Prop. 1986/87:33

Regeringens skrivelse 1986/87: 33

med bedömning av den ekonomiska utvecklingen 1986 och 1987

Skr 1986/87: 33

Regeringen
bereder riksdagen fillfälle all la del av vad som har tagits upp i bifogade uidrag
av regeringsprotokollet den 15 oktober 1986 samt överiämnar en i utdraget
angiven promemoria med bedömning av den ekonomiska utvecklingen 1986 och 1987.

På
regeringens vägnar

Ingvar
Carlsson

Kjell-Olof
Feldt

1
Riksdagen 1986187. I saml. Nr 33

Finansdepartementet - 1986/87:33

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanlräde den 15 oktober 1986

Närvarande:
statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Sigurdsen, Guslafsson,
Leijon, Hjelm-Wallén, Peierson, S. Andersson, Hellström, G. Andersson

Föredragande:
statsrådet Feldt

Skrivelse till riksdagen med bedömning av den ekonomiska
utvecklingen 1986 och 1987.

Konjunkturinstitutet
har till regeringen överlämnat sin årliga höstrapport med en beskrivning av
samhällsekonomins utveckling 1986 och 1987. Mol denna bakgrund har en
promemoria utarbetats inom finansdepartementet med en bedömning av den inlernalionella
och svenska ekonomiska utvecklingen i år och näsla år. Denna bör fogas lill
protokollet i detla ärende som bilaga.

Jag
delar bedömningen av den ekonomiska ulvecklingen 1986 och 1987 som har kommii lill
uttryck i finansdepartementels promemoria.

Jag
hemställer att regeringen överlämnar promemorian lill riksdagen och bereder
riksdagen tillfälle atl ta del av vad jag nu har anförl.

Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar i enlighel med hans
hemställan.

Bilaga Skr.
1986/87:33

Svensk ekonomi

Förord

Den
promemoria, som härmed läggs fram har utarbetats inom finansdepartementet och
beskriver den inlernalionella och den svenska ekonomins utveckling t. o. m.
1987. Det huvudsakliga underiaget är konjunkturinstitutets höstrapporl, vilken
offentliggjordes den 9 oktober. Arbetet har letts av statssekreteraren Erik Åsbrink
och departementsrådel Svante Öberg. Kalkylerna avslutades den 14 oktober 1986.

ti Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr33

1 Sammanfattning Skr. 1986/87:33

Bil.

En
väsentlig förutsätlning för den bedömning av den svenska ekonomins utveckling
1986 och 1987, som görs i denna promemoria, är all konflikten på den offentliga
arbeismarknaden inle blir så långvarig all den nämnvärt påverkar utvecklingen.

De
inlernalionella förulsällningarna för den ekonomiska utvecklingen innevarande
år har förändrats i så måtto all den ekonomiska aktiviteten i industriländerna
under årets försia hälft blev belydligl svagare än förutsett. Oljeprisfallet
har ännu inte fått den stimulerande inverkan på väridsekonomin som förutsattes
i våras. BNP-tillväxten i OECD-området vänlas nu för året i sin helhet bli 2
1/2% islället för något över 3 % såsom anlagits i den reviderade nationalbudgeten
för 1986 (RNB 86) i komplelteringspropositionen (prop. 1985/86:150, bil. l.l).
Dollarkursen har fortsatt alt falla nägot, medan den bedömning som gjordes i
våras av oljepriserna forlfarande stär sig väl.

En
marginell förstärkning av tillväxten i OECD-området fömtses 1987 jämfört med
helåret 1986. Den är bland annal hänförlig till en viss ökad efterfrågan i
Västeuropa och Japan till följd av de realinkomstökningar som redan har
inträffat i samband med oljeprisfallet och som förväntas även under näsla år.
Arbetslösheten i OECD-området vänlas ligga kvar på nivän 8% och inflalionen vänlas
uppgå till ca 3%.

Det
kan emellerlid inte uteslutas att tillväxten i industriländerna blir svagare
särskilt under senare delen av 1987 och under 1988. En minskning av det
amerikanska budgetunderskottet i förening med en ökad tillväxt utanför Förenta
Staterna skulle kunna bidra lill atl reducera de nuvarande stora
betalningsobalanserna. I den mån en effekliv samordning av den ekonomiska
politiken i de stora induslriländerna inle kommer till stånd är risken stor för
minskad tillväxt. Det kan inte uteslutas alt ökad proteklionism därvid
förvärrar situationen.

När
det gäller den svenska ekonomins utveckling i år kan noleras atl bytesbalansen förvänlas
bli avsevärl bättre än vad som förulsågs i våras, främsl till följd av lägre
import. Även exporten väntas emellerlid bli något lägre. Överskottet i
bytesbalansen beräknas bli ca 11 miljarder kr. 1986. Prognoserna från RNB 86
för den privata och offentliga konsumtionen är oförändrade. Däremot förulses nu
nägol lägre ökningsial för bruttoinvesteringar, lagerinvesteringar och BNP. Sysselsältningen
ser ut att öka i enlighet med tidigare beräkningar och arbetslösheten reduceras
nägol. Priser och löner stiger något mer än lidigare förutsatt.
Konsumentpriserna beräknas nu öka med 3,0% mellan december 1985 och december
1986.

Även
för nästa år förulses en BNP-lillväxl på knappt 2%, se tabell 1.

Den privata konsumtionen beräknas liksom i år öka med ca 2 1/2% 1987,

medan tillväxten i den offentliga konsumtionen väntas avta lill ca 1 % 1987.

Efler den svaga invesieringskonjunkturen i är, främst till följd av en svacka

i industri- och bostadsinvesteringarna, beräknas de toiala bruttoinveste

ringarna öka med ca 2 1/2 % 1987. Exportens ökningstakt väntas avta något

till ca 3%, medan importen beräknas öka med ca 5%, dvs något mer än i

är. 4

Tabell
1 Försörjningsbalans

Skr.
1986/87: 33

Miljarder
kr.

