Prop. 1986/87:153

Regeringens skrivelse 1986/87: 153

med överlämnande av allmänna pensionsfondens fjärde
fondstyrelses årsredovisning

Skr. 1986/87: 153

Regeringen
överiämnar till riksdagen enligt bifogade utdrag ur regerings-protokollet den
23 april 1987 allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelses årsredovisning för
år 1986.

På
regeringens vägnar

Kjell-Olof
Feldl

G.
Sigurdsen

1 Riksdagen 1986187. 1 saml. Nr 153

Socialdepartementet Skr. 1986/87:153

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 april 1987

Närvarande:
statsrådet Feldt ordförande och statsråden Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén,
Bodsiröm, Göransson, Gradin, Dahl, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson,
Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist

Föredragande:
statsrådet Sigurdsen

Skrivelse till riksdagen med överlämnande av allmänna
pensionsfondens Qärde fondstyrelses årsredovisning

I
enlighet med riksdagens beslut skall en årlig redovisning av allmänna pensionsfondens
Qärde fondstyrelses placeringar och övriga verksamhet lämnas till riksdagen (NU
1974:37, rskr. 253).

Fjärde
fondstyrelsen har den 26 mars 1987 ull regeringen överiämnat årsredovisning för
år 1986 som innehåller verksamhetsöversikt, förvaltningsberättelse med
resultaträkning och balansräkning saml revisionsberättelse. I årsredovisningen
har lagils in tabeller som visar fondens värdepappersinnehav per den 31
december 1986. Av redovisningen framgår att nettoresultatet är 1986 uppgick till
1 188 milj. kr. mot 393, 8 milj. kr. för år 1985. I den aktuella redovisningen
har också ett realt resultat beräknats genom att ej realiserade
kursvinster/kursförluster beaktats. Det då erhållna nominella resultatet - 3
766,5 milj. kr. - har sedan belastats med del belopp som åtgår för att
bibehålla köpkraften hos det totala fondkapitalet vid årets början. Det reala
resultatet av 1986 års verksamhet blir då 3 636,9 milj. kr. att jämföra med I
983,6 milj. kr. år 1985.

Av
fondens rörelseöverskott har fondstyrelsen enligt de regler som gäller från år
1984 (prop. 1983/84:50, FiU 20, rskr. 122, SFS 1983:1092) att överföra ett
belopp motsvarande tre procent av nuvärdet av förvaltade medel till de övriga
fondstyrelserna som bidrag till pensionsutbetalningarna. För år 1986 utgör
bidraget 125,2 milj. kr. mot 112,3 milj. kr. år 1985.

I
verkställande direktörens översikt över fondens verksamhet konstateras att
fondens totalresultat år 1986 på ca 3 750 milj. kr. är det bästa i fondens trettonäriga
historia. De närmaste jämförelserna är 2 500 milj. kr. år 1983 och 2200 milj.
kr. år 1985.

Orsak
till den mycket starka resultatförbättringen är i första hand uppgången i
aktiekurserna men också en fortsatt avtagande inflationstakt.

Fondens
grundkapital beslår av de belopp som under årens lopp successivt överförts
från första-lredje fondstyrelsernas förvaltning. Riksdagen har vid olika
tillfällen fattat beslut om det högsta sammanlagda belopp som får tillföras
fjärde fondstyrelsen. Det senaste beslutet fattades i december

1984
(prop. 1984/85:65, NU 10, rskr. 84, SFS 1984: 1034) och innebar atl Skr.
1986/87: 153 rambeloppet böjdes med 500 milj. kr. till 2 350"itiilj. kr.
Sammanlagt har fonden lyft 2 150 milj. kr. (Nuvärdet av beloppet uppgår till 4
172 milj. kr.) Fonden har således möjlighet att lyfta ytteriigare 200 milj. kr.

Fonden
köpte under år 1986 värdepapper för 2 333 milj. kr. och sålde värdepapper för
2098 milj. kr. Vid årets utgång uppgick det totala fondkapitalet lill 5 610
milj. kr. Om fondens värdepapper las upp till marknadsvärdet var kapitalet 12
126 milj. kr. Av fondens aktieportfölj omfattade ca två tredjedelar branscher
som representerar tillverkningsföretag som verkstäder, kemisk industri och
utvecklingsbolag.

Fonden
har i en skrivelse till regeringen i december 1986 anhållit atl regeringen
skall föreslå riksdagen vissa ändringar i lagen (1983:1092) med reglemente för
allmänna pensionsfonden. De frågor som fonden aktualiserat rör bl. a.
placeringen av likvida medel, ramen för utlandsplaceringar och definitionen av
fondens riskkapitalinslrument. Skrivelsen har remissbehandlats och bereds f. n.
i regeringskansliet.

Regeringen
har tidigare denna dag fastställt balansräkningen.

Jag
hemställer att regeringen överlämnar den bifogade årsredovisningen till
riksdagen.

Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

Skr.
1986/87: 153

Bilaga

Allmänna Pensionsfonden Fjärde Fondstyrelsen

o

Årsredovisning

Skr.
1986/87: 153

1986 i sammandrag

• Fondens grundkapital (dvs summan av de belopp som
tilldelats fonden sedan

dess tillkomst 1974) har ökat med 300 mkr under året till
2.150 mkr Fonden har möjlighet alt lyfta ytterligare 200 mkr.

• Fondens tillgångar, upptagna till marknadsvärden,
passerade

12-miIjardersstrecket. Värdepappersportföljen hade vid

årsskiftet ett marknadsvärde på över 11 mdr.

• Fonden köpte under 1986 värdepapper för 2.3 mdr och
sålde värdepapper för

2.1 mdr. Totalt nettoplacerades 235 mkr (1985: 95 mkr).

• I nyemissioner satsades totalt närmare 200 mkr (65 mkr),
varav 145 mkr

i icke börsnoterade företag. I andrahandsmarknaden
nettoköpte fonden aktier för drygt 100 mkr (18 mkr).

• Arbitrageaffärema (mellan olika aktieserier, fria resp
bundna aktier etc) har

under 1986 främst syftat till en
"internationalisering" av portföljen —

en ökad andel fria aktier — när kursskillnaderna mellan
fria och

bundna aktier varit små.

• Branschmässigt har förändringarna i portföljen till
synes varit stora,

men de beror i allt väsentligt på olikheter i
kursutvecklingen.

På företagsnivå har koncentrationen lill elt relativt
begränsat antal

noterade företag förstärkts.

• Fondens fem största engagemang var vid årsskiftet i
ordningsföljd Astra,

Electrolux, ASEA, Volvo och SCA, som med ett sammanlagt

marknadsvärde på 4.700 mkr svarade för över

40% av portföljvärdet.

• Reglementets resultatkrav — att bibehålla
grundkapitalets realvärde och

betala 3% direktavkastning på detta — överträffades 1986
med

över 3.500 mkr (1.871 mkr). Sedan fondens tillkomst har
fonden

med mycket bred marginal — ca 8.000 mkr — klarat målet

att bevara realvärdet på de mottagna medlen och betala
"utdelning".

• Aktiekurserna steg under 1986 med 51%. Om man justerar
för bank- och

försäkringsaktier (som fonden inte får äga) var ökningen
47%, vilket är detsamma som för fondens portfölj.

Skr.
1986/87: 153

VD'översikt

Fjärde AP-fondens totalresultat 1986 på 3.75 mdr är det
bästa i fondens nu trettonåriga historia. De närmaste jämförelserna är 1983
(2.5 mdr) och 1985 (2.2 mdr), I resultatet hr dä inräknats de orealiserade kursvinster
(ökningen av den "dolda reserven" i portföljen), som uppkommit på
grund av en stark kursuppgång. När man mäter utfallet av aktieplaceringar är det
nödvändigt att ta med också orealiserade kursvinster och kursförluster — ingen
placerare köper ju aktier enbart för utdelningens skull utan förväntar sig också
en värdestegring. Ä andra sidan bör man —som påpekats så många gånger i fondens
årsredovisningar och kvartalsrapporter — inte fästa alltför stort avseende vid
kortperiodiska resultatmätningar Verksamheten måste ses i ett längre
perspektiv, och valet av stickdag kan i hög grad påverka resultatutfallet.
Denna sanning har fått en påtaglig illustration i det kraftiga aktiekursfall
som inträffat de första börs-dagarna 1987. Om bokslutet gjorts per den 14
januari 1987 skulle resultatet ha varit 1.2 mdr sämre. Hade verksamhetsåret
slutat i mitten av november 1986, skulle resultatet i stället ha förbättrats
med 0.8 mdr jämfört med kalenderåret. Det är alltså fråga om ett spelrum på 2 mdr
inom ett tvåmånadersintervall. Oavsett var det "verkliga" resultatet
skall anses ligga måste man emellertid känna tillfredsställelse över ett år som
inneburit att reserverna i förhållande till det mål som formulerats för
kapitaltillväxten — att bibehålla realvärdet på de förvaltade medlen—ökat
väsentligt.

I ett senare avsnitt i årsberättelsen som närmare beskriver
fondens verksamhet under 1986 kan man konstatera att vi i början av året
underskattade styrkan i kursuppgången. Nettoplaceringarna i andrahandsmarknaden
blev därför ganska små. Därmed blev också kursvinsterna 1986 mindre än de
skulle ha kunnat bli. Om man emellertid trott — och tror — att kursutvecklingen
1987 blir väsentligt svagare, skulle köpen i början av 1986 kunna ha föranlett
större försäljningar i slutet av året.

Arbitrageaffärema 1986 har inneburit en "internationalisering"
av fondens aktieportfölj. Fria aktier har bruttoköpts för 1 mrd och bundna aklier
försålts i motsvarande mån i ett läge då kursskillnaderna mellan aktieslagen
varit små. På kort sikt har dessa affärer inte bidragit till att förbättra
resultatet — snarare tvärtom. Det kan emellertid i ett längre perspektiv fmnas
anledning att räkna med ett vidgat värdepappersutbyte över gränserna och ett
förnyat utlandsintresse för svenska aktier Fonden kommer då att befinna sig i
en gynnsammare position.

Satsningarna på onoterade företag har fortsatt. Syftet med
dessa placeringar är helt i överensstämmelse med det primära målet för fondens
verksamhet — det långsiktiga avkastningsintresset. Dessutom spelar fonden i
flera avseenden en betydligt viktigare roll som riskkapitalkälla för dessa
företag än när det gäller de stora noterade företagen. Möjligen skulle man
kunna invända att de onoterade företagen tar en alltför stor andel av fondens
administrativa resurser i anspråk i förhållande till sin betydelse för fondens
resultat. Givetvis får inriktningen på onoterade företag inte

leda till
att fonden försummar sina "strategiska" placeringar Om fonden hamnar
i riskzonen i delta avseende, får förvaltningsresurserna förstärkas. Kostnaderna
för en sådan förstärkning är försumbara i sammanhanget.

Andelen onoterade företag kommer av allt att döma att öka
betydligt under 1987. Redan gjorda åtaganden och pågående diskussioner innebär
en sammanlagd ökning med 2(X)-250 mkr Enbart köpet av aktier i SSAB Svenskt
Stål AB svarar för över 100 mkr Möjligheterna till större engagemang i stora
onoterade företag — t ex i samband med ägarförändringar i de statsägda
företagen — kan komma att spela en stor roll för fondens framtida utveckling.
Som belyses närmare i avsnittet om fondens verksamhet 1986 leder fondens
"koncentrationsfilosofi" till att tillgången på nya noterade
placeringsobjekt är begränsad.

Fondstyrelsen har i december 1986 gjort en framställning
till regeringen om ett antal ändringar i reglementet (beträffande placeringen
av likvida medel, ramen för utlandsplaceringar, definitionen av fondens riskkapitalinstrument
etc). Avsikten med framställningen är att effektivisera fondförvaltningen.

I föregående års VD-översikt behandlades bl a fondens policy
i ägarfrågor. 1 en konkret situation har fonden under 1986 medverkat till att
slutgiltigt lösa upp det korsägande som berört ABV. Det kan bedömas att
företaget härigenom fått gynnsammare utvecklingsbetingelser. Sedan december
1985, dä åtgärdsprogrammet inleddes, har kursen på ABV-aktien (som utvecklades
sämre än branschen 1985) stigit väsentligt mer än index för fastighets- och
byggföretag.

