Prop. 1986/87:18

Regeringens proposition 1986/87:18

om vissa åtgärder m. m. efter Tjernobylolyckan

Prop. 1986/87:18

Regeringen
förelägger riksdagen vad som har tagils upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 2 oktober 1986 för de åtgärder och del ändamål som framgår
av föredragandenas hemställan.

På
regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Birgitta
Dahl

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen
har initierats som en följd av kärnkraftsolyckan i Tjernobyl i Sovjetunionen.

Regeringen
gav kort tid efter olyckan rådet för långsikliga elanvändnings- och
elproduklionsfrågor, energirådel, vissa uppdrag. Som en första etapp i arbelet
har rådel lämnat en rad förslag syftande till att förbättra säkerheten i
händelse av kärnkraftsolyckor. Regeringen bedömde förslagen som angelägna att
genomföra. I proposilionen föreslås anslag till räddningsverket,
strålskyddsinstitutet och länsstyrelserna. Ett anslag föreslås även för atl
täcka kostnaderna för energirådels verksamhet.

För
att mildra konsekvenserna av del radioaktiva nedfallet i Sverige har en rad
ålgärder vidtagits av regeringen och berörda myndigheter. Regeringen har
beslutat att ersäitning skaU ulgå för produkter från jordbruks-, trädgårds- och
renskötselföretag som inle får saluföras på grund av för höga haller av radioaktiva
ämnen. I proposifionen föreslås hur kostnaderna för ersättningar på grund av
radioaktivt nedfall skall täckas.

På det inlernationella planet har Sverige i syfte atl öka säkerheten i
händelse av kärnenergiolyckor fört en aktiv politik dels inom del Internationella
alomenergiorganet lAEA, dels bilateralt med ett flertal länder. I IAEA:s regi
har två internationella konventioner utarbetats - konventionen om tidig
information vid en kärnenergiolycka och konventionen om biständ i händelse av
en kärnenergiolycka eller ett radioaktivt nödläge. Den förra konventionen
föreläggs riksdagen för godkännande, den senare konventionen redovisas för
riksdagen inför ett godkännande senare då erforderiigl förarbete på det
rättsliga området hunnit genomföras. 1 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 18

Utdrag ur protokoll vid
regeringssammanträde den 2 oktober 1986 Prop. 1986/87; 18

Närvarande:
statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Lundkvisl, Sigurdsen,
Guslafsson, Leijon, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström,
Wickbom, Johansson, Lindqvist

Föredragande;
statsråden Lundkvist, Dahl, R. Carlsson, Guslafsson

Proposition om vissa åtgärder m. m. efter Tjernobylolyckan

Statsrådet
Dahl anför:

1 Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl

På
förmiddagen den 28 april 1986 uppmättes förhöjd radioaktivitet vid Forsmarks
kärnkraftverk. Efter kontroller vid verket och på andra ställen i landet, bl.a.
i Studsvik, konstaterades att radioakfivileten inte kommii från någon svensk
anläggning. Kalkyler med hänsyn till väderleksförhållandena närmast föregående
dygn saml analyser av nedfallets sammansättning tydde på all det kunde vara en
reaktorolycka i Sovjetunionen som givit upphov till del radioaktiva nedfallet.
På basis härav ställdes frågor lill vissa regeringar, dels direkt via några
svenska ambassader, dels på svensk begäran via det Inlernationella
atomenergiorganet, lAEA. På kvällen samma dag bekräftades olyckan officiellt
av sovjetiska myndigheter.

Nedfallen
över Sverige och särskilt över delar av Gävleborgs och Väslernorrlands län
blev jämförelsevis stora på grund av de väderleksförhållanden som rådde då
molnet med de radioakliva ämnena passerade över Sverige. Jag kommer i det
följande all närmare redovisa vilka effekter delta fått och hur ulvecklingen
kan bli på längre sikl.

Låt
mig dock först redogöra för själva olyckan och analysera dess orsaker.

Vid
den särskilda debatten i riksdagen den 12 maj 1986 med anledning av
kärnkraftsolyckan i Tjernobyl gav jag en redovisning av det inträffade så långt
händelseförioppet då var känl. Efler detla har Sovjetunionen lill lAEA i slutet
av augusti givit en ulföriig redovisning av olycksförloppet.

Följande
har därvid framkommit:

1
samband med en planerad avslällning av reaktorn Tjernobyl 4 skulle ett prov
genomföras för att undersöka förutsättningarna att förbättra
nödströmsförsörjningen till vissa pumpar vid bortfall av den yttre strömförsörjningen.
Liknande prov hade genomförts i samband med tidigare reaktoravslällningar.
Provet skulle genomföras vid en fjärdedel av reaktorns nomineUa effekt. Vid
nedregleringen av reaktorn, vilken gjordes

manuellt,
misslyckades man med atl stabilisera effekten vid den nivå som Prop.
1986/87: 18 provet skulle genomföras vid. För att undvika snabbstopp vid provet
sattes, i strid mol säkerhetsföreskrifterna, medvetet ett antal automatiska
säkerhetssystem ur funktion.

Provet
startades under natten mellan den 25 och den 26 april då man trodde att
effekten hade stabiliserats. Personalen var uppenbarligen helt omedveten om alt
man i själva verket hade fört in reaktorn i ett inslabilt driftläge. Cirka 35
sekunder efter det att provet påbörjats började reaktor-effekten öka. Normalt
skulle reaktorn då ha snabbstoppats automatiskt, men det automatiska
snabbstoppssyslemet hade tidigare satts ur funktion. När reaktoreffekten
började öka. försökte man snabbstoppa reaktorn manuellt. Energiutvecklingen i
reaktorn blev emellertid så explosionsartad atl effeklen inom loppet av några
få sekunder ökade till över hundra gånger den nominella effeklen. Elt stort
övertryck uppstod i reaktorhärden och den sprängdes sönder inifrån. Trycket
från den utströmmande ångan vräkte undan del 1 000 ton tunga locket över
reaktorn och reaklorbyggna-den började rasa samman. Efler ytterligare några
sekunder skedde en andra explosion. Glödande bränsle- och grafilfragment liksom
stoft från den pulvriserade härden kastades högt upp i luften.

Omedelbart
efter olyckan försökte man kyla härden. Detta misslyckades dock varför grafilen
började brinna och elden spred sig i den förstörda härden. För atl kyla ned
härden och begränsa fortsatta utsläpp av radioaktivitet böljade man efter ca
ett dygn att täcka den med bor, dolomit, sand, lera och bly som dumpades från
militärhelikoptrar. Ytterligare släckning och kylning gjordes senare med hjälp
av inpumpad kvävgas.

För
närvarande kyls reaktorn genom en naturlig strömning av luft genom härden och
luften filtreras. Arbele pågår med alt kapsla in den havererade reaktorn i
betong.

2 Av regeringen och myndigheterna vidtagna åtgärder

2.1 Förbättrad beredskap m. m.

Redan
kort tid efler olyckan slod del klart all nedfallel av radioakliva ämnen i
Sverige var väsentiigt allvarligare och mera omfattande än i de flesta andra
länder i Västeuropa.

Del
slod också klart alt en rad ålgärder behövde vidtas i Sverige för all begränsa
de skadliga konsekvenserna och därnäst alt för framliden åstadkomma en bättre
beredskap inför liknande situationer, inkl. alt stärka kärnsäkerhetsarbetet
nationellt och internationellt.

Vid
sidan av de direkla konsekvenserna av de radioakliva nedfallen över Sverige
innebär olyckan även all vi än en gång ingående måste pröva kärnkraflens
säkerhetsfrågor och frågan om hur vårt framlida energisystem skall ulformas.

Mot
denna bakgrund har ett stort antal åtgärder vidtagits av regeringen och berörda
myndigheler. För myndigheterna, i försia hand slatens strål-

skyddsinstitut, började så
snarl det radioaktiva nedfallet blev känt ett Prop. 1986/87: 18 intensivt
arbele med alt kartlägga markbeläggningarnas omfattning och på grundval därav
bedöma vilka ålgärder som var erforderliga. Omfattande informalion, råd och
rekommendalioner för atl minska skadeverkningarna gavs bl. a. via massmedia.

Regeringen
har den 7 maj 1986 uppdragit åt rådet för långsiktiga elanvändnings- och
elproduktionsfrågor (Energirådel), att mol bakgrund av kärnkraftsolyckan i
Tjernobyl på nytl pröva de grundläggande frågorna om kärnkraftens säkerhet m.
m. Rädel leds av mig som ordförande och har som ledamöter representanter för de
fem riksdagspartierna, de fackliga organisalionerna, industrin,
forskningssektorn, kommunerna och miljörörelserna.

1
uppdraget till rådet ingår att skyndsami uireda orsakerna lill olyckan,
kartlägga dess effekler, ulvärdera hur olyckan påverkar bedömningen av
säkerhelen vid de svenska kärnkraftverken samt lämna förslag som ökar
säkerheten i Sverige vid kämkraftsolyckor utomlands. Rådels uppdrag omfattar
också att särskilt utreda de miljömässiga och ekonomiska konsekvenserna av en
förtida nedläggning av kärnkraftverket Barsebäck.

Samlidigt
som regeringen gav rådel uppdraget lillkallade jag en särskild expertgrupp med
uppdrag all utarbeta det underlag som energirådel behöver för att kunna
fullfölja sitt uppdrag. Som ordförande i expertgruppen tillkaUade jag
landshövdingen Göte Svenson och som ledamöter generaldirektörerna i statens
energiverk, slrålskyddsinstilutel och slatens naturvårdsverk, stf.
generaldirektören i statens kärnkraftinspektion samt överdirektören i
konjunkturinslilutel. Expertgruppen kan efter behov utnyttja de verk och
myndigheter ledamöierna tillhör. Bl.a. studeras konsekvenserna på miljö och
ekonomi vid några olika alternativ för en lidigarelagd avveckling av
kärnkraften.

För
att ytterligare säkerställa all del underlag expertgruppen arbetar fram blir
allsidigt genomlyst tillkaUade jag en särskild velenskaplig grupp med uppgift
att från velenskapliga utgångspunkter löpande granska materialet. De personer
som utsågs företräder olika vetenskapliga seklorer, nämligen medicin,
meteorologi, leknik, lantbrukskemi och samhällsforskning.

Avsikten
är att energirådet skall redovisa sitt uppdrag lill regeringen i böljan av
november 1986. Del är min förhoppning att denna redovisning skall kunna ligga
fill grund för kommande överläggningar mellan och inom de olika politiska partierna
och andra grupper och all detta skall leda till en samförståndslösning i
kärnkraftsfrågan.

Vid
energirådets sammaniräde i början av juli föreslog strälskyddsinsti

tutet vissa studier och en rad åtgärder för atl förbättra beredskapen vid

kärnkraftsolyckor. Rådet anslöt sig till förslagen vilka överiämnades till

regeringen. Vissa av förslagen bedömdes av regeringen behöva genomfö

ras omgående. Cheferna för försvars-, jordbruks-, industri- och civildepar

tementen kommer i det följande aft redovisa sina ställningstaganden till de

förslag från energirådet som faller inom deras resp. områden samt föreslå

regeringen att tiU riksdagen hemställa om medel för att täcka kostnaderna

för de föreslagna åtgärderna. <:

För egen del kommerjag alt
i del följande föreslå regeringen alt hem- Prop. 1986/87: 18 ställa aU
riksdagen beviljar anslagsmedel för att täcka ökade ulgifter vid
slrålskyddsinstilutel.

2.2 Åtgärder för att mildra konsekvenserna av det

radioaktiva nedfallet i Sverige

Regeringen
fillsafte i maj en särskild grupp som fick i uppdrag all inom regeringskansliet
iniliera och samordna de ålgärder som visar sig befogade med anledning av det
radioaktiva nedfallet. I gruppen, som leds av företrädare för
statsrådsberedningen, ingår statssekreterare från jordbmks-, industri- samt
civildepartementen.

På
myndighelsplanei har regeringen lämnat uppdraget alt samordna frågor rörande
kontroll av skadeverkningarna, tiUåtna riktvärden, åtgärder när riktvärdena
överskrids samt ersättning lill drabbade liU en grupp generaldirektörer under
ledning av naturvårdsverkets chef.

För
de områden i landel där det radioakfiva nedfallet varit störst ulfärdade
lantbruksstyrelsen den 21 maj 1986 rekommendalioner om åtgärder för alt minska
skadeverkningarna. Riktvärden för radioaktiva ämnen i livsmedel anges av
statens livsmedelsverk. Målsättningen har varil all hålla de radioaktiva ämnena
i livsmedel på en så låg nivå atl inga onödiga doser överförs lill människan
genom maten. Regeringen har beslutat alt ersäitning skall utgå för produkter
från jordbruks-, trädgårds- och renskötsel-företag som inle får saluföras på
grund av att dessa produkter innehåller högre haller av radioaktiva ämnen än
riktvärdena.

I
avvaktan på atl slullig skadereglering kan ske beslutade regeringen den 29 maj
1986 atl slälla 25 milj. kr. lill lanlbruksstyrelsens förfogande för förskottsutbetalning
till drabbade jordbmkare och lill trädgårdsföretagen. Beslut har ocksä fattats
om ersäitning till älgjägare. Chefen för jordbruksdepartementet kommer senare
i dag att redovisa hur arbelel framgent kommer atl bedrivas och föreslå
anslagsmedel för budgetåret 1986/87 för alt läcka kommande ersättningsanspråk.

De
rensköiande samerna är en gmpp som har drabbats hårt av nedfallet från
Tjernobyl. Bevarandet och utvecklandet av den samiska kulturen är en angelägen
uppgift. Denna ulgångspunkl har väglett de insatser som från samhällels sida
har vidtagits för samerna med anledning av reaktorolyckan i Tjemobyl.

Den
minskade produktionen inom jordbmks-, trädgårds- och renskötselföretagen får
också konsekvenser för vissa vidareförädUngsföretag. Underlag för en samlad
bedömning av de merkostnader och föriuster som dessa företag drabbats av eller
bedöms drabbas av har inhämtats från berörda länsstyrelser. Frågan bereds för
närvarande i regeringskansliet. Jag återkommer senare i dag fill denna fråga.

2.3 Internationella perspektiv

I
riksdagsdebatten den 12 maj presenterade jag de internationella iniliativ

som
regeringen övervägde eller hade inlett. Nu pågår genomförandet av 5

dessa. Ett av de
viktigaste målen är alt öka säkerheten vid kärnkraftverken Prop. 1986/87: 18 i
alla länder. Sverige har därför i slyrelsen för lAEA lagl fram en rad förslag,
som syftar fill atl förstärka organisationens roll inom kärnsäkerhetsområdet.
Från svensk sida har därvid framförts krav pä bindande bestämmelser för
säkerheten vid kärnkraftverk samt inspekfion och kontroll av bestämmelsernas
tillämpning. Vidare har bl.a. föreslagits att det inom lAEA skall finnas ett
syslem för rapportering av inträffade händelser samt för analys och utvärdering
av olyckor och olyckslillbud. För år 1987 har extra medel anslagits inom lAEA
för arbete med kärnsäkerhetsfrågor. Jag kommer i det fortsatta arbetet inom
lAEA att sträva efter att kärnsäkerhetsfrågorna ges hög prioritet och
ytterligare resurser.

Vid
sidan av det internationella samarbetet har Sverige etl utvecklat bilateralt
samarbete i kärnsäkerhetsfrågor med etl flertal länder. Det är emellertid
angeläget all ytterligare uividga del bUaterala samarbetet och
informationsutbytet med fler länder och i synnerhet med våra grannländer.
Iniliativ lill sådant samarbete har redan tagits.

lAEA
har under hösten spelat en central roll när det gäller uppföljningen av olyckan
i Tjernobyl, bl. a. har etl expertmöte hållits om orsaken till och
konsekvenserna av haveriet. 1 IAEA:s regi har även två internationella
konveniioner utarbetats - konvenfionen om tidig informafion vid en kärnenergiolycka
och konvenlionen om bistånd i händelse av en kärnenergiolycka eller ett radioaktivt
nödläge. Konventionerna kommer all redovisas av mig och försvarsministern i
bilagorna 1:3 och 3:1.

Statsråden
Lundkvisl, Dahl, R. Carisson och Guslafsson anmäler sina förslag till
riksdagen. Anförandena redovisas i underprotokollen för resp. departement.

Statsrådet
Dahl hemställer atl regeringen i en proposition förelägger riksdagen vad hon
och de övriga statsråden har anfört för de åtgärder och del ändamål de har
hemstäUt om.

Regeringen
ansluter sig tiU föredragandenas överväganden och beslutar att genom
proposiiion förelägga riksdagen vad föredragandena här anfört för de åtgärder
och del ändamål som föredragandena har hemställt om.

Regeringen
beslular att de anföranden och förslag som redovisas i un-derprotokollen skall
bifogas propositionen som bilagorna 1 -4.

Bilaga 1 Prop.
1986/87: 18

Försvarsdepartementet

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanlräde den 2 oktober 1986 Föredragande:
statsrådet R. Carlsson

Anmälan till proposition om vissa åtgärder m. m. efter
Tjernobylolyckan

Fjärde huvudtiteln

1 Inledning

Ansvaret
för samhällets beredskap i samband med reaktorolyckor i Sverige ligger enligt
lagen (1960: 331) om skyddsåtgärder vid olyckor i atomanläggningar m. m.
(alomskyddslagen) på länsstyrelserna i de fyra kärn-kraflslänen. Regeringen kan
bestämma att en länsstyrelses åligganden enligt lagen hell eller delvis skall
fullgöras av länsstyrelsen i ett annat län. Regeringen kan också ta över
ansvaret själv. Beredskapstjänstgöring är organiserad vid berörda
länsstyrelser. För indikering av förekomsten av radioaktiv strålning utnyttjas
de kommunala brandförsvarens resurser. Motsvarande uppgift till sjöss fullgörs
av tullverkels kustbevakning som också verkställer utrymning och avspärrning
fill sjöss. På land svarar polisen för utrymning och avspärrning. Statens
strålskyddsinsfitut har en sammanhållande, rådgivande funktion i en
olyckssituation. Statens räddningsverk ansvarar sedan den 1 juli 1986 på
central nivå för samordningen av beredskapsplaneringen mot kärnkraftsolyckor.
Räddningsverket svarar även för utbildning och övning av personalen i
beredskapsorganisationen.

Om
utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnkraflsanläggning utomlands kräver
särskilda åtgärder för att skydda aUmänheten, ligger ansvaret för åtgärderna på
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Regeringen
har i prop. 1985/86:170 om räddningsljänstlag, m. m. föreslagit att
föreskrifierna i atomskyddslagen tas in i en ny räddningsljänstlag ulan några
slörre sakliga ändringar. Del innebär all del även i fortsättningen är
länsstyrelsen som skall svara för räddningstjänsten om radioakliva ämnen släpps
ut från en kärnteknisk anläggning inom eller utom landet i sådan omfattning att
särskilda åtgärder krävs för all skydda aUmänheten eller det föreligger
överhängande fara för ett sådant utsläpp. Räddningstjänstlagen föreslås träda
i kraft den 1 januari 1987.

I
det följande tar jag upp de delar av statens strålskyddsinstituts (SSI)
skrivelse den 15 augusti 1986 om förbättrad beredskap efter kärnkraftsolyckan
i Tjernobyl som berör statens räddningsverks verksamhetsområ-

de.
Skrivelsen har remissbehandlats i dessa delar. En förteckning över Prop.
1986/87: 18 remissinstanserna och en sammanslällning av yttrandena bör fogas
till protokollet i della ärende som bilaga 1.1.

Jag tar även upp frågan om svensk anslutning lill en
konvenlion om bistånd i händelse av en kärnenergiolycka eller ett radioaktivt
nödläge som har utarbetats inom Inlernationella alomenergiorganet.

