Prop. 1986/87:59

Regeringens skrivelse 1986/87:59

med redogörelse för verksamheten inom Europarådets
ministerkommitté under år 1985

Skr. 1986/87:59

Regeringen
överlämnar till riksdagen enligt bifogade utdrag ur regeringsprolokollet den
31 oktober 1986 redogörelse för verksamheten inom Europarådets
ministerkommitté under år 1985.

På
regeringens vägnar

Ingvar
Carlsson

Sten
Andersson

1 Riksdagen 1986187. 1 saml. Nr 59

Utrikesdepartementet Skr. 1986/87:59

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 oktober 1986

Närvarande:
statsministern Carlsson, ordförande, statsråden Feldt, Sigurdsen, Gustafsson,
Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, S. Andersson, Bodström, Göransson, Gradin,
Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström,
Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist

Föredragande:
statsrådet S. Andersson

Skrivelse med redogörelse för verksamheten inom
Europarådets ministerkommitté under år 1985.

I
resolution 319 (1966) om förbindelsema med de nationella parlamenten uppmanar
Europarådets rådgivande församling regeringarna atl årligen lägga fram en
rapport om verksamheten i Europarådets minislerkommiltté inför sina parlament.
Regeringen har lämnat riksdagen sådana redogörelser för åren 1967—84, senast
med skr. 1985/86:66. En redogörelse för verksamheten inom Europarådets
ministerkommitté under år 1985 har utarbetats inom utrikesdepartementet efter
samråd med cheferna för justitie-, social-, utbildnings-, jordbmks-,
arbetsmarknads-, bostads-, industri- och civildepartementen. Redogörelsen bör
fogas till regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga.

Jag hemställer att regeringen fill riksdagen
överlämnar den inom utrikesdepartementet upprättade redogörelsen för
verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under år 1985.

Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

Redogörelse för verksamheten inom Europarådets Skr.
1986/87:59 ministerkommitté under år 1985

I. Ministerkommittémöten

1. Allmänt

Ministerkommittén
höll i likhet med tidigare år tvä ordinarie möten under år 1985 medan
ställföreträdarna samlades 13 gånger. Till de sistnämnda har av praktiska skäl
delegerats rätten atl behandla och fatta beslut i ärenden inom
ministerkommitténs kompetensområde när ministrarna inte är samlade. Därtill
kom ett särskilt utrikesministermöte, som ägde mm den 29 januari i Strasbourg
på begäran av Förbundsrepubliken Tyskland.

Sex ordinarie fackministerkonferenser arrangerades
inom Europarådet under året. Sålunda avhölls en ministerkonferens om mänskliga
rättigheter den 19—20 mars i Wien, en utbildningsminislerkonferens den 6-9 maj
i Bryssel, konferens för ministrarna ansvariga för byggnadsvård den 3—4 oktober
i Granada, planministerkonferens den 7 oktober i Haag,
socialför-säkringsminislerkonferens den 9-11 oktober i Athén, samt ungdomsministerkonferens
den 16-19 december i Strasbourg.

Härtill kom extraordinarie möten med
idrottsministrarna i maj i Lissabon och i juni i Strasbourg med anledning av
folbollskravallerna i maj i Bryssel.

Europarådels budget uppgick år 1985 lill ca 350 miljoner
franska francs (FF). Sveriges bidrag var totalt 13,5 miljoner FF.

2. 76: e ministerkommittémötet

Europarådets
76:e ministerkommiltémöte ägde rum den 25 april i Strasbourg under
ordförandeskap av Förbundsrepubliken Tysklands biträdande utrikesminister
Möllemann. Den svenska delegationen leddes av dåvarande utrikesminister
Bodström.

Dagordningen för mötet omfattade bl.a. följande
ämnen: Europarådets roll i det västeuropeiska samarbetet och i synnerhet
förhållandel till de europeiska gemenskaperna (EG), förbindelserna öst/väst och
nord/syd samt utveckhngen i Latinamerika. Därtill kom frågor om mänskliga
rättigheter och den inlernafionella terrorismen.

Beträffande relationerna mellan Europarådet och EG
underströk ordföranden betydelsen av det beslut gemenskapen strax dessförinnan
fattat all låta Spanien och Portugal bli medlemmar i EG. Därmed skulle EG:s
medlemsstater frän den 1 januari 1986 vara i majoritet i Europarådet. Vidare
framhöll Möllemann vikten av en bättre förberedd och organiserad politisk
dialog inom Europarådet. Denna dialog borde utvecklas i samverkan med den
parlamentariska församlingen.

Norges utrikesminister Stray betonade Europarådets
roll som forum för samarbetet mellan EG och Europarådets medlemsstater. Del
skulle vara djupt beklagligt om ett utvidgat samarbete inom gemenskapen skulle
ske på bekostnad av vad som uppnätts inom Europarådet. Del rörde sig om två

ti Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr59

lill sin funktion olika organisationer,
som emellertid väl kompletterade Skr. 1986/87:59 varandra och som måste
samarbeta effektivt för alt åstadkomma ett enat Europa. Samtidigt som
integrationen inom EG fortsatte måste också Europarådet stärkas internt.
Generalsekreterarens roll underströks när del gällde kontakterna med olika
organ inom EG för alt diskutera förslag om ett utökat och pragmatiskt
samarbete. Det var också viktigt att organisationens nuvarande program med ett
slort antal aktiviteler stramades upp. En starkare prioritering till områden
där påtaliga resultat kunde redovisas var önskvärd.

Beträffande relationerna öst/väst framhöll bl.a.
utrikesminister Bodström Europarådets roll i detta sammanhang. Europarådet
kunde ha stor betydelse i ansträngningarna att åstadkomma ell vidgat samarbete
med Östeuropa. Sverige hade gell sitt fulla stöd till resolutionen om europeisk
kulturell identitet. Del fanns ett uppenbart intresse i Europa - öst som väst -
för det gemensamma kulturarvet och den gemensamma europeiska kulturen. Ett
stärkande av det kulturella samarbetet kunde också underlätta ett utbyte pä
andra områden, vilket för övrigl också den parlamentariska församlingen betonat
i olika resolutioner. En sådan utveckling skulle vara ett viktigt bidrag till
öst/väsidialogen och komplettera det existerande bilaterala samarbetet mellan
Europarådels medlemsstater och de östeuropeiska staterna. Bodström nämnde
särskilt de kontakler och diskussioner som ägt rum med Jugoslavien.

Vad gällde frågan om de mänskliga rättigheterna
hänvisade flera talare till den fackministerkonferens, som ägt rum i Wien i
mars. Konferensen hade gett ledning och ytterligare stöd för det vikuga arbete
Europarådet utför på de mänskliga rättigheternas område. Bl.a. välkomnade
utrikesminister Bodström den deklaration och de tre resolutioner, som
konferensen antagit.

