Prop. 1986/87:35

Regeringens
proposition

1986/87:35

om ändring i reglerna för bidragsförskott och underhållsbidrag

Prop.

1986/87:35

Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har lagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollel den 9 oklober 1986.

På
regeringens vägnar

Ingvar
Carlsson

Bengt Lindqvist

Propositionens huvudsakliga innehåll

Sedan
riksdagens revisorer företagit en granskning av bidragsförskotlssysle-mel och
lämnat riksdagen förslag i ämnel, behandlade riksdagen under våren 1986 frågor
om bidragsförskott och underhållsbidrag lill barn (förslag lill riksdagen
1985/86:17, SoU 29, rskr. 354).

Riksdagen
förordade en utredning av bidragsförskottssyslemel. Del överlämnades lill regeringen
att överväga om det finns skäl för all genomföra de olika åtgärder på korlare
sikt som föreslagils av revisorerna. I proposilionen görs mol den bakgrunden en
genomgång av de åtgärder som enligl revisorerna bör övervägas utan atl
utredningsresultatet avvaktas.

I
propositionen behandlas också indexregleringen av underhållsbidrag.

Följande
lagändringar föreslås.

-
Indexregleringen av
underhållsbidragen ändras så atl bidragen närmare följer basbeloppsulvecklingen.
Dels slopas den nuvarande regeln alt bidragen jusleras endasl när basbeloppet
har ökal eller minskal med minsl fem procenl sedan den senasle jusieringen.
Dels skall underhållsbidragen fill barn följa basbeloppsändringarna ulan den
nuvarande begränsningen lill 7/10 av basbeloppsändringen. Della innebär all man
uppnår en större likhet med de basbeloppsanknutna bidragsförskotten.

-
Nivån för bidragsförskott sänks
från 41 fill 40 % av basbeloppet.

-
Skyldighet all beiala förfallna
underhållsbidrag lill försäkringskassan skall gälla även om bidragsförskollsbeslutel
inle delgetts den underhållsskyldige. Betalningar som skelt fill barnets
ställföreträdare före delgivning får dock åberopas mot kassan. Förslagel
innebär att införsel kan äga rum även om den underhållsskyldige inte delgetts
kassans beslut all betala ul bidrags-

lOisKOtt.

1
Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 35

-
Handläggningen hos försäkringskassorna
av frågor om umgängesavdrag Prop. 1986/87:35 samordnas till den
underhållsskyldiges försäkringskassa.

-
Det minsta
bidragsförskottsbelopp som föranleder utbetalning föreslås höjt till 50 kr. per
månad.

-
Vissa krav på delgivning slopas
i bidragsförskotlslagsfiftningen.

De
nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1987. Del innebär bl.a. att
den förändrade indexregleringen fillämpas första gången i fråga om justering
av underhållsbidragen den 1 februari 1987.

1
Förslag till Prop. 1986/87:35

Lag om ändring i lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag

Härigenom
föreskrivs all 3 och 4 §§ lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag
skall ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

3§'
Bidragsbelopp som höjls enligl 2 § samt bidragsbelopp som senasl beslämts
eller bestämmes efler utgången av år 1965 ändras i anslulning lill basbeloppet
enligl lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Ändring
sker första gången den 1 april del år basbeloppet för april månad med minsl fem
procenl över- eller underskrider basbeloppet för april 1966. Därefter sker
ändring den 1 april varje år basbeloppet för mars månad med minst fem procenl över-
eller underskrider del basbelopp som låg till grund för senasle ändring, om
inte annal följer av tredje eller fjärde slycket. Bidragsbelopp som år 1979
eller 1980 har bestämls under fiden januari-mars ändras dock lidigasl den 1
april årel därpå.

År
1982 sker ändring den 1 mars. År 1982 sker ändring den 1 mars,

om
basbeloppet för det året med om basbeloppet för det året med

minst fem procent över- eller un- minst fem procenl över- eller un

derskrider basbeloppet för mars derskrider basbeloppet för mars

1981 och annal inte följer av fjärde 1981 och annal inle följer av fjärde

stycket. Fr.o.m. år 1983 sker änd- slyckel. Under åren 1983-1986 sker

ring den 1 februari varje år basbe- ändring den 1 februari varje år bas-

loppet med minsl fem procenl över- beloppet med minst fem procent

eller underskrider det basbelopp över- eller underskrider del basbe-

som låg fill grund för senasle änd- lopp som låg till grund för senasle

ring, om inle annal följer av fjärde ändring, om inte annal följer av fjär-

slycket. de slycket. Fr.o.m. år 1987sker änd-

ring den 1 februari varje år basbeloppet är ändrat jämförl
medföregående år, om inle annat följer av fjärde srycket.

Bidragsbelopp
som har bestämls under liden januari-mars 1981 ändras tidigast den 1 mars
1982. Bidragsbelopp som har bestämls under december 1981 eller januari eller
februari 1982 ändras fidigasl den 1 februari 1983. Bidragsbelopp, som fr.o.m.
november 1982 har beslämts under november, december eller januari, ändras
tidigast den 1 februari sedan elt år har förflutil efter det alt beloppel
bestämdes.

4 §2 Bidragsbelopp
enligl 3 § ändras Bidragsbelopp enligl 3 § ändras med det procenttal med vilket
bas- med det procenttal med vilkel basbeloppet ändrats. Bidragsbelopp till
beloppet ändrals. Bidragsbelopp till eget eller annans barn ändras dock egel
eller annans barn ändras dock fr.o.m. den 1 april 1979 endast med under
åren 1979-1986 endasl med

'
Senaste lydelse 1981:1192. 2 Senaste lydelse 1981:1192.

Nuvarande
lydelse

etl
procenttal som utgör sju tiondelar av det nämnda procenttalet. Ar procenttal
för ändring av bidragsbelopp brutet, avrundas det till närmasl lägre hela
procenttal. Procenttalen för ändring av bidragsbelopp fastslälles av myndighel
som regeringen bestämmer.

Föreslagen
lydelse

etl
procenllal som utgör sju tiondelar av del nämnda procenttalet. Är procenllal
för ändring av bidragsbelopp brutet, avrundas det fill närmast lägre hela
procenttal. Procenttalen för ändring av bidragsbelopp fastställs av regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Prop. 1986/87:35

Bidrag,
vars belopp efter ändringen slutar på öretal, utgår med närmasl lägre kronlal.

Denna
lag Iräder i kraft den 1 januari 1987.

2
Förslag till Prop. 1986/87:35

Lag om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott

Härigenom
föreskrivs att 4, 5, 7, 8, 11 och 16 §§ lagen (1964:143) om bidragsförskott'
skall ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

4V-

Bidragsförskott
utgör för år räk- Bidragsförskott utgör för år räk

nat fyrtioen procent av det basbe- nat fyrtio procent av det basbelopp

lopp som enligl 1 kap. 6 § lagen som enligt 1 kap. 6 § lagen

(1962:381) om allmän försäkring har (1962:381) om allmän försäkring har

fastställts för årel. För del bidrags- fastställts för årel. För det bidrags

förskott som avser januari månad förskott som avser januari månad

fillämpas dock det basbelopp som tillämpas dock del basbelopp som

gällde för det föregående årel. gällde för det föregående året.

Skall
bidragsförskott utgå i för- Skall bidragsförskott utgå i för

hållande fill såväl fader som moder hållande till såväl fader som moder

eller är barnel berättigat fill barn- eller är barnel berättigat till barn

pension enligl 8 kap. 5 § lagen om pension enligt 8 kap. 5 § lagen om

allmän försäkring eller till bidrag en- allmän försäkring eller fill bidrag en

ligl lagen (1984:1096) om särskilt bi- ligt lagen (1984:1096) om särskilt bi

drag lill vissa adoptivbarn, utgör drag fill vissa adopfivbarn, utgör

dock bidragsförskottet trettioen pro- dock bidragsförskottet trettio pro

cenl av det basbelopp som anges i cenl av del basbelopp som anges i

försia stycket, i det förstnämnda fal- första stycket, i det förstnämnda fal

lel i förhållande fill varje under- let i förhållande lill varje under

hållsskyldig, hållsskyldig.

Föreligger
grundad anledning antaga att fastställt underhållsbidrag betalas i vederbörlig
ordning, ulgör bidragsförskottet skillnaden mellan för-skoltsbelopp enligl
första eller andra stycket saml underhållsbidragels belopp.

Om
del underhållsbidrag som har blivil faslslälll uppenbarligen undersflger vad
den underhållsskyldige bör erlägga i bidrag, lämnas inte bidragsförskoll
enligt första eller andra stycket med högre belopp än underhållsbidraget. I
fall som avses i Iredje stycket lämnas ingel bidragsförskott.

5
§3

Frågor
om bidragsförskott handhavas av riksförsäkringsverket och de allmänna
försäkringskassorna.

Beslul
om bidragsförskoll fattas av den allmänna försäkringskassa hos vilken barnels vårdnadshavare
är inskriven eller skulle ha varil inskriven om han uppfyllt åldersvillkorel i
1 kap. 4 § lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Finnes
ej försäkringskassa enligt vad i andra stycket sägs fattas beslut om bidragsförskoll
av den kassa hos vilken barnel är inskrivet eller skulle ha varil inskrivet om
del uppfyllt det nämnda åldersvillkoret.

'
Lagen omtryckt 1976:277. Senaste lydelse 1984:1098, 3 Senaste lydelse 1983:194.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1986/87:35

Beslut om att minska bidragsförskoll enligt 4 a § andra
stycket fattas dock av den försäkringskassa som avses i 15 §.

Bestämmelsen i 20 kap. 2 a § lagen (1962:381) om allmän försäkring
om förordnande fill dess slutligt beslul kan fattas gäller även i ärenden
enligt denna lag.

7§

Sedan bidragsförskott sökts skall, under förutsättning all
den underhållsskyldiges vistelseort är känd eller kan utrönas, omedelbarl lill
honom avsändas meddelande om ansökningen med föreläggande alt, därest han har
något att anföra i anledning av ansökningen, inom viss korl fid munlligen eller
skriffligen yllra sig. I meddelandet skall tillika lämnas underrättelse om stadgandena
i 1 § försia och andra slyckena, 2 § b) och c) samt 4 § tredje stycket.

När försäkringskassan meddelat När försäkringskassan meddelat

beslut i ärendet, skall sökande och beslut i ärendet,
skall sökande och vårdnadshavare skriftligen under- vårdnadshavare
skriftligen underrättas om beslutet. Beslutet skaU rättas om beslulel.
Har förskott be-skrifiligen delgivas den underhålls- viljats, skall därvid
lämnas underråt-skyldige. Har ansökan om bidrags- telseomföreskriftemaiI2
och 13 §§. förskott ej bifallils eller bifallits en- Beslut om
bidragsförskott i annal faU dast lill viss del, skall beslulel delgi- än som
avses i 4 § tredje stycket skaU vas även sökanden och vårdnadsha-
skriftligen delges den underhållsskyl-varen. Har förskott beviljats, skaU dige.
Har förskott bevUjats, skaU därvid underrättelse lämnas sökan- därvid
lämnas underrättelse om föreden och vårdnadshavaren om stad- skrifterna i
2 § b) och c) samt 16 §. gandena i 12 och 13 §§ samt, i annat fall än som avses
i 4 § tredje stycket, den underhållsskyldige om föreskrifterna i 2 § b) och c)
samt 16 §.

