Prop. 1986/87:169

Regeringens skrivelse 1986/87:169

med
redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten år 1986

Skr. 1986/87: 169

Regeringen
bereder riksdagen tillfälle atl la del av vad som har lagils upp i bifogade uidrag
ur regeringsprotokollel den 27 maj 1987 saml överiämnar en i utdraget angiven
redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten år 1986.

På
regeringens vägnar Kjell-Olof Feldt

Anita
Gradin

Utrikesdepartementet Skr. 1986/87:169

Utdrag ur prolokoll vid regeringssammanträde den 27 maj
1987

Närvarande: statsrådet Feldl, ordförande, och statsråden Sigurdsen,
Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, S. Andersson, Bodström, Göransson,
Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Lindqvist,
G. Andersson, Lönnqvist

Föredragande: statsrådet Gradin

Skrivelse med redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten
år 1986

Den svenska tillverkningen, försäljningen och exporten av
krigsmateriel kontrolleras av siaismakterna.

Tillverkning och tillhandahällande av krigsmateriel
regleras genom lagen (1983:1034) om konlroll över tillverkningen av
krigsmateriel, m.m. och förordningen (1983: 1036) i samma ämne. Båda förfaliningarna
trädde i kraft den 1 januari 1984. Lagen ersatte därvid äldre lagstiftning,
ursprungligen från år 1935.

I lagen föreskrivs atl tillverkning av krigsmateriel inte
får ske utan regeringens tillstånd. Vidare krävs tillstånd för atl försälja,
utbjuda mot vederiag eller förmedla krigsmateriel, uppfinning avseende
krigsmateriel och metod för framställning av sådan materiel. Regeringen får
förena tillståndet med villkor samt med konlroll- och ordningsbestämmelser.

För alt möjliggöra kontroll av tillverkning och
försäljning av krigsmateriel inrättades år 1935 krigsmaterielinspektionen (KMl),
som numera finns inom utrikesdepartementets handelsavdelning. Som ett led i
kontrollarbetet är berörda företag skyldiga atl lill KMI avge deklarationer
rörande tillverkning resp. försäljning av krigsmateriel.

Statliga myndigheter såsom affärsverket FFV står inte
under K.MI:s kontroll och har ingen redovisningsskyldighet. KMI får ändå
årligen uppgifter om de statliga tillverkarnas exporl.

På grundval av uppgifterna från de privata och statliga
företagen upprättar KMI statistik. Detta sker årsvis. Arbetet med statistiken
är med hittillsvarande rutiner slutfört fyra till fem månader efter
kalenderårets slut. Vid den övergång till automatisk dalabehandling som
tidigare förutskickats kommer tiden att kunna förkortas. Arbetet med en sådan
övergång har nu inletts.

I Sverige råder sedan länge ell generelll förbud mot
export av krigsmateriel. Regeringen kan dock medge undantag (dispens) från
förbudet. Att en ulförsel på detta sätt tillåts har sin grund i vår
säkerhetspolitik och den därav betingade nödvändigheten av atl kunna
upprätthålla en hög självförsörjningsgrad med avseende på krigsmateriel.

Reglerna om krigsmaterielexport
återfinns i lagen (1982:513) om förbud Skr. 1986/87:169 mot utförsel av
krigsmateriel, m.m. och dilhörande förordning (1982: 1062). Båda förfaliningarna
irädde i kraft den 1 januari 1983.

Genom ulförsellagen krävs sålunda lillstånd till utförsel
av varor som utgör krigsmateriel. Bestämmelser om vad som avses med
krigsmateriel finns i den nyssnämnda förordningen. Tillstånd krävs också för
tillverkare av krigsmaleriel alt till någon ulom rikel upplåta eller överlåta lillverk-ningsrättigheler
m.m. till materielen. Vidare krävs lillslånd för atl inom riket bedriva
militärt inriktad utbildning av utländska medborgare.

Beslut i ärenden rörande dispens frän utförselförbudet
fattas som nyss sagls av regeringen. Regeringsärendena bereds av KMI. Nära
samråd sker därvid med utrikesdepartementets politiska avdelning, försvarsdeparte-menlel
och i vissa fall med induslrideparlementel. I ärenden som inle avser ulförsel i
större omfattning eller inle är av slörre vikt har ulrikeshan-delsminislern
bemyndigats alt fatta dispensbesluten.

Riksdagen harar 1971 (prop. 1971: 146, UU 21, rskr. 343)
fastslagit och sedermera genom godkännandet av proposition med förslag till lag
om förbud mot utförsel av krigsmateriel, m. m. bekräflal de rikllinjer som
skall ligga till grund för tillståndsprövningen (prop. 1981/82: 196, UU 26, rskr.
345).

