Prop. 1986/87:68

Regeringens skrivelse 1986/87:68

om åtgärder mot asbest

Skr. 1986/87:68

Regeringen
bereder riksdagen tillfälle all la del av vad som har lagils upp i bifogade
utdrag ur regeringsprotokollel den 20 november 1986.

På
regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Anna-Greta
Leijon

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I
skrivelsen lämnas en redovisning av asbeslkommissionens avslutade arbele och av
de samlade ålgärderna mol asbest.

1
Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 68

Arbetsmarknadsdepartementet Skr. 1986/87:68

Utdrag
ur protokoU vid regeringssammanträde den 20 november 1986.

Närvarande:
statsministern I. Carisson, ordförande, och statsråden Feldl, Sigurdsen,
Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, S. Andersson, Bodström, Göransson,
Dahl, R. Carlsson, Hellström, Wickbom, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist

Föredragande:
statsrådet Leijon

Skrivelse om åtgärder mot asbest 1 Inledning

Asbest
har under lång tid använts i samhället i en mängd olika sammanhang. Asbesten
förekommer i hela samhället — i arbelsmiljön, i den yttre miljön, i byggnader,
i vatten och livsmedel. Många myndigheler har alt svara för riskvärdering och
reglering när del gäller asbest.

På
arbelsmiljöområdet har Sverige sedan många år liUbaka hafl en myckel sträng
reglering, med internaiionelll selt låga gränsvärden för asbeslhalter i luft
och med en restriktiv inställning fill nyanvändning av asbest och asbesthalligl
material. De första svenska reglerna kom år 1964. De skärptes betydligt i
mitten av 1970-talet. År 1982 trädde arbetarskydds-styrelsens kungörelse (AFS
1981:23) om asbest i kraft, i vilken yrkesmässig nyanvändning av asbest
förbjöds. Från förbudei undantogs exempelvis montering av asbesthaltiga friklionsbelägg
och packningar, om del inle fanns fillgång till godtagbara asbestfria belägg
och packningar av mindre hälsofarligt material. Arbelarskyddsstyrelsen kunde
också genom individuella tillstånd medge annan användning av asbest och asbesthalligl
material.

Trols
den strikta lagstiftningen fanns dock en slor och berättigad oro i samhället
för de hälsorisker som asbesten kan innebära. Del fanns också en uttalad kritik
från olika fackliga organisationer mot all regleringen inle var mer
långtgående.

Dessa
frågor aktualiserades även i riksdagen.

Socialutskottet
(SoU 1983/84:29) behandlade flera mofioner rörande asbest. Utskottet ansåg
därvid alt frågan om ett förbud mol alt sälja fordon med asbesthaltiga
bromsbelägg borde utredas skyndsamt. Vidare ansåg utskottet all alla som i arbelet
utsätts för inandning av asbest borde erbjudas läkarkontroll och att det inte
fanns skäl atl behålla del i 26 § i arbelarskyddssiyrelsens kungörelse om
asbest angivna villkoret för rält till sådan kontroll, all arbetet med asbest omfaltade
minst halva arbelstiden.

Riksdagen
beslutade atl ge regeringen till känna vad socialutskottet anfört (rskr. 350).

2 Regeringens inledande åtgärder Skr. 1986/87:68

Med
anledning av riksdagens beslut uppdrog regeringen åt arbetarskyddsstyrelsen
alt skyndsami utreda de aktuella frågorna. I en skrivelse den 26 februari 1985
redovisade slyrelsen sin bedömning att del skulle vara möjligt atl förbjuda
försäljning av nytillverkade personbilar och motorcyklar försedda med asbesthaltiga
friktionsbelägg från den 1 januari 1987 (fr.o.m. 1988 års modeller). 1 fråga om
övriga fordon ansåg styrelsen att det inte var möjligt atl ange någon tidpunkt.
Beiräffande den medicinska kontrollen ansåg styrelsen i skrivelse den 31
januari 1985 atl det från medicinsk synpunkt inle var mofiverat atl ändra
reglerna.

Mot
bakgrund av bl.a. de bedömningar, som arbelarskyddsstyrelsen hade redovisal,
beslutade regeringen den 21 mars 1985 att uppdra åt kommerskollegium att i enlighel
med gällande GATT- och EFTA-procedurer notifiera dels elt förbud alt försälja nytillverkade
personbilar och motorcyklar försedda med asbesthaltiga friktionsbelägg, dels etl
förbud atl försälja asbesthaltiga belägg lill vissa fordon. Förbudet vad avser
fordonen skulle gälla årsmodeller som godkändes vid regisirerings- eller
typbesiktning efter den 1 januari 1987 (1988 och senare års modeller).
Förbudet beiräffande friklionsbelägg som reservdelar skulle avse belägg lill
fordon som godkänts vid typ- eller registreringsbesiktning med asbestfria
belägg.

Regeringen
beslutade även all alla de personer, som kände oro efler alt tidigare ha
utsatts för asbest i silt arbete, skulle få möjlighel atl genomgå en kostnadsfri
läkarundersökning. Socialstyrelsen fick i uppdrag all i samråd med arbelarskyddsstyrelsen
planera och administrera undersökningarna. I uppdraget betonades vikten av atl
information om rökningens skadeverkningar lämnades i samband med
undersökningen.