Ensam är sällan stark, allra minst på börsen. Händelseutvecklingen
1986 har i flera fall ställt frågan om minoritetsskyddet på sin spets. I
allmänhet tänker man då på den "lille" aktieägaren, men i själva
verket är också en så pass stor institution som fonden i samma situation
gentemot en dominerande huvudaktieägare, ett nätverk av inbördes ägare eller en
sammanhållen majoritetsgrupp. Detta är det kanske väsentligaste skälet till att
institutioner — och inte minst då institutioner som präglas av integritet och
ett ansvar som går utöver det kortsiktiga och snävt egoistiska — måste påta sig
en mer aktiv ägarroll och utnyttja de olika möjligheter till inflytande som
följer med storleken. Glädjande nog tycks medvetandet om detta förhållande
sprida sig alltmer bland de typer av institutioner som i det förgångna i allt
väsentligt varit passiva placerare.

Stockholm i januari 1987

Sten Wikander

Skr.
1986/87: 153

Riskkapitalmarknaden
1986

1986 blev
ytterligare ett expansivt år for riskkapitalmarknaden i Sverige. Både
kursnivån och omsättningen vid Stockholms fondbörs steg avsevärt. Nya instrument
utvecklades på optionsmarknaden, där affärsvolymen mångdubblades. Etikfrågor
kom alltmer i centrum för debatten som en följd av ett antal tveksamma affärer.

Diagram I
visar utvecklingen av Veckans Affärers totalindex under 1984 och 1985 (högsta
resp lägsta noteringar månadsvis) samt av totalindex och index för några av de
viktigaste branscherna veckovis 1986. För att underlätta jämförelser är såväl
totalindex som branschindexserierna omräknade till basen 100 vid ingången av
1986.

DIAGRAM 1

AKTIEMARKNADENS UTVECKLING 1984-86

1984-1985 1986
VECKA 10

Totalindex
steg under året med drygt 51% (föregående år -t-25%). Den uppåtgående trend
som inleddes i oktober 1985 varade i drygt ett år med endast smärre kursrekyler.
Den 12 november nåddes en högstanotering hittills (totalindex: 962), vilket
innebar i stort sett en fördubbling av kursnivån sedan ett år tillbaka. Efter
denna kulmen i november var tendensen vikande.

Branschutvecklingen
under året var synnerligen oenhetlig. Årets vinnarbransch blev fastighets- och
byggföretagen med en genomsnittlig kursuppgång på 94%. Avsevärt bättre än
totalindex utvecklades också skogsindustrin och handelsföretagen (båda -t-79%)
samt bankerna (-(■69%). Uppgången för verkstadsindex, som är en
betydelsefull bransch, begränsades däremot till 32%. En annan, (särskilt för
fonden) viktig

bransch — kemisk industri — steg med måttliga 15%. Allra
sämst utvecklades rederierna, för vilka uppgången registrerades till låga 3%.

För enskilda aktier var givetvis kursutvecklingen än mer
heterogen. I motsats till 1985 utvecklades flera större företag, speciellt inom
branscherna verkstäder och kemi, sämre än genomsnittet. Detta kan avläsas i
index för de 16 mest omsatta aktierna, som steg med 36%. Flera av de företag
som utvecklades bättre än totalindex är substansrika bolag med realiillgångar i
fastigheter, skog och kraft.

Den registrerade aktieomsättningen vid Stockholms fondbörs
(A:I- och A:II-listorna)ökade från 83.4 mdr 1985 till 141.7 mdr 1986. Omsätlningsökningen
på ca 70% innehåller såväl en pris- som en volymkomponent. Största delen av
ökningen inträffade under första halvåret. Det är därför intressant att mäta
omsättningen halvårsvis, uppräknad på helårsbasis och jämfört med ingående
börsvärde. Under första halvåret omsattes mer än halva börsvärdet på
helårsbasis. Under andra halvåret sjönk denna relation till knappt 30%. Den
senare siffran är mer normal i jämförelse med de närmast föregående åren. En
bidragande orsak till att omsättningshastigheten minskade under andra halvåret
var sannolikt fördubblingen av omsättningsskatten vid halvårsskiftet.

Farhågorna för ett minskat utländskt intresse för
Stockholmsmarknaden i samband med omsättningsskattehöjningen verkar emellertid
inte ha besannats. Den sammanlagda exporten och importen av svenska värdepapper
sjönk visserligen under andra halvåret, men bara i ungefär samma omfattning som
den totala aktieomsättningen. Sålunda uppgick utlandshandelns andel till ca en
tiondel av börsomsättningen båda halvåren, vilket ligger på samma nivå som
1985. Däremot verkar det utländska köpintresset för svenska aktier ha minskat
under året, och en betydande värdepappersimport kunde registreras under andra
halvåret.

Utvecklingen av den värdepappersbaserade optionsmarknaden
fortsatte under 1986 i högt tempo. Antalet standardiserade köpoptioner ökade,
och handel pä olika löptider sker nu för tio olika aktier. Härtill kommer att
marknaden berikats med såväl ränleoptioner som aktieindexoptioner.
Volymutvecklingen överträffade även högt ställda förväntningar. Antalet
omsatta kontrakt, enbart i köpoptioner, var drygt 2 miljoner (0.1 milj) till
ett sammanlagt värde av 4.4 mdr (0.3 mdr). Detta har inneburit att omsättningen
i vissa optioner flerfaldigt överstigit omsättningen i den underliggande
aktien. An så länge är optionsmarknaden en "informell" och i stort
sett oreglerad marknad. Utvecklingen mot slutet av året kan emellertid komma
att innebära att Stockholms fondbörs på sikt blir huvudman även för värdepappersbaserade
optioner

Också internationellt visade aktiemarknaderna en mycket
stark utveckling. Enligt tidskriften Morgan Stanley Capital International Perspectives
index, som mäter kursrörelserna för drygt 1,300 aktier i 19 länder, steg
kurserna under året med i genomsnitt 40% (få -t-37%) i resp valutor.

Diagram 2 visar kurstendensen för ett urval viktigare
utländska börser Det kan noteras alt Tokyobörsen till följd även stark valuta
och en gynnsam kursutveckling vid årsskiftet nådde en andel pä drygt 31% i
världsindex och därmed närmat sig New York, som då svarade för knappt 39%. Globaliseringen
av värdepappersmarknaderna har blivit ell begrepp, och bl a Storbritannien
har reformerat sill regelsystem för att anpassa sig till den internationella
utvecklingen.

DIAGRAM 2

1CX3

50

KURSUTVECKLINGEN I OLIKA L Ä NDER

1986
1985

V Ä RLDSINDEX,

FOR Ä NDRING

1986

r-i

i

1

g"

hl

<j)\

|2

-j

_r

z\_

T

It

■4-

1 rnl

Den främsta orsaken till den mycket starka kursutvecklingen
var säkert successivt fallande räntor, Detla gäller både internationellt och i
Sverige, Dessutom bidrog den dramatiska sänkningen av priset på råolja i början
av året med de effekter detta kunde väntas fä på världsekonomin.

Det totala marknadsvärdet pä de svenska börsbolagen — 450 mdr
— översteg avsevärt värderingen av bolagens justerade egna kapital vid det
senaste årsskiftet, 1 ett sådant kursläge förväntar sig aktiemarknaden att
företagens avkastning på eget kapital långsiktigt inte bara skall överträffa
den riskfria alternativa marknadsräntan plus ett risktillägg utan dessutom ge
en avkastning därutöver, kortsiktigt i form av överför-räntning eller
långsiktigt som tillväxt. Förväntningarna på börsföretagen, sådana de
avspeglades i den allmänna kursnivån, nådde härmed i ett längre perspektiv en
för svenska förhållanden mycket hög nivå.

Diagram 3 illustrerar det alltmer påtagliga sambandet mellan
den allmänna kursnivän och marknadsräntan. Jämförelsen gäller den senaste
tvåårsperioden och avser totalindex och räntan för 90 dagars statsskuldväxlar.
Traditionellt har ju den länga räntan ansetts styra aktiemarknadens
avkastningskrav, men valet av

ti Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 153

en kort
ränta som indikator kan motiveras dels med hänsyn till att den korta räntan i
högre grad än den långa varit marknadsstyrd under hela perioden, dels av atl
allt fler placerarkalegorier vid Stockholmsbörsen sannolikt anser just den
korta marknaden som ett alternativ till aktier.

Andra
fundamentala faktorer har också haft betydelse för kursutveckhngen 1986, Många
ekonomiska bedömningar blev avsevärt mer optimistiska beträffande utsikterna
till en god ekonomisk tillväxt. Inflationsförväntningarna justerades gradvis
ned. För Sveriges del bidrog även en gynnsam valutautveckling. Lönsamhe-

DIAGRAM 3

AKTIEKURS- OCH R Ä NTEUTVECKLING 1985-86

S « |> OM Nov DK Jan

Det är påtagligt hur svag kursutvecklingen var under första
halvåret 1985 när ränteläget successivt skärptes. Utvecklingen förbyttes i sin
motsats när räntorna sjönk under andra halvåret 1985 fram till i november 1986
då kurserna kulminerade. När marknadsräntan ånyo började stiga, sjönk
aktiekurserna. Räntekänsligheten avspeglas också i kursutvecklingen för olika
branscher Bankerna, som ju kursmässigt utvecklats förhållandevis väl, brukar fä
en förstärkt lönsamhet i rörelsen när räntorna sjunker Dessutom stiger det
justerade egna kapitalel lill följd av högre värden pä fastförräntade långa
värdepapper Förhållandet är likartat för försäkringsbolagen, som under 1986
mer än fördubblade kursnivån. For fastighets-, skogs- och kraftbolagen, som
också haft en jamföreLse-vis myckel god kursutveckling, har visserligen den synliga
lönsamheten inle förändrats nämnvärt under årel, men marknaden tycks ha
diskonterat förändringen av värdet på substansen i bolagen till en lägre ränle-nivä.

ten i
näringslivet förblev i nominella termer på en i stort sett oförändrad och
därmed hög nivå. I reala termer förbättrades lönsamheten tack vare en sjunkande
inflation.

Under året påverkade även de marknadstekniska faktorerna
aktiekurserna positivt. Efterfrågan på nytt riskkapital var begränsad. En rad
uppköpserbjudanden likvidiserade marknaden påtagligt. Löntagarfonderna och försäkringsbolagen
var betydande nettoköpare av aktier. Avskaffandet i november av den s k placeringsplikten
för försäkringsbolagen möjliggör numera för dessa att avsevärt öka sina
aktieinnehav En under året av statsmakterna aviserad liberalisering av valutalagstiftningen
kan dock komma att styra en del av efterfrågan mot utländska aktier

Allemans- och skattesparfonderna företer en mer balanserad
utveckling under 1986 jämfört med tidigare år Den första slora årgången av skaltefondssparande
frigjordes skattemässigt, vilket ledde till en avsevärd inlösen av fondandelar.
Även utlandshandeln har varit

10

mer
balanserad. Exklusive riktade emissioner nettoex-porterades aktier under första
kvartalet för 2.5 mdr. Denna tendens bröts emellertid, och under återstoden av
året nettoimporterades aktier för 3.2 mdr

Emissions- och introduktionsvolymen steg under 1986 till
drygt 4.4 mdr, medan 1985 års totala riskkapitaltillskott kunde beräknas till
2 mdr. Nyemissioner i marknadsbolag uppgick till 3.7 mdr (0.3 mdr), vartill
kommer emissioner av konvertibla skuldebrev med 0.3 mdr (-). Härav svarade de
till utlandet riktade nyemissionerna för 2.4 mdr (-). 16 (22) bolag introducerades
på marknaden till ett sammanlagt belopp av knappt 0.5 mdr (1.7 mdr). 1
ovanstående statistik ingår ej de allt vanligare, till företagsledningar och
anställda riktade nyemissionerna av främst konverteringslån, som beräknas ha
inbringat inemot 2.5 mdr (1.2 mdr).

Även om den totala emissions- och introduktionsvolymen
fördubblades, sjönk den svenska marknadens tillskott av nytt riskvilligt
kapital till börsföretagen ytterligare och har för de två senaste åren
begränsats till i runda tal en fjärdedel av 1983 och 1984 års volymer
Förklaringen till denna utveckling ligger snarare på efterfråge- än på
utbudssidan. Mänga börsbolag tillgodosåg redan under 1983 och 1984 sina
kapitalbe-

hov och
har dessutom kunnat verka under relativt gynnsamma betingelser sedan dess.