Export av krigsmateriel aktualiserar ständigt problem av
principiell karaktär och tillståndsprövningen innebär ofta en synnerligen grannlaga
uppgift. Det är inte möjligl au utforma rikllinjer för tillståndsprövningen sä
alt alla svårigheier i tillämpningen kan undanröjas. Del är därför nalurligl atl
prövningen av de enskilda tillståndsärendena tillmäts särskild betydelse.
Enligt 10 kap. 6 S regeringsformen (RF) skall regeringen i utrikesärenden av slörre
vikt överlägga med ulrikesnämnden före avgörandet, om så kan ske. Vissa
utförselärenden rörande krigsmaleriel är av den arten all överläggning med
nämnden skall äga rum. Även om sådana överiäggningar inle bedöms erforderliga,
har det likväl ansells önskvärt alt prövningen av vissa enskilda dispensärenden
ges en bredare förankring än i regeringen. Riksdagen beslutade år 1984 på
grundval av propositionen (1984/85: 82) om ökad insyn och samråd i frågor som
rör krigsmaterielexport att en rådgivande nämnd i krigsmalerielexportfrågor
skulle inrättas (UU 1984/85:5, rskr. 61).

Nämnden, som beslår av sex ledamöter tillsatta på
parlamentarisk grund, inledde sin verksamhet i februari 1985. Den har under år
1986 hållit nio sammanträden. Nämnden har till uppgift all lämna råd i enskilda
krigsmalerielexportfrågor. Nämnden sammanträder på kallelse av krigs-malerielinspektören
som också leder sammanträdena. Det ankommer på inspektören att redovisa
samrådet till det föredragande statsrådet.

Nämndens tillkomst har inneburit att omfattningen av de
ärenden som

görs till föremål för ökat samråd har breddats. Nämnden har självfallet inle

ersatt ulrikesnämnden i sådana ärenden som regeringen enligt regerings

formen har att överlägga med ulrikesnämnden om. Genom de relativt täta,

regelbundna sammanträdena får den rådgivande nämndens ledamöter ock

så en fortlöpande insyn i regeringens handläggning av de frågor som rör

krigsmaterielexport. .

I
nyssnämnda proposition uttalade regeringen även sin avsikt all varje år Skr.
1986/87: 169 lämna riksdagen en redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten.
Härigenom skulle riksdagen förses med en samlad information om krigsmaterielexporten
samiidigi som underlag skulle ges för en breddning av den allmänna debatten.

1 enlighet härmed förelade regeringen år 1985 riksdagen en
skrivelse (1984/85:223) med redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten
under år 1984. År 1986 lämnades en motsvarande redogörelse för krigsmaterielexporten
under år 1985 (Skr. 1985/86: 178). Inom KMI har nu utarbetats en liknande
redogörelse avseende år 1986. Redogörelsen bör fogas till protokollet i delta
ärende som bilaga (bilaga 1).

Av den statistiska redovisningen framgår bl. a. atl den
svenska exporten av krigsmateriel under år 1986 uppgick lill 3 242,9 milj. kr. mol
2 137,4 milj.' kr. under år 1985. Detla innebär räknat i 1968 års priser en
ökning med 235 milj. kronor eller 46%. Krigsmaterielexporlens andel av den lolala
varuexporten ulaorde 1.22% mot 0,82% för år 1985. Genomsniiissiffran för den
senaste tioårsperioden är 1,06%.

Som elt led i en eftersträvad vidgad information om svensk
krigsmaterielexport ingår i årets redogörelse också värdet av den berörda
exporten lill enskilda länder även under perioden 1971 till 1985. Uppgifter om
dessa värden återfinns i bilaga (bilaga 2).

Vad gäller krigsmaterielexportens geografiska spridning
kan konstateras all Sverige under lång tid har sålt krigsmaleriel lill ett
fyrtiotal länder. Uppdelade på regioner dominerar Västeuropa med cirka hälften
av värdel av leveranserna.

Under år 1985 moltog de nordiska länderna en slörre andel
av exporten än lidigare. Denna utveckling har fortsalt under år 1986 och
exporten lill Norden svarar nu för 36,1 % av den samlade exporten av
krigsmateriel.

När det gäller krigsmaterielexportens värdemässiga
fördelning på olika huvudområden är vapen och ammunition den dominerande
kategorin. Denna kategori omfattar etl rikt register av den vapen- och
ammunitions-tillverkning som förekommer i Sverige. Även krut och sprängämnen
samt "övrig materiel", vilken innefattar bl. a. elektronisk
apparatur, är betydelsefulla exportvaror på den västeuropeiska marknaden.

