Prop. 1986/87:40

Regeringens
proposition

1986/87:40 [%

om beskattningen vid avyttring av andelar i p

avkastningsfonder 1986/87:40

Regeringen
föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagils upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokoUet den 15 oklober 1986.

På
regeringens vägnar

Ingvar
Carlsson

Kjell-Olof
Feldt

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås att vinst eUer förlust som uppkommer vid avyttring av
en andel i en avkastningsfond skall beskattas som ränta i inkomstslaget
kapital. Med avkastningsfond avses en aktiefond som innehar obligationer och
andra slag av skuldebrev tiU ett värde som översfiger en fjärdedel av fondens
förmögenhet.

De nya bestämmelserna föreslås gälla i fråga om
avyllringar av andelar som sker fr. o.m. dagen efter det att propositionen
överlämnas tiU riksdagen. Detta kommer att ske denna dag. Bestämmelserna skall
således gälla för avyllringar fr. o.m. den 16 oktober 1986. I en
övergångsbestämmelse föreslås dock att äldre bestämmelser skaU tillämpas t.
o.m. år 1988 vid avyttring av andelar som förvärvats före den 16 oktober 1986.

1
Riksdagen 1986187. 1 saml. Nr 40

Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom
föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928: 370) dels att 35§ 3mom., 38§
Imom. och 39§ Imom. skall ha följande

lydelse, dels atl i anvisningarna tiU 38 § skaU
införas en ny punkt, 10, och i

anvisningarna tiU 39 § en
ny punkl, 4, av följande lydelse.

Prop. 1986/87:40

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3
mom.' Realisationsvinst på gmnd av avyttring av aktie, andel i aktiefond,
delbevis eller teckningsrätt till aktie eller andel i ekonomisk förening eller
i handelsbolag eUer annan rättighet som är jämförlig med här avsedd andelsrätt
eller aktie är i sin helhet skattepliktig, om den skattskyldige innehaft
egendomen mindre än två år. Detsamma gäller realisationsvinst vid avyttring av
konvertibelt skuldebrev, optionsrätt £;1-ler företrädesrätt till teckning av
konvertibelt skuldebrev eller skuldebrev förenat med optionsrätt. Med
optionsrätt avses rätt lill nyteckning eller köp av aktie som blivit utfäst i
förening med skuldebrev. Från sammanlagda beloppet av skattepliktig
realisationsvinst enligt detla stycke under ett beskattningsår, minskat med
avdragsgill föriusl vid avyttring samma år av egendom som avses i detta stycke,
får den skattskyldige göra £iv-drag med 1000 kronor. Avdragel får dock inte
överstiga vad som svarar mot sammanlagda beloppet av skattepliktig
realisationsvinst enligt detta siycke, minskat med avdragsgill förlust som
nyss nämnts. För vissa aktier och andelar tUlämpas bestämmelserna i 3a mom.

3 mom. Reafisationsvinst på grund av avyttring av
aktie, andel i aktiefond, delbevis eller teckningsrätt till aklie eller andel
i ekonomisk förening eller i handelsbolag eller annan rättighet som är
jämföriig med här avsedd andelsrätt eUer aktie är i sin helhet skattepliktig,
om den skatiskyldige innehaft egendomen mindre än två år. Detsamma gäller
realisationsvinst vid avyttring av konvertibelt skuldebrev, optionsrätt eller
företrädesrätt till teckning av konvertibelt skuldebrev eller skuldebrev
förenat med optionsrätt. Med optionsrätt avses rätt fill nyteckning eller köp
av aktie som blivit utfäst i förening med skuldebrev. Från sammanlagda
beloppet av skattepliktig reaUsationsvinst enligt detta stycke under ett beskattningsår,
minskat med avdragsgill förlust vid avyttring samma år av egendom som avses i
detta stycke, får den skattskyldige göra avdrag med 1000 kronor. Avdraget får
dock inte överstiga vad som svarar mol sammanlagda beloppel av skattepliktig
realisationsvinst enligl detta siycke, minskat med avdragsgill förlust som
nyss nämnts. För vissa aktier och andelar tillämpas bestämmelserna i 3 a mom. Avyttring av andel i sådan aktiefond, som avses i punkt 10 av anvisningarna liU 38 §, skall
redovisas endasi i inkomstslaget kapUal.

'
Senaste lydelse 1985:405.

Avyttrar
skattskyldig egendom som avses i detta moment och som den Prop. 1986/87:40
skattskyldige innehaft två år eUer mera, är 40 procent av vinsten skattepliktig.
Från sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt detla
siycke under ett beskattningsår, minskat med avdragsgill del av föriust vid
avyttring samma år av egendom som avses i detta stycke, får den skattskyldige
göra avdrag med 2 000 kronor. Avdraget får dock inte överstiga vad som svarar
mot sammanlagda beloppel av skattepliktig realisationsvinst enligt detta
stycke, minskat med avdragsgill del av förlust som nyss nämnts.

