Prop. 1986/87:50

Regeringens proposition 1986/87:50

om beskattningen av traktorer

Prop. 1986/87:50

Regeringen
föreslår riksdagen alt anta de förslag som har tagils upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 16 oktober 1986.

På
regeringens vägnar Kjell-Olof Feldl

Bengt
K.Å. Johansson

Propositionens huvudsakliga innehåll

Den
gränsdragning som enligt väglrafikskaltelagsliftningen görs mellan trafiktraktorer,
skatleklass 1, och övriga traktorer, skalleklass II, föreslås ändrad i vissa
avseenden. Till klass I skall i princip hänföras samfiiga traktorer som skall
användas på väg som inte är enskild. Traktorer som uteslutande eller så gott
som uteslutande används för transport av produkter från eller förnödenheter
för lantbruk, skogsbmk, yrkesmässig växtodling eller yrkesmässigt fiske
hänförs dock lill klass II.
Vissa särskilt angivna transporter på
allmän väg skall även annars få ske med traktor klass II. Traktorer
med en tjänsievikt om högsl 2 000 kg skall hänföras till klass II oavsett
användningssättet.

Bilar
som byggts om lill traktorer, s.k. A-traktorer, skall alllid beskattas i klass
1. Övergångsvis skall dock A-traktorer som används bl.a. ijordbmk alltjämt få
tillhöra klass II under en treårsperiod.

Slutligen
föreslås alt den särskilda lagstiftningen om nedsättning av fordonsskatten på irafiktraktorer
och släpvagnar med korta körsträckor slopas och alt i stället fordonsskatten
för släpvagnar halveras och att klass II traktorer mot tilläggsbelalning
tillfälligl skall få användas såsom trafik-traktor.

Ändringarna
föreslås träda i kraft den 1 juli 1987.

1 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 50

1 Förslag till

Lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1973:601)

Härigenom föreskrivs i fråga om vägtrafikskattelagen
(1973:601)' dels att 11 och 13 §§ samt bilaga 1 skall ha följande lydelse, dels
att del i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 11 a-11 c och 12 b §§, av
följande lydelse.

Prop. 1986/87:50

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Traktorer indelas i skattehänseende i klass I (Irafiktraktorer)
och klass II.

Traktor hänföres tUl klass I, om den användes för
transport av gods på sådan aUmän väg, gala eller annan allmän plats som är
upplåten för allmän samfärdsel. Detla gäller dock ej om transporterna är begränsade
lill

1.
godsbefordran
vid passage över vägen, gatan eller platsen,

2.
befordran
av gods som är lastat på traktorn,

3.
befordran
vid färd till eller från arbetsplats, försäljningsställe eller dylikt av
redskap, som skaU drivas med traktorn, eller drivmedel eller reservdelar för
traktorn eller redskapet,

4.
befordran
av produkter från eller förnödenheter för lantbruk, skogsbruk, yrkesmässig
växtodling eller yrkesmässigt fiske, under förutsättning, såvitt gäller
skogsbruk, alt lasten sammanlagt ej överstiger 15 lon.

Om traktor undantagsvis användes för transport av annal
slag än som avses under 1—4 medför detia ej atl iraktorn anses som Irafiktraktor.

Annan traktor än Irafiktraktor hänföres UH klass II.

Traktorer
indelas i skattehänseende i klass I (irafiktraktorer) och klass II (jordbrukstraktorer).

'Lagen omtryckt 1984:256.

Senaste
lydelse av lagens rubrik 1974:869.

II
a §

En traktor hänförs, om annat inte sägs ill b §, Ull klass
I om den

1. har
en tjänsievikt över 2 000 kUogram och används för transport

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1986/87-50

på väg som inle är enskUd eller 2. är en liU Iraktor
ombyggd bd.

11 b §

Traktorer som inte skall hänföras liU klass I skall
hänföras tiU klass //.

TiU klass II hänförs också en traktor enligl 11 a § 1 om den

1.
uteslutande
eller så gott som uteslutande används för transport av produkler från eller
förnödenheter för lantbruk, skogsbruk, yrkesmässig växtodling eller yrkesmässigt
fiske, under förulsältning, såviit gäller skogsbruk, atl lasten sammanlagi inle
överstiger 15 lon, eller

2.
används endasl
för transporter som är begränsade tiU

a. Iransporl av endast traktorn

med förare,

b. godsbefordran vid passage

över väg,

c. befordran av gods som är las

tat på traktorn,

d. befordran vid färd UU eller

från arbelsplals, försäljningsställe

eller dylikt av redskap, som skall

drivas med traktorn eller av sådant

gods som behövs för driften av

traktorn eller redskapel, eller för

dess förare.

11 c §

Ett skattepliktigt moiorredskap beskatias som en jordbruksirakior,
om det har en tjänsievikt som inte överstiger 2 000 kilogram och inle är en UU
motorredskap ombyggd bU, och i annal fall som en trafik-traktor.

12 b §

Används en Irafiktraktor för alt dra påhängsvagnar som
inte är registrerade här i rikel utgår fordonsskatl för traktorn med två
gånger del belopp som anges i bilaga I Ull denna lag.

ti Riksdagen 1986187. 1 saml. Nr50

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1986/87:50

13 §

Medför ändring av fordons beskaffenhet att fordonsskatt
skall utgå med högre belopp än tidigare, utgår den högre skatten från och med
den kalendermånad under vilken registreringsbesiklning i anledning av ändringen
skedde eller senast skulle ha skett. Medför ändringen atl fordonsskatl skall
utgå med lägre belopp än tidigare, utgår den lägre skatten från och med
kalendermånaden närmasl efler den under vilken registreringsbesiktning i
anledning av ändringen skedde.

Medför ändring av fordons användning att fordonsskatt
skall utgå med högre belopp än tidigare, utgår den högre skatten från och med
den kalendermånad under vilken ändringen skedde. Medför ändringen all fordonsskall
skall utgå med lägre belopp än lidigare, ulgår den lägre skatten från och med
kalendermånaden närmast efter den under vilken ändringen skedde.

Om en Jordbruksirakior tillfälligl skall användas på sådanl
säll all den blir att anse som en trafiktraktor, skaU lilläggsskalt utgå beräknad
efler skillnaden i skattesats enUgt bilaga 1 för trafiktraktorer och Jordbrukslraktorer.
Tilläggsskatten skall vid varje tUlfälle betalas för en tidsperiod omfallande
en halv kalendermånad. För den lid lilläggsskalt betalats får traktorn användas
som en irafiktraktor.

Bilaga 1 till
vägtrafikskattelagen (1973:601)

Prop.
1986/87:50

Nuvarande lydelse

Fordonsskatt

Fordonsslag

Skattevikt. kilogram

Skatt,
kronor

grundbelopp

tilläggsbelopp för varje helt hundratal kilogram över
den lägsta vikten i klassen

A
Motorcyklar

1 Tvåhjulig
motorcykel

0- 75

100

0

utan sidvagn

76-

125

0

2 Annan
motorcykel

0-

200

0

B
Personbilar

0- 900

355

0

901-

445

90

C
Bussar

1 Buss
som är

0- 1600

355

0

inrättad för

1601- 3000

391

36

drift endast

3001-

895

0

med bensin

eller gasol

2 Annan
buss

0- 1600

355

0

1601- 3000

.391

36

3001- 7000

895

14

7001-10000

1455

35

10001-30000

2505

61

30001-

14705

0

D
Lastbilar

1
Lastbil som är

0- 1600

355

0

inrättad för

1601- 3000

391

36

drift endasl

3001-

895

0

med bensin

eller gasol

2 Annan
lastbil

2.1 med anordning

för påhängs-

vagn

med två hjulaxlar

0- 1600 1601- 3000

540 565

0

25

3001- 6000

915

44

6001-10000

2235

56

10001-14000

4475

125

14001-

9475

220

Senaste lydelse 1986:214.

Nuvarande
lydelse

Prop. 1986/87:50

Fordonsskatt

Fordonsslag

Skattevikt,

Skatt, kronor

kilogram

grundbelopp

tilläggsbelopp för varje helt hundratal kilogram över
den lägsta viklen i klassen

med Ire eller

0- 1600

540

0

flera hjul-

1601- 3000

565

25

axlar

3001- 6000

915

50

6001-11000

2415

62

11001-15000

5515

75

15001-18000

8515

88

18001-23000

11155

160

23001-27000

19155

136

27001-

24595

0

2.2 utan anordning

för påhängs-

vagn

med två hjul-

0- 1600

355

0

axlar

1601- 3000

391

36

3001- 6000

895

7

6001-10000

1105

25

10001-14000

2105

72

14001-17000

4985

129

17001-

8855

169

med tre eller

0- 1600

355

0

flera hjul-

1601- 3000

391

36

axlar

3001- 6000

895

4

6001-11000

1015

13

11001-15000

1665

57

15001-18000

3945

101

18001-27000

6975

126

27001-

18315

0

E
Traktorer

och
motorredskap

1
Trafiktraktor

0- 1300

370

0

och registrerat

1301- 3000

425

55

motorredskap

3001- 7000

1360

95

som inrättals

7001-

5160

168

för drift med

annat drivmedel

än brännolja

Nuvarande
lydelse

Fordonsskatt

Fordonsslag

Skattevikl, kilogram

Skatt.
kronor

grund-

tilläggsbelopp

belopp

för varje helt hundratal kilogram över den lägsta
vikten i klassen

2 Trafiktraklor

0- 1300

570

0

och registrerat

1301- 3000

660

90

motorredskap

3001- 7000

2190

150

som inrättats

7001-

8190

260

för drift med

brännolja

3
Traktor klass II

0- 2500

150

0

2501-

225

0

F
Släpvagnar

1
Släpvagnarmed

0- 1000

150

0

skattevikt högst

1001- 3000

170

21

3000 kilogram

2
Släpvagnarmed

skattevikl över

3000 kilogram.

som dras av en

bensin- eller

gasoldriven bil'

med en hjulaxel

3001-

580

11

med två hjul-

3001-13000

580

9

axlar

13001-

1480

0

med tre eller

3001-13000

580

6

flera hjul-

13001-

1180

0

axlar

3
Kilometerskatte-

pliktiga släpvagnar

och andra släpvagnar

med skattevikt över

3000 kilogram, som

dras av en bil som

inte är bensin- eller

gasoldriven

3.1 styraxel för

påhängsvagn

med en hjul-

axel

3001- 5000

630

57

5001- 8000

1770

87

8001-

4380

161

Prop.
1986/87:50

' Dras annan släpvagn än påhängsvagn även av en kilometerskattepliktig
bil, eller av en annan bil som inte är bensin- eller gasoldriven, tas skatt ut
enligt 3. Dras släpvagn även av en trafiktraktor eller ett registrerat
motorredskap tas skatt ut enligt 4.