En hög självförsörjningsgrad när del gäller
försvarsmateriel ingår som ett viktigt led i den svenska säkerhetspolitiken. På
vikliga försvarsmate-rielområden är det därför en fördel för Sverige att ha en
inhemsk produktionskapacitet. Härom råder en bred enighet. Det svenska
försvaret är emellertid en alltför liten avnämare för alt den inhemska
industrin skall kunna få önskvärd bredd och effektivitet. De svenska
försvarsbeställningarna kan exempelvis i regel inle ge kontinuitet i
produktionen. En exporl av försvarsmateriel från Sverige är av stort värde för atl
kunna hålla uppe produktionskapaciteten och den tekniska utvecklingsnivån. Även
härom råder en bred politisk enighet. Men villkoret är alt detta sker med en
betydande resiriktivitet och i enlighet med de rikllinjer som riksdagen har
uppställt.

Allvarliga misstankar har riktats mot atl en del krigsmalerielleveranser
från Sverige inte skell i enlighet med gällande bestämmelser. Sedan en

längre lid har dessa
misstankar utretts av polis- och tullmyndigheter. Den Skr. 1986/87: 169 26 maj
1987 åtalade åklagaren två personer, varav en i ledande slällning vid Nobel
Kemi AB för bl. a. grov varusmuggling avseende krut och sprängämnen. Såvitt
avser annan materiel pågår förundersökningen fortfarande. Det är som
regeringen tidigare framhållit etl oeftergivligt krav atl företagen respekterar
och följer den lagstiftning och de regler för vapenexporten som skärptes så
sent som år 1983.

Under
är 1985 tillkallade regeringen en särskild utredare - landshövdingen i
Södermanlands län, Bengl Gustavsson - med uppgift all företa en kartläggning
och genomgång av den svenska försvarsindustrins verksamhet i utlandet. Med
utgångspunkt i denna genomgång skulle utredaren överväga de ålgärder som kan
visa sig påkallade för alt från samhällets sida slyra uivecklingen så att de rikllinjer
för krigsmaterielexporten som riksdagen har uppsiälll kan fullföljas.

I
april överlämnade utredaren sitt betänkande (SOU 1987:8) Försvarsindustrins
utlandsverksamhet. Det är nu föremål för remissbehandling.

Parallellt
med denna remissbehandling har särskild uppmärksamhet riktals mot två områden.
En referensgrupp har tillsatts med uppdrag all la fram förslag om en ulbyggd lullkonlroll
över krigsmaterielexporten. Detla arbete har samordnats med en inom
utrikesdepartementets handelsavdelning bedriven intern genomgång av KMI:s
kontroll- och handläggningsrutiner m. m.

En
särskild utredare, ambassadören Torsten Örn, lillsalles under våren för atl
göra en administrativ översyn och utvärdering av krigsmalerielin-speklionens verksamhel.
Denna ulredning är avsluiad. En rapport överlämnades lill uirikeshandelsminislern
den 25 maj 1987.

Jag
hemsläller all regeringen

dels
bereder riksdagen tillfälle alt ta del av vad jag har anfört i del föregående,

dels
lill riksdagen överiämnar redogörelsen för den svenska krigsmaterielexporten
år 1986.

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar i enlighet med
hennes hemställan.

Bilagal Skr. 1986/87: 169

Svensk krigsmaterielexport år 1986

Allmän bakgrund

Krigsmaterielinspektionen
(KMI) följer utvecklingen av den svenska tillverkningen, försäljningen och
exporten av krigsmateriel. De företag som har tillstånd alt bedriva verksamhel
på krigsmalerielområdet - för närvarande omkring 130 stycken, varav elt
sjuttiotal är aktiva - är skyldiga atl lämna uppgifter i olika hänseenden till KMI.
Detla material jämte uppgifier som inspektionen lar fram på annal sätt
analyseras och bearbetas inom KMI. Den statistik som därvid tas fram
presenteras för regeringen i inspektionens ärsberällelse som normall avlämnas
under juni månad. I propositionen (1984/85: 82) om ökad insyn och samråd i frägor
som rör krigsmaterielexport uttalade regeringen sin avsikt alt varje år lämna
riksdagen en redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten. Föreliggande
promemoria redogör för den svenska krigsmaterielexporten år 1986.

Utförseltillstånd

I
budgetpropositionen lämnar ulrikesdepartementel varje år uppgift om värdel av
de utförseltillstånd som har utfärdals under föregående kalenderår. 1 årets
budgetproposition har värdel för år 1986 angetts till 4 262 milj. kr.

