Prop. 1986/87:163

Regeringens skrivelse 1986/87:163

om vissa frågor rörande innehållet i „

grundskollärarutbildningen 1986/87:163

Regeringen
bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad som tagits upp i bifogade utdrag
ur regeringsprotokollet den 21 maj 1987.

På
regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Lennart Bodström

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I
skrivelsen lämnas en redogörelse för vissa av de frågor rörande innehållet i
den nya grundskollärarutbildningen, som riksdagen begärt att få del av.

1 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 163

Utbildningsdepartementet '''"- 1986/87:163

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 maj
1987

Närvarande: Statsministern Carlsson, ordförande och
statsråden Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, S.
Andersson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson,
Hulterström, G. Andersson

Föredragande: statsrådet Bodström

Skrivelse om vissa frågor rörande innehållet i grundskollärarutbildningen

1 Bakgrund

Riksdagen beslutade vid 1984/85 års riksmöte om en ny
lärarutbildning för grundskolan (prop. 1984/85: 122, UbU 31, rskr. 366).
Utbildningen organiseras som en allmän utbildningslinje inom högskolan, grundskollärarlinjen.

I beslutet angavs (UbU 31 s. 21) att regeringen borde
bereda riksdagen tillfälle alt la del av vissa frågor, som rör den nya
utbildningen. Det gällde bl. a. balansen mellan olika huvuddelar inom
utbildningen, urval till lärarutbildning, graden av samhällsanknytning av
lärarutbildningen vid l.ex. praktik samt frågan om ytterligare
ämneskombinationer för lärare för senare årskurser.

Med anledning av riksdagens beslut gav regeringen den 26
juli 1985 universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) i uppdrag atl bl. a. ge
regeringen underlag för en redovisning till riksdagen i dessa frågor.

UHÄ har i en rapport den II mars 1987, Ny utbildning av lärare för grundskolan,
lämnat en redovisning till regeringen. Rapporten bör fogas lill protokollet i
detta ärende som bilaga.

Arbetet med planeringen av utbildningen fortsätter inom
UHÄ. Utbildningsplan för grundskollärarlinjen avser UHÄ att utfärda sedan
riksdagen tagit del av innehållet i denna skrivelse.

I anslutning lill redovisningen vill jag göra några
uttalanden. De avser dels den nya utbildningens karaktär och huvudinnehåll,
dels vissa speciella frågor.

2 Grundskoilärarlinjens karaktär och huvudinnehåll

Riksdagsbeslutet om en ny lärarutbildning för grundskolan
innebär att det skapas en lärarutbildning med en gemensam karaktär i stället
för de tidigare skilda utbildningarna för låg-, mellan- och högstadierna. Grundskollä-radinjen
med sina olika inriktningar och specialiseringar skall vara en sammanhållen
yrkesutbildning, där den blivande läraren får de grundlag-

gande
kunskaper som behövs för att han ellerhoh under sitt yrkesverk- Skr.
1986/87: 163 samma liv skall kunna variera och förnya sin undeivisning. Min
företrädare, statsrådet Hjelm-Wallén, har i prop. 1984/85: 122 angivit
riktlinjerna för den nya lärarutbildningen.

Vid riksdagsbehandlingen erinrade utbildningsutskottet om
de mål som lagts fast för arbetet i skolan. I dessa mål ingår uppgiften att ge
eleverna goda kunskaper och färdigheter saml att främja deras personliga och
sociala utveckling. Det är därför enligt utskottet viktigt atl del inom lärarutbildningen
ges tillräckligt utrymme för utbildning i alla delar av skolans arbete (UbU
1984/85: 31, s. 13).

Riksdagen har genom sitt beslut om grundskollärarlinjen
lagt fast de väsentliga hållpunkterna för utbildningen. Såsom gäller för all
annan högskoleutbildning bör det emellertid sedan ankomma på UHÄ och andra
organ inom högskoleorganisationen alt svara för den konkreta utformningen av
utbildningen. Såvitt jag kan bedöma har UHÄ i sitt arbete hittills beaktat de
uttalanden och ställningstaganden som gjorts av riksdag och regering. UHÄ har
erinrat om de skilda traditioner inom vilka nuvarande klasslärarutbildning och ämneslärarulbildning
har vuxit fram. Jag ser del som utomordentligt angeläget att företrädarna för
de skilda traditionerna samverkar i arbetet med all skapa en god utbildning i
överensstämmelse med de riktlinjer som har lagts fast. Genom ett sådant
samarbete kan erfarenheter från tidigare utbildningar las tillvara i den nya
utbildningen. Jag vill understryka att den nya lärarutbildningens uppgift dock
är att lägga en ny grund för det pedagogiska arbetet genom atl alla lärare i
grundskolan, genom sin utbildning, ges bättre möjligheter än hittills alt
undervisa grupper av elever med skiftande sludieförulsätlningar och bakgrund.

Hur väl den nya utbildningen lyckas fylla sin uppgift
beror ytterst på den kvalitet i utbildningen som varje universitet och högskola
förmår prestera. Den kunnighet och det engagemang som många inom högskolan
visat inför den nya utbildningen är viktiga faktorer i del arbetet. De
avvägningar som görs mellan skilda områden och olika intressen bör ständigt
kunna ifrågasättas och övervägas på nytt. Enbart härigenom kan utbildningen
successivt bli allt bättre.

Jag noterar med tillfredslällelse all UHÄ avser att noga
följa utvecklingen av lärarutbildningen. Ett centralt uppföljningsprojekl som
UHÄ aviserar kan visa hur väl de båda traditionerna integreras och hur väl
lärarutbildningen fyller sin uppgift som ett medel all utveckla arbetet i
skolan. Projektet kan också bidra till att sprida idéer och förslag om
förändringar. Av tradition har kontakterna mellan lärarutbildningarna i landet varit
goda. Detsamma gäller utbytet av idéer ämnesinstitulionerna emellan. Det är
angeläget att samarbetet utvecklas i den nya utbildningens tjänst och alt detla
kommer att omfatta företrädare för alla de skilda ämnen och verksamheter som
ingår i lärarutbildningen.

Den redovisning som UHÄ presenterar ger en bild av
huvudinnehållet i utbildningen och hur avvägningen mellan de olika delarna i
utbildningen kan göras. För universitetens och högskolornas del ger
redovisningen ledning för planeringen av utbildningen. Den tabell som UHÄ
presenterar under punkten 3.3 i sin skrivelse får anses vara ett uttryck för
den relativt

ti Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 163

omfattande ledning, som
riksdag och regering anser vara nödvändig i ett Skr. 1986/87: 163

inledningsskede (prop.
1984/85: 122 s. 10, UbU 31 s. 13). De rikttal som

återfinns i tabellen bör
ses som utgångspunkt för planeringen. De får

däremot, enligt min
mening, inte uppfattas som av riksdag och regering

fastställda poänggränser,
vilka låser utvecklingen av grundskollärarlinjen i

etl längre perspektiv.

Det
är viktigt att lärarutbildningen utvecklas på samma sätt som annan högskoleutbildning,
i takt med de nya kunskaper inom lärarutbildningens skilda områden som ges av
forskningen och av de erfarenheter som vinns i skolarbetet. Linjenämnderna har
givetvis också ett ansvar för att utbildningen motsvarar de krav som kommer till
uttryck i riksdagens och regeringens uttalanden.

Till
de frågor vartill de planerande myndigheterna har att ta slällning hör hur
studierna i de skilda ämnena inom den samhällsorienterande respektive naturorienlerande
ämnesgruppen skall läggas upp för att de samordningsvinster, som riksdagen och
regeringen räknat med, skall kunna uppnäs. Till sådana frägor hör också
avvägningen i svenska mellan språket å ena och litteraturen å andra sidan samt
hur datakunskap kommer in i lärarutbildningen.

För
att lärarutbildningen skall bli den yrkesutbildning, som är nödvändig för
arbetet som lärare i en grundskola för alla, behövs stora insatser. Samtliga
blivande lärare behöver bli djupt förtrogna med del faktum alt elever är olika
och vad som krävs för att komma varje enskilt barn till mötes. Lärarna behöver
kunskaper i frågor kring val av stoff i undervisningen, hur stoffet görs
begripligt för eleven och sätts in i ett sammanhang som eleven förstår och har
erfarenhet av. Omfattningen och inriktningen av dessa inslag i utbildningen har
inte angivils närmare av UHÄ. Dessa från skolpolilisk synpunkt särskilt viktiga
frågor avses inte bli förda lill ell avgränsat delämne ulan förutsätts bli
behandlade inom samtliga ämnen eller ämnesområden. Jag utgår från att berörda
universitet och högskolor medverkar till att utbildningen härigenom får en
inriktning som leder lill en successivt förbättrad måluppfyllelse för
grundskolan.

3 Särskilda frågor

3.1
Engelska

I
anslutning till beslutet om grundskollärarutbildningen uttalade ulbild-ningsulskotlet
(UbU 31 s. 8) all lärarna för de tidigare årskurserna måsle ha kompetens all
undervisa i engelska i årskurserna 1 -6, eftersom en så stor andel av dagens
skolor omfattar endast låg- och mellanstadium. Frågan borde enligt utskottet
tas upp i del kommande arbetet med utbildningsplan inom UHÄ.

UHÄ
anser alt det är nödvändigt att lärare för tidigare årskurser får en utbildning
i engelska om minsl 15 poäng. För närvarande omfattar utbildningen på låg- och
mellanstadielärariinjerna omkring 6 respektive 8 poäng. Denna utbildning är
otillräcklig med tanke på de krav som måste ställas på allmän språkfärdighet.
UHÄ har - med tanke på de krav som i övrigt ställs

på innehållet
i utbildningen - funnit det omöjligt att rymma utbildning i Skr. 1986/87:
163

engelska
för samtliga studerande inom ramen' föi" en utbildning om 140

poäng. UHÄ
anser mot denna bakgrund att engelska bör erbjudas som ett

alternativt
tillval om 15 poäng i stället för tillval i ett praktisk-estetiskt

ämne. För
att tillgängen på lärare skall garanteras inom nu nämnda ämnen

och
ämnesområden måste del enligt UHÄ finnas en styrning av andelen

lärare med
respektive tillval.

Jag anser atl en utbildning i engelska om minst 15 poäng
är nödvändig för kompelens att undervisa i engelska t. o. m. årskurs 6. I mänga
skolor bör det emellertid vara möjligt att för denna undervisning anlita lärare
som är utbildade för senare årskurser. Den lösning som UHÄ anvisar med
tillvals-möjlighet i engelska garanterar en viss tillgång på lärare med
kompetens i detla språk. För den enskilde studerande är det givetvis också
möjligt att frivilligt, utöver den beslutade ramen om 140 poäng, komplettera sin
Utbildning i engelska. Dessutom bör vederbörande skolstyrelse i fortbildningssammanhang
prioritera de lärare som behöver förstärka sin kompelens i engelska om detta
behövs för undervisningen i engelska på de lägre stadierna i kommunen.

3.2 Alternativa ämneskombinationer för behörighet till
tjänst

Utbildningsutskottet uttalade (UbU 31 s. 10) au UHÄ i sitt
planeringsarbete borde pröva möjligheterna till ytterligare
ämneskombinationer. En självklar utgångspunkt vid dessa överväganden måste
enligt utskottet vara att de sammanhållna samhällsorienterande och naturorienlerande
ämnesgrupperna skall finnas. Del som kan övervägas är, enligt utskottet, om
man i studiegången kan byta ut studier i vissa ämnen mot alternativa ämnesstudier.

UHÄ bedömer atl vissa ytterligare ämneskombinationer är
möjliga inom ramen för riksdagens ställningstagande. Matematik och två språk,
alternativt matematik, svenska och etl språk är ämneskombinationer, som UHÄ
anser ha flera fördelar. De kan bl. a. motverka risken för könsmässig
uppdelning av rekryteringen till olika fördjupnings- och specialiseringsal-ternaliv.
Vidare ger den första kombinationen möjlighet till en fördjupning i språk för
lärare i grundskolan, vilket annars saknas. UHÄ har också övervägt möjligheten
att kombinera matematik och samhällsorienterande ämnen.

UHÄ avser atl återkomma i dessa frågor sedan SÖ lämnat
förslag om tjänstesystem. Önskvärdheten av fler ämneskombinationer måste
därvid, enligt UHÄ, bedömas i förhållande lill risken av alt antalet lärare
kring eleven ökar.

UHÄ:s analys visar, enligt min mening, möjligheter till
ämneskombinationer utöver dem som förts fram i propositionen. Jag räknar med atl
UHÄ återkommer lill regeringen i frågan.

3.3 Dubbel behörighet Skr. 1986/87: 163

Utbildningsutskottet
ansåg (UbU 31 s. 14) det angeläget, atl utbildningen av lärare för grundskolan
och gymnasieskolan planeras så att hinder inte skapas för den som vill ha
dubbel behörighet. UHÄ avser att i anslutning lill anslagsframställningen för
budgetåret 1988/89 återkomma med förslag till de förändringar i gymnasieläraruibildningen
som är föranledda av beslutet om den nya grundskollärarutbildningen och det
uppdrag som regeringen gett UHÄ i anledning därav. Enligt UHÄ:s uppfattning
står det redan nu klart atl det kommer alt behövas fördjupade kunskaper,
särskilt i vissa ämnen, i gymnasielärarutbildningen. För grundskollärare gäller
då att krav kommer att ställas på kompletteringsstudier för tjänst i gymnasieskola.
Den komplettering som kan förutses kommer, enligt UHÄ, atl huvudsakligen avse
fördjupade ämnestudier.

