Prop. 1986/87:39

Regeringens proposition 1986/87: 39

om följdlagstiftning till den nya p.

förvaltningslagen 1986/87:39

Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 16 oktober 1986.

På
regeringens vägnar

Kjell-Olof
Feldt

Sten
Wickbom

Propositionens huvudsakliga innehåll

I proposifionen
lägger regeringen fram förslag till följdlagstiftning fill den nya
förvaltningslag, som riksdagen har antagit. Flertalet förslag innebär att bestämmelser
om omröstningsförfarande, reservationsrätt m. m. anpassas tiU den nya
förvaltningslagen. Bl. a. föreslås att den nya förvaltningslagens ordning för
överklagande skaU gälla beslut av hyresnämnder, arrendenämnder, statens
va-nämnd samt vissa bolag och andra enskilda organ med offentliga
förvaltningsuppgifter. Det innebär att överklagandet skaU ges in tiU
underinstansen i stället för som hittUls överinstansen.

De
nya reglerna föreslås träda i kraft samtidigt med den nya förvaltningslagen,
den 1 januari 1987.

1
Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 39

1 Förslag till Prop. 1986/87:39

Lag om överklagande av beslut av enskilda organ med offentliga
förvaltningsuppgifter

Härigenom
föreskrivs följande.

1 §
Denna lag gäller sådana beslut av bolag och andra enskilda organ,

som enligt särskilda bestämmelser får överklagas till regeringen, till en

förvaltningsdomstol eller till en förvaltningsmyndighet.

Om
en annan lag eller en författning som beslutats av regeringen eller av en förvaltningsmyndighet
innehåller någon bestämmelse som avviker från denna lag, gäller den
bestämmelsen.

2 §
Ett beslut överklagas skriffiigt. I skrivelsen skall klaganden ange

vUket beslut som överklagas och den ändring i beslutet som han begär.

Skrivelsen
ges in till den myndighet som skall pröva överklagandet. Den skaU ha kommit in
dit inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet.

3 §
Den myndighet fill vilken skrivelsen med överklagandet skall ges in

prövar om skrivelsen har kommit in i rätt tid. Har skrivelsen kommit in för

sent, skall myndigheten avvisa den, om inte annat följer av andra eller

tredje stycket.

Skrivelsen
skall inte avvisas, om förseningen beror på att det enskilda organet har lämnat
klaganden en felaktig underrättelse om hur man överklagar.

Skrivelsen
skall inte heller avvisas, om den inom överklagandetiden har kommit in till det
enskUda organet. I ett sådant fall skall det enskilda organet vidarebefordra
skrivelsen till myndigheten med uppgift om vilken dag skrivelsen kom in fill
organet.

Denna
lag träder i kraft den I januari 1987. I fråga om beslut som har meddelats före
ikraftträdandet gäller dock äldre föreskrifter.

2 Förslag till

Lag om ändring i föräldrabalken

Härigenom föreskrivs i fråga om föräldrabalken' dels att
19 kap. 12 § skall upphöra att gälla, dels att 19 kap. 13 § skaU ha följande
lydelse.

Prop.
1986/87:39

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lyddse

Vid omröstning i överförmyndar-nämnd i ärende enligt denna
balk gälla i tillämpliga delar bestämmelserna i 16 kap. rällegångsbalken. Om
ledamot eller föredragande har skiljaktig mening, skall denna anlecknas i protokoU
eller annan handling.

I fråga om varje beslut av överförmyndare eller överförmyndar-nämnd
i ärende enligt denna balk skall finnas handling av vilken framgår vem som har
fattat beslutet, vem som har varit föredragande samt beslutets dag och dess
innehåll. Föreskrifier om i vilken utsträckning beslut skall innehålla de
skäl som bestämt utgången finnas i 17 § förvaltningslagen (1971:290).

Om det
framkommer skiljaktiga meningar i en överförmyndarnämnd i elt ärende enligt
denna balk, liUämpas föreskrifierna 16 kap. rättegångsbalken om omröstning i
tvistemål. 119 § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om rätt alt
få en skiljaktig mening antecknad.

För varje
beslut av en överförmyndare eller en överförmyndarnämnd i elt ärende enligt
denna balk skall finnas en handling av vilken framgår vem som har fattat beslutet,
vem som har varit föredragande samt beslutets dag och dess innehåll.

Protokoll hos överförmyndare eller överförmyndarnämnd i
annat ärende än enligt denna balk behöver ej upptaga annat än förteckning över
dem som har deltagit i handläggningen samt beslutet i ärendet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

Lagen omtryckt 1983:485.

3 Förslag till Prop. 1986/87:39

Lag om ändring i konkurslagen (1921: 225)

Härigenom föreskrivs att 208 § konkurslagen (1921:225)
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

208 §'

I fråga om jäv mot tjänsteman I fråga om
jäv mot tjänstemän

vid tillsynsmyndigheten gäller ut- vid
tiUsynsmyndigheten gäller ut

över vad som följer av 4 § förvall- över
vad som följer av 7/ § förvalt

ningslagen (1971:290) att den som i ningslagen
(1986:223) att den som i

allmänt mål har tagit befattning ett allmänt
mål har tagit befattning

med indrivning av fordran som gö- med
indrivning av en fordran som

res gällande i konkursen ej får full- görs
gällande i konkursen inte får

göra tillsynsuppgift i konkursen. fullgöra
tillsynsuppgift i konkursen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

4 Förslag till

Lag om ändring i värnpliktslagen (1941: 967)

Härigenom föreskrivs att 11 och 30 §§ värnpliktslagen
(1941:967)' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lyddse

11 §

Inskrivningsnämnd år beslutför. Inskrivningsnämnden är beslut-

när ordföranden eller ersättare för för när ordföranden
eller ersättare

honom samt minst två andra leda- för honom samt minst två andra le-

möter äro närvarande. damöter är närvarande.

Som nämndens beslut gäller den mening varom de fiesta
förena sig eller, vid lika röstetal eller om samiliga ledamöier äro av olika
mening, den mening som ordföranden biträder.

20 f Värnpliktsnämnden består av ordförande och högst fyra
andra ledamöter. För ledamot skall finnas ersättare. Vid hinder för
ordföranden tjänstgör ersättare för honom som ordförande.

' Senaste lydelse 1981:825. Lagen omtryckt 1969: 378. Senasle
lydelse 1975:555.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1986/87: 39

Regeringen
utser ledamöter och ersättare för viss tid.

Värnpliktsnämnden
är beslutför när ordföranden eller ersättare för honom samt minst en annan
ledamot äro närvarande. När ärende av större vikt handlägges, böra om möjligt
samtliga ledamöter närvara.

Som
nämndens beslut gäller den Om det framkommer skiljakiiga

mening varom de fiesta förena sig meningar vid en överläggning, till-

dier, vid lika röstetal eller om lämpas föreskrifterna i 16 kap. rät-

samtliga ledamöter äro av olika tegångsbalken om omröstning i

mening, den mening som ordföran- tvistemål,

den biträder.

Rättegångsbalkens
bestämmelser Rättegångsbalkens bestämmelser

om jäv mot domare gälla i tillämp- om jäv mot domare gäller i fillämp

liga delar ledamoi av värnplikts- liga delar ledamöter av värnplikts-

nämnden, nämnden.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1987.

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1944:475) om arbetslöshetsnämnd

Härigenom
föreskrivs att 5 § lagen (1944:475) om arbetslöshetsnämnd' skall ha följande
lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

5§
I fråga om särskUd arbetslöshetsnämnd tillämpas bestämmelserna i 3 kap. 2 §, 3
§ första stycket, 4 §, 5 § tredje stycket, 7 och 8 §§, 9 § första stycket och
10-12 §§ kommunallagen (1977:179) på motsvarande sätt. I annan kommun än
Stockholms kommun tillämpas även bestämmelserna i 3 kap. 5 § första stycket och
6 § nämnda lag på motsvarande sätt.

Utan
hinder av 2 § 2 förvaltningslagen (1971:290) tillämpas bestämmelserna i 4 och
5 §§ nämnda lag i samtliga ärenden hos särskild arbetslöshetsnämnd.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1987.

'
Lagen omtryckt 1977: 208.

6 Förslag till Prop. 1986/87:39

Lag om ändring i byggnadsstadgan (1959:612)

Härigenom
föreskrivs att 3 § byggnadsstadgan (1959:612)' skall ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

3§

I
fråga om byggnadsnämnd tillämpas bestämmelserna i 3 kap. 2 §, 3 § första
stycket, 4 §, 5 § tredje stycket, 7 och 8 §§, 9 § första stycket och 10-12 §§
kommunallagen (1977:179) på motsvarande sätt. I annan kommun än Stockholms
kommun tillämpas även bestämmelserna i 3 kap. 5 § första stycket och 6 § nämnda
lag på motsvarande sätt.

Uppdrag
som avses i 3 kap. 12 § andra stycket kommunaUagen (1977: 179) får ej omfatta
befogenhet att

1. slutligt
avgöra fråga om avgift enligt lagen (1976:666) om påföljder och

ingripanden vid olovligt byggande m. m.,

2. meddela
föreläggande vid vite utom i fall som avses i 3 § nämnda lag

eller föreläggande vid annat äventyr eller

3. slutligt
avgöra ärende, som är av principiell natur eller annars av

större vikt.

Utan
hinder av 2 § 2 förvaltningslagen (1971:290) äga 4 och 5 §§ nämnda lag lillämpning
i samiliga ärenden hos byggnadsnämnd.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1987.

7 Förslag till

Lag om ändring i civilförsvarslagen (1960: 74)

Härigenom
föreskrivs att 41 § 2 mom. civilförsvarslagen (1960:74) skall ha följande
lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

41
§ 2 mom. I fråga om särskild civilförsvarsnämnd tillämpas bestämmelserna i 3
kap. 2 §, 3 § första stycket, 4 §, 5 § tredje stycket, 7 och 8 §§, 9 § första stycket
och 10-12 §§ kommunallagen (1977: 179) på motsvarande sätt. I annan kommun än
Stockholms kommun tiUämpas även bestämmelserna i 3 kap. 5 § första stycket och
6 § nämnda lag på motsvarande sätt.

'
Stadgan omtryckt 1981:873. Lagen omtryckt 1984:1026.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop.
1986/87: 39

Uian
hinder av 2 § 2 förvaUningslagen (1971:290) äga 4 och 5 §§ nämnda lag
tillämpning i samtUga ärenden hos särskild civil-försvarsnämnd.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1987.

8 Förslag till

Lag om ändring i varumärkeslagen (1960: 644)

Härigenom
föreskrivs att 48 § varumärkeslagen (1960:644) skall ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

48
§' Det ankommer på regeringen eUer i den omfattning regeringen bestämmer på
registreringsmyndigheten att meddela närmare föreskrifter om vad sökanden i
registreringsärende har att iakttaga, om kungörande som sägs i 20, 21 och 46 §§
samt eljest om förfarandet i dessa ärenden, om förfarandet vid besvär enligt 47
§ ävensom om varumärkesregistrets förande.

Vid
ansökan om registrering av Vid ansökan om registrering av

vammärke, om förnyelse, om änd- varumärke, om förnyelse, om änd

ring i registrerat varumärke enligt ring i registrerat varumärke enligt

24 § eller om anteckning i registret 24 § eller om anteckning i registret

av överlåtelse eller licens ävensom av överlåtelse eller licens skall er-

vid besvär enUgt 47 § första stycket läggas avgift till belopp som rege-

skall erläggas avgift fill belopp som ringen föreskriver. För förnyelse

regeringen föreskriver. För förnyel- skall stadgas högre avgift, om ansö-

se skall stadgas högre avgift, om kan ingives efter registreringsperio-

ansökan ingives efter registrerings- dens utgång,

periodens utgång.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1987.1 fråga om besvärsavgift vid överklagande
av beslut som meddelats före ikraftträdandet gäller äldre föreskrifter.

9 Förslag till

Lag om ändring i reglementet (1961:265) angående förvaltningen
av riksförsäkringsverkets fonder

Härigenom
föreskrivs att 5 § reglementet (1961:265) angående förvaltningen av
riksförsäkringsverkets fonder skall ha följande lydelse.

Senaste
lydelse 1977:732.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop.
1986/87: 39

Fondfullmäktige
sammanträda på kallelse av ordföranden.

Fondfullmäktige
äro beslutföra, när minst fem äro närvarande. Såsom fullmäktiges beslut gäller
den mening, om vilken de flesta förena sig, och vid lika rösletal den mening,
som biträdes av ordföranden.

Fondfullmäktige
sammanträder på kallelse av ordföranden.

Fondfullmäktige
är beslutföra när minst fem ledamöter år närvarande.

Vid fondfullmäktiges sammanträden skaU föras protokoll.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

10 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom
föreskrivs att 18 kap. 10 § och 20 kap. 13 § lagen (1962:381) om allmän
försäkring' skall ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

18 kap. 10 §

TiU styrelsens sammanträden skall samtliga ledamöter
kallas. Om en styrelseledamot är förhindrad att tjänstgöra vid ett sammanträde,
skaU en suppleant kaUas i hans stäUe enligt den bestämda ordningen mellan siipple-anterna.
Suppleantema får även i övrigt närvara vid styrelsens sammanträden. De skall
alltid underrättas om tiden för sammanträdena. Den direktör som avses i 12 §
första stycket får deltaga i styrelsens sammanträden men ej i dess beslut.

Vid förfall för både ordföranden och vice ordföranden
föres ordet av den som de vid sammanträdet närvarande utse.

Styrelsen är beslutför, då minst Styrelsen är beslutför, när minst

hälften av de ledamöter som äger hälften av de
ledamöter som får

delta i avgörandet är närvarande.

deltaga i avgörandet är närvarande. Såsom styrelsens
beslut gäller den mening, om vilken de flesla röstandeförena sig, och vid lika
röstetal den mening som biträdes av den som för ordel.

Vid
styrelsens sammanträden skall föras protokoll.

Vid styrelsens sammanträden skall föras protokoU. Har ledamoi,
som deltagit i ärendes behandUng, från styrelsens beslul avvikande mening,
skall denna antecknas till protokollet.

Lagen omtryckt 1982:120.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1986/87:39

20
kap. 13 §

Besvärshandling
skall tillställas den myndighet som meddelat beslutet.

Har en besvärshandling
före besvärstidens utgång kommit in till en försäkringsdomstol, riksförsäkringsverket
eller en allmän försäkringskassa, som inte har meddelat dei överklagade
beslutet, skall besvärshandlingen översändas tUl den myndighel som meddelat
beslutet och anses inkommen i rätt tid.

Har
besvärshandlingen före besvärstidens utgång kommit in till en försäkringsdomstol,
riksförsäkringsverket eller en allmän försäkringskassa, som ej är räll myndighet
enligt försia stycket, skaU besvärshandlingen översändas tUl den rätta
myndigheten och anses inkommen i rätt tid.

Vid
besvär över beslut i mål eller ärenden om försäkring enligt denna lag skall besvärshandUngen
vara inkommen inom två månader från den dag då klaganden fick del av beslutet
eller, om besvären anförts av riksförsäkringsverket, inom två månader från den
dag då beslutet meddelades.

Vad
som sägs i denna paragraf om besvär skall i tillämpliga delar gälla en begäran
om omprövning enligt 10 §.

Allmän
försäkringskassas, riksförsäkringsverkets och försäkringsrätts beslut skall
omedelbart gälla, om ej annat föreskrivits i beslutet eller bestäms av den
domstol som har att pröva beslutet.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1987. I fråga om beslut som har meddelats före
ikraftträdandet gäller dock äldre föreskrifter.

11 Förslag till Prop. 1986/87: 39

Lag om ändring i lagen (1964:47) om krigshjälp

Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1964:47) om krigshjälp
skaU ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6§'

I varje kommun skaU finnas en I varje
kommun skall finnas en

krigshjälpsnämnd
för handhavande krigshjälpsnämnd för att
sköta

av de
uppgifter, som åvila kom- kommunens uppgifter enligt denna

munen
enligt denna lag. Kom- lag.
Kommunen får tiUsätta en sär-

munen får tillsätta
särskild krigs- skild krigshjälpsnämnd eller Mpprfra

hjälpsnämnd
eller uppdraga åt an- åt en annan nämnd att vara krigs-

nan
nämnd att vara krigshjälps- hjälpsnämnd.
Har så ej skett är so-

nämnd. Har så ej skett är social- cialnämnden krigshjälpsnämnd.

nämnden krigshjälpsnämnd.

I fråga om särskild krigshjälpsnämnd tUlämpas
bestämmelserna i 3 kap. 2 §, 3 § första stycket, 4 §, 5 § tredje stycket, 7 och
8 §§, 9 § första stycket och 10-12 §§ kommunallagen (1977:179) på motsvarande
sätt. I annan kommun än Stockholms kommun tillämpas även bestämmelserna i 3
kap. 5 § första stycket och 6 § nämnda lag på motsvarande sätt.

Föreskrifter om i vilken utsträckning beslut skall
innehålla de skäl som ha bestämi utgången finnas i 17 § förvaltningslagen
(1971:290).

Uian hinder av 2 § 2 förvaltningslagen (1971:290) äga 4
och 5 §§ nämnda lag tUlämpning i samtUga ärenden hos särskUd krigshjälpsnämnd.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

12 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1964:63) om kommunal beredskap

Härigenom föreskrivs att 5, 10 och 20 §§ lagen (1964:63)
om kommunal beredskaps skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5§

Kommun och landstingskom- Kommuner och landsiingskom

mun, varifrån utrymning sker, äro muner,
varifrån utrymning sker, är

under beredskapstillstånd skyldiga under
beredskapstillstånd skyldiga

att, i den mån förhållandena med- att,
i den mån förhållandena

' Senaste lydelse 1981:21.

Lagen omtryckt 1984:1027. 10

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop.
1986/87: 39

giva
det, lämna bistånd åt kommun medger det, lämna bistånd åt kom-

och landsiingskommun, där befolk- muner och landstingskommuner,

ning från utrymningsområdet in- där befolkning från utrymningsom-

kvarteras i större omfattning. Bi- rådet inkvarteras i större omfatt-

ståndet skall särskilt avse fillhanda- ning.
Biståndet skall särskilt avse

hållande av personal och utmstning tillhandahållande av personal och

för verksamheten för de inkvartera- utmstning för verksamheten för de

de. Enas ej kommunerna och lands- inkvarterade. Enas inte kommuner-

tingskommunerna om biståndet, na och landstingskommunerna, får

äger länsstyrelsen i det län, där länsstyrelsen i det län, där utrym-

utrymningsområdet är beläget, för- ningsområdet är beläget, förordna

ordna därom. om biståndet.

Blir
till följd av krigsskada, inkvartering av utrymmande eller andra med krig eller
krigsfara sammanhängande utomordentliga förhållanden för totalförsvaret viktig
kommunal eller landstingskommunal verksamhet i viss kommun eller landsfingskommun
så betungande, att bistånd i verksamheten oundgängligen erfordras, är under
beredskapstillstånd annan kommun eller landstingskommun skyldig att efter
särskilt förordnande därom tiUfälligt lämna sådant bistånd. Om dylikt bistånd
förordnar länsstyrelsen i det län, där den biståndslämnande kommunen eller
landstingskommunen är belägen.

Utan
hinder av 3 § första stycket Vad som föreskrivs i förvall-

förvallningslagen
(1971:290) äga ningslagen (1986:223) om ärenden 14—20 §§ nämnda lag tillämpning
i som avser myndighetsutövning mot ärenden hos länsstyrelsen som någon enskild
skall gälla även avses i första och andra styckena. ärenden hos
länsstyrelsen enligl

försia och andra styckena.

10
§ I fråga om särskild beredskapsnämnd tillämpas bestämmelserna i 3 kap. 2 §, 3
§ första stycket, 4 §, 5 § tredje stycket, 7 och 8 §§, 9 § första stycket och
10-12 §§ kommunallagen (1977:179) på motsvarande sätt. I annan kommun än
Stockholms kommun tillämpas även bestämmelserna i 3 kap. 5 § första stycket och
6 § nämnda lag på motsvarande sätt.

Ulan
hinder av 2 § 2 förvaltningslagen (1971:290) äga 4 och 5 §§ nämnda lag lillämpning
i samiliga ärenden hos särskild beredskapsnämnd.

20
§

Underlåter
kommun att fullgöra skyldighet, som åvUar kommunen enligt denna lag eUer enligt
föreskrift som meddelats med stöd av denna, äger länsstyrelsen, om rättelse ej vinnes
på annat sätt, förelägga kommunen lämpligt vite eUer ock i kommunens ställe
vidtaga den åtgärd, som skyldigheten avser, samt i den mån kommunen icke är
berättigad till ersättning av statsmedel för åtgärden uttaga kostnaden för
denna av kommunen.

Vad
i första stycket sägs om kommun tillämpas på motsvarande sätt i fråga om landsfingskommun.

11

Nuvarande lydelse Föreslagen
lydelse Prop. 1986/87: 39

Utan hinder av 3 § första stycket Vad som föreskrivs i förvalt-

förvallningslagen
(1971:290) äga ningslagen (1986:223) om ärenden

14-20 §§ nämnda lag tUlämpning i som avser myndighetsutövning mot

ärende hos länsstyrelsen som avses någon enskild skall gälla
även

i första stycket. ärenden hos länssiyrelsen enligi

försia stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

13 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1966:293) om beredande av sluten psykiatrisk
vård i vissa fall

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1966:293) om
beredande av

sluten psykiatrisk vård i vissa fall' dds att 6, 10, 34 a
och 37 §§ skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas en ny
paragraf, 26 a §, av följande

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6§

Behörig att utfärda vårdintyg är legitimerad läkare. Från
detta krav får socialstyrelsen medge undantag om särskilda skäl föreligger.
Vårdintyg med åberopande av omständighet som avses i 1 § första stycket a) får
dock utfärdas endast av läkare som har specialistkompetens inom gmppen psykiska
sjukdomar eller erhållit socialstyrelsens tillstånd att utfärda vårdintyg av
detta slag.

Vårdintyg får ej godtas för intagning på en klinik där den
läkare som har utfärdat intyget tjänstgör.

Om fråga uppkommer att bereda vård enligt denna lag av en
patient som på egen begäran är intagen för psykiatrisk vård på sjukhus, får
undantag göras från bestämmelsen i andra stycket, om det skulle uppstå
betydande olägenhet av att anlita annan läkare.

Vid utfärdande av vårdintyg gäl- Vid utfärdande av vårdintyg gäl

ler bestämmelserna i 4 oc/i 5 §§för- ler
bestämmelserna i // och 12 §§

valtningslagen (1971:290) åven för förvaltningslagen
(1986:223) även

läkare som utövar yrket enskilt. för läkare
som utövar yrket enskilt.

10 §

Beslut enligt 9 § skall i stället fattas av
utskrivningsnämnden om

1. intagningen, i fall som avses i 6 § tredje stycket, har
gmndats på ett

vårdintyg som har utfärdats av överläkaren eller annan
läkare vid den

klinik där intagningen har skett eller

Lagen omtryckt 1982:782. 12

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1986/87: 39

2.jävenligt4 § förvaltningslagen 2. jäv enligt II § förvaUningsla-

(1971:290) har förelegat mot den gen
(1986:223) har förelegat mot

som utfärdat vårdintyget eller be- den
som utfärdat vårdintyget eller

slutat om intagningen eller om så- beslutat
om intagningen eller om

dant jäv föreligger mot överläka- sådant
jäv föreligger mot överläka

ren, ren.

Utan hinder av första stycket får överläkaren fatta beslut
som ej kan anstå. Sådant beslut skall ofördröjligen underställas nämndens
prövning.

26 a §

En skrivelse med överklagande enligt 21, 22 eller 26 §
tillställs den myndighet som skall pröva överklagandet.

Om rätten att överklaga är inskränkt till viss tid och
skrivelsen med överklagandet kommer in till överinstansen efter utgången av den
tiden, skall överinstansen avvisa skrivelsen. Skrivelsen skall dock inte
avvisas om förseningen beror på att underinstansen har lämnat klaganden en
felaktig underrättelse om hur man överklagar. Inte heller skall skrivelsen
avvisas, om den har kommit in till underinslansen innan tiden för alt överklaga
har gått ut.

34 a §

I ärende, vari 17 § förvallnings- I ärenden i vilka 20 § förvali-

lagen (1971:290) äger lillämpning ningslagen (1986:223) tillämpas får

få skälen för beslutet utelämnas skälen för beslutet utelämnas även i

även i andra fall än som sägs där, andra faU än som sägs där, om än-

om ändamålet med vården annars damålet med vården annars skulle

skulle motverkas. motverkas.

I läkares beslut enligt 8 eller 9 § I en läkares beslut enligt 8 eller

eller varigenom ansökan om ut- 9 § eller om avslag på en ansökan

skrivning avslagUs samt i motsva- om utskrivning skaU anges vUka av

rande beslut av utskrivningsnämnd förutsättningarna enUgt 1 § som

eller psykiatriska nämnden skola beslutet grundas på. Detsamma

alllid anges de i 1 § angivna förut- gäller sådana beslut av en ulskriv-

sällningar på vilka beslutet grun- ningsnämnd eller
psykiatriska

das. nämnden.

37 §

Den som är intagen för vård med stöd av denna lag skall så
snart hans tillstånd medger det genom överläkarens försorg upplysas om sin rätt

att få intagningen prövad av utskrivningsnämnden,

att i övrigt föra talan mot beslut att i övrigt överklaga beslut som

som har fattats med stöd av lagen, har fattats med
stöd av lagen,

att anUta ombud eller biträde en- att anlita ombud eller
biträde en

ligt förvaUningslagen (1971:290), ligt förvaltningslagen (1986:223), 13

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1986/87: 39

att begära rättshjälp genom offenfligt biträde enligt
rättshjälpslagen (1972:429).

Denna lag skaU finnas anslagen inom sjukhuset väl synlig
för patienterna.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. I fråga om
beslut som har meddelats före ikraftträdandet gäller dock äldre föreskrifter.

14 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst

Härigenom föreskrivs att 11 § lagen (1966:413) om vapenfri
tjänst skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 §

Vapenfrinämnden är beslutför Vapenfrinämnden
är beslutför

när minst fem ledamöter, bland när minst fem
ledamöter, bland

dem ordföranden eller ersättare för dem ordföranden eller ersättare för

honom, äro närvarande. Som honom, är närvarande.

nämndens beslul gäller den mening Om del framkommer skUjaktiga

varom de fiesta förena sig eller, vid meningar vid en
överläggning till

lika röstetal, den mening som ord- lämpas föreskrifterna i 16 kap. rät-

föranden biträder. tegångsbalken om omröstning i

ivislemål.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

15 Förslag till

Lag om ändring i patentlagen (1967: 837)

Härigenom föreskrivs att 25 och 75 §§ patentlagen (1967:
837)' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

25 §2

Talan enligt 24 föres genom be- Talan enligt 24 §
förs hos pa-svär hos patentbesvärsrätten inom tentbesvärsrätten genom
besvär två månader från beslutets dag. inom två månader från beslutets Den
som vill anföra besvär skall dag. inom samma tid erlägga fastställd besvärsavgifi
vid påföljd atl besvären icke upptagas till prövning.

