Prop. 1986/87:49

Regeringens proposition 1986/87:49

om skydd för kretsmönster i halvledarprodukter

Prop. 1986/87:49

Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagils upp i bifogade uidrag ur
regeringsprotokollet den 23 oklober 1986.

På
regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Sten
Wickbom

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen läggs fram förslag fill en lag om skydd för kretsmönster i halvledarprodukter
(s. k. datachips). Lagen ger den som har skapat sådana mönster elt immaterialrättsligt
skydd som innebär en ensamrätt alt framställa och sprida exemplar av mönstret.
Lagen innehåller också beslämmelser om skadestånd och straff vid intrång i
denna ensamrätt.

Enligt
lagförslaget bemyndigas regeringen all under fömtsättning av ömsesidighet
föreskriva alt lagen skall tillämpas också i förhållande lill andra stater.

Lagsfiftningen
föreslås träda i kraft den 1 april 1987.

Lagförslagen
i denna proposition har granskals av lagrådel. Propositionen innehåller därför
tre huvuddelar: lagrådsremissen (s. 5), lagrådets yttrande (s. 28) och
föredragande statsrådets ställningstaganden lill lagrådets synpunkter (s. 31).

Den
som vill ta del av samtliga skäl för lagförslagen måste därför läsa alla tre delama.

1 Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 49

1 Förslag till Prop. 1986/87:49

Lag om skydd för kretsmönster i halvledarprodukter Härigenom föreskrivs följande.

Skyddets
omfattning

1 §
Den som har skapal mönstret för kretsarna i en halvledarprodukt har

en uteslutande rätt att

1.
framställa exemplar av
mönstret,

2.
utföra mönstret på eller i ett
materiellt underlag, samt

3.
göra mönstret tillgängligt för
allmänheten genom att exemplar av mönstret eUer produkter som mönslrel ingår i
bjuds ul fill försäljning, uthyrning eller utlåning eller sprids fill
allmänheten på annat sätt.

Rätten
varar till utgången av det tionde året efter det år då mönstret först kommersielll
ulnylljades.

Inskränkningar
i skyddet

2 §
Ulan hinder av 1 § får exemplar framställas av krelsmönslret uteslu

tande för undervisning om eller analys av mönstret. Enstaka exemplar får

också framställas för enskilt bruk.

Exemplar
som har framställts med stöd av första stycket får inte utnyttjas för något
annat ändamål.

3
§ Exemplar av kretsmönster
eller produkter vari kretsmönster ingår får spridas vidare när de med samlycke
av den som innehar rätten till mönstret har spritts till allmänheten.

4
§ Om ett exemplar av etl
kretsmönster utgör allmän handling, skall exemplaret utan hinder av I §
tillhandahållas i den ordning som föreskrivs i 2 kap. tryckfrihetsförordningen.

Överlåtelse
av rätten

5 §
Överlåtelse av etl exemplar av elt kretsmönster innefatlar inte över

låtelse av rätten till mönstret.

Om
den som innehar rätten till etl mönster har medgelt någon annan rätl att
yrkesmässigt utnyttja detla (licens), får denne överiåla sin räll vidare endasl
om avtal har träffats därom. Ingår licensen i en rörelse, får den dock överlåtas
i samband med överlåtelse av rörelsen eller en del av denna.

Straff

6
§ Den som uppsålligen eller av grov oaktsamhet vidtar en ålgärd som innebär inirång
i rätten enligt 1 § skall dömas lill böter eller fängelse i högst två år. TiU
samma straff döms den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet för spridning
till allmänheten hit inför exemplar av kretsmönster som har framställts
utomlands under sådana omständigheter atl motsvarande framställning här skulle
ha varit straffbar.

För
försök eller förberedelse till brott enligt första stycket döms till ansvar
enligt 23 kap. brottsbalken.

Åklagare
får väcka åtal för brott enligt första eller andra stycket endast

om
målsäganden anger brottet tUl ätal eller åtal-, är påkallat från allmän Prop.
1986/87:49 synpunkt.

Skadestånd

7 §
Den som i strid mot denna lag utnyttjar ett kretsmönster skall lill den

som innehar rätten lill mönstret utge ersättning som ulgör skäligl vederlag

för utnyttjandet.

Sker
det uppsåtligen eller av oaklsamhel skall ersättning ulges också för den yllerligare
skada som intrånget har medfört. Vid besiämmande av ersättningens storlek skall
hänsyn tas även till innehavarens intresse av all intrång inte begås och fill
övriga omständigheter av annan än rent ekonomisk belydelse.

Inlösen
m. m.

8 §
Den som vidtar en åtgärd som innebär inirång i rätten enligt 1 § eller

en annan överträdelse som avses i 6 § är skyldig atl, om del är skäligt, mot

lösen avstå den egendom med avseende på vUken intrång eller överträ

delse föreligger till den som innehar rätten till kretsmönstret.

I
stället för att förordna om inlösen enligt första stycket får domstol, om del
är skäligt, besluta att egendomen skall förstöras, ändras eller utsättas för
annan åtgärd som är ägnad att förebygga missbruk. Detta gäller dock inte om
förverkande eller åtgärd som är ägnad att förebygga missbruk skall beslutas enligl
36 kap. brottsbalken. Talan som avses i della siycke förs av den som innehar
rätten lill krelsmönslret. Sådan talan får föras även av åklagare, om del är påkallal
från allmän synpunkt.

Bestämmelserna
i första och andra slyckena gäller inle mol den som i god tro har förvärvat
egendomen eller en särskild räll till den.

9 §
Sådan egendom som avses i 8 § får las i beslag, om brott enligt denna

lag skäligen kan antas föreligga. I fråga om sådanl beslag tillämpas reglerna

om beslag i brottmål i allmänhet.

10 §
Har ett annal föremål än som avses i 8 § använls som hjälpmedel

vid sådan framslällning av exemplar av krelsmönslret som utgör brott

enligl denna lag, får föremålet eller dess värde förklaras förverkat, om del

behövs för att förebygga brott eller om det finns andra särskilda skäl till

det. Detsamma gäller föremål som har använts vid försök till brott som

avses i denna paragraf eller som omfattas av åtgärd som utgör förberedelse

till sådant brott.

Lagens
tillämpningsområde

11 §
Denna lag tillämpas på kretsmönster skapade av svenska medborga

re eller av dem som har sin vanliga vistelseort i Sverige samt pä kretsmön

ster som först har spritts i Sverige.

Regeringen
får, under förutsätlning av ömsesidighet, föreskriva att lagen skall lillämpas
även i förhållande lill ett annal land.

Denna
lag träder i kraft den 1 april 1987.

Lagen
tillämpas även på kretsmönster som har tillkommit före ikraftträdandet. Har
exemplar av elt kretsmönster framställts före ikraftträdandet, får de dock utan
hinder av 1 § spridas vidare.

2 Förslag
till Prop. 1986/87:49

Lag om ändring i lagen (1960:729) om uppiiovsrätt till litterära
och konstnärliga verk

Härigenom förskrivs att 10 § lagen (1960: 729) om
upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 §' Har etl verk registrerats såsom mönster enligt vad
därom är stadgat, må utan hinder därav upphovsrätt till verket göras gällande.

Fotografisk bild är icke föremål Fotografisk bild eller kretsmön-

för upphovsrätt enligl denna lag: ster i halvledarprodukter
år icke

om rätt lill sådan bild gäller vad föremål för upphovsrätt enligl den-

särskUt är stadgat. na lag. Om rätten till fotografisk

bild och UU sådant mönsier finns

särskUda bestämmelser.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1987. Lagen
tillämpas inle på kretsmönster som har tillkommit före ikraftträdandet.

Senaste lydelse 1970: 488.

Justitiedepartementet Prop. 1986/87:49

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 2 oklober 1986

Närvarande:
statsministern Carisson, ordförande, och statsråden Lundkvist, Sigurdsen, Guslafsson,
Leijon, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carisson, Hellslröm, Wickbom,
Johansson, Lindqvist

Föredragande:
statsrådet Wickbom

Lagrådsremiss om skydd för kretsmönster i halvledarprodukter

1 Inledning

De
senasle årens snabba utveckling på datateknikens område har föranlett
överväganden huruvida lagsttftningen motsvarar de behov som den nya tekniken
ger upphov lill. När det gäller förhållandet mellan daiorer och inlellekluelll
rättsskydd har särskilt uppmärksammals frågan om skyddet för iniegrerade krelsar
("chips"). Härmed avses i huvudsak ytterst små system av elektriskt
ledande maierial som har anbringats i skivor av kisel eller liknande s. k. halvledarmaterial
och som kan användas för att lagra t. ex. datorprogram eller fullgöra
ungefärligen samma funktioner som en dator.

Frågor
rörande rättsskyddet för integrerade kretsar har behandlals av upphovsrältsutredningen
i delbetänkandet (SOU 1985:51) Upphovsrätt och datorteknik
(Justitieombudsmannen Per-Erik Nilsson, ordförande, redaktören Torsten
Bengtson, riksdagsledamoten Ing-Marie Hansson, f.d. radiochefen Otto
Nordenskiöld, docenten Ola Nyquist och kommunalrådet Joakim Ollen).
Utredningen har i samma betänkande tagit upp andra problem av upphovsrättslig
art som hänger samman med användningen av datorer. Del gäller frågor om
lagring, bearbelning och skapande av verk med hjälp av datorer samt skyddet för
dalabaser. Ett ytteriigare spörsmål som utredningen har tagit upp gäller det
upphovsrättsliga skyddel för daiorprogram.

I
förevarande lagstiftningsärende behandlas endasl frågan om rättsskyddet för
kretsmönster i iniegrerade krelsar. När det gäUer de övriga ämnen som avhandlas
i utredningsbelänkandet avser jag alt inom kort åierkomma med de förslag som
belänkandet i dessa delar föranleder.

Belänkandet
har remissbehandlats. En sammanställning av remissyttrandena har gjorts i
justitiedepartementet och finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (Dnr
2557-85).

Till
protokollet i delta ärende bör fogas dels en sammanfattning av betänkandet i nu
aktuella delar som bilaga 1, dels utredningens lagförslag som bdaga 2, dels en
förteckning över remissinstanserna som bilaga 3.

Utredningen har hållit löpande
kontakter med motsvarande utredningar i Prop. 1986/87: 49 övriga nordiska
länder. Under lagstiftningsärendets beredning i juslitiedepartementel har
samråd skelt med företrädare för vederbörande departement i de andra nordiska
länderna.

2 Internationella förhållanden

2.1 Lagstiftning och pågående lagstiftningsarbete i andra

länder

Det
försia land som har lagstiftat om skydd för halvledarprodukter är USA. Med
verkan från den 8 november 1984 infördes där en särskild lag, "The Semiconduclor
Chip Protection Acl", som ger ell skydd för halvledarprodukter vid sidan
av upphovsrätt och patenträtt. Det är fråga om elt skydd "sui
generis", dvs. en egen skyddsform vid sidan av de existerande. En
förutsättning för skydd är all krelsmönslret regislreras. Skydd ges i princip endasl
för amerikanska produkler och för sådana som först har utnyttjats kommersielll
i USA. Presidenten kan utsträcka skyddet liU atl avse produkter även från andra
länder under fömtsättning atl lagstiftningen i dessa länder ger etl i huvudsak
likartal skydd för amerikanska produkler. Lagen ger också under en
övergångstid den amerikanske handelsministern en möjlighel att genom en "interim
order" medge skydd för produkter från andra länder.

Under
våren 1985 gav Sveriges industriförbund in en ansökan lill den amerikanske
handelsministern om en utsträckning av skyddet i den amerikanska
lagstiftningen lill all avse svenska kretsmönster. Sedan del hållils en hearing
i frågan med dellagande av företrädare för justiliedepartemenlet och
industriförbundet, utfärdades en "interim order" som gav Sverige det
begärda skyddet med verkan till den 13 juni 1986. Efler ansökan om förlängning
av det provisoriska skyddet har detla för Sveriges del - liksom för Japan och
länderna i de Europeiska gemenskaperna, EG - förlängts lill den 8 november
1987.

En
japansk lag om skydd för kretsmönster tillkom ungefär ett halvår efler den
amerikanska. Skyddsmöjligheten enligt denna lag står öppen även för
utlänningar. I likhet med den amerikanska lagen är en förutsättning för
rättsskydd att kretsmönstret registreras.

Inom
EG pågår arbete med utformningen av direktiv tiU medlemsstaterna angående hur
rättsskyddet på området skaU regleras.

Vad
angår de nordiska länderna har utredningsförslag överiämnats i Danmark (Belaenkning
nr 1064, Ophavsrel og EDB) och i Norge (NOU 1986: 18, Opphavsretl og EDB). I
Finland arbetar en utredning på ett belänkande i hithörande frågor.

2.2 Arbetet i intemationella organ

De
två grundläggande internafioneUa konventionerna på upphovsrältsom-rådel,
Bernkonventionen och Världskonventionen om upphovsrätt, admi-

nistreras
av de två FN-fackorganen WIPO (Väridsorganisationen för den intellektuella
äganderätten) resp. UNESCO (FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kuliur).-Dessa
organisationer har inom ramen för sitl arbete tagil upp olika aspekter på det immalerialrällsliga
sjcyddet i samband med datortekniken.

