Prop. 1986/87:7

Regeringens proposition 1986/87:7

om ekonomiska föreningar

Prop.

1986/87:7

Regeringen
föreslår riksdagen alt anla de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollel den 26 juni 1986.

På
regeringens vägnar

Ingvar
Carlsson

Sten
Wickbom

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen läggs fram förslag lill lag om ekonomiska föreningar som skall
ersätta 1951 års lag i samma ämne. Lagförslagel innebär framför alll en
modernisering och förenkling av nuvarande bestämmelser. Bland nyheterna märks
atl firmaskyddet för de ekonomiska föreningarna sträcks ul från atl gälla inom
ett län till alt gälla inom hela landet. Vidare föreslås regler om
verkslällande direktör och om effeklivare revision. De nuvarande
bestämmelserna om föreningsledningens medborgarskap och bosättning mjukas upp
när del gäller nordiska medborgare. En annan nyhet är regler om fusion mellan
en moderförening och ett dotleraktiebolag. De sisinämnda reglerna syflar bl. a.
lill att underlätta för arbelskooperationen. Den nya lagstiftningen föreslås
träda i kraft den 1 januari 1988.

Lagförslagen
i denna proposition har granskats av lagrådel. Proposilionen innehåller därför
tre huvuddelar: lagrådsremissen (s. 58), lagrådets yttrande (s. 289) och
föredragandens ställningstaganden lill lagrådels synpunkter (s. 299).

Den
som vill ta del av samtliga skäl för lagförslagen måste därför läsa alla tre
delarna.

1
Riksdagen 1986187. I saml. Nr 7

1
Förslag till Prop. 1986/87:7

Lag om
ekonomiska föreningar

Härigenom
föreskrivs följande.

1
kap. Inledande bestämmelser

1 §
En ekonomisk förening har till ändamål att främja medlemmamas

ekonomiska iniressen genom ekonomisk verksamhet i vilken medlemmar

na deltar

1.
som konsumenter eller andra
förbrukare,

2.
som leverantörer,

3.
med egen arbetsinsats,

4.
genom att begagna föreningens
tjänster, eller

5.
på annat liknande sätt.

För
en ekonomisk förening är utmärkande att den uppfyller särskilda villkor i fråga
om rätten till medlemskap, rösträtt och överskoltsuldelning. Om detla
föreskrivs i 3, 7 och 10 kap.

2 §
En ekonomisk förening skall regislreras.

Sedan
föreningen har registrerats kan den förvärva rättigheter och ikläda sig
skyldigheter saml föra lalan inför domstolar och andra myndigheter.

En
förening som har till ändamål atl främja medlemmarnas ekonomiska intressen
genom annan ekonomisk verksamhet än som avses i 1 § försia slycket kan inle
förvärva rättigheter eller ikläda sig skyldigheler eller föra talan inför
domslolar eller andra myndigheler, om inle annan lag medger del.

3
§ För en ekonomisk förenings
förpliktelser svarar endast föreningens tillgångar. I tillgångarna inräknas
insatser och avgifier som har förfallit till betalning, även om de ännu inte
har betalts.

4
§ Äger en ekonomisk förening så
många aktier eller andelar i en svensk eller utländsk juridisk person all den
har mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar, är den
ekonomiska föreningen moderförening och den andra juridiska personen
dotterföretag. Åger elt dotterföretag eller äger en moderförening och ett eller
flera dotterförelag lillsammans eller äger flera dotterföretag tillsammans så
många akiier eller andelar i en juridisk person som nyss har sagls, är även
sistnämnda juridiska person dotterföretag till moderföreningen.

Har
en ekonomisk förening i annal fall på grund av aktie- eller andelsinnehav
eller avtal ensam etl besiämmande inflytande över en juridisk person och en
betydande andel i resultatet av dess verksamhet, är den ekonomiska föreningen
moderförening och den juridiska personen dotterföretag.

Moderförening
och dotterföretag utgör lillsammans en koncern.

2
kap. Bildandet av en ekonomisk förening

1
§ En ekonomisk förening skall ha minsl fem medlemmar. Antalet medlemmar får
dock vara tre eller fyra, om minsl tre medlemmar är ekonomiska föreningar
eller andra föreningar som är att anse som juridiska personer. Medlemmarna
skall anta stadgar samt välja styrelse och revisorer.

2 § Föreningens stadgar
skall ange Prop. 1986/87:7

1. föreningens
firma,

2.
den ort i Sverige där
föreningens styrelse skall ha sitl säte,

3.
ändamålet med föreningens
verksamhet och verksamhelens art,

4.
den insals med vilken varje
medlem skall delta i föreningen, hur insatserna skall fullgöras samt i vad mån
en medlem fär delta i föreningen med insats utöver vad han är skyldig att delta
med,

5.
för det fall att regelbundna
eller på särskilt beslut om uttaxering beroende avgifier till föreningen skall
förekomma, avgifternas belopp eller de högsia belopp till vilka de får
bestämmas,

6.
antalet eller lägsta och högsta
anlalel styrelseledamöter och revisorer samt eventuella suppleanter, tiden för
deras uppdrag saml, om någon av dem skall utses på annat sätt än som anges i
denna lag, hur det i så fall skall ske,

7.
för det fall atl fullmäktige
enligt 7 kap. 12 § skall finnas, deras befogenhet, hur de skall utses och
tiden för deras uppdrag,

8.
inom vilken tid och hur
föreningsstämma skall sammankallas saml hur andra meddelanden skall bringas
till medlemmarnas eller fullmäktiges kännedom,

9.
vilka ärenden som skall
förekomma på ordinarie stämma,

10. vilken
tid föreningens räkenskapsår skall omfatta,

11. gmnderna
för fördelning av föreningens vinst samt hur man skall

förfara med föreningens behållna tillgångar när föreningen upplöses, samt

12. för
det fall all förlagsinsatser som avses i 5 kap. skall förekomma,

vad som skall gälla därom.

3 §
Föreningen skall anmälas för regisirering senasl sex månader efter

det att beslut fattades om att bilda den.

Om
föreningen enligt stadgarna eller enligt beslut som har fatlals vid sammaniräde
med medlemmarna inte skall börja sin verksamhel förrän visst villkor har
uppfyllts, räknas tiden för anmälan för registrering i stället från den
tidpunkt då villkoret är uppfyllt. Regisirering får inle ske före denna
lidpunkl.

Frågan
om föreningens bildande har fallit, om anmälan för registrering inle skett inom
den lid som anges i försia eller andra stycket eller om
registreringsmyndigheten genom beslul som vunnii laga kraft har avskrivit sådan
anmälan eller vägrat registrering. Styrelseledamöterna svarar solidariskt för
återbetalningen av insatser eller avgifter jämte uppkommen avkastning, med
avdrag för kostnader på grund av åtgärder som avses i 4 § första stycket.

4 §
Utan hinder av 1 kap. 2 § andra stycket får styrelsen före registre

ringen föra talan i mål rörande föreningens bildande och även i övrigt vidta

ålgärder för all erhålla utfästa insatser eller avgifier.

Om
en förpliklelse uppkommer genom en ålgärd på föreningens vägnar före
registreringen, svarar de som har beslulal eller deltagit i åtgärden
solidariskt för förpliktelsen. Vid registreringen övergår ansvaret på föreningen,
om förpliktelsen har tillkommit efter del atl föreningen bildats.

Har
före registreringen ell avtal för föreningen slutits med en medkontrahenl som
visste atl föreningen var oregislrerad kan denne, såvida inte annat följer av
avtalel, frånträda detla endasl om frågan om föreningens bildande har fallit
enligt 3 § Iredje slyckel. Om medkonlrahenten inle visste att föreningen var
oregislrerad, kan han frånträda avtalet innan föreningen har registrerats.

3 kap. Föreningens
medlemmar m. m. Prop. 1986/87:7

1 §
En ekonomisk förening får inte vägra någon inträde som medlem, om

det inle finns särskilda skäl för vägran med hänsyn lill arten eller omfalt

ningen av föreningens verksamhet eller föreningens syfte eller annan or

sak.

Slyrelsen
skall pröva en ansökan om inträde, om inte annat följer av stadgarna. I
stadgarna får föreskrivas att inträdesansökan skall göras skriftligen och all
ansökningshandlingen skall vara försedd med sökandens bevittnade namnunderskrift.

2 §
Den som genom bodelning, arv eller testamente har förvärvat en

medlems andel har räll att efter anmälan inträda som medlem i föreningen,

om inte annat föreskrivs i stadgama.

Anmälan
om inträde skall, vid förvärv av en avliden medlems andel, göras senast sex
månader efter dödsfallet eller vid den senare lidpunkl då dödsboels avgång ur
föreningen inträffar enligt 5 §.

I
annat fall än som sägs i andra stycket skall anmälan göras senasl sex månader
efter det att andelen vid bodelning har lagts ut på andra makens lott. Ansöker
förvärvaren inle om inträde inom denna tid, skall medlemmen därmed anses ha
sagt upp sig till utträde. Förvärvaren har i sådant fall den rätt som
tillkommer en avgången medlem enligt 4 kap. 1 §, med den skyldighel som följer
av 4 kap. 2 §.

3 §
Den som genom överlålelse har förvärvat en medlems andel skall

ansöka om inträde i föreningen inom sex månader därefter. Om han antas,

inträder han som medlem i överlåtarens ställe. Ansöker han inte om

inträde inom föreskriven lid eller avslås hans ansökan, skall överiåtaren

därmed anses ha sagt upp sig lill utträde. Förvärvaren har i sådant fall den

rätt som lillkommer en avgången medlem enligt 4 kap. 1 §, med den

skyldighet som följer av 4 kap. 2 §.

4 §
En medlem har rätt alt säga upp sig lill utträde ur föreningen. I

stadgarna får föreskrivas att en uppsägning skall göras skriftligen och alt

uppsägningshandlingen skall vara försedd med medlemmens bevittnade

namnunderskrift.

I
stadgama får även föreskrivas att uppsägning inle får göras förrän efler viss
tid, högsl två år, från inträdet. Tiden får utsträckas till högst fem år, om
registreringsmyndigheten medger det. Föreskrifier i sladgarna om alt uppsägning
får göras först efler en viss lid gäller inle i fall som avses i 7 kap. 15 §
tredje stycket och 12 kap. 4 § andra stycket.

En
medlem får uteslutas ur föreningen på sådan grund som anges i stadgarna.
Föreningsslämman skall besluta om uteslutningen, om inte annal föreskrivs i
stadgarna.

5 §
Avgång ur föreningen sker, ulom i fall som avses i 7 kap. 15 § iredje

slycket och 12 kap. 4 § andra stycket, vid ulgången av det räkenskapsår

som slutar näst efler en manad eller den längre tid, högst sex månader, som

har beslämts i stadgarna, sedan medlemmen har sagt upp sig till utträde

eller uleslulils eller någon annan omständighet som föranlett avgången har

inträffat.

En
medlem som har uteslutits ur föreningen förlorar genast sin räll alt delta i
överiäggningar och beslut om föreningens angelägenheter.

6 § Styrelsen skall föra
en medlemsförteckning. Denna skall innehålla Prop. 1986/87:7 uppgift om

1.
varje medlems namn och
posiadress saml del antal medlemsinsatser med vilkel han deltar i föreningen,

2.
det sammanlagda beloppet
inbetalda medlemsinsatser enligt den senast fastställda balansräkningen, samt

3.
summorna av medlemsinsatsbelopp
som efter ulgången av det räkenskapsår balansräkningen avser har återbetalats
eller högsl skall återbetalas enligt 4 kap. 1 och 3 §§ och om tiden för
återbetalningarna.

Medlemsförteckningen
kan bestå av betryggande lösblads- eller kortsystem. Den kan också föras med
automatisk dalabehandling eller på annal liknande säll.

Medlemsförteckningen
skall hållas lillgänglig hos föreningen för var och en som vill ta del av den.

Varje
medlem har räll alt på begäran få skriftlig uppgifl av föreningen om sitl
medlemskap och om de insatser som han har belall in.

4 kap.
Återbetalning av medlemsinsatser

1 §
När en medlem har avgått har han rätl alt sex månader efler avgång

en få ul sina inbetalda medlemsinsalser. Beloppel får dock inte översliga

vad som belöper på honom i förhållande till övriga medlemmar av för

eningens egna kapital enligt den balansräkning som hänför sig till tiden för

avgången. Vid beräkningen av föreningens egna kapital skall bortses från

reservfonden, uppskrivningsfonden och förlagsinsatserna.

Den
avgångne har vidare rätt all i samma ordning som övriga medlemmar få ul vad
som belöper på honom av beslulad vinstutdelning.

Träder
föreningen i likvidation inom sex månader från avgången eller meddelas inom
samma tid beslut om att försätta föreningen i konkurs, skall den avgångnes rält
atl få ul medlemsinsatser bedömas enligt grunderna för reglerna om skifte av
föreningens lillgångar.

En
medlems rätl enligt första-tredje styckena kan begränsas i stadgarna. Della
gäller dock inte i sådana fall som avses i 7 kap. 15 § tredje stycket eller 12
kap. 4 § andra stycket.

2
§ Om föreningen försätts i
konkurs på en ansökan som har gjorts inom etl år från en medlems avgång, är
denne skyldig att betala lillbaka vad han har fått ul av sina medlemsinsatser i
den mån det behövs för alt föreningens skulder skall kunna belalas.

3
§ En medlem, som dellar i
föreningen med högre insalsbelopp än han är skyldig att delta med, har rätl all
efler uppsägning få ut överskjutande belopp utan atl avgå ur föreningen.
Beträffande uppsägningen samt medlemmens rätl atl få ut del uppsagda beloppet
och hans skyldighel alt betala lillbaka vad han har fått ul lillämpas 1 och 2
§§ saml 3 kap. 4 § första stycket. Sexmånadersfristen enligt 1 § skall därvid
räknas från utgången av det räkenskapsår som sedan uppsägningen har gjorts
slutar näst efler en månad eller den längre lid, högsl sex månader, som har
bestämls i sladgarna.

5 kap.
Förlagsinsatser

1
§ En ekonomisk förening kan i sladgarna föreskriva all, uiöver vad som följer
av 2 kap. 2 § första stycket 4, kapital får tillskjutas genom

särskilda insalser
(föriagsinsatser) och all sådana insalser får tillskjulas Prop. 1986/87:7
även av andra än medlemmar.

Förlagsinsatser
får tillskjutas med högsl elt så slort belopp atl summan av gjorda
förlagsinsatser efter tillskottet uppgår till högsl det belopp som svarar mot
summan av andra då inbetalda insatser än förlagsinsatser.

2 §
I stadgarna kan tas in föreskrifier om begränsningar i fråga om vem

som har rätt att tillskjuta förlagsinsatser och genom överlåtelse förvärva de

rättigheter som är förenade med föriagsinsalserna (förlagsandelar). För

redan gjorda insalser får inte införas slrängare begränsningar än vad som

gällde när insatsen gjordes.

Förvärv
av föriagsandelar i strid mot föreskrifter som avses i första stycket är
ogiltiga.

3
§ Om föreningen upplöses och
del vid upplösningen finns överskott, har innehavarna av förlagsandelar rätt
att så långt överskottet räcker få förlagsinsatserna inlösta med belopp molsvarande
insatsernas storiek, innan utbetalning sker för andra ändamål. Finns flera
föriagsinsatser och förslår inle överskottet lill full belalning av samtliga,
skall överskottet fördelas på insatserna i förhållande lill deras storlek.

4
§ För varje förlagsinsats skall
föreningen utfärda etl förlagsandelsbevis. Beviset skall slällas till viss
man, lill innehavaren eller lill viss man eller order och innehålla uppgift om

1.
föreningens firma,

2.
nummer eller annan beleckning
för beviset,

3.
insatsens storlek,

4.
den rätt till utdelning som
insatsen medför,

5.
del sätt på vilket utdelning
skall utbetalas och inlösen ske,

6.
föreskrifter som avses i 2 §
första stycket, samt

7.
erinran enligt 2 § andra
stycket.

Föriagsandelsbeviset
skall undertecknas av föreningen. Styrelseledamöters eller firmatecknares
namnteckning får återges genom tryckning eller på liknande sätt.

5
§ I fråga om förlagsandelsbevis
gäller, om ej annat följer av denna lag, i tillämpliga delar vad som föreskrivs
i lagen (1936:81) om skuldebrev. Härvid jämställs bevis som har ställts till
viss man med enkell skuldebrev och bevis lill innehavaren eller lill viss man
eller order med löpande skuldebrev. Den som innehar ett förlagsandelsbevis
ställt lill viss man eller order och som enligt föreningens påskrift på beviset
är ägare lill förlagsandelen är likställd med den som enligt 13 § andra
slycket samma lag förmodas äga rält alt göra skuldebrevet gällande. Påskrift
på beviset skall göras endast om innehavaren styrker sitl förvärv av den
förlagsandel som beviset avser.

6
§ Styrelsen skall föra en
förteckning över samtliga förlagsinsatser. Denna kan bestå av betryggande
lösblads- eller kortsystem eller föras med automatisk databehandling eller på
annat liknande sätt. Förteckningen skall innehålla uppgifl om storleken på varje
förlagsinsats, om lidpunkten för vaije insals och om den rätt lill utdelning
som insatsen medför. Förteckningen skall hållas tillgänglig för var och en som
vill ta del av den.

7
§ Den som innehar en
förlagsandel har räll alt få förlagsinsatsen inlöst tidigast efter fem år från
tillskottet, om han skriftligen säger upp beloppet minsl två år i förväg.

Föreningen får inlösa en
föriagsinsats tidigast efter fem år från tillskot- Prop. 1986/87: 7 tet, om
föreningen skriftligen säger upp beloppet minst sex månader i förväg.

Inlösen
enligt denna paragraf sker till det belopp som ulgör insatsens storiek enligt
föriagsandelsbeviset. Beloppet får dock inte överstiga vad som av föreningens
egna kapital enligt den senasl faslställda balansräkningen, utan anlilande av
reservfonden eller uppskrivningsfonden, belöper på andelen i förhållande till
övriga föriagsinsatser. Om föreningen försätts i konkurs på en ansökan som görs
inom elt år efler inlösen, skall vad som föreskrivs i 4 kap. 2 § beiräffande
ålerbelalning tillämpas i fråga om förlagsinsatsen.

6
kap. Föreningens ledning

1 §
En ekonomisk förening skall ha en styrelse med minst tre ledamöter.

Slyrelsen väljs av föreningsstämman, om del inte föreskrivs i stadgama

att
en eller flera styrelseledamöter skall ulses på annal säll.

En
styrelseledamots uppdrag gäller för den tid som anges i stadgarna.
Uppdragsliden får inle omfatta mer än fyra räkenskapsår och skall beslämmas så
att uppdraget upphör vid slutet av den ordinarie föreningsstämma på vilken
styrelseval förrättas.

Vad
som sägs i denna lag om styrelseledamöter skall i lillämpliga delar gälla även
suppleanter.

2 §
Ett uppdrag som styrelseledamot upphör i förtid, om ledamoten eller

den som har utsett honom begär del. Anmälan om avgång skall göras hos

slyrelsen och, om en ledamot som inte är vald på föreningsstämma vill

avgå, även hos den som har tillsatt honom.

Om
en styrelseledamots uppdrag upphör i förtid eller hinder enligt 4 § uppkommer
för honom atl vara styrelseledamot och det inte finns någon suppleant som kan
inträda i hans slälle, skall övriga styrelseledamöter vidta åtgärder för atl en
ny styrelseledamot tillsätts för den återstående mandattiden. Sådana åtgärder
behöver dock inte vidtas, om den fömivarande ledamolen var
arbetstagarrepresentant som avses i lagen (1976:351) om slyrelserepresentation
för de anslällda i aktiebolag och ekonomiska föreningar. Skall ledamoten väljas
på föreningsstämma, kan utan hinder av 1 § försia stycket valet anstå lill
nästa ordinarie stämma på vilken styrelseval förrättas, om styrelsen är
beslutför med kvarstående ledamöter och suppleanter.

Om
en styrelseledamot som enligt sladgarna skall tillsältas i annan ordning än
genom val av föreningsslämman inle har utsetts, skall rätten förordna en
ersättare på ansökan av en styrelseledamot, medlem, borgenär eller någon annan
vars rätt kan vara beroende av alt det finns någon som kan företräda
föreningen.

3 §
Styrelsen skall utse en verkställande direkiör, om anlalel anslällda i

föreningen under vart och ell av de två senasle räkenskapsåren i medeltal

har överstigit 200. Har en verkslällande direkiör ulsetls, får han kvarslå i

befallningen även om anlalet anslällda skulle komma alt nedgå till 200 eller

elt lägre lal. I en förenings stadgar kan föreskrivas att styrelsen även i

andra fall skall utse en verkställande direktör.

Vad
som sägs i denna lag om verkställande direkiör skall i tillämpliga delar gälla
även en suppleant för honom (vice verkslällande direktör).

Regeringen
eller den myndighet som regeringen besiämmer får i särskilda fall meddela
undanlag från första stycket första meningen, om det finns särskilda skäl.

4 § Slyrelseledamöterna
och verkställande direklören skall vara svenska Prop. 1986/87:7

medborgare och bosatta i Sverige, om inte regeringen eller den myndighet

som
regeringen bestämmer i särskilda fall tillåter annat. Med svenskl medborgarskap
jämställs medborgarskap i Danmark, Finland, Island eller Norge. Nordiska
medborgare som är bosatta i något av dessa länder kan vara styrelseledamöter,
om minsl halva anlalet styrelseledamöter är bosatta i Sverige. Den som är
omyndig eller i konkurs kan inte vara styrelseledamot eller verkställande
direktör.

Styrelseledamöterna
skall vara medlemmar i föreningen, om inte stadgarna i särskilt angivna fall
tillåter annat. Den som enligt lag är ställföreträdare för en medlem eller, om
en juridisk person är medlem, den som är ledamot av styrelsen för den juridiska
personen eller delägare i denna får dock vara slyrelseledamol utan att vara
medlem i föreningen, även om sladgarna saknar föreskrift om det.

5 §
Slyrelseledamölerna och verkställande direklören skall när de tillträ

der sina uppdrag för införing i aktiebok anmäla sitt innehav av aktier i

akliebolag inom samma koncern som föreningen, om del inle har skell

dessförinnan. Förändringar i aktieinnehavet skall anmälas inom en månad.

Första
stycket gäller inte, om anmälningsskyldighet föreligger enligt lagen (1985:
571) om värdepappersmarknaden.

6 §
Slyrelsen svarar för föreningens organisalion och förvallningen av

föreningens angelägenheter. Verkställande direktören skall ha hand om

den löpande förvaltningen enligt de riktlinjer och anvisningar som slyrel

sen meddelar. Verkslällande direklören får dessutom ulan styrelsens be

myndigande vidta sådana åtgärder som med hänsyn till omfattningen och

arten av föreningens verksamhet är av osedvanlig beskaffenhet eller stor

betydelse, om styrelsens beslut inte kan avvaktas utan väsentlig olägenhet

för föreningens verksamhet. I sådana fall skall styrelsen så snart som

möjligt underrättas om ätgärderna.

Styrelsen
skall se till atl organisalionen beiräffande bokföringen och
medelsförvaltningen även innefaltar en tillfredsställande kontroll.
Verk-Ställande direktören skall sörja för alt föreningens bokföring fullgörs i
överensstämmelse med lag och all medelsförvaltningen sköts på elt betryggande
sätt.

7 §
Om en förening har blivil moderförening, skall slyrelsen meddela

della lill dotterföretagets ledning. Dotterföretagets ledning skall lämna

styrelsen för moderföreningen de upplysningar som behövs för beräkning

en av koncernens ställning och resultatet av koncernens verksamhel.

8 §
Inom styrelsen skall en av ledamöterna vara ordförande. Styrelsen

skall välja ordförande, om inte annat föreskrivs i stadgarna eller har

beslutats av föreningsslämman. Vid lika röstetal avgörs valet genom lott

ning. Verkställande direktören får inte vara ordförande.

Ordföranden
skall se lill atl sammanträden hålls när del behövs. På begäran av en
styrelseledamot eller verkslällande direktören skall styrelsen sammankallas.
Verkslällande direklören har, även om han inte är styrelseledamot, rätl att
närvara och yttra sig vid styrelsens sammanträden, om inte slyrelsen besiämmer
annal i elt särskilt fall.

Vid
styrelsens sammanlräden skall det föras prolokoll som undertecknas eller
justeras av ordföranden och den ledamoi som styrelsen ulser till del.
Styrelseledamöterna och verkställande direktören har rätl alt få avvikande
mening antecknad lill protokollet. Protokollen skall föras i nummerföljd och
förvaras på betryggande sätl.

s. 10 Kontrollera mot PDF

9 § Styrelsen är
beslutför, om mer än hälften av hela anlalet styrelseleda- Prop. 1986/87:7

möter eller del högre anlal som föreskrivs i stadgarna är närvarande.

Beslul
i ett ärende får dock inte fattas, om inte såvitt möjligt samtliga
styrelseledamöter har fått tillfälle att delta i ärendeis behandling och erhållil
tillfredsställande underiag för atl avgöra ärendel. Om en slyrelseledamol inte
kan komma och det finns en suppleant som skall träda in i hans ställe, skall
suppleanten beredas tillfälle till del.

Om
inle stadgarna föreskriver en särskild röslmajoritet, gäller som styrelsens
beslul den mening för vilken mer än hälften av de närvarande röstar eller, vid
lika röstetal, den mening som ordföranden biträder. Är styrelsen inte
fulltalig, skall de som röstar för beslutet dock utgöra mer än en Iredjedel av
hela anlalel styrelseledamöter, om inte annat föreskrivs i stadgarna.

Handlingar
som enligt denna lag skall undertecknas av styrelsen skall skrivas under av
minst hälflen av hela anlalet styrelseledamöter.

10 §
En styrelseledamot eller verkslällande direktören får inte handlägga

frågor rörande avtal mellan honom och föreningen. Han får inte heller

handlägga frågor om avtal mellan föreningen och tredje man, om han i

frågan har ett väsenfligt inlresse som kan vara stridande mol föreningens.

Med avtal jämställs rättegång eller annan talan.

11 §
Styrelsen företräder föreningen och tecknar dess firma.

Styrelsen kan bemyndiga en slyrelseledamol, verkställande direklören

eller
någon annan alt förelräda föreningen och teckna dess firma, om inle ett förbud
mol sådant bemyndigande har tagits in i stadgarna. I fråga om den som inte är
slyrelseledamol eller verkslällande direktör gäller vad som sägs i 4 och 10 §§
om verkställande direktör. Slyrelsen kan föreskriva atl rätten all företräda
föreningen och teckna dess firma får ulövas endasl av två eller flera personer
i förening. Ingen annan inskränkning får regislreras.

Styrelsen
kan när som helsl återkalla ett bemyndigande som avses i andra slycket.

12
§ Verkställande direktören har
alltid rätl alt förelräda föreningen och teckna dess firma beträffande sådana
åtgärder som enligt 6 § ankommer på honom.

13
§ Styrelsen eller annan
ställföreträdare för föreningen får inle företa en rättshandling eller annan
ålgärd som är ägnad att bereda en olillböriig fördel åt en medlem eller någon
annan lill nackdel för föreningen eller annan medlem.

En
slällförelrädare får inte följa sådana föreskrifter av föreningsstämman eller
annal föreningsorgan som inle är gällande därför all de slår i strid med denna
lag eller sladgarna.

14
§ Har en ställföreträdare
överskridit sin befogenhel när han förelog en rättshandling för föreningen,
gäller inle rättshandlingen mol föreningen, om den mot vilken rättshandlingen
företogs insåg eller borde ha insett all befogenheien överskreds. Delsamma
gäller, om verkslällande direktören då han företog en rättshandling överskred
den behörighel all vidta ålgärder på föreningens vägnar som lillkommer honom
enligt 6 §.

15
§ För registrering skall
föreningen anmäla vem som har utsetts till styrelseledamot, verkställande
direkiör, suppleant eller firmalecknare

samt deras postadress och
personnummer. För registrering skall även Prop. 1986/87: 7 anmälas av vilka
och hur föreningens firma tecknas.

Anmälan
görs försia gången när föreningen enligt 2 kap. 3 § anmäls för registrering och
därefter genast efter det att ändring har inträffat i ett förhållande som har
anmälts eller skall anmälas för registrering enligt försia stycket. Rätl alt
göra anmälan tillkommer även den som anmälningen gäller.

Om
föreningens postadress ändras, skall föreningen genast anmäla del för
registrering.

7
kap. Föreningsstämman

1 §
Föreningsmedlemmarnas rält att besluta i föreningens angelägenhe

ter utövas vid föreningsslämman.

Varje
medlem har en röst, om inte annat anges i stadgarna. Av 12 § framgår all
föreningsstämmans befogenheter kan hell eller delvis överlämnas ål särskilt
valda fullmäktige.

2 §
En medlems rält vid föreningsslämman utövas av medlemmen per

sonligen eller den som är medlemmens ställföreträdare enligt lag eller

genom ombud med skriftlig, dagtecknad fullmakt.

Endast
medlemmens make eller sambo eller annan medlem får vara ombud, om inte annat
anges i stadgarna. Är medlemmen en juridisk person får denne företrädas av
ombud som inte är medlem, om inte annal anges i stadgarna. Ingen får som ombud
företräda mer än en medlem, om inte annat anges i stadgarna. Fullmakten gäller
högst ett år från utfärdandet.

En
medlem kan vid föreningsstämman medföra högst ell bilräde. Endasl medlemmens
make eller sambo eller annan medlem får vara biträde, om inte annal anges i
sladgarna.

3 §
En medlem får inte själv eller genom ombud rösta i fråga om

1.
talan mot honom,

2.
hans befrielse från
skadeståndsansvar eller annan förpliktelse gentemot föreningen, eller

3.
talan eller befrielse som avses
i I eller 2 beiräffande annan, om medlemmen i frågan har ett väsentligt
intresse som kan slrida mot föreningens.

Bestämmelserna
i försia slyckel om medlem gäller även ombud för medlem.

4 §
Ordinarie föreningsstämma skall hållas inom sex månader efler ut

gången av varje räkenskapsår. Vid sådan stämma skall styrelsen lägga

fram årsredovisningen och revisionsberättelsen samt, i moderförening,

koncernredovisningen och koncernrevisionsberältelsen.

Vid
stämman skall beslut fattas

1.
om fastställelse av
resultaträkningen och balansräkningen samt, i moderförening,
koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen,

2.
om dispositioner beträffande
vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen,

3.
om ansvarsfrihet åt
styrelseledamöterna och verkslällande direktören, samt

4.
i andra ärenden som ankommer på
stämman enligt denna lag eller sladgarna.

Beslut
i en fråga som avses i andra stycket 1-3 skall dock skjutas upp lill

en fortsatt stämma, om majorileten eller en minoritet som beslår av minst 10

en tiondel av samtliga
röstberättigade begär del. Sådan stämma skall hållas Prop. 1986/87:7

minst en och högsl två
månader därefter. Någol ytterligare uppskov är inte

tillåtet.

5
§ Extra föreningsstämma skall
hållas när styrelsen finner skäl till det. Sådan stämma skall även hållas när
det för uppgivet ändamål skriftligen begärs av en revisor eller av minsl en
tiondel av samtliga röstberättigade eller del mindre antal som kan vara bestämt
i stadgarna. Kallelse skall ulfärdas inom fjorton dagar från den dag då sådan
begäran kom in lill föreningen.

6
§ En medlem har rätt atl få ett
ärende behandlat vid en föreningsstämma, om han begär det i den ordning och
inom den tid som kan vara bestämd i stadgarna. Saknar stadgarna sådana
bestämmelser, skall medlemmen skriftligen framställa sin begäran hos styrelsen
i så god tid atl ärendet kan tas upp i kallelsen till stämman. Den som har
uleslulils ur föreningen saknar rätl atl få ärenden behandlade vid slämman även
om han ännu inle har avgått ur föreningen.

7
§ Styrelsen kallar till
föreningsstämma. Om en stämma som skall hållas enligt denna lag, enligt
stadgarna eller enligt ett stämmobeslut inte sammankallas i föreskriven
ordning, skall länsstyrelsen på anmälan av en styrelseledamot, verkställande
direktören, en revisor eller någon röstberättigad genast på föreningens
bekostnad sammankalla slämman i den ordning som sägs i 8 §.

8
§ Kallelse till en
föreningsstämma får utfärdas tidigast fyra veckor före stämman. Kallelsen skall
utfärdas senast två veckor före ordinarie och en vecka före extra stämma, om
inte stadgarna föreskriver längre lid. Om en stämma skjuts upp till en dag som
infaller senare än fyra veckor efter del att stämman har inletts, skall
kallelse utfärdas till den fortsatta stämman. Om det enligt denna lag eller
sladgarna krävs för att etl föreningsslämmo-beslut skall bli giltigt att del
fallas på två stämmor, får kallelse till den senare slämman inte ulfärdas innan
den försia slämman har hållits. I en sådan kallelse skall anges vilkel beslut
den första slämman har faitat.

Kallelse
skall ske enligt sladgarna. Skriftlig kallelse skall dock alltid avsändas till
varje medlem vars posiadress är känd för föreningen, om

1.
ordinarie föreningsstämma skall
hållas på annan tid än som föreskrivs i stadgarna, eller

2.
föreningsstämma skall behandla
fråga om

a)
sådan ändring av sladgarna som
avses i 15 § första eller andra stycket,

b)
föreningens försättande i
likvidation,

c)
föreningens uppgående i en
annan förening genom fusion.