8 §5

Bidragsförskoll utgives förskottsvis för månad.

Vid beräkningen av bidragsför- Vid beräkningen av bidragsför

skott för månad skall del årliga be- skott
för månad skall del århga be

lopp, från vilkel beräkningen ulgår, lopp,
från vilkel beräkningen ulgår,

avrundas till närmaste hela krontal, avrundas
till närmasle hela krontal,

som är jämnt delbart med lolv. Är som
är jämnt delbart med tolv. Är

årsbeloppet lägre än sextio kronor, årsbeloppet
lägre än sexhundra kro-

borlfaller bidragsförskottet för den nor,
bortfaller bidragsförskottet för

månad beräkningen avser. den månad beräkningen avser.

I den mån bidragsförskott svarar mot fastställt
underhållsbidrag skall från förskott för viss månad avdragas på samma fid
belöpande bidragsbelopp, som den underhållsskyldige må hava erlagt innan han erhållil
underrättelse enligt 7 § andra slycket.

Älnjuter barn under hel månad på slalens bekosinad vård på
anstalt eller eljesi kost och bostad, må bidragsförskott ej ulgå för den
månaden; dock må förskotl utgå för tid då barnet är inackorderat vid sameskola.
Bor barnet

" Senaste lydelse 1978:858. 5 Senaste lydelse
1986:241.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1986/87:35

under
hel månad i elevhem eller gruppbostad, som avses i lagen (1985:568) om
särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl. eller på huvudmannens
bekostnad i familjehem enligl nämnda lag, utgår ej heller bidragsförskott för
den månaden.

Har
bidragsförskottet ej lyfts före ulgången av årel näst efler det, under vilket
förskottet förfallit lill belalning, skall förskottet vara förverkat.

11
§

Det
åligger försäkringskassan att besluta om indragning av förskottet, därest fömtsällningarna
för utgivande av förskoll icke längre föreligga; dock erfordras ej sådant
beslut såframt bidragsförskoll skall upphöra alt ulgå på den grund att barnet
fyllt aderton år eller avhdit. Försäkringskassan skall jämväl besluta om nedsällning
av bidragsförskoll, när bestämmelserna i denna lag föranleda därfill.

Om
barnel upphört atl vara svensk medborgare eller bosalt i riket, må
försäkringskassan ulan hinder därav besluta, alt barnet i fortsättningen skall
åtnjuta bidragsförskott, därest del med hänsyn fill omständigheterna skulle framslå
såsom oskäligt att indraga förskottet.

Beslut om indragning eller ned- Beslul om indragning eller nedsällning
av bidragsförskott skall sättning av bidragsförskott skall skriftligen delgivas
vårdnadshava- skriftligen delges den underhållsskyl-ren, särskilt förordnad
förmyndare dige, om det inte avser bidragsförför bamet och den som eljest
uppbär skott enligt 4 § tredje stycket, bidragsförskottet samt den underhållsskyldige.

16
§

Sedan den underhållsskyldige er- Den underhållsskyldige skall, så

hållit underrättelse enligt 7 § andra länge bidragsförskott
utgår, till den

stycket, skaU han, så länge bidrags- försäkringskassa som
avses i 15 § er-

förskott utgår, lill försäkringskassa lägga fastställt
underhållsbidrag som

som avses i 15 § erlägga fastställt un- svarar mot
förskottet, allteflersom

derhållsbidrag, som belöper å för- underhållsbidraget förfaller lill be-

skottet, allteftersom underhållsbi- lalning. Betalning av underhållsbi

draget förfaller till betalning. Geni- draget som sker tiU
barnet innan den

emot kassan må icke åberopas betal- underhållsskyldige enligt 7 § andra

ning av underhållsbidrag, som er- stycket har delgetts beslutet om bi-

lagts annorledes än nu sagts. dragsförskott får dock åberopas moi

kassan.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1987. Bestämmelserna i 4 och 8 §§ i sin nya
lydelse tillämpas försia gången för bidragsförskott som avser februari 1987.

3
Förslag till Prop. 1986/87:35

Lag om ändring i lagen (1984:1095) om förlängt bidragsförskott
för studerande

Härigenom
föreskrivs all 7 och 9 §§ lagen (1984:1095) om förlängt bidragsförskott för
studerande skall ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

1 §

Sedan
förlängt bidragsförskoll sökls skall försäkringskassan omedelbarl sända
meddelande om ansökningen lill den underhållsskyldige, under förutsättning all
hans vistelseort är känd eller kan utrönas. Meddelandet skall innehålla en
uppmaning fill den underhållsskyldige att han skall yttra sig munlligen eller
skriftligen inom en viss tid, om han har något alt invända mot ansökningen. I
meddelandet skall även anges vad som gäller om förlängt bidragsförskott dels
enligt 1-3 §§ och 4 § c) och d) denna lag, dels enligt 4 § Iredje slycket lagen
(1964:143) om bidragsförskott.

När
försäkringskassan har med- När försäkringskassan har med

delat beslul i ärendel, skall barnel delat beslut i ärendet, skall barnet

och den förälder som barnet bor lill- och den förälder som barnel bor lill

sammans med skriftligen underrät- sammans med skriftligen underrät

tas om beslutet. Den underhållsskyl- las om beslutet. Den underhållsskyl

dige skall skriftligen delges beslulel. dige skall skriffligen delges beslulel /

Har ansökningen inte bifallils eller annat fall än det som avses i 4 § tredje

bifallits endasi till viss del, skaU be- stycket lagen (1964:143) om bidrags

slutet delges även sökandena. förskott.

Har
förskotl beviljats, skall underrättelse lämnas fill barnet och den förälder
som barnet bor fillsammans med om vad som gäller i enlighet med 10 § denna lag
och 13 § lagen (1964:143) om bidragsförskott. I annat fall än del som avses i 4
§ Iredje stycket samma lag skall dessulom den underhållsskyldige underrättas
om föreskrifterna i 4 § c) och d) i denna lag och 16 § lagen (1964:143) om
bidragsförskott.

9§

Försäkringskassan
skall dra in förskottet om förulsältningarna för del inle längre föreligger.
Särskilt beslul behövs dock inle när förskottet skall upphöra vid juni månads uigång
del år barnel fyller 20 år eller på grund av atl barnel har avlidit.
Försäkringskassan skall även sälta ned förskottet när bestämmelserna i denna
lag föranleder det.

Beslut
om indragning eller ned- Beslul om indragning eller ned

sättning av förskottet skall skriflli- sättning av förskottet skall skriftli

gen delges den som uppburit för- gen delges den underhållsskyldige,

skottet, barnet och den underhålls- om det inte gäller förskott som avses

skyldige. i 4 § iredje stycket lagen (1964:143)

om bidragsförskott.

Denna
lag träder i krafl den 1 januari 1987.

4
Förslag till Prop. 1986/87:35

Lag om ändring i lagen (1984:1096) om särskilt bidrag till
vissa adoptivbarn

Härigenom föreskrivs alt 5 och 6 §§ lagen (1984:1096) om
särskilt bidrag till vissa adoptivbarn skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 §

Det särskilda bidragel utgör för år Del
särskilda bidraget ulgör för år

räknat fyrtioen procenl av del basbe- räknal
fyrtio procent av del basbe

lopp som enligt 1 kap. 6 § lagen lopp som enligl
1 kap. 6 § lagen

(1962:381) om allmän försäkring har (1962:381)
om allmän försäkring har

fastställts för året. För det bidrag fastställts
för årel. För det bidrag

som avser januari månad tillämpas som
avser januari månad tillämpas

dock det basbelopp som gällde för dock
det basbelopp som gällde för

det föregående året. det föregående årel.

Skall även ulgå bidragsförskott Skall även ulgå bidragsförskott

enligl lagen (1964:143) om bidrags- enligt
lagen (1964:143) om bidrags

förskott eller är barnel berättigat lill förskott
eller förlängt bidragsför-

barnpension enligt 8 kap. 5 § lagen skott
enligi lagen (1984:1095) om

om allmän försäkring, utgör dock förlängt
bidragsförskott för siude-

det särskilda bidragel trettioen pro- rande
eller är barnel berättigat till

cenl av del basbelopp som anges i barnpension
enligl 8 kap. 5 § lagen

första stycket. om allmän försäkring, ulgör dock

det särskilda bidraget trettio procenl av det basbelopp
som anges i försia slycket.

6§

Försäkringskassan skall dra in bidraget om
förutsättningarna för del inle längre föreligger. Särskilt beslut behövs dock
inte när bidraget skall upphöra på grund av att barnet uppnår viss ålder eller
har avlidit. Försäkringskassan skall även sätta ned bidragel när bestämmelserna
i denna lag föranleder det.

Beslut om indragning eller nedsättning av bidraget skall
skriftligen delges vårdnadshavaren, särskili förordnad förmyndare för barnet
och den som annars uppbär bidraget.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.
Bestämmelserna 15 § i sin nya lydelse tillämpas första gången för bidrag som
avser februari 1987.

r Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 35

Socialdepartementet Prop. 1986/87:35

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 oklober 1986

Närvarande:
statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Lundkvist, Sigurdsen, Guslafsson,
Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Bodslröm, Göransson, Gradin, Dahl, R.
Carlsson, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist

Föredragande:
statsrådet Lindqvist

Proposition om ändring i reglerna för bidragsförskott och
underhållsbidrag

1 Inledning

Riksdagen
behandlade under våren 1986 riksdagens revisorers förslag (1985/86:17) angående
statens utgifler för bidragsförskott, m.m. (SoU 1985/86:29, rskr. 354).
Revisorerna hade företagit en granskning av bidragsförskottssyslemel och
därvid iakttagit olika brister i systemet, främst i frågor som gäller sambandet
mellan bidragsförskottslagen och föräldrabalkens regler om underhållsbidrag.
Revisorerna föreslog en ulredning om ett nylt system samt i avvakian därpå
olika kortsiktiga åtgärder, som borde övervägas. Socialutskottet delade
bedömningen atl bidragsförskottssyslemel fungerar otillfredsställande i flera
vikliga avseenden och flllstyrkte en utredning av systemet. Det borde enligt
utskottet ankomma på regeringen att avgöra om del finns skäl att i avvaktan på
utredningsresultatet initiera kortsiktiga åtgärder. Riksdagen beslöt att ge regeringen
till känna vad utskottet hade anfört med anledning av revisorernas förslag och
ett antal motioner i ämnet.

Jag
kommer senare atl begära regeringens bemyndigande atl tillsätta en kommitté för
all få till stånd en utredning av bidragsförskottssyslemel och olika frågor om
underhållsbidrag. Jag kommer nu alt ta upp fill behandling frågor om ändringar
i systemet på kortare sikt.