Enligt
min mening framgår av UHÄ:s redovisning atl inga hinder har skapats i
uppläggningen av grundskollärarutbildningen för dem som önskar behörighet också
för tjänstgöring i gymnasieskolan. Omfattningen av den nödvändiga
kompletteringsutbildningen och i vilka ämnen den skall ges kan fastläggas först
när UHÄ redovisat sitt uppdrag.

3.4
Övrigt

Till
frågan om urval lill lärarutbildningen avser jag alt återkomma i samband med
ställningstagandena till lillträdesutredningens förslag. Till frågan om graden
av samhällsanknytning av lärarutbildningen vid l. ex. praktik avser jag också
alt återkomma senare.

4. Hemställan

Jag
hemställer atl regeringen bereder riksdagen tillfälle alt la del av denna redogörelse.

5. Beslut

Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

UHA

Byr å n
f ö r utbildning och forskning Sektion 4

Skr. 1986/87: 163

1987-03-11 Bilaga

-..

FOiR
ORUNDSIKOLAN

UHÄ:s rapport till regeringen

1987-03-11 Skr.
1986/87: 163

UTBILDMING
Å V
L Ä B Ä BE F Ö R GRUNDSKOLAN

UHA:s
rapport till regeringen

INNEH Å LL

1. F ö ruts ä ttningar
f ö r UH Ä :s ö versynsarbete

1.1
Regeringsuppdraget

1.2
Utg å ngspunkter i
riksdagsbeslutet

2.
UH Ä :s utredningsarbete

3.
UH Ä :s st ä llningstaganden
till en ny grundskol-l ä rarutbildning

3.1
L ä rarutbildningens styrning

3.2
M å l, karakt ä r och allm ä n inriktning

3.3
Utbildningens huvudsakliga inneh å ll och
balansen mellan utbildningens huvuddelar

3.4
Utbildningens uppl ä ggning

3.5
Tilltr ä desvillkor

4. Av
riksdagen s ä rskilt aktualiserade fr å gor

4.1
Engelska inom inriktningen mot å rskurserna
1-7

4.2
Alternativa ä mneskombinationer
f ö r beh ö righet till tj ä nst

4.3
Gymnasiel ä rarutbildningen
och grundskoll ä rares beh ö righet till tj ä nst i gymnasieskolan

Reservation
och s ä rskilda yttranden till styrelsens beslut 1987-03-11

UHll

UNIVERSITETS-
OCH H Ö GSKOLE Ä MBETET Byr å n
f ö r utbildning och forskning, sektion
4 Avdelningsdirekt ö r S Lundgren,SN

Skr. 1986/87: 163

MISSIV

1987-03-11 Regnr 403-(410)-2881-85

Regeringen

Utbi1dni ngsdepartementet

My utbildning av l ä rare
f ö r grundskolan

I enlighet med regeringens uppdrag 1985-07-26 ö verl ä mnar h ä rmed UH Ä
underlag f ö r regeringens redovisning till
riksdagen betr ä ffande grundskoil ä rarlinjens huvudsakliga inneh å ll och balansen mellan utbildningens olika delar.

Beslut i detta ä rende
har fattats av universitetskanslern, planeringschefen samt styrelseledam ö terna Bj ö rklund,
Brodin, Bystedt, Grlinewald, Lundell, Nilsson, Sk ö ld, T ö rnqvist, Ullenhag, Westerlund och Westling.
D ä rj ä mte har n ä rvarit personal f ö retr ä darna
Gustavsson och Hult é n, byr å cheferna Furumark, H ä ggquist, Kim och Rydell samt avdelningsdirekt ö r Ahs. F ö redragande
har varit sektionschefen Lundgren.

Reservation mot beslutet av ledamoten Ullenhag samt s ä rskilda yttranden fr å n ledam ö terna Griinewald, Lundell och Westerlund
./. bifogas.

Carl-Gustaf Andr é n

Staffan
Lundgren

Postadress

Gatuadress

Telefon

Box
45501

Drottninggatan 95 A

08-248560

104
30 STOCKHOLM

Postgiro 15639-8

Skr. 1986/87: 163

NY UTSJLC ö MQ Ä V L Ä Fs Ä RE F Ö R GRISNDS UH Ä :s rapport till regeringen

1. F Ö RUTS Ä TTNINGAR
F Ö R UH Ä :S

Ö VERSYNSARBETE

1.1 Regeringsuppdraget

P å grundval av regeringens
proposition 1984/85:122 besl ö t riksdagen
1985 om en ny l ä rarutbildning f ö r grundskolan m m (UbU 1984/85:31, rskr 366). Till
grund f ö r propositionen l å g det betankande som 1974 å rs l ä rarutbildnings-utredning
i januari 1979 ö verl ä mnade till regeringen (SOU 1978:86) samt de remissyttranden och
skrivelser som inkommit med anledning av bet ä nkandet.
Regeringen uppdrog 1985-02-26 å t skol ö verstyrelsen och universitets- och h ö gskole ä mbetet
att vidta å tg ä rder enligt en inom utbildningsdepartementet utarbetad promemoria.

Enligt uppdraget skulle UH Ä senast den 1 december 1985 ge f ö rslag
ang å ende dimensionering och
lokalisering av grundskoll ä rarlinjen och utbildning av ä mnesl ä rare f ö r gymnasieskola och vuxenutbildning. UH Ä ö verl ä mnade detta f ö rslag
1985-12-02 (UH Ä -rapport 1985:22). Regeringens
proposition i fr å gan (prop 1985/86:113) f ö relades riksdagen i februari 1986 (UbU 1985/86:27,
rskr 356).

UH Ä fick vidare i uppdrag atl pr ö va m ö jligheterna
till fortbildningsinsatser f ö r l ä rarutbildare genom en begr ä nsning av antagningen av studerande . F ö rslag h ä rom
gavs i UH Ä :s anslagsframst ä llning f ö r
budget å ret 1987/88. Regeringen har tagit
st ä llning till dessa f ö rslag i budgetpropositionen 1987.

UH Ä skall enligt uppdraget ocks å

ge underlag f ö r
regeringens redovisning till riksdagen i fr å gan
om inneh å llet i utbildningen bl a vad avser
balansen mellan olika huvuddelar inom denna.

ge f ö rslag till regeringen i ett antal
fr å gor som preciserats i promemorian.

Den f ö ljande rapporteringen avser
underlaget f ö r regeringens redovisning till
riksdagen. F ö r att kunna ge en samlad bild av ö versynsarbetet redovisas ö versiktligt ocks å
de s ä rskilda uppdragen. Dessa kommer UH Ä att behandla fr ä mst
i anslutning till anslagsframst ä llningen f ö r budget å ret
1988/89.

10

1.2 Utg å ngspunkter
i riksdagsbeslutet Skr. 1986/87:163

UH Ä :s ö versynsarbete har utg å tt fr å n de av riksdagen fattade besluten ang å ende utbildningens organisation samt uttalanden ang å ende utbildningens karakt ä r och allm ä nna inriktning.

I propositionen f ö resl å s "att en ny l ä rarutbildning f ö r grundskolan utformas med en
struktur och ett inneh å ll som best ä ms utifr å n
grundskolans b6hov"(s.7).

Utskottet anf ö r
att det ä r "n ö dv ä ndigt att se
grundskolan som en helhet och l å ta den f å framtr ä da
som en skola utformad efter sina egna villkor" (s 6). 1 propositionen
framh ä vs att "utbildningen skall ge
l ä raren den grund som beh ö vs f ö r arbetet i
skolan och de f ö ruts ä ttningar som fordras f ö r att f ö r ä ndra detta
arbete i takt med utvecklingen i skolan och i samh ä llet i ö vrigt.
Detta f ö rh å llande m å ste vara grundl ä ggande vid planeringen av inneh å llet i l ä rarnas
utbildning och definierar den yrkesroll som l ä raren skall utbildas f ö r " (s
9). Propositionen betonar ocks å att
utbildningen skall ge en bredare ä mneskompetens.
S ä rskild vikt b ö r l ä ggas vid l ä rarnas specialpedagogiska kunskaper och å t kunskaper om barns spr å kliga utveckling. Alla blivande l ä rare m å ste
kunna bidra till att utveckla elevernas f ä rdigheter
i svenska spr å ket.

Riksdagsbeslutet inneb ä r
att en allm ä n utbildningslinje, grundskoll ä rarlinjen, inr ä ttas
Ir o m l ä s å ret 1988/89. Linjen skall vara organisatoriskt sammanh å llen f ö r
hela grundskolan. Vidare skall linjen inneh å lla
tv å inriktningar, en f ö r undervisning i å k
1-7 och en f ö r undervisning i å k 4-9. Dessa tv å
inriktningar ö verlappar allts å varandra vad avser å k 4-7. Utbildningen f ö r å k 1-7 skall omfatta 140 po ä ng och utbildningen f ö r å k 4-9 skall omfatta 180 po ä ng, utom f ö r
vissa kombinationer med ett praktiskt-estetiskt ä mne, d å utbildningen kan omfatta totalt
140 eller 160 po ä ng.

Inriktningen mot tidigare å rskurser skall inneh å lla tv å f ö rdjupningsalternativ,
antingen matematik och naturorienlerande ä mnen
eller svenska och samh ä llsorienterande ä mnen. Den blivande l ä raren skall dessutom kunna svara f ö r
undervisningen i å k 1-3 i s å v ä l svenska
och matematik som i hela orienterings ä mnesblocket.

Dessutom f ö ruts ä tts l ä rarna f ö r de tidigare å rskurserna
ha kompetens att undervisa i engelska i å k
1-6. I utbildningen av l ä rare f ö r å k 1-7 b ö r ing å n å got av ä mnena
bild, idrott och musik. 1 propositionen ber ä knas
pedagogik, metodik och praktik tillsammans omfatta ungef ä r 40 po ä ng,
medan ä mnesstudierna allts å sammanlagt skall omfatta ca 100 po ä ng.

Varken i propositionen eller riksdagsbeslutet anges n å gon preciserad omfattning av studierna i de enskilda
ä mnena.

I utbildningen av l ä rare
f ö r senare å rskurser skall ing å specialisering i fyra givna ä mneskombinationer

samh ä llsorienterande ä mnen

naturorienlerande ä mnen
med eller utan matematik

svenska och tv å
fr ä mmande spr å k

ett praktiskt-estetiskt ä mne i f ö rening med svenska eller matematik
eller ett fr ä mmande spr å k.

II

t2 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 163

Utbildningen
i de tre f ö rsta specialiseringsalternativen
skall omfatta 180 Skr. 1986/87: 163 po ä ng,
varvid ä mnesstudierna ber ä knas till ca 140 po ä ng. Det fj ä rde specia-liseringsalternativet
skall omfatta totalt 140, 160 eller 180 po ä ng,
beroende p å vilka ä mnen som ing å r
i kombinationen.

Betr ä ffande utbildningen f ö r de enskilda skol ä mnena anges i propositionen eller i riksdagsbeslutet, f ö r utbildningen av l ä rare f ö r å k 4-9

att svenska skall omfatta ca 60 po ä ng

att omfattningen i tre av fyra ä mnen i samh ä llsorienterande
ä mnen eller naturorienterande ä mnen b ö r
kunna vara 40 po ä ng, men att man inte b ö r ange exakt po ä ngtal
ä nnu

att ä mnesstudierna i kombinationen musik
och svenska skall omfatta 140 po ä ng

att ö vriga praktiskt-estetiska ä mnen, f ö rutom
barnkunskap, skall omfatta l ä gst 60 po ä ng

Betr ä ffande utbildningens organisation
inneb ä r riksdagsbeslutet vidare

att l ä rarutbildning i svenska som anCraspr å k b ö r ing å som variant i utbildningen f ö r tidigare å rskurser
i grundskolan och som en del av specialiseringen i spr å k

att l ä rarutbildning f ö r grundvux skall ing å som variant av utbildningen f ö r
tidigare å rskurser.

Betr ä ffande utformningen av utbildningen
anf ö rs i propositionen att det ä r n ö dv ä ndigt med ett samband mellan amnesteori. pedagogik,
metodik och praktik i hela utbildningen s å
alt man f å r en v ä l sammanh å llen
utbildningsg å ng. 1 praktiken skall de studerande
f å utg å ngspunkter f ö r studierna och till ä mpningar av det som behandlas d ä r. S å v ä l i propositionen som i utbildningsutskottets bet ä nkande anges att den blivande l ä raren samtidigt med sina ä mnesstudier skall utbildas i didaktik, dvs i fr å gor kring val av stoff i undervisningen samt hur
stoffet g ö rs begripligt f ö r elever och s ä tts
in i ett sammanhang som eleven f ö rst å r och har erfarenhet av. Enligt propositionen utg ö r ocks å
specialpedagogik en viktig del av utbildningen.