Men
detta var enligt min mening inte lillräckligt. Med tanke på den omfattande
förekomsten av asbest i samhällel och de hälsorisker som exponering för asbest
kan innebära, ansåg jag atl väsentligl mer långtgående åtgärder var
nödvändiga. En kraftfull och sammanhållen politik för att minska förekomsten av
asbest i hela samhället behövdes. För atl skyndsamt få fram underlag för ett
brett åtgärdsprogram på områdel begärde jag regeringens bemyndigande atl få fillkalla
en särskild asbestkommission.

3 Asbestkommissionens arbete

Efter
bemyndigande av regeringen den 21 mars 1985 lillkallade jag en asbestkommission
med förelrädare för departementen och med mig som ordförande.

Kommissionen
skulle bedriva sill arbete inom regeringskansliet och i samverkan med berörda
myndigheter m.fl. Parterna på arbetsmarknaden gavs möjlighet till samverkan i
en särskild referensgmpp.

För
att påskynda kommissionens arbele och ge möjlighel fill en bredare represenlalion
av experler, myndigheler och organisaiioner saml arbelsmarknadens parter inom
olika problemområden knöts fem arbetsgrupper fill kommissionen.

Arbetsgrupper

Referensgrupp
till

AsbesiKon:imissionen

kommissionen

Friklionsbel ä gg i fordon

Ö vrig industriell anv ä ndning

Asbest i
byggnader, fartyg, t å g

Social-
och sjuk-

v ä rdspolitiska

insatser

Asbest i
den yttre milj ö n, i vattenledningar, vid
deponering

I
en bUaga till regeringsbeslutet den 21 mars 1985 preciserades kommissionens
uppdrag. Dess uppgift skulle vara att lämna förslag till åtgärder mot asbest,
men däremot inte alt värdera befintliga forskningsresultat. Det var regeringens
bedömning att riskerna med asbest var väl utredda och dokumenterade.

Kommissionen
fick i uppdrag atl:

- utreda förutsättningarna för atl införa etl generelll
förbud mot försäljning av lunga fordon med asbesthaltiga bromsbelägg,

- utreda förutsällningarna för all införa elt
generellt förbud mot försäljning av såväl personbilar som lunga fordon med
kopplingar som innehåller asbest,

- utreda förulsällningarna för alt kräva asbeslfria
belägg för de fordon som är typgodkända med asbesthaltiga belägg,

- föreslå åtgärder för all komma lill rätta med de
risker som är förenade med asbest i byggnader och fartyg,

- föreslå åtgärder avseende övrig induslriell
användning av asbest, l.ex. i packningar,

- belysa eventuellt behov av ytterligare social- och
sjukvårdspolitiska insalser för personer som drabbats av skada tUl följd av
arbete med asbest.

Utredningsarbetet
skulle i dessa delar bedrivas skyndsamt och avslutas under hösten 1985.

Även
andra frågor som rörde asbest skulle senare kunna tas upp av kommissionen. Del
gällde l.ex. asbest i den yttre miljön och asbest i vattenledningar.
Kommissionen inriklade silt arbete på atl

- identifiera problem,

- diskutera länkbara lösningar saml

- besluta om vilka åtgärder som måste vidtas för att
lösa problemen. Arbetet i kommissionen samt undergrupper bedrevs så att de
problem

som
rapporterats diskulerades vid ell inledande sammaniräde. Olika myndigheler
redovisade därefter tänkbara åtgärder, alternativt vilka åtgärder som redan
hade vidtagils.

En viktig utgångspunkt för
kommissionen har varil att ålgärder som Skr. 1986/87:68 kunde vidtas under
dess arbete inte fick fördröjas, utan skulle genomföras snarasl ulan avvakian
av kommissionens sluirapport.

På
grundval av vad som framkommit under det arbele, som bedrevs under tiden
april-juni 1985, föreslog kommissionen i en första delrapport (Ds A 1985:5)
Handlingsprogram mol asbest ett antal åtgärder. Programmet överlämnades till
regeringen den 29 augusli 1985. Kommissionens förslag, som redovisas i del
följande, omfattade 28 punkler.

Kommissionen
fortsatte sedan hösten 1985 silt arbete med frågor främst rörande den yttre
miljön, asbest i vallenledningar saml vid deponering. Den 17 december 1985 avlämnades
en andra delrapport (Ds A 1985:7) Handlingsprogram mol asbest lill regeringen.
Denna innehöll förslag i lio punkter lill åtgärder mot asbest. Jag återkommer i
det följande till förslagen.

Kommissionen
har därefler huvudsakligen följt upp de föreslagna åtgärderna.

1
en skrivelse den 3 november 1986 till regeringen har kommissionen framfört sin
bedömning att förutsättningar nu finns alt komma till rätta med asbeslproblemen.
Kommissionens arbele är därmed slutfört. I skrivelsen har kommissionen
understrukit vikien av all beslutade ålgärder följs upp av regeringen genom
berörda fackdepartemenl.

Samtliga
de förslag till ålgärder som lämnades av kommissionen har godtagits av
regeringen. Vissa åtgärder har krävl formella beslul av regeringen.

Jag
övergår nu till atl mer i detalj och område för område redovisa de olika ålgärder
som har vidlagils för att minska och så långl möjligt eliminera riskerna med
asbest.

Asbest
i arbetsmiljön — arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter

Arbetarskyddsstyrelsen
har skärpt reglerna för hantering av asbest i arbetsmiljön. En ny kungörelse
om asbest (AFS 1986:2) utfärdades den 23 januari 1986 och trädde i kraft den 1
april 1986. För närvarande pågår ytterligare revision av reglerna.

