Prop. 1986/87:20

Regeringens skrivelse 1986/87: 20

med 1986 års redogörelse för de statliga företagen

Skr. 1986/87: 20

Regeringen
överlämnar till riksdagen bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 9
oklober 1986 med 1986 års redogörelse för de stafiiga företagen.

På
regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Thage
G Peterson

1 Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 20

Industridepartementet

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 oktober 1986

Närvarande:
statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Lundkvisl, Sigurdsen,
Guslafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Bodslröm, Göransson,
Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellslröm, Wickbom, Johansson, Hulterström,
Lindqvist

Föredragande:
statsrådet Peterson

Skr.
1986/87: 20

Skrivelse med 1986 års redogörelse för de statliga
företagen

Efter
beslul av riksdagen i februari 1981 (prop. 1980/81:22, NU 1980/ 81:29, rskr
1980/81:147) lämnar regeringen årligen en redogörelse fill riksdagen för de
slatliga företagens verksamhet.

Inom
industridepartemeniet har upprättats en redogörelse för de statliga förelagens
verksamhel under år 1985 eUer molsvarande verksamhetsår.

Redogörelsen
bygger främsl på de olika verkens och företagens årsredovisningar för år 1985
eller motsvarande verksamhetsår, men även på material som förelagen överiämnat
direkt fill departementet.

Förelagen
svarar själva för innehåUet i uppgiflerna.

Efter
en inledande översikt följer en beskrivning av verk och företag med text och
vissa sifferuppgifter. Dessulom finns ett regisler över slyrelser m. m., ell
organisaloriskl register och ett alfabetiskt regisler.

Redogörelsen för de slalliga företagen bör fogas till protokollet i
detta ärende som bilaga.

iag
hemställer alt regeringen överlämnar redogörelsen lill riksdagen.

Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

Skr.
1986/87:20

BUaga

Den
statliga företagssektorn

Riksdagen

Sveriges Riksbank

Industridepartementet

Procordia
AB

Svenska
Varv AB

AB Tumba
Bruk

Cementa AB
(5)

Kockums Air AB

Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB)

Luxor AB (30)

Nordiska Satellitaktiebolaget (85)

Norrbottens Järnverk AB

(NJA)

Norrlands Skogsägares Cellulosa AB,

Ncb (72)

OK

Petroleum

AB (30)

AB Oljelransit

AB Statens Anläggningsprovning

AB Statens Skogsindustrier (ASSI)

Studsvik Energiteknik AB

AB Svensk Exportkredit (SEK) (58,4)

SEMKO Svenska Elektriska Materielkontrollanstalten
AB (51)

Svenska rymdaktiebolaget

SSAB

Svenskl

Stål AB (75)

SSPA, Maritime Consulting AB

Sveriges geologiska AB

Sveriges Investerings-bank AB

Sydgas

AB (50)

TEMU Interactor AB

Zenit Shipping AB

ABAB
Allmänna Bevaknings AB

ACO Läkemedel AB

Berol Kemi AB

Beroxo AB

Bilfragmen-tering AB (25)

BSKBS Konsult AB

Cea Aktiebolag

Cordinor AB

AB Eiser

AB Gambrinus (75)

KabiVitrum AB

Kalmar Industries AB

KAPAB Kapitalul-veckling AB

Liber AB

Procordia Food AB

Procordia Nova AB

Rockwool
AB

SARA AB

Procordia

Inlernational

AB

Procordia Samköps AB

Stigtex AB

Svensk Industnell Bioteknik AB

Svenska

Industri-

elablerings

AB (SVE-

TAB)

Svenska

Lagerhus
AB

Svenska Risk Management Service AB

Svenska

Skifferolje

AB

Svenska Tobaks AB

Svenska Utvecklings AB (SU)

Sweden

Center

Japan

AB (33,3)

Swedish

Industrial

Developmeni

Corporation

(SID)

Brazil
Trading AB

Calor-Celsius AB

Citgo AB

Eriksbergs

Förvaltnings

AB

Finnboda AB

Generator

Industri

AB (78)

Götaverken Arendal AB

Götaverken Energy Systems AB

Karlskronavarvet AB

Kockums AB

Kockums Computer Systems AB

Kockums Energisystem AB

Kylfmans Svenska Varv AB

Skr. 1986/87:20

Arbetsmark-

Bostads-

Civil-

nadsdeparte-

departe-

departe-

mentet

mentet

mentet

Svenska

Domän-

Affärsverket

Statens

Varv AB

verket

FFV

vattenfallsverk

Rederi
AB

AB Böksholms

FFV AB

13
elproduk-

Samhälls-

AB

ESKA

Oktetten

Sulfitfabrik

Inrfitstri-

lionsföretag

företags-

Bostads-

Stats-

AB
Svenska

Domän-

lllUUoll
I

gruppen

6
eldistribu-

gruppen

garanti

konsult AB

Maskinverken

företagen AB

JAS
AB (20)

tionsföretag

(50)

i
Göteborg

(34)

Fastigh kv

Forsmarks

Skogen nr 1

Kraftgrupp

Swedyards

AB (50)

AB
(74,5)

International AB

AB Göta kanal-

AB
Kärnkraft-

bolag

utbildning
(50)

Uddevallavarvet AB

United

Högaskog AB

AB Lessebo Skogar

Svensk Energiverks-grupp AB

Stirling
AB

(SEAB)

Vantet
AB

DomänTurist AB

Svensk

Kämbränsle-

hantering

AB
(58,4)

Svenskt

Kolkonsortium

AB
(50)

Swedegas
AB

Swedish

Power

Service
AB

(SwedPower)

(51)

5

Skr. 1986/87:20

Finansde-

Försvars-

Jordbruks-

partementet

departe-

departe-

mentet

mentet

Kommunikationsdepartementet

Luftfarts-

Post-

Slatens

verket

verket

Jämvägar
(SJ)

Företagskapi-

Swedair

Svalöf
AB (50)

Swedish

Bussgods
i

GDG
Biltrafik

tal AB (56)

AB
(62,5)

Svensk
i Avfalls-

Aviation

Västernorr-

AB

AB
Industri-

Developmeni AB (Swedavia)

land
(2,4)

Gullivers
Re-

kredit (59) Lantbruks-

konvertering AB

Fastighets AB Certus

sebureau
AB

(37,5)

kredit AB
(50)

(SAKAB)
(96)

Postbolagen

AB Gävle

Penningmark-nadsCentralen

AB Svensk Laboratorie-

AB

Sollefteå

Vagnverkstad (AGEVE) (9)

PmC Aktiebolag (37)

tjänst (Svelab) (34)

Omnibus AB Umeå Buss-

Rimbobanans Faslighets AB

Post-
och

garage
AB (45)

SJ-Invest AB

Kreditbanken PKbanken (84)

Umeå Omni-busstation

AB Swedcarrier

Statens

AB
(33)

Bostads-

Swederail

finansierings-

Consulting

aktiebolag

AB (30)

Svenska

United Tours

Penning-

AB (30)

lotteriet
AB

System-

bolaget
AB

AB
Tipsljänst

AB Vin-
&

Spritcentralen

Värde-

pappers-

centralen

VPC AB
(53)

Skr. 1986/87:20

Socialdepartementet

Utbildningsdepartementet

Utrikesdepartementet

Televerket

ELLEMTEL Utvecklings AB (50)

Nordiska Telesalellit-akliebolaget (NOTELSAT)
(50)

Teleinvest
AB

AB Aerotransport (ABA) (50)

AB Svensk Bilprovning

(52)

Swedish National Road Consulting AB (SweRoad)

Apoteksbolaget AB (67)

Een-Holmgren Ortopediska i Uppsala AB (33)

AB Kurorts-verksamhet

Kungliga Dramatiska Teatern aktiebolag

Kungliga Teatern Aktiebolag (Operan)

Svenska Statens Språkresor AB

Swedec Internaiional AB (50)

Den statliga företagssektom ijuh 1986.

Siffror inom parentes anger statens, Procordia ABs
resp.

Svenska Varv ABs andel i procent av akliekapitalet i de
bolag

som inte är helägda.

Företagens aktieinnehav redovisas i ett organisatoriskt
register

på sid 232.

De statliga företagen "" ''''''■-

Organisationslablån
på sid. 4-7 omfattar? affärsverk, 8 kreditinstitut och 165 akliebolag. Av dessa
180 företag har 109 fått etl egel textavsnitt. För att etl förelag skall
redovisas med textavsnitt krävs all statens andel av aktiekapitalet uppgår till
minst 50% eller att företaget bedriver verksamhel av viss omfattning eller är
av allmänl intresse av särskilda skäl. De 7 affärsverken och de 173 bolagen
äger helt, delvis eller innehar minoritets-andelar i 862 bolag som —
lillsammans med de 180 förelagen i organisationstablån (totalt 1 042 företag)
- redovisas i de organisatoriska och alfabetiska registren. VUande bolag har
inle lagits upp i det alfabetiska registret.

De
180 olika företagen, som ingår bland de stafiiga förelagen, varierar avsevärt i
slorlek och represenlerar en mångfald olika verksamhetsinriktningar. Här finns
affärsverk, kreditinstitut, industriföretag och bolag som ålagts speciella
uppgifter av staten, t. ex. Systembolaget AB och Penninglotteriet AB.

Tabellen
nedan är en sammanställning över de företag som är representerade med
företagsbeskrivningar. Nedan presenteras de lio slörsta företagen inom den
statliga seklorn sorterade efler olika mått.

Omsättningen
i den stafiiga företagsgruppen uppgick under år 1985 (eUer motsvarande) fill
168 miljarder kronor. Motsvarande siffra för föregående år var 159 miljarder
kronor. Ufiåningen för kreditinstituten var 151 mUjarder kronor år 1985,
föregående år 134 miljarder kronor.

Resultatet
före dispositioner och skatt för hela den statUga företagssektorn inkl.
kreditinstituten förbättrades från år 1984 fill år 1985 med 1983 milj. kr.

Investeringsvolymen
ökade med 2509 milj. kr.

Medelantalet
anställda ökade med ca 900 personer.

Skr. 1986/87:20

År

Affärsverken

Kreditinsti-

Pro-cordia-

Svenska Varv-

Övriga aktie-

Summa

tuten

gruppen

koncernen

bolag

Omsättning milj. kr. Förändring i %

1985 1984

57254'

52097

-1-10

-

12444' 11950

-1-4

6985

7078

-1

91485'

87 844 -1-4

168 168

158969

-1-6

Resultat före disp. o. skatt milj. kr.

1985 1984

7340' 7186

2574 1857

535' 628

-519 -1035

5 167' 4478

15097 13114

Förändring
i %

-1-2

-f39

-15

-H50

-1-15

-1-15

Investeringar
milj. kr.

1985 1984

16323' 14321

230 195

678' 624

998

265

8061' 8376

26290 23781

Förändring
i %

-1-14

■fl8

+9

-277

-4

-l-lI

Medelantal
anställda

1985 1984

158872 157 279

4309 4197

24349 24392

16634 17714

106153 105 809

310317 309391

Förändring
i %

-t-1

-1-3

±0

-6

±0

±0

Utlåning
milj. kr.

1985 1984

—

150721 133 527

-

—

_

-

Förändring
i %

-

-H3

-

-

-

-

Räntenetto
milj. kr.

1985 1984

—

3 778 2872

-

_

-

-

Förändring
i %

-

-f-32

-

-

-

-

' Omfattar i flera fall annat redovisningsär

" De företag som redovisas i nästa avsnill med
företagsbeskrivningar och översiktstabeller har 310317 anställda. Förutom
dessa företag finns ett antal statliga företag i de organisatoriska och
alfabetiska registren som inte redovisas med lext. Dessa företag har
tillsammans 1 666 medelantal anställda.

De tio största företagen inom '- '''-

den statliga sektorn

Omsättning
(milj. kr.)

Televerket 17152

Statens
vattenfallsverk 14756

Slalens Järnvägar (SJ) 14 121*

Systembolaget AB 13 546

SSAB
Svenskt Stål AB 12 931

Apoteksbolaget 7015

ASG AB 6453

OK Petroleum AB 6 167

Postverket 5666**

AB Slatens Skogsindustrier
(ASSI) 5 473

Procordia
AB (koncernen) 12 444

Svenska Varv AB
(koncernen) 6985

Resultat före
dispositioner och skali (milj. kr.)

Statens
vattenfallsverk 4 815

Televerket 1642

PKbanken 1616

AB Tipsljänst 1151

Forsmarks
Kraftgrupp Aktiebolag 712

Luossavaara-Kiirunavaara
LKAB 676

AB Aerotransport 541

Svenska Penninglotteriet 471

AB Vin- och Spritcentralen 441

Postverket 384

**

Procordia
AB (koncernen) 535

Svenska
Varv AB (koncernen) -519

Invesleringar
(milj. kr.)

Televerket 7 262

Statens
vattenfallsverk 5004

Statens
Jämvägar (SJ) 3 091*

Forsmarks
Kraftgrupp AB 930

Zenit
Shipping AB 911

Teleinvest
AB 853

Svensk
Kärnbränsleförsöijning AB 739

SSAB
Svenskt Stål AB 708

*
avser 18 månander

** avser 6 månader 10

OK
Pelroleum AB 538 Skr. 1986/87:20

AB
Slatens Skogsindustrier (ASSI) 475

Postverket 451**

Procordia
AB (koncernen) 678

Svenska
Varv AB (koncernen) 998

Antal
anslällda

Postverket 50650

Televerkel 47 082

Statens
Järnvägar (SJ) 36712*

Samhällsföretagsgruppen 32 600

SSAB
Svenskt Stål AB 14 865

Slalens
vattenfallsverk 10489

Apoteksbolaget AB 10 242

AB Statens Skogsindustrier
(ASSI) 7 688

SARA AB 6618

Domänverket 5 669

Procordia
AB (koncernen) 24 349

Svenska Varv AB
(koncernen) 16 634

11

Företagsbeskrivningar

Sifferuppgifterna i översiklstabellerna avser koncernuppgifler
ulom för affärsverken.

Årsredovisningar
kan rekvireras direkt från resp. företag eller verk. För de bolag och verk som
har bokslut per den 30 juni 1986 beräknas årsredovisningar finnas tiUgängliga
under november månad.

Skr. 1986/87:20

ABAB, Allmänna Bevaknings AB

översikt 1985 1984

milj. kr. milj.
kr.

388,8

336,1

13,7

0,5

2,2

0,0

170,0

119,4

8,5

6,3

10,5

11,7

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisal
årsresultat

Balansomslutning

Redovisal
egel kapital

Investeringar

1985 1984

Antal anställda 2166 2082

ABAB, Allmänna Bevaknings AB, bildades år 1964 efler ett
riksdagsbeslut där två syflen angavs. Dels all svara för bevakningen av
särskilt viktiga statliga totalförsvarsobjekt och dds atl vidmakthålla
konkurrens på säkerhelsmarknaden i Sverige.

Gruppen har verksamhet på ett 50-tal platser i hela landel
och sysselsätter ca 2200 årsanställda.

Verksamheten inriktas på att leverera ett fullständigt
säkerhetsskydd, dels med egna tjänsler som bevakning, skyddsplanering,
värdelransporter, åtgärdservice m.m. och dels i kombinafion med modern leknik
och komplelterande Ijänster från samarbetspartner.

Del ekonomiska resultatet för år 1985 är bättre än år
1984. Ett långvarigt prisstopp under året har starkt bidragit till att ABAB
inte kunnal nå budgeterad resullatnivå.

ABAB har under en följd av år marknadsfört och producerat
sina tjänster i två organisaiioner och under två namn, ABAB och Svenska Vakt.
Orsaken har främsl varil olika organisalionsfillhörigheter och därmed anställningsviUkor
för väktarpersonalen. Uppdelningen har lelt lill ett mindre effektivt
ulnyttjande av förelagets resurser.

Mot bakgrund av en alll hårdare konkurrens inom ABABs
verksamhetsområde har år 1985 präglats av ett flertal aktiviteter som syftar
till att långsiktigt siärka ABABs ställning på marknaden. Bland annat:

-
efter
förhandlingar mellan ABABs arbetsgivarorganisation SFO och
Handelstjänstemannaförbundet träffades uppgörelse som innebär att samfiiga
väktare från och med den 1 januari 1986 är anställda på villkor som gäller för
branschen,

-
beslul har
fallals angående sammanförande av all verksamhet till moderbolaget ABAB från
dotterbolaget Svenska Vakt. Efter vederböriiga 12

MBL-förhandlingar har en ny organisalion skapats,

-
under årel har
två konkurrerande företag. Larmassistans i Göteborg AB och Larmassistans i
Malmö AB förvärvats och sedan drivits i kommission,

-
i samband med
ovan nämnd organisationsförändring och förelagsförvärv har en rationalisering
gjorts avseende administrativa kosinader,

-
för alt
successivi vidga vårt tjänsteutbud har ABAB under årel lillsammans med SARA
startat etl gemensamt förelag. Svensk Hemservice HB med uppgifl aU marknadsföra
de båda ägarföretagens tjänsler, främsl mol kommuner,

-
under hösten år
1985 har ABAB och TeleLarm AB bildat ell holdingbolag i Singapore, TEAB Ltd.
TEAB Lid är i sin tur delägare i Asian Protection Lid (APRO) tillsammans med
Inchcape Lid,

-
den faslighel
där huvudkontoret lidigare var beläget har avyttrats.

Skr. 1986/87:20

Framtidsutsikter

Del gångna året har inneburit ett anlal framgångar på
marknaden för ABAB. Verksamhetens omfattning har därmed ökal.

Det förändringsprogram som genomförls under år 1985 och
som belytl en slor arbetsbelastning på företagel och uppoffringar från många
anställda har i allt väsentligl uppfatlats positivt av marknaden. Konkurrensen
är emellertid hård och kundernas möjligheter alt snabbi byta leverantör är
stora. Det gör alt ABAB har svårl atl göra säkra prognoser med längre
framförhållning. Förutsättningarna för år 1986 är emellertid bälire än inför år
1985.

AB
Aerotransport (ABA)

översiki

1984/85 (milj. kr.)

1983/84 (milj. kr.)

Omsättning

Resullal
före disp. och skall

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisal
eget kapital

Investeringar

348,0

315,8

540,5

504,9

77,1

28,1

6528,2

5625,8

531,7

492,3

39,5

60,3

Anlal anställda

1984/85 486

1983/84 474

ABA ägs
till lika delar av staten och det privatägda Svensk Interkontinental
Lufttrafik AB (SILA). Bolagets flygtrafikrörelse har sedan den 1 oktober 1950
handhafts av konsortiet Scandinavian Airlines System -SAS. Andelarna i
konsortiet är 2/7 vardera för Det Danske Luftfartselskab A/S (DDL) och Det
Norske Luftfartselskap A/S (DNL) samt 3/7 för ABA. Svenska statens andel i SAS
är således 3/14. Gemensaml med DDL och DNL äger ABA också konsortiet Scanair
som uteslutande driver charter-flygrörelse. Ägarförhållandet i Scanair är
delsamma som i SAS.

13

Linjeflyg AB (LIN) ägs
fill lika delar av ABA och SAS. Svenska statens Skr. 1986/87:20 andel ulgör
sålunda 5/14.

ABAs
omsättning, som huvudsakligen beslår av fastighetsintäkter, var år 1984/85 95,0
milj. kr. Därtill kommer ett finansnetto på 19,6 milj. kr. saml ABAs andel
(3/7) av SAS och Scanairs resultat på 366 milj. kr.

SAS-gruppens
driftintäkter ökade år 1984/85 med 10 % fill 19790 milj. kr. Resultatet före
bokslulsdisposilioner och skalt uppgick lill 1017 milj. kr. Flygplansflollan
uppgick den 30 september 1985 till 91 plan - 5 Boeing 747, 8 DC-10, 3 Airbus
A300, 9 DC-8, 60 DC-9 och g6 Fokker F27.

SAS
befordrade år 1984/85 10,7 milj. passagerare, vilkel är en ökning med 7 %.
Medelantalet anslällda i konsortiet var 18845, varav i Sverige 6014.

Scanair
har under verksamhetsåret befordrat ca 615000 passagerare liU 15 länder utanför
Skandinavien för 23 researrangörer. De vanligast förekommande mottagarländerna
är Iradiiionelli Spanien inkl. Kanarieöarna saml Grekland.

Scanairs
resultat för verksamhetsåret visar en vinst på 46,1 milj. kr. varav ABAs andel
(3/7) utgör 19,8 milj. kr. Omsättningen har uppgått lill 1111 milj. kr. Scanair
har under verksamhetsåret hafl i medeltal 351 anslällda.

Linjeflyg
AB (LIN) bedriver reguljärtrafik på 21 orter. Under året befordrade LIN
3246000 passagerare. Totalt uppgick driftsintäklerna fill 1552,3 milj. kr.
Aktiekapitalet uppgår till 100 milj. kr. Bolaget har under verksamhetsåret haft
i medeltal 1778 anslällda. Flygplansflollan bestod vid verksamhetsårets utgång
av 13 F28-4000 med vardera 85 platser saml 3 F28-1000 med vardera 70 platser.

Dotterbolaget
Nya Snack AB bedriver hotell-, restaurang- och konferensrörelse i förhyrda
anläggningar i Snäckgärdsbaden på Gotland. Dotterbolagets resullal redovisas
med O efler lämnat koncernbidrag om 4,9 milj. kr.

ABA
Fastighetsförvaltning AB har ett aktiekapital på 1 milj. kr. Omsättningen
under år 1984/85 var 44,0 milj. kr. Medelantalet anställda uppgick tUl 57
personer.

Bromma-Tryck
AB (AB Bromma Kontorstryck), vars aktiekapital är 900000 kr., hade år 1985/85
en omsättning på 16,0 milj. kr. Antalet anställda uppgick i medeltal till 49
personer.

Sörmlands
Grafiska AB har elt akliekapilal på 10 milj. kr. Omsättningen under.år 1984/85
var 187 milj. kr. Anlalet anställda uppgick i medeltal tiU 357 personer.

Arne
Svensson Offset AB har ett aktiekapital på 250000 kr. Omsättningen år 1984/85
uppgick till 16,0 milj. kr. Medelantalet anställda uppgick fill 19 personer.

14

Apoteksbolaget AB Skr. 1986/87:20

översikt 1985 1984

(milj. kr.) (milj.
kr.)

014,3

6395,2

113,0

182,4

25,0

23,2

187,5

1927,0

167,2

144,5

334,2

125,5

Omsättning

Resultat före disp. och skatl

Redovisal årsresultat

Balansomslutning

Redovisat egel kapital

Investeringar

1985 1984

Antal anslällda 10242 10217

Apoteksbolaget AB bildades i augusli år 1970 och övertog
den 1 januari år 1971 med ensamrätt detaljhandeln med läkemedel i landel.

Apoteksbolaget ägs för närvarande fill 2/3 av staten och
1/3 av Apotekar-socieletens sliftelse för främjande av farmaciens utveckling
m.m. Ramarna för bolagets verksamhet är angivna i ell avtal med staten.
Bolaget skall svara för all en god läkemedelsförsörjning upprätthålls i landet
och att läkemedelskostnaderna samiidigi hålls på en försvarbar nivå.

Bolaget har ell rörelsedrivande dotterbolag: ADA AB, som
bedriver partihandel med läkemedel m.m.

Apoteksbolagets huvudsakliga uppgift är alt upphandla och distribuera
läkemedel. 1 rörelsen ingick vid utgången av år 1985 782 apoteksenheler med
försäljning av läkemedel till aUmänheten. I detaljhandelsdistribu-lionen ingick
härutöver ca 1500 apoleksombud, huvudsakligen i glesbygd.

Omsättningen år 1985 uppgick till 7,0 miljarder kronor
(6,4).

Del ekonomiska resultatet av moderbolagels verksamhet var
före bok-slulsdisposUioner och skatt 71,2 milj. kr. (134,6) och del redovisade
netto-resullalel 14,4 milj. kr. (22,6).

Dotterbolaget ADA AB hade under år 1985 en omsättning på
3,9 miljarder kronor (3,7) och redovisade före bokslulsdisposilioner och skatl
elt överskott pä 45,8 milj. kr. (52,8). Nettoresultatet redovisades med 14,6
milj. kr. (5,6).

Investeringarna år 1985 uppgick för Apoteksbolaget till
320,4 milj. kr. (122,0) och för ADA fill 13,8 milj. kr. (3,6).

Medelantalet anställda uttryckt i heltidsarbetande uppgick
under årel till 9635 (9624) i Apoteksbolaget och lill 607 (593) i ADA.

Försäljningen av receptbelagda läkemedel väntas inte
förändras volymmässigt under år 1986. Övrig apoteksförsäljning, receplfria
läkemedel, kemisk-lekniska varor, sjukvårdsarliklar m. m., beräknas visa viss
volymmässig ökning. Apoteksbolagets överskott år 1986 beräknas bli lägre än år
1985 men lillräckligt för alt behålla relalionen mellan egel kapital och i
rörelsen lolall engagerat kapital (soliditeten) oförändrad. ADA:s överskott år
1986 beräknas bli av ungefär samma storlek som år 1985.

ASG AB Skr. 1986/87:20

översikt 1985 1984

(milj. kr.) (milj.
kr.)

6453,0

6364,5

10,1

74,7

12,0

11,5

1 540,5

1516,0

141,2

92,3

50,7

50,2

Omsättning

Resultat
före disp. och skaU

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

1985 1984

Antal anslällda 4 289 4272

Historik

ASG började sin verksamhet år 1935 under firma AB Svenska
Godsbilcen-traler. Bolagel var från början etl helägt dotterbolag lill Rederi
AB Svea och verksamhelen omfatlade enbart inrikes landsvägstrafik. I början av
1940-talet inträdde de svenska järnvägarna (SJ och de enskilda järnvägarna) som
hälftendelägare i ASG och bolagets verksamhet utvidgades till att omfatta även
inrikes samlastning på järnväg. Bolagels firma ändrades samfidigl till AB
Svenska Godscenlraler. Efter andra världskrigets slut inledde ASG sin
inlernationella Irafik, som därefter successivt utvidgats och nu utgör en
betydande del av bolagets verksamhet. Alltjämt är dock inrikestrafiken på
landsväg den omsättnings- och resursmässigl slörsta delen av bolagets
verksamhet.

Begreppet ASG hade redan lidigt kommit att såväl nationellt
som internationellt helt stå för bolagets identifikation, men först år 1978
fann patent-och registreringsverkel lillräckliga skäl all godkänna begreppet
ASG som bolagets firma. Bolagets nuvarande firma, ASG AB, registrerades i
slutet av år 1978.

Bolagels syfle

Målet för ASGs verksamhet är atl betjäna svenskt och
övrigt nordiskt näringsliv i Sverige och i utlandet med att organisera och
adminislrera transport, spedifion och lagring, alll inom ramen för
tiUfredsstäUande lönsamhet.

Bolagets omfattning

ASG AB är moderföretag i en företagsgrupp, som omfattar
ett 25-lal rörelsedrivande enheter i Sverige och utlandet. ASG-konpernens
omsättning uppgick år 1985 till 6453 milj. kr.

I koncernen sysselsätts ca 4300 personer, varav ca 600 i
dotterbolag och försäljningskontor i ullandel.

16

Verksamheten under år 1985 Skr. 1986/87:20

Den allmänekonomiska ulvecklingen under år 1985 blev
posiliv och skapade i och för sig förutättningar för en gynnsam utveckling av
ASG-koncernens verksamhet. Koncernens verksamhet år 1985 kom dock att influeras
av en del opåräknade faktorer, som innebar ogynnsamma effekter på i första hand
moderbolagets resultatutveckling. Sålunda framtvingade en förändring av
ägarstruktur och verksamhel hos ASGs samarbetspartner i Norge att ell mångårigt
samarbete måste avbrylas i början av år 1985. Då någon alternativ norsk
samarbetspartner med erforderiiga resurser all i Norge handha ASGs omfångsrika
trafik meUan Sverige och Norge inte bedömdes vara tillgänglig, blev en egen
etablering i Norge nödvändig. Med kort övergångslid överflyttades verksamheten
till etl nybUdal företag, Nordex A/S, i vilkel ASG lill en början ägde 60% men
som sedan början av år 1986 är ell av ASG helägt dollerbolag. Omläggningen av
norgetrafiken innebar betydande kostnader i initialskedet, vilka kostnader
belastat moderbolagets resullal år 1985.

Arbetskonfliklen inom den stadiga seklorn på försommaren
år 1985 innebar elt kännbart inläktsbortfall i all ulrikestrafik. För
inrikestrafikens vidkommande medförde rådande allmänl prisslopp all planerade
taxejusteringar den 1 september år 1985 kunde genomföras först i december år
1985. Förskjutningen innebar betydande intäktsbortfall under några av årets
volymmässigt starkaste trafikmånader.

I dotterbolaget i USA ökade ASG genom nyemission sitl
innehav av röstberättigade aktier från 51% till 90%. I samband härmed
genomfördes en rekonstruktion av det amerikanska dotterbolaget, innebärande alt
ASG och minorilelsdelägaren båda efterskänkte fordringar fill icke oväsentliga
belopp. ASGs kosinader i samband med rekonstruktionen har belastat
moderbolagets resultat år 1985.

Nu nämnda fakiorer i förening med en ogynnsam utveckling
av moderbolagets direkla produktionskostnader innebar en icke
lillfredsställande resultatutveckling i moderbolaget, medan däremot
dotterbolagens lönsamhel - frånsell vad ovan nämnts om Norge och USA - svarade
mot ställda förväntningar.

Koncernens rörelseresultat efter planenliga avskrivningar
blev år 1985 37,7 milj. kr. (118,1). Genom nyemission ijanuari år 1985 och samtidigt
inflylande slutlikvider för de i slulel av år 1984 genomförda
fastighelsför-säljningarna tillfördes koncernen likvida medel av betydande
storleksordning, varigenom finansnettot kunde förbättras och likviditet och
soliditet förstärkas.

Efler lillägg av exiraordinära posler, 8,1 milj. kr.
(33,3) blev 1985 års koncernresullat före bokslulsdisposilioner och skatl ell
överskott om 10,1 milj. kr (74,7). För år 1985 redovisade koncernen en
nettovinst om 12,0 milj. kr. (11,5).

ASG-koncernens invesleringar i fastigheter och inveniarier
uppgick år 1985tiU48,I milj. kr (50,9).

2 Riksdagen 1986/87. I samt. Nr 20

17

Framtidsutsikter Skr. 1986/87:20

Sjunkande oljepriser, dollarkursens utveckling och lägre
räntenivå har ändrat bedömningarna vad gäller den allmänekonomiska utvecklingen
under år 1986. Allt pekar mot alt år 1986 kommer att bli etl bra år för
Sverige. Den förvänlade positiva konjunkturutvecklingen i förening med vidtagna
och planerade åtgärder i syfte att effektivisera koncernens verksamhet bör
möjliggöra alt 1986 års resultat återgår tiU en mera normal nivå än som blev
fallel år 1985.

Berol Kemi AB

översikt 1985 1984

(milj. kr.) (milj.
kr.)

1035,2

938,2

37,4

52,4

10,3

2,2

728,5

707,9

96,2

88,9

140,2

67,9

Omsättning

Resultat
före disp. och skatl

Redovisal
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
egel kapital

Investeringar

1985 i984

Antal
anställda 778 758

Berols syfte och verksamhetsinriktning

Berols syfte är att med utgångspunkt från sin
grundtekonologi inom kol-loid- och ytkemi, där företagel har mer än 40 års
erfarenhet, medverka fill alt spara energi, minimera hälsorisker och förbättra
kundernas produkter och processer. Företagels affärsutveckling är mål- och
programstyrd och koncentrerad till fyra användningsområden: massa och papper,
gruvor, energiteknik saml melallbearbeining.

Verksamheten under år 1985

Två huvudlinjer har präglat Berols utveckling under år
1985, en hög operativ resurseffektivitet saml, selekliva utvecklingssatsningar
inom valda affärsområden.

Etylenoxid är huvudråvaran för Berols övriga fillverkning.
En kostnads-effektiv lillverkning av etylenoxid är därför av avgörande
betydelse för förelagels långsiktiga konkurrenskraft. Under år 1985 har en
genomgripande ombyggnad skett i etylenoxidfabriken och en ny, energisnål
teknik införts.

Under år 1985 böljade Berol i samarbete med Unifos och
inom ramen för Etenförsörjning AB att bygga en etenterminal. Terminalen kommer
att vara färdigställd under senhöslen år 1986.

Under del gångna året fördubblades försäljningen av Berols
miljövänliga kemisyslem för verkstadsindustrin - MEQQEM. IntemationeU lansering
av MEQQEM-syslemet har påbörjats i Detroit-området i USA och i Sydtyskland.

Företagets teknologi för apatitflotation har mött ökat
internationellt Skr. 1986/87:20 intresse, bl.a. hos gruvkunder i Sydamerika och i USA.

Ett nylt kemisyslem för avsvärlning av relurpapper har
introducerats hos Munksjö. Kemisyslemel omfattar även effekliv vattenrening,
vUken har slor belydelse då huvuddelen av processvaltnet återanvänds.

Under del gångna året har Berol introducerat två nya
produkler för tillämpningar inom färginduslrin; Etl bioslabill cellulosaderival
med hög motståndskraft mot enzymalisk nedbrytning och en produkt för
förtjock-ning av färgborttagningsmedel som mött storl intresse bland annal i
Nordamerika.

Berols fakturerade försäljning uppgick år 1985 fill 1034
milj. kr. och resultatet före bokslulsdisposilioner och skatt till 37 milj. kr.
Exportandelen sleg fill 84% och soliditeten förstärktes lUl 41 %.

Huvudorsakerna lill det lägre resultatet är främsl
försämrade marknadsförutsättningar för företagels standardprodukter samt
produktionsbortfall i etylenoxidfabriken i samband med den genomgripande
ombyggnaden. Resultatet har därtill påverkals av all Berols salsning på strategisk
affärsutveckling ökat från 30 milj. kr. år 1984 tiU över 47 milj. kr år 1985.

I Berols vision inför nittiotalet ingår atl flytla
affärsposilionerna närmare slulförbrukarna. Detla släller andra och delvis nya
krav i försia hand på affärsulvecklare och lekniker, men även på de medarbeiare
som verkar i produktionen.

Framtidsutsikter

Valulaparileler och handelshinder är faktorer som kan
komma att påverka Berols affärsförutsättningar i en negaliv riktning. Berol
förväntar sig år 1986 ändå kunna redovisa etl bäitre resultat än under år 1985.

Beroxo AB

översikt 1985 1984

(milj. kr.) (milj.
kr.)

542,9

519,5

-13,1

15,7

- 4,0

11,7

295,2

270,3

41,5

45,5

15,3

16,0

1985

1984

257

306

Omsäilning

Resullal
före disp. och skatt

Redovisal
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
egel kapital

Investeringar

Anlal anslällda

Historik

Beroxo AB bUdades i december år 1978. Verksamhelen i
Beroxo innefattar

försäljning och produktion av petrokemiska
industrikemikalier. Produk

lion av butyraldehyd, oktanol och mjukningsmedel för PVC sker vid 19

anläggningar
på Sandenområdel i Stenungsund. Vid Katalys AB i Nol Skr. 1986/87:20
tillverkas ftalsyraanhydrid och oktansyra och bulanoler produceras vid
anläggningarna i Örnsköldsvik.

Beroxo som tidigare var delägt av Berol Kemi övertogs år
1979 direkl av Statsföretag. Under är 1980 påbörjades en överföring av
operativa funktioner från Berol till Beroxo. Under år 1981 ersattes styrelse
och verkslällande ledning som tidigare var gemensamma för Berol och Beroxo med
en ny slyrelse och egen verkslällande ledning.

Som ell led i en finansiell rekonstruktion i bokslutet år
1982 av bolaget, erhölls elt aktieägartillskott från Statsföretag AB. Della
uppgick lill 442,5 milj. kr.

Verksamhelen under år 1985

Arets resultat före bokslutsdisposifioner uppgick till
—13,0 milj. kr (15,7). Försäljningen ökade till 543 milj. kr. (519), varav
exporten utgjorde 437 milj. kr. (421). Totalt levererad volym uppgick till 116
klon.

Anledningen tiU årets resultalnedgång beror i huvudsak på
en sedan länge etablerad överkapacitet i marknaden.

Koncernens investeringar i anläggningar uppgick till 15,3
milj. kr. (ca 16). Av beloppet avser ca 13 milj. kr. effektivisering av
anläggningar i Örnsköldsvik och i Stenungsund.

Framlidsutsikter

Beroxo kommer atl salsa på att yllerligare förslärka
bolagels konkurrensförmåga. Förelaget kommer att slutföra ell omfattande
investeringsprogram i Domsjö, som redan har börjal ge utdelning i form av
krafligl förbättrade tillverkningskostnader. Kapaciteten vid FSA-anläggningen i
Nol kommer alt trimmas yllerligare och på Sanden i Stenungsund investerar
bolagel i projekl som kommer all medföra minskad biproduklsbild-ning och
energiförbrukning.