Nuvarande lydelse Fordonsskatt

Fordonsslag

Skaltevikt, kilogram

Skatt,
kronor

grund-

tilläggsbelopp

belopp

för varje helt hundratal kilogram över den lägsta
vikten i klassen

med två eller

3001- 8000

610

31

fiera hjul-

8001-11000

2160

62

axlar

11001-14000

4020

93

14001-

6810

130

3.2 andra släp-

vagnar

med en hjul-

3001- 5000

320

24

axel

5001- 8000

800

31

8001-

1730

52

med två hjul-

3001- 8000

310

17

axlar

8001-11000

1160

31

11001-14000

2090

47

14001-17000

3500

62

17001-

5360

68

med tre eller

3001-11000

300

11

flera hjul-

11001-17000

1180

24

axlar

17001-25000

2620

40

25001-32000

5820

53

32001-

9530

0

4
Släpvagnar med

skattevikt över

3000 kilogram.

som dras av en

irafiktraktor

eller etl regi-

strerat motor-

redskap-

med en hjulaxel

3001- 8000

890

60

8001-

3890

135

med två hjul-

3001- 8000

880

35

axlar

8001-11000

2630

90

11001-17000

5330

230

17001-

19130

240

med tre eller

3001-11000

780

30

flera hjul-

11001-14000

3180

75

axlar

14001-20000

5430

120

20001-25000

12630

145

25001-30000

19880

155

30001-35000

27630

110

35001-

33130

7

Prop. 1986/87:50

Dras annan släpvagn än påhängsvagn även av en kilometerskattepliktig
bil, eller av en annan bil som inte är bensin- eller gasoldriven, tas skatt ut
enligt 3.

Föreslagen
lydelse Fordonsskatt

Prop. 1986/87:50

Fordonsslag

A Motorcyklar

1
Tvåhjulig
motorcykel ulan sidvagn

2
Annan
motorcykel

B Personbilar

Skattevikt, kilogram

0-

76-

0-

0-901-

75

900

Skatt,
kronor

grundbelopp

tilläggsbelopp
för varje helt hundratal kilo-

gram
över den lägsta vikten i klassen

100

0

125

0

200

0

355

0

445

90

1 Buss
som är

0-

1600

355

0

inrällad för

1601-

3000

391

36

drift endasl

3001-

895

0

med bensin

eller gasol

2 Annan
buss

0-

1600

355

0

1601-

3000

391

36

3001-

7000

895

14

7001-

10000

1455

35

lOOOI-

30000

2505

61

30001-

14705

0

D
Lastbilar

I
Lastbil som är

0-

1600

355

0

inrättad för

1601-

3000

391

36

drifl endasl

3001-

895

0

med bensin

eller gasol

2 Annan
lastbil

2.1 med anordning

för påhängs-

vagn

med två hjul-

0-

1600

540

0

axlar

1601-

3000

565

25

3001-

6000

915

44

6001-

10000

2235

56

10001-

14000

4475

125

14001-

9475

220

Föreslagen
lyddse

Fordonsskatt

Fordonsslag

Skattevi

kt.

Skatt,
kronor

kilogram

gmnd-

tilläggsbelopp

belopp

för varje helt hundratal kilogram över den lägsta
vikten i klassen

med tre eller

0-

1600

540

0

flera hjul-

1601-

3000

565

25

axlar

3001-

6000

915

50

6001-

11000

2415

62

11001-

•15000

5515

75

15001-

•18000

8515

88

18001-

•23000

11155

160

23001-

•27000

19155

136

27001-

24595

0

2.2 utan anordning

för påhängs-

vagn

med två hjul-

0-

- 1600

355

0

axlar

1601-

- 3000

391

36

3001-

- 6000

895

7

6001-

-10000

1105

25

10001-

-14000

2105

72

14001-

-17000

4985

129

17001-

-

8855

169

med tre eller

0-

- 1600

355

0

flera hjul-

1601-

- 3000

391

36

axlar

3001-

- 6000

895

4

6001-

-11000

1015

13

11001-

-15000

1665

57

15001-

-18000

3945

IOI

18001-

-27000

6975

126

27001-

-

18315

0

E
Traktorer

1
Traktor klass I

(irafiktraktor)

0-

- 1300

370

0

som inrättats

1301-

- 3000

425

55

för drift med

3001-

- 7000

1360

95

annat drivmedel

7001-

-

5160

168

än brännolja

2
Traktor klass I

0-

- 1300

570

0

(Irafiktraktor)

1301-

- 3000

660

90

som inrättats

3001-

- 7000

2190

150

för drift med

7001-

-

8190

260

brännolja

3
Traktor klass II

0-

- 2500

150

0

(jordbruksirakior)

2501-

-

225

0

Prop.
1986/87:50

10

Föreslagen
lyddse

Fordonsskatt

Fordonsslag

Skattevikt, kilogram

Skatt,
kronor

grund-

tilläggsbelopp

belopp

för vaije helt hundratal kilogram över den lägsta
vikten i klassen

F
Släpvagnar

1 Släpvagnarmed

0-
1000

150

0

skattevikt högst

1001- 3000

170

21

3000 kilogram

2
Släpvagnarmed

skaltevikt över

3000 kilogram.

som dras av en

bensin- eller

gasoldriven bil'

med en hjulaxel

3001-

580

11

med två hjul-

3001-13000

580

9

axlar

13001-

1480

0

med tre eller

3001-13000

580

6

flera hjul-

13001-

1180

0

axlar

3
Kilometerskatte-

pliktiga släpvagnar

och andra släpvagnar

med skallevikt över

3000 kilogram, som

dras av en bil som

inte är bensin- eller

gasoldriven

3.1 styraxel för

påhängsvagn

med en hjul-

axel

3001- 5000

630

57

5001- 8000

1770

87

8001-

4380

161

med två eller

3001- 8000

610

31

flera hjul-

8001-11000

2160

62

axlar

11001-14000

4020

93

14001-

6810

130

Prop. 1986/87:50

' Dras
annan släpvagn än påhängsvagn även av en kilometerskattepliktig bil, eller av
en annan bil som inte är bensin- eller gasoldriven, tas skatt ut enligt 3. Dras
släpvagn även av en trafiktraktor eller ett registrerat motorredskap tas skatt ul
enligt 4.

11

n Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 50

Föreslagen lydelse Fordonsskatt

Fordonsslag

Skattevikt, kilogram

Skatt,
kronor

grund-

tilläggsbelopp

belopp

för varje helt hundratal kilogram över den lägsla
vikten i klassen

3.2 andra släp-

vagnar

med en hjul-

3001- 5000

320

24

axel

5001- 8000

800

31

8001-

1730

52

med två hjul-

3001- 8000

310

17

axlar

8001-11000

1160

31

11001-14000

2090

47

14001-17000

3500

62

17001-

5360

68

med tre eller

3001-11000

300

11

flera hjul-

11001-17000

1180

24

axlar

17001-25000

2620

40

25001-32000

5820

53

32001-

9530

0

4
Släpvagnar med

skattevikt över

3000 kilogram.

som dras av en

irafiktraktor

eller ÖV ett

motorredskap' som

beskattas sotn

en trafiklraktor

med en hjulaxel

3001- 8000

445

30

8001-

1945

65

med två hjul-

3001- 8000

440

15

axlar

8001-11000

1190

45

11001-17000

2540

115

17001-

9440

120

med tre eller

3001-11000

390

15

flera hjul-

11001-14000

1590

35

axlar

14001-20000

2640

60

20001-25000

6240

70

25001-30000

9740

75

30001-35000

13490

55

35001-

16240

0

Prop.
1986/87:50

- Dras
annan släpvagn än pähängsvagn även av en kilometerskattepliktig bil, eller av
en annan bil som inte är bensin- eller gasoldriven, las skatt ut enligt 3.

