Prop. 1986/87:25

Regeringens
proposition

1986/87:25 [

med
förslag om tilläggsbudget I till p

statsbudgeten
för budgetåret 1986/87 1986/87:25

Regeringen
förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollel
den 31 oklober 1986 för de åtgärder och de ändamål som framgår av
föredragandenas hemställan.

På
regeringens vägnar

Ingvar
Carlsson

Kjell-Olof
Feldt

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås utgifler m. m. på tilläggsbudget I fill statsbudgeien för
innevarande budgelår. De anslag som begärs uppgår lill ca 1 626 milj. kr. De slörsta
anslagen går till kosinader för bidrag lill anordnande av daghem, kompensation fill
SJ för fidigareläggning av beställningar, medel för investeringar i
Västkustbanan, räntor på skuldebrev till Svenska Varv AB, kosinader för
arbetsmarknadsutbildning, avvecklingsproduktion vid Kockums AB samt köp av
vattenkraft. Dessutom föreslås höjning av garantiram för nordiska projeklinvesteringsordningen
och en anslagsomläggning för pateni- och registreringsverket.

1
Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 25

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanlräde
den 31 oklober 1986 Prop. 1986/87: 25

Närvarande:
statsministern Carlsson, ordförande och statsråden Feldl, Sigurdsen,
Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peierson, S. Andersson, Bodslröm, Göransson,
Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellslröm, Wickbom, Johansson, Hulterström,
Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist

Föredragande:
statsråden Feldt, Wickbom, S. Andersson, Sigurdsen, Hulterström, Johansson,
Bodström, Göransson, Hellström, Dahl, Leijon, G. Andersson, Peterson

Proposition med förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten
för budgetåret 1986/87

Regeringen
har i prop. 1986/87:18 om vissa ålgärder m. m. efler Tjernobylolyckan
föreslagit riksdagen alt 287,1 milj. kr. anvisas för täckande av merkoslnader m.
m. med anledning av olyckan. Vidare har regeringen denna dag beslutat förelägga
riksdagen anslagsomläggningar avseende vissa departemenl för innevarande
budgetår.

De
ytterligare medelsbehov utöver gällande statsbudget som nu kan överblickas och
andra frågor som bör tas upp i detla sammanhang bör sammanfallas i en gemensam
proposition angående utgifler på tilläggsbudget I fill stalsbudgelen för
budgetåret 1986/87. Denna proposition bör föreläggas riksdagen nu. Skulle anslagsframslällningar
däruiöver på tillläggsbudget för innevarande budgetår visa sig ofrånkomliga
bör dessa föreläggas riksdagen vid en senare tidpunkt.

Statsråden
föredrar förslag till riksdagen i frågor angående anslag m. m. på
tilläggsbudget I lill statsbudgeten för budgetårel 1986/87. Anförandena redovisas
i underprolokollen för resp. departement.

Statsrådet
Feldt avslutar:

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
besluta om anslag på tilläggsbudget I lill slalsbudgeten för

budgelåret
1986/87 och vidta övriga ålgärder i enlighet med de

förslag
som föredragandena har lagt fram.

Regeringen
ansluter sig lill föredragandenas överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredragandena lagt
fram.

Regeringen
beslutar att de anföranden som redovisas i underprotokollen och en
sammanställning över de anslag som regeringen begär skall bifogas propositionen
som bilagor 1-10.

Bilaga I Prop.
1986/87:25

Justitiedepartementet

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 oktober 1986 Föredragande: statsrådet
Wickbom

Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret
1986/87

Andra huvudtiteln

F. Rättshjälp m. m.

F 7. Allmänna advokatbyråer: Rörelsekapital m. m.

Något
anslag för detta ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten för innevarande
budgetår.

Föredragandens
överväganden

De
allmänna advokatbyråerna, som inrättades i anslutning lill rättshjälpsreformen
år 1973, skall i princip vara självfinansierande och konkurrera på lika villkor
med de enskilda advokatbyråerna. Många byråer har emellertid ända sedan starten
haft problem med lönsamheten och sedda som en enhet går de med föriust. För atl
lösa uppkommande likviditetsproblem förfogar de allmänna advokatbyråerna över
en röriig kredit i riksgäldskontoret. På den rörliga kredit som utnyttjas
betalas marknadsmässig ränta. Den rörliga krediten uppgår numera till 17 milj.
kr.

Del
har företagits finansiella rekonstruktioner av de allmänna advokatbyråerna, senasl
våren 1986 (se prop. 1985/86:101 bil. 1, JuU 14, rskr. 112). Domstolsverket
bedriver ett omfattande arbete med att söka förbättra lönsamheten vid
byråerna, bl.a. genom organisafionsförändringar och rationaliseringar av skilda
slag.

Jag
har lidigare i flera sammanhang, bl.a. i min anmälan fill 1986 års budgelproposition
(prop. 1985/86: 100 bil. 4 s. 109), framhållit att den dåliga lönsamheten vid
de allmänna advokatbyråerna är mycket oroande och alt del är angelägel att
domstolsverket med kraft fortsätter arbetet med rekonstruktioner och
organisationsförändringar. Därvid anförde jag alt nedläggning är ett alternativ
för de byråer som har visat etl negativt rörelseresultat under en följd av år.
Jag betonade emellertid samtidigt alt del är angeläget att intensivare bearbela
inläklssidan och kompensera del vikande underiagel inom rättshjälpsområdel
genom etl vidgal engagemang i uppdrag utanför rättshjälpssystemet.

Efler
förslag av domstolsverket beslutade regeringen den 11 juni 1986 på

min föredragning att verksamheten
skulle läggas ned fr. o. m. den 1 juli Prop. 1986/87: 25 1986 vid den östra
allmänna advokatbyrån i Siockholm och vid filialkontoret i Boden (hörande till
den allmänna advokatbyrån i Luleå). Detla beslut kom lill ultryck i en ändring
i förordningen (1980:547) om de allmänna advokatbyråerna (SFS 1986:546).

Båda
nedläggningarna skedde i samförstånd med den berörda personalen och
genomfördes utan avskedanden.

Bakgrunden
lill nedläggningarna var atl lönsamheten vid den nedlagda byrån och vid
filialkontoret länge hade varit dålig med en koslnadsläckningsgrad budgetåret
1984/85 på 77 resp. 70%. Prognoserna talade för en fortsatt försämring av
rörelseresultaten. För att finansiera verksamheten behövde rörlig kredit i riksgäldskontoret
las i anspråk i allt större ulslräckning. De slutligen utbalanserade
resultaten, dvs. förlusterna, var för östra allmänna advokatbyrån i Siockholm
1,1 milj. kr. och för fililalkontoret i Boden 1 milj. kr.

Det
är enligt min mening angeläget att kapital tillskjuts för att reglera del underskott
som den numera nedlagda verksamheten har medfört. Underskottet, som
finansieras med den rörliga krediten, drar fortlöpande räntekostnader. Elt
kvarstående underskott skulle komma att belasta de återstående allmänna
advokatbyråernas rörelseresultat och snedvrida del ekonomiska ulfallet både
för verksamhelen i slort och för varje byrå för sig. Mot denna bakgrund
förordar jag att ett särskilt anslag. Allmänna advokatbyråer: Rörelsekapilal m.m.,
förs upp i statsbudgeten för innevarande budgetår och alt medel anvisas i enlighel
med vad jag nu anförl.

Hemställan

Jag
hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att
till Allmänna advokalbyråer: Rörelsekapital m.m. på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1986/87 anvisa ett anslag av 2 100000 kr.

Bilaga 2 Prop.
1986/87:25

Utrikesdepartementet

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanlräde den 31 oklober 1986 Föredragande:
statsrådet S. Andersson

Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret
1986/87

Tredje huvudtiteln

A. Utrikesdepartementet m. m.

A 3. Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter
för utrikesrepresentationen.

Byggnadsstyrelsen

Ny
ambassadanläggning i Tokyo

Svenska
staten erhöll år 1939 som gåva en centralt belägen tomt om ca 6200 m i Tokyo.
På lomlen uppfördes i slutet av 1950-talet kansli- och chefsbostad med en
sammanlagd lokalarea om ca 1 500 m.

Inom
det område där ambassadfasligheten är belägen pågår etl omfattande arbele med
stadsförnyelse och byggnadsstyrelsen har fört diskussioner om ett bättre
utnyttjande av fastigheten. Delta är angelägel med lanke på den snabba hyreskoslnadsutvecklingen
i cenirala Tokyo, där samtliga personalbostäder utom chefsbosladen nu förhyrs lill
höga kostnader. En utgångspunkt för diskussionerna har varit att den nya
anläggningen skall läcka utrikesförvaltningens, Sveriges Exportråds och
Sveriges Tekniska Attachéers samlade behov av kontorslokaler och i huvudsak
även av bostäder.

Efler
hittills förda diskussioner anser byggnadsstyrelsen all en försäljning av en
del av lomlen är den bästa lösningen. En del av försäljningsintäkten borde
utnyttjas för att på den återstående tomtdelen uppföra ca 6000 m kontor och
bostäder för ambassad, handelskontor och för Sveriges teknisk-vetenskapliga atlachéverksamhel.
De sammantagna kostnaderna för projektet uppskattas lill högst 200000000 kr.

Byggnadsslyrelsen
anser att tidpunkten nu är lämplig att genomföra projektet. Intensiva
förhandlingar om samexploatering av området pågår och del är angelägel alt
svenska siaten kan deltaga som fullvärdig part i dessa. Tidplanen förutsätter
att ett första avtal om försäljning av en del av tomten kan iräffas omkring
årsskiftet 1986/87.

Föredragandens
överväganden Prop. 1986/87:25

Jag
anser det angeläget att projektet kan genomföras enligt tidplanen. Della kommer
att leda till alt de förhyrda personalbostäderna kan avvecklas med för
statsverket betydande besparingeffekter. Flera faktorer pekar på all det nu är
en lämplig tidpunkt atl genomföra projektet som avses finansieras genom alt ta
i anspråk en del av iniäkterna av försäljningen av den tomtdel, som inte behövs
för att lösa utrikesförvaltningens lokal- och bostadsbehov samt Sveriges
Exportråds och Sveriges Tekniska Attachéers behov av kontorslokaler i Tokyo.
Finansministern kommer senare idag all åierkomma till frågan om försäljning av
en del av tomten.

Hemställan

Jag
hemställer all regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga
regeringen att besluta om uppförande av kansli- och

bostadsbyggnad på den stalsägda tomlen i Tokyo,

2. för
bestridande av kostnader för ny ambassadanläggning i To

kyo la i anspråk högst 200000000 kr av intäkter från markförsälj

ning.

BUaga 3 Prop. 1986/87:
25

Socialdepartementet

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 oktober 1986 Föredragande;
statsrådet Lindqvist

Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret
1986/87

Femte huvudtiteln

F. Omsorg om barn och ungdom

F 5. Bidrag till anordnande av daghem och fritidshem

Riksdagen
beslutade i samband med behandlingen av prop. 1984/85:209 om förskola för alla
barn all del tillfälliga anordningsbidrag som utgick under budgetårel 1984/85
skulle fortsätta atl utgå även under budgelåret 1985/86.

Bidraget
lämnas med 300000 kr. per nybyggd avdelning, vid ombyggnad dock med högst 50%
av de faktiska kostnaderna.

Föredragandens
överväganden

Mot
bakgrund av erfarenheterna av det likarlade anordningsbidrag som ulgick under
budgetåret 1984/85 bedömdes medelsbehovet för del nya anordningsbidragel till
100 milj. kr.

Till
socialstyrelsen har emellertid t. o. m. den 2 september 1986 inkommit
ansökningar om bidrag till elt belopp som översiiger de anvisade medlen med ca
164 milj. kr.

Jag
beräknar det återsiående medelsbehovei till avmndal 165 milj. kr. Jag ålerkommer
i budgelproposilionen 1987 med förslag lill finansiering av dessa kosinader.

Hemställan

Jag
hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

atl
till Bidrag till anordnande av daghem och fritidshem på tillläggsbudget I till
statsbudgeien för budgelåret 1986/87 anvisa etl reservafionsanslag av 165000000
kr.

Bilaga 4 Prop.
1986/87:25

Kommunikationsdepartementet

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanlräde den 31 oklober 1986 Föredragande:
statsrådet Hulterström

Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1986/87

Sjätte huvudtiteln

D.Järnvägar

[1] D 5. Särskilda investeringar vid slatensjärnvägar

I
enlighet med den nordiska handlingsplanen för ekonomisk utveckling och full
sysselsättning har en fortsatt uppmslning påbörjats på västkustbanan.
Dubbelspår kommer under perioden 1986/87-1989/90 att anläggas på tre delsträckor,
nämligen Brännarp-Gelinge, Almedal-Mölndal och Halmsiad-Trönninge molsvarande invesleringar
på totalt 255 milj. kr. Enligl riksdagens beslul med anledning av 1986 års
budgetproposition (prop. 1985/86:100 bil. 8, TU 17, rskr. 259) avsågs dessa
investeringar finansieras med medel från den nordiska invesleringsbanken (NIB).
Med hänsyn lill all SJ endasl kan förränta 20 % av de nämnda investeringarna på
västkustbanan har SJ för budgeiårei 1986/87 medgells särskild kompensafion med
3 milj. kr. över anslaget D3. för läckande av reslerande 80% av de kapitalkostnader
som följer med lån i nordiska investeringsbanken.

Jag
har, efter samråd med chefen för finansdepartementet, bedömt att del numera är
lämpligare alt finansiera investeringarna över statsbudgeien. Jag förordar
därför atl ett särskilt anslag anvisas SJ. Medelsbehovet under innevarande
budgetår kan beräknas till ca 45 milj. kr., varav SJ skall förränta 20%. Med
hänsyn till den ändrade finansieringsformen bortfaller behovet av atl ge SJ
särskild ersättning för dessa invesleringar över anslaget D 3.

Mol
denna bakgmnd hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

att
till SärskUda investeringar vid statens Järnvägar på tilläggsbudget I lill
statsbudgeten för budgelåret 1986/87 anvisa etl reservafionsanslag på 45000000
kr.

(2) Ombyggnad m. m. av järnvägsvagnar vid Kockums AB

Chefen
för industridepartementet informerade riksdagen i prop. 1985/86:120 om de
samlade åtgärder som regeringen avsåg att vidta med anledning av beslulel att
inleda MBL-förhandlingar om en avveckling av produkfionen av handelsfartyg vid
Kockums AB. Därvid anmäldes bl. a. att SJ kommer att bygga om och modernisera
järnvägsvagnar vid Kockums i Malmö.

För alt mildra effekterna
av beslutet om atl avveckla produktionen av Prop. 1986/87:25 handelsfartyg
vid Kockums har delar av SJ:s program för modernisering av personvagnsparken
förlagts till Kockums i Malmö. Vidare har programmet tidigarelagls så atl
verksamheterna kan startas omgående.

SJ
och Kockums har också träffat etl avtal som närmare reglerar verksamheten. Enligl
avlalet skall ombyggnadsarbetet av järnvägsvagnarna ulföras under 1650000
direkta arbetstimmar och staten för delta ändamål ställa 288750000 kr. lill
Kockums förfogande. Denna timvolym innebär drygt 1000 årsarbelen fördelade över
en sexårsperiod för olika kvalificerade kollektivanställda yrkeskategorier,
som lidigare sysselsatls i liknande arbetsuppgifter inom Kockums civila
fartygsproduktion.