Riksdagens
revisorer lämnade i sin skrivelse lill riksdagen en lisla på förslag till ålgärder
som borde övervägas. Förslagen enligt listan är

alt
socialslyrelsens rekommendalioner om beräkning av underhållsbidrag ses över i syfle
att utforma den s.k. reduceringsregeln i enlighet med grunderna för
lagstiftningen,

att
en sänkning av bidragsförskottsnivån från 41 % till 40 % av basbeloppet
övervägs,

all
behovsprövning mot barnets inkomster övervägs inom bidragsförskottssyslemel,

atl
den underhållsskyldiges skyldighet alt beiala underhållsbidrag till försäkringskassan
räknas fr.o.m. tidpunkten för bidragsförskollsbeslutel,

att
det bör åvila de underhållsskyldiga alt i tillämpliga fall styrka sin bristande
förmåga att betala underhållsbidrag,

att
utbetalning av bidragsförskott skall göras den månad förskottet avser, 10

atl kravrutinerna ändras
så alt betalningspåminnelse och belalningsanma- Prop. 1986/87:35 ning sker
samtidigt,

all
päminnelseavgift införs,

att
preskripfionstiden förlängs fill fem år,

att
införselfiden förlängs fill fem år,

att
införsel tillåls i arbetslöshetsersättning och vissa andra löneliknande ersättningar,

all
rätlen fill umgängesavdrag enligl föräldrabalken samordnas med rätten lill
umgängesavdrag enligt bidragsförskottslagen,

alt
den underhållsskyldiges centralkontor blir behörigt all falla beslut såväl om
umgängesavdrag på underhållsbidraget som på bidragsförskottet och

alt
de administrativa rulinerna ses över i samband med all regeländringar övervägs.

Beiräffande
regeringens prövning av olika kortsiktiga ålgärder för atl snabbi komma fill rätla
med vissa olägenheter i sysiemel underströk socialutskottet alt kortsikfiga
åtgärder inle får vidlas så atl de kan försvåra en förulsätlningslös prövning
av utredningens principförslag.

Vissa
av de frågor som riksdagens revisorer lar upp har fidigare behandlals av ensamförälderkommilién
i dess belänkande (SOU 1983:51) Ensamföräldrarna och deras barn. Betänkandet
har remissbehandlats. En sammanställning av remissyllrandena har gjorts inom
socialdepartementet och finns fillgänglig i della lagstiftningsärende (dnr B
2144/83).

Riksförsäkringsverket
har i en framställan av den 19 december 1985 lämnal regeringen vissa förslag fill
regeländringar beiräffande bidragsförskoll.

Jag
kommer i det följande all punkl för punkl behandla den lista riksdagens
revisorer presenterat och därvid lämna de förslag till åtgärder jag finner moliverade.
Jag kommer däruiöver atl lämna ytterligare några förslag fill förändringar av reglerna
för underhållsbidrag och bidragsförskott. Jag vill först helt korl ange några
av mina ulgångspunkler för ulformningen av förslagen.

Jag
delar riksdagens syn att en utredning bör tillsättas för att förutsättningslöst
se över hela sysiemel med bidragsförskott och olika frågor om underhållsbidrag.
Givetvis bör inte nu företas kortsiktiga förändringar som kan försvåra en
förutsättningslös prövning av utredningens kommande principförslag. Mol
bakgrund av den kraffiga ökningen av kosinaderna för bidragsförskott anser jag
det dock nödvändigt alt nu vidta vissa ålgärder för atl begränsa
kostnadsökningarna. Del finns också vissa möjligheter till förenklingar som
inte påverkar den principiella uppbyggnaden av sysiemel och som riksdagens
revisorer och riksförsäkringsverkel pekal på. Vissa av de förslagen tar jag fasla
på.

Först
tar jag upp lill behandling reglerna om indexregleringen av underhållsbidrag.

I
fråga om nuvarande regler för underhållsbidrag fill barn och bidragsförskott
hänvisas lill en sammanfattning i bilaga 1 lill revisorernas nyssnämnda förslag
1985/86:17. Därutöver kommer jag all kortfallal påminna om lilllämpliga delar
av reglerna i samband med varje åtgärd som jag föreslår.

11

2
Indexregleringen av underhållsbidrag Prop.
1986/87:35

2.1 Inledning

Flertalet
underhållsbidrag ändras i anslutning fill förändringarna i penningvärdet.
Bestämmelser om detla finns i lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag
(indexlagen). Ändringarna av underhållsbidragen är knutna till ändringarna av
del basbelopp som gäller enligl lagen (1962:381) om allmän försäkring. Enligt
huvudregeln i indexlagen (3 §) ändras underhållsbidragen den 1 februari varje
år då basbeloppet med minsl 5 % över- eller underskrider det basbelopp som låg lill
grund för den senasle ändringen. Den senaste uppräkningen ägde rum den 1
februari i år.

Bidragsbeloppet
ändras med det procenttal med vilkel basbeloppet har ändrats. Bidrag till barn
ändras dock endast med sju tiondelar av procenttalet (4 §).

För
etl slort anlal barn som har rält till underhållsbidrag lämnas bidragsförskott.
Bestämmelser om delta finns i lagen (1964:143) om bidragsförskott och lagen
(1984:1095) om förlängt bidragsförskott för sluderande. Bidragsförskottet belalas
ut av allmänna medel. Det är per år i allmänhel 41 % av basbeloppet. Del
innebär att bidragsförskottet fr.o.m. februari 1986 är 796 kr. i månaden.
Bidragsförskottet kan sägas bestå av två delar, dels ett förskott på
fastställt underhållsbidrag och dels ett ulfyllnadsbidrag motsvarande
mellanskillnaden mellan del fastställda underhållsbidraget och bidragsförskottet.
Hela bidragsförskottet kan bestå av ulfyllnadsbidrag. Delta blir fallet om det
inte skall belalas någol underhållsbidrag.

Koslnaden
för ulfyllnadsdelen svarar staten för. Denna del av förskottet kan ses som ett
statligt stöd lill bidragsberältigade barn, medan det egenlliga förskottet
skall återbetalas fill staten av den bidragsskyldige. Underhållsbidragels slorlek
påverkar utfyllnadsbidragel. Delta medför alt slalens lolala utgifter för
bidragsförskotten är beroende av nivån för underhållsbidragen.

En
allt slörre andel av underhållsbidragen besläms till belopp under bi-dragsförskoltsnivån.
Antalel fall där underhållsskyldigheten bestäms flll O kr. ökar också. Det
sammanhänger bl.a. med de förbehållsbelopp som den bidragsskyldige får
tillgodoräkna sig när underhållsbidraget besläms. Effeklen av detla har blivil
alt samhällel i ökad utsträckning får överta den bidragsskyldiges
kostnadsansvar för dessa barn. Statens utgifter för bidragsförskott har
således ökat från 475 milj.kr. budgeiårei 1978/79 fill en beräknad utgift på
1720 milj.kr. budgelåret 1986/87.

Regeln
om en begränsning lill sju tiondelar av basbeloppshöjningen vid uppräkningen av
underhållsbidrag flll barn kom flll år 1978 (prop. 1978/79:12, LU 9, rskr. 99;
SFS 1978:859). Någon molsvarande begränsning av bidragsförskottet gjordes dock inle.

Regeln
att underhållsbidragen skall ändras endasl om basbeloppet har ändrats med minst
fem procent fanns med i indexlagen i dess ursprungliga lydelse. All kravet på
en viss minsta ändring ställdes upp berodde på all man ville undvika omräkningar
utan nämnvärd praklisk belydelse (prop. 1966:155 s. 20).

12

2.2 Den
nuvarande begränsningen till sju tiondelar av basbeloppsändringarna vid
indexreglering av underhållsbidragen till barn

Prop.
1986/87:35

Mitt förslag:
Underhållsbidrag till barn skall i fortsättningen justeras med hela det
procenttal som basbeloppet har ändrals med i stället för som nu med sju
tiondelar av procenttalet.

Skälen
för mitt förslag: Bakgrunden flll att uppräkningen av underhållsbidragen lill
barn fr.o.m. år 1979 begränsades till sju tiondelar av basbeloppshöjningarna
var atl de föregående årens indexuppräkningar hade medfört kännbara
påfrestningar för många underhållsskyldiga vilkas inkomster inte hade ökal i
samma lakl. Höjningarna åren 1975-78 hade uppgått till resp. 11, 11, 7 och 14 %.
I lagstiftningsärendet diskuterades olika metoder att komma till rätta med
problemet. Den lösning som valdes fick - uttalades i proposifionen - anses i
viss mån ha provisorisk karaklär. Ensamförälder-kommittén skulle nämligen
överväga frågor som gällde anpassning fill prisoch kostnadsutvecklingen (prop.
1978/79:12 s. 123 f).

Ensamförälderkommittén
föreslog i sitl belänkande Ensamföräldrarna och deras barn (SOU 1983:51) alt
begränsningen skulle slopas så alt även underhållsbidrag fill barn skulle
ändras med del procenllal med vilkel basbeloppet ändrats.

Vid
remissbehandlingen av belänkandet berörde etl mindre antal av remissinstanserna
förslaget att slopa begränsningen i indexuppräkningen av underhållsbidragen fill
barn. Åsikterna om förslaget gick isär. Riksförsäkringsverket ansåg att det
fanns starka skäl för alt underhållsbidragen utan begränsning skall följa
basbeloppet på samma sätt som bidragsförskotten. Även Föreningen jurister vid
Sveriges allmänna advokatbyråer stödde förslagel. Socialstyrelsen och
Föreningen Familj och rätt avstyrkte. Försäkringsanställdas förbund var
tveksamt fill förslaget och ansåg del innebära risk för atl en redan ekonomiskt
utsatt gmpp skulle få del svårare.

Också
riksdagens revisorer behandlade metoderna för indexuppräkningen i sitt förslag
lill riksdagen (förs. 1985/86:17 s. 16, 48-49 och 91-92). Revisorerna
förordade att metoderna ses över av den föreslagna ulredningen.

I
ensamförälderkommilléns belänkande presenteras visst maierial som lyder på all
löneutvecklingen har varil sådan alt det inle längre är befogat all begränsa
uppräkningen av underhållsbidragen flll barn (se betänkandet s. 118 f, 154 f).
Denna slutsats bestyrks av vad som hänt efler det att kommillén avlämnade silt
belänkande. Mellan åren 1983 och 1985 har nämligen den reala limlönen i stort setl
varit oförändrad eller förbättrats. Inflationstakten fortsätter även härefter
att sjunka. De problem som man försökte komma till rätta med genom 1978 års
reform föreligger alltså inle längre. Att under dessa förhållanden ha kvar en regel
om begränsad uppräkning av underhållsbidragen fill barn skulle gynna den
bidragsskyldige på bekosinad av det allmänna eller vårdnadshavaren. I de fall
underhållsbidraget undersfiger bidragsförskottels belopp övervältras nämligen
kostnaderna för barnet på

13

samhället. I de fall
underhållsbidraget översfiger bidragsförskotlsbeloppel Prop. 1986/87:35 drabbas
i stället vårdnadshavaren som får la över en alll slörre del av kostnaderna för
barnet.

Det
nuvarande systemel innebär också alt den bidragsskyldiges betalningsbörda är
störst i liden närmasl efter en dom eller ell avtal om underhållsbidrag för
att sedan sjunka successivt.

