostnadsminskningar med 4,02 % till 83,27
kr. per 100 kg.

Om väsentligt ändrade förutsättningar inträffar under
regleringsperioden bör det ankomma pä nämnden att efter överläggningar med
delegationerna lägga fram förslag till de ätgärder som kan anses påkallade.

Vad gäller
den framtida prisregleringens utformning anser nämnden och
konsumentdelegationen att överläggningarna som sker rörande prissättningen på
sockerbetor bör ingå i de allmänna överläggningarna för övriga
jordbruksprodukter medan överläggningar med SSA fortfarande bör ske separat.
Härigenom kan enligt nämnden en bättre samordning av prissättningen m. m. inom
växtodlingen åstadkommas. Vidare anför nämnden att överiäggningar och reglering
kan förenklas. Det ankommer pä regeringen alt besluta i denna fråga.

Prop. 1986/87: 146

2.5.2 Areal och arealbidrag

MiU förslag: Sockerbelsarealen för 1987 års odling skall
uppgå till 51000 hektar är 1987. Arealminskningen skall inte beröra odlingen
under betbruken pä Öland och Gotland (ö-bruken).

Arealbidragen
till odlare som levererar betor till ö-bruken bibehålls oförändrade.

Statens
Jordbruksnämnds förslag: Överensstämmer med mitt förslag. Skälen för mitt
förslag: Sockerbelsarealen bör minskas med 300 hektar

17

Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 146

och bör
uppgå till högst 51 000 hektar år 1987. Neddragningen motsvarar ett års
trendmässig skördeökning. Vid fastställandet av arealen har hänsyn tagits till
alt driften vid samtliga betbruk skall upprätthållas. Arealminskningen bör
inte beröra odlingen under de båda ö-bruken.

Erforderlig kvotering av arealen bör godkännas av
jordbruksnämnden. Ca en tredjedel av odlingen bör kontrollmätas. Mätningen bör
bekostas av näringen. Prisavdraget vid överodling bör vara kraftigt.

Arealbidraget föreslås vara oförändrat 200 kr. per hektar
till de odlare i Småland och Blekinge som levererar betor till bruket i Mörbylånga,
400 kr. per hektar till odlarna pä Öland och 500 kr. per hektar till odlarna på
Golland. 1 de fall arealen vid arealkontroll befinns vara mindre än den kontrakterade,
bör bidraget ulgå efler den uppmätta arealen.

Prop.
1986/87; 146

2.5.3 Regleringsekonomin

Mitt förslag: Från sockerregleringsfonden skall bestridas
kostnader för arealbidrag, viss ersättning för ö-bruken, fraktbidrag,
kollektiva åtgärder inom biodlingen, kostnader för prisuijämning på socker saml
vissa administrationskostnader. Sockerregleringsfonden får inte uppvisa nägot
underskott vid utgången av regleringsåret.

Statens jordbruksnämnds förslag: Överensstämmer med mitt
förslag.

Skälen för mitt förslag: Införselavgift tas liksom hittills
ut för importerade kvantiteter under perioder dä världsmarknadspriset
understiger det fastställda avräkningspriset pä socker ur svenska betor. De
uppburna medlen bör - liksom hittills - tillföras sockerregleringsfonden.

Sockerregleringsfonden bör få användas för fraktsubventionering
till de fyra nordligaste länen och Kopparbergs län med 1,2 milj. kr. Ur fonden
bör dessutom bestridas kostnaderna för dels arealbidrag till de odlare som
levererar betor till ö-bruken lill en beräknad kostnad av ca 3.5milj. kr., dels
den ersättning om 4,3 milj. kr. som skall utgå för SSA; s merkostnader för
driften vid dessa bruk. Till kollektiva åtgärder inom biodlingen bör las 0,5
milj. kr. ur fonden. Till yrkesmässig biodling bör av fondens medel återföras
ett belopp som motsvarar odlingens sockerförbrukning och den skillnad i pris
mellan Sverige och världsmarknaden som föreligger under den tid sockret kan
beräknas bli förbrukat, ca 1,5-2.0milj. kr. Vidare bör regleringsföreningen
Svensk sockerhandels administrationskostnader täckas ur fonden. Fondmedlen
används också till vissa kostnader inom prisutjämningen för varor innehållande
socker (fr.o.m. regleringsåret 1987/88 även för prisutjämning vid tillverkning
av dextran). Vid tillverkning av vissa produkter såsom farmacevtiska
halvfabrikat för export återbetalas införselavgiften för förbrukat socker. I en
situation med ingen eller ringa sockerimport bör i stället exportbidrag ur
sockerregleringsfonden lämnas för sädana produkter.

1986 års sockerproduktion ur inhemska betor blev så slor
alt någol importbehov inte torde föreligga under regleringsåret 1986/87.
Därmed

begränsas också tillförseln av införselavgifter till
sockerregleringsfonden. Prop. 1986/87: 146 Detta leder till att fonden kan
beräknas visa ett underskott under hösten/vintern 1987/88 om inte medel
tillförs på annat sätt.

Betodlarna och SSA bör om sä erfordras skjuta till medel
så att fonden inte visar underskott den 30juni 1988. Under hösten 1987 när bl.
a. prognos för årets sockerproduktion finns tillgänglig bör överläggningar tas
upp med odlare och SSA om storieken på erforderlig fyllnadsinbetalning.
Aktuellt belopp skall fördelas med 60% på betodlarna och 40% på SSA. Odlarnas
belopp dras från bellikviderna för 1987 års skörd.

Parierna har kommande år rätt - alt med beaktande av
regleringsekonomin - ta upp överläggningar om återbetalningar av tidigare
inbetalda medel. Detta innefattar även den del som återstår atl reglera av den
inbetalning som gjordes regleringsåret 1982/83.

Vid behov bör jordbruksnämnden liksom hittills få la ut en
försäljningsavgift på allt socker som säljs inom landet för atl subventionera
sockerimport när världsmarknadspriset är högre än det svenska.

2.6 Ålgärdsprogram för jordbruket i norra Sverige 2.6.1 Allmänna överväganden

Riksdagens beslut från år 1985 om livsmedelspoliliken (prop.
1984/85; 166, JoU 33, rskr. 393) innebär bl. a. att de speciella förhållandena
i norra Sverige skall särskilt beaktas vid utformningen av jordbrukspolitiken.
Det finns enligt beslutet flera skäl fören geografiskt väl differentierad
jordbruksproduktion av i stort sett oförändrad storiek i norra Sverige. Med
hänsyn bl. a. till jordbrukets stora belydelse för befolkning, sysselsättning,
service och miljö men även från försörjningsberedskapssynpunkt är del angeläget
atl behålla ett regionalpolitiskt motiverat stöd till näringen i denna del av
landet. Däremot är det inte möjligt alt för närvarande ha som mål att
ytterligare öka jordbruksproduktionen i norra Sverige. Det är inte heller
enligt riksdagsbeslutet möjligt att med hänsyn till den fortsatta rationalisering
som sker i jordbruket, garantera att en viss resursmängd behälls inom
jordbruket i detta område.

Det åtgärdsprogram somjag redovisar i det följande och som
omfattar de

fem norrlandslänen samt Värmlands och Kopparbergs län, ger uttryck för

en delvis ny syn på jordbrukspolitiken i de utpräglade glesbygderna och

dess möjligheter att där främja landsbygdsutvecklingen. Sysselsättningen

sätts i centrum och går före traditionella krav på storieksralionaliseringar.

Slutsatsen av etl sådant synsätt bör ta sin utgångspunkt i allmänt gles

bygdspolitiska överväganden ulan direkta kopplingar till jordbrukspoliti

ska bedömningar om enskilda jordbruksfastigheters utvecklingsbarhet. 1

programmet föreslås en ökad samordning av stöd till jordbrukets rationali

sering, glesbygdsstöd och arbetsmarknadsstöd. En rad insatser föreslås i

syfte att från samhällets sida stödja och uppmuntra tillkomsten av kombi

nationsföretag, där jordbruk ingår som en del. Flertalet remissinstanser

har understrukit behovet av åtgärder för all förstärka det norrländska

jordbruket. 19

Enligt min
mening kommer de åtgärder som föresläs i det följande att Prop. 1986/87; 146
aktivt medverka till att sysselsättningen pä landsbygden i norra Sverige
främjas. Åtgärderna innebär även att jordbruksproduktionen i norra Sverige
kommer att kunna upprätthållas på en acceptabel nivä.

2.6.2 Prisstöd till jordbruket i norra Sverige

Mitt förslag: Prisstödet till jordbruket i norra Sverige
skall vara oförändrat under budgetåret 1987/88.

Justeringar av prisstödet skall i fortsättningen ske med
hänsyn till kostnadsutvecklingen. En närmare översyn av prisstödet skall dessutom
genomföras vart tredje år.

Förslaget I promemorian: Överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna: Flera remissinstanser, bl. a. statens
jordbruksnämnd, länsstyrelserna i norra Sverige, Kooperativa förbundet och
Lantbrukarnas riksförbund, har understrukit prisstödets betydelse som medel
för att kompensera det norrländska jordbruket för högre produktionskostnader
än vad som råder i övriga delar av landet. Nägra remissinstanser har föreslagit
vissa justeringar i prisstödets områdesindelning. Statens jordbruksnämnd har
föreslagit att möjligheten bör prövas att i vissa glesbygder i norra Sverige,
där nedläggning av åker ej är önskvärd från allmän natur-och landskapssynpunkt,
som komplement till prisstödet införa arealstöd.

Länsstyrelserna i Jämtlands och Norrbottens län har
föreslagit att jordbruket i stödområdena befrias från vissa internavgifter
inom prisregleringen, såsom avgifter för värphöns och slaktdjursavgifter.

Skälen för mitt förslag: Genom beslut av riksdagen år 1986
skedde en kraftig uppräkning av prisstödet med 135 milj. kr. från 375 milj. kr.
budgetåret 1985/86 lill 5l0milj. kr. för budgetåret 1986/87. Detta innebär en
höjning med lOOmilj. kr. utöver justering med hänsyn till det nya beräkningsunderlag
som framtagits av jordbruksnämnden. Med hänsyn till kostnadsutvecklingen inom
jordbruket finns det enligt min mening inte skäl att räkna upp stödet per den Ijuli
1987. Justering av prisstödet bör i fortsättningen ske med hänsyn till
förändringar i kostnadsutvecklingen i jordbruket. Därutöver finns skäl att
vart tredje år genomföra en närmare översyn av prisstödet.

Jag är inte beredd att biträda de förslag som tagits upp
av nägra remissinstanser beträffande ändrad stödområdesindelning och att
jordbruket i stödområdena befrias från vissa internavgifter inom
prisregleringen.

20

2.6.3
Investeringsstöd och stöd till särskilt skuldtyngda jordbruksföretag Prop.
1986/87:146

Mitt förslag:
Regionalt rationaliseringsstöd till jordbruksföretag i norra Sverige skall
kunna lämnas till ekonomiskt utvecklingsbara företag, varvid avses företag som
bedriver enbart jordbruk eller jordbruk i kombination med skog eller någon
annan verksamhet. Vissa förändringar skall ske av bidragsbelopp m.m. Motsvarande
anpassning skall göras vad gäller regionalt rationaliseringsstöd till
trädgårdsföretag i norra Sverige.

Förslaget
i promemorian: Överensstämmer med mitt förslag utom vad gäller anpassning av
det regionala rationaliseringsstödel lill trädgårdsföretag i norra Sverige.

Remissinstanserna:
Flertalet remissinstanser redovisar en positiv inställning till förslagen i
promemorian. Lantbruksstyrelsen har framhållit atl en inriktning av det
regionala rationaliseringsstödet som mera anknyter till reglerna för
glesbygdsstödet fär positiva effekter framför allt ur regionalpolitiska och
sysselsättningspolitiska synvinklar. Lantbruksstyrelsen pekar på atl
förordningen (1979:427) om statligt stöd lill trädgårdsnäringens
rationalisering bör anpassas till den ändrade inriktningen av det regionala rationaliseringsstödet
främst vad gäller procentsatser och beloppsgränser för investeringsbidrag.
Lantbruksstyrelsen och statens jordbruksnämnd har pekat på att stöd även i
fortsättningen bör ges till uppbyggnad av bärkraftiga heltidsjordbmk. RRV är
positivt till uppbyggnaden av kombinerade företag och framhåller att det är
sannolikt att det är andra sysselsättningar utanför jordbmket som har en
avgörande belydelse för möjligheten atl bo kvar på jordbmksfastigheten.

Skälen för mitt förslag:
Det regionala ralionaliseringsstödet bör enligt min uppfattning ges en
inriktning som i sina huvuddrag överenstämmer med glesbygdsstödet. Stödet till jordbmksföretag
och irädgårdsföretag bör i norra Sverige kunna lämnas till ekonomiskt
utvecklingsbara företag. Med ekonomiskt utvecklingsbara företag bör avses
företag som bedriver enbart jordbruk/trädgård eller jordbmk/trädgård i
kombination med skog eller nägon annan verksamhet. Även inkomst av tjänst
utanför det egna förelaget bör ingå i den helhetsbedömning som måste göras av
företagets ekonomiska utvecklingsbarhet. Jag vill dock understryka att för att
ett företag skall kunna betraktas som ekonomiskt utvecklingsbart så måste såväl
företagel som enskilda verksamheter lämna ett med hänsyn till resursinsatserna
godtagbart ekonomiskt överskott.

Stöd
till investeringar i ekonomibyggnader bör enligt min uppfattning i huvudsak
avse ersättningsinvesteringar. Flera remissinstanser har under-simkit att
sådana investeringar är nödvändiga för att produktionsvolymen skall kunna
upprätthållas på en acceptabel nivå. Regionall rationaliseringsstöd till
ekonomibyggnader bör lämnas med högst 25 % av godkänd kostnad. Det bidrag som
högst kan lämnas bör höjas från nuvarande 250000 kr. fill 300000 kr. Det bidrag
som kan lämnas om särskilda skäl föreligger bör enligl min mening höjas frän
nuvarande 40% till 50% av godkända kostnader. Del bidrag som högst kan utgå
bör höjas från nuvarande 400000 kr. fill

21

500000 kr.
Förhöjt bidrag (50% eller 500000 kr.) bör endast utgå i sådana Prop.
1986/87: 146 fall dä en önskvärd investering inte kan genomföras ulan förhöjt
bidrag.

Flera remissinstanser, bl.a. lantbruksstyrelsen, statens
jordbruksnämnd, länsstyrelserna i norra Sverige och Lantbrukarnas riksförbund,
har understrukit behovet av ökad stimulans till investeringar i markanläggningar.
Enligt min uppfauning är detta en angelägen åtgärd för atl sänka kostnaderna i
produktionen. Stöd bör kunna utgå till varaktiga investeringar i
markanläggningar på bestående åker. Stödets syfte skall således inte vara att
öka produktionen. Stödet bör kunna utgå utan prövning av förelagets
möjligheter alt bestå och utvecklas som självständig enhet. Vissa markinvesleringar,
såsom huvudavlopp, berör i regel flera fastigheter. Det är i dessa fall
angeläget att åtgärderna utförs gemensamt. För att detta skall vara möjligt
fordras en ganska hög stimulans särskilt i de fall vissa fastigheter ägs av
passiva markägare. En hög stimulans är även motiverad med hänsyn lill alt
kostnaderna för åtgärden i många fall är högre än markens saluvärde.

Jag föreslår att bidrag bör kunna lämnas med högst 50% av
godkänd kostnad för utförande av för fiera fastigheter gemensamt huvudavlopp.
Bidrag för utförande av för flera fastigheter gemensamt huvudavlopp i
Norrbottens län bör lämnas med högst 75% av godkänd kostnad.

Bidrag till täckdikning och andra markanläggningar bör
kunna lämnas med högst 25% av godkänd kostnad. Om särskilda skäl föreligger bör
bidrag kunna lämnas med högst 50% av godkänd kostnad. Till markanläggning bör
liksom nu är fallet räknas grundkalkning som utförs i samband med annan markförbätlringsåtgärd.
Gmndkalkningen bör som regel avse samma åkerareal som är föremål för annan
markförbättringsåtgärd. Om särskilda skäl föreligger bör bidrag kunna lämnas
till grundkalkning utan samband med annan markförbättringsåtgärd.

Statliga garantier för lån till investeringar i byggnader
och markanläggningar bör också lämnas till ekonomiskt utvecklingsbara företag.

Med hänsyn lill den föreslagna inriktningen av det
regionala rationaliseringsstödet och behovet av medel för reinvesteringar vid
jordbruksföretag utanför det område som omfattas av glesbygdsstödet framstår
enligt min uppfattning en teknisk samordning av glesbygdsstödet och det
regionala ralionaliseringsstödet som mindre angelägen. Administrativt är de
båda stödformerna för närvarande samordnade genom att glesbygdsstödet till de areella
näringarna i flertalet län handläggs av lantbruksnämnderna. 1 Norrbottens län
är lantbruksnämnden försöksvis inordnad i länsstyrelsen sedan den Ijuli 1986.
Jag vill understryka vikten av att principiella ställningstaganden till stödgivningens
inriktning och speciella insatser i vissa regioner i övriga län bör göras i
samråd mellan lantbruksnämnd och länsstyrelse.

Efler beslut av riksdagen våren 1985 har under budgetåret
1985/86

40milj. kr. lämnats som stöd lill särskilt skuldtyngda jordbruksföretag,

varav drygt 30 milj. kr. till norra Sverige. Som redovisas i bifogade prome

moria bör situationen inom jordbruket i norra Sverige ha förbättrats under

senare delen av år 1986. Lantbruksstyrelsen bör liksom hiuills utnyttja

möjligheten att efler hand medverka till rekonstruktion av högt skuldsatta

jordbruksföretag genom att biträda ackord eller eljest efterge statens rätt 22

pä grund
av garantiåtaganden för lån. Om ytterligare insatser bedöms vara nödvändiga för
att stödja särskilt skuldtyngda jordbruksföretag bör särskilda resurser för
ändamålet kunna disponeras av de medelsramar somjag i det följande föreslår bör
ställas till resp. läns förfogande. Mot bl.a. denna bakgrund anser jag del inte
vara befogat att föreslå något särskilt stöd till högt skuldsatta
jordbruksföretag.

Prop. 1986/87:146

2.6.4 Utvecklingsprojekt, forsknings- och
försöksverksamhet samt rådgivning och fortbildning

Mitt förslag: Särskilda insatser krävs för att stimulera
utvecklingen av kombinationsföretag. För att förbättra förutsättningarna för
det norrländska jordbruket skall ytterligare resurser avsättas för forsknings-
och försöksverksamhet. Vidare skall insatserna ökas vad gäller rådgivning och
fortbildning.

Förslaget i promemorian: Överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna:
Remissinstanserna är i allmänhet positiva till förslagen i promemorian.
Sveriges lantbruksuniversitet har som primära mål för jordbruksforskningen i
norra Sverige särskilt betonat bl. a. ökad odlingssäkerhet, vallfoderproduktion,
förbättrat resursutnyttjande, skördeteknik, utveckling av alternativa
produktionsformer och produktionsgrenar samt anpassning av ekonomibyggnader.
Arbetsmarknadsstyrelsen tillstyrker genomförandet av de åtgärder som föreslås i
åtgärdsprogrammet.

Skälen för mitt förslag: Utöver de förbättrade
finansieringsmöjligheter som jag tidigare har föreslagil, behövs särskilda
insatser för att främja tillkomst och utveckling av kombinationsföretag. Enligt
min mening bör därför särskilda medel avdelas för utvecklingsprojekt inom
området. Vidare bör för alt förbättra förutsättningarna för det norrländska
jordbruket ytteriigare resurser ställas till Sveriges lantbruksuniversitets
förfogande för verksamhelen vid Röbäcksdalen.

För alt förbättra de produktionstekniska och
företagsekonomiska förutsättningarna bör enligt min uppfattning rådgivningen
till jordbruket i norra Sverige utökas. Det bör ankomma på länsmyndigheterna
att gemensamt besluta om i vilka former en utökad rådgivning skall genomföras.

Regionalt bör en genomgång göras av dels behovet och dels
möjligheterna all utnyttja befintliga arbetsmarknadspolitiska stödformer i de areella
näringarna. Härvid bör särskilt understrykas behovet av utbildning och stöd i
samband med uppbyggnad och utveckling av kombinerade företag. Försöksvis bör
som ett led i stimulans till uppbyggnad av kombinationsföretag starta-eget-bidrag
införas för verksamhet som inte är ett naturligt led i jordbruksdriften.
Kvinnans situation skall särskilt uppmärksammas i detta sammanhang.

Jag avser att återkomma till regeringen i de frågor jag nu
berört.

23

2.6.5
Medelsbehov och genomförande

Prop. 1986/87: 146

Min bedömning: Ett
belopp av 100 milj. kr. skal) ställas Ull förfogande för åtgärdsprogrammet
under en treårsperiod. Det skall ankomma på lantbruksstyrelsen att svara för
fördelningen av medel mellan Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs,
Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län.

Förslaget
i promemorian: Överensstämmer med min bedömning.

Remissinstanserna:
Flertalet remissinstanser har i slort lämnat förslagen om medelsbehov och
genomförande utan erinran. Några remissinstanser, bl.a. lantbruksstyrelsen,
vissa av länsstyrelserna och Lantbmkarnas riksförbund har dock ifrågasatt om
den anvisade medelsramen är tillräcklig. Vad gäller genomförandel har bl. a
statskontoret, länsstyrelsen i Västerbottens län och glesbygdsdelegationen
ansett att länsstyrelsen i resp. län bör ha huvudansvaret.

Skälen
för min bedömning: De åtgärder för jordbruket i norra Sverige somjag föreslagit
i det föregående avser bl. a. ökade möjligheter att stödja kombinationsföretag,
insatser för att genom investeringar tillvarata befintliga produktionsresurser
och ökade insatser vad gäller markanläggningar. Vidare har jag föreslagit särskilda
utvecklingsprojekt för att stimulera uppbyggnad och utveckling av
kombinationsföretag, ökade satsningar på forsknings- och försöksverksamhet för
Norrlandsjordbruket saml ökade insatser vad gäller rådgivning och fortbildning.

Enligt
min bedömning bör en förbättrad samordning av olika jordbruks-, regional- och
arbetsmarknadspolitiska insatser innebära ett effektivare utnyttjande av de
samlade resurser som nu finns till förfogande för jordbruket i norra Sverige.

Jag
har beräknat kostnaderna för åtgärdsprogrammet till totalt 100milj. kr. för en
treårsperiod med följande uppskattade fördelning, nämligen stöd till investeringar
inom jordbruket och till kombinationsföretag 54 milj. kr., stöd fill utveckling
av kombinafionsförelag 27 milj. kr., ökad utbildning och rådgivning 15 milj.
kr. samt ökad forsknings- och försöksverksamhet 4milj. kr.

Enligt
min uppfattning bör varje län tilldelas en medelsram för genomförande av olika
insatser. Det bör sedan ankomma på länsmyndigheterna att fillsammans bestämma
hur stor del av medlen som skall användas för olika stödinsatser och hur mycket
som skall användas som projektmedel för utvecklingsprojekt, rådgivning,
utbildningsinsatser m. m. Härutöver bör finnas vissa medel för insatser som rör
mer än ett län. Användningen av medlen för ökad forsknings- och
försöksverksamhet bör beslutas av regeringen efter förslag från lantbruksstyrelsen
och Sveriges lantbruksuniversitet.

Åtgärdsprogrammet
avser jordbruket i norra Sverige. Det bör enligt min uppfattning därför ankomma
på lantbruksstyrelsen att fördela medlen till lantbmksnämnderna i Värmlands,
Kopparbergs, Gävleborgs, Väslernorrlands, Jämfiands och Västerbouens län samt till
länsstyrelsen i Norrbot-lens län. Jag vill understryka aU planeringen av olika
insatser bör samordnas med övriga länsmyndigheter.

24

Landskapet
Dalsland i Alvsborgs län ingår i det område där regionalt rationaliseringsstöd
utgår. Åven om inte Älvsborgs län ingår i åtgärdsprogrammet bör enligl min
uppfattning de regler för det regionala rationaliseringsstödet somjag
föreslagit i det föregående tillämpas för hela det område som nu omfattas av
stödformen dvs. ocksä för Dalsland. Jag är däremot för närvarande inte beredd
att föreslå några utvidgningar av det område som nu omfattas av det regionala
rationaliseringsstödet.

Del bör
ankomma på lantbruksstyrelsen att efter den treårsperiod som åtgärdsprogrammel
avser göra en utvärdering av genomförda insatser.

Jag återkommer senare till anslagsfrågan.

Prop. 1986/87:146

2.7 Det framtida skördeskadeskyddet

Mitt
förslag: Lantbrukarnas riksförbund skall genom en särskild juridisk person vara
huvudman för ett nytt skördeskadeskydd fr. o. m. 1988 års skörd.

Skälen för mitt förslag: Mellan företrädare för regeringen
och Lantbrukarnas förhandlingsdelegation träffades den lOnovember 1986 en
principöverenskommelse om att LRF skall överta huvudmannaskapet för ett nytt skördeskadeskydd.

En för staten och LRF gemensam arbetsgrupp har därefter hafl
i uppdrag att närmare utreda och lämna förslag till utformning av det nya
skyddet.

Enligt
arbetsgruppens förslag skall LRF genom en särskild juridisk person, som LRF har
ett avgörande inflytande över och som endast har detta ändamål, vara huvudman
för elt nytt skördeskadeskydd fr. o. m. 1988 års skörd, om vissa
förutsättningar och villkor uppfylls. Vilka dessa förutsättningar och villkor
är framgär av överenskommelsen i bilaga4.

Flera av
de frågor som behandlas i överenskommelsen är av den arten att riksdagen mäste
besluta i ärendet innan en överföring av skyddet lill den nya huvudmannen kan
ske. Detta gäller inte enbart de ekonomiska förpliktelserna. 1 vissa fall
fordras ändrad lagstiftning. Del fortsatta arbetet bör nu inriktas på att
överenskommelsen skall genomföras. Förslag i de olika frågor som fordrar
riksdagens ställningslagande bör utarbetas och föreläggas riksdagen senast
hösten 1987. Jag vill emellertid redan nu något beröra vissa frågor.

Riktlinjerna
för skyddet anges i överenskommelsen. 1 huvudsak innebär de att skyddet
väsentligen är ett individuellt totalskadeskydd och att det är öppet för alla
jordbrukare med mer än 5 ha åker. Väsentliga ändringar i grunderna för skyddet
får inle göras utan regeringens medgivande. Nägon närmare författningsreglering
av skyddets omfattning är inte avsedd.

Avsikten
är att finansieringen av det nya skördeskadeskyddet skall ske genom att till
den nye huvudmannen överförs behållningen i skördeskadefonden som nu uppgår
till ca 324 milj. kr. efler utbetalningarna för 1986 års skörd. Den nye
huvudmannen övertar fonden efter 1987 års skörd. Vidare

25

är avsikten
att skyddet skall finansieras genom prisregleringsmedel som Prop. 1986/87; 146
jordbruksnäringen tillförs enligt åriiga riksdagsbeslut eller genom en särskild
statlig skördeskadesvgift inom ett äriigl belopp som för närvarande beräknas
till ca 60milj. kr. Omprövning av beloppets storlek kan aktualiseras, när
fonden fått avsedd storiek, i samband med överläggningar om prisregleringen på
jordbrukets produkter. Jordbrukets kompensationsram skall fr.o.m, den Ijuli
1988 höjas med motsvarande belopp utan avräkning. Medlen tillförs
skördeskadefonden.

Vidare anges i överenskommelsen att om utbetalda
ersättningar och behovsprövade bidrag till följd av skördeskador år 1987
överstiger 90milj. kr. skall staten och jordbruksnäringen vardera tillföra skördeskadefonden
hälften av överskjutande belopp. Näringens bidrag fär täckas inom ramen förde
prisregleringsmedel som jordbruket tillförs.

Överenskommelsen torde innebära atl den nye huvudmannen
kommer att anförtros uppgifter som innefattar myndighetsutövning. Eftersom den
nye huvudmannen skall vara en stiftelse fordrar detta enligt 11 kap. 6§
regeringsformen lagstöd.

En grundläggande förutsättning för överenskommelsen är att
den nye huvudmannen får tillgång till uppgifter som fmns i lantbruksregistret och
som behövs för skördeskadeskyddet. 1 viss utsträckning gäller sekretess för
sädana uppgifter enligt 9 kap. 4§ sekretesslagen. Den nye huvudmannens
tillgång till dessa är således en fräga som fordrar lagreglering.

1 denna fråga har jag samrätt med chefen för
justitiedepartementet.

2.8 Lagstiftningsfrågor

Jag häri det föregående (avsnitt 2.2.1) föreslagit atl det
temporära förbudet mot nybyggnad av djurstallar för nötkreatur och svin
förlängs ytterligare ett år fr.o.m. den I juli 1987. Förslaget förutsätter bl.a.
ändringar i 1 § lagen (1983; 147) om förbud under viss tid mot nybyggnad av
djurstallar för nötkreatur, svin och fjäderfä.

Lagändringen bör träda i kraft den Ijuli 1987.

1 enlighet med det anförda har inom jordbruksdepartementet
upprättats förslag till

lag om dels fortsaU giltighet av lagen (1983: 147) om
förbud under viss tid mot nybyggnad av djursiallar för nötkreatur, svin och
fjäderfä, dels ändring i samma lag.

Eftersom den föreslagna författningsändringen från
lagteknisk synpunkt är av enkel beskaffenhet är lagrådets hörande enligl min
mening inte påkallat.

3 Hemställan

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen föreslår riksdagen

dels att anta inom jordbruksdepartementet upprättat
förslag till

1. lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1983; 147) om
förbud 26

under
viss tid mot nybyggnad av djurstallar för nötkreatur, svin och Prop.
1986/87: 146 fjäderfä, dels ändring i samma lag. dds atl

2.
godkänna vad jag har förordat i
fråga om produktionsanpassning på vegetabilieområdet (avsnitt 2.2.2),

3.
godkänna vad jag har förordat i
fråga om prisregleringen på jordbruksprodukter utom sockerbetor och socker
under regleringsåret 1987/88 (avsnitt 2.3),

4.
godkänna vad jag har förordat i
fråga om användningen av avgiftsmedel, som inflyter under regleringsåret
1987/88 (avsnitt 2.4).

5.
godkänna vad jag har förordat i
fråga om prisregleringen pä sockerbetor och socker under regleringsårei 1987/88
(avsnitt 2.5),

6.
godkänna vad jag har förordat
om ett ålgärdsprogram för jordbruket i norra Sverige (avsnitt 2.6),

7.
godkänna vad jag har förordat
om huvudmannaskapet för det framtida skördeskadeskyddet (avsnitt 2.7).

4 Anslagsfrågor för budgetåret 1987/88

NIONDE HUVUDTITELN

Lantbruksstyrelsens
och lantbruksnämndernas verksamhet

Lantbruksstyrelsen
ingår i den försöksverksamhet med treåriga budgetramar som beslutats av
regeringen. Med anledning härav erhöll styrelsen den 19 december 1985 särskilda
direktiv för anslagsframställningen för budgetåren 1987/88-1989/90.
Lantbruksstyrelsen avlämnade den 28april 1986 en särskild rapport med underlag
för anslagsframställningen 1987/88 inför perioden 1987/88-1989/90. Jag lämnar mol
denna bakgrund en relativt utförlig redogörelse för myndighetens verksamhet.

Mot
bakgrund av utvecklingen i samhället och de areella näringarna samt 1985 års
livsmedelspolitiska beslut redovisar lantbruksstyrelsen de allmänna förutsäUningarna
för verksamheten 1987/88-1989/90. Kravet på hög effektivitet i produktionen
kommer enligl styrelsens bedömning att stå i centrum för verksamheten även i
fortsättningen. Verksamheten med jordbrukets och skogsbrukels rationalisering
skall samtidigt bedrivas med större hänsyn till kravet på god miljö och till
behovet av en långsiktig och planerad hushållning med naturresurserna. Dessa
krav fär anses väga lika tungt som kravet pä hög effektivitet. Även
kvalitetsfrågorna kommer att få allt större tyngd.

Lantbmksstyrelsen
bedömer vidare all rådgivningsverksamheten kom

mer att ändra karaktär bl.a. som en följd av kraven på ökad miljö- och

kvalitetshänsyn. Betydande informafions- och rådgivningsinsatser behövs

för att snabbt få genomslag för de nya metoder som forskning kring

miljöfrågor och nya produkfionsformer leder till. En marknad med mera

varierande krav på produkternas kvalitet liksom skärpta miljökrav ställer

nya anspråk på företagsutveckling och företagande. Det förblir enligt sty

relsens uppfattning elt starkt samhällsintresse att medverka i en sädan 27

utveckling.
Olika slag av kombinationsföretag kan väntas öka i framliden, Prop. 1986/87;
146 inte minst av regionalpolitiska skäl.

Lantbruksstyrelsens roll i samhällsplaneringen kommer att
öka under programperioden. Åtgärder behövs för atl motverka negativa konsekvenser
av ett minskat arealbehov för livsmedelsproduktionen och en fortsatt minskad
sysselsättning i jordbruket.

Lantbruksstyrelsen anser del vara angeläget att aktiva
insatser för att förbättra fastighetsförhållandena inom jord- och skogsbruket
kan sättas in i minst samma omfattning som hittills. Framför allt bör den
skogliga strukturrationaliseringen ges hög prioritet.

Den statliga finansiella stödgivningen lill jordbruket bör
enligt lantbruksstyrelsen pä sikt bli föremål för en samlad översyn. Härvid
bör bl.a. en samordning av glesbygdsstödet och del regionala ralionaliseringsstödet
övervägas liksom behovet av stöd för att främja nyetablering, utveckling av nya
företagsformer där jordbruket ingår som en del samt utveckling av miljövänligare
produktionsteknik.

Verksamheten vid statens lantbrukskemiska laboratorium
kommer alt anpassas i enlighet med statsmakternas beslut. Ett i stort sett
oförändrat resursbehov förutses.

Lantbruksstyrelsen anser att en fortsatt statlig
rådgivning är motiverad inom flera områden. En förutsättning för att resultaten
av jordbruksforskningen skall leda till praktiska tillämpningar inom rimlig tid
är enligt lantbruksslyrelsens uppfattning att staten svarar för att en
basresurs för rådgivning finns vid lantbruksnämnderna. Vidare är statlig
finansiering nödvändig av den information och rådgivning som bedrivs i
anslutning till myndighetsutövningen.

Enligt lantbmksstyrelsens uppfattning är en fortsatt
statlig finansiering av rådgivningen motiverad av regionalpoliliska skäl i
norra Sverige och för att främja sysselsättningen på landsbygden. Andra områden
där en fortsatt statlig finansiering är motiverad är behovet av
marknadsanpassning av jordbruksproduktion och rådgivning med anknytning lill
miljö- och nalur-resursmålet. Behovet av rådgivning är även stort vad gäller
företagsutveckling, statligt stöd och jordpolitiska insatser.

Lantbruksstyrelsen anser att kostnaderna för
lantbruksnämndernas rådgivning på irädgårdsområdet även i fortsättningen i
huvudsak bör finansieras av staten.

Lantbruksstyrelsen anser del vara ofrånkomligt att staten
slår för hela koslnaden för rådgivning till rennäringen.

Sammanfattningsvis anser lantbmksstyrelsen att 55 milj.
kr. av rådgivningsverksamheten bör betalas av staten. Högst ca 25 milj. kr.
bedöms vara möjligt att finansiera genom avgifter om rimliga krav ställs pä
kostnadstäckning och anknytning till målen för lantbmksnämndernas verksamhet.
Konsekvenserna av en fullständig avgiftsfinansiering skulle enligl styrelsen
innebära en genomgripande omläggning av rådgivningsverksamheten sä att den
helt svarar mot marknadens krav. Bl. a. innebär detta att rådgivningen i norra
Sverige i huvudsak måste avvecklas liksom rådgivning som syftar lill volym-
eller miljöanpassning av produkfionen.