Procentuell

volymförändring

Bil.

löpande prisei

1985

1986

1987

BNP

860,3

2,3

1,9

1,7

Import
av varor och tjänster

282,0

7,5

3,3

4,8

Tillgång

1142,3

3,5

2,2

2,5

Prival
konsumtion

437,8

2,7

2,5

Offentlig
konsumtion

238,3

1,5

1,3

1,0

Stat

64,7

-0,1

-0,4

-0,3

Kommuner

173,6

2.1

1,9

1,5

Bruttoinvesteringar

163,2

6,5

0,5

2,6

Näringsliv

106,1

10,1

2,4

2,3

därav; industri

28,1

15,8

0,0

8,0

statliga affärsverk

12,3

5.6

11,7

1,7

Statliga myndigheter

6,0

-8,6

-1,1

0,6

Kommunala myndigheter

15,8

-1,8

0,6

-1,3

Bostäder

35,3

3,5

-5,0

5,5

Lagennvesteringar'

-1,0

0,7

0,0

0,3

Export
av varor och tjänster

303,9

2,8

3,4

2,7

Användning

1142,3

3,5

2,2

2,5

' Förändringstalet avser förändring i lagerinvestering i
procent av föregående års

BNP.

Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och
finansdepartementet.

Denna utveckling innebär all BNP-tillväxten även 1987 lill
största delen torde komma atl bäras upp av konsumlionsökning medan
kapitalbildningen lämnar ell obetydligt bidrag, se nedanstående tablå.

Bidrag till BNP-tillväxten 1983-1987

Årlig procentuell volymförändring och bidrag därtill

1983 1984 1985 1986 1987

BNP

2,4

3,4

2,3

1,9

1,7

Bidrag
från:

-
konsumtion

-0,7

1,2

1,7

1,5

-
kapitalbildning'

3,1

2,2

0,6

0,2

' Bruttoinvesteringar, lagerinvesteringar och
nettoexport.

Det är främst neltoexporten som väntas dra ned BNP-tillväxten
1987. Della är en följd av all de svenska förelagen i viss utsträckning
förutses föriora marknadsandelar på både hemma- och exportmarknaderna. För all
uppnå full sysselsällning och samhällsekonomisk balans pä längre sikl är det
nödvändigt dels all BNP-tillväxten blir någol starkare än 1986 och 1987, dels
att kapitalbildningen ger elt slörre bidrag till dennna tillväxt.

Arbetsmarknadslägel vänlas förbli gotl under näsla är. Sysselsätlningen
förulses fortsätta all öka, dock i nägol långsammare lakl än i år. Antalel
sysselsatta beräknas öka med närmare 30000 personer 1987. Arbetslösheten
beräknas därigenom bli ungefär oförändrad (drygt 2 1/2%). Internationellt selt
är della en mycket god utveckling. Arbetslösheten i OECD-området är i genomsnitl
drygl 8 %.

Den
lägre inflationstakt som har nåtts i år beräknas bestå under näsla år. Skr.
1986/87: 33

Konsumenlpriserna beräknas
öka med ca 3 1/2% mellan december 1986 Bil.

och
december 1987. Orsaken till dämpningen av inflalionen i år är främsl sänkta
oljepriser och räntor. Under nästa år förulsälts inflalionen komma alt hållas
nere av låga internafionella prisökningar, lägre limlöneökningar än i år och
kvardröjande effekter av årets låga inflation bl. a. via jordbmks-förhandlingarna.
I prognoserna för 1986 och 1987 har utgålts frän de löneavtal som har slutits
på den privala arbetsmarknaden. Vidare har för beräkningarna använts
medlingskommissionens bud från seplember månad med den precisering som gjordes
den 29 seplember när det gäller den offentliga arbeismarknaden. Del innebär en
genomsnittlig limlöneökning för hela ekonomin på ca 7 % 1986 och ca 4 1/2 %
1987.

Bylesbalansen
väntas visa ett överskott pä ca 7 miljarder kr. 1987, vilkel är något mindre än
i år. Försämringen beror främst pä den lidigare nämnda minskningen av den reala
neltoexporlen. Prognosen för bytesbalansen baseras på anlaganden om oförändrad
dollarkurs (6,90 kr.) och oförändrat oljepris (15 dollar per fal).

Tabell
2 Bytesbalans

Miljarder
kr., löpande pri

ser

1983

1984

1985

1986

1987

Export av varor Import av varor

210,5 200,4

242,5 217,9

260,5

244,4

270,0

234,4

284,2 250,0

Handelsbalans

10,1

24,6

16,0

35,6

34,2

Korrigering av handelsstatistiken Tjänstebalans
Transfereringsnetto

- 0,4

6,7

-23,6

- 1,2 6,6

-27,0

- 1,3

6,5

-31,7

- 1,4

5,1

-28,5

- 1,4

3,6

-29,2

Bytesbalans

- 7,2

3,0

-10,4

10,8

7,1

Källor:
Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet, riksbanken och finansdepartementet.

Den
offenlliga sektorns finansiella sparande vänlas, främsl till följd av engångsskatten
på försäkringsbolag m.fl., visa elt marginellt överskott 1987. Bortsett frän
denna tillfälliga inkomst väntas en ökning av del offenlliga
sparandeunderskottet jämfört med i år. Statens budgetunderskott beräknas med utgångspunki
från av statsmakterna fattade beslul och av regeringen föreslagna åtgärder öka lill
45 miljarder kr. 1987.

Prognoserna
för 1987 lyder därmed på en viss försvagning av den underliggande finansiella
balansen. Försvagningen är lill väsenllig del en följd av alt pris- och
löneökningarna ännu inte har anpassais ned till den nivå som gäller i omvärlden
och av att den exporterande och importkonkurrerande delen av näringslivel ännu
inte har byggts ut i fillräcklig omfattning.

2 Internationell utveckling Skr. 1986/87:33

Bil.