Härtill
kommer ett mindre antal årsarbeten för arbetsledare, administratörer och produktionsservicepersonal,
vilka också hafl likartade arbetsuppgifter i den civila fartygsproduklionen
vid Kockums. Arbelel kommer atl påbörjas under höslen 1986 och anpassas till
den pågående avvecklingsproduktionen vid Kockums, vilket innebär en successiv
överföring av personal under perioden 1986-1987. Denna successiva överföring av
personal från den varvsanknulna delen saml projektels varaktighet är enligt min
mening av slort värde. Jag vill också understryka atl liden för asbestsaneringen
av SJ:s personvagnspark därigenom kan minskas från 7-8 år till 6 år. Själva
saneringen, som för SJ beräknas kosta drygt 200 milj. kr., kommer all utföras i
SJ:s egna verkstäder innan vagnarna anländer till Kockums.

Jag
har för ändamålet beräknat elt medelsbehov av 288750000 kr. dvs. det belopp som
framgår av avlalet mellan SJ och Kockums. Medlen bör anvisas under sjätle
huvudtiteln under ett nytt anslag benämnt Ombyggnad m. m. av järnvägsvagnar vid
Kockums AB och disponeras av Kockums på ett sådant sätt att maximal effekfivitet
erhålles.

Jämfört
med SJ:s ordinarie planer kommer personvagn sparken genom avtalet med Kockums
att moderniseras betydligt snabbare. Samfidigl uppslår dock merkoslnader för
en lidigarelagd beställning om 40 sittvagnar vid Kalmar Verkstad. Tidigareläggningen
erfordras för all klara behovet av personvagnar under ombyggnadsperioden. SJ
har i sin anslagsframställning för budgelåret 1987/88 beräknai merkostnaden
för fidigareläggningen av denna personvagnsbeslällning fill sammanlagt 77 milj.
kr. för innevarande budgelår. Jag godtar beräkningen. Somjag fidigare anfört
under punklen Särskilda invesleringar vid slatensjärnvägar minskar ersällningsbehovet
lill SJ med 3 milj. kr. p. g. a. ändrad finansiering av vissa invesleringar. Därför
behövs nu ett med 74milj. kr. förhöjt anslag.

Sammanfattningsvis
anser jag att väsenlliga fördelar står atl vinna genom de föreslagna
åtgärderna. Drygt 1 000 årsarbelen skapas för anställda vid Kockums. SJ:s personvagnspark
kan moderniseras i snabbare takt vilkel stärker järnvägens konkurrenskrafi.
Vidare kan tiden för asbeslsa-neringen av personvagnarna förkortas.

Jag
hemställer atl regeringen föreslår riksdagen all

1.
till Ombyggnad m. m. av Järnvägsvagnar vid Kockums AB på

tilläggsbudget I lill statsbudgeten för budgelåret 1986/87 anvisa ett

reservafionsanslag av 288 750000 kr. 9

2.
- utöver vad som fidigare anvisats över anslaget Ersättning UU Prop. 1986/87:
25 statens Järnvägar för köp av vissa tjänster - på tilläggsbudget I fill stalsbudgelen
för budgeiårei 1986/87 anvisa etl reservationsanslag av 74000000 kr.

H. Telekommunikationer

[2] Försäljning av fastighet

I
en skrivelse till regeringen den 4juli 1986 har televerket meddelat alt avtal
har ingåtts med NPL Conala AB om försäljning av televerkets fastighet Sqvalpemp
12 i Malmö. Köpeskillingen uppgår till 22,6 milj. kr. Avtalel har ingåtts med
förbehåll för regeringens godkännande. Bakgmnden till avyttringen är
förändrade lokalbehov inom televerkels verksamhet.

Föredragandens
överväganden

Fastigheten
Sqvalpemp 12 inrymmer för närvarande en leleslation av äldre modell. Denna
station avvecklas successivt allt eftersom de moderna AXE-slationerna tas i
drift. AXE kräver emellertid en annan och mindre typ av lokaler än de som
inryms i fastigheten Sqvalperup 12. Televerkel har därför valt all avyttra
fastigheten.

Televerket
har berett övriga statliga myndigheler och Malmö kommun möjlighel alt anmäla
sitt inlresse av att förvärva fasligheten Sqvalperup 12 lill akluelll
marknadspris. De tillfrågade har avstått från möjligheten all överta
fastigheten lill den akluella prisnivån. Sqvalperup 12 har därför utbjudits
till försäljning bl. a. genom annons i dagspressen.

Televerket
har för avsikl att förhyra en del av fastigheten till år 1991. För alt
säkerställa den teletekniska driflen under hyrestiden har etl fiertal villkor
skrivits in i kontraktet. Bl. a. finns en klausul i avtalet där NPL Conala AB
försäkrar atl avsiklen med förvärvet av Sqvalpemp 12 är att långsiktigl behålla
fasfighelen som förvallningsfastighel och alt överlåtelse därför inte kommer
att ske under den fid som televerket förhyr lokalerna i fasfighelen.

För
egen del konstaierar jag att fasligheten efler en övergångstid inte längre
kommer alt behövas för televerkels verksamhet. Under den lid verksamheten
avvecklas förhyr televerket på förmånliga villkor de lokaler som erfordras från
driftsynpunkl. Några andra statliga lokalbehov som skulle tala emot en
försäljning av fastigheten har inte kommit fram. Försäljningen bör därför
kunna godkännas. Med hänsyn till att försäljningspriset är högre än 5 milj.
kr. krävs riksdagens samtycke fill försäljningen.

Hemställan

Jag hemsläller
att regeringen föreslår riksdagen

att
bemyndiga regeringen alt godkänna försäljningen av fastighe

ten Sqvalperup 12 i Malmö. Iq

Bilagas
Prop. 1986/87: 25

Finansdepartementet

Utdrag
ur prolokoll vid regeringssammanlräde den 31 oktober 1986

Föredragande:
statsrådet Feldl vad avser punkterna 1-3; statsrådet Johansson vad avser
punkten 4.

Anmälan
till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1986/87

[1] Försäljning av del av tomt i Tokyo

Chefen
för utrikesdepartementet har lidigare redogjort för ett projekl avseende en ny
ambassadanläggning i Tokyo. Den del av Tokyo inom vilken den nuvarande ambassadfasligheten
är belägen är föremål för en omfattande förnyelse. Genom alt ingå elt avtal
med ägarna till de närmast liggande fastigheterna om samexploalering av området
erhåller svenska staten belydande fördelar.

Hillills
förda diskussioner har visal atl endast en del av den svenska fastigheten
behövs för en ny svensk ambassad- och bostadsanläggning. Ungefär halva
fastigheten kan därför överlåtas på en annan intressent inom projektet. Den
avyttrade delen av tomten kommer inle all bebyggas. Priset för marken kommer
alt bli föremål för förhandling men bedöms väl läcka kostnaderna för de ålgärder
som krävs för att åstadkomma den nya ambassadanläggningen. Överskjulande
belopp inlevereras lill inkomsttitel.

Tidplanen
förutsätter atl ell samarbelsavlal kan träffas och atl ett avtal avseende
markförsäljning kan godkännas i början av nästa år.

Jag
hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

atl
bemyndiga regeringen atl försälja del av den tomt i Tokyo där den svenska
ambassaden är belägen.

[2] Disposition av intäkter från försäljning av fastighet

Svenska
Sofiaförsamlingen i Paris överiät år 1961 en fastighet, 21/23 rue du Chateau i
La Garenne Colombes, Paris, lill staten. I fastigheten har församlingen sedan
den inköptes år 1937 bedrivit sjuk- och åldringsvård för svenskar bosatta i
Frankrike. Efter överlagandel har staten svarat för kapital- och
underhållskostnader och församlingen för driftkostnader. Slalens investeringar
i fasligheten svarar väl mot värdet vid statens överlagande.

11

Församlingens
ekonomi har de senaste åren till följd av ökade driftkost- Prop. 1986/87: 25
nåder för sjukhemmet blivit mycket ansträngd. Församlingen begärde därför i
början av detta år att fastigheten skulle försäljas. Byggnadsstyrelsen har
inte funnit någon alternativ statlig användning av fastigheten. Verket erhöll i
juni regeringens bemyndigande atl sälja fastigheten för 2500000 francs till
kommunen i La Garenne Colombes, Paris, som också överlog ansvaret för de
kvarvarande patienlerna.

Församlingen
har mot bakgmnd av atl den ursprungligen förvärvat fasligheten och under lång
lid haft utgifter för drift av anläggningen hemställt att köpeskillingen
fonderas och alt avkastningen lillfaller församlingen.

Jag
finner del skäligl att överskottet från försäljningen delas lika mellan staten
och Svenska Sofiaförsamlingen i Paris. Regeringen kan emellertid inte ulan
riksdagens medgivande överföra överskottsmedel från försäljning av del slatliga
faslighetsinnehavet lill församlingen. Riksdagens bemyndigande för detla bör
nu inhämtas. Del bör ankomma på regeringen alt meddela erforerliga bestämmelser
i samband med överföringen av medlen.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
bemyndiga regeringen att överföra hälften av överskottet från försäljningen av
ifrågavarande faslighet till Svenska Sofiaförsamlingen i Paris.

[3] Höjning av garantiram för den nordiska projektinvesteringslåneordningen

Nordiska
investeringsbankens (NIB) projektinvesleringslån har en utlåningsram på 350
miljoner Särskilda dragningsrätter (SDR), motsvarande omkring 2,9 miljarder kr.
Lånen ges på kommersiella villkor och ges förelrädesvis vid export lill gmppen
medelinkomstländer med relativt god kreditvärdighet. Ofta ges lånen i samband
med långivning från Världsbanken eller andra regionala utvecklingsbanker. NIB
har bedömt att låneramen kommer att vara hell disponerad under loppet av år
1986.

I
den nordiska handlingsplanen för ekonomisk utveckling och full sysselsättning
(Norden i Vekst, NU 1985:1, avsnitt 6.2.2) noterade nordiska ministerrådet att
behov förelåg om en höjning av låneramen med 350 miljoner SDR, dvs. en
fördubbling.

Nordiska
Ministerrådet (samarbetsministrarna) lade den 18 december 1985 fram etl
ministerrådsförslag om en fördubbling av låneramen för NIB:s projektinvesleringslån.
På Nordiska Rådets 34:e session togs en rekommendalion med samma innebörd.

De
nordiska samarbetsministrarna beslöt den 12-13 maj 1986 - under förbehåll av
eventuella nationella parlamentsbeslut - atl höja beloppsramen för nordiska projekfinvesteringslån
från 350 till 700 miljoner SDR, samt att vidta nödvändiga ändringar i NIB:s
stadgar. Samarbelsministrarna fömtsatle vid sitt beslul att ikraftträdandet
skulle kunna ske den 1 januari 1987.

Eflersom
medlemsländernas garantiram täcker högsl 90% av kreditris

ken skulle Sveriges garantiram efter höjningen komma att uppgå till 12

247,595 miljoner SDR,
motsvarande omkring 2,072 miljarder kr. Jag föror- Prop. 1986/87: 25 dar
all del av de nordiska samarbelsministrarna fattade beslutet om en höjning av
garantiramen för den nordiska projekllåneordningen bilräds och alt därför
Sveriges garantiram ökar från nuvarande 130,415 miljoner SDR fill 247,595
miljoner SDR. Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

att
godkänna alt Sveriges garantiförbindelse för projektinvesteringslån och projeklinvesteringsgarantier
ökas från 130,415 miljoner särskilda dragningsrätter lill 247,595 miljoner
särskilda dragningsrätter.

[4] Pension åt vissa personer

Statsrådspension
åt f. d. statsministern Thorbjörn Fälldin

Thorbjörn
Fälldin var statsminister under tidsperioderna den 8 oklober 1976-den 17
oktober 1978 och den 12 oktober 1979-den 8 oklober 1982, eller sammanlagi 5 år
2 månader och 17 dagar.

Enligt
förordningen (SAVFS 1980; 10) om ijänstepensionsrätt för statsråd fordras för
att bli berätfigad till förordnandepension som statsråd atl statsrådet haft en
eller flera befattningar som statsråd i sammanlagt minst sex år. När Thorbjörn Fälldin
avgick vid regeringsskiftet hösten 1982 uppfyllde han alltså inte denna förutsättning.

Med
hänsyn till den långa tid som Thorbjörn Fälldin var statsminister anserjag dock
att del finns skäl att tillerkänna honom rätt till statsrådspension och till
familjepension för eventuella efierievande efler honom.

Jag
föreslår en pension som svarar mot vad Thorbjörn Fälldin skulle ha fått om han
hade varit statsråd under sammanlagt sex år, eller 12813 kr. i månaden räknat i
1986 års pensionsnivå. Pensionen värdesäkras genom anknytning till basbeloppet
enligt lagen (1962; 381) om allmän försäkring. Den kommer atl samordnas med Fälldins
riksdagsmannapension (f. n. 10212 kr./mån.). Det sammanlagda beloppet efler
samordningen blir då 15 074 kr. i månaden före 65 års ålder. Fr. o. m. 65 års
ålder skall pensionen även samordnas med allmän pension och egenlivränta enligt
del allmänna pensionsavtalet.

Den
föreslagna pensionen bör utgå fr. o. m. den 1 juli 1986.

Regeringen
bör inhämta riksdagens bemyndigande alt från inkomsttiteln Statliga
pensionsavgifter, netto, ta i anspråk medel för "pension åt Thorbjörn Fälldin
enligt vad jag här har förordat.

Förbättrad
familjepension åt framlidne statsministern Olof Palmes efterlevande

Normalbeloppel
av familjepensionen till Olof Palmes efterlevande maka

ulgör 10213 kr. i månaden, eller hälflen av den pension som skulle ha

betalats till Olof Palme som egenpension. Så länge det också finns elt

förmånsberältigal barn utbetalas 140 procenl av normalbeloppel. 13

Jag föreslår att
familjepensionens normalbelopp åt Olof Palmes efterle- Prop. 1986/87: 25
vande, räknat fr. o. m. den 1 mars 1986, höjs med elt så storl belopp att det blir
14000 kr. i månaden i 1986 års pensionsnivå.

Regeringen
bör inhämta riksdagens bemyndigande att från inkomsttiteln Slatliga
pensionsavgifter, netlo, la i anspråk medel för förbättring av familjepension
åt Olof Palmes efterlevande enligt vad jag här har förordat.

Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu anförl hemställer jag alt regeringen föreslår
riksdagen

alt
bemyndiga regeringen all från inkomsttiteln Slatliga pensionsavgifter, nello,
ta i anspråk medel för

1. pension
ål f. d. statsministern Thorbjörn Fälldin enligl vad jag

har förordal

2. förbättrad
familjepension ål framlidne statsministern Olof

Palmes efierievande enligt vad jag har förordat.

14

Bilaga 6 Prop. 1986/87:25

Utbildningsdepartementet

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 oktober 1986

Föredragande:
statsrådet Bodström vad avser p. 1-6 och statsrådet Göransson vad avser p. 7.

Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret
1986/87

Åttonde huvudtiteln

C. Vuxenutbildning

[11 C 6. Bidrag till driften av folkhögskolor m. m.

I
statsbudgeten för innevarande budgelår har under denna anslagsmbrik anvisats ell
förslagsanslag av 480 570 000 kr. Från anslaget lämnas statsbidrag lill bl. a.
driflkostnader för 125 folkhögskolor enligt folkhögskoleförordningen (SFS
1977:551).

De
verksamheier somjag nu kommer alt ta upp finns inte inberäknade i underiaget
för statsbudgeten för budgeiårei 1986/87.

1. Slyrelsen
för Stockholms stadsmissions stiftelse Vårdinge folkhög

skola har ansökt om extra bidrag med 150000 kr. eller räll för skolan all

erhålla statsbidrag till elevhemsföreståndare enligl normerna för de statliga

internatskolorna.