Under 1986 tillfördes Stockholms fondbörs 14 (15) nya
bolag. Inte mindre än 24 (9) företag upphörde att börsnoteras till följd av
fusioner, uppköp etc. Fondbörsens resurser för information och kontroll
förstärktes avsevärt. Ett omfattande arbete, som bl a syftar till mer
detaljerade regler för informalionsgivningen vid uppköpserbjudanden och till en
modernisering av inregistreringskontraktet, har inletts. För första gängen börsintroducerades
svenska företag i Japan,

Även andra instanser har intresserat sig för regelverken
kring börsföretagen och aktiehandeln. Sålunda har den s k Leokommissionen
framlagt ett förslag om utökad informationsplikt och förstärkt minoritetsskydd
vid riktade nyemissioner. Förslaget kan väntas leda till lagstiftning under
första halvåret 1987, Insider-lagstiftningen har kompletterats och förslag till
ytterligare utvidgningar har väckts av Bankinspektionen, Näringslivets Börskommitté
har utökat sina rekommendationer och initierat bildandel av Aktiemarknadsnämnden,
Detta organ skall genom uttalanden och råd i konkreta frågor utveckla normer
för marknadens aktörer.

Skr. 1986/87: 153

Fonden 1986

Grundkapitalet

Fondens grundkapital består av de belopp som sedan 1974
successivt förts över från första-tredje AP-fon-dema till fjärde fondstyrelsens
förvaltning.

Fjärde AP-fonden har inte någon "automatisk" medelstillförsel.
Riksdagen har vid olika tillfällen fattat beslut om det högsta sammanlagda
belopp som kan tillföras fjärde AP-fonden för riskkapitalplaceringar. Det
senaste beslutet fattades 1984 och innebar att rambeloppet fastställdes till
2.350 mkr

Fonden har hittills tillförts sammanlagt 2,150 mkr i grundkapital.
Av detta belopp lyftes 300 mkr i juni 1986. Nuvärdet av grundkapitalet (dvs
summan av de successiva tillskotten, uppräknade till konsumentprisindex fram
till december 1986) uppgår till 4.172 mkr Det uppindexerade grundkapitalet
utgör basen för reglementets krav på 3% direktavkastning till första-tredje AP-fondema.

De pengar som ställts till fjärde fondstyrelsens förfogande
har investerats dels i värdepapper (svenska noterade och onoterade värdepapper
och — i begränsad omfattning, jfr sid 12 — utländska värdepapper), dels i
likvida medel.

omsättningsskatt ca 26 mkr.' Fonden har gjort affärer med
22 svenska och 3 utländska mäklare, Ett sextiotal affärer — motsvarande inemot
20% av den svenska affärsvolymen—har varit direktaffärer utan anlitande av
mäklare.

Vid slutet av 1986 ingick totalt 62 förelåg (66 företag) i
fondens svenska portfölj. Antalet noterade företag har minskat med sex medan
antalet onoterade företag ökat med netto två.

Antal
förelag

Noterade Icke noterade'

Summa

1986

1985

1986

1985

1986
1985

Enbart
aktier 39

42

15

14

54 56

Aktier
och

konverterings-

eller
optionslån.

optionsrätter
1

3

6

6

7 9

övrigt*'

1

1

-

1 1

Summa
40

46

22

20

62 66

Värdepappersportföljen

Förändringarna i fondens värdepappersportfölj under 1986
har sammanfattats i följande tabell med jämförelsetal för 1985 (belopp i mkr);

Utöver de svenska företag som redovisas i tabellen ovan
hade fonden vid årsskiftet aktier i 26 utländska företag, varav tio engelska,
åtta japanska och åtta amerikanska (jfr sid 12).

1986

KÖP 1985

FORSÄUNINGAR

(marknadsvärden) 1986 1985

NETTO-PLACERINGAR

(likviditctseffekt) 1986 1985

SVENSKA VÄRDEPAPPER noterade"

i nyemissioner

i andrahandsmarknaden onoterade

i
nyemissioner

övrigt

51 2.055

145 6

5 1.346

60

1.947 67

1.328

2

51 107

145 -61

5 18

60

-2

UTLÄNDSKA
VÄRDEPAPPER

2.257 76

1.411 99

2.014 84

1.330 84

243 -8

80 15

TOTALT

2.333

1.510

2.098

1.415

235

95

(I
ovanstående tabell liksom i några labeller i det följande forekommci del atl en
summa på gTund av avrundningar inie övcrcnsstämmei med summan av delposterna.)

Fondens
totala nettoköp av värdepapper 1986, 235 mkr, var avsevärt större än 1985 (95 mkr).
Även omsättningen i värdepappersportföljen var i absoluta tal betydligt högre
än föregående år. Dessa förhållanden kommenteras närmare i det följande.

Del totala antalet värdepappersaffärer var under 1986 ca
1.200, varav drygt 150 avsåg utländska aktier. Icour-tage har fonden betalat
sammanlagt ca 11.5 mkr och i

' Börsnoterade eller på annal satt dagligen noterade.

' Counage och omsattnmgsskatt har liksom tidigare lagts
till an skaffningsvärdet for köpta värdepapper och dragits ifrån köpeskillingen
for sålda vårdepapper.

' Några engagemang i onoterade foretag är av tekniska skal
formellt uppdelade på två juridiska personer. I tabellen liksom i det följande
redovjsas sådans fall som ett foretag.

*' Enban optionslån (1986); enbart förlagslån efter
avskiljande och försäljning av optionsrätter {1985),

12

Mätt efter storleken av engagemangen i de enskilda företagen
(svenska värdepapper, marknadsvärden, aktier och andra riskkapitalinstrument
sammantagna) fördelade sig värdepappersportföljen vid utgången av 1986 på
följande sätt:

Engagemang,

Antal

Totalt

mkr

företag

belopp

Procent

>250

15

8.442

75.3

100S250

9

1.603

14.3

50«100

8

632

5.6

10« 50

19

485

4.3

5« 10

6

40

0.4

< 5

5

15

0.1

62

11.218

100

Av de 15 företag i vilka fondens engagemang överstiger
250 mkr återfanns 13 bland de 16 mest omsatta aktierna på börsens A:I-lista. De
13 representerar tillsammans inte mindre än 75% av portföljvärdet. De (och
nästa storleksgrupp) är "strategiska" i den meningen att
kursutvecklingen för dessa aktier är helt avgörande för utvecklingen av fondens
värdepappersportfölj. Några placeringar som är strategiska i betydelsen att
de utgör en del i en fast ägargruppering har fonden inte.

Fördelningen på branscher (procent, marknadsvärden) av
fondens svenska värdepappersportfölj framgår av följande tabell.
Förändringarna i branschsammansättningen under 1986 kan vid första anblicken
förefalla betydande (t ex verkstäder — 6 procentenheter, "övriga"
företag +5 procentenheter). Som framgår av jämförelsekolumnerna för hela marknaden
beror de emellertid väsentligen på olikheter i kursutvecklingen mellan olika
branscher. Andelen "övriga" företag i fondens portfölj har dock
reellt sett ökat, främst beroende på ett förvärv av en stor post Sydkraftaktier.
Att andelen kemiföretag är praktiskt taget oförändrad sammanhänger med ökade engagemang
i bl a Perstorp och Trelleborg, Några större förändringar i fondens
placeringsinriktning kan man inte tala om.

Sammansättningen
av fondens portfölj skiljer sig i ett par avseenden från aktiemarknadens
fördelning på branscher. Fonden har väsentligt högre andelar aktier i branscher
som representerar tillverkningsföretag (verkstäder, kemisk industri och
utvecklingsbolag) med tillsammans ca två tredjedelar av portföljvärdet jämfört
med mindre än hälften för marknaden, Å andra sidan är andelen förvaltningsbolagsaktier
i fonden obetydlig jämfört med branschens marknadsandel. Också andelen aktier
i fastighets- och byggföretag är betydligt lägre än marknadens.

Förändringarna i portföljstrukturen i ett längre perspektiv
illustreras i diagram 4. Diagrammet återger dels de två för fonden viktigaste
branscherna (verkstäder och kemisk industri), dels den för fonden minst
naturliga branschen förvaltningsbolag (= portföljför-valtande investmentbolag),
dels slutligen alla andra branscher sammantagna. För att justera för förändringar
i marknadens branschfördelning och för olikheter i kursutvecklingen bör man
mäta fondens relativa över- resp underrepresentation inom olika branscher. Man
finner då att överrepresentationen i verkstadsaktier varit relativt konstant
under tioårsperioden och att överrepresentationen inom kemisk industri minskat.
Engagemangen i förvaltningsbolag — som alltid varit låga — har relativt sett
minskat ytterligare, medan andelen i alla övriga branscher sammantagna ökat
kraftigt relativt sett.

DIAGRAM 4

BRANSCHF Ö RDELNING I ETT 10-ARSPERSPEKTIV

MARKMIOEN

Fondens portfölj

liiarknaden'

Bransch 1985 1986

1985

1986

Verkstäder 47 41

38

.34

Kemisk industri 23 22

13

11

Skogsindustri 9 9

10

13

Fastighets- och

byggföretag 5 6

9

12

Handelsföretag 1 2

3

4

Rederier

0

0

Utvecklingsbolag 3 3

2

2

Förvaltningsbolag 2 2

15

13

Övriga företag 10 15

10

12

100 100

100

100

Veckans Affärers branschindelning, exkl banker och försäkringstmlag.

FORVALTMINGS- BOtAB

VERKSTADER

1976

1981

1986

Av vad som hittills sagts framgår att fondens portfölj av
noterade värdepapper i flera avseenden (branschmässigt, antal företag) är
förhållandevis koncentrerad och under 1986 blivit än mer koncentrerad. Andra portföljer
av samma storleksordning (t ex hos de största försäkringsbolagen) uppvisar en
betydligt större spridnmg. Koncentrationen är en medveten strategi

13

hos fonden
som — om man vall rätt aktier — ger etl bättre utfall än en mer "indexneutral"
portfölj. Å andra sidan kan man säga att koncentrationen innebär ett högre
risktagande. Den medför också atl tillgången på nya engagemang blir begränsad.
Om man t ex eftersträvar engagemang av storleksordningen minst 150-200 mkr (för
att få en mätbar påverkan på resultatutvecklingen) som samtidigt inte
överstiger 10% andel i företaget är valmöjligheterna få. Av A, I-listans företag
faller ett stort antal med ett börsvärde understigande 1,5-2 mdr bort och
mänga andra på grund av sin karaktär (huvudsakligen portföljförvaltande investmentbolag
etc). Av A: I I-listans svenska förelag är det endast ett, SILA, som har ett
börsvärde på minst 1,5 mdr, OTC-listans 72 företag har ett sammanlagt börsvärde
på drygt 11 mdr, varav 2-3 mdr finns tillgängliga pä marknaden,

I fondens officiella balansräkning är värdepappersinnehavet
upptaget till anskaffningsvärde. Om försäljningarna redovisas till
anskaffningsvärden uppgick dessa till totalt 1,071 mkr (1,135 mkr). Skillnaden
mellan marknadsvärden och anskaffningsvärden består av netto
realisationsvinster. Mätt i anskaffningsvärden har värdepappersinnehavet under
året ökat med 1.251 mkr (375 mkr) till 4.734 mkr.

Noterade värdepapper

Fondens omsättning av noterade svenska värdepapper låg
under 1986 på en nivå som var ca 50% högre än 1985, I relation till portföljens
genomsnittliga marknadsvärde var den dock något lägre än föregående år. Det
kan måhända te sig överraskande att fonden underett år köper och säljer aktier
för över 2 mdr vardera. Fonden är ju en långsiktig placerare, och då borde rimligtvis
omsättningssiffrorna vara låga. Det bör då påpekas att fondens affärer i andrahandsmarknaden
(genomsnitt av köp och försäljningar) under de senaste åren utgjort 1.5-1.6%
av den officiella börsomsättningen, dvs fondens andel av omsättningen har
varit betydligt lägre än fondens andel av den för fonden tillgängliga
marknaden, 2.8%. Och det finns goda skäl för en relativt hög omsättning i
portföljen. Långsiktiga placeringar innebär inte att fonden enbart köper
aktier och avyttrar dessa först efter 5-10 år, om en fundamcntalanalys av ett
företag ger vid handen att en omplacering är önskvärd. Även i fråga om fondens
"strategiska" placeringar är det med hänsyn till fondens
avkastningsmål riktigt att fonden reagerar på marknadens värdering av företagen
och marginellt — sägmed ±10ä20% — förändrar sitt engagemang. Ett sådant
agerande är önskvärt också för att fonden skall vara en intressant aktör på
marknaden. Om fondkommissionärerna visste att fonden i princip aldrig sålde aktier
(och i fråga om större innehav inte heller köpte) skulle fondens levande kontakt
med marknaden snabbt upphöra.