12

-------- Prop. 1986/87:50

1.
Denna lag träder i kraft den 1
juli 1987.

2.
Till traktorer ombyggda
lastbilar som uteslutande eller så gott som uteslutande används för transport
av produkter från eller förnödenheter för lantbruk, skogsbruk, yrkesmässig
växtodling eller yrkesmässigt fiske skall, utan hinder av vad som anges i 11 a §,
för tid till utgången av juni 1990 hänföras till klass II. Detta
gäller, för traktor som används i skogsbruk, under föruisättning alt laslen
sammanlagt inte översiiger 15 lon.

3.
Vid särskild uppbörd eller återbetalning
av skatt som sker i anledning av denna lagändring skall i stället för vad som
anges i 29 § andra stycket beloppsgränsen vara 100 kronor.

13

2 Förslag
till Prop. 1986/87:50

Lag om upphävande av lagen (1975:278) om nedsättning av fordonsskatt
på traktorer och släpvagnar m.m.

Härigenom
föreskrivs att lagen (1975:278) om nedsättning av fordonsskatt på traktorer
och släpvagnar m.m. skall upphöra alt gälla vid utgången avjuni 1987.

1. Den
upphävda lagen gäller dock fortfarande i fråga om skatl för fid

föreden Ijuli 1987.

2.
Ansökan om nedsätlning av
fordonsskatt enligt 3 eller 6 § nämnda lag skall göras för tiden från ingången
av del skalleår som böljade närmasl före den 1 juli 1987 till utgången av juni
1987 och skall ha kommii in fiU länsstyrelsen senast vid utgången av september
1987. Detsamma gäller i fråga om medgivande enligt 4 § samma lag att traktor
för det senasle skatleåret skall hänföras till klass II.

3.
Ett medgivande enligl 4 §
nämnda lag innebärande alt Iraklor för nästkommande skalleår skall hänföras till
klass II gäller för det skatleåret om ansökan gjorts före
den 1 juli 1987, även om den avser elt skalleår som avslutas efter den 30 juni
1987.

4.
Vid beräkning av nedsätlning
enligt 3 eller 6 § nämnda lag för kortare tid än helt skalleår föreligger rätt till
nedsätlning om körsträckan under den tid som ansökan avser omräknat till helt skalleår
uppgår till högst 300 respektive högsl 3 000 mil.

14

Finansdepartementet Prop. 1986/87:50

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanlräde den 16 oklober 1986

Närvarande:
Slalsrådel Feldl, ordförande, och statsråden Sigurdsen, Leijon, Hjelm-Wallén,
Peterson, S. Andersson, Bodström, Göransson, Holmberg, Hellslröm, Wickbom,
Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist

Föredragande:
statsrådet Johansson

Proposition om beskattningen av traktorer 1 Inledning

Vägtrafikskatteutredningen
(B 1977:05, utredningsman numera rättschefen Leif Lindslam) har lämnal etl delbelänkande.
Ds Fi 1985:8, Översyn av vägirafikbeskaiiningen. Del 7, Beskatlningen av
traktorer m.m. Ulredningens sammanfattning av betänkandet bör fogas lUl prolokollet
i della ärende som bilaga 1. Belänkandet har remissbehandlats. En förteckning
över remissinstanserna och en sammanfattning av remissyttrandena bör fogas till
protokollet i detta ärende som bilaga 2.

Jag
avser nu alt på grundval av utredningens förslag ta upp frågan om vissa
ändringar i beskattningen av traktorer.

2 Traktorer och traktorbeskattning

Trafiklagstiftningen
indelar de motordrivna fordonen i molorfordon (bilar, motorcyklar och mopeder),
traktorer, motorredskap och terrängmolorfordon. Traktorer är fordon som är
inrättade huvudsakligen för all dra annat fordon eller arbetsredskap medan moiorredskap
är inrättade huvudsakligen som arbetsredskap. För båda fordonstyperna gäller atl
de skall vara konslruerade för en hastighet av högst 30 km i timmen och endast
med svårighet kunna ändras till högre haslighet.

Reglerna
om registreringsplikt för motordrivna fordon och deras släpvagnar finns i 8
och 9 §§ bilregislerkungörelsen (1972:599), BRK.

Traktorer
skall vara registrerade om de är försedda med gummihjul eller band, dock inte
om de används uteslutande inom inhägnat järnvägs- eller fabriksområde eller annal
dylikl inhägnat område.

Regler
om beskattning av traktorer finns i vägtrafikskattelagen

(1973:601, omlryckt 1984:256), VSL. Skatt utgår i form av fordonsskatt

för sådana traktorer och släpvagnar lill traktorer som skall vara registrera

de enligl bestämmelserna i BRK. Släpvagnar som inte skall användas till

Irafiktraktorer behöver inte vara regisirerade, och beskaltas följaktligen

inte. 15

Traktorer
indelas enligl 11 § VSL i skattehänseende i klass I Prop.
1986/87:50

(Irafiktraktorer)
och klass II. En traktor hänförs till klass I om den används för
transport av gods på allmän väg, gata eller annan allmän plats. Detla gäller
dock inte om transporterna är begränsade till

1.
godsbefordran vid passage över
vägen, gatan eller plalsen,

2.
befordran av gods som är lastat
på traktorn,

3.
befordran vid färd lill eller
från arbetsplats, försäljningsställe eller dylikt av redskap, som skall drivas
med traktorn, eller drivmedel eller reservdelar för traktorn eUer redskapet,

4.
befordran av produkler från eUer
förnödenheter för lantbruk, skogsbruk, yrkesmässig växtodling eller
yrkesmässigt fiske, under förutsättning, såvitt gäller skogsbruk, att lasten
sammanlagt inle överstiger 15 ton.

Om
traktorn undantagsvis används för transport av annat slag än som avses under I
-4 medför detta inle att traktorn anses som trafiktraklor.

Andra
traktorer än trafiktraktorer hänförs till klass II. Flertalet
sådana traktorer används i lantbruk och skogsbruk.

Fordonsskalten
är för klass Il-traklorerna 150 eller 225 kr. per år beroende på tjänsteviklen.
Skallen för klass I-lraktorer är väsentligt högre och varierar med tjänsievikt
och bränsleslag. För exempelvis en klass I-traktor med tjänste vikten 5000 kg
och som drivs med brännolja är fordonsskatten 5040 kr. per år. För släpvagnar till
Irafiklraktorerna varierar fordonsskalten med fordonets totalvikt och
axelantal.

Med
stöd av särskild lagsliflning, lagen (1975:278) om nedsältning av fordonsskatt
på traktorer och släpvagnar m.m., kan fordonsskatten i efterhand sältas ned
för klass I-lraktorer och deras släpvagnar om det visas att de använts endast
för kortare körsträckor på allmän väg. I vissa särskilda fall kan enligt denna
lagstiftning också en traktor som annars skulle hänföras till klass I hänföras
till klass II.

För
registrerade motorredskap gäller i princip samma beskattningsregler som för
klass I-iraklorerna.

En
mer detaljerad redogörelse för gällande bestämmelser och för den historiska
bakgrunden till dessa finns intagen i vägtrafikskatleutredningens betänkande.

16

3
Gränsdragning mellan trafiktraktorer och andra traktorer

Prop.
1986/87:50

Mitt
förslag: Traktorerna skall alltjämt hänföras lill endera av två skatleklasser,
klass 1. irafiktrakiorer, eller klass 11, jordbrukstraktorer. I princip skall traklorer,
som används för Iransport på väg som inte är enskild, anses som Irafiktraktorer.
Om en traktor uteslutande eller så gott som uteslutande används för transport
av produkter frän eller förnödenheter för lantbruk, skogsbruk, yrkesmässig växtodling
eller yrkesmässigt fiske skall den dock anses som en jordbrukstraktor. Om en iraklor
endast används för vissa särskili angivna transporter på väg som inte är
enskild skall den också kunna beskattas som jordbrukstraktor. Detta gäller
transport av endasl traktorn med förare, godsbefordran vid passage över väg,
befordran av gods som är lastat på iraktorn saml vissa transporter till och
från arbetsplals m.m.

Utredningens
förslag överensstämmer med mitl förslag. Ulredningen har dock föreslagit att
ytterligare en särskild skatteklass, klass III, införs för s.k. iraklordumprar.

Remissinstanserna
har i huvudsak tillstyrkt utredningens förslag. Några remissinslanser har dock
uttryckt önskemål om mera långtgående förenklingsåtgärder. En remissinstans
förordar att en lastbegränsning införs för traktorer som skall beskattas som jordbrukslraktorer.
Förslaget om en särskild skatteklass för iraklordumprar har mött invändningar
från branschhåll, i första hand mot bakgrund av att vissa fordon av denna typ
skulle få en kraftigl ökad beskattning. Särskilt markanl skulle delta vara för
fordon som inte alls används på det allmänna vägnätet.

Skälen för
mitt förslag: De nuvarande reglerna för vägirafikbeskaltning av traktorer
infördes år 1970. Dessförinnan var traktorerna skattefria. Beskattningsreglerna
innebär i huvudsak alt traktorerna efter användningssättet hänförs lill en av
två skalteklasser, med vitt skilda skattesatser.