2 Beredskapshöjande åtgärder 2.1 Allmänna synpunkter

2.L1
Utgångspunkter för SSI:s förslag

SSI har vidtagit ell slort antal ålgärder med anledning av
reaktorolyckan i Tjernobyl. Många av inslitulets åtgärder för att informera om
och minska stråldoserna efler olyckan i Tjernobyl innebär i sig själva en höjning
av beredskapen mot kämkraftsolyckor. En del av de ålgärder som föreslås har
redan påböijats.

SSI pekar särskilt på atl flera utredningar pågår om såväl
erfarenhelerna av olyckan som den framlida beredskapen och alt institutet kan
komma all begära medel för yllerligare åtgärder när resultatet av dessa
uiredningar föreligger.

SSI anser atl beredskapen i landet redan på kort sikt kan
och bör höjas och föreslår inom räddningsverkels verksamhetsområde följande.
Räddningsverket bör utreda möjligheterna att i samtliga läns befintliga räddningstjänst-
och civilförsvarsplaner ta in bestämmelser om beredskap mol kärnkraftsolyckor.
Verket bör också se över förvaltningsresurserna vid länsstyrelserna i
kärnkraftslänen. Beredskapen bör höjas omedelbart i några län i norra Sverige.
En informationshandbok för kärnkraftsolyckor bör utarbetas. Alarmeringen runt
de svenska kärnkraftverken bör byggas ut.

2.1.2 Remissinstanserna

Remissinstanserna är i alll väsentligt posiliva till
förslagen och anser att de

bör genomföras. Länsstyrelsen i Gävleborgs län framhåUer att förslagen

överensstämmer med erfarenheterna på regional och lokal nivå från verk

samheten efter Tjernobylolyckan. Från länsstyrelsens i Uppsala län sida

framförs alt den beredskapsplanering som finns i länet är en bra gmnd alt

stå på. Försvarets rationaliseringsinstitut pekar på att möjligheten att i det

fortsalla arbetet utnyttja civUförsvarets resurser, bl. a. när del gäller mate

riel, bör uppmärksammas. Brandförsvarens roU vid kärnkraftsolyckor bör

enligt Svenska kommunförbundei utredas. GeneraltuUstyrelsen pekar på

att det inle räcker att förbättra beredskapen internt utan skyddet längs

rikets gränser måsle också förstärkas, bl. a. i fråga om utrustning för atl

kunna mäla radioakfivitet på varor m. m. som passerar gränserna. Några

remissinstanser anser alt nu gällande ansvarsfördelning mellan olika myn

digheler är oklar. Med hänvisning till pågående utredningsarbete avseende

bl. a. följderna av Tjernobylolyckan anser statskontoret att beslut om ' i

beredskapshöjande åtgärder
inte bör fattas föiräti delar av det utrednings- Prop. 1986/87: 18 arbelet
är redovisal.

2.1.3
Föredraganden

En
av de slutsatser som kan dras av kärnkraftsolyckan i Tjernobyl är att det inle
går all geografiskt avgränsa del område som kan drabbas av nedfaU efter en
sådan olycka. Della gäUer naturligtvis oavsett om utsläppet skell från en
anläggning inom eller ulom landet. Mot bakgrund härav är det enligl min mening
angeläget atl omedelbart vidta åtgärder för att höja beredskapen inom landet.
Till viss del kan jag förslå statskontorets synpunkt atl pågående utredningar
bör avvaktas. Enligl min mening är emellertid vissa av SSI:s förslag så
angelägna all de bör genomföras så snart som möjligt. SSI deltar i det pågående
utredningsarbetet och det finns anledning all utgå från alt resultatet av della
arbete inte kommer atl innebära en begränsning av de åtgärder som SSI nu
föreslår. Jag ansluter mig därför tUl uppfatlningen all förslagen bör
genomföras.

Från
några håll och i olika sammanhang har framförts att ansvarsförhållanden m.m.
mellan olika myndigheter är oklara. Jag viU med anledning härav framhålla att
bildandet av slalens räddningsverk den 1 juli 1986 och proposilionen 1985/86:
170 om ny räddningstjänstlag, m.m., kommer atl leda till en naturligare
rollfördelning och därmed en bättre beredskap.

I
del följande kommer jag alt gå närmare in på de åtgärder för atl höja
beredskapen mot kärnkraftsolyckor somjag anser bör genomföras. Jag vill redan
här poängtera vikten av att de länsstyrelser som har särskUda resurser och
kompetens inom området i händelse av en kärnkraftsolycka ges i uppdrag att
biträda näraliggande länsstyrelser i den utsträckning som erfordras. Med
anledning av ett påpekande från Kommunförbundet villjag framhålla alt länsstyrelserna
även bör kunna knyta extern personal lill beredskapsorganisationen. Som
föredraganden framhöll i propositionen om riktlinjer för energipolitiken (prop.
1980/81: 90 bil. 2 sid. 19) bör specielll medverkan av kvalificerade
brandingenjörer från de större kommunernas brandförsvar kunna bidra lill en
vidgad kompelens och en effekfiv personalberedskap.

2.2 Planläggning för kärnkraftsberedskapen

2.2.1
SSI:s förslag

SSI
föreslår att statens räddningsverk får i uppdrag att i samråd med strålskyddsinstitutet,
försvarets ralionaliseringsinslilut, länsstyrelsernas organisalionsnämnd och
statskontoret undersöka möjligheterna till komplettering av
kärnkraflsberedskapen fill all i begränsad omfattning gälla samtliga län genom
atl utnyttja befintlig räddningstjänst- och civilförsvarsplanläggning för
beredskapsålgärder. Uppdraget föreslås vara färdigt före årsskiftet 1986/87
till en beräknad koslnad av 1 milj. kr.

2.2.2 Remissinstanserna Prop.
1986/87: 18

I
den mån remissinstanserna kommenterat förslaget är de positiva. Såväl
länsstyrelsen i Västemorrlands län som länsstyrelsen i Gävleborgs län pekar på
atl befintlig planläggning kan ligga lill grund för elt vidare arbete. Det
framhålls att Tjernobylolyckan visat att även län utan kärnkraftverk behöver någon
form av beredskapsplanering.

2.2.3 Föredraganden

I
28 § förslaget tUl räddningsljänstlag (prop. 1985/86:170) föreskrivs alt
länsstyrelsen skall svara för räddningstjänsten om det inträffar ulsläpp av
radioakfiva ämnen från en kärnteknisk anläggning i sådan omfattning all
särskilda åtgärder krävs för att skydda allmänheten. Detsamma skall gälla vid
överhängande fara för sådant utsläpp. Somjag tidigare har anfört skall
länsstyrelsens ansvar inte begränsas till utsläpp från anläggning inom landet.
Ansvaret begränsas heUer inte tiU länsstyrelserna i kärnkraflslänen ulan
samtliga länsstyrelser får ell ansvar för denna form av räddningstjänst.
Räddningstjänstlagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1987.

Som
jag fidigare har anfört går det inte all geografiskt avgränsa del område som
kan drabbas av nedfall efler en kärnkraftsolycka. Del är enligt min mening
därför mycket angelägel atl beredskapen mot kärnkraftsolyckor höjs vid
länsstyrelserna. SSI:s förslag är en lämplig väg för att dels på kort sikl
underlätta en höjning av beredskapen, dels underlätta för länsstyrelserna alt
så snabbt som möjligt ikläda sig del ansvar som den nya räddningsljänstlagen
kommer att ålägga dem. Eftersom räddningsverket är den myndighet som skall
svara för samordningen av beredskapen mol kärnkraftsolyckor bör verkel få i
uppdrag all la fram riktlinjer för länsslyrelsernas planläggning. Resultatet
bör vara klarl i sådan lid att det kan ligga till grund för den uppbyggnad av
beredskapen som skall påbörjas efler årsskiflet vid länsstyrelserna i län utan
kärnkraftverk.

Mot
bakgrund av det anförda avser jag alt senare föreslå regeringen atl uppdra åt
räddningsverket att i samråd med bl. a. SSI undersöka möjligheterna alt
komplettera beredskapen mot kärnkraftsolyckor tUl att i begränsad omfattning
gälla samtliga län genom att utnyttja befintlig räddningstjänst- och
civilförsvarsplanläggning för beredskapsåtgärder. Verkel bör få disponera högst
1 milj. kr. för alt genomföra uppdraget.

2.3 Beredskapskompetens i norra Sverige

2.3.1
SSIrs förslag

SSI
föreslår alt en länsstyrelse i norra Sverige, länsstyrelsen i Västerbot

tens län, får stöd för att samordna kunnandet i länet och erhålla samma

kompetens som länsstyrelsema i kärnkraftslänen samt att länsstyrelsen i

Västernorrlands län får visst stöd avseende mätinstrument. Kostnaderna

beräknas lill 2 milj. kr. Beloppel inkluderar kostnader för instmment och

utbildning. Räddningsverket föreslås ansvara för uppdragets genomföran

de. 10

2.3.2 Remissinstanserna Prop.
1986/87: 18

I
stort sett är remissinstanserna positiva till förslaget. Några, bl. a. länsstyrelsen
i Gävleborgs län, anser all samtUga län bör få en viss grundberedskap.
Länsstyrelsen i Gävleborgs län anför tveksamhet till atl resurser avsätts innan
ansvars- och uppgiftsfördelning mellan myndigheterna klarlagts.

2.3.3 Föredraganden

Kärnkraftslänen
i Sverige ligger i landets mellersta och södra delar. Detta har fört med sig
att kompeiensen i fråga om kärnkraftsolyckor koncentrerats till dessa delar av
landel. Somjag tidigare har framhållit går del inte att geografiskt avgränsa
det område som kan drabbas vid ulsläpp av radioaktiva ämnen. Det finns därför
enligt min mening etl starkt behov av all på olika sätt omedelbart höja
kompeiensen i norra Sverige. Delta kan ske genom atl några länsslyrelser ges
stöd för att vidta beredskapshöjande ålgärder. Jag delar den uppfattning SSI
ger utiryck för i sill förslag och förordar att det genomförs. Jag avser därför
att senare föreslå regeringen alt uppdra åt räddningsverket att svara för alt
ålgärderna vidlas inom en koslnadsram om 2 milj. kr., vilkel belopp också skall
inkludera kosinader för anskaffandet av instrument och för utbildning.

Det
kan finnas skäl att här peka på att på litet längre sikt samtliga länsslyrelser
till följd av den nya räddningsljänstlagen kommer atl få den grundberedskap som
vissa remissinstanser nu efterfrågar. Vidare vill jag här ånyo framhålla
betydelsen av atl de länsslyrelser som har särskilda resurser och kompelens i
händelse av en kärnkraftsolycka ges i uppdrag alt biträda näraliggande
länsstyrelser i den utsträckning som erfordras.

2.4 Informationshandbok för kärnkraftsolyckor

2.4.1 SSI:s
förslag

SSI
föreslår att statens räddningsverk fär i uppdrag all i samråd med berörda
myndigheter utarbeta och producera en informalionshandbok för olycksberedskap
vid kärnkraftsolyckor. Handboken skall finnas lillgänglig för centrala
myndigheter, länsstyrelser, landsting, kommuner, m.fl. Uppdraget föreslås vara
avslutat före årsskiftet 1987/88.

2.4.2 Remissinstanserna

Ingen
har ifrågasatt värdet av en informationshandbok för olycksberedskap vid
kärnkraftsolyckor. Några remissinslanser har dock synpunkier på vilka
myndigheter som bör få delta i utarbetandet av handboken. Sålunda anser
generaltullstyrelsen att tullverket, och Svenska kommunförbundet att såväl
kommun- som landstingsförbunden bör få delta. Länsstyrelsen i Gävleborgs län
menar atl det är angeläget vid utarbetandet av boken att även
länsmyndigheternas och kommunernas erfarenheter och önskemål tas till vara.

2.4.3 Föredraganden Prop. 1986/87: 18

Vid en
kärnkraftsolycka inom eUer utom landet är det viktigt atl de olika myndigheter
som har beredskapsuppgifter handlar snabbi och rätt. Därtill är det av stor
betydelse all myndigheterna handlar samordnai. För att underlätta
myndighelernas handlande i en olyckssituation bör enligl min mening en
informafionshandbok utarbetas. Genom en sådan bok erhålls ett bättre underlag
för myndighelens handlande, vilket dels innebär atl myndighetens insalser
förbältras, dels att allmänhetens förtroende för myndighelen och samhällets
toiala beredskap blir slörre. Mol bakgrund av del anförda avser jag alt senare
föreslä regeringen att uppdra åt räddningsverket att i samarbele med berörda
myndigheter och organisaiioner utarbeta en informationshandbok för
olycksberedskap vid kärnkraftsolyckor. Jag delar remissinstansernas uppfattning
om vilka myndigheler som bör delta vid utarbetandet av handboken och jag ser
det som särskilt angeläget alt erfarenheterna från verksamheten på regional och
lokal nivå beaktas. Handboken bör sedan finnas lillgänglig hos bl. a. de
centrala myndigheterna, länsstyrelserna, landsiingskommunerna och kommunerna.
Verket bör få disponera högst 3 milj. kr. för all genomföra uppdragel.

2.5
Alarmering

2.5.1 SSI:s
förslag

SSI
föreslår att statens räddningsverk får i uppdrag att genomföra kompletlerande
utbyggnad av syslemen för alarmering vid de svenska kärnkraftverken. Arbetet
föreslås vara genomfört före den 1 juli 1987. Kosinaderna beräknas till 4 milj.
kr.

I
uppdragel föreslås även ingå etl övertagande av uppföljningsansvaret för
kompletteringen av telefonalarmeringen runt Forsmarks kärnkraftverk. Uppdraget
är lidigare besläUt av SSI och kommer alt genomföras före årsskiftet 1986/87.
Det beräknas kosla 1,5 milj. kr.

2.5.2 Remissinstanserna

Remissinstanserna
lämnar i allmänhet förslaget utan erinran. Länsstyrelsen i Uppsala län anför
dock atl det material som ligger lill grund för förslaget är felaktigt när del
gäller tyfonalarmeringen vid kärnkraftverket i Forsmark. Betydligt färre
människor nås av tyfonlarm än vad SSI anger. Den föreslagna utbyggnaden skulle
därför ge förhållandevis ringa effekl vid Forsmark. Länslyrelsen förordar att
det ursprungliga förslaget för ulbyggnad genomförs.

2.5.3 Föredraganden

Vid
kärnkraftverken skulle enligt riksdagens beslut (prop. 1980/81:90, JoU 24,
rskr. 274) om riktlinjer för energipolitiken stora krav ställas på säkerheten
när det gäller alarmeringen. Detta skulle uppnås genom en kombination av
tyfonlarm och telefonlarm. Tyfonlarmet skulle byggas ut i den

12

centrala alarmeringszonen
- 5 till 10 km från kärnkraftverkel - i tillräck- Prop. 1986/87: 18 ligt
antal. I övriga delar av den inre beredskapszonen - 12 till 15 km från
kärnkraftverkel - skulle utbyggnad ske så atl redan existerande resurser
utnyttjades så långl som möjligt. Telefonlarmet skulle göras heltäckande i den
inre beredskapszonen.

Genom
tyfonalarmering nås befolkningen såväl inomhus som utomhus. Tyfonlarmel är,
ulom vid kärnkraftverkel i Forsmark, utbyggt så all ca 90% av de
permanenlboende och de fritidsboende inom de centrala alarmeringszonerna nås
vid larm. Vid sidan om tyfonalarmeringen kan de befintliga mobila
höglalamtrustningarna användas även för alarmering. Genom telefonalarmeringen
nås samfiiga hushåll, som har telefon, inom den inre beredskapszonen. En
begränsning när det gäller telefonalarmeringen är atl den i huvudsak bara når
dem som befinner sig inomhus.

Regeringen
har lidigare givit televerkel i uppdrag atl installera systemet för telefonalarmering.
Denna utbyggnad är i princip klar. Vad som återstår alt lösa är vissa tekniska
och prakliska problem.

Frågan
om alarmering vid kärnkraftverken är enligt min mening av avgörande belydelse
för de omkringboendes säkerhet och deras tiUtro tUl beredskapsplaneringen.
Alarmeringssystemen måste därför vara både helläckande och liUföriitliga.

Tyfonalarmeringen
är i stort setl utbyggd i enlighet med vad som angavs i energipropositionen.
Jag anser emellertid atl del finns starka skäl för att ytterligare förbättra
detta alarmeringsystem. Jag förordar därför att en utbyggnad av
tyfonalarmeringen sker. I nulägel ärjag dock inte beredd att förorda atl
tyfonalarmeringen byggs ul till att omfatta hela de inre beredskapszonerna.
Mot bakgmnd av de speciella befolkningsförhållandena runt Forsmarksverket är
jag inte heUer nu beredd att förorda en sådan utbyggnad som länsstyrelsen i
Uppsala län föreslår. Utbyggnaden bör huvudsakligen ske genom punktvisa
förstärkningar av systemet inom dessa zoner. Bl. a bör tyfoner sättas upp på
platser som är särskUt viktiga från utrymningssynpunkt, t. ex. fritidsområden.
I den mån så inte redan skett bör civitförsvarels tyfoner i skyddsmmsorter inom
de inre beredskapszonerna anslutas lill alarmeringssystemet. Slutligen
förordar jag i denna del all del planerade användningssättet för och
placeringen av de mobila högtalarulruslningama ses över och atl vid behov
kompletterande nyanskaffning av sådan utmstning sker. Jag avser att senare
föreslå regeringen atl ge räddningsverket i uppdrag att inom en kostnadsram av
högst 4 milj. kr. genomföra en utbyggnad av tyfonalarmeringen mnt
kämkraftverken med den inriktning jag här skisseral. I det uppdraget skall
också räddningsverket få lill uppgift atl särskilt belysa
alarmeringsförhållandena mnt Forsmarksverket.

Som
jag redan har betonat är det viktigt att alarmeringssystemet är tiltförlilligt.
Vid flera tillfäUen har vid Forsmarks kärnkraftverk förekommil falsklarm över
telefonalarmeringssyslemet. Delta är synnerligen otillfredsställande och åtgärder
bör därför vidtas för alt eliminera risken för fortsatta falsklarm.

För
alt lösa problemen med falsklarmen vid Forsmarksverket har SSI,

som hade ansvaret för förevarande frågor tUl och med den 30 juni 1986, 13

uppdragit åt Telelarm AB
att installera viss styrutrustning vid telestalio- Prop. 1986/87: 18 nerna
runt Forsmarksverket lill en beräknad koslnad av 1,5 milj. kr. Den 1 juli 1986
övertog räddningsverket ansvaret från SSI. Jag anser att de av SSI beställda
säkerhetshöjande åtgärderna skall fullföljas av räddningsverket.

Vad
gäller finansieringen av de under detta avsnitt förordade beredskapshöjande
ålgärderna vill jag anföra följande. I proposilionen 1980/ 81:90 om rikllinjer
för energipolitiken framhöll föredraganden (bil. 2 s. 36) att kostnaderna för
beredskapen mot kärnkraftsolyckor ytterst borde belasta kärnkraftföretagen.
Föreslagna förstärkningar av alarmeringssystemen runt kärnkraftverken är
sådana beredskapsåtgärder som bör bekostas av kärnkraflförelagen. Jag förordar
därför att kostnaderna för de här föreslagna ålgärderna finansieras genom
avgifier från de berörda kärnkraflförelagen.

2.6 Beredskapen vid länsstyrelserna i kärnkraftslänen

2.6.1 SSI:s
förslag

SSI
föreslår att statens räddningsverk får i uppdrag alt i samråd med statskontoret
se över förvaltningsresurserna vid länsstyrelserna i kärnkraftslänen.
Uppdraget föreslås bli redovisal före den 15 december 1986 och 0,5 milj. kr.
bör reserveras.