Under förutsättning att inga nya myndighetsuppgifter läggs
på lantbruks- 28

nämnderna
anser styrelsen att verksamheten mäste genomföras inom en Prop. 1986/87: 146
något minskad resursram till följd av besparingskraven. Med hänsyn lill dels
verksamhetens inriktning under planeringsperioden, dels hur besparingarna hittills
skett bör emellertid den fortsatta minskningen i huvudsak avse
administrationen.

Föredragandens överväganden

För egen del vill jag framhålla alt det svenska jordbruket
står inför betydande strukturella förändringar. I den produktions- och
marknadsanpassning som mot bakgrund av bl. a. de kostsamma överskotten är
nödvändig, kan lantbruksnämndernas rådgivningsverksamhet fylla en viktig
funktion för näringen. En väl fungerande rådgivning kan för jordbruksnäringen
utgöra en viktig länk mellan forskningsresultat och praktisk tillämpning. Inle
minst när det gäller kravet på ett mer miljöanpassat jordbruk är det angelägel
att en viss statligt finansierad rådgivning kan lämnas. Undanlag från en avgiftsfinansierad
rådgivning bör emellertid endast göras i de fall det föreligger ett stort
samhälleligt inlresse att nå ut med rådgivning och det inte är uppenbart att
denna rådgivning kan avgiftsfinansieras.

Jag kan inte därför biträda lantbruksstyrelsens förslag om
en minskad avgiftsfinansieringsnivå i verksamheten. Del bör ankomma på
lantbruksstyrelsen att göra den närmare prioriteringen av insatser mellan
olika områden.

Jag delar lantbruksstyrelsens uppfattning att fortsatta
besparingar i första hand bör avse administrationen. För närvarande pågår
olika försök till samordning hos regionala myndigheter. I Norrbottens län pågår
försök med en samordnad länsförvaltning. Inom ramen för försöket har lantbruksnämnden
i Norrbottens län lagts in som en funktion inom länsstyrelsens organisation. 1
Uddevalla pågår ett försök med samordning av vissa administrativa funktioner
mellan skogsvärdsstyrelse och lantbruksnämnd. Inom ramen för
skogsvårdsstyrelsernas verksamhel har sammanslagningar av kanslifunktionerna
skett i Malmöhus och Kristianstads län samt i Stockholms och Uppsala län.

Regeringen kommer senare att ta ställning till vilka
åtgärder som bör vidtas med anledning av bl. a. de erfarenheter som erhålls i
berörda försök. Ett sådant ställningstagande kommer inte att påverkas av att
myndigheten ingår i försöksverksamheten med treårig budgetram.

För vissa funktioner vid lantbruksnämnderna såsom för
trädgårds- och vattenfrågor har den strikta länsbundna verksamheten frångåtts.
Personalen fär därvid arbeta över större områden än det egna länet - en regionali-sering
av organisationen har således skett inom vissa arbetsområden.

Liksom lantbruksstyrelsen anser jag att vissa ytterligare
rutiner och funktioner kan "regionaliseras" och att rationalisering
av vissa arbetsuppgifter inom lantbruksnämnderna kan leda till besparingar.

Regeringen har i vår lagt fram ett förslag till ändringar
i jordförvärvslagen (prop. 1986/87; 122). Dessa kan också komma att påverka
inriktningen av verksamheten hos lantbruksstyrelsen och lantbmksnämnderna.

Chefen för finansdepartementet har tidigare (prop.
1986/87: 100 bil. 1, 29

avsnittet
Särskilda frågor) lämnat förslag om ett nytt system för överföring Prop.
1986/87: 146 av anslagsmedel mellan budgetår. Lantbruksstyrelsen och
lantbruksnämnderna bör ingå i försöksverksamheten med överföring av
anslagsmedel fr.o.m. budgelårel 1987/88. Medel för lantbruksstyrelsen och
lantbruksnämndernas förvaltningsutgifter bör därför anvisas under ramanslag.
Jag återkommer i del följande till anslagsfrågan.

B. Jordbrukets rationalisering

B 1. Lantbruksstyrelsen

1985/86 Utgift 40317 003

1986/87 Anslag 39678
000

1987/88 Förslag 48006000

Lantbruksstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för
ärenden om lantbruket och lantbrukets rationalisering, trädgårdsnäringen och
trädgårdsnäringens rationalisering, rennäringen och rennäringens
rationalisering, stöd till företag i glesbygd avseende de areella näringarna,
kontroll och inspektion på växtskyddsomrädel. den allmänna hälso- och
sjukvärden bland husdjuren, foderkontrollen, djurskyddet samt veterinärväsendel,
i den mån sådana ärenden inle ankommer på annan myndighel. Styrelsen är
chefsmyndighet för lantbruksnämnderna och deras orisombud, statens
lantbrukskemiska laboratorium samt distriktsveterinärorganisationen. Styrelsen
är ocksä tillsynsmyndighet över avbytarverksamheten inom jordbruket, statens
utsädeskontroll och de lokala frökontrollanstalter som är behöriga att utföra statsplombering
av utsäde samt de lokala lantbrukskemiska kontrollanstalter vars stadgar
styrelsen fastställt. Styrelsen skall vidare följa verksamheten vid de
hushållningssällskap för vilka styrelsen fastställt stadgar.

Lantbruksstyrelsens organisation m. m. framgår av
förordningen (1967:425) med instruktion för lantbruksstyrelsen och
lantbruksnämnderna.

Lantbruksstyrelsen

Lantbruksstyrelsen har med hänsyn till besparingar under
tidigare år beräknat besparingen för treårsperioden 1987/88-1989/90 till 4,3%
att fördelas med 0.3 % budgetåret 1987/88, 2% budgetåret 1988/89 och 2% budgetåret
1989/90.

Lantbruksstyrelsen har föreslagit att ett nytt
förslagsanslag inrättas avseende särskilda undersökningar m. m. i samband med foderkoniroll.
För att åstadkomma en effektivisering av vattenhushållningsverksamheten föreslås
alt samtliga tjänster som lantbruksingenjör överförs från anslaget B 2.
Lantbruksnämnderna till anslaget B I. Lantbruksstyrelsen.

30

1986/87

Beräknad ändring 1987/88

Föredraganden

Prop.
1986/87: 146

Personal

236

-2

Anslag

Utgifter

Förvaltningskostnader

36049000

-1-2005 000

(därav lönekostnader)

(28626000)

(-1-1700000)

Lokalkostnader

3 597000

+ 923 000

Kostnader
för reglering

av skadestånd

30000

-

Halvering
av bekämp-

ningsmedelsanvändningen

-

+ .5 400000

Växiinspeklion

1000

-

Foderkontroll

1000

-

39678000

-(-8328000

Föredragandens överväganden

Somjag tidigare föreslagit bör medel för lanlbruksstyrelsens
förvaltningsutgifter anvisas under ramanslag.

Jag föreslär att medel under anslaget beräknas med
utgångspunkt i ett huvudförslag med en real minskning av utgifterna om 5 % för
treårsperioden med fördelningen J % första året och 2 % under vardera andra
och tredje året. För treårsperioden har jag beräknal utgifterna till 126958000
kr. För budgetåret 1987/88 beräknar jag utgifterna till 48006000 kr. Budgeten
är beräknad i 1987/88 års priser. Anslagen för budgetåren 1988/89 och 1989/90
skall prisomräknas i vanlig ordning.

Vidare bör 5,4 milj. kr. ställas till förfogande för
utveckling och bedrivande av prognos- och varningsverksamheten, bidrag till
maskinhandeln för anskaffning av mobila testutrustningar samt för försöks- och
utvecklingsprojekt inom ogräsomrädet i enlighet med vad jag tidigare
föreslagit i prop. 1986/87: 80 bil. 7 om forskning.

Jag har vidare beräknat 127000 kr. för vissa uppgifter i
fråga om försörjningsberedskapen inom totalförsvarets civila delar. Jag bedömer
att särskilda undersökningar m. m. i samband med foderkontroll bör klaras inom
ramen för lantbruksstyrelsens resurser.

Jag har även räknat med att 760000 kr. motsvarande
kostnaden för 3 tjänster som lantbruksingenjör överförs från anslaget B 2. Lantbruksnämnderna
till anslaget B 1. Lantbruksstyrelsen.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu och i det föregående har
anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

all lill Lantbruksstyrelsen för budgetåret 1987/88 anvisa
ett ramanslag av 48006000 kr.

31

B 2.
Lantbruksnämnderna Prop. 1986/87:146

1985/86 Utgift 230050753

1986/87 Anslag 220
297000

1987/88 Förslag 229840000

Lantbruksnämnd skall uppmärksamt följa lantbrukets tillstånd
och utveckling samt vidta eller hos lantbruksstyrelsen föreslå de åtgärder som
är påkallade eller i övrigt lämpliga, särskilt för atl åstadkomma en fortsatt
rationalisering inom lantbruket och trädgårdsnäringen. Nämnden svarar även för
vissa statliga åtgärder i fråga om tillsyn över växtodling och husdjursskölsel,
om skördeskadeskydd, skördeuppskattning och jordbruksstatistik saml om
försöksverksamhet och kursverksamhet inom tantbrukets område. Nämnden
handlägger vidare frågor inom rennäringens område och andra områden som enligt
särskilda bestämmelser ankommer på nämnden.

Från anslaget bestrids även vissa kostnader för
fiskenämnderna.

Lantbruksnämndernas organisation m. m. framgår av
förordningen (1967:425) med instruktion för lantbruksstyrelsen och
lantbruksnämnder-

Lantbruksstyrelsen

Lantbruksstyrelsen har med hänsyn lill besparingar under
tidigare år beräknat besparingen förtreärsperioden 1987/88- 1989/90 till 3,4%
att fördelas med 0% budgetåret 1987/88 och med 1,7% vardera budgetåren 1988/89
och 1989/90.

Vidare har lantbruksstyrelsen föreslagit att de särskilda
medel som ställts till förfogande under anslaget B 2. för intensifierad
rådgivning om användning av växtnäring och kemiska bekämpningsmedel samt för
rådgivning om alternativa odlingsformer ökas från 5 milj. kr. budgetåret
1986/87 till 8milj. kr. budgetåret 1987/88, 12milj. kr. budgetåret 1988/89 och
15 milj. kr. budgetåret 1989/90.

Särskilda medel om 225 000 kr. föreslås ställas till
förfogande för grundutbildning av synemän.

Länsstyrelsen i Norrbottens län

Länsstyrelsen i Norrbottens län har hemställt alt
ytterligare besparingar inte läggs ut på länsstyrelsen och att intäklskravet
inom lanlbruksverkets rådgivningsverksamhet sänks till 600000 kr.

32

1986/87

Beräknad ändring 1987/88

Föredraganden

Prop.
1986/87: 146

Personal Anslag

Utgifter Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader Intensifierad rådgivning

Inkomster Avgifter

Nettoutgift

1206

221229000

(185
418000)

26068000

5000000

32000000 220297 000

-12

+ 7484 000

( + 5656000)

+ 1459000

+ 600000

+9543000

Till
lantbruksnämnderna influtna renbetesavgifter skall tas till uppbörd under
anslaget för att användas inom renskötseln enligt föreskrifter som meddelas av
lantbruksstyrelsen.

Föredragandens
överväganden

Som jag tidigare föreslagit bör medel för lantbruksnämndernas
förvaltningskostnader anvisas under ramanslag. Detta bör även gälla de
särskilda medel som föresläs ställas lill förfogande för intensifierad
rådgivning och under anslaget B I för halvering av
bekämpningsmedelsanvändningen. Dessa båda anslagsposter finansieras med
avgifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel och ställning måste därför tas
inför varje budgetår vad gäller de belopp som kan disponeras för dessa ändamål
med hänsyn till tillgången pä avgiftsmedel.

Jag föreslår att medel i övrigt under anslaget, med
undantag för medel till lantbruksenheten i Norrbottens län, beräknas med
utgångspunkt i ett huvudförslag med en real minskning av utgifterna om 5% för
treårsperioden 1987/88-1989/90 med fördelningen 1% första året och 2% under vardera
andra och tredje året. För treårsperioden har jag beräknat utgifterna till
763916000 kr. För budgetåret 1987/88 beräknar jag utgifterna till 261840000 kr.

Inkomsterna för treårsperioden beräknar jag till
sammanlagt 96 milj. kr. För budgetåret 1987/88 beräknar jag inkomsterna till 32
milj. kr. För budgetåret 1987/88 beräknar jag således nettomedelsbehovet till
229840000 kr. Budgeten är beräknad i 1987/88 års priser. Anslagen för
budgetåren 1988/89 och 1989/90 skall, med de undantag som tidigare nämnts, prisomräknas
i vanlig ordning.

1 nettomedelsbehovet för budgetåret 1987/88 har jag
inräknat 17 121 000 kr. till lantbruksenheten vid länsstyrelsen i Norrbottens
län. Inkomsterna vid lantbruksenheten i Norrbottens län är därvid beräknade
till 1,3 milj. kr. Detta innebär alt huvudförslaget inle tillämpas för denna
enhet. De medel som avsätts till lantbruksenheten i Norrbottens län skall
tillföras länsstyrelsen.

33

3 Riksdagen 1986187. I saml. Nr 146

Jag har
vidare beräknat 375000 kr. för vissa uppgifter i fråga om försörj- Prop.
1986/87: 146 ningsberedskapen inom totalförsvarels civila delar.

Jag förordar att 5,6 milj. kr. ställs till förfogande för
intensifierad rådgivning om användning av växtnäring och kemiska
bekämpningsmedel i jordbruket samt för rådgivning om alternativa
odlingsformer.

Medel för grundutbildning av synemän fär i mån av behov
avdelas inom ramen för ordinarie medel inom anslaget.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu och i det föregående har
anfört hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen

att till Lantbruksnämnderna för budgetåret 1987/88
anvisa ett ramanslag av 229 840000 kr.

Bil. Särskilda åtgärder för jordbruket i norra Sverige Nyll anslag (förslag) lOOOOOOOO

Jag har i det föregående (avsnitt 2.6.5) föreslagit att
ett belopp av lOOmilj. kr. ställs till förfogande för ett åtgärdsprogram för
jordbruket i norra Sverige. Medlen för treårsprogrammet bör i sin helhet
anvisas under ett reservationsanslag för budgetåret 1987/88. Medlen för
åtgärderna bör disponeras av lantbruksstyrelsen.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
alt regeringen föreslår riksdagen

att till Särskilda åtgärder för jordbruket i norra Sverige
för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av lOOOOOOOO kr.

F. Service och kontroll

F 16. Bidrag till djurskyddsfrämjande åtgärder

Reservafion 1409491

1985/86 Utgift

1326275

1986/87 Anslag

2
577000

1987/88 Förslag

2
736000

Under anslaget anvisas medel för att bestrida kostnaderna
för prövning från djurskyddssynpunkt av nya djurhållningsmetoder,
inredningsdetaljer m. m. i stallar och kostnader för viss verksamhet på
försöksdjursområdet.

Lantbruksstyrelsen

Till ledamöterna i de regionala djurförsöksetiska
nämnderna har hiuills utgått endast rese- och traktamentsersättning samt i
förekommande fall ersättning för föriorad arbetsinkomst.

Lantbruksstyrelsen beräknar, med reservation för de
förändringar som 34

kan föranledas av de
förslag som utredningen om etiska frågor i samband Prop. 1986/87; 146 med
djurförsök presenterat i betänkandet (Ds Jo 1986; 3) Etisk prövning av djurförsök,
kostnaderna till 283 000 kr. för budgetåret 1987/88.

Centrala
försöksdjursnämnden

1.
Pris- och löneomräkning 146000
kr.

2.
Nämnden föreslär en ökning av
medelsanvisningen med 600000 kr. varav 300000 kr. avser ökade insatser inom områdei
alternativa och kompletterande metoder till djurförsök och 300000 kr. avser
ökade medel för utbildning, för hälsoinventeringar och hälsokonlrollverksamhet
av försöksdjur samt förstärkning av nämndens kansliresurser.

3.
Nämnden föreslår en föriängning
av avtalel mellan staten och Läkemedelsindustriföreningen om gemensam
finansiering av alternativa och kompletterande metoder till djurförsök.

Föredragandens
överväganden

Utredningen
om etiska frågor i samband med djurförsök har i betänkandet (DsJo 1986:3) Etisk
prövning av djurförsök lagt förslag om bl.a. viss ändring av organisationen av
den eliska prövningen. De förslag som utredningen lagt fram avser jag
återkomma till vid behandlingen av förslag till en ny djurskyddslag. Jag vill
dock redan nu ta upp utredningens förslag om att ledamöterna i de
djurförsöksetiska nämnderna bör erhålla sammanträdesarvode.

Till
ledamöterna i de djurförsökseliska nämnderna ulgår för närvarande ersättning
för rese- och traktamentskostnader enligt allmänna reseavtalet samt i
förekommande fall ersättning för föriorad arbetsinkomst. I likhet med
utredningen anser jag det skäligt att ledamöterna i de djurförsökseliska
nämnderna fr. o. m. den I juli 1987 även skall erhålla sammanträdesarvode
enligt beslut av regeringen om arvoden m.m. för vissa uppdrag inom
departementens verksamhetsområde. Sammanträdesarvode skall även utgå till de ledamöler
som förbereder ärenden till nämnds sammanträde. Jag beräknar kostnaderna för
sammanträdesarvoden lill ledamöterna till lOOOOOkr.

1
beslut den 2juni 1984 (prop. 1983/84:107 bil. 6, JoU 30, rskr. 406)

bemyndigade riksdagen regeringen att ikläda sig de förbindelser som följde

av ett avtal mellan staten och Läkemedelsindustriföreningen om samarbe

te för att stödja viss forskning för att främja utvecklingen av alternativa

och kompletterande metoder till djurförsök. Regeringen godkände avtalet i

beslut den I4juni 1984. Avtalet gäller för tiden den Ijuli 1984-den 30juni

1987 och innebär att var och en av parterna bidrar till forskning rörande

alternativa och kompletterande metoder till djurförsök med 300000 kr.

under budgetåret 1984/85 samt med 600000 kr. vart och ett av budgetåren

1985/86 och 1986/87. Centrala försöksdjursnämnden kommer, efter samråd

med medicinska forskningsrådet, att under maj månad 1987 redovisa en

utvärdering av den i avtalet avsedda forskningen. För att under budgetåret

1987/88 kunna upprätthålla en intensifierad forskning som syftar till en 35

minskad användning av
försöksdjur har jag för avsikt att för statens del Prop. 1986/87: 146
föreslå Läkemedelsindustriföreningen en föriängning av avtalet atl gälla för
tiden den Ijuli 1987-den 30juni 1988 på sådant sätt att parterna skall för perioden
tillskjuta ytterligare 600000 kr. vardera. Förlängningen av avtalet skall för
sin giltighet vara beroende av regeringens godkännande. Jag beräknar anslaget
för nästa budgetår till 2 736000 kr.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.
bemyndiga regeringen att ikläda
sig de förpliktelser som följer av en förlängning av avtalet angående stöd till
forskning rörande alternativa metoder till djurförsök i enlighet med vad jag
har förordat i det föregående,

2.
till Bidrag tUl
djurskyddsfrämjande åtgärder för budgetåret 1987/88 anvisa ett
reservationsanslag av 2736000 kr.

Ärendet
bör behandlas under innevarande riksmöte. Regeringen bör föreslå riksdagen alt
besluta att förkorta motionstiden lill elva dagar.

5 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.

36

,m

STATENS JORDBRUKSN Ä MND

Prop.
1986/87: 146 Bilaga
I

Dolum O"'

1987-04-08 402-400/87

F Ö RSLAG TILL JORDBRUKSPRISREGLERING UNDER
1987/88

- ,yj7''

37

IMNEH Ä LLSF Ö RTECKNING Sid Prop.
1986/87; 146

1 INLEDNING

2
ALLM Ä NNA UTG Å NGSPUNKTER

2.1
Jordbruks- och livsmedelspoli
ti ska utg å ngspunkter

2.2
Internationell bakgrund

2.3
Marknadssituation och
anpassnings å tg ä rder i Sverige

2.4
Prisutvecklingen

3 prisregleriugems
utformning under tiden den

1
juli 1987 - den 30 juni 1988

3.1 Prisrsgleringens
allm ä nna konstruktion

3.2
Kompensation tiH
jordbruket och f ö r ä dlingsindustrin den 1 juli 1987

3.3
Kompensationsbelopp per
den 1 januari 1988

4 pris ä ndringar fr o M 1 JULI 1987

5 produktionsanp ä ssnings ä tg ä rder p&
animalie-omr ä det

rante- och etableringsstod

7 avbytarverksamhet.
socialf ö rs ä kringsskydd, f ö retagsh ä lsov ä rd och
annan l å ginkomstsatsning

inf ö rselavgiftsmedel M M f ö r 1987/88

38

innehållsförteckning Sid Prop. 1986/87: 146

9 PRISREGLERINGEN P Ä OLIKA PRODUKTER

9.1
Spannm å l

9.2
Spannm å lsregleringens finansiering

9.3
F ö rm ä l ningsavgiften
f ö r korn och havre

9.4
Matpotatis

9.5
Fodermedelsregleringen

9.6
Effekter
av s ä nkta priser p å mat ä rter

9.7
Handelsg ö dsel avgiften

9.8
Borttagande
av mittpris och prisgr ä nser
f ö r hel ä ggpulver

9.9
Buffertzoner
f ö r n ö tk ö tt och fl ä sk

9.10 Finansiering av djurens h ä lso- och

sjukv å rd

9.11
Kvalitetsfr å gor

9.12
Vissa utredningar

10
HEMST Ä LLAN

11
BESLUTSMENING

Bilaga 1 F ö rslag
till ä ndring i lagen (1967:340) om prisreglering
p å jordbrukets omr å de

Bilaga 2 S ä rskilt
yttrande fr å n ledam ö terna Arvidsson och Fringel

Bilaga 3 S ä rskilt
yttrande fr å n konsumentdelegationen

Bilaga 4 Lantbruksstyrelsens f ö rslag r ö rande
lagen om f ö rbud mot nybyggnad av djurstallar

39

STATENS JORDBRUKSN Ä fWD 1987-04-08 Dnr 402-400/87
Prop. 1986/87: 146

Regeringen Jordbruksdepartementet

Statens jordbruksn ä mnd
ang å ende prisreglerande å tg ä rder p å jordbrukets omr å de
f ö r tiden den 1 juli 1987 - 30
juni 1988

1 INLEDNING

Regeringen uppdrog den 22 januari 1937 å t statens jordbruksn ä mnd att efter ö verl ä ggningar med Lantbrukarnas

f ö rhandlingsdelegation och jordbruksn ä mndens konsumentdelegation avge f ö rslag om den n ä rmare
utformningen av prisregleringen p å jordbruksprodukter
utom sockerbetor och socker f ö r tiden
efter den 30 juni 1987. F ö rslagen
skall utformas med utg å ngspunkt i riksdagens beslut om
livsmedelspol itiken (prop 1984/85:166, JoU 33, rskr 393).

Av uppdraget framg å r
att jordbruksn ä mnden skall beakta vad regeringen
har f ö reslagit riksdagen i proposition
1986/87:100 bil 11 om finansieringen av kostnaderna f ö r djurens h ä lso-
och sjukv å rd och kostnaderna f ö r statistik p å
jordbrukets omr å de.

Jordbruksn ä mnden
skall vidare beakta vad som anges i en till uppdraget bifogad PM betr ä ffande uttag av f ö rm ä lningsavgift. I n ä mnda PM anges bl a att regeringen och f ö retr ä dare f ö r Lantbrukets f ö rhandlingsdelegation
har enats om att underlaget f ö r uttag av f ö rmalningsavgifter utvidgas till att omfatta havre
och korn f ö r human konsumtion med undantag av
malt.

40

En fortsatt till ä mpning
av det s ä rskilda r ä nte- och Prop. 1986/87: 146

etableringsst ö det
skall ö verv ä gas. Jordbruksn ä mnden ä r vidare

of ö rhindrad att inom den ram som tilldelas
jordbruket f ö resl å

andra å tg ä rder som kan fr ä mja
en j ä mnare inkomstf ö rdelning

mellan
olika kategorier av jordbrukare. Jordbruksn ä mnden
skall

dessutom
redovisa behovet av fortsatta å tg ä rder f ö r

produktionsanpassning.

2 ALLM Ä NNA UTG Å NGSPUNKTER Prop.
1986/87: 146

2.1 Jordbruks- och 1ivsmedel sdoI i ti ska utg å ngspunkter

Enligt riksdagens beslut 1985 (prop 1984/85:166, JoU 33, rskr
393) ä r huvudm å let f ö r en samlad
livsmedelspolitik att trygga v å rt lands
livsmedelsf ö rs ö rjning s å v ä l i fredstid sekunder avsp ä rrning
och krig. Som likst ä llda delm å l under dettj huvudm å l g ä ller att konsumenterna f å r tillg å ng
till livsmed;; av god kvalitet till rimliga priser och att jordbrukarna f å r e- -led andra j ä mf ö rbara grupper likv ä rdig standard. D ä rut ö ver fin'; ett milj ö m å l som inneb ä r
att jordbruket och livsmedelsprodukticien m å ste
ta h ä nsyn till kravet p å en god milj ö
och till behove* av en l å ngsiktig och planerad hush å llning med v å ra
naturresurser.

Konsumentm å let
innefattar vidare att konsumenterna skall ges goda m ö jligheter att v ä lja
mellan livsmedel av olika slag och att livsmedlen ä r fullgoda fr å n
kost- och n ä ringssynpunkt.

Vid inkonstj ä mf ö relser skall h ä nsyn
tas till att jordbruket skall b ä ra
kostnaderna f ö r produktion ut ö ver den samh ä llsekonomiskt
motiverade. Det ä r vidare angel ä get med en b ä ttre
och mer solidarisk inkomstf ö rdelning mellan
olika kategorier jordbrukare. S ä rskild uppm ä rksamhet b ö r
ä gnas f ö rdelningsfr å gorna
inom ramen f ö r pris ö verl ä ggningarna.

Riksdagsbeslutet inneb ä r
i fr å ga om prisregleringen p å jordbruksprodukter att kompensation till jordbruket
och viss livsmedelsindustri f ö r ö kade kostnader samt jordbrukarnas inkomstf ö ljsamhet skall best ä nmas efter obundna ö verl ä ggningar. H ä nsyn
skall d ä rvid tas till aktuella f ö rh å llanden p å marknaden, i jordbruket och samh ä llsekonomin i ö vrigt.

Det ankommer enligt riksdagsbeslutet p å parterna vid pris ö verl ä ggningarna att n ä rmare ö verv ä ga p å vilket s ä tt kostnadskompensationen skall ber ä knas.

Enligt statsmakternas beslut b ö r jordbruksn ä ringen
ta ett betydande ansvar i fr å ga om
produktionsanpassningen.

42

2.2 Internationell bakgrund Prop.
1986/87: 146

P å v ä rldsmarknaden f ö r jordbruksprodukter r å der sedan n å gra
å r en f ö r exportl ä nderna
alltmer besv ä rande ö verskottssituation son tar sig uttryck i l å ga priser och h å rd
konkurrens mellan s ä ljarna. Den sjunkande dollarkursen
har f ö rst ä rkt prisfallet, uttryckt i svensk valuta, p å m å nga varor.
Generellt kan s ä gas att utsikterna, i varje
fall f ö r den n ä rmaste framtiden ä r
dystra fr å n export ö rernas synpunkt sett. Den expansion av
jordbruksproduktionen som sker ö ver n ä stan hela v ä rlden
har utl ö sts av s å v ä l
rationaliseringsinsatser och teknisk-biologisk utveckling som nationella prisst ö ds å tg ä rder. Samtidigt ä r
marknaderna i i-l ä nderna i stort sett m ä ttade. U-l ä nderna
s ö ker i f ö rsta hand l ö sa
sin livsmedelsf ö rs ö rjning genom ö kad produktion. Vissa av dessa l ä nder har ocks å
lyckats i anstr ä ngningarna att ö ka produktionen. Export till u-l ä nderna f ö rsv å ras ocks å
ofta av betalningsproblemen i dessa l ä nder.

Medan tidigare ö verskotten
av animalieprodukter var de som orsakade st ö rst
bekyimter har nu spannm å lsmarknaden kommit mer i
rampljuset. Lagren av spannm å l i v ä rlden ö kar
f ö r tredje å ret i rad. V ä rldshandeln
ä r samtidigt vikande och priserna
extremt l å ga. Inga tecken tyder p å n å gon snar f ö r ä ndring av
denna marknadsbild.

Trots betydande insatser i m å nga l ä nder f ö r att n å
kontroll ö ver mj ö lkproduktionen ä r
situationen p å mejeri varuomr å det alltj ä mt
besv ä rande. Lagren av sm ö r ä r
fortfarande mycket stora samtidigt som efterfr å gan ä r svag. F ö r skummj ö lkspulver
har dock marknadsbilden f ö rb ä ttrats n ä got.

Den internationella k ö ttmarknaden
pr ä glas alltj ä mt av betydande ö verskott
och l å ga priser. F ö rh å llandena har
dock f ö rb ä ttrats n å got p å vissa delmarknader j ä mf ö rt med situationen f ö r ett å r sedan.

43

Den r å dande v ä rldsmarknadssituationen
har medf ö rt att Prop.
1986/87: 146

kostnaderna f ö r
jordbrukspolitiken ö kat dramatiskt i m å nga l ä nder. I de
flesta l ä nder diskuteras eller har redan vidtagits
reformer i syfte att h å lla nere kostnaderna f ö r ö verskotten.

Genom sin dominans p å
v ä rldsmarknaden tilldrar sig USA och
EG ett s ä rskilt intresse i detta
sammanhang. De å tg ä rder f ö r b ä tt.-a marknadsanpassning som d ä r
beslutats har dock ä nnu inte givit n å gra p å tagliga
resultat p å v ä rldsmarknaden. Ocks å de mindre l ä nderna har st ä llts
inf ö r behovet av ompr ö vning av sin jordbrukspolitik.

I det internationella samarbetet, exempelvis i GATT,
OECD, FAO, EFTA, har ö verskotts- och anpassningsproblemen
v ä ckt ett stort intresse och f ö rs ö k till
analyser och l ö sningar har presenterats. Inom GATT
har jordbrukspolitiken gjorts till ett huvudtema i den nyss p å b ö rjade tull f ö rhandlingsomg å ngen.
I flera l ä nder finns f ö rhoppningar att man h ä r skall kunna uppn å snabba l ö sningar p å
de problem som r å der inom jordbruksvaruhandeln.
Erfarenheterna fr å n tidigare f ö rhandlingsrundor i GATT och jordbruksproblemens komplexitet
ger dock inte st ö d f ö r n å gon ö verdriven optimism.

2.3 Marknadssituation och anpassnings å tg ä rder i
Sverige

Animalieprodukter

Den svenska mj ö lkproduktionen
har sedan 1960-talet i stort sett varit rimligt anpassad till den inhemska
konsumtionen. Den ö verskottsproduktion som f ö rekommit pga s ä songsm ä ssiga variationer i produktion och efterfr å gan har inneburit att Sverige traditionellt haft ett
visst exportbehov f ö r sm ö r och mj ö lkpulver.

Utvecklingen under b ö rjan
av 1980-talet har pr ä glats av stagnerande konsumtion och
stadigt ö kande produktion av mejeriprodukter
fr ä mst till f ö ljd av kontinuerliga

44

produktivitetsf ö rb ä ttringar. Parallellt med v ä xande Prop. 1986/87: 146

internationella ö verskott
och drastiskt f ö rs ä mrade exportvillkor har detta medf ö rt
kraftigt ö kande exportkostnader och d ä rmed minskad l ö nsamhet.

F ö r att snabbare uppn å produktionsbalans inf ö rdes ett tv å prissystem f ö r mj ö lk den 1
juli 1985. Avsikten med tv å prissystemet
var att mer direkt ä n tidigare l å ta v ä rldsmarknadens
signaler n å fram till mj ö lkproducenterna. F ö r mj ö lk som g å r till inhemsk konsumtion i n å gon form erh å lls
ö verenskommet svenskt pris. F ö r mj ö lk som i n å gon form exporteras erh å lls internationellt pris. Fr ä mst till f ö ljd
av tv å prissystemet har mj ö lkproduktionen minskat med ca 7 » (250 000 ton) mellan å ren 1984 och 1987. Antalet mj ö lkkor
har till f ö ljd av systemet minskat mycket
kraftigt och uppgick i juni 1986 till ca 600 000.

Ä ven
andra å tg ä rder har vidtagits f ö r att minska
mjblk ö verskottet. Å r 1983 inf ö rdes
m ö jlighet till avvecklingsers ä ttning till vissa mj ö lkproducenter (s k mjblkpensionering). Tom november 1986 hade 2 065
producenter utnyttjat systemet och d ä rmed
har 121 000 ton tagits ur produktionen. Prisrabatter f ö r ost har givits till allm ä nna inr ä ttningar.
Sedan 1983 stimuleras dessutom k-mj ö lksf ö rs ä ljningen
genom att mejerier som ö kar sin f ö rs ä ljning av k-mj ö lk i f ö rh å llande till en j ä mf ö relseperiod erh å ller
ett premieringsbelopp som f n uppg å r
till 1,75 kr/kg.

En anpassnings å tg ä rd inom n ö tk ö ttssektorn med konsekvenser ä ven f ö r mejerivarusektorn
ä r de premier som periodvis
utbetalas sedan 1983 vid utslaktning av kvigsp ä dkalvar. Detta system har fungerat som komplement till tv å prissystemet f ö r
mj ö lk och lett till minskat
rekryteringsunderlag.

Investeringsf ö rbudet
inom animalieproduktionen som g ä llt sedan å r 1983 och d ä refter
f ö rl ä ngts ett å r i taget, f n till och med
juni 1987. Syftet ä r att underl ä tta produktionsanpassningen inom animaliesektorn.

45

Inom mejeriomr å det
har s å ledes en klar f ö rb ä ttring av Prop.
1986/87: 146

produktionsbalansen
ä gt rum. F ö r 1987 f ö rutses
i stort sett

of ö r ä ndrad
produktion och konsumtion ifr å ga om hela
sektorn. F ö r

vissa produkter, t ex, k-mj ö lk, kan en viss konsumtionsminskning

f ö rutses.

Den svenska marknaden f ö r
k ö tt och fl ä sk har sedan b ö rjan
av 1980-talet varit i obalans, fr ä mst
pga att konsumtionen minskat. Slaktdjursavgifterna fick d ä rf ö r i takt
med tilltaganae ö verskottsproblem och sjunkande
internationella priser ö kas kraftigt. Under senare å r har de generellt verkande produktionsavgifterna
kompletterats med mer direkt verkande å tg ä rder f ö r
att uppn å b ä ttre balans f ö r k ö tt och fl ä sk. Ä tg ä rder prim ä rt ä mnade att
minska mj ö lk ö verskottet har ä ven inneburit en anpassning av n ö tk ö ttsproduktionen.
En å tg ä rd som direkt r ö r n ö tk ö tt ä r avvecklingsers ä ttningen till k ö ttproducenter som baserar sin produktion p å ink ö pta kalvar. Denna
å tg ä rd inf ö rdes å r 1986. Ä ven den f ö rut n ä mnda premien
f ö r slakt av kvigsp ä dkalvar har haft en produktionsd ä mpande effekt. Ä ven
konsumtionsstimulerande å tg ä rder har vidtagits. S å ledes har t.
ex. k ö ttreor och rabatterade skolluncher
f ö rekommit regelbundet under 1980-talet,
s ä rskilt inom n ö tk ö ttssektorn
men ä ven f ö r fl ä sk.

Ut ö ver de generellt verkande
slaktdjursavgifterna har ä ven vissa direkt riktade
anpassnings å tg ä rder vidtagits f ö r fl ä sk. Differentierade pristill ä gg
f ö r att motverka storproduktion inf ö rdes genom riksdagsbeslut fr o m den 1 januari
1981 f ö r leveranser av slaktsvin.
Avvecklingsers ä ttning f ö r ä ldre sm å grisproducenter inf ö rdes å r 1986.