Ett utvecklingsarbete för nya och kompletterande
affärsområden har påbörjats med målsättningen atl på längre sikt minska
risktagandet och ge företagel en bättre bas i en pressad branch.

Beroxos ägare, Procordia AB, har under årel ingått elt
avtal med Neste OY om köp av akiier molsvarande en ägarandel på 50% i Beroxo
AB. Nestes ansökan om tillstånd alt förvärva aktier i Beroxo AB förutsätter
svenska myndigheters godkännande. Med Neste som 50-procenlig ägare skulle
Beroxo därmed knytas till en slörre petrokemisk struktur, vilket har Stor betydelse vid planeringen av företagets
framtida verksamhet.

20

AB
Bostadsgaranti Skr. 1986/87:20

översikt 1985 1984

(milj.
kr.) (milj. kr.)

5,1

5,3

0,0

0,0

0,0

0,0

73,2

57,0

1,5

1,5

0,2

0,2

Omsättning

Resullal
före disp. och skatl

Redovisat
årsresullal

Balansomslutning

Redovisat eget kapiial

Invesleringar

t985 1984

Antal anställda 5 5

Historik,
syfte och verksamhelsinriklning

AB
Bostadsgaranti bildades år 1960 på initiativ av Svenska Byggnadsenlreprenörföreningen.
Syflel med bolaget var alt tillsammans med byggindustrin svara för en seriös
bostadsrältsproduklion. De kommande boslads-rältshavarnas Irygghel skulle
lillgodoses genom bestämda krav på utformningen av entreprenadkontrakt och
ekonomisk plan. En garanfi från bolagel innebar en kvalitetsstämpel på
projektet och etl åtagande all fullfölja entreprenadkontraktei vid
entreprenörens obesiånd. Garantin uppfyllde också bosladsrättslagens krav på
säkerhet för bostadsrättsköparnas insalser. Denna garantiverksamhet fortgår
oförändrat.

En
förutsättning för garanti var atl byggföretaget var delägare i AB
Bostadsgaranti. Bolaget kom efterhand att ägas av Svenska Byggnadsentreprenörföreningen
och elt 75-tal byggföretag.

Ekonomiskt
byggde bolaget på att delägarna tiUsköt ett garanlikapital och genom
garantiavgifter svarade för administrationskostnader och fondavsättningar.
Byggföretaget fick även, vid varje garanti, deponera ett belopp, som återgick
efler garantitiden, när garantifelen åtgärdats. Denna ekonomiska uppbyggnad
gäller oförändrat med undantag för att kravel på garanlikapital ulgåll.

I
milten på 1970-talet restes krav på elt utökal konsumentskydd för småhusköpare.
Bolagets finansiella och administrativa uppbyggnad passade väl in i en sådan
verksamhet. År 1976 skapades det 10-åriga konsumentskyddet - Småhus 76 - som
var resultatet av ett samarbete mellan Svenska Byggnadsentreprenörföreningen,
Sveriges VUlaägareförbund och AB Bostadsgaranti. Småhus 76 var en paketlösning
som omfattade kon-traklsbestämmelser, krav på kontroll och besiktning samt ett
garantisystem för kontraktets fullföljande och ansvarsfrågorna efter
garantitiden intill 10 år efler slutbesiktningen. AB Bostadsgaranti svarade för
produk-tionsgaranfi och ansvarsulfästelse. I den senare delen lecknades försäkringsavtal
med ett försäkringskonsortium, bildat av Skandia och Trygg Hansa. År 1980
ändrades bl.a. kontraklsförutsättningarna genom tillkomsten av allmänna
beslämmelser för småhusentreprenader (ABS 80). Småhus 76 ersattes med Småhus
80.

Fr.o.m.
år 1984 ulgör elt 10-årigt konsumentskydd ett vUlkor för stafiiga lån fill
gruppbyggda småhus. AB Bostadsgarantis garantier uppfyller detla

21

lånekrav. Från samma lidpunkl ändrades ägareförhållandel i
bolagel. Sta- Skr. 1986/87:20 ten gick in som hälftenägare och reslerande
50% samlades hos Svenska Byggnadsentreprenörföreningen. Krav på delägarskap
försvann därmed som garantiförutsätlning.

AB Bostadsgaranti har under perioden 1960-1985 slälll
garanlier för ca 40000 bostadsrättslägenheter, varav ca 5000 småhus samt ca
11500 småhus med äganderätt.

Verksamhelen under år 1985 och framtidsutsikter

Under år 1985 ställdes garanlier för 4200
lägenheter/småhus. Del minskade småhusbyggandel har inneburit att flera
trähusfabriker och byggföretag gått i konkurs under de senaste åren.
Bostadsgaranti har härigenom garantiåtaganden för drygl 400 småhus. Flertalet
av dessa åtaganden avser färdigställande av produktion och åtgärdande av
garanfifel.

Ulvecklingen under år 1985 möjliggjorde att 7,6 milj. kr.
kunde avsättas lill bolagels riskfond uiöver de regelmässiga avsättningarna.

Företagets personal uppgick år 1985 till fem personer.

Den framlida utvecklingen sammanhänger dels med de
allmänna förändringarna på bostadsmarknaden, dels med de garantikrav som kan
bli aktuella för styckebyggda småhus. Fullföljande av garantiåtaganden i samband
med konkurser bedöms la ökade resurser i anspråk.

BSK BS Konsult AB

översikt 1985 1984

(milj.
kr.) (milj. kr.)

Omsäuning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Invesleringar

92,5

60,8

0,2

-3,2

0,2

0.0

22,9

20,5

4,7

1,4

0,5

0,5

1985 1984

Antal anställda 193 198

BSK BS Konsult AB är elt konsultförelag inom
byggnadsområdel.

Bolagel startades år 1966 med syfte att dels ge etl
kvalitelsmässigt tillskott till konsultverksamheten i landet, dels tUlhandahålla
specieUa projekteringstjänster åt byggnadsstyrelsen.

Bolagels
omfallning

BSK-gruppen består av moderbolaget BSK BS Konsult AB i
Stockholm

samt de helägda dotterbolagen Fojab Arkitektkontor AB i Lund, Klem-

mings Arkitektkontor AB i Eskilstuna, Energo Energi- och VVS-konsulter

AB i Göteborg och Karislad saml Skandinaviska Projekfiednings AB i

Solna och Göteborg. 22

Delägda
bolag är Skandinavprojekt A/S i Oslo samt Koggen AB i Stock- Skr. 1986/87:20
holm.

Arkitekt-
och byggprojeklering bedrivs i BSK moderbolagel, Fojab och Klemmings medan VVS-
och installationsprojektering bedrivs i BSK moderbolagel, Energo Göleborg och
Energo Karislad. Koggen sysslar med förädling av fasligheter.

Verksamheten
under år 1985

Byggmarknaden
under år 1985 har varit lämligen god, därmed också sysselsältningen i
byggkonsultbranschen, dock med lokala variationer. Bäst har marknaden, liksom
under senare år varil inom inslallalionssektorn.

Inom
BSK-gruppen sysselsättningen varil hög inom de projekterande enheterna och den lotala
produklionen av tjänster har avsevärt överträffat budget. Orderingången har
dock sjunkit mol årels slul. Främst gäller delta kunderna inom den offentliga
sektorn där både slal, kommun och landsling startat kraftiga
besparingsåtgärder.

Lönsamheten
har endast delvis kunnal förbältras i takt med produktionsökningen. Resultatet
dras ner av underskoll i fastprisuppdrag och begränsningar i
debileringsreglerna på den offenlliga sidan.

Efter
den kraftiga förändringen under åren 1983-84 av uppdragsvolymens struktur, en
utveckling från tyngdpunkt i uppdrag från byggnadsstyrelsen mot andra kunder
inom industri, affärsverk etc. harar 1985 inneburit en konsolidering och
anpassning tUl den nya kundslrukturen.

Byggnadsstyrelsen
har fortfarande varit den största enskilda bestäUaren motsvarande ca en
tredjedel av hanterad volym. Slörsia enskilda uppdrag är emellertid
engagemanget åt SJ. I del stora järnvägsprojeklel i Stockholmsområdet under
åren 1983-1992, Sveriges slörsta pågående bygge, som omfattar fyra mil av
dubbelspår, till- och ombyggnad av centralen samt om- och nybyggnad av 20-talet
pendeltågstationer svarar BSK för projekteringen av de sistnämnda, Qorton nya
och åtta ombyggda. Stora andra beställare har bl.a. varit Stockholms läns
landstings sjukvårdsförvaltning, Postverket, Teli och Volvo. Största ufländska
projekt är uppdragel åt MRT i Singapore avseende sex tunnelbanestationer.

Utvecklingen
av nya tjänster och marknader koncenlreras löi tre områden. Arkitektprofilen
stärks genom att BSK ökat tävlingsverksamheten. Området drift, underhåll och
förvaltning vidareutvecklas inom projektet Fastighetsservice fillsammans med
ABAB och byggnadsstyrelsen. Internt pågår utvecklingen av datorstöd inom
projekteringsverksamhelen.

Under
år 1985 avyttrades Innovenl AB som utvecklar syslem och produkter för
skyddsvenfilation till Kebo AB där denna affärsidé bedöms kunna utvecklas
snabbare.

Under år 1986 väntas
byggkonjunkturen mestadels försämras. Stora

variationer kan dock förekomma, bl.a. kan storprojekten i Stockholms-

och Göteborgsområdena medföra oförändrai hög byggaklivitet där. Här

igenom väntas också BSK-gruppens ordervolym kunna hållas tämUgen

oförändrad. Lönsamheten väntas kunna förbättras främst genom pågående

strukturrationaliseringar. 23

Calor-Celsius
AB Skr. 1986/87:20

översikt 1985 1984

(milj. kr.) (milj.
kr.)

1536

1553

38

40

27

34

912

772

187

160

69

30

Omsättning

Resultat
före disp. och skatl

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

1985 1984

Antal
anställda 4112 3932

Historik

Calor-Celsius verksamhel kan härledas tillbaka till slutet
av 1800-lalel då Anderssons vatlenledningsaffär startades i Umeå. Fram till
andra världskriget växte företaget konfinuerligl i Norrland. Under 1950- och
1960-talen genomgick företaget en mycket krafiig tillväxtprocess. Företagsköp
och sammanslagningar skedde i stor omfattning. Utöver VVS-sidan utökades
verksamhelen med induslriinstallationer under 1950-talet. Sedan mitten av
1960-talel är förelaget landets största rikstäckande installatör. Under slutet
av 1960-talet etablerades även en uflandsverksamhet.

I december 1975 förvärvades Calor-Celsius av AB
Götaverken, och kom därmed sedermera atl ingå i Svenska Varv AB.

Bolagels verksamhetsinriktning

Calor-Celsius är Skandinaviens största och ett av Europas
ledande rörin-stallationsförelag med 60 filialer i Sverige och med dotterbolag
i Danmark, Norge, Finland, Västtyskland och USA. Dessutom ulförs entreprenader
i etl stort anlal länder. Produktprogrammet omfattar främst rörinslallationer
av alla slag.

I Calor-Celsius ingår dessulom Centralsug, som installerar
sop- och dammsugningssystem över hela världen, saml Celsius Veni som tiUverkar
system för utrustning av bil- och svetsgaser.

Calor-Celsius är elt ledande installafionsföretag med 4000
anslällda i Sverige, Norge, Danmark, Finland, Västtyskland och USA.

Verksamhelen under år 1985

Den resultatavräknade faktureringen uppgick år 1985 fill
1536 milj. kr. (1553). De utländska dotterbolagen och exporten från Sverige
svarar för 33% av den totala faktureringen. Av uppdrag under årel kan nämnas:

-
Kolkraftverk i
Indien

-
Processröriedningar
i Husum, Ortviken, Gruvöns Bruk, Skärblacka, Skoghallsverken och
Karlsborgsverken

-
Processrörledningar
och värmeåtervinningssystem vid Bravikens Pap- 24

persbruk Skr. 1986/87:20

-
Anläggning med 3,5 MW
grundvallenvärmepump i Vännäs

-
Värmeproduklionsanläggning med
den nya GRUDIS-lekniken i Hammarstrand

-
Röriedningar och
stålkonstruktioner vid Stockholms stora värmepumpanläggning i Värtan

-
Nalurgasanläggningar i Danmark

-
Installaiionspaket för kontor
och hotell i Siockholm

-
Sopsuganläggning för 2800
lägenheter i Stockholm

-
Installalionsentreprenad för
cenlralsjukhuset i Norrköping

-
Sjukhus i Saudiarabien och
Nigeria

Fagersla
Energelics AB, ett dollerbolag fill Vanadis Entreprenad AB som ingår i
Calor-Celsius-koncernen är idag marknadsledande inom rök-gaskondensering och
har levererat elt tiolal anläggningar. En kombinerad anläggning för
energiåtervinning och rökgasrening med bl. a. världens största
absorpfionsvärmepump las inom korl i drift i Uppsala.

Conlracting
& Engineering har ändral namn fill Celsius Process Contracting (CPC).
Företagel har under årel ulfört uppdrag för den norska offshore-industrin och
svarar också för byggledning av Calor-Celsius nya huvudkontor i Gröndal,
Stockholm, med beräknad inflyttning i slutet av september 1986.

I
början av år 1986 har Faslighels AB Eleklra gått in som delägare (25%) i etl
halvmiljardprojekt för all bygga och äga ell hoteU och Trade Cenler i
Stockholm. Tillsammans med moderbolaget kommer Elektra att ulföra samtliga
installationer.

Aktieinnehavet
i USA-förelaget Kenilh-Fortson Company Inc har ökats från 19 till 80% och i
januari år 1986 köptes FFV Sjövärme AB i Östersund. FFV Sjövärme AB är
systemleverantör av värmepumpanläggningar och har en egen patentskyddad
sjökollektor för all fillvarala energi.

Genom
elt flertal företagsköp har moderbolagets filialnät i Sverige utökats och
omfattar idag mer än 60 filialer.

Antalet
anställda uppgick vid årsskiftet fill 4162 (3961). Av dessa var 1345 (1264)
anställda utomlands. Andelen projektledare och högskoleutbildade tekniker
fortsätter att öka.

Koncernen
redovisar år 1985 en vinst på 38 milj. kr. (40) före boksluts-dispositioner och
skatl varav moderbolaget svarar för 31 milj. kr. (18).

I
Finland har Oy Kalmeri Ab förbättrat lönsamheten. Putkiala Oy, som arbetar inom
VVS, kommer all avvecklas.

De
danska företagen, Ludvigsen & Hermann A/S och Tubo Tec A/S, hade fortsatt
god lönsamhel.

I
Norge visar dotterbolaget Simco-Vanadis A/S förlust medan några norska projekt
som resultalavräknas i den svenska verksamheten har posUiva resullal.

Induslrirörföretagen
Vanadis Enireprenad AB och SIBIS visar fortsatt god lönsamhet Uksom AB
Centralsug.

25

Framtidsulsikler Skr. 1986/87:20

Koncernens verksamhet kommer alllmer att kännetecknas av
installationsverksamhet i en vid bemärkelse med ökal teknikinnehåll. Bostadsbyggandet
och del offentliga byggandet i Norden ligger på en låg nivä men
installationsinnehållet i entreprenaderna fortsälter att öka. Industrimarknaden
hade en krafiig uppgång under år 1985 men bedöms under år 1986 återgå till en
lägre nivå.

Cea Aktiebolag

översikt 1985 1984

(milj. kr.) (milj.
kr.)

209,1

215,1

2,5

20,3

-2,7

-2,8

203,2

202,9

24,8

25,1

22,5

30.8

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisal
eget kapital

Investeringar

1985 1984

Antal anställda 247 233

Bolagets syfte

Cea Aktiebolag grundades år 1939. Ändamålet var
lillverkning av folopap-per. Redan efter etl par år började staten inlressera
sig för företagel, i vilket de såg en möjlighet alt lillförsäkra landel inhemsk
tillverkning av olika fotoprodukler, bl.a. röntgenfilm och något senare, år
1943, gick staten in som ägare av företaget. Under det då pågående kriget i Europa
tillgodosågs en hel del av landels behov av bl.a. röntgenfilm jusl från Cea
Aktiebolag.

Sedan år 1970 ingår Cea Aktiebolag i Procordia AB (f.d.
Statsföretag).

Fram till år 1977 var röntgenfilm förelagets huvudsakliga
produkt. Då lanserades en ny produkt, fotosättningspapper, för den grafiska
induslrin, vilken liksom röntgenfilmen numera exporteras över slora delar av
världen.

Företagets syfte är alltjämt atl tiUverka olika
fotografiska material. Målsättningen är atl inom den närmaste framtiden kunna
täcka de primära behovsområdena inom medicinsk röntgen och inom den grafiska
industrin för tiUverkning av tidningar.

Verksamheten under år 1985

Cea tillverkar medicinsk röntgenfilm och
fotosättningspapper. Den foto-

tekniska marknaden domineras av etl fåtal stora internationeUa filmfillver-

kare. Konkurrenssituationen innebär atl Cea endast i ringa grad kan påver

ka prisbilden. Ceas strategi är därför att genom hög produktkvalitet utgöra

etl atlraklivl alternativ till de stora producenierna. Cea exporterar för

närvarande ca 90% av sina produkter till etl 40-lal länder. 26

Under år 1985 genomfördes flera förnyelseprojekt vad avser
såväl pro- Skr. 1986/87:20 dukiion som administration. Del investeringsprogram
om 55 milj. kr. som inleddes år 1984 har fullföljts. Delta har bestått av
installeringen av ny gjulleknik och en modernisering av
konfektioneringsavdelningen. Vidare har förpackningslinjen mekaniserats med
eliminering av lidigare manuella och ergonomiskt besvärliga arbetsmoment.
Grunden har med dessa ålgärder lagls för en ökad kostnadseffektivitet.
Genomförandel har dock hafl konsekvenser för de dagliga operationerna liksom
högre igångsättnings-kostnader än beräknat. Cea redovisar därmed för år 1985
ell sämre resullal än år 1984.

En marknadsuppbyggnad i USA pågår och i England har under
höslen år 1985 ett eget dotterbolag startats. Härigenom läggs grunden för en
mera systematisk bearbelning av den brittiska marknaden för medicinsk röntgenfilm.
Försäljningen av fotosättningspapper sker även i fortsättningen via den sedan
länge anlilade agenten.

Produklulvecklingsresurserna har förstärkts avsevärt under
året. Della har medfört all sortimentbredden förbätlrals. Ytterligare effekler
härav framkommer successivt under 1986.

Med den moderniserade produktionsapparaten, en breddning
av sortimentet och ökade insalser för kvalitetssäkring bedöms Cea under år
1986 nå en kraftig resultatförbättring.

Citgo AB

översikt 1985 1984

(milj. kr.) (milj.
kr.)

607

496

-59

-145

0

0

434

446

2

2

4

16

Omsäilning

Resultat
före disp. och skatl

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisal
eget kapital

Investeringar

1985 1984

Antal
anställda 1664 1830

Historik

Cilyvarvet var det ursprungliga nybyggnadsvarvet inom AB
Gölaverken, som grundades år 1941. Verksamhelen utgjordes i början av mekanisk
verksladsproduktion. År 1947 byggdes del försia fartyget.

Efterkrigstidens
starka utveckling inom sjöfarts- och rederinäringarna

skapade en stark efterfrågan på mer avancerade reparations- och under

hållningsarbeten. Först under 1970-talet realiserades emellertid tankarna

på att skapa varv som hell var inriktade på reparation. Det första egenlliga

exemplet på ett sådant inlernationellt specialiserat reparationsvarv var

Lisnave i Portugal. Cilyvarvet skapades genom en sammanläggning av

Götaverkens, Eriksbergs och Lindholmens reparationsrörelser med Lis

nave som förebild för atl betjäna fartyg på sjöfartsleder i norra Europa. 27

I
milten av 1970-talet investerades ca 350 milj. kr. och det ursprungUga Skr.
1986/87:20 nybyggnadsvarvet vid Göta Älv förvandlades till ett av norra Europas
största och tekniskt mesl avancerade reparaiionsvarv.

Citgo
AB är från årsskiftet 1985/86 det nya namnet på tidigare Cilyvarvet AB.
Cilgogruppen utgör med sina många enheler en av de slörsia samlade resurserna
för marint och industriellt underhåll i Sverige.

Bolagets
verksamhetsinriktning

Cilgogruppen
beslår av fyra huvudaffärsområden samt etl anlal mindre hel- och delägda bolag
med verksamhel inom olika specialområden.

Reparalionsverksamheten
vid varv bedrivs fortfarande under namnet Cilyvarvet. Huvuddelen av Cilyvarvels
resurser finns i Göteborg. Dessutom erbjuds varvsservice och
dockningsmöjligheter i Malmö och Landskrona.

City
Contech är en projektorganisafion som i samarbete med andra enheler inom Cilgogruppen
och exierna förelag genomför större fartygsombyggnader.

Ciserv
ansvarar för den internationellt inriklade hamn- och
reserepara-tionsverksamhelen och ulför service på fartyg under gång och i
deslina-tionshamnar för att minska fartygens liggetid.

City
Mekan bildar lillsammans med etl par andra bolag inom Citgo del
huvudaffärsområde som är inriklal på lego, enireprenad, service och underhåll
mot kunder inom verkstadsindustrin, raffinaderier, bruk och kärnkraft.

Reparationer
och underhåll av fartyg vid varv

Varvsreparalioner
utgjorde i likhet med tidigare år den största delen av koncernens verksamhet.
Ca 500 fartyg reparerades vid varven i Göteborg, Landskrona och Malmö.
Marknaden för fartygsreparalioner har varit fortsatt svag under år 1985. Trots
alt anlalet fartyg som reparerats under år 1985 har ökal, har
verksamheisvolymen uttryckt i genomförda underhållstimmar minskat med ca 15%
jämfört med år 1984. Verksamhelen vid Cityvarvet Lindholmen har lill följd av
de fortsatt negativa utvecklingen för det svenska kusttonnagel avvecklats under
året.

De
senaste årens dåliga sjöfartsmarknad har inneburit att rederier i stor
utsträckning avstått från alt utföra mer omfattande underhåU på sina fartyg.
Även den ökande genomsnittsåldern på fartygstonnaget medför att det finns ett
stort uppdämt reparafionsbehov. Överkapaciteten förväntas dock vara betydande
även under år 1986. Kapacitetsneddragningar på reparationssidan har skelt bl.a.
i Portugal, HoUand och Västtyskland, men samtidigt har beläggningsproblem på en
del nybyggnadsvarv bl.a. i Danmark verkat i motsatt riktning. Etl ökande
inlernationeUt samarbete kan dock bidra till att minska obalansen i
marknadssituationen.

28

Fartygsombyggnader Skr. 1986/87:20

Tre
större ombyggnadsprojekt har genomförts under år 1985 och affärsområdet
redovisar ell lilel överskoll för räkenskapsårel. Verksamhetsvolymen har dock
fortsall all minska jämfört med år 1984.

Efterfrågan
baserad på modernisering av äldre fartygstonnage som alternativ fill
nyproduktion ökar. De för närvarande låga andrahandspriserna utgör en faktor
som gör konverieringar av fartyg lill en intressant marknad. Konkurrensen om
lillgängliga projekl är emellertid hård.

Hamn-
och resereparationer

Ciserv
har efterhand utvidgat sin internationella verksamhet till atl omfatta fyra
servicestationer i utlandet. Service kan nu erbjudas i Rotterdam, London,
Norfolk (USA) och Singapore. Verksamhelen bedrivs i samarbele med lokala
partners. 1 syfle all förbättra resursutnyttjandet och samarbetet har Ciservs
göteborgsverksamhel flyttats till lokaler i nära anslulning lill Citgos övriga
verksamhet i Göleborg.

Verksamheten
i Sölvesborg har under år 1985 avvecklals hell.

Lego,
enireprenad, service och underhåll

Under
år 1985 har affärsområdet på etl framgångsrikt sätl kunnat kompensera ett
bortfall i eflerfrågan inom den marina seklorn med inbrytningar på marknaden
för underhåll och service inom induslrin, kärnkraftverk och raffinaderier.
Verksamheisvolymen på detla avsnitt har ökat genom bl.a. företagsförvärv med ca
70% jämfört med år 1984.

Den
icke-marinl orienterade induslrin visar benägenhet all alltmer köpa
underhållstjänster externt och delta avsnitt bedöms därför som en
tillväxt-sektor.

Anlalel
anslällda uppgick vid årets slut lUl 1664 (1832).

Samtliga
affärsområden med undantag för City Conléch och vissa mindre bolag redovisar
föriuster under år 1985. Resultatet före bokslutsdispositioner och skall
uppgick till —59 milj. kr.

Under
årel färdigslällda investeringar uppgick till 4 milj. kr. (16). I januari 1985
försåldes huvuddelen av Citgos faslighelsinnehav i Göleborg till det av Svenska
Varv-koncernen helägda Fastighets AB Fribordet. I samband med försäljningen
tecknades akiier i faslighelsakliebolagel till etl värde av 85 milj. kr.,
vilket finansierats med lån i Svenska Varv AB.

Framlidsutsikter

Marknadsförutsättningarna
för varvsreparalioner bedöms inle förbältras i

någon nämnvärd grad under år 1986. Överkapaciteten beslår på den inter

nationella marknaden. En viss långsam kapacitelsreduktion förvänlas

dock ske. En något gynnsammare marknadssituation förutses för fartygs

ombyggnader och hamn- och resereparationer. Den inbrytning som sketl

mol ökal icke-marinl underhåll och lego inom City Mekan bedöms även år 29

1986 ge affärsmöjligheter som lill viss del kompenserar
svårighelerna på Skr. 1986/87:20 varvsreparalionssidan.

Cordinor AB

översikt 1985 1984

(milj. kr.) (milj.
kr.)

328,5

265,2

-9,1

-57,7

1,1

26,5

249,4

308,0

47,7

40,2

10,5

14,8

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

1985 1984

Antal
anställda 413 586

Historik

Bolaget bildades i juni år 1977 som ett dotterbolag till
Norrbottens Järnverk AB under namnel NJA-Invesl. När NJA gick in som en del av
SSAB Svenskt Stål AB övergick NJA-Invesl till atl bli etl direkl dotterbolag
tiU Statsföretag. I samband med att ytterligare medel av riksdagen beviljades
för en utökning av bolagets verksamhet ändrades bolagets namn till Regioninvesl
i Norr AB.

Fr.o.m. den I maj 1986 har bolaget namnändrats fill
Cordinor AB.

Verksamheten under år 1985

Koncernens omsättning uppgick under årel liU 328,5 (266,8)
milj. kr. och exportandelen utgjorde 57%.

Genom användning av lidigare år avgivna och i bolaget
kvarvarande medelstillskott kan resultatet för koncernen efler
bokslulsdisposilioner och skatter redovisas lill 7,7 milj. kr. (26,5).

Verksamhelen i de verksamma dotterbolagen framgår av
följande:

Alfatherm AB

Bolaget är numera ell renodlat verkstadsförelag med
maskinbearbetade svetsade konstruktioner som specialitet. Slörsia kund är
systerbolaget Kiruna Truck.

Antalet anställda har under året uppgått till 44 personer
(73) och omsättningen till 32 milj. kr. (20). Förelaget redovisar för årel ett
resullal efter finansiellt netto på -2,5 milj, kr. (-17,7).

Isotamin-Ecomax AB

Bolagel har sedan ell liolal år specialiserat sig på
inredningar för marina

projekl och utvecklat ell inredningssyslem. Under årel har
försäljningsor- 30

ganisationen av bolagets produkter ändrats. Samarbete har
inletts med Skr. 1986/87:20 Perstorps AB varvid ett hälftenägl
försäljningsbolag IMAC AB bildats med säle i Helsingborg. Under sluiet av året
beslulades alt under år 1986 avveckla bolagels marina produktionsenhet i
Skövde, varefter all produklion sker i Överkalix.

Anlalet anstäUda har under året uppgått tiU 118 personer
(131) och omsättningen till 121 milj. kr. (106). Förelaget redovisar för året
en vinst efler finansielll netlo på 3,1 milj. kr. (-0,3).

Kiruna Truck AB

Bolaget fillverkar sedan ett tjugotal år fordon för tunga
transporter inom gruv-, entreprenad- och stålindustrin. Dessutom lanseras som
elt resuUal av elt samarbele med Atlas Copco och ASEA en nyulvecklad eldriven
truck i etl separal delägt bolag Kiruna Electric. Bolaget har egna försäljningsbolag
i USA och Österrike.

Antalet anställda har under året uppgått till 100 personer
(101) och omsättningen till 97 milj. kr. (58). Förelagel redovisar för årel en
vinsl efter finansielll netto på 1,6 milj. kr. (-5,8).

Kryotherm AB

Bolagel tillverkar kyl-/värmepumpar för skolor, kontor,
lager- och industribyggnader och flerbostadshus saml värmeåtervinningsaggregal
för livsmedelsbutiker och processindustrier. Förelaget intar en tätposition
inom sill leknikområde lack vare en ständigl pågående produktutveckling. Huvudkontoret
är beläget i Pileå.

Anlalel anställda har under året uppgåll lill 72 personer
(73) och omsättningen lill 46 milj. kr. (42). Företagel redovisar för årel en
vinsl efler finansielll nello på 2,9 milj. kr. (3,3). Del har för verksamhetsåret
lämnat 1,0 milj. kr. i koncernbidrag (netto) till moderbolaget.

NorrbU AB

Norrbil har en specialbyggd fabrik i Haparanda för
tillverkning av bromsskivor för personbilarnas eftermarknad. Som komplement
till nämnda produkl startade under året en omfattande tradingverksamhet av
släpvagnar för personbilar.

Antalel anslällda har under årel uppgåll lill 29 personer
(38) och omsättningen lill 16 milj. kr (16). Företaget redovisar för året elt
resullal på -2,6 milj. kr. (-5,6).

Pajala Mekaniska AB

Bolagel är en mekanisk verkstad med specialisering på
plålbearbelning,

framförallt i aluminium och rostfritt. Produktionsprogrammet beslår av

Pajala-bron, Pajala Saunan saml en hell ny båltyp, i aluminium Scorpio

540. Därutöver ulförs legotillverkning, framförallt i rostfritt material. 31

Anlalet
anställda har under årel uppgått tiU 19 personer (26) och omsätt- Skr.
1986/87:20 ningen till 5 milj. kr. (5). Förelagel redovisar för året ell
resultat efter finansiellt netto på -2.9 milj. kr. (-3,1).

Steel
Building Contraclors AB

Bolagel
har specialiserat sig inom slål- och plåtbyggnadstekniken med elt flexibelt
byggsystem och en organisation som är anpassad för ett samarbete med förelag
som levererar turn-key-anläggningar anpassade mot ställda krav och ulländska
normer. Bolagel har under året öppnat regionkontor i Bahrain. Marknadsföring
har inletts av en ny produkl, en avisningsan-läggning för flygplan. Produkten
har väckt starki inlernationeUt intresse.

Huvudkontoret
är beläget i Luleå. Antalet anslällda har under året uppgåll till 5 personer
(6) och omsättningen till 17 milj. kr. (6). Företagel redovisarförårelelt
resultat efter finansiellt netto pä -0,5 milj. kr. (—1,8).

HS
Truck AB

I
samband med omstruktureringen inom Alfatherm vid årsskiflet 1984— 1985
startades monteringen av skogsmaskiner m.m. i etl separal bolag, HS Truck AB,
beläget i Haparanda, namnändrat från Lokalinvest i Norr AB. Bolagels verksamhel
har successivi trappats ned och omfattar nu främst service och åtaganden
gentemoi förelagets kunder.

Anlalel
anslällda har under årel uppgått till 7 personer och omsättningen lill 2 milj.
kr. Företaget redovisar för årel ett resultat efter finansiellt nelto på -4,0
milj. kr.

Rinergo
AB

Förelagel
innehar ell anlal färdigutvecklade produkter inom energiområdel. Belydande
igångkörningskostnader har belastat årels resultat. Beslut har tagits om att
avveckla Malmökonloret.

Antalet
anslällda har under året uppgåll till 3 personer (6). Företaget redovisar för
ärel ett resultat på -2,8 milj. kr. (-1,4).

Framtidsutsikter

Den
genomförda rekonstruktionen av gruppens verksamheier har förbättrat
förutsättningarna för koncernen att uppnå lönsamhet.

32

Domänföretagen
AB Skr. 1986/87:20

översikt 1985 1984

(milj. kr.) (milj.
kr.)

847

853

21

14

3

18

606

631

209

209

42

60

Omsättning

Resultat
före disp. och skalt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

1985 1984

Antal anstäUda 829 1007

Historik

Domänföretagen AB bildades den 31 december 1975. Bolaget
äger och förvaltar aktierna och andelarna i domänkoncernens dotterbolag samt
driver viss egen rörelse, bl.a. jordbruk och skogsbruk. Domänföretagen AB är
moderbolag i en koncern med ca 40 bolag.

Bolagets syfte

Domänföretagen AB och dess dotterbolag bygger all sin
verksamhel på produkler från domänverkels marker och på det kunnande som
utvecklats i skötseln av dessa marker. Bolagen är en integrerad del av
domänkoncernen och elt viktigt komplement lill domänverkets skogliga
verksamhet.

Bolagets verksamhetsinriktning

Domänföretagskoncernen omfattar virkesförädling, produkter
för skogsbruk, viss fastighetsförvaltning, grus- och vägenlreprenader.

Verksamheten under år 1985

Förändringar i koncemen

Domänföretagen AB har den 1 januari 1986 försålt samtliga
aktier i Sverek Sverige Rekreation AB (nuvarande DomänTurist AB) lill
Domänverket.

Under år 1985 har Domänföretagen AB förvärvat ASSLs
aktieinnehav (30%) i Swedforest Consulfing AB. Bolagel är därefter eU helägt
dotterbolag.

DomänGrus AB har avyttrat akfierna i AB Gelinge
Betongvarufabrik, AB Nykvarns Cementgjuteri, Interslen AB saml del norska
dotterbolaget A/S Hålogaland Grus & Belong. Därmed är den under år 1984
inledda omstruktureringen av DomänGrus AB genomförd. Verksamhelen är nu
koncentrerad till ballast och belong.

Koncernens omsättning uppgick till 847,1 milj. kr., vilket
är en minsk

ning med 5,6 milj. kr. eller 0,7%. Under året har verksamheier med en

sammanlagd omsättning av 54 milj. kr. avyttrats. De kvarvarande verk- 33

3 Riksdagen 1986187. I saml. Nr 20

samhelerna har ökal sin omsättning med 6%. Av
koncernomsättningen Skr. 1986/87:20 svarade virkesförädlingen för 605,2
milj. kr. eller 71,5% (67,9).

Rörelseresultatet efter avskrivningar enligl plan minskade
från 47,8 milj. kr. till 31,7 milj. kr. Minskningen hänför sig främst till de
virkesförädlande bolagen. Resultatet har dessulom belastats med
avvecklingskostnader i DomänGrus AB på 6,6 milj. kr.

Räntenettot, skillnaden mellan ränteintäkter och
räntekostnader, förbättrades med 0,9 milj. kr. till -11,8 milj. kr.

Resultatet efter finansiella intäkter och kosinader
försämrades med 14,9 milj. kr. lill 20,0 milj. kr. (34,8). De exiraordinära
intäkterna uppgick lill 23,6 milj. kr. varav 9,8 milj. kr. avser
försäkringsersättning vid brand samt 12,9 milj. kr. avser försäljning av kraflrörelse
och fasligheler. De extraordinära kosinaderna uppgick lill 22,2 milj. kr.,
varav 15 milj. kr. avser reservering för kostnader för Vilhelmina-Sågen AB och
6,4 milj. kr. avser nedskrivning av anläggningar i Horndalslrä AB.

Årels nettoinvesteringar (bruttoinvesteringar minus
försäljningar) uppgick lill 9,7 milj. kr. mot 38,2 milj. kr. föregående år.
Försäljning av anläggningstillgångar uppgick lill 37,0 milj. kr., vilkel är en
ökning med 14,8 milj. kr.

Koncernens planenliga avskrivningar uppgick under år 1985
lill 30,2 milj. kr. (30,3).

Koncernens långfristiga skulder inkl. checkräkningsskuld
minskade med 38,8 milj. kr. De kortfristiga skulderna minskade med 17,4 milj.
kr. De obeskattade reserverna ökade med 16,0 milj. kr. till 123,7 miij. kr.

Likvida medel exkl. outnyttjade checkräkningskrediter
uppgick vid årsskiftet till 9,3 milj. kr. (6,0). Den outnyttjade checkkrediten
i koncernens centralkonlo uppgick lill 146,8 milj. kr. (133,9).

Koncernens balansomslutning minskade från 631,1 milj. kr.
lill 605,7 milj. kr.

Soliditeten - räknad som summan av beskattat eget kapital
och 50% av de obeskattade reserverna i procenl av balansomslutningen - uppgick
vid årels slut tiU 44,8% (41,6).