Fonden har under 1986 medverkat till börsintroduktioner
av AGA i Schweiz och ASEA i Finland genom att ställa fria B-aktier till
förfogande för spridning på resp marknader. Dessa affärer har påverkat köp- och
försäljningssiffrorna med ca 70 mkr vardera.

I omsättningssiffrorna ingår, förutom "normala" om-och
nyplaceringar, omfattande arbilrageaffärer mellan konverteringslån och aklier,
olika aktieserier, fria resp bundna aktier etc. Arbitrageaffärema har under året
uppgått till ca 1,2 mdr köp resp försäljningar, av vilket 990 mkr är köp av
fria aktier. Ett genomgående drag i dessa affärer har nämligen varit en strävan
att i ett läge dä kursskillnaderna mellan fria och bundna aktier varit hten öka
innehavet av fria aktier. Man skulle kunna beskriva detta som en
"internationalisering" av portföljen inför ett förnyat framtida
intresse frän utlandets sida för svenska aktier. Genom arbilrageaffärer
utnyttjar fonden dels tillfälliga förändringar i marknadsläget, dels
ofullkomligheter i marknaden och söker därigenom öka avkastningen på portföljen
Fonden bidrar också till att effektivisera marknaden och att förbättra dess likviditetsskapande
funktion,

I nyemissioner i noterade företag har fonden satsat drygt
50 mkr. Nyemissionerna på den svenska marknaden i större noterade företag har,
som framgått av avsnittet "Riskkapitalmarknaden 1986". haft en relativt
begränsad omfattning. Av emissionerna i de företag i vilka fonden är engagerad
har fonden inle deltagit i MoDo:s nyemission av C-aktier.

Som framgått av tabellen på sid 8 har fonden under 1986 nettoplacerat
107 mkr (18 mkr) i andrahandsmarknaden. Utfallet föraret som helhet fördelar
sig på kvartal (enligt fondens kvartalsrapporter) som framgår av diagram 5, som
också visar kursutvecklingen och storleken av fonden likvida medel under resp kvartal.

DIAGRAM 5

NETTOPLACERINGAR I ANDRAHANDSMARKNADER

I il III . jy

10 15 20 25 30 35 40 45 1986. VECKA

Om man vill bedöma fondens placeringsstrategi i andrahandsmarknaden
under 1986 — med den reservationen att ett år är en alltför kort period för
att man egentligen skall kunna tala om en strategi — kan man

konstatera
att fonden i början av året underskattade styrkan i kursuppgången.
Nettoplaceringarna under första kvartalet var endast 28 mkr. Visserligen var
fondens "överlikviditet" under denna tid inte så stor, men
ytterligare grundkapital skulle ha kunnat lyftas redan dä (i stället för i
juni). Nettoplaceringarna ökade dock — i en stigande marknad — under andra
kvartalet för att sedan återigen minska under tredie kvartalet, sedan
kursnivån stigit ytterligare. Under fjärde kvartalet nettosälde fonden
värdepapper i andrahandsmarknaden för ca 100 mkr.

Fondens fem största engagemang, mätt efter marknadsvärdet,
avsåg följande företag:

1 (1)
Astra

1.187 mkr

2 (3)
Electrolux

950 mkr

3 (4)
ASEA

940 mkr

4 (2)
Volvo

864 mkr

5 (6)
SCA

751 mkr

4.692 mkr

DIAGRAM 6

fjArde AP-fondens r ö str ä tts-/

kapitalandelar i noterade

svenska f ö retag

31,12,86. VARJE PRICK REPRESEMTHRAR ETT FORETAG CTOTALT
40) % KAPrTAlANDEL

15-

= ENGAGEMANG >100 MKR = ENGAGEMANG 50*100 MKR = Ö VRIGA ENGAGEMANG

De fem största engagemangen svarade sammantaget för över
40% av portföljens marknadsvärde. Astra har — med undantag för 1984 — sedan
1978 varit fondens största enskilda placering. AGA var 1985 fondens femte
största placering. Förändringen i gruppens sammansättning och av rangordningen
för de största innehaven beror i allt väsf ntligt på olikheter i kursutvecklingen.

I diagram 6 illustreras förhållandet mellan fondens kapitalandel
och rösträttsandel i de noterade företagen i fondens portfölj. Den streckade
diagonala linjen i diagrammet anger värden där andelarna överensstämmer. Det
är för en institution som fjärde AP-fonden en naturlig följd av systemet med
rösträttsdifferentiering att antalet företag där rösträttsandelen är lägre än
kapitalandelen överväger (i vissa fall finns f ö rösistarka aktier inle
tillgängliga pä marknaden), I fråga om de största engagemangen kan man dock notera,
att antalet företag med ungefär samma rösträttsandel som kapitalandel eller
med högre rösträttsandel är lika mänga som antalet företag med markant lägre rösträttsandel.
Till den förra gruppen hör bl a AGA, Ericsson, SKF, Sydkraft och Volvo, och till
den senare bl a Electrolux, Skånska och Swedish Match. Uppgifter om kapital-
och rösträttsandelar i de enskilda företagen återfinnes i
värdepappersförteckningen på sidorna 20-22,

Fondstyrelsen har regelmässigt sedan 1975
("bolags-stammoåret ' för fondens första verksamhetsår. 1974) överlåtit en
del av sin rösträtt vid bolagsstämmor i vissa företag till representanter för
de anställda i dessa företag (fördelat lika på LO- respTCO-anslutna). Grunden
för rösträttsöverlätelsen är en specialbc-stämmelse i aktiebolagslagen. Under
1986 har rösträtt överiåtits till de anställda i 19 noterade och I onoterat foretag.

• • '

R Ö STRArrSANDEL
%

"1 I I I I 1--- 1 1 1 1 —

5 10

I fråga om fondens portfölj av noterade värdepapper har
följande viktigare förändringar — absolut sett och/eller i relation till
tidigare innehav — skett under året:

•
Nya företag i
portföljen är Philipson Invest och SILA (under del av året LEO, som sedermera
utbytts mot aktier i Pharmacia)

•
Ett antal
engagemang har avyttrats: Bahco (uppköpserbjudande). Företagsfinans
(uppköpserbjudande i kombination med ökat innehav i ABV), Hilleshög
(uppköpserbjudande). Iro (kvarvarande förlagslån). Malmros. PLM, Scapa Inter
och SMZ-Industrier

•
Nettoköp av
aktier har gjorts i ABV (jfr ovan), Alfa-Laval. Ericsson, Frico. Perstorp, Swedish
Match, Sydkraft och Trelleborg (nyemission)

•
Nettoförsäljningar
av värdepapper har gjorts i Andersons (optionslån). Atlas Copco, Bilspedi-tion.
H&M Hennes & Mauritz, MoDo (teckningsrätter och Al-aktier) och
Promotion

•
C-aktieinnehavet
i SKF har utbytts mot B-aktier

I övrigt
hänvisas lill värdepappersförteckningarna på sidorna 20-24.

Som
framgått av redogörelsen för utvecklingen på riskkapitalmarknaden har marknaden
i köpoptioner"' utvecklats starkt under 1986. Fonden har ställt ut optioner
i några företag. Vid årsskiftet utestående optioner redovisas i följande
tabell:

Optioner
motsvarande Företag antal aktier

Marknadsvärde
31.12.86,tkr

Lösenvärde, tkr

Electrolux 15.000 Pharmacia 51,000 Volvo 51.000

4.665 9.435 17.493

5.100

9.910

20.400

SUMMA

31.593

35.410

Dessa aktier ingår (med resp marknadsvärden) i fondens
aktieportfölj per den 31 december 1986, men den eventuella (beroende pä
kursutvecklingen) skyldigheten att sälja aktierna för ett sammanlagt belopp av
drygt 35 mkr redovisas som en ansvarsförbindelse inom linjen i balansräkningen'.

Sedan 1984 har fonden rätt att i begränsad omfattning
placera i utländska värdepapper Ramen för dessa placeringar är 1% av det
bokförda fondkapitalet*', d v s för 1986 drygt 41 mkr Syftet med utlandsplace-ringarna
är inte att söka nya marknader för fonden utan att skaffa etl hjälpmedel i den
del av fondens verksamhet som är av avgörande betydelse för fondkapitalets
utveckling, nämligen engagemangen i stora, internationellt inriktade svenska
företag. Genom ett livligt affärsutbyte med några få internationella mäk-larfirmor
får fonden tillgång till dessas företagsbedömningar och branschanalyser och —
vilket med hänsyn till Stockholmsbörsens ökande internationalisering kanske är
lika viktigt — del av mäklarföretagens marknadskunnande. Fonden kan i sitt
agerande i den svenska andrahandsmarknaden dra nytta av denna information.

Omsättningen i den utländska värdepappersportföljen har
1986 hksom tidigare år varit livlig (köp 76 mkr, försäljningar 84 mkr) — vilket
är en förutsättning för att fondens utlandsplaceringar skall fylla sitt ändamål.
Innehavet av utländska värdepapper har uppgått till i genomsnitt ca 33 mkr
under året. Utvecklingen av den utländska portföljen illustreras i följande
tabell (belopp i mkr):

1984

1985

1986

Köp
70

99

76

Försäljningar

(marknadsvärden)
54

84

84

Genomsnittlig

portfölj"
ca 23

ca 30

ca 37

Effektiv

avkastning'"'
ca 12%

ca 8%

ca 22%

Den
utländska vardepappersportföljen (vid utgången av 1986 enbart aktier) fördelar
sig med ca hälften på JPY, ca en fjärdedel pä USD och ca en fjärdedel på GBP,
Innehavet av aktier i JPY har ökat något under året, medan innehavet i USD
minskat.

Med hänsyn till syftet med den utländska värdepappersportföljen
(och det begränsade engagemanget) är det direkt mätbara ekonomiska utfallet av
denna verksamhet sådant det framgår av tabellen ovan (dvs utan hänsyn till
effekterna på förvaltningen av den svenska portföljen) måhända av sekundär
betydelse. Det kan dock konstateras att effektivavkastningen under 1986 varit
god.

Onoterade värdepapper

Sommaren 1980 gjorde fonden sin första placering i etl
icke noterat företag. Engagemangen pä detta område har sedan dess vuxit
snabbt. Även om andelen onoterade företag i fondens portfölj alltjämt är låg —
drygt 3%'" — spelar fonden på detta område sannolikt en viktigare roll
som riskkapitalkälla än i fräga om noterade företag. Det är av naturliga skäl
svårt att få en överblick över den totala tillförseln av riskkapital till icke
noterade företag. Som en jämförelse — utan anspråk på direkt jämförbarhet — med
fondens engagemang i mindre och medelstora företag kan emellertid nämnas att
de belopp som sedan 1981/82 tillförts svenska venture capitalbolag
(utvecklingsbolag) för vidareplacering i mindre och medelstora företag torde
vara av storieksordningen 1,5 mdr och att introduktioner och senare
nyemissioner i OTC-företag inbringat ungefär samma belopp.

Omsättningen i fondens portfölj av onoterade värdepapper
har under 1986 varit betydande, vilket till stor del sammanhänger med en
omstrukturering av engagemangen i några företag. Sålunda har fondens aktieinnehav
i fyra regionala utvecklingsbolag (Alma Invest, Blekinge Invest, H-Invest och T-län
Invest) samlats i ett bolag. Utvecklings AB Robustus. Fondens aktieinnehav i möbelföretagel
NKR har ersatts av ett innehav i NKR Intressenter, som i sin tur äger NKR.
Fondens aktier i Mercurius Communication Mercom AB har överlåtits till Ventronic,
Ett optionslån lill Inter Innovation har utnyttjats för nyteckning av aktier i
bolaget. Dessa transaktioner har ökat köp och försäljningar med 49 resp 53 mkr

''* Optioner (I v finns endast köpoptioner) medför ratt
alt förvärva redan utelopande aktier, medan optioiurätler medför rättighet att
köpa nyemiterade aktier.