2.6.2 Remissinstanserna

Länsstyrelsen
i Uppsala län pekar på atl kärnkraftslänens resurser minskades redan
föregående budgetår. För atl beredskapen skall kunna bibehållas måste
resurserna ökas till den ursprungliga nivån. Från länsstyrelsens i
Västernorrlands län sida framhålls att förvaltningsresurserna bör ses över även
i icke kärnkraftslänen.

2.6.3 Föredraganden

Från
olika håll har framförts farhågor över förvaltningsresurserna renl

allmänt vid länsstyrelserna i kärnkraftslänen och över planerade re

sursneddragningar vid dessa länsstyrelser. Några remissinstanser framför

också liknande lankegångar. I och med alt samtliga länsslyrelser enligl

räddningstjänstlagen från och med den 1 januari 1987 har ansvaret för

räddningstjänsten vid allvarliga utsläpp av radioaktiva ämnen från kärn

tekniska anläggningar accentueras problemet. Jag anser alt del är mycket

angeläget att länsslyrelserna har både personella resurser och erforderlig

kompetens för att möta kravet på beredskap mot kärnenergiolyckor. Ge

nom den konvention om bistånd i händelse av en kärnenergiolycka eller etl

radioaktivt nödläge somjag kommer atl behandla senare införs begreppel

kärnenergiolycka. Detta begrepp har ett vidare lillämpningsområde än

kärnkraftsolycka. Förvaltningsresurserna hos länsstyrelserna bör ses

över, med utgångspunkt i kärnkraftsberedskapen. Eflersom del är vikligl 14

all
översynen är genomförd före den 1 januari 1987 bör den kunna begrän- Prop.
1986/87: 18 sas till alt avse kärnkraftslänen, varefter resultatet kan ligga
till grund för den kommande uppbyggnaden av beredskapen i övriga län.

SSI
föreslår alt uppdrag skall lämnas till räddningsverket. För egen del anserjag
atl statskontoret är bäitre skickat alt genomföra ett uppdrag av denna art. Jag
avser därför efter samråd med chefen för civildepartementet alt senare föreslå
regeringen att ge slalskontoret ett uppdrag med den angivna innebörden.
Uppdraget skall genomföras i samråd med räddningsverket. Jag har ocksä erfarit
att chefen för civildepartementet under arbetet med den samordnade
länsförvaltningen avser all uireda även beredskaps- och totalförsvarsfrågor
vid länsstyrelserna.

2.7 Finansiering

2.7.1
Föredraganden

Under
de föregående avsnitten harjag anförl all vissa åtgärder bör vidlas för atl
förbättra beredskapen mot kärnkraftsolyckor. Jag har också angivit beräknade
kosinader för åtgärderna.

Jag
förordar att 6 milj. kr. avsätts till statens räddningsverk för planläggningen
för kärnkraftsberedskapen, höjningen av beredskapskompe-lensen i norra Sverige
och ularbetandel av informalionshandboken för kärnkraftsolyckor.

Vidare
förordar jag att 5,5 milj. kr. avsäits till statens räddningsverk för
ulbyggandei av alarmeringen vid kärnkraftverken. Som jag lidigare har anfört
bör denna kostnad finansieras genom avgifter från de berörda
kärnkraflförelagen.

2.8 Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen dels
föreslår riksdagen atl

1.
bemyndiga regeringen all
besluta om föreskrifter rörande avgifter för beredskapsålgärder i enlighet med
vad jag har förordat (avsniu 2.5.3),

2.
till Befolkningsskydd och
räddningstjänst pä tilläggsbudget 1 till slalsbudgeten för budgeiårei 1986/87
anvisa ett förslagsanslag av 6000000 kr. (avsnitt 2.2.3, 2.3.3, 2.4.3 och
2.7.1),

dels
lämnar riksdagen lillfälle atl la del av vad jag har anförl i övrigt om
åtgärderna för all höja beredskapen vid kämkraftsolyckor.

15

3.
Konvention om bistånd i händelse av en Prop. 1986/87:18

kärnenergiolycka
eller ett radioaktivt nödläge

3.1 Föredraganden

Inom
Internationella alomenergiorganet (lAEA) har utarbetats ett förslag till
konvenlion om bistånd i händelse av en kämenergiolycka eller etl radioaklivl
nödläge. Förslagel har anlagits av atomenergiorganets generalkonferens.
Regeringen beslöl den 18 september 1986 att konventionen skulle undertecknas.
Konvenfionen har undertecknals i Wien med förbehåll för ratifikation. Den
engelska fördragstexten och en svensk översältning bör fogas till protokollet
i detla ärende som bUaga 1.2.

Konvenlionen
innebär all de fördragsslulande parterna skall samarbeta med varandra och med
lAEA för alt underlätta snabbt bistånd i händelse av en kärnenergiolycka eller
elt radioaklivl nödläge för att begränsa följderna så myckel som möjligl och
för att skydda liv, egendom och miljö från effeklerna av radioaktiva utsläpp.
Det anges i konventionen att parterna får, för alt underlätta sådant samarbete,
avtala om bilaterala eller multilaterala åtgärder eller där så är lämpligl en
kombination av sådana åtgärder för atl förhindra eller begränsa sä myckel som
möjligl skador på person och egendom eller miljön. lAEA ombeds göra sitt yttersta
för att uppmuntra, underiätta och understödja samarbetet mellan parterna.
Konventionen innehåller i övrigt närmare bestämmelser om formerna för
biståndsgivning-en och traktalrättsliga beslämmelser.

Konventionen
fömtsätter viss lagstiftning och andra praktiska åtgärder för atl Sverige skall
kunna uppfylla de förpliktelser landet ikläder sig. Vidare tillåter
konventionen i vissa fall avvikelser (jfr artikel 8.9 och 10.5). Sådana
förklaringar om förbehåll kan behöva göras. Dessa frågor kräver noggranna överväganden.
Jag avser att så snart som möjligt lägga fram förslag för regeringen i dessa
delar och om att inhämla riksdagens godkännande av konventionen.

Enligt
min mening bör konventionen så snabbt som möjligt från svensk sida tillämpas i
de delar detla kan ske inom ramen för gällande lagstiftning. Ratifikation kan
dock inte ske förrän nödvändig lagstiftning har genomförts och vissa praktiska
ålgärder har vidtagits. Eventuella förklaringar om förbehåll måsle dessutom
avges i samband med ratifikationen.

Avslutningsvis
anserjag att del är angeläget att riksdagen redan nu ges fillfälle all ta del
av konvenfionen.

3.2 Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

lämnar
riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om den konvention om
bistånd i samband med en kärnenergiolycka eller etl radioaktivt nödläge som har
utarbetats inom Internationella alomenergiorganet.

16

Bilaga
1.1 Prop. 1986/87: 18

Förteckning över remissinstanser och sammanställning av
remissyttranden över statens strålskyddsinstituts (SSI) förslag den 15 augusti
1986 om förbättrad beredskap efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl

Remissen
har avsell de punkter i förslaget som rör slalens räddningsverks
verksamhetsområde.

1 Remissinstanser

Efter
remiss har yllranden över förslaget avgivils av statens räddningsverk,
försvarels rafionaliseringsinslitul, generahullslyrelsen, statskontoret,
riksrevisionsverkei, länsslyrelserna i Uppsala, Gollands, Gävleborgs,
Väslernorriands och Västerbottens län samt Svenska kommunförbundet.

2 Allmänna synpunkter

SSI
anser atl beredskapen redan på kort sikt bör och kan höjas och föreslår inom
räddningsverkets verksamhetsområde följande. Räddningsverket bör utreda
möjligheterna till alt genom all utnyttja befintlig räddningsljänsl-och
civilförsvarsplanläggning höja kärnkraftsberedskapen i samthga län. Verket bör
vidare se över förvaltningsresurserna vid länsstyrelserna i kärnkraftslänen.
Beredskapen bör höjas omedelbart i några län i norra Sverige. En informationshandbok
för kärnkraftsolyckor bör utarbetas. Alarmeringen runt de svenska
kärnkraftverken bör byggas ul.

Statskontoret
påpekar alt slalens kärnkraftinspektion och SSI med anledning av
reaktorolyckan i Tjernobyl har lämnal etl utredningsuppdrag tUl generaldirektören
Göran Steen, statens haverikommission. Uppdraget innebär att undersöka hur
beredskapen och verksamhelen i övrigt avseende olyckan fungerat inom
myndighelernas ansvarsområden. Uppdraget innebär också atl lämna förslag lill
förbällringar i beredskapen eller verksamhelen i övrigt som visar sig
erforderliga. Slalskontoret medverkar i denna utredning. Slalskonlorel anför
vidare alt den steenska utredningen avser att i en delrapport senasl den 15
oklober 1986 redovisa sina förslag. Kontorels uppfattning är att denna
delrapport bör inväntas innan regeringen fattar beslul om ålgärder för alt
förbättra beredskapen mol kärnkraftsolyckor.

Riksrevisionsverkei
(RRV) å sin sida anser sig inle kunna ta ställning till

de enskilda förslagen. Någon revision inom räddningstjänstens område har

inte skett sedan år 1981, då RRV bl.a. pekade på civilförsvarsstyrelsens

svårigheter all priorilera mellan olika ålgärder i syfte atl nå bästa möjliga

effekt. Det behov av högre beredskap som 1982 års försvarsbeslut betona

de, borde enligt RRV;s uppfallning ha resulterat i en rad åtgärder hos de

myndigheter som ansvarar för verksamheten i fred och i krig. RRV anser

därför att de åtgärder som föreslås är angelägna, men kan inte bedöma om 17

2 Riksdagen 1986/87. I samt. Nr 18

de kan genomföras genom omprioriieringar inom tiUdelade
ramar eller Prop. 1986/87: 18 kräver ökade anslag. Behov av såväl konkreta
åtgärder som ett väl fungerande informationsflöde tiU invånarna i utsatta
kommuner har visal sig nödvändiga för alt öka förtroendet hos allmänheten och
motverka de negaliva konsekvenser osäkerhet medför för den enskilde. Den
prakliska lillämpningen av ansvarsfördelningen mellan slrålskyddsinstilutel,
räddningsverket, länsstyrelserna och kommunerna bör utvärderas i syfte att undanröja
eventuella oklarheter.

Även försvarets ralionaliseringsinslilut (FRI) avstår från
atl bedöma förslagen och omfattningen av de beredskapsförbättrande åtgärderna.
Enligt FRLs mening är del viktigt atl i del fortsatta arbetet uppmärksamma
möjligheten att utnyttja i första hand civilförsvarels resurser i form av
maleriel m. m. Det är också möjligt att viss lämplig maleriel kan finnas inom
det militära försvarei. FRI förklarar sig berett all medverka vid
planläggningen för kärnkraftsberedskapen.

Länsstyrelsen i Uppsala län anser alt beredskapen mot
stora kärnkraftsolyckor utanför Sveriges gränser i många avseenden varil dålig
men atl sommarens händelser inneburit en avsevärd förbättring. Den beredskapsplanering
som fanns i Uppsala län visade sig vara en bra grund alt slå på och
underlättade verksamheten väsentligt.

Länsstyrelsen i Gävleborgs län anser all de föreslagna
ålgärderna i slort överensstämmer med de som erfarits av läns- och kommunala
myndigheler i Gävleborgs län i samband med följderna av Tjernobylolyckan och
framhåller att de erfarenheter som finns hos myndigheterna på regional och
lokal nivå inom de mest drabbade områdena måste lillvaratas vid den fortsalla
uppbyggnaden av kärnkraflsberedskapen. Även de ålgärder som vidtagits av dessa
myndigheter bör utgöra gmnd för del fortsatta beredskapsarbetet. Länsstyrelsen
vill också peka på behovet av viss beredskap inom länel på grund av närheten
tiU kärnkraftverket i Forsmark och föreslår en rad beredskapshöjande ålgärder
med anledning härav, bl.a. automafiskt larm till länsstyrelsen saml
direktkopplad linje mellan länsstyrelserna i Gävleborgs och Uppsala län. Under
förutsättning av att en övergripande inriktning av uppbyggnaden av beredskapen
mot alomolyckor utarbetas för hela landet biträder länsstyrelsen i huvudsak
SSl;s förslag.

Länsstyrelsen i Västerbottens län tillstyrker SSl:s
förslag.

Länssiyrelsen i Gotlands län anser atl SSI:s förslag —
efler beaklande av länsstyrelsens synpunkter - är angelägna och bör genomföras.
Möjligen bör enligt länsstyrelsens mening tidsschemat för genomförandet i vissa
delar utsträckas för alt minska riskerna för av tidspress framtvingade "näst bästa lösningar".

Även statens räddningsverk släller sig tveksamt till del
pressade tidsschemat vad avser vissa av uppdragen och föreslår alt de får
genomföras under något längre tid.

Generaltullstyrelsen pekar på de problem styrelsen har som
gränskon-

trollerande myndighet och att SSI i sitt förslag inte haft nödvändig tid för

att väga in de kontroll- och beredskapsaspekter som slyrelsen tidigare

aktualiserat. Slyrelsen betonar atl gränsöverskridandel av varor, träns- ''

portmedel
och personer är belydande. Exempelvis importerades under år Prop. 1986/87:18
1985 knappt 13000 lon köksväxter bara från Östeuropa. Om tullverket inle ges
adekvata kontrollmöjligheter torde några garanlier inte kunna ges för att l.ex.
radioaktivt smittade varor inte passerar gränserna. Styrelsen anför vidare atl
i Tjernobylfallet brist rådde på informalion såtillvida att tullverkets
personal var osäker på riskerna för att inkommande varor och transportmedel
skulle vara radioaktivt smittade. Denna osäkerhet består. Styrelsens slutsats
blir därför atl det inte räcker med att förbättra beredskapen internt. Skyddet
längs landels gränser måsle förslärkas, l.ex. i fråga om mätutrustning. Vid en
kärnkraftsolycka utomlands torde det vara lika betydelsefullt att tullverket
har tillgång till mätutrustning som att man har möjlighet att utföra mätningar
t. ex. på grödor inom landet.

Svenska
kommunförbundet ställer sig i storl positivt till de beredskaps-förbättrande
ålgärder som föreslås. Förbundel framhåller dock att någon detaljanalys inle
kunnat göras. Tjernobylolyckan har enligl förbundets mening visat alt
kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder vid kärnkraftsolyckor såväl inom som
utom landel har en viktig roll all spela. Här avses i försia hand informalion
och rådgivning lill allmänheten. I dessa frågor måsle ansvarsfördelningen och
samordningen mellan olika myndigheler markanl förbällras. Vidare bör brandförsvarens
roll vid kärnkraftsolyckor ulredas. Rent allmänt anser förbundel atl den
kommunala räddningstjänsten, särskilt i kommuner med hellidsanslällda
insatsstyrkor, är en viklig resurs att utnyttja i ett akut skede för
preliminära mätningar m. m.

3 De särskilda punkterna i förslaget 3.1 Planläggning för kärnkraftsberedskapen

SSI
föreslår all räddningsverket före årsskiftel 1986/87 i samråd med bl. a. SSI
undersöker möjligheterna att låta kärnkraflsberedskapen i begränsad omfallning
gälla samtliga län genom att utnyttja befintlig räddningstjänst-och
civilförsvarsplanläggning.

Länsstyrelsen
i Väslernorrlands län pekar pä alt den tidigare hos regeringen har framhållit
att kärnkraftsolyckan i Tjernobyl och följderna bl. a. för Väslernorrlands län
visar att det finns behov av alt även i icke kärnkraftslän vidta liknande
ålgärder som i kärnkraflslänen. Även om befintlig räddningstjänstplanläggning
kan uigöra en lämplig grund för åtgärder i samband med en kärnkraflsolycka
behövs enligt länsstyrelsens uppfattning särskilda planläggningsinsatser.
Speciellt viktigt är det alt ansvarsförhållandet mellan regering, centrala
myndigheler, länsstyrelse och kommuner utklaras samt att handlingsregler för
olika typer av kärnkraftsolyckor meddelas.

Länsstyrelsen
i Gävleborgs län framhåller atl kommunerna och länssty

relsen f n. genomför en omfattande planläggning inför kommunernas över

lagande av ledningen av civilförsvaret på lokal nivå i krig och att planlägg

ningen av beredskapen mot kärnkraftsolyckor i hög grad därför kan utnytt

ja civilförsvars- och övrig kommunal beredskapsplanläggning utan alllför

omfattande kompletteringar. Vidare anser länsstyrelsen alt kärnkraftsbe- 19

redskapen på regional och
lokal nivå måsle inordnas i planläggningen för Prop. 1986/87: 18
räddningstjänsten i övrigl. Sådanl arbele pågår. Länsstyrelsen i Uppsala län
har ingen erinran mol förslaget.

3.2
Beredskapskompetens i norra Sverige

SSI
föreslår atl länsstyrelsen i Västerbottens län får stöd för att samordna
kunnandet i länel så atl den erhåller samma kompetens som länsstyrelserna i
kärnkraflslänen och alt länsstyrelsen i Väslernorriands län får visst slöd
avseende mälinstmment.

Med
hänsyn lill att Västernorrlands län inte har kärnkraftverk ifrågasätter
räddningsverket om det inte är tillfyllest om länsstyrelsen i detta län ges
samma kompeiens som övriga län ulan kärnkraftverk. Räddningsverket kan dock
förslå atl länet på grund av sina näringsproblem bör få större resurser
avseende mätutrustning än övriga län utan kärnkraftverk.

Länsstyrelsen
i Västerbottens län anför all Umeå i sina vetenskapliga institutioner -
universitetet, regionsjukhuset, FOA 4 och lanlbmksuniversitetet - har en
utomordentligt god kompelens för mätningar, utvärdering och prognoser. För
länsstyrelsen har samarbetet med dessa institutioner under de senasle månaderna
varil helt ovärderligt. SSI:s förslag om bered-skapskompelens i norra Sverige
hälsas därför med tillfredsställelse. Länsstyrelsen förklarar sig beredd att
påla sig del ökade ansvar som uppgiflen innebär, varvid slyrelsen ulgår från
att de merkoslnader som uppdragel medför för innevarande budgelår kommer all
täckas av extra anslag samt för nästa budgelår med anslag utöver vad
länsstyrelsen äskat i sin anslagsframställning.

Länsstyrelsen
i Väslernorrlands län påpekar att den lidigare hemställt alt särskild expertis
i strålskyddsfrågor avdelas till länet. Avsaknaden av sådan experlis och
svårigheten alt i inledningsskedet fä kontakt med SSI under Tjernobylolyckan
försvårade högsl avsevärt länsstyrelsens informationsverksamhet och lorde
menligt ha påverkal allmänhelens tilltro lill myndigheternas förmåga atl
bemäslra liknande situationer. Länsstyrelsen ifrågasätter rikligheten i att,
som SSI föreslagit, endasl Västerbottens län får slöd för alt samordna
kunnandet och erhålla samma kompetens som kärnkraflslänen. Enligt
länsstyrelsens uppfattning bör alla län fä sådan kompetens så all de
självständigt och efler givna handlingsregler kan handlägga frågor om
strålskyddet.

Någol
tveksam till förslagel släller sig länsstyrelsen i Gävleborgs län som anser atl
innan extra resurser avsäits till något eller några län det är viktigt - mol
bakgrund av verksamheten med anledning av Tjernobylolyckan - att ansvars- och
uppgiftsfördelningen mellan myndigheter på alla nivåer uireds och faslslälls.
Även forskningsinstitutionernas roll i sammanhangei måsle klarläggas. Slyrelsen
anser dock att samtliga län bör ges en viss grundberedskap och då även
lilldelas resurser för denna. Denna bör inlegreras med förberedelserna för
övrig räddningstjänst samt samordnas med krigsplanläggningen.