Den internationella
ekonomiska utvecklingen under försia halvåret 1986

blev
betydligt svagare än vad som förutsägs i den reviderade nationalbudgeten för
1986. De lägre oljepriserna och de fallande inlernationella räntorna
återverkade inte på den ekonomiska tillväxten i den takt och i den omfattning
som allmänl hade förväntats. I stället synes de negaliva effekterna lill en
början ha dominerat. De oljeexporterande länderna anpassade sin import till de
sjunkande intäkterna betydligt snabbare än väntal, samtidigt som övriga råvamexporlerande
länder tvingades till en fortsall neddragning av sin imporl. Den realinkomstökning,
som oljeprisfallel medfört i oljeimporterande länder, har ännu inte omsatts i
någon påtaglig och allmän ökning av konsumtionen. I flera länder har sparandet ökal.

Även
världshandeln utvecklades myckel svagt under första halvåret 1986. Till detta
bidrog inle endast de oljeexporterande ländernas minskade import, utan även del
sätt med vilket olika länder reagerade pä de slora växelkursförändringar som
inträffat sedan höslen 1985. Exporten från länder med apprecierande valutor
minskade snabbare än exporten ökade frän länder med deprecierande valutor.

En
viss förbättring av det världsekonomiska lägel kan förväntas under återstoden
av 1986 och under 1987. Effekten av de lägre oljepriserna och den lägre inlernationella
räntenivån torde successivi slå igenom och gynnsamt påverka såväl produklion
som handel. Med hänsyn till den svaga ulvecklingen under början av 1986 lorde
emellertid tillväxten för OECD-länderna totalt inte komma att överstiga 2 1/2%
för hela året. För 1987 väntas BNP-ökningen bli 2 3/4% för OECD-länderna
totalt. Ett genomgående drag i den förutsedda ulvecklingen - särskih ulanför
Förenta slalerna - är en förstärkning av den inhemska efterfrågan, framför alll
prival konsumlion. Samlidigt väntas en omsvängning i negativ riklning av den
reala externa balansen i särskilt Japan och Förbundsrepubliken Tyskland, vilkas
valutor apprecierat kraftigt sedan hösten 1985.

Tabell
3 Internationella förutsättningar

1985

1986

1987

Brultonalionalprodukl,
% per år

Förenta
staterna

2,7

23/4

Japan

4,5

2 1/2

Förbundsrepubliken
Tyskland

2,5

OECD
totalt

21/2

23/4

Nyckeltal

Konsumentpriser
i OECD, % per år'

4,6

2,75

Arbetslöshet
i OECD, nivå i %

8,3

8,25

Exportmarknadstillväxt,
% per år

6,8

5,9

4,3

Världsmarknadspriser
i nationella

valutor,
% per är"

3.9

-1,2

0,8

Dollarkurs
i kr.

8,61

7,13

6,90

Råoljepris,
dollar per fat

' KPl
årsgenomsnitt

Avser
bearbetade varor. De vikter, som har tillämpats, avspeglar ländernas betydelse
som avsättningsmarknad för svensk export av bearbetade varor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Arbetslösheten som under
det senasle året har minskat någol i vissa Skr. 1986/87: 33

länder uppgår lill drygl 8% för OECD-områdel i dess helhel. Någon Bil.

ytterligare
minskning torde knappast vara all vänla, då den ekonomiska tillväxten inte förulses
kunna stimulera sysselsättningen i tillräcklig omfattning.

I
Förenta Staterna väntas den ekonomiska aktiviteten förstärkas under andra halvårel
1986. Till detta bidrar bland annal en förutsedd lageruppbyggnad och en
förbättrad utveckling av utrikesbalansen. Med hänsyn till den svaga tillväxten
i början av året torde emellertid BNP-ökningen i år stanna under 3 %. För 1987 vänlas
en tillväxt pä ca 3 %.

Deprecieringen
av dollarn genlemol yenen och de västeuropeiska valutorna kommer att medföra
all den amerikanska konkurrenskraften förstärks. En minskning av handelsunderskollel
kan således förväntas. Samlidigt torde den privala konsumtionen, som tidigare
stimulerats av den låga inflationen, få en svagare utveckling när den lägre
dollarkursen slår igenom pä importprisema.

Bedömningen
av utsikterna för den amerikanska ekonomin försvåras av alt budgetunderskottets
fortsatla utveckling är oklar, till följd av svårigheterna atl genomföra den s.
k. Gramm-Rudman-Hollings-lagen. Dessutom är effeklerna av den nyligen antagna
skaltereformen svåra att beräkna.

I
Japan torde den inhemska efterfrågan inle kunna kompensera för den markerade
neddragning av neltoexporlen som apprecieringen av yenen resulterat i. Del
finns därför anledning atl revidera ned prognosen för BNP-tillväxten 1986 frän lidigare
3 1/2% fill 2%. Under 1987 väntas del ekonomiska stimulanspaket som regeringen
nyligen har presenieral få viss effekt. Omställningen lill mindre
exportberoende kan emellertid antas kräva lid och fillväxten för 1987 torde inle
komma atl överstiga 2 1/2%.

I
Förbundsrepubliken Tyskland förutses förbättringen av bylesförhållandet och en
fortsatt sjunkande inflation ge stimulans till den inhemska efterfrågan under
återstoden av 1986 och under näsla år. Exportens belydelse för tillväxten
avtar gradvis. Den västtyska regeringens budgetförslag för 1987 förulses inle
påverka ekonomin i åtstramande riklning. BNP väntas öka med cirka 3 % både 1986
och 1987.

Tillväxten
i de nordiska länderna sammantagna förvänlas sakta av under 1986. Näsla är kan
tillväxten komma atl dämpas ytterligare bl. a. lill följd av alt den ekonomiska
politiken sannolikt måste ges en resirikliv inrikining om man vill komma lill rätla
med de problem med bland annat externbalansen som man slår inför såväl i
Danmark som i Finland och Norge.