I
kallelsen skall tydligt anges de ärenden som skall förekomma på stämman. Om
slämman skall behandla elt ärende om föreningens uppgående i en annan förening
genom fusion eller ett ärende om föreningens försättande i likvidalion, skall
förslagel och grunden för detla anges i kallelsen. Om ett ärende avser ändring
av stadgarna, skall det huvudsakliga innehållet av förslaget till ändringen
anges i kallelsen. Etl fullständigt förslag till stadgeändringen skall efler
det all kallelse har utfärdals hållas tillgängligt för medlemmarna hos
föreningen och genast sändas till medlemmar som begär del och uppger sin
postadress.

Under
minst en vecka före den stämma som avses i 4 § skall redovis

ningshandlingarna och revisionsberättelsen eller avskrifter därav hållas

lillgängliga för medlemmarna och innehavama av förlagsandelar hos för- 11

eningen och genast sändas
lill medlemmar och innehavare av föriagsandel Prop. 1986/87: 7 som begär
det.

9 §
Om bestämmelser i denna lag eller stadgarna rörande kallelse till

föreningsstämma eller lillhandahållande av handlingar har åsidosatts i etl

ärende, får stämman inle besluta i ärendel ulan samtycke av alla medlem

mar som berörs av felet. Stämman får dock även utan sådant samtycke

avgöra elt ärende som inte har lagils upp i kallelsen, om ärendel enligt

sladgarna skall förekomma på slämman eller omedelbart föranleds av ett

annal ärende som skall avgöras. Den får också besluta atl extra förenings

stämma skall sammankallas för behandling av ärendet.

10 §
Föreningsslämman öppnas av styrelsens ordförande eller av den

som styrelsen har utsett. Ordförande vid föreningsstämma utses av stäm

man. I sladgarna kan dock bestämmas vem som skall öppna förenings

stämman och vara ordförande vid stämman.

Stämmans
ordförande skall, om det behövs, upprätta en förteckning över närvarande
medlemmar, ombud och biiräden (röstlängd). Uppgift om medlemmarnas rösträll
skall lämnas i röstlängden, om del förekommer olika rösträll bland medlemmarna.
Sedan röstlängden har godkänls av stämman, skall den lillämpas till dess alt
slämman beslutar om ändring. Uppskjuts stämman lill en senare dag än
nästföljande vardag, skall en ny röstlängd upprättas om det behövs.

Ordföranden
skall sörja för atl det förs prolokoll vid stämman. I fråga om protokollets
innehåll gäller

1.
all röstlängden skall las in i
eller fogas som bilaga till prolokollet,

2.
alt stämmans beslut skall föras
in i protokollet, samt

3.
om röstning har sketl, att
resultatet skall anges i protokollet.

Protokollet
skall undertecknas av ordföranden och minst en justeringsman som utses av
stämman. Senast tre veckor efler stämman skall det justerade protokollet hållas
tillgängligt hos föreningen för medlemmarna och innehavarna av förlagsandelar.
Protokollen skall förvaras på betryggande sätt.

11 §
Styrelsen och verkställande direklören skall, om någon medlem

begär del och styrelsen finner atl det kan ske utan väsentlig nackdel för

föreningen, på föreningsslämman lämna upplysningar om förhållanden

som kan inverka på bedömningen av föreningens årsredovisning och dess

ställning i övrigt eller av ett ärende på stämman. Ingår föreningen i en

koncern, avser upplysningsplikten även föreningens förhållande till andra

koncernföretag saml, om föreningen är moderförening, koncernredovis

ning liksom sådana förhållanden som kan inverka på bedömningen av

dotterföretagens ställning.

Kan
en begärd upplysning lämnas endasl med slöd av uppgifler som inte är
lillgängliga på stämman, skall upplysningen inom två veckor därefler hållas
skriftligen tillgänglig hos föreningen för medlemmama samt översändas till
varje medlem som har begärt upplysningen.

Finner
styrelsen att en begärd upplysning inte kan lämnas till medlem

marna utan väsenllig nackdel för föreningen, skall upplysningen i stället på

medlemmens begäran lämnas lill föreningens revisorer inom två veckor

därefter. Revisorema skall inom en månad efter stämman till styrelsen

skriftligen yttra sig om huruvida den begärda upplysningen har lämnals lill

dem samt huruvida upplysningen enligt deras mening borde ha föranlell

ändring i revisionsberättelsen eller, beiräffande moderförening, i koncern-

revisionsberättelsen, liksom huruvida upplysningen i övrigt ger anledning 12

s. 14 Kontrollera mot PDF

lill erinran. Om så är
fallet, skall ändringen eller erinringen anges i yltran- Prop. 1986/87:7
del. Slyrelsen skall hålla revisorernas yllrande tillgängligt hos föreningen
för medlemmarna samt översända yttrandet i avskrift till varje medlem som har
begärt upplysningen.

12 §
I sladgarna får bestämmas alt föreningsstämmans befogenheier

skall helt eller delvis ulövas av särskilt valda fullmäktige.

En
fullmäktig får inte väljas för längre lid än tre år. Till fullmäktig får ulses
endast medlemmar i föreningen eller någon som utan att vara medlem enligt 6
kap. 4 § andra slyckel ändå kan väljas lill styrelseledamot.

Elt
fullmäkligsammanträde anses som en föreningsstämma. I fråga om fullmäktig
gäller bestämmelserna i 1 -11 §§ om föreningsmedlem. Dock får en fullmäktig
inle rösta genom ombud.

Angående
beslut av fullmäktige i ämnen som avses i 15 § eller i 12 kap. 4 § skall
medlemmarna underrättas på det sätl som sladgarna föreskriver.

Även
om fullmäktige har utsetts, har föreningsmedlemmarna sådan rätt som avses i 6
§, 8 § fjärde stycket och 10 § fjärde slycket andra meningen.

13 §
Föreningsstämmans beslul utgörs av den mening som har fåll mer

än hälften av de avgivna rösterna eller, vid lika röstetal, den mening som

ordföranden bilräder. Vid val anses den vald som har fått de flesla rös

terna. Vid lika röstetal avgörs valet genom lottning, om inle annal beslutas

av stämman innan valet förrättas.

Försia
slyckel gäller inle, om annat följer av denna lag eller föreskrivs i sladgarna.
Beträffande beslut som avses i 14 och 15 §§ kan dock i stadgama endast
föreskrivas villkor som går längre än som anges i dessa paragrafer.

14 §
Beslut all ändra sladgarna fattas av föreningsstämman. Beslutet är

giltigt, om samtliga röstberättigade i föreningen har förenat sig om del.

Beslutet är även giltigt, om det har fattats på två på varandra följande

stämmor och på den senare stämman biträtts av minst två tredjedelar av de

röstande eller den större majoritet som krävs enligt 15 §.

Har
i sladgarna lagits in yllerligare villkor för ändring av stadgarna, gäller det
villkoret.

Om
enligt en föreskrift i stadgarna en viss bestämmelse inte får ändras utan
regeringens tillstånd, får inte heller en sådan föreskrift ändras utan
regeringens tillstånd, om föreskriften har tagits in i stadgarna på grand av
lag eller annan förfallning eller efter regeringens medgivande.

Elt
beslul om ändring av stadgarna skall genast anmälas för registrering. Beslutet
får inle verkställas förrän registreringen har skell.

Beslul
som innebär nedsällning av medlemsinsalsernas belopp eller annan lindring av
medlemmarnas insatsskyldighel enligt stadgarna får inte verkställas förrän elt
år har förflutil efter registreringen.

15 §
Ett beslut om sådan ändring av stadgama som innebär att en med

lems förpliktelse att erlägga insatser eller avgifier till föreningen ökas
eller

alt hans rätt lill årsvinst inskränks är giltigt, om beslutet på den senare

stämman enligt 14 § har bilrätts av minst tre fjärdedelar av de röstande.

Elt
beslul om sådan ändring av sladgarna som innebär alt en medlems

rätl till föreningens behållna tillgångar vid dess upplösning inskränks är

giltigt, om beslutet på den senare stämman enligt 14 § har biträtts av

samtliga röstande. Delsamma gäller, om ändringen innebär inskränkning i

en medlems rätt att återfå insats enligt 4 kap. 1 eller 3 § eller innebär att
en

medlems utträde ur föreningen försvåras och ändringen skall gälla även 13

dem
som var medlemmar i föreningen när frågan avgjordes.

Etl beslul om ändring av
sladgarna i de hänseenden som avses i första Prop. 1986/87: 7 och andra
styckena får inte tillämpas mol en medlem som inte har samtyckt till ändringen
och som säger upp sig till utträde ur föreningen inom en månad från del alt
slutligt beslut fattades eller, om beslutet fattades av fullmäktige, från det
att medlemmen underrättades om beslulel. I elt sådant fall får medlemmen,
oavsett vad stadgarna föreskriver, utträda ur föreningen vid den utgång av elt
räkenskapsår som infaller näst efler en månad efter uppsägningen. Vid utträdet
har medlemmen den rätt som enligt 4 kap. 1 § första och andra slyckena
tillkommer en avgående medlem.

16
§ Föreningsstämman får inle
fatta beslut som är ägnade alt bereda otillbörlig fördel åt en medlem eller
någon annan till nackdel för föreningen eller annan medlem.

17
§ Om ett beslut av
föreningsstämman inte har kommit lill i behörig ordning eller i övrigt strider
mot denna lag eller mot stadgarna, kan lalan mot föreningen om alt beslulel
skall upphävas eller ändras föras av föreningsmedlemmar, innehavare av
förlagsandelar, styrelsen, styrelseledamöter eller verkslällande direklören.

Talan
skall väckas inom tre månader från dagen för beslulel. Väcks inle lalan inom
denna tid, är rätlen lill talan förlorad. Talan får väckas senare än vad som
sägs i andra stycket, när

1.
beslutet är sådant atl det inte
lagligen kan fattas ens med alla medlemmarnas samtycke,

2.
samtycke till beslulel krävs av
alla eller vissa medlemmar och sådanl samtycke inte har getts, eller

3.
kallelse till stämman inte har
skell eller de bestämmelser om kallelse som gäller för föreningen har
eftersatts i något väsentligt avseende.

En
dom varigenom föreningsstämmans beslut upphävs eller ändras gäller även för
medlemmar och innehavare av förlagsandelar som inte har fört lalan. Rätten kan
ändra föreningsstämmans beslul endast om del kan fastställas vilkel innehåll
beslutet rälleligen borde ha haft. Är föreningsstämmans beslut sådant som
enligt denna lag skall anmälas för regisirering, skall rätten underrätta
registreringsmyndigheten för registrering, om beslulel har upphävts eller
ändrats genom en dom som har vunnit laga kraft eller rätlen genom beslut under
rättegången har förordnal atl föreningsstämmans beslut inte får verkställas.

18 §
Om styrelsen vill väcka lalan mol föreningen, skall slyrelsen sam

mankalla en föreningsstämma för val av ställföreträdare att föra förening

ens talan i tvisten. Stämning delges med den valde ställföreträdaren.

Ett
förbehåll i stadgarna atl tvisier mellan föreningen och styrelsen,
styrelseledamot, verkställande direktören, likvidalor, föreningsmedlem,
innehavare av förlagsandel eller röstberättigad som inte är medlem skall
hänskjulas till skiljemän har samma verkan som etl skiljeavtal. Om styrelsen
begär skiljemannaförfarande mot föreningen, lillämpas försia stycket. Är det
fråga om en klandertalan av styrelsen mot föreningsstämmans beslut är rätten
till lalan inte föriorad enligt 17 § andra stycket, om styrelsen inom den
klanderlid som anges där har kallat till föreningsstämma enligt första stycket.

8 kap. Revision och
särskild granskning Prop. 1986/87:7

1 §
En ekonomisk förening skall ha minst en revisor. Revisorema väljs

av föreningsslämman, om del inte föreskrivs i stadgama att en eller flera

revisorer skall utses på annat sätt.

En
revisors uppdrag gäller för den tid som anges i stadgarna. Om uppdraget inte
skall gälla tills vidare, skall uppdragstiden beslämmas så alt uppdraget upphör
vid slutet av den ordinarie föreningsstämma på vilken re visors val förrättas.

Den
som har utsetts till revisor skall omedelbart underrättas om det. Har revisorn
valts på föreningsstämma är styrelsen skyldig att sörja för underrättelsen. I
annat fall ligger skyldigheten på den som har tillsall revisorn.

Föreningsslämman
kan utse en eller flera revisorssuppleanter. Bestämmelserna i denna lag om
revisorer gäller i tillämpliga delar om revisorssuppleanter.

2 §
Varje röstberättigad har rält att föreslå atl det hos länsstyrelsen

påkallas att en revisor (medrevisor) utses att delta i revisionen tillsammans

med de övriga revisorerna. Förslaget skall framställas på en förenings

stämma där revisorsval skall ske eller där förslaget enligt kallelsen lill

slämman skall behandlas. Om förslagel har biträtts av minst en tiondel av

samtliga röstberättigade eller en tredjedel av de på stämman närvarande

röstberättigade, skall styrelsen inom en vecka göra framslällning hos läns

styrelsen om att en medrevisor utses. Försummas detta får varje röstberät

tigad göra sådan framställning. Medrevisorn skall tjänstgöra för liden till

och med ordinarie föreningsstämma under nästa räkenskapsår.

Innehavare
av förlagsandelar kan begära hos slyrelsen atl en medrevisor utses. Begärs
detla av innehavare som företräder förlagsinsatser till etl sammanlagt belopp
motsvarande minst en tiondel av del tolall inbetalda insatskapitalet, skall
styrelsen senast inom två månader göra framslällning hos länsstyrelsen om att
en medrevisor utses. Försummas detla får varje innehavare av en förlagsandel
göra sådan framställning.

3 §
Revisorerna skall vara svenska medborgare och bosalla i Sverige,

om inle regeringen eller den myndighet som regeringen besiämmer i sär

skilda fall tillåter annal. Den som är auktoriserad eller godkänd revisor

behöver dock inle vara svensk medborgare. Den som är omyndig eller i

konkurs får inle vara revisor.

Revisorerna
skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och ekonomiska förhållanden
som med hänsyn till arten och omfånget av föreningens verksamhet fordras för
uppdragels fullgörande.

Till
revisor kan utses även ett auktoriserat eller ett godkänl revisionsbolag. Vid
tillämpningen av bestämmelserna i della kapitel likställs elt auktoriserat
revisionsbolag med auktoriserad revisor och elt godkänl revisionsbolag med
godkänd revisor. Elt bolag som utses lill revisor skall lill slyrelsen för den
förening som revisionen avser anmäla vem som är huvudansvarig för revisionen.
Den huvudansvarige skall i elt auktoriserat revisionsbolag vara aukloriserad
revisor och i ett godkänl revisionsbolag aukloriserad eller godkänd revisor.
Bestämmelserna i 7 och 15 §§ lillämpas på den huvudansvarige.

Till
revisor i dotterföretag bör utses minsl en av moderföreningens revisorer, om
det kan ske.

4 §
Om det hos en sammanslutning med ändamål alt ha hand om gemen

samma uppgifter för föreningar finns ett särskilt revisionsorgan, får sam

manslutningen eller, om revisionsorganet är en juridisk person, denna

s. 17 Kontrollera mot PDF

utses lill revisor. Den
som sålunda har tillsatts som revisor skall utse en för Prop. 1986/87: 7
uppdraget lämpad person atl förrätta revisionen. I fråga om honom gäller i
tillämpliga delar vad som sägs i denna lag om revisor.

Föreligger
fall som avses i 5 § första eller tredje stycket, får regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer, om det finns särskilda skäl, medge att en
sammanslutning eller elt revisionsorgan utses till revisor trots att revisionen
därmed inte kommer att förrättas av någon aukloriserad revisor.

5 §
Minst en revisor skall vara auktoriserad, om

1. lillgångarnas
nettovärde enligt fastställda balansräkningar för de två

senaste räkenskapsåren överstiger etl gränsbelopp som moisvarar 1 000

gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som

gällde under den sista månaden av respektive räkenskapsår, eller

2. antalet
anställda hos föreningen under vart och ett av de två senaste

räkenskapsåren i medeltal har överstigit 200.

Regeringen
eller den myndighel som regeringen besiämmer kan i fråga om förening som avses
i första slyckel förordna att en viss godkänd revisor får ulses i stället för
en auktoriserad revisor. Sådana beslut är gilliga i högsl fem år.

Försia
och andra styckena gäller även för en moderförening i en koncern, om
nettovärdet av koncernföretagens lillgångar enligt fastställda
koncernbalansräkningar för de två senasle räkenskapsåren överstiger det
gränsbelopp som anges i första stycket eller om anlalet anställda vid
koncernföretagen under nämnda tid i medeltal har överstigit 200.

I
andra föreningar än som avses i försia eller Iredje slycket skall en
aukloriserad revisor eller en godkänd revisor utses, om minst en tiondel av
samtliga röstberättigade begär del vid en föreningsstämma där revisorsval skall
ske.

6 §
I fråga om andra föreningar än som avses i 5 § får länsstyrelsen, om

det är påkallat av särskilda omständigheter, besluta alt minst en revisor

skall vara auktoriserad revisor eller godkänd revisor.

Om
del finns skäl lill det, får länsstyrelsen samlidigt förordna en auktoriserad
revisor eller en godkänd revisor alt med övriga revisorer delta i revisionen.
Uppdragsliden för revisorn skall bestämmas så alt uppdragel upphör när annan
behörig revisor har blivil utsedd i föreskriven ordning.

Innan
länsstyrelsen meddelar beslut som avses i denna paragraf, skall föreningen
beredas tillfälle all yttra sig.

7 §
Den kan inte vara revisor som

1.
är styrelseledamot eller
verkslällande direkiör i föreningen eller dess dotterföretag eller biträder vid
föreningens bokföring eller medelsförvaltning eller föreningens kontroll
däröver,

2.
är anställd hos eller på annat
sätt intar en underordnad eller beroende ställning till föreningen eller någon
som avses under 1 eller är verksam i samma förelag som den som yrkesmässigl
bilräder föreningen vid grundbokföringen eller medelsförvallningen eller
föreningens kontroll däröver,

3.
är gift eller sambo med eller
är syskon eller släkting i rätl upp- eller nedstigande led till en person som
avses under I eller är besvågrad med en sådan person i rält upp- eller
nedstigande led eller så alt den ene är gift med den andres syskon, eller

4.
uiöver vad som normalt
sammanhänger med medlemskap i föreningen, står i låneskuld till denna eller
annal företag i samma koncern eller har

förpliktelser
för vilka föreningen eller sådant förelag har ställt säkerhel. 16

I ett
dotterföretag kan den inte vara revisor som enligt första stycket inte
Prop. 1986/87: 7 är behörig att vara revisor i moderföreningen.

En revisor får vid revisionen inte anlita någon som enligt
första eller andra slycket inle är behörig alt vara revisor. Har föreningen
eller moderföreningen någon anställd i sin tjänst med uppgift att uteslutande
eller huvudsakligen ha hand om föreningens inlerna revision, får revisorn dock
anlila en sådan anställd i den utsträckning det är förenligt med god revisionssed.

8 § Ett uppdrag atl lills vidare vara revisor upphör när
ny revisor har

ulsetls.

Elt uppdrag som revisor upphör i förtid, om revisorn eller
den som har utsett honom begär det. Anmälan om della skall göras hos slyrelsen
och, om en revisor som inte är vald på föreningsslämman vill avgå, hos den som
har tillsalt honom.

En revisor vars uppdrag upphör i förtid skall genast
anmäla detta till länsstyrelsen. Revisorn skall i anmälningen lämna en redogörelse
för iakttagelserna vid den granskning som han har utfört under den del av
löpande räkenskapsår som hans uppdrag har omfattat. För anmälningen gäller i
tillämpliga delar vad som föreskrivs i 13 § Iredje och fjärde slyckena om
revisionsberättelse. Avskrift av anmälningen skall överlämnas till föreningens
styrelse.

Upphör en revisors uppdrag i förtid eller uppkommer hinder
för honom enligt 3, 5 eller 7 § eller enligt stadgarna att vara revisor och
finns det inle någon suppleant för honom, skall slyrelsen vidta åtgärder för
all en ny revisor tillsätts för den återstående mandattiden.

9 § På anmälan skall länsstyrelsen förordna behörig
revisor, om

1.
någon
auktoriserad revisor eller godkänd revisor inte är utsedd enligt 5 §
första-tredje styckena,

2.
en revisor är
obehörig enligt 3 § första stycket eller 7 § försia eller andra stycket, eller

3.
en beslämmelse
i sladgarna om anlalel revisorer eller om revisors behörighet har åsidosatts.

Var och en kan göra anmälan enligt första slycket.
Slyrelsen är skyldig att göra anmälan, om inte rättelse utan dröjsmål sker
genom den som utser revisor.

Har föreningsstämman underlåtit all på begäran enligt 5 §
fjärde stycket ulse en auktoriserad eller godkänd revisor och gör någon
röstberättigad inom en månad från stämman framställning till länsstyrelsen,
skall denna förordna en sådan revisor.

Förordnande enligt denna paragraf skall meddelas efler del
atl föreningen har hörts och avse tid till dess atl annan revisor har blivil
utsedd i föreskriven ordning. Vid förordnande på grund av att en revisor är obehörig
enligt 3 § första stycket eller 7 § första eller andra stycket skall
länsstyrelsen entlediga den obehörige revisorn.

10 § Revisorerna skall i den omfattning som följer av god
revisionssed

granska föreningens årsredovisning jämle räkenskaperna saml styrelsens

och verkställande direklörens förvaltning.

Om föreningen är en moderförening, skall revisorema även
granska koncernredovisningen och koncernföretagens inbördes förhållanden i övrigt.

Revisorerna
skall följa de särskilda föreskrifier som meddelas av för

eningsslämman, om de inle slrider mot lag, stadgarna eller god revi- 17

sionssed.

2 Riksdagen 1986187. I saml. Nr 7

s. 18 Kontrollera mot PDF

11 § Styrelsen och
verkslällande direktören skall ge revisorerna tillfälle Prop. 1986/87: 7

att verkställa granskningen i den omfattning som dessa finner behövligt

saml
lämna de upplysningar och det biträde som de begär. Samma skyldighet
föreligger för företagsledningen och revisorerna i elt dotterföretag geniemot
revisorema i en moderförening.

12
§ Sedan revisorema har slutfört
granskningen, skall de skriva en hänvisning lill revisionsberättelsen på
årsredovisningen och, i en moderförening, på koncernredovisningen. Finner
revisorerna all balansräkningen eller resultaträkningen inle bör fastställas,
skall de anteckna även detta. I en moderförening gäller delsamma i fråga om
koncernbalansräkningen och koncernresulialräkningen.

13
§ Revisorema skall för varje
räkenskapsår avge en revisionsberättelse till föreningsslämman. Berättelsen
skall överiämnas lill föreningens slyrelse senast två veckor före den ordinarie
föreningsslämman. Revisorema skall inom samma lid lill styrelsen återlämna de
redovisningshandlingar som har överlämnats till dem.

Revisionsberättelsen
skall innehålla ett uttalande om huruvida årsredovisningen har gjorts upp
enligt denna lag. Innehåller inle årsredovisningen sådana upplysningar som
skall lämnas enligt 9 kap., skall revisorerna ange della och lämna behövliga
upplysningar i sin berättelse, om det kan ske.

Har
revisorerna vid sin granskning funnil all någon åtgärd eller försummelse som
kan föranleda ersättningsskyldighet ligger en styrelseledamot eller
verkslällande direktören till lasl eller alt en styrelseledamot eller
verkställande direktören på annat säll har handlat i slrid mol denna lag eller
stadgarna, skall del anmärkas i berättelsen. Revisionsberättelsen skall även
innehålla etl uttalande i frågan om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och
verkställande direktören. Revisorerna kan även i övrigt i berättelsen anteckna
de upplysningar som de önskar meddela medlemmarna.

I
revisionsberällelsen skall också anmärkas om revisorerna funnit all föreningen
inte har fullgjort sin skyldighel

1.
att göra avdrag för preliminär
A-skatt eller kvarstående skalt enligt uppbördslagen (1953: 272),

2.
alt anmäla sig för registrering
enligt 19 § lagen (1968:430) om mervärdeskatt,

3.
alt lämna uppgifl enligt 54 § I
mom. uppbördslagen, 4 eller 11 § lagen (1984: 668) om uppbörd av socialavgifter
från arbetsgivare eller 22 § lagen om mervärdeskalt, eller

4.
att i rätt tid beiala skatter
och avgifier som avses i 1-3.

Om
revisionsberättelsen innehåller anmärkning om atl föreningen inte har fullgjort
någon sådan skyldighet som avses i fjärde stycket 1-4, skall revisorerna genast
sända in en avskrift av den lill länsstyrelsen.

Revisionsberällelsen
skall innehålla särskilda uttalanden om fastställande av balansräkningen och
resultaträkningen samt om det förslag till dispositioner beträffande
föreningens vinst eller föriusl som har lagts fram i förvaltningsberättelsen.

I
en moderförening skall revisorerna avge en särskild revisionsberättelse
beträffande koncernen. Härvid skall första-tredje och sjätte styckena
tillämpas.

14 §
Erinringar som revisorerna framställer till styrelsen eller verksläl

lande direklören och som inte har tagits in i revisionsberättelsen skall de

anteckna i protokoll eller någon annan handling. Handlingen skall över

lämnas till styrelsen och bevaras av denna på betryggande sätl.

s. 19 Kontrollera mot PDF

15 §
Revisorerna har rätl att närvara vid föreningsstämmorna. De är Prop.
1986/87:7

skyldiga att närvara vid en stämma, om det med hänsyn lill ärendena kan

anses
påkallat.

16 § Revisorerna får inle lämna upplysningar lill enskilda
medlemmar

eller utomstående om sådana föreningens angelägenheter som de har fåll

kännedom om vid fullgörandet av sitt uppdrag, om det kan vara till nackdel

för föreningen.

Revisorerna är skyldiga atl

1.
lill
föreningsstämman lämna alla upplysningar som slämman begär, om del inle skulle
vara lill väsenllig nackdel för föreningen,

2.
lill
medrevisor, granskare som avses i 17 §, ny revisor och, om föreningen har
försatts i konkurs, konkursförvaltare lämna erforderiiga upplysningar om
föreningens angelägenheter, saml

3.
på begäran
lämna upplysningar om föreningens angelägenheler lill undersökningsledaren
under förundersökning i brottmål.

17 § Varje röstberättigad kan väcka förslag om atl
länsstyrelsen skall

utse granskare för särskild granskning av föreningens förvaltning och

räkenskaper under viss förfluten tid eller av vissa åtgärder eller förhållan

den i föreningen.

Förslaget skall framställas på en ordinarie
föreningsstämma eller på en stämma där ärendet enligt kallelsen skall
behandlas. Om förslaget har biträtts av minst en tiondel av samtliga
röstberättigade eller en tredjedel av de närvarande röstberättigade, skall
styrelsen inom en vecka göra framställning hos länsstyrelsen om att granskare
skall ulses. Försummas detla får varje röstberättigad göra sådan framslällning.
Länsstyrelsen får förordna en eller flera granskare.

Innehavare av förlagsandelar kan begära hos styrelsen alt
granskare utses. Begärs detta av innehavare som företräder förlagsinsatser lill
etl sammanlagt belopp molsvarande minsl en tiondel av del tolall inbetalda
insatskapitalet, skall styrelsen senasl inom två månader göra framställning
härom hos länsstyrelsen. Försummas delta får varje innehavare av en
förlagsandel göra sådan framslällning. Länsstyrelsen får förordna en eller
flera granskare.

Vad som sägs i 3 § första och tredje styckena, 4, 7, 11,
15 och 16 §§ samt 13 kap. 2 och 4—6 §§ om revisor tillämpas även i fråga om
granskare.

Yttrande över granskningen skall avges lill
föreningsslämman. Yttrandet skall hållas tillgängligt för och sändas till
medlemmar och andra röstberättigade enligt 7 kap. 8 § Qärde stycket samt
läggas fram på stämman. På samma sätl skall yttrandet dessutom hållas
tillgängligt för och sändas till innehavare av förlagsandelar, om granskaren
har ulsetls på begäran av en sådan innehavare.

9 kap. Redovisning

Årsredovisning m.m.

1 § För varje räkenskapsår skall årsredovisning avges.
Denna består av resultaträkning, balansräkning och förvaltningsberättelse.

I fråga om resultaträkning och balansräkning i
årsredovisning och i årsbokslut enligt bokföringslagen (1976: 125) gäller,
förutom bestämmelserna i den lagen, föreskrifterna i detta kapitel. Dock
lillämpas 5 § andra slyckel och 6 § försia slycket i delta kapitel endast på
årsredovisningen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

2 § I årsredovisningen
skall återges resultaträkningen och balansräk- Prop. 1986/87: 7

ningen för det närmast föregående räkenskapsårel. Har det under årel

skett
någon ändring i specificeringen av posler i resultaträkningen och
balansräkningen, skall uppgiflerna från den tidigare årsredovisningen sammanställas
så alt dessa kan jämföras med posterna i den senare årsredovisningen, om det
inle möler särskilda hinder.

Årsredovisningen
skall skrivas under av samfliga styrelseledamöter och av verkslällande
direktören. Har en avvikande mening beiräffande årsredovisningen antecknats
till styrelsens prolokoll, skall den avvikande meningen fogas till
redovisningen.

3 §
Minst en månad före ordinarie föreningsstämma skall årsredovis

ningshandlingarna för det förflutna räkenskapsåret avlämnas lill revisorer

na.

Senast
en månad efler det att resultaträkningen och balansräkningen har blivil
fastställda, skall avskrift av årsredovisning och revisionsberätlelse hållas
tillgängliga hos föreningen för alla som är intresserade. Dessa handlingar
skall efler särskilt föreläggande av länsstyrelsen sändas in dit. Sådanl
föreläggande utfärdas när någon begär det. Föreningar som avses i 8 kap. 5 §
första och Iredje styckena är utan särskilt föreläggande skyldiga att inom den
tid som nyss har angetts sända in nämnda handlingar till länsstyrelsen.

På
avskriften av årsredovisningen skall en styrelseledamot eller verkslällande
direklören teckna bevis om atl resultaträkning och balansräkning har
fastställts. Uppgift skall också lämnas om fastställelsedagen. Beviset skall
även innehålla uppgift om föreningsstämmans beslul beiräffande föreningens
vinst eller förlust.

4 §
Utan hinder av vad som föreskrivs i 15 § Qärde stycket bokföringsla

gen (1976:125) om användningen av det belopp med vilket en anläggnings

tillgång har skrivits upp får etl sådant belopp utnyttjas även till avsällning

lill en sådan uppskrivningsfond som får tas i anspråk endast för ändamål

som avses i 15 § Qärde stycket bokföringslagen.

Vid
värdering av aktier eller andelar som en moderförening äger i ell dotterförelag
skall andelar som dollerföretagel äger i moderföreningen inte anses ha något
värde.

5 §
Andelar i andra förelag än aktiebolag skall vid uppställning av resul

taträkningen och balansräkningen saml vid specificering enligt 8 § likstäl

las med aktier som ägs av föreningen.

I
balansräkning och resultaträkning i årsredovisningen behöver storlek och
förändringar av lagerreserven uppges endast av föreningar som avses i 8 kap. 5
§ försia slyckel.

6 §
Om det finns synneriiga skäl, får regeringen eller den myndighel som

regeringen bestämmer medge atl braltoomsällningssumman inle behöver

anges i resultaträkningen i årsredovisningen.

I
resultaträkningen skall utdelning på aktier i dotterbolag tas upp som en
särskild intäktspost. Som en särskild kostnadspost skall las upp överskottsutdelning
som avses i 10 kap 1 § andra stycket 1.

7 §
I balansräkningen skall akiier i dotterbolag las upp som en särskild

posl bland tillgångarna.

En
förenings eget kapital skall delas upp i bundet egel kapital och frilt

eget kapital eller ansamlad förlust. Under bundet egel kapital skall las upp 20

s. 21 Kontrollera mot PDF

inbetalda insatser,
reservfond och uppskrivningsfond. Medlemsinsalser Prop. 1986/87:7 och
förlagsinsatser skall redovisas var för sig. Under fritl eget kapital eller
ansamlad föriust skall tas upp fria fonder, var för sig, balanserad vinst eller
föriusl saml nettovinst eller föriust för räkenskapsåret. Balanserad föriusl
och föriust för räkenskapsåret las därvid upp som avdragsposler.

Fordran
på insals får inle las upp som tillgång. Redovisningen av fullgjorda insatser
får göras så att i balansräkningen anges hela insatskapitalet samt hur mycket
därav som inte har fullgjorts, varefler skillnaden - de betalda insatserna -
utförs som en särskild post under egel kapital.

Om
del i en fordrings- eller skuldpost enligt balansräkningen ingår en fordran hos
eller skuld lill etl dotterföretag eller en moderförening, skall beloppel anges
särskilt. Detta får ske inom linjen. Detsamma gäller ifråga om panl och med
pant jämföriiga säkerheter eller ansvarsförbindelser till förmån för ett dotterföretag
eller en moderförening.

8 §
Utöver vad som följer av bokföringslagen (1976:125) skall i resultat

räkningen och balansräkningen lämnas uppgifler och särskilda upplysning

ar i följande hänseenden:

1.
Aktier skall las upp med
angivande för varje bolag av dess namn, anlalel aktier samt dessas nominella
värde och värde enligt balansräkningen. Understiger båda dessa värden för
aktierna i elt bolag, som inte är dotterföretag, femtiolusen kronor eller del
lägre belopp som motsvarar fem procenl av föreningens egel kapital enligt
balansräkningen, får dock specifikation utelämnas. När det från allmän och
enskild synpunkt är påkallat, får regeringen eller den myndighet som regeringen
besiämmer tillåta att aktier även i andra fall redovisas utan specifikation.

2.
Åndringar i beloppen av det
egna kapitalets posler jämfört med föregående balansräkning skall specificeras.