Verksamheten
vid denna skola skiljer sig från andra folkhögskolor så till vida atl skolan
sedan år 1956 har regeringens tillstånd att antaga studerande från 16 års
ålder. Folkhögskoleverksamheten bedrivs i internal och av de ca 90 eleverna vid
skolan bor flertalet på skolans internal. Med hänsyn till de speciella
förutsättningar som således råder vid skolan anserjag det vara befogat all
genom ell särskilt bidrag stödja Vårdinge folkhögskola. Jag förordar aft
verksamheten får etl särskilt bidrag av 75000 kr. under våren 1987. Jag har
vidare för avsikt atl åierkomma till denna fråga i budgetpropositionen för budgelåret
1987/88.

2. Under
våren 1986 har sfiftelsen Vuxenutbildarcenlmm konstituerats i

Linköping. Slyrelsen för Vuxenulbildarcentrum har ansökt om stafligt

stöd i form av projektmedel under en treårig försöksperiod. Styrelsen för

den nybildade stiftelsen uppger alt centret bl. a. skall arbeta såväl med

praktiskt utvecklingsarbete lillsammans med iniresserade vuxenulbild-

ningsanordnare som med dokumentation och förmedling av erfarenheter

inom områdel. Jag vill i detta sammanhang erinra om att riksdagen vid sin

behandling av anslaget till de samhällsvetenskapliga fakulteterna (UbU

1985/86:32)
behandlat en mofion 1985/86; Ub 553 i detta ärende. 15

Styrelsen för stiftelsen Vuxenutbildarcenlmm
anhåller om 2 milj. kr. Prop, 1986/87:25 årligen under en treårig
försöksperiod saml all regeringen under perioden i samband med utvärdering av
verksamheten prövar behovet av och formerna för ett permaneni anslag eller en
garanti.

Jag
förordar att stiftelsen tillerkänns bidrag om sammanlagt 3 milj. kr. under en Ireårsperiod,
varvid 1 milj. kr. bör utbetalas under innevarande budgelår. Det föreslagna beloppel
är avsett all uigöra ett slartbidrag för stiftelsens verksamhel.

De
ändamål jag nu har förordal leder till ell ökal medelsbehov under budgetårel
1986/87 om 1 075000 kr. Riksdagens medgivande bör inhämtas att få merbelasta
driftsbidragsanslaget till folkhögskolorna med detta belopp.

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen föreslår
riksdagen

att
godkänna vad jag har förordat om ytterligare utgiftsändamål under
förslagsanslaget Bidrag Ull driflen av folkhögskolor m. m.

D. Högskola och forskning [2] D 10. Utbildning för vårdyrken
Tandteknikerutbildning

Riksdagen
har tidigare beslutat att den stafliga tandleknikerutbildningen skall avvecklas
och ersättas med motsvarande kommunal utbildning. Den slalliga ulbildningen i
Huddinge, Malmö och Umeå har nu avvecklats och ersatts av motsvarande
kommunal/landstingskommunal utbildning. Anlagningen till den slatliga tandteknikerulbildningen
vid universitetet i Göleborg upphörde den 1 juli 1985 i syfte att utbildningen
skulle vara helt avvecklad den 1 juli 1986 (prop. 1984/85; 100, UbU 27, rskr.
291). Inga medel för ulbildningen finns därmed beräknade fr.o.m. budgetåret
1986/87.

Efter
vad jag har erfarit har inte Göleborgs kommun fullföljt och godkänt det avtal
om övertagande av tandteknikerskolan i Göleborg som statens förhandlingsnämnd
den 11 december 1985 har träffat med Göteborgs och Bohus läns vårdskoleförbund.
Enligt avtalet skulle vårdskoleförbundet fr.o.m. höstterminen 1986 starta tandleknikeruibildning
med minst 16 platser.

I
landet råder för närvarande brist på tandtekniker. Enligt Landsfings-förbundels
uppfattning utgör den brislande utbildningskapaciteten för landlekniker ett av
de mest akuta problemen inom den landslingskommunala vårdutbildningen.
Tandteknikerskolan i Göteborg har hittills svarat för ca en tredjedel av
utbildningen av tandtekniker i Sverige.

Mot
denna bakgrund bör enligt min mening tandteknikerutbildningen

bedrivas
även i fortsättningen vid universitetet i Göteborg i avvaktan på att

förutsättningar finns för
ett godtagbart avtal mellan stat och kommun. Jag

beräknar
medel (+1338000 kr.) för ändamålet budgetåret 1986/87 under

anslaget
D 10. Utbildning för vårdyrken.

16

Jag
hemställer alt regeringen föreslår riksdagen att Prop. 1986/87: 25

lill
Utbildning för vårdyrken på tilläggsbudget I till stalsbudgelen för budgetårel
1986/87 anvisa etl reservationsanslag av 1 338000 kr.

[3] Dil. Utbildning för undervisningsyrken

Högskolan
för lärarutbildning i Siockholm anordnar, utöver helfartsutbildningen på
industri- och hanlverkslärariinjen, också halvfartsulbildning med start budgetårel
1985/86. Utbildning på halvfart anordnas i Stockholms, Uppsala, Södermanlands
och Västmanlands län. Nämnda län har stor brist på behöriga yrkeslärare.

Medel
för handledarkostnader har tidigare beräknats under anslaget B 17. Bidrag till
driften av gymnasieskolan. Detta anslag är elt förslagsanslag. Fr. o. m. budgelåret
1986/87 beräknas denna lyp av kosinader under förevarande anslag. När medel för
halvfarlsulbildningen beräknades för budgelåret 1985/86 fördes hela handledarkoslnaden
upp under nämnda förslagsanslag. Medel för halva handledarkostnader bör nu iställel
föras upp under delta anslag. Kosinaderna uppgår för budgeiårei 1986/87 till
1222000 kr.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

lill
Utbildningför undervisningsyrken på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1986/87 anvisa etl reservationsanslag av 1222000 kr.

[4] D 20. Medicinska fakulteterna Omvandling av en tjänst som professor m. m.

Innehavaren
av den extra ordinarie professuren i medicin, särskilt lungmedicin, vid
karolinska institutet uppnår nedre pensionsgränsen den 30 juni 1987. Tjänsten
som professor är förenad med Ijänst som överläkare vid Karolinska sjukhuset.

Sedan
den 1 juli 1983 finns en professur i kardiologi inrättad vid universitetet i
Göteborg. Tjänslen är landets enda i ämnel. Vid en ulredning om fömtsättningarna
för inrättande av tjänsten framkom att både karolinska institutet och
universitetet i Göteborg hade goda och i stort sett likvärdiga förutsättningar
för utveckling av forskningen kring en professur i kardiologi.

Enligt
karolinska institutet är det mot bakgrund av den snabba utvecklingen inom den kardiologiska
forskningen samt en motsvarande snabb utveckling inom det hjärtkirurgiska
forskningsfältet angeläget att ytterligare resurser för forskning och
forskarutbildning inom området tillskapas. Vidare framhåller institutet alt den
kardiologiska forskningen har en lång tradilion vid institutet. En iniensiv och
internationellt uppmärksammad forskning bedrivs vid flera av
undervisningssjukhusen i Stockholm. Karolinska sjukhusel erbjuder unika
möjligheter för en framgångsrik kardiologisk forskning.

Mot
denna bakgrund föreslår insfitutet atl den ledigblivande Ijänslen 17

2 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 25

som professor i medicin,
särskilt lungmedicin, ändras till en ordinarie Prop. 1986/87:25 tjänsl som
professor i kardiologi.

Universitets-
och högskoleämbetet har i anslagsframställningen 1986/87 biträtt förslaget och
hemställt att en ordinarie tjänst som professor i kardiologi, förenad med överiäkartjänsl,
inrättas den 1 juli 1987 vid karolinska institutet. Hälso- och sjukvårdsnämnden
i Stockholms läns landstingskommun har förklarat sig beredd att inrätta en ijänsl
som överläkare vid Karolinska sjukhuset avsedd all förenas med professuren i kardiologi.

I
ärendel har skrivelser inkommit från Riksförbundet för hjärt- och lungsjuka.

Jag
meddelade i 1986 års budgetproposition min avsikl att återkomma med förslag i
denna fråga.

Jag
anser att den kardiologiska forskningen bör stärkas och förordar att en
ordinarie ijänst som professor i kardiologi med den föreslagna sjukvårdsanknytningen
inrättas vid karolinska institutet den Ijuli 1987. Därvid dras professuren i
medicin, särskilt lungmedicin, in.

Jag
hemsläller all regeringen föreslår riksdagen atl

bemyndiga
regeringen alt inrälla en tjänsl som professor i enlighel med vad jag
föreslagit.

[5] D 23. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna

Detta
anslag avser malemalisk-naturvelenskaplig forskning och forskamlbildning vid
universiteten i Stockholm, Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå.

Naturvetenskapliga
forskningsrådel har under lång tid finansierat etl slort antal s. k. mellantjänster
avsedda för forskning. Rådet föreslog i sin anslagsframställning för budgetåret
1986/87 alt ett antal sådana tjänster fortsättningsvis skulle finansieras via
anslag till högskolornas fasta organisafion. Förslagel till överföringar
berörde drygt 50 forskare med tillsvi-dareförordnanden vid universitetens och
de tekniska högskolornas matematisk-naturvetenskapliga och tekniska fakulteter
samt vid Sveriges lantbmksuniversitet. Jag anmälde i proposiiion 1985/86: 100,
bil 10 s 339 min avsikt att återkomma med förslag fill överföringar budgelåret
1986/87. Regeringen har mot bakgrund härav den 29 maj 1986 föreskrivii att
samtliga kostnader för ett antal tjänster, som t. o. m. budgelåret 1985/86
finansierats via projektmedel lill naturvetenskapliga forskningsrådet, skall fr.
o. m. budgetåret 1986/87 bestridas från de anslag som enligt riksdagens beslut anvisals
berörda högskoleenheler för utbildning och forskning. Regeringen har vidare i
regleringsbrev för budgetåret 1986/87 föreskrivit att naturvetenskapliga
forskningsrådet inle får disponera medel motsvarande kostnaderna för
ifrågavarande Ijänster.

Medlen
för finansiering av de tjänster som angivils i regeringens ovannämnda beslut
bör nu anvisas berörda högskoleenheter. Kostnaderna härför läcks av det under
naturvetenskapliga forskningsrådet innehållna beloppet. Under förevarande
anslag bör följande belopp anvisas för finansiering av tjänsterna:

18

universitetet i Stockholm 807000 kr Prop. 1986/87: 25

universitetet
i Uppsala 2 203 000 kr

universitetet i Lund 1529000 kr

universitetet i Göleborg 970000 kr

universitetet i Umeå 589000 kr

Jag
hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

alt
till Matematisk-naturvetenskapliga fakullelerna på filläggsbud-gel I till stalsbudgelen
för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 6 098 000 kr.

[6] D24. Tekniska fakulteterna

Delta
anslag avser teknisk forskning och forskarutbildning vid tekniska högskolan i
Stockholm, universiteten i Uppsala, Linköping och Lund, Chalmers tekniska
högskola och högskolan i Luleå

Jag
hänvisar lill vad jag i det föregående anfört under anslaget D 23, Matematisk-naturvetenskapliga
fakullelerna. Medel för finansiering av de ijänsler som i fortsäUningen skall
finansieras från anslag till leknisk fakultet bör nu anvisas under detla
anslag. Kostnaderna härför läcks av ett under naturvetenskapliga forskningsrådel
innehållet belopp. Följande medel bör anvisas för finansiering av tjänsterna.

Tekniska
högskolan i Stockholm 598000 kr -- -

Universitetet
i Linköping 190000 kr

Universitetet
i Lund 794000 kr

Chalmers
tekniska högskola 986000 kr

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Tekniska fakulteterna på tilläggsbudget I lill stalsbudgelen för
budgetåret 1986/87 anvisa etl reservationsanslag av 2568000 kr.

F. Kulturverksamhet m. m.

[7] F 9. Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av
deras verk genom bibliotek m. m.

Under
denna mbrik har i statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats

ett förslagsanslag av 46439000 kr. Från anslaget utgår s.k. bibliotekser

sällning till litterära upphovsmän och översättare för att deras verk lånas

ut genom folk- och skolbibliotek. Ersättningen, som årligen lillförs Sveri

ges författarfond, beräknas på grundval av vissa belopp per hemlån och

referensexemplar. F. n. uppgår grundbeloppen till 42 öre per hemlån och 1

kr 68 öre per referensexemplar av originalverk och till hälften av nämnda

belopp per hemlån resp. referensexemplar av verk i svensk översättning.

I årels budgetproposition (prop. 1985/86: 100 bil. 10 s. 397) anförde jag

atl medelsbehovei för biblioteksersältningen borde beräknas med utgångs

punkt i nu gällande grundbelopp i avvaktan på resultatet av pågående

förhandlingar med berörda upphovsmannaorganisationer om nya grundbe- 19

lopp. För
biblioteksersättningen har riksdagen anvisat ett preliminärl be- Prop.
1986/87: 25 lopp av 44 585 000 kr. för budgetårel 1986/87 (KrU 18, rskr. 192).

Regeringens
förhandlare har den 1 april 1986 träffat överenskommelse med Sveriges förfatlarförbund,
Föreningen Svenska tecknare och Svenska fotografernas förbund om
biblioteksersättningens grundbelopp för budgetåren 1986/87 och 1987/88. Enligt
överenskommelsen skall grundbeloppet för hemlån av originalverk vara 45 öre
budgetåret 1986/87 och 48 öre budgetåret 1987/88. Regeringen har den 24 april
1986 godkänt överenskommelsen.

Den
sålunda träffade överenskommelsen innebär, att regeringen åtagit sig all
föreslå riksdagen atl för innevarande budgetår räkna upp gmndbe-loppet för
hemlån av originalverk med tre öre. Övriga grundbelopp bör höjas i motsvarande
mån. Beloppen bör således vara 45 öre för hemlån och 1 kr 80 öre för
referensexemplar av originalverk samt 22,5 öre för hemlån och 90 öre för
referensexemplar av översatta verk. På grundval av dessa belopp beräknar jag
medelsbehovet för biblioteksersättningen till 47770000 kr., d.v.s. 3 185 000
kr. utöver vad riksdagen preliminärt har anvisal för innevarande budgetår.

Vad
gäller gmndbelopp för budgetåret 1987/88 bör regeringen återkomma lill
riksdagen med förslag i näsla budgelproposition. Därvid har regeringen
självfallet att beakta den ingångna överenskommelsen med berörda
organisationer.

Hemställan

Jag
hemställer atl regeringen föreslår riksdagen att

1.
godkänna vad jag har anfört om
biblioteksersättningens grundbelopp för budgetåret 1986/87,

2.
till Ersättning ål författare m.fi.
för utlåning av deras verk genom bibliotek m. m. på fllläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 3 185000 kr.

