Prop. 1986/87:23

Regeringens propositiöii 1986/87:23

om exportkreditgarantier m.m. i utländska valutor;

Prop.

1986/87:23

Regeringen
förelägger riksdagen vad som har lagUs upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollel den 2 oktober 1986 för de åtgärder och det ändamål som
framgår av föredragandens hemställan.

På
regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Mats
Hellström

Propositionens huvudsakhga innehåll

I
propositionen föreslås atl exportkredilgaranlier, inkl. bislåndsgarantier, får
ges i ulländska valutor och all skadereglering inom ramen för denna
garanligivning får ske i utländska valutor. Om garanlilagarna därvid får
möjlighet betala premier och få eventuell skadeersättning i sådan valula
minskar deras kursrisker. Delta bör ha en exportfrämjande effekl samlidigt som
det även har fördelar från belalningsbalanssynpunkl.

Vidare
föreslås alt garantier får lämnas för refinansieringslån.

Det nya systemel med exportkredilgaranlier i
ulländska valutor föreslås börja lillämpas den 1 januari 1987.

I
Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 23

Utrikesdepartementet Prop. 1986/87:23

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanlräde den 2 oktober 1986

Närvarande;
statsminister Carlsson, ordförande, och statsråden Lundkvisl, Sigurdsen,
Gustafsson, Leijon, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carisson, Hellström,
Wickbom, Johansson, Lindqvist

Föredragande;
statsrådet Hellström

Proposition om exportkreditgarantier m.m. i utländska
valutor

1 Inledning

Under
senare år har en ökande andel av exportkreditgivningen sketl i ulländska
valutor. Staten har medverkat fill all styra exportkreditgivningen mot
ulländska valutor bl.a. genom beslul om all utiåningsräntan i svenska kronor i
det statsstödda exportkreditsystemet skall ligga högre än räntorna i utländska
valutor.

Exporikreditnämnden (EKN) är en statlig myndighel
som har till uppgift att genom utfärdande av olika typer av garanlier skydda
svenska exportörer mol förluster i samband med exportaffärer. Premier för
sådana garantier belalas i svenska kronor. Vid skadefall regleras förfallna
fordringar enbart i svenska kronor även om den garanterade kredilen är i
ulländsk valuta. När kursen på en utländsk valuta, som används för
kredilgivning, sligil mellan garantiförbindelsens uifärdande och förfallodagen,
läcker EKN:s skadeersättning med nuvarande regler inle hela kursförlusten.

EKN erbjuder visst skydd mol kursförluster vid
skadefall. Kursstegringar upp till 10% ersätts av EKN ulan extra
premiekoslnad. Kursriskskydd därutöver kan mol lilläggspremie erhållas upp lill
100%. 1 prakliken har dock EKN lämnal sådant extra kursriskskydd ganska
restriklivi i syfle atl begränsa sina risker. Möjlighelen att utnyttja det
extra skyddel synes också ha varil föga attraktiv. Sammantaget medför detta all
garantilagarna föredrar att lämna krediter i svenska kronor för all därigenom
minska sina kursrisker.

Kursrisken vid skadefall har blivil en
belydelsefull faklor, särskilt för de kapitalvaruexporlerande förelagen och
entreprenadföretagen som exporterar mot medellånga och långa krediter.
Utvecklingen under 1980-talet med en krafiig ökning av antalet skadefall och
samtidig höjning av kurserna på de vanligasle exportkreditvalutorna har lett
lill all förelagen i samband med skadefall själva fått bära kostnadema av
kursökningar på valulan. Enligt företagen har deras sammanlagda självrisker,
inkl. kursrisker, blivit så stora att deras möjligheter atl gå in i nya
exportaffärer med krediler i utländsk valula påverkas negativt.

EKN
har mot denna bakgrund ularbelal ett förslag om exportkredU-garanligivning i
utländska valutor. Vidare har EKN hemstäUt om atl få lämna garanlier för
refinansieringslån. Förslagen, som har framlagts för regeringen i skrivelse den
26 juni 1986, bör fogas till protokollet i della ärende som bilaga I.
Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbele (BITS) har i
skrivelse till regeringen den 27 juni 1986 hemställt atl den föreslagna
garantigivningen i valutor också skall lillämpas på krediter som ges för vissa
ulvecklingsändamål (u-krediter). BITS skrivelse bör fogas lill prolokollet som
bUaga 2.

Riksbanken
och riksgäldskontoret har beretts tillfälle yttra sig över EKN;s skrivelse. I
skrivelsen har EKN också lagil upp frågan om garanligivning i ulländsk valula
avseende u-krediler. Deras yllranden bör i sammandrag fogas till protokollet i
detta ärende som bilaga 3.

Prop.
1986/87:23

2 Föredragandens överväganden

2.1 Exportkreditgarantier m. m. i utländska valutor

Mitt
förslag: Etl syslem med exportkredilgaranlier och skadereglering i ulländska
valutor införs den I januari 1987. Sysiemel får tillämpas på samtliga
kredilgarantier, inkl. bislåndsgaranfier. Min bedömning: Möjlighel bör öppnas
för regeringen eller, efter regeringens bestämmande, exportkreditnämnden att ta
upp lån för skadereglering i ulländska valutor.

Exportkreditnämndens och beredningens för
internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete framställningar: Överensstämmer
med milt förslag och min bedömning.

Remissinstanserna: Riksbanken anför att del av EKN
skisserade systemel för garantigivning i ulländsk valula förefaller all med
smärre förändringar vara möjligt all tillämpa och vill inle motsätta sig atl
elt sådant system genomförs.

Riksbanken anser vidare alt EKN utöver lån i
utlandet och i svenska valutabanker skall kunna få tillstånd lill upplåning hos
AB Svensk Exportkredil (SEK) samt kunna hyra tjänster därifrån för
valutahanleringen (se bU. 3).

Riksgäldskontoret har ingen erinran mol systemel
med garanligivning i utländsk valuta.

Riksgäldskonlorel kan emellertid inle biträda all
en annan statlig myndighet, dvs. EKN, skall få utfärda statliga garantier för
SEK:s lån i ulländsk valuta (se bil. 3).

Bakgrund: Exporten skapar ell för landel angelägel
valulainflöde. När exporten sker på kredii skjuls detla inflöde på framtiden,
varvid exportens posUiva effekl på betalningsbalansen fördröjs. Denna effekl av
kreditgiv-

ningen ka:i lättast molverkas genom alt exportkrediterna
finansieras med Prop. 1986/87:23 en motsvaiande upplåning i utlandet. En
sådan upplåning medför från samhällsekonomisk synpunkt också den fördelen alt
den svenska kapitalmarknaden inte belastas med exportkredilfinan.sieringen.

Av kreditmarknads- och
belalningsbalansskäl har regeringen och riksbanken sökt styra
exportkreditgivningen lill utländsk valula. Riksbanken har under senare år
hänvisat AB Svensk Exportkredil (SEK) till de utländska kapitalmarknaderna för
upplåningen både lill den statsstödda ex-portfinarisieringen och till
kredilgivningen inom SEK:s marknadssektor. Regeringen har beslutat att räntan
för utlåning i svenska kronor inom del statsstödda systemel skall ligga högre
än räntorna på krediter i ulländsk valula. För närvarande lillämpar SEK ett
påslag på de inlernationellt överenskomna minimiränlorna för statsstödda
exportkrediter (consensus-räntorna) på 0.75% för krediter i utländsk valula och
pä 2,25% för krediter i svenska kronor. Kredilgivningen i SEK:s marknadssektor
och i andra kreditinstitut styrs genom ränteläget och
refinansieringsmöjligheterna i stor utsträckning till ulländska valutor.

När en exportkredit i utländsk
valuta finansieras genom upplåning i siirnma valuta uppkommer ingen kursrisk om
exportkrediten betalas i överenskommen ordning. Om kursen på den ufländska
valulan emellerlid stigit till förfallodagen och betalning då uteblir, kommer
en kursföriusl alt realiseras eflersom EKN belalar ut ersättning för den
uleblivna betalningen i svenska kronor. EKN ersäller normalt endast en
begränsad del av uppkommen kurshöjning. Koslnaden för resterande delen slannar
normall hos exportföretagen.

Del faklum att EKN enbari
skadereglerar i svenska kronor leder således ;ill au garanlilagarna föredrar
att lämna exportkrediter i svenska kronor framför alt lämna dem i utländsk
valuta.

På grund av en kraftig höjning av
skadefallen och samtidiga stora kurs-liöjningar i de vanligaste
handelsvalulorna, har förelagen under senare år belastats med belydande
ökningar av de fakiiska självriskerna. Enligt uppgift från många exportförelag
utgör kursriskerna ell osäkerhetsmoment av sådan belydelse all företagens
möjligheter alt ingå i nya exportaffärer påverkas negalivi. Slalens sirävan all
förmå företagen alt i huvudsak arrangera sina exportkrediter i utländska
valutor motverkas således av EKN:s nuvarande system att skadereglera enbart i
svenska kronor. Systemel med skadereglering i svenska kronor fungerade fulll
fillfredsställande så länge huvuddelen av exportkrediterna lämnades i kronor
och kursrelationerna var stabila. Under nuvarande förhållanden är systemet
mindre tillfredsställande. Även om EKN skulle medge extra kursrisktäckning i
större utsträckning än för närvarande, skulle problem kvarstå. Eftersom det är
omöjligl all på läng sikl och med någon högre grad av säkerhet förulsäga
utvecklingen av kurserna och räntorna i olika valutor, saknas det en fast grund
för premiesällning för extra kursrisktäckning.

EKN har föreslagit alt nämnden
skall utfärda garanlier i utländsk valula, dvs. premien skall inbelalas i
ulländsk valula och skadereglering ske i samma valula. Garanlilagarna skulle
härigenom slå kursrisk endasl på självriskandelen, medan EKN skulle slå för
hela kursrisken i övrigl. Kost-

naderna härför skulle
begränsas genom att ÉKN så långt möjligt garderar Prop. 1986/87:23 sina
garantiåtaganden i utländsk valuta med motsvarande tUlgångar i form av reserver
uppbyggda av premier och återvinningar resp. upplåning. Eventuella risk- och
koslnadsökningar jåmfört med nuvarande system skulle avspegla sig i höjda
premier.

Skälen för mitt förslag: För atl underlätta export
är del angelägel alt företagen erbjuds bättre möjligheter alt skydda sig mot
kursfluktuationer. Det är också viktigt att utformningen av garantisystemet
inte är sådan aU den medför att företagen hellre erbjuder krediter i svenska
kronor än ulländsk valuta. Jag anser därför atl ett system bör införas som gör
det möjligt att lämna exportkreditgarantier i utländska valutor och att även
skadereglera i sådana valutor. Regeringen bör inhämta riksdagens godkän-nade
tUl delta.