Gränsdragningen
mellan de två traktorskatteklasserna är oklar och svårtillämpad. Beskattningen
bygger på att traklorägarna själva till beskattningsmyndigheien anmäler hur
traktorn skall användas. Till skatteklassen I, irafiktraktorer med hög
skattesats, skall i princip hänföras alla traktorer som skall användas för
transport av gods på allmän väg. Men om en traktor används för befordran av
produkter från eller förnödenheter för lantbruk m.m. eller för vissa särskilt
angivna iransporler, får den tillhöra skalteklass Il med låg skallesals.
Möjligheten atl kontrollera alt rätt användningssätt anmäls, och traktorn
därmed tUlhör rätt skatteklass, är liten. Kontrollproblemen förvärras av att
det är tillätet att undantagsvis använda en klass Il-traktor för transport på
allmän väg även i andra fall än de som är särskilt angivna. Med hänsyn till de
mycket slora skillnaderna i skattesatser mellan de två skalleklasserna är
dessa gränsdragningsproblem av väsenllig belydelse för fordonsägare och beskallningsmyndigheier.

Utredningen hargjori vissa statistiska undersökningar över
skatteklass-

17

tillhörigheten
för traklorer. Av de totalt ca 350000 trakiorena är endast ca Prop. 1986/87:50 6500
anmälda i klass 1. De uppgifter utredningen har tagil fram visar dock bl.a. att
det finns ca 35000 traktorer i trafik vars ägare i cenirala företagsregistret
finns under annan näringskod än jord- och skogsbruk, jakt eller fiske.
Utredningen drar slutsatsen att ett okänt men sannolikt ganska slort anlal
traktorer synes vara anmälda i fel skatteklass.

Enligt
min mening är det angeläget att få gränsdragningen mellan traktorskatteklasserna
utformad så all en enhetlig och korreki lillämpning av bestämmelserna
möjliggörs. Jag anser atl de förslag som utredningen har lagt fram därom, och
som i huvudsak biträtts av remissinslanserna, bör kunna läggas till grund för
lagstiftning.

Traktorer
som helt används ulanför del allmänna vägnätet bör, om de är registrerade,
liksom hillills lillhöra klass II.
I övrigt bör i princip endast traklorer
som används i lantbruk, skogsbruk, yrkesmässig växtodling eller yrkesmässigt
fiske kunna hänföras lill klass II. Fråga skall då vara om traklorer
som uteslutande används inom dessa näringar. Om en sådan traktor vid något
eller några enstaka tillfäUen används för en transport som inte har anknylning
till jordbruksnäringen etc, bör detta dock inte föranleda att traktorn skall
tillhöra klass I. Utredningen har ansett atl om en traktor används 10% av den toiala
körtiden ulom den vanliga näringen, bör detta kunna godtas ulan att beskaltningen
påverkas. Jag delar denna uppfattning.

Däruiöver
bör liksom hittills en traktor kunna användas på allmän väg för vissa angivna
transporter utan alt den behöver beskattas enligt klass I. Det är fall då
traktorn inte används för godstransporter. Reglerna bör i huvudsak kunna
utformas på samma sätl som hittills. Däremot bör del inte längre vara möjligl
att använda en klass Il-traktor, som normalt inte används inom
jordbruksnäringen etc, för transporter på allmän väg i andra fall än de
uttryckligen angivna. Denna möjlighel alt undanlagsvis använda samtliga klass
Il-traktorer för alla typer av transporter på allmän väg har nämligen varit en
av huvudanledningarna till kontrollproblemen inom den nuvarande traktorbeskattningen.
Mot bakgrund av etl förslag om möjlighet att betala den högre skatten vid
tillfällig användning av jordbrukstraktor som trafiktraktor finns enligl min
mening inte heller något behov att behålla undantagsregeln. Jag återkommer till
frågan om delta i del följande.

Etl
annal förslag som utredningen diskuterat är att införa en begränsning av den
mängd last som får medföras på klass Il-traktorer och släpvagnar som kopplats till
dessa. För närvarande finns en viktbegränsning lUl 15 ton i fråga om traktorer
som används för skogsbruk. Enligl min mening saknas skäl all uividga lillämpningen
av denna regel även fill traklorer som används inom jordbruket.

Utredningen
har föreslagit atl s.k. Iraklordumprar skaU särbehandlas

och hänföras lill en särskild skatteklass. Jag anser atl frågan bör övervägas

yllerligare, ochjag är därför inte nu beredd att införa särtegler för beskalt

ning av traktordumprarna. Ett ytterligare skäl för delta är att frågan om

registrering av olika typer av motortedskap för närvarande övervägs inom

regeringskansliet. Övervägandena kan få betydelse även för registreringen 18

av
Iraklordumprar.

De ändringar jag föreslagil
i fråga om gränsdragningen meUan klass I- och
klass Il-traktorer blir emellerlid tillämpliga även för Iraklordumprar. Del
innebär atl anlalel dumprar i klass 1 bör komma att öka.

Lagreglerna
föreslås införda i en ny paragraf 11 b §.

Prop.
1986/87:50

4 Små traktorer m.m.

Mitt
förslag: Traktorer med en tjänsievikt om högst 2000 kg skall hänföras till skatleklass
II oavsett användningssättet. Delsamma skall gälla för
regisirerade motorredskap med en tjänsievikt om högsl 2000 kg.

Utredningens
förslag överensstämmer med milt förslag.

Remissinstanserna
är genomgående positiva lill förslagel. En remissinstans vill dock atl gränsen
sätts vid 3000 kg.

Skälen
för mitt förslag: Av de totalt ca 350000 traktorerna har över lOOOOO en tjänsievikt
om högst 2000 kg. Många av dessa traktorer används bl.a. av irädgårdsnäringen,
parkförvaltningar, kyrkogårdsförvaltningar och fastighetsförvaltningar. Huvuddelen
av dessa små traktorer tillhör nu klass II, och endast ca 2800 klass 1.
Utredningen har genom statistiska undersökningar funnit att ett sannolikt
ganska stort antal av de små traktorerna nu beskattas i fel skatteklass, vilkel
innebär alt för låg skalt las ul för dem. Även för dessa små traktorer är det
ofta svårt att avgöra rält skalteklasstillhörighet. Med hänsyn lill de relativt
låga skattebeloppen och del förhållandel att de små traktorerna i
förhållandevis liten omfattning används på allmän väg bör beskatlningen kunna schabloniseras.
De små traktorerna bör genomgående kunna hänföras lill klass II. Jag finner den av utredningen föreslagna gränsen vid en tjänsievikt om
2000 kg väl avvägd.

Den
föreslagna regeln bör gälla även för registrerade moiorredskap.

Regler
härom föreslås intagna i två nya paragrafer 11 a och lic.

5 A-traktorer

Mitt förslag: Till
traktorer ombyggda bilar, s.k. A-traklorer, skall alltid hänföras lill
skalteklass I, oavsell användningssätt och tjänsievikt. A-traktorer som
uteslutande eller så gott som uteslutande används inom lantbruk, skogsbruk,
yrkesmässig växtodling eller yrkesmässigt fiske får dock övergångsvis under en
treårsperiod tillhöra skatteklass II.

Utredningens förslag
överensstämmer med mitt förslag. Utredningen har dock inte föreslagil någon
övergångsbestämmelse. Remissinstanserna har i huvudsak lillslyrkl förslaget.
Några remissin-

19

stanser
anser dock all A-traktorer som används inom jordbruket även i fortsättningen
bör tillhöra klass II.

Skälen
för mitt förslag: En lastbil eller annan bil kan relativt enkell byggas om så
alt den kan registreras som traktor. Vad som erfordras är i huvudsak alt
fordonet ändras så att del blir konstruerat för en högsta hastighet av 30 km i
limmen. Del finns totalt drygt 8000 sådana traktorer som vanligen kallas
A-traktorer och i vissa fall, i huvudsak när det gäller till traktor ombyggda
personbilar, Epa-traklorer. De används i stor omfattning lill nöjeskörning av
personer under 18 år. I del sammanhangei har A-traktorerna kommii all innebära trafiksäkerhelsproblem.
A-traktorerna används i viss utsträckning även inom jordbruket. Utredningen
uppger atl della endasl förekommer i vissa län.

Flertalet
A-traktorer beskattas nu enligt klass II. En stor del av dessa
fordon, bl.a. de som används för nöjeskörning, borde redan med nuvarande
regler rätteligen beskattas som irafiktraktorer. En viss användning inom
jordbruket förekommer dock, vilkel framhållits vid remissbehandlingen av utredningsförslaget.
Även de A-traktorer som används inom jordbruket torde dock. till skillnad från
andra traktorer, nästan enbart användas för transporler på väg. Att använda dem
utanför vägnätet torde sällan vara möjligt. Den låga skattesals som gäller för
traktorer klass II har inte varit avsedd att fillämpas för denna typ
av fordon. Jag anser därför att det är rimligl all de genomgående beskattas i
klass I. En sådan beslämmelse föreslås införd i 11 a § punklen 2.

Med
hänsyn till att vissa jordbruk för närvarande använder A-traktorer för
transporter bör dock en viss anpassningstid ges. Jag anser att det bör kunna
tillåtas att A-traktorer som används i jordbruk m.m. under en treårig övergångsperiod
alltjämt får tillhöra klass II.

Vid
remissbehandlingen har påpekats all ett mindre antal A-traktorer nu används för
tivolitransporter. Används dessa traktorer på allmän väg skall de emellerlid
även med gällande lagsliftning beskattas enligt klass I, om fråga inte är om
transporter lill och från järnvägsstation m. m. av ulrustning som normalt inte
transporteras på väg, 4 § lagen (1975:278) om nedsättning av fordonsskatt på
traktorer och släpvagnar m. m. Transporter av denna lyp torde emellertid inle
längre förekomma. Någol särskilt undanlag för A-traklorer som används av livoliförelag
anser jag därför inte nu behöver göras. Regeringen eller myndighel som
regeringen bestämmer kan dock i ett enskill fall med stöd av 39 § VSL medge att
traktor som skall höra till klass I i stället hänförs till klass II.

