Prop. 1986/87:147

Regeringens proposition 1986/87:147

om de statsanställdas medbestämmande vid

Prop.

beredningen av regeringsärenden 1986/87:147

Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 2 april 1987.

På
regeringens vägnar

Ingvar
Carlsson

Bo
Holmberg

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås att riksdagen skall godkänna ett kollektivavtal mellan
statens arbetsgivarverk och de statsanställdas huvudorganisationer om
medbestämmandet vid beredningen av regeringsärenden (MBA-R).

Vidare
föreslås att regeringen bemyndigas att fördela arbetsgivaransvaret för
avtalets tillämpning m. m. mellan sina myndigheter.

Avtalet
är träffat under sedvanligt förbehåll om regeringens godkännande. Det avses
gälla från den 1 juli 1987.

1 Riksdagen 1986187. 1 saml. Nr 147

Civildepartementet Prop. 1986/87:147

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 2 april
1987

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och
statsråden Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, S. Andersson,
Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carisson, Holmberg, Hellström, Wickbom,
Johansson, Hulterström, Lindqvist, Lönnqvisi

Föredragande: statsrådet Holmberg

Proposition om de statsanställdas medbestämmande vid
beredningen av regeringsärenden

1 Inledning

Riksdagen har - som framgår av det följande (avsnitt 3) -
uttalat sig för en omprövning av de statsanställdas medbestämmande vid
beredningen av regeringsärenden. Kontakterna mellan parterna bör enligt
riksdagens mening bli färre och mer koncentrerade på väsentligheter. Också
formerna för kontakterna bör diskuteras, anser riksdagen. Förändringarna bör
enligt riksdagen föregås av förutsättningslösa förhandlingar.

Den 14 februari 1985 uppdrog regeringen åt statens
arbetsgivarverk att söka träffa kollektivavtal med berörda
personalorganisationer i de hänseenden och med de syften som riksdagen angett.

Avtalsförhandlingar med de statsanställdas tre
huvudorganisationer — Statsanställdas förbund, TCO-S (TCOs statstjänstemannasektion)
och Centralorganisationen SACO/SR - har pågått sedan slutet av år 1985.
Förhandlingarna har på arbetsgivarsidan förberetts och följts av en särskild
rådgivande delegation med företrädare för bl. a. regeringskansliet.

Arbetsgivarverket och huvudorganisationerna har den 31
mars 1987 ingått ett avtal (MBA-R) om medbestämmande vid beredningen av regeringsärenden.
Avtalet bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.

Avtalet reglerar ordningen för arbetsgivarens samverkan
med huvudorganisationerna, när regeringen skall besluta i frågor som ligger
inom till-lämpningsområdet för lagen (1976: 580) om medbestämmande i
arbetslivet (MBL, ändrad senast 1984:817) och som rör arbetstagare med statligt
reglerade anställningar. Det reglerar också planeringen av denna samverkan.

Avtalet, som är träffat under sedvanligt förbehåll om
regeringens godkännande, är avsett att träda i kraft den 1 juli 1987. Det
skall således kunna tillämpas redan fr. o. m. höstens budgetarbete m. m.

2 Nuvarande ordning

Prop.
1986/87: 147

Inom civildepartementet har utarbetats en översikt över
den nu gällande ordningen. Denna översikt bör fogas till protokollet i detta
ärende som bilaga 2.

Den förhandlings- och informationsrätt som det här gäller
tillkommer de fackliga organisationer som företräder de omkring 60000(3
arbetstagarna med statligt reglerade anställningar, främst statsförvaltningens
anställda, lärarna och de försäkringskasseanställda. För enkelhetens skull
benämns dessa arbetstagare här "statsanställda".

Pä arbetsgivarsidan är det, som framgår av bilaga 2,
arbetsgivarverket som svarar för den förhandlings- och informationsverksamhet
som bedrivs enligt den nuvarande ordningen (jfr prop. 1984/85: 100 bil. 15 p. D
I. AU 15, rskr. 245). Verket samordnar
och genomför sålunda samverkansförhandlingar och information enligt MBL eller
enligt kollektivavtal, när det gäller sådana frågor som för beslut av
riksdagen, regeringen eller ett statsråd förbereds inom regeringskansliet. Från
arbetsgivarverkets ansvarsområde i förevarande hänseende har dock undantagits
frågor som bara rör dem som är anställda i regeringskansliet eller hos
riksdagen eller dess myndigheter.

3 Riksdagen m. m.

Frågan om de statsanställdas medbestämmande vid
beredningen av regeringsärenden har under senare år vid flera tillfällen
tagits upp i riksdagen.

En inom civildepartementet upprättad sammanställning över
frågans behandling i riksdagen åren 1983-1987 bör fogas till protokollet i
detta ärende som bilaga 3.

Det kan också nämnas att folkstyrelsekommittén (Ju
1984:05) i sitt betänkande (SOU 1987:6) Folkstyrelsens villkor (s. 17, 212) har
föreslagit en tidigareläggning av riksdagens behandling av budgetpropositionen.
1 del sammanhanget uttalar kommittén också att den föreslagna tidsförkortningen
skulle underiättas, om medbestämmandeförhandlingarna rörande propositioner och
andra regeringsärenden avskaffades.

Betänkandet remissbehandlas för närvarande.

4 Föredraganden

Mitt förslag: Avtalet den 31 mars 1987 mellan statens
arbetsgivarverk samt Statsanställdas förbund, TCO-S och SACO/SR om medbestämmande
vid beredningen av regeringsärenden underställs riksdagen för godkännande.

Regeringen bemyndigas att bestämma vilka myndigheter som
skall utöva arbetsgivarens befogenheter vid tillämpningen av avtalet m. m.

ti Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 147

Skälen för
mitt förslag: Den avtalade formen för samverkan i regerings- Prop. 1986/87: 147
ärendena mellan arbetsgivaren och huvudorganisationerna bör, som jag ser det,
kunna bidra till en snabb, enkel och i övrigt effektiv ordning för
partskontakterna och därmed för arbetet i regeringskansliet. Den sena
handläggningen av mera rutinbetonade ärenden kan minskas till förmän för
tidigare kontakter mellan parterna i viktigare frågor.

Parterna har också i en protokollsanteckning till avtalet
förklarat att detta är syftet med avtalet.

Avtalet kan, som framgår av bilaga 1, sägas vara uppbyggt
i tre delar.

-
I den första
delen enas parterna om att förhandling eller information enligt MBL eller annan
författning eller enligt avtal inte skall äga rum i sådana frågor som handläggs
av regeringen och som rör förhållandet mellan staten som arbetsgivare och
arbetstagare med statligt reglerade anställningar.

-
I den andra
delen tar staten som arbetsgivare på sig att enligt eget bestämmande samverka
med de statsanställdas huvudorganisationer genom information eller
överläggningar. I denna del redovisar också arbetsgivaren de principer som han
avser att följa i denna samverkan.

-
I en tredje del
finns en uppsägningsbestämmelse. Avtalet kan sägas upp med en uppsägningstid på
sex månader. Det kan dock efter uppsägning upphöra att gälla tidigast den 1
juli 1988. Om avtalet sägs upp och inte ersätts av någon ny ordning,
återinträder dagens förhandlings- och informationsskyldighet för staten som
arbetsgivare i de ärenden som avtalet reglerar.

Avtalet är i och för sig sådant att regeringen har
bemyndigande att godkänna det utan att höra riksdagen (jfr prop. 1984/85:100
bil. 2 p. 3, KU 34, rskr. 295). Med hänsyn till detta avtals principiella
betydelse och frågans tidigare behandling i riksdagen anser jag emellertid att
det bör underställas riksdagen för godkännande. Senare avtal i samma ämne bör
givetvis kunna godkännas utan riksdagens medverkan.

För att avtalet som parterna har avsett skall kunna
tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1987 bör propositionen behandlas redan under det
pågående riksmötet.

Jag avser att i vanlig ordning återkomma till regeringen i
fråga om ett godkännande av det ingångna avtalet, så snart riksdagen har tagit
ställning till det.

Samverkan enligt det nya avtalet torde komma att ske genom
departementens försorg. För att nå en viss enhetlighet i tillämpningen avser
civildepartementet att - i samråd med statsrådsberedningen och finansdepartementet
- följa erfarenheterna av den nya ordningen och ta de initiativ som behövs för
att systemet skall fungera som avsett.

Regeringen bör bemyndigas att fördela arbetsgivaransvaret
för tillämpningen av den nya ordningen mellan sina myndigheter. Detsamma bör
gälla arbetsgivaransvaret för samverkan med arbetstagarorganisationer vid beredningen
av regerings-, departements- och statsrådsärenden generellt. Enligt riksdagens
beslut (rskr. 1984/85:245; se avsnitt 2) får detta ansvar nu anses bundet till
arbetsgivarverket.

5
Hemställan " "'" p«p- '86/87:147

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen föreslår riksdagen att

dels godkänna avtalet den 31 mars 1987 mellan statens
arbetsgivarverk och de statsanställdas huvudorganisationer om medbestämmande
vid beredningen av regeringsärenden,

dels bemyndiga regeringen att bestämma vem som skall utöva
arbetsgivarens befogenheter vid tillämpningen av avtalet eller vid någon annan
samverkan med arbetstagarorganisationer under beredningen av regerings-,
departements- eller statsrådsärenden.

6 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som
föredraganden har lagt fram.

Prop. 1986/87: 147

Klaga 1

STATENS ARBETTSGIVARVERK AVTAL Dnr
87Q3-Q662-GO

1987-03-31 X67.1
XII.5

AVTAL OM MEDBEST Ä MMANDE VID BEREDNINGEN AV REC3ERINGS Ä RENDEN

Till ä mpningsomr å de m m

1 §

Detta
avtal reglerar ordningen f ö r

1.
samverkan
mellan statsr å dsberedningen och departementen
samt huvudorganisationerna i fr å gor inom MBLs
till ä mpningsomr å de som r ö r
arbetstagare med statligt reglerade anst ä llningar,

2.
planering av s ä dan samverkan.

1 frSgor som avses med f ö rsta stycket och som handl ä ggs
av regeringen g ä ller inte

n ä gon f ö rhandlings- eller informationsskyldighet enligt MBL eller annan f ö rfattning

eller enligt avtal.

Best ä mmelserna i 33 § MBL g ä ller
inte i frSga om detta avtal.

Protokollsanteckninq till I §:

Parterna f ö rklarar att
avtalet syftar till en snabb, enkel och i ö vrigt
effektiv ordning f ö r samverkan. Den sena behandlingen
av mer rutinbetonade ä renden skall minskas til! f ö rman f ö r
tidigare kontakter mellan parterna i viktigare frSgor.