Frågan om rättsskydd för
integrerade krelsar behandlades vid ett expertmöte i WIPO under hösten 1985.
Vid mötet diskulerades ett konventions-utkast om skydd för sådana kretsar. Ett
uppföljande expertmöte ägde rum i juni innevarande är. Något slutligt
ställningstagande till utkastet har ännu inle skelt utan åtskilliga frågor
kvarstår alt lösa, flera av grundläggande slag. Etl nytt möte i expertkommittén
har planerats lill början av nästa år.

Prop. 1986/87:49

3 Allmän motivering

3.1 Allmänna utgångspunkter

Mitt
förslag: Rättsskyddet för kretsmönster i halvledarprodukter bör regleras i en
särskild lag.

Utredningens
förslag: Ulredningen har också föreslagil elt särskilt skydd men förordar att skyddel
regleras genom elt lillägg i lagen (1960: 729) om upphovsrätt lill litterära
och konstnärliga verk (upphovsrällslagen).

Remissinstanserna:
Samtliga remissinslanser som yttrat sig i frågan har instämt i behovet av
lagreglering. Flera av dessa har dock ifrågasatt del lämpliga i atl de nya
lagreglerna las in i upphovsrättslagen.

Skälen
för mitt förslag: Atl lekniken på datorområdet har utvecklats myckel snabbi harjag
nyss nämnl. Detla gäller i särskilt hög grad i fråga om iniegrerade krelsar (s.
k. chips). UtveckUngen här har gåll mot allt mindre enheter med allt större
kapacitet. Beträffande den tekniska bakgrunden i fråga om
framställningsmetoder, kopieringsförfarande m.m. hänvisas till
upphovsrättsutredningens framställning i dessa delar (betänkandet s. 113-116).

1
takt med den förbätlrade lekniken har också det kommersiella intresset för
dessa produkter ökat. Behovet av etl fungerande rättsskydd på området har
därigenom vuxit sig allt starkare. Som en följd av delta har, som angetts i
föregående avsnitt, USA och Japan redan genomfört lagsliflning som ger etl
sådant skydd. Ett arbete med lagstifining av detta slag pågår också i
åtskilliga andra länder.

Kostnaderna
för utveckling av kretsmönster i chips är mycket höga. Det krävs slora lekniska
utvecklingsinsatser för atl så effektivt som möjligt utnyttja en kisdplatla och
få de erforderliga tekniska komponenterna att fungera på det mest
ändamålsenliga sättet. Utvecklingskostnaden för ett enda chip har angetls kunna
uppgå till 100 milj. dollar. Däremot är del tekniskt möjligl att för en
förhållandevis ringa koslnad så alt säga "gå bakvägen" och lösa upp
ett chip i dess olika lager, som sedan kan efler-

göras. Koslnaden för elt sådanl
förfarande har uppgetts understiga 50000 Prop. 1986/87: 49 dollar.

Man
kan alltså utan några egna utvecklingskostnader lillgodogöra sig del arbele som
någon annan har utfört och själv framstäUa exakt likadana chips. Dessa chips
kan säljas till elt avsevärt lägre pris än det till vilket originalchipet kan
saluföras. När detta ulnylljas kommersiellt blir följden en oacceptabel
snedvridning av konkurrensen. Förfarandet kan vidare hindra stimulansen för och
möjligheterna lill nyskapande på området. Del är med hänsyn härtUl uppenbart
att en okontrollerad kopiering på chipsom-rådel inte kan godlas. Ett skydd för
kretsmönster i chips är därför enhgt min uppfattning nödvändigt.

Det
finns därvid anledning alt analysera de befintliga skyddsformerna på del intellektuella
rättsskyddets område och se i vilken ulslräckning dessa kan lillämpas. Vad
först angår möjligheterna till skydd genom patent kan konstateras att dessa är
begränsade. Fömtsättningarna för alt få patent är att en uppfinning är ny, har
teknisk effekl och når "uppfinningshöjd". Genom patent ges alltså i
princip ell skydd för industrieUt användbara idéer. Själva framstäUningsprocessen
i fråga om chips kan alltså ges patentskydd. Under förutsättning all produklen
innehåller någol tekniskt nytt som når uppfinningshöjd kan vidare ges skydd
också för själva kretsmönstret i den del som uppfyller dessa krav. Oftast är emeUertid
inte idéerna i elt kretsmönster nya, och de når i allmänhel inle heller uppfinningshöjd.
Skyddsbehovel är snarare anknutet fill själva utformningen av mönslrel.

Mönslerskyddslagen
(1970:485) skyddar enligt 1 § "förebilder för en varas utseende eller för etl
omamenl". Det är uppenbart alt den inte kan vara tillämplig på
kretsmönstret i en halvledarprodukt.

Etl
visst skydd för chips kan ges genom varumärkeslagstiftningen och genom
lagstiftningen om skydd mot illojal konkurrens. Detta skydd bhr dock inte
tillräckligt eftersom det inte tar fasta på den intellektuella prestationen
bakom kretsmönstret. Varumärkeslagstiftningen hindrar dessutom endast under
vissa omsiändigheter framställning av exemplar av produkten.

Upphovsrätlsutredningen
har analyserat möjligheterna av etl upphovsrättsligt skydd för produkter av
detta slag och kommit till resullatet att integrerade kretsar under vissa fömtsättningar
skuUe kunna utgöra skyddade verk i upphovsrättslig mening. Som ulredningen har
konstaterat är det emellertid osäkert hur långt ett sådant skydd sträcker sig.

Sammanfattningsvis
kan alltså noteras att den lagsfiftning som för närvarande gäller på immaterialrättens
område inle ger ett uttömmande skydd för integrerade krelsar. Det råder också
en osäkerhet om hur långt det skydd som t. ex. upphovsrättslagen erbjuder
sträcker sig. Denna osäkerhet kan undanröjas endast genom att det skapas en
särskild skyddsform för kretsmönstren. Härigenom skulle detta skydd också kunna
anpassas till de särskilda förhållanden som kännetecknar dessa produkter.
Samtidigt bör det göras klart atl något skydd för krelsmönslret som sådant inte
längre kan ges inom ramen för upphovsrätten.

Kretsmönster
bör alltså inte i något avseende skyddas enligt upphovs- Prop. 1986/87:49
rättslagen i fortsättningen. Jag kan för min del inte se någon nackdel i detla.
Tvärtom är del enligt min mening angelägel atl del står klart hur långl del immalerialrällsliga
skyddel sträcker sig för dessa produkter. Sådan klarhet torde uppnås endast
genom ett särskUt skydd för kretsmöns-ler som är fristående från del rällsskydd
som skuUe kunna följa av bestämmelserna i upphovsrättslagen.

Sveriges
anslutning tUl Bernkonvenlionen och Världskonventionen för upphovsrätt kan inle
heller lägga något hinder i vägen för den laglekniska lösning som jag har
förordat. Jag viU här i första hand erinra om utformningen av den amerikanska
lagstiftning som jag har redogjort för i föregående avsnitt. Även
lagstiftningen i Japan liksom inriktningen på arbelet inom EG och i WIPO
innebär ett särskih skydd vilket utesluter Bernkonventionens och
Världskonventionens fillämplighet. Inom WIPO:s expertkommitté har del rått
enighet om att detla förfarande är konventionsenligt.

Jag
förordar således att rättsskyddet för mönster i iniegrerade krelsar regleras
genom en särskild lag och inte genom ett liUägg i upphovsrättslagen. En sådan
ordning skulle stå i överensslämmelse med den laglekniska lösning som planeras
i Danmark. Härigenom skapas alltså goda förutsättningar för rättslikhet i den
nordiska lagsfiftningen på området.

Viktigt
är också att lagen kan utformas i nära anslutning till molsvarande lagsliflning
i USA. Avsikten är nämligen atl förhandlingar på bilateral basis senare skall
tas upp om ett permaneni skydd enligt den amerikanska lagstiftningen för
svenska produkler. En fömtsättning för att uppnå detla lorde vara atl den
svenska lagsttftningen erbjuder i huvudsak samma rättsskydd som den
amerikanska. Dessa förhandlingar måsle ha avslutats innan liden för det
provisoriska skyddel för svenska produkler har gåll ul, dvs. före den 8
november 1987.

Det
är vidare angeläget att så långt möjligt beakta vad som har framkommit
angående EG-direktivet och vad som har förekommit under överläggningarna i WIPO:s
expertkommitté. Varken arbetet inom EG eller WIPO har emellertid ännu
slutförts. Frågan om ett permanent skydd för svenska produkter i USA är av
sådan ulomordenUig betydelse för Sveriges högteknologiindustri att den inte
kan anstå i avvaktan på arbetet i EG och WIPO. Jag vill därför redan nu
förutskicka all del inle kan uteslutas atl det, när EG-direktivet resp. en
särskild konvention i ämnet har antagits, kan finnas behov atl göra någon
mindre justering i den lagstifining som jag nu föreslår.

Vad
jag nu har angett utgör de utgångspunkter som enligt min mening bör ligga lill gmnd
för utformningen av rättsskyddet för integrerade kretsar. I det följande avser
jag att behandla frågor om

ensamrätten
i avsnitt 3.2,

exemplarframställning
för analys m. m i avsnitt 3.3,

skyddstiden
i avsnitt 3.4,

överlåtelse
av rätten i avsnitt 3.5,

intrång
i rättigheterna i avsnitt 3.6,

behörig
domstol m. m. i avsnitt 3.7,

del
geografiska tillämpningsområdet i avsnill 3.8, och 9

ikraftträdande
m. m. i avsnitt 3.9.

Mina kommenlarer till de enskUda
lagbestämmelserna ålerfinns i specialmotiveringen (avsnitt 5).

Prop. 1986/87:49

3.2 Ensamrätten

Mitt förslag: Den
som har skapat mönslrel för en inlegrerad krets skall, ulan någol krav på
registrering, ha en ensamrätt att framställa exemplar av della, alt ulföra
mönstret på eller i etl materiellt underlag och all sprida exemplar av krelsmönslret
till allmänheten.

Utredningens
förslag: Överensslämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna:
Ingen remissinstans har motsatt sig förslagel om alt den som har skapat
mönstret för en inlegrerad krets skall ges en ensamrätt i de avseenden som har
föreslagils. En remissinstans har förordat elt krav på dokumentation av
mönstrets ulformning.

Skälen
för mitt förslag: Som jag har anfört i föregående avsnill kan en okontrollerad
kopiering av chips inte godtas. Med hänsyn till de stora ekonomiska värden som
är förenade med all utveckla sådana produkler är det nödvändigl att den som har
skapal ell kretsmönster får reella möjligheter all kontrollera användningen av
detta mönster. Della syfte kan lillgodoses genom att del införs en bestämmelse
som ger mönslerskaparen ensamrätt att framställa exemplar av mönstret och att
sprida det till allmänheten.

FramstäUningen
av en integrerad krets innebär förenklat uttryckt att etl mönsier överförs från
en ritning lill en kiselskiva genom ett fotografiskt förfarande, kombinerat med
olika kemiska elsningsprocesser. I stället för att finnas i en ritning kan det urspmngliga
mönslrel ha lagrats i en dalor. Även sådana förfaranden där mönstret ulförs på etl
malerielll underlag bör omfattas av ensamrätten.

När
det gäller spridningsrätten bör denna ges samma huvudsakliga innehåll som den rält
upphovsmannen har enligt 2 § upphovsrällslagen att kontrollera spridning av
exemplar av upphovsrättsligt skyddade verk. Den som har skapal ett kretsmönster
bör sålunda ha en uteslutande rätt beträffande exemplar av mönstret att bjuda
ut dem liU försäljning, hyra ut dem, låna ut dem eller på annal sätt sprida dem
tiU allmänheten. När däremot produkter vari kretsmönstret ingår har spritts fiU
aUmänheten med rättighetshavarens samtycke, antingen i efl chip eller som en
del i en större produkl (t.ex. klockor, miniräknare), bör spridningsrätten inte
kvarstå. Sådana produkler bör alltså utan samlycke få säljas vidare eller göras
tUl föremål för uthyrning eller utlåning fill allmänheten.

En
särskild fråga är om den ensamrätt som jag nu har förordat bör uppstå automafiskt,
dvs. redan genom tillkomsten av mönstret, eller om den bör kräva registrering
eller någon annan form av offentliggörande.

Den
amerikanska och den japanska lagstiftningen på området innehåller krav på regisirering.
Det tidigare nämnda utkastet till EG-direktiv öppnar vidare en möjlighet för medlemsslalerna
alt föreskriva registrering av

10

krelsmönslret
men gör inte sådan regisirering obligatorisk. WIPO:s konventionsutkast bygger
pä i huvudsak samma princip.

Varken del danska eller
del norska ulredningsförslagel innehåller någol krav på registrering eller
andra formaliteter för att erhålla skydd för chips. Vid nordiska departementsöveriäggningar
i frågan har också framkommit, att del åtminslone inte för närvarande finns
några planer på ett obligatoriskt registreringsförfarande. Jag ser inte heller
någol särskih behov av all nu slälla upp elt sådant krav i den svenska lagsttftningen.
Kretsmönster torde vara tämligen lätta att ideniifiera för speciaUster, och
risken för dubbelskapande har sagts vara prakfiskt sell uteslulen. Härtill
kommer alt ell system med registrering skulle la fid att bygga upp och
samtidigt kunna medföra höga kostnader. I likhet med den stora majorilelen av remissinslanser
anser jag därför att skyddet för integrerade kretsar skall gälla utan registrering
eller något annat liknande formbundet förfarande.