Förslagel fömtsätter att premier kan belalas in tUl
EKN i ulländsk valula och alt reserver kan placeras i ulländsk valuta. EKN:s
garantigivning med undantag av korta garanlier men inkl. garantier för kredUer
för vissa ulvecklingsändamål, bislåndsgarantier, har under senare år legal på 6
liU 7 miljarder kronor per år. Andelen krediter i utländsk valuta har ökat och
kan förvänlas nå samma nivå som i SEK:s kreditgivning, dvs. ca 70%. Premierna beräknas
i genomsnitt uppgå liU drygt 4%. Med dessa utgångspunkter har EKN beräknat att
dess förbindelseengagemang i ulländska valutor skulle uppgå till 15 å 20
miljarder kronor fem år efter införandet av systemel. Tillgångarna på
valutakonton skuUe uppgå tUl högst 600 milj.kr.

Det nya systemet bör åtminstone inledningsvis
endast fillämpas för ett fåtal valutor som har en relativt spridd användning
för finansiering av exportkrediter. Därmed skuUe riskerna för slutliga
kursförluster minska. Det bör ankomma på regeringen all besluta i denna fråga.
Om del visar sig alt en koncentration av garantiåtaganden i en viss valuta
uppkommer på några få svaga länder, måste hänsyn las fill kursrisken då EKN
bedömer det tUlgängliga utrymmet på landet.

Vidare bör systemet inledningsvis reserveras för
längre krediter där behovet av garantier i utländsk valula är störst. EventueU
fillämpning på korta krediter bör diskuteras först när erfarenhei av
garanligivning i ulländsk valuta för längre krediler har vunnits. Det bör ankomma
på regeringen att bestämma även i denna fråga. Det godkännande från riksdagens
sida som jag nyss förordal att regeringen bör inhämta bör omfalla garanlier för
såväl medellånga och långa krediter som korta.

När det gäller premiesättningen i det nya systemet
bör hänsyn tas lill aU

premiereserver i olika valutor förräntas till olika räntesatser. En inbetald

förskoltspremie som förränlas fill en låg räntesats ger sämre täckning av

ett senare skadefall än en premie som förräntas till en hög räntesats. Detta

skuUe kunna motivera att en högre premie tas ut för en garanfi i en

lågräntevaluta. Det ankommer på EKN att utforma premiesältningen i

systemel. En given utgångspunki härvidlag är att verksamheten på sikt går

ihop. Verksamheten skaU naturUgtvis också bedrivas i enlighet med Sveri

ges internafionella åtaganden. Den berättelse över verksamheten som

EKN varje år tillställer regeringen, bör givetvis innehålla en redovisning '.

av utfall och erfarenheter av del föreslagna systemet. ti Riksdagen
1986/87. 1 saml. Nr23

BITS medger för närvarande inle kurssäkring i
garantier som lämnas för Prop. 1986/87:23 krediter för vissa utvecklingsändamål
(u-krediler). Den övervägande delen av u-krediterna lämnas i ufländsk valuta
med stark koncentration fill amerikanska dollar. Om kurssäkring medgavs, skulle
kursriskexponeringen bli ensidig och skulle vid etl kursfall för kronan
geniemot den amerikanska dollarn leda fill en stor belaslning på
bislåndsanslagen. Nuvarande restriktiva system har dock indirekta negativa
effekter från bislåndssyn-punkl. Det leder lill alt företagen föredrar
u-krediler i svenska kronor. Den kursrisk som exportföretagen tar, söker de
rimligen kalkylera in i priset. Ett sådant förfarande medför en prishöjning som
drabbar mottagarlandet och, genom ett beloppsmässigt förhöjt gåvoelement,
biståndsanslaget.

Efler samråd med statsrådet Hjelm-WaUén anser jag
all del nya systemet även bör tillämpas på bislåndsgarantier. De tillgångar i
utländsk valuta som EKN adminislrerar för BITS räkning måste självfallet särredovisas.
Principerna för hanteringen av fillgångarna i utländsk valuta bör fastställas i
samråd med BITS.

Riksdagen har medgivit alt siaten ålar sig
betalningsansvar i form av slalsgaranli för exportkrediter till etl belopp av
högst 70 miljarder kronor, varav 22 miljarder kronor reserveras för
garantigivning vid särskilt samhällsintresse och för garanfigivning vid export
av betydelse för u-ländernas ekonomiska utveckling. Vidare har regeringen
bemyndigats all överföra ytteriigare 10 miljarder kronor för sådan
garanfigivning om så anses erforderiigl (prop. 1986/87:100 bil. 5, NU 20,
rskr. 238). Avräkning mot ramarna sker för närvarande genom atl förbindelser
las upp till 100%, utfästelser lill 40% och förhandsbesked lill 20%. Om
garantiåtaganden görs i utländska valutor bör avräkning mol ramarna ske löpande
i svenska kronor till dagskurs. Risk finns för alt betydande
valulakursändringar skulle kunna leda till all ramarna överskrids. Hänsyn till
denna risk bör tas genom att en viss marginal ges vid fastställandet av
ramarnas storlek.

Skälen för min bedömning: Skaderegleringar
fmansieras normalt från premiereserven i resp. valula. Om premiereserven inle
räcker till, måsle EKN få rält atl la upp lån i valulan i fråga. Under fömtsättning
alt den utbetalade skadeersättningen återvinns och tiUförs premiereserven i
valulan eller används lill all återbetala upplåning i valutan, uppstår varken
kursvinst eller kursföriusl eftersom inga växlingstransaklioner förekommer.
Upplåningskostnaden förutsätts därvid normall bli läckt av den dröjs-målsränla
som belalas av gäldenären.

Riksdagen har godkänl all den rörliga kredit i
riksgäldskontoret som

ställts ull EKN:s förfogande för aU vid behov användas för utbetalning av

ersättning för föriuster i garantiverksamheten får uppgå till 3,3 miljarder

kronor (prop. 1986/87; 100 bil. 5, NU 20, rskr. 238). Det föreslagna syste

met förulsäller all de premiereserver som byggs upp i utländsk valula inle

används iör betalning av skadeersättningar som uppkommer på garantier

som utfärdats före systemels ikraftträdande. Skaderegleringar i ulländsk

valula väntas således inte behöva ske förrän efter ell anlal år. Något behov

av upplåning förutses således inte under innevarande budgetår. Jag avser

all i kommande budgelproposition ta upp frågan om bemyndigande för <

regeringen att medge att
EKN får ta upp lån i utländsk valuta under Prop. 1986/87:23 budgetårel 1987/88.
Om EKN:s resuUat inte försämras avsevärt och skaderegleringar under redan
uteslående garanlier finansieras genom den rörliga krediten, bör en minskad
likviditet i svenska kronor kunna molsvaras av reservuppbyggnaden i valutor. På
sikl skulle således EKN:s behov av kredii i riksgäldskonlorel i svenska kronor
kunna minska.

En särskild fråga är hur upplåningen bör gå till.
Jag vill redan här som min mening redovisa atl utomstående inslilulioner bör
anlitas med den expertis som är nödvändig för valutahanleringen. Tänkbara
sådana är SEK, valutabanker eller riksgäldskontoret. Vid upplåning hos sådana
institutioner krävs inle någon särskild garanii från EKN:s sida.

EKN:s och SEK:s arbeisområden berör varandra och
ett nära samarbete finns sedan gammalt på flera områden mellan dessa organ. En
betydande andel av EKN:s garantier överlåts till SEK vilket gett SEK stor
förtrogenhet med EKN;s verksamhel. SEK skulle således kunna förvalla EKN:s
premiereserver i utländsk valula och låna ufländsk valuta fill EKN.

Chefen för industridepartementet och jag har
tidigare i skrivelser till SEK och EKN uttalat inlresse för elt närmare
samarbete mellan dessa två organ och bett dem redovisa sådana områden på vilka
samarbetet skulle kunna utvecklas. Jag ser således positivt på elt ulnylljande
av SEK:s tjänster för valutahanlering och upplåning i utländsk valuta. Det bör
dock få ankomma på regeringen eller, efler regeringens besiämmande, på EKN att
bestämma om SEK eller en valulabank eller riksgäldskontoret skall utnylljas
härför.

2.2 Garantier för refinansieringslån

Mitt
förslag: Garanlier får lämnas för sådana refinansieringslån som ges för
reglering av förfallna fordringar som garanterats inom ramen för den statliga
exportkreditgivningen.

Exportkreditnämndens
framställning: Överensslämmer med milt förslag.

Remissinstanserna: Varken riksbanken eller
riksgäldskontoret har anförl några synpunkier på EKN:s förslag.

Skälen för mitt förslag: EKN har i samband med sin
framställning om exportkredilgaranligivning i ulländska valutor också pekal på
en möjlighel att hanlera skuldkonsolideringar genom refinansiering i svenska
kronor eller ulländsk valuta som ell alternativ till den nu lillämpade modellen
med senareläggning av krediternas förfallodag och skadeersättning från EKN.
Detla innebär att etl refinansieringslån genom EKN:s förmedling lämnas till
gäldenärslandet. Utbetalningar på lånet görs i takt med att betalningar
förfaller under den ursprungligen garanterade kredilen. Detla medför all
garanlilagarna får betalt och EKN behöver således inle skadereglera förfallna
fordringar. Refinansieringslånel fömtsätls normall garanteras i dess

helhet av EKN med en
garanfi av proprieborgenskaraktär. Genom ett Prop. 1986/87:23 sådant
arrangemang kan i vissa faU både administrafiva och koslnadsmässiga fördelar
uppkomma för EKN. Jag anser därför alt garantier bör få lämnas för sådana
refinansieringslån. Även biståndsgaranlerade krediter kan komma atl omfattas av
refinansieringslån garanterade av EKN. Med hänsyn tiU att skuldkonsolidering
genom refinansiering enbart medför fördelar om gäldenärslandet sköter sina nya
kreditålaganden, är det uppenbart att garantier enbart skall ges för
refinansieringslån i sådana fall där sannolikheten för att lånel återbetalas i
överenskommen ordning är hög.

Regeringen bör inhämta riksdagens godkännande all
garanlier får lämnas för de nämnda lånen.

3 Hemställan

Med hänvisning till vad jag anfört hemställer jag
att regeringen dels föreslår riksdagen atl

1. godkänna all ell syslem med exportkredilgaranlier
i ulländska

valutor får införas i enlighet med vad jag anfört under avsniu 2.1,

2. godkänna alt garantier får lämnas för sådana
refinansieringslån

som ges för reglering av förfallna fordringar som garanterats inom

ramen för den slalliga exportkreditgivningen (avsnill 2.2),

dels bereder riksdagen lilltalle att ta del av vad
jag i avsnUt 2.1 har anfört om upplåning för skadereglering i ulländsk valula.

4 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslular alt genom
proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de ålgärder
och det ändamål som föredraganden har hemställt om.