20

BUaga
7 Prop. 1986/87: 25

Jordbruksdepartementet

Utdrag
ur prolokoll vid regeringssammanlräde den 31 oktober 1986

Föredragande:
statsrådet Hellström såviit avser punkterna 1-3 och statsrådet Dahl såvitt
avser punklen 4

Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret
1986/87

Nionde huvudtiteln

F. Service och kontroll

[1] Aktiebolaget Svensk laboratorietjänst (Svelab)

Regeringen
godkände den 26 juni 1986 elt den 23 juni 1986 dagtecknat avtal mellan
företrädare för staten och Svenska kommunförbundet om försäljning av slatens
andel i Aktiebolaget Svensk laboralorieljänst (Svelab) lill kommunförbundei.
Statens andel av aktiekapitalet om 4560000 kr. uppgick till 34,21 %. Köpeskillingen
var 3 120000 kr. Svenska kommunförbundet har sedan köpet av statens akiier i
bolaget även förvärvat de akiier i bolaget som ägts av Lantbmkamas riksförbund,
Kooperaliva förbundet och Köttbranschens Service AB. Kommunförbundets köp av Svelab
får ses som yllerligare ett sleg i riktning mot en effektivare och ändamålsenligare
laboralorieservice inom bl. a. områdena livsmedelskontroll, vallenkontroll,
veterinärmedicinsk diagnostik och miljökontroll. Jag hemställer att regeringen
bereder riksdagen tillfälle

att
ta del av vad jag har anfört om Aktiebolaget Svensk laboratorieljänst.

G. Utbildning och forskning

[2] G 1. Sveriges lantbruksuniversitet

Chefen
för utbildningsdepartementet har tidigare denna dag i sin anmälan

till tilläggsbudget I för innevarande budgetår (anslaget Matematisk-natur

vetenskapliga fakullelerna) närmare redogjorl för vissa överföringar som

har gjorts av forskartjänster från naturvetenskapliga forskningsrådel lill

högskolornas fasta organisalion. Medel för de tre tjänsler som därvid

överförts till Sveriges lantbruksuniversitet bör anvisas under lantbmksuni

versitelets anslag. Kosinaderna härför uppgår till 540000 kr. Motsvarande

belopp hålls inne under anslaget Naturvetenskapliga forskningsrådet m. m.

under åttonde huvudtiteln. 21

Jag
hemsläller all regeringen föreslår riksdagen Prop.
1986/87:25

alt
lill Sveriges lantbruksuniversitet på lilläggsbudgel I till statsbudgeten för budgetårel
1986/87 anvisa ell reservalionsanslag av 540000 kr.

[3] G 4. Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges
lantbruksuniversitet m. m.

På
slalsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats
ett reservationsanslag av 28,4 milj. kr. Av beloppel disponerar byggnadsstyrelsen
6,1 milj. kr. enligl en särskild inredningsplan och utruslningsnämnden för
universitet och högskolor 22,3 milj. kr. enligl en särskild utmstningsplan.

Utrustningsnämnden
för universitet och högskolor (UUH)

Det
behövs en ny koslnadsram avseende utmstning av ladugård vid Sveriges
lantbruksuniversitet i Röbäcksdalen, Umeå. Ulmstningskostnaderna beräknas till
2,7 milj. kr. i prislägel den 1 januari 1986.

Föredragandens
överväganden

Jag
föreslår all under mbriken Sveriges lantbmksuniversilet. Röbäcksdalen,
Ombyggnad av djurstallaren ny kostnadsram av 1,3 milj. kr. förs upp i gällande utmstningsplan
under detta anslag i prislägel den 1 januari 1986. För att besirida kosinaderna
för innevarande budgelår bör 1,2 milj. kr. anvisas på tilläggsbudget.

Hemställan

Jag
hemställer all regeringen föreslår riksdagen alt

1.
bemyndiga regeringen att
besluta om anskaffning av ulmstning inom den kostnadsram somjag har förordat i
det föregående,

2. till Inredning och utrustning av lokaler vid
Sveriges lantbruksuniversitet m.m. på tilläggsbudget I till slatsbudgelen för
budgetåret 1986/87 anvisa ett reservafionsanslag av 1200000 kr.

H.
Miljövård

[4] H 15. Sanering av BT Kemis område i Teckomatorp

Under
förevarande anslagsrubrik har anvisats medel för alt läcka kostnaderna för
saneringsarbetet inom BT Kemis område i Teckomatorp. Hitlills har på
förevarande anslag saml anslaget Oförutsedda utgifler anvisals sammanlagt
omkring 40 milj. kr. för ändamålel. Det egenlliga saneringsarbetet är i
huvudsak avslutat. Anslaget används nu främst för täckande av kostnader för
avledning av dränagevatten från områdel fill reningsverk i Landskrona.

22

Länsstyrelsen i Malmöhus
län Prop. 1986/87:25

Länsstyrelsen
har i skrivelse den 28 januari 1986 anmäll all dränagevatten från området även
under kommande budgelår måste omhändertas och avledas fill Landskrona
reningsverk. Länsstyrelsen anger kostnaderna för del fortsatla saneringsarbetel
för nästa budgelår till 800 000 kr. Med hänsyn till alt bl. a. vissa
besparingar kan göras på anslaget redovisar länsstyrelsen eu medelsbehov för budgetårel
1986/87 av 535000 kr. för här aktuellt ändamål.

Föredragandens
överväganden

Det
är angelägel att saneringsarbetel på BT Kemis område i Teckomatorp i alla delar
kan fortsätta och slutföras på ett från hälso- och miljöskyddssynpunkt tillfredsställande
sätt. För att täcka kostnaderna i enlighet med länsstyrelsens redovisning bör
på tilläggsbudget I för innevarande budgetår anvisas 535000 kr. för sanering
av BT Kemis område i Teckomatorp.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt
lill Sanering av BT Kemis område i Teckomatorp på lilläggsbudgel I till slalsbudgeten
för budgelåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 535 000 kr.

23

Bilagas
Prop. 1986/87:25

Arbetsmarknadsdepartementet

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanlräde den 31 oktober 1986 Föredragande:
statsrådet Leijon

Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1986/87.

Tionde huvudtiteln

B. Arbetsmarknad m. m. [1]B3. Arbetsmarknadsutbildning

På
statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisals etl
reservationsanslag av 2025,2 milj. kr. varav 1779,2 milj. kr. har beräknats för
upphandling av arbetsmarknadsutbildning. Därutöver har 200 milj. kr. av ej
utnyttjade anslagsmedel, reservationsandel från budgetåret 1985/86, beräknats
kunna användas för sådan upphandling.

Arbetsmarknadsstyrelsen
(AMS) har i en skrivelse den 26 seplember 1986 anmäll att de beräknade medlen
för upphandling av arbetsmarknadsutbildning under budgetårel 1986/87 inte
kommer att räcka för den omfattning som riksdag och regering beslutat om.

En
av orsakerna lill detla är alt vissa kostnader i del tidigare systemet har
redovisats och reglerats i efierhand, medan del nya systemel med uppdragsfinansierad
arbetsmarknadsutbildning förutsätter medelsramar som medger betalning till utbildningsanordnaren
i aktuellt kostnadsläge.

Av
den anledningen ökar priset för den utbildning som AMS upphandlar från AMU-gruppen
med 151 milj. kr. dels på grund av löne- och prishöjningar, som inte har
kunnat beaklas vid anslagsberäkningen för budgetåret 1986/87, dels på grund av
sådana fördyringar som förväntas inträffa under innevarande budgelår. Vidare
begär AMS i samråd med AMU-styrelsen 49 milj. kr. till följd av ändrad
beräkning av AM13-gruppens kapitalkostnader jämförl med del underlag som
regeringen log ställning till i 1986 års budgelproposition. Härutöver begär AMS
75 milj. kr. för utökade köp av utbildning vid kommunal vuxenutbildning och för
särskilda insatser i vissa utsatta län m. m.

För
egen del räknar jag med att högsl 114 milj. kr. erfordras för att täcka de
merkostnader för AMS som bl. a. uppstått till följd av övergången Ull en ny
verksamhetsform för arbetsmarknadsutbildningen och som inle har beaktats
tidigare.

I
AMS skrivelse anmäls vidare att de reservationsmedel som återstår för

ny upphandling av arbetsmarknadsutbildning, sedan kvarstående utbelal- 24

ningar
från föregående budgelår har betalats, uppgår till högst 171 milj. kr. Prop.
1986/87: 25 och inte fill 200 milj. kr. som hade beräknats. Således fattas 29
milj. kr. i den kalkyl som ligger till grund för AMS upphandling av arbetsmarknadsutbildning.
För att säkerställa den omfattning av arbetsmarknadsutbildning för innevarande
budgetår, som statsmakterna beslutat om (prop. 1985/86: 100 bil. 12, AU 11, rskr.
153), anserjag del nödvändigt att AMS kompenseras härför.

Sammanlagt
bör AMS således lillföras ytterligare 143 milj. kr.

Jag
finner i övrigt ingen anledning att frångå den tidigare planerade omfaltningen
av arbetsmarknadsutbildningen. Det innebär bl. a. att sådana insatser som AMS
vill göra i samband med lokala större förändringar i sysselsättningen, får
klaras inom den planerade ramen.

I
det åtgärdspaket för Blekinge län som regeringen beslutade om i september i år
ingick bl.a. 6 milj. kr. för utbildningsinsatser i Blekinge. Enligt regeringens
beslul skulle den särskilda utbildningssatsningen finansieras med medel för beredskapsarbeie
under anslaget B 5. Sysselsättningsskapande åtgärder.

Med
hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen

alt
till Arbetsmarknadsutbildning på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgelåret
1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 143000000 kr.

25

BUaga
9 Prop. 1986/87:25

Industridepartementet

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanlräde den 31 oktober 1986

Föredragande:
statsrådet Peterson vad avser p. 1 och 2 samt 7-12; statsrådet Dahl vad avser p.
3-6

Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1986/87

Tolfte huvudtiteln

C. Regional utveckling

[1] C 2. Lokaliseringsbidrag m. m.

Under
denna rubrik har i statsbudgeten för budgeiårei 1986/87 anvisats ett reservalionsanslag
av 362 milj. kr. Över delta anslag anvisas medel till följande ändamål:

-
lokaliseringsbidrag beviljade
av statens industriverk eller av regeringen efter den Ijuli 1984,

-
offertslöd beviljade efter den
1 juli 1985,

-
lån till privala regionala
investmentbolag,

-
kapitaltillskott m. m. lill Sfiftelsen
Industricentra,

-
viss administration av regionalpolitiskt
slöd,

-
evenluella medel för ombyggnad
av outnyttjade bostadslägenheter i Kiruna.

Den
30 juni 1986 uppgick de medel som inle var ianspråklagna genom beslut till 126
milj. kr., efter det att riksdagen beslutat att tillföra anslaget 100 milj. kr.
på tilläggsbudget II till slalsbudgeten för budgelåret 1985/86.

Riksdagen
har vid flera tillfällen uppmärksammal den ogynnsamma utvecklingen i Blekinge
län. I samband med behandlingen av prop. 1985/86: 100 bil. 14 framhåller arbelsmarknadsulskollel
i sitt betänkande (AU 13 s. 92) att riksdagens tidigare uttalanden om en
generös tillämpning av bestämmelserna om regionalpoliliskt slöd i fråga om
ärenden som gäller kommunerna i länet bör äga fortsatt gilfighet. Över huvud
taget fömtsätter utskottet atl länsmyndigheterna i sina strävanden alt på olika
vägar förbättra situationen i länet får ett verkningsfullt stöd av de resurser
som centralt står fill berörda departements samt statens industriverks och andra
myndighelers förfogande.

Blekinge
län har en ogynnsam industristruktur. Etl fåtal stora företags

dominans gör arbetsmarknaden i länet sårbar. Det är därför nödvändigt att

förnya, utveckla och differentiera industristrukturen i Blekinge. Nyföreta

gandel måste öka. Det är också angeläget med åtgärder för atl höja teknik- 26

nivån i befintliga små och
medelstora företag liksom atl höja kompetensen Prop. 1986/87:25 hos de anslällda.

De
slöd som regeringen tidigare har lämnal till etableringen av Elektronikcenlrum
i Svängsta och Verkstadstekniskt centrum i Karlskrona är vikliga led i delta
arbete. Det gäller också de regionalpolitiska stöd som har lämnats till framlidsinriktade
projekl i en rad företag i länet. Härigenom har nya arbetstillfällen tillkommit
och modern leknisk ulrusining har kunnal las i bmk.

En
fortsatt positiv utveckling av näringslivet i Blekinge hämmas bl. a. av bristande
tillgång på riskvilligt kapital och av brister i länets infrastmktur. Jag
föreslår därför atl vissa åtgärder vidtas i syfte alt förbättra fömtsättningarna
i dessa avseenden. De åtgärder jag avser är för det första kapitaltillskott till
ell regionalt investmentbolag med verksamhel i Blekinge län. Under förutsätlning
atl näringslivet i regionen bidrar med medel bör också staten bidra och då med
lika stort belopp som näringslivet - dock högsl 35 milj. kr. Vidare bör 10
milj. kr. avsättas till Lunds universitet för utvecklingsinsatser i länet saml
9 milj. kr. för uppmslning av fiskehamnen i Nogersund i Sölvesborgs kommun. Det
särskilda lillskotl på 100 milj. kr. som anvisades anslaget C 2.
Lokaliseringsbidrag m. m. på tilläggsbudget II för budgetårel
1985/86 bör medge all även dessa kostnader kan belasta anslaget.

Eflersom
de medel som anvisats på detla anslag normall inle får användas fill sådana
ändamål som jag nyss föreslagit, bör regeringen inhämla riksdagens godkännande
härtill.

Hemställan

Jag
hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

att
godkänna vad jag har anfört om användningen av medel på anslaget C 2.
Lokaliseringsbidrag m. m.

[2] C 10. Kapitaltillskott till en utvecklingsfond för Västnorden

Något
anslag för detla ändamål finns inle upptaget i statsbudgeten för budgelåret
1986/87.

Bakgrund

Västnorden
omfaltar Island, Färöarna och Grönland. I nordiska ministerrådets arbele har
frågor rörande ulvecklingen i området behandlats av den s. k. Västnordenkommiltéen.
Denna bildades år 1980 under nordisk äm-betsmannakommittée för regionalpolifik (NÄRP)
som hör lill minislerrådel. Västnordenkommiltéen presenierade år 1983 etl
handlingsprogram för gemensamma utvecklingsinsatser inom detla område. Detta
program ligger till gmnd för de insalser som görs i Västnordenområdet.

Sedan
år 1970 har Nordisk industrialiseringsfond för Island (prop.

1970:11, UU 1, rskr. 50) funnits. Fonden inrättades i samband med Islands 27

inträde i EFTA. Till denna
fond har Sverige bidragit med sammanlagt 5,4 Prop. 1986/87: 25 miljoner US
dollar. Från år 1981 har fonden påbörjat en återbetalning av de tillskjutna
medlen vilken avses vara fullföljd år 1995.

I
december 1983 beslutade nordiska ministerrådet att förutsättningarna för en
utvecklingsfond för Västnorden skulle utredas.

Den
expertgrupp som tillsattes för att utreda behovet av och rollen för en sådan
utvecklingsfond har redovisat sina förslag i betänkandet 0kono-misk udvikling i
Vestnorden, Nordisk utredningsserie 1984: 15.

Av
betänkandet framgår bl.a. alt fisket dominerar i Västnordens näringsliv. Den
industri som finns är kopplad lill fiskel. Endast Island har industri med även
annan inriktning. De västnordiska ekonomierna är med fisket som bas mycket
konjunkturkänsliga. Infrastruklurinvesteringarna i området är dyrbara atl
genomföra och kraftigt eftersatta. Västnorden är mycket beroende av handeln med
omvärlden. En stor del av importen till Västnorden kommer från andra nordiska
länder, medan exporten i huvudsak går till andra marknader.

I
Västnorden är den andel av nationalinkomsten som går lill investeringar låg. Uiöver
inhemsk finansiering av investeringar finns bl.a. Nordiska Investeringsbankens
allmänna finansieringslån, Nordisk industrifonds och Nordiska ministerrådets
regionalpolitiska medel atl tillgå. Grönlands tidigare tillgång till lån via
europeiska invesleringsbanken upphörde i och med utträdet ur europeiska
gemenskapen år 1985.