Stoffet i utbildningen b ö r enligt utskottet utg å fr å n klart definierbara ä mnen p å ett s å dant s ä tt att de blivande l ä rarna beh ä rskar
s å v ä l enskilda ä mnen som de omr å den d ä r ä mnessamverkan kan f ö rekomma. Det skall vara ett "b å de
och" n ä r det g ä ller ä mnes ö vergripande respektive ä mnesanknutna inslag. Vid sidan av ä mnesstudier skall fr å gor och f ö reteelser belysas ur ett tv ä rvetenskapligt perspektiv.

Studierna skall enligt riksdagsbeslutet l ä ggas upp i en systematisk studieg å ng, d ä r ä mnen och moment kommer i en logisk ordning relaterad
till yrkesutbildningens m å l.

Utbildningsutskottet pekar p å m ö jligheten att tillgodor ä kna sig utbildning p å grundskoll ä rarlinjen f ö r fortsatt utbildning, t ex forskarutbildning. F ö r s ä rskild beh ö righet f ö r
forskarutbildning kommer kompletterande studier att beh ö vas.

12

Grundskoll ä rarutbildningen
skall enligt propositionen planeras s å
att sam- Skr. 1986/87: 163 verkan med utbildning f ö r barnomsorgen kan ske. Det ä r angel ä get
att olika former f ö r samverkan med l ä rarutbildningen f ö r
gymnasieskola och vuxenundervisning pr ö vas.

Utbildningsutskottet har anf ö rt ett flertal synpunkter som b ö r
vara v ä gledande f ö r utbildningen av grundskoll ä rare. Ian anf ö r
s å lunda d å det g ä ller
inneh å llet i utbildningen (s 13) att det ä r viktigt att det inom l ä rarutbildningen ges tillr ä ckligt utrymme f ö r
utbildning i alla delar av skolans arbete enligt de allm ä nna m å len. Den ä mnesteoretiska utbildningen skall inte begr ä nsas till det som undervisningen i sko/an handlar om
och utbildningen skall ge kunskaper utifr å n
vilka l ä raren kan variera och f ö rnya sin undervisning.

I utskottsbet ä nkandet
n ä mns ocks å att det ä r
angel ä get att utbildningen av l ä rare f ö r
grundskolan och gymnasieskolan planeras s å ,
att hinder inte skapas f ö r den som vill ha dubbel beh ö righet.

I propositionen anges mera utf ö rligt ett flertal fr å gest ä llningar som skall behandlas i
utbildningen, t ex kunskaper om skolsystemet, skolans m å l, l ä roplanen, j ä mst ä lldhet och
internationalisering, samarbetet med hemmen, arbetslivet, elever med sv å righeter och det lokala utvecklingsarbetet.

F ö r tilltr ä de till grundskoll ä rarutbildningen b ö r kr ä vas kunskaper i svenska och engelska motsvarande tre å rskurser i gymnasieskolan. Utbildningsutskottet
framh å ller att det ä r rimligt att i de f ö r respektive f ö rdjupnings- och
specialiseringsalternativ grundl ä ggande ä mnena kr ä va
kunskaper motsvarande obligatorisk kurs p å
naturvetenskaplig-teknisk linje respektive humanistisk-samh ä llsvetenskaplig linje. Utskottet anf ö r att man b ö r
pr ö va urvalsinstrument f ö r att rekrytera f ö r
l ä raryrket l ä mpliga personer.

UH Ä kommer i den f ö ljande framst ä llningen
att redovisa hur dessa grundl ä ggande principer
tolkats och hur de p å olika s ä tt v ä gts in i ö versynsarbetet.

Riksdagsbeslutet ö verl ä t vissa organisatoriska fr å gor till UH Ä
f ö r fortsatt ö versynsarbete. Enligt regeringens uppdrag skall UH Ä ;

inkomma med f ö rslag
i fr å ga om m ö jligheten att i specialiseringarna i naturorienterande
ä mnen och samh ä llsorienterande ä mnen
inom inriktningen f ö r utbildning av l ä rare f ö r
senare å rskurser byta ut studier i vissa ä mnen mot alternativa ä mnesstudier,

redovisa vilka ä mnen
som b ö r ing å i respektive specialisering d ä r
praktisk- estetiskt ä mne ing å r tillsammans med svenska, matematik eller spr å k och hur l å nga
utbildningarna till f ö ljd d ä rav b ö r vara (s ä rskilt utf ö rlig
b ö r redovisningen vara av bild i
kombination med annat ä mne),

ge f ö rslag till en f ö r ä ndrad sl ö jdl ä rarutbildning
och d ä rvid s ä rskilt pr ö va
om och i vilken utstr ä ckning utbildning i teknik b ö r ing å i sl ö jdl ä rarutbildningen,

ge f ö rslag till ny praktikorganisation f ö r grundskoll ä rarlinjen.

Ut ö ver uppdragen fr å n regeringen med anledning av riksdagens beslut om
ny l ä rarutbildning f ö r grundskolan mm har UH Ä ocks å erh å llit uppdrag som p å olika s ä tt har samband med detta ö versynsarbete, n ä mligen
att

13

g ö ra en ö versyn av utbildningen av f ö rskoll ä rare
och fritids- Skr. 1986/87: 163 pedagoger,

i samr å d med S Ö g ö ra en analys
av l ä rarbehovet f ö r hemspr å ksundervisningen
och d ä rvid ö verv ä ga vilka f ö r ä ndringar som
det b ö r medf ö ra f ö r l ä rarutbildningens del.

I riksdagsbeslutet anges att utbildning av l ä rare f ö r
gymnasieskola och viss vuxenutbildning liksom hittills skall ä ga rum inom bl a ä mnesl ä rarlinjernas ram. Riksdagen har inte angett
omfattningen av vare sig den totala utbildningens l ä ngd eller av utbildningen f ö r enskilda skol ä mnen.
Utskottet menar att man f ö rst efter UH Ä :s och S Ö :s
ö versynsarbete kan ta st ä llning till utbildningstidens l ä ngd f ö r dessa l ä rare.

I regeringens uppdrag till UH Ä ing å r

att tillsammans med S Ö
ange ä mneskombinationer i nuvarande ä mnesl ä rarlinjer.
Utg å ngspunkten b ö r d ä r vara att l ä rartj ä nst i
gymnasieskola m m normalt skall omfatta tv ä
ä mnen,

att belysa i vad m å n
utbildningen p å grundskoll ä rarlinjen kan ge beh ö righet f ö r undervisning ä ven i gymnasieskola och vuxenutbildning,

att utarbeta f ö rslag
till ny organisation f ö r den praktisk-pedagogiska
utbildningen f ö r gymnasieskola och vuxenutbildning
och d ä rvid beakta vad som anf ö rs om praktikorganisationen f ö r grundskoll ä rarlinjen.

D å det
g ä ller utbildningen av l ä rare f ö r gymnasieskolan mm har UH Ä ocks å i uppdrag att se ö ver utbildningen av l ä rare f ö r industri- och hantverk samt
handel- och kontor. UH Ä
arbetar d ä rut ö ver med en ö versyn av utbildning av v å rdl ä rare.

UH Ä
kommer att redovisa sina f ö rslag i anslutning till anslagsframst ä llningen f ö r budget å ret 1988/89.

2. UH Ä :S UTREDNINGSARBETE

Det utredningsarbete som UH Ä har utf ö rt med anledning av regeringens
uppdrag har samordnats av en ledningsgrupp vars sammans ä ttning framg å r
av bilaga 1. Det egentliga utredningsarbetet har genomf ö rts av tv å
arbetsgrupper, en f ö r grundskoll ä rarutbildningen och en f ö r utbildningen av l ä rare f ö r gymnasieskolan och
vuxenutbildningen. Arbetsgruppen f ö r
grundskoll ä rarutbildningen har i sin tur till
sig knutit experter f ö r olika delar av utbildningen.
Arbetet har fortl ö pande f ö ljts av planeringsberedningen f ö r utbildning f ö r
undervisningsyrken.

Som underlag f ö r
arbetsgruppens utredningsarbete och f ö r
h ö gskolornas lokala utvecklingsarbete
med anledning av riksdagsbeslutet gav ledningsgruppen i april 1986 ut
principiella riktlinjer betr ä ffande grundskoil ä rarlinjens struktur (PM 1986-04-02).

Under ledningsgruppens ledning utvecklade arbetsgrupperna
prelimin ä ra ö ver-vaganden och f ö rslag. Dessa
g ä llde b å de grundskoll ä rarutbildningen
och utbild-

14

ningen av l ä rare f ö r gymnasieskolan och vuxenutbildningen och
publicerades i Skr. 1986/87: 163 UH Ä -rapport
1986:32 " Ny utbildning av l ä rare
f ö r grundskolan, gymnasieskolan och
vuxenutbildningen" ( bilaga 1 till denna rapport).

Syftet med rapporten var tv å faldigt. Dels skulle den ligga till grund f ö r UH Ä :s fortsatta
arbete med utbildningsplan och rapport till regeringen, dels skulle den utg ö ra ett underlag f ö r
det lokala utvecklingsarbetet med inriktning mot reformen.

I oktober 1986 s ä ndes
rapporten ut p å remiss. Remisstiden gick ut i
januari 1987 och ett mycket stort antal remissyttranden kom in. En sammanst ä llning av remissvaren finns i bilaga 2.

Rapporten ledde till en omfattande tidningsdebatt. Fr ä mst kom denna att handla om rapportens exempel p å inneh å ll
och struktur i ä mnet svenska. Vissa ö vergripande st ä llningstaganden
i dessa fr å gor kommer att g ö ras i samband med fastst ä llande av utbildningsplanen f ö r l ä rarutbildningen.
Den slutliga utformningen m å ste dock -
med utg å ngspunkt i utbildningsplanen och l ä roplanen f ö r
grundskolan - g ö ras i samband med genomf ö randet av utbildningen p ä lokal niv å .
UH Ä avser att f ö lja denna fr å ga
och ordna ö verl ä ggningar i f ö rsta hand med f ö retr ä dare f ö r litteraturvetenskap, nordiska spr å k, lingvistik och l ä rarutbildningsinstitutioner f ö r
att ge ytterligare underlag f ö r det lokala
arbetet.

Med rapport och remissyttranden som grund forts ä tter nu UH Ä :s
utrednings-och utvecklingsarbete. Detta arbete kan delas in i f ö ljande punkter:

utveckling av utbildningsplan f ö r grundskoll ä rarlinjen

utredning av de ekonomiska fr å gorna som grund f ö r
anslagsframst ä llning f ö r av reformen ber ö rda
linjer

fortsatt utredning av de s ä rskilda uppdragen fr å n regeringen
att avl ä mnas i anslutning till
anslagsframst ä llningen f ö r budget å ret
1988/89 bl a avseende utbildning av l ä rare
f ö r gymnasieskolan och
vuxenutbildningen

utarbetande av centralt st ö d till fortbildning av l ä rarutbildare

utveckling av plan f ö r
uppf ö ljning och utv ä rdering av reformen

andra gemomf ö rande å tg ä rder t ex st ö d till lokatt utvecklingsarbete octi medverkan i
konferenser av olika slag

3. UH Ä :S
ST Ä LLNINGSTAGANDEN TILL

EN
NY GRUNDSKOLL Ä RARUTBILDNING

3.1 L ä rarutbildningens
styrning

1 regeringens proposition 1984/85:122 anf ö rs i detta sammanhang f ö ljande (ss

9-10).

"L ä rarutbildningen
ä r ett medel att f ö rverkliga samh ä llets
intentioner med skolan. Fr å n denna utg å ngspunkt ä r
det motiverat med en mera preciserad styrning av l ä rarutbildningen j ä mf ö rt med m å nga
andra utbildningar i h ö gskolan. De instrument som anv ä nds f ö r att

15

styra l ä rarutbildningen
skall bidra till att s ä kerst ä lla kvaliteten och Skr. 1986/87: 163 j ä mf ö rbarheten i utbildningen p å olika orter i landet. Ett styrinstrument ä r utbildningsplanen. I den skall anges syftet med
utbildningslinjen och det huvudsakliga inneh å llet i denna.- - -S ä rskilt i ett
inledningsskede ä r det d ä rf ö r n ö dv ä ndigt att ge
de lokala h ö gskolemyndigheterna, som skall ge
utbildningen ett mera preciserat inneh å ll,
relativt omfattande ledning. Jag vill understryka att det samtidigt ä r angel ä get
att reformen f ö rankras i ett lokalt utvecklingsarbete
vid ber ö rda h ö gskoleenheter."

Utbildningsutskottet anf ö r (s 13) att det delar f ö redragande
statsr å dets uppfattning om
utbildningsplanen som ett styrinstrument f ö r
l ä rarutbildning.

I å rets budgetproposition (prop
1986/87:100. bil 10) behandlas h ö gskolans
regelsystem. F ö redragande statsr å det menar att man kan ifr å gas ä tta om
centralt beslutade utbildningsplaner ö verhuvud
taget beh ö vs.