Under
årel har medelantalet anställda i koncernen uppgått lill 829 (1007).
Minskningen beror främst på försäljning av företag. Fördelning på
arbetstillfällen och utbetalda löner framgår av not 19 under bokslutskommentarer.

Domänverket

översikt 1985 1984

(milj. kr.) (milj.
kr.)

2186,7

1979,7

195,5

211,4

293,3

166,7

3534,4

2814,2

2482,1

1729,2

211,9

198,2

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisal årsresultat

Balansomslutning

Redovisat egel kapital

Investeringar

1985 1984

Antal anställda 5669 5945

34

Verkels uppgift och omfattning Skr. 1986/87:20

Domänverkels huvuduppgift är att bedriva skogsbruk och
därmed sammanhängande verksamhel samt all förvalta den fasla egendom och de
lillgångar som hör lill domänverkels fond.

Domänverket förvaltar skogar fördelade över hela riket. De
representerar därigenom vitt skilda förutsättningar för såväl ekonomisk
hantering som biologiska tillväxttal m.m. Av landets toiala produktiva
skogsmark förvallar domänverket ca en femtedel eller omkring 4 milj. ha.

Domängruppen består av domänverket med dotterföretag.

Domänverket är i sin organisation indelat i fyra regioner,
en nyttjande-rätlsdivision saml en enhet för ADB-verksamhet med resultat- och
utvecklingsansvar.

Domänföretagen AB är ett holdingbolag som är moderbolag i
en koncern med ell 15-lal rörelsedrivande dollerbolag. Dotterbolagens andel av
koncernens toiala omsättning är ungefär 30%.

Virkesförädling
är det dominerande verksamhetsområdet inom Domän-förelagskoncernen. Koncernen
är också verksam inom följande branscher; fastighetsförvaltning, skogslUlbehör,
konsultverksamhet, materialtäkter och betong.

Verksamhelen under år 1985

Lönsamheten för den svenska skogsindustrin försämrades
successivi under år 1985, vilkel gav etl samlal resultat som inle oväsentligt
understeg 1984 års vinster. Variationerna mellan de olika förelag med olika
produktmixer blev osedvanligt stor.

Virkesutlaget
från egen mark minskade från 5,9 lill 5,8 milj. mfub. Under höslen 1985
drabbades norra Sverige av hårda stormar. Totalt slormfälldes ca 700000 msk
skog, varav ca 550000 msk inom Luleå region. För Luleå region moisvarar höstens
stormfällning ca 30% av en årsavverkning.

Virkesförsäljningen år 1985 fördelade sig i stort på
följande sätt med 1984 års tal inom parentes: Timmer 3,0 milj. mfub (3,0),
massaved, flis och skogsbränsle 2,9 milj. mfub (2,8) samt virke på rol 0,2
milj. mfub (0,3).

De direkta
avverkningskostnaderna (drivning 1) ökade med 3% mellan åren 1984 och 1985. Den
regnrika sommaren och hösten medförde ovanligt svåra bärgningsförhållanden i
skogen för avverkningsmaskinema. Detta lillsammans med stormfallningen i norra
Sverige har medfört ökade kostnader. Genom en ökad mekaniseringsgrad i
gallring samt rationalisering inom befinfliga arbetsmetoder har dock
kostnadsökningen kunna begränsas fiU 3%.

De totala kostnaderna för skogsvårdande åtgärder, inkl.
gödsling, uppgick år 1985 till 350 milj. kr. (344) varav bidrag från AMS och
skogsvårdsstyrelserna uppgick tiU 44 milj. kr. Inom det särskilda programmet
för eftersatt skogsvård har 9900 hektar åtgärdats tiU en kostnad av 26,5 milj.
kr.

35

1985 års resultat före
bokslutsdispositioner och skatt i Domänföretagen Skr. 1986/87:20 AB ökade med
7,2 milj. kr. till 21,4 milj. kr. Rörelseresultatet efter avskrivningar
minskade dock från 47,8 milj. kr. lill 31,7 milj. kr. Minskningen hänför sig framför
allt lill de virkesförädlade företagen. Resultatet för flertalet av dessa får
dock anses relativt tillfredsställande med hänsyn till sågverksbranschens
allmänna resultatutveckling under år 1985.

Domängruppens
omsättning ökade under år 1985 fill 2917,4 milj. kr. från 2712,8 milj. kr.
under år 1984. Ökningen beror i huvudsak på höjda virkespriser. Resultat före
bokslulsdisposilioner och skalt för gruppen blev 206,5 milj. kr. (231,5).
Domänverkels resullal minskade från 211,4 milj. kr. år 1984 lill 195,5 milj.
kr. eUer med 15,9 milj. kr. Enligt skogsvårdslagen är skogsägare skyldig alt
återbeskoga den skogsmark som avverkas. I rörelsens kosinader för Domänverket
ingår för år 1985 80,4 milj. kr. avseende beräknade kostnader för framtida
ålerväxtåtgärder på under året avverkad skogsmark. Om inte resultatet belastats
med dessa kostnader skulle resultatet före bokslulsdisposilioner och skatt
uppgå till 275,9 milj. kr. dvs. en ökning med 64,5 milj. kr. jämfört med år
1984. Denna ökning beror i huvudsak på etl förbättrat rörelseresultat samt till
viss del av elt förbättrat finansnetto.

Fr.o.m.
den 1 januari år 1985 upphörde skyldigheten att betala inkomstskatt för
domänverket. Enligt regeringsbeslut för perioden 1985-1989 beräknas utdelningen
(inleveransen) från domänverket till staten till ett fast belopp om 30 milj.
kr. (fr.o. m. år 1986 40 milj. kr.) saml ett rörligt på 51% av årels överskott
efler skatt, dock lägsl 75 milj. kr. (fr.o.m. år 1986 85 milj. kr.) per år.
Regeringen har vidare beslulat atl de obeskattade reserverna skall upplösas med
minst 18 milj. kr. per år. Under år 1985 har obeskaltade reserver lösts upp med
dels 18 milj. kr. enligl regeringsbeslut, dels 80,4 milj. kr. vilkel motsvarar
beräknade kosinader för framtida ålerväxlåigärder. De senare ingår i rörelsens
kostnader.

Av
överskottet efler skall på 293,3 milj. kr. belalar domänverket för år 1985 180
milj. kr. i utdelning tiU ägaren. Motsvarande utdelning för år 1984 var 141
milj. kr.

Räntabiliteten
före skalt på gruppens toiala kapital blev 7,0% (9,8). För domänverket var
motsvarande räntabililetstal 6,9% (8,9). Den försämrade räntabiliteten beror i
huvudsak på att i rörelsens kostnader för domänverket ingår för år 1985 80,4
milj. kr. avseende beräknade kostnader för framtida ålerväxlåigärder på under
året avverkad skogsmark. I bokslutet för år 1985 har dessutom det bokförda
värdet på fasfigheter korrigerats (ökats) med 562 milj. kr. motsvarande
beräknat belopp för bokföringsmässiga överskott vid försäljning av fastigheter
under perioden 1938-1980. Exkluderas dessa förändringar blir räntabilitetstalet
för gruppen 10,2% och för domänverket 10,3%.

Domänverkels
fasligheler är i balansräkningen låg värderade. Om 1984 års taxeringsvärden
används i stället blir motsvarande förräntning för gruppen 2,6% (3,3).

Domängruppens
investeringar uppgick till 256,1 milj. kr. (266,4). I maskiner och inventarier
investerades 148,5 milj. kr. (121,6).

36

Framtidsutsikter Skr. 1986/87:20

Under år 1986 räknar vi med en resultatförsämring för
Domängruppen som helhel. Domänverkets resultat försämras framför allt genom en
oförmånlig utveckling av virkespriserna samt en viss ytterligare minskning i
avverkningsvolymen. Under år 1986 beräknas att resultatet för
Domänföre-tagskoncernens största verksamhetsområde, virkesförädUngen, kommer
att bli fortsatt svagt. För övriga verksamheter förväntas en viss resultatförbättring.

Inkomsterna från försäljning av virke svarar för ca 70% av
omsättningen. Det innebär att även små förändringar i virkespriserna ger stora
utslag i resultatet. Vaije förändring av virkespriserna med en krona per m'
innebär en förändring av resultatet före bokslutsdispositioner och skatt i
verket med ca 6 milj. kr.

De slörsta kostnadsposterna är löner och sociala avgifter.
Varje pro- ■ cenlsändring av dessa kostnader innebär en förändring av
resultatet före bokslulsdisposilioner och skatt med ca 8 milj. kr.

AB Eiser

översikt 1985 1984

(milj. kr.) (milj.
kr.)

335,4

328,9

0,6

20,6

-5,6

-2,3

268,9

291,0

10,3

59,5

5,1

10,1

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

1985 1984

Antal
anställda 1606 1644

Bolagets omfattning

AB Eiser är moderbolag för ett antal statligt ägda textU-
och konfektionsförelag. Koncernen som ingår i Procordiagruppen bildades år
1978 genom samgående meUan de statliga tekoföretag som då fanns (AB Eiser,
Algots AB, Nylands Mattor AB, SweTecogruppen, Trivabs Konfektions AB samt
Stigtex AB). AB Eiser blev moderbolag i den nya gruppen.

Verksamheten under år 1985

Under år 1985 har de strukturförändringar som inleddes och
till större

delen slutfördes år 1984 avslutats, innebärande att flertalet av de vUande

bolagen har fusionerats. Under slutet om en omorganisation av stickeri-

och irikåverksamhetema, innebärande att AB Jersey Modellers sömnads

verksamhet överförts till Eiser Trikå AB i Sjöbo/Halmstad. Vävproduk-

tionen i Halmstad inom Eiser Trikå AB överförs fill AB Jersey ModeUer

som blir etl renodlat sfickeri.

Eiserkoncemen består av följande rörelsedrivande bolag: 37

AB Malmö
Strumpfabrik, AB Jersey Modeller, Eiser Trikå AB, Eiser Skr. 1986/87:20
Inlernalional AB, Eiser Trading Scandinavia Oy, Suomen Eiser Oy, A/S Vogue
Str0mpen saml Eiser GmbH.

Koncernens fakturerade försäljning uppgick fill 314,1
milj. kr. (318,4).

Resultatet före bokslulsdisposilioner och skaller blev 0,6
milj. kr. (20,6), efler koncernbidrag/aklieägartUlskoll med 77,5 milj. kr.
(126,5).

Framtidsutsikter

En omorganisation pågår inom respekfive produktionsenhet
som skall bidraga liU att enhelerna blir flexiblare och mera marknadsanpassade,
så atl närheten lill marknaden kan utnyttjas på rätt säll. Stor vikt kommer
också att läggas på att erhålla samma höga standard på den estetiska kvalilelen
(formgivningen) som den lekniska kvaliteten har i dag.

ELLEMTEL Utvecklings Aktiebolag

översikt 1985 1984

(milj. kr.) (milj.
kr.)

369,4

304,3

1,1

1,2

0,6

0,9

146,5

125,4

21,6

22,1

33,1

24,2

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisal
eget kapital

Investeringar

1985 1984

Antal anställda 653 660

ELLEMTEL Ulvecklings Akliebolag ägs fill lika delar av
televerket och Telefonaktiebolaget L M Ericsson. Bolaget bildades år 1970 i
syfte att sammanföra parternas ulvecklings- och drifterfarenheler inom telekommunikationsområdet.
Verksamheten omfallar huvudsakligen utvecklingsoch konstruktionsarbete, som
beställs av delägarna.

Verksamhelen under år 1985

Beställning av lekniskl arbete från televerket och L M
Ericsson uppgick för år 1985 liU 460,7 milj. kr. (360,0). Av de fidigare
erhåUna och under året inlagda beställningsvolymerna återstod som orderstock
vid 1985 års utgång 416,2 milj. kr. (234,9).

Faktureringen uppgick till 369,4 milj. kr. (304,2).

Verksamheten år 1985 har i huvudsak bedrivits inom
produktområdena publika telefonstationer, datanät saml stora förelagsväxlar.

Inom telefonstationsområdet pågår utveckling av AXE 10 för
ISDN (integraled services digilal network) - funktioner. Utveckling av ny stor
gruppväljare för stora transitstationer har avslutats.

Inom datanätet har utvecklingen av nya rationaliserad
koncentrator

fortsatt. 38

Inom
företagsväxelområdel har arbelet koncentrerats på atl uppnå hög
driflstillförlitlighet i den utvecklade digitala växeln.

Utbyggnaden
av faslighel har färdigställts under året. Ulbyggnaden betyder ytterligare 3000
m kontors- och laboralorielokaler.

Skr.
1986/87:20

översikt

1985 (milj. kr.)

1984 (milj. kr.)

Omsättning

Resultat
före disp. och skatl

Redovisal
årsresultat

Balansomslutning

Redovisal
eget kapital

Investeringar

142,9

74,3

3.3

2,0

0,0

0,0

74,2

23,4

1,9

1,0

20,3

6,4

Anlal anslällda

1985

247

1984 208

* Översiktstabellen och texten avser Statskonsult AB. ESKA
Statskonsult AB bildades år 1985 som moderbolag för Statskonsuh AB, Bohlin och
Strömberg AB och Dafa Data AB.

Hislorik

Statskonsult AB bildades år 1969 och dess uppgifl var i
försia hand att tillgodose de stafiiga myndighelernas behov av
rationaUseringsexpertis. Dock skulle det ha samma expansionsmöjligheter som
andra företag inom branschen och kunna vidga sin verksamhel fill att avse även
uppdrag inom andra delar av den offentliga sektom eller inom näringslivet. Del
skulle drivas på affärsmässiga grunder och i konkurrens med andra konsultföretag.

Inledningsvis låg tyngdpunkten i bolagets uppgifler på
syslem- och programmeringsarbete för ADB och på sådan allmän
kontorsrafionalisering som en direkl följd därav. De uppdrag som bolaget fick
visade dock tidigt på behovet av en bredare kompetens. Därför skapades år 1971
sektorer för projektstyrning, utbildning och organisafion.

Utbudet
av tjänster utökades samlidigt med allmän kursverksamhet.

Bolagets
syfte

Stalskonsultföretagens ambition är all vara ett stort
fullserviceförelag inom AU/ADB-området och att uppnå en stabU lönsamhelsnivå i
paritet med de främsla konkurrentema på marknaden och alt upprätthålla en
balanserad fördelning av förelagets omsättning mellan näringsliv och förvaltning.

Utgångspunkten för verksamheten och därmed
Stalskonsultföretagens mål är att på affärsmässiga villkor uppnå en effektiv
och lönsam produktion saml administration hos företagsgruppens
samarbetspartners i näringsliv och samhälle.

Under år 1986 kommer den påbörjade utvecklingen av
Slalskonsullföre-tagen atl fortsätta. Som ell led i denna utveckling kommer
personalen med

39

start under år 1986 att
erbjudas möjlighet till delägarskap i koncemen. Ett Skr. 1986/87:20 aktivt
personaldelägande och personalengagemang är ett väsentligl inslag i koncemens
vidare utveckling.

Bolagets
verksamhetsinriktning

Inom
ramen för de fyra affärsområdena är Statskonsultföretagens verksamhetsinriktning
följande:

-
Konsultverksamhet;
systemutveckling, systemkonstruktion, programmering, datakommunikation,
ekonomistyrning, personaladministration, AU/ADB-strategier, AR/KR saml
kontorsautomafion.

-
Utbildning; kurser, seminarier,
storulbUdning, yrkesinriktad AU/ADB-ulbildning, utbUdningsprodukter samt
utredningar.

-
Leverantör; återförsäljare av
persondatorer och programvaror samt anskaffning, utveckling och distribution av
programvaruprodukter.

-
Samverkansbolag;
servicefunkfion tUl enskUd kund inom AU-områdel. Genom några profil- och
intressebolag marknadsförs och genomförs

verksamheter
av följande slag. Dokumentadministration och informationshantering,
bokningsservice samt administration av konferenser, nollbas-budgetering och
-planering, data- och informationssäkerhet samt slufligen konsultstöd för
lokala fackliga organisationer vid förändringsverksamhet.

Verksamheten
under år 1985

Verksamheten
under året har för Slatskonsultföretagen präglats av dels ett utökat förtroende
från bolagets samarbetspartners, dels ett omfattande profilerings- och
struktureringsarbele. ParaUellt härmed har nya verksamheter etablerats, så att
koncernen vid räkenskapsårets slut förberetts för all verka i den nya
företagsstruktur som fastslogs i böijan av år 1985 och som gäller fr. o.m. den
Ijanuari 1986.

Lönsamheten
för koncernen har varit god och den positiva resultatutvecklingen från år 1984
har fortsalt.

Under
året har fyra bolag etablerats, vilka också påböijat sin verksamhet under år
1985, nämligen Statskonsult DACO AB, Statskonsult Programvaruhuset AB,
Statskonsuh AF Dala AB samt PrataData Utbildning AB.

Vidare
har Statskonsult Data AB och Informationshuset i Oslo A/S förvärvats.

Under
året har följande bolag etablerats, vUka under år 1985 inte bedrivit någon
verksamhet: Statskonsult ADB-Konstruktion AB, Statskonsult Administrationsutveckling AB,
Statskonsult GävleData AB, Statskonsult Konferensservice
AB, Statskonsult Norr AB, Statskonsult Syd AB, Statskonsuh Utbildning AB,
Statskonsult Väst AB samt Statskonsult Öst AB. Samtliga dessa bolag bedriver
verksamhet fr. o. m. år 1986.

Koncernens
omsättning uppgick tiU 142,9 milj. kr. Resultatet före bokslutsdispositioner
och skatt uppgick till 3,3 milj. kr. Medelantalet anställda i koncernen var
247.

Moderbolagets,
Statskonsult AB, verksamhet har under året bestått av 40

dels
rörelsedrivande verksamhel avseende konsult- och utbildningstjäns- Skr.
1986/87:20 ter, leverans och installation av ADB-system jämle försäljning av
produkter och utbildningsmaterial inom områdel administrativ utveckling, dels
koncernledande uppgifter.

Affärsverket FFV

översikt 1985 1984

(milj. kr.) (milj.
kr.)

2125

1921

82

57

70

65

2147

1799

626

596

89

60

Omsättning

Resullal
före disp. och skatt

Redovisat årsresullal

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

1985 1984

Antal anställda 5384 5437

Verkets anor går liUbaka tUl år 1552 då kung Gustav Vasa
grandlade Krutbruket i Åkers Styckebruk vilket fortfarande är i verksamhet på
samma plats. Namnet FFV förekom första gången år 1943 då ett antal befintUga
militära verkstäder sammanfördes till en organisation. Under 1960-lalet tog FFV
även hand om försvars verkstäder för underhåU, samfidigl som koncernens
kunnande vidgades mol civila marknader. Sedan år 1970 lillhör FFV
industridepartementet.

Verkets uppgift och omfattning

FFV är en industrikoncern med inriktning på utveckling och
fiUverkning av avancerade försvarssystem och civila högteknologiska
verkstadsprodukler samt på kvalificerat underhåU inom militära och civila
produktområden, framförallt flyg. Verksamheten har fört upp koncernen fill
teknisk kompetens inom elektronik, teleteknik och datorteknik. Inom dessa och
angränsande områden bedriver FFV även en omfattande konsullverksamhet.

Koncernen har en specieU konstruktion genom atl den beslår
av dels ett affärsverk med fyra sektorer och huvudkontor i Eskilsluna, dels en
rad bolag vars aktier förvaltas av FFV Företagen AB, med säte i Eskilstuna.
Koncernens verksamhet har delats upp i fem affärsområden: Ordnance-gruppen,
Aerolech-gruppen, Eleklronik-gmppen, Holding-gmppen och Developmenl-gruppen. De
flesta av dem represenlerar en gemensam kundkrels och de ingående enheterna —
både delar av affärsverket och bolag inom FFV Företagen-gruppen - arbetar inom
likartade teknikområden. I Sverige bedriver koncernen verksamhet på etl
tjugotal orter, vartill kommer mindre försäljnings- och servicekontor samt
mobila enheter.

FFV Ordnance, med ca 2100 anslällda utvecklar, tUlverkar
och mark

nadsför försvarsmateriel, som pansarvärnsvapensystem, finkalibriga va

pen med ammunilion, torpeder, och explosivvaror. Sektorn har även verk- 41

stadsprodukter
för civila ändamål, kemisk-tekniska produkler, och jakt- Skr. 1986/87:20 och
skyttevapen på sitt program.

Sektorledningen
finns i Eskilsluna. Produktion och utveckling är förlagd till Karlstad,
Vingåker och Gällö (grovkalibrig ammunifion), Eskilstuna (finkalibriga vapen
och civila verkstadsprodukler). Karlsborg (finkalibrig ammunition), Molala
(torpeder), samt Åkers Slyckebruk (explosivvaror och kemisk-lekniska varor).

FFV
Aerolech med ca 2800 anställda utför underhåll åt främst det svenska
flygvapnet, men bedriver också en omfattande konsultverksamhet och har en
växande andel civila tjänsler. Kompetensen möjliggör underhåll av både flygplan
och helikoptrar med lillhörande motorer och övrig utrustning, elektronik, saml
armé-, marin- och flygvapenmaleriel.

Sektorledningen
finns i Arboga och verksamheten bedrivs där saml i Linköping, Östersund, Växjö
och Stockholm.

FFV
Materialteknik, med ca 90 anställda, erbjuder som neutral och oberoende konsult
problemlösning och materialprovning, liksom kunnande om avancerade materials
egenskaper och om hur de bäst ulnylljas. Huvudkontoret ligger i Linköping, och
verksamhel bedrivs även i Arboga.

FFV Koncernservice,
med säte i Eskilstuna och ca 140 anställda, har sålt dator-, administrativa och
konsulttjänster lill koncernens olika enheter. Som ett led i ulvecklingen av
koncernens nya organisafion där varje affärsområde skall vara självförsörjande
när det gäller ijänster, kommer FFV Koncernservice all avskaffas som särskild
seklor under år 1986. Verksamhelen överias fill slörsia delen av den
dominerande kunden, FFV Ordnance.

Verksamheten
under år 1985

FFV
Ordnance kunde under år 1985 registrera slora försäljningsframgångar
utomlands, och stärkte sin ställning internationellt. Utlandet svarade för 50%
av faklureringen år 1985, och för 80% av orderingången. Kraftiga satsningar på
produklulveckling och marknadsföring medförde att resultatet inte kunde hållas
på förra årets nivå. FFV Ordnance produkter genomgår för närvarande elt
generationsskifte och omställningen lill nya produkter gav också belydande produkiionsstörningar.
FFV Ordnance produktionsapparat genomgår för närvarande en omfattande
förnyelse bl.a. för att möta den kraftiga orderingången.

En omfattande flerårig
omstrukturering inom FFV Aerotech av såväl affärsidéer som resurser har lagl en
stabU grund fill en framtida gynnsam resultatutveckling. Effekterna avspeglas i
1985 års resultat som kraftigt överträffade det från föregående år. FFV
Aerotech slutförde under året förhandlingar med försvarels materielverk om ell
nytt principavtal och diskussioner om särskilda produktavtal är i flera faU
långl framskridna. En satsning på området civilt flygkomponentunderhåll har
lell till en slor ökning under året.

FFV
är en av delägarna i Industrigmppen JAS AB. FFV ansvarar därvid bl.a. för
utveckling av aulomaliska testsystem för JAS 39 Gripen samt

42

leverans
och installation av programvaror i dessa testsystem. Arbetet Skr. 1986/87:20
följer planerna.

FFV Materialtekniks försäljning ökade krafligl jämfört med
föregående år, och resultatet har likaså visal en posiliv utveckling.

Del lidigare 50-procenliga innehavet av aktierna i United
Stirling AB har under årel avyttrats till Svenska Varv AB. Resultatet före
dispositioner och skatl uppgick lill 82 milj. kr., att jämföras med 57 milj.
kr. för år 1984. Faktureringen uppgick till 2113 milj. kr., jämfört med 1913
milj. kr. år 1984.

FFV kommer att inleverera 70 milj. kr. fill staten.

Framtidsutsikter

För år 1986 kan en resultatförbättring fömtses, vilkel
främst hänger samman med de möjligheter som FFV Ordnance har atl effektuera
inneliggande orderstock. FFV Aerotech kan beräknas ligga kvar på en tillfredsställande
resullatnivå.

FFV AB

översikt 1985 1984

(milj.
kr.) (milj. kr.)

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisal
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
egel kapital

Invesleringar

1524,2

1188,7

119,6

62,8

74,8

0,7

1469,1

1014,5

214,5

151,6

82,4

58.7

1985 1984

Antal anställda 2640 2397

Bolagel bildades vid halvårsskiftet 1979 efter beslut av
riksdagen. Bolaget är ell holdingbolag som har till uppgifl all förvalta
akiier i dotterbolagen och lämna en med denna verksamhel sammanhängande
finansiell och administrativ service till dotterbolagen.

Fr.o.m. den 1 januari 1986 har FFV-koncernens bolag
omgmpperals och varje bolag kan hänföras lill elt affärsområde. Rent juridiskt
är dock FFV AB ägare.

FFV Elektronik AB tUlhandahåller tekniska konsulttjänster
och underhåll inom främst de datortekniska och teletekniska områdena. Största
kund är del svenska försvarei.

Dotterbolaget Telub AB marknadsför Ijänster och ulför
service inom området teknisk information och dokumentation saml utför service
av datorer och terminalsystem. TiUverkning och marknadsföring av elektriska
vågar har under år 1985 samlats i del nybildade Telub Vägning AB.

I slutet av oktober år 1985 förvärvades Owell AB som är en
rikstäckande

ålerförsäljningskedja av främsl IBM persondatorer. 43

FFV Elektronikgmppens
fakturering år 1985 uppgick tiU 606,6 milj. kr. Skr. 1986/87:20 med en vinsl
före bokslutsdispositioner och skatt på 65,3 milj. kr. Antalet anslällda har
varil ca 1300. Ett gott resultat fömtses även för år 1986.

AB
Samefa utvecklar och tillverkar främst riktbänkar för reparation av
krockskadade fordon. Försäljning sker bl.a. genom egna dotterbolag i Canada,
USA, Storbritannien och Västtyskland. År 1985 blev ett mycket framgångsrikt år
för förelaget med en fakturering på 131,3 milj. kr. och ett resultat före
bokslutsdisposifioner och skatl på 32,5 milj. kr. Antalet anställda var ca
200. Ett mycket bra resultat förväntas även år 1986.

FFV
Norma AB med ca 290 anstäUda är en av Europas största tUlverkare av gevärs-
och pistolammunition för jakl och skytte. Ett eget försäljningsbolag är från
och med år 1985 verksamt i USA. Faktureringen uppgick tiU 103,2 milj. kr.
under år 1985 och resultatet före bokslutsdisposifioner och skatt blev 0,2
milj. kr. För år 1986 förväntas ett bättre resultat.

FFV
AUmateriel AB med huvudkontor i Solna säljer främst övertalig och utrangerad
materiel från statliga och kommunala myndigheter och enskUda företag via vamhus
på halvdussinet platser mnt om i Sverige. Faklureringen under verksamhetsåret
1985 uppgick tUl 232,1 milj. kr., och vinsten före bokslutsdispositioner och
skatt var 8,2 milj. kr. Ett något lägre resultat förväntas för år 1986. Antalet
anställda har varit ca 190.

C.
E. Johansson AB är ett företag inom mätteknik och kvalitetsstyrning. Av
faktureringen, som år 1985 uppgick tiU 139,3 milj. kr., svarade exporten för
64%. Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt blev en vinst på 4,4 milj.
kr. alt jämföras med en förlust på 16,5 milj. kr. två år tidigare. Antalet
anställda var ca 320. Även för år 1986 förväntas ett positivt resullal.

Östermans
Aero AB sysslar huvudsakligen med underhåll och reparation av helikoptrar och
heUkopterkomponenter, försäljning av hefikoptrar, flygplan, flygelektronik och
flyginstmment. Dessutom utbildar man helikopterpiloter och mekaniker samt
bedriver viss flygverksamhet med hefikoptrar. Faktureringen uppgick år 1985
tiU 67,2 milj. kr. och resultatet före bokslulsdisposilioner och skatt blev 5,2
milj. kr. Antalel anstäUda var ca 100.

Det
amerikanska bolaget Aero, Systems Engineering, Inc. levererar provutrustning
för jetmotorer tiU flygplan, militära förband, motortiUver-kare och verkstäder.
Faktureringen uppgick år 1985 tUl 162,8 milj. kr. och resultatet blev enligt
svenska redovisningsprinciper en vinst på 20,9 milj. kr. att jämföras med en
förlust på 15,4 milj. kr. år 1984. För år 1986 fömtses i slort sett ett
nollresultat.

I
början av år 1986 bilades i USA FFV Holding Inc., som förvärvade två
amerikanska bolag inom området flygunderhåll, nämligen AeroThrust Corp. och
AeroServ International Inc. Dessa bolag omsätter sammanlagt ca 50 milj. USD och
har ca 260 anställda. För år 1985 redovisades ett sammanlagt resultat före
skatt på ca 50 milj. kr.

I
FFV ABs bolagsgmpp ingår dessutom ett antal mindre dotterföretag. Faktureringen
totalt för dessa uppgick tiU 68,0 milj. kr. och resultatet före
bokslutsdisposifioner och skatt blev en vinst på 5,0 milj. kr.

Sammanlagi
uppgick bolagsgruppens resultat tiU 119,6 milj. kr. år 1985 - 44

jämfört
med 62,8 mUj. kr. föregående år.

Finnboda
AB Skr. 1986/87:20

översikt 1985 1984

(milj. kr.) (milj.
kr.)

58

58

-57

-64

0

-22

153

140

3

3

1

16

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

1985 1984

Anlal
anställda 216 228

Historik

Finnboda AB är eU företag med en över lOO-årig tradition,
beläget i Nacka strax utanför Stockholm. Verksamheten vid Finnboda är inriktad
på i försia hand reparafioner och ombyggnader av fartyg. Dessutom innefattar
verksamheten affärsområdet industriproduktion - tung verkstadsproduktion av
främst stålkonslmkfioner saml legotUlverkning och maskinbear-belning.

Verksamheten under år 1985

Marknad och beläggning

Fartygsreparalioner har under år 1985 alllmer
koncentrerats till Finnbodas närmarknad omfattande fartyg som trafikerar
mellersta Östersjön. Under verksamhelsårel har 286 fartyg anlilal företagets
ijänster. Verksamhetsvolymen har efler flera års nedgång stabUiserats kring en
nivå på 120000 reparalionstimmar. En bidragande orsak till denna stabilisering
är införskaffandet av den nya flytdockan under år 1984, vilket på ett
pålagligl sätt förstärkt Finnbodas kundbas.

Industriverksamheten har under verksamhetsåret haft stora
svårigheler att hävda sig på marknaden. Priskonkurrensen har varit mycket hård
beroende på slor överkapacitet. Marknadssituationen har medfört alt Finnboda
inom della affärsområde har haft stora lönsamhetsproblem samtidigt som man
under årel deltagit i elt flertal projekt. Finnboda ingår bl.a. som
underentreprenör vid den pågående ombyggnationen av Lidingöbron. Vidare har
företagel svarat för tiUverkning av tryckhållnings- och expansionskärl till
Stockholm Energi.

Strukturåtgärder

För aU komma tillrätta med Finnbodas fleråriga
lönsamhetsproblem beslulades under årel all bl.a. reducera personalstyrkan vid
företaget. Tillsammans med naturlig avgång har personalstyrkan minskat med 28
personer under 1985. Härutöver har ytterligare 25 anställda sagts upp fr.o.m.
1986.

Avtal har träffals med Gränges Hedlund, som ingår i
Electrolux-koncer-

nen om att Finnboda skall förvärva Gränges Hedlunds ståldivision under 45

år 1986. Gränges Hedlunds slåldivision med verkstad,
försäljnings- och Skr. 1986/87:20 projektledningsresurser i Hammarby saml
montagepersonal på flera orter i Sverige kommer att integreras med Finnbodas
industriverksamhet under första halvåret 1986. Förvärvet innebär att Finnbodas
verksamhetsvolym mer än fördubblas samt atl marknadsposition och kundbas
kraftigl förstärks.

Antalet anställda uppgick vid årets slul lill 198 (226).

Resultatet före bokslulsdisposilioner och skatt uppgick
till -57 (-64) milj. kr. Resultatet har belastats med 21 (47) milj. kr. som en
följd av tre fartygsombyggnader ulförda åren 1982 och 1983 där Finnboda gick i
borgen för beställarnas finansiering. Vidare har resultatet påverkats negativt
av reserveringar för kostnader avseende planerade och beslutade
stmktur-ålgärder.

Investeringarna uppgick till 1 (16) milj. kr. och avsåg
främsl ersättningsinvesteringar.

Framtidsutsikter

Volymslabiliseringen för fartygsreparalioner samt de
omfattande åtgärderna inom affärsområdet industriproduktioner ger Finnboda
bättre förutsättningar än tidigare för lönsam drift och Iryggad
sysselsättning. Vidare har samtliga fartygsengagemang avvecklats varför inga
ytterligare resultateffekter av dessa engagemang kommer aU belasta Finnboda.

Forsmarks Kraftgrupp Aktiebolag

översikt 1985 1984

(milj. kr.) (milj.
kr.)

3908

2795

712

461

22

18

20091

19283

331

324

930

1967

Omsättning

Resultat
före disp. och skalt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

1985 1984

Antal
anställda 6 7

Forsmarks Kraftgmpp Akliebolag, i vilkel statens
vattenfallsverk äger 74,5 % och Mellansvensk Kraftgrupp Aktiebolag 25,5 %, har
liU syfle alt uppföra, äga och driva Forsmarks kärnkraftstation i norra Uppland
för att producera och åt delägarna tillhandahålla elektrisk kraft. Utbyggnaden
har skett i två etapper. Den försia elappen omfattade två kärnkraftblock om
vardera 900 MW. Produktionen vid de båda blocken under år 1985 uppgick till
sammanlagt 11264 GWh. Driften sköts av statens vattenfalls verk på enireprenad
åt Forsmarks Kraftgrupp Aktiebolag.

Det tredje blocket togs i kommersieU drift den 22 aug.
1985 och producerade under året 4166 GWh inkl. 1505 GWh under provdrifttiden.

Investeringarna i bolagels anläggningar under år 1985 har
uppgått tUl 930

milj. kr. Större delen härav, 824 milj. kr., har investerats i block 3. 46

Företagskapital
AB Skr. 1986/87:20

översikt 1985 1984

(milj. kr.) (milj.
kr.)

17,0

29,0

5,0

5,5

5,0

10,0

2,9

2,4

52,3

55,0

28,2

26,6

3,4

1,3

Utlåning

Räntenetto
(inkl. provisioner)

Resultat
före disp. och skatt

Redovisal
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

1985 i984

Antal
anställda 4 4

Bolagel
startade sin verksamhet år 1973. Dess uppgift är atl lillhandahålla
riskvilligt kapital till mindre och medelslora förelag och på så sätt bidra
till företagens fortsatta utveckling med bibehållande av företagens självsländighet.
Della sker genom att Föreiagskapiial går in med minorilelsposler i form av
akiier eUer konvertibla lån. Normalt kompletteras dessa tillskotl med
förlagslån.

Bolaget begränsar sina insatser lill tidsbegränsade
minorilelsposler. Dessa avyttras efter börs- resp. OTC-nolering eller återlöses
av huvuddelägarna.

Företagskapital ägs lill hälflen av affärsbankerna och
hälften av siaten.

De intresseföretag i vilka Förelagskapital AB för
närvarande medverkar med riskkapital är i regel siarkt expansiva förelag med
god lönsamhet. Vid utgången av år 1985 hade Företagskapital AB engagemang
uppgående lill totalt ca 30 milj. kr. i 13 intresseföretag. Dessa förelag
redovisar en omsättning år 1985 av 1620 milj. kr. med etl resultat före skatt
och dispositioner av ca 100 milj. kr.

Uiöver de 14 intresseföretagen har bolaget lån i
yllerligare två företag med 0,4 milj. kr.

Bolagets toiala kapitalengagemang i utomstående förelag
uppgick liU 30,4 milj. kr., varav 99% utgjorde riskkapilal. Engagemangen
fördelade sig på aktier (12,9 milj. kr.), konvertibla lån (7,7 milj. kr.),
övrig uflåning (8,9 milj. kr.).

Räntenettot
för år 1985 var 4,6 milj. kr. För år 1985 redovisas etl resultat för kundförluster,
dispositioner och skall av 5,0 milj. kr. jämfört med 10,0 milj.kr. för år 1984.

47

AB
Gambrinus med AB Pripps Bryggerier Skr. 1986/87:20

översikt 1984/85 1983/84

(milj. kr.) (milj.
kr.)

4232

3737

137

188

50

41

2271

2267

464

443

110

139

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresullal

Balansomslutning

Redovisal
eget kapital

investeringar

1984/85 1983/84

Antal anställda 3290 3271

Historik

Gambrinus (f d. Brygginvesl) bildades av staten med
uppgift alt initiera och medverka lill slmklurförändringar i bryggeribranschen,
äga och förvalta akiier i bryggeriförelag saml idka därmed förenlig
verksamhet.

