Prop. 1986/87:54

Regeringens proposition 1986/87:54

om värderingen av aktier vid kapitalbeskattningen, m. m.

Prop. 1986/87: 54

Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprolokollet den 31 oktober 1986.

På
regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Kjell-Olof Feldt

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås att börsnoterade aklier skall värderas till 75 % av det
noterade värdet. För OTC-aktier och andra inofficiellt noterade aklier föresläs
en värdering till 30% av det noterade värdet. Enligt förslaget skall de nya
reglerna gälla vid såväl arvs- och gåvobeskattningen som vid
förmögenhetsbeskattningen. Det föreslås dessutom att alla aktieslag i ett bolag
i vilket något aktieslag är börsnoterat eller föremål för annan regelbunden
notering skall las upp lill samma värde som de noterade aktierna.

Vidare föreslås i propositionen en sänkning av de
högsta skattesatserna vid arvs- och gåvobeskattningen. Skatteuttaget begränsas
enligt förslaget lill 60% i klass 1 (make, barn) och 65% i klass II (syskon
m.fl.). De skattefria grundavdragen för efterlevande make och barn vid
arvsbeskalt-ningen föreslås fördubblade till 100 OCK) kr. resp. 50000 kr. För
mottagare i klass 11 och III höjs grundavdraget från 5000 till 15000 kr.

De nya bestämmelserna på arvs- och
gåvoskalteomrädet föreslås gälla om skattskyldigheten inträder efter utgången
av år 1986.1 fråga om förmögenhetsbeskattningen skall de nya reglerna
tillämpas fr. o. m. 1988 års taxering.

Lagförslagen
i denna proposition har granskats av lagrådet. Propositionen innehåller därför
- förutom själva lagförslagen (s. 2—10) -tre huvuddelar: lagrådsremissen (s.
11), lagrådets yttrande (s. 39) och föredragande statsrådets ställningstagande
till lagrådets synpunkter (s. 40).

Den som vill la del av samtliga skäl för
lagförslagen måste därför läsa alla tre delarna.

1 Riksdagen 1986187. 1 saml. Nr 54

1 Förslag till „

Lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och
gåvoskatt

Prop.
1986/87:54

Härigenom föreskrivs att 23 och 28 i gåvoskatt' skall ha
följande lydelse.

(lagen
(1941:416) om arvsskatt och

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

23 § 2

Vid uppskattning av lös egendom iakttages:

A. Tomträtt eller vattenfallsrält uppskattas, i den män ej
annat följer av 20 § tredje stycket. Ull vad rättigheten med hänsyn ull
villkoren vid upplåtelsen och den tid, som därför återstår, kan antagas hava
betingat vid en av boets avveckling föranledd, med tillbörlig omsorg skedd
försäljning.

B. Värdepapper, som noteras på inländsk eller utländsk
börs eller är föremål för liknande notering, uppskattas till det noterade
värdet eller, om detta icke motsvarar vad som skulle kunna påräknas vid försäljning
under normala förhåUanden, lill det pris som skulle ha kunnat påräknas vid en
sådan försäljning. Sådana värdepapper, som eljest omsättas på
kapitalmarknaden eller vars värde icke skall beräknas med ledning av bestämmelserna
i F nedan, uppskattas enligt sist angivna grund.

B. Aktier som noteras på inländsk
eller utländsk börs, andelar i aktiefonder samt andra värdepapper än aktier
som omsätts marknadsmässigt och är av det slag som anges i 35 §3 mom. första stycket
kommunalskattelagen (1928:370) tas upp till 75 procent av det noterade värdet.

Aktier som, utan att vara börsnoterade,
är föremål för marknadsmässig omsättning med regelbundna noteringar om avslut
tas upp till 30 procent av det noterade värdet.

Finns i ett bolag skilda aktieslag
av vilka ett eller fiera är börsnoterade eller föremål för sådan notering som
avses i andra stycket, skall de aktier i bolaget som inte är noterade tas upp
tUl samma värde som de noterade aktierna. Är flera aktieslag noterade, skaU de
icke noterade aktierna tas upp till samma värde som de noterade aklier som har
den lägsta kursen.

Om det vid värdering enligt de föregående styckena bedöms
att det noterade värdet inte motsvarar vad som skulle kunna påräknas vid en
försäljning under normala förhåUanden, får i stället priset vid en sådan
försäljning läggas till grund för värderingen.

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:857. Senaste
lydelse 1982:8.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1986/87: 54

Aklier som inte omfattas av bestämmelserna
i första - tredje styckena saml andelar i ekonomiskaföreningar och
handelsbolag tas upp till det pris som kan påräknas vid en försäljning under
normala förhållanden, varvid dock följande skall iakttas. I den mån uppskattningen
grundas på värdet av tillgångar som ingår i förvärvskälla inom inkomstslagen
jordbruksfastighet och rörelse, beräknas tillgångarnas värde med tillämpning
av reglerna i F tredje slycket; vid gåva dock under den ytterligare
förutsättningen atl de i 43 § andra stycket angivna kraven iakttagits. I den
mån uppskattningen grundas på värdet av tillgångar som avses i första - tredje
styckena, skaU värdet av dessa tillgångar anses motsvara vad som skulle tas
upp vid en tillämpning av bestämmelserna i första—fiärde styckena.

Värdepapper som inte omfattas av
bestämmelserna i första - tredje och femte styckena tas upp Ull det pris som
kan påräknas vid en försäljning under normala förhållanden.

C. Fordran uppskattas till sitt
kapitalbelopp jämte upplupen ränta å tid,

som avses i 21 §. Är fordringen ej förfallen och skall ränta därå ej beräknas

för tiden före förfallodagen, uppskattas fordringen lill belopp, som utgör

dess värde vid nämnda tid enligt den vid denna lag fogade tabellen 1.

Osäker fordran uppskattas till
belopp, varmed den kan beräknas inflyta. Värdelös fordran anses icke utgöra
Ullgång. Den omständigheten att gäldenären är delägare i dödsboet föranleder
icke fordringens uppskattande enligt andra gmnder än som eljest äro
tillämpliga.

Medel, för vilka uppskov med
inkomstbeskattning ätnjutes enligt bestämmelserna om skogskonto,
upphovsmannakonto, uppfinnarkonto eller investeringskonto för skog, tas upp
till halva värdet. Har medel salts av till fond för särskilt ändamål enligl
föreskrift i lag eller annan författning och har avdrag vid inkomstberäkningen
medgetts för avsättningen, får halva det avsatta beloppet tas upp som skuld.

D. För evärdlig tid utgående ränta,
avkomst eller annan förmån uppskat

tas till tjugu gånger det belopp, varUll den senast för helt år uppgått.

Nyttjanderätt eller rätt till ränta, avkomst eller annan
förmån, som utgår

under viss tid eller någons livslid, uppskattas lill sitt kapitalvärde. Är

rättigheten bestämd till visst belopp eller eljest lill viss storlek, beräknas

kapitalvärdet efter det belopp rättigheten för helt år motsvarar enligt de vid

denna lag fogade tabellerna II och
III. Om livränta på grund av försäkring

skall utgå så länge någon är i livet, dock längst under viss tid, eller skall 3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1986/87: 54

börja
utgå framdeles, beräknas värdet efler försäkringstekniska grunder med
iakttagande av föreskrifterna i denna paragraf Där rättighet, som belastar viss
egendom, ej är på nyss angivet sätt bestämd, anses åriiga värdet utgöra fem
procent av det penningvärde, vartill egendomen uppskattats, dock alt, där
rättighet avser endast del av egendom eller dess årliga värde eljest icke kan
bestämmas enligt nyss angivna grund, delta uppskattas efter vad som prövas
skäligt.

Kapitalvärdet av rättighet, som icke är bestämd all
utgå under någons livsUd men ändock är av obestämd varaktighet, uppskattas med
ledning av tabell III, såsom om den skolat utgå för den berättigades livstid,
dock högst fill tio gånger del värde, rättigheten för helt år motsvarar.

Är rättighet beroende av flera personers liv
sålunda, atl rättigheten upphör vid den först avlidnes frånfälle, bestämmes
rättighetens kapitalvärde efter den äldstes levnadsålder. Fortfar däremot
rättigheten oförändrad lill den sist avlidnes frånfälle, beräknas värdet efter
den yngstes ålder.

E. Värdet av utländskt myntslag beräknas efter den
köpkurs på checkar,

utställda i samma myntslag, som gällde vid liden för skattskyldighetens

inträde. Finnes ej sådan kurs eller kan av annan anledning värdet icke

beräknas efler denna gmnd, bestämmer regeringen eller den myndighet

regeringen förordnar, hur beräkningen skall ske.

F. Andel i bostadsförening eller bostadsaktiebolag
tas upp till ett värde

som motsvarar medlemmens eller delägarens andel i föreningens eller

bolagets behållna förmögenhet beräknad med utgångspunkt i det värde

som föreningens eller bolagels faslighet skall las upp till enligl 22 § och

med hänsyn till föreningens eller bolagets övriga tillgångar och skulder

enligt senaste bokslut.

Annan lös egendom än fömt nämnts uppskattas till
vad den kan antas ha betingat vid en med tillbörlig omsorg skedd försäljning,
som föranletts av boets avveckling.

Vid värderingen av förvärvskälla som enligt
kommunalskattelagen (1928: 370) ingår i inkomstslagen jordbmksfastighet eller
rörelse tillämpas bestämmelserna i 4§ och, med undanlag av femte stycket sista
meningen, punkt 2 av anvisningarna till 3 och 4 §§ lagen (1947: 577) om statlig
förmögenhetsskatt.

28 §' Till klass I hänföras efterlevande make,
barn, avkomling till barn, make till barn och efterlevande make till avlidet
barn. Detta gäller även om barnet eller avkomlingen till följd av adopUon
förlorat sin arvsrätt efler arvlåtaren.

Som skattefritt avdrages från lott Som
skattefritt avdrages från lott

som tillkommer den avlidnes efler- som tillkommer den avlidnes efter

levande make 50000 kronor, från levande make 100000 kronor, från

vad som tillkommer annan i klass I vad som tillkommer annan i klass I

25000 kronor och från lott, som be- 50000 kronor och från lott, som be

skattas enligt klass II eller klass III, skattas enligt klass II eller
klass III,

5000 kronor. Har barn eller av- 15000 kronor. Har barn eller av

komling till avlidet barn vid skatt- komling till avlidet barn vid skall-

skyldighetens inträde ej fyllt I8år, skyldighetens inträde ej fyllt 18år,

'Senaste
lydelse 1982: 1191. a

Nuvarande lydelse Föreslageh lydelse Prop. 1986/87: 54

avdrages
ytteriigare 5000 kronor avdrages ytterligare 5000 kronor

för
varje helt år eller del därav, som för varje helt år eller del därav, som

dä
återstod lill dess sagda ålder då återstod lill dess sagda ålder

uppnås. uppnås.

Med make jämslälles den som vid liden för
dödsfallet sammanlevde med den avlidne, om de sammanlevande tidigare varit
gifta med varandra eller gemensamt ha eller ha haft barn. Motsvarande gäller, i
förhållande till den avlidnes barn, beträffande den som sammanlevt med barnet.
Styvbarns-och fosterbarnsförhållande räknas lika med skyldskap. Med fosterbarn
avses barn, som före fyllda 16 år stadigvarande vistats i den avlidnes hem och
därvid erhållit vård och fostran som eget barn.

Högre avdrag än enligl andra stycket får ej
åtnjutas i fråga om vad som erhålles från samme arvlålare eller leslalor, även
om det erhålles vid skilda tillfällen.

Till klass II hänföres
annan arvinge eller teslamentslagare än sådan som avses i klass I eller 111.

Till
klass 111 hänföras

landstingskommun, kommun eller annan menighet
ävensom hushållningssällskap med stadgar som fastställts av regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer;

stiftelse med huvudsakligt syfte alt främja
religiösa, välgörande, sociala, politiska, konstnäriiga, idrottsliga eller
andra därmed jämföriiga kulturella eller eljest allmännyttiga ändamål;

stiftelse
med huvudsakligt ändamål atl främja landels näringsliv;

registrerad
understödsförening;

sådan sammanslutning, som, ulan alt hava lill syfte
att i sin verksamhet tillgodose medlemmarnas ekonomiska intressen,
huvudsakligen fullföljer ovan angivet ändamål;

folketshusförening, bygdegårdsförening eller annan
liknande sammanslutning, som har till främsta syfte att anordna eller
tillhandahålla allmän samlingslokal,

där fråga är om svensk juridisk person och
skattebefrielse ej ätnjutes jämlikt 3 §.

För skattelott, som i 11 § 2 mom. sägs, beräknas
skatten efler den klass, gällande för arvinge eller universell testamenlstagare
i dödsboet eller för mottagaren av del legat varom fråga är, som medför lägst
skatt. Från skattelott medgives icke avdrag enligt andra stycket.

Vad som återstår, sedan avdrag enligt andra slyckel
gjorts, utgör skattepliktig lott. Denna skall jämnas lill närmast lägre
hundratal kronor. Om öreial uppkommer vid beräkning av skatt, skall skatten
jämnas nedåt till närmast hela krontal.

Skatten
beräknas enligt följande skalor.

Skattepliktig lott, kr.

- 50 000

50 000- 100 000

100 000- 150 000

150 000- 200 000

200 000- 300 000

300 000- 450 000

450 000- 600 000

600 000- 800 000

800 000-1 200 000

1
200
000-2 500 000

2
500
000-6 000 000 6 000 000-

Skattepliktig

loU, kr.