' Lagen omtryckt 1983:433. 14

Senaste lydelse 1986:233.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop,
1986/87:39

Ett
slutligt beslut av patentbesvärsrätten får överklagas till regeringsrätten
genom besvär inom två månader från beslutets dag. Överklagandet får inte avse
andra patentkrav än sådana som har prövats genom det överklagade beslutet. I
övrigt tillämpas bestämmelserna i 35-37 §§ förvaltningsprocesslagen (1971:291)
om besvär över kammarrättens beslut. Palentbesvärsrättens beslut skall
innehålla uppgift om att det krävs särskilt tillstånd för prövning av besvär
till regeringsrätten och om de gmnder på vilka sådant fillstånd meddelas.

Bestämmelserna
i 22 § femte Bestämmelserna i 22 § femte stycket äga
motsvarande tillämp- stycket tUlämpas beträffande hand-ning beträffande
handlingar som in- lingar som kommer in till patentbe-komma till patentbesvärsrätten
el- svärsrätten eller regeringsrätten, ler regeringsrätten.

75
§3

Andra
slufliga beslut av patent- Andra slutliga beslut av patentmyndigheten
än som avses i 24 § myndigheten än som avses i 24 § samt beslut enligt 42,
72 eller 73 § samt beslut enligt 42, 72 eller 73 § får överklagas till patentbesvärsrät-
får överklagas till patentbesvärsrätten genom besvär inom två måna- ten
genom besvär inom två månader från beslutets dag. Den som vUl der från
beslutets dag. överklaga elt sådant beslut skall Inom samma tid beiala
föreskriven besvärsavgift. Annars prövas inte besvären.

Ett
slutligt beslut av patentbesvärsrätten får överklagas till regeringsrätten
genom besvär inom två månader från beslutets dag. Därvid tillämpas bestämmelserna
i 35-37 §§ förvaltningsprocesslagen (1971:291) om besvär över kammarrättens
beslut. Palentbesvärsrättens beslut skaU innehålla uppgift om att det krävs
särskilt tiUstånd för prövning av besvär till regeringsrätten och om de gmnder
på vilka sådant tiUstånd meddelas.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1987.1 fråga om besvärsavgift vid överklagande
av beslut som har meddelats före ikraftträdandet gäller dock äldre
föreskrifter.

16 Förslag till

Lag om ändring i miljöskyddslagen (1969: 387)

Härigenom
föreskrivs att 11, 14, 15, 60 och 61 §§ miljöskyddslagen (1969:387)' skall ha
följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

11
§

Koncessionsnämnden består av Koncessionsnämnden består av

ordförande
och tre andra leda- ordförande och tre andra ledamöter.
Vid förberedande åtgärd möter. Vid förberedande åtgärd,

'
Senaste lydelse 1986:233. 15

' Lagen omtryckt 1981:420.

Nuvarande lyddse Föreslagen lydelse Prop. 1986/87: 39

och vid prövning av fråga om av- vid prövning av fråga om
avvisning

visning av ansökan eller om av- av ansökan eUer avskrivning av

skrivning av ärende kan nämnden ärende saml vid handläggning av

bestå av ordföranden ensam. överklagande av nämndens beslut

kan nämnden bestå av ordföranden

ensam.

Ordföranden skall vara lagfaren och erfaren i domarvärv.
En ledamot skall ha sakkunskap och erfarenhet i tekniska frågor. En ledamot
skall ha erfarenhet av frågor som faller inom verksamhetsområdet för statens naturvårdsverk.
Den Qärde ledamoten skall ha erfarenhet av industriell verksamhet. Om ärendet
enligt ordförandens bedömande i huvudsak avser kommunala förhållanden, skaU som
Qärde ledamot i stället ingå person med erfarenhet av kommunal verksamhet.

Regeringen förordnar ordförande, övriga ledamöter och, i
den utsträckning det behövs, ersättare för dem. Bestämmelserna om ledamot
gäller även ersättare.

Regeringen kan föreskriva att i koncessionsnämnden skall
finnas flera avdelningar. Bestämmelserna om koncessionsnämnd gäller i
fillämpliga delar avdelning.

14 §

Koncessionsnämnden skall söija för fullständig utredning
av ärende som kommer under nämndens prövning. Nämnden skall

1.
genom
kungörelse i ortsfidning eller på annat lämpligt sätt bereda dem som kan
beröras av den miljöfarliga verksamheten tUlfälle att yttra sig,

2.
samråda med de
statliga och kommunala myndigheter som har väsentliga intressen att bevaka i
frågan,

3.
hålla
sammanträde med dem som saken angår och besiktning på platsen,
om det ej är uppenbart onödigt,

4.
lämna
den som gjort ansökan 4.
lämna den som gjort ansökan eller framställt erinran underrättel- eller framställt erinran
underrättelse om det som tilU"örts ärendet ge- se om det som tillförts ärendet genom
annan än honom själv och be- nom annan än honom själv och bereda honom tillfälle att yttra sig
där- reda honom tillfälle att yttra sig
däröver, om ej annat följer av 15 §för- över, om inte annat följer av 17 § vaUningslagen
(1971:290). förvaltningslagen (1986:223).

Nämnden kan uppdraga åt en eller flera av ledamöterna att
hålla sammanträde eller besiktning enligt andra stycket 3.

Nämnden kan uppdraga åt sakkunnig att verkställa särskild
utredning.

Kostnad för kungörelse och för utredning enligt Qärde
stycket betalas av den som utövar eller ämnar utöva den miljöfarliga
verksamheten. Nämnden fastställer på yrkande ersättning för utredningen.

Skall koncessionsnämnden avge yttrande till regeringen i
ärende enligt 136 a § byggnadslagen (1947:385), äger bestämmelserna i första-femte
styckena motsvarande tillämpning.

15 §

Yppas vid koncessionsnämndens Om del framkommer skiljaktiga

överläggning Ull beslul skiljaktiga meningar vid en
överläggning Ull-

meningar, skall omröstning ske. lämpas föreskrifierna i 16 kap. rät- 16

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop.
1986/87:39

Uppkommer
därvid fråga om tilT lämpligheten av denna lag eller fråga om vidtagande av
förberedande ålgärd eller fråga om underställning enligt 16 § skaU särskild omröstning
ske beträffande sådan fråga-Vid omröstning gäller den mening som fått de
flesta rösterna eller, vid lika röstetal, den mening som ordföranden biträder.

tegångsbalken
om omröstning i tvistemål. SärskUd omröstning skaU ske beträffande frågor om
till-lämpligheten av denna lag, förberedande åtgårder och underställning
enligt 16 §.

Vadeinlagan
eller besvärsinlagan skall ha kommit in till hovrällen inom tre veckor från
den dag då klaganden fick del av beslutet. Om en vadeinlaga eller en besvärsinlaga
före fullföljdstidens utgång har givUs in UU koncessionsnämnden, hindrar delta
inte atl talan tas upp till prövning. Det ankommer på hovrätten alt avgöra om
del finns hinder mot att pröva talan.

En
vadeinlaga eller en besvärshandling skall ha kommit in till nämnden inom tre
veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet.

Beträffande
rättegången i hovrätten och högsta domstolen i mål om miljöskyddsavgtft
gäller, med nedan angivna avvikelser, i tillämpliga delar vad som är
föreskrivet i rättegångsbalken om tvistemål vari förlikning inte är tillåten
och om be-

Beträffande nämndens hand

läggning vid överklagande och be

träffande rättegången i hovrätten

och högsta domstolen i mål om mil

jöskyddsavgift gäller, med nedan

angivna avvikelser, i tillämpliga de

lar vad som är föreskrivet i rätte-

svär. gångsbalken om tvistemål vari för-

likning inte är tillåten och om besvär.

I fråga om rättegångskostnaderna gäller rättegångsbalkens
bestämmelser om allmänt åtal i tillämpliga delar. Beträffande naturvårdsverket
gäller i stället för bestämmelserna i rättegångsbalken om föreläggande för part
och parts utevaro i tvistemål vad som är föreskrivet för åklagare.

I stället för de i 9 kap. 8 § rättegångsbalken angivna
högsta vitesbeloppen får rätten bestämma vitesbeloppen till högst femfiotusen
respektive etthundratusen kronor.

Denna lag
träder i kraft den 1 januari 1987. I fråga om beslut som har meddelats före
ikraftträdandet gäller dock äldre föreskrifter om överklagande.

2 Riksdagen 1986187. 1 saml. Nr 39

17

17 Förslag till Prop. 1986/87: 39

Lag om ändring i lagen (1970; 417) om marknadsdomstol m. m.

Härigenom
föreskrivs att 10 § lagen (1970:417) om marknadsdomstol m. m.' skaU ha följande
lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

10
§

Som marknadsdomstolens beslut Om det framkommer skiljaktiga

gäller
den mening varom de flesta meningar vid en överläggning till-

ledamöter förenar sig eller, vid lika lämpas föreskrifterna i 16 kap. räi-

röstetal, den mening som ordföran- tegångsbalken om omröstning i

den biträder. tvistemål. Domstolen besiämmer

dock själv i vilken ordning ledamöterna skall såga sin mening.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1987.

18 Förslag till

Lag om ändring i mönsterskyddslagen (1970:485)

Härigenom
föreskrivs att 22 och 47 §§ mönsterskyddslagen (1970:485) skaU ha följande
lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

22
§s

Ett slutligt beslut av registre- Ett slufligt beslut av registre-

ringsmyndigheten enligt 21 § får ringsmyndigheten enligt 21
§ får överklagas till patentbesvärsrätten överklagas till patentbesvärsrätten
genom besvär inom två månader genom besvär inom två månader från beslutets
dag. Den som viU från beslutets dag. överklaga etl sådant beslut skall inom
samma tid betala föreskriven besvärsavgift. Annars prövas inle besvären.

Ett
slufligt beslut av patentbesvärsrätten får överklagas fiU regeringsrätten
genom besvär inom två månader från beslutets dag. Därvid tillämpas bestämmelserna
i 35-37 §§ förvaltningsprocesslagen (1971:291) om besväröver kammarrättens
beslut. Palentbesvärsrättens beslut skall innehålla uppgift om att det krävs
särskilt tillstånd för prövning av besvär till regeringsrätten och om de
grunder på vilka sådant tillstånd meddelas.

47 § 3

Andra
slutliga beslut av registre- Andra slutliga beslut av registre-

ringsmyndigheten
än som avses i ringsmyndigheten än som avses i 21 § får överklagas till patentbe-
21 § får överklagas fill patentbe-

'
Lagen omtryckt 1984: 294.

■Senaste
lydelse 1986:235. '

3

Senaste
lydelse 1986:235.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1986/87: 39

svärsrätten
genom besvär inom två svärsrätten genom besvär inom två månader från
beslutets dag. Den månader från beslutets dag. som vill överklaga ett sådant
beslut skaU inom samma lid betala föreskriven besvärsavgifi. Annars prövas
inte besvären.

Ett
slufligt beslut av patentbesvärsrätten får överklagas fill regeringsrätten
genom besvär inom två månader från beslutets dag. Därvid fillämpas bestämmelserna
i 35-37 §§ förvaltningsprocesslagen (1971:291) om besvär över kammarrättens
beslut. Patentbesvärsrältens beslut skall innehålla uppgift om att det krävs
särskilt tillstånd för prövning av besvär till regeringsrätten och om de gmnder
på vilka sådant tUlstånd meddelas.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1987. I fråga om besvärsavgift för överklagande
av beslut som har meddelats före ikraftträdandet gäller dock äldre
föreskrifter.

19 Förslag till

Lag om ändring i bostadsrättslagen (1971:479)

Härigenom
föreskrivs att 76 § bostadsrättslagen (1971:479)' skaU ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lyddse

76 §

Talan
moi hyresnämnds beslut i Hyresnämndens beslut i frågor

fråga enligt 7 § sista stycket, 52 § enligt 7 § femte
stycket, 52 § och

eller 60 § första stycket 1 föres hos 60 § första stycket 1
får överklagas

bostadsdomstolen genom besvär hos bostadsdomstolen genom be-

inom tre veckor från den dag beslu- svär inom tre veckor från den dag

tet meddelades. Besvärshandlingen beslutet meddelades. Besvärshand-

skall inges UU domsiolen. lingen skall ges in iiU hyresnämn

den.

Moi
hyresnämnds beslut i fråga Hyresnämndens beslut i frågor

enligt
30 § andra stycket får talan ej enligt 30 § andra stycket får inte

föras. överklagas.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1987. I fråga om beslut som har meddelats före
ikraftträdandet gäller dock äldre föreskrifter.

'
Lagen omtryckt 1982:353. 19

20
Förslag till Prop. 1986/87:39

Lag om ändring i lagen (1971: 1078) om
försvarsuppfinningar

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1971:1078) om
försvarsuppfinningar' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3§ Granskningsnämnden består av ordförande och sex andra ledamöter.
För ledamöterna finns ersättare till det antal regeringen bestämmer. Ledamöter
och ersättare förordnas av regeringen.

Nämnden är beslutför, när ordfö- Nämnden är beslutför, när ordfö-

randen och tre andra ledamöter är randen och tre andra
ledamöter är närvarande. Som gransknings- närvarande. nämndens
beslut gäller den mening varom de flesta ledamöter förenar sig eller, vid lika
röstetal, den mening som ordföranden bilräder.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

21 Förslag till

Lag om ändring i resegarantilagen (1972: 204)

Härigenom föreskrivs att 11 § resegarantilagen (1972:204) skaU
ha följande lydelse.

Nuvarande lyddse Föreslagen lydelse

11 § Nämnden är beslutför, när ordföranden och två andra
ledamöter är närvarande. I beslut skall lika antal företrädare för
konsumentintressen och företagarintressen deltaga.

Som nämndens beslut gäller den Om det framkommer skiljaktiga

mening varom de flesta ledamö- meningar vid en överläggning till-

lerna förenar sig eller, vid lika rös- lämpas föreskrifierna i 16 kap. räl-

letal, den mening som ordföranden tegångsbalken om omröstning

bilräder. tvistemål.

Ordföranden kan ensam på nämndens vägnar företaga
förberedande åtgärd och pröva ärende av mindre vikt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

Lagen omtryckt 1978: 157. 20

22
Förslag till Prop. 1986/87:39

Lag om ändring i vallagen (1972:620)

Härigenom
föreskrivs att 3 kap. 2 § samt 15 kap. 4 och 8 §§ vallagen (1972:620)' skaU ha
följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

3
kap. 2§

I
fråga om valnämnd tUlämpas bestämmelserna i 3 kap. 2 §, 3 § första stycket, 4 §,
5 § tredje stycket, 7 och 8 §§, 9 § första stycket och 10-12 §§ kommunallagen
(1977:179) på motsvarande sätt. I annan kommun än Stockholms kommun tillämpas
även bestämmelserna i 3 kap. 5 § första stycket och 6 § nämnda lag på
motsvarande sätt.

Om
en ändring i den kommunala indelningen innebär att en ny kommun bildas, skall indelningsdelegerade
snarast möjligt under året innan indelningsändringen träder i kraft välja
ledamöter och suppleanter i valnämnd för tiden före ikraftträdandet.

Utan
hinder av 2 § 2 förvaltningslagen (1971:290) tiUämpas bestämmelserna i 4 och
5 §§ nämnda lag i samtliga ärenden hos valnämnd.

15
kap. 4§ Talan mot beslut, varigenom centrala valmyndigheten eller länsstyrelsen
faststäUt utgången av val eller av sådan förrättning som avses i 14 kap. 13, 14,
22 eUer 23 § föres hos valprövningsnämnden genom besvär.

Talan
får föras av den som enligt röstlängd var röstberättigad vid valet samt av den
som enligt beslut av länsstyrelsen över anmärkning mot röstlängden var
utesluten från rösträtt. Talan får också föras av ett parti som har deltagit i
valet.

Besvärshandlingen
skall ges in Besvärshandlingen skall ges in

fiU beslutsmyndigheten och vara till beslutsmyndigheten och vara

myndigheten till hända inom fio da- myndigheten till hända inom fio da

gar efter det att valet eUer förrätt- gar efter det att
valet eUer förrätt

ningen avslutades. Har besvärs- ningen avslutades. Har besvärs

handlingen kommit in till valpröv- handlingen kommit in till valpröv

ningsnämnden före besvärstidens ningsnämnden före besvärstidens

utgång, skall den omständigheten utgång, skall den omständigheten

att inlagan kommit in fill besluts- att inlagan kommit in till besluts

myndigheten först därefter dock ej myndigheten först därefter dock ej

föranleda att besvären lämnas utan föranleda att besvären lämnas utan

prövning. prövning. Valprövningsnämnden

prövar om besvärshandUngen har kommit in i rått tid.

Snarast
möjligt efter besvärsti- Snarast möjligt efter besvärsti

dens utgång skall beslutsmyndighe- dens utgång skall beslutsmyndighe-

'
Lagen omtryckt 1985:203. 21

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1986/87:39

ten samtidigt kungöra
samtliga besvär som anförts och sända besvärshandlingarna till valprövningsnämnden.
Avser besvären riksdagen, införes kungörelsen i Post- och Inrikes Tidningar.
Avser besvären landsting eller kommunfullmäktige, införes kungörelsen i
ortstidning inom landstingskommunen respektive kommunen. I kungörelsen anges
viss kort tid inom vUken förklaring över besvären skaU ha kommit in tUl valprövningsnämnden.
Beslutsmyndigheten skall därjämte skyndsamt inkomma fill valprövningsnämnden
med yttrande över besvären.

ten samtidigt kungöra samtliga besvär som anförts och sända besvärshandlingarna
fill valprövningsnämnden. Avser besvären riksdagen, införes kungörelsen i Post-
och Inrikes Tidningar. Avser besvären landsting eller kommunfullmäktige,
införes kungörelsen i ortsfidning inom landsfingskom-munen respektive kommunen.
I kungörelsen anges viss kort tid inom vilken förklaring över besvären skall
ha kommit in tUl valprövningsnämnden. Beslutsmyndigheten skaU däijämte
skyndsamt inkomma fill valprövningsnämnden med yttrande över besvären. Bestämmelserna
i 27 och 28 §§ förvaltningslagen (1986:223) om omprövning av beslul skaU inte
tillämpas.

Besvär
över beslut, varigenom har faststäUls utgången av val i hela riket av
landstingsledamöter eller kommunfullmäktige, prövas av valprövningsnämnden i
den sammansättning denna hade vid tiden för valet.

8§

Beslut
varigenom någon har utsetts till ledamot av landsting eller kommunfullmäktige eUer
till suppleant länder tUl efterrättelse utan hinder av att besvär anförts över
beslutet. Utses med anledning av besvären annan till ledamot eUer suppleant,
länder beslutet härom till efterrättelse så snart det val eller den förrättning
varigenom han blivit utsedd har avslutats.

Angående
verkan av att besvär anförts över beslut genom vilket någon utsetts tiU ledamot
av riksdagen eller tiU ersättare finns bestämmelser i 3 kap. 11 §
regeringsformen.

Bestämmelserna i 13 §
förvaltningslagen (1971:290) gäller icke beslut som sägs i denna paragraf

Bestämmelserna om inhibition
i 29 § förvaltningslagen (1986:223) gäller inte beslut som sägs i denna paragraf

Denna lag träder i kraft
den 1 januari 1987.

22

23 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval

Prop. 1986/87:39

Härigenom föreskrivs att
50 och 52 mäktigval' skall ha följande lydelse.

lagen (1972:704) om kyrkofull-

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

50
§

Talan
mot beslut, varigenom länsstyrelsen fastställt utgången av val eller av
förrättning för utseende av efterträdare för fullmäktig eller av ytterligare suppleant
föres hos valprövningsnämnden genom besvär.

Talan
får föras av den som enligt röstlängd var röstberättigad vid valet samt av den
som enligt beslut av länsstyrelsen över anmärkning mot röstlängden var utesluten
från rösträtt. Talan får också föras av ett parti som har deltagit i valet.

Besvärshandlingen skall
ges in tiU länsstyrelsen och vara denna fill hända inom tio dagar efter det
att valet eller förrättningen avslutades. Har besvärshandling kommit in till valprövningsnämnden
före besvärstidens utgång, skall den omständigheten att inlagan kommit in till
länsstyrelsen först därefter dock ej föranleda att besvären lämnas utan
prövning.

Besvärshandlingen skall ges in fill länsstyrelsen och vara denna tiU hända
inom tio dagar efter det att valet eller förrättningen avslutades. Har
besvärshandling kommit in till valprövningsnämnden före besvärstidens utgång,
skall den omständigheten att inlagan kommit in till länsstyrelsen först
därefter dock ej föranleda att besvären lämnas utan prövning. Valprövningsnämnden
prövar om besvärshandlingen har kommit in i rätt tid.

Snarast möjligt efter
besvärstidens utgång skall länsstyrelsen samtidigt kungöra samtliga besvär som
anförts och sända besvärshandlingarna fill valprövningsnämnden. Kungörelsen
införes i . ' adning inom kommun i vilken församlingen ingår. I kungörelsen anges
viss kort tid inom vilken förklaring över besvären skall ha kommit in till valprövningsnämnden.
Länsstyrelsen skaU därjämte skyndsamt inkomma fill valprövningsnämnden med
yttrande över besvären.

Snarast
möjligt efter besvärstidens utgång skall länsstyrelsen samtidigt kungöra
samtliga besvär som anförts och sända besvärshandlingarna till valprövningsnämnden.
Kungörelsen införes i ortstidning inom kommun i vilken församUngen ingår. I
kungörelsen anges viss kort tid inom vilken förklaring över besvären skall ha
kommit in tiU valprövningsnämnden. Länsstyrelsen skaU däijämte skyndsamt inkomma
till valprövningsnämnden med yttrande över besvären. Bestämmelserna i 27 och 28
§§ förvaltningslagen (1986:223) om omprövning av beslut skall inte tillämpas.

Den som vill anföra besvär
har rätt att hos länsstyrelsen genast erhålla utdrag ur protokoll eller annan
handling över förrättningen.

' Lagen omtryckt 1985:204.

23

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1986/87: 39

52
§ Beslut varigenom någon har utsetts fill kyrkofuUmäktig eller fiU suppleant
länder till efterrättelse utan hinder av att besvär anförts över beslutet.
Utses med anledning av besvären annan fill fullmäktig eUer suppleant, länder
beslutet härom tiU efterrättelse så snart det val eUer den förrättning varigenom
han blivit utsedd har avslutats.

Bestämmelserna
i 13 § förvalt- Bestämmelserna om inhibUion i

ningslagen
(1971:290) gäller icke 29 § förvaltningslagen (1986:223) beslut som sägs i
denna paragraf gäller inte beslut som sägs i denna

paragraf

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1987.

24 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder

Härigenom
föreskrivs att 2, 22, 23 och 23 a §§ lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder'
skall ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

2§
Arrendenämnd består av lagfaren ordförande och två andra ledamöter, om ej annat
följer av andra stycket. Av de senare ledamöterna skall den ene såsom ägare av jordbmksfastighet
eller på liknande sätt ha förvärvat erfarenhet av arrendeförhållanden och den
andre vara jordbmksarrendator eller, när ärende rör bostadsarrende, bostadsarrendator.

Vid
företagande av förberedande Vid företagande av förberedande

åtgärd och prövning av fråga om åtgärd, vid prövning av fråga om

avvisning av ansökan eller avskriv- avvisning av ansökan eUer avskriv

ning av ärende kan arrendenämn- ning av ärende samt vid handlägg-

den bestå av ordföranden ensam. ning av överklagande kan arren-

Vad som sagts nu gäller även vid denämnden bestå av ordföranden

medling när sådan lämpligen kan ensam. Vad som sagts nu gäller

ske utan övriga ledamöters närvaro även vid medling när sådan lämpli-

samt, om parterna samtycker till gen kan ske utan övriga ledamöters

det eller saken är uppenbar, vid närvaro samt, om parterna sam

prövning av fråga som ej avgöres tycker till det eller saken är uppen-

genom skiljedom. bar, vid prövning av fråga som inle

avgörs
genom skiljedom.

Ledamot
skall vara myndig svensk medborgare och får ej ha fyllt sjuttio år.

För
ledamot i arrendenämnd skaU finnas en eller flera ersättare. Bestämmelserna om
ledamot gäller även ersättare.

Lagen
omtryckt 1985:660. 24

Nuvarande
lydelse Föreslagen lyddse Prop.
1986/87: 39

22 §

Beslut
av nämnd äger, sedan tid för klander eller besvär utgått när talan får föras
mot beslutet, rättskraft, såvitt därigenom avgjorts fråga som avses i 1 § första
stycket 2 eller 5 eller 4 § första stycket 2, 2 a, 3, 5 a, 6, 7,

8
eller 9. Vad som sagts nu
gäller dock ej beslut, varigenom ansökan om åtgärdsföreläggande enligt 12 kap.
16 § andra stycket eller tillstånd enligt 12 kap. 34-37 eUer 40 § jordabalken
eller 30 § andra stycket bostadsrättslagen (1971:479) eller ansökan om uppskov
enligt 12 kap. 59 § jordabalken eller ansökan om förbud eller medgivande som
avses i 2 a § bostadssaneringslagen (1973: 531) eller yrkande om rätt tiU
förhandlingsordning enligt

9
§ hyresförhandUngslagen
(1978:304) lämnats utan bifall.

Bestämmelserna i 27 och 28 §§ förvaUningslagen (1986:223) om omprövning
av beslut skall inte lilllämpas hos nämnderna.

23 §

Om
fullföljd av talan mot hyresnämndens beslut i ärende enligt 12 kap. jordabalken
eller hyresförhandlingslagen (1978:304) eUer i ärende angående bostadsrätt,
bostadssanering eller särskild förvaltning eller i ärende enligt lagen
(1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m., enligt bostadsanvisningslagen
(1980:94) eller lagen (1982:352) om rätt tUl fastighetsförvärv för ombildning
till bostadsrätt finns bestämmelser i 12 kap. 70 § jordabalken, 31 § hyresförhandUngslagen,
76 § bostadsrättslagen (1971:479), 21 § bostadssaneringslagen (1973:531), 34 §
bostadsförvaltningslagen (1977:792), 25 § lagen om förvärv av hyresfastighet m.
m., 14 § bostadsanvisningslagen samt 15 § lagen om rätt till fastighetsförvärv
för ombildning tiU bostadsrätt.

Hyresnämndens
yttrande enligt 12 a § första stycket får inte överklagas.