Kan tUlämpning av föregående stycke antas hindra
strukturtalionalise-ring som är önskvärd från allmän synpunkt, kan regeringen
eller myndighet som regeringen bestämmer medge befrielse därifrån hell eller
delvis, om företag som berörs av stmkturrationaliseringen gör framställning om
detta senast den dag avyttringen sker.

Har egendom som avses i detla momenl avyttrats
genom sådan tvångsförsäljning som anges i 2 § första stycket 1) lagen
(1978:970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst, är - oavsett
tidpunkten för förvärvet - endast 40 procent av vinsten skattepliktig.

Bestämmelsen i 2 mom. tredje stycket äger
motsvarande tilllämpning på egendom som avses i delta moment.

Har fastighet överlåtits på aktiebolag,
handelsbolag eller ekonomisk förening genom fång på vilket lagfart sökts efter
den 8 november 1967 av någon som har ett bestämmande inflylande över bolagel
eller föreningen, beräknas skattepliktig realisationsvinst vid hans avyttring
av aktie eller andel i bolaget eller föreningen som om avyttringen avsett mot
aktien eller andelen svarande andel av fastigheten. Vad nu sagts får inte
föranleda alt skattepliktig realisationsvinst beräknas lägre eUer att
avdragsgill realisationsförlust beräknas högre än enligt reglema i detta
moment. Bestämmelserna i detta stycke gäller endast om sådan fastighet utgör
bolagels eller föreningens väsentliga tiUgång. De gäller dock inte vid
avyttring av aktie i sådanl bostadsaktiebolag eller andel i sådan
bostadsförening som avses i punkt 2 femte stycket av anvisningarna tiU 38 §, om
avyttringen avser endast rätt tiU viss eller vissa men ej alla
bostadslägenheter i fastigheten. Lika med lagfartsansökan anses annan ansökan
hos myndighet om viss ålgärd med åberopande av fångeshandlingen. Om vinsten vid
försäljning av aktie eller andel på gmnd av bestämmelserna i detta stycke
beräknas enligt de regler, som gäller för beräkning av vinst vid avyttring av
fastighet, skall avyttringen anses ha avsett den mot aktien eller andelen
svarande andelen av fastigheten. Motsvarande gäller vid avyttring av
konvertibelt skuldebrev som utgivits eller optionsrätt som utfästs av
aktiebolag som nu sagts. Har aktiebolaget utgivit konvertibla skuldebrev eller
utfäst optionsrätter skall aktiens, skuldebrevets eller opfionsrättens andel
av fasfighelen anses motsvara aktiens, skuldebrevets eller optionsrättens andel
av summan av dels alla aktier i bolaget, dels alla aktier fill vilka de
konvertibla skuldebreven kan utbytas och dels alla akfier vilka kan nylecknas
med stöd av optionsrätterna.

Avyttrar
skattskyldig akfie i akliebolag och finns vid avyttringen obe

skattade vinstmedel i bolaget tiU följd av att störte delen av dess tillgångar

före avyttringen av aktien överlåtits på den skattskyldige eUer annan, skall

som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skattskyldige erhåller

för aktien. Vid bedömande av frågan om överlåtelse av störte delen av

bolagets tUlgångar ägt mm skall även beaklas fillgång i bolaget som inom

två år efter avyttringen av aktien, direkt eller genom förmedling av annan,

överlåts på den skattskyldige eUer honom närstående person eller på

aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk förening, vari den skattskyldige 3

eller
honom närstående person har ett bestämmande inflytande. Har över- Prop.
1986/87:40 låtelse av tUlgång i bolaget ägt mm efter utgången av det
beskattningsår då skattskyldighet för realisationsvinst vid avyttringen av
aktie i bolaget uppkom, skaU realisationsvinst enligt detta stycke tas tiU
beskattning på samma sätt som vid eftertaxering för nämnda beskattningsår. Vad
nu sagts äger motsvarande tiUämpning vid avyttring dels av konvertibelt skuldebrev
som utgivits eller optionsrätt som utfästs av sådant aktiebolag som avses i
första meningen av detta stycke, dels av andel i handelsbolag eller ekonomisk
förening. Riksskatteverket får medge undantag från detta stycke, om del kan
antas att avyttringen skett i annat syfte än att erhåUa obehörig förmån vid
beskattningen. Mot beslut av verket i sådan fråga får talan inle föras.