Samverkan

2 §

Med samverkan avses information eller ö verl ä ggning.

Samverkan sker enligt arbetsgivarens best ä mmande.

Prop.
1986/87: 147 Arbetsgivaren
avser d ä rvid att handla enligt f ö ljande principer: Information

1. Huvudorganisationerna skall informeras om viktigare
fr å gor som skall behand

las i bl a beslut om propositioner, lagradsremisser, f ö rordningar, direktiv f ö r

offentliga utredningar, regleringsbrev, tj ä nstetills ä ttningar och f ö rhandlings

uppdrag.

Protokollsanteckninq:

Med viktigare fr å gor
avses sSdana frSgor inom avtalets till ä mpningsomr å de som behandlar betydande f ö ljder f ö r
arbetstagarnas anst ä llnings- och arbetsvillkor, t ex
viktigare ä ndringar av offentligr ä ttsliga best ä mmelser
om anst ä llningsvillkoren eller f ö r ä ndringar
betr ä ffande anst ä llningstrygghet och stationeringsort p ä grund av st ö rre
verksamhetsf ö r ä ndringar, fr å gor om riktlinjerna f ö r personalpolitiken och fr ä gor om chefstills ä ttningar.

Denna punkt omfattar inte tills ä ttning av politiska befattningar i regeringskansliet
eller tills ä ttning av tj ä nst som anges i bilaga 2 punkterna a, c, d och e
allm ä nna tj ä nstef ö rteckningsavtalet
(ATF).

Denna punkt omfattar inte heller beslut om den arbetsgivarpolitiska
inriktningen, t ex direktiv till 5AV.

Parterna ä r ö verens om att informationen skall behandlas med s ä dan varsamhet att den inte ges allm ä n spridning, innan regeringen ger offentlighet ä t beslutet.

2. Informationen skall l ä mnas s ä tidigt som m ö jligt.

N ä gon information beh ö ver inte l ä mnas,
om ä rendet ä r s ä rskilt br å dskande eller om arbetstagarsidan redan har fatt
tillr ä cklig information p ä lokal eller central niv ä eller om parterna vid genomg ä ng av propositionsf ö rteckningar eller annars ä r
ö verens om detta.

Protokollsan teckningar:

En str ä van skall
vara att informationen i regel l ä mnas i
samband med delningen inom regeringskansliet.

Ny information skall l ä mnas,
om -underna f ö r ett beslut v ä sentligen har ä ndrats.

3. Informationen sker i regel genom att skriftligt
material l ä mnas ö ver.

Prop. 1986/87: 147

Huvudorganisationerna far inom fem arbetsdagar fr ä n mottagandet av informationen skriftligen l ä mna synpunkter, om inte arbetsgivaren och
organisationerna enas om n å gon annan
frist.

Protokollsanteckninq:

En str ä van skall
vara att materialet i regel skall utg ö ra
ett exemplar av delningen i de delar som omfattas av samverkan enligt detta
avtal.

Dverl ä giing

4. Om det beh ö vs,
skall den skriftliga informationen kompletteras med muntlig

information vid en ö verl ä ggning med huvudorganisationerna, d ä r
de bereds

tillf ä lle att st ä lla fr ä gor
och l ä mna synpunkter. Vid bed ö mningen av om en

ö verl ä ggning beh ö vs skall s ä rskilt avseende f ä stas
vid organisationernas ö nske

mal.

5. Vid ö verl ä ggningen skall f ö ras
protokoll, om en part beg ä r det.

Av protokollet skall framg ä de synpunkter som framf ö rts
av huvudorganisationerna.

I protokollet tas pS beg ä ran av part in uttalanden som parten vill g ö ra.

Synpunkter fr ä n
organisationerna om hur en fr ä ga skall l ö sas samt ö vriga
uttalanden de vill g ö ra skall l ä mnas skriftligen senast i samband med att parterna å tskiljs vid ö verl ä ggningen, om inte arbetsgivaren och organisationerna
enas om n ä gon annan tidpunkt.

Samverkan avslutas i och med ö verl ä ggningen.

Protokollet skall justeras av parterna snarast m ö jligt.

N ä r justerat protokoll f ö religger r ö rande
samverkan i anslutning till en proposition, ö vers ä nder arbetsgivaren en protokollskopia till riksdagen
i samband med att propositionen ö verl ä mnas till riksdagen. Om detta inte ä r m ö jligt skall
arbetsgivaren snarast d ä refter s ä nda en protokollskopia till'riksdagen.

Prop. 1986/87: 147 S ä rskilda informationsm ö ten

6. I anslutning till att propositionsf ö rteckningar offentligg ö rs anordnas genom arbetsgivarens f ö rsorg
s ä rskilda informationsm ö ten med huvudorganisationerna om de frSgor som avses
i 1. I frSga om ett s ä dant m ö te skall 3-5 inte g ä lla.

Planering av samverkan

7. Arbetsgivaren uppr ä ttar en tidsplan f ö r den
samverkan som avses i 1 § , d ä r arbetsgivaren bed ö mer detta erforderligt.

Innan arbetsgivaren fastst ä ller tidsplanen, skall huvudorganisationerna beredas tillf ä lle att yttra sig om planen.

Giltighetstid m m

3 §

Arbetsgivarverket sluter detta avtal under f ö rbeh å ll om
regeringens godk ä nnande.

A §

Avtalet g ä ller fr ä n och med den 1 juli 1987 tills vidare med en upps ä gningstid av

sex m ä nader. Avtalet kan efter upps ä gning upph ö ra
tidigast den 1 juli 1988.

Fr å gor, d ä r f ö rhandling
eller information har p ä b ö rjats f ö re
ikrafttr ä dandet, omfattas inte av detta
avtal.

Avtal som pS arbetsgivarsidan slutits av statens f ö rhandlingsrad skall inte till ä mpas sa l ä nge
detta avtal g ä ller.

"Sratsns arbet § oivarverk Centralorganisationen
SACO/SR

Statsanst ä lldasintbund TCO-S
(TCOs statstj ä nstemannasektion)

Bilaga 2 Prop.
1986/87: 147

Medbest ä mmandet vid
beredningen av reqerinqs ä renden - en ö versikt ö ver
nuvarande ordning

MBL ä r till ä mplig p å
f ö rh å llandet mellan arbetsgivare och arbetstagare (1 § ). F ö ljaktligen ä r MBL ocks å
till ä mplig p å de regerings ä renden
som r ö r f ö rh å llandet mellan staten och de
statsanst ä llda. Med statsanst ä llda j ä mst ä lls i detta fall ocks å icke-statligt anst ä llda
arbetstagare med statligt reglerade anst ä llningar,
exempelvis l ä rare och f ö rs ä kringskasseanst ä llda.

En tanke som g å r
igen p å olika h å ll i den proposition som ligger Lill grund for 1976 å rs medbest ä mmandereform
(prop. '1975/76: 10'2, InU lib, rskr. 40)
ä r att arbetstagarnas anspr å k p å medbest ä mmander ä tt
ä ven i f ö retagsledningsfr å gor
har sm v ä sentliga grund i att det ocks å fr å n
arbetstagarnas synpunkt ä r viktigt att f ö relaget sk ö ts
p å ett riktigt och effektivt s ä tt, s å att anst ä llningarna tryggas och l ö nebetalningsf ö rm å gan blir god etc. Dessutom tillm ä ts f ö retagsledningsbeslutens
å terverkningar p å inneh å llet
i arbetstagarnas arbete och de forh å llanden
under vilka arbetet bedrivs betydelse. I specialmotivenngen till 1 § MBL (anf ö rda
prop. bil. 1 s. 326) uttalas bl.a. f ö ljande.

Enligt 1 § ä ger lagen till ä mpning
p å "f ö rh å llandet
mellan arbetsgivare och arbetstagare".

Till det omr å det
h ö r till en b ö rjan alla fr å gor
som r ö r anst ä llningsvillkoren f ö r enskilda arbetstagare, s å v ä l n ä r det galler
best ä mmandet av det arbete som skall utf ö ras och andra å taganden
av arbetstagare som i fr å ga om l ö n och annan ers ä ttning for arbetet. Ä ven fr å gor som g ä ller ing å ende
och h ä vande av anst ä llningsavtal och fr å gor om p å f ö ljd i ö vrigt f ö r brott mot anst ä llningsavtal
h ö r till f ö rh å llandet
mellan arbetsgivare och arbetstagare. Vidare h ö r dit alla fr å gor inom omr å det f ö r arbetets ledning
och f ö rdelning eller i ö vrigt om de f ö rh å llanden under vilka arbetet utf ö rs.

Lagens inneb ö rd
ä r emellertid att ä ven fr å gor
som brukar betecknas som f ö retagsledningsfr å gor faller inom ramen f ö r f ö rh å llandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Fr å gor som g ä ller
t.ex. utvidgning eller inskr ä nkning eller
eljest omfattningen av ett f ö retags
verksamhet, omlokalisering av verksamheten, nyanl ä ggningar och investeringar i ö vrigt,
upptagande av nya verksamhetsgrenar eller nedl ä ggning av n å gon del av verksamheten, har betydelse
f ö r arbetstagarna redan d ä rigenom att besluten å terverkar p å f ö relagets ekonomi och d ä rmed p å arbetstagarnas utsikter att beh å lla sin syssels ä ttning
och trygga sin fortsatta f ö rs ö rjning.

Detsamma g ä ller, om ä n inte alltid lika tydligt och omedelbart, Prop.
1986/87; 147 om beslut r ö rande finansiering, om i"k ö p och f ö rs ä ljning, lagerh å llning,
reklam och liknande inom omr å det f ö r f ö retagets aff ä rsverksamhet. Beslut som ligger inom de har
angivna ramarna f å r ocks å ofta å terverkningar
p å inneh å llet i arbetstagarnas arbete och de f ö rh å llanden
under vilka arbetet utf ö rs. Lagen bygger d ä rf ö r p å att ä ven fr å gor som r ö r
bedrivandet av arbetsgivarens verksamhet i stort skall anses h ö ra till f ö rh å llandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Att det
dock har ansetts b ö ra g ö ras vissa begr ä nsningar i fr å ga om verksamheter med s ä rskild inriktning framg å r av 2 § .
F ö r den verksamhet som bedrivs av
stat och kommun mom den offentliga sektorn av arbetsmarknaden g ä ller vidare s ä rskilda
f ö ruts ä ttningar, i det att den verksamheten skall tj ä na samh ä llets
intressen och vara ett uttryck for folkets 1 politiska vaj angivna vilja.