EXPORTKREDITN Ä MNDEN

Swedish
Export Credits Guarantee Board

86-80182-000-1

Till
Regeringen

UTtlKE:;..r.TEMENT £ T
I

*""" —— — r...ifl » n Regisuatom

'"Il 1986 -07- O 3

s. 10 Kontrollera mot PDF

Garantigivning
1 valutor

Jnlednlna

Exporten skapar ett för landet angeläget valutainflöde.
DA exporten sker pS Icredlt skjuts detta Inflöde pa framtiden, varvid exportens
positiva effekt pS betalningsbalansen fördröjs. I den mAn exporten innehåller
komponenter frän utlandet eller skapar efterfrågan pA varor frSn utlandet som
betalas kontant uppkommer en negativ effekt pd betalningsbalansen. Dessa
effekter av kredit-glvnlngen kan lättast motverkas genom att exportkrediterna
finansieras med en motsvarande upplSning i utlandet. En sSdan upplåning medför
ur samhällsekonomisk synvinkel ocksd den fördelen att den svenska
kapitalmarknaden inte belastas med exportkreditfinansieringen. Uppldning i
utlandet kan i princip ske endast 1 utländsk valuta. Staten har tidigare varit
och är fortfarande i viss utsträckning beredd att bl a ta pä sig kursrisker för
att underlätta finansiering av exportkrediter i utlandet. Kursriskerna undviks
bäst genom att exportkrediterna där sS är möjligt lämnas 1 upplSnlngsbar
valuta. BKN-systemet InnehAller emellertid vissa fördelar för företagen att
lämna exportkrediter i svenska kronor.

vid införandet av den statsstödda sektorn 1 AB Svensk
Exportkredit (SBK) 1978 åtog sig staten betydande kursrisker 1 samband med
exportkreditfinansieringen, valutakursförluster uppkommer 1 SEK i huvudsak da
exportkrediter i svenska kronor refinansieras genom upplåning av utländsk
valuta. Till 1982 hade SEK möjligheter att i begränsad omfattning ISna svenska
kronor. Därefter har riksbanken hänvisat SEK till de utländska
kapitalmarknaderna för all upplåning till den statsstödda
exportkreditfinansieringen. Staten har därmed fatt ett ökat intresse att styra
även exportkreditgivningen till utländsk valuta för att minska risken för
kursförluster. Detta har skett genom att regeringen beslutat att räntan för
utlåning i svenska kronor inom SEK-systemet skall

Prop. 1986/87:23

ligga högre än andra subventionerade exportkrediträntor.
Detta s k kronränte-påslag uppgick inledningsvis till 0,5 * och höjdes 1
januari 1984 till nuvarande 1,5 %. Även den icke-subventionerade
exportkreditgivningen hos SEK och andra kreditinstitut styrs genom ränteläget
och refinansieringsmöjligheterna i stor utsträckning till utländska valutor.

Di en exportkredit 1 utländsk valuta refinansieras 1 samma
valuta uppkommer ingen kursrisk i SEK, förutsatt att exportkrediten betalas i
vederbörlig ordning. Om kursen pa den utländska valutan stigit till
förfallodagen och betalning dä uteblir kommer emellertid en kursförlust att
realiseras da EKN betalar ut ersättning för den uteblivna betalningen 1 svenska
kronor. Son närmare framgär nedan ersätter KKN vid skadefall normalt endast en
begränsad del av uppkommen kurshöjning. Den resterande delen fdr normalt
ersättas av exportföretagen, vilket vid den valutakursutveckling som varit
under åttiotalets första hälft inneburit att företagens självrisk blivit
väsentligt högre för krediter i utländsk valuta än för krediter i svenska
kronor.

Samtidigt som staten har minskat sin kursriskexponering
genom att i ökad utsträckning styra exportkreditgivningen till utländska
valutor har kursrisken vid skadefall blivit en betydelsefull faktor, särskilt
för de kapitalvara-exporterande företagen och entreprenadföretagen som
exporterar mot medellänga och länga krediter. Utvecklingen under åttiotalet med
kraftigt ökade skadefall och samtidig stark ökning av kurserna pä de vanligaste
exportkreditvalutorna har lett till fitt företagen 1 samband med skadefall -
utöver övriga självriskbelopp - fatt betala ut i storleksordningen 320 Mkr
för att kompensera kurshöjningar. (Enligt beräkningar inom EKN avseende
perloden juli 1980 till juni 1985.) Enligt företagen har deras sammanlagda
självrisker - inkl. kursriskerna - blivit sa stora att deras möjligheter
att ta upp nya exportaffärer med krediter i utländsk valuta päverkas.

Pörslaget nedan, att EKN 1 enlighet med önskemal frdn de
större kundföretagen under framtida garantier skall lyfta av hela kursrisken
vid skadefall, syftar till att främja exporten. Samtidigt föresläs åtgärder
för att begränsa statens förlustrisk pa grund av kursrisktäckningen.

Om förslaget genomförs, kommer det incitament som
BKN-systemet nu ger företagen att hellre lämna exportkrediter i svenska kronor
än i utländsk valuta praktiskt taget att försvinna. EKN torde komma att fa ta
ut högre premie för

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop.
1986/87: 23

garantier som täcker valutakursrisker än för garantier 1
svenska kronor. Med det föreslagna systemet bör emellertid riskökningen hos EKN
kunna begränsas sa att premietillägget kan sättas till en för företagen
acceptabel nivä. EKN— systemet kommer säledes inte liksom hittills att
motverka andra statliga åtgärder för att styra exportkreditgivningen till
utländska valutor.

yaiut.akursrisk_vl,d_skadefail_enligt nuvarande system

Den som finansierar en exportkredit (normalt SEK eller
bank) har normalt ingen valutarisk genom att han matchar krediten med Inläning
i samma valuta. För dem som är garantigivare gentemot kreditgivaren (normalt
EKN och exportföretag) finns dock en betydande valutarisk. Risken uppkommer
genom att när läntagaren inte betalar sina räntor och/eller amorteringar sä
mäste garantigivaren betala dessa 1 den utländska valutan eller 1 svenska
kronor till dagskurs. Garanti-givarnas sammanlagda kostnad härför blir dä en
funktion av valutakursen vid betalningstillfället. Risken för företagen och EKN
är alltsä en funktion bäde av att skadereglering skall ske och av valutakursförändringen.
Omedelbar kursförlust uppstär om kursen pä den utländska valutan stigit vid
skaderegleringen.

Vid skadereglering flyttas valutafordringen över frän
kreditgivaren till EKN/-exportföretaget. Normalt förväntas fordringen bil
betald förr eller senare. (EKN har hittills bara skrivit av vissa fordringar
som skadereglerats pga privata köpares insolvens. Under de senaste fem
verksamhetsåren har sammanlagt 20 Mkr avskrivits som definitiva förluster,
samtidigt som 3.440 Mkr utbetalats i skadeersättningar.) EKNs del av fordringen
finansieras frän skadereglering till återvinning normalt med svenska kronor
frän EKNs premiereserver eller frän den rörliga kredit som ställts till EKNs
förfogande hos riksgäldskontoret. Det slutliga utfallet av en transaktion blir
dä en funktion av valutakursen ocksä vid ätervinningstillfället. Efter
skaderegleringen motsvaras fordringen inte längre av matchande Inläning i
valuta, vilket Innebär fortsatt exponering för kursrisk. Vid återvinningen
uppstär sälunda förlust om kursen pa den utländska valutan sjunkit i
förhållande till den kurs scmd EKN
tillämpat vid skaderegleringen.

EKN erlägger alltid skadeersättning i svenska kronor. Vid
skadereglering avseende fordran i utländsk valuta tillämpade BKK till 1974 den
lägsta av omräk-ningskurserna vid garantiförbindelsens utfärdande respektive
förfallodagen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1986/87:23

Detta innebar att EKN inte till nägon del inkluderade
kursstegring efter garantiförbindelsens utfärdande i ersättningen. 1974 hade
emellertid exportföretag lidit förlust pga detta och EKN beslöt att
tillmötesgå företagens önskemal om mer generösa villkor sätillvida att
ersättning skulle utbetalas även för kursstegring upp till 25 % av kursen vid
garantiförbindelsens utfärdande. Kostnaderna för denna ändring av villkoren
förutsägs bli relativt smä eftersom endast en mindre andel av exportkrediterna
lämnades 1 utländsk valuta och skadefrekvensen fortfarande var läg. Hed hänsyn
härtill genomfördes denna förbättring 1 garantitäckningen utan preniehöjning.

1978 genomfördes en viss ytterligare förbättring för
garantitagarna dä EKN beslöt att - inom 25 % taket - lämna ersättning även för
kurshöjning efter förfallodagen till karenstidens slut. Efter ytterligare
framställning frän exportföretagen infördes 1982 möjligheten att pä särskild
begäran och not tilläggspremie erhälla täckning för kursriskstegringar utöver
25 \. Den gamla bestämmelsen om täckning vid kursstegring upp till 25 % utan
särskild premie flck da kvarstå oförändrad.

Frän 1974, dd 25 % regeln infördes, till början av
BD-talet hade emellertid bäde finansieringen av exportkrediter 1 utländsk
valuta och skadefrekvensen ökat kraftigt, vilket hade lett till att EKN
drabbades av ökade kostnader pga 25 % regeln. 1983 infördes därför nuvarande
regler som Innebär att kursstegring upp till 10 % täcks utan särskild premie
och att extra kurssäkring erbjuds till högst 200 % mot tilläggspremie enligt
följande:

Skadereqlerinqskurs 1 förhällande Tilläggspremie uttryckt i procent
av

till kurs vid förbindelsens ut grundpremien

färdande

150 \ 15 %

175 % 20 \

200 % 25 %

I praktiken lämnar EKN extra kurssäkring relativt
restriktivt, oa det gäller svagare länder är EKN ofta angelägen att hBlla ned
riskexponeringen. Extra kursrisktäckning medges da 1 regel för delskador men
inom ett pä normalt sätt beräknat högsta förlustbelopp för affären. BITS har
beslutat att inte medge extra kursrisktäckning 1 garantier för u-krediter ned
hänsyn till att alla

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1986/87; 23

u-krediter ges i utl ä ndsk valuta med stark koncentration till USD och att
kursriskexponeringen d ä rf ö r skulle kunna leda till en
betydande belastning p ä BITS'
anslag.

Den del av en kursf ö rlust vid skadefall som inte ers ä tts fr ä n EKN enligt ovan drabbar det
exporterande f ö retaget, som normalt har att till
kreditgivaren inbetala skillnaden mellan a ena sidan v ä rdet i svenska kronor av den uteblivna
betalningen till dagskurs och a andra sidan EKNs ers ä ttning. F ö retagets betalning inkluderar den
sj ä lvrisk som g ä ller enligt vederb ö rande garanti (5 -30 %), dr ö jsm ä lsr ä ntekostnad under karenstiden
(vanligen motsvarande 4 - 12 % beroende p ä karenstidens l ä ngd) och den kursh ö jning som inte t ä ckts
av EKNs ers ä ttning. I bilagorna 1 och 2 visas
exempel p ä den faktiska sj ä lvrisk som kan uppkomma p ä grund av dr ö jsm ä lsr ä nta resp. kursh ö jning.