Bolagel, som numera ägs till 75% av svenska staten och
till 25% av AB Volvo, ändrade under verksamhelsårel namn tUl AB Gambrinus. Bolagets
enda lillgångar uiöver likvida medel är i huvudsak aktieinnehaven i de helägda
dotterbolagen AB Pripps Bryggerier och Bryggeri AB Falken. Efter
verksamhetsårets utgång har statens aktier i Gambrinus försålts till Procordia
AB (1986-04-01).

Koncernens verksamhel består lill huvudsaklig del av
dryckes- och mällerirörelse. (Pripps och Falken), foder, spannmål,
handelsgödsel m.m. till lantbruket (Sollebolagen) samt kvarnrörelse
(Skåne-Möllan). I dryckes-rörelsen ingår tillverkning, försäljning och dislribulion
av malldrycker, mineralvatten, kolsyrade läskedrycker, stilldrinkar, juicer,
safter och pulverdryck.

Presentation

AB Pripps Bryggerier (koncern)

Dryckesrörelsen omfattar moderbolagel samt Pripps Inc.,
USA. I Pripps-koncernen ingår vidare handelsföretaget L.G. Fredriksson Handels
AB saml del fill 51% ägda Sollebolagen AB.

Moderbolagels lillverkning bedrivs i dag vid fyra
produktionsställen, Bromma, Göteborg, Malmö och Sundsvall.

Dotterbolaget L.G. Fredriksson Handels AB med konlor i
Malmö är ett handelsföretag med tyngdpunkten på handel med förpackningar och
livsmedelsråvaror. Ytterligare områden, vari företaget är engagerat, är viss
försäljning av flytande gödselmedel lill skogsindustrin samt kemikalier.

Sollebolagen AB, som är ett fodermedelsföretag, är elt
alternativ till Lantmännen på marknaden. Inom Sollekoncernen finns vidare
Skåne-Möllan AB, ell kvarnföretag som tiUverkar och försäljer mjöl till bl.a.
bagerier.

48

AB Pripps Bryggerier (dryckesrörelsen) Skr. 1986/87:20

Resultat

Pripps
försäljning uppgick till 4034 Ihl, en ökning mol år 1984 med 176 thl eller med
4,5% (inkl. export).

Omsättningen
(exkl. dryckesskatter) ökade från 1768 mUj. kr. till 1984 milj. kr. eUer med
216 milj. kr. Omsätlningsökningen är dels hänförlig lill prishöjningar på ca
3,5% i snitt under årel, dels ovannämnda volymökning jämle mixförskjulningar i
sortimentet. Den 3 december 1984 höjdes dryckesskatten på klass III med 70 öre
per liter. Produktiviteten (mätt i såld volym per anställd) har förbätlrals med
ca 2%.

Medelantalet
anställda var i stort sett oförändrat jämfört med föregående år eller 2692 (år
1984 2629).

Resultatet
efter planenliga avskrivningar och finansnelto sjönk med 45 milj. kr. till 115
milj. kr., varav minskningen i finansnettot uigjorde drygt 1 milj. kr. Årets
rörelseresullal har liksom föregående år belastats med marknadsföringskostnader
för byggande av varumärken i USA med 15 milj. kr. (år 1984 18 milj. kr.).

Verksamheten
i Pripps Inc. har fortsatt inriklats på kraftfulla satsningar på marknadsföring
av lågkaloriölel Nordik Wolf. En systematisk översyn av kostnadssidan har
pågått och bl.a. har betydande besparingar kunnat göras på den administrativa
sidan.

Investeringar

Investeringarna
under året uppgick till 74,2 milj. kr. (år 1984 87,1 mUj. kr.).

Under
årel har ny depå i Luleå färdigställts. En fortsall modernisering av depåerna
har inneburit ulbyggnad av lagerkapaciteten i Kristianstad, ulbyggnad av
lasthall i Norrköping samt lasthall och bakstamslastning i Uppsala. Härigenom
har man fått en förbättrad arbetsmiljö samtidigt som man vunnii ökade lageryior
och fått en rationellare lagerhantering. Vid anläggningarna i Göleborg, Bromma
och Sundsvall har nya elpannor installerats.

I
Brommaanläggningen har ny tappningsulmstning installerats för cirka 10 milj.
kr. Under året har förordersyslemet på Tandemdatorer nu införts vid samtliga
enheler, regionkonlor och depåer, som därmed ligger on-line med centraldatorn.

FinansieUa
förhållanden

Finansneltol
har under året varil nivå med föregående år trots att de likvida medlen (exkl.
värdepappersportföljen) har minskat från 336 milj. kr. till 236 milj. kr. En
högre medelränla på kortfristiga placeringar samt lägre räntekostnader har
bidragit lill det i stort oförändrade räntenettot som även belastats med ränta
på pensionsskuld med 24,0 milj. kr. (år 1984 29,9 milj. kr.).

Toiala
innehavet av börsnolerade värdepapper representerade vid årets

slul ell börsvärde av 75 milj. kr. (år 1984 101,5 milj. kr.). 49

4 Riksdagen 1986187. 1 saml. Nr 20

Pripps disponibla checkräkningskrediter
uppgick vid året slut till 75 milj. Skr. 1986/87:20 kr. (år 1984 95 milj.
kr.) och var då hell outnyttjade (år 1984 5,5 milj. kr.).

Övriga
bolag

Omsättningen
i L.G. Fredriksson Handels AB ökade under det gångna verksamhetsåret med 17,7
milj. kr. och uppgick tUl 65,6 milj. kr. (år 1984 47,9 milj. kr.). Resullatet
efter planenliga avskrivningar och finansnelto uppgick till 0,4 milj. kr. (år
1984 0,2 milj. kr.). Betydande leveransavlal har slutits under årel avseende
förpackningar och råvaror, vilka förvänlas ge goda resultat under del kommande
verksamhetsåret.

Sollegruppen
har fortsatt expanderat med en omsällningsökning på nära 20%. Den totala
omsättningen utgjorde 1177,6 milj. kr. (år 1984 983,5 milj. kr.).

Tyvärr
har lönsamheten under årel varit pressad dels genom prisstopp och dels genom
hårdnande priskonkurrens. Dessutom drar den alltför höga kapitalbindningen i
lager dryga räntekostnader. Resullatet efter planenliga avskrivningar och
finansnelto uppgick till 9,9 milj. kr. (år 1984 20,5 milj. kr.).

Av
resullatförsämringen svarar finansnettot för ca 6,5 milj. kr. Ell
åtgärdsprogram har inletis för att lyfta lönsamheten till lidigare nivå.

Bryggeri AB Falken FALKEN

Aktierna
har under verksamhetsåret överlåtits från AB Pripps Bryggerier till AB
Gambrinus, tidigare AB Brygginvesl.

Genom
del i november år 1984 ingångna avtalel med Novia Livsmedelsindustrier AB om
bildandet av etl gemensaml ägl marknads- och försäljningsbolag Falcon AB, vars
verksamhel startade den t april 1985, omöjlig-göres i praktiken all jämförelse
mellan detla år och del föregående.

Under
tiden den 1 oktober 1984 fill den 31 mars 1985 drevs verksamheten i Falken med
samma fömtsättningar som under de senare åren. Från den I april 1985 har
marknadsföring, försäljning och distribution handhafts av Falcon AB, lill
vilket Falken sålt sin lillverkning lill avräkningspris.

Dessa
ålgärder har lett till elt myckel gott ulnylljande av Falkens
fill-verkningskapacilet.

Den
sammantagna försäljningen för Falcon AB och Falken har under året varil 383 thl
maltdrycker och 330 thl övriga drycker eller totalt 713 thl.

Marknadsandelarna
för maltdrycker beräknas uppgå fill ca 10% och för övriga till ca 8%.

50

GDG
Biltrafik AB Skr. 1986/87:20

Översikt 1985 1984

(milj. kr.) (milj.
kr.)

938,1

842,0

35,8

30,1

4,0

3,1

505,3

448,5

35,4

33,2

136,3

117,5

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

1985 1984

Antal anställda 2117 1948

Hislorik

GDG Biltrafik AB, som är moderbolag i GDG-koncernen,
bildades år 1932, då under namnel BJ Omnibus AB, för att bedriva den buss- och
lastbilslrafik, som Bergslagsbanans slyrelse beslutat starta i anslulning fill
jämvägsrörelsen.

År 1941 förenades Gävle-Dala och Södra Dalarnas järnvägars
bussföretag med BJ Omnibus AB, varvid namnändring skedde till GDG Biltrafik
AB.

I
samband med förstatligandet av GDG-järnvägarna år 1947 övergick aktierna i GDG
Biltrafik AB i SJ ägo. Samma år startades bolagets affärsverksamhet med atl
man började bygga kiosker i anslutning fill busstafio-nerna. Påföljande år
startades bilservicerörelsen. Under senare år har affärsverksamheten
kompletterats med motell, cafeterior och gummiverkstäder. Bolaget bedriver
också en fabrik för tUlverkning av busskarosser samt en resebyråkedja.

Bolagets omfattning

Viss del av verksamhelen drivs genom dotterbolag, varav de
största är GDG Transport AB, som ombesörjer större delen av koncernens
laslbUs-Irafik (1985 års omsättning 102,8 milj. kr.) och Alpus AB, som bedriver
försäljning och regummering av bilgummi samt släpfordonstillverkning
(omsättning 76,3 milj. kr.).

Verksamheten bedrivs i Skåne, Halland, Bohuslän,
Västergötland, Dalsland, Värmland, Närke, Västmanland, Dalarna och Gästrikland
saml i Stockholm. Dessutom bedriver GDG gränsöverskridande linjelrafik med buss
Sverige—Tyskland med anslutning fill flera andra länder i Europa. Denna irafik
drivs i samarbete med Deutsche Touring GmbH, elt dotterbolag till Deutsche
Bundesbahn.

Trafikrörelsen
omfaltade år 1985 678 bussar, 254 lastbilar och 226 släpvagnar till lastbilar.
Totala körsträckan utgjorde för bussarna 43,1 milj. km och för lastbilarna 9,8
milj. km. Anlalet resebyråer uppgick till 25 st. Affärsrörelsen omfattade 14 st
kiosker och cafeterior, 17 bilservicesla-tioner, 1 st motell och 20 st
gummiverkstäder inkl. regummeringsfabriker. Härtill kommer tre hotell.

51

Verksamheten
under år 1985 Skr. 1986/87:20

Koncernens
omsättning under år 1985 uppgick tUl 938,1 mUj. kr., innebärande en ökning
genlemol föregående år med drygt 96 milj. kr. eUer 11,4%. Trafikrörelsen svarar
för den största omsättningsökningen, ca 60 milj. kr. Affärsrörelsen ökade med
ca 36 milj. kr. Inom trafikrörelsen uppvisar busstrafiken en lägre ökning än
föregående år, främst beroende på det långvariga prisstoppet, vilket också
negativt påverkat verksamhetens lönsamhet.

Den
fortsatta goda konjunkturen under år 1985 medförde en ökning av
laslbilstrafikens transporterade godsmängd. Detta ledde till atl körda
bUki-lometer och arbetstimmar i verksamheten steg med drygl 3%. Detta tiUsammans
med under årel förvärvad trafik medförde en omsällningsökning på drygl 20%.
Resebyråverksamheten omfattar ett 25-tal resebyråer, huvudsakligen belägna i
GDG;s trafikområde. Ca 30% av omsättningen utgörs av försäljning av GDG:s egen
produktion av sällskapsresor och biljetter.

Inom
affärssidan faller den slörsia omsättningsökningen på bUservice-rörelsen. Den
försålda bensinvolymen ökade väsentligt liksom försäljningen av lUlbehör och
kioskvaror. Holellrörelsen, som utökats med holell i Bengisfors - förvärv och
Borlänge - nybygge, ökade också krafligl sin försäljning. Däremot har
gummiverksladsrörelsen inte haft samma utveckling som tidigare. Beroende på
prishöjningar har omsättningen beloppsmässigt ökat något, medan den
kvanfiletsmässigt gått tillbaka. Detla sammanhänger med, att den lotala
däckmarknaden i landet minskade under året.

Koncernens
resullal före bokslulsdisposilioner och skatter uppgick till 35,8 milj. kr., en
förbällring med 5,7 milj. kr. i jämförelse med föregående år. Investeringarna
belöple sig till 136,3 milj. kr. mot 117,5 milj. kr. år 1984.

Framtiden

Regeringens
proposition för budgetperioden 1986/87 förutsätter att statsbidraget lill
busstrafikens länshuvudmän kommer att halveras, vilket gör alt man
fortsättningsvis har all räkna med en minskning av entreprenadtrafiken.

Under
år 1985 har GDG gjort fortsatta ansträngningar att relativt sett minska
beroendet av entreprenadtrafiken. Detta har skett genom ökad satsning på
beslällningstrafik, artangemangstrafik och utlandstrafik. Under året har tre
konferensbussar anskaffats i syfte att bredda sortimentet och ytterligare
sådana är beställda för leverans under år 1985.

GDG
har under årel förvärvat tre förelag i Köln. Dessa bedriver resebyråverksamhet
och beslällningstrafik med buss. Förvärven har sketl för att större möjligheter
skall ges att öka busstrafiken meUan kontinenten och Sverige.

Ytteriigare
ett led i ansträngningarna att bredda verksamheten är den

satsning på hotellverksamhet som skett under senare år. Utöver hotellen i 52

Bjertorp (Vara), Bengtsfors och Borlänge är ett under
uppförande i Malmö Skr. 1986/87:20 och ytterligare ett planeras i Göleborg.
Hotellen är bl.a. avsedda atl läcka de ökande behoven i
sällskapsreseverksamhelen.

Koncernens totalresultat år 1986 har beräknats bli någol
lägre än det, som uppnåddes föregående år.

Generator Industri AB

Översikt 1985 1984

(milj. kr.) (milj.
kr.)

306

318

9

19

3

0

584

430

26

20

11

11

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

1985 1984

Antal
anställda 386 379

Hislorik

Generator grundades redan år 1914 under namnet
Maskinaflfaren Generator AB. Verksamhelen bestod då framförallt av handel med
maskiner, bl.a. ångmobiler. Bolaget förvärvades år I94I av Sten A. Olsson. År
1947 startade företagel produktion av ångpannor i egen regi. Företagets huvudkontor
och tillverkningsenhet ligger i Partille utanför Göleborg.

År 1984 introducerades bolagel på OTC-marknaden.

Som ett led i den pågående strukturomvandlingen bland
tillverkare av slörre pannanläggningar förvärvade Svenska Varv AB
aktiemajoriteten i Generator under våren 1985.

Bolagels verksamhetsinriktning

Generator Industri AB är Nordens ledande leverantör av
kompletta syslem för produklion av energi.

Produktprogrammet omfattar olje- och fastbränsleeldade
ång- och hel-vattenpannor för alla ändamål och applikationer liU Qärtvärme och
industrier. Företagets leveransåtaganden sträcker sig från systemlösningar
till nyckelfärdiga anläggningar.

I Generatorkoncernen ingår följande dotterbolag:

VEÅ AB, Sävsjö, ett energiföretag som kompletterar
Generators produktprogram med mindre pannor.

Andeze AB, Helsingborg, ett specialföretag inom
luftvårdsseklorn som arbetar med utveckling och marknadsföring av syslem för
rökgasrening, stoflhantering och dammbekämpning.

Generator
Energiprodukiion AB, vars affärsidé är all sälja värme fill

kommuner och industrier utan alt dessa behöver investera i anläggningen

(own and operate). 53

Generator
Boiler Canada Ltd. som i British Columbia marknadsför Skr. 1986/87:20
Generators miljövänliga faslbränsleteknik.

Verksamheten
under år 1985

Verksamhetsförvärv

Som
ett led i den pågående stmkluromvandlingen bland tillverkare av större
pannanläggningar förvärvade Svenska Varv AB aktiemajoriteten i Generator under
våren 1985. Generator förvärvade därefter den 1 januari 1986 huvuddelen av
Gölaverken Energys värmedivisions produktsortiment efter att under del sista
tertialet 1985 ha drivit verksamheten inom divisionen i kommission.

Förvärvet
kommer successivt att ge Generator möjligheter till belydande substansökning
och resultatförbättring.

Marknaden

Eflerfrågan
på olje- och fastbränsleeldade pannanläggningar minskade under åren 1984—1985.
Della berodde bl.a. på minskade slatliga bidrag för byggandet av
faslbränsleanläggningar samt på att kärnkraft togs i drift.

Trots
denna minskade efterfrågan har Generator under årel tecknat order på kompletta
värmeverk tUl bl.a. Kumla och Mjölby. Orderingången för service, ombyggnader
och värmeåtervinning har visat en klar ökning.

En
viss vitalisering av den svenska fastbränslemarknaden har märkts under senare
delen av år 1985, vUket i början av år 1986 resulterat i flera order, bl.a. en
komplett 20 MW hetvattencentral tUl Hallstahammar. Detta är en genombrollsorder
för kolpulvereldning i mindre pannor.

Orderstocken
per den 31 december 1985 uppgick till 758 milj. kr.

Verksamheten

Den
fakturerade försäljningen uppgick liU 306 milj. kr. (318) vUket var lägre än
vad som prognostiserats och beror på en förskjutning i ulfakture-ringen av etl
par större order. Under år 1985 har bl.a. följande större leveranser
genomförts:

-
Kumla Energiverk AB - komplett
värmeverk

-
Lidköpings Energiverk - två
fluid-bed-pannor som eldas med torv och avfall samt två oljepannor

-
Bodens Energiverk - en 20 MW
cirkulerande fluid-bed-panna

-
Göteborgs Energiverk, Ryaverken
- två 50 MW oljeeldade hetvattenpannor

-
Stockholms Energiverk,
Hammarbyverken - två 80 MW hetvattenpannor

-
Mjölby-Svartådalens Energiverk
- komplett värmeverk

-
Göteborgs Energiverk,
Sävenäsverken - leverans av 120 MW koleldad helvattenpanna.

I
förvärvet av Götaverken Energys värmedivision ingår bl.a. order på 54

avfallsvärmeverk
lill Karislad kommun och komplett hetvattencentral till Skr. 1986/87:20
Eskilsluna kommun.

Anlalel anslällda uppgick vid årsskiflet till 392 (379).

Genom förvärvel av Gölaverken Energys värmedivision kommer
antalel anslällda atl öka med drygt 80 personer.

Generator redovisar för år 1985 en vinst efter finansnelto
på ca 15 milj. kr. (19) och ca 9 milj. kr. (19) före boksluisdisposUioner och
skatt.

Den finansiella slällningen är slark. Koncernens likvida
medel uppgick till 70 milj. kr. Vid 1985 års bokslut anpassas Generators
redovisningsprinciper till praxis inom entreprenadbranschen, varigenom
balansomslutningen minskar till ca 211 milj. kr. Bolagets beskattade egna
kapUal uppgår tiU ca 26 milj. kr. och de obeskattade reserverna till ca 81
milj. kr. Soliditeten är 34% efter 50% schablonskatt på obeskattade reserver.

Årets investeringar uppgick lill 11 milj. kr.

Framtidsutsikter

Under de senaste åren har Generator bedrivit en
framgångsrik leknisk utveckling.

Med de slora satsningarna på fluid-bed-leknikerna FB och
CFB har Generatorkoncernen idag en ledande ställning inom detla område.

Generator har genom dotterbolaget Andeze utvecklat en
rökgasrenings-teknik som innebär hell nya möjligheter för miljövänlig eldning.

Förvärvet av Götaverken Energys värmedivision samt
ovannämnda satsningar gör alt Generatorkoncernen är en kraftfull enhet med
slark bas på den nordiska marknaden och har goda fömtsättningar för en ökad
satsning på export.

AB Gävle Vagnverkstad (AGEVE)

översiki 1985 1984

(milj. kr.) (milj.
kr.)

139,1

150,1

21,9

-
18,9

12,1

0,0

131,1

158,4

6,1

18,1

1,2

0,9

Omsänning

Resultat
före disp. och skatt -

Redovisal
årsresultat

Balansomslutning

Redovisal
egel kapiial

Investeringar

1985 1984

Antal
anslällda 258 294

AB Gävle Vagnverkstad, förkortat AGEVE, bildades år 1933
som ett helägt dotterbolag till statens järnvägar (SJ), genom att SJ då övertog
AB Trafikförbundels Verkstäder. Detta företag bUdades år 1919 av Uppsala-Gävle
Järnvägsakliebolag (UGJ) och Oslkuslbanans aktiebolag (OKB) för atl gemensaml
driva reparationsverkstäder och förråd.

Bolagels syfle är all utföra nytiUverkning av och
förändringsarbeten på

rullande jämvägsmaleriel samt att bedriva annat mekaniskt verkstadsar

bete. 55

ASEA förvärvade den 31 december 1985 91 % av aktierna i
bolaget och Skr. 1986/87:20 efter omorganisation inom ASEA är bolagel
dotterbolag tiU ASEA Trac-tion AB. Slatens Järnvägar förvallar för slatens
räkning resterande 9%.

Faklureringen under år 1985 uppgick fill 139,1 milj. kr.
mol 150,1 milj. kr. år 1984. Resultatet för år 1985 har försämrats gentemot år
1984 främst beroende på höga maierial- och produktionskostnader i förening med
för lågt utnyttjande av kapaciteten.

Efter förhandlingar med personalorganisationerna sade
bolaget upp 61 anställda på grund av arbetsbrist. Flertalet av de uppsagda har
lämnat bolaget under år 1985.

Samarbetet med den tyska firman Linke-Hofmann-Busch med
gemensam tillverkning av skivbromsade personvagnsboggier har fortsatt under
året. Kontrakt har under året skrivits med Zambia RaUways avseende leverans av
godsvagnar och maskinutrustning. I ordern ingår även viss utbildning och
handledning i Verkstadstekniska frågor i Zambia.

Sysselsättningen har ej varit tUlfredsställande.

Under året har 134 tvåaxliga och 161 fyraxliga vagnar samt
50 personvagnsboggier levererats. Ombyggnader och reparationer av godsvagnar
har utförts åt SJ. På export har levererats gmvlok och inom Sverige range rlok.

Under årel har SJ beställt 100 slutna godsvagnar. Från AGA
Norgas har beställning erhållils på ett godsvagnsunderrede. Zambia Railways har
bestäUt 60 öppna godsvagnar. Beställning har erhåUils från Linke-Hofmann-Busch
på 20 personvagnsboggier. Totalt beställningsvärde är år 1985 ca 44 milj. kr.
Tillsammans med vid årsskiftet inneliggande beställningar ger detta en
gmndbeläggning till halvårsskiftet år 1986.

Totala orderstocken uppgick vid årsskiftel 1985/86 liU ca
72 milj. kr. (1984/85 fiU ca 144 milj. kr.).

Under årel färdigställda byggnadsinvesteringar har uppgåll
liU 207000 kr. (år 1984=126000 kr.). Investeringar i maskiner och inventarier
har uppgått tiU LOmilj. kr. (år 1984 = 763000 kr.).

Under året har fill likviditetskonto inbetalats 911000 kr.

Av
årets inköp hänför sig 9% tUl koncernbolag. 1% av årets fakturering avser
koncernbolag.

AB Göta
kanalbolag

översikt 1985 1984

(milj. kr.) (milj.
kr.)

21.6

24,9

6,1

8,0

5.4

7,8

15,0

8,9

9,9

4,6

2,0

0,4

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

1984 1983

Antal anställda 76 99

56

Göta kanal
har driviis och förvaltats av Göta kanalbolag enligl kungligt Skr. 1986/87:20
privUegiebrev från år 1810. Den 31 maj 1978 köpte staten samtliga aktier i
bolaget och sedan i maj 1984 förvaltas dessa av domänverket.

Kanaltrafiken, som numera huvudsakligen omfattar
frilidsbålar och passagerarfartyg, har efter ökning under många år nu
stabiliserats och var under årel i stort oförändrad i förhållande till
föregående år.

Den av riksdagen år 1984 beslutade fortsatta upprustningen
av kanalanläggningen har pågått under året. Arbelena har främst bestått av
hamn- och piruppmslningar saml muddrings- och strandskoningsarbeten.

Skogsfastigheterna arrenderas sedan den 1 januari 1985 av
domänverkets revirorganisation.

Fastighetsförvaltningen i övrigl omfallar ularrendering
och uthyrning av mark och byggnader utefter Göta kanal.

Varvs- och reparationsverksamheien bedrivs huvudsakligen
vid bolagets varv i Sjötorp vid Vänern.

I och med atl riksdagsbeslul år 1984 har kanalbolaget
tillförsäkrats äganderätten tUl samtliga fastigheter vilka tidigare endast innehafls
med disposifionsräll. Under årel har mark och byggnader sålls fill elt värde av
4,5 milj. kr. Bolagets resultat visar i och med detta etl överskott med samma
belopp.

Då bolagels ekonomi nu är sanerad avses överskottsmedlen
från mark-försäljningarna i fortsättningen investeras i anläggningar som ger
bälire avkaslning än vad de tidigare markarrendena gav. Under år 1985 har
kaffestugan i Sjölorp och caféel i Berg inköpts.

Götaverken Arendal AB

översikt 1985 1984

(milj. kr.) (milj.
kr.)

1873

769

9

12

8

-1

2261

2167

825

816

310

71

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

1985 1984

Antal
anställda 2506 2657

Historik

AB Götaverken grundades år 1841. Sedan dess har i Göleborg
byggts omkring 900 fartyg. Det ursprungliga nybyggnadsvarvet vid Göta Älv har
förvandlats till ell av Europas slörsia reparationsvarv, Cilyvarvet.
Far-lygsbyggandet i Göteborg överfördes samtidigt tUl Gölaverken Arendal, som
blev klart år 1963.

År 1978
påbörjade Gölaverken Arendal en omorientering av verksamhe

len. Numera vänder sig Gölaverken Arendal lill offshore-marknaden med 57

produkler
och tjänster för uivinning, undersökning och lagring av olja och Skr.
1986/87:20 gas.

Bolagets
verksamhetsinriktning

Gölaverken
Arendal (GVA) har en ledande ställning inom området flytande anläggningar för
offshoreindustrin. Under år 1985 var GVA på olika sätt involverat i en
tredjedel av de trettio flytande plattformar som finns i order i världen. Del
gällde teknisk utveckling, design, konstmktionsar-bele, fillverkning och/eller
andra former av assistans.

Verksamhelen
under år 1985

Under
året levererades två semi-submersibla riggar, en bostadsenhet till en fast
plattform och en ombyggnad av en borrigg. Flera tekniska utvecklingsuppdrag
genomfördes och dessutom levererades ett flertal legoarbeten av varierande
omfattning.

Tillsammans
med de norska förelagen A/S Sig. Bergesen d.y. & Co, Möss Rosenberg Verft
(Kvaernergmppen) och Wiih Wilhemsen Limited A/S bildade GVA i början av 1986
Quatronor A/S. Avsikten är att bolaget skall äga och operera flytande
anläggningar för utvinning av olja och gas.

Sommaren
1986 kommer en flylande produktionsanläggning GVA 5000 att levereras lill North
Sea Sun Oil med partners, Storbritannien.

Samarbelsavlal
har också träffals med den brittiska industrigmppen Trafalgar House om bl.a.
produktionstekniskt stöd tUl företagets offshore-enhet Scoll Lightgow.

GVA:s
fillverkning beslår huvudsakligen av produkter där beställningarna genomförs i
uttalade investeringsvågor, samfidigl som verksamhelen är utsatt för alll
tydligare protektionistiska ålgärder. Atl i denna situation skapa en jämn och
hög sysselsättning för de fast anställda är omöjligl.

Mol denna bakgrund
vidtogs åtgärder för alt anpassa företagets kapacitet och för att minska
riskexponeringen. Förhandlingar med de fackliga organisafionerna inleddes i maj
1985, samtidigt som 600 anställda varslades om uppsägning.

Leveranser

-
Regalia, dykeririgg GVA 3000
för Consafe med partners, Sverige

-
Vinni, borrig GVA 4000 för
partrederiet SSV Vinni med norska och svenska delägare

-
Bostadsmodul fill Ulafällel för
BP Pelroleum Developmeni Ltd, Norge

-
Ombyggnad av borriggen Vildkal
för K/S Sverre DiUev Simonsen Drilling A/S, Norge

-
Pontonpåbyggnad fill plattform
för Golar Nor A/S, Norge

-
Studier och utveckhngsuppdrag
för oljebolag i Norge, Storbritannien och Kanada.

58

Marknad Skr. 1986/87:20

Aktivitetsnivån
i Nordsjön har under året varil fortsatt hög. Under större delen av årel
förblev oljepriset stabilt, trots ett stort utbudsöverskolt. I sluiet av år
1985 och början av 1986 har dock prisnivån reducerats väsentligt.

Trots
den aktuella oljeprisulvecklingen väntas andelen utbyggnader som utnyttjar
produktionssystem baserade på flytande enheler öka under de närmaste åren.

Under
år 1985 har den inlernalionella prolektionismen inom offshore-världen ökat
samfidigl som marknaden inom flera av GVA:s produktområden varil avvaktande.
Konkurrens från förelag i Sydoslasien och från statsunderstödda varv i Västeuropa
har ökat. Den inlernationella krisen inom shipping har accelererat denna
utveckling.

Stora
insatser görs för all långsiktigt förbättra marknadsmöjligheterna genom en
intensiv produktulveckling och olika former av samarbele med partners på GVA:s
huvudmarknader.

Antalet
anslällda uppgick vid årets utgång lill 2 366 (3420) personer, varav 1 346
(2087) arbetare och 1020 (1 333) Ijänslemän och arbetsledare.

Den
stora skiUnaden i antalet anställda beror i försia hand på att det britfiska
dotterbolaget Sea & Land Pipe Lines Lid (SLP) sålts under året.

Resullatet
före bokslulsdisposilioner och skall uppgick liU 9 (12) milj. kr. Del är etl
svagt resultat men visar ändå att GVA lyckais hävda sig på en marknad, som
kännetecknas av kraftiga svängningar i orderingång och prisnivå.

Invesleringar
i anläggningar uppgick under årel lill 19 (27) milj. kr. och bestod till
övervägande del av ersättnings och ralionaliseringsinvesteringar.

Consafe
gick i konkurs i seplember 1985. GVA är borgensman för ulfärdade statliga
kredilgarantier till Consafegmppen. Värdel av de panter och övriga säkerheler
som GVA erhållit i ulbyte mol borgensåtagandet är avhängigt dels plattformarnas
marknadsvärde, dels övriga partägares solvens. En sammantagen bedömning av
offshoremarknadens utveckling och övriga partägares förmåga all fullfölja sina
låneansvar leder lill bedömningen atl borgensåtagandena för GVA inte
föranleder någon reservering för år 1985, Osäkerheten beträffande del sluUiga
utfallet är dock fortfarande stor.

GVA
har sedan slutet av 1970-talet investerat i mindre ägarandelar i några
tillverkade plattformar. Avkastningen har fram lill år 1984 varil acceptabel.
Den förändrade marknadssituationen har för år 1985 motiverat en nedskrivning av
ägarandelarna utöver planenliga avskrivningar. Tillsammans med ett negalivi
rörelseresultat har ägarengagemangels nedskrivning belastat GV A-gruppens
resultat med ca 150 milj. kr.

Framtidsulsikler

Under
år 1985 efterfrågades GVA:s tekniska kompetens i kraftigt ökad utsträckning. En
fortsall uppbyggnad av della kunnande lillsammans med

59

förslärkt samarbete med inlernationella offshoreföretag
ger trots allt GVA Skr. 1986/87:20 möjligheter på en hård marknad.

Götaverken Energy Systems AB

översikt 1985 1984

(milj. kr.) (milj.
kr.)

968

718

10

-3

7

-3

535

1509

102

95

62

59

Omsättning

Resultat
före disp. och skaU

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

1985 1984

Antal
anställda 1528 1309

Historik

Götaverken Energy Systems AB försörjde ursprungligen
Gölaverkens fartygsbyggen med ångpannor. Sedan 1930-talet har verksamheten
emellertid blivit alltmer separerad från skeppsbyggandet. Specialiseringen på
ceUu-losaindustrin och den ökande internationaliseringen har ytterligare understmkit
verksamhetens särart. I början av 1970-talet ombildades Götaverken Energy
Systems AB till eU aktiebolag.

Bolagets verksamhetsinriktning

Förelaget är en av världens ledande leverantörer av
återvinnings- och barkpanneanläggningar till skogsindustrin.

Verksamhelen under år 1985

Marknadsutvecklingen

Utbyggnaden av den skandinaviska cellulosaindustrin har
nått en mäll-nadsgrad medan investeringsbehovet inom den nordamerikanska
cellulosaindustrin är fortsatt slort. Flera planerade upphandlingar har dock
senarelagts. Under år 1985 tecknades en order om 390 milj. kr. med Potlach
Corporation i USA om leverans av en turn-key-sodahusanlägg-ning.

För att minska beroendet av den svenska
fastbränslemarknaden har företaget sedan några år tillbaka marknadsfört denna
teknik intemationeUt. Detta resulterade i början av 1986 i en order på en
CFB-anläggning från Thyssen Engineering GmbH i VäsUyskland.

Testresultaten från försöksanläggningen för kondenserad
rökgasrening med värmeåtervinning i Högdalen har varit positiva och rönt stort
intresse från myndigheter och potentiella kunder.

Marknaden
för dieselkraftverk har trots ett ökat anlal konkurrenter

utvecklats positivt under senare delen av år 1985. I slulel av år 1985 erhölls 60

order
på dieselkraftverk till Barbados Light & Power Company Ltd på 100 Skr.
1986/87:20 Mkr samt till Compania de Electricidade de Macao på 75 milj. kr.

Orderingången
under år 1985 var 1204 (1493) milj. kr. medan order-Stocken uppgick till 1683
(1900) milj. kr. vid årels slut.

Verksamheten

Den
fakturerade försäljningen år 1985 uppgick fill 968 (718) milj. kr., varav
exporten inkl. faktureringen från utländska dollerbolag utgjorde 519 (361)
milj. kr. Under år 1985 levererades bl. a. följande anläggningar och pannor

-
sodapanna tili Saiccor Ltd

-
ombyggnad av panna för International
Paper Corporation i Gardiner, USA

-
flyitning och ombyggnad av
panna för Norrlands Skogsägares Cellulosa AB (NCB)

-
faslbränsleanläggning till
Nyköpings kommun

-
kolpulvereldad hetvattenpanna
till AB Eleklroinvest

-
2 st 4-takls
dieselkraflverksanläggningar till National Electricity Corporation i Sudan

-
värmepumpsanläggning till
Karlstad kommun.

Vid
årsskiftel 1985/86 avyttrade Gölaverken Energy den i division Värme i Kallhäll
bedrivna verksamheten avseende stora fastbränsleeldade helvallenanläggningar
och kraflvärmepannor för kommunal energiförsörjning saml elpannor och
avgaspannor till Generator. Överlåtelsen av division Värme lill Generator
omfattade också ansvaret för slulförande av vissa projekt i orderslocken.
Generator övertog vidare drygt 80 av de 150 anslällda vid division Värme.

Under
höslen år 1985 inleddes elt program för alt anpassa företagels volym och
organisalionsform till en långsiktigl bedömd marknad, där tekniskt och
finansiellt mer komplicerade projekt ingår. De beslutade organisationsförändringarna
innebär en reduktion av anlalet anställda med drygt 100 personer.

På
den amerikanska marknaden har det tidigare samarbetsavtalet med PLM Sellbergs
AB omförhandlats och under våren 1986 avvecklas försäljningsbolaget Swentec
Inc. Ansvaret för försäljning av sopförbränningsanläggningar lill den
nordamerikanska marknaden kommer all överföras till förelagets dotterbolag i
Charlotte, North Carolina.

Antalet
anslällda vid årets slut uppgick till 1582 (1309), (avser medelantal personer
omräknat tUl årsanställda).

Årets
resultat

Koncernens
resultat före bokslulsdisposilioner och skalt uppgår fill 10 (-3) milj. kr.

Ulvecklingen av
CFB-lekniken har avsevärt belastat företagets resultat.

Det fortsatta utvecklingsarbetet i kontrakterade projekt kommer alt ske i

ell separat bolag i vilket Svenska Varv, Gölaverken Energy och Generator 61

ingår som
delägare. Svenska Varv har fill delta bolag tillskjutil betydande Skr.
1986/87:20 finansiella resurser för den fortsatla ulvecklingen av CFB-lekniken.

God lönsamhet i order avseende leveranser av pannor och
ombyggnader till cellulosaindustrin samt leveranser av dieselkraftverk har haft
en kraftig posiliv resultatpåverkan.

Resultatet påverkas också positivt av överlåtelsen av
division Värmes verksamhel och orderstock lill Generator liksom av avyliringen
av fastighetsbeståndet lill faslighels AB Fribordel.