Det kan tilläggas alt Turkiet gav en längre
redogörelse för situationen för den turkiska minoriteten i Bulgarien och det
förtryck som denna utsattes för av bulgariska myndigheter.

3. 77: e ministerkommittémötet

Ministerkommitténs
77:e möte hölls den 20 november i Strasbourg under grekiskt ordförandeskap.
Mötet koncentrerades till en dag med anledning av ett NATO-möte påföljande dag
som uppföljning Ull toppmötet i Geneve mellan USA:s president Reagan och
generalsekreteraren i Sovjetunionens kommunistparti Gorbatjov. Den svenska
delegationen leddes av kabinettssekreterare Schori.

Sedvanlig agenda förelåg, omfattande bl.a.
ösl/västrelafionerna saml ESK-processen, kampen mot den internationella
terrorismen och samarbetet i Europa.

Del ämne som ägnades särskild uppmärksamhet gällde
bekämpandet av terrorismen. Pä tyskt/franskt förslag nåddes enighet om atl
uppdra åt den i september 1984 tillsatta arbetsgruppen för dessa frågor alt
före nästa minislerkommittémöte framlägga förslag om hur den av Europarådets

jusiitieministerkonferens
föreslagna ministergruppen omfattande alla mini- Skr. 1986/87:59 strar med
ansvar för terrorislbekämpande skulle fungera och vad dess uppgifter borde
vara. Några länder var beredda alt fatta ett positivt principbeslut omedelbart
medan flertalet önskade avvakta.

Beträffande samarbetet i Europa koncentrerades
diskussionen lill frågan om den politiska dialogen inom Europarådets ram.
Schweiz, med slöd av Österrike, hade förordat en intensifiering av denna
dialog. Debatten visade alt samtliga var positiva Ull en dialog innebärande ett
fortsall tankeutbyte, men framförallt EG-länderna betonade att varken nya
strukturer eller procedurer behövdes. Antalet slällförelrädarkommiltémöten med
medverkan av experter borde inle utökas. Inle heller borde Europarådet
eftersträva alt göra uttalanden i internationella frågor utanför rådets
verksamhels-område. Rådet var knappast en lämplig instans för detta bl.a. på
grund av bristande resurser. Norge ansåg dock att de länder som inte är
medlemmar i EG borde ha möjlighet att ge uttryck för sin inställning i
internationella frågor innan EG fastställde sin position. I detta sammanhang
hade Europarådet en viktig roll.

Beträffande aktuella internationella frågor, som
även diskuterats vid sedvanhga informella överläggningar mellan ministrarna,
rapporterade Luxemburg under det formella mötet om en sammankomst mellan EG,
Contadoragmppen, d.v.s. de latinamerikanska stater som sedan 1983 söker främja
fred i Centralamerika genom förhandlingar, och länderna i Centralamerika.
Motsättningarna vid mötet hade varit slora mellan parterna. Utsikterna för
fred i området var inle goda.

Vid mötet genomfördes också del årliga kollokviel
med representanter för Europarådels parlamentariska församling. Frågorna från
parlamentarikerna berörde uppföljningen av Colombo-kommissionens rapport,
d.v.s. frågor om hur samarbetet inom Europarådet skall vidareutvecklas,
relafio-nerna med EG, etc. Flenalet aspekter logs upp, bl.a. kultur, förbindelserna
mellan EG och Europarådet samt utvecklingen av den politiska dialogen och
församlingens medverkan i denna.

II. Verksamheten inom organisationens åtta huvudsektorer

1. Mänskliga rättigheter

Arbetet
inom denna sektor har under året bedrivits i styrkommittén för mänskliga
rättigheter (CDDH) och i tre expertkommittéer.

Den första europeiska ministerkonferensen om
mänskliga rättigheter ägde rum i Wien den 19-20 mars 1985. Konferensen
behandlade i huvudsak tre ämnen, nämligen dels utvärdering och konsolidering
av Europarådets hittillsvarande verksamhet inom de mänskliga rättigheternas
område, särskilt kontrollorganens (domstolens och kommissionens) funktion, dels
Europarådels roll i del fortsatta förverkligandet av de mänskliga rättigheterna
och dels mänskliga rätfigheler i relation lill framstegen inom medicin.

biologi och biokemi.
Diskussionen i dessa ämnen fördes mot bakgrund av Skr. 1986/87:59

rapporter utarbetade av
respektive Schweiz, Österrike och Frankrike samt

skrifUiga bidrag från
andra länder inklusive Sverige ("The Challenge to

Human Rights posed to the
Development of Science and Technology").

De resolutioner som antogs
av konferensen var inte så långtgående som

vissa länder önskat men
utgjorde ändå betydande steg framåt.

Situationen för de mänskliga rälfighelerna i
världen uppmärksammades i en deklaration. Under konferensen öppnades för
undertecknande det åttonde protokollet till MR-konvenlionen som syftar till en
snabbare handläggning av målen, främst i kommissionen för de mänskliga
rättigheterna. Nitton länder, däribland Sverige, har därefter undertecknat
protokollet, som alla medlemsländer måste ratificera för att del skall träda i
krafl.

Uppföljningen av förslagen från ministerkonferensen
har salt sin prägel på sektorns verksamhet under är 1985. Som en direkt följd
härav tillsattes en expertkommitté för att utreda frågan om MR-organens
lokalbehov. I december 1985 framlades ett förslag om en ny byggnad lill en
beräknad kostnad av 219 miljoner franska francs.

Som ytterligare en direkt följd av konferensen har
expertkommittén för genteknik (CAHGE) ersatts av en expertkommitté för
biomedicinska frågor (CAHBl) med ell utvidgat mandat.

Styrkommittén har under året antagit en
rekommendation om ombuds-mannainstitulels roll. De föreslagna rikfiinjerna
angående vägran av samvetsskäl alt göra militärtjänst har varit föremål för
ytterligare diskussion. Vid CDDH:s andra möte under året tillsattes en
arbetsgrupp för atl slutföra redigeringen av en rekommendation. Beslul om
uppföljning av Funchal-kollokviel om mänskliga rättigheter för utlänningar år
1984 har fattats.

Styrkommittén följer nära verksamheten i
underkommilléerna, vars arbete är föremål för fortlöpande diskussion även i
styrkommittén. CDDH diskuterade således ingående förslaget om en europeisk
konvention mot tortyr. Styrkommittén för rättsfrågor (CDCJ) och styrkommittén
för brottsfrågor (CDPC) har ombetts lämna synpunkter på förslaget. Kommittén
skall konsultera styrkommittén för sociala frågor (CDSO) om förslaget fill ett
tilläggsprotokoll rörande ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.