Under v å ren 1985
stimulerades slakt av suggor och ungsuggor genom att slaktdjursavgifterna f ö r dessa slopades. Under sommaren 1985 betalades s ä rskilda premier ut vid utslaktning av sm å grisar (390 kr/gris). De konsumtionsstimulerande å tg ä rderna
koncentreras å r 1987 enligt nu g ä llande planer till fl ä sksektorn.

46

De
anpassnings å tg ä rder som vidtagits har tillsammans med Prop. 1986/87;
146

f ö rs ä mrad l ö nsamltet pga ö kade
exortkostnader resulterat i att

ö verskottet av f ö r n ö tk ö tt i praktiken upph ö rt. Under 1986

minskade
produktionen av n ö tk ö tt med ca 10 milj kg j ä mf ö rt med

1985 medan
konsumtionen var i stort sett of ö r ä ndrad. F ö r
1987

f ö rutses en fortsatt balans f ö r n ö tk ö tt.

Vad g ä ller fl ä sk har den inhemska produktionen traditionellt ö verstigit konsumtionen p g a de starka s ä songsm ä ssiga
efterfr å gevariationerna. Ä ven f ö r fl ä sk har dock de senaste å rens ö verskott minskat
avsev ä rt till f ö ljd av f ö rs ä mrad l ö nsamhet
och vidtagna anpassnings å tg ä rder. Produktionen minskade markant under 1985 medan konsumtionen var
i stort sett of ö r ä ndrad. En ytterligare f ö rb ä ttring av balansen f ö rutses under 1987 till f ö ljd
av minskande produktion och ö kande
konsumtion.

Inom ä ggproduktionen till ä mpas genom beslut av riksdagen liksom f ö r fl ä sk ett
system med syfte att motverka storproduktion genom avgifter f ö r st ö rre innehav
av v ä rph ö ns. Andra produktionsanpassnings å tg ä rder har diskuterats inom denna sektor. M å let ä r att f å till st å nd
en s å enkel och s å lite detaljstyrd reglering som m ö jligt med h ö g
grad av marknadsanpassning.

Vegetabilieprodukter

Den svenska å kerarealen
var som st ö rst efter 2:3 v ä rldskriget, ca 3,7 milj ha. Under 1950- och framf ö rallt 1960-talen lades ca 700 000 ha ned. D ä refter har arealen endast minskat med ca 100 000
ha. Den nuvarande å kerarealen ä r f ö r stor i f ö rh å llande till
g ä llande m å l f ö r svensk
jordbruksproduktion.

Ö verskottsarealen
anv ä nds till spannm å lsproduktion. F ö r
att minska ö verskottsproblemen inom spannm å lsproduktionen anges det i 1985 å rs livsmedelspolitiska beslut att det ä r angel ä get
att minska odlingen och/eller att finna alternativ anv ä ndning av spannm å l.

47

Fr å gan om ö verskottsarealen
borde pr ö vas under en fem å rsperiod. Prop. 1986/87: 146

I enlighet med detta beslut har en av regeringen tillsatt

expertgrupp
f å tt i uppdrag att studera hur denna

produktionsanpassning
praktiskt skall kunna genomf ö ras och l ä mna

f ö rslag till å tg ä rder som b ö r
vidtas p å kort respektive l ä ngre

sikt.

Den 1 juli 1986 introducerades ett tr ä desprogram avseende 1987 å rs odling i vilket jordbrukare ers ä tts av regleringsmedel f ö r att l ä gga
spannm å lsareal i tr ä da. Tr ä desprogrammet
v ä ntas medf ö ra en minskning av spannm å ls ö verskottet
1987 med 0,3 milj ton.

N ä r det g ä ller å tg ä rder under 1988 diskuteras f n flera olika
alternativ syftande till en reduktion av spannm å lsproduktionen.

F ö ljande alternativ har analyserats
av expertgruppen:

-
odling av
energiskog

-
framst ä llning av etanol och motorbr ä nsle av spannm å l
och oljev ä xter

-
ä rtodl ing

-
intensitetss ä nkning (minskad anv ä ndning av handelsg ö dselkv ä ve och tillv ä xtregulatorer)

-
jordbruk

-
skogsplantering

-
utveckling
av nya verksamheter

Expertgruppen har f ö reslagit att ö verskottsarealen i f ö rsta hand anv ä nds f ö r ö kad odling av ä rter, energiskog, skogsplantering och
f ö r vissa "nischgr ö dor", eftersom man anser att
dessa alternativ har st ö rst f ö ruts ä ttningar att l å ngsiktigt begr ä nsa spannm å ls ö verskottet.

48

JN vill vidare peka p å
att en rad andra å tg ä rder redan vidtagits Prop. 1986/87: 146

inom vegetabilieomr å det
vilka bidrar till en anpassning av

produktionen till det inhemska avs ä ttningsutrymmet. Den 1 juli

1986 inf ö rdes efter f ö rslag av JN 20 %-iga f ö rbrukaravgifter p å

v ä xtskyddsmedel. Samtidigt h ö jdes ocks å
efter f ö rslag av JN

handelsg ö dsel
avgiften fr å n 15 till 20 ? » . Syftet med

handelsg ö dselavgiften
och bek ä mpningsmedelsavgiften ä r att

finansiera exportkostnaderna. B å de handelsg ö dsel
och

v ä xtskyddsmedel belastas dessutom
med en 5 %-iq milj ö avgift.

Samtliga avgifter medf ö r
att f ö rbrukningen av ber ö rda

insatsvaror minskat n å got.
Å tg ä rderna har d ä rmed en viss

produktionsd ä mpande
inverkan.

V ä rldsmarknadspriserna f ö r flera viktiga vegetabilier har under

1985
fortsatt att
sjunka. St ö rst betydelse har prisfallet p å spannn å l
eftersom Sverige regelm ä ssigt har ett betydande ö verskott som naste exporteras. De s ä nkta priserna p å
spannm å l har lett till att inkomsterna fr å n exporten av spannm å l har minskat ned ca 500 milj kr/ å r
j ä mf ö rt med l ä get f ö r ett par å r sedan. Ä ven v ä rldsmarknadspriserna
p å oljev ä xtfr ö er har
fortsatt att falla. F ö r st ä rkelse har ocks å v ä rldsmarknadspriserna fortsatt att sjunka. P å matpotatisomr å det
har priserna under

1986
legat p å en h ö gre niv å ä n å ret innan fr ä mst
till f ö ljd av att den totala sk ö rden i V ä steuropa
blev l ä gre ä n å ret innan.

Regleringsekonomin'

Som tidigare framf ö rts
har den bristande balansen mellan produktion och konsumtion sedan b ö rjan av 1980-talet inneburit en v ä sentlig f ö rs ä mring av regleringsekonomin. Ut ö ver de ö kade
ö verskottskvantiteterna har de
sjunkande priserna p å v ä rldsmarknaden bidragit till denna utveckling.

1. Med regleringsekonomin avses h ä r i f ö rsta
hand regleringsf ö reningarnas inkomster och utgifter
f ö r ö verskottshanteringen. Med "exportkostnad" menas i detta
sammanhang prisskillnaden mellan t ex priset p å spannm å l i Sverige och det pris men f å r ut vid export.

49

4 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 146

Exportkostnaderna
m m inom k ö ttvaruomr å det har exempelvis ö kat Prop. 1986/87: 146

fr å n ca 225 milj kr till drygt 1
200 milj kr mellan å ren 1977/7S

till
1986/87. Till en del beror ö kningen fr å n 1977/78 p å
att

redovisningen av exportkostnaderna p å verkats av ä ndrade

1ivsmedelssubventioner.
Inom mejeri omr å det har kostnaderna f ö r

exporten
under samma period ö kat fr å n ca 200 milj kr till drygt

400 milj
kr.

Till f ö ljd av den f ö rb ä ttrade
balanssituationen f ö rutses dock en positiv f ö r ä ndring inom k ö ttvaruregleringen. F ö r spannm å l inneb ä r l å ga v ä rldsmarknadspriser betydande kostnader i
regleringen. F ö r 1986/87 kan exportkostnaden f ö r spannm å l
uppskattas till n ä rmare 1 400 milj kr.

2.4 Prisutvecki ingen

I Sverige har utvecklingen inom livsmedelssektorn under
1980-talet inneburit k ä nnbara prish ö jningar p å
livsmedel. Ö kningarna har skett inom alla led
i livsmedelskedjan. Prish ö jningarna har p å verkats av bl a minskade livsmedelssubventioner.
Pris ö kningarna och minskade subventioner
i f ö rening med den minskade allm ä nna k ö pkraften har
lett till att konsumtionen av vissa livsmedel, fr ä mst k ö tt och fl ä sk har minskat. Under de f ö rsta å ren p å 80-talet ö kade
produktionen. De ö kande ö verskotten har f å tt
s ä ljas utomlands till allt l ä gre priser vilket lett till ö kade exportkostnader. Jordbruket har vidare f å tt vidk ä nnas
ö kade produktionskostnader. S ä rskilt r ä ntekostnaderna
ä r besv ä rande f ö r
yngre och nyetablerade jordbrukare. Spridningen av inkomsterna ä r stor mellan olika jordbrukare.

Under 1986 har produktionsbalansen i jordbruket f ö rb ä ttrats
samtidigt som kostnadsutvecklingen varit betydligt l ä gre ä n tidigare å r.

Lantbruksekonoraiska samarbetsn ä mndens indexgrupp redovisar indexserier f ö r priser i olika led fr å n producent till konsument. Producentpriserna m ä ts med avr ä kningsprisindex
(A-index). Prisregleringsprisindex (PR-index) m ä ter priserna i

50

det led d ä r
prisregleringen verkar. Dessa priser innefattar viss Prop. 1986/87:146 f ö r ä dling.
Producentprisindex f ö r livsmedelsindustrin (PPI-J) registrerar
priserna f ö r f ö r ä dlade produkter nedan
konsumentprisindex f ö r jordbruksprodukter (KPI-J) m ä ter prisernr. i butiksledet.

Pris ö kningar p å jordbrukets produktionsmedel registreras i
produktionsmedelsprisindex (PM-index).

I f ö ljande tabell redovisas
prisutvecklingen i olika led fe,-jordbruksprodukter.

Tabell 1. Prisutvecklingen f ö r jordbruksprodukter enligt olika index, procentuell
f ö r ä ndring j ä mf ö rt med f ö reg å ende å r ( å rsgenomsnitt)

F ö r ä ndi

-ing,
%

Per å r i gc-nom-

1981

1982

1983

1984

1985

1986

snitt

Konsument-

priser (KPI-J)

+ 18,0

+12,7

+11,1

+12,6

+

7.9

+

5,2

+11,4

vegetabilier

+15,4

+11,4

+12,4

+11,9

+

6.4

+

6,8

+10,7

animalier

+19,4

+13,5

+10,3

+13,0

+

8.7

+

5,9

+11,8

Producent-

priser
fr å n

livsmedels-

industrin

(PPl-J)

+15,3

+14,5

+ 8,9

+12,5

+

7,3

+

6,5

+10,8

vegetabilier

+14,1

+13,0

+10,5

+11,5

+

7,9

+

5,9

+10,7

animal ier

+15,9

+15,8

+ 7,7

+13,0

+

7,0

+

6,2

+10,9

Prisreglerings-

priser

(PR-index)

+15,4

+15,3

+ 7,2

+12,8

+

5,0

+

5,1

+10,3

vegetabilier

+12,4

+12,4

+10,5

+10,7

+

2,8

+

3,6

+ 8,7

animalier

+16.3

+17,4

+ 6,2

+13,3

+

5,6

+

5,5

+10,7

Avr ä knings-

priser

(A-index)

+11,5

+ 9,4

+ 5,3

+ 6,9

+

2,6

+

4,8

+ 5,9

vegetabilier

+11,8

+11,0

+ 9,8

+ 7,5

+

0,5

+

0,3

+ 6,9

animalier

+11,5

+ 9,0

+ 5,3

+ 6,9

+

3,1

+

5,2

+ 7,0

Produktions-

medels-

priser

(PM-index)

+12,6

+10,4

+10,4

+ 8,1

+

6,3

+

1,9

+ 8,3

51

Som framg å r av tabellen har priserna under perioden 1981-1985 Prop.
1986/87: 146

ö kat mest i konsumentledet medan
prisutvecklingen varit l ä gst i

producentledet.
Vid j ä mf ö relser av prisutvecklingen i olika led

b ö r beaktas att ä ndringar
i merv ä rdeskatt och

livsmedelssubventioner
inverkar. Ä ven inhemska

avs ä ttningsf ö rh å llanden har haft betydelse. Den minskade

konsumtionen,
ö kad produktion och fallande priser
p å

v ä rldsmarknaden och d ä rmed ö kade exportkostnader har under

perioden
bidragit till den f ö rh å llandevis l å ga ö kningstakten i

producentpriserna.
Under 1986 har dock, som n ä mnts,
balansen

mellan produktion och konsumtion f ö rb ä ttrats.

R ä knat under kalender å ret 1986 (december 1985 - december 1986) steg den
allm ä nna prisniv å n i konsumentledet med 3,3 %. De jordbruksprisregierade
livsmedlen ö kade under samma period med 5,3 "
i konsumentledet. I det led d ä r
prisregleringen verkar (prisregleringsledet) steg priserna med 4,7 %. Priserna
p å jordbrukets produktionsmedel
minskade med 0,2 " medan producentpriserna steg med 4,3 %. Den stora
skillnaden mellan kostnads ö kningarna i jordbruket och avr ä kningsprisernas utveckling kan bl a f ö rklaras av s k eftersl ä pningseffekter som uppst å r
beroende p å att kostnads ö kningar kompenseras i efterhand. Nedg å ngen i jordbrukets produktionskostnader p å verkar d ä rf ö r fr ä mst priserna
under 1987.

p å den internationella marknaden sj ö nk livsmedelspriserna (m ä tt enligt det s k v ä rldsmarknadsprisindex VM-index) under 1985 med 10 "..

3 PRISREGLERINGENS UTFORMNING UNDER TIDEN DEN 1
JULI Prop. 1986/87: 146 1987 - DEN 30 JUNI 1988

JN:s utg å ngspunkter ä r 1985 å rs
livsmedelspolitiska beslut med de m å l
och medel som finns angivna d ä ri. Avv ä gningen mellan de olika m å len - produktionsm å let med fr å gan om rimlig marknadsbalans,
inkomstm å let och konsumentm å let - inneb ä r
alltid vissa konflikter. JN:s f ö rslag f å r d ä rf ö r ses som en sammanv ä gning av dessa olika, delvis motstridiga m å l.

Dessutom har beaktats ö verenskoimnelsen
mellan regeringen och LRF i november 1986.

3.1 Prisregleringens allm ä nna konstruktion

JN f ö resl å r en ett å rig prisregleringsperiod enligt f ö ljande.

Korapensationsbel ö ppet f ö r det f ö rsta halv å ret har best ä mts i de nu aktuella ö verl ä ggningarna och l ä ggs ut per den 1 juli 1987. Den 1
januari 1988 f ö resl å s en s k ventil som inneb ä r att prisjusteringar skall ske om
utvecklingen av PM-index under tiden januari - september 1987 ö verstiger 2,0 %.

Beloppet per den 1 juli 1987 f ö rdelas ut i form av prish ö jningar p å
olika produkter nu. JN b ö r dock f å m ö jlighet att
g ö ra vissa modifieringar i f ö rdelningen i maj/juni 1987. Om ventilen utl ö ses skall beloppet per den 1 januari 1988 f ö rdelas i november 1987.

3.2_____________ Kompensation till jordbruket och f ö r ä dlingsindustrin

den 1 juli 1987____

Belopp per den 1 juli 1987

Enligt f ö rslaget
skall jordbruket och f ö r ä dlingsindustrin den 1 juli 1987 tillf ö ras ett belopp om 675 milj kr som f å r
tas ut i form av prish ö jningar. JN f ö reslog h ö sten
1986 att 50 milj kr av inf ö rselavgiftsmedel utanf ö r f ö rdelningsplanen
skulle ansl å s f ö r budget å ret 1986/87 att anv ä ndas f ö r
utbyteshandel f ö r k ö tt och

53

fl ä sk. Motsvarande belopp f ö resl å s nu utg å av Prop.
1986/87:146

inf ö rsel avgiftsmedel fr å n import av k ö tt och fl ä sk f ö r

budget å ret 1987/88 under f ö ruts ä ttning att motsvarande export

ä gt pum och att inf ö rsel avgiftsmedel finns tillg ä ngliga sedan

samtliga ö vriga ä ndam å l ti 11 godosetts inom och utom

f ö rdelningsplanen med till ä gg av en sk ä lig
reserv f ö r

of ö rutsedda ä ndam å l. H ä rut ö ver f ö resl å s jordbruket nu

tillerk ä nnas ytterligare 25 milj kr av inf ö rsel avgiftsmedel

utanf ö r f ö rdelningsplanen
f ö r utbyteshandel med k ö tt och fl ä sk,

vilka enligt senast gjorda ber ä kningar ä r
tillg ä ngliga av medel

under budget å ret
1986/87. Dessa medel b ö r f å anv ä ndas under

budget å ret 1987/38.

Kostnadskomoensation till jordbruket

Till grund f ö r
de nu avslutade ö verl ä ggningarna har legat uppgifter om kostnadsutvecklingen i jordbruket
under perioden september 1986 - januari 1987, som enligt PM-index uppg å tt till 1,7 % motsvarande ett belopp om 286 milj
kr. F ö r den lejda arbetskraften har
kostnaderna t o m 1 februari 1987 beaktats.

Fr å gan om belopp f ö r korrigering f ö r
fodermedelsavgifter f ö resl å s tas upp d å definitiva uppgifter om influtna
avgiftsmedel under 1986/87 f ö religger.

Inkorastkompensation till jordbruket

Som utg å ngspunkt f ö r inkomstkompensationen till jordbruket har

legat bl a uppgifter om l ö neavtal och ä ndrade sociala avgifter

under 1987. Dessutom har en avst ä mning skett av det

a contobelopp om 50 milj kr som jordbruket tillf ö rdes den 17

november 1986 som kompensation f ö r ä ndrade
regler f ö r uttag av

egenavgifter.

Kostnadskompensation till f ö r ä dlingsindustrin

Kostnadskompensationen till f ö r ä dlingsindustrin
har bl a

baserats p å
kostnadsutvecklingen enligt mejeri- och

si akteri index under tiden den 1 september 1986 - 1
februari

54

1987. Av
det belopp som den 1 juli 1987 skall tillf ö ras
avser Prop. 1986/87:146

150 milj kr prelimin ä r
kompensation f ö r kostnaderna inom f ö r ä dl ingsindustrin.

N ä r den faktiska kostnadsutvecklingen
enligt bokf ö ringsmaterial f ö r 1987 f ö religger
(v å ren 1988) b ö r parterna å ter
kunna f å ta upp ers ä ttningen till f ö r ä dlingsindustrin under 1987 till pr ö vning.

I h ö stens ö verl ä ggningar var
parterna ö verens om att ett a contobelopp om
185 milj kr skulle tillf ö ras f ö r ä dlingsindustrin f ö r reglerings å ret
1985/87. JN f ö resl å r att detta belopp nu skall anses slutligt reglerat.

3.3 Kompensationsbelopp per den 1 januari 1988

Parterna har enats om en s k ventil per den 1 januari
1988 mec f ö ljande konstruktion.

Om kostnadsutvecklingen i jordbruket m ä tt enligt PM-index under perioden januari - september
1987 ej ö verstiger 2,0 % skall inga
prisjusteringar ske den 1 januari 1988.

Ö verstiger
indexutvecklingen 2,0 * skall jordbruket tillerk ä nnas ett a conto-belopp om 350 nilj kr avseende kostnadskompensation
till jordbruket och f ö r ä dlingsindustrin f ö r perioden januari -september
1987. Av detta belopp ber ä knas 300 milj kr som kompensation
till jordbruket medan 50 milj kr avser kompensation f ö r kostnaderna i f ö r ä dlingsindustrin.

Om den s k ventilen utl ö ses
skall ocks å en definitiv korrigering g ö ras f ö r influtna
fodermedelsavgifter under 1986/87 per den 1 januari 1988. I annat fall
skall en korrigering g ö ras inf ö r den 1 juli 1988. Om korrigeringen g ö rs per den 1 juli 1988 skall den eftersl ä pning som uppst å tt
sedan den 1 januari 1988 beaktas i form av ett eng å ngsbelopp.

55

4 PRIS Ä NDRINGAR FR O M DEN 1 JULI 1987 Prop.
1986/87: 146

Det belopp som jordbruket och f ö r ä dlingsindustrin
som en f ö ljd av detta f ö rslag skall tillf ö ras i form av prish ö jningar den
1 juli 1987 uppg å r s å ledes till 675 milj kr. D ä rtill
koiraiier som tidigare n ä mnts, ett belopp om 25 milj kr i
form av inf ö rsel avgiftsmedel utanf ö r f ö rdelningsplanen.

Som en f ö ljd av uppg ö relsen per den 17 november 1986 f ö reslog j:.' ett belopp att f ö rdela ut i form av prish ö jningar p å
produkter som uppgick till sammanlagt 466 milj kr. I den summan ingick bl
a vissa eng å ngsbelopp vilka senare skulle dras
av.

Efter korrigering f ö r
dessa eng å ngsbelopp samt med till ä gg f ö r 25 milj kr
f ö r finansiering av djurens h ä lso- och sjukv å rd
skall 429 milj kr nu tas ut i form av prish ö jningar p å marknaden som en f ö ljd av regeringens uppg ö relse med LRF. Om den f ö reslagna f ö rdelningen
fr å n den 17 november 1986 (466 milj kr)
bibeh å lls å terst å r s å lunda ytterligare 538 milj kr att f ö rdela ut p å olika produkter per den 1 juli
1987 (675+429-466=638). Som n ä mnts kan
denna f ö rdelning under vissa ä ndrade f ö ruts ä ttningar komma att modifieras i maj/juni 1987. H ä rut ö ver kommer
att basen f ö r uttag av f ö r::\alningsavgifter enligt tidigare beslut skall
utvidgas vilket ber ä knas motsvara ett belopp om ca 10
milj kr.

Av f ö ljande tabell framg å r dels JNs f ö rslag
i november 1986 till f ö rdelning av 466 milj kr, dels f ö rslag till f ö rdelning
av de ytterligare 538 milj kr, som skall f ö rdelas ut enligt den nu aktuella ö verenskommelsen
och dels de totala h ö jningarna av parti pri serna den 1
juli 1987.

56

Tabell
1. Andringar av partipris pa olika produkter fr. o. m.

den 1 jul' 1987__________________

Prop. 1986/87: 146

Vete, f ö rm ä ln avg

R|g. prel
inl ö spris

Rag, f ö rm ä ln avg

Oljal

Kok ä rter

Summa vegetabilier

K-mj ö lk Industrimj ö lk Gr ä dde, tjock
Gr ä dde, tunn Sm ö r H å rdost F ä rskost Mj ö lkpulver
S ä rskilda prish ö jningar

Summa mejeriprodukter

Ä gg

Fj ä derf ä k ö tt

N ö tk ö tt

Kalvk ö tt

F å r-och lammk ö tt

Fl ä sk

Summa animalieprodukter

TOTALT

F ö rslag

F ö rslag

Total t

november

april

1 juli

1986

1987

1987

Ö re/kg

Ö re/kg

Ö re/kg

el ö re/1

Milj. kr.

el ö re/1

Milj. kr.

el ö re/1

10

48,,50

10

4

4,92

4

7

8,05

7

25

31,50

18

22,58

43

-17

- 1,09

-17

31,50

83,05

9

131,31

9

9

1.17

20

2,60

29

100

51,00

100

53.00

200

75

13,50

50

9,00

125

50

2,40

70

3",80

130

75

75,00

145

147,90

220

40

2,40

65

4.55

105

89

20,47

200

36.00

289

5,96

15,00

305,85

11,40

10

16,80

55

109,35

UO

14,82

130

9,00

180

87,72

55

554,94

538

15 50

15

333,81

10

6,42

40

60,85

90

130

180

33,27

40

434,35

465,85

1 Nytt
oljev ä rde 898 kr/100 kg fr o m den 1
juli 1987.

Som tidigare n ä mnts
skall basen f ö r uttag av f ö rm ä lningsavgift
utvidgas till att omfatta ä ven korn och
havre f ö r hun)3n konsumtion med undantag av
malt. Detta inneb ä r att fr o m den 1 juli 1987 tas
ut en f ö rm ä lningsavgift om 25 ö re/kg f ö r havre och korn motsvarande en int ä kt om ca 10 milj kr (se vidare avsnitt 9).

57

I 1985 å rs
livsmedelspolitiska beslut anges att vid Prop.
1986/87: 146

jordbrukspris ö verl ä ggningarna borde i forts ä ttningen anges hur mycket producentpriserna kan f ö rv ä ntas stiga
till f ö ljd av den f ö reslagna partiprishojningen.

Uppg ö relsen inneb ä r att av det tillerk ä nda totalbeloppet ora 675 milj kr har ca 25 % ber ä knats g å
till livsmedelsindustrin. F ö r ä ndringar i efterfr å gan p å olika produkter kan emellertid
komma att p å verka f ö rdelningen varf ö r
den faktiska f ö rdel ni nge.-: kan komma att avvika
fr å n nyssn ä mnda teoretiska ber ä kning. F ö r de viktigare produkterna ber ä knar LRF effekterna f ö r jordbruket bli f ö ljande:

Den negativa konsumtionsutvecklingen f ö r bl a k-mj ö lk
p å verkar mejeriernas betalningsf ö rm å ga. Med utg å ngspunkt fr å n
de bed ö mningar som nu kan g ö ras av marknadsutvecklingen och kostnadsutvecklingen
inom mejerierna bed ö ms avr ä kningspriset under h ö sten bli of ö r ä ndrat eller eventuellt n å got
s ä nkt j ä mf ö rt med nul ä get.

F ö r k ö tt och fl ä sk bed ö ms de f ö reslagna
prish ö jningarna efter beaktande av
kostnadsutvecklingen i slakterierna sl å
igenom i form av h ö jda avr ä kningspriser. Detta inneb ä r att avr ä kningspriset
f ö r n ö tk ö tt bed ö ms komma att ö ka
med ca 80 ö re/kg och f ö r fl ä sk med ca 30
ö re/kg. H ä rtill kommer effekten av eventuella ä ndringar av slaktdjursavgifterna.

Med beaktande av de prisf ö r ä ndringar som nu f ö reslagits f ö resl å s f ö ljande
mittpriser och prisgr ä nser fr. o. m. den 1 juli 1987.

58

Tabell 2. Mittpriser och prisgr ä nser fr. o. m. den 1 juli 1987, Prop.
1986/87:146

kr per 100 kg

Nedre

Ö vre

prisgr ä ns

Mittpris

prisgr ä ns

Matpotatis
(se avsnitt 9)

St ä rkelse

384

408

432

N ö tk ö tt

2 601

2 738

2 875

Kalvk ö tt

2 675

2 816

2 957

F å r- och lammk ö tt

2 220

2 467

2 714

Fl ä sk

1 885

1 984

2 083

Kyckling

1 582

1 720

1 858

Snor

1 934

2 057

2 180

H å rdost

2 600

2 766

2 932

Magert
mj ö lkpulver

1 596

1 698

1 800

Ä gg

1 022

1 111

1 200

Som redovisas n ä rmare
i ett senare avsnitt f ö resl å s att prisgr ä nssystemet f ö r hel ä ggpulver tas
bort.

JN inkonner senare med skrivelse ang å ende gr ä nsskyddet
fr o m den 1 juli 1937.

59

5 PRODUKTIONSANPASSNINGS Å TG Ä RDER P Å ANIMALIEOMR Å DET Prop.
1986/87: 146

Av regeringens uppdrag framg å r att jordbruksn ä mnden skall redovisa behovet av
fortsatta å tg ä rder f ö r produktionsanoassning.

Statsmakterna har i olika sammanhang slagit fast att en
produktionsanpassning ä r n ö dv ä ndig f ö r att å terst ä lla l ö nsamheten i
jordbruket. Omst ä llningsprocessen b ö r ske med h ä nsyn
till den enskildes ekonomiska och sociala trygghet.

I jordbruksn ä mndens
skrivelse den 3 april 1986 till regeringen med f ö rslag till jordbruksprisreglering under 1986/87
framf ö rdes som jordbruksn ä mndens och delegationernas uppfattning att man
tidigare varit eniga om att f ö rorda vissa
selektiva å tg ä rder f ö r produktionsanpassning. . Å tg ä rderna borde
dock vara tidsbegr ä nsade eftersom de - om de
permanentas - har en tendens att medf ö ra
komplicerade detaljregleringar vilka p å
sikt verkar effektivitetsh ä mmande.

Nedan f ö ljer en
produktvis redovisning av vilka å tg ä rder som verkar f n. G ä llande beslut om hur l ä nge dessa å tg ä rder skall verka redovisas ocks å .
Flera av dessa å tg ä rder administreras i stor utstr ä ckning
av lantbruksverket. Samr å d har ä gt rum med lantbruksstyrelsen i dessa fr å gor (se bilaga).

Som ber ö rs n ä rmare i avsnitt 9 avser JN att tillsammans med ber ö rda parter g å
igenom fr å gor r ö rande produktionsanpassning.

Investeringsf ö rbud

Enligt beslut av riksdagen g ä ller ett tillf ä lligt investeringsf ö rbud sedan den 21 april 1983. Beslutet inneb ä r ett tempor ä rt
f ö rbud mot ny-, om- eller tillbyggnad
av djurstallar f ö r n ö tkreatur, svin eller fj ä derf ä . F ö rbudet g ä llde ursprungligen till och med den 30 juni
1984. Genom rikdagsbeslut v å ren 1984,
1985 resp 1986 har lagen f ö rl ä ngts ett å r
i s ä nder och g ä ller fram till och ned den 30 juni 1987.

60

Dispens
fr å n nybyggnadsf ö rbudet kan l ä mnas
om det finns Prop. 1986/87: 146

s ä rskilda skal. De l ä mnade dispenserna har till ö verv ä gande del

avsett
investeringar i mj ö lkproduktion. Nettof ö r ä ndringen av

antalet stallplatser
till f ö ljd av l ä mnade dispenser har varit

begr ä nsad.

Vid en bed ö mning av den
effekt som nybyggnadsf ö rbudet har b ö r h ä nsyn tas
till att investeringsben ä genheten varit f ö rh å llandevis l å g under den period som lagen varit i kraft. Det b ö r vidare p å pekas
att lagen ej omfattar ä ndring av inredning i ett befintligt
djurstallsutrymme.

I sammanhanget kan ä ven
n ä mnas att en svaghet i lagstiftningen
ä r att den inte f ö rhindrar ins ä ttning
av djur i stallar som st å tt oanv ä nda ä ven under en
l å ng period. Vidare har den f ö rh å llandevis
ringa p å f ö ljden f ö r investeringar kunnat inneb ä ra att investeringar kommit till st å nd utan dispens. Enligt de erfarenneter
lantbruksstyrelsen kunnat inh ä mta har
detta inte f ö rekommit annat ä n i undantagsfall.

JN f ö resl å r att det tillf ä lliga investeringsf ö rbudet i animal ieproduktionen avvecklas fr o m den
1 juli 1987 f ö r samtliga produktionsgrenar utom f ö r fV ä skproduktionen.
I fr å ga om mj ö lk tillgodoses behovet av produktionsanpassning tills
vidare genom tv å pri ssystemet. N ä r det g ä ller
fl ä sk b ö r f ö rbudet f ö rl ä ngas
ytterligare ett å r f ö r att underl ä tta produktionsneddragningen och d ä refter avskaffas. F ö r en s å dan f ö rl ä ngning talar ocks å de betydande investeringsreserver som ä r tillg ä ngliga
f ö r uttag under reglerings å ret 1987/88. JN f ö resl å r att statsmakterna pr ö var om dessa reserver kan f å tas i anspr å k
ä ven f ö r investeringar som ej ber ö r
jordbruksproduktionen. I fr å ga om ä gg anser JN, liksom lantbruksstyrelsen, att
motiven f ö r en f ö rl ä ngning med
ett å r ä r betydligt svagare ä n f ö r fl ä sk.

61

Konsumentdelegationen
har i detta sammanhang avgett s ä rskilt Prop. 1986/87:146 yttrande. LRF har reserverat sig.
Reservationen och det s ä rskilda
yttrandet bifogas.

Avvecklingsers ä ttning

Avvecklingsers ä ttning kan utg å till
mj ö lkproducenter, specialiserade n ö tk ö ttsproducenter och sm å grisproducenter.

Avvecklingsers ä ttning f ö r mj ö lkproducenter utg å r till producenter mellan 60 och 65
å r f ö r att dessa skall upph ö ra med mj ö lkproduktion. Enligt g ä llande beslut f å r nya producenter ansluta sig till systemet
tom kalender å ret 1988. Detta inneb ä r att systemet kommer att dra
kostnader t o m å r 1993.

Effekterna av avvecklingsers ä ttningen till mj ö lkproducenter beror av hur stor
andel av producenterna som skulle ha slutat ä ven utan ers ä ttning. Det g å r inte att g ö ra n å gra s ä kra uttalanden h ä rom. Att ca h ä lften av producenterna ansluter sig
redan vid 60 å r inneb ä r rimligen att ers ä ttningen har stor betydelse. Utan
ers ä ttning borde avg å ngen av 60 - 64 å ringar varit j ä mnare f ö rdelad och med viss f ö rskjutning mot de ä ldre å rsklasserna. Avvecklingsers ä ttningen ä r numera s å k ä nd att man kan utg å ifr å n att praktiskt taget alla
producenter som slutar mellan 60 och 65 å r och inte f å r n å gon eftertr ä dare s ö ker och beviljas ers ä ttning.

I fr å ga om
specialiserade n ö tk ö ttsproducenter utg å r avvecklingsers ä ttning till dem som producerat minst
motsvarande 20 ungn ö t per å r fr å n ink ö pta kalvar. Produktionen skulle
vara helt avvecklad den 31 december 1936. Ers ä ttning utg å r under 4 å r. Detta inneb ä r att systemet drar kostnader tom
1990.

Avvecklingsers ä ttning utg å r till sm å grisproducenter betalas ut i tre å r till producenter f ö dda 1922-1926 och i ett å r till producenter f ö dda 1921 eller tidigare.
Produktionen skulle upph ö ra
under 1986 och systemet drar s å ledes kostnader tom 1989.

62

Effekten av ers ä ttningarna
ä r sv å r att m ä ta eftersom man inte Prop.
1986/87: 146

vet hur m å nga son skulle ha slutat med produktionen utan

ers ä ttning. Den kortsiktiga effekten kan antas vara god
genom

att
anslutna producenter tvingades sluta omg å ende.
Den

l å ngsiktiga effekten d ä remot ä r
mindre d å m å nga av de anslutna

f ö retagarna f ö rmodligen skulle ha slutat ä ven utan ers ä ttning.

Parterna f ö resl å r of ö r ä ndrade regler f ö r
avvecklingsers ä ttningen till mj ö lkproducenter. Avvecklingsers ä ttning till k ö tt-
och sm å grisproducenter var (i motsats till
avvecklingsers ä ttning till mj ö lkproducenter) m ö jlig
att s ö ka endast tillf ä lligt y å reri 1985. Nya producenter kan d ä rf ö r inte komma
in i systemet.

Tv å prissystem f ö r mj ö lk

Under tiden den 1 juli 1985 t o m den 30 juni 1988 p å g å r f ö rs ö ksverksamhet
med tv å prissystem f ö r mj ö lk. Systemet
ä r frivilligt och inneb ä r i princip att mj ö lkproducenten erh å ller hemmamarknadspris f ö r den andel av produktionen som kan avs ä ttas p å
den svenska marknaden. F ö r eventuell ö verskjutande kvantitet erh å lls v ä rldsmarknadspris.
Innan beslut om f ö rl ä ngning fattas skall f ö rs ö ksverksamheten utv ä rderas. Detta b ö r ske snarast och i god tid f ö re den 1 juli 1988.

Lantbrukarnas f ö rhandlingsdelegation
har i ö verl ä ggningarna angivit att fr å gan
om tv å prissystemet f ö r mj ö lk f ö rus ä tts bli f ö rem å l f ö r ö verl ä ggningar direkt med regeringen.