Länsstyrelsen
i Uppsala län anser atl länsstyrelsen i Västerbollen bör

kunna samordna verksamhelen inom flera norrlandslän, och att den kom-

petens
som finns i nuvarande "kärnkraftslän" bör utnyttjas för samord-
Prop. 1986/87: 18 ning i övriga delar av landel.

Länsstyrelsen
i Gotlands län, å sin sida, delar SSI uppfattning atl utsatta och
kommunikalionssvaga delar av landet bör ges en kompetens som moisvarar
kärnkraflslänens. Länsstyrelsen pekar på att Gotlands län är den del av landel
som ligger närmast de stora kärnkraflsanläggningar som är belägna vid
Östersjöns östra strand och alt i farvattnen mnt Golland opererar etl antal
fartyg framdrivna med kärnreaktorer. Avståndet mellan Oskarshamnsverket och
Gotland är ca tio mil. Den i dessa områden förhärskande vindriktningen är
SV-VSV. Anförda förhållanden, menar styrelsen, torde sammantaget med
kommunikations- och ulrymningsfrågorna starkt tala för att även Gotlands län i
likhet med nämnda norrlandslän bör ges en kompetens som motsvarar
kärnkraflslänen.

3.3 Informationshandbok
för kärnkraftsolyckor

SSI
föreslår alt räddningsverket i samråd med berörda myndigheter utarbetar en
informalionshandbok för olycksberedskap vid kärnkraftsolyckor.

GeneraltuUstyrelsen
och Svenska kommunförbundei anför att tullverket och kommun- och
landstingsförbunden bör få dellaga i utarbetandet av handboken.

Länsstyrelsen
i Västernorrlands län lillslyrker förslaget och länsstyrelsen i Uppsala län
framhåller att en särskild faktabok måste utarbetas för all massmedia skall ha
någon möjlighet atl rapportera om verksamheten på etl sätt som inle ger upphov
till förvirring.

Vid
ularbetandel av informationshandboken är del enligl länsstyrelsens i Gävleborgs
län mening angeläget atl länsmyndigheternas och kommunernas erfarenheter och
önskemål tas till vara. Handboken bör utnyttjas även av krigsorganisationen på
olika nivåer. Boken bör snarast utarbetas bl. a. för att kunna utnyttjas vid
utbildning inom civUförsvaret.

3.4 Alarmering

SSI
föreslår att räddningsverket ges i uppdrag alt genomföra kompletterande
ulbyggnad av alarmeringssystemen vid kärnkraftverken samt alt räddningsverket
övertar uppföljningsansvarel från SSI av beställd komplettering av
telefonalarmeringen vid kärnkraftverket i Forsmark.

Länsstyrelsen
i Uppsala län pekar på atl de i förslaget redovisade

förhållandena inte överensstämmer med tyfonalarmeringen mnt Fors

mark. Den centrala alarmeringszonen är extremt glesbefolkad och med

nuvarande tyfonantal kan endast 55 % av den bofasta befolkningen och ca

40 % av de fritidsboende alarmeras. Den av SSI föreslagna utbyggnaden

innebär, enligt länsstyrelsens uppfattning, 2-3 tyfoner inom varje kärn-

kraftslän vilket ej förbättrar läget vid Forsmark i någon nämnvärd grad.

Länsstyrelsens ursprungliga förslag innebär ytterligare 65 tyfoner och

skuUe innebära att 75-80 % av befolkningen inom hela inre beredskaps

zonen kunde alarmeras. Endast 6 av dessa tyfoner larmar mindre än 30

personer och 30 st. larmar vardera 100 personer eller fler. Komplettering 21

av larmeringen med
högtalarbilar uiöver vad som redan är planlagt torde ej Prop. 1986/87: 18
vara realistisk eftersom all tillgänglig polis och brandpersonal med fordon är
ianspräktagen.

Sammanfattningsvis
föreslår länsstyrelsen en fullständig utbyggnad enligt del ursprungliga
förslagel.

Länsstyrelsen
i Gävleborgs län påpekar atl inom samtliga län f. n. byggs ut möjligheterna att
utnyttja signalen "Viktigt meddelande" även i fredsräddningsljänsten.
Lokalradion har utarbetat sändningsmallar för sändning av meddelanden då
signalen ges. Om det av någon anledning skulle vara nödvändigl atl snabbt ge
informalion ulanför beredskapszonerna kring kärnkraftverken är systemet med
"Viktigt meddelande" enligt länsstyrelsens mening hell godtagbart.

3.5
Beredskapen vid länsstyrelserna i kärnkraftslänen

SSI
föreslår all räddningsverket får i uppdrag all i samråd med statskontoret se
över förvaltningsresurserna vid länsstyrelserna i kärnkraftslänen.

Länsstyrelsen
i Uppsala län konstaterar att länsstyrelsernas i kärnkraftslänen resurser
minskades redan föregående budgetår med 1/2 arbetskraft. Erfarenheler från
detla år visar alt om nuvarande beredskap skall bibehållas på sikt så måste
länsslyrelsemas i kämkraftslänen resurser ökas tUl den ursprungliga nivån. Den
uppdelning av ansvarei som skett mellan SSI och räddningsverket torde också öka
arbetsbelastningen på länen.

Enligt
länsstyrelsens i Västernorrlands län uppfattning behöver föreslagna ålgärder
göras även i icke kärnkraflslän. Länsstyrelsen har hittUls fåll avsälla slora
personella resurser för ålgärder i samband med Tjernobylolyckan.
Uppskattningsvis har ca 550 persondagar avsatts. Även ex-penskoslnaderna har
belastats exceptioneUt. Redan beslutade och planerade besparingar, bl. a. på
försvarsenhelen, kommer enligt länsstyrelsen menligt atl påverka möjlighelema
att planerna för och upprätthålla en godtagbar beredskap inom här avsell område
ulan att beredskapen inom andra områden starkt blir eftersatt.

Länsstyrelsen
i Västerbottens län utgår från att Västerbotten kommer att anses som
"kärnkraftslän" om förslaget om beredskapskompetens i norra Sverige
genomförs.

22

Convention
on Assistance in the case of a Nuclear Accident or RadiologicaJ Emergency

The
states parties to this convention, aware thal nuclear activities are being carried
out in a number of States,

noting
that comprehensive measures have been and are being taken to ensure a high level of safety in nuclear activities, aimed at
prevenling nuclear accidenls and minimizing the consequences of any such
accident, should it occur,

desiring
to strengthen further internationai co-operalion in the safe developmeni and
use of nuclear energy,

convinced
of the need for an inlernational framework which will facilitate the prompt
provision of assistance in the event of a nuclear accident or radiological
emergency to mitigate its consequences,

noting
the usefulness of bilateral and multilateral arrangemenis on mutual assistance
in this area,

noting
the activities of the Inlernational Atomic Energy Agency in developing guidelines
for mutual emergency assistance arrangements in conneclion with a nuclear accident
or radiological emergency,

have
agreed as foUows:

Artide
I

General
provisions

1.
The States Parties shaU cooperate
between themselves and with the Inlernational Atomic Energy Agency
(hereinafter referred to as the "Agency") in accordance with the
provisions of this Convention to facilitate prompt assistance in the event of a
nuclear accident or radiological emergency to mini-mize its consequences and to
protect life, property and the environment from the effects of radioactive
releases.

2.
To facilitate such cooperation
States Parties may agree on bilateral or multilateral arrangemenis or, where
appropriate, a combination of these, for provenling or minimiz-

Prop.
1986/87: 18 Bilaga 1.2

Konvention om bistånd i händelse av en kärnenergiolycka
elier tii radioaktivt nödläge

Konventionsstaterna

som
är medvetna om alt kärnteknisk verksanihet förekommer i ett antal stater,

som
konstaterar att omfattande åtgärder vidtagits och fortlöpande vidtas för att
säkerslälla en hög grad av säkerhel i samband med kärnenergiverksamheter i
syfte att förhindra kärnenergiolyckor och att reducera följderna av varje sådan
olycka till ett minimum, om den skulle inlräffa,

som
önskar ytterligare förstärka det internafionella samarbetet när det gäller
säker utveckling och användning av kärnenergi,

som
är övertygade om nödvändigheten av en internalionell ram som skall underlätta
snabbi bistånd i händelse av en kärnenergiolycka eller en radioaktivt nödläge
för att minska konsekvenserna av dessa,

som
konstaterar nyttan av bilaterala och multilaterala avtal om ömsesidigt bistånd
inom della område,

som
beaktar Internationella atomenergiorganels verksamhel när det gäller att
utveckla riktlinjer för ålgärder avseende ömsesidigt katastrofbistånd i samband
med kärnenergi-olyckor eller radioakfiva nödlägen,

har
kommU överens om följande

Artikel
1

Allmänna
bestämmelser

1. Konvenlionsstaterna
skall samarbeta

med varandra och med Internationella atom-

energiorganet (här nedan kaUal lAEA) i en

lighet med bestämmelserna i denna konven

tion för att underlätta snabbt bistånd i händel

se av en kärnenergiolycka eller ett radioak

livl nödläge för att i största möjliga utsträck

ning reducera följderna och för att skydda liv,

egendom och miljö från effekterna av ra

dioakliva ulsläpp.

2. För
atl underlätta detta samarbete kan

konvenlionsstaterna komma överens om bi

laterala eller multilaterala åtgärder eller vid

behov om en kombination av sådana åtgärder

ing injury and damage
which may resull in the event of a nuclear accident or radiological emergency.

3.
The States Parties request the Agency, acting within the framework of its Statute,
to use its best endeavours in accordance with the provisions of this Convention
lo promote, faciUtate and support the cooperation between States Parties
provided for in this Convenfion.

för all förhindra eller
begränsa så myckel som möjligl skador på person och egendom eller miljö vilka
kan bli följden av en kärnenergiolycka eller ett radioaktivt nödläge.

3. Konvenlionsslaterna
anmodar I AE A att inom ramen för sina befogenheter göra sill yttersta för atl
i enlighet med bestämmelserna i denna konvenlion främja, underlätta och stödja
del samarbete mellan konventionsstaterna som föreskrivs i denna konvenlion.

Artide
2

Provision
of assistance

1. If
a State Party needs assistance in the

event of a nuclear accident or radiological

emergency, whether or nol such accident or

emergency originates within its territory, ju

risdiction or control, it may call for such as-

"'slance from any other Slale Party, directly

or through the Agency, and from the Agency,

or, where appropriate, from other interna

tionai intergovernmental organizalions (here

inafter referred to as "internationai organiza

lions").

2.
A State Party requesling
assistance shaU specify the scope and type of assistance required and where
praciicable provide the assisting party with such informalion as may be
necessary for that party to determine the extent to which it is able to meet
the request. In the event thal it is nol praciicable for the requesting State
Party to specify the scope and type of assistance required, the requesting State
Party and the assisting party shall, in consullalion, decide upon the scope and
lype of assistance required.

3. Each State Party lo which a request for such
assistance is direcled shall promptly decide and notify the requesting State
Party directly or through the Agency whether it is in a position to render the
assistance requested, and the scope and terms of the assistance that might be
rendered.

4.
States Parties shaU within the
limits of their capabilities identify and notify the Agency of experts, equipment
and materials which could be made available for the provi-

Arlikd
2 Biständsgivning

1.
Om en konvenlionsslal behöver
bistånd i händelse av en kärnenergiolycka eller ell radioaktivt nödläge, vare
sig eller ej olyckan eller nödläget har uppkommit inom slatens egel
territorium, eller inom område under dess jurisdiktion eller kontroll, kan den
direkl eller genom lAEA göra framställning om sådant bistånd från någon annan
konventions-stal och från lAEA eller, där så är lämpligl, från andra
internationella mellanstatliga organisationer (här nedan benämnda
"inlernalionella organisationer").

2. En konventionsstat som begär bistånd skall ange
omfattning och art av begärt bistånd och skall, om så är möjligt, förse den
biståndsgivande parten med de uppgifler denna kan behöva för all avgöra i
vilken utsträckning den kan uppfylla begäran. Om del ej är praktiskt möjligt
för den anmodande konventionsslaten alt närmare ange omfattning och art av
begäri bistånd, skall denna i samråd med den biståndsgivande parten avgöra
biståndets omfallning och art.

3. Varje
konvenlionsslal, lill vilken begä

ran om sådant bistånd riktas, skall omgående

avgöra om den är i stånd atl ge önskat bistånd

och omfattningen av och villkoren för det

bistånd den kan ge samt meddela den anmo

dande konvenfionsslalen detta antingen di

rekt eller genom lAEA.

4. Konvenlionsslaterna
skall, allt efter

möjlighet, ta reda på och underrätta lAEA

om de resurser i form av experUs, utrustning

och material de skulle kunna slälla till förfo-

sion of assistance to
other States Parties in the event of a nuclear accident or radiological
emergency as well as the terms, especially financial, under which such
assistance could be provided.

5.
Any State Party may request
assistance relating lo medical treatment or temporary relocalion into the
territory of another State Party of people involved in a nuclear accident or
radiological emergency.

6.
The Agency shaU respond, in
accordance with its Statute and as provided for in this Convention, lo a requesting
State Party's or a Member Stale's request for assistance in the event of a
nuclear accident or radiological emergency by;

(a)
making available appropriate
resources allocated for this purpose;

(b)
IransmiUing promptly the
request to olher States and internationai organizations which, according to the
Agency's informafion, may possess the necessary resources; and

(c)
if so requested by the
requesting State, co-ordinating the assistance at the internationai level
which may thus become available.

gande
för alt bistå andra konventionsstater i händelse av en kärnenergiolycka eller
ett radioaktivt nödläge saml ange villkoren, i synnerhet de ekonomiska, för
detta bistånd.

5.
Vilken som helst
konventionsstat kan begära bistånd i form av sjukvård eller tilirällig omflyttning
tUl en annan konventionsslats territorium av människor som råkat ul för en
kärnenergiolycka eller ett radioaktivt nödläge.

6.
lAEA skaU i enlighet med sin
stadga och med bestämmelserna i denna konvention behandla en begäran om
bistånd från en konventionsstat eller en medlemsstat i händelse av en
kärnenergiolycka eller ell radioakfivt nödläge genom att

a)
ställa lämpliga och för detta
ändamål avsedda resurser fill förfogande,

b)
omgående vidarebefordra begäran
till andra stater och internationella organisationer som, enligt den
information lAEA erhållil, kan förfoga över de nödvändiga resurserna och,

c)
om den anmodande staten så
önskar, samordna det bistånd på intemationeU nivå som på detta sätt kan komma
alt stå tiU förfogande.

Artide 3

Direclion
and control of assistance

Uniess
otherwise agreed:

(a)
the overall direclion, control,
co-ordinalion and supervision of the assistance shall be the responsibility
within its territory of the requesfing Slale. The assisting party should, where
the assistance involves personnel, designate in consullalion with the
requesting Slale, the person who should be in chargé of and retain immediate
operational supervision över Ihe personnel and the equipment provided by it.
The designated person should exercise such supervision in cooperation with the
appropriate authorities of the requesting State;

(b) the requesting State shaU provide, to the extent of
its capabilities, local facilities and services for the proper and effective administration
of the assistance. It shaU also ensure the protection of personnel, equip-

Artikel 3

Ledning
och kontroU av biståndet

Såviit
ej annat har överenskommits,

a)
skall den anmodande staten
ansvara för den allmänna ledningen, kontrollen, samordningen och övervakningen
av biståndet inom sitl eget territorium. I det faU biståndet innefattar
personal, skaU den biståndsgivande parten i samråd med den anmodande staten
utse en person som skall ansvara för och direkt övervaka användningen av den
personal och utmstning som biståndsgivaren slälll lill förfogande. Den person
som utses skall företa denna övervakning i samarbete med vederbörande
myndigheter i den anmodande staten;

b)
skall den anmodande staten
efter bästa förmåga tillhandahålla lokala resurser och tjänsler för att
biståndet skaU kunna skötas effekfivl och på rätt sätt. Den anmodande staten
skall också svara för skyddet av perso-

ment and materials brought into its territory by or on
behalf of the assisting party for such purpose;

(c) ownership of equipment and materials

provided by either party during the periods of

assistance shall be unaffected, and their re

lurn shall be ensured;

(d) a
Stale Party providing assistance in

response to a request under paragraph 5 of

artide 2 shall co-ordinale that assistance

within its territory.

nal,
utrustning och material som för sådana ändamål införts på dess territorium av
biståndsgivaren eller av någon annan för biståndsgivarens räkning;

c) skall
äganderätten till utmslning och ma

terial som fillhandahålles av någondera par

ten under biståndsperioderna ej påverkas,

och återiämnande härav skall säkerställas;

d) skall
en konventionsstat som lämnat bi

stånd efter en begäran i enlighet med artikel 2

punkl 5 samordna detta bistånd inom silt egel

territorium.

Artide
4

Competent authorities and points of contact

1.
Each State
Party shall make known lo the Agency and lo other States Parties, directly or
through the Agency, ils competent authorities and point of contact authorized
to make and receive requests for and to accept offers of assistance. Such
points of contact and a focal point within the Agency shall be available
conlinuously.

2.
Each State
Party shall promptly inform the Agency of any changes that may occur in the
information referred lo in paragraph 1.

3.
The Agency
shall regularly and expedi-tiously provide to States Parties, Member States and
relevant internationai organizations the information referted lo in paragraphs
1 and 2.

Artikd
4

Behöriga myndigheter och kontaktställen

1.
Varje
konvenlionsslal skall underrätta lAEA och de övriga konventionsstaterna direkl
eller genom lAEA om de behöriga myndigheter och det kontaktställe som i
tfrågavarande stat har behörighet att avge och mottaga framslällningar om
bistånd och att anla erbjudanden om bistånd. Dessa kontaktställen och ell
kontaktställe inom lAEA skall fortlöpande vara lillgängliga.

2.
Varje
konventionsstat skall omgående underrätta lAEA om vaije förändring som kan
förekomma beträffande den information som avser punkten 1.

3.
lAEA skall
regelbundet och utan dröjsmål förse konventionsstater, medlemsstater och
berörda internationella organisationer med den informalion som avses i
punklerna 1 och 2.