Prop. 1986/87:49

3.3 Exemplarframställning för analys m. m.

Mitt förslag: Utan
hinder av ensamrätten tiU ett kretsmönster skaU exemplar av delta kunna
framställas för undervisning eller analys. Också enstaka exemplar skall kunna
kopieras för enskilt bruk.

Utredningens förslag:
Överensstämmer med mitl förslag ulom när del gäller rätten att kopiera
kretsmönster för enskilt bmk.

Remissinstanserna:
Ingen remissinstans har närmare berört frågan.

Skälen för mitt förslag: I
undervisningssammanhang eller för teknisk vidareulveckling av en produkl kan
del ibland finnas etl behov av alt först "bryta ner" ett kretsmönster
och att sedan framställa exemplar av det för all studera dess uppbyggnad. Utan
uttryckliga bestämmelser, som inskränker den ensamrätt i fräga om
mångfaldigande somjag har föreslagit, skulle ell sådant förfarande inte vara
tillätet. Detla analysförfarande bmkar med en engelsk term benämnas "reverse
engineering". Det är lillålet både enligt den amerikanska och enligt den
japanska lagstiftningen.

I likhei med ulredningen
finner jag en sådan inskränkning i ensamrätten väl motiverad. Genom alt tillåla
exemplarframställning för de ändamål som har angetls skapas goda
förutsättningar för den fortsalla lekniska ulvecklingen på områdel. Härigenom tUlgodoses
etl av de viktigaste syftena bakom all immaterialrätlslig lagsttftning,
nämligen alt sfimulera det andliga skapandet.

En fråga som har
uppmärksammals inom arbetet i WIPO är hur långl rätten till "reverse engineering"
skall utsträckas. Frågan har närmast gällt på vilket säll den som på gmndval av
etl sådanl förfarande har åstadkommil ell exemplar av ell kretsmönster skall
få använda det exemplar som han själv har framställt. Den amerikanska lagen ger
en rätt att "incorporate the result of such conduct in an original mask work
which is made to be distributed". Detla lorde vara alt uppfatta så all, om
man med hjälp av förfarandel åstadkommer ett nytt kretsmönster, detla får
användas oberoende av rälien lill del mönsier som har använts för analysen.

II

Jag
anser för min del alt en sådan ordning är lämplig. Den ligger också hell i
linje med de moliv somjag har angell för att inskränka ensamrätten. Sådana
exemplar som inte skiljer sig markanl från det urspmngliga mönstret utan
endast kan sägas utgöra en bearbetning av detla bör däremot inle få användas
för annal ändamål än det som exemplaret har framställts för, dvs. antingen
analys eller undervisning.

En
annan fråga är i vilken utsträckning det skall vara tillåtet att framställa
exemplar av kretsmönster uteslutande för enskilt bmk. Inom upphovsrätten
medges i princip sådan kopiering (11 § upphovsrällslagen). Även patenträtten
undantar från ensamrätten sådant utnyttjande som inte sker yrkesmässigt; jfr 3
§ patentlagen (1967:837). Bakgmnden lUl bestämmelserna är att det inte har ansells
lämpligl all låta ensamrätten omfalta även sådan exemplarframställning som äger
mm inom den privala sfären.

Molsvarande
synpunkier gör sig enligl min mening gällande också i fråga om framställning av
exemplar av kretsmönster. Del kan t. ex. finnas intresse av atl kopiera en
sida ur en facktidskrtfl som upptar en ritning av mönslrel. Här bör särskiU
observeras all denna kopiering i enlighel med vad jag nyss har angetl är
tillålen enligl gällande lagstifining. En ändring på denna punkl som skulle
förbjuda kopiering i fortsättningen och därmed -enligt vad jag föreslår i della
avseende — kunna föranleda siraff bör inte göras utan starka skäl. Några sådana
skäl föreligger inte enligl min uppfattning.

En
bestämmelse som tillåter kopiering för enskilt bruk ger också en rätl alt för
detta ändamål framslälla enslaka exemplar av elt chip som innehåller krelsmönslret.
Jag kan emellerlid inle se att en sådan ordning skulle kunna medföra någon
störte skada för den som har skapat mönstret. Det lorde nämligen inte vara
möjligt att göra en sådan kopiering utan tillgång till den oerhört komplicerade
apparalur som erfordras för framslällning av chips. Fallet skulle alltså inte
vara särskilt praktiskt. Om man tillåter kopiering av detta slag undviks vidare
de gränsdragningsproblem som annars skulle uppkomma mellan tillåten exemplarframställning
i analyssyfte och otUlåten exemplarframställning för enskilt bruk.

Prop.
1986/87:49

3.4 Skyddstiden

Mitt förslag:
Ensamrätten skall bestå till utgången av del lionde årel efter det år då
mönstret först kommersiellt utnyttjades.

Utredningens förslag:
Överensstämmer med mitt förslag utom beträffande utgångspunkten för
beräkningen av skyddstiden.

Remissinstanserna: Flera
remissinstanser har tiUstyrkt utredningens förslag i dess helhet, men ingen
har ullalat sig särskilt på denna punkl.

Skälen för mitt förslag:
Som jag har nämnt tidigare går den lekniska utvecklingen på området oerhört
snabbt. Det torde därför inte finnas något behov av en särskilt lång skyddstid
för de produkter det här är fråga om. I de amerikanska och japanska lagarna
föreskrivs en skyddstid om tio år.

12

Samma
period anges i utkastet lill EG-direktiv liksom i WIPO:s konvenlionsulkasl.

Med hänsyn fill vad som är
känt om den tekniska utvecklingen anserjag inte att skyddsbehovel gör sig
gällande längre lid än lio år. Jag kan därför slälla mig bakom ulredningens
förslag om en skyddslid av denna längd. Däremot kan jag inte ansluta mig till ulredningens
uppfattning att fiden skall räknas från del år då krelsmönslret skapades. Denna
tidpunkt kan nämligen vara svår alt faslställa. Vidare gör sig skyddsbehovet slarkasi
gällande när mönstret har förls ul på marknaden. Därför anser jag all utgångspunkten
för skyddstiden, i likhet med vad som föreskrivs i lagstiftningen i USA, bör
vara den lidpunkl då krelsmönslret för försia gången ulnylljades kommersielll.

Prop.
1986/87:49

3.5 Överlåtelse av rätten

Mitt
förslag: Rätlen till ell kretsmönster skall kunna överlåtas. Vidareöverlålelse
får inle ske utan all särskilt avtal därom föreligger.

Utredningens
förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag.

Remissinstanserna:
Ingen remissinstans har berört frågan om rättens övergång i allmänhel.

Skälen
för mitt förslag: I likhet med vad som gäller för andra immateriella
rättigheter bör rätlen till ett kretsmönster kunna överlåtas. Parterna bör ha
full frihet att själva reglera villkoren för överlåtelsen. Överlåtelse av rätlen
till etl kretsmönster bör dock enligl min mening inle innebära en räll för
förvärvaren all vidareöverlåta rälien, om inle parterna uttryckligen har
avtalat detla. Däremot ser jag ingel behov av att särskih reglera frågan om en evenluell
rätt att göra ändringar i ett kretsmönster.

3.6 Intrång i rättigheterna

Mitt förslag:
Straff- och skadeståndssanktioner, liksom föreskrifter om förverkande och
särskilda bestämmelser som ger en domstol räll alt meddela föreskrifier i syfle
att förhindra fortsatt intrång, införs efter mönster av upphovsrättslagen.

Utredningens
förslag: Har samma syfle som mitl förslag.

Remissinstanserna:
Frågan har inte berörts av remissinstanserna.

Skälen för mitt förslag:
Intrång i de rälligheler som skyddas enligt upphovsrällslagen kan enligl
särskilda bestämmelser i den lagen medföra straffansvar i form av bötesstraff
eller fängelse i upp fill två år. En förutsättning för straffansvar är att
gärningen har skelt uppsålligen eller av grov oaktsamhet. Inirång föreligger
även när någon för spridning liU allmänheten i Sverige för in exemplar av
skyddade verk, om exemplaren har framslällls utomlands under sådana
omständigheter att en framställning av detta slag i Sverige skulle ha varil
straffbar. Upphovsrällslagen innehåller

13

också beslämmelser om
skadestånd vid inirång. Fömiom det vederlag som Prop. 1986/87: 49

alltid skall utgå för
utnyttjandet kan redan vid sådan oaktsamhet som inte

är grov utgå ersättning
för annan förlust än uteblivet vederlag, liksom för

lidande och annat förfång.
Vidare kan domstolen förordna att olovligt

framställda exemplar mot
lösen skall avstås till rättighetshavaren eller

förstöras eUer all andra ålgärder
i syfle atl förhindra fortsatt missbruk skall

vidtas
med sådana exemplar.

Del
upphovsrättsliga sanktionssystemet fick sin nuvarande utformning genom en
lagändring år 1982 (prop. 1981/82:152). Ändringen innebar bl. a. en väsentlig
skärpning av påföljderna som syftade till atl komma lill rätta med den
tilllagande olovliga kopieringen av upphovsrättsligt skyddade verk. Denna
kopiering kunde ofta vara av stor omfattning och vålla belydande ekonomisk
skada för rättighetshavarna.

De
intressen som 1982 års lagändring avsåg att tiUgodose gör sig starkt gällande
även i fråga om skyddet för kretsmönster. Med hänsyn till vad jag lidigare har
anfört om behovet av ett effekiivt skydd är det samtidigt nödvändigl att della
förenas med effektiva sankfioner.

Enligt
min mening kan de sanktioner i form av straff och skadestånd som föreskrivs i
upphovsrättslagen vid intrång i upphovsrätt uppfylla dessa krav på effekfivitet.
Del är också angelägel all domstolen får möjlighel all förordna om särskilda
åtgärder för atl förebygga fortsatt intrång och att egendom som har samband med
intrånget under vissa omständigheter skall kunna förverkas.

När
del gäller den närmare ulformningen av skadesiåndsbestämmelsen skulle i och för
sig kunna övervägas att låla 58 § patentlagen (1967:837) tjäna som förebild.
Denna bestämmelse har nyligen ändrats (prop. 1985/86: 86, LU 29, rskr. 177, SFS
1986: 233) i syfte att förbättra palenlhavarens möjlighet atl få full
ersättning för den skada han lider vid patentintrång. Samma intresse gör sig
givetvis gällande när del gäller att ersätta mönsterskaparen för den skada som uppkommer
vid intrång i rätlen till etl kretsmönster.

Intrång
av senast angivet slag företer emellertid större likheter med det slags intrång
som sker genom piratkopiering av upphovsrättsligt skyddade verk och genom
spridning av sådana piratkopior. Som jag har anfört tidigare (avsnitt 3.1)
skulle kretsmönster i ett visst utförande under en övergångslid kunna utgöra
verk i upphovsrätlslagens mening. Möjligheterna till skadestånd vid inirång i
rätten till ett sådant kretsmönster skulle därför bedömas enligl upphovsrällslagen.
Enligl min mening är det angeläget all frågan om rätten lill ersättning vid krelsmönsterintrång
bedöms enligl samma grunder, oavsett om mönstret skyddas enligt upphovsrällslagen
eller enligt den särskilda lagen om skydd för kretsmönster i halvledarprodukter.
Skadesiåndsbestämmelsen bör därför Uksom straffbestämmelsen ulformas med upphovsrällslagen
som förebild.

14

3.7
Behörig domstol m. m.

Prop. 1986/87:49

Mitt
förslag: Frågor om intrång i rälien till kretsmönster skall prövas av de
allmänna domstolarna enligt vanliga forumregler.

Utredningens
förslag: Ulredningen har inle närmare berört frågan.

Remissinstanserna:
Några remissinslanser har ifrågasatt om de allmänna domstolarna har nödvändig
kompelens för de lekniskl komplicerade frågor som kan komma upp i
"datorsammanhang". Etl par av dessa remissinstanser anser
visserligen att aUmänna fommregler bör gälla men att domslolarnas tekniska
kompelens bör förstärkas. Ell par andra vill anknyta till den rättegångsordning
som gäller för patenlprocessen.

Skälen
för mitt förslag: Frågor om intrång i upphovsrätt prövas av de allmänna domslolarna.
I vissa lyper av mål gäller dock särskilda forumregler. Sålunda har Stockholms
tingsräll exklusiv behörighet alt i första instans pröva mål om ljudradio-
eller televisionsuisändning i strid mot upphovsrättslagen (58 §) och mål om televisionsuisändning
i slrid mot lagen (1960: 730) om rätt till folografisk bild (20 §). Även i
vissa patentmål, bl.a. mål om patentintrång, har Stockholms tingsrätt en
motsvarande exklusiv behörighet (65 § palenfiagen).

Det
främsta skälet för att koncentrera mål av de kaiegorier jag nu nämnt till vissa
domslolar är att dessa mål har bedömts innefatta så speciella frågor atl det är
befogat med en koncentration av detla slag för alt garantera atl domstolen har
tUlräcklig sakkunskap och erfarenhei. I samma syfte har man i patentmålen
tillfört domstolen särskilda ledamöter med tekniska kunskaper i de aktuella
frågorna. Också komplicerade mål om ekonomisk brottslighet handläggs
företrädesvis av vissa tingsrätter som samtidigt har tillgång till särskild
expertis.