Ändringarna
innebar skärpta krav på användning av asbestcemenipro-dukter (exempelvis eternilskivor)
vid reparation av befintliga installationer. Tillstånd för sådan användning måsle
enligl de nya reglerna i varje enskilt fall meddelas av arbelarskyddsstyrelsen.
Vidare skärptes reglerna för hantering av asbest i samband med
rivning/ombyggnad av olika objekl. Tidigare krävdes att den arbetsgivare, som
skulle hanlera asbest i samband med sådana arbeten, skulle göra en skriftlig
anmälan fill yrkesinspektionen om detta. Bestämmelsen i fråga var inte slraffsanktionerad.
De nya reglerna innebär atl företag som bedriver sådan verksamhel måsle ha
tillstånd från yrkesinspektionen. Undantag från delta krav görs bara för
enstaka rivning med kortare varaktighet än en mantimme, liksom för demonlering
av hela asbestcementskivor utomhus. Den som bryter mol de nya reglerna kan
dömas lill böler eller fängelse.

Av ansökan till yrkesinspekiionen om tUlstånd skall framgå
bl.a. Skr. 1986/87:68

-
rivningens art
och omfattning,

-
hur avfallet
planeras alt omhändertas och deponeras,

-
det antal
personer som kommer att hantera asbesthalfigl material och vilken utbildning de
har genomgått,

-
alt skyddsombud
för de arbetstagare som skall utföra arbetet har yltrat sig,

-
skriflliga
skydds- och hanleringsföreskrifter.

Yrkesinspektionen har genom ändringen fått etl effekiivt
instrument för atl konlrollera de förelag som ägnar sig åt denna riskfyllda verksamhel.

I den nya kungörelsen om asbest infördes också skärpta
krav när del gäller personalens utbildning. Dessa krav irädde i krafl den 1
oktober 1986. 1 korthet innebär de nya reglerna all all personal som river
eller bygger om fasligheter m.m. skall vara informerad om asbest, dess
förekomst, risker saml skyddsålgärder. Personal som i samband med rivning eller
reparalion, om- och lillbyggnadsarbeten (s.k. ROT-arbeten) hanterar asbest
skall ha en speciell utbildning. En omfallning av 3—4 dagar anges som lämplig.
Personal som huvudsakligen arbetar med sanering av asbest behöver ytterligare
utbildning. Denna sker lämpligen som utbildning i arbetet under erfaren
ledning. Någon exakl omfattning anges inte. Skälel lill alt bestämmelserna om
utbildning inte irädde i krafl förrän den 1 oklober 1986 var alt det inle fanns
utbildningskapacitet för atl på den korta lid som gick från del all kungörelsen
ulkom från iryckei och dess ikraftträdande (mindre än 1 månad) klara av
utbildningsbehoven. Nödvändigheten av en sådan utbildningskapacitet påpekades
av asbestkommissionen redan i augusti 1985.

För användning av asbesthalligl packningsmaterial träder
skärpta regler i kraft den 1 januari 1987. Enligt de nu gällande reglerna har arbelsgivaren
att bedöma om del finns lillgång till godtagbara asbeslfria produkter. Denna
reglering har i och för sig medförl en klar minskning av användningen av asbesthaltiga
packningsmaterial. Del kunde dock konstateras alt arbetsgivare i många fall
inte prövade om det fanns godlagbara produkter utan asbest. Slentrianmässigt
beställdes samma typ av packningsmaterial eller packningar som lidigare. Arbelarskyddsstyrelsen
har därför ändrat reglerna så att möjligheten för arbelsgivaren atl ensam göra
den här bedömningen tas bort. Från den 1 januari 1987 krävs tillstånd från arbelarskyddsstyrelsen
i varje enskilt fall när en asbesthallig packning skall monteras.

Det är inte alltid lämpligt eller möjligt atl la bort den
asbest som finns i exempelvis byggnader, fariyg eller tåg. I sådana faU kan man
i slället välja atl bygga eller kapsla in asbesten. Etl problem som har
uppmärksammals är den risk, som kan uppstå när olika yrkesgrupper senare gör
ingrepp (reparation eller underhåll) i installationen. Inkapslingen kan då se
harmlös ut. För atl förebygga all dessa grupper utsätts för asbest har arbelarskyddsstyrelsen
i de nya föreskrifterna infört krav på att inkapslad asbestisolering skall
märkas. Det betonas också vikten av att detta anges på befinfliga ritningar.

För alt minska riskerna med hanteringen av asbest, främsl
i samband med rivning eller borttagande, har krav införts på speciell märkning
av

förpackningar eller behållare som innehåller asbestavfall.
Syftet är atl Skr. 1986/87:68 exempelvis transportföretagens och deponeringsplatsernas
personal skall få bätte information och därmed kunna förebygga riskerna i
samband med transporterna från rivningsplaisen fram till och med deponering.
Vidare har kraven skärpts när det gäller vad rivnings- eller saneringsförelagen
måsle redovisa när de söker tillstånd för rivning. För all underlätta samarbetet
mellan olika intressenter i själva avfallshanteringen (länsslyrelser, miljö-
och hälsoskyddsnämnder saml yrkesinspekiionen) ställs som jag lidigare nämnt
krav på atl förelagen redovisar var de planerar att deponera avfallet.

Arbetarskyddsstyrelsens regler för medicinsk kontroll av asbestexpo-nerade
arbetstagare har ändrals från den 1 april 1986. Ändringen innebär bl.a. att
personal, som i samband med byte eller renovering av asbesthaltiga friklionsbelägg
utsätts för asbest mer än 50 timmar per kalenderår, numera skall läkarundersökas.
Tidigare gällde molsvarande krav för personal som lill mer än halva arbelstiden
utförde sådant arbete.