Expertkommittén för förbättrande av proceduren
enligt konventionen om de mänskliga rättigheterna (DH-PR) höll under året tre
möten, som alla ägnades uppföljningen av de många förslag som framlagts vid
ministerkonferensen i Wien. DH-PR har ingående diskuterat vissa av dessa
förslag. Av störst allmän betydelse är förslagen om rätt för enskilt klagande
att föra sin sak Ull domstolen samt förslaget om en sammanslagning av
kommissionen och domstolen. Även frågor om ministerkommitténs ställning och
möjlighet att föreskriva ersättning till den klagande har diskuterats i
detalj. Arbetet med uppföljningen kommer att fortsätta under år 1986.
Sekretariatet har på kommitléns uppdrag utarbetat ett utkast till
tilläggsprotokoll om rätt för den enskilde klagande att anhängiggöra ärenden i
domstolen, men oenigheten är betydande i kommittén och det torde ta åtskillig
tid att uppnå erforderlig enighet om förslaget.

Expertkommittén
för utvidgning av de i europeiska konventionen upp-

tagna rättigheterna
(DH-EX) har ägnat året ät en fortsatt behandling av Skr. 1986/87:59 förslaget
om en europeisk konvention mot tortyr. Avsikten är att upprätta en särskild
kommission och ett system för besök på platser i de anslutna staterna, där
personer berövats friheten, t. ex. polisstationer och fängelser. Det förbud som
finns i artikel 3 i konventionen om de mänskliga rätfighe-terna skulle därmed
kompletteras och stärkas i preventivt syfte. Ytterligare aspekter, bl.a.
psykiatriska, skall belysas i det fortsatta arbelel.

Expertkommittén för information och undervisning om
mänskliga rättigheter (DJ-ED) har fortsatt ägna särskild uppmärksamhet ål
frågorna om skolundervisning och information och undervisningsmaterial till
särskilda yrkesgrupper. Arbetet med en handbok om mänskliga rättigheter inom
kriminalvården har avslutals. En rapport om samarbetet med frivilligorganisationer
till skydd för de mänskliga rättigheterna har färdigställts och publicerats.
Ett seminarium för journalister förbereds. Uppmärksamhet har även ägnats
spridningen av Europarådels material i ämnet, bl.a. genom översättningar.

En fristående expertgrupp om utveckling och
mänskhga rättigheter (CAHDD) har mötts för utbyte av information och åsikter om
det arbete som pågår inom FN. Endast två av Europarådets medlemsländer — Nederländerna
och Frankrike - ingår i den arbetsgrupp som tillsatts av FN för utarbetande av
förslag inom området. Europarådet tjänar härigenom som fomm för de demokrafiska
länderna i Europa.

Under året hölls det sjätte kollokviet om
konventionen om de mänskliga rättigheterna den 13-16 november i Sevilla. Del
ägnades särskilt frågor om dels informations- och yttrandefrihet, dels de olika
parternas ansvar i proceduren enligl konventionen om de mänskliga
rättigheterna.

Slutligen kan rörande konventionen tilläggas atl
del sjätte tilläggsprotokollet, som förbjuder dödsstraff i fredstid, trädde i
kraft den 1 mars 1985. Det åttonde tilläggsprotokollet öppnades, som ovan
nämnts, för undertecknande vid ministerkonferensen i Wien den 19 mars. Sverige
ratificerade det sjunde tilläggsprotokollet den 8 november 1985 och det
åttonde den 10 januari 1986. Vidare bör nämnas alt Grekland nu godkänt rätten
för individer atl klaga lill MR-organen, vilket innebär att arton av Europarådets
tjugoen medlemsländer nu medger detla.

2. Sociala frågor och arbetsmarknadsfrågor a) Social trygghet

Den
tredje ministerkonferensen för ministrar med ansvar för social trygghet hölls
den 9-11 oktober 1985 i Athén. Under konferensen diskuterades framför allt
socialförsäkringens roll under en ekonomiskt svår tid. Som bakgmndsmaterial
hade utarbetats en samlad översikt av trenderna i lagstiftningen i
medlemsländerna sedan år 1974. Vidare presenterades två rapporter, en om
utvecklingen särskilt i länder med socialförsäkringssys-lem som omfattar hela
befolkningen och en om utvecklingen i länder med system omfattande enbart den
förvärvsarbetande befolkningen. Slutkommunikén från ministerkonferensen
underströk bl.a. vikten av

att vidmakthålla den
sociala tryggheten i perioder av kris och pekade på Skr. 1986/87:59 del hol som
en kris innebär även mot försäkringssystemens finansieringskällor. Krisen
borde dock föranleda även en översyn av försäkringssystemen, bl.a. i syfte att
förenkla och rationalisera dessa och motverka de mekanismer som innebär atl i
många länder alll fler ställs utanför den sociala tryggheten. Exempel på denna
ulstötning är att mänga blir utför-säkrade lill följd av långvarig
arbetslöshet, eller atl de till följd av svårigheten all få och behålla ett
arbete inte förmår uppfylla de stadgade kvalifikationskraven för olika sociala
förmåner.

I slutkommunikén framhölls nödvändigheten av
studier och informationsutbyte inom Europarådets ram i sådana frågor. Vidare
förordades som en återkommande uppgift i europarådssamarbetel atl följa utvecklingen
på den sociala trygghetens område i syfte alt idenfifiera huvudtrenderna och
effekterna på lång sikt. Slutligen framfördes tanken på att tillskapa en
forskargrupp för att analysera ell anlal angivna frågor.

Styrkommittén för social trygghet undersöker
härefter vägarna att om-sälta ministerkonferensens rekommendationer i
arbetsuppgifter i det löpande samarbetet.

Styrkommittén ägnade i övrigt under året sina
insatser främst ät revisionen av den europeiska socialförsäkringsbalken, ell
arbele som närmar sig sin fullbordan. Av övriga arbetsuppgifter avslutades två
genom förslag till ministerrådet alt anta rekommendationer. Det ena förslaget
gäller en uisträckning av sjukvårdsförsäkringen till hela befolkningen i länder
där detla ännu inte skett. Del andra gäller användningen av ett utarbetat
europeiskt standardformulär för att styrka rätlen till sjukvårdsförmåner under
tillfällig vistelse utomlands för turister m.fl.

b)
Socialtjänst och arbetsmarknadsfrågor

Styrkommittén
för social- och arbetsmarknadsfrågor (CDSO) har under år 1985 haft två
ordinarie möten. Vad gäller arbetsmarknadsfrågor presenterades bl.a. två
rapporter, nämligen "Utslagningen på arbetsmarknaden" och
"Psykologiska och sociala konsekvenser av långtids- och upprepad
arbetslöshet". Den sistnämnda rapporten innehöll en sammanställning av de
olika arbetsmarknadspolifiska åigärder som vidtas i medlemsländerna.