20 000

000-

000-

000-

000-

000-

000-

000-

000-

000-1

000-

20

40

60

90

120

150

200

250

600

1 200

40 000

60 000

90 000

120 000

150 000

200 000

250 000

600 000

200 000

Skattepliktig lott, kr.

- 20 000

20 000- 40 000

40 000- 60 000

60 000- 90 000

Skattepliktig loU, kr. - 100 000
100 000- 200 000 200 000- 400 000 400 000- 800 000 800 000-8 000 000

8 000 000-

Nuvarande lydelse Klass I

Arvsskall, kr.

6% inom
skiktet

3 000-12%

9 000-18%

18 000--24%

30 000+30%

60 000-36% 114 000+42% 177 000+48%

273 000+54 %>

489 000+60% 1 269 000+65% 3 544
000+70%

Klass II

Arvsskatt, kr.

10% inom
skiktet

2 000+20%

6 000+28%

11 600+36%

22 400+44%

35 600+50%)

50 600+55%

78 100+60%

108 100+65 %c

335 600+70%)

755 600+75%)

Klass Hl

Arvsskatt, kr.

8%) inom skiktet 1600+16%)''

4 800+24%"

9 600+30%)"

Föreslagen lydelse Klass I

Arvsskatt, kr.

10%) inom
skiktet

10 000+20%)'

30 000+30%,'

90 000+40%)'

250 000+50%) '

3 850 000+60%'

Prop. 1986/87:54

Skattepliktig lon, kr.

- 25 000

25 000- 50 000

50 000- 100 000

100 000- 200 000

200 000-2 000 000

2 000 000

Klass 11 ••' ■

Arvsskatt, kr.

15%) inom
skiktet

3 750+25%"

10 000+35%"

27500+45%)"

72 500+55%)"

1062 500+65 %c"

Prop.
1986/87:54

Skattepliktig lott, kr.

-30 000 30 000-60 000 60 000-

Klass
Hl

Arvsskall, kr.

10%, inom skiktet 3 000+20%,"
9 000+30%"

Denna lag träder i kraft den I
januari 1987 och tillämpas i de fall då skattskyldighet inträder efter utgången
av är 1986.

2 Förslag till Prop. 1986/87:54

Lag om ändring i lagen (1947: 577) om statlig
förmögenhetsskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om
lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt'

dels att 4 § skall ha följande lydelse,

dels att det i anvisningarna till 3
och 4 §§ skall införas en ny punkt, 5, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4§

Fastighet tas upp lill
taxeringsvärdet året före taxeringsåret. Var sådant värde inte åsätt då räknas
inte något värde för fastigheten. Har en fastighets taxeringsvärde sänkts vid
särskild fastighetstaxering på gmnd av skogsavverkning eller läkt verksamhet
eller till följd av brand, vattenflöde eller jämförlig händelse skall
fastigheten tas upp lill del taxeringsvärde, som åsätts för taxeringsåret.
Finns sådana tillbehör till fastigheten, som avses i 2 kap. 3 § jordabalken,
skall dessa las upp särskilt. Bestämmelserna i tredje stycket om värdesätlning
av lös egendom tillämpas vid värderingen.

Tomträtt eller vattenfallsrält
skall tas upp till del värde, som rättigheten med hänsyn Ull villkor och återstående
tid för upplåtelsen kan anses ha betingat vid en försäljning under normala
förhållanden.

Lös egendom, som är avsedd för
stadigvarande bruk i jordbmk med binäringar, i skogsbmk eller i rörelse, skall
värdesättas i enlighet med vedertaget affärsbruk inom del slag av verksamhet,
som egendomen är nedlagd i.

Fordran, som löper med ränta,
skall, om den inte är tillgång i rörelse, tas upp till sitt kapitalbelopp med
tillägg för förfallen ränta.

Fordran, som inle är förfallen och
på vilken ränta inte skall beräknas för tiden före förfallodagen, uppskattas
till belopp som ulgör dess värde enligl vid denna lag fogad tabell I. Osäker
fordran las upp lill det belopp, varmed den kan beräknas inflyta. Värdelös
fordran tas inte upp.

Värdepapper, som noteras på in- Värdepapper uppskattas med

ländsk eller utländsk börs, uppskat- tUlämpning av
bestämmelserna i tas till del noterade värdet, eller, punkt 5 av
anvisningarna till 3 och om detta inte motsvarar vad som 4§§. skulle kunna
påräknas vid försäljning under normala förhållanden, tiU det pris som skulle
ha kunnat påräknas vid en sådan försäljning. Även värdepapper i övrigt uppskattas
enligt den nyss angivna grunden, varvid dock följande skaU iakttas. I
den mån uppskattningen grundas på värdet av tiUgångar, som ingår i
förvärvskälla inom in-

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 859. Senaste
lydelse 1982: 338.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1986/87: 54

komslslagen
Jordbruksfaslighel och rörelse, beräknas tiUgångarnas värde med tillämpning av
reglerna i punkt 2 av anvisningarna till 3 och 4§§.

Annan ränta, avkomst eller förmån, som utgår för
obegränsad tid och inte utgör frälseränta, uppskattas till tjugo gånger del
belopp som den har uppgått till under beskattningsåret.

Kapitalvärdet av ränta, avkomst, eller förmån, som
utgår på livstid eller viss tid, uppskattas efter det belopp som rättigheten
har motsvarat under beskattningsåret och enligt de vid denna lag fogade
tabellerna II och III,

Rättighet, som inte är bestämd alt utgå under
någons livstid men ändå är av obestämd varaktighet, uppskattas med ledning av
tabell III, som om den skulle ha utgått för den berättigades livstid, dock
högst till 10 gånger det värde, som rättigheten senast har motsvarat för helt
år.

Är rättighet beroende av längden av flera personers
liv på så sätt, att rättigheten upphör vid den först avlidnes död, bestäms
rättighetens kapitalvärde efter den äldstes levnadsålder. Är rättigheten
däremot oförändrad till den sist avlidnes död, beräknas värdet efter den
yngstes ålder.

Andel i ekonomisk förening, vars behållna
tillgångar vid likvidation endasl delvis skall skiftas mellan medlemmarna,
skall tas upp lill ett värde motsvarande den del av föreningens förmögenhet som
skulle ha fallit på andelen om föreningen hade trätt i likvidafion.

Andel i bostadsförening eller bostadsaktiebolag las
upp till ell värde som motsvarar medlemmens eller delägarens andel i föreningens
eller bolagets behållna förmögenhet beräknad med utgångspunkt i det
taxeringsvärde som gäller för föreningens eller bolagets fastighet vid
beskattningsårets utgång och med hänsyn till föreningens eller bolagets övriga
tillgångar och skulder enligt bokslutet för det senaste räkenskapsår som
avslutats före den I juli under beskattningsåret.

Övrig lös egendom las upp till det värde, som den
kan anses ha betingat ■ vid
försäljning under normala förhållanden.

Beträffande tillgångar i jordbruk med binäringar,
skogsbruk och rörelse gäller vidare särskilda bestämmelser i punkt 2 av
anvisningarna till 3 och 4§§.

(Se
vidare anvisningarna)

Anvisningar

lill
3 och 4 §§

5. Aklier som noteras på inländsk eller utländsk
börs, andelar i aktiefonder samt andra värdepapper än aktier som omsätts
marknadsmässigt och är av det slag som anges i 35 §3 mom. första stycket kommunalskattelagen
(1928:370) las upp lill 75 procent av del noterade värdet.

Aklier som, utan att vara börsno

terade, är föremål för marknads

mässig omsättning med regel- c

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1986/87: 54

bundna noteringar om avslut tas upp till 30 procent av det
noterade värdet.

Finns i ett bolag skilda aktieslag
av vilka ett eller flera är börsnoterade eller föremål för sådan notering som
avses i andra stycket, skall de aktier i bolaget som inte är noterade tas upp
tiU samma värde som de noterade aktierna. Är flera aktieslag noterade, skall de
icke noterade aktierna tas upp till samma värde som de noterade aktier som har
den lägsta kursen.

Om det vid värdering enligt de
föregående styckena bedöms att det noterade värdet inte motsvarar vad som
skulle kunna påräknas vid en försäljning under normala förhållanden, får i
stället priset vid en sådan försäljning läggas till grund för vårderingen.

Aktier som inte omfattas av bestämmelserna
/ första—tredje styckena samt andelar i ekonomiskaföreningar och handelsbolag
tas upp lill det pris som kan påräknas vid en försäljning under normala
förhållanden, varvid dock följande skall iakttas. I den mån uppskattningen
grundas på värdet av tillgångar som ingår i förvärvskälla inom inkomstslagen
jordbruksfastighet och rörelse, beräknas tillgångarnas värde med tillämpning
av reglerna i punkt 2 ovan. I den mån uppskattningen grundas på värdet av
tillgångar som avses i försla-lredje styckena skall värdet av dessa tillgångar
anses motsvara vad som skulle tas upp vid en tillämpning av bestämmelserna i
första—fiärde styckena.

Värdepapper som inte omfattas av bestämmelserna i
första—tredje och femte styckena tas upp tiU det pris som kan påräknas vid en
försäljning under normala förhållanden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987 och tillämpas
första gången vid 1988 års taxering.

10

Finansdepartementet .< i Prop. 1986/87:54

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 oktober 1986

Närvarande:
statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, S. Andersson, Hellström, G.
Andersson

Föredragande:
statsrådet Feldt

Lagrådsremiss om värderingen av aktier vid
kapitalbeskattningen, m. m.

1 Inledning

Under
senare tid har i anslutning till några uppmärksammade fall uppstått en livlig
debatt om effekterna av våra nuvarande arvsskatteregler. Kritik har riktals mot
det betydande skatteuttag som kan träffa kvarlåtenskap som till slor del består
av börsaktier. Del är främst konsekvenserna av alt sådana arv kan komma atl
belastas med såväl arvsskatt som realisationsvinstskatt som har
uppmärksammats. I debatten har ocksä hävdats atl uttaget av arvsskatt i Sverige
allmänt sett och vid t. ex. en nordisk jämförelse är alltför högt.

Arvs- och gåvoskattekommittén (Fi 1984:02),' AGK,
har tagit upp frågan om behandlingen av den latenta skatteskulden och
redovisat sina förslag i delbetänkandet (Ds Fi 1986:4) Latent skatteskuld vid
arvs- och gåvobeskattning. Betänkandet har remissbehandlats. Till protokollet i
detta ärende bör fogas sammanfattningen i belänkandet som bilaga 1 samt en
förteckning över remissinstanserna och en sammanställning av remissytlrandena
såvitt avser förslaget om ändrade värderingsregler för vissa värdepapper som
bilaga 2. Som bilaga 3 fogas den redovisning av gällande regler för värderingen
av aktier och andra värdepapper som finns inlagen i betänkandet.

Jag avser nu att med utgångspunkt i kommitténs
förslag ta upp frågan om beaktande av latent skatteskuld vid
kapitalbeskattningen. I del sammanhanget kommer jag ocksä in på några andra
frågor som rör reglerna för värdering av värdepapper. Dessutom behandlar jag
vissa justeringar av arvs- och gåvoskalleskalorna.

Jag vill också anmärka att det förslag som AGK lagt
fram om den arvs-och gåvoskaltemässiga behandlingen av uppskovsbelopp som i
vissa fall kan belasta en fastighet kommer alt tas upp i samband med
ställningstagandet till betänkandet Reavinsluppskov - Fastigheter (SOU 1985:
38-39).

'
Ledamöter i kommittén är kammarrättslagmannen Per Anclow, ordförande, samt
riksdagsledamöterna Lars Hedfors och Karl-Anders Petersson.

2 Allmän
motivering '°p- '986/87:54

2.1 Inledande synpunkter

Innan
jag närmare går in på mina förslag skall jag ge några allmänna synpunkter på de
frågor som behandlas i remissen. Jag tar först upp värderingen av aktier vid
kapitalbeskattningen. Härefter kommer jag in på utformningen av skatteskalan
för arvs- och gåvobeskatlningen och nivån på skalleultaget.

Värderingen av aktier vid kapitalbeskattningen har
genom åren diskuterats i skilda sammanhang och från olika utgångspunkter. Ofta
har debatten rört värderingen av aktier i familjeföretag. Det har beträffande
sådana bolag hävdals att kapitalskatterna utgör en besvärande belastning som
framtvingar stora löneuttag för finansering av skattebetalningarna. För aktier
i familjeföretag har också införts särskilda regler för värderingen. Vad
beträffar börsaktier har däremot huvudprincipen om marknadsvärdet som
värderingsnorm upprätthållits. Motsvarande gällde fram lill år 1982 även för
andra marknadsmässigt omsatta aktier än börsaktier. 1 syfte alt underlätta en
ägarspridning i mindre och medelstora företag utvidgades nämnda år
tillämpningsområdet för de särskilda familjeföretagsreglerna till all omfatta
även aktier som omsätts vid sidan av börsen (prop. 1981/82: 191, SkU65, SFS
1982:338). De s.k. lättnadsreglerna får tillämpas vid
förmögenhetsbeskattningen av sådana aktier men inte vid arvs- och
gåvobeskattningen.

När det gäller börsaklierna-och i fråga om arvs-
och gåvobeskatlningen också andra marknadsaktier-har kritik framförts mot att
hänsyn ej tas lill den latenta skatteskuld som kan sägas åvila ett
aktieinnehav. Ett sådant latent skattekrav uppkommer om kursen på en aktie
stigit sedan den förvärvats. Kravet effektueras först när vinsten realiseras
genom alt aktien avyttras.