Mål
om intrång i rätten till kretsmönster kan komma att innefatta lekniska och
andra frågor av komplicerat och speciellt slag. Detta talar naturligtvis för
att man genomför en molsvarande koncentration för dessa mål. En sädan koncentralion
kan emellertid också medföra nackdelar från såväl principiell som praktisk
synpunkt (jfr prop. 1984/85: 178 s. 27 ff). Frågorna om koncentration av mål fill
vissa domstolar och om experlmedverkan kommer sannolikl alt belysas från mer
generella utgångspunkter av rättegångsulredningen (Ju 1977:06) i ett
belänkande som väntas inom någol halvår. Med hänsyn härtUl anserjag övervägande
skäl tala för att i föreliggande sammanhang inle frångå principen om tingsrälternas
lika behörighet.

3.8
Det geografiska tillämpningsområdet

Mitt förslag: Det
särskilda skyddet skall gälla sådana kretsmönster som har skapals av svenska
medborgare eller personer som har sin vanliga vistelseort i Sverige, liksom
sådana kretsmönster som först har utgetts i Sverige. Regeringen bemyndigas all
under förulsältning av ömsesidighet utsträcka tillämpningsområdet.

15

Utredningens
förslag: Överenstämmer med mitt förslag. Prop. 1986/87:49

Remissinstanserna:
Ingen remissinstans har berört frågan.

Skälen
för mitt förslag: Immalerialrällen har en påtagligt internationell karaktär. De
flesta länder är också bundna av olika internationella överenskommelser på områdel.
Dessa överenskommelser bygger genomgående på vad som bmkar kaUas principen om
nationell behandling. Härmed avses att varje stat som är ansluten tiU en
konvention åtar sig atl genom sin nationella lagstifining bereda medborgare i
andra fördragsslutande slaler samma skydd som landets egna medborgare åtnjuter.

I
lagtekniskl hänseende bmkar den nu beskrivna ordningen genomföras på det
sättet, alt de immaterialrältsliga lagarna i princip ger endasl ell nationellt
skydd men att regeringen bemyndigas all, under förutsättning av ömsesidighet,
föreskriva att lagen skall lillämpas också i förhållande till en annan stal
(jfr 62 § upphovsrättslagen).

En
ordning av det slag jag nu har beskrivii bör enligl min mening genomföras i
fråga om lagsttftningen om skydd för kretsmönster. Skyddet bör alltså vara rent
nationeUt, men regeringen bör samtidigt bemyndigas all under fömlsätlning av
ömsesidighet förordna atl lagen skall tillämpas i förhållande lill andra
länder.

Ell
sådanl bemyndigande får belydelse bl. a. om det träffas en bilateral
överenskommelse med USA om etl permaneni skydd för svenska produkter i USA och
vice versa. Bemyndigandel skulle då kunna utnyttjas för alt föreskriva all den
svenska lagen skall lillämpas i förhållande liU USA. Del är också angelägel att
den svenska lagsttftningen kan bereda skydd för produkler som har sitt urspmng
i de övriga nordiska länderna. Med stöd av bemyndigandel skulle detta kunna
uppnås så snart motsvarande lagsliflning har genomförts i dessa länder.
Utsträckning kan också komma i fråga i förhållande lill Japan vars lagstifining
redan omfaltar ulländska kretsmönster.

Även
en utvidgning av lagens tillämpningsområde på grund av anslutning tUl en
multilateral överenskommelse, dvs. om arbetet inom WIPO leder fram till en
sådan, kan komma att aklualiseras. Om lilllräde till överenskommelsen kräver
lagändring, måste dock givetvis frågan om godkännande av överenskommelsen
först prövas av riksdagen.

3.9 Ikraftträdande m. m.

Det
är angeläget alt förhandlingar om elt permanent skydd för svenska produkter i
USA tas upp i god tid innan det fillfälliga skyddel upphör i böljan av november
nästa år. Den föreslagna lagstiftningen bör med hänsyn härtill genomföras så
snart som möjligt. Lagen föreslås därför träda i kraft den 1 april 1987.

I
likhei med vad som är bmkligt vid ändringar i den upphovsrättsliga

lagstiftningen bör de nya reglerna tillämpas också på kretsmönster som har

tillkommit före den nya lagens ikraftlrädande. Något skydd enligl upp

hovsrällslagen bör i enlighet med vad jag har anfört inledningsvis (avsnitt

3.1) inte ges för de kretsmönster som skapas efter ikraftträdandet. Där

emot bör det skydd som upphovsrällslagen kan ha gett dessförinnan bestå 16

även efler denna lidpunkl.

4 Upprättade lagförslag Prop. 1986/87:49

I enlighel med del anförda har inom justitiedepartemenlel
upprättats förslag till

1.
lag om skydd
för kretsmönster i halvledarprodukter,

2.
lag om ändring
i lagen (1960:729) om upphovsrätt fill litterära och konslnärliga verk.

Förslagen bör fogas till regeringsprotokollel i detta
ärende som bilaga 4 .

5 Specialmotivering

5.1 Förslaget till lag om skydd för kretsmönster i halvledarprodukter

Skyddets omfattning

1 §

Den som har skapat mönslrel för kretsarna i en halvledarprodukt
har en uteslutande rätt att

1.
framställa
exemplar av mönstret,

2.
utföra mönstret
på eller i ett malerielll underlag, saml

3.
göra mönstret
tillgängligt för allmänheten genom atl exemplar av mönstret eller produkter som
mönstret ingår i bjuds ut till försäljning, uthyrning eller ullåning eller
sprids fill allmänheten på annat sätt.

Rätten varar till utgången av det tionde året efter del år
då mönstret först kommersiellt utnyttjades.

Denna paragraf innehåller i första stycket de
grundläggande bestämmelserna om de rättigheter som tillkommer skaparen av
mönstret för kretsarna i en halvledarprodukt. Andra slycket reglerar
skyddstiden.

Första stycket. Bestämmelsen har utformats med viss
förebild av 2 § uppbovsrättslagen. Med uttryckssättet "den som har
skapat" avses atl rätlen urspmngligen uppslår hos en eller flera fysiska
personer. Som framgår av 5 § kan rälien, i likhet med vad som gäller inom upphovsräiten,
övergå lill t. ex. en arbetsgivare genom ett anställningsavtal.

Skyddet gäller i fråga om mönstret för kretsarna i en halvledarprodukt.
Med halvledare avses material som har en ledningsförmåga som ligger mellan isolatorer
och metalliska ledare och vars elektriska egenskaper lätl kan modifieras med
vissa tiUsatser, s. k. dopämnen. De halvledare som används vid chipsframställning
är främst kisel, men även andra material såsom germanium eller galliumarsenid
förekommer. Från rättsskyddet utesluts kretskort och liknande produkter vilkas
ledningar har tryckts eller på annat sätt anbringats på ytan av ett isolerande
material.

Del skydd som lagen ger är ett formskydd och inle ell
idéskydd. Idéer, principer, algoritmer osv. är alltså inle skyddade som sådana
utan endasl i den speciella utformning de har fått i ett visst besläml
kretsmönster.

Användningen av ordel "skapa" avser all ge
uttryck för elt krav på en viss individuellt skapande insals. Mönstret måste ha
en grad av originali-

2 Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 49

tet.
Helt banala produkter skall alltså inte åtnjuta skydd enligl denna lag. Prop.
1986/87: 49 Kretsmönster som har skapats genom en sammanställning av enskilda okomplicerade
delar, t.ex. från ett s.k. cellbibliotek, kan emeUertid bli skyddade. En
förutsättning är atl sammanställningen som sådan ger uttryck för en
självständigt skapande insals. Här kan jämföras med vad som gäller i fråga om
samlingsverk enligl 5 § upphovsrällslagen. I den allmänna motiveringen har vid
behandlingen av frågan om "reverse engineering" (avsnitt 3.3) berörts
de problem som gäller i fråga om gränsdragningen mellan å ena sidan nyskapande
och å andra sidan bearbelning av ell befintligt kretsmönster.

Bestämmelsen
ställer inte upp något nyhetskrav. En följd av delta är att det åtminslone
teoretiskt är möjligt för två personer att oberoende av varandra åsladkomma
nästan identiskt samma utformning av kretsmönstren. I så faU har var och en av
dessa ett skydd för sin utformning av mönslrel. Att bevissvårigheter skulle
kunna uppkomma i denna siluaiion är uppenbart. Sannolikheten för elt
oavsiktligt dubbelskapande av delta slag torde emellerlid vara ulomordenlligl
liten.

Den
ensamrätt som paragrafen ger är av två slag, nämligen en rätt atl mångfaldiga
och en rätl alt sprida exemplar. Rälien till mångfaldigande regleras i
punkterna I och 2. Rätten avser alla typer av mångfaldigande, således både etl
direkt överförande av krelsmönslret (från en ritning, etl fotonegaliv, en glasplål
eller liknande) till en kiselskiva och ell överförande från en dalabas där krelsmönslret
finns lagrat. Del är också fråga om en framslällning av exemplar av mönstret,
när en ritning av mönstret kopieras eller när mönslrel förs över till förlagor,
s. k. masker. I likhet med vad som gäller enligt upphovsrätten faller under mångfaldiganderätten
också överföring av mönstret på en anordning genom vilken del kan återges, t.
ex. upptagning i en dators minne.

Ensamrätten
enligt punkt 3 avser alla handlingar varigenom exemplar av krelsmönslret görs
tillgängliga för allmänheten. Som exempel på sådana handlingar nämns atl
exemplar av mönslrel eller produkler som mönstret ingår i bjuds ut till
försäljning, uthyrning eller utlåning. Spridningsrätten avser i första hand
mönstret i ursprungligt skick. Somjag har berört i den allmänna motiveringen
(avsnitt 3.3) kan även en bearbelning av ell möns-ler i sådan liten grad skilja
sig från dess ursprung att det inte kan sägas röra sig om något egentligt
nyskapande. Ett sådant mönsier skulle alltså inte anses utgöra ett nytt mönster
utan omfattas av den ensamrätt som tillkommer den som har skapat det
ursprungliga mönstret. Det får därför inte heller spridas vidare utan dennes
samtycke. Däremot är det i likhei med vad som gäller enligt 4 § andra stycket upphovsrällslagen
inte fråga om intrång i ensamrätten, om någon utnyttjar vissa idéer bakom ett
kretsmönster och självständigt skapar elt nytt mönster. Att så är fallet
följer redan av all skyddel enligl vad som nyss har nämnls är ell formskydd och
inte ett idéskydd.

Den
spridningsrätt som skaparen av etl kretsmönster får enligt punkl 3 konsumeras
på visst sätt genom bestämmelser i 3 §. Innebörden i och

18

omfattningen
av denna konsumtion behandlas i specialmotiveringen lill Prop. 1986/87: 49
den paragrafen.

Andra
slycket. Bestämmelsen reglerar endasl frågan om vid vilken tidpunkt skyddet löper
ul. Av första stycket följer att skyddel uppslår redan vid skapandet av
mönstret. Detta åtnjuter följaklligen skydd även för liden mellan skapandet och
det första kommersiella utnyttjandet. Också etl kommersiellt utnyttjande
utanför Sverige skall beaktas vid beräkningen av skyddstid.

Om
ett kretsmönster inle över huvud taget utnyttjas kommersiellt, börjar inte
någon skyddstid alt löpa. Konsekvensen av detla blir all sådana mönsier får ell
skydd som beslår för all framtid. Med hänsyn lill den tekniska ulvecklingen på områdel
torde dock ett sådanl mönster ganska snabbt komma all mista sitt kommersiella inlresse.
Det kan därför knappasl uppkomma några problem med ett beslående skydd i dessa
situationer. Det är ju inte heller enskilda idéer bakom mönstrets utformning eller
särskilda detaljer i delta som skyddas ulan ulformningen som sådan. Behovet av elt
rättsskydd framträder därför egentligen inte förrän mönstret genom
kommersiellt ulnytljande har fått allmän spridning.

Om
elt kretsmönster har lillkommil som resultat av en bearbetning av etl lidigare mönsier,
böljar en särskild skyddslid att löpa för bearbetningen. En föruisättning för
detta är förstås att bearbetningen uppfyller de nyss nämnda kraven på individueUt
skapande insats.

Elt
skydd av del slag som skapas genom förevarande lag utesluter inte i och för sig
att även andra skyddsformer - bortsett från det särskilda undantag som görs för
upphovsrättens del (10 § upphovsrällslagen) - kan bli aklueUa. Om exempelvis de
krav som gäller för palenterbarhet är uppfyllda, bör sålunda patent kunna
meddelas för t. ex. en tillverkningsmetod för integrerade krelsar eller för
vissa idéer bakom dessa eller den lekniska lösningen av ett problem i
utformningen av kretsmönstret.

Inskränkningar
i skyddet

2 §

Utan
hinder av I § får exemplar framställas av krelsmönslret uteslutande för
undervisning om eller analys av mönstret. Enstaka exemplar får också
framställas för enskilt bruk. Sålunda framställda exemplar får inte utnyttjas
för något annat ändamål.

Paragrafen
innehåller inskränkningar i ensamrätten till exemplarframställning enligt 1 §.
Bestämmelsen motsvarar i huvudsak en beslämmelse i den amerikanska lagen (Section
906).

Den
exemplarframställning som möjliggörs genom bestämmelsen tar i första hand sikle
på utförande av mönslrel på papper eller liknande men gäller enligt sin
ordalydelse också för överföring av mönsier till t.ex. en kiselskiva.