Kommittén har även diskuterat förslag till
rekommendationer om bl.a. lönegaranti vid konkurs och fillfälliga
arbelsförmedlingsbyråer. Dessa förslag har utarbetats av sekretariatet och
bygger på tidigare rapporter.

Förberedelsearbetet inför Europarådets tredje
arbetsministerkonferens i januari 1986 i Spanien fortsatle under året i en
särskild kommitté.

På det socialpolitiska området slutförde kommittén
under året för sin del arbetet med två rekommendationer, nämligen en om
frivilligarbele på socialtjänstens område och en om de äldres möjligheter atl
delta i sociala och kulturella akfiviteler. Bägge rekommendationerna lorde fä
anses vara av relativt begränsat intresse för svenska förhållanden.

Kommittén organiserade under året ett europeiskt
kollokvium om socialtjänst för de allra äldsta med aktivt dellagande av ett
flertal personer

från Sverige, bl.a.
representanter för svenska pensionärsorganisationer. Skr. 1986/87:59

Kommittén har även
diskuterat att hålla en liknande konferens om våld i

familjen.

c)
Migration

Styrkommittén
för migralionsfrågor (CDMG) har under år 1985 fortsatt planeringen av den
tredje europeiska migrationsministerkonferensen, som skall äga mm i Portugal i
maj 1987. Sverige bidrar bl.a. med en nafionell rapport under temat
"Community relations and parlicipaUon by migrants in the society of the
hosl countries". Statssekreteraren i arbetsmarknadsdepartementet, Jonas
Widgren, kommer all utarbeta huvudrapporten. Rapporten skall beskriva
utvecklingen på migrationsområdet under 1980-talet och därvid lägga särskilt
tyngd pä uppföljningen av de slutsatser som antogs vid
migralionsministerkonferenserna i Strasbourg år 1980 och i Rom år 1983.

Kommittén har under året påbörjat en kartläggning av
invandrarnas organisationer i Europa.

Kommittén har under året fortsatt sitt arbete vad
gäller insatser för att åstadkomma goda relationer mellan invandrare och
majoritetsbefolkningen. En särskild expertkommitté, där Sverige innehar ordförandeskapet,
har tillsatts. Inom ramen för denna kommittés verksamhet avses en rad
akfiviteler initieras de närmaste åren.

På kommitténs initiativ har det första av två möten
om s.k. illegal invandring ägt rum. Mötet var en uppföljning av
migrationsministerkonferensen i Rom.

Kommittén har mottagit en slutlig version av en
konsultrapport om invandrarnas boende. På grundval av denna rapport har arbelel
inletts med en revision av den europarådsresolution (69)8 som behandlar
invandrarnas boendeförhållanden.

Kommittén har tillsammans med huvudkommittén för
kultur- och utbildningsområdet (CDCC) beslutat atl tillsätta en gemensam
ledningsgrupp med fyra ledamöter för programmet "Experiments in
inlercullural education". Sverige ingår som en av CDMG:s företrädare i
ledningsgruppen.

Kommittén valde i november ett nytt arbetsutskott,
vari Sverige kommer atl ingå åren 1986—87.

d)
Jämställdhetsfrågor

Kommittén
för jämställdhet mellan kvinnor och män (CAHFM) höll sitt fjärde möte i oktober
1985. Kommittén granskade härvid i enlighet med sitt mandal de åigärder som
vidtagits inom Europarådets olika verksamhetsområden för att främja
jämställdhet mellan kvinnor och män. Del år 1980 antagna handlingsprogrammet
för jämställdhet mellan könen och ministerkommitténs budskap år 1981 till
berörda kommittéer att verka för jämställdhetsprincipen är riktlinjer för
detla arbete. Resultatet av denna granskning utföll i stort sett positivt även
om kvinnorna främst förekom

inom tradifionellt kvinnliga
områden. Kommittén hyste delta till trots slor Skr. 1986/87:59 oro över alt
kvinnor hlt saknades i den betydelsefulla styrkommittén för mänskliga
rättigheter.

Förberedelsearbetet inför Europarådets första
jämställdhelskonferens i mars 1986 i Strasbourg fortsatle under året. Temat för
konferensen var kvinnors dellagande i den polifiska beslutsprocessen.

Inför konferensen utarbetade kommittén förslag dels
till en deklaration om jämställdhet mellan kvinnor och män i politisk och
offentlig verksamhet, dels till en resolution om handlingsprinciper för att
uppnå jämställdhet mellan kvinnor och män bland förtroendevalda.

Kommittén har också deltagit i förberedelserna av
en konferens hösten 1986 i Grekland med kvinnorepresentation i lokala och
regionala organ som tema.

e)
Befolkningsstudier

Kommittén
för befolkningsstudier (CDDE) höll sill årliga möte i juni 1985. En av
huvuduppgifterna för kommittén är alt utbyta synpunkter om den demografiska
utvecklingen i medlemsländerna. Länderrapporterna (alltid de mest aktuella
befolkningsuppgifterna av sitt slag) och en sammanfattande kommentar finns
publicerade under namnet "Recent demographic developments in the member
states of the Council of Europé" (CDDE (85)1).

Vidare har kommittén avslutat arbetet i tre av sina
expertkommittéer: Fertility trends (DE-FT), Divorce, juridical separation and
remarriage (DE-DI) samt The changing age slmcture of the populafion and its
implica-lions for policy (DE-AG). Konsultemas rapporter lill dessa tre
kommittéer kommer samtliga atl publiceras i Europarådets serie Population
Studies.

Under år 1985 inledde en expertkommitté sitt arbete
med att studera demografiska aspekter på arbetskraften och sysselsättning.
Likaså har förberedelsearbetet fortsatl för CDDE:s stora seminarium
"Demografiska problemområden fi Europarådels medlemsländer)" planerat
hållas i september 1986 i Strasbourg.

Kommittén
beslöt alt under år 1986 starta två studier:

— "Parenlal responsibilities and other
life-slyle options: a review of re

cent and possible policies"

- "Household slmclures: study on the
availability of data".

Kommittén benämns numera "European Population Committee". För

administrauva
ändamål kvarstår förkortningen CDDE.

3. Utbildning, kultur och idrott a) Utbildning och kultur

Kulturstyrelsen
(CDCC) är det samordnande organet för frågor inom kul

tur- och utbildningsområdet. Genom alt ansluta sig till 1954 års Kulturkon- 10

venlion
kan länder som inte är medlemmar i Europarådet delta i kultur- Skr.
1986/87:59 samarbetet.

Detta
gäller för 1985 Finland och Vafikanslaten.