Arbetarskyddsstyrelsen beslutade den 20 november 1986 om
alt ytterligare grupper skall omfattas av kraven på medicinsk kontroll. Detla
gäller personal sysselsatt med underhålls- och servicearbete mer än 50 limmar
per år i värmeanläggning som är isolerad med asbest eller asbesthalligl
material. Vidare omfattas därigenom även den personal på avfallslippar som tar
emot asbesthalligl material. Genom etl tillsynsprojekl på tipparna som arbelarskyddsstyrelsen
på regeringens uppdrag har genomfört framkom uppgifler som talar för all även
denna personalgrupp bör omfattas av medicinsk kontroll. Tillsynsprojekiel
redovisas i del följande.

4 Regeringens åtgärder med anledning av asbestkommissionens
förslag m. m.

Asbest i ventilationsanläggningar, skolor m.m.

Regeringen ulfärdade den 5 december 1985 en förordning
(1985:997) om anmälningsskyldighet beträffande asbest i
ventilationsanläggningar. Förordningen trädde i kraft den I februari 1986. Den
ålägger fastighetsägare m.fl., som ansvarar för en ventilationsanläggning med
mekanisk tilluft, vilken innehåller asbest som kan komma i konlakl med
tilluften, att senast den 31 december 1986 anmäla asbesiförekomsten lill miljö-
och hälsoskyddsnämnden i den kommun där fastigheten är belägen.

Kommissionen har i det sammanhangei medverkat i en
omfattande informationsverksamhet. Bland annat utarbelades en
informationsskrift av arbetsmarknadsdepartementet, med liteln Asbest i
ventilationsanläggningen? Ta reda på del före den 31 december 1986. Broschyren
har tryckts i 250000 exemplar och distribuerats till kommunernas miljö- och
hälsoskyddsnämnder, fastighetskontor, samtliga yrkesinspektionsdistrikt, fas-lighelsägareföreningar,
allmännyttiga bostadsföretag m.fl.

Kommissionen har genomfört ell seminarium på temat
Erfarenheter från asbesiinventering i ventilationsanläggningar. I seminariel
dellog

drygt hundratalet
fastighetsägare, kommunföreträdare m.fl. Vid seminari- Skr. 1986/87:68 el
redovisades också vissa erfarenheler av att kombinera energibesparande
åtgärder med en invenlering av asbestförekomst. Seminariet har dokumenterats i
en rapporl.

Regeringen
har haft överiäggningar med Svenska kommunförbundet i syfle all få lill slånd
inventeringar av asbestförekomsl i skolorna. HitliUs har ca 200 kommuner
genomfört eller beslutat genomföra en sådan inventering. Jag kommer senare att
med Kommunförbundei la upp frågan om inventering även i de kommuner som hitfills
inle inventerat asbest i skolorna.

Jag
avser alt omedelbart efter årsskiflet informera mig om hur den ovan angivna
förordningen har efterlevts.

Asbest
i friktionsbelägg i fordon m.m.

Regeringen
uppdrog som tidigare nämnls ål kommerskollegium alt notifiera ett förbud alt
försälja nytillverkade personbUar och motorcyklar försedda med asbesthaltiga
friktionsbelägg. Förbudei skulle gälla från den 1 januari 1987 (fr.o.m. 1988 ärs
modeller). Notifieringen har genomförls. För övriga fordon föreslog asbeslkommissionen
etl molsvarande förbud all gälla elt år senare. Regeringen uppdrog därefter ål
kommerskollegium all inleda notifieringsförfarande även på detla område, vilket
nu har slutförts.

Regeringen
utfärdade den 21 augusli 1986 en förordning (1986:683) om förbud mol asbesthaltiga
friktionsbelägg i fordon. Föreskrifterna innebär att

- personbilar och motorcyklar av 1988 eller senare
års modell,

- lastbilar och bussar av 1989 eller senare års
modell saml

- andra motordrivna fordon och släpfordon som lUlverkas
fr.o.m. den 1 juli 1988

vid
saluförande eller överlåtelse inte får vara försedda med asbesthaltiga friktionsbelägg.

När
del gäller fordon av äldre modeller har del lidigare varil vissa problem med
all olika föreskrifier från arbelarskyddsstyrelsen och trafiksäkerhelsverket
griper in i varandra. För att inte övergången tiU asbestfria belägg skulle
försvåras uppdrog regeringen åt trafiksäkerhelsverket att under beaktande av
trafiksäkerhetsaspekter se över de regler som gäller vid byte av
säkerhetsdetalj (exempelvis bromsbelägg) på fordon.

Trafiksäkerhetsverket
har nu, för vissa fordon, gjort sådana ändringar i reglerna alt de nämnda
hindren är undanröjda. Regeringen har därför, för atl snabbi förhindra all asbesthaltiga
belägg monteras på äldre fordon, förbjudil saluförande eller överlåtelse av asbesthaltiga
belägg lill sådana fordon, för vUka det finns godlagbara asbeslfria belägg att
tillgå. Förbudei, som meddelades i den nyss nämnda förordningen (1986:683)
träder i kraft den 1 mars 1987. Arbetarskyddssiyrelsens regler förbjuder
yrkesmässig montering av sådana belägg. Däremoi gäller inle styrelsens regler
försäljning av asbesthaltiga belägg för "gör-det-själv"-montering.
Genom det nu akluella förbudei stoppas också denna försäljning.