Avyttrar skatlskyldig aktie i ett akfiebolag, vari
aktierna tUl huvudsaklig del ägs eller på därmed jämförligt sätt innehas -
direkt eller genom förmedling av juridisk person - av en fysisk person eller
ett fåtal fysiska personer (fåmansbolag), till ett annat fåmansbolag, vari
aktie - direkt eller genom förmedling av annan - ägs eUer inom två år efter
avyttringen vid någol tillfäUe kommer att ägas av den skatiskyldige eller honom
närslående person, skall som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den
skattskyldige erhåUer för aktien. Lika med aktieinnehav i det bolag, som
förvärvat aktien, anses den skattskyldiges aktieinnehav i ett annat fåmansbolag,
som inom två år efter avyttringen förvärvar större delen av tillgångarna i
något av fåmansbolagen. Flår överlålelse av aktie i det förvärvande bolaget
eller i bolag, som förvärvat större delen av tillgångama i något av
fåmansbolagen, ägt mm efter utgiingen av del beskattningsår då skattskyldighet
för realisationsvinst enligt detta stycke uppkom får realisationsvinsten tas
tiU beskattning på samma sätt som vid eftertaxering för nämnda beskattningsår.
Vad nu föreskrivits i fråga om avyttring av aktie i fåmansbolag äger
beträffande sådant bolag motsvarande tUlämpning i fråga om avyttring dels av
konvertibelt skuldebrev eller optionsrätt, dels av teckningsrätt tUl aktie,
dels av företrädesrätt fill teckning av konvertibelt skuldebrev eller
skuldebrev förenat med optionsrätt och dels av annan rättighet jämförlig med
aktie. Bestämmelserna i detta stycke äger motsvarande fiUlämpning också i
fråga om handelsbolag eller ekonomisk förening och avyttring av andel i sådant
bolag eUer sådan förening. Sker avyttringen av organisatoriska eller
marknadstekniska skäl eller föreligger andra synnerliga skäl, kan regeringen
eller myndighet, som regeringen bestämmer, för särskilt faU medge undanlag från
tiUämpning av delta siycke.

Som närstående person räknas i detta moment
föräldrar, far- eller morföräldrar, make, avkomling eller avkomlings make,
syskon eUer syskons make eller avkomling samt dödsbo vari den skattskyldige
eller någon av nämnda personer är delägare. Med avkomling avses jämväl styvbarn
och fosterbarn.

38
§

1 m
o m. Till intäkt av kapi- Imom. Till intäkt av kapital

tal
räknas: ränta å obligationer och räknas: ränta å obligationer och å

å
utlånade eller i bank eller annor- utlånade eller i bank eUer annorstä-

städes
insalta medel, des insatla medel,

utdelning å svenska aktier och utdelning
å svenska aktier och

andelar i svenska aktiefonder och andelar i svenska aktiefonder och

ekonomiska föreningar samt å an- ekonomiska föreningar samt å an

delar i ufländska bolag och aktie- delar i ufiändska bolag och aktie

fonder, så ock fonder,

Senaste
lydelse 1984:1060.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1986/87:40

intäkt genom överlåtelse av rätt
inläkt genom överlåtelse av rält

till utdelning å aktier eller andelar, till utdelning å akfier eller andelar,

som nyss sagts, där ej aktiema eller som nyss sagts, där ej aktierna eller

andelarna samtidigt överiålits, andelarna
samtidigt överiålits,

samt

vinst på grund av avyttring av
andel i sådan aktiefond som avses i punkt 10 av anvisningarna,

allt såvitt intäkten inte är att
hänföra tUl jordbruksfastighet, faslighet som avses i 24 § 1 mom. eUer rörelse.

Till intäkt av kapital räknas även
vad som i samband med ideell förenings upplösning, medlems avgång ur
föreningen e.d. utskiftas till medlem uiöver inbetald insats.

För den, som genom köp, byte eller
därmed jämförligt avtal förvärvat rätt tiU utdelning å svensk aktie eUer å
andel i svensk aktiefond eller ekonomisk förening eller i utländskt bolag eller
utländsk aktiefond, skall såsom intäkt upptagas endast det belopp, varmed
utdelningen eller, om förvärvaren i sin tur överlåtit rätten till utdelning,
den därvid erhållna valutan överstigit det vid förvärvet utgivna vederlaget för
rätten tUl utdelning.

Såsom utdelning från svensk
ekonomisk förening anses jämväl vad som vid föreningens upplösning utskiftats
tiU medlem utöver inbetald insals, dock att vid upplösning genom fusion, som
avses i 2§ 4 mom. första stycket lagen (1947:576) om staflig inkomstskatt,
såsom utdelning i intet fall skall anses större belopp än som motsvarar vad
medlemmen erhållit kontant eller eljest i annat än andelar i den övertagande
föreningen.

39 §

1 mom.' Från bmttointäkt som 1 mom.
Från bmtlointäkt som

avses i 38§ 1 mom. får avdrag avses i 38 § 1 mom. får
avdrag gö-

göras för förvaltningskostnader, för ras för förvaltningskostnader, för

ränta som avses i 33§ 1 mom. tredje ränta som avses i 33 § 1 mom. tredje

stycket samt för annan ränla, som stycket samt för annan ränta, som

inte skall dras av enligt bestämmel- inte skall dras av enligt bestämmel

serna i 22, 25, 29 eller 36 § eller i 2 serna i 22, 25, 29 eller 36 § eller i 2

mom. av denna paragraf. mom. av denna paragraf samt för

förlust på andelar i aktiefond om vinst på andelarna
beskattas som inkomst av kapital.

Fysisk person får göra avdrag för
förvaltningskostnader endast lill den del dessa överstiger 1000 kronor under
beskattningsåret.

För beräkning av vinst och förlust
på andelar i aktiefond gäller vad somföreskrivs i punkt 4 av anvisningarna.