Arbetet i kulturstyrelsen bedrivs genom projekt,
konferenser och serviceaktiviteter. Till kommittén hör också atl förbereda
utbildnings-, forsknings- och kulturministerkonferenser. Förberedelserna för
dessa konferenser sker i särskilda kommittéer.

Frågor rörande högre utbildning och vissa
forskningsfrågor handläggs av en särskild kommitté, "Standing Conference
for Universily Problems" (CC-PU). Denna är underställd CDCC som skall
godkänna dess budget och program.

Den dominerande frågan i CDCC under år 1985 har
gällt vilken inriktning och vilken prioritering som bör ske i samarbetet pä
kulturområdet saml kommitténs egna arbetsformer. En arbetsgrupp inom
ministerkommittén har lagt fram en rapport i frågan vilken diskuterats
ingående i CDCC, efiersom förslaget starkt beskär CDCC: s autonoma ställning.

Som ett led i arbetet atl söka konkretisera
verksamheten arrangerade Sverige i april ett seminarium ägnat metodiken för
länderförhör på kulturområdet. Översynen av nationell kuliurpoliuk ingår nu
som en del av CDCC:s arbetsprogram under en försöksperiod på två år.

På skolområdet pågår projekt rörande moderna språk,
invandrarfrågor, vuxenutbildning samt vissa frågor rörande gmndskolans låg- och
mellanstadium.

På högskolans område pägår ett projekt i syfte att
främja samarbetet mellan de europeiska universiteten.

På kulturområdet pågår ett projekt om lokal och
regional kulturpolitik och ett om kulturindustrier.

Under året har arrangerats en konferens i anledning
av Europeiska Musikåret.

Belgien stod som värdland för en
utbildningsminislerkonferens den 6—9 maj i Bryssel, som behandlade ohka
aspekter på utbildning för 16-19-åringar.

Förberedelsearbetet för 1987 års
kuiturministerkonferens respektive utbildningsministerkonferens har påbörjats.

b)
Idrott

De
för idrotten ansvariga ministrarna samlades lill ell informellt idrotts

ministermöte i Lissabon i maj saml ell i all hast sammankallat informellt

idroltsministermöte i Strasbourg i juni. Orsaken var de våldsamma fot

bollskravallerna i Bryssel i slutet av maj. Ministrarna påskyndade ett

beslul om en konvention mot läktarvåld. Denna antogs sedermera av

ministerkommittén i juli. Sverige skrev på och ratificerade konventionen

som tredje land, vilket medförde att konventionen trädde i krafl den 1

november. Konventionen har varit vägledande för det arbete mot läktar

våld som pågår i Sverige inom ramen för brottsförebyggande rådet. 11

4.
Ungdomsfrågor Skr. 1986/87:59

a)
Europeiska ungdomsfonden

Sverige
bidrar liksom tidigare år med ett frivilligt bidrag lill fondens verksamhet
utöver de reguljära medel som anslås. Fonden ger bidrag lill skilda
verksamheter arrangerade av europeiska ungdomsorganisationer.

b)
Europeiska ungdomscentret

Ungdomscentret
har under året arrangerat ett anlal kurser om aktuella ungdomsfrågor saml
språkkurser. En särskild arbetsgmpp har tillsalts för att utvärdera
verksamheten.

Europarådets första ungdomsministerkonferens
arrangerades den 17— 19 december i Strasbourg. De frågor som behandlades på
konferensen gällde bl.a. de ungas situation i Europa och europeiskt samarbete
på ungdomsområdel.

5. Hälso- och sjukvård

Styrkommittén
för hälso- och sjukvårdsfrågor (CDSP) har under året hållit två möten och
därvid slutbehandlat rekommendation och rapport om kvalitetskontroll vid
blodtransfusion och rekommendaUon om testning av blodgivare för AIDS samt
rapporter angående vård i hemmet för äldre, organisafion av förebyggande
verksamhet i primärvården, roll och utbildning av sjuksköterskor och
barnmorskor i förebyggande insatser och hälsoupplysning, förebyggande insatser
inom pediatriken samt utbildning av barnläkare i förebyggande insatser och
hälsoupplysning.

Under året har kommittén också förberett ett hälso-
och sjukvårdsminis-termöle angående psykisk hälso- och sjukvård i framtiden.
Vid minister-mötet, som avhölls i Stockholm, diskuterades bl.a. en svensk
rapport angående främjande av psykisk hälsa och en fransk rapport om utveckling
av en strategi för den psykiska hälso- och sjukvården byggd på ett offentligt
ansvar och bättre anpassad till dagens behov. Vid mötet diskuterades ocksä
samarbetet på hälso- och sjukvårdsområdet mellan medlemsländerna och
Centralamerika och Panama. Ministermötet enades om ett gemensamt uttalande i
dessa frågor. Samtidigt inbjöds till ett nytt ministermöte i Frankrike år 1987
angående transplanlalionsfrågor, särskilt de etiska frågorna.

Hälso- och sjukvårdskommitlén har också ordnat en
konferens för ca 500 deltagare om immunologiska reaktioner i samband med
iransplantalion och en kurs i förebyggande av sjukhusinfeklioner.

12

6.
Miljöfrågor och regionala planeringsfrågor Skr. 1986/87:59

a)
Miljöfrågor

A. Konventioner

Den vid miljöministerkonferensen i Bern den 19—21
september 1979 öppnade konventionen rörande skyddet av vilda växter och djur i
Europa och deras naturliga biotoper, har trätt i kraft sedan den ratificerats
av erforderligt anlal siater. Sammanlagt 14 medlemsstater har, jämte EG och
Finland, som första utomstående stal, hittills ratificerat. Sverige
ratificerade konventionen under år 1983.

Ändamålet med konventionen är att
förbättra skyddet och vården av den vilda faunan och floran, med särskild
tonvikt lagd på utrotningshotade, sårbara och sällsynta arter och deras
biotoper. Flyttande och endemiska arter nämns som särskilt angelägna. Som
appendix till konventionen har fogals förteckningar på växt- och djurarter, som
skall åtnjuta skydd. Ytterligare arbete med formerna för urval och skydd av
lokaler - biotoper återstår.

B. Resolutioner av större intresse, vilka antagits av
ministerkommittén

1 resolutionerna (79)9 och (79)10 fastlades regler för det
europeiska nätverket av biogenetiska reservat, vilket syftar till all bevara
representativa naturtyper och landskap. Arbetet med utväljandet och avsättandet
av biogenetiska reservat pågår i medlemsländerna. Våtmarker, hedar,
allu-vialskogar och havsstrandängar hör till de naturtyper, som i första omgången
skall inrymmas i nätverket. Biotoper för hotade fåglar och herptiler saml vissa
gmpper av evertebrater (ryggradslösa djur) kommer att inkluderas bland de
biogenetiska reservaten. Sverige har anmält ett antal vät-marker till
nätverket.