Del
är uppenbarligen inle rimligl atl ha kvar en regel som kan få sådana effekler.
Med hänsyn flll reallöneulvecklingen och nuvarande nedåtgående inflationslakt
kan visserligen sägas all skillnaden mellan en begränsad uppräkning och en lotal
uppräkning inle är särskilt slor. Del är dock snarasl ytterligare ett skäl atl
överge systemet med en begränsad uppräkning, eflersom förändringen då inle
kommer all upplevas som särskilt belungande för de underhållsskyldiga. Det är
enligt min mening inte heller rimligl atl vårdnadshavaren i vissa situationer
får bära en proportionellt större del av kostnadsökningen än den
underhållsskyldige.

I
sammanhanget bör också påpekas atl uppräkningen av underhållsbidragen innebär
alt man på etl schablonmässigt säll beaktar allmänna förändringar i prislägel.
Den ersätter således en administrativt oöverkomlig omprövning av samtliga
underhållsbidrag. Oavsett hur uppräkningen besläms finns del givetvis alltid
fall där en individuell omprövning blir nödvändig på grund av l.ex. att den
bidragsskyldiges inkomstulveckling mer påtagligt avviker från genomsnittet. Della
gäller oavsett om ökningen varil slörre eller mindre än normall. En
schablonmässig uppräkning som ligger för lågl är därvid ägnad alt i slörre
omfattning leda lill felaktiga underhållsbidrag eflersom svårigheler kan
föreligga för vårdnadshavaren och försäkringskassan all följa den
bidragsskyldiges inkomslsiluation. Den föreslagna höjningen innebär alltså inte
all en bidragsskyldig vars ekonomiska situation reellt försämrats alltid kommer
all få betala ell högre underhållsbidrag än enligl nuvarande regler. Oavsell
vilken schablonmässig uppräkningstakl man väljer blir i sådana fall en
individuell omprövning oftast nödvändig.

Del
allmännas kosinader för bidragsförskotten har ökal kraftigt under senare år.
En bidragande orsak till della är den - relativt sell - sjunkande nivån på del
genomsnittliga underhållsbidraget till barn inom bidragsförskottssyslemel.
Sedan år 1981 har del genomsnittliga underhållsbidraget legat på en i stort
sett oförändrad nivå samtidigt som bidragsförskottet sfigit i takt med
basbeloppsförändringarna. Denna utveckling har delvis sin grund i all uppräkningen
av underhållsbidragen begränsas lill 7/10 av basbeloppsförändringen, vilket
får lill följd alt staten får la på sig en allt större del av kostnaderna.

Effekterna
på statsutgifterna är fill mycket stor del beroende på storieken av
basbeloppets förändring. Generellt kan man dock säga all siaten svarar för en
betydligt större andel av de ökade utbetalningarna lill följd av basbeloppsförändringar
vid nuvarande regelsystem än vid en följsamhet av underhållsbidragen till
basbeloppsförändringarna.

En
låg inflation innebär atl effekterna för den enskilde av den nu förordade
regeländringen blir begränsad eller marginell.

Vid
exempelvis elt underhållsbidrag på 500 kr. per månad ger nuvarande

14

regler vid en inflafion på
5 % en höjning av underhållsbidraget med 17 kr. per månad. En uppräkning med
hela prishöjningen skulle ge en höjning med 25 kr. per månad. Skillnaden är 8
kr. per månad.

Prop. 1986/87:35

2.3 Indexjustering av underhållsbidragen vid basbelopps-ändringar
som understiger fem procent

Mitt
förslag: Underhållsbidrag skall i fortsättningen räknas om efter basbeloppsändringen
även när basbeloppet inte har ändrats med minst fem procent sedan föregående
omräkning.

Skälen
för mitt förslag: Enligt 3 § indexlagen ändras underhållsbidragen bara om
basbeloppet sedan föregående omräkningsfillfälle har ändrats med minst fem procenl.
Bidragen ändrades senasl den 1 februari i år. Den förda ekonomiska polifiken
har nu lett flll alt inflationen har begränsals. I år kan man räkna med alt den
väsentligt kommer att understiga fem procenl. Det innebär atl
underhållsbidragen inte kommer atl räknas upp nästa år, om man inte tar bort kravel
på en femprocentig ändring av basbeloppet.

Indexlagens syfte är att
anpassa underhållsbidragen lill ändringar i penningvärdet. I princip bör
alltså underhållsbidragen helt följa basbeloppsförändringarna. Regeln om atl
någon ändring av underhållsbidragen inte skulle ske om basbeloppsförändringen
understeg fem procent flllkom för näslan tjugo år sedan. Anledningen lill
regeln var atl man ville undvika omräkningar utan nämnvärd praklisk betydelse.
Basbeloppet ändrades då under löpande kalenderår om prisförändringen uppgick lill
lägst tre procent. Numera fastställs emellerlid basbeloppet att gälla för ett
helt år.

Enligl min mening är det bl.a.
därför inte längre motiverat alt ha kvar etl sådant avsteg från principen om
att underhållsbidragen skall följa ändringarna i penningvärdet. All ha
spärregeln kvar skulle innebära alt såväl makar och förutvarande makar som barn
vilka får underhållsbidrag som överstiger bidragsförskottsnivån skulle gå miste
om en, lål vara mindre, höjning av underhållsbidraget.

Det
är också angelägel att reglerna för underhållsbidrag och bidragsförskott
samordnas i så slor utsträckning som möjligt. Bidragsförskotten räknas upp med
hela basbeloppsändringen och i bestämmelserna om basbeloppet finns ingen
motsvarande femprocenlsbegränsning. Det innebär alt bidragsförskottet höjs
även vid mindre ökningar av basbeloppet än fem procenl. Om nuvarande
begränsning fick kvarstå skulle belastningen på bidragsförskottsanslaget komma
att öka vilket jag finner önskvärt atl motverka.

15

3 Den s.k.
reduceringsregeln Prop. 1986/87:35

Min
bedömning: Socialstyrelsen och riksförsäkringsverket avser alt med verkan från
den 1 januari 1987 rekommendera atl en större del än hillills av den
underhållsskyldiges överskott skall kunna tas i anspråk för underhållsbidrag,
när underhållsskyldighet föreligger mot färre än tre barn. Jag bedömer att
några ytterligare åtgärder inte nu bör vidlas på denna punkl.

Revisorernas
förslag: Socialslyrelsens och riksförsäkringsverkets allmänna råd ses över i syfle
alt utforma reduceringsregeln i enlighel med grunderna för lagsiiftningen.

Skälen
för min bedömning: I anslulning lill den nya lagsliftning om underhållsbidrag
och bidragsförskoll som Irädde i krafl den 1 januari 1979 utarbetade
socialstyrelsen i samråd med riksförsäkringsverket allmänna råd för fastställande
av underhållsbidrag. Rekommendationerna har i förevarande del inneburit alt den
sammanlagda underhållsbördan för en underhållsskyldig i regel begränsas till
60 % av den underhållsskyldiges överskott när det gäller ett barn, 70 % när det
gäller två barn och 80 % när del gäller tre eller flera barn, varvid såväl
hemmavarande som bidragsberättigade barn räknas. Om den underhållsskyldiges
överskoll är lägre än bidragsförskottet begränsas underhållsbidraget flll högsl
hälflen av överskottet. Med överskott avses del som blir kvar av den
underhållsskyldiges inkomster sedan förbehåll gjorls på visst sätl för egel,
makes eller sambos och hemmavarande barns behov.

Riksdagens
revisorer anser all denna reduceringsregel saknar direkl slöd i lag och delvis
även i grunderna för lagstiftningen. Enligt revisorerna är det angeläget med en
översyn av de allmänna råden i fråga om reduceringsregeln i syfte all få denna uiformad
i enlighet med grunderna för lagstiftningen.

Under
riksdagsbehandlingen av revisorernas förslag yttrade sig lagutskottet i
ärendet (LU 1985/86:2 y). Lagutskottet uttalade därvid i fråga om reduceringsregeln
all rekommendationen i de allmänna råden inle saknar stöd i lagstiftningen ulan
får i huvudsak anses vara uiformad i enlighel med riksdagens intentioner.
Utskottet framhöll emellerlid alt riksdagen i lagstiftningsärendet inle hade
gjort några uttalanden om vilka procentsatser som i praktiken borde tillämpas.
I enlighel med vad lagutskottet vidare uttalade, och som också socialutskottet
föreslog i fråga om de kortsiktiga ålgärderna, överiämnades det åt regeringen
att överväga om reduceringsregeln bör ses över.

I
sin skrivelse konstaierar revisorerna att flera försäkringskassor och för

säkringskasseförbundet under remissbehandlingen av revisorernas rappor

ter har ansett atl ell större ianspråklagande av överskottet bör kunna göras.

Även jag har den uppfattningen att ett större ianspråklagande av över

skottet bör kunna göras. Ulformningen av de allmänna råden för fastställan

de av underhållsbidrag ankommer på socialslyrelsen och riksförsäkringsver

kel. Enligl vad jag erfarit avser myndigheterna atl inom korl utfärda ändra

de råd beträffande den s.k. reduceringsregeln. De nya råden innebär alt den 1°

sammanlagda underhållsbördan begränsas lill 80 % av överskottet oavsell

antalel
barn. Om den bidragsskyldiges överskoll inte överstiger bidragsförskottets
nivå (40 % av basbeloppet) begränsas ullaget till högst hälften av överskottet.
De nya råden föreslås bli flllämpade från den 1 januari 1987.

Enligl myndigheternas
bedömning kommer förändringen alt ge staten successivt minskade utgifter för bidragsförskoll.
Den lotala besparingen när förändringen har slagit igenom helt beräknar
myndigheterna till ca 50 milj.kr. per år.

Jag
har inget att erinra mol de angivna ändringarna i rekommendationerna. Det
ankommer på socialstyrelsen och riksförsäkringsverket att fortlöpande följa
utvecklingen i domstolarnas rättstillämpning och erfarenheterna av de nya råden
(jfr prop. 1978/79:12 s. 96).

Prop. 1986/87:35

4 Justering av nivåerna för bidragsförskott

Mitt förslag:
Nivåerna för bidragsförskott sänks fill de nivåer som gällde före den 1 juli
1981. Del innebär alt bidragsförskott för år räknal skall lämnas med 40 resp.
30 % av basbeloppet (f.n. 41 resp. 31 %). Även förlängt bidragsförskott för sluderande
och särskilt bidrag lill vissa adoptivbarn sänks på molsvarande säll som
bidragsförskott.

Revisorernas
förslag: Nivån för bidragsförskottet, 41 % av basbeloppet, sänks lill 40 %.

Skälen
för mitt förslag: I samband med all beräkningsgrunderna för basbeloppet
ändrades fr.o.m. år 1981 höjdes fr.o.m. den 1 juli 1981 nivåerna för bidragsförskott,
barnpension och barntillägg från folkpensioneringen saml handikappersättning
med en procentenhet av basbeloppet. Bidragsförskoll i förhållande till en
förälder höjdes från 40 fill 41 % av basbeloppet och bidragsförskott som ulgår
i förhållande flll båda föräldrarna eller om barnel är berättigat till
barnpension från 30 till 31 % av basbeloppet. Efter denna höjning har införts
de nya förmånerna förlängt bidragsförskott för studerande och särskilt bidrag lill
vissa adoptivbarn. Förmånsnivåerna är i princip desamma som för
bidragsförskott.

