Prop. 1986/87:148

Regeringens proposition 1986/87:148

Om finansiella koncerner m. m.

Prop. 1986/87:148

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har
tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 2 april 1987.

Pä regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Bengl K.Å. Johansson

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen föreslås ändringar i bankaktiebolagslagen
(1987:000), bankrörelselagen (1987:000), lagen om införande av ny
banklagstiftning (1987:000) samt fondkommissionslagen (1979:748).

Banklagstiftningen får anses vara uppbyggd så att en bank
förutsätts vara ett juridiskt och ekonomiskt självständigt företag. Genom
skilda banklagsregler tillgodoses olika säkerhets- och sundhetskrav i bankverksamheten.
I dag finns det emellertid inte några regler som förbjuder koncernbildningar
med bankbolag som dotterföretag.

De regler som föreslås, avses reglera förhållandena i en
koncern i vilken en bank ingår utan att vara moderbolag. Utgångspunkten skall
därvid vara, att denna form av koncern inte ges gynnsammare förutsättningar för
sin verksamhet än vad som gäller beträffande en traditionell bankkoncern.
Syftet med de föreslagna reglerna är vidare att förhindra att banklagstiftningens
skyddsregler i nya typer av bankkoncerner blir mindre verkningsfulla eller
till och med kringgås.

I bankaktiebolagslagen föreslås därför en regel som säger
att ett bankaktiebolag får ingå som dotterföretag i en koncern endast om ett
annat bankbolag är moderbolag. Frän denna huvudregel föreslås det att regeringen
skall få medge undantag om det finns särskilda skäl. Om regeringen har medgivit
ett sådant undantag skall bestämmelserna i bankrörelselagen om banks rörelse
och om tillsyn av bank, och vidare bankaktiebolagslagens regler om ledningen av
cn bank gälla för moderbolaget i tillämpliga delar och för övriga företag i
koncernen som om de vore dotterföretag till en bank. Vidare föreslås en kapitaliäckningsregel
som säger att moderbolagets innehav av aktier eller andelar i dotterföretag
inte får överstiga moder-

1 Riksdagen 1986/87. I .taml. Nr 148

bolagets
eget kapital. 1 bankaktiebolagslagen Tmns intaget ett förbud för Prop.
1986/87:148 vissa rättssubjekt att förvärva aktier i ett bankbolag. Det
föreslås nu att det förbudet också skall gälla förvärv av aktier i en banks
moderbolag.

De föreslagna reglerna är av provisorisk karaktär och
föreslås träda i kraft den 1 juli 1987. Reglerna skall gälla också för
koncerner som har bildats innan lagen träder i kraft. För sådana
koncernbildningar föreslås att moderföretaget senast den 1 september 1987 skall
ansöka hos regeringen om undantag från huvudregeln.

För att uppnå en bättre balans i
konkurrensförutsättningarna mellan bankkoncerner av olika slag läggs också i
propositionen fram ett förslag om ändring i fondkommissionslagen, vilket är av
mer permanent karaktär än de tidigare nämnda förslagen. Det gäller en ändring i
lagen som gör det möjligt för en bank att äga ett fondkommissionsbolag. Banken
får på så sätt möjlighet att driva fondkommissionsrörelse såväl inom banken som
i ett eget fondkommissionsbolag. De regler i fondkommissionslagen som säger att
ett fondkommissionsbolag får ha ett handelslager som uppgår till högst 50 milj.
kr. föreslås därvid gälla för banken och det bankägda fondkommis-sionsbolaget
gemensamt. Även denna ändring föreslås träda i kraft den 1 juli 1987.

Slutligen föreslås att den nuvarande principen att en bank
inte får förlägga s. k. egentliga bankverksamheter till ett dotterbolag inte
längre skall upprätthällas. Detta kräver inte någon särskild lagregel, eftersom
principen inte är lagfäst.

1 Förslag till ,„- Prop. 1986/87:148

Lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:000)

Härigenom föreskrivs att det i bankaktiebolagslagen
(1987:000)' skall införas två nya paragrafer, 1 kap. 4 och 5 S§, av följande
lydelse.

Föreslagen lydelse

I kap. 4§

Ett bankaktiebolag får ingå som dotterbolag i en koncern
endast om ett annat bankbolag är moderbolag.

Om det Jinns särskilda skäl får regeringen medge undantag
från första stycket.

5§

Ingår ett bankaktiebolag i en koncern, där moderbolaget
inte är bank, skall bestämmelserna i bankrörelselagen (1987:000) om banks
rörelse och om tillsyn av bank saml bestämmelserna i denna lag om banks ledning
gälla för moderbolaget i tillämpliga delar och för övriga företag, som om de
vore dotterföretag till bank. Begränsningarna i fråga om banks rörelse skall
avse företagen gemensamt. Koncernbidragfår ges endast efter medgivande av
bankinspektionen.

I en sådan koncern som avses i första stycket får det
bokförda värdet av moderbolagets aktier eller andelar i dotterföretag som
driver någon form av bankverksamhet inte överstiga moderbolagets eget kapital.
Vid denna beräkning skall hänsyn inte tas till kreditaktiebolag som har till huvudsakligt
ändamål att lämna lån mot säkerhet i panträtt i bostads-, kontors- eller
affärs-faslighet eller att lämna lån till kommuner.

Vad som sägs i 3 kap. 3§ om förbud alt förvärva aktier i
hankaktiebolag gäller även beträffande förvärv av aktier i ett sådant moderbolag
som avses i första stycket.

Lydelse enligt prop. 1986/87:12.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1986/87:148

Om det finns synnerliga skäl, får regeringen eller, efter
regeringens bemyndigande, bankinspektionen medge undantag från bestämmelserna
i första och andra styckena.

2 Förslag
till Prop. 1986/87:148

Lag om ändring i lagen (1987:000) om införande av ny banklagstiftning

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1987:000)' om
införande av ny banklagstiftning, dels att 33-37 §§ skall betecknas 34-38 §§,

dels att rubriken närmast före 33 § skall sättas närmast
före den nya 34 §, dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 33 §, av
följande lydelse.

Föreslagen lydelse

33 §

Ingår ett bankaktiebolag vid lagens ikraftträdande som
dotterbolag i en koncern där moderbolaget inte är bankbolag och ansöker moderbolaget
före utgången av augusti 1987 om undantag enligt I kap. 4§ andra stycket
bankaktiebolagslagen (1987:000), får bankaktiebolaget utan hinder av I kap. 4
§ första stycket samma lag fortsätta sin verksamhet lill dess regeringen
prövat frågan om undantag.

Förslag enligt prop. 1986/87:12

3 Förslag
till

Lag om ändring i bankrörelselagen (1987:000)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 7 § bankrörelselagen (1987:000)'
skall ha följande lydelse.

Prop. 1986/87:148

Lydelse
enligt prop. 1986/87:12

Föreslagen
lydelse

2 kap. 7§

En sparbank och en central föreningsbank får endast efter
tillstånd av bankinspektionen medverka vid emission av aktier, förlagsbevis
eller förlagsandelsbevis på den allmänna marknaden.

Ett
bankaktiebolag, en sparbank eller en central föreningshank som medverkar vid
emission av aktier på den allmänna marknaden får förvärva aktier som ingår i
emissionen men skall avyttra dessa så snart det lämpligen kan ske och senast
ett år efter förvärvet. Om särskilda skäl föreligger, kan bankinspektionen
medge att aktierna får innehas längre tid.

En bank
som har tillstånd att driva fondkommissionsrörelse får, för att underlätta
rörelsen, i samband med denna förvärva aktier, emissionsbevis samt andelar i
aktiefonder och ekonomiska föreningar. Banken får inte inneha sådana värdepapper
till högre anskaffningsvärde än som anges i 16 § första stycket fondkommissionslagen
(1979:748). Om synnerliga skäl föreligger, kan bankinspektionen medge att
banken får inneha värdepapper i större omfattning än vad som anges i nämnda
paragraf.

En bank
som har tillstånd att driva fondkommissionsrörelse får, för att underlätta
rörelsen, i samband med denna förvärva aktier, emissionsbevis samt andelar i
aktiefonder och ekonomiska föreningar. Banken får inte inneha sädana värdepapper
till högre anskaffningsvärde än som anges i 16 § första stycket fondkommissionslagen
(1979:748). Om en bank driver fondkommissionsrörelse och samtidigt äger ett fondkommissionsbolag,
skall dessa begränsningar gälla för banken och bolaget gemensamt. Om
synnerliga skäl föreligger, kan bankinspektionen medge att banken får inneha
värdepapper i större omfattning än vad som anges i nämnda paragraf.

Förslag enligt prop. 1986/87:12.

4 Förslag
till

Lag om ändring i fondkommissionslagen (1979:748)

Härigenom föreskrivs att 37 § fondkommissionslagen
(1979:748) skall ha följande lydelse.

Prop. 1986/87:148

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Tillstånd
för bankinstitut att driva fondkommissionsrörelse får meddelas endast om
bankinstitutet ej är olämpligt att driva sådan rörelse och om rörelsen kan
antagas ej bli till skada för det allmänna.

Tillstånd
för bankinstitut att driva fondkommissionsrörelse får meddelas endast om
bankinstitutet inte är olämpligt att driva sädan rörelse och om del kan antas
att rörelsen inte blir till skada för det allmänna. Ett bankinstitut får
driva fondkommissionsrörelse och samtidigt äga ett fondkommissionsbolag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987.

Finansdepartmentet Prop. 1986/87:148

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 mars
1987

Närvarande: statsrådet Feldt, ordförande, och statsråden Hjelm-Wallén,
Peterson, Bodström, Göransson, R. Carlsson, Holmberg, Wickbom, Hulterström,
Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist

Föredragande: statsrådet Feldt

Lagrådsremiss om finansiella koncerner, m. m. 1 Inledning

I februari 1987 har inom finansdepartementet upprättats en
promemoria som behandlar olika frågeställningar rörande finansiella koncerner
(Ds Fi 1987:3). I de förslag till ändringar i bankaktiebolagslagen som jag nu
lägger fram anges de förutsättningar under vilka en bank bör få ingå som dotterbolag
i en koncern. Dessa bestämmelser är av provisorisk karaktär. Dessutom föreslår
jag bestämmelser som gör det möjligt för bank att som dotterbolag äga ett fondkommisionsbolag.
Även andra frågor som rör fördelningen av verksamheter mellan en bank och dess
dotterföretag tas upp.

Promemorian har remissbehandlats. Till protokollet i detta
ärende bör fogas dels en sammanfattning av promemorian som bilaga I, dels
lagförslagen i promemorian som bilaga 2, dels en förteckning över
remissinstanserna och en sammanställning av remissyttrandena som bilaga 3.

2 Bakgrund

Utvecklingen av kreditmarknaden har medfört en breddning
av verksamheten i olika finansiella instititut. De tidigare vedertagna
gränserna mellan instituten har efter hand suddats ut. Den gällande regleringen
eller i vissa fall avsaknaden av reglering har givit instituten olika
verksamhetsförutsättningar. Därigenom har spänningar uppstått mellan
finansinstituten och konkurrensen dem emellan har skärpts. Den finansiella
utvecklingen har också inneburit att nya finansieringsformer och nya aktörer
har tillkommit. De svenska kreditinstituten möter också en ökad konkurrens från
utländska banker och finansföretag som är organiserade på annat sätt och bl.
a. därigenom kan ges bättre verksamhetsförutsättningar.

För att mer effektivt kunna ta till vara sina resurser och
därigenom öka sin konkurrenskraft har de svenska finansinstituten genom
organisatoriska förändringar samlat sin specialkompetens och övriga resurser i
företagskoncerner med verksamheter som sträcker sig över i princip samtliga

delmarknader
på kreditmarknaden. Banker knyts samman med finansbo- Prop. 1986/87:148
lag, fondkommissionsbolag och kreditaktiebolag och ingår som dotterbolag i en
koncern. Inom en och samma koncern kan därmed erbjudas flertalet av de tjänster
som förekommer inom den finansiella sektorn.

De regler i form av lagstiftning m. m. som omgärdar
bankernas verksamhet kan sägas bygga på förutsättningen att en bank är ett
självständigt företag. Ingår bank i en koncern förutsätts därför banken vara
moderbolag. Det föreligger emellertid inget förbud i banklagstiftningen, vare
sig den nu gällande eller den som för närvarande är föremål för riksdagens
prövning, som hindrar uppbyggnaden av koncerner i vilka bank ingår i annan
ställning än moderbolagets.

En koncern, i vilken bank ingår, kan vara uppbyggd på
olika sätt. Den vanligaste formen är den traditionella bankkoncernen. Den
består av en bank som moderföretag och ett större eller mindre antal aktiebolag
som dotterbolag, vilka behärskas av moderföretaget främst genom dess aktieinnehav
i dotterbolagen. Koncernen driver - förutom bankverksamhet -enbart finansiella
och andra verksamheter som är förenliga med bankverksamheten. 1 en koncern av
detta slag, vars tillkomst förutsätter tillstånd av regeringen till bankens
förvärv av aktier i dotterbolagen, behäller banken sin självständighet.

I banklagstiftningen uppställs som nämnts tidigare inga
förbud mot att bank ingår som dotterbolag i en industriell koncern eller en
koncern som driver andra verksamheter som måste anses oförenliga med en banks.
Banken och dess verksamhet kan därmed underordnas ett industriföretag eller
annat näringslivsföretag som moderbolag. Exempel på en sådan koncern finns
redan i dag på marknaden. Ostgöta Enskilda Bank och Skaraborgsbanken ingår i
en koncern med ett fastighets- och aktieförvaltande bolag som moderbolag. 1
denna koncern finns även ett antal industriföretag som dotterbolag.

Banklagstiftningen lägger inte heller några hinder i vägen
för en bank att som dotterbolag ingå i en holdingbolagskoncern. En sådan
koncern leds av ett holdingbolag med enda uppgift att som ett förvaltande bolag
under sig samla ett antal dotterbolag. En holdingbolagskoncern kan antingen
vara en renodlat finansiell koncern, dvs. driva endast finansiella verksamheter
i form av t. ex. bankverksamhet och fondkommissionsrörelse, eller en blandad
koncern med såväl finansiella som t. ex. industriella verksamheter i
dotterbolag. Andra former kan också förekomma. Under den senaste tiden har det
aviserats planer på att bilda en finansiell holdingbolagskoncern, Gota-gruppen,
i vilken — förutom bank — skall ingå ett flertal andra finansinstitut som
dotterbolag.

Med hänsyn till bankernas särställning på kreditmarknaden
är deras

verksamhet kringgärdad med bestämmelser som värnar om olika skydds

intressen i denna, bl. a. genom att ställa krav på en sund och säker verk

samhet. Drivs bankverksamheten i en annan organisatorisk form än en

traditionell bankkoncern, i vilken banken är moderföretag, finns risk att

vissa av dessa skyddsregler kringgås eller blir mindre verkningsfulla. Den

snabba utvecklingen på kreditmarknaden kan resultera i att det bildas

ytterligare koncerner, i vilka bank ingår och som har holdingbolag eller 9

andra
företag än bank som moderföretag. Det bör därför övervägas under Prop.
1986/87:148 vilka organisatoriska former som bankverksamhet och kanske även
annan finansiell verksamhet skall få bedrivas. Denna uppgift har getts kredit-marknadskommittén
(Fi 1983:06).

3 Kreditmarknadskommittén

Kreditmarknadskommittén har bl. a. till uppgift att lösa
gränsdragningsproblem mellan olika institut på marknaden, att överväga de
legala förutsättningarna för nya institut samt att skapa rationella
rörelseregler för skilda slag av finansinstitut (Dir. 1983:38).

I direktiven sägs att kommittén bör ta som en utgångspunkt
att bankerna även i framtiden skall behålla den centrala funktionen pä
kreditmarknaden. För att ett företag skall få kallas bank bör tre kriterier
vara uppfyllda. För det första skall inlåning pä vanliga bankräkningar utgöra
ett nödvändigt och betydande inslag i verksamheten. En bank skall vidare
erbjuda allmänheten en allsidig service. Det tredje kriteriet, som enbart
gäller bankaktiebolag, är att ägandet bör vara spritt.

Beträffande det sista kriteriet sägs i direktiven
följande: "Enligt min mening är det ett viktigt samhällsintresse att
fullvärdiga banker inte blir föremål för en stark ägarkoncentration och därmed
kommer att anknytas till vissa ägarkonstellationer inom näringslivet. Jag vill
i sammanhanget erinra om den begränsning som sedan länge gäller för bankerna i
fråga om att äga dotterbolag. De får aldrig inneha andelar i företag som ägnar
sig åt "bankfrämmande" verksamhet. Om emellertid ett bankaktiebolag
genom att aktier i detta förvärvas kommer att ingå i t. ex. en industrikoncern,
kan den bankfrämmande industriverksamheten bli överordnad bankens egen
verksamhet. Enligt min mening bör i princip gälla att en bank inte får vara
dotterbolag i en koncern, åtminstone inte där moderbolaget är annat än en bank.
Kommittén bör undersöka de problem som kan sammmanhänga med att enstaka
juridiska eller fysiska personer själva eller i fast intressegemenskap har ett
dominerande inflytande i en bank. Målet bör vara att säkerställa ett spritt
ägande."

I september 1985 föreslog bankinspektionen en provisorisk
bestämmelse

om ägarbegränsning i bankaktiebolag. Bakgrunden till detta var att omsätt

ningen av vissa bankaktier hade varit mycket stor. Samtidigt hade stora

poster bankaktier samlats pä vissa händer eller hos ägare som ansågs

samarbeta med varandra. Utvecklingen innebar enligt inspektionen att

sådana aktieägare kom att förfoga över maktmedel som gav dem möjlighet

att påverka bankernas skötsel. Oavsett om dessa maktmedel användes var

det oroande att sådana möjligheter fanns. Bankens och dess kunders

intressen — liksom det allmännas intressen — kunde komma att underord

nas vissa ägares intressen. Det var inte utan vidare givet, att dessa olika

intressen i allo sammanföll. Möjligheterna för banken att arbeta i enlighet

med det ansvar som banklagstiftningen föreskriver kunde åtminstone i

vissa hänseenden komma i fara, anförde inspektionen. Enligt den proviso

riska bestämmelsen skulle innehavet av aktier i en bank hos en och samma 10

ägare eller hos ägare med intressegemenskap vara begränsat
till högst tio Prop. 1986/87:148 procent av aktiekapitalet eller
röstetalet.

Bankinspektionens förslag remissbehandlades. De flesta
remissinstanserna ansåg att någon lagstiftning inte borde ske på grundval av
inspektionens förslag. Kreditmarknadskommitténs arbete borde i stället
avvaktas.

I oktober 1985 överlämnade regeringen bankinspektionens
framställning jämte remissvaren till kreditmarknadskommittén.

4 Syftet med gällande bank- och fondkommissions-lagstiftning

För att kunna ta ställning till de förslag som framförs i
departementspromemorian är det nödvändigt att man har syftet med den gällande
banklagstiftningen klart för sig. Med hänsyn till en banks uppgifter och
alldeles särskilda ställning på kreditmarknaden har denna lagstiftning getts en
särskild utformning.

Förslaget till provisoriska bestämmelser för finansiella koncerner
bygger delvis på en bestämmelse i fondkommissionslagen (1979:748). Det är därför
lämpligt att i detta sammanhang också beskriva syftet med fondkom-missionslagstiftningen.
Detta motiveras dessutom av att det i promemorian föreslås att bank skall få
äga ett fondkommissionsbolag.

4.1 Banks särställning

Bankerna skiljer sig i flera väsentliga avseenden från
andra företag. De intar en central ställning i det ekonomiska systemet och har,
utöver sin huvudsakliga roll som sparuppsamlare och kreditgivare, getts vissa
uppgifter som verkställare av statsmakternas ekonomiska politik och som
utövare av myndighet, t. ex. som valutabank.

Bankernas rörelsekapital härrör till stor del från
allmänheten. Omkring 90% av balansomslutningen i en bank består av in- och
upplånade medel. Bankens eget kapital uppgår i regel enbart till omkring 1,5 %
av balansomslutningen. I bankernas verksamhet förekommer därmed ett flertal
skyddsintressen som motiverar det särskilda regelsystem som byggts upp kring
bankerna och den samhälleliga tillsyn och kontroll som de är föremål för. I
vissa avseenden är således bankerna att betrakta som halvofficiella organ som
givits särskilda rättigheter och särskilda skyldigheter.

Bankernas kunder - framför allt insättarna - är pä ett
helt annat sätt beroende av sin banks säkerhet och sunda utveckling än vad som
gäller för kunder i andra företag. En insättare anförtror banken medel utan
någon säkerhet. Det måste därför anses vara ett oeftergivligt krav att insättarna
bereds trygghet mot förlust av insatta medel.

En insättare skall inte behöva ta ställning till bankens
förmåga att för

ränta och återbetala det inlånade kapitalet. Bankens roll är snarare att

avlyfta prövningen av de insatta medlens placering från insättarna. Det är

härvid av vikt för kreditväsendets funktionsduglighet, och därmed även ett 11

samhällsintresse,
atl insättarna har fullt förtroende för bankernas förmåga Prop. 1986/87:148
att fullgöra sina förpliktelser.

Banklagarnas regelsystem har alltså byggts upp för att
tillgodose olika säkerhets- och sundhetskrav i bankverksamheten. Härigenom har
samhället tagit på sig ett ansvar för bankernas solvens och därmed i viss
mening ställt sig som garant för att insättarnas medel inte utsätts för risker
i okontrollerad omfattning. Detta innebär i sin tur att bankerna själva åtnjuter
ett avsevärt förtroende från allmänhetens sida.

4.2 Viktigare bestämmelser i banklagstiftningen

I banklagstiftningen begränsas bankernas verksamhet till
in- och utlåning av pengar och annan verksamhet som har samband därmed. Genom
ett antal förvärvsregler i banklagarnas rörelsekapitel bestäms de för bank
tillåtna förvärven av såväl fast som lös egendom. Dessa regler, som anger det
tillåtna verksamhetsområdet för bank, motverkar att bankerna i spekulationssyfte
utsätter sig själva och därmed insättarnas medel för sådana risker som inte är
förenliga med en sund bankverksamhet. Bankverksamheten får alltså inte blandas
samman med annan typ av företagsverksamhet, vilket framgår av det principiella
aktieförvärvsförbudet. Ägande och kreditgivning har inte ansetts höra samman i
bank.

Aktieförvärvsförbudet har utgjort en av grundpelarna i
banklagstiftningen sedan början av 1930-talet. Tanken att bankerna inte skall
utsätta sig för andra företagarrisker än sådana som följer med bankverksamheten
har bl. a. föranlett förbud mot vinstandelslån och förbud för bank att på annat
sätt tillgodogöra sig andel i vinst i rörelse med bankfrämmande verksamhet.

Kravet på att bankverksamhet skall drivas åtskild från
annan rörelse motiveras även av att bankerna skall iaktta objektivitet i sin
verksamhet. Detta gäller särskilt vid kreditgivningen. Bankerna skall stå fria
vid prövningen av förekommande kreditfrågor sä att risker inte uppstår att
banken ensidigt gynnar närstående intressen. I banklagarna finns även regler,
bl. a. om jäv, som motverkar att ledande befattningshavare, styrelseledamöter m.
fl. i eget intresse påverkar bankens verksamhet.

Andra bestämmelser av särskild vikt är kapitaltäckningsbestämmel-serna.
Dessa föreskriver att bankerna skall ha eget kapital av viss betryggande
omfattning i förhållande till placeringarna. De utgör därmed den yttersta
garantin för att bankers verksamhet — främst i vad den avser att ta emot
allmänhetens medel - baseras på ett tillräckligt kapital. Rörelsereglerna
föreskriver vidare att bankerna skall ha en betryggande säkerhet för lämnade
krediter. Genom andra regler åläggs bankerna att bevaka att bindningstiderna
för in- och upplåning är förenliga med villkoren för bankens utlåning. Vidare
är bankernas rätt att emittera obligationer begränsad till såväl omfattning som
löplid.