I 2 § MBL sl å s fast att arbetsgivares verksamhet som ä r av religi ö s,
vetenskaplig, konstn ä rlig eller annan ideell natur eller
som har kooperativt, fackligt, politiskt eller annat opinionsbildande ä ndam å l undantas
fr å n lagens till ä mpningsomr å de
s å vitt avser verksamhetens m å l och inriktning. Lagf ö rarbetena jnneh å JJfr inte mycket om bakgrunden till
eller inneh å llet i 2 § MBL. 1 inledningen till f ö redragandens anf ö rande
i proposil lotien anl ä ggs en del allm ä nna synpunkter p å
lagens till ä mpningsomr å de. D ä r f ö rklaras bl.a. aLL f ö retagsledningsfr å gor inte bor undantas fr å n m ö jligheterna att
tr ä ffa medbest ä mmandeavtal osv. med slod av lagen. D ä refter till ä gger
f ö i-edraganden (bil. 1 s. 196'.

Cn begr ä nsning f å r dock g ö ras.
Det kan enligt mm mening inte bli fr å ga
om att utstr ä cka arbetslagar inflytandet s å l å ngt att beslut
om m å l och inriktning f ö r en viss verksamhet, som har fattats i demokratiska
former, s ä tts ur spel. Inom den offentliga
sektorn m å ste den politiska demokratin
garanteras och h ä nsyn tas till de s ä rskilda f ö rh å llanden som r å der
d ä r. - - - Det finns ä ven utanf ö r
den offentliga sektorn exempel p å
verksamheter vilkas m å ls ä ttningar och inriktning beslutas i former som ligger den politiska demokratin
n ä ra. S å dana exempel ä r verksamheten i politiska,
fackliga, religi ö sa, kulturella och v ä lg ö rande
organisationer eller samfund. I dessa fall b ö r
ingrepp inte g ö ras i den ordning som nu till ä mpas f ö r
best ä mmande av verksamhetens m å l och inriktning. En motsvarande begr ä nsning av arbetstagarnas inflytande b ö r g ö ras i fr å ga om pressen och andra f ö retag med opinionsbildande verksamhet. Vad f ö retagen betr ä ffar
finns det en omfattande lagstiftning, som reglerar deras verksamhet fr å n andra utg å ngspunkter
ä n f ö rh å llandet mellan arbetsgivare och
arbetstagare. De f ö rhandlande parterna ä r givetvis ocks å
bundna av de ramar f ö r f ö retagens verksamhet som de offentliga myndigheterna har lagt fast. Ä ven deng ä llande
associationsr ä ttsliga lagstiftningen inneh å ller begr ä nsningar.
En ekonomisk f ö rening m å ste t.ex. bedrivas efter kooperativa grundsatser.

t2 Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 147

1 avsnittet om f ö rhandlingsratt
i den allm ä nna motivlexten å ter- Prop. 1986/87: 147

kommer f ö redraganden till
ä mnet (bil. 1 s. 210):

Det finns emellertid anledning att h ä r erinra om en v ä sentlig
aspekt som jag redan har ber ö rt i samband
med att jag inledningsvis behandlade fr å gan
om den h ä r aktuella lagstiftningens till-l ä mpningsomr å de.
Som jag d å framh ö ll finns det i vissa kategorier av verksamhet ett
beslutsomr å de, som b ö r vara f ö rbeh å llet ö ve. -v ä ganden och beslut i andra former och i andra
beslutsorgan ä n s å dana som best ä ms av arbetsgivare och arbetstagare
i dessa egi.'n-skaper. Jag t ä nker h ä r p å s å dana allm ä nna
m å ls ä ttningsfr å gor som den partipolitiska
inriktningen hos tidningar eller andra opinionsbildande organ, fackliga m å ls ä ttningar hos
organisationer p å arbetsmarknaden, verksamhetens allm ä nna inriktning i religi ö sa, vetenskapliga, konstn ä rliga eller andra ideella organisationer eller
samfund, m å ls ä ttningar av annan ä n f ö retagsekonomisk inne b ö rd 1 folkrorelsef ö retag
eller kooperativa f ö retag, etc. Beslut om formulering
och fastst ä llande av de ideella eller eljest s ä rskilda m å len
f ö r arbetsgivarens verksamhet b ö r i s å dana fall f å fattas 1 de former som har till ä mpats hittills. I m å nga hith ö rande fall, sannolikt de aiira
flesta, fattas besluten i en demokratiskt uppbyggd beslutsprocess och fallen
har d å gemensamt att de anst ä llda som grupp inte b ö r ha n å got f ö retr ä de att framf ö r andra f å
inverka p å besluten.

Som jag redan n ä rmare
utvecklat ar det sj ä lvfallet inte l ä tt att genom en allm ä n beskrivning best ä mma den gr ä ns f ö r lagens
till ä mpningsomr å de som jag h ä r
å syftar. Det ä r i stor utstr ä ckning
n ö dv ä ndigt alt ö verl å ta å t r ä llslill ä mpnmgen all fr å n fall till fall bed ö ma hur gr ä nsen skall dras. Jag skall i
special-motiveringen å terkomma till vissa ytterligare
synpunkter p å den h ä r aktuella gr ä nsdragningsfr å gan.

De s ä rskilda ö verv ä ganden som
gjordes f ö r den offentliga sektorns de] med h ä nsyn till den politiska demokratin och till den offentliga
verksamhetens uppgift att tj ä na samh ä llsintresset framg å r av bl.a. f ö ljande uttalande av f ö redraganden (prop. bil. 2 s. I.O, 173).

Alla r ö stber ä ttigade - allts å
ä ven de offentligt anst ä llda arbetstagarna - kan med sm r ö st p å verka
besluten om vilken verksamhet som de statliga och kommunala myndigheterna skall
bedriva. Det skulle strida mot v å r vedertagna
demokratiska ordning - som den kommer till uttryck fr ä mst i regeringsformen resp. kommunallagen - att l å ta de offentliganst ä llda genom kollektivavtal f å
ett annat, mer omedelbart inflytande ö ver
beslut som best ä mmer myndigheters verksamhet i fr å ga om m å l.
inriktning, omfattning och kvalitet ä n
medborgarna i ö vrigt.

S å ledes kan det naturligtvis av
principiella sk ä l inte kanve i fr å ga att inf ö ra ett f ö rhandlingsf ö rfarande
direkt med regeringen eller som ett moment i riksdagsbehandlingen av en fr å ga. Samma principiella inv ä ndningar g ä ller
i samband med beslutsfattandet 1 en kommuns politiska organ.

Ä ven
om f ö rhandlingar enligt 11 eller 12 § . MBL s å ledes
mte kan Prop. 1986/87: 147 f å f ö rekomma direkt med de h ö gsta pol iliska" organen, lorOe de anst ä lldas medverkan i s å dana fr å gor i stallet kunna f ö rekomma 1 ett tidigare skede, nar ä renden inf ö r
det politiska avg ö randet forbereds av tj ä nstem ä n i
regeringskansliet eller av olika kommunala myndigheter. Den f ö r den offentliga sektorn vanligtvis mest l ä mpade ordningen i dessa situationer ä r enligt mm mening atl f ö rhandlingar enligt 11 eller 12 § sker p å
den niv å , d ä r underlaget f ö r de politiska organens beslut
slutligt arbetas fram. Det m å ste ocks å vara av stort v ä rde
f ö r de politiska organen att ett s å dant ä rende har beretts
efter f ö rhandling med f ö retr ä dare f ö r de anst ä llda
som ber ö rs av beSlutet i ä rendet.

De anst ä lldas
medbest ä mmande i allm ä nhet f ö rutsattes
vid MBL: s tillkomst efter hand bli anpassat efter f ö rh å llandena i
varje enskilt fall. En s å dan anpassning skulle ske genom 3lt
medbest ä mmandeavtal tr ä ffades.

Den nuvarande ordningen f ö r samverkansf ö rhandlingar och informs-tion 1 regermgs ä rendena regleras n ä rmare fr ä mst i ett avtal cieri

18
april 1977 (med
senare avtalade ä ndringar) mellan staten och de
statsanst ä lldas huvudorganisationer, dvs.
Statsanst ä lldas f ö rbund, TCO-S och SACO/SR. I anslutning till detta avtal
till- l ä mpas en av staten ensidigt utf ä rdad handl ä ggningsordning
av cJen

19
april 1977 (med
senare ä ndringar). Dessutom till ä mpas bl.a. ett avtal mellan parterna av den 8
december 1978 om viSS infornia-tion. Till detta avtal finns en handl ä ggningsordning av den 14 december 1978.

Avtalen, handl ä ggnmgsordnmgarna
m.m. framg å r av bilaga 2:1.

Avtalet 1977 inneb ä r
bl.a. f ö ljande.

F ö rhandling enligt 11 § MBL skall normalt p å b ö rjas snarast m ö jligt, dock senast tio arbetsdagar efter det f ö rhandlingen p å kallades.
Vid f ö rhandling f ö rs protokoll, s å vida
inte parterna ä r ense om n å got annat. Om f ö rhandlingen
avser en proposition, ö verl ä mnas en kopia av protokollet till riksdagen. Information skall l ä mnas om propositioner - bl.a. budgetpropo-

13

sitionen - direktiv f ö r
vissa offentliga utredningar och enskilda Prop. 1986/87: 147 regeringsbeslut
som ä r av mera allm ä nt intresse for all belysa arbetsgivarens verksamhet
eller som r ö r rikllmjerna for personalpolitiken.

Tidigare f ö retr ä ddes staten i dessa sammanhang av en s ä rskild myndighet, statens f ö rhandlingsr ä d
(FHR). Denna har den 1 juli 1985 upph ö rt
och dess uppgifter tagits ö ver av SAV (prop. 1984/85:100 bil.
15 s. 68,59; AU 15, rskr. 245).

SAV - inte fackdepartaiEntet - ä r s å lunda den
myndighet som vid beredningen av ett regeringsbeslut f ö retr ä der staten vid
samverkansf ö rhandlingar och information enligt
MBL eller kollektivavtal. Det g ä ller
uteslutande s å dana fr å gor som bereds mom regeringskansliet f ö r beslut av riksdagen, regeringen eller ett statsr å d (2 a §
f ö rordningen 1978:813 med instruktion
for SAV, andrad senast 1986:1268).

Samverkansf ö rhandl mg
och information i fr å gor son r ö r reqerirskartOipts interna angel ä genheter sk ö ts
dock inte av SAV.