Mol
bakgmnd av Västnordens speciella förhållanden föreligger enligt betänkandet
behov av ytterligare finansieringskällor för de investeringar som behöver
genomföras för utvecklingen i områdel. En gemensam nordisk låneinstitufion för
Västnorden skulle innebära ett finansieringsinstitut som är lätt tillgängligt
för låntagarna och som har god kunskap om områdets speciella karaklär.

Den
tidigare omnämnda expertgruppen har föreslagit att de nordiska regeringarna
skall besluta alt återbetalningarna från Nordisk industrialiseringsfond för
Island, skall lillföras en nyinrättad utvecklingsfond för Västnorden.

Frågan
om atl inrätta en särskild utvecklingsfond för Väsinorden ingick också i
Nordiska ministerrådets (finansministrarna) handlingsplan för ekonomisk
utveckling och full sysselsättning, som antogs 1985.

I
samband med behandlingen av denna plan konstaterades bl. a. att Västnorden
tillsammans med Nordkalotten skall vara det högst prioriterade områdel i
Norden i regionalpolitiska sammanhang.

Ministerrådet
överlämnade fill Nordiska Rådets 34:e session år 1986 ett förslag om
handlingsplan och utvecklingsfond för Västnorden. Handlingsplanen hänvisades till
behandling i det reviderade nordiska samarbelsprogrammet för regionalpolitik,
som antogs av rådel vid samma session. Förslaget att inrätta en
utvecklingsfond, i enlighet med ett särskilt avtal mellan de nordiska länderna
och speciella stadgar för fondens verksamhet (se bilagor), antogs enhälligt.

28

Nordiska
ministerrådets beslut Prop. 1986/87:25

I april 1986 fattade ministerrådet (de för regionalpoliliska
frågor ansvariga ministrarna) beslul om alt inrätta en utvecklingsfond för Västnorden.

Syftet med Västnordenfonden är att genom nordiskt samarbele
bidra till en mera tillfredsställande regional balans i Norden genom atl främja
Västnordens ekonomiska utveckling. Delta skall främst ske genom att stärka
utvecklingen av ett allsidigl och konkurrenskraftigt näringsliv. Medlen för della
skall vara lån, garantier eller bidrag till projekt i anknytning till små eller
medelstora verksamheter. Investeringarna kan gälla induslriutrust-ning,
serviceorgan och hjälpfunktioner för näringslivet samt forskning, produktutveckling,
marknadsföring, undersökningar m. m. med betoning på alt föra över kunskaper
och metoder från övriga Norden.

Fonden skall eftersträva en rimlig fördelning av
tillgängliga medel mellan Färöarna, Grönland och Island.

Fonden skall ha sitt säte i Reykjavik (Island) och vara
representerad i Törshavn (Färöarna) och Nuuk (Grönland).

Fondens verksamhet skall med förbehåll för
grundarländernas beslutsprocesser starta den 1 mars 1987.

NÄRP skall svara för uppföljningen av fondens verksamhet. Senasl
den 1 mars 1996 skall Nordiska ministerrådet besluta om verksamheten efter år
1999.

Avtalel mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige
om alt upprätta en utvecklingsfond undertecknades av samarbelsministrarna i
Island den 19 augusti 1986. Avtalet med tillhörande stadga bör fogas till
protokollet i della ärende som bilagorna 9.1 och 9.2. I avtalet och stadgan
redovisas fondens ändamål, organisation, finansiering, tidsramar och uppföljning.

Fondens grundkapital kommer totalt atl uppgå till 14,1
miljoner US dollar efler den 1 mars 1995. För Sveriges del innebären åtagande i
fonden atl ett belopp som motsvarar 5,4 miljoner US dollar ställs till
förfogande under perioden 1987—1995. Detta är det belopp som nordisk
industrialiseringsfond för Island skall återbetala till Sverige under perioden
1981-1995.

Föredragandens överväganden

Jag finner det tillfredsställande att Västnorden
uppmärksammas särskilt i det nordiska samarbetet. I det nordiska
regionalpolitiska samarbetet har Västnorden tillsammans med Nordkalotten högst
prioritet. Jag instämmer i att Västnorden har behov av utvecklingsinsatser inom
många områden. För att stödja utvecklingen av näringslivet i Västnorden, mot en
större mångsidighet än den nuvarande och en integrering i del nordiska handelsutbytet,
krävs bl. a. insatser av det slag somjag tidigare har redovisat. Jag finner att
en särskild utvecklingsfond är ett bra komplement till andra
finansieringskällor för atl främja utvecklingen i Västnorden.

Jag föreslår därför att ett belopp som motsvarar de medel
som återbetalas fill Sverige från nordisk induslrialiseringsfond för Island
under perioden 1981 —1995 används som grundkapital i en nordisk
utvecklingsfond för

Västnorden. Detta belopp
uppgår till sammanlagt 5,4 miljoner US dollar. Prop. 1986/87:25 Därav har
redan 1004000 US dollar återbetalats. Motsvarande belopp, 6928000 kr., bör
därför anvisas på etl nylt anslag för ändamålet. Jag avser ' all vid min
anmälan till 1987 års budgetproposition åierkomma till frågan om fortsatta
kapitaltillskott fill fonden.

Hemställan

Jag
hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

alt
till KapitaltiUskott till en utvecklingsfond för Västnorden på filläggsbudgel I
till statsbudgeien för budgeiårei 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 6
928 000 kr.

E. Energi

[3] E 11. Statens vattenfalls verk: Kraftstationer m. m.

I
statsbudgeten för budgetårel 1986/87 har under denna rubrik anvisats ett reservalionsanslag
av 2910000 kr. (prop. 1985/86: 100 bil. 14, NU 17, rskr. 172). För innevarande
budgetår är den ingående reservalionen 1 041 000 kr.

I
regleringsbrev för budgetåret 1986/87 har 2910 milj. kr. anvisals till statens
vattenfallsverk (Vattenfall). Vidare har Vattenfall medgivits en investeringsram
om 3 598,5 milj. kr. Härtill kommer 11,5 milj. kr. som vid budgetårets ingång
inte hade förbmkats av medel som har anvisats över finansfullmaklen under lidigare
budgelår.

Riksdagen
har bemyndigat regeringen att besluta om all bilda aktiebolag, eller förvärva akiier
i sådanl bolag, inom slatens vallenfallsverks verksamhetsområde i enlighet med
vad föredragande statsrådet har anförl i tilläggsbudget III fill statsbudgeten
för budgetåret 1981/82 (prop. 1981/82:125 bil. 9 s. 46, NU 53, rskr. 405). För
andra typer av bolag än eldistribulionsbolag begränsades bemyndigandet till ell
sammanlagt belopp som skulle fastställas varje år. För budgetåret 1986/87 har
detta fastställts fill 75 milj. kr. (prop. 1985/86: 100 bil. 14 s. 142, NU 17, rskr.
172). Regeringens bemyndigande är begränsat till att gälla bolag med ett bundet
eget kapital på högsl 5 milj. kr. (prop. 1982/83: 25 bil. 7 s. 45, NU 15, rskr.
116).

Från
Vattenfall har två skrivelser inkommii. Den försia rör byle av kraftlillgångar
med Stora Kopparbergs Bergslags AB. Den andra rör finansiering av det förvärv
av Gränges AB:s tillhöriga kraftlillgångar som fördes år 1981.

Byte
av krafttillgångar med Stora Kopparbergs Bergslags AB

I
skrivelse den 3 juni 1986 har Vattenfall redovisat en överenskommelse

som, med förbehåll för regeringens godkännande, har träffats mellan Vat

tenfall, Stora Kopparbergs Bergslags AB (STORA) och Boriänge Industri

verk (Boriänge). Överenskommelsen innebär atl de tre parterna skall sam

verka vid tillbyggnad och förnyelse av de tre vattenkraftstationerna Fors- 30

huvudforsen och
Bullerforsen i Dalälven saml Mockfjärd i Västerdalälven. Prop. 1986/87:25 Forshuvudforsen
och Bullerforsen ägs i dag av STORA och Mockfjärd av ST0RA:s helägda
dotterbolag Vesterdalelfvens Kraft AB.

Genom
överenskommelsen överför STORA kraftstationerna Forshuvudforsen, Bullerforsen
och Mockfjärd fill etl helägt bolag. Bullerforsens Kraft AB (BKAB). Därefter överiåter
STORA 37% av aktierna i detta bolag fill Vattenfall och 12% lill Borlänge.

Bolagels
uppgift blir alt äga och driva nämnda i dag befintliga anläggningar samt att
genomföra en tillbyggnad av samtliga kraftstationer, så alt kraftproduktionen
ökar med ca 145 GWh/år till totalt ca 630 GWh/år.

När
samtliga utbyggnader är genomförda uppgår Vallenfalls rätl lill kraftproduktion
till 37 % av bolagets lolala produkfion, dvs. ca 233 GWh/år.

De
planerade tillbyggnaderna i BKAB:s kraftstationer beräknas enligl föreliggande
planer genomföras under lidsperioden 1987-1991 och ge en lokal sysselsättning
under byggnadsfiden på sammantaget ca 230 manår. De lolala kostnaderna för att
genomföra tillbyggnaderna beräknas uppgå till ca 400 milj. kr. och skall
finansieras av BKAB, bl. a. genom upplagande av lån. De årliga kostnaderna för
de planerade tillbyggnaderna skall fördelas lika mellan Vallenfall och
Borlänge.

Överenskommelsen
med STORA innebär också alt Vattenfall får rätt all medverka vid tillbyggnad av
vatlenkraftstationerna Kvarnsveden och Domnarvet i Dalälven. Denna rätt gäller
dock under förulsältning att STORA inte före utgången av år 1989 tagit beslut
om atl självl genomföra åtgärderna och all överenskommelse med Vattenfall kan
träffas om villkoren för Vattenfalls medverkan.

Utöver
den nyss redovisade överlåtelsen av STORA:s 37 % av aktierna i BKAB lill
Vattenfall, innebär den träffade överenskommelsen atl även vissa bylen av kraftlillgångar
genomförs mellan STORA och Vattenfall. I syfle att få fill stånd ett mera
rationellt ägande av Vattenfalls och STORA ;s krafttillgångar har förhandlingar
lelt till överenskommelse om byte med följande innehåll:

-
Vattenfall övertar från STORA rälien
fill andelskraft i Älvkarleby om 36 GWh/år och STORA:s nuvarande rätt i Jössefors
om 13 GWh/år.

-
Vattenfall övertar också STORA:s
aktieinnehav (1 %) i Söderfors Krafl AB saml STORA:s räll aU år 1999 ulöka
innehavet lill hälften av aktierna, vilkel moisvarar 50 GWh/år.

-
STORA övertar å sin sida
Vattenfalls fallhöjder och rättigheter i Trängs-let och Båthusströmmens
kraftstationer, vilka är uiarrenderade av Vattenfall till STORA fram till år
2000. Härmed avslår Vattenfall från rälien att år 2000 lösa in kraft i nämnda
kraftstationer om 355 GWh/år.

För
del nu nämnda förvärvel av aktier i BKAB skall Vattenfall till STORA eriägga
161,1 milj. kr. Vallenfall skall däruiöver från STORA överta ett delägarlån
till BKAB på 45,4 milj. kr. Likviden och ersättningen för alt överta delägariånet
till BKAB uppgår sammanlagt lill 206,5 milj. kr.

31

Finansiering av förvärv av
Gränges Kraft Prop. 1986/87:25

Enligl
lagen (1981:669) om finansiering av framlida utgifter för använl kärnbränsle m.
m. (ändrad senasl 1986:601) - den s. k. finansieringslagen - föreligger
skyldighet för innehavare av kärnkraftsreaktorer att till staten erlägga vissa
avgifter i förhållande till den levererade energin. Avgiftssatsen beslutas av
regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. Medlen är avsedda atl
användas fill all ersätta reaktorinnehavarna för deras kostnader för slullig
hantering av använt kärnbränsle, rivning av reakloranläggningar och forskning
på kärnavfallsområdet. Vidare används medlen för att täcka kostnader som siaten
har i sammanhangei för bl. a. tillsyn och komplelterande forskning. Avgifierna
sätts in på räniebärande konto i riksbanken. Medlen fick tidigare även lånas ut
till de reaklorinnehavare som har svarat för inbetalningen inom ramar som har meddelals
i en tillämpningsförordning.

År
1981 inrättades nämnden för hantering av använt kärnbränsle (numera slalens kärnbränslenämnd)
som förvaltningsmyndighet för statens övergripande ansvar för hantering av
använt kärnbränsle och radioaktivt avfall från detla saml för avveckling och
rivning av reaktoranläggningar. Nämnden har bl. a. lill uppgift att handlägga
de nämnda finansieringsfrågorna.

I
skrivelse den 1 september 1986 har Vattenfall hemställt om medel för att
finansiera det förvärv som gjordes år 1981 av den kraftverksrörelse som tillhörde
Gränges AB. Förvärvet omfattade samtliga anläggningar, tillgångar, avtal,
rättigheter m.m., som hänförde sig till den rörelse för produklion och
distribution av elektrisk krafl som Gränges Kraft bedrivit. Dock undantogs
aktierna i Vesterdalelfvens Krafl AB och en mindre del av aktierna i Korsselbränna
AB.

Den
totala köpeskillingen för förvärvet uppgick till 1 024 milj. kr. Enligt regeringens
beslut skulle finansieringen inledningsvis ske dels med verkets egna
rörelsemedel, dels genom reverser fill säljaren. Vid förvärvet erlades likviden
på följande sätt;

-
510 milj. kr. genom reverser till
säljaren,

-
514 milj. kr. kontant.

Vattenfalls
förvärv av anläggningar och aktier finansieras normalt över reservationsanslaget
Ell. Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m.m. Vid förvärvel av Gränges
Kraft tillämpades emellertid en annan finansiering. Enligl riksdagens beslut
skulle den långsiktiga finansieringen av förvärvet av Gränges Kraft ske genom
successiva återlån från de medel som fonderals för kärnkraftens restkoslnader
och som förvaltas av statens kärnbränslenämnd (SKN) (prop. 1981/82: 25 bil. 10,
NU 13, rskr. 126).

Av
det totala medelsbehovet kan 153 milj. kr. finansieras med egna medel, varav
100 milj. kr. är erhållna medel för kärnkraftförseningen och 53 milj. kr. en
realisationsvinst från uppgörelse om Sölvbacka, som verket med regeringens
tillstånd fick utnyttja för förvärvet av Gränges Kraft. Efter sedvanlig
avskrivning av de i förvärvet ingående anläggningarna kvarslår per den 1 juli
1986 836 milj. kr. alt finansiera via lån. Av dessa medel är 505 milj. kr.
finansierade genom lån från SKN. Återstående belopp att finansiera uppgår
således till 331 milj. kr.

32

Genom
ändring den 1 juli 1986 av lagen beträffande finansiering av Prop. 1986/87:25 framtida
utgifler för använl kärnbränsle m. m. har möjligheterna till återiån från SKN
fallit bort. Härigenom förändras också fömtsätiningarna för Vattenfall atl
slutligt finansiera förvärvel av Gränges Krafl. Den planerade upplåningen beräknades
för budgetårel 1986/87 till 145 milj. kr. och för 1987/88 fill 186 milj. kr.

Föredragandens
överväganden

Byte
av krafttiUgångar med Slora Kopparbergs Bergslags AB

Jag
går nu över till minsi överväganden angående Vattenfalls överenskommelse med
Stora Kopparbergs Bergslags AB. Vattenfalls del av överenskommelsen och den geografiska
lokaliseringen av de kraftstationer och fallhöjder som berörs framgår av
följande figur och karta.