Antalet
inkomna utförselärenden har under senare år legal mellan 1 500 och 2000. Den
övervägande delen av dessa har gälll ulförsel av enstaka vapen och annan
krigsmateriel av ringa omfattning. Beslut om utförsellill-stånd fallas av
regeringen. I ärenden som inte avser ulförsel i större omfattning eller inte är
av större vikt får det statsråd som har till uppgift all föredra ärenden om
utförsel av krigsmaleriel meddela sådant tillstånd. Som framgår av tabell 1 har
ca 97% av värdet av krigsmaterielexporten skett efter regeringsbeslut.

Tabell 1. Utförselbevis för försåld krigsmateriel under
åren 1982—1986.

År

Totalt värde

Härav reg.

% av total-

Antal

mkr.

beslut mkr.

värdet

reg.beslut

1982

1 930,9

1 838,6

95

178

1983

2017,3

1915,6

95

153

1984

2241,1

2145,4

96

204

1985

3 120,1

3030,4

97

182

1986

4 262,1

4 150,7

97

226

Av
tabell 2 nedan framgår att den sammantagna volymen av beviljade utförsellillstånd
beräknad i 1968 års priser ökat under år 1986 med 31,3% eller med 233,3 milj.kr.
Det bör påpekas att utförseltillstånden ofta läcker en annan och längre
tidsperiod än den till vilken tabelluppgifterna hänför sig.

Tabell 2. Utförselbevis för försåld krigsmateriel under
åren 1982-1986 i löpande Skr. 1986/87: 169 priser och i 1968 års prisnivå'
Jämte den procentuella volymförändringen

År

Värde i

löpande

Värde

i 1968
års

Volymförändring

priser mkr.

pnser

mkr.

%

1982

1 930,9

585,1

+ 11,6

1983

2017,3

540.8

- 7,5

1984

2241,1

570,2

+ 5.4

1985

3 120,1

746,4

-t-30,9

1986

4 262,1

979,8

-1-31,3

' Vid prisomräkningen har SCB:s allmänna exportprisindex
för verksladsprodukler använts.

Faktiska leveranser

Det förekommer olika uppgifter om det ärliga värdel av
svensk krigsmaterielexport. KMI:s statistik grundar sig på de uppgifter
inspektionen lar in direkt från varje exportföretag rörande värdet av levererad
materiel.

Tabell 3 visar värdet i miljoner kronor av svensk krigsmaterielexport
under den senaste tioårsperioden såväl i löpande priser som i 1968 års
prisnivå. Av tabellen framgår även krigsmaterielens andel av Sveriges totala
varuexport.

Tabell 3. Värdet av svensk krigsmaterielexport under åren
1977—1986 i löpande priser och 1968 års prisnivå, m. m.

År

Sveriges

Krigsmaterielexport

export

löpande

andel av

1968 års

volymför-

mkr.

priser

totalexporten

priser

ändring

mkr.

%

mkr.

%

1977

85680

695

0,82

338

+ 27,1

1978

98 161

905

0.92

395

+ 16,8

1979

118030

1671

1.41

677

+ 71,4

1980

130800

2078

1,59

775

+ 14,5

1981

144 523

1697

1,17

577

-25,5

1982

167975

1588

0,95

481

-16.6

1983

210310

1658

0,79

444

- 7,7

1984

242 500

2178

0,90

554

+ 24,8

1985

259985

2137

0,82

511

- 7,8

1986

265 100

3 243

1,22

746

+46,0

Vid prisomräkningen har SCB:s allmänna exportprisindex för
verkstadsprodukter använts.

Krigsmaterielens andel av vår totala varuexport för år
1986 uppgår till 1,22%, dvs. en ökning i förhållande till 1985 års siffror.

Som alltid gäller att förändringar från ett år till ett
annat inte ger underiag för några mer långsiktiga bedömningar av
utvecklingstendenser.

En jämförelse av tabellerna 1, 2 och 3 visar att det
sammantagna värdet av beviljade utförseltillstånd under ett år kan skilja sig
avsevärt från värdet av faktiska leveranser under samma år.

Krigsmaterielens fördelning Skr. 1986/87: 169

Huvudområdet vapen och ammunition dominerar den svenska krigsmaterielexporten.
För år 1986 svarar detla område för 78%, vilket är högre än genomsnittet för de
närmaste föregående åren. Ökningen på flygplansområdet hänför sig till
nordiska köpare.

Tabell 4. Värdet av svensk krigsmaterielexport i mkr.
under åren 1976—1985 fördelat på sex olika huvudområden.