3.
För varje post som tas upp i
balansräkningen som anläggningstillgång och där skepp eller maskiner,
inventarier och dylikl eller byggnader ingår skall anges dels lillgångarnas
anskaffningsvärde, dels del sammanlagda beloppet av de av- och nedskrivningar
som har företagils på anskaffningsvärdet inlill balansdagen. Om sådana
tillgångar har uppskrivits, skall även anges kvarstående oavskrivel belopp av
uppskrivningen.

4.
För fastigheter som är
anläggningstillgångar skall anges de sammanlagda taxeringsvärdena fördelade på
de tillgångar som tagits upp under särskilda poster i balansräkningen.

5.
Om det har förekommil sådana
förändringar i resultaträkningen eller balansräkningen beträffande posternas
gruppering eller något annal som väsentligt påverkar jämförbarheten mellan
åren, skall redogörelse lämnas för förändringarna.

6.
Om föreningen driver
rörelsegrenar som är väsentligen oberoende av varandra, skall brattoresultatet
av varje sådan rörelsegren redovisas särskilt.

De
uppgifter och särskilda upplysningar som avses i första stycket får tas in i
noter, om tydliga hänvisningar görs vid de poster i redovisningshandlingarna
lill vilka de hänför sig.

9 §
Förvaltningsberättelsen skall upprättas med iakttagande av god redo

visningssed.

I
förvaltningsberättelsen skall upplysningar lämnas i följande hänseenden:

1.
Sådana förhållanden som inte skall redovisas i resultaträkningen eller

i balansräkningen men som är viktiga för bedömningen av föreningens

verksamhetsresultat och ställning. 21

s. 22 Kontrollera mot PDF

2.
Sådana
händelser av väsentlig betydelse för föreningen som har Prop. 1986/87: 7
inträffat under räkenskapsåret eller efter dettas slut.

3.
Väsentliga
förändringar i medlemsantalet.

4.
Summorna av
insatsbelopp som skall återbetalas under nästa räkenskapsår enligt
bestämmelserna i 4 kap. 1 och 3 §§.

5.
Den rält till
utdelning som gjorda förlagsinsatser medför.

6.
Summan av de
förlagsinsatser som sagts upp och skall inlösas under de näst följande två
räkenskapsåren.

7.
Medelantalet
under räkenskapsåret anställda personer såväl för förelaget i dess helhet som
för varje arbelsslälle med mer än tjugo anställda, det sammanlagda beloppet av
räkenskapsårels löner och ersättningar dels till styrelsen och verkställande
direklören dels till övriga anställda samt, om föreningen har anslällda i flera
länder, löner och ersättningar angivna särskilt för vaije land jämte uppgift om
medelantalet anställda i respektive land.

Förvaltningsberättelsen skall innehålla förslag till
dispositioner beträffande föreningens vinsl eller föriusl.

För förening som avses i 8 kap. 5 § försia slycket skall
lill förvaltningsberättelsen fogas en finansieringsanalys. I
finansieringsanalysen skall redovisas föreningens finansiering och
kapitalinvesteringar under räkenskapsåret.

Koncernredovisning

10 § I en moderförening skall, uiöver årsredovisning för
moderförening

en, för varje räkenskapsår avges en koncernredovisning bestående av

koncernresultaträkning och koncernbalansräkning. Redovisningen skall

hänföra sig till balansdagen för moderföreningen.

Bestämmelserna i 3 § lillämpas även på koncemredovisning
och koncernrevisionsberättelse. Moderföreningen är dock utan särskilt
föreläggande skyldig atl sända in nämnda handlingar lill länsstyrelsen.

11 § Koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen
skall var

för sig utgöra elt sammandrag av moderföreningens och dotterföretagens

resultaträkningar och balansräkningar. Sammandraget skall upprällas en

ligt god redovisningssed och med iakttagande i tillämpliga delar av 2 och

5-8 §§.

Koncernresultaträkningen skall utvisa koncernens
årsresultat efter avdrag för redovisad vinstutdelning inom koncernen och efter
avdrag eller tillägg för ökning eller minskning av internvinst under räkenskapsåret.
Koncernbalansräkningen skall utvisa beloppet av frilt eget kapital eller
ansamlad förlust i koncernen efter avdrag för internvinster. Med intern-vinst
avses moderföreningens andel av vinst som uppkommit genom alt en tillgång har
överlåtits inom koncernen, i den mån inte tillgången därefter överlåtits lill
köpare utanför koncernen eller tillgången förbrukals eller dess värde satts ned
hos det företag inom koncernen som har förvärvat tillgången.

Om det med hänsyn till koncernens sammansättning eller andra
särskilda skäl är förenat med synneriiga svårigheter att vid
koncernredovisningen i visst hänseende lillämpa första eller andra stycket, får
de undanlag göras som förhållandena kräver. För sådana undanlag skall lämnas en
motiverad redogörelse i moderföreningens förvaltningsberättelse.

I förvaltningsberättelsen för en moderförening skall
vidare i lillämpliga

delar lämnas sådana upplysningar om koncernen som avses i 9 § andra

slycket 1, 2 och 7. Redogörelse skall lämnas för vilka meloder och värde- 22

s. 23 Kontrollera mot PDF

ringsprinciper som har
använts vid upprättandet av koncernredovisningen. Prop. 1986/87:7 Vidare
skall uppges det belopp som av det fria egna kapitalet i koncernen enligt
årsredovisningarna för företag inom denna skall föras över lill bundet eget
kapital.

Ett
dotterföretag skall i förvaltningsberättelsen eller, om företaget inle är
skyldigt att upprätta förvaltningsberättelse, i en bilaga lill sin balansräkning
ange namnet på moderföreningen och i förekommande fall dennas moderförening.
Moderföreningen och dotterföretaget skall vidare ange hur slor del av årets
inköp och försäljningar som avser annal företag inom samma koncern.

Uppgifter
om koncernens lagerreserv skall las in i koncernredovisningen, om koncernen är
av sådan storlek som avses i 8 kap. 5 § tredje stycket. I sådana fall skall
till koncernredovisningen fogas en finansieringsanalys för koncernen.

Delårsrapport

12 §
För förening som avses i 8 kap. 5 § försia stycket och för moderför

ening i koncern som avses i 8 kap. 5 § tredje slyckel skall minsl en gång

under varje räkenskapsår som omfaltar mer än lio månader avges en

särskild redovisning (delårsrapport). Rapporterna skall avse föreningens

verksamhet från räkenskapsårels början. Minst en rapporl skall omfatta en

period av minsl hälften och högst två tredjedelar av räkenskapsåret.

Delårsrapporterna
avges av slyrelsen eller, om slyrelsen bestämmer del, av verkställande
direktören. Rapporterna skall hållas lillgängliga hos föreningen för var och
en som vill la del av dem och genast sändas till den medlem som begär det.
Delärsrapporter som avses i första stycket tredje meningen skall senast två
månader efter rapporlperiodens utgång sändas in till länsstyrelsen.

13 §
I delårsrapporter skall översiktligt redogöras för verksamheten och

resultatutvecklingen i denna samt för invesleringar och förändringar i

likviditet och finansiering sedan föregående räkenskapsårs utgång. Vidare

skall lämnas beloppsuppgifter om omsättningen och resultatet före bok

slulsdisposilioner och skatt under rapportperioden. Om det finns särskilda

skäl, får en ungefärlig beloppsuppgift beträffande resultatet lämnas. Be

stämmelserna i 6 § försia slyckel och 9 § andra stycket 1 och 2 gäller i

lillämpliga delar i fråga om delärsrapport.

Om
en koncern är av sådan storlek som anges i 8 kap. 5 § Iredje slyckel, skall
moderföreningen i delårsrapporterna, utöver uppgifter för moderföreningen,
lämna uppgifter för koncernen motsvarande vad som sägs i försia stycket.
Uppgifler om omsättning och resultat skall avse beloppen efter avdrag för
interna poster inom koncernen och med hänsyn lagen lill inlernvinsieliminering.

14 §
Om särskilda hinder inte möler, skall i anslulning till uppgifter enligt

13 § även lämnas motsvarande uppgifler för samma rapportperiod under

det föregående räkenskapsåret.

Begrepp
och lermer skall i möjlig mån överensstämma med dem som har använts i den
senast framlagda årsredovisningen.

10
kap. Överskottsutdelning och annan användning av föreningens egendom

1
§ Föreningens medel får betalas ul till medlemmarna endasl i form av

överskoltsuldelning,
ålerbelalning av medlemsinsatser enligt 4 kap., utbe- 23

s. 24 Kontrollera mot PDF

lalning vid nedsältning av
medlemsinsatsernas belopp och utskiftning vid Prop. 1986/87:7 föreningens
likvidation. Med överskoltsuldelning avses i denna lag

1.
gollgörelse i form av
efterlikvider, återbäringar eller liknande som grundas på rörelsens resultat
ulan att ha räknals in i redovisade årsresultat, och

2.
utdelningar från redovisade
årsresultat i form av medlemsåterbäring eller på annat sätt ( vinstutdelning ).

Alt
stadgarna skall innehålla beslämmelser om användningen av vinst och av behållna
lillgångar vid föreningens likvidalion följer av 2 kap. 2 §.

2 §
Vinstutdelning får inte överstiga vad som i den fastställda balansräk

ningen och, i fråga om moderförening, i den fastställda koncernbalansräk

ningen för det senaste räkenskapsåret redovisas som föreningens eller

koncernens fria egna kapital med avdrag för

1. del
belopp som enligt lag eller stadgarna skall avsättas lill bundet egel

kapital eller, i fråga om moderförening, del belopp som av det fria egna

kapilalel i koncemen enligt årsredovisningarna för förelag inom denna

skall föras över till det bundna egna kapilalel, och

2. belopp
som annars enligt stadgarna skall användas för något annat

ändamål än utdelning till medlemmarna.

Vinstutdelning,
som beräknas på annat sätl än i förhållande lill den omfattning i vilken
medlemmarna har deltagit i föreningens verksamhet eller i övrigt lagit denna i
anspråk, fär fastställas till högst en ränla för år på inbetalda medlemsinsatser
som moisvarar del av riksbanken fastställda diskonto som gällde vid
räkenskapsårets utgång med tillägg av tre procentenheter.

3 §
Gotlgörelser som avses i 1 § andra stycket 1 får inte lämnas i vidare

mån än all föreskriven avsättning kan göras till reservfonden.

Överskottsutdelning
får iiUe ske med så stort belopp att utdelningen med hänsyn till föreningens
eller koncernens konsolideringsbehov, likviditet eller ställning i övrigt slår
i strid med god affärssed.

4 §
Gotlgörelser och sådan vinstutdelning som beräknas i förhållande till

den omfattning i vilken någon har deltagit i föreningens verksamhet eller i

övrigt tagit denna i anspråk får lämnas även till andra än medlemmar.

Även
vinstutdelning av det slag som avses i 2 § andra stycket får lämnas till
innehavare av förlagsandelar. Därvid gäller inte den begränsning i fråga om
utdelningens höjd som anges där.

5
§ Föreningsslämman fattar
beslul om överskoltsuldelning. Den får uppdra åt styrelsen att fatta beslut om
gotlgörelser.

6
§ Till reservfonden skall
avsättas minst fem procent av den del av föreningens nettovinst för årel som
inte går åt för att täcka en balanserad föriusl. Vid avsättning till
reservfonden skall till nettovinsten räknas även gottgörelser. Uppgår
reservfonden till minst tjugo procent av det inbetalda insalskapitalet behöver
sådan avsättning till reservfond som avses i detta stycke inle ske, om summan
av reservfonden och det inbetalda insatskapitalet uppgår antingen till minst
fyrtio procent av nettovärdet på föreningens lillgångar eller till minsl samma
belopp som föreningens skulder enligt balansräkningen.

Till
reservfonden skall vidare avsättas del belopp som

1.
medlem vid avgång ur föreningen inle får tillbaka av sina insatser, 24

s. 25 Kontrollera mot PDF

2.
förlagsandelsinnehavare inte
får ul vid inlösen av en föriagsinsats, Prop. 1986/87:7

3.
enligt stadgarna skall avsättas
till reservfonden,

4.
enligt beslut av
föreningsstämman i övrigt skatl föras över från det i balansräkningen
redovisade fria egna kapitalet lill reservfonden.

Reservfonden
får enligt beslul av föreningsslämman sältas ned endasl för alt täcka sådan
föriusl enligt den fastställda balansräkningen som inte kan täckas av fritt
eget kapital.

Vid
lillämpningen av första stycket skall belopp som i balansräkningen har lagils
upp under rubriken Avsatt till pensioner inle räknas som skuld i den mån det
överstiger det belopp under vilkel poslen enligt 7 § första stycket lagen
(1967: 531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m. inle får nedbringas.

Regeringen
eller den myndighel som regeringen besiämmer får medge en förening eller vissa
grupper av föreningar undantag hell eller delvis från bestämmelserna i
första-tredje styckena, om det finns synnerliga skäl till det med hänsyn till
arten av föreningsverksamheten och övriga omständigheter.

7 §
Sker utbetalning till en medlem eller någon annan i strid mot denna

lag, skall mottagaren betala tillbaka vad han har erhållit med ränta beräk

nad enligt 5 § räntelagen (1975:635) från del att utbetalningen erhållils
inlill

dess alt högre ränta skall belalas enligt 6 § räntelagen till följd av 3 eller
4 §

samma lag. Delta gäller dock inte, om moltagaren hade skälig anledning alt

anla alt utbetalningen utgjorde laglig överskoltsuldelning.

För
den brisl som uppkommer vid återbetalningen ansvarar enligt 13 kap. 1-4 §§ de
som har medverkat till alt besluta om eller verkställa utbetalningen eller till
atl upprälla eller fastställa en oriktig balansräkning som har legal till grund
för beslutet.

8 §
Föreningsstämman får besluta om gåvor till allmännyttiga eller där

med jämförliga ändamål, om del med hänsyn till ändamålet, föreningens

ställning och omständigheterna i övrigt kan anses skäligl. Slyrelsen får för

sådana ändamål endast använda tillgångar som med hänsyn till föreningens

ställning är av ringa belydelse.

11
kap. Likvidation och upplösning

Frivillig
likvidation

1 §
Föreningsslämman kan besluta alt föreningen skall träda i likvida

lion.

Elt
beslut om likvidation är giltigt endasl om samtliga röstberättigade har förenat
sig om beslutet eller detla har fallals på två på varandra följande
föreningsstämmor och på den senare stämman bilrätts av minst två Iredjedelar av
de röstande. Längre gående villkor för alt beslutet skall bli giltigt får
föreskrivas i sladgarna. Likvidationen inträder omedelbart eller den senare dag
som föreningsstämman beslutar.

Elt
beslut om likvidation kan dock alltid fattas med enkel majorilel, om det gäller
etl beslul enligt 19 § andra slyckel eller om det föreligger grund för
tvångslikvidalion enligt 3 eller 4 §. Vid lika röstetal utgörs stämmans beslul
av den mening som ordföranden biträder. Elt beslut om likvidalion enligt delta
siycke har omedelbar verkan.

2 §
Styrelsen skall genast lill föreningsstämman hänskjuta frågan humvi

da föreningen skall träda i likvidation, om det på grund av inträffade 25

s. 26 Kontrollera mot PDF

förluster
eller av annan orsak finns anledning att anta att föreningens Prop.
1986/87:7 ställning fortgående kommer att försämras så alt föreningens skulder
inle täcks av tillgångarna.

Tvångslikvidation

3 § Om antalet föreningsmedlemmar går ned under del lägsla
antal som

föreskrivs i 2 kap. 1 §, skall styrelsen snarast möjligt till föreningsstämman

hänskjuta frågan humvida föreningen skall träda i likvidation. Inträder inte

elt lillräckligt antal medlemmar i föreningen inom tre månader efler det atl

anlalet har gåll ned under del föreskrivna lägsla anlalel, skall slyrelsen,

om inle stämman beslutar att föreningen skall träda i likvidalion, hos rätlen

ansöka att föreningen försätts i likvidation. En sådan ansökan kan även

göras av en styrelseledamot, verkslällande direktören, en revisor, en före

ningsmedlem eller en innehavare av förlagsandel.

Görs ansökan enligt första slyckel, förordnar rätten atl
föreningen skall träda i likvidation, om del inte under ärendets handläggning i
första insians styrks atl det föreskrivna lägsla medlemsantalet har uppnåtts.

Om slyrelseledamöterna underlåter atl fullgöra vad som
åligger dem enligt försia stycket, svarar de och andra som med vetskap om denna
underlåtenhet handlar på föreningens vägnar solidariskt för de förpliktelser
som uppkommer för föreningen. Ett sådant ansvar inträder även för sådana
medlemmar som, när likvidalionsplikt föreligger enligt första slyckel, med
vetskap om likvidationspliklen deltar i beslul atl fortsätta föreningens verksamhel.
Ansvarighet enligt denna paragraf gäller dock inle för förpliktelser som
uppkommer sedan likvidationsfrågan har hänskjutits till rättens prövning eller
sedan etl tillräckligt antal medlemmar har inträtt efter den tid som anges i
försia slycket.

4 § Rätten skall förordna all föreningen skall träda i
likvidation, om

1.
likvidationsskyldighel
föreligger enligt stadgarna,

2.
föreningen
efter en konkurs som avslutats med överskott inle inom föreskriven tid har
fattat beslut om likvidation enligt 19 §,

3.
föreningen
saknar till registret anmäld behörig slyrelse eller verkställande direkiör som
skall finnas enligt denna lag, eller

4. föreningens verksamhet drivs på etl sätt som
uppenbarligen inle

motsvarar de förutsättningar under vilka registrering har skett.

Beslut om likvidation skall dock inte meddelas, om del
styrks all likvidalionsgrunden har upphört under ärendets handläggning i
försia instans.

Frågor om likvidation enligt första stycket prövas på
anmälan av regislreringsmyndigheten eller, i fall som avses i 1—3, på ansökan
av styrelsen, styrelseledamot, verkställande direklören, föreningsmedlem eller
innehavare av förlagsandel. I de fall som avses i försia stycket 2 eller 3
prövas frågan även på ansökan av borgenär eller av annan vars rält kan vara beroende
av atl del finns någon som kan företräda föreningen.

Förfarandet hos rälien

5 § Görs ansökan eller anmälan som avses i 3 eller 4 §,
skall rätten

genast kalla föreningen saml de föreningsmedlemmar och borgenärer som

vill yttra sig i ärendet atl inställa sig för rätten på en beslämd dag, då
frågan

om skyldighel för föreningen atl träda i likvidalion skall prövas. Kallelsen

skall delges föreningen, om det kan ske på annal sätt än enligt 15-17 §§

delgivningslagen (1970:428). Kallelsen skall kungöras genom rättens för

sorg i Post- och Inrikes Tidningar minst två och högsl fyra månader före 26

inställelsedagen.

s. 27 Kontrollera mot PDF

6 § Har sökanden haft
kostnader för delgivning eller kungörelse saml för Prop. 1986/87:7

expeditioner i ett ärende enligt 3 eller 4 §, skall kostnaderna belalas av

föreningens
medel, om föreningen förpliktas träda i likvidation eller om rätten i annal
fall finner del skäligl. När anmälan har gjorts av regislreringsmyndigheten,
skall dessa kosinader belalas av föreningen eller, om föreningen saknar
lillgångar, av staten.

Genomförandet
av likvidationen

7 §
När föreningsstämman har fattal beslul om likvidalion skall detla

genom stämmans försorg genast anmälas till rälien. Denna skall därefler

ulan dröjsmål ulse en eller flera likvidatorer. En domslol som fattar beslut

atl föreningen skall träda i likvidation skall samlidigt utse en eller flera

likvidatorer. Likvidatorerna Iräder i styrelsens och verkställande direklö

rens ställe och har i uppgifl att genomföra likvidationen.

Om
en förening som har trätt i likvidalion saknar lill regislret anmäld behörig
likvidator, skall rätten förordna en eller flera likvidatorer efler anmälan av
regislreringsmyndigheten eller ansökan av föreningsmedlem, borgenär eller annan
vars rätt kan vara beroende av att det finns någon som kan företräda
föreningen.

Likvidatorerna
skall genast för registrering anmäla beslut om likvidation och förordnande av
likvidator.

Bestämmelserna
i denna lag om slyrelse och styrelseledamöter lillämpas på likvidatorerna, i
den mån inle annal följer av delta kapitel.

Ell
uppdrag atl vara revisor upphör inte genom atl föreningen träder i likvidalion.
Bestämmelserna i 8 kap. tillämpas under likvidationen. Revisionsberällelsen
skall innehålla ett uttalande huruvida enligt revisorernas mening likvidationen
onödigl fördröjs.

8
§ I fråga om föreningsstämma
under likvidationen skall bestämmelserna i denna lag om föreningsstämma
tillämpas, i den mån inle annat följer av detla kapilel.

9
§ När föreningen har trätt i
likvidation skall styrelsen och verkställande direktören genast avge en
redovisning för sin förvallning av föreningens angelägenheter under den tid
för vilken redovisningshandlingar inle förat har lagts fram på föreningsstämma.
Redovisningen skall läggas fram på föreningsstämma så snart del kan ske.
Bestämmelserna om årsredovisning och revisionsberättelse skall tillämpas.

Om
tiden även omfattar det föregående räkenskapsårel, skall en särskild
redovisning avges för detla år. I en moderförening skall denna särskilda
redovisning även omfatta koncernredovisning.

10
§ Likvidatorerna skall genast
söka kallelse på föreningens okända borgenärer.

11
§ Likvidatorerna skall så snart
del kan ske genom försäljning på offentlig auktion eller på annat lämpligl sätl
förvandla föreningens egendom lill pengar, i den mån del behövs för
likvidationen, samt betala föreningens skulder. Föreningens rörelse får
fortsättas, om del behövs för en ändamålsenlig avveckling eller för alt de
anslällda skall få skäligt rådrum för alt skaffa sig nya anställningar.

Om
rätlen har beslutat om likvidalion enligt 4 § försia slycket 4, får

likvidatorerna inte utan särskilt tillstånd av föreningsslämman avytira

föreningens egendom på annal sätt än genom försäljning på offenllig auk- 27

s. 28 Kontrollera mot PDF

tion. Till dess att
beslutet har vunnit laga kraft får likvidatorerna inte utan Prop. 1986/87: 7
stämmans samtycke vidta några likvidationsåtgärder ulan endast vårda
föreningens egendom och bevaka dess angelägenheter.

12 §
Likvidatorerna skall för varje räkenskapsår avge en årsredovisning,

som skall läggas fram på den ordinarie föreningsstämman för godkännan

de. I fråga om likvidatorernas redovisning och dess behandling på för

eningsstämman lillämpas inte 7 kap. 4 § andra slyckel 1 och 2, 9 kap, 9 §

andra slycket 7, 9 § tredje och Qärde styckena saml 10 och 11 §§.

I
balansräkningen las del egna kapilalel upp i en post, varvid insatskapitalet
anges inom linjen och i förekommande fall delas upp på medlemsin-satskapilal
och förlagsinsatskapilal.

Ingen
tillgång får tas upp till elt högre värde än den beräknas inbringa efler avdrag
för försäljningskostnaderna. Om en lillgång kan beräknas inbringa ell
väsentligt högre belopp än det värde som har tagits upp i balansräkningen eller
om för en skuld eller en likvidationskostnad kan beräknas åtgå ell belopp som väsenfligt
avviker från den redovisade skulden, skall vid tillgångs- eller skuldposten
det beräknade beloppet anges inom linjen.

13 §
När den i kallelsen på okända borgenärer bestämda anmälningsti

den har gått ut och alla kända skulder blivil betalda, skall likvidatorerna

skifta föreningens behållna tillgångar. Om något skuldbelopp är tvisligt

eller inte förfallet lill belalning eller av annan orsak inte kan betalas,
skall

så mycket av föreningens medel som kan behövas för denna betalning

behållas och återstoden skiftas.

De
föreningsmedlemmar eller innehavare av förlagsandelar som vill klandra skiftet
skall väcka talan mol föreningen senasl tre månader efter det all
slutredovisning lades fram på föreningsslämman.

Om
en medlem eller innehavare av en förlagsandel inle inom fem år efler det att
slutredovisning lades fram på föreningsstämman har anmält sig för all lyfta vad
han erhållit vid skiftet, har han förlorat sin räll till detla. Om medlen är
ringa i förhållande till de skiftade tillgångarna, kan rätten på anmälan av
likvidatorerna förordna atl medlen skall tillfalla allmänna arvsfonden. I
annat fall skall 16 § lillämpas.

14 §
När likvidatorerna har fullgjort silt uppdrag, skall de så snart det

kan ske avge en slutredovisning för sin förvallning genom en förvaltnings

berättelse som avser likvidationen i dess helhel. Berättelsen skall även

innehålla en redogörelse för skiftet. Till berättelsen skall fogas redovis

ningshandlingar för hela likvidationsliden. Berättelsen och redovisnings

handlingarna skall avlämnas till revisorerna. Dessa skall inom en månad

därefter avge en revisionsberättelse över slutredovisningen och förvalt

ningen under likvidationen.

Efter
del att revisionsberättelsen har avlämnats lill likvidatorerna skall dessa
genast kalla föreningsmedlemmarna till en föreningsstämma för granskning av
slutredovisningen. Slutredovisningen med bifogade redovisningshandlingar och
revisionsberättelsen skall hållas lillgängliga och sändas till medlemmar och
innehavare av förlagsandelar enligt bestämmelserna i 7 kap. 8 § Qärde stycket
samt läggas fram på slämman. Föreskrifterna i 7 kap. 4 § andra slyckel 3 och
tredje stycket om beslut på föreningsstämma om ansvarsfrihet för
slyrelseledamölerna och verkställande direklören skall lillämpas på likvidatorerna.

s. 29 Kontrollera mot PDF

15 § När likvidatorerna
har lagt fram slutredovisningen, är föreningen Prop. 1986/87:7

upplöst. Detta förhållande skall genast anmälas för registrering.

En
tiondel av samtliga röstberättigade kan dock begära hos likvidatorerna all en
föreningsstämma inkallas för all behandla frågan huruvida lalan skall väckas
enligt 13 kap. 5 §. Därvid lillämpas 7 kap. 7 § andra meningen.

Om
likvidatorerna finner att föreningen är på obesiånd och inle kan beiala
likvidationskoslnaderna, skall de ansöka om all föreningen försätts i konkurs.

16
§ Om det efter föreningens
upplösning enligt 15 § visar sig att föreningen har tillgångar eller om talan
väcks mot föreningen eller del av någon annan orsak uppkommer behov av en
likvidationsåtgärd, skall likvidationen fortsättas. Detla skall genast anmälas
av likvidatorerna för registrering. Kallelse till första föreningsstämman
efter återupptagandet skall utfärdas enligt stadgarna. Däruiöver skall
skrifUiga kallelser sändas till varje föreningsmedlem vars posiadress är känd
för föreningen.

17
§ Om en förening har trätt i
likvidalion på grund av föreningsstämmans beslul, kan slämman sedan
revisorerna har avgetl yltrande besluta atl likvidationen skall upphöra och
föreningens verksamhet återupptas. Etl sådanl beslut får dock inte fattas, om
det finns anledning lill likvidalion på grund av denna lag eller stadgarna
eller om utskiftning har ägl rum.

När
beslut enligt första stycket fallas, skall en slyrelse samiidigi väljas.

Föreningsstämmans
beslut om likvidationens upphörande och val av slyrelse skall likvidatorerna
genast anmäla för regisirering. Beslutet får inle verkställas förrän
registrering har skett.

Om
elt likvidationsbeslut som avses i I, 3 eller 4 § har blivit upphävi genom en
dom eller ett beslul av domstol som har vunnit laga kraft, skall likvidatorerna
genast anmäla detla för regisirering samt kalla till föreningsstämma för val
av styrelse.

När
likvidalion har upphört enligt denna paragraf skall 14 § tillämpas.

Upplösning
utan likvidation

18 §
Om någon anmälan rörande föreningen inte har kommit in till regi

streringsmyndigheten under de lio senaste åren, skall denna på lämpligl

sätt undersöka huruvida föreningen har upphört med sin verksamhet. Om

det då inle framgår alt föreningen fortfarande beslår, skall den avföras ur

regislret och är därmed upplöst. Uppkommer därefter behov av likvida

lionsåtgärd, skall på ansökan av den vars rätt berörs en eller flera likvida

torer förordnas av rälien. Kallelse till försia föreningsslämman skall ske

enligt 16 §.

Konkurs
och ackord

19 §
Om en förening är försatt i konkurs och denna avslulas ulan över

skott, är föreningen upplöst när konkursen avslutas.

Om
det finns överskott, skall föreningsstämman inom en månad från det atl
konkursen avslutades besluta att föreningen skall träda i likvidation. Om inle
etl sådant beslul fattas gäller 4 §.

Var
föreningen i likvidation när den försaltes i konkurs, skall likvidationen
fortsättas enligt 16 §, om konkursen avslulas med överskott.

s. 30 Kontrollera mot PDF

20 § Om en förening
försätts i konkurs eller om förhandling om offentligt Prop. 1986/87:7
ackord inleds för föreningen, skall konkursdomaren sända en underrättelse om
beslutet till regislreringsmyndigheten för regisirering.

Under
konkursen företräds föreningen som konkursgäldenär av den styrelse och
verkställande direktör eller de likvidatorer som finns vid konkursens början.
Även under konkursen gäller dock bestämmelserna i denna lag om rätt atl avgå,
om entledigande och om nylillsällning.

När
en konkurs har avslutats eller en förhandling om offentligt ackord har
avslutats på annat sätt än genom konkurs, skall konkursdomaren genast för
registrering underrätta regislreringsmyndigheten och i del förra fallet ange om
något överskott finns eller inte. Konkursdomaren skall även för registrering
underrätta registreringsmyndighelen när en överrält genom beslul som vunnit
laga kraft har upphävt etl beslut atl försätta föreningen i konkurs eller att
inleda förhandling om offentiigl ackord.

12
kap. Fusion och inlösen av aktier i dotteraktiebolag

Fusion
genom absorption

1 §
Genom etl avtal om fusion kan en ekonomisk förening (den överlå

tande föreningen) gå upp i en annan ekonomisk förening (den övertagande

föreningen). En sådan fusion innebär all medlemmarna i den överlåtande

föreningen blir medlemmar i den övertagande föreningen, atl den överlå

tande föreningen upplöses ulan likvidalion saml alt dess lillgångar och

skulder övertas av den övertagande föreningen. Avlalet skall för att bli

gilligl godkännas av föreningsstämman i den överlåtande föreningen.

Fusion
kan ske, trots att den överlåtande föreningen har trätt i likvidalion. I ett
sådant fall skall likvidationen avslutas när tillstånd lill fusionen enligt 6 §
har registrerats.

2 §
Följande handlingar skall hållas tillgängliga för de röstberättigade,

föreningsmedlemmarna och innehavarna av förlagsandelar i den överlå

tande föreningen under minsl en vecka före den föreningsstämma vid

vilken frågan om godkännande av fusionsavtalet skall behandlas saml

läggas fram på stämman:

1.
förslag till föreningsstämmans
beslul,

2.
fusionsavlalet,

3. en
redogörelse av styrelsen i den överlåtande föreningen för de

omständigheter som kan vara av vikl vid bedömningen av förslagels lämp

lighet för föreningen,

4.
ett yttrande av revisorerna
över styrelsens redogörelse enligt 3, samt

5.
avskrift av den övertagande
föreningens årsredovisning för det senaste räkenskapsåret, försedd med
anteckning om föreningsstämmans beslul rörande föreningens vinst eller förlust,
samt avskrift av revisionsberällelsen för samma räkenskapsår.

Skall
den överlåtande föreningens årsredovisning inle behandlas på den stämma som
anges i första stycket eller har den övertagande föreningens årsredovisning för
det senaste räkenskapsåret inle behandlals pä en stämma i den föreningen,
skall i stället för de handlingar som anges i första slycket 5 följande
handlingar hållas tillgängliga och läggas fram på den förstnämnda stämman i
enlighel med vad som anges i första slyckel:

1.
avskrift av föreningens senasle
årsredovisning, försedd med anteckning om föreningsstämmans beslut rörande
föreningens vinst eller föriusl, saml avskrift av revisionsberättelsen för det
år årsredovisningen avser,

2.
en av föreningens styrelse
undertecknad redogörelse för händelser av 30

s. 31 Kontrollera mot PDF

väsenllig betydelse för
föreningens ställning som har inträffat efter del att Prop. 1986/87: 7
årsredovisningen har avgells, saml 3. ett av revisorerna avgivet yltrande över
styrelsens redogörelse enligt

Handlingarna
skall genast sändas lill sådan röstberättigad, medlem eller innehavare av
föriagsandel som begär det och uppger sin postadress.

Fusion
genom kombination

3 §
Genom etl avtal om fusion kan två eller flera föreningar (de överlå

tande föreningarna) förenas genom alt bilda en ny förening (den överta

gande föreningen). En sådan fusion innebär att medlemmarna i de överta

lande föreningarna blir medlemmar i den nya föreningen, att de överta

lande föreningarna upplöses ulan likvidalion saml atl deras lillgångar och

skulder övertas av den nya föreningen. Avtalet skall för att bli gilligl

godkännas av föreningsstämman i varje överlåtande förening. Bestämmel

serna i 1 § andra stycket skall därvid tillämpas.

De
handlingar som anges i 2 § första stycket 1-4 och andra stycket 1-3 skall
upprättas för varje överiåtande förening. De skall hållas tillgängliga för de
röstberättigade, föreningsmedlemmarna och innehavarna av föriagsandelar i
respektive överlåtande förening under minst en vecka före den föreningsstämma
vid vilken frågan om godkännande av fusionsavlalet skall behandlas.
Handlingarna skall genast sändas lill sådan röstberättigad, medlem eller
innehavare av förlagsandel som begär det och uppger sin postadress.
Handlingarna skall läggas fram på stämmorna.