Överenskommelsen
mellan Vattenfall och STORA är av sådan art alt riksdagens godkännande
erfordras för att affären skall kunna genomföras.

För
Vattenfalls del innebär affären att:

-
Vallenfall övertar 37 % av
aktierna i BKAB och får därigenom lillgång till elkraft från kraftstationerna i
Forshuvudforsen, Bullerforsen och Mockfjärd. Vidare ges Vattenfall rätt att della
i utbyggnaden av dessa kraftstationer.

-
Vallenfall övertar aktier i
Söderfors Kraft AB och därigenom rätten fill elleveranser.

-
Vattenfall övertar andelskrafl
i Älvkarieby och Jössefors kraftstationer.

-
Vattenfall ges räu alt under
vissa villkor delta i tillbyggnad av kraftverken i Kvarnsveden och Domnarvet.

Vattenfall
skall å sin sida:

-
Avslå från den fallhöjd i Trängslel
och Båthusströmmen som är utarrenderad till STORA till år 2000 och från
inlösenrätt av de där belägna kraftstalionerna.

-
Ikläda staten förpliktelser gentemoi
BKAB att i framtiden lämna antingen borgen eller delägariån för reinvesteringar,
om- och tillbyggnader samt för alt klara eventuella likviditelsproblem.

-
Överta ett delägariån till BKAB
från STORA om 45,4 milj. kr.

-
Erlägga en mellanskillnad om
161,1 milj. kr.

Då
Vattenfall övertar 37 % av aktierna från STORA kommer BKAB att

äga de tre kraftstationerna Forshuvudforsen, Bullerforsen och MockQärd.

För dessa kraftstationer har en ulbyggnad planerats. Denna koslnad har

totalt beräknals till ca 400 milj. kr. Överenskommelsen innebär alt Vatten

fall ges rält till hälften av den lillkommande elproduktionen. Utbyggnaden

planeras bli finansierad genom upplagande av lån med de befinfliga kraft

stationerna som säkerhet. Vattenfall kommer därigenom inle aU behöva

lämna vare sig statlig borgen eller delägariån. För all säkerslälla all finan

siering alllid sker på effekfivasl möjliga sätl innehåller dock överenskom

melsen en förpliktelse för staten alt vid behov lämna anfingen borgen eller

delägariån för reinvesteringar, om- och tillbyggnader saml för alt klara

eventuella likviditelsproblem. Jag föreslår att regeringen inhämtar riksda

gens bemyndigande alt godkänna au sådana förpliktelser lämnas. 3

3 Riksdagen 1986/87. 1 sciml. Nr 25

Trängslets och Båthusslrömmens kraftstationer, 355 GWh år
2000

STORA KOPPARBERGS
BERGSLAGS AB

Söderfors Kraft AB

(I % + köprälligheter), 50 GWh

206,5 milj. kr.

Andelskraft
i Älvkarieby, 36 GWh, och Jössefors, 13 GWh, kraftstationer

VATTENFALL

Tillbyggnadsrätl i Kvarnsveden och Domnarvet

Delägariån
till BKAB, 45,4 milj. kr.

Förpliktelserang. borgen och delägarlån för reinvesteringar,
om- och tillbyggnader samt för ev. likviditetsproblem

BKAB

484 GWh (629 GWh)

\

\

37% av akfierna
i BKAB

Forshuvudforsen, 147 GWh (204 GWh)

Bullerforsen,

151 GWh (220 GWh)

O GWh

(72,5 GWh)

Vesterdalelfens Kraft AB

Mockfjärd, 186 GWh (205 GWh)

___________ l

BORLÄNGE
INDUSTRIVERK

12% av aktierna i BKAB

Figur
visande Vattenfalls del av överenskommelsen (siffror inom parantes anger tolal
utbyggd kraftproduktion).

34

Prop. 1986/87:25

Lule ä lv

B å thusstr ö mmen rr ä ngslet

Ume ä lv Å ngerman ä lven

mstromi Forshuyudforsen\j{lylQrleby

S ö deffors

J ö ssefors

Av
de aktier som Vattenfall avser atl förvärva svarar 25 % av aktierna Prop.
1986/87:25 mot andel i de i dag befintliga kraftstationerna och 12 % mot andel
i den fallhöjd som avses bli utbyggd. Utbyggnadsprojekten ingår i den av riksdagen
beslutade ulbyggnadsplanen för vattenkraft. För MockQärd är nödvändiga
tillstånd klara genom att vattendom har avkunnats. För Forshuvud-forsen och
Bullerforsen har ansökan inlämnats lill vattendomstolen. Om erforderliga
tillstånd för tillbyggnaderna av dessa kraftstationer inte erhålls, återköper
STORA molsvarande andel akiier.

Den
nu akluella överenskommelsen innebär flera fördelar för Vattenfall. En
angelägen stmkturrationalisering kan genomföras genom att Vattenfall dels
övertar aktier i Söderfors Kraft AB och den köprält av aktier som STORA har,
dels övertar STORA:s räU fill andelskraft i Älvkarieby och Jössefors
kraftstationer. Vattenfall å sin sida avstår från fallhöjd i Trängslel och Båthusslrömmen
och den därtill hörande inlösenrällen.

Vidare
innebär överenskommelsen all Vattenfall får fillfälle att befrämja och medverka
vid tillbyggnad och förnyelse av tre vattenkraftstationer i Dalälven som är kraftekonomiskl
fördelaktiga. Vattenfall får dessutom rält att delta i tillbyggnader av ytterligare
två kraftstationer i Dalälven. En angelägen förnyelse och tillbyggnad kan
därigenom lidigareläggas.

Överenskommelsen
mellan Vattenfall, Stora Kopparbergs Bergslags AB och Borlänge Industriverk
innebär fördelar för såväl de tre parterna som för samhällel i stort. Jag
föreslår därför alt regeringen inhämlar riksdagens bemyndigande alt få godkänna
den nu redovisade överenskommelsen och att 206,5 milj. kr. anslås för all
överta delägarlån och atl erlägga mellanskillnad.

Finansiering
avförvärv av Gränges Kraft

Jag
går nu över till mina överväganden beträffande finansiering av Vattenfalls
förvärv av Gränges kraftverksrörelse.

I
proposilionen om ändringar i finansieringssystemet för använt kärn

bränsle, m. m. (prop. 1985/86:132) anförde jag alt de fonderade avgifts

medlen utgör ett sparande som ger utrymme för investeringar inte bara

inom kraflindustrin, utan också inom övriga sektorer i ekonomin. För alt

kreditmarknaden skall fungera som instrument för en effektiv kapitaltill

delning för invesleringar bör i princip alla investeringsobjekt underkastas

traditionell kreditprövning. Inle heller strävan att realsäkra fonderade

medel ger motiv för att uflåning endasl skall ske fill kärnkraftsförelagen.

Del finns enligl min mening inte anledning till att ge investeringar i kraftin

dustrin särskild prioritet vid långivningen. Rätlen till återlån av inbetalda

medel är mot denna bakgrund inte motiverad. Jag föreslog därför atl

återiånesystemel skulle avskaffas. Riksdagen beslöt i enlighel därmed (NU

1985/86:25, rskr. 323). Eflersom möjlighelen lill återiån föll bort förändra

des också Vattenfalls möjligheter att slutligt finansiera förvärvel av

Gränges kraftverksrörelse. Jag anförde därför atl jag avsåg att återkomma

till denna fråga. I avsikt att få en samlad behandling av denna fråga och all

få den slulligl avgjord, förordar jag alt samtliga de medel som Vallenfall

hade beräknat atl låna anvisas under innevarande budgetår, dvs. 331 milj. 36

kr.

Med hänsyn till del jag nu
har anfört föreslår jag atl 331 milj. kr. anvisas Prop. 1986/87:25 för
innevarande budgelår, för aU finansiera Vattenfalls förvärv av Gränges kraftverksrörelse.

Hemställan

Jag
hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen alt

1. bemyndiga
regeringen att godkänna byle av krafttillgångar med

Slora Kopparbergs Bergslags AB i enlighet med vad jag tidigare har

redovisat,

2.
bemyndiga regeringen aft
godkänna att statens vattenfallsverk ikläder sig förpliktelser i fråga om
framtida borgen och delägarlån till Bullerforsens Kraft AB i enlighet med vad
jag har redovisal,

3.
lill Statens vattenfallsverk:
Kraftstationer m.m. på tilläggsbudget I lill stalsbudgelen för budgeiårei
1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 537 500000 kr.

[4] E 13. Bidrag till verksamheten vid Studsvik
Energiteknik AB

Under
denna mbrik har i statsbudgeten för budgetåret 1986/87 anvisats ett reservationsanslag
av 57410000 kr.

Studsvik
Energiieknik AB har sedan slulel av 1950-lalet erhållit medel för all täcka kosinaderna
för personallransporter. För budgetåret 1986/87 har inga särskilda medel beräknals
för della ändamål. I budgetpropositionen (prop. 1985/86; 100 bil. 14 s. 150) fömlsatles
a« bolagel skulle kunna Iräffa en uppgörelse med kommunen, som innebar att
transportfrågan slulligl kunde lösas. De senaste åren har Irafiken ulförts som beslällningstrafik
av Södermanlands länstrafik AB.

Studsvik
har under en lång tid fört förhandlingar med länstrafikbolaget. Detla har resullateral
i elt kompromissförslag, som innebär all bolagel fr. o. m. den 1 januari 1987
skall inlemma personaltransporterna lill och från Sludsvik i sin linjelrafik. Avtalel
skall gälla för tre år och Sludsvik skall bidra med 1 milj. kr. per år.
Bolagels kosinader för personallransporter kommer enligl avtalel för en
förlängning av beslällningslrafiken t. o. m. den 31 december 1986 all uppgå fill
2250000 kr.

Sludsvik
har i en skrivelse den 28 augusli 1986 fill industridepartementet hemställt om
5 250000 kr. för dels en förlängning av beställningstrafiken t. o. m. den 31
december 1986, dels bidrag lill länstrafikbolagel för treårsperioden
1987-1989.

Jag
har i lidigare sammanhang påpekal all frågan om att ordna personal

transporterna slufligt måste lösas. Efter vad jag erfarii har detta uppnåtts

genom alt Studsvik och länstrafikbolagel har Iräffal en uppgörelse, som

innebär atl personallransporlerna skall inlemmas i den reguljära linjelrafi

ken fr.o.m. den 1 januari 1987. Jag anser därför alt bolaget bör erhålla

medel som täcker kosinaderna fram till årsskiftet 1986-1987. Inga särskil

da medel bör därefler beräknas för detta ändamål. 37

Hemställan Prop. 1986/87: 25

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

all
lill Bidrag UU verksamheten vid Studsvik Energiteknik AB på lilläggsbudgel I lill
slalsbudgeten för budgetåret 1986/87 anvisa ell reservationsanslag av 2 250 000
kr.

[5] Försäljning av statens aktier i Aktiebolaget Oljetransit

Med
slöd av beslul av 1956 års riksdag (prop. 1956:120, 201, SU 77, 222, rskr.
201,409) iräffades avial mellan Sverige och Norge rörande Iransitirafik över
hamnar i Trondheimsfjorden. Syftet med avlalet var bl. a. atl genom uppförande
av en oljelagringsanläggning vid TrondheimsQorden förbättra möjligheterna för
en kontinuerlig tillförsel av främst oljeprodukter till mellersta och norra Sverige
vid evenluella avspärrningssilualioner, men även under vintrar då
sjöförbindelserna till hamnama i Botlen-havet är avbrutna.

I
prop. 1956:120 föreslogs att ett svenskt, av staten ägt bolag skulle bildas med
huvudsaklig uppgifl alt uppföra, äga och förvalla oljelagrings-anläggningen
samt all idka sådan handel som föranleddes av lagring i anläggningen. Till
aktieteckning föreslogs etl invesleringsanslag av 1 milj. kr. För finansiering
av oljelagringsanläggningen skulle ränlefria slalliga lån lämnas. Riksdagen
beslutade i enlighet med förslaget. Bolaget fick namnet Aktiebolaget Oljetransit.
Driften av anläggningen omhänderhas av bolagets norska dotterbolag, Lislora
A/S, som för närvarande har sex anslällda.

Aktiebolaget
Oljetransit beviljades under budgetåren 1956/57-1962/63 stafliga lån med
sammanlagt 29,9 milj. kr. för att uppföra nämnda oljelagringsanläggning. 1963
års riksdag medgav alt lånen till bolagel helt fick avskrivas (prop. 1963: 1
bil. 12, SU 10, rskr. 10). Statens fordran hos bolagel har genom
låneeftergifter successivt minskat, så alt bolagels skuld för närvarande uppgår
fill 11,6 milj. kr.

Anläggningen
vid TrondheimsQorden hyrdes inledningsvis ul fill svenska mililära
myndigheter. Numera utnylljas anläggningen av svenska intressen genom fortifikationsförvallningen
och försvarels materielverk. Huvuddelen används emellertid av Norske Fina A/S,
som sedan ett anlal år fillbaka hyr två tredjedelar av anläggningen.
Förhållandena vad gäller möjligheterna atl försörja mellersta och norra Sverige
med oljeprodukter i olika avspärrningssiluationer har vidare förändrats sedan
mitten av 1950-talet. Det kan således konstateras att det inte längre finns något
större behov av anläggningen för svenskt vidkommande.

Under
fömtsättning av den svenska regeringens godkännande har därför

elt avtal träffats mellan svenska siaten och Norske Fina A/S om överlå

lelse av akfierna i Akliebolagel Oljelransit lill Norske Fina A/S. Köpeskil

lingen är enligt avtalet 3,5 miljoner norska kronor. Vidare skall Norske

Fina A/S återbetala en del av det statliga lånet som - beroende på balans

räkningen per tillträdesdagen - beräknas uppgå till omkring 3 milj. kr.

Återstående del av del stafliga lånet förulsälts avskrivas. 38

Staten
förpliktar sig enligt avtalet att hålla Norske Fina A/S skadeslöst Prop.
1986/87:25 för den händelse del reses ersättningskrav som grundas på förhållanden
som uppstått före överlåtelsen. Della innefattar även krav från nuvarande och
tidigare anställda. Norske Fina A/S förpliktar sig atl se till atl löne- och anställningsvillkoren
för personalen inom Aktiebolaget Oljetransit och dess helägda dollerbolag Listora
A/S inte försämras till följd av aktieöverlåtelsen.

Ell
villkor för avtalets giltighet är vidare att norska myndigheter lämnar vissa lillslånd
m. m.

Hemställan

Jag
hemställer all regeringen föreslår riksdagen

att
bemyndiga regeringen att överlåta aktierna i Aktiebolaget Oljetransit lill
Norske Fina A/S och i samband därmed ikläda staten ekonomisk förpliktelse i
enlighet med vad jag förordat.

F. Teknisk utveckhng m. m.

[6] F 6. Patent- och registreringsverket m. m.

Under
detla anslag har i stalsbudgelen för budgelåret 1986/87 anvisals ell förslagsanslag
av 105 309000 kr. Beloppet var dock osäkert beräknai, eflersom pågående översynsarbele
ännu inle förelåg (prop. 1985/86: 100 bil. 14 s. 178).

Följande
programindelning gäller för patent- och registreringsverket (Patenlverkel).