Prop. 1986/87:50

6
Skatteberäkning, skatteskalor

Mitt förslag: Lagen
(1975:278) om nedsätlning av fordonsskatt på traktorer och släpvagnar m.m.
slopas. 1 stället sänks fordonsskatle-satserna generelll för släpvagnar lill Irafiktraktorer.
För Irafiktraktorer som används för att dra utländska påhängsvagnar fördubblas
fordonsskattesatserna. Vid tillfällig användning av traktor klass II i
klass I skall ett schabloniserat debiteringsförfarande kunna användas.

20

Utredningens
förslag överensslämmer med milt såvitt avser nedsatt- Prop. 1986/87:50 ningslagen
och de ändrade skatteskalorna. Utredningens förslag om debitering av skatl vid
lillfällig användning av klass Il-traklor i klass 1 avviker dock frän mitt på
del sättet alt skatteberäkningen inte schabloniserals.

Remissinstanserna har lillslyrkl förslagen angående nedsättningslagen
och skattesatserna. Ett par remissinstanser har ifrågasatt förslaget all höja
fordonsskatten för sådana irafiktraktorer som drar ulländska påhängsvagnar. Kriiik
har anförts mot utredningens förslag i fråga om skattedebilering vid ändrad
användning av traklorer. Förslaget har i denna del ansetts leda till en alltför
betungande administration.

Skälen för mitt förslag: Enligt lagen (1975:278) om nedsällning
av fordonsskall på traktorer och släpvagnar m.m. kan länsstyrelse efter ansökan
och i efterhand sätta ned och
återbetala fordonsskatt för en trafiktraktor och för släpvagn till en sådan Iraktor.
Förutsättning är bl.a. att fordonen använts endast för en kortare körsträcka på
allmän väg. För iraklorer som använts högst 300 mil på allmän väg under etl är
kan fordonsskatten sältas ned till hälften.

För släpvagnarna kan nedsättning ske lill hälften om
körsträckan är högst 3000 mil per år, och lill 25% om körsträckan är högst 300
mil per år.

Nedsättningsärendena är besväriiga atl hantera för länsslyrelserna.
De ställer ocksä krav på fordonsägarna alt föra journal över användningen av
deras traktorer och släpvagnar. Utredningen har därför föreslagit atl ned-sättningsmöjlighelen
slopas och alt i stället skattesatserna för släpvagnar till Irafiklraktorerna
genomgående halveras. Detta innebär en avsevärd förenkling för både
myndigheterna och fordonsägarna. Jag anser därför att förslaget, som
genomgående har tillstyrkts vid remissbehandlingen, bör genomföras.

Efter ändringar den I januari 1985 i lagen (1976:338) om
vägtrafikskatt pä vissa fordon, som icke är registrerade i riket, utgår ingen skatl
för ulländska påhängsvagnar som används i Sverige. Della gäller även om de dras
av en svensk trafiktraktor. Skatten blir i sådant fall betydligt lägre än om en
lastbil drar påhängsvagnen. Detla kan leda till att trafiktraktorer, närmast då
A-traktorer, kan få en ökad användning vid denna typ av transport. För alt
utjämna skatleskillnaderna bör fordonsskatten för trafik-traktorer som skall
användas på della sätt höjas. Jag finner att den av utredningen föreslagna
höjningen därvid är lämpligl avvägd, nämligen en fördubbling av eljest ulgående
skatt. Detta bör regleras i en ny 12 b §.

Med hänsyn lill mitt förslag att en klass Il-lraklor inte
längre undantagsvis skall få ulföra transporter som normall bara får utföras
med klass I-traktor, bör det införas möjligheter alt enkelt betala en
tilläggsskatt för tillfällig användning i klass I. Jag anser att detta
lämpligen kan gå till så alt fordonsägaren fär beiala in mellanskillnaden för
en period omfattande en halv månad, varvid traktorn får användas i enlighet med
de regler som gäller för klass I-traktor under längst denna tidsperiod. En
kortare period än en halv månad bör inle väljas, eftersom annars beloppen ofta
skulle bli obetydliga. Bestämmelser härom bör föras in i etl nytt tredje stycke
lill 13 §.

21

7
Ikraftträdande

Prop.
1986/87:50

Mitt
förslag: Ändringarna träder i kraft den 1 juli 1987. Extra debiteringar eller
återbetalningar av skatt i samband med ikraftträdandet bör inte göras om
beloppen inte uppgår till 100 kr.

Skälen
för mitt förslag: Med hänsyn till erforderlig förbereddsefid hos myndigheterna
kan ändringarna inte genomföras före den 1 juli 1987.

För
A-traktorer som används inom jordbruket m.m. bör somjag tidigare föreslagit en
särskild övergångsfid medges.

I
samband med övergången till de nya reglerna bör antalet extra debiteringar av vägtrafikskalt,
och anlalel återbetalningar av sådan skatl, begränsas. Jag anser därför all
vid övergången skattebelopp under 100 kr. inle skall belalas in eller
återbetalas.

8 Lagrådets hörande

Med
hänvisning till att lagstiftningsåtgärderna är av enkel beskaffenhet anserjag atl
lagrådets yllrande över lagförslaget inte behöver inhämtas.

9 Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår
riksdagen att anta inom finansdepartementet upprättade förslag lill

1.
lag om ändring i vägtrafikskallelagen
(1973:601),

2.
lag om upphävande av lagen
(1975:278) om nedsältning av fordonsskatt på traktorer och släpvagnar m.m.

10 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslular alt genom
proposition föreslå riksdagen atl anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.

22

Bilagal Prop. 1986/87:50

Vägtrafikskatleutredningens sammanfattning av betänkandet
Översyn av vägtrafikbeskattningen, Del 7, Beskattningen av traktorer m.m.

Vårt uppdrag är atl göra en leknisk översyn av vägirafikbeskaiiningen.
I detta sjunde betänkande skall vi redovisa våra överväganden och förslag
beträffande beskatlningen av traktorer m.m.

Dagens iraktorbeskaltning m.m.

För traklorer, motorredskap och deras släpvagnar, som är
eller bör vara registrerade och inte är avställda, utgår fordonsskall.
Fordonsskatten utgår efter skattevikl, som för traklorer och moiorredskap är
densamma som tjänsteviklen. För släpvagnar är lotalvikten skattevikl.

Traklorer skall vara registrerade om de är försedda med
gummihjul eller band, dock inle om de används uteslutande inom inhägnat område.

Traklorer indelas enligt 11 § vägtrafikskallelagen
(1973:601), VSL, i skattehänseende i klass I (Irafiktraktorer) och klass II. En traktor hänförs till klass I om
den används för transport av gods på allmän väg. Traktorn får dock hänföras
till klass II
om iransportema är
begränsade lill godsbefordran vid passage över väg, befordran av gods som är
lastad på traktorn och befordran vid färd till eller från arbetsplats o.dyl. av
redskap, som skall drivas med traktorn, eller drivmedel eller reservdelar för
traktorn eller redskapet. Vidare om transporterna avser produkter från eller
förnödenheter för lantbruk, skogsbruk, yrkesmässig växtodling eller yrkesmässigl
fiske, under förutsättning beträffande skogsprodukter att laslen sammanlagt
inte överstiger 15 ton. En traktor som undanlagsvis används för transport av
annat slag än de nämnda får också hänföras lill klass II.

Motorredskap skall vara registrerade och därmed betala
klass I skatt om de används på sätt som gör atl traktor anses som trafiktraklor
eller används för persontransport på allmän väg i vissa fall.

Släpvagnar skall vara registrerade om de dras av irafiktraktorer
eUer av motorredskap som brukas på sätt som gör atl del skall vara registrerat.
Släpvagn som dras av traktor klass II behöver inte vara registrerad, alltså ulgår ingen skatt.

I centrala bilregistret finns det drygl 350000 iraklorer
varav 6500 är anmälda som irafiktraktorer. Fordonsskatteinläkien från traktorer
var för budgetårel 1984/85 ca 60 milj.kr.

Bakgrund IiU förslagen

Erfarenheterna från de ca 15 år som traktorbeskattningsbestämmelserna

hittills har gälll har visal att reglerna är svåra atl lillämpa.
Del är i många 23

fall svårt
atl avgöra om en iraktor skall hänföras till klass 1 eller II. Det har Prop.
1986/87:50 också visat sig all länsslyrelserna bedömer dessa frågor olika.

Dessutom har det i ett flertal skrivelser lill
utredningen, bl.a. från Svenska åkeriförbundel, påställs atl många traktorer,
ombyggda lastbilar (s.k. A-traklorer), iraklordumprar m.fl. är felaktigt
anmälda i klass II och i
stället borde hänföras till skalleklass I.

Statistiska centralbyrån har på uppdrag av utredningen
tagit fram uppgifter om traklorbeståndet den 31 december 1984 uppdelat efter
ägarens näringsgrenstillhörighet enligt svensk standard för
näringsgrensindelning (1969 års standard) och efter vilken skalteklass
traktorerna var anmälda i.