För att förhindra ett utländskt inflytande över de svenska
bankerna

förbjuds utlänning i princip alt förvärva bankaktier. Slutligen gäller också

atl regeringen skall godkänna styrelsens val av ordförande i bankaktiebo

lag och likaså att regeringen har möjlighet att utse styrelseledamöter i ett 12

bankaktiebolag
för alt på detta sätt ge samhället direkt medverkan i och Prop. 1986/87:148
inflytande över besluten i dessa banker.

4.3 Banks verksamhet i dotterbolag

Bankerna har av olika skäl funnit det fördelaktigt och
kanske i vissa fall även nödvändigt att förlägga viss verksamhet utanför
banken. Efter särskilt tillstånd av regeringen har en bank rätt att förvärva
aktier i företag, vars ändamål är till nytta för bankväsendet eller del
allmänna. På den verksamhet som en bank bedriver i dotterbolag eller delägda
bolag är inte de särskilda skyddsreglerna i banklagarna automatiskt
tillämpliga. Som en följd av bland annat uttalanden i förarbetena till lagen
(1980:2) om finansbolag har banklagsbestämmelserna emellertid i praktiken på
olika sätt kommit att analogt tillämpas på verksamheten i de bankägda
finansbolagen. Detta kan ses som ett utflöde av atl bankens utveckling inte
kan anses vara sund om banklagstiftningens skyddsregler sätts ur spel genom
olika organisatoriska förändringar av bankens verksamhet. En sådan tillämpning
av banklagsbeslämmelserna har också föreskrivits av regeringen i samband med atl
regeringen lämnat tillstånd till aktieförvärv.

Förutsättningarna för all banks dotterbolags verksamhet
bygger därför pä de i praxis utvecklade, grundläggande principerna alt
dotterbolaget endast får ägna sig ål sådan verksamhet som är tillåten för bank
och att egentlig bankverksamhet inte får drivas utanför banken själv.

Finansbolagen är lill skillnad från bankerna inte
underkastade några långtgående legala begränsningar av sin verksamhet. Lagen om
finansbolag begränsar inte finansbolagens verksamhet till enbart finansiell
verksamhet. De kan således till den finansiella verksamheten - om de finner
lämpligt - också knyta annan verksamhet. Enligt de ovan nämnda principerna är
emellertid de bankägda finansbolagen till skillnad från övriga finansbolag
ålagda begränsningar i sin verksamhet. Det gäller t. ex. möjligheterna att
förvärva aktier och fasligheter samt att lämna kredit direkt till
privatpersoner och kredit mot säkerhet i fast egendom.

Avvikelser från principen alt en bank i dotterbolag inte
får driva annan verksamhet än sådan som är tilläten i banken har skett i ett
antal fall, bl. a. vad gäller factoring (köp av fakturor) och leasing. Dessa
avvikelser har vuxit fram i praxis, i det atl leasing och köp av fordringar i
det bankägda finansbolaget inte har ansetts innebära skäl till omprövning av de
tillstånd, på vilka bankerna grundar sina innehav av aktier i olika
finansbolag. Konkurrensen - inte minst i den internationella
finansieringsverksamheten - har medfört att avvikelserna har ansetts böra
accepteras.

4.4 Fondkommissionslagstiftningen

I en marknadsekonomi är en fördelning av riskkapitalet till
de områden där

det får den mest ändamålsenliga användningen en viktig uppgift. Värde

pappershandeln bidrar lill en sådan fördelning och därmed till den ekono

miska utvecklingen. Det är därför betydelsefullt att förtroendet för värde

pappersmarknaden och dess aktörer upprätthålls. 13

Fondkommissionslagstiftningen syftar till att ge ett skydd
åt allmänheten Prop. 1986/87:148 vid handel med värdepapper och förutsätter
därför att handeln organiseras och bedrivs i former som är godtagbara från kapilalskyddssynpunkl.
Allmänheten skall inte behöva riskera att anförtro sina uppdrag åt personer,
som på grund av okunnighet eller vårdslöshet kan komma att handla i strid med
uppdragsgivarens intresse eller som på grund av sädana omständigheter eller
dålig ekonomi kan åsamka uppdragsgivaren förluster.

En viktig förutsättning för att allmänheten skall kunna
hysa förtroende för fondkommissionärerna är att dessa har en så långt möjligt
fri och oberoende ställning. Det är inte minst viktigt på grund av de
intressekonflikter som finns inbyggda i fondkommissionsrörelsen genom
möjligheten atl förena handel i kommission med handel för egen räkning. I fondkommissionslagen
fästs därför stor vikt vid företeelser som kan negativt påverka fondkommissionärernas
vilja och förmåga all tillvarata kundernas intressen. I konsekvens härmed
beskärs bl. a. fondkommissionsförelagens möjligheter alt bedriva ekonomisk
verksamhet vid sidan av kommissionshandeln. Den verksamhet som primärt får
kombineras med kommissionshandeln skall ha lill syfte atl underiätta fondkommissionsrörelsen
och finns angiven i fondkommissionslagen.

För alt rationalisera hanteringen av små värdepappersposter
får alltså ett fondkommissionsbolag bedriva egenhandel. Fondkommissionärernas räll
att för egen räkning förvärva aktier, emmissionsbevis och andelar i aktiefonder
begränsas dock till ett handelslager, vars anskaffningsvärde får uppgå lill
högst 50milj. kr. Därutöver kan dock en fondkommissionär, i samband med atl
bolaget garanterar en emission av fondpapper på den allmänna marknaden, under
vissa förhållanden förvärva och inneha aktier på grund av garanliålagandet.

4.5 "Sambandsparagrafen"

I förarbetena (prop. 1978/79:9) till fondkommissionslagen
konstaterades all flera av lagbestämmelserna skulle kunna sältas ur spel genom
organisatoriska arrangemang. En fondkommissionär skulle kunna kringgå lagen
genom att driva fondkommissionshandel i ett företag och annan verksamhet, som
har samband därmed, i ett annat företag.

I fondkommissionslagen togs därför in föreskrifter om atl
bestämmelserna om fondkommissionsbolags rörelse och om tillsyn över sådana
bolag i princip skall gälla också för vissa sidoföretag som har nära samband
med fondkommissionsbolag. Endast sådana företag vars huvudsakliga verksamhet
beslår i alt förvalta, handla med eller biträda vid handel med fondpapper eller
lämna kredit mot säkerhet i fondpapper omfattas av regeln. Nära samband skall
anses föreligga, om de båda företagen leds av samma eller i huvudsak samma
personer eller om vinslen av företagels verksamhet helt eller till betydande
del skall, direkt eller indirekt, tillfalla samma eller i huvudsak samma personer.

De närstående förelagen begränsas i sin verksamhet pä
samma sätt som

ett fondkommissionsbolag. Vidare får förelagen inte i likhet med vad som

gäller för fondkommissionsbolag utfärda för den allmänna rörelsen av- 14

sedda
förskrivningar, t. ex. emittera obligationer. Egendomsförvärven be- Prop.
1986/87:148 gränsas pä samma sätt som för fondkommissionsbolagen. Ett eller
flera närslående företag får tillsammans med fondkommissionsbolaget endast
inneha ett handelslager av värdepapper om högst 50 milj. kr.

Bankinspektionen kan om särskilda skäl föreligger medge
undantag från sambandsregeln. Undantag har medgivits framför allt för redan
bestående företagsgrupper. Besluten om undantag har förenats med villkor bl. a.
om att sambandsföretaget endast får bedriva sådan handel med fondpapper som kan
betecknas som långsiktig förmögenhetsförvallning och vidare att en klar
administrativ åtskillnad skall föreligga mellan sambandsföreiagen.

5 Allmän motivering

5.1 Frågan om provisorisk lagstiftning

Som jag har nämnt i tidigare avsnitt bygger
banklagstiftningen på att kreditgivning och ägande skall skiljas åt. Det
principiella förbudet för bank atl förvärva aktier motiveras av all en
aktieförvärvsrätt skulle kunna medföra att bankerna blev företagare och inte
endast kreditgivare. Ett aktieinnehav skulle kunna föranleda en bank till en kreditgivning,
som innebar en föriustrisk av betydligt större omfattning än den som är förknippad
med aktieinnehavet i sig. Om bankerna tilläts att obegränsat förvärva aktier,
skulle man knappast kunna förhindra bankerna att genom bolag driva olika slag
av verksamheter. De i lag bestämda gränserna för tillåten bankverksamhet skulle
därmed väsentligt förlora i betydelse. Vidare är det viktigt med tanke pä
intresset av en ändamålsenlig styrning av samhällets resurser, att bankerna så
opartiskt som möjligt fördelar de finansieringsströmmar, som löper genom dem,
mellan olika investeringsobjekt. Detta kan inte ske om bankerna samtidigt genom
icke obetydliga aktieinnehav i vissa bolag konkurrerar med övriga företag inom
produktion, handel och servicenäringar. Därtill kommer att bankväsendet med
hänsyn till risken för maktkoncentration inte bör ha betydande ägarintressen i
det privata näringslivet.

Bankerna drivs emellertid som regel inte som ett enda
företag utan som en grupp av förelag (den traditionella bankkoncernen). En
förutsättning för alt en koncern i banklagstiftningens mening skall föreligga
är enligt min mening att moderförelaget utgörs av en bank.

Någon motsvarighet till de begränsningar som gäller för
bank och dess dotterförelag finns inte för förelag som organisatoriskt står
över banken. Trots banklagstiftningens uppbyggnad och alldeles särskilda syften
uppställs således inte något hinder mot att en bank ingår som dotterförelag i
en koncern med t. ex. ett allmänt aktiebolag som moderbolag.

Frågan om vilka organisatoriska former utöver den
traditionella bank

koncernen, som är lämpliga för finansiell verksamhet, inrymmer många

svåra problem. Ett accepterande av t. ex. en koncern med ett holdingbolag

som moderbolag och med bankverksamhet som en av flera verksamhets

grenar i dotterbolag inverkar högst betydligt pä den nuvarande strukturen 15

på
kreditmarknaden. Någon definitiv ställning lill frågan om hur bankverk- Prop.
1986/87:148 samhet och annan finansiell verksamhet organisatoriskt skall få
drivas kan inte tas utan en ingående analys. Denna uppgift har lagts på kreditmark-nadskommitlén.
En definitiv lösning av frågan bör därför lämpligen ske med utgångspunkt i
kommitténs förslag.

Med hänvisning till bland annat alt verksamheten i en
finansiell koncern kan erbjuda vissa konkurrensfördelar i förhållande till verksamheten
i en traditionell bankkoncern framhålls det i promemorian att det är angeläget
med någon form av reglering snarast. 1 avvaktan på resultatet av kreditmarknadskommitténs
arbete föreslås därför en provisorisk lagstiftning beträffande koncerner i
vilka en bank ingår ulan atl vara moderbolag.

Bland remissinstanserna har det rått delade meningar om
huruvida det är nödvändigt med en provisorisk lagstiftning och vidare
beträffande utformningen av en sådan lagstiftning. Bankinspektionen,
fullmäktige i Sveriges riksbank. Föreningen Auktoriserade Revisorer. Svenska
Fondhandlare-föreningen, Svenska Revisorsamfundet, Finansbolagens jorening och kreditmarknadskommittén
tillstyrker att det genomförs en provisorisk lagstiftning i avvaktan pä kreditmarknadskommitténs
förslag. Också Svenska Bankföreningen tillstyrker att det genomförs en
provisorisk lagstiftning. Föreningen framhåller dock samtidigt att banker och
övriga kreditinstitut i så fall måste ha rätt att utgå från att det som
beslutas i lagstiftningsärendet inte kommer att ändras efter mycket kort tid.
Sveriges Föreningsbankers Förbund kan inie tillstyrka förslaget och påpekar att
lagstiftningen - om än provisorisk — kan komma att låsa handlingsmöjligheterna
för framliden. Försäkringsinspektionen och LO tillstyrker alt det genomförs en
provisorisk lagstiftning men vill var för sig ge den ett annat innehåll än vad
som föreslås i promemorian. Försäkringsinspektionen menar att det ligger
närmast till hands atl man - med hänsyn till alt kreditmarknadskommitténs
förslag väntas senare i år - tills vidare fryser de nuvarande förhållandena.
LO anser att lagstiftningen på väsentliga punkter bör gå mycket längre än vad
som föreslagils. SAF och Sveriges Industriförbund framhåller alt det inte
framkommit något som talar för alt läget är sä allvarligt att det är motiverat
med provisorisk lagstiftning. En motsvarande uppfattning redovisas av hovrätlcn
över Skåne och Blekinge. Enligt hovrättens mening bör dessutom regler med
begränsad giltighetslid tas upp i en särskild lag. Svenska sparbanksföreningen
och Sparbankernas Bank förordar all det inte genomförs någon provisorisk
lagstiftning men kan även acceptera en lagstiftning som temporärt förbjuder
koncernbildningar av det slag som behandlas i promemorian.

Som konstaterats inledningsvis är bankverksamheten
ingående reglerad.

Om en bank ingår som dotterföretag i en koncern, kommer banken genom

denna reglering att inta en alldeles särskild ställning i förhållande lill
andra

koncernförelag. Koncernledningens direktivrätt över banken kommer atl

vara väsentligt inskränkt. På motsvarande sätt är direktivrätten inskränkt

även över andra finansinstitut som dotterbolag, om institutens verksamhet

är underkastad särskild lagreglering. Enligt min mening finns emellertid

betydande risker atl det regelsystem som byggts upp kring bankerna kan

kringgås eller bli mindre verkningsfullt. I likhet med riksbanksfullmäktige 16

anser jag
det vara en allvarlig brist att ett faktiskt inflytande kan utövas av Prop.
1986/87:148 en koncernledning som inte själv är underkastad
banklagstiftningens skyddsbestämmelser. Vidare är det oacceptabelt att del
allmänna inte kan påverka koncernens sammansättning och att kraven på säkerhet
och sundhet inte kan göras gällande inom koncernen i dess helhet.

En annan omständighet som jag också bedömer som särskilt
oroande är att ett moderbolag i form av ett holdingbolag har möjlighet att i
obegränsad omfattning - trots ett litet eget kapital — lånefinansiera
verksamheten i befintliga dotterbolag och uppköp även av andra bolag. Av den
redovisning jag har lämnat framgår att det innebär konkurrensfördelar att
driva finansiell verksamhet i en koncern av annan typ än den traditionella
bankkoncernen. Enligt min mening är det angeläget att detta förhållande inle
leder till en snabb omstrukturering av bankväsendet innan definitiv ställning
tagits till kreditmarknadskommitténs kommande förslag till ny struktur på
kreditmarknaden.

Av dessa skäl finner jag i likhet med de flesta
remissinstanserna att det är nödvändigt att redan nu införa särskilda regler
för de bankkoncernbildningar som skiljer sig från den traditionella
bankkoncernen.

En provisorisk lagstiftning skulle kunna utformas så alt
det tills vidare blir förbjudet att bilda koncerner, i vilka bank ingår som
dotterbolag. Även om jag är medveten om att ett accepterande - om än
provisoriskt - av nya bankkoncerner kan komma alt återverka på den framtida
strukturen pä kreditmarknaden, år jag inte beredd att föreslå ett sä
kategoriskt förbud. Förutsatt att dessa koncerner byggs upp på ett särskilt
sätt och underkastas betryggande skyddsreglcr anser jag att de temporärt bör tillåtas.
Dessa nya former av bankkoncerner bör enligt min mening kunna ge ökad effektivitet
och konkurrensförmåga åt de finansföretag som ingår i koncernen. I sammanhanget
bör också erinras om att det redan i dag förekommer koncernbildningar av detta
slag på kredilmarknaden.

Jag anser således att en bank under vissa förutsättningar
bör kunna ges tillåtelse att ingå som dotterbolag i en koncern och att
särskilda regler för de i en sådan koncern ingående företagen nu bör föras in i
banklagstiftningen. Den lagstiftning som jag kommer att föreslå tar endast
sikte på koncerner i vilka bankaktiebolag ingår som dotterföretag. 1 och för
sig skulle också en föreningsbank kunna ingå som dotterbolag i en koncern. Av
remissyttrandet frän Sveriges Föreningsbankers Förbund framgår dock att det
inom föreningsbanksrörelsen inte är aktuellt med sådana organisatoriska
förändringar. Med hänsyn härtill och till lagstiftningens provisoriska karaktär
omfattas inte föreningsbanker av mitt förslag. En sparbank kan inte ägas av
annan och kan därför inte heller ingå i en koncern på annat sätt ån som
moderföretag.

Som jag nämnde inledningsvis i detta avsnitt ankommer det
på kredit

marknadskommittén att närmare utreda förutsättningarna för finansiella

koncerner på marknaden innan dessa blir definitivt vedertagna. Utredning

en kan resultera i att kommittén förordar en annan lösning än den som här

föresläs. I detta sammanhang vill jag erinra om den tidigare nämnda frågan

om ägarbegränsning i bank som kommittén för närvarande utreder. Anser

kommittén att andra finansiella koncerner än den traditionella bankkoncer- 17

2 Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 148

nen bör tillåtas, bör kommittén också pröva frågan om ägarbegränsning
i koncernens moderbolag. Förutsättningarna att driva bankverksamhet i en annan
typ av koncern än den traditionella bankkoncernen kan således komma att
väsentligt förändras i en framtid på grund av de ställningstaganden som görs i
anledning av kreditmarknadskommitténs förslag.

Försäkringsinspektionen har pekat på att det på försäkringsområdet
finns ägarproblem av samma slag som på bankområdet. Jag har också uppfattningen
att det kan finnas anledning atl införa särskilda regler om ägandet av ett
försäkringsaktiebolag. Enligt min mening kan man dock vänta med delta
ställningstagande eftersom försäkringsverksamhetskom-mitténs betänkande kommer atl
lämnas inom kort.

Hovrätten över Skåne och Blekinge har hävdat att
provisoriska bestämmelser bör tas in i en särskild lag. För egen del anser jag
inte detta vara nödvändigt i del här fallet.

Förutsättningarna alt driva finansiell verksamhet,
däribland bankverksamhet, skall inte vara beroende av vilken organisationsform
som väljs. Banker måste ha i huvudsak likartade förutsättningar atl driva
verksamhet. Jag finner det därför angeläget att föreslå vissa ändringar i
verksamhetsförutsättningarna för de traditionella bankkoncernerna. Dessa ändringar
återkommer jag till senare..

Prop. 1986/87:148

5.2 Strukturen i en bankkoncern

Mitt
förslag: Ett bankaktiebolag får som dotterbolag ingå i en koncern endast om
ett annat bankbolag är moderbolag. Om det finns särskilda skäl, får regeringen
medge undantag från denna regel.

Förslaget i promemorian: Överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har lämnat
promemorians förslag till huvudregel ulan erinran. En remissinstans avstyrker
helt och menar atl en bank aldrig skall få vara dotterföretag utan i stället
bör införlivas med moderbanken.

Beträffande dispensmöjligheterna framhåller ett par av
remissinstanserna att det bör anges klarare i lagtexten vilka skäl som kan
medföra undantag frän huvudregeln. En remissinstans anser att de föreslagna dispensmöj-lighelerna
är för snäva. 1 några fall framhålls också att regeringen i dispensbeslutet
bör ange under hur lång lid beslutet gäller.

Slutligen efterlyser flera remissinstanser regier om vad
som skall ske med sådana koncerner som har bildats innan bestämmelserna träder
i kraft.

Skälen för mitt förslag: Den särställning som bankerna har
förutsätter enligt min mening att de intar en fri och oberoende ställning.
Detta ställningstagande stöds också av den uppbyggnad som banklagstiftningen
har. Av denna anledning bör bankerna inte få bli föremål för en stark ägarkoncentration.
Kreditmarknadskommittén har getts i uppdrag att undersöka de problem som kan
sammanhänga med att enstaka juridiska eller fysiska

18

personer
själva eller i fast intressegemenskap har ett dominerande inflytan- Prop.
1986/87:148 de i en bank. Kommittén förväntas under innevarande år lämna
förslag till hur en bank i framtiden skall fä ägas.

Som framgår av vad jag tidigare har sagt finner jag det
nödvändigt att till viss del föregripa kommitténs utredning av ägarfrägan. Jag
anser nämligen att det normalt inte bör få förekomma alt en bank är dotterbolag
till en annan juridisk person än bank. Uppstår ett sådant moder-dotterbolagsförhållande
finns en uppenbar risk för att banken inte kan upprätthålla sin självständiga
ställning.

För banker har byggts upp ett regelsystem som skall
garantera att de många skyddsintressena i bankverksamheten tas lill vara.
Bankerna har getts ett begränsat verksamhetsområde och förhindras att ägna sig
åt riskfyllda eller spekulativa verksamheter. För banker upprätthålls principen
att ägande och kreditgivning skall hållas i sär. Banklagstiftningen reglerar
inte bara den verksamhet som drivs inom banken utan drar också upp riktlinjer
för och reglerar indirekt den verksamhet som bankerna driver i särskilda bolag.

Banklagstiftningen kan emellertid inte tillämpas på de
bolag som organisatoriskt står över en bank. Att en bank skulle kunna utgöra
ett dotterförelag i en koncern förutsattes aldrig i samband med tillkomsten av
vår nuvarande banklagstiftning, vilket framgår av dess uppbyggnad. Frågan var
inte heller aktuell under arbetet med det förslag till ny banklagstiftning som
för närvarande prövas av riksdagen (prop. 1986/87:12).

Vissa banklagsbestämmelser kan sättas ur spel genom att en
bank underordnas ett annat företag. En bank kan då också utnyttja andra
koncernbolag för verksamheter som är förbjudna för banker. Även om
banklagstiftningen i stor utsträckning skyddar de intressen som finns att
bevaka i bankverksamheten, anser jag all det föreligger sådana risker med att
en bank ingår som dotterbolag i en koncern alt delta i princip inte bör
tillåtas. Andra koncernbolag skulle för egen del eller i sin affärsverksamhet
kunna dra fördel av att banken ingår i koncernen. Även om detta skulle ske på
normala villkor kan allmänhetens förtroende för banken ändå rubbas med hänsyn
till det nära organisatoriska sambandet.

Som jag tidigare nämnt måste det också vara en allvarlig brist
om det allmänna inte ges möjlighet atl påverka en sådan koncerns sammansättning
och verksamhet. En koncern som på detta sätt inrymmer en bank måste präglas av
stabilitet, säkerhet och sundhet i verksamheten. Dessa förhållanden bör del
allmänna kunna påverka och kontrollera genom alt ställa krav pä koncernen i
dess helhet och genom att man ges rätt till insyn i koncernen.

Mot denna bakgrund anser jag att det bör införas en regel
som i princip

förbjuder ett bankaktiebolag att ingå som dotterbolag i en koncern, i vilken

moderföretaget är ett annat företag än ett bankaktiebolag. Med moderföre

tag avses del närmast banken liggande moderföretaget. Utgör ett bankak

tiebolag moderbolag till ett annal bankaktiebolag föreligger enligt min

mening inte de risker som tidigare har beskrivits. En sådan organisations

form finns för övrigt redan beträffande de utlandsägda bankerna i Sverige.

Man bör dock inte utan vidare dra den slutsatsen att det skall vara tillåtet 19

för en svensk bank att vara moderbolag till en annan
svensk bank. Lämp- Prop. 1986/87:148 ligheten av en sädan organisation får
bedömas i samband med att moderbanken ansöker om tillstånd att förvärva aktier
i dotterbanken.

1 I kap. 2§ aktiebolagslagen (1975:1385) beskrivs de fall
dä ett moderbolag - dotterföretagsförhållande skall anses föreligga. En
motsvarande bestämmelse finns också i I kap 3§ förslaget till
bankaktiebolagslag. Moderbolag och dotterförelag utgör tillsammans en koncern.