Hyresnämndens
beslut får överklagas genom besvär hos bostadsdomstolen, om nämnden

1.
avvisat ansökan som
avses i 8, 1. avvisat ansökan som avses i 8, 11, 14-16, 16 a,
16 c, 16 d eller 11, 14-16, 16 a, 16 c, 16 d eller 16 e §, 16
e §, eller avvisat besvär,

2.
avskrivit ärende enligt 8-10,
15 a, 16, 16 a, 16 c, 16 d eller 16 e §, dock ej när ärendet kan åtempptagas,

3.
förordnat angående ersättning
för någons medverkan i ärendet,

4.
utdömt vite eller annan påföljd
för underlåtenhet att iaktta föreläggande eUer ådömt straff för förseelse i
förfarandet,

5. utlåtit
sig i annat fall än som avses i 3 i fråga som gäUer allmän

rättshjälp.

Besvärshandlingen
skall ges in En besvärshandling som avses i

till
bosladsdomstolen inom tre tredje stycket skaU ges in till hyres-

veckor från den dag beslutet med- nämnden inom tre veckor från den

delades. dag beslutet meddelades.

I
fråga om handläggningen hos

hyresnämnden av en besvärshand

ling som avses i första eller iredje

stycket tUlämpas bestämmelserna i

52 kap. 2 och 4 §§ rättegångsbal

ken. 25

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop.
1986/87: 39

23
a §

Om
rätt för part att klandra beslut av arrendenämnd i arrendetvist finns bestämmelser
i 8 kap. 31 § jordabalken och 16 § lagen (1957:390) om fiskearrenden.

Arrendenämndens
yttrande enligt 12 a § andra stycket får inte överklagas. Nämndens beslut i
sådana frågor som avses i 23 § tredje stycket får överklagas genom besvär hos fasfighetsdomstolen.
Detsamma gäller nämndens beslut enligt lagen (1985:658) om arrendatorers rätt
att förvärva arrendestäUet.

Besvärshandlingen skaU
inges till den fastighetsdomstol som avses i 8 kap. 32 § Jordabalken och 17 § lagen
om fiskearrenden inom tre veckor från den dag beslutet meddelades. Finnes
besvärstalan ej vara fullföljd på föreskrivet sätt eller inom rätt tid, skaU
den avvisas av fastighetsdomstolen. Har besvärsinlaga inkommii till arrendenämnden
före besvärstidens utgång, skall den omständigheten all inlagan inkommii Ull
fastighetsdomstolen först därefler ej föranleda all den avvisas. I övrigt
äger 52 kap. 3 och 5—12 §§ molsvarande tiUämpning. Bestämmelse som avser
hovrätt gäller därvid i stället fastighetsdomstolen. Fastighetsdomstolens
beslut med anledning av besvär i/råga som avses i andra stycket tredje meningen
eUer i 23 § tredje stycket 1-3 får inte överklagas.

Besvärshandlingen skall
ges in tUl arrendenämnden inom tre veckor från den dag beslutet meddelades. I
fråga om handläggningen hos arrendenämnden och fastighetsdomstolen tillämpas
bestämmelserna i 52 kap. 2-12 §§ rättegångsbalken på motsvarande sätt.
Fastighetsdomstolens beslut med anledning av besvär i frågor som avses i andra
stycket tredje meningen eller i 23 § tredje stycket 1 -3 får inte överklagas.

Denna lag träder i kraft
den 1 januari 1987. I fråga om beslut som har meddelats före ikraftträdandet
gäller dock äldre föreskrifter.

26

25
Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:189) med särskilda hyresbestämmelser
för vissa orter

Härigenom
föreskrivs att 5 § lagen (1973: 189) med särskilda hyresbestämmelser för vissa
orter skaU ha följande lydelse.

Prop. 1986/87: 39

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Talan mot hyresnämndens
beslut föres hos bostadsdomstolen genom besvär inom tre veckor från den dag
beslutet meddelades. Besvärshandlingen skall inges UU domstolen. I övrigt
äger 23 § andra stycket och 23 b § första stycket lagen (1973: 188) om
arrendenämnder och hyresnämnder motsvarande tillämpning.

Hyresnämndens beslut
enligt denna lag får överklagas hos bostadsdomstolen genom besvär inom tre
veckor från den dag beslutet meddelades. BesvärshandUngen ges in iill
hyresnämnden. I övrigt lillämpas 23 § tredje och femte styckena och 23 b §
första stycket lagen (1973: 188) om arrendenämnder och hyresnämnder.

Vardera
parten skall svara för sin rättegångskostnad i bostadsdomstolen, i den mån
annat ej följer av 18 kap. 6 § rättegångsbalken.

Denna lag träder i
kraft den 1 januari 1987.1 fråga om beslut som har meddelats före
ikraftträdandet gäller dock äldre föreskrifter.

' Senaste lydelse
1974:1089.

27

26
Förslag till Prop. 1986/87:39

Lag om ändring i studiestödslagen (1973: 349)

Härigenom föreskrivs att 8 kap. 39 § studiestödslagen
(1973: 349)' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lyddse Föreslagen lydelse

8 kap. 39 §'

På ansökan av den återbetalningsskyldige kan medges att
preliminär avgift för visst avgiftsår ej skall utgå eller att den skall
nedsättas, om bättre överensstämmelse mellan den preliminära och motsvarande
slutliga avgift, beräknad enligt 43-49 §§, därigenom kan antagas uppkomma.

Ansökan enligt första stycket skaU ha kommit in fill
centrala studiestödsnämnden före utgången av året efter avgiftsåret. Ansökan
som kommit in senare prövas enligt 43 §.

Om den återbetalningsskyldiges ekonomiska förhållanden
ändras på sådant sätt att avgift skall utgå med högre belopp än som tidigare
beslutats, skall den återbetalningsskyldige snarast anmäla detta till centrala
studiestödsnämnden.

Centrala studiestödsnämnden får Centrala
studiestödsnämnden får på ansökan av återbetalningsskyl- på ansökan av den återbetalnings-dig
ompröva beslut om att prelimi- skyldige ompröva beslut om att pre-när
avgift inte skall utgå eller skall liminär avgift inte skall utgå eller
sättas ned. Omprövning får dock skall sättas ned. inte ske om ansökan har
kommit in efter utgången av andra årei efier avgiftsåret eller om den återbelalningsskyldige
har anfört besvär över nämndens beslul och ärendet ännu inle har avgjorts.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. I fråga om
omprövning av beslut som har meddelats före ikraftträdandet gäller dock äldre
föreskrifter.

' Lagen omtryckt 1981:579. 28

Senaste lydelse 1982:266.

27
Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:370) om
arbetslöshetsförsäkring

Härigenom föreskrivs att 99 § lagen (1973:370) om
arbetslöshetsförsäkring' skall ha följande lydelse.

Prop. 1986/87:39

99 §

Nuvarande lydelse

Besvär skall inges till den myndighel eller del organ som
har meddelat beslutet. Den omständigheten att besvären ingivits eller insänts
direkt till den myndighet som har all pröva besvären ulgör dock ej hinder för
besvärens upptagande till prövning, om de inkommii före besvärsiidens utgång.

Beiräffande lid för anförande av besvär gäller även i
fråga om erkänd arbetslöshetskassas beslut bestämmelserna i 12 § andra slyckel
förvaltningslagen (1971:290). Besvär över arbetsmarknadsstyrelsens beslut om
vägrad registrering föres sist inom två månader från beslutets dag.

Vad som sägs i denna paragraf om besvär skall i
tillämpliga delar gälla en begäran om omprövning enligt 96 a §.

Kassas beslut och arbetsmarknadsstyrelsens beslut enligt
denna lag länder till omedelbar efterrättelse, om ej annal angivils i beslutet
eller bestämmes av myndighel som har atl pröva beslulel.

Föreslagen
lydelse

Bestämmelserna i 23-25 §§ förvaltningslagen (1986:223) om
hur beslut överklagas skaU tillämpas också ifråga om beslut av erkända
arbetslöshetskassor.

Etl beslut av arbelsmarknadsstyrelsen om alt vägra
registrering får överklagas inom två månader från beslutets dag.

Vad som sägs i denna paragraf om överklagande skall i
tillämpliga delar gälla en begäran om omprövning enligt 96 a §.

En
kassas eller arbetsmarknadsstyrelsens beslul enligt denna lag gäUer omedelbarl,
om inte annat har angells i beslutet eller besläms av den myndighet som skall
pröva beslutet.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1987. I fråga om beslut som har meddelats före
ikraftträdandet gäller dock äldre föreskrifter.

' Lagen
omtryckt 1982:432. Senaste lydelse 1984:513.

29

28
Förslag till Prop. 1986/87: 39

Lag om ändring i bostadssaneringslagen (1973: 531)

Härigenom föreskrivs att 21 § bostadssaneringslagen (1973:
531) skaU ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

21 §'

Talan mot beslut ifråga som en- Hyresnämndens beslut enligt

ligt denna lag skaU prövas av hyres- denna lag får överklagas hos bo-

nämnd
föres hos bostadsdomstolen stadsdomstolen genom besvär inom

genom
besvär inom tre veckor från tre veckor
från den dag beslutet

den dag beslutet meddelades. Be- meddelades. Besvärshandlingen

svärshandlingen skaU inges liU skall ges in UU hyresnämnden,

domstolen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. 1 fråga om
beslut som har meddelats före ikraftträdandet gäller dock äldre föreskrifter.

29 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:861) om lokal
kristidsförvaltning

Härigenom föreskrivs att 5 och 10 §§ lagen (1973: 861) om
lokal kristids-förvaltning skaU ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lyddse

5§ I fråga om särskild kristidsnämnd tillämpas
bestämmelserna i 3 kap. 2 §, 3 § första stycket, 4 §, 5 § tredje stycket, 7 och
8 §§, 9 § första stycket och 10-12 §§ kommunaUagen (1977: 179) på motsvarande
sätt. I annan kommun än Stockholms kommun tillämpas även bestämmelserna i 3
kap. 5 § första stycket och 6 § nämnda lag på motsvarande sätt.

Ulan hinder av 2 § 2 förvaltningslagen (1971:290) äger 4
och 5 §§ nämnda lag tUlämpning i samtliga ärenden hos särskild kris-lidsnämnd.

10 § Underiåter kommun att fullgöra skyldighet enligt
denna lag eller enligt föreskrift som meddelats med stöd av lagen, får
länsstyrelsen, om rättelse ej vinnes på annat sätt, förelägga kommunen lämpligt
vite. Länsstyrelsen kan också i kommunens ställe vidtaga den åtgärd, som
skyldigheten avser, samt i den mån kommunen icke är berättigad fill ersättning
av statsmedel för åtgärden taga ut kostnaden för denna av kommunen.

' Senaste lydelse 1974: 1086.

Lagen omtryckt 1978:270. 30

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1986/87: 39

Utan
hinder av 3 § försia stycket Vad som föreskrivs särskilt iför-

förvaltningslagen (1971:290) äger valtningslagen (1986:223) om ären-

14-20 §§ nämnda lag tiUämpning i den som avser myndighetsutövning

ärende hos länsstyrelsen som avses mot någon enskild skall gälla åven

i första stycket. ärenden hos länsstyrelsen enligt

första stycket.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1987.

30 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1974:1082) om bostadsdomstol

Härigenom
föreskrivs att 18 § lagen (1974:1082) om bostadsdomstol skall ha följande
lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

18
§

Finnes
besvärstalan ej vara fullföljd på föreskrivet sålt eller inom rätl lid, skaU
den avvisas av bosladsdomstolen.

Har
besvärsinslaga inkommit tUl hyresnämnden före besvärsiidens uigång, skaU den
omständigheten ait inlagan inkommit till bostadsdomstolen först därefter ej
föranleda att den avvisas.

Klagande
får ej ändra sin talan att avse annan del av hyresnämndens beslut än den som uppgivits
i besvärsinlagan. Part kan i bostadsdomstolen fill stöd för sin talan åberopa
omständighet som ej förcbragts tidigare.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1987. I fråga om beslut som har meddelats före
ikraftträdandet gäller dock äldre föreskrifter.

31 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1975:490) om beslutanderätt för Sveriges
exportråd beträffande handelssekreterare m.m.

Härigenom
föreskrivs att 2 § lagen (1975:490) om beslutanderätt för Sveriges exportråd
beträffande handelssekreterare m. m.' skall ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lyddse

2§

Förvaltningslagen
(1971:290) Förvaltningslagen (1986:223)

skall
fillämpas vid handläggning av skall fillämpas vid handläggning av

'
Lagen omtryckt 1981:630.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1986/87: 39

ärende
hos Sveriges exportråd en- ärenden hos Sveriges exportråd en

ligt 1 §. I fråga om besvär över ligt 1 §. I fråga om överklagande av

rådets beslut i sådant ärende rådets beslut i sådana ärenden till

ager 18 § allmänna verksstadgan /äwpas 18 § allmänna verksstadgan

(1965:600) motsvarande tillämp- (1965:600).

ning.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1987. I fråga om beslut som har meddelats före
ikraftträdandet gäller dock äldre föreskrifter.

32 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1975: 1132) om förvärv av hyresfastighet
m. m.

Härigenom
föreskrivs att 25 § lagen (1975: 1132) om förvärv av hyresfastighet' skall ha
följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

25 §

Mot hyresnämnds beslut enligt Hyresnämndens beslul enligt

denna lag får part föra talan hos denna lag får överklagas hos bo-

bostadsdomstolen genom besvär stadsdomstolen genom besvär inom

inom tre veckor från den dag beslu- tre veckor från den dag beslutet

tet meddelades. Besvärshandling meddelades. BesvärshandUngen

skall inges till domsiolen. skall ges in till hyresnämnden.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1987. I fråga om beslut som har meddelats före
ikraftträdandet gäller dock äldre föreskrifter.

33 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976:600) om offentlig anställning

Härigenom
föreskrivs att 14 kap. 10 § lagen (1976:600) om offentlig anstäUning skaU ha
följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

14
kap. 10 § I fråga om beslut om avstängning I fråga om beslut om
avstängning enligt 13 kap. 1 eller 2 § eUer om enligt 13 kap. 1 eller 2 §
eller om läkarundersökning enligt sist- läkarundersökning
enligt sistnämnda lagmm skall 17 och 18 §§ nämnda lagmm skall 20 och
21 §§

'
Lagen omtryckt 1983:438. 32

Lagen
omtryckt 1986:430.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1986/87: 39

förvaltningslagen (1971:290) fill- förvaltningslagen (1986:223) tiU-

lämpas, även om beslutet utgör be- lämpas,
även om beslutet utgör be

slut under ärendes handläggning. slut
under ärendes handläggning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

34 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976:839) om statens va-nämnd

Härigenom föreskrivs att 6, 16, 20 och 21 §§ lagen
(1976:839) om statens va-nämnd skall ha följande lydelse.

Nuvarande lyddse Föreslagen lyddse

6§ Nämnden är beslutför med ordföranden ensam

1. vid förberedande åtgärd samt 1. vid förberedande
åtgärd, vid

vid prövning av fråga om avvisning prövning av fråga om avvisning el-

eller avskrivning av mål, ler avskrivning av mål eller vid

handläggning av överklagande av nämndens beslut,

2. när talan i målet medgivits eUer parterna endast
begär stadfästelse av

förlikning, vid meddelande av beslut enligt 15 § samt vid prövning av fråga

om återförvisning som avses i 2 § lagen (1976: 841) om betalningsföreläg

gande för fordringar som skall prövas av statens va-nämnd.

Handläggning som avses i första stycket I kan enligt
uppdrag av ordföranden också ombesörjas av annan lagfaren tjänsteman vid
nämnden, vilken förordnats därtiU av nämnden.

16 § Om part kan föra talan mot beslut av nämnden skall i
detta anges vad parten därvid har att iakttaga.

Beslut skall meddelas snarast Eti beslut skall meddelas så snart

möjligt sedan utredningen avslu- som möjligt sedan
utredningen av

lats, slutats. Beslutet tillställs parten
ge-

Beslut iillsiälles part genom nom nämndens försorg,

nämndens försorg. Bestämmelserna i 27 och 28 §§

förvaltningslagen (1986:223) om omprövning av beslut skall
inie till-lämpas hos nämnden.

20 § Talan mot nämndens beslut föres hos Svea hovrätt.
Målet prövas av hovrätten i dess sammansättning som vattenöverdomstol.

Vadeinlaga och besvärshandling En vadeinlaga och en besvärs

skall ha kommit in till hovrätten handling
skall ha kommit in fill

inom tre veckor från den dag då nämnden
inom tre veckor från den

klaganden fick del av beslutet. Har dag då klaganden fick del av beslu-

handlingenkommitin till nämnden, tet. 33

3 Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 39

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1986/87: 39

utgör detta ej hinder mol aii lalan upptages till
prövning, om handlingen kommit in till nämnden före fullföljdstidens utgång. Dei
ankommer på hovrätten att avgöra huruvida hinder mot talans prövning föreligger.

21 §

Beträffande rättegången i hovrät- Beträffande nämndens hand-

ten gäller, med de avvikelser som läggning vid överklagande och be-

följer av 20 och 22 §§, i tillämpliga träffande rättegången i hovrätten

delar vad som är föreskrivet i rätte- gäller, med de avvikelser som följer

gångsbalken om tvistemål och om av 22 §, i tiUämpliga delar vad som

besvär. är föreskrivet i rättegångsbalken

om tvistemål och om besvär.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. I fråga om
beslut som har meddelats före ikraftträdandet gäller dock äldre föreskrifter.

35 Förslag till

Lag om ändring i kommunallagen (1977:179)

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 9 och 11 §§, 3 a kap. 1,
3, 6 och 10 §§ samt 7 kap. 3 § kommunallagen (1977: 179) skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap. 9§ Styrelsen fär handlägga ärende endast om mer än
hälften av ledamöterna är närvarande.

Ledamoi i styrelsen och annan Bestämmelser om jäv ftnns 1

som har ati handlägga ärende hos 11 och 12 §§
förvaltningslagen styrelsen får ej deltaga i eller när- (1986:223). vara vid
handläggningen av ärende som personligen rör honom själv eller hans make,
föräldrar, barn eller syskon eller annan honom närstående.

11 § Bestämmelserna i 7 § förvaUningslagen (1971:290) om
när handling anses ha kommit in till myndighet tiUämpas på motsvarande sätt i
ärende hos styrdsen.

Delgivning med styrelsen sker med ordföranden eller den
som enligt

reglemente, instruktion eller särskilt beslut är behörig att mottaga delgiv

ning. 34

Nuvarande lydelse

Föreslagen
lydelse

Prop.
1986/87:39

3 a kap. 1§' Fullmäktige inrättar partssammansatta organ.

Partssammansatta
organ kan, om inte annat följer av lag eller annan författning, ha till uppgift
att inom styrelsens eller andra nämnders verksamhetsområden svara för
beredning, förvaltning och verkställighet i ärenden som rör förhållandet
mellan kommunen eller landstingskommunen som arbetsgivare och dess
arbetstagare.

Till
sådana organ får inte överlämnas att avgöra frågor som avser den kommunala
eller landstingskommunala verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet
eller frågor som avses i 3 § första stycket förvaltningslagen (1971:290) med
undantag av ärenden om anställning, ledighet, vikariat och förslagsbelöning.

Till
sådana organ får inte överlämnas att avgöra frågor som avser den kommunala
eller landstingskommunala verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller
kvalitet eller frågor om myndighetsutövning mot någon enskild med undantag av
ärenden om anställning, ledighet, vikariat och förslagsbelöning.

FuUmäktige fastställer reglementen för partssammansatta
organ. I reglementet anges organens uppgifter, sammansättning, mandattid och
verksamhetsformer.

Bestämmelserna
i 3 kap. 9 § andra stycket och 10 § tredje stycket tillämpas också på ett
partssammansatt organ. Detsamma gäller i fråga om bestämmelserna i 3 kap. 10
§ andra stycket om förande av protokoll, protokolls innehåll, justering av
protokoll, fillkännagi-vande om justering och reservation.

Bestämmelserna i 3 kap. 10 § tredje stycket
tillämpas också på ett partssammansatt organ. Detsamma gäller i fråga om
bestämmelserna i 3 kap. 10 § andra stycket om förande av protokoll,
protokolls innehåll, justering av protokoll, tillkännagivande om justering
och reservation. Föreskrifterna om jäv i 11 och 12 §§
förvaltningslagen (1986:223) tiUämpas på elt partssammansatt organ. Styrelsen
eller en annan nämnd inom vars verksamhetsområde ett partssammansatt organ har
tiUsatts får återkaUa uppdrag som har överlämnats till organet, om synnerliga
skäl föreligger till det.

6§'

Närvarorätt
föreligger inte vid handläggningen av ärenden som avses i 3 § första stycket
förvaltningslagen (1971:290) med undantag av ärenden om anstäUning, ledighet,
vikariat och förslagsbelöning samt ärenden enligt andra stycket 2 samma
paragraf.

' Senaste lydelse 1985: 896. - Senaste lydelse 1985: 896. 3
Senaste lydelse 1985:896.

Närvarorätt
föreligger inte vid handläggning av ärenden om myndighetsutövning mot någon
enskild med undantag av ärenden om anställning, ledighet, vikariat och
förslagsbelöning samt ärenden som gäller föreskrifier som avses i 8 kap.
regeringsformen.

35

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop.
1986/87:39

Närvarorätt
föreligger inte heller vid handläggningen av frågor som rör

1.
förhandlingar med en
arbetstagarorganisation,

2.
uppsägningar av kollektivavtal,

3.
arbetskonflikter,

4. rättstvister mellan kommunen eUer
landstingskommunen och en arbetstagarorganisation .

10 Vad i denna lag eller
annan författning föreskrivs om Jäv för ledamot eller någon annan som har ati
handlägga ärende i nämnd skall också gälla för personalföreträdare i nämnden.

Dock
skall jäv enligt 4 § försia stycket 5 förvaltningslagen (1971: 290) inte anses
föreligga enbart på grund av att en personalföreträdare är förtroendeman eller
funktionär hos en arbetstagarorganisation som har intresse att bevaka i ärendet
eller på gmnd av atl han eller hon i en sådan egenskap på organisationens vägnar
har deltagit i en sådan förhandling i ärendet som ägt mm enligt lagen
(1976:580) om medbestämmande i arbetslivet.

Bestämmelserna
om Jäv i 11 och 12 §§ förvaltningslagen (1986:223) skall också gälla för
personalföreträdare i nämnden.

Dock
skall jäv enligt // § försia stycket 5 förvaltningslagen inte anses föreligga
enbart på grund av att en personalföreträdare är förtroendeman eller
funktionär hos en arbetstagarorganisation som har intresse att bevaka i
ärendet eller på grund av att han eller hon i en sådan egenskap på
organisationens vägnar har deltagit i en sådan förhand-Ung i ärendet som ägt
mm enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet.

Fullmäktige får utse
en särskild nämnd med uppgift att pröva överklagande av styrelsens, annan nämnds,
partssammansatt organs eller revisorernas beslut om fill-sättning av eller
förordnande på kommunal eller landstingskommunal tjänst, entledigande från
sådan Qänst eller disciplinär åtgärd mot Qänsteman, om beslutet annars skulle
ha överklagais enligt 2 §. Bestämmelserna i 13-17, 20, 26 och 29 §§ förvaUningslagen
(1986:223) tillämpas i ärenden hos besvärsnämnden.

Fullmäktige får utse särskild nämnd med uppgift att pröva besvär över
styrelsens, annan nämnds, partssammansatt organs eller revisorernas beslut om fill-sättning
av eller förordnande på kommunal eller landstingskommunal tjänst, entledigande
från sådan Qänst eUer disciplinäi åtgärd mot Qänsteman, om besvär över beslutet
annars skulle ha anförts enligt 2 §. Bestämmelserna i 4~10, 13-17, 19 och 20 §§
förvaUningslagen (1971:290) liUämpas på molsvarande sätl i ärende hos sådan
besvärsnämnd.

Reglemente
för besvärsnämnd antages av fullmäktige.

Om
ej annat föreskrives i regle- Om inie annat föreskrivs i regle-

mentet, tillämpas
bestämmelserna i mentet, tillämpas bestämmelserna i

"
Senaste lydelse 1985:896. ' Senaste lydelse 1979:409.

36

Nuvarande
lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1986/87: 39

3 kap. 13 § andra
stycket, med undantag av hänvisningen lill 3 kap. 9 § andra slycket och 3 kap.
II § första stycket, på motsvarande sätl på
besvärsnämnd.

Om besvärsnämnd finns, får
den som är missnöjd med beslut som avses i första stycket anföra besvär hos
nämnden inom den tid, som föreskrives i 1 § andra stycket och 2 § andra
stycket.

3 kap. 13 § andra
stycket även på besvärsnämnden.

Om
besvärsnämnd finns, får den som är missnöjd med elt beslut som avses i första
stycket överklaga beslutet hos nämnden inom den fid, som föreskrivs i 1 §
andra stycket och 2 § andra stycket. Skrivelsen med överklagandet ges in lill
nämnden.

Beträffande
besvär över besvärsnämnds beslut tillämpas bestämmelserna i 1 § på motsvarande
sätt. Till stöd för sådana besvär får dessutom åberopas att det hos
besvärsnämnden överklagade beslutet är oriktigt på någon sådan gmnd som sägs i
1 §.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1987.

36 Förslag till

Lag om ändring i bostadsförvaltningslagen (1977:792)

Härigenom
föreskrivs att 34 § bostadsförvaUningslagen (1977:792) skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Talan mot beslut ifråga
som enligt denna lag skall prövas av hyresnämndföres hos bostadsdomstolen genom
besvär inom tre veckor från den dag beslutet meddelades. Besvärshandlingen
skall inges tiU domstolen.

Hyresnämndens beslut
enligt denna lag får överklagas hos bostadsdomstolen genom besvär inom tre
veckor från den dag beslutet meddelades. Besvärshandlingen skall ges in UU
hyresnämnden.

Denna lag träder i
kraft den 1 januari 1987. I fråga om beslut som har meddelats före
ikraftträdandet gäller dock äldre föreskrifter.

37
Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978: 234) om trafiknämnd

Härigenom
föreskrivs att 3 § lagen (1978: 234) om trafiknämnd skall ha följande lydelse.

37

Nuvarande lydelse Föreslagen lyddse Prop. 1986/87: 39

3§ I fråga om särskild trafiknämnd tillämpas bestämmelserna
i 3 kap. 2 §, 3 § första stycket, 4 §, 5 § tredje stycket, 7 och 8 §§, 9 §
första stycket och 10-12 §§ kommunallagen (1977: 179) på motsvarande sätt. I
annan kommun än Stockholms kommun tillämpas även bestämmelserna i 3 kap. 5 §
första stycket och 6 § nämnda lag på motsvarande sätt.

Uian hinder av 2 § 2 förvaltningslagen (1971:290) äger 4
och 5 §§ nämnda lag tillämpning i samtliga ärenden hos särskild trafiknämnd.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

38 Förslag till

Lag om ändring i passlagen (1978:302)

Härigenom föreskrivs att 28 § passlagen (1978:302) skall
ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lyddse

28 §' Mot beslut av övervakningsnämnd enligt denna lag
förs talan genom besvär hos kriminalvårdsnämnden eller den hovrätt, hos vilken
klaganden skulle ha kunnat anföra besvär över beslut som avses i 37 kap. 8 §
brottsbalken.