Resultatet visar all del fanns drygt 35000 traklorer i
trafik vars ägare fanns i det centrala företagsregistret under en annan
näringskod än jordoch skogsbruk, jakl eller fiske. Av dessa traklorer var
endast 3425 anmälda i klass 1 och reslerande del i klass 11. Dessa siffror
innebär atl mer än 90% av de traktorer, vars ägare enligl cenirala
förelagsregistret tillhör annan näringskod än jord- och skogsbruk, endasl
undantagsvis skulle användas för transport av gods på allmän väg. Detta visar
enligt utredningens uppfallning atl ell okänt men sannolikl ganska stort antal
iraklorer är anmälda i fel skatteklass.

Gränsdragningen mellan irafiktraktorer och andra traktorer

Svenska åkeriförbundet har i en skrivelse till utredningen
hemställt att tillåtna vägtransporter med traktor klass 11 skall begränsas lill
transporter av jordbruksprodukier m.m. för egen räkning på högst 15 ton.
Lantbrukarnas riksförbund, LRF, motsätter sig en sådan begränsning. LRF har lämnal
uppgifler lill ulredningen som visar all det bland jordbrukare i de mellersta
och södra delarna av landet förekommer en hel del transporter med laster över
15 lon, framför allt leveranser i samband med skörd av spannmål, potatis och
sockerbetor.

Utredningen anser att en lastbegränsning till 15 ton inte
bör införas eftersom den skulle försvåra jordbrukarnas arbete men förmodligen
ändå inte leda till ökad sysselsättning för lastbilsåkerierna.

Däremoi föreslår utredningen en enklare och klarare
gränsdragning mel

lan klass I och 11. Traklorer som uteslutande eller så gotl som uteslutande

används för transporter av produkter från eller förnödenheter för lantbruk,

skogsbruk, yrkesmässig växtodling eller yrkesmässigt fiske får tillhöra

klass 11 och då följaktligen även användas för transport efter allmän väg,

med lastbegränsning 15 lon för skogsprodukter. Övriga Iraklorer som

används på allmän väg skall lillhöra klass I. Vissa särskilt angivna lyper av

transporter skall emellertid få göras utan atl traktorn blir klass I. Dels bör

enbart traktorn med förare, dvs. utan lasl, få användas på aUmän väg.

Dessutom bör de tre undantag som i dag finns angivna i 11 § andra stycket

1-3 VSL, dvs. godsbefordran vid passage över väg, befordran av gods

som är lastat på traktorn samt befordran till och från arbetsplats eller dylikt

av redskap m.m. lillålas även i fortsättningen. Del sisinämnda undanlaget

föreslås emellerlid utvidgas något så alt del avser allt sådant gods som 24

behövs
för driflen av traktorn eller redskapel eller för dess förare. Detta Prop.
1986/87:50 skulle avse förulom drivmedel eller reservdelar för traktorn eller
redskapet även l.ex. transport på släpvagn av en bil som iraktorföraren skall
använda för hemlransporl. Däremot föreslås atl del generella undanlagd i 11 § tredje
stycket VSL, att traktor som undantagsvis används för annan transport än de
uppräknade inte skall anses som trafiklraktor, las bort. Att avgöra vad som är
"undantagsvis" är svårt och det har visat sig atl länsslyrelserna
bedömer detla olika. Ulredningen anser att alla Iraklorer som skall utföra
andra typer av transporler än de uttryckligen undanlagna skall vara anmälda i
klass 1. 1 stället föreslår vi alt den högre skallen tas ut först fr. o. m. den
dag som den ändrade användningen gäller, och inte som i dag fr. o. m. den
kalendermånad under vilken ändringen skedde. 1 fortsättningen skall man alltså
kunna beiala en dagskalt för klass I transporter.

Utredningen
föreslår också att lagen om nedsättning av fordonsskatt på Iraklorer och
släpvagnar m.m. (1975:278) slopas. I stället bör skatteskalorna för släpvagnar
dragna av klass 1-lraktorer generellt justeras ner med 50%, eflersom skatten
för dessa släpvagnar redan i dag enligt 6 § nämnda lag får sättas ner lill 50%
om det visas att släpvagnen använts för transport på väg sammanlagt mellan
300-3000 mil under året. Längre åriiga körsträckor än 3000 mil torde ytterst
sällan förekomma.

Vi
föreslår också atl alla traktorer med en skattevikt om högst 2000 kg skall lillhöra
klass II. För transporler av gods på allmän väg torde
traktorer i den storleken användas i mindre utsträckning än stora traklorer. Om
alla sådana små traktorer hänförs till klass 11 undanröjs den osäkerhet som råder
om klasstillhörigheten och del sannolikt stora antalet felaktiga klassificeringar
som föreligger, samtidigt som del blir elt enkelt och enhetligt system.

Bilar
ombyggda Ull traklorer

1
centrala bilregistret finns det ca 8799 traktorer som är ombyggda och ombesiktigade
bilar, s.k. A-traktorer och epatraktorer. Av dessa är ca 7000 A-traklorer varav
drygt en fjärdedel är anmälda i skatleklass I och resterande i klass II. Ungefär 35% av A-traktorerna ägs av personer upp fill 18 års ålder.

Utredningen
föreslår att alla till iraklorer ombyggda bilar skall beskallas enligl klass I,
eftersom de i slort sett endasl används för köming på allmän väg och många
dessutom endasl är etl persontransportmedel. Då blir beskattningen också
enhetlig och administrafivt enkel.

En
dragbU, dvs. en lastbil med anordning för påhängsvagn, som byggs

om till traktor och sedan används för att dra utländska påhängsvagnar

hänförs lill klass I men de ulländska påhängsvagnarna blir skattefria.

Ekipagen används till godstransporter på samma sätl som vanliga dragbilar

men skallen för dem är väsentligt lägre än skatten för lastbilsekipagen.

Utredningen föreslår därför att en regel införs som innebär att för en

traktor som drar en utländsk påhängsvagn skall utgå fordonsskatl med två 25

gånger det belopp som
utgår för övriga irafiktraktorer. Dä blir skattebelasl- Prop. 1986/87:50 ningen
ungefär i nivå med en vanlig dragbil med samma körsträcka.

Traktordumprar

Traktordumpern
består av en enaxlad framdel, som anses som en traktor, och en bakdel som anses
som en släpvagn. Dumprar används lill transporter av framför allt grus, jord
o.dyl., delvis på allmänna vägar. 1 genomsnitt beräknas dumprarna köras till ca
en tredjedel på allmän väg eller ca 800 mil per år. Av de ca 2000 dumprar som i
dag är registrerade är endast ca en tredjedel anmälda i klass I. Detta måste
enligt ulredningens uppfattning innebära att elt stort antal dumprar är anmälda
i fel skatteklass.

Utredningen
föreslår att en definition av traktordumpern införs i bilregisterkungörelsen
(1972:599) och att aUa dumprar skall tillhöra en särskild skatleklass III.
Skatt skall tas ut endast för framdelen, dvs. traktorn, men skatten avpassas så
alt den inkluderar skatten för släpvagnen. Skattesatsen skall vara enhetlig
för alla dumprar vars traktordel har en tjänsievikt över 5000 kg eftersom alla
dessa fordons totalvikl översiiger den maximall tillåtna på allmän väg. Skatten
för dessa föreslås bli 17000 kr. per år vilket ungefär motsvarar den
genomsnittliga skalt som i dag utgår för ett dumper-ekipage i klass I med en körsträcka
på mellan 300—3000 mil per år.

Förslagens
inverkan på statsverkets skatteintäkter saml ikraftlrädandet

Vi
bedömer att den enklare och klarare gränsdragning vi föreslär mellan trafiktraktorer
och andra traktorer bör leda lill att fler traktorer blir anmälda i klass I,
vilket innebär ökade skatteintäkter. Storleken av denna skatteintäktsökning är
svår att bedöma, men vi beräknar alt den kommer att översliga den intäklsminskning
som förslagel att alla traktorer om högst 2000 kg skall hänföras tiU klass II medför.

Förslagen
beträffande A-traktorer och traktordumprar, bedömer vi också kommer atl innebära
en Uten skatteintäktsökning.

Lagändringarna
föreslås träda i krafl den I oktober 1986.

26

Bilagal Prop. 1986/87:50

Sammanställning av remissyttranden över vägtrafikskatteutredningens
betänkande (Ds Fi 1985:8) Översyn av vägtrafikbeskattningen, del 7, Beskattningen
av traktorer m.m,

1 Remissinstanserna

Efter
remiss har yttranden inkommit från rikspofisslyrelsen (RPS), vägverket, trafiksäkerhelsverket
(TSV), transportrådet (TRP), riksskatteverket (RSV), lantbruksslyrelsen (LBS),
skogsstyrelsen, statskontoret, riksrevisionsverkei (RRV), hovrätten för Nedre
Norrland, kammarrätten i Göteborg, länsstyrelserna i Uppsala, Östergötlands,
Kronobergs, Krisfianstads, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Västernorrlands
samt Västmanlands län, Bilinduslriföreningen, Lantbrukarnas riksförbund (LRF),
Leverantörföreningen för lanlbmksmaskiner (LELA), Motorbranschens riksförbund (MRF),
Schaktenlreprenörernas riksförbund (SER), Skogsbmkets molorlransportkommitlé,
AB Svensk bUprovning, Enlreprenörföreningen, Svenska kommunförbundet. Svenska
kyrkans kyrkogårdsdelegation. Svenska Iransportarbetareförbundet, Svenska åkeriförbundel,
Sveriges grossistförbund, Sveriges industriförbund och Sveriges livoli-ägareförening.