Vid värderingen borde enligl kriukerna denna
latenta skalleskuld räknas av från marknadsvärdet när värdering sker för
kapitalbeskaltningsända-mål. 1 debatten har särskilt pekats på de effekter som
kan uppkomma i arvfall då den avlidne innehaft stora aktieposter som måste
säljas för betalning av arvsskatten. Det brukar hävdas atl sådana försäljningar
inom en begränsad tidsperiod leder till kursfall. Har dessutom aktiekurserna
efter värderingstidpunkten (dödsdagen) gått ned av andra orsaker kan ett
akliearv i sin helhet komma att tas i anspråk för betalning av arvsskatt och
eventuell inkomstskatt.

En sådan effekt är givetvis inte avsedd. Effekten
uppkommer av flera skäl. Ett av dessa är att värderingen sker utan
hänsynslagande lill latent skatteskuld. Andra bidragande orsaker är
värderingstidpunkten och ett förhållandevis högt skatteuttag på större arv. En
omfattande debatt i dessa frågor förekom senast under hösten 1985 i anslutning
till förhållandena i några konkreta fall.

12

Mot bakgmnd bl. a. av den allmänna debatt som
förekommit har AGK tagit upp frågan om beaktande av latent skatteskuld på
börsaktier. Enligt förslaget i betänkandet skall börsaktier tas upp till 75 %
av marknadsvärdet vid den relevanta tidpunkten.

AGK:s förslag har överlag fått ett positivt Béiiiölande
vid remissbehand- Prop. 1986/87:54 lingen. För egen del är jag allmänt sett
beredd att instämma i kommitténs överväganden och förslag. Det synes även mig
rimligt att hänsyn ska tas lill den latenta skatteskuld som åvilar ett
aktieinnehav.

1 betänkandet pekar kommittén ocksä på att vissa
oklarheter föreligger när del gäller aktievärderingen, och då främst i
arvfallen. Av betänkandet kan ocksä den allmänna slutsatsen dras att
värderingsbestämmelserna -och gränsdragningarna mellan de olika bestämmelsernas
tillämpningområden - kännetecknas av en betydande komplexitet.

Den situation för vilken kommittén begärt
klariägganden är den när endast ett av två i ett bolag befintliga aktieslag är
inregislerat på börsen. 1 betänkandet konstateras att värderingsfrågan i ett
sådant fall såvitt avser förmögenhetsbeskattningen är klarlagd genom utgången i
ett förhandsbeskedsärende, RÄ 85 1:59. Endast de aktier som är inregistrerade
på börsen skall tas upp till marknadsvärdet. De aktier som inte är
inregistrerade skall värderas enligt bestämmelserna för familjeföretag, dvs.
utifrån ett till 30% reducerat substansvärde. Kommittén framhålleratt starka
skäl lalar för atl den bedömning som regeringsrätten gjort i fråga om
förmögenhetsskatten också slår igenom vid arvsbeskattningen. Enligt kommitténs
mening är lägel dock oklart. Kommhtén anser att det är angeläget att klarhet
skapas i del berörda hänseendet. Jag delar den uppfattningen. Enligt min mening
kan emellertid också ifrågasättas om de konsekvenser som följer av regeringsrättens
nyss nämnda dom är rimliga. Jag kommer därför i detta sammanhang också atl la
upp värderingen av icke på börsen registrerade aklier i ett bolag där ett
aktieslag finns inregistrerat.

Det
finns enligt min mening också skäl att nu diskutera värderingen av

aktier som omsätts på kapitalmarknaden vid sidan av fondbörsen. De

aktier som jag i första hand åsyftar är de som omsätts på den under år 1982

tillskapade marknaden för aktier i små och medelstora företag, OTC-mark-

naden, och aklier som är föremål för andra inofficiella men dagliga note

ringar. Hit hör också aktier som noteras pä den s. k. väntelistan i avvaktan

på inregistrering på börsens A leller A Il-listor. Som jag tidigare framhållit

skulle sådana marknadsmässigt omsatta aktier före 1982 års ändringar i

förmögenhetsbeskattningen vid såväl förmögenhets- som arvs- och gåvo

beskatlningen las upp fill marknadsvärdet. Efter lagsliftningsingripandet

år 1982 tillämpas skilda värderingsprinciper för å ena sidan förmögenhels-

beskattningen och å andra sidan arvs- och gåvobeskatlningen. Medan

arvs- och gåvobeskatlningen sker med marknadsvärdet som grund baseras

förmögenhetsbeskattningen på ett reducerat substansvärde. Mot en sådan

ordning kan kritik riktas från ohka utgångspunkter. Det är eU värde i sig

om samma värderingsmetod tillämpas fören aktie vid kapitalbeskattningen

i sin helhet. Det är också väsentligt att olika aktier som omsätts på

marknaden värderas på ett likartat sätt. Skillnader i värderingen vid kapi

talbeskattningen leder till att placerarnas val styrs på ett från rationella

utgångspunkter i övrigt omotiverat sätt. Häremot kan ställas de syften som

låg till grund för 1982 års lagstiftning, i första hand önskemålet att förmö-

genhetsskatlesilualionen för ägarna av ett familjeföretag inte skulle ändras

genom att aktierna blir föremål för marknadsmässig omsättning. Jag kom- '-

mer
i remissen att från de nu angivna utgångspunkterna ta upp dessa frågor.

Innan jag går in pä de olika delförslagen vill jag
också något beröra arvs-och gåvoskattens nivå och utformningen av skatteskalan
för arvs- och gåvobeskattningen. Skatten fick sin nuvarande utformning, en
arvslottsskatt, genom lagstiftning år 1958. Härefter har skiktgränserna och de
skattefria grundbelopp som gäller räknats upp vid tvä tillfällen. Nu gällande
skiklgränser har tillämpats från ingången av år 1982. För slora arv och gåvor
har också skatteuttaget skärpts i förhållande till vad som beslutades vid 1958
års reform. En sådan skärpning beslutades senast hösten 1982.

När del gäller skiklgränserna är dessa angivna i
fasta tal. Någon automatisk uppräkning av gränserna sker således inle. Med
hänsyn till atl en avsevärd tid förflutit sedan gällande skiklgränser
fastställdes harjag ansett del påkallat all ånyo göra en översyn av skikten i
skalleskalan. Vad sedan beträffar nivån på skatteuttaget har i den allmänna
debatten framförts krav på i vissa fall mycket långtgående lättnader i
skatteuttaget. Sådana synpunkter har också framförts vid remissbehandlingen av
AGK:s belänkande. Min egen uppfattning är följande.

Syftet med arvs- och gåvoskatten är i första hand
fördelningspolitiskt. Någon radikal sänkning av skatteuttaget av det slag som
ibland förordats kan enligt min mening inte komma i fråga. Detta utesluter
emellertid inte att vissa justeringar kan vara påkallade. Jag vill i
sammanhanget erinra om atl de skärpningar som beslutades hösten 1982
genomfördes i en hell speciell situation. Höjningen av skatteuttaget var en av
många åigärder som syftade lill att på ett rättvist sätt fördela de bördor som
lades på medborgarna i ett skede då det gällde atl snabbi restaurera en
kraftigt nedgången ekonomi. Vi befinner oss nu i en annan situation och jag
anser alt skäl kan anföras för en viss sänkning av skatteuttaget som onekligen
vid en internationell jämförelse ligger på en hög nivå. En sådan justering av
beskattningsnivän kan också enligt min mening genomföras ulan några påtagliga
negativa fördelningseffekter. Jag återkommer senare till den närmare utformningen
av förslaget.

Prop. 1986/87:54

2.2 Värderingen av aktier som är inregistrerade på börsen

Mitt förslag:
Aktier som är inregistrerade på börsen skall las upp lill 75 % av det noterade
värdet vid såväl arvs- och gåvobeskattningen som vid förmögenhetsbeskattningen.

Kommitténs
förslag: Samma som mitt när det gäller arvs- och gåvobeskattningen. 1 fråga om
förmögenhetsbeskattningen har kommittén inte lagt fram något formligt förslag
men förordat att motsvarande ändring görs på det området.

Remissinstanserna:
Förslaget tillstyrks över lag. Några instanser hävdar att en längre gående
reducering är påkallad. Aktiespararna anser att beskattningsvärdet bör
bestämmas ull 50% av börskursen med hänsyn tagen också till kursfallsrisken.
Stockholms handelskammare förordar en sär-

14

skild spärregel på
arvsskalteområdet som skall träda in om den skattskyl- Prop. 1986/87: 54
dige kan visa att det faktiska nettovärdet vid en försäljning av aktierna inom
sex månader från bouppteckningens registrering understigit 75 % av
marknadsvärdet.

Skälen för mitt förslag: Jag har redan i föregående
avsnitt klargjort att jag kan ansluta mig till kommitléns bedömningar och förslag.
Del innebär bl. a. att jag i likhet med kommittén finner metoden med ett
schablonmässigt hänsynstagande lill den latenta skatteskulden vid värderingen
av aktierna vara den lämpligaste lösningen. I det hänseendet kan jag inte dela
den av en remissinstans framförda kritiken mot kommittén som går ul på alt man
inte i tillräcklig grad skulle ha belyst de alternativ som i och för sig står
Ull buds. Den strävan efter enkelhet som bör känneteckna utformningen av
skattereglerna talar enligt min mening entydigt för den av kommittén förordade
lösningen.

En schablonmelod för hänsynstagande lill latent
skatteskuld medför givetvis att resultatet i enskilda fall kan komma all avvika
från schablonen. Den värdenivå som kommittén, med utgångspunkt i vissa beräkningar
av reavinstskattens storlek, stannat för, förefaller mig dock rimlig. Med en
värdering fill 75 % av börskursen kan en kollision mellan reavinstskalt och
kapitalskatt undvikas i de allra flesta fall. Enligt min mening skulle en
reducering av värdet som går längre i många fall leda till omotiverade
lättnader i beskattningen.

Som AGK konstaterar löser förslaget lill ändrad
värdering problemen där arvsskatt och reavinstskatt sammanträffar medan en
omläggning däremot inte medför alt man kommer lill rätta med alla fall där
kursen på aktierna faller kraftigt efter dödsdagen. Med hänsyn lill att
kommittén förklarar alt man avser att behandla den frågan i sitt slutbetänkande
anser jag det inte lämpligt att nu föreslå särskilda åtgärder i den delen.

Några remissinstanser är inne pä all den generella
värdenivån bör bestämmas med beaktande också av kursfallsrisken. En sådan
lösning kan jag inle ansluta mig till främst av del skälet att den i de allra
flesta fall skulle komma att gå långt utöver vad som är motiverat. Del finns
här skäl alt påminna om den faktiska utvecklingen på börsen under de senare
åren som för de flesta aklier inneburit en betydande värdestegring. Enligt min
mening talar mycket för att problemet med högt skatteuttag till följd av
fallande kurser måste lösas med hjälp av särskilda regler som tar sikte jusl på
sådana fall. Jag får anledning att återkomma till den frågeställningen i
samband med behandlingen av AGK: s kommande slutbetänkande. I denna del vill
jag avslutningsvis erinra om den dispensregel i 27 § lagen (1941:416) om
arvsskatt och gåvoskatt, AGL, som lar sikte på de nu diskuterade fallen.

Den kritik som riktats mot de gällande reglerna har
oftast utgått från

konsekvenserna på arvsskatteområdet. AGK har också framhållit atl pro

blemen är mest uttalade på det området och bedömt behovet av ändrade

arvsskatteregler som mest påtagligt. Även om det inte framstår som lika

angeläget att vidta motsvarande ändringar i fråga om gåvoskatten föreslår

kommittén att de nya reglerna skall gälla både för arvs- och gåvoskatt.

Detla ställningstagade motiveras främst med den förenklingsvinst som kan 15

uppnås
genom en>ietliga regler för de båda skatteområdena. Enligt kom- Prop.
1986/87: 54 mitten visar nämligen de praktiska erfarenheterna att olikartade
bestämmelser vid arvs- och gåvobeskattningen inte sällan leder fill icke
föml-sedda effekter för de skattskyldiga. Jag kan instämma i den uppfattningen
och förordar därför atl ändringen av värderingsreglerna även skall omfatta
gåvobeskattningen.

När det sedan gäller förmögenhetsbeskattningen har
kommittén, utan atl lämna något lagförslag, förordat all de nya reglerna också
skall tillämpas på det området. Många remissinstanser har underslmkit atl de
skäl som motiverar ändrade arvsskatteregler gör sig gällande även vid förmögenhetsbeskattningen.
För egen del anserjag att det saknas anledning aU inte låta de nya reglerna
omfatta förmögenhetsskatten. Även i detta avseende är det väsenlligl att söka
lösningar som innebär all enhetliga regler kan tillämpas på beskattningsområden
som ligger nära varandra.

Efter en genomgång av de olika egendomsslag där ett
hänsynslagande till latent skatteskuld kan vara påkallat har AGK stannat för
att sådant hänsynstagande endast bör komma i fråga i två fall. Det ena avser
behandlingen av uppskovsbelopp i samband med reavinstbeskattningen av fastigheter.
Som jag tidigare nämnt kommer den frågan all las upp i ett annat sammanhang.
Del andra fallel avser aktier och andra värdepapper som beskattas enligt
reglerna i 35§ 3 mom. kommunalskattelagen (1928:370), KL, dvs. sådana
värdepapper som är föremål för en evig reavinstbeskalt-ning. Jag delar
kommitténs uppfattning att del endast är vid värderingen av den typen av
värdepapper som det finns anledning atl la hänsyn till latent skatteskuld.