Genom samtidiga avsev ä rda h ö jningar av skadefallsfrekvensen och valutakurserna har f ö retagen under senare ä r drabbats av mycket betydande ö kningar av de faktiska sj ä lvriskerna. Enligt exportf ö retagen utg ö r kursriskerna ett os ä kerhetsmoment av s ä dan dignitet att deras m ö jligheter att ta nya exportaff ä rer p ä verkas. Statens str ä van att f ö rm ä f ö retagen att 1 huvudsak arrangera
sina exportkrediter i utl ä ndska
valutor, motverkas s ä ledes
direkt av EKNs nuvarande system att skadereglera enbart i svenska kronor.

Det slutliga utfallet av en transaktion p ä verkas, som tidigare n ä mnts, ocks ä av å tervinningen. Till den 1 mars 1985
g ä llde att å tervunna belopp f ö rdelades mellan EKN och
garantitagaren s ä att garantItagaren erh ö ll vad som svarade mot sj ä lvriskandelen enligt garantin,
medan å terstoden tillf ö ll EKN. Den enda inskr ä nkningen 1 denna f ö rdelningsregel var att EKN inte
hade n ä gon r ä tt till dr ö jsm ä lsr ä nta som h ä nf ö rde sig till karenstiden. N ä gon h ä nsyn togs emellertid inte till
eventuella inskr ä nkningar i EKNs ers ä ttning f ö r kursstegring. Detta innebar att
EKN vid å tervinning kunde g ö ra vinster som motsvarades av
definitiva f ö rluster f ö r exportf ö retagen. Vid skadereglering efter
den 1 mars 1985 ber ä knas emellertid EKNs och exportf ö retagens resp. f ö rlustandelar, med h ä nsyn tagen till kursh ö jningen och dessa f ö rlustandelar anv ä nds som f ö rdelningsnyckel vid å tervinning. Effekterna av de nya
reglerna framg ä r av bilaga 3.

Bland EKNs motsvarigheter 1 utlandet t ä cker en rad garantiinstitut,
huvudsak ligen 1 mindre l ä nder, kursrisken vid skadereglering antingen genom att skadereglera i
nationell valuta till kurs som g ä ller vid skaderegleringen -

t2 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 23

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1986/87: 23

v;>r>'-iark, Finland och Storbritannien - eller
genom att skadereglera i utländsk valuta - Belgien, Finland (betr vissa
köparkrediter), Italien, Norge och Österrike. Kursrisken täcks normalt inte
i länder där exportkrediter till helt övervägande del lämnas 1 den egna
valutan, som Canada, Frankrike, Japan, Nederländerna, Schweiz, USA och
Västtyskland. Frägan är emellertid under omprövning 1 en del av de sistnämnda
länderna.

Förslaa om_garantier,i_ut.ländsk valuta

Systemet med skadereglering i svenska kronor fungerade
fullt tillfredsställande sä länge huvuddelen av exportkrediterna lämnades 1
kronor och kurs-relationerna var stabila. Under nuvarande förhällanden är
systemet emellertid mindre tillfredsställande. Problem skulle kvarstä även om
EKN skulle medge extra kursrisktäckning mer liberalt än för närvarande. En
fast grund för premiesättning för extra kursrisktäckning saknas och varken EKN
eller företagen har möjligheter att begränsa och hantera kursriskerna.

EKNs större kunder har därför föreslagit att EKN skall
utfärda garantier 1 utländsk valuta, dvs garantiernas högsta förlustbelopp
skall anges i den garanterade kreditens valuta, premien skall Inbetalas i
valutan och skadereglering ske 1 valutan.

Garantitagarna skulle härigenom sta kursrisk endast pä
självriskandelen, medan EKN skulle stä hela kursrisken i övrigt. Kostnaderna
för detta skulle begränsas genom att EKN sä längt som möjligt skulle gardera
sina ätaganden och fordringar i valuta med matchande tillgängar resp. Inläning
i valutan. Eventuella riskoch kostnadsökningar jämfört med nuvarande system
skulle avspegla sig i premierna.

Systemet är tänkt att fungera pä följande sätt. Premie tas
ut i resp. valuta och tillförs en premiereserv i valutan som förvaltas pä
räntebärande valutakonto. Skaderegleringar finansieras normalt frän
premiereserven eller genom upplåning i resp. valuta.

under förutsättning att beloppet slutligen ätervinns och
da tillförs premiereserven 1 valutan eller används till att återbetala
upplåningen i valutan uppstär varken kursvinst eller kursförlust, eftersom inga
växlingstransaktioner skulle förekomma 1 dessa fall. Upplänlngskostnaden
förutsätts normalt

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1986/87:23

bli täckt av den dröjsmälsränta (konsolideringsränta),
som betalas av gäldenären. Förutsättningarna för att dröjsmälsräntan skall
täcka upplänlngskostnaden torde vara större vid uppläning i valuta än vid
uppläning i svenska kronor (enl nuvarande system), eftersom dröjsmälsräntorna
bestäms med hänsyn till ränteläget för den konsoliderade fordringens valuta och
detta kan vara väsentligt lägre än kronräntan.

Sä länge definitiva förluster kan finansieras frän
premiereserven i resp. valuta uppkommer ingen kursrisk. Att ta upp eller
behälla ett valutalän för att finansiera en skadereglering som väntas leda till
definitiv förlust vore emellertid olämpligt. Om reserven är otillräcklig kan
EKN säledes tvingas att växla svenska kronor för att kunna betala
skadeersättning i valutan. Om kursen pä valutan stigit drabbas EKN av en
omedelbar kursförlust.

Pörsiaaets_konselcvenser £ör EKN

Förslaget förutsätter att premier kan betalas in till EKN
1 valuta och att premiereserver kan förvaltas pä räntebärande valutakonton.
Premien skall betalas till EKN av garantitagaren, som normalt är svensk bank
eller svenskt företag (endast i fä undantagsfall utländsk bank).
Premiebetalning 1 valuta förutsätter säledes särskilt tillstånd frän
riksbanken. Riksbanken har meddelat förhandsbesked att sädant tlllständ kan
päräknas under viss förutsättning. Ytterst bärs premiekostnaden av den
utländske köparen.

ftven vad gäller rätten att hälla räntebärande
valutakonton har riksbanken meddelat positivt förhandsbesked. En särskild
fräga är hur stora valutakontona kan väntas bli. Varje kvantifiering mäste
grundas pä ytterst osäkra antaganden. EKNs garantigivning exkl. korta
garantier men Inkl. garantier för u-krediter och garantier enligt särskilda
regeringsbeslut har under senare är legat pä en nivä mellan 6 och 7 miljarder
kr per är. Nägon kraftig ökning 1 garantigivningen förutses inte, med hänsyn
till de fortsatta verkningarna av den internationella skuldkrisen. Andelen
garanterade krediter i utländsk valuta torde vara ökande och kan eventuellt -
för andra än korta garantier -nä samma nivä som i SEKs kreditgivning, 70 \.
Premierna kan i genomsnitt beräknas komma att uppgä till drygt 4 \.
Premieintäkterna i utländsk valuta skulle dä sä smäningom kunna väntas öka till
ca 200 Mkr per är. I ett system för nya

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1986/87:23

affärer med leveranser som delvis ligger längt fram i
tiden kan emellertid förbindelseengagemanget och premieintäkterna inledningsvis
väntas bli relativt smä för att sedan växa successivt under följande är.
Detsamma kan väntas gälla skadeutbetalningarna och, med längre fördröjning,
återvinningarna.

Med ovanstående utgångspunkter kan ett engagemang av
garantier i utländsk valuta väntas uppgä till 15 å 20 miljarder kr fem är efter
införandet och tillgångarna pa valutakonton till högst 600 Mkr.

Körslaget innebär vidare att EKN mera regelmässigt bör
kunna lana belopp 1 utländsk valuta för att finansiera fordringar som
uppkommit genom skadefall pä krediter 1 utländsk valuta, och som har god
prognos för återvinning. Upp-länlngsbehovet kan emellertid inte kvantifieras.
Skadeutbetalningar pä grund av avtalade skuldkonsolideringar bör dock till den
helt övervägande delen kunna väntas bli återbetalda i reglerade former, och
säledes kunna finansleras genom uppläning 1 resp. valuta 1 den män inte
premiereserven i valutan är sä stor att reserven 1 första hand bör utnyttjas
för skadeersättningarna.

Cm garantier i valuta införs, kommer antalet skadefall
Inte att påverkas. Med nuvarande system kommer vid kurssänkning pä garanterade
valutor den uttagna premien att svara mot reducerad utbetalning vid
skadereglering, medan vid kurshöjning en ökad men dock maximerad
skadeersättning fär utbetalas, vid det föreslagna systemet blir utbetalningarna
i forhäilande till uttagen premie lika stora oavsett om kursen pa den täckta
valutan fallit eller stigit, vid stigande kurs pä den täckta valutan kan det
nya systemet leda till att teoretiskt sett obegränsade ersättningsbelopp 1
svenska kronor räknat kan t& utbetalas. Räknat 1 svenska kronor kan
emellertid de ökade utbetalningarna till övervägande del kompenseras med
kurshöjningar pä premiereserv i valuta och ökade återvinningar. (Knligt
nuvarande regler minskas EKNs del av återvinningen dä exportören drabbats av
kursförlust vid skaderegleringen). Systemet medför ökade förluster för EKN
endast 1 den män en utbetald skadeersättning blivit större genom
kurshöjning, ersättningen väntas leda till definitiv förlust och
premiereserven i valutan är otillräcklig sä att kursförlusten mäste
realiseras. EKN bör eftersträva att kompensera denna förlustrisk genom
premiesättningen.

Konsekvenserna av framtida kursrörelser är omöjliga att
kvantifiera med nägon säkerhet. En viss belysning kan emellertid erhällas genom
studium av utveck-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop. 1986/87; 23

lingen under de senaste tio aren. I bilaga 4 redovisas
beräkningar över de resultat som skulle uppkommit 1975 - 1985 om EKN tidigare
utfärdat garantier i USD och CHF. Nägra definitiva slutsatser för framtiden kan
inte dras ur detta material men vissa erfarenheter kan vara beaktansvärda.

Beträffande ökningen av skadeutbetalningarna kan
konstateras att EKN vid de skaderegleringar och den valutakursutveckling som
varit under den senaste tioårsperioden skulle fatt betala ut ca 25 %
(motsvarande ca 450 nkr) mer för skadefall 1 USD och CHF om den nu gällande
begränsningen av EKNs kursrisk-täckning till 10 % hade varit 1 kraft och tagits
t)ort vid periodens början. (I bilaga 4, tabell 3, har ökningen
framräknats till 319 mkr. I dessa beräkningar har dä beaktats att EKN till
1983 täckte kursökningar upp till 25 %.) Till denna kraftiga ökning i
utbetalningarna hade dä bäde den plötsliga ökningen i skadefallen pa grund av
skuldkrisen och de anmärkningsvärda ökningarna 1 USD och CHF-kurserna bidragit.

EKNs utestående fordringar skulle emellertid ha ökat 1
motsvarande grad. Om sä stor del av beloppet återbetalas - med marknadsmässiga
räntor - att de definitiva förlusterna motsvaras av premieintäkter i resp.
valutor, skulle EKN inte lida nägon slutlig förlust pä grund av den högre
risktäckningen. Beloppet skulle dä fa Ses som ett mätt pä ökat uppläningsbehov.