Om det finns särskilda skäl bör emellertid regeringen
kunna medge undanlag från regeln atl en bank inte får vara dotterbolag till en
annan juridisk person än en bank. Som jag tidigare utvecklat anser jag, med
hänsyn till bankernas särskilda ställning, att bankerna och deras verksamheter
bör hållas åtskilda från företag med annan verksamhet. Undantag från
huvudregeln bör därför inte kunna medges om det i andra företag inom koncernen
drivs verksamhet som inte går att förena med en banks. En bank bör således kunna
ingå i en koncern som dotterbolag endast om samtliga koncernföretag driver
sådan finansiell verksamhet som en bank tillåls driva eller i övrigt utgör
sådana företag som en bank själv skulle kunna äga. Enligt min mening bör därför
varken industri- eller handelsföretag kunna ingå i en koncern som moder- eller
systerföretag till bank. Eftersom försäkringsrörelse enligt nuvarande regler
inte anses förenlig med banks verksamhet bör förhållandet vara detsamma med ett
försäkringsbolag.

Om moderföretaget har intressen i andra företag, utanför
koncernen, som driver finansiell verksamhet är också detta en omständighet som
bör kunna leda till att regeringen inte medger något undanlag från huvudregeln.
En förutsättning för undantag från huvudregeln bör vidare vara att bankens
moderföretag inle i sin tur är dotterföretag.

Frågan om ägarbegränsning i bank ligger, som tidigare
nämnts, inom kreditmarknadskommitténs uppdrag. Mot denna bakgrund anser jag att
undantag från huvudregeln inte bör medges om bildandet av en koncern med bank
som dotterbolag innebär att ägandet av banken, totalt sett, blir mer
koncentrerat. Vid prövningen av om undantag skall medges, bör också andra
hänsyn kunna las, såsom att den nya organisationen skall vara enhetlig och
överskådlig för såväl kunder som myndigheter. Bildandet av en ny koncern bör
inte heller inverka menligt pä en lämplig struktur av bankväsendet i stort,
vare sig storieks- eller antalsmässigt.

Om regeringen beslutar tillåla att bank ingår i en koncern
som dotterbolag, skall bestämmelserna i den föreslagna 5 § gälla för de övriga
företag som ingår i koncernen.

De koncernbildningar som redan finns på marknaden när de
nya reglerna träder i kraft återkommer jag till under avsnitt 5.4.

20

5.3
Särskilda regler för de företag som ingår i en finansiell koncern

5.3.1 Rörelsen, tillsyn samt ledning

Prop. 1986/87:148

Mitt
förslag: Om regeringen medgivit att ett bankaktiebolag får ingå i en koncern,
där moderbolaget inte är en bank, skall bankrörelselagens bestämmelser om en
banks rörelse och om tillsyn av banker samt bankaktiebolagslagens reglerom en
banks ledning i tillämpliga delar gälla för företagen i koncernen. De
begränsningar som gäller i fråga om en banks rörelse skall avse företagen
gemensamt.

Förslaget i promemorian: Överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna:
Nästan samtliga av de remissinstanser som har uttalat sig har ställt sig
positiva till att verksamhetsområdet för en finansiell koncern begränsas enligt
förslaget i promemorian. En remissinstans anser atl bestämmelsen medför en
dubbel reglering av vilka bestämmelser som skall gälla eftersom i promemorian
sägs atl regeringen i vissa dispensvillkor också skall meddela beslut härom.
En annan remissinstans efteriyser vägledande uttalanden i förarbetena om i vad
mån banklagsbestämmelser om bland annat tillsyn genom bankinspektionen och om
offentlig styrelserepresentation bör gälla beträffande samtliga företag i
koncernen. 1 ett fall påpekas också att den kreditpolitiska lagstiftningens
tillämplighet på den nya formen av finansiella koncerner inle har berörts i
promemorian. En remissinstans, slutligen, framhåller att det i promemorian inte
har föreslagits någon regel som tar sikte på sambandet mellan moderföretaget
och annat företag utom koncernen.

Skälen för
mitt förslag: I föregående avsnitt har jag redogjort för de risker och problem
som föreligger om en bank tilläts ingå som dotterbolag i en koncern där
moderbolaget inte är en bank. Jag har också beskrivit under vilka förulsättningar
detta bör få ske. Om regeringen medger undantag frän den uppställda
huvudregeln anser jag det nödvändigt, på sätt föreslås i
departementspromemorian, atl vissa av banklagstiftningens skyddsregler, dvs.
reglerna om banks rörelse, om tillsyn över bank och om banks ledning, till
vissa delar utsträcks att omfatta alla företag i koncernen, moderbolaget
inbegripet. Syftet med en sådan bestämmelse, som delvis har sin förebild i den
tidigare beskrivna 25 § fondkommissionslagen, är att få garantier för att
väsentliga banklagsbestämmelser inte kringgås eller blir mindre verkningsfulla
vid en omorganisation av bankverksamheten. Ett annat syfte med bestämmelsen är atl
skapa så lika förutsättningar som möjligt för finansiell verksamhet vare sig
denna drivs i en traditionell bankkoncern eller i en annan koncernbildning, i
vilken bank ingår. Därigenom förhindras en allmän övergång till nya former av
finansiella koncerner innan förutsättningarna för deras verksamhet grundligt
utretts.

I den
traditionella bankkoncernen kan förutom banken som moderbolag ingå andra
finansinstitut såsom finansbolag och kredilaktiebolag. Som framgår av avsnitt
6.1 kommer jag att föreslå att också ett fondkommissionsbolag skall kunna ingå
i en koncern av delta slag. Därutöver kan ingå

21

ett antal allmänna aktiebolag. För i en koncern ingående
finansförelag blir i Prop. 1986/87:148 första hand de för dessa bolag antagna
lagarna gällande. I finansbolagslagen, kreditakiiebolagslagen och fondkommissionslagen
finns bl. a. särskilda regler om rörelsen och om tillsyn. I den traditionella
bankkoncernen tillämpas banklagstiftningen naturligtvis pä banken men den ges
också en viss tillämpning på bankens dotterbolag i form av såväl finansinstitut
som allmänt aktiebolag.

Enligt mitt förslag skall i en bankkoncern där bank inte
är moderbolag banklagstiftningens regler om rörelsen, tillsyn och ledning gälla
för moderbolaget i tillämpliga delar och för övriga företag inom koncernen som
om de vore dotterföretag till bank. Därmed skall förstås all banklagsreglerna
skall tillämpas på bankens moder- och syslerbolag i princip på samma sätt och i
samma omfattning som dessa regler tillämpas på bankens dotterbolag i den
traditionella bankkoncernen. Företagen i den nya koncernbildningen skall alltså
behandlas som om de vore dotterbolag lill banken. Jag har i avsnitt 4.3
beskrivit de förutsättningar som gäller för banks verksamhet i dotterbolag.
Moderbolaget i koncernen bör dock i vissa avseenden behandlas något annorlunda
än övriga koncernföretag. Jag återkommer till detta senare.

Den föreslagna bestämmelsen innebär att koncernföretagen
inte får driva annan verksamhet än sådan som är tillåten för banken. I
bankrörelselagens rörelsekapitel dras gränserna upp för bankens tillåtna
verksamhetsområde. I detta kapitel anges också de egendomsförvärv som är
tillåtna för bank. Dessa regler blir alltså tillämpliga på samtliga
koncernföretag.

Eftersom vissa avvikelser har gjorts för de bankägda
finansbolagen från principen att en banks dotterbolag inle får driva annan
verksamhet än banken, bör samma avvikelser accepteras för ett finansbolag som
är moder- eller systerbolag till en bank. Dessa avvikelser avser bl. a. rätten
att driva factoring (köp av fakturor) och leasing. Ett finansbolag som är
moder- eller systerbolag till en bank bör emellertid inte få förvärva t. ex.
placeringsaktier eller andra fastigheter än sådana som används i bolagets egen
verksamhet. De bör inte heller få lämna föriagslån (2 kap. 14 § bankrörelselagen)
eller vinstandelslån (2 kap. 15 § bankrörelselagen), eftersom detta är
förbjudet för bank och därmed också för bankägt finansbolag. Bestämmelsen i 2
kap. 16 § bankrörelselagen om enhandskrediter tillämpas i praxis på
koncernbasis i den traditionella bankkoncernen. Detsamma bör därför gälla i
andra koncernbildningar, i vilka bank ingår.

Bankrörelselagens rörelseregler berör naturligtvis främst
de koncern

företag som driver finansiell verksamhet. Som jag tidigare nämnt utgör

dessa företag finansinstitut med egen lagstiftning som skall tillämpas i

första hand. I finansbolagslagen, fondkommissionslagen och kreditaktie

bolagslagen (1963:76) eller i kreditaktiebolagens bolagsordningar finns of

tast motsvarigheter till bankrörelselagens regler om kapitaltäckning, kre

ditgivning och upplåning. I dessa lagar finns även tillsynsbeslämmelser

och nödvändiga bestämmelser om bolagens ledning. I dessa avseenden

behöver därför inte banks regler om rörelsen, tillsyn och ledning tillämpas

på dessa företag, om de är systerbolag i koncernen. Är de moderbolag i en

koncern bör dock följande gälla. 22

Moderbolaget i en koncern har en alldeles särskild
ställning. 1 detta Prop. 1986/87:148 bolag fattas beslut som är viktiga för
hela koncernen. Det kan därför finnas skäl att i förevarande hänseende behandla
dessa förelag något annorlunda än dotterbolagen i koncernen. Det gäller främst
på vilket säti bankrörelselagens tillsynsregler och bankaktiebolagslagens
regler om ledning skall tillämpas. Jag anser också att ytterligare en
rörelseregel skall tillämpas på moderbolaget. För att fä kontroll över atl samtliga
företag inom koncernen, i vilken bank ingår, kommer att driva en verksamhet
som är förenlig med bankverksamhet bör krävas att moderbolaget skall ansöka om
tillstånd att förvärva aktier och andelar på sätt som gäller för bank såväl
enligt gällande bestämmelser som enligt den förelagna 2 kap. 6S bankrörelselagen.

Regeringen bör kunna tillåta att en bank ingår som
dotterbolag i en koncern under förutsättning bl. a. att moderbolaget är ett holdingbolag
eller ett företag som driver en verksamhet som är förenlig med en banks
verksamhet. 1 det senare fallet bör enligt min mening endast andra finansinstitut,
t. ex. ett finansbolag eller ett kreditaktiebolag, komma i fråga. Ett renodlat holdingbolag
driver ingen rörelse utan har endast till uppgift att förvalta sitt
aktieinnehav i dotterbolag och andra bolag.

Riksbanksfullmäktige har i frågasatt om ett moderbolag i
form av ett holdingbolag skall ges rätt att vara annal än ett förvaltande
bolag. Om ett holdingbolag ges möjlighet till upp- och utlåning aktualiseras
också enligt fullmäktige en fråga som inte berörts i promemorian, nämligen den
kredit-politiska lagstiftningens tillämplighet på den nya formen av finansiell
koncern.

Som framgår av avsnitt 5.3.3 föreslär jag en särskild
kapitaltäcknings-bestämmelse för moderbolag till bank. Om elt holdingbolag
ägnar sig åt utlåning till företag eller annan utanför koncernen kommer
bolaget, om nettovärdet av tillgångarna i verksamheten överstiger 10 milj. kr.,
att bli ett finansbolag. Som sådant omfattas del också av den kreditpoiitiska
lagstiftningen. Jag finner därför inte skäl att föreslå några andra
begränsningar i verksamheten för ett holdingbolag som moderbolag än den nämnda kapi-taltäckningsbestämmelsen.

Vad gäller tillämpningen av bankrörelselagens lillsynsregler
anser jag att moderbolaget bör ställas under bankinspektionens tillsyn, om sä
inte redan är fallet. Inspektionen bör ges samma lillsynsbefogenheter över
moderbolaget som över en bank, såsom att förbjuda verkställighet av styrelsebeslut,
meddela erinringar, sammankalla styrelsen och närvara vid bolagsstämma. Om
verksamheten i moderbolaget till följd av allvarliga missförhållanden i
ledningen kan tänkas komma att bli lill skada för det allmänna, får
inspektionen förelägga styrelsen att vidta nödvändiga åtgärder. Inspektionen
blir också berättigad att från moderbolaget få all den information som
inspektionen begär. Slutligen ges inspektionen rätt att i moderbolaget utse en
eller flera revisorer som bi. a. har insyn i koncernredovisningen.

I likhet
med promemorieförslaget anser också jag att bankaktiebolagsla

gens regler om banks ledning skall gälla i tillämpliga delar på de i koncer

nen ingående i förelagen. För moderbolaget innebär denna bestämmelse

att regeringen skall kunna utse offentliga ledamöter i styrelsen. Dessa 23

ledamöter
har till uppgift att verka för att samhällets intressen beaktas i verksamheten.
Behörighetskraven på styrelseledamot (7 kap 3 § bankaktiebolagslagen) bör också
gälla, liksom att regeringen skall godkänna valet av styrelseordförande (7 kap
11 § bankaktiebolagslagen). De i 7 kap bankak-liebolagslagen intagna
bestämmelserna om styrelsearbetet bör också vara tillämpliga på moderbolaget.

I
promemorieförslaget har regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,
bankinspektionen getts rätt att avgöra i vilken omfattning som de nu redovisade
bestämmelserna skall träffa de övriga koncernföretagen. Undantag från
bestämmelserna bör medges, om det finns särskilda skäl. Med hänsyn till
bestämmelsernas provisoriska karaktär anser även jag alt det kan finnas fall
där det kan vara motiverat att medge undantag. Bestämmelserna syftar
emellertid till att tillgodose skyddsintressena i banklagstiftningen och till
att skapa konkurrensneutralitet mellan olika former av finansiella koncerner.
Undantag från bestämmelserna bör därför enligt min mening få ske endast om det
finns synnerliga skäl.

Prop. 1986/87:148

5.3.2 Koncernbidrag

Mitt förslag: Koncernbidrag får ges endast efter
medgivande av bankinspektionen. Vidare skall bankinspektionen underrättas om
krediter och andra medelsövertoringar mellan företagen.

Förslaget i promemorian: Överensstämmer med mitt förslag. Nägon
särskild lagregel har dock inte föreslagits.

Remissinstanserna: Några remissinstanser har anfört alt
detta förslag bör utformas som en lagregel.

Skälen för mitt förslag: Verksamheten inom koncernen måste
enligt tillsynsbestämmelserna drivas i sunda kontrollerbara former. De olika
företagen inom koncernen förutsätts därför i sin verksamhet vara så självständiga
som möjligt. Enligt min mening är det emellertid också angeläget all företagen
avskärmas från varandra i syfte att förhindra t. ex. att medel förs över från
banken för atl täcka förluster i elt annat koncern företag. Bankens resurser
bör således inte fä tas i anspråk lill förmån för systerföretagen på ett sätt
som menligt kan inverka på en sund utveckling av bankens verksamhet. Med hänsyn
till den försiktighet som jag anser bör krävas vid tillåtande av nya
finansiella koncerner på marknaden, bör bankinspektionens tillstånd först
inhämtas innan koncernbidrag lämnas mellan de förelag som ingår i koncernen.
Eftersom en sådan ordning skiljer sig från vad som gäller i en traditionell
bankkoncern, bör detta komma till uttryck i en särskild lagregel.

5.3.3
Kapitaltäckningsregler

Mitt
förslag: I en koncern där ett bankaktiebolag ingår utan att vara moderbolag
skall moderbolagets eget kapital motsvara minst det bokförda värdet av
moderbolagets aktier i dotterbolag som driver nägon form av bankverksamhet.

24

Förslaget i promemorian: Överensstämmer i huvudsak med
mitt förslag. Prop. 1986/87:148

Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som har yttrat
sig i denna del tillstyrkeratt det införs en kapitaliäckningsregel för
moderbolaget. Tre remissinstanser påpekar att den föreslagna regeln innefattar
ett högre kapitaltäckningskrav för moderbolaget än vad som gäller för bankerna
och efterlyser en motivering till detta. Fyra remissinstanser motsätter sig att
det ges möjlighet för regeringen eller bankinspektionen att medge undantag från
regeln, medan två menar att också förlagslån bör inräknas i kapitalbasen för
moderbolaget. En instans, slutligen, anser att definitionen av eget kapital
inte är heltäckande genom att hänsyn inte tas till balanserade föriuster.

Skälen för mitt förslag: I fråga om bankernas innehav av
aktier i hel- och delägda företag som driver någon form av bankverksamhet
gäller med vissa undantag att hela det bokförda värdet av dessa aktier skall
avräknas från bankens eget kapital. Bakgrunden till denna bestämmelse är bl. a.
att det egna kapital som en bank enligt lag skall hälla som skydd för insättarna
inte samtidigt skall få utgöra riskkapital i elt annat kreditinstitut. Man har
med andra ord sökt undvika att en bank genom att bilda ett dotterbolag vidgar sin
kreditkapacitel, jämfört med om rörelsen drivs i moderbanken. För att få
likställdhet mellan den traditionella bankkoncernen och andra finansiella
koncerner är det enligt min mening nödvändigt alt pä moderbolaget i en koncern
av det senare slaget tillämpa en regel med motsvarande innebörd. Med nuvarande
lagstiftning kan, genom bildande av elt holdingbolag som moder lill bank och
andra finansföretag, kravet på tillförsel av riskkapital från de
"egentliga" ägarna till dessa företag reduceras.

Genom att bilda en koncern med exempelvis ett holdingbolag
som moderbolag och ett antal dotterbolag i form av olika kreditinstitut skapas
möjlighet att lånefinansiera dotterbolagens verksamhet. Moderbolaget kan mot
säkerhet i dotterbolagens aktier låna upp kapital på den allmänna marknaden och
tillskjuta detta i form av aktiekapital i dotterbolagen. Med hänsyn till
dotterbolagens finansiella styrka står denna möjlighet till buds för
moderbolaget även om detta har ett eget kapital av ringa storlek. På så sätt
kan man bygga upp en koncern utan finansiell stabilitet samtidigt som det inom
koncernen ingår bolag av stor samhällsekonomisk betydelse. Därtill kommer att
ett moderbolag i en koncern av detta slag kan lånefinansiera uppköp av andra
banker eller andra kreditinstitut mot säkerhet i dotterbolagens aktier. På så
sätt kan det komma atl skapas finansiella koncerner med alltför stor makt och
dominans på kreditmarknaden. Det behövs därför enligt min mening bestämmelser
som har till syfte att motverka sådana strukturella förändringar.

Enligt min mening utgör regler om kapitaltäckning för
moderbolaget elt myckel viktigt och nödvändigt inslag i den föreslagna
regleringen av finansiella koncerner. Moderbolaget i en sådan koncern får med
hänsyn till sin samhällsfunktion inte arbeta med ett för lågt eget kapital. En
koncern av detta slag måste ha en tillfredsställande stabilitet och bör därför
i princip förhindras att via moderbolaget lånefinansiera aklieinköp. Särskilda kapitaltäckningsregler
för moderbolaget är också motiverade av att denna form

av koncern inte skall ha gynnsammare förutsättningar för sin
verksamhet 25

än en traditionell bankkoncern.

Med det
sagda som bakgrund föreslår jag att det införs en kapitaltäck- Prop.
1986/87:148 ningsregel för moderbolaget i en koncern som inte är en traditionell
bankkoncern.

I departementspromemorian har föreslagils en bestämmelse
som innebär att moderbolaget bör ha elt så stort eget kapital att detta täcker
del bokförda värdet av moderbolagets aktie- och andelsinnehav i de dotterbolag
som driver nägon form av bankverksamhet. Jag anser att denna regel är väl
avvägd med hänsyn till den försiktighet som krävs vid en introduktion av
finansiella koncerner på marknaden. Regeln är dessutom okomplicerad och därmed
enkel att tillämpa. Flertalet av remissinstanserna är också av samma
uppfattning.

Enligt promemorian avses med eget kapital aktiekapital,
reservfond, dispositionsfond och av bolagssslämman fastställd vinstbalans. Som
Svenska Revisorsamfundet har påpekat överensstämmer inte denna definition av
begreppet eget kapital med den gängse använda terminologin. Jag delar
samfundets mening och anser att samma terminologi skall användas som i 4 kap. 7§
bankrörelselagen. Eget kapital delas där upp i bundet och fritt eget kapital
eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital tas upp aktiekapital,
reservfond och uppskrivningsfond. Med fritt eget kapital avses fria fonder, var
för sig, balanserad vinst eller förlust samt nettovinst eller -förlust för
räkenskapsåret. Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret tas upp som
avdragsposter.

Med dotterbolag som driver någon form av bankverksamhet
avses bl. a. bank, finansbolag, kredilaktiebolag och fondkommissionsbolag.
Kreditaktiebolag som är bostadsfinansierande institut eller kommunlåneinslitut
anser jag dock bör undantas.

1 promemorian anges alt del kan finnas situationer där kapitaltäckningsregler
inle behöver tillämpas fullt ut. Möjlighet har därför getts regeringen eller,
efter regeringens bemyndigande, bankinspektionen att om särskilda skäl finns
medge undantag från det föreslagna kapitaltäckningskravet. En sänkning av
kravet har motiverats med utgångspunkt i en företagsekonomisk bedömning. Bl. a.
riksbanksfullmäktige och kreditmarknadskommittén kan inle på denna grund
acceptera ett undantag från kapilalkravet. Vissa remissinstanser ifrågasätter
eller motsätter sig en möjlighet till undantag.

För egen del anser jag att ett begränsat utrymme bör
finnas alt frångå det

uppställda kapitalkravet. Detta är av nödvändighet ett strikt krav som i

något fall kan vara alltför betungande. Kapitaltäckningskravet bör inte

hindra eller onödigt försvåra ett bildande eller drivande av finansiella

koncerner av ifrågavarande slag. Utan att ge avkall pä olika skyddsinlres-

sen eller andra samhälleliga intressen finner jag det därför motiverat alt

moderbolaget vid bestämmande av kapilalkravet i viss omfattning bör få

likställa föriagslån med eget kapital. Med hänsyn till förlagslånens karaktär

kan denna möjlighet inte anses medföra några påtagliga risker. Rätten att

ta i anspråk förlagslån pä detta sätt måste dock föregås av en särskild

prövning som enligt min mening bör vara restriktiv. I moderbolagels

kapitalbas bör inte få inräknas förlagslän mer än lill ett belopp som motsva

rar högst 25% av kapitalbasen. Denna möjlighet atl räkna in förlagskapital 26

i
kapitalbasen bör inte heller vara av permanent karaktär. Krav bör ställas på
moderbolaget att sä snart ske kan, t. ex. genom en nyemission, öka det egna
kapitalet och därmed nå upp till det lagstadgade kapitalkravet.

Prop. 1986/87:148

5.3.4 Förbud för vissa rättssubjekt att förvärva aktier i
koncernens moderbolag.

Mitt förslag: Reglerna i 3 kap 3 § bankaktiebolagslagen om
förbud för vissa utländska medborgare och andra utländska rättssubjekt samt
vissa svenska bolag och föreningar att förvärva aktier i bankaktiebolag skall
gälla även beträffande förvärv av aktier i ett moderbolag som inte åren bank.

Förslaget i promemorian: Överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna: En remissinstans anser atl man bör
avvakta kreditmarknadskommitténs förslag. En annan remissinstans har
föreslagit att bestämmelsen förtydligas så att det framgår att förbudet gäller
förvärv av aktier i moderföretaget.

Skälen för mitt förslag: Genom reglerna i 3 kap 3 §
bankaktiebolagslagen hindras bland annat utländska medborgare att genom
teckning eller överlåtelse förvärva bankaktier. En motsvarande bestämmelse
återfinns i finansbolagslagen och i fondkommissionslagen.

öm en bank underordnas ett företag, i vilket utländska
medborgare har rätt alt förvärva aktier, föreligger det risk att bestämmelsen i
3 kap 3§ bankaktiebolagslagen kringgås. För att motverka alt utländska medborgare
på detta sätt indirekt blir ägare av aktierna i bank, finansbolag och fondkommissionsbolag,
föreslår jag att ifrågavarande förbud också skall gälla för förvärv av aktier i
moderbolaget till en bank.

5.4 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

Mitt
förslag: De föreslagna lagändringarna skall träda i kraft den 1 juli 1987.
Bestämmelserna gäller även beträffande koncerner som har bildals före den 1
juli 1987. Ansökan om undanlag från huvudregeln att bank endast får ingå i en
koncern, om moderföretaget i denna är en annan bank, skall av moderföretaget i
en sådan koncern ges in till regeringen senast den 1 september 1987.