63

6 R Ä NTE- OCH ETABLERINGSSTOD Prop.
1986/87; 146

Tillf ä lligt r ä ntest ö d

Tilf ä lligt r ä ntest ö d betalades
ut å ren 1980 - 1985 till mellan ca 1
100 och 2 650 f ö retag å rligen. De totala beloppen var f ö ljande.

Ä r 1980 1981 1982 1983 1984 1985

Milj kr 21 72 57 35 30 30

Enligt reglerna skall - efter 5 å r - h ä lften av
beloppen avskrivas och h ä lften f ö rr ä ntas och å terbetalas under en 10- å rsperiod. Uppskov med å terbetalning (och avskrivning) har skett tv å g å nger. Om
nytt uppskov inte beviljas s å skall h ö sten 1987 beloppen avseende å ren 1980 - 1982 f ö rfalla,
dvs totalt ca 150 milj kr varav ca 75 milj kr skall betalas r ä nta p å och
amorteras.

Lantbruksstyrelsen har tidigare f ö reslagit att uppskov med å terbetalning och avskrivning av r ä ntest ö dsl å n beviljas till 1990. (Rapport oktober 1985:
"H ö gt skuldsatta jordbrukares situation,
etableringsstod, regionalt rationaliseringsst ö d".) Situationen har inte f ö r ä ndrats sedan rapporten skrevs varf ö r lantbruksstyrelsen bed ö mer att uppskov fortfarande ä r mycket angel ä get
f ö r m å nga f ö retag.

Nya medel f ö r
r ä ntest ö d erfordras inte. En liten del å terbetalas
fortl ö pande till f ö ljd av att f ö retag
s ä ljs eller avvecklas p å annat s ä tt.

De ö verl ä ggande parterna har i enlighet med lantbruksstyrelsen f ö rslag enats om att skjuta p å tidpunkten, d å
amortering och erl ä ggande av r ä nta f ö r l å nedelen b ö r
p å b ö rjas, till reglerings å ret 1988/89.

64

Etableringsstod Prop. 1986/87: 146

Etableringsstod inf ö rdes
den 1 juli 1982 f ö r att underl ä tta f ö r
lantbrukare utan stort eget kapital att etablera sig. Efter den

I juli 1985 har inga nya etableringsstod beviljats. H ä refter h.ar

medel bara anslagits till redan anslutna f ö retag.
Ä ven

etableringsst ö det kan s ä gas vara ett slags r ä ntest ö d eftersom

st ö d utg å r f ö r den del av r ä ntekostnaden som ö verstiger
10 % av

godk ä nd l å neskuld. Det 6:e och 7:e å ret
h ö js r ä nteniv å n till

II %
och det 8:e å ret till 12 %. Efter
det 8:e å ret avskrivs den

del av etableringsst ö det som avser inventarier och

driftskapital. Den del som avser fastighetsf ö rv ä rv skall

å terbetalas - vanligen med hj ä lp av garantil å n.

Ca 1 750 f ö retag har etableringsstod.
Utbetalningarna har uppg å tt till f ö ljande belopp.

Budget å r 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86

Milj kr 12 25 30 44

Andra halv å ret 1986
utbetalades ca 17 milj kr.

Prognoser ö ver kommande
utbetalningar ä r os ä kra eftesom ä ndring av l å ner ä ntorna sl å r igenom med stor marginaleffekt.

Parterna har enats om att medel tillsvidare endast b ö r ansl å s
f ö r st ö d till de jordbrukare som redan anslutits till st ö dformen. Vid of ö r ä ndrad r ä nteniv å bed ö mer
lantbruksstyrelsen medelsbehovet f ö r
1987/88 till knappt 30 milj kr.

65

Riksdagen I986IS7. I saml. Nr 146

AVBYTARVERKSAMHET, SOCIALF Ö RS Ä KRINGSSKYDD,
F Ö RETAGSH Ä LSOV Å RD OCH ANNAN L Å GINKOMSTSATSNING

Prop.
1986/87: 146

Budget å ret 1986/87

F ö r l å ginkomstsatsning m m inom jordbruket f ö r budget å ret

1986/87 uppg å r hos JN fonderade medel fr å n tidigare å r,
anvisade

medel och ber ä knat utfall till f ö ljande belopp, milj kr.

1986/87 Ing å ende
Anvisade Ber ä knat Utg å e-ia

balans, medel, utfall, balans,

milj
kr milj kr milj kr milj kr

Leveranstill ä gg

f ö r mj ö lk

-

95

95

-

Avbytarverksamhet

72

134

144

62'

F ö retagsh ä lsov å rd

-

21

21

-

Social f ö rs ä krings-

skydd

203

90

87

206

Tillf ä lligt r ä ntest ö d

14

-

-

-

Produktionsanpassning

49

95

149

9

Summa

338

435

496

277

1)
Fonderat hos
Lantbrukets Avbvtartj ä nst AB.

2)
H ä rtill kommer 30 milj kr fr å n inf ö rsel
avgifter fr å n 1985/86.

Budget å ret 1987/88

JN har i anslagsframst ä llningen f ö r budget å ret 1987/83 f ö reslagit
att of ö r ä ndrat 435 milj kr anvisas till l å ginkomstsatsning
m m.

JN och delegationerna har enats om att f ö resl å f ö ljande f ö rdelning
av anslaget.

66

1987/88

Ing å ende

Anvisade

balans.

medel,

milj kr

milj kr

Leveranstill ä gg

f ö r mj ö lk

-

90

Avbytarverksamhet

62l

150

F ö retagsh ä lsov å rd

-

21

Socialf ö rs ä krings-

skydd

205

90

Tillf ä lligt r ä ntest ö d

0

Produktionsanpassning

9

84

Summa

277

435

Prop.
1986/87: 146

1) Fonderat
hos Lantbrukets Avbvtartj ä nst AB.

H ä rtill komner 30 nilj kr fr ä n inf ö rsel
avgifter fr å n 1985/85.

Eventuella besparingar eller ö verskridanden betr ä ffande beloppen f ö r leveranstill ä gg b ö r liksom
tidigare f å tillf ö ras resp avg å fr å n beloppet f ö r
avbytarverksamhet. Dessutom b ö r eventuella
ö verblivna medel f ö r produktionsanpassnings å tg ä rder m m och
å terbetalda medel avseende r ä ntest ö d f å anv ä ndas f ö r ö vriga ä ndam å l inom
anslagsposten.

67

8 INF Ö RSELAVGIFTSMEDEL M M F Ö R 1987/88 Prop. 1986/87:146

Storleken av de medel som kommer in genom inf ö rselavgifter m m f ö r reglerings å ret 1987/88 beror p å importens storlek, v ä rldsmarknadsprisernas utveckling och p å de eventuella ä ndringar i avgiftssatserna som kan
ske 1987-07-01 och 1988-01-01.

Ber ä kning f ö r 1987/88 i sammandrag

Milj kr

Inkomster 1
288,0

Utgifter

-
Fettvaruavgifter
till Sveriges oljev ä xtintressenter (SOI) -
utbyteshandel ./. 545,0

-
Inf ö rselavgifter f ö r
br ö ds ä d m m till Svensk spannm å lshandel

(SSH) - utbyteshandel ./.
45,0

Kvarst å r inf ö rsel avgifter till

den s k f ö rdelningsplanen 698,0

- F ö rdelningsplan

-
riksdagens
beslut 267,2

-
beloop
motsvarande influtna inf ö rsel-

avgifter p å fodermedel 200,0 ./.467.2

- Ä ndam å l utanf ö r f ö rdelningsplanen ./.159,9

Ber ä knat
resultat + 70,9

F ö rdelningsplanen f ö r 1987/88 f ö resl å s uppta samma belopp som f ö r 1986/87 dvs 267,2 milj kr plus beloppet av
inflytande avgifter f ö r fodermedelsimporten enligt ovan
ber ä knade till

68

200,0 milj
kr, allts å totalt 457,2 milj kr. Liksom hittills
blir Prop. 1986/87: 146 det definitiva beloppet beroende av de verkliga
int ä kterna av inf ö rsel avgifter p å
fodermedel.

JN vill h ä r anm ä la att bl a not bakgrund av de riksdagsbeslut som f ö religger har n ä mnden
f ö r avsikt att inf ö r den period son b ö rjar den 1 juli 1988 ta upp fr å gan
om den s k f ö rdelningsplanens storlek.

Med h ä nsyn till ovissheten om den
kommande utvecklingen av regleringsekonomin f ö r de olika varuomr å dena har det
inte ansetts m ö jligt att nu l ä gga fram n å gon
plan f ö r f ö rdelning av det prelimin ä rt
ber ä knade beloppet. Jordbruksn ä mnden avser att å terkomma
med ett f ö rslag till prelimin ä r f ö rdelning
senare under v å ren 1987. Ett s å dant f ö rslag
avges i samband med att f ö rslag l ä mnas till gr ä nsskydd
m m fr o m den 1 juli 1987. Det f ö ruts ä tts h ä rvid att n ä mnden liksom hittills skall kunna j ä mka del bel ö ppen
mellan de olika regleringsf ö reningarna
och besluta om f ö rdelning av det belopp som kan komma
att st å till f ö rfogande. Vidare f ö ruts ä tts att, liksom hittills. Svensk
Spannm å lshandel f å r tillf ö ras
inf ö rselavgifter f ö r viss s k utbyteshandel med br ö ds ä d. Det f ö ruts ä tts ä ven att Sveriges Oljev ä xtintressenter av inflytande fettvaruavgifter s å v ä l p å importerad som inhemsk olja f å r tillf ö ras
medel f ö r en kvantitet som motsvarar fettinneh å llet i den svenska oljev ä xtsk ö rden. Dock
f å r ej mer pengar ö verf ö ras ä n vad som skulle motsvara fettvaruavgifter p å den totala fettkonsumtionen inom landet.

Vad avser ä ndam å l utanf ö r
f ö rdelningsplanen (utomramsmedel,
159,9 milj kr) l ä mnar jordbruksn ä mnden f ö ljande
f ö rslag.

F ö r utbyteshande? n ö tk ö tt, ö ststaterna ber ä knas
40 milj kr.

F ö r utbyteshandel med k ö tt och fl ä sk
f ö resl å s som tidigare n ä mnts att 50 nilj kr utg å r av inf ö rsel
avgiftsmedel fr å n import av k ö tt och fl ä sk
under f ö ruts ä ttning att motsvarande export ä gt

69

rum och
att inf ö rsel avgiftsmedel finns tillg ä ngliga sedan Prop. 1986/87:146

samtliga ö vriga ä ndam å l
tillgodosetts inom och utom f ö rdelningsplanen
med till ä gg av en sk ä lig reserv f ö r
of ö rutsedda ä ndam å l.

Som tidigare n ä mnts
f ö resl å s vidare att jordbruket nu tillerk ä nns
ytterligare 25 milj kr av inf ö rselavgiftsmedel
utanf ö r f ö rdelningsplanen f ö r utbyteshandel med k ö tt och fl ä sk
vilka enligt senast gjorda ber ä kningar ä r tillg ä ngliga
av medel under budget å ret 1985/87. Dessa medel fr å n 1986/87 b ö r
f å anv ä ndas under budget å ret 1987/88.

Pristill ä gg f å r- och lammk ö tt.
Jordbruksn ä mnden f ö resl å r ett of ö r ä ndrat pristill ä gg p å 330 ö re per kg vilket ber ä knas motsvara en utgift f ö r
1937/38 p å 17 milj kr.

N ä mnden har efter samr å d med SMAK och lantbruksstyrelsen ber ä knat SI'lAK:s medelsbehov enligt de direktiv som g ä ller f ö r
de statliga myndigheternas anslagsframst ä llningar.
N ä mnden f ö resl å r att SMAK tilldelas
h ö gst 4 668 000 kr f ö r den officiella kontrollen och 1 480 000 kr f ö r upplysningsverksamheten.F ö r l ö ne ö kningar under 1985/87 som inte beaktades i f ö reg å ende å rs anslagsframst ä llning
f ö resl å s ett till ä ggsanslag f ö r 1986/87 p å 248
000 kr. Fr å gan om kvalitetsarbetet p å matpotatisomr å det
avser JN att ta upp i anslutning till uppdraget om kvalitetsbetalning.

Jordbruksn ä mnden har
i skrivelse till regeringen den 23 februari 1987 f ö reslagit att n ä mnden
f å r disponera h ö gst 0,5 milj kronor av 1986/87 å rs utomramsmedel for information till odlare och f ö rpackare om hur mekaniska skador f ö r matpotatis kan undvikas. Det ä r angel ä get
att beslut i denna fr å ga kan tas inom den n ä rmaste tiden s å
att informationen kan komma ig å ng redan
till f ä rskpotatiskampanjen i juni 1937. Ä ven f ö r reglerings å ret 1987/88 f ö resl å s att 0,5 milj kr f å r disponeras f ö r n ä mnda ä ndam å l .

70

Bidrag
till stiftelsen f ö r ackordh ä storganisationens bevarande. Prop.
1986/87: 146 Jordbruksn ä mnden
f ö resl å r ett of ö r ä ndrat bidrag p å 250 000 kr.

St ö det
till maltproduktionen. Jordbruksn ä mnden f ö resl å r ett anslag p å 1 milj kr f ö r 1987/88.

Sveriges exportr å d. Med h ä nsyn till p å g å ende produktionsanpassning inom
jordbruket anser JN att det ä r angel ä get att man s ö ker bearbeta exportmarknaderna f ö r bl a f ö r ä dlade livsmedel. Delvis utf ö rs detta arbete inom exportr å det. JN f ö resl å r d ä rf ö r ett of ö r ä ndrat belopp av 2 milj kr till
exportr å det.

Vidare har regeringen i budgetpropositionen 1986/87 f ö reslagit att viss del av
kostnaderna f ö r djurens h ä lso- och sjukv å rd samt statistik p å jordbrukets omr å det skall finansiseras av utomramsmedel.

Hed h ä nsyn till de oundvikliga sv ä ngningarna i infl ö det av inf ö rsel avgifter f ö resl å r jordbruksn ä mnden att en likviditetsbuffert i
form av en of ö r ä ndrad r ö rl ig kredit ä ven forts ä ttningsvis st ä lls till n ä mndens f ö rfogande. Krediten b ö r, i den m å n inf ö rselavgifter inte st å r till f ö rfogande, kunna anv ä ndas f ö r finansiering av ä ndam å l utanf ö r f ö rdelningsplanen samt f ö r sockerregleringen. Krediten f å r ej utan regeringens s ä rskilda medgivande anv ä ndas f ö r finansiering av utbyteshandel med
k ö tt och fl ä sk.

71

Huvudsaklig
medelsdispostion av inf ö rsel avgiftsmedel m m reglerings å ren 1985/86 - 1987/88

Prop.
1986/87: 146

Inkomster

Ä rter
och b ö nor (f ö r m ä nniskof ö da)

Potatis

St ä rkelse och st ä rkelseprodukter

Malt

S ä l1skapsdjursfoder

Fgttr å varor och fettvaror

Rag och vete m m

Mj ö lk och mejeriprodukter m m

Slaktvaror
(samt slaktdjur,

ej fj ä derf ä )

Ä gg
och ä ggprodukter m m

R ä nta

Summa Fodermedel

Summa

1985/86 tkr

959

5 755

13 148

8 934

18 295

465 506

49 192

128 005

217 975

7 015

2 254

917 ö '4"9'

272 635

1 189 634

1986/87 tkr
prel

1 000

7 000

13 000

10 000

22 000

546 000

45 000

140 000

270 000

10 000

16 370

1 08U i/O

200 000

1 280 370

1987/88 tkr
prel

1 OCC

5 000

13 000

8
oo:

22 000 546 000

45 000 140 000

300 000 8 000

1 U88 UUU 200 000

1 288 000

Sveriges oljev ä xtintressenter Svensk spannm å lshandel

Summa

461 922 49 192

511 114

545 000 45 000

590 000

545 000 45 000

590 000

Prop. 1986/87; 146

1985/86

1986/87 1987/C8

tkr

tkr prel tkr prel

Utgifter

Av medel
inom f ö rdelningsplanen

Svensk
spannm å lshandel

224 324

86

000

Sveriges
potatisintressenter

27 500

27

500

Sveriges
oljev ä xtintressenter

0

0

Svensk k ö tthandel

4 000

4

000

Svensk k ö tthandel, utbyteshandel

0

0

F ö reningen f ö r
mejeriprodukter

30 000

151

oooi

Svensk ä gghandel

66 000

52 0002

Regleringskassan
f ö r f å gel k ö tt

3 000

3

000

Regionalt
kostnadsbidrag, norra Sver'

i ge

- mj ö lk

45 500

45

500

- k ö tt

5 000

5

000

- ä gg

1 700

1

700

Upplysningsverksamhet
och

utveck!i
ngsarbete

13 000

13

500

Djurh ä lsov å rd,
kontrollverksamhet mm

29 300

32

300

St ö d till odling av konserv ä rter

och
andra k ö ksv ä xter

4 500

6

000

St ö d till odling av bruna b ö nor

-

1

700

St ö d till odling av vallv ä xtfr ö

8 000

8

000

Fonden f ö r kollektiva å tg ä rder

inom biodlingen

500

500

Sveriges
exportr å d

2 000

2

000

Sveriges
potatisodlares riksf ö rbund

2 780

2

780

Reserv
till JNs f ö rfogande

72 7313

14

720

Summa (inf ö rselavgifter p å
fodermedel + 267,2 milj kr)

539 835

457 200

467 200

1)
130 Mkr + extra
105 Mkr ./. 74 Mkr till spannm å lsregleringen.

2)
62 Mkr ./. 10 Mkr
till spannm å lsregleringen

3)
Av 1935/86 å rs reserv p å
72,7 Mkr har beslutats att 25 milj kr skall tas i anspr å k f ö r
ytterligare kostnader avseende foderst ö det
till norra Sverige. Vidare avses 30 milj kr ö verf ö ras till s ä rskilda l å ginkomst å tg ä rder.

73

+ 70
902

Av medel utanf ö r
f ö rdelningsplan

Utbyteshandel n ö tk ö tt, ö ststaterna

Utbyteshandel
k ö tt och fl ä sk

Pristill ä gg f å r- och lammk ö tt

Svensk matpotatiskontroll

Bidrag
till stiftelsen f ö r

ackordh ä storgani sati onens bevarande

Bidrag
till fraktkostnader f ö r

mj ö lk o gr ä dde

Minskning
av mekaniska skador

p å matpotatis3

St ö d till maltproduktionen

Sveriges exportr å d

R ä nta p å l å n fr å n riksg ä ldskontoret

Djurh ä l sov ä rd

Lantbruksstatistik

Summa

Summa utgifter

Å terbetalning
av l å n fr å n r ö rlig kredit

Saldo vid utg å ngen
av resp reglerings å r

1987/88 tkr
prel

1985/86 tkr

145 523
1 202 728

159 898 1
217 093

1986/87 tkr prel

34 000

40

000

40 000

45 519

75

oooi

50 0002

17 027

17

000

17 000

5 684

5

790 +248

6 148

475

250

250

300

500

0

0

500

500

1 000

2

000

1 000

1 500

2

000

2 000

4 530

2

240

0

0

0

17 000

0

0

26 000

110 035 1 150 984

+ 77
6424

28 700

1)
S ä rskilt regeringsbeslut kr ä vs f ö r
utbetalning. Av beloppet f ö resl å s 25 milj kr f å
anv ä ndes under budget å ret 1987/88.

2)
S ä rskilt regeringsbeslut kr ä vs f ö r
utbetalning,

3 I
skrivelse till regeringen 1987-02-23 har f ö reslagits
att

medel ansl å s
f ö r 1986/87 4) Disposition efter
s ä rskilt regeringsbeslut.

74

9 PRISREGLERINGEN
P Ä OLIKA PRODUKTER Prop.
1986/87: 146

9.1 Spannm å l

Pr £ lj_mj_n ä _ra_
j_nl_ ö senpn'_se £ per_ de £
1_ ma £ S_1 £ 8 f ö r_ spa_n £ m å _l_

Vete'

130

R å g

128

Korn

117

Havre

111

= fjol å rets def
pris

+ 4 kr/100 kg j ä mf ö rt med fjol å rets
def pris

= fjol å rets definitiva
pris

= fjol å rets
definitiva pris

* F ö r kvalitets vete f ö resl å s till ä gget of ö r ä ndrat till 4 kr/IOOkg.

£ö
rma_l n_i 291 vSl'!,

F ö rm ä l ningsavgiften f ö resl å s h ö jas med 10 kr/100 kg till 110
kr/100 kg f ö r vete och 106 kr/100 kg f ö r r å g. F ö r kvalitetsvete blir avgiften 108 kr/100 kg. Bemyndigandet
ang å ende den h ö gsta f ö rmalningsavgift
som n ä mnden f å r ta ut f ö resl å s h ö jd till
130 kr/100 kg.

9.2 Spannm å lsregleringens
finansiering

I skrivelse fr å n
regeringen den 19 december 1985 erh ö ll
JN i uppdrag att bl a å rligen utv ä rdera de anpassnings å tg ä rder som jordbruket vidtar f ö r att samh ä llets
delansvar i finansieringen av ö verskottsproduktionen
skall kunna upph ö ra. Genom tills ä ttandet av den s k spannm å lsgruppen har JN uppfattat att detta uppdrag ej l ä ngre ä r giltigt. D ä remot anser JN sj ä lvfallet
att n ä mnden har ansvaret f ö r att finna l ä mpliga
medel f ö r spannm å lsregleringens finansiering under 1987. Till fr å gan om 1988 å rs
sk ö rd f å r JN å terkomma n ä r denna fr å ga
blir aktuell.

Vid utg å ngen av
reglerings å ret 1985/86 uppgick det akcumulerade
underskottet i spannm å lsregleringen till 555 Mkr. D ä refter har staten efter uppg ö relse med LRF ti 11 skjutit 250 Mkr. Resterade

underskott
skall jordbruket amortera under en fyra å rsperiod.
Mea Prop. 1986/87; 146

anledning h ä rav b ö r det utg å ende
underskottet i svensk spannm å lshandel f å uppg å till h ö gst 230 Mkr per 30 juni 1988.

9.3 F ö rm ä l ningsavgiften f ö r
korn och havre

JN utformar f n ett system f ö r uttag av f ö rmalningsavgift f ö r korn och havre f ö r human konsumtion med undantag f ö r
malt. Enligt branschen kan inte samma system som f ö r vete och rag anv ä ndas eftersom det skulle leda till konkurrenssnedvridande effekter
mellan olika kvarnar. JN avser att å terkomma
i fr å gan senare i v å r i samband med skrivelse om gr ä nsskydd m m.

Parterna ä r ö verens om att fr å gan
om en h ö jning av f ö rm ä lningsavgiften
f ö r korn och havre enligt steg 2 i
regeringens uppg ö relse med LRF den 10 november 1986
b ö r tas upp vid ö verl ä ggningarna v å ren 1988.

9.4 Matpotatis

F ö r matpotatis f ö resl å s mittpriser
och prisgr ä nser fr o m 1 juli 1987 enligt f ö ljande veckoindelning. Mittpris och prisgr ä nser avser en nedre storleksgr ä ns p å 35 mm.

JN hemst ä ller om
bemyndigande att justera mittpris och

prisgr ä nser n ä r annan nedre storleksgr ä ns till ä mpas
i

prisnoteringssystemet eller pga ä ndringar i reglerna f ö r

kvalitetsbed ö mning av matpotatis.

5/ 7

-
8/11

84,50

9/11

- 22/11

91,00

23/11

-
6/12

97,50

7/12

- 27/12

102,50

28/12

- 10/1

104,50

n/1

- 7/2

106,00

8/2

- 13/3

108,50

14/3

- 17/4

112,50

18/4

- 8/5

117,50

9/5

- 4/7

121 ,50

Period Mittpris Prisgr ä nser, kr/100 kg

78,00 - 91,00

84,50 - 97,50

91,00 - 104,00

96,00 - 109,00

98,00 - 111,00

99,50 - 112.50 102,00 - 115.00 106,00 - 119.00 111,00 -
124.00 115,00 - 128,00

9.5 Fodermedelsregleringen Prop. 1986/87: 146

Fr å gan om ä ndringar av fodermedelsavgifterna behandlas av JN:3
plenum. Ä ndringar i fodermedelspriser och
-avgifter korrigeras via regeln f ö r
korrigering f ö r inflytande fodermedelsavgifter. Effekterna
f ö r jordbrukarna och konsumenterna av
s å dana ä ndringar skall tas upp vid ö verl ä ggningarna v å ren
1988. I samband h ä rmed b ö r ocks å
redovisas hur den extra h ö jning av fodermedelsavgifterna som
gjordes 1982/83 och det avdrag om 20 milj kr som gjordes 1983/84 har p å verkat konsumentpriserna.

Det b ö r å ter understrykas att det ä r
angel ä get att å tg ä rder snarast
vidtas i syfte att å stadkomma ett enhetligt gr ä nsskydd f ö r
fodermedel. En s å dan å tg ä rd ä r ocks å ett aktivt st ö d f ö r arbetet med
att f ö rb ä ttra livsmedlens kvalitet.

9.6 Effekter av s ä nkta priser p å mat ä rter

Parterna ä r ö verens om att de s ä nkta priserna p å mat ä rter har beaktats i det f ö rdelningsf ö rslag som presenteras.

9.7 Handelsg ö dselavg
i ften

Fr o m den 1 juli 1982 uttas en prisregleringsavgift p å handelsg ö dsel.
JN beg ä rde vid dess inf ö rande bemyndigande att f å ta ut avgift p å
varor som bed ö mdes kunna anv ä ndas som handelsg ö dsel.
Sedan dess har avgiften h ö jts i flera omg å ngar. Det f ö religger
d ä rf ö r risk f ö r att en ö verg å ng kan ske till
andra varor som ocks å kan anv ä ndas som handelsg ö dsel.
D ä rmed kan snedvridningar i
konkurrensen uppkomma mellan produkter och ä ven
mellan f ö retag p å marknaden. JN bed ö mer att prisregleringsavgift b ö r
f å tas ut p å ytterligare ett antal varuomr å den. Jn kommer givetvis inte att ta ut avgift i
dessa fall f ö rr ä n tillr ä ckligt starka sk ä l f ö religger.

JN f ö resl å r att ett till ä gg g ö rs i lagen (1957:340) om prisreglering p å jordbrukets omr å de. F ö rslag till ä ndring bifogas (bilaga).

77

JN vill i
detta sammanhang informera regeringen om de skillnader Prop. 1986/87; 146

som har uppst å tt
i omfattningen av varor f ö r vilka prisregleringsavgift resp.
milj ö avgift tas ut.

N ä r milj ö avgiften p å
handelsg ö dsel inf ö rdes p å
kv ä ve och fosfor ansl ö t avgiftsuttaget till de varor som d å var belagda med prisregleringsavgift. Sedan dess
har JN tagit in f ö ljande varor under
prisregleringsavgift.

Den 9 november 1985 inf ö rdes
prisregleringsavgift p å varor som g å r under tull statistiskt nummer; 25.10 Naturliga kalciumfosfater,
naturliga kalciumaluminiumfosfater, apatit och fosfatkrita:

100 omalda

900 andra slag

Den 1 juli 1986 inf ö rdes
prisregleringsavgift p å varor som g å r

under tull statistiskt nummer;

28.16 Ammoniak, vattenfri eller i vattenl ö sning:

100 f ö rt ä tad

900 annan

P å ovan angivna varor uttas f ö r n ä rvarande
inga milj ö vgifter.

9.3 Borttagande av mittpris och prisgr ä nser f ö r

hel ä ggpulver_________________________

Hela skal ä gg och hel ä ggpulver ä r
den enda animaliska produktgrupp d ä r
b å de r å varan och den f ö r ä dlade varan å satts mittpris och prisgr ä nser. Ä ggr å varan till hel ä ggpulver
ing å r i den kvantitet skal ä gg som finns med i underlaget f ö r f ö rdelning p å produkter av totalbeloppet till jordbruket.

Varans v ä rdevolym
uppg å r till ca 53 milj kr. J ä mf ö rt med t ex
styckade fl ä sk- och k ö ttdetaljer, som inte å satts mittpris och prisgr ä nser
vilkas v ä rdevolym uppg å r till ca 10 miljarder kr ä r hel ä ggpulvrets
v ä rdevolym liten.

78

JN f ö resl å r med h ä nsyn till att regleringen d ä r s å ä r m ö jligt Prop. 1986/87: 146 b ö r begr ä nsas samt volym- och v ä rdem ä ssiga sk ä l att prisgr ä nssystemet tas bort f ö r hel ä ggpulver. Endast gr ä nsskyddet b ö r bibeh å llas f ö r produkten.

9.9 Buffertzoner f ö r n ö tk ö tt och fl ä sk

Sedan reglerings å ret 1985/85 till ä mpas
f ö r n ö tk ö tt och fl ä sk ett system utan buffertzongr ä nser och med prisgr ä nser motsvarande 95 % resp 105 % av mittpriserna.

Enligt JNs mening b ö r detta system g ä lla ä ven forts ä ttningsvis.

9.10 Finansiering av djurens h ä lso- och sjukv å rd

Enligt den ö verenskommelse (1985-11-17) som tr ä ffades mellan f ö retr ä dare f ö r regeringen och Lantbrukarnas f ö rhandlingsdelegation skall
jordbruket fr o m den 1 juli 1987 kollektivt finansiera ytterligare 25 milj kr
av djurens h ä lso-och sjukv å rd. Jordbrukets kompensationsram skall
fr o m samma datum h ö jas
med motsvarande belopp (se avsnitt 4).

Beloppet f ö resl å s finansiseras via
regleringskassorna och f ö rdelas
utifr å n respektive produktionsgrens andel
enligt normkalkylen. Detta inneb ä r att mejeri regieringen skall bidra med 52 % eller 13 milj kr, k ö tt- och fl ä skregleringen med 40 % eller 10 milj
kr, ä ggregleringen med 5 I eller 1,25 milj kr och fj ä derf ä regi eri r.gen med 3 % eller 0,75 milj kr.

9.11 Kvalitetsfr å gor

Vikten av fortsatta insatser p å kvalitetsomr å det
b ö r understrykas. Detta g ä ller s å v ä l i fr å ga
om kvalitetsbetalningen f ö r jordbruksprodukter d ä r JN nyligen l ä mnat
en rapport till regeringen som djurskydds- och milj ö aspekter bl a burutrymmen f ö r v ä rph ö ns. Den senare fr å gan
utreds f n av lantbruksstyrelsen.

79

9.12 Vissa
utredningar Prop. 1986/87: 146

Under perioden har f ö rutsatts
att ett antal fr å gor blir f ö rem å l f ö r ytterligare studier. Vid ö verl ä ggningarna
inf ö r 1988/89 f å r bl a fr å gor
om reducering f ö r exportproduktionens andel och
kapitalkostnadernas behandling i normkalkylen å ter tas upp. Vidare b ö r ett s å dant material tas fram att ett indexbaserat system
kan l ä ggas till grund f ö r diskussionerna om kostnadskompensationen till f ö r ä dlingsindustrin.
H ä rut ö ver b ö r ber ä kningar avseende model 1 jordbruk tas fram. JN erinrar om det
uppdrag som statsmakterna å lagt n ä mnden att pr ö va
regleringarna inom animalieomr å det (inkl
regleringsf ö reningarnas verksamhet) samt fr å gor om produktionsanpassning och
produktionsbalans. Som information vill JN anm ä la att en ö versyn av f ö rhandlingsunderlaget kommer att ske under reglerings å ret i syfte att å stadkomma
f ö renklingar.

80

10 HEMST Ä LLAN Prop.
1986/87: 146

Med st ö d av det
nyss anf ö rda hemst ä ller JN att

1
det nu
framlagda f ö rslaget om
jordbruksprisregleringens allm ä nna
utformning f ö r perioden den 1 juli 1987 - den
30 juni 1988 godk ä nns,

2
f ö rslaget om prisregleringspriser fr o m den 1 juli
1987 godk ä nns,

3
vid ä ndrade f ö ruts ä ttningar f å
inkomma med f ö rslag till modifierade prisregleringspriser
i maj/juni 1937

4
lagen (1967:340)
om prisreglering p å jordbrukets omr å de ä ndras i fr å ga om prisregleringsavgiften p å handelsg ö dsel

5
det tillf ä lliga investeringsf ö rbudet inom fl ä skproduktionen f ö rl ä ngs att g ä lla ytterligare ett å r,

6
f ö rslaget ang å ende
r ä nte- och etableringsst ö det inom jordbruket godk ä nns,

7
f ö rslaget om f ö rdelning
och anv ä ndning av fonderade och anvisade
medel f ö r l å ginkomstsatsning n m inom jordbruket f ö r budget å ren 1986/37 och 1987/88 godk ä nns,

8
f å till ä mpa ett prisgr ä nssystem f ö r
n ö tk ö tt och fl ä sk utan buffertzongr ä nser och att prisgr ä nserna skall utg ö ra 95 respektive 105 " av
mittpriserna,

9
vad n ä mnden anf ö rt
r ö rande anv ä ndningen av regleringsmedel godk ä nns,

10 prisregleringen i ö vrigt under perioden den 1 juli

1987 - 30 juni 1988 f å r till ä mpas enligt hittills

g ä llande principer

6 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 146

n BESLUTSMENING Prop. 1986/87: 146

Detta ä rende har
avgjorts av generaldirekt ö ren och ledam ö terna Alamaa, Arvidsson, Brangmo, Ekberg och Fringel
efter f ö redragning av avdelningscheferna Sj ö berg och Ojeheim, byr å chuferna Lebert, Sandqvist, Hansson och Å gren samt avdelningsdirekt ö ren Wigstrand, envar f ö r sitt sakomr å de.

Reservation har avgetts av ledam ö terna Arvidsson och

Fringel vilket bifogas. Ledamoten Alamaa ansluter sig
till det s ä rskilda yttrandet fr å n konsumentdelegationen vilket ocks å bifogas.

o'

Ingvar Lindstr ö m

Hans Lebert

82

Underbilaga I Prop.
1986/87: 146

F ö rslag till ä ndring i lagen (1967:340), prisreglering pa

jordbrukets omr å de___________________________________

1) naturliga kalciumfosfater, naturliga

kalciumaluminiumfosfater, apatit och fosfatkrita h ä nf ö rliga till
tulltaxenummer 25.10. salpetersyra h ä nf ö rlig till tulltaxenummer 28.09, fosforpentoxid och
ortofosforsyra h ä nf ö rliga till tulltaxenummer 28.10, ammoniak h ä nf ö rlig till
tulltaxenutuner 28.16, natriumnitrat, kaliumnitr ä t och magnesiumnitrat h ä nf ö rliga till tulltaxenummer 28.39, kalium- och kalciumpolyfosfater
(inbegripet meta- och pyrofosfater), kal iumortofosfater och kalciumhydrogenfosfat
(dikalciumfosfat) h ä nf ö rliga till tulltaxenummer 28.40 samt g ö dselmedel och andra produkter h ä nf ö rliga till tull taxenunmer 31.01 - 31.05.

83

Underhllaga2
Prop. 1986/87:146

Reservation av Eskil Arvidsson och Viggo Fringel

Jordbruksn ä mnden f ö resl å r att
investeringsf ö rbudet skall upph ö ra att g ä lla
fr å n den 1 juli 1937 utom f ö r fl ä skproduktionen.
F ö r fl ä skproduktionen f ö resl å s en f ö rl ä ngning med ett å r.

Vi anser att f ö rbudet
b ö r g ä lla tills vidare f ö r b å de fl ä sk- och ä ggproduktionen. Motiven h ä rf ö r ä r f ö ljande.

Produktions ö verskott f ö religger f ö r
b å da produktionsgrenarna. F ö r ä gg ä r ö verskottet
betydande. Lantbruksstyrelsen har f ö r
fl ä sk f ö reslagit en f ö rl ä ngning av f ö rbudet bl a motiverat med att
betydande belopp finns i investeringsreserverna. Vi anser att detta motiv g ä ller i lika h ö g
grad f ö r ä ggproauktionen.