Kommittén har föreslagit atl alla aktier och därmed
i reavinsthänseende jämställda värdepapper som för närvarande tas upp fill
fulla marknadsvärdet i stället skall värderas till 75% av marknadsvärdet. Milt
förslag fär emellertid en något annan inriktning än kommitténs, eftersom jag
anser att den nuvarande ordningen beträffande värderingen av sådana
marknadsak-tier som finns vid sidan av börsaktierna, dvs. OTC-aktier m. fl.,
motiverar särskilda överväganden. Den diskussionen redovisar jag i del följande
avsnittet. Med den nu angivna uppdelningen kan mitt förslag i fråga om
börsaktier och vissa andra värdepapper sammanfattas på följande sätt.

Aktier som är inregistrerade på börsen las upp lill
75 % av det noterade värdet. Samma värderingsregler bör gälla också för andra
värdepapper än aktier som omfattas av evig reavinstbeskallning och som omsätts
marknadsmässigt. Det reducerade värdet bör gälla vid såväl arvs- och gåvobeskattningen
som vid förmögenhetsbeskattningen. För akuer som för närvarande värderas
enligt lättnadsreglerna bör däremot någon ytteriigare reducering av
beskattningsvärdet inte komma i fråga.

2.3
Värderingen av OTC-aktier m. m.

Mitt förslag: Aktier som
noteras pä OTC-listan eller den s.k. väntelistan eller är föremål för annan
regelbunden notering skall tas upp till 30 % av det noterade värdet vid arvs-
och gåvobeskatlningen samt vid förmögenhetsbeskattningen.

16

Skälen för mitt förslag: Genom den ändring i
förmögenhetsskattelagstift- Prop. 1986/87:54 ningen på våren 1982 som föregick
den snabba utvecklingen av den nya OTC-marknaden uppkom en skillnad mellan
värderingsreglerna i lagen (1947:577) om staUig förmögenhetsskatt, SFL, och
AGL. Aktier som omsätts marknadsmässigt vid sidan av börsen värderas enligt SFL
uUfrån ett reducerat substansvärde men skall enligt AGL tas upp ull marknadsvärdet.
Här kan noteras - som en belysning av de nuvarande reglernas författningsmässiga
komplexitet - att många som kom i kontakt med bestämmelserna under någon tid
utgick ifrån alt den nya ordningen också gällde vid arvs- och
gåvobeskatlningen. Företrädare för OTC-bolagen har också hävdat att många
företagare som låtit introducera sina bolag på OTC-marknaden inle varit
medvetna om den förändrade värderingssiiua-lionen i arvsskaltehänssende som
introduktionen förde med sig.

Erfarenheterna av den nu skisserade utvecklingen
visar, enligt min mening, tydligt på nackdelarna med skilda regler vid de olika
slagen av kapitalbeskattning. Starka skäl talar för en övergång till gemensamma
värderingsregler.

Som bakgrund till mina överväganden om ändringar av
de nuvarande värderingsreglerna bör också nämnas något om OTC-marknadens utveckling
och nuvarande karaktär. OTCmarknaden utvecklades mycket snabbt. Under år 1983
och första halvåret 1984 introducerades närmare 50-talel bolag på marknaden.
Intresset för aktierna var mycket stort och i de flesta fall blev
kursutvecklingen mycket stark. Även om tillströmningen av nya bolag liksom
kursslegringsslakten därefter dämpats har vi för närvarande ett läge där
OTC-akliernas marknadsvärde i de allra flesta fall markant överstiger det värde
som tillämpas vid förmögenhetsbeskattningen, dvs. del lill 30% reducerade
substansvärdet. I genomsnitt för OTC-bolagen låg förmögenhetsvärdet på ungefär
en tiondel av marknadsvärdet vid 1986 ärs taxering. Ett fåtal subslansrika
bolag visar en något annan bild. Den påtagliga skillnaden mellan marknadsvärde
och beskattningsvärde har också uppmärksammats i olika sammanhang och lett till
krav på ändrade värderingsregler vid förmögenhetsbeskattningen. Kritikerna har
därvid främst riklat sig mot att-fömtom huvudaklieägaren/förelagsledaren -även
kapitalplacerare i allmänhet kommit i åtnjutande av den förmånliga värderingen.

För alt anknyta lill den sist antydda kritiken kan
det vara naturligt alt först överväga om inle en lösning skulle kunna nås genom
all den lindrigare värderingen av aktierna förbehålls den urspmngliga företagsledaren
medan aktier som förvärvas på marknaden behandlas på samma sätl som börsaktier.
En sådan ordning avvisades när de gällande reglerna beslutades våren 1982 och
del är även min uppfattning att den skulle dra med sig synnerligen
svårbemästrade tillämpningsproblem. Jag kan därför inte förorda en lösning som
innebär skilda värderingsregler beroende pä vem som innehar aktierna.

Det är för närvarande vanligt med uppdelning av
aktierna i OTC-bolag

på röslslarka A-aktier och röstsvaga B-aktier. I allmänhet innehas A-ak

tierna, som inte är föremål för handel, av den ursprungliga ägarfamiljen

medan B-aktierna omsätts på marknaden. Mot den bakgrunden skulle en 17

2 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 54

möjlighet
vara att dra gränsen mellan lättnadsvärdering och marknadsvar- Prop. 1986/87:
54 dering med hjälp avuppdelningen i aktieslag. Som nämnts har det i ett
förhandsbesked fastslagits atl icke noterade aktier i börsbolag eller OTC-bolag
skall värderas enligt läiinadsreglerna vid förmögenhetsbeskattningen. Eftersom
jag av andra skäl, som utvecklas närmare i nästa avsnitt, förordar en ändring
på den punkten ser jag ingen framkomlig väg till ett system med olika värdering
för förelagaren och aktieplaceraren.

Enligt min uppfattning nås del mest
tillfredsställande resultatet om aktier i OTC-bolag och andra marknadsbolag
värderas med utgångspunkt i akfiernas marknadsvärde. När jag gör den
bedömningen har jag också beaktat att långtgående skillnader i
värderingsprinciperna för ullgångar som omsätts på en gemensam marknad leder
till att placerarnas val styrs på ett - bortsett frän
beskattningskonsekvenserna — sakligt omotiverat sätl. En sådan bristande
neutralitet i beskattningen måste ibland likväl godtas. Det är emellertid min
uppfattning atl skillnader av den art som följer av nuvarande
förmögenhetsskatteregler för olika slag av marknadsaktier i längden inte kan
behållas om man vill undgå störningar i marknadens funktionssätt. Jag förordar
därför att alla aktier i de åsyftade bolagen tas upp lill viss andel av del
noterade värdet vid förmögenhets-, arvs- och gåvobeskatlningen. Nivåvalet får
göras efler en avvägning mellan olika intressen.

Av flera olika skäl bör en alltför dramatisk
höjning av förmögenhetsvärdena undvikas. Berörda företagare kan ställa
berättigade krav på att villkoren för deras verksamhet inte ändras drastiskt.
Möjligheterna till en fortsatt god kapitalförsörjning skulle sannolikt också
minska. Ett annat skäl som talar för försiktighet är atl de kurser som noteras
för OTC-ak-fierna i allmänhet är osäkrare än börskurserna bl. a. till följd av
den mera begränsade omsättningen av OTCaktier.

Vid en samlad bedömning har jag stannat för en
värdering av de nu diskuterade aktierna lill 30% av noterat värde . En sådan
värdenivå leder visseriigen till en betydande höjning av förmögenhetsvärdet för
huvuddelen av de berörda aktierna men samtidigt sänks värdet kraftigt vid
arvs-och gåvobeskattningen. Det finns anledning att påminna om den starka
kritik som riktats mot de nuvarande reglernas effekter vid generationsskiften
i OTC-företagen. Mitt förslag innebär en mycket påtaglig lättnad i det
avseendet. Det kan också påpekas att de högre förmögenhetsvärdena i många fall
inte föranleder en motsvarande ökning av förmögenhetsskatten till följd av den
s. k. begränsningsregeln. De förändringar av inkomstskal-teskalan och
begränsningsregeln som riksdagen beslutade om i våras bidrar också till att
effekterna av den höjda värderingen begränsas.

Jag är naturligtvis medveten om att mitt förslag
kan sägas öka den oenhetlighet som kännetecknar värderingsreglerna för
värdepapper. Förslaget leder dock samtidigt till att två fördelar kan vinnas i
det avseendet. Jag syftar då på att alla värdepapper som omsätts på marknaden
ocksä kommer atl värderas med utgångspunkt i marknadsvärdet samt atl samma
regler kommer alt tillämpas för aktierna i ett bolag över hela
kapilalbe-skattningsområdel.

18

2.4 Värderingen av icke inregistrerade aktier i börsbolag Prop. 1986/87:54

Mitt förslag: En
gemensam värderingsnorm skall gälla för alla aktieslag i ett bolag där ett
eller flera aktieslag är börsnoterade eller föremål för annan regelbunden
notering.

Skälen för mitt förslag: Av den i bilaga 3 intagna
redovisningen av gällande regler för aktievärdering framgår att ett bolags
aktier som inte är inregistrerade på fondbörsen skall värderas efter ett Ull 30
% reducerat substansvärde även om andra akfier i bolaget är noterade på börsen.
I fråga om förmögenhetsbeskattningen är detta klarlagt genom ett regeringsrättsavgörande.
AGK för sin del antar att motsvarande gäller på arvs- och gåvoskatteområdet men
har hävdat atl rättslägel är oklart. Enligl kommittén är det angeläget att denna
oklarhet undanröjs genom att lagtexten ändras. Behovet av klarläggande ingrepp
har också undersirukits av flera remissinstanser.

Som jag tidigare framhållit är det också min
uppfattning atl det nuvarande läget är otillfredsställande. Jag har samtidigt
antytt atl del finns skäl att överväga om konsekvenserna av den tolkning som
nyligen gjorts av värderingsreglerna är lämpliga. På den punkten gör jag
följande bedömning.

Ordningen med flera aktieslag i ett bolag är ingen
ny företeelse. Inte heller att det i ett börsbolag kan finnas aktieslag som
inte är inregistrerade på fondbörsen. En vanlig uppdelning är att handeln
omfattar röstsvaga B-aktier medan de röststarkare A-aktierna ligger utanför
börsen.

Redan genom 1974 ärs lagstiftning om vissa
lättnader vid kapitalbeskattningen infördes en ordning som innebar att man
frångick principen om marknadsvärdering när det gäller företagsförmögenhel. Den
nuvarande principiella uppbyggnaden av lätlnadsreglerna har gällt alltsedan den
utvidgning som ägde rum år 1977. Den ändring våren 1982 som föregick
OTC-marknadens framväxt innebar endast att lättnadsreglerna utvidgades till att
omfatta också aktier som, vid sidan av börsen, var föremål för omsättning pä
kapitalmarknaden. Någon förändring av värderingsprinciperna i fräga om aktier
i börsbolag företogs inte vid det fillfällel. Trots delta kom 1982 års
ändringar i SFL all av vissa skattskyldiga las lill intäkt för att också icke
inregistrerade aktier i börsbolag borde lätlnadsvärderas. I det tidigare
omnämnda förhandsbeskedet uttalar riksskatteverkets nämnd för rätlsärenden all
det av förarbetena till lagstiftningen visserligen synes framgå att avsikten
inte varit att lättnadsreglerna skulle vara tillämpliga på icke inregistrerade
aktier i ett börsbolag men att tillräckliga skäl att frångå lagtextens
ordalydelse inte förelåg enligt nämndens uppfattning. Nämndens förhandsbesked
ändrades inte av regeringsrätten.

Den nu gjorda genomgången har övertygat mig om att
del rättsläge som råder efter utgången i förhandsbeskedsärendet inte är
förenligt med de motiv som ligger till grund för lätlnadsreglerna. Starka
sakskäl talar också för en ändring av reglerna. Det är otillfredsställande att
bevara en ordning som innebär att aklier som vanligen, till följd av högre
röstvärde, får antas ha ett högre värde än de noterade aktierna skall värderas
på ett markant

19

förmånligare
sätl vid kapitalbeskattningen. Mitt huvudintryck förtas inle av invändningar
som går ut på alt det inle är rimligt att lägga marknadsvärdet lill grund för
värderingen av aklier som det inle omedelbart går att omsätta över fondbörsen.
För den som vill avyttra sina icke inregistrerade aktier, med vilka del
regelmässigt följer ett högst avsevärt inflytande i bolaget, torde det endast i
undantagsfall uppkomma beaktansvärda svårigheter att få ut ett pris som
överstiger kursen på de noterade aktierna i bolaget. Min slutsats blir därför
atl bestämmelserna bör ändras så alt alla aktier i ett bolag som har ett eller flera
aktieslag noterade skall följa samma värderingsnorm vid kapitalbeskattningen.

Den förordade omläggningen, som i huvudsak endast
innebär en återgång till den ordning som tillämpats t. o. m. i vart fall 1982
års taxering, bör dock enligl min mening utformas så att det vid värderingen
blir möjligt alt ta hänsyn till särskilda omständigheter som motiverar
åsättande av lägre värde än som följer av huvudregeln. Jag tänker då främst på
det fallel dä de icke noterade aktierna objektivt sett får anses ha ett lägre
värde till följd av att de jämfört med de noterade aktierna har sämre rätt till
andel i bolagets tillgångar och vinst. Andra faktorer som kan motivera en
reducerad värdering kan också förekomma, t. ex. att akfierna har lägre
röstvärde.