Han forts ä tter (s 217)

"F ö r vissa
utbildningslinjer - i f ö rsta hand inom v å rdsektorn och undervisningssektorn - ä r det emellertid angel ä get att samh ä llet centralt garanterar ett visst
gemensamt inneh å ll samt kvaliteten p å utbildningar som leder till yrkeslegitimation eller
formell beh ö righet f ö r vissa arbetsuppgifter. 1 dessa fall kan det vara
befogat med en mera omfattande central styrning av utbildningen ä n vad som f ö r
n ä rvarande sker genom
utbildningsplanerna. Jag vill h ä r s ä rskilt peka p å
diskussionen om inneh å llet i de olika l ä rarutbildningarna."

B å de i proposition och i utskottsbet ä nkande understryks det att l ä rarutbildningen f ö r grundskolan m å ste ses som ett medel att f ö n/erkliga samh ä llets
intentioner med skolan och att utbildningen d ä rf ö r m å ste ges en struktur och ett inneh å ll
som best ä ms utifr å n grundskolans behov. L ä roplanen f ö r
grundskolan utg ö r d ä rf ö r en viktig utg å ngspunkt vid utformningen av grundskoil ä rarlinjens m å l,
inneh å ll och uppl ä ggning. De ö vergripande
m å l som g ä ller f ö r
h ö gskoleutbildningar i allm ä nhet och som kommer till uttryck i h ö gskolelagen skall givetvis ä ven vara styrande f ö r l ä rarutbildningen.

I utbildningsplanen f ö r
grundskoll ä rarlinjen avser UH Ä att konkretisera statsmakternas intentioner bl.a.
avseende grundskoil ä rarlinjens

m å l, karakt ä r och allm ä nna
inriktning

utbildningens huvudsakliga inneh å ll och balansen mellan utbildningens huvuddelar

• utbildningens
uppl ä ggning

tilltr ä desvillkor

UH Ä vill dock framh å lla att utbildningsplanen inte kan vara det enda
styrinstrumentet n ä r det g ä ller n ä mnda
omr å den. Ett av de viktigaste s ä tten att styra utbildningen ä r att p å verka
de lokalt utbildningsansvariga och de l ä rare
som lokalt skall genomf ö ra utbildningen. Detta kan ske
genom

fortbildning av l ä rarutbildarna
inf ö r reformen

seminarier, konferenser och symposier

16

olika skriftliga diskussions- och planeringsunderlag Skr.
1986/87: 163

UH Ä avser under ett ö verg å ngsskede st ö dja en utveckling inom vissa angel ä gna omr å den
genom att avs ä tta centrala resurser till olika
innovations- och utvecklingsarbeten som senare kan f ä generell spridning och utg ö ra ett led i utvecklingen av utbildningen i enlighet
med riksdagsbeslutets intentioner. I anslagsframst ä llning och verksamhetsplaner kommer UH Ä att v ä ga
in behovet av resurser f ö r dessa ä ndam å l.

Liksom i all annan verksamhet ä r uppf ö ljning,
kontroll och utv ä rdering instrument f ö r styrning av verksamheten. F ö r uppf ö ljningen
och kontrollen av utbildningen lokalt har linjen ä mnderna ett huvudansvar. Det ä r
ocks å viktigt att detta perspektiv anl ä ggs redan vid implementeringen av
utbildningsreformen. Utbildningsplanerna utg ö r
utg å ngspunkt f ö r denna kontroll och de ä r ä ven den
viktigaste referensen vid utv ä rdering.

Den centrala uppf ö ljningen
och utv ä rderingen ing å r i UH Ä :s
kontinuerliga arbete med uppf ö ljning och ö versyn av h ö gskoleutbildningarna.
Denna del av UH Ä ;s verksamhet f ö ruts ä tts ö ka. Uppf ö ljningen
av grundskoll ä rarutbildningen b ö r samordnas med skol ö verstyrelsens uppf ö ljning av
vad som sker ute i skolv ä sendel med anledning av reformen.

Ut ö ver det kontinuerliga uppf ö ljningsarbete som ligger p å linjen ä mnder
och p å UH Ä beh ö vs ett s ä rskilt utv ä rderingsprojekt
som str ä cker sig t o m den f ö rsta "kullens" f ö rsta yrkesverksamma å r. Ett s å dant projekt b ö r vara frist å ende
fr å n UH Ä :s l ö pande uppf ö ljning av reformen.

En aspekt vid styrningen av l ä rarutbildningen ä r
vilken koppling det b ö r vara mellan skolverksamhet och
utbildning av l ä rare. L ä roplanen f ö r
grundskolan ä r som ovan n ä mnts en s å dan
koppling. 1 rapporten DsU 1987:1 om "Ansvarsf ö rdelning och styrning p å skolomr å det"
pekas p å en annan aspekt:

"En annan viktig fr å ga g ä ller n ö dv ä ndigheten av
att koppla l ä rarutbildningen n ä rmare till skolverksamheten och till dess politiska
och professionella f ö retr ä dare b å de lokalt och regionalt. I detta sammanhang
kunde diskuteras om inte skol ö verstyrelsen
borde ha ett st ö rre delansvar p å riksplanet f ö r
l ä rarutbildningen och l ä nsskol-n ä mnderna
och kommunerna ett st ö rre inflytande ä n nu p å varje
lokal iararutbildning."(DsU 1987:1, s 245)

Samverkan mellan UH Ä
och S Ö tiar redan utvecklats i samband
med reformen av grundskoll ä rarutbildningen. 1 uppdragen fr å n regeringen f ö rutsatts
att UH Ä och S Ö skall samverka. D ä rut ö ver f ö rekommer samverkan p å den
regionala niv å n genom att f ö retr ä dare f ö r skolv ä sendet
ä r ledam ö ter i linjen ä mnder
f ö r l ä rarutbildning. S Ö har dessutom nyligen tagit
initiativ till atl st ö dja skolv ä sendets medverkan i det lokala linjen ä mndsarbetet i samband med genomf ö randet av den nya grundskoll ä rarutbildningen.

3.2 M å l,
karakt ä r och allm ä n inriktning

Alla l ä rare har ett
gemensamt ansvar f ö r att ge eleverna goda kunskaper
och f ä rdigheter och f ö r att fostra dem och medverka lill deras personliga
utveckling.

F ö r detta gemensamma ansvarstagande
kr ä vs goda och relevanta ä mneskunskaper och ett helhetsperspektiv p ä barns och ungdomars utveckling och inl ä rning, p å kunskaper
och f ä rdigheter och p å skolans uppgifter i samh ä llet. D ä rf ö r ä r

17

ä mnesstudierna av grundl ä ggande betydelse lika v ä l som kraven p å
att Skr. 1986/87: 163 utbildningen skall ge pedagogiskt handlag och goda
metodiska kunskaper. Den sammanh å llna grundskoll ä rarlinjen skall bidra till att utveckla ett s å dant perspektiv och att ge l ä rare med olika uppgifter och funktioner en gemensam
referensram f ö r arbetet i grundskolan.

Den kunskap som l ä ramtbildningen
skall ge de studerande skall vara grundad p å vetenskap
och bepr ö vad erfarenhet. Genom att studierna
ä ger rum inom ramen f ö r h ö gskolan kan
kunskapen s ä ttas in i ett sammanhang d ä r n ä rheten till
forskning och utvecklingsarbete ger m ö jligheter
till b å de kvalitet och kritisk h å llning. Slitstarka fakta- och ä mneskunskaper ä r
en f ö ruts ä ttning h ä rf ö r. Utbildningen skall anknyta till aktuell forskning och skapa en
positiv attityd till forsknings- och utvecklingsarbete samt f ö rbereda f ö r
forskarutbildning.

All l ä rarverksamhet kr ä ver att l ä raren
kan utnyttja och beh ä rska de egna uttrycksformerna, b å de spr å kliga
och icke-spr å kliga, som instrument i undervisningen.
L ä rare skall med sitt f ö red ö me ocks å bidra till elevernas utveckling i dessa avseenden.
Utbildningen skall d ä rf ö r ge insikt om spr å kets
betydelse som kommunikationsmedel och f ö rmedlare
av kunskap och v ä rderingar. Varje l ä rare har ett ansvar f ö r sina elevers spr å kutveckling.
Under utbildningen skall d ä rf ö r de studerandes egna kunskaper och f ä rdigheter i svenska utvecklas.

De studerande skall utbildas f ö r arbete i en obligatorisk skola som har till
uppgift att ge varje individ, oberoende av f ö ruts ä ttningar, social eller kulturell bakgrund,
ekonomiska eller andra villkor en fullv ä rdig
utbildning.

Det ä r v ä sentligt att de studerande ser l ä rarrollen
mot bakgrund av verkligheten i skola och samh ä lle i ett vidare perspektiv ä n
den egna f ö rdjupningen eller specialiseringen.

Med grundskoll ä rarutbildningen
kommer l ä raren att kunna arbeta inom ett
bredare f ä lt inom grundskolan med avseende p å å rskurser och
d ä rmed ocks å med avseende p å
elevernas å lder, utvecklingsniv å , mognadsgrad och intressen. L ä rarutbildningen m å ste
d ä rf ö r f ö rbereda l ä rarna f ö r
hur de skall kunna anv ä nda sina egna kunskaper och f ä rdigheter p å
ett flexibelt s ä tt.

De centrala fr å gorna
om vad som skall v ä ljas ut som inneh å ll i undervisningen, varf ö r just detta inneh å ll b ö r v ä ljas och hur inneh å llet skall
struktureras, organiseras och behandlas i undervisningen, har f å tt ö kad
aktualitet genom decentraliseringen i grundskolan och de f ö r ä ndrade
kompetensomr å den, som den nya utbildningen ger
upphov till. Fr å gorna ä r p å intet s ä tt nya. vare sig f ö r l ä raryrket eller i l ä rarutbildningen, men de v ä cks nu i nya sammanhang och kan d ä rf ö r i viss m å n ge upphov till nya svar.

F ö r att kunna behandla dessa fr å gor m å ste en l ä rare ha betydande ä mneskunskaper och en god f ö rst å else f ö r
samband och sammanhang. L ä rarens egna kunskaper och f ä rdigheter skall utnyttjas p å s å dant s ä tt att eleverna f å r
m ö jlighet att sj ä lva bygga upp en egen kunskapsbas. F ö r detta kr ä vs
b å de teoretiska modeller och praktisk
erfarenhet av vad som sker i olika utvecklings-, inl ä rnings- och undervisningsprocesser. Skolarbetet m å ste kunna analyseras ur l ä rarens, elevernas och l ä roplanens perspektiv. L ä raren beh ö ver
l ä ra sig att medvetet bed ö ma sin egen roll i klassrummet och f ä insikt om hur planer och id é er p å ett
okontrollerat s ä tt kan f ö r ä ndras i
undervisningen.

Skolan skall vara ett st ö d och komplement f ö r hemmet i
en fostran utformad efter de grundl ä ggande
demokratiska v ä rderingarna i v å rt samh ä lle.
Det ä r

18

viktigt att det finns ett f ö rtroendefullt samarbete mellan skolan och hemmet. Skr. 1986/87: 163
Ansvaret f ö r att ta initiativ till och
utveckla former f ö r denna samverkan vilar i huvudsak
p å skolan. De studerande m å ste d ä rf ö r under utbildningstiden f ä ta del av hur samverkan med hemmet kan ske och sj ä lva f ä ö va sig att p å
olika s ä tt samverka med f ö r ä ldrar.

utbildningen skall ge de studerande f ö rm å ga att delta
i lagarbete samt att samarbeta och samverka med l ä rare och ö vrig
personal i skolan och med personal inom barnomsorgen. D ä rf ö r m å ste de studerande f å kunskap om m å len och verksamhetsformerna f ö r samh ä llets
barnomsorg.

Det ä r ocks å viktigt att l ä rarutbildningen
f ö r grundskolan, framf ö r allt f ö r
dess senare å rskurser, ger kunskaper om
gymnasieskolan och vuxenutbildningen och arbetet d ä r.

Utbildningen skall ocks å
ge de studerande kunskap om skolans och arbetslivets ö msesidiga beroende. Skolans samverkan med n ä ringslivet och arbetslivet i ö vrigt liksom hur fr å gor om arbetsliv och arbetsmarknad kan tas tillvara i olika ä mnen skall d ä rvid
uppm ä rksammas. Varje l ä rare har ett ansvar f ö r studiev ä gledning inom det egna ä mnesomr å det,
vilket m å ste beaktas i utbildningen.

Utbildningen skall g ö ra
de studerande medvetna om egna attityder och v ä rderingar och stimulera dem att som ett led i den personliga
utvecklingen bearbeta dessa.

Utbildningen skall st ä rka
de studerandes kunskaper om den egna kulturen och ge de studerande f ö rm å ga att som l ä rare f ö ra
kulturarvet vidare. De skall genom utbildningen ges ö kad f ö rm å ga att bygga upp internationell f ö rst å else hos
sina elever. Med h ä nsyn till att Sverige idag rymmer m ä nga etniska grupper skall de studerande ocks å ges en s ä dan
utbildning att de som l ä rare skall kunna bidra till att
eleverna f ö rst å r och k ä nner samh ö righet med minoritetsgrupper inom v å rt eget land. De studerande skall ocks å bli medvetna om att de sj ä lva b å de som
individer och i grupp befinner sig i interkulturella processer. Ett inter-kulturellt
perspektiv m å ste s å lunda pr ä gla b å de utbildningens inneh å ll och uppl ä ggning.

