Prop. 1986/87:19

Regeringens proposition 1986/87: 19

om höjning av grundfonden för Konungariket Sveriges stadshypotekskassa

Prop. 1986/87: 19

Regeringen
föreslår riksdagen atl anta de förslag som har tagils upp i bifogade uidrag ur regeringsprotokollel
den 25 seplember 1986.

På
regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Bengt
K. Å. Johansson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås att grundfonden för Konungariket Sveriges stadshypotekskassa
höjs från 12,5 miljarder kr. till 15,5 miljarder kr.

1
Riksdagen 1986187. I saml. Nr 19

Förslag till Prop. 1986/87:19

Lag om ändring i lagen (1968: 576) om Konungariket
Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar

Härigenom föreskrivs att 13 § lagen (1968: 576) om
Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar' skall
ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13 §

Som grundfond för kassan ställer Som gmndfond
för kassan ställer

staten till förfogande en av riks- staten
fiU förfogande en av riks

gäldsfullmäktige utfärdad garanti- gäldsfullmäklige
utfärdad garanti

förbindelse på tolv och en halv mil- förbindelse
på femton och en halv

jarder kr. miljarder kr.

Denna lag träder i kraft den 30 november 1986.

Lagen omtryckt 1983:578.

FINANSDEPARTEMENTET Prop. 1986/87: 19

Uidrag
protokoll vid regeringssammanträde den 25 september 1986

Närvarande:
statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Lundkvist, Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, Leijon, Peierson, Bodström, Göransson, R. Carlsson, Holmberg,
Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist

Föredragande:
statsrådet Johansson

Proposition om höjning av grundfonden för Konungariket
Sveriges stadshypotekskassa

1 Inledning

Bestämmelser
för stadshypoteksinstilutionens verksamhet finns i lagen (1968:576) om
Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar (sladshypolekslagen).
Instilufionen består av en cenlral kassa - Konungariket Sveriges stadshypotekskassa
— och tjugo regionalt verksamma stadshypoteksföreningar. Genom föreningarna
lämnar institutionen lån i huvudsak mot säkerhel i form av panträtt i boslads-
och affärsfasligheter. Kassan har tUl uppgtft att skaffa medel till
föreningamas kreditgivning genom upplåning mol obligationer och annan
upplåning. Kassans upplåningsrätt bestäms dels av slorieken av den gmndfond som
siaten släller till kassans förfogande, dels av kassans reserv- och kapital-läckningsfonder.
Upplåningen får inle överstiga tio gånger det sammanlagda beloppet av
grundfonden och nämnda fonder. Grundfonden uppgår för närvarande till 12,5
miljarder kr. och beslår av en garanltförbindelse som fullmäktige i riksgäldskonlorel
har utfärdat. Den senaste grundfondshöjningen skedde år 1983 med 2 miljarder
kr. (prop. 1982/83: 136, NU 36, rskr. 326, SFS 1983:578).

Sladshypolekskassan
har i en skrivelse fill regeringen den 11 juni 1986 hemställt alt kassans
grundfond höjs från 12,5 miljarder kr. till 15,5 miljarder kr. Vidare har
kassan hemställt om ändring av de allmänna bestämmelserna för kassans ullåning
fill stadshypoteksföreningarna, bestämmelserna om omfattningen av och formerna
för kassans likviditetshållning, bestämmelserna om kassans och föreningamas
vinstdisposition och egna fonder saml bestämmelserna om tillåtna
belåningsändamål.

Del
är angeläget att höjningen av kassans grundfond sker så snart som möjligt.
Övriga förslag kräver ytterligare överväganden. I denna proposition behandlas
därför endast frågan om höjning av gmndfonden.

Sladshypolekskassans
skrivelse, såvitt rör frågan om höjning av grundfonden, bör fogas lUl prolokollet
i detta ärende som bilaga.