Frägan blir dä i vilken utsträckning förlusterna kan
väntas bli definitiva. Hittills har BKN avskrivit endast obetydliga belopp som
definitiva förluster, men en risk finns för att ytterligare avskrivningar av nu
utestående fordringar blir nödvändiga.

Frägan om det är bättre att läna 1 valuta eller i svenska
kronor för att finansiera fordringar i valuta har redan tidigare uppkommit 1
EKNs verksamhet. EKN har betydande fordringar i utländska valutor pä Polen,
som svarar för en mycket stor andel av EKNs skadefall under den gängna
tioårsperioden. I>e fordringar som uppstod fram tom juni 1983 finansierades
med län frän riksgäldskontoret i resp. valuta. Dessa lan uppgär till 205
MCHF, 11 MUSD och 3 HDBH. När en uppgörelse med Polen om ränte- och
återbetalningar dröjde, valde EKN 1983 att finansiera senare skadebetalningar
med län i svenska kronor, för att inte exponera sig för en alltför stor
kursrisk, som skulle komma att realiseras om fordringarna inte regleras till
fullo.

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop.
1986/87:23

Rrfarenheterna fr ä n Polenfordringarna visar p ä en typ av avv ä gningar som kan v ä ntas bli vanligare vid ett system
med skadereglering i valutor. Ber ä kningarna r ö rande
CHF-sektorn i bilaga 4, tabell 2, tyder p ä att CHF-ford-ringarna, som i huvudsak h ä nf ö r sig till Polen, hade kunnat
finansieras endast till ca 15 4 fr ä n en premiereserv 1 CHF, om en s ä dan hade funnits. Exemplet visar att det vid en f ö rsiktig valutahantering kan visa
sig l ä mpligt att finanslera vissa
valutafordringar 1 svenska kronor och d ä eventuellt realisera en kursf ö rlust, ä ven on orsak finns att r ä kna med att fordringarna till sist
betalas.

Polenexemplet visar ocks ä att premiereserven i en valuta kan
komma att motsvara en relativt liten andel av mer betydande skadefall, s ä rskilt om valutan anv ä nts koncentrerat till en marknad.
Risken f ö r att premiereserven inte r ä cker till finansiering av f ö rluster som v ä ntas bli definitiva torde vara
mindre i en valuta son anv ä nds 1 s ä dan omfattning att riskspridning
erh ä lles. Ber ä kningarna i bilaga 4 ö ver USD-sektorn styrker denna
slutsats, vid koncentration av garanti å taganden 1 valuta p ä n å gra
enstaka svaga l ä nder m ä ste d ä rf ö r h ä nsyn tas till kursrisken d ä EKN bed ö mer det tillg ä ngliga riskutrymmet p ä landet.

Det f ö reslagna systemet f ö ruts ä tter att premier f ö r krediter i utl ä ndsk valuta l ä ggs till s ä rskilda premiereserver och s ä ledes inte avses anv ä ndas f ö r betalning av skadeers ä ttningar son uppkommer p ä garantier som utf ä rdats f ö re systemets ikrafttr ä dande. Enligt de ber ä kningar som redovisas ovan (sid 8)
b ö r reservuppbyggnaden 1 valutor
under en f ö rsta fem å rsperiod motsvara h ö gst 600 Mkr, som allts ä skulle undanh å llas fr ä n verksamheten 1 kronor. Fr ä n det tredje aret skulle en v ä xande andel av skaderegleringarna
ske i valuta, nedan å tervinningarna
i svenska kronor kunde f ö rv ä ntas ligga kvar p ä en h ö g niv ä under en f ö ljd av é r.

On EKNs resultat inte f ö rs ä mras avsev ä rt och skaderegleringar under redan
utest å ende garantier som beslutats av
regeringen finansleras genom den av EKN disponerade r ö rliga krediten 1 riksg ä ldskontoret 1 enlighet ned nu g ä llande beslut, b ö r reservuppbyggnaden 1 valutor
kunna motsvaras av minskad likviditet 1 svenska kronor och sAledes inte skapa
t>ehov av s ä rskild upplAning. Cn emellertid
EKNs likviditet 1 kronor m å ste tas 1 anspr å k f ö r finansiering av mycket stora
skadefall, m å ste reservuppbyggnaden i valutor
motsvaras av drag ningar p ä den r ö rliga krediten.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.
1986/87; 23

P ä l ä ngre sikt blir alla ber ä kningar mer os ä kra. Stora skadefall kan leda till
uppl ä ningsbehov inom kronsektorn eller 1
andra valutor.

Om verksamheten f ö rdelas p ä svenska kronor och valutor torde EKN beh ö va h ä lla en h ö gre sammanlagd likviditet ä n som annars varit n ö dv ä ndig. Eftersom EKN under ö versk ä dllg framtid kan f ö rv ä ntas ha ackumulerade underskott kan
likvi ditetsbehovet ocks ä
komma att leda till ett visst ö kat totalt uppl ä ningsbehov
j ä mf ö rt med den situation som skulle
rada om nuvarande begr ä nsning
i kursrisk-t ä ckningen beh ä lles. Detta inneb ä r i sig en kostnads ö kande faktor, eftersom r ä ntenettot p ä verkas i negativ riktning.

Obegr ä nsad kursriskt ä ckning
leder vid en ogynnsam valutakursutveckling till att EKN far skadereglera st ö rre belopp ä n med nuvarande begr ä nsade kursriskt ä ckning. Som framh å llits i f ö reg ä ende avsnitt och som utfallet under
den senaste tio å rsperioden utvisar kan dessa belopp
bli betydande vid en samtidig ogynnsam valutakurs- och skadeutveckling. Ä ven s ä dana ö kade utbetalningar kan komma att
bidra till ö kat uppl ä ningsbehov. Omfattningen ä r emellertid svdr att
prognostisera.

Om garanti å taganden g ö rs i utl ä ndska valutor b ö r avr ä kning mot riksdagens och
regeringens ramar f ö r garanti å tagandena l ö pande ske i svenska kronor till
dagskurs. Appreciering av en eller flera valutor eller en devalvering av den
svenska kronan kan emellertid d ä leda till att ramarna ö verskrids. H ä nsyn
h ä rtill t> ö r tas genom att viss marginal ges
vid fastst ä llandet av ramarnas storlek.
Riksdagen och regeringen m ä ste h ä rut ö ver vara medvetna om att ramarna
vid pl ö tsliga och kraftiga kursr ö relser ä nda kan komma att ö verskridas.

Valut.ayai

F ö r att
reducera riskerna f ö r definitiva kursf ö rluster 1 systemet b ö r detta som tidigare framh å llits till ä mpas endast f ö r ett f ä tal valutor som har en relativt
spridd anv ä ndning f ö r finansiering av exportkrediter.
Valutorna m ä ste vara fritt konvertibla och
kunna f ö rr ä ntas kort- och l å ngfristigt till mark nadsm ä ssiga satser samt kunna lanas upp p ä kort och l ä ng sikt. BKN b ö r kunna anpassa valutavalet till
utvecklingen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop. 1986/87: 23

USD är en självskriven valuta. Kn viss styrning t>ort
frän subventionerade kre-riter 1 SEK-systemet torde kunna erhällas om vissa
lägräntevalutor, säsom DEM, CHK, JPX och ECU, Inkluderas i systemet.

Tiiläm£nlnasOTi£äde

Om garantier 1 valuta införs bör dessa i första hand
tillämpas för medel- och långfristiga krediter i valuta som EKN beslutar om och
rekommenderas för de kreditärenden som BITS och regeringen beslutar om.

Det är tveksamt om systemet bör tillämpas för korta
garantier med hänsyn till att administrationen kompliceras bäde hos EKN och
garantitagarna. Inledningsvis bör systemet reserveras för längre risker, där
behovet av garantier i valuta är störst. Ev tillämpning pä korta risker kan
diskuteras när erfarenhet vunnits.

Garanti 1 valuta bör vara obligatorisk i fall dä valutan
omfattas av systemet och detta i övrigt är tillämpligt, sä att riskspridning
erhälles.

Hanterlna av_valutasekt.orn

Skapandet av en valutasektor skulle fä betydande
konsekvenser för EKNs bokföring och databehandling mm. Systemet kan därför
inte införas med kort varsel. Pä sikt skulle beräkningen av
skadeersättningar och fördelningen av återvunna medel förenklas väsentligt.

Enligt EKNs mening bör en utomstående institut lon anlitas
för den uppläning i utlandet som systemet förutsätter och för att
tillhandahälla den expertis som är nödvändig för valutahantering. Tänkbara
institutioner är valutabank, riksgäldskontoret eller SEK.

EKNs och SEKs arbetsområden är närliggande och ett nära
samarbete finns sedan gammalt pä flera omräden. En mycket betydande del av
EKNs garantier överläts till SEK, vilket gett SEK stor förtrogenhet med EKNs
verksamhet.

SEK skulle, förutsatt att vederbörliga tlllständ
erhälles, kunna förvalta och förränta EKNs premiereserver i valuta och
ombesörja uppläning för EKNs räkning. Uppläning i SEKs namn med KKN-garantl
l>ör kunna ske till förmänliga

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop. 1986/87: 23

r ä ntesatser.
Flexibilitet kan erh ä llas
genom l ä n med r ä tt till f ö rtidsinl ö sen var sj ä tte manad (vid r ä ntef ö rfallen). F ö rtidsinl ö sen kan d ä ske om t ex premiereserven 1
valutan vuxit till en niv ä som
anses on ö digt h ö g eller om å tervinning av vissa skadereglerade
fordringar framst ä r som mer osannolik s ä att fortsatt "matchande* uppl ä ning inneb ä r en on ö dig kursriskexponering.

Skuldkonsolideringar har fr ä n svensk sida hittills arrangerats
s ä att de konsoliderade krediternas
f ö rfallodagar senarelagts, varvid EKN
betalat skadeers ä ttning till garantitagarna i
anslutning till de ursprungliga f ö rfallodagarna. Konsolidering kan ocks ä ordnas genom att de ursprungliga
exportkrediterna betalas med utnyttjande av ett nytt refinansieringsl å n fr ä n SEK som garanteras av EKN. Vid en
s ä dan refinansiering skulle varken
EKNs resultat eller premiereserver beh ö va belastas vid konsolideringstillf ä llet. Detta s ä tt att arrangera
skuldkonsolideringar har inte anv ä nts i Sverige huvudsakligen p ä grund av sv ä righeter att hantera f ö retagens sj ä lvrisker
och delningen av kursrisker mellan EKN och f ö retagen. On dessa sv ä righeter kan l ö sas bl a genom att EKN ö vertar kursriskerna, skulle
refinansiering genom SEK vid vissa skuldkon solideringar kunna utnyttjas som
alternativ till skadereglering fr ä n EKN.

SEK har erbjudit EKN sina tj ä nster f ö r valutahanteringen i bifogade
skrivelse (bilaga 5).