Vissa
faktorer försvårar bedömningen av den inlernalionella konjunkturutvecklingen
under den närmaste tiden. Slor osäkerhel vidlåder oljeprisprognoserna.
Oljepriset har i denna prognos antagits ligga på nivån 15 dollar per fal i
genomsnitt för både 1986 och 1987. Den fakfiska utveckhngen blir beroende av
bland annat i vilken utsträckning OPEC-länderna lyckas uppnä varaktiga
överenskommelser om all begränsa sin produklion. Huruvida andra oljeproducenler
kommer att agera i överensslämmelse med sådana eventuella överenskommelser är
också svårt alt bedöma.

Även
den framtida växelkursulvecklingen är osäker. De fem största 8

s. 4 Kontrollera mot PDF

industriländerna har under
det gängna året genom samordnade aktioner Skr. 1986/87:33

medverkat lill alt dollarn deprecierats kraftigl gentemot både yenen och de Bil.

västeuropeiska
valutorna. En minskning av det amerikanska budgetunderskottet i förening med
en ökad tillväxt utanför Förenta Staterna skulle kunna bidra till att de slora
betalningsobalanser som för närvarande råder mellan de slörre industriländerna
reduceras. Regeringarna i Japan och Förbundsrepubliken Tyskland befinner sig
under slark inlernationell press för atl genom en mer expansiv ekonomisk
politik bidra lill en sådan utveckling. En fortsall god tillväxt i
världsekonomin är i hög grad beroende av atl del samförslånd, som de stora
industriländerna manifesterade under förra ärel, kan bevaras och ulvecklas
ytterligare. På senare lid har motsättningarna snarasl ökal i synen på den
ekonomiska politikens utformning, vilket också medför risker för tilllagande
protektionistiskt tryck.

3 Utrikeshandel

Marknadstillväxlen
för svensk export av bearbetade varor har trots den svagare världshandeln
hållils uppe på en relativt hög nivä i är, mycket lill följd av en kraftig imporlökning
i Danmark och Norge. Marknadstillväxten vänlas å andra sidan dämpas någol nästa
år lill följd av den svagare utveckling som förulses i de nordiska
grannländerna.

Prisulvecklingen
i världshandeln är mycket dämpad. I år beräknas priserna falla på många varor.
I synnerhet gäller della naturligtvis priserna pä råolja och
petroleumprodukter, vilka i stort sett har halverats jämförl med i fjol. Även
priserna pä bearbelade varor beräknas emellertid sjunka med ca 1 % i
genomsnittliga nationella valutor. För många råvaror noteras ocksä prisfall. Tolall
beräknas importprisema falla med knappl 8% mellan 1985 och 1986.

För
näsla är har antagits all oljepriserna ligger kvar på samma nivå som i år,
medan en ökning på ca 1 % förulses när del gäller säväl bearbetade varor som
råvaror. Sammanlaget innebär detla en mycket svag ökning av importpriserna
1987.

Den
svenska industrins konkurrenskrafi förbättrades krafligl till följd av devalveringarna
1981 och 1982. Under de senaste åren haremellertid en viss försvagning skelt.
Relativpriserna pä Sveriges exporl av bearbetade varor har stigit varje är
sedan 1983 och vänlas göra det även 1986 och 1987. Lönsamheten i industrin
försvagades förra året och denna utveckling har fortsatt under försia halvåret
i år.

Denna
utveckling beräknas leda lill alt de svenska företagen i viss män förlorar
marknadsandelar pä exportmarknaden 1986 och 1987. När det gäller exporten av bearbelade
varor lill OECD-omrädel uppskattas föriusterna lill ca I % per år. Exporten av
bearbelade varor lill OECD-länderna beräknas därmed öka med drygt 4% 1987.
Exporten av bearbelade varor fill andra länder fömtsätts utvecklas svagare lill
följd av minskad exporl fill OPEC-områdel och statshandelsländerna. Vidare vänlas
exporten av andra lyper av varor öka långsammare, se labell 4, vilket gör all
den lotala varuexporten beräknas öka med ca 3%.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Tabell
4 Export och import av varor

Miljarder kr. 1985 1986

1987

Volymutveckling

Prisutveckling

1986

1987

1986

1987

Varuexport

Bearbetade
varor Fartyg

Petroleumprodukter
Övriga råvaror

205,5

4,3

11,8

38,4

220,7

5,6

7,4

35,9

235,0

4,2

7,3

37,3

4,7 28,3

3,7 -0,4

3,8

-27,1

4,0

1,5

2,6

2,0

-39,7

- 6,2

2,6

2,0

-5,0

2,5

Summa

260,0

269,6

283,8

4,3

2,8

- 0,5

2,4

Varuimport

Bearbelade
varor

Fartyg

Petroleumprodukter

Råolja

Övriga
råvaror

166,8

2,3

18.9

24,4

31,6

177,8

2,2

10,6

12,5

31,0

194,9

0,7

9,4

12,8

31,8

4,5

-5.2

-4,0

8,0

1,9

8,0

-69,7

- 6,3

2,1

1,7

2,0

2.0

-41.8

-52.5

- 3.9

1,5 2,1 -5,0 0 1,0

Summa

244,0

234,0

249,6

3,7

5,0

- 7,6

1,6

Skr.
1986/87: 33 Bil.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Källor:
Konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

Även
när del gäller hemmamarknaden förutses vissa förluster av marknadsandelar. De
svenska förelagens priser på bearbelade varor har de senaste åren ökat 2 ä 3 %
snabbare per är än importprisema och förutses göra det även näsla år. Importen
av bearbelade varor väntas öka 3% snabbare än den importvägda eflerfrågan 1987.
Det leder sammantaget med den förutsedda efterfrågeutvecklingen till en ökning
av imporlen av bearbelade varor med 8% 1987. En svagare importulveckling för
övriga varor drar ned den totala varuimportens ökningstakt till 5%.