Till
en böan regleras exemplarframställning i undervisningssyfte och framställning i
syfle att analysera mönstret. Del senare förfarandel brukar med en engelsk term
benämnas "reverse engineering".

19

Den
närmare innebörden av begreppet "reverse engineering" har be- Prop.
1986/87:49 rörts i den allmänna motiveringen (avsnitt 3.3). Också när det
gäller gränsdragningen mellan bearbelning och nyskapande hänvisas till den
allmänna motiveringen.

När
det gäller exemplarframställning för undervisningsändamål har inga särskilda
begränsningar ställts upp i fråga om slagel av undervisning. Bestämmelsen omfaltar
således alla former av undervisning, t.ex. i lekniska skolor, kursverksamhel
och liknande.

Vidare
tillåter bestämmelsen sådan exemplarframställning som sker uteslutande för
enskilt bruk. Även denna fråga har behandlats närmare i den allmänna
motiveringen. I likhet med vad som gäller enligl 11 § upphovsrättslagen ger
bestämmelsen endast en rätt alt framslälla enslaka exemplar av krelsmönslret
för enskilt bruk. Begreppet "enstaka" bör tolkas på samma sätl som
inom upphovsräiten (prop. 1960:17 s. 109, 1 LU 1960: 41 s. 51 f.). Även i
övrigt bör uttrycket "enskUt bmk" i detla sammanhang ges samma lolkning
som i upphovsrällslagen.

De
exemplar som har framställts med slöd av bestämmelsen, dvs. för
undervisningsändamål, analys eller enskilt bruk, får inte utnyttjas för någol annal
ändamål.

3 §

Exemplar
av kretsmönster eller av produkter vari kretsmönster ingår får spridas vidare
när de med mönsterskaparens samtycke har spritts till allmänheten.

Paragrafen
innehåller inskränkningar i den spridningsrätt som enligl 1 § första stycket 3
tillkommer skaparen av etl kretsmönster. Bestämmelsen motsvarar i huvudsak vad
som inom upphovsrätten gäller för konsumtion av spridningsrätten fill litterära
eller musikaliska verk enligl 23 § upphovsrättslagen och till konstverk enligl
25 § samma lag. Exemplar av elt kretsmönster kan utgöras av antingen en ritning
av krelsmönslret eller en avbildning av detta, t. ex. i en bok, eller elt chip
vari kretsmönstret ingår. Som exempel på produkter som kan innehålla
kretsmönster kan nämnas klockor, miniräknare eUer störte produkter - t.ex.
hushållsmaskiner -som innehåller ell chip med krelsmönslret.

Paragrafen
uppställer inte något krav på atl den försia spridningsåtgärden skall ha skett
i Sverige. Exemplar som med mönsterskaparens samtycke har spritts till
allmänheten i ett annal land får alltså enligl bestämmelsen spridas vidare
även i Sverige.

4 §

Om ett exemplar av
ett kretsmönster utgör aUmän handling, skall exemplaret ulan hinder av 1 § liUhandahållas
i den ordning som föreskrivs i 2 kap. tryckfrihetsförordningen.

Paragrafen är uiformad
efter mönster av 24 a § upphovsrällslagen. Frågan humvida ell exemplar av etl
kretsmönster kan uigöra allmän handling får bedömas enligl
tryckfrihetsförordningens beslämmelser (jfr 2 kap. 3 §).

20

Överlåtelse
av rätten Prop. 1986/87: 49

5 §

Rälien
enligl 1 § kan helt eller delvis överlåtas. Överlåtelse av elt exemplar av
mönstret innefattar inte överiåtelse av rätten lill mönstret.

Om
annat inle har avtalats, får den fill vilken rätten har överlåtits inte överiåta
rätten vidare. Ingår rätten i en rörelse får den dock överlåtas i samband med
överlåtelse av rörelsen eller en del av denna.

Paragrafen
motsvarar i huvudsak 27 och 28 §§ upphovsrättslagen.

Första
stycket. Sådan överlålelse som avses här kan ske genom ell uttryckligt avtal,
ofta s. k. licensupplåtelse, eller genom ett uppdrags- eller anställningsavtal.
Här råder fullständig avtalsfrihet. Parterna kan alltså själva reglera
villkoren för en överiåtelse av rätten. Detla gäller även i fråga om en sädan överiåtelse
som sker genom etl anställningsavtal. I likhet med vad som enligl 27 § upphovsrällslagen
gäller för upphovsrätt slås del fast att överlålelse av ett exemplar av ell kretsmönster
inle innefattar överlåtelse av rätten till mönstret.

Andra
stycket. Elt undanlag från förbudet att utan särskilt avtal överlåta rätten
vidare föreligger om rätten ingår i en rörelse. I ett sådant fall får den överiåtas
i samband med överlåtelse av rörelsen eller en del av rörelsen ulan att det
krävs något särskilt avtal om rält till överlåtelse.

I
28 § upphovsrättslagen sägs i fråga om överlåtelse av rätlen i samband med
överlåtelse av rörelse eller del därav, atl överlåtaren dock alltjämt svarar
för avlalels fullgörande. Atl så är fallel har ansetts följa av allmänna obligafionsrättsliga
principer Ofr SOU 1956:25 s. 291). Vid tiUkomsten av upphovsrättslagen fann man
dock all detla för tydlighetens skull borde komma till direkt uttryck i
lagtexten (prop. 1960: 17 s. 179). I förevarande paragraf har ell lillägg av
motsvarande innehåll ansetts överflödigt.

Straff

6 §

Den
som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet vidtar en ålgärd som innebär intrång
i rätten enligt 1 § skall dömas lUI böler eller fängelse i högst två år. Till
samma siraff döms den som uppsålligen eller av grov oaklsamhel lill landel för
spridning lill allmänheten inför exemplar av kretsmönster som har framställts
utomlands under sådana omständigheter alt motsvarande framslällning här skulle
ha varit straffbar.

För
försök eUer förberedelse till brott enligt första slycket döms liU ansvar
enligt 23 kap. brottsbalken.

Åklagare
får väcka åtal för brott enligt första eller andra slyckel endasl om målsäganden
anger broitei till åtal eller åtal är påkallat från allmän synpunkt.

Försia
och andra styckena. Bestämmelserna är utformade efter mönster av 53 § upphovsrällslagen,
som erhöll sin nuvarande lydelse genom en ändring år 1982. Ändringen innebar
alt straffmaximum för intrång i upphovsrätt skärptes från fängelse i högst sex
månader till fängelse i högst två år. Vidare infördes straff även för försök
och förberedelse tUl broll.

21

3 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 49

Anknyiningen
av straffstadgandet till vad som gäUer inom upphovsrät- Prop. 1986/87: 49 ten
har berörts i den allmänna motiveringen. Som framhölls i samband med ändringen
i upphovsrällslagen år 1982 (prop. 1981/82:152 s. 27) innebär det straffmaximum
som paragrafen innehåller att preskriptionstiden för åtal blir fem år.
Möjligheterna atl tillgripa tvångsmedel i form av häktning och anhållande blir
därmed också avsevärt störte än de skulle ha blivit med ett lägre straffmaximum
(24 kap. 1 och 5 §§ rättegångsbalken). Med hänsyn till atl slraffmaximum översiiger
fängelse etl år kan vidare utlämning till främmande stat äga rum (4 § lagen
(1957:668) om utlämning för broll).

En
förutsätlning för att ett rältighetsinlrång skall vara straffbart är all intrånget
har skett uppsåtligen eller av grov oaklsamhel. Samma subjektiva rekvisit
gäller även i fråga om kännedom om de omständigheter under vilka en
framställning har skell ulom landet. För straffbarhet i sådana fall krävs aUlså
antingen vetskap om atl mönslrel har framställts under sådana omständigheter
att en motsvarande framställning här skulle ha varil straffbar eller en sådan
underlåtenhet att ta reda pä de närmare omständigheterna som kan betecknas som
grovt oaktsam.

Tredje
stycket. Bestämmelsen moisvarar 59 § försia slycket upphovsrättslagen.
Bestämmelser av likarlat innehåll återfinns på åtskilliga andra håll inom specialslraffrällen.
Vid bedömande av om åtal är påkallat från aUmän synpunkt bör särskilt beaklas
vikten av ett kraflfuUl ingripande mot piratverksamhel i olika former.

Ett
skäl liU alt åklagaren har getts en självsländig rält atl väcka åtal är att det
i likhet med vad som gäller inom upphovsrätten ibland kan vara svårt att finna målsäganden
eller få kontakt med denne. Det kan vidare vara osäkeri vem som är målsägande,
t. ex. då man i samband med husrannsakan eller annan tvångsåtgärd utöver de
exemplar som omfattas av angivelse påträffar även annat material som
uppenbarligen eller med stor sannolikhet har framställts olovligt. I sådana
fall bör åklagaren vara oförhindrad atl på egel inilialiv väcka ålal för
intrånget. Det kan också tänkas förekomma situationer där målsäganden av
speciella skäl inte själv vill ingripa men där del ändå från allmän synpunki
kan vara viktigt att gärningen inle får passera opåtalad. Självfallet bör
emellertid vid prövningen av om åtal skall ske hänsyn las lill målsägandens
inställning.

Skadestånd

7 §

Den
som i slrid mol denna lag utnyttjar ett kretsmönster skall till innehavaren av
rätten till mönstret ulge ersättning som utgör skäligt vederiag för utnyttjandet.

Sker
det uppsåtligen eller av oaktsamhet skall ersällning ulges även för annan föriusl
än uteblivet vederlag liksom för lidande eller annat förfång.

Paragrafen
är uiformad efler förebild av 54 § upphovsrällslagen. En bestämmelse med
motsvarande innehåll återfinns också i 58 § patentlagen (1967:837).

22

Försia
stycket. Bestämmelsen överensstämmer i huvudsak med 54 § Prop. 1986/87:49 försia
stycket upphovsrättslagen och ger samma resultat som 58 § andra stycket
patentlagen.

Bestämmelsen
tar fasta på vad som objektivt sett är etl rättsstridigl ulnylljande av ett
kretsmönster. Det saknar alltså betydelse vUka subjektiva rekvisit som har
förelegat. Ersättning enligl detla siycke skall följaktligen utges även vid inirång
som sker i god tro. Skälel lill detta är att den som utan lillstånd utnyttjar
en produkt som åtnjuter immaterialrättsligt skydd inte skall komma i ell bättre
läge ekonomiskt sell än den som i vederbörlig ordning har skaffat sig
erforderligt fillstånd. Någon räll fill ersättning utöver vederlag för
utnyttjandet föreligger inle i godlrosfallen.

Med
skäligt vederlag för utnyttjandet avses den avgift som borde ha utgetts om
rätten till mönstret hade upplåtits. Ersättningen utgår även om rättighetshavaren
faktiskt inle har lidit någon föriusl fill följd av intrånget. Storleken av den
avgift som borde ha utgått får avgöras med hänsyn lill omständigheterna i del
enskilda fallet.

Andra
stycket. Bestämmelsen moisvarar 54 § andra stycket upphovsrällslagen. Den ger
vid uppsålliga intrång och sådana intrång som har sketl av oaklsamhel rättighetshavaren
rätt lill ersäitning uiöver vad som ulges som vederlag för utnyttjandet. I
dessa fall tas sålunda hänsyn också till den föriusl uiöver uteblivet vederlag
som rättighetshavaren har lidit till följd av intrånget. Som exempel på sådan ersättningsgill
skada kan anges nedgång i försäljningen, uteblivna beställningar och förlorade
möjligheter atl exploatera elt mönster på etl särskilt vinstgivande sätt.

Ersättning
skall vidare utges för lidande eller annat förfång. Vad som närmasl kan komma i
fråga är situationer där intrånget har skadat rättighetshavarens goodwill, l.ex.
genom att en undermålig produkt som kan förväxlas med rättighetshavarens har
förts på marknaden.

Inlösen
m. m.

8 §

Den
som vidtar en åtgärd som innebär intrång i rätlen enligt 1 § eller som innebär
en sådan överträdelse som avses i 6 § är skyldig att, om det är skäligl, mot
lösen avstå den egendom med avseende på vilken intrång föreligger till den som
innehar rätten tUl kretsmönstret.

I
slället för att förordna om inlösen enligt försia stycket får domstol, om del
är skäligt, besluta att egendomen skall förstöras, ändras eller utsättas för
annan åtgärd som är ägnad att förebygga missbmk. Detta gäller dock inte om
förverkande eller åtgärd som är ägnad alt förebygga missbmk skall beslutas
enligt 36 kap. brottsbalken. Talan som avses i detta stycke förs av den som
innehar rätten till krelsmönslret. Sådan talan får väckas även av åklagaren om
det är påkallal från allmän synpunki.

Bestämmelserna
i första och andra styckena gäller inle mot den som i god tro har förvärvat
egendomen eller en särskild räll lill den.

Paragrafen
innehåller beslämmelser om åtgärder mot olagligt framställda

exemplar och egendom som har använts som hjälpmedel vid framslällning

av sådana exemplar. Syftet med bestämmelserna är främst atl ge domsto

len en möjlighet all förebygga att den som olovligen har framställt exem- 23

plar
får tillfäUe att utnyttja dem i konkurrens med den som innehar rätlen Prop.
1986/87:49 till krelsmönslret. Åtgärder skall också kunna vidtas bl. a.
beträffande exemplar som visserligen har framställts på lagenligt sätt men som därefler
har gjorts lillgängligl för allmänheten i strid mol lagen. Här syftas bl. a. på
sådana fall där framställningen med stöd av 2 § har skett för undervisning eller
enskilt bruk men där exemplaren senare har använts för andra ändamål.