Fusionsavlalet
skall innehålla etl förslag till sladgar för den nya föreningen och ange hur
styrelse och revisorer skall utses. Om de överlåtande föreningarna godkänner
fusionsavlalet, skall de samtidigt i enlighet med fusionsavtalets beslämmelser
utse styrelse och revisorer i den nya föreningen.

Fusionsförfarandet

4 §
Elt beslut om godkännande av fusionsavtal är giltigt endast om del

har biträtts av samtliga röstberättigade eller har fatlats på två på varandra

följande föreningsstämmor och på den senare stämman har biträtts av

minst två tredjedelar av de röstande. I stadgarna får föreskrivas villkor

som går längre.

En
medlem i en överlåtande förening som inte har samtyckt till fusionen, får säga
upp sig lill utträde ur föreningen inom den lid och på de villkor som anges i 7
kap. 15 § Iredje stycket.

5 §
När fusionsavlalet har slufligt godkänls av föreningsstämman skall

del anmälas av föreningen för registrering. Om delta inle har skell inom

fyra månader från stämmans beslul eller om regislreringsmyndigheten

genom lagakraftägande beslut har avskrivit en sådan anmälan eller vägrat

regisirering av avlalet, har frågan om fusion fallit.

Hinder
mot registrering möter, om fusionen har förbjudils enligt konkurrenslagen
(1982: 729) eller om näringsfrihetsombudsmannen inte har beslutat atl lämna
fusionen utan åtgärd enligt 20 § första stycket konkurrenslagen.

6 §
Senasl två månader efler det atl avtalet om fusion har registrerats

skall såväl överlåtande som övertagande föreningar ansöka om tillstånd atl

verkställa
avtalel. Ansökan skall göras hos rätten i den ort där den överiå- 31

s. 32 Kontrollera mot PDF

lande eller, vid fusion
enligt 3 §, den överlagande föreningens styrelse har Prop. 1986/87:7 sitt
säte. Vid ansökningshandlingen skall fogas bevis att fusionsavtalet har
registrerats och en förteckning över den eller de överlåtande föreningarnas
kända borgenärer med angivande av deras postadresser.

Rätlen
skall kalla den eller de överlåtande föreningarnas borgenärer, såväl kända som
okända, med föreläggande för den som vill bestrida ansökningen att senast viss
dag skriftligen hos rätten anmäla detta vid påföljd att han annars anses ha
medgett ansökningen. Kallelsen skall skyndsamt kungöras genom rättens försorg i
Post- och Inrikes Tidningar. Kronofogdemyndigheten i orten och alla kända
borgenärer skall underrättas särskilt genom rätlens försorg.

Tillstånd
skall meddelas, om ansökningen inte bestrids eller om de borgenärer som
bestrider den får full betalning eller betryggande säkerhet för sina
fordringar. Om den rätt som tillkommer innehavare av pensionsfordran finns
beslämmelser i 23 § andra slycket lagen (1967: 531) om tryggande av
pensionsutfästelse m. m.

En
borgenär som samtidigt är gäldenär i samma rättsförhållande skall inle las upp
i förteckningen över föreningens kända borgenärer. Han skall inte heller kallas
av rätlen och har inte rätt till betalning eller säkerhet enligt tredje
stycket.

7 §
Rätten skall underrätta överlåtande förenings regislreringsmyndighet

om ansökan om tillstånd alt verkställa fusionsavlalet och om lagakraftvun

nel beslut som har meddelats med anledning av ansökningen.

När
etl lagakraftvunnel beslul om lillslånd att verkställa fusionsavlalet har
registrerats, anses fusionen genomförd och överlåtande förening upplöst.
Överlåtande förenings medlemmar blir då medlemmar i den övertagande
föreningen, om inle uppsägning har sketl enligt 4 § andra stycket. Samtidigt
övergår överlåtande förenings tillgångar och skulder med undantag av
skadeståndsanspråk enligt 13 kap. 1-3 §§ lill den övertagande föreningen.

Registreringsmyndigheten
skall förklara atl frågan om fusion har fallit, om ansökan om rättens tillstånd
inle har gjorts inom föreskriven tid eller om rätten genom lagakraftvunnel
beslut har avslagit ansökningen.

Åven
om en förening anses upplöst enligt andra stycket, kan en tiondel av samfliga
röstberättigade hos slyrelsen påkalla föreningsstämma för all behandla frågan
huruvida talan skall väckas enligt 13 kap. 5 §. Därvid tillämpas 7 kap. 7 §
andra meningen. Om slämman beslutar alt väcka lalan, skall den samlidigt
förordna atl föreningen skall träda i likvidation. Beträffande genomförandel av
likvidationen lillämpas 11 kap. Likvidatorerna behöver dock inte söka kallelse
på okända borgenärer.

Fusion
mellan en ekonomisk förening och ett helägt dotleraktiebolag

8 §
Om en ekonomisk förening äger samtliga aktier i ett dotteraktiebolag,

kan föreningens och bolagets styrelser träffa ett fusionsavtal som innebär

att bolagel skall gå upp i föreningen. Bolagels styrelse skall anmäla avtalel

för registrering hos bolagels regislreringsmyndighet.

I
fråga om del fortsatta fusionsförfarandet tillämpas 6 § saml 7 § första
stycket, andra slyckel försia och tredje meningarna saml tredje stycket. Vad
som sägs där om överiåtande förening skall i stället gälla bolaget.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Inlösen av
aktier i ett dotleraktiebolag Prop. 1986/87: 7

9 § Om en ekonomisk förening själv eller tillsammans med
ett eller flera

dotterföretag äger mer än nio tiondelar av aktierna med mer än nio tionde

lar av röstetalet för samtliga akiier i ett dotteraktiebolag, har föreningen

räll atl av de övriga aktieägarna i bolaget lösa in de återstående aktierna.

Den som har aktier som kan lösas in har också rält att få dessa inlösta av

föreningen.

En tvist humvida rält eller skyldighet lill inlösen
föreligger eller om lösenbeloppet prövas av tre skiljemän. Om inle annat följer
av bestämmelserna i detla kapitel, gäller i fråga om skiljemännen och
förfarandet inför dem i lillämpliga delar vad som är föreskrivet i lagen
(1929:145) om skiljemän. Bestämmelserna i 18 § andra slycket nämnda lag om den
tid inom vilken skiljedomen skall meddelas gäller dock inte. Kostnaderna för
skiljemannaförfarandel skall bäras av föreningen, om inle skiljemännen på
särskilda skäl ålägger någon annan aktieägare att helt eller delvis svara för
dessa kostnader. Part som är missnöjd med skiljedomen har rätl atl väcka lalan
vid domslol inom sextio dagar från det att han fick del av skiljedomen i
huvudskrift eller bestyrkt avskrift. Rält domstol är tingsrätten i den ort där
bolagets styrelse har sitt säte.

Har föreningen förvärvat större delen av sina aktier i
bolagel på grand av att en vidare krets inbjudils atl lill föreningen överlåta
sådana aktier mot viss ersättning, skall lösenbeloppel motsvara ersättningen,
om det inte finns särskilda skäl för annat.

10 § Vill en ekonomisk förening lösa in aktier i etl
dotleraktiebolag enligt

9 § men kan en överenskommelse om detta inte träffas, skall föreningen

hos bolagels styrelse skriftligen begära att tvisten hänskjuts till skiljemän.

Föreningen skall samlidigt uppge sin skiljeman.

Om en begäran görs enligt försia slyckel, skall bolagels
slyrelse genast genom kungörelse i Posl- och Inrikes Tidningar och den eller de
ortstidningar som styrelsen bestämmer anmoda de aktieägare mol vilka lösningsanspråket
riktas alt skriffligen uppge sin skiljeman lill bolagel senast två veckor från
kungörelsen. Anmodan skall även genom brev sändas lill varje sådan aklieägare,
om hans posiadress är känd för bolaget.

Om inte samtliga aktieägare, vilkas namn är införda i
aktieboken och mot vilka lösningsanspråket riktas, inom den föreskrivna tiden
har uppgett en gemensam skiljeman, skall bolagels slyrelse begära hos rätten i
den ort där styrelsen har sitt säte all god man förordnas. Denne skall hos
samma rält ansöka om förordnande av en sådan skiljeman och i tvisten bevaka de
frånvarande aktieägarnas rätt.

11 § Aktieägarna är skyldiga atl lill föreningen överiämna
sina akliebrev

med påskrifter om överlåtelse, om en tvist om inlösen enligt 9 § prövas av

skiljemän eller domslol och det är ostridigt mellan parterna alt det förelig

ger lösningsrätt eller om del i en dom som har vunnit laga kraft har

förklarats att sådan rätt föreligger utan att lösenbeloppet samtidigt har

fastställts. Skyldighet att överlämna aktiebreven föreligger dock endast om

föreningen ställer sådan säkerhet för kommande lösenbelopp jämle ränla

som godkänns av skiljemännen eller, om tvisten är anhängig vid domslol,

av domstolen.

Aktieägarna har räll lill skälig ränla på lösenbeloppel
för liden från det att säkerhel har ställts till dess atl lösenbeloppet
förfaller till belalning.

12 § Om elt fastställt lösenbelopp har erbjudits en
aktieägare utan atl

denne har överiämnat sina aktiebrev, skall föreningen ulan
dröjsmål sälta

3 Riksdagen 1986187. I saml. Nr 7

s. 34 Kontrollera mot PDF

ned lösenbeloppet enligt
lagen (1927:56) om nedsättning av pengar hos Prop. 1986/87:7 myndighet.
Föreningen får inte göra förbehåll om rätt att återta det nedsatta beloppet.

13
§ Föreningen är ägare till aktierna, om säkerhet har slällls enligt 11 § eller
om nedsättning har sketl enligt 12 §. Innan aktiebreven har överlämnats till
föreningen medför breven i sådana fall endasl rält för innehavaren alt mol
överlämnande av breven till föreningen eller länsstyrelsen få ut lösenbeloppet
med ränta.

Om
elt aktiebrev inle har överlämnats inom en månad från del atl föreningen blev
ägare lill aktien, får det ulfärdas ett nylt akliebrev som är ställt till
föreningen. Det nya aktiebrevel skall innehålla uppgift om all del ersätter det
äldre brevet. Om det äldre brevet därefter överlämnas lill föreningen, skall
det i sin tur överlämnas Ull bolaget för att makuleras.

13
kap. Skadestånd m. m.

1
§ Om en styrelseledamot eller
verkställande direktören uppsåfligen eller av oaktsamhet skadar föreningen då
han fullgör sill uppdrag, skall han ersälta skadan. Detsamma gäller när skadan
tillfogas en föreningsmedlem eller någon annan genom överträdelse av denna lag
eller stadgarna.

2
§ En revisor är
ersätlningsskyldig enligt de grunder som anges i 1 §. Han ansvarar även för
skada som uppsåtligen eller av oaklsamhel orsakas av hans medhjälpare.

Om
ett revisionsbolag är revisor, åligger ersättningsskyldigheten detla bolag och
den som är huvudansvarig för revisionen. Om en sammanslutning eller ell
revisionsorgan som avses i 8 kap. 4 § är revisor, åligger
ersättningsskyldigheten den som har förrättat revisionen och den som har utsett
honom.

3
§ En föreningsmedlem eller en
röstberättigad som inte är medlem är skyldig att ersälla den skada som han
genom att medverka till överträdelse av denna lag eller stadgarna uppsålligen
eller av grov oaktsamhet tillfogar föreningen, en medlem eller någon annan.

4
§ Om någon är
ersättningsskyldig enligt 1-3 §§, kan skadeståndet jämkas efter vad som är
skäligl med hänsyn lill handlingens beskaffenhet, skadans storlek och
omständigheterna i övrigt.

Skall
flera ersätta samma skada, svarar de solidariskt för skadeståndet i den mån
inle skadeståndsskyldighelen har jämkats för någon av dem enligt första
slycket. Vad någon har utgett i skadestånd får krävas lillbaka från de andra
efter vad som är skäligt med hänsyn lill omständigheterna.

5 §
Talan om skadestånd till föreningen enligt 1-3 §§ kan väckas, om

vid en föreningsstämma majorileten eller en minoritet bestående av minsl

en tiondel av samtliga röstberättigade har biträtt elt förslag om atl väcka

skadeståndstalan eller, såviit gäller en styrelseledamot eller verkställande

direktören, har röstat mot ell förslag om att bevilja ansvarsfrihet. En

uppgörelse om skadeståndsskyldigheten kan Iräffas endast av förenings

stämman och bara under förulsältning att inte en tiondel av samtliga

röstberättigade röstar mol förslagel lill uppgörelse. Om en föreningsmed

lem för skadeståndstalan för föreningens räkning, kan någon uppgörelse

inte iräffas utan hans samtycke.

Talan
om skadestånd till föreningen får föras av röstberättigade som 34

s. 35 Kontrollera mot PDF

utgör minsl en tiondel av
samtliga röstberättigade. Om en röstberättigad Prop. 1986/87: 7 sedan talan
har väckts avstår från lalan, kan likväl de övriga fullfölja denna. Den som har
väckt talan svarar för rättegångskostnaderna men har rätt lill ersättning av
föreningen för den kostnad som täcks av vad som har kommit föreningen till godo
genom rättegången.

Talan
för föreningens räkning mot en styrelseledamot eller verkställande direktören
om skadestånd på gmnd av ell beslut eller en ålgärd under ett räkenskapsår
skall väckas senasl elt år från det att årsredovisningen och
revisionsi)erättelsen för räkenskapsåret lades fram på föreningsstämma.

Har
ett beslut fattals om alt bevilja ansvarsfrihet eller alt inle föra
skadeståndstalan utan att del minsta antalet röstberättigade som avses i första
stycket röstat mol beslulel eller har liden för talan försuttits enligt tredje
stycket, kan trols delta talan enligt första eller andra slyckel väckas, om del
i årsredovisningen eller i revisionsberättelsen eller på något annal sätt lill
föreningsstämman inte har lämnals i väsenfliga hänseenden rikliga och
fullständiga uppgifter om det beslul eller den åtgärd som ligger till grund för
talan.

Skadeståndstalan
som grundas på brott kan alhid föras av styrelsen.

6
§ Sådan lalan för föreningens räkning enligt 1-3 §§ som inte grundas på broll
kan ej väckas mot

1. slyrelseledamol
eller verkslällande direktören sedan tre år har förflu

tit från utgången av det räkenskapsår då det beslut eller den åtgärd, som

ligger till gmnd för talan fattades eller vidtogs,

2.
revisor sedan tre år har
förflutit från det att revisionsberättelsen lades fram på föreningsstämman
eller yttrande som avses i denna lag avgavs,

3.
föreningsmedlem eller
röstberättigad, som inle är föreningsmedlem, sedan två år har förflutil från del
beslut eller den åtgärd som ligger till grand för lalan.

Försätts
föreningen i konkurs på en ansökan som gjorts innan den lid som anges i försia
stycket har gått ul, kan konkursboet föra lalan enligt 1 -3 §§ trots atl frihet
från skadeståndsansvar har inträtt enligt 5 §. Efter utgången av den nämnda
liden kan en sådan lalan dock inte väckas senare än sex månader från första
borgenärssammanträdet eller, i mindre konkurs, från konkursbeslulet.

14
kap. Föreningens firma

1 §
En ekonomisk förenings firma skall innehålla orden "ekonomisk"

och "förening" eller förkortningen "ek. för." I firman får
inle ordet

"bolag" eller någol annat som betecknar ell bolagsförhållande las in
på etl

sådanl säll som kan leda lill missförståndet atl ett bolag innehar firman.

Firman skall tydligt skilja sig från andra ännu bestående firmor som är

införda i något av de föreningsregister som avses i 15 kap. 1 §. Registre

ringen av en förenings firma gäller för hela landel. I övrigl finns bestäm

melser om registreringen i firmalagen (1974:156).

Om
föreningens firma skall registreras på två eller flera språk, skall varje
lydelse anges i sladgarna.

Föreningens
styrelse kan anla bifirma. Bestämmelserna i försia stycket gäller även bifirma.
Uttrycket ekonomisk förening eller förkortning därav får dock inte las in i en
bifirma.

2 §
Skriftliga handlingar som utfärdas för en förening bör undertecknas

med föreningens firma. Har styrelsen eller någon annan ställföreträdare för

föreningen
utfärdai en handling utan firmateckning och framgår det inte av 35

s. 36 Kontrollera mot PDF

handlingens innehåll att
den har utfärdats på föreningens vägnar, svarar de Prop. 1986/87: 7 som har
undertecknat handlingen solidariskt för förpliktelsen enligt handlingen. Delta
gäller dock inte, om

1. det
framgick av omständigheterna vid handlingens tillkomst att hand

lingen utfärdades för föreningen, saml

2. medkonlrahenten
har fåll ett av föreningen behörigen undertecknat

godkännande av handlingen utan oskäligt dröjsmål efter del all aniingen en

begäran om sådant godkännande har framställts eller personlig ansvarighet

har gjorts gällande mot undertecknarna.

3
§ Endast ekonomisk förening får i sin firma använda uttrycket ekonomisk
förening eller förkortning därav.

I
firmalagen (1974:156) finns beslämmelser om förbud mol användning av firma och
om hävande av firmaregistrering.

15
kap. Registrering m. m.

1 §
Registreringsmyndighet för en ekonomisk förening är länsstyrelsen i

det län där föreningens styrelse enligt stadgarna har sitt säle.

Elt
föreningsregister skall föras hos registreringsmyndighelen för registreringar
enligt denna lag eller andra förfatiningar.

Regeringen
kan förordna att ett föreningsregister skall föras gemensamt för två eller
flera län. Vad som sägs i denna lag om län gäller även område för vilket ett
gemensamt föreningsregister förs.

Regeringen
eller den myndighet som regeringen besiämmer meddelar föreskrifter om avgifier
i regislreringsärenden enligt denna lag.

2
§ Registreringsmyndigheten
skall utan dröjsmål kungöra i Post- och Inrikes Tidningar vad som införs i föreningsregistrel
med undantag för registrering av underrättelse enligt 11 kap. 20 §. En
kungörelse som avser ändring i elt förhållande som lidigare har införts i
registret skall endasl ange ändringens art.

3
§ Det som enligt denna lag
eller särskilda bestämmelser har blivit infört i föreningsregistret skall anses
ha kommii till tredje mans kännedom, om det enligt 2 § har kungjorts i Post-
och Inrikes Tidningar och del inte av omständigheterna framgår all han varken
kände till eller borde ha känt lill det som kungjorts.

4
§ Om en sökande vid anmälan för
registrering inte har iakttagit vad som är föreskrivet om anmälan, skall han
föreläggas att inom viss tid avge yttrande eller vidta rättelse. Delsamma
gäller, om registreringsmyndigheten finner att ett beslul som anmäls för
regisirering eller en handling som bifogas anmälningen

1.
inle har tillkommit i behörig
ordning,

2.
till sitt innehåll strider mot
denna lag eller annan författning eller stadgarna, eller

3.
i något viktigare hänseende har
en otydlig eller vilseledande avfattning.

Om
sökanden inte rättar sig efler föreläggandel, skall anmälan avskrivas. En
underrättelse om denna påföljd skall las in i föreläggandet. Finns det även
efter det att yttrandet har avgetts något hinder mot registrering och har
sökanden hafl tillfälle all yttra sig över hindret, skall registrering vägras,
om det inte finns anledning alt ge sökanden ett nytt föreläggande.

Bestämmelserna
i försia stycket ulgör inte hinder mot regisirering av elt 36

s. 37 Kontrollera mot PDF

beslul av
föreningsstämman, om rätten lill lalan mol beslutet har gått Prop. 1986/87:7
förlorad enligt 7 kap. 17 § andra slycket.

Regislreringsmyndigheten
skall genast skriffligen underrätta föreningen när registreringsmyndigheten
fattar beslut enligt 11 kap. 18 §, 12 kap. 7 § tredje stycket eller 16 kap. 2
§.

5
§ I firmalagen (1974: 156)
finns bestämmelser om avförande av en firma ur regislret sedan en dom om att
häva firmaregistreringen har vunnit laga kraft.

6
§ Myndighels beslul i
tillståndsärenden enligt 6 kap. 3 eller 4 §, 8 kap. 3-5 §§, 9 kap. 6 § eller 8
§ första stycket 1 eller 10 kap. 6 § femte stycket överklagas lill regeringen
genom besvär.

Elt
beslut av regislreringsmyndigheten som innebär atl anmälan har avskrivits eller
regisirering har vägrats enligt 4 § första och andra styckena överklagas lill
kammarrätten genom besvär inom två månader från beslutets dag. Detsamma gäller
ell beslul av registreringsmyndigheten som avses i 4 § Qärde stycket.

Länsstyrelsens
beslut enligt denna lag överklagas i övriga fall till kammarrätten genom
besvär.

16
kap. Straff och vite

1 §
Till böler eller fängelse i högst ett år döms den som uppsålligen eller

av oaktsamhet bryter mot 6 kap. 8 § andra stycket andra meningen eller

9 § första stycket andra eller tredje meningen.

Till
böter döms den som

1. uppsåfligen
eller av oaktsamhet underiåter atl föra medlemsförteck

ning eller hålla sådan förteckning lillgänglig enligt 3 kap. 6 §, eller

2. uppsåfligen
eller av oaktsamhet bryter mot 14 kap. 3 § första stycket.

I fall som avses i 8 kap. 16 § första stycket skall inte följa ansvar enligt

20
kap. 3 § brottsbalken.

2 §
Registreringsmyndighelen kan vid vite förelägga verkställande direk

tören eller styrelseledamot alt fullgöra skyldighel enligt denna lag eller

andra författningar alt

1.
till myndigheten sända in
behöriga redovisningshandlingar, revisionsberättelser eller delårsrapporter,
saml

2.
hos myndighelen göra behörig
anmälan för registrering.

Elt
föreläggande enligt första slycket 2 får inte meddelas, om underlåtenheten all
göra anmälan medför alt föreningsstämmans eller styrelsens beslut förfaller
eller föreningen blir skyldig att träda i likvidation.

Registreringsmyndighelen
skall pröva frågan om utdömande av elt vite som har förelagts enligt första
stycket.

Föreskrifter
om ikraftlrädande av denna lag meddelas i lagen (1987:000) om införande av
lagen (1987:000) om ekonomiska föreningar.

2
Förslag till Prop. 1986/87:7

Lag om införande av lagen (1987:000) om ekonomiska
föreningar

Härigenom
föreskrivs följande.

Allmänna
bestämmelser

1 §
Lagen (1987:000) om ekonomiska föreningar och denna lag träder i

krafl den Ijanuari 1988.

Bestämmelserna
i 9 § andra slyckel och 11 § i denna lag träder dock i krafl två veckor efter
den dag då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk
förfaltningssamling.

2 §
Genomlagen(1987:000)omekonomiskaföreningarupphävs,medde

begränsningar som följer av denna lag,

1.
lagen (1951:308) om ekonomiska
föreningar,

2.
lagen (1951:309) angående
införande av nya lagen om ekonomiska föreningar.

3 §
Om det i lag eller annan författning hänvisas till föreskrifter som har

ersatts genom bestämmelser i lagen (1987:000) om ekonomiska föreningar

eller i denna lag, tillämpas i slället de nya bestämmelserna.

De
hänvisningar lill lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar som finns i lagen
(1972: 262) om understödsföreningar och i lagen (1973: 370) om
arbetslöshetsförsäkring skall dock fortsätta att gälla.

4
§ För ekonomiska föreningar som
har registrerats före den 1 januari 1988 gäller lagen (1987:000) om ekonomiska
föreningar med de undanlag som anges i del följande.

5
§ Om registrering av en
ekonomisk förenings firma har beviljals eller sökts före den 1 januari 1988
gäller registreringen för hela landet från sistnämnda dag.

Om
till följd av första stycket rätt lill firmor som är förväxlingsbara uppstår
utanför de län där föreningarna är registrerade, kan domslol på yrkande av part
efler vad som är skäligl föreskriva att någon av firmorna eller båda får
användas där endast om det sker på särskilt sätt, såsom med tillfogande av
ortsangivelse eller med annat förtydligande.

6
§ Om en förenings stadgar inte
anger vilken tid föreningens räkenskapsår skall omfatta, skall kalenderåret
vara räkenskapsår.

7
§ Registrering och
verkslällande av elt beslul av föreningsstämman som har fattats före utgången
av december 1987 samt talan mot ett sådant beslut skall ske enligt lagen
(1951:308) om ekonomiska föreningar. Del sagda gäller dock inte om annal följer
av 11 § denna lag.

8
§ En styrelseledamot som har
tillträtt sitl uppdrag före utgången av december 1987 skall snarast efler denna
tidpunkt anmäla silt aktieinnehav enligt 6 kap. 5 § lagen (1987:000) om
ekonomiska föreningar.

9
§ Bestämmelsen i 6 kap. 3 §
första slyckel första meningen lagen

(1987:000)
om ekonomiska föreningar tillämpas från och med första ordi- 3g

narie
föreningsstämma som hålls efter lagens ikraftträdande.

Beslut
enligt 6 kap. 3 § tredje stycket nämnda lag får meddelas före den Prop.
1986/87:7

I januari 1988.

10
§ En likvidaUon skall genomföras enligt lagen (1951: 308) om ekonomiska
föreningar, om likvidator har utsetts före utgången av december 1987.

II §
Redan före den 1 januari 1988 får föreningsstämman med tillämp

ning av bestämmelserna om majoritelskrav i 7 kap. 14 § lagen (1987:000)

om ekonomiska föreningar besluta sådana ändringar i sladgarna som be

hövs för alt stadgarna skall stämma överens med den nya lagen. Beslutet

skall gälla från och med den 1 januari 1988.

12 §
Om en förenings stadgar efter ulgången av december 1987 strider

mot lagen (1987:000) om ekonomiska föreningar, skall slyrelsen ulan

dröjsmål lägga fram förslag till föreningsstämman om ändring av sladgarna

så att de överensstämmer med den nya lagen. Vad nu sagts gäller dock inte

föreskrifter i sladgarna som med stöd av denna lag får tillämpas efter

ulgången av december 1987.

SärskUda
bestämmelser om vissa äldre föreningar

13
§ Bestämmelserna i 14-19 §§
avser endast ekonomiska föreningar som har registrerats före den 1 januari
1953.

14
§ En förening får bestå med
oförändrad firma, även om föreningen inte uppfyller villkoren för en ekonomisk
förening enligt 1 kap. 1 § första stycket lagen (1987:000) om ekonomiska
föreningar. Stadgarnas föreskrifter om föreningens ändamål får ändras endast
om ändringen medför att föreningen uppfyller de nämnda villkoren.

Endast
om föreningen uppfyller de nämnda villkoren, får en ändring av firman lill
överensstämmelse med 14 kap. 1 § lagen (1987:000) om ekonomiska föreningar
registreras.

15
§ Är rätlen lill inträde i en
förening enligt föreskrifl i stadgarna mera begränsad än som är tillåtet enligt
3 kap. 1 § lagen (1987:000) om ekonomiska föreningar, får föreningen fortsätta
atl lillämpa föreskriften, om inte regisirering som avses i 14 § andra slycket
har ägl rum.

16
§ Bestämmelserna i 10 kap. 2 §
andra stycket lagen (1987:000) om ekonomiska föreningar gäller endast om
föreningen uppfyller villkoren för en ekonomisk förening enligt 1 kap. 1 §
första stycket nämnda lag.

17
§ Om ordinarie föreningsstämma
som avses i 7 kap. 4 § lagen (1987:000) om ekonomiska föreningar enligt
föreskrift i sladgarna får hållas senare än som är tillåtet enligt nämnda
lagrum, får föreningen fortsätta atl lillämpa föreskriften. Stämman skall dock
alllid hållas inom nio månader efler ulgången av föregående räkenskapsår.

18
§ De särskilda bestämmelserna i
lagen (1911:55 s. 1) om ekonomiska föreningar för föreningar med personligt
ansvariga medlemmar skall fortsätta atl flllämpas på föreningar som består den
I januari 1988 och vilkas medlemmar då har personligt ansvar.

19
§ Saknar stadgarna
föreskrifter om vad som skall ske med en för- 39 enings behållna
lillgångar när den upplöses, gäller betämmelserna om detta

i
lagen (1911: 55 s. 1) om ekonomiska föreningar.

3 Förslag till

Lag om
ändring i lagen (1967: 531) om tryggande av

pensionsutfästelse
m. m.

Härigenom föreskrivs alt 20 och 23 §§ lagen (1967: 531) om
tryggande av pensionsutfästelse m. m. skall ha följande lydelse.

Prop.
1986/87:7

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Likvidation
ombesörjes av pensionsstiftelsens styrelse, som därvid framlägger förslag till
fördelning av stiftelsens medel. Förslaget skall hållas tillgängligt på
arbetsplatsen och omedelbart tillställas förening som avses i 17 § första
stycket.

Den som
har fordran pä pension eller annan rält till ersättning ur sliftelsen äger hos
tillsynsmyndigheten anmäla klander mot förslaget lill fördelning inom en månad
från den dag då förslaget blev lillgängligl på arbelsplalsen. För skada, som
tillfogas fordringsägare, ansvarar styrelsens ledamöter efler de grunder som
anges i 209, 211 och 212 §§ lagen om akliebolag.

Den som
har fordran på pension eller annan rätl till ersättning ur stiftelsen äger hos
tillsynsmyndigheten anmäla klander mot förslaget till fördelning inom en månad
från den dag då förslagel blev tillgängligt på arbetsplatsen. För skada, som
tillfogas fordringsägare, ansvarar styrelsens ledamöter efler de grunder som
anges i 15 kap. 1 och 4 §§ aktiebolagslagen (1975:1385).

23
§' övergår näringsverksamhet från en arbelsgivare lill en annan och avtalas
därvid alt ansvarei för pensionsutfästelse skall överflyttas på efterträdaren,
skall samtycke till överflyttningen inhämtas från innehavaren av
pensionsfordringen. Tillsynsmyndigheten äger medge atl samtycke icke behöver
inhämtas, om efterträdaren kan anses god för pensionsutfästel-

s. 40 Kontrollera mot PDF

Har i
författning meddelals särskilda bestämmelser om tillvaratagande av
fordringsägares rält vid fusion, gäller dessa i stället för reglerna i första
stycket. Innehavare av pensionsfordran behöver dock ej förtecknas och kallas i
ärende om fusion enligt 14 kap. 4 § aktiebolagslagen (1975: 1385) om
tillstånds-myndigheten medger det. Detsamma gäller i ärende om vinstutdelning
enligt 6 kap. 5 § andra meningen, nedsätlning av akliekapitalet enligt 6 kap.
6 § och nedsättning av reservfonden enligt 12 kap. 4 § Iredje slyckel 3 samma
lag saml i ärende om vinstutdelning enligt

Har i
författning meddelals särskilda bestämmelser om tillvaratagande av
fordringsägares rätt vid fusion, gäller dessa i stället för reglerna i försia
stycket. Innehavare av pensionsfordran behöver dock ej förtecknas och kallas i
ärende om fusion enligt 14 kap. 4 § aktiebolagslagen (1975: 1385) eller 12
kap. 6 § lagen (1987:000) om ekonomiska föreningar, om tiUsynsmyndigheten
medger det. Delsamma gäller i ärende om vinstutdelning enligt 6 kap. 5 § andra
meningen, nedsättning av aktiekapitalet enligt 6 kap. 6 § och nedsältning av
reservfonden enligt 12 kap. 4 § tredje stycket

Senaste lydelse 1982: 1085.

Nuvarande lydelse

6
kap. 5 § andra meningen, nedsätlning av aktiekapitalet enligt 6 kap. 6 § och
nedsättning av reservfonden enligt 12 kap. 9 § andra stycket 3
försäkringsrörelselagen (1982:713).

Föreslagen
lydelse

3
aktiebolagslagen saml i ärende om vinstutdelning enligt 6 kap. 5 § andra
meningen, nedsältning av aktiekapitalet enligt 6 kap. 6 § och nedsättning av
reservfonden enligt 12 kap. 9 § andra slyckel 3 försäkringsrörelselagen (1982:
713).

Har
ansvarei för pensionsutfästelse sålunda överflyttats, anses utfästelsen ha
samma rättsverkningar som om arbetstagaren varit anställd hos efterträdaren
från dagen för anställningen hos företrädaren. Efter överflyttningen är
företrädaren fri från ansvar för utfästelsen.

Prop.
1986/87:7

Denna lag träder i kraft
den 1 januari 1988.

4 Förslag
till

Lag om ändring i bostadsrättslagen (1971: 479)

Härigenom föreskrivs i fråga om bostadsrältslagen
(1971:479) dels alt 42, 61, 64 och 72 §§ skall upphöra atl gälla, dels alt
rubrikerna närmast före 61, 62, 64 och 68 §§ skall ulgå, dels atl 41, 45-48,
55, 56, 58, 59, 65-71 och 73 §§ samt mbrikerna närmast före 43, 56, 58, 67, 69
och 70 §§ skall ha följande lydelse.

Prop.
1986/87:7

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Bestämmelserna
i 2 och 3 §§ lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar äger motsvarande
tillämpning i fråga om bostadsrättsförening.

Sladgar och firma m.m.'

Fören
bostadsrättsförenings förpliktelser svarar endast föreningens lillgångar. I
liUgångarna inräknas insatser och avgifter som har förfallit till betalning,
även om de ännu inte har betalts.

Bildandel av en bostadsrättsförening m. m.

45 §-

Bostadsrättsförenings firma skall innehålla ordet
bosladsrällsförening.

I firman får ej ordet bolag eller eljest någol som
betecknar etl bolagsförhållande inlagas på sådanl sätt alt därav kan
föranledas del misstaget alt firman innehas av elt bolag.