Artide
5

Functions of the Agency

The States Parties request the Agency, in accordance with
paragraph 3 of artide 1 and without prejudice to other provisions of this
Convention, to:

(a) collect and disseminate lo States Parties and Member
States information conceming:

(i) experts, equipment and materials which could be made
available in the event of nuclear accidents or radiological emer-gencies;

(ii) melhodologies, lechniques and available results of
research relating to response

Artikel
5

IAEA:s uppgifter

Konvenfionsstaterna anmodar lAEA atl i enlighet med
artikel 1 punkt 3 och utan hinder för övriga bestämmelser i denna konvenlion
att

a) införskaffa och tUl konventionsstater och medlemsstater
sprida information beträffande:

(i) expertis, ulmstning och maierial som i händelse av
kärnenergiolyckor eller radioaktiva nödlägen skulle kunna tillhandahållas;

(ii) metodik, teknik och tillgängliga forskningsresultat
rörande insatser i sam-

to
nuclear accidents or radiological emer-gencies;

(b) assist
a State Party or a Member Slale

when requested in any of the following or

other appropriate matters:

(i)
preparing both emergency plans in the case of nuclear accidenls and
radiological emergencies and the appropriate legisla-fion;

(ii)
developing appropriate training programmes for personnel to deal with nuclear
accidents and radiological emergencies;

(iii)
Iransmitling requests for assistance and relevant information in the event of a
nuclear accident or radiological emergency;

(iv)
developing appropriate radialion monitoring programmes, procedures and
standards;

(v)
conducting investigations into the feasibility of estabUshing appropriate
radi-ation monitoring system;

(c) make
available to a Stale Party or a

Member State requesting assistance in the

event of a nuclear accident or radiological

emergency appropriate resources allocated

for the purpose of conducting an initial as

sessment of the accident or emergency;

(d) offer
its good offices lo the States Par

lies and Member States in the event of a

nuclear accident or radiological emergency;

(e) establish
and maintain liaison with rel

evant internationai organizations for the pur

poses of oblaining and exchanging relevant

information and data, and make a list of such

organizations available to States Parties,

Member States and the aforementioned orga

nizations.

band
med kämenergiolyckor eller radioaktiva nödlägen;

(b)
på begäran bislå en konventionsstat eller medlemsstat med något av följande
eller andra lämpliga frågor;

(i)
upprättande av katastrofplaner i händelse av kärnenergiolyckor eller radioaktiva
nödlägen och av lämplig lagstiftning;

(ii)
utveckla lämpliga utbildningsprogram för personal som skall göra insatser vid
kärnenergiolyckor och radioaktiva nödlägen;

(iii)
vidarebefordra framslällningar om bistånd och relevani informalion i händelse
av kämenergiolycka eller radioakfivt nödläge;

(iv)
utveckla lämpliga program, metoder och normer för mätning och övervakning av
slrålningen;

(v)
genomföra undersökningar om rimligheten av atl bygga upp lämpliga system för
mätning och övervakning av strålningen;

c) ställa
lämpliga resurser för en första be

dömning av en olycka eller elt nödläge till

förfogande för en konvenfionsstal eller en

medlemsstat, som begär biständ i händelse av

en kärnenergiolycka eller etl radioaktivt nöd

läge;

d) erbjuda
sina bona officia-tjänster fill

konvenfionsstater och medlemsstater i hän

delse av en kärnenergiolycka eUer ett ra

dioaktivt nödläge;

e) upprätta
och underhålla förbindelser

med berörda internationella organisationer i

syfte att erhålla och utbyta relevant informa

tion och data samt lillse att en förteckning

över dessa organisafioner blir tiUgänglig för

konventionsstater, medlemsstater och ovan

nämnda organisationer.

Artide
6

Confidentiality
and public statements

1.
The requesting State and the assisting party shall prolecl the confidentiality
of any confidential information thal becomes available to either of them in
conneclion with the assistance in the event of a nuclear accident

Artikel
6

Konfidenfiell
informalion och offentliga uttalanden

I.
Den anmodande staten och biståndsgivaren skall skydda den förtroliga
karaktären hos den konfidentiella information som de får lillgång till i
samband med bistånd vid en kärnenergiolycka eller etl radioaktivt nöd-

or
radiological emergency. Such information shall be used exdusively for the purpose
of the assistance agreed upon.

2. The
assisting party shall make every ef-fort lo coordinate wiih the requesting
Stale before releasing information to the public on the assistance provided in
conneclion with a nuclear accident or radiological emergency.

läge.
Sådan information skall endast användas för det överenskomna biståndet.

2. Den biståndsgivande parten skall på allt sätt sträva
efter atl samverka med den anmodande staten innan den offentliggör information
om det bistånd som lämnas i samband med en kärnenergiolycka eller elt
radioaktivt nödläge.

Artide 7 Reimbursement of costs

1. An assisting party may offer assistance

without costs to the requesling State. When

considering whether lo offer assistance on

such a basis, the assisting party shall take

into account:

(a)
Ihe nature of
the nuclear accident or radiological emergency;

(b)
the place of
origin of the nuclear accident or radiological emergency;

(c) the needs of developing counlries;

(d) the particular needs of counlries wilh

oul nuclear facilities; and

(e) any other relevant faclors.

2.
When assistance
is provided wholly or partly on a reimbursement basis, the requesting Slale
shall reimburse the assisting party for the costs incurred for the services
rendered by persons or organizations acting on ils behalf, and for all
expenses in conneclion with the assistance to the extent that such expenses are
nol directly defrayed by the requesling Slale. Uniess otherwise agreed,
reimbursement shall be provided promptly after the assisting party has presented
its request for reimbursement to the requesting State, and in respect of costs
other than local costs, shall be freely transferrable.

3.
Notwithstanding
paragraph 2, the assisting party may at any time waive, or agree lo the
poslponement of, the reimbursement in whole or in part. In considering such
waiver or poslponement, assisting parties shall give due consideration to the
needs of developing counlries.

Artikel 7

Återbetalning av kostnader

1. En bislåndsgivande part kan erbjuda

kostnadsfritt bistånd lill den anmodande sta

ten. När en biståndsgivare överväger atl läm

na bistånd på sådana viUkor, skall denne be

akta följande:

a)
kärnenergiolyckans
eller det radioaktiva nödlägets natur;

b)
den plats där
kärnenergiolyckan eller det radioaktiva nödläget uppstod;

c)
utvecklingsländernas
särskilda krav;

d) särskilda
behov i länder utan kärnener

giresurser; och

e) andra relevanla omständigheter.

2.
När biståndet
helt eller delvis lämnas under förutsättning av ålerbelalning, skall den
anmodande staten ersätta biståndsgivarens kostnader för tjänsler som personer
eller organisationer utfört för dennes räkning och för alla utgifter i samband
med biståndet, i den mån sådana utgifter inte har betalts direkl av den
anmodande staten. Om ej annat överenskommits, skall återbetalningen ske
omgående när biståndsgivaren har lämnat sin framställning om återbetalning lill
den anmodande staten. Denna betalning skall vara frilt överförbar när den
avser andra än lokala kosinader.

3.
Oaktat
bestämmelserna i punklen 2 kan den biståndsgivande parten vid vilken tidpunkt
som helst förklara sig avslå från eller samlycka lill uppskov med
återbetalningen, helt eller delvis. När biståndsgivare överväger sådant
avstående eller uppskov, skall de ta vederbörlig hänsyn lill utvecklingsländernas
behov.

Artide 8

Privileges,
immunifies and facilities

1. The
requesfing State shall afford to per

sonnel of the assisting party and personnel

acting on ils behalf the necessary privileges,

immunities and facilifies for the performance

of their assistance functions.

2. The
requesting State shall afford the fol

lowing privileges and immunities lo person

nel of the assisfing party or personnel aciing

on its behalf who have been duly notified to

and accepted by the requesling Stale:

(a) immunily
from artesl, detention and le

gal process, induding criminal, civil and ad

ministrative jurisdiction, of the requesling

State, in respect of acts or omissions in the

performance of their duties; and

(b) exemption
from taxation, dufies or

other charges, except those which are nor

mally incorporated in the price of goods or

paid for services rendered, in respecl of the

performance of their assistance functions.

3. The
requesfing State shall:

(a)
afford the assisting party
exemption from taxation, duties or other charges on the equipment and property
brought into the territory of the requesling Slale by the assisting party for
the purpose of the assistance; and

(b)
provide immunity from seizure,
attachment or requisition of such equipment and property.

4.
The requesting Stale shall
ensure the relurn of such equipment and property. If requested by the assisting
party, the requesting State shall arrange, to the extent it is able to do so,
for the necessary decontaminalion of recoverable equipment involved in the assistance
before Us return.

5.
The requesfing Stale shall
facilitate the entry into, stay in and departure from ils nafional territory of
personnel notified pursuant to paragraph 2 and of equipment and property
involved in the assistance.

6.
Nothing in this arfide shall
require the requesting State to provide its nationals or permaneni residents
with the privileges and

Artikd
8

Privilegier,
immuniteter och lättnader

1.
Den anmodande siaten skall till
den biståndsgivande partens personal och tiU personal som handlar för dennes
räkning ge del privilegier, immuniteter och lättnader som är nödvändiga för
fullgörandet av deras bi-slåndsuppgifter.

2.
Den anmodande staten skall ge
följande privilegier och immuniteter till den biståndsgivande partens personal
och till personal som handlar för dennes räkning, under fömlsätlning alt
ifrågavarande personal vederbörligen anmälls lill, och godkänls av, den anmodande
staten:

a)
immunitet i fråga om häktning,
kvarhållande och rättsliga åtgärder, inklusive straffrättslig, civilrättslig
och förvaltningsrättslig talan vid domstol i den anmodande staten, när del
gäller handlingar eUer underlåtenhet i tjänsten, samt

b) befrielse från skatter, pålagor eller andra
avgifter när del gäller personalens fullgörande av biståndsfunklionerna, dock
inte sådana som normall ingår i varornas pris eller som betalas för utförda
Ijänster.

3. Den
anmodande siaten skall

a) befria biståndsgivaren från skatter, pålagor och
andra avgifter på den utrustning och den egendom som införs till biståndsmolla-garens
territorium av biståndsgivaren i bi-slåndssyfie saml

b) ge immunitet mot beslag, kvarstad eUer rekvisition
av sådan ulmstning och egendom.

4.
Den anmodande staten skall
garaniera att sådan utmstning och egendom återlämnas. Om biståndsgivaren så
begär, skall den anmodande siaten, i den ulslräckning den har möjlighet lill
det, ombesörja nödvändig sanering av utrustning som ej förbrukats och som
använts vid biståndsarbetet.

5.
Den anmodande siaten skaU
underiätta inresan lill, vistelsen i och utresan från dess nationella
territorium för personal som anmälts enligt punkten 2 och för utrustning och
egendom som används vid biståndsarbetet.

6.
Ingenting i denna artikel
förpliktar den anmodande staten att ge egna medborgare eller andra i landel
sladigvarande bosatta per-

immunities provided for in the foregoing paragraphs.

7.
Without
prejudice to the privileges and immunities, all beneficiaries enjoying such
privileges and immunities under this artide have a duty to respect the laws and
regulations of the requesling State. They shall also have the duty not to
inlerfere in the domestic affairs of the requesting Stale.

8.
Nothing in this
artide shall prejudice rights and obligations with respect to privileges and
immunities afforded pursuant to other internationai agreements or the mles of
customary internationai law.

9.
When signing,
ratifying, accepiing, ap-proving or acceding to this Convention, a State may
declare that it does not consider itself bound in whole or in part by
paragraphs 2 and 3.

10. A State Party which has made a decla

ralion in accordance with paragraph 9 may at

any time withdraw it by notification to the

depositary.

söner de privilegier och immuniteter som angivits i
ovanslående punkter.

7.
Utan
inskränkning av privilegierna och immunitetema skall aUa personer som i enlighet
med denna artikel åtnjuter sådanajjrivile-gier och immuniteter vara skyldiga
att respektera lagar och andra förfatiningar i den anmodande staten. De skall
också vara skyldiga all ej blanda sig i den anmodande statens inre
angelägenheter.

8.
Ingenting i
denna artikel påverkar de rättigheter och skyldigheter avseende privilegier
och immuniteter som åtnjuts i enlighet med andra internationeUa avtal eller i
enhghet med internationell sedvanerätt.

9.
Då en stat
undertecknar, ratificerar, godtar, godkänner eller ansluter sig till denna
konvention, kan staten i fråga förklara att den ej anser sig bunden, helt eller
delvis, av punklerna 2 och 3.

10. En konvenlionsslal som avgivil en för

klaring i enlighel med punkten 9 kan när som

helsl frånträda detsamma genom notifikation

till depositarien.

Artide
9

Transit of personnel, equipment and property

Each State Party shall, at the request of the requesting
Slale or the assisting party, seek to facilitate the transit through its
territory of duly notified personnel, equipment and property involved in the
assistance to and from the requesting State.

Artikd 9

Transitering av personal, utrustning och egendom

Varje konventionsstat skall på den anmodande statens
eller biståndsgivarens begäran vidta åtgärder för atl underlätta transitering
genom silt territorium till och från den anmodande staten av vederbörligen
anmäld personal, utrustning och egendom i samband med biståndet.

Artide
10

Claims and compensation

1. The States Parties shall closely cooper

ate in order to facilitate the selUement of

legal proceedings and claims under this arti

de.

2. Uniess
otherwise agreed, a requesting

State shall in respecl of dealh or of injury to

persons, damage to or loss of property, or

damage to the environment caused wilhin ils

territory or other area under its jurisdiction

or control in the course of providing the as-

Artikd
10

Skadeståndskrav och ersättning

1.
Konvenfionsstaterna
skall nära samarbeta för att underlätta avgöranden i rättegångar och
förlikning vad gäller skadeståndskrav enligt denna artikel.

2.
Om ej annat
överenskommits, skall den anmodande staten i fråga om personskada med eller
utan dödlig utgång, skada på eller förlust av egendom eUer miljöskador i samband
med det begärda biståndet som har uppkommit inom dess eget territorium eller
inom

sislance
requested:

(a)
not bring any legal proceedings
against the assisting party or persons or other legal entities acting on ils
behalf:

(b)
assume responsibility for
dealing with legal proceedings and claims brought by third parties against the
assisting party or againsi persons or other legal entities aciing on its
behalf;

(c)
hold the assisting party or
persons or olher legal entities acting on its behalf harm-less in respecl of
legal proceedings and claims referred lo in sub-paragraph (b); and

(d) compensate
the assisting party or per

sons or other legal entities acting on ils behalf

for;

(i)
death of or injury to personnel of the assisting party or persons acting on its
behalf;

(ii)
loss of or damage to non-consumable equipment or materials related to the assistance;

except
in cases of wilful misconducl by the individuals who caused the death, injury,
loss or damage.

3.
This artide shall nol prevent
compensation or indemnily available under any applicable inlernational
agreement or national law of any State.

4.
Nothing in this artide shall
require the requesting State to apply paragraph 2 in whole or in part to ils
nationals or permanent residents.

5.
When signing, ratifying,
accepting, ap-proving or acceding to this Convention, a State may declare:

(a)
that U does nol consider itself
bound in whole or in part by paragraph 2;

(b) that U will nol apply paragraph 2 in whole or in
part in cases of gross negligence by the individuals who caused the death, injury,
loss or damage.

6. A
State Party which has made a declara

lion in accordance with paragraph 5 may at

any time withdraw il by notification to the

depositary.

annal
område under dess jurisdiktion eller kontroll:

a)
ej inleda rättsliga ålgärder
mol biståndsgivaren eller mot fysiska eller juridiska personer som handlar
för dennas räkning:

b)
åla sig ansvaret för
hanleringen av rättsliga åtgärder och skadeståndskrav som av Iredje part
riklas mot biståndsgivaren eller mol fysiska eller juridiska personer som
handlar för dennas räkning:

c)
hålla biståndsgivaren eller de
fysiska eller juridiska personer som handlar för dennas räkning skadeslösa vad
avser de rättsliga åtgärder och skadeståndskrav som beskrivs under b), ovan,
och

d) ersälta
biståndsgivaren eUer de fysiska

eller juridiska personer som handlar för den

nas räkning för

(i)
personskada med eller utan dödlig utgång som har fillfogals biståndsgivarens
personal eller personer som handlar för dennas räkning;

(ii) förlust av eller
skada på sådan utrustning eller material som har samband med biståndet och som
inle ulgör förbrukningsartiklar; dock inle vid uppsåtligt handlande av de personer
som orsakade dödsfallet, personskadan, förlusten eller skadan.

3.
Denna artikel hindrar inte
ersällning eller skadestånd i enlighet med något tillämpligt internationellt
avtal eller någon stals nationeUa lagstifining.

4.
Ingenting i denna artikel skall
tvinga den anmodande staten att tillämpa punkten 2 helt eller delvis på sina
medborgare eller på personer som är stadigvarande bosalla i landet.

5. Då en stat
undertecknar, ratificerar,

godlar, godkänner eller ansluter sig lUl denna

konvenfion, kan den förklara att den helt el

ler delvis

a)
ej anser sig bunden av punkten
2,

b)
ej kommer att tillämpa punkten
2, i fall då de personer som orsakal dödsfallet, personskadan, förlusten eller
sakskadan har handlagt grovt vårdslöst.

6. En
konvenlionsslal som avgivil förkla

ring i enlighet med punklen 5 kan när som

helst återta denna genom notifikation till de

positarien.

Artide
11

Termination of assistance

The requesting Slale or the assisting party may al any
time, after appropriate consultations and by notification in wriling, request
the termination of assistance received or provided under this Convention. Once
such a request has been made the parties involved shall consull with each other
to make arrangements for the proper conclusion of the assistance.

Artikd
11

Biståndets upphörande

Den anmodande staten eller den bislåndsgivande parten kan
när som helst efter lämpliga konsultationer och genom skriftlig notifikation
begära att det bistånd som mottagits eller slällls lill förfogande enligl denna
konvenlion skall upphöra. När en sådan begäran framlagts, skall de båda
inblandade parterna samråda med varandra för att träffa anstalter för lämplig
avveckling av bislåndel.

Artide
12

Relationship to olher internationai agreements

This Convention shall not affect the reciprocal rights
and obligations of States Parties under existing inlernalional agreements which
reläte to the matters covered by this Convention, or under future inlernational
agreements conduded in accordance with the objecl and purpose of this
Convention.

Artikel
12

Förhållande till andra inlernalionella avtal

Denna konvention skall ej påverka de ömsesidiga
rättigheter och skyldigheler som konvenlionsstaterna har enligt exislerande
inlernationella avtal vad avser frågor som faller under denna konvention eller
under framtida inlernationella avtal, som ingås i överensslämmelse med denna
konventions ändamål och syften.

Artide 13 Settlement ofdisputes

1.
In the event of
a dispute between States Parlies, or between a Stale Party and the Agency,
conceming the interpretation or application of this Convention, the parties to
the dispute shall consull with a view to the settlement of the dispute by
negotiation or by any olher peaceful means of seltling disputes acceptable lo
them.

2.
If a dispute of
this character between States Parties cannot be settled within one year from
the request for consullalion pursuant to paragraph 1, it shall, at the request
of any party to such dispute, be submitted lo arbitration or referred lo the
International Courl of Jusfice for decision. Where a dispute is submitted to
arbitration, if, within six months from the date of the request, the parties
to the dispute are unable to agree on the organization of the arbitration, a
party may request the President of the International Court of Justice or the
Secretary-General of the United Nations to appoint one or more

Ariikd 13 Biläggande av tvisier

1.
I händelse av
tvist mellan konventionsstaterna, eller mellan en konvenlionsslal och lAEA,
beiräffande tolkningen eller lillämpningen av denna konvention, skall parterna
i tvisten samråda i syfte att bilägga denna genom förhandling eller genom
sådan annan fredlig melod för lösning av tvist som de båda kan acceptera.

2.
Om en tvist av
detta slag mellan konvenlionsstaterna ej kunnat bilaggas inom ett år räknat
från datum för framställningen om samråd i enlighel med punkten 1, skall
tvisten efter framställning från någondera av de tvistande hänskjutas till
skiljedom eller tUl Internationella domstolen för avgörande. När en tvist
hänskjuts tiU skiljedom och de tvistande inom sex månader från datum för
framställningen ej kunnat komma överens om sältel för skiljedomens
genomförande, kan endera parten anhålla att Internationella domstolens
president eller Förenta nationernas generalsekreterare utser en eller flera
skiljedomare.

arbitrators. In cases of conflicting requests by the
parties to the dispute, the request lo the Secretary-General of the United
Nations shall have priority.

3.
When signing,
ratifying, accepting, ap-proving or acceding to this Convention, a Stale may
declare that it does nol consider itself bound by either or bolh of the dispute
settlement procedures provided for in
paragraph 2. The other States Parties shall not be bound by a dispute settlement
procedure provided for in paragraph 2 with respect lo a State Party for which
such a declaralion is in force.

4.
A Slale Party
which has made a declaralion in accordance with paragraph 3 may al any lime
withdraw it by notification to the depositary.

Om de
tvistande ingivit sinsemellan olika framställningar, skall den som ställts lill
Förenta nationernas generalsekreterare priorileras.