Del jag nu sagt har i första hand utgått frän
förhållandena beträffande börsbolagen. Den beskrivna uppdelningen på skilda
aktieslag är dock minst lika vanligt förekommande bland

OTC-bolag m. fl. I de klart övervägande antalet
fall avser handeln på OTC-marknaden röstsvaga B-aktier medan de röststarkare
A-aktierna innehas av den ursprungliga ägarkretsen. Den av mig föreslagna
ordningen skall självfallet tillämpas också i fråga om bolag vars aktier är
föremål för regelbundna noteringar vid sidan av börsen. Värderingen av aktieslag
som inle är noterade skall därvid följa de noterade aktiernas värde, dvs. i
enlighet med mitt tidigare förslag tas upp till 30% av det noterade värdet.

Prop. 1986/87:54

2.5 Ändringar i arvs- och gåvoskatteskalorna m. m.

Mitt förslag: De
skattefria grundavdragen vid arvsbeskattningen för efterlevande make och annan
mottagare i klass I fördubblas till 100000 kr. resp. 50000 kr. Avdraget för
mottagare i klass 11 och III höjs från 5000 kr. till 15 000 kr. Antalet skikt i
skaueskalorna reduceras kraftigt och del högsta skatteuttaget sänks i klass I
frän 70 lill 60% och i klass II
från 75 till 65 %.

Skälen för mitt förslag: Arvs- och gåvoskatten är
progressiv och tas ut enligt olika skalor beroende på vem som ärver eller fär
egendom. Tre klasser av arv- och gåvolagare finns.

Till
klass 1, som har den lindrigaste skalan, hänförs t.ex. efterlevande make och
barn. Skatten är här 6 % för lotter upp till 50000 kr. I skiktet 200000-300000
kr. är skatten 30%. I det högsta skiktet-över 6000000 kr.-utgår skatt med 70%.

20

Till klass 11 hör bl.a. föräldrar
och syskon men också mer avlägsna Prop. 1986/87:54 släktingar, obesläklade
personer och sådana organisationer som inte är allmännyttiga. Härar den lägsta
skattesatsen 10% och den gäller för lotter upp till 20000 kr. I skiktet
200000-250000 kr. är skatten 60%. Skalan går upp till ett skatteuttag på 75%
och avser då den del av lotten som överstiger 1200000 kr.

Klass 111 avser främst vissa
allmännyttiga stiftelser och ideella föreningar som inte är befriade från
arvsskatt. Skalan är progressiv upp till 60000 kr. Därutöver ulgår skatten
konstant med 30%. Mottagare som hör till klass III är fria från gåvoskatt.

Vid arvsbeskattningen medges
skattefria grundavdrag med 50000 kr. för efterievande make, 25000 kr. för annan
mottagare i klass I och 5000 kr. för mottagare som hör lill klass 11 eller 111.
Vid gåvobeskatlningen medges ett enhetligt grundavdrag på 2000 kr.

Skiktindelningen i de nuvarande
skatteskalorna fastställdes genom lagstiftning hösten 1980 (prop. 1980/81:42,
SkU 11, SFS 1980:1056). Då beslutades också de gällande grundavdragen. De vid
samma tillfälle bestämda skattesatserna höjdes, som jag tidigare nämnt, genom
lagstiftning hösten 1982 (prop. 1982/83: 50 bil.2, SkU 15, SFS 1982: 1191).
Ökningen av skatteuttaget avsäg främst de högsta skikten och mellanskikten.

När jag nu tar upp frågan om arvs-
och gåvoskattens nivå vill jag påminna om de allmänna synpunkter som jag
redovisat inledningsvis. Ett mycket högt generellt skalleutlag för med sig
svårbemästrade problem. Jag tänker på de fall där den höga skatten i
kombination med någon tillkommande speciell omständighet, t.ex. kursfall på
aklier, leder till resultat som inte framstår som rimliga. En annan nackdel med
den höga skattenivån är atl den väcker återkommande krav på särskilda
lättnader för olika slag av egendom. Lättnadsreglerna för jordbruk och företag
är exempel pä ingrepp som ansetts påkallade lill följd av del höga generella
skatteuttaget. Sådana särregler för ofta med sig komplikationer vid
tillämpningen. Enligt min mening finns det skäl atl låta de nu antydda
problemen med en hög skattenivå väga tyngre än de hittills fått göra när
skattens höjd skall bestämmas.

Som ofta framhållits i debatten kan
det också sättas i fräga om det är lämpligt alt den svenska arvsskatten markant
överstiger den som gäller i jämförbara industriländer, främst i våra nordiska
grannländer. 1 den frågan vill jag först slå fast att det av främst
fördelningspolitiska skäl är uteslutet att reducera den svenska arvsskatten
lill de myckel låga nivåer som råder i många av de länder med vilka jämförelser
brukar göras. Däremot anser även jag atl man vid avvägningen av den svenska
arvsskattenivån bör tillmäta intresset av att utjämna de nuvarande skillnaderna
större betydelse än hittills.

De nämnda aspekterna som talar för
sänkning av skatteuttaget måste självfallet vägas mot de fördelningspolitiska
skäl som ligger till grund för arvsbeskattningen. Det är också väsentligt att
beakta de stalsfinansiella effekterna även om vi här rör oss på ett område som
totalt sett ger ett begränsat bidrag till siatens inkomster.

Vid en samlad bedömning harjag stannat för all föreslå alt
den högsta 21

3 Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 54

skattesatsen
bestäms lill 60% i klass 1. Skatteuttaget i klass II bör
liksom Prop. 1986/87: 54 hittills vara högre och jag förordar att den högsta
skattesatsen i den klassen blir 65%. Vid sidan av dessa begränsningar av det
maximala skatteuttaget bör skalornas skiktindelning justeras. Jag ser inga
avgörande skäl som talar föratt den hittillsvarande ordningen med ett stort
antal skikt i skalan måste bibehållas. Mitt förslag innebär att antalet skikt
begränsas lill sex i båda klasserna. Sedd isolerad medför en sådan omläggning
smärre skattehöjningar i de lägsta skikten. Några sådana effekter uppkommer
dock inle vid arvsbeskattningen till följd av att jag ocksä föreslår atl de
skattefria grundavdragen skall höjas. Grundavdraget för efterlevande make bör
fördubblas till 100000 kr.

I detta sammanhang vill jag nämna att det finns
anledning atl återkomma till frågan om storleken av efterlevande makes grundavdrag
i samband med de ändringar i arvsskattelagstiftningen som föranleds av de
förslag om en äktenskapsbalk och ändringar i ärvdabalken som, enligl vad jag
erfarit, inom kort kommer alt lämnas till riksdagen.

För andra arvingar i klass I än efterievande make
föreslås en fördubbling av grundavdraget lill 50000 kr. Om mottagaren hör lill
klass II eller III bör avdraget vara 15 000 kr. i stället
för nu gällande 5 000 kr. Jag föreslår också vissa justeringar av skalan för
klass 111. På gåvoskallesidan avslår jag från alt i detta sammanhang föreslå
nägra ändringar av grundavdragets storlek. Jag återkommer till den frågan i
samband med ställningstagandena lill det kommande slut- betänkandet frän AGK.

2.6 Ikraftträdande, m. m.

De
nya bestämmelserna bör träda i kraft den 1 januari 1987. Ändringarna i lagen om
arvsskatt och gåvoskatt bör tillämpas i de fall skattskyldigheten inträder
efter utgången av år 1986 medan de nya förmögenhetsskaltereg-lerna bör
tillämpas första gången vid 1988 års taxering.

Avslutningsvis vill jag redovisa de
stalsfinansiella effekterna av mina förslag. Den ändrade värderingen av
börsaktier kan beräknas leda till ett skattebortfall i storleksordningen 300
milj. kr., varav ca 200 milj. kr. avser förmögenhetsskatt och ca 100 milj, kr.
arvs- och gåvoskatt. De föreslagna ändringarna i fråga om OTC-aklier och andra
marknadsaktier leder till ökade förmögenhetsskatleinläkter och minskade arvs-
och gåvoskatteintäkter. En närmare beräkning av effekterna är svår att göra
men åtgärderna torde i slort sett vara statsfinansielU neutrala. Förslaget om
ändrad värdering av icke inregistrerade aktier kan beräknas öka inkomsterna
med några tiotal miljoner kronor. Slutligen räknar jag med atl del lägre arvs-
och gåvoskatteuttagel tillsammans med de höjda grundavdragen medför ell
skattebortfall på omkring 200 milj. kr. Den sammantagna effekten blir således
att skatteintäkterna sjunker med ungefär 500 milj. kr.

22

3 Upprättade lagförslag Prop. 1986/87:54

I enlighet med vad jag nu anfört har inom
finansdepartementet upprättats förslag till

1.
lag om ändring
i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,

2.
lag om
ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt. Förslagen bör fogas
till protokollet i detta ärende som bilaga 4.

4 Specialmotivering

Lagen om arvsskatt och gåvoskatt

23 §

Den nuvarande värderingsregeln i 23 § B för värdepapper
har ersatts med nya och väsentligt utbyggda bestämmelser. Motsvarande
bestämmelser har tagits i i en ny anvisningspunkt till 3 och 4§§ i lagen om
statlig förmögenhetsskatt. Jag redovisar de närmare motiven för de nya värderingsreglerna
i anslutning till anvisningspunkten och hänvisar lill del som där sägs.

28 § och ikraflträdandebesiämmelserna

Förslagen har behandlats i den allmänna motiveringen
(avsnitt 2.5 och 2.6).

Lagen om statlig förmögenhetsskatt

4§

Huvudstadgandet om värdering av värdepapper finns för
närvarande i sjätte stycket av lagrummet. Av författningstekniska skäl har
bestämmelserna flyttats till en ny anvisningspunkt. Sjätte stycket innehåller
därför nu endast en hänvisning till den nya anvisningspunkten.

Punkt 5 av anvisningarna liU 3 och 4 §§

1 första stycket finns bestämmelser om aktier som är
inregistrerade på börsens A I- eller A Il-lista. Under bestämmelsen faller
också svenska depåbevis för utländska aktier, som är inregistrerade på börsen.
Till de värdepapper som faller in under första stycket hör ocksä bl. a.
konvertibla skuldebrev och optionsrätter. Vissa av dessa värdepapper är
inregistrerade på börsen medan andra handlas vid sidan av börsen med
inofficiella noteringar om avslut. Även andelar i aktiefonder värderas enligl
första stycket.

' Bilagan har uteslutits här. Förslagen är, frånsett
redaktionella ändringar, likaly

dande med dem som är fogade till propositionen. 23

Andra stycket innehåller de nya bestämmelserna för
aktier som omsätts Prop. 1986/87: 54 marknadsmässigt vid sidan av börsen. Med
uttrycket aktier som ulan au vara börsnoterade är föremål för marknadsmässig
omsättning med regelbundna noteringar om avslut avses aktier som är föremål
för regelbundna dagliga noteringar. I dagsläget omfattas således de aktier som
finns angivna på OTC-listan, väntelistan och listan för övriga inofficiella
akUeno-teringar. Andra aktier för vilka noteringar om avslut förekommer mera
sporadiskt omfattas inte av bestämmelserna.

Bestämmelserna i tredje stycket har kommenterats i
den allmänna motiveringen (avsnitt 2.4).

Bestämmelserna i fiärde stycket har förts över från
4 § sjätte stycket. Skall ett annat värde än det noterade läggas till gmnd för
värdering får först priset vid en försäljning under normala förhållanden
fastställas. Härefter reduceras beloppet med 25 % eller 70 % beroende på om
värderingen skall ske enligl första eller andra stycket. Som framgått av den
allmänna motiveringen kan del vid värdering som avses i tredje slycket finnas
anledning att avvika från det noterade värdet lill följd av att de icke
noterade aktierna har sämre rätt till andel i bolagels tillgångar och vinst än
de noterade aktierna. Även för dessa fall kan således tillämpning av
bestämmelsen i detta stycket komma atl aktualiseras.

I femte stycket behandlas aktier och andelar som
inle omsätts marknadsmässigt. För sådana aklier och andelar sker värderingen i
allmänhet utifrån ett reducerat substansvärde. Detta är fallet om företaget
bedriver jordbruk eller rörelse i kommunaiskattelagens mening.
Värderingsreglerna i punkt 2 av anvisningarna blir då tillämpliga. Någon
ändring föreslås inte härvidlag. Har ett sådant förelag också tillgångar i form
av börsaktier tas dessa i regel upp lill noterat värde. För framtiden skall de
nya värderingsreglerna i första—Qärde styckena i stället ligga lill gmnd för
värderingen. En föreskrift om detta har tagits in i sista meningen av femte
stycket. Föreskriften tar naturligtvis också sikte på värderingen av aklier i
renodlade förvaltningsföretag.

/ sjätte stycket finns slutligen
värderingsbestämmelser för värdepapper som inle omfattas av reglerna i första —
tredje och femte styckena. Det rör sig dels om sådana värdepapper som
reavinstbeskattas enligt 35 § 3 mom. KL men inle omsätts marknadsmässigt, t.
ex. vissa konvertibla skuldebrev och dels värdepapper som vid
inkomstbeskattningen inte är föremål för evig reavinstbeskattning, t.ex.
premieobligationer.

Ikraftträdandebestämmelsen

Bestämmelsen
har kommenterats i den allmänna motiveringen (avsniu 2.6).

24

5 Hemställan Prop. 1986/87:54

Jag
hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över förslagen lill

1.
lag om ändring i lagen
(1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,

2.
lag om ändring i lagen
(1947:577) om statlig förmögenhetsskatt.