Bland de fr å gor som i SAV
har f ö ranlett f ö rhandling dominerar fr å gor om myndigheternas organisation. De kan f ö rekomma i propositioner men ocks å i t.ex. instruktioner och regleringsbrev. 1 detta
sammanhang kan n ä mnas de s.k. f ö rhandlmgsuppdragen lill SAV 1 samband med att en
myndighet organiseras om eller en ny myndighet inr ä ttas. S å dana
uppdrag att f ö rhandla med organisationerna har
regelm ä ssigt f ö ranlett prim ä r
f ö rhandling om sj ä lva uppdragets inneh å ll och utformning. Andra fr å gor
som det har f ö rhandlats om ä r byggnads- och arbetsmilj ö fr å gor, personal-r ö rlighetsfr å gor,
t.ex. vidareutbildning. Ä ven f ö rm å nsfr å gor kan f ö rekomma, t.ex. traktamentsbelopp
enligt utlandsresereglementet (1953:666, omtryckt 1980:765, ä ndrad senast 1987:47) liksom generella regler om tj ä nstledighet.

Samverkansf ö rhandlmgar
och information sker scm har n ä mnts inte bara
o å grund av MBL och 1977 å rs avtal utan ocks å p å grund av andra kollektivavtal. Som
exempel p å s å dana kollektivavtal kan n ä mnas
medbest ä mmandeavtalet f ö r det statliga arbetstagaromr å det (MBA-5) och avtalet om f ö rhandlingsordning i fr å gor om tills ä ttning av vissa tj ä nster hos staten (ATS). Av 18 § 1 MBA-S f ö ljer
s å lunda

14

bl.a. atl SAV
skall sk ö ta s å dana prim ä rf ö rhandlingar med arbets- Prop. 1986/87: 147 tagarorganisationerna som
r ö r regermgsdirekt iv till
utredningar som avser rationalisering. En s ä rskilt
handl ä ggningsordning f ö r regeringskansliet i vissa fr å gor med anledning av MBA-S har utf ä rdats av staten den 28 juni 1978. P å grund av ATS informerar SAV
arbetstagarorganisationerna om tillt ä nkta
beslut av regeringen i tills ä ttnings ä renden. Ä ven
i fr å ga om en del av de tills ä ttnings ä renden
som regeringen avg ö r efter ö verklagande f ö religger
enligt ATS en viss informationsskyldighet, som ocks å fullg ö rs av SAV.

Den h ä r beskrivna f ö rhandlings- och informationsverksamhet som SAV f ö r n ä rvarande
ansvarar f ö r syftar inte till kollektivavtal. N ä r f ö rhandlings-
eller informationsskyldigheten har fullgjorts, ligger det slutliga st ä llningstagandet hos staten som arbetsgivare 1
likhet med vad som g ä ller f ö r andra arbetsgivare.

Fr å gor om brott mot MBL eller kollektivavtal
pr ö vas enligt lagen '1974:371) om r ä tteg å ngen i arbetstvister
(omtryckt 1977:530, ä ndrad senast 1984:818).

Hittills f ö religger
bara ett enda r ä ttsfall fr å n arbetsdomstolen (AD 1980 nr 150) om f ö rhandlingsr ä tten
enligt MBL i regerings ä renden. Det r ö rde till ä mpligheten
av 1 § MBL p å vissa fr å gor
i ett utkast till en proposition om l ä roplan
f ö r grundskolan m.m. Vid en f ö rhandling enligt 11 § MBL yrkade en av de statsanst ä lldas
huvudorganisationer, TCO-S, ä ndringar i
propositionsutkastet vad g ä llde h ö gstadiets timplan och betygss ä ttningen i tillvals ä mnen. FHR h ä nvisade till att yrkandena inte r ö rde f ö rh å llandet mellan staten som arbetsgivare och de
statsanst ä llda som arbetstagare och att FHR
inte var skyldigt att f ö rhandla. TCO-S v ä ckte talan mot staten och gjorde

g ä llande att FHR genom sin f ö rhandlingsv ä gran
brutit mot f ö reskriften i 10 § MBL om f ö rhandlingsskyldighet.
Arbetsdomstolen avslog TCO-S' talan med r ö stsiffrorna
fyra mot tre. I sina domsk ä l uttalade
domstolens majoritet bl.a. att det i varje s ä rskilt
fall g ä ller att avg ö ra om ett beslut fattas av det offentliga organet s å som arbetsgivare eller i n å gon annan egenskap. D ä refter slogs i domen fast att de fr å gor
som organisationen i detta fall kr ä vt
att f å f ö rhandla om l å g utanf ö r f ö rh å llandet mellan arbetsgivare och arbetstagare.

15

STATENS FöRtilllDLlNGSRÄD (FHR)

. ■\VT.\L 1977-04-13

Bilaga
2:1

Avtal om viss förhand I inasverksacnhet och infornacion

1 5

Detta avtal reglerar ordninpen for

1.
viss f ö rhandlingsverksair.het enligt MBL mellan FHR och huvudorjanisationarna.

2.
planerin,'-, av
s ä dan f ö rhandlingsverksamhet och

3.
infornation till
huvudorganisationerna enligt 19 5 tIBL betr ä ffande
fr ä r.or son hnndl ä tJgs inom rt;5eringskansliet och SOQ
inte enbart r ö r .3rbcc."~;agare i regeringskansliet
eller hos kooniitto som h ö r till departcnont.

F ö rhandling

2 §

F ö rhandlin; enligt II 5 MBL skall, on
ej annat ö verenskom-aes, p å b ö rjas snarast
m ö jligt, dock senast tio arbetsdagar
efter det att sidan f ö rhandling har pikallats.

Protok-ollsanteckninp

Parterna ä r ense om
att erforderligt skriftligt Tnaterial s å
l å ngt n ö jlit skall ö verl ä mnas i samband med p å kallandet av
f ö rhandlingen.

3 §

Vid f ö rhandling skall foras protokoll, s å vida ej de parter som deltar i f ö rhandlinjen enas on annat.

Av protokollet skall framg å

de yrkanden som f''aQförts samt

de förslag som fraukonmit nied anledning av gjorda
yrkanden.

I protokollet intages på bogäran särskilt
uttalande från part.

Oq part begär det ckall yrkanden
och förslag on hur förhandlingsfråga skall lösas samt övriga ställningstaganden
lämnas skriftligen senast i sanband .Tied att parterna åtskiljs
vid det särskilda Eörliandlingstillf ället.

16

Förhandling skall, såvida ej parterna enas om
annat, anses Prop. 1986/87: 147

avslutad när protokoll har justerats av parterna eller när
part enligt 16 5 MBL har givit motparten skriftligt besked om att han frånträder
förhandlingen.

Protokoll skall justeras snarast möjligt efter det
att parterna åtskiljs vid det särskilda förhandlingstillfället.

Kopia av protokoll frän förhandling tillställes fackdeparte-mentct
genom FHR. Då protokoll föreligger rörande förhandling i anslutning
till proposition översänder FHR i samband med act propositionen
överlämnas till riksdagen eller, om detta inte är möjligt, snarast
därefter protokollskopia till riksdagens vederbörande utskott.

Planerinp;

4 §

Parterna upprättar gemensamt en tidsplan för
verksamheten enligt 1 5 1 så långt detta är praktiskt möjligt. Planen
skall avse förhandlingsverksamheten i sin helhet och då så behövs de
olika delmomenten i förhandlingarna.

5 5

Parternas arbete med uppr ä ttande av tidsplan enligt 4 §
sker i en grupp i vilken ing å r f ö retr ä dare f ö r FHR och varje huvudorganisation.

Information

6 §

Genom FHRs f ö rmedling
informeras huvudorganisationerna om

1.
propositioner,
s å vida ej vid genomg å ng av propositionsf ö rteckning eller eljest parterna varit ö verens om att s ä rskild information ej beh ö vs

2.
direktiv f ö r offentliga utredningar

3.
enskilda
regeringsbeslut som ä r av mera allm ä nt intresse f ö r
att belysa arbetsgivarens verksamhet

4.
enskilda
regeringsbeslut om riktlinjerna f ö r
personalpolitiken,

£ r £ t £ koI_l_s ane c_kii
i ng

Parterna ä r ö verens om att information enligt 6 5 skall behandlas
med s ä dan varsamhet att den ej ges allm ä n spridning innan regeringen ger offentlighet å t beslutet.

17

Information enligt 6 5 skall ske snarast och
om möjligt senast tio arbetsdagar innan regeringsbeslut i frågan
avses bli justerat.

P r o t ok o 11 sa_n t e c_kri_i ng

Parterna ä r ö verens om att information genom denna paragraf kan senarcl ä ggas i det fall d å
s ä rskilda omst ä ndigheter f ö religger.

Ensidig protokollsanteckning av huvudorganisationerna

F ö rhandling enligt 12 j HBL som p å kallas
med anledning av inforaation enligt denna paragraf skall om m ö jligt p å kallas
fem arbetsdagar innan regeringsbeslut i fr å gan
avses bli justerat.

Ut ö ver information enligt 6 5 anordnas
genom FHRs f ö rmedling infornationssammankomster
av fackdepartament i anslutning till att propositionsf ö rteckningar offentligg ö rs. Om huvudorganisation s ä rskilt
beg ä r det kan d ä rut ö ver ordnas infor-mationssaamankomst
av fackdepartement r ö rande viss fr å ga.

ro t £ ko11 santeckning

Inneh å llet i denna paragraf avser inte
att utesluta sedvanliga informella kontakter.

9 §

Detta avtal g ä ller
fr o m 1977-04-19 tom den dag dl avtal tr ä ffas
om l ö ner m m f ö r 1977 f ö r
statstj ä nstem ä n m fl eller f ö rhandlingarna i nyssn ä mnda fr ä gor
eljest f ö rklaras avslutade, dock att 6 5 g ä ller f ö rst
fr o m 1977-05-16.

Stockholm 1977-04-18

Statens f ö rhandlingsr ä d Centralorganisationen SACO/SR

Statsanst ä lldas f ö rbund TCOs statstj ä nstemannasektion

(TCO-S)

Prop. 1986/87: 147

18

Prop. 1986/87: 147

EUDGETDEPARTEMEl.TET/P

STATENS F Ö RHANDLINGSR.
(FHR) 197 7-04-10

Handl ä ggningsordning i regeringskansliet
med anledning av

avtal mellan FHR och huvudorganisationerna om viss f ö rhand-

lingsverksjT.:het och information________________________

Budgetdepartcmentet och statens f ö rhandlingsr å d
(FHR) f å r h ä rmed i samr å d uttala f ö ljande om handl ä ggningsordningen
i regeringskansliet med anledning av avtal mellan FHR och huvudorganisationerna
(PO) om viss f ö rhandlingsverksamhet och information.

1. FHRs uppgifter

1.1.
FHR skall
samordna och genomf ö ra f ö rhandlingar i s å dana fr å gor enligt MBL som f ö r beslut av riksdagen, regeringen eller departementschef f ö rbereds inom regeringskansliet och som dels ej er.brt
r ö r arbetstagare i regeringskansliet
eller hos koumittc .som h ö r till departement, dels inte
syftar till kollektivavtal (2 cch 3 5 §
instruktionen f ö r FHR 1976:1065, ä ndrad 1977:73).