A/o/överläkares beslut om anmä- En överläkares beslut om anmä-

lan enligt 20 § 1 får talan ej föras. lan enligt 20 § 1
får inte överklagas.

Talan mot annat beslut av överlä- Andra beslut av en överläkare en-

kare enligt denna lag förs genom ligt denna lag får överklagas hos

besvär hos utskrivningsnämnden. utskrivningsnämnden. Utskriv-

Mot beslui av utskrivningsnämnd ningsnämndens beslui får överkla-

förs talan hos psykiatriska nämn- gas hos psykiatriska nämnden.

den genom besvär. När eii beslut överklagas hos

utskrivningsnämnden eller psykiatriska nämnden, skall
skrivelsen med överklagandet tillställas den nämnd som skall pröva
överklagan-del. Skrivelsen skall ha kommii in dit inom tre veckor från den dag
klaganden fick del av beslutet. Om skrivelsen kommit in för sent, skall nämnden
avvisa den. Skrivelsen skall dock inle avvisas, om förseningen beror på att
den myndighet som har meddelat beslutet har lämnat klaganden en felaktig underrät-

' Senaste lydelse 1986: 243. 38

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop.
1986/87: 39

telse om hur man överklagar. Inie heller skall skrivelsen avvisas, om
den har kommit in till den myndigheten innan tiden för ait överklaga har gått ui.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1987. I fråga om beslut som har meddelats före
ikraftträdandet gäller dock äldre föreskrifter.

39 Förslag till

Lag om ändring i hyresförhandlingslagen (1978:304)

Härigenom
föreskrivs att 31 § hyresförhandlingslagen (1978:304) skall ha följande
lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

31 §

Mot
hyresnämnds beslut enligt Hyresnämndens beslut enligt

denna lag får part föra talan hos denna lag får överklagas hos bo-

bostadsdomstolen genom besvär stadsdomstolen genom besvär inom

inom tre veckor från den dag beslu- tre veckor från den dag beslutet

tet meddelades. meddelades.

Besvärshandling
skall inges till Besvärshandlingen skaU ges in

bosladsdomstolen. tid hyresnämnden.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1987.1 fråga om beslut som har meddelats före
ikraftträdandet gäUer dock äldre föreskrifter.

40 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978:440) om kollektivtrafiknämnd

Härigenom
föreskrivs att 8 och 9 §§ lagen (1978:440) om kollekfivtrafik-nämnd skall ha
följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lyddse

8§'
Kollektivtrafiknämnden är beslutför om den är fulltalig.

I
fråga om åtgärder som avser en- I fråga om åtgärder som avser endast beredande
av ärende eller av- dast beredande av ärende eller avskrivning av ärende efter
återkallel- skrivning av ärende efter ålerkallelse får ordföranden besluta
ensam. se får ordföranden besluta ensam.

Detsamma gäller handläggning vid överklagande av nämndens beslut.

'
Senaste lydelse 1985:453. 39

Nuvarande lydelse Föreslagen
lyddse Prop. 1986/87: 39

Rättegångsbalkens
regler om Om det framkommer skiljaktiga

omröstning i tvistemål äger mot- meningar vid en överläggning Ull

svarande lillämpning på avgörande lämpas föreskrifierna i 16 kap. rät-

av nämnden. tegångsbalken om omröstning i

tvistemål.

9§

Den omständigheten att ledamot Den omständigheten att ledamot

i kollektivtrafiknämnden genom an- i kollektivtrafiknämnden genom an

ställning, uppdrag eller liknande är ställning, uppdrag
eller liknande är

knuten till den som är part i ärende knuten till den som
är part i elt

hos nämnden skaU inte medföra jäv ärende hos nämnden skaU inte med-

enligt 4 § första stycket 5 förfall- föra jäv enligt 11 §
första stycket 5

ningslagen (1971:290). förvaltningslagen (1986:223).

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1987.

41 Förslag till

Lag om ändring i familjebidragslagen (1978:520)

Härigenom
föreskrivs att 25 § familjebidragslagen (1978:520) skall ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

25
§' I fråga om särskild familjebidragsnämnd tillämpas 3 kap. 2 §, 3 § första stycket,
4 §, 5 § tredje stycket, 7 och 8 §§, 9 § första stycket och 10-12 §§ kommunallagen
(1977: 179). I annan kommun än Stockholms kommun fillämpas även 3 kap. 5 §
första stycket och 6 § nämnda lag.

Föreskrifter
om i vUken utsträckning beslul skall innehålla de skäl som har bestämt
utgången finns i 17 § förvaltningslagen (1971:290).

Utan
hinder av 2 § 2 förvaltningslagen tillämpas 4 och 5 §§ nämnda lag i samtliga
ärenden hos SärskUd familjebidragsnämnd.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1987.

42 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1979:749) om Stockholms fondbörs

Härigenom
föreskrivs att 9 § lagen (1979:749) om Stockholms fondbörs skall ha följande
lydelse.

'
Senaste lydelse 1983: 329. 40

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop.
1986/87: 39

9§

Bestämmelserna om jäv i 4 och Bestämmelserna om jäv i // och

5
§§ förvaltningslagen (1971:290) 12 §§ förvaltningslagen (1986:223) skaU
tillämpas i fråga om ledamot skall tillämpas i fråga om ledamö-av
börsstyrelsen och börschefen. terna av börsstyrelsen och börschefen.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1987.

43 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1980:11) om tillsyn över hälso-
och sjukvårdspersonalen m. fl.

Härigenom
föreskrivs att 37 § lagen (1980: 11) om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen
m. fl. skall ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

37
§

Bestämmelserna i 17 och 18 §§ Bestämmelserna i 20 och 21 §§

förvaltningslagen
(1971:290) skall förvaltningslagen (1986:223) skall fillämpas även på
beslut enligt 16 §. fillämpas även på beslut enligt 16 §.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1987.

44 Förslag till

Lag om ändring i bostadsanvisningslagen (1980:94)

Härigenom
föreskrivs att 14 § bostadsanvisningslagen (1980:94) skall ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

14 §

Beslul
i fråga som enligt denna Hyresnämndens beslul enligt

lag
skall prövas av hyresnämnden denna lag får överklagas hos bo-

kan
överklagas hos bostadsdomsto- stadsdomstolen genom besvär inom

len
genom besvär inom tre veckor tre veckor från den dag beslu-

från
den dag beslutet meddelades. tet meddelades. Besvärshandlingen

Besvärshandlingen
skall ges in till skall ges in till hyresnämnden,

domsiolen.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1987. I fråga om beslut som har meddelats före
ikraftträdandet gäller dock äldre föreskrifter.

41

45
Förslag till

Lag om ändring i utlänningslagen (1980: 376)

Härigenom föreskrivs att 102 § utlänningslagen (1980:376)'
skaU ha följande lydelse.

Prop. 1986/87: 39

Nuvarande
lydelse

102

Bestämmelserna i 15 § förvaltningslagen (1971:290)
tillämpas i ärenden om visering, tidsbegränsat uppehållstillstånd,
arbetstillstånd och äterkallelse av permanent uppehållstillstånd endast när
utlänningen är bosatt eller annars vistas i Sverige.

Bestämmelserna i 17 § förvaltningslagen tillämpas inte
beträffande beslut om visering och arbetstillstånd och inte heller
beträffande beslut om tidsbegränsat uppehållstillstånd i andra fall än som
avses i 14 §.

Föreslagen
lydelse

Bestämmelserna i 17 § förvaltningslagen (1986:223)
tillämpas i ärenden om visering, tidsbegränsat uppehållstiUstånd,
arbetstillstånd och äterkallelse av permanent uppehållstillstånd endast när uflänningen
är bosatt eller annars vistas i Sverige.

Bestämmelserna
i 20 § förvaltningslagen fillämpas inte beträffande beslut om visering och
arbetstillstånd och inte heller beträffande beslut om tidsbegränsat uppehålls-tUlstånd
i andra fall än som avses i 14 §.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

46 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1980:424) om åtgärder mot vattenförorening
från fartyg

Härigenom
föreskrivs att 8 kap. 10 § och 9 kap. 3 § lagen (1980:424) om åtgärder mot
vattenförorening från fartyg' skall ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

I
avgiftsärenden hos tullverket är fartygets befälhavare behörig att på partens
vägnar ta emot underrättelse enligt 15 § förvaltningslagen (1971:290) och avge
yttrande som avses i samma lagrum. Han är på motsvarande sätt behörig att ta
emot undertättelse om tullverkets beslut enligt 18 § nämnda lag och att
överklaga beslutet.

I
avgiftsärenden hos tuUverket är fartygets befälhavare behörig att på partens
vägnar ta emot undertättelse enligt 17 § förvaltningslagen (1986:223) och avge
yttrande som avses i samma lagmm. Han är på motsvarande sätt behörig att ta
emot underrättelse om tullverkets beslut enligt 21 § nämnda lag och att
överklaga beslutet.

' Lagen
omtryckt 1984:595. Lagen omtryckt 1983:463.

42

Nuvarande
lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1986/87:39

Tullverkets beslut om
vattenföroreningsavgift och om förbud eller föreläggande enligt 8 kap. 6
eller 7 § får överklagas genom besvär hos den tingsrätt som är sjörättsdomstol
i den ort där den tullmyndighet som meddelat det överklagade beslutet har
sitt säte. BesvärshandUngen skaU ha kommit in UH domstolen inom tre veckor
från den dag klaganden fick del av beslutet.

Tullverkets beslut om
vattenföroreningsavgift och om förbud eller föreläggande enligt 8 kap. 6
eller 7 § får överklagas genom besvär hos den tingsrätt som är sjörättsdomstol
i den ort där den tuUmyn-dighet som meddelat det överklagade beslutet har sitt
säte.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1987.1 fråga om beslut som har meddelats före
ikraftträdandet gäller dock äldre föreskrifter.

47 Förslag till

Lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)

socialQänstlagen
(1980:620)

Härigenom
föreskrivs att 38 och 53-55 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

38 §

Följande
bestämmelser i 3 kap. kommunaUagen (1977: 179) gäller i tilllämpliga delar
socialnämnd

2
§ om antalet ledamöter m. m.,

3
§ första stycket om valbarhet m.m.,

4
§ om rätt till ledighet från anställning,

5
§ första stycket om mandatfid,

5
§ tredje stycket om verkan av ledamots
avgång,

6
§ om ordförande och vice ordförande,

7
§ om tid och plats för sammanträde
samt om närvarorätt vid sammanträde,

8
§ om suppleants Qänstgöring m.m.,

9
§ första stycket om beslutförhet,

10
§ om beslutsförfarande och protokoU
m.m.,

11
§ om delgivning m. m.,

2
§ om antalet ledamöter m. m.,

3
§ första stycket om valbarhet m.m.,

4
§ om rätt till ledighet från anstäUning,

5
§ första stycket om mandattid,

5
§ tredje stycket om verkan av ledamots
avgång,

6
§ om ordförande och vice ordförande,

7
§ om fid och plats för sammanträde
samt om närvarorätt vid sammanträde,

8
§ om suppleants Qänstgöring m.m.,

9
§ första stycket om beslutförhet,

10
§ om beslutsförfarande och protokoU
m.m.,

11
§ om delgivning.

43

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Prop.
1986/87:39

12 § om
reglemente och delegation.

12 § om
reglemente och delegation.

För Stockholms kommun gäller dock inte 3 kap. 5 § första
stycket eller 6 § kommunaUagen.

53 §

/
ärenden hos socialnämnd gäller 4 och 5 §§ förvaltningslagen (1971: 290) om Jäv.

Dessutom skall, ulan hinder av 2 § 2 förvaltningslagen, i
alla ärenden enligt denna lag följande beslämmelser i förvaltningslagen
till-lämpas 6 § om ombud och biträde,

8
§ om
vägledning av part,

9
§ om
tolk,

10 § om remiss.

Socialnämnden skall lillämpa bestämmelserna i 13 §
förvaltningslagen (1986:223) om remiss i alla ärenden.

social Qänst.

Vad som sägs i första stycket gäller också när det är
fråga om en ansökan eller ett yttrande till en annan myndighet i ett mål
eller ärende som rör myndighetsutövning mot enskild hos denna.

Om etl
ärende hos socialnämnden avser myndighetsutövning mot enskild, skall ulan
hinder av 2 § 2 förvaltningslagen (1971:290) följande beslämmelser i
förvaltningslagen tiUämpas

14
§ om
parts räll UU insyn,

15
§ om
kommunikation,

16
§ om
parts rätt att meddela sig muntligen,

17 § om beslutsmotivering,

19 § om rättelse av beslui.

Bestämmelserna i 14 och 15 §§

förvaltningslagen gäller dock inte uppgifter som rör någon
annan sökande i ett ärende om plats i förskola eller frifidshem eller i
servicehus eller om någon annan liknande

/ ärenden hos socialnämnden som avser myndighetsutövning
mot någon enskild skall nämnden Ull-lämpa följande bestämmelser i förvaltningslagen
(1986:223):

14 § första stycket om en parts rätt att meddela sig munlligen,

16 och
17 §§ om en paris räit atl få del av uppgifter,

20 § om motivering av beslui,

26 § om rättelse av skrivfel och liknande.

Bestämmelserna
i 16 och 17 §§ förvaltningslagen gäller dock inte uppgifter som rör någon annan
sökande i ett ärende om plats i förskola eller fritidshem eller i servicehus
eller om någon annan liknande social Qänst.

Den som
enligt vad som sägs i 54 § skall ges tillfälle att yttra sig enligt 15 §
förvaltningslagen (1971: 290) har rätt att få företräde inför

Den som
enligt vad som sägs i 54 § skaU ges tillfälle att yttra sig enligt 17 §
förvaltningslagen (1986: 223) har rätt att få företräde inför

' Senaste lydelse 1981: 1244.

44

Nuvarande lydelse Föreslagen lyddse Prop. 1986/87: 39

nämnden,
om inte särskilda skäl nämnden, om inte särskilda skäl

föranleder annat. föranleder annat.

Den
som ges tillfälle att yttra sig skall underrättas om sin rätt att få företräde
inför nämnden.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1987.

48 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1982: 352) om rätt till fastighetsförvärv
för ombildning till bostadsrätt

Härigenom
föreskrivs att 15 § lagen (1982: 352) om rätt tiU fastighetsförvärv för ombUdning
fiU bostadsrätt skall ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

15 §

Hyresnämndens beslut enligt Hyresnämndens beslut enligt

denna lag överklagas hos bostads- denna lag får överklagas hos bo-

domstolen genom besvär inom tre stadsdomstolen genom besvär inom

veckor från den dag beslutet med- tre veckor från den dag beslutet

delades. Besvärshandlingen ges in meddelades. Besvärshandlingen

till domstolen. ges in till hyresnämnden.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1987. I fråga om beslut som har meddelats före
ikraftträdandet gäller dock äldre föreskrifter.

49 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1982: 1052) om församlingar och kyrkliga
samfälligheter

Härigenom
föreskrivs att 5 kap. 12 och 14 §§ lagen (1982: 1052) om församlingar och
kyrkliga samfälligheter skall ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lyddse

5
kap.

12
§

Kyrkorådet
får handlägga ärenden endast om mer än hälften av ledamöterna är närvarande.

Ledamot
i kyrkorådet och annan Bestämmelser om Jäv finns i 11

som
har att handlägga ärenden hos och 12 §§ förvaUningslagen (1986:

rådet får inie delta i eller närvara 223). 45

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1986/87: 39

vid
handläggningen av eit ärende som personligen rör honom eller henne själv eller
hans eller hennes make, föräldrar, barn eller syskon eller annan honom eller
henne närstående.

14
§

Kyrkorådet
skall kungöra på lämpligt sätt var framställningar tiU rådet tas emot.

Bestämmelserna
i 7 § förvaltningslagen (1971:290) om när handling anses ha kommit in till myndighel
lilT lämpas i ärenden hos kyrkorådei.

Delgivning
med kyrkorådet sker med ordföranden eller den som enligt reglemente,
instruktion eller särskilt beslut är behörig att ta emot delgivning.

Denna lag träder i
kraft den 1 januari 1987.

50
Förslag till

Lag om ändring i hälsoskyddslagen (1982: 1080)

Härigenom
föreskrivs att 5 § hälsoskyddslagen (1982: 1080) skall ha följande lydelse.

Nuvarande
lyddse Föreslagen lyddse

5§ Följande
föreskrifter i 3 kap. kommunallagen (1977: 179) gäller i tillämpliga delar
miljö- och hälsoskyddsnämnd:

2
§ om antalet ledamöter m. m., 2 § om
antalet ledamöter m. m.,

3
§ första stycket om valbarhet 3 §
första stycket om valbarhet m.m., m.m.,

4
§ om rätt till ledighet från
an- 4 § om rätt fil ledighet från anställning, ställning,

5
§ första stycket om mandattid, 5 §
första stycket om mandattid,

5
§ tredje stycket om verkan av 5 §
tredje stycket om verkan av ledamots avgång, ledamots avgång,

6
§ om ordförande och vice ord- 6 § om
ordförande och vice ordförande, förande,

7
§ om tid och plats för samman- 7 § om
tid och plats för sammanträde samt om närvarorätt vid sam- trade
samt om närvarorätt vid sammanträde, manträde,

8
§ om suppleants Qänstgöring 8 § om
suppleants Qänstgöring m.m., m.m.,

9
§ första stycket om beslutför- 9 §
första stycket om beslutförhet, het.

46

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1986/87: 39

10
§ om
beslutsförfarande och 10 § om beslutsförfarande och
protokoll m.m., protokoll m.m.,

11
§ om delgivning
m.m., 11 § om delgivning,

12
§ om reglemente
och delega- 12 § om reglemente och delegation, tion.

För Stockholms kommun gäller dock inte 3 kap. 5 § första
stycket eller 6 § kommunallagen.

Ett
delegationsuppdrag enligt 3 kap. 12 § andra stycket kommunallagen får ej omfatta befogenhet att
besluta om föreläggande vid vite eller om verkställande av åtgärd på den
försumliges bekostnad.

Ulan hinder av 2 § 2 förvali-ningslagen (1971:290) tillämpas
bestämmelserna i 4 och 5 §§ nämnda lag i samiliga ärenden hos miljöoch
hälsoskyddsnämnden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

51 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1984: 3) om kärnteknisk verksamhet

Härigenom föreskrivs att 24 § lagen (1984: 3) om
kärnteknisk verksamhet skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lyddse

24 §

Beslut av en lokal säkerhetsnämnd om begäran enligt 21 §
får överklagas hos länsrätten genom besvär.

Besvärshandlingen tillställs länsrätten och skall ha kommii
in inom Ire veckor från den dag klaganden fick del av beslutet. Om handUngen kommU
inför sent skall rätten avvisa den. BesvärshandUngen skall dock inte avvisas,
om förseningen beror på att nämnden har lämnat klaganden en felaktig underrättelse
om hur man klagar. Inte heller skaU handUngen avvisas, om den inom besvärstiden
har kommit in tiU nämnden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

47

52
Förslag till Prop. 1986/87:39

Lag om ändring i lagen (1984:947) om beskattning av utländska
forskare vid tillfälligt arbete i Sverige

Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1984:947) om
beskattning av utländska forskare vid tillfäUigl arbete i Sverige skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9§

Som forskarskattenämndens be- Om del framkommer skUjaktiga

slut gäller den mening som de fies- meningar vid en
överläggning till

ta enar sig om. Vid lika röstetal har lämpas föreskrifterna i 16 kap. rät-

ordföranden utslagsröst. tegångsbalken om omröstning i

tvistemål.

Forskarskattenämnden är beslutför med ordföranden och två
ledamöter, om de är ense om beslutet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

53 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1984: 1009) om beslutanderätt för bolag
eller annan juridisk person med uppgift att lämna permitteringslöneersättning

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1984: 1009) om
beslutanderätt för bolag eUer annan juridisk person med uppgift att lämna permitteringslöneersättning
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3§

Beslul som avses i 1 § får av en En
arbetsgivare får överklaga

arbetsgivare överklagas hos arbets- beslut
enligt 1 § hos arbetsmark-

marknadsstyrelsen genom besvär. I nadsstyrelsen.
Därvid tUlämpas be

fråga om tid för anförande av be- stämmelserna
i 23-25 §§ förvalt-

svär gäller 12 § andra stycket för- ningslagen
(1986:223). Styrelsens

valtningslagen (1971:290). Styrel- beslut
i sådana ärenden får inte

sens beslut i ett sådant ärende får överklagas,
om inte annat följer av

inte överklagas, om inte annat lagen
(1969: 93) om begränsning av

följer av lagen (1969:93) om be- samhällsstöd
vid arbetskonflikt.

gränsning av samhällsstöd vid ar

betskonflikt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. I fråga om
beslut som har meddelats före ikraftträdandet gäller dock äldre föreskrifter.

48

54
Förslag till Prop. 1986/87:39

Lag om ändring i lagen (1985: 450) om buss- och taxivärderingsnämnden

Härigenom föreskrivs att 12 och 13 §§ lagen (1985:450) om
buss- och taxivärderingsnämnden
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 §

Nämnden är beslutför om den är fulltalig.

I fråga om åtgärder som avser endast beredande av ärende
eller avskrivning av ärende efter ålerkallelse får ordföranden besluta ensam.

Rättegångsbalkens regler om Om det framkommer skiljaktiga

omröstning i tvistemål skaU tiUäm- meningar vid en
överläggning liU-

pas på avgörande av nämnden. lämpas föreskrifierna i 16 kap. räl-

legångsbalken om omröstning i tvistemål.

13 §

Nämndens beslut får inte överklagas.

Bestämmelserna i 27 och 28 §§ förvaltningslagen (1986:223)
om omprövning av beslut skall inte till-lämpas hos nämnden.

Denna lag träder i kraft den I januari 1987.

55 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1985: 568) om särskilda omsorger
om psykiskt utvecklingsstörda m. fl.

Härigenom föreskrivs att 15 § lagen (1985: 568) om
särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m. fl. skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

15 § I fråga om särskild omsorgsnämnd gäller i tillämpliga
delar bestämmelserna i 3 kap. 2 §, 3 § första stycket, 4 §, 5 § första och
tredje styckena, 6-8 §§, 9 § första stycket och 10-12 §§ kommunallagen
(1977:179).

Utan hinder av 2 § 2 förvaltningslagen (1971:290) lillämpas
bestämmelserna om Jäv 14 och 5 §§ nämnda lag i samtliga ärenden hos
omsorgsnämnd.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. 49

4 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 39

56 Förslag till Prop. 1986/87:39

Lag om ändring i skollagen (1985:1100)

Härigenom
föreskrivs att 2 kap. 7 § skollagen (1985:1100) skall ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

2
kap. 7§ För skolstyrelse och särskild utbUdningsnämnd gäller i tUlämpliga delar
3 kap. 2 §, 3 § första stycket, 4 §, 5 § första och tredje styckena, 6-8 §§, 9
§ första stycket samt 10-12 §§ kommunallagen (1977:179).

För
Stockholms kommun gäller dock inte 3 kap. 5 § första stycket eller 6 §
kommunallagen.

Ulan
hinder av 2 § 2 förvaltningslagen (1971:290) skaU 4 och 5 §§ i den lagen tUlämpas
i samtliga ärenden hos skolstyrelse och särskild utbildningsnämnd.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1987.

57 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1985:1104) om skydd mot utförsel
av vissa äldre kulturföremål

Härigenom
föreskrivs att 13 § lagen (1985:1104) om skydd mot utförsel av vissa äldre
kulturföremål skall ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

13
§

Förvaltningslagen (1971:290) FörvaUningslagen (1986:223)

skall
tillämpas även i fråga om till- skall tillämpas även i fråga om tiU

ståndsärenden som handläggs av ståndsärenden som handläggs av

Stiftelsen Nordiska museet. Beslut Stiftelsen Nordiska museet. Beslut

i sådant ärende fattas av stiftelsens i eti sådant ärende fattas av stiftel-

styresman eller annan Qänsteman sens styresman eller någon annan

som styresmannen utser. Qänsteman som styresmannen

utser.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1987. I fråga om beslut som har meddelats före
ikraftträdandet gäller dock äldre föreskrifter.

50

58 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1986:140) om ändring i lagen (1962:
381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 20 kap. 10 § och
ikraftträdandebestämmelserna lagen (1986:140) om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring skall ha följande lydelse.

Prop.
1986/87: 39

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

20
kap. 10 § Beslut av en aUmän försäkringskassa som har fattats av Qänsteman i ärenden
om försäkring enligt denna lag skaU omprövas av kassan, om det begärs av en
enskild som beslutet angår och beslutet inte har meddelats med stöd av 10 a §.
Omprövningen skall göras av socialförsäkringsnämnden om beslutet gäller fråga
som avses i 3 kap. 7-9 eller 17 § eller 20 kap. 3 eller 4 §. Vid omprövningen
får beslutet inte ändras tiU den enskildes nackdel.

Om
omprövning begärs av ett beslut och riksförsäkringsverket anför besvär över
samma beslut, skaU försäkringskassan sända över ärendet tiU försäkringsrätten
utan föregående omprövning. Begäran om omprövning skall därvid i försäkringsrätten
anses som en besvärsinlaga.

Om
omprövning begärs av ett beslut och riksförsäkringsverket överklagar samma
beslut, skall försäkringskassan inie ompröva beslutet. Begäran om omprövning
skall anses som eit överklagande.

1. Denna lag träder i kraft, i frå- 1. Denna lag träder i kraft, i frå

ga om 18 kap. 6, 9 och 20-26 §§ ga om 18 kap. 6, 9 och 20-26 §§

samt 20 kap. 2 a § den 1 januari samt 20 kap. 2 a § den 1 januari

1987, och i övrigt den 1 januari 1987, och i övrigt
den 1 januari

1988. 1988.
Föreskrifterna i 20 kap. 10 §

tredje stycket i den nya lydelsen till-lämpas dock i fråga
om begäran om omprövning av beslui som har meddelats efler utgången av år 1986.

2. Har
ett beslut meddelats av en pensionsdelegation eller en försäk

ringsnämnd och begär den försäkrade att beslutet skall omprövas enligt

20 kap. 10 § skall omprövningen ske i socialförsäkringsnämnd, om om

prövningen inte har hunnit slutföras före den I januari 1987 eller om

begäran om omprövning görs därefter.

3. I fråga
om omprövning av beslut av socialförsäkringsnämnd som har meddelats före den 1
januari 1988 gäller äldre bestämmelser.

3. I
fråga om omprövning av beslut av socialförsäkringsnämnd som har meddelats före
den 1 januari 1988 gäller äldre bestämmelser /' 20 kap. 10 § försia slyckel och
11 §.