Förslaget
i promemorian: 1 promemorian har inte föreslagits några särskilda
övergångsbestämmelser. Detta har inte ansetts nödvändigt eftersom regeringen i
samband med alt undanlag från huvudregeln medges bör ta ställning till om en särskild
övergångstid krävs för alt verksamheten i koncernföretagen skall kunna anpassas
till de bestämmelser som enligt förslaget skall gälla för företagen.

Remissinstanserna: Flera remissinstanser har efterlyst
klarare uppgifter

27

om vad som
skall gälla beträffande koncerner som redan är bildade, när de Prop.
1986/87:148 nya bestämmelserna träder i kraft. 1 några fall har man framhållit
att regeringen bör vara generös vid sin behandling av dispensansökningar från
sådana koncerner.

Skälen för mitt förslag: Tanken med att skapa regler för
koncerner där bank ingår utan att vara moderbolag vore förfelad, om inte de
regler jag föreslagit skulle gälla också för koncerner som redan är bildade,
när de nya reglerna träder i kraft. Även för sådana koncerner bör alltså gälla
att moderbolaget måste ansöka hos regeringen om undantag från huvudregeln att
bank inte får vara dotterbolag i en koncern, där moderbolaget inle är bank. En
sådan ansökan måste göras före utgången av augusti 1987. Banken får utan hinder
av att undantag från huvudregeln inte givits fortsätta sin verksamhet till
dess regeringen prövat frågan. Om det vid ansökningstillfället har påbörjats
åtgärder inom koncernen för atl anpassa organisationen till de nya
bestämmelserna bör regeringen övergångsvis medge undantag från huvudregeln
under den tid omorganisationen kan förväntas pågå. Denna lid kan naturligtvis
variera myckel med hänsyn till hur omfattande omorganisation som erfordras.
Enligt min mening bör dock regeringen vara välvillig när man bestämmer längden
av denna tid. Under delta övergångsskede kan det finnas skäl atl medge undanlag
från tillämpningen av vissa av de regler som föreslås gälla för de i koncernen
ingående bolagen.

Om förutsättningar inte föreligger att tillåla en bank atl
ingå som dotterbolag i en koncern och ägarna lill moderföretaget i koncernen
inte har för avsikt atl förändra organisationen så att tillstånd skall kunna
ges, bör regeringen avslå framställningen. I sitt beslut bör regeringen därvid
ange vid vilken tidpunkt moderföretagets majoriietsengagemang i banken skall
vara avvecklat.

För att ett aktiebolag skall fä driva bankrörelse och
således få benämnas bankaktiebolag krävs bl. a. atl bolaget har fått
regeringens tillstånd (oktroj) all driva bankrörelse. Oktrojprövningen är dels
formell, dvs. man kontrollerar att bolagsordningen stämmer överens med
banklagen och andra författningar, dels materiell pä så sätt att regeringen
prövar om den planerade rörelsen är till nytta för det allmänna. Med del
sistnämnda uttrycket förstås att det skall föreligga ett allmänt intresse av
att banken finns till och vidare alt man kan förvänta sig alt banken kommer att
driva en sund bankverksamhet.

Om nu ett moderföretag i en befintlig koncern inte ger in
någon ansökan om undantag från huvudregeln, eller om elt sådant bolag inte
efterkommer ett beslut av regeringen alt avveckla sitt majoriietsengagemang i
banken, utgör detta enligt min mening omständigheter som - mot bakgrund av de
grunder på vilka oktroj ges — medför att frågan om bankens oktroj bör tas under
omprövning.

6 Ändringar av icke provisorisk karaktär

Ett av syftena med de regler jag hittills har föreslagit
är att skapa i stort sett

likartade verksamhetsförutsättningar för traditionella
bankkoncerner och 28

sädana
koncerner där en bank ingår utan att vara moderbolag. Genom de hittills
föreslagna reglerna anser jag att man inte helt uppnår detta syfte. För att
åstadkomma en bättre balans mellan olika slag av koncerner finner jag det
därför angeläget att föreslå vissa ytterligare åtgärder som jag återkommer till
i det följande. Dessa åtgärder har inte den provisoriska karaktär som de förslag
jag har lagt fram i tidigare avsnitt.

Prop. 1986/87:148

6.1 Fondkommissionsrörelse i särskilt bolag

Mitt förslag: En bank skall ha rätt att driva fondkommissionsrörelse
inom banken och samtidigt äga ett fondkommissionsbolag.

Om
banken äger ett fondkommissionsbolag skall de begränsningar i
värdepappersinnehav som är uppställda i 16 § första stycket fondkommissionslagen
avse bankens och fondkommissionsbolagets sammanlagda innehav.

Förslaget i promemorian: Överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna: Samtliga de remissinstanser som har
uttalat sig i frågan tillstyrker förslaget. En instans föreslär därvid att man
provisoriskt höjer maximibeloppet för ett handelslager till 100 milj. kr.

Skälen för
mitt förslag: Som jag nyss har påpekat kan det i en traditionell bankkoncern
inte ingå ett fondkommissionsbolag. Ett sådant bolag kan däremot förekomma i en
finansiell koncern av annat slag. Anledningen till att en bank inte har tillåtits
att föriägga sin fondkommissionsrörelse till ett dotterbolag är att fondkommissionsrörelsen
har ansetts utgöra en så central och betydelsefull verksamhet för banken att
den bör bedrivas inom denna. I samband med tillkomsten av 1979 års fondkommissionslag
diskuterades över huvudtaget inle möjligheten för bank att förlägga sin fondkommissionsrörelse
till ett dotterbolag, eftersom frågan inte var aktuell. Lagstiftningen utgår
därför från att en banks fondkommissionsrörelse alltid skall drivas inom
banken.

Frän
bankhåll har det emellertid under senare är uttalats önskemål att få driva fondkommissionsrörelse
i särskilt bolag. Man har därvid påtalat fördelarna med att bank på detta sätt skulle
få möjlighet att samla all sin expertis inom detta verksamhetsområde i elt
bolag. Vidare skulle man kunna marknadsföra sina fondkommissionstjänster mera
effektivt. Ett bankägt fondkommissionsbolag kan också bättre än banker erbjuda
större institutionella placerare den anonymitet som dessa ofta kräver. Enligt
min mening bör man därtill lägga att fondkommissionsrörelse hör lill de verksamhetsområden
som kräver stor självständighet och integritet av sina utövare. Om en bank tillåts
förlägga sin fondkommissionsrörelse till ett särskilt bolag kan denna självständighet
uppnås på ett bättre sätt än om rörelsen drivs i en särskild avdelning inom
banken. De nämnda skälen talar enligt min mening med tillräcklig styrka för alt
bankerna nu bör ges möjlighet att bilda särskilda fondkommissionsbolag. Ett
sådant bolag bör i sin helhet vara ägt av banken. Till fondkommissionsrörelse
kan också höra

29

viss kreditgivning
som har samband med verksamheten. Så länge det är Prop. 1986/87:148 fråga
om kreditgivning som ett fondkommissionsbolag normall ägnar sig ål bör enligt
min mening motsvarande verksamhet även kunna förekomma i elt av en bank ägt fondkommissionsbolag.

Om mitt förslag godtas kommer banker således alt ha
möjlighet att driva fondkommissionsrörelse i banken och samtidigt äga ett fondkommissionsbolag.
Bolaget kan dä exempelvis betjäna större institutionella kunder medan banken i
sin egen verksamhet i första hand vänder sig till privatpersoner. Om en bank
avser att driva fondkommissionsrörelse både inom banken och i ett av banken ägt
fondkommissionsbolag bör, som bankinspektionen har framhållit, en mycket klar
uppdelning av rörelsen göras mellan banken och bolaget. Det bör således inte få
förekomma att man bygger upp tvä parallella verksamheter. Banken bör därför i tillsiändsären-det
redovisa vilken uppdelning man har tänkt sig.

Om banken avser att driva fondkommissionsrörelse inom
banken och samtidigt äga ett fondkommissionsbolag, bör enligt min mening den begränsning
som gäller för handelslager av värdepapper avse banken och fondkommissionsbolaget
gemensamt. Innan verksamheten får påbörjas också i fondkommissionsbolaget måste
banken därför bestämma hur stor del av det gemensamma handelslagret som skall
hänföras till banken resp. till fondkommissionsbolaget. En sädan uppdelning bör
sedan inle få ändras utan bankinspektionens medgivande.

Handelslagret av värdepapper begränsas enligt gällande
rätt till högst 50 milj. kr. Det kan finnas skäl med hänsyn lill den omfattande
ökning som skett inom kommissionshandeln att överväga en höjning av gränsen för
handelslagrel. Flertalet fondkommissionärer har i dag ett handelslager som
uppgår till 50 milj. kr. Med regelns utformning har mindre banker och fondkommissionsbolag
möjlighet att ha ett lika stort handelslager som de största bankerna och fondkommissionsbolagen.
Särskilda problem uppstår också med begränsningsregeln när fondkommissionsrörelse
i en finansiell koncern får drivas av dotterbolag i form av såväl bank som fondkommissionsbolag.
Fullmäktige i Sveriges riksbank har föreslagit en lösning som innebär att det
maximala beloppet för handelslager provisoriskt höjs lill 100 milj. kr. och att
man beträffande en koncern låter detta belopp gälla koncernen i dess helhet.

Som jag har redovisat i avsnitt 4.2 har förbudet för en
bank att förvärva aktier utgjort en av grundpelarna i banklagstiftningen sedan
början av 1930-talet. En höjning av det maximala beloppet för handelslager till
100 milj. kr. kan enligt min mening innebära ett alltför stort avsteg från de
tankar som bär upp detta förbud. Eftersom frågan också inrymmer andra
komplikationer vill jag inte utan ytterligare utredning lägga fram ett sådant
förslag som fullmäktige förordar. Enligt vad jag har erfarit kommer kreditmarknadskommittén
att göra en översyn också av bestämmelserna om handelslagrels begränsning.
Samtidigt har den kommitté som nyligen tillkallats för att göra en översyn av
värdepappersmarknaden också fått i uppdrag att ta bland annat reglerna om handelslager
i värdepapper under förnyat övervägande (dir. 1987:11).

30

6.2
Bankers rätt att förlägga viss annan verksamhet i dotterbolag

Prop. 1986/87:148

Min bedömning: Den nuvarande principen att en bank inte
får förlägga s. k. egentlig bankverksamhet till ett dotterbolag bör inte
längre upprätthållas.

Förslaget i promemorian: Överensstämmer med min bedömning.

Remissinstanserna: Förslaget i promemorian har fått ett
blandat mottagande. Sex av remissinstanserna tillstyrker och fem avstyrker
förslaget i denna del. En remissintans anser att den ändrade inställning som
förespråkas i promemorian bör komma till uttryck i lagtext för alt bli giltig.
En annan remissinstans menar att den föreslagna ordningen innebär rationaliseringsvinster
och att reformen i första hand kommer att gå ut över den s. k. grå marknaden.

Skälen för min bedömning: Som princip för en banks
verksamhet i dotterbolag gäller - som jag tidigare har angivit - att banken inle
får flytta ut sådana verksamhetsgrenar som får anses utgöra central eller
egentlig bankverksamhet. Jag har i avsnitt 6.1 föreslagit ett undanlag från den
principen, såvitt avser möjligheten för en bank att bedriva fondkommissionsrörelse
i särskilt fondkommissionsbolag. Som framgår av avsnitt 3.3 i promemorian har
bankinspektionen i en särskild cirkulärskrivelse (1980:20) dragit upp vissa
riktlinjer för fördelningen av verksamhet mellan en bank och dess finansbolag.
När det exempelvis gäller direkt kreditgivning till konsumenter och krediter
avseende fast egendom råder det vissa inskränkningar för de bankägda
finansbolagen.

Principen om fördelningen av verksamheter mellan en bank
och dess finansbolag bygger delvis på ett uttalande av näringsutskottet i
betänkandet 1979/80:23. Kreditmarknaden, och framför allt finansbolagsverksamheten,
har därefter genomgått stora förändringar. Principen fyller därför inte längre
samma funktion som tidigare. Förbudet för en bank att flytta ut vissa verksamheter
till ett av banken ägt finansbolag har medfört en snedvridning i konkurrensen
mellan dessa bolag och övriga finans- och finansieringsbolag. Vidare kan detta
förbud skapa problem i samband med bildandet av nya finansiella koncerner. Jag
anser därför att principen om verksamhetsfördelning mellan en bank och dess
dotterbolag i detta avseende inle längre bör upprätthållas. Någon risk att en
bank därmed i alltför stor omfattning kommer att flytta ut sin verksamhet i
olika bolag, anser jag inte föreligga. Bankerna har själva ett intresse av att
i banken kunna lämna allmänheten ett brett utbud av tjänster. En alltför stark
uppsplittring av bankverksamheten försvagar också bankens ställning och kan
skada dess internationella anseende. Ett slopande av principen innebär inte
heller att en bank därmed kan kringgå banklagstiftningen, eftersom principen
att en banks dotterbolag endast får driva sådan verksamhet som är tillåten för
banken själv alltjämt bör gälla.

Den princip som enligt min mening inte längre bör
upprätthållas är inte lagfäst utan grundar sig främst på det nämnda uttalandet
av näringsutskottet. Av denna anledning finner jag det inte nödvändigt att
utforma en

lagregel
som ger uttryck för det synsätt på verksamhetsfördelningen som Prop.
1986/87:148 jag nu har förespråkat.

7 Upprättade lagförslag

1 enlighet med det anförda har inom finansdepartementet
upprättals förslag till

1.
lag om ändring
i bankaktiebolagslagen (1987:000)

2.
lag om ändring
i lagen (1987:000) om införande av ny banklagstiftning

3.
lagom ändring i
bankrörelselagen (1987:000)

4.
lag om
ändring i fondkommissionslagen (1979:748) Förslagen bör fogas till protokollet
i detta ärende som bilaga nr 4.

8 Specialmotivering

8.1 Förslaget till lag om ändring i bankaktiebolagslagen

1 kap.

4 §

Första stycke! innehåller en huvudregel som anger att ett
bankaktiebolag

får ingå i en koncern endast i de fall moderföretaget är
ett bankaktiebolag.

Skälen för denna regel har ingående redovisats i avsnitt
5.2.

Enligt andra stycket kan regeringen medge undantag från
första stycket. Förutsättningarna för ett sådant medgivande har redovisats i
avsnitt 5.2. 1 samband med att regeringen prövar frågan om tillstånd anger
regeringen också de villkor angående koncernens organisation och
koncernföretagens verksamhet m. m. som bör gälla som förutsättning för tillståndet.

Regeringens prövning av dispensansökningar bör enligt min
mening vara restriktiv. Vid prövningen bör hänsyn tas dels till allmänna
samhällsekonomiska faktorer, dels till omständigheter som mera specifikt har
betydelse för bankväsendet och dess utveckling.

Tänkbara moderbolag till en bank kan förutom andra
kreditinstitut vara holdingbolag. Ett sådant bolag bör i så fall huvudsakligen
driva verksamhet som består i att förvalta sitt aktieinnehav i dotterbolag och
andra bolag.

Ansökan om undantag frän huvudregeln skall göras av
bankens moderföretag, öm det finns flera moderföretag i koncernen, skall
ansökningen göras av det moderföretag som är närmast överordnat banken.

Beträffande yör.?/fl stycket hänvisar jag lill vad jag har
anfört i avsnitt 5.3.1 och 5.3.2.

1 andra stycket används begreppet dotterföretag som driver
någon form

av bankverksamhet. Detta begrepp är hämtat från bankrörelselagens kapi-

laltäckningsbcstämmelse och har här fått en särskild innebörd som också 32

bör gälla
i dessa sammanhang. Bland annat avses med detta begrepp bank, Prop.
1986/87:148 finansbolag, kreditaktiebolag och fondkommissionsbolag.

Kredilaktiebolag som är dotterbolag i koncernen och som är
bostadsfinansierande institut eller kommunlåneinstitut bör undantas från
kapital-täckningsregelns tillämpningsområde på samma sätt som när det gäller
bankrörelselagens kapiialtäckningsbestämmelse. I övrigt hänvisar jag till
avsnitt 5.3.3.

Som framgår av fjärde stycket kan regeringen eller, efter
regeringens bemyndigande, bankinspektionen medge undantag från bestämmelserna i
första och andra styckena. Sädana undantag får medges endast om synnerliga
skäl föreligger. Medgivandet kan lämnas i samband med tillståndsprövningen men
kan också lämnas senare om utvecklingen inom koncernen skulle anses motivera
undantag.

8.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1987:000) om

införande av ny banklagstiftning

Motiveringen framgår av avsnitt 5.4.

8.3 Förslaget till lag om ändring i bankrörelselagen

(1987:000)

Motiveringen framgår av avsnitt 5.1.

8.4 Förslaget till lag om ändring i fondkommissionslagen

(1979:748)

Av nuvarande 37 § framgår att ett bankinstilut under
särskilda förutsättningar kan fä tillstånd all driva fondkommissionsrörelse
inom banken. Fråga om tillstånd prövas av bankinspektionen. 1 paragrafen
föreslås nu ett tillägg av innebörd atl en bank också samtidigt får äga ett
särskilt fondkommissionsbolag. Avser en bank att göra detta krävs även här ett
tillstånd av bankinspektionen. Därtill kommer att banken skall ha regeringens
eller bankinspektionens tillstånd att förvärva aktier i fondkommissionsbolaget
enligt 2 kap. 6§ bankrörelselagen. Med hänsyn till den principiellt stora
betydelse ett sådant förvärv har bör ansökan som regel prövas av regeringen. I
samband härmed bör på sätt som beskrivits i avsnitt 6.1 klargöras omfattningen
av den verksamhet som läggs ut i fondkommissionsbolaget och hur fördelningen av
den skall ske, om både banken och ett fondkommissionsbolag skall driva fondkommissionsrörelse.

9 Hemställan

Jag hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över
förslagen till

1.
lagom ändring i
bankaktiebolagslagen (1987:000)

2.
lag om ändring
i lagen (1987:000) om införande av ny banklagstiftning 33

3 Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 148

3.
lag om ändring
i bankrörelselagen (1987:000) Prop. 1986/87:148

4.
lag om ändring
i fondkommissionslagen (1979:748)

10 Beslut

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens
hemställan.

34

Bilagal
Prop. 1986/87:148

Sammanfattning

av
promemorian Ds Fi 1987:3 Finansiella koncerner

Utvecklingen av kreditmarknaden har medfört en breddning
av verksamheten i olika finansiella institut. Genom organisatoriska
förändringar har de svenska finansinstituten samlat sin specialistkompetens och
övriga resurser till företagskoncerner med verksamhetsgrenar som i princip
sträcker sig över samtliga delmarknader på kreditmarknaden. Banker knyts samman
med finansbolag, fondkommissionsbolag och kredilaktiebolag och det förekommer
också att bankbolag ingår som dotterbolag i finansiella koncerner.

Banklagstiftningen är uppbyggd så att en bank förutsätts
vara ett juridiskt och ekonomiskt självständigt företag. Det föreligger
emellertid inle något lagligt hinder mot alt man bildar en finansiell koncern,
i vilken en bank och andra finansinstitut ingår som dotterföretag. Risken med
en sådan organisation är emellertid atl banklagstiftningen i väsentliga avseenden
kan komma atl sättas ur spel.

Kreditmarknadskommittén har år 1983 fått i uppdrag att
skyndsamt utreda strukturfrågorna pä den svenska kreditmarknaden. 1 direktiven lill
kommittén sägs bland annat att en utgångspunkt för kommitténs arbete bör vara
att bankerna även i framliden skall behålla sin centrala funktion på marknaden.
En av de frågor som kommittén har att särskilt behandla gäller
ägarförhållandena i en bank. 1 en skrivelse till regeringen är 1985 har
bankinspektionen föreslagit en provisorisk bestämmelse om ägarbegränsning i
bankaktiebolag. Skrivelsen remissbehandlades och har därefter jämte
remissvaren överlämnats till kreditmarknadskommittén.

På den svenska kreditmarknaden finns redan ett par
koncerner med banker som dotterbolag. Under våren 1987 planeras en koncern med
ett holdingbolag som moderbolag och bland annal tvä banker som dotterbolag.
Med hänsyn till bland annat de konkurrensfördelar en sådan finansiell koncern
erbjuder i förhållande till en traditionell bankkoncern (dvs. koncern där en
bank ingår som moderbolag) är det angeläget alt åtgärder i form av reglering av
verksamheten vidtas snarast. Kreditmarknadskommittén kommer troligen alt lämna
sina förslag i slutet av år 1987. I avvaktan på dessa föreslås i promemorian en
provisorisk lagstiftning beträffande koncerner, i vilka bank ingår utan alt
vara moderbolag. Dessutom framläggs två förslag av mer permanent karaktär.

En bärande tanke i promemorians förslag är att en bank
inte skall fä ingå i en koncern, där moderföretaget utgörs av ett
industriföretag eller annat företag som driver verksamhet som är oförenlig med
bankverksamhet. En koncern med ett holdingbolag som moderföretag och med bank
och andra finansiella institut som dotterföretag är mer acceptabelt. En sådan
koncern inrymmer också flera fördelar för de företag som ingår i koncernen.

I promemorian föreslås att det i 1 kap
bankaktiebolagslagen (1987:000)

skall införas två nya paragrafer, 4 och 5§§, som enbart tar sikte på

finansiella koncerner. 4§ är utformad som en huvudregel av innebörd all 35

en bank får ingå i en koncern som dotterbolag endast om en
annan bank är Prop. 1986/87:148 moderbolag. Från huvudregeln kan regeringen
medge undantag om det föreligger särskilda skäl. Om regeringen medger elt
sådant undantag skall enligt 5 § vissa bestämmelser i bankrörelselagen
(1987:000) och bankaklie-bolagslagen gälla beträffande samtliga företag i
koncernen. De bestämmelser som avses är i första hand sådana som reglerar
bankens rörelse, tillsynen av en bank samt ledningen av bank. 1 5 § föreslås
vidare regler om krav på visst kapital i moderbolaget. Enligt bestämmelsen får
del bokförda värdet av moderföretagets aktier eller andelar i dotterföretag
inte översliga moderföretagets eget kapital. Vid denna beräkning skall man dock
inte ta hänsyn till kredilaktiebolag som är bostadsfinansierande institut eller
kom-munlåneinstilul. Under vissa förutsättningar får regeringen medge undantag
från regeln. Slutligen föreslås också att det förbud som är uppställt i 3 kap 3
§ bankaktiebolagslagen beträffande förvärv av aktier i ett bankaktiebolag
också skall gälla förvärv av aktier i moderbolaget i en finansiell koncern.

De ändringar som är av mer permanent karaktär gäller
möjligheten för bankerna att förlägga viss del av sin verksamhet i dotterbolag.
1 dag har en bank möjlighet alt driva fondkommissionsrörelse endast inom
banken. Genom de ändrigar som föreslås i bankrörelselagen och fondkommissionslagen
(1979:748) ges banker rätt att också äga fondkommissionsbolag. De begränsningar
som gäller beträffande handelslager av aktier i en fondkommissionsrörelse
skall i så fall gälla banken och fondkommissionsbolaget gemensamt. När det
gäller bankägda finansbolag har dessa hittills varit mer begränsade i sin
verksamhet än vad som har varit fallet med andra finansbolag. Verksamhelsfördelningen
mellan en bank och dess finansbolag stöds pä principen att ingen egentlig
bankverksamhet får drivas utanför banken själv. Närmare riktlinjer för de bankägda
finansbolagens verksamhet har utfärdals av bankinspektionen i en
cirkulärskrivelse år 1980. Dessa riktlinjer bygger på ett uttalande av
näringsutskottet i utskottets betänkande 1979/80:23. I promemorian förespråkas
nu att den tidigare nämnda principen inte längre bör upprätthållas. Pä så sätt
skulle man nämligen kunna åstadkomma en större likhet i
verksamhetsförutsättningarna mellan de bankägda finansbolagen och övriga
finansbolag. Förslaget i denna del innefattar inte någon lagändrig, eftersom
den nämnda principen inle är lagfäst.