1.2.
FHR skall
vidare bl a - i m ä n av tillg ä ng p å personal -l ä mna statlig myndighet son c ä ö nskar hj ä lp i samband med information enligt tlUL (3 5 3.
instruktionen).

1.3.
Enligt regeringens
beslut 1976-12-30 har FHR bemyndigats att sluta kollektivavtal on formerna f ö r dels de f ö rhandlingar
enligt >3L som det ankocroer p å
FHR att genomf ö ra, dels informationen i s å dana ä renden i
vilka det ankommer p å FHR att f ö rhandla.

S å dant avtal har slutits 1077-04-13
(bilaga 1) med omedelbar giltighet. 6 j i avtalet g ä ller dock f ö rst
fr o m 1977-05-16.

2. Kontaktman i dspartement

I varjr departement utses en tjänsteman (t ex inom PBS)
att vara kontaktoian gent£;not F:!R.
Kontaktmannen skall ha till uppgift att ge FHR upplysning om
vem inom departementet som är sakansvarig i vi'i3t ärende eller
viss typ av ärenden samt i övrigt biträda FHP,. i praktiska
frågor som kan uppkomna i kontaliterna mellan FK?. och departementet.

3. Åtgärder för att fullgöra åligganden enligt
MBL och det

avtal coc anges i 1.3.

3.1. Ir.fomation cnl.i.gt 19 5 iTHL och avtalet

Den prin;-''-.-?. irfor2iation:;skyldighetGn enligt
19 -j avser infomation on liur arbelisgi-.-arcna "erksanhet
utvecklas i olika hänseenden och on riktlinjerna för personalpolitiken.
Här avses inte infoma:ioii till de lokala personalorganisationer
son företräder do anställda i regeringskansliet.

19

Informationen
omfatt.ir dels en information om planeringen i Prop. 1986/87: 147 stort,
dels en redovisning av till ä mnade
regeringsbeslut som mera allm ä nt belyser
utvecklingen av verksamheten och riktlinjerna f ö r personalpolitiken.

3.1.1. Information oci planeringen i stort

Information om planerincon i stort l ä mnas p å
s å s ä tt att genom FHRs f ö rmedling av
fackdepartement anordnas informations-sammankomster i anslutning till att propositionsf ö rteckningar offentligg ö rs. Informationen omfattar en redovisning i stora drag av den
verksamhet (arbete med propositioner, f ö rfattningar
m m) som planerats ä ga rum. Informationen ges p å grundval av skriftligt material i den m ä n s å dant f ö religger. Om huvudorganisation s ä rskilt beg ä r
det ordnas d ä rut ö ver genom FHRs f ö rmedling infomationssammankomst av
fackdepartement r ö rande viss fr ä ga. Vid inf omationssammankomst b ö r PO beredas tillf ä lle att st ä lla kompletterande fr å gor (jfr 8 §
avtalet).

3.1.2. Information on till ä mnade regeringsbeslut

Denna information omfattar alla propositioner och
utredningsdirektiv samt s å dana enskilda regeringsbeslut som i
s ä rskild ordning har bed ö mts vara av mera allm ä nt intresse f ö r att belysa arbetsgivarens verksamhet
och riktlinjerna f ö r personalpolitiken (jfr 6 § 3. avtalet), allt i den m å n inte PO har f ö rklarat
sig sakna intresse f ö r viss fr ä ga eller typ av fr å gor. FHP. kommer att l ä mna s ä rskild information till regeringskansliet om 6 § 3. i avtalet. Information skall ske endast i den m ä n f ö rhandling meliran
FHR och huvudorganisation ej ä gt rum
enligt 11 eller 12 5 MBL.

Fackdepartenentet orienterar FHR on tidsplan f ö r proposition s å
snart son m ö jligt. Information om
propositionens inneh å ll sker vanligen, i alla de fall PO
inte till FHR anm ä lt att man saknar intresse f ö r propositionen i fr å ga, genom att fackdepartementet till FHR ö verl ä -nnar den
blivande propositionen. Detta b ö r ske i god
tid och on m ö jligt s å att FHR kan tillst ä lla PO materialet minst tio arbetsdagar innan trycklov ges. Propositionstexten
ö verl ä mnas till FHR f ö rst sedan den gemensamma
beredningen ä gt rum i sedvanlig ordning och
enighet f ö religger on beslutets utformning.

Information om utredningsdirektiv sker genom att
fackdepartementet ö verl ä mnar direktiven till FHR i god tid och om m ö jligt s å
att FHR kan tillst ä lla PO direktiven minst tio arbetsdagar
innan regeringsbeslutet i fr å gan avses
bli justerat. Direktiv ö verl ä mnas till FHR f ö rst sedan den gemensamma beredningen
ä gt rum i sedvanlig ordning och
enighet f ö religger om beslutets utformning.

Infomation om enskilda regeringsbeslut som ä r av mera allm ä nt
intresse f ö r att belysa arbetsgivarens
verksamhet eller riktlinjerna f ö r
personalpolitiken behandlas p ä i princip samma
s ä tt som tidigare n ä mnd infomation.

Allt material f ö r
infomation enlis-;t 3.1.2 ö verl ä mnas till den f ö rhandlingsansvarie i FHR i 8 ex, om
den f ö rhandlingsansva-rice inte framst ä llt ö nskemal om
annat antal.

20

3.2. F ö rhandling
enligt 11 eller 13 s .►IBL Prop. 1986/87: 147

I vederb ö rande
departement bed ö ms on visst ä rende, i vilket regeringsbeslut avses bli fattat,
innefattar s ä dan fr å ga som f ö ranleder
prim ä r f ö rhandlingsskyldighet enligt 11 eller 13 5 :3L. Vid tvekan h ä rom b ö r FHRs
uppfattning inh ä mtas. Om bed ö mningen ger vid handen, att prLm ä r f ö rhandlingsskyldighet
f ö religger, skall tidsplan for
beredning av ä rendet uppr ä ttas i ansvarigt fackdepartenent i samr å d med ev ber ö rda
ö vriga departement. Det ä r viktigt att i tidsplanen, i samr å d med den f ö rhandlingsansvarige
i FHR, avs ä tts erforderlig tid f ö r f ö rhandlingsarbetet.

FHR delges tidsplan s å
snart den har fastst ä llts.

Infomation till FHR om ä rende,
i vilket prim ä r f ö rhandlingsskyldighet bed ö ms
f ö religga, l ä mnas till den tj ä nsteman
inom FHR som enligt bilagda f ö rteckning
(bilaga 2) i f ö rsta (resp andra) hand ä r ansvarig f ö r
f ö rhandlingsarbetet i det aktuella ä rendet. Informationen till FHR l ä mnas per telefon eller skriftligt.

Det ankommer p ä
FHR att i samr å d ned fackdeparteraentet ta slutlig
st ä llning till, om f ö rhandling skall p å kallas
i ä rende, varom fackdepartementet
underr ä ttar FHR, och att vidta d ä rav betingade å tg ä rder. Erforderligt bitr ä de i sakfr å gor
skall l ä mnas av vederb ö rande tj ä nstem ä n i regeringskansliet p å beg ä ran av den f ö rhandlingsansvarige i FHR,

Exempel ges nedan (3.2.1-3.2.8) p å handl ä ggningsordningen
i n å gra olika typer av ä renden i vilka f ö religger
fr å ga son omfattas av prim ä r f ö rhandlingsskyldighet
enligt 11 eller 13 § .

Proposition

3.2.1. I ä rendet
konstateras s å dan fr å ga f ö religga som
kom

mer att f ö ranleda prim ä r f ö rhandlingsskyldighet.
Tidsplan

f ö r beredningsarbetet uppr ä ttas i samr å d
ned den f ö rhand

lingsansvarige i FHR. I tidsplanen avs ä tts
erforderlig tid

f ö r FHRs å tg ä rder enligt hfflL.
Omfattningen av den tid som i

tidsplanen avs ä tts f ö r f ö rhandlingsarbetet ä r beroende p å

ä rendets art, storlek
och principiella intresse f ö r PO. Allt

efter f ö rh å llandena kan anledning finnas att f ö r
f ö rhandlings

arbetet avs ä tta fr å n fem till femton arbetsdagar, i speciella

fall ä nnu l ä ngre tid.

Avser regeringen att inh ä mta lagr å dets yttrande innan proposition l ä unas i ä rende
som kommer att f ö ranleda prim ä r f ö rhandlingsskyldighet;
b ö r d å tidsplanen uppr ä ttas beaktas att f ö rhandling enligt >C5L normalt b ö r p å b ö rjas innan lagr å dsremissen
beslutas. Samr å d b ö r i dessa fall alltid ä ga ruti ned
den f ö rhandlingsansvarige i FHR.

3.2.2. FHR underr ä ttas
om tidsplanen.

21

3.2.3. FHR
tar kontakt ned PO och informerar on trolig tid- PfOp. 1986/87: 147

punkt f ö r kontakt FHR-PO.

3.2.4. Propositionstexten i de delar som beh ö vs f ö r f ö rhand

lingarna ö verl ä mnas av vederb ö rande departenentstj ä nsteman

till den f ö rhandlingsansvarige i FHR, n ä r den gemensamma bered

ningen ä gt rum i sedvanlig ordning och
enighet r ö religger on

beslutets utformning. I nera omfattande ä renden
kan texten

ö verl ä mnas successivt betr ä ffande olika
avsnitt, t ex f ö rst

recitdel och remissammanst ä llning, och vid senare tidpunkt

f ö redragandeavsnitt. Det b ö r i detta sammanhang framh å llas, att det i allm ä nhet torde vara ofr å nkomligt att
propositionstexten presenteras f ö r
PO i god tid, innan f ö rhandling avslutas. Man kan inte
heller r ä kna med att n å got egentligt f ö rhandlingsarbete
kan p å b ö rjas, innan PO f å tt del av ett skriftligt material,
vanligen b å de det tillt ä nkta beslutet och motiven till det. Allt material ö verl ä mnas till
den f ö rhandlingsansvarige i FHR i 3 ex,
om den f ö rhandlingsansvarige inte framst ä llt ö nskem å l om annat antal,

3.2.5. Den f ö rhandlingsansvarige i FHR p å kallar
f ö rhandling enligt 11 § MBL och bifogar texten s ä l å ngt denna f ö religger vid tillf ä llet.