1.
Patenlärenden

2.
Varumärkes- och mönslerärenden

3.
Namnärenden

4.
Bolagsärenden

5.
Uppdragsverksamhet Patentbesvärsrätten

Palenlverkels
verksamhet under programmen 1-5 samt patentbesvärsrältens verksamhel
finansieras från förslagsanslaget F 6. Patent- och registreringsverket m. m.
Programmet Uppdragsverksamhel redovisas förslagsvis över en anslagspost med
ett formellt belopp pä 1 000 kr. Under denna post redovisas kostnader och
intäkter för Palenlverkels uppdragsverksamhet. Anslagsposlen får inte
belastas. För att lösa fillfälliga eller säsongsmässiga likviditelsproblem för uppdragsverksamhelen
samt för att tillgodose behovet av rörelsekapital disponerar Patentverket en röriig
kredit på 100000 kr. hos riksgäldskontoret.

Inkomster
- uiöver iniäkterna av uppdragsverksamhelen - redovisas på statsbudgetens
inkomstsida under inkomsttiteln 2529 Avgifter vid patent- och
registreringsväsendet.

EPO-medlemskapsutredningen
har lämnat sitt betänkande (SOU

1985: 53) Sverige och den europeiska palenlorganisafionen och Palentver

ket har slutfört sin översyn av verkets organisafion. Utredningens belän- 39

kände och Patenlverkets
översynsrapporter har remitterats. Jag återkom- Prop. 1986/87: 25 mer mer
utförligt angående ulredningens och Patenlverkets slutsatser vid min anmälan
till budgelpropositionen för budgetårel 1987/88.

Jag
anhåller nu om alt få ta upp vissa frågor som rör anslagskonstmktionen för
patent- och registreringsverkel.

Jag
föreslår att såväl kosinader som intäkter för verksamhelen vid Patentverkets
enheter för patent-, varumärkes- och mönslerärenden fr. o. m. den 1 januari
1987 redovisas över elt nylt förslagsanslag på 3000 kr., benämnt Pateni- och
registreringsverket: Immaterialrätt. Anslaget bör ha tre posler, vardera på
1000 kr.; en för patenlärenden, en för varumärkes- och mönslerärenden saml en
för uppdragsverksamhelen inom patent-, varumärkes- och mönslerområdena. Jag
föreslår vidare atl medel till verksamheten vid Patentverkets bolagsbyrå fr. o.
m. den 1 januari 1987 anvisas över etl nytt förslagsanslag, benämnt Patent- och
registreringsverkel: Bolagsärenden. Delta anslag bör ha två posler; den ena
för myndighetsverksamheten och den andra (på 1000 kr.) för
uppdragsverksamheten vid bolagsbyrån.

Anslaget
F 6. Patent- och registreringsverkel m.m. bör belastas som hittills t.o.m. den
31 december 1986. Därefter bör endast kostnader för patentbesvärsrätten och
programmet Namnärenden belasla anslaget.

Skälen
till mina förslag är - när det gäller programmen Palenlärenden saml Varumärkes-
och mönsterärenden - dels alt verksamheten är helt avgifisfinansierad, dels atl
den är utsatt för konkurrens från det europeiska patenlverkel (EPO) i den del
som avser patentärenden. Del föreslagna systemet ger Patenlverket större
möjligheter till flexibilitet och snabb anpassning av resurserna till
förändringar i kundernas efterfrågan på verkets tjänsler.

Skälel
till milt förslag atl anvisa medel lill verksamheten vid bolagsbyrån över ett
särskilt anslag är alt budgeten på detla sätl bättre åskådliggör verkets två
huvudsaklig verksamhetsgrenar, som till arl och lokalisering är skilda åt.

Jag
vill i detta sammanhang upplysa om atl jag kommer atl föreslå regeringen all
höja Patenlverkets kredit hos riksgäldskonlorel fill 1 milj. kr. fr. o. m. den
1 januari 1987.

Medel
för programmet Namnärenden samt för patentbesvärsrätten bör anvisas som hitfills.
För patentbesvärsrätten har en ny beräkning gjorts. Fördelningen av medel för
programmen bör under budgetåret 1986/87 vara följande.

-
Namnärenden 2 400 000 kr.

-Patentbesvärsrätten 6700000
kr.

Sammanfattningsvis
innebär mina förslag att två nya anslag (benämnda Patent- och
registreringsverket: Immaterialrätt samt Patent- och registreringsverket:
Bolagsärenden) bör föras upp på statsbudgeten. Anslaget F 6. Patent- och registreringsverkel
m.m. bör efter den 31 december 1986 endast belastas med kostnader för
programmet Namnärenden och patentbesvärsrätten. Det innebär atl
anslagsbelastningen för budgetåret 1986/87 beräknas bli ca 67 milj. kr.

40

Hemställan Prop. 1986/87: 25

Jag
hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

alt
godkänna vad jag föreslagil beiräffande användningen av anslaget F 6. Patent-
och registreringsverket m.m. för budgetåret 1986/87.

[7] F 20. Patent- och registreringsverket: Immaterialrätt

Något
anslag för detta ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten för budgelåret
1986/87.

I
enlighet med vad jag nyss anfört angående en ny anslagskonstruktion för verksamhelen
med pateni-, varumärkes- och mönsterfrågor förordar jag att ett nytt
förslagsanslag förs upp med 3000 kr., varav en posl för Patenlärenden med 1000
kr., en posl för Varumärkes- och mönslerärenden med 1 000 kr. samt en post för
Uppdragsverksamhet med 1000 kr.

Hemställan

Jag
hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

alt
lill Patent- och registreringsverket: Immaterialrätt på tilläggsbudget I lill
statsbudgeten för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 3 000 kr.

[8] F 21. Patent- och registreringsverket: Bolagsärenden

Något
anslag för detla ändamål finns inte upplaget i stalsbudgelen för budgetårel
1986/87.

Jag
har nyss redogjort för mina förslag beträffande en ny anslagskonstruklion för
programmen Palenlärenden samt Vammärkes- och mönsterärenden. Vad gäller Palenlverkels
program Bolagsärenden finns ännu inle tillräckligt underlag för atl la
ställning lill frågan om en ändrad anslagskonstruklion.

Av
skäl somjag tidigare angivit förordar jag emellertid all Palenlverkels verksamhel
vid bolagsbyrån fr. o. m. den 1 januari 1987 anvisas medel under elt nyll
förslagsanslag som ersäller programmei Bolagsärenden samt den del av programmet
Uppdragsverksamhet som avser bolagsärenden under förslagsanslaget F 6. Patent-
och registreringsverkel m. m.

Med
resultatet från den sluiförda översynen vid Palentverket som underlag kan
verksamheten vid Patentverkets bolagsbyrå nu budgeteras på ell mera korreki säll
än fidigare. Jag förordar all det nya anslaget förs upp med 22601000 kr., varav
en post för Bolagsärenden med 22,6 milj. kr. och en post för Uppdragsverksamhel
med I 000 kr.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

41

att
till Patent- och registreringsverket: Bolagsärenden på tilläggsbudget I lill slatsbudgelen
för budgetårel 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 22601000 kr.

4
Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 25

G.
Statsägda företag Prop. 1986/87:25

[9] G 8. Infriande av förlusttäckningsgaranti för Zenit Shipping
AB

Någol
anslag för detta ändamål finns inte upptaget i slatsbudgelen för budgeiårei
1986/87. Dock har i statsbudgeten för budgeiårei 1983/84 anvisats ett reservafionsanslag
av 30 milj. kr. (prop. 1982/83:147, NU 55, rskr. 383). För innevarande budgelår
är den ingående reservationen 6,5 milj. kr.

Riksdagen
beslöt våren 1982 (NU 53, rskr. 405) bemyndiga regeringen alt i samband med rekonstmktionen
av AB Nya Oskarshamns Varv utfärda garanii för förlusUäckning inom skälig
ekonomisk ram. Beslul om garanfi och infriande av garanti skall enligt
riksdagens beslut anmälas lill riksdagen.

I
samband med alt ell skeppsbyggnadskonlrakl lecknades mellan AB Nya Oskarshamns
Varv och partrederiet under bildande för nybygge 438 vid varvel ingick Zenit Produktlank
AB, ell dotterbolag till Zenit Shipping AB, och partrederiet ett lidsbefraktningsavtal
beträffande nämnda nybygge för en period av fem år. Regeringen har genom
beslut lämnal utfästelse om all förluster som kan uppkomma för Zenit Produkltank
AB på gmnd av nämnda befraktningsavtal skall täckas genom statliga medel.

Förlusten
för de två första åren av lidsbefraktningsavtalel uppgick lill 23,5 milj. kr.
För del tredje avtalsåret beräknar Zenit Shipping AB förlusten lill ca 7,6
milj. kr.

Zenit
Shipping AB har i skrivelse den 28 augusti 1986 bedömt förluslerna för de två sisla
avtalsåren lill 17,7 resp. 17 milj. kr. Fömtsättningen för bedömningen är bl.
a. atl marknadsförhållandena inle förändras.

Osäkerheten
i bedömningen är således stor.

För
alt täcka de bedömda förluslerna för Zenit Produkltank AB till följd av tidsbefraklningsavlalel
om sammanlagt 48,8 milj. kr. t. o. m. det Qärde avtalsåret erfordras alltså
ytterligare ca 18,8 milj. kr. uiöver hitlills anvisade medel om 30 milj. kr.
Jag avser all senare återkomma med förslag hur förlusterna under del femle
avtalsåret skall läckas.

Hemställan

Jag hemsläller
alt regeringen föreslår riksdagen

att
till Infriande av förlusttäckningsgaranti för Zemt Shipping AB på lilläggsbudgel
I till statsbudgeten för budgetårel 1986/87 anvisa ell reservationsanslag om
18800000 kr.

[10] G 9. Ränta på inlösta skuldebrev till Svenska Varv AB

Något
anslag för delta ändamål finns inle upptaget i stalsbudgelen för budgetåret
1986/87.

Riksdagen
har vid skilda fillfällen - senast våren 1983 (prop.

1982/83:147, NU 55, rskr. 383) - beslulat aU siaten skall utfärda skulde

brev uppgående fill sammanlagi högst 968 milj. kr. lill Svenska Varv AB

för nedskrivning av anläggningar inom koncernen. Ränta skall ulgå på 42

skuldbeloppet med belopp
som regeringen besiämmer med hänsyn lill det Prop. 1986/87:25 allmänna ränlelägel.

Enligl
riksdagens beslut våren 1986 (prop. 1985/86:120, NU 34, rskr. 314) skall staten
lösa in samtliga dessa uteslående skuldebrev. Den lotala skulden enligt
skuldebreven uppgick den 30 juni 1986 fill 859133000 kr. Vid inlösen av
skuldebreven skall ränla ulgå med diskonto plus 4 %, vilket motsvarar elt
belopp av 123 834000 kr. från den 1 juli 1985.

Jag
förordar att 123 834000 kr. anvisas på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetårel 1986/87 för räntekostnader på skuldebrev till Svenska Varv AB.

Hemställan

Jag
hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att
lill Ränta på inlösta skuldebrev till Svenska Varv AB på tillläggsbudget I
till slalsbudgeten för budgetåret 1986/87 anvisa elt förslagsanslag av 123
834000 kr.

[11] G 10. Viss avvecklingsproduktion vid Kockums AB

Något
anslag för delta ändamål finns inte upptaget i statsbudgeien för

budgelåret 1986/87.

För
riksdagens information redogjordes i proposilionen om vissa varvsfrågor m. m. (prop.
1985/86:120, NU 34, rskr. 314) för de samlade ålgärder som regeringen ämnade
vidta med anledning av Kockum AB:s beslut att inleda MBL-förhandlingar om en
avveckling av produkfionen av handelsfartyg vid förelagel. En av de åtgärder
som aviserades var all ställa medel lill Kockums förfogande för all möjliggöra yllerligare
beläggning på varvet under åren 1986 och 1987.

Syftet
med denna beläggning är alt skapa en sådan produktion all avgångarna från varvel
skall ske i jämnare takt med att nya sysselsällnings-fillfällen skapas ulanför varvel.

Svenska
Varv AB och Kockums AB har undersökt olika allernaliv för avvecklingsproduktion.
Det har därvid visat sig lämpligast atl del av Svenska Varv AB ägda Rederi AB
Oktetten beställer en produkltanker på ca 23 000 dwl. Det är samma fartygstyp
som Oktetten beställde vid Uddevallavarvel AB i samband med varvets
avveckling. Kockums kan därigenom fillgodogöra sig Uddevallavarvels rilningsmaterial
m. m. och minimera sin egen projekteringstid. Det medför bl. a. atl de önskade
sysselsättningseffekterna uppnås vid räll tidpunkt. I takt med all del av Carnival
Cruise Lines beställda kryssningsfartyget färdigslälls, kommer anlalel produktionslimmar
som las i anspråk för fartyget successivi all minska för de olika
personalkategorierna fram fill leverans i början av år 1987. Det medför all
ledig kapacitet uppstår vid varvel. Produkllankern har inplacerats i produklionen,
så all effeklerna av denna undersysselsäilning minskas och att den bäsla överbryggningen
mellan arbelet med kryssningsfartyget och övergången till sysselsättning ulanför
varvet uppnås för de anställ-

43

da. Produkllankern som
levereras hösten 1987 skall inle ses som ett Prop. 1986/87: 25 långsiktigl
fartygsengagemang för Svenska Varv AB.

Som
jag redovisade i propositionen om vissa varvsfrågor m. m. (prop. 1985/86:120)
delar jag styrelsens i Svenska Varv konstaterande att möjligheterna all ta
order på kommersiellt godlagbara villkor saknas för Kockums. Detta förhållande
försiärks i elt avvecklingsskede. Jag förordar därför atl medel ställs till Kockums
förfogande på ett sådant sätt alt byggandet av en 23 000 dwt:s produkltanker
möjliggörs.

Medlen
är beräknade så all Kockums skall få ersättning för skillnaden mellan aktuellt
marknadspris och produktionskostnaden. Enligt de beräkningar som gjorts uppgår
denna skillnad till 180 milj. kr.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
lill Viss avvecklingsproduktion vid Kockums AB på tilläggsbudget I till slalsbudgeten
för budgeiårei 1986/87 anvisa ell reservalionsanslag av 180000000 kr.

44

Bilaga 9.1 Prop. 1986/87:25

Överenskommelse

om
upprättande av Den nordiska utvecklingsfonden för

Västnorden

Danmarks regering tillsammans med Färöarnas och Grönlands landsslyren
saml Finlands, Islands, Norges och Sveriges regeringar, vilka som ett led i det
nordiska regionalpolitiska samarbetet önskar främja den ekonomiska utvecklingen
i Västnorden (Färöarna, Grönland och Island) och utbygga samarbetet inom Västnorden
saml mellan Västnorden och Norden i övrigl, ingår följande överenskommelse:

Artikel I

Den nordiska ulvecklingsfonden för Västnorden, nedan
kallad Fonden, inrättas med syfte att främja utvecklingen av ett allsidigt och
konkurrenskraftigt näringsliv i Västnorden (Färöarna, Grönland och Island)
genom alt bevilja lån och bidrag saml slälla garanfier för genomförande av
projekt med anknytning till eller fill fördel för små och medelslora företag. I
samband härmed skall Fonden bidraga lill det industriella, kommersiella och lekniska
samarbetet inom Västnorden samt mellan Väsinorden och Norden i övrigt.

Artikel 2

Fonden skall ha status som juridisk person.

Artikel 3

Fondens verksamhet skall drivas i överensstämmelse med de
stadgar, som är bilagda denna överenskommelse. Dessa stadgar kan ändras efter
beslut av Nordiska Ministerrådet; dock inte på sådant sätl, alt exislerande kreditorers
säkerhel minskas.