Firman skall lydligl skilja sig från andra hos
länsstyrelsen förut registrerade och ännu bestående föreningsfirmor. För
registrering av förenings firma gäller i övrigl vad som föreskrives i
firmalagen (1974: 156).

Annan än bostadsrättsförening och sammanslulning av
bostadsrättsföreningar får ej i sin firma eller annars vid beteckning av
rörelsen använda ordet bostadsrätt.

Bestämmelserna i 14 kap. 2 § lagen (1987:000) om
ekonomiska föreningar gäller ifråga om bostadsrättsföreningar.

46 §

Bestämmelserna
i 8 och 9 §§ lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar äger motsvarande
tUlämpning i fråga om bostadsrättsförening. Härvid skaU hänvisningen i 8 §
tredje stycket UU 5 § avse 43 § denna lag. Uppgifl om medborgarskap behöver ej
lämnas i ansökan om registrering.

Bestämmelserna
i / kap. 2 § andra stycket samt 2 kap. 3 och 4 §§ lagen (1987:000) om
ekonomiska föreningar gäller i fråga om bostadsrättsföreningar.

' Rubrik före 43 §.

Senaste
lydelse 1982: 353.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop.
1986/87:7

Genom
styrelsens försorg skall föras förteckning över bostadsrättsföreningens
medlemmar (medlemsförteckning) samt förteckning över de lägenheter som är
upplåtna med bostadsrätt (lägenhelsförleckning). Förteckning kan bestå av
betryggande lösblads- eller kortsystem.

Genom
styrelsens försorg skall föras förteckning över bostadsrättsföreningens
medlemmar (medlemsförteckning) samt förteckning över de lägenheter som är
upplåtna med bostadsrätt (lägenhelsförteckning). Förteckning kan beslå av
betryggande lösblads- eller kortsystem. Den kan också föras med automatisk
databehandling eller på annat Uknande sätl.

Medlemsförteckningen
skall för varje medlem innehålla uppgift om hans namn och postadress saml om
bostadsrätt som han innehar.

Medlemsförteckningen skall för varje medlem innehålla
uppgifl om hans fuUständiga namn och hemvist saml om bostadsrätt som han
innehar.

Styrelsen skall hålla förteckningen fillgänglig för den
som vill taga del av den.

55 §

Har
vinstutdelning beslutats och verkställts i slrid med 54 § eller bestämmelse i
föreningens stadgar, gäller 19 § lagen (1951:308) om ekonomiskaföreningar i
tillämpliga delar.

Bestämmelserna
i 20 § nämnda lag äger motsvarande tillämpning i fråga om bostadsrättsförening.

Har
vinstutdelning beslutats och verkställts i slrid med 54 § eller bestämmelse i
föreningens stadgar, gäller 10 kap.7 § lagen (1987:000) om ekonomiska
föreningar i till-lämpliga delar.

Bestämmelserna
i 10 kap. 8 § nämnda lag gäUer i fråga om bostadsrättsföreningar.

Styrelse
och firmateckning

Bostadsrättsföreningens ledning

Bestämmelserna
i 21-37 §§ lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar äger motsvarande tUlämpning
i fråga om bostadsrättsförening med nedan angivna avvikelser.

Bestämmelserna i 6 kap. lagen (1987:000) om ekonomiska föreningar
gäller i fråga om bostadsrättsföreningar med följande undantag:

1.
Av styrelsens
ledamöier skall alltid minst två eller, om slyrelsen består av mindre än fem
ledamöier, minst en väljas på föreningsstämma.

2.
Styrelseledamot
och suppleant för styrelseledamot samt firmalecknare behöver ej vara svensk
medborgare.

3.
Bostadsrättshavares make kan vara styrelseledamot eller suppleant för
styrelseledamot, även om han ej är medlem i föreningen, såvida icke annat
bestämts i stadgarna.

3.
Bostadsrättshavares
make eller sambo kan vara styrelseledamot eller suppleant för styrelseledamot,
även om han ej är medlem i föreningen, såvida icke annat bestämts i
stadgarna.

4.
Bestämmelserna
om verkställande direktör gäller inte.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop.
1986/87:7

Styrdsens
årsredovisning saml

revision

Revision
och särskild granskning samt redovisning

Bestämmelserna
i 38-51 §§ lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar gäller i flilämpliga
delar i frågaom bostadsrättsförening. Vad som sägs där om insats skall beträffande
bostadsrättsförening i stället gälla inträdesavgift, grundavgift och
upplåtelseavgift. Bostadsrättsföreningar är inte skyldiga alt upprätta
finansieringsanalys, koncernredovisning eller delårsrapport eller atl utse
auktoriserad revisor.

Bestämmelserna
i 8 och 9 kap. lagen (1987:000) om ekonomiska föreningar gäller i lillämpliga
delar i fråga om bostadsrättsföreningar. Vad som sägs där om insals skall
beträffande bostadsrättsförening i stället gälla inträdesavgift, grundavgift
och upplåtelseavgifl. Bostadsrättsföreningar är inte skyldiga all upprätta
finansieringsanalys, koncernredovisning eller delårsrapport eller atl, ; annat
faU än som avses i8 kap. 6 §, utse auktoriserad revisor.

Bestämmelserna
i 52-61 §§ lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar gäller i tillämpliga
delar i fråga om bostadsrättsförening. Innehar flera medlemmar bostadsrätt
gemensamt, äger de dock endast en röst, om ej annat bestämts i stadgarna.
Vidare kan medlems rösträtt utövas av medlemmens make som ombud, även om denne
ej är medlem i föreningen, såvida icke annal beslämts i stadgarna.

Bestämmelserna i 7 kap. lagen (1987:000) om ekonomiska föreningar
gäller i tillämpliga delar i fråga om bostadsrättsföreningar, dock medföljande
undantag:

1. Innehar flera medlemmar bo

stadsrätt gemensamt har de endasl

en röst, om inle annal har beslämts

i sladgarna.

2.
Föreningsstämmans
befogenheter får inte överlämnas åt särskili valda fullmäktige.

3.
I
slättet för 7 kap. 14 och 15 §§ tagen om ekonomiska föreningar gäller 62 och 63
§§ denna lag.

Bestämmelserna
i 70-95 §§ lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar äger molsvarande tillämpning
i fråga om bosladsrällsförening. Vad i 71 och 75 §§ föreskrives för det fall
anlalet föreningsmedlemmar nedgått under det i 5 § föreskrivna lägsta anlalet
skall i bostadsrättsförening tillämpas, om antalet medlemmar eller antalet bostadsrättshavare
nedgått under fem. Vidare skall vad i 83 § sägs om

Bestämmelserna
i // kap. lagen (1987:000) om ekonomiska föreningar gäUer i fråga om bostadsrättsföreningar.
Vad i // kap. 3 § föreskrivs för det fall antalet föreningsmedlemmar nedgåll
under del i 2 kap. 1 § föreskrivna lägsta antalet skall i bostadsrättsförening
till-lämpas, om antalet medlemmar eller anlalet bostadsrättshavare nedgått
under fem. Vidare skall vad i 11 kap. 12 § sägs om insatskapital i

3 Senaste lydelse 1980:1107,

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1986/87: 7

insatskapital i stället gälla inträdes- stället gälla
inträdesavgift, grund

avgift, grandavgift och upplålel- avgift och upplålelseavgift i bo

seavgift i bostadsrättsförening. stadsrällsförening.

66 §

Bestämmelserna i 96-98 §§ la- Bestämmelserna i 12 kap. lagen

gen (1951:308) om ekonomiska för- (1987:000) om ekonomiska för

eningar gäller i tillämpliga delar i eningar gäller i tillämpliga delar i

fråga om bostadsrättsförening. fråga om bostadsrättsföreningar.

Regisirering Registrering m.m.

67 §"

Bestämmelserna i 99-105 §§ la- Bestämmelserna i 15 kap. lagen

gen (1951:308) om ekonomiska för- (1987:000) om ekonomiska
för

eningar äger motsvarande tillämp- eningar gäller i fråga om bostads-

ning i fråga om bosladsräiisföre- rättsföreningar. Elt beslut om så-

ning. Härvid skall hänvisningen i dan ändring av stadgarna att sly-

100 § femte stycket UU 7 § tredje relsens säte skaU flyttas från ett län

stycket avse 45 § tredje slycket tiU ett annat får dock inte regislre-

denna lag. ras, om bostadsrättsföreningens

firma på grund av bestämmelserna 145 § tredje slyckel
första meningen denna lag inte får föras in i del senare länets
föreningsregister.

Beiräffande ansökan om registrering av ekonomisk plan
skall bestämmelserna om anmälan för regisirering äga motsvarande tillämpning.

Inskrivning av uppgifter angående bostadsrättsföreningar
skall ske i en särskild avdelning av det föreningsregister som avses i 15 kap.
I § lagen om ekonomiska föreningar.

68 §'

Bestämmelserna i 105 a § lagen

(1951:308) om ekonomiska föreningar äger motsvarande
tiUämpning i .fråga om bostadsrättsförening.

Mol beslul i ärende om behörighel som avses i 4 § andra
slycket föres talan hos regeringen genom besvär.

Talan mot länsstyrelses beslut i ärende som avses i 5 §
föres hos kammarrätten genom besvär.

"Senaste lydelse 1982:353.

' Senaste lydelse 1974; 1087.

Nuvarande lydelse Skadestånd

Föreslagen lydelse Skadestånd m. m.

Prop. 1986/87: 7

Bestämmelserna
i 106—109 §§ lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar äger molsvarande
tillämpning i fråga om bostadsrättsförening.

Bestämmelserna
i 13 kap. lagen (1987:000) om ekonomiska föreningar gäller i fråga om bostadsrättsföreningar.

Sirafjhesiämmelser

Straff
och vite

Bestämmelserna
i y/ö-//2 §§ lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar gäller i tillämpliga
delar i fråga om bosladsrällsförening. Vid tUlämpningen av bestämmelserna skall
dock iakttagas, att hänvisningen i 110 § 5 Ull 18 § skall avse 54 § denna lag
och hänvisningen i 111 §2 UU 68 § skaU avse 63 § denna lag.

Bestämmelserna
i 16 kap. lagen (1987:000) om ekonomiska föreningar gäller i flilämpliga delar
i fråga om bostadsrättsföreningar.

Till böter dömes

1. den som upplåter bostadsrätt i

strid med 3 eller 5 §,

2. styrelseledamot
eller likvida

lor, om han underiåler alt iakttaga

föreskrifl i 4 § sisla slycket eller

47-49 §,

3.
den som
uppsåtligen eller av grov oaklsamhel meddelar oriktig eller vilseledande
uppgift i utdrag enligt 50 §,

4.
den som bryter
mol 45 § sisla stycket eller upplåter andelsrätl i slrid med 79 §.

Till böler döms den som uppsålligen eller av oaktsamhet

1. upplåter bostadsrätt i strid

med 3 eller 5 §,

2. underlåter atl håUa registrerad

ekonomisk plan tiUgänglig enligt

4 § fiärde stycket,

3.
underiåler
atl föra medlemsförteckning eller atl hålla sådan förteckning tillgänglig
enligi 48 §,

4.
underiåler att
föra lägenhelsförteckning enligt denna lag eller meddelar oriktig eller
vilseledande uppgift i utdrag enligt 50 §,

5.
bryter mot 45
fjärde stycket eller upplåter andelsrätt i strid med 79 §.

Bestämmelserna
i 114-116 §§ lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar äger molsvarande
tiUämpning i fråga om bostadsrättsförening.

Förbehåll
i sladgarna enligt 116 § ulan bestämmelse om rätl för parterna alt klandra
skiljedomen får dock ej göras gällande i fråga om

Förbehåll i stadgarna enligt 7 kap. 18 § andra stycket
lagen (1987:000) om ekonomiska föreningar ulan bestämmelse om rätt

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Prop.
1986/87:7

bostadsrättshavares rätt
eller skyldighet all tillträda eller behålla lägenheten eller beträffande
fastställande av hyresvillkor enligt 7 § sista stycket. I övrigt gäller
förbehållet ej i fråga om tvist med anledning av upplåtelse av nyttjanderätt
enligt 1 § såviit genom förbehållet skiljemän utsetts eller bestämmelse meddelats
om skiljemännens antal, sättet för deras utseende eller förfarandel vid
skiljenämnden. I dessa hänseenden skall lagen (1929: 145) om skiljemän
tillämpas. Vad som sagls nu utgör dock ej hinder för alt i Sladgarna utse
hyresnämnden till skiljenämnd eller bestämma kortare tid för
skiljemannaålgärdens avslulande än den lid om sex månader som anges i nämnda
lag.

för parterna att klandra
skiljedomen får ej göras gällande i fråga om bostadsrättshavares rält eller
skyldighel att tillträda eller behålla lägenheten eller beiräffande fastställande
av hyresvillkor enligt 7 § sista slycket. I övrigt gäller förbehållet ej i
fråga om tvist med anledning av upplåtelse av nyttjanderätt enligt I § såvitt genom
förbehållet skiljemän utsetts eller beslämmelse meddelals om skiljemännens
antal, sättet för deras utseende eller förfarandet vid skiljenämnden. I dessa
hänseenden skall lagen (1929:145) om skiljemän tiUämpas. Vad som sagts nu ulgör
dock ej hinder för alt i sladgarna utse hyresnämnden lill skiljenämnd eller
bestämma kortare lid för skiljemannaålgärdens avslutande än den tid om sex
månader som anges i nämnda lag.

1.
Denna lag träder i kraft den I
januari 1988.

2.
Regisirering och verkställande
av ett beslul av föreningsstämman som har fattats före utgången av december
1987 samt talan mot etl sådanl beslul skall ske enligt äldre bestämmelser.

3.
En likvidation skall genomföras
enligt äldre bestämmelser, om likvidalor har utsetts före utgången av december
1987.

4.
Om en bostadsrättsförenings
stadgar efter ulgången av december 1987 strider mol denna lag, skall slyrelsen
utan dröjsmål lägga fram förslag till föreningsstämman om ändring av stadgarna
så atl de överensslämmer med de nya bestämmelserna.

5 Förslag
till

Prop. 1986/87:7

Lag om ändring i lagen (1973: 1150) om förvaltning av
samfälligheter

Härigenom
föreskrivs alt 25 och 54 §§ lagen (1973: 1150) om förvallning av samfälligheter
skall ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse

Förestagen
lydelse

25 §'

Samfällighetsförening regislreras hos länsstyrelsen i det
län där föreningens styrelse enligt sladgarna har sitt säte.

Hos
varje länsstyrelse skall föras samfällighelsföreningsregister för införing av
de uppgifler som enligt denna lag eller annan författning skall anmälas för
regisirering eller annars intagas i registret. I fråga om regisirering i
samfällighetsföre-ningsregistret äger 99-103 §§ lagen (1951:308) om
ekonomiska föreningar motsvarande tillämpning. Därvid skall 100 § fiärde
stycket gälla klandertalan som avses i 23 § första stycket och 53 § andra
stycket denna lag samt hänvisningen i 100 § femle slyckel UU 7 § tredje
slyckel avse 29 § första slycket andra punkten denna lag.

Hos varje länsstyrelse skall föras
samfällighelsföreningsregister för införing av de uppgifter som enligt denna
lag eller annan författning skall anmälas för registrering eller annars inlagas
i regislrel. I fråga om registrering i samfällighetsföre-ningsregistret gäUer
15 kap. 4 § första-tredje styckena lagen (1987:000) om ekonomiska föreningar.
Därvid skall hänvisningen i paragrafens tredje stycke gälla klandertalan som
avses i 23 § första stycket och 53 § andra slycket denna lag. Ett beslut om
sådan ändring av sladgarna alt styrelsens säle skall fiyltas från etl län UU
ell annal får dock inte registreras, om samfällighetsföreningens firma på grund
av bestämmelserna i 29 § försia stycket andra meningen denna lag inte får
föras in i del senare länets samfällighelsföreningsregister. Närmare
bestämmelser om samfällighelsföreningsregistret och om avgifter för
regisirering meddelas av regeringen.

54 §

I fråga om
skyldighet för styrelseledamot, syssloman enligt denna lag, revisor eller
medlem att ersätta skada, som han tillskyndat föreningen, medlem eller iredje
man, och om lalan om sådan ersällning äger 63-66 och 106-109 §§ lagen
(1951:308) om ekonomiska föreningar molsvarande lillämpning. Talan upplages
dock av fastighetsdomstolen.

I fråga om
skyldighet för styrelseledamot, syssloman enligt denna lag, revisor eller
medlem atl ersätta skada, som han tillskyndat föreningen, medlem eller tredje
man, och om lalan om sådan ersäitning äger 13 kap. lagen (1987:000) om
ekonomiska föreningar molsvarande tillämpning. Talan upptages dock av
fastighetsdomstolen.

Denna lag
Iräder i kraft den 1 januari 1988.

Senaste lydelse 1976:999.

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1975:417) om sambruksföreningar

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1975:417) om
sambruksföreningar

dels att 21-25 §§ skall upphöra att gälla,

dels alt rubrikerna närmast före 7, 8 och 21-25 §§ skall
ulgå,

dels alt 2
och 5-20 §§ samt rubrikerna närmasl före 3 och 13-20 §§ skall ha följande
lydelse,

dels alt i
lagen närmast före 6, 9 och 12 §§ skall införas nya rubriker av följande
lydelse.

Prop.
1986/87:7

Nuvarande
lydelse

2§

Beslåmmelserna i 2—4 §§ lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar
äger motsvarande tUlämpning ifråga om sambruksförening.

Inskrivning av uppgifler angående sambruksförening skall
ske i en särskild avdelning av det före-ningsregisier som avses i 4 § lagen om
ekonomiska föreningar.

Stadgar och firma m.m.'

Föreslagen lydelse

2§

För en sambruksförenings förpliktelser svarar endast
föreningens tiUgångar. I tillgångarna inräknas insatser och avgifier som har
förfallit till betalning, även om de ännu inte har betalts.

BUdandet av en sambruksförening

5§

Bestämmelserna i I kap. 2 § andra stycket samt 2 kap. 3
och 4 §§ lagen (1987:000) om ekonomiska föreningar gäller i fråga om sambruksföreningar.

6§

Bestämmelserna i 8 och 9 §§ lagen (1951:308) om
ekonomiska föreningar äger molsvarande tiUämpning ifråga om sambruksförening.
Härvid skall hänvisningen i 8 § tredje stycket UU 5 § avse 3 § denna lag.

Medlems intagande och avgång m. m.

8§

Bestämmelserna i 11 § första stycket, 12 och 13 §§ lagen
(1951:308) om ekonomiska för-

Föreningens medlemmar m.m.

6§

Bestämmelserna i JÄap. / § första stycket, 2 och 3 §§
tagen (1987:000) om ekonomiska för-

Rubrik
närmast före 3 §.

4 Riksdagen 1986187. I saml. Nr 7

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Prop.
1986/87: 7

eningar
gäUer i fråga om sambruksföreningar. Vid tillämpningen av bestämmelserna
skall dock hänvisningen i 3 kap. 3 § tiU 4 kap. 1 och 2 §§ avse 9 § denna
lag.

eningar äger molsvarande lUlämpning i fråga om
sambruksförening. Vid tillämpningen av bestämmelserna skall dock iakttagas att
hänvisningen i 13 § till 16 § skall avse 10 § denna lag.

Fråga om anlagande av medlem prövas av föreningsstämma, om
ej annat har bestämts i stadgarna.

9§ 7§

Medlem får uppsäga sig till utträde ur föreningen. I
stadgarna kan intagas förbehåll alt uppsägning ej får ske förrän viss tid efler
inträdel.

Bestämmelserna
i 3 kap. 4 § andra Slycket och 5 § lagen (1987:000) om ekonomiska föreningar
gäller i tillämpliga delar i fråga om sambruksföreningar.

Bestämmelserna i 14 § andra stycket och 15 § lagen
(1951:308) om ekonomiska föreningar gäller i lillämpliga delar i fråga om sambruksförening.

Medlemsförleckning

7§ 8§

Genom styrelsens försorg skall föras förleckning över
sambruksföreningens medlemmar. Förteckning kan bestå av betryggande lösblads-
eller kortsystem.

Förteckningen skall för varje medlem innehålla uppgifl om
hans fullständiga namn och hemvist och om den insals med vilken han dellager i
föreningen. Dessutom skall förteckningen innehålla uppgifl om sammanlagda
beloppel inbetalda insalser enligt senasl fastställda balansräkning.

Slyrelsen skall hålla förteckningen tillgänglig för den
som vill taga del av den. Medlem har rätt alt på begäran få skriftlig uppgift
av föreningen om medlemskapet och den insats som han har gjort.

Lösen av andelar

10 § 9§

När medlem
har avgått ur föreningen, är föreningen skyldig alt sex månader därefter lösa
hans andel.

Bestämmelserna i 16 § I mom. andra stycket och 2 mom. lagen
(1951:308) om ekonomiska föreningar gäller i tillämpliga delar i fråga om
sambruksförening. Därvid skall vad som där sägs om insals i stället avse
lösenbelopp för medlems andel.

Innehåller
förenings stadgar inskränkning i avgående medlems rätl enligt första stycket
eller 16 § 1 mom. andra slycket lagen om ekonomiska föreningar, skall detla
gälla utom i fall som avses i 68 § andra stycket samma lag.

Bestämmelserna
i 4 kap. 1 § tredje stycket och 2 § lagen (1987:000) om ekonomiska föreningar
gäller i tillämpliga delar i fråga om sambruksföreningar. Därvid skall vad som
sägs där om insats i slället avse lösenbelopp för medlems andel.

Innehåller förenings sladgar inskränkning i avgående
medlems rätt enligt försia stycket eller 4 kap. 1 § iredje stycket lagen om
ekonomiska föreningar, skall detla gälla ulom i fall som avses i 7 kap. 15 §
iredje stycket samma lag.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop.
1986/87:7

11 § 10 §

I sladgarna kan intagas förbehåll all föreningen skall ha
rätt att lösa andel som övergår lill ny ägare. Finnes sådant förbehåll skall i
stadgarna anges inom vilken lid lösningsrätten skall göras gällande hos
förvärvaren samt inom vilken tid ersällningen skall betalas.

12 § 11 §

Tvist om rätt att inträda som medlem i förening samt om
rätt till lösen av andel och om lösenbeloppets storlek prövas av tre skiljemän
enligt lagen (1929:145) om skiljemän, om ej annat har bestämls i sladgarna.

Kostnaderna för skiljeförfarandet skall bäras av
föreningen, om ej skiljemännen av särskilda skäl ålägger föreningens motpart
att hell eller delvis svara för dessa kostnader.

Föreningens ledning 12 §

Bestämmelserna i 6 kap. lagen (1987:000) om ekonomiska
föreningar gäller i fråga om sambruksföreningar med följande undantag:

Styrelse och firmaieckning 14 §

Bestämmelserna i 21-37 §§ lagen (1951:308) om ekonomiska
föreningar äger molsvarande tiUämpning i fråga om sambruksförening med
följande avvikelser.

1.
Styrelsen
består av en eller flera ledamöier.

2.
Styrelsen får
ej tillsältas i annan ordning än genom val på föreningsstämma.

3.
Bestämmelserna om verkställande direktör gäller inte.

Föreningsstämma 16 §

Bestämmelserna i 52—61 §§ lagen (1951:308) om ekonomiska
föreningar gäller i lillämpliga delar i fråga om sambruksförening. I stadgarna
får dock ej göras avsteg från bestämmelsen i 56 § första slyckel 1 att varje
medlem äger en röst. Vidare kan medlems rösträtt utövas av medlemmens make som
ombud, även om denne ej är medlem i föreningen, såvida ej annal har bestämls i
stadgarna.

Föreningsstämman

13 §

Bestämmelserna i 7 kap. lagen (1987:000) om ekonomiska föreningar
gäller i tillämpliga delar i fråga om sambruksföreningar med följande undantag:

1.
Avsteg
får inte göras i stadgarna från bestämmelsen i 7 kap. 1 § första Slycket atl
varje medlem har en röst.

2.
Föreningsstämmans
befogenheter får inte överlämnas ål särskUl valda fuUmäktige.

3.
Hänvisningen
i 7 kap. 15 § UU 4 kap. 1 § skall i stället avse 9 § denna lag.

Ändring av sambruksförenings stadgar

18 §

Bestämmelserna I 67 och 68 §§ lagen (1951:308) om
ekonomiska föreningar gäller i tiUämpliga delar

Nuvarande
lydelse

Föreslagen lydelse

Prop.
1986/87:7

i fråga om sambruksförening. Vid tillämpningen av
bestämmelserna skall iakttagas atl hänvisningen i paragraferna UU 16 § 1 mom.
skaU avse 10 § denna lag.

Talan mot föreningsstämmobeslut 19 §

Beslåmmelserna i 69 § lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar
äger motsvarande tillämpning ifråga om sambruksförening.

Styrdsens årsredovisning samt revision

15 §-

Bestämmelserna i 38-51 §§ lagen (1951:308) om ekonomiska
föreningar gäller i tillämpliga delar i fråga om sambruksförening. Vad som
sägs i 43 § andra stycket om insatsbelopp skall i slället avse lösenbelopp för
medlems andel. Sambruksföreningar är inle skyldiga att upprätta finansieringsanalys,
koncernredovisning eller delärsrapport eller atl utse aukloriserad revisor.

Reservfond och vinstutdelning

13 §

Bestämmelserna i 17 §, 18 § första stycket, 19 och 20 §§
lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar gäller i lillämpliga delar i fråga
om sambruksförening. Hår-vid skall hänvisningen i 18 § första stycket UU 16 § 1
mom. avse 10 § denna lag.

Vid tillämpningen av bestämmelserna i 17 § 1 mom. lagen
om ekonomiska föreningar skall ifråga om sambruksförening bland skulderna ej
inräknas gäld för vilken föreningen har lämnat säkerhet av panträtt på
grundval av inteckning i jord-

Revision och särskild granskning samt redovisning

14 §

Bestämmelserna i 8 och 9 kap. lagen (1987:000) om
ekonomiska föreningar gäller i lillämpliga delar i fråga om sambruksföreningar.
Vad som sägs i 9 kap. 9 § andra stycket 4 om insalsbelopp skall i stället avse
lösenbelopp för medlems andel. Sambruksföreningar är inte skyldiga all
upprätta finansieringsanalys, koncernredovisning eller delårsrapport eller
alt, / annat faU än som avses 18 kap. 6 §, ulse auktoriserad revisor.

Överskoltsuldelning och annan användning av föreningens
egendom

15 §

Bestämmelserna i 10 kap. lagen (1987:000) om ekonomiska
föreningar gäller i tillämpliga delar i fråga om sambruksföreningar med
följande undantag:

1.
Hänvisningen
i 10 kap. 1 § första stycket till 4 kap. skall i stället avse bestämmelserna
om lösen av andelar i9 § denna lag.

2.
Bestämmelsen
i 10 kap. 2 § andra stycket lagen om ekonomiskaföreningar gäller inle.

3.
Vid
fillämpningen av bestämmelserna i 10 kap. 6 § första stycket lagen om
ekonomiska for-

Senaste lydelse 1980:1110.

Nuvarande lydelse

Föreslagen
lydelse

Prop.
1986/87:7

bmksfastighet
inom sexflo procent av det senast faslställda taxeringsvärdet. Vad som har
sagls nu gäller i lillämpliga delar i fråga om annan egendom, vilken enligt
bestämmelse som meddelas av regeringen får anses erbjuda motsvarande säkerhet.

Vad i 17
§2 mom. lagen om ekonomiska föreningar sågs beträffande belopp, som har
lagits upp under rubriken Avsall till pensioner, skall i fråga om
sambruksförening gälla även i den mån sådant belopp täckes av kreditförsäkring
i svensk försäkringsanstall eller utländsk försäkringsanstall som har rält all
driva rörelse här i riket.

eningar skall bland skuldema ej inräknas gäld för vilken
föreningen har lämnal säkerhet av panträtt på grundval av inteckning i
jordbruksfasfighel inom sexflo procent av del senast fastställda
taxeringsvärdet. Vad som har sagts nu gäller i tilllämpliga delar i fråga om
annan egendom, vilken enligt bestämmelse som meddelas av regeringen får anses
erbjuda motsvarande säkerhet.

4. Vad som
sägs i 10 kap. 6 § fiärde stycket lagen om ekonomiska föreningar beträffande
belopp, som har tagits upp under rubriken Avsatt till pensioner, skall gälla
även i den mån sådant belopp läcks av kreditförsäkring i svensk försäkringsanstalt
eller ufländsk försäkringsanstall som har rält att driva rörelse här i rikel.

LikvidaUon och upplösning

20 §

Bestämmelserna i 70-95 §§ lagen (1951:308) om ekonomiska
föreningar äger motsvarande tUlämpning i fråga om sambruksförening. Vad i 71
och 75 §§ föreskrives för del fall anlalel föreningsmedlemmar har nedgått
under det i 5 § föreskrivna lägsta anlalel skall i sambruksförening
flllämpas, om antalet medlemmar har nedgått under tre och tillräckligt antal
medlemmar ej har inträtt inom ell år samt länsstyrelsen ej heller funnit
särskilda skäl medgiva, alt föreningens verksamhet ändå får fortsätta.

Talan mot styrelseledamot, revisor, föreningsmedlem eller
röstberättigad

Likvidation och upplösning 16 §

Bestämmelserna i 11 kap. lagen (1987:000) om ekonomiska
föreningar gäller i fråga om sambruksföreningar. Vad som föreskrivs i 11 kap.
3 § för det fall att antalet föreningsmedlemmar har nedgått under det i 2 kap.
1 § föreskrivna lägsta antalet skall i sambraksförening flllämpas, om antalet
medlemmar har nedgått under tre och tillräckligt anlal medlemmar ej har
inträtt inom ett år samt länsstyrelsen ej heller funnil särskilda skäl att
medge alt föreningens verksamhet ändå får fortsätta.

Skadestånd m.m.

Bestämmelserna
i 63-66 §§ lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar äger molsvarande lUlämpning
ifråga om sambruksförening.

Bestämmelserna
i 13 kap. lagen (1987:000) om ekonomiska föreningar gäller i fråga om sambruksföreningar.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop.
1986/87: 7

Skadestånd

23 §

Bestämmelserna
i 106-109 §§ lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar äger motsvarande
tillämpning ifråga om sambruksförening.

5 §

Föreningens firma 18 §

Sambruksförenings firma skall innehålla ordet
sambruksförening.

Sambruksförenings firma får ej innehålla ordel bolag eller
annat ord som kan föranleda lill anlagande all firman innehas av elt bolag.

Firman skall tydligt skilja sig från andra hos
länsstyrelsen förut registrerade och ännu bestående föreningsfirmor. För
regisirering av sambruksförenings firma gäller i övrigt vad som föreskrives i
firmalagen (1974: 156).

Annan än sambruksförening får ej i sin firma eller annars
vid beteckning av rörelsen använda ordet sambruksförening.

Bestämmelserna
i 14 kap. 2 § lagen (1987:000) om ekonomiska föreningar gäller i fråga om sambruksföreningar.

Registrering

21 §

Bestämmelserna i 99-105 §§ lagen (1951:308) om ekonomiska
föreningar äger motsvarande lillämpning i fråga om sambruksförening. Härvid
skall hänvisningen i 100 § femle slyckel UU 7 § iredje stycket avse 5 § tredje
stycket denna lag.

Registrering m. m. 19 §

Bestämmelserna i 15 kap. lagen (1987:000) om ekonomiska
föreningar gäUer i fråga om sambruksföreningar. Elt beslut om sådan ändring
av sladgarna all styrelsens säle skall fiyltas från etl län tUl ett annal får
dock inte regislreras, om sambruksföreningens firma på grund av bestämmelserna
i 18 § tredje slycket första meningen denna lag inte får föras in i det senare
länels föreningsregisler.

Inskrivning av uppgifter angående sambruksföreningar skaU
ske i en särskild avdelning av det föreningsregister som avses i 15 kap. I §
lagen om ekonomiska föreningar.

Länsstyrelsens beslul enligt 16 § överklagas UU
kammarrälten genom besvär.

Besvär

22 §

Bestämmelserna
i 105 a § lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar äger molsvarande tillämpning
ifråga om sambruksförening.

Nuvarande lydelse

Straffbestämmelser 24 §

Bestämmelserna
i 110—112 §§ lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar gäller i lillämpliga
delar i fråga om sambruksförening. Vid lillämpningen av bestämmelserna skall
iakttagas att hänvisningen i 110 § 7 UU 7 § fiärde stycket skaU avse 5 § fiärde
stycket denna lag.

Är gärning som avses i första stycket belagd med straff i
brottsbalken, dömes ej UU ansvar enligt denna lag.

Föreslagen lydelse

Siraff och vite 20 §

Bestämmelserna
i 16 kap. lagen (1987:000) om ekonomiska föreningar gäller i lillämpliga delar
i fråga om sambruksföreningar. Vid lillämpningen av bestämmelserna skall
hänvisningarna i 16 kap. 1 § UU 3 kap. 6 § och 14 kap. 3 § avse 8 § respektive
18 § fiärde slycket denna lag.

Prop.
1986/87:7

1.
Denna lag
Iräder i krafl den 1 januari 1988.

2.
Registrering
och verkslällande av elt beslut av föreningsstämman som har fatlals före
utgången av december 1987 saml talan mot etl sådanl beslut skall ske enligt
äldre bestämmelser.

3.
En likvidation
skall genomföras enligt äldre beslämmelser, om likvidator har utsetts före
utgången av december 1987.

4.
Redan från och
med dagen för utfärdandel av denna lag får föreningsslämman med lillämpning av
bestämmelserna om majoritetskrav i 7 kap. 14 § lagen (1987:000) om ekonomiska
föreningar besluta sådana ändringar i sladgarna som behövs för att stadgarna
skall stämma överens med denna lag. Beslutet skall gälla från och med den 1
januari 1988.