3.
När en stat
undertecknar, ratificerar, godtar, godkänner eller ansluter sig till denna
konvention, kan den förklara all den inle anser sig bunden av endera av eller
båda de i punkten 2 beskrivna förfarandena för biläggande av tvister. Övriga
konventionsstater skall ej vara bundna till någon av de i punkten 2 angivna
förfarandena för biläggande av tvister i förhållande till en konventionsstat
för vilken en sådan förklaring är i krafl.

4.
En
konventionsstat som avgivil förklaring i enlighet med punklen 3 kan när som
helst återta denna genom notifikation fill depositarien.

Artide 14 Entry into force

1. This Convention shall be open for signa

ture by all States and Namibia, represented

by the United Nations Council for Namibia,

al the Headquarters of the International

Atomic Energy Agency in Vienna, and at the

Headquarters of the United Nations in New

York from ... until its entry into force for

twelve months, whichever period is longer.

2.
A Stale and
Namibia, represented by the United Nations Council for Namibia, may express its
consenl to be bound by this Convention either by signature, or by deposit of an
instrument of ratification, acceptance or approval following signature made
subject to ratification, acceptance or approval, or by deposil of an instrument
of accession. The instruments of ratification, acceptance, approval or
accession shall be deposited with the depositary.

3.
This Convention
shall enter into force thirty days after consenl lo be bound has been expressed
by three States.

4.
For each State
expressing consenl to be bound by this Convention after ils entry into force,
this Convention shall enter into force for that State thirty days after the
date of expression of consenl.

Artikel 14 Ikraftträdande

1.
Denna
konvention skall vara öppen för undertecknande av aUa siater samt Namibia,
representerat av Förenta nationernas råd för Namibia, i Inlemalionella
atomenergiorganels säte i Wien och i Förenta nationernas högkvarter i New York
från och med den ... fill dess att den träder i kraft eller under tolv månader,
varvid den längsta av dessa båda perioder skall gälla.

2.
En stat, eller
Namibia representerat av Förenta nationernas råd för Namibia, kan uttrycka
sitt samtycke till att vara bunden av denna konvention antingen genom undertecknande
eller genom deponering av ratifikations-, godtagande- eUer godkännandeinstrument
efter undertecknande med förbehåll för ratifikation, godtagande eller godkännande,
eller genom deponering av ett anslutningsinstrument. Ratifikations-,
godtagande-, godkännande eller anslutningsinstmmenten skall deponeras hos
depositarien.

3.
Denna
konvenlion träder i kraft tretfio dagar efter det att tre stater samtyckt till
att vara bundna.

4. För varje stat som uttrycker sitt sam

tycke lill att vara bunden av denna konven

tion efter dess ikraftträdande, träder den i

krafl trettio dagar efter det atl staten uttryckt

sill samtycke.

3 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 18

33

5. (a)
This Convention shall be open for accession, as provided for in this artide, by
inlernational organizations and regional integration organizations constituted
by sovereign States, which have compelence in respecl of the negotiation,
conclusion and applicalion of internationai agreements in matters covered by
this Convention.

(b)
In matters
within their compelence such organizafions shaU, on their own behalf, exercise
the rights and fulfil the obligations which this Convention attributes to
States Parties.

(c) When depositing its instrument of
accession, such an organization shall communicate to the depositary a
declaralion indicafing the extent of its compelence in respect of matters
covered by this Convenfion.

(d) Such an organization shall not hold any

vote additional to those ofils Member States.

5.a) Denna
konvention skall enligt denna artikel stå öppen för anslulning av internationella
organisationer och organisaiioner för regional integrering som upprättats av
självständiga stater, vilka har befogenhet att förhandla om, ingå och
lillämpa internationella avtal om frågor som täcks av denna konvenfion.

b)
I ärenden inom
deras kompetensområde skall dessa organisaiioner på egna vägnar utöva de
rättigheter och uppfylla de skyldigheter som enligt denna konvention tiUkommer
konventionsstaterna.

c)
När en sådan
organisation deponerar sitt anslutningsinstmment, skall den till depositarien
överlämna en förklaring som visar omfattningen av organisationens behörighel
vad avser frågor som täcks av denna konvention.

d) En
sådan organisafion skall ej äga någon

rösträtt utöver den som innehas av dess med

lemsstater.

Artide
15

Provisional application

A Slale may, upon signature or al any later date before
this Convenfion enters into force for it, declare that it will apply this
Convention provisionally.

Artikd
15

Provisorisk fiUämpning

En stal kan vid undertecknandet eller vid vilken som helst
senare tidpunkt innan denna konvention har trätt i kraft förklara att den
kommer att lillämpa denna konvenlion provisoriskt.

Artide 16 Amendments

1. A State Party may propose amendments

to this Convention. The proposed amend

ment shall be submitted to the depositary

who shall circulate it immediately lo all other

States Parfies.

2. If a
majority of the States Parties re

quest the depositary to convene a conference

to consider the proposed amendments, the

depositary shall invite all States Parties to

attend such a conference to begin nol sooner

than thirty days after the invitations are is

sued. Any amendment adopted at the confer

ence by a two-thirds majority of all States

Parties shall be laid down in a protocol which

is open to signature in Vienna and New York

by all States Parties.

Artikel 16 Ändringar

1.
En
konvenlionsslal får föreslå ändringar i denna konvenlion. Ändringsförslaget
skall inges tUl depositarien, som omedelbart skall sända ut det till alla
övriga konventionsstaler.

2.
Om en majoritet
av konvenlionsstaterna anmodar depositarien att sammankalla en konferens för
att ta ställning lill de föreslagna ändringarna, skaU depositarien inbjuda aUa
konventionsstaler att bevista en sådan konferens, vilken skaU inledas tidigast
trettio dagar efter det att inbjudningarna utsänts. Alla ändringar som vid
konferensen antas med två tredjedels majoritet av konvenlionsstaterna skall
fastställas i ell protokoll, som skall vara öppet för undertecknande i Wien och
i New York av alla konventionsstaler.

3. The
protocol shall enter into force thirty days after consenl lo be bound has been
expressed by three States. For each State expressing consent to be bound by
the protocol after ils entry into force, the protocol shall enter into force
for that State thirty days after the date of expression of consent.

3.
Prolokollet träder i krafl trettio dagar efter det alt tre stater samtyckt lill
att vara bundna. För varje stat som samtycker till atl vara bunden av
protokoUet efter det att detla trätt i kraft träder protokollet i kraft trettio
dagar efler den dag då staten uttryckt sitt samtycke.

Artide 17 Denuncialion

1. A State Party may denounce this Con

vention by written notification to the deposi

tary.

2. Denunciation
shall lake effect one year

following the date on which the notification is

received by the depositary.

Artikd 17 Uppsägning

1. En konvenlionsslal får säga upp denna

konvention genom skriftlig notifikation till

depositarien.

2. Uppsägningen
iräder i kraft ett år från

det datum då notifikationen mottogs av depo

sitarien.

Artide 18 Depositary

1.
The Director
General of the Agency shall be the depositary of this Convention.

2.
The Director
General of the Agency shall promptly notify States Parties and all olher States
of:

(a) each signature of this Convention
or any protocol of amendment;

(b)
each deposit of
an inslrumenl of ratification, acceptance, approval or accession conceming
this Convenfion or any protocol of amendment;

(c) any declaralion or withdrawal
thereof in accordance with artides 8, 10 and 13;

(d) any declaralion of provisional applica

lion of this Convention in accordance with

artide 15;

(e) the entry into force of this Convention

and of any amendment thereto; and

(f) any denunciation made under artide

17.

Artikd 18 Depositarie

1.
IAEA:s
generaldirektör skall vara depositarie för denna konvenfion.

2.
IAEA;s
generaldirektör skall omgående underrätta konventionsstatema och alla andra
slaler om

a)
vaije
undertecknande av denna konvenlion eUer alla protokoll om ändring;

b)
varje
deponering av rafifikations-, godtagande-, godkännande- eller anslutningsinstmment
rörande denna konvention eller alla prolokoll om ändring;

c)
förklaringar
eller återtaganden av sådana enligt artiklarna 8, 10 och 13:

d) förklaringar
rörande provisorisk till

lämpning av denna konvention i enlighet med

artikel 15;

e) ikraftträdande av denna konvention och

varje ändring i denna; och

f) uppsägningar enligt artikel 17.

Artide
19

Authentic texts and certified copies

The original of this Convention, of which the Arabic,
Chinese, English, French, Russian and Spanish texts are equally authentic,
shall be deposited with the Director General of the Inlernational Atomic Energy
Agency

Artikd
19

Autentiska texter och avskrifter

Originalet fill denna konvention, av vilken de arabiska,
kinesiska, engelska, franska, ryska och spanska texlerna har lika gillighel
skall deponeras hos Internationella atomenergiorganels generaldirektör,
som skall

who shall send certified
copies to States Parlies and all other States.

In svitness vvfiereo/the
undersigned, being duly authorized, have signed this Convention, open for
signature as provided in paragraph 1 of artide 14.

Adopted
by the General Conference of the International Atomic Energy Agency meeting in
special session at Vienna on the twen-lysixlh day of September one ihousand
nine hundred and eighlysix.

sända bestyrkta avskrifter
til' konventions-staterna och till alla andra stater.

TILL BEKRÄFTELSE HÄRAV har
undertecknade, därtill vederbörligen befullmäktigade undertecknat denna
konvention, som är öppen för undertecknande enligt artikel 14 punkt 1.

ANTAGEN av Internationella
atomenergiorganels generalförsamling vid extra möte i Wien den 26 september år
1986.

BUaga
2 Prop. 1986/87: 18

Jordbruksdepartementet

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 2 oktober 1986

Föredragande:
slalsrådel Lundkvisl såvitt avser avsnill I, statsrådet Dahl såvitt avser
avsnitt 2

Anmälan till proposition om vissa åtgärder m. m. efter
Tjernobylolyckan

Nionde huvudtiteln

1 Åtgärder för bl. a. jordbruks- och renskötselföretag

Det
radioakliva nedfallet efter kämkraftsolyckan i Tjernobyl har skapat stora
problem för bl.a. jordbmks-, trädgårds- och renskötselföretag. De drabbas av
merkostnader och inkomstbortfall på grund av de ålgärder som vidtagits i syfte
atl även i denna situation lillförsäkra konsumenterna livsmedel av god
kvalitet. För atl tillgodose etl omedelbart behov beslutade regeringen därför
i maj 1986 att ställa 25 milj. kr. lUl lanlbmksstyrelsens förfogande för
budgetåret 1985/86 för förskollsutbelalningar till drabbade jordbmkare och
trädgårdsföretagare.

Lantbmksstyrelsen
lämnade ijuni 1986 efter samråd med Lantbmkamas riksförbund förslag lill
riktlinjer för ersättning till jordbmks-, trädgårds-och renskötselförelag på
gmnd av radioaktivt nedfall. Med förslagel som grund utfärdade regeringen den
ISjuni 1986 förordning (1986:621) om ersättning till jordbmks-, trädgårds- och
renskötseUÖrelag för merkoslnader och inkomstbortfall på gmnd av radioaktivt
nedfall. Samma dag beslutade regeringen alt för budgetåret 1986/87 ställa medel
till lanlbmksstyrelsens förfogande för sådan ersättning. Genom
ersätlningsbesluten kommer de aktueUa förelagarna att såvitt möjligt hållas
skadeslösa lill följd av merkostnader och inkomstbortfall som uppstått på gmnd
av Tjernobylolyckan.

Med
stöd av regeringens beslut har lantbmksstyrelsen beiräffande jordbmks- och
trädgårdsföretag beslutat i huvudsak följande.

Enligl
lanlbmksstyrelsens föreskrifter lämnas ersättning fill jordbmksförelag för de
merkostnader som har orsakats av försenad betessläppning, för minskad
avkastning i mjölkproduktionen liU följd av della och för mjölk som har
kasserats. Vidare lämnas ersättning för kasserade slaktkroppar och för
merkostnader och försämrat ekonomiskl utbyte av slaktdjur då slakten skett vid
annan tidpunkt än vad den eljest skulle ha gjort. Ersättning ges också för
foder som kasserats och för sanering av vallar.

Till
trädgårdsföretag lämnas enligt lanlbmksstyrelsens föreskrifter er- 37

sättning för produkter som
omfattas av försäljningsförbud och för vissa Prop. 1986/87: 18
frilandsodlade trädgårdsprodukter som kasserats. För sanering av vissa
frilandsodlingar utgår ersällning för kostnader, förlusler, merarbete och nytt
växlmaterial.

I
fråga om renskötselförelag har statens livsmedelsverk och lantbruksslyrelsen
efter samråd med Svenska samernas riksförbund beslutat i huvudsak följande.
Renar från områden där förhöjda halter av radioaktiva ämnen uppmätts måste
slaktas på kontrollslakleri. Beslutet omfattade lill en början Kopparbergs,
Jämtlands och Västerbottens län, men har nu utsträckts tUl att avse även
Norrbottens län. Cesiumhalterna har nämligen ökat hos renarna under hösten när
de övergått till atl beta lav. Cesiumhallen i varje enskild renkropp
undersöks. Vid för höga halter av radioaktiva ämnen kasseras renkroppen.
Renägarna erhåller ersättning molsvarande marknadspriset från slakteriföretagen
enligt gängse rutiner för samtliga slaktade renar, dvs. även för sådana som
inte godkänls som livsmedel på grund av för hög cesiumhalt.
Kontrollslakterierna erhåller sedermera ersättning från lantbmksstyrelsen för
de renkroppar som inle kunnat godkännas som livsmedel av detla skäl. De
erhåller också ersäitning för sina hanteringskostnader för dessa renkroppar.
Ersättning till renägare kan utgå även för tidigareläggning av slakt, utfodring
av renar och för merkostnader för anskaffning av matrenar.

Sveriges
lantbmksuniversilet har erhållil medel av lantbruksslyrelsen för försöksprojekt
avseende utfodring och skördemeloder i syfte att minska cesiumhallen.

Även
älgstammen har drabbats av det radioakliva nedfallet. Svenska jägareförbundet
och Svenska samernas riksförbund hemställer i skrivelse fill regeringen om
ersättning för bl.a. älgar som förstörs till följd av för höga halter av
cesium-137. När älgjakten inleddes i september visade det sig alt många fällda
älgar innehöll så höga halter av cesium-137 atl köttet inte fick saluhållas som
livsmedel. Det ansågs vara en uppenbar risk för atl jägarna skulle avbryta
älgjakten eflersom de kunde komma atl enbart drabbas av kosinader för jakten.
Med hänsyn till att en minskad jakl skulle leda till ökad skadegörelse på skog
och etl ökat antal trafikolyckor med älg beslutade regeringen alt länsstyrelsen
skall få betala ut ersäitning för fällda älgar som innehåller så höga halter av
cesium-137 att de översiiger det av statens Uvsmedelsverk lillämpade riktvärdet
för saluhållande av Uvsmedel. Enligt förordningen (1986:690) om ersättning för
fällda älgar med för höga halter av radioaktivitet lämnas ersättning för sådana
älgar som förstörs eller tas om hand av slakteri. Ersättning utgår med 2200 kr.
för vuxen älg och I OOOkr. för älgkalv.

Det
sammanlagda medelsbehovet för de av regeringen beslutade ersättningarna somjag
har redovisat är svårt att beräkna i dag. Uppskallningsvis kan detta anges lill
250 milj kr. Ersättningarna anvisas för närvarande från anslaget Ofömtsedda
ulgifter. Ersättningarna bör dock i fortsättningen bestridas från ett nylt
förslagsanslag under nionde huvudfiteln. Anslaget bör benämnas Ersättningar på
gmnd av radioaktivt nedfall.

Ersättningsfrågorna
har ännu inte kunnat slutbehandlas för alla områ

den. Sveriges fiskares riksförbund har i skrivelse till regeringen yrkat att 38

ersällning
skall ulgä lill bl.a. licensierade fiskeförelag för kostnader och Prop.
1986/87: 18 förluster på grund av del radioaktiva nedfallel. Till regeringen
har vidare inkommit skrivelser från bl. a. Svenska samernas riksförbund,
Sveriges fiskevatlenägareförbund, Sveriges frukt- och grönsaksdistributörers
förening, Sveriges Hotell- och Reslaurangförbund, Nordisk Holell- og
Res-taurantforbund och Sveriges köpmannaförbund, vilka begär ersättningar och
ålgärder av skilda slag.

Enligl
min mening kan inle i dag överblickas den fullständiga omfattningen och
konsekvenserna av de skador som föranlelts av Tjernobylolyckan. Jag förordar
därför all i den mån yllerligare krav reses om kompensation till följd av
radioaktivt nedfall efter kämkraftsolyckan bör frågor om ersällning prövas i
huvudsak efler de principer som har tillämpats för tidigare beslul om
ersäitning. Regeringen bör i förekommande fall kunna besluta om ersättning från
anslaget.

De
kosinader som myndigheterna har med anledning av kärnkraftsolyckan och som
inle läcks genom särskilda anslag bör liksom hittills vid behov läckas genom
överskridande av resp. myndighetsanslag.

Hemställan

Jag
hemställer atl regeringen föreslår riksdagen alt

1.
godkänna de rikllinjer somjag
har redovisat för ersättning på grund av radioaktivt nedfall,

2.
lill Ersättningar på grund av
radioaktivt nedfall på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetårel
1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 250000000 kr.

2 Statens strålskyddsinstituts förslag till åtgärder

Kämkraftsolyckan
i Tjernobyl föranledde betydande insatser av bl. a. berörda myndigheter.
Regeringen har också vidtagit åtgärder för att säkerställa en fullgod
beredskap för framtiden. Bl.a. har energirådet fått i uppdrag att göra en
översyn av beredskapen. Inom ramen för denna översyn har statens
strålskyddsinslitut (SSI) i skrivelse den 15 augusti 1986 lämnat förslag lUl
beredskapsförbältrande ålgärder. I det följande tar jag upp de åtgärder som bör
behandlas under nionde huvudtiteln och som SSI bedömi bör genomföras under
innevarande budgetår.

Av
strålskyddsinstitulets skrivelse framgår bl.a. all institutets gammamätstationer
behöver automatiseras på ell sådant sätl som gör det möjligt för inslilulet atl
agera omedelbart vid information om ökade strålningsnivåer i miljön. Åtgärden
föreslås i huvudsak vara genomförd före den 31 december 1986. Kostnaderna
härför beräknas fill 0,6 milj. kr.

Av skrivelsen framgår
vidare all befintliga mäfinstmment på mejerier

kan behöva kompletteras för jod och cesium. Denna fråga föreslår SSI bör

utredas av institutet i samråd med slatens livsmedelsverk. Institutet förut

sätter att utredningen utmynnar i förslag till allernaliva lösningar med 39

tidsplan
och kostnader för genomförandet. Utredningen beräknas kunna Prop. 1986/87:
18 vara avslutad före årsskiftel 1986/87.

För
alt bäitre kunna bedöma och förslå vilka mätningar som är viktiga från
slrålskyddssynpunkt vid radioaktivt nedfaU efler en reaktorolycka liksom för
att tolka mätresultaten krävs enligt SSI utbildning i mätteknik m.m. I delta
syfle avser institutet att i samråd med statens miljömedicinska laboratorium
och länsslyrelsernas organisalionsnämnd utarbeta elt särskilt kursprogram för
befattningshavare i kommuner och länsslyrelser. Kostnaderna beräknas till 3
milj. kr. SSI anmäler vidare alt en skyndsam utredning behöver göras av behovet
av dosralmätande instrument som kan komma atl kosta högst 9 milj. kr.

SSI
anmäler även behov av komplettering av befintlig datautrustning för atl möla de
höga krav på dokumentation och slråldosmälningar som ställs vid en olycka.
Kostnaderna härför beräknas fill 3 milj. kr. innefattande installation och
ombyggnader. Åtgärderna beräknas kunna vara genomförda vid årsskiftet 1986/87.
SSI föreslår att kosinaderna finansieras med kärnkraflsavgifter.