Det ä r ett starkt konsumentkrav att uppf ö dning m m sker i former som ur konsumentsynpunkt ä r acceptabla. Lantbruksstyrelsen har bl a d ä rf ö r tillsatt
en arbetsgrupp som skall se ö ver fr å gor r ö rande djurh ä lsan och djurmilj ö n
liksom fr å gor kring kvaliteten pa livsmedelsr å varorna fr å n
animal ieproduktionen.

F ö rb ä ttringar vad g ä ller djurmilj ö m m kan inneb ä ra
ä ndrade krav betr ä ffande nybyggnad av djurstallar.

Enligt v å r
uppfattning ä r detta ocks å ett motiv f ö r
att f ö rl ä nga investeringsf ö rbudet vad g ä ller fl ä sk-
och ä ggproduktionen. Ett eventuellt
slopande av investeringsf ö rbudet 3 Ö r enligt v å r
uppfattning pr ö vas f ö rst n ä r lantbruksstyrelsens ö versyn ä r
klar.

Eskil Arvidsson Viggo Fringel

84

KONSUMENTDELEGATIONEN 1987-04-10 Underbilaga
3 Prop. 1986/87: 146

Särskilt
yttrande av konsumentdelegationen

N ä r f ö rbudet mot investeringar i djurstallar inf ö rdes i april 1983 angavs att det skulle vara tillf ä lligt. Det har sedan f ö rl ä ngts ett å r i taget. KDs principiella inst ä llning ä r
att kvantitativa detaljregleringar b ö r
undvikas, eftersom de verkar h ä mmande f ö r utveckling och f ö rnyelse inom n ä ringen. De b ö r i vart fall tidsbegr ä nsas. Mot den bakgrunden och eftersom balansl ä get f ö r animalier
starkt f ö rb ä ttrats, f ö resl å r KD att investeringsf ö rbudet inte
f ö rl ä ngs efter den 30 juni 1987.

85

L.ANirBRUKSSIVRELSENi

PM

Underbilaga 4 Prop.
1986/87:146

1987-03-23

Lantbrul<ssty re Isens f ö rslaq r ö rande laqen om f ö rbud mot nybyggnad av djurstallar

1.
Lantbruksstyrelsen
f ö reslog v ä ren -86 att laqen borde f ö rl ä ngas l ä ngst t: o m juni -88 f ö r at;t d ä reft;er helt upphora. Laqen f ö ri ä nqdes tom
juni -87.

2.
Lantbruksstvrelsen
anser nu att f ö rbudet mot nvbvqgnad s ä -vit:t avser stallar f ö r n ö tkreatur inte b ö r f ö rl ä ngas den 1 juli 1987.

:!otiv: V ä sentligt F ö rb ä ttrad balans
mellan produktion och konsumtion.

3. Vad g ä ller svin ä r det tveksamt att inte f ö rl ä nga den 1
juli

1987.

:!otiv:F ö rb ä ttrad l ö nsamhet.
Betvdande belopp finns i investerings reserverna.

:-I å let b ö r dock vara att f ö rbudet kan slopas snarast m ö jligt helst den 1 juli 1988. Under mellantiden b ö r unders ö kas
en vidgad ant ä ndning av mealen i investenngsreserven.

j. Betr ä ffande fj ä derf ä finns inte
lika starka sk ä l f ö r f ö rl ä ngning scm 1 fr å ga om svin.

i--- « -r--i-7

86

JKI

STATENS JORDBRUKSN Ä MND

Bilaga 2 Prop. 1986/87:
146

Datum

1987-02-27

Qttx

402-28/87 209-111/87

1 (12)

Regeringen Jordbruksdepartementet

1---

1

J w . ■.
.-

-■'

...,,".

1

1

ri

!hk

1337

-03-

Q6

. "
-f

F ö rslag till prisreglering p å sockerbetor och socker f ö r tiden

den 1 juli 1987 - den 30 juni 1988___________________

1

INLEDNING
OCH ALLM Ä NNA UTG Å NGSPUNKTER

Regeringen
uppdrog den 18 december 1986 at statens jordbruks-n ä rand att efter ö verl ä ggningar med f ö retr ä dare f ö r
sockerbets-odlarna och sockertill verkningen samt jordbruksn ä mndens konsumentdelegation avge f ö rslag om utformningen av prisregleringen p å sockerbetor och socker f ö r tiden 1 juli 1987 - 30 juni 1988.

N ä randens f ö rslag skall bygga p å att driften vid samtliga nu existerande sockerbruk skall uppr ä tth å llas. P å sikt skall g ä lla
att ett importutrynwe p å 10 - 15 procent av den totala sockerkonsumtionen
skall skapas. Ö verl ä ggningarna skall ske med utg å ngspunkt
i riksdagens beslut om m å l f ö r livsmedelspolitiken (prop 1984/85:166, JoU 33, rskr 393) och i den
ordning som g ä ller f ö r ö vriga
jordbruksprodukter enligt n ä mnda riksdagsbeslut.
F ö rslaget skall vara s å avv ä gt att n å got underskott inte ber ä knas uppkomma i sockerregieringsfonden.

Med h ä nsyn till dessa riktlinjer har n ä mnden dels analyserat kostnadsutvecklingen f ö r betodlingen, dels med bist å nd av s ä rskild
expertis fr å n statens pris- och kartelln ä mnd (SPK) granskat Svenska Sockerfabriks AB:s (SSA)
ekonomi och kostnads-

87

utveckling. Vidare har bl a konsumtionens storlek och
utveckling Prop. 1986/87:146 analyserats. Ä ven utvecklingen inom EG har belysts (bilaga 1).

Jordbruksn ä mnden har nu
avslutat de f ö reskrivna ö verl ä ggningarna.
Sveriges Betodlares Central f ö rening
(SBC) har tillstyrkt n ä mndens f ö rslag utom vad g ä ller
framtida f ö rhandlingsordning och 9 Mkr utav
produktivitetsavdraget. SBC:s reservation bifogas (bilaga 2). SSA har gjort
inv ä ndningar i fr å ga om produktivitetsavdrag och prisutj ä mning f ö r
den yrkesm ä ssiga biodlingens anv ä ndning av socker. SSA har av dessa sk ä l inte tillstyrkt n ä mndens f ö rslag. SSA:s reservation bifogas (bilaga
3). KD har f ö rklarat sig beredd att bitr ä da JN:s f ö rslag
om ers ä ttning till betodlingen och sockerti
11 verkningen om en ö verenskommelse d ä rmed kunde uppn å s.
F ö rslaget till prisreglering omfattar
ett å rsperioden 1 juli 1987 - 30 juni
1988.

F ö rslag till kompensationsbelopp m
ra avseende 1987/88 redovisas i avsnitt 3, 4 och 7.

Om v ä sentligt ä ndrade f ö ruts ä ttningar intr ä ffar
under regleringsperioden' b ö r det ankoima
p å n ä mnden att efter ö verl ä ggningar med delegationerna l ä gga
fram f ö rslag till de å tg ä rder som kan
anses p å kallade.

Vad g ä ller den framtida prisregleringens
utformning anser n ä mnden och konsumentdelegationen att
ö verl ä ggningarna som sker r ö rande priss ä ttningen p å
sockerbetor b ö r ing å i de allm ä nna ö verl ä ggningarna f ö r ö vriga
jordbruksprodukter medan ö verl ä ggningar med SSA fortfarande b ö r
ske separat. H ä rigenom kan en b ä ttre samordning av priss ä ttning m m inom v ä xtodlingen
å stadkommas. Vidare kan ö verl ä ggningar och
reglering f ö renklas.

2 AREAL OCH AREALBIDRAG

Sockerbetsarealen b ö r
minskas med 300 hektar och b ö r uppg å till h ö gst
51 000 hektar å r 1987. Neddragningen motsvarar ett
å rs trendm ä ssig sk ö rde ö kning. Vid fastst ä llandet
av arealen har h ä nsyn tagits till att driften vid
samtliga betbruk skall upp-

r ä tth å n as. Prop. 1986/87: 146

Arealminskningen b ö r inte ber ö ra odlingen under de b å da ö -bruken.

F ö rdelningen
av sockerbetsarealen bland odlarna g å r till s å att dessa f å r g ö ra en f ö rhandsteckning. Om den sammanlagda
tecknade arealen ö verstiger den areal som
statsmakterna har fastst ä llt
sker en kvotering av arealen. H ä rvid tilldelas, om statsmakterna har fastst ä llt of ö r ä ndrad areal f ö r riket, de som har odlat sockerbetor
tidigare h ö gst of ö r ä ndrad areal. Den areal som frist ä lls genom att tidigare odlare slutar
odla sockerbetor eller minskar sin areal f ö rdelas sedan mellan nya odlare och tidigare odlare som ö nskar ö ka sin areal.

N ä mnden
anser det angel ä get att en odling som har begr ä nsats genom statsmakternas beslut inte
helt f ö rbeh å lles en redan etablerad odlark å r. En rimlig m ö jlighet b ö r finnas f ö r dem som inte redan odlar
sockerbetor att f å g ö ra detta. Kvoteringen av arealen b ö r godk ä nnas av jordbruksn ä mnden.

Cirka en tredjedel av odlingen skall kontrollm ä tas. M ä tningen b ö r direkt bekostas av odlarna och SSA.
F ö r betor p å areal ut ö ver kontrakterad b ö r liksom hittills g ö ras ett kraftigt prisavdrag.

Arealbidraget f ö resl å s of ö r ä ndrat 200 kr per hektar till
odlarna p å fastlandsdelen av M ö rbyl å ngadistriktets upptagningsomr å de (exkl Ö sterg ö tland), 400 kr per hektar till
odlarna p å Ö land och 500 kr per hektar till
odlarna p å Gotland. I de fall arealen vid arealkontroll
befinns vara mindre ä n den
kontrakterade, b ö r bidraget utg å efter den uppm ä tta arealen.

3 ERS Ä TTNING TILL BETODLARNA

Kostnadsminskningen har enligt till ä mpat index varit -1,74 procent
mellan oktober 1985 och oktober 1986 (-11,27 Mkr).

1) Exkl avgifter p å handelsg ö dsel och bek ä mpningsmedel.

89

Under
samma tid har kostnaderna f ö r lejd
arbetskraft inom Prop. 1986/87; 146

sockerbetsodlingen ö kat
med 7,67 procent (+3,73 Mkr). Eftersom skillnaden ä r stor har ers ä ttningen
f ö r lejt arbete ber ä knats efter 7,67 procent. Kostnadsminskningen under
perioden oktober 1985 - oktober 1986 har ber ä knats
till totalt 7,54 Mkr.

Inkomsters ä ttningen
till betodlarna f ö resl å s h ö jas med 5,12 Mkr. Detta ä r 5 procent p å
aktuell inkomstvolym (102,35 Mkr) och motsvarar det av statsmakterna fastst ä llda l ö neutrymmet
f ö r å r 1986.

Fr o m 1986 å rs
taxering, dvs inkomst å ret 1985, g ä ller att r ä nteinkomster
som ä r h ä nf ö rliga till jordbruk skall tas
upp i f ö rv ä rvsk ä llan jordbruksfastighet i st ä llet f ö r
som tidigare som inkomst av kapital. Detta inneb ä r att dessa int ä kter
konrier att bel ä ggas med egenavgifter, vilket medf ö r en ö kad kostnad
f ö r jordbruket. Med utg å ngspunkt fr å n
motsvarande belopp (50 Mkr) f ö r ö vriga jordbruket f ö resl å s att ett ä -conto belopp ora 1,47 Mkr b ö r utg å till
betodlarna. En slutgiltig avst ä mning b ö r ske vid kommande ö verl ä ggningar och efter att en slutlig
avst ä mning gjorts :f ö r ö vriga jordbruket.

En fortsatt ö verg å ng fr å n sk ö tselmetoden "solohackning" till "f ä rdigt best å nd"
har ä gt rum under 1986. F ö rbrukningen av handelsg ö dsel och bek ä mpningsmedel
ä r i minskande inom betodlingen.
Sockerbetsodlingens l ö nsamhet relativt andra gr ö dor har f ö rst ä rkts mellan å r
1985 och 1986. Sammantaget b ö r detta
beaktas genom ett avdrag om 20 Mkr.

Totalt b ö r s å ledes g ö ras
ett avdrag f ö r betodiingens del med 21 Mkr
enligt f ö ljande:

Ber ä kning av kostnadsminskning okt 1985
- okt 1986 - 7,54 Hkr

Inkomsters ä ttning inkl ä -conto belopp f ö r
egen

avgifter +
6,59 "

- 0,95
Mkr

Produktivitetsavdrag m m -
20.00

- 20,95
Mkr

Avrundat
till
- 21,00 Hkr

90

Med utg å ngspunkt
fr å n det nyss anf ö rda b ö r
grundpriset f ö r Prop. 1986/87: 146 sockerbetor s ä nkas
med 0,82 kr per 100 kg, vilket motsvarar en betpriss ä nkning
med 2,7 procent och en partipriss ä nkning av socker med 6,44 kr per 100 kg eller 1.4
procent.

4
ERS Ä TTNING TILL SOCKERBOLAGET

4.1 Allm ä nna
utg å ngspunkter

Prisregleringen
b ö r liksom tidigare avse endast str ö socker,
b å de i bulk och f ö rpackat.
Av verksamheten vid raffinaderiet i Arl ö v b ö r
ing å raffineringen av s å v ä l
inhemskt som importerat r å socker f ö r den svenska
marknaden. Kostnadsvolymen t ä cker ä ven in produktionen av vissa foderbiprodukter. N ä mnden
f ö rbeh å ller sig r ä tten att beakta
foderbiprodukterna vid ers ä ttningsber ä kningarna.

SSA
b ö r kompenseras f ö r
kostnads ä ndringar. Ber ä kningen av kostnads ä ndringarna
(exkl olje- och gaskostnaderna) baseras s å l å ngt
m ö jligt p å en generell branschkalkyl. F ö r ä ndringar
i olje- och gaskostnaderna har gjorts prelimin ä ra
justeringar av sockerpriset n ä r priset p å olja har ä ndrats
med minst 150 kr/m. F ö r 1985/86 å rs olje- och
gaskostnader g ö rs nu en slutjustering.

Alla
ber ä kningar bygger p å
normerad skbrdevolym och normerad sockerhalt.

Ber ä kningar
och analyser som avser SSA utf ö rs i huvudsak av SPK.

4.2__________________ Korrigering
av sockerpriset p å grund av ä ndringar i

olje- och gaspriserna____ -_ ___________

4.2.1
A- £ onto_ J.U s_t £ ri_n £ iv_oJ_j
e-_0 £ h_g £ skO £ t £ ade £

Sockerpriset har hittills justerats n ä r oljepriset enligt ett l ö pande 30-dagarsgenomsnitt av Rotterdamnoteringen
(inkl bikost-naderna) har ä ndrats med +
160 kr/m-'. Regeln f ö resl å s g ä lla

91

ä ven under 1987/88. Regeln har under
perioden november Prop. 1986/87:146

1985 - oktober 1986 lett till fera priss ä nkningar pl sammanlagt 18,18 kr per 100 kg socker.

4.2.2 Definitiv justering av olje- och
gaskostnaderna f ö r

msi&s_________________________

SSA:s olje- och gaskostnader under perioden november 1985
- oktober 1986 har understigit baskostnaderna med 25,415 Mkr. A-conto s ä nkningarna har enligt utf ö rda ber ä kningar
minskat SSA:s int ä kter med 35.822 Mkr.

Ett eng å ngsbelopp om
10,407 Mkr b ö r d ä rf ö r tillf ö ras SSA. Vidare skall å terf ö ras f ö rra å rets eng å ngsavdrag om 0,438 Mkr.

SSA;s kostnadsers ä ttning
b ö r s å ledes med h ä nsyn till olja och gas ö kas med 10,845 Mkr.

4.3 Korrigering av sockerpriset p å grund av ä ndringar
i

andra kostnader ä n olje- och gaskostnader___

Kostnads ö kningarna
oktober 1985 - oktober 1986 exkl olja och gas har av SPK ber ä knats till 19,205 Mkr.

Enligt underlaget har produktionen av socker per
arbetstimme (kollektivanst ä llda arbetare) ö kat under perioden 1980 - 1985. Bl a har utbytet
av socker ur betorna under senare ar legat klart h ö gre ä n tidigare.
Det f ö rb ä ttrade utbytet sanmanh ä nger bl a
med att kv ä veg ö dslingen har anpassats b ä ttre
till rekommenderad niv å och att gamla betsorter ersatts
med nya som har b ä ttre kvalitet vad g ä ller sockerutbytet. SSA har ocks å successivt s ä nkt
sin f ö rbrukning av energi.

Ett avdrag om 13 Mkr b ö r
g ö ras med h ä nsyn till produktivitetsf ö rb ä ttringar och
effektivare resursanv ä ndning samt viss h ä nsyn till foderbiprodukterna.

92

Den totala
kostnadsers ä ttningen till SSA (definitiv ers ä ttning Prop. 1986/87: 146

f ö r olje- och gaskostnader samt ers ä ttning f ö r
ö vriga kostnads ö kningar) blir 17,050 Mkr, vilket motsvarar 5.23 kr
per 100 kg socker.

4.4__________________________________________ Ers ä ttning f ö r
merkostnaderna vid bruken p å Ö land och

Gotland______________________________________

I kostnadskompensationen har ä ven merkostnaderna vid ö bruken beaktats. Den del av sockerpriset som tillerk ä nns SSA f ö r
dessa merkostnader f ö r reglerings å ret 1937/88 ber ä knas
till 5,98 kr per 100 kg socker, vilket vid normal produktionsvolym blir ca
19,5 Mkr. Dessutom tillkommer 4,3 Mkr ur sockerregleringsfonden.

4.5 Ers ä ttning
f ö r raffinering av importerat r å socker

Ers ä ttningen f ö r raffinering och lagring av importerat r å socker b ö r
s ä nkas f ö r intr ä ffade
kostnadsminskningar med 4,02 procent (lika med den genomsnittliga minskningen
i sockertillverkningen) till 83,27 kr per 100 kg.

5 REGLERINGSEKONOMIN

1986
å rs sockerproduktion ur inhemska
betor blev s å stor att n å got importbehov inte torde f ö religga under 1986/87. D ä rmed begr ä nsas
ocks å tillf ö rseln av inf ö rsel
avgifter till socker-regleringsfonden. Detta leder till att fonden kan ber ä knas visa ett underskott under h ö sten/vintern 1987/88 om inte medel tillf ö rs p å annat s ä tt. Betodlarna och SSA b ö r om s å
erfordras skjuta till medel s å att fonden
inte visar underskott den 30 juni 1988. Under h ö sten 1937 n ä r bl a prognos f ö r å rets sockerproduktion
finns tillg ä nglig b ö r ö verl ä ggningar tas upp med odlare och SSA om storleken p å erforderlig fyllnadsinbetalning. Aktuellt belopp
skall f ö rdelas med 60 procent p å betodlarna och 40 procent p å SSA. Odlarnas belopp dras fr å n betlikviderna f ö r

1987
å rs sk ö rd.

93

Parterna
har kommande å r r ä tt - att med beaktande av
reglerings- Prop. 1986/87: 146 ekonomin - ta upp ö verl ä ggningar om å terbetalningar av tidigare
inbetalda medel. Detta innefattar ä ven den del som å terst å r att reglera av den inbetalning
som gjordes 1982/83.

6 REGIONALST Ö D

s å v ä l n ä mnden som de tre delegationerna
anser i princip att st ö d som
har tydlig regional karakt ä r inte b ö r belasta konsumenterna av socker
eller sockern ä ringen utan b ö r t ä ckas genom budgetmedel.

I sammanhanget aktuella poster ä r:

Arealbidrag (via sockerregi.fonden) ca 3,5 Mkr

Ö -bruksst ö d (.. .. .. 4,3 Mkr

Fraktbidrag - Norrland (" " " ) 1,2 Mkr

Ö -bruksst ö d (" sockerpriset) ca 19.5 Mkr

7 JORDBRUKSN Ä MNDENS F Ö RSLAG TILL PRISREGLERING P Å

SOCKERBETOR OCH
SOCKER F Ö R REGLERINGS Ä RET 1987/88

Jordbruksn ä mndens f ö rslag till sockerreglering f ö r perioden 1 juli 1987 - 30 juni
1988 kan sammanfattas i f ö ljande
punkter:

1
Sockerbetsarealen
f ö r 1987 å rs odling f å r uppg å till 51 000 hektar. Odlingen under
ö -bruken undantas fr å n neddragningen i areal.
Erforderlig kvotering av odlingen b ö r godk ä nnas av n ä mnden. Cirka en tredjedel av odlingen
b ö r kontrollm ä tas. M ä tningen b ö r bekostas av n ä ringen. Prisavdraget vid ö verodling b ö r vara kraftigt.

2
Grundpriset
p å sockerbetor, som avser 16 procent sockerhalt.
f ö resl å s å r 1987 bli 29.89 kr per 100 kg. Det
inneb ä r en priss ä nkning med 2,7 procent.

94

Till de
odlare i Sm å land och Blekinge som levererar Prop.
1986/87: 146

betor till bruket i M ö rbyl å nga f ö resl å s utg å ett of ö r ä ndrat
arealbidrag om 200 kr per hektar kontrakterad areal. Till odlare p å Ö land f ö resl å s
arealbidraget bli of ö r ä ndrat 400 kr per hektar och till odlare p å Gotland of ö r ä ndrat 500 kr per hektar. I de fall arealen vid
areal kontroll en befinns vara mindre ä n
den kontrakterade, b ö r bidraget utg å efter den uppm ä tta
arealen. Bidraget b ö r finansieras med medel ur
sockerregieri ngsfonden.

SSA:s nettopris (genomsnittligt nettopris efter avdrag

f ö r å rsbonus och kvantitetsrabatter) f ö r
baskvaliteten

i sortimentet, str ö socker
K5 i s ä ck om 50 kg, f ö resl å s

vid oljepriset 1 622 kr/ra-' vara 456,90 kr per

100 kg. Detta inneb ä r
en priss ä nkning med 0,3 procent.

Priset justeras n ä r
oljepriset har ä ndrats med

+ 160 kr/m.

Gr ä nsskyddet f ö r socker b ö r
utg å enligt de grunder som hittills g ä llt. Detta inneb ä r
att en inf ö rsel avgi ft tas ut f ö r importerade kvantiteter under perioder d å v ä rldsmarknadspriset
understiger det fastst ä llda avr ä kningspriset p å
socker ur svenska betor. De uppburna medlen b ö r - liksom hittills - tillf ö ras
sockerregleringsfonden. Som v ä rldsmarknadspris
p å f ä rdigt socker b ö r d ä rvid g ä lla Parisb ö rsens spot-notering f ö r vitsocker. Denna notering b ö r
ö kas med kostnader f ö r frakt m m till svensk hamn samt korrigeras f ö r kvalitetsskillnad mellan den svenska
baskvaliteten och den kvalitet Parisnoteringen avser. Fraktkostnadens och
kvalitetskorrektionens sto-lek b ö r fastst ä llas av jordbruksn ä mnden. Som m å tt p å v ä rldsmarknadspriset p å r å socker b ö r g ä lla den
nominella Londonnoteringen p å r å socker. B å da
noteringarna skall omr ä knas till svensk valuta enligt
den s ä ljkurs som g ä ller noteringsdagen.

95

Inf ö rsel avgiften f ö r f ä rdigt socker b ö r utg ö ra skill- Prop. 1986/87: 146 n å den mellan SSA:s nettopris enligt
punkt 4 och v ä rldsmarknadspriset p å f ä rdigt socker, m ä tt p å nyss angivet s ä tt.

Inf ö rsel
avgiften f ö r r å socker f ö resl å s anpassas s å att svensk raffineringsindustri,
som k ö per in r å socker till g ä llande Londonnotering och s ä ljer den raffinerade varan till SSA:s
nettopris enligt punkt 4, erh å ller en ers ä ttning
f ö r raffineringen som inkl ers ä ttning f ö r s ä ckkostnader och viss utfrakt samt
lagringsbidrag uppg å r
till 83,27 kr per 100 kg raffinad. Raffineringen b ö r h ä rvid f ö ruts ä ttas medf ö ra ett svinn om 8 procent.

Inf ö rsel
avgiften f ö r sirap, sockerl ö sningar och sockerkul ö r b ö r liksom hittills motsvara avgiften
f ö r f ä rdigt socker, varvid h ä nsyn tas till produktens torrsubstanshal
t.

Inf ö rsel
avgifterna b ö r f ö rutom vid svenska pris ä ndringar i princip justeras en g å ng varje m å nad f ö r ä ndringar i de internationella
priserna samt dessutom vid st ö rre variationer i de utl ä ndska priserna.

Vid behov b ö r jordbruksn ä mnden
f å ta ut en f ö rs ä ljningsavgift p å allt socker som s ä ljs inom landet. D ä rvid kommer det inhemska
partipriset att h ö jas med ett belopp som motsvarar f ö rs ä ljningsavgiften. De insamlade
medlen b ö r anv ä ndas f ö r att subventionera sockerimport n ä r v ä rldsmarknadspriset ä r h ö gre ä n det svenska.

Sockerregleringsfonden f ö resl å s f å anv ä ndas f ö r fraktsubventionering till de fyra
nordligaste l ä nen och Kopparbergs l ä n med 1,2 Mkr.

96

Ur fonden b ö r dessutom
tas dels arealbidraget till de Prop. 1986/87: 146

odlare som i enlighet med punkt 3 ovan levererar betor
till ö bruken till en ber ä knad kostnad av ca 3,5 Mkr, dels den ers ä ttning om 4,3 Mkr som skall utg å f ö r SSA:s
merkostnader f ö r driften vid dessa bruk.

Till kollektiva å tg ä rder inom biodlingen b ö r tas 0,5 Hkr ur fonden.

Till yrkesm ä ssig
biodling (odlingar omfattande minst 15 bisamh ä llen) b ö r av fondens medel å terf ö ras ett
belopp som motsvarar odlingens sockerf ö rbrukning
och den skillnad i pris mellan Sverige och v ä rldsmarknaden som f ö religger
under den tid sockret kan ber ä knas bli f ö rbrukat. (Motsvarar vid r å dande prisf ö rh å llanden 1,5 - 2,0 Mkr).

Vidare b ö r
regleringsf ö reningen Svensk Sockerhandels
administrationskostnader t ä ckas ur fonden.

Fondmedlen anv ä nds
ocks å till vissa kostnader inom prisutj ä mningen f ö r
varor inneh å llande socker (fr o m 1987/88 ä ven f ö r prisutj ä mning vid tillverkning av dextran). Vid
tillverkning av vissa produkter s å som
farmacevtiska halvfabrikat f ö r export å terbetalas inf ö rselavgiften
f ö r f ö rbrukat socker. I en situation med ingen eller ringa sockerimport b ö r i st ä llet
exportbidrag ur sockerregleringsfonden l ä mnas
f ö r s å dana produkter.

F ö reslagna pris ä ndringar skall i princip g ä lla fr o m den 1 juli 1987. Erfarenheten har visat
att k ä nnedom om prish ö jningar resulterar i forcerade ink ö p under tiden n ä rmast
f ö re h ö jningen och motsvarande stark nedg å ng
i ink ö pen under tiden n ä rmast d ä refter.
Jordbruksn ä mnden b ö r d ä rf ö r bemyndigas att medge att pris ä ndringarna f ö rdelas
i tiden p å ett s å dant s ä tt
att minsta m ö jliga st ö rning uppst å r
p å marknaden. Systemet

97

7 Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 146

b ö r utformas s å att varken SSA eller dess kunder kal- Prop.
1986/87: 146

kylm ä ssigt g ö r n å gon vinst
eller f ö rlust.

8 BESLUTSMENING

Detta ä rende har
avgjorts av generaldirekt ö ren och ledam ö terna Alamaa, Arvidsson, Brangmo, Ekberg och Fringel
efter f ö redragning av avdelningschefen Sj ö berg i n ä rvaro
av avdelningschefen Ojeheim. I beredningen har dessutom deltagit byr å chefen Sandqvist och byr å direkt ö ren
Karlsson. Ledam ö terna Arvidsson och Fringel
reserverade sig ang å ende betodlarnas ers ä ttning och har i ö vrigt avgivit ett s ä rskilt
yttrande (bilaga 4).

Ingvar Lindstr ö m

Torgny Sj ö berg '

Bilagor

Bilaga
1 Sockerregleringen 1987/88, p ä rm

Bilaga
2 Reservation fr å n SBC

Bilaga
3 Reservation fr å n SSA

Bilaga
4 Reservation och s ä rskilt yttrande fr å n
ledam ö terna Arvidsson och Fringel

98

Jl[| STATENS JORDBRUKSN Ä MND Underhilaga
1 Prop. 1986/87; 146

1(2)

Vegetabil iebyr å n o » *"" o ™

1986-12-10

SOCKERREGLERINGEN 1987/88

Inneh å ll

Bakgrund

1
F ö rhandlingsuppdraget

2
J ä mf ö relse mellan EG:s priser och de
svenska priserna

3
Sk ö rden av sockerbetor samt produktion
och f ö rbrukning av socker

4
Arealbidragen
(sockerbetsodlingens omfattning inom M ö rbyl å nga
och Roraa sockerbruks tillf ö rsel omr å de)

Er å 99n_5tt_behandTa_vid_ ö ver1 ä ggn i ngarna _med_betod1arna

6
Sockerbetsodlingens
l ö nsamhet i f ö rh å llande till andra gr ö dor

7
Utvecklingen
av produktionsmedel prisindex f ö r sockerbetsodlingen under perioden oktober 1985 - oktober 1985

8
Kostnadskompensation
och inkomstf ö ljsamhet att tillf ö ras betodlarna under perioden 1/7
1987 - 30/6 1988

9
Sockerbetsodlingens
andel i finansieringen av ö verskottsarealen.

Gemensa ™ a_fr å gor_f ö r_betodlarna_och_bolaget

10
Normsk ö rden och dess anv ä ndning

11
-
Regleringsekonomin

-
Skrivelse fr å n Sverige Biodlares Riksf ö rbund ang st ö d till biodlingen via f ö rbrukningen av socker

-
Bakgrundsmaterial
om biodlingen

12 Overheadbilder f ö r socker

99

SOCKERREGLERINGEN
1987/88 Prop. 1986/87: 146

13 Principer f ö r
SSA:s kostnadskorapensation inom ramen f ö r

sockerregieringsavtalet [r å 39!!!_i5_behandTa_vid_ ö verl ä ggningarna_iiied_sockerbol_a

15
Kompensation f ö r kapitalkostnader inom sockerregleringen

16
SSA:s fodertillverkning

17
Analys av SSA:s
ekonomiska situation

18
Sockerbolagets
kostnadsutveckling f ö r reglerad verksamhet, ber ä kning inf ö r
1987/88 (exkl energikostnadsber ä kning)

19
Ber ä kning av sockerbolagets kompensation f ö r ö kade
kostnader f ö r eldningsolja och gas

20
Raffioeringsers ä ttning f ö r
importerat r å socker

21
Ber ä kningar ö ver
ers ä ttning f ö r merkostnader f ö r
ö -bruken

100

Underbilaga 2 Prop.
1986/87: 146

Sveriges
Betodlares Centralf ö rening Betodlarnas Service AB

STATEflS • JOR''!P.UKSN Ä .'.M0

lnk1S37-02-24'

THG/EO

------------ 7-5-7

£ -6

Statens
jordbruksn ä mnd Generaldirekt ö r
Ingvar Lindstr ö m

551
82 J Ö NK Ö PING

H ä rmed ö vers ä ndes SBC:s reservation avseende f ö rslag till ny socker- reglering. Vi ö nskar att reservationen bifogas v]N:s skrivelse till
regeringen.

Med v ä nlig h ä lsning

', iT f. 7--*"* \ .../t-J ■.—<t t -•
..-3

Torsten H:l é uraaelios

10

Reservation

STArfNS JORr;p.p'.!i<:''.N-.''-'SO

!nKl9S7-02-24

On.______________

I jordbruksn ä 'mndens f ö rslag
till prisreglering p ä sockerbetor f ö r tiden 1 juli 1987 - 30 juni 1988 reserverar sig
SBC mot ber ä kningen av det s.k.
produktivitetsavdraget som f ö resl ä s till 20 Mkr.

N ä mndens motiveringar f ö r avdraget Sr en fortsatt ö verg ä ng fr ä n solohackning till f ä rdigt best å nd, att f ö rbrukningen av handelsg ö dsel och bek ä mpningsmedel
minskar inom sockerbetsodlingen och att dess l ö nsamhet relativt andra gr ö dor
har f ö rst ä rkts mellan 1985 och 1985.

SBC kan inte finna annat ä n att en ber ä kning med beaktande av n ä mnda faktorer och p ä basis av gemensamt framtaget f ö rhandlingsunderlag
resulterar i ett avdragsbelopp om 11 Mkr, vilket skulle ge ett betpris i n ä rheten av 1985 å rs
niv ä . J ä mf ö relsen har d ä gjorts med det prelimin ä ra priset p å
h ö stvete i likhet med tidigare å r. T ä ckningsbidraget
f ö r sockerbetor har d ä rvid minskats i samma grad som f ö r h ö stvete. Att
som konsumentdelegationen relatera till det definitiva spannm å lspriset bryter mot praxis och ä r knappast relevant, eftersom det s ä nkta vetepriset beror p å brist i spannm å lens
regleringskassa och helt saknar samband med produktivitetsutvecklingen inom betodlinger..
SBC finner s å lunda att motiv ej f ö religger f ö r
det ytterligare produktivitetsavdrag ora 9 Mkr som jordbruksn ä mnden f ö resl å r.

I ö vriga delar tiUstyrker SBC
prisregleringsf ö rslaget.

Slutligen vill SBC i motsats till jordbruksn ä mndens och konsumentdelegationens uppfattning framh å lla v ä rdet av
hittills g ä llande f ö rhandlingsordning. Sockerbetsodlingen ä r en del av svensk sockern ä ring, vilken begr ä nsas i enlighet med riksdagens beslut ifr å ga om omfattning och l ö nsamhet i mycket h ö gre grad ä n n ä gon annan svensk livsmedelsproduktion. D ä rf ö r anser SBC.att nuvarande f ö rhandlingsordning b ö r bibeh å llas.

SVERIGES BETODLARES CENTRALFORENING

102

Sockerbolaget

Underbilaga 3 Prop.
1986/87: 146

SVir/Wn 1987-02-19

I STATCMS

I jORr;?.HUK3N'"ND I GD

PGiJ UrttL' -v o I

TS Statens JordbruksrJ änina '

ES Vegetabiliebyrån P/}'i~ ////o

BK 537 82 JÖNKÖPING ///

Sockerregieringen 191 l&Z

Vi har mottagit Ert brev av 1987-02-16 med bilagt utkast
till slutbud avseende sockerregleringen 1987/88 och har följande synpunkter
därpå.

Vi kan inte godta det avdrag på 13 Miu- som föreslås göras
från vår beräknade kostnadskompensation, och för vilket något
beräkningsunderlag inte redovisas. Vår syn på produktivitetsavdraget - som bl.a.
sammanhänger med bruksstrukturfrågan - har vi vjd flera tillfällen framfört
under förhand Ungarnas gång och den skall inte i sin helhet upprepas. Kär vill
vi nu bara peka pä tvä saker: dels det bisarra i tanken att applicera
produktivitetstal från arbetsåtgångssidan även på övriga kostnadsslag i
kalkylen, dels det egentligen självklara att produktivitetsförbättringar (och
nu i bred bemärkelse) som regel vinnes genom insats av kostnader for t.ex.
utvecklingsarbete, inköp av effektivare maskiner, mer kontrollåtgärder och
liknande. Ett enögt tittande på "tekniska" produktivitetstal ger
därför ofta en felaktig bild av vilka nettokostnadsminskningar som kan ha
uppnåtts.

Vi kan som produktivitetsavdrag acceptera den i
förhandlingsunderlaget angivna, frän skördevariationer rensade, 10-ärssiffran,
1,59 %. applicerad på arbetarlönesumman. Detta skulle ge ett belopp på 2,4 Mkr.