1977

1978

1979

a) Vapen
och ammunition

(inkl.
för jakt och sport)

340,8

638,8

1 114,3

b) Krui
och sprängämnen

samt
vissa tändmedel (inkl.

för
civilt bruk)

32,4

45,1

39,7

c)
Pansrade fordon jämte

utrustning

21,8

3,6

0,7

d)
Krigsfartyg jämte

utrustning

-

—

326,1

e)
Militära luftfartyg och

delar därlill
samt fallskärmar

82,9

27,8

50,2

f) Övrig
materiel

217,5

189,8

140,4

Summa

695,4

905,1

1671,4

1980

1981

1982

a) Vapen
och ammunition

(inkl.
för jakt och sport)

1 588,0

1364,1

1 156,1

b) Krut
och sprängämnen

samt
vissa tändmedel (inkl.

för civilt
bruk)

44,9

53,0

103,1

c)
Pansrade fordon jämte

utrustning

9,6

6,7

7,4

d)
Krigsfartyg jämte

utrustning

101,2

-

-

e)
Militära luftfartyg och

delar
därtill samt fallskärmar

35,8

30,2

62,9

f) Övrig
materiel

298,4

243,0

258,2

Summa

2077,9

1 697,0

1587,7

1983

1984

1985

a) Vapen
och ammunition

(inkl.
för jakt och sport)

1 151,1

1 640,7

1 490,3

b) Krut
och sprängämnen

saml
vissa tändmedel (inkl.

för
civilt bruk)

117,8

137,0

68,3

c)
Pansrade fordon jämte

utrustning

6,5

t,2

87,7

d)
Krigsfartygjämte

utrustning

—

-

—

e)
Militära luftfartyg och

delar
därtill samt fallskärmar

51,8

101,9

167,8

0 Övrig
materiel

330,9

297,2

323,3

Summa

1658,1

2178,0

2137,4

a)
Vapen och
ammunition (inkl. för jakt och sport)

b)
Krut och
sprängämnen saml vissa tändmedel (inkl. för civilt bruk)

c)
Pansrade fordon
jämte utrustning

d) Krigsfartyg jämte

ulruslning

e) Militära
luftfartyg och

delar därtill samt fallskärmar

f) Övrig
materiel

Summa

2531,7

89.7

4,3

24,5

294,2 298,5

3242,9

Kategorin övrig materiel omfattar bl. a. övningsmaleriel,
radar, underhålls- och tillverkningsutrustning samt elektronik.

Geografisk spridning

Den i föregående labeller redovisade totala omfattningen
av krigsmaterielexporten och dess uppdelning på olika huvudområden
kompletteras i följande sammanställningar av exportens fördelning, dels på
skilda regioner under den senaste tioårsperioden (tabell 5) och dels på
enskilda länder under är 1986 (tabell 6).

Tabell
5. Krigsmaterielexportens fördelning på regioner i procent av värdet under åren
1977-1986.

Europa (väst)''

Nordamerika

Sydamerika

Asien

Afrika

Oceanien

Europa
(öst)

Antal länder

1977

1978

1979

1980

1981

68

54

56

55

62

5

2

2

J

1

2

S

2

6

0

25

36

39

27

33

0

3

1

10

2

0

0

0

1

1

0

0

0

0

0

38

37

37

43

39

1982

1983

1984

1985

1986

Europa (väst)

Nordamerika

Sydamerika

Asien

Afrika

Oceanien

Europa (öst)

Antal länder

52

48

50

50

53

8

7

7

8

4

0

2

8

8

9

32

30

19

27

31

6

12

15

5

0

2

1

1

2

3

0

0

0

0

0

41

43

40

38

42

' Västeuropa inkl. Jugoslavlen.

Sedd över ett längre tidsavsnitt visar sammanställningen atl
den svenska Skr. 1986/87: 169 krigsmaterielexporten i stort sett till över
hälften av sill värde gått till Västeuropa och till knappt 30% till Asien.
Afrika kommer år 1986 inte upp till I % efter att några är tidigare med Nigeria
som största köpare legat på relativt höga siffror.

Tabell 6. Exporten i tkr. av krigsmateriel år 1986
fördelad på länder (inom parentes exporten år 1985)

Amerikas
Förenta Stater

87447

(92 395)

Argentina

5

(35 494)

Australien

88 154

(32211)

Bangladesh

35 764

(11 188)

Belgien

4218

(2695)

Brasilien

276 215

(89088)

Canada

39472

(74 733)

Danmark

199253

(86 739)

Finland

514 607

(335 623)

Frankrike

3494

(4 050)

Förbundsrepubliken
Tyskland

59 310

(29.m)

Ghana

117

(1250)

Grekland

780

(23053)

Hongkong

861

(169)

Indien

312215

(77 528)

Indonesien

104 409

(26 798)

Irland

16693

(5 244)

Island

49

(20)

Italien

158080

(18177)

Japan

10835

(37074)

Jugoslavien

68 686

(85)64)

Malaysia

81771

(106 138)