Riksdagens
revisorer anför på denna punkt bl.a. följande:

Den
för år 1986 gällande bidragsförskottsnivån om 41 % av basbeloppet motsvarar 796
kr./mån. och skall i princip motsvara den underhållsskyldiges andel av barnets
försörjning. Om vi gör ett antagande om all vårdnadshavaren kan bidra med lika
myckel blir del sammanlagda beloppet flll barnels försörjning ca 1600 kr./mån.,
lillsammans med del allmänna barnbidraget nära 2000 kr./mån. Det måste antas
alt få sammanlevande föräldrar har möjlighel alt avsälla ett så storl belopp lill
försörjningen av varje barn. Revisorerna ifrågasätter därför
bidragsförskottets storlek. - Vidare finns del anledning ifrågasätta varför
bidragsförskottet skall uigöra 41 % av basbeloppet när förbehållsbeloppet för
hemmavarande barn är 40 % av basbeloppet.

Som
revisorerna också påpekat har beräkningsgrunderna för basbeloppet ändrats
ytterligare en gång sedan år 1981. Grunderna är nu desamma som gällde före år
1981. De högre bidragsnivåer som blev följden av de basbeloppsregler som
gällde åren 1981-82 har dock bibehållits. Höjningen av bi-

17

dragsförskollsnivån
översiiger väsentligl vad som motsvarar den skillnad i bidragsnivå som uppstod
på grund av de särskilda beräkningsregler som gällde 1981-82. Slulsalsen av
delta är atl moflven för den höjning fill 41 resp. 31 % av basbeloppet som
skedde den 1 januari 1981 inle längre är gilfiga.

Ytterligare
en omsländighet som möjliggör en sänkning av bidragsnivåerna är den mycket
kraftiga höjningen av det allmänna barnbidraget med 1020 kr. per barn och år
den 1 januari 1987. Höjningen kan jämföras med effeklerna av en sänkning av
bidragsnivån som moisvarar f.n. 233 kr. per år. Mol bakgrund av detla och den
låga inflationsnivån ger barnbidragshöjningen elt rejält flllskott till
familjernas ekonomi. Även med en sänkning av bidragsnivån får de berörda
familjerna en reell förbättring. Jag anser alt båda nivåerna för
bidragsförskott, 41 resp. 31 %, bör sänkas med en procentenhet. Även det
särskilda bidraget till vissa adopflvbarn bör sänkas i motsvarande grad.

Sänkningen
av bidragsförskotlsnivån innebär alt den exakta överensstämmelsen mellan bidragsförskotlsbeloppel
och barnpensionens nivå försvinner. Frågor om eflerlevandepensioneringens
framtida ulformning vari barnpensionen ingår övervägs f.n. av
pensionsberedningen (S 1984:03). Dessa frågor avses behandlas med förtur av
beredningen. Jag är därför inle beredd alt i detla sammanhang föreslå någon
förändring angående ersättningsnivåerna för barnpensionen. Jag har i denna del
samråll med chefen för socialdepartementet.

På
helt år innebär sänkningen av bidragsförskoltsnivåerna minskade utgifter för siaten
med ca 60 milj.kr.

Prop.
1986/87:35

5 Behovsprövning mot barnets inkomster

Min bedömning:
Behovsprövning av bidragsförskott blir en fråga för den föreslagna ulredningen.

Skälen
för min bedömning: Riksdagens revisorer anser alt en av de grundläggande brislerna
i bidragsförskottssyslemel är alt bidragsförskott kan utbetalas trots all
barnet saknar behov av underhållsbidrag. Revisorerna anför i denna del bl.a.:

Riksförsäkringsverket
föreslår (framställan 1985-12-19 lill regeringen ang. vissa ändringar i lagen
om allmän försäkring och till denna angränsande områden) att en behovsprövning
av rälien lill bidragsförskott mot barnets inkomsler införs. Riksförsäkringsverkel
räknar med alt 8000 barn skall beröras av den föreslagna regeländringen.
Besparingen uppskallas av verkel bli 35 milj.kr. åriigen. 18 nya tjänsler
kommer enligl riksförsäkringsverkel att behövas för all klara av det
administrativa merarbelet. Verket anser atl förändringarna kan införas i
januari 1987.

Revisorernas
grundinställning lill behovsprövningen inom bidragsför-skoltssyslemet är som lidigare
framgått positiv. Revisorerna känner dock en viss tveksamhet flll att på detla sätl
ytterUgare komplicera regelsystemet i avvaktan på resultatet av den utredning
som föreslås. Eftersom riksförsäkringsverket förklarat atl den av verket
förordade behovsprövningen kan införas redan i januari 1987 och då den härav
föranledda besparingen är ansenlig är revisorerna dock beredda atl i princip
ställa sig bakom förslaget.

18

Den
av riksförsäkringsverket uppskallade besparingen byggde på material från år
1980. Efler del att revisorernas förslag lämnals har riksförsäkringsverkel
gjort om de dalakörningar som ligger till grund för beräkningen. Del visar sig
då att antalel berörda barn sjunkil myckel kraffigt och nu utgör ca 2500. Den
möjliga besparingen sjunker då till ca 17 milj.kr.

Revisorernas
arbete har på etl förtjänstfullt sätt varit inriktat på alt söka förenklingar i
reglerna och administrationen. Undanlaget har varil jusl förslagel om
behovsprövning mot barns inkomsler, som ger upphov fill en omfattande
administration. Revisorerna har lämnat sitl förslag mol bakgrund av den belydande
besparing som det lidigare beräknades ge. De har inle hafl fillfälle alt
närmare överväga vilka regler och vilka kontrollsystem som behövs för atl
införa prövning omfallande barns inkomster av olika slag.

En
åtgärd som leder till ökade kontroller och ulbyggd administration kan godtas endasl
om motiven för åtgärden är slarka. Enligl min mening bör inte resultatet av den
föreslagna ulredningen föregripas med nya och förhållandevis komplexa regler
om behovsprövning i del hittills generella systemel.

I
de förslag lill direkliv för en ulredning av underhållsbidrag och bidragsförskott
som jag avser atl senare förelägga regeringen kommer att behandlas frågan om
inkomst- eller behovsprövning i förhållande flll vårdnadshavarens situation.
Jag förulsäller atl utredningen i etl samlat sammanhang behandlar inkomsi-
eller behovsprövning mol både barnels och vårdnadshavarens ekonomiska
situation.

Prop. 1986/87:35

6
Tidpunkten då skyldighet uppkommer att betala underhållsbidrag till
försäkringskassan. Delgivningsfrågor

Mitt
förslag: Den underhållsskyldige blir skyldig all beiala underhållsbidrag till
försäkringskassan redan när underhållsbidrag som svarar mot utgivet bidragsförskoll
förfaller till belalning. Del nuvarande kravel enligl 16 § bidragsförskoltslagen
alt beslutet om bidragsförskott skall vara delgivet den underhållsskyldige för
att betalningsskyldighet skall inträda slopas därmed. Della vidgar i molsvarande
mån försäkringskassornas möjligheter atl driva in underhållsfordringar.

Bidragsförskoltsbeslut
skall i fortsättningen inle delges den underhållsskyldige när beslulel avser endasl
ulfyllnadsbidrag. I övriga fall behålls ordningen att beslul om bidragsförskott
skall delges den underhållsskyldige. Delgivningen får i fortsättningen
betydelse för besvärstiden och frågan om den underhållsskyldige kan åberopa belalning
lill annan än kassan. Del som nu sagls skall gälla även förlängt bidragsförskoll
för studerande.

Vidare
slopas inom bidragsförskoltslagsliflningen skyldigheten för försäkringskassan
all delge sökanden/vårdnadshavaren beslul som går denne emot.

19

Skälen
för mitt förslag: När bidragsförskoll söks skall försäkringskassan Prop.
1986/87:35 enligl 7 § bidragsförskoltslagen skicka meddelande om ansökningen
till den underhållsskyldige. Härigenom bereds han eller hon tillfälle att yttra
sig. När kassan beslulat i ärendet skall vårdnadshavaren underrättas och den underhållsskyldige
skriftligen delges beslulel. Om beslutet innebär atl ansökan inte bifallils
eller bifallils endasl delvis, skall också vårdnadshavaren delges beslutet.
Delgivning av beslutet medför dels att besvärstiden börjar löpa för den delgivne,
dels all den delgivne underhållsskyldige inte längre genlemol kassan får
åberopa belalning av underhållsbidrag som sker direkt lill barnel.
Försäkringskassan inlräder enligl 15 § bidragsförskoltslagen i barnels räll
till underhållsbidraget så snart ell mol underhållsbidraget svarande bidragsförskoll
utbetalas. Den underhållsskyldiges skyldighel atl beiala direkt flll kassan
inträder däremoi enligt 16 § bidragsförskoltslagen först när han eller hon delgetts
bidragsförskollsbeslutel. Först då anses kassan ha räll alt driva in
underhållsfordran (jfr 17 §).

När
delgivning av beslul om bidragsförskott skell med den underhållsskyldige har emellerlid
kassan räll att indriva också uteslående underhållsbidrag som belöper på
bidragsförskott som utgetts för liden före delgivningen. Konsekvensen av en
utebliven delgivning blir som regel alt den underhållsskyldige samlar på sig
en skuld till kassan, som blir föremål för krav och införsel först efter
delgivning. I fall när den underhållsskyldige medvetet undviker delgivning kan
skulden bli betydande och därmed svår för kassan atl driva in. Detla problem
har uppmärksammats av revisorerna som förordar atl ändringar övervägs, så att
den underhållsskyldige blir belalningsskyldig mol kassan redan när
underhållsbidrag som svarar mot utgivet bidragsförskott förfaller lill belalning.

Jag
ansluter mig i princip lill revisorernas bedömning. All en underhållsskyldig i
början av betalningsperioden drar på sig en stor skuld innebär alt samhället
riskerar atl gå miste om pengar som rälleligen borde betalats, men också atl
den underhållsskyldige kan hamna i en skuldsiluafion som förefaller hopplös
och i sig kan bidra fill utslagning.

Jag
vill erinra om att när det blir fråga om bidragsförskott har frågan om
underhållsbidrag i allmänhet redan behandlals. Om elt underhållsbidrag har bestämls
är den underhållsskyldige normall medvelen om sin skyldighet alt också betala
bidraget och alt utebliven belalning för underhållsbidrag kan utlösa en ansökan
om bidragsförskoll.

Enligt
min mening bör av 7 § bidragsförskoltslagen allljäml följa krav på alt beslut
om bidragsförskott skall delges den underhållsskyldige. Undanlag bör dock,
såsom riksförsäkringsverkel föreslagil i sin framställan fill regeringen,
göras för fall där beslutet avser endast utfyllnadsbidrag. Delgivningen bildar
även i fortsättningen utgångspunki för besvärstiden. Däremoi bör den inle vara
en förutsättning för den underhållsskyldiges skyldighet att betala
underhållsbidraget flll kassan i stället för flll barnet. Della bör framgå genom
all 16 § ändras.