Premier

Premies ä ttningen b ö r syfta till att ge kostnadst ä ckning ö ver tiden och l ö pande kunna anpassas av EKN. H ä nsyn b ö r bl a tas till att premiereserver
i olika valutor f ö rr ä ntas till olika r ä ntesatser. En inbetald f ö rskottspremie som f ö rr ä ntats till en l ä g r ä ntesats ger s ä mre t ä ckning av ett senare skadefall ä n en premie som f ö rr ä ntats till en h ö g r ä ntesats. En h ö gre premie b ö r s ä ledes tas ut f ö r en garanti i en l ä gr ä ntevaluta.

Genom en uppdelning av verksamheten p ä olika valutasektorer uppkommer
ocks ä en risk f ö r att en viss valutasektor kommer
att uppvisa best ä ende underskott vilka bed ö ms beh ö va t ä ckas genom tillskott fr ä n andra valutasektorer. Detta
exponerar EKN f ö r sv å rbed ö mbara kursrisker. Exemplet Polen, s ä som det redovisats ovan och i
bilaga 4, ä r en belysande illustration. P ä grund av sv å righeten att bed ö ma och allokera f ö rlustrisker av detta slag b ö r kompensation f ö r

dem s ö kas vid fastst ä llandet
av den allm ä nna premieniv ä n hellre ä n vid fastst ä llandet av premiep ä slag f ö r enskilda valutor.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop.
1986/87:23

J ä raf ö relse_mell.an det_ nuvarande och
det. f ö reslagna systemet

J ä mf ö rt med nuvarande system inneb ä r f ö rslaget f ö r EKN och f ö retagen gemensamt att ö kade m ö jligheter skapas att gardera kursf ö rluster son uppkommer vid
skadefall.

En positiv effekt ä r att EKN med det f ö reslagna systemet kan ta p ä sig st ö rre kursrisker utan att detta, p ä samma s ä tt som tidigare, minskar
garantiutrymmet p ä enskilda l ä nder. D ä BKN enligt nuvarande system medger
t ä ckning av kursh ö jning upp till t ex 200 % belastas
garantiutrynmet med det maximala belopp son kan komma att utbetalas i svenska
kronor. Detta har i m ä nga
fall lett till att EKN medgett ett mer begr ä nsat kursriskskydd ä n f ö retagen ö nskat. Hed det f ö reslagna systemet realiseras
normalt ingen kursf ö rlust vid skadefall, varf ö r garantiutrymmet inte beh ö ver belastas p ä samma s ä tt. H ä nsyn till potentiella kursf ö rluster beh ö ver vid garantigivningen tas endast
d ä anv ä ndningen av en valuta ä r koncentrerad till en eller ett f ä tal marknader, d ä r risken f ö r mera best ä ende skadefall anses beaktansv ä rd.

Med det f ö reslagna systemet erh ä ller f ö retagen ett generellt skydd not
kursf ö rluster vid skadefall (utom betr ä ffande sj ä lvriskandelen). Premiekostnaden f ö r detta skydd f ö resl ä s variera fr ä mst med differensen mellan kronr ä ntan och r ä ntan f ö r respektive valuta. I vissa fall,
n ä r r ä nteskillnaden ä r stor, kan premien v ä ntas bli st ö rre ä n nu g ä llande, n ä got godtyckliga premie f ö r t ä ckning av kursh ö jning upp till 200 % (premiep ä slag 25 %). I dessa fall b ö r kursriskskyddet ocks ä vara mest angel ä get f ö r f ö retagen, son med det nya systemet
inte beh ö ver riskera att EKN nekar att medge
kursriskt ä ckningen. I genomsnitt b ö r premietill ä ggen f ö r garantier 1 valuta kunna begr ä nsas till en f ö r f ö retagen acceptabel niv ä , l ä gre ä n den som skulle g ä lla vid mer regelbundet utnyttjande
av den extra kurss ä kring som BKN nu erbjuder.

F ö r EKN
ger det f ö reslagna systemet ä ven f ö ruts ä ttningar att minska den
kurs-riskexponering som nu finns i garantisystemet, dels 1 den generella t ä ckningen av kursh ö jningar till 110 % och dels 1 extra
kurss ä kringar d ä rut ö ver.

Samanfattning

Exporten skapar ett f ö r landet angel ä get valutainfl ö de.
Genom exportkrediter skjuts detta infl ö de p ä
freuntiden. Denna negativa effekt av kreditgivningen

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop. 1986/87; 23

motverkas genom en likformig utlandsupplåning. Ur betalningsbalanssynpunkt
är det därför en fördel om exportkreditgivningen sker i valuta och
refinansieras i valuta. Exportkreditgivningen och -finansieringen styrs därför
till utländsk valuta genom räntepäslag för svenska kronor i SEK-systemet och
genom andra valutareglerande åtgärder.

Genom EKN sker emellertid en viss styrning mot
exportkreditgivning 1 svenska kronor. Detta blir en effekt av att EKN dä
betalning frän utlandet uteblir skadereglerar i svenska kronor även dä krediten
lämnats 1 utländsk valuta och dä ersätter endast en begränsad del av inträffad
kurshöjning för den utländska valutan.

För exportföretagen innebär risken för kurshöjning före
ett skadefall en väsentligt höjd självrisk som företagen inte kan säkra sig
emot med nuvarande system och som inte förekommer vid kreditgivning i svenska
kronor. Genom kursrisker vid skadefall pä krediter i utländsk valuta kan
företagens totala självrisker bli sä betydande att deras förmåga att ta nya
affärer päverkas och EKNs större kunder har därför uttalat starka önskemal om
att EKN skall täcka kursrisken vid skadefall. Härtill kommer att EKNs
möjligheter att garantera nya affärer pä ett Importland med nuvarande system
minskas dä EKN medger extra kursrisktäckning eftersom den totala risken för skadeutbetalningar
i svenska kronor belastar garantiutrynmet.

Säväl betalningsbalansskäl som exportfrämjandeskäl talar
säledes för att EKN bör bära denna kursrisk. I sä fall bör emellertid åtgärder
vidtas för att sä längt som möjligt begränsa riskexponeringen 1 EKN. Det
föreslagna systemet med premiereserver 1 valuta och ökade möjligheter till
uppläning 1 valuta är avsett att tjäna detta syfte. Svärlgheten att bedöma
kursutvecklingen och därigenom ocksä den rätta storleken pä premierna leder
emellertid till att systemet inte helt kan gardera för ökade förlustrisker om
mer betydande gälde-närsländer drabbas av betalningsproblem som inte kan lösas
och den svenska kronans värde samtidigt sjunker.

Det föreslagna systemet i fräga om utfärdande av garantier
i utländsk valuta kan komma att leda till att ramarna för garantigivningen -
vid oförutsedda kursrörelser - överskrldes.

I fräga om hanteringen av valutasektorn föreslås särskilt
att EKN skall kunna läna 1 första hand utländsk valuta ocksä frän SEK (och
inte som för närvarande enbart frän riksgäldskontoret).

Prop.
1986/87:23

1 fräga om placeringar av EKNs premiereserver gäller,
enligt särskilt regeringsbeslut 1983-09-08, att dessa fär placeras bl a
pä räkning 1 bank. Enligt EKNs mening torde detta fä tolkas sä att hinder frän
regeringens sida inte föreligger 1 fräga om den föreslagna placeringen av
premiereserver i utländsk valuta hos SEK.

Det föreslagna systemet är förenat med en särskild
garantigivning frän EKN, bl a för viss uppläning av SEK för EKNs räkning. En
sädan garantigivning är att jämställa med att EKN ikläder sig ett
borgensåtagande och är säledes av annan karaktär än EKNs ordinarie
garantigivning. Denna garantigivning kommer emellertid att svara mot redan
gällande förpliktelser för EKN under tidigare utfärdade garantier.

Hejnstäilan

Hemställes att regeringen medger EKN att Införa ett
system med garantier i utländsk valuta i enlighet med vad ovan anförts.

I avgörandet av det ärende har, förutom undertecknade,
deltagit ledamöterna Israelsson, Kiessling och Landahl samt suppleanterna
Frykholm, Lemne, Löwenthal och Rangrost.

Föredragande har varit J. Hallsénlus.

Stockholm den 26 Juni 1986 EKM-EXPORTKREDITNÄHNDI

L/I

/ r

Carl
Ivar ö hman / / ■ /•

/agnar Sohlman

s. 6 Kontrollera mot PDF

TtHETACETS HISK VII DITKA KAIiDSTiaER

Sbcempea

rerutaettningar

100 K

15*

155 K

90 5J
10 5i

. 15
M

Tintnsitrat belopp

lUmtcbelopp

Högst»
förlustbelopp (EF)

I)rejsisilB-A»lkylr«nt»

BteaPel i - noraalvillkor

CarantiproccstaatB

SJJtlvrisk

Karenstid
4 olnader

Sr&jBtn&lBrlkiita
kaxenstid

Faktisk
•;]iilvTisk 14 %

Exenpel 2 - fBr vissa kBiaarlknder tllHJrtiade villkor

Caxantiprocentaats BO 9>

Självrisk 20 % " 31 M

Karenstid • ) 6 mAn&der

DröjBallsrlmt» k*renetid 11 M

IWrtisk »JSlvriBk 27 %

b) 12 alnader

Srbjamilarltxita ku-enatid 16 M

lUrtiak BjälvTiak 30 %

BilEgc 2

Prop.
1986/87: 23

f ö retagets
risk pga valutekurshojning fatskadefall-exempel

yinanalering av 100 H CEF (å 3:65)

med räntor 55 K CEF (å 5:65

155 «
CBF

i Kormalt KN täcker (i SH) hb %
ib:p37törenB ajälvriek

152 W CEF ( å 3:65) 23 M (37 ( å 3:65)

B Qd
kursen CEF/SDC ä ndras
-f 1 kr

iKN t ä cker sax -f 10 f( i kurs ä ndring > 1 CEF

BCNs tak blir d& 132 x 4:02 - 530 N SBC

Banken kr ä ver 155 M CEF x 4:65 « 720 K SEK

ECN betalar 530 M SEK

4:02

Sj ä lvriak

C Kursen ändras -f Etnken kräver
Et3« täcker

SJälvriEk

2 kr

190 M
SEK

875 M SEK 545 M SEK

s. 4 Kontrollera mot PDF

Ca CHF
finansieringen bar

blir exportörens Bezinalexponering

Detta Mx ea. n % av finansierat belopp

-
85 *
täckr.ing -12 BAr.aders karens

-
normalt
kursst:.'dd (10 ??)

-
och + 1
kr/CE?

85 K SEK (15 5ö s;älvris:':) 105 M EEK (kursrisl:) 93 K
SDC (dröjsmålsränte 20 K X 4:65) 283 K SEK (- löpande pew.i:: värde)

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bilaga
3 Prop. 1986/87:23

F ö rdelning
av é tervunns belopp i utl ä nosk valuta

r ö ruta ä ttningar:

H ö gsta
f ö rlustbeloppet ä r 5:-

Carantiprocentsatsen ä r 90

Skadereglering sker till en kurs aom utg ö r 110 Si av kursen vid garanti-f ö rbindel sens utf ä rdaode.