Nederländerna

13413

(22 308)

Nigeria

10325

(94 962)

Norge

457513

(251908)

Nya
Zeeland

1518

(3 183)

Pakistan

239418

(4030)

Peru

3607

(19390)

Portugal

100

(372)

Schweiz

90996

(69780)

Singapore

251581

(307516)

Spanien

1424

(2 039)

Storbritannien

46120

(112418)

Tjeckoslovakien

16

(86)

Tyska
Demokratiska Republiken

71

(91)

Tunisien

134

(-)

Uruguay

26

(-)

Österrike

64 238

(28 200)

Summa

3 242935

(2137 355)"

"*
Slutsumman anger totalvärdet i vilket också i tabellen icke förtecknade länder
ingår.)

Under år 1986 omfattade exporten 38 länder mot 40 år 1985.
Till 10 av dessa 38 länder understeg exportvärdet 1 milj. kronor. 1 flera av
dessa fall har exporten rört sig enbart om vapen för jakt eller sport.

Som
framgått av tabell 5 utgör Västeuropa den dominerande regionen för svensk krigsmaterielexport.
Den ökade andel som denna marknad tagit i förhållande till 1985 beror, förutom
den anmärkningsvärda ökningen vad avser de nordiska länderna, också på större
försäljningar till länder som Förbundsrepubliken Tyskland, Italien och Schweiz.

Nordamerikas
andel av berörd svensk export har sjunkit i förhållande till föregående år
vilket främst beror pä minskat värde för Canada.

10

I Sydamerika är Brasilien
det allt dominerande mottagarlandet för den Skr. 1986/87:169 svenska exporten. Liksom under år
1985 består den i allt väsentligt av luftvärn och luftvärnsutrustning.

Redovisningen för år 1986 visaratt Asien efter en nedgång
under år 1984 åter har nått en andel av den svenska krigsmaterielexporten på
cirka 30%. Indien, Indonesien och Pakistan har ökat starkt medan Singapore
minskal. Till Bangladesh beslår exporten fortsatt av materiel för bevakning av kust-och
havsområden.

Till Afrika där Nigeria är huvudmoilagariandet fortsätter
exporten att sjunka.

För Australiens vidkommande kan en exportuppgång i
förhållande lill år 1985 konstateras.

Försäljning av tiliverkningsrättigheter m. m.

Under år 1986 har regeringen lämnat ell tillstånd till
upplåtelse av tillverk-ningsräitigheler ulom riket. Del gäller för tillverkning
i Pakistan. I ell annat fall har regeringen godkänt en ändring av ell
licensavtal med ett norskt företag.

Regeringen har också lämnal etl lillslånd för militärt inriktad
utbildning i Sverige av utländska medborgare.

Prövningen av ärenden rörande licenser sker på samma sätl
som när det gäller export av malerielen som sådan. Förutom den prövning som
föregår varje tillstånd till exporl av krigsmateriel, görs en genomgång av
relevanta delar av licensavtalet. Därvid fästs särskild vikt vid frägor rörande
licensens omfattning, dess ulslräckning i liden, reexportklausuler m. m.

Större exporterande företag

Del finns för närvarande drygl ell 50-tal exportörer av krigsmateriel
i Sverige. Av dessa är ca 25 mindre företag med tillstånd att handla med jakt-
och skyttevapen. Dessa senare företag exporterade under år 1986 tillsammans för
någol över 4 milj. kronor. Under samma lid exporterade 19 företag vardera för
värden över 1 milj. kronor.

De främsta exportföretagen är Bofors och affärsverket FFV.
Bofors är det ojämföriigt största. Tillsammans svarade de båda företagen för
70%; av den svenska krigsmaterielexporten för år 1986. Efter dessa kommer i tur
och ordning försvarels materielverk, Saab Missiles AB och Philips Elektronikindustrier
AB. Dessa tre exporterade var och en för värden överstigande 100 milj. kr. 1 intervallet
50 till 100 milj. kr. älerfinns Nobel Kemi AB och Volvo Flygmotor AB. Åtta företag
har exporterat för mellan 10 och 50 milj. kr. Dessa är FFV Norma AB, SATT
Communications AB, Saab Scania AB, Karlskronavarvet AB, Lindesbergs Industri
AB, Con-traves Svenska AB, SA Marine AB och Ericsson Radio Syslems AB. De
övriga förelagen med en export överstigande en milj. kronor är Saab Instruments
AB, Air Target Sweden AB, Hägglund & Söner AB och FFV Mipro AB.

Tillsammans svarade dessa 19 förelag för 99,8% av hela den
svenska 1

krigsmaterielexporten under år 1986.