Bestämmelserna
i förevarande paragraf och i 10 § har utformats i nära överensstämmelse med 55
§ upphovsrällslagen som fick sin nuvarande lydelse genom en ändring år 1982 (prop.
1981/82: 152). I aUt väsentligl äger därför uttalandena i 1982 års lagsttftningsärende
tUlämpning även beträffande bestämmelserna i förevarande paragraf (s. 29-31,
72-74).

Det
bör observeras att första och andra stycket i Ukhet med molsvarande
bestämmelser i upphovsrällslagen gäller även om den bakomliggande gärningen inle
är straffbar. Det förutsätts alltså inte atl sådana subjektiva rekvisit föreligger
atl ansvar kan uldömas. Vid den skälighetsprövning rätten har atl göra bör dock
särskild hänsyn tas till vilken grad av uppsåt eller vållande som ligger inlrångsgöraren
till last eller om denne har varil helt i god tro. Andra omsiändigheter som bör
beaktas är den koslnad som framställningen har inneburil, egendomens värde och
den ersättning som målsäganden har erbjudit som lösen.

Över
huvud tagel har rätten frihet att från fall till fall och med beaktande av
samtliga föreliggande omständigheter avgöra vUka föreskrtfter som bör meddelas.
Det är viktigt att ingripande inte sker i större omfattning än som är nödvändigl
med hänsyn lill rättighetshavarens intresse av atl forlsall missbmk av exemplar
och hjälpmedel förebyggs.

Genom
hänvisningen i paragrafens försia stycke tiU 6 § blir bestämmelserna om
avstående mol lösen m. m. i första—tredje stycket i förevarande paragraf lillämpliga
också vid försök eller förberedelse lill broll (6 § andra stycket).

Ett
yrkande om inlösen är primärt i förhållande lill ett yrkande om säkerhetsåtgärd.
Bifall fill inlösningsyrkandel utesluter alUså en föreskrifl om
säkerhetsåtgärder enligt andra stycket. Så länge etl framställt yrkande om
inlösen inle har prövats slutligt kan det inle bli aktueUt att meddela någon
föreskrift om säkerhetsåtgärder.

Den
andra meningen i andra stycket syftar tiU atl klargöra vilken bestämmelse som skaU
användas i sådana fall när både förevarande lagsliftning och brottsbalkens beslämmelser
är lillämpliga. Ett sådant klargörande ansågs önskvärt i 1982 års
lagstiftningsärende. Samtidigt behandlades utförligt frågan om förhåUandet
mellan upphovsrätlslagens regler om avstående mot lösen m. m. och
brottsbalkens bestämmelser om förverkande m. m. i 36 kap. 3 och 5 §§
brottsbalken (prop. 1981/82:152 s. 30).

Beslul om
säkerhetsåtgärder enligt andra stycket skall kunna meddelas

såväl i brottmål, om enskilt anspråk härom framstäUs mot den som har

g)ort sig skyldig fill inirång, som i ett särskilt tvistemål, om någon ansvars

talan inte förs. I båda fallen kan talan föras inte bara av rälfighelshavaren

ulan också av åklagare. En fömtsättning för åtal utan atl angivelse har

skett är dock att åtgärden är påkallad ur allmän synpunkt. Förs sådan talan 24

separat i elt vanligt
civilmål tillämpas bestämmelserna i 17 och 20 §§ lagen Prop. 1986/87:49

(1946: 804) om införande
av nya rättegångsbalken (RP). Det bör observeras

att regeringen nyligen har
föreslagit att de nuvarande reglerna i 17 § RP

skall föras över fill en
särskild lag om förfarandet vid förverkande (prop.

1986/87:6).

9 §

Sådan
egendom som avses i 8 § får tas i beslag, om brott enligt denna lag skäligen
kan antas föreligga. I fråga om sådanl beslag tillämpas reglerna om beslag i
brottmål i allmänhet.

Regeln
i förevarande paragraf motsvarar 59 § iredje slycket upphovsrättslagen (se
vidare prop. 1960: 17 s. 302; jfr även prop. 1981/82: 152 s. 31).

10 §

Har
ett annat föremål än som avses i 8 § använts som hjälpmedel vid sådan framstäUning
av exemplar av kretsmönstret som ulgör brott enligt denna lag, får föremålet
eller dess värde förklaras förverkat, om det behövs för alt förebygga brott
eller om det finns andra särskilda skäl till det. Delsamma gäller föremål som
har använts vid försök tiU brott som avses i denna paragraf eller som omfattas
av åtgärd som ulgör förberedelse lill sådanl broll.

Bestämmelsen
motsvarar 55 § fjärde stycket upphovsrällslagen. Det finns anledning att här
understryka vad som framhölls i förarbetena tiU denna beslämmelse i upphovsrällslagen
(prop. 1981/82:152 s. 31). Vid bedömande av om förverkande skall ske måsle
sålunda beaklas att det här ofta kan röra sig om mycket dyrbar egendom. Det är
därför viktigt att hänsyn tas lill målsägandens möjligheter all t. ex. genom
utmätning i denna egendom få sina skadeståndskrav ersatta. Vid bedömningen av
om särskilda skäl finns för förverkande bör därför bl. a. också beaklas att
förverkande inte sker på sådanl sätt eller i sådana silualioner alt målsägandens
intressen skadas i de hänseenden som nu har angetts.

Lagens
tillämpningsområde

11 §

Denna
lag tillämpas på kretsmönster skapade av svenska medborgare eller av dem som
har sin vanliga vistelseort i Sverige samt på kretsmönster som först har
spritts i Sverige.

Regeringen
får, under förutsättning av ömsesidighet, föreskriva atl lagen skall lillämpas
även i förhållande till ell annal land.

Paragrafen
är utformad efter förebUd av 60-62 §§ upphovsrällslagen. Som anförts i den
allmänna motiveringen (avsntft 3.8) är del skydd för kretsmönster som lagen
reglerar rent nationeUt. Andra stycket ger regeringen en möjlighet atl under fömtsättning
av ömsesidighel utsträcka la-

25,

gens
lillämpningsområde även lill kretsmönster skapade av medborgare i Prop.
1986/87:49

andra
länder eller sådana personer som har sin vanliga vistelseort utanför

Sverige.

Ikraftträdande-
och övergångsbestämmelser

Denna
lag Iräder i kraft den 1 april 1987.

Lagen
tillämpas även på kretsmönster som har tillkommit före ikraftträdandet.
Exemplar av kretsmönster som har framställts före ikraftträdandet får dock utan
hinder av 1 § spridas vidare.

I
enlighet med vedertagna principer omfattar den nya lagen också kretsmönster
som har tillkommit före lagens ikraftträdande. Lagen kan alltså få betydelse
för sådana kretsmönster som har saluförts kommersiellt mindre än tio år före
lagens ikraftträdande. I fråga om mönster som har saluförts dessförinnan har
skyddstiden gåll ul och mönstret skyddas med andra ord inle av föreskrifierna i
den nya lagen. Del skydd som vid ikraftlrädandet skulle kunna finnas enligt t.
ex. upphovsrättslagen kommer emellertid fortfarande all gälla. Della följer av
övergångsbeslämmelsen till den ändring i 10 § upphovsrättslagen som nu har
föreslagits. Exemplar av ett kretsmönster som har kommit fill före lagens ikraftlrädande
får spridas vidare även om framställning av sådana exemplar inte skuUe vara
tillåten enligt denna lag.

5.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt
till litterära och konstnärliga verk

10 §

Har
ett verk registrerats såsom mönster enligt vad därom är stadgal, må utan hinder
därav upphovsrätt fill verket göras gällande.

Folografisk
bild eller kretsmönster i halvledarprodukter år icke föremål för upphovsrätt
enligt denna lag. Om rätten lill fotografisk bild och till sådana mönster finns
särskilda bestämmelser.

Genom
bestämmelsen i andra stycket utesluts mönstret för kretsarna i halvledarprodukter
från del upphovsrättsliga skydd som annars skulle kunna föreligga.

Ikraftträdande
m. m.

Denna
lag träder i kraft den 1 april 1987. Lagen lillämpas inte på kretsmönster som
har tUlkommit före ikraftträdandet.

Enligl
ikrafilrädandebestämmelsen träder ändringen i upphovsrättslagen i kraft den I
april 1987, dvs. samtidigt som den föreslagna lagen om skydd för kretsmönster i
halvledarprodukter.

Övergångsbestämmelsen
innebär att det skydd som ett kretsmönster vid

ikraftträdandet kan ha enligt upphovsrättslagen inte upphävs. Nya krets

mönster skyddas däremot efter denna lidpunkt uteslutande enligl bestäm- 26

melserna i lagen om skydd för kretsmönster i halvledarprodukter.

6 Hemställan Prop. 1986/87:49

Jag
hemställer alt lagrådets yltrande inhämtas över förslagen till

1.
lag om skydd för kretsmönster i
halvledarprodukter,

2.
lag om ändring i lagen
(1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.

7 Beslut

Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemstäUan.

27

Lagrådet '' Prop. 1986/87:49

PROTOKOLL
vid sammanträde 1986-10-16

Närvarande:
justitierådet Knulsson, f. d. justitierådet Sterzel, regeringsrådet Tottie.

Enligt
protokoll vid regeringssammanträde den 2 oktober 1986 har regeringen på
hemställan av statsrådet Wickbom beslutat inhämta lagrådels yttrande över
förslag till

1.
lag om skydd för kretsmönster i
halvledarprodukter,

2.
lag om ändring i lagen
(1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnäriiga verk.

Förslagen
har inför lagrådel föredragils av hovrättsassessor Roland Hal-vorsen. Förslagen
föranleder följande yllrande av lagrådel:

Förslaget till lag om skydd för kretsmönster i halvledarprodukter

5 §

Av
reniissprotokollet framgår all paragrafens inledande mening - som utsäger atl
rätten enligt 1 § kan helt eller delvis överiåtas - har sin förebild i 27 §
upphovsrättslagen. Detta lagrum återspeglar emellertid den för upphovsrätten
kännetecknande uppdelningen mellan upphovsmannens ideella och i princip oförytterliga
rättigheter, å ena sidan, och hans överiåtbara befogenheter av huvudsakligen
ekonomiskt värde, å den andra (NJA 11 1961 s. 210 f). Motsvarande uppdelning
görs inte i fråga om den föreslagna rätten till kretsmönster i halvledarprodukter,
vilken förutsätts vara i sin helhel överiålbar. Så är redan fallel med bl.a. rälien
till mönsier enligt mönsterskyddslagen och i den lagen har någon motsvarighet lill
den från upphovsrällslagen hämtade meningen inte tagits upp. För att undvika missförstånd
om den nya rättighetens konstruktion och innebörd föreslår lagrådet därför alt
första meningen utgår. Om paragrafens första stycke får bestå av den andra
meningen i förslaget kommer därav ändå att klart framgå atl rättigheten är överiålbar.

Reglerna
i andra stycket har utformats efter mönster av 28 § upphovs

rällslagen. Liksom där omfattar uttrycket "överlåtelse" också upplålelse

av en begränsad rätt, exempelvis en licens att under viss tid och inom visst

område framslälla och sprida exemplar av mönstret. I annan immaterial

rätlslig lagstiftning skiljs mellan dessa båda begrepp (se t. ex. 44 § patentla

gen och 27 § mönsterskyddslagen). Härvid har räckvidden för förbudet

mol vidareöverlålelse utan stöd av avtal begränsals till licensfaUen. Lagrå

del ifrågasätter om inte en liknande ordning borde gälla i fråga om krets

mönster. Här saknas i huvudsak motsvarighet till de ideella intressen hos

upphovsmannen som utgjort etl väsenlligl moliv för upphovsrättslagens 28

strängare
reglering (NJA II 1961 s. 225).

Paragrafen
skulle förslagsvis kunna formuleras på följande säll: Prop.
1986/87:49

"Överlåtelse
av elt exemplar av ell kretsmönster innefatlar inle överlåtelse av rätten till
mönstret.

Om
den som innehar rätten till etl mönster medgivtf annan rätt att yrkesmässigt
utnyttja detta (licens), får denne överiåta sin rätt vidare endasl om avtal har
träffats därom. Ingår ficensen i en rörelse får den dock överlåtas i samband
med överlålelse av rörelsen eller en del av denna."

Enligt
andra stycket kan skadestånd utgå bl. a. för "lidande eUer annat
förfång". Regeln är hämtad från upphovsrätlslagens molsvarande beslämmelse
och innebär alt ersättning kan komma i fråga för skada av icke ekonomisk art. Della
avviker från vad som gäller vid intrång i flerlalel andra immaterialrättigheter.
Nyligen har dock, som departementschefen påpekar, en liknande bestämmelse
införts i 58 § palenlagen. Där föreskrivs all vid bestämmande av ersällning för
palenlinlrång hänsyn skall las även lill "palenlhavarens inlresse av all
patentintrång inte begås och lill övriga omständigheter av annan än renl
ekonomisk belydelse".