Förordningen
om förbud mot asbesthalfiga frikfionsbelägg i fordon med- Skr. 1986/87:68 för
på sikt atl sådana belägg inle längre kommer att finnas på marknaden. Friklionsbelägg
kan dock användas även på ett stort antal andra områden. Exempel på detla är i gruvhissar,
excenlerpressar och en mängd andra maskiner. I många fall importeras dessa
maskiner från länder med en hell annan inställning till asbest och dess risker
än den vi har i Sverige. Vid försia byte eller reparation av friklionsbdäggen
gäller asbestkungörelsens bestämmelser. Enligl dessa får asbesthaltiga belägg inle
monteras om godlagbara asbestfria sådana finns alt tillgå. För att förhindra
alt asbesthaltiga friktionsbelägg kommer in i landet vid leverans av olika
maskiner kan etl förbud liknande det mot asbesthaltiga friklionsbelägg i fordon
behöva meddelas. Ett sådanl förbud måste även i detta fall las in i en förordning
utfärdad av regeringen.

Ett
problem i sammanhangei är att det i dag är svårt att exakl ange i vilken typ av
maskiner det förekommer asbesthalligl friklionsmaterial. Regeringen har därför
gett arbelarskyddsstyrelsen i uppdrag att skyndsamt utreda i vilken
utsträckning sådana belägg förekommer. Styrelsen skaU därvid belysa
konsekvenserna av etl totalförbud i enlighet med vad jag nyss har redovisat.
När utredningen föreligger kommerjag att pröva behovet av etl förbud. Bland de
frågor, som måste beaktas i sammanhangei, är i vilken mån garantier från leveranlörer
kan påverkas.

Behov
av utbildningsinsatser

Kommissionen
konslalerade i sin första delrapport i augusti 1985 att det fanns ett behov av
utbildning främsl för personal som arbetar med asbest. Kommissionen underströk
också vikten av att sådan utbildning bedrevs av arrangörer som inte såg
utbildning om asbest som ett kortsiktigt ekonomiskl intressant område.

Stiftelsen
Institutet för Företagsutveckling (SIFU) påbörjade hösten

1985 utbildning
omfallande två resp. fyra dagar för personal, som hanterar

asbest i samband med bl.a. rivning eller ombyggnad. Från och med höslen

1986 bedrivs
utbildning för den aktuella typen av arbelen även inom

arbetsmarknadsutbildningen (AMU) och Katrineholms tekniska skola.

Den senare utbildningen är riktad till VVS-sektorn och omfallar två dagar.

En myckel stor utbildningsinsats har också genomförts av företagshälso

vården, specielll Bygghälsan. Även byggmästarföreningarna landet mnt

har genomfört informationsinsatser.

Utbildning
för personal som skall invenlera asbestförekomsl bedrivs sedan ungefär ell år lillbaka
av SIFU (total inventering) och Malmö kommun (inventering av asbest i
ventilationsanläggningar). Slalens miljömedicinska laboratorium (SML) har
genomfört tre lemadagar om asbest i inomhuslufl. Dessa lemadagar, vilka
dokumenterats i en skrift utgiven av Byggforskningsrådet, riklade sig främst fill
företagshälsovårdens personal. Även i övrigt har ell mycket stort antal
regionala och lokala informations-aktiviteter genomförts. Ytteriigare exempel
på detta är att Svenska kommunförbundet genomfört länsvisa informafionsdagar.

Från
och med den 1 oklober 1986 gäller arbetarskyddssiyrelsens nya

regler beiräffande
utbildning. Redan före denna tidpunkt hade etl slort Skr. 1986/87:68 antal
personer genomgått utbUdning anordnad av olika organisationer som jag nämnt
tidigare.

Kommissionen
har också pekat på behovet av bättre utbildningsmaterial rörande asbest.

Arbelsmiljöfonden
— tidigare benämnd arbetarskyddsfonden - har lämnal ekonomiska bidrag till ulvecklingen
av sådanl material, bl.a. elt omfallande studiematerial inklusive en slordiaserie,
som har färdigställts av arbetarskyddsnämnden. Utarbetande av branschanpassade
material har nu påbörials av nämnden. En handledning för asbestinventering har
också framställts med stöd från arbetsmiljöfonden tillsammans med byggforskningsrådel.
Vidare har, som lidigare nämnts, publicerats en dokumentation kring SML: s
temadagar om asbest i inomhuslufl. Ett anlal videofilmer om asbeslsanering har
också producerats. De senare har huvudsakligen framställts som en del i
saneringsföretagens marknadsföring, men de är enligt min mening i de flesta
fall av bra kvalilet och ger en god inblick i asbeslsaneringens leknik och
risker.

Socialstyrelsen
och livsmedelsverket har fått i uppdrag atl medverka lill ell förbättrat informationsmaierial
inom sina respeklive ansvarsområden. Socialstyrelsen håller för närvarande på
att färdigställa en faktabok om asbest i byggnader. Livsmedelsverket har i lidningen
Vår föda redovisat förekomst av asbest i livsmedel samt en bedömning av vilka
risker della innebär. Verket har i enlighet med regeringens uppdrag även
skrivit till bl. a. kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder i denna fråga.