5.
Om en
sambruksförenings sladgar efter utgången av december 1987 slrider mot denna
lag, skall styrelsen utan dröjsmål lägga fram förslag till föreningsslämman om
ändring av stadgarna flll överensslämmelse med den nya lagen.

7 Förslag
till

Prop. 1986/87:7

Lag om ändring i lagen (1976: 351) om
styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar

Härigenom
föreskrivs alt 2, 3, 8, 9, 15 och 23 §§ lagen (1976:351) om
slyrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar
skall ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

gelägenheter för anstalterna, 3. ekonomisk förening som
ingår i jordbmkskasserörelsen.

3§' Med företag avses i denna lag aktiebolag eller
ekonomisk förening, vara lagen är tillämplig.

Lagen gäller icke

1.
bank- eller
försäkringsakliebolag,

2.
ekonomisk
förening som avses i 118 § försia stycket 1—3 lagen (1951:308) om ekonomiska
föreningar eller kreditkassa som sägs i 3 § lagen (1951:309) angående införande
av nya lagen om ekonomiskaföreningar.

2. ömsesidiga försäkringsbolag, sjukkassor,
understödsföreningar, andra försäkringsföreningar, hypo-teksföreningar eller
denförening av trafikförsäkringsanstaller som försäkringsinspektionen har
godkänt atl ha hand om gemensamma an-

Med
koncern förslås i denna lag svenska juridiska personer som enligt
bestämmelserna i 1 kap. 2 § aktiebolagslagen (1975: 1385) eller 1 a § lagen
(1951:308) om ekonomiska föreningar är moderförelag och dotterförelag i
förhållande lill varandra.

Med
koncern förslås i denna lag svenska juridiska personer som enligt
bestämmelserna i 1 kap. 2 § aktiebolagslagen (1975:1385) eller / kap. 4 §
lagen (1987:000) om ekonomiska föreningar är moderföretag och dotterföretag i
förhållande till varandra.

Om ej
annal följer av denna lag, äger bestämmelserna om styrelseledamot och
styrelsesuppleant i aktiebolagslagen (1975: 1385) eller lagen (1951:308) om
ekonomiska föreningar motsvarande lillämpning på arbetslagarledamot och suppleant
för sådan ledamot.

Om ej
annal följer av denna lag, äger bestämmelserna om styrelseledamot och
styrelsesuppleant i aktiebolagslagen (1975: 1385) eller lagen (1987:000) om
ekonomiska föreningar motsvarande flllämpning på arbetslagarledamot och suppleant
för sådan ledamoi.

Bestämmelserna
i 2 kap. 4 § 6 aktiebolagslagen (1975:1385), 6 §6 och 22 § andra stycket lagen
(1951:308) om ekonomiska för-

Bestämmelserna
i 2 kap. 4 § 6

aktiebolagslagen (1975:1385),

2 kap.
2 § 6 och 6 kap. 4 § andra stycket lagen (1987:000) om ekono-

Senaste lydelse 1980:1111.

Nuvarande
lydelse

eningar,
44 § första stycket 9 bostadsrättslagen (1971:479) samt 46 och 14 §2 lagen
(1975:417) om sambmksföreningar gäller ej ar-betstagariedamot eller suppleant
för sådan ledamoi.

Föreslagen lydelse

miska
föreningar, 44 § försia

slycket 9 bostadsrältslagen

(1971:479) saml 4 § 6 och
72 J 2 lagen (1975:417) om sambmksföreningar gäller ej arbetslagarledamot
eller suppleant för sådan ledamot.

Prop. 1986/87: 7

15 § Suppleant för
arbetslagarledamot har rätl atl närvara och ytlra sig vid styrelsens
sammanlräden, även om ledamolen är närvarande.

Vad som sägs i 8 kap. 9 §
försia slyckel andra meningen akliebolagslagen (1975:1385) om styrelseledamot
äger motsvarande lillämpning på suppleant för arbetslagarledamot.

Vad som sägs i 8 kap. 9 §
första slycket andra meningen aktiebolagslagen (1975:1385) eller 6 kap. 9 §
första slycket andra meningen lagen (1987:000) om ekonomiska föreningar om
styrelseledamot äger molsvarande tillämpning på suppleant för
arbetslagarledamot.

s. 57 Kontrollera mot PDF

I anmälan om styrelsens
sammansättning enligt 8 kap. 15 § ak-flebolagslagen (1975: 1385) eller 37 §
lagen (1951:308) om ekonomiskaföreningar skall anges om ledamot eller
suppleant har utsetts enligt denna lag.

I anmälan om styrelsens
sammansättning enligt 8 kap. 15 § aktiebolagslagen (1975:1385) eller 6 kap.
15 § lagen (1987:000) om ekonomiska föreningar skall anges om ledamot eller
suppleant har utsetts enligt denna lag.

Denna lag Iräder i kraft
den 1 januari 1988.

s. 58 Kontrollera mot PDF

Justitiedepartementet Prop. 1986/87: i

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 mars
1986

Närvarande: statsministern Carlsson ordförande, och
statsråden Feldt, Leijon, Hjelm-Wallén, Andersson, Bodslröm, Göransson, Gradin,
Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström,
Lindqvist

Föredragande: statsrådet Wickbom

Lagrådsremiss om ekonomiska föreningar 1 Inledning

År 1977 tillkallades en kommitté med uppdrag alt utreda
vissa frågor om kooperalionen. Kommillén anlog namnet kooperationsulredningen.
I maj 1981 fick utredningen genom tilläggsdirektiv i uppdrag alt göra en allmän
översyn av lagsiiftningen om ekonomiska föreningar.

Med anledning av tilläggsdirektiven utarbetade
utredningen' betänkandet (SOU 1984:9) Kooperaliva föreningar, som överiämnades
i mars 1984. Beiänkandei innehåller bl. a. ell förslag till lag om kooperativa
föreningar. Betänkandet har remissbehandlats.

Regeringen uppdrog den 20 oklober 1983 ål statskontoret
att sludera alternativa lösningar på en av utredningen aktualiserad fråga om
cenlral regisirering av kooperaliva föreningar. Med anledning av uppdraget har
statskontoret till regeringen överlämnal en den 29 februari 1984 dagtecknad
rapporl om syslem för registrering av kooperativa föreningar (justitiedepartementets
Dnr 789-84).

Till protokollet i della ärende bör fogas dels
ulredningens sammanfattning av sitt betänkande som bilaga 1, dels utredningens
lagförslag som bilaga 2, dels en förteckning över remissinstanserna som bilaga
3. En sammanställning av remissyttrandena har gjorts inom jusfltiedepartementet
och har publicerats i Ds Ju 1985:9.

Under ärendets beredning i justitiedepartementet har
kontakt hållits med förelrädare för de danska, finländska, isländska och norska
justitiedepartementen saml det danska induslrideparlementel.

' F.d. landshövdingen Lars Eliasson, ordförande, f.d.
riksdagsledamöterna Hans

Alsén och Sven Gustafson, direktörerna Owe Lundevall och Lars Marcus, f. d riks

dagsledamoten Anna-Lisa Nilsson, direktören Bertil Svenson, lantbrukaren Georg

Svensson och riksdagsledamoten Per Westerberg. 58

2 Allmän
motivering P''°p- 1986/87:7

2.1 Allmänna synpunkter

Den
ekonomiska föreningen är vid sidan av aktiebolaget den enda associationsform
som är avsedd för näringsverksamhet utan personligt ansvar för ägarna.

Gällande
bestämmelser om ekonomiska föreningar i allmänhet finns i lagen (1951:308) om
ekonomiska föreningar (FL). Utmärkande för en ekonomisk förening är att den
genom ekonomisk verksamhet skall främja sina medlemmars ekonomiska iniressen
och alt medlemmarna skall della i verksamheten som konsumenter, leverantörer
eller på annat sätt. Kravel på dellagande i verksamhelen ger den ekonomiska
föreningen en kooperativ prägel. Den kooperaliva karaktären markeras
ytterligare genom alt medlemskapet i princip skall vara öppet, genom atl varje
medlem som huvudregel skall ha en röst saml genom alt utdelning av överskott i
huvudsak skall ske i proportion lill varje medlems dellagande i verksamheten.
I övrigt bygger FL i hög grad på den äldre lagstiftningen om akliebolag,
nämligen lagen (1944:705) om akflebolag.

Vissa
ekonomiska föreningar, t. ex. bostadsrättsföreningar, regleras av särskild
lagstifining.

Kooperationsutredningen
har lagt fram elt förslag till lag om kooperativa föreningar som skall ersätta
FL. Förslaget innebär framför alll en modernisering och förenkling av FL:s
beslämmelser. Delta sker främsl genom en samordning med regelsystemet för
akflebolag i akliebolagslagen (1975:1385). Bland övriga nyheter märks förslag
till regler om fusion mellan en moderförening och elt dotleraktiebolag. Dessa
regler syflar bl. a. till att underlätta för arbelskooperationen.

Vid
remissbehandlingen har utredningsförslaget i stort sell fåll elt positivt
mottagande.

Totalt
är f n. ca 20 000 ekonomiska föreningar regisirerade i länsstyrelsernas
föreningsregister. Av dessa föreningar är uppskattningsvis ca 6 000
registrerade enligt den föreningslag (lagen, 1911:55 s. 1, om ekonomiska
föreningar) som gällde före 1951 års föreningslag. Av återstoden är ca 9 000
bostadsrättsföreningar och ca 5 000 föreningar som är registrerade enligt 1951
års lag.

De
grenar av den svenska kooperationen som är mest utvecklade är den allmänna
konsumentkooperationen, lantbrukskooperationen, bostadskooperationen och
oljekooperationen. Del finns även kooperaiiv verksamhel med annan inrikining,
t. ex. för organisalion av sparande och krediter och för olika
producenlkooperaliva verksamheier t.ex. inom åkerinäringen. Ärbelskooperaflonen
är en kooperativ form som har rönt ökat intresse under senare år.

En
stor del av landets befolkning är som medlemmar, kunder eller anslällda engagerade
i någon form av kooperativ verksamhel. Anlalet medlemmar uppgår lill, inom
konsumentkooperationen ca 3 miljoner, inom bosladskooperalionen ca 600 000 och
inom producentkooperaflonen, där lanlbrukskooperationen är den övervägande
delen, drygt 150 000.

Totalt
sysselsatte kooperalionen i slutet av 1970-talel ca 165 000 perso-

ner vilkel molsvarade ca 5
% av samfliga sysselsatta i Sverige. Andelen av Prop. 1986/87:7
bruttonationalprodukten var likaledes ca 5 %. De kooperativa företagen utgör
således redan till sin omfattning en viklig del av det svenska näringslivel
vid sidan av andra privala och samhällsägda företag. Det är därför givetvis
angelägel att den kooperaflva företagsformen regleras av en ändamålsenlig
civilrältslig lagsliftning.

Del
finns ytterligare ett väsentligt skäl för att tillse att denna företagsform
styrs av moderna och ändamålsenliga regler. Den utgör sålunda, enligt min
mening, även till själva driftsformen ett värdefullt komplement till
företagsamhet i form av akliebolag. Med silt slarka inslag av aktiv medverkan
från medlemmarna ger det kooperativt arbetande företagel de människor som så
önskar möjlighet atl engagera sig i driften av verksamheten i en annan
omfattning än det kan bli fråga om för aklieägarna i ett aktiebolag. Särskilt
gäller detta givetvis de mindre, lokalt verkande ko operativen.

I
detta sammanhang vill jag erinra om att 1983 års demokratiberedning (C 1983:03)
har behandlat frågan om föreningsmedverkan och kooperativt inrikiad verksamhet
som etl allt värdefullare komplement till offentlig verksamhel inom olika
områden (se beredningens betänkande, SOU 1985: 28, Aktivi folkstyre i kommuner
och landsling). Belänkandet remissbehandlas för närvarande och frågan om
föreningsmedverkan och kooperativ i nya former övervägs inom
civildepartementet.

Under
senare år har partiella reformer skett av föreningslagstiftningen. År 1980
infördes således skärpta redovisnings- och revisionsregler (se främst SFS 1980:
1105). Till grund för lagändringarna låg närmast en inom justitiedepartementet
upprättad promemoria (Ds Ju 1979: 14) Nya redovisningsregler för ekonomiska
föreningar m. m. Denna promemoria byggde i sin lur på de inom
justitiedepartementet upprättade promemoriorna (Ds Ju 1976:11) Förslag till lag
om ekonomiska föreningar och (Ds Ju 1976: 17) Följdlagstiftning till en ny
föreningslag. Med utgångspunkt i kooperalionsutredningens belänkande (SOU
1981:60) Kooperalionen i samhället infördes vidare år 1984 beslämmelser i FL
om s.k. förlagsinsatser (se SFS 1984:189). De sistnämnda bestämmelserna syftar
till atl göra det möjligt för föreningarna att ta lill sig riskbärande kapital
även från andra än medlemmarna.

Trots
de nämnda reformerna föreligger det nu enligt min mening ett behov av att
ersätta 1951 års lag med en ny lag om ekonomiska föreningar. De kooperaliva
huvudprinciperna är visserligen väl beaktade i den nuvarande lagen. Denna är
emellertid 35 år gammal och lagtekniskl föråldrad. Lagen är svåröverskådlig och
innehåller åtskilliga bestämmelser av utpräglad detaljkaraktär. Härtill kommer
atl kooperationsulredningen på en rad punkler har föreslagil enligt min
uppfattning välmotiverade ändringar i den nuvarande lagstiftningen. Atl foga in
dessa ändringar i 1951 års lag skulle ytteriigare försämra överskädlighelen hos
den lagen. För del prakfiska rättslivel är det vidare en betydande fördel alt
föreningslagsliftningen - i den mån inle andra lösningar är sakligt mofiverade
- ansluter till annan associalionsrättslig lagstiftning, främst
aktiebolagslagen. Somjag nyss har sagt är emellertid den nuvarande
föreningslagen uppbyggd efter mönster

av
1944 års aktiebolagslag. Kooperalionsutredningens lagförslag ansluter däremoi
väl lill struktur och disposifion hos den nu gällande aktiebolagslagen från år
1975.

Med hänsyn till vad jag nu
har sagt och med beaklande av det positiva mottagandet under remissbehandlingen
anser jag att kooperationsutredningens förslag lill lag om kooperativa
föreningar bör läggas lill grand för lagsliftning.

Prop. 1986/87:7

2.2 Den nya lagens tillämpningsområde m. m.

Mitt
förslag: Den nya lagen skall, liksom FL, omfalta föreningar som har lill
ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom ekonomisk
verksamhel i vilken medlemmama deltar som konsumenter eller andra förbrukare,
som leveranlörer, med egen arbelsinsats, genom all begagna föreningens tjänsler
eller på annat liknande sätt.

Benämningen
ekonomisk förening behålls i den nya lagen.

För alt framhäva
en av de grundläggande skillnaderna mellan de ekonomiska föreningarna och andra
associationsformer för näringsverksamhet införs i lagen termen
"överskottsutdelning" som samlande begrepp för dispositionerna av
verksamhetens resultat.

Utredningens
förslag: Ulredningens huvuddefinilion av vilka föreningar som skall omfattas av
den nya lagen överensstämmer i sak med milt förslag.

Dämiöver
föreslår utredningen alt vissa ideella föreningar skall få rätl alt låla
registrera sig som ekonomiska föreningar enligt den nya lagen. Del skall här
vara fråga om kooperativt uppbyggda föreningar med annal ändamål än att främja
medlemmarnas ekonomiska intressen eller med verksamhel som inte är av renodlad
ekonomisk karaktär.

Till
skillnad från mig föreslår ulredningen all de föreningar som skall omfattas av
den nya lagen benämns "kooperaliva föreningar" och att lagen får
beteckningen "lag om kooperaliva föreningar".

Utredningen
föreslår atl termen "fördelning av överskott" förs in i den nya
lagen.

Remissinstanserna:
Samtliga remissinstanser har i huvudsak lämnat ulan erinran utredningens
förslag till huvuddefinition av vilka föreningar som skall omfattas av den nya
lagen.

Flera
remissinstanser har särskilt uppehållit sig vid ulredningens förslag om
registrering av vissa ideella föreningar. Av dessa inslanser har länsstyrelsema
i Stockholms och Väslernorriands län saml HandelsanstäUdas förbund
reservationslösl tillstyrkt förslagel. Länsstyrelsen i Stockholms län har menat
atl den föreslagna bestämmelsen skulle underiälla för registreringsmyndigheten
atl bedöma om lagen är tillämplig på en viss förening. Kammarrällen i Sundsvall
har ansett att bestämmelsen bör ulformas så atl den endast tar sikte på ideella
föreningar som bedriver ekonomisk verk-

samhet. Statens
industriverk har framhållit alt de formella krav och regler Prop. 1986/87:
7

som den föreslagna lagen
innebär torde medföra ej önskvärda restrikfioner

i de flesta ideella
föreningar. LRF som uttryckt belydande tveksamhet

inför förslaget har bl. a.
framhållit alt bestämmelsen är i hög grad oklar.

Sveriges
Bostadsrättsföreningars Centralorganisation, ek. för. har ansett

att de föreningsrättsliga
grundprinciperna försvagas genom den föreslagna

bestämmelsen.

Ett
tiotal remissinstanser har förordat alt benämningen "ekonomisk
förening" behålls i den nya lagen.

Remissinstanserna
har i huvudsak lämnat utan erinran förslagel om all termen "fördelning av
överskott" skall föras in i den nya lagen.

Skäl
för mitt förslag: Som framgår av vad jag lidigare har sagl (se avsnitt 2.1)
utmärks en ekonomisk förening enligt FL av atl föreningen genom ekonomisk verksamhet
skall främja sina medlemmars ekonomiska intressen och av att medlemmarna skall
della i verksamheten som konsumenter, leverantörer eller på annat sätt. Denna
grundläggande definiiion avgränsar enligt min mening på elt ändamålsenligl sätt
den kooperativa ekonomiska föreningen från andra förelagsformer. Jag anser
därför all definilionen bör behållas i sak oförändrad i den nya lagen.

I
fråga om utredningens förslag att tillåta regisirering av vissa ideella
föreningar gör jag följande bedömning.

Under
förarbelena till FL krävdes från flera håll alt ideella föreningar skulle få
rätl alt registrera sig som ekonomiska föreningar (se prop. 1951: 34 s. 63 f).
Som stöd för della krav anfördes främsl alt registreringen skulle undanröja
förekommande osäkerhel om den ideella föreningens ställning som elt
självständigt rättssubjekt. Vidare skulle föreningen genom registreringen på
etl enkell sätt kunna slyrka behörigheten hos sin ställföreträdare, eflersom
elt registreringsbevis innehåller upplysningar i detla avseende. Dessa argument
för en registreringsrätl har emellerfld enligt min mening inle längre någon
bärkraft. Det råder numera inle någon tvekan om all en ideell förening som har
antagit stadgar och styrelse är ett rättssubjekt. Till detta kommer alt handelsregislerlagen
(1974:157) ger varje ideell förening som idkar näring en rätl att införas i
handelsregistret. Därmed får föreningen också tillgång lill registreringsbevis.

Som
LRF har framhållit i sitt remissyttrande är vidare den föreslagna bestämmelsen
om registrering av ideella föreningar oklar. Elt införande av bestämmelsen
skulle enligt min mening leda lill en besvärande osäkerhet om gränserna för
begreppel ekonomisk förening. Regislreringsmyndighetens uppgifl alt ta
ställning till om en förening skall få registreras skulle således inte
underlättas.

Varken
utredningens material eller remissyttrandena ger vid handen att det skulle
finnas några skäl i övrigt för den föreslagna bestämmelsen.

Jag
är alltså inte beredd alt föreslå en regel som skulle göra del möjligt för
vissa ideella föreningar atl registrera sig som ekonomiska föreningar.

I
enlighet med sina direkliv har utredningen särskilt uppmärksammal frågan om s.
k. federativ samverkan mellan kooperativa företag. Därmed avses den samverkan
som förekommer mellan ell centralförbund och flera lokala föreningar inom en
kooperaiiv organisationsstruktur. Utredningen

har efter kontakter med de
kooperativa huvudorganisationerna kommit Prop. 1986/87:7 fram lill att
formerna för federativ samverkan åtminstone inte f n. bör läggas fast genom
regler i den nya föreningslagen. Remissinslanserna har lämnat utredningens
ståndpunkt utan erinran.

För
egen del ansluter jag mig lill ulredningens uppfattning all särskilda regler om
federativ samverkan inte nu bör införas.

Varken
utredningen eller någon remissinstans har funnit atl del f n. finns behov av
särskilda lagregler om arbetskooperativ verksamhet. Jag delar denna
uppfattning. I avsnitt 2.7 kommerjag att ta upp frågan om betydelsen av en ny
fusionsform för arbelskooperationen.

Jag
går därefter över till frågan om föreningarnas benämning.

Beteckningen
ekonomisk förening infördes i lagsiiftningen redan genom 1911 års lag om
ekonomiska föreningar. Beteckningen är alltså väl inarbetad som benämning på
de lagreglerade föreningarna. Benämningen ekonomisk förening anknyler också
lill det centrala i deflnitionen av denna associationsform och markerar därmed
även skillnaden mot en ideell förening. Ulredningens maierial ger inle vid
handen alt användningen av den nuvarande beteckningen skulle vara förenad med
några prakflska nackdelar. Däremot skulle det enligt min mening kunna uppkomma
osäkerhel om innebörden av den av utredningen föreslagna benämningen kooperaiiv
förening. Sistnämnda benämning kan nämligen - såsom bl. a. LRF framhållit - ge
intryck av all den nya lagen endasl omfallar konsumentkooperationen.

Till
detla kommer alt en ändring av den nuvarande beteckningen skulle leda till
besvär och kostnader för de enskilda föreningarna. Firmaändring skulle krävas
hos ålskilliga befintliga föreningar. En firmaändring måsle regislreras och
kräver kanske ändringar i blanketter m. m.

För
all undgå sådana konsekvenser skulle man kunna ha en ordning enligt vilken de
ekonomiska föreningar som finns i dag även i fortsättningen får kalla sig
ekonomisk förening medan termen kooperaiiv förening reserveras för de
ekonomiska föreningar som bildas sedan den nya lagen har trätt i kraft. En
sådan ordning, som skulle komma atl bestå under mycket lång fld skulle
emellertid vara förvirrande och är även av andra skäl mindre lämplig.

Jag
anser därför atl den nuvarande beteckningen ekonomisk förening bör behållas i
den nya lagen.

Jag vill emellertid i
della sammanhang ta upp en annan terminologisk

fråga. Den rör dispositionerna av verksamhetens resultat. I en ekonomisk

förening är huvudprincipen den att överskottet fördelas efter den omfall

ning i vilken medlemmarna har deltagit i föreningens verksamhet. När det

gäller dispositionen av verksamhetens resultat skiljer sig sålunda de eko

nomiska föreningarna på ell avgörande sätt från andra associationsformer

för näringsverksamhet. För atl framhäva detla karakteristiska drag hos

den ekonomiska föreningen föreslår jag att termen
"överskottsutdelning"

förs in i det kapilel (10 kap.) i den nya lagen som handlar om användningen

av föreningens egendom. Med överskoltsuldelning avser jag därvid för del

första gotlgörelser i form av efteriikvider, återbäringar eller liknande som

på grund av rörelsens resultat tillgodoförs medlemmarna men som inte har 63

räknals in i redovisade
årsresultat. Vidare avser jag med termen utdelningar från redovisade
årsresullal i form av medlemsåterbäringar eller på annal sätt. Införandel i
lagen av termen överskoltsuldelning speglar enligt min mening på elt tydligt
sätt att ett positivt rörelseresultat i en ekonomisk förening inte utan vidare
skall betraklas som vinsl i vanlig bemärkelse. Som jag nyss har framhållil är
ett posifivt resultat i första hand något som skall las i anspråk för
ersällning till medlemmarna för deras deltagande i föreningens verksamheter.

Prop. 1986/87:7

2.3 Principen en medlem - en röst

Mitt förslag:
Liksom hittills skall varje medlem ha en röst, om inle något annal har bestämts
i stadgarna.

Utredningens
förslag: Principen en medlem - en röst görs tvingande för alla ekonomiska
föreningar ulom vissa centralorganisationer. Undantaget för sisinämnda
föreningar har föranlell ulredningen alt i lagförslagets inledningskapitel
särskilt definiera begreppet kooperaiiv cenlralorganisalion.

Remissinstanserna:
De flesla remissinslanserna har lämnal utredningens förslag utan erinran.
Enligt LRF kan emellertid starka prakfiska skäl anföras för att regeln en
medlem - en röst också i fortsättningen får vara dispositiv.

Skäl
för mitt förslag: Principen en medlem - en röst uttrycker etl demokratiskt
synsäll som har gmndläggande belydelse för den ekonomiska föreningsrörelsen.
För mig är det därför självklart att en huvudregel om lika rösträtt får bilda
en av utgångspunkterna för den nya lagsiiftningen. Att alllid lillämpa en
formellt sett lika rösträll oavsell föreningarnas uppbyggnad skulle emellertid
enligt min mening kunna strida mot det grundläggande demokraiiska synsättet.
Om medlemmarna i en förening själva är föreningar, kan det således i stället
vara naluriigt att en medlemsförenings röstetal får bero av del antal medlemmar
som medlemsföreningen i sin lur har. Utredningen har också för sin del
föreslagil etl undantag från principen en medlem - en röst när del gäller
sådana kooperaliva centralorganisationer vars medlemmar enbart beslår
avjuridiska personer och där mer än hälflen av medlemmarna är ekonomiska
föreningar. Enligt min uppfattning är emellertid utredningens undantag från
huvudregeln inle lillräckligt. Det förekommer kooperativa centralorganisationer
som har både fysiska personer och ekonomiska föreningar som medlemmar. Jag
anser att det också i sådana fall kan föreligga skäl atl gå ifrån huvudregeln.
1 vissa andra typer av föreningar kan del också vara befogat all graderad
rösträtt lillämpas. Del är emellertid svårl att genom en uppräkning i lagen på
ell helläckande sätl ange de typer av föreningar där avsteg från principen en
medlem - en röst bör tillåtas. Jag anser i stället att det grundläggande demokratiska
synsättet bäst tillgodoses, om föreningarna liksom hittills får en möjlighel
alt i sladgarna differentiera medlemmarnas rösträtt.

Jag
föreslår alltså att huvudregeln en medlem - en röst också i fortsättningen får
vara disposiflv. Friheten all göra avsteg från huvudregeln har såvitt är känt
inte missbrakals under de mer än 30 år som FL har varil i kraft. Jag vill i
defta sammanhang också erinra om atl del från skaUesyn-punkt är ofördelaktigt
för en förening - som inte har karaktär av centralorganisation - att gå ifrån
principen en medlem - en röst (se 2 § 8 mom. lagen, 1947:576, om statlig
inkomstskatt).

Min
nu redovisade ståndpunkt innebär att det inte finns behov av några särskilda
rösträttsregler för kooperaliva centralorganisationer i den nya lagen.

Utmärkande
för en kooperaiiv centralorganisation är atl samtliga eller i varje fall en
betydande del av dess medlemmar utgörs av andra ekonomiska föreningar. Vid
beredningen av detta lagstiftningsärende i justitiedepartementet har under
hand den uppfattningen framförls, alt de kooperativa centralorganisationerna
ofta inte uppfyller del för ekonomiska föreningar uppställda kravet på alt
medlemmarna skall delta i verksamheten. Enligt denna uppfattning bör därför
kravet på medlemmamas deltagande i verksamhelen slopas när del gäller sådana
organisafloner. För egen del kan jag inte ansluta mig lill denna uppfattning.
Om en kooperafiv centralorganisation bedriver ekonomisk verksamhel för
medlemmarnas räkning, dellar nämligen enligt min mening medlemmarna
regelmässigl i verksamheten på något av de sätt som utmärker en ekonomisk
förening. Delta sker framför allt genom att medlemmarna begagnar
organisationens Ijänsler eller på annat liknande säll.

Inte
heller i något annal avseende anser jag alt del finns behov av särregler för
kooperativa centralorganisationer i den nya lagen. Någon särskild definition av
begreppel kooperaiiv centralorganisation bör följaktligen inte tas in i lagen.

Prop.
1986/87:7

2.4 Verkställande direktör m. m.

Mitt
förslag: Slyrelsen skall utse en verkställande direktör i en ekonomisk
förening, om antalet anslällda i föreningen under de två senaste åren i
medeltal har överstigit 200. Regeringen eller den myndighet som regeringen
besiämmer kan ge dispens från delta krav, om särskilda skäl föreligger.

I sladgarna för en
ekonomisk förening får föreskrivas att slyrelsen även i andra fall skall utse
en verkställande direktör.

Utredningens
förslag: Överensslämmer med milt förslag. Utredningen föreslår dock att
funktionären får benämningen föreningschef.

Remissinstanserna:
Samtliga remissinstanser har tillstyrkt eller lämnal utan erinran ulredningens
förslag om alt lagregler om en chef för den löpande förvallningen skall införas
för de ekonomiska föreningarna. En belydande majorilel av remissinstanserna har
lämnat ulan erinran förslagel

5 Riksdagen 1986187. I saml. Nr 7

om att 200 anställda skall
utgöra gräns för skyldigheten atl utse en sådan Prop. 1986/87:7 funkflonär.

När
det gäller funkflonärens benämning har kommerskollegium, LRF, Svenska
Bankföreningen, Sveriges Advokaisamfund och Sveriges Bostadsrättsföreningars
Cenlralorganisalion, ek. för. föreslagit att denne får benämningen
verkställande direktör. Även Riksbyggen och HSB har uttryckt Iveksamhel inför
beteckningen föreningschef

Kammarrällen
i Sundsvall har framhållit att del är angelägel alt frågan om en lagreglering
av s. k. förvaltningsråd las upp till övervägande.

Skäl
för mitt förslag: Ledningsuppgifterna i många ekonomiska föreningar kan vara
så omfattande och komplicerade att styrelsen inte lämpligen kan sköta såväl
övergripande och långsikliga frågor som den löpande förvaltningen. Enligt min
mening bör del därför, efter mönster av aktiebolagslagens bestämmelser,
införas lagregler om en chef för den löpande förvallningen i den ekonomiska
föreningen. I föreningar av särskilt stor belydelse från ekonomisk och social
synpunki bör skyldighel finnas att ulse en sådan funktionär. Som ulredningen
har föreslagil bör gränsen för skyldighelen dras vid 200 anställda.

I
frågan om funktionärens benämning gör jag följande bedömning.

Funktionären
får rättsligt selt samma ställning som den verkställande direktören i ett
aktiebolag. Inom belydande delar av den kooperaliva rörelsen har vidare
beteckningen verkställande direkiör vunnit slor spridning. Beteckningen föreningschef
kan däremot hos Iredje man leda lill osäkerhet om funktionärens befogenheter.
Möjligen kan föreningschefens ställning t. o. m. komma att uppfattas som mindre
kvalificerad än verkställande direklörens.

Enligt
min mening bör därför funktionären benämnas verkställande direktör.

I
vissa ekonomiska föreningar förekommer mellan föreningsstämman och styrelsen
etl föreningsorgan som brukar kallas förvaltningsråd. Förvaltningsrådets
uppgifler har utformats på varierande säll i olika föreningar. För egen del
anserjag inle all några påtagliga praktiska skäl lalar för en lagreglering av
förvaltningsrådels verksamhel. Däremot skulle en sådan reglering kunna medföra
oklarhet om ansvarsfördelningen mellan föreningsorganen och komplicera
beslutsfattandet inom föreningarna (jfr för aktiebolagens del prop. 1975:103 s.
234 f). Jag föreslår alltså inle några lagregler om förvaltningsråd i
ekonomiska föreningar. Liksom hittills bör emellertid föreningarna också i
fortsättningen i princip ha frihei alt bygga ut lagens organisationsformer i
enlighet med sina egna önskemål.

2.5 Föreningsledningens medborgarskap och bosättning

Prop.
1986/87:7

Mitt
förslag: För styrelseledamöter, firmatecknare och likvidatorer slopas kravet på
svenskt medborgarskap när del gäller medborgare i de nordiska länderna.
Detsamma gäller för verkställande direktör.

För nordiska
medborgare jämställs vidare då det gäller styrelseledamöter och likvidatorer
bosättning i annal nordiskl land med bosättning i Sverige, om minst hälflen av
styrelseledamöterna respekfive likvidatorerna är bosatta i Sverige.

Utredningens
förslag: En Iredjedel av slyrelseledamöterna och likvidatorerna får vara
utländska medborgare. I övrigt gäller att styrelseledamöter, föreningschef,
firmatecknare och likvidatorer skall vara svenska medborgare och bosatta i
Sverige, om inte särskild dispens ges.

Remissinstanserna:
Endast elt mindre anlal remissinstanser har särskilt uppehållit sig vid frågan
om medborgarskap och bosättning. Bland dem har kommerskollegium och Skånes
Handelskammare föreslagit atl en motsvarighet införs till de regler på områdel
som sedan den 1 januari 1985 gäller för akliebolag. Svenska
Handelskammarförbundel och Sveriges Industriförbund har förordal alt reglerna
i varje fall görs likformiga för aktiebolagen och de ekonomiska föreningama.

Skäl
för mitt förslag: Enligt FL skall slyrelseledamöler, firmalecknare och
likvidatorer vara i Sverige bosatta svenska medborgare, om inte regeringen
eller den myndighel som regeringen besiämmer för särskilt fall tillåter annat.