C. Viktigare frågor i kommittéarbetet

Arbetet inom europeiska naturvärds- och
naturresurskommiltén (European Committee for the Conservation of Nature and
Natural Resources -CDSN) har under år 1985 koncentrerats till frågor om natur-
och landskapsvärd, mark för friluflsUv samt skydd för hotade växt- och
djurarter. Speciella studier rörande ohka naturtyper som hedar, kalkområden, marina
områden m.fl. samt rörande olika djur- och växlgmpper pågår och publiceras
varefter de färdigställs. Detta gäller för grupper som däggdjur, fåglar, grod-
och kräldjur, fiskar och vissa everlebralgmpper som fjärilar saml för
kärlväxter.

Arbelel med naturvårdens plan- och
skölselfrågor har varit föremål för omorganisation för att bredda verksamheten.
Frågor rörande tätorternas närmiljö saml bevarandet av jord- och
skogsbmkslandskapels mångfald prioriteras.

Informafion och naturvårdsundervisning ägnas stor uppmärksamhet. 13

Bl.a. förbereddes 1987-88
års kampanj om Agriculture and Wildlife. Skr. 1986/87:59

Denna utgör en del av
Europarådets slora "Campaign for the Country-

side", vilken får sin
tyngdpunkt kring del kulturhistoriska arvet, skydd av

byggnadsminnen och
kulturlandskapet. Bland aktuella frågor kan i övrigl

nämnas
naturvärdsundervisning i samband med jord- och skogsbruk. Här

kan särskilt hänvisas till
arbetet inom Europarådets "Information Centre

for Nature
ConservaUon".

En fackministerkonferens planeras all hållas i
Portugal år 1987. Den skall särskilt behandla frågor om en ny europeisk
strategi för naturvård samt frågor om jordbrukslandskapet och naturvården.

b)
Regional planering, byggnadsvård och stadsplanering

Av
budgetskäl har styrkommittén för regional planering (CDAT) inle haft något möte
under år 1985. 1 enlighet med 1985 års arbetsprogram har två expertmöten ägt
rum beträffande dels kustplanering, dels skydd av sötval-tenresurser. Den sjunde
europeiska planminislerkonferensen ägde mm i oktober 1985 i Haag. Konferensens
huvudtema var "Beslutsprocessens utveckling i regional planering:
decentralisering och gränssamarbete".

Styrkommittén för stadsplanering och byggnadsvård
(CDUP) har under året haft följande verksamhet.

Inom stadsplaneringsområdel hölls två
internationella konferenser "Urban environmenlal improvement and economic
recovery in regions of older industry in Europé", Dortmund, samt
"Health in Towns", Strasbourg.

I ett projekt "Conservation policies and urban
management" binds kommitténs två ansvarsområden samman och
förberedelsearbete har under året bedrivits för en konferens i Rennes år 1986.

Inom
ansvarområdel byggnadsvård har årets arbele inneburit:

-
slutförande av arbetet med en
konvention för byggnadsvård, saml rekommendationer till regeringarna rörande
hantverkssituationen inom byggnadsvården;

-
fortsalt förbereddsarbele för
kommande akfiviteler inom arkeologi och planering, landsbygdsutveckling samt
finansiering av byggnadsvård;

-
genomförande av en konferens
kring induslriminnesvård i Lyon.

Det tyngst vägande arrangemanget under år 1985 inom
kommitléns ansvarsområde var konferensen för ministrarna ansvariga för byggnadsvård
som hölls i Granada under oktober. Kulturminister Bengt Göransson var rapportör
inom temat New Socio-cultural Dimensions of the Heritage.

Konferensen belyste kulturminnesvårdens situation
och lyfte bl.a. fram luftföroreningsfrågorna som den kanske viktigaste politiska
frågan i vår tid när det gäller kulturarvets bevarande för kommande
generationer.

Ministerkonferensen antog ett antal resolutioner
som dels riktar sig ull medlemsländerna, dels ger riktlinjer för del fortsatta
arbetet inom Europarådet för nästa femårsperiod.

Arbetet med tekniskt bistånd liksom stödet till
Venedig-centret för hant

verksutbildning har legat på oförändrad nivå. 14

En
stor del av kommitténs resurser ägnas information genom utgivandet Skr. 1986/87:59
av bulletinen "A Future for Our Past".

7. Regionala och kommunala frågor

Styrkommittén
för regionala och kommunala frågor (CDRM) höll sitt sextonde plenarmöte i
Strasbourg den 7-8 mars 1985 för bl.a. uppföljning av kommunminislerkonferensen
i Rom den 6-8 november 1984.

CDRM:s sjuttonde plenarmöte i Strasbourg den 4-6
december 1985 ägnades främst åt förberedelser för den sjunde
kommunministerkonferensen som hölls i Salzburg, Österrike, den 8-10 oktober
1986. Konferensens leman var "Local Finance" och "Foreigners in
the Municipality".

8. Rättsfrågor

a)
Rekommendationer och konventioner

I
rekommendaUon R (85)2 om rättsligt skydd mot könsdiskriminering anges vilka
riktlinjer som bör följas i lagstiftningsarbetet för alt främja jämställdhet
mellan könen när det gäller anställningsförhållanden, socialförsäkrings- och
pensionsförmåner, beskattning, familjerältsliga förhållanden, medborgarskap
och polhiska rättigheter.

Rekommendationen R (85)4 om våld i familjen antogs
i mars 1985. Den tar upp bl. a. behovet av opinionsbildning och särskild
utbildning för yrkesgrupper som i sitt arbele kan komma i kontakt med
familjevåld. Dessutom föreslås olika åtgärder för atl förbätlra offrets
ställning.

Rekommendationen R (85)10 som antogs i juni 1985
behandlar den praktiska tillämpningen av den europeiska konventionen om
inbördes rättshjälp i brottmål i ärenden om telefonavlyssning.
Rekommendationen syftar både till all förenkla hanteringen av sådana ärenden
och all öka de faktiska möjligheterna till europeisk rättshjälp i ärendena.
Rekommendationen an-logs med 12 röster för och ingen emot. Fyra stater,
däribland Sverige, lade ner sina röster.

1 rekommendationen R (85)11 som antogs i juni 1985
behandlas brottsoffrens ställning. Medlemsstaterna rekommenderas att se över
sin nationella lagstiftning i en lång rad avseenden rörande främst
handläggningen inom rättsväsendet. Slor vikt läggs vid god information till och
skydd för målsäganden genom hela förfarandet. Skadeståndsfrågor tas också upp.

I rekommendationen R (85)20 om skydd för
persondala, som används för direkt marknadsföring, vilken anknyter till den
europeiska dataskydds-konventionen, anges vissa principer som bör följas på
detla område. Medlemsstaterna rekommenderas också all ge största möjliga
spridning av rekommendauonen.