6 Beslut

Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

25

Bilagal
Prop. 1986/87:54

Sammanfattningen i betänkandet (Ds Fi 1986:4) Latent
skatteskuld vid arvs- och gåvobeskattning

Inledning

Vårt
uppdrag omfattar en teknisk översyn av arvs- och gåvobeskattningen. I uppdraget
ingår däremot inte att föreslå ändringar i skatteskalorna. Vi skall inte heller
behandla frågan om beskattning av s. k. företagsförmögenhet. Den frågan skall
behandlas av 1980 års förelagsskattekommitté (B 1979: 13).
Förmögenhetsbeskattningen faller i och för sig också utanför vårt arbetsområde.
Om vi framlägger förslag i fråga om arvs- och gåvoskatten som kan få
återverkningar på förmögenhetsskatteområdet är vi dock oförhindrade alt föreslå
de följdändringar som krävs i förmögenhetsskattc-lagstiflningen.

Enligt våra ursprungliga planer avsåg vi alt under
är 1986 slutligt redovisa våra överväganden och förslag. Under den gångna
hösten blev emellertid en av de frågor vi skall pröva, nämligen frågan om
hänsynstagande till latent skalleskuld, föremål för en livlig debatt. 1 det
sammanhanget framförde finansministern önskemål om ett underlag frän kommittén
som skulle kunna läggas lill grund för ell regeringsförslag lill riksdagen
under våren 1986. Mot den bakgrunden har vi bestämt oss för atl med förtur
redovisa våra ställningstaganden i fråga om behandlingen av latent skatteskuld.

Med latent skatteskuld menas det förhållandet att
en försäljning av en tillgång kommer att utlösa en inkomstbeskattning. Så länge
försäljning inte sketl ulgör den framlida inkomstskatten en latent (dold) skuld
som åvilar tillgången i fräga. Den latenta skatteskulden kan aldrig anges till
ett exakt belopp eftersom den är beroende av ett antal okända faktorer såsom om
och när försäljning sker, vinstens storlek och den skattskyldiges övriga
inkomster.

Gällande
rätt

Avdrag
för latent skatteskuld är som huvudregel inte medgivet vid arvs-och
gåvobeskatlningen. Några undanlag finns. Vid värdering av aktiebolag medges
avdrag för beräknad utskifiningsskatleskuld. Medel innestående på skogskonto,
upphovsmannakonto, uppfinnarkonto eller investerings-konto för skog får tas upp
lill halva värdet. Om medel har avsatts till fond för särskilt ändamål enligt
föreskrift i lag eller annan författning och avdrag har medgetts vid
inkomstberäkningen för avsättningen får halva det avsalta beloppet tas upp som
skuld.

Kommitténs
förslag

Vi
föreslår alt latent skatteskuld skall beaktas vid arvsoch gåvobeskatlningen på
så sätt alt viss egendom skall tas upp till lägre värden än de eljest
tillämpliga.

Beträffande
aktier och därmed i reavinsthänseende jämställda värdepap- 26

per föreslår vi att de
skall värderas till 75% av marknadsvärdet vid tiden Prop. 1986/87:54 för
skattskyldighetens inträde, d. v. s. vid arv på dödsdagen och vid gåva när
densamma skedde. Denna regel skall inte gälla de aklier som omfattas av
lätlnadsreglerna för familjeförelag.

I fråga omfastigheier föreslår vi följande. Om
uppskov med reavinstbe-skaUningen beviljats skall hälften av uppskovsbeloppet
få dras av som skuld vid arvs- och gåvobeskattningen. I övrigt skall avdrag
inle medges för latent skalleskuld vid värdering av fastigheter.

Vi föreslår inte heller några regler om beaktande
av latent skatteskuld vid värdering av bostadsrätter eller övrig lös egendom.

Våra förslag skall gälla både vid arvs- och
gåvobeskattningen. Lagstiftningen blir nämligen enklare att tillämpa om man
har samma regler vid arv och gåva.

Vi lägger inte fram något formligt förslag vad
gäller förmögenhetsbeskattningen. Enligt vår mening bör emellertid våra
förslag kunna tillämpas även vid förmögenhetsbeskattningen.

Som tidpunkt för ikraftträdandet föreslås den 1
juli 1986. Om man lar med förmögenhetsbeskattningen bör reglerna tillämpas
första gången vid 1987 års taxering.

27

Bilaga
2 Prop. 1986/87:54

Sammanställning av remissyttranden över betänkandet (Ds Fi
1986:4) Latent skatteskuld vid arvs- och gåvobeskattning

Remissinslanserna

Efter remiss har yttranden avgetts av hovrätten för Västra
Sverige, Stockholms tingsrätt, Örebro tingsrätt, domstolsverket,
riksskatteverket (RSV), kammarkollegiet, länsstyrelsernas organisallonsnämnd,
länsstyrelserna i Stockholms och Kronobergs län. Aktiefrämjandet, Centralorganisationen
SACO/SR, Landsorganisationen i Sverige (LO), Lantbrukarnas riksförbund (LRF),
Styrelsen för Stockholms fondbörs. Svenska bankföreningen. Svenska
OTC-föreningen, Svenska sparbanksföreningen, Sveriges advokatsamfund, Sveriges
aktiesparares riksförbund (Aktiespararna), Sveriges föreningsbankers förbund,
Sveriges industriförbund och Sveriges villaägareförbund. LRF har åberopat
yttrande av Lantbrukarnas skattedelegation. Svenska bankföreningen och Sveriges
industriförbund har åberopat yttrande av Näringslivets skattedelegation. Post-
och Kreditbanken, PK-banken har instämt i yttrandet från Svenska
bankföreningen.

Med anledning av betänkandet har
skrivelser även kommit in frän Stockholms handelskammare och Svenska
handelskammartörbundet. Förbundet har därvid åberopat yttrandet av
Näringslivets skattedelegation.

1 Allmänna synpunkter

Alla remissinstanser utom en tillstyrker i princip
kommitténs förslag till ändrade värderingsregler för vissa värdepapper eller
lämnar förslaget utan erinran.

LO anför:

Arvsskattens nuvarande utformning
och effekter kan ibland medföra vissa problem med själva betalningen av
skatten. Dessa problem kan ytterst framtvinga en partiell försäljning av
förmögenheten för att möjliggöra en betalning av arvsskatten. Det är i första
hand vid tillräckligt stora förmögenhetsöverföringar med en speciell
sammansättning (högt värderade tillgångar, ex. börsaktier) som dessa
likviditetsproblem aktualiseras. Reavinstskatten som ulgår på den sålda
förmögenheten förstärker dessutom likviditetsproblemen.

De hade varit önskvärt om kommittén
mer ingående belyst likviditetsproblemens orsaker och samhällsekonomiska
konsekvenser. Även om beskattningen har en viktig fördelningspolitisk uppgift
får den i enskilda fall inte medföra samhällsekonomiskt oacceptabla
konsekvenser. Med gällande skattenivå på slora kapitalöverföringar kan
emeUertid sådana effekter inte uteslutas. Mot denna bakgrund anser LO att det
finns behov av en lösning pä aktuella likviditetsproblem. Kommittén anvisar
flera tänkbara lösningar på problemen. I likhet med kommittén anser LO att den
mest rationella lösningen är att den s. k. latenta skatteskulden beaktas vid
förmögenhetsvärderingen .

Med några få undantag saknas avdragsrätt för
latenta skatteskulder vid Prop. 1986/87:54 kapitalbeskattningen. MoUveringen
fill denna bedömning är flera. Inkomstskatten (reavinstskallen) på en framlida
egendomsförsäljning är knappast någon egentlig skatteskuld. Dessutom är skulden
högst osäker vilket föranleder betydande tekniska problem vid beräkningen av
den.

Trots uppräknade invändningar mot alt beakta den
latenta skalleskulden anser LO del ändå finnas principiella skäl som motiverar
en avdragsrält för denna typ av "skatteskulder". Avdragsrätten kan
bidra till en mera korrekt förmögenhelsvärdering. Dessutom ökar den
skattemässiga neutraliteten mellan olika tillgångar och förelagsformer. En
ändrad förmögenhetsvärdering i aktuella riktning skulle också förhindra vissa
samhällsekonomiska negativa effekter av arvsskatten. En samlad avvägning av
redovisade för- och nackdelar motiverar enligt LO att latenta skatteskulder
bör beaktas vid såväl arvs- som gåvobeskattningen. På gmndval av de skäl som
kommittén redovisar anser också LO att denna typ av skaUeskulder endast bör ha
betydelse vid värderingen av aktier och från reavinslsyn-punkl jämställda
värdepapper. Lo tillstyrker all värderingen grundas på schablonmässiga
principer.

Styrelsen
för Stockholms fondbörs anför:

Frågan om hänsynslagande lill latent skalleskuld
vid kapitalbeskattningen har varit föremål för överväganden i
lagstiftningsärenden sedan 1960-lalel. De olyckliga konsekvenserna av gällande
regelsystem har belysts i debatten kring arvsbeskattningen av vissa dödsbon.
Börsslyrelsen ser det famlagda förslaget som ett steg i riktning mot en mera
rimlig utformning av arvs- och gåvobeskatlningen samt mot en bättre samordning
av inkomst-och kapitalskatt. Börsstyrelsen tillstyrker därför förslaget. I
enlighet med vad kommittén uttalat bör, enligt börsslyrelsens mening
principerna i förslaget kunna tillämpas också vid förmögenhetsbeskattningen.

I likhet med flera andra instanser betonar
domstolsverket viklen av alt en enkel lösning väljs. Verket anför:

Inkomstbeskattningen har under årens lopp blivit
alltmer komplicerad och svåröverskådlig. 1 det reformarbete som nu bedrivs på
detla område har enkelhelsaspekten fått en mycket mer framträdande roll. Som
exempel kan nämnas förslagen i skatleförenkHngskommitténs betänkande (SOU
1984:21) Förenklad självdeklaration och (1985:42) Förenklad taxering. Mot den
bakgrunden framstår arvs- och gåvoskatlekommilléns förslag all vidta
samordningsåtgärderna på arvs- och gåvoskattesidan i stället för pä
inkomstskaltesidan väl valt.

DV, som särskilt har alt bevaka att handläggningen
av ifrågavarande ärenden inte onödigtvis kompliceras, anser atl förslaget
uppfyller kraven pä enkelhet och verket har inte heller i övrigl några
invändningar mot den närmare utformningen av förslaget.

Näringslivets skattedelegation pekar i sitt
yttrande på ett allernativ till den av kommittén föreslagna lösningen.
Delegationen anför:

I
betänkandet har kommittén övervägt alternativa lösningar till det fram

lagda förslaget atl vid arvsbeskaitningen redovisa 75 % av marknadsvär

det. Dels har diskuterats atl vid arvsbeskattningen undanta egendom som

senare blir inkomstbeskaltad, dels har man övervägt att jämka inkomst

skatten på försåld egendom med tidigare erlagd arvsskall. I fråga om den

sistnämnda lösningen har kommittén inle ansett det förenligt med sina

direktiv atl föreslå lösningar som tar sikte på reglerna om beskattning av 29

4 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 54

reavinster. Vi har förståelse för de argument som redovisats
mot atl välja Prop. 1986/87: 54 någon av dessa alternativa lösningar. Vi
vill emllertid peka på atl de aktuella problemen ulan några större ingrepp i
reavinstbeskattningen ändå trots alll bör kunna lösas inom ramen för
reavinslbeskatlningen.

Som ovan antytts tillämpas i Norge
systemet att vid reavinstbeskattningen som ingångsvärde ta upp
bouppteckningsvärdet på arvfångna aktier. Om motsvarande regler skulle
tillämpas i Sverige skulle framtida aklie-vinstförsäljningar av ärvda aktier
inte beskattas till den del köpeskillingen motsvarar bouppteckningsvärdet.
Någon latent reavinstskatteskuld skulle därför inte behöva beaktas vid
arvsbeskattningen. En sådan bestämmelse skulle dessutom vara enkel att tillämpa
eftersom den endast kräver mindre förändringar i punkt 2 b av anvisningarna
till 36 § KL. Samma regel skulle också kunna tillämpas på benefika förvärv.
Något nämnvärt skattebortfall jämfört med den av kommittén föreslagna lösningen
lorde inte heller kunna befaras. En sådan lösning skulle också något förbätlra
situationen för familjeföretagen i vilka aktier måste säljas för att betala
arvsskatten.

Hovrätten för västra Sverige
ifrågasätter om det är lämpligt att bryta ut den aktuella frågan till särskild
lagstiftning innan kommitténs överväganden när det gäller andra
värderingsfrågor har redovisats.

2 Tillämpningsområdet

Del är en allmän uppfattning bland remissinstanserna att
den reducerade värderingen av vissa värdepapper också bör tillämpas vid
förmögenhetsbeskattningen.

Örebro tingsrätt anför:

Allmänt gäller, såsom kommittén
framhållit, att ju färre olikheter man har mellan arvs- och gåvoskallen desto
enklare blir hanteringen. Samma gäller också i relation till
förmögenhetsbeskattningen, åtminstone beträffande de enskilda medborgama. Med
tanke på atl skattelagstiftningen som helhet blivit allför komplicerad är del
synnerligen viktigt alt tillvarata varje möjlighet att åstadkomma enklare och
mera enhetliga regler. Därför bör de föreslagna bestämmelserna göras
tillämpliga, inte bara i fråga om arvsbeskaitningen utan även när del gäller
gävo- och förmögenhetsbeskaUning-en.