De förslag som läggs fram i promemorian föreslås träda i
kraft den 1 juli 1987. Bestämmelserna skall gälla även beträffande finansiella
koncerner som bildats innan lagen trätt i kraft. När det gäller sädana
koncerner bör regeringen ta ställning lill om det krävs en särskild
övergångstid för all verksamhet i koncernföretagen skall kunna anpassas till de
bestämmelser som enligt förslaget skall gälla för företagen.

36

Bilaga 2 Prop. 1986/87:148

Promemorians

lagförslag

Förslag till

Lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:000)

Härigenom föreskrivs att det i bankaktiebolagslagen
(1987:000) skall införas två nya paragrafer, I kap. 4 och 5 §§, av följande
lydelse.

Lydelse enligt prop. Föreslagen lydelse

1986/87:12

1 kap. 4§

En bank får ingå i en koncern som dotterbolag endast om
moderföretaget är en hank.

Om särskilda skäl föreligger, får regeringen medge
undantag från Jörsta stycket. I sådana fall gäller bestämmelserna i 5 §.

5§

Ingår ett bankaktiebolag i en koncern där moderförelaget
inte är en bank, gäller bestämmelserna i bankrörelselagen (1987:000) om banks
rörelse och om tillsynen av hank samt bestämmelserna i denna lag om banks
ledning i tillämpliga delar för företagen i koncernen. Begränsningarna ifråga
om en banks rörelse skall avse företagen gemensamt.

I en sådan koncern som avses i första stycket får det
bokförda värdet av moderföretagets aktier eller andelar i dotterföretag som
driver någon form av bankverksamhet inle överstiga moderföretagets eget
kapital. Vid denna beräkning skall hänsyn inte tas lill kreditaktiebolag som
har till huvudsakligt ändamål att lämna lån mot säkerhet i panträtt i
bostads-, kontors- eller affärs-fastighet eller att lämna lån till kommunerna.
Med eget kapital avses aktiekapital, reservfond, dispositionsfond och av
bolagsstämman fastställd vinst balans.

Bestämmelserna i 3 kap. 3§ om förbud att förvärva aktier i
bankaktiebolag gäller även för sådant mo-

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1986/87: 148

derföretag som avses i första stycket.

Om särskilda skäl föreligger får regeringen eller, efter
regeringens bemyndigande, bankinspektionen medge undanlag jrån beslämmel-serna
i första och andra styckena.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987.

38

Förslag till

Lag om ändring i bankrörelselagen (1987:000)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 7§ bankrörelselagen
(1987:000) skall ha följande lydelse.

Prop. 1986/87:148

Lydelse
enligt prop. 1986/87:12

Föreslagen
lydelse

2 kap.

7§

En sparbank och en central föreningsbank får endast efter
tillstånd av bankinspektionen medverka vid emission av aklier, förlagsbevis
eller förlagsandelsbevis på den allmänna marknaden.

Ett
bankaktiebolag, en sparbank eller en central föreningsbank som medverkar vid
emission av aktier på den allmänna marknaden får förvärva aktier som ingår i
emissionen men skall avyttra dessa så snart det lämpligen kan ske och senast
ett år efter förvärvet. Om särskilda skäl föreligger, kan bankinspektionen
medge att aktierna får innehas längre lid.

En bank
som har tillstånd att driva fondkommissionsrörelse får för att underlätta
rörelsen, i samband med denna förvärva aktier, emissionsbevis, samt andelar i
aktiefonder och ekonomiska föreningar. Banken får inle inneha sådana värdepapper
lill högre anskaffningsvärde än som anges i 16 § första stycket fondkommissionslagen
(1979:748). Om synneriiga skäl föreligger, kan bankinspektionen medge atl
banken får inneha värdepapper i större omfattning än vad som anges i nämnda
paragraf.

En bank
som har tillstånd atl driva fondkommissionsrörelse får för att underlätta
rörelsen, i samband med denna förvärva aklier, emissionsbevis, saml andelar i
aktiefonder och ekonomiska föreningar. Banken får inte inneha sädana värdepapper
till högre anskaffningsvärde än som anges i 16 § första stycket fondkommissionslagen
(1979:748). Om en bank driver jön-kommissionsrörelse även i särskilt fondkommissionsbolag,
skall dessa begränsningar gälla för banken och bolaget gemensamt. Om synnerliga
skäl föreligger, kan bankinspektionen medge att banken får inneha värdepapper
i större omfattning än vad som anges i nämnda paragraf.

Denna lag
träder i kraft den 1 juli 1987.

39

Förslag till

Lag om ändring i fondkommissionslagen (1979:748)

Härigenom föreskrivs att 37 och 38 §§ fondkommissionslagen
(1979:748) skall ha följande lydelse.

Prop. 1986/87:148

Nuvarande
Ivdelse

Föreslagen
lydelse

Tillstånd
för bankinstitut att driva fondkommissionsrörelse får meddelas endast om
bankinstitutet ej är olämpligt att driva sådan rörelse och om rörelsen kan
antagas ej bli lill skada för del allmänna.

Tillstånd
för elt bankinstitut alt driva fondkommissionsrörelse får meddelas endast om bankinsiiiutet
ej är olämpligt att driva sådan rörelse och om rörelsen kan antas ej bli till
skada för del allmänna. Ett bankinstilut får driva fondkommissionsrörelse både
i banken och i särskilt fondkommissionsbolag.

/ fråga om
bankinstiiiits fondkommissionsrörelse gäller 23 § andra stycket, 24§, 29§ 2
och 3. 30§ tredje stycket samt bankrörelselagen (1987:000) och, alltefter bankin-slitutets
arl, bankakliebolagsla-gen (1987:000), sparbankslagen (1987:000) eller föreningsbanksla-gen
(1987:000).

Driver elt
bankinstilut fondkommissionsrörelse / banken gäller 23 § andra stycket, 24§,
29§ 2 och 3, 30 § tredje stycket samt bankrörel-seiagen (1987:000) och,
alltefter bankinslitulets art, bankaktiebolagslagen (1987:000), sparbankslagen
(1987:000) eller förenings-bankslagen (1987:000).

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1987.

Förslag enligt prop. 1986/87:12.

40

Bilaga
3 Prop. 1986/87:148

Sammanställning av remissyttranden över promemorian (Ds Fi
1987:3) Finansiella koncerner

Remissinstanserna

Efter remiss har yttranden avgivits av bankinspektionen,
hovrätten över Skåne och Blekinge, fullmäktige i Sveriges riksbank, försäkringsinspek-lionen,
riksskatteverket. Svenska Bankföreningen, PK-banken, Svenska
sparbanksföreningen. Sparbankernas Bank AB, Sveriges föreningsbankers förbund.
Styrelsen för Stockholms fondbörs. Landsorganisationen i Sverige (LO),
Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Centralorganisationen SACO/SR,
Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Finansbolagens förening. Föreningen
Auktoriserade Revisorer (FAR), Svenska Revisorsamfundet (SRS), Svenska
Fondhandlareföreningen och kreditmarknadskommittén.

Sparbankernas Bank AB har instämt i Svenska
sparbanksföreningens yttrande och PKbanken har instämt i yttrandet av Svenska Bankföreningen.
Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) och Sveriges Industriförbund har avgivit
ett gemensamt yttrande.

Riksskatteverket har — med hänsyn till lagstiftningens
provisoriska karaktär - inte funnit anledning att i detta sammanhang gå in på
de skatterättsliga frägor som hänger samman med finansiella transaktioner inom
en koncern. Inte heller i övrigt har det framlagda förslaget föranlett några
påpekanden från riksskatteverket. SACO/SR har förklarat att organisationen
avstår från atl besvara remissen.

1 Provisorisk lagstiftning

1.1 Bankinspektionen

Bankinspektionen delar bedömingen att det, för att
förhindra en allmän övergång lill nya former av finansiella koncerner, är
nödvändigt med en provisorisk lagstiftning. Det är också angeläget atl någon
definitiv ställning lill frågan om hur bankverksamhet och annan finansiell
verksamhet organisatoriskt skall bedrivas får anstå lill dess kreditmarknadskommittén
utrett och analyserat frågan. Definitiva ställningstaganden bör därför enligt
inspektionens uppfattning med hänsyn till skyddsintressen och konkurrensneutralitet
så långt som möjligt inte göras nu.

1.2 Hovrätten över Skåne och Blekinge

Några egentliga skäl lill varför del är nödvändigt med en
provisorisk

lagstiftning har inle anförts. Kreditmarknadskommittén lär vara inne i

slutskedet av sitt arbete. Med hänsyn härtill förordar hovrätten all den

föreslagna lagstiftningen får avvakta till dess slutlig ställning tagits till

kommitténs arbete. 41

Beträffande den lagtekniska utformningen av de föreslagna bestämmel-
Prop. 1986/87:148 serna har hovrätten allvarliga erinringar. Enligt promemorian
placeras reglerna in i nya lagar av permanent beskaffenhet. Att reglerna skulle
vara av tillfällig art framgår ej alls av lagtexten. Enligt hovrättens mening
bör regler med begränsad giltighet tas upp i en särskild lag där
tidsbegränsningen klart anges. Riksdagen bör behålla ansvaret för
lagregleringens tidsmässiga giltighet.

1.3 Fullmäktige i Sveriges riksbank

Fullmäktige delar den uppfattning som förs fram i
betänkandet att man i princip kan godta koncernbildningar av det slag som nu är
aktuellt. En förutsättning bör dock vara alt koncernens verksamhet kan
kringgärdas med betryggande skyddsregler. Fullmäktige delar också uppfattningen
att en lagstiftning - om än av provisorisk karaktär — krävs för alt uppnå
rimlig balans i konkurrensförhällandena mellan traditionella och andra
bankkoncerner och för att utsträcka skyddsreglernas tillämpning i icke
-traditionella koncerner.

Konstaterandet i belänkandet att det saknas bestämmelser i
banklagstiftningen som inskränker möjligheten lill missbruk av inflytelserika
ägare synes enligt fullmäktiges mening överdrivet. De nya koncernerna kan nämligen
inle arbeta som vanliga koncerner ens med nuvarande lagstiftning.
Skyddsreglerna i banklagstiftning och övriga lagar för finansinstitut
inskränker väsentligt koncernledningens direklivrält. Utöver de bestämmelser
som redovisas i belänkandet kan nämnas de vikliga bestämmelserna i 7 kap 16 §
och 8 kap 15 § förslaget lill bankakliebolagslag. Motsvarande bestämmelser i
den gällande banklagen har i praxis ansetts utgöra hinder för en bank som ingår
som dotterbolag i en koncern att i koncernens intresse vidta åtgärder som inte
åtminstone på lång sikt är till fördel för banken själv. Här kan också hänvisas
till de röstbegränsningar som finns i affärsbankernas bolagsordningar. Det
finns också andra regler i banklagstiftningen som inskränker stora ägares
legala möjligheter alt missbruka sitt inflytande i banken. När det exempelvis
gäller önskemål från en stor ägare om myckel stora krediter har banken att ta
hänsyn lill reglerna om kredilprövning i 2 kap. bankrörelselagen.

I belänkandet uttalas farhågor för alt en bank skulle
kunna känna sig tvingad alt finansiellt stödja ett systerförelag med belalningssvårigheter,
exempelvis genom att man tar över en dålig och osäker kreditstock lill banken.
En sådan överföring kan dock enligt 2 kap. 3§ bankrörelselagen inle genomföras
ulan vidare. Banken kan nämligen endast förvärva fordringar om banken själv
vid förvärvstillfället hade kunnat bevilja krediter.

Också när det gäller tillsynen finns det redan i dag
avsevärda möjligheter

lill ingripande i fall där ägarinflytande missbrukas. Bankinspektionen skall

nämligen se till att en bank inte bara följer lagar, andra författningar,

bankens stadgar och av bankstämma eller styrelse meddelade bestämmel

ser. Inspektionen skall också i övrigt med uppmärksamhet följa bankens

verksamhet för alt hålla sig underrättad om förhållanden som kan inverka 42

i ■.

pä en
banks säkerhet eller i övrigt är av betydelse för en sund utveckling av Prop.
1986/87:148 bankverksamheten.

1.4 Svenska Bankföreningen

Bankföreningen vill med kraft understryka att
näringsverksamhet måste få drivas med konsekvens och rimliga möjligheter till
förutseende. Man får inte förbise att bakom de lagtekniska diskussioner
angående främst banklagstiftningen som nu förs ligger en mycket omfattande och
för hela samhället ekomomiskt mycket väsentlig verklighet. Det är inte
försvarbart all arbeta med ett provisorium som kan innebära att de legala
förutsättningarna för viss verksamhet kan komma alt helt förändras inom mycket
kort tid. Detta kunde också vara till nackdel för de skyddsintressen som bör
beaktas. Den logiska konsekvensen av dessa invändningar är närmast alt den
remitterade promemorian inte läggs till grund för någon provisorisk lagstiftning
ulan att i stället kreditmarknadskommitténs förslag avvaktas. Emellertid har i
promemorian också anförts skäl som talar för en snabbt genomförd lagstiftning.
Om därför en sådan nu kommer lill stånd, måste enligt bankföreningen bankerna
och övriga kreditinstitut ha rätt alt utgå från att vad lagstiftaren beslutar i
detta ärende inte blir något som efter mycket kort tid ändras, med de
ölägenheter som det innebär.

1.5 Svenska sparbanksföreningen

Svenska sparbanksförenigen anser sig inte kunna tillstyrka
förslaget med en "tillåtande" lagstiftning. En så omfattande
förändring som föreslås bör inte införas ulan all man avvaktar kreditmarknadskommitténs
slutbetänkande. Om så ändå sker finns två vägar att gå.

1) Riksdagen fastställer i en temporär lagstiftning
förbud mot i det

remitterade förslaget angivna finansiella koncerner.

2) Regeringen gör det fullt klart för marknaden — ulan
att någon särlag-

stiftning skapas - att kreditmarknadskommittén enligt sina direktiv be

handlar just denna fråga saml att statsmakten har full frihet att inskrida

med den lagstiftning den finner lämplig. Aktörerna på kreditmarknaden

skulle därför få agera på egen risk lill dess en lagstiftning av permanent

karaktär tillkommit efter det att kreditmarknadskommittén lagt sitt slutbe

tänkande.

Föreningen
framhåller vidare att det inte kan vara rimligt att efter en

snabbutredning, där bl. a. viktiga aspekter inte kunnat belysas, och efter

en synnerligen kort remisstid regeringen lägger det remitterade förslaget

till grund för lagstiftning och därigenom i själva verket legitimerar GOTA-

modellen. Föreningen anser vidare att om lagstiftning sker enligt det remit

terade förslaget sä kommer ett flertal andra koncerner av GÖTA-lyp all

bildas. Föreningen erinrar också om att lagstiftning enligt betänkandets

förslag skulle innebära elt outrett och snedvridande ingrepp i konkurrens

situationen på kreditmarknaden, sparbanker och föreningsbanker till nack

del eftersom dessa inle har möjlighet att skapa motsvarande koncernbild

ningar. 43

Föreningen
vill i första hand förorda det ovan angivna alternativ som Prop.
1986/87:148 innebär att ingen särskild lagstiftning tillskapas, i avvaktan på kreditmarknadskommitténs
slutbetänkande. Föreningen kan även acceptera en lagstiftning som enbart
temporärt förbjuder koncernbildning av angivet slag.

Föreningen avstyrker bestämt att det remitterade förslaget
läggs lill grund för lagstiftning.

1.6 Sveriges föreningsbankers förbund (SFF)

Deparlementsförslaget är provisoriskt i avvaktan på
resultatet av KMKs betänkande. Det innebär att den s.k. GOT A-gruppen får
legalt tillstånd tills vidare. SFF kan emellertid knappast tro annat än all elt
provisoriskt tillstånd av denna typ måste permanentas i någon form. Att i elt
senare skede helt byta fot och därmed kullkasta verksamhetsförutsältningarna
för GOT A-gruppen lär knappast vara möjligt. Därmed har KMK knappast möjlighet
all i denna del senare komma med förslag i överensstämmelse med direktiven.
Även en provisorisk lagstiftning i frågan torde således i praktiken läsa
handlingsmöjligheterna för framtiden.

Förslaget tar endast sikte på bankaktiebolag. Sparbanker
och föreningsbanker kan inte nu få tillgång till en organisationslösning som
möjligen kan visa sig vara utomordentligt värdefull för de bankaktiebolag som
berörs. Detta kan i sig innebära konkurrensnackdelar.

Mot bakgrund av det anförda och med hänsyn till den
synnerligen korta remisstiden — som inte möjliggjort överväganden och intern
förankring i erforderlig utsträckning - kan förbundet inle tillstyrka ens ett
provisoriskt förslag om att bank skall kunna ingå i finansiella koncerner.
Detta innebär dock inte någon kritik mot den tekniska lösningen i förslaget.

1.7 Styrelsen för Stockholms fondbörs

Den svenska kredilmarknaden har under de senaste åren
förändrats radikalt. Det är viktigt att lagstiftningen inte förhindrar den
kreativitet som utvecklar marknaden i positiv riktning. Den nu föreslagna
lagstiftningen, som sammanhänger med GOTA-gruppens tillskapande, syftar till
ett säkerställande av atl verksamhet i sådana koncerner bedrivs under kontrollerbara
former. Mot denna bakgrund finner börsstyrelsen - från de synpunkter styrelsen
har att beakta - att den föreslagna provisoriska lagstiftningen kan godtas. Börsslyrelsen
utgår från atl de föreslagna bestämmelserna — som innehåller omfattande
dispensmöjligheter för regeringen och vars materiella innehåll därför lill alla
delar inle kan överblickas - kommer atl gälla endast under en begränsad tid i
avvaktan på ställningslagande lill kreditmarknadskommitténs slutbetänkande.

1.8 Landsorganisationen i Sverige (LO)

LO tillstyrker förslaget att en provisorisk lagstiftning
för bankkoncerner

genomförs från den I juli 1987. Innehållet i denna bör dock på väsentliga

punkter gå längre än som föreslås i utredningen. Skälet härtill är atl det 44

finns fier
problem än de som just nu aktualiseras av planerna på atl bilda en Prop.
1986/87:148 finansiell holdingbolagskoncern, GOTA-gruppen. samtidigt som det
kan förutses att kredilmarknadsutredningen och t. ex. ägareutredingen kommer
att ta avsevärd ytterligare tid i anspråk.

1.9 Finansbolagens förening

Det ligger enligt föreningens mening ett visst värde i att
organisationen på kreditmarknaden inle ändras alltför abrupt och föreningen
finner därför att övervägande skäl talar för att en provisorisk lagstiftning
trots allt genomförs. Denna bör utformas så att den skapar en rimlig grad av
konkurrensneutralitet mellan den traditionella bankkoncernen och andra
finansiella koncerner.

1 det anförda ligger atl det finns en möjlighet, som inte
bara är teoretisk, att förutsättningarna för kreditinstituten inom kort kan
komma att ändras igen, nämligen som ett resultat av kreditmarknadskommitténs
förslag. Det är i princip otillfredsställande att man nu på
"offentligrättslig" väg bidrar till uppkomsten av en ordning vars
framtid är oviss, även på ganska kort sikt. Samtidigt innehåller det nu rådande
systemet en del egendomligheter, t. ex. de facto-förbudel för de bankägda
finansbolagen alt ge direklkrediter till privatpersoner (bortsett från kontokort).
Ett par av dessa anomalier föreslås undanröjda genom den provisoriska
lagstiftningen. Man har därigenom enligt föreningens uppfattning nått en
tillfredsställande balans mellan inslitutsgrupperna, och någon omvälvning av
kreditmarknaden i strukturell mening torde inle vara alt vänta som en följd av
förslagen i denna promemoria. Skulle en framlida ordning innefatta elt förbud
mot bank-holdingbolag torde därför de negativa effekterna av en nu i hast
genomförd lagstiftning bli begränsade.

1.10 Kreditmarknadskommittén

I betänkandet påpekas att finansiella koncerner av den
typ, som här diskuteras, förekommer utomlands. Organisationsformen kan innebära
fördelar genom att resurser och specialistkompetens på kredilmarknadens olika
delar sammanförs. Svenska finansinstitut skulle på detta sätt kunna få en ökad
konkurrenskraft inom såväl det traditionella bankområdel som inom övriga
finansiella områden.

I delta sammanhang vill kommittén framhålla att det
förslag, som den

håller på med att utarbeta, går ut på en sådan reformering av lagstiftningen

om banker och dessas dotterförelag (bl. a. kreditmarknadsbolag) alt de

fördelar, som enligt promemorian kan uppnås i finansiella koncerner,

också skall kunna vinnas i traditionella bankkoncerner, d. v.s. koncerner

där en bank är moderbolag. Bl. a. mot denna bakgrund får bedömas beho

vet framledes av finansiella holdingbolag. Kommittén vill ä andra sidan

framhålla att utgångspunkterna för fastställande av företagspolicy och

koncernstyrning kan bli annorlunda i en traditionell bankkoncern än i ett

finansiellt holdingbolag. När det gäller optimering av verksamheten kan

således olika synsätt göra sig gällande i de skilda företagsformerna. Vid 45

valet
av företagsform bör det mått av effektivitet, som man på ägarhåll Prop.
1986/87:148 anser sig kunna uppnå i respektive företagsform, få vara avgörande.
Samtidigt bör upprätthållas en strikt organisationsneulralitet, så tillvida
att lagstiftningen inte får gynna den ena organisationsformen framför den
andra. En annan bärande tanke bör vara att det svenska banksystemets soliditet inte
får minska. Vid en internationell jämförelse framstår det svenska bankväsendels
soliditet för närvarande inte som hög.

För
all hindra en okontrollerad omstrukturering av kredilmarknaden, som i
väsentliga avseenden kan komma att sätta banklagstiftningen ur spel, anser
kommittén även för sin del att en provisorisk lagstiftning bör genomföras.
Kommittén är beredd att godta att denna utformas i huvudsaklig överensstämmelse
med de förslag som framlagts i promemorian med vissa ändringar och tillägg.

1.11 Försäkringsinspektionen

En
utvecklig mot finansiella koncerner kan leda till en omfattande omstrukturering
av den svenska kreditmarknaden. Det är enligt inspektionens mening uppenbart atl
de problem som koncerner av ifrågavarande slag kan ge upphov till måste få sin
lösning innan dessa former för finansiell verksamhet får allmän utbredning.

Inspektionen
kan ansluta sig till vad som sägs i promemorian om behovet atl nu införa en
provisorisk lagstiftning innebärande att en bank får ingå i en koncern som
dotterföretag endast om moderföretaget är en bank. Med hänsyn lill att den
nödvändiga belysningen av problematiken på området kommer att lämnas av kreditmarknadskommittén
senare i år ligger det närmast lill hands all den provisoriska lagstifningen
får lill syfte alt t. v. frysa de nuvarande förhållandena. Del skulle innebära
att - i motsats lill promemorieförslaget — något undantag från den nämnda
regeln inte skulle fä lämnas för nya koncerner och att provisoriska tillsyns-
och kontrollregler av det slag som finns i promemorieförslaget skulle gälla
för de koncerner som finns, när lagstiftningen träder i kraft.

1.12 Tjänstemännens centralorganisation (TCO)

Då
tiden blivit knapp har finansdepartementet i väntan på kreditmarknadskommitténs
resultat föreslagit en provisorisk lagstiftning för finansiella koncerner. En
provisorisk lagstiftning på detta område är dock inte tillfredsställande. TCO
tillstyrker emellertid att en provisorisk lagstiftning av föreslagen inriktning
införs i väntan på kreditmarknadskommitténs förslag så att finansiella
koncerner regleras i lag.

1.13 Svenska arbetsgivareföreningen SAF och Sveriges

Industriförbund

Vad
som anförts i promemorian ger ej vid handen att läget skulle vara så

allvariigt, att en provisorisk lagstiftning nu måste tillgripas. Organisatio

nerna anser det principiellt betänkligt att tillfälligt lagstifta i ett ämne
som 46

inom kort skall bli föremål för lagstiftarens mera
ingående överväganden. Prop. 1986/87:148 Vi kan inte se att några väsentliga olägenheiei'skulle
föranledas av att avvakta det slutliga kommittéförslaget. Det kan i stället
befaras att de regler som nu kan komma att antas i all hast ulan mera ingående
överväganden på elt olyckligt sätt skulle föregripa det slutliga resultatet av
kreditmarknadskommitténs arbete.