Den
beskrivna ulvecklingen av utrikeshandeln med varor tillsammans med en
förbättring av tjänste- och transfercringsbalansen med ca 2 miljarder kr. 1986
leder lill elt överskott i bytesbalansen på ca 11 miljarder kr. 1986, atl
jämföra med ell underskott på ca 10 miljarder kr. 1985. Nettoimporten av
råolja och petroleumprodukter beräknas minska med 16 miljarder kr. mellan 1985
och 1986 och svarar därmed för en belydande del av förbättringen. Del böremellertid
noteras alt minskningen av oljenoian inte innebär en lika stor förbättring av bylesbalansen,
eftersom de lägre oljepriserna medför en ökad inhemsk efterfrågan och därmed
en ökad import.

Prognoserna för vamhandeln
1987 i förening med en väntad försvagning av tjänste- och iransfereringsbalansen
med drygl 2 miljarder kr., leder till en viss försämring av bytesbalansen. Överskollel
beräknas lill ca 7 miljarder kr. 1987. Försämringen av bytesbalansen 1987 är
en konsekvens av alt de svenska förelagen till följd av stigande relativpriser
beräknas förlora marknadsandelar på både exporl- och hemmamarknaderna.

s. 7 Kontrollera mot PDF

4
Arbetsmarknad

Arbetsmarknadsläget
har i år forlsall all ulvecklas i gynnsam riklning. Antalel sysselsatta beräknas
öka med 33 000 personer 1986 trots en belydande minskning av antalet personer
sysselsatta i arbetsmarknadspolitiska

s. 8 Kontrollera mot PDF

åtgärder.
Arbetslösheten vänlas minska från 2,8% 1985 lill 2,6% 1986, se Skr.
1986/87: 33

labell
5. Ell förbehåll måsle göras när det gäller utvecklingen i år eflersom Bil.

förändringar
av Arbetskraftsundersökningama (AKU), vilka är den huvudsakliga
statistikkällan för atl kortsiktigt följa sysselsättningen, har medfört slora
tolkningsproblem.

Tabell
5 Sysselsättning och arbetslöshet

Tusental
personer i åldrarna 16-64 år

Nivå 1985

Förändi

•ing
från föregåend

eår

1983

1984

1985

1986

1987

Sysselsättning:

Jord-
och skogsbruk

189

- 4

-10

- 7

-11

-8

Industri

1019

- 4

Byggnadsverksamhet

257

-10

- 7

- 1

Privata
tjänster

1447

Kommunal
verksamhet

1 121

Stadig
verksamhet

208

- 6

- 4

- 3

-2

Totalt

4243

Arbetskraftsutbud

4367

Arbetslöshet

124

-15

-12

- 8

Arbetslöshetsnivå,
%

2,8

3,5

3,1

2,8

2,6

Sysselsatta
i arbets-

marknadspolitiska
åtgärder'

-24

-16

'
Beredskapsarbete, ungdomslag och rekryteringsstöd.

Källor:
Statistiska centralbyrån (AKU) och fmansdepartementet.

Tillgängliga
indikatorer rörande ulvecklingen på arbeismarknaden framöver har hittills i år
varit posiflva: Anlalel nyanmälda och lediga platser ligger på en hög nivå,
antalet arbelslagare som är berörda av varsel om permitteringar och avskedanden
är mindre än under motsvarande period föregående år, brislen på yrkesarbetare
och tjänstemän inom industrin är fortfarande relativt slor. Della i kombination
med föreliggande prognoser rörande samhällsekonomins utveckling lyder på en
fortsatt sysselsättningsökning näsla år.

Indusirins sysselsättning
har hillills i är ökal slarki enligl AKU och en mindre ökning förutses även
nästa år. Byggkonjunkturen vänlas bli god nästa är, vilkel skulle kunna leda flll
en liten ökning av anlalel sysselsalla i byggnadsverksamheten. Den privala
tjänstesektorn har ökal anlalel sysselsalla under en längre tid och särskilt slarki
i år. En fortsatt ökning om än i måtfligare lakl förulses nästa år. Den
kommunala sysselsältningen vänlas öka med 1 1/2 % 1987, medan det för statens
del fömtses en liten minskning. Även antalet sysselsatta i jord- och
skogsbruket beräknas fortsätta all minska näsla år. Sammantaget skulle delta
leda till en ökning av antalel sysselsatta med knappt 30000 personer 1987.
Därvid har förutsatts en viss fortsalt minskning av antalet sysselsatta i arbetsmarknadspoliliska
ålgärder.

Utbudet av arbetskraft
beräknas fortsätta alt öka i samma takt 1987 som i år. Befolkningsförändringar lenderar
atl medföra en särskilt slor ökning av ulbudel 1987, medan den nägol svagare
sysselsättningsökningen drar

ned
ulbudsökningen. Arbetslösheten skulle därmed bli ungefar oförändrad nästa år.

Dessa prognoser lyder pä
ett oförändrat läge pä arbetsmarknaden. Trols det allmänt sett relativt
gynnsamma läget på arbeismarknaden kvarslår emellertid betydande regionala och
yrkesmässiga obalanser och en viss försvagning av arbetsmarknadslägel i
skogslänen kan inle uteslutas.

Skr. 1986/87: 33 Bi).

s. 3 Kontrollera mot PDF

5 Priser och löner

Nedgången
i inflationslakten, mätt som konsumentprisindex (KPl) utveckling de senaste 12
månaderna, som inleddes sommaren 1985 har fortsatt undfr 1986. I augusti 1986
var inflationstakten 3,6%, jämförl med 7,0% i augusli 1985. De bedömningar som
nu kan göras, med hjälp av underiag från konjunkturinstitutet och slalens pris-
och kartellnämnd, tyder på alt KPl under loppet av 1986 (dvs från december 1985
till december 1986) stiger med 3,0%.