För
vissa mätningar och uppföljning av en rad mätfrågor av betydelse för
beredskapen behöver SSI instrument. En stor del av kostnaderna, som beräknas
till 0,7milj. kr., avser exierna mätuppdrag.

Informationsfrågor
rörande det radioakliva nedfallel har lilldragil sig slor uppmärksamhet. För
alt informera alla om effekterna av kärnkraftsolyckan i Tjernobyl avser SSI
all göra ett informationspaket. I detta skall ingå bl.a. en broschyr som skall
delas ut lill aUa hushåU i landet. 1 broschyren lämnas information om
kämkraftsolyckan i Tjernobyl och om de åtgärder som har vidtagits och kommer
atl vidlas. Broschyren avses vara framtagen och utdelad under oklober 1986.
Kosinaderna beräknas lill 6 milj. kr.

Kärnkraftsolyckan
i Tjernobyl har medfört att etl flertal forskningsprojekt och studier
igångsatts. Dessa bör enligt SSI fullföljas. Flera projekt har påbörjals och
beräknas vara avslutade före årsskiftet 1986/87. Bland forskningsinsatserna
märks upplags- och omsätlningsmälningar med inriktning på jordbruksmark,
radioekologiska mätningar av bl.a. renlav, aktiviletsmätningar på regnvatten,
dagvatten och reningsverk, beteendevetenskapliga studier (människors oro) saml
projekl angående radioaktiva ämnen i renar m.m. De sammanlagda kostnaderna för
forskning och studier har av SSI beräknats till 11,8 milj. kr.

SSI
måste följa upp en lång rad projekl under den närmaste tiden. Institutets behov
av extra resurser under budgetåret 1986/87 beräknas molsvara sju manår samt
medel för konsullinsatser molsvarande totalt 2,9 milj. kr. Därtill kommer
ytteriigare resursbehov som kan visa sig i de pågående utredningarna i fråga om
permaneni förstärkning inom området beredskapsplanering.

För
riksdagens information vill jag anmäla att SSI i sin skrivelse också

lar upp frågan om hur jodtablettberedskapen ytterligare kan förbättras.

För beredskap mot kärnkraftsolyckor i utlandet föreslås en ökning ske av

det befintliga beredskapslagrel av jodlabletler så att sådana med kort

varsel kan dislribueras till berörda delar av landel. SSI föreslår att social- 40

styrelsen
får i uppdrag att i samråd med institutet utreda frågan. En sådan Prop.
1986/87: 18 ulredning bör enligt SSI sludera möjligheterna atl samordna
befinfliga beredskapslager med apotekens försäljningslager och atl undanta
jod-tabletterna från kravet på hållbarhetsmärkning. SSI föreslår all utredningen
redovisar alternativa lösningar och kostnader saml tidsschema. Utredningen
avses vara avslulad före årssktflet 1986/87.

Sammanfattningsvis
innebär de av SSI föreslagna åtgärderna en koslnad av 28milj.kr., varav den
svenska kämkraflsinduslrin föreslås svara för 3 milj. kr. genom en höjning av
den särskilda avgift som den belalar enligl förordningen (1976: 247) om vissa
avgifter fill statens strålskyddsinstitut.

De
förslag tiU åtgärder och uppdrag som SSI har presenieral och somjag har
redogjort för finner jag väl avvägda. Jag delar institutets bedömning atl de
föreslagna åtgärderna och uppdragen bör genomföras redan nu. Det är enligl min
mening särskilt angeläget atl allmänheten så snart som möjligt genom
institutets försorg får en samlad och korrekt information om Tjernobylolyckan
och om de ålgärder som har vidtagits och kommer att vidlas. Jag anser även att
de forskningsprojeki som här föreslagits är angelägna eftersom vi därigenom kan
öka vår kunskap om de effekler som Tjernobylolyckan har haft och kommer all få
på bl. a. vår miljö. Även övriga av SSI föreslagna ålgärder bör skyndsamt
vidtas. Jag avser inom kort återkomma fill regeringen i fråga om dels
uiredningsuppdrag, dels ändring i ifrågavarande taxeförordning. SSI bör
således lillföras de resurser som institutet har begärt. Institutet bör
genomföra de här aktueUa åtgärderna i samarbete med övriga berörda myndigheter.

Hemställan

Jag
hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

atl
till Bidrag till statens strålskyddsinslitut på tillägsbudgel I till
statsbudgeten för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservalionsanslag av 25 000
000 kr.

41

4
Riksdagen 1986187. 1 saml. Nr 18

BUaga
3 Prop. 1986/87: 18

Industridepartementet

Utdrag
ur prolokoll vid regeringssammanträde den 2 oktober 1986 Föredragande:
statsrådet Dahl

Anmälan till proposition om vissa åtgärder m. m. efter
Tjernobylolyckan

Tolfte huvudtiteln

A. Industridepartementet m. m.

Utredningar m. m.

Under
denna mbrik har i statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett
reservationsanslag av 19500000 kr. Från detta anslag täcks bl. a. kostnaderna
för utredningar, kommitléer m. m. inom industridepartementets
verksamhetsområde. Kostnaderna för det omfattande arbete som bedrivs inom ramen
för uppdragen lill energirådet, expertgmppen och gmppen av velenskapliga
granskare somjag tidigare redogjort för belastar därför della anslag.

Dessa
kostnader består dels av kostnader direkt hänförliga tiU rådel och grupperna
såsom kosinader för sammanträden, kansli, översällning och tryckning av rapport
på svenska och andra språk, dels av merkostnader som uppstår för energiverket,
naturvårdsverket, strålskyddsinstitutet, kärnkraflsinspeklionen och konjunkturinsfitutet
genom det omfattande extra arbete som dessa verk och myndigheter låter utföra
för alt la fram underiag tiU expertgmppen. De sammanlagda kostnadema för den
verksamhet som initierats genom regeringens uppdrag den 7 maj 1986 till
energirådet beräknas till 6 milj. kr. Anslaget bör därför räknas upp med detta
belopp.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Utredningar m. m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret
1986/87 anvisa eft reservationsanslag av 6000000 kr.

42

c. Regional utveckling Prop. 1986/87: 18

Ersättning för merkostnader och förluster för vissa
företag på grund av följdeffekter av Tjernobylolyckan

Något
anslag för detta ändamål finns inte upplaget i statsbudgeten för budgetåret
1986/87.

Regeringen
har tidigare beslutat om ersättning fill bl. a. jordbmksförelag,
trädgårdsföretag och renskölselföretag. Samfidigl stod del tidigt klart all
minskad eller utebliven produktion vid nämnda förelag kan få konsekvenser för
bl. a. vidareförädlingsföretag.

Länsstyrelsen
i Västerbottens län uppmärksammade i skrivelse lill regeringen ijuni 1986 renslakleriernas
problem. Länsstyrelsen i Väslernorrlands län tog i skrivelse ijuli 1986 upp
frågan om bl. a. verksamheter med bär och älgkött som råvara och de negafiva
konsekvenserna för dessa till följd av Tjernobylolyckan. Skrivelser med begäran
om ekonomiskl stöd har inkommii från bl. a. LapplandsvUt AB.

För
all få underlag för en samlad bedömning av de merkoslnader och förluster som
olika vidareförädlingsförelag m. fl. drabbats eller beräknas bli drabbade av
fram till den 1 juli 1987 uppdrog regeringen den 4 september 1986 ål länsstyrelserna
i Norrboltens, Västerbottens, Jämflands, Västernorrlands, Gävleborgs,
Västmanlands och Uppsala län att genomföra en invenlering. Denna skulle i försia
hand avse förelag som för sin verksamhet är beroende av leveranser från renskölselföretag
saml av bär, fisk och vih. Länsstyrelserna hade också möjlighel att lämna
uppgifter om i vilken utsträckning andra verksamheier drabbats eller beräknas
bli drabbade av merkoslnader och förluster som en effekl av Tjernobylolyckan.
Uppdraget har nyligen redovisals lill industridepartementet.

Med
utgångspunki från inventeringsmalerialel kommer regeringen atl ta ställning
till ersättningsprinciper vad gäller olika verksamheter. Det ankommer också på
regeringen alt besluta om handläggningsordning. Beslut i de enskilda ärendena
om ersättning tas av resp. länsstyrelse, som har bäst kännedom om del enskilda
företagels situation och belydelse för sysselsättningen i regionen.

Eftersom
frågan om ersäitning, med utgångspunkt från inventeringsmalerialel, för
närvarande bereds inom regeringskansliet, kan anslagsbehovet nu inte bedömas. I
avvaktan på underlagsmalerial föreslår jag att ett förslagsanslag om 1000 kr.
ställs lill regeringens förfogande alt användas för ersättning till berörda
företag. Från della anslag bör regeringen sedan tilldela resp. länsstyrelse en
ekonomisk ram inom vilken länsstyrelsen får rätt atl fatta beslut om ersättning
till enskilda företag enligt de rikllinjer som regeringen senare anger. Chefen
för industridepartementet avser att senare åierkomma till riksdagen med en
redovisning av de insatser som genomförls liksom kostnaderna för dessa.

43

Hemställan Prop. 1986/87: n

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl
till Ersättningför merkostnader och förluster för vissa förelag på grund av
följdeffekter av Tjernobylolyckan på tilläggsbudget I till stalsbudgelen för
budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 1 000 kr.

E. Energi

Konvention om tidig information vid en kärnenergiolycka

Inom
internationella atomenergiorganet, lAEA, har utarbetats etl förslag till
konvention om tidig information vid en kärnenergiolycka. Förslaget har antagits
av IAEA:s generalkonferens. Regeringen beslöt den 18 seplember 1986 atl
konventionen skulle undertecknas. Konvenlionen har undertecknats i Wien med
förbehåll för ratifikation. Vid undertecknandet avgavs en förklaring att
Sverige kommer att tillämpa konventionen interimistiskt. Den engelska
fördragstexten och en svensk översättning bör fogas till regeringsprotokollet i
della ärende som bilaga 3.1.

I
konvenlionen om tidig information vid en kärnenergiolycka förbinder sig konvenlionsstaterna
att direkt eller genom förmedling av lAEA omgående underrätta de stater som
kan komma atl beröras om elt utsläpp av radioaktivt material inträffar som kan
medföra strålskyddskonsekvenser för andra stater. Konvenlionsstaterna förbinder
sig vidare atl direkl, eller genom IAEA:s förmedling, omgående tillställa
berörda stater all lillgänglig information som kan vara relevant när det gäller
alt minska konsekvenserna ur strålningssynpunkl i dessa stater.

Skyldigheten
atl rapportera gäller olyckor i såväl civila som militära kärnreaktorer, övriga
anläggningar inom kärnbränslecykeln saml för olyckor vid användning av radioisotoper.
Andra olyckor, l.ex. olyckor vid kärnvapenprov, kan anmälas frivilligl.

Den
information som skall lämnas om en olycka har inträffat skall vara så utförlig
att berörda länder kan bedöma konsekvenserna för egen del och om särskilda
åtgärder behöver sättas in. Sålunda skaU information lämnas om orsaken till
olyckan och händelseförloppets utveckling, om utsläppets kvantilel och
sammansättning, om de meteorologiska förhållandena samt om vilka skyddsåtgärder
som vidtagits. Informationen skall med lämpliga tidsintervall komplelteras med
ytterligare relevanta upplysningar rörande krisläget och om dess faktiska eller
förutsägbara upphörande.

För
egen del anserjag del nödvändigt all informalion ges såväl direkl till

de närmaste grannländerna som till lAEA. Olyckan i Tjernobyl har också

visal på behovet av alt förbättra kunskaperna om och insynen i näralig

gande kärnkraftverk utanför det egna landel. Det är därför angeläget atl,

vid sidan av den internationella konventionen, sluta bilalerala avtal med de

närmaste grannländerna för atl lillgodose delta behov. Initiativ lill sådana .,

bilaterala
avtal har redan tagits.

Avslutningsvis föreslår
jag alt regeringen inhämlar riksdagens godkän- Prop. 1986/87: 18 nande av konvenlionen
om tidig information vid en kärnenergiolycka.

Hemställan

Jag
hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen

all
godkänna konventionen om lidig information vid en kärnenergiolycka.

45

Convention on Early Notification of a Nuclear Accident

The States Parlies lo this convention, aware that nuclear activities
are being carried out in a number of States,

noting thal comprehensive measures have been and are being
taken to ensure a high level of safely in nuclear activifies, aimed al prevenling
nuclear accidenls and minimizing Ihe consequence of any such accident, should
it occur.

desiring to strengthen further intemalional co-operalion
in Ihe safe developmeni and use of nuclear energy,

convinced of the need for States to provide relevani
information about nuclear accidenls as early as possible in order that iransboun-dary
radiological consequences can be minimized,

noting the usefulness of bilateral and multilateral arrangements
on informalion exhange in this area,

have agreed as follows:

Prop. 1986/87: 18 Bilaga 3.1

Konvention om tidig information vid en kärnenergiolycka

Konventionsstaterna,

som är medvetna om att kärnteknisk verksamhet förekommer
i ett anlal siater,

.som konslalerar
aii omfattande ålgärder vidtagits och fortlöpande vidlas för alt trygga en hög
grad av säkerhet i kärnteknisk verksamhet i syfle atl förhindra kärnenergiolyckor
och att reducera följderna av varje sådan olycka lill ett minimum om den skulle
inträffa,

som önskar
ytterligare förstärka del internationella samarbetet när det gäller säker utveckling
och användning av kärnenergi,

som är
övertygade om nödvändighelen av att staterna så snabbt som möjligt tillhandahåller
relevanla upplysningar om kärnenergiolyckor, så att gränsöverskridande radiologiska
konsekvenser kan begränsas till ett minimum och

som
konstaterar nyttan av bilalerala och multilaterala avtal om informationsutbyte
inom delta område,

har kommU överens om följande.

Artide 1

Scope of applicalion

1.
This Convention
shall apply in the event of any accident involving facilities or activities of
a State Party or of persons or legal entities under ils jurisdiction or control,
referred to in paragraph 2 below, from which a release of radioactive maierial
occurs or is likely to occur and which has resulted or may result in an inlernalional
transboundary release thal could be of radiological safely significance for another
State,

2.
The facilities
and activities referted lo in paragraph 1 are the following;

(a) any nuclear reactor wherever located;

(b) any nuclear fuel cycle facilily;

(c) any radioactive waste management facility;

Artikel 1 TUlämplighetsområde

1. Denna konvention är lillämplig i händel

se av olycka som inträffar i anläggningar eller

verksamheier enligt punkt 2 nedan, i en kon

venlionsslal eller hos fysiska eller juridiska

personer under dess jurisdiktion eller kon

troll, varvid utsläpp av radioaktivt material

inträffar eller kan tänkas inträffa och leder till

eller kan komma atl leda till spridning av

aktivitet över en internationell gräns i sådan

omfattning att den kan få konsekvenser ur

strålskyddssynpunkt i en annan stat.

2. De
anläggningar och verksamheter som

avses i punkl 1 är:

a)
varje kärnreaklor
oavsett belägenheten;

b)
varje
anläggning som har all göra med kärnbränslecykeln;

c)
varje
anläggning för handhavande av radioakfivt avfall;

(d) the
transport and slorage of nuclear

fuels or radioactive wasles;

(e) the manufacture, use, slorage, disposal

and transport of radioisotopes for agricul

tural, indusirial, medical and related scienti

fic and research purposes; and

(f) the use of radioisotopes for power ge-

nerafion in space objects.

d) transport
och lagring av kärnbränsle el

ler radioaktivt avfall;

e) tillverkning,
användning, lagring,

kvittblivning och transport av radioisotoper

för användning inom jordbruk, industri, me

dicin och för vetenskap och forskning i sam

band med dessa aktiviteter och

O
användning av radioisoloper som kraftkällor i rymden.

Artide 2

Notification and information

In the event of an accident specified in artide 1, (hereinafter
referred lo as a "nuclear accident"), the Stale Party referred to in
that artide shall:

(a) forthwilh notify, directly or through
the International Atomic Energy Agency (hereinafter referted lo as the "Agency"),
those States which are or may be physically affected as specified in artide 1
and the Agency of the nuclear accident, its nature, the time of its occurrence
and its exad location where appropriate:

(b) promtly provide the States referred
to in sub-paragraph (a), directly or through the Agency, and the Agency with such
available informalion relevani to minimizing the radiological consequences in those
States, as specified in artide 5.

Artikel
2

Underrättelse och information

I händelse av en olycka enligt artikel 1 (här nedan
benämnd "kärnenergiolycka") skall den konvenlionsslal som avses i
denna artikel:

a)
direkl eller
genom förmedling av Inlernationella atomenergiorganet (här nedan benämnl lAEA)
omgående underrätta de stater som fysiskt berörs eller kan komma att beröras
på del sätt som angivils i artikel 1, samt lAEA om kärnenergiolyckan, och där
så kan ske, om dess natur samt om lidpunkl och exakl belägenhet;

b)
direkt eller
genom IAEA:s förmedling omgående tillslälla de under a) avsedda staterna saml lAEA
sådan information, som är relevant när del gäller att minska konsekvenserna ur
strålskyddsssynpunkl i dessa stater, på del säll som angivils i artikel 5.

Artide
3

Olher Nuclear Accidenls

With a view to minimizing the radiological consequences,
States Parties may notify in the event of nuclear accidents olher than those specified
in artide 1.

Ariikd
3

Andra kärnenergiolyckor

I syfle all reducera konsekvenserna ur slrålskyddssynpunkt
tiU ett minimum kan konvenfionsstaterna underrätta även om andra
kärnenergiolyckor än de som anges i artikd 1.

Artide
4

Function of the Agency

The agency shall:

(a) forthwilh
inform States Parlies, Member States, other States which are or may be physically
affected as specified in artide 1 and relevant internafional intergovernmental organizalions
(hereinafter referred to as "in-

Arlikel
4

IAEA:s funktioner

lAEA SkaU

a)
omgående underrätta konventionsstaterna, medlemsstaterna och övriga stater,
som fysiskt berörs eller kan komma att beröras på det sätt som angivits i
artikel 1, samt berörda internationella mellanstatliga organi-

lernational
organizalions") of a notification received pursuant to sub-paragraph (a)
of artide 2; and

(b) promply provide any State Party, Member State or relevani
inlernational organization, upon request, with the information received pursuant
to sub-paragraph (b) of artide 2.

sationer
(här nedan benämnda "internationeUa organisaiioner") om sådana
underrättelser som erhållits i enlighet med artikel 2 a) och

b) på
begäran omgående ställa den information som erhållits i enlighet med artikel 2
b) till förfogande för konventionsstater, medlemsstater och berörda intemationella
organisationer.

Ariide
5

Information to be provided

1. The information to be provided pur

suant to sub-paragraph (b) of artide 2 shall

comprise the following date as then available

to the notifying State Party:

(a) the time, exact location where appropriate,
and the nature of the nuclear accident;

(b) the facility or activity involved;

(c) the assumed or established cause
and the foreseeable developmeni of the nuclear accident relevant to the transboundary
release of the radioactive materials;

(d) the general characteristics of the ra

dioactive release, induding, as far as is prac

iicable and appropriate, the nature, probable

physical and chemical form and the quantity,

composition and effective heighl of the ra

dioactive release;

(e) information on current and forecast

meteorological and hydrological conditions,

necessary for forecasting the transboundary

release of the radioactive materials;

(f) the results of environmental monitoring

relevant to the transboundary release of the

radioacfive materials;

(g) the off-site protective measure laken or

planned;

(h) the predicted behaviour över time of the radioactive release.