Regeringen
har getl skolöverstyrelsen i uppdrag atl uireda förekomst av asbesthalligl
utbildningsmaterial. Anledningen till detta var bl.a. atl asbesthaltiga
friktionsbelägg användes inom utbildningen i fordonsteknik. Regeringen har
vidare uppdragil åt skolöverslyrelsen att säkerstäUa att utbildning om asbest
och dess risker införs i undervisningen av elever på främst bygg- och anläggningstekniska
saml el- och teletekniska utbildningsvägarna. Regeringen har bedömi detla som
viktigt eftersom många av dessa elever efter avslutad utbildning direkl kan
komma i konlakl med asbesthalligl maierial, främst i byggnader. Skolöverstyrelsen
har redovisat uppdragen.

Den
ökade aktiviteten när del gäller inventering av asbestförekomsl, provtagning av
asbeslhalter i luft m. m. har medfört behov av kvalificerade mikroskopisler. Arbelarskyddssiyrelsens
forskningsavdelning har mol den bakgrunden genomfört tre veckolånga kurser i
optisk Ijusmikroskopi. Härigenom förbällras analyskapacileten av prover.

Asbest
inom sjöfarten

Lagen
(1965:719) om säkerhel på fartyg gäller i slället för arbelsmiljölagen

(1977:1160) vid skeppstjänsl på andra fartyg än örlogsfartyg. Sjöfartsver

ket är föreskrivande myndighet enligt båda lagstiftningarna vad gäller

arbetsmiljön vid skeppstjänsl.

Tidigare gällde i stort de regler om asbest som fanns i arbelarskyddssty- 10

relsens
anvisningar nr 52 vilka utfärdades år 1975. För arbetsmiljön i övrigl Skr.
1986/87:68 ersattes dessa år 1982 av en ny kungörelse från arbelarskyddsstyrelsen.

Med verkan från den 15 juni 1985 har sjöfartsverket beslulat
atl tiUämpUga delar av arbetarskyddssiyrelsens kungörelser om asbest
respektive hygieniska gränsvärden (AFS 1984:5) skall gälla för skeppstjänsl på öriogsfartyg.
Regeringen har uppdragil åt sjöfartsverkei alt genomföra molsvarande reglering
även inom övriga delar av sjöfarten. Jag har erfarit all sjöfartsverkei avser
att genomföra detla före 1986 års utgång.

Regeringen har vidare uppdragit ål sjöfartsverket atl
skärpa kraven för inventering och ulmärkning av asbestförekomsl ombord på fartyg,
som köps från utlandet. Skälen fill alt skärpta regler behövs, är dels alt
fartygen ofta byggts i länder med betydligt lägre krav på skydd mot asbest än
de svenska, dels att dessa fartyg kommer alt repareras på svenska varv.

För övrigt bereds för närvarande frågan om en ny sjösäkerhelslag
inom regeringskansliel. I del sammanhangei kommer möjligheterna att meddela straffsanklionerade
föreskrifier med stöd av den nya lagen atl las upp.

Sjöfartsverket initierade, efler överläggningar med
kommissionen, en inventering av asbestförekomsl ombord på olika myndigheters
färjor och andra fartyg. Ca 450 fartyg har inventerats. I drygl 280 fartyg
påvisades ingen asbestförekomst, medan del i de övriga förekom asbest som
isolering i ett 70-tal samt i de reslerande enbart som packningsmalerial e.dyl.

Inventeringsresuliatet används för närvarande för alt
prioritera de åtgärder (borttagande, inkapsling, inbyggnad) som kan behöva vidlas.

Chefen för marinen har beslutat om en total inventering av
asbestförekomsl på marinens fartyg. Inventeringen genomförs i tre sleg i samarbele
med Staishälsan med prioritet för fartyg där asbestförekomst bedöms mest
sannolik. Sluirapport över inventeringen lämnas av försvarets malerielverk (FMV)
i december i år. Chefen för marinen har med ledning av resultatet från sleg 1
och 2 uppdragit åt FMV atl låla sanera kuslartillerieis fartyg och bålar som
har asbestisolering med krokidolit (s.k. blå asbest). Saneringen bedöms vara
genomförd år 1991. Beiräffande flottans fartyg (steg 3) beslutar chefen för
marinen om åtgärder när FMV:s sluirapport föreligger.

Vidare har chefen för marinen beslutat om översyn av slädrutiner,
inköp av dammsugare samt reparalionssalser för att minimera förekomslen av
asbestdamm.

Försvarets forskningsanstalt (FOA) har på uppdrag av FMV
utvärderat de inkapslingsmaterid som finns på marknaden. Utvärderingen är av
värde också för inkapsling av asbest i byggnader och tåg.

Asbest i lok, pendeltåg, person- och godsvagnar

I en stor del av SJ:s person- och pendeltågsvagnar,
godsvagnar, lok m.m. finns asbest som isolering. I mångafaU är del krokidolit (s.k.
blå asbest). Exempel på förekomst av asbest (1985)

Personvagnar 1700 st. varav 720 isolerade med krokidolit

Penddlågsvagnar 260 st. varav 182 isolerade med
krokidolit

Godsvagnar 38000 st. varav 22000 med
kondens- och rostskydds-

massa med 35% asbest

SJ
har tidigare prioriterat delsanering av vagnarna, vilket innebär atl Skr.
1986/87:68 man sanerar de områden där underhållspersonalen normall arbelar.
Större saneringar har hittills genomförts i en saneringshall i Malmö. Vissa
mindre arbelen får, på villkor som fastställs av arbelarskyddsstyrelsen,
utföras även på andra orter. Med denna saneringskapacitet skulle flertalet
personvagnar inte hinna saneras innan de var skrotningsfärdiga.