Tabell
6 Konsumentpriser

Procentuell
förändring och bidrag därtill

1983

1984

1985

1986

1987

Konsumentpriser
under loppet av

året,
långtidsindex dec-dec 9,3

8,1

5,8

3,0

3,4

Därav
hänförs till:

Indirekta
skatter 2,0

1,2

0,2

-0,1

Automatisk
effekt av indirekta

skatter
1,1

0,8

0,7

0,8

0,5

Internationella
priser 2,1

1,6

0,0

-1,7

0,5

Jordbrukspriser
0,6

0,4

0,3

0,1

Bostadspriser
0,8

1,9

1,5

0,5

0,7

Diverse
taxor 0,6

0,4

0,3

0,5

0,4

Trendavvikelse
i priser på

färskvaror
0,1

-0,2

Restfaklor
_ 2,2

2,1

2,8

2,5

1,4

Konsumentprisindex

årsgenomsnitt
8,9

8,0

7,4

4,1

3,2

Implicitprisindex
för privat

konsumtion,
årsgenomsnili 10,6

8,3

7,2

4,6

4,1

s. 4 Kontrollera mot PDF

Källor: Konjunkturinstilutel,
siaiisiiska cenlralbyrån och finansdepartemenlel.

Nedgången
i inflationstakten under 1986 beror huvudsakligen på sänkta oljepriser och
räntor. Konsumentprisindex rensad för priser pä fjärrvärme, eldningsolja,
bensin och räntor beräknas sfiga med ca 5 1/2% 1986, dvs med lika myckel som
under 1985.

Under 1987 beräknas de inlernationella
priserna ha en mycket begränsad uppdrivande effekt pä konsumentpriserna, se
tabell 6. Den dämpade kostnadsutvecklingen inom jordbrukssektorn i år vänlas
medföra att jordbruksprisernas bidrag lill KPI-ökningen nästa år blir
måttligt. Därtill kommer att den inflation som genereras inhemskt via löner-
och vinstmarginalhöjningar väntas bli betydligt lägre än i år. Den dämpande
inverkan oljepriser och ränlor har haft på inflationen i år förutsätts således
under nästa år ersättas av en dämpande effekt av låga internationella
prisökningar.

s. 5 Kontrollera mot PDF

lägre
löneökningar och eftersläpande effekter av den låga inflationen i år.
Skr. 1986/87: 33

Konsumentpriserna beräknas med utgångspunki från gjorda förulsältning- Bil.

ar
bland annal rörande limlöner och oljepriser stiga med ca 3 1/2% under loppet av
1987. Prognosen förutsätier bland annat oförändrai diskonio och oförändrade
indirekta skaller, bortsett frän redan beslutade skattehöjningar.

Timlönerna
beräknas öka med ca 7% 1986 och ca 41/2% 1987 som genomsnitl för samtliga
löntagare. Därvid har förutsatts all löneglidningen i näringslivel håller sig
inom de ramar, som angavs då avtalen slöts. Det finns för närvarande ingel som
lyder på alt ramarna för överenskommelsen på den privata arbeismarknaden skulle
överskridas. För den offenfliga sektorn har beräkningstekniskl utgålts från
medlingskommissionens bud från september med den precisering som gjordes den 29
i månaden. Konjunkturinstitutet använder någol högre löneanlaganden 1986 och
1987.

6 Privat konsumtion

Mellan
första halvåren 1985 och 1986 ökade den privata konsumtionen med 1,9% enligt
nationalräkenskaperna. Bakom denna ökning ligger en stark utveckling av
omsättningen i detaljhandeln, vilken svarar för ungefär halva den privata
konsumtionen. Det är främst den s.k. sällanköpsvaruhandeln som expanderat, vilkel
sammanhänger med behovel av ersäll-ningsköp och den ökade satsningen på friliden
(radio/TV- och cykel /sporlhandeln).

Andra
delar av den privata konsumtionen har emellertid utvecklats svagare. Del gäller
l.ex. bilinköpen, som ligger på en lägre nivå försia halvårel i är än under
motsvarande period i Qol. En säsongmässig ökning av bilinköpen märks emellertid
under loppet av innevarande år. Även den privata konsumtionen av tjänster har
ökat långsami under försia halvåret 1986.

Tendenserna
till ökande bilinköp, inkomsi- och inflationsutvecklingen och det lätta
kreditläget talar för en betydligt starkare ökning av den privala konsumtionen
under andra halvåret i år.

För
helåret 1986 beräknas den privala konsumtionen öka med 2,7%, vilket är samma
prognos som gjordes i april i den reviderade nalionalbudgelen. Även hushållens
reala diponibla inkomster beräknas öka i ungefär denna takt, vilket skulle
innebära en i stort sett oförändrad sparkvot för hushållen i år.

Hushällens
reala disponibla inkomsler beräknas öka med ca 21/2%

1987. Därvid förulsälts bland annal alt lönesumman ökar med ca 5 1/2%

och all implicitprisindex för prival konsumlion ökar med ca 4%. 13

Tabell
7 Hushållens disponibla inkomster, konsumtion och

sparande

Skr. 1986/87: 33

Miljarder

kr.

1985

Procer

ituell
föränd

ring

Bil.

1985

1986

1987

Löpande
priser

Lönesumma

Inkomsiöverföringar till hushåll Övriga inkomsler netlo Direkla
skatter och avgifier

362,9

165,0

91,9

182,3

8,6

12,4 5.4 8,6

8,5 9,7 8,4 12,0

5,6 7,7 8,8 6,5

Disponibel
inkomst

437,5

9,3

7,5

6,7

1980
års priser

Disponibel inkomst Prival konsumlion Sparkvot, nivå i %

277.3 277,5

2,0

2,7 -0,1

2,7

-0,1

2,5

-0,1

Källor:
Konjunklurinslilulel, statistiska centralbyrån och finansdepariemenlel.