2. Such information shall be supplemented

at appropriate intervals by further relevant

information on the developmeni of the emer

gency siluation, induding its foreseeable or

actual termination.

Artikel
5

Information som skall fillhandahållas

1. Den information som skall tillhandahål

las enligt artikel 2 b) skall i mån av tillgäng

lighet omfalla följande uppgifter från den

konvenlionsstat som lämnar informationen:

a)
tidpunkten, om
möjligt den exakta belägenheten för olyckan saml olyckans nalur;

b)
den anläggning
eller verksamhet som drabbats;

c)
den förmodade
eller fastställda orsaken tiU kärnenergiolyckan och dennas förutsägbara
utveckling med avseende på utsläpp av radioakfivt maierial över statsgränserna;

d) del
radioakliva utsläppets allmänna

egenskaper, i mån av görlighet och lämplig

het med uppgifler om utsläppets natur, dess

troliga fysikaliska och kemiska form samt

kvantitet, sammansättning och effektiv ul-

släppshöjd;

e) sådan
informalion om rådande och

prognostiserade meteorologiska och hydrolo

giska förhållanden som kan behövas för en

prognos rörande spridningen av radioaktivt

material över statsgränserna;

f) sådana
resultat från omgivningsmätning

ar som kan vara av betydelse för att bedöma

spridningen av radioaktivt material över

statsgränserna;

g) skyddsålgärder
som vidtagits eller pla

neras i olycksplatsens omgivning och

h) uppgift
om hur det radioaktiva utsläppet förväntas uppträda under en längre tidsrymd.

2. Denna
information skall med lämpliga

tidsinlervaller komplelteras med ytterligare

relevanta upplysningar rörande nödläget och

dettas faktiska eller fömtsägbara upphöran

de.

3. Informafion
received pursuant to subparagraph (b) of artide 2 may be used wilhoul restriction,
except when such information is provided in confidence by the notifying State
Party.

3. Den informalion
som erhållits i enlighet med artikel 2 b) kan användas utan inskränkningar,
utom i de fall då ifrågavarande informalion meddelas konfidentieUt av den konvenlionsstat
som lämnar upplysningarna.

Artide
6

Consultations

A State Party providing informalion pursuant to sub-paragraph
(b) of artide 2 shall, as far as is reasonably praciicable, respond promptly to
a request for further information or consultations sought by an affected Slale
Party with a view to minimizing the radiological consequences in that Stale.

Artikel
6

Konsultationer

En konvenlionsslal som lämnar informalion i enlighel med
artikel 2 b) skaU i göriigasle mån snabbt besvara en framslällning om
ytterligare upplysningar eller konsultationer från en av olyckan berörd konvenlionsstat
som denna begär för alt kunna minska konsekvenserna av strålning inom sitt område.

Artide
7

Competent authorities and points of contact

1.
Each Slale
Party shall make known lo the Agency and lo olher States Parties, directly or through
the Agency, ils competent authorities and point of contact responsible for issuing
and receiving the notification and informalion referted to in artide 2. Such points
of contact and a focal point within the Agency shall be available conlinuously.

2.
Each State
Party shall promptly inform the Agency of any changes that may occur in the informalion
referred lo in paragraph 1.

3.
The Agency shall
maintain an up-to-date list of such national authorities and points of contact
as well as points of contact of relevani inlernalional organizalions and shall
provide it to States Parties and Member States and to relevani internationai organizations.

Artikel
7

Behöriga myndigheter och kontaktställen

1.
Varje konvenlionsslal
skall underrätta lAEA och de övriga konventionsstaterna direkl eller genom lAEA
om de behöriga myndigheter och det kontaktställe som har ansvar för all lämna
och motta underrättelser och informalion i enlighet med artikel 2. Dessa konlaklställen
och elt kontaktställe inom lAEA skall fortlöpande vara fillgängliga.

2.
Varje konvenlionsslal
skall omgående underrätta lAEA om varje förändring av den informalion som avses
i punkl 1.

3.
lAEA skaU ha en
uppdaterad förteckning över ovan nämnda nationella myndigheler och
kontaktställen liksom kontaklstäUen vid ifrågakommande internationella organisationer,
och skall slälla den lill förfogande för konvenlionsstaterna, medlemsstaterna
och berörda internationella organisaiioner.

Artide
8

Assistance to States Parties

The Agency shall, in accordance with its Slatusle and upon
a request of al State Party, which does not have nuclear activities itself and
borders on a State having an active nuclear programme bul not Party, conduct in-vesligafions
into the feasibility and establishment of an appropriate radialion monitoring
syslem in order to facilitate the achievemenl of the objeclives of this Convention.

Artikd
8

Bistånd tiU konventionsstater

I enlighet med IAEA:s stadga, och på begäran av en
konventionsstat som ej har egen kärnteknisk verksamhet och gränsar fill en stal
som har ett aktivi kärnenergiprogram men som ej är konventionsstat, skall lAEA
undersöka möjligheten alt upprätta ett lämpligt övervakningssystem för
joniserande sirålning, så all denna konventions syflen lättare kan uppnås.

49

Artide 9

Bilateral and multilateral arrangements

In furlherance of their mutual inlerests, States Parfies may
consider, where deemed appropriate, the conclusion of bilateral or multUateral arrangemenis
relating to the subject malier of this Convenfion.

Artikd
9

Bilalerala och multilaterala avtal

För all främja sina gemensamma intressen kan
konventionsstater som anser detta lämpligt ingå bilaterala eller multilaterala
avtal om den fråga som denna konvention avser.

Artide
10

Relationship to olher internaiional agreements

This Convention shall not affect the reciprocal rights
and obligations of States Parties under existing internafional agreements which
reläte lo the matters covered by this Convention, or under future inlernalional
agreements conduded in accordance with the objecl and purpose of this Convention.

Ariikd
10

Förhållande lill andra internationella avtal

Denna konvention skall ej påverka de ömsesidiga
rättigheter och skyldigheler som konvenlionsstaterna har enligt existerande internationeUa
avtal vad avser frågor som faller under denna konvention eller under framlida inlernationella
avtal, som ingås i överensslämmelse med denna konventions ändamål och syften.

Artide 11 Settlement ofdisputes

1. In the event of a dispute between States

Parties, or between a Slale Party and the

Agency, conceming the interpretation or ap

plicalion of this Convention, the parties to

the dispute shall consull with a view to the

settlement of the dispute by negotiation or by

any olher peaceful means of seltling disputes

acceptable to them.

2. If
a dispute of this character between

States Parties cannot be settled within one

year from the request for consullalion pursu

ant to paragraph 1, il shall, at the request of

any party to such dispute, be submitted to

arbitration or referred lo the Inlernalional

Courl of Justice for decision. Where a dis

pute is submitted lo arbUralion, if, within six

months from the date of the request, the par

ties to the dispute are unable lo agree on the

organization of the arbitration, a party may

request the President of the International

Court of Jusfice or the Scretary-General of

the United Nations to appoint one or more

arbitrators. In cases of conflicting requests

by the parties to the dispute, the request lo

the Secretary-General of the United Nations

shall have priority.

Artikd 11 Biläggande av ivisler

1.
I händelse av
en tvist, meUan konvenfionsstaterna eller mellan en konvenlionsslal och lAEA,
beträffande tolkningen eller till-lämpningen av denna konvention, skall parterna
i tvisten samråda i syfte att bilägga tvisten genom förhandling eller genom
sådan annan fredlig metod för lösning av tvist som de båda kan acceptera.

2.
Om en tvist av
detta slag mellan konvenlionsslaterna ej kunnat bilaggas inom ell år, räknat
från datum för framställningen om samråd i enlighet med punkt I, skall tvisten
efter framställning från någondera av de tvistande hänskjutas till skiljedom
eller till Inlernationella domstolen för avgörande. När en tvist hänskjuts tUl
skiljedom, och de tvistande inom sex månader från datum för framställningen
ej kunnat komma överens om sättet för skiljedomens genomförande, kan endera
parten anhålla att Internationella domstolens president eller Förenta
nationernas generalsekreterare utser en eller flera skiljedomare. Om de tvistande
ingivit sinsemellan oUka framslällningar, skall den som ställts till Förenta
nationernas generalsekreterare prioriteras.

3.
When signing, ratifying, accepiing,
ap-proving or acceding to this Convention, a State may declare that it does nol
consider itseU" bound by either or both of the dispute settlement procedures
provided for in paragraph 2. The other States Parties shall nol be bound by a dispute
settlement procedure provided for in paragraph 2 with respecl lo a Slale Party
for which such a declaralion is in force.

4.
A Slale party which has made a declaralion
in accordance with paragraph 3 may al any lime withdraw il by notification lo the
depositary.

3.
När en stat undertecknar,
ratificerar, godtar, godkänner eller ansluter sig tiU denna konvention kan den
förklara att den inte anser sig bunden av endera av eller båda de i punkl 2
beskrivna förfarandena för biläggande av Ivisler. Övriga konventionsstaler skall
ej vara bundna tiU nägon av de i punkt 2 angivna förfarandena för biläggande av
tvister i förhållande till en konventionsstat, för vilken en sådan förklaring
är i kraft.

4.
En konvenlionsslal som avgivil
förklaring i enlighet med punkl 3 kan när som helst återta denna genom notifikation
till depositarien.

Ariicle
12 Entry into force

1. This
Convention shall be open for signa

ture by all States and Namibia, represented

by the United Nations Council for Namibia,

at the Headquarters of the Inlernalional

Atomic Energy Agency in Vienna, and at Ihe

Headquarters of the United Nations in New

York from ... until its entry into force or for

twelve months, whichever period is longer.

2.
A State and Namibia, represented
by the United Nations Council for Namibia, may express its consent to be bound
by this Convention either by signature, or by deposil of an inslmmenl of ratification,
acceptance or approval following signature made subject to ratification, acceptance
or approval, or by deposil of an instrument of accession. The instruments of ratification,
acceptance, approval or accession shall be deposited with the depositary.

3.
This Convention shall enter into
force thirty days after consenl to be bound has been expressed by three States.

4.
For each State expressing consent
to be bound by this Convention after ils entry into force, this Convention shall
enter into force for that State thirty days after the date of expression of consenl.

5.(a)
This Convention shall be open for accession, as provided for in this artide,
by inlernational organizalions and regional integration organizations constituted
by sover-

Arlikd
12 Ikraftträdande

1.
Denna konvenlion skall vara
öppen för undertecknande av alla slaler samt Namibia, representerat av Förenta
nationernas råd för Namibia, i Internationella atomenergiorganets säte i Wien
och vid Förenta nationernas högkvarter i New York fr. o. m. den 26 september
1986 till dess att den träder i kraft eller under tolv månader, varvid den
längsta av dessa båda perioder skall gälla.

2.
En stat, eller Namibia
representerat av Förenta nationernas råd för Namibia, kan uttrycka sitl samlycke
lill atl vara bunden av denna konvention antingen genom undertecknande eller
genom deponering av elt ratifikations-, godtagande- eller godkännandeinstrument
efler undertecknande med förbehåll för ratifikation, godtagande eller godkännande,
eller genom deponering av ett anslutningsinstrument. Ratifikations-,
godtagande-, godkännande- eller anslutningsinstrumenten skall deponeras hos depositarien.

3.
Denna konvention iräder i kraft
trettio dagar efter det all tre stater samtyckt till alt vara bundna.

4.
För varje stat som uttrycker sitl
samtycke lill atl vara bunden av denna konvention efter dess ikraftlrädande, iräder
den i krafl trettio dagar efler det alt staten uttryckt silt samtycke.

5 a) Denna konvention
skall enligt denna artikel stå öppen för anslutning av internationella
organisationer och organisaiioner för regional integrering som upprättats av själv-

eign States, which have compelence
in respect of the negotiation, conclusion and application of inlernalional agreements
in matters covered by this Convention.

(b) In matters within their
compelence

such organizations shall, on their own behalf,

exercise the rights and fulfil the obligations

which this Convention attributes lo States

Parties.

(c) When deposifing its
instrument of ac

cession, such an organization shall communi

cate to the depositary a declaralion indicaling

the extent ofils compelence i respect of mal

lers covered by this Convention.

(d) Such an organization shall
not hold any

vote additional to those of its Member States.

ständiga
stater, vilka har befogenhel all förhandla om, ingå och lillämpa
internationella avtal om frågor som täcks av denna konvention.

b)
I ärenden inom deras kompetensområde
skall dessa organisaiioner på egna vägnar utöva de rättigheter och uppfylla de
skyldigheter som enligt denna konvenlion tiUkommer konvenlionsstaterna.

c)
När en sådan organisation
deponerar sitl anslutningsinstmment skaU den fill depositarien överlämna en
förklaring, som visar omfattningen av organisationens behörighet vad avser
frågor som läcks av denna konvention.

d) En sådan organisaton
skall ej äga någon

rösträll utöver den som innehas av dess med

lemsstater.

Artide 13

Provisional
application

A
Stale may, upon signature or at any later date before this Convention enters into
force for il, declare that il will apply this Convention provisionally.

Artikel 13

Provisorisk
tillämpning

En
stat kan vid undertecknandet eller vid vilken som helst senare lidpunkt innan
denna konvention har trätt i krafl för denna stat förklara atl den kommer att lillämpa
denna konvention provisoriskt.

Artide
14 Amendments

1. A
Stale Party may propose amendments

to this Convention. The proposed amend

ment shall be submitted to the depositary

who shall circulate il immediately lo all other

States Parties.

2.
If a majority of the States Parties
request the depositary lo convene a conference to consider the proposed amendments,
the depositary shall invite all States Parties to attend such a conference to begin
nol sooner than thirty days after the invitations are issued. Any amendment adopted
at the conference by a two-thirds majority of all States Parties shall be laid
down in a protocol which is open lo signature in Vienna and New York by all
States Parties.

3.
The protocol shall enter into force
thirty days after consent to be bound has been expressed by three States. For each
State ex-

Artikd
14 Ändringar

1. En
konventionsstat fär föreslå ändring

ar i denna konvention. Ändringsförslaget

skall inges lill depositarien, som omedelbart

skall sända ut det till aUa övriga konventions

stater.

2.
Om en majoritet av konvenlionsslaterna
anmodar depositarien att sammankalla en konferens för att ta ställning liU de
föreslagna ändringarna, skall depositarien inbjuda alla konventionsstater atl
bevista en sådan konferens, vilken skall inledas fidigasl Irellio dagar efler
del att inbjudningarna utsänts. Alla ändringar som vid konferensen antas med
två tredjedels majorilel av konvenlionsslaterna skall fastställas i elt
protokoll, som skall vara öppel för undertecknande i Wien och New York av alla
konventionsstater.

3.
Protokollet träder i kraft irellio
dagar efter det att tre stater samtyckt lill att vara bundna. För varje stat
som samtycker till att

pressing consent to be bound
by the protocol after Us entry into force, the protocol shall enter into force
for that Slale thirty days after the date of expression of consent.

vara bunden av protokollet
efter del atl detla trätt i krafl, träder protokollet i kraft trettio dagar efler
den dag då siaten uttryckt sitt samtycke.

Artide
15 Denuciation

1.
A State Party may denounce this
Convention by written notification lo the depositary.

2.
Denuciation shaU lake effect one
year following the date on which the notification is received by the depositary.

Artikd
15 Uppsägning

1. En
konvenlionsstat får säga upp denna

konvention genom skriftlig notifikation fill

depositarien.

2. Uppsägningen träder i
kraft elt år från

det datum då notifikationen mottogs av depo

sitarien.

Artide
16 Depositary

1.
The Director General of the Agency
shall be the depositary of this Convention.

2.
The Director General of the Agency
shall promptily notify States Parties and all olher States of:

(a) each signature of this Convention or any protocol
of amendment;

(b) each deposit of an inslrumenl of ratification, acceptance,
approval or accession conceming this Convention or any protocol of amendment;

(c)
any declaralion or withdrawal thereof
in accordance with artide 11;

(d) any
declaralion of provisional applica

lion of this Convention in accordance with

arfide 13;

(e) the
entry into force of this Convenfion

and of any amendment thereto; and

(O any
denunciation made under artide 15.

Artikel
16 Depositarie

1. IAEA:
s generaldirektör skall vara depo

sitarie för denna konvenlion.

2. IAEA:s
generaldirektör skaU omgående

underrätta konventionsstaterna och alla and

ra stater om:

a) varje undertecknande av denna konvention eller
alla prolokoll om ändring;

b)
varje deponering av
ratifikations-, godtagande-, godkännande- eller anslutningsinstrument rörande
denna konvention eUer protokoll om ändring;

c)
förklaringar eller återtaganden
av sådana enligl artikel 11;

d) förklaringar rörande
provisorisk till

lämpning av denna konvention i enlighet med

artikel 13;

e) ikraftträdande
av denna konvention,

varje ändring i denna och

f) uppsägningarenligt
artikel 15.

Ariicle 17

Authentic
texts and certified copies

The
original of this Convention, of which the Arabic, Chinese, English, French, Russian
and Spanish texts are equally authentic, shall be deposited with the Director
General of the International Atomic Energy Agency who shall send certified copies
lo States Parties and all other States.

In witness whereof the undersigned,
being duly authorized, have signed this Conven-

ArtikelI7

Autentiska
texter och avskrifter

Originalet
fill denna konvenlion - av vUken de arabiska, kinesiska, engelska, franska,
ryska och spanska texterna har lika giltighet - skall deponeras hos
Internationella atomenergiorganets generaldirektör, som skall sända bestyrkta avskrifier
fiU konventionsstaterna och lill alla övriga slaler.

TILL
BEKRÄFTELSE HÄRAV har undertecknade, därtill vederbörligen befuUmäk-

Prop.
1986/87:18

tion,
open for signature as provided in para- tigade, undertecknat denna konvenlion, som

graph 1 of artide 11. är öppen för undertecknande enligt artikel 11,

punkt
1.

Adopted by the General Conference of the ANTAGEN av Internationella atomener-

Internalional
Atomic Energy Agency meet- giorganets generalförsamling vid extra möte i

ing
in special session at Vienna on the twen- Wien den 26 september år 1986.

tysixth day of September one thousand nine

hundred and eightysix.

54

Bilaga
4 Prop. 1986/87:18

Civildepartementet

Utdrag
ur prolokoll vid regeringssammanlräde den 2 oktober 1986 Föredragande:
statsrådet Gustafsson

Anmälan till proposition om vissa åtgärder m. m. efter Tjernobylolyckan

Trettonde huvudtiteln

E. Länsstyrelserna m. m. Länsstyrelserna m. m.

I
sin skrivelse liU regeringen har slatens strålskyddsinstUul (SSI) bl.a. föreslagil
all de länsslyrelser som saknar telefax- och telexulrustning skaU anskaffa
sådan. Utmstningen bör enligt SSI vara installerad före den 15 december i år.

Det
har vid olika lillfällen, då olyckor inträffat, visat sig alt kommunikationerna
mellan länsstyrelsema och andra myndigheter, både på lokal och central nivå,
underlättats avsevärt om länsstyrelserna förfogat över lelex-eller telefaxutmslning.
Så var också faUet efter olyckan i Tjernobyl. För att bl. a. göra del möjligt
för länsstyrelserna i de sex mest utsatta länen att anskaffa kommunikalionsutmstningar
anvisade regeringen i våras sammanlagt 900000 kr. för omedelbara åtgärder. Jag
delar SSI;s bedömning att de länsstyrelser som fortfarande saknar kommunikationsutmstning
bör förses med sådan. SSI:s kostnadsberäkningar är enligt min bedömning
realistiska. 500000 kr. bör därför anvisas för kompletterande inköp av kommunikationsutmstning
till länsstyrelserna.

Hemställan

Jag
hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen

att
till Länsstyrelserna m. m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetårel
1986/87 anvisa 500000 kr.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986 55