SJ
invigde emellertid i december 1985 en helt ny saneringshall i Tillberga.
Härigenom ökade saneringskapaciteten väsentligl. Vidare beslutade regeringen
genom proposition (prop. 1986/87:25) att föreslå en förstärkning av SJ:s
resurser så alt personvagnsparken skall vara sanerad inom ca sex år. Delta
innebär grovt selt en halvering av den tid som bedömdes vara nödvändig för
något eller några år sedan.

Asbest
utanför arbetsmiljön

Arbetarskyddssiyrelsens
regler om asbest utfärdas med stöd av arbetsmiljölagen. De gäller således inte
asbest utanför arbetsmiljön. För atl få en enhetligare bedömning av riskerna
med asbest ansåg asbestkommissionen det väsentligt att socialstyrelsen, till slöd
för miljö- och hälsoskyddsnämndernas arbete, utarbetade allmänna råd för hur
riskerna med asbest skulle bedömas. Regeringen uppdrog därför åt
socialstyrelsen alt skyndsamt utarbeta sådana råd. Dessa är nu utfärdade
(Allmänna råd från socialslyrelsen 1986:4, Handläggning av asbeslfrågor i
byggnader).

Livsmedelsverket
ansvarar för frågor om främmande ämnen i livsmedel, bl.a. i dricksvatten. En
stor oro har funnits beträffande asbestförekomst i dricksvatten. Flera hundra
mil dricksvaltenledning beslår av asbeslce-mentrör. En fräga har varit om den
tilltagande försurningen kan innebära att cementen i rören påverkas och att
asbestfibrer därigenom frigörs lill dricksvattnet.

Regeringen
uppdrog mot den bakgmnden åt livsmedelsverket atl dels göra en
kunskapssammanställning i första hand avsedd för kommunerna, men som också
skulle kunna användas för informalion till allmänheten, dels informera
kommunerna om hur man kan förebygga och hindra alt asbestfibrer frigörs från
rören. Livsmedelsverket har fullgjort uppdraget.

Under
1970-lalet genomfördes en begränsad mätning av asbestförekomsl i dricksvatten
i ett antal svenska kommuner. Kommissionen bedömde atl det skulle vara av intresse
att genom en ny mätning undersöka om asbesiförekomsten har ökal. I enlighet med
kommissionens förslag uppdrog därför regeringen ål livsmedelsverket atl i etl
antal svenska kommuner genomföra en förnyad mätning av asbestfibrer i
dricksvatten. När resultatet föreligger under våren 1987, får regeringen la
ställning till om särskilda ålgärder bör vidlas.

Somjag
tidigare har nämnl finns betydande problem också när det gäller

deponering av asbesthalligl material. För yrkesmässig hantering av asbest

halligl avfall gäller arbelsmiljölagen och andra arbelsmiljöföreskrifler.

Däremot saknas föreskrifter om hur deponeringsplatsen - tippen - skall

vara utformad för all la emot sådanl avfall. Del finns heller inga krav på

hur asbesten skall förvaras. Regeringen uppdrog därför ål statens natur- 12

vårdsverk att uiarbeta allmänna råd för hur deponeringsplatserna
skall Skr. 1986/87:68 vara utformade. Sådana råd väntas föreligga i början
av år 1987.

När asbestkommissionen bedömde hanteringen av asbestavfall
på tipparna ansågs den som brislfällig. Regeringen delade denna uppfattning
och uppdrog ål arbetarskyddsstyrelsen atl som etl riktat tillsynsprojekt låta yrkesinspekiionen
inspektera tipparna. Projektet genomfördes under våren 1986. Rapporteringen av
projektet visar atl av 251 inspekterade fippar bedömdes 15 vara godlagbara. De
övriga fick anmärkning på en eller fler punkler. Anmärkningarna gällde främst
utbildning av personal, skydds- och hanleringsföreskrifter, personlig
skyddsutrustning m.m. Yrkesinspektionen har av arbetarskyddsstyrelsen
uppmanats all speciellt kontrollera att gjorda anmärkningar åtgärdas.

Bättre teknik vid asbestsanering

Asbeslsanering innebär inte bara risk att exponeras för
höga asbesthalter, utan också ergonomiska risker. Arbelet kan behöva utföras i
värme eller kyla. Det innebär i hög grad obekväma arbetsställningar, l.ex. med
armarna lyfta under långa perioder, arbele med tung utrustning m. m. Del är
därför väsentligt atl den teknik som finns förbättras så alt arbetet underlättas.
Asbestkommissionen har tillsammans med arbelsmiljöfonden genomfört etl
seminarium kring behovel av teknikutveckling. Till seminariet inbjöds
representanter för byggbranschen, saneringsföretag, maskinuthy-rare,
myndigheter, arbetsmarknadens parler, m.fl.

Jag har vidare haft överläggningar med arbetsmiljöfonden
om fondens möjligheter att aktivt stödja sådan teknikutveckling. För närvarande
pågår ett antal olika projekt finansierade av fonden. Även fortsättningsvis kan
utvecklingsbara projekl stödjas.

Ersättningsmaterial

Den inlernationellt sett myckel hårda regleringen av asbeslanvändning
som genomförts i Sverige har påskyndat utvecklingen av ersättningsmaterial. En
sådan utveckling har sketl både i Sverige och utomlands. Den svenska marknaden
har för många förelag varit något av en experiment-marknad, där nya asbestfria
produkter har prövals.