Mörbylånga
belodlarförening och Velerantraktorklubben Norrtdje har inkommii med synpunkter
i anledning av betänkandet.

2 Allmänt om remissutfallet

De
flesta remissinstansema tillslyrker eller lämnar ulan erinran den allmänna
inriktningen av ulredningens förslag. Många av remissinstanserna har också
vitsordat behovel av en förenkling och etl förtydligande av beskaltningsreglema
för traktorer.

En
rad synpunkter har dock anförts på de särskilda förslag som utredningen lämnal.
Särskilt i fråga om beskattningen av A-traktorer och traktordumprar saml i
fråga om gränsdragning mellan jordbmkslraktorer och irafiktraktorer har vissa
remissinstanser kritiska synpunkter.

Några remissinslanser krisliserar
dock förslagen från mer allmänna ut

gångspunkter. Statskontoret anser således att en mer genomgripande om

läggning av vägirafikbeskaiiningen är önskvärd. Omläggningen borde en

ligt statskontoret innebära all fordonsskatterna och kilometerskattema

slopas och att bränsleskatterna höjs. Frågan borde enligt statskontoret

ulredas närmare. RRV anser all ulredningens förslag att förenkla skatte

systemet är posifivt, men ifrågasätter om vissa av utredningens förslag

uppfyller kraven på enkelhet och kontrollerbarhet. Kammarrällen i Göte

borg anser all del hittillsvarande regelverket alltför mycket är präglat av 27

etl rält viselänkande och
alt flertalel av utredningens förslag går i hillillsva- Prop. 1986/87:50 rande
tankebanor även om en del av dem ulgör klara förbällringar.

3 Gränsdragning mellan trafiktraktorer och andra traktorer,
m.m.

De
flesta av remissinstanserna har tillstyrkt eller lämnat ulan erinran utredningens
förslag till gränsdragning mellan klass Il-traktorer (jordbrukstraktorer), och
de transporter som bör få ulföras med dessa, och klass I-lraktorer (Irafiktraktorer).

RSV
anför:

Utredningens
förslag innebär enligl RSVs mening en klarare gränsdragning mellan trafiktraktorer
och klass Il-traktorer än vad den nuvarande lagstiftningen ger, bl.a. genom
att det generella undantaget som finns i 11 § tredje slycket
vägtrafikskattelagen (1973:601), VSL, försvinner. RSVs uppfattning är att just
denna bestämmelse hittills vållat de slörsta tillämpningsproblemen. RSV ser
också positivt på atl begreppet "transport av gods på allmän väg"
utmönstras ur lagstiftningen. Även detla begrepp har vållat tillämpningsproblem.

I
utredningens förslag sägs att en iraklor som uteslutande eller så gott som
uteslutande används för transporter av produkler från eller förnödenheter för
lantbruk, skogsbruk, yrkesmässig växtodling eller yrkesmässigt fiske får
tillhöra klass II. Av specialmotiveringen till 11 b § VSL framgår att
med "så gott som uteslutande" avses alt andra transporter får utföras
endast i ringa omfattning. Enligt ulredningens uppfattning bör en användning
om högst ca 10% av det lotala utnyttjandet kunna anses som ringa. Uttrycket
"det totala utnyttjandet" är dock något oklart. Om man här avser den
totala användningstiden såväl på allmän väg som ulanför del allmänna vägnätet,
bör della klarl anges.

Del
kan sägas all ullryckel "så gott som uteslutande" ersäller ullryckel "undantagsvis".
En viktig skUlnad blir dock alt "så gott som uteslutande" enligt
förslaget skall kunna tillämpas endast om traktorn normalt transporterar
produkter från eller förnödenheter för lantbmk, skogsbruk, yrkesmässig växtodlig
eller yrkesmässigt fiske. Detla förhållande bör väsentligt underlätta
behandlingen av ärenden om traktors skatleklass.

Utredningens
förslag atl traktorer som inle enbart men som "så gott som
uteslutande" används för jordbruksändamål skall beskattas enligt klass II anser
RPS och länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län kunna leda till tillämpningsproblem.

RPS
anför:

Från
övervakningssynpunkt är del angelägel att gränsdragningen är enty

dig för vilka transporter som är fillåtna all ulföras med traktor klass II.

Utredningens förslag alt alla traktorer
som skall utföra andra typer av

transporler än de uttryckligen undantagna skall vara anmälda i klass I

förenklar övervakningen av bestämmelserna. Däremot kommer den före- 28

slagna
lydelsen i 11 b § p 1 vägtrafikskattelagen (1973:601) "uteslutande Prop.
1986/87:50 eller så goll
som uteslutande" medföra att polisen i princip tvingas godta de uppgifter
som föraren lämnar beträffande användningssättet.

Länsstyrelsen anför molsvarande synpunkter på beskatlningsmyndigheternas
tillämpning av den föreslagna regeln.

Svenska åkeriförbundet anser alt utredningens förslag lill
gränsdragning mellan klass I- och klass Il-traklorer inte löser de nuvarande
problemen. Förbundel anser i stället att del förslag som förbundet tidigare
lämnat, nämligen en laslbegränsning lill 15 ton för transporter av jordbruksprodukter
med traktor, bör genomföras. Förbundet påpekar dels atl de mycket tunga
traktortåg som nu tillåts inte beskattas på ett adekvat sätt, dels alt en
begränsning av vikterna skulle verka trafiksäkerhelsbefrämjande.

Länsstyrelsen i Östergötlands län anser dock att en
viktgräns vid 15 ton kan vara betänklig ur trafiksäkerhetssynpunkl eftersom
antalet transport-tillfällen ökar. Länsstyrelsen anser inte heller all del är
sannolikt all en viktbegränsning skulle förbättra sysselsättningen inom
åkerinäringen. Även TRP anser det osäkert om en viktgräns kan medföra ökade
lastbilstransporter inom jordbruket, men påpekar alt en sådan överflyttning
ändå kan komma att ske under de närmaste åren på grund av de pågående
strukturförändringarna inom livsmedels- och jordbrukssektorn.

Svenska kyrkans kyrkogårdsdelegation anser att traktorer
som används på kyrkogårdar borde beskallas som jordbrukstraktorer.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anser att traktor
klass II alltid bör kunna användas pä allmän
väg för förflyttning av tom släpvagn.

Utredningens förslag att länsstyrelserna i samband med
registrering skall kontrollera anmäld skalleklass genom en jämförelse med uppgifler
ur mervärdeskatteregislret kritiseras av TSV. TSV anser att ruiiner inte bör
införas som fördröjer regislreringsarbelet. Kontrollen bör i stället ske genom tillsyn
i efterhand. Liknande synpunkier framförs av länsstyielsen i Ålvsborgs län.
Statskontoret anser däremot all ålgärden är den som sannolikt skulle kunna ge
upphov till de största skatteintäktsökningarna.

Förslaget om dagskalt vid tillfällig användning av klass Il-iraklorer
i klass I mottas positivt av de flesta av remissinstanserna, men utformningen
av systemet har rönt invändningar.

RSV anför:

Utredningens förslag om en dagskatt för traktorer kan
komma atl medföra

administrativa problem vid uppbörd och återbetalning av skatt. Utredning

en har inte behandlat denna fråga och tycks inte heller ha beaktat att

skatten per dag för en klass I-lraklor ofta bara är i storleksordningen 6-8

kronor. Tilläggsskatten för några dagars klass I-användning kommer då alt

understiga 25 kronor, varför den - till följd av bestämmelserna i 29 § VSL

— inte kommer atl debileras. Del är enligl RSVs mening inle lämpligl alt

tillskapa en ordning som får sådana konsekvenser. RSV föreslår i stället att

en regel om debitering för visst minsta anlal dagar införs. Om en klass

Il-traklor tillfälligt skall användas i klass I, skall skatt debiteras för
detta 29

minsta antal dagar, även
om användningen skulle vara begränsad fill någon Prop. 1986/87:50 enda dag.
Enligt RSVs mening skulle 15 dagar kunna vara en rimlig lidsperiod. Della daganlal
lillämpas f.ö. redan i VSL beträffande avsläll-ningslid för fordon med s. k. dygnsskalt
och ell uttagande av avgifter enligt principen "dock lägsl" är relafivt
vanligt.

Molsvarande
synpunkter anförs ocksä av TSV och länsstyrelserna i Uppsala län och Ålvsborgs
län. Enligt TSV kan systemet med ytterligare utveckling göras enklare genom
direktöverföring av uppgifler mellan postens kassaterminaler och verkets
databas. Kammarrätien i Göleborg avstyrker helt förslaget till dagskalt. Kammarrällen
anser alt systemet blir svårkontrollerat och all del skulle komma all utnylljas
i myckel begränsad omfattning. Statskontoret och RRV år också negativa mol
förslaget med hänvisning till den ökade administrationsbördan.

4 Skatteklass för små traktorer

Utredningens
förslag alt samfiiga traktorer med en tjänsievikt om högst 2000 kg skall
hänföras till klass II, oavsett användningssättet, har genomgående
mottagits positivt av remissinstanserna. LRF anför att av nya traktorer på den
svenska marknaden finns endast 1 (av 220 st) som har en tjänsievikt som
understiger 2000 kg. Det blir således elt begränsat antal äldre traklorer och s.
k. irädgårdslraktorer som berörs.