I den europeiska konventionen om erkännande av
internationella icke

statliga eller frivilliga organisationers (NGO: s) rättsliga status behandlas

bl. a. vilka organisationer som avses med konvenfionen och vilka förutsätt

ningar som skall föreligga för ett erkännande. 15

Den nya konventionen om imernationelll samarbete om brott
rörande Skr. 1986/87:59 konstföremål (jfr skr. 1985/86:66 s. 16) öppnades
för undertecknande i juni 1985. På grund av konventionens ofullständiga
reglering a,v bl.a. frågan om godtrosförvärv har Sverige hittills ställt sig
avvaktande i detta ärende.

b) Kommittéarbetet

1. Under styrkommittén för juridiskt samarbete (CDCJ)
pågår utredningsarbete pä en rad områden i syfte att uppnå ökad rättslikhet
mellan Europarådets medlemsländer. Bland de ämnen som har utretts under år
1985 kan nämnas fosterfamiljefrågor, s.k. "insider trading",
dataskyddsfrågor med avseende på polisregister och i anställningsförhållanden,
utlänningars rösträtt, åtgärder för att minska domstolarnas arbetsbörda,
allmänhetens deltagande i administrativa förfaranden som rör flera enskilda
personer samt konkursförvaltares befogenheter och information till utländska
borgenärer.

CDCJ har under året haft sina 43:e och 44:e möten.
Kommittén har /

föreslagit ministerkommittén att anta bl.a. de tidigare
nämnda rekommendationerna R (85)2 och 20. Dessutom har kommittén föreslagit
att en konvention om ömsesidigt administrativt bistånd i skattefrågor skall
antas av ministerkommittén när den har antagits av vederbörande organ inom
OECD. Konventionen är nämligen gemensam för Europarådet och OECD.

2. Styrkommittén för brottsfrågor
(CDPC) höll sitt 34:e möte i april

1985. Kommittén beslutade bl.a. att föreslå ministerkommittén att anta de

nyss nämnda rekommendationerna rörande telefonavlyssning och brotts

offer. Direktiv utarbetades för en arbetsgrupp som skall studera datorrela-

terad brottslighet. Förberedelser vidtogs för dels FN:s världskonferens i

brottslighetsfrågor, som därefter avhölls i Milano i augusti/september

1985, dels det 15:e europeiska justitieministermötet. CDPC föreslog också

ett arbetsprogram för det kommande årel. Bo Svensson, Sverige, valdes

till ordförande i CDPC.

Bland de frågor som under året
behandlades i arbetsgrupper under CDPC kan nämnas straffrättsligt ansvar för
juridiska personer, ungdomsbrottslighet och brottsförebyggande arbete. CDPC
har också fått i uppdrag av ministerkommittén att ta upp vissa frågor rörande
tortyr.

En av CDPC oberoende grupp arbetar
med frågor som rör terroristbekämpning.

3. Massmediakommittén (CDMM) med
dess två underkommittéer, en

med experter på mediapolitik (MM-PO) och en med experter pä juridiska

mediafrägor (MM-JU), har fortsatt sitt arbete med att behandla olika frågor

på mediaområdet. Den juridiska underkommittén har framför alll sysslat

med de olika rättsliga problemen i samband med kabel- och satellilsprid-

ning av televisionsprogram och arbetar f. n. på en rekommendation i detta

ämne. Dessutom arbetar man på ett utkast fill en rekommendation om

kopiering för enskilt bruk av ljud- och bildinspelningar. Vidare behandlar

man frågor som rör olovlig kommersieU kopiering av upphovsrättsligt

skyddat material, s.k. piracy. 16

CDMM har vidare arbetat för alt få lill stånd
bättre intern samordning Skr. 1986/87:59 inom Europarådels sekretariat och
kommittéväsende på det massmediapo-liliska området. Särskilt har detta gällt i
kontakterna med kultursektorn. Detta har framstått som angelägel inför
förberedelserna av Europarådels första ministerkonferens om massmediapolitik,
vilken i enlighet med kulturministerkonferensens beslut år 1984 kommer atl äga
rum i december 1986. CDMM har ansvar för konferensens planering. Sverige ingår
i förberedelsekommittén och svarar ocksä för huvudrapporten lill ett av konferensens
två huvudteman.

4. Expertkommittén för frågor rörande asylrätt och
flyktingar (CA-HAR) påböriade under år 1985 utarbetandet av en konvention om
territoriell asyl, d.v.s. rätten för en för fara utsatt person alt få asyl i
ett land. Vidare påbörjades nya diskussioner om den s.k. första
asyllandsfrågan. Kommittén beslutade även all inhämta visst material i denna
fråga i syfte att fä underlag för att återuppta arbelel med en överenskommelse
om vad som skall gälla för fastställande av första asylland. CAHAR fortsatte
ocksä arbetet med en rekommendation eller deklaration för atl stärka skyddet
för de facto-flyklingar. Härvid diskuterades ingående siluafionen för olika
flyktinggrupper.

III. Europarådets fond för bosättning och regional
utveckling

Fonden
för bosättning och regional utveckling (Resetllemenl Fund) bildades år 1956.
Samtliga Europarådets medlemsländer utom Irland, Storbritannien och Österrike
är anslutna till fonden. Hämtöver är den Heliga Stolen medlem. Under året har
fondorganen behandlat frågan om formema för Jugoslaviens anknytning lill
fonden.

Fonden bildades ursprungligen som ell instmment i
flykfingpolifiken, men är numera inriktad huvudsakligen på att genom lån stödja
infrakstruk-tur-, sysselsättnings- och bosiadsbyggnadsprojekl i regioner med
stora befolkningsomflyttningar. Högsta prioritet ges härvid insatser i samband
med flyktingströmmar och naturkatastrofer. Vid diskussioner om Europarådets
bidrag lill en balanserad ekonomisk och social utveckling mellan
medlemsländerna spelar fonden en framträdande roll eftersom den är rådets enda
konkreta instmment för alt påverka utvecklingen inom detta område.

Medlemsländernas insats i fonden uppgår lill 68,5
milj. US dollar. Härtill kommer alt fonden vid utgången av år 1985 hade
reserver och vinstmedel på 147,1 milj. dollar.

Med dessa medel som bas kan fonden på jämförelsevis
fördelaktiga

villkor låna upp pengar på den internationella kapitalmarknaden. Dessa

medel lånas sedan ut till projekt i medlemsländerna med den inriktning

som beskrivits ovan. En filen del av utlåningen sker pä specieUt fördelakti

ga villkor, för närvarande en procents ränta. Denna subventionerade utlå

ning bekostas av en del av fondens vinstmedel. 17

Sedan sin tillkomst och till slutet av år 1985 har
fonden finansierat Skr. 1986/87:59 projekt i medlemsländerna om totalt 3 617
milj. dollar. Vid årsskiftet utestående lån uppgick till 3 117 milj. dollar
varav 38,2 milj. dollar som subventionerade lån. De största låntagarna har
varit Italien (34% av lånemedlen) och Turkiel (ca 25%). På senare lid har
nyullåningen fått en jämnare geografisk fördelning och flera andra
sydeuropeiska länder har erhållit stora lån.