Utbildningen b ö r
stimulera till en fortl ö pande kontakt med kulturell
verksamhet och vilja att medverka i skolans del av samh ä llets insatser p å kulturomr å det f ö r att p å s å s ä tt bidra till att f ö rverkliga samh ä llets kulturpolitiska m å l. F ö r den
blivande l ä raren ä r det n ö dv ä ndigt att utveckla f ö rm å gan att anv ä nda uttrycksmedlen ord, ljud, bild, form, r ö relse och drama i syfte att skapa en god barn-och
ungdomskultur.

De studerande b ö r
g ö ras medvetna om att den grundl ä ggande utbildningen ä r en f ö rsta del av en st ä ndig utveckling av yrkeskunnande och att en l ä rare m å ste
fortbilda sig.

Grundskoil ä rarlinjens
inneh å ll skall v ä ljas ut och struktureras s å att undervisningsresurser och studieinsatser
tillsammans ger den blivande grundskoll ä raren
en f ö rberedelse f ö r de kommande arbetsuppgifterna att leda barns och
ungdomars utveckling och inl ä rning, en
beredskap att ta ansvar f ö r den egna skolans p å g å ende och
framtida utveckling samt en vilja och f ö rm å ga att m ö ta
kommande f ö r ä ndringar.

19

3.3 Utbildningens
huvudsakliga inneh å ll och Skr. 1986/87:163

balansen
mellan utbildningens huvuddelar

Huvuddelarna i l ä rarutbildningen
f ö r grundskolan ä r ä mnesstudier,
pedagogik, metodik och praktik. Dessa huvuddelar skall samordnas s å att de bildar en funktionellt uppbyggd studieg ä ng. Utbildningens inneh å ll och uppl ä ggning
skall under hela utbildningstiden s ä ttas
i relation till den kommande yrkesfunktionen. Ä mnesstudierna skall ut ö ver ä mneskunskaper inneh å lla didaktiska ö verv ä ganden och de skall varvas med den praktisk-pedagogiska utbildningen.

Tabell
1: Po ä ngf ö rdelning inom grundskoll ä rarlinjen

Tabellen visar balansen mellan utbildningens huvuddelar
och ä mnen uttryckt i studieveckor {= po ä ng) enligt UH Ä :s
f ö rslag.

Po ä ngramarna utg ö r rikttal f ö r
den lokala planeringen. Avvikelser med c:a 10 procent b ö r medges.

Inriktning

mot

Inriktning

mot å k

4-9

Ä KylMC

å k
1-7

MJVMNC

Sv.So

Ma,No

Sv,Spr

So

No

Ma,No

P-E.A ä

Svenska

25

15

60

5

5

5

60

Engelska

40

40

Engelska/pr.est. ä

. 1)15

15

Ty/Fr/Hemsp

40

40

So- ä mnen;

35

10

90

Historia

Religionsk.

Samh ä llsk.

Geografi

Matematik

5

15

30

40

No-teknik:

10

35

90

70

Fysik

Kemi

Biologi

Teknik

Prakt.est. ä mnen

10 2)

10 2)

Bild

Idrott

Musik

Prakt.est. ä mne

3)

40-30

Barnkunsk

Bild

Hemkunsk

Idrott

Musik

Sl ö jd

Valfri ä mnesf ö rdjupn.

45

45

35

20

Pr.ped.utbildn.

40

40

40

40

40

40

40

Pedagogik

Metodik

Praktik

(20)

(20)

(20)

(20)

(20)

(20)

(20)

SUMMA PO Ä NG

140

140

180

180

180

180

140-180

1) Engelska eller ett av ä mnena bild, idrott, musik

2) Avser tv ä av ä mnena

3) Elt av de praktiskt-estetiska ä mnena ing å r
i kombination med annat ä mne

20

Inom inriktningen mot å rskurserna 1-7 finns dessutom en variant av Skr.
1986/87: 163 utbildningen som riktar sig mot undervisning i grundvux. Denna
utbildning kan ocks å frivilligt f ö rl ä ngas med
svenska som andraspr å k. Utbildningen omfattar d ä 180 po ä ng.

F ö r studerande med finska, samiska, tornedalsfinska
som modersm å l finns en variant av grundskoil ä rarlinjens inriktning mot å rskurserna 1-7 med alternativt f ö rdjupning i hemspr å k och samh ä llsorienterande ä mnen eller hemspr å k,
matematik och naturorienterande ä mnen. Denna
variant b ö r ocks å anordnas f ö r
studerande fr å n andra spr å kgrupper med mycket goda kunskaper i svenska.
Varianten omfattar normalt 140 po ä ng.
Utbildningen kan dock individuellt f ö rl ä ngas till 160 po ä ng
f ö r att ge utrymme f ö r att ge kompetens att undervisa i och p å svenska.

i

J ä mf ö rt med tidigare utbildningar f ö r
l ä rare inom grundskolan har

utbildningen f ö rl ä ngts

tiden f ö r praktisk-pedagogisk
utbildning f ö r inriktningarna 1-7 minskats med
ca 25%

balansen mellan ä mnesstudier
och praktisk-pedagogisk utbildning ä ndrats
s å att ä mnesstudiernas andel ö kat avsev ä rt j ä mf ö rt med andelen f ö r
den praktisk-pedagogiska utbildningsdelen. Denna balansf ö r ä ndring ä r st ö rst f ö r inriktningen mot å rskurserna 1-7. Hela det po ä ngtal
som tillf ö rs genom f ö rl ä ngningen f ö r å rskurserna
4-9 avser ä mnesstudier. D ä rf ö r f ö r ä ndras
balansen mellan studietiden f ö r praktisk
pedagogik och ä mnesstudier ä ven f ö r denna
inriktning.

Syftet med de f ö reslagna
f ö r ä ndringarna i balansen mellan utbildningens huvuddelar ä r att utifr å n
goda kunskaper om barns och ungdomars utveckling ö ka de blivande l ä rarnas kunskaper och att d ä rmed ö ka deras
professionella kompetens som l ä rare. Dessa
syften skall n å s genom att i de ut ö kade ä mnesstudierna
skapa utrymme f ö r ä mnesdidaktiska inslag, dvs fr å gor
kring val av stoff i undervisningen samt hur stoffet g ö rs begripligt f ö r
eleven och safts in i ett sammanhang som eleven f ö rsf å r och har erfarenhet av. Analys och
val av l ä romedel ing å r som en del av utbildningen i detta avseende. Varje
kunskapsomr å de har sin underliggande struktur.
Denna ä r inte alltid omedelbart tillg ä nglig. Men inh ä mtandet
av kunskap, till skillnad fr å n inl ä rning av enkla minneskunskaper, f ö ruts ä tter att man
till ä gnar sig denna struktur. Vissa
elever kan s å sm å ningom p å egen hand f å ett inl ä rt
stoff att forma sig i ett kunskapsm ö nster.
Andra elever beh ö ver l ä rarens hj ä lp f ö r att n å framg å ng. Det ä r
l ä rarens medvetna insatser f ö r att v ä lja
ut och presentera stoffet s å att
eleverna n å r kunskap som kallas didaktik.

Detta s ä tt att f ö rh å lla sig till
ett ä mnesstoff varom h ä r talas ä r
v ä sentligt f ö r varje h ö gskolestuderande.
Didaktik st å r s å ledes inte i mots ä ttning till ä mnesstudier. Men f ö r den l ä rarstuderande ä r den didaktiska aspekten s ä rskilt betydelsefull. Hans/hennes framtida uppgift ä r att presentera ä mnesomr å det s å att s å v ä l elever med
studiesv å righeter till ä gnar sia kunskap som att elever med s ä rskilda f ö ruts ä ttningar i ä mnet
erh å ller stimulans.

Grundskoll ä rarutbildningen
blir d ä rmed i sin helhet en professionell
utbildning i enlighet med riksdagens beslut. UH Ä avser att i det kommande utredningsarbetet ytterligare utveckla
inneb ö rden av begreppet didaktik och st ö dja h ö gskoleenheterna
i deras utvecklingsarbete.

21

Om didaktiken
skall kunna vara b å de integrerande och yrkesf ö rberedande i den Skr. 1986/87: 163 nya l ä rarutbildningen, s å m å ste ä mnesteori, pedagogik, metodik och praktik ber ö ras av didaktiskt utvecklings- och forskningsarbete.
D ä rmed l ä ggs grunden f ö r
den kritiska reflexion och det analytiska f ö rh å llningss ä tt
som m å ste pr ä gla varje h ö gskoleutbildning.

Ä mnesstudierna
skall enligt riksdagsbeslutet bedrivas b å de
ä mnesvis och ä mnes ö vergripande.
Det ankommer p å ber ö rda linjen ä mnder att utforma lokala planer och
kursplaner s å att det blir en rimlig balans
mellan dessa tv å aspekter utifr å n de ramar utbildningsplanen anger. Utbildningen
skall leda till att den blivande l ä raren
kan fullg ö ra sin undervisande och fostrande
uppgift i grundskolan s ä som den fastst ä llts i g ä llande
l ä roplan.

Det ä r ocks å linjen ä mndens
ansvar att se till att ä mnes ö vergripande kunskapsomr å den
av det slag som uttrycks i proposition och utbildningsplan p å ett naturligt s ä tt
integreras i utbildningen. Detta underl ä ttas
om vissa kurser h ä mtar sitt inneh å ll s å v ä l ur ä mnesstudiedelen
som den praktisk- pedagogiska delen.

Dagens ä mnesl ä rarutbildning ä r
i h ö g grad p å verkad av "enstaka kurssystemet". Detta
inneb ä r att utbildningen i allm ä nhet ä r uppbyggd
av kurser, som kan studeras frist å ende
fr å n varandra. Kursmoment som ä r n ö dv ä ndiga f ö r
f ö rst å elsen av det enskilda ä mnet kan d ä rf ö r f ö rekomma vid flera tillf ä llen inom ramen f ö r
ä mnesstudierna.

1 t ex kombinationer med svenska och spr å k ä r det inte
ovanligt att kursmoment som "allm ä n
fonetik", "allm ä n grammatik", "spr å ksociologi" och "spr å khistoria" m m upprepas inom de olika ä mnena. " Ö verlappningar"
vad g ä ller de litter ä ra inslagen i utbildningen f ö rekommer ocks å
b å de allm ä nt i fr å ga
om t ex den grundl ä ggande litter ä ra begreppsapparaten, karakt ä ristika f ö r
olika epoker och mera specifikt i fr å ga
om upprepat studium av samma litter ä ra
verk (i t ex svenska och engelska).

Inom No- ä mnena f ö rekommer ocks å
moment inom olika ä mneskurser, som har stor ö verensst ä mmelse,
ä ven om de inte alltid ä r helt identiska. Inom t ex de grundl ä ggande kurserna i fysik och kemi å terkommer k ä rnfysik,
termodynamik m m. Biokemi och cell ä ra
f ö rekommer i kurserna i b å de biologi och kemi.

M ö jligen ä r ö verlappningarna
mindre omfattande vad g ä ller So- ä mnena. Samtidigt torde ä ven inom dessa ä mnen
finnas visst gemensamt stoff, t ex vad g ä ller
kunskaper om den id é historiska utvecklingen m m.

Enligt UH Ä :s
uppfattning ä r det v ä sentligt att dubbleringar av stoffet, p å s ä tt som ovan
beskrivits, undviks i den nya grundskoll ä rarutbildningen.
Den studerandes kompetens b ö r successivt
byggas upp under hela utbildningstiden, s å
att det utrymme som idag i flera fall anv ä nds
f ö r omotiverade upprepningar av
tidigare genomg ä nget stoff, kan utnyttjas f ö r f ö rdjupade
studier.

UH Ä ser det som en mycket viktig lokal
planeringsfr å ga att beakta den successiva och logiska
kompetensuppbyggnaden hos de studerande . F ö r
detta kr ä vs inte bara ing å ende ö ven/ ä ganden vid planeringen av det konkreta inneh å llet i utbildningen i ett inledningsskede, utan ocks å en kontinuerlig uppf ö ljning av f ö r ä ndringar i kursplaner och kurslitteratur.

Omfattningen av momentet praktisk-pedagogisk utbildning
dvs pedagogik, praktik och metodik, f ö resl å s i propositionen till ca 40 po ä ng.

22

UH Ä kommer i f ö rslaget till ny praktikorganisation att utg å fr ä n det Skr.
1986/87: 163 ö vergripande begreppet "Skolf ö rlagd del av l ä rarutbildningen".
Detta begrepp inbegriper studerandes korta bes ö k i en klass, deras f ä ltstudier i
skolan samt deras arbete under l ä ngre sammanh ä ngande perioder i skolan, UH Ä f ö resl å r att enbart de moment i den "skolf ö rlagda delen" av l ä rarutbildningen, d ä r studerande deltar i praktikskolans arbete under sammanh ä ngande perioder p å
en eller flera veckor skall definieras som praktik och r ä knas till den praktiskpedagogiska delen.