59 Förslag till Prop. 1986/87:39

Lag om ändring i förvaltningslagen (1986: 223)

Härigenom
föreskrivs att 30 § förvaltningslagen (1986:223) skaU ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

30
§

Har en skrivelse med överklä- Har en skrivelse med överkla-

gande
avvisats på grund av att den gande avvisats på gmnd av att den

har kommit in för sent och har av- har kommit in för sent, får avvis-

visningsbeslutet efter överklagande ningsbeslutet överklagas i samma

prövats av en högre instans, får den ordning som beslutet i huvudsaken.

högre instansens beslut i frågan inte Har avvisningsbeslutet efter över

överklagas, klagande prövats av en högre in

stans, får den högre instansens be

slut i frågan inte överklagas.

52

Justitiedepartementet Prop. 1986/87:39

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 oktober 1986

Närvarande:
statsrådet Feldt, ordförande, och statsråden Sigurdsen, Leijon, Hjelm-Wallén,
Peterson, S. Andersson, Bodström, Göransson, Holmberg, HeUström, Wickbom,
Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist

Föredragande:
statsrådet Wickbom

Proposition om följdlagstiftning till den nya förvaltningslagen

1 Inledning

Den
1 januari 1987 träder den nya förvaltningslagen (1986: 223) och lagen
(1986:224) om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291) i kraft (prop. 1985/86:80,
KU 21, rskr. 202).

Den
nya förvaltningslagen innehåller flera nyheter beträffande handläggningen hos
förvaltningsmyndigheterna. Det gäller bl. a. frågor om omröstning då beslut
fattas av flera gemensamt, rätt att reservera sig mot ett beslut samt ordningen
då ett beslut överklagas. Också förfarandet hos förvaltningsdomstolarna berörs.
De nya reglerna ersätter i första hand förvaltningslagen (1971:290) och
föranleder ganska omfattande följdändringar i andra författningar.

Jag
avser att här ta upp frågan om sådana följdändringar som kräver
lagstiftningsbeslut av riksdagen. Utöver de författningar som nu berörs föranleder
den nya förvaltningslagen ändringar i åtskiUiga myndighetsinstmklioner och
andra regeringsförfattningar. Dessa ändringar bör emellertid tas upp senare.

När
det gäller följdändringar gällande förfarandet hos myndigheter under riksdagen
bör det ankomma på riksdagen att ta ställning till frågan om en anpassning fill
den nya förvaltningslagen.

De
förslag som nu behandlas har utarbetats inom justitiedepartementet. De rör dock
lagstiftning som hör tUl olika departement. Jag har vid utarbetandet av
förslagen samrått med berörda statsråd.

De
flesta av de lagförslag som jag nu avser att lägga fram är av den karaktären
att en lagrådsgranskning kan underlåtas, antingen därför att det är fråga om
förslag som faller utanför det i 8 kap. 18 § regeringsformen angivna området
för lagrådsgranskningen eller därför att det är fråga om rena
konsekvensändringar. Över några lagförslag har dock regeringen den

2 oktober
1986 beslutat att inhämta lagrådets yttrande. Dessa förslag rör

ordningen
vid överklagande av beslut av vissa enskilda organ med offent

liga förvaltningsuppgifter. De till lagrådet remitterade lagförslagen över

ensstämmer med motsvarande lagförslag i proposifionen (nr 1, 27, 31, 53 53

och 57). Lagrådet har i
sitt yttrande, som bör fogas till protokollet som bilaga inte haft någon
erinran mot dessa förslag.

Prop.
1986/87: 39

2 Allmän motivering

2.1 Följdändringar beträffande förfarandet vid
överklagande av myndigheters beslut

Mitt förslag:
Förfarandet vid överklagande av hyres- och arrendenämndernas beslut läggs om
så att det överensstämmer med vad som gäller enligt den nya förvaltningslagen.
Det innebär att skrivelsen med överklagandet skall ges in tUl underinstansen,
dvs. nämnden, i stället för tUl överinstansen. Det blir ocksä nämnden som prövar
om överklagandet har skett i rätt fid. Även när det gäller att överklaga beslut
av statens va- nämnd och vissa beslut av koncessionsnämnden för miljöskydd
samt tuUverket föreslås en sådan omläggning. I förvaltningslagen görs ett tUlägg
som klargör i vilken ordning vissa beslut får överklagas.

Skälen
för mitt förslag: Enligt den gamla förvaltningslagen skall en skrivelse med
överklagande ges in tiU den förvaltningsmyndighet eUer förvaltningsdomstol som
skall pröva överklagandet. Det är också den förvaltningsmyndigheten eller
förvaltningsdomstolen som prövar om överklagandet har kommit in i rätt tid. Överklaganden
som har kommit in efter överklagandetidens utgång tas inte upp till prövning
utom i vissa, i lagen närmare angivna undantagsfall. När det gäller förfarandet
i förvaltningsdomstol finns regler av samma innebörd i förvaltningsprocesslagen.

Den nya
förvaltningslagen innebär att förfarandet läggs om. Bestämmelserna om detta fmns
i 23-25 §§. En skrivelse med överklagande skall enligt den nya lagen ges in tUl
den myndighet som har meddelat det överklagade beslutet. Den myndigheten prövar
om överklagandet har kommit in i rätt tid. Om skrivelsen inte avvisas, skall
den fillsammans med övriga handlingar i ärendet överlämnas till den myndighet
som skall pröva överklagandet. För förvaltningsdomstolarnas del har ändringar
av samma innebörd gjorts i 7 § förvaltningsprocesslagen.

Omläggningen
har samband med den skyldighet för myndigheterna att ompröva sina egna beslut i
vissa fall, som införs genom den nya lagen. Skyldigheten gäller i regel även om
beslutet överklagas, och myndigheten har då att mot bakgrund av vad som sägs i
skrivelsen med överklagandet ta ställning till om myndigheten själv bör ändra
sitt beslut.

De
nya reglerna om överklagande skall dock inte tillämpas om det i någon lag eller
annan författning finns en bestämmelse som avviker från dem. För vissa
myndigheter finns det nu särskilda regler om förfarandet vid överklagande, som
kompletterar eller ersätter föreskrifterna i den gamla förvaltningslagen och förvaltningsprocesslagen
i dess nuvarande lydelse. I enstaka fall innebär dessa regler att det nya
förfarandet redan

54

fillämpas.
I de flesta faU bygger dock reglerna på den gamla förvaltningsla- Prop.
1986/87: 39 gen och innebär alltså att en skrivelse med överklagande ges in fill
överinstansen. Det finns därför anledning att pröva om överklagandeförfarandet
även vid dessa myndigheter bör läggas om i enlighet med reglerna i den nya förvaltningslagen.
Man bör sträva efter att förfarandet blir så enhetligt som möjligt inom
förvaltningen. Inte minst allmänhetens intresse av att kunna orientera sig i
regelsystemet talar med styrka för detta.

Arrendenämnderna
och hyresnämnderna

Till
förvaltningsmyndigheterna hör arrendenämnderna och hyresnämnderna. Dessa
nämnder står dock domstolarna nära, eftersom åtskilliga regler om förfarandet
är desamma som hos domstolarna. Även i övrigt gäller särskilda bestämmelser som
avviker från eller kompletterar reglerna i förvaltningslagen, som annars är
tillämplig hos dem.

Artendenämndernas
uppgifter anges i 1 § lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder
(omtryckt 1985:660). Bl.a. prövar dessa nämnder tvister om förlängning av artendeavtal
och om villkor för sådan förlängning. En part som är missnöjd med en
arrendenämnds beslut är i regel hänvisad tUl att klandra beslutet hos
fastighetsdomstolen (23 a § lagen om arrendenämnder och hyresnämnder). En sådan
klandertalan är inte ett överklagande i förvaltningslagens mening. Vissa beslut
av en arrendenämnd vilka gäller processuella frågor överklagas dock genom besvär
hos fastighetsdomstolen.

Hyresnämnderna
prövar frågor enligt ett flertal olika lagar: 12 kap. jordabalken,
hyresförhandlingslagen (1978:304), bostadsrättslagen (1971:479, omtryckt
1982:353), bostadssaneringslagen (1973:531), bostadsförvaltningslagen
(1977:792), lagen (1975: 1132) om förvärv av hyresfastighet m.m. (omtryckt
1983:438), bostadsanvisningslagen (1980:94) och lagen (1982:352) om rätt till
fastighetsförvärv vid ombildning till bostadsrätt (4 § lagen om arrendenämnder
och hyresnämnder). Dessutom prövar nämnderna frågor enligt lagen (1973:189) med
särskilda hyresbestämmelser för vissa orter. Hyresnämndernas beslut överklagas
tiU bostadsdomstolen (23 § lagen om arrendenämnder och hyresnämnder). Beslut
enligt 12 kap. jordabalken överklagas dock tUl arbetsdomstolen om saken rör kollekfivavlal
(12 kap. 71 § jordabalken).

En
skrivelse med överklagande skaU ges in till den domstol som skall pröva
överklagandet. Tiden för att överklaga är tre veckor från den dag beslutet
meddelades. Denna ordning avviker härigenom från rättegångsbalkens system i vUket
en besvärshandling e. d. skall ges in till den instans vars beslut överklagas.
Avvikelsen har mofiverats med hänvisning fill den gamla förvaltningslagen (prop.
1974:151 s. 118 T).

När
man nu på förvaltningslagens område går över tUl samma system som på
rättegångsbalkens finns inte längre några bärande skäl att behåUa den gamla
ordningen när det gäller hyres- och arrendenämnderna. Med hänsyn fill detta
föreslår jag att man går över till en ordning som innebär att en skrivelse med
överklagande skall ges in tUl den artende- eller hyres-

55

nämnd vars beslut
överklagas. Det ankommer på nämnden att pröva om Prop. 1986/87: 39
handlingen har kommit in i rätt tid eUer om den skall avvisas.

Den
nya ordningen bör gälla endast då etl nämndbeslut överklagas. Någon motsvarande
ändring bör alltså inte göras för de fall då en arrendenämnds beslut skall
klandras hos fastighetsdomstolen.

De
ändringar somjag nu har behandlat berör bl. a. 12 kap. 71 § jordabalken. Jag
lägger dock inte här fram förslag om ändring i den paragrafen, eftersom den
frågan tillsammans med andra ändringar i samma balk inom kort kommer att tas
upp av chefen för bostadsdepartementet.

Till
nyheterna i den nya förvaltningslagen hör reglerna i 27 och 28 §§ om förvaltningsmyndigheternas
omprövning av sina egna beslut. Dessa regler bör dock inte göras tillämpliga
hos artende- och hyresnämnderna på gmnd av dessas domstolsliknande karaktär.

Statens
va-nämnd

Regler
om statens va-nämnd finns i lagen (1976:839) om statens va-nämnd. Nämnden är en
förvaltningsmyndighet och prövar mål enligt lagen (1970: 244) om allmänna
vatten- och avloppsanläggningar samt mål enligt lagen (1981:1354) om allmänna
värmesystem. Också förfarandet hos denna nämnd är till en del reglerat på
likartat sätt som hos domstolarna.

Nämndens
beslut överklagas genom vad eUer, när det gäUer vissa rättegångsfrågor,
besvär. Överklagandena prövas av Svea hovrätt i dess sammansättning som vattenöverdomstol.
Därvid tillämpas i princip rättegångsbalkens regler om handläggningen av vad
eller besvär.

Från
huvudregeln att rättegångsbalkens regler om överklagande skall tillämpas finns
några undantag. I stället för rättegångsbalkens frister för vad eller besvär
gäller en enhetlig överklagandetid på tre veckor från den dag då klaganden fick
del av det beslut som överklagas. Skrivelsen med överklagandet skall inte ges
in till underinstansen utan direkt tiU hovrätten, som prövar om skrivelsen har
kommit in i rätt tid. Skrivelsen skall dock inte avvisas för att den felaktigt
har getts in tUl nämnden, förutsatt att den kommit in dit före
överklagandetidens utgång.

Då
va-nämndens beslut överklagas fillämpas aUtså ordningen att skrivelsen med
överklagandet ges in till den myndighet som skall pröva överklagandet. Detta
har motiverats med att förfarandet i denna del bör regleras i överensstämmelse
med vad som gäller enligt förvaltningslagen (prop. 1971:176 s. 51). Då man nu
enligt den nya förvaltningslagen går över till att ge in överklagandet tUl
underinstansen finns inte några bärande skäl att behålla den gamla ordningen
när del gäller statens va-nämnd. Jag gör alltså här samma bedömning som jag
nyss redovisat beträffande hyres- och arrendenämnderna.

Jag
föreslår därför att man går över till en ordning som innebär att såväl vadeinlagor
som besvärshandlingar skall ges in tiU nämnden, som också skall pröva om
överklagandet har skett på rätt sätt och handlingen har kommit in i rätt tid
eller om handlingen ska avvisas.

Det
undantag från tillämpningen av 27 och 28 §§ den nya förvaltningsla

gen som jag förordat i fråga om arrende- och hyresnämnderna bör ges en 56

motsvarighet beträffande statens va-nämnd.

Koncessionsnämnden för mUJöskydd Prop. 1986/87:39

Koncessionsnämnden
för miljöskydd är en förvaltningsmyndighet och handhar bl.a. uppgifter enligt mUjöskyddslagen
(1969:387; omtryckt 1981:420).

Till
nämndens uppgifter hör att pröva frågor om miljöskyddsavgift. Nämndens beslut i
sådana frågor överklagas genom vad eller besvär hos Svea hovrätt i dess
sammansättning som vattenöverdomstol.

Förfarandet
då koncessionsnämndens beslut överklagas tiU Svea hovrätt överensstämmer med
det nyss omnämnda förfarandet då beslut av statens va-nämnd överklagas tiU
hovrätten. Av samma skäl somjag anförde i det sammanhanget anser jag att man
bör lägga om förfarandet när koncessionsnämndens beslut i frågor om
miljöskyddsavgift överklagas så att vadeinlagor och besvärshandUngar ges in fill
koncessionsnämnden. Det bör även ankomma på nämnden att pröva om besluten har
överklagats på rätt sätt och inom rätt tid.

De
allmänna försäkringskassorna

Lagen
(1962:381) om allmän försäkring (AFL) innehåUer regler om bl. a.
sjukförsäkring, folkpensionering och försäkring för tilläggspension. Ärenden
enligt lagen handläggs av de allmänna försäkringskassorna och riksförsäkringsverket.

Beslut
av en aUmän försäkringskassa eller riksförsäkringsverket får överklagas hos
försäkringsrätten. Försäkringsrättens beslut får överklagas hos försäkringsöverdomstolen.

Skrivelsen
med överklagandet skall enligt 20 kap. 13 § AFL ges in tUl den myndighet som
har meddelat beslutet. Däremot innehåller AFL ingen regel om vilken instans som
skall pröva om skrivelsen har kommit in i rätt fid. På den punkten gäller i stäUet
de aUmänna bestämmelserna i förvaltningslagen och förvaltningsprocesslagen. Den
ordning som införs genom nya förvaltningslagen och ändringarna i förvaltningsprocesslagen
kommer alltså att slå igenom även på socialförsäkringsprocessens område. Det
blir i fortsättningen den lägre instansen som både tar emot skrivelsen med
överklagande och prövar om den har kommit in i rätt tid.

Eftersom
den nämnda ordningen följer av den nya förvaltningslagen finns ingen anledning
att reglera den särskilt i AFL. Bestämmelsen i 20 kap. 13 § AFL att en
skrivelse med överklagande skall ges in tiU den myndighet som meddelat beslutet
kan alltså utgå.

Valmyndigheterna

Bestämmelser
om val tiU riksdagen samt av landstingsledamöter och kommunfullmäkfige finns i
vallagen (1972: 620; omtryckt 1985:203). Vid val till kyrkofullmäktige gäller
lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval (omtryckt 1985:204). Riksskatteverket är
central valmyndighet. Vid val tiU riksdagen fördelar

verket
mandaten mellan partier och fastställer vilka personer som skaU få

57

mandaten som ledamöter.
Verket utser också vid en särskUd förrättning en Prop. 1986/87: 39 ny
ledamot och ersättare för denne då en ledamot har avgått före den tid för
vilken han blivit vald. Motsvarande uppgifter när det gäller val av
landstingsledamöter, kommunfullmäktige och kyrkofullmäktige ankommer på
länsstyrelsen.

Dessa
beslut av centrala valmyndigheten och länsstyrelsen får överklagas enligt
särskilda regler i vallagen och lagen om kyrkofullmäktigval. Överklagandet
prövas av valprövningsnämnden (se 3 kap. 11 § regeringsformen). Skrivelsen med
överklagandet ges in till beslutsmyndigheten, dvs. riksskatteverket eUer
länsstyrelsen. Den skall ha kommit in inom tio dagar efter det att valet eller
förrättningen avslutades. Snarast möjligt efter överklagandetidens utgång skaU
beslutsmyndigheten kungöra samfliga överklaganden och sända handUngarna tiU valprövningsnämnden.
Denna prövar om besluten har överklagats i rätl lid.

Överklagandeförfarandet
enligt vallagstiftningen företer alltså likheter med både den gamla och den nya
ordningen att överklaga enligt förvaltningslagen. Överklagandet ges in till
underinstansen liksom enligt den nya förvaltningslagen, men frågan om
överklagandet har kommit in i rätt tid prövas av överinstansen på samrna sätt
som enligt gamla förvaltningslagen. Denna ordning är föranledd av de särskilda
förhållanden som gäller vid fastställande av utgången av allmänna val. Det är
av stor vikt att så snart som möjligt få fram ett lagakraftvunnel beslut om vem
eller vilka som blivit valda. Atl låla underinstansen avvisa för senl inkomna
överklaganden skulle, om avvisningsbeslutet överklagades, kunna fördröja
handläggningen hos valprövningsnämnden. Av samma skäl är det enligt min mening
heller inte lämpligt att underinstansen omprövar sina överklagade beslut på det
sätt som förutsätts enligt den nya förvaltningslagen. Jag har mot denna
bakgrund funnit att man bör behålla den nuvarande ordningen när det gäller att
överklaga allmänna val. Vallagen och lagen om kyrkofullmäktigval bör
kompletteras med vissa regler som klargör att den nya förvaltningslagens
bestämmelser inte skall tillämpas i dessa avseenden.

Den
nu beskrivna ordningen för att överklaga beslut av cenirala valmyndigheten
tillämpas även enligt folkomröstningslagen (1979:369). Lagen gäller sådana
rådgivande folkomröstningar som avses i 8 kap. 4 § regeringsformen. Av samma
skäl somjag nyss anfört anserjag att nuvarande ordning bör behållas även här.
Genom en hänvisning som redan nu finns i 16 § kommer den av mig förordade
regleringen i vallagen beträffande tillämpligheten av den nya förvaltningslagen
att gälla även enligt folkom-röslningslagen.

En
liknande ordning gäller ocksä enligt lagen (1982:943) om kyrkomötet (omtryckt
1985:892). Denna lag får emellerlid ändras endast efter yttrande av kyrkomötet.
Frågan om eventuella ändringar i den lagen bör därför tas upp i särskild
ordning.

Vissa
andra myndigheter m.m.

Enligt
9 kap. 3 § lagen (1980:424) om åtgärder mot vattenförorening från

fartyg
(omtryckt 1983:463) överklagas tullverkets beslut om vallenföro- 58

reningsavgift
m. m. hos den tingsrätt som är sjörättsdomstol i den ort där Prop. 1986/87: 39 den
tullmyndighet som meddelat det överklagade beslutet har sitt säte.
Besvärshandlingen ges in till fingsrätten. Jag förordar att man går över till
den nya förvaltningslagens ordning för överklagande, vilket innebär att en skrivelse
med överklagande ges in till tullverket, som också blir den instans som prövar
om skrivelsen har kommit in i rätt tid.

I
kommunallagen (1977: 179) och lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter
finns bestämmelser om kommunalbesvär. Detta rättsmedel innebär att beslut av
kommunala församlingar, nämnder m.m. får överklagas av kommunmedlemmar tiU kammartätten
om inte annat är föreskrivet. I kommuner och landsfingskommuner är det möjligt att
inrätta en särskild kommunal besvärsnämnd som Instans mellan övriga kommunala
organ och kammarrätten i vissa slag av personalärenden. Överklagandet får
endast gmndas på vissa i lagen angivna omständigheter, vilket innebär att det
överklagade beslutet prövas huvudsakligen ur formeU synpunkt och ur laglighetssynpunkt.

I
propositionen om ny förvaltningslag anförde jag att man borde överväga att
ändra reglerna om kommunalbesvär i linje med ändringarna i förvaltningslagen
och förvaltningsprocesslagen (prop. 1985/86:80 s. 43). Denna fråga kommer att
övervägas av en arbelsgmpp inom civildepartementet. Tills vidare bör man
därför på det kommunala och kyrkokommunala området behålla den nuvarande
ordningen för kommunalbesvär, nämligen att skrivelsen med överklagandet ges in
till överinstansen, som prövar om skrivelsen har kommit in i rätt tid.

Inom
taxeringsprocessen gäller att beslut av taxeringsnämnd, lokal skattemyndighet m.
m. överklagas till länsrätten (73 § taxeringslagen 1956:623, omtryckt
1971:399). Därvid gäller den nuvarande ordningen enligt förvaltningslagen och förvaltningsprocesslagen
att skrivelsen med överklagandet ges in tiU överinstansen. Frågan om att även
här gå över till en annan ordning kommer inom kort att anmälas av chefen för
finansdepartementet.

Beslut
av en fastighetsbildningsmyndighet får enligt 15 kap. fastighetsbildningslagen
(1970:988; omtryckt 1971: 1035) överklagas till fastighetsdomstol. Skrivelsen
med överklagandet ges enligt vad som särskilt föreskrivs i lagen in till
överinstansen. Fastighetsbildningsutredningen har i betänkandet (SOU 1986:29)
Fastighetsbildning (s. 130 f) föreslagit att man skall lägga om förfarandet så
att överklagandet ges in till fastighets-bUdningsmyndigheten. Förslaget remissbehandlas
f n. Med hänsyn tUl det sagda bör frågan om en ändring av den rådande ordningen
tas upp vid en senare tidpunkt.

Möjliga
att överklaga är inte bara sådana beslut som innebär att en myndighet prövar
ett ärende i sak. Man kan också överklaga beslut om avvisning av för sent
gjorda överklaganden. I den nya förvaltningslagen finns en bestämmelse (30 §)
som innebär att frågan om överklagande har gjorts i rätt tid kan prövas i två
instanser: beslutsmyndigheten och en högre instans. Men lagen anger inte vUken
myndighet som är överinstans.

Överinstansen
i avvisningsfrågan bör vara densamma som i huvudsa

ken. De överklagandebestämmelser som finns på olika håU i lagstiftningen

kan ofta anses innebära att de reglerar inte bara instansordningen i huvud- 59

saken
utan också vilken myndighel som är överprövningsinstans i frågor om avvisning
av för sent gjorda överklaganden. Bestämmelserna är emellertid oenhetliga och
ger ibland utrymme för tvekan på denna punkt.

En
genomgång av alla dessa bestämmelser om överklagande är inle möjlig att göra
inom ramen för detta lagstiftningsärende, eftersom också andra frågor om vilka
beslut som kan överklagas då skulle behöva övervägas i många fall där
nuvarande regler är oklara.

I
StäUet bör i tydlighetens intresse i förvaltningslagen föreskrivas att beslut
om avvisning av för sent gjorda överklaganden får överklagas i samma ordning
som beslutet i huvudsaken. Ett tillägg av den innebörden bör göras i 30 §.

Jag
skaU avslutningsvis i detta avsnitt beröra användningen av termen besvär. Denna
term har utmönstrats ur den nya förvaltningslagen. I stället används den för
allmänheten mera lättfattliga beteckningen överklagande. På sikt bör enligt min
mening termen besvär tas bort även från andra författningar inom
förvaltningslagens tUlämpningsområde. Det skulle dock föra för långt att göra detla
i ett sammanhang eftersom detta skulle kräva ändringar i ett mycket stort antal
lagmm. Jag förordar därför att ordet besvär tas bort enbart i vissa fall då
ordet förekommer i anslutning fill lagrum, som bör ändras av någon annan
anledning. På samma sätt bör man i fortsättningen avlägsna ordet besvär ur författningama
allt eftersom tillfälle ges i olika lagstiftningsärenden.

För
tydlighetens skull vill jag påpeka att termen besvär finns kvar i förvaltningsprocesslagen
och även efter den nya förvaltningslagens ikraftträdande används för att
beteckna ett överklagande hos en förvaltningsdomstol. Likaså kommer begreppet
kommunalbesvär att vara kvar tills vidare. Även i rättegångsbalken, som gäller
de allmänna domstolarna, används ordet besvär.

Prop.
1986/87:39

2.2 Förfarandet vid överklagande av beslut av vissa
enskilda organ

Mitt förslag: De
regler om överklagande av beslut av vissa bolag och andra enskilda organ med
offentliga förvaltningsuppgifter, som finns i en del speciallagar och andra förfallningar,
anpassas i möjligaste mån till den ordning för överklagande av myndighetsbeslut
som föreskrivs i den nya förvaltningslagen. Reglema om överklagande av enskilda
organs beslul skall finnas i speciallagstiftningen och alltså inte i
förvaltningslagen. I väntan på en närmare genomgång av den nuvarande
regleringen i ämnet införs en särskild lag om överklagande av beslul av
enskilda organ med offentliga förvaltningsuppgifter.

Bakgrunden till mitt
förslag: Den offentliga verksamheten bedrivs i regel av statliga och kommunala
organ. Enligl 11 kap. 6 § regeringsformen får dock förvaltningsuppgifter
överlämnas till bolag, föreningar, samfällig-

60

heter, stiftelser eller enskUda
individer. Om förvaltningsuppgiften innefat- Prop. 1986/87:39 tar
myndighetsutövning, krävs att överlämnandet sker med stöd av lag.

Offentliga
förvaltningsuppgifter har överlämnats till enskilda organ i inte obetydlig
utsträckning. Mofivet tUl detta har växlat. Ibland har motivet varit att
åstadkomma en så enkel och bUlig form som möjligt för en viss verksamhet. I
andra fall har man använt metoden för att få tUl stånd ett permanent samarbete
mellan det allmänna och andra intressenter. Även behov av affärsmässighet,
större rörelsefrihet, mer självständighet och friare lönesättning har åberopats
i sammanhanget.

Normalt
kan beslut av enskUda organ inte överklagas tiU någon myndighet. Jag bortser
här från möjligheterna att angripa vissa beslut genom klandertalan e. d. vid aUmän
domstol. När det gäller sådana enskilda organ som har uppgifter som innefattar
myndighetsutövning eller Uknande finns dock i vissa fall möjlighet tUl
överklagande. Jag skall ge några exempel på detta.

1.
Vissa aktiebolag är s. k. riksprovplalser
enligt lagstiftningen om obligatorisk kontroll genom teknisk provning. Det gäller
t.ex. AB Svensk Bilprovning. Detta bolag beslutar bl. a. i frågor om
obligatorisk kontrollbesiktning enligt fordonskungörelsen (1912:595; omtryckt
1982:12). Bestämmelser om överprövning av dessa beslut finns i 115 och 116 §§
(ändrade senast 1983:116). Ägaren av ett fordon får begära
trafiksäkerhetsverkets prövning av körförbud som bolaget har meddelat. Ett
beslut av bolaget vid besiktning enligt 55 § (typbesiktning) får överklagas
till trafiksäkerhetsverket. Bolagets beslut enligt 62 a § (förbud att utfärda
typintyg m. m.) får överklagas till regeringen.

2.
De erkända
arbetslöshetskassorna är organiserade som föreningar knutna till den fackliga
organisationen. Kassorna beslutar om ersättning vid arbetslöshet enligt föreskrifter
i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring (omtryckt 1982:432). En kassa
kan också besluta att avstänga en person från ersättning bl.a. om han avvisar
ett erbjudet arbete. I 96 a-b §§ finns utförliga bestämmelser om kassans
skyldighet att ompröva sina egna beslut. Bestämmelser om överklagande finns i
97-99 §§. Kassans beslut får överklagas till arbetsmarknadsstyrelsen.
Skrivelsen med överklagandet ges in fiU kassan. Om skrivelsen ges in direkt tiU
arbetsmarknadsstyrelsen, skaU överklagandet ändå prövas, förutsatt att
skrivelsen kommer in dit före överklagandetidens utgång. Beträffande
överklagandetidens längd hänvisar lagen om arbetslöshetsförsäkring tiU 1971
års förvaltningslag, såvitt gäller kassans beslut.

3.
Utanför myndigheternas krets
står också Sveriges exportråd. I 1 § lagen (1975:490) om beslutanderätt för
Sveriges exportråd beiräffande handelssekreterare m. m. (omtryckt 1981: 630)
får exportrådet besluta om bl.a. handelssekreterarnas anställnings- och arbetsviUkor
(med vissa undanlag) och om stafiiga bidrag till språkutbildning med
inriktning på affärsspråk. Enligt 2 § skall 1971 års förvaltningslag tillämpas
vid exportrådets handläggning av ärenden enligt 1 §. I fråga om överklagande
av exportrådets beslut hänvisas till 18 § allmänna verksstadgan (1965:600). Där
sägs bl. a. att en myndighets beslut får överklagas till regeringen.

61

4. Notarius
publicus är en offentlig insfilulion vars verksamhet går ut på Prop.
1986/87: 39

att man genom den skaU kunna få ett officiellt bevis om vissa faktiska

förhållanden. Verksamheten utövas av enskilda
uppdragstagare. Genom en särskild bestämmelse i 1 kap. 8 § sekretesslagen
(1980: 100; omtryckt 1985:1059) har offentlighetsprincipen gjorts tillämplig på
dels notarius publicus, dels AB Svensk Bilprovning såvitt avser bolagets
verksamhet för officieU provning av fordon. EnUgt bestämmelsen skaU
tryckfrihetsförordningens regler om rätt att ta del av handUngar hos
myndigheter gälla också hos dessa enskilda organ. Regler om rätt att överklaga
beslut att inte lämna ut en aUmän handling finns i 15 kap. 7 och 8 §§
sekretesslagen. Om notarius publicus eUer AB Svensk Bilprovning meddelar ett
sådant beslut, får beslulel enligl dessa regler överklagas lill kammartätten.

5. Enligt lagen (1984:1009) om beslutanderätt för
bolag eller annan

Juridisk person med uppgifi ait lämna permitteringslöneersättning kan

enskilda organ besluta om statsbidrag fill permitleringslön. Arbetsgivare

får enligt 3 § överklaga sådana beslut tiU arbetsmarknadsstyrelsen. I fråga

om överklagandetid hänvisas till 1971 års förvaltningslag.

6.
Lagen
(1985:1104) om skydd mot utförsel av vissa äldre kulturföremål kräver bl. a.
att tillstånd inhämtas från Stiftelsen Nordiska museet innan vissa slag av
föremål förs ut ur landet. Enligt 13 § skaU 1971 års förvaltningslag tillämpas
då stiftelsen handlägger sådana ärenden. Stiftelsens beslut får enligt 14 §
överklagas till kammarrätten.

7.
Enligt 20 förordningen
(1986:428) om prisreglering på fiskets område prövar Svensk fisk, ekonomisk
förening frågor om stöd i marknadsreglerande syfte inom ramen för
prisregleringen på fiskets område. Föreningens beslut får enligt 31 §
överklagas hos statens jordbruksnämnd.

De nu nämnda exemplen visar att bestämmelserna om
överklagande av enskilda organs beslut är oenhetliga. Bestämmelserna i en del
författningar (exemplen nr 1, 4 och 7) säger inte mer än att vissa beslut av
ett enskUt organ får överklagas och att en viss myndighet har fill uppgift att
pröva överklagandena. Dessa bestämmelser reglerar inte frågan inom vilken tid
eller till vilken instans ett överklagande skall ges in, och inte heller vad
följden blir om överklagandet kommer in för sent, utan måste anses bygga på att
det finns allmänna grundregler om detta atl falla tillbaka på.

Allmänna grundregler om hur beslut överklagas finns f.n. i
1971 års förvaltningslag (12 §). Enligl dessa regler skaU en skrivelse med
överklagande ges in lill den högre instansen. Det skall ske inom tre veckor
från det klaganden fick del av beslutet. Om skrivelsen kommer in för sent,
skall överklagandet - med vissa undantag - inle tas upp till prövning.

Dessa regleri 1971 års lag gäller beslut av en
"myndighet". Beträffande

innebörden av lagens myndighetsbegrepp har i lagförarbetena uttalats att

Qänsteman hos andra offentliga organ än myndigheter ibland på gmnd av

författningsföreskrifter kan ha fått sådana befogenheter att de organisato

riskt och funktionellt blir att anse som offentliga förvaltningsmyndigheter.

Som exempel nämns i propositionen besiktningsmän hos AB Svensk Bil

provning i fråga om bolagets obligatoriska kontrollverksamhet (prop.

1971: 30 s. 317). Förarbetena till 1971 års förvaltningslag kan alltså anses ge

ett visst stöd för att lagens regler om hur man överklagar beslut av myndig- 62

heter skaU tillämpas också
vid överklagande av beslut av enskilda organ, Prop. 1986/87:39 om något
annat inte är särskilt föreskrivet (jfr 1 § andra stycket).

Som
har framgått finns det emellerfid också författningar som när det gäller
överklagande av ett enskilt organs beslut hänvisar till 1971 års
förvaltningslag. Hänvisningarna varierar. Bl. a. förekommer det alt en författning
hänvisar fill 1971 års lag när det gäller tiden för överklagande men utan att
klargöra vilken instans skrivelsen med överklagandet skall ges in till (exempel
nr 5). Även denna variant fömtsätter tydligen att den allmänna regleringen i
1971 års lag, eller de principer som den ger utiryck åt, skall fylla ut
bestämmelserna i specialförfattningen.

I
andra fall är hänvisningen mer generell och anger inte bara överklagandetiden
utan också vilken instans skrivelsen skall ges in till (exempel nr 3 och 6).

Ytterligare
en variant som förekommer är att en författning, som hänvisar till 1971 års
förvaltningslag när det gäller överklagandetiden, har egna regler om till
vilken instans överklagandet skall ges in (exempel nr 2).

Skälen
för mitt förslag: Den nya förvaltningslagen skaU liksom den gamla tUlämpas hos
varje offentligt organ som kan karakteriseras som en förvaltningsmyndighet. I
den nya lagen har begreppet förvaltningsmyndighet emellertid samma innebörd som
i regeringsformen (prop. 1985/86:80 s. 57). Det innebär att lagen inte är
tillämplig på organ som är organiserade i privaträttsliga former. Sådana organ
är inte myndigheter, även om de har anförtrotts offentliga
förvaltningsuppgifter eller till och med myndighetsutövning enligt 11 kap. 6 §
regeringsformen.

I
förhållande till vad som avsågs vid fillkomsten av den gamla lagen innebär
detta att tillämpningsområdet har begränsats något. Begränsningen sammanhänger
med — som jag redan har varit inne på - att begreppet förvaltningsmyndighet i
den gamla lagen var avsett att tolkas inte bara med hänsyn till organisatoriska
förhållanden utan också med hänsyn till funktionella. Genom att begreppet i
den nya lagen avses sammanfalla med regeringsformens myndighetsbegrepp, som är
ett rent organisatoriskt begrepp, finns det inte längre något utrymme för att
betrakta enskilda organ eller deras Qänsteman (t. ex. besiktningsmän hos AB
Svensk Bilprovning) som förvaltningsmyndigheter i lagens mening (jfr prop.
1973:90 s. 232 f, prop. 1975/76: 160 s. 134 f, prop. 1977/78:38 s. 41 och prop.
1979/80:2 del As. 125 f).

Reglerna
om överklagande av beslut av enskilda organ behöver alltså ses

över med anledning av den nya förvaltningslagen. Detta är nödvändigt för

alt det inte skall uppstå luckor i regleringen av frågan till vilken instans
och

inom vilken tid ett överklagande skall ges in m. m. Man bör enligt min

mening inte lita till en analog tillämpning av lagen då beslut av enskilda

organ överklagas. Lagen innebär att vissa nya uppgifter läggs på den

instans som har meddelat det överklagade beslutet. Bl. a. blir det en

uppgift för den instansen att ta emot skrivelsen med överklagandet och

pröva om skrivelsen har kommit in i rätt tid. Denna uppgift innefattar

myndighetsutövning och kan enligt 11 kap. 6 § regeringsformen inte över

lämnas till ett enskill organ annat än med stöd av lag. Vidare bör man

givetvis se över de hänvisningar till den gamla lagen som fmns på olika håll 63

i
lagstiftningen.

En
utgångspunki för översynen bör enligt min mening vara all reglerna Prop.
1986/87: 39 för överklagande av enskilda organs beslut i möjligaste mån skall
bringas i överensstämmelse med vad som gäller enligt den nya förvaltningslagen
vid överklagande av myndighetsbeslut. För detta talar inte minst intresset av enkla
och enhetliga regler. Många och invecklade regler om till vUken instans en
klagande i olika sammanhang skall vända sig kan verka förvU-lande och ge upphov
till förseningar och krångel i handläggningen.

Även
om man alltså bör sträva efter enhetlighet går det knappast att undantagslöst
reglera frågan om överklagande av enskilda organs beslul efter mönster av den
nya förvaltningslagen. Avvikelser bör föreskrivas när särskilda skäl talar för
det. Det enskUda organet måste t. ex. uppfylla vissa krav på fillgänglighet för
att kunna ta emot skrivelser med överklaganden. Med hänsyn till de skiftande förhåUanden
som råder bör frågan i vad mån denna uppgift kan läggas på enskilda organ
bedömas ulifrån de förhåUanden som gäller på vaije specialområde. Uppgiften
att pröva om överklagandet har kommit in i rätt tid bör ligga på samma instans
som skall ta emot skrivelsen med överklagandet Qfr prop. 1985/86: 80 s. 44).

De
nödvändiga reglerna i ämnet bör i princip stå i de förfatiningar där reglerna
om instansordning finns, dvs. normall i de specialförfattningar som också innehåUer
materiella regler på området. För detta talar framför allt atl det blir bäst så
från läsbarhelssynpunkl.

Från
de utgångspunkter som har angetts nu har en genomgång av ett antal speciallagar
m.m. gjorts i regeringskansliet. På grundval av genomgången bör nu bl. a. en
del lagbestämmelser i ämnet ändras eller kompletteras med en hänvisning till
den nya förvaltningslagens regler om hur beslut överklagas (se
specialmotiveringen, avsnitt 4.27, 4.31, 4.53 och 4.57). Det har dock inte
varit möjligt att i detta sammanhang gå igenom all den lagstiftning som kan
behöva ses över. För en del författningar gäller vidare att de justeringar som
bör göras lämpligen bör anstå till dess att ändringar görs av andra skäl.
Samtidigt måste man naturligtvis säkerställa att det inte uppstår några luckor
i regleringen när 1971 års förvaltningslag vid årsskiflet upphör att gälla och
ersätts av den nya förvaltningslagen. För min del anserjag att det bästa är att
det stiftas en särskild lag med regler för dessa fall (se specialmotiveringen,
avsnitt 4.1).

Den
nya lagen bör gälla sådana bolag, föreningar, stiftelser och andra

enskilda organ som på statens uppdrag driver verksamhet och vars beslut

kan överklagas liU regeringen, en förvaltningsdomstol eller en förvalt

ningsmyndighet. Lagen bör inte innehålla andra regler än de som är abso

lut nödvändiga. De bestämmelser som behövs är sådana som reglerar hur

beslut överklagas, till vilken instans en skrivelse med överklagande av ett

enskill organs beslut skaU ges in, inom vilken lid det skaU ske, vilken

instans som avgör om skrivelsen har kommit in i rätt tid och vilken verkan

det får, om skrivelsen kommer in för sent eller till fel instans. Reglerna i

lagen bör lämpligen utformas efter mönster av 12 § 1971 års förvaltnings

lag och alltså innebära att den nuvarande ordningen för överklagande

behålls som en reservordning i väntan på en fullständig översyn av regler

na i ämnet. För att bestämmelserna i lagen skall få den avsedda karaktären

av utfyllande reglering bör de inte tillämpas om det finns avvikande be- 64

slämmelser
i andra lagar, i förordningar eller i författningar som någon förvaltningsmyndighet
har beslutat med stöd av vederböriigt bemyndigande.

När
det gäller tillämpningsområdet för en sådan lag viU jag särskilt framhålla
följande. Som har framgått av min bakgrundsteckning kan vissa beslut av notarius
publicus och AB Svensk Bilprovning överklagas enligl sekretesslagen. Det gäller
beslut att inte lämna ul en handling. Sekretesslagen anger att besluten kan
överklagas och att det är kammarrätten som prövar sådana överklaganden. Med
anledning av den nya förvaltningslagen behöver dessa bestämmelser komplelteras
med bl. a. regler om till vilken instans överklagandeskrivelsen skall ges in
och inom vUken lid det skall ske. I enlighet med vad jag nyss har sagt skulle
utgångspunkten vara att man utformar reglerna efter mönster av den nya
förvaltningslagen. Jag anser dock att denna anpassning bör anstå något när det
gäller sekretesslagen.

Huvudskälet
tiU min bedömning är att kommunalföretagskommittén i betänkandet (SOU 1983:61) HandUngsoffentlighet
utanför myndighetsområdet har föreslagil att principen om allmänna handUngars
offentlighet utvidgas till att gälla även för flera andra enskilda organ med
myndighetsutövande och liknande uppgifter. Även dessa organs beslut skall
enligt kommitténs förslag kunna överklagas enligt bestämmelserna i sekretesslagen.
Jag avser att inom kort lägga fram förslag till ändringar i sekretesslagen på gmndval
av kommitténs betänkande och remissyttrandena över det. I väntan på
statsmakternas ställningstagande till dessa förslag bör den nuvarande ordningen
för överklagande av beslut av notarius publicus och AB Svensk Bilprovning inte
ändras i sak. Den nya lagen bör därför täcka även dessa fall.

Prop.
1986/87:39

2.3 Omröstnings- och reservationsregler

Mitt förslag: I
den mån omröstningsförfarande och reservationsrätt har reglerats i lag anpassas
regleringen till ordningen i den nya förvaltningslagen på följande sätt. För
vanliga förvaltningsmyndigheter kan omröstnings- och reservalionsreglerna i
regel upphävas, vilket innebär att förvaltningslagens regler om kollektiv
omröstningsmetod och om rätt att reservera sig mot beslut skall tillämpas. För
marknadsdomstolen och domstolsliknande nämnder hänvisas i stället till
rättegångsbalkens kollegiala omröstningsregler.

Skälen för mitt förslag:
Inom förvaltningen används i huvudsak två omröstningsmetoder. Den ena kan
kallas den kollektiva omröstningsmetoden eller riksdagsmetoden. Den innebär
att ordföranden framställer ett eUer flera förslag, som kan besvaras med ja
eller nej. Ledamöterna röstar först enligl ett acklamafionsförfarande, varefter
ordföranden tillkännager vilken utgången blivit. Om en ledamot begär det, skall
omröstning ske. De olika förslagen ställs då mot varandra i tur och ordning.
Utgången bestäms av vUket förslag som får enkel majoritet. Den andra metoden
benämns den

65

5 Riksdagen 1986187. 1 saml. Nr 39

kollegiala eller
domstolsmetoden. Enligt denna tUlkännager ledamöterna Prop. 1986/87: 39

sin mening i tur och
ordning. Vid röstsammanräkningen segrar den mening

som fått fler röster än
någon annan. Vid Uka röstetal gäller den mening som

ordföranden röstat för. I
vissa fall kan dock tiUämpas en ordning som i

princip innebär att vid
lika röstetal den mening vinner, som är förmånligast

för den enskilde.

En
generell reglering av omröstningsförfarandet hos förvaltningsmyndigheter har
tidigare saknats. I den nya förvaltningslagen (18 §) slås dock fast atl den
kollektiva metoden skall användas i första hand (prop. 1985/86: SOs. 29 ff).

Inte
heller rätten att reservera sig mot myndighetens beslut har tidigare reglerats
generellt. Enligt 19 § nya förvaltningslagen gäller dock att den som deltar i etl
beslut som fattas av flera gemensamt har rätt att låta anteckna en avvikande
mening. Den som inte gör det skall anses ha biträtt beslutet. Även
föredraganden och andra Qänsteman som är med om den slutliga handläggningen
utan att delta i avgörandet har rätt att få avvikande mening antecknad (prop.
1985/86:80 s. 34 ff).

Enligt
3 § förvaltningslagen kan lagens bestämmelser sättas åt sidan av regler i en
annan lag eller en förordning. I förarbetena fill förvaltningslagen har jag
förutskickat att det på vissa områden kan finnas skäl att ha avvikande regler
som innebär atl den koUegiala omröstningsmetoden tiUämpas. Jag har därvid bl.
a. pekat på en del statliga nämnder, som har en funktion och organisafion som Uknar
domstolarnas (prop. 1985/86:80 s. 32). Riksdagen gjorde inga invändningar mot
detta uttalande.

När
generella regler för omröstning och reservationsrätt nu införs genom den nya
förvaltningslagen bUr åtskiUiga föreskrifter om dessa frågor i andra författningar
onödiga och kan upphävas. I några fall kan det dock, som nämnts, finnas skäl
att behålla en särskild reglering. En genomgång av de omröstnings- och
reservationsregler som gäller på förvaltningsområdet visar att det stora
flertalet av dessa regler finns i myndighetsinstruktioner och andra
författningar, som kan ändras utan riksdagens medverkan. När det gäller de omröstnings-
och reservationsregler som återfinns i lag kan följande anföras.

Utgångspunkten
när det gäller omröstningsregler i fråga om domstolslik

nande nämnder bör vara den redan redovisade, nämligen att man även

fortsätiningsvis bör tUlämpa den kollegiala metoden. Denna metod an

vänds hos domstolarna och lorde vara den lämpligaste för beslutsfattande

på det området. I lagtexterna används ofta formuleringen, att som nämn

dens beslut gäller den mening som de flesta förenar sig om eller, vid lika

röstetal, den mening som ordföranden biträder. Liknande formuleringar

används emellertid i instruktionerna för åtskilliga myndigheter som tilläm

par den kollektiva omröslningsmetoden. Formuleringen kan aUtså tolkas

på olika sätt. Enligt min mening bör den för de domstolsliknande nämnder

nas del ersättas med en direkt hänvisning tUl fillämpliga delar av omröst

ningsreglerna i tvistemål enligt rättegångsbalken, där den kollegiala melo

den regleras uiföriigt. Det jag sagt nu gäller värnpliktsnämnden (30 §

värnpliktslagen 1941:967; omtryckt 1969:378), vapenfrinämnden (11 § la

gen 1966:413 om vapenfri Qänst), koncessionsnämnden för miljöskydd 66

(15 § miljöskyddslagen
1969:387; omtryckt 1981:420), resegaranfinämn-den (11 § resegarantilagen
1972:204) och forskarskattenämnden (lagen 1984:947 om beskattning av utländska
forskare vid lillfälligt arbete i Sverige). Det gäller även en domstol,
nämligen marknadsdomstolen (10 § lagen 1970:417 om marknadsdomstol m.m.;
omtryckt 1984:294). För andra domstolsliknande nämnder, vilkas
omröstningsförfarande regleras i lag, är föreskrifierna om omröstning redan
utformade på ett i allt väsenfligt tUlfredsställande sätt. I vissa av dessa fall
bör dock reglerna justeras något. Det gäller överförmyndarnämnder (19 kap. 13 §
föräldrabalken), kollektivtrafiknämnden (8 § lagen 1978:440 om koUektivtrafiknämnd),
och buss-och taxivärderingsnämnden (12 § lagen 1985:450 om buss och taxivärderingsnämnden).

Reservationsrätten
i de domstolsliknande nämnderna regleras regelmässigt i nämndernas
instruktioner och behöver inte behandlas i detta sammanhang.

För
myndigheter, där beslut fattas av flera gemensamt utan att myndigheten har domstolsliknande
karaktär, kan såväl omröstningsregler som regler om reservationsrätt upphävas.
Det betyder att föreskrifterna om omröstning och reservationsrätt i 18 och 19 §§
nya förvaltningslagen skall gälla hos myndigheterna. När det gäller omröstning
kan det i vissa faU också bli aktuellt att fillämpa föreskrifterna i 15 kap. 7
§ lagen (1976:600) om offentlig anställning (omtryckt 1982:100) och i 26 §
anställningsförordningen (1965:601; omtryckt 1984:127) om omröstning i vissa
personalfrågor.

Prop. 1986/87:39

2.4 Vissa ändringar i övrigt

Mitt förslag:
Vissa regler i speciallagstiftningen om bl. a. jäv upphävs i faU där molsvarande
regler i nya förvaltningslagen är direkt tillämpliga. Hänvisningar till
förvaltningslagen ändras redakfioneUl så att de avser den nya lagen. För vissa
myndigheter som normalt fattar beslut med flera ledamöter införs möjlighet för
ordförande e. d. att pröva frågor om överklagande av myndighetens beslut. Det
införs inte någon motsvarighet för förvaltningsdomstolarnas del till den nya
förvaltningslagens bestämmelser om begränsning av antalet instanser som prövar humvida
ett överklagande har kommit in i rätt fid.

Skälen för mitt förslag:
Enligt 2 § 2 gamla förvaltningslagen gäller lagen inte i sådana ärenden hos en
kommunal myndighet där besluten överklagas genom kommunalbesvär eller tiU en
kommunal besvärsnämnd. Den gamla lagen tillämpas därför för kommunernas del endasl
i de ärenden som enligl en särskild föreskrifl får överklagas genom
förvaltningsbesvär. För åtskilliga kommunala organ innehåller emellertid
speciallagstiftningen föreskrifter enligt vilka vissa angivna lagmm i
förvaltningslagen skall tillämpas även i ärenden som överklagas genom
kommunalbesvär. I all synner-

67

het har bestämmelserna om
jäv i 4 och 5 §§ förvaltningslagen gjorts Prop. 1986/87: 39 tillämpliga på
detta sätt.

I
den nya förvaltningslagen är endast vissa paragrafer, nämligen 13-30 §§,
undantagna från tillämpningen i ärenden som överklagas genom kommunalbesvär.
Bestämmelser om detla finns i 31 §. Det betyder alt övriga bestämmelser, bland
dem föreskrifterna om jäv i 11 och 12 §§, tillämpas i alla slag av kommunala
nämndärenden. De flesta av de nyss nämnda föreskrifterna i speciallagstiftningen
har därför blivit onödiga och kan upphävas.

Jag
går härefter över till en fråga om möjlighet för en befattningshavare ati pröva
frågor om överklagande av myndigheternas beslut när beslut i regel skaU fattas
av flera. Den nya förvaltningslagens ordning för överklagande (23-25 §§)
innebär att nya uppgifter har lagts på den myndighet vars beslut överklagas.
Vissa av dessa är av expeditionen natur, såsom att ta emot skrivelsen med
överklagandet. Andra uppgifter innefattar däremot etl beslutsfattande. Sålunda
skall myndigheten pröva om överklagandet har kommit in i rätt tid och eventueUt
avvisa överklagandet. I prövningen ligger också ett ställningstagande till om
den inkomna skrivelsen över huvud taget innehåller ett överklagande. Om ett
överklagande har skett i räll tid, måste myndigheten ta ställning fill om
skrivelsen genasl skall överlämnas till överinstansen eller om man först bör
utarbeta ett yttrande som bifogas. Man måste också pröva om det finns skäl att
myndigheten själv rättar det överklagade beslutet (jfr 27 §). Det kan också bU aktueUt
att lämna över skrivelsen liU en annan myndighet om den givits in fiU fel myndighet.

De
flesta av dessa uppgifter måste lösas snabbt och det bör därför finnas möjlighet
för en ordförande e.d. att pröva frågor om överklagande. De flesta regler om
sådan delegation av beslutsfattande finns i myndigheternas instruktioner och
kan ändras utan riksdagens medverkan i de fall det behövs. För några
myndigheter finns dock sådana bestämmelser i lag. I de fall då dessa beslämmelser
f. n. inle är ulformade så alt prövningen i fråga om överklagande kan delegeras
bör regler om detta införas.

Speciallagstiftningen
innehåller åtskUliga hänvisningar tiU gamla förvaltningslagen eller vissa
bestämmelser i denna. I de flesta fall saknas anledning att göra några
ändringar i sak. Givetvis bör dock hänvisningarna ändras redaktionellt så atl
de avser den nya förvaltningslagen.

Slutligen
skall jag beröra en fråga om rätlen ati överklaga vissa avvisningsbeslut.
Enligt 30 § nya förvaltningslagen gäller att om en skrivelse med överklagande
har avvisats på grund av att den har kommit in för sent och om avvisningsbeslutet
efter överklagande prövats av en högre instans, den högre instansens beslut i
frågan inte får överklagas. Bestämmelsen innebär atl anlalet inslanser som
prövar frågan om ett överklagande har skett i rätt tid har begränsats fill två,
nämligen beslutsmyndigheten och en högre instans. Bakgmnden till paragrafen,
som saknar motsvarighet i den gamla lagen, är bl. a. en strävan att befria
regeringen från att pröva ärenden som kan prövas av flera inslanser under
regeringen och som inle kräver elt ställningstagande från regeringen som politiskt
organ. Frågan om ett överklagande har kommit in i rätt tid har också ansetts i
regel vara så

68

okomplicerad, att en
prövning i fler än två instanser har framstått som Prop. 1986/87: 39
omotiverad (prop. 1985/86: 80 s. 53).

Bestämmelsen
i 30 § gäller endasl om den högre inslansen är en förvaltningsmyndighet. Somjag
fömtskickade i propositionen till förvaltningslagen (prop. 1985/86:80 s. 54)
har jag övervägl om en liknande regel bör införas då överinstansen är en
länsrätt. Jag har emellertid funnit alt vinsterna med en sådan lagändring
knappast skulle bU särskilt stora. Inom taxeringsprocessen vore en sådan regel
dessutom mindre lämplig med hänsyn till reglerna i taxeringslagen m. m. om
besvär i särskild ordning. Reglerna innebär bl.a. att klaganden kan åberopa
vissa grunder för att överklagandet, inom vissa gränser, skall tas upp fill
prövning trots att det kommit in efter utgången av ordinarie fullföljdstid.
Härigenom kan frågan om ett överklagande har skett i rätt tid bli av en helt
annan sv|jighetsgrad än vid överklagande i allmänhet. Jag har mot denna
bakgrund efter samråd med cheferna för social- och finansdepartementen kommU
fram till alt någon motsvarighet tiU 30 § förvaltningslagen inte bör införas
för förvaltningsdomstolarnas del.

3 Upprättade lagförslag

I
enlighet med vad jag nu har sagt har det inom justifiedepartementet upprättats
förslag till

1.
lag om överklagande av beslut
av enskilda organ med offentliga förvaltningsuppgifter,

2.
lag om ändring i föräldrabalken,

3.
lag om ändring i konkurslagen
(1921: 225),

4.
lag om ändring i
värnpliktslagen (1941:967),

5.
lag om ändring i lagen
(1944:475) om arbetslöshetsnämnd,

6.
lag om ändring i
byggnadsstadgan (1959:612),

7.
lag om ändring i
civilförsvarslagen (1960:74),

8.
lag om ändring i vammärkeslagen
(1960:644),

9.
lag om ändring i reglementet
(1961:265) angående förvaltningen av riksförsäkringsverkets fonder,

10.
lag om ändring i lagen (1962:
381) om allmän försäkring,

11.
lag om ändring i lagen
(1964:47) om krigshjälp,

12.
lag om ändring i lagen (1964:
63) om kommunal beredskap,

13.
lag om ändring i lagen
(1966:293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa faU,

14.
lag om ändring i lagen
(1966:413) om vapenfri Qänsl,

15.
lag om ändring i patentlagen
(1967:837),

16.
lag om ändring i
miljöskyddslagen (1969: 387),

17.
lag om ändring i lagen
(1970:417) om marknadsdomstol m. m.,

18.
lag om ändring i
mönsterskyddslagen (1970:485),

19.
lag om ändring i
bostadsrättslagen (1971:479),

20.
lag om ändring i lagen
(1971:1078) om försvarsuppfinningar,

21.
lag om ändring i resegarantUagen
(1972:204),

22.
lag om ändring i vallagen (1972:620), 69

10.
lag om ändring i lagen
(1972:704) om kyrkofuUmäktigval, Prop. 1986/87: 39

11.
lag om ändring i lagen
(1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder,

12.
lag om ändring i lagen (1973:
189) med särskilda hyresbestämmelser för vissa orler,

13.
lag om ändring i
studiestödslagen (1973: 349),

14.
lag om ändring i lagen
(1973:370) om arbelslöshetsförsäkring,

15.
lag om ändring i
bostadssaneringslagen (1973: 531),

16.
lag om ändring i lagen
(1973:861) om lokal kristidsförvallning,

17.
lag om ändring i lagen
(1974:1082) om bostadsdomstol,

18.
lag om ändring i lagen
(1975:490) om beslutanderätt för Sveriges exportråd beiräffande
handelssekreterare m. m.,

19.
lag om ändring i lagen (1975:
1132) om förvärv av hyresfasfighet m.m.,

20.
lag om ändring i lagen
(1976:600) om offentlig anställning,

21.
lag om ändring i lagen
(1976:839) om slatens va- nämnd,

22.
lag om ändring i kommunallagen
(1977: 179),

23.
lag om ändring i
bostadsförvaltningslagen (1977: 792),

24.
lag om ändring i lagen
(1978:234) om trafiknämnd,

25.
lag om ändring i passlagen
(1978: 302),

26.
lag om ändring i hyresförhandlingslagen
(1978: 304),

27.
lag om ändring i lagen
(1978:440) om kollektivtrafiknämnd,

28.
lag om ändring i
familjebidragslagen (1978:520),

29.
lag om ändring i lagen
(1979:749) om Stockholms fondbörs,

30.
lag om ändring i lagen (1980:
11) om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m.fl.,

31.
lag om ändring i bostadsansvisningslagen
(1980: 94),

32.
Iag om ändring i
utlänningslagen (1980: 376),

33.
lag om ändring i lagen
(1980:424) om åtgärder mot vattenförorening från fartyg,

34.
lag om ändring i socialQänstlagen
(1980: 620),

48.
lag om ändring i lagen
(1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning lill bostadsrätt,

49.
lag om ändring i lagen (1982:
1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter,

50.
lag om ändring i
hälsoskyddslagen (1982: 1080),

51.
lagom ändring i lagen (1984: 3)
om kärnteknisk verksamhet,

52.
Iag om ändring i lagen
(1984:947) om beskattning av utländska forskare vid lillfälligt arbete i
Sverige,

53.
lag om ändring i lagen
(1984:1009) om beslutanderätt för bolag eller annan juridisk person med uppgift
att lämna permitteringslöneersättning,

54.
lag om ändring i lagen
(1985:450) om buss- och taxivärderingsnämnden,

55.
lag om ändring i lagen (1985:
568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m. fl.,

56.
lag om ändring i skollagen
(1985:1 IOO),

57.
lag om ändring i lagen
(1985:1104) om skydd mot utförsel av vissa

äldre
kulturföremål, 0

58.
lag om ändring i lagen
(1986:140) om ändring i lagen (1962:381) om Prop. 1986/87: 39 allmän
försäkring,

59.
lag om ändring i
förvaltningslagen (1986:223).

4 Specialmotivering

I
de framlagda lagförslagen har gjorts åtskilliga rent redaktionella ändringar.
Dessa kommenteras inte i det följande.

4.1 Förslaget till lag om överklagande av beslut av
enskilda organ med offentliga förvaltningsuppgifter

1§

Första
stycket reglerar lagens tillämplighet. Lagen är tillämplig på enskilda organ,
vilkas beslut enligt särskilda bestämmelser får överklagas tiU regeringen, en
förvaltningsdomstol eller en förvaltningsmyndighet. Ett enskill organ kan vara
ett bolag, en förening, en samfällighei, en stiftelse eller en enskild individ.
Närmast avses sådana enskilda organ, tiU vilka förvaltningsuppgifter har
överlämnats med stöd av 11 kap. 6 § regeringsformen.

För
att ett beslut av ett sådant enskilt organ skall få överklagas till en
myndighet krävs en särskild föreskrift om detla i en författning. Exempel på
sådana föreskrifter har givits i den aUmänna mofiveringen (avsnitt 2.2). Lagen
tar sikte på överklagandebestämmelser av förvaltningsrättslig natur. Däremot
är lagen inte tillämplig när det gäller rättsmedel av annal slag, såsom
klandertalan vid allmän domstol mot beslut av bolagsstämma.

Andra
stycket reglerar hur lagen förhåller sig till konkurterande bestämmelser i
andra författningar. Den innebär att en avvikande regel i lag, förordning eUer
författning, som en förvaltningsmyndighet har beslutat med stöd av givet
bemyndigande, tar över. Om det i en specialförfatlning exempelvis föreskrivs
att förvaltningslagen tillämpas hos ett visst enskilt organ innebär det alltså
bl. a. att reglerna i 23-25 §§ förvaltningslagen om hur beslut överklagas skall
fillämpas i fråga om överklagbara beslut av organet.

2§

Paragrafen
reglerar hur överklagandet skall gå fiU. Av första siyckei följer bl. a. alt
överklagandet skall vara skriftligt. Bestämmelsen överensstämmer i sak med 23
§ första stycket i den nya förvaltningslagen.

I
andra stycket regleras överklagandetid och vart skrivelsen med över

klagande skaU ges in. Tiden för överklagande är, liksom enligt både den

gamla och den nya förvaltningslagen, tre veckor från den dag då klaganden

fick del av beslutet. Skrivelsen med överklagandet skall ges in till den

myndighet som skall pröva överklagar.del. Regeln innebär att man behåller

den gamla förvaltningslagens ordning för de fall som omfattas av föreva

rande lag. Detta skall ses mot bakgrund av att lagen kommer att få tillämp

ning på enskilda organ av skiftande slag som t. ex. inte alltid kan förutsät- 71

las vara fillgängliga för
att la emot överklaganden. I samband med att Prop. 1986/87:39 reglerna i
olika specialförfattningar ses över får som angetts i den aUmänna motiveringen
prövas om man på olika områden kan gå över tiU den nya förvaltningslagens
system, dvs. att överklagandet ges in till beslutsorganet.

3§

I
paragrafen behandlas prövningen av om skrivelsen med överklagandet har kommit
in i rätt tid. Reglerna överensstämmer i sak nära med 12 § Iredje slyckel gamla
förvaltningslagen.

Frågan
om skrivelsen med överklagandet har kommit in i rätt tid prövas enligt/örs/a
stycket av den myndighet tiU vilken skrivelsen med överklagandet skall ges in,
dvs. normalt den myndighet som skall pröva överklagandet i sak. Myndigheten
har därvid att tillämpa reglerna i paragrafen i stället för motsvarande regler
i 24 § nya förvaltningslagen eller 7 § förvaltningsprocesslagen. Om skrivelsen
har kommit för sent skall myndigheten avvisa den. Bestämmelser om när en
handling skaU anses ha kommit in tiU en myndighet finns i 10 §
förvaltningslagen och 44 § förvaltningsprocesslagen. I två undantagsfall
enligt andra och tredje styckena skall skrivelsen dock inte avvisas. Det ena
fallet är att förseningen beror på att det enskilda organet har lämnat
klaganden en felaktig fullföljdshänvisning. Det andra fallel är att skrivelsen
inom överklagandetiden har kommit in lill del enskilda organet. Klaganden kan
t. ex. av misstag ha givit in skrivelsen dit. Det enskilda organet skall i
sådana fall överlämna skrivelsen tiU den myndighet som skaU pröva
överklagandet. Skyldigheten att lämna uppgift om inkomstdag enligt sista
meningen kan t.ex. fullgöras genom alt det enskilda organet datumstämplar
skrivelsen innan denna sänds vidare till myndigheten.

Ikraftträdande
m. m.

Lagen
föreslås träda i kraft samtidigt med den nya förvaltningslagen. Den skall vara
tillämplig bara på beslut som meddelas efter ikraftträdandet. I fråga om äldre
beslut skall äldre bestämmelser alltså tillämpas, dvs. ibland den gamla
förvaltningslagen.

4.2 Förslaget till lag om ändring i föräldrabalken

I 19
kap. 12 §, som föreslås bli upphävd, anges att jävsreglerna i 4 och 5 §§

gamla förvaltningslagen skall tiUämpas i alla ärenden hos överförmyndare

och överförmyndarnämnd. En motsvarande föreskrifl i fråga om IT och

12 §§ nya förvaltningslagen är överflödig av skäl som anförts i avsnitt 2.4.

I första stycket av 19 kap. 13 § har en särskild regel om reservationsrätt

för ledamöter och föredragande i överförmyndarnämnd tagits bort, efter

som reservationsrätten följer av 19 § nya förvaltningslagen (se avsnitt 2.3).

En hänvisning tiU detta lagrum har införts i stället för att det inte skall

behöva uppstå tvekan om 19 § förvaltningslagen skall tillämpas av nämn

den, med hänsyn till alt nämnden i fråga om omröstning tillämpar rätte- 72

gångsbalkens regler.

I 19 kap. 13 § andra
stycket har en hänvisning tiU den gamla förvalt- Prop. 1986/87:39 ningslagens
regler om beslutsmofivering tagits bort. En hänvisning tiU motsvarande regler i
20 § nya förvaltningslagen är överflödig.

4.3 Förslaget till lag om ändring i konkurslagen
(1921:225)

I
208 § har en hänvisning till gamla förvaltningslagen ändrats till att avse den
nya förvaltningslagen.

4.4 Förslaget till lag om ändring i värnpliktslagen (1941:967)

111
§ har andra stycket med omröstningsregel för inskrivningsnämnderna tagits bort.
Det innebär att nämnderna skall tillämpa omröstningsreglerna i 18 § nya
förvaltningslagen (se avsnitt 2.3).

I
30 § Qärde stycket har en särskild omröstningsregel för värnpliktsnämnden
ersatts med en föreskrift om att nämnden skall tiUämpa rättegångsbalkens
regler om omröstning i tvistemål (se avsnitt 2.3).

4.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1944:475) om

arbetslöshetsnämnd

Ändringen
i 5 § innebär att andra stycket upphävs. Stycket anger att jävsreglerna i 4 och
5 §§ gamla förvaltningslagen skall tillämpas i alla ärenden hos en särskild
arbetslöshetsnämnd. En motsvarande föreskrift i fråga om 11 och 12 §§ nya
förvaltningslagen är överflödig av skäl som anförts i avsnitt 2.4.

4.6 Förslaget till lag om ändring i byggnadsstadgan

(1959:612)

Ändringen
i 3 § innebär att tredje stycket upphävs. Stycket anger att jävsreglerna i 4
och 5 §§ gamla förvaltningslagen skall tiUämpas i alla ärenden hos en
byggnadsnämnd. En motsvarande föreskrift i fråga om 11 och 12 §§ nya
förvaltningslagen är överflödig av skäl som anförts i avsnitt 2.4.

4.7 Förslaget till lag om ändring i civilförsvarslagen
(1960:74)

Ändringen
i 41 § 2 mom. innebär att andra stycket upphävs. Stycket anger att jävsreglerna
i 4 och 5 §§ gamla förvaltningslagen skall tillämpas i alla ärenden hos en
särskild civilförsvarsnämnd. En motsvarande föreskrifl i fråga om jävsreglerna
i 11 och 12 §§ nya förvaltningslagen är överflödig av skäl som anförts i
avsnitt 2.4.

4.8 Förslaget till lag om ändring i varumärkeslagen

(1960:644)

Enligt
1 § lagen (1977:729) om patentbesvärsrätten upptar patentbesvärs- 73

6
Riksdagen 1986187. 1 saml. Nr 39

rätlen
som förvaltningsdomstol besvär över beslut av pateni- och registre- Prop.
1986/87: 39 ringsverket enligt vad som föreskrivs i vammärkeslagen (1960:644)
och vissa andra angivna författningar. Den som vill överklaga ett beslut av
verket skall betala en särskild avgift, s. k. besvärsavgifi, vars belopp föreskrivs
av regeringen (48 § vammärkeslagen). Avgiften är för närvarande 500 kr. Om
avgiften inte betalas tas besvären inte upp tiU prövning (22 och 24 §§ vammärkesförordningen
1960:648).

Den
föreslagna ändringen i lagens 48 § innebär att skyldighelen att betala
besvärsavgift avskaffas. Förslaget hänger samman med den skyldighet för
patent- och registreringsverket att i vissa fall ompröva sina egna beslut i
samband med överklagande, som följer av 27 § nya förvaltningslagen. Att behåUa
skyldigheten alt betala besvärsavgift skulle kunna ge upphov till krångel i de
fall då patent- och registreringsverket ändrar ett överklagat beslut i stäUet
för att överlämna överklagandet till patentbesvärsrätten. Inkomstbortfallet
kan kompenseras i samband med justering av andra avgifter inom patent- och
registreringsverkets område.

Motsvarande
ändring föreslås i fråga om patentlagen (1967:837), se avsnitt 4.15, och
mönsterskyddslagen (1979:485), se avsnitt 4.18.

4.9 Förslaget till lag om ändring i reglementet
(1961:265)

angående förvaltningen av liksförsäkringsverkets fonder

I
andra stycket av 5 § har en särskild omröstningsregel för fondfuUmäktige tagits
bort. Det innebär att fullmäktige skaU tiUämpa omröstningsreglerna i 18 §
förvaltningslagen (se avsnitt 2.3).

4.10 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om

allmän försäkring

I
18 kap. 10 § tredje och Qärde styckena har särskilda regler om omröstning och
reservationsrätt hos styrelsen för en aUmän försäkringskassa tagils bort. Det
innebär att styrelsen skall tillämpa reglerna om omröstning och reservafionsrätt
i 18 och 19 §§ förvaltningslagen (se avsnitt 2.3). På grund av hänvisningen i
18 kap. 21 § lagen om aUmän försäkring fill 10 § i samma kapitel gäller detta
också för de socialförsäkringsnämnder som träder i funktion fr. o. m. år 1987.

En
jämkning i 20 kap. 10 § tredje stycket görs av lagtekniska skäl såsom ändring i
lagen (1986:140) om ändring i lagen (1962:381) om aUmän försäkring (se under
4.58).

Regeln
i 20 kap. 13 § första stycket att en besvärshandling skaU ges in tiU den
myndighet som meddelat det överklagade beslutet har utgått. Ändringen har
behandlats i avsnitt 2.1.

4.11 Förslaget till lag om ändring i lagen (1964:47) om

krigshjälp

I 6
§ behandlas förfarandet hos de kommunala krigshjälpsnämndema.

Ändringama
innebär att tredje och Qärde styckena upphävs. Tredje 74

stycket innehåller en
hänvisning till den gamla förvaltningslagens regler Prop. 1986/87: 39

om beslutsmotivering som
numera får anses obehövlig. En hänvisning tUl

motsvarande regler i 20 §
nya förvaltningslagen har därför inte gjorts.

Fjärde stycket anger att
jävsreglerna i 4 och 5 §§ gamla förvaltningslagen

skall tillämpas i alla
ärenden hos nämnden. En motsvarande föreskrift i

fråga om jävsreglerna i 11
och 12 §§ nya förvaltningslagen är överflödig av

skäl
som anförts i avsnitt 2.4.

4.12 Förslaget till lag om ändring i lagen (1964:63) om

kommunal beredskap

I
5 § tredje stycket och 20 § tredje stycket har hänvisningar till gamla förvaltningslagen
ändrats tUl att avse den nya lagen.

Ändringen
i 10 § innebär att andra stycket upphävs. Stycket anger att jävsreglerna i 4
och 5 §§ gamla förvaltningslagen skall tillämpas i alla ärenden hos en särskild
beredskapsnämnd. En motsvarande föreskrift i fråga om jävsreglerna i 11 och 12 §§
nya förvaltningslagen är överflödig av skäl som anförts i avsnift 2.4.

4.13 Förslaget till lag om ändring i lagen (1966:293) om

beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall

Ändringarna
i 6, 10, 34 a och 37 §§ innebär att hänvisningar till den gamla förvaltningslagen
har ersatts med hänvisningar tiU den nya.

Vissa
beslut av en läkare enligt lagen får överklagas hos utskrivningsnämnden.
Nämnden prövar också frågor som första instans. Beslut av utskrivningsnämnden
överklagas hos psykiatriska nämnden. En handling som är ställd till
utskrivningsnämnden eller psykiatriska nämnden skall vidarebefordras utan granskning.
Den sistnämnda regeln går mindre väl ihop med den nya ordningen för
överklagande, som innebär att underinstansen skall pröva om överklagandet har
kommit in i rätt tid. Eftersom en översyn av lagstiftningen om psykiatrisk vård
för närvarande pågår inom regeringskansliet bör frågan om utformningen av
förfarandet vid överklagande behandlas i det sammanhanget. I avvaktan på
resultatet av översynen bör därför den nuvarande ordningen för överklagande behåUas,
vilket innebär att en skrivelse med överklagande fortfarande ges in tUl överinstansen.
Den nya 26 a § innehåller regler härom.

4.14 Förslaget till lag om ändring i lagen (1966:413) om

vapenfri tjänst

En
särskild omröstningsregel för vapenfrinämnden i 11 § första stycket har ersatts
med en föreskrift i ett nytt andra stycke om atl nämnden skall tillämpa
rättegångsbalkens regler om omröstning i tvistemål (se avsnitt 2.3).

75

4.15 Förslaget
till lag om ändring i patentlagen (1967: 837) Prop. 1986/87:39

Ändringarna
i 25 och 75 §§ motsvarar ändringarna i 48 § vammärkeslagen (1960:644), se
avsnitt 4.8.

4.16 Förslaget till lag om ändring i miljöskyddslagen

(1969:387)

Delegationsregeln
i 11 § första stycket har kompletterats så att det blir möjligt för ordföranden
att ensam handlägga frågor som har samband med överklagande av
koncessionsnämndens beslut (se avsnitt 2.4).

I
14 § har en hänvisning tiU gamla förvaltningslagen ändrals till att avse den
nya lagen.

Ändringen
i 15 § innebär främsl att andra stycket upphävs och ersätts med en föreskrift i
första stycket att rättegångsbalkens regler om omröstning i tvistemål skall
tillämpas (se avsnitt 2.3). För ärenden om miljöskyddsavgift finns en särskild
regel som säger att den lindrigaste meningen skall gälla vid lika röstetal (56 §).

Ändringarna
i 60 och 61 §§ innebär främst alt en skrivelse med överklagande av
koncessionsnämndens beslut i mål om miljöskyddsavgift skall ges in till nämnden
i stället för som hitfills tiU hovrätten. Därmed uppnår man överensstämmelse
med vad som gäller vid överklagande enligt den nya förvaltningslagen. Saken har
behandlats i avsnitt 2.1.

4.17 Förslaget till lag om ändring i lagen (1970:417) om

marknadsdomstol m. m.

Föreskriften
att marknadsdomstolen skall tillämpa omröstningsreglerna i rättegångsbalken har
behandlats i avsnitt 2.3. Vidare föreskrivs att marknadsdomstolen, i likhet
med arbetsdomstolen och bostadsdomstolen, själv bestämmer i vilken ordning ledamöierna
skall rösta.

4.18 Förslaget till lag om ändring i mönsterskyddslagen

(1970:485)

Ändringarna
i 22 och 47 §§ motsvarar ändringarna i 48 § vammärkeslagen (1960:644), se
avsnitt 4.8.

4.19 Förslaget till lag om ändring i bostadsrättslagen

(1971:479)

Ändringen
har behandlats i avsnitt 2.1.

4.20 Förslaget till lag om ändring i lagen (1971:1078) om

försvarsuppfinningar

En
regel i 3 § andra stycket om omröstning i granskningsnämnden för

försvarsuppfinningar har lagits bort. Det innebär att nämnden skaU tUläm- 75

pa
omröstningsreglerna i 18 § förvaltningslagen (se avsnitt 2.3).

4.21 Förslaget
till lag om ändring i resegarantilagen Prop. 1986/87:39

(1972:204)

Ändringen
har behandlats i avsnitt 2.3.

4.22 Förslaget till lag om ändring i vallagen (1972:620)

Ändringen
i 3 kap. 2 § innebär aU tredje stycket upphävs. Stycket anger att jävsreglerna
i 4 och 5 §§ gamla förvaltningslagen skall lillämpas i alla ärenden hos en
valnämnd. En motsvarande föreskrift i fråga om jävsreglerna i 11 och 12 §§ nya
förvaltningslagen är överflödig av skäl som anförts i avsnitt 2.4.

I
15 kap. 4 § har tredje stycket tillförts en regel om att valprövningsnämnden
prövar om en besvärshandling har kommit in i rätt tid. Regeln innebär ett
undantag från bestämmelserna i 24 § nya förvaltningslagen att den myndighet som
har meddelat det överklagade beslutet prövar om överklagandet har kommit in i
rätt tid. Motivet för detla undantag har behandlats i avsnitt 2.1.

I
15 kap. 4 § Qärde stycket har tagits in en regel om att bestämmelserna i 27 och
28 §§ nya förvaltningslagen om omprövning av beslut inte skall tillämpas. Även
detta har motiverats i avsnitt 2.1.

Det
kan anmärkas att termen besvär inte har utmönstrats ur 15 kap. 4 §, eftersom en
samlad genomgång bör göras av alla de ställen i vallagen där termen förekommer.
En sådan genomgång bör anstå tills vidare.

I
15 kap. 8 § tredje stycket har en hänvisning till gamla förvaltningslagen ersatts
av en till den nya lagen.

4.23 Förslaget till lag om ändring i lagen (1972: 704) om

kyrkofullmäktigval

Ändringarna
motsvarar ändringarna i vallagen, se under 4.22.

4.24 Förslaget till lag om ändring i lagen (1973: 188) om

arrendenämnder och hyresnämnder

Ändringarna
har i huvudsak behandlats i avsnitt 2.1 och 2.4.

I
fråga om 2 § andra stycket föreslås en komplettering som innebär att
ordföranden i en arrendenämnd blir behörig att ensam pröva om ett överklagande
har kommit in för sent (se avsnitt 2.4). Genom en hänvisning i 5 § tredje
stycket blir bestämmelsen tillämplig även hos hyresnämnderna. I 23 § har Iredje
stycket ändrals så atl ett beslut av hyresnämnden att avvisa ett för sent
inkommet överklagande får överklagas hos bosladsdomstolen. Vidare har Qärde
stycket ändrats så att en skrivelse med överklagande av sådana beslut i
rättegångsfrågor, som räknas upp i tredje stycket, skall ges in till
hyresnämnden i slället för som hittills överinstansen. När det gäller överklagande
i sak regleras frågan om vart överklagandet skall ges in i de författningar, som
räknas upp i första stycket i paragrafen. Motsvarande ändringar föreslås i
dessa förfatiningar.

77

7
Riksdagen 1986187. 1 saml. Nr 39

Femte stycket av 23 § är
nytt. Det reglerar hyresnämndens handläggning Prop. 1986/87: 39 av
skrivelser med överklaganden, såväl överklaganden i sak enligl försia stycket
som överklaganden i rättegångsfrågor enligt tredje stycket. Hyresnämnden skall
handlägga överklagandet på motsvarande sätt som föreskrivs för tingsrätter i
52 kap. 2 och 4 §§ rättegångsbalken.

Artendenämndens
beslut får överklagas tiU fastighetsdomstolen i de fall som anges i andra
stycket av 23 a §. Ändringarna i tredje stycket i denna paragraf innebär att
skrivelsen med överklagandet skall ges in tiU arrendenämnden i StäUet för som hittiUs
fastighetsdomstolen. Beträffande nämndens handläggning av skrivelsen hänvisas lill
vad som gäller för tingsrätter enligt 52 kap. 2 och 4 §§ rättegångsbalken.

Hänvisningama
i 23 och 23 a §§ tiU 52 kap. 2 och 4 §§ rättegångsbalken innebär följande.
Hyresnämnden eller arrendenämnden skall pröva om skrivelsen med överklagandet
har kommit in lUl nämnden inom överklagandetiden. Föreskrifter om när en
handling skall anses ha kommit in till en myndighet finns i 10 §
förvaltningslagen. Om skrivelsen har kommit för sent, skaU nämnden avvisa den.
Ett undantag finns dock för det fall att skrivelsen felaktigt har givits in tUl
överinstansen, dvs. för hyresnämndens del bostadsdomstolen eller arbetsdomstolen
och för artendenämndens del fastighetsdomstolen. Överinstansen skaU då
överlämna skrivelsen fill nämnden. Om nämnden finner att skrivelsen har kommit
in till överinstansen före utgången av överklagandetiden skall den
omständigheten alt den kommit in för sent till nämnden inte föranleda att
nämnden avvisar den. Om ett överklagande inte avvisas, skall nämnden översända
handlingarna tiU överinstansen ulan dröjsmål.

4.25 Förslaget till lag om ändring i lagen (1973:189) med

särskilda hyresbestämmelser för vissa orter

Ändringen
har behandlats i avsnitt 2.1.

4.26 Förslaget till lag om ändring i studiestödslagen

(1973: 349)

Föreskrifterna
i 8 kap. 39 § ger centrala studiestödsnämnden möjlighet att bestämma att
preliminär avgift i fräga om återbetalning av studiemedel för visst avgiftsår
inte skall utgå eller att avgiften skall nedsättas.

Ett
beslut att preliminär avgift inte skall utgå eller skall sättas ned kan omprövas
av nämnden enligt reglerna i Qärde stycket. Omprövningsmöjligheten infördes år
1983 för att man enkelt skulle kunna anpassa återbetalningen till snabba
förändringar i den ålerbetalningsskyldiges inkomstförhållanden (jfr prop.
1981/82:100, bil. 12 s. 615). Omprövning kan ske såväl i höjande som sänkande
riktning.

Den
ändring som nu föreslås i Qärde stycket innebär att man tar bort ett

förbud mot omprövning om ansökningen kommit in efter utgången av

andra året efter avgiftsåret. Ändringen innebär också att man tar bort ett

förbud mot omprövning när den återbetalningsskyldige har överklagat.

Detta innebär en anpassning fill omprövningsreglerna i 27 § nya förvalt- 78

ningslagen,
som kompletterar omprövningsreglerna i studiestödslagen.

4.27 Förslaget
till lag om ändring i lagen (1973:370) om ''"P- ''' 39

arbetslöshetsförsäkring

Då
beslut enligt lagen om arbetslöshetsförsäkring överklagas gäller redan nu att
skrivelsen med överklagandet ges in till den instans som har meddelat det överklagade
beslutet. Däremot är det överinstansen som prövar om skrivelsen har kommit in i
rätt tid. Denna ordning tillämpas både då ett beslut av en erkänd
arbetslöshetskassa överklagas hos arbetsmarknadsstyrelsen och då
arbetsmarknadsstyrelsens beslut överklagas hos försäkringsöverdomstolen eller
regeringen.

Den
nya lydelsen av 99 § innebär att förfarandet anpassas till den nya
förvaltningslagens regler om hur beslut överklagas. Skälet för en sådan anpassning
har behandlats i den allmänna motiveringen. De aktuella reglerna i
förvaltningslagen innebär bl. a. att en skrivelse med överklagande ges in till
den instans som har meddelat det överklagade beslutet och att den instansen
prövar om skrivelsen har kommit in i rätt tid. För allmänheten blir den nya
ordningen knappast märkbar eftersom man även hittUls har gett in
överklagandeskrivelsen till beslutsinstansen.

I
första stycket föreskrivs hur man överklagar beslut av en erkänd
arbetslöshetskassa. Föreskrifterna innebär att reglerna om överklagande i 23-25
§§ förvaltningslagen skall tillämpas i stället för reglema i den föreslagna
nya lagen om överklagande av beslut av enskilda organ med offentliga
förvaltningsuppgifter.

Att
samma regler i förvaltningslagen skall tillämpas även då ett beslut av arbetsmarknadsstyrelsen
överklagas följer av att förvaltningslagen är direkt tillämplig hos
arbetsmarknadsstyrelsen.

4.28 Förslaget till lag om ändring i
bostadssaneringslagen

(1973:531)

Ändringen
har behandlats i avsnitt 2.1.

4.29 Förslaget till lag om ändring i lagen (1973:861) om
lokal

kristidsförvaltning

Den
föreslagna ändringen i 5 § innebär att andra stycket upphävs. Stycket anger att
jävsreglerna i 4 och 5 §§ gamla förvaltningslagen skall tillämpas i alla
ärenden hos en särskild kristidsnämnd. En motsvarande föreskrift i fråga om
jävsreglerna i 11 och 12 §§ nya förvaltningslagen är överflödig av skäl som
anförts i avsnitt 2.4.

I
10 § andra stycket har en hänvisning till gamla förvaltningslagen ändrats till
att avse den nya lagen.

4.30 Förslaget till lag om ändring i lagen (1974:1082) om

bostadsdomstol

Ändringen
i 18 § innebär att första och andra styckena upphävs. I dessa

föreskrivs
för närvarande bl. a. att bostadsdomstolen skall avvisa en skri- 79

velse med överklagande,
som kommit in för sent. Ändringen hänger sam- Prop. 1986/87:39 man med mitt
förslag att också inom hyresprocessen skall gälla alt etl överklagande skall
ges in tiU den instans som har meddelat det överklagade beslutet. Denna instans
skall också pröva de frågor som nämns i första stycket. Saken har behandlals i
avsnitt 2.1.

4.31 Förslaget till lag om ändring i lagen (1975:490) om

beslutanderätt för Sveriges exportråd beträffande

handelssekreterare m. m.

Ändringen
i 2 § innebär att en hänvisning till den gamla förvaltningslagen har ändrats
till att avse den nya förvaltningslagen. Denna lag skall enUgt paragrafen
tillämpas vid handläggningen hos exportrådet av de ärenden som avses i lagens 1
§.

Rådets
beslut får med stöd av paragrafens andra mening överklagas till regeringen.
Hänvisningen tiU förvaltningslagen innebär bl. a. att reglerna i 23-25 §§ den
lagen tillämpas vid överklagandet och all ordningen för överklagande av
exportrådets beslut alltså läggs om. En skrivelse med överklagande skall i
fortsättningen ges in till exportrådet, som också prövar om skrivelsen har
kommit in i rätt tid. Förvaltningslagens regler tar över reglerna i den
föreslagna nya lagen om överklagande av beslut av enskilda organ med offenfliga
förvaltningsuppgifter. Skälen för en sådan anpassning tUl den nya
förvaltningslagens ordning har behandlats i den aUmänna motiveringen (avsnitt
2.2).

4.32 Förslaget till lag om ändring i lagen (1975: 1132)
om

förvärv av hyresfastighet m. m.

Ändringen
har behandlats i avsnitt 2.1.

4.33 Förslaget till ändring i lagen (1976:600) om
offentlig

anställning

I
14 kap. 10 § har en hänvisning till gamla förvaltningslagen ändrats tUl att avse
den nya lagen.

4.34 Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:839) om

statens va-nämnd

Ändringen
i 6 § har behandlats i avsnitt 2.4.

Bestämmelserna
i 16 § andra och tredje styckena har utan sakliga ändringar förts samman till
ett nytt andra stycke.

Tredje
stycket är nytt och innehåller en föreskrift om att förvaltningslagens regler
om omprövning av beslut inte skaU tillämpas hos nämnden, se avsnitt 2.1.

Ändringarna
i 20 och 21 §§ innebär att en skrivelse med överklagande av

va-nämndens beslul skall ges in tUl nämnden i slället för som hitfills lill

hovrätten. Därigenom uppnår man överensstämmelse med vad som gäller 80

vid överklagande enligt
den nya förvaltningslagen. Saken har behandlals i Prop. 1986/87:39 avsnitt
2.1.

En
skrivelse med överklagande skall enligt 20 § andra stycket ges in tUl nämnden.
Överklagandetiden är liksom hitfiUs tre veckor. I övrigt tUlämpas enligt 21 §
reglerna i rättegångsbalken om tvistemål och besvär beträffande nämdens
uppgifter i samband med överklagande och beträffande rättegången i hovrätten.
Därav följer bl. a. att det ankommer på nämnden att pröva om skrivelsen har
kommit in i rätt tid. I annat fall skaU nämnden avvisa skrivelsen. Om
skrivelsen före överklagandetidens utgång har givits in fill hovrätten skall
den dock inte avvisas för att den kommit in tiU nämnden först därefter (50 kap.
3 § och 52 kap. 2 § rättegångsbalken).

4.35 Förslaget till lag om ändring i kommunallagen (1977:179)

I
3 kap. 9 § andra stycket har en särskild jävsregel för kommunstyrelsen ersatts
med en hänvisning fill jävsreglerna i II och 12 §§ nya förvaltningslagen.
Dessa gäller, i motsats tUl jävsreglerna i gamla förvaltningslagen, i alla
slags kommunala ärenden hos styrelse och övriga nämnder (31 §) och bör därför
tillämpas i stället för den äldre jävsregeln i detta stycke. Detta har också fömtsätts
i motiven tUl förvaltningslagen (prop. 1985/86:80 s. 64). En särskild
hänvisning till förvaltningslagens jävsregler är motiverad här, eftersom
kommunallagen innehåller andra jävsregler (2 kap. 13 §).

Förvaltningslagens
jävsregler innehåller bl. a. bestämmelser om ställfö-reträdarjäv, tvåinstansjäv
och ombudsjäv samt en generalklausul, vUka saknas i den nuvarande jävsregeln i
kommunallagen. Reglema skall tillämpas även i sådana ärenden som överklagas
genom kommunalbesvär (31 § förvaltningslagen). Detta innebär en skärpning av
reglerna om jäv hos kommunala myndigheter.

De
nya jävsreglerna får betydelse även i de fall då en kommunal förtroendeman eUer
Qänsteman har en befattning i ett kommunalt bolag, en kommunal bostadsstiftelse
eller dylikt. De nuvarande jävsreglerna i kommunallagen hindrar i allmänhet
inte att den som har en sådan befattning deltar i en kommunal myndighets
handläggning av ärenden som angår bolaget, stiftelsen etc. Med de strängare
reglerna i förvaltningslagen blir situationen annorlunda. Den nya ordningen får
anses innebära i huvudsak följande. Regeln om ställföreträdarjäv innebär att
den som är firmatecknare för exempelvis ett bolag blir jävig vid myndighetens
handläggning av ärenden som rör bolaget. Enbart det förhållandet att den
kommunala förtroendemannen eUer Qänstemannen är med i bolagets styrelse eller anställd
hos bolaget utgör däremot inte ställföreträdarjäv (jfr prop. 1971: 30 s. 355 f).
Med hänsyn till den intressegemenskap som normalt råder mellan en kommun och
dess bolag etc. gmndar sådana uppdrag eller anstäUningar i allmänhet inte heUer
intressejäv eller jäv enligt generalklausulen.

Det
nu sagda tar sikte på engagemang i helägda kommunala bolag,

bostadsstiftelser och liknande. När det gäller andra engagemang, t.ex.

aktieinnehav eller styrelseuppdrag i privata entreprenad- och konsultbo

lag, kan det bli aktuellt med - fömtom ställföreträdarjäv — intressejäv och 81

jäv
enligt generalklausulen. I vUken omfattning jäv blir aktuellt beror på Prop.
1986/87: 39 vilken stäUning förtroendemannen eller Qänstemannen har hos det
privata rättssubjektet och på vilket intresse detta har i det aktuella ärendet.

Den
föreslagna ändringen i 3 kap. 11 § innebär att första stycket upphävs. Stycket
innehåller att bestämmelserna i 7 § gamla förvaltningslagen om när en handling
anses ha kommit in till en myndighet skall fillämpas hos styrelsen. En
föreskrift om de motsvarande bestämmelserna i 10 § nya förvaltningslagen är
överflödig eftersom den paragrafen gäller ändå (31 §).

I
3 a kap. 1 och 6 §§ har gjorts ändringar som föranleds av den nya förvaltningslagens
utformning. Enligt den nya lydelsen av 3 a kap. 3 § skall jävsreglerna i 11 och
12 §§ förvaltningslagen fiUämpas även på etl partssammansatt organ. Ändringen i
10 § innebär att dessa jävsregler skall tillämpas också på personalföreträdare
i nämnden.

Ändringama
i 7 kap. 3 § är i huvudsak redaktionella. I första stycket föreskrivs bl.a. att
vissa uppräknade bestämmelser i den gamla förvaltningslagen skaU tillämpas i
en kommunal besvärsnämnd. Från uppräkningen har nu uteslutits motsvarande
bestämmelser i den nya förvaltningslagen, vilka gäller direkt i aUa kommunala
nämndärenden. I tredje stycket har en hänvisning tiU 3 kap. 9 § andra stycket
och 11 § första stycket utgått med hänsyn fill ändringarna i dessa lagmm.

4.36 Förslaget till lag om ändring i
bostadsförvaltningslagen

(1977:792)

Ändringen
har behandlats i avsnitt 2.1.

4.37 Förslaget till lag om ändring i lagen (1978:234) om

trafiknämnd

Den
föreslagna ändringen i 3 § innebär att andra stycket upphävs. Stycket anger att
jävsreglerna i 4 och 5 §§ gamla förvaltningslagen skall tillämpas i alla
ärenden hos en särskild trafiknämnd. En motsvarande föreskrift i fråga om 11
och 12 §§ nya förvaltningslagen är överflödig av skäl som anförts i avsnitt
2.4.

4.38 Förslaget till lag om ändring i passlagen (1978:302)

Ändringarna
i 28 § har gjorts av motsvarande skäl som föranlett den nya 26 a § i lagen om
beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall (se under 4.13).

4.39 Förslaget till lag om ändring i
hyresförhandlingslagen

(1978:304)

Ändringen
har behandlats i avsnitt 2.1.

82

4.40 Förslaget
till lag om ändring i lagen (1978:440) om °- 86/87:39

kollektivtrafiknämnd

Ändringen
i 8 § andra stycket innebär att nuvarande regel om att ordföranden ensam får
besluta i vissa fall har kompletterats så att det blir möjligt för ordföranden
att pröva frågor som rör överklagande av nämndens beslut (se avsnitt 2.4).

I
9 § har en hänvisning tUl gamla förvaltningslagen ändrats fill att avse den nya
lagen.

4.41 Förslaget till lag om ändring i familjebidragslagen

(1978:520)

Ändringen
i 25 § innebär att andra och tredje styckena upphävs. Andra stycket innehåller
en hänvisning till den gamla förvaltningslagens regler om beslutsmotivering,
som numera får anses obehövlig. En hänvisning tiU motsvarande regler i 20 § nya
förvaltningslagen har därför inle gjorts. Tredje stycket anger atl jävsreglerna
i 4 och 5 §§ gamla förvaltningslagen skall tillämpas i alla ärenden hos en
särskild familjebidragsnämnd. En motsvarande föreskrift i fråga om jävsreglerna
i II och 12 §§ nya förvaltningslagen är överflödig av
skäl som har anförts i avsnitt 2.4.

4.42 Förslaget till lag om ändring i lagen (1979:749) om

Stockholms fondbörs

19
§ har en hänvisning fill gamla förvaltningslagen ändrats tiU att avse den nya
lagen.

4.43 Förslaget till lag om ändring i lagen (1980:11) om
tillsyn

över hälso- och sjukvårdspersonalen m. fl.

Ändringarna
i 37 § innebär att en hänvisning till gamla förvaltningslagen har ersatts med
en hänvisning tiU den nya lagen.

4.44 Förslaget till lag om ändring i bostadsanvisningslagen

(1980:94)

Ändringen
har behandlats i avsnitt 2.1.

4.45 Förslaget till lag om ändring i utlänningslagen (1980:376)

I
102 § har hänvisningar till gamla förvaltningslagen ändrats fill att avse den
nya lagen.

83

4.46 Förslaget
till lag om ändring i lagen (1980: 424) om Prop. 1986/87: 39

åtgärder mot vattenförorening från fartyg

I
8 kap. 10 § har en hänvisning till gamla förvaltningslagen ändrats tiU att avse
den nya lagen. Ändringen i 9 kap. 3 § har behandlats i avsnitt 2.1.

4.47 Förslaget till lag om ändring i socialtjänstlagen

(1980:620)

Justeringen
av 38 § föranleds av ändringen i 3 kap. 11 § kommunallagen (se under 4.35).

Ändringarna
i 53 § innebär bl. a. att första stycket upphävs. Stycket anger att
jävsreglerna i 4 och 5 §§ gamla förvaltningslagen skaU tiUämpas i ärenden hos
en socialnämnd. En motsvarande föreskrift i fråga om jävsreglerna i 11 och 12 §§
nya förvaltningslagen är överflödig av skäl som anförts i avsnitt 2.4.

Ändringarna
i övrigt i 53 § innebär att socialnämnden skall lillämpa bestämmelserna i 13 §
nya förvaltningslagen om remiss i alla slag av ärenden. Det betyder en
avvikelse från begränsningsregeln i 31 § förvaltningslagen, enligt vilken
13-30 §§ inte tillämpas hos kommunala myndigheter i ärenden där besluten kan
överklagas genom kommunalbesvär. Enligt 53 § i sin äldre lydelse skall
socialnämnden i alla ärenden enligt socialQänstlagen fillämpa även vissa andra
regler i den gamla förvaltningslagen. Motsvarande regler i den nya
förvaltningslagen är emeUertid direkt tillämpliga i alla kommunala nämndärenden
och har därför inte tagits med i paragrafen.

I
54 och 55 §§ har hänvisningar tiU gamla förvaltningslagen ändrats till att avse
den nya lagen.

4.48 Förslaget till lag om ändring i lagen (1982: 352) om
rätt

till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt

Ändringen
har behandlats i avsnitt 2.1.

4.49 Förslaget till lag om ändring i lagen (1982: 1052)
om

församlingar och kyrkliga samfälligheter

Ändringarna
i 5 kap. 12 och 14 §§ motsvarar ändringarna i 3 kap. 9 respektive 11 § kommunaUagen
(se under 4.35).

4.50 Förslaget till lag om ändring i hälsoskyddslagen

(1982:1080)

Justeringen
av 5 § första stycket föranleds av ändringen i 3 kap. 11 § kommunallagen (se
under 4.35). Vidare upphävs Qärde stycket. Det stycket anger att jävsreglerna i
4 och 5 §§ gamla förvaltningslagen skall tillämpas i alla ärenden hos en miljö-
och hälsoskyddsnämnd. En motsvarande föreskrift i fråga om jävsreglerna i 11
och 12 §§ nya förvaltningslagen är överflödig av skäl som anförts i avsnitt
2.4.

4.51 Förslaget
till lag om ändring i lagen (1984: 3) om Prop. 1986/87:39

kärnteknisk verksamhet

I
lagen föreskrivs bl. a. att den som har tUlstånd att driva en kärnkraftsreaktor
eller vissa andra anläggningar på kärnkraftsområdet är skyldig att ge en lokal
säkerhetsnämnd, som regeringen besiämmer, insyn i säkerhets-och
strålskyddsarbetet vid anläggningen (19 §).

En
säkerhetsnämnd består av ordförande och högst tolv andra ledamöter (förordning
1981:10 med instmktion för lokala säkerhetsnämnder vid kärntekniska
anläggningar).

Tillståndshavaren
skall enligt 21 § lagen på begäran av nämnden lämna nämnden upplysningar och
låta nämnden ta del av tiUgängliga handlingar. Dessutom skall fiUståndshavaren
under vissa fömtsättningar ge nämnden tillträde till och förevisa anläggningar
eller platser. Nämndens beslut i dessa frågor får enligt 24 § överklagas till
länsrätten genom besvär.

Nämnderna
saknar kansli och har därför mindre goda fömtsättningar atl fuUgöra uppgifter
enligt den nya ordningen för överklagande enligt nya förvaltningslagen. För
nämndernas del behåUs därför nuvarande ordning för överklagande. Det nya andra
stycket innehåller regler härom.

4.52 Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:947) om

beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i

Sverige

Ändringen
har behandlats i avsnitt 2.3.

4.53 Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:1009) om

beslutanderätt för bolag eller annan juridisk person med

uppgift att lämna permitteringslöneersättning

Enligt
3 § får en arbetsgivare överklaga beslut enligt lagens 1 § till arbetsmarknadsstyrelsen.
Den föreslagna ändringen innebär att förfarandebestämmelserna i 23- 25 §§
förvaltningslagen skaU tUlämpas vid överklagandet. En skrivelse med
överklagande skall aUtså ges in tiU den juridiska person vars beslut
överklagas. Den juridiska personen prövar också om skrivelsen har kommit in i
rätt fid.

Detta
innebär att uppgiften att ta emot överklaganden och pröva om dessa har kommit
in i rätt tid anförtros åt de tre särskilda bolag som beslutar om statsbidrag
till permitleringslön. Bolagen svarar för var sin sektor av arbetsmarknaden. De
är knutna till Arbetsmarknadens Försäkrings AB, Arbetsgivarföreningen SFO
resp. Kooperationens Förhandlingsorganisation.

Förvaltningslagens
regler lar över reglerna i den föreslagna nya lagen om överklagande av beslut
av enskilda organ med offentliga förvaltningsuppgifter. Skälel för en sådan
anpassning tUl den nya förvaltningslagens ordning har behandlats i den
allmänna motiveringen (avsnitt 2.2).

85

4.54 Förslaget
till lag om ändring i lagen (1985:450) om buss- Prop. 1986/87:39

och taxivärderingsnämnden

Tredje
stycket i 12 § innehåller en föreskrift om att rättegångsbalkens regler om
omröstning i tvistemål fiUämpas hos nämnden. Bestämmelsen har justerats i
formellt hänseende (se avsnitt 2.3).

Reglerna
i 27 och 28 §§ om omprövning av en myndighets egna beslut bör inte tillämpas
hos nämnden på gmnd av dess domstolsliknande karaktär. En föreskrift om att
dessa paragrafer inte är lillämpliga har därför tagits in i 13 §.

4.55 Förslaget till lag om ändring i lagen (1985:568) om

särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m. fl.

Ändringen
i 15 § innebär alt andra stycket upphävs. Stycket anger att jävsreglerna i 4
och 5 §§ gamla förvaltningslagen skall fillämpas i alla ärenden hos en
omsorgsnämnd. En motsvarande föreskrift i fråga om jävsreglerna i 11 och 12 §§
nya förvaltningslagen är överflödig av skäl som anförts i avsnitt 2.4.

4.56 Förslaget till lag om ändring i skollagen
(1985:1100)

Ändringen
i 2 kap. 7 § innebär att tredje stycket upphävs. Stycket anger att jävsreglerna
i 4 och 5 §§ gamla förvaltningslagen skall tillämpas i aUa ärenden hos en
skolstyrelse eller särskild utbUdningsnämnd. En motsvarande föreskrift i fråga
om 11 och 12 §§ nya förvaltningslagen är överflödig av skäl som anförts i
avsnitt 2.4.

4.57 Förslaget till lag om ändring i lagen (1985: 1104)
om

skydd mot utförsel av vissa äldre kulturföremål

Ändringen
i 13 § innebär att en hänvisning tUl den gamla förvaltningslagen har ersatts av
en till den nya förvaltningslagen.

Stiftelsens
beslul får enligl 14 § överklagas tUl kammarrätten. Hänvisningen till
förvaltningslagen innebär bl. a. atl reglema i 23-25 §§ den lagen tillämpas vid
överklagandet. En skrivelse med överklagande skall alltså ges in till
stiftelsen, som också prövar om skrivelsen har kommit in i rätt tid.
Förvaltningslagens regler tar över reglema i den föreslagna nya lagen om
överklagande av beslut av enskilda organ med offentliga förvaltningsuppgifter.
Skälen för en sådan anpassning fiU den nya förvaltningslagens ordning har
behandlats i den allmänna mofiveringen (avsnitt 2.2).

4.58 Förslaget till lag om ändring i lagen (1986:140) om

ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

I 20
kap. 10 § tredje stycket lagen om allmän försäkring finns en regel som

innebär att en begäran om omprövning skall handläggas som ett överkla

gande om riksförsäkringsverket överklagar samma beslut. Regelns lydelse g5

har
jämkats med hänsyn tiU att försäkringskassan i fortsättningen skall Prop.
1986/87:39 pröva om en skrivelse med överklagande har kommit in i rätt tid. Med
hänsyn tiU att 20 kap. 10 § i annal sammanhang har ändrats med ikraftträdande
den 1 januari 1988 (prop. 1985/86:73, SfU 12, rskr. 142, SFS 1986:140), får den
nu aktuella jämkningen ske genom ändring i lagen 1986:140. Jämkningen föranleder
också kompletteringar i ikraftträdandebestämmelserna tiU lagen 1986: 140.

4.59 Förslaget till lag om ändring i förvaltningslagen (1986:223)

Ändringen
har kommenterats i avsnitt 2.1.

5 Hemställan

Med
hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att anta lagförslagen.

6 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.

87

Bilaga
Prop. 1986/87:39

Utdrag

LAGRÅDET PROTOKOLL

vid
sammanträde 1986-10-06

Närvarande:
f d. justitierådet Hult, regeringsrådet Dahlman, justitierådet Gad.

Enligt
protokoll vid regeringssammanträde den 2 oktober 1986 har regeringen på
hemställan av statsrådet Wickbom beslutat inhämta lagrådets yltrande över
förslag tUl

1.
lag om överklagande av beslut
av enskilda organ med offentliga förvaltningsuppgifter,

2.
lag om ändring i lagen (1973:370)
om arbetslöshetsförsäkring,

3.
lag om ändring i lagen
(1975:490) om beslutanderätt för Sveriges exportråd beiräffande
handelssekreterare m. m.,

4.
lag om ändring i lagen
(1984:1009) om beslutanderätt för bolag eller annan juridisk person med uppgift
att lämna permitteringslöneersättning,

5.
lag om ändring i lagen
(1985:1104) om skydd mot utförsel av vissa äldre kulturföremål.

Förslagen
har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Claes Kring. Lagrådet lämnar
förslagen utan erinran.

88

Innehållsförteckning Prop. 1986/87:39

Sid.

Proposition ....................................................... .... 1

Propositionens
huvudsakliga innehåll ..................... .... 1

Propositionens lagförslag ...................................... .... 2

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 oktober 1986 53

1
Inledning ......................................................... .. 53

2
AUmän motivering ........................................... 54

2.1
Följdändringar beträffande
förfarandet vid överklagande av myndigheters beslut ................................................................. 54

2.2
Förfarandet vid överklagande av
beslut av vissa enskUda organ 60

2.3
Omröstnings- och reservaUonsregler
............... .. 65

2.4
Vissa ändringar i övrigt .................................. .. 67

3
Upprättade lagförslag ....................................... .. 69

4
Specialmotivering ........................................... .. 71

5
Hemställan .................................................... .. 87

6
Beslut .......................................................... .. 87

Bilaga
Lagrådets yttrande ................................... .. 88

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986 89