Till ulgången av år 1984
gällde motsvarande regler för styrelseledamöter, verkslällande direktör,
firmatecknare och likvidatorer i aktiebolag. _Fr. o. m. den 1 januari 1985 (se
SFS 1984:943) har emellertid för aktiebolagens del reglerna mjukals upp då det
är fråga om nordiska medborgare. För dessa har således kravet på svenskl
medborgarskap slopats. För nordiska medborgare jämställs vidare då det gäller
styrelseledamöter och likvidatorer bosättning i annat nordiskt land med bosättning
i Sverige, om minst hälften av styrelseledamöterna respektive likvidatorerna är
bosatta i Sverige-När del gäller medborgarskap och bosällning för
föreningsfunktionärerna föreligger inle enligt min mening några vägande
sakliga skäl för en annoriunda reglering än den nyligen genomförda
akliebolagsrätlsliga ordningen. Somjag lidigare har anfört (se avsnitt 2.1) är
det vidare en betydande fördel alt föreningslagstiftningen - i den mån inle
andra lösningar är sakligt motiverade - ansluter till annan associalionsrättslig
lagsliftning, främst aktiebolagslagen. Jag anser därför aU de
föreningsrätlsliga reglerna om medborgarskap och bosäftning bör ges samma
innehåll som molsvarande beslämmelser inom aktiebolagsrälten. När del gäller
nordiska medborgare bör således reglerna mjukas upp. För icke nordiska
medborgare bör däremoi, liksom hitlills, dispens alltid krävas för all dessa
skall få vara styrelseledamöter, verkställande direkiör, firmatecknare eller
likvidatorer.

2.6
Effektivare revision

Prop.
1986/87: 7

Mitt förslag: De
regler om effektivare företagsrevision som nyligen har uppställts för bl. a.
aktiebolag skall även gälla för ekonomiska föreningar.

Utredningens
förslag: De nuvarande bestämmelserna om revision överförs i huvudsak
oförändrade till den nya lagen.

Remissinstanserna:
Kommerskollegium och Sveriges Industriförbund har föreslagit att sådana regler
om effektivare företagsrevision som nyligen har införts för bl. a. aktiebolag
också införs för de ekonomiska föreningarna.

FÄR
har ifrågasatt, om inle på sikt alla ekonomiska föreningar bör ha auktoriserad
revisor eller godkänd revisor.

Skäl
för mitt förslag: Med verkan fr. o. m. den 1 januari 1985 har, på basis av
förslag från kommissionen (Ju 1982:05) mot ekonomisk brottslighet, en skärpning
skett av reglerna om revision i aktiebolag och sådana företag som omfattas av
lagen (1980: 1103) om årsredovisning m. m. i vissa företag (se SFS 1984: 945
och 946). De nya bestämmelserna syftar lill en effektivare företagsrevision
genom ökade krav på revisorns granskningsskyldighet, upplysningsskyldighet och
anmälningsskyldighet. Länsstyrelsen får vidare under vissa förulsältningar
förslärka revisorsfunklionen genom att besluta att ett företag skall ha en
auktoriserad revisor eller godkänd revisor.

De
nämnda bestämmelserna innebär förbätlrade möjligheter att på ett effekflvt sätl
få med revisorerna i kampen mot den ekonomiska brottsligheten. Enligt min
mening bör motsvarande bestämmelser nu införas för de ekonomiska föreningarna.
Förslaget från kommissionen mot ekonomisk brottslighet avsåg fö. även
ekonomiska föreningar. När proposilionen om effektivare företagsrevision
beslöls, var emellertid departemenlsbehandlingen av kooperalionsutredningens
förslag ännu inte avslutad. Jag var därför inle då beredd atl föreslå ändringar
på den här punklen i förenings-lagstiftningen (se prop. 1984/85: 30 s. 18).

Jag
går därefter över till frågan om ett generellt krav på kvalificerad revisor,
dvs. auktoriserad revisor eller godkänd revisor, i ekonomiska föreningar.

Genom
en ändring i FL år 1980 (se SFS 1980:1105) infördes efler aktiebolagsrättslig
förebild regler om aukloriserad revisor i slörre ekonomiska föreningar. År
1982 (se SFS 1982:739) infördes i akliebolagslagen regler om alt del efter en
viss övergångstid skall finnas en kvalificerad revisor i alla akliebolag. Någon
molsvarighet lill detta krav infördes emellertid inte för de ekonomiska
föreningarna.

För
egen del anserjag inte alt del finns lillräckliga skäl atl nu utsträcka kravet
på kvalificerad revisor till att gälla alla ekonomiska föreningar. Det har
sålunda inte kommii fram något praktiskt behov av en sådan skärpning när det
gäller de mindre föreningarna. Jag vill i delta sammanhang påpeka att
kommissionen mot ekonomisk brottslighet som särskilt uppehållit sig

vid bl.a. de ekonomiska
föreningarna inte har lagt fram någol sådant förslag. Något motsvarande krav
uppslälls inte heller i lagen om årsredovisning m. m. i vissa förelag. Enligt
min mening är del lillräckligt alt länsstyrelsen genom de regler om effekflvare
företagsrevision somjag nyss har behandlat får möjlighet all kräva aU en
kvalificerad revisor flllsätls, om det är påkallat av särskilda omständigheter.

Genom en ändring i
akliebolagslagen år 1980 (se SFS 1980: 1104) infördes en skyldighel för
aktiebolag att för regisirering anmäla vem som utsetts till revisor i bolaget.
Kooperaflonsulredningen har inte föreslagit någon motsvarande bestämmelse för
de ekonomiska föreningarna. För egen del ansluter jag mig lill ulredningens
ståndpunkt som inte heller har mött någon kriiik från remissinslansemas sida.
Som jag nyss har framhållit uppställs inle något generellt krav på kvalificerad
revisor i de ekonomiska föreningarna. Behovel för var och en alt kunna förvissa
sig om all en behörig revisor har utsetts är därför enligt min mening inte lika
slort som när del gäller aktiebolag.

Jag
är alltså inle beredd att föreslå någon beslämmelse om registrering av
revisorerna i de ekonomiska föreningarna.

Prop. 1986/87:7

2.7 Nya fusionsformer m. m.

Mitt
förslag: Liksom enligt FL kan fusion ske på så sätl alt en ekonomisk förening
går upp i en annan sådan förening (s. k. absorption).

En
nyhet är att fusion även kan ske genom att två eller flera ekonomiska
föreningar förenas så atl de bildar en ny förening (s. k. kombinalion).

En
annan nyhet är atl fusion kan ske mellan en moderförening och elt helägt
dotleraktiebolag.

Del blir vidare
möjligt för en moderförening som själv eller tillsammans med dotterföretag
äger mer än nio tiondelar av aktierna med mer än nio tiondelar av röstetalet
för samtliga aktier i ett dollerbolag atl lösa in de återstående aktierna.
Minoriletsaklieägar-na får å sin sida rätl all kräva atl moderföreningen löser
in deras aktier.

Utredningens
förslag: Överensstämmer med milt förslag.

Remissinstanserna:
En nästan enhällig remissopinion har tillstyrkt eller lämnal ulan erinran
utredningens förslag.

Skäl för mitt förslag: En
fusion enligt FL innebär all en ekonomisk förening (den överlåtande föreningen)
ulan föregående likvidation upphör genom att gå upp i en annan ekonomisk
förening (den övertagande föreningen). Denna typ av fusion bmkar kallas
absorption. Den överlåtande föreningens medlemmar blir medlemmar i den
övertagande föreningen. Den sistnämnda föreningen övertar samiidigi den överlåtande
föreningens lillgångar och skulder. Fusionen gmndas på ett avtal mellan de båda

föreningarna. FL:s
fusionsbestämmelser syftar framför allt lill att skydda Prop. 1986/87: 7
minoritetsintressena i den överlåtande föreningen och att tillgodose denna
förenings rätt.

Enligt
min mening saknas del skäl atl nu ändra förutsättningarna för den form av
fusion som regleras i FL. Bestämmelserna har fungeral väl och fyller elt
praktiskt behov.

Akliebolagslagen
innehåller beslämmelser om ytterligare två former av fusion. I det ena fallel
gäller det en fusion som innebär att två eller flera akliebolag går upp i ett
nybildal akliebolag (s. k. kombination). I del andra fallet, som är av
absorplionstyp, handlar del om fusion mellan ett moderaktiebolag och ett
helägt dotteraktiebolag.

Enligt
min mening kan fusion genom kombinalion i vissa fall vara ell smidigt
alternativ, om två eller flera föreningar överväger all gå samman. Genom atl
samfliga föreningar vid kombinalion är överlåtande i förhållande lill den
nybildade föreningen blir avtalsparterna jämbördiga. Som en yllerligare fördel
kan nämnas alt kombination förutsätter all sladgar antas för den nya
föreningen. Dessa stadgar kan ulformas med direkt sikle på de förhållanden som
kommer atl råda efler det alt fusionen har ägl mm. Man undgår därigenom
problemet alt genomföra de ofta komplicerade ändringar av den övertagande
föreningens stadgar som kan krävas för en fusion genom absorption. Jag anser
därför atl regler om fusion genom kombination bör införas i den nya
föreningslagen.

En
ekonomisk förening skall ha minst fem - i vissa fall tre - medlemmar (se
specialmotiveringen till 2 kap. I §). Del är därför inte möjligt att på
föreningslagens område införa någon direkt motsvarighet lill de aktiebolagsrättsliga
bestämmelserna om fusion mellan ett moderbolag och ett helägt dotterbolag.

Jag
går därefler över lill frågan om fusion mellan en moderförening och ell helägt
dotteraktiebolag. I gällande rätt saknas över huvud laget regler om fusion
mellan företag med olika juridisk form. Frågan om fusion mellan ekonomiska
föreningar och aktiebolag diskuterades vid tillkomsten av 1975 års
aktiebolagslag (se prop. 1975:103 s. 519 f). Föredragande statsrådet avvisade
emellertid tanken på sådana regler. Han framhöll att en avsikt med reglema för
en ekonomisk förening var alt utesluta sammanslutningar av kapilalisfisk prägel
från föreningsformen och hänvisa dem lill någon av bolagsformerna. I 1976 års
departementspromemoria med förslag lill lag om ekonomiska föreningar m. m.
intog man samma ståndpunkt.

För
egen del anserjag emellertid all fusion mellan en moderförening och ett helägt
dotleraktiebolag nu bör lillålas. Flera skäl talar enligt min mening för den
ståndpunklen. Till en början villjag peka på att den verksamhet som bedrivs av
ett helägt dotleraktiebolag lika väl kan bedrivas av moderföreningen direkl, om
föreningen skulle finna del lämpligl. Mot den bakgrunden framstår del som en
onödig restriktion att inle tillåta fusion mellan föreningen och bolaget.

En
möjlighet lill fusion mellan moderförening och dotleraktiebolag skulle vidare
enligt min uppfallning särskilt gynna arbelskooperationen. Intresset för
arbetskooperativ verksamhet har ökal siarkt under de senasle åren. Verksamheten
drivs emellertid ofta formelll av ett aktiebolag som har

övertagits
från lidigare ägare och som ägs av en ekonomisk förening i vilken bolagets
anställda är medlemmar. Många gånger skulle det vara lämpligare att
verksamhelen drevs direkt av den ekonomiska föreningen (jfr prop. 1983/84:84 om
kooperationens kapitalförsörjning, m. m. s. 67). Den sistnämnda ordningen
underiäUas, om fusion blir möjlig mellan en moderförening och etl helägt
dotleraktiebolag.

Möjligheterna ökar för en
moderförening att utnyttja de organisaloriska fördelar som en koncernbildning
erbjuder, om moderföreningen äger samtliga aktier i elt dotleraktiebolag. När
en moderförening har förvärvat mer än nio tiondelar av aktierna i ell
dotleraktiebolag måste emellertid beaktas att en aktieägarminoritet som inle
kommer upp till en tiondel av alla aktier i ell bolag går miste om ett
belydande anlal minoritetsrättigheter enligt akliebolagslagen. Med hänsyn lill
det anförda anserjag all den nya föreningslagen bör innehålla regler om rält
och skyldighet för en moderförening atl lösa in minoritetsaklier i ett
dotterbolag. Reglerna bör i princip överensstämma med dem som nu gäller enligt
aktiebolagslagen för moderbolags inlösen av minoritetsaklier.

Prop.
1986/87:7

2.8 Regional eller central föreningsregistrering? Firmaskyddet.

Mitt
förslag: Liksom hitfills skall de ekonomiska föreningarna registreras hos
länsslyrelserna i länsvis förda föreningsregister.

Ensamrätten till
en registrerad firma för en ekonomisk förening sträcks emellerlid ul lill att
gälla inom hela landel.

Utredningens
förslag: Elt centralt föreningsregister inrättas. Länsstyrelserna skall dock
föra på del cenirala registret baserade förteckningar över de inom deras
områden registrerade föreningarna.

Remissinstanserna:
Åtskilliga remissinslanser har yltrat sig i registreringsfrågan. De instanser
som tillstyrkt utredningens förslag har framför allt understrukit atl en
central regisirering medför fördelar när del gäller firmaskydd och att en sådan
registrering kan få besparingseffekter. De inslanser som förordat den nuvarande
ordningen har särskilt betonat att en central regisirering inle tillgodoser
föreningarnas behov av service från regislreringsmyndigheternas sida. Vissa av
de sisinämnda instanserna har också hävdat atl det blir kostsamt och ineffekfivl
med elt centralt register i kombination med länsvis förda förteckningar över
föreningarna.

Skäl
för mitt förslag: Enligt gällande rält skall en ekonomisk förening registreras
i del län där föreningens slyrelse enligt stadgarna har sitl säle. Hos länsstyrelsen
förs elt föreningsregister för de uppgifter som skall registreras. Regeringen
kan förordna att ett föreningsregisler skall föras gemensaml för två eller
flera län.

Del
är vanligl med personlig kontakt mellan sökandena och länsslyrelserna i
föreningsärenden. Länsstyrelserna utövar en betydande informalions- och
rådgivningsverksamhet i sådana sammanhang. Givelvis är det

inle
uteslutet att en molsvarande service på sikt kan lämnas också från etl Prop.
1986/87: 7 centralt organ. Del kommer emellertid att ta tid alt hos en ny
registermyndighet bygga upp det kunnande och den erfarenhet som nu finns hos
länsstyrelserna. Sålunda kan man knappast räkna med alt den personal som f. n.
handlägger föreningsärendena annat än i undantagsfall kommer all söka sig fill
en central registermyndighet.

Vid
övervägande av service- och kontaktaspekterna finns det också skäl all beakta
de i många olika sammanhang uttalade önskemålen om att uppgifler anförtros åt
myndigheter som är regionall represenlerade över hela landet. Just när det
gäller register som avser näringsverksamhet har del dessulom i skilda
sammanhang ansetts att del är lättare för regionala registermyndigheter atl få
in relevanla och aktuella uppgifler (jfr t.ex. näringsutskoitet 1982/83: 30 s.
22 och prop. 1983/84: 16 s. 12).

Ett
tungt skäl att införa ett centralt föreningsregister vore om en sådan
omläggning skulle medföra väsentliga besparingar för siaten. Som jag nämnt i
avsnitt 1 har statskontoret på regeringens uppdrag sluderal alternativa
lösningar av frågan om en central regisirering. I sin rapporl den 29 februari
1984 har statskontoret belyst tre alternativa lösningar baserade på automalisk
dalabehandling. Statskontorets överväganden mynnar ut i alt inte något av
alternativen innebär nämnvärda besparingar jämfört med nuläget.
Statsflnansiella hänsyn kan sålunda inte heller anföras som skäl för en
övergång till ett centralt regisler.

En
ekonomisk förening förvärvar ensamrätt lill sin firma genom inarbelning eller
registrering av firman. Ensamrätten på grund av regisirering gäller i princip
inom del län där föreningen och därmed också firman har registrerats. Ett
särskilt skäl som har anförts för en central registrering av ekonomiska
föreningar går ul på att en sådan ordning skulle göra det möjligt att sträcka
ul skyddsområdet för registrerade föreningsfirmor lill hela landel.

För
egen del gör jag följande bedömning i firmafrågan. Kooperalionens starka
frammarsch under senare år har letl till all alltfler förelag med
riksomfattande verksamhet skapas inom ramen för den kooperativa rörelsen. Det
föreligger därför ett praktiskt behov av all skyddsområdet för registrerade
föreningsfirmor sträcks ul lill hela landel. Enligt min mening är emellerlid en
cenlral regisirering av föreningarna inle någon nödvändig förutsättning för elt
sådant utvidgat firmaskydd. Genom det allmänna företagsregistret, som
inrättades hos statistiska cenlralbyrån år 1984, kan såväl myndigheler som
enskilda få uppgifter bl.a. om samfliga i landel registrerade firmor för
ekonomiska föreningar. Det finns således redan nu praktiska förulsältningar för
en länsstyrelse all vid förhandsgranskningen av en ny föreningsfirma beakta
alla lidigare i hela landet registrerade föreningsfirmor. Därmed blir det också
praktiskt möjligt alt trots föreningsregistrens regionala karaktär låta
ensamrätten till en registrerad föreningsfirma omfatta hela landel.

Det
allmänna företagsregistret omfattar i princip alla företag och får

användas av både myndigheler och enskilda (se 2 och 5 §§ förordningen,

1984:692, om del allmänna företagsregistret). Med fillkomsten av del

registret motverkas sålunda även de nackdelar från allmän tillgänglighets- 72

synpunkt
som kan vara förenade med alt uppgifterna om de ekonomiska föreningarna är
spridda på regionala föreningsregister.

Ett
tidigare ofta åberopat argument för en central regisirering var, att en sådan
regisirering krävs för atl en ekonomisk förening skall kunna få rätt att ta ut
rikstäckande företagsinteckningar. Enligt lagen (1984:649) om företagshypolek
som trädde i kraft den I januari 1986 har emellertid samtliga näringsidkare
tillgång till rikstäckande företagsinteckningar.

Vid
vissa länsslyrelser är, som ulredningen har framhållil, handläggningstiden för
registreringsärenden belydande. De berörda länsstyrelserna är väl medvetna om
del otillfredsställande i detta. Konkreta ålgärder för atl få fram bättre
handläggningsmeloder har också vidtagits. Sålunda pågår vid länsstyrelsen i
Stockholms län en försöksverksamhet med datorstöd för registrering av handelsbolag
och ekonomiska föreningar, det s.k. HANSA-systemet. Genom länsslyrelsernas
organisalionsnämnd är sörjt för all även andra länsslyrelser skall kunna la del
i utvecklingen av detta projekt.

Med
modern datateknik innebär en försöksverksamhel med regionala ADB-register på
intet sätl all frågan om en cenlral registrering föregrips. Del är sålunda
fulll möjligt atl sammanföra de länsvis förda registren till ell centralt
register. Jag vill inle utesluta alt det, även om man önskar inrätta ett
centralt föreningsregisler, genom ADB-tekniken kan visa sig lämpligl alt låta
de olika länsstyrelserna svara för införingarna var och en såvitt avser silt
län. Därmed skulle ADB-tekniken kunna användas för alt tillvarataga de olika
fördelar man kan finna både i en central och en regional lösning av
registerfrågan.

Med
hänsyn lill vad jag nu har anfört anserjag vid en samlad bedömning atl del
nuvarande systemet med länsvis föreningsregistrering bör behållas i den nya
lagen. Däremot föreslår jag att ensamrätten till registrerade firmor för
ekonomiska föreningar i princip skall gälla inom hela landet. En sådan reform
försvårar inte en senare, mera övergripande rationalisering av bestämmelserna
om firmaregistrering (jfr prop. 1974:4 s. 162 0-

Prop. 1986/87:7

2.9
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser m. m.

2.9.1
Ikraftträdandetidpunkt

Jag
förordar atl den nya lagstiftningen får träda i kraft den 1 januari 1988.

2.9.2
Huvudprincipen för den nya lagens tillämplighet på äldre föreningar

Mitt
förslag: Den nya lagens beslämmelser skall i princip lillämpas även på
föreningar som har registrerats enligt äldre rätl. Vissa undanlag görs dock,
särskilt med lanke på att föreningar som har registrerats enligt 1895 års eller
1911 års föreningslag skall kunna fortsätta att verka utan ombildning.

Utredningens
förslag: Överensstämmer med mitt.

Remissinstanserna:
Flertalet remissinslanser som har ytlral sig över förslaget lill
övergångsbestämmelser har biträtt utredningens förslag.

Skäl för mitt förslag:
Övergångsbestämmelserna till den nu gällande föreningslagen innefattade inte
något krav på att föreningar som hade bildats enligt äldre rätt skulle ombildas
för att uppfylla bestämmelserna i föreningslagen. Sålunda medgavs de äldre
föreningarna undantag från föreningslagens bestämmelser om föreningens ändamål,
öppenhet och vinstutdelning. Övergångsbestämmelserna hade betydelse för de
föreningar som registrerats enligt 1895 års eller 1911 års föreningslag.
Åtskilliga sådana föreningar verkar fortfarande.

Såsom utredningen har
påpekal aklualiseras nu frågan om det i samband med den nya lagens införande
bör ske en "upprensning" i beståndet av äldre föreningar. Vid
prövningen av denna fråga harjag först lagil fasla på att ulredningen inle har
kunnat finna några olägenheler från allmän synpunkt av 1951 års
övergångsbestämmelser. Därefter harjag - i likhei med utredningen - bedömt del
som sannolikt atl en obligalorisk ombildning av de äldre föreningama ofta
skulle medföra stora svårigheler för dessa föreningar och deras medlemmar.
Utredningen har för sin del stannat för att förorda övergångsbestämmelser som
ger utrymme för en frivillig anpassning till den nya lagen. Jag anser
utredningens förslag vara välbetänkt. Den från principiell synpunkt önskvärda
större enhetligheten på områdel kan enligt min mening inte ensam motivera att
det nu införs sådana tvingande bestämmelser om anpassning lill den nya lagen
som nödvändiggör ombild-ningar av äldre föreningar.

I enlighel med vad jag nu
har sagl bör som huvudregel gälla all den nya lagen skall lillämpas även på
äldre föreningar. Från huvudregeln får dock göras vissa undantag. De viktigaste
av dem kommer atl avse endast de föreningar som har bildats enligt 1895 års
eller 1911 års föreningslag. Sådana äldre föreningar bör - på motsvarande sätt
som enligt nu gällande rält - få avvika från den nya lagens definition av
begreppel ekonomisk förening, från dess stadgande om de ekonomiska föreningarna
som öppna associationer och från dess föreskrifter om disposition av
överskollel från verksamhelen. I den mån en äldre förening har
sladgebeslämmelser, som avviker från nya lagen och som inle uttryckligen får
fortsätta atl tillämpas, skall däremot föreningen vara skyldig atl utan
dröjsmål ändra stadgarna.

Prop.
1986/87:7

s. 74 Kontrollera mot PDF

2.9.3 Särskilda
frågor beträffande några äldre föreningar

Mitt förslag:

-
Del personliga ansvaret tas
inte borl för medlemmar i de föreningar enligt 1911 års föreningslag där del
förekommer begränsat personligt ansvar

-
Ombildning till ideell förening
utan föregående likvidation medges inte sådana föreningar som registrerats
enligt 1 § andra stycket 1911 års föreningslag

-
Särregler införs inte för s. k.
regleringsföreningar

s. 75 Kontrollera mot PDF

utredningens förslag: I de
tre nu angivna punklerna har ulredningen Prop. 1986/87: 7 föreslagit
lösningar som är motsatta mol mina förslag.

Remissinstanserna:
Dessa frågor har inle närmare berörts av remissinstanserna.

Skäl
för mitt förslag: Ulredningen har i silt betänkande tagit upp några särfrågor
rörande vissa slag av äldre föreningar. Ulredningen har föreslagit särskilda
regler för tre olika slag av äldre föreningar, vilka förslag jag här vill
behandla i ell sammanhang.

Enligt
beslämmelser i 1911 års lag kan medlemmarna i vissa äldre ekonomiska föreningar
ha ett begränsat personligt ansvar för föreningsskulderna. Enligt 13 § andra
stycket i utredningens förslag till övergångsbestämmelser skall detla
personliga ansvar upphöra all gälla fem år efter del alt den nya lagen om
ekonomiska föreningar har trätt i kraft. Som utredningen har framhållit torde
det röra sig om ett myckel litet antal föreningar. Ingel lalar för att det
begränsade personliga ansvar som det här är fråga om medför olägenheter av
någon belydelse för de berörda föreningarna (jfr prop. 1951: 34 s. 200). Å
andra sidan är det enligt min mening svårt atl göra någon närmare bedömning av
vilken betydelse som det personliga ansvaret kan ha för dessa föreningars
fordringsägare. Med hänsyn till denna osäkerhel är jag inle beredd att
tillstyrka utredningens förslag om upphörande av det personliga ansvarei.

Enligt
1 § andra stycket i 1911 års lag kunde en förening som var skyldig alt föra
handelsböcker regislreras som ekonomisk förening, även om den hade annat
ändamål än atl främja medlemmarnas ekonomiska iniressen. Enligt nutida
betraktelsesätt var det alltså här fråga om regisirering av etl slags ideella
föreningar. Ulredningen har nu föreslagit att de föreningar som har
registrerats med stöd av 1 § andra slycket 1911 års lag skall få rält all utan
föregående likvidation ombilda sig till oregistrerade ideella föreningar (se
14-16 §§ i ulredningens förslag till övergångsbestämmelser). För egen del gör
jag följande bedömning. Eftersom lagregler om bundel kapital saknas för de
ideella föreningarna skulle borgenärernas rätt kunna äventyras, om de nu
berörda föreningarna fllläts att ulan föregående likvidalion ombilda sig till
ideella föreningar (jfr prop. 1951:34 s. 201 O-Härtill kommer att det kan vara
svårt att med ledning av uppgifterna i föreningsregistrel konstatera huruvida
en förening har registrerats med stöd av 1 § andra slyckel i 1911 års lag.
Besvärliga gränsdragningar i förhållande till andra registrerade föreningar kan
alltså uppkomma. Mol bakgrund av vad jag nu har sagl krävs det motstående skäl
av belydande slyrka för alt en ombildning lill ideell förening ulan föregående
likvidalion likväl skall till-låtas. Enligt min mening föreligger inte några
sådana skäl. Jag kan alltså inte anslula mig till ulredningens förslag på den
här punklen.

Enligt
12 § i utredningens förslag undanlas "de särskilda regleringsför

eningarna på jordbrukets område" i belydande ulslräckning från tillämp

ningen av den nya lagen om ekonomiska föreningar. Del är här fråga om

vissa i I a § lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets område

särskilt angivna ekonomiska föreningar (s.k. regleringsföreningar) som

enligt de närmare föreskrifier som regeringen eller statens jordbruksnämnd

beslular har atl pröva vissa frågor om bidrag eller annat stöd i marknads- 75

s. 76 Kontrollera mot PDF

reglerande syfte. Enligt
min uppfallning saknas det emellertid skäl all i Prop. 1986/87: 7 högre
grad än andra befinfliga föreningar undanta dessa regleringsföreningar från
tillämpningen av den nya lagen om ekonomiska föreningar.

2.9.4 Bostadsföreningar

I
17 § i ulredningens förslag lill övergångsbestämmelser finns en regel om
ombildning av s. k. bostadsföreningar lill bostadsrättsföreningar. Enligt min
mening hör sådana regler mera naturligt hemma i bostadsrältslagen. Den av
ulredningen föreslagna regeln har redan av delta skäl fått ulgå. Regeringen har
nyligen beslulal tillsätta en utredning för en översyn av bostadsrältslagen. I
ulredningens direktiv ingår bl. a. att överväga lämpliga åtgärder för att
förenkla en ombildning av bostadsföreningar till bostadsrättsföreningar.

2.9.5 övergångsbestämmelsernas
utformning

Även
med de begränsningar av övergångsbestämmelsernas omfallning som jag har ansett
mig böra förorda i förhållande till utredningens förslag blir anlalel
beslämmelser slort. Jag anser det därför lämpligl atl de får utgöra en särskild
promulgationslag.

2.9.6 Följdförfattningar

Ulredningen
har föreslagit följdändringar i bl.a. lagen (1972:262) om understödsföreningar
och lagen (1971:370) om arbelslöshetsförsäkring. Dessa två lagar innehåller
omfattande hänvisningar till 1951 års lag om ekonomiska föreningar. Lagen om
arbelslöshetsförsäkring är numera föremål för särskild översyn. Syftet med
översynen är bl. a. att ersälta den sisinämnda lagen med en självständig, ny
lag utan hänvisning till den allmänna föreningslagsliftningen. Även lagen om
understödsföreningar kommer all ses över på motsvarande sätt. Jag vill därför
inte nu föreslå några följdändringar i lagen om understödsföreningar eller
lagen om arbetslöshetsförsäkring. I avvakian på nya lagar på området bör i
stället hänvisningarna lill 1951 års lag fortsätta alt gälla.

Däremoi
behövs följdändringar i flera andra lagar. När det t. ex. gäller lagen
(1975:417) om sambruksföreningar är det enligt min mening lämpligt att ändra
lagens stmktur efter mönster av den nya föreningslagens uppbyggnad.

3 Upprättade lagförslag

I
enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet upprättats förslag till

1. lag
om ekonomiska föreningar,

2. lag
om införande av lagen om ekonomiska föreningar, 76

3.
lag om ändring i lagen
(1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m.,

4.
lag om ändring i
bostadsrältslagen (1971: 479),

5.
lag om ändring i lagen (1973:
1150) om förvallning av samfälligheter,

6.
lag om ändring i lagen
(1975:417) om sambruksföreningar,

7.
lag om ändring i lagen (1976:
351) om styrelserepresenlalion för de anslällda i aktiebolag och ekonomiska
föreningar,

8.
lag om ändring i lagen
(1976:355) om styrelserepresenlalion för de anslällda i bankinstitut och
försäkringsbolag.

Förslagen under 4. och 5.
har upprättats i samråd med chefen för bostadsdepartementet, förslagel under 6.
i samråd med chefen för jordbraksdepartementel, förslaget under 7. i samråd med
chefen för arbetsmarknadsdepartementet och förslaget under 8. i samråd med
chefen för finansdepartementet.

Förslagen
bör fogas till protokollet i della ärende som bilaga 4.

Prop.
1986/87:7

4 Specialmotivering

4.1 Förslaget till lag om ekonomiska föreningar

Lagen
avviker disposilionsmässigl från kooperationsulredningens förslag. Bl. a. har
de grundläggande bestämmelserna om förlagsinsatser lagils in i etl särskilt
kapitel (5 kap.). Vidare har kapitelordningen fått följa akliebolagslagen i
högre grad än ulredningen föreslagit.

Lagen
har således en disposiiion som stämmer väl överens med akliebolagslagens. 1-2
kap. och 6-16 kap. molsvaras av 1-2, 8-16 och 18-19 kap. akliebolagslagen.
Endasl 3 kap. om föreningens medlemmar, 4 kap. om återbetalning av
medlemsinsatser och 5 kap. om förlagsinsatser saknar direkl motsvarighet i
aktiebolagslagen.

1951 års lag om
ekonomiska föreningar innehåller åtskilliga delaljbestämmelser om förfarandet
vid registreringsanmälningar m. m. (se t. ex. 8, 9, 9 a, 68, 79, 90, 96, 101
och 103 §§). Motsvarigheter lill de flesta av dessa bestämmelser bör las in
bland de tillämpningsföreskrifter till den nya lagen som regeringen avser all utfärda.

' Observera atl den
lagtext som finns intagen i specialmotiveringen är den text som remitterades
lill lagrådel. Flera paragrafer har ändrals efler lagrådets granskning. Vilka
det är framgår av protokollet från regeringssammanträdet den 26 juni 1986 (s.
299). Den slutliga lagtexten är den som ålerfinns längst fram i proposilionen.

s. 78 Kontrollera mot PDF

1 kap. Inledande
bestämmelser Prop. 1986/87: 7

/ kap.

1 §

En
ekonomisk förening har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska
iniressen genom ekonomisk verksamhet i vilken medlemmarna deltar

1.
som konsumenter eller andra
förbmkare,

2.
som leveranlörer,

3.
med egen arbelsinsats,

4.
genom att begagna föreningens
tjänster, eller

5.
på annat liknande sätt. För en
ekonomisk förening gäller särskilda villkor i fråga om rätten till

medlemskap,
rösträtt och överskottsutdelning. Dessa villkor anges i 3, 7 och 10 kap.

(Jfr 1 kap. 1 § i
utredningens förslag.)

Försia stycket

Första
slyckel innehåller en definiiion av begreppel ekonomisk förening som i sak
överensstämmer med motsvarande definition i 1 § lagen (1951:308) om ekonomiska
föreningar (FL). Genom definilionen slås fast atl den ekonomiska föreningen är
en associationsform som även i fortsättningen skall förbehållas
sammanslutningar vilka har till ändamål atl främja medlemmarnas ekonomiska
intressen genom en ekonomisk verksamhet i vilken medlemmarna är aklivi
engagerade. Beskrivningen i lagtexten av detta engagemang avviker på en punkt
från beskrivningen i I § FL. Sålunda har det mindre vanliga ordet
"avnämare" bytts ut mot "konsumenter eller andra
förbrukare". Någon ändring i sak åsyftas inle med del nya uttryckssättet.

Liksom
enligt gällande rält kan en ekonomisk förening främja sina medlemmars
ekonomiska iniressen genom att lillhandahålla Ijänster, t. ex. genom att driva
ett daghem för medlemmarnas barn.