Artikel 4

Fondens grundkapital tillskjutes av Danmarks, Finlands,
Islands, Norges och Sveriges regeringar samt Färöarnas och Grönlands landsslyren.
Dessa ansvarar för Fondens förpliktelser med sina andelar av grundkapitalet
till dess Fondens samtliga förpliktelser geniemot kredilorerna är uppfyllda.

Om gmndkapilalets
storlek, fördelning, inbetalning saml ökning av delta finns bestämmelser i
stadgarnas § 2.

Artikel
5

Fondens huvudsäte skall vara i Reykjavik. Fonden skall
vara representerad i Törshavn och i Nuuk.

45

Artikd 6 Prop 1986/87: 25

Fonden
skall vara undantagen från betalnings- och valutarestriktioner och kredilpoliliska
ålgärder, som hindrar eller försvårar Fondens verksamhet eller uppfyllandet av
någon del av Fondens förpliktelser.

Fondens
fillgångar och intäkter skall vara befriade från beskaltning.

Låneavtal,
i vilka Fonden är part, skall vara befriade från stämpelavgifter och andra
avgifter till det offentliga. Har sådana avgifter pålagts, skall de på anmodan
återbetalas.

Artikel
7

Skulle
omständigheter inträffa, som väsentligl förändrar fömtsätiningarna för Fondens
inrättande, skall avtalsparterna rådgöra med varandra om Fondens framtida
verksamhet.

Nordiska
Ministerrådet skall senasl den 1 mars 1996 la ställning lill Fondens vidare
verksamhet efler år 1999.

Om
Ministerrådet beslutar, att Fonden skall avvecklas, skall det ske i överensslämmelse
med det lillvägagångssätt, som är faslslälll i stadgarnas §14.

Artikd
8

överenskommelsen
och i arfikel 3 nämnda stadgar träder i kraft 30 dagar efter den dag, då samfliga
avtalsparter har meddelat det danska utrikesministeriet, alt överenskommelsen
har godkänts.

Del
danska utrikesministeriet underrättar övriga avtalsparter och Nordiska Ministertådets
Sekretariat om mottagandet av ovannämnda meddelanden och om tidpunkten för
överenskommelsens ikraftträdande.

Artikd
9

En
avtalspart kan efter den 1 januari 2000 säga upp överenskommelsen genom skriftligt
meddelande härom lill det danska utrikesministeriet, som underrättar övriga
avtalsparter, Nordiska Ministerrådets Sekretariat och Fondens styrelse om
mottagandet av meddelandet och om dess innehåll.

En
uppsägning gäller endasl den part, som har avgelt den, och träder i kraft
tidigast vid ulgången av det räkenskapsår, som följer efter del år, då uppsägningen
ägde rum.

Om
inte Nordiska Ministerrådet efler mottagandel av uppsägningen beslutar om
Fondens likvidation, skall rådet senast före uppsägningens ikraftträdande
fastställa tillvägagångssättet för avvecklingen av förhållandet mellan Fonden
och den utträdande avtalsparten. Det skall härvid säkerställas, att den
utträdande avtalsparten fortfarande ansvarar lika med övriga parler för Fondens
förpliktelser, som existerade vid vederbörande parts utträde.

46

Ariikd 10 Prop 1986/87:25

Originaltexten
till denna överenskommelse skall snarasl deponeras hos det danska
utrikesministeriet, som tillställer övriga avtalsparter och Nordiska Ministerrådels
Sekretariat bestyrkta kopior därav.

Till
bekräftelse härav har de vederbörligen befullmäktigade ombuden undertecknat
detta avtal.

Utfärdat
i Höfn den 19 augusti 1986 i ett exemplar på danska, färöiska,

grönländska, finska, isländska, norska och svenska språken vilka samtliga

texter har samma gillighel. v

47

Bilaga
9.2 Prop 1986/87: 25

Stadgar

för Den
nordiska utvecklingsfonden för Västnorden

Danmarks
regering tillsammans med Färöarnas och Grönlands landsstyren samt Finlands,
Islands, Norges och Sveriges regeringar har genom överenskommelse av den 19 augusli
1986 beslulat alt upprätta en nordisk utvecklingsfond för Västnorden (Färöarna,
Grönland och Island). För fonden gäller följande sladgar:

Andamål

§ 1

Den
nordiska ulvecklingsfonden för Västnorden, nedan kallad Fonden, har fill
ändamål att främja utvecklingen av ett allsidigt och konkurrenskraftigt
näringsliv i Västnorden (Färöarna, Grönland och Island) genom alt bevilja lån
och bidrag samt ställa garanlier för genomförandet av projekt med anknytning
till eller lill fördel för små och medelstora företag. I samband härmed skall
Fonden bidraga till det industriella och tekniska samarbetet inom Västnorden
samt mellan Västnorden och Norden i övrigt.

Fondens
grundkapilal

§2

Fondens
grundkapital uppgår till del belopp i danska kronor som motsvarar 14,1
miljoner US dollar, vilket fördelas på följande sätt:

Danmarks regering Färöarnas
landsstyre Grönlands landsstyre Finlands regering Islands regering Norges
regering Sveriges regering

2,7
milj. US dollar

0,1
milj. USdollar

0,1
milj. US dollar

2,7
milj. US dollar

0,4
milj. US dollar

2,7
milj. US dollar

5,4
milj. USdollar Gmndkapitalet slälls till Fondens förfogande räntefritl. Del
inbetalas överensslämmelse med nedansiående plan (i 1 000 US dollar).

Datum

S

DK

SF

N

IS

FR

GR

Totalt

Grundkapital TotaU

1/3 87

1004

502

502

502

76

19

19

2624

2624

1/3 88

276

138

138

138

20

5

5

720

3 344

1/3 89

328

164

164

164

24

6

6

856

4200

1/3 90

388

194

194

194

28

7

7

1012

5212

1/3 91

464

232

232

232

36

9

9

1214

6426

1/3 92

552

276

276

276

40

10

10

1440

7866

1/3 93

660

330

330

330

48

12

12

1722

9588

1/3 94

788

394

394

394

60

15

15

2060

11648

1/3 95

940

470

470

470

68

17

17

2452

14100

Totalt

5400

2700

2700

2700

400

100

100

14 100

48

På
anmodan av Fondens styrelse skall bidragsgivarna eriägga sin andel av Prop
1986/87: 25 grundkapitalet, helt eller delvis, tidigare än förutsatt i
ovanslående betalningsplan, enligt ovanstående fördelningsnyckel, om inte
annat avtalas. För den tid, under vilken belopp kan beiraktas såsom
förskottsbetalda i förhållande till betalningsplanen, har den bidragande parten
rätt atl uppbära en marknadsmässig ränta.

Grundfondsbidragen
kan erläggas antingen i US dollar eller i danska kronor med etl kronbelopp, som
moisvarar ifrågavarande bidragsbelopp i US dollar, omräknat efter
betalningsdagens officiella säljkurs i Köpenhamn för US dollar.

I
Fondens räkenskaper bokförs det inbetalda grundkapitalet i danska kronor.
Belopp, som mottages i US dollar, omräknas till danska kronor efler
betalningsdagens officiella säljkurs i Köpenhamn.

Fram
lill den I mars 1995 beräknas värdet i danska kronor av den inte inbetalda
delen av grundkapitalet vid varje tidpunkt efter den officiella säljkursen i
Köpenhamn för US dollar.

En
evenluell ökning av grundkapitalet kan ske endasl genom beslut av Nordiska Minislerrådel.

§ 3

Fondens
medel skall förvaltas på så sätt, atl grundkapitalet angell i danska kronor, säsom
föreskrivet i §2, förblir intakt, fills vidare t.o.m. den 31 december 1999.

Verksamhel
§4

Fonden
beviljar lån och släller garantier på bankmässiga villkor.

När
omständigheterna talar härför, kan lån och garantier lämnas på villkor, som är
fördelaktigare än bankmässiga villkor.

För
särskilda ändamål kan Fonden bevilja bidrag eller villkorslån, dvs. lån, som
skall återbetalas och förräntas endast i den omfattning, som ifrågavarande
projekts utveckling ger underlag för.

Bidrag
och villkorslån kan endasl beviljas av Fondens totala överskott.

Beloppet
skall avsättas för täckande av förlust på uflåning och garantier. Avsättningen
skall stå i rimligt förhållande till risken med vanliga lån och garanfier.

I
Fondens verksamhel skall man i slort eftersträva en rimlig fördelning av
Fondens beviljade och utbetalda medel mellan Färöarna, Grönland och Island.

Projekt,
som omfattar mer än ett enda område i Västnorden eller innebär samarbete med
det övriga Norden, bör prioriteras.

Fonden
skall eftersträva ett nära samarbete med näringslivsorganisationer, andra
finansieringsinstitut saml offentliga och privala organ, som har anknylning
till Fondens verksamhetsområde.

49

50

§ 5 Prop 1986/87: 25

Lån
kan beviljas av Fondens gmndkapital och reserver. Fonden kan dessulom laga upp
lån för finansiering av sin verksamhet.

De
sammanlagda ulestående låne- och garantiåtagandena får uppgå fill högst två
gånger Fondens gmndkapital.

§6

Fondens
likvida medel bör placeras på bäst möjliga villkor och i samförstånd med
vederbörande myndigheler på Färöarna, Grönland och Island. Fonden skall i så
stor utsträckning, som det är praktiskt möjligt, undvika kursrisker.

§ 7

Fondens
räkenskaper skall föras i danska kronor. Räkenskapsårel följer kalenderåret.

Fondens
årsrapport och årsräkenskaper skall översändas till Nordiska Ministerrådet.

Administration

§8

Fonden
har en slyrelse, en administrerande direktör och den personal i övrigt, som är
nödvändig.

§9

Slyrelsen
beslår av sju medlemmar, varav varje deltagande regering saml Färöarnas
landsstyre och Grönlands landsstyre ulser en medlem för en period av högst fyra
år i tagel. För varje medlem väljs en suppleant efler samma principer.

Styrelsen
väljer inom sig en ordförande och en vice ordförande för en period av två år.
Ordförandeposten alternerar mellan representanterna för Islands regering saml
Färöarnas och Grönlands landsstyren.

Styrelsen
är beslutsmässig, när ordföranden eller vice ordföranden tillsammans med minst
hälflen av de övriga medlemmarna, eller vid dessas förfall deras suppleanter,
är närvarande. Varje medlem har en rösl. För beslul krävs en majorilel av de
närvarandes rösier. Lån, garanti eller bidrag kan inte beviljas, om mottagarens
land eller område motsätter sig detta.

Beslut
kan iräffas också genom skriftligt förfarande.

Slyrelsen
sammanträder, när ordföranden så besiämmer, eller när minst två
styrelsemedlemmar eller direktören begär detta, dock minst två gånger om året.

Andra
kan vid behov härav inbjudas till styrelsesammanträdena.

§ 10 Prop 1986/87: 25

Styrelsen
träffar beslut om samtliga Fondens angelägenheler.

Styrelsen
kan delegera beslulanderäll till den administrerande direklören eller till ett
arbetsutskott bestående av styrelseordföranden samt de båda andra
styrelsemedlemmarna från Västnorden.

§11

Den
administrerande direktören leder Fondens löpande verksamhet, är ansvarig för
beredningen av låne-, garanti- och slödärenden samt skall följa de riktlinjer
och åligganden, som styrelsen har beslutat.

Direklören
ulses av styrelsen för en tid av högsl fem år i tagel. Direktören får inle
vara medlem av eller suppleant i styrelsen, men deltar i styrelsesammanträdena
ulan rösträll.

Fonden
lecknas av styrelsens ordförande, direktören eller den, som slyrelsen
bemyndigar.

§
12

Fondens
huvudsäte skall vara i Reykjavik.

Fonden
skall vara represenierad i Törshavn och i Nuuk.

Regionalinstilulet
(Byggdaslofnun) ställer erforderliga expedifionsmäs-siga och administrativa faciliteier
som lokaler, bokföring, expedifion, daglig revision, juridiskt bistånd,
inkassering, förvaring av värdepapper m. m. lill Fondens förfogande.

Övriga
bestämmelser

§13

Nordiska
Minislerrådel utser två revisorer för genomgång av styrelsens verksamhet och
Fondens räkenskaper. Revisorerna avger årligen en revisionsberättelse fill
Nordiska Ministerrådet.

§ 14

Nordiska
Ministerrådet fattar beslul om ändring av eller lillägg lill Fondens stadgar,
dock inte på ell sådanl sätt, atl exislerande kreditorers säkerhel försvagas.
Ministerrådet skall senasl den 1 mars 1996 la ställning lill Fondens verksamhet
efter år 1999.

Om
Nordiska Ministerrådet beslutar, att Fonden skall avvecklas, utser Ministerrådet
de personer, som skall förestå avvecklingen.

En
avveckling av Fonden genom återbetalning eller annat användande av
grundkapitalet kan inte ske snabbare än vad avvecklingen av Fondens uflånings-
och bidragslöften samt dess skuldförpliklelser vid lidpunkten för beslut om avveckling
tillåter.

51

Bilaga 10 Prop. 1986/87:25

Förteckning

över
anslag som regeringen begär på tilläggsbudget

I till
statsbudgeten för budgetåret 1986/87

Statsutgifter

//. Justitiedepartementet

F 7 Allmänna advokatbyråer: Rörelsekapital m. m. 2 100000

V. Socialdepartementet

F 5 Bidrag fill anordnande av daghem och fritids hem, re

servalionsanslag 165 000 000

VI. Kommunikationsdepartementet

D 3 Ersättning till slatensjärnvägar för köp av vissa
tjäns

ter, reiervanortj-ani/ag 74000000

D 5 Särskilda investeringar vid statens järnvägar, reserva

tionsanslag 45 000 000

D6 Ombyggnad m.m. av järnvägsvagnar vid Kockums

AB, reservationsanslag 288750000

VIII. Utbildningsdepartemenlel

D 10 Utbildningför vårdyrken, reiervfl/ioHians/flg 1338000

D 11 Utbildning för undervisningsyrken, reservalionsanslag 1 222000

D 23 Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna, reserva

lionsanslag 6098000

D 24 leknisWa fakulteterna, reservalionsanslag 2 568000

F 9 Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av
deras verk

genom bibliotek m. m., förslagsanslag 3 185000

IX. Jordbruksdeparlementet

G 1 Sveriges lantbruksuniversitet reservationsanslag 540000

G 4 Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lant

bruksuniversitet m. m., reservalionsanslag I 200000

H 15 Sanering av BT-kemis område i Teckomatorp, reserva

lionsanslag 535000

X. Arbetsmarknadsdepartementet

B 3 Arbetsmarknadsutbildning,/•e.je/vfl//o«ja/w/flg 143 000000

52

XH.
Industridepartementet Prop. 1986/87: 25

C
10 Kapitaltillskott till en utvecklingsfond för Västnorden,

reservationsanslag 6 928 000

E
11 Statens vattenfallsverk; Kraftstationer m. m., reserva

tionsanslag 537500000

E
13 Bidrag till verksamheten vid Studsvik Energiteknik

AB,
reservationsanslag 2250000

F20
Patent- och registreringsverket: Immaterialrätt,/ö/--

slagsanslag 3 000

F21
Patent- och registreringsverket; Bolagsärenden,/ö/--

slagsanslag 22601000

G
8 Införande av föriustläckningsgaranti för Zenii Shipping

AB,
reservationsanslag 18800000

G
9 Ränta på inlösta skuldebrev till Svenska Varv AB,

förslagsanslag 123 834 000

G
10 Viss avvecklingsproduktion vid Kockums AB, reser

valionsanslag 180000000

Summa
statsutgifter 1626 452 000

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986 53