'' Det erhållna priset för utställda köpoptioner
intäktsföres först sedan optionerna förfallit och redovisas dessförinnan under "för-utbetatade
intäkter" i balansräkningen.

"* Fondstyrelsen har under 1986 hos legeringen ansökt
om vissa reglementsandringar, bl a en ökning av rambeloppet till 2% av det
bokförda fondkapitalet

**' M h t den höga omsättningen, som försvårar medeltalsberaknmg-ar,
ar portföljen hår = fondens "utiandsandel". d v s värdepapper -v
valutakonton.

"" Utdelningar + realisationsvinster + ränteintäkter
på valutakonton -t- orealiserade kursförändringar (inkl valutakursfor-ändringar)
i procent av den genomsnittlig;! portföljen enligt not 9.

'" Noterade företag upptagna till marknadsvärden;
onoterade forelag — i brist på marknadsvärden — till anskaffningsvärden,

16

Nytillkomna
icke noterade företag under 1986 är — förutom de ovan nämnda Robustus och NKR
Intressenter— Cari Lamm (förvärv av utelöpande aktier) samt genom nyemissioner
Näringslivskredit NLK AB (omnämnt i föregående årsberättelse), Refina Instruments
AB, Sweden Options and Futures Exchange (SOFE), Uwelast och Älvkrafl. Kortfattade
beskrivningar av dessa företag och övriga onoterade företag i portföljen vid
det senase årsskiftet återfinnes på sidorna 25-26.

Fondens engagemang (aktier och konvertibler) i Aphelandra
— som är kommanditdelägare i Ventura Kommanditbolag — har försålts tillsammans
med under året nytecknade aktier i Optimus Invest, som övertagit rörelsen i
Ventura.

Det icke noterade förlagslån till Bahco, som sedan
emissionen ingått bland fondens onoterade placeringar, har försålts under
året.

1 Rydgruppen har aktiekapitalet satts ned, och anskaffningsvärdet
pä fondens aktier i bolaget har därför skrivits ned med 9 mkr

1 december undertecknades ett avtal mellan ä ena sidan
Industridepartementet och ä andra sidan en grupp institutioner, bl a fonden.
Enligt detta avtal kommer fonden att i början av 1987 förvärva aktier i SSAB
Svenskt Stål AB för 115 mkr

grund av
all innehav sålts eller atl företag har blivit noterade) har utfallet blivit
följande (belopp i mkr):

Anskaffningsvärde

Realisationsvinster
ncHo

Marknadsvärde

Summa
realisationsvinster -t-orealiserad värdestegring

Kvarvarande innehav 33 Sålda innehav (83)

1

27

127

95

27

SUMMA
33

28

127

123"'

Placeringar i onoterade företag (inte minst då venture capitalbolag,
som i stor utsträckning satsar pengar i projekt och nystartade företag) måste
anses vara mer riskfyllda än placeringar i större, noterade företag. De över
100 mkr i realisationsvinster och orealiserad värdestegring som fonden hittills
uppnått på dessa placeringar — och som ökat med drygt 60 mkr under 1986 — kan
därför komma att åtminstone delvis behöva tas i anspråk för framtida
förluster.

1980
1981 1982 1983 1984 1985 1986 1980-86
31.12.1986

Antal
företag Belopp, mkr

2 18

6 49

6 51

8 132

6 60

9 89

38 404

22 350

Nettoplaceringama 1986 i onoterade företag uppgick till 89
mkr'' (60 mkr). Därmed har fonden sedan 1980 placerat över 4(X) mkr i företag
av detta slag. Tabellen nedan visar placeringarna år för år sedan 1980. Att
antalet företag i portföljen och det totala engagemanget per den 31 december
1986 är mindre än de ackumulerade talen för peioden 1980-86 beror dels på att
ett antal företag sedermera blivit marknadsintroducera-de, dels — som
exemplifierats ovan — på att ett antal engagemang upphört.

En tredjedel, 117 mkr, av det totala engagemanget avser
venture capitalföretag (tillväxtinvestbolag, utvecklingsbolag). Insatserna i
sådana bolag innebär att fondens resurser står till förfogande också för
företag som i flertalet fall är alltför små för ett direktengagemang från
fondens sida. Efter de strukturförändringar som beskrivits ovan har antalet
venture capitalbolag minskat från tio till sex under 1986 medan det totala
engagemanget ökat med 12 mkr.

Fondens engagemang i icke noterade företag är till sin
natur långsiktiga. Det kan ibland dröja 5-10 år innan fonden kan placera om
eller frigöra sina pengar, och det ekonomiska utfallet av placeringarna har i
allt väsentligt formen av realisationsvinster eller realisationsförluster.
Till den del resultaten av "verksamhetsgrenen" onoterade företag kan
avläsas i dag (på

Likvida
medel

Fondens likviditetspolitik och förvaltning av likvida
medel, utgör ett viktigt komplement till portföljför-vahningen, och fonden
agerar aktivt pä penningmarknaden. Närvaron pä denna marknad har fått ökande
betydelse i takt med att aktiemarknaden i allt högre grad kommit att påverkas
av utvecklingen av den korta räntan. Reglementet medger placeringar i bankinlåning,
statsskuldväxlar, skatlkammarväxlar, bankcerti-fikat och företagscertifikat''*'.

Fondens likvida medel uppgick vid utgången av året till
1.006 mkr, vilket innebär en ökning från årsskifte till årsskifte med 248 mkr
Likviditetsutvecklingen veckovis framgår av diagram 5 på sid 10. Medelbeloppet
likvida medel under året har emellertid inte varit mycket högre än 1985, 855 mkr
jämfört med 790 mkr

1 fråga om beloppen har de i texten beskrivna omstrukturenngar-na
1 portföljen eliminerats för att nå bättre överensstämmelse med redovisningssättct
for tidigare ir Nettoplaceringarna stämmer därför inte exakt med motsvarande
uppgifter i tat>ellen på sid 8.

''* Summan bör rätteligen minskas med nedskrivning 1986 av
etl engagemang med 9 mkr.

** 1 den tidigare nämnda framställningen till regeringen
om vissa reglementsandringar ingår även förslag om utökning av instrumenten
för placering av likvida medel.

17

1
förhållande till det totala fondkapitalet med värdepappersportföljen upptagen till
marknadsvärden var likviditeten vid det senaste årsskiftet — 8,3% — något lägre
än för etl år sedan (drygt 9%),

I följande tabell återges en finansieringsanalys för
fonden för 1986 med jämförelsetal för 1985 (belopp i mkr):

Procent

1986 1985

Specialkonto i bank 13 14

Företagscertifikat 10 17

Statsskuldväxlar 77 69

100 100

19S6
198S

201

120

6

8

99

106

305

233

12

13

300

-

Aktieutdelningar

Räntor på lån

Räntor på likvida medel

Minskning av korta fordringar resp ökning av korta skulder
Ökning av grundkapitalet

SUMMA TILLFÖRDA MEDEL 617 247

- 95

-103

- 7

-235

-112

- 7

14

Nettoköp av värdepapper överföring till 1-3 AP-fondema (förföreg.
år) Förvaltningskostnader ökning av korta fordringar resp minskning av korta
skulder

SUMMA ANVÄNDA MEDEL -368 -209

38

LIKVIDITETSFÖRÄNDRING 248

Penningmarknadsräntorna har liksom under föregående år
varierat starkt (mellan ca 8.5 och ca 12.3% för 90 dagars statsskuldväxlar).
Ränteutvecklingen under året har illustrerats i diagram 3 på sid 6.

Ränteförväntningarna och räntetrenden var under större
delen av året fallande. En omsvängning inträffade dock i november som en följd
av att inflationen syntes ta ny fart och att dci\ inhemska konsumtionen ökade starki
samtidigt som man registrerade en kraftig kreditexpansion. Omsvängningen i
räntetendensen gällde emellertid främst de medellånga och långa räntorna,
vilket medförde att avkastningskurvan från att ha varit neutral (och under
vissa tider negativ) blev positiv

Fonden har agerat pä penningmarknaden utifrån de förutsällningar
som gällt vid varje tid. Medellöptiden pä de likvida medlen var vid årets början
ca 160 dagar och förlängdes med förväntningarna om sjunkande räntor successivt lill
ca 230 dagar. När räntetendensen vände kortades placeringarna av, och medellöpiiden
vid del senaste årsskiftet var ca 130 dagar. För att öka handlingsfriheten om
räntenivån skulle fortsätta att stiga har andelen mer likvida
placeringsinstrument (bankinläning och statsskuldväxlar) ökats i slutet av året.
Sistnämnda förhållande illustreras av nedanstående tabell över placeringarnas
fördelning vid de tvä senaste årsskiftena:

Den
genomsnittliga avkastningen på likvida medel var under året 11.5% (13.4%).

Bokföringsmässigt resultat

Enligt de redovisningsprinciper som gäller för Allmänna
Pensionsfonden skall fondens tillgångar tas upp till anskaffningsvärden vid
beräkningen av fondkapitalet och i redovisningen i övrigt. Det betyder att det bokföringsmässiga
utfallet av verksamheten (den övre delen av resultaträkningen pä sid 17) inte
har påverkats av orealiserade kursvinster och kursförluster

Aktieutdelningarna, 201 mkr, var väsentligt högre än föregående
år (120 mkr). Detta beror framför allt dels på att utdelningsstoppel 1985
hävdes, dels pä att utdelningsintäkterna 1985 minskades med 20 mkr genom att
aktier såldes före avstämningsdagen för utdelning och sedermera återköptes.
Aktieutdelningarna motsvarar ca 2.1% av marknadsvärdet pä portföljen av
noterade aktier våren 1986.

Ränteiniäkterna, 105 mkr (varav 99 mkr på likvida medel)
sjönk något jämfört med 1985 (113 mkr). Nedgången beror helt på att medelförräntningen
på likvida medel varit lägre än under 1985 till följd av sjunkande korta
räntorna (jfr sid 6).

Förvallningskoslnaderna har ökat med 0.4 mkr eller 5.7%.
Förvaltningskostnaderna (med uppdelning på viktigare kostnadsslag under
avsnittet "Administration" på sid 16) motsvarade ca 1.4 promille (ca
1.7 promille) av del genomsnittliga bokförda fondkapitalet under året och ca
0.7 promille om tillgångarna värderas till marknadsvärden.

Årets verksamhet har givit ett rörelseresullal (aktieutdelningar
och ränteintäkter minskade med förvaltningskostnader) pä 299 mkr (227 mkr).

Försäljningarna av värdepapper under 1986 medförde realisalionsvinsler
på 1.037 mkr (321 mkr) och realisationsförluster pä 13 mkr (41 mkr).
Realisationsvinster och realisationsföriuster är inte "planerade"
utan uppkommer successivt som ett resultat av affärsmässigt motiverade
omplaceringar i den löpande verksamheten.

Vid försäljningar ur aktieinnehav med olika anskaffningsvärden
på delposter tillämpar fonden konsekvent principen högst in — först ut, vilket
innebär att realisationsvinsterna minimeras och realisationsförlusterna
maximeras. Intäkterna 1986 vid försäljning av köpoptioner som förfaller 1987
har inle resultatförts.

18

Som redan nämnts har anskaffningsvärdet för aktier i ett
onoterat bolag nedskriviis med 9 mkr sedan aktiekapitalet i bolaget nedsatts.

Fonden skall enligt sitt reglemente som direktavkastning
till första-tredje AP-fonderna överföra ett belopp motsvarande 3% av realvärdel
av grundkapitalet vid årets slut. Denna överföring uppgår för 1986 till 125 mkr
(112 mkr).

Efter överföring blev det bokföringsmässiga nettoresultatet
för året 1.188 mkr (394 mkr). Detta belopp tillföres fondkapitalet.

Totalt nominellt resultat

Om årsredovisningen för en aktieförvaltande institution
inte beaktar orealiserade värdeförändringar i aktieportföljen måste den sägas
vara ofullständig och missvisande. Orealiserade kursvinster och kursförluster
har i en sådan situation i princip samma karaktär som realisationsvinster och realisationsföriuster
I och med att likviden av en försäljning reinvesteras i värdepapper är det
realiserade resultatet underkastat samma kursrisker som de orealiserade
kursförändringarna. Det är helt klart att aktiekurserna och därmed
portföljvärdet kan ändras snabbt — valet av stickdag kan i hög grad påverka
resultatutfallet. Man bör därför inte fästa alltför stort avseende vid
resultatet under ett enstaka år Portföljförvaltning är en verksamhet med
långsiktiga mål, och utfallet måste därför ses i ett längre perspektiv.

11986 års gynnsamma aktiemarknad har de icke realiserade
kursvinsterna ökat med inte mindre än 2.453 mkr efter "uttag" av
realisationsvinster pä netto 1.024 mkr (motsvarande tal för 1985 var 1.675 mkr
resp 279 mkr). Det totala nominella resultatet för 1986 blev därmed 3.767 mkr
jämfört med 2.181 mkr föregående år Detta är det högsta nominella resultat
fonden någonsin uppnätt.

Resultatet av portföljförvaltningen över en längre
tidsperiod — sedan fondens tillkomst 1974—återges i diagram 7, som också
illustrerar det reala resultatet.

Realt resultat

Resultaträkningen innehåller också ett avsnitt där det
totala nominella resultatet korrigeras för inflationen under året och relateras
till reglementets krav på 3% real avkastning. Efter avsättning med 130 mkr
(1985: 198 mkr, 1984:263 mkr) för bevarande av grundkapitalets köpkraft'' blev
det reala resultatet 3.637 mkr (1.984 mkr). Med hänsyn tagen till kravet på
överföring till första-tredje AP-fonderna visade fonden ett överskott på 3.512
mkr (1.871 mkr). Orsakerna till den starka resultatförbättringen är naturligtvis
i första hand uppgången i aktiekurserna men också i nägon mån den fortsatt
sjunkande inflationen.

DIAGRAM 7

RESULTAT OCH

RESULTATKRAV 1974-86

Mkr. totalt resultat tnki e) maliserBde vinster/f ö nuster tamlort rned resultatkrav enl nijvarande reglemente

Staplar (v ä nstra
skalan), totalt resultat å rsvis, ovorekotl/undefskott t forh ä llande till resultatkrav.

Kurvor (x>ga skatan), totalt resultat resp resultatkrav,
ackumulerade v ä rden sedan fondens tillkomst.

(Staplad 4.000

Totalt resultat f

■11.000

-9.000

■8.000

■6.000

-1.000

Kravet
pä bibehållet realvärde på fondens kapital gäller grund-kapitalet, dvs summan
av tillskjutna medel. Om man skulle tillämpa kravet på hela /ont/kapitalet ull
marknadsvärde skulle avsättningen bli ca 265 mkr.

r —— T —— 1 — r-

1974 75 76
77 78 79 80 81 82 83 84 85 86

19

Liksom när det gäller del totala nominella resultatet är
det inte särskilt meningsfullt att bedöma det reala resultatet ett enskilt år.
Diagram 7 belyser därför också det reala resultatet i ett längre perspektiv Man
kan dä konstatera, att sett från fondens tillkomst kom ackumulerade resultat
och resultatkrav i balans 1981 (dvs under fondens åttonde verksamhetsår) samt
att vid det senaste årsskiftet det samlade resultatet översteg motsvarande
krav med närmare 8.000 mkr.

"Peiformance"

självfallet är det av intresse att redovisa utfallet av
fondens verksamhet inte bara i absoluta tal och jämfört med resultatkravet
utan också i förhållande till förutsättningarna för verksamheten, dvs i första
hand kursutvecklingen på aktiemarknaden.

Tidskriften Veckans Affärers totalindex steg under 1986
med 51% medan ett ojuslerat index för fondens portfölj visade en ökning med 47%
(1985:VA:s index -I-25%, fondindex-(-35%). Under ett år dä skillnaderna i
kursutveckling mellan oMka branscher är mycket slora är en jämförelse med
totalindex inte alltid ett gott mätt pä fondens
"placeringsskicklighet". Under 1986 steg kurserna för bank- och
försäkringsaktier (som fonden inte får förvärva) med 69 resp 110%. Om man
justerar totalindex för inverkan av dessa aktier blir ökningen drygt 47%. Tar
man också hänsyn till att en växande del av fondens placeringar avser onoterade
aktier (utan registrerad värdeförändring) och beräknar ett index för enbart
fondens portfölj av noterade värdepapper blir ökningen drygt 48%. Man kan därför
säga att fondens portfölj under 1986 i stort sett följt totalindex.

Jämfört med ett index för de största börsföretagen — som
dominerar fondens portfölj — har utfallet varit tillfredsställande. Index förde
16 mest omsatta aktierna steg under 1986 med 36%.

Fondens totala kapital ökade under 1986 — justerat för
kapitaltillskottet — med 3.642 mkr eller 44.5% (33.8%).

Adm inistration

Fondstyrelsens nuvarande ledamöter och suppleanter är
förordnade av regeringen för tiden fram till dess fondens balansräkning för år
1987 fastställts"*. Av de fjorton ledamöterna (med lika många personliga
suppleanter) utses ordföranden och vice ordföranden utan särskilt förslag, två
efter förslag av sammanslutningar som företräder kommunerna, tre efter förslag
av rikssammanslutningar av arbetsgivare, fem efter förslag av
rikssammanslutningar av arbetstagare och tvä efter förslag av
rikssammanslutningar inom kooperationen.

Antalet anställda vid fondens kansli har under året ökat
med en till åtta. Vid halvårsskiftet anställdes Cat-rin Abrahamsson som
analytiker.

De totala förvaltningskostnaderna, 6.994 tkr, fördelade
sig på följande sätt (med jämförelsetal för 1985):

1985

1986

Löner
och ersättningar

Styrelse och verk-

ställande direktör

1.093

1.043

övriga anställda

1.213

935

Revisorer

299

2.605

327
2.305

Pensioner,
pensions-

avgifter,
lönebikost-

nader,
övriga per-

sonalkostnader

1.579

1.444

Lokalkostnader

737

675

Informationskost-

nader,
prenumera-

tioner,
konsulttjänster

880

832

Depåkostnader

559

472

Resekostnader

223

188

Kontorsmaskiner,

inventarier"'

_

202

Övriga
förvaltnings-

kostnader

412

497

6,994

6.61S

Summa

Stockholm
i januari 1987 Sten Wikander

' Mandattiden är normalt tre år. Några av de nuvarande
ledamöterna och suppleanterna har tillförts styrelsen genom kompleltc-ringsförordnanden
efter personer som avgått sedan den nuvarande styrelsen forordnades i april
1985.

' Maskiner och inventarier kostnadsföres i sin helhet vid
anskaffningen.

20

Skr. 1986/87: 153

l&iyidmii

De av ftMdstyicben
ftavahade mcdk» bar ptacentts på att som fnaofår av b>iMBBrtkiiiii(at odi slnld)da
qtectfkatioaer Över foodcai vtedqnppeniniidiav vid tmUftet Fowfenrejdeqeate fOKskriver
att till-gingama »taB bo kt atas tM a ia l g ii iu ggvtaten.

Resultatet
av årets f&rvaltnmg samt fondens tillgångar och skulder per den 31 december
1986 framgår av följande resultatrikmng samt balansräkning. En kommentar tiH
dessa återfinnes på sid 14-16.

Rauluiträkming, tkr

Bolriismässigt resultat

1986

1985

Aktieutdelningar

Rflnteintlkter

FötvaltningskoMnader

200.721

104.905

./. 6.994

120.237

113.182

./. 6.615

RarOMtrtaUmt

298.632

226.804

Realisationsvinster

RealisationsfMuster

Nedskrivning

StttonimUatfln9rafSHmgtaH-3Ar-/oiiäana

överföring till 1-3 AP-fondema"

1.036.784 ./. 13.199 ./. 9.000

1.313.217 ./.125.169

320.585 ./. 41.339

506.050 ./.112.280

BotflrtHgamätMigtnetUrtsullat

1.188.04»

393.770

Realt resultat

Nettoresultat före överföring till 1-3 AP-fondema

enl ovan Ökning/minskning av ej realiserade vinster/

förluster)

1.313.217 2.453.322

506.050 1.675.249

NomlmeUt resmluu InU t] natberade rlmsla/JOrliuler

Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft'

3.766.539 ./. 129.643

2.181.299 ./.197.735

Reatt rtMmlua tmkl ej realbende vbater/JBrlusttr

3.636.896

1.983.564

Överföring tiU 1-3 AP-fondema

.i.i25.m

./.112.280

OrenkottlförhJUImättlllrtsultatkrav

3.511.727

1.871.284

'* 3%
på grundkaptaJet uppinduerat med Konsumentprisindex till penningvärdet i december
resp är.

'
Härmed avses skillnaden mellan ej realiserade vinster/förluster ("dold
reserv" i värdcpapperriportföljen) vid årets slut jämfört med vid årets

början. ]fi balansräkningen. ' Uppindexcring jv
grundkapitalet med konsumentprisindex.

21

Skr. 1986/87: 153

Balansräkning

Balansräkning, tkr

1986-12-31

Bokförda
MaHaiads-

vSrden värden

1985-12-31

Bokförda Marknads

vården värden

Tillgångar

Banktillgtxlohavanden,
statsskuldväxlar,

företagscertifikat

Fondlikvider

Upplupna
intäkter

Aktier

Konvertibla
skuldebrev, lån med

optionsrätter

Summa tillgångar

Skulder och fondkapital

Kortfristiga
skulder

Fondlikvider

Skuld
till 1-3 AP-fondema Upplupna kostnader och fömtbetaiade intäkter övriga
kortfristiga skulder

Ffinäkapilal

Tillskjutet gnmdkapital Uppindexerat gmndkapital" Ackumulerat
överskott från föregående år Ackumulerat överskott i förhållande till resultatkrav
Arets nettoresultat

Arets underskott/överskott i förhållande till resultatkrav

Simma skalder ochfondkapital

758.228 758.228

18.808 18.808

240 240

3.362.821'> 7.404.573"

1.005.903 1.005.903

5.820 5.820

1.755 1.755

4.648.039*> 11.136.254"

86.261<>

120.730*'

141.674"

114.064"

5.747.778 12.263.796 4.260.827 8J23.523

10.636 125.169

10.636 125.169

23.752 112.280

23.752 112.280

1.820 338

1.820 338

2.811 217

2.811 217

137.%3

137.%3

139.060

139.060

2.150.000 2.271.767

4.172.316

1.850.000 1.877.997

3.742.673

1.188.048

4.441.790

393.770

2.570.506

3.511.727

12.125.833 12363.796

1.871.284

5.609.815 S.747.778

4.121.767 4J60.827

8.184.463 8323.523

AnsvaisföfMndeise:
Fonden har utfärdat köpoptioner beträffande aktier i tre företag i fondens
portfölj till ett sammanlagt försäljningsvärde av ca 35 mkr.

Gustav
Persson Lage Andréasson

Sören Maimheimer NilsLandqvist Stig Malm HansHelleis

Stockholm
1987-01-29

Lars Eric Ericsson Gun Hellsvik

Ingemar Essen Dan Andersson Sten Wikander

HansWerthén Thorsten Andersson KurtLanneberg

Under
hänvisning till revisionsberättelsen intygas, att förestående resultaträkning
och balansräkning överensstämmer med räkenskaperna.

Gösta Renlund

Stockholm
1987-02-04

Jonas Forssman Anders Larsson

GösuTelestam

-i AtfkiftikiyvijilBii

'> M w o » endeTttde|iipp«rb»fVirieiititil «m l iiffhln g i vhden

A TiDtkJauit
bele|ip ådn bndem Mkhoik, uppliideccndc med komimeatpiwiideii tiO peimiii(vtnlet
i deomber mp ir.

22

timwhcnmpnikåtlxiimaVmiiéaa (tef<»dityi«iie»»rwlaa!i,ttoli>nB«dtT t e tCTW oafr
twrittelse fOr år 19W.

Vi har granskat ttrvaitaiiigsberlttéisea, t«|it del av räkenskaperna,
pnnokoO och andra handbngar, som Itmnar upplysning om fondstyrelsens förvaltning,
inventerat de under fondstyrdsens förvaltning stående tillgånganta samt vithaglt
de övriga granskningsåt-gåtder vi ansett erforderliga.

iVW»E[VEKOA$.

v; fiuer
ii«M Jktoéteg dQ erisiaa »ot de vlrde-p a pp eutfaM tttiooer, lom ibnden
föitugit onder 1986, efiertMt det sitt på vilket desamma genomförts.

RevisioBeii hftr kke gett anledning till anmärkning be-tråfiande
förvaltningrt>erättelsen, äc i densamma upptagna resultat- och balansråkningama,
bokföringen eller inventeringen eller eljest beträffande fondstyrelsens förvaltning.

Gösta Renlund

Stockholm
den 4 februari 1987

Jonas Forssman Anders
Larsson Gösta Tilestam

Fjärde AP-fonden

Styrelse

Ledamöter

Suppleanter

Sören Mannheimer, kommunalråd, ordförande

Erik Asbrink, statssekreterare

Gunnar Leo, direktör, vice ordförande*

Aina Westin, riksdagsledamot

Lars Eric Ericsson, förbundsordförande

Ingegerd Karlsson, kommunalråd

Gun Hellsvik, kommunalråd

Perolof Holst, kommunalråd

HansWerthén.tekndr

Marcus Storch, direktör

Nils Landqvist, docent

Lars Nabseth, professor

Ingemar Essen, direktör

Christopher Friis, administrativ chef

Gustav Persson, direktör

Lars Josephson, finansdirektör

Thorsten Andersson, direktör

Bertil Svenson, direktör

Stig Malm, LOs ordförande

Uno Ekberg, förbundsordförande

Dan Andersson, ekonom

Bertil Jonsson, förbundsordförande

Lage Andréasson, förbundsordförande

Hans Olsson, utredningschef

Kurt Lanneberg, ekonomichef

Jaan Kolk, sekreterare

Hans Hellers, förbundsordförande

Tobias Lund, direktör

Revisorer

Gösta Renlund, bankdirektör, ordförande

Jonas Forssman, direktör

GöstaTelestam, direktör

Anders Larsson, ekonomichef

Vid revisionen medverkar REVEKO AB

Kansli

Sten Wikander, verkställande direktör

Lillemor Evertsson

Thomas Halvorsen, direktör

Per Ström

Gunnel Johansson, kamrer

AmeLööw

Margareta Passad

Catrin Abrahamsson

Allmänna
Pensionsfonden,

fjärde {ondstyrelsen

Besöksadress:
Kungsgatar

)44IV

Postadress: Box 3069,103 61
Stockholm 1

Telefon:
08-243390

Telex:
10584 APFONDS

' Avled 24/12 198«

23

24

Skr.
1986/87: 153

Värdepappersinnehav per den 31 december 1986

Svenska
värdepapper

Aktier,
noterade

Företag

Antal

Förändring''

Marknadsvärde

aktie-

%av

under
1986

tkr

kapital

lOStCf

ABV

804.964

-1-

115.000

181.826

11,5

9,7

A 287.774

B 517.190

AGA

2.861.253

+

69.000

479.252

7,2

8,6

A 2.128.582

B 732.671

AlfaLaval

972.144

-1-

220.176

265.404

6,6

1,5

A 102.776

B 869.368

Anderson B

176.312

66.646

16,7

9,9

ASEA

2.753.190

+

914.063

939.730

4,6

3,7

A 1.785.840

B %7.350

Astra

2.502.223

-1-

625.556

1.187.453

8,3

8,3

Atlas Copco

262.693

-

115.800

44.132

1,1

1,1

Bilspedition A

251.412

-

120.255

31.426

2,2

3,5

Boliden A

273.200

+

29.200

62.303

3,0

3,2

Electrolux B

3.053.121

-

130.%7

949.521

4.5

0,1

Ericsson

803.479

+

65.000

207.941

2,2

8,6

A 324.295

B 479.184

ESAB

367.938

+

167.969

77.267

8,6

8,9

A 290.372

B 77.566

Esselte

2.080.780

-1-1.566.380

274.744

6,6

2,0

A 19.388

B 2.061.392

Euroc

703.250

147.363

6,0

6,6

A 623.400

B 79.850

Fagerhult B

100.023

-

17.900

35.008

9,2

2,7

Häkt

120.992

■t-

30.331

30.248

1,8

1,8

Frico B

80.000

+

20.000

6.080

7,1

2,5

Garphyttan Hesselman

110.000

25.300

7,7

7,7

Gullspång B

811.443

1%.369

8,5

5,0

Hennes & Mauritz B

379.375

-

14.125

174.512

5,2

2,4

Holmen B

267.406

97.603

2,6

0,0

Incentive

1.116.000

204.115

8,1

8,0

A 646.985

B 469.015

LKB-ProdukterB

121.250

-1-

9.000

38.471

3,0

1,4

Mo och Domsjö

332.501

-

297.963

99.868

2,8

4,6

A 245.918

B 86.583

Perstorps

827.778

■¥

116.250

140.351

4,5

2,0

Pharmacia

2.472.465

-

8.495

461.933

5,0

2,6

A 73.039

B 2.399.426

Skr. 1986/87:153

%av

Företag

Antal

Förändring"

Marknadsvärde

aktie.

under 1986

tkr

kapital

röster

Philipson

570.000

-1- 570.000

93.450

6,4

5,6

A 420.000

B 150.000

Promotion B

321.045

- 75.000

141.260

9,3

6,2

Rockhammar

220.000

11.000

10,5

8,8

A 80.000

B 140.000

SCA

2.405.156

- 40.000

698.330

4,7

4,6

A 834.300

B 1.570.856

Saab-Scania A

550.704

- 25.000

318.314

2,3

2,3

Sandvik

3.244.321

-t-2.636.011

485.238

6,3

6,1

A 2.614.453

B 629.868

Sila A

180.000

-t- 180.000

84.600

5,1

5,1

Skånska

1.925.500

480.145

3,1

2,4

A 35.000

B 1.890.500

SKF

974.819

294.480

3,6

5,0

A 611.950

B 362.869

Swedish Match

629.822

+ 62.124

291.074

7,8

0,8

A 12.124

B 617.698

Sydkraft A

1.036.700

-H.000.000

399.129

5,2

7,7

Thotsman

150.000

27.000

7,5

7,5

TreUeborg B

830.000

-(- 230.000

209.943

6,6

3,0

Volvo

2.504.001

- 4.900

864.361

3,2

6,2

A 1.835.921

B 668.080

Totalt marknadsvärde

10.823.190

Totalt anskaffningsvärde

4.333.150

" Förändringarna anges ncttooch är i vissa fall
resultat avfleraolika förändringar under året. t ex emission eller aktieuppdelninc
i kombinaiic

med försäljning. '' *"

25

Skr.
1986/87: 153

Aktier,
onoterade

Anskaffnings-

%av

Företag

Antal

Förändring

varde

aktie-

under 1986

Ikr

kapital

röster

Avesta Kraft pref 1

261.491

32.686

12,6

27,7

Centmmlnvest

43.530

-(- 4.330

8.720

40,2

26,0

A 1.200

B 38.000

C 4.330

Convectus

77.500

15.500

19,4

21,0

A 42.810

B 34.690

Energiekonomi A

1.375

-1- 1.250

1.500

36,7

36,7

Four Seasons VC

150.000

30.000

22,2

10,0

A 16.950

B 133.050

Gruvkraft pref 1

41.500

5.188

9,5

22,2

Inter Innovation

228.263

+ 196.890

15.000

7,6

7,4

A 31.373

B 1%.890

Junkaravan pref 1

75.000

7.500

4,9

9,7

Kooperationsinvest

5.000

6.000

20,0

10,0

A 1.400

B 3.600

Lamm A

200.000

-H 200.000

5.260

5,7

5,7

NKR Intressenter B

132

-1- 132

8.500

16,4

5,9

Näringslivskredit A

83.333

+ 83.333

10.000

33,3

47,6

Nord-lnvent B

135.000

2.505

8,3

1,2

Refina

300

-1- 300

6.000

37,5

37,5

Robustus

250.000

-t-250.000

30.000

25,0

35,4

A 170.000

B 80.000

Ryd-Gruppen

65.000

1.000

46,8

20,5

A 14.000

B 51.000

Sweden Options and Futures

Exchange

38.501

+ 38.501

7.700

38,5

40,0

A 20.167

B 18.334

SwedeChrome

500.000

25.000

13,2

13,2

Uwelast A

300

-h 300

2.000

30,0

30,0

Ventronic

18.800

-f 9.200

460

47,0

49,5

A 10.975

B 7.825

Visentkraft pref 1

82.509

10.314

12,6

27,7

Älvkraft pref 1

500.000

-1-500.000

50.000

15,9

28,8

Totalt
anskaffningsvärde

280.833

Skr. 1986/87:153

Övriga värdepapper, noterade

(konvertibla
skuldebrev med optionsrätter)

Foretag

Nominellt,tkr Forandnng under 1986 Maiknadsvarde.tkr

Totalt
marknadsvärde Totalt anskaffningsvärde

53.673 25.871

Övriga värdepapper, onoterade

(konvertibla skuldebrev)

Företag

Nominellt, tkr

Förändring under 1986

Anskaffningsvärde,
tkr

Energiekonomi

3.000

-1- 3.000

3.000

Four Seasons VC

Management
I

2.500

2.500

Four Seasons VC

Management
II

2.500

2.500

Four Seasons VC

Management
III

2.500

2.500

Gruvkraft

6.671

6.671

Inter Innovation

10.000

-10.000

10.000

Mercom I

1.500

1.500

Mercom II

1.500

1.500

Mercom III

1.500

-1- 1.500

1.500

Refina

4.000

+ 4.000

4.000

Ventronic I

18.720

18.720

Ventronic II

6.000

-1- 6.000

6.000

Totalt
anskaffningsvärde

60.391

Skr. 1986/87: 153

Utländska värdepapper

Aktier

Företag

Antal

Marknadsvärde, tkr

GBP

Allied Lyons

25.000

824

Barclays Bank

25.000

1.322

Beecham Group

24.000

1.089

Burton Group

32.000

936

Dee Corporation

50.000

1.088

Guinness

15.000

445

Lucas Industries

20.000

979

Plessey

35.000

665

Saatchi

18.750

1.382

Siebe

12.000

921

JPY

Cltoh

30.000

955

Daiwa

20.000

1.530

Mitsubishi Heavy

150.000

2.696

Mitsui Real Estate

20.000

1.607

Ohbayashi

80.000

3.097

Orient Leasing

10.000

1.657

Tokyo Corporation

40.000

2.125

Tokyo Gas

40.000

1.904

USD

American Gen Corp

4.000

1.004

BerkleyWRCorp

4.500

804

Boeing

2.000

696

Citicorp

3.000

1.082

General Motors

3.000

1.347

Motorola Inc Communications

3.000

727

Phelps Dodge

5.000

706

Textron

1.500

643

Totalt marknadsvärde

32.231'

Totalt anskaffningsvärde

34.057

Sammanfattning
av värdepappersförteckningama

Anskaffningsvärden, mkr

Marknadsvärden, mkr

Svenska aktier, noterade

4.333

10.823

Svenska aktier, onoterade

281

28l'>

Utländska aktier

34

32)

Summa aktier

4.648

11.136

övriga svenska värdepapper, noterade

26

54

övriga svenska värdepapper, onoterade

60

60'>

86

114

4.734

11.250

*
Marknadsvärdena pä utländska värdepapper har räknats om till SEK efter
valutakurserna den 31 december 1986, utan tillagg för värdet av

switchprcmie. '* Onoteradc värdepapper har värderats till
anskaffningsvärden.

28

Skr.
1986/87: 153

Kortfattade uppgifter om onoterade
företag

Engagemang, Bolag mkr

Ä garandel/ r ö str ä tts-andel. %

ö vriga del ä gare

Karakteristik

VD/Fondens styrelserepr.

Anm.

A) Venturt Capitalf ö retag
(tillv ä xtinvestbolag.

utvecklingsbolag)

Convectus 15.5

19.4/21.0

Trelleborg-gruppen SPP/ AMF-p, Sm å f ö retagsfonden, News Leasing AB.

Bolagets viktigaste aff ä rsomr å den ä r verkstadsindustri (huvudsakligen
legotillverkning), handel med industrikomponenter samt n å gra utvecklingsprojekt.

Sten Lindstedt Sten Wikander

Huvuddelen av verksamheten bedrivs i "mogna" f ö retag. L å g
riskniv å .

Four Seasons Venlure 37 5 CapiUlAB

(inklFSVC Management AB)

22.2/10.0

Alfa-Laval. SPP/AMF-p, FSVC Management AB

Ett av landets stoTSta venture capitalf ö retag med en blandad fore-tagsporlfol)

Gosia Oscarsson Sten Wikander

Portf ö ljforetagi
olika stadier av utveckling ger en god liskspTidning

20.0/10.0

Sparbankemas
F ö rvaltnings AB, KF. KP, Folksam,
Riksbyggen m fl.

Bolagets huvuduppgift ä r att tillskjuta riskkapital till
kooperationen och denna n ä rst å ende f ö retag.

Ingvar Rindborg Sten Wikander

Bolaget ö vertas 1 b ö rjan
av 1987 av Investment AB Eken.

Nord-Invrnt 2 5

8.3/1.2

Ett antal institutioner i Sverige och ovnga nordiska l ä nder

Venture capitalf ö retag,
som samverkar med industrif ö retag, h ö gskolor och forskningsmstitut och bygger sm verksamhet
p å id é er och projekt som kommer fram i nordiska uppfinnartavlingar.

Arne Joneman Ben Lindstr ö m

Mycket "tidiga" och d ä rmed riskfyllda engagemangmen i be-gransad
skala.

Rob « tu

25.035.4

Sparbankemas F ö rvaltnings AB.SPP/AMF- p, Folksam.

Bolaget bildades 1986 och har ö vertagit ä garnas
engagemang i ett dussintal regionala utvecklingsbolag. Upip-giftcn ä r att genom finansiell och industriell kompelens
och ekonomiska resurur underl ä tta
dessas expansion.

Curt
Linde roth Thomas Halvorsen

God riskspridning genom m å nga engagemang med stor
geografisk spridning.

Ventronic 25 2

47.0/49.5

Spiran F ö rvaltnings
AB, verkst ä llande direkt ö ren

Bolaget ager(helteller 1 majoritetsst ä llning) och koordmerar verksamheterna i ett antal

Ö ivmd
Fjellestad Sten Wikander

Relativt h ö g
riskniv å .

mnovationsforeiag
inom främst områdena elektronik, mikrodatorer och precisionsmekanik.

12.6/27.7
Avesta AB

9.5/22.2
Boliden

15.9/28.8

Värmlands-
energi (Uddeholm)

B) Kraftbolag

Avesta Knfl (-KViwolkraft)

Gravknfl

Jankaravatf

ÄKkrafl

och konsortier
av försäkrings bolag,

ser mfl.

Dessa
bolag har Övertagit vattenkrafttillgångar från de nämnda industriföretagen.
Bo lagskonstruktionen och kraft leveransavtal med resp industriföretag är
pensions- såkonstraeradc,att stiftet- fonden på sina preferensaktie-
och konvertibelinnehav får en real avkast-ningav 3.5-4.5% per år.

Bengt Lindström Thomas Halvorsen

Lcnnan Wallenius Thomas Halvorsen

Hilding Brändström Sten Wikander

Gunnar Båtelsson Thomas Halvorsen

"Säkra" långtidsplaceringar dar avkastningen
väl täcker reglementets avkastningskrav.

C)
övriga förttag CcBtnun litvcst

40.2/26.0

SPP/AMF-p. Folksam, anställda

Bolaget engagerar sig finansiellt i köpcentra och projekt
for förnyelse av stadskärnor samt bedriver via dotterbolag i Sverige. Norge
och Finland konsultverksamhet på dessa områden.

Håkan Karlsson Sten Wikander

Utfallet av de finansiella enga gemangen är av-görande
för bolagets utveckling.

Skr. 1986/87: 153

Kortfattade uppgifter om onoterade företag

Bolag

Engage-

mang,

mkr

Ägarandel/
rosträtts andel, %

övriga delägare

KarakteHstik

VD/Fondens

styrelserepr.

Anm.

4.5

36.7/36.7

Spiran Förvalt nings AB. anställda

Bolaget tillverkar och marknadsför system för energistyming.
inbrottslarm, brandlarm och vattendetektcringi fastigheter.

Leif Ohlsson StigNordfelt

Efterfrågan på bolagets produkter påverkas i hög grad
av oljepriset.

Inter Innovation

25,0

7.6A7.4

Före tagets grundare Leif Lundblad, Skandia

Bolaget tillverkar i Sverige och marknadsför
internationellt produkter och system för sedel-och dokumcni-hantcnng.

LeifRylandcr

Bolaget kommer att borsintrodu-cerasi början av 1987

CariLanun

5.3

5.1IS.1

Svacom A/S (Norge) samt ett antal svenska institutioner.

Impon och försäljning av kontorsmaskiner, persondatorer,
kommunikationsutrustning och -system.

Jan-Olof
Dahlén

Börsintroduktion planeras.

Mercom

45

(jfr anm)

Ventronic. Företagsledningen

Datakommunikations-företag (egen härdvara och mjukvara)
med speciell inriktning på blomsterformedling (Interflora)

Jimmie Ahrgren Sten Wikander

Aktierna i bolaget har 1986 överlåtits till Ventronic.
Engagemanget = optionslån.

NKRIirtrMKBtcr

8.5

16.4/5.9

Ebbe Krock med familj, Four Seasons VC

Under 1986 bildat holdingbolag för möbelföretaget NKR
(med specieU inriktningpå inredningar för kontor och offentlig miljö).

EbbeKrook Gösta Oscarsson

Verksamheten skall kompletteras med andra bolag.

NäringsUvskredlt NLK

10.0

33.3/47.6

Portos (dotterbolag till Volvo) och Wasa

NLK är ett nybildat kre-ditakticbolag för lång-fnstiga
lån till framför allt mindre och medelstora företag. Regeringen godkände bolagsordningen
i slutet av 1986.

Chnster Jomeskog Sten Wikander

Verksamheten beräknas starta 1 februari 1987. Fondens
insats

ökas till ca 34 mkr.

RcHulMtiwDenb

10.0

37.5/37.5

VD med familj

Bolaget utvecklar, tillverkar och marknadsför röntgcnfluorcsoensinstru-mcnt
för fråmsi process-kontroll inom industrin.

Johannes Baecklund Johan Åkerman

Verksamheten bedrivs än så länge i blygsam skala.

Ryd-Gnippen

10.0 (1.0, Jfr anm)

46.8/20.5

VD

Ryd-Gruppcn ar en koncern bestående av fasad-och byggclcmentforetag
samt glasmasterier.

LeifRyd

I samband med rekonstruktion har aktiekapitalet
nedsatts.

25.0

13.2/13.2

SKF, Malmö Energiutveck-Ung. Duba/ Vectura, Johnson-företag

Bolaget, som bildades 1984, bar uppfört cn anläggning i
Malmö för produktion av ferro-krom med anlitande av plasmateknik.

Göran Wahlberg Göran Ekelund

Anläggningen beräknas komma att tas i drift värcn 1987.

Swedea Options and pDtures Exchange (SOFE)

1.1

38.5/40.0

Penningmark-nadsmaklama, SPP/AMF-p, Skandia, flertalet fondkommissionärer

Bolagetskall i anslutning till fondbörsen driva en
marknadsplats för 1 första hand aktieindexoptioner och senare också termins-handeli
aktieindex.

UHElvestedt Ulf Magnusson

Fondens ägarandel temporärt förhöjd i avvaktan pä att fondkommissionärer
fär tillstånd att förvärva aktier i bolaget.

Uwetatt

2.0 121.2

30.0/30.0

Four Seasons VC, företagets grundare

Uwelast tillverkar form-gjutna polyuretaner för
industriändamål (membran lill högtryckspressar. beläggning av valsar för pappersindustritt
m m).

Martin Holm Lars-OIof Gustavsson

Totalsumina

350.2

30

Skr. 1986/87:153

Fem år i siffror

(Mkr
där ej annat anges.)

1982

1983

1984

1985

1986

Tillskott av grundkapital under resp år D:o, ackumulerat

Grundkapital
vid årets slut, nuvärde (uppindexerat med konsumentprisindex) Fondkapital vid
årets slut, anskaffningsvärden Fondkapital vid årets slut, marknadsvärden Köp
av värdepapper under året Försäljningar av värdepapper under året, marknadsvärden

Nettoplaceringar
under året Placeringar i nyemissioner Värdepappersportfölj vid årets slut,
anskaffningsvärden

Värdepappersportfölj
vid årets slut, marknadsvärden

Antal företag i portföljen vid årets slut, st (varav icke
börsnoterade) Aktieutdelningar och ränteintäkter Realisationsvinster, netto
Värdeändring i portföljen Realt resultat enligt reglementet Realt resultat,
totalt

Överföring till första-tredje AP-fonderna Totalavkastning,
% Index för fondens portfölj, förändring, %

Förändr av totalindex (Veckans Affärer), % Förändr av
konsumentprisindex (1980 = 100), % Börsomsättning(aktier A:I + A:II) Totalt
börsvärde

Nyemissioner och nyintroduktioner på marknaden, placerade
i Sverige Dito, placerade i utlandet Antal noterade bolag vid årets slut, st

150

150

150

_

300

1.550

1.700

1.850

1.850

2.150

2.726

3.132

3.545

3.743

4.172

1.916

3.076

3.728

4.122

5.610

3.868

6.369

6.115

8.184

12.126

565

1.922

1.376

1.510

2.333

423

1.967

1.316

1.415

2.098

142

-46

60

95

235

91

168

140

65

196

1.702

2.636

3.109

3.484

4.734

3.654

5.930

5.496

7.546

11.250

53

57

58

66

62

(9)

(11)

(16)

(20)

(22)

127

151

201

233

305

128

980

413

279

1.024

1.203

1.342

-906

1.675

2.453

1.331

2.210

-563

1.984

3.637

1.210

2.112

-873

1.815

3.500

98

116

103

112

125

65

67

-5

34

45

-57

-f62

-8

-f35

-(■47

-t-36

-1-65

-12

-H25

-t-51

9.6

9.2

8.2

5.6.

3.2

29.100

75.800

70.700

83.300

141.700

136.300

243.300

230.700

286.800

449.800

3.376

7.089

9.199

1.966

2.064

150

3.904

371

-

2.366

141

179

232

242

233

Definitioner,
se nästa sida.

31

Skr. 1986/87: 153

Definitioner

Grundkapitalet = summan av de medel som överförts till fjärde
AP-fondens förvaltning (motsvarar aktiekapitalet i ett aktiebolag).

Eftersom
fondens reglemente ställer krav på en real avkastning räknas grundkapitalet
varje år upp medförändringen i konsumentprisindex till eti nuvärde.

Fondkapitalet = grundkapitalet + ackumulerade bokföringsmässiga
överskott (motsvarar aktiekapital -t-balanserade vinstmedel i ett aktiebolag).
Tillgångarna har då tagits upp till anskajfningsvärden.

Om tillgångarna i stället tas upp till marknadsvärden ökas
fondkapitalet med den "dolda reserven" i värdepappersportföljen.

överföringen till 1-3 AP-fondema motsvarar pensioneringssystemets
"utdelning" från fjärde AP-fonden. Under den tid tabellen omfattar
har två olika regler tillämpats. För åren 1981-83 skulle fonden betala 80% av
aktieutdelningar -t- ränteintäkter - förvaltningskostnader. Fr o m 1984
betalar fonden 3% på det uppindexerade grundkapitalet.

Nettoplaceringama utgör skillnaden mellan totala köp och
totala försäljningar av värdepapper. Försäljningarna har här räknats till
marknadsvärden. Nettoplaceringarna anger då hur mycket pengar som netto disponerats
för köp resp frigjorts genom försäljningar.

Värdeändring i portföljen visar hur mycket den "dolda
reserven" förändrats under året på grund av orealiserade
kursvinster/kursförluster.

Realt resultat enligt reglementet — jfr resultaträkningen.
Vid beräkningen av det totala reala resultatet har hela det ingående
fondkapitalet räknats upp med konsumentprisindex.

Totalavkastningen på fondförvaltningen har mätts på följande
sätt: Aktieutdelningar + räntor ± realisa-tionsvinstnetto ± värdeändring i
portföljen, allt ställt i relation till fondkapitalet till marknadsvärde vid
årets början och korrigerat för medelstillskott under året.

Index för fondens portfölj mäter den ärliga avkastningen
(exklusive utdelningar) på samtliga svenska värdepapper, justerat för köp och
försäljningar.

Noterade bolag avser här antalet bolag på A;l och A:ll-listorna
samt OTC-hstan.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987

32