RSV anför:

Enligl RSVs mening talar sakskäl
för att vid förmögenhetsbeskattningen hänsyn tas lill latent skalleskuld. En
materiellt sett riktig taxering fömtsätter i princip avdragsrätt för skulder,
dock med den begränsningen att de skall vara förfallna för att beaktas. För
skatter gäller för avdragsrätten all de är debiterade. Sålunda medges i princip
inte avdrag för latenta skatteskulder och i de fall där undantag föreligger
har man tillgripit schablon för att fastställa storleken. Svårigheten att med
någorlunda säkerhet fastställa skattens storlek utgör hinder för atl avdrag
medges för en fiktiv skatt.

I och med att regler införs om evig
realisationsvinstbeskattning förelig

ger alltså enligl RSV:s mening sakskäl för att vid förmögenhetsbeskau-

ningen ta hänsyn till den latenta skatteskuld som kan finnas. RSV tillstyr

ker därför i princip förslaget i den del det avser latent skatteskuld för
aktier

och liknande värdepapper och finner atl motsvarigheten i huvudsak är

genomförbara på förmögenhetsskattens område. 3q

De
flesta remissinstanser delar kommitténs bedömning när det gäller Prop.
1986/87; 54 avgränsningen av de värdepapper som bör tas upp till ett reducerat
värde. Några organisationer hävdar dock atl en åtgärd bör omfatla även de
aklier som f n. värderas enligt de s. k. lätlnadsreglerna.

Näringslivets
skattedelegalion anför:

1 betänkandet behandlas också aktier i sådana
förelag som omfattas av lätlnadsreglerna för familjeföretag. Kommitténs
slutsals blir all sådana aktier inte bör omfattas av de föreslagna reglerna med
hänsyn lill att dessa får las upp till 30 % av sill värde. Detta motiveras med
att hänsynstagande lill latent skatteskuld vid arvsbeskaitningen skulle bli
alllför "gynnsam" i dessa fall.

Oavsett om man inför lättnadsregler för
familjeförelag av samma innehåll som föreslås för börsaktier eller om man inte
förändrar deras arvsskatteregler torde ordet "gynnsam" i sammanhanget
sakna all förankring i det allmänna språkbruket. Skattebelastningen i samband
med generationsskifte i sådana företag är nämligen trots 30 % regeln ytterst
betungande och leder oftast till mycket stora likviditetsproblem. 1 motsats
fill vad som gäller för börsaktier innebär det också stora svårigheter atl
sälja akfier i företaget för att betala arvsskatten. Skulle en sådan
försäljning komma till stånd kan realisationsskatten komma att uppgå till 32 %
i stället för 24 % som gäller för börsaktier. På en arvslott som uppgår lill 10
miljoner kronor kommer även med beaktande av 30% regeln summan av arvsskatt och
reavinstskatt all bli cirka 50%. Detla skall då jämföras med att förslaget för
börsaktier innebär en sammanlagd skattebelastning på cirka 70%. Om arvslotten
uppgår till 1 miljon kronor kommer aktier i fåmansföretag att sammanlagt
beskattas med 39,1 % jämfört med 48,9% för börsaktier.

Med hänsyn till alt försäljning av aktier i
familjeföretagen är den yttersta åtgärden lorde man i realiteten i stället vara
tvingad atl betala arvsskatten genom utdelningar eller löneuttag. Om
arvsskallen måste betalas med utdelningar eller löneuttag leder detla till helt
orimliga konsekvenser. Förutom att utdelningarna eller löneuttagen hos
mottagarna blir belastade med kanske 80% marginalskall tillkommer vid löneuttag
kostnader för sociala avgifter och vid utdelningar aktiebolagsskatt. En höjning
av utdelningarna kan dessutom vara omöjlig eller försvåras av
aktiebolagsrällsliga skäl.

Skattekonsekvenserna vid generationssskiflen i
fåmansföretag är därför ett utomordentligt allvarligt problem. För arvingar
till aktier i de på OTC-listan noterade företagen är situationen än mer
besvärande. Eftersom aktierna i dessa förelag är spridda lill allmänheten finns
överhuvudlaget ingen möjlighet att betala arvsskatten genom höjda
aktieutdelningar eller ökade löneuttag. Arvingarna kan därför tvingas släppa
kontrollen över företaget genom att de måste sälja aktier för att betala
arvsskatten.

Svenska
OTC-föreningen anför:

Föreningen anser del väsenUigl, att latent
skatteskuld beaktas vid arvsoch gåvobeskatlningen och anser vidare att
kommiuéns förslag att beakta denna latenta skatteskuld på sådant sätt att viss
egendom upptas till lägre värde än de eljest tillämpliga, kan vara en lämplig
väg.

Föreningen
anser emellertid, att en nedsättning av värderingen av egen

domen ifråga Ull 75 % av marknadsvärdet vid tiden för skattskyldighetens

inträde är helt otillräcklig. Föreningen anser, vad gäller bolag noterade på

OTC-listan, att övervägande skäl lalar för alt aktierna vid arvs- och gåvo-

beskatlning skall behandlas på samma sätt som vid förmögenhelsbeskatt- 31

ningen.
Situationen för OTC-bolag är i detta hänseende jämförlig med den Prop.
1986/87: 54 situation som gäller för icke noterade företag.

Föreningen föreslår därför alt en ändring
genomföres i lagen om arvsoch gåvoskatt såtillvida att olikheterna mellan 4 §
lagen om statlig förmögenhetsskatt och 23 § lagen om arvsoch gåvoskatt
elimineras och alt sålunda den s. k. reduklionsregeln även skall kunna
tillämpas vid arvs- och gåvobeskattning.

OTC-listan fyller en värdefull funktion bl. a.
därigenom atl en nödvändig finanisering i samband med generationsskiften kan
uppnås. Denna funktion begränsas högst väsenUigl genom att ovannämnda
reduklionsregel icke gäller vid arvs- och gävobeskattning. De
skattekonsekvenser som i detla hänseende exemplifierats i "Utredningen
angående de små och medelstora företagens finansiella situation" (SOU
1983:59) visar att desamma är närmast förödande. Antalet förelag, som
överväger alt söka sig lill den öppna kapitalmarknad som OTC-marknaden utgör,
lorde sannolikt minska om den föreslagna ändringen ej genomföres. Om en
notering på OTC-listan skulle innefaUa en radikal försämring av företagsägarnas
skattesituation, torde dessa företag söka finna andra för samhället mindre
lämpliga finansieringsformer. Med hänsyn härtill vill föreningen varmt
rekommendera att den s.k. reduktionsregeln också skall gälla vid arvsoch
gävobeskattning.

3
Vårdenivån

Bland
de remissinstanser som i princip tillstyrkt förslaget är det några som hävdar
att reduceringen av värdet bör gå längre än kommittén föreslagit.

Aktiefrämjandet
anför:

Vid varje årsskifte sker nästan alltid en marknadsteknisk
temporär höjning av aktiekurserna. Kursen per 30 december ger därför en något
överdriven bild av den verkliga förmögenhetssituationen. Detta kan motivera
ett "taxeringsvärde" på aktier på 70% vid förmögenhetsbeskattning.

Stockholms
handelskammare anför:

1 belänkandet framgår klart atl betydande
svårigheter föreligger när det gäller att beräkna den latenta skatteskulden.
Många faktorer inverkar — aktiernas värdestegring, marginalskattens storlek,
den totala förmögenhetstillgången etc. 75 procent av marknadsvärdet på aklier
kan vara en rimlig värdering av aktier som innehafts mer än två år och där den
skallepliktiga vinsten upptas till 40 proceni.

För aktier där hela vinsten är skattepliktig är
emellertid 75 procent av marknadsvärdet en alltför hög värdering. Ifrågavarande
aktier kan vid en försäljning bli föremål för en mycket stor latent
skatteskuld. Det är inte ovanligt att säljaren har en marginalskatt på 80
procent. Den latenta skatteskulden är med den utformning förslaget fått endast
delvis beaktad.

För att undvika oacceptabla skattekonsekvenser i
framtiden bör dämtöver införas en särskild spärregel. Kan den skattskyldige
visa all del faktiska nettovärdet (försäljningspris med avdrag för skallen på
realisationsvinsten) är lägre än 75 procent av marknadsvärdet, bör det lägre
värdet accepteras. Spärregeln bör gälla vid försäljning inom sex månader efter
bouppteckningens registrering.

32

Aktiespararna
anför: Prop. 1986/87:54

Risken för prisfall är väsentligt större för
börsnoterade aktier jämfört med fastigheter. En betydande kursnedgäng för
innehavet av börsaktier var också en viktig förklaring till att dödsboet efter
Sally Kistner försaltes i konkurs. Analogt med den bedömning som låg till gmnd
för beslutet om fastighetstaxeringen bör börsnoterade aktier - med tanke på den
stora prisfallsrisk som är förknippad med denna sparform — nedvärderas vid
laxeringen med minst 25 procent. Beaktar man därefter problemet med den latenta
skatteskulden - som av kommiUén bedömts kräva att börsaktier åsätts ett
särskilt värde om 75 procent av marknadsvärdet - borde deklarationsvärdet
sammantaget uppgå till högst 50 procent av marknadsvärdet. En sådan värdering
skulle även minska skillnaderna mellan börsnoterade och icke-börsnolerade
aktieri skallehänseende.

4
Värderingsreglernas utformning

Några
instanser har understrukit vikten av klariägganden beträffande de oklarheter på
värderingsområdel som kommittén har pekat på.

Stockholms
handelskammare anför:

Såsom kommittén har påtalat föreligger viss
osäkerhet vilka värdepapper som får tas upp till 30 procent vid arvcoh
gåvobeskatlningen. Enligt Handelskammarens mening fär det anses som en
självklarhet att de värdepapper som enligt lagen om statlig förmögenhetsskatt
eller enligt praxis omfattas av dessa lättnadsregler även skall värderas efter
samma regler vid arv- och gåvofallen. Reglema bör ändras så alt befintliga
oklarheter försvinner.

5
Arvs- och gåvoskattens höjd

Flera
remissinstanser på organisationssidan har i sina yttranden ocksä tagit upp
nivån på arvs- och gåvoskalleuttaget och krävt långtgående sänkningar.

Näringslivets
skattedelegation anför:

Arvs-, gåvo-, fömögenhets- och inkomstskatterna i
Sverige ligger på en nivå som vid internationell jämförelse är utomordenligl
hög. Kraftiga sänkningar är ur skallepolitisk synvinkel därför en mycket
angelägen uppgift. Vi får därför yrka atl statsmakterna snarast omprövar
hittillsvarande ståndpunkt beträffande nivån på skatte- och avgiftsuttaget i
samband med generationsskiften. Nivån bör därvid i vart fall inle läggas högre
än vad som gäller i övriga nordiska länder.

Aktiespararna
anför:

Kommitténs uppdrag omfattar en teknisk översyn av
arvs- och gåvobeskatlningen. I uppdraget ingår däremot inte atl föreslå
ändringar i skatteskalorna, vilket är beklagligt. Enligt en utredning från
Näringslivets Ekonomifakta har Sverige den högsta arvsskatten i västvärlden,
vilket framgår av tabellen nedan.

Vid arv om motsvarande I miljon kronor går drygt 35
procent bort i skatt

i Sverige. Motsvarande skattesats i våra nordiska grannländer är väsentligt

lägre. Arvsskatten är även myckel progressiv. Om arvet uppgår lill 10 33

miljoner
kr. stiger skattesatsen till 63 procent (övriga norden till mindre än Prop.
1986/87:54 hälften).

Enligt förbundets uppfattning krävs även en
sänkning av skattesatserna vid arvs-, gåvo- och förmögenhetsbeskattningen lill
åtminstone den nivå som gäller i de nordiska grannländerna. De statsfinansiella
kostnaderna av en sådan reform skulle bli marginella mot bakgmnd av att dessa
skatter sammantaget beräknas svara för mindre än en procent av statens totala
intäkter under 1986. De samhällsekonomiska vinsterna i form av ökad tillväxt
som blir resultat om kapital och kompetens kvarstannar i Sverige är emellertid
långt mer betydelsefulla.

LO hävdar dock alt kritiken mot arvsskaUens
utformning och effekter är överdriven och anför:

Arvs- och gåvoskallen utgår på vissa
förmögenhetstransaklioner. Skatternas betydelse som offentlig
finansieringskälla är marginell (motsvarar ca I miljard kronor för 1985) och de
har därför uteslutande fördelningspolitiska uppgifter. Denna del av
kapitalbeskattningen motsvarar endast en tiondels procent av hushållens
samlade förmögenhet, eller cirka 0,5 procent av deras finansiella fillgångar.
Mot denna bakgrund är det därför svårt atl hävda alt arvsskatten dränerar
hushållens förmögenhet.

I ljuset av de senasie årens växande inkomst- och
förmögenhetsklyftor anser LO det som högst anmärkningsvärt alt skalledebalten
så ensidigt har varit inriktad på vissa kapitalskalteproblem för en liten gmpp
förmögen-helsägare. Det bör enligl LO finnas åtskilliga andra skattepolitiska
frågor som förtjänar större intresse. Även om vissa enskilda delar av kritiken
mot arvsskatten är befogad är den i sin helhet kraftigt överdriven och knappast
av det slaget att den för skattediskussionen framåt.

Enligl LO har följande argument underskattats i
diskussionen om arvsskatten.

A. Arvsskatten och andra förmögenhetsskatter
drabbar med nödvändig

het kapitalägaren hårdare än olika skatter på kapitalavkastningen eftersom

utrymmet för övervältring av skatten är mera begränsad vid den förra

skatletypen.

B. Del höga skatteuttaget på stora
förmögenhetsöverföringar är ett

direkt resultat av medvetet höga fördelningsambitioner.