1.14 Svenska revisorsamfundet (SRS)

Provisoriska lagstiftningsåtgärder bör enligt samfundets
mening så långt som möjligt undvikas, inte minst för all göra lagstiftningen
mer överskådlig. En ytterligare anledning är all beredningen av lagstiftningsärendet
av nödvändighet ofta måste ske med stor skyndsamhet vilket kan medföra att det
i den praktiska tillämpningen kan komma atl påvisas icke önskvärda följder av
lagstiftningen som sedan inle åtgärdas. Detta är särskilt allvarligt då det
inte är ovanligt att provisoriska lagstiflningsätgärder förlängs eller
permanentas, öm vissa förutsättningar är uppfyllda kan det i enstaka fall dock
vara motiverat att överväga en provisorisk lagstiftning.

I det nu aktuella fallet med finansella koncerner med
anknytning till bankverksamhet finner samfundet att starka skäl talar för någon
typ av reglering som säkerställer alt de speciella skyddsintressena tillgodoses
i bankverksamheten. Samtidigt planeras större strukturella förändringar på
kreditmarknaden. Mot denna bakgrund och då frågeställningarna är omfattande
samt fordrar ingående överväganden är samfundet berett tillstyrka atl
provisoriska regler införs i avvaktan på ett ställningslagande med anledning av
kreditmarknadskommitténs förslag. Den provisoriska regleringen måste dock
inskränkas till alt enbart omfatta de oundgängligen nödvändiga bestämmelserna.
Samfundet är därför inle berett att nu tillstyrka en permanent reglering på
grundval av övervägandena i betänkandet. Kreditmarknadskommitténs arbete bör i
stället avvaktas.

1.15 Svenska Fondhandlareföreningen

Såsom beskrivs i departementspromemorian har utvecklingen
av kreditmarknaden såväl i Sverige som utomlands medfört en ökad bredd i olika
finansiella institut. Denna utveckling är, liksom i andra branscher inom
näringslivet, ett led i en effeklivisering av verksamheten. Det är viktigt i
all verksamhet atl sådan förnyelse fortlöpande kan ske, eftersom effeklivisering
medför stora ekonomiska vinster, inte minst för de olika kreditinstitutens
kunder.

En lagstiftning om finansiella koncerner måste vara sådan
att den inte

hindrar fortsatt utveckling bl. a. på basis av den internationella utveckling

en. Inget säger att just de ambitioner när det gäller sådana koncerners

organisation som framgår av promemorian kan eller bör vara bestämman

de för framtiden. En eventuell lagstiftning måste således ge utrymme för

fortsatt utveckling och effeklivisering. Samtidigt bör dock givelvis en

lagstiftning vara sådan att de skyddsiniressen som rimligen bör beaktas

också blir tillgodosedda. 47

Mot bakgrund av den
allmänna uppfattning som framgår av inledningen Prop. 1986/87:148 kan
föreningen godta en provisorisk lagstiftning om finansiella koncerner.

2 Huvudregeln och möjligheterna till dispens från denna

2.1 Bankinspektionen

Av
förarbetena framgår att regeringen förutsätts inte ge någon dispens från huvudregeln,
om moderföretaget är ett industriföretag eller annat företag med en verksamhet
som är oförenlig med bankverksamhet. Dispens, heter det vidare, bör inte heller
förekomma om det inom konernen ingår dotterföretag eller finns intressen i
företag med verksamheter som inte går alt förena med en banks.

Bankinspektionen
delar uppfattningen att som en förutsättning för avsteg från huvudregeln bör
gälla att det i koncernen eller intresseföretag inte drivs verksamhet som inte
går att förena med en banks. För den ena av de aktuella koncernerna, Lundbergs,
gäller att den med förslaget inle torde kunna få dispens. Bankinspektionen
läser emellertid förslaget så all det är möjligt för koncernen att få dispens
under förutsättning att den under en övergångslid anpassar sin verksamhet.
Inspektionen utgår frän alt övergångstidens längd fastställs så, att ställningstagande
till en definitiv lagstiftning hinner göras innan övergångstiden gått ut.

2.2 Hovrätten över Skåne och Blekinge

Hovrätten
ansluter sig lill den föreslagna huvudregeln. Däremot anser hovrätten att den
föreslagna möjligheten för regeringen att medge dispens är alltför långtgående.
De kriterier som uppställs för att erhålla dispens från huvudregeln måste till
ledning för den sökande och av rättssäkerhetsskäl anges i lagtexten och inle
enbart i motiven. Än mindre kan det vara rimligt alt lägga viktiga
principfrågor enbart i regeringens hand. Hovrätten har den uppfattningen att
ett dylikt dispensförfarande överhuvud inte är förenligt med regeringsformens
bestämmelserom normgivningsmakten.

Med
hänsyn lill alt del här är fråga om en provisorisk lagstiftning är det nödvändigt
att belysa bl. a. huruvida lagstiftaren anser att en beviljad dispens skall
vara tidsbegränsad, om den skall kunna sägas upp och i så fall vilken
uppsägningstid som skall gälla.

Hovrätten
efterlyser vidare svar pä frågan vilka följder den föreslagna

lagstiftningen får för redan bildade industriella och finansiella koncerner

vari bank ingår som dotterbolag. Detta är desto mera anmärkningsvärt som

det redan finns en industriell koncernbildning av sådan typ och en finansi

ell koncern är under bildande. Av uttalanden i pressen framgår att kredit

marknadskommittén inte är främmande för att föreslå en retroaktiv lag

stiftning. Detta belyser på ett oroväckande sätt vanskligheten av att tillgri

pa en provisorisk lagstiftning i nuvarande skede. 48

2.3
Fullmäktige i Sveriges riksbank" ■ Prop. 1986/87:148

Reglerna i sin nuvarande utformning skulle i en koncern, i
vilken bank ingår som dotterbolag, gälla moderbolaget och är alltså inte applicerbara
på de "egentliga" ägarna. Fullmäktige utgår från att de föreslagna
bestämmelserna i 1 kap. 5§ bankaktiebolagslagen implicerar en utvidgning av
tillämpningsområdet till att även omfatta ägarna till moderbolaget i koncernen
i fråga.

Även om det i promemorian saknas en mer ingående bedömning
av hur långt gällande bestämmelser räcker för alt tillgodose de skyddsintressen
som finns att bevaka och de krav pä konkurrensneutralitet som föreligger,
finner fullmäktige det ändå upppenbart att den föreslagna lagstiftningen tillför
så väsentliga element att den bör införas. Trots att förhållandena inom en
finansiell koncern med bank eller banker som dotterbolag till följd av
banklagstiftningens bestämmelser, som tidigare nämnts, avviker åtskilligt frän
förhållandena inom en vanlig koncern, måste det enligt fullmäktiges mening
likväl anses vara en allvarlig brist alt ett faktiskt inflytande kan utövas av
en koncernledning som inte själv är underkastad banklagstiftningens
skyddsbestämmelser. Vidare är det en allvarlig brist alt det allmänna inte kan
inverka pä koncernens sammansättning och att kraven på säkerhet och sundhet
inte kan göras gällande inom koncernen i dess helhet.

Fullmäktige lägger således stor vikt vid att den
föreslagna lagstiftningen, förutom att bättre tillgodose skyddsintressena, ger
möjlighet att motverka uppkomsten av en hävstångseffekl genom upplåning i
moderbolaget. Genom tillståndsprövningen kan också verksamhetsregler utformas
i nära överensstämmelse med dem som gäller för traditionella bankkoncerner.

2.4 Svenska Bankföreningen

Fördelningen av ägandet i holdingbolaget, liksom i bank,
är inte i detta sammanhang föremål för övervägande utan behandlas, som anförs i
promemorian, av kreditmarknadskommitléen. Bankföreningen kan godta att de
berörda frågorna nu löses på detta sätt.

Förslaget att dispens inte skall få förekomma i fall där
moderföretaget eller bankens syslerföretag driver industriell verksamhet eller
eljest bankfrämmande verksamhet synes rimligt. Nuvarande ägarförhållanden
måste dock beaktas på sä sätt att ingen aktieägare till följd av lagstiftningen
skall tvingas att gå ur ett dessförinnan befintligt engagemang genom att behöva
realisera sin aktier. Del måste ligga i lagstiftarens och samhällets intresse
att undvika en sådan tvångsrealisation av bankaktier.

En dispens skall enligt förslaget bygga på förekomsten av
särskilda skäl.

Det är av vikt att dispensgivningen inte blir diskreiionär. Detta förutsätter

att innebörden av särskilda skäl beskrivs bättre än i avsnitt 9.2 i prome

morian. Tillståndsregeln bör utformas pä sådant sätt att organisatoriska

förändringar är tillåtna utom i fall då den enligt dispensmyndighetens

objektiva bedömning kommer i strid med något av banklagstiftningen 49

4 Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 148

skyddat
intresse. Nyttan av den ändrade organisationen måste tillkomma Prop.
1986/87:148 de berörda företagen och inte regeringen att bedöma.

2.5 Svenska sparbanksföreningen

Enligt förslaget skall t. ex. GOTA-gruppen kunna medges
dispens men ej t. ex. Lundberg-gruppen. Belänkandet innehåller inget som helst
förslag om ägarbegränsning i vad avser aktierna i den finansiella koncernen.
Detta innebär alltså att man i betänkandet kringgår en nyckelfråga. Följden
blir alltså att regeringen med stöd av den föreslagna lagtexten ger klartecken
till GOTA-gruppen, som inrymmer ett antal banker, utan några som helst ägarbegränsningar
vad gäller aktierna i moderförelaget under del att kreditmarknadskommittén
skall fortsätta att utreda frågan om ägarbegränsningar i bland annat
bankaktiebolag. Konsekvensen härav kan bli att -även om ägandet av aktierna i
moderbolaget blir relativt spritt - inflytandet i holdingbolaget likväl
koncentreras starkt till en eller ett fåtal ägare till följd av att aktierna
har olika röstvärde. I detta sammanhang bör erinras om de regler som begränsar
försäkringsbolags rätt alt äga aklier i aktiebolag.

Föreningen vill vidare påpeka att promemorian inte
innehåller något om vem som är rätt sökande när fråga är om ansökan om att få
dispens för att bilda angiven finansiell koncern. Inte heller föreligger i stencilen
några överväganden om eventuellt behov av straffsanktioner.

2.6 Styrelsen för Stockholms fondbörs

Här hänvisas till vad som har anförts under avsnitt 1.7.

2.7 Landsorganisationen i Sverige (LO)

Kort uttryckt kan hopläggningen till en koncern av olika
finansrörelser inklusive egentlig bankverksamhet medföra alt insider- och
kontrollproblem i olika avseenden växer alltför starkt. Sammanblandning av
känsliga funktioner bör undvikas, något som också förslagen i finansdepartementets
utredning sökt tillgodose inom ramen för tillstånd lill bankkoncerner.

Ovanstående synpunkter ger för Lös del tillräckliga skäl
att avvisa en bankkoncern med bank som dotterbolag som en möjlighet. Banken bör
integreras i moderbolaget (bank) till en juridisk enhet med en enda oktroj.

Behovet att i den finansiella sektorn av näringslivet
hälla samman en kompetens för olika marknader och rörelsegrenar får förutsättas
bli löst genom samarbetsavial, då koncernbildning inte skulle bli möjlig enligt
den uppläggning LO föreslagit. En sådan utväg pekar på alt det svenska bankväsendet
kan undgå konkurrensnackdelar i förhållande till länder, där regleringen av
bankernas verksamhet och ställning är mindre strikt.

LO föreslår att den rösträtt som kan utövas på grundval av
innehavda

bankaktier ska begränsas kraftigt så att en maktkoncentration inom ägark-

retsen lör en bank minskas eller undviks. Av samma skäl bör röstning

p. g. a. fullmakt begränsas. 50

Med
hänvisning till ovanslående punkter är déi utredningen föreslagna Prop.
1986/87:148

reglerna för andra koncernbolag än bank inte aktuella vad gäller moderbo

laget i en bankkoncern. I övrigt bör!de enligt LOs uppfattning kunna

tillämpas. |

2.8 Finansbolagens förening |

En huvudregel i förslaget är alt en bankimåsle var
moderbolag i en koncern där en annan bank ingår som dotterbolag. Dispens skall inle
kunna ges härifrån om moderföretaget är ett icke- finansiellt förelag, t. ex. elt
industriföretag. Föreningen ifrågasätter orri en så kategorisk bestämmelse är
välmotiverad. Lagstiftaren har redan.satt åtskilliga medel i samhällets händer
när det gäller att kontrollera verksamheten inom en bank. Härtill kommer att
särskilda rösträttsregler begränsar enskilda storägares inflytande i bankerna.
Det har inte visats, eller ens gjorts gällande i promemorian att den nuvarande
ordningen medfört negativa konsekvenser för de berörda bankerna. Med hänsyn
till lagstiftningens provisoriska karaktär kan föreningen ändock godtaga
förslaget men förutsätter att delta problem ingående belyses i kreditmarknadskommitténs
kommande belänkande.

2.9 Kreditmarknadskommittén '

Vad gäller dispens enligt 1 kap. 4§ andra stycket bör
denna utformas så, alt den gäller intill dess att ny lagstiftning (med
tillhörande övergångsbestämmelser) om finansiella holdingbolag träder i kraft.
I det föreliggande lagförslaget finns inte några bestämmelser om ägarbegränsning
i holdingbolag. Här förutsätts att de regler om ägarbegränsning i bank, som
eventuellt kan komma att införas, skall få motsvarande giltighet i fråga om holdingbolag.
Likaså kan en kommande permanent lagstiftning om holdingbolag länkas komma att
avvika från den provisoriska lagstiftningen i något eller några väsentliga
avseenden. Mot angiven bakgrund är det av vikt att den ovan föreslagna
tidsbegränsningen införs i dispensen, så att de nya bestämmelserna inte får
karaktären av "retroaktiv lagstiftning".

2.10 Försäkringsinspektionen :

I

Om - vilket kan vara
befogat särkskilt om kreditmarknadskommitténs

utredning bedöms bli fördröjd - en lösning enligt promemorieförslaget

med dess dispensregel ändå väljs, är det nödvändigt att komplettera försla

get med regler för hanteringen av de fall som vid ikraftträdandet är i strid

med det införda förbudet. En bank torde vidare ha begränsade möjligheter

att förhindra alt ett företag genom aktieförvärv eller på annat sätt får ett

sådant inflytande i banken att ett koncernförhållande uppstår. Avsikten

med bestämmelsen torde ej heller vara! att den föreslagna tillståndsplikten

skall rikta sig mot banken utan mot det bolag som direkt eller indirekt

genom ett dotterbolag avser alt engagera sig i en bank i sådan omfattning

att ett koncernförhållande uppstår med banken som dotterbolag eller dot-

lerdotterbolag. Några närmare bestämmeler om prövningsförfarandet ges 51

inte i
promemorian. En möjlig lösning kan vara följande. Det bolag som är Prop.
1986/87:148

moderbolag
till en bank vid ikraftträdandet åläggs att inom viss tid söka

dispens
för aktieinnhavet. Om så inte sker eller om en ansökan avslås bör

finnas bestämmeler
som öppnar möjlighet för åtgärder som tvingar fram en

aktieförsäljning.
Vidare bör aktieförvärv som sker i strid med det nya

förbudet
inte bli giltiga.

I promemorian berörs inte de tendenser till en utsuddning
av gränserna mellan bankernas och försäkringsbolagens verksamhetsområden som utvecklats
ganska långt i vissa andra länder och i viss mån även i Sverige. Ett inslag i
denna utveckling är olika typer av samgående eller samordning av bankers och
försäkringsbolags verksamhet. Inspektionen drar av den exemplifiering som ges
i promemorian den slutsatsen, atl avsikten är att gränsen mellan de båda
områdena i vart fall t. v. skall upprätthållas. Det skulle alltså t. ex.
innebära att ett försäkringsbolag inte skall få ingå som ett dotterbolag till
ett holdingbolag vilket också är moderbolag till en bank. Inspektionen vill i
sammanhanget erinra om att inget hindrar att ett försäkringsbolag med
nuvarande regler kan få en stark ställning i ett holdingbolag som är
moderföretag i en finansiell koncern. Om det finns aktier med differentierad
rösträtt i holdingbolaget kan nämligen ett försäkringsbolag utan
tillståndsprövning förvärva drygt en tredjedel av aktiekapitalet inom den
gällande ramen på fem procent av rösttalet.

2.11 Tjänstemännens centralorganisation (TCO)

TCO vill understryka bankernas särställning som företag
och att bankernas kunder, dvs bl. a. insättarna, är beroende av bankernas
säkerhet och sunda utveckling på ett helt annat sätt än vad som kan sägas gälla
kunder i andra företag. Detta gäller inte minst därför att insättarna anförtror
bankerna medel ulan någon säkerhet.

Det är således av väsentlig betydelse att banker inte är
underordnade annan verksamhet. 1 de fall regeringen enligt den föreslagna
lagstiftningen skulle komma att ge tillstånd för finansiella koncerner alt ha
ett holdingbolag i toppen, måste speciella regler gälla för holdingbolageis
ägarförhållanden och storleken på dess eget kapital, som överensstämmer med
reglerna för banker.

2.12 Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) och Sveriges

Industriförbund

Vilka åtgärder som får vidtas i en bank är noggrant
reglerat. Ett kontrollsystem med övervakningsmyndighet är sedan länge
inrättat. Denna ordning gör redan i sig alt bankverksamhet måste bedrivas
under betryggande former. Under sådana förhållanden anser vi det ej motiverat
att utesluta vissa typer av företag som möjliga moderbolag i aktuella typer av
koncerner.

Enligt promemorian skall man genom en ny regel i första
kapitlet bank

aktiebolagslagen förbjuda vissa former av bankägande. Om avsikten där

med är att förändra redan nu etablerade ägarförhållanden, försätts berörda 52

ägare i en
tvångssituation och riskerar avsevärda förluster. En sådan Prop.
1986/87:148 inskränkning av äganderätten vore oacceptabel.'

I den föreslagna lagstiftningstekniken ingår vidare att
regeringen skall "om särskilda skäl föreligger" kunna'dispensera från
det förbjudna ägandet. Genom denna regel blir ägarna beroende av hur
regeringen bedömer deras ägande. Några särskilda normer för denna regeringens
bedömning läggs inte fast. Från näringslivets sida måste vi bestämt reagera mot
varje tendens att göra ägandet av juridiska personer med uppgift att producera
varor eller tjänster till en fräga för regeringens skönsmässiga avgörande. Vi
kan därför inle godta den föreslagna konstruktionen av lagstiftningen.

2.13 Svenska revisorsamfundet (SRS)

Koncerndefinitionen lar endast sikte pä klara
koncernbildningar, dvs. sådana där moderföretag står i ett visst
ägarförhållande till dotterföretaget eller där företaget på annan grund här ett
bestämmande inflytande över dotterföretaget och en betydande andel av
resultatet av dess verksamhet. De särskilda koncernreglerna grundas på alt
koncernen består av juridiskt självständiga rättssubjekt men i verkligheten är
en under enhetlig ledning slående ekonomisk enhet. Mot denna bakgrund har
reglerna i första hand till syfte att skydda det bundna kapitalet i
koncernbolagen och föreskriva sådan redovisning all intressenterna får insyn i
såväl hela koncernens som de enskilda koncernbolagens verkliga ekonomiska
ställning samt bolagens inbördes förhållande. Syftet med utredningsförslaget är
emellertid elt annat varför det måste ifrågasättas om denna definition i detta
sammanhang innebär en lämplig avgränsning mellan "förbudsfallen" och
andra fall där företag är nära associerade med varandra. Av särskilt intresse
är här hur gemensamma dotterbolag (s. k. 50/50 bolag) skall behandlas.

2.14 Svenska Fondhandlareföreningen

1 promemorian nämns på sidan 4 exenipel på redan
befintliga koncernförhållanden, som icke skulle stå i överensstämmelse med den
föreslagna lagstiftningen. Förslaget har icke behandlat om särskilda
avvecklingsregler så småningom även bör gälla för sådana koncerner som redan
vid de föreslagna lagändringarnas ikraftträdande existerar och vars verksamhet inle
står i överensstämmelse med de föreslagna förändringarna. Icke minst från
konkurrensrättsliga synpunkter ter sig en sådan lagstiftning betänklig. De
koncerner som redan finns kan därigenom komma att få konkurrensfördelar
jämfört med sädana koncerner som bildas efter lagändringarnas ikraftträdande.

2.15 Föreningen Auktoriserade Revisorer (FAR)

FAR finner det tveksamt om begreppet moderföretag
beskrivits på ett

heltäckande sätt i de föreslagna reglerna i 1 kap. 4 och 5 §§ bankaktiebo

lagslagen. Det närmaste moderföretaget kan majoriletsägas av ett annat

företag som i sin tur har ett moderföretag. För undvikande av atl reglerna 53

kringgås
bör reglerna utformas så att varje överordnat moderföretag inbe- Prop.
1986/87:148 gripes.

Det kan också övervägas om begreppen koncern, moderföretag
och dotterföretag behöver definieras. De i 1 kap. 3 § bankaktiebolagslagen
givna definitionerna täcker endast de fall då moderföretaget är elt bankaktiebolag.
Det kan behöva anges alt reglerna i 3 § om dessa begrepp skall ha motsvarande
tillämpning i 4 och 5 §§.

Det kan vidare behöva övervägas om inte varje moderbolag
som ej är bank generellt skulle förbjudas låna frän dotterbolag som är bank
eller annat finansiellt institut. Särskilt är detta påkallat med tanke på möjligheten
att flera över varandra liggande moderförelag kan förekomma.

3 Särskild reglering av koncernföretag

3.1 Bankinspektionen

Bankinspektionen anser att det är viktigt att regeringen
vid sin dispensprövning preciserar de förulsättningar som skall gälla för de
olika koncernföretagen inom ramen för den hänvisning som görs i 5 § fösta
stycket i förslaget lill lag om ändring i bankakliebolagslagen. Det kan
ifrågasättas om inle den prövning regeringen skall göra skulle framgä tydligare
om 5 § första stycket skrivs samman med 4 § andra stycket i förslaget. I sammanhanget
noteras att de i förarbetena angivna förutsätlningara, alt koncernbidrag
mellan de i koncernen ingående företagen får ges endast efter medgivande av
bankinspektionen och alt krediter och andra medelsöverföringar mellan företagen
genast skall anmälas till bankinspektionen, går längre än vad som f n. gäller
enligt banklagen.

Det framgår av förarbetena atl för de koncernföretag, för
vilka gäller särskild lagstiftning, denna skall i första hand tillämpas. Det
framgår också att främst finansbolagslagen enligt förslaget behöver utfyllas
med tillämpning av banklagsbestämmelser med hänsyn till banknärheten. För
moderföretaget uttalas i förarbetena alt det skall stå under tillsyn av
bankinspektionen och att regeringen skall äga rätt atl utse offentliga
styrelseledamöter i företaget och godkänna styrelseordförande i bolaget.

Enligt bankinspektionens uppfattning vore del värdefullt
om i förarbetena också görs vägledande uttalanden om vad som i nyssnämnda
hänseende bör gälla även beträffande andra förelag i koncernen.

3.2 Hovrätten över Skåne och Blekinge

Hovrätten anser det vara en riklig tanke alt reglerna i
banklagstiftningen i

betydande utsträckning tillämpas pä övriga företag i koncernen. Hovrätten

vill här till en början påpeka alt bankrörelselagen ännu inte antagils av

riksdagen, varför man inte riktigt vet vad man nu uttalar sig om. Vilka

regler som skall komma i tillämpning enligt förslaget är oklart, eftersom

man bara använt uttrycket "i tillämpliga delar" i lagtexten. Enligt
hovrät

tens mening bör lagen här klarare ange färdriktningen. 54

3.3 Fullmäktige i Sveriges riksbank Prop. 1986/87:148

Fullmäktige delar uppfattningen att verksamhetsområdet för
ifrågavarande koncerner begränsas på det sätt som' framgår av 5 S första
stycket. Fullmäktige vill härvid understryka angelägenheten att nämnda syften
skall nås. Endast koncerner med praktiskt taget uteslutande finansiell eller
därtill knuten verksamhet bör godkännas. Koncerner i vilka även induslri-eller
handelsföretag ingår skall enligt fullmäktiges mening inte kunna beviljas
undantag. Inte heller bör fastighetsbolag som ingår i en finansiell koncern få
inneha andra fastigheter an sådana som behövs för koncernbolagens egen
verksamhet.