I I

m I
On OO OO v-i ' -O CN On

O — » / r-

■i
oo r-

Os o

m ON

o 00

oc o m CM O r

I I :;
I I

CQ

I i I

rr rvj — -C" ö «/~) rs) - fN 0

r. m — oc

« /
oc I o w-1 — I r*-i

*, -rr
•/"> ■ ' r

fNi oo oc O >£)

I/-1 vo — TT —

' —

ro

I I I

r-

voo

m

00

m

S2

O r-

Ti- ri

oc o-

o o

00 --I-

oo -

*<n

? 1

m r- m TT

O 1

o-

Tj- o r-

■rr r-i
r-- r-.

rsi - o

V) oo r--

<i vn » o in O r-- fN
oo

— f*-,
o

r, oo
ON

— O r«~,

\0 r-j wn r

rs) wn - Tf

O ri —

nD On Tf

5; I
I I

Ov I

O (0\ O sO

un r--.

Tf

' ?

I v-i \D

r-l o

oo —

' I

O O

I 1

1 s, 1

oc

1 un (VI

' oo oo

r- —

r4

t/-, —

1 g 1

1 (N m

00 rj

m \o

wn CM 1

OO \C '
— rn

1 o ON

' - » a- oc r-- wn

o I rJ Ov I

— ' r oo '

nC ( On r—

O — » O m — CM m

111

[ I .

I I

OO O ' Tf —

I i I

o

I I I

ND o

Tf » n

TT (-M

o

""

Tf r*-,

— rj

o oo

un

t

r*",

O

5

O

\D u-|

On 00

rsi

oo Tf

wn

(N

fN Tf
Tf

00 O ON

u-i r - rJ (N wn ON

ei rvi v £ i oo

( O v£> O r*--, - " O

un m

I
I sC —

00 oo

I rn o
— —

' ON
(-v) Tf

Tf r*-i o 1 —

\0 r-i - '
r*-i

t rl On U"i

Ov rsi r m

j — r — - oo

— rsi
oo On

— un
CN

) */ r<: r-\

1 _ r-~ —

I I l~l i<NOr-NOTfrs\o

' — ' 'sDununr-. — O''

O — ■ U-, On oo

—
r-i — r O On

I I I I I

ri u - un I CTv On

00 O m » m '
o O

—
r-j ON oo nD r-i

Tf 00 r-j — —

v £ ) im r-J nD

I I

I I

2 '*

On oj rsj —

I I

ii;:::!

On yr\ U-i rf

—
I v £ > Tf

—
Tf Tf Tf un Tf O

NO ON rJ
r-- 00 o

r4 Tf 00
o. O

00----------- D
—

I I

ON r-- r-j ■

o

I I

- un

ON Tf

un On

m Tf — -

00 ON

ir I
i I

un oo Np r-
— m r- o un so NC r-4 "
— r-4 " oo —

un \0

Tf \o

r- 1
I — CO

00 ON ON

ry-i '

sO i
— r- r-i u-, OO

< £ > ' oo r*-i <m r-

>o ON r-j
o r*

rg Tf
— O —

un Tf
I I •— I

I I

o ON \D —

ON NO nO

\0 Ov

1 " "

oo oo

\0 —

I
I I

I Tf r r~- Tf

' m ON
oo o

r- — » o
nd

r-i r~-
f4

O

a

X

I I

o r-i

o —
— m

1 t t

I I Ä I t I

I I I

cs) ON Tf
o oo 1

r<-i
o r- m

\o r- » ION

— o r~

un m

un — un

m

r-i

ON

oo fl Tf
r* Ul 1

OO 00 no un ' m r-j m On

1 — un

' vO
00 r*-i \0

Tf o m

ON —

— u-, oc NO — r--

(VI
sO ON o NO

rin NO OO
OO m

1
O — 1 ON \0

ON oc \0

— —

I I I

I On vO »'
*n o

' \0 <=i 0\ —

O I —
ri Tf r- vO

un '
r-J Tf o r-j

r-i Ov
- ON r-i

r-. rsi
— r- (vi

oo 0\

oo Tf

r* —

a _

• - o 1= S • -
" 'toj::t;i::30-o-o.2.2l5g-

c -c 'u

rt 1) w £ .2? É <<<

<<

c t , „

t/3 c t:

3 rt n]
IL » < OQ CQ CO

a

*< . -a "f;
iS D.JS ex S->-

--a

to

3 « 'j: O

:=. c a

cocDaacQuuuQ tuu.ii.ti.li ,

1- -O c

te c rt o

C 2 ta op u

U-) h- (

oo rsJ Tf mi

rr I I 00 I I

00 00 r-4 OO i m o o

o On vO o oo f*-) ON

ri On On On — O m-,

(--I O TT — mi Tf o

fl — On
un —

r-j

I I I

I

O w-, vo Un f

' O — On Tf .