Yttranden
över sladshypolekskassans framställning har avgetts av bankinspektionen,
bostadsstyrelsen, fullmäktige i Sveriges riksbank, fullmäk-

lige i riksgäldskontoret,
allmänna pensionsfonden — första-tredje fondstyrelserna —, Svenska
bankföreningen - i vars synpunkter PKbanken instämt —, Sveriges
föreningsbankers förbund. Svenska sparbanksföreningen. Svenska
försäkringsbolags riksförbund, Sveriges allmänna hypoieksbank och kreditmarknadskommittén
(Fi 1983:06).

Prop. 1986/87: 19

2 Föredragandens överväganden

Mitt
förslag: Sladshypolekskassans grundfond höjs med 3 miljarder kr. från nuvarande
12,5 miljarderkr. lill 15,5 miljarderkr.

Stadshypotekskassans
framställning: Överensstämmer med mitl förslag.

Remissinstanserna:
Framställningen om höjning av grundfonden har lämnals ulan erinran.

Skälen
för mitt förslag: Av kassans framställning framgår all basen för kassans
upplåning nu blivit otillräcklig med hänsyn till den ökning av utlåningen som
har skell under det senasle året och som kan förulses för del närmaste året.
Jag anser därför att upplåningsrätten bör ökas och att detla bör ske genom en
höjning av grundfonden. Jag förordar atl kassans grundfond höjs med föreslagna
3 miljarder kr. från nuvarande 12,5 miljarder kr. fill 15,5 miljarder kr. Detla
förulsäller att 13 § sladshypolekslagen ändras och att fullmäktige i
riksgäldskontoret utfärdar en ny garantiförbindelse.

Etl
förslag lill ändring i sladshypolekslagen har upprättats inom finansdepartementet.

Lagförslaget
är enligt min mening av så enkel beskaffenhel all lagrådels hörande skulle
sakna betydelse.

3 Hemställan

Jag
hemställer alt regeringen föreslår riksdagen all

1. anta
förslaget till lag om ändring i lagen (1968; 576) om Konungariket

Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar,

2. bemyndiga
fullmäklige i riksgäldskontoret alt utfärda en garanfiför-

bindelse på 15,5 miljarder kr. att utgöra sladshypolekskassans gmndfond i

stället för den nuvarande förbindelsen på 12,5 miljarder kr.

4 Beslut

Regeringen
ansluter sig tiU föredragandens överväganden och beslular att genom proposition
föreslå riksdagen all anla de förslag föredraganden lagl fram.

Bilaga Prop. 1986/87:
19

Sladshypolekskassan

Till Framslällning

Finansdepartementet 1986-06-11

103
33 Siockholm

Slyrelsen
för Konungariket Sveriges stadshypotekskassa får härmed göra framslällning om
vissa ändringar i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges sladshypolekskassa
och om stadshypoteksföreningar (sladshypolekslagen).

Först
hemställer styrelsen om en skyndsam ökning av kassans grundfond, dvs. den av
riksgäldsfullmäktige utfärdade garantiförbindelse som sätter gränsen för
kassans upplåningsräti. Däruiöver lar slyrelsen upp fyra punkter där de snabba
förändringarna på kreditmarknaden och i de allmänna betingelserna för verksamhelen
får nuvai"ande delaljbestämmelser i sladshypolekslagen atl framstå som
föråldrade och restriktiva på etl olämpligt sätt. De fyra punkterna avser

— de
allmänna bestämmelserna för kassans utlåning till stadshypoteksföreningarna,

— omfattningen
av och formerna för sladshypolekskassans likviditets-hållning,

— bestämmelserna
om kassans och föreningarnas vinsldisposilion och egna fonder, samt

— beskrivningen
av de tillåtna belåningsändamålen.

Beredning
av författningsfrågorna har skett av en särskild kommitté utsedd av styrelsen. Synpunkier
har ocksä inhämtats från stadshypoteksföreningarna.

En ökning av grundfonden

I
stadshypolekslagens 13 § stadgas att staten som grundfond för kassan ställer till
förfogande en av riksgäldsfullmäktige utfärdad garantiförbindelse på lolv och
en halv miljarder kronor (beloppel senast ändral genom SFS 1983: 578). Enligt beslämmelse
i lagens 7 § får sammanlagda beloppet av kassans låneskuld inte uppgå till mera
än tio gånger summan av denna grundfond och kassans egna reserv- och kapilalläckningsfonder.