Min bedömning är atl ersättningsmaterialen hitlills varit
mindre hälsofarliga än asbest. Det är dock min uppfattning alt dessa frågor
särskilt bör bevakas. Regeringen har därför på mitl förslag uppdragit ål
arbetarskyddsstyrelsen all i samråd med andra berörda myndigheter särskilt
bevaka de ersättningsmaterial som nu introduceras.

Analysmöj ligheter

För atl Rfover från exempelvis galu- och bostadsmiljö,
livsmedel, vallen

m.m. skall kunna analyseras krävs avancerad analysulrustning. I stor

utsträckning har sådana prover hillills fått analyseras ulomlands, vilket

tagil lång tid och varit kostsamt. För atl möjliggöra analys inom landel 13

beviljade
regeringen arbelarskyddsstyrelsen drygt 6 milj. kr. för inköp av Skr.
1986/87:68 ett sveplransmissionsdekironmikroskop (s.k. STEM). För ändamålet
togs i anspråk medel ur fonden för arbetsmiljöförbättringar. Jag har för riksdagens
kännedom redan anmält (prop. 1985/86:125) olika insatser bl.a. på asbestområdel,
som har bekostats av dessa fondmedel.

Mikroskopet skall kunna användas för analys av prover
tagna inle bara i arbelsmiljön ulan också i den yttre miljön. Det har vidare varil
min bedömning att tillgängen lill elt sådanl mikroskop är av stor belydelse
för att möjliggöra analyser av de maierial som nu ersätter asbesten.

Mikroskopet har nu tagits i bruk och skall bl.a. användas
för analys av luflprover från exempelvis barnstugor, asbest i dricksvatten m.m.

Register över asbestexponerade som genomgått hälsokontroll

Regeringen uppdrog åt socialstyrelsen att i samråd med
arbetarskyddsstyrelsen utreda behovel av ett register för resultat från den
allmänna hälsokontroll som regeringen beslutade om den 21 mars 1985. De båda myndighetema
bedömde att del fanns behov av etl regisler för att följa upp resultaten från
hälsokontrollen. Regeringen har därefter beviljal medel för elt sådant regisler
saml uppdragit åt socialstyrelsen att efter samråd med arbetarskyddsstyrelsen
upprätta registret. Även denna utgifi har bestridits med medel ur fonden för
arbetsmiljöförbättringar.

Värnpliktiga

I samband med alt asbestförekomsl konstaterades ombord på
marinens fartyg väcktes frågan om tjänstgörande ombord, exempelvis
värnpliktiga, vid en eventuell senare asbestbelingad sjukdom hade någon
möjlighet att få sin asbeslexponering bekräftad.

Överbefälhavaren har till asbestkommissionen redovisal alt
tjänstgöring förlagd lill marinens fartyg under värnplikten fortlöpande har
dokumenterats. Detla möjliggör att vid en senare upptäckt asbestskada även
värnpliktstjänstgöringens roll kan ulvärderas.

5 Sammanfattning

Enligt min mening har asbestkommissionens arbete med
förslag till åtgärder inom olika områden lagt en grund för att samhället skall
kunna få en mer heltäckande kontroll av riskerna med asbest. Förslagen har, som
jag nu har redovisat, följls upp av olika berörda myndigheter, i vissa fall på
regeringens uppdrag. Genom de regelskärpningar som har gjorls kommer
nyanvändning av asbest all ytterligare minska.

Detla innebär inte att riskerna med asbest är eliminerade.
Asbesten kommer alt finnas kvar i samhället - i byggnader, fartyg, låg elc. - i
många år framöver.

Kommissionens uppgifter med all invenlera problem, föreslå
lösningar

och samordna olika myndigheters insatser har nu slutförts. Det fortsatla 14

arbelet med att eliminera
risker och förebygga skador till följd av exposi- Skr. 1986/87:68 tion för
asbest m.m. får i fortsättningen bedrivas inom ramen för de olika berörda
myndigheternas ordinarie verksamhet.

Jag
kommer självfallet även i fortsättningen atl noggrant följa ulvecklingen på
detta område. Inom regeringskansliet kommer frågor som sammanhänger med asbestförekomsl
inom olika områden atl bevakas fortlöpande.

6 Hemställan

Jag
hemsläller all regeringen bereder riksdagen tilLfälle all ta del av vad jag har
anfört i det föregående.

7 Beslut

Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslular i enlighet med
hennes hemställan.

15

Innehåll Skr. 1986/87:68

Sid

1 Inledning ......................................................... .... 2

2 Regeringens inledande åtgärder ........................... .... 3

3 Asbeslkommissionens arbele................................. .... 3

Asbest
i arbetsmiljön - arbetarskyddssiyrelsens föreskrifter 5

4.................................................................... Regeringens
åtgärder med anledning av asbeslkommissionens för

slag m.m.......................................................... .... 7

Asbest
i ventilationsanläggningar, skolor m. m......... .... 7

Asbest
i friklionsbelägg i fordon m.m...................... 8

Behov
av utbildningsinsatser ............................... 9

Asbest
inom sjöfarlen......................................... .. 10

Asbest
i lok, pendeltåg, person- och godsvagnar .... .. 11

Asbest
Ulanför arbetsmiljön ................................. .. 12

Bäitre
teknik vid asbeslsanering ........................... .. 13

Ersättningsmaterial............................................ .. 13

Analysmöjligheier
.............................................. .. 13

Register
över asbestexponerade som genomgålt hälsokontroll 14

Värnpliktiga
...................................................... 14

5 Sammanfatining ................................................ 14

6 Hemställan........................................................ .. 15

7
Beslut ............................................................. .. 15

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986

16