Beträffande vad som säges i stycke 5 Regleringsekonomien
vill vi erinra om att vi begärt att av partema inbetalda medel skall löpa med
ränta så länge de disponeras av fonden.

Beträffande stödet till den yrkesmässiga biodlingen anser
vi fortfarande att den frågan bör lösas genom tull på dumpad honungsimport och
inte genom bidrag från sockerregleringsfonden.

Av ovannämnda skäl kan vi - för vår del - inte tillstyrka
förslaget till 1987/88 års sockerreglering.

Vi vill gäma också kommentera en fråga som endast indirekt
berör oss. I utkastets inledning, sista stycket, namnes den även vid
förhandlingarna framförda åsikten att överläggningarna vad gäller
sockerbetsodlingen bör ingå i de aUmänna jordbruksöverlägg-ningama. För
Sockerbolaget skulle detta antagligen innebära en betydande
nackdel.

103

S>c-Uerbolui:H Prop. 1986/87: 146

Statens Jordbruksnämnd, Vegetabiliebyrån

Så många frågor är gemensamma för odlingen och
produktionen av socker: arealens storlek, disposition och fördelning, betprissystemets
konstruktion och funktion, allmänna frågor som rör sockemäringen som sådan
(fonden t.ex.) osv. Vi bedömer därför - från vår utgångspunkt - att det
smidigaste och effektivaste även för framtiden vore om överläggningarna bedrives
"gemensamt" i ungefär samma former som nu.

Med vänlig hälsning

SOCKERBOLAGET AB

S Wramstedt Verkst. direktör

104

Underbilaga 4 Prop.
1986/87: 146

1987-03-02

STATENS JORnPRUK.SN.'-»'ND

lnkigp7-03-04

Dm___________

RESERVATION AV ESKIL ARVIDSSON OCH VIGGO FRINGEL

Vi kan
inte bitr ä da jordbruksn ä mndens f ö rslag
till prisreglering p å sockerbetor f ö r 1987/88, av sk ä l
som vi redovisar i det f ö ljande.

initiva
inl ö senpriserna f ö r 1986 å rs
spannm å ls-s ä nktes till f ö ljd
av mycket l å ga v ä rldsmarkiser p å
spannm å l. Rent principiellt kan man se å tg ä rd som en
tillf ä llig koccigecing av spann-iserna.
Vi kan s å lunda inte acceptera att s ä nk-nnm å lspriser
till f ö ljd av l å ga v ä rldsmarknadsskall
leda till ett f ö rs ä mrat odlacpris p ä betor. D ä remot anser vi det rimligt att ä ven betsodlingen borde ta ett ansvar f ö r ö ver-arealens
kostnader. Vi har f ö reslagit att betsodlingen f ö r 1987/88 borde bidra h ä rf ö r med

Socker Mkr f ö tioner
terial h ö gre t ä ckni s ä tt s m å lspr nas f ö

De def

sk ö rd

nadspr

denna

m å lspr

ta spa

priser

socker

socker

skotts

socker

5 Mkr'.

betsodlarna
accepter r produktivitetsutve till andra gr ö dor
e som redovisats inte avdragsbelopp. Ett a ngsbidraget f ö r sock om f ö r
h ö stvete utif iserna. Vi tillstyrk cslag
ifr å ga om prod

ade ett
avdragsbelopp om 11 cklinqen, l ö nsamhetsrela-tc.
Vi kan utifr å n det ma-finna n å gra motiv f ö r
ett vdrag om 11 Mkr inneb ä r att erbetor utvecklas p å samma r å n
de prelimin ä ra spann-er d ä rf ö r sockerbetsodlar-uktivi
tetsavdrag.

1987-03-02

STATENS JOkr:--'::K>t-<.i"U0

Ink
IQ"?-03-04

Prop.
1986/87: 146

S Ä RSKILT YTTRANDE AV ESKIL ARVIDSSON
OCH VIGGO FRINGEL

2rodiJkivitesavdrag_SSA

Vad g ä ller kostnadskompensationen till SSA
anser vi att det avdrag f ö r produktivitetsf ö rb ä ttringar som
jordbruksn ä mndens majoritet f ö tesl å r ä r godtyckligt valt. Vid fastst ä llandet av ett produktivitetsavdrag b ö r beaktas de f ö rh å llanden som g ä ller
f ö r industrin ifr å ga. Enligt jordbruksn ä mndens f ö rslag b ö r arealen minska med 300 ha, dvs f ö rslaget inneb ä r
of ö r ä ndrade volymer vid normalsk ö rd.
Vidare skall enligt f ö rhandlingsuppdraget driften vid
samtliga nu existerande sockerbruk uppr ä tth å llas. Med dessa utg å ngspunkter och utifr å n det f ö rhandlingsmaterial som i ö vrigt redovisats bed ö mer vi att 2 proc kan vara ett rimligt arbetsproduktivitetskrav. Detta
inneb ä r ett avdragsbelopp om ca 3 Mkr.

P Ö£ handlin £ S0rdnin2.eii

Enligt
v å r uppfattning ä r det naturligt att f ö rhandlingarna om priserna p å
sockerbetor och socker sker separat. Flera fr å gor ä r speciella f ö r denna n ä ring
och b ö r behandlas gemensamt mellan
odlarna och sockerindustrin. Detta g ä ller
t ex fr å gor kring odlingens omfattning och
regleringsekonomin. Vi kan inte se att det finns n å gra starka sk ä l
f ö r den f ö reslagna ä ndringen
av f ö rhandlingarna. Dessa b ö r enligt v å r
uppfattning ä ven i forts ä ttningen ske separat f ö r sockern ä r ingen.

Bilaga
3 Prop. 1986/87; 146

JORDBRUKSDEPARTEMENTET

ÅTGÄRDSPROGRAM

FÖR
JORDBRUKET I NORRA

SVERIGE

Förord Prop. 1986/87; 146

1
samband med beslutet om reglering av priserna pä jordbruksprodukter m.m. våren
1986 begärde riksdagen att regeringen utarbetar ett åtgärds-program för det
norrländska jordbruket. Regeringen har i budgetpropositionen 1987 aviserat att
ett åtgärdsprogram för Norrlandsjordbruket kommer att redovisas under våren
1987.

Föreliggande
förslag till åtgärdsprogram för jordbruket i norra Sverige har utarbetats inom
regeringskansliet.

Under
arbetets gång har synpunkter överlämnats från berörda regionala myndigheter.
Vidare har synpunkter inhämtats från företrädare för jordbruksnäringen.

108

Innehållsförteckning Prop. 1986/87; 146

Förord...............................................................................

Inledning...........................................................................

1
Bakgrund .....................................................................

2
Jordbrukets
omfattning och inriktning i norra Sverige....

2.1 Sysselsättning i jordbruket och
livsmedelsindustrin

2.2 Åkerareal och brukningsenheter ...........................

2.3 Arbetsbehov och driftsinriktning..............................

2.4 Produktion...............................................................

2.4.1 Mjölkproduktion .............................................

2.4.2 Växtodling ....................................................

2.5 Investeringar...........................................................

2.5.1 Byggnader.......................................................

2.5.2 Markanläggningar ..........................................

2.6 Inkomst och lönsamhetsförhållanden .....................

3..................................................................................... Nuvarande
utformning och omfattning av stödet tili jordbruket i

norra Sverige ................................................................

3.1 Prisstöd ................................................................

3.2 Regionalt rationaliseringsstöd ..............................

3.3 Stöd till särskilt skuldtyngda
jordbruksföretag ......

3.4 Stödformer inom ramen för
jordbruksprisregleringen av betydelse för jordbruket i norra Sverige..........................................................

3.4.1 Räntestöd .....................................................

3.4.2 Etableringsstod ............................................

3.4.3 Kostnadskompensation ................................

3.5 Regionalpolitiskt stöd ............................................

3.6 Arbetsmarknadspolitiska stödformer
.....................

3.7 Övrigt.......................................................................

4 Tidigare
översyner av stödet till jordbruket i norra Sverige

4.1............................................................................ Kommittén
för översyn av stödet till jordbruket i norra Sverige

samt 1983 års livsmedelskommitté...........................

4.2........................................................................... Lantbruksstyrelsens
arbetsgrupp för översyn av vissa stöd

former pä jordbrukets område ...............................

5 Överväganden
och förslag .............................................

5.1 Allmänna utgångspunkter.......................................

5.2 Prisstöd ................................................................

5.3 Investeringsstöd ....................................................

5.3.1 Allmänt ............................................................

5.3.2 Stöd till ekonomibyggnader ............................

5.3.3 Markanläggningar ..........................................

5.3.4 Samordning av glesbygdsstöd och
regionalt rationaliseringsstöd

5.4 Stöd till särskilt skuldtyngda
jordbruksföretag ......

5.5 Nyetablering ...........................................................

5.6 Utvecklingsprojekt...................................................

5.7 Forsknings- och försöksverksamhet .......................

5.8 Rådgivning och fortbildning .....................................

5.9 Övriga åtgärdsförslag..............................................

5.10 Medelsbehov...........................................................

5.11 Genomförande ......................................................

109

Inledning Prop. 1986/87:146

Jordbruket i Norrland föreslås få 100 milj. kr. i extra
stöd

Detta program har till syfte att stärka och utveckla det
speciella stöd som samhället ger till jordbruket i norra Sverige.

Under en period av tre år, föreslås nu att Norrlandsjordbruket
- utöver det stöd på ca 600 milj. kr. om året (varav drygt 500 milj. kr. är
prisstöd) som redan i dag utgår — skall få ytterligare 100 milj. kr. i extra
stöd.

Bakgrunden till förslagen är att jordbruket i norra
Sverige arbetar under speciella förhållanden, samtidigt som jordbruket haren
stor betydelse för sysselsättning, service, miljö och försvarsberedskap i
Norrland.

Det är framför allt de naturliga förutsättningarna för
växtodling som är sämre i norra Sverige, varför avkastningen inom växtodlingen
också är betydligt lägre i Norrland än i övriga landet.

När det däremot gäller mjölkproduktionen, hävdar sig
Norrlandsjordbruket mycket väl, och har i dag en avkastning som är lika god
som i mellersta och södra Sverige.

De olika delförslagen i åtgärdsprogrammet för jordbruket i
norra Sverige presenteras utförligt i den följande texten, men kan mycket kort
sammanfattas enligt följande:

Sysselsättningen sätts i centrum

Programmet ger uttryck för en delvis ny syn på
jordbrukspolitiken och dess möjligheter. Det är en politik som bygger på en
helhetssyn, och där sysselsättningen går före traditionella krav på ökad storieksrationalisering.
Denna helhetssyn innebär bl.a. att konkreta förslag presenteras i syfte att få
samhällets olika delar att samverka och samarbeta på ett bättre sätt än
tidigare. Programmet föreslår en ökad samordning av jordbruksstöd,
glesbygdsstöd och arbetsmarknadsstöd.

Bygga upp kombinerade företag där jordbruket ingår som en
del

Många jordbruk i norra Sverige kan i dag inte försörja en
familj eller en ensam brukare. Däremot är det sä att om jordbruket kombineras
med annat arbete, kan det bli tillräckligt för en tryggad sysselsättning, och
därmed ytterst för många bygders framtid.

I programmet föreslås därför en rad insatser från samhällets
sida med syfte att stödja och uppmuntra uppbyggnaden av s. k. kombinerade
företag där jordbruket ingår som en del.

Några exempel på arbete som förutom jord- och skogsbruk
kan ingå i sådana kombinationsföretag, är småindustri, hantverk, turism, trädgårdsodling,
uppfödning av pälsdjur och vattenbruk.

Ta vara på de möjligheter forskning och utbildning ger

1 programmet för norriandsjordbruket ingår forskningen och
utbildningen

som naturiiga och viktiga delar. 110

1
programmet föreslås att forskningen på ett delvis nytt sätt ska ställas Prop.
1986/87:146 till sysselsättningens och miljöns tjänsl. De fördelar som norriandsjordbruket
har - t. ex. ljuset på sommaren och den låga användningen av kemiska
bekämpningsmedel och handelsgödsel - skall tas till vara och utvecklas.

Jordbrukarna
skall få bättre möjligheter till adekvat utbildning. Då inte bara i
norrlandsjordbruksfrågor, utan även inom de andra områden som behövs vid
utvecklandet av kombinationsföretag.

Utveckla
jordbruket och hjälpa enskilda jordbrukare

En
viktig del i programmet är förslag på nya satsningar och investeringar inom
jordbruket, med syfte att värna dagens produktion. För att förbättra de
grundläggande förutsättningarna för jordbruket, föreslås ytterligare insatser
på t.ex. markavvattning samt hjälp lill enskilda jordbrukare med stora skulder.

Sammanfattning
i siffror

Programmet
innebär som nämnts att statens nuvarande stöd till norrlandsjordbruket på omkring
600 milj. kr. per år, utökas med ytterligare 100 milj. kr. under en
tre-årsperiod, med följande uppskattade fördelning;

-
Stöd till
ersättningsinvesteringar inom jordbruket och kombinationsföretag, 54 milj. kr.

-
Stöd till utveckling av
kombinationsföretag, 27 milj. kr.

-
Ökad utbildning och rådgivning,
15 milj. kr.

-
Ökad forskning, 4 milj. kr.

I Bakgrund

Riksdagens
beslut från år 1985 om livsmedelspolitiken (prop. 1984/85; 166, JoU 33, rskr.
393) innebär bl. a. att jordbrukspolitiken skall ta särskild hänsyn till de
speciella förhållandena i norra Sverige.

Det
finns flera skäl för en geografiskt väl differentierad jordbruksproduktion av
i stort sett oförändrad storlek i norra Sverige. Med hänsyn bl. a. till jordbrukets
stora betydelse för befolkning, sysselsättning, service och miljö men även från
försörjningsberedskapssynpunkt är det angeläget att behålla ett regionalpolitiskt
motiverat stöd till näringen i denna del av landet. Däremot är det inte möjligt
att för närvarande ha som mål att ytteriigare öka jordbruksproduktionen i norra
Sverige. Det är inte heller enligt riksdagsbeslutet möjligt att med hänsyn till
bl. a. den fortsatta rationalisering som sker i jordbruket, garantera att en
viss resursmängd behålls inom jordbruket i detta område.

I
samband med beslut om reglering av priserna på jordbruksprodukter m.m. våren
1986 begärde riksdagen att regeringen utarbetar ett åtgärdsprogram för
Norrlandsjordbruket (JoU l985/86;24, rskr. 344).

1
sitt betänkande anför jordbruksutskottet att en helhetssyn bör anläggas

på Norrlandsproblematiken. Bl.a. bör enligt utskottet uppmärksammas

möjligheterna till ökad samordning mellan å ena sidan de jordbrukspoli- 111

tiska stödformerna och å
andra sidan de regionalpolitiska och arbetsmarknadspolitiska insatserna.
Hänsyn bör tas till hela livsmedelssektorns betydelse från beredskapssynpunkt
och som underiag för sysselsättning m. m. Möjligheter till kombinationssysselsättning
med jordbruk och/eller skogsbruk som bas bör övervägas. Frågor om
produktionsinriktning och alternativa produkter bör prövas mot bakgrund av bl.
a. de klimatologiska betingelserna.

Ett
antal skrivelser har inkommit till regeringen med förslag till åtgärder rörande
jordbruket i norra Sverige.

Regeringen
har i budgetpropositionen 1987 (1986/87; 100 bil. 11) aviserat att ett
åtgärdsprogram för jordbruket i norra Sverige kommer att redovisas under våren
1987.

Prop. 1986/87:146

2 Jordbrukets omfattning och utveckling i norra Sverige

2.1 Sysselsättning i jordbruket och livsmedelsindustrin

Uppgifter
om andelen förvärvsarbetande inom jordbruket och livsmedelsindustrin redovisas
från statistiska centralbyråns (SCB) folk- och bostadsräkning. Sådana
räkningar genomförs vart femte år. Uppgifter finns tillgängliga från den
undersökning som genomfördes år 1980 (se bl.a. tab. 14.1 sid. 379 %
livsmedelskommitténs betänkande (SOU 1984:86) där uppgifter för norra Sverige
finns redovisade.) Uppgifter från räkningen år 1985 förväntas föreligga under
våren 1987.

2.2 Åkerareal och brukningsenheter

Jordbruket
har under flera decennier varit föremål för en omfattande rationaliseringsverksamhet.
Utvecklingen har bl. a. inneburit att åkerarealen och framför allt antalet brukningsenheter
minskat. 1 tabell I. redovisas hur åkerarealen har utvecklats i norra Sverige
under 1980-talet samt utvecklingen i hela riket.

Tabell 1. Areal åker, ha, år 1980, 1983 och 1986 vid brukningsenheler
med mer än 2 ha åker samt relativ utveckling 1980-1986

Län

1980

1983

1986

Relativ utveckling 1980-1986 1980=100

Värmlands

124 704

125 234

122762

98.5

Kopparbergs

66880

67091

65 660

98,2

Gävleborgs

78975

79372

77947

98.7

Väslernorrlands

63 261

63 069

62243

98.4

Jämtlands

46444

47 174

46086

99,2

Västerbottens

90178

88954

86 127

95,5

Norrbottens

46313

46728

45515

98.3

Norra
Sverige

516622

517622

506340

98,0

Hela
riket

2951422

2940660

2907706

98,5

Källa: SCB, Lantbrukets företagsregister

112

Av tabell 1 framgär att arealen åker har minskat i något
snabbare takt i Prop. 1986/87:146 norra Sverige jämfört med riket i övrigt
mellan åren 1980 och 1986. Minskningen har varit särskilt stor i Västerbottens
län.

Vid bedömning av taklen i åkernedläggningen bör hänsyn tas
till att i norra Sverige redovisas en avsevärt högre andel av åkermarken som
obrukad än i övriga delar av landet. Så till exempel uppgår andelen obrukad
åker år 1986 i övre Norrland till 4,6% av den totalt redovisade åkerarealen
medan den i riket som helhet uppgår till 1,3 %. Nedläggning av åkermark är en
successiv process där arealer som redovisas som obrukade under några år i
själva verket kommer att läggas ned. Detta gäller särskilt i norra Sverige. Det
är därför sannolikt att nedläggningen av åkermark sker i en snabbare takt i
norra Sverige än vad som framgår av tabell 1. Ökningen av åkerarealen i vissa
län mellan åren 1980 och 1983 förklaras av att det under år 1981 genomfördes en
lantbruksräkning som innebär en noggrannare genomgång av företagen vad gäller
åkerarealen än vad som sker vid den ordinarie uppgiflsinsamlingen till
lantbruksregistret.

I tabell 2. redovisas förändringen av antalet
jordbruksföretag under 1980-talet i norra Sverige och i hela riket.

Tabell 2. Antal företag med mer än 2 ha åker år 1980, 1983
och 1986 samt relativ utveckling 1980-1986

Län

1980

1983

1986

Relativ utveckling 1980-1986 1980=100

Värmlands

6218

6052

5632

90,6

Kopparbergs

3772

3645

3 353

88,9

Gävleborgs

4431

4326

4 057

91,6

Västernorrlands

4.568

4521

4161

91,1

Jämtlands

3 490

3493

3 278

93,9

Västerbottens

5968

5669

5184

86,9

Norrbottens

2786

2791

2616

93,9

Norra
Sverige

31233

30497

28 281

90,6

Hela
riket

117882

113888

106279

90,2

Källa: SCB, Lantbrukets företagsregister

Av tabell 2 framgår att antalet företag i norra Sverige
har minskat från ca 31 200 år 1980 till ca 28 300 år 1986 eller med totalt
närmare 3 000. För hela norra Sverige har minskningen skett i ungefär samma
takt som i hela riket. Vid en jämförelse mellan norra Sverige och hela riket
bör dock hänsyn tas till att strukturomvandlingen i dessa delar av landet sker
på ett annat sätt än i övriga delar av riket. 1 norra Sverige innebär en företagsnedläggelse
i många fall även att åkermarken tas ur produktion. I övriga delar av landet
tillförs arealen i allmänhet en annan brukningsenhet. Den faktiska minskningen
av jordbruksföretag i norra Sverige kan vara större än vad som framgår av
tabell 2 genom att företaget kan ha registrerats som jordbruksföretag även om
jordbruksdriften lagts ned.

Av en jämförelse mellan länen i norra Sverige framgår att
minskningen av antalet företag varit särskilt stor i Västerbottens län.

113

8 Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 146

2.3
Arbetsbehov och driftsinriktning

Från
lantbruksregistret publiceras uppgifter om jordbruksföretagens standardiserade
arbetsbehov och huvudsakliga driftsinriktning. Med standardiserat arbetsbehov
avses ett beräknat arbetsbehov med utgångspunkt från normtal över arbetsåtgång
inom olika produktionsgrenar.

I tabell 3 redovisas
antalet jordbruksföretag i norra Sverige år 1984 fördelade efter beräknat
arbetsbehov.

Prop.
1986/87:146

Tabell 3. Antal företag med mer än 2 ha åker år 1984
fördelade efter arbetsbehov i jordbruket

Län

Arbetsbel-

lov.
standardtimmar

-800

800- 1
600

1600-3
200

3200-

Samtliga

Värmlands

4 130

740

754

329

5953

Kopparbergs

2 329

446

577

247

3 599

Gävleborgs

2691

523

847

241

4302

Västernorrlands

2933

621

725

173

4452

Jämtlands

2 190

453

626

166

2435

Västerbottens

3411

780

1015

332

5.538

NorrboUens

1772

286

468

260

2786

Samtliga

19456

3849

5012

1748

30065

Källa: SCB, Lantbrukets företagsregister

Av
tabell 3 framgår att det i norra Sverige år 1984 fanns drygt 30000 företag.
Huvuddelen av dessa eller ca 65%, hade en driftsinriktning med ett beräknat
arbetsbehov på högst 800 timmar per år. Dessa företag är mycket små och kan
endast i begränsad omfattning bidraga till familjens försörjning. Även företag
med ett beräknat arbetsbehov på 800-1600 timmar per år är i de flesta fall att
betrakta som deltidslantbruk. Inkomster från annat håll, låga kapitalkostnader,
uppskjutet underhåll m. m. kan göra det möjligt framför allt för äldre brukare
att leva på denna typ av företag. Som exempel på företag, som redovisas i
gruppen med ett arbetsbehov på 800-1600 timmar per år kan nämnas att 10 ha åker
och 5 mjölkkor med rekryteringsdjur ger ett beräknat arbetsbehov på ca 1000
timmar per år.

I
tabell 4 redovisas antalet jordbruksföretag år 1984 fördelade efter driftsinriktning.

Tabell
4. Antalet företag med mer än 2 ha åker år 1984 fördelade efter driftsinriktning,
procent

Län

Driflsinr

iktning

Växt-

Husdjurs-

Blandad

Ej klassific.

Samtliga

odling

skölsel

drifts-inriktning

småbruk

anlal

Värmlands

15

27

7

51

5 953

Kopparbergs

11

35

7

57

3 599

Gävleborgs

10

39

6

45

4 302

Väslernorrlands

5

42

4

49

4452

Jämtlands

5

44

3

48

3435

Väslerbotlens

5

46

5

44

5 532

Norrbollens

10

38

3

49

2786

Källa: SCB, Lanlbrukels förelagsregisler

114

Klassificering
efter driftsinriktning är gjord med utgångspunkt från Prop. 1986/87; 146
driftsgrenarnas relativa storiek vid respektive företag. Till gruppen ej
klassificerade småbruk har förts företag med ett beräknat arbetsbehov i
jordbruket som understiger 400 timmar per år.

Av tabell 4 framgår att närmare hälften av alla företag är
klassificerade som småbruk. Vidare framgår alt husdjursskötsel som i norra
Sverige i huvudsak innebär mjölkproduktion, är den dominerande produktionsformen.

SCB;s typklassificeringssystem ger också en möjlighet att
belysa skogsbruket och dess betydelse för jordbruksföretagen. För alla företag
beräknas standardiserat arbetsbehov i skogsbruket enligt samma principer som
för växtodling och husdjursskötsel. Detta arbetsbehov är ett mått pä omfattningen
av företagets skogsbruk.

Ett mått på skogsbrukets relativa betydelse vid företaget,
dvs. av det totala arbetsbehovets fördelning mellan skogs- och jordbruk, ges av
en speciell skogsbrukskod enligt följande sammanställning.

Klass Benämning Defmilion

A Jordbruk, inget Arbetsbehovet i skogsbruket mindre än

eller obelydiigt 33
% av del totala arbetsbehovet och

skogsbruk mindre
än 100 timmar

B Jordbruk, Arbetsbehovet i skogsbruket är
mindre

komplellerande än
33 % av del totala arbetsbehovet

skogsbruk och
minst 100 timmar

C Jord- och skogs- Arbetsbehovet i skogsbruket mellan

bruk, kombinerat 33% och 67% av del totala arbetsbehovet

D Skogsbruk, Arbetsbehovet i skogsbruket är större

kompletterande än
67 % av det totala arbetsbehovet

jordbruk och
mindre än 1 000 limmar

E Stort skogsbruk. Arbetsbehovet
i skogsbruket större än

komplellerande 67
% av del totala arbetsbehovet och

jordbruk minst
1000 timmar

I tabell 5 redovisas skogsbrukets relativa betydelse i riksområden.

Tabell 5. Andel företag efter skogsbrukets relativa
betydelse i riksområden år 1984, procenl

RO I ROU RO 111 Hela
riket

Skogsbruk klass A 65
35 24 45

Skogsbruk klass B 26
35 , 31 31

Skogsbruk klass C 8
5 33 19

Skogsbruk klass D 14 8 4

Skogsbruk klass E -
1 4 1

Antal företag 48031 44 480 21310 113 821

Källa: SCB, Lanlbrukels förelagsregister

RO 1 = Södra och mellersla Sveriges slättbygder

RO 11 = Södra och mellersla Sveriges skogs- och
dalbygder

RO 111 = Norra Sverige

Av tabell 5 framgår att andelen företag med skogsbruk är
högre i norra

Sverige än i övriga delar av landet. 115

2.4
Produktion Prop. 1986/87:146

2.4.1
Mjölkproduktion

Den
viktigaste animalieproduktionsformen i norra Sverige är mjölkproduktion.
Huvuddelen av intäkterna från jordbruket i norra Sverige kommer även från
mjölkproduktionen. Förändringar i mjölkproduktionens omfattning kan därför
sägas indikera förändringar i jordbrukets utveckling i norra Sverige. 1 tabell
6 redovisas förändringar av antalet mjölkkor i norra Sverige under 1980-talet.

Tabell 6. Antal mjölkkor vid företag med mer än 2 ha åker
år 1980, 1983 och 1986 samt relativ utveckling 1980-1986

Län

1980

1983

1986

Relativ utveckling 1980-1986 1980=100

Värmlands

22 334

21877

19649

88,0

Kopparbergs

17918

17 970

16234

90,6

Gävleborgs

19819

20494

19245

97,1

Västernorrlands

18678

18499

16309

87,3

Jämtlands

17 124

16526

15081

88,1

Västerbottens

26849

25815

23 201

86,4

Norrbottens

15 298

15450

13866

90,6

Norra
Sverige

138020

136631

123 585

89,5

Hela rikel

655 738

660791

599985

91,5

Källa: SCB, Lanlbrukels förelagsregisler

Norra
Sverige har drygt 20% av det totala antalet mjölkkor i landet, vilket i stort
sett motsvarar norra Sveriges andel av landets folkmängd. Av tabell 6 framgår
att antalet mjölkkor under 1980-lalet minskat i snabbare takt i norra Sverige
än inom övriga delar av landet. Det gäller särskilt Värmlands. Västernorrlands,
Jämtlands och Västerbottens län.

Mjölkproduktionens
utveckling avspeglas även i mejeriföretagens mjölkinvägning.

Fram
till år 1984 ökade produktionen på ett i stort seu likartat säU i hela Sverige.
Efter år 1984 har produktionen minskat som en följd av de åtgärder för
produktionsanpassning som vidtagits, bl.a. det s.k. tvåprissystemet. 1 tabell
7 redovisas mjölkinvägningen vid mejeriföretagen i norra Sverige och i hela
riket de senaste tre åren.

116

Tabell 7. Mjölkinvägningen åren 1984,1985 och 1986
företagsvis i norra Sverige samt i Prnn 1986/87 • 146

hela riket, milj. kg F- •

Förening

1984

1985

1986

Ändr. 1984-1986,%

Värmlandsmejerier

117,5

112,9

109.1

- 7,1

Dalarnas
mf

108,9

106,9

100,1

- 8,1

Gefleortens
mf

62,6

60.6

-57.5

- 8,1

S:a
Hälsinglands mf

51,1

49.2'

46.4

- 9.2

Nedre
Norrlands

Producenlförening

150,7

147,6

143,2

- 5,0

Ångermanlands
mf

67,2

63,7

59.3

-11,8

Norrmejerier

131,1

126.8

124,7

- 4,9

Norrbottens
läns

Producentförening

85,3

82,1

79,6

- 6,9

Hela rikel

3 677.5

3 580,9

3422,7

- 6,9

Källa: Svenska Mejeriernas Riksförening

Av tabell 7 framgår att minskningen av mjölkinvägningen
efter år 1984 vid flertalet mejeriföreningar i norra Sverige har skett i en
snabbare takt än i riket i övrigt. Som framgår av tabell 7 är variationen
mellan olika företag betydande. Detta kan till viss del förklaras av årsmänsvariaiioner.
1 övrigt kan skillnaden förklaras av struktuella skillnader i mjölkproduktionen
med en större andel små företag inom vissa områden. Avgången av mjölkproducenter
är betydligt större bland företag med ett mindre antal mjölkkor.

I tabell 8 redovisas förändringen av antalet
mjölkleverantörer vid mejeriföretagen i norra Sverige samt i hela riket.

Tabell 8. Antal leverantörer till mejeriföretagen i norra
Sverige samt i hela riket år 1984, 1985 och 1986

Förening

1984

1985

1986 dec.

Andr. 1984-1986.%

Värmlandsmejerier

1344

1238

1073

-20.2

Dalarnas
mf

1 150

1097

979

-14,9

GeOeonens
mf

642

603

557

-13,2

S:a
Hälsinglands mf

588

557

513

-12.8

Nedre
Norrlands

Producenlförening

2010

1924

1751

-12,9

Ångermanlands
mf

1 160

1073

929

-19,9

Norrmejerier

2 048

1903

1652

-19,3

Norrbottens
läns

Producenlförening

937

891

801

-14,5

Hela rikel

35795

33810 ,

30872

-13,8

Källa:
Svenska Mejeriernas Riksförening

Av tabell 8 framgår att antalet mjölkleverantörer mellan
åren 1984 och 1986 har minskat avsevärt snabbare, särskilt vid
Värmlandsmejerier, Ångermanlands mejeriförening och Norrmejerier jämfört med.utvecklingen
i hela riket. Dessa företags upptagningsområden är Värmlands, Västernorrlands
och Västerbottens län.

Vad gäller
produktivitetsutvecklingen inom mjölkproduktionen kan framhållas att
avkastningen per ko i norra Sverige ligger på samma nivå som mjölkkornas
avkastning i övriga delar av landet.

117

2.4.2 Växtodling Prop. 1986/87:146

De naturliga förutsättningarna för växtodling är mindre
gynnsamma i norra Sverige än i övriga delar av landet. Vegetationsperioden är
exempelvis ca 160 dagar i övre Norrlands inland jämfört med 200-210 dagar i
mellersta Sverige. Frost mellan sådd och skörd begränsar antalet odlingsbara
grödor och ökar risken för skördeskador.

Korn, slåttervall och matpotatis omfattar ca 70% av den
totala åkerarealen i norra Sverige. I tabell 9 redovisas avkastningen för
dessa grödor år 1986.

Tabell 9. Avkastningsnivå' för korn, slåttervalP och matpotatis
år 1986, kg per ha

Län

Korn

Slåttervall

Malpolalis

Värmlands

2842

4 583

19911

Kopparbergs

2825

5 502

20395

Gävleborgs

2677

5341

19074

Västernorrlands

2462

4479

17831

Jämtlands

2 597

4904

18084

Västerbouens

2 370

4213

18622

Norrbollens

2 193

4 326

14 084

Hela
riket

3 552

6 191

25 899

Källa: SCB, objektiva skördeuppskallningen

' Avkasiningsnivån avser normskörd - Total skörd -''
Obevattnad

Med normskörd avses den skörd som normalt kan förväntas.
Den beräknas med ledning av tidigare års uppgifter.

Av tabell 9 framgår att avkastningsnivån inom växtodlingen
är avsevärt lägre i norra Sverige än i övriga delar av landet.

I sammanhanget kan även framhållas att avkastningsökningen
i växtodlingen är betydligt lägre i norra Sverige än i övriga delar av landet.
Så till exempel redovisas i Norrlandskommitténs betänkande Ds Jo 1982;7 att
avkastningen för korn i de fyra nordligaste länen ökat med ca 6% under
1970-talet medan avkastningen i Svealands slättbygder ökat med ca 20%.
Skillnaden kan förklaras bl. a. av allmänt sämre odlingsbetingelser och av
sämre torriäggning. Därigenom ökar riskerna för skördeskador. Såväl antalet
ersättningar som ersättningsbelopp per 1000 ha åker i skördeskadeskyddet är
avsevärt högre i norra Sverige än i övriga delar av landet.

2.5 Investeringar

2.5.1 Byggnader

Statistiska centralbyrån (SCB) insamlar årligen statistik
över byggnadsverksamheten i jordbruket. Uppgifter finns tillgängliga t. o. m.
år 1985. Se tabell 10.

lU

Tabell 10. Antal nv-, till- och ombyggda djurstallar för
nötkreatur år 1980, 1983 och Prop. 1986/87: 146 1985

Riksområde 1980 1983 1985

518

428

159

159

115

60

244

131

57

Götaland Svealand Norrland

Hela riket 921 594 277

Källa: SCB

Av tabell 10 framgår att byggnadsverksamheten har minskat
starkt under hela 1980-talet. Detta kan för de södra och mellersta delarna av
landet till stor del förklaras av förbudet mot nybyggnad av djurstallar som
gäller fr.o.m. år 1983.

Av regionalpolitiska skäl är norra Sverige i princip
undantaget från nybyggnadsförbudet. Trots det har byggnadsverksamheten i
Norrland minskat relativt sett mer än i övriga delar av landet.

2.5.2 Markanläggningar

Täckdikningarnas omfattning framgår av lantbruksstyrelsens
statistik över projekteringarna. Se tabell ll.

Tabell 11. Täckdikning, projekterad areal, ha

Län 1982/83 1985/86

Värmlands

707

448

Kopparbergs

153

85

Gävleborgs

121

94

Västernorrlands

309

85

Jämtlands

206

90

Väslerbotlens

605

797

Norrbottens

555

446

Källa: Lantbruksstyrelsen

Av tabell 11 framgår att aktiviteten vad gäller
täckdikning har tenderat att minska i samtliga län med undantag för
Västerbotten under senare år. Möjligheterna att genomföra investeringar i
markanläggningar av typ huvudavlopp och täckdikning påverkas förutom av brukningsenheternas
storlek även av den arrenderade markens omfattning. Vid små brukningsenheter
som drivs extensivt är brukaren ofta inte intresserad av att genomföra
investeringar i markanläggningar. Samma sak gäller passiva markägare som
arrenderar ut åkern och även arrendatorer som inte gärna vill utföra
markanläggningar pä arrenderad åker.

Andelen arrenderad åker är i norra Sverige ungefär
densamma som i övriga delar av landet - ca 40%. Av den totala åkerarealen finns
i norra Sverige 36% vid företag med mindre än 20 ha åker. Motsvarande siffra
för övriga delar av landet är 18 %.

119

2.6 Inkomst-och lönsamhetsförhållanden Prop. 1986/87; 146

Den av SCB genomförda deklarationsundersökningen för
jordbrukare (DU) omfattar ett slumpmässigt urval av brukningsenheter med mer än
2 ha åker. Från DU redovisas taxerade resultat från jordbruksföretagen. 1
tabell 12 redovisas bruttointäkter (exkl. ränteinkomster) minus kostnader (exkl.
egenavgifter) efter balansändring m. m.