Anvisningar fill 38 §

10.
Vinst på andel i aktiefond knäs som intäkt av kapital om

räknas som ' Senaste lydelse
1985:1018.

fonden, när andelen avyttras eller inlöses, innehar eller lidigare
innehaft skuldebrev till ett värde som överstiger en fiärdedel av värdet av
fondförmögenheten. Om värdet av skuldebreven endasl tillfälligtvis överstigit
nämnda andel av förmögenheten skaU dock vinsten beskattas enligt 35 § 3 mom.

tiU39§

4. Vid beräkning av vinsl eller förlust på andel i
aktiefond skall som inläkt tas upp vad som erhålUts för den avyttrade
egendomen med avdrag för försäljningsprovision och liknande kosinader. Avdrag
får även ske för erlagd köpeskilling och för kostnader i samband
medförvärvet.

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag då
lagen enligt uppgift på den utkom från tryckel i Svensk författningssamling.

De
nya bestämmelserna tillämpas i fråga om avyttringar som sker efter den 15
oktober 1986. Äldre bestämmelser skall dock tUlämpas vid avyttring av en andel
som förvärvats den 15 oktober 1986 eller tidigare, om avyttringen sker före
utgången av år 1988.

Vid tiUämpning av bestämmelserna i punkl 10 av
anvisningama fill 38 § skaU hänsyn ej tas tiU sammansättningen av fondens
förmögenhet före den 16 oktober 1986.

Prop. 1986/87:40

Finansdepartementet ' ■ op-1986/87:40

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 oktober 1986

Närvarande:
slalsministem Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, S. Andersson, HeUström, G.
Andersson

Föredragande:
statsrådet Feldl

Proposition om beskattningen vid avyttring av andelar i
avkastningsfonder

1 Inledning

Den
svenska kapitalmarknaden har under senare år genomgått betydande förändringar.
På penningmarknaden har en rad nya placeringsinstmment introducerats. Som elt
led i denna utveckling kan konstateras ett kraftigt uppsving för placeringar i
s. k. avkastningsfonder. Dessa ger möjligheter att även med mindre insalser få
del av den höga avkastning som åtminstone vissa av placeringsinstmmenten ger.
Det är dock inte endast utsikterna att genom fonderna få hög avkastning på de
insatta medlen som bidragit till fondernas snabbt stigande popularitet. Även
möjligheter all med hjälp av fonderna uppnå skatlemässiga fördelar har spelat
en inte obetydlig roll. Enligt min uppfattning är det angeläget atl för
framliden förhindra vissa av de förfaranden som genomförs med hjälp av
avkastningsfonder i syfte att uppnå skatteförmåner. Jag skall därför nu behandla
den frågan.

Avkastningsfonderna behandlas i
kapitalvinstkommitléns betänkande (SOU 1986:37) Reavinst aktier obligafioner. I
betänkandet föreslås ändringar av beskaltningen av sådana fonder. Förslaget
ingick i den av kommittén förordade omläggningen av skuldebrevsbeskattningen.
Jag skaU i det här sammanhanget inte ta upp skuldebrevsbeskattningen i stort.
De bedömningar som kommittén gjorde beträffande avkastningsfonderna kan inte
direkt läggas till gmnd för mina överväganden nu. Detsamma gäller för de remissynpunkter
som avgelts i frågan. I det följande kommerjag emellertid att anknyta fill
kommittéförslaget. Innan jag går in på mitt förslag skall jag kortfattat
redogöra för de bestämmelser som gäller för avkastningsfonder.

2 Nuvarande bestämmelser

En
avkastningsfond är formelll en aktiefond och fonden är därför underkastad de
bestämmelser som gäller för sådana fonder. De civilrättsliga bestämmelserna
infördes genom lagsliftning år 1974 (prop. 1974:128, NU 1974:57, rskr. 388, SFS
1974:931). De innebär i huvudsak följande. Med en aktiefond förstås enligt
aktiefondslagen en fond, som huvudsak-

ligen består av akfier
eller andra värdepapper och som har uppkommit Prop. 1986/87:40 genom
kapitaltillskott från aUmänheten och ägs av dem som har tiUskjutit kapitalet (1
§). En aktiefond är inte en juridisk person (10§). Aktiefondsverksamhet, dvs.
förvaltning av aktiefond samt försäljning och inlösen av andelar i fonden, får
utövas endast av svenskt aktiebolag som har fått tiUstånd tUl detta, s. k.
fondbolag (1 och 2 §§). Bankinspektionen meddelar lillstånd atl ulöva
akliefondsverksamhet (15 §) och utövar tUlsyn över fondbolagen (5 §).

TUlgångarna i en aktiefond sk.all nedsättas i öppet
förvar hos en bank, s. k. förvaringsbank. Fondbolaget får endast i vissa
undantagsfall tiU fonden förvärva värdepapper med samma utfärdare i sådan
omfattning att värdet av de värdepapper som utfärdats av denne kommer alt
överstiga 10 % av fondens värde (21 §). Vad nu sagts gäller dock inte obligationer
och andra av staten utfärdade skuldförbindelser. Vidare får i en aktiefond inte
ingå flera aktier i ett och samma akliebolag än vad som motsvarar 5 % av
röstvärdet i bolaget (22 §).