3.2.6. F ö rhandling genomf ö rs varvid vederb ö rande departementstj ä nstem ä n bitr ä der FHR.

Under f ö rhandlingsarbetets
g å ng f ö rekommer de kontakter mellan FHR och ber ö rt (ber ö rda) departement som FHR bed ö mer erforderliga f ö r att arbetsgivaren skall kunna ta st ä llning till yrkanden fr å n PO. I den
m å n behov uppkommer att ta st ä llning till yrkanden fr ä n PO, f å r
f ö rnyad gemensam beredning ske p å sedvanligt s ä tt.

3.2.7. Fackdepartcmontet avslutar propositionsarbetet. H ä rvid

f å r inte n å gra sak ä ndringar
g ö ras i propositionstext, on

vilken f ö rhandling ä gt rum.

Enskilt rereringsbeslut

3.2.3. Enskilt regeringsbeslut, varigenom ä rende avg ö rs,
t ex beslut om inr ä ttande av personlig tj ä nst; s å dant
beslut om tj ä nstetills ä ttning eller besv ä r
ö ver beslut d ä rom, vari regeringen avser att g ä ifr å n tidigare i
likartade ä renden till ä mpade riktlinjer f ö r personalpolitiken (exempelvis tillgodor ä kning av tid f ö r
tj ä nstledighet, meritv ä rdering, kompetenskrav); beslut om organisationsf ö r ä ndring;
beslut om f ö rhandlingsuppdraf, till statens
avtalsverk; beslut om projekteringsuppdrag eller annat beslut i bygg ä rende; beslut om ny eller ä ndrad instruktion f ö r myndighet. Det ä r viktigt att det tillt ä nkta beslutet inte ä r retroaktivt, dvs avser f ö rh ä llande f ö re
den tidpunkt d ä f ö rhandling i ä rendet enligt 11 5 MBL f ö rklaras avslutad.

I till ä mpliga delar
f ö ljs handl ä ggnincsordningen enligt 3.2.1.-3.2.7.

22

Prop.
1986/87: 147

ST.ATENS F Ö RHAND L I iVGS
RAD (FHR) 19:7-05-1.

E.xpeditionscheferna

R ä ttscheten i st.itsrads-be redningen

S ä rskild information enligt 5.1.2 i handl ä ggningsordning 19~7-04-19 fr ä n B/P och FHR

B/P och FHR har i skrivelse J97--04-19 i samr å d gjort vissa uttalanden om hand 1 ä ggningsordningen i regeringskansliet med anledning
av avtal mellan FHR och hu vudorganisatl ö nerna
197'-04-lS om viss f ö rhandlings-verksamhet och information.

1 p 3.1.; i skrivelsen behandlas bl a s ä dana enskilda regeringsbeslut som ä r av mera allm ä nt
intresse f ö r att belysa arbetsgivarens verksamhet
(6 § 3. i avtalet). FHR uttalar h ä rvid att s ä rskild
information kommer att l ä mnas till regeringskansliet om 6 § 3. 1 avtalet.

Med anledning h ä rav
far FHR anf ö ra f ö ljande.

Vid till ä mpningen av 3.1.2
i hand i ä ggningsordningen 1977-04-19 bor information
alltid l ä mnas om f ö ljande typer av fr å gor :

1.
beslut som p å verkar en statlig myndighets arbets-inriktning,

2.
beslut som bed ö ms i stort p å verka
de f ö rh å llanden under vilka arbetet i statlig myndighet bedrivs,

3.
beslut som inneb ä r uppdrag att utreda personalad-ministrativ eller organisatorisk
fr å ga som ber ö r statlig myndighet,

4.
beslut om regleringsf ö reskrift i anslutning till budgetpropositionen (de s
k regleringsbreven).

Med statlig myndighet avses i f ö rekommande fall ä ven
icke-statlig myndighet med arbetstagare som omfattas av lagen (1965:576) om st ä llf ö retr ä dare f ö r
kommun vid vissa avtalsf ö rhandlingar m m.

Huruvida annan fr ä ga
ä n som anges ovan under 1-4 ä r att betrakta som beslut av mera allm ä nt intresse f ö r
att belysa arbetsgivarens verksamhet f å r
bed ö mas fr ä n fall till fall av vederb ö rande fackdepartement, eventuellt i samr å d med FHR.

All information enligt 6 § avtalet skall ske genom FHRs f ö rmedling.

Rolf Skillner Arne Aldestam

23

STATENS FÖRHAKDLINGSRAD
(FHR)

Avtal 1977-10-28

Dnr 85/77/20

Avtal
om ändring av avtalet 1977-04-18 om viss förhandlings

verksamhet och information __

1 §

Avtalet 1977-04-18 om viss f ö rhandlingsverksamhet och information g ä ller tom den 1 november 1977 utan upps ä gningstid. Avtalet f å r d ä refter s ä gas upp med en upps ä gningstid av en vecka.

Stockholm
1977-10-28 statens l ö rhandlingsr å d

Centralorganisationen SACO/S?

Statsanst ä lldas f ö rbund

TCOs ySlatstj ä nstjemannaektion (TCfi-S)

Prop. 1986/87: 147

Budgecdcparteinentet 1977-12-05 Dnr i85/77/20 b)

FHP

Expeditionscheferla

R ä ttschef SB

FHRs kontaktman i regeringskansliet

Ä ndring
av handl ä ggningsordningen i regeringsfvanslie:
med anledninn av FHRs f ö rhandlinqsverksamhet och inforratlOn

B/P och FHR har i skrivelse 1977-04-19 i samr å d gjorc vissa uttalanden om handl ä ggningsordningen i regeringskansliet ired anledning
av FHRs f ö chandlingsverksar.het och information.
FHR har i skrivelse 1977-05-12 g]ort vissa konplet-terande uttalanden i ä mnet.

Med ä ndring av tidigare uttalanden f å r B/P och FHR i sainrid meddela f ö ljande.

FHRs f ö rhandlingsverksamhet
och information omfattar endas: s å dana
tillt ä nkta beslut av regeringen eller departemensccf
som enligt 1 S MBL ä ger till ä mpning p å
f ö rh å llandet, r.ellar-staten som arbetstgivare och de statsanst ä llda, f.aterial snr.: inte till n å gon del har till ä mpning p å
detta f ö rh å llande skall s å ledes i forts ä ttningen inte ö verl ä rnas till FHR.

Protokoll 1977-12-05 bifogas for k ä nnedom.

.Vi,-:- J '- -A 1/ -: " • ■ -

Rolf Skillner Arne Aldestax

25

■si.\te:-;s FöRH.\::DLi::csrv.'vD (Phr)

PROT0i;0LL
,1977-12-05

Dnr 485/77/20 a)

Parterna har i avtal 1977-04-18 om viss föihar.d 1 ingsverksam-het
och information reglerat ordningen för den förhandlings-och informationsverksamhet
enligt lagen (1976:580) om r.edbest; mande i arbetslivet (MBL) för vilken FHR
har ansvaret. Denna verksamhet som grundas på 1 § MBL förutsätter att skriftligt
material överlämnas till huvudorganisationerna. Parterna är överens om att sädant
material ej ges allmän spridning innan regeringen ger offentlighet åt det.

Stockholm
1977-12-05

■ ' /■■'-,

'..... /;.............

STATE.\'S F Ö RHANDLl.MGSR. ä ,D

Datum

I 9 7 S - 1 : - O S

Dnr 555/78/20

Avtal om viss information PARTER

Arbetsgivarsidan: Statens förhandlingsräd (FHR)
Arbetstagarsidan: Centralorganisationen SACO/SR (SACO/SR) Statsanställdas
förbund (SF) TCOs statstjänstemannasektion (TCO-S)

1 §

Arbetsgivaren skall i sä god tid som möjligt före
förordnande av ordförande i kommitté eller särskild utredare enligt
kommittéförordningen (1976:119) informera huvudorganisationerna om vem
som avses bli förordnad.

Ensidig protokollsanteckning av FHR:

.Avtalet avser självklart inte att påverka huvud-organisationexnas
möjligheter .att i frägor av här berört slag anföra synpunkter.

Information enligt 1 § avser förhållandena beträffande
utredning, om vars direktiv huvudorganisationerna skall informeras
genom FHRs förmedling enligt avtal 197"-04-18.

Detta
avtal gäller fr o m den 1 januari 1979 tills vidare med
en uppsägningstid av en vecka.

Stockholm
1978-12-08 Statens förhandlingsräd .Arne Aldestam

SACO/SR

.Nils Schirren

SF

Curt Persson

TCO-S

T. Nitzelius

3roGZTII?AP.TE:''.i:;TET/P

STATz:!s fch;-i»2:!;li::oshåd
(fs)

1973-12-14

Handl ä ggningsordning i regeringskansliet med anlear.: av
avtal mellan FHR och huvudorganisationerna oc vi: infor~ation

./.

1.
FHR sa-nt
SACO/SR, Sr och TCO-S (huvudorganisatic-.err.a) hajT 1973-12-03 träffat
avtal om viss information (bilaga).

2.
Enligt avtalet
skall arbetsgivaren i så god tid so-aöjligt före förordnande av ordförande
i komziitté eller särskild utredare enligt korr.-ittéfcrordr.ingen (19=:''-19}
informera .huv-udorganisätionernä om vem som avses bli fir-orinad. Informationen
avser förhällar.dena beträffande utredning, om vars direktiv huAidorganisationerna
skall i.n-for:..eras genom Fl-lr.c förmedling enligt avtal 1977---:-lö
(se skrivelse från 3/? och Tr:r. 1977-04-19)-

Ee-. bor fra.-hållas att inforr.ation skall lämna.- ir,-e er.das
vid första fbrcrir.andetillfillet utan även vid ev se.-.-ire ',; fälle di kor.-.ittéordfcrande
eller särskild utreia.re ersä'.t: av a.nnan peraon.

3. Inforr.ation enligt avtalet 197i-i2-03 skall ls:2.3 £-e-

nc- F}i?-a fcr.-eiling.

4. Skyldighet att informera enligt avtalet
1975-12-23

gäller fr o m 1979-01-01.

Rolf Skillner

'ne Aldestam

Bilaga 3 Prop. 1986/87: 147

Riksdagens behandling av_fr å gan_2?83_;_1987

Fr å gan om medbest ä mmandet i regerings ä renden har under senare å r
flera g å nger varit F ö rem å l f ö r riksdagens bed ö mning.

H ö sten 1963

Riksdagen behandlade h ö sten
1983 vissa motioner r ö rande medbest ä mmandets utformning i regeringskansliet (AU 1983/84:5,
rskr. 24). Bl.a. f ö reslogs i motion 1982/83:2063 en ö versyn av lagen (1976:600) Om medbest ä mmande i arbetslivet (MBL) som skulle syfta till en minimenng
av regeringens skyldighet att MBL-f ö rhandla.