ON r- 00 . i '

r-i <m U-. v £ i

—
On r*-,

r-J —

r-i — [-- r--

u"i
m ON u-,

ON \D —

r- OO o

\0 <■*"■ u-| r-4 — ON

r-- 00

NO O

O Tf

rJ o

—
ON ND

r-J O O \0 On j

r----- oo — m. I

rt-i [- „ r-, u-, O

ON r- (vi

nO o fm

r- (N Tf
ON r-

~

Tf

ND 1 - » t — OO fi

oo

_,

—

(VI
un

r- r- ON
00 — m On - rJ

o rj

00

-

m, r-i

oo rsi

2

I I I

vO I

I I I

Ul rj o

— o

— rj

in

ui 00

m ri

00

1 s-

ON NO

'O U".

m r-

r

r-

NO Tf I v-,

un r- vO oo r- mi OO r- " r-i o

O ri <N u-, —
oi

vONOO I
OOOrlsOOO I (V40-nD0u".
— j

fjf- ' OvNOONmi(vioo '
(vio — rjNOriui '

ONr- — ND
r--oo r--ONOTfooN — ■

—
o ONO (N — tm-' — oorn — rs)

un rJ oc r~- -
on —

II
» I

I I I

■<f

oc oc — un r-t m

Ov

m

S £

un \o i r-j — un
i r-i

ON — ' O o oc ' Tf

un — Tf un mi u-,

VO tl — Tf

vO

>/-i O un r- un u-i

Tf rs)
Tf

— mi \0 sO 00 —

I I I

I Ov t o
00 I oc f

' un
' (v| r, ' > Tf

I I S

Tf un

ri Tf 00

' ON ON 00

W-, vO ON
00

r- o u. o Tf o rsj — n

1 2: I
I I

I I

— r

— o

I
i |'lND(v|Ovm, 00 — 00

I ' 'o'ON----------- rJrfsOOO

00 — mi — no
mi

Ov (m On —" On

O — nO r-l

—
nD oo

sD < mi r-- vo r- r-j NO

I

I ? I
I I

I O r-l I
Tf Tf (vi —

' vo vo 00
mj r- r-J

oc — Tf o

00 Tf ( oo

r-j sD

I I

nD Ov rs) On r--
Vi

r*-i ON

nD —

r-- mi

oo oo

un o — -o

oc r-i 00 r-j

O rn

m u-i

<n [ Tf
1 r-i I I ui r*~, vO

I 1 I

NO 00 1

O NO
'

— r-1

— .
— VO — un v rsi 00 r-j m r-i

oc —

r- (vi r-i

— (~si un

Tf O

- OO

I r- o r

I I ;$;

(V) Tf r-l o '

rs| rs( — oo

(1 " O

o ND o ND 00 "<f

so

Tf oc Tf — >

I t-- I I » y-i OO I

r-~ — ■

I I I

nO - oo

r-J r-i vo — (N rsj Ov

Tf — I I

rsi — ' '

o

r-i vo r-j
o rs)

ON Tf — o 00

o oo Tf
r-.

r*-, 00 r-

r* U-)

I I

en r~- — rsi Tf rn r-i
— — <jn o

\o —

I I

I I I

I — O rsi

' » n u-i Tf

u-, o

—
Tf

I I I
I !::;

I

00 — r- vo r-i mi -~ v m mi Tf im r-i

I r I I I

I 00 00 r-

' — NO ON

oo Ov rs un

o I r
00 i 1 I mi [ i nO

rsi Tf 00 r- rsi <v) — On fN U-i

m —

I I

I I I

m, Tf Tf

' 00 mi o -, un

I I !S:
I 5S I I :

I ON — I ' — ON '

NO —

OO r-

Tf — .

2: I

» o
o

I I I

■ ON 00

un r-

I ::;;

I G:
I I

O —

o mi

ND On

— r-J

00

I I

o

o

,2-o c c i ra ra _g ,

>

3

XI

2

CT

3

t

un O

i-

E

E

O

*l1

tu

O Ö

CT3

■

la

cd

Cd

o

(U

3

:i:j:s:s2Sz

«g

.2
=

«

u

Si N

N O C'

to

C to

™ « U to

u- rt CJ •;

■ e« :

" • - - .5. .5 touoo3o.= D.t.i;3tox:.;!i, ZZZZZCL,ft.CL,D-oici/iu:icoc/2i/f-iHh-

.2 c

■* o i É J3

T3 M c •q X l> S

totour;
g3p3:i 00.= lZ c-EQ(2 ofcii

to B
B 3 c/5

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987

13