Praktiken skall hj ä lpa
de studerande att utveckla sin f ö rm å ga att leda och undervisa barn och ungdom och d ä rigenom f ö rdjupa
och konkretisera sin kunskap om skolans hela verksamhet. De skall f å hj ä lp att s ä tta in sin uppgift och sin funktion som l ä rare i ett st ö rre
perspektiv. Detta f ö ruts ä tter ett samarbete mellan grundskola och h ö gskola. Detta samarbete b ö r organiseras s å att
varje studerande kan ta del av verksamheten i hela skolan och inte bara i en
klass. Ett s å dant samarbete mellan h ö gskola och grundskola kr ä ver ocks å
att s å v ä l kommunens skolstyrelse som skolledning vid de ber ö rda grundskolorna f å r en mera aktiv roll i utformningen av praktiken.

Grundskolan ä r
en skola f ö r alla. Den organisatoriska
differentieringen ä r ringa. Att kunna utforma skolans
arbete s å att alla elevers personlighet,
kunskaper och f ä rdigheter kan utvecklas p å b ä sta m ö jliga s ä tt
mot bakgrund av deras olika f ö ruts ä ttningar och skiftande sociala och kulturella
villkor st ä ller stora krav p å l ä raren. D ä rvid har skolans arbetsmilj ö och relationerna mellan s å v ä l vuxna som
barn den st ö rsta betydelse.

En omfattande fortbildning av verksamma l ä rare ges f ö r
n ä rvarande f ö r att ö ka
m ö jligheterna att tillgodose alla
elevers behov. I framtiden kan f ö rutses ö kade krav p å
alla l ä rares f ö rm å ga att m ö ta och behandla olika slag av skolsv å righeter, funktionsst ö rningar och st ö rda sociala relationer inom klassen
s å att inte enskilda elever eller
grupper av elever sl å s ut ur skolans gemenskap och
arbete. 1 en departementspromemoria som f ö r
n ä rvarande remissbehandlas f ö rutskickas en s å dan
uWeckling.

UH Ä bed ö mer det d ä rf ö r som synnerligen angel ä get att l ä rarna ä r
v ä l utbildade f ö r att m ö ta
dessa problem. 1 en f ö r ä ndrad tj ä nsteorganisation, d ä r l ä rarna under
en l ä ngre lid kan f ö lja elevernas utveckling, ö kar m ö jligheterna
att l ä ra k ä nna eleverna, liksom ansvaret f ö r
att ge dem det st ö d som de beh ö ver. En bredare ä mneskompetens
hos l ä rarna ger s å dana m ö jligheter
och kombinationen mellan teoretiska och praktiskt-estetiska studier m ö jligg ö r djupare f ö rst å else f ö r elevens situation i skolan. F ö r att l ä rarna
skall kunna utnyttja dessa nya m ö jligheter kr ä vs goda didaktiska och specialpedagogiska kunskaper
och f ä rdigheter.

I utbildningen b ö r
de studerande f å kunskaper om hur elevernas f ö ruts ä ttningar och
bakgrund p å verkar deras m ö jligheter att f ö rst å och tillgodog ö ra
sig det stoff och de f ä rdigheter som respektive ä mnen behandlar. Detta g ä ller spr å kliga
och matematiska f ä rdigheter och f ö rst å else av
olika begrepp och f ö reteelser mm. De studerande skall
vidare f å kunskaper om skolans insatser f ö r att ge s ä rskilt
st ö d ä t elever med sv å righeter. Dessa insatser skall i f ö rsta hand g ö ras
inom den vanliga undervisningen. Varje l ä rare
har d ä rf ö r ett ansvar f ö r f ö rebyggande och st ö djande å tg ä rder genom
val av inneh å ll och arbetss ä tt.

L ä rarna b ö r ha goda kunskaper om samh ä llets resurser f ö r
st ö d och hj ä lp. De skall ocks å
ha kunskaper om fysiskt handikappade elever och skolans m ö jligheter att hj ä lpa
det v ä xande antal elever som har
allergiska besv ä r.

23

D ä rvid ä r fr å gor r ö rande
skolmilj ö n och skollokalernas utrustning
synnerligen Skr. 1986/87: 163 angel ä gna.
Viktig ä r k ä nnedomen om skolans ö vriga
personalgrupper och deras kunskaper i fr å ga
om elevers h ä lsa, kost och hygien.

I s å v ä l f ä ltstudier som praktik b ö r de blivande l ä rarna
f å m ö jligheter att studera elever med olika skolsv å righeter och l ä ra
sig hur skolan kan behandla men framf ö r
allt f ö rebygga sv å righeter. D ä rf ö r b ö r praktik f ö rl ä ggas till
skolor med olika social struktur.

Det har ö verv ä gts att ge specialpedagogiska och didaktiska moment
av specialpedagogisk karakt ä r ett
utrymme p å minst 10 po ä ng f ö r att f ö rverkliga m å let
"en skola f ö r alla". Med h ä nsyn till att de didaktiska aspekterna b ö r genomsyra ä mnesstudierna
och de specialpedagogiska fr å gorna b ö r vara centrala i den praktisk-pedagogiska delen har
vi inte bed ö mt det meningsfullt att formellt
ange ett po ä ngtal.

3.4 Utbildningens
uppl ä ggning

Grundskoil ä rarlinjens
struktur i fr å ga om inriktningar, f ö rdjupningar och specialisenngar ä r givna genom riksdagsbeslutet (se avsnitt 1.2).

Utbildningen av klassl ä rare
respektive ä mnesl ä rare vilar p å tv å olika traditioner. Klassl ä rarutbildningen
har haft den gamla folkskolan som bas och emanerar fr å n seminarietraditionen. Ä mnesl ä rarutbildningen
har sitt ursprung i "l ä rdomsskolan"
och i prov å rstraditionen. P å olika s ä tt
har dessa b å da traditioner n ä rmats till varandra under den tid som b å da utbildningarna organiserats genom l ä rarh ö gskolan
eller andra senare organisationsstrukturer inom h ö gskolorna. Ä mnesutbildningen sker dock
fortfarande under skilda villkor: f ö r
klassl ä rarlinjerna inom ä mnesinstitutioner som byggts upp f ö r l ä rarutbildningens
behov, f ö r ä mnesl ä rarlinjen inom
universitetsinstitutioner av g ä ngse form
inom skilda fakulteter.

Genom riksdagens beslut om en ny grundskoll ä rarutbildning har man brutit upp dessa W å traditioner f ö r
att skapa en f ö r hela grundskolan gemensam
inriktning. Detta ä r en viktig utg å ngspunkt i planeringsarbetet. Det f ö ruts ä tter dock
att det finns ett betydande utrymme f ö r
utbildningsinneh å ll som har en gemensam karakt ä r och utg å r
fr å n likartade problem och f ö rest ä llningar.

Studieorganisationen b ö r
utformas s å att detta kan tillgodoses. UH Ä anser d ä rf ö r att det b ö r
finnas en f ö r samtliga studerande obligatorisk
utbildningsdel, omfattande ca 45-50 po ä ng.
Denna del b ö r inneh å lla pedagogik, metodik och praktik (ca 40 po ä ng) och en kurs i spr å kf ö rm å ga och spr å kutveckling inklusive andra
uttrycksformer som bild, ljud, r ö relse, drama
m m (5-10 po ä ng). Inneh å llet i sistn ä mnda
del b ö r anpassas till den studerandes
inriktning och f ö rdjupning/ specialisering.

Samtliga studerande med inriktning mot å k 1-7 skall vid behov kunna undervisa i alla ä mnen i å k
1-3. Det ä r d ä rf ö r naturligt att en del av
utbildningen f ö r denna inriktning f ä r ett gemensamt inneh å ll som avser undervisning i å k
1-3 i grundskolan. Denna gemensamma del b ö r
omfatta ca 50 po ä ng (svenska 15, matematik 5,
orienterings ä mnen 20, tv å av ä mnena musik,
bild, idrott 10). S ä rskild vikt skall l ä ggas vid den grundl ä ggande l ä s- och skrivinl ä rningen och den grundl ä ggande matematikinl ä rningen.

Inom utbildningen av l ä rare
f ö r å rskurserna 1-7 skall ä ven finnas m ö jlighet att v ä lja
ett av ä mnena engelska, bild, idrott och
musik, motsvarande ca 15 po ä ng.

24

En av utg å ngspunkterna
f ö r en ö kad samverkan mellan skola och barnomsorg ä r Skr. 1986/87: 163 att personalgrupper inom de
olika verksamheterna har goda kunskaper om varandras omr å den och k ä nner
till m å len f ö r dem. En gemensam syn p å
barns utveckling, behov och villkor ä r
vidare av grundl ä ggande betydelse.

I flera å r har d ä rf ö r ett stort
antal h ö gskoleenheter pr ö vat samverkan i varierande omfattning mellan
utbildningarna av fritidspedagoger, f ö rskoll ä rare, l å g-
och mellanstadiel ä rare. De resultat som hittills
redovisats fr å n verksamheten ä r positiva. Det ä r
d ä rf ö r angel ä get att skapa f ö ruts ä ttningar f ö r denna form av samverkan ocks å forts ä ttningsvis.

Inriktningen mot å rskurserna
4-9 inneh å ller fem olika specialiseringsalternativ.
Inom respektive alternativ skall ä mnes ö vergripande och tematiska studier ing å . Omfattningen av dessa kan variera men inom
specialiseringen i samh ä llsorienterande och naturorienterande
ä mnen b ö r de omfatta 10-15 po ä ng.

De blivande l ä rarna
m å ste ha god kunskap om barns
utveckling och om undervisning i hela grundskolan. Det understryks bl a av det
faktum att huvudmomenten f ö r de olika ä mnena i Lgr 80 anges f ö r respektive stadium medan grundskoll ä rarutbildningen sp ä nner ö ver stadiegr ä nserna.
En annan faktor ä r att s å v ä l l ä rare med inriktning mot å k 1-7 som l ä rare
med inriktning mot å k 4-9 skall kunna undervisa i å k 4-7.

3.5
Tilltr ä desvillkor

Enligt UH Ä s
uppfattning b ö r nedan angivna principer och st ä llningstaganden vara v ä gledande f ö r utformningen av tilltr ä desvillkoren i den kommande utbildningsplanen f ö r grundskoll ä rarlinjen.

S ä rskilda behnri9hPtsvlllknr

De s ä rskilda beh ö righetsvillkoren f ö r antagning till grundskoll ä rarlinjen
har kommenterats i propositionen om en ny grundskoll ä rarutbildning (prop 1984/85:122 s 22 ) och i
utbildningsutskottets bet ä nkande (UbU 1984/85 :31 s 15-16).

UH Ä , som har att meddela f ö reskrifter om villkor f ö r s ä rskild beh ö righet f ö r
antagning till utbildningen, har gjort f ö ljande
ö verv ä ganden.

L ä rarutbildningen f ö r grundskolan b ö r
enligt UH Ä :s uppfattning bygga p å att svenska och engelska, motsvarande tre å rskurser i gymnasieskolan, utg ö r s ä rskilda f ö rkunskapskrav f ö r
linjen, oberoende av inriktning/f ö rdjupning/
specialisering.

Vad g ä ller kravet i svenska ä r detta en n ö dv ä ndig utg å ngspunkt
f ö r den gemensamma utbildningen i spr å kf ö rm å ga och spr å kutveckling,
som syftar till att f ö rbereda alla blivande l ä rare - oberoende av inriktning m m - f ö r att i sin undervisning kunna bidra till
utvecklingen av elevernas spr å kf ö rm å ga.

Kravet p å tre å rskurser engelska anser UH Ä vara av stor betydelse f ö r de studerandes f ö rm å ga att tillgodog ö ra sig engelskspr å kig
kurslitteratur. Det ä r ocks å en viktig f ö ruts ä ttning f ö r
att de studerande i sin kommande yrkesverksamhet skall ha m ö jlighet att f ö lja
den internationella utvecklingen inom sina ä mnen/ ä mnesomr å den.

25

Med h ä nsyn till den gemensamma utbildning som f ö resl å s f ö r de olika Skr. 1986/87: 163 f ö rdjupnings- och specialiseringsalternativen ä r det enligt UH Ä :s
mening ä ven i ö vrigt naturligt alt i huvudsak st ä lla samma f ö rkunskapskrav
f ö r de s ö kande oberoende av inriktning.

Vad g ä ller de s ä rskilda f ö rkunskapskraven
i de olika ä mnena inom respektive f ö rdjupnings- och specialiseringsalternativ anser UH Ä att dessa i princip b ö r ligga p å den niv å som idag g ä ller
f ö r antagning till ä mnesl ä rarlinjerna.
UH Ä bed ö mer det inte motiverat att d ä rut ö ver h ö ja kraven f ö r t ex de samh ä llsorienterande
ä mnena, fr ä mst eftersom man d å riskerar att alltf ö r starkt
begr ä nsa rekryteringen fr ä n olika linjer i gymnasieskolan.