Svenska
kyrkans kyrkogårdsddegalion anser dock alt gränsen bör sättas vid 3000 kg, och
anför att med den i utredningen föreslagna viktgränsen föreligger en uppenbar
risk atl en rad traktormärken kommer atl modifieras för att pressas in under
denna gräns. Detta skulle leda lill en negativ utveckling av traktorernas
prestanda och säkerhetsmarginaler.

5 Beskattningen av A-traktorer

Utredningens
förslag atl till traktor ombyggda bilar (s. k. A-traklorer) alltid skall
beskallas i klass 1 har mollagils positivi av de flesla av remissinslanserna. Remissinslanserna
har anfört att A-traktorerna vanligen inte används för jordbruksändamål, utan
i stället ofta för nöjeskörning av ungdomar under 18 år.

LBS
anför:

Ett
mindre antal lantbrukare har inköpt äldre lastbilar som man genom
hastighetsreducering har kunnat registrera som traktorer. Den helt dominerande
användningen av dessa fordon är spannmålstransporter någon eller några månader
per år.

Utvecklingen
på traktor- och lantbmksvagnssidan har varit sådan att

motiven för en sådan ombyggnad i stort sett försvunnU. Bromsutrustning,

hydraulisk ulrusining saml kommunikationsutrustning kan nu göras fulll

acceptabla på traktor-vagn kombinationer. 30

Betänkandets
förslag om att man med kort tids varsel skall kunna in- Prop. 1986/87:50
respektive avregistrera "lastbilslraklorer" är enligl lantbruksslyrelsens
mening fulll tillfredsställande för fortsatt användning av befintliga fordon av
denna typ.

Några
remissinstanser anser atl möjligheten alt använda A-traklorer inom jordbruket inle
helt bör las bort. Länsstyrelsen i Östergötlands län anser att, eftersom
A-traktorer fortfarande används i jordbruket, bör de forlfarande kunna
hänföras till klass II efter särskild prövning av länsstyrelsen.

LRF
anför:

Utredningen
har konstaterat alt det finns ca 8700 traktorer som är ombyggda och
ombesiktigade bilar s.k. A-traktorer eller Epatraktorer. Del används antingen
som dragbilar t.ex. i lantbruket eller som nöje.sfordon för ungdomar.
Skadeutvecklingen för nöjesfordonen är oroande. LRF har därför förståelse för
att åtgärder måste sättas in mol denna kategori vilket skulle kunna ske genom
att dessa traktorer överföres lill skatteklass 1. En sådan ålgärd skulle dock
få måttlig effekt på kategorin "nöjesfordon", då skattesatsen för
klass I-traktorer under 3000 kg är låg. Däremot drabbas jordbrukets A-traktorer
hårt, eftersom de är betydligt tyngre. LRF anser därför all skattetillhörighelen
för A-traklorer och Epatraktorer skall bedömas med utgångspunkt från
användningssättet. Del bör således vara möjligt att utnyttja dessa som klass
Il-traktorer även framdeles i jordbruket enligl föreliggande förslag för klass Il-iraklorer.
Den avsedda effekten på trafiksäkerheten kan erhållas om körkortsåldern för
A-traktorer och Epatraktorer höjs till 18 år.

Skogsbrukels
molortransportkommitlé anför alt det finns ett mindre anlal egendomar där
transportsystemet är uppbyggt med A-traktorer som dragfordon, och föreslär
därför att befintliga sådana traktorer under en över-gängsperiod om fem år
skall få användas i klass II. Sveriges Uvoliägareför-ening pekar pä motsvarande
förhållande vad gäller de 40-50 A-traktorer som nu används lill tivolitransporter.
Föreningen föreslår också en övergångsperiod om fem år.

RSV
menar alt även sådana bilar som byggts om lill moiorredskap bör beskattas i
klass I.

Kammarrätien
i Göleborg och länsstyrelsen i Kristianstads län ifrågasätter om det är motiverai
alt som utredningen föreslår införa en förhöjd skatl för sådana A-traktorer som
används för atl dra ulländska påhängsvagnar.

6 Beskattningen av traktordumprar

Flera
remissinslanser välkomnar förslaget till en särskild skatteklass för

dumprar, bl.a. mot bakgrund av den förenkling av klassificeringsproble

men detta innebär. Sådana synpunkter anförs av TRP, RSV, länsslyrelen i

Uppsala län. Svenska Iransportarbetareförbundel och Svenska åkeriför

bundel. Svenska åkeriförbundel konstaterar dock att för dumprar som 31

används
lite på allmän väg innebär utredningens förslag en inle obetydlig Prop.
1986/87:50 skatteskärpning.

Elt par remissinstanser. Statskontoret och kammarrällen i Göleborg
ifrågasätter däremoi om särreglerna för dumprama är lill fördel för skatteadministrationen.

Från SER, Entreprenörföreningen, Sveriges Grossistförbund
och Industriförbundet anförs krafiig kritik mol ulredningens förslag. Remissinslanserna
anser att utredningen utgått från felaktiga uppgifler om i vilken utsträckning traktordumprar
används pä allmän väg, och att förslagen medför krafiiga fördyringar för
branschen.

SER tillstyrker att traktordumprarna placeras in i en ny
skatteklass, men anser att föreslagen skattesats är för hög.

SER anför:

Vid en enkät inom SER med svar från 151 företag med 230 traktordumprar
har vi konstaterat; atl 54% av traktordumprar i klass I kör maximalt 300 mil
per år på allmän väg, att 12% av traktordumprar i klass I kör mellan 300 och
3000 mil per år, och resterande 27% växlar mellan klasserna I och II.

Vi anser därför, alt belänkandels förutsättning, där traktordumprar
kör 400 limmar och ca 800 mil på väg per år inte stämmer med våra beräkningar.

Enligl samma enkäl anser vi, alt 150 timmar och 300 mil
per år på väg är mera rikligt. Med utgångspunkt från betänkandets
proportionering följer att en skattesats av 7000 kr. kan belasta traktordumpern.

Entreprenörföreningen avstyrker, med instämmande av
Industriförbundet, utredningens förslag och förordar atl traktordumprarna
beskattas efter samma principer som övriga traktorer. Föreningen anför atl över
hälften av traktordumprarna används på allmän väg mindre än 150 timmar per år.
Utredningens förslag innebär att alla traktordumprar blir skattepliktiga
oavsett om de används på allmän väg eller inte. Förslaget skiljer sig enligl
föreningen därmed från den principiella tanken atl vägirafikbeskaltning skall molsvaras
och motiveras av fordonets väganvändning. Denna princip genomsyrar för övrigt
betänkandet liksom även nuvarande lagstiftning.

Sveriges grossistförbund har som sitt yttrande ingivit en
skrivelse från Volvo BM AB. Där anförs bl.a. atl det är oklart om dumprar som
används ulanför vägnätet, men inle inom inhägnat område, är regislreringspliktiga.
Denna registeringsfråga får skattekonsekvenser:

Anses däremoi fordonel registreringspliktigi även vid ovan
nämnda trans

porter ulanför del allmänna vägnätel (områdel kan inte anses som inhägnat

område enl 9 § BRK) innebär det, trots atl hela transportarbetet sker

utanför väg, atl skatieuttaget drastiskt ökar lill 17000 kr/år mol 225 kr/år

tidigare. Detta får fill följd att timkostnaden för maskinen måsle höjas med

omkring 15 kr/lim saml atl tolalkoslnaden per transporterad m ökar med

ungefär 25 öre/m'. Dvs ökade anläggningskostnader vid anläggningsarbe

ten, fastän transporterna sker ulanför väg. Man måsle fråga sig om kalky- 32

lerad ökad skatteintäkt
(15-20 milj kr) står i rimlig proportion till samhäl- Prop. 1986/87:50 lets
ökade anläggningskostnader?

Ändå
allvarligare blir konsekvenserna om dumpern används vid sidan av väg huvuddelen
av årel, l.ex. inom inhägnat område och endast under en kortare period utför
transporter utanför detta område. Är det då utredningens förslag att man skall
betala full skatt dvs. 17000 kr/år för denna korta period (några veckor eller
månader)? Eller skall traktordumprarna i denna siluaiion kunna åtnjuta möjlighelen
som irafiklraktorerna erhållil, nämligen dagsskatt, den period då fortdonet är
registrerat? Eller innebär klass 111 tillhörigheten ett hinder för dagsskalt? Klariäggande
krävs.

Förslaget
om generell skalt för dumprar verkar inte helt genomtänkt, eftersom längl ifrån
alla s.k. traktordumprar används under sådana förhållanden att de är eller bör
vara registrerade hela året. Dessutom har utredningen inte beaklal behovel av
all kunna använda fordonen dels på väg och dels vid sidan av väg dvs.
nedsättning av vägtrafikskatten när fordonet används helt ulanför det allmänna
vägnätet, ulan atl områdel i lagens mening kan anses som inhägnat område.

7 Övrigt

Utredningens
förslag att slopa lagen (1975:278) om nedsättning av fordonsskatt på traktorer
och släpvagnar m.m. har genomgående bemötts positivt. Svenska ti-ansporiarbetareförbundei
tar i silt remissvar upp frågan om den nuvarande skattenivån för
jordbrukstraktorer, och anser atl en uppjuslering är tänkbar. Förbundet är
tveksamt till om jordbrukstraktorerna skattemässigt svarar för sina
samhällsekonomiska kostnader, och anför att traktorerna är etl påtagligt trafiksäkerhelsproblem
och vidare alt de medför trängsdkoslnader för den övriga trafiken.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986 33