De
nya reglerna innebär att en belalning av förfallet underhållsbidrag som

skelt till barnel före delgivningen får åberopas mol kassan lill skillnad från

betalning flll annan än kassan som sker efter delgivningen. Delgivningen en

ligl 7 § med den underhållsskyldige får alltså fortsatt betydelse i delta avseen- 20

de. Däremot skall delgivningen
inte ha någon belydelse i frågan om indriv- Prop. 1986/87:35 ning över huvud
taget får ske av kassans fordran på underhållsbidragsbelopp. Så skall l.ex.
införsel få ske ulan hinder av utebliven delgivning.

Några
avgörande hinder från rättssäkerhetssynpunkt mol en sådan ordning kan inte
anses föreligga. Grunden för bidragsförskott fill den del det svarar mot
underhållsbidrag är atl underhållsbidraget inte betalas i vederbörlig ordning
och genom bidragsförskollsbeslutel uppstår ingen ny skuld för den
underhållsskyldige, som för övrigt flllställs underrättelse om ansökningarna
såväl i bidragsförskottsärendet som i införselärendet. Bidragsför-skoltsbeslutet
innebär för den underhållsskyldige endasl elt borgenärsbyle.

Riksförsäkringsverket
har i sin framställan ytterligare föreslagit alt kravel på delgivning med vårdnadshavaren
av beslul som går denne emot skall slopas genom ändringar i 7 och 11 §§ bidragsförskoltslagen,
7 och 9 §§ lagen (1984:1095) om förlängt bidragsförskott för sluderande saml 6
§ lagen (1984:1096) om särskilt bidrag flll vissa adopfivbarn. Kraven på delgivning
med sökanden/vårdnadshavaren enligt dessa lagrum inom bidragsförskotlslagsfiftningen
saknar motsvarigheter inom socialförsäkringsområdet i övrigl och lorde
uteslutande syfla lill att besvärstiden skall börja löpa. De kan enligl min mening
undvaras. Nalurliglvis skall dock kassan ha skyldighel att underrätta om beslulel.

7 Prövningen av den underhållsskyldiges betalningsförmåga

Riksdagens
revisorer anser alt det i försäkringskassornas kravverksamhet i princip bör
ankomma på den underhållsskyldige atl påvisa bristande förmåga att beiala
skulden. Enligt vad jag inhämtat avser riksförsäkringsverket alt ändra sina
rekommendationer om ulredningen av betalningsförmågan så att större krav slälls
på den underhållsskyldige att bidra till utredningen. Därmed tillgodoses del
behov av åtgärder som revisorerna angivii i denna del.

8 Utbetalningsdagen

Bidragsförskott
utbetalas den 20:e i månaden före den månad förskottet avser. Utbetalningen är
samordnad med utbetalning av barnbidrag. Riksdagens revisorer och
riksförsäkringsverket har pekat på vissa nackdelar med den nuvarande utbetalningslidpunkten.
Den förskottsvisa utbetalningen gör att bidrag i vissa fall betalas även när
det senare under månaden visar sig alt rälien lill bidrag ändrals.

En
övergång lill betalning i efterskott skulle medföra vissa engångsbespar-ingar
och vissa beslående räntevinsler.

Del
finns således skäl för en övergång till efterskoltsbelalning som riksda

gens revisorer synes förespråka. Efterskoltsbelalning innebär emellerlid för

ändringar som inle är hell kartlagda. Denna fråga kräver enligt min mening

ytterligare överväganden och bör därför las upp av den nya utredningen. 21

9 Kravrutiner Prop. 1986/87:35

Riksdagens
revisorer har i silt förslag konstaterat atl underhållsskyldig som inle betalar
i lid först får en påminnelse och först därefler en betalningsanmaning.
Revisorerna framhåller att med de nuvarande handläggningsrutinerna lar del minsl
2,5 månader från det atl den underhållsskyldige försitter förfallodagen för elt
visst underhållsbidrag flll dess alt ärendel överlämnas lill kronofogdemyndighelen
för indrivning.

Jag
delar revisorernas mening alt kravverksamheten bör bedrivas så effektivt som
möjligt, med hänsyn lagen lill de resurser som finns och lill de krav på den
enskildes inlegrilel som måste slällas. De regler som gäller för god inkassosed
i övrigt i samhällel måsle givelvis iakltas också på delta område.

Jag
har erfarit atl riksförsäkringsverkel planerar en översyn av kravverksamheten
i dess helhet. Jag finner en sådan översyn angelägen. Däri bör också ingå den
fråga som riksdagens revisorer tagit upp.

10 Påminnelseavgift

Skulder
för bidragsförskott medför i nulägel inga extra kostnader för den underhållsskyldige
vare sig i form av ränta eller avgifter.

Ensamförälderkommilién
har i silt betänkande (SOU 1983:51 s. 277- 281) lagit upp frågan om avgifier
för skulder för bidragsförskott. Kommiitén konstaterar atl samhällel ger de
underhållsskyldiga en omfattande kostnadsfri service genom administrationen av
bidragsförskotten och molsvarande underhållsbidrag. Molsvarande skulder i bank
skulle innebära att de underhållsskyldiga fick betala avgifter av olika slag. Detla
är enligl kommittén skäl för atl införa avgifter, Kommillén finner emellertid
all de olika kostnader som finns för bidragsförskoltsskulder bör föranleda
olika avgifter i skilda silualioner. Kommittén lämnar inte något genomarbetat
förslag utan anser atl frågan bör utredas ytterligare.

Flera
remissinstanser som berörde frågan var posifiva till någon form av kostnad för
de underhållsskyldiga. Några remissinslanser ansåg dock alt samhällsservice av della
slag bör vara kostnadsfri.

Bland
de remissinstanser som var positiva förespråkade några avgifier medan andra
ansåg en ränlebeläggning av skulderna som mera logisk. Riksdagens revisorer
föreslår också alt päminnelseavgift införs. De lämnar dock inte något förslag
hur en sådan skulle utformas.

Riksförsäkringsverket
är positivt till någon form av avgiftsbeläggning på betalningar av bidragsförskoltsskulder.
Verket pekar dock på den mängd av frågor som måsle klaras ut innan ell sådanl
system kan införas. Det gäller såväl lagtekniska som administrativa frågor.

Det
administrativa arbetet med skulder för bidragsförskott är som riksdagens
revisorer funnil mycket dyrbart för samhället. Det är angelägel all så många
som möjligl sköter sina underhållsbidragsbetalningar direkl utan all gå vägen
över försäkringskassan.

Enligl
min mening är del vidare rimligl att administrationskostnaderna

inte bara drabbar samhället ulan att de underhållsskyldiga åtminstone i nå

gon mån bidrar. Om skulderna för bidragsförskott beiraktas från kredilkost- 22

nadssynpunkt kan man konstatera att del är en utomordentligt billig kredii.

Självfallet bör dock inte
de underhållsskyldiga läggas på några orimliga kostnader. Bland dem finns grupper
som har en svag ekonomisk situafion.

Som framgår av den
inledning jag har gjort rymmer ell avgifts- eller ränle-system ett antal
problem som måste lösas innan systemet kan införas. Det kräver också ett
betydande administrafivt förarbete exempelvis på datasidan.

Mot denna bakgrund anser
jag mig nu inle ha underlag för alt lämna någol konkret förslag i frågan. Jag
avser i stället att uppdra åt riksförsäkringsverket atl utreda frågan ur olika
aspekter och all lämna förslag som gör det möjligl alt införa någon form av
ränta eller avgift på skulder för bidragsförskoll.

Prop. 1986/87:35

11 Tiden för preskription och införsel

Rätten
atl kräva ul fastställt underhållsbidrag lill barn går enligt 7 kap. 9 § föräldrabalken
förlorad tre år efter förfallodagen. Tiden för införsel enligl utsökningsbalken
är också tre år (15 kap. 5 §). Preskripfionsfiden förkortades från lio till
tre år vid den stora genomgången av reglerna för underhållsbidrag år 1979.
Samtidigt bestämdes tiden för införsel till två år. Tiden för införsel föriängdes
fr.o.m. den 1 juli 1984 till tre år (prop. 1983/84:149, LU 33, rskr. 326).

När
del gäller all avväga liden för hur länge införsel kan pågå och efter vilken
tid fordran för underhållsbidrag skall preskriberas, slår mot varandra behovel
av att inle pressa den underhållsskyldige med för slor underhållsbörda och
behovet av all göra indrivning så effekliv som möjligl.

Riksdagens
revisorer föreslår nu för alt effeklivisera indrivningen, att tiderna för
införsel och preskription förlängs från tre lill fem år. Skälen för den
förkortning av preskriptionstiden som gjordes år 1979 var i försia hand
sociala. En för slor skuldbörda kan medverka fill en social utslagning. Det faklum
att en människa inle fungerar socialt i arbetslivet och i förhållande fill sin
familj blir ofta dyrbart för samhället. I sammanhangei kan konstateras att en
social utslagning ofta innebär atl betalningen av underhållsbidrag upphör.

Jag
förutsätter att den kommande ulredningen analyserar indrivnings- och skuldproblematiken.

Jag
har i denna fråga samrått med chefen för jusfifiedepartementel.

12
Införsel och utmätning i arbetslöshetsersättning och vissa andra lönehknande
ersättningar

Min bedömning: Utsökningsbalken
bör ändras i fråga om vilka förmåner som kan tas i anspråk för införsel enligl
15 kap. och utmätning enligt 7 kap. så alt också dagpenning från erkänd
arbetslöshetskassa och vissa andra löneliknande ersättningar skall kunna las i
anspråk. Del bör gälla såväl införsel för underhållsbidrag som annan införsel
och utmätning enligt 7 kap. Eftersom utformningen av ändringarna kräver
ytterligare beredning, är jag emellerfid inle beredd atl lämna någol förslag i
denna del.

23

Skälen
för min bedömning: Enligt 15 kap. 1 § utsökningsbalken får införsel Prop.
1986/87:35 äga rum för underhållsbidrag enligl giftermålsbalken och föräldrabalken,
för skatter och allmänna avgifter i fall som särskilt föreskrivs saml för böter
och viten. För införsel får enligl 15 kap. 2 § utsökningsbalken las i anspråk bl.a.
lön och vissa löneliknande inkomster såsom pension och livränta samt sjukpenning
och föräldrapenning. Däremoi kan inle införsel - och inle heller utmätning av
lön enligl 7 kap. utsökningsbalken - ske i arbelslöshelsersält-ning, ulbildningsbidrag
och en del andra förmåner som ersätter inkomstbortfall.

Riksdagen
har vid flera tillfällen på förslag av lagutskottet avslagit motioner om
vidgade möjligheter fill införsel i nämnda lyper av ersällningar. Lagutskottet
hänvisade härvid lill ensamförälderkommilléns förslag av molsvarande innebörd
och att regeringens ställningstaganden i frågan inte borde föregripas.