Årets invesleringar, exkl. anläggningslillgångar övertagna
i samband med bolagsförvärv, uppgick tiU 62 (59) milj. kr. varav 46 milj. kr.
avser förvärv av en aktiepost i Fastighets AB Fribordet, 1 milj. kr. förvärv av
andra aktier och reslerande 15 milj. kr. i huvudsak ersättningsinvesleringar.

Framtidsutsikter

Under första kvartalet 1986 har orderingången ökat med ca
50% jämfört med samma period förra årel. Trols överkapacitet inom flertalel
affärsområden samt ökande konkurrens och pressade priser förvänlas resultatet
år 1986 bli bäitre än år 1985.

AB Industrikredit

översikt 1985 1984

(milj. kr.) (milj.
kr.)

14430,2

13352,5

150,3

136,0

113,9

76,0

11,6

9,8

15065,4

13946,3

104,2

101,4

0,4

0,3

Utlåning

Räntenetto
(inkl. provisioner)

Resultat
före disp. och skalt

Redovisal
årsresullal

Balansomslutning

Redovisat
eget kapiial

Investeringar

1985 i984

Antal
anställda 71 69

AB Industrikredil bildades år 1934 och ägs till lika delar
av oUka banker och staten. Från årsskiftet 1979-1980 bedrivs all verksamhet i
AB Industrikredil. AB Förelagskredit är från samma fidpunkt elt vilande dotterbolag
lill AB Industrikredit.

AB Induslrikredits uppgift är att lämna medel- och
långfrisfiga krediter tiU mindre och medelstora företag inom alla branscher.
Ändamålel med krediterna är vanligtvis fastighets- eller maskinfinansiering men
kan även vara t.ex. en långsiklig försiärkning av rörelsekapital.
Företagsformen inverkar ej på lånemöjlighelerna. Kredilgivningen sker på
förelagsekonomiska gmnder.

Induslrikredits uflåning uppgick vid årsskiftet 1985 till
14440 milj. kr. (år

1984 13353 milj. kr.). Under år 1985 utbelalades nya lån om 2028 milj. kr.

(år 1984 2523 milj. kr.). Amortering och förtida inlösen uigjorde 1550 milj.

kr. (år 1984 1349 milj. kr.). 62

Under år 1985 beviljade Industrikredil lån om 3787 milj.
kr. (år 1984 Skr. 1986/87:20 2949 milj. kr.). Av låneslocken beviljade, ej
utbetalda lån, uppgick lill 1802 milj. kr. (år 1984 1161 milj. kr.).

Från år 1986 förändras upplåningsformerna. Från atl
lidigare i stort fungerat som detaljist ål AP-fonden hämias nu pengarna främsl
från obligationsmarknaden.

Överskott före bokslutsdisposifioner och skatter har under
en följd av år sligil och uppgår nu lill 114 milj. kr. (år 1984 106 milj. kr.).
Detla motsvarar 0,76% av balansomslutningen (år 1984 0,76%).

Ställs överskottet mot summan av beskattat eget kapital
och 50% av värderegleringskonlol, investeringsfonderna och förnyelsefonderna,
blir lönsamheten 34,1 % (år 1984 36,8%).

Läggs till överskottet betalade provisioner och ränta på
garantikapitalel, är överskottet 148 milj. kr. (år 1984 139 milj. kr.). Här
avses den beräknade ränta Industrikredit skulle erhållit om garantikapitalel
varit inbetalt och alltså kunnat lånas ut. Slälls della överskott mot summan av
beskattat egel kapital, garantikapital och 50% av värderegleringskonlol,
investeringsfonderna och förnyelsefonden, är lönsamheten 25,4% (år 1984
25,8%). Lönsamheten betraktas som god.

Industrigruppen JAS AB

Industrigmppen JAS AB bildades år 1981. Bolaget har fill
föremål för sin verksamhet alt genom samordning av aktieägarnas insatser
åsladkomma leverans av flygplan och lypbundna underhållsresurser för
JAS-systemet.

Bolaget drivs i kommission för aktieägarnas räkning och
ägs lill lika delar av:

Saab-Scania AB

Volvo Flygmotor AB

Telefonakliebolaget LM Ericsson

Ericsson Radio Syslems AB

Affärsverket FFV

Bolagets aktiekapital uppgår lill 5 milj. kr. KabiVitrum AB

Översikt 1985 1984

(milj.
kr.) (milj. kr.)

Omsättning

Resultat
före disp. och skatl

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

1377

1524

- 8

180

-26

40

1594

1569

712

624

153

116

1985 1984

Antal
anslällda 2125 2325

63

Koncernen bildades år 1972
sedan Procordia AB (fidigare Statsförelag Skr. 1986/87:20 AB) under år 1971
förvärvat samtliga akiier i AB Kabi med dotterföretag. AB Kabi förvärvade samma
år Vitrum AB och ACO Läkemedel AB under medverkan av Procordia AB (lidigare
Statsföretag AB). Verksamhelen i Kabi och Vitrum ingår i Kabi Vilmm AB. ACO har
1985-01-01 avyttrats.

Koncernen
utvecklar och marknadsför internationellt en gmpp läkemedelsprodukter av
främst bioteknologisk nalur samt erbjuder hämtöver ell någol bredare sortiment
av läkemedel och närbesläktade produkter på den svenska marknaden. Intravenös
näringstillförsel, produkler framställda ur blodplasma saml tillväxthormon är
koncernens viktigaste områden.

Koncernens
försäljning har under år 1985 uppgått till 1335,8 milj. kr. (1521,1 milj. kr.).
Av ökningen, 9%, faller 7% på volymökning samt 2% på prisökning. Försäljningens
utiandsandel var 75%.

Koncernens
rörelseresultat efler avskrivningar enligl plan uppgick lill 34,0 milj. kr. (år
1984 231,3 milj. kr.). Motsvarande resultat för moderbolaget var 42,9 milj.
kr. (år 1984 217,3 milj. kr.).

Anlalel
anställda har under årel minskal med 200 årsanställda beroende på avyliringen
av ACO Läkemedel AB.

Koncernens
invesleringar i anläggningar har uppgått lill 135 milj. kr. (år 1984 112 milj.
kr.).

Under
år 1985 har följande förändringar genomförls i koncernen:

Del
svenska dotterbolaget ACO Läkemedel AB har som nämnts ovan 1985-01-01 avyttrats
fill Procordia AB. Nya dollerbolag har bildals i Japan och Schweiz med uppgift att
övertaga marknadsansvaret för koncernens produkter på dessa marknader.
Ytterligare 10% av aktierna i KabiGen AB har förvärvats. KabiVitrum AB:s andel
utgör därmed 45%. Ytterligare 40% av aktierna i KabiFides S.A., Barcelona har
förvärvats 1985-01-01. KabiVitmm äger därmed 90% av aktierna i bolaget. Efler
räkenskapsårets uigång har ytterligare 11% av aktierna i KabiVitmm Inc.,
Berkeley, CA, USA förvärvats. KabiVitrum äger därmed 100%.

KabiVitrum
AB har dekagit i nyemission i BioNalive AB i Umeå. Moderbolagels aktiekapital
har per 1985-09-02 ökats med 100 milj. kr. genom nyemission.
Aktiekapitalökningen var vid årsskiftet ännu ej registrerad.

Beslut
har fattals atl fr.o.m. 1986-01-01 driva såväl verksamheten inom koncernens
fyra affärsområden som direklexportverksamheten i bolagsform. För ändamålet
har bildals KabiVitrum Nutrition AB, KabiVitrum Haematology AB, KabiVitmm
Peptide Hormones AB, KabiVitrum Pharma AB samt KabiVitmm Inlernational AB.
Verksamheten vid Brunna-fabriken i Upplands-Bro kommer från årsskiftet att
bedrivas under firma KabiVitmm Lipid Chemicals AB.

64

Kalmar
Industries AB Skr. 1986/87:20

översikt 1985 1984

(milj. kr.) (milj.
kr.)

1623,3

459,0

1,6

42,8

-33,4

58,0

1587,1

554,0

342,9

152,3

68,6

4,3

OmsäUning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

1985 1984

Antal anställda 2685 830

Kalmar Industries AB är ett helägt dotterbolag till
Procordia AB (f.d. Statsföretag AB).

Gruppen beslår för närvarande (1986-06-30) av följande
aff'ärsområden/

bolag:

Transportteknik Kalmar Verkstad, Kalmar, rälsfordon

Kalmar Nohab, Trollhättan, rälsfordon Kalmar Lagab,
Laholm, materialhanterings-utmstning

Kalmar Tellus, Vallentuna, materialhanterings-utrustning

Hanteringsleknik Kalmar LMV, Ljungby, gaffeltruckar

Kalmar Irion, Stuttgart, fyrvägstmckar

Träbearbelningsleknik Söderhamns Verksläder,
Söderhamn, sågverks-utrustning

Waco Jonsereds, Halmstad, hyvelutmstning Kockums
Induslri, Australien, skogsmaskiner och försäljning av träteknikprodukter

Metallbearbetnings- MTI
Machine Tool Invest AB, Kalmar

teknik Uddcomb Sweden, Karlskrona, offshore, lego

Fortsatt strukiurering år 1986

Kalmar Industries överlog i maj år 1986 Tellus
Engineerings verksamhet som berör utveckling och marknadsföring av
materialhanleringsutmst-ning.

Övertagandel innebär en vidareulveckling av Kalmar
Industries engagemang inom materialhanteringsområdet.

Ell nytt bolag, Kalmar Tellus bildades 1986-06-15 med
Kalmar Industries som huvudägare och med säte i Vallentuna. Del nya bolagel
övertog konstruktioner och produktprogram från Tellus Engineering och anställde
ett 30-tal personer.

Under juni
1986 kunde Kalmar Industries delta i en stmkturering av den

svenska verklygsmaskinbranschen. Två av de slörsia tillverkarna av verk

tygsmaskiner - SMT Machine Company i Västerås och SAJO i Värnamo

gick samman under etl nybildat bolag, Machine Tool Invest. 65

5 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 20

Kalmar Industries är
störste enskilda ägare (44%) i del nybildade bola- Skr. 1986/87:20 get.

Företagen
har i Sverige ca 600 anslällda tillsammans och etl flertal säljbolag i
utlandet. Machine Tool Invest AB har säljbolag i Västtyskland, England,
Frankrike och USA med sammanlagi elt lOO-tal anställda.

I
januari år 1985 sammanfördes flertalet av Procordias verkstadsföretag under
moderbolaget Kalmar Industries. Koncernen beslår av åtta helägda dotterbolag
och har säljbolag i tiotalet länder och tillverkning i Västtyskland och
Australien. För ell maximall tillvaratagande av koncernresurserna indelades
koncernen under året i affärsområdena Transportteknik, Hanteringsleknik,
Träbearbelningsleknik och Metallbearbelningsteknik. Vidare har
administrativa/finansiella centra bildals i form av elt moderbolag på varje
marknad, där koncemen har flera bolag, l.ex. i Norge, Västtyskland och
Frankrike.

Kraftig
resultalförbällring

Resultatet
för Kalmar Industries visar en kraftig förbällring jämfört med år 1984. En
genom avyllringar och förvärv förändrad koncernstruktur gör dock jämförelsen svår.
För jämförbara affärsenheter förbättrades resultatet före finansiella posler
fill 60 milj. kr. Den reala rörelseresultatförbätt-ringen inom kvarvarande
enheler lorde ligga kring IOO milj. kr.

Karakteristiskt
för produktbolagen är att de lill övervägande delen är marknadsledare men med
relativt små marknader. Detla gäller också Kalmar LMV — en av världens slörsia
tillverkare av tunga gaffeltruckar. Bland annal för all effektivisera
eflermarknadsorganisalionen i Europa förvärvade Kalmar LMV under årel del
västtyska bolagel Irion. Tillsammans med etableringen av Kalmar BT, hälftenägl
fillsammans med BT, och elt "private brand"-avtal med Clark har
förelagels siralegiska position avsevärt förbättrats. För Kalmar LMV var år
1985 det resultatmässigt hittills bästa årel med en tredubbling jämförl med år
1984. Den posiliva utvecklingen väntas fortsätta med de nu förbätlrade
möjligheterna i framför allt Västtyskland och Frankrike.

Kalmar
Verkstad redovisar ell sämre resultat än år 1984, framför aUt beroende på alt
elt antal order slutlevererades år 1984. Kalmar Verkstads resultat måsle alllid
ses i etl flerårsperspektiv.

SMT
Machine Company redovisar en kraffig resultatförbättring framför allt genom elt
framgångsrikt genomfört rehabUileringsprogram i Västeråsenheten.

Uddcomb
som genomgå» ell omfallande åtgärdsprogram visar för försia gången vinst, dock
efter tillgodogörande av de ränteintäkter som rekonstruktionsreserven
lillåler.

Kalmar
Nohab, verksami inom reparation och ombyggnad av rälsfordon och legotillverkning
av tidnings- och civiltryckpressar redovisar ell myckel goll resultat för år
1985. Resultatet lorde dock återgå lill en lägre nivå under år 1986. Kalmar
Lagab har genomfört stora organisationsförändringar, föranledda av elt svårt
försia halvår. Utsikterna för år 1986 är goda.

Sågverksindustrin
är i sin konjunklurkänslighel nödsakad atl priorilera 66

anslrängningarna att nå en jämn beläggning i verksiäderna.
I detta syfle Skr. 1986/87:20 förvärvade Söderhamns Verkstäder 36% av Tico
saml hela Ticos tillverkning av styckegodskranar i Gävle, vilken successivi
kommer atl flyttas till Söderhamn. Därmed förbältras såväl Tico's som
Söderhamns Verkstäders konkurrenskraft.

Waco Jonsereds med tillverkning av hyvelmaskiner breddade
under årel sitt program genom att köpa Jonab (hanteringsutrustning före och
efter hyvlarna) och 26% av Gubisch, Västtyskland (mindre hyvlar).

Den under år 1984 inlemmade Ulveco-gruppen visade sig med
sin snabbrörliga elektronik-tillverkning passa dåligt i Kalmar Industries verkstadsmiljö.
Ulveco Power Products, Power Systems och utlandsbolagen överläts därför lill
Neste Batlery med en för Ulveco passande strategisk inriktning. Den 1 januari
1986 såldes de återsiående Ulvecobolagen med bl.a. Kockum Sonics till
företagsledningen och närslående intressenter.

Omslruklureringen har dragit höga extraordinära kostnader
men har geU Kalmar Industries en väl avvägd siruktur inom såväl produktion som
marknadsföring. Inför år 1986 kommer satsningarna på de internationella
marknaderna all ytterligare priorileras. Inom gruppen pågår program inom
områdena kapilalanvändning och kvalilel, vilka ytterligare bör bidra lill en
fortsatt posiliv utveckling för Kalmar Industries.

KAPAB Kapitalutveckling AB

översiki 1985 1984

(milj. kr.) (milj.
kr.)

2,0

1,3

1,9

0,8

1,7

0,8

22,2

23,0

12,1

11,1

0,0

0,0

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisal
eget kapital

Investeringar

1985 1984

Antal anställda O O

Företagel
hette ursprungligen Nyckelhus AB och startades år 1962 som elt privatägt
företag. Bolagel övergick i statlig ägo år 1969.

Den ursprungliga verksamheten - tillverkning och
försäljning av småhus - avvecklades under år 1983 lill Modulentgruppen.

Förelagets nuvarande verksamhet ulgöres av förvallning av
ett antal lopplån - reverser — i tidigare försålda småhus. Därutöver lillkommer
avveckling av eftersläpande ärenden från den tidigare verksamheten.

Förvallningen
av lånen ger etl icke obetydligt räntenetto, som förvänlas kunna noleras under
ett antal år framöver.

67

Karlskronavarvet AB Skr. 1986/87:20

översikt
1985 1984

(milj. kr.) (milj.
kr.)

Omsättning
420 342

Resultat
före disp. och
skall 19 26

Redovisal
årsresultat
7 6

Balansomslutning
344 305

Redovisat
egel kapital
84 76

Invesleringar
16 16

1985 1984

Antal
anställda
1113 1121

Historik

Det äldsta bolaget inom Svenska Varv AB är
Karlskronavarvet AB som grundades år 1679 och således har byggl fartyg i över
300 år. Varvet var från början helt inriktat på att täcka den svenska
örlogsflotlans behov av underhåll, reparationer, moderniseringar och nybyggen.
Efter andra världskriget genomfördes en omorganisalion på gmnd av marinens minskade
behov av Ijänster i fredstid. De produktiva enhelerna inom örlogsvar-vel
sammanfördes lill Marinverkstäderna i Karlskrona. Samtidigt inleddes en
omstrukturering av verksamheten mol en mer civil produktion. År 1961 ombildades
företaget till Karlskronavarvet AB. År 1970 överfördes Kariskronavarvet lill industridepartemeniet
och gick upp i det då nybUdade Statsföretag AB. Sedan år 1977 ingår företagel
i Svenska Varv AB. Omfallande investeringar har genomförls i anläggningarna
framför allt under 1970-lalet då i princip etl helt nytt varv byggts upp.

Under 1970-taIet har ett flertal försök gjorts alt minska
beroendet av den svenska marinen, vars beslällningsvolym kontinuerligt har
minskat. Karlskronavarvet arbelade därför som underleverantör till storvarven
under högkonjunkturen i början av 1970-lalet och har sedan dess försökl
diversifiera sig. Diversifieringsförsöken med undantag för den marina exporten
har inte varit framgångsrika och Hvilans Mekaniska Verkstad avyttrades år
1977. Produktionen av civila fartyg upphörde under år 1981 och verksamhelen koncenlreras
åter på örlogs- och bevakningsfartyg saml fartygsunderhåll för svenska marinen.

Bolagets verksamhetsinriktning

Verksamheten vid Kariskronavarvet är inriktad på
projektering, konstruktion och fillverkning av avancerade örlogs- och
bevakningsfartyg. Härutöver sker en omfattande ombyggnads- och
underhållsverksamhet.

Basen för Karlskronavarvets verksamhel är svenska marinens
behov av fariyg, vilken kompletteras med ett ökande antal internationella
uppdrag.

68

Verksamheten
under år 1985 Skr. 1986/87:20

Den
svenska flottan är för närvarande inne i etl omfattande generationsskifte inom
alla områden. Della har medfört alt Kariskronavarvet erhållit beställningar på
nya lyper av kuslkorveller och minröjningsfartyg. Uppgiften för
Kariskronavarvet är all ulforma slagkraftiga enheler, vilka kan verka in på
2000-lalel.

Inlernalionellt
har Kariskronavarvet under senare år nått framgångar med sin melod att
konstruera och bygga slora skrov i GRP-sandwich. Avtal om tekniköverföring har
tecknats med företag i USA och Danmark.

I
USA byggs nu del försia av amerikanska marinens nya minjaktfarlyg med skrov
enligt Karlskronavarvets teknik. Under år 1985 stärkte Kariskronavarvet sin
ställning som väridsledande inom minröjningsområdet, då danska marinen
beslutade all använda GRP-sandwichlekniken i sin nya fartygsserie. Standard
Flex 300. Efter av Kariskronavarvet ulföri kon-slruktionsuppdrag byggs nu
protolypskrovet på Karlskronavarvet.

Minröjningsfarlygen
Landsort och Arholma, som levererades lill den svenska marinen år 1984, är nu
testade och utvärderade. Fartygstypen har visal sig vara intressant också
internationellt i likhet med de redan lidigare kända attack- och
bevakningsfarlygen.

Dagens
och morgondagens örlogsfartyg är uppbyggda av en rad olika system, vilka var
för sig represenlerar senasle teknik. Detta är särskilt påtagligt inom
eleklronik- och vapenområdena.

Karlskronavarvets
GRP-sandwichteknik för lillverkning av minröjningsfartyg i plast är exempel på
avancerad egenulvecklad leknik. Tekniken har en rad fördelar, som är
inlressanla också inom civUa användningsområden.

Under
år 1985 levererades två fartyg lill den svenska marinen, kustkor-vellen HMS
Siockholm och kuslkorvellen HMS Malmö.

Strax
före årsskiftel färdigställdes också det fullt utrustade förskeppet till den
första ubåten i Västergötland-serien för leverans till Kockums i Malmö.
Moderniseringen av SPICA Il-serien avslutades. Utöver detla slora
ombyggnadsprojekt har reparationer och underhållsarbeten utförts på flottans
fartyg och på de stora stalsisbrytarna.

I
december år 1985 beställde Försvarels Materielverk fyra kuslkorveller typ
Göleborg, som är en vidareutveckling av Stockholm-klassen. Ordersumman uppgår
till drygl 1100 milj. kr. Produktionsstart kommer alt ske underår 1986 och
leverans åren 1989-1990.

Dotterbolaget
Krona Marin AB, lidigare Mölnlycke Marin AB, fortsälter framgångsrikt sin
försäljningsverksamhel av mindre fiske- och arbetsbålar i plast till
utvecklingsländer. Tillverkningen sker bäde lokalt och i Sverige.

Den
lotala orderingången under året uppgick till 1386 milj. kr. (år 1984 450).
Inneliggande orderstock vid årels slul värderas till 1876 milj. kr. (år 1984
929).

Antalet
anslällda var vid årsskiftet 1133 milj. kr. (år 1984 1122).

Resultatet
före bokslutsdisposifioner och skalt uppgick till 19 milj. kr. (år 1984 26,0).
Resultatet har belastats med reservering för kundfordrings-

69

risker för tidigare civila fartygsnybyggen med 21 milj.
kr. (år 1984 15,0). Skr. 1986/87:20

Ansvarei för dessa risker har övertagils av Svenska Varv
AB fr.o.m. år

1986.

Årets invesleringar uppgick liU 16 milj. kr. (år 1984
16,0) och avsåg bl.a. en ny dockverkslad saml utrustning och mjukvara i samband
med den omfallande datorisering som nu successivi införs i förelaget.

Framtidsulsikler

Kariskronavarvet fortsätter sin salsning på
exportmarknaderna. Flera intressanta projekt bearbetas för närvarande.

Långsiktiga ulvecklingsprogram pågår bl.a. för alt
vidmakthålla och förstärka den ledande position, som företagel har vad gäller
konsimktion och lillverkning av stora fartygsskrov i GRP-sandwich.

Beläggningen är tillfredsställande under de närmaste åren
och lönsamheten i befinllig orderstock bedöms som god.

Kockums AB

översikt 1985 1984

(milj.
kr.) (milj. kr.)

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisal
eget kapital

Investeringar

789

1438

-237

42

-171

19

1605

1838

75

246

10

9

1985 1984

Antal
anslällda 2853 3438

Hislorik

Kockums gmndades år 1840 av Frans Henrik Kockum.
Produktionen dominerades då av jordbmksredskap, hushållsulmslning och
järnvaror. År 1870 påbörjades skeppsbyggnadsverksamheten, då främst i form av
repa-rafionsuppdrag. Det första nybyggda fartyget levererades år 1873. Nybygge
nr 76 som levererades år 1897 var varvets första tankfartyg. Den första
undervattensbåten konstmerades och levererades under första världskriget (år
1914). År 1940 byggde Kockums världens första helsvetsade handelsfartyg. År
1966 påbörjades byggnationen av torrdockan som kan härbärgera nybyggen på upp
tUl 700000 dwt. Den stora bockkranen som dominerar stadsbilden i Malmö togs i
bruk år 1974. Kockums har fram tUl i dag konstmerat, byggt och levererat över
550 fartyg, varav bl.a. 46 ubåtar till Svenska Marinen.

70

Bolagets
verksamhetsinriktning Skr. 1986/87:20

Kockums
verksamhel är uppdelad på tre affärsområden - Civila Fartyg, Marin- &
Undervattensteknik samt Verkstadsprodukler.

Civila
fartyg är Kockums dominerande affärsområde. Fartygstillverkningen svarar för
ca. 80% av den totala produktionsvolymen. Från ledande producent av slora
serietillverkade tankfartyg under 1970-talet har Kockums omvandlats lill etl
"skrädderi" för tekniskt avancerade fartyg. Kockums har i samverkan
med rederierna utvecklat, konstruerat och byggl världens mesl sofistikerade Ro-Ro
tonnage. Genom ordern (år 1983) på två kryssningsfartyg för vardera drygt 1
miljard kr. har Kockums gjort en inbrytning på ytterligare eu marknadsområde
med tekniskt avancerade fartyg.

Marin-
& Undervattensteknik med över etl 130-lal kvalificerade experter är
Sveriges enda enhet för både utveckling och konstruktion av ubåtar. Inom
avdelningen bedrivs en omfattande utveckling för såväl militär som civU
användning.

För
del Iredje affärsområdet - Verkstadsprodukler - svarar dotterbolaget Kockums
Verksläder AB. I delta bolag ingår Laboratorium med 35-lalet specialister.
Maskinverkstad med ca. 100 anslällda och Marine Equipment som svarar för
försäljning av reservdelar och fartygsulrusining.

Verksamheten
under år 1985

I
den varvsproposilion som förelades riksdagen våren 1983 konstaterade regeringen
all del fanns en krafiig obalans mellan tillgänglig varvskapacilet och bedömt
framlida behov av nytl fartygstonnage. Regeringen påpekade vidare atl
varvskapacitelen sannolikt måste minska för atl balans mellan efterfrågan och
utbud skulle uppkomma.

Regeringen föreslog
i propositionen etl särskilt stöd till fartygsproduklionen under åren 1984 och
1985, men framhöll samtidigt atl i den mån varven inte kunde teckna order tUl
priser som täckte produktionskostnaderna måsle kapaciteten minskas
ytterligare. Koncernens struklurplan skulle fullföljas med den förändringen atl
lönsamhetsmålet för de fartygs-producerande varven skulle uppnäs senast år 1986
islället för år 1985.

Marknad för civila fartyg

Nybyggnadsmarknaden
har ytterligare försvagats under de senasle åren. Kockums har inriktat
marknadsbearbelningen på tekniskt avancerade fartygstyper, främst
kryssningsfartyg och fäijor.

Trots satsningen på dessa
produkler som är mindre konkurrensutsatta från lågkostnadsländerna i Fjärran
Östern och trots att marknaden inom detta segment visal tillväxt har Kockums
inte tecknat någon ny fartygsorder under år 1985. De kraftigt ökade
subventionerna i konkurtentlän-derna medförde att inle ens del kvarvarande
produklionsstödel på 100 milj. kr. räckte för att teckna ny farlygsorder.

71

Tidpunkten
för balans mellan utbud och eflerfrågan bedöms ha ytterliga- Skr. 1986/87:20
re förskjutits framål i tiden.

Avvecklingsbeslut

I
Kockums styrelse har beläggningssituafionen och utvecklingen på marknaden
löpande diskuterats. Härvid har det blivit alltmer uppenbari atl produktionen
av civila fartyg inle skulle kunna fortsätta ulan förnyat stöd.

Mot
denna bakgmnd beslöt Svenska Varvs styrelse den 11 december 1985 att meddela
regeringen alt man inte bedömde det möjligt aU på kommersiellt godtagbara
villkor fortsätta nybyggnadsverksamheten.

Regeringen
meddelade den 13 februari 1986 att man inte hade för avsikt alt föreslå
riksdagen fortsatt direktstöd för produklion av handelsfartyg. Styrelserna i
Kockums AB och Svenska Varv AB beslöt därför den 20 februari 1986 all
MBL-förhandlingar skuUe inledas om avveckling av den civila fartygsproduklionen
vid Kockums. Denna kommer i huvudsak atl vara avvecklad före utgången av år
1987.

Orderstocken
för civUa fartygsbyggen bestod vid årsskiftel av två 750-hytlers
kryssningsfartyg till Carnival Cmise Lines, USA, samt en timmerpråm till
MP-bolagen.

Antalet
anställda minskade med 229 personer under årel och uppgick vid årets slut till
2853.

För
de anställda som drabbas i samband med avvecklingen har regeringen föreslagil
riksdagen en speciell salsning på arbetsmarknaden i Malmö.

Resultat

Kockums
levererade under året två 17000 dwt biltransportfartyg tiU
Wal-leniusrederierna. Fartygen färdigställdes och leverades före kontraktsenlig
tidpunkt.

Resultatet
före bokslulsdisposilioner och skatt uppgick tUl -237 mUj. kr. (år 1984 42,0).
Resultatet har belastats med bedömda kostnader för avveckling av
handelsfartygsproduklionen på 342 milj. kr.

Investeringarna
uppgick till 10 milj. kr. (år 1984 9).

Framtidsutsikter

Satsningarna
inom marin och civil undervattensteknik vid Kockums fortsätter. Den
framlidsinriktade verksamheten omfattar projekterings- och konstrukfionsuppdrag
inom UV-ieknik, produkfion av ubåtar, övrig kvalificerad verkstadsproduktion
samt laboratorietjänster. Verksamheten kommer att bedrivas i ett separat
bolag, Kockums Marine AB, med ett eget kapital på 75 milj. kr. motsvarande en
soliditet på 40%. I Kockums Marine AB kommer också verksamheten i Kockums
Verkstäder aU ingå. Anlalel anställda beräknas initiaU uppgå fill 500-550
personer.

Kockums
tecknade under år 1985 i stark internafionell konkunens kon

trakt med Royal Australian Navy på etl omfattande projektarbete avseen

de nästa generation ubåtar för Australien. Kontraktssumman uppgår till 72

ca.
100 milj. kr. Studien genomförs i konkurrens med Howaldlswerke, Skr.
1986/87:20 Västtyskland. Utvärdering sker i sluiet av år 1986. Omfaltningen av
hela projektet beräknas till ca. 15 miljarder kr.

Under
året har också avtal tecknats med Försvarels Materielverk om projekiering av
nästa serie ubåtar för den svenska marinen. Produktion av ett luftoberoende
energisystem lUl del franska offshore-företagel Comex pågår. Systemel baseras
på stirlingmotorteknik. I januari 1986 lecknades kontrakt på ombyggnad av den
första svenska ubåten för luftoberoende undervallensdrifl.

Satsningen
på utveckling och försäljning av konvenUonellt framdrivna militära ubåtar
fortsätter. Inom den civila delen pågår utveckling av delsystem för
undervattensprodukfion av olja och gas på uppdrag av bl.a. norska oljebolag.

Orderslocken
består av fyra ubåtar lill den svenska marinen samt projekterings- och
legouppdrag.

AB Kurortsverksamhet

översikt 1985 1984

(milj. kr.) (milj.
kr.)

72,3

64,2

1,0

0,0

0,0

0,0

47,8

45,0

6,6

0,6

0,0

0,0

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

"~~~ 1985 1984

Antal anställda 306 304

AB Kurorts verksamhet bildades år 1918. Bolaget bedriver
sjuk vårdande verksamhet.

Aktiekapitalet tillsköts av dåvarande Kungl.
Pensionsstyrelsen med medel från folkpensioneringsfonden.

Bolagets
sjukvårdande verksamhet består till övervägande del i medicinsk rehabilitering
och utredningsverksamhet för de allmänna försäkringskassornas behov.
Verksamheten bedrivs vid sjukhus i Nynäshamn (231 platser). Genom dotterbolaget
AB Tranås KuranstaU ombesöijs vården vid riksförsäkringsverkets sjukhus i
Tranås med totalt 217 platser, samt 78 platser för patienter som själva betalar
sin vård.

Under år 1985 var totalt 306 personer anställda i
koncernen.

73

AB Kärnkraftutbildning (AKU) Skr. 1986/87:20

översiki 1985 1984

(milj. kr.) (milj.
kr.)

59,2

55,0

0,0

0,1

0.0

0,0

186,7

174,4

9,2

9,4

30,0

11,7

OmsäUning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisal
årsresultat

Balansomslutning

Redovisal
egel kapital

Invesleringar

1985 1984

Antal
anslällda 78 76

AB Kärnkraftutbildning (AKU) bildades år 1972 och är
lokaliserat till Studsvik norr om Nyköping i Södermanland.

AKU ägs av de tre kraftföreiagen Slatens Vallenfallsverk
(50%), Sydkraft AB (25%) och OKG Aktiebolag (25%). För närvarande är personalstaten
på 80 tjänster men under höslen år 1986 slås AKU samman med Rådet för
Kärnkraflssäkerhel (RKS) då tiUkommer ca. 10 Ijänsler.

AKU svarar för simulalorlräning av kärnkraftverkens
drifipersonal. Eftersom kärnkraften drivs vid full effekt under så slor del av
årel som möjligt får inte personalen tillfälle till träning av olika
driflförhåUanden. Det är viktigt atl skifllagen kommer så nära verkligheten som
möjligt och del gör de i någon av AKUs tre fullskalesimulatorer.

Bl-simulatorn (BWR - Boiling Water Reactor) är en kopia av
Barsebäcksverkets första reaktor. R3-simulatorn (PWR - Pressurized Water
Reactor) är en kopia av Ringhalsverkets tredje reaktor. F03-simulatorn (BWR) är
en kopia av de två senasle reaktorerna Forsmark 3 och Oskarshamn 3 som är
Ivillingaggregat.

AKU håller regelbundet gmndkurser på upp till nio veckor
och återträ-ningskurser på 1 — 1,5 vecka. Dessa består av simulatorträning,
teoriundervisning och övningar. AKU har också specialkurser för olika
personalkategorier. Sammanlagi ger AKU ca. 200 kursveckor per år för ca. 500
elever.

Gmndkursen riktar sig fill personal under utbildning på
kärnkraftverken med sikle på kontroUmmstjänst. De kan inte få sådan tjänst utan
atl ha genomgått grundkurs vid AKU och därefler den årliga ålerträningen.

Vatje kurs kräver stora resurser vad gäller personal.
Ungefär 40 tjänster ägnar sig åt atl planera och genomföra simulatorträningen.
Övriga 40 tjänstemän ägnar sig ål administration, rit- och reprodukfion samt
tekniskt underhålls- och utvecklingsarbete.

Invesleringar under år 1986 uppgick till ca. 30 milj. kr.

Flera stora projekl pågår för närvarande, bl.a. utbyte av
huvudfaktorer samt byle av processdatorer i kontroUrummen. Produktionen av nya
läromedel för 90-talets grundutbildningsprogram pågår också.

I långlidsperspekfivel ligger atl utveckla
kurssortimentet, Iräningsmeto-dik, läromedel och tekniska hjälpmedel.

AB
Landtransport Skr. 1986/87:20

översikt 1985 1984

(milj. kr.) (milj.
kr.)

89,8

75,7

2,1

2,0

0,4

0,2

34,5

30,3

5,2

5,0

8,7

7,4

Omsättning

Resultat
före disp. och skalt

Redovisat årsresullal

Balansomslutning

Redovisal
eget kapital

Investeringar

f985 1984

Anlal anställda________________________ 269_______ 268

AB Landtransport administreras av ASG AB och bedriver
genom dotterbolag åkeriverksamhel i Stockholm, Göteborg, Malmö och Växjö.

Dotterbolagen, som lillsammans innehar ca. 190 fordon, är
i stort sell sysselsalla i ASG trafiksystem.

Koncernens investeringar i fordon uppgick år 1985 till 8,7
milj. kr. Den fakturerade omsättningen uppgick år 1985 tiU 89,8 milj. kr. (år
1984 75,7 milj. kr.) innebärande en ökning med 14,1 milj. kr. eller 19%.

Rörelseresultatet efter avskrivningar och finansiella
poster uppgick fill 2,1 milj. kr. (år 1984 2,1). Efter bokslutsdispositioner
och skatt redovisar koncernen en nettovinst för årel om 0,4 milj. kr (år 1984
0,2).

Lantbrukskredit Aktiebolag

översikt 1985 1984

(milj. kr.) (milj.
kr.)

2528,7

2501,4

23,5

22,0

19,1

19,7

0,6

0,6

2626,9

2571,2

26,1

26,1

0,0

0,0

Ullåning

Räntenello
(inkl. provisioner)

Resullal
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisal
egel kapital

Investeringar

1985 1984

Anlal
anslällda O O

Lantbmkskredit började sin verksamhet år 1965. Bolaget
skaU genom utlämnande av lån, huvudsakligen av långfrislig karaktär, medverka
vid finansieringen av näringsförelag, vilkas verksamhet företrädesvis avser
förädling eller distribution av produkler från jordbmk och skogsbruk,
binäringar lill dessa samt också distribufion av förnödenheter till samma
näringsgrenar. Genom upplåning på kapitalmarknaden anskaffas medel för
finansieringsverksamheten. Bolagets akiier ägs till hätften av staten och i
övrigt av jordbmkets föreningsrörelse, enskild handel och industri saml
Kooperaliva Förbundet. Såväl staten som övriga aktieägare har ställt
garantifonder fill bolagels förfogande.

Upplåningen vid utgången av år 1985 uppgick liU 2407,4
milj. kr. Nyupp

låningen under året blev 285,0 milj. kr. och amorteringarna 261,8 milj. kr.

Utlåningen utgjorde vid årets slut 2528,7 milj. kr. Nya lån utlämnades 75

under årel med 286,9 milj. kr. och amorteringar på lån
inflöt med 259,5 Skr. 1986/87: 20 milj. kr. De största grupperna av låntagare
ulgörs av förelag som driver handel med spannmål och lanlbmksmaskiner samt
därmed sammanhängande verksamhet, livsmedelsindustrier och
distributionsförelag. Av årets överskott 19,1 milj. kr., har 14,6 milj. kr.
avsatts till värdeminskningskontol för fordringar, som därefter uppgår till
sammanlagi 114,7 milj. kr. och utgör 4,5% av utlåningen. Till aklieägarna har
utdelats 0,6 milj. kr.