Arbetsmarknadsutskottet anf ö rde f ö ljande (s, 19) i anslutning till
motionen.

Nar del galler medbest ä mmandete utformning i reyenngenb kjnsli
behandlade uiskoilel f ö rra hoiten
(AU 1982/83:6) fr å gan om forhandlmgai r ö rande propositioner och andra regeringsbeslut.
Utskottet konstaterade ad detta f ö rhandlingsarbete drivs enligt s ä rskilt avtal samt att verksamheten behandlats av
konstitutionsutskottet j gransknmgshetankandet
KU 1978 79;3U. Utskottet erinrade ocks å om sin tidigare framf ö rda uppfattning atl f ö rhandlingsverksamheten i fr ä ga i vissa avseenden vant mindre andam.ils-enlig
och atl det darfor kunde finnas anledning att i ett l ä ngre perspektiv ta upp verksamheten
ull behandling. Regenngen har d ä refter i den till forrj nksmotet avgisna budgetpropositionen (prop. 1982/H.3;1(K)
bil. 15) aviserat att statens f ö rhandlingsr ä d (FH
R) som spelar en central roll i sammanhanget skall bli forem å l for en ö versyn. Bl a. skall m ö jligheterna provas atl finna l ä mpliga alternativa organisationsformer
for den f ö rhandlings- och informationsverksamhet
som r å det bedriver

Det kan vara naturligt att d ä rvid pr ö va fr å gor av det slag som las upp i
motion 2063

S å vitt
utskottet kan bed ö ma m å ste f ö r ä ndringar i medt>estammandeis
utformning i regenngskanslict foreg å s av f ö rhandlingar. Dessa bor s ä ra f ö ruts ä ttningsl ö sa. Det finns d ä rf ö r inga skal f ö r utskottet att g ö ra n å gra uttalanden om inriktningen av
del p å g å ende ö versynsarbetet

Riksdagen bif ö ll
AU:s hemst ä llan om avslag p å motionen.

""
Prop. 1986/87: 147

Riksdagen behandlade v å ren
198 konstitutionsutskottets granskningsbet ä nkande
ö ver statsr å dens tj ä nsteut ö vning och regerings- ä rendenas handl ä ggning f ö r å r 1983 (KU
1983/84:30, rskr. 330). En av punkterna j bet ä nkandet (p. 9) rubriceras Medbest ä mmandefr å gor vid beredningen av regerings ä renden. Utskottet anf ö r d ä rvid f ö ljande (s. 18).

Uukottets granskning har i detia ä rende tv ä syften. Det ena syftet ar atl
unders ö ka om de lagar och avtal som styr f ö rhandlings- och informationsverksamheten
1 fr å ga om regenngsarenden till ä mpas p å ett rikligt och enhetligt satt i regeringskmshet
Det andra syftet ä r alt bevaka att regenngens stillning
som det framst å styrande och verkst ä llande organet i v å rt demokratiska statsskick inte knngskars
genom medbest ä mmanden utformning

Utskottet vill f ö rst sl å fast att den nya utformningen av
de anst ä lldas medbest ä mmander ä tt i fr å ga om regenngsarenden i formellt
hanseende inte innebar n ä gon
inskr ä nkning i regeringens befogenheter. Skyldiheien
atl f ö rhandla och informera om
regeringsbeslut intrader under beredningsprocessen och å vilar ett ulanfor regenngen och
regeringskansliet st å ende
organ. statens f ö rhandlingsr å d. De preasenngar som gjons i dei
omr å de dar f ö rhandlings- och informationsskyldighei
intrader, nu senast genom arbetsdomstolens dom 1980, ar enligt utskottets
mening v ä rdefulla med hansvn ull medbest ä mmandets syfte. De innebar dock
inte n å gon f ö r ä ndring j dei formella skyddet f ö r den politiska demokratin

N ä r det
galler den praktiska utformningen av verksamheten med information och
forhandling betr ä ffande regenngsarenden kan f ö rst konstateras an denna verksamhet
har f å tt en ganska betydande omfattning
Omkring 2 500 regenngsbeslut blir å rligen forem å l for
å tg ä rder fr å n FHRs sida. Dciia innebar att f ö rhandling eller information agcr
rum om ungefar vart tiondi; regerings ä rende- Ö kningar har under senare å r sken p å s å v ä l forhandlings-som
informationssidan. Verksamheten syssels ä tter en myndighet med f n å tta tj ä nsteman till en å rhg kostnad av drygt 2 milj kr. For
arbetsgiwren staten tillkommer de resurser i fr å ga om personal m. m. som tas i
anspr å k for informations- och f ö rhandlingsverksamheten fr å n depanementens sida

Vid utfr å gning infor utskottet intygades fr å n b å de arbetslagar- och srbetsgivanidoma
att verksamheten l ö per smidigare nu ä n tidigare Flera a\ de utfr å gade menar att den f ö rut refererade domen i
arbetsdomstolen 19K(I bidragit till att klarg ö ra f ö ruts ä ttningarna for verksamheten. D ä rmed har. anser man. informations-
och f ö rhandlingsarbetet underl ä ttats.

Del finns emellertid fortfarande en viss kntik p å arbetstagarsidan som bl. a. g å r ui p å att organisationerna kommer in for
sent i beredningsprocessen. Man menar att p å detta stadium av processen finns
ofta inte n ä goi st ö rre utrymme f ö r p å verkan eftersom beredningsarbelei
hunnit s å l å ngi an beslutet i praktiken ofta ar
fattat. Liknande synpunkter var statssekreteraren I civildepartementet inne p å d å han infor utskottet f ö rklarade att den organisatoriska inplacenngen
av f ö rhandlingsarbetet i den totala arbetspro-

30

cessen i regeringen var tveksam. Nar den interna beednln);proccsen
r PfOp. 1986/87: 147

regeringskansliet ar avklarad och man d ä refter ö verg å r i en forhandlingN',l,ir-de med arbetstagarparten
ar enligt statssekreteraren nsken uppenhji an dci ar f ö renat med stora sv å righeter ad slana om bercdninp.\procc%sen
utan mycket stora tidsf ö rluster.

Utskottet vill erinra om att enligt den handl ä ggningsordning *.om galler i regenngskanslief
skall en ä rende, dar dei foreligger informjiicinN-
eller f ö rhandlingsskyldighet, ö verl ä mnas till FHR f ö rst sedan den gemensammj beredningen
har agt nim i sedvanlig ordning och enighet f ö religger om beslutets utformning. Ö verl ä mnandet sker s å ledes p å en myckel ieni stadium av
beredningsprocessen. Som framg å tt har denna ordning kniiserais av f ö retr ä dare for s å v ä l personalorganisationerna som civildepariemeniet
Utskottet har f ö rst å else for dessa kritiska
uppfattningar Bristerna i dei nuvarande systemet ar enligt utskottets
uppfattning en av anledningarna ull alt direkta kontakter ibland las mellan personaiorgunisationerna
och depar-temenien i ett tidigare skede av beredningsarbelei. Dessa kontakter iker
allts å vid sidan av den forutsatta och
avtalade handlaggningsoidningen ivh innebar bl, a. att f ö rhandlingsr å det f ö rbig å s

Enligt utskottet kan det ocks å ifr å gas ä ttas om den nuvarande handlagg-ningsordningen
ö verensst ä mmer med tankeg å ngarna bakom medbest ä mmandets utformning i fr å ga om regenngsarendena. Det
uttalades i f ö rarbetena till arbetsrartslagstifiningen
alt det av principiella skal inte kunde komma i fr å ga alt infora ett f ö rhandlingsf ö rfarande direkt med regenngen Uiskonei
har ocks å ovan slagit fast att n å gon inskr ä nkning av regenngens formella befogenheter
inte har sken. Med nuvarande handl ä ggningsordning i regeringskansliet upptas emellertid, som redan n ä mnts, f ö rhandlingarna i en myckel seni skede
av beslutsprocessen. H ä rigenom
har f ö rhandlingarna i realiteten kommit atl
avse st å ndpunkter som det i normalfallei endaM
iierst å r for regeringen att bekr ä fta genom ett formellt beslut

Enligt utskottets uppfattning finns det allts å inslag i den nuvarande ordningen
som ar diskutabla fr å n pnncipiella
synpunkter. Uiskoiiei anser heller inte att de insatser i form av nd och resurser
som g ö rs alltid siar i proportion till de
uppn å dda resultaten. Detta galler oavsett
om man ser verksamheten fr å n arbetslagar- eller arbetsgivarynpunkt Utskottets slutsats ä r s å ledes atl omfattningen och inrikiningen
av - f ö rhandlings- och informalionsverksamheten
i fr ä ga om regenngsarenden bor omprovas i
syfte att minska den sena behandlingen av mer rutinbetonade ä renden till f ö rm å n for tidiga kontakter mellan
parterna i viktigare (ragor 1 de ö verv ä ganden som bor g ö ras i samband h ä rmed bor ocks å fr å gan om formen for dessa kontakter
diskuteras. Som utskottet tidigare har redoMsai kan direkta f ö rhandlingar mellan regenngen och de
fackliga organisationerna inte anses f ö renliga med regeringens st ä llning enligi f ö rfattningen Behovet av tidiga ö verl ä ggningar mellan f ö retr ä dare f ö r regeringen och de fackliga
organisationerna kan darfor aktualisera fr å gan om inf ö rande av nyj art>etsformer.

Granskningen har hanjt ö ver inte f ö ranlett n å got uttalande fr å n ut.skoiicis sida.

Riksdagen beslutade att l ä gga KU:s hemst ä llan i f ö revarande del till handlingarna med gillande av vad
KU anf ö rt.

" ° Prop. 1986/87: 147

Riksdagen behandlade h ö sten
1984 vissa motioner betr ä ffande f ö rhandlingsskyldigheten f ö r de statliga arbetsgivarna (AU 1984/85:3, rskr. 3).

I tv å motioner f ö reslogs begr ä nsningar
i denna f ö rhandlingsskyldighet. I en av
motionerna (1983/84:2029) uttalades att f ö rhandlingsskyldigheten
b ö r inskr ä nkas till å tg ä rder som prim ä rt
g ä ller de anst ä lldas situation p å
den egna arbetsplatsen. Som s ä rskilt angel ä get framh ö lls
att f ö rhandlingsskyldigheten b ö r begr ä nsas
i regeringskansliet betr ä ffande bl.a. propositioner till riksdagen.
Den andra motionen (1983/84:868) var direkt inriktad p å medbest ä mmandefr å gorna i regeringens kansli. Motion ä rerna sade sig vilja f å till st å nd en prioritering av MBL-f ö rhandlingarna till vissa angivna ä mnesomr å den
men ocks å en f ö rhandlingsordning som g ö r det m ö jligt f ö r
de anst ä lldas f ö retr ä dare att
komma in tidigare i beslutsprocessen ä n
nu ä r fallet.