UH Ä anser det dock motiverat att h ö ja det s ä rskilda
beh ö righetskravet i matematik f ö r f ö rdjupningen
i Sv/So mot å k 1-7 till genomg å ngen tre å rig
gymnasiekurs. UH Ä g ö r denna bed ö mning bl a mot bakgrund av det
mycket begr ä nsade utrymme (ca 5 po ä ng) som matematikstudierna kunnat beredas i detta f ö rdjupningsalternativ.

Vad g ä ller de praktiskt - estetiska ä mnena b ö r
enligt UH Ä :s uppfattning s ä rskilda antagningsprov givetvis kunna anordnas ä ven i forts ä ttningen.

UH Ä f ö rutser att de h ö jda beh ö righetskraven i ett inledningsskede kan leda till
rekryteringsproblem, s ä rskilt i fr å ga om rekryteringen till Ma/No- f ö rdjupningen/specialiseringen. En noggrann uppf ö ljning av antagningsresultaten m å ste d ä rf ö r g ö ras och
eventuella å tg ä rder, dispensm ö jligheter, kompletteringskurser mm,
ö verv ä gas under en ö verg å ngsperiod

Urval

I utbildningsutskottets bet ä nkande (UbU 1984/85:21 s 16) behandlas fr å gan om urvalsinstrument som tar h ä nsyn till f ö rv ä ntad l ä mplighet
f ö r yrket.

Visserligen har tidigare erfarenheter av intr ä despr ö vningar av
det slag som utbildningsutskottet f ö respr å kar inte varit s ä rskilt
goda. UH Ä ä r likv ä l berett att medverka i en f ö rs ö ksvis
utveckling av s å dana instrument i samarbete med S Ö och de h ö gskoleenheter
som visat intresse f ö r fr å gan.

UH Ä anser det sj ä lvfallet mycket viktigt att till utbildningen
rekrytera Studerande som kan f ö rv ä ntas vara l ä mpliga
f ö r l ä raryrket. L ä rarutbildningen b ö r dock i sig ha en s å dan uppl ä ggning att den kan fungera som en
yrkespr ö vning f ö r den studerande under utbildningens g å ng.

4 AV
RIKSDAGEN S Ä RSKILT AKTUALISERADE

FR Å GOR

4.1
Engelska inom inriktningen mot å rskurserna
1-7

Av rapporten 1986:32 (s 91-92) framg å r å tt
ledningsgruppen funnit fr å gan om engelska inom inriktningen
mot å rskurserna 1-7 s ä rskilt sv å r.
Med h ä nsyn till ö vriga delar i utbildningen inom inriktningen har
ledningsgruppen funnit det om ö jligt att ha
utbildning i engelska f ö r samtliga studerande inom ramen f ö r 140 po ä ng.

26

Utbildningen
borde d ä rf ö r f ö ri ä ngas till 160 po ä ng. En s å dan f ö rl ä ngning kunde Skr. 1986/87: 163 antingen vara
generell f ö r samtliga studerande eller enbart
g ä lla dem som har engelska i sin
utbildning.

I rapporten framg å r
vidare alt "om en f ö rlangning inte ä r m ö jlig b ö r engelska anordnas som ett valalternativ vid sidan av f ö rdjupningen i ett praktiskt-estetiskt ä mne och anordnas inom s å v ä l No- som
So- f ö rdjupningarna."

Remissinstanserna st ö der
s å gott som enh ä lligt detta resonemang och f ö resl ä r en f ö ri ä ngning av
utbildningen till 160 po ä ng samtidigt som man avvisar tanken
att engelska enbart skall erbjudas som ett tillval parallellt med ett praktiskt-estetiskt
ä mne.

UH Ä delar i grunden denna uppfattning.
Den b ä sta l ö sningen vore att utbildningen omfattade 160 po ä ng varav ca 20 po ä ng
skulle kunna avs ä ttas f ö r engelska. Med h ä nsyn
till riksdagsbeslutet anser UH Ä sig
emellertid f ö rhindrat att i det fortsatta
planeringsarbetet utg å fr å n en s å dan l ö sning.

UH Ä anser i st ä llet att utbildningen i engelska inom ramen f ö r 140 po ä ng
b ö r anordnas p å f ö ljande s ä tt.

Engelska erbjuds som ett tillval omfattande 15 po ä ng f ö r omkring en
fj ä rdedel av de studerande. Ö vriga v ä ljer
tillval i bild, idrott eller musik, 15 po ä ng.
De studerande som v ä ljer engelska f ä r en kompletterande utbildning i tv å praktiskt-estetiska ä mnen, f ö retr ä desvis i bild och musik, omfattande totalt 10 po ä ng. De studerande som v ä ljer f ö rdjupning
i bild, musik eller idrott f å r p å motsvarande s ä tt
en kompletterande utbildning i de tv å
ö vriga praktiskt-estetiska ä mnena.

Majoriteten av remissinstanserna har varit negativa till
att erbjuda engelska som ett alternativ till ett praktiskt-estetiskt ä mne. UH Ä
delar den uppfattningen, om valet ä r
helt fritt. Genom att styra valet s å
att en viss andel f å r utbildning i engelska respektive praktiskt-estetiska
ä mnen kan dock risken f ö r att inte tillr ä ckligt
m å nga v ä ljer de praktiskt-estetiska ä mnena
minimeras. Mot detta kan anf ö ras att
engelska bl a med h ä nsyn till glesbygdsskolorna enligt
riksdagsbeslutet b ö r vara obligatoriskt f ö r alla l ä rare.

Enligt UH Ä kan ca 25
procent av grundskoll ä rarna med inriktning mot å k 1-7 med denna l ö sning
f ä en betydligt f ö rb ä ttrad
utbildning i engelska j ä mf ö rt med den nuvarande l å g- och
mellanstadiel ä rarutbildningen, d ä r omfattningen av studierna i engelska ä r ca 6 respektive 8 po ä ng. H ä rtill kommer att det finns goda m ö jligheter att genom frivillig f ö rl ä ngning v ä sentligt ö ka
antalet l ä rare som f å r utbildning i engelska f ö r å k 1-7. En
frivillig f ö rl ä ngning kan t ex anordnas parallellt med ö vriga studier bl a genom att delar av studierna anordnas som
sommarkurs/ liknande. Ocks å enstaka kurssystemet kan anv ä ndas f ö r
detta ä ndam å l. F ö religger ytterligare behov av kompetensgivande
utbildning i engelska f ö r l ä rare med inriktning mot å k
1-7 kan detta anordnas inom ramen f ö r
personalutbildningen f ö r skolv ä sendets behov.

UH Ä vill i detta sammanhang erinra om
att man genom arbetsenheterna l ä ttare kan
tillgodose behovet av l ä rare i t ex engelska och att det
nya meritv ä rderingssystemet ocks å g ö r det l ä ttare att anst ä lla
en l ä rare med en viss kompetens. Ocks å l ä rare med
utbildning i engelska f ö r å k 4-9 kan sj ä lvfallet ta hand om undervisningen
i engelska i samtliga å rskurser, d ä r s å ä r l ä mpligt.

Sammanfattningsvis menar UH Ä att de ovan f ö reslagna å tg ä rderna b ö r vara tillr ä ckliga
f ö r att f ö rse ocks å
glesbygdsskolorna med l ä rare med en utbildning i engelska
f ö r å k 1-7.

27

Generellt
sett ä r det ocks å angel ä get
att alla l ä rare har s å goda kunskaper i Skr. 1986/87: 163 engelska att
de kan l ä sa facklitteratur p å engelska och diskutera p å engelska inom sitt eget ä mnesomr å de.
UH Ä avser d ä rf ö r som
tidigare sagts att i utbildningsplanerna f ö reskriva f ö rkunskaper i engelska
motsvarande 3 å k i gymnasiesKOlan f ö r samtliga studerande.

4.2
Alternativa ä mneskombinationer f ö r
beh ö righet till tj ä nst

I utbildningsutskottets bet ä nkande s ä gs att man i planeringsarbetet b ö r pr ö va m ö jligheterna till ytterligare ä mneskombinationer. Sammanh å llna ä mnesgrupper
m å ste dock vara en sj ä lvklar utg å ngspunkt
f ö r planeringen. Det som kan ö verv ä gas ä r att byta ut studier i vissa ä mnen mot alternativa ä mnesstudier (UbU 1984/85:31 slO).

Ledningsgruppen har i sitt f ö rslag kommit fram till att ytterligare ä mneskombinationer endjst b ö r
komma ifr å ga f ö r ä mneskombinationer vari ing å r stt praktiskt-estestiskt ä mne och annat ä mne.
Remissopinionen ä r, i den m å n man uttalar sig, negativ till kombinationer med tv ä praktiskt-estetiska ä mnen.

Fr å n flera h å ll framf ö r
man f ö rslag om nya kombinationsm ö jligheter. F ö rslagen
bygger huvudsakligen p å det inneh ä llsm ä ssiga
sambandet mellan olika ä mnen, t ex svenska och historia,
idrott och biologi, musik och historia. UH Ä
delar den uppfattning som ligger bakom dessa f ö rslag, n ä mligen att en st ö rre frihet vad g ä ller
kombinationsm ö jligheter och ett tillvaratagande
av de inneh ä llsm ä ssiga sambanden och de studerandes intresseinriktningar vore av v ä rde f ö r utbildningen.

Med h ä nvisning lill riksdagens st ä llningstagande till sammanh å llna ä mnesgrupper,
ser UH Ä dock f n ingen m ö jlighet att f ö resl å n å gon av dessa
kombinationer. Hn annan orsak till alt UH Ä
nu inte kan f ö resl å andra ä mneskombinationer, ut ö ver dem som nedan anges, ä r att den l å ga
dimensioneringen av grundskoll ä rarutbildningen
l ö r å k 4-9 under de n ä rmaste å ren kommer att g ö ra
det ekonomiskt om ö jligt alt inrymma ytterligare
utbildningsalternativ inom planeringsramen.

UH Ä vill samtidigt understryka vikten
av att man i det beslut om tj ä nstekonstruktion
f ö r l ä rare i grundskolan, som kommer att fattas, inte l å ser tj ä nsterna
till de ä mnen som nu f ö reslagits inom respektive specialiseringsalternativ
. Det vore enligt UH Ä :s uppfattning olyckligt om ett
system inf ö rs som f ö rsv å rar att l ä ngre fram inf ö ra
nya ä mneskombinationer inom de olika
specialiseringsalternativen

Ut ö ver de f ö rslag som ledningsgruppen l ä mnat har UH Ä
bed ö mt vissa ä mneskombinationer som m ö jliga inom ramen f ö r riksdagens st ä llningstagande. Matematik och tv å spr å k,
alternativt matematik, svenska och ett spr å k
ä r t.ex. ä mneskombinationer som UH Ä anser har flera f ö rdelar.

F ö r det f ö rsta inneb ä r
de att ingen "inbrytning" sker i So- och No- ä mnena, f ö r
det andra kan de motverka den risk f ö r
k ö nsm ä ssig uppdelning av rekryteringen till olika f ö rdjupnings/specialiseringsalternativ, som finns i f ö rslaget, f ö r
del tredje ger å tminstone den f ö rra kombinationen m ö jlighet till en f ö rdjupning i spr å k f ö r l ä rare i grundskolan som annars saknas i l ö rslaget.

UH Ä har ocks å ö verv ä gt m ö jligheten
alt kombinera matematik och So- ä mnen. En

28

s å dan specialisering motiveras av att
matematik p å grundskoleniv å har v ä l
s å Skr. 1986/87: 163 m ä nga kopplingar med det samh ä llsvetenskapliga omr å det som med det naturvetenskapliga. Denna kombination skulle inte
heller splittra So- ä mnesgruppen, ä ven om utbildningen i de enskilda ä mnena riskerar att tunnas ut n å got.

UH Ä avser att å terkomma i dessa fr å gor sedan S Ö l ä mnat f ö rslag om tj ä nstekonstruktioner. Ö nskv ä rdheten av flera ä mneskombinationer m å ste d ä rvid t>ed ö mas i f ö rh ä llande till risken att antalet l ä rare kring eleven ö kar.

4.3
Gymnasiel ä rarutbildningen och grundskoll ä rarens
beh ö righet till tj ä nst i gymnasieskolan

Regeringens uppdrag till UH Ä vad g ä ller gymnasiel ä rarutbildningen avser fr ä mst

angivande av nya ä mneskombinationer

belysning av grundskoll ä rarens beh ö righet f ö r undervisning i gymnasieskolan.

Oymnasleiararulbjidningen

Ledningssgruppen har i sitt f ö rslag pekat p ä
behovet av en mera genomgripande f ö r ä ndring av gymnasiel ä rarutbildningen och skisserat ett prelimin ä rt utkast lill framtida utformning av den.

Huvuddragen i detta ä r
att gymnasiel ä rarutbildningen p å sikt b ö r
vara sn organisatoriskt sammanh å llen
utbildning med olika specialiseringar och grenar. Den b ö r vidare konstrueras s å att den inneh å ller tre olika utbildningsv ä gar, (1) en direktufbildning, omfattande i princip
180 po ä ng, (2) en praktisk-pedagogisk
utbildning om 40-60 po ä ng, som bygger p å annan h ö gskoleutbildning
(fil kand-examen, annan linjeutbildning etc) eller yrkeserfarenhet och (3) en
kompletteringsutbildning f ö r grundskoll ä rare.