Omläggningen
av inkomstskatten näsla år innebär att den genomsnittliga skallen sänks. Del
kommunala grundavdraget höjs och den kommunala garantibeskattningen slopas, vilkel
beräknas ge en skattelättnad med 3,5 miljarder kr. jämförl med en tillämpning
av 1986 års skalleregler. Vidare genomförs förändringar i den slatliga beskallningen
(bland annat höjs basenheten och brytpunkten, vissa skattesatser sänks och sambeskallningen
av B-inkomster slopas), vilka sammantagna beräknas minska skatteinbetalningarna
med drygt 900 milj. kr. I motsatt riktning verkar genomförandel av sista
stegel i uppirappningen av den allmänna fastighetsskatten och den förutsatta
ökningen av den kommunala utdebiteringen med 20 öre.

Transfereringarna
till hushållen ökar av flera skäl den I januari 1987. Barnbidraget höjs från
400 kr. till 485 kr. per månad, studiebidraget höjs och utökas till 12 månader
liksom det förlängda barnbidraget. Garanfibe-loppet i föräldraförsäkringen saml
hyres- och inkomstgränserna för bosladsbidrag höjs också.

ökningen av hushållsinkomslerna
1987 vänlas medföra en ökning av den privata konsumtionen i ungefär motsvarande
takt. Det skulle innebära en oförändrad sparkvot även nästa år. Det finns flera
fakiorer som talar för en ökning av sparandet, bl.a. höga realräntor och höjt sparavdrag.
Dessa motverkas emellertid av det fortsatt lätta kreditlägel, vilket möjligen
skulle kunna leda till en fortsalt sänkning av sparkvoten.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7 Investeringar

Näringslivets
invesleringar ser ut atl utvecklas något svagare i år än vad som förutsågs i
den reviderade nationalbudgeten. För indusirins del beräknas nu
investeringsnivån förbli oförändrad 1986 men utsikterna för nästa år är goda
varför en ökning med 8% förutses. Industrins kapacitetsutnyttjande är högt och
konjunkturinstitutets senasle baromelerundersökning lyder på relativt positiva
framtidsförväntningar när det gäller produklion och orderingång.
Investeringarna i övriga delar av näringslivet väntas

expandera långsammare näsla
år och för näringslivel som helhet vänlas Skr. 1986/87:33

ungefär samma ökning av investeringarna som i år. Bil.

De
offentliga myndigheterna har i flera är reduceral sin investeringsverksamhet.
Genom all kommunernas invesleringar i år vänlas öka förutses en ungefär
oförändrad nivä på de offentliga myndighelernas toiala invesleringar 1986. För
nästa år förulses ånyo en dämpning av investeringsverksamheten i den offenlliga
sektorn.

Bostadsinvesteringarna
beräknas preliminärt ha minskal med 12% under första halvåret i år.
Minskningen var till stor del en konsekvens av en förskjutning av byggstarter
till följd av problem med överkosinader. Botten på igångsättningen av
bostadsbyggen tycks dock nu ha passerats och anlalet påbörjade lägenheter ökar
på nyll. En fortsatt uppgång förutses näsla år. Boslads-ROT, dvs. reparationer,
om- och tillbyggnader av bosläder, har ökat mycket kraftigl i omfattning de
senaste åren och en liten fortsatt ökning förulses i år och näsla är.

Sammanlaget
leder delta till en svag ökning av bruttoinvesteringarna 1986 och en starkare
ökning 1987, se tabell 8.

Tabell
8 Bruttoinvesteringar efter näringsgren

Milj. kr.

Åriig procenluell
förändr

ing.

1985,

1980 års

priser

löpande priser

1983

1984

1985

1986

1987

Näringsliv

106110

3,3

5,1

10,1

2,4

2,3

Induslri

28095

1,8

16,6

15,8

0,0

8,0

Slalliga affärsverk

12 252

0,2

-10,5

5,6

11,7

1,7

Övrigl näringsliv

65763

4,5

8,7

1,7

0,1

offentliga
myndigheler

21837

-0,8

- 1,8

-3,7

0,1

-0,8

Permanenta
bosläder

35 294

-1,2

4.5

3,5

-5,0

5,5

Totalt
inkl. diskrepans

163241

1,6

3,9

6,5

0,5

2,6

därav: näringsliv exkl.

handelsflolian

104758

5,1

2.9

11,7

3,3

3,9

Källor:
Konjunklurinstilutet, statistiska centralbyrån och fmansdepartementet.

Expansionen
av näringslivels byggnadsinvesieringar och reparations-och underhållsvolymerna
beräknas medföra en ökning av byggsektorns produklion med närmare 2% i år och drygl
2% 1987. Detta trots en svagare utveckling av de offentliga myndighelernas
byggnadsinvesteringar och i år även av bostadsbyggandet. I storstadsområdena är
byggmarknaden nu närmast överhettad.

Under
försia halvåret 1986 skedde en viss lagerneddragning, vilket liksom maskininvesleringarnas
utveckling hade en återhållande inverkan på importen. Under återstoden av året vänlas
en krafiig importökning, vilken lorde sammanhänga med en viss lageruppbyggnad.
För 1987 förutses en svag uppbyggnad av lagren i takt med att
produktionsnivåerna höjs.

8 Offentlig sektor

Den offentliga konsumtionen ökar i en allt långsammare
takt. I år beräknas ökningen bli 1,3% och nästa år 1,0%. Bakom denna utveckling
ligger en minskning inom den statliga sektorn och en avlagande expansion av den
kommunala verksamheten.

Slalens finansiella sparandeunderskoll beräknas minska med
ca 11 miljarder kr. mellan 1985 och 1986 lill följd av en betydligt snabbare
ökning av inkomsterna (ca 8%) än av utgifterna (ca 3 1/2%). Budgetunderskottet
beräknas minska än mer till följd av minskade valutakursförluster och
återbetalning av statliga lån. En minskning med 15 miljarder kr. mellan 1985
och 1986 förulses.