I likhet med vad som gäller för banker i traditionella
koncerner förutsätter fullmäktige att moderbolaget i annan koncern vari bank
ingår måste begära tillstånd för varje förvärv eller avyttring av aklier och
för varje förändring av bolagsordningen i dotterbolag.

Det kan ifrågasättas om moderbolaget skall kunna bedriva
annan verksamhet än att förvalta sitt aktieinnehav i dotterbolag och andra
bolag. Det ligger nära till hands att tänka sig att moderbolaget svarar för i
varje fall en del av den upplåning som behövs i finansrörelsen. Möjligheter
föreligger då att moderbolaget antingen slussar dessa medel vidare till sina
dotterbolag eller lånar ut dem till andra låntagare.

Moderbolagets upp- och utlåning aktualiserar en fråga som
inte berörts i promemorian, nämligen den kreditpolitiska lagstiftningens
tillämplighet på den nya formen av finansiell koncern. Moderbolagets verksamhet
innefattas normalt inte i lagen om kreditpoiitiska medel. Detta innebär att
effekten av exempelvis en utlåningsreglering skulle kunna urvattnas genom att
moderföretaget övertog utlåning som annars skulle företas i dotterbolagens
finansrörelse.

Den enklaste lösningen för att förhindra sådana effekter
torde vara att i tillståndet föreskriva att moderbolaget inte får ge kredit,
utöver vad som behövs i förvaltningsverksamhelen, till annan låntagare än
dotterbolag. Eventuellt bör den kompletteringen göras att dotterbolagen som
driver finansrörelse skall tillhöra någon av följande kategorier: bank,
finansbolag, kredilaktiebolag eller fondkommissionär.

3.4 Svenska Bankföreningen

Enligt 1 kap. 5 § första stycket i förslaget till ändring
i den nya bankaktie

bolagslagen blir ett antal bestämmelser i bankrörelselagen automatiskt

tillämpliga pä alla förelagen i koncernen. Även andra bestämmelser om

banks rörelse och ledning blir genom denna lagtekniska lösning direkt

tillämpliga. Samtidigt sägs emellertid i promemorian (s 30) att regeringen i

beslutet om undantag, "i samband med dispens" för finansiell koncern,

bör ges rätt atl avgöra i vilken omfattning de nämnda bestämmelserna skall

träffa de övriga koncernföretagen (dvs. dem som inte är bank). Delta är en

onödig dubbel reglering, eftersom enligt lagtexten bestämmelserna blir

direkt tillämpliga och alltså skall efterlevas av alla koncernföretagen under 55

bankinspektionens tillsyn.
Regeringsavgöranden på detta område kan Prop. 1986/87:148 dessutom komma
i strid med riksdagens normgivningsmakt.

3.5 Svenska sparbanksföreningen

Den
s. k. sambandsparagrafen i fondkommissionslagen har enligt betänkandet utgjort
förebild till följande regel. Om en bank ingår i en koncern där moderföretaget
inte är bank skall bestämmelserna i bankrörelselagen om bankrörelse och om
tillsynen av bank saml bestämmelserna om banks ledning i tillämpliga delar
gälla företagen i koncernen. Vidare skall enligt förslaget begränsningarna i
fråga om banks rörelse avse företagen gemensamt. Det bör påpekas att
betänkandet inte föreslär en sambandsregel som tar sikte på samband mellan
moderföretaget och annat företag utom koncernen. Skulle ägarna av eller de som
leder GOTA-gruppen leda annat förelag utanför koncernen, t. ex. elt
finansbolag, skulle olika regler gälla för finansbolaget i koncernen och för
finansbolaget utanför koncernen, dvs. i s.k. oäkta koncerner. De av samma
personer direkt och indirekt ägda finansbolagen är alltså underkastade delvis olika
regler.

3.6 Finansbolagens förening

I
promemorian föreslås atl några av de grundläggande banklagsbestämmelserna
skall tillämpas på bolagen i en finansiell koncern, d. v. s en koncern med ett holdingbolag
som moderbolag. Föreningen ansluter sig till förslaget även i dessa delar. Ett
led i förslaget är att elt dotterbolag i en finansiell koncern inte skall få
driva annan verksamhet än sådan som är tillåten för ett bankägt finansbolag. I
delta sammanhang vill föreningen dock uttrycka förhoppningen att det för de bankägda
finansbolagen gällande förbudet mot förvärv av placeringsaktier eller
fasligheter kommer att omprövas av kreditmarknadskommittén. I en framtida
lagstiftning bör sålunda möjligheter öppnas för banker och finansbolag atl
medverka vid t. ex. leasing av fast egendom. Sverige är ganska ensamt om atl
upprätthålla ett förbud pä delta område.

3.7 Tjänstemännens Centralorganisation (TCO)

TCO
vill understryka viklen av alt samhällets insyn i de finansiella koncernerna
säkerställs. Offentlig styrelserepresentalion måste därför bli regel i holdingbolag
i finansiella koncerner, vilka inrymmer banker som dotterbolag.
Bankinspektionens roll och möjlighet att agera är också av stor betydelse, t.
ex. vad gäller frågan om koncernbidrag i en finansiell koncern. TCO tillstyrker
föreliggande förslag härvid.

Utöver
den föreslagna offentliga representationen vill TCO påpeka svå

righeten för de anställda atl få information och överblick i koncerner. De

fackliga organisationerna inom koncernen måste förutom representation i

de ingående förelagen också garanteras representation i moderbolaget. 56

3.8
Svenska Fondhandlareföreningen Prop. 1986/87:148

Det sägs vidare i promemorian att regeringen bör ges rätt
att avgöra i vilken omfattning de nämnda reglerna skall träffa de övriga
koncernföretagen (s. 30 fjärde stycket). Lagtekniskt ställer vi oss tveksamma
till loku-tionen "tillämpliga delar". Vi hänvisar här till
regeringsrådet Petréns resonemang i lagrådets yttrande över förslag till ny
fondkommissions- och börslagstiftning (prop 1978/79:9 s. 267 O-

4 Kapitaltäckningsbestämmelsen

4.1 Bankinspektionen

Enligt bankinspektionens uppfattning är det angeläget med
en sådan regel som föresläs i 5 § andra stycket. Det är dock tveksamt om den, i
vart fall under den provisoriska lagstiftningens giltighetstid, bör vara
förenad med möjlighet till undanlag.

4.2 Hovrätten över Skåne och Blekinge

Den föreslagna kapilaltäckningsregeln skiljer sig från den
som enligt 57 § lagen (1955:183) om bankrörelse f n. gäller för bankaktiebolag.
Hovrätten efterlyser en motivering till skillnaden. Hovrätten har, pä skäl som
man har redovisat tidigare, invändningar mot den för regeringen föreslagna
möjligheten att medge undantag från kapilaltäckningsregeln. Nägon motivering
till varför man stannat för 75 % har ej lämnats i promemorian. I brist pä
närmare utredning anser hovrätten sig ej kunna ta ställning till den föreslagna
regeln om kapilaltäckning.

4.3 Fullmäktige i Sveriges riksbank

Fullmäktige anser att en regel är ett nödvändigt inslag
och tillstyrker alt en sådan införes. Enligt fullmäktiges mening kan emellertid
ifrågasättas om den föreslagna regeln och dess tänkta tillämpning på några
punkter är tillräckligt långtgående.

För det första noterar fullmäktige atl det är del i
moderbolaget upptagna bokförda värdet av dotterbolagens aktier som skall vara
bestämmande för det egna kapitalets storiek. Fullmäktige förutsätter därvid att
det bokförda värdet svarar mot anskaffningskostnaderna för aktierna i fråga och
att det inte genom nedskrivningar kan reduceras kraftigt i efterhand.

För det andra ställs inga krav på eget kapital utöver det
bokförda värdet

av dotterbolagens aktier. Eventuella andra tillgångar bör kanske också bli

föremål för kapitaltäckning. Detta framstår enligt fullmäktiges mening som

nödvändigt oni holdingbolaget skulle tillålas bedriva utlåning till låntagare

utanför koncernen. Dessutom kan kapitaltäckning behöva krävas för hel-

eller delägda bolag som inle driver bankverksamhet. Fullmäktige utgår 57

från att
regeringen beaktar de risker som ligger häri vid tillståndsprövning- Prop.
1986/87:148 en av koncernbildningen.

Fördel tredje, slutligen, får även beträffande det
föreslagna, lagstadgade kravet på kapilaltäckning regeringen eller, efter
regeringens bemyndigande, bankinspektionen medge undanlag om särskilda skäl
föreligger. 1 promemorian anges utan närmare diskussion att kravet på eget
kapital i moderbolaget bör kunna sänkas efter en företagsekonomisk bedömning,
dock högst ned till 75 procent av det bokförda värdet av dotterbolagens aktier.
Fullmäktige ställer sig frågande inför innebörden av en företagsekonomisk bedömning.
1 den praktiska tillämpningen torde resultatet bli att 75 procents
kapitaltäckning blir regel snarare än undanlag. Fullmäktige har svårt att finna
motiv för en sänkning av kravet pä eget kapital pä angivna grunder.

Fullmäktige berör i detta sammanhang också frågan om
aktiekapitalets fördelning på aktier med olika röstetal. Enligt planerna för holdingbolaget
i GOTA-gruppen, som det framgår av betänkandet, skulle SPP och försäkringsbolaget
Wasa äga 20-25% av aktiekapitalet. Med hänsyn till att för försäkringsbolag gäller
en övre gräns för aktieinnehav i ett och samma bolag på 5 % av röstetalet i
bolaget i fråga, måste såvitt fullmäktige förstår, planerna implicera antingen
att SPP och Wasa skulle få dispens från angivna regel eller all holdingbolaget
utger aktier med olika röstetal.

Försäkringsinspeklionen har såvitt fullmäktige har sig
bekant inte tidigare givit dispens för förvärv av aktier i bolag av liknande
slag. Om lösningen skall sökas genom att bolaget emitterar aktier med olika
röstetal bör lämpligheten härav beaktas i samband med regeringens
tillståndsprövning.

4.4 Svenska Bankföreningen

Kapitaltäckning har, som den hittills har fungerat, varit elt
viktigt medel att tillförsäkra ekonomiskt skydd i bankverksamheten, särskilt
för bankens insättare. Den har utgjort den yttersta garantin för att bankens
verksamhet baseras på elt tillräckligt kapital.

Med den förslagna regeln blir kapitalkravet för
moderbolaget högre än det som gäller för bankerna. Med hänsyn lill intresset av
konkurrens pä lika villkor bör enligt bankföreningens mening kapitalkravet
såvitt möjligt vara delsamma, oavsett om moderföretaget i en finansiell koncern
är bank eller holdingbolag.

Enligt bankföreningen bör likställigheten med bank leda till
att inle bara eget kapital ulan även förlagslän inräknas i kapitalbasen för holdingbolaget.
Eftersom reserveringar säsom i bank inte kan förekomma i holdingbolaget, blir
likväl kapitalbasen där mindre, uppskattningsvis två tredjedelar av banks. Pä
grund härav och med hänsyn till vad som nyss anförts om skyddsintressenas
tillgodoseende, bör kapitaltäckningsgraden bestämmas till tvä tredjedelar av
del bokförda värdet av moderbolagets aktier eller andelar i dotterföretagen med
undantag för de kreditaktiebolag som anges i promemorian.

58

4.5 Sveriges föreningsbankers förbund (SFF) Prop. 1986/87:148

Om förslaget i betänkandet trots SFFs synpunkter leder till
lagstiftning vill SFF dock reservera sig på följande punkt.

Förslaget om att kravet pä eget kapital i moderförelaget
skall kunna sänkas - efter beslut av regeringen eller efter regeringens
bemyndigande bankinspektionen - dock högst i sådan omfattning att 75 procent av
det bokförda värdet av dotterföretagens aktier eller andelar motsvaras av eget
kapital i moderföretaget. SFF kan inte finna atl en sådan lättnad i kapitalkravet
för moderföretaget är tillfredsställande gentemot övriga bankinstitut, om holdingbolaget
på deUa sätt delvis skulle kunna lånefinansiera verksamheten.

4.6 Styrelsen för Stockholms fondbörs

I en skiljaktig mening till börsslyrelsens yttrande har
två ledamöter av styrelsen anfört att det inte är nödvändigt med en i förväg
fastställd nedre gräns för dispens från kapitaltäckningskravet.

4.7 Föreningen Auktoriserade Revisorer (FAR)

FAR ifrågasätter om det inte borde intagas en bestämmelse
i lagtexten att sådan dispens, som föresläs beträffande kapitaltäckningskravet,
medför förbud att finansiera vad som fattas i eget kapital genom lån från
dotterföretag. En finansiell koncern skulle utan en sådan bestämmelse kunna
till viss del finansiera sin egen uppbyggnad och eventuella utvidgning med insättarnas
medel.

4.8 Kreditmarknadskommittén

Enligt kommitténs mening är det ytterst betydelsefullt att
kapitalläckning-en i det svenska banksystemet inte minskas. Kapitaltäckningskravet
i en finansiell koncern av holdingmodell bör således inte vara lägre än i en
nuvarande bankkoncern. Från denna utgångspunkt är den i 1 kap. 5§ andra stycket
föreslagna huvudregeln tillfredsställande. Däremot anser sig kommittén inte
kunna godta den i I kap. 5 § fjärde stycket intagna bestämmelsen, såvitt den
avser rätt för regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,
bankinspektionen att medge undantag från huvudregeln, om särskilda skäl
föreligger.

Kommittén
vill för sin del bestämt motsätta sig att någon slags företags

ekonomisk bedömning av moderföretaget läggs till grund för ett undantag

från huvudregeln. Någon bedömning av koncernens ekonomiska ställning

eller vinstutveckling får, enligt kommitténs uppfattning, aldrig läggas lill

grund för en nedsättning av kapitaltäckningskravet. Detta krav har upp

ställts för att garantera atl de olika skyddsintressena tillgodoses och får i

detta sammanhang betraktas som oeftergivligt. Vidare bör eftersträvas en

lagstiftning, som så långt möjligt direkt i lagen preciserar kapitalkravet. En

diskreiionär prövning från myndighets sida bör i princip undvikas. 59

På
grund av den korta remisstiden har kommittén inte haft möjlighet att Prop.
1986/87:148 mera ingående analysera och överväga kapitaltäckningskravet, såvitt
avser finansiella koncerner av här avsett slag. Konsekvenserna ur
kapital-täckningssynpunkt är svåra att överblicka, särskilt som bildandet av en
holdingkoncern kan innefatta en lång rad av komplicerade transaktioner. Enligt
kommitténs mening är det dock av största vikt alt de kapitaltäck-ningsbestämmelser
som gäller för bankkoncerner av traditionellt slag också tillgodoses vid
bildandet av holdingkoncerner.

4.9 Svenska Revisorsamfundet (SRS)

I
utredningsförslaget (1:5 andra stycket) avses med eget kapital aktiekapital, reservfond,
dispositionsfond och av bolagsstämman fastställd vinstbalans. Denna definition
av eget kapital överensstämmer inte med den gängse använda terminologin och
heller inte med definitionen i 4 kap 7 § förslaget till bankrörelselag. Mot
denna bakgrund och då utredningens förslag till definition inte är heltäckande
genom att hänsyn inte tas lill balanserad förlust avstyrks att förslaget läggs till
grund för lagstiftning.

Enligt
samfundets mening måste en balanserad förlust minska del egna kapitalet som
kapitaltäckning. Vidare skapar den valda terminologin viss osäkerhet om
tidpunkten för beräkning av det egna kapitalel för kapital-täckningsändamål.
Samfundet föreslår att bestämmelsen omarbetas.

4.10 Svenska Fondhandlareföreningen

Enligt
förslaget måste moderföretaget ha fullständig kapilaltäckning för sitt innehav
av aktier och andelar i andra koncernföretag. Moderföretaget får därvid inte
som eget kapital räkna in förlagslån eller reserveringar såsom får ske vid
beräkning av kapitalbasen enligt nu gällande banklagstiftning. Kapitaltäckningskraven
blir således högre än vad som idag gäller för bank.

De
olika skyddsreglerna i den nuvarande banklagstiftningen syftar främst till att
skydda insättarnas medel. I första hand sker detta genom att bankens
placeringar skall stå i viss relation lill bankens egna kapital. Närmare regler
härom finns i 57 § lag (1955:183) om bankrörelse Gfr prop 1986/87:12. Band 1, s.
230 n). För atl undvika kringgående av dessa regler stadgas i 57 § femte
stycket att vid beräkningen av det egna kapitalet skall vanligtvis frånräknas
vad banken såsom aktiekapital eller i annan form tillskjutit annat förelag som
driver någon form av bankverksamhet. Denna senare hjälpregel har den materiella
innebörden att bankens uppläningska-pacitet genom ett
"ask-i-ask-förfarande" inte skall kunna göras större.

I
moderföretag som ej är bank får enligt gällande lag liksom enligt promemorian
upplåning ej ske från allmänheten på konto. Därmed saknas behov av sådan
upplåningsbegränsning som huvudregeln stadgar. Därav följer att någon hjälpregel
av föreslagen art ej heller erfordras.

öm
en kapitaliäckningsregel likväl skulle införas, bör den i sådant fall

utformas med förebild av det regelsystem som idag gäller såsom huvudre

gel för bankernas och andra kreditinstituts kapitaltäckning. I denna del

hänvisas till Svenska Bankföreningens remissyttrande. 60

5
Förbudet för vissa rättssubjekt att förvärva aktier Prop. 1986/87:148 i
moderföretaget

5.1 Hovrätten över Skåne och Blekinge

Med hänsyn till vad som i promemorian anförts under
"ikraftträdande och övergångsbestämmelser" utgår hovrätten frän att
den föreslagna lagstiftningen inte skall gälla för redan bildade koncerner och
för de i koncernen ingående moderbolag som redan nu har ett visst utländskt
ägande. Hovrätten ifrågasätter om man övervägt de konkurrensrättsliga
synpunkter som uppkommer med den nu föreslagna lagstiftningen. I promemorian
har det finansiella området betecknats som ett område präglat av ökad
internationalisering. Kreditmarknadskommittén torde ingående analysera
utländsk medborgares rätt att indirekt bli ägare av aktier i bank, finansbolag
och fondkommissionsbolag, varför ytterligare skäl att avvakta kommitténs arbete
föreligger.

5.2 Fullmäktige i Sveriges riksbank

Fullmäktige föreslår ett språkligt förtydligande så atl
det ordentligt framgår att förbudet gäller förvärv av aktier i moderföretaget.

6 Dispensmöjligheter

6.1 Bankinspektionen

Rent principiellt anser bankinspektionen det tveksamt om
bankinspektionen skall kunna medge dispens från de villkor som regeringen
ställt vid sill beslut om dispens. Den som medger undantag från villkoren bör
vara densamma som ställt villkoren. Med hänsyn till att fråga är om provisorisk
lagstiftning under en relativt kort tid anser sig bankinspektionen kunna
acceptera förslaget även i denna del. Bankinspektionen utgår från att
möjligheten, om den delegeras till verket, kommer att kunna bli aktuell beträffande
nytillkommande företag i en koncern.

6.2 Hovrätten över Skåne och Blekinge

Enligt 5§ fjärde stycket får regeringen "om särskilda
skäl föreligger" medge undantag från första stycket. Hovrätten vill här
fästa uppmärksamheten på lösligheten i hela lagkonstruktionen. För dispens
enligt 4 § andra stycket krävs också att det skall föreligga särskilda skäl.
Här bygger man alltså på med ytterligare elt sådant rekvisit. En sådan
lagstiftning kan inte accepteras.

Vad som är än värre är emellertid att enligt fjärde
stycket i 5 § rätten till

dispens i viktiga frågor, vilka är av sådan natur att de rätteligen bör

regleras i lagen, delegeras till bankinspektionen. En sådan delegation av

normgivningsmakten strider enligt hovrättens mening mot regeringsfor

men. 61

7
Särskilda regler om koncernbidrag Prop. 1986/87:148

7.1 Hovrätten över Skåne och Blekinge

Ett förbud mot koncernbidrag mellan de i koncernen
ingående företagen bör lagtekniskt komma till uttryck i lagtext och
kompletteras med en bestämmelse som sanktionerar en överträdelse av förbudet.
Hovrätten efterlyser även en precisering av de kriterier efter vilka
bankinspektionen skall göra sin bedömning för atl medge ett koncernbidrag.

7.2 Svenska Bankföreningen

Oavsett i vilken legal form koncernbidragsfrågan löses,
har dock inte anförts några egentliga skäl varför det skall krävas strängare
regler för en finansiell koncern än för en bankkoncern när det gäller
koncernbidrag.

De regler som redan finns om kapitaltäckning, kreditgivning
och tillsyn för de enskilda bolagen i koncernen bör tillsammans med den
särskilda regleringen av moderbolaget tillgodose att verksamheten drivs i sunda
och kontrollerbara former och att insättarskyddet i bank tillgodoses. Att därutöver
skäri)a kravet för en finansiell koncern när det gäller koncernbidrag torde
innebära ett inte nödvändigt avsteg från principen om konkurrensneutralitet.

7.3 Kreditmarknadskommittén

I promemorian föreslås att koncernbidrag mellan moder- och
dotterbolag i en koncern skall få ske endast efter medgivande av
bankinspektionen. Kommittén tillstyrker detta förslag. Samtidigt vill dock
kommittén påpeka att de bestämmelser i bankrörelselagen, till vilka hänvisas i
1 kap 5§ lagförslaget, inte innehåller några bestämmelser om koncernbidrag. Av
denna anledning bör lagförslaget kompletteras med en regel, som uttryckligen
säger att koncernbidrag kräver bankinspektionens samtycke. Det synes inte
tillfredsställande atl inspektionen som stöd för en vägran endast kan åberopa
de generella sundhetsbestämmelserna i bankrörelselagen.

8 Övergångsbestämmelser

8.1 Hovrätten över Skåne och Blekinge

Enligt promemorian är några särskilda
övergångsbestämmelser ej nödvän

diga. Detta förutsätter enligt hovrättens mening att den föreslagna lagstift

ningen inle skall gälla redan bildade koncerner. I sådant fall är nämligen

övergångsbestämmelser oundvikliga. Hovrätten anser emellertid att lagen

under alla omständigheter bör kompletteras med övergångsbestämmelser. 62

8.2 Styrelsen
för Stockholms fondbörs Prop. 1986/87:148

Som anges i promemorian finns redan på den svenska
marknaden elt par finansiella koncerner i vilka bank ingår som dotterbolag. I
dessa koncerner återfinns börsnoterade bolag och börsstyrelsen förutsätter att
de föreslagna reglerna tillämpas så att berörda bolag bereds möjlighet alt
under rimlig övergångstid anpassa sig till de nya förhållandena.

8.3 Landsorganisationen i Sverige (LO)

Den provisoriska lagstiftningen måste också ange hur redan
uppkomna koncerner med bank som dotterbolag kan avvecklas.

8.4 Svenska Fondhandlareföreningen

Vi utgår frän att de föreslagna lagändringarna icke skall
gälla för koncerner, som finns vid lagens ikraftträdande. I annat fall krävs övergångs-beslämmeler.
För det fall där t. ex. aktier i moderförelaget ägs av utlänning, torde i
annat fall särskilda regler behöva införas om expropriation m. m. Sådana
överväganden kan även komma att bli nödvändiga för koncerner, som bildas efter
lagändringarnas genomförande. Eftersom här är fråga om inskränkningar i
äganderätten, finner föreningen det vara otillfredsställande atl frågorna inle
närmare har behandlats i promemorian. En genom lagstiftningen påtvingad
försäljning av utlandsägda aktier skulle med stor sannolikhet komma att utsätta
Sverige för skarp internationell kritik. Denna frågeställning har
överhuvudtaget inte beaktats i promemorian.