C. Arvsskatten
bör betraktas som en del av beskattningen av den privata

förmögenhetsbildningen. Betydande förmögenheler som överförs genom

arvsskiften har endasl varit möjliga alt bygga upp genom en relativt låg

beskattning av avkastningen på förmögenheten.

6 Övriga frågor

Stockholms
tingsrätt anför:

Av
förslaget framgår att de ändrade värderingsreglerna kommer aU innebära viss
minskning av arvsskatten. På gmnd av skattebeloppsgränserna i 27 § och 52 § 2
mom. 3 st arvsoch gåvoskatlelagen kommer därigenom skaltskyldigs möjlighet att
erhålla skaUereduktion p.g.a. värdeminskning respektive all få lämna aktier
som betalningsmedel atl inskränkas.

Vi
tillämpning av 55 § arvs- och gåvoskatlelagen påverkar värderingen av aktier m.
m. den skattskyldiges möjlighet till anstånd med skattens eriäggande. Det är
enligt tingsrättens mening tveksamt om det här är

34

värdet
före ellec efter schablonavdraget för latent skatteskuld som skall Prop.
1986/87:54

läggas till gmnd för
bedömningen.

Slutligen vill tingsrätten anmärka, att den
föreslagna värderingsregeln för aklier m.m. medför, att en person som genom
testamente erhållit avkastningsrätt till en aktiepost, vid beräkning av skatt
på förvärvet kommer atl erhålla en arvsskaltereduktion, trots atl han aldrig
kommer all drabbas av den latenta realisalionsvinslskatteskuld som vilar på
aktierna. Denna effekt torde vara ofrånkomlig då större bobehållning än den som
finns redovisad i bouppteckningen inle kan lottläggas.

Länsstyrelsen
i Stockholms län anför:

De nya reglerna föreslås träda i kraft redan I juli
1987. Särskilt när fråga är om gåva av börsnoterade aktier kan det befaras att
gåvor kommer all senareläggas för atl de gynnsammare nya värderingsreglerna
skall kunna tillämpas. Riskerna för sådant senareläggande kan bedömas bli
mindre vid gåva av fastighet. Vid en avvägning av riskerna för skattebortfall
vid förskjutning av gåvolillfällel mot fördelarna av ett snabbt ikraftträdande
bör i detta fall snabbheten fä ges mest tyngd.

Sveriges
advokatsamfund anför:

Samfundet vill också fästa uppmärksamheten på s. k.
blandade bolag. För fåmansägda rörelsedrivande bolag, vari ingår även
rörelsefrämmande tillgångar, uppkommer problem vid aktievärderingen. Bolagets
förvaltningsdel (l.ex. kapilalplaceringsaktier) omfattas inle av
lättnadsregeln ulan upptages till 100 % av substansvärdet. Del bör därför
enligt samfundets mening klart framgå atl akfievärdet, till den del del
baserar sig pä de rörelsefrämmande tillgångarna, kommer att omfattas av 75 %
schablonen. Den föreslagna lagtexten ger anledning lill tveksamhet härvidlag.
EU förtydligande bör lämpligen införas i AGL 23 § F.

35

Bilaga
3 Prop. 1986/87:54

Nuvarande värderingsregler för värdepapper (Ds Fi 1986:4 s
35-39)

Värdering
av aktier och andra värdepapper vid arvs- och gåvobeskattningen regleras i 23
§ B AGL. Sådana akfier som noteras på Stockholms fondbörs eller utländsk börs
eller är föremål för liknande notering skall uppskattas till noterade värdet.
Om detla inte motsvarar vad som skulle kunna påräknas vid försäljning under
normala förhållanden skall de värderas fill del pris som skulle ha kunnat
påräknas vid en sädan försäljning. Sådana aktier som annars omsätts på
kapitalmarknaden eller vars värde inte skall beräknas enligt de särskilda
reglerna om företagsförmögenhel skall också värderas fill det pris som kunnat
påräknas vid en försäljning under normala förhållanden.

Man kan således särskilja flera olika typer av
aktier, nämligen börsnoterade aktier, aktier som är föremål för liknande
notering eller aktier som ulan alt vara noterade ändå omsätts på
kapitalmarknaden. Vidare finns akfier i fåmansägda förvaltningsbolag eller i
fåmansbolag som bedriver rörelse, jordbmk eller skogsbmk. En ytterligare gmpp
är aktier i bostadsaktiebolag dvs. bolag vars ändamål är alt tillhandahålla
bostad åt sina delägare. För börsnoterade aklier och aklier som är föremål för
liknande notering används som nyss nämndes det noterade värdet (i första hand
lägsta betalkurs). Beträffande aktier som utan att vara föremål för notering
ändå omsätts på kapitalmarknaden och aklier i fåmansägda förvaltningsbolag
skall värdet bestämmas utifrån det pris, som kan påräknas vid försäljning
under normala förhållanden.

Aktie
i bostadsaktiebolag värderas enligt reglerna för bostadsrätter.

Vad slutligen gäller aktier i fåmansbolag som
bedriver rörelse, jordbruk eller skogsbruk värderas dessa enligt särskilda
regler som gäller för företagsförmögenhel. Som huvudregel gäller här alt
värdet av förvärvskällan skall nedsättas till trettio procent av skillnaden
mellan tillgångar och skulder. Bostadsbyggnader pä en jordbruksfastighet och
tomtmark för byggnaderna skall dock tas upp till ett oreduceral värde, såvida
inte byggnaderna används som bostad för ägarens eller arrendatorns arbetskraft.

AGL:s regler om värdering av aktier överensstämde
tidigare helt med förmögenhetsskattelagens värderingsregler. Numera skiljer sig
reglerna åt på en punkt.

För aktier som - utan att vara börsnoterade - var
föremål för omsättning på kapitalmarknaden gällde t. o. m. 1982 års taxering
att dessa skulle tas upp till det marknadsvärde som kunde härledas ur
noteringar om avslut vid sidan av börsen. Om ett sådant värde inte kunde anses
återspegla marknadsvärdet fick värderingen ske enligl en avkastningsvärdeberäk-ning.
Värdering utifrån substansvärdet var inte tillålen.

I syfte att underiätta familjeföretagens
försörjning med riskkapital beslu

tades under våren 1982 om åtgärder på ett anlal områden. Åtgärderna

avsåg bl. a. att stimulera ägare av större familjeföretag alt sälja ut minori- 36

tetsposter
av aktier på marknaden. Den ändring på skatteområdet (prop. Prop. 1986/87:54
1981/82:191, SkU 65, SFS 1982: 338) som är av intresse i detta sammanhang innebar
att tillämpningsområdet för lättnadsreglerna för familjeföretagen vid
förmögenhetsbeskattningen utvidgades till atl omfatta aklier i alla icke
börsnoterade bolag som bedriver jordbruk eller rörelse. Någon motsvarande
utvidgning gjordes inle när det gäller arvs- och gåvobeskattningen.

Efter 1982 års ändring i SFL har vi således på
förmögenhetsskattesidan en ordning som innebär atl aktier i ett antal bolag
värderas efler ett till 30 % reducerat substansvärde trots atl del föreligger
vid sidan av börsen noterade marknadsvärden. De aktier det är fråga om är dels
aktier i OTCbolag, dels aklier i bolag på den s. k. väntelistan och andra
bolag, vars aklier är föremål för inofficiella noteringar. I de flesta av dessa
fall föreligger mycket betydande skillnader mellan marknadsvärdet och
förmögenhetsvärdet. Det är inle ovanligt att förmögenhelsvärdet uppgår till
mindre än en tiondel av del noterade värdet.

Ell aktiebolag kan ge ul skilda serier av aktier,
t. ex. A resp. B-aktier. Ofta är skillnaden mellan aktieserierna begränsad till
att aktierna är förenade med olika röstvärde. Det finns ett antal bolag som är
inregistrerade på börsen beträffande vilka endast en av flera aktieserier är
inregistrerade. Det torde genomgående förhålla sig på det sättet att det är
röstsvaga B-aktier som är inregistrerade medan A-aktierna med bättre rösträtt
ligger kvar i den ursprungliga ägarfamiljen.

Del har tidigare inte ifrågasatts annat än att de
ickeregistrerade aktierna skall tas upp till börskursen för de inregistrerade
aktierna i bolaget vid kapitalbeskattningen.

Den ändring som genomfördes i bestämmelserna år
1982 - OTCreglerna — har emellertid tagits lill intäkt för att icke
börsnoterade A-aktier i ett bolag vars B-aktier är inregistrerade på börsen,
skall värderas efler ell till 30% reducerat substansvärde. 1 ett
förhandsbeskedsärende som avgjordes av RSV:s rällsnämnd i december 1984 var
utgången den att A-aktierna vid förmögenhetsbeskattningen skall värderas enligt
lättnadsreglerna. Regeringsrätten har i en dom den 17 oktober 1985 inte ändrat
nämndens besked.

1 ett annat förhandsbesked som inle har överklagats
har rältsnämnden intagit samma ståndpunkt i ett fall som rör utbyte av ett
börsbolags noterade stamaktier mot konvertibla preferensaktier som inte skall
inregistreras pä börsen. Preferensaktierna skall enligt nämnden tas upp till
lättnadsvärdet.

Med utgången i dessa förhandsbeskedsärenden är det
på förmögenhetsskattesidan numera klarlagt alt någon gemensam värdering av
alla aktier i ell börsbolag inle skall ske utan att värderingen blir beroende
av om aktieslaget är inregistrerat på börsen eller inte. Eftersom OTC-aktierna
redan får lätlnadsvärderas förändras inle bilden på det området.

Sammanfattningsvis skulle det nuvarande, något
osäkra lägel när det gäller värdering av aktier kunna beskrivas i följande
uppställning.

37

Aktier
inregistrerade pä börsen

Icke
inregistrerade aktier i börsbolag

OTC-aktier,
aklier pä väntelistan m. fl.

Icke
noterade aktier i OTC-bolag, bolag på väntelistan m. fl.

Aktier
i familjeföretag som driver rörelse

Aktier
i familjeföretag som är förvaltningsbolag

SFL

Marknadsvärdet

30
% av substansvärdet

30 %
av substansvärdet

30 %
av substansvärdet

30
% av substansvärdet

Substansvärdet

AGL

Marknadsvärdet

Sannolikt
30 % av substansvärdet

Marknadsvärdet

Sannolikt
30 % av substansvärdet

30
% av substansvärdet

Substansvärdet

Prop.
1986/87:54

Utdrag Prop. 1986/87: 54

LAGRÅDET PROTOKOLL

vid
sammanträde 1986-10-20

Närvarande:
f. d. justitierådet Hult, regeringsrådet Dahlman, justitierådet Gad.

Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 15
oktober 1986 har regeringen på hemställan av statsrådet Feldt beslutat inhämta
lagrådels yttrande över förslag till

1.
lagom ändring i lagen
(1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,

2.
lag om ändring i lagen
(1947:577) om statlig förmögenhetsskatt. Förslagen har inför lagrådet
föredragits av kammarrättsassessorn Per

Anders Lindgren. Lagrådet lämnar förslagen utan
erinran.

39

Finansdepartementet Prop. 1986/87:54

Utdrag
ur protokoll vid regeringssamanträde den 31 oktober 1986

Närvarande:
statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, S. Andersson, Bodslröm, Göransson,
Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson,
Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist

Föredragande:
statsrådet Feldt

Proposition om värderingen av aktier vid
kapitalbeskattningen, m. m.

1 Anmälan av lagrådsyttrande

Föredraganden
anmäler lagrådets yttrande (beslul om lagrådsremiss fattat vid
regeringssammanträde 1986-10-15) över förslag till

1.
lagom ändring i lagen
(1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,

2.
lag om ändring i lagen
(1947:577) om statlig förmögenhetsskatt. Föredraganden anför.

Lagrådet har lämnat förslagen utan erinran. Pä
några punkter har redaktionella och språkliga justeringar gjorts i
lagförslagen.

2 Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu anfört hemställerjag atl regeringen föreslår
riksdagen atl anta de av lagrådet granskade förslagen med vidtagna ändringar.

3 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.

40

Innehåll Prop. 1986/87:54

Proposition
...................................................... ... 1

Propositionens
huvudsakliga innehåll ..................... ... 1

Lagförslag
......................................................... 2

1
Lag om ändring i lagen
(1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt ... 2

2
Lagom ändring i lagen
(1947:577) om statlig förmögenhetsskatt .. 8 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den
15 oktober 1986 11

1
Inledning ........................................................ 11

2
Allmän motivering ............................................ 12

2.1
Inledande synpunkter .................................. 12

2.2
Värderingen av aktier som är
inregistrerade på börsen 14

2.3
Värderingen av OTC-aktier m.m
..................... .. 16

2.4
Värderingen av icke
inregistrerade aktier i börsbolag 19

2.5
Ändringar i arvs- och
gåvoskatteskalorna m.m..... .. 20

2.6
Ikraftträdande, m.m....................................... 22

3
Upprättade lagförslag ....................................... .. 23

4
Specialmotivering ............................................ 23

5
Hemställan .................................................... 25

6
Beslul .......................................................... 25

Bilaga
I Sammanfattningen i betänkandet (Ds Fi 1986:4). Latent

skatteskuld
vid arvs- och gävobeskattning 26

Bilaga
2 Remissammanställning ...................... .. 28

Bilaga
3 Nuvarande värderingsregler för värdepapper 36

Utdrag
ur lagrådets protokoll den 20 oktober 1986 ... .. 39

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 oktober 1986 40

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986 41