Sladshypolekskassans
egna fonder uppgår efter 1985 års vinstavsäll-

ningar lill ca 2,78 miljarder kronor. Den sammanlagda basen för upplå-

ningsrätlen är därför för närvarande ca 15,28 miljarder kronor, vilket i sin

tur innebär att kassans låneskuld får uppgå lill högst ca 152,8 miljarder

kronor. Per 30 april 1986 uppgick å andra sidan faktiskt utelöpande obliga

lioner, kapitalmarknadsreverser och certifikal lill sammanlagi ca 140,8

miljarder kronor, inräknat tecknade men ej likviderade volymer. Den

outnyttjade upplåningsrälten uppgick således till ca 12 miljarder kronor.

För att få perspektiv på denna siffra kan påpekas alt neltolåneskulden

under årels fyra första månader ökat med ca 9,5 miljarder kronor, varav ca

5,4 miljarder i prioriterad upplåning och ca 4,1 miljarder i oprioriterad. Av 5

årets medgivna ram för
prioriterad upplåning återstår (efter avdrag för Prop. 1986/87: 19

inlösen av förfallande
äldre lån) ca 4,5 miljarder kronor. Om denna kan

utnyttjas fullt ut samlidigt
som den oprioriterade upplåningen fortsätter i

hittUlsvarande lakl om ca
1 miljard kronor per månad, är del tydligt all

taket för kassans
sammanlagda upplåningsräti kan vara nått redan före

utgången av innevarande
år.

Mot
den angivna bakgrunden är en ökning av upplåningsramen mycket angelägen. Den effekl
som uppslår genom att kassans vinst för år 1986 kan läggas till fonderna i
nästa bokslut förslår därvid inteilångt; den torde inle motsvara stort mer än 3
miljarder kronor i extra upplåningsräti. Enda alternativet med nuvarande
lagstiftning är en ökning av gmndfonden, som skulle behöva genomföras så snabbt
som del lagsliftriingslekniskl är möjligt. En vidgning av upplåningsramen bör
inte anstå längre än absolut nödvändigl.

Vad
gäller frågan om slorieken av en grundfondsökning kan olika synpunkter
anföras. Senaste ökningen uppgick till 2 miljarder kronor, molsvarande 20
miljarder kronor i upplåningsrätt. Detta framstår emellertid nu som elt alllför
försiktigt sleg. Riksbankens reglering har de senaste åren inneburil att den
prioriterade utlåningen fått växa med nära 10 miljarder kronor per år för Sladshypolek.
Oavsett om formerna här kan komma att ändras till följd av bostadskommitténs
förslag bör man räkna med att fmansiering av ny- och ombyggnader kommer atl
ligga på minsl den nivån även fortsättningsvis. Efterfrågan på Stadshypoteks oprioriierade
fastighetslån lär också, enligt kassastyrelsens bedömning, fortsätta all ligga
på en hög nivå så länge omlagringen mellan olika kreditgivare pågår. En ökad upplåningsram
om 20 miljarder kronor riskerar mot den bakgmnden att motsvara mindre än etl
års ullåningsökning.

Önskan
alt undvika alltför tätt ålerkommande framslällningar om riksdagsbeslut lalar
därför å ena sidan för en betydligt större grundfondsökning denna gång än
tidigare. Å andra sidan har den statliga garantin numera fåll en mer
kommersiell karaktär genom att Sladshypolek får betala en årlig gmndfondsavgift
om 0,33 % av fondens belopp. Detla talar för all inle lägga fonden på en nivå
som inte på flera år kan komma atl las i anspråk. Vid avvägningen av dessa och
andra synpunkter har kassastyrelsen kommit fram till all en grundfondsökning
om 3 miljarder kronor, från 12,5 miljarder kronor fill 15,5 miljarder kronor,
kan vara lämplig. Kassastyrelsen får alltså hemstäUa om en sådan ökning, att
genomföras skyndsamt.

Styrelsen
för Konungariket Sveriges stadshypotekskassa

N. Erik Åqvist Lars Wohlin

/Percy
Bargholtz

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986