AU uttalar i ä rendet
f ö ljande (s. 33).

Säsom redovisats i det föregående har konstitutionsutskoitet
( KU 11 del granskningsbetankande som avgavs i våras (KU 1983/84 iO] på nvn grns
kat iiilampningen av MBL vid beredningen av regenngsarendena. KL redovisar kntiska
uppfaliningar från både arbetsgivar- och arbetstagarsidan -.om bl. a. gär ut pa
att information-,- och förhandlingsskyldigheten kommer alt fullgöras pä ett
mycket sent studium av beredningsprocesscn KU säger sig ha förståelse for denna
kniik iKh ifrågasätter om den nuvarande handlaggningsordningen överensstämmer
med iankegang:.rna bakom medbesiammandets utformning i fräga om regenngsarendena,
KL anför vidare an det finns inslag i den nuvarande ordningen som ar diskutabla
frän principiella synpunkter och anser inte heller all de insatser i form av nd
och resurser som görs alltid slår i proportion till de uppnådda resultaten, KU:s
slutsats ar således all omfattningen och innktningen a förhandlings- och informalionsverksamheten
i fråga om regenngsarendena bor omprovas i syfte atl minska den sena behandlingen
av mer rutinbeio-nade ärenden ull förmån for tidiga kontakter mellan panema i vikiig:iri:
frågor. Formerna för dessa kontakter bv>r diskuienis och detta kan aktualisera
ett införande av nya art>eislormer.

Med hanvisning till dessa nyligen av KU £)orda uttalanden finner
arbeis-marknadsutskottet for sin del inte motiverat lor riksdagen an ta yitcrligari-initiativ
till en oven>yn av informations- och förhandlingsverksamheten i regenngskansliel.
Det ar så myckel mindre skal an göra del som regenngen redan tidigare har
aviserat all den avser an företa en sådan översyn 1 anslutning hanillennras om atl
utskoiiet förra aret Ise AU I983/K4 S I9i gjorde den bedömningen att förändringar
i medbestämmandets utformning I regenngskansliel måste foregas av forutsaiiningslosa
förhandlingar Med det sagda avstyrker uiskotiel motionerna (IWI och 2029 i de
nu behandlade delarna.

32

Riksdagen bif ö ll AU:s hemst ä llan
om avslag p å motionerna. PrOp. 1986/87:147

Å r 1983

1 prop. 1984/83:219 om den statliga personalpolitiken (s. 4)i
anm ä ls f ö r riksdagen att regeringen uppdragit
å t statens arbetsgivarverk att p å statens v ä gnar ta upp f ö rhandlingar meC ber ö rda personalorganisationer i syfte att
tr ä ffa kollektivavtal i de h ä nseenden och med de syften som
framg å r av riksdagens uttalanden, fr ä mst KU 1983/84:30 p. 9. Vidare anm ä ls att f ö rhandlingarna skall f ö rberedas och f ö ljas av en s ä rskild r å dgivande delegation vid SAV. I
delegationen skall ing å f ö retr ä dare f ö r bl.a. regeringskansliet .

1 riksdagen v ä cks fem motioner, som har samband med denna del av propositionen.

I motionerna 1984/83:432 och 433 f ö rordas att MBL avskaffas vid regeringsbeslut
samt att det avtal som reglerar den nuvarande ordningen s ä gs upp. Motion ä rerna f ö resl å r vidare en ä ndring av nuvarande lagstiftning
med inneb ö rd att MBL inte skall till ä mpa.s vid beredning av regerings ä renden. Motsvarande krav å terfinns j motion 1983-/86:20.

I motion 1985/86:16 p å pekas att centerpartiet tidigare understrukit att f ö rhandlings- och informationsverksamheten
i vad avser propositioner b ö r begr ä nsas kraftigt av framfor allt principiella
skaj. Detar inte rimligt, sett fr ä n den politiska demokratins synpunkt, att l å ta personalorganisationerna p å det s ä tt som nu sker p å verka en politisk beslutsprocess.
Den nuvarande ordningen med f ö rhandlings- och informationsverksamhet enljgt medbest ä mmandelagen vid beredningen av
regerings ä renden b ö r d ä rf ö r avskaffas. Samma krav f ö rs fram i motion 1984/85:1113. En
alternativ form av medverkan beskrivs i motion 1984/85:330. Det f ö resl å s att de anst ä llda f å r m ö jlighet att komma in i ett
betydligt tidigare beslutsskede samt att vissa ä mnesomr å den prioriteras. H ä r n ä tnns bl.a. personalf ö r ä ndringar inom statens omr å de, flyttning av ä rendegrupper och omlokalisering av
myndigheter.

Under h ä nvisning till den tidigare riksdagsbehandlingen av fr å gan (KU 1983/84:30, AU 1984/85:3)
framh å ller arbetsmarknads utskottet (AU
1985/86:6 s. 15, 16) vikten av att f ö rhandlingsarbetet fullf ö ljs snarast
s å att mer ä ndam å lsenliga arbetsformer kan inf ö ras i regeringskansliet i ber ö rda avseenden. Med h ä nsyn till det p å g å ende f ö rhandlingsarbetet D ö r enligt utskottsbet ä nkandet motionerna i aktuella
delar inte f ö ranleda n å gon å tg ä rd.

33

Till AU:s hemst ä llan i denna del ä r fogade en reservation och Prop. 1986/87: 147 ett s ä rskilt yttrande.

Riksdagen (rskr. 1985/86:48) bif ö ll AU:s hemst ä llan om avslag

p å
motionerna och ett godk ä nnande
av vad som anf ö rs i propositionen

1 motsvarande del.

Ar 1986

I 1986 å rs budgetproposition (prop. 1985/86:100 bil. 2 p. 4) anm ä ler civilministern att statens
arbetsgivarverk har tillsatt den r å dgivande delegationen, best å ende av f ö retr ä dare f ö r bl.a. regeringskansliet, och att
f ö rhandlingar har inletts.

fr å gan
om till ä mpningen av medbest ä mmandelagen i samband med de politiska
besluten i den offentliga sektorn tas upp i tre motioner.

I motion 1985/86:A 742 f ö resl å s att medbest ä mmandet i regerings kansliet b ö r begr ä nsas. Information b ö r emellertid enligt motionen ges i
samband med beslut om f ö r ä ndringar med konsekvenser f ö r de anst ä llda.

I motion 1985/86:A 745 framh å lls det ur demokratisk synpunkt principiellt
felaktiga i att MBL-f ö rhandlingar
f ö rekommer nd beredning av s å v ä l regerings ä renden som ä renden i kommuner ocn landsting.

I motion 1985/86:A 748 nanvisas till att slutsatsen i konstitutionsutskottets
granskningsbet ä nkande v å ren 1984 (KU 1963/84:30) blev att omfattningen
och inriktningen av f ö rhandlings-
och informationsverk=amheten i fr å ga om regenngsarenden borde ompr ö vas. H ä rut ö ver finns det enligt motionen
anledning att principiellt understryka att det i MBL b ö r g ö ras en best ä md å tskillnad mellan ut ö vningen av den politiska ledningen i
landet och de fall d å
regeringen framtr ä der i den mer begr ä nsade rollen son arbetsgivare.

Arbetsmarknadsutskottet (AU 1986/87:8) konstaterar vid
behandlingen av den nyssn ä mnda propositionspunkten och bl.a. de tre anf ö rda motionerna att det f ö religger skilda st å ndpunkter i fr å ga om behovet av att s ä rskilt utreda gransdragningslinjen
mellan den politiska demokratin och medbest ä mmandet. N å gra nya argument som skulle kunna motivera
ett ä ndrat st ä llningstagande fr å n utskottets sida har enligt
utskottet mte f ö rts fram av motion ä rerna. Med hanvisning h ä rtill samt till det f ö rhandlingsarbete

34

som f ö r n ä rvarande p å g å r betr ä ffande medbest ä mmandet vid bered- Prop.
1986/87:147 ning av regerings ä renden avstyrks motionerna i aktuella delar. Det i sammanhanget
behandlade avsnittet i prop. 1985/86:100 i denna fr å ga b ö r enligt utskottet l ä ggas till handlingarna.

Till AU:s hemst ä llan i denna del ä r fogade dels en reservation, dels ett s ä rskilt yttrande.

Riksdagen (rskr. 1986/87:50) bif ö ll AU:s hemst ä llan.

V å ren
1987

I budgetpropositionen 19S7 (prop. 1986/87:100 bil. 2 p. 4) anm é ler civilministern att statens
arbetsgivarverk har lagt fram ett skriftligt avtalsf ö rslag i f ö rhandlingarna om medbest ä mmandet vid beredningen av
regerings ä renden och att f ö rhandlingarna befinner sig i ett
slutskede.

Nya motioner har v ä ckts i saken.

Som exempel p å f ö rsjag i syfte att minska de korporativa
tendenserna 1 v ä rt samh ä lle n ä mns i motionen ■"'fl6/87:K
212 att MBL i regeringskansliet b ö r avskaffas.

I motionen 19e6/87:A 734 urriertryks p å nvtt (jfr motioren 1985/86:A 748) att
det i MBL b ö r g ö ras en best ä md å tskillnad mellan ut ö vningen av den politiska ledningen
i landet och de fall d å
regeringen framtr ä der i den mer begr ä nsade rollen som arbetsgivare.
Vidare understryks i motionen att resultatet av f ö rhandlingarna om med-best ä mmandet vid beredningen av
regerings ä renden m å ste leda till en s å dan gr ä nsdragning scxn angetts i motionen.

Trigan om till ä mpningen av MBL inom den offentliga sektorn ber ö rs ocks å i motionerna 1986/87:A 736 och A 751.

35

Innehåll P-P- '986/87: 147

Propositionen
.................................................... 1

Propositionens
huvudsakliga innehåll........................ .... 1

Utdrag ur protokoll vid
regeringssammanträde den 2 april 1987 2

1
Inledning ........................................................ 2

2
Nuvarande ordning ........................................... .... 3

3
Riksdagen m.m.................................................. 3

4
Föredraganden ................................................. .... 3

5
Hemställan .................................................... .... 5

6
Beslut............................................................. 5

Bilaga
I Avtal den 31 mars 1987 om medbestämmande vid beredning

en av regeringsärenden ........................................ 6

Bilaga
2 Medbestämmandet vid beredningen av regeringsärenden -

en
översikt över nuvarande ordning......................... .. 10

Bilaga
2:1 Avtal den 18 april 1977 m.m..................... 16

Bilaga
3 Riksdagens behandling av frågan 1983-1987.. .. 29

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987 36