Ensamförälderkommilién
behandlade frågan i sill betänkande Ensamföräldrarna och deras barn (SOU
1983:51). Kommittén föreslår där all utrymmet för införsel ulvidgas till atl
gälla också arbetslöshetsersättning och de andra löneliknande förmåner som
räknas upp i 11 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring med undantag av
vårdbidrag för handikappade barn och visst timstudiestöd enligt studieslödslagen.

Ensamförälderkommitténs
förslag har inte mött några invändningar vid remissbehandlingen.

I
princip samma förslag lämnas också av riksdagens revisorer och av riksförsäkringsverkel
i verkels framställan av den 19 december 1985 till regeringen.

Endast
omkring hälften av de underhållsbidrag som försäkringskassorna debilerar flyter
in genom frivilliga belalningar, ofta först efter förfallodagen och någon
kravåtgärd. Bland de betalningar som flyter in genom exekutiva ålgärder är
införselbetalningarna de hell dominerande (jfr labell över kravverksamhetens
ekonomiska omfattning år 1985, intagen i SoU 1985/86:29 s. 20). Införseln ulgör
alltså en förhållandevis effektiv melod all driva in fordringar. Det gäller
såväl försäkringskassans och underhållsberätfigades fordringar som det
allmännas fordringar på skatter och böter m.m.

Den
nuvarande avgränsningen i utsökningsbalken av förmåner som får tas i anspråk
för införsel är enligl min mening inle väl avvägd. Den innebär, som ensamförälderkommilién
pekal på, atl perioder av sjukledighet, arbetslöshet, föräldraledighet och repelionsövning
i del mililära släller sig olika ur ekonomisk synpunki för gäldenärer, när samiidigi
förmågan alt beiala av på skulden kan finnas kvar lill följd av den
kompensationsnivå som de olika förmånerna för inkomstbortfall numera ofta har. Ulgångspunklen
för en ändrad avgränsning bör enligl min mening vara alt människor med likarlad
ekonomisk situafion vid utmätning i lön och införsel skall behandlas lika.
Underhållsbidragels storiek och exekutionens omfattning bör i princip bero på
inkomstens storlek och inte på slaget av inkomsler.

Mycket
talar för att i stort setl alla de förmåner som enligt 11 kap. 2 §

lagen om allmän försäkring beaklas vid beräkning av pensionsgrundande in

komst bör kunna las i anspråk för såväl löneulmätning som införsel. Vissa

av förmånerna är emellertid av sådan karaklär atl del kan vara olämpligt alt 24

ta dem i anspråk. Därför
krävs ytterligare beredning innan ett ändringsförslag kan föreläggas
riksdagen.

I denna fråga har jag samrått
med cheferna för jusfltie-, försvars-, utbildnings- och
arbetsmarknadsdepartementen. Frågan kommer alt beredas vidare inom berörda departemenl
med målsätlningen alt förslag fill erforderliga ändringar i utsökningsbalken
skall kunna föreläggas riksdagen under år 1987.

Prop.
1986/87:35

13 Umgängesavdraget

Mitt förslag: Den
underhållsskyldiges försäkringskassa blir behörig atl besluta inle bara - som
hittills - om umgängesavdrag på del underhållsbidrag som skall återkrävas utan
också om att minska utgående bidragsförskott med delta avdrag. Ingen ändring
görs nu i reglerna om räll flll umgängesavdrag.

Skälen
för mitt förslag: Riksdagens revisorer har vid sin granskning ifrågasatt om
umgängesavdrag på underhållsbidrag bör finnas kvar och vilken form avdragel i
sådant fall bör ha. Enligt revisorerna bör della bli en fråga för den
föreslagna utredningen men bör vissa åtgärder övervägas utan all ulredningsresullalet
avvakias.

Umgängesavdrag
enligl föräldrabalken är ell avdrag som i vissa fall får göras på
underhållsbidrag lill barn när den underhållsskyldige har hafl barnet hos sig
(se 7 kap. 4 §). Vårdnadshavaren drabbas av motsvarande avdrag på
bidragsförskott (se 4 a § andra stycket och 15 § bidragsförskoltslagen). Reglerna
är inle alldeles lika när del gäller å ena sidan avdrag enligl föräldrabalken
och å andra sidan avdrag på bidragsförskott och det underhållsbidrag som
försäkringskassan kräver åler av den underhållsskyldige. Revisorerna föreslår
att reglerna nu samordnas. Vidare bör enhgt revisorerna administrafionen hos
försäkringskassorna av avdragen förenklas genom all den underhållsskyldiges
försäkringskassa blir behörig all falla beslut om avdrag såväl på
bidragsförskottet som på det underhållsbidrag som skall återkrävas hos den
underhållsskyldige. F.n. är denna försäkringskassa behörig endast i sistnämnda
avseende (15 § första slycket bidragsförskoltslagen) medan den kassa där vårdnadshavaren
är inskriven beslutar om all minska bidragsförskottet med nämnda avdrag (5 §
andra stycket).

Del
finns två skillnader mellan ifrågavarande regler i föräldrabalken och bidragsförskottssyslemel.
I del senare ges inte möjlighet lill avdrag för kortare tids umgänge än fem
dygn. Del kan däremoi ske enligl underhållsreglerna, om parterna kommer
överens om det eller om domstol finner särskilda skäl tala för det. Vidare
förlorar den underhållsskyldige i bidragsförskotts-systemet rätten fill avdrag
om han inte anmäler umgänget inom tre månader efter den kalendermånad då
umgänget upphörde. Enligt underhållsreglerna finns avdragsrätten kvar så länge
del finns elt obetalt underhållsbidrag som avser lid högst sex månader efter
umgänget.

Sisinämnda
sexmånaderstid kan i och för sig ändras fill tre månader. Nå-

25

gon
fullsländig samordning mellan reglerna i denna del uppnås dock inte ge- Prop.
1986/87:35 nom en sådan ändring, eftersom de olika tiderna med nödvändighet måsle
ha olika konstruktion. Denna skillnad har inte heller någon betydelse för
statens kostnader för bidragsförskoll.

Underhållsfrågor
är disposiliva. Föräldrarna har aUlså möjlighel all avtala om umgängesavdrag m.m.
Det skulle hell slrida mot systemet i föräldrabalken alt införa tvingande
regler om underhåll.

Enligt
min mening bör del inte nu företas några ändringar i föräldrabalken eller bidragsförskoltslagen
beiräffande rätten lill umgängesavdrag. Jag har i denna fråga samråti med
chefen för jusfitiedepartemenlet.

Däremoi
bör reglerna om behörig försäkringskassa ändras nu såsom föreslagils både av
revisorerna och av riksförsäkringsverkel i framställan den 19 december 1985 till
regeringen. Till följd av ändringen, som bör göras genom ett flllägg i 5 § bidragsförskoltslagen,
blir den underhållsskyldiges försäkringskassa behörig atl fatta beslul inle
bara om umgängesavdrag på underhållsbidrag som skall återkrävas utan också om
alt minska utgående bidragsförskott med della avdrag. Härigenom förenklas
administrationen och förfarandet blir lättare för parlerna alt förstå.

14 Minsta belopp som utbetalas i bidragsförskott

Mitt
förslag: Gränsen för minsta belopp som utbetalas i bidragsförskott höjs från 5
lill 50 kr. per månad.

Skälen
för mitt förslag: Enligt 8 § lagen om bidragsförskott, som fillämpas även för
förlängt bidragsförskott, bortfaller bidragsförskottet för en månad när det är
lägre än 5 kr. Gränsen för det minsta beloppet har varil oförändrad sedan år
1964. Den bör nu höjas. Enligl min mening är 50 kr. elt lämpligt minsta belopp.

15 Sammantagna kostnadskonsekvenser

De
förslag som lämnas i denna proposiiion har inrikiningen alt förenkla regelsystemen
och administrationen. Effekterna av vissa av åtgärderna är svåra att
kostnadsberäkna.

Här redovisas
kostnadseffekterna av de åtgärder där kostnadseffekterna är möjliga att
beräkna. Besparingarna är av olika slag. Vissa besparingar uppstår omedelbart
medan del i andra fall dröjer innan fullfunklionsstadiet uppnåtts.

Reduceringsregeln

Enligl
riksförsäkringsverkets uppskattningar kommer belaslningen på anslaget att
minska med ca 50 milj.kr. när regeln har slagit igenom helt. Bespa-

26

ringarna kommer att uppslå
slegvis under en ljugoårsperiod. Försia årels Prop. 1986/87:35 besparing kan
beräknas fill ca 10 milj.kr.

Bidragsförskottsnivån

En
sänkning av bidragsförskotlsnivån får omedelbart genomslag. Den totala besparingen
kan på helt år beräknas fill ca 60 milj.kr.

Den
ändrade indexuppräkningen

Jag
räknar med att de föreslagna förändringarna av indexreglerna sammanlagna
innebär en kostnadsminskning för slalsverkel på 20 milj.kr. för budgetåret
1987/88. Besparingen uppstår delvis genom alt underhållsbidragen räknas upp i
februari 1987, vilket inle skulle sketl om femprocenlsspärren fortfarande varil
i kraft. Den nya bestämmelsen alt hela prisändringen slår igenom vid
beräkningen av underhållsbidragen fill barn medför en återkommande utebliven
kostnadsökning på 10-15 milj.kr. per år vid nuvarande inflationsnivå.

TotaU

För
budgelåret 1986/87 blir det besparingar på 40 milj.kr. För budgeiårei 1987/88
blir del - i 1987 års prisnivå - besparingar på ytterligare 45 milj.kr. Däruiöver
uppslår en engångsbesparing på 25 milj.kr. på grund av atl 5-pro-centsspärren
tas borl. Dessa besparingseffekter kommer all beaklas i budgetpropositionen 1987
vid bedömningen av anslagsbehovet för näsla budgelår.

16 Upprättade lagförslag

I
enlighet med vad jag nu har anfört har inom socialdepartementet upprättals
förslag till

1.
lag om ändring i lagen
(1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag,

2.
lag om ändring i lagen
(1964:143) om bidragsförskott,

3.
lag om ändring i lagen
(1984:1095) om föriängt bidragsförskott för studerande,

4.
lag om ändring i lagen
(1984:1096) om särskilt bidrag fill vissa adoptivbarn.

Beträffande
lagförslaget under 1 har jag samrått med chefen för juslifiede-parlemenlel.
Delta lagförslag hör till lagrådets granskningsområde. Med hänsyn till att
lagändringen är okomplicerad och fill frågans beskaffenhel i övrigl anser jag
dock atl lagrådels hörande kan undvaras.

27

17 Specialmotivering Prop. 1986/87:35

17.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1966:680) om ändring
av vissa underhållsbidrag

3
§

Till
följd av ändringen i Iredje stycket skall underhållsbidragen fr.o.m. år 1987
ändras efler basbeloppet även om basbeloppet inte har ändrats med minsl fem procenl.
Del gäller både underhållsbidrag lill barn, till make eller förutvarande make
och, i förekommande fall, till förälder.