Ledningsgruppen f ö resl å r vidare, att ä mneslararutbildningen
redan nu f ö rl ä ngs till 180 po ä ng, varvid de ing å ende undervisnings ä mnena b ö r omfatta minst 60 po ä ng vardera. Dessutom b ö r den l å sning till fasta ä mneskombinationer som idag finns "mjukas
upp".

F ö rslaget har remissbehandlats och
remissvaren bil ä ggs.

UH Ä avser att redovisa sina st ä llningstaganden vad g ä ller gymnasiel ä rarutbildningen i anslutning till
anslagsframst ä llningen f ö r budget å ret
1988/89.

F ö r att kunna ber ö ra fr å gan om
grundskoll ä rarens beh ö righet f ö r
gymnasie-l ä rartj ä nst m å ste UH Ä dock redan i detta sammanhang kommentera vissa
delar av f ö rslaget.

UH Ä ser en generell f ö ri ä ngning av
gymnasiel ä rarutbildning som ö nskv ä rd ur flera
synpunkter, men vill h ä r s ä rskilt po ä ngtera behovet av f ö rl ä ngning av
studietiden i vissa ä mnen. N ä r det g ä ller
ä mnen som moderna spr å k och svenska samt vissa andra s k block ä mnen ä r det enligt
UH Ä s uppfattning i h ö g grad sakligt motiverat att h ö ja po ä ngramen.
Detta leder till att utbildningen i kombinationer d ä r dessa ing å r
i vissa fall m å ste f ö rl ä ngas.

29

Detta st ä llningstagande f å r
sj ä lvfallet ocks å konsekvenser t ö r
vilka komplet- Skr. 1986/87: 163 teringsbehov som kommer att f ö religga f ö r
grundskoll ä rare (se nedan).

Nva ä mneskombinationer i gymnasiel ä rarutbildninoen

Inom S Ö utreds f n
vilka ä mneskombinationer som b ö r finnas inom ä mneslararutbildningen
f ö r gymnasieskolan samt beh ö righetsbest ä mmelser
f ö r tj ä nst i gymnasieskolan m m. Ett f ö rslag
kommer att f ö religga i b ö rjan av h ö sten
1987.

Grundskoll ä rares m ö jliahpter att ö verg å till ovmnasieiararliSnst

I utbildningsutskoltels bet ä nkande understryks det angel ä gna
i att l ä rarutbildningen f ö r grundskolan och gymnasieskolan planeras s å , atl hinder inte skapas f ö r den som vill ha dubbel beh ö righet (UbU 1984/85:31, s14).

UH Ä har ovan redovisat sin uppfattning
om behovet av f ö rdjupade kunskaper, s ä rskilt i vissa ä mnen,
f ö r undervisning i gymnasieskolan.

Sj ä lvfallet inneb ä r den ä mnesbredd
som g ä ller f ö r grundskoll ä rarna
inom de olika specialiseringsalternativen att krav p å kompletteringsstudier m å ste finnas f ö r
beh ö righet till tj ä nst i gymnasieskolan.

UH Ä anser sig dock inte nu kunna
precisera kraven n ä rmare med tanke p å det ovan redovisade utredningsarbete som p å g å r inom S Ö .

Den komplettering som kan f ö rutses avser huvudsakligen ä mnesteoretisk
komplettering, eftersom fr å gor kring samverkan grundskola-gymnasieskola
enligt UH Ä :s uppfattning m å ste ing å
i respektive utbildning. S å lunda b ö r b å de inom ä mnesstudier och inte minst i utbildningen i
pedagogik bearbetas fr å gor som ä r av betydelse f ö r
f ö rst å elsen av verksamheten i den andra skolformen.

30

31

1987-03-16 Skr. 1986/87: 163

RESERVATION

med
anledning av UH Ä is rapport till regeringen om
arbetet med en ny

i ä ranitbildning f ö r
grundskolan

Utg å ngspunkten f ö r UH Ä :s rapport
har varit det riksdagsbeslut som fattades om den nya l ä rarutbildningen. SACO/SR var kritisk mot detta
beslut bland annat d ä rf ö r att ä mneskunskaperna inte lyftes fram i
tillr ä cklig omfattning.

I f ö rh ä llande till arbetsgruppens f ö rslag
g ö rs i rapporten viktiga och klarg ö rande markeringar om ä mneskunskapernas betydelse. Det ä r
bra!

F ö r att kunna uppfylla riksdagens
beslut om att alla tidigarel ä rare b ö r vara utbildade i engelska f ö r undervisning i å rskurserna
1-6 anser jag en f ö rl ä ngning av utbildningen n ö dv ä ndig. Det ä r
inte m ö jligt att inom ramen 140 po ä ng ha en utbildning i engelska med tanke pS vad som
i ö vrigt skall rymmas inom
utbildningen. Detta framh å lls ocks ä i UH Ä :s rapport.
UH Ä ser sig dock av riksdagsbeslutet f ö rhindrad att f ö resl å en f ö rl ä ngning. Jag finner det utomordentligt angel ä get att riksdagsbeslutet p ä denna punkt tas upp till f ö rnyad pr ö vning.

PS f ö ljande punkter m ä ste jag reservera mig mot rapporten:

Genomg å ngen tre ä rig studief ö rberedande
gymnasielinje b ö r vara beh ö righetskrav f ö r
tilltr ä de till utbildningen f ö r l ä rare i
grundskolan. Detta b ö r f ö r ö vrigt g ä lla f ö r merparten
av h ö gskolans utbildningar. Det ä r ett viktigt kvalitetskrav att alla studerande har
samma kunskapsgrund d ä de b ö rjar sin utbildning. D ä rf ö r ä r det inte
acceptabelt att UH Ä finner det tillr ä ckligt med kunskaper motsvarande tv ä Srig gymnasielinje f ö r de samh ä llsorienterande ä mnena.

En avg ö rande
svaghet i det ursprungliga f ö rslaget till
ny l ä rarutbildning ä r l ä sningen till
fasta ä mneskombinationer av blockkarakt ä r. UH Ä -rapporten
inneb ä r tyv ä rr inte n ä gra f ö rb ä ttringar i detta avseende trots
att man p ä pekar att en st ö rre frihet vad g ä ller
kombinationsm ö jligheter och ett tillvaratagande
av de inneh ä llsm ä ssiga sambanden och de studerandes intresseinriktningar vore av v ä rde f ö r
utbildningen. Flera ä mneskombinationer borde d ä rf ö r enligt min
mening ha f ö reslagits, t ex svenska, historia
och annat ä mne. Vid val av olika ä mneskombinationer b ö r de inneh ä llsm ä ssiga sambanden mellan olika ä mnen
vara en viktig utg å ngspunkt.

J ö rgen Ullenhag

S ä rskilt yttrpnde med anleuning au UH Ä s styrelses beslut Skr.1986/87:163 den
11 riiars iy87 att avge rapport till regeringen om ny utbildning av l'irare fiir
grundskolan

riksdagen besl ö t 198rj om en ny l ä rarutbildning f ö r
grundskolan. P å grundval au detta beslut, som uar forh å llande-uis detaljerat, tiar regeringen
uppdragit å t UH Ä att vidta å tg ä rder enligt en inom
utbildningsdepartementet utarbetad promemoria. UHAhar nu att aul ä mna en rapport till regeringen hur
man auser genomf ö ra sitt uppdrag.

Den rapport som styrelsen idag beslutat avge ä r i fiuuudsak uad som g å tt att å stadkomma inom ramen fijr det mycket
precisa uppdrag UH Ä erh å llit, .apporten ä r just d ä rf ö r en skr ä mmande illustration till konsekvenserna
au riksdagens och regeringens st ä llningstaganden.

Som ledamot au UH Ä s styrelse ä r jag skyldig att deltaga i beslutet att aul ä mna den beg ä rda rapporten. Jag kan h ä ruid ej reservera mig mot
uppdraget, och ej heller mot rapporten som s å dan till den del den f ö ljer riksdagens och regeringens beslut
och instruktioner. Samtidigt ä r det min skyldighet att ä nd å protestera n ä r jag p å professionella grunder och au ö uertygelsB finner f ö rslagets konsekvenser oacceptabla.

Min huvudinv ä ndning mot den nya grundskolel ä rareutbildningen ä r att den i st ä llet f ö r att m ö jligg ö ra och underl ä tta en sj ä lvklart n ö dv ä ndig l ö pande utveckling av v å rt skolsystem, tv ä rtom fj ä ttrar l ä rarna till de f ö ruts ä ttningar f ö r skolarbetet som f ö rel å g vid tidpunkten f ö r beslutet. L ä rarutbildningen l ä ses till skolorganisationen och b ä gge dessutom till den nu g ä llande l ä roplanen f ö r grundskolan. Detta ä r ett konsekvent fullf ö ljande au den reformpolitik - och
reformmetod - f ö r den svenska skolan som p å b ö rjades au 1946 å rs skolkommission. L ä nk smids till l ä nk i en kedja som nu fullbordas n ä r den sista l ä nken fogas till den f ö rsta.

Oetta tn å vara konsekvent - men denna andens i'iaginot-linje ä r f ö r ö dande f ö r v å rt lands m ö jligheter att f ö rnya och utveckla sitt skolsystem.
I och med att allting nu fogats till allting f ö rsv å ras effektivt succesiua reformer
och l ö pande utveckling.

flin andra och n ä rliggande inv ä ndning
ä r att- denna reform medf ö r en inkapsling av skolan i en
separat skolkultur. L ä rare
rekryteras direkt fr å n
skolan, f ö rbereds genom en del au
skolsystemet f ö r fortsatt uerksamhet i skolan, och
ö verg å r sedan direkt till denna verksamhet.
Ui f å r ett full ä ndat kretslopp och en skola som har
f å kontakter med det ö vriga samh ä llet. Detta f ö rst ä rksytterligare av den huvudroll l ä rarh ö gskolorna avses f å b å de f ö r l ä rarutbildningen och f ö r skolutvecklingen ö .h.t. H ä rigenom reduceras

32

(Tiij jligheterna f ö r
uni uy rsi tptens :-imnesinsti tutiuner att Skr. 1986/87:163 bidra till utvecklingen
au u"ir l ä rsrk"ir n ä r de tv ä rtom
behourie f ö rD:ittras - b.-"uJe n ä r det g ä ller
kunskapsuppbyggnaden i l ä rarutbilrlningen generellt och m ö jligheterna att utveckla denna i takt med forskningen
inom alla relevanta ä mnesomr å den.

Inget samh ä lle kan i l ä ngden ö verleua
om uiktiga huvudsystem inte samverkar. .Arbetslivet ä r f ö rvisso inte ansuarigt
f ö r ungdomens fostran och utveckling
- men s å beroende au resultatet att den
passiva å sk å darroll man tilldelats inte kan accepteras. Skolan m å ste tu ä rtom
ö ppnas f ö r st ä ndigt
samspel med det ö vriga samh ä llet och l ä rark å ren i sin utbildning (och ä ven rekrytering) f ö rberedas f ö r detta. F ö rst h ä rigenom kan
den f ö r ö dande utvecklingen mot ett tv å -kultursamh ä lle hejdas.

UH Ä har ä nd å f ö rs ö kt utveckla och balansera f ö ruts ä ttningarna
f ö r sitt uppdrag i flera avseenden,
men dessa anstr ä ngningar f ö rblir tyu ä rr
helt otillr ä ckliga eftersom UH Ä m å ste agera
inom de ramar riksdag och regering f ö restavat.
Exempel ä r f ö rs ö ken att b ä ttre balansera ä mnes-
och metodstudierna; till ä gget au en skriuning om l ä rarnas ansvar ocks å f ö r samverkan med arbetslive7och
inslaget av teknik i l ä roplenen f ö r att bl a komma å t
de attityder som l å ser b å de k ö nsroller och ointresset f ö r n ä ringslivet.

Stockholm den 11 mars 1987

sxKSKiLT
YTTKANDE Skr. 1986/87: 163

Wv utbtldni■n av Jtirpre för yruodcXolan

Av rapporten frnnigétr atl frigan om engelska 1
non Inriktningen mot årskurserna 1-7 Sr Bhrskllt svAr. UHÄ
har enligt oss gjort den korrekta bedömningen att det Mr
omöjligt att ha utbildning 1 engelska för samtliga studerande
Inom ramen för 140 poHng. Detta Hr också vad reniselnstanEerna
så gott son enhtilllgt anser. Remissinstanserna föreslår 1 stHllet
en förlMngnlng av utbildningen till 160 poKng, varav 20 poHng
skulle avsSttas för engelska.

Också vi anser att detta Hr den enda logiska
lösningen på problemet. De nödlösningar som UHX anvisar bygger
få en mycket skruvad arguisentatlon och Hr betingade av den
omöjliga uppgiften. Vi anser dHrfbr att behovet av en förlHngnlng
av utbildningen med inriktning mot årskurserna 1-7 sHrskllt bör
tas upp 1 regeringens redovisning till riksdagen.

Stockholm den 11 mars 1987

Uno Westerlund Bengt Lundell

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987 34