Exempel T ö rbin. Skade- T ö rlust- Å tervinning

delse fall andel Kldre Nya

regler regler

Ex 1

kurs

5:-

6:-

EKNs
del

4:95

61,9 ii

7:20'

4:95

EXPs
del

3:05

38,1 %

0:B0

3:05

Ex 2

Kurs

5:-

6:-

5:-

EKNs
del

4:95

61,9 SI

4:50

3:10

EXPs
del

3:05

3B,1 Si

0:50

1:90

Ex 3

Kurs

5:-

B.-

10:-

EKNs
del

4:95

61,9 Si

9:-

6:75

EXPs
del

3:05

38,1 SI

1:-

3:25')

Ex
1

Kurs

5:-

B:-

EKNe del

4:50

90 »

7:20

EXPe del

0:50

10 Si

0:80

0:B0

1)
■ 90 > av 5:- X 110 >

2)
■ 90 J av 6:-

3)
■ 10 > av 2:- ♦ 3B,1 t av 6:-

1 (3) Prop. 1986/87:23 Bilaga 4

Ber ä kningar
ö ver skadereglering i valuta

F ö r att
illustrera de t ä nkbara konsekvenserna av skadereglering
i valuta har ber ä kningar gjorts p ä garantiverksamheten under perioden
1975/76 - 1984/85. BKN tankes d ä rvid ha skade-reglerat i USD och C9{F f ö r fordringar i nyssn ä mnda valutor s ä vltt avser andra ä n korta aff ä rer.

,/. utg å ngspunkt f ö r ber ä kningarna ä r tabell 1, som visar det

verkliga resultatet av garantigivningen under perioden,
dock med vissa Justeringar. Resultaten f ö r de senare Sren har i tabellen belastats med vissa r ä ntekostnader f ö r uppl å ning i riksg ä ldskontoret som enligt
regeringsbeslut betalats med budgetmedel. F ö r att underl ä tta J ä mf ö relser bed senare ber ä kningar har emellertid r ä ntekostnader och r ä nteint ä kter som h ä nf ö r sig till uppianad likviditet (dvs
l ä n ut ö ver ackumulerade underskott)
eliminerats.

./. I tabell 2 redovisas de Int ä kter, kostnader och resultat som
BKN ber ä knat skulle ha uppkommit cm
verksamheten under perioden hade varit uppdelad i tre separata sektorer, en f ö r svenska kronor, en f ö r USD och en f ö r CHF.

F ö rdelningen
av garantigivningen och premieint ä kterna p ä
krediter i
olika valutor kan inte utl ä sas ur BKNs statistik. F ö rdelningen mellan svenska kronor och utl ä ndsk valuta har antagits vara samma
som 1 SEKs kreditgivning. Premierna f ö r garantier 1 utl ä ndsk valuta antas ha Influtit i proportionen 80 % USD resp. 20 % CHF.
Efter inbetalningen antas premierna ha f ö rvaltats ph valutakonton. Skadeers ä ttningarna och å tervinningarna
ä r de verkliga. F ö rdelningen av dessa p ä valutor finns registrerad 1 BKNs
statistik. F ö r ber ä kningen av r ä nte-

2 (3) Prop. 1986/87:23

Int ä kter
pS ackumulerade reserver 1 USD och CHF har till ä mpats villkoren f ö r l ö pande placeringar pS en Banad. R ä ntekostnaderna 1 valutor har baserats
p ä villkor son till ä mpats av riksg ä ldskontoret .

Son framg å r av tabell 2 visar ber ä kningama att s å v ä l den reducerade kronsektorn boo verksamheten i CHF skulle ha g å tt med betydande underskott medan
verksamheten i USD skulle ha uppvisat ett ö verskott, (underskottet 1 CHF h ä nf ö r sig n ä stan uteslutande till
skaderegleringar p å Polen.) Ned antagandet att USD- ö verskottet beh å llits p å valutakonto, hade BKN tvingats l å na kronor och CHF f ö r att finanslera hela undskotten i
dessa sektorer, uppl å ningsbehovet
hade blivit ca 360 MSEK h ö gre ä n vid garantigivning enbart i
kronor enligt tabell 1.

Det totala resultatet f ö r perloden hade emellertid blivit b ä ttre med garantigivning 1 valutor
(enligt tabell 2) ä n med garantigivning enbart 1
svenska kronor (enligt tabell 1), trots att BKN skulle ha burit hela kursrisken
vid skadefallen. Detta 1 och f ö r sig f ö rv å nande resultat beror huvudsakligen
p ä att BKN under den senare delen av
perloden skulle ha f å tt l å na upp CHF, vilket gett l å ga utgiftsr ä ntor och samtidigt kunnat tillgodog ö ra sig betydande r ä nteint ä kter och kursvinster p ä tillg å ngar i USD.

I tabell 3 j ä mf ö rs å r f ö r å r och sanmanr ä knat f ö r hela ber ä kningsperioden resultatet av garantigivning
enbart 1 kronor (v ä rden redovisade p å rad a) med resultatet av
garantigivning 1 tre sektorer (v ä rden p å rad b). Enligt tabell 3 skulle
utfallet av garantigivning 1 valuta blivit n å got s ä mre ä n det som framkomnit i tabell 2.
Anledningen till detta ä r att
de å rliga resultaten av verksamheten 1
valuta p å rad b) ä r redovisade efter vid varje å r g ä llande valutakurser vilket, vid
saimnanr ä knlngen f ö r hela ber ä kningsperioden, ger en
underskattning av de faktorer scen kompenserat f ö r de ö kade skaderegleringarna.

3
(3) Prop. 1986/87:23

Kv tabell 3 framgår att BKN vid garantigivning i valutor
hade näst betala ut aotsvarande 319 MSEK mer än vid garantigivning enbart 1
svenska kronor. Detta motsvarar en 5)cning med drygt 17 % av beräknade totala
skadeutbetalningar under 1975/76 -- 84/85 för fordringar i USD och CHF. För
fordringar i USD är ökningen ca 19 %aedan den för CHF uppgår till ca 16 \.
Dessa beräkningar baseras på förutsättningen att den gällande max-kursen för
skadereglerade garantier 1 USD och CHF nästan genomgående uppgått till 125 % av
kursen vid resp. garantis utfärdande. Oa 1 stället den 1983 införda maxkursen
på 110 % läggs till grund för beräkningarna kan de ökade skaderegleringsbeloppen
för fordringar i valuta uppskattas till drygt 450 KSEK, en ökning med ca 25 %.

Oen studerade tioårsperioden uppvisar många
anmärkningsvärda drag. Till att börja ned skulle skadereglering i valuta inte
ha haft någon nämnvärd betydelse för utfallet av det löpande resultatet av
verksamheten före 1981/82 eftersom skaderegleringar av större omfattning i USD
och CHF hade blivit aktuella först då. Under den senare delen av perioden
skulle tillgångar i USD ha gett både kursvinster och bättre förräntning än
till-gängar i svenska kronor samtidigt san underskotten 1 CHP-sek-tom skulle ha
gett lägre upplåningskostnader. Om tillgångarna hade legat 1 CHF och skulderna
1 USD skulle ett väsentligt sämre resultat blivit följden.

0029K

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.
1986/87; 23

r- IO o

fM o D

-4 w rx

o>
in

4.J

f-t

1 1

r »

-H

m
t »

■ rt

1 1

r »

t--

-H

• -(

-H

• 1

-H

• o

4.J

r>-

• H

-4

-H

t» CO

» rg o

m
M v

o -4

o in

4.1

kl u

-4

1) fl

• o ov

• C

Irt

• 1

>..

M -H

n u

4.1

4.,

« b

« H

l «

4.,

ifl

5 0

•

c <ki

• H

• )

• H

• 0 II

■ o

■ H

n fl

II b

df'

€

Ifl

4J v

• c

S -4

CD
O I • >v LA Ov =J I

r~ 3£ I

Ul LO

lA D

U_ I ITV I lA

X
• - rg

<->
I

SO IA rg fA Ov

KV T- *-
-

r vO OD rg lA

rg CM csi o r*

4- KV CM 4-

I I

iA » - lA » - lA

lA ol • ■ -

00 ml r =1

Ujl vA

o ■ a

vO SO

v 1 I KV Ov

f. »

» -

r
ID

O JJ

• r- 3

—

u.
to

-~.

=>l

X >

r »

■ 3

• O

X n

•»

U
01

■

o l.

(

Li.| CM 4- « X vO
4- VO ul 4-

4 Ol CO

CO
m r

O CD

CS O O *- r lA lA 4- so

(B Ov

Lf.
I KV fA I KV vD

X
4- 4-

O vC

rg
KV 4- 4-
4- o

- c o

r~ Ol

. LO

r~ 3)

CM r* CM lA r

rg CM

O m

a E

o .-,

■ H a o

c -1

c u

• H .D

.tf r O K 4-

KV K\ lA 00

CM 4- 4- 14 —

U-I O KV I KV

X 4-

a r- o 4- r CD

« 4- .tf

lA KV o O Ov sO I I

r o
I > ö vo I vC rg

r- irl CM

Cl m

r » KV

so
IA

1
KV lA .tf Ov .tf UJ vO o KV CM KV

ml
rg 4- *- i cm

O » A

ict ujl m

so r

4-
lA

CM
4-

.tf
r- KV .tf
o o

NO o) PM <r I c

r* » m « - r-

T r* \o f UJ « pw u fsj \o

-.4

1
C

01
-H

■ O t.

OTI

JC
k.

n o

■ o

■ O

•

JJ
.

• o

■

n -j

01 ov

JJ
01

, — 1

• -V

=1
b

• tf

■ tf

= 1

■ tf

■

inj

JJ a

CM 1

JJ O

JJ -4

• 0

■ D

• o

■ o

•

• o

f-4

—

3 £

-J o Ov

CM tn

tn tn +

tn col

SON

O NN

w o

\e vo

pH (D CV

-g n » g

ev ev

s ve

in in

« <D

Pl n

N nI +

eo ov

kl h.

Ij 01 c

bol

n 01

o eo

-g cvi .H seovP,

■ » ■

N ve » N « rg N N

in i~ CN c » r-

g 4H ■ f

o p> o ev

(O eo

p) ev ve

»g • P)

■ » ■

in .

SS '

p)
tn

ve 01 r -g • v. o in 11 r. kl Ch

4J M

fl n

t5 'O

3 -H c £

ei4j

■ •4 u

*j fl c A

SS 5-

'J P> CSI ov 0>

■ f

r- • -g ve ve

* *l P> P)l

* « l

in ml

3SI

o o

s. 4 Kontrollera mot PDF

fl .a fl

• A fl

fl fO fl

fl
.C fl

<r4

■ o

■ Q

« J

4J ■ fl

JC Ifl

» 4

« g

kl •

C tfl
Dt

fl fl tn A

s. 5 Kontrollera mot PDF

AB SVENSK EXPORTKREDIT

i NIC EKN"

1986-05-23

Bilaga b

SEK-EKN-SAHAJWETET - INi'>M RAMEN FÖR
GARANTIGIVNING I UTlJUfDSK VALUTA

INLEDNING

Vid ö verg å ngen till ett garantlsystem d ä r EKN erbjuder skadereglering 1
utliindsk valuta och Sven tar in premier och å tervinningar 1 utltindsk valuta
uppst å r nya m ö jligheter och behov f ö r EKN.