Det
i upphovsrättslagen använda uttrycket "hdande" förekommer också i 1
kap. 3 § skadeståndslagen och i skadeståndsbeslämmdser på vissa speciella
rättsområden, l.ex. 23 § namnlagen (1982:670), 23 § dalalagen (1973:289) och 21
§ kredilupplysningslagen (1973:1173). Ulrycket syflar på del obehag som drabbar
en enskUd person genom etl angrepp på dennes personliga integritet eller något
annat ideellt inlresse. Lagrådet ifrågasätter om skada av detta slag får någon
aktualitet vid inirång i rälien fill elt kretsmönster. I de allra flesla fall
torde denna rält innehas av ett företag, som genom anställningsavtal eller på annal
sätl förvärvat den från mönsterskaparen, och då kommer ersäitning för lidande inle
i fråga. Även om mönslerskaparen själv innehar rätten till mönstret kan ett
plagiat inle anses ägnat att leda liU personligt obehag för honom på samma sätl
som för upphovsmannen till ett litterärt eller konstnärligt verk.

Lagrådet
ställer sig tveksamt till behovet av en regel om ersättning för icke ekonomisk
skada vid intrång i rätlen till ett kretsmönster. Del enda exempel som nämns i
motiven är förlust av goodwill. Sådan förlust utgör i princip en ekonomisk
skada, lål vara all del kan vara svårt att uppskatta skadans storlek. Om en
regel av angivet slag anses påkallad vill emeUertid lagrådel förorda alt den
utformas i närmare anslutning tiU den nya bestämmelsen i patentlagen. Detta innebär
inte någon ändring i sak i förhåUande till det remitterade förslagel. Vad
departementschefen anför om angelägenhelen av att rätten till ersättning vid
kretsmönsterintrång bedöms enligt samma grunder som vid intrång i upphovsrätt
bör alltså inle utgöra något hinder mol all lagrådels förslag godtas.

Andra
stycket i paragrafen kan förslagsvis ges följande formulering:

"Sker
det uppsåtligen eller av oaktsamhet skall ersättning utges också

för den ytterligare skada som intrånget har medfört. Vid bestämmande av

ersättningens storlek skall hänsyn tas även tiU innehavarens intresse av att 29

4
Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 49

inirång inte begås och
till övriga omständigheter av annan än renl ekono- Prop. 1986/87:49 misk
betydelse."

Förslaget till lag om ändring i lagen om upphovsrätt till litterära
och konstnärliga verk

Förslaget
lämnas ulan erinran.

30

Justitiedepartementet Prop. 1986/87:49

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 oktober 1986

Närvarande:
statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carisson,
Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson

Föredragande:
statsrådet Wickbom

Proposition om skydd för kretsmönster i halvledarprodukter

1 Anmälan av lagrådsyttrande

Föredraganden
anmäler lagrådets yttrande (beslul om lagrådsremiss faitat vid
regeringssammanträde 1986—10-02) över förslag fill

1.
lag om skydd för kretsmönster i
halvledarprodukter,

2.
lag om ändring i lagen
(1960:729) om upphovsrätt till litterära och konslnärliga verk.

Föredraganden
redogör för lagrådets yttrande och anför.

Förslaget till lag om skydd för kretsmönster i halvledarprodukter

5§

Lagrådet
har ansett atl paragrafens inledande mening — som utsäger atl rätten enligt 1 §
kan helt eller delvis överlåtas - bör ulgå.

Jag
delar lagrådets uppfattning atl del redan av andra meningen i paragrafens
första stycke framgår att rätlen är överiålbar. Med hänsyn härtill och då
lagrådet har ansett atl första meningen skulle kunna leda till missförstånd om
den nya rättighetens konsimktion och innebörd godlar jag lagrådels förslag på
denna punkt.

Jag ansluter mig
också till lagrådets uppfattning att förbudet i andra stycket mot vidareöverlålelse
utan stöd av avtal bör kunna begränsas till licensfallen. Bestämmelsen bör med
någon mindre jämkning ulformas på det sätt lagrådet har föreslagit.

7 §

Lagrådet
har ställt sig tveksamt till behovet av en regel om ersättning för icke
ekonomisk skada vid intrång i rätten till ett kretsmönster. För egen del vili
jag framhålla att en sådan rätt tiU ersättning föreligger i dag för kretsmönster
i den mån de skyddas enligl upphovsrätten. Denna räll bör enligl

31

min mening inte
inskränkas. HärtUl kommer såsom lagrådet har uppmärk- Prop. 1986/87: 49 sammat
att även patentlagen innehåller en beslämmelse av liknande slag. Jag är därför
inte beredd att biträda lagrådels ståndpunkt i del hänseende som nu har
berörts.

Om
en regel om ersällning för icke ekonomisk skada anses påkallad, har lagrådel
föreslagit alt den utformas i närmare anslutning till patentlagens beslämmelser.
Som jag har angetl i remissprotokollet är del angeläget atl möjligheterna lill
ersättning vid intrång i rätten till kretsmönster bedöms enligt likartade
bestämmelser, oavsett om mönstret skyddas enligt upphovsrättslagen eller
enligt lagen om skydd för kretsmönster i halvledarprodukter. Med hänsyn fill atl
en tillämpning av bestämmelserna i patentlagen och upphovsrällslagen inte torde
leda lill någon saklig skillnad viU jag dock inte motsätta mig vad lagrådel har
förordal på denna punkt. Jag godlar också lagrådels förslag till utformning av
bestämmelsen.

Övriga
delar av lagförslaget

Utöver
de ändringar jag nu har förordal bör några ändringar av redaklionell art göras
i del remitterade lagförslagel.

Förslaget till lag om ändring i upphovsrättslagen En ändring av redaktionellt slag bör göras i 10 §.

2 Hemställan

Jag
hemställer atl regeringen föreslår riksdagen alt anla de av lagrådet granskade
lagförslagen med vidtagna ändringar.

3 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslular atl genom proposUion
föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagl fram.

32

Bilagal Prop. 1986/87:49

Huvuddragen av utredningens förslag såvitt avser skyddet
för integrerade kretsar

Utredningen
har övervägt behovel av ett immaterialrättsligt skydd för kretsmönslren i halvledarprodukter
("chips"). Den drar här slutsatsen atl, dessa mönster i och för sig
kan vara atl anse som en typ av verk som åtnjuter skydd enligt den
upphovsrättsliga lagstiftningen. Eftersom rättsläget emellertid kan vara något
osäkert föreslår utredningen en regel om ett speciellt skydd som komplettering till
det skydd som kan finnas enligt upphovsrättslagen.

Det
speciella skyddel förslås gälla till förmån för den som har skapal ulformningen
av mönstret och innebär att dennes tillstånd behövs bl. a. för framställning av
exemplar av mönstret och överförande av detta fill t. ex. en kiselskiva saml
för spridning lill allmänheten. Vissa inskränkningar görs i dessa rättigheter,
bl. a. såtillvida att exemplar får framställas uteslutande för analys av och
undervisning om mönstret.

Rätten
alt kontrollera spridningen av exemplar föreslås upphävd om kretsmönstret ingär
i en produkt som med mönsterskaparens samtycke har spritts till allmänheten. Skyddel
skaU enligt förslaget gälla under tio år från det år då mönstret skapades.

Den
särskilda skyddsformen upptas i en särskUd bestämmelse i upphovsrättslagen.
Denna bestämmelse innehåller inte några regler om sanktioner vid inirång i
rättigheterna. Härigenom kommer upphovsrätlslagens föreskrifter om straff och
skadestånd samt förverkande m. m. all gälla också vid intrång i rätten till
kretsmönster.

33

Bilaga 2 Prop. 1986/87: 49

Utredningens lagförslag

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära
och konstnärliga verk

Härigenom
förskrivs i fråga om lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konslnärliga
verk

dels
att rubriken till lagen skall ha nedan angivna lydelse,

dels
att 1, 11, 23, 24, 27 och 61 §§ skall ha nedan angivna lydelse,

dels
alt i lagen skall införas två nya paragrafer, 40 a och 49 a §§, av nedan
angivna lydelse,

dels
atl i lagen närmasl före 40 a § skall införas en rubrik av nedan angivna
lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

Upphovsrältslag

!§'
Den som skapal elt litterärt eller konstnärligt verk har upphovsrätt lill verkel,
vare sig det utgör skönlitterär eller beskrivande framställning i skrift eUer lal,
musikaUskl eller sceniskt verk, filmverk eller alster av bildkonst,
byggnadskonst eUer brukskonst eUer kommit till ultryck på annal säll.

Till
litterärt verk hänföres karta, TiU litterärt verk hänförs karta

så ock annal i leckning eller grafik och annat i teckning eller grafik el-

eller i plastisk form utfört verk av ler i plastisk form utfört verk av

beskrivande art. beskrivande art, ävensom dator-

program.

11
§ Av offentliggjort verk må enslaka exemplar framställas för enskill bmk. Vad
sålunda framställts må ej användas för annat ändamål.

Vad
i första stycket sägs medför Vad i första slycket sägs medför

ej
rätt att för eget bruk låta annan ej rätt atl för eget bruk låta annan framslälla
bruksföremål eller skulp- framstäUa bmksföremäl eller skulptur eller genom konslnärligl
förfa- lur eller genom konstnärligt förfarande efterbilda annat konstverk, ej
rande efterbilda annat konstverk, ej heller rätt all utföra byggnadsverk.
heller rält att ulföra byggnadsverk

eller framslälla exemplar av verk

utgörande datorprogram.

23
§ Sedan litterärt eller musikaliskt Sedan litterärt eller musikaliskt verk
utgivits, må exemplar, som verk utgivtfs, må exemplar, som omfattas av
utgivningen, spridas vi- omfattas av utgivningen, spridas vidare ävensom visas
offentiigl; dock dåre ävensom visas offentligt; dock må exemplar av musikaliskt
verk ej må exemplar av musikaliskt verk

'
.Senaste lydelse 1973:363.

Senaste lydelse 1973:363. 34

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Prop.
1986/87:49

ulan
upphovsmannens samlycke göras tillgängligt för allmänheten genom ulhyming eller
annan därmed jämföriig rättshandling.

eller
av verk utgörande datorprogram i maskinläsbar form ej ulan upphovsmannens samlycke
göras lillgängligl för allmänheten genom uthyming eller annan därmed jämförlig
rättshandling. Ifråga om datorprogram som nu har nämnts gäller detsamma även
ifråga om utlåning.

Annan hos
svensk myndighet upprättad handling än som avses i 9 § försia slycket må
återgivas utan upphovsmannens samlycke. Vad nu sagts gäller dock icke officiell
karta, teknisk förebild, verk som framställts för undervisning eller utgör
resultat av vetenskaplig forskning, alster av bildkonst, musikaliskt verk,
diktverk eller verk, varav exemplar i samband med affärsverksamhet genom
myndighels försorg lillhandahålles allmänheten.

Annan hos
svensk myndighet upprättad handling än som avses i 9 § första stycket må
återgivas utan upphovsmannens samtycke. Vad nu sagts gäller dock icke officiell
karta, teknisk förebild, verk utgörande daiorprogram, verk som framstäUls för
undervisning eller ulgör resultat av vetenskaplig forskning, alsier av
bildkonst, musikaliskt verk, diktverk eller verk, varav exemplar i samband med
affärsverksamhet genom myndighets försorg fillhandahålles allmänheten.

Vad som muntligen eller skriftligen anföres inför
myndighet eUer i stafiig eller kommunal representation eller vid offentlig överiäggning
om allmänna angelägenheler må likaledes återgivas utan upphovsmannens samtycke;
dock att utlåtanden, såsom bevis åberopade skrifter och dylikt må återgivas
allenast i samband med redogörelse för mål eller ärende vari de förekommer och
i den omfallning som betingas av ändamålel med redogörelsen. Upphovsman äger
ensam utgiva samling av sina anföranden.

27 §

Upphovsrätt må, med den begränsning som följer av vad i 3
§ sägs, helt ellere delvis överiåtas.

Överlålelse
av exemplar innefattar icke överlålelse av upphovsrätt. I fråga om beställd
porträttbild äger upphovsmannen dock icke ulöva sin rätt utan tillstånd av bestäUaren
eller, efter dennes död, av hans efterlevande make eller arvingar.

Beträffande
överiåtelse av upphovsrätt i vissa särskilda avseenden stadgas i 30-40 §§;
dock skola nämnda bestämmelser tillämpas allenast i den mån ej annal avtalats.

Beträffande
överiåtelse av upphovsrätt i vissa särskUda avseenden föreskrivs i 30-40 a §§;
dock skall nämnda bestämmelser lillämpas endast i den mån ej annal avtalals.

Avtal om rätt att utnyttja daiorprogram.

Senaste
lydelse: 1973:363.

35

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1986/87: 49

40 a §

Överlåtelse av räll alt utnyttja ett datorprogram omfattar
rätt att framslälla sådana exemplar av programmet och i exemplaren göra sådana
anpassningar som behövs för den medgivna användningen samt framställa
reservexemplar och exemplar som behövs från skyddssynpunkt. Sådana exemplar
får inle utnylljas för annat ändamål och de skall utplånas senast när rätten
att utnyttja programmet upphör.

49 a §

Den som har skapal utformningen av mönslrel för kreisarna
i en halvledarprodukt har en uteslutande rätt atl

1.
framställa
exemplar av mönstret,

2.
utföra
mönstret på ett materiellt underlag,

3.
göra
mönstret iillgängligi för allmänheten — i ursprungligt eller ändrat skick —
genom alt exemplar av mönslrel uibjuds UU försäljning, uthyrning eller utlåning
eller sprids lill allmänheten på annai sätt. Rätten varar Ull utgången av det
tionde året efier det år då mönstret skapades.