Även 1987 vänlas det statliga finansiella
sparandeunderskottet reduceras kraftigl. Beräkningarna bygger bland annal på
all den engångsskatt på försäkringsbolag m.fl., som regeringen har föreslagil
genomförs och minskningen av underskottet är en följd av denna. Ulan
engångsskatten skulle det finansiella sparandeunderskottet öka 1987. Eflersom
engångsskatten inle på annat säll än via minskade ränteutgifter påverkar
budgetunderskottet stiger detta från ca 42 miljarder kr. 1986 fill ca 45 miljarder
kr. 1987.

Osäkerheten är stor när det gäller kommunernas ekonomi.
Kommunernas räkenskapssammandrag och landslingens bokslulsuppgifter lyder på etl
större underskoll 1985 än enligl lillgängliga nationalräkenskaper. Med
utgångspunkt från en preliminär justering av del finansiella sparandel i
kommunsektorn 1985 beräknas underskottet stiga till närmare 5 miljarder kr 1986
och reduceras någol lill ca 3 miljarder kr 1987.

Del finansiella sparandeunderskottet i den offentliga seklorn
beräknas därmed uppgå lill ca 13 miljarder kr 1986. En fortsatt förbättring
sker nästa är när underskottet övergår i ett marginellt överskott. Skattekvoten
stiger tillfälligt till ca 52% 1987. Den offenlliga seklorns utgifler som andel
av BNP beräknas minska med nästan 2 procentenheter 1986 och ytterligare nästan
1 procentenhet 1987.

Tabell 9 Offentlig sektor

Skr. 1986/87: 33 Bil.

1985

1986

1987

Miljarder
kr., löpande priser

Slalens budgelunderskoll

-57,3

-42,0

-45,0

Finansielll
sparande:

Siat

Kommuner

Socialförsäkring

-42,4

- 3,6

24,2

-31,8

- 4,9

23,9

-19,7 (-34,7) - 3,2 23,3

Offentlig
sektor

-21,8

-12,8

0,4 (-14,6)

Procentandel
av BNP i löpande priser

Skattekvot Ulgiflsandel Finansielll sparande

51,6

65,4

- 2,5

51,4

63,7

- 1,4

52,2 (50,7) 62,9 0,0 (-1,5)

Källor: Konjunkturinstilutel.
siaiisiiska cenlralbyrån, riksrevisionsverket och finansdepariemenlel.

Anm.: Inom
parenies anges uppgifler exklusive inkomslerna frän engångsskatten på försäkringsbolag
m. fl.

9 Kreditmarknad

Del internationella ränlelägel karakteriserades av
sjunkande ränlor under vintern och våren 1986. Därefter har räntorna i Förenta
Staterna ytteriigare pressats ned, medan så inte har skett i Japan och
Förbundsrepubliken Tyskland.

I Sverige har de korta räntorna fortlöpande sänkts från en
nivä på ca 12% vid årsskiftet fill under 9% i september. Även de långa räntorna
har sjunkil. Riksbanken har sänkt diskonlol fyra gånger från 10,5 % till 7,5 %.
I lakl med den allmänna räntenedgången har utlåningsräntorna till allmänheten ocksä
sjunkil, vilkel kan illustreras av att villaräntorna gäll ned frän ca 14 till
11 %.

Den positiva räntemarginalen mot eurodollarn har under
1986 legat omkring 3 procent, se diagram 1. En återgång har således skelt till
den ränledifferens som rådde vid årsskiftet 1984/85. Att döma av valutaflödet
samt bytesbalansens utveckling under försia halvåret var kapiialbalansen kraftigl
positiv under januari men lorde därefter inte ha givit något neltoin-flöde.
Däremot har bylesbalansen genererat ell valulainflöde på ca 8 miljarder kr.
under perioden februari-juli. Totalt registrerades ell valulainflöde på ca 14
miljarder kr. under årets försia 9 månader.

Statens lånebehov kommer under 1986 att bli lägre än under
1985. Till följd av amorteringar av utlandsskulden kommer del inhemska
upplånings-behovet ändå all öka. I större utsträckning än lidigare har
finansieringen skell hos hushållen, främsl under försia hälften av året, genom
ökade insättningar i allemanssparandel och genom premieobligationslån.

Skr. Bil.

1986/87:33

Diagram 1 Ränteutveckling

Ränla på 3-månaders slatsskuldväxlar/bankcerlifikal saml 3-månaders
eurodollar-

ränta

Veckogenomsnitt
t. o. m. vecka 39

16-14-12 10

s-\

6 4 2 O

-■A

__ 1

\ Statsskuldväxlar/ \ bankcertifikat

iii n in MnMn iiiiiiititiii n iii M iiiiiiiiiT M iiiiii M riiiiiiiiriiiiir n nrTTmi m miiiit mnn tTi M i m iTiTniri n iiiTri nn i

1984 1985 1986

-16

14 12 10

1-8 6 4

(-2 O

Närmare bedömningar av
kreditutvecklingen är ännu svåra alt göra. Skr. 1986/87:33

Statistiken är efler slopandet av uilåningsregleringen i november 1985 Bil.

mycket
svårtolkad. Den betydande del av kredilerna som förut läg vid sidan av de
institut som ingår i statistiken överflyttas nu till banker och finansbolag.
Denna överflyttning redovisas i statistiken som en ökning i kredilgivningen.
Den verkliga kredilgivningen är därför under en övergångslid svår atl
urskilja.

Det
står dock klarl all den lolala kredilgivningen lill allmänheten har expanderat markanl
under det senaste årel. I försia hand svarar bosladsin-sfituten för en
betydande ökning. Jämfört med den mycket restriktiva utlåningen under 1985 lycks
även affärsbankerna ha ökal sin ullåning kraftigt. Alt en betydande del av kredilerna
gått lill hushållen är sannolikl. Preliminära kalkyler över hushållens
finansiella sparande under första halvårel 1986 tyder på avsevärda men likarlade
ökningar av både tillgångar och skulder. Upplåningen tycks sålunda ha använls lill
placeringar i finansiella tillgångar snarare än till konsumlion.