Andelarna i en aktiefond skall vara lika stora och
medföra lika rält liU den egendom som ingår i fonden. Värdet av en fondandel är
aktiefondens värde delat med antalet utelöpande andelar. Beräkningen av värdet
på värdepapper som ingår i fonden skall ske med ledning av gällande marknadsvärde.

I anslutning tiU den civilrättsliga lagstiftningen
om aktiefonder infördes år 1974 bestämmelser angående beskattningen av fondema
(prop. 1974:181, SkU 1974:64, rskr. 389, SFS 1974:994-999). Bestämmelserna
innebär följande.

En aktiefond är särskilt skattesubjekt vid
inkomsttaxeringen. Vid den stafliga laxeringen gäller enUgt 10a§ lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt ,SIL, samma skattesats för akfiefond som
för aktiebolag, dvs. 52%. En aktiefonds utdelningsinkomster beskattas enligt 2§
10 mom. SIL som inkomst av kapital. Vinst som uppkommer vid fondens avyttring
av värdepapper beskallas enligt reavinslreglerna om egendomen innehafts
kortare fid än två år. Är innehavstiden längre är vinsten skattefri för fonden
(7 § 12 mom. SIL). Utdelning fill andelsägarna behandlas som räntekostnad för
fonden och är följaktligen avdragsgUl i inkomstslaget kapital (2 § 10 mom.
SIL).

För andelsägaren utgör utdelning från en aktiefond
i aUmänhet intäkt av kapital (38 § 1 mom. kommunalskattelagen (1928:370), KL,
jfr dock punkt 2 av anvisningarna till 28 § KL). Kupongskatt tas ut på
utdelningen enligt samma regler som gäller för aktieutdelning. Avyttras en
andel genom försäljning eller inlösen, beskattas eventueU vinst för
andelsägaren som inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet. För vinstberäkningen
gäUer samma regler som för reavinst på gmnd av avyttring av aktier (35 § 3
mom. KL).

3
Utnyttjande av avkastningsfonder i °p- 1986/87:40

skatteundandragande syfte

Vid
inlösen av en andel i en avkastningsfond skaU vinstberäkningen som nyss nämnts
ske enligt reavinslreglerna för aktier. Den värdestegring som regelmässigt sker
från det att utdelning lyfts på en andel består i huvudsak av ränta men blir
vid inlösen beskattad enligt akiievinstreglerna. Det betyder att utdelningen
endasl beskattas till 40% om fondandelen innehafts två år eller mera vid
inlösentillfäUel. Om andelsägaren tiUgodogör sig värdestegringen genom alt
behålla andelen och lyfta utdelning beskattas den i sin helhet som ränta. Denna
skillnad i beskaltningen har varil fömtsedd vid lagstiftningens tillkomst.

Det finns emellertid andra förfaranden med andelar
i avkastningsfonder som kan medföra avsevärda, ej avsedda skattelättnader. Ett
sådant är följande. Just före utdelningsdagen är den ackumulerade utdelningen i
fonden som störst och priset för en andel blir därför förhöjt i motsvarande
mån. Den som köper en fondandel vid liden just före utdelningstUlfäUet får
aUtså beiala elt förhållandevis högt pris för andelen. Detta pris ulgör hans
anskaffningskostnad vid en senare inlösen av andelen. På utdelningsdagen får
andelsägarna en intäkt som skall beskattas som inkomst av kapital. I samband
med atl utdelningen betalas ut från fonden minskar givetvis dess förmögenhel
med det samlade utdelningsbeloppet. Värdet av varje fondandel sjunker aUtså
med ett belopp som i princip motsvarar den utdelning som erhållits på andelen.
Om sedan fondandelen inlöses omedelbart efter utdelningsdagen uppkommer en
reaförlust som beloppsmässigt motsvarar utdelningsbeloppet.

Genom atl köpa andelar i avkastningsfonder före
utdelningstUlfäUet och inlösa dem omedelbart efter detta tillfäUe kan den
skattskyldige alltså framkaUa en reaföriust. På gmnd av den korta innehavsliden
är föriuslen avdragsgill lill oavkortat belopp enligt bestämmelserna i
punkterna 3 och 4 av anvisningarna tUl 36§ KL. Föriuslen kan alltså användas
för kvittning mot reavinster som uppstått vid försäljning av exempelvis aktier,
fastigheter och bostadsrätter.

Det nu skisserade förfarandet är riskfritt. Det
beror på atl avkastningsfonderna placerar sina pengar i statspapper och andra
s. k. guldkantade värdepapper. På gmnd av att avkastningen från fonden kan
beräknas med stor precision står det vid förvärvsfillfället också klart hur
slor insatsen i fonden måste vara för att den skattskyldige skall kunna
tiUskapa precis så stor reaförlust som han anser sig behöva.

Vad
jag hittiUs anfört har tagit sikte på den möjlighet som användningen

av avkastningsfonder ger atl kvitta bort en lidigare under beskattningsåret

uppkommen reavinst och detta oavsett vinstens slorlek. Emellerlid är del

ju klart atl den uppkomna reaförlusten motsvaras av en lika stor utdel

ningsinkomst. Som jag tidigare nämnt skaU denna las upp liU beskattning

under inkomst av kapital. Om den skattskyldige under beskattningsåret

också har ett minsl lika stort underskott i förvärvskällan kapital uppnår

han den fördelen med förfarandet atl utdelningsinkomslen kan kvittas mot

underskottet. Om utdelningsinkomslen är mindre än kapitalunderskottet 9

blir
effekten atl avdragsbegränsningen blir tillämplig på en del av underskottet,
medan resultatet i motsatt fall blir ett överskott i kapital om hela reavinsten
elimineras. Effekten blir således atl en reavinst kan elimineras samtidigt som
underskottet i kapital helt eller delvis bortfaller vid bestämningen av
underiagel för beräkning av liUäggsbelopp eUer m. a.o. att den genom
inkomslskattereformen införda avdragsbegränsningen hell eller delvis kringgås.

Även
för det fallet att den skattskyldige i utgångsläget endast erhållil en
skattepliktig reavinst under beskattningsåret kan stora skatteförmåner uppkomma
genom användning av avkastningsfonder. Förfarandet sker då i flera steg. Det
första sleget är atl på det sätt jag tidigare skisserat köpa och inlösa
fondandelar tUl så slora belopp all reaförlusten uppväger den urspmngliga
reavinsten. Dessa poster kvittas mot varandra i självdeklarationen. Den
utdelningsinkomst som uppkommit kvittas i sin tur bort genom att den
skatiskyldige tar upp ett lån mot förskottsränta. Lånet används för förvärv av
andelar i avkastningsfonder. För att få full avdragseffekt bestäms
lånebeloppet så att förskottsräntan motsvarar utdelningsbeloppel. Resultatet av
dessa transaktioner blir att den skatiskyldige inte kommer att redovisa någon
reavinst och heller ingen utdelningsinkomst tiU beskattning under det aktuella
året. Under det nästföljande årel upprepas utbetalningen av förskottsränlan
vilkel leder fill all utdelningsinkomsten även för detta år kommer atl i vart
fall tiU helt övervägande del bli neutraliserad i skaltesammanhang. Näsla år
inlöses andelama strax före utdelningstillfället. Genom att avkastningsfondema
regelmässigl flyttar fram utdelnings-tillfäUet några dagar för varje år har
tvåårsgränsen passerats. Utdelningsinkomsten kan således las ut med en fill
40% reducerad beskaltning i form av en reavinst. Det förfarande som jag nu
kortfattat redogjort för innebär aUtså att den urspmngliga reavinsten mllas
framåt i tiden fill dess att den kan las ut med lägre beskattning.

Prop.
1986/87:40

4 Överväganden

Mitt förslag:
Beskattning på grund av avyttring av en andel i en avkaslningsfond skall ske i
inkomstslaget kapital.

Skälen
för mitt förslag: Genom avkastningsfondema kan personer med litet kapital få
del av den i allmänhet goda ränteavkastningen på statsskuld-växlar,
skattkammarväxlar, riksobligationer, bankcertifikai och andra liknande
värdepapper som normalt endast ulges med mycket höga nominella belopp, ofta
minst en miljon kr. En direktinvestering i sådana papper är inte tänkbar för
den vanlige spararen. Avkastningsfonderna fyUer därför en viktig funktion på
kapitalmarknaden. Delta visas också av fondernas snabba värdetillväxt under de
senaste åren.

De
tidigare beskrivna sätten att utnyttja avkastningsfonderna har emellertid
endast tUl syfte att undgå effekterna av avdragsbegränsningen och eliminera
eller kraftigt minska skatten på en reavinst. I båda fallen är det

10

alltså helt klart alt
fonderna används endast för att uppnå skatlemässiga Prop. 1986/87:40
förmåner. Del är naturligtvis också möjligt att på angivet sätt framkalla
reaförluster med syfte alt använda dessa för kvittning mol under kommande år
väntade reavinster. Förfarandet kan sannolikt anpassas så atl skatieförmåner
uppnås också i mer komplicerade förfaranden.

Enligt min mening är dessa förfaranden inte
acceptabla. Det är ägnat alt inge olust när denna i första hand till småsparare
riktade placeringsform utnyttjas i skalteundandragande syfte. Jag anser därför
atl det finns slarka skäl för ett ingripande riktat mol dessa handlingssätt.

Flera lösningar är i och för sig möjliga för att
komma till rätta med problemen. Ett alternativ är atl begränsa avdragsrätten
för reaförluster på andelar i avkastningsfonder. Det kan ske genom en
bestämmelse enligt vilken endasl en viss del, l.ex. 40%, av förlusten är
avdragsgill oavsett innehavstidens längd. En annan möjlighel är att begränsa
avdragsrätten för reaförlusterna på liknande sätt som gäller för
premieobligationer. Det skuUe innebära att förlusterna endast fick kvittas mol
vinster på samma slags andelar, eventuellt med utvidgning liU något eller några
andra slag av reavinster.

Emellertid står det klart all de nu nämnda
allemativen är förenade med avsevärda nackdelar. I det första fallet kommer en
förlust inte att bli avdragsgiU fullt ut trots att den i princip beror på att
en i sin helhet skattepUklig utdelning mottagits. En asymmetri skulle uppkomma
i beskatlningen som uteslutande vore tiU andelsägarens nackdel. Della är
otillfredsställande, särskilt i de faU då andelsägaren av likviditetsskäl inte
kan anpassa tidpunkten för inlösen så att effekten undviks. Det är också klart
all denna lösning medför inlåsningseffekter med hänsyn tUl den obenägenhet atl
inlösa andelar med förlust som den leder lill.

Även del andra altemativet torde leda lill
inlåsningseffekter av minst lika stor omfattning. I vissa fall skulle en
andelsägare endast kunna tillgodogöra sig en föriusl genom att nyinvesiera i
fondandelar och realisera dessa med vinsl. I båda de nu diskulerade fallen
leder bestämmelserna således till att andelsägarna tvingas göra skatlemässiga
överväganden vid sidan av de rent ekonomiska. Enligt min uppfattning bör sådana
lösningar undvikas.

Ell ytterligare alternativ är att införa
räntebeskattning av andelar i avkastningsfonder. Den lösningen leder fill all
inte endast den uppburna utdelningen kommer att beskattas som inkomst av
kapital utan även vinsl eller förlust vid inlösen av en andel.
Värdeförändringar på en fondandel torde i mycket stor utsträckning bestå av
ränta. Det kan därför hävdas att detta alternativ ger en korrekt och
ändamålsenlig beskattning av fondande-lama. Det ger också bäitre neutralitet
mellan direkl ägande av obligalioner och liknande värdepapper och indirekl
ägande via en fond än vad de nuvarande reglerna ger. De nu nämnda förhållandena
utgör tungt vägande skäl för räntebeskattning. Lösningen lider heller inle av
de brisier som belastar de tidigare diskulerade alternativen. Den ordningen
förordades också av kapilalvinstkommitién.

Även enligt min mening bör etl ingripande göras
genom en övergång till

räntebeskattning. En räntebeskattning kräver atl man skiljer mellan av- 11

kastningsfonder
och andra slag av aktiefonder. Andelar i vanliga akfie- Prop. 1986/87:40 fonder
skall naturligtvis även fortsättningsvis beskattas enligt aktievinslreglerna.
Enligt min uppfattning bör man även beakta fondemas intresse av flexibilitet
vid valet av investeringsobjekt. Ett visst utrymme för placeringar i räntebärande
papper bör således finnas för aktiefondemas del medan avkastningsfondema på
motsvarande sätt bör ges visst utrymme för placeringar i aktier och
aktieliknande handlingar. I sammanhanget måste också aktiefondernas
likviditetsbehov beaktas. Vad jag nu sagt talar för atl gränsen i
beskattningshänseende mellan aktiefonder och avkastningsfonder bör dras
relativt generöst. Enligt min mening uppnås en lämplig avvägning om fonder,
vars värde till mer än en Qärdedel består av räntebärande eUer ränteberoende
värdepapper, hänförs till beskattningskategorin avkastningsfonder, medan de
fonder som har ett mindre innehav av sådana värdepapper aUtjämt skall beskattas
som akflefonder.

En invändning som skuUe kunna göras mot den
skisserade gränsdragningen är att andelsägarna i de olika fondema inle själva
kan påverka sin beskattningssituation. Denna blir nämligen beroende av de
åtgärder som fondförvaltaren vidtar. Om en akti<:fond förvärvar räntebärande
värdepapper i sådan omfattning alt 25-procentsgränsen överskrids förändras
också beskattningen av andelarna i fonden från aktievinst- fill
räntebeskattning.

Denna invändning torde dock vara mera av teoretisk
än prakfisk betydelse. De oUka fonderna kommer naturligtvis att själva
klassificera sig som antingen aktiefonder eUer avkastningsfonder och därigenom
ge aUmänheten den upplysning som behövs för att adekvata placeringar skall
kunna göras. Så är också fallet i dag. Risken att en fond utan egen förskyUan
övergår från att vara en aktiefond till att bli en avkastningsfond bedömer jag
som i det närmaste obefintlig med hänsyn till den professionella skötsel som
dessa fonder har. Den UUa risk som ändå kan finnas anserjag kunna undanröjas
genom en utformning av reglerna som gör det möjligt för en aktiefond att
tillfälligtvis överskrida gränsen, t. ex. i samband med häftiga och oväntade
kursförändringar eller stora likviditetstUlskott, utan atl fonden därigenom
automafiskt övergår tUl alt i beskattningshänseende bli en avkastningsfond.
Detta kan åstadkommas genom att bestämmelsen utformas så atl endast de fonder
som regelmässigt innehåUer obligationer o. d. värdepapper till ett värde
överstigande 25 % av fondförmögenheten anses utgöra avkastningsfonder. Kravet
på regelmässighet bör aUtså förstås så, att fonder som endast tillfälligtvis
överskrider gränsen, inte därigenom får sin skatlemässiga status förändrad. Jag
anser med andra ord att en generös tolkning bör göras i fall av ofrivilliga
gränsöverskridanden.

Jag vUl dock understryka att denna generösa
tolkning inte innebär att jag godtar alt akfiefonder systematiskt utnyttjar
gränsöverskridningar, t. ex. för atl i största möjliga mån ge andelsägarna
tillfälle att omvandla kapitalinkomster till lindrigare beskattade
kapitalvinster.

Del allernaliv somjag nu redogjort för anserjag på
ett tillfredsställande

säll löser de problem som för närvarande är förknippade med avkastnings-

fonderna. Jag är medvelen om alt skattestimulanser av hittillsvarande

omfattning inte längre kommer atl finnas kvar. Den möjlighet som fonder

na har att ge andelsägarna en hög effektiv avkaslning på insatt kapital är 12

dock
enligt min uppfattning tillräcklig för atl dessa fonder även i framtiden skall
utgöra elt attraktivt invesleringsallernativ. Jag föreslår därför att vinster
och förluster vid avyttring av andelar i avkastningsfonder hänförs fill inkomst
av kapital.

Den
förordade lösningen innebär i huvudsak följande. Vid inlösen av en fondandel
skall vinst eUer förlust beräknas på vanligt sätt. Som intäkt tas upp
nettoförsäljningspriset, dvs. det vid avyttringen uppnådda försäljningspriset
med avdrag för omkostnadema vid avyttringen. Från netloförsäljningsprisel får
avdrag göras för den kostnad som förvärvet av andelen befingat inkl.
omkostnaderna i samband med förvärvet. Uppstår en vinsl vid denna
resultatberäkning ulgör vinsten skattepliktig intäkt av kapital, medan en
förlust blir avdragsgill i samma förvärvskäUa. Vinst skall las upp till
beskattning med oavkortat belopp. En förlust är fullt ut avdragsgUl i
förvärvskällan. Vad som nu sagts om beskatlningen vid inlösen gäller på
motsvarande sätt om andelen avyltras på annat sätl, t.ex. genom en försäljning
eller vid utskiftning.

För andelar i aktiefonder bibehålls nuvarande
regler. Själva avkastnings-fonden som sådan skall även framdeles beskattas
enligt samma regler som nu gäller. Någon skiUnad i beskattningen av själva
fonden kommer aUlså inte att finnas mellan aktiefonder och avkastningsfonder.

Prop. 1986/87:40

5 Ikraftträdande, m.m.

Mitt
förslag: De nya bestämmelserna skall gälla för aUa andelar som förvärvats efler
den 15 oktober 1986.

För
andelar som förvärvats tidigare skall äldre bestämmelser gäUa intill ulgången
av år 1988.

Skälen för mitt förslag: Min avsikl är alt
proposifionen med förslaget skall överlämnas till riksdagen senare denna dag.
De föreslagna bestämmelserna syftar tUl att förhindra omotiverade
skattelättnader. De bör därför börja lillämpas snarasl möjligt. Av vad jag
lidigare anfört om bakgmnden tiU och syftet med förslaget följer att särskUda
skäl föreligger att låta de nya reglema gäUa redan under tiden för
riksdagsbehandlingen. Riksdagen bör därför med stöd av 2 kap. 10 § andra
stycket regeringsformen i ikraftträdandebestämmelser besluta alt de nya
bestämmelserna skaU tillämpas i fråga om avyttring av andelar som sker fr. o.m.
dagen efter den dag då propositionen överlämnades tiU riksdagen.

För
sådana fondandelar som förvärvats senast den 15 oktober 1986 anser jag det dock
rimligt att äldre bestämmelser får gälla under en övergångstid. Härigenom ges
de andelsägare som så önskar möjligheter att avveckla sina innehav under samma
fömtsättningar som gällde när de gjorde placeringen. En lämplig avgränsning
uppnås om de äldre bestämmelserna får tUlämpas t. o.m. utgången av år 1988 vid
avyttring av andelar som förvärvats den 15 oktober 1986 eUer tidigare.

Tidigare
har sammansättningen av fondförmögenheten inte haft någon

13

betydelse för
beskattningen vid avyttring av en fondandel. Mitt förslag Prop. 1986/87:
40 innebär en ändring i detta avseende. De tidigare förmögenhetsförhållandena
bör emellertid inte påverka den framtida andelsbeskattningen. Detta bör anges i
en särskild övergångsbestämmelse.

6 Upprättat lagförslag

I
enlighet med det anförda har inom finansdepartementet upprättats förslag lill
lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370).

Den föreslagna lagändringen är av så enkel
beskaffenhet atl lagrådels hörande skulle sakna betydelse.

7 Hemställan

Jag
hemställer all regeringen föreslår riksdagen att anta förslaget.

8 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredraganden har lagt
fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986 14