Ulan hinder av vad som sägs i första stycket eller eljest
i denna lag får exemplar framställas av kretsmönstret uteslutande för undervisning
om eller analys av mönslrel. Sålunda framställda exemplar får icke ulnylljas
för annat ändamål.

Ingår krelsmönslret i exemplar av en produkt som med
mönsterskaparens samtycke har spritts tiU allmänheten, får exemplaren spridas
vidare.

Vad som sägs i 27 och 28 §§ skaU äga motsvarande
tillämpning på överlålelse av rättigheter som avses i denna paragraf.

År krelsmönslret eller del därav

föremål för upphovsrätt får denna

göras gällande utan hinder av vad

som sägs i första slycket. 36

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop.
1986/87:49

61
§"

Föreskrifterna
i 45-48 §§ äro fillämpliga på framförande, ljudupptagning saml ljudradio- och
televisionsutsändning, som äger mm i Sverige.

Vad
i 49 § stadgas är tillämpligt på arbete, framställt av svensk medborgare eller
svensk juridisk person eller av den som här har sin vanliga vistelseort, så ock
eljesi på arbete som först utgivits i Sverige.

Vad som föreskrivs i 49 a § är tillämpUgi på kretsmönster skapade av svensk
medborgare eller av den som här har sin vanliga vistelseort samt på
kretsmönster som först har utgivits i Sverige.

Denna
lag träder i kraft den

Bestämmelserna
i 1, 11, 23, 24, 27, 40 a och 49 a §§ lillämpas även på verk och kretsmönster
som har tillkommit dessförinnan. Bestämmelsen i 40 a § liUämpas även på
överlåtelse som ägl rum dessförinnan.

"Senaste
lydelse 1973:363. 37

Bilaga
3 Prop. 1986/87:49

Förteckning över remissinstanserna

Yttranden
över belänkandet har avgetts av justitiekanslern, riksåklagaren, överbefälhavaren,
hovrätten för Nedre Nortland, Stockholms fingsrätt, riksrevisionsverkei (RRV),
statskontoret, Kungl. biblioteket, universitets-och högskoleämbetet (UHÄ), skolöverstyrelsen,
juridiska fakulteten vid Stockholms universitet, universitetet i Linköping,
delegationen för vetenskaplig och leknisk informationsförsörjning (DFI),
televerket, datainspek-fionen, näringsfrihelsombudsmannen (NO), patent- och
registreringsverket (PRV), konsumentverket, styrelsen för teknisk utveckling (STU),
datamaskincentralen för administrativ dalabehandling (DAFA), Svenska kommunförbundet.
Landstingsförbundet, Sveriges industriförbund, Näringslivels delegafion för
marknadsrätt, SHIO/Familjeföretagen, Sveriges advokatsamfund. Svenska
journalistförbundet. Svenska tidningsutgivareföreningen (TU), Tidningarnas
arbetsgivareförening (TA), Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd
(KLYS), Föreningen Svenska Läromedelsproducenter, Svenska
bokförläggareföreningen, Sveriges Radio AB, Svenska gmppen av the
International Federafion of Producers of Phonograms and Videograms (IFPI),
Tidningarnas Telegrambyrå AB (TT), Sveriges allmänna biblioteksförening, Kooperaliva
föreningen (KF), Svenska dataföreningen, Riksdataförbundet, Föreningen svensk program-vaminduslri.
Svenska elektronikindustrtföreningen, Leverantörföreningen Konlor Dala AB (LKD),
ASEA, Datakonsultföreningen, Svenska arbetsgivareföreningen (SAF).
Landsorganisationen (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Centralorganislaionen
SACO/SR, Svenska Industritjänstemannaförbundet (SIF), Riksskatteverket (RSV), Patentbesvärsrätten,
Lantmäteriverket, Svenska palentombudsföreningen och Teatrarnas Riksförbund.

Riksåklagaren
har till sitt yttrande fogal yttranden från överåklagarna i Stockholm, Malmö,
Kalmar och Göteborg. UHÄ har bifogat yttranden från universiteten i Uppsala,
Lund, Siockholm, Göteborg, Umeå och Linköping saml Karolinska sjukhuset, vilka
i sin lur har bifogal yttranden från juridiska fakultelsstyrelsen i Uppsala,
juridiska fakultelsstyrelsens forskningsnämnd i Lund, tekniska fakullelsnämnden
i Lund, samhällsvetenskapliga fakullelsnämnden och rällsvelenskapliga instilufionen
i Göteborg samt planeringsnämnden för filosofisk utbildning, medicinska fakultelsstyrelsen
och lekniska högskolan i Linköping.

TCO
har lill sitt yllrande fogat ett yltrande av redaktören Herbert Söderström.

Gemensamma
yttranden har avgetts av dels Sveriges industriförbund, Näringslivets
delegation för marknadsräll, SAF och SHIO-Familjeföretagen, dels TA och TU,
dels Föreningen Svenska Läromedelsproducenter och Svenska
bokförläggareföreningen, dels Föreningen svensk program-vamindustri och Svenska
elektronikinduslriföreningen.

38

Bilaga 4 Prop- 1986/87:49

Lagrådsremissens lagförslag

1 Förslag till

Lag om skydd för kretsmönster i halvledarprodukter

Härigenom
föreskrivs följande.

Skyddets
omfattning

1 §
Den som har skapat mönstret för kreisarna i en halvledarprodukt har

en uteslutande rätt alt

1.
framställa exemplar av
mönstret,

2.
utföra mönstret på eller i elt
materiellt underlag, saml

3.
göra mönstret lillgängligl för
allmänheten genom all exemplar av mönstret eller produkter som mönstret ingår i
bjuds ut till försäljning, uthyrning eller utlåning eller sprids lill
allmänheten på annat säll.

Rätten
varar till ulgången av del fionde årel efler det år då mönslrel först kommersiellt
utnyttjades.

Inskränkningar
i skyddet

2
§ Utan hinder av 1 § får
exemplar framställas av krelsmönslret uteslutande för undervisning om eller
analys av mönstret. Enstaka exemplar får också framställas för enskilt bruk.
Sålunda framställda exemplar får inte utnyttjas för något annat ändamål.

3
§ Exemplar av kretsmönster
eller av produkter vari kretsmönster ingår får spridas vidare när de med mönslerskaparens
samtycke har spritts lUl allmänheten.

4
§ Om etl exemplar av etl
kretsmönster utgör allmän handling, skall exemplaret utan hinder av 1 § fillhandahållas
i den ordning som föreskrivs i 2 kap. tryckfrihetsförordningen.

Överlåtelse
av rätten

5 §
Rälien enligt 1 § kan helt eller delvis överlåtas. Överlåtelse av etl

exemplar av mönstret innefattar inte överlåtelse av rätlen lill mönstret.

Om
annat inte har avtalats, får den till vilken rätten har överiålits inte
överlåta rätten vidare. Ingår rälien i en rörelse får den dock överlåtas i samband
med överlålelse av rörelsen eller en del av denna.

Straff

6
§ Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet vidtar en åtgärd som innebär
intrång i rätten enligl 1 § skall dömas fill böter eller fängelse i högsl två
år. Till samma straff döms den som uppsålligen eller av grov oaktsamhet tUl
landet för spridning till allmänheten inför exemplar av kretsmönster som har
framställts ulomlands under sådana omständigheter alt motsvarande
framställning här skulle ha varit straffbar. För försök eller förberedelse till
brott enligt första stycket döms fill

ansvar enligl 23 kap.
brottsbalken.

39

Åklagare far väcka åtal
för broll enligl första eller andra stycket endast Prop. 1986/87: 49 om målsäganden
anger brottet till åtal eller åtal är påkallat från allmän synpunkt.

Skadestånd

7 §
Den som i slrid mol denna lag utnytijar elt kretsmönster skall till

innehavaren av rätten lill mönslrel ulge ersättning som ulgör skäligl veder

lag för utnyttjandet.

Sker
det uppsålligen eller av oaktsamhet skall ersättning utges även för annan föriusl
än uteblivet vederlag liksom för hdande eller annal förfång.

Inlösen
m. m.

8 §
Den som vidtar en ålgärd som innebär inirång i rätten enligl 1 § eller

som innebär en sådan överträdelse som avses i 6 § är skyldig all, om del är

skäligl, mol lösen avstå den egendom med avseende på vilken intrång

föreligger till den som innehar rätten tUl krelsmönslret.

I
slället för atl förordna om inlösen enligt försia stycket får domstol, om det
är skäligl, besluta att egendomen skall förstöras, ändras eUer utsättas för
annan ålgärd som är ägnad att förebygga missbmk. Della gäller dock inte om
förverkande eller ålgärd som är ägnad alt förebygga missbmk skall beslutas
enligt 36 kap. brottsbalken. Talan som avses i detla siycke förs av den som
innehar rätten till krelsmönslret. Sådan talan får väckas även av åklagaren om
det är påkallal från allmän synpunkt.

Bestämmelserna
i försia och andra styckena gäller inte mol den som i god tro har förvärvat
egendomen eller en särskild rätl till den.

9 §
Sådan egendom som avses 18 § får las i beslag, om brott enligt denna

lag skäligen kan antas föreligga. I fråga om sådanl beslag tillämpas reglerna

om beslag i brottmål i allmänhet.

10 §
Har elt annal föremål än som avses i 8 § använts som hjälpmedel

vid sådan framslällning av exemplar av kretsmönstret som ulgör broll

enligt denna lag, får föremålet eller dess värde förklaras förverkat, om del

behövs för alt förebygga brott eller om det finns andra särskilda skäl till

det. Detsamma gäller föremål som har använls vid försök till broll som

avses i denna paragraf eller som omfattas av ålgärd som utgör förberedelse

lill sådanl broll.

Lagens
tillämpningsområde

11 §
Denna lag tillämpas på kretsmönster skapade av svenska medborga

re eller av dem som har sin vanliga vistelseort i Sverige samt på kretsmöns

ter som först har spritts i Sverige.

Regeringen
får, under fömtsättning av ömsesidighel, föreskriva att lagen skall tillämpas
även i förhållande tiU ett annat land.

Denna
lag träder i kraft den 1 april 1987.

Lagen
fillämpas även på kretsmönster som har lillkommil före ikraftträdandet.
Exemplar av kretsmönster som har framställts före ikraftlrädandet får dock utan
hinder av 1 § spridas vidare.

40

Förslag
till Prop. 1986/87:49

Lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära
och konstnärliga verk

Härigenom
förskrivs all 10 § lagen (1960:729) om upphovsrätt lill litterära och konstnäriiga
verk skall ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

10
§' Har ett verk registrerats såsom mönster enligt vad därom är stadgal, må utan
hinder därav upphovsrätt till verket göras gällande.

Fotografisk
bild är icke föremål Folografisk bild eller kretsmöns-

för upphovsrätt enligl denna lag; ter i halvledarprodukter är icke

om rätt fill sådan bild gäller vad föremål för upphovsrätt enligl den-

särskUt är stadgal. na lag. Om rätten till fotografisk

bild och tUl sådana mönsier finns

särskilda bestämmelser.

Denna
lag Iräder i kraft den 1 april 1987. Lagen lillämpas inle på kretsmönster som
har tillkommit före ikraftträdandet.

Senaste
lydelse 1970:488. 41

Innehåll Prop. 1986/87:49

Sid

Propostfionen ..................................................... 1

Propositionens
huvudsakliga innehåll ....................... I

Propositionens lagförslag ........................................ 2

Uidrag
ur protokoU vid regeringssammanlräde den 2 oklober 1986 5

1
Inledning .......................................................... 5

2
Inlernationella förhåUanden ................................ 6

2.1
Lagstiftning och pågående
lagstiftningsarbete i andra länder . 6

2.2
Arbetet i internationella organ
.......................... 6

3 Allmän motivering ............................................. 7

3.1
Allmänna utgångspunkter ................................ 7

3.2
Ensamrätten ............................................... 10

3.3
ExemplarframstäUning för analys
m. m ............. 11

3.4
Skyddstiden ............................................... 12

3.5
Överlålelse av rätlen ..................................... .. 13

3.6
Intrång i rättigheterna ................................... 13

3.7
Behörig domstol ............................................. .. 15

3.8
Det geografiska
tillämpningsområdet ................. 15

3.9
Ikraftträdande m. m ....................................... 16

4
Upprättade lagförslag ......................................... 17

5
Specialmotivering ............................................. 17

5.1
Förslaget tiU lag om skydd för
kretsmönster i halvledarprodukter 17

5.2
Förslaget till lag om ändring i
lagen (1960: 729) om upphovsrätt

till
litterära och konslnärliga verk ...................... 26

6
Hemställan ...................................................... 27

7
Beslul ............................................................ .. 27

Utdrag
ur lagrådets prolokoU den 16 oktober 1986 ..... 28

Utdrag
ur protokoU vid regeringssammanlräde den 23 oklober 1986 .. 31

Bilaga
1 Sammanfallning av beiänkandei i aktueUa delar 33

Bilaga
2 Ulredningens lagförslag ......................... 34

BUaga
3 Förteckning över remissinslanserna ........ .. 38

Bilaga
4 Lagrådsremissens lagförslag .................. 39

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986 42