Enligt
tredje stycket indexändras alltså underhållsbidragen vid den lidpunkl som
följer av Iredje eller fjärde stycket så snart basbeloppet har ändrats i
förhållande till föregående års basbelopp. Av den oförändrade lydelsen av avrundningsregeln
i 4 § försia stycket följer dock att en basbeloppsändring som understiger en procenl
inle föranleder någon ändring av underhållsbidragen.

4§

Regeln
att bidragsbelopp fill barn ändras endast med ell procenttal som utgör sju
tiondelar av del procenttal med vilket basbeloppet ändrats har slopats för
indexändringar fr.o.m. år 1987. Ändring skall i fortsättningen göras med hela
procenttalet, avrundal enligt första stycket tredje meningen.

Första
stycket sista meningen har ändrats för att svara mol gällande bestämmelser i
regeringsformen om normgivningsmaklens fördelning.

17.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1964:143) om
bidragsförskott

4§

Genom
ändringarna i försia och andra slyckena sänks nivåerna för bidragsförskott med
en procentenhet. De nya nivåerna kommer alt gälla även förlängt
bidragsförskott för studerande, eftersom 5 § lagen (1984:1095) om förlängt bidragsförskoll
för sluderande hänvisar till förevarande lagrum. All de nya nivåerna skall
gälla även molsvarande bidrag lill vissa adoptivbarn framgår av ändringarna i 5
§ lagen (1984:1096) om särskilt bidrag flll vissa adoptivbarn.

De
nya nivåerna skall tillämpas första gången för bidragsförskott och bidrag som
avser februari 1987, dvs. vid utbetalningar i januari 1987. Detta följer av ikraftlrädandebestämmelserna.

Som
framgår av de allmänna övervägandena har inle nu föreslagils någon ändring i
nivåerna för barnpension.

5
§

I 15
§ föreskrivs vilken försäkringskassa som överiar barnets rätt flll under

hållsbidrag som svarar mol bidragsförskoll. Denna kassa, dvs. enligl huvud- 28

regeln den där den
underhållsskyldige är inskriven, beslutar om umgäng- Prop. 1986/87:35 esavdrag
på det underhållsbidrag som skall återkrävas av den underhållsskyldige. Enligt
del nya fjärde slycket i 5 § skall i fortsättningen samma försäkringskassa
besluta också om atl minska utgående bidragsförskott med del beslutade
umgängesavdraget.

7§

Genom
ändringarna i andra slycket har slopats dels skyldighelen alt delge den
underhållsskyldige sådant beslul om bidragsförskott som avser endasl ulfyllnadsbidrag
och dels kravet på delgivning med sökande/vårdnadshavare av beslut som går dem
emot. Elt beslul om enbari utfyllnadsbidrag har inte anseits ha sådan betydelse
för den underhållsskyldige atl delgivning behövs. Det slopade kravel på
delgivning med sökanden/vårdnadshavaren hindrar inle atl försäkringskassan
exempelvis bifogar elt delgivningskvillo när den översänder beslutet för atl
underrätta därom enligt försia meningen i andra stycket. Det kan tvärtom vara
praktiskt att få en klar utgångspunkt för besvärstiden på grund av etl
återsänt delgivningskvillo. Avsiklen med det slopade delgivningskravel är emellerfld
alt resurser inte skall las i anspråk för att fullfölja delgivning. Reglerna om
besvärslid är oförändrade. Tiden räknas från den tidpunkt då sökanden/vårdnadshavaren
bevisligen fåll del av beslutet.

8§

Rätlen
till bidragsförskott bortfaller för månad när förskottet för månaden är lägre
än etl i förevarande paragraf angivei gränsbelopp. Gränsbeloppet höjs genom
ändringen från 5 lill 50 kr. räknat för månad. På grund av hänvisningen i 12 §
lagen (1984:1095) om förlängt bidragsförskott för studerande gäller det nya
gränsbeloppet även förlängt bidragsförskott.

11
§

Kravel
att delge den som uppbär bidragsförskottet beslut om indragning eller nedsätlning
av förskottet har slopats. De förvaltningsrätlsliga principerna om underrättelse
om ifrågasatt beslut och om beslutet gäller dock. Vidare har det som anförts
under 7 § om delgivning och besvärstid giltighet även här. Den
underhållsskyldige skall i fortsättningen delges elt beslul om indragning
eller nedsättning, om det inte gäller endasl utfyllnadsbidrag.

16
§

Enligt
15 § inlräder försäkringskassan i barnels rält flll underhållsbidrag i

den mån faslslälll underhållsbidrag svarar mot bidragsförskott. Den under

hållsskyldiges betalningsskyldighet flll kassan inträffar dock enligt 16 § i
gäl

lande lydelse först sedan han eller hon delgivits beslutet om bidragsförskott.

Därefter åligger del kassan enligl 17 § alt kräva och driva in - bl.a. med
hjälp

av införsel - förfallna underhållsbidrag som svarar mot bidragsförskottet, 29

även sådana obetalda
underhållsbidrag som kassan har räll lill enligl 15 § Prop. 1986/87:35 och
som förfallit före delgivningen av bidragsförskotlsbeslulel. Om den underhållsskyldige
betalat sådant underhållsbidrag lill barnet före delgivningen får betalningen
dock åberopas mot kassan.

16
§ har nu ändrats så all betalningsskyldigheten för underhållsbidrag som avses i
15 § inträffar redan i och med beslutet om bidragsförskott allteflersom underhållsbidragen
förfaller lill belalning. Beslutet om bidragsförskott skall alltjämt delges den
underhållsskyldige enligl 7 § andra slyckel. Belalningar fill annan än kassan
som sker därefler får inle åberopas mol kassan i molsals fill betalningar till barnel
före delgivningen.

Med
den föreslagna ordningen kan kassan begära införsel även om bidragsförskotlsbeslulel
inle kunnat delges den underhållsskyldige. Dock bör kassan givelvis först söka
delge beslutet och kräva all del obetalda underhållsbidraget belalas på
frivillig väg. I införselärendel får den underhållsskyldige åberopa belalningar
i enlighet med vad nyss sagts.

Den
nya ordningen till följd av ändringen i förevarande paragraf kommer alt gälla
även förlängt bidragsförskott för studerande, se 12 § lagen om förlängt
bidragsförskott för studerande.

Ikraftträdandebestämmelsen

Lagändringarna
skall träda i krafl den 1 januari 1987. De nya lägre nivåerna enligl 4 § och
del nya gränsbeloppet enligl 8 § tillämpas första gången för bidragsförskott
som avser februari 1987.

17.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:1095) om förlängt
bidragsförskott för studerande

I
7 och 9 §§ har föreslagits ändringar som moisvarar dem i 7 och 11 §§ lagen om
bidragsförskott. Se specialmotiveringen lill de sistnämnda lagrummen. Av 5 §
förevarande lag följer all de nya nivåerna för bidragsförskott enligl 4 § lagen
om bidragsförskoll och del höjda gränsbeloppet enligl 8 § andra slyckel samma
lag gäller även föriängt bidragsförskoll.

17.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:1096) om särskilt
bidrag till vissa adoptivbarn

5
§

I
paragrafen har nivåerna för bidraget sänkts såsom för bidragsförskott med en
procentenhet.

Etl
lillägg har gjorts i 5 § andra stycket. Den situationen kan inlräffa alt

del särskilda bidraget för adoptivbarn lämnas fill en särskilt förordnad eller

tidigare förmyndare när samiidigi skall utges förlängt bidragsförskott i för

hållande fill adoptivföräldern enligt lagen (1984:1095) om föriängt bidrags

förskoll för studerande. I den siluationen samordnas f.n. de båda bidragen

så alt del förlängda bidragsförskottet utges med 31 % av basbeloppet i stället 30

för normall 41 %. Det följer
av 5 § i den nyssnämnda lagen jämförd med Prop. 1986/87:35 4 § andra stycket
lagen (1964:143) om bidragsförskoll. Däremoi ulgår det särskilda bidraget med
41 % av basbeloppet. Enligt de nu föreslagna ändringarna i 5 § andra stycket
skall även det särskilda bidraget sättas ned till 30 % av basbeloppet i den
angivna situationen.

Den
nu föreslagna samordningsregeln föreslogs av regeringen i förslaget till lagen
om särskilt bidrag flll vissa adopflvbarn (prop. 1985/86:39) men kom inte atl
antas av riksdagen flll följd av all förslagel utskotlsbehandlades separat före
behandlingen av förslaget flll lagen om förlängt bidragsförskott för sluderande
(SoU 1984/85:6 s. 3).

6§

Andra
slycket föreslås upphöra. Del nuvarande delgivningskravel slopas alltså på molsvarande
sätt som i 11 § lagen om bidragsförskoll. Se specialmotiveringen till sisinämnda
ändring.

Ikraftträdandebestämmelsen
■

De
nya reglerna träder i kraft den 1 januari 1987. De nya nivåerna enligt 5 § flllämpas
försia gången för bidrag som avser februari 1987.

18 Hemställan

Med
hänvisning fill vad jag nu har anförl hemsläller jag alt regeringen föreslår
riksdagen atl anla förslagen flll

1.
lag om ändring i lagen
(1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag,

2.
lag om ändring i lagen
(1964:143) om bidragsförskott,

3.
lag om ändring i lagen
(1984:1095) om föriängt bidragsförskott för sluderande,

4.
lag om ändring i lagen
(1984:1096) om särskilt bidrag lill vissa adopfivbarn.

19 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen atl anla de förslag som föredraganden har lagl
fram.

31

Innehåll

Propositionen ................................................. 1

Proposilionens huvudsakhga
innehåll...................... 1

Lagförslag
...................................................... ..... 3

Uidrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 oktober 1986 10

1
Inledning ................................................... 10

2
Indexregleringen av
underhållsbidrag................ ..... 12

2.1
Inledning ............................................ 12

2.2
Den nuvarande begränsningen flll
sju tiondelar av basbeloppsändringarna vid indexreglering av underhållsbidragen
till barn .................... ..... 13

2.3
Indexjustering av
underhållsbidragen vid basbeloppsändringar som understiger fem procent 15

3
Den s.k. reduceringsregeln.............................. 16

4
Justering av nivåerna för
bidragsförskott ........ 17

5
Behovsprövning mol barnels
inkomster ............. ..... 18

6
Tidpunkten då skyldighet
uppkommer att beiala underhållsbidrag lill försäkringskassan. Delgivningsfrågor................................................................. ..... 19

7
Prövningen av den
underhållsskyldiges belalningsförmåga ... 21

8
Utbetalningsdagen......................................... .... 21

9
Kravrutiner................................................... .... 22

10
Påminnelseavgift ........................................ .... 22

11
Tiden för preskripflon och
införsel..................... 23

12
Införsel och utmätning i
arbetslöshetsersättning och vissa andra löneliknande ersättningar 23

13
Umgängesavdraget........................................ 25

14
Minsta belopp som utbetalas i
bidragsförskott .. 26

15
Sammantagna koslnadskonsekvenser................ .... 26

16
Upprättade lagförslag..................................... 27

17
Specialmotivering.......................................... .... 28

18
Hemställan................................................... 31

19
Beslut......................................................... .... 31

gotab Stockholm 1986 85442

32