Frågan kan uppkomma om en
förening skall beiraktas som en ekonomisk förening enligt paragrafens första
stycke, trots atl föreningens verksamhet eller syfle endast lill viss del är
av den natur som avses i stycket. För atl en sådan förening skall betraktas som
en ekonomisk förening bör — på motsvarande sätl som gäller enligt förarbelena
till FL (se prop. 1951:34 s. 80, jfr prop. 1954:206 s. 18) - krävas bl.a. alt
föreningen i huvudsak framträder som en förening där medlemmarna deltar i
verksamhelen på sätt som anges i paragrafens försia siycke.

Lika litet som FL omfattar
den nya lagen ideella föreningar, dvs. föreningar som fullföljer ell
religiöst, välgörande, politiskt, socialt, idrottsligt, kulturellt eller i
övrigt ideellt syfte. I praxis har utbildats vissa normer enligt vilka de
ideella föreningarna anses äga rättskapacitet, om de har antagit stadgar av
viss fullsländighel och har styrelse.

Den nya lagen omfaltar
inle heller sammanslutningar med ändamål alt främja medlemmamas ekonomiska
iniressen genom annan ekonomisk verksamhet än som avses i paragrafens första
stycke. I 2 § iredje stycket

s. 79 Kontrollera mot PDF

finns en bestämmelse av
innebörd att en sådan sammanslutning kan liller- Prop. 1986/87:7 kännas
rättskapacitet endasl om det kan ske med slöd av annan lag.

För
vissa ekonomiska föreningar gäller särskilda regler. Så är fallet med I kap.
bl. a. bostadsrättsföreningar, sambmksföreningar, understödsföreningar och
arbetslöshetskassor. I FL finns en bestämmelse (118 §) som anger i vad mån den
lagen inle är lillämplig på bl. a. de nu angivna föreningarna. Atl den
särskilda lagstiftning som finns i fråga om vissa föreningar ersäller reglerna
i den allmänna föreningslagen följer emellertid av den allmänna principen alt
speciallag lar över allmän lag. I motsats lill vad vissa remissinslanser
förordal har därför inle någon motsvarighet till 118 § FL tagits upp i den nya
lagen.

Andra
slycket

Bestämmelserna
saknar direkl motsvarighet i FL. Somjag har framhållil i den allmänna
motiveringen (avsnitt 2.1) kännetecknas en ekonomisk förening av alt
medlemskapet i princip är öppel, att varje medlem i princip har en röst saml
atl vinstutdelning främst skall ske i förhållande lill den omfattning i vilken
medlemmarna deltar i verksamheten. Regler om detla finns i 3, 7 respeklive 10
kap. Med hänsyn lill dessa reglers principiella betydelse har jag funnil del
lämpligt med en hänvisning lill dem i denna inledande paragraf.

2 §

En
ekonomisk förening skall registreras.

Sedan
föreningen har registrerats kan den förvärva rättigheter och ikläda sig
skyldigheler saml föra talan inför domslolar och andra myndigheler.

En
förening som har till ändamål all främja medlemmarnas ekonomiska intressen
genom annan ekonomisk verksamhet än som avses i 1 § försia stycket kan inte
förvärva rättigheter eller ikläda sig skyldigheter eller föra talan inför
domstol eller andra myndigheter, om inle annal följer av annan lag.

(Jfr
1 kap. 4 § i utredningens förslag.)

Bestämmelserna
i förevarande paragraf överenstämmer i sak med gällande rätl. Första och andra
slyckena saknar emellerlid direkta motsvarigheter i FL (jfr dock 3 § FL).

Försia
stycket

Närmare
beslämmelser om registreringen finns i 2 kap. 3 och 4 §§ saml i 15 kap. Av 15
kap. 1 § framgår aU registreringsmyndighet är länsstyrelsen i det län där
föreningens slyrelse enligt stadgarna har sill säle.

Andra
slyckel

Av
bestämmelsen framgår att en ekonomisk förening blir en juridisk per

son först sedan den har registrerats. Motsättningsvis gäller att föreningen 79

s. 80 Kontrollera mot PDF

före registreringen saknar
rättskapacitet. I 2 kap. 4 § har dock styrelsen Prop. 1986/87:7 tillagts
vissa befogenheter även för tiden före registreringen.

1 kap.

Tredje
stycket

Bestämmelsen
överensslämmer i sak med 119 § FL. Den avser föreningar som genom ekonomisk
verksamhet syftar till att främja medlemmarnas ekonomiska intressen ulan alt
medlemmarna deltar i verksamheten på någol av de sätt som anges i 1 § första
stycket. Del är alltså fråga om föreningar som bedriver icke-kooperativ
verksamhet. Sådana föreningar utestängs genom bestämmelsen från möjligheten att
upplräda som juridiska personer, om inte annal följer av annan lagstiftning.

Bestämmelsen
innebär inte någon ändring i den praxis enligt vilken ideella föreningar kan få
rättskapacitet utan registrering.

Enligt
lagens lerminologi utgör inte de föreningar som avses i Iredje stycket
ekonomiska föreningar (jfr specialmotiveringen till 1 § första stycket).

3 §

För
en ekonomisk förenings förpliktelser svarar endast föreningens tillgångar. I
tillgångarna inräknas insatser och avgifter som har förfallit till betalning,
även om de ännu inte har betalts.

(Jfr
1 kap. 6 § i ulredningens förslag.)

Paragrafen
överensslämmer i sak med 2 § FL.

Genom
bestämmelsen i första meningen slås fast att endast föreningens lillgångar och
alltså inte medlemmama personligen svarar för föreningens förpliktelser.

Bestämmelsen
i andra meningen innebär att, i händelse av konkurs, insalser och avgifter inle
kan las i anspråk i vidare mån än de redan är betalda eller vid konkursens
inträde har förfallit flll betalning.

Med
insatser avses både medlemsinsatser och förlagsinsatser (om dessa begrepp, se 2
och 5 kap.)

Del
är att märka alt enligt 9 kap. 7 § Iredje slycket får en fordran på insats inle
las upp som tillgång i balansräkningen. Syftet med den bestämmelsen är endast
atl molverka atl bokföringen ger sken av atl föreningen har en starkare
ställning än vad som verkligen är fallel. När del är fråga om balansräkningen
räknas sålunda inte de obetalda men förfallna insatserna in bland tillgångarna.

4 §

Äger
en ekonomisk förening så många akiier eller andelar i en svensk eller

utländsk juridisk person all den har mer än hälften av rösterna för samtliga

aktier eller andelar, är den ekonomiska föreningen moderförening och den

andra juridiska personen dotterföretag. Äger ell dotterföretag eller äger en

moderförening och etl eller flera dotterföretag lillsammans eller äger flera

dotterföretag tillsammans så många akiier eller andelar i en juridisk person 80

s. 81 Kontrollera mot PDF

som nyss
har sagts, är även sistnämnda juridiska person dotterföretag flll Prop.
1986/87:7 moderföreningen.

Har en ekonomisk förening i annat fall på grund av aktie-
eller andelsin- j jp nehav eller avtal ensam ell besiämmande inflytande
över en juridisk person och en betydande andel i resultatet av dess
verksamhel, är den ekonomiska föreningen moderförening och den juridiska
personen dotterföretag.

Moderförening och dotterföretag utgör lillsammans en
koncern.

(Jfr 1 kap. 5 § i utredningens förslag.)

Paragrafen överensslämmer heh med 1 a § FL, som tillkom i
samband med all koncernregler infördes i föreningslagsliftningen år 1980 (SFS
1980: 1105).

Paragrafen innehåller en definiiion av vad som skall anses
utgöra en koncern i de fall moderföretaget ulgörs av en ekonomisk förening.
Motsvarande bestämmelser finns i 1 kap. 2 § akfiebolagslagen och 1 kap. 1 §
lagen om årsredovisning m. m. i vissa företag.

Koncerndefinilionen lar endast sikte på klara
koncernbildningar, dvs. sådana fall där en ekonomisk förening står i ett visst
ägandeförhållande lill dotterföretaget eller där föreningen på någol annal sätt
har elt bestämmande inflylande över dotterföretaget och en belydande andel i
resultatet av dess verksamhet. Andra grupperingar där ekonomiska föreningar
ingår omfallas alltså inte av koncernbegreppet. Vissa sådana grupperingar har
behandlats i den allmänna moliveringen (se avsnitt 2.2 ang. federativ
samverkan, jfr även prop. 1979/80: 144 s. 46 f).

2 kap. Bildandet av en ekonomisk förening

Reglerna i detla kapitel överensslämmer i slort med gällande
rält. Vissa av 2 kap. bestämmelserna i I, 3 och 4 §§ saknar dock
motsvarighet i FL.

FL överlämnar i hög grad ål de blivande
föreningsmedlemmarna all själva beslämma sätlel för föreningsbildningen.
Vanligtvis går det lill så alt de som vill bilda en ekonomisk förening samlas
till etl konstituerande sammanträde. Vid detta sammanträde beslutar de att
bilda föreningen och antar stadgar för denna. Själva beslutet alt bilda
föreningen ges mera sällan en frislående form. Stadgarna lorde få beiraktas som
del för föreningsbildningen grundläggande avlalet. Sedan sladgarna har
antagils blir den som genom leckningslista eller på annat säll ger lill känna
all han vill vara medlem i föreningen bunden härav.

Såsom framhållils i anslulning lill 1 kap. 2 § vinner en
förening rättskapacitet först sedan den har registrerats. Av praktiska skäl
har dock etl avsteg från den principen gjorls i 4 § i förevarande kapilel.
Sålunda får styrelsen redan före registreringen vidta ålgärder för atl erhålla
utfästa insalser eller avgifter.

Det nuvarande systemet med dess frihet för de blivande
föreningsmedlemmarna alt bestämma sältel för föreningsbildningen har såvitt
känl fungeral ulan olägenheter. Enligt min mening saknas det därför anledning
att nu formalisera förfarandel genom lagregler om t. ex. konstituerande sammanträde,
stifielseurkund eller leckningslista.

6 Riksdagen 1986187. 1 saml. Nr 7

s. 82 Kontrollera mot PDF

I motsats till vad som
gäller enligt FL om inbetalning av insatskapitalet Prop. 1986/87:7 innehåller
aktiebolagslagen ulförliga regler om inbetalning av aktiekapitalet. Dessa
regler hänger bl. a. samman med all aktiekapitalet har en grund- 2 kap.
läggande betydelse för aktiebolagets verksamhet. Basen för en ekonomisk
förenings verksamhel är däremoi framför allt all föreningsmedlemmarna dellar i
verksamhelen. Insatskapitalet har följaktligen inte samma betydelse för en
förening som aktiekapitalet för ett aktiebolag. Jag har därför inle funnit skäl
all föreslå några mera detaljerade regler om inbetalning av insalskapitalet än
som gäller f. n.

1
§

En
ekonomisk förening skall ha minst fem medlemmar. Antalet medlemmar får dock
vara tre eller fyra, om minsl tre medlemmar är ekonomiska föreningar eller
andra föreningar som är all anse som juridiska personer. Medlemmarna skall anla
stadgar samt välja slyrelse och revisorer.

(Jfr
2 kap. 1 § i utredningens förslag.) Paragrafen överensslämmer i sak med 5 § FL.

Första
stycket

Försia
stycket innehåller beslämmelser om del minsta anlal medlemmar som skall ingå i
en ekonomisk förening. Som grandregel gäller atl anlalet medlemmar skall vara
minst fem. Medlemmarna kan vara fysiska eller juridiska personer. Ekonomiska
och ideella föreningar kan emellertid ha behov alt i sin lur bilda en ekonomisk
förening, t. ex. för samverkan, även om de är färre än fem. Bestämmelsen i
andra meningen har lill ändamål atl tillgodose sådana behov.

Några
krav på medlemmarnas kvalifikationer uppslälls inte i lagen men kan finnas i
stadgarna. Inte heller innehåller lagen någon föreskrifl om atl medlemmarna
skall vara svenska medborgare. De ekonomiska föreningarna är med vissa
undantag kontrollsubjekl enligt lagen (1982:617) om utländska förvärv av
svenska förelag m. m. (se 3 § sisinämnda lag).

Andra
stycket

1
allmänhet lorde medlemmarna anla sladgar samt välja slyrelse och revisorer vid
ett konstituerande sammaniräde.

I
motsats till vad utredningen har föreslagit innehåller inte paragrafen någon
uttrycklig beslämmelse om när föreningen skall anses bildad. Föreningen torde
få anses bildad i och med all beslut om dess bildande har fattats. Som
framhållits i inledningen till detta kapitel lär beslutet så goll som alllid
kunna hänföras lill ell konstituerande sammanträde Gfr även specialmotiveringen
till 3 §).

Föreskriftema
enligt förevarande paragraf skall ha iakttagits för atl föreningen skall kunna
regislreras.

s. 83 Kontrollera mot PDF

2 §

Föreningens
sladgar skall ange

1.
föreningens firma,

2.
den ort i Sverige där
föreningens slyrelse skall ha silt säte,

3.
ändamålet med föreningens
verksamhel och verksamhetens art,

4. den insats med vilken varje medlem skall della i
föreningen, hur insatserna skall fullgöras saml i vad mån en medlem får della i
föreningen med insats utöver vad han är skyldig att delta med,

5. för del fall alt regelbundna eller på särskilt
beslul om uttaxering beroende avgifter till föreningen skall förekomma,
avgifternas belopp eller de högsta belopp till vilka de får beslämmas,

6. antalet eller lägsla och högsta antalet
styrelseledamöter och revisorer samt eventuella styrelse- och
revisorssuppleanter, tiden för styrelseledamöternas och revisorernas uppdrag
samt, om någon styrelseledamot eller revisor skall utses på annal sätl än som
anges i denna lag, hur tillsättning i så fall skall ske,

7. för det fall alt fullmäklige enligt 7 kap. 12 §
skall finnas, deras befogenhel, hur de skall utses och tiden för deras
uppdrag,

8. inom vilken tid och hur föreningsstämma skall
sammankallas saml hur andra meddelanden skall bringas till medlemmarnas eller
fullmäkflges kännedom,

9.
vilka ärenden som skall
förekomma på ordinarie stämma,

10.
vilken lid föreningens
räkenskapsår skall omfatta,

11.
grunderna för fördelning av
föreningens vinst samt hur man skall förfara med föreningens behållna
tillgångar när föreningen upplöses, saml

12.
för det fall all
förlagsinsatser som avses i 5 kap. skall förekomma, vad som skall gälla därom.

(Jfr
2 kap. 2 § i ulredningens förslag.)

Paragrafen
moisvarar 6 § första stycket FL och innehåller beslämmelser om vad föreningens
stadgar skall ange.

Endasl
bestämmelsen i punkl 9 är en nyhet i sak i förhållande lill gällande räll.
Bestämmelsen har förebild i 2 kap. 4 § 7 akliebolagslagen.

I
motsats lill vad utredningen har föreslagit upptar inte den nya lagen någon
bestämmelse om att stadgarna skall ange hur en medlem skall gå till väga för
all få ett ärende behandlat på en stämma. I slället anges, efler mönsier av
aktiebolagslagen, direkl i lagen hur medlemmen i delta fall skall gå till väga
(se 7 kap. 6 §).

Uppräkningen
i denna paragraf av vad stadgama skall innehålla innefatlar endasl minimikrav.
Del möler alltså ingel hinder mol alt ytterligare beslämmelser las in i
stadgarna. En fömtsättning är dock atl bestämmelserna inte strider mot
föreningslagen eller någon annan lag.

Om
föreningens firma registreras på flera språk skall enligt 6 § andra stycket FL
varje lydelse anges i stadgarna. I den nya lagen har en motsvarande
bestämmelse lagits in i 14 kap. 1 § andra slyckel.

Prop.
1986/87:7 2 kap.

3 §

Föreningen
skall anmälas för registrering senast sex månader efter det atl

beslut fattades om att bilda föreningen.

Om föreningen enligt stadgama eller enligt beslut som har fattats vid 83

s. 84 Kontrollera mot PDF

sammanträde med
medlemmarna inle skall börja sin verksamhet förrän Prop. 1986/87:7

visst villkor har
uppfyllts, räknas liden för anmälan för registrering i stället

från den tidpunkt då
villkoret är uppfyllt. Registrering får inte ske förrän 2 kap.

sådant villkor är
uppfyllt.

Frågan
om föreningens bildande har fallit, om anmälan för föreningens regisirering
inte sker inom den tid som anges i första eller andra stycket eller om
registreringsmyndighelen genom beslut som vunnii laga kraft har avskrivit sådan
anmälan eller vägrat regisirering av föreningen. Styrelseledamöterna svarar
solidariskt för återbelalningen av de belopp som har betalts in i insalser
eller avgifter jämte uppkommen avkaslning, med avdrag för kosinader på grund
av åtgärder som avses i 4 § första stycket. Delsamma gäller i fråga om insatser
som har tillskjuliis i annan form än pengar.

(Jfr
2 kap. 7 § i ulredningens förslag.)

Paragrafen
saknar direkt motsvarighet i gällande rält, jfr dock 8 § FL. En viss
motsvarighet finns i 2 kap. 9 § aktiebolagslagen.

Första
slyckel

Bestämmelsen
är ny. Enligt bestämmelsen skall föreningen anmälas för registrering senasl sex
månader efter del att beslutet fattades om att bilda föreningen. Avsikten med
bestämmelsen, som har förebild i 2 kap. 9 § första stycket aktiebolagslagen, är
all frågan om föreningens regisirering inle skall kunna skjutas på framtiden.
De personer som har inträtt som medlemmar och ev. betalt in insatser till
föreningen bör nämligen inte vara bundna under en längre lid medan de svävar i
ovisshet i frågan huruvida föreningen kommer all registreras eller inle. Del är
även elt allmänl intresse all liden mellan föreningsbildandel och
regislreringsfrågans avgörande inte blir för lång. Någon svårighel atl bestämma
vid vilken lidpunkl beslul fattats om att bilda en förening lorde i allmänhet
inte föreligga. Som tidigare framhållils (se specialmotiveringen till 1 §)
torde beslutet så gotl som alltid kunna hänföras till ell konstituerande sammanträde.

Registreringsbestämmelsema
i den nya föreningslagen bygger på principen atl en förening har rält alt
vinna regisirering, om den har bildats och organiserats i överensslämmelse med
lagens föreskrifier och detla styrks inför regislreringsmyndigheten med de
uppgifter och handlingar som särskilt föreskrivs i lagen eller i annan
förfallning. Av denna princip följer å andra sidan all hinder mol regisirering
föreligger, l.ex. om föreningens ändamål inte är sådant som anges i 1 kap. 1 §
första stycket, om anlalel medlemmar understiger det tillåtna eller om slyrelse
och revisorer inte har valts av medlemmarna.

Andra
stycket

Har
i föreningens stadgar eller i beslut vid sammanträde med medlemmar

na bestämts atl föreningen inte får börja sin verksamhet förrän etl visst

villkor har uppfyllts, skall enligt första meningen som utgångspunkt för

sexmånadersflden i stället räknas den dag då villkoret är uppfyllt. För- g

s. 85 Kontrollera mot PDF

eningen bör nämligen inte
kunna vinna regisirering dessförinnan, och det Prop. 1986/87:7

finns följakfligen ingen
anledning att framtvinga en anmälan innan hindret

har undanröjts (jfr
tredje stycket). Som exempel på villkor som åsyftas i 2 kap.

försia meningen kan nämnas
all föreningen inte får börja sin verksamhet

förrän ett visst medlemsantal
(högre än fem) har uppnåtts eller elt visst

minimibelopp har belalls i
insatser eller avgifter.

I
andra meningen anges atl regisirering inte får ske innan sådant villkor som det
här är fråga om har uppfyllts. Det skulle uppenbart leda lill olägenheter att
registrera en förening innan det är klart alt den över huvud taget kan bölja
sin verksamhet. Föreskrifter om det sätl på vilket föreningen skall visa att
villkor som sagts nu har uppfyllts kan meddelas av regeringen i
verkställighelsföreskrifler flll den nya lagen.

Tredje
stycket

Bestämmelserna,
som har förebild i 2 kap. 9 § Qärde stycket aktiebolagslagen, innebär atl
frågan om föreningens bildande faller, om anmälan för föreningens registrering
inte sker inom den lid som anges i försia eller andra slycket eller om
registrering har vägrats genom ett beslut som vunnit laga kraft. En
förpliktelse atl ingå som medlem i föreningen är givetvis inle längre bindande,
om frågan om föreningens bildande har fallit. Insatser eller avgifter som har
betalts in skall återbäras. Även insatser som har tillförts föreningen i annan
form än pengar skall återbäras. Styrelseledamöterna svarar solidariskt för
återbäringen av insatser och avgifter jämle uppkommen avkastning med avdrag för
kostnader på grund av styrelsens ålgärder för att få in utfästa insalser eller
avgifier eller i mål rörande föreningens bildande.

4 §

Utan
hinder av 1 kap. 2 § andra stycket får styrelsen, innan föreningen har
registrerats, föra talan i mål rörande föreningens bildande och även i övrigt
vidta åtgärder för alt erhålla utfästa insalser eller avgifier.

Om
en förpliklelse uppkommer genom en ålgärd på föreningens vägnar före
registreringen, svarar de som har deltagit i åtgärden eller som har beslutat
åtgärden solidariskt för förpliktelsen. När föreningen har registrerats
övergår ansvaret på föreningen, om förpliktelsen har lillkommil efter del atl
föreningen bildals.

Har
före registreringen ett avtal för föreningen slutits med en medkontrahenl som
visste atl föreningen var oregistrerad kan denne, såvida inte annal följer av
avtalet, frånträda delta endast om frågan om föreningens bildande har fallit
enligt 3 § tredje stycket. Om medkonlrahenten inte visste alt föreningen var
oregistrerad, kan han frånträda avtalet innan föreningen har registrerats.

(Jfr
2 kap. 8 § i utredningens förslag.)

s. 86 Kontrollera mot PDF

Förstastycket Prop. 1986/87:7

Enligt
denna bestämmelse har föreningens styrelse rätt alt, även innan

föreningen har vunnit rättskapacitet, företa vissa åtgärder på föreningens ''''■

vägnar.
Bestämmelsen utgör ett av prakflska skäl betingat undantag från bestämmelsen i
1 kap. 2 § andra slycket att föreningen får rättskapacitet först i och med
registreringen. Bestämmelsen har sin sakliga motsvarighet i 3 § första stycket
FL.

Andra
stycket

Andra
stycket innehåller beslämmelser om ansvarei för en förpliklelse som uppkommer
genom åtgärd på föreningens vägnar före registreringen. Enligt första meningen,
som i sak överensstämmer med 3 § andra stycket FL, svarar de som har deltagit i
åtgärden eller som har beslutat åtgärden solidariskt för förpliktelsen. Sedan
styrelse har valts kan en ålgärd på föreningens vägnar komma alt företas av
styrelsen, verkställande direklören eller någon annan som är ställföreträdare
för föreningen. Även en föreningsmedlem kan ådra sig personligt ansvar enligt
första meningen genom att della i ett beslut om en ålgärd på föreningens
vägnar.

När
föreningen har registrerats övergår enligt andra meningen ansvarei för en
förpliktelse som avses i försia meningen på föreningen, om förpliktelsen har
tillkommit efter det atl föreningen bildats. Bestämmelsen i andra meningen
saknar molsvarighet i FL men har förebild i 2 kap. 13 § andra slyckel andra
meningen aktiebolagslagen. När en förpliklelse genom registreringen övergår på
föreningen följer därmed också skyldighet alt svara för en skada som kan ha
uppkommit för medkonlrahenten. Föreningen får då regressrätt mol de ansvariga.

Tredje
slycket

I
tredje slycket finns bestämmelser om rätl för den som avtalat med föreningen
före registreringen all frånträda avtalet. Bestämmelserna som saknar
motsvarighet i FL har förebild i 2 kap. 13 § tredje stycket aktiebolagslagen.

3
kap. Föreningens medlemmar m. m. j

Detta
kapitel innehåller bestämmelser om medlems inträde och avgång (1 -5 §§) samt om
medlemsförteckning (6 §).

Reglerna
om medlems inträde och avgång har till ändamål att genom en

lämplig avvägning mellan de enskilda föreningsmedlemmarnas iniressen å

ena sidan och föreningens iniressen å andra sidan ge organisalionerna en

så stabil uppbyggnad som möjligt. Det är viktigt alt inte för stora hinder

ställs upp för den som önskar träda ul ur en förening. Alltför stränga regler

i delta avseende lorde nämligen ha en menlig inverkan på medlemsrekry

teringen. Samtidigt är det nödvändigt atl föreningarna kan knyta medlem

marna lill sig på ett sådant säll alt de kan uppnå den stabilitet i
organisatio- 86

s. 87 Kontrollera mot PDF

nen som är en
nödvändig fömtsättning för atl föreningarna på ett ända- Prop. 1986/87:7
målsenligt sätt skall kunna bedriva sin verksamhet i medlemmarnas intresse.
Särskilt viktigt är del att medlemmarna inle genom plötslig massavgång 3
kap. kan lämna föreningen och ta insatskapitalet med sig. De regler som i detta
hänseende finns i FL har visal sig ändamålsenliga. Dessa regler har därför i
huvudsak oförändrade förts över lill den nya lagen.

s. 87 Kontrollera mot PDF

1
§

En
ekonomisk förening får inle vägra någon inträde som medlem, om del inte flnns
särskilda skäl för vägran med hänsyn flll arten eller omfattningen av
föreningens verksamhel eller föreningens syfle eller annan orsak.

Styrelsen
skall pröva en ansökan om inträde, om inte annat följer av stadgarna. I
sladgarna får föreskrivas all inträdesansökan skall göras skriffligen och all
ansökningshandlingen skall vara försedd med sökandens bevittnade
namnunderskrift.

(Jfr
4 kap. 1 § i utredningens förslag.) Paragrafen överensslämmer i sak med 11 §
FL.

Första
slycket

Första
stycket innehåller den vikliga kooperativa huvudprincipen atl ekonomiska
föreningar skall vara öppna och alltså medge inträde av nya medlemmar. Av
bestämmelsen framgår emellertid också att denna grundsals kan frångås, om det
finns särskilda skäl för att vägra inträde med hänsyn till verksamhetens art
eller omfattning m. m. I vissa föreningar kan det t. ex. vara befogat alt
medlemmarna tillhör en viss grupp, exempelvis är jordbrukare eller skogsägare,
eller innehar viss anställning, exempelvis i ett arbetskooperativ, eller är
konsumenter av vissa tjänster, t. ex. barnomsorg, eller är bosatta inom ett
visst område. Ang. den närmare innebörden av undanlaget från
öppenhetsprincipen, se även prop. 1951:34 s. 104 f

Någon
motsvarighet finns inte lill den särskilda regel om undanlag från
öppenhetsprincipen när det gäller kooperaliva centralorganisationer som
ulredningen har föreslagil. Enligt denna regel skulle en kooperativ centralorganisation
i sina stadgar få bestämma alt inträde får beviljas endast sådana ekonomiska
föreningar eller andra juridiska personer som uppfyller de krav
centralorganisationen ställer på stadgar, skötsel och ekonomisk soliditet.
Enligt regeln skulle också kunna bestämmas i centralorganisationens sladgar
att inom vatje område endasl en medlem kan beviljas inträde. Sådana undantag
som avses med denna regel lillgodoses inom ramen för den redan nu gällande,
mera allmänl hållna undantagsregeln (jfr prop. 1951: 34 s. 103 och 2 § 8 mom.
lagen, 1947:576, om statlig inkomstskatt).

Av
15 § lagen (1951:309) ang. införande av nya lagen om ekonomiska föreningar
framgår alt principen om atl ekonomiska föreningar skall vara öppna i allmänhet
inle gäller för föreningar som har registrerats före den I januari 1953.

Andra slycket Prop. 1986/87: 7

En
förening får inle uppställa formkrav på en medlemsansökan utöver vad

som sägs i andra meningen. Som formkrav i detta sammanhang bör inte '

anses
en sådan bestämmelse som alt sökanden skall försäkra all han ämnar följa
föreningens stadgar och beslut eller alt sökanden skall lämna uppgifter som är
av betydelse för medlemskapet, exempelvis om vad han kan länkas kunna leverera
till eller köpa av föreningen.

Del
är givetvis tillåtet all i stadgarna ha krav endast på skriftlig form, alltså
utan krav på bevillning.

2 §

Den
som genom bodelning, arv eller teslamenie har förvärvat en avliden medlems
andel har rätl alt efter anmälan inträda som medlem i föreningen i den avlidnes
ställe, om inte annal föreskrivs i stadgarna.

Anmälan
om inträde skall göras senast sex månader efler medlemmens död eller, om flden
för dödsboets avgång ur föreningen enligt 5 § då ännu inte har iniräffal,
senasl vid den liden.

Den
som genom bodelning av annan anledning än medlemmens död har förvärvat dennes
andel har samma rält som sägs i första stycket. Anmälan om inträde skall i
sådant fall göras senast sex månader efter del att bodelningen har vunnit laga
krafl eller, om tiden för avgång enligt 5 § då ännu inte har iniräffal, senast
vid den liden.

(Jfr
4 kap. 2 § i utredningens förslag.)

Den
nya lagen skiljer liksom FL mellan medlemskap och medlemsandel i en förening.
Till medlemskapet hör rätlen alt della i föreningens förvallning och att la
föreningens ijänsler i anspråk. En medlems andel däremot represenlerar rätten
alt lyfta vinst som utfaller på andelen eller belopp som svarar mot andelen vid
utträde ur föreningen eller vid dennas likvidation. Medlemskapet i en ekonomisk
förening är personligt och kan inte genom överlåtelse eller på annat sätt
överföras till någon annan. För att bli anlagen som medlem fordras nämligen alt
vederbörande efler ansökan eller anmälan beviljas inträde i föreningen. En
medlems andel kan däremoi övergå på eller överlåtas till annan och således
skiljas från medlemskapet men endasl för en viss kortare tid.

Om
en föreningsmedlem avlider, anses dödsfallet ha samma verkan som en uppsägning.
Andelen övergår därvid på den avlidnes rättsinnehavare.

Första
och andra styckena

Bestämmelserna,
som överensslämmer med 12 § FL, anger förutsättningarna för att den som genom
bodelning, arv eller teslamenie har förvärvat en avliden medlems andel skall
vinna medlemskap i föreningen. Den som förvärvat den avlidnes andel på grand av
bodelning, arv eller testamente har rält att bli medlem i föreningen i stället
för den avlidne, om inle stadgarna föranleder något annat. En föruisättning är
att anmälan om inträde görs inom viss tid, i allmänhel sex månader, från
dödsfallet.

s. 88 Kontrollera mot PDF

Tredje slyckel Prop. 1986/87:7

Tredje
stycket, som saknar motsvarighet i FL, innehåller beslämmelser om förvärv av
medlems andel genom bodelning av annan anledning än medlemmens död.
Bestämmelserna uttrycker endast vad som hitlills torde ha gällt till följd av
all 12 § FL har lillämpals analogt.

3 §

Den
som genom överlåtelse har förvärvat en medlems andel skall ansöka om inträde i
föreningen inom sex månader därefler. Om han antas, inlräder han som medlem i
överlåtarens slälle. Ansöker han inte om inträde inom föreskriven tid eller
avslås hans ansökan, skall överiåtaren därmed anses ha sagt upp sig flll
utträde. Förvärvaren har i sådant fall den rält som tillkommer en avgången
medlem enligt 4 kap. 1 §, med den skyldighet som följer av 4 kap. 2 §.

(Jfr
4 kap. 3 § i utredningens förslag.)

Paragrafen,
som överensslämmer med 13 § FL, behandlar förvärv av andel genom överlålelse.
Den som har förvärvat andelen blir medlem i föreningen först om han antas som
sådan i överlåtarens slälle. Ansökan om inträde skall göras inom sex månader
från överlåtelsen. Om förvärvaren inle gör sådan ansökan eller ansökan avslås,
kan förvärvaren endast göra anspråk på alt få ut inbetalade insatser och
beslutad vinstutdelning som skulle ha flllkommit överlåtaren, om denne utträtt
ur föreningen.

Den
medlem som överlåter sin andel upphör inle genom överlåtelsen att vara medlem.
Som framgår av paragrafens andra mening utträder han först i och med att
förvärvaren inträder som medlem. Om förvärvaren söker inträde men ansökan
avslås, har avslaget samma effekl som om medlemmen då sagt upp sig lill
utträde. Om förvärvaren inle gör någon ansökan om inträde, anses medlemskapet
uppsagt i och med att ansökningstiden gick ut. Uppsägningstiden börjar alltså i
sistnämnda fall alt löpa sex månader efter överlåtelsen.

4 §

En
medlem har rält att säga upp sig till utträde ur föreningen. I stadgarna får
föreskrivas att en uppsägning skall göras skriftligen och aU uppsägningshandlingen
skall vara försedd med medlemmens bevittnade namnunderskrift.

I
sladgarna får även föreskrivas alt uppsägning inte får göras förrän efter viss
tid, högst två år, från inträdet. Tiden får utsträckas lill högsl fem år, om
registreringsmyndigheten medger det. Föreskrifter i stadgarna om att uppsägning
får göras först efter en viss tid gäller inle i fall som avses i 7 kap. 15 §
Iredje stycket och 12 kap. 4 § andra stycket.

En
medlem får på sådan gmnd som anges i sladgarna uteslutas ur föreningen.
Föreningsstämman skall besluta om uteslutningen, om inte annat föreskrivs i
stadgarna.

(Jfr
4 kap. 4 § i utredningens förslag.)

Paragrafen överensstämmer i sak med 14 § FL. 89

s. 89 Kontrollera mot PDF

Första slyckel Prop. 1986/87: 7

Enligt bestämmelserna
kan en medlem som önskar avgå ur föreningen säga upp sig lill utträde.

3 kap.

s. 90 Kontrollera mot PDF

Andra stycket

Föreningen
har vissa möjligheter att genom föreskrifter i stadgarna binda sina medlemmar
så, all uppsägning inte får ske förrän efter viