Prop. 1986/87:156

Regeringens proposition 1986/87: 156

om ändrade regler vid allmän fastighetstaxering år 1988

Prop. 1986/87: 156

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har
tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 9 april 1987.

På regeringens vägnar

Anna-Greta Leijon

Bengt K.A. Johansson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås vissa ändringar i bestämmelserna
för fastighetstaxering inför den allmänna fastighetstaxering som skall äga rum
år 1988 av hyreshus-, industri- och specialenheter. Ändringarna gäller bl. a.
värderingen av hyreshusenheter. Hyreshus som består av bostäder skall enligt
förslaget värderas med utgångspunkt i bostadshyra och hyreshus bestående av
lokaler med utgångspunkt i lokalhyra. Det s. k. normhuset ändras så att
bostadshyra eller lokalhyra för ett sädant hus skall uppgä till 131000-140000
kr. Vidare skall den sammanlagda hyran inte överstiga 170000 kr. 1 fråga om
värdefaktorn ålder föresläs att det skall finnas minst sju klasser. En mindre
ändring föreslås i fråga om värdefaktorn markvärdeandel.

Vidare föreslås att en ny grund för nytaxering vid
särskild fastighetstaxering införs. Ny taxering av fastighet skall ske om
fastigheten är indelad som sådan taxeringsenhet som skall taxeras vid viss
allmän fastighetstaxering och det vid taxeringen visar sig att den bör indelas
i annan typ av taxeringsenhet och således bli föremål för allmän fastighetstaxering
vid ett senare tillfälle.

1 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 156

1 Förslag till

Lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979: 1152)

Härigenom föreskrivs att 9 kap. 2 och 3 §§, 12 kap. 5 §
och 16 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen (1979: 1152) skall ha följande
lydelse.

Prop. 1986/87: 156

Nuvarande
lydelse

Förestagen
lydelse

Som
riktvärde för en hyreshusen-het med normalt förhällande mellan
värderingsenhetens markvärde och dess hyra, bebyggd med ett hyreshus,
uppfört under åren 1950-1959 och med en hyra av 131000-140000 kronor, fär
endast anges värden i en fastställd värdeserie.

Som riktvärde för en hyreshusenhet med normalt
förhällande mellan värderingsenhetens markvärde och dess hyra, bebyggd med ett
hyreshus, uppfört under åren 1950-1959, med en bosiadshyra eller lokalhyra av
131000-140000 kronor och med en sammanlagd bostads-hyra och lokalhyra som inte
överstiger 170000 kronor, får endast anges värden i en fastställd värdeserie.

3 § -

Inom varje
värdeområde skall riktvärden bestämmas för skilda förhållanden för en eller flera
av följande värdefaktorer.

Hyra Med hyra avses bruks- Bosiads-

värdehyra för bostä- hyra der och marknadsmässig hyra för
lokaler. Hyran skall bestämmas med hänsyn till den genomsnittliga hyresnivån
under det andra året före taxeringsåret.

För värderingsenheter

med en hyra under

100000 kronor skall

finnas minst 15 hyres-

klasser och för värder

ingsenheter med en

hyra mellan 100000

kronor och en miljon

kronor minst 25 hyres- Lokal-

klasser. hyra

Med bostadshyra

avses bruksvärdehyra för bostäder. Hyran skall bestämmas
med hänsyn till den genomsnittliga hyresnivån under det andra året före
taxeringsåret. För värderingsenheter med en hyra under 100000 kronor skall finnas
minst 15 hyres-klasser och för värderingsenheter med en hyra mellan 100000
kronor och en miljon kronor minst 25 hyres-klasser.

Med lokalhyra avses marknadsmässig hyra för lokaler. Hyran
skall bestämmas med hänsyn till den genomsnittliga hyresnivån

Senaste lydelse 1986:258, • Senaste lydelse 1986:258.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop.
1986/87: 156

under
del andra årel före taxeringsåret. För värderingsenheter med en hyra under
100000 kronor skall Jinnas minsl 15 hyres-klasser och för värder-ingsenheier
med en hyra mellan 100000 kronor och en miljon kronor minsl 25 hyres-klasser.

Ålder Åldern ger uttryck för

hyreshusets sannolika återstående livslängd. Denna bestäms
med hänsyn till hyreshusets nybyggnadsär, omfattningen av till-och ombyggnader
samt tidpunkten för dessa.

Åldersklassen för värderingsenhet med en ålder
motsvarande högsl 40 år får inle göras större än att den motsvarar 10 år.

Ålder Åldern ger uttryck för

hyreshusets sannolika återstående livslängd. Denna bestäms
med hänsyn till hyreshusets nybyggnadsär, omfattningen av till-och ombyggnader
samt tidpunkten för dessa.

För åldern skall finnas minsl sju klasser.

Markvärdeandel

Med
markvärdeandel

avses förhällandet

mellan värderingsen

hetens markvärde och

dess årliga hyra.

För värderingsenhet

med en ålder motsva

rande minst 20 är skall

för värdefaktorn

markvärdeandel finnas minst tre klasser.

Markvärde-andel

Med markvärdeandel avses förhållandet mellan värderingsenhetens
markvärde och summan av dess årliga bosiadshyra och lokalhyra.

För
värderingsenhet

med en ålder motsva

rande minst 20 år skall

för värdefaktorn mark

värdeandel finnas

minst tre klasser.

Riktvärden
för tomtmark för industribyggnad eller övrig byggnad skall inom varje värdeomräde
bestämmas för skilda förhållanden för värdefaktorn typ av bebyggelse. Med typ
av bebyggelse avses det ändamål bebyggelsen på tomtmar-

Riktvärden
för tomtmark för industribyggnad eller övrig byggnad skall inom varje värdeomräde
bestämmas för skilda förhållanden för värdefaktorn typ av bebyggelse. Med typ
av bebyggelse avses det ändamål bebyggelsen på tomtmar-

ti Riksdagen 1986187. I saml. Nr. 156.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1986/87: 156

ken är avsedd för, såsom industri- ken är avsedd för,
såsom industribyggnad, växthus, bensinstation el- byggnad, bensinstation eller
dylikt, ler dylikt.

16 kap.

2 §- Ny taxering av fastighet skall ske om under löpande
taxeringsperiod

1.
ny
taxeringsenhet bör bildas eller taxeringsenhet bör ombildas

2.
taxeringsenhets
beskattningsnatur eller skattepliktsförhållande bör ändras.

Ny taxering av fastighet skall ske om fastigheten är
indelad som sådan taxeringsenhet som skall laxeras vid viss allmän
fastighetstaxering och det vid taxeringen visar sig atl den bör indelas i
annan typ av taxeringsenhet.

Denna lag träder i kraft tre veckor efter den dag då lagen
enligt uppgift pä den utkom från trycket i Svensk författningssamling och
tillämpas första gången vid allmän och särskild fastighetstaxering år 1988.

' Senaste lydelse 1981:1119.

2 Förslag
till Prop. 1986/87: 156

Lag om ändring av viss tidpunkt vid 1988 års allmänna fastighetstaxering

Härigenom
föreskrivs att riksskatteverket vid 1988 års allmänna fastighetstaxering skall
lämna förslag till föreskrifter enligt 19 kap. 1 § andra stycket
fastighetstaxeringslagen (1979: 1152) sä snart som möjligt.

Denna
lag träder i kraft dagen efter den dag då lagen enligt uppgift på den utkom
från trycket i Svensk författningssamling.

Finansdepartementet Pop. 1986/87:156

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 april 1987

Närvarande:
statsrådet Leijon, ordförande, samt statsråden Hjelm-Wallén, Peterson,
Göransson, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Lindqvist, G.
Andersson, Lönnqvist

Föredragande:
statsrådet Johansson

Proposition om ändrade regler vid allmän
fastighetstaxering år 1988

1 Inledning

Den
senaste allmänna fastighetstaxeringen ägde rum år 1981. Riksdagen fattade under
år 1985 beslut om att den allmänna fastighetstaxeringen skall delas upp så att
olika fastighetstyper blir föremål för allmän fastighetstaxering skilda år (prop.
1984/85:222, SkU 1985/86:2, rskr. 2, SFS 1985:820 och 821). Beslutet innebär
att hyreshus-, industri-, exploaterings- och specialenheter taxeras år 1988,
småhusenheter år 1990 och lantbruksenheter år 1992. Därefter skall taxering ske
vartannat år i samma ordningsföljd.

Efter
beslut av riksdagen våren 1986 infördes bl. a. nya regler för värderingen av
de fastigheter som skall taxeras vid 1988 års allmänna fastighetstaxering (prop.
1985/86:160, SkU 44, rskr 284, SFS 1986:258). Därvid beslutades bl. a. att
exploateringsmark inte skall indelas i exploateringsenheter utan ingå i
småhus-, hyreshus- eller industrienhet beroende på vilken byggnadstyp som
exploateringsmarken är avsedd för. Således skall exploateringsmark taxeras de
är som taxering sker av den byggnadstyp för vilken marken är avsedd.

Under
riksskatteverkets (RSV) arbete med att förbereda den kommande allmänna
fastighetstaxeringen är 1988 har framkommit att det med hänsyn till bl. a.
prisutvecklingen på hyreshus behöver göras ändringar i reglerna för värderingen
av hyreshus. Jag avser nu att behandla dessa frägor.

Vidare
kommer jag att ta upp frågan om att införa en ny grund för nytaxering vid
särskild fastighetstaxering i anledning av det nya förfarandet med en
uppdelning av den allmänna fastighetstaxeringen på skilda år för olika typer av
fastigheter.

2 Föredragandens överväganden Prop. 1986/87:156

2.1 Allmänna synpunkter

Det system för allmän fastighetstaxering som riksdagen
beslutade om år 1985 innebär att den allmänna fastighetstaxeringen görs i tre
omgångar under en sexårig omloppstid. Fastighetsbeståndet är indelat i tre
grupper som taxeras skilda år. Hyreshus-, industri- och specialenheter taxeras
är 1988, småhusenheter år 1990 och lantbruksenheter är 1992. Taxering sker
sedan vartannat år i samma ordningsföljd. Skälen för denna uppdelning var
främst att förbättra arbetssituationen för bl.a. skattemyndigheterna och
samtidigt öppna möjligh.eterna att bättre än tidigare kunna ha en fast
organisation för fastighetstaxeringen. Ett annat viktigt skäl var att kvaliteten
pä det förberedelsearbete som skall ske inför en allmän fastighetstaxering kan
förbättras genom att resurserna koncentreras på en eller ett fåtal
fastighetskategorier åt gången. Det gäller såväl möjligheterna att ta vara på
erfarenheterna från tidigare taxering och därvid förbättra de grundläggande
bestämmelserna som att utbilda taxeringsfunktionärer. Resultatet av detta bör
bli mer rättvisa och riktiga taxeringar.

För att den av riksdagen beslutade allmänna
fastighetstaxeringen skall kunna äga rum och förberedelserna inför denna kunna
vidtas måste reglerna i materiellt avseende beslutas så tidigt som möjligt. I
anledning härav föreslogs våren 1986 vissa ändrade regler för värderingen av
hyreshusenheter (prop. 1985/86:160). Till grund för förslaget låg en
omfattande översyn inom regeringskansliet och inom en projektgrupp hos RSV
samt samråd med lantmäteriverket. Härvid beaktades de praktiska erfarenheterna
av 1981 års allmänna fastighetstaxering och de synpunkter som framförts från
skilda håll. Riksdagen beslutade om ändrade värderingsregler i anledning av
propositionen (SkU 1985/86:44, rskr 284, SFS 1986:258).

Vid RSV:s arbete med förberedelserna inför den kommande
allmänna fastighetstaxeringen år 1988 har emellertid uppmärksammats, att
priserna i relation till de hyror som betalas är väsentligt olika för
bostadshus och för övriga hyreshus. Jag kommer i anledning härav att föreslå
vissa ändringar i värderingsmodellen för hyreshus.

Under arbetet med provvärderingen har också framkommit att
en ny grund för nytaxering vid särskild fastighetstaxering bör införas. Detta
gäller i de fall en fastighet är indelad som sådan taxeringsenhet som skall
taxeras vid viss allmän fastighetstaxering och den vid taxeringen visar sig
böra indelas i annan typ av taxeringsenhet. Jag kommer även att behandla denna
fråga.

I fräga om småhus som skall vara föremål för allmän
fastighetstaxering år 1990 är situationen en annan än den beträffande hyreshus.
Kritiken mot 1981 års allmänna fastighetstaxering såvitt den avsäg småhus var
både omfattande och mångfasetterad. 1 anledning härav tillkallades i fjol en
kommitté, smähustaxeringskommitlén, (dir. 1986:21) med uppdrag att göra en
översyn av reglerna för fastighetstaxering av småhusenheter. Enligt direktiven
bör kommitténs arbete vara avslutat senast den 30 juni 1987. Förslag om ändrade
regler för taxering av småhusenheter kommer att redovisas vid ett senare
tillfälle.

2.2
Värdering av hyreshusenheter

Prop.
1986/87: 156

Mitt förslag: Värderingsmodellen för hyreshus ändras så
att värdefaktorn hyra delas upp i två värdefaktorer, värdefaktorn bostadshyra
för bostäder och värdefaktorn lokalhyra för lokaler. Värdefaktorn ålder
föreslås innehålla minst sju klasser. En följdändring görs i fråga om
värdefaktorn markvärdeandel. Mindre ändringar görs i fråga om det s. k. normhusets
karaktär. Således föreslås att bostadshyra eller lokalhyra för ett sådant hus
skall uppgå till 131000-140000 kr. samt sammanlagd hyra inte överstiga 170000
kr.

Skälen för mitt förslag: Hyreshusenheter utgörs av
hyreshus och tomtmark för sådan byggnad. Hyreshus är byggnad som är inrättad
till bostad åt minst tre familjer eller till kontor, butik, hotell, restaurang
och liknande. Vid värderingen av hyreshusenheler används en bruttokapilaliseringsme-tod,
som innebär att totalvärdet för enheten beräknas genom att hyran multipliceras
med en bruttokapitaliseringsfaktor. Denna bestämdes vid 1981 års allmänna
fastighetstaxering med hänsyn till enhetens ålder, standard och
markvärdeandel.

Tomtmarkens värde bestämdes med utgångspunkt i
värdefaktorerna typ av bebyggelse och i vissa fall typ av våningsplan. Med typ
av bebyggelse avses det ändamål bebyggelsen på tomtmarken är avsedd för,
antingen bostäder eller lokaler. Med typ av våningsplan avses planets
utformning och belägenhet inom byggnaden.

Riktvärde för hyreshusenhet skall utgöra det sammanlagda
värdet av byggnader och mark. Riktvärdet för hyreshusenheter med olika klassificeringsdata
anges i tabeller. Sådana finns upprättade för olika värdenivåer. Dessa bestäms
genom riktvärdet för en hyreshusenhet med normalt förhällande mellan
värderingsenhetens markvärde och dess hyra. Vid 1981 års allmänna
fastighetstaxering skulle taxeringsenheten vara bebyggd med ett modernt
hyreshus från tiden 1950-1959 och ha en hyra av 70000-74 000 kr., (normhus).
Riktvärdet för en sådan enhet fick endast anges enligt värden i en fastställd
värdeserie. Värdefaktorerna för värdering av hyreshusenhet var vid 1981 års
allmänna fastighetstaxering hyra, ålder, standard och markvärdeandel.

Riksdagen beslutade under våren 1986 om vissa ändringar av
reglerna för värdering av hyreshus inför 1988 års allmänna fastighetstaxering
(SFS 1986:258). Då beslutades mindre ändringar i fråga om normhusets karaktär.
Således beslutades att hyra för ett sådant hus skall uppgå till 131 000-140000
kr. Vidare skall det finnas minst 15 hyresklasser för värderingsenheter med en
hyra under 100 000 kr. Dessutom slopades värdefaktorn standard.

Vid arbetet med förberedelser inför 1988 års allmänna
fastighetstaxering har framkommit att priserna i relation till de hyror som
betalas är väsentligt olika för bostadshusen och för övriga hyreshus, lokaler.
Erfarenheterna av provvärderingen ger - som närmare kommer att utvecklas i det
följande -vid handen att värderingsmodellen för hyreshusen behöver ändras.

Värderingsmodellen
är enligt nuvarande regler gemensam för såväl bo- Prop. 1986/87: 156 städer som
lokaler. Modellen bygger i huvudsak pä att ärshyran för huset multipliceras med
en bruttokapitaliseringsfaktor som är samma för alla typer av hyreshus. För att
bl. a. få klarhet i om samma bruttokapitaliseringsfaktor kan användas för
bostäder som för lokaler även vid 1988 års allmänna fastighetstaxering har
under förberedelsearbetet viss provvärdering företagits. Resultatet av
undersökningen visar att bruttokapitaliser-ingsfaktorn, som uttrycker
förhällandet mellan marknadsvärdet och hyran, varierar kraftigt mellan skilda
typer av fastigheter bebyggda efter är 1970 på det sättet att faktorn för
bostäder är högre än för lokaler. Skillnaderna är större ju senare fastigheten
är bebyggd. För hus som byggts efter år 1980 och med en totalhyra överstigande
400000 kr. är den genomsnittliga brut-tokapitaliseringsfaktorn för lokaler 7,7
och för bostäder 13,8. Vid en taxering enligt de regler som gällde vid 1981
års allmänna fastighetstaxering skulle man med en gemensam bruttokapitaliseringsfaktor
för lokaler och bostäder få ett ca 75 % för högt taxeringsvärde för lokaler om
de är byggda under 1980-talet. Om lokaler skulle taxeras så att taxeringsvärdet
uppgick till 75% av marknadsvärdet skulle, om samma bruttokapitaliseringsfaktor
användes även för bostäder, bostäder som är byggda under 1980-talet få ett upp
till 50% för lågt värde. Dessa förhållanden är enligt min mening
otillfredsställande. Reglerna för värdering av hyreshus bör därför ändras.

För att fä en rättvis taxering av såväl bostäder som
lokaler bör ändringar göras som innebär att värderingen sker med skilda bruttokapitaliserings-faktorer
för bostäder och lokaler. Värdefaktorn hyra, som för närvarande omfattar såväl
bostäder som lokaler, bör därför delas upp i värdefaktorerna bostadshyra för
bostäder och lokalhyra för lokaler.

Förslaget föranleder även en ändring i fräga om normhuset.
Hyresnivån för normhuset bör gälla för såväl bostadshyra som lokalhyra. Den sammanlagda
bostads- och lokalhyran skall inte överstiga 170000 kr.

Värdefaktorn ålder ger uttryck för hyreshusets sannolika
återstående livslängd. Åldersklassen för en värderingsenhet med en ålder
motsvarande högst 40 år fär inte göras större än att den motsvarar 10 år. I
samband med provvärderingen har konstaterats att indelningen av värdefaktorn
lämpligen bör ske så att fastigheter bebyggda under 1930- och 1940-talen kan
sammanföras i en klass. För att detta skall vara möjligt måste reglerna om
klassindelningen ändras. Jag föreslår att bestämmelsen ändras sä att antalet
klasser skall vara minst sju.

Med värdefaktorn markvärdeandel avses förhållandet mellan
värderingsenhetens markvärde och dess årliga hyra. 1 anledning av att värdefaktorn
hyra föreslås uppdelad pä värdefaktorerna bostadshyra och lokalhyra bör en
följdändring göras i fråga om värdefaktorn markvärdeandel.

Mina överväganden föranleder ändringar i 9 kap. 2 och 3 §§
fastighetstaxeringslagen (1979:1152), FTL.

2.3 Nytaxeringsgrund

Prop.
1986/87: 156

Mitt förslag: Fastighet skall nytaxeras vid särskild
fastighetstaxering om fastigheten är indelad som sådan taxeringsenhet som skall
taxeras vid viss allmän fastighetstaxering men den vid taxeringen visar sig
böra indelas i annan typ av taxeringsenhet och därför rätteligen taxeras vid
annan allmän fastighetstaxering.

Skälen för mitt förslag: Den allmänna fastighetstaxeringen
har som nämnts delats upp sä att olika fastighetstyper blir föremål för allmän
fastighetstaxering skilda år. Således skall bl. a. hyreshusenheter taxeras år
1988, småhusenheter år 1990 och lantbruksenheter år 1992. Avgörande för när en
taxeringsenhet skall taxeras vid allmän fastighetstaxering är vilken typ av
taxeringsenhet den rätteligen bör vara. Således skall t. ex. 1988 års allmänna
fastighetstaxering omfatta taxeringsenhet som vid ingången av år 1988 är av
sådan beskaffenhet att den bör taxeras som hyreshus-, industri-eller
specialenhet. Vid förberedelsearbetet inför 1988 års allmänna fastighetstaxering
har uppmärksammats att uppdelningen av den allmänna fastighetstaxeringen på
olika år för skilda fastighetstyper kan motivera att en ny grund för nytaxering
vid särskild fastighetstaxering införs. Situationen kan vara följande. Vid 1988
års allmänna fastighetstaxering upptäcks att en fastighet, som vid den senaste
fastighetstaxeringen taxerats som hyreshusenhet, inte bör taxeras som
hyreshusenhet utan bli föremål för allmän fastighetstaxering vid ett senare
tillfälle, t. ex. vid 1990 års allmänna fastighetstaxering och dä taxeras som
småhusenhet. Detta kan bl. a. bero på att fastigheten blivit feltaxerad vid den
senaste fastighetstaxeringen. Fastigheten skall således inte taxeras vid 1988
års allmänna fastighetstaxering. Enligt nu gällande regler om särskild
fastighetstaxering kan den emellertid inte heller nytaxeras vid sådan taxering.
För att fastigheten skall omtax-eras till småhusenhet vid den särskilda
fastighetstaxering som äger rum år 1988 av andra taxeringsenheter än de som är
föremål för allmän fastighetstaxering det året måste grunderna för nytaxering
vid särskild fastighetstaxering utökas. Vad jag nu anfört föranleder ändring i
16 kap. 2§ FTL.

2.4 Övriga frågor

Mitt förslag: Senast den 15 maj året före det år då allmän
fastighetstaxering äger rum skall RSV lämna förslag till skilda föreskrifter.
Inför 1988 års allmänna fastighetstaxering skall förslagen lämnas så snart som
möjligt.

Växthus
slopas som typ av bebyggelse i fråga om industribyggnad och övrig byggnad.

Skälen för
mitt förslag: Jag har nyss föreslagit att nya värderingsregler införs i fräga
om hyreshusenheter. Enligt nuvarande bestämmelse (19 kap. I § andra stycket FTL)
skall RSV inför 1988 års allmänna fastighetstaxe-

10

ring
senast den 15 maj 1987 lämna förslag till föreskrifter för värderingen i Prop.
1986/87: 156 fråga om bl. a. hyreshusenheter. Tidpunkten behöver således ändras
i fråga om 1988 års allmänna fastighetstaxering. Jag föreslår atl en bestämmelse
införs om att dessa föreskrifter vid 1988 års allmänna fastighetstaxering
skall lämnas så snart som möjligt. Bestämmelsen bör tas in i en särskild lag.

Riksdagen har beslutat att växthus alltid skall indelas
som ekonomibyggnad (SFS 1986:258). I 12 kap. 5 § FTL nämns växthus som typ av
bebyggelse i fräga om industribyggnad och övrig byggnad. Uppräkningen av växthus
i paragrafen bör således slopas. Jag föreslår att så sker.

3 Upprättade lagförslag

1 enlighet med det anförda har inom finansdepartementet
upprättats förslag till

1.
lag om ändring
i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),

2.
lag om ändring
av viss tidpunkt vid 1988 års allmänna fastighetstaxering.

Det är angeläget att det förberedelsearbete inför 1988 års
allmänna fastighetstaxering som bygger på de nya reglerna kan inledas så snart
som möjligt. För att detta skall vara möjligt måste RSV hinna utfärda föreskrifter
m. m. Lagstiftningsfrågan är således brådskande. Yttrande av lagrådet över
lagförslagen bör därför inte inhämtas.

4 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen att anta
de upprättade lagförslagen. Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.

5 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som
föredraganden har lagt fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987 11