F ö r att
tillgodose dessa och underl ä tta ö verg å ngen till ett nytt garanti system
Sr SEK villigt att erbjuda EKN vissa tjiinster p å omr å den d ä r SEK under å rens lopp vunnit erfarenhet, fr ä mst avseende likviditetsf ö rvaltning och uppl å ning, men iiven bist å med r å dgivning p å andra omr å den, typ valutapositionshantering
och d ä rtill h ö rande kursriskproblematik.

1 Likviditetsf ö rvaltning

EKN har 1 dagsl ä get en betydande likviditet placerad dels hos Riksg ä ldskontoret och de svenska aff ä rsbankerna, dels i statsskuldv ä xlar.

Ö verg å ngen till ett nytt garanti system
kommer att ge EKN en betydande likviditet, ocks å 1 utl ä ndsk valuta.

P å SEK
har under m å nga å r bedrivits en aktiv likviditetsf ö rvaltning med mycket gott
resultat. SEK har f ö r n ä rvarande en betydande likviditet b å de i Skr och utl ä ndsk valuta (ca Skr 6 000 milj.).

Vidare kan h ä r p å pekas att SEK redan idag bedriver
likviditetsf ö rvaltning f ö r statens r ä kning, d å av SEKs totala likviditet drygt
Skr 4 000 milj. finns 1 den statsst ö dda sektorn. SEK fungerar allts å redan idag som ett institut f ö r statsmakterna i detta avseende.
SEK ä r d ä rf ö r villigt att erbjuda sig att f ö r EKNs r ä kning vidtaga placeringar av EKNs ö verskott i framf ö rallt utl ä ndsk valuta.

- Placeringsstrategi

I
och med de stora kassaflöden som förekommer på SEK kan EKN alltid räkna med
att ha sin likviditet omedelbart tillgänglig samtidigt som man uppnår
optimala placeringar. Denna likviditetsaspekt gör att EKNs reserver 1
utländsk valuta kan placeras på längre perioder. Detta ger under normala
förhållanden en högre avkastning, samtidigt som EKN alltid har tillgång
till omedelbar likviditet.

- Räntebiirande
atatspapper 1 utliindsk valuta

Genom att
utnyttja SEKs likviditetsförvaltning kan EKN även få sin reserv i utländsk
valuta placerad i räntebärande svenska och eventuellt andra statspapper.

Prop. 1986/87; 23

Reservens
fördelning nellar. valutor

Beroende
på hur omfattningen av garantigivningen och skadefall 1 olika valutor blir
kan det från tid till annan bli aktuellt för EKN att omfördela
reserven mellan olika valutor. För att hantera denna omfördelning kan
utnyttjandet av terminsaffärer och valutaswappar bli aktuellt. Inom
detta område har SEK genom årens lopp vunnit betydande erfarenheter.

2
Upplåningen

EKNs
enda upplåningsmöjlighet är för närvarande den röriiga krediten hos
Riksgäldskontoret.

SEK
kan erbjuda EKN krediter som är speciellt anpassade till såväl
skaderegleringar som refinansierlngar med gäldenärsländer. Dessa krediter
kan antingen vara till fast ränta på valfria tidsperioder, vilket
kan vara speciellt angeläget 1 refinansierigssamman-hang, eller till
rörlig ränta baserad på LIBOR.

EKN
skall hos SEK ha rätt att förtidsinlösa de LIBOR-baserade krediterna
vanligtvis var 6:6 månad, dvs normalt i samband med
ränteförfallotillfället. Tillgången till matchande krediter vid ref
inansierlngar och en rörlig kreditfacilitet ger EKN en betydande
flexibilitet 1 sitt agerande.

I
detta sammanhang kan även påpekas att ca 40% av SEKs kreditvolym för
närvarande är garanterad av EKN. SEK är därmed EKNs största kund och
det förefaller därför naturligt att SEK, såsom halvstat-llgt institut
som beviljar exportkrediter, ges möllghet att erbjuda EKN krediter,
vilka utnyttjas bl a för refinansiering och rescheduling av
exportfordringar.

'Reflnansieringar
och skuldkonsolideringar"

För
refinansiering förutsätts idag att det finns ett kreditinstitut som
tillhandahåller den nya krediten. SEK är villigt att agera som ett
sådant kreditinstitut förutsatt att EKN garanterar fordringen. Det
gamla kreditavtalet avslutas och ett nytt upprättas visavi
gäldenärslandet. På grund av SEKs låga refinansieringskostnad och
blygsamma marginal skulle i många fall den ränta som gäldenären
betalar, särskilt om den är LIBOR-baserad, ge överskott för EKN såsom
ersättning för EKNs fortsatta risktagande och därmed tjäna som en ny
inkomstkälla för EKN.

Kostnadsfördelar

Genom
att utnyttja den erfarenhet från Internationell upplåning som finns
på SEK, kan EKN försäkra sig om betydande kostnadsfördelar, jämfört med
om EKN själv skulle låna pengar på den Internationella penning- och
kapitalmarknaden. Detta ställer sig både onödigt och dyrt. Vidare kan
förväntas att om EKN utnyttjar de svenska affärs- och sparbankerna för
eventuell upplåning, kommer bankerna (då dessa lån kan liknas vid
lån för exportfinansiering) med största sannolikhet att

.3. 35

Prop. 1986/87:23

1-efinansiera dessa lån hos SEK. Ett sådant
arrangemang skulle Istda till en högre upplåningnkostnad då SEKs
kreditvärdighet i>°r betydligt högre än svenska affärsbankers och leda
till administrativt merarbete för EKN samt ge onödiga balansräk-n i
ngsbelastnlngar.

Valutapositioner

I det nya systemet kommer EKN att få olika
valutapositioner beroende på hur man väljer att agera. För att styra EKNs
valutaexponering kan kredltfaciliteten utnyttjas. Antag att EKN har stora
fordringar 1 USD, men vet att dessa kommer att betalas mycket snart,
dock är USD-kursen på väg ner - 1 ett sådant läge kan det vara
berättigat att belasta kredltfaciliteten och växla dessa USdollar till en
starkare valuta, t ex Skr, för att senare amortera på faclllteten när
EKN får in fordringarna.

Vidare kan tillgången av en billig kreditfacilitet i en
viss valuta utnyttjas tillsammans med en valutaswap för att skapa billiga lån
i andra valutor.

Resultatut jiimnande effekt

Tillgången till ett kreditinstitut och därmed lånemöjligheter
innebär att EKN kan bestämma huruvida premiereserven skall belastas eller
ej (skadereglering contra refinansiering). EKN kan därmed uppnå cn
jämnare och mer realistisk belastning av rörelseresultatet
(premiereserven) eftersom en förlust ej realiseras om EKN väljer att gå
refInansleringsvägen.

Tillgång till LIBOR-baserade faclliteter i
konsoliderlngssam-manhang Innebär dessutom genom möjligheterna till
regelbundna återbetalningar och förändring av valutaval att EKN ges möjligheter
till en bättre och lönsammare likviditetsförvaltning samtidigt som man
fritt kan bedöma när man vill realisera kursvinster eller kursförluster och
därmed påverka resultatet.

3 Premiesättning

Premierna avses bli baserade på aktuella
kapitalmarknadsräntor för olika valutor. SEK har här en uppbyggd
organisation för bevakning av internationell kapitalmarknad vilket EKN skulle
kunna utnyttja. Ett samarbete innebär således att EKN icke behöver bygga upp
egen expertis och bevakning för detta ändamål.

Ovanstående arrangemang innebär ett intensivare samarbete
mellan SEK och Erai, ett samarbete som gynnar uppbyggandet av ett nytt
garantlsystem samt ger EKN en Okad känsla för valuta-, pennlng-och
kapitalmarknaden. Det intensifierade samarbetet som detta arrangemang kräver
underlättas av att det redan idag finns ett väl fungerande kontaktnät mellan
SEK och EKN samt att en stor kännedom om verksamheten på varandras områden
föreligger.

1986-05-22

BL/JT/yt 36

Bilaga 2 Prop. 1986/87: 23

Beredningen f ö r Internationellt Tekniskt-ekonomisl<t Samarbete

Agency for International Technical and Economic
Co-operation

Agence pour la cooperation technique et é conomlque Internationale • Agencia para ia Cooperaci ö n T é cnica y Econ ö mica Internacional

U 2307 0.8.1 27 juni 1986

Till regeringen

Utrikesdepartementet

Box 16121

103
21 STOCKHOLM

Kursrisker vid skadefa11

EKN skadereglerar f n 1 svenska kronor ä ven om den bakomliggande exportkrediten
l ä mnas i utl ä ndsk valuta. Genom detta f ö rfarande st å r export ö ren en kursrisk i det fallet att
den utl ä ndska valutan stigit i v ä rde gentemot kronor mellan kreditf ö rs ä kringens ing å ende och skadetillfallet. Sedan
1983 -d å ett tidigare system ä ndrades - t ä cker EKN en kursstegring p å upp till W% utan s ä rskild premie medan en extra kurss ä kring till h ö gst 200% erbjuds mot s ä rskild premie. I praktiken har EKN
till ä mpat best ä mmelserna om extra kurss ä kring restriktivt f ö r att h å lla nere riskexponeringen.

BITS har inte medgivit kurss ä kring f ö r u-kreditgarantier enligt det
system som till ä mpas av EKN. Sk ä let ä r att den ö verv ä gande delen av u-krediterna l ä mnats i utl ä ndsk valuta med stark koncentration
till USD. Kursriskexponeringen skulle bli ensidig och skulle vid ett
kursfall f ö r kronan gentemot USD leda till en
stor belastning p ä bist å ndsanslagen.

En arbetsgrupp med representanter f ö r bl a EKN. SEK och riksbanken har
sedan n å got å r utrett m ö jligheterna f ö r EKN att utf ä rda garantier och motta premier i
utl ä ndsk valuta f ö r att d ä rigenom eliminera kursriskerna.
EKNs styrelse accepterade den 26 juni arbetsgruppens f ö rslag vilket nu tillst ä llts regeringen. F ö rslaget, som upptas i en EKN
skrivelse med titeln "Garantigivning i valutor" inneh å ller sammanfattningsvis f ö ljande

-
premier
mottas i utl ä ndsk valuta och premiereserv f ö rvaltas p å r ä nteb ä rande valutakonton

-
skadereglering
f ö retas i utl ä ndsk valuta och att å tervunna belopp h ä nf ö rande sig till garantier 1 utl ä ndsk valuta placeras p å valutakonto

-
SEK
medverkar vid f ö rvaltningen av EKNs valutatillg å ngar och den uppl å ning som kan komna att erfordras f ö r att t ä cka likviditetsunderskott p å valutakontona