Bolagels konlorsadministraiion ombesörjs av Sveriges
allmänna hypoieksbank, som ställt erforderlig personal och lokaler till
förfogande mot särskild ersättning.

Liber AB

översikt 1985 1984

(milj. kr.) (milj.
kr.)

721

706

-42

-43

-17

-26

326

363

24

41

16

25

Omsättning

Resultat
före disp. och skatl

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
egel kapital

Investeringar

1985 1984

Antal
anslällda 886 1180

Liber är en koncern inom Procordiagruppen. Under år 1985
drevs verksamheten inom moderbolaget Liber Grafiska AB i fyra produktområden
-Förlag, Media, Allmänna förlaget och Utbildning. Som självsländiga dotterbolag
drevs Liber Dislribulion AB, LiberTryck AB, Skrivab och Liber Syslems.
Verksamheten bedrevs i huvudsak i Stockholm, Malmö och Växjö.

Från och med februari 1985 heter moderbolaget Liber AB.

Resultatet före dispositioner uppgår lill -42 milj. kr.

Liber Förlags omsättning uppgick till 83 milj. kr.
Förlagsulgivningen inom ekonomi, data och management visar på fortsatta
framgångar.

Liber Trycks omsättning har, efter högkonjunkturen året
1984, återgått tUl ett mer normalt läge och uppgick år 1985 fiU 92 milj. kr.

Från och med år 1985 drivs tryckeriverksamheten i
dotterbolagsform, LiberTryck AB.

Under år 1984 uppgick Skrivabs omsättning till 109 milj.
kr.

Verksamhelen år 1985

Liber-koncernens balansomslutning minskade under år 1985 till
326,0 milj.

kr. Till slörsia delen beror detta på lägre kundfordringar samt på atl värdel

av investeringarna i utvecklingsprojekt har skrivits ned. 76

Luftfartsverket

Skr. 1986/87: 20

Ö versikt

1985/86*
(milj. kr.)

1984/85
(milj. kr.)

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapiial

Investeringar

1247

1051,9

96

68,7

96

68,7

2661

2565,4

1465

1469,5

214

196,3

Antal anställda

1985/86 2536

1984/85 2380

Verkets
uppgifl och omfattning

Regelbunden civU luftfart bedrivs f.n. på 39 flygplatser i
Sverige. På 7 av fiygplatserna förekommer endasl linjefart med lätta flygplan,
s.k. linjelaxi-trafik. Av de 39 flygplatserna drivs 14 av luftfartsverket,
medan fem är militära flotuljflygplalser, där den civUa flygtrafiken
adminislreras av luftfartsverket. Av övriga 20 flygplatser är åtla militära
övningsfält med kommunal huvudman och 11 kommunala flygplatser. En
trafikflygplats är privatägd.

Luftfartsverkels trafikflygplatser är Göteborg-Landvetter,
Jönköping, Kalmar, Karlstad, Kiruna, Malmö-Sturup, Nortköping, Skellefteå,
Stockholm-Arlanda, Stockholm-Bromma, Sundsvall/Härnösand, Umeå, Visby saml
Örnsköldsvik. Verket förvaltar dessutom en allmänflygplals (Eslöv).

De fem flolliljflygplalserna där luftfartsverket
adminislrerar den civila flygtrafiken är Halmslad, Luleå, Ronneby, Ängelholm
saml Öslersund-Frösön.

Verket har fyra huvuduppgifter. En av dessa är atl driva
och förvaUa statens flygplatser för civil luftfart och svara för därmed
sammanhängande verksamhet. Detta innefattar fömiom att bedriva verksamhel vid
14 egna civila Irafikflygplatser även att ansvara för driflen av
stationsområdena för den civila luftfarten, vid fem militära flygplatser, som
enligt avtal mellan luftfartsverket och flygvapnet upplåtils för civil trafik.

Den andra huvuduppgiften är all i fred svara för
flygtrafikledning för såväl civil flygtrafik som militär flygverksamhet. Verket
ulför regelbundet flygtrafiktjänst på 34 platser i landet samt periodvis på
ytterligare etl anlal platser i samband med försvarsmaklens övningar. Häri
ingår också all samverka med försvarsmaklen i frågor som rör den militära
luftfartens tillgång till luftrummet och luftmmsreglering för andra
försvarsändamål.

Den tredje huvuduppgiften är all ha lillsynen över
flygsäkerheten för den civila luftfarten. Della sker genom att reglera,
övervaka och siödja ulvecklingen av den civila luftfartens säkerhetssystem.

Slutligen
skall luftfarisverkel utföra vissa Irafikala myndighetsuppgifter inom områdena
transportreglering, transportförsörjning och iransportpla-nering. Här ingår
också alt medverka i det internationella luftfartssamarbelet på
transportförsörjningens och transportregleringens område, saml alt övervaka atl
inlernationella överenskommelser lillämpas räll. Verkel skall

77

dessutom
sörja för beredskapsplanläggningen för den civila luftfarten un- Skr.
1986/87:20 der beredskap och krig.

Verkels kostnader läcks genom trafikavgifter, hyror och
arrenden m.m. Den civila luftfartens kostnadsansvar innebär bl.a. att
luftfartsverket skall bedriva sin verksamhel så att ett överskott uppnås, som
moisvarar ränlekravet på del av staten tillskjutna invesleringskapilalel.

Investeringarna finansieras med anslagsmedel, kommunala
finansieringsbidrag i särskilda fall när kommuner är kravslällare,
rörelsemedel, arbetsmarknadsmedel samt finansieringsbidrag eller lån från
kunder och övriga intressenter saml genom upplåning via riksgäldskonlorel.

Verksamheten under verksamhetsåret 1985/86

Flygtrafikutvecklingen

På de statliga flygplatserna expedierades 11,5 milj.
passagerare under verksamhetsåret 1985/86, en ökning med 12% jämfört med
verksamhelsårel 1984/85. Antalel landningar ökade jämfört med föregående år
och uppgick lill 314000. Om del skattade bortfallet till följd av
arbetskonfliklen i maj 1985 - totalt 700000 passagerare och 9600 landningar -
läggs till 1984/85 års Irafikutfall innebär del att ökningarna skulle ha varil
ca 5% lägre i linjefart och chartertrafik för landningar och passagerare.

I utrikes linjefart ökade anlalet passagerare med 13% och
anlalel landningar med 11 %.

1 utrikes chartertrafik ökade anlalel passagerare med 11%
lill 2,0 milj. Antalel landningar var 8100, en ökning med 12% jämförl med
föregående budgelår.

Anlalel landningar i taxi- och allmänflyg ökade i
omfattning. Anlalet passagerare i taxiflyg uigjorde under 1985/86 30000.

Den totala flygfrakten under verksamhetsåret 1985/86
uppgick till 84000 lon, vilket är en minskning med 3% jämfört med föregående
budgelår. Under samma period befordrades 21000 lon post, en ökning med 20%.

Ekonomi m.m.

Luftfartsverkets lotala inläkler uppgick under
verksamhetsåret 1985/86 lill 1247 milj. kr. vilket är en ökning med 195 milj.
kr. eller 19% jämfört med föregående år. Verkels inläkler är till slörsia delen
flygtrafikberoende och beslår främst av landnings- och passageraravgifter,
undervägsavgifler saml stationstjänstavgifter. De sisinämnda utgör avgifter för
service i form av incheckning, bagagehantering m.m. För flygföretag som bedriver
inrikes, reguljär passagerartrafik lillämpas dessutom, sedan etl anlal år, en
tvådelad tariff. Denna består av en fast del och en rörlig del och ersätter de
vanliga landnings- och passageraravgifterna.

Ovan angivna trafikavgifter, inklusive avgifter för
hangarer och flyg

plansparkering, utgjorde drygt 60% av de totala intäkterna. Bland övriga

intäkter kan främsl nämnas hyres- och omsällningsinläkter, t. ex. för tax-

free försäljning, bilparkeringsavgiftrer, reklamulhyrning m. m. samt ersätt

ning för utförd flygtrafiktjänst åt flygvapnet. 78

Kostnaderna uppgick totalt
selt till 1 151 milj. kr. under år 1985/86. En Skr. 1986/87:20 ökning med 167
milj. kr. eller 17%. Av de lotala kostnaderna uigjorde löner (inkl. sociala
avgifter) drygl 40%. Andra stora kostnadsposter är material, energikostnader,
ersättningar lill andra myndigheter (SMHI, televerket, flygvapnet m.fl.) saml
kapitalkostnader (avskrivningar och räntekostnader). Räntekostnaderna utgjorde
under år 1985/86 ca 77 milj. kr. och avser ränla lill kommuner och andra
externa finansiärer på lUlskjutei investeringskapilal. Dessutom gjordes
ålerbelalning av lidigare ränie-skulder lill kommunerna på yllerligare 88 milj.
kr.

Överskottet,
för inleverans tUl siaten, uigjorde därmed för år 1985/86 96 milj. kr. Detla
moisvarar ca 53% av full förränlning. FuU förräntning av statskapitalet var ca
181 milj. kr.

De
totala investeringsutgifterna uppgick under året till 214 milj. kr. Av dessa
avsåg 179 milj. kr. investeringar i flygplatser, 25 milj. kr. investeringar i
anläggningar för flygtrafiktjänst en route och 10 milj. kr. i övriga
investeringar för bl. a. huvudkontoret i Norrköping.

Genomsnittligt
anlal anslällda (uUryckt som årsanställda) i luftfartsverket var
verksamhetsåret 1985/86 2536,

Framtidsutsikter

Eflerfrågan
på flygresor beräknas öka i relativt snabb takt under de närmaste åren. Enligl
verkets långlidsbedömning med prognos över flygtrafikens utveckling kommer
passagerarantalet i inrikes linjefart atl öka med i genomsniu 8% per år l.o.m. år
1990, i ulrikes linjefart med 7% och i ulrikes chartertrafik med 4,5%. Enligl
molsvarande prognos över landningsfrekvensen kommer anlalet landningar i
inrikes linjefart all öka med i genomsnitl 6% per år t. o. m. år 1990 och i
ulrikes linjefart och chartertrafik med 2%.

Resullalulvecklingen
de närmasle budgetåren beräknas kunna öka väsentligl lill följd av gynnsam
flygtrafikutveckUng, ökad försäljningsvolym i övrigt samt återhållsamhet på
kostnadssidan. Resultatet för verksamhelsårel 1986/87 beräknas komma alt uppgå
fill ca 155 milj. kr. och år 1987/88 lill ca 280 milj. kr. I och med utgången
av budgelåret 1986/87 skall luftfartsverket också vara helt skuldfria geniemot
kommunerna.

Produktiviteten
beräknas kunna förbättras med genomsnittligt ca 3% per år under den närmasle
fyraårsperioden.

79

Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) Skr. 1986/87:20

översikt
1985 1984

_________________________________ (milj, kr)___ (milj, kr.)

3683,9

3340,0

676,1

403,7

120,6

180,7

5452.9

4924,6

1583,8

1480,7

251,5

173,7

Omsättning

Resultat
före disp. och skalt

Redovisat
årsresullal

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Invesleringar

1985 1984

Antal anställda 4752 4922

Historik

Bolaget startade sin verksamhet år 1890 men malmbrytning
förekom i Malmberget redan år 1887. Från Kiruna gick det försia malmtåget mol
Narvik i slulel av år 1902. LKAB var fram till slutet av 1960-talet världens
ledande järnmalmsexportör. Under 1960-lalel ändrades strukturen på handeln med
järnmalm genom alt dels nya gruvor började brytas i bl.a. Australien, Brasilien
och Afrika, dels stora hamnar och fartyg byggdes och dels nya stålprocesser
genomfördes som ledde fram lill minskad efterfrågan på fosforrik malm, vilket
i sin tur innebar all LKAB, som från starten levt högl på just den fosforrika
malmen, förlorade marknadsandelar.

Strukturförändringarna inom främst den europeiska
stålindustrin och den svåra konjunkturnedgången, som började vid millen av
1970-talet, påverkade LKAB:s leveransmöjligheler och därmed dess ekonomi. Det
förr så vinstgivande företagel har sedan åren 1977-1982 gåll med förlust
-järnmalmen svarar för 90 % av LKAB-koncernens intäkter. År 1983 innebar dock
etl trendbrott och förelaget visade vinst. Åren 1984 och 1985 redovisar LKAB en
ytterligare resultatförbättring.

Verksamhelen under år 1985

Världsproduktionen av råslål ökade endast marginellt eller
med drygt I % under år 1985. Det var främst stålproducenterna i Iredje världen
som kunde notera högre kvantiteter. Inom EG visades totall en obetydlig ökning
med en större produklion i Västtyskland och Slorbrilannien, lillräckligl stor
för alt uppväga minskningar hos övriga medlemsländer. Japan och USA redovisade
marginella minskningar.

De obetydliga förändringarna i stålproduktionen i världen
innebar i storl sett ett oförändrat malmbehov. Den internationella handeln med
järnmalm låg därför kvar på samma nivå som under år 1984.

LKAB:s toiala malmleveranser år 1985 stannade vid 18,9 Ml,
jämförl med 18,4 Ml år 1984. Ökningen fördelade sig jämnt mellan export- och
hemmamarknaden. LKAB:s ökade leveranser lill öststaterna och marknaden utanför
Europa minskade utrymmet för leveranser lill EG, som sålunda sjönk med 0,6 Ml.

Årets produklion uppgick till totalt 18,0 Ml (år 1984
15,4) färdiga pro- 80

dukter,
varav 8,7 Mt (år 1984 6,6) pellets och 0,1 Mt apatit. Andelen peUets Skr.
1986/87:20 ökade
sålunda från 43% till 49% av lotala produktionen. Lagervolymen minskade med 0,6
Mt och uppgick vid årets slut fill 2,8 Mt.

Koncernens rörelseintäkter ökade med 344 milj. kr. till
3684 milj. kr. år 1985. Av förändringen kan ca. 200 milj. kr. hänföras till
högre leveranser och ändrad produktsammansättning, medan nettoeffekten av pris-
och valulakursförändringar svarade för ca. 250 milj. kr. Dotterbolaget Svenska
Forshammar AB som såldes under året, ingick år 1984 i koncernens omsättning med
100 milj. kr.

Koncernens rörelsekostnader sleg med 242 milj. kr. under
årel.

Rörelseresultat efter planenliga avskrivningar om 340
milj. kr. (år 1984 330) blev 630 milj. kr. (år 1984 539).

Koncernens finansiella inläkler och kostnader uppgick till
nello 203 milj. kr. (år 1984 6,0). Resultatet efter finansielll nelto uppgick
tUl 833 milj. kr. (år 1984 545).

Koncernens investeringar uppgick till 252 milj. kr. (år
1984 174) varav 143 milj. kr. hänförde sig lill Kiruna, 73 milj. kr. lill
Malmberget och 14 milj. kr. fill LKAB Viscaria AB.

Anlalel anslällda i koncernen uppgick vid årets slut till
4529 (föregående år 4774).

Framtidsutsikter

Stabiliteten i slålkonjunkluren är alltjämt god.
Ulvecklingen inom många av de stora slålkonsumerande sektorerna i näringslivet
pekar mot fortsatt hög aktivitet, vilket skulle innebära bibehållen
stålefterfrågan. Även om år 1986 inte kan väntas bli någol uppgångsår för
världsproduklionen i sin helhet, indikerar prognoserna en stålproduktion på
ungefär samma nivå som under de två senaste åren.

LKAB räknar med i storl setl oförändrad försäljningsvolym
år 1986. Priserna på järnmalm räknat i dollar kommer dock att sjunka med ell
par procent. Den sjunkande dollarkursen kompenseras till viss del av gjorda
terminsaffärer. Den inhemska inflalionen kommer bara till begränsad del all
kompenseras av produktivitetsförbättringar. Sammantaget innebär detla atl år
1986 blir ell resultatmässigt sämre år än 1985.

Luxor AB

översikt 1985 1984

(milj. kr.) (milj.
kr.)

1215,0

1134,0

-49,8

47,5

-24,2

14,3

876,0

813,0

183,5

219,8

20,6

34,7

Omsättning

Resullal
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Invesleringar

1985 1984

Anlal
anställda 1533 1478

81

6 Riksdagen 1986187. 1 saml. Nr 20

Luxor
AB övertogs år 1979 av siaten i samband med en finansiell Skr. 1986/87:20
rekonstmktion av företaget. Företaget var lidigare familjeägt. Luxor grundades
år 1923. De första serietillverkade radiomollagarna var rörmottagare för
långdistansmollagning och radio blev under aUa år fram lill TVs genombrott den
dominerande produklen. Färg-TV svarar fortfarande för den slörsta delen av
omsättningen. Persondatorns och industrielektroniks andel av omsättningen har
successivt ökal under senare år.

År
1984 sålde staten 70% av silt aktieinnehav tUl Nokiakoncernen. Koncernens
fakturerade försäljning uppgick lill 1215 milj. kr., vilket är en ökning med 7%
jämförl med år 1984. Moderbolagels fakturerade försäljning ökade med 37 milj.
kr. eller 4% och uppgick till 1078 milj. kr. Exportandelen inom koncernen var
53% jämfört med 54% år 1984.

Koncernens
resultat före boksluisdisposUioner och skatt uppgick till -50 milj. kr. Efter
jusiering för exiraordinära kosinader i samband med ralionaliseringar blev
resultatet -38 milj, kr.

Moderbolagels
resultat efter jusleringar uppgick lill -35 milj. kr. (år 1984 47).

Moderbolagets
inköp från andra koncernföretag uppgick under året till 7% av del toiala
inköpsvärdet. Moderbolagels försäljning lill andra koncernförelag utgjorde 29%
av fakturerad försäljning.

Avkastningen
pä det i koncernen genomsnittligt arbetande kapitalet efterjuslering för icke
räntebärande skulder uppgick till 1% (år 1984 17%).

Luxorkoncernens
egna kapUal inkl. obeskattade reserver uppgick per den 31 december 1985 lill
228 milj. kr., vilkel efterjuslering för latent skalt innebar en soliditet på
23 % (år 1984 31 %).

De
toiala investeringarna uppgick till 20 milj. kr. (år 1984 35 milj. kr.), varav
huvuddelen utgjordes av ralionaliseringsinvesteringar inom produktionen.

Under
året har Nokiakoncernens 70-procentiga ägande i sin helhet koncentrerats lill
Salora Oy för att bäitre överensstämma med den affärsmässiga organisationen.
De reslerande 30% ägs som tidigare av svenska staten.

För
alt bäitre använda resurserna inom industrigruppen har en omorganisalion
gjorts, så atl Salora/Luxor numera operaiivt och organisatoriskt har
samordnals. Affärsverksamheten är uppdelad i fem resultatenheter.

1
industrigruppen Salora/Luxor är Luxor verksam inom produktlinjerna
Konsumentelektronik, Satellit, Industrielektronik och Datorer. Resultatutvecklingen
under år 1985 blev således negaliv. Marknadsutvecklingen inom huvudområdena
Konsumentelektronik, Satellit och Datorer kännetecknades av en ökad
konkurtens, som medförde störte press på priser och lönsamhet. Della var
specielll utmärkande för Luxor Daiorer. Verksamhelen inom Induslrieleklronik
har fortsatt att utvecklas positivi.

För
atl bälire kunna bemöta hårdnande konkurrens har beslut fatlats att

sammanföra Luxor Datorers marknadsföring och produktulveckling med

Nokia Information Systems. Den nya enheten heler Nokia-Luxor Informa

lion Syslems. 82

Nordiska
Satellitaktiebolaget Skr. 1986/87:20

översikt 1985 1984

(milj. kr.) (milj.
kr.)

0,0

0,0

173.4

443,5

173,4

443,5

1156,9

983,4

1156,8

983,4

0,0

0,0

Omsäilning

Resultat
före disp. och skatl

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisal
egel kapiial

Investeringar

1985 1984

Anlal anställda O O

Nordiska Salellilaktiebolagel ägs lill 85% av svenska
staten och fill 15% av norska staten. Bolagel har till uppgift all utveckla,
lillverka, upphandla, försälja och svara för drift av satellitsystem. De
närmare förutsättningarna för bolagets verksamhel regleras genom
överenskommelsen den 11 april år 1983 mellan Sveriges och Norges regeringar om
samarbele på telesatellilområdel saml underavial därtill. Överenskommelsen
innebär atl parterna skall inleda elt organiserat samarbele med sikle på all
gemensaml bygga upp kompetens, kunnande och induslriell konkurrensförmåga inom
områdel och dra fördelar av de prakliska tillämpningar som satellittekniken
möjliggör. Samarbelel skall bedrivas inom ramen för ell konsortium. Nordiska
Telesalellilkonsorliet (NTK). NTK skall enligl sina stadgar ha fyra organ,
nämligen församlingen, slyrelsen, "Inköpsbolaget" (Nordiska Salellilaktiebolagel)
och "Drifibolagei" (Nordiska Telesalellitakliebolagel, Notelsat).

Nordiska Salellilaktiebolagel skall, inom fastställda
tids- och koslnadsramar, upphandla den s.k. Tele-X-satelliten och sälla den i
drift i bana, upphandla jordsegmenl samt i övrigl i samverkan med Notelsat ha
det samlade ansvaret för genomförandet av Tele-X-programmel enligl ell särskilt
projektavtal. Notelsat ägs lill lika delar av de svenska och norska televerken.
Om Tele-X efter experimentfasen övergår i preoperativl eller operaiivi bruk
skall bolagel överiåla Tele-X-salelliten till Notelsat.

Nordiska Satelliiaktiebolagels verksamhel regleras närmare
genom etl särskilt Akiieägaravtal och genom ell av de svenska och norska
regeringarna förelagt kontrakt mellan Svenska rymdaktiebolagel och
Inköpsbolaget. Enligl avlalet åtar sig Rymdbolaget alt utveckla och upphandla
satellitsystemet Tele-X med lillhörande ulrustning för jordsegmenlei, all
Iräffa avtal om placering av satelliten i bana samt att utföra kontroll av
satelliten i bana liksom atl tillsammans med Notelsat ombesörja projektledning
för Tele-X-projeklel. Medel för att täcka Inköpsbolagels kostnader för
uppdraget lill Rymdbolaget tillskjuis som ägartillskott av ägarna i relation
lill aktieinnehavet.

Läget i Tele-X-projektet

Tele-X-arbetel har under år 1985 fortskridit i huvudsak
enligl plan, men

arbelet med rakelen har försenats och satelliten beräknas
skjulas upp 83

under år
1988. Projektet beräknas kunna genomföras inom den ursprungli- Skr.
1986/87: 20 gen avtalade ramen 1,3 milj. kr. i prisnivå januari 1982.

Nordiska Telesatellitaktiebolaget (NOTELSAT)

översikt 1985 1984

(milj. kr.) (milj.
kr.)

6,1

3,4

0,0

0,0

0,0

0,0

5,3

1,7

0,1

0,5

1,7

0,6

Omsättning

Resullal
före disp. och skall

Redovisal
årsresultat

Balansomslutning

Redovisal
eget kapital

Investeringar

1985 i984

Antal
anställda 8 5

Historik, syfle och verksamhelsinriklning

De svenska och norska regeringarna har den 11 april 1983
tecknat en överenskommelse om samarbete mellan Sverige och Norge på
telesatellilområdel. Samarbetet skall ske inom ramen för etl konsortium,
benämnl Nordiska Telesatellilkonsortiel. Stadgar för konsortiet har faststäUls
av de båda regeringarna. Syftet med samarbetet är bl.a. att ge televerken
möjlighet lill kompetensuppbyggnad och atl vidareutveckla användningen av
telesatelliter.

Enligt stadgama skall bl.a. elt driftbolag etableras, som
skall ägas av ländernas teleförvaltningar och ha till uppgifl att vara
verkslällande organ i del framtida samarbetet om operativa telesalellitprojekl.
För detta ändamål har NOTELSAT, Nordiska Telesatellitaktiebolaget, bildals,
Enligl bolagsordningen skall bolaget ha till föremål för sin verksamhet alt
utveckla, upphandla, försälja och svara för drift av telesalellitsyslem saml
all ulöva annan därmed förenlig verksamhet. Aktierna i bolaget skall tills
vidare ägas av de svenska och norska teleförvaltningarna till likadelar.

I samarbetet skall TELE-X-systemel ingå som ett första
projekt.

Verksamheten under år 1985

NOTELSAT har under årel anställt ytterligare 2 personer
vid sill huvudkontor i Stockholm. Personalstyrkan vid årets slut uppgår lill 9
personer. För alt underlätta konlaklerna med norska televerket och norska
företag/ institutioner har en sådan ordning vaUs att bolagets vice
verkställande direkiör delar arbetsveckan mellan Oslo och Stockholm.

NOTELSAT har i samarbele med Rymdbolaget och tillsammans
med represenlanler för de båda televerken deltagit i uppföljningsarbetet inför
leverans av TELE-X-syslemels jordsegment. Rymdbolaget har enligt avtal med det
Nordiska TelesaleUilkonsortiets inköpsbolag i uppgifl alt genomföra
upphandling av TELE-X-systemel.

NOTELSAT har lagt ut en studie av ell framtida system pä
nordisk 84

induslri.
Kontraktet lecknades med Ericsson Radio Systems som genom- Skr. 1986/87: 20
förde sludien tillsammans med SAAB Space. Norsk induslri (Elektrisk Bureau A/S,
Mikro-Elektronikk A/S, Kongsberg Våpenfabrikk och Rau-foss Ammunisjonsfabrikk)
dellog i rapporteringsmölena. Kongsberg Våpenfabrikk dellog delvis i
studiearbetet hos SAAB Space. Studien blev klar under höslen år 1985.

NOTELSAT
fungerar som koordinator för lelekommunikalionsexperi-menten och är ansvarigt
för experimenlplanen i TELE-X-projektel. För framtagning av denna plan har
NOTELSAT lill sill förfogande tre norsksvenska arbetsgrupper: en för
direkt-TV, en för data/video-experimentets marknadsfrågor och en för
dala/video-experimenlels teknikfrågor. Represenlanler för televerken ingår i
samtliga grupper, och i direkt-TV-gmppen ingår även representanter för
rundradiobolagen. För alt marknadsföra dala/video-experimenlen genomförde
televerken/NOTELSAT under hösten två seminarier, elt i Oslo och ell i
Stockholm, med ca. 100 deltagare från näringsliv/institutioner i respektive
seminarium.

Villkor
för experimenldeltagande presenterades, och televerken genomför nu separata
diskussioner med intresserade experimentalörer för all få fram underlag lill
experimenlplanen, som skall vara klar höslen år 1986. Vissa diskussioner om
danskt och finskt deltagande i data/videoexperi-menlen har också ägl rum med
respektive P&T.

Nordiska
Minislerrådel har vidare beslutat atl Finland, Norge och Sverige skall
samarbeta om användandet av två kanaler för direkt-TV i TELE-X under en 3-årig
försöksperiod. Rundradiobolagen i respektive land har nu att uireda detaljerna
i samarbelel fill den 30:e april år 1986. NOTELSAT/ televerken har ingel
formellt samarbete med rundradiobolagen i ärendet men har personliga kontakter
i teknikfrågor.

Ell
annal viktigt område där NOTELSAT dellar är frekvenskoordinering av TELE-X med
andra lelesatellitsystem i syfte alt få TELE-X noterad i Inlernationella
Teleunionens frekvensregisler. Det svenska televerkel har ansvaret för
koordineringsarbetet enligl regeringsöverenskommelsen. En uppgörelse nåddes
under årel med INTELSAT rörande teknisk och ekonomisk koordinering under en 5
års-period.

Framtidsutsikter

NOTELSAT
är inne i en planeringsfas för de experimenl som av teleförvaltningarna skall
bedrivas i TELE-X-systemel. Efter experimentperiodens slul, vUken inte är
definierad men kan inlräffa vid utgången av år 1988, skall NOTELSAT överta
TELE-X-salelliten med tillhörande jordsegmenl från Nordiska
Satellitaktiebolagel enligl vissa viUkor för uthyrning till
teleförvaltningarna. Elablering av satellitsystem uiöver TELE-X skall beslutas
från fall lill fall.

85

Norrbottens
Järnverk AB (NJA) Skr. 1986/87:20

översikt 1985 1984

(milj. kr.) (milj.
kr.)

0,0

0,0

68,4

60,8

63,9

58,2

561,9

547,8

559,1

545,2

0,0

0,0

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

1985 1984

Antal
anställda O O

Norrbottens Järnverk AB (NJA) överlät år 1978 järn- och
stålrörelsen till SSAB Svenskt Slål AB. Den 31 december 1982 förvärvade svenska
siaten samtliga aktier i bolaget från Procordia AB.

Under åren 1978-1982 har de delar av verksamheten, som
inle ingick i överiåielsen till SSAB, successivt avvecklats.

Bolagel har inga anslällda och har inte bedrivit rörelse
efler år 1982.

Efter vinstdelningsskaU om 4,5 milj. kr. blev årels vinst
63,9 milj. kr.

Norrlands Skogsägares Cellulosa AB, Ncb

översikt 1985 1984

(milj. kr.) (milj.
kr.)

3485,3

3519,3

194,8

313,6

9,2

24,5

2792,3

2614,9

624,5

599,5

366,7

387,9

Omsättning

Resultat
före disp. och skatl

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

1985 1984

Antal
anställda 3848 4376

Norrlands Skogsägares Cellulosa AB startade sin verksamhel
år 1961. Förelaget bildades av skogsägareföreningarna från Dalarna och normt.
Efter finansiella rekonstruktioner åren 1979-1981 äger svenska siaten 72% av
aktiekapitalet som uppgår tiU 490,9 milj. kr. IndustrieU verksamhet bedrivs på
följande produktområden:

-
Cellulosa
tillverkas vid Vallviks fabriker. Senaste räkenskapsåret tUl-verkades 162000
ton cellulosa.

-
Papper. Totalt
tillverkades år 1985 429300 ton fördelal på: kraftpapper - Dynas

finpapper - Alfeld (Tyska förbundsrepubliken) mjukpapper -
Lilla Edet, Tilburg (HoUand)

- Papperskonvertering.
Mjukpapper konverteras till hygienprodukter vid

fabriker i Lilla Edet, Bury (England) och Tilburg (HoUand). Säckar

tillverkas vid fabriker i Wieda (Tyska förbundsrepubliken), delägda

Charfa (Frankrike), S&M (Belgien), Solem (Luxemburg), och Embal

lage de QuevUly (Frankrike). 86

- Kemikalier. 28500 lon fillverkades dels som
biprodukter vid massa- Skr. 1986/87:20

framslällning, dels vid en klor/alkalifabrik i Köpmanholmen.

-
Sågade trävaror.
77800 m-* tillverkades vid två sågverk i Kilafors och Edsbyn.

-
Board, plywood
och spånskivor tillverkades i Edsbyn. År 1985 producerades 50100 m\

Koncernen redovisar en vinst före bokslulsdisposilioner
och skalt på 194,8 milj. kr. efter exiraordinära poster på -5,6 milj. kr. Efter
bokslulsdisposilioner och skalt uppgår årsresultatet lill 9,2 milj. kr.

Ncb-koncernen beslår av följande rörelsedrivande enheter
och dotterbolag. I moderbolagel ingår Dynas pappersbruk och Vallviks
sulfalfabrik saml Forss klorfabrik. Dotterbolagen är Edsbyn-Kilafors AB och Hannover
Papier (majoritetsandel 66%). Koncernen har 3848 anställda.

Som ett led i koncentrationen av Ncbs verksamhet
förvärvade Mölnlycke AB samtliga akiier i Edet AB i början av år 1986. I
samband därmed överlog Ncb aktierna i Seth Brankell AB.

Aktierna i Dalaträ Mockfjärd såldes i oktober 1985.

Ett investeringsprojekt i Dynas fabriker påbörjades under
år 1984. Invesleringskoslnaderna uppgår till 470 milj. kr. och omfattar en
genomgripande modernisering av sulfatfabriken samt en kapacitetsökning till
ca. 200000 ton säckpapper per år.

Vid Vall viks sulfatfabrik skall ett nyll vedrenseri för
75 milj. kr. byggas underår 1986.

Vid Hannover Papier har 2 finpappersmaskiner ombyggts
varvid kapaciteten har ökal med ca. 30000 lon och bestrykningsandelen har
höjts. Sulfitfabriken skal moderniseras för ca. 200 milj. kr. medförande kapacitetsutökning
och en miljövänligare tillverkningsprocess.

Kraftigt ökade kapitalkostnader och etl försämrat
marknadsläge leder till all resultatet för år 1986 blir lägre än 1985 års
resultat.

OK Petroleum AB

översikt 1985 1984

(milj. kr.) (milj.
kr.)

6166,5

8690,5

25,4

-4,4

-2,9

-8,6

3348,8

3160,7

290,0

300,0

538,3

410,0

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Invesleringar

1985 1984

Anlal
anställda 282 330

Svenska Petroleum AB (SP) bildades år 1975 och började med
oljehan-delsverksamhet år 1976.

SP marknadsför främsl eldningsoljor och drivmedel genom
egen för

säljningsorganisation samt genom dotterbolagen VISAB Värmecenter i

Sverige AB, SP Bensinstationer AB, AB Gefle Kolimport, Värmecenter i 87

Sörmland Utf Taléus &
Co AB, TreUeborgs Olje AB, Glasblåsaren Olje Skr. 1986/87:20 AB,
Oljeprodukter Helge Karlsson AB och Sune Johanson Olje AB.

SPs
lolala försäljningsvolym inom landet uppgick under år 1985 till 2,5 (år 1984
2,2) miljoner kubikmeter. Den marknadsandelsgmndande försäljningen inklusive
drivmedel var 7,7% (år 1984 9,4). Icke marknadsandelsgrundande försäljning
avser försäljning av eldningsolja och diesel lill lokala oljebolag samt
försäljning av bensin lill bl.a. Din-X.

Uiöver
inhemsk försäljning omsätter bolaget råolje- och produklvo-lymer genom sin
internationella tradingverksamhet. Förelagels lolala försäljning av råolja och
produkler uppgick under årel liU 3,6 (år 1984 4,5) miljoner kubikmeter.

SP
lagrar och distribuerar olja över hela landet genom Svensk Oljedistribution AB
(ODAB), där SP har en ägarandel på 36% och BP resterande andel.

SP
äger 14% i Scanraff i LysekU och 22% i BPs raffinaderi i Göteborg och
raffinerade under år 1985 vid dessa raffinaderier 2,3 (år 1984 2,1) miljoner
kubikmeter råolja.

SP
bedriver genom dotterbolaget SP Exploration AB egen oljeprospektering främsl i
Nordsjön. SP koncernen har per 1985-12-31 investerat 1414 milj. kr. i
ULA-fältet, som beräknas börja producera olja under sista kvartalet år 1986.

Under
året har aktierna i försäljningsbolaget Sune Johanson Olje AB förvärvats.
Medeltalet anställda i koncernen har under år 1985 minskal från 330 fill 282.

Resultatet
efler finansiellt nello blev för år 1985 25,0 milj. kr. (år 1984 -5,6).

Konsumlionsutvecklingen
för pelroleumprodukler förväntas kommande år all bli slabil. Yllerligare
överenskommelser om rationaliserings- och samordningslösningar kommer med all
säkerhet iräffas mellan förelagen på den svenska oljemarknaden trots ovan
nämnda stabilisering.

Prisfallet
på råolja och färdigprodukter under början av år 1986 kommer

atl innebära alt prisförluster på ingående lager realiseras. «

Svenska
Pelroleum AB byter den 1 januari 1986 namn till OK Petroleum AB. Ägare utöver
svenska staten blir Oljekonsumenlernas förbund, ekonomisk förening och Neste
Oy.

Resullalprognos
för OK Petroleum AB kan under nuvarande uppbyggnadsskede inte lämnas.

88

Oljeprospektering
AB (OPAB) Skr. 1986/87:20

översikt 1985 1984

(milj. kr.) (milj.
kr.)

14,9

17,5

1,3

1,8

0,4

0,2

13,7

14,7

5,7

5,7

1,3

0,6

Omsättning

Resultat
före disp. och skatl

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

1985 1984

Antal
anställda O O

Oljeprospektering AB (OPAB) bildades år 1969.

Svenska Pelroleum AB ägde år 1985 62,7% av aktiekapitalet
i OPAB. Övriga akiier ägdes av ell anlal svenska industri- och oljeförelag.

Enligt del
under år 1979 ingångna avlalet mellan Svenska Petroleum Exploration AB (SP
Exploration) och OPAB har SP Exploration under årel på uppdrag av OPAP ansvarei
för råoljeproduktionen och ulfört den prospekleringsverksamhel som OPABs
slyrelse fattal beslut om.