I den provisoriska lagstiftningen måste anges hur redan
uppkomna koncerner med bank som dotterbolag kan avvecklas.

9 Fondkommissionsrörelse i särskilt bolag

9.1 Bankinspektionen

Vad beträffar möjligheten för bank att driva fondkommissionsrörelse
i bolag har inspektionen, eftersom den ena aktuella koncernen innehåller fondkommissionsbolag,
förståelse för ställningstagandet i betänkandet. Bankinspektionen vill alltså
inte motsätta sig att bank redan nu får möjlighet all i särskilt helägt fondkommissionsbolag
bedriva fondkommissionsrörelse.

Bankinspektionen anser det emellertid nödvändigt med en
mycket klar

precisering av vilken fondkommissionsverksamhet som skall ligga i ban

ken och vilken som skall ligga i fondkommissionsbolag. Det bör inte

ifrågakomma att bygga upp tvä parallella verksamheter. 1 tillständsärendet

bör banken redovisa vilka delar av verksamheten som skall bedrivas i

bolaget och vilka som skall bedrivas i banken. Vidare bör uppdelningen av

handelslagret preciseras. Vill banken/bolaget ändra förutsättningarna bör

en ny prövning företas av tillståndet atl inneha aktierna i bolaget. 63

9.2 Hovrätten över Skåne och Blekinge Prop. 1986/87:148 Hovrätten har inte något att
invända mot förslaget i betänkandet.

9.3 Fullmäktige i Sveriges riksbank

Mot den bakgrund som är angiven i betänkandet tillstyrker
fullmäktige förslaget. Tanken är enligt betänkandet att dela upp verksamheten
så, att institutionshandeln äger rum i fondkommissionsbolaget och att bankerna
skall betjäna privatkunder. Man bör dock inte på förhand binda utvecklingen
vid en bestämd arbetsfördelning. 1 stället bör de olika koncernerna ha frihet
att själva bestämma om detta.

En fråga som måste lösas när banker och fondkommissionsbolag
skall tillhöra samma koncern är, hur stort handelslager i aktier som skall få
finnas i koncernen. Förslaget innebär, att i en koncern med en bank och ett fondkommissionsbolag
lagren skall sammanräknas och få uppgå till det nu föreskrivna maximibeloppet
50 milj. kr. Finns två banker, skall dock maximibeloppet enligt förslaget bli
100 milj. kr. Av promemorian framgår, att man är medveten om att invändningar
kan riktas mot förslaget men man anser, att ändring bör ske först i samband med
att reglerna om aktielager revideras i framtiden.

Enligt fullmäktiges mening synes dock invändningarna mot
förslaget så allvarliga, att en annan provisorisk lösning bör övervägas. Det
kan påpekas, att de nuvarande reglerna innebär en konkurrensnackdel för de
större bankerna och fondkommissionsbolagen. Förslaget skulle öka dessa nackdelar
genom att exempelvis GOTA-koncernen skulle kunna ha ett sammanlagt
handelslager av 100 milj. kr., medan de tre största bankerna alltjämt skulle
ligga vid en maximigräns av 50 milj. kr. En lämpligare provisorisk lösning
skulle kunna vara att höja maximibeloppet lill 100 milj. kr. och att i en
koncern låta detta belopp gälla koncernen i dess helhet, alltså även om däri
ingår mer än en bank.

9.4 Svenska Bankföreningen

Bankföreningen ser inga större problem med ett
genomförande av förslaget. Kreditmarknadskommittén måste dock i samband med sin
genomgäng av fondkommissionsverksamheten ta upp frågan om t ex handelslagret
och hur storleken därav skall bestämmas. 1 avvaktan på en sådan översyn bör
promemorieförslaget genomföras med de effektivitetsvinster det redan nu kan
medföra.

Uttalanden på s 36 i betänkandet, att dotterbolag som
driver fondkom

missionsrörelse bör vara av banken helägt, liksom lagtexten i 37 § fond

kommissionslagen, ger närmast vid handen att fondkommissionsbolag inte

kan vara systerbolag till bank i en finansiell koncern. Vad som sägs nederst

på s 37 om begränsning av handelslager av aklier i sådan koncern tyder

däremot på att systerbolag är möjligt. Det bör klargöras att sä är fallet. 64

9.5 Svenska sparbanksföreningen Prop. 1986/87:148 Föreningen har inte något att
erinra mot förslaget.

9.6 Styrelsen för Stockholms fondbörs Börsstyrelsen tillstyrker
förslaget.

9.7 Landsorganisationen i Sverige (LO)

LO instämmer i förslaget att en bank bör ges möjlighet att
driva fondkommissionsrörelse i särskilt bolag.

9.8 Kreditmarknadskommittén

Frågan har redan behandlats av kreditmarknadskommittén.
Kommittén har därvid fatlat ett preliminärt beslut om att föreslå en sådan rätt
för bank. Bland annat med hänsyn härtill tillstyrker kommittén betänkandets
förslag i denna del, liksom de förordade bestämmelserna om begränsning och
fördelning av handelslager.

9.9 Försäkringsinspektionen

Promemorian innehåller vidare förslag om atl en bank skall
få möjlighet att driva fondkommissionsrörelse även i ett dotterbolag. Slutligen
föresläs atl den i praxis upprätthållna principen om alt en bank skall hålla
all central bankverksamhet i banken - och således inle flytta ut denna i ett
dotterbolag - skall överges. Inspektionen har i princip inga erinrinar mot
dessa förslag. Det är dock att beklaga att dessa ändringar av sedan länge
iakttagna principer sker innan en fullständig belysning av konsekvenserna har
gjorts av kreditmarknadskommittén i samband med att kommittén gör sin totala
genomgång av kreditinstitutens verksamhet.

9.10 Svenska Fondhandlareföreningen

I promemorian sägs pä sidan 36 att bank bör ha möjlighet atl
driva fondkommissionsrörelse både i banken och i särskilt dotterbolag.
Förslaget, som synes innebära praktiska fördelar för bankernas
fondkommissions-verksamheter, tillstyrks i denna del under förutsättning att
endast en för banken och fondkommissionsbolaget gemensam börsrepresenlation utövas.

Som anges i promemorian på sidan 37 finns det skäl för att
höja det

maximala handelslagrel för större banker och fondkommissionsbolag. Vi

utgår dock ifrån atl kreditmarknadskommittén i samband med sin genom

gång av fondkommissionsverksamheten lar upp denna fråga och därvid

anger hur storleken pä handelslagret skall bestämmas. I avvaktan på

kreditmarknadskommitténs förslag bör promemorieförslaget genomföras

med de effektivitetsvinster som de redan nu kan medföra. 65

5 Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 148

Skrivningar på sidan 36 i promemorian att dotterbolag som
driver fond- Prop, 1986/87:148 kommissionsrörelse bör vara av banken helägt,
ger närmast vid handen att fondkommissionsbolag inte kan vara systerbolag lill
banken i en finansiell koncern. Vad som sägs pä sidan 37 i promemorian om
begränsning av handelslager av aktier i en sådan finansiell koncern lyder dock
däremot på atl syslerbolag skulle kunna vara tillåtna. Ett klarläggande är här
på sin plats.

10 Rätten för en bank att förlägga andra verksamhetsgrenar
i dotterbolag.

10.1 Bankinspektionen

I betänkandet uttalas att principen, att central
bankverksamhet skall hållas inom banken, inte längre fyller någon funktion.
Bankinspektionen är inte nu beredd att ansluta sig till ett så vittgående
uttalande. Något ställningstagande av detta slag bör enligt bankinspektionen inle
göras i samband med den provisoriska lagstiftningen. Följaktligen bör någon
ändring i praxis vad gäller fördelningen av konsumentkrediter mellan en bank
och dess finansbolag inte göras nu. Problemet med Gotakoncernens finansbolag
för fi-nanskredilgivning bör tills vidare kunna lösas i samband med en kommande
dispens, varvid verksamheten i bolagen i perspektivet konkurrensneutralitet
bör begränsas till nuvarande kreditvolym.

10.2 Hovrätten över Skåne och Blekinge

Hovrätten har inle något atl invända mot förslaget.

10.3 Fullmäktige i Sveriges riksbank

I nuvarande situation med den avreglering som ägt rum på kredilmarknaden
föreligger från riksbankens utgångspunkter inget hinder för atl ovannämnda
inskränkningar i de bankägda finansbolagens verksamhetsområde slopas.
Fullmäktige vill dock erinra om all kreditmarknadskommitténs överväganden kan
komma atl påverka även dessa bolags rörelseregler.

10.4 Svenska Bankföreningen

Det är även i fråga om annan verksamhet än fondkommissionsrörelse
viktigt alt verksamheten får organisatoriskt förläggas hos bank resp. i
dotterbolag på ett sätt som främjar effektiviteten till gagn såväl för de
berörda företagen som - till följd därav - för deras kunder. Lagstiftaren bör
endast lägga sådana begränsningar i organisalionsvalet som betingas av de
skyddsintressen som bör upprätthållas.

Mot angiven bakgrund — och för alt tillgodose oavvisliga
krav på kon

kurrensneutralitet - anser bankföreningen det angeläget med de lättnader 66

som anges
i promemorian i fråga om de hittills iakttagna principer som låst Prop.
1986/87:148 organisationen av bankverksamheten.

10.5 Svenska sparbanksföreningen

Föreningen noterar med förvåning förslaget i promemorian,
eftersom denna fråga utgör en grundläggande och integrerande del av kreditmarknadskommitténs
arbete som inte kan brytas ut ur sitt sammanhang. I promemorian föresläs inle
någon lagregel på denna punkt ulan den angivna principen föreslås avskaffad
genom motivuttalande. Bank skall således fä förlägga konsumentfinansiering i
dotterbolag. Föreningen anser av samma skäl som angetts ovan att inte heller
den specifika frågan om konsumentfinansiering bör brytas ut ur sitt
sammanhang. Anser regeringen likväl att angiven princip skall avskaffas anser
föreningen atl del är viktigt atl den angivna förändringen skall uttryckas i
lagtext och inle ske motivledes.

10.6 Styrelsen för Stockholms fondbörs

Ändras bankinspektionens praxis i enlighet med förslaget,
får de bankägda finansbolagen möjlighet att på lika villkor konkurrera med från
bank fristående finansbolag. Börsslyrelsen tillstyrker även detta förslag.

10.7 Landsorganisationen i Sverige (LO)

LO anser det inte behövligt i den föreslagna provisoriska
lagstiftningen att medge rätt flytta ut centrala bankverksamheter till
dotterbolag.

10.8 Finansbolagens förening

Föreningen noterar med tillfredsställelse slutsatsen i
promemorian att principen, central bankverksamhet skall hållas inom banken, inle
längre fyller någon funktion. Sä länge som det handlar om verksamhet som banken
själv äger bedriva bör det stä banken fritt att lägga ut verksamheten i ett
dotterbolag. Den hittills gällande principen - som aldrig har varit lagfäst
utan grundar sig på en tolkning av ett motivuttalande - har lett till en
snedvridning av kreditgivningen som varit olycklig av flera skäl. Skyddet för insättarnas
medel försämras inte genom den föreslagna ordningen som medför
rationaliseringsvinster och allmänt sett är ägnad att stärka bankernas
konkurrenskraft. Reformen kommer i första hand att gå ut över den s k grå
marknaden, vilket bör vara ett samhällsintresse.

I promemorian föreslås att den provisoriska lagstiftningen
inte skall gälla

föreningsbanker och sparbanker. Föreningen har ingen invändning mot

detta. För klarhetens skull bör det dock understrykas att de nyss berörda

förslagen orri fördelning av verksamheter inom bankkoncerner gäller även

för föreningsbanks- resp. sparbankskoncerner och följaktligen kommer atl

förändra förutsättningarna även för de finansbolag som är ägda av fö

reningsbanker och sparbanker. 67

10.9 Kreditmarknadskommittén Prop. 1986/87:148

Frågan
har redan diskuterats ingående i kommittén. Någon slutlig ställning har
emellertid inle tagils. Frågan förtjänar en betydligt mer allsidig belysning
än den fått i promemorian. Som motivering för förslaget har anförts att
möjligheten för ett finansbolag att lämna direktkrediter till privatpersoner
skulle passa väl in i den planerade organisationen av Gota-koncer-nen och att
det skulle vara en alltför ingripande åtgärd all inle tillgodose koncernens
önskemål. Med hänsyn till frågans läge i kommitténs arbete och dä kommittén
finner del principiellt betänkligt atl lagstiftning — även om den är
provisorisk - skall "skräddarsys" efter ett enskilt företags önskemål,
avstyrker kommittén promemorians förslag i denna del.

10.10 Tjänstemännens Centralorganisation (TCO)

Det
ligger enligt TCO i kundernas intresse atl bankernas verksamhet inte bolagiseras
i för stor omfattning. En långtgående bolagisering medför risk alt det blir
svårigheter att överblicka bankens eller bankbolagens tjänster. TCO avvisar
därför promemorians något mindre restriktiva hållning beträffande bolagisering
av bankernas verksamhet som det kommer till uttryck i avsnitt 9.6. Att hänvisa
till alt det enbart rör sig om en provisorisk lagstiftning är intet fullgott
argument.

Kunskapen
kring konsekvenserna av en långtgående bolagisering är dålig. För de anställda
kan en bolagisering innebära minskade möjligheter till inflytande och försämrad
anställningstrygghet. TCO avråder därför frän långtgående möjligheter till bolagisering
innan kreditmarknadskommitténs analys är klar.

10.11 Svenska Fondhandlareföreningen

Föreningen
godtar förslaget att också annan verksamhet än fondkommissionsverksamhet får
läggas i dotterbolag.

68

Bilaga 4 Prop. 1986/87:148

De till lagrådet remitterade lagförslagen

1 Förslag till

Lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:000)

Härigenom föreskrivs att del i bankakliebolagslagen
(1987:000)' skall införas två nya paragrafer, 1 kap. 4 och 5 §§, av följande
lydelse.

Föreslagen lydelse

I kap. 4§

Ett bankaktiebolag får ingå som dotterbolag i en koncern
endast om elt annat bankbolag är moderbolag.

Om det finns särskilda skäl får regenngen medge undantag
från första stycket.

5 §

Ingår ett bankaktiebolag i en koncern, där moderbolaget
inte är bank, skall bestämmelserna i bankrörelselagen (1987:000) om banks
rörelse och om tillsyn av bank samt bestämmelserna i denna lag om banks ledning
gälla för moderbolaget i tillämphga delar och för övrigaföretag, som om de
vore dotterförelag till bank. Begränsningarna i fråga om banks rörelse skall
avse företagen gemensamt. Koncernbidragfår ges endast efter medgivande av
bankinspektionen.

I en sådan koncern som avses i första stycket får det
bokförda värdet av moderbolagets aktier eller andelar i dotterföretag som
driver någon form av bankverksamhet inte överstiga moderbolagets eget kapital.
Vid denna beräkning skall hänsyn inle tas till kreditaktiebolag som har till
huvudsakligt ändamål att lämna lån mot säkerhet i panträtt i bostads-,
kontors- eller affärsfastighet eller att lämna lån till kommuner.

' Förslag enligt prop. 1986/87:12. 69

Föreslagen lydelse Prop. 1986/87:148

Vad som sägs i 3 kap. 3§ om förbud att förvärva aktier i
bankaktiebolag gäller även beträffande förvärv av aklier i ett sådant moderbolag
som avses i första stycket.

Om det finns synnerliga skäl, får regeringen eller, efter
regeringens bemyndigande, bankinspektionen medge undantag från bestämmelserna
i första och andra styckena.

70

2 Förslag
till Prop. 1986/87:148

Lag om ändring i lagen (1987:000) om införande av ny
banklagstiftning

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1987:000)' om
införande av ny banklagstiftning, dels att 33-37 §§ skall betecknas 34-38§§,

dels att rubriken närmast före 33 § skall sältas närmast
före den nya 34 §, dels alt det i lagen skall införas en ny paragraf, 33 §, av
följande lydelse.

Föreslagen lydelse

33

Ingår ett bankaktiebolag vid lagens ikraftträdande som
dotterbolag i en koncern där moderbolaget inte är bankbolag och ansöker moderbolaget
före utgången av augusti 1987 om undantag enligt 1 kap. 4§ andra stycket bankakliebolagslagen
(1987:000), får bankaktiebolaget utan hinder av 1 kap. 4 § första stycket
samma lag fortsätta sin verksamhet till dess regeringen prövat frågan om
undantag.

Förslagenligt prop. 1986/87:12. 71

3 Förslag
till

Lag om ändring i bankrörelselagen (1987:000)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 7 § bankrörelselagen
(1987:000)' skall ha följande lydelse.

Prop. 1986/87:148

Lydelse
enligt prop. 1986/87:12

Föreslagen
lydelse

2 kap.

7§

En sparbank och en central föreningsbank får endast efter
tillstånd av bankinspektionen medverka vid emission av aktier, förlagsbevis
eller förlagsandelsbevis på den allmänna marknaden.

Ett
bankaktiebolag, en sparbank eller en central föreningsbank som medverkar vid
emission av aktier på den allmänna marknaden får förvärva aktier som ingår i
emissionen men skall avyttra dessa så snart det lämpligen kan ske och senast elt
år efter förvärvet. Om särskilda skäl föreligger, kan bankinspektionen medge
att aktierna får innehas längre tid.

En bank
som har tillstånd att driva fondkommissionsrörelse får för att underlätta
rörelsen, i samband med denna förvärva aktier, emissionsbevis, samt andelar i
aktiefonder och ekonomiska föreningar. Banken får inte inneha sådana värdepapper
till högre anskaffningsvärde än som anges i 16 § första stycket fondkommissionslagen
(1979:748). öm synneriiga skäl föreligger, kan bankinspektionen medge att
banken får inneha värdepapper i större omfattning än vad som anges i nämnda
paragraf.

En bank
som har tillstånd att driva fondkommissionsrörelse får för att underiätta
rörelsen, i samband med denna förvärva aktier, emissionsbevis, samt andelar i
aktiefonder och ekonomiska föreningar. Banken får inte inneha sådana värdepapper
till högre anskaffningsvärde än som anges i 16 § första stycket fondkommissionslagen
(1979:748). Om en bank driver fondkommissionsrörelse och samtidigt äger ett fondkommissionsbolag,
skall dessa begränsningar gälla för banken och bolaget gemensamt, öm
synnerliga skäl föreligger, kan bankinspektionen medge att banken får inneha
värdepapper i större omfattning än vad som anges i nämnda paragraf.

Förslag
enligt prop. 1986/87:12.

72

4 Förslag
till

Lag om ändring i fondkommissionslagen (1979:748)

Härigenom föreskrivs atl 37 § fondkommissionslagen
(1979:748) skall ha följande lydelse.

Prop. 1986/87:148

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Tillstånd
för bankinstitut atl driva fondkommissionsrörelse får meddelas endast om bankinsiiiutet
ej är olämpligt all driva sådan rörelse och om rörelsen kan antagas ej bli
till skada för det allmänna.

Tillstånd
för bankinstitut att driva fondkommissionsrörelse får meddelas endast om bankinsiiiutet
inte är olämpligt alt driva sådan rörelse och om det kan antas att rörelsen
inte blir till skada för det allmänna. Ett bankinstilut får driva fondkommissionsrörelse
och samtidigt äga ett fondkommissionsbolag.

Denna lag
träder i kraft den 1 juli 1987.

73

Lagrådet Prop. 1986/87:148

Utdrag
ur protokoll vid sammanträde 1987-03-31

Närvarande:
f. d. regeringsrådet Wieslander, juslitierådet Sterzel, regeringsrådet Toltie.

Enligt
protokoll vid regeringssammanträde den 26 mars 1987 har regeringen på
hemställan av statsrådet Feldt beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag
till lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:000), m. m.

Förslagen
har inför lagrådet föredragits av departementsrådet Anders Nordström.

Lagrådet
lämnar förslagen utan erinran.

74

Finansdepartementet Prop. 1986/87:148

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 2 april 1987

Närvarande:
statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, S. Andersson, Bodström, Göransson, Gradin,
Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström,
Lindqvist, Lönnqvist

Föredragande:
statsrådet Johansson

Proposition om finansiella koncerner, m.m. 1 Anmälan av
lagrådsyttrande

Föredraganden
anmäler lagrådets yttrande (beslut om lagrådsremiss fattal vid
regeringssammanträde den 26 mars 1987) över

1.
förslag till lag om ändring i bankakliebolagslagen
(1987:000)

2.
förslag till lag om ändring i
lagen (1987:000) om införande av ny banklagstiftning

3.
förslag till lag om ändring i
bankrörelselagen (1987:000)

4.
förslag till lag om ändring i fondkommissionslagen
(1979:748).

Föredraganden
upplyser att lagrådet har lämnat lagförslagen utan erin-

2 Hemställan

Föredraganden
hemställer atl regeringen föreslår riksdagen att anta lagförslagen.

3 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.

75

Innehåll

Prop. 1986/87:148

Propositionen
................................................................... 1

Propositionens
huvudsakliga innehåll .............................. 1

Propositionens
lagförslag ................................................. ..... 3

1
Förslag till
lag om ändring i bankaktiebolagslagen ....... ..... 3

2
Förslag till
lag om ändring i lagen om införande av ny banklagstiftning 5

3
Förslag till
lag om ändring i bankrörelselagen .............. 6

4 Förslag
till lag om ändring i fondkommissionslagen ...... 7

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde 1987-03-26 8

1
Inledning ....................................................................... 8

2
Bakgrund ..................................................................... 8

3
Kreditmarknadskommittén
............................................ 10

4
Syftet med gällande
bank- och fondkommissionslagstiftning 11

4.1 Banks särställning ................................................... 11

4.2 Viktigare bestämmelser i
banklagstiftningen .......... ... 12

4.3 Banks verksamhet i dotterbolag ............................. .... )3

4.4 Fondkommissionslagstiftningen .............................. ... 13

4.5 "Sambandsparagrafen" ........................................... ... 14

5 Allmän
motivering ......................................................... 15

5.1 Frågan om provisorisk
lagstiftning ........................... 15

5.2 Strukturen i en bankkoncern ................................... 18

5.3 Särskilda regler för de förelag som
ingår i en finansiell koncern 21

5.3.1 Rörelsen, tillsyn samt ledning ........................... 21

5.3.2 Koncernbidrag .................................................. 24

5.3.3 Kapitaltäckningsregler ...................................... 24

5.3.4 Förbud för vissa rättssubjekt att
förvärva aklier i koncer nens moderbolag 27

5.4 Ikraftträdande
och övergångsbestämmelser 27

6 Ändringar
av icke provisorisk karaktär ............................ 28

6.1 Fondkommissionsrörelse i särskilt
bolag ................... 29

6.2 Bankers rätt att föriägga viss
annan verksamhet i dotterbolag 31

7
Upprättade
lagförslag .................................................... ... 32

8
Specialmotivering
.......................................................... ... 32

8. J Förslaget till lag om ändring i
bankaktiebolagslagen 32

8.2 Förslaget till lag om ändring i
lagen om införande av ny banklagstiftning 33

8.3 Förslaget till lag om ändring i
bankrörelselagen ....... 33

8.4 Förslaget till lag om ändring i fondkommissionslagen
.. 33

9 Hemställan
.................................................................... 33

10 Beslut
34

Bilagor till lagrådsremissen

Bilaga 1 Sammanfattning av promemorian Finansiella
koncerner ... 35

Bilaga 2 Promemorians lagförslag .................................... 37

Bilaga 3 Sammanställning av remissyttranden över
promemorian 41

Bilaga 4 De till lagrådet remitterade lagförslagen ............ .. 69

76

Utdrag ur lagrådets
protokoll 1987-03-31 ............. 74 Prop. 1986/87:148

Utdrag ur protokoll vid
regeringssammanträde 1987-04-02 75

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987 77