Tabell 12. Taxerade resultat i jord- och skogsbruket åren
1981, 1983 och 1985, medeltal kronor per foretag

Område Storleksgrupp

1981

1983

1985

kr.

rel.tal

kr.

rel. tal

kr.

rel.tal

ROl 20,1-30,0 30,1-50.0

36099

52 395

100 100

46489 66622

129 127

47760 68028

132 130

RO 11 20,1-30,0 30,1-50,0

51259 58467

100 100

50050

70757

98 121

52545 83076

103 142

RO 111 20,1-30,0 30.1-50,0

32682 48 863

100 100

40827 63 590

125 130

55 684 87 426

170 179

Källa: SCB, Deklaralionsundersökningen för jordbrukare

Av tabell 12 framgår att utvecklingen vad gäller taxerat
resultat i jord-och skogsbruket är bättre i RO I och RO 111 än i RO II. Den positiva förändringen i RO III
mellan åren 1983 och 1985 kan sannolikt bl.a. förklaras av ökade intäkter från
skogsbruket.

Vad gäller jordbruket i norra Sverige bör situationen ha
förbättrats under senare delen av år 1986 till följd av den kraftiga
uppräkningen av prisstödet per den I juli 1986. Vidare bör utvecklingen ha
påverkats positivt av den förbättrade balanssituationen inom animalieproduklionen,
särskilt mjölkproduktionen. Under år 1986 har dessutom räntenivån sänkts och
kostnadsutvecklingen i övrigt stabiliserats.

I tabell 13 redovisas jordbruksföretagens inkomster från
jordbruksföretag och från andra förvärvskällor år 1985.

Tabell
13. Taxerade nettointäkter och sammanräknad inkomst per företag

år
1985. Medeltal kr.

Område

Jordbruksfastighet

Tjänsl

Övrigt

Sammanräknad inkomst

kr.
%

kr.

%

kr.

%

kr. %

RO I 50603 40 63 828
50 11948 10 126379 100

ROU 31657 28 70716 62
12636 10 115009 100

RO 111 27771 23 83670 69
10509 8 121950 100

Källa: SCB, Deklaralionsundersökningen för jordbrukare

Under rubriken Övrigt i tabell 13 har hänförts inkomster
av kapital,

annan fastighet, tillfällig förvärvsverksamhet och annan rörelse. 120

Av tabell 13 framgår att den genomsnittliga inkomsten av
jordbruksfas- Prop. 1986/87:146 tighet per företag är avsevärt lägre i RO
11 och 111 jämfört med RO 1. Skillnaden i sammanräknad inkomst utjämnas av att
inkomst av tjänst är högre särskilt i RO 111 än i övriga delar av landet.

3 Nuvarande utformning och omfattning av stödet till
jordbruket i norra Sverige

3.1 Prisstöd

Prisstöd till jordbruket i norra Sverige lämnas för att
täcka produktionskostnadsskillnader mellan produktion i norra Sverige och
produktion i mellansverige. Stöd lämnas till produkterna mjölk, kött och fläsk
som prisstöd samt till smågris-, get- och potatisproduktion som stöd per moder-sugga,
get resp. ha. Prisstödet varierar mellan olika prisstödsområden.

I samband med 1985 års livsmedelspolitiska beslut (prop.
1984/85:166, JoU 33, rskr. 393) höjdes anslaget C 6. Prisstöd till jordbruket i
norra Sverige från 330 milj. kr. för budgetåret 1984/85 till 412 milj. kr. för
budgetåret 1985/86, dvs. med ca 25%. (I dessa belopp ingick då 10-12 milj. kr.
som prisstöd till rennäringen, numera anslaget B 11.).

Riksdagen gjorde ett uttalande till förmån för en årlig
justering av prisstödet till jordbruket i norra Sverige. Vid
riksdagsbehandlingen kritiserades beräkningsunderlaget för norrlandsstödets
stödnivåer på en rad punkter, vilket föranledde regeringen att ge statens
jordbruksnämnd i uppdrag att företa en översyn av beräkningsunderlaget.
Jordbruksnämnden föreslog att en delvis reviderad beräkningsmodell i
fortsättningen skulle tillämpas vid beräkningen. Den nya modellen visade att
stödet till vissa produkter och områden skulle höjas, medan stödet i andra fall
enligt beräkningsresultaten skulle sänkas.

Regeringen föreslog riksdagen våren 1986 (prop. 1985/86:166)
att prisstödet skulle höjas med närmare 10%. Stödet skulle enligt regeringens
förslag uppgå till 410 milj. kr. budgetåret 1986/87 (beräknat utfall för år
1985/86 var 375 milj. kr.).

Riksdagen beslutade atl ytteriigare 100 milj. kr., dvs.
510 milj. kr. skulle anslås till prisstöd till jordbruket i norra Sverige för
budgetåret 1986/87.

1 tabell 14 redovisas pristilläggen på olika produkter och
i olika prisstödsområden fr. o. m. den 1 juli 1986.

Tabell
14. Pristillägg på mjölk, kött och fläsk samt prisstöd för smågrisproduktion fr.o.
m. den 1 juli 1986

Produkt

Prisstödsomräde

1

2a

2b

3

4

Mjölk,
öre perkg

93

74

57

40

19

Kött,
öre per kg

810

555

555

335

117

Fläsk,
öre perkg

200

145

145

55

-

Modersugga
kr. per år

1200

800

800

300

300

121

Prisstöd för smågrisproduktion lämnas för högst 60 suggor
per företag.

Prisstöd
till getskötsel lämnas med 325 kr. per år till företag i Norrbottens,
Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands, Gävleborgs, Kopparbergs och
Värmlands län. Stöd lämnas endast till företag med minst 10 och högst 50
mjölkproducerande getter per företag.

Prisstöd
till potatisodling som omfattar minst 0,5 ha lämnas med 3700 kr. per ha och år
till företag i Norrbottens län och i de delar av Västerbottens län som ingår i
prisstödsområde 1. Till företag i övriga delar av Västerbottens län samt i
Jämtlands, Västernorrlands och Gävleborgs län lämnas prisstöd till
potatisodling med 2 100 kr. per ha och år.

Prop. 1986/87; 146

3.2 Regionalt rationaliseringsstöd

Regionalt rationaliseringsstöd ulgår i norra Sverige
enligt förordningen (1978:250) om statligt stöd till jordbrukets
rationalisering i form av bidrag till utvecklingsbara företag för utförande av
större och samlade investeringar i byggnader och markanläggningar. Bidrag
utgår i regel som avskrivningslån och med högst 25% av kostnaderna, dock högst
250000 kr. för ekonomibyggnader.

Om det föreligger särskilda skäl kan i vissa fall bidrag
utgå med högst 40% av kostnaderna, dock högst 400000 kr. för ekonomibyggnader.
Bidrag kan också utgå till produktionsfrämjande åtgärder, t.ex. för anskaffning
av djur.

Bidrag kan i norra Sverige även ges till begränsat
utvecklingsbara företag för utförande av investeringar i byggnader och
markanläggningar. Bidrag utgår endast till begränsade investeringar, t.ex.
ombyggnad av djurstall och med högst 25 % av godkänd kostnad vilket för
ekonomibyggnader är maximerat till 40000 kr.

1 tabell 15 redovisas det regionala
rationaliseringsstödets omfattning.

Tabell 15. Det regionala rationaliseringsstödets
omfattning budgetåren 1981/82, 1983/84 och 1985/86 1 OOO-tal kr.

Län

1981/82

1983/84

1985/86

Ek.byggn.

Markanl.

Ek.byggn.

Markanl.

Ek.byggn.

Markanl.

prod.fr .

prod.fr .

prod.fr .

åtg.

åtg.

ålg.

Värmlands

2045

486

472

776

_

523

Kopparbergs

3 154

386

1818

332

-

-

Gävleborgs

3 285

216

3984

110

1834

1430

Västernorrlands

5 174

589

2524

967

2837

467

Jämtlands

6964

460

5 599

908

3 606

367

Västerbottens

7793

1301

6612

3 826

1888

4414

Norrbottens

10713

5 159

6939

6991

5 256

3407

Summa

39575

8612

28158

14082

15421

10608

Källa:
Lantbruksstyrelsen

Den totala
bidragsramen för inre rationalisering har minskats från 55 milj. kr. budgetåret
1981/82 till 18 milj. kr. 1986/87, varav 1,3 milj. kr. är avsedda för särskilda
ändamål. Enligt beslut av riksdagen våren 1986 (prop. 1985/86:100, JoU 13, rskr.
165) skall en prioritering göras av stödet

122

till
investeringar i markanläggningsföretag i Norrbottens och Västerbot- Prop.
1986/87:146 tens län. För detta ändamål kommer under budgetåret 1986/87 att
förbrukas ca 4 milj. kr. i vardera länet.

3.3 Stöd till särskilt skuldtyngda jordbruksföretag

Riksdagen
beslutade våren 1985 att anslå 40 milj. kr. som stöd till särskilt skuldtyngda
jordbrukare under budgetåret 1985/86.

Enligt
förordningen (1985:673) om stöd till särskilt skuldtyngda jordbruksföretag har
stöd lämnats till dem som under åren 1975-1980 har startat ett jordbruksföretag
eller under denna tid har gjort större investeringar i fast egendom som är
avsedd för jordbruksdrift. Stöd har lämnats endast till företag som uppfyller
de allmänna förutsättningarna för statligt stöd enligt förordningen (1978:250)
om statligt stöd till jordbrukets rationalisering. Stödet har lämnats endast till
företag som inte förmår bära sina egna kapitalkostnader och vars ekonomiska
svårigheter huvudsakligen beror på omständigheter som företagen inte råder
över. Stödet har lämnats i form av lån som är ränte- och amorteringsfritt till
dess företaget har förutsättningar att bära kostnaderna för lånet. Lånets
storlek har bestämts efter utredning om företagets behov av ekonomiskt stöd och
har lämnats med högst 750000 kr. och lägst 100 000 kr.

Antalet
ansökningar, antal företag, som beviljats stöd samt beviljade belopp under
budgetåret 1985/86 framgår av tabell 16.

Tabell 16. Fördelning av stöd till högt skuldsatta
jordbruksföretag budgetåret 1985/86

Län

Ansökningar

Beviljade

Belopp

Medeltal

antal

antal

1 000 kr.

1 000 kr.

Värmlands

32

9

2800

311

Kopparbergs

27

6

2490

415

Gävleborgs

38

8

3000

375

Västernorrlands

33

15

3 590

240

Jämtlands

56

23

4 550

198

Västerbottens

93

14

6350

454

Norrbottens

120

22

8670

394

S:a
norra Sverige

399

97

314.50

320

Övriga

161

25

85.50

346

Summa

560

122

40000

328

Källa: Lantbruksstyrelsen

Av
tabell 16 framgår att huvuddelen av stödet till höga skuldsatta jordbruksföretag
har beviljats till företag i norra Sverige.

Enligt
lantbruksstyrelsens bedömning fanns hösten 1986 ca 120 företag i de fem
nordligaste länen där ett omedelbart behov fanns av villkorslån eller
motsvarande åtgärder. Medelsbehovet för dessa företag beräknades till 400000-500000
kr. per företag eller totalt till 50-60 milj. kr. Nästan alla dessa företag har
stora garantilån och staten kommer att förlora betydande belopp om företagen
går i konkurs.

I
sammanhanget kan även nämnas att ca 20 st företag i Norrbottens län

fått skuldlättnad genom att garantilån lösts in och omvandlats till ränte-

och amorteringsfria lån eller genom ackordsförfarande. 123

3.4
Stödformer inom ramen för jordbruksprisregleringen av Prop. 1986/87; 146
betydelse för jordbruket i norra Sverige

3.4.1 Räntestöd

I syfte att mildra högt skuldsatta jordbrukares problem
till följd av en kraftigt höjd räntenivå infördes år 1980 för hela landet ett
temporärt räntestöd (SFS 1982:702). Räntestöd har lämnats t.o.m. budgetåret
1985/86. Räntestöd har utgått med halva beloppet som bidrag. Andra halvan är
ett lån som skall betalas tillbaka med början under regleringsåret 1986/87.
Dessutom tillkommer ränta fr. o. m. regleringsåret 1986/87 på den återstående
delen. Stödet har finansierats av prisregleringsmedel. För budgetåret 1985/86
anvisades 20 milj. kr. till stödet.

Enligt beslut av riksdagen våren 1986 har räntebetalning
och amortering för de två första årens räntestödslån skjutits upp och kommer
att börja först regleringsåret 1987/88.

3.4.2 Etableringsstod

För att underlätta för lantbrukare utan högt eget kapital
att etablera sig infördes fr. o. m. den I juli 1982 för hela landet ett
särskilt etableringsstod (SFS 1982:702).

Syftet med stödet är att reducera räntekostnaderna. Lån
lämnas under en tid av åtta år efter det att låntagaren börjat ägna sig åt
jordbruk med den del av företagarens räntekostnader som överstiger 10% de
första fem åren, 11 % de därefter följande två åren och 12% det åttonde året.
Godkänd skuld omfattar skulder för fastighetsförvärv, inventarier och
driftskapital. Efter åtta år skrivs den skuld av som avser kostnader för
inventarier och driftskapital. Efter ytterligare två år skall den del som avser
fastighetsförvärv återbetalas eller omvandlas till ett garantilån.

Stöd lämnas endast i mån av tillgång på medel inom ramen
för jordbruksprisregleringen.

Det totala antalet beviljade etableringsstod fram till år
1985 uppgår till ca 1 660. Under budgetåret 1985/86 utgick 45 milj. kr. av
regleringsmedel för ändamålet. Dessa medel täckte kostnaderna för dem som
anslutit sig t.o.m. budgetåret 1984/85. Fr.o.m. 1985/86 har inga medel funnits
tillgängliga för ytterligare företag.

Riksdagen beslutade under våren 1986 att under 1986/87
anslå 40 milj. kr. för fortsatt stöd till de företagare som redan anslutit sig
till stödformerna. Medel avsattes således inte för nya företag.

3.4.3 Kostnadskompensation

Inom ramen för jordbruksprisregleringen avsätts vissa
belopp till föräd

lingsindustrin i norra Sverige som kompensation för deras högre kostnads

läge. För närvarande avsätts ca 65 milj. kr. per år för mjölk, kött, fiäsk och

ägg. 124

3.5 Regionalpolitiskt
stöd Prop. 1986/87:146

Riksdagen beslutade år 1985 om mål och riktlinjer för
regionalpolitiken (prop. 1984/85:115, AU 13, rskr. 354). Härvid slogs fast att
regionalpolitiken skall inriktas på att skapa förutsättningar för en
balanserad befolkningsutveckling i landets olika delar med tillgång till
arbete, service och god miljö samt atl glesbygdens utvecklingsmöjligheter skall
tas tillvara. Bl. a. anges att bedrivande av kombinationsjordbruk bör
underlättas i glesbygdsområdena. Bestämmelser om det regionalpolitiska stödet
anges i förordningen (1985:648) om ändring i förordningen (1982:677) om regionalpolitiskt
stöd.

Glesbygdsstöd

Den del av det regionalpolitiska stödet som har mest
relevans i detta sammanhang är stöd enligt förordningen (1985:619) om
glesbygdsstöd. Glesbygdsstöd kan i mån av tillgång på medel lämnas för att
främja sysselsättning och service i glesbygd. Med glesbygd avses stora
sammanhängande områden med gles bebyggelse och långa avstånd till
sysselsättning eller service samt skärgårdar och andra liknande områden.
Närmare föreskrifter om vilka områden inom ett län som är att hänföra till
glesbygd meddelas av länsstyrelsen. De delar av glesbygdsstödet som är av
störst intresse i detta sammanhang är stöd till företag och stöd till
intensifierade kommunala sysselsättningsinsatser i glesbygder s. k. IKS-stöd.
Härutöver finns stöd till kommersiell och samhällelig service.

Stöd till företag kan lämnas i form av kreditgaranti och
avskrivningslån om de ligger inom av länsstyrelsen avgränsade
glesbygdsstödsområden. Avskrivningslån får lämnas för investeringar i byggnader
eller andra anläggningar som är avsedda för stadigvarande bruk, maskiner eller
annan utrustning, båtar och iståndsättning av åkermark. Avskrivningslån får
utgå med högst 50% av godkänd investeringskostnad dock högst 260000 kr. Stöd
får inte lämnas om annat statligt stöd har lämnats eller bedöms kunna lämnas
för samma ändamål. Glesbygdsstödet lämnas av länsstyrelserna. I flertalet län
har prövningen av ärenden som rör de areella näringarna överlämnats till
lantbruksnämnden.

IKS-stödet syftar till att ge sysselsättning åt
företrädesvis äldre lokalt bunden arbetskraft. De arbetsobjekt som utförs sker
i allmänhet i kommunal regi, men bidrag kan även lämnas till objekt i enskild
regi t. ex. mindre investeringar vid jordbruksföretag.

1 tabell 17 redovisas glesbygdsstödets omfattning i norra
Sverige under 1980-talet.

125

Tabell 17. Glesbygdsstödets omfattning budgetåren
1981/82, 1983/84 och 1985/86, Prop. 1986/87: 146 milj. kr.

Län 1981/82 1983/84 ■ 1985/86

Värmlands

2,1

8,4

11,6

Kopparbergs

2.0

7.9

7.7

Gävleborgs

2.8

7.7

12,6

Väslernorrlands

5,4

11,2

21,3

Jämtlands

7.8

17,9

19,8

Västerbollens

6.8

24,2

22,3

Norrbottens

11,7

25,8

21.5

Norra
Sverige

38,6

103,1

116.8

Av
tabell 17 framgår bl. a. att under budgetåret 1985/86 beviljades glesbygdsstöd
med totalt 116,8 milj. kr. till norra Sverige. Härav fick 330 företag inom de areella
näringarna avskrivningslån med över 20 milj. kr. och kreditgarantier med ca 15
milj. kr. Av dem var ca 200 jordbruksförelag medan övriga rörde bl. a. fiske,
skogsbruk eller trädgård. Av de 330 företagen var ca 10% kombinationsföretag
där företagaren även hade annan sysselsättning än den stödet avsåg.

Annat
regionalpolitiskt stöd

Övriga
regionalpolitiska stödformer berör jordbruket främst indirekt genom allmän
förstärkning av näringslivet, sysselsättningen eller infrastrukturen i regionen,
samt möjligen vid en jordbrukares satsning på andra näringar, t. ex.
pälsdjursuppfödning och vattenbruk. Lokaliseringsstöd i form av lån och bidrag
riktar sig annars i första hand till industri och turism. Inte heller övriga
regionalpolitiska stödinsatser såsom sysselsättningsstöd, transportstöd och
sänkta arbetsgivaravgifter i Norrbotten har direkt betydelse för jordbruket.
Däremot kan de projektmedel som länsstyrelserna disponerar för
utvecklingsarbete även komma jordbrukssektorn till del.

3.6 Arbetsmarknadspolitiska stödformer

Arbetsmarknadsservice

Anslaget
inkluderar förutom förmedling och arbetsvägledning även stöd vid geografisk
rörlighet. Personer sysselsatta inom jordbruket kan självklart få del av dessa
stödformer. Praktiskt föreligger ändå ofta vissa svårigheter för t. ex.
gruppen undersysselsatta jordbrukare/jordbruksarbetare. Denna kategori finns
sällan anmäld som arbetssökande på förmedlingen. Inte heller vid
driftsinskränkningar av mindre omfattning (färre än fem personer) får förmedlingen
vetskap om förändringarna. I dessa fall föreligger inte någon
varselskyldighet.

Arbetsmarknadsutbildning

Den
totala utbildningsvolymen för arbetsmarknadsutbildning budgetåret

86/87
får uppgå till 125 000 kursdeltagare, fördelat med 85 000 deltagare på 126

särskilt anordnad utbildning och med 20000 deltagare på
kurser inom det Prop. 1986/87:146 reguljära utbildningsväsendet och övriga
kurser. För dessa båda utbildningsformer kan jordbrukare/jordbruksarbetare som
är eller löper risk att bli arbetslös och i övrigt uppfyller villkoren för
arbetsmarknadsutbildning beviljas utbildningsbidrag. Inom den särskilt .anordnade
arbetsmarknadsutbildningen kan även tio procent av utbildningsplatserna
utnyttjas för icke arbetslösa. Den tredje utbildningsformen, AMU i företag,
medger utbildning av 20000 kursdeltagare och är främst riktad mot
tillverkningsindustrin. Stödformen är i sin helhet inte tillämpbar inom
jordbruksnäringen.

Arbetslöshelsersättning

Ersättning till arbetslöshetskassor och det kontanta
arbetsmarknadsstödet utgår över arbetsmarknadsanslagen.

1 december 1986 uppbar lotalt I 399 personer
arbetslöshetsersättning tillhöriga lantarbetarnas arbetslöshetskassa, varav 296
bosatta i skogslänen.

Sysselsäitiningsskapande åtgärder

Beredskapsarbeten

Från anslaget bekostas statliga och kommunala
beredskapsarbeten samt enskilda beredskapsarbeten av investeringskaraktär.
Beredskapsmedlen får i östra Norrbotten användas för stimuleringsåtgärder t.ex.
utbildning och marknadsföring till etablerade och nystartade företag i syfte
att varaktigt minska den höga arbetslösheten.

Startbidrag utgår till anordnaren i form av grundbidrag
och tilläggsbidrag.

Rekryteringsstöd

Rekryteringsstöd kan utgå till arbetsgivare med 50% i
statsbidrag av totala lönekostnaden. Stödformen skall underiätta anställning av
långtidsarbetslösa eller i övrigt svårplacerad arbetskraft.

Staria-egel-bidrag

Bidrag kan utgå till arbetslösa för att starta egen
verksamhet. Bidraget är avsett att vara ett tillskott till rörelseidkarens försöijning
under inledningsskedet av verksamhet som bedöms få en tillfredsställande
lönsamhet och ge bidragstagaren en varaktig sysselsättning. Ersättning lämnas under
högst sex månader med belopp som motsvarar dagpenningen från arbetslöshetskassa
eller kontant arbetsmarknadsstöd.

Särskilda försök alt stödja arbetslös ungdom

För att stödja olika projekt för arbetslösa ungdomar
disponerar regeringen

15 milj. kr. 127

Statsbidrag för ungdomslag Prop. 1986/87:146

Ersättning
ges till offentliga arbetsgivare för anordnande av ungdomsplatser för
arbetslösa ungdomar 18-20 år.

3.7 Övrigt

Utöver
de särskilda insatser för jordbruket i norra Sverige som redovisas i föregående
avsnitt kan även nämnas annan statlig verksamhet som har stor betydelse för
utvecklingen av jordbruket i norra Sverige.

1
detta sammanhang bör bl.a. erinras om den forsknings- och försöksverksamhet
som bedrivs vid Sveriges lantbruksuniversitet. För verksamhet i norra Sverige
har lantbruksuniversitetet försöksstationer i Röbäcksdalen och Öjebyn.

Vidare
kan nämnas att av de totala kostnaderna för lantbruksnämndernas rådgivning
avser närmare 30% insatser i norra Sverige. Detta motsvarar en kostnad av ca
20 milj. kr. varav ca 2 milj. kr. avser rådgivning till rennäringen.

4 Tidigare översyner av stödet till jordbruket i norra
Sverige

4.1 Kommittén för översyn av stödet till jordbruket i
norra Sverige samt 1983 års livsmedelskommitté

Den
I juli 1981 tillkallades en kommitté för att se över stödet till jordbruket i
norra Sverige (Norrlandskommittén). Kommittén överlämnade sitt betänkande
hösten 1982. (Statligt stöd till jordbruket i norra Sverige, Ds Jo 1982:7)
Efter remissbehandling överlämnades betänkandet till 1983 års livsmedelskommitté
(LMK). LMK:s förslag överensstämmer med Norrlandskommitténs.

Enligt
Norrlandskommittén och LMK bör det regionala rationaliseringsstödet vara så
utformat att likviditeten och den ekonomiska stabiliteten förbättras framför
allt under de första åren efter det att en investering har utförts. Stöd till
större investeringar vid utvecklingsbara företag föreslogs därför utgå i form
av räntebidrag och startbidrag.

Räntebidrag
föreslogs endast lämnas om investeringen i ekonomibyggnader uppgick till mer
än 300000 kr. Den garanterade räntan skulle vara 10% under år 1—5, 11% under år
6-7 och 12% under år 8. I vissa fall skulle den garanterade räntan kunna sänkas
till 8% under de tre första åren.

Till
investering i ekonomibyggnad som uppgår till högst 300000 kr. föreslogs stöd
utgå i form av investeringsbidrag med högst 25% av godkänd kostnad. Till
investering i ekonomibyggnader vid begränsat utvecklingsbara företag föreslogs
investeringsbidrag kunna utgå med högst 25 % dock högst 75 000 kr.

Stöd
till markanläggningar på bestående åker föreslogs utgå i form av 128

investeringsbidrag med
högst 50% av godkänd kostnad om åtgärden avsåg Prop. 1986/87; 146 för flera
fastigheter gemensamt huvudavlopp. Till övriga markanläggningar föreslogs
investeringsbidrag kunna utgå med högst 25 % (i vissa fall 40 %) av godkänd
kostnad.

Såväl
Norrlandskommittén som LMK föreslog en samordning av tilllämpningen av
glesbygdsstödet och det regionala rationaliseringsstödet. Samordningsförslaget
innebär i princip att stöd till ekonomibyggnader och markanläggningar i
glesbygdsområdena i första hand lämnas enligt glesbygdsförordningen. Vid
större investeringar föreslogs att regionalt rationaliseringsstöd utgår till
den del av investeringen vartill bidrag enligt glesbygdsförordningen inte kan
utgå (för närvarande investeringar över 520000 kr.).

4.2 Lantbruksstyrelsens arbetsgrupp för översyn av vissa
stödformer på jordbrukets område

I
riksdagens beslut den 6 juni 1985 om livsmedelspolitiken (prop. 1984/85; 166, JoU
33, rskr. 393) behandlades bl.a. frågan om högt skuldsatta jordbrukares
problem, det regionala rationaliseringsstödel och frågan om för flera
fastigheter gemensamt huvudavlopp i Norrbottens län. Enligt riksdagsbeslutet
har lantbruksstyrelsen att följa utvecklingen vid högt skuldsatta
jordbruksföretag och redovisa behovet av åtgärder till regeringen.

Regeringen
gav den 17 juni 1985 lantbruksstyrelsen i uppdrag att i samband med redovisning
av frågor beträffande högt skuldsatta jordbrukares problem även utvärdera etableringsstödet.
1 uppdraget ingick även att lämna förslag om det regionala rationaliseringsstödet
och frågan om investeringar i för fiera fastigheter gemensamma huvudavlopp i
Norrbottens län. Till uppdraget hörde vidare att redovisa kostnaderna för de
åtgärder som föreslogs med förslag till finansiering.

I
en rapport från oktober 1985 behandlar lantbruksstyrelsen de i utredningsuppdraget
ingående frågeställningarna med undantag av hur nyetableringen vid
jordbruksföretag långsiktigt skall lösas. Styrelsen har för avsikt att senare
återkomma i denna fråga.

1
rapporten lämnas följande förslag.

Med
ledning av tillgängligt statistiskt material konstateras atl skuldökningen vid
jordbruksföretagen under de första åren av 1980-talet har varit ungefär
densamma i såväl södra och mellersta Sveriges slättbygder som i norra Sverige.
1 mellersta Sveriges skogsbygder har skulderna däremot ökat i snabbare takt än
i andra regioner.

Vidare
konstateras att skulderna i jordbruket generellt sett har utvecklats på
ungefär samma sätt i olika storleksgrupper under den analyserade perioden.
Några skillnader av betydelse i skuldökningen mellan självägandejordbrukare
och arrendatorer har inte kunnat konstateras.

Enligt
rapporten är skuldnivån i jordbruket generellt sett inte oroande.

Av tillgängligt material framgår att problemet med en hög skuldsättning är

begränsat till företag där nyetablering och/eller större investering ha skett

under senaste 10-årsperioden och till stor del finansierats med främmande

kapital. Vidare synes större företag med hög årlig investeringsaktivitet ha 129

9 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 146

större
ekonomiska problem än mindre företag med en förhållandevis lägre Prop.
1986/87:146 investeringsaktivitet. Det bör framhållas att i det statistiska
underlaget döljer sig individuella resultat som avviker i såväl positiv som
negativ riktning från den bild som det statistiska underiaget ger.

I rapporten föreslås att lån som är ränte- och amorteringsfria
under viss tid - benämnda villkorslån - skall kunna lämnas till jordbrukare som
har en sådan skuldbörda att en sänkning av kapitalkostnaderna framstår som
nödvändig och meningsfull. Villkorslån bör ses som ett medel för att på ett
smidigt sätt kunna genomföra ett rekonstruktionsarbete. Ett villkorslån bör
utformas enligt i stort sett samma regler som under budgetåret 1985/86 gällde
för lån till särskilt skuldtyngda jordbruksföretag. Detta innebär att äterbetalningsskyldigheten
och räntevillkoren bör omprövas efter fem år.

Vidare föreslås att betalning av ränta och amortering på räntestödslån
inte bör aktualiseras så länge företaget inte kan bära räntekostnaden för
villkorslånet. Kan villkorslånet inte betalas tillbaka utan efter ett antal år
måste skrivas av, bör räntestödslån som företagaren kan ha behandlas på samma
sätt.

Det regionala rationaliseringsslödet bör enligt
lantbruksstyrelsens förslag ges en inriktning som i sina huvuddrag
överensstämmer med glesbygdsstödet. Stöd till jordbruksföretag i norra Sverige
bör enligt rapporten kunna utgå till ekonomiskt utvecklingsbara företag. Till
ekonomiskt utvecklingsbara företag bör hänföras företag som i dag ryms inom
begreppen utvecklingsbara och begränsat utvecklingsbara företag. 1 det
ekonomiskt utvecklingsbara företagets verksamhet bör förutom jord- och skogsbruksverksamhet
kunna inräknas även annan verksamhet som är av betydelse för föreetagets
samlade resultat. Även inkomst av tjänst utanför det egna företaget bör ingå i
helhetsbedömningen när man bedömer företagets ekonomiska utvecklingsbarhet.

Regionalt rationaliseringsstöd bör enligt
lantbruksstyrelsens förslag liksom hittills utgå i form av investeringsbidrag.
Bidrag till ekonomibyggnader bör utgå med högst 25%- av godkänd kostnad, dock
högst 300000 kr. Om särskilda skäl föreligger bör bidrag kunna utgå med högst
40%, dock högst 500000 kr. Förhöjt bidrag (40% eller 500000 kr.) bör endast
utgå i sådana fall då en från allmän synpunkt önskvärd investering inte kan
genomföras utan förhöjt bidrag. Bidrag bör även utgå till produktionsfrämjande
åtgärder.

Bidrag till investeringar i ekonomibyggnader bör inte utgå
om bidragsbeloppet understiger 5 000 kr.

Stöd till varaktiga investeringar i markanläggningar på
bestående åker bör enligt förslaget kunna utgå utan prövning av företagets
möjligheter att bestå och utvecklas som en självständig enhet. Den enda
prövning, som behöver ske vad gäller åtgärden och företaget, är att det är
fråga om en varaktig och från allmän synpunkt lämplig åtgärd som utförs på
bestående åker.

Vidare föreslogs att bidrag bör kunna utgå med högst 50%
av godkänd kostnad för utförande av för flera fastigheter gemensamt
huvudavlopp. I Norrbottens län bör bidrag kunna utgå med högst 75 %.

Bidrag till täckdikning och andra markanläggningar
föreslogs kunna utgå 130

med högst 25% av godkänd
kostnad. Om .särskilda skäl föreligger bör Prop. 1986/87; 146 bidrag kunna
utgå med högst 40% av godkänd kostnad. Till markanläggning bör liksom nu
räknas grundkalkning som utförs i samband med annan markförbättringsåtgärd.

Medelsbehovet
för villkorslån uppskattades av lantbruksstyrelsen till 200 milj. kr. i hela
landet under en 5-årsperiod fördelat med 40 milj. kr. per år. Mellan åren
1980-1984 har sammanlagt 218 milj. kr. eller i genomsnitt drygt 40 milj. kr.
per år betalats ut i form av räntestöd.

Medelsbehovet
för regionall raiionaliserlngsstöd uppskattades till 55 milj. kr. per år, varav
30 milj. kr. avser stöd till ekonomibyggnader och 25 milj. kr. stöd till
markanläggningar.

Enligt
lantbruksstyrelsen, talar den av styrelsen föreslagna inriktningen av det
regionala rationaliseringsstödet och den föreslagna synen på vad som är ett
ekonomiskt utvecklingsbart företag i norra Sverige, för en administrativ
samordning av glesbygdsstöd till jordbruksföretag och rationaliseringsstödet.
Därför föreslog lantbrukstyrelsen att lantbruksnämnderna i norra Sverige
årligen tilldelas en medelsram för glesbygdsstöd till lantbruk och att
lantbruksnämnderna även bör besluta i ärenden om glesbygdsstöd tili lantbruk.

5 Överväganden och förslag

5.1 Allmänna utgångspunkter

Enligt
riksdagens beslut om livsmedelspolitiken år 1985 (prop. 1984/85; 166, JoU 33, rskr.
393) finns, med anledning av jordbrukets stora betydelse för befolkning,
sysselsättning, service och miljö, skäl att behålla ett regionalpolitiskt
motiverat stöd till näringen i denna del av landet. Detta ansågs betydelsefullt
även från försörjningsberedskapssynpunkt. I samband med beslutet om
regleringen av priserna på jordbruksprodukter våren 1986 (prop. 1985/86; 166, JoU
24, rskr. 344) begärde riksdagen att regeringen utarbetar ett åtgärdsprogram
för Norrlandsjordbruket.

Utvecklingen
inom jordbruket har under 1980-talet kännetecknats av en försämrad lönsamhet bl.a.
som en följd av överskotten av jordbruksprodukter. Den allmänt försämrade
lönsamheten har även drabbat jordbruket i norra Sverige. 1 avsnitt 2 redovisas
jordbrukets omfattning och utveckling i norra Sverige under 1980-talet. Härav
framgår att denna i stort överensstämmer med utvecklingen inom landet i
övrigt. Inom vissa områden har dock utvecklingen inneburit en snabbare
minskning av jordbruket än inom landet i övrigt. Mjölkproduktionen i norra
Sverige har tenderat att minska snabbare än i övriga delar av landet.

Av
avsnitt 3 framgår att betydande statligt stöd lämnas till jordbruket i norra
Sverige. Sammantaget är de statliga insatserna för stöd till jordbruket i
norra Sverige av storleksordningen 600 milj. kr. per år.

Per
den I juli 1986 skedde en kraftig uppräkning av prisstödet till jord

bruket i norra Sverige. Under budgetåret 1985/86 vidtogs särskilda åtgär

der för högt skuldsatta jordbrukare. Huvuddelen av insatserna, drygt 30 131

miljoner kr.,avsåg norra Sverige. Vidare har räntenivån
sänkts och pro- Prop. 1986/87; 146 duktionskostnaderna i övrigt stabiliserats.
Sammantaget har dessa åtgärder medfört att förutsättningarna för jordbruket i
norra Sverige bör ha förbättrats under innevarande budgetår.
Norrlandsjordbruket bör även komma att påverkas positivt av de generella
jordbrukspolitiska åtgärder som vidtages för att förbättra situationen för hela
näringen. Detta gäller inte minst åtgärder för att minska spannmålsöverskotten.

Utöver generella jordbrukspoliiiska insatser och tidigare
insatser kan dock ytterligare åtgärder behövas för att förbättra situationen
för jordbruket i norra Sverige. Inte minst viktiga i detta sammanhang är
åtgärder som minskar skillnader i produktionskostnader mellan norra Sverige och
övriga delar av landet samt värnar sysselsättningen och miljön.