Under årel
har bearbelningskoncessioner beviljals för tre områden, Gisslause, Furilden och
Alvskog. En koncession, Siglajvs på södra Gotland, har återlämnats. Bolaget
har därmed bearbelningskoncessioner avseende 12 olika områden på Golland.

På nordöstra Gotland utfördes seismiska mätningar under
oktober-december som omfattade 134 km. Liksom tidigare år har den s.k. Mini
Sosie-lekniken använls.

Borrningar på Golland har pågått under två perioder under
maj-juni respektive augusli-oktober. Totalt har OPAB utfört 16 borrningar med
Microdrill AB som entreprenör. Av dessa har en borrning varil förlagd fill
tidigare fyndområde. De övriga borrningarna har varil lokaliserade fill
ordoviciska revstrukturer som indikerats genom de seismiska mätningarna samt
till vissa anomalier i kambrium.

Av de ulförda borrningar har endast en borrning inom
befintlig koncession givit lillräcklig mängd olja för alt motivera en
ulbyggnad för produktion. Under året har en hyrd cistern i Visby oljehamn
konverterats till lagring av råolja. Cisternen rymmer 5000 m' och ersäller
lagringsdepån i Fårösund samt tankbåtstransporterna tUl cistern för
mellanlagring i Södertälje. Råoljan kan nu skeppas direkt från Gotland tiU
raffinaderi.

Under verksamhelsårel har kosinaderna för
undersökningsarbeten och administrafion uppgått lill 9,0 milj. kr. Sedan
verksamhelens början i augusli år 1969 har undersökningsarbeten inklusive
administration för totaU 263,8 milj. kr. utförts.

Årels invesleringar i lagrings- och
produklionsanläggningar, 1,3 milj. kr., har finansierats med medel från allmän
och särskild investeringsfond.

Oljeproduktionen på Golland har pågått under hela året och
totall har 8524 m' råolja producerats och 10455 m har levererats lill Svenska
Pelroleum AB. Inräknas samtliga kostnader som berör oljeproduktionen inklusive
transporter motsvarar det en genomsnittlig kostnad av 652 kr/m

89

AB
Oljelransit Skr. 1986/87:20

översikt 1985 1984

(milj. kr.) (milj.
kr.)

1,9

2,2

0,0

0,0

0,0

0,0

12,9

12,9

1,0

1,0

0,1

0,0

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisal
eget kapital

Invesleringar

1985 1984

Antal anställda 6 6

AB Oljelransit äger en oljelagringsanläggning vid
Trondheimsfjorden uppförd under åren 1956—1962 på mark arrenderad av Norske
Slatsbaner.

Lagringsutrymmena
har under verksamhetsåret till 1/3 varit uthyrda till en svensk slallig
myndighel som utnyttjat desamma för mottagning, lagring och transitering lill
Sverige av drivmedel. Till 2/3 har de varit uthyrda till ell norskt oljeförelag
som utnyttjat sina utrymmen för mottagning, lagring och distribution lill den
norska marknaden. Ett markområde har likaså varit uthyrt till elt annal norskt
oljeförelag som där uppfört en lagrings- och dislributionsdepå för gasol.

Bolagels norska dotterföretag, Lislora A/S, har svarat för
driflen vid anläggningen samt företrätt moderbolagets intressen i Norge i
frågor som berör norska slalliga och kommunala myndigheter samt enskilda
personer. Lislora A/S har för perioden redovisal varken vinst eller förlust.

Inte heller moderbolagel, AB Oljelransit, har för perioden
redovisat vinst eller förlust.

FörhåUandet det närmaste årel beräknas vara oförändrai.

Penningmarknadcentralen PmC Akliebolag

Penningmarknadcentralen
PmC Akliebolag inregistrerades den 6 seplember 1985 och beräknar starta sin
verksamhet den 1 september 1986.

Penningmarknadcentralen
PmC Aktiebolag har till uppgift att tUlhandahålla ell ralionellt syslem för
förvaring, registrering, bevakning och leverans av värdepapper av löpande
karaktär ägnade för omsättning på penningmarknaden. Vidare ska bolaget fuUgöra
övriga uppgifter som sammanhänger härmed, såsom emissions- och likvidhantering
m. m. Bolagets uppgifter fullgöres med användande av automatisk
databehandling.

Statens
ägarandel uppgår direkt lill 28 % samt indirekt genom Posl- och Kreditbanken,
PKbanken 9%, dvs. totalt 37%. Övriga aktieägare är bankerna, fria
fondkommissionärer och sladshypolekskassan.

90

Postbolagen AB ' Skr. 1986/87:20

Översiki 1985 1984

(milj. kr.) (milj.
kr.)

343,0

312,6

9,5

9,3

2,5

0,7

107,9

83,2

8.7

7,0

4.5

3,2

Omsäilning

Resultat före disp. och skatl

Redovisal årsresullal

Balansomslutning

Redovisal eget kapital

Invesleringar

1985 1984

Anlal anslällda 1863 1858

Bolagel som är ell helägt dotterföretag till postverket
har till uppgifl all vara moderbolag i koncernen samt alt bedriva
fastighetsförvaltning, finansförvaltning och viss uthyrningsverksamhet.
Följande bolag ingår i koncernen: Tidningstjänst AB, Poslens Transporttjänst
AB, Hullbergs Inrikes Transporter AB, Postens Värdeservice AB, Swedpost AB och
AB Repris. Sistnämnda bolag har under del senasle budgelåret inte bedrivii
någon verksamhet medan Swedpost AB l.v. drivs i kommission av Postbolagen AB.
Omsättningen för koncernen uppgick lUl 343,0 milj. kr.

Tidningstjänst AB bildades år 1969 på uppdrag av
regeringen i samband med all samdislribulionsrabail infördes som en slallig
stimulans till all samordna och förbilliga distribufionen av dagstidningar.
Avsiklen med bildandel av bolagel var främsl alt på denna dislributionsmarknad
skapa konkurrens med de tidningsägda förelag som tidigare varit ensamma om
denna verksamhet. Samdistributionsrabatten, som adminislreras av
Press-stödsnämnden, förmedlas till tidningarna av distributionsbolagen.

Samdisiribulion ulförs åt de tidningsföretag som anlagit
bolagels offerter, vilka avges i konkurrens med de tidningsägda
dislributionsföretagen. Konkurrensens verkningar åskådliggöres av att bolaget
under året övertagit distributionen i Falköpingsområdet. Förutom
samdistribution tillhandahåller bolaget transport-, packnings- och
adresseringstjänster. Från årsskiftel har Tidningstjänst AB överlåtit sin
Iransportrörelse i Falun till sill systerbolag Postens Transporttjänst AB.
Totala anlalel anställda var 3689, varav ca. 3500 deltidsanställda
tidningsdislributörer. Uttryckt i årsarbelskrafter uppgick personalstyrkan till
1767.

Under räkenskapsåret har ingen större förändring i
bolagets uppdragsvolym ägl mm. Ralionaliseringsverksamhet har i likhet med
tidigare år bedriviis i stor omfattning för att möta och begränsa de
prishöjningar som följer på kostnadsökningar främst på personalsidan.
Omsättningen uppgick under räkenskapsåret tiU 311,4 milj. kr. Nettovinsten
efter skatt var 1,9 milj. kr. Bolagels förmedling av samdistributionsrabatt
uppgick år 1985 tiU 19,0 milj. kr.

Poslens Transporttjänst AB har tUl uppgift att kompletlera
postverkets

och Tidningstjänsts dislributionsservice med budbUs- och specialtranspor

ter i konkurrens på lika villkor med andra transportföretag. Omsättningen

uppgick till 25,8 mUj. kr. och antalet anställda var 89, fördelade på Stock

holm, Göleborg och Malmö. Dessutom har från Posten inlånats 20 post- 91

tjänstemän.
Nettovinsten efter dispositioner och skatt uppgick lill ca. 0,1 milj. kr.

Postens
Värdeservice AB har haft till uppgift all organisera och kontraktera
värdetransporter och bevakningstjänster, att marknadsföra tekniska hjälpmedel
för post, bank och handel samt all bedriva konsultverksamhet inom samma
områden. Den under år 1984 påbörjade avvecklingen av bolagets verksamhet hade
vid årets utgång i stort sett kunnat genomföras enligl planerna. Bolagel
omsatte under årel 2,7 milj. kr.

Swedpost
AB marknadsför poslala produkler och poslalt kunnande på utlandsmarknaden.
Bolaget drivs i kommission för Poslbolagen AB:s räkning och de aktiviteter som
hittills kommit till synes i räkenskaperna har redovisats av moderbolagel.

Aktierna
i Hultbergs Inrikes Transporter förvärvades på årets sisla arbetsdag och har
därför inle konsoliderats i räkenskaperna för år 1985. Ändamålet med förvärvel
har varit alt stärka koncernens transportkapacitet och därigenom skapa
möjligheter till bättre service, kvalitet och priser på transport- och
distributionsmarknaden.

Skr. 1986/87:20

Post-
och Kreditbanken, PKbanken

Översikt

1985
(milj. kr.)

1984
(milj. kr.)

Utlåning

Räntenetto
(inkl. provisioner)

Resultat
före disp. och skatl

Redovisal
årsresultat

Balansomslutning

Redovisal
egel kapital

Investeringar

82312

75384

3810

3404

1616

1224

239

174

158036

144094

2115

1994

179

149

Antal anslällda

1985 4039

1984 3945

Historik

PKbanken
bildades år 1974 genom all Postbanken (utom Postgirot) och Sveriges Kreditbank
slogs samman. Den arbetar på samma vUlkor som andra affärsbanker.

Genom en nyemission riklad
lill allmänheten ökades det egna kapitalet under 1984 med 512,2 milj. kr.;
aktiekapitalet ökade med 116,4 milj. kr. medan 395,8 milj. kr. tillfördes
reservfonden. Akfiekapitalet uppgår därefter tiU 750,0 milj. kr., varav staten
äger 84,45% och återstoden, 15,55%, är fördelad mellan ca. 21000
privatpersoner, förelag och organisationer. Aktien noteras på Stockholms
fondbörs.

PKbanken
samverkar tekniskl med de andra affärsbankerna i Svenska Bankföreningen och är
ansluten till Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation, BAO. De anställdas
fackliga organisafion är Svenska Bankmannaförbundet, SBmf.

92

Bolagets
omfattning Skr. 1986/87:20

PKbanken
har 134 vanliga konlor saml ell 20-lal förelags- och represen-lantkonlor.
Kontoren har vittgående beslutsbefogenheter, vilket möjliggör en omfallande
lokal service. PKbanken har betydligt större inlåning från allmänheten än någon
annan svensk bank, och banken är också den slörsta utlånaren (i svenska kronor)
lill svenskt näringsliv.

Genom
sill omfattande samarbele med postverket har PKbanken tUlgång lill ca. 2200
postkontor och 2700 lanlbrevbärarlinjer som kan utföra de vanligaste
banktransaktionerna, t.ex. insättningar och uttag. En viklig uppgift sedan
PKbanken kom fill har varit att bygga ut det avgränsade sortimentet av spar-
och belalningsljänsler i Poslens kontorsnäl liU en mångsidig privalservice, där
bl.a. kreditmöjligheter, aktiefonder och resevaluta ingår. Samarbetet mellan
postverket och banken har här givit resultat som torde sakna motsvarigheter i
andra länders poslala bankservice. För kassaljänst och bokföring m. m. belalar
PKbanken till postverket en ersättning, som år 1985 uppgick tiU 872,0 milj. kr.
Postgirorörelsens inlåningsmedel förvallas av PKbanken. Förtäntningen är
densamma som den avkastning banken får på sina egna placeringar, minus
hanteringskostnader. Ell avtal mellan postverket och banken reglerar både
hanlerings-och ränleersättning.

PKbankskoncernen
domineras storleksmässigt av PKbanken, som svarar för ca. 90% av
koncernomslutningen. Vidare ingår PKfinansgruppen, som är inriktad på
företagsfinansiering i form av bl.a. leasing, facloring och
konlraktsfinansiering. PKfinans sysslar även med kontokCrt,-men denna
verksamhet är av mindre belydelse. Verksamheten utomlands har fortsall alt
expandera och kapitalbasen har breddals genom nyemissioner. PKbanken
International (Luxembourg) är främsl inrikiad på affärer med skandinaviska
förelag. Upplåningen på eurovalulamarknaden finansierar verksamhelen.
PKkredilgruppen sysslar främsl med finansiering av äldre villor i samband med
ägarbyten och ombyggnader men belånar också hyresfastigheter och
kontorsfastigheter. Via dotterbolaget PKbo sker belåning av bostadsrätter.
PKfonder Administrations AB förvaltar aktiefonder och AB Pundet sysslar med
fastighetsförvaltning och fastighetsvärdering.

Verksamheten
under år 1985

Riksbankens
avregleringsåtgärder har bidragil till all år 1985 varit intressant för
bankerna i allmänhet och för PKbanken i synnerhet. De ökade möjligheterna lill
marknadsmässigl agerande bidrog lill en gynnsam resultatutveckling. Detta
trots att räntenivån generellt sett låg högre än under år 1984, vilket i och
för sig innebär en negaliv resultatpåverkan.

Till
delta kommer alt utlandsrörelsen utvecklats myckel posUivt såväl

inom banken som för koncernen som helhet. PKbanken International i

Luxemburg ökade sin vinst med 19% lill 85 milj. kr. och PKfinans interna

tionella verksamhet bidrog i hög grad till alt resultatet förbättrades med

29% liU 108 milj. kr. 93

För PKbankskoncernen ökade
rörelseresultatet med 27% fill 1559 milj. Skr. 1986/87:20 kr., vilket
motsvarar en räntabilitet efter skalt på 15,0% (år 1984 14,0).

Drygl
hälflen av PKbankens lotala inlåning kommer från hushållssektorn. Av
inlåningen direkt på kontoren, d.v.s exklusive avräkningskonlol med Posiverkei
kommer ca. 2/3 från privatpersoner. Inlåning från hushåll är alltså av slor
belydelse för PKbanken.

Hushållsinlåningen
i banksystemet hade år 1985 en svag tillväxt. Realt sett skedde en minskning av
detla sparande. Konkurrensen är hård och tilltagande på denna marknad.

Marknadsandelen
av utlåningen lill hushåll har fortsatt att öka. Den är dock betydligt lägre,
11,6%, än marknadsandelen på inlåningssidan, 18,4%. Detla förhållande är ett
arv från den gamla Postbanken, som prakfiskt tagel inle hade någon utlåning
till privatpersoner. Alltsedan PKbankens tillkomst har det rått
kreditresiriktioner, som lagt hinder i vägen för en bättre balans mellan
inlåning och ullåning lill privatpersoner. Detla förhållande har också bidragil
till bankens svårighet att försvara sin marknadsandel på inlåningssidan.
Slopandet av kreditrestriktionema bör skapa möjligheter alt öka
marknadsandelarna både för in- och ullåning på hushållssektorn.

Kontakten
med privatkunderna sker i betydande grad via lönekontona. Under året har dessa
ökat med ca. 100000 och uppgår nu till drygt 1,8 miljoner. Bland
lönekonlohavarna ingår förulom löntagare och pensionärer även studerande och
värnpUktiga.

Introduktionen
av PKkortet är elt sätt all öka servicen lill lönekunderna. Kortet kan användas
för kontanluttag i Bankomat och för betalning på 40000 köpställen i Sverige.
Ett PKkori försett med Visa-märke kan dessutom användas på över 4 miljoner
köpslällen i utlandet och för kontanluttag på Visa-anslutna banker i utlandet.
PKkortet är kopplat direkt till kundens lönekonto och fungerar som ett
betalkort. Den som så önskar kan också få en kortkredit. Vid slulel av år 1985
hade ca. 300000 PKkori utfärdats, varav ca. 45000 var kreditkort.

PKbanken
har under år 1985 stärkt sin ställning på företagsmarknaden, vilken förulom
företag av olika slag också omfallar kommunal och viss statlig verksamhel saml
organisaiioner.

PKbankens
andel av bankernas ullåning på denna marknad uppgick till ca. 25%, vilket
moisvarar 48 milj. kr. Ca. 85% av utlåningen var krediter lill näringslivel.
Detla är etl uttryck för den slarka ställning banken har uppnåll inom i stort
sett alla branscher. Del kan dock vara intressent att notera atl
tjänsieproducerande näringar svarar för 55% av företagsutlåningen medan 45% av
krediterna avser vamproducerande företag.

Även
på företagsmarknaden är konkurrensen hård om inlåningsmedlen.

Inlåningen innebär i huvudsak korlfrisfig förvaUning av företagens trans-

aklionsmedel. Mer än 80% av inlåningen ulgörs av olika former av special

inlåning, som räntemässig baseras på penningmarknadsränlor och ej på

diskonlol. Denna situation innebär konkurrensmässigt all bankernas mar

ginaler krymper, att produkler baserade på penningmarknadsräntor blir

alll vikligare samt atl system, som erbjuder kunderna en effektiv likvidi-

letshanlering, spelar en allt viktigare roll. 94

PKbanken
intar en framskjuten marknadsposition vad gäller förmågan Skr. 1986/87:20 att
erbjuda förelagskunderna goda cash management-lösningar. Här kan i försia hand
nämnas PK Företagskonlo, som under år 1985 ökal med 5600 stycken lUI 25000.
Denna ijänsl innebär alt kunden lill ell och samma konto aulomalisk kan samla
alla sina betalningsströmmar över bank- och postgiro. Härigenom förränlas
medlen snabbare och kunden får direkt överblick över sin likvida ställning.

Girokapitalkonlo
och Poslgirokredit är två PKbanksunika produkter, som ger kunden möjlighel att
effekfivare tillämpa Postgirots betalningsm-liner i kombination med kredit och
förräntning. Antalet ränlelösa dagar minskas, vilket innebär räntevinsler för
kunder. För närvarande har banken 23000 Girokapitalkonlon med ca. 3400 milj.
kr. i inlåning. Postgiro-krediten, direkl kopplad lill postgirokontot,
ftingerar i princip som en checkräkningskredil. Ca. 700 kunder har sådan kredit
till ett sammantaget beviljat belopp om ca. 1000 milj. kr.

PKbankens
utlandsrörelse i Sverige omsluter vid utgången av år 1985 ca. 40 miljarder kr.
Del moisvarar drygl en fjärdedel av såväl bankens balansräkning som av samtliga
svenska bankers balansräkningar vad avser utlandsverksamhet.
Utlandsprovisionerna svarar nu för 27% av bankens samlade provisionsinläkler.
Dessa siffror visar atl PKbankens konsekventa satsning på ullandssidan nu bär
fmkt. Såväl beiräffande lönsamhel som storlek börjar lillfredsställande nivåer
uppnås.

Även
inlernationellt har utvecklingen varil gynnsam. De sammanlagda
balansräkningarna för de hel- och delägda enhelerna ulanför Sverige uppgår
lill ca. 22000 milj. kr. och antalet anställda uppgår till 245 personer. Störst
av utlandsetableringarna är Luxemburgbanken, vars rörelseresultatet uppgick
lill 85 milj. kr.

Resuhatel
i PKbanken förbättrades väsenlligl under år 1985. Rörelseresultatet uppgick
till I 325 milj. kr. jämfört med 1030 milj. kr föregående år enligt nu gällande
redovisningsprinciper.

Förbättringen
blev därmed 29% mot en nedgång förra årel på 18%. En viktig orsak lill
förbättringen var all räntenettot åler började sliga samlidigt som ökningen av
provisioner och övriga inläkler fortsatie i snabb takt. Kostnadsökningen
begränsades tack vare reducerade kreditförluster.

Räntenettot ökade med 259
milj. kr. eller 9,5% under år 1985. Förbätt

ringen uppnåddes trots atl räntenivån låg betydligt högre än under år 1984;

medeldiskontol steg med 1,28 procentenheter och penningmarknadsrän

torna, som i stor utsträckning styr räntorna för storinlåningen, sleg än mer

även om tendensen var fallande under andra halvårel. Siigande ränlor

innebär generelll setl en påfrestning på räntenettot eftersom finansierings

kostnaderna i sådana lägen ökar för den fastförräntade obligationsportföl

jen. Att utvecklingen under år 1985 blev annorlunda förklaras främsl av alt

ränteregleringen avskaffades, vilket ledde till alt utlåningsräntoma kunde

höjas till en mer marknadsmässig nivå än tidigare. Även obligationsporlföl-

jens avkaslning förbättrades. Vidare spelade en del strukturella föränd

ringar i balansräkningen in: slorinlåningen minskade i belydelse på finan

sieringssidan samtidigt som andelen egel kapital ökade, delvis som en följd

av nyemissionen hösten 1984. På lillgängssidan drogo obligationsinnehavet 95

ned, vilket gav utrymme
för ökad inlåning i svenska kronor utan alllför Skr. 1986/87:20 kraftig
likvidtelsbelastning.

Totalt
uppgick volymökningen tiU 11 % räknat på dagsmedelssaldo men den var i hög grad
koncenlrerad lill lågmarginalposler i ufländsk valuta. Balansposterna i svenska
kronor ökade sålunda med endast 3%. Så steg utlåningen t.ex. med 7% medan
obligationerna minskade med 3%. På finansieringssidan svarade inlåningen för
ett tillskott på endast 1%. Inlåningen från företag sjönk och ökningen av
hushåUsinlåningen hölls lillbaka av allemanssparandets tillväxt.

Provisionsinläklerna
utvecklades gynnsamt med en tolal ökning på 19% (år 1984 25%). Särskilt ufiandsprovisionerna
sleg snabbt, -)- 30%. Ökningen var särskilt pålaglig inom arbilragerörelsen
medan provisionerna för långfristiga krediler minskade. Inhemska provisioner
ökade med 15%. Utfallet påverkades av att fondrörelsens provisioner sjönk
kraftigt på grund av omläggning av obligalionshandeln och minskade
obligationsemissioner. Utlåningsprovisionerna sleg med 12% och övriga inhemska
provisioner med 30%.

Ökningen
av bankens lotala kostnader stannade vid 7% mot 14% föregående år.
Uppbromsningen av ökningstakten berodde hell på att kreditförluster inklusive
reserveringar för länderrisker samt kursförluster på valutor sjönk med drygt en
tredjedel. För de egenlliga driftskoslnadema sleg ökningstakten från 11 till
14%, vilket främsl berodde på ökade kostnader för databehandlingen, ökade
personalkostnader saml den pågående satsningen på PKkori.

Driftskostnaderna
uppgick sammanlagt tUl 2391 milj. kr. Ersättningen lill Postverket, som
utgjorde den slörsta enskUda kostnadsposten, ökade med 8% tiU 872 milj. kr. exklusive
portokoslnader. Personalkostnaderna sleg med 14% (år 1984 11) fill 656 milj.
kr.

Den
gynnsamma resultatutvecklingen avspeglades i en höjning av vinstnivån, d.v.s.
rörelseresullal i relalion lill bankens lotala lillgångar (dags-medelsaldo),
från 0,89% år 1984 fill 1,04 år 1985. Även avkastningen på eget kapilel
förbättrades. Räknat efter schablonskatt 50% sleg räntabiliteten till 13,6%
jämfört med 12,4% föregående år. Avkastningsnivån var därmed tillräcklig för
all öka del egna kapitalets andel av balansomslutningen räknal på
medelsaldobas. Vid årets slut uppgick konsolideringsgraden, d.v.s. eget
kapital och värderegleringskonlon i relation till balansomslutning, liU 6,6%
mot 6,2% vid sluiet av år 1984.

Framtid

Med
hänsyn bl.a. tiU de förändringar inom kreditpolitiken som nu genomförls och
som öppnar helt nya möjligheter för bankverksamheten på privatsektorn, har
PKbankens slyrelse ijanuari år 1986 fastställt ramar för en ny organisation av
banken.

Banken
delas i en privalpersondivision och en företagsdivision.

Divisionerna
kommer all ledas av varsin verkställande direktör med

tolall operativt ansvar. Dessa blir direkt understäUda förste VD, tillika

koncernchefen. Denna kommer,förutom atl ha del totala samordningsan- 96

svaret för koncernen, även att ha ett direkt ansvar för
likviditetsförvalt- Skr. 1986/87:20 ningen.

Syftet med omorganisationen är att skapa förutsättningar
för en ytterligare utveckling av PKbankens redan nu slarka privalpersonseklor.

Postverket

översikt 1985/86* 1984/85

(milj. kr.) (milj.
kr.)

5 666

10147

384

496

351

410

30925

23 362

2023

2075

451

722

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresullal

Balansomslutning

Redovisat
egel kapital

Invesleringar

1985*») 1984/85

Antal
anställda 50650 50350

* Samtliga uppgifler avser perioden juli-december 1985.
Fr.o.m. är 1986 gör Posten bokslut per kalenderår. ** Avser kalenderårel 1985.

Poslen är ell affärsdrivande statligt förelag med
huvuduppgift att svara för landels postservice inklusive poslgiroverksamheten.
Det innebär atl Poslen i första hand skall förmedla försändelser, lätlare gods
och betalningar. Detla sker genom ell effeklivl utnyttjande av Postens unika
riks-läckande distributionsnät som når alla förelag, organisationer och
hushåll.

Dessulom skall Posten bedriva annan verksamhel som den har
speciella förutsättningar för. Bl. a. skall Poslen mol ersällning ulföra
uppdrag för statens räkning och åt PKbanken. Poslen åtar sig också uppdrag åt
andra bankinstitut.

Posten skall som allmännyttigt, marknadsinriklal förelag
bedriva sin verksamhet så all både företagsekonomiska och samhällsekonomiska
iniressen tillgodoses.

Staten slyr Poslen via beslul om servicemål och ekonomiska
mål. Underiag för dessa beslut lämnas av Posten i rullande treårsplaner. Den
successiva övergången till målstyrning som skett har varil en viktig förutsättning
för Postens möjligheter att agera som etl marknadsinriklal företag.

Postservice och betalningsförmedling utgör väsentliga
delar i ett lands infraslruklur. Verksamhelen inom Posten skaU därför bedrivas
så att den bidrar till hög effeklivilel inom näringsliv och förvaltning. Den
skall också tillgodose efterfrågan från enskilda människor. Tillföriitligheten
när det gäller att klara uflovade servicemål skall vara hög.

Postens samlade verksamhel skall vara lönsam så all ell
långsiktigt ekonomiskt oberoende garanteras.

Den
egentliga postverksamheten bedrivs inom två resultalansvariga hu

vudaffärsområden, etl område för förmedling av försändelser och lätlare

gods benämnt Brev och Paket och ett område för förmedling av betalningar

benämnt Giro och Kassa. Kontinuerlig uppföljning av servicenivån sker 97

7 Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 20

inom samtliga
verksamhetsområden. Landel är i poslalt hänseende indelat Skr. 1986/87:20 i
32 regioner.

Fömiom
den egentliga postverksamheten som bedrivs inom de resultatansvariga
affärsområdena finns inom postkoncernen åtta särskilda resultatenheter och två
dotterbolag.

Inom
resultatenheterna och dotterbolagen bedrivs verksamheter som är ett naluriigt
komplemenl lill den egenlliga postverksamheten. Verksamheten är samtidigt läll
avskiljbara från den egentliga postverksamheten och har bedömts kunna drivas
effeklivare i resultalenhelsform eller dotterbolagsform. Verksamheten bedrivs
under resultatansvar och i konkurrens med privata förelag och annan
företagsamhet.

För
närvarande finns inom posikoncernen åtta särskilda resultatenheter nämligen
Postens Adressregister PAR, PFA Postens Frimärksavdelning, Poslens
Diligensirafik, Poslens Industrier, Postens Tryckeri, Postens Inköpscenlral,
Postfastigheler och en enhel för Administrativ Service.

Inom
posikoncernen finns för närvarande två dotterbolag. Postbolagen AB och
Faslighelsakliebolagel Certus.

Poslbolagen
AB är ell helägt dollerbolag lill Posten. Bolagels främsla uppgifl är all vara
moderbolag i en dolterbolagskoncern som består av Tidningstjänst AB, Postens
Transporttjänsl AB, Hullberg Inrikes Transporter AB, Swedpost International
Transport AB och Swedpost Consulting Service AB.

Verksamhelen
under verksamhelsårel 1984185

Brev
och Paket

Eflerfrågan
på Poslens tjänster inom brev- och paketområdel har varit god. Bortsell från
intäktsökning p.g.a. höjda porton ökade försäljningen totalt setl med drygl 4,5
%.

Postens
mål är att inte höja portot för den egentliga monopoltjänsten — 20 grams
inrikes normalbrev — mer än den allmänna prisökningen i samhället. Sedan
slutet av 1970-talel har den allmänna prisnivån i samhället ökat snabbare än
portot.

Antalel
brev - brev svarar för 41 % av postens inläkler - beräknas ha ökat med 3 %. På
marknaden för information riklad till olika mottagargrupper har massbreven
ökat med 3%. Gmppreklamen ökade med 4%.

På
lätlgodsmarknaden arbetar Poslen i stark konkurrens med andra distributions-
och transportföretag. Posten har under året hävdat sin ställning på marknaden
och antalet paket ökade med 3 %. Den nya produkten företagspaket har haft stor
framgång.

Sverige
är ett av väridens tidningsrikaste länder. Posten dislribuerar för närvarande
ca. 2000 olika lidningar som kommer ul med minsl 4 nummer per år. Antalet
posidistribuerade lidningar var under verksamhetsåret i slort sell oförändrai.

98

Giro och Kassa Skr. 1986/87:20

Postens
kontorsnäl består för närvarande av ca. 2 200 postkontor som besöks av 600000
kunder per dag. Dessutom finns ca. 2 700 lanlbrevbärarlinjer på vilka
lantbrevbärama fungerar som ambulerande postkontor.

Arbetsmängden
i Poslens kassor ökade sammantaget någol även 1984/ 85. En ökande andel
konloinsällningar gör dock att vissa tjänsler minskar.

Postgirots
huvuduppgifl är all förmedla belalningar och medverka lill all betalningar
underlättas. En bärande princip är alt betalningsuppdragen effektueras samma
dag de kommer till Posigirol (24 limmars service).

Den
30juni 1985 fanns det 1 287477 postgirokonton. Antalet konton och behållningens
storlek är vikliga förutsättningar för all Postgirot skall kunna erbjuda
avgiftsfria gireringar och övriga tjänster till låga avgifter.

Anlalet
betalningsuppdrag i postgirorörelsen ökade under verksamhetsåret 1984/85 med
2% lill 365 miljoner uppdrag. 195 miljoner var inbetalningar, 48 miljoner
ulbelalningar och 122 miljoner gireringar. Del förmedlade beloppet sleg med
19% lill 5467 miljarder kr.

På uppdrag av
PKbanken svarar Postgirot för driflen av personkonto-systemet. Ca. 1,6 miljoner
personer får sin lön eller pension genom personkonto. Under 1984/85 bokfördes
på personkonto 114 miljoner transaktioner till ell belopp av 363 miljarder kr.
Antalet transaktioner ökade med 12%.

Kosinader

Poslens
personalkostnader ökade under 1984/85 med 9% tiU 7 162 milj. kr. En slor del av
ökningen beror på höjda löner och sociala avgifier. Personalvolymökningen var
2,5%. Personalkostnadernas andel av de lotala kostnaderna minskar.

Postens
sakkoslnader ökar bl.a. som en följd av satsningar på rationella lekniska
lösningar och på modemisering av lokalbeslåndet. Även serviceförbättringarna
driver på sakkostnadsulvecklingen.

Poslen
är ell av landets personalmässigt slörsta förelag. Antalel anslällda uppgick
1984/85 till ca. 63500 personer. Av dessa var ca. 36% anställda på deltid.
Uttryckt i årsarbetskrafter var personalstyrkan under verksamhelsårel i
genomsnitt 50350 personer.

Rörelseintäklerna
för verksamhetsåret 1984/85 uppgick till 10147 milj. kr. (9130). Därav uigjorde
försändelseinläklerna 6631 milj. kr. (5970), räntenettot 1290 milj. kr. (1089),
entreprenadersättningen från PKbanken 774 milj. kr. (766) och övriga intäkter
1452 milj. kr. (1305). Personalkostnaderna uppgick lill 7162 milj. kr. (6552)
och sakkostnaderna lill 2401 milj. kr. (2141).

Efler
avskrivning enligl plan och finansiella intäkter redovisas etl resultat före
avsättningar på 496 milj. kr. (298). 1984/85 års avsättning på 386 milj. kr.
(361) inkluderar, förulom normala avskrivningar uiöver plan, en av regeringen
föreskriven extra avskrivning på 300 milj. kr. Enligl gällande förräntningskrav
skall Posten inleverera 13,00% (13,00) på det av staten tillskjutna kapilalel,
vilkel innebär 29 milj. kr. (74). Resterande överskott fonderas.

99

Framtidsutsikter Skr. 1986/87:20

Kommunikationsmarknaden är en mycket expansiv marknad där
Posten arbelar under stark konkurrens. Särskilt stark konkurrens råder inom
områdena bank- och betalningsverksamhet, vamdislribution och direktreklam.
Brevmonopolet betyder allt mindre för Posten.

För all möla den hårda konkurrensen satsar Posten framför
aill på hög servicekvalitet och på en teknisk utveckling som är nödvändig för
atl kunna behåUa konkurrenskraftiga priser. Några exempel på nya salsningar är
utökad övernattbefordran med flyg, inköp av en ny generation poslkassamaskiner,
omfattande investeringar inom postbehandlingen och Poslgirokontoret samt en
affärsmässig inriktning av Postens nya organisation.

Procordia AB

översikt 1985 1984

(milj.
kr.) (milj. kr.)

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

12444

11950

535

628

389

58

12788

12121

2346

1981

678

624

1985 1984

Antal anställda 24349 24392

Historik

Procordia har sitt ursprung i det år 1970 bildade
Statsföretag. Syflel var att organisatoriskt samordna del stora flertalet av de
stafliga aktiebolagen.

Under åren 1976-1982 gjorde den gamla Stalsföretagsgmppen
slora förlusler. Problemen accentuerades åren 1981-1982 då de finansieUa resurserna
tömdes och gruppen knappasl längre kunde fungera.

Genom en rekonstruktion som genomfördes per den 31
december 1982 fick Staisförelagsgruppen en ny struktur. Rekonstruktionen gav en
rimlig avvägning mellan egna resurser, resursgenereringsförmåga och förutsett
kapitalbehov.

En struktureringsprocess inleddes under år 1984 i syfle
att skapa en långsiktigt livsduglig industrikoncern med uthållig lönsamhel.
Stmkture-ringsarbetet har bl.a. inneburit en koncenlration till färre
verksamhetsområden inom koncernen.

Den 1 januari 1985 bytte koncernen namn lill Procordia AB.

Verksamheten under år 1985

Omstmktureringen och koncentralionen av verksamheten har
fortsatt un

der år 1985. Under verksamhetsåret har förelag med en omsättning pä 100

1151 milj. kr. och 1317 anslällda
avyUrats. Samtidigt har 8 företag förvår- Skr. 1986/87:20 vals. Bland
förvärven märks bl.a. Pinkerton Tobacco Company i USA och Ahlgrens i Gävle.

Omstmktureringen
har förl med sig avsevärda exiraordinära kostnader. Årels resultat belastas med
198 milj. kr. härför efter det att såväl kosinader som intäkter beakiats.

Under
år 1985 påverkades såväl rörelseresultatet som nettoresultatet negafivt av en
resuUatförsämring för KabiVitrum. RörelseresuUatel för detla bolag föU från 200
milj. kr. år 1984 fill 34 milj. kr. år 1985. Den alldeles övervägande orsaken
till denna resultatförsämring är beslutet om att dra lillbaka tUlväxlhormonet
Cresocormon.

Försäljning
och resultat

Koncernens
fakturerade försäljning uppgick lUl 12214 milj. kr., en ökning med 3% mot
föregående år. Efterjuslering för slörre strukturförändringar blev
försäljningsökningen 15% för jämförbara enheter. Värdet av leveranser fill
kunder utanför Sverige uppgick till 4445 milj. kr. (4246). Av
utlandsförsäljningen utgjorde 64% (73) export från Sverige.

Resultatet
efter finansiella poster ökade till 733 milj. kr. (533) eller med 37%. Etl
försämrat rörelseresultat med 37 milj. kr. har mer än väl kompenserats av ell
förbättrat räntenetto och slora posifiva valutakursdifferenser.

Avkastningen
på sysselsatt kapital ökade till 13,4% (12,8).

Del
fortsatla struktureringsarbetet i koncernen gav upphov till ökade extraordinära
kostnader. Resultatet före bokslutsdisposifioner och skatter minskade därför
lill 535 milj. kr. (628).

Invesleringar

Koncernens
invesleringar i anläggningar under år 1985 uppgick till 647 milj. kr. (574).
Dessutom lillkommer 399 milj. kr. avseende anläggningar i under året förvärvade
bolag. Anläggningar som under året försvunnil genom att dotterbolag avyttrats
uppgår till 478 milj. kr.

Investeringar
i immateriella tiUgångar uppgick tUl 386 milj. kr. (154). Större delen av
beloppet eller 291 milj. kr. avser goodwill värde i Pinkerton. Investeringar i
akiier i andra bolag än dotterbolag uppgick tUl 31 milj. kr. (50).