Under de senaste åren har fondens verksamhet
expanderat mycket starkt. Nyullåningen under år 1985 uppgick således till 608
milj. dollar. Trots denna expansion väntade vid årsskiftet 1985/86 projekt för
I 584 milj. dollar på finansiering. Fondens vinst uppgick under år 1985 till
56,4 milj. dollar, vilket innebär en kraftig ökning sedan föregående år (19,9
milj. dollar).

Sverige inträdde i fonden är 1977. Vår andel i
fondens kapital uppgår till 910000 dollar, vilket motsvarar 1,33%. Av delta
belopp har 280000 dollar betalats in och 630000 dollar är ett garanuåtagande.
Sverige har bl.a. eftersträvat att utlåningen skall få en bällre geografisk
fördelning och koncentreras tiU de socialt angelägnaste projekten, att en
större andel av fondens vinst skall användas för lån på särskilt fördelaktiga
villkor samt att flera länder skall ansluta sig till fonden.

IV. Övrigt

a)
Europafarmakopén

Sedan
år 1975 har Sverige varit anslutet ull konvenfionen om utarbetandet av en
europeisk farmakopé. Denna innehåller kvalitetsnormer för läkemedelssubstanser
och färdiga läkemedel och har bindande gUtighet i de länder som anslutit sig
till konventionen. I Sverige trädde den första utgåvan av Europafarmakopén i
kraft den I januari 1978. Dess bestämmelser har sedan dess tiUämpats av
socialstyrelsens läkemedelsavdelning och läkemedelsindustrin vid registrering
och kontroll av läkemedel samt för Apoteksbolagels läkemedelshantering. Under
år 1980 påböoades utgivningen av den andra editionen av Europafarmakopén, som
på sikt kommer all ersätta den första editionen. Den innehåller dels reviderade
bestämmelser från den första editionen, dels nya föreskrifter. Med utgången av
år 1985 har tio delar av den andra edifionen utgivits från trycket: Hela
innehållet i de nio första delama och vissa avsnitt i den Uonde delen av den
andra editionen har hittills hunnit sättas i kraft i Sverige. Under år 1985 har
revisionen av den första editionen definitivt slutförts. Den andra editionen av
farmako-pén (Ph Eur Ed. II)
kan därigenom sällas i krafl i
medlemsländerna den 1 juli 1987.

Sjutton länder är nu anslutna UU konventionen,
däribland samtliga nordiska länder.

Sverige var representerat vid samtliga tre
kommissionsmöien under år

1985. Dessutom medverkar 14 svenska representanter i de lotaU 25 expert

grupper, som förbereder och bearbetar det material, som skall ingå i 18

farmakopén.
Omfattande experimentellt förarbete utförs även på naUoneU Skr. 1986/87:59
nivå, på statliga laboratorier och vid vissa industriföretag. I Sverige deltar
bl.a. socialstyrelsens läkemedelsavdelning, siatens bakteriologiska laboratorium,
statens veterinärmedicinska anstalt, apotekens centrallaboratorium och några
av landets farmaceutiska industrier. 1 Sverige samordnas arbetet genom svenska
farmakopékommittén vid socialstyrelsen.

Under år 1981 skedde en översyn av uppläggningen av
arbelel inom farmakopékommissionen och på expertgmppsnivå. Nya prioriteringsregler
har medfört atl arbetet sedan år 1982 koncentrerats lill nya medicinskt och
farmaceufiskt ändamålsenliga läkemedel. Därigenom har ett ökat antal
undersökningsmetoder och monografier för nya läkemedelssub-slanser kunnat
fastställas. Åren 1984 och 1985 genomfördes en förnyad prioritering av de nya
läkemedelssubslanser och läkemedelsberedningar, som skall ingå i kommande delar
av Europafarmakopén. Arbetet med monografierna för dessa har påbörjats under år
1985.

b)
Pompidougruppen (Narkotikafrågor)

Samarbetet,
som numera omfattar Belgien, Danmark, Frankrike, Förbundsrepubliken Tyskland,
Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz,
Spanien, Sverige och Turkiel, inleddes år 1971 på initiativ av den franske
presidenten George Pompidou. Sedan år 1980 är det inkorporerat i Europarådet.
Samarbetet är multidisci-plinärt. De ministrar som är ansvariga för
samordningen av narkotikafrågor möts ungefär en gång vart tredje år och gör de
gemensamma uttalanden, som påkallas av utvecklingen och gjorda utredningar
samt bestämmer inriktningen på samarbetet under åren fram fiU nästa
minislermöte. Mellan ministermötena sammanträder två gånger om årel
representanter för de olika medlemsländerna (s.k. permanenta korrespondenter)
för att genomföra ministrarnas beslut samt för atl rapportera om pågående och
planerade insatser i medlemsländerna.

Det andra ministermölet efler inkorporering i
Europarådet - det sjunde totalt - hölls under franskt ordförandeskap i Paris
den 12-13 september 1984.

Under år 1985 har arbetet i gruppen varit inriktat
på aU fullfölja del beslut som fattades vid ministermölet år 1984.

En arbetsgrupp har tillsatts för atl undersöka
vUken roll polis och kriminalvård spelar för att missbmkare skall få vård i de
ohka medlemsländerna. Ett seminarium planeras liU hösten 1986. Under år 1985
har ett särskilt möte ägt rum om efterforskning, beslag och förverkande av tillgångar
åtkomna genom narkotikabrott. Genom gruppens arbele på detta område har del
sketl en samordning mellan medlemsländerna inför diskussioner i FN:s
narkolikakommission om en ev. ny konvention om illegal handel med narkotika. En
särskUd arbetsgrupp har arbetat med samordning av epidemiologisk forskning.
Arbetet är inriktat pä alt genomföra en s.k. multi-city-sludie saml samarbete
om skolundersökningar.

Under
årel hölls ett möte om metoder att nå ungdomar som särskilt 19

riskerar
atl hamna i missbruk. Planeringen inleddes för ett seminarium som Skr.
1986/87:59 skall äga rum under våren 1987. Gruppen har också diskuterat frågan
om AIDS och narkotikamissbruk. Under året hölls också ett möte om möjligheter
att ingripa på internationellt vatten mot fartyg som misstänks smuggla
narkotika. Nästa ministermöte kommer att äga rum i London i januari 1987.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986 20