5.2 Prisstöd

Prisstödet till jordbruket i norra Sverige syftar till att
kompensera för de högre produktionskostnaderna i detta område jämfört med områden
i mellersta Sverige. Prisstödet differentieras mellan olika stödområden så att
stödet successivt ökar längre norrut och är högst i nordligaste Sveriges
inland. En översyn av beräkningsunderlaget genomfördes av statens jordbruksnämnd
så sent som under budgetåret 1985/86. Det har därför i detta samrnanhang inte
funnits anledning att närmare överväga utformningen av Stödet.

Genom beslut av riksdagen år 1986 skedde en kraftig
uppräkning av prisstödet med 135 milj. kr. från 375 milj. kr. budgetåret
1985/86 till 510 milj. kr. för budgetåret 1986/87. Detta innebär en höjning med
100 milj. kr. utöver justering med hänsyn till det nya beräkningsunderlag som framtagits
av jordbruksnämnden. Med hänsyn till kostnadsutvecklingen inom jordbruket under
det senaste året finns inte skäl att räkna upp stödet per den I juli 1987.
Justeringar av prisstödet bör i fortsättningen ske med hänsyn till förändringar
i kostnadsutvecklingen i jordbruket.

Därutöver finns skäl att med jämna mellanrum, förslagsvis
vart tredje år, genomföra en närmare översyn av prisstödet.

De geografiska gränserna bygger bl.a. på
produktionskostnadskalkyler för olika områden. Områdesindelningen ändrades
senast genom beslut av riksdagen år 1986 (prop. 1985/86:166, JoU 24, rskr.
344). Det bör även i fortsättningen i första hand ankomma på regeringen och
statens jordbruksnämnd att meddela föreskrifter om mindre ändringar i
gränsdragningen mellan stödområdena. Även dessa frågor bör prövas med jämna
mellanrum av jordbruksnämnden.

5.3 Investeringsstöd

5.3.1 Allmänt

Riksdagen har uttalat att investeringarna i jordbruket i
norra Sverige i

huvudsak bör vara ersättningsinvesteringar för att behålla nuvarande pro

duktionsvolym. Mot denna bakgrund finns det anledning att överväga att 132

investeringsverksamheten
får en något annoriunda inriktning än hittills. Prop. 1986/87:146
Befintliga resurser bör i större utsträckning tas till vara, förbättras och successivt
utvecklas även om det innebär att jordbrukarfamiljen inte kan få full
sysselsättning på brukningsenheten. Det regionala rationaliseringsstödet bör
anpassas i denna riktning.

Rationaliseringsstödet
bör, som lantbrukssyrelsen tidigare föreslagit, ges en inriktning som i sina
huvuddrag överensstämmer med glesbygdsstödet. Stöd till jordbruksföretag i
norra Sverige bör kunna utgå till ekonomiskt utvecklingsbara företag. Med
ekonomiskt utvecklingsbara företag bör avses företag som bedriver enbart
jordbruk eller jordbruk i kombination med skog eller någon annan verksamhet.
Exempel på kompletterande produktionsgrenar kan vara vattenbruk, trädgårds- och
köksväxtodling, get- och fårskötsel, biodling, pälsdjursuppfödning,
viltproduktion, bär- och svampplockning, turism m. m.

Till
ekonomiskt utvecklingsbara företag bör räknas företag som i dag ryms inom
begreppen utvecklingsbara och begränsat utvecklingsbara. I det ekonomiskt
utvecklingsbara företagets verksamhet bör förutom jord-och skogsbruksverksamhet
inräknas även annan verksamhet som är av betydelse för företagets samlade
resultat. Även inkomst av tjänst utanför det egna företaget bör ingå i den
helhetsbedömning som måste göras av företagets ekonomiska utvecklingsbarhet.
Detta innebär att brukaren inte alltid behöver få sin huvudsakliga
sysselsättning i och inkomst från företaget. Verksamheten i det kombinerade
företaget skall dock vara av betydelse för brukarens sysselsättning och
försörjning. Det bör understrykas att för att ett företag skall kunna betraktas
som ekonomiskt utvecklingsbart så måste såväl företaget som enskilda
verksamheter kunna lämna ett med hänsyn till resursinsatsen godtagbart
ekonomiskt överskott.

Det
företagsbegrepp som föresläs skapar förutsättningar för en fiexibel tillämpning
av rationaliseringsstödet. Detta bör också komma till uttryck vid
tillämpningen. I områden med goda förutsättningar för jordbruksproduktion
såsom i norra Sveriges kustbygder bör brukningsenhetens jord-och skogsbruk i
regel vara den dominerande delen i företaget. Vidare bör rationaliseringsstöd
inte lämnas på ett sådant sätt att en framtida utveckling av företagets eller
andra jordbruksföretags verksainhet försvåras.

I
andra områden med mindre goda förutsättningar för jordbruksproduktion kan
andra verksamheter än jordbruksverksamheten mycket väl vara den dominerande
delen i företaget. Jordbruksverksamheten blir då ett komplement till övriga
verksamheter på samma sätt som andra verksamheter i de bättre
jordbruksbygderna blir ett komplement till jordbruksverksamheten.

Den
syn som här redovisas på vad som är ett ekonomiskt utvecklingsbart företag
innebär att det inte blir någon klar gräns mellan de företag som kan komma
ifråga för glesbygdsstöd och de företag som bör komma ifråga för rationaliseringsstöd.
För att på bästa sätt utnyttja de ekonomiska resurser som ställs till
förfogande inom såväl glesbydsstödets som rationaliseringsstödets ram, bör stödgivningen
ske efter likartade principer.

Samtidigt
måste även i fortsättningen beaktas behovet av att genom

bl. a. reinvesteringar ta tillvara resurserna vid utvecklade och utvecklings- 133

10 Riksdagen 1986/87. I .saml. Nr 146

bara företag som
exempelvis i norra Sveriges kustbygder och där jord- Prop. 1986/87:146
bruksproduktionen även i fortsättningen kommer att vara den dominerande delen
i företagen.

Den
här föreslagna anpassningen av det regionala rationaliseringsstödet och de
extra resurser som i det följande föreslås ställas till förfogande under en
treårsperiod innebär sammantaget en väsentlig förstärkning av stödet till de areella
näringarna i syfte att främja sysselsättningen.

Norrlandskommittén
föreslog att startbidrag skulle kunna utgå med högst 100 000 kr. i samband med
utförande av större investeringar i ekonomibyggnader och markanläggningar.
Startbidraget var avsett som ett stöd till företaget och företagaren under de
första åren av ett uppbyggnadsskede.

Om
det regionala rationaliseringsstödet främst inriktas mot ersättningsinvesteringar
och successiv uppbyggnad av företagen minskar behovet av startbidrag. Det är
därför inte motiverat att införa ett startbidrag.

Livsmedelskommittén
föreslog även att räntebidrag skulle kunna utgå till större investeringar i
ekonomibyggnader vid utvecklingsbara företag.

Ett
stödsystem som innebär att kapitalkostnaderna på sikt stiger förutsätter att
de totala intäkterna och kostnaderna utvecklas på ett för det enskilda
företaget fördelaktigt sätt. Kostnaderna i jordbruket har under 1980-talet som
nämnts stigit snabbare än intäkterna. Stöd i form av räntebidrag innebär även
att skuldsättningen i företaget blir högre och därmed också brukarens
risktagande.

Mot
bakgrund av det anförda och med beaktande av riksdagens uttalande om det
regionala rationaliseringsstödets inriktning är det inte motiverat att införa
ett räntebidrag till större investeringar. Startbidrag och räntebidrag bör
kunna prövas i samband med frågan om nyetablering inom jordbruket.

5.3.2
Stöd till ekonomibyggnader

Regionall
rationaliseringsstöd till ekonomibyggnader bör utgå i form av investeringsbidrag
med högst 25% av godkänd kostnad. Det bidrag som högst kan utgå bör höjas från
nuvarande 250000 kr. till 300000 kr. Det bidrag som kan utgå om särskilda skäl
föreligger bör höjas från nuvarande 40% till 50% av godkända kostnader. Det
bidrag som högst kan utgå bör höjas från nuvarande 400000 kr. till 500000 kr.
Förhöjt bidrag (50% eller 500000 kr.) bör endast utgå i sådana fall då en från
allmän synpunkt önskvärd investering inte kan genomföras utan förhöjt bidrag.

Maximibeloppen
har varit oförändrade sedan 1978 och den föreslagna höjningen är mindre än
ökningen av byggnadskostnaderna under samma period. Med hänsyn till den av
riksdagen förordade inriktningen av det regionala rationaliseringsstödet finns
dock inte skäl att föreslå en uppräkning av maximibeloppen motsvarande
ökningen av byggnadskostnaderna.

Bidrag
till produktionsfrämjande åtgärder bör liksom nu kunna utgå i

samband med utförande av större investering i ekonomibyggnader. Den

produktionsfrämjande åtgärden skall medföra en effektivisering av pro- 134

duktionen och ha karaktär
av investering, såsom anskaffning av bättre Prop. 1986/87:146 djurmaterial
etc.

Kreditgarantier
för län till investeringar i byggnader på jordbruksföretag bör lämnas enligt
rationaliseringsförordningen till ekonomiskt utvecklingsbara företag.

5.3.3
Markanläggningar

Täckdikningen
och markens tillstånd i övrigt har stor betydelse för avkastningen.
Norrlandskommittén konstaterade aft de skillnader i produktionskostnad som
finns mellan norra och mellersta Sverige i huvudsak beror på skillnader i
markens avkastningsförmåga. Sä t.ex. visar genomförda undersökningar att för
vall och korn, som är de viktigaste grödorna i norra Sverige uppgår normskörden
till ca 60-70% av möjlig avkastningsnivå. En stimulans av investeringar i
markanläggningar såsom huvudavlopp, täckdiken, grundkalkning m. m. ansågs
därför angelägen. Behovet av investeringar i huvudavlopp är särskilt stort i
Norrbottens län.

Investeringar
i markanläggningar kan i många fall med fördel utföras gemensamt för flera
fastigheter t.ex. täckdikning av sammanhängande markområden som ingår i flera
fastigheter. I andra fall är gemensamt utförande nödvändigt, exempelvis
investeringar i huvudavlopp som avvattnar marken från flera fastigheter.
Behovet av att stimulera ett gemensamt utförande bör komma till uttryck vid
stödets utformning.

Lantbruksstyrelsen
uppskattade år 1980 behovet av investeringar i hu-vudavlopp till 190 milj. kr.
under en tioårsperiod och i täckdiken till 160 milj. kr. Totalt berörd areal
uppskattades till drygt 37000 ha åker. Till investeringarna i huvudavlopp
föreslog lantbruksstyrelsen att bidrag skulle utgå med sammanlagt 75% och till
investeringarna i täckdiken med sammanlagt 40%. Det totala behovet av bidrag
beräknades med dessa förutsättningar till 21 milj. kr. per år.

Regeringen
anvisade år 1982 särskilda medel med 5 milj. kr. för att underlätta utförandet
av för flera fastigheter gemensamma huvudavlopp i Norrbottens län. Härigenom
kunde, utöver det regionala rationaliseringsstödet, i Norrbottens län under
budgetåret 1982/83 och 1983/84 särskilt stöd lämnas med ytteriigare 35% till
investeringar i huvudavlopp.

Täckdikningen
har inte ökat i omfattning i Norrbotten sedan år 1980. Prioriteringen av
huvudavloppen har gjort att resurserna inte har räckt till för att även öka täckdikningsverksamheten.

Stöd
till varaktiga investeringar i markanläggningar på bestående åker bör kunna
utgå utan prövning av företagets möjligheter att bestå och utvecklas som en
självständig enhet. Den enda prövning, som behöver ske vad gäller åtgärden och
företaget, är att det är fråga om en varaktig och från allmän synpunkt lämplig
åtgärd som utförs på bestående åker.

Stöd
till markanläggningar bör utgå i form av investeringsbidrag. Stödet bör
utformas bl. a. med hänsyn till behovet av att stimulera utförandet av olika
typer av markanläggningar.

Vissa
markinvesteringar, såsom huvudavlopp, berör som nämnts i regel

flera fastigheter. En del av dessa fastigheter ägs av aktiva jordbrukare, 135

som kan ha intresse av att en förbättring av huvudavloppet
kommer till Prop. 1986/87:146 stånd, medan andra fastigheter ägs av passiva
markägare, som inte har samma intresse av att utföra markinvesteringar. För att
undvika kostsamma och arbetskrävande syneförrättningar enligt vattenlagen är
det angeläget att frivilliga överenskommelser kan komma till stånd. För att det
skall vara möjligt att få till stånd sådana överenskommelser fordras en ganska
hög stimulans.

Behovet av en hög stimulans till huvudavlopp är även
motiverat med hänsyn till de sammanlagda kostnaderna för att fä en
tillfredsställande torriäggning av marken. 1 många områden i norra Sverige,
framför allt i Norrbottens län, är dessa kostnader större än markens saluvärde.
Investeringar i markanläggningar, som är nödvändiga för att de naturiiga
produktionsbetingelserna i norra Sverige skall kunna tas till vara, kan därför
i många fall inte förväntas komma till utförande utan ett relativt högt investeringsbidrag.

Bidrag bör kunna utgå med högst 50 % av godkänd kostnad
för utförande av för flera fastigheter gemensamt huvudavlopp. Bidrag för
utförande av för flera fastigheter gemensamt huvudavlopp i Norrbottens län bör
lämnas enligt rationaliseringsförordningen med högst 75% av godkänd kostnad.

Behovet av stimulans för utförande av täckdikning och
andra markanläggningar är i regel mindre än behovet av stimulans för utförande
av huvudavlopp. Bidrag till täckdikning och andra markanläggningar bör kunna
utgå med högst 25% av godkänd kostnad. Om särskilda skäl föreligger bör bidrag
kunna utgå med högst 50% av godkänd kostnad.

Avgörande för om bidrag skall lämnas med mer än 25% av
godkänd kostnad bör vara att det finns ett starkt stimulansbehov för att en
från allmän synpunkt lämplig åtgärd skall komma till utförande.

Investeringar i markanläggningar medför i vissa fall att
även andra markförbättrande åtgärder kan behöva utföras. Till markanläggning
bör därför liksom nu är fallet räknas grundkalkning som utförs i samband med
annan markförbättringsåtgärd. Gmndkalkningen bör som regel avse samma
åkerareal som är föremål för annan markförbättringsåtgärd. Om särskilda skäl
finns bör bidrag kunna lämnas till grundkalkning utan samband med annan markförbätlringsåtgärd.

Kreditgaranti för lån till investeringar i
markanläggningar på jordbruksföretag bör lämnas enligt
rationaliseringsförordningen till ekonomiskt utvecklingsbara företag.

5.3.4 Samordning av glesbygdsstöd och regionalt
rationaliseringsstöd

Livsmedelskommittén föreslog en samordning av glesbygdsstöd
och regio

nalt rationaliseringsstöd.I princip innebar förslaget att i de områden där

glesbygdsstöd kan utgå skulle bidrag till investeringar i ekonomibyggnader

och markanläggningar lämnas enligt glesbygdsförordningen upp till en

investeringskostnad på 400000 kr. Om investeringskostnaden översteg

400000 kr. skulle resterande del prövas enligt rationaliseringsförordning

en.

Sedan livsmedelskommittén lämnade sitt förslag har glesbygdsstödets 136

bidragstak
höjts från 200000 kr. till 260000 kr. Detta innebär att 50% i Prop. 1986/87:146
bidrag kan lämnas upp till en investeringskostnad på 520000 kr. Mot denna bakgrund
och även med hänsyn till den föreslagna inriktningen av det regionala
rationaliseringsstödet mot i huvudsak successiv uppbyggnad av företag och en
stimulans av ersättningsinvesteringar framstår en teknisk samordning av
glesbygdsstödet och det regionala rationaliseringsstödet såsom
livsmedelskommitténs förordade för närvarande som mindre angeläget. Med den
inriktning av det regionala rationaliseringsstödet som förordas i det
föregående bör i norra Sveriges inland vara möjligt att lämna investeringsbidrag
till ekonomibyggnader med 50% av godkänd kostnad. Därigenom kan en godtagbar
stimulans uppnås utan att stöd till en och samma investering lämnas enligt två
förordningar.

Mot
en teknisk samordning av det regionala rationaliseringsstödet och glesbygdsstödet
talar behovet av medel för reinvesteringar vid jordbruksföretag utanför det
område som omfattas av glesbygdsstödet.

Administrativt
är de båda stödformerna för närvarande samordnade genom att glesbygdsstöd till areella
näringar i flertalet län handläggs av lantbruksnämnderna. Principiella
överväganden m.m. om bl.a. stödgivningens inriktning och speciella insatser i
vissa regioner bör göras i samråd mellan lantbruksnämnden och länsstyrelsen i
resp. län.

5.4 Stöd till särskilt skuldtyngda jordbruksföretag

Efter
beslut av riksdagen våren 1985 har under budgetåret 1985/86 enligt förordningen
(1985:673) 40 milj. kr. lämnats som stöd till särskilt skuldtyngda
jordbrukare, varav drygt 30 milj. kr. till norra Sverige.

Enligt
lantbruksstyrelsens bedömning fanns hösten 1986 ca 120 företag i norra Sverige
varav hälften i Norrbottens län med en så hög skuldsättning att behov fanns av
särskilda åtgärder. Nästan alla dessa företag har betydande garantilån och
staten kommer att förlora betydande belopp om företagen går i konkurs.

I
sammanhanget kan nämnas att av de totalt 120 företagen har ca 20 företag i
Norrbottens län fått skuldlättnad genom att garantilån lösts in och omvandlats till
ränte- och amorteringsfritt lån eller genom ackordsförfarande.

Som
redovisats i det föregående bör situationen inom jordbruket i norra Sverige ha
förbättrats under senare delen av år 1986. Lantbruksstyelsen bör utnyttja
möjligheten att efter hand medverka till rekonstruktion av högt skuldlyngda
företag genom att biträda vid ackord eller eljest efterge statens rätt på grund
av garantiåtagande för lån.

Ett
offentligt ackord innebär att såväl staten - i de fall företaget har statliga
garantilån - som andra fordringsägare gemensamt får medverka till en
rekonstruktion. Om den ekonomiska situationen vid de företag det här är fråga
om inte är så allvarlig att det är möjligt att få andra fordringsägare att
medverka i rekonstruktionsarbetet men en skuldsanering ändå bedöms nödvändig,
bör ett underhandsackordsförfarande i vissa fall bli aktuellt.

Från
fall till fall får prövas när det kan vara motiverat att även andra 137

fordringsägare
medverkar i rekonstruktionsarbetet genom att skriva av en Prop. 1986/87:146 del
av sina fordringar, ändra pä villkor för lån etc. Är andra fordringsägare inte
beredda att - med hänsyn till deras förlustrisk - göra skäliga eftergifter bör
underhandsackord inte komma i fråga. Detta gäller särskilt om uppgörelsen i
huvudsak leder till att andra fordringsägares förlustrisk elimineras.

Om
ytteriigare insatser bedöms vara nödvändiga för att stödja särskilt skuldtyngda
jordbruksföretag bör det bedömas i vilken utsträckning särskilda resurser bör
disponeras för ändamålet av de medelsramar som i avsnitt 5.10 föreslås ställas
till resp. läns förfogande.

5.5 Nyetablering

Regeringen
uppdrog den 27 juni 1985 åt lantbruksstyrelsen att i samband med redovisningen
av högt skuldsattajordbrukares situation även utvärdera etableringsstödet. I
en rapport från lantbruksstyrelsen avlämnad i oktober 1985 behandlades de i
utredningsuppdraget redovisade frågeställningarna med undantag av hur
nyetableringen vid jordbruksföretag långsiktigt skall kunna underlättas.
Styrelsen har för avsikt att senare återkomma i denna fråga.

Linder
år 1986 har lantbruksstyrelsen pä uppdrag av lantbruksekonomiska samarbetsnämnden
genomfört studier av nyetableringen inom jordbruket. Syftet med studien har
varit dels att erhålla en kartläggning av nyetableringens omfattning och
inriktning och dels att genom en studie av jordbrukare som etablerat sig under
1980-lalet få en bild över aktuella problem i samband med nyetablering.

Antalet
nyetableringar har beräknats till ca 3 300 per år eller ca 3% av det totala
antalet företag i landet. Gemensamma drag hos de förelag som etablerat sig har
varit ett alltför lågt eget kapital vid starten och till följd härav ansträngd
likviditet. Många företagare är beroende av inkomster utanför företaget för sin
försörjning. Gemensamma problem är bristande kunskaper i företagsekonomiska
frågor och brist på företagsekonomisk helhetssyn. I rapporten redovisas vissa
sammanfattande synpunkter och förslag. Dessa rör finansiering vid etablering,
utbildning och praktiskt kunnande samt företagsledningsfrågor.

Frågan
om hur nyetablering vid jordbruksföretag skall underlättas bör behandlas efter
det att lantbruksstyrelsen återkommit i frågan.

5.6 Utvecklingsprojekt

I
avsnitt 5.3 redogörs för vissa förslag som syftar till alt underlätta upp

byggnad och utveckling av kombinationsföretag där jordbruket utgör en

del. Exempel på kompletterande produktionsgrenar kan vara vattenbruk,

trädgårds- och köksväxtodling, get- och fårskötsel, biodling, pälsdjursupp

födning, viltproduktion, bär- och svampplockning, turism m. m. Även om

flera av dessa verksamheter var och en för sig inte kan få någon större

omfattning kan de sammantaget och i kombination med jord- och skogs

bruk ge betydande möjligheter till ökad sysselsättning särskilt i glesbygder. 138

Glesbygdsdelegationen och
Lantbrukarnas riksförbund har givit ut en idé- Prop. 1986/87:146 katalog
för landsbygden. 1 denna ges exempel på en rad olika verksamheter som
kompletterar den konventionella jordbruksdriften.

Gemensamt
för dessa kompletterande verksamheter är ofta att kunskaperna är för dåliga
vad gäller produkt- och verksamhelssidan. finansiering, produktionsteknik och
marknadsföring. Särskilda kunskaper krävs även vad gäller ledning av
kombinerade företag.

Utöver
bättre finansieringsmöjligheter krävs särskilda insatser för alt stimulera
utvecklingen av kombinationsföretag. Särskilda medel bör därför kunna avdelas
för detta ändamål exempelvis genom stöd till regionala och lokala
utvecklingsprojekt inom området. Vidare kan utbildnings- och marknadsföringsinsatser
behövas.

1
programmen kan även ingå att finna former för information till länsarbetsnämnderna
vid ändrade drifts- och produktionsförhållanden som påverkar sysselsättningen.
Vidare kan ingå att tillsammans med länsarbetsnämnderna gå igenom behoven av
utbildningsinsatser och att i ökad utsträckning ta vara på befintlig
arbetsmarknadsutbildning.

5.7 Forsknings- och försöksverksamhet

Växtodlingen
i norra Sverige är en grund för animalieproduklionen. Av bakgrundsbeskrivningen
framgår att avkastningen inom mjölkproduktionen i norra Sverige ligger väl i
nivå med den i övriga delar av landet. Däremot har inte den norrländska
växtodlingen förbättrats i samma takt som i landet i övrigt.

De
speciella betingelserna i norra Sverige innebär inte enbart nackdelar. Användningen
av handelsgödsel och bekämpningsmedel är betydligt lägre i denna del av landet.
Även de speciella klimat- och ljusförhållandena ger i vissa avseenden fördelar
gentemot övriga delar av landet. Härigenom finns förutsättningar att producera
en rad livsmedelsprodukter, inte enbart traditionella jordbruksprodukter, med
speciella kvalitetsegenskaper. Utöver kunskaper vad gäller odlingsteknik m. m.
ställer sådan produktion av icke traditionella jordbruksprodukter speciella
krav vad gäller marknadsföring m. m.

För
att förbättra förutsättningarna för det norriändska jordbruket bör ytteriigare
resurser ställas till Sveriges lantbruksuniversitets förfogande för
verksamheten vid Röbäcksdalen.

1 sammanhanget kan nämnas
att staten för närvarande lämnar bidrag

med 23 milj. kr. och jordbruksnäringen med 11 milj. kr per år till växtföräd

ling. Av den bidragsfinansierade växtförädlingen som direkt syftar till

sortframställning omfattar växtförädling för norra Sverige, köksväxtföräd

ling och potatisförädling cirka tre Qärdedelar. De tre delarna är av samma

storieksordning. Vidare kan nämnas att vad gäller stödet lill växlföräd-

lingsverksamheten skall enligt avtal mellan staten och Lantbrukarnas riks

förbund före utgången av år 1988 förhandlingar tas upp mellan staten och

jordbrukets föreningsrörelse om eventuellt behov av fortsatt stöd till växt

förädlingsverksamhet för tiden efter den 31 december 1989. 1 delta sam

manhang bör behovet av växtförädling för norra Sverige beaklas. 139

Forskning
av betydelse för utvecklingen av glesbygden i norra Sverige Prop.
1986/87:146 sker också vid andra institutioner. Bl.a. bör nämnas den
glesbygdsanknutna forskningen vid Centrum för regionalvetenskaplig forskning
i Umeå, högskolan i Östersund och expertgruppen för forskning om regional
utveckling.

5.8 Rådgivning och fortbildning

Lantbruksstyrelsen har i sin särskilda rapport med underiag
för anslagsframställningen för budgetåret 1987/88 inför perioden
1987/88-1989/90 bl. a. behandlat regional- och glesbygdspolitiskt motiverad
rådgivning.

Av den totala kostnaden för lantbruksnämndernas rådgivning
avser närmare 30% insatser i norra Sverige. Det motsvarar en kostnad av drygt
20 milj. kr., varav ca 2 milj. kr. avser rådgivning till rennäringen.

Under lång tid har staten medverkat till att bygga upp
rationella jordbruksföretag i regionen. Fortfarande finns brister i de
produktionstekniska och företagsekonomiska förutsättningarna. Förbättringar i
dessa avseenden är nödvändiga för att många av företagen skall kunna
vidmakthållas. En utbyggnad av jordbruksnäringens egen rådgivning har i motsats
till i övriga delar av landet inte skett och kan inte heller väntas ske i
Norrland.

Sedan år 1979 finns sju lokalrådgivaretjänster vid
lantbruksnämnderna i de fyra nordligaste länen. Även andra rådgivningsresurser
används för rådgivning till glesbygdsförelag främst i samband med
glesbygdsstöd. Sådan rådgivning med syfte alt ta till vara lokala resurser och
initiativ i kombination med glesbygdsstödet och andra insatser för att främja
sysselsättningen i glesbygderna har visat sig ge god effekt. Insatsbehovet är
långt större än de för närvarande tillgängliga resurserna. I några län anslår
kommuner och landsting medel för lokalrådgivning med jordbruksinriktning. En
förbättrad samordning med de statliga resurserna vid lantbruksnämnderna skulle
öka den samlade effekten av den offentligt finansierade rådgivningen.

Formerna för rådgivning kan variera. I vissa län har
länsstyrelsen medverkat till anställning av särskilda landsbygdsutvecklare,
som bl.a. härtill uppgift att la tillvara lokala initiativ och ge råd m. m. till
enskilda. I Gävleborgs län driver bl. a. länsstyrelsen, kommuner och
hushållningssällskapet ett gemensamt projekt med bygderådgivare som bl. a.
skall stimulera till alternativ användning av åkerarealen.

Det bör ankomma på länsmyndigheterna att tillsammans
besluta om i vilka former utökad rådgivning skall genomföras.

Övergång till kombinalionsverksamhet kan ställa krav på
vidareutbildning. Även här kan särskilda insatser från länsmyndigheterna
erfordras. I detta sammanhang kan nämnas att statens skola för vuxna i
Härnösand i samverkan med bl.a. skolöverstyrelsen, utvecklingsfonder och Komvux
bedriver ett utvecklingsarbete om småföretagsutbildning i glesbygd. Vidare kan
noteras att utbildning av kombinationsföretagare startar hösten 1987 vid
folkhögskolan i Övertorneå med stöd av östra Norrbottendelegalionen.

I det föregående redovisas de arbelsmarknadspoliliska stöd
som är eller

kan vara tillämpbara inom jordbruket. Regionalt bör en genomgång göras 140

av dels
behovet och dels möjligheterna att utnyttja arbetsmarknadspolitis- Prop.
1986/87; 146 ka stödformer i jordbruket. Härvid bör särskilt uppmärksammas
behovet av utbildning och stöd i samband med uppbyggnad och utveckling av
kombinerade företag. Även kvinnornas situation bör uppmärksammas i detta
sammanhang.

Arbetsmarknadsstyrelsen har nyligen mot bakgrund av de
åtgärder som gjorts för att få balans inom animalie- och vegetabilieproduktionen
fattat beslut om arbetsmarknadspolitiska åtgärder inom jordbruket. Åtgärderna avser
bl. a. samråd, kartläggning, information, uppsökande verksamhet, varsel och
arbetsmarknadsutbildning.

Försöksvis bör som ett led i stimulans lill uppbyggnad av
kombinationsföretag starta-eget-bidrag införas för verksamhet som inte är ett naturiigt
led i jordbruksdriften.

5.9 Övriga åtgärdsförslag

1 anslutning till arbetet med åtgärdsprogram för
jordbruket i norra Sverige har framförts olika förslag om åtgärder som inte
närmare behandlats i det föregående. Förslagen rör bl.a. behovet av att stärka jordbruksfastigheter
med skog och avskrivningsregler vid byggnadsinvesteringar.

Förstärkning av jordbruksföretag med skog, är en viktig
insats för att förbättra möjligheterna till inkomster och sysselsättning vid
kombinerade jord- och skogsbruksföretag. Frågan kommer att behandlas i den
proposition om jordförvärvslagstiftningen som regeringen lägger fram under
våren 1987.

För att underlätta investeringar i byggnader och
markanläggningar har föreslagits atl en omedelbar avskrivning bör medges för
sådana investeringar som finansieras genom t. ex. skogsuttag, större
försäljningar av t.ex. grus, torv, avstyckade tomter m.m. Frågan om
beskattningsregler för familjeföretag ses för närvarande över av 1980 års
företagsskattekommitté.

5.10 Medelsbehov

Som redovisats i föregående avsnitt bedöms situationen
inom det norrländskajordbruket ha förbättrats under senare delen av år 1986 bl.a.
som en effekt av den kraftiga höjningen av prisstödet per den I juli 1986.
Situationen har även förbättrats genom att räntekostnaden har minskat och att
produktionskostnaderna i övrigt har stabiliserats. Jordbruket i norra Sverige
påverkas även positivt av de ytterligare jordbrukspolitiska insatser som kommer
att vidtagas för att minska spannmålsöverskotten.

De ytterligare åtgärder som föreslagits avser bl. a. ökade
möjligheter att

stödja kombinationsföretag, insatser för att genom investeringar tillvarata

befintliga produktionsresurser och ökade insatser vad gäller markanlägg

ningar. Vidare har föreslagit särskilda utvecklingsprojekt för att stimulera

uppbyggnad och utveckling av kombinationsföretag,ökade satsningar på

forsknings- och försöksverksamhet för norriandsjordbruket samt ökade

insatser vad gäller rådgivning och fortbildning. 141

Genom en bättre samordning
och av olika jordbruks-, regional och Prop. 1986/87; 146
arbetsmarknadspolitiska insatser bör de resurser som nu finns för att stödja
jordbruket i norra Sverige kunna utnyttjas effektivare.

Det
samlade behovet av medel för investeringar kan uppskattas till ytterligare ca
18 milj. kr. per år vilket är en fördubbling i förhållande till nuvarande
bidrag för inre rationalisering. Behovet av medel för ökad rådgivning kan
uppskattas till ca 5 milj. kr. per år och utvecklingsprojekt till 6 milj. kr.
per år. Resurserna för forsknings- och försöksverksamhet bör ökas med 1,5 milj.
kr. per år. Härutöver bör anslås ca 3 milj. kr. per år för bl. a. insatser som
rör mer än ett län.

Sammanlagt
kan behovet av medel för ett åtgärdsprogram för jordbruket i norra Sverige
uppskattas till ca 100 milj. kr. under en treårsperiod.

5.1! Genomförande

1
det föregående har redovisats exempel på insatser för jordbruket i norra Sverige.
Behovet av och valet mellan olika insatser varierar naturligen med länens olika
förutsättningar i utgångslägel. Insatsbehovet kan också vara olika inom länet.
Inom vissa områden kan satsning på utvecklingsbara jordbruk bedömas som
angelägen, medan det i andra delar av länet kan anses särskilt angeläget att
prioritera kombinationsföretag i en allmän satsning pä glesbygdsutveckling.

1
länen har länsstyrelserna ansvar för regional och glesbygdspolitiska frågor
medan lantbruksnämnderna har motsvarande funktion vad gäller jordbrukspolitiken.
Som framgått av det föregående syftar åtgärdsprogrammet till att främja
sysselsättningen och att upprätthålla jordbruksproduktionen.

Varie
län bör tilldelas en medelsram för genomförande av olika insatser. Det bör
sedan ankomma på länsmyndigheterna att tillsammans bestämma hur stor del av
medlen som skall användas för olika stödinsatser och hur mycket som skall
användas som projektmedel för utvecklingsprojekt, rådgivning,
utbildningsinsatser m. m. Härutöver bör finnas vissa medel för insatser som rör
mer än ett län.

Det
bör ankomma på lantbruksstyrelsen att svara för fördelningen av medlen mellan
de sju nordligaste länen.

Efter
den treårsperiod som åtgärdsprogrammet avser bör en utvärdering göras av
effekterna av genomförda insatser.

142

Bilaga
4 Prop. 1986/87: 146

4 REFORMENS GENOMF Ö RANDE

14. Tidpunkt

Enligt ö verenskommelsen
med f ö retr ä dare f ö r regeringen skall tRF om m ö jligt fr o m 1988 å rs sk ö rd svara f ö r ett nytt sk ö rdeskadeskydd.

Arbetsgruppen har g å tt
igenom f ö ruts ä ttningarna f ö r att vid angiven tidpunkt genomf ö ra reformen. tRF har f ö rklarat sig kunna ö verta sk ö rdeskadeskyddet fr o m 1988 å rs sk ö rd, om principbeslut
i fr å gan fattas av riksdagen under
innevarande v å rsession.

SCB, som svarar f ö r
huvuddelen av arbetet med nuvarande sk ö rdeskadeskydd,
anser det angel ä get att oml ä ggningen av skyddet verkligen bl'.r genomf ö rd vid den angivna tidpunkten. Man bed ö mer att det blir mycket sv å rt att beh å lla
personal i erforderlig omfattning vid 5CB:s enhet f ö r sk ö rdeskadeskydd
l ä ngre ä n till sommaren 1988, sedan beslut om avveckling fattats.

Arbetsgruppen f ö resl å r att den prelimin ä rt angivna tidpunkten f ö r reformen,
dvs fr o m 1988 å rs sk ö rd, fastst ä lls.

Efter statens utbetalningar f ö r 1987 å rs
sk ö rd skall sk ö rdeskadefonden ö verf ö ras till den nye huvudmannen. Arbetsgruppen f ö resl å r att staten
den 30 juni 1988 ö verf ö r beh å llningen i sk ö rdeskadefonden med undantag f ö r ett belopp som ber ä knas f ö r å terst å ende utbetalningar av ers ä ttningar och behovspr ö vade bidrag till f ö ljd av 1987 å rs sk ö rdeskador.
Sedan dessa utbetalningar avslutats ö verf ö rs ä ven
eventuellt kvarst å ende medel i fonden.

4.2 Ö verenskommelse
m m

Sk ö rdeskadeskyddet kommer att
finansieras av sk ö rdeskadefonden samt av medel inom
jordbruksprisregleringen eller s ä rskilda avgifter
som tas upp i anslutning till jordbruksprisregleringen. Dessa medel ä r med h ä nsyn
till sin karakt ä r att betrakta som statliga medel, tn
f ö ruts ä ttning f ö r att den av tRF inr ä ttade juridiska person, som skall svara f ö r sk ö rdeskadeskyddet,
skall kunna disponera dessa medel ä r
ett medgivande i lag. Arbetsgruppen f ö resl å r att den nye huvudmannen genom en s å dan lagbest ä mmelse
ges r ä tt att disponera n ä mnda medel och utbetala ers ä ttningar f ö r
sk ö rdeskador.