Finansiering
och likviditet

De
långa skulderna ökade från 2910 milj. kr. fiU 3384 milj. kr. Orsaken härtUl är
framför allt Pinkerlonsförvärvel som finansierades genom lån i dollar.

Likvida
medel inklusive kortfristiga placeringar var vid årets slut 2911 milj. kr.
eller 24% av omsättningen.

Soliditeten
fortsätter all förbällras och uppgår vid årsskiftet till 26,9% (25,6).

Under
året har nyemissioner gjorts i Svenska Tobaks AB och KabiVi- 101

trum AB med 100 milj. kr. vardera och i ACO Läkemedel AB
med 39,9 Skr. 1986/87:20 milj. kr. Nyemissioner har också gjorts i Svenska
Risk Management Service AB och BSK BS Konsult AB. Beslul har därutöver fattats
om en nyemission år 1986 i Berol Kemi AB på 75 milj. kr.

Personal

Medelantalet anställda i Procordia-koncernen har under
årel minskat tUl 24349 (24392). Av dessa har 3789 (2804) varit anstäUda i
utlandet. Vid ulgången av årel uppgick personalen uUryckt i helårsanställda
lill 25499 personer.

Händelser efter verksamhetsårets utgång

1 mars år 1986 undertecknades ett avtal mellan Procordia
AB och siaten om alt Procordia skall förvärva samfliga akiier i AB Gambrinus,
vars främsta lillgångar är 100% av aktiema i AB Pripps Bryggerier och 91% av
aktierna i AB Falken. I första hand lar Procordia över statens aktiepost i
Gambrinus, som omfallar 75% av akfierna. Staten skall därefter utnyttja sin
rätl enligt konsortialavlalet mellan siaten och AB Volvo all lösa in Volvos
aktiepost på 25% i Gambrinus och överlämna den fill Procordia.

I början av år 1986 såldes alla akiier i såväl Laxå Bmks
AB som Rockwool AB. Procordia-koncernen har därmed avyttrat samtliga
bygg-vamföretag.

Framtidsutsikter för år 1986

Någon
påtaglig försämring av del allmänna konjunkturläget förväntas inle ske under år
1986. Omstruktureringen under verksamhetsåret 1984/1985 förvänlas ge full
effekt i år. De exiraordinära kosinaderna härför beräknas heller inte komma att
uppgå till samma belopp som år 1985. KabiVitmms resultat för år 1986 förväntas
bli väsentligt bälire än år 1985 beroende på den snabba introduktionen av del
nya fillväxthormonet Somatonorm. Mot denna bakgrund bedöms koncernens resullal
komma alt förbättras.

Procordia
Food AB

översikt 1985 1984

(milj. kr.) (milj.
kr.)

561,6

303,0

24,9

21,0

132,8

1,4

852,1

249,0

227,7

37,0

264,7

4,7

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

1985 1984

Antal anställda 1070 283

102

Procordia Food AB, som är
helägt dotterbolag till Procordia AB, står- Skr. 1986/87:20 tade sin
verksamhet den 1 januari 1985. Del skedde på så säll atl f d. AB Eiser — elt
dotterbolag lUI Procordia AB - namnändrades och att livsmedelsföretagen i f d.
Investment AB Procordia av den gemensamma ägaren Procordia överfördes till
Procordia Food AB.

Procordia
Food utgör sålunda moderbolag i en livsmedelsgmpp. När bolaget bildades fanns i
gruppen de rörelsedrivande bolagen Ekströms Livsmedelsprodukler AB,
Jede-Automater AB, AB Hugo Österberg och AB Boviks Konservfabriker. Under år
1985 har SARA Fisk AB och F. Ahlgrens Tekn. Fabrik AB förvärvats till 100% och
andelen i Önos Gruppen AB utökats från 40 fill 60%. Dessutom ingår i gmppen
bl.a. följande rörelsedrivande förelag; Friggs Naturprodukter AB (dollerbolag
fill Ekströms), PIX AB, (dollerbolag till Ahlgrens) och Grillmästaren AB
(dotterbolag lill Hugo Österberg).

Procordia
Food-gmppen har följaktligen hafl en krafiig expansion under årel. De förelag
som ägdes vid årets början represenlerade en omsättning på ca. 360 milj. kr.
för helåret 1984. Omsättningen år 1985 på helårsbasis för den nuvarande gmppen
uppgick lill ca. 930 milj. kr. Jämfört med motsvarande gmpps helårsförsäljning
år 1984 innebar detta en ökning med ca. 12%, varav ungefär hälften utgörs av
volym. Det är bäUre än livsmedelsbranschen i sin helhet, som hade en
kvantitativ ökning på elt par procent. Konkurrensen på vissa marknader där
Procordia Foods förelag finns represenlerade har dock fortsall att vara hård
med bl. a. olika priskrig, vilkel medfört all vinstmarginalerna sjunkil någol
under årel.

Antalet
anställda har genom företagsförvärven ökal med ca. 630 personer under årel och
uppgick vid 1985 års uigång till ca. 1 020 personer. Investeringar i
anläggningar uppgick för gruppen tolall lill 77,5 milj. kr., varav 45,5 milj.
kr. är hänförligt till fastigheter och 32,0 milj. kr. lill maskiner.

Koncernomsättningen
år 1985 blev 557 milj. kr. (exkl. övriga rörelseintäkter) och vinslen efter
finansnetto 24,9 milj. kr. I koncernresullaträkningen är Önos Gruppen
konsoliderad för sisla kvartalet och Ahlgrens för årets två sisla månader.

Procordia
Food handlägger övergripande frågor för koncernens räkning såsom
affärsutveckling, organisationsfrågor, ekonomi- och finansförvaltning,
juridisk rådgivning, administrativ utveckling m. m.

Bolagel
fortsätter arbetet under de närmaste åren med alt utveckla gruppen ytterligare,
bl. a. genom all la lillvara de samordningsfördelar som kan finnas. Genom
sådana ålgärder och genom kapUalfrigörelse och kostnadspress räknar bolagel
med att ytterligare kunna öka lönsamheten. Målsättningen är att inom etl par år
ha uppnått en avkastning på sysselsatt kapital för gruppen på ca. 15 %, vilket
är klart över branschens genomsnitt idag.

Ekströms
LivsmedelsProdukter hade en omsättning av 225 milj. kr. I

detta belopp ingår Friggs Naturprodukter AB. Jämfört med motsvarande

omsättning år 1984 innebär det en ökning med 13 %. Koncernvinslen efter

finansnelto blev c.a. 14 milj. kr. Tyngdpunkten i Ekströms sortiment är

torra livsmedel med inriktning mot desserter och meUanmål, där bolaget är 103

marknadsledande. Förelagel planerar alt utveckla
sortimentet, särskilt Skr. 1986/87:20 inom segmentet varma soppor, för all
få större möjligheter att konkurrera på dagligvarumarknaden.

Jede-Automater hade en mycket bra utveckling. Omsättningen
ökade med 20% till ca. 90 milj. kr. och vinslen efler finansnelto uppgick till
något över 8 milj. kr. - en förbättring med drygt 1 milj. kr. Jede-Automater
tUlverkar dryckesautomater och levererar ingredienser tUl dessa. Sortimentet
utökades med störte automattyper under slutet av året genom förvärv av några
mindre företag, som integrerats under namnel Dinetle AB.

Hugo Österberg - etl import- och agenturföretag med
välkända livsmedelsprodukler - uppnådde en någol högre försäljningsnivå än
årel innan eller ca. 47 milj. kr. Resultatet efter finansnelto, 3,3 milj. kr.
är klart bälire än år 1984 trots bortfallet av etl större säljuppdrag.

Boviks Konservfabriker, som fillverkar och marknadsför
fiskkonserver, uppnådde en omsättning av 25 milj. kr., vilket innebar en ökning
med nära 50%. Bolaget redovisade en förlust av 2,5 milj. kr. efter finansnelto
beroende på utökade marknadsföringsinsatser.

SARA Fisk är en fiskgrossist, som förvärvades från SARA AB
i böijan av år 1985. Omsättningen kring 30 milj. kr. är något bäftre än året
före. Vinslen efter finansnelto blev nära 1 milj. kr.

Önos Gruppen ägdes liU 60% vid 1985 års utgång.
Aktieinnehavet utökades i början av år 1986 till 81,5%. Omsättningen uppgick
för år 1985 fill 205 milj. kr. Del innebar en ökning med 8%. Önos Gmppen, som
lillverkar sylt, saft, gurkinläggningar och fiskkonserver, är starkt beroende
av råva-mförsörjningen. De två senasle åren har inneburit vissa siörningar i
fillgången på råvaror, vilkel medfört alt vinsten på drygt 4 milj. kr. blivit
någol lägre än som förväntats.

Ahlgrens Tekn. Fabrik - mera känd under namnet Läkerol -
förvärvades i november 1985. Företagel fillverkar och säljer halstabletter och
konfektyrer. Del är del slörsia företagel i gruppen med en omsättning som
uppgick till ca. 280 milj. kr. Försäljningsmässigt hade förelagel elt framgångsrikt
år och lyckades öka försäljningen mer än sina konkurrenter. Resultatet blev
dock inte tillfredsställande på gmnd av inte fömtsedda kostnadsökningar.
Vinsten efter finansnelto stannade vid drygt 11 milj. kr.

Procordia International AB

översikt 1985 1984

(milj.
kr.) (milj. kr.)

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

4,6

3,9

0,0

0,0

0,0

0,0

1,1

1,5

0,2

0,2

0,0

0,0

1985 1984

Antal
anställda 4 4

104

Bolaget
har lill uppgift att initiera och utveckla export- och importverk- Skr.
1986/87:20 samhet med COMECON (SEV).

Egel represenlaiionskonlor finns i Moskva sedan juni 1982.

Procordia Nova AB

Procordia Nova AB är fr. o. m. den 1 januari 1986 elt
helägt dotterbolag till Procordia AB. Procordia AB:s styrelse har beslutat all
en samordning av verksamheterna inom Svenska Ulvecklings AB (SU) och Svenska
Indu-strielablerings AB (Svetab) skall ske och all verksamhelen skaU drivas
genom Procordia Nova AB. TiU Procordia Nova AB har även överförts aktierna i
Swedish Indusirial Developmeni Corporation, SID, som var Procordiakoncernens
kontaktföretag i USA. I Procordia Nova AB ingår också Procordia Marketing AB i
Singapore som är en marknadsföringsresurs för Procordiakoncernen i bortre
Asien.

Rockwool AB

översikt 1985 1984

(milj. kr.) (milj.
kr.)

940,5

934,6

21,5

63,3

2,8

6,7

587,0

593,2

124,3

121,6

34.1

44,3

Omsättning

Resullal
före disp. och skatt

Redovisal
årsresultat

Balansomslutning

Redovisal
egel kapital

Invesleringar

1985 1984

Anlal
anställda 1992 1381

Historik

Rockwool AB bildades år 1937 i Skövde. Bolagel fillverkade
och marknadsförde isoleringsmaterial. Under 1950- och 1960-lalen växte
företaget snabbi. Fabriker för tillverkning av isoleringsmalerial startades i
Gimo och

Hässleholm. I slutet av 1960-lalet köpte Rockwool Laxå
Bmks AB, fiUver-

kare av bl.a. isoleringsmaterial. Vid samma tid bidrog
bolaget tiU en stmkturrationalisering av den svenska marknaden för
entreprenader inom

områdel isolering genom en sammanslagning av en rad mindre
företag inom branschen fill nuvarande Isenta AB. År 1975 övertogs bolaget helt
av

Statsföretag AB. Den starka tillväxten på företagets
isoleringsprodukter

under 1970-lalels senare del tillgodosågs genom starten av en ny fabrik i

Hällekis år 1978. År 1982 avyttrade Rockwool dotterbolagen Laxå Bmk

och Delax Fiber AB. År 1984 avyttrades dotterbolaget Isentas ventila-

tionsverksamhel samt Rockwools marinenhet, vilken sammanfördes med

Isolamin AB i Isolamin-Ecomax AB. År 1984 förvärvades Itaab Trading 105

AB, ell
ledande undertaksförelag och investerades ca 40 milj. kr. i en Skr.
1986/87:20

produklionsanläggning för plaslisoierprodukler.
Anläggningen logs i bmk

under andra kvartalet år 1985. Dessa båda salsningar
uigjorde väsentliga

inslag i
en år 1984 beslulad ny expansivt inrikiad strategi. I mars år 1986

avyttrade
Procordia Rockwoolkoncernen till Nordisk Byggvaruutveckling

AB.

Bolagets omfattning

Rockwoolkoncernen omfattar moderbolagel Rockwool AB,
Skövde saml dotterbolagen Isenta AB, Örebro, Ecomax (UK) Ltd, Northamplon, England
saml Itaab Trading AB (91 %), Mosas. Rockwool har dämtöver ägarintressen i
Rockwool-Ecoprim AB (50%), Skövde, samt Isolamin-Ecomax AB (9%), Luleå.

Inrikining

Rockwool utvecklar, tillverkar och marknadsför produkter
och system för isoleringsändamål för bygg-, VVS- och akustikområdena. Koncernen
bedriver även kvaliflcerad entreprenadverksamhet inom områdena industrioch
marinisolering.

Organisation

Koncernen är organiserad i produkt- och marknadsmässigl
avgränsade affärsenheter med resultatansvar och slark kundorientering.

Verksamhelen under år 1985

Koncernens försäljning uppgick under år 1985 tUl 940 milj.
kr., en minskning med 5 milj. kr. jämförl med år 1984. Minskningen är
framförallt beroende på en fortsatt krympande inhemsk marknad.

Nedgången kan i huvudsak hänföras till bostadsbyggandet,
där 1984 års nivå på ca. 35000 lägenheter sjönk tiU knappa 30000. Även
"ROT-byggan-det" Utvecklades negativt, dock i begränsad omfattning.
Dessa nedgångar kompenserades till viss del av en uppgång i efterfrågan från
industri och handel.

Det vid årsskiftet 1984/85 genomförda förvärvet av
ITAAB-gmppen har inneburit ökad volym. Även exporten har under årel utvecklats
positivt, främst på de franska och västtyska marknaderna.

Koncernen har under året väl hävdat sin stäUning på den
svenska marknaden, trots de kärva marknadsförutsättningarna.

Det ekonomiska resultatet uppgick efter finansieUa poster
tUl 45,0 mUj. kr. (år 1984, 59,6). Resultatförsämringen, som är hänförbar fill
moderbola-

106

get, är i huvudsak orsakad av försämrat
kapacitetsutnyttjande med högre Skr. 1986/87:20 tillverkningskostnader som följd.

Under
årel har elt antal personella och finansiella satsningar av iångiktig karaktär
genomförts, vilka belastat resultatet. Avvecklingen av Rockwools
marinverksamhet har också belastat resultatet.

Resultatutvecklingen
i koncernens dotterbolag har tolall setl varit posi-fiv. Entreprenadrörelsen,
Isenta AB, redovisade dock en smärre resultalnedgång främst beroende på
kostnader vid etableringen av det finska dotterbolaget. Isenta-gmppens
verksamhet i Sverige har givit elt mycket positivt resultat. ITAAB-gmppen, som
tillverkar plåtundertak, har hafl en posiliv utveckling med väsentligt
förbällral resullal som följd.

Koncernens
helägda brittiska dotterbolag, Ecomax (UK) Lid, har trots mycket hård
konkurrens visat ell förbättrat resultat.

Koncernens
strategiska inrikining drivs enligt två huvudlinjer. Den ena linjen innebär att
förutsättningar skapas för en varaktigt hög resullatnivå genom höga krav på
eftékiivitel och kapacitetsutnyttjande inom basverksamheten; bygg- och
tekniska isolerprodukter. Den andra linjen innebär alt, med basverksamhetens
stabila finansiella gmnd som ulgångspunkl, en satsning görs på nya produkter
och syslem för avsällning på tillväxtområden inom den nordiska marknaden.

Som
ett led i den förslnämnda huvudlinjen beslöl styrelsen hösten år 1985 att under
år 1986 anpassa produktionskapaciteten tUl den förväntade efterfrågevolymen
genom nedläggning av en tUlverkningslinje i Hässleholm under våren samt en i
Gimo under hösten.

För
att ytterligare förbättra produkfionseffektiviteten i basverksamheten
genomfördes under året omfattande investeringar vid fabriken i Skövde.

Under
år 1985 togs två väsentliga steg inom ramen för den mer expansivi inriktade,
strategiska huvudlinjen.

Således
genomfördes under året en samordning av Rockwool Akustik & Interiör och
ITAAB-gmppen. Genom samordningen kan kunderna erbjudas elt komplett och myckel
konkurrenskraftigt sortiment av undertaksprodukter.

Ell andra steg logs
i och med siarten av den nya plastisolerfabriken i Skövde. 40 milj. kr. har
investerats i fabriken, som drivs av det hälftenägda bolagel Rockwool-Ecoprim
AB. Tillverkningen bygger på en unik amerikansk processteknologi. Produkterna
har mottagits synnerligen väl på den svenska marknaden.

Framlidsutsikter

Marknadsutvecklingen
förväntas bU svag såväl i Sverige som på de betydelsefulla exportmarknaderna.
Den svenska marknaden för mineralull förväntas minska i volym även under år
1986.

Ett antal åtgärder har
beslutats för atl möta den ogynnsamma marknadsutvecklingen. Således kommer ett
investeringsprogram för atl ytterligare höja effektiviteten att genomföras i
produklionsanläggningarna. Del nya plastisolerprogrammel kommer all
introduceras på de nordiska markna-

107

derna.
Nya produkter kommer atl inlemmas i sortimentet för lansering på Skr.
1986/87:20 intressanta tillväxtsektorer.

Tidigare
genomförda åtgärder bör tUlsammans med pågående och planerade, trots den
ogynnsamma marknadsutveckHngen, skapa goda fömtsättningar för ett förbättrat
resultat år 1986.

Samhällsföretagsgruppen

översikt

1985/86
(milj. kr.)

1984/85
(milj. kr.)

Omsättning

Resultat före disp. och
skatl

Redovisal årsresultat

Balansomslutning

Redovisal eget kapital

Invesleringar

2150

2016

1

0

-I

-2

3175

2965

332

224

250

280

Anlal
anställda

1985/86
32600

1984/85
31300

Historik

Samhällsföretagsgruppen
etablerades den 1 januari 1980 och övertog ansvaret för dåvarande verksläder
för skyddal arbele, kontorsarbetscentraler, industriella beredskapsarbelen och
vissa former av hemarbete. Huvudmannaskapet för denna verksamhel var tidigare
splittrat på över 100 olika huvudmän.

Den nya
organisalionen skapades för all genom samordning förbättra verksamhetens
affärsmässiga fömtsättningar och ekonomi. Syftet var också all få jämnare
lillgång till skyddat arbete i olika delar av landet, större enhetlighet i
fråga om personalpolitik och anställningsvillkor saml ett förbättrat
utnyttjande av den samlade organisationens kunskaper och resurser.

Syfte

Samhällsföretagsgruppens
verksamhetsidé är att ge meningsfullt och utvecklande arbete till
arbetshandikappade där behoven finns. Detta skall ske genom produktion av varor
och tjänster. Arbetsförmedlingen disponerar företagsgmppens arbetsplatser och
anvisar de personer som är i behov av arbele inom gruppen.

Verksamhetsidén
är det gmndläggande uttrycket för företagsgmppens uppgift. Verksamheten är
således en del av den svenska arbetsmarknadspolitiken och en del av strävan
att uppfylla allas rätt till arbete för grupper som på grund av handikapp inle
kan få arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Samtidigt skaU verksamhelen
bedrivas affärsmässigt och vara en del av del svenska näringslivet. Det innebär
att förelagsgmppen också skall iaktta de regler och principer som normalt
fillämpas i näringslivet.

Företagsgruppens
resultat mäts främsl inom följande tre målområden: - Alt handikappade får eU
meningsfulll och utvecklande arbete.

108

- Att
förelagsgmppen förbättrar de arbetshandikappade anställdas förut- Skr.
1986/87:20

sättningar och möjligheter till arbele på den reguljära arbeismarknaden.

— All
företagsgruppen uppfyller ställda ekonomiska resultatkrav.

Omfattning

Samhällsföretagsgruppen
omfallar Samhällsföretag, som moderföretag, och 24 förelag med huvudkontor och
verksläder i varje län. För specieUa försäljningsinsatser, huvudsakligen på
exporl, har förelagsgmppen fem mindre marknadsföringsbolag, varav två med säte
utomlands.

De
24 regionala företagen har ansvar för företagsgmppens verksamhet inom resp.
län. Företagsgruppen har år 1986 totalt 33000 anställda fördelade på 330
verksläder och etl 15-tal s.k. inbyggda verkstäder. Av de anställda är ca.
28000 arbelshandikappade.

Följande
ingår i förelagsgruppen: AVEBE-induslrierna, Stockholms län, UPSAM, Uppsala
län, ALEA VERKEN, Södermanlands län, KLINTLAND, Öslergöllands län,
HÖGLANDSVERKEN, Jönköpings län, G-VERKSTÄDERNA, Kronobergs län, KALMARSUNDSGRUPPEN,
Kalmar län, VISBY-produkler, Gotlands län, BLEKINGEPRODUKTER, Blekinge län,
LAVI, Krislianstads län, PILEPRODUKTER, Malmöhus län, LUMATIC, Hallands län,
BOHUSGRUPPEN, Göteborgs och Bohus län, DALVÄST, Älvsborgs län, SAV, Skaraborgs
län, ERR-ESS, Värmlands län, STALAN, Örebro län, WMP, Väslmanlands län,
DALAGRUPPEN, Kopparbergs län, EXELLAN, Gävleborgs län, MIDLAND,
Väslernorrlands län, JHP, Jämflands län, SAFAC, Västerbottens län,
FORMELPRODUKTER, Nortbottens län saml marknadsföringsbolagen SAMHALL AB,
Tullinge, KOMSAM AB, Märsta, Swedfurn AB Märsta, SAMHALL UK LTD, England och
SAMHALL BV, Holland.

Verksamhetsinriktning

SamhäUsförelagsgmppens
verksamhet utgörs i huvudsak av tillverkningsindustri. Större delen (ca. 65%)
av företagsgruppens omsättning ulgörs av underleverantörs- och legoförsäljning.
Företagsgruppens direkta export uppgår till 11 % av faktureringen. Därtill
kommer indirekl export genom underleveranser, motsvarande ca. 10-15%. De
slörsia exporlartiklarna är innemöbler, ulemöbler och hyllsyslem.

Företagsgruppen
finns representerad inom de flesta branscher inom tillverkningsindustrin. Den
huvudsakliga verksamheten bedrivs inom me-tallvam- och träindustribranscherna
saml den grafiska branschen. Förelagsgruppen har för närvarande 500
arbetstillfällen inom service, tjänsler, trädgårdsodling m.fl. nya verksamheier
ulanför tillverkningsindustrin.

Tillsammans
med Sveriges Industriförbund, SHIO-Familjeföretagen och Svenska
Handelskammareförbundet har Samhällsföretag ett gemensamt konlaklråd för
marknadsfrågor. Dess uppgifl är bl.a. atl bedöma otUlbör-liga
konkurrensförhållanden på marknaden.

109

Verksamheten
under åren 1984185 och 1985/86 Skr. 1986/87:20

Under
verksamhelsåren 1984/85 och 1985/86 har förelagsgruppens posiliva
resultatutveckling fortsatt. En fortsalt försäljningsökning tillsammans med
effektiviseringsälgärder, kostnadsbesparingar och omfattande utbildningsinsatser
har medverkat lill ett förbättrat resultat och givit fler arbetshandikappade
möjligheter lill arbete inom företagsgruppen.

Under
år 1984/85 nyanställdes 4178 arbetshandikappade efler anvisning från
arbetsförmedlingen, vilkel innebar en nelloökning med 1257 personer. För år
1985/86 beräknas en motsvarande ökning med drygt 1000 personer. Personalökningen
har skett utan utbyggnad, varför kapacitelsutnytljandel ökal betydligt.

Den
totala personalavgången inom gruppen uppgick fill 11 % år 1984/85. 540 personer
(2,1 %) övergick tiU arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Under 1985/86
beräknas ca. 650 anställda (2,5%) övergå till arbele på den reguljära
arbetsmarknaden. Aktiva insatser för introdukiion, utbUdning, m.m. har
förstärkt personalutvecklingen inom gruppen. Under denna period har
Samhällsföretag inlett en fortlöpande uppföljning av företagens insalser för
planerad arbetsväxling, yrkesleknisk utbildning och individuell teknisk
arbetsanpassning. Redovisningen hittills visar alt förelagsgmppen gör framsteg
inom samtliga av dessa priorilerade peronalulvecklingsområ-den.

Förelagsgruppens
försäljning uppgick år 1984/85 till totalt 2011 milj. kr., vilket var en ökning
med 18% jämfört med föregående år. För 1985/86 beräknas försäljningsintäkterna
öka med ytterligare 7% fill totah 2150 milj. kr. För år 1984/85 erhöll
Samhällsföretagsgmppen ell slatligt bidrag på totalt 2764,5 milj. kr. Bidragel
kan ses som samhällets ersällning för de sociala prestationer som
förelagsgruppen utför och de merkoslnader detla ger. Företagsgruppens behov av
driftbidrag uppgick 1984/85 lill 124% av lönekostnaderna för de
arbelshandikappade anslällda. För år 1985/86 beräknas behovel av driflbidrag
molsvara 121%. För år 1986/87 har förelagsgruppen tUldelals en bidragsram om
116,5% av lönekostnaderna för arbelshandikappade anslällda.

Framlidsutsikler

Kritiker
har ibland påstått atl Samhällsföretagsgruppens slarka ekonomiska utveckling
sedan år 1980 har sketl på bekosinad av en god social måluppfyllelse. Därför
har AMS och Samhällsföretag, på regeringens uppdrag, under 1985/86 studerat
Samhällsföretagsgmppens arbelsmarknadspolitiska och sociala måluppfyllelse.
Utvärderingsarbetet, som redovisats i en rapport till regeringen ijuni år 1986,
visar atl den hillillsvarande ulvecklingen inom företagsgruppen inneburit en
god måluppfyllelse. Sedan år 1980 har antalel arbelshandikappade anställda ökal
med 7000, försäljningen har mer än fördubblals och behovel av statsbidrag har
minskat betydligt. Denna utveckling har möjliggjorts genom ett omfauande
struktureringsarbete och utbyggda insatser för personalutveckling.

Den
inslagna vägen för förelagsgruppens utveckling har med andra ord j lo

visat sig positiv. Samhällsföretag fortsätter denna väg
och har för närva- Skr. 1986/87:20 rande kapacitet och kommersiella
fömlsätlningar all bereda ännu fler handikappade arbele. Efterfrågan på
arbetstillfällen bedöms under överskådlig lid väsentligl komma all överstiga
nuvarande utbud av arbete inom förelagsgruppen.

Samhällsföretagsgruppen arbetar nu utifrån ell gemensamt,
långsiktigl handlingsprogram med sikte på all ytterligare förbättra gruppens
resultat. Den hittills myckel snabba sänkningen av bidragsbehovel kommer dock
sannolikt inte all kunna bibehållas om en fortsatt god arbelsmarknadspolitisk
och social måluppfyllelse skall uppnås. Handlingsprogrammet utgår från en
fortsatt försiärkning av såväl den affärsmässiga skickligheten som de
personalutvecklande insatserna. Genom förändrad siruktur inom gmppens förelag
och ett fördjupat samarbete mellan dem förstärker företagsgruppens toiala
kompetens. En successivt ökad exportandel eftersträvas. Den iradilionella
induslriella produktionen komplelleras alllmer med nya verksamheter utanför
tillverkningsindustrin. Nya samarbetsformer ulvecklas i form av s.k. inbyggda
verkstäder och entreprenader, där företagsgruppens verksamhet integreras i
andra förelag.

SARA AB

översikt 1985 1984

(milj. kr.) (milj.
kr.)

1990,6

1603,6

68,4

56,7

1,4

2,7

905,6

820,7

126,6

127,7

60,3

109,2

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisal
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
egel kapital

Invesleringar

1985 1984

Antal anslällda 6618 5705

Historik

SARA AB representerade i början av 1970-talel ett i hög
grad traditionellt holell- och reslauranglänkande. Företagel hade i della skede
en mycket svag lönsamhel och hade sannolikl inte överlevt utan snabba och omfattande
ingrepp i verksamhelen.

Under den
senaste 5-årsperioden har SARA arbetat hårl med att renodla, förenkla och
koncentrera koncernen fill tre självständiga affärsområden; SARA Hotels AB,
SARA Restauranger AB och SARA Cater Partner AB (lidigare SARA Förelagsservice
AB).

1 denna avsikl har bortskurils grenar som inte hade
nalurligl samband med ovan nämnda affärsområden. SARA-gruppen har även
kompletterat affärsområdena genom företagsförvärv.

Koncernen har nu en struktur, som ger en balanserad
riskspridning i

111

verksamhelen med god
potenfial. Denna bildar basen för SARAs framtida Skr. 1986/87:20
utveckling.

Verksamhelen
år 1985

År
1985 blev ell nylt framgångsrikt år för SARA-koncernen med förbättring av
såväl omsättning som resultat. Uppdelat per affärsområde gav år 1985 följande
resultat.

SARA
Hotels AB

Omsättningen
var 977,0 milj. kr. och resultatet efter finansnelto 31,8 milj. kr.

Hotellverksamhelen
är kapiialkrävande eftersom den kräver stora investeringar i byggnader och
inredning. SARA Hotels kan dock nå fördelar genom kedjeeffekter som uppnås
genom bl.a. rutiner, utbildning av personal saml olika syslem atl
kvaUlelskontrollera produklionen.

Expansionen
kommer att ske på olika sätt. Norden är — och kommer att förbli - huvudmarknaden.
Bolagel skall vidare selektivt och balanserat bearbela inlressanla ulländska
marknader. I Sydoslasien och Kina har bolagel redan elt hotell i drift och där
arbelar man från egel konlor i Hongkong intensivt för att hitta intressanta nya
projekt, men även på marknader som USA, Storbritannien eller Västtyskland
förekommer en iniensiv bearbelning, då dessa marknader har såväl kullureUa,
sociala som ekonomiska mönsier, som passar holellbolagels koncept.

SARA
Restauranger AB

Omsättningen
år 1985 var 384,0 milj. kr. och resullal efter finansnelto 17,0 milj. kr.

Inom
affärsområdet arbetar man med tre huvudidéer; catering, fast food och
Iradilionella restauranger.

Fast
food-verksamheten, genom hamburgerreslaurangkedjan CLOCK, är kapiialkrävande,
men har hafl ell myckel lönsamt år. För att öka slagkraften och exploatera
bolagels kunnande utan aUtför stort kapitalian-språktagande har bolaget
paralleUt med egna elableringar startat en aktiv franchiseverksamhet. Eflersom
bolagels affärsidé ligger i kunskapen om drifl av en hamburgerreslaurang är
detla elt intressant avsnitt för vidareulveckling.

Även
inom catering finns slora möjligheter all bredda både produkter och marknader.
Företaget är aktivt vid främst travbanor, mässor och djurparker.

SARA
Cater Partner AB (tidigare SARA Företagsservice AB)

År
1985 var omsäUningen 639,0 milj. kr. och resultat efter finansnetto 20,0

milj. kr.

Carter Partner är landets ledande förelag vad gäller drift av personalres- 112

tauranger. Centrala inköp,
koncentrerade sortiment och stort manage- Skr. 1986/87:20 mentkunnande gör alt bolagel kan
drivas med god kvalilet på mal, hög effektivitet och service till låga
kostnader. I ell längre perspekliv är trenden mol en övergång till
entreprenadverksamhet inom den offentliga seklorn naturligtvis också en mycket
intressant möjlighel för förelagel.

SARA-koncernens rörelseresultat år 1985 är del bästa
någonsin med ell resultat efter finansiella posler om 68,4 milj. kr. Prognosen
för år 1986 är, enligt SARAs bedömning, god, trots all SARAs bransch
karaktäriseras av stor känslighet p.g.a. exierna störningsmoment. Således slår
arbetsmarknadskonflikter, störd turisuillslrömning saml eventueUt nya regler
vad gäller representationsavdrag m.m. direkl mol SARAs resuUat. SARAs prognos
pekar på elt resullal över 70 milj. kr. för år 1986.

SSAB Svenskt Stål AB

översikt 1985 1984

(milj. kr.) (milj.
kr.)

12931

11960

178

534

-16

231

11634

11201

3652

3706

708

533

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresullal

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

i985 1984

Antal
anställda 14865 15012

SSAB Svenskt Stål AB bildades år 1978. De tre tidigare
konkurrerande verken Domnarvet, Oxelösund och Luleå sammanfördes i
SSAB-koncer-nen lillsammans med de mellansvenskajärnmalmsgmvorna och järnvägen
TGOJ. Syflel med bolagsbildningen var att skapa etl konkurrenskraftigt och
lönsamt handelsstålförelag.

Totalt har närmare 3 miljarder kr. investerats i
anläggningar, vilkel bl.a. resulterat i en av Europas modernaste metallurgier i
stålverken i Luleå och Oxelösund samt en av världens mesl moderna
tunnplålanläggningar i Domnarvet.

SSAB-koncernen ägs numera lill 75% av staten samt till 25%
av Gränges AB.

Verksamheten under år 1985

Under år 1985 ökade efterfrågan på slål obetydligt.
Världsproduklionen av råslål uppgick till 720 Mton vilkel innebär en ökning med
ca. 10 Mton jämförl med år 1984. Ökningen är helt hänförlig till
utvecklingsländerna och de nyligen industrialiserade länderna. Inom
OECD-området förblev produktionen i slort setl oförändrad.

Råslålskapacilelen inom OECD fortsatte alt minska dock med
en lägre

takt än under de senaste åren. Fortfarande är kapaciteten för slål i väst

världen fortfarande myckel för slor i förhållande till efterfrågan. 113

8 Riksdagen 1986187. I saml. Nr 20

I Sverige sjönk
eflerfrågan på slål med 7%. Trols detla ökade leveran- Skr. 1986/87:20 serna
av stål med drygt 1 % på gmnd av en ökad export. Exportökningen var i huvudsak
koncenlrerad tUl EG-länderna.

Koncernens
intäkter ökade med 8% lill 12931 milj. kr. Prisökningar svarade för 3% (7)
medan leveransvolymen ökade med 5% (8). Leveranserna till kunder utanför
Sverige svarade för 45% (41) av intäkterna.

Rörelseresultatet
efter avskrivningar enligt plan minskade med 342 mUj. kr. lill 422 milj. kr.
Resultatförsämringen beror på såväl svag prisutveckling som kraftigt ökade
kostnader speciellt på råvaror.

Koncernens
finansieUa netto är i stort sett oförändrad i jämförelse med år 1984 och uppgår
fiU -217 milj. kr. (-199).

Resultatet
efler finansiella inläkler och kosinader försämrades med 360 milj. kr. tiU 205
milj. kr. (565). Avkastningen på arbetande tillgångar minskade lill 8% (12) och
avkastningen på justerat eget kapital efler skalt tiU3%(7).

Investeringarna
inriklas huvudsakligen på objekt som stöder satsningarna på kvalitet,
leveranssäkerhel och service. En normal investeringsnivå för de närmaste åren
bedöms vara ungefär 500 milj. kr. per år. Under år 1985 fattades beslul om nya
invesleringar uppgående fill 420 milj. kr. Tidigare fattade investeringsbeslut
medförde dock att totala investeringar i anläggningar var betydligt högre och
uppgick tiU 557 milj. kr. (533).

Dämtöver
köptes aktier i stålgrossislen Bröderna Edstrand motsvarande 14% av rösterna
och 29% av aklievärdet.

I
sluiet av december förvärvades också resterande 50% av aktierna i
grossistföretaget Dickson från Avesta. Dickson blev därigenom helägt av SSAB.

Medelantalet
anställda i koncernen minskade med 147 och uppgick till 14865.

Framtidsutsikter

SSAB
kommer att fortsätta arbetet med att förbättra kostnadseffektiviteten och öka
marknadsorienteringen. Genom fortsatt satsning på kvalilel, leveranssäkerhet
och service skall koncernen kunna bibehålla sin konkurrensförmåga.

Koncernens
resullai är slarki beroende av konjunkturutvecklingen. Utvecklingen år 1985
med mycket svag prisutveckling kan väntas bestå även år 1986.
Kostnadsutvecklingen bör dock kunna begränsas genom all råvampriserna till
följd av dollarutvecklingen förväntas sjunka. Sammanlaget bör därför resultatet
år 1986 förbättras i jämförelse med år 1985.

114

SSPA
Maritime Consulting AB

Skr.
1986/87:20

översikt

1985 (milj. kr.)

1984* (milj. kr.)

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
egel kapital

Investeringar

45,2

17,3

2,9

2,6

2,6

2,6

37,0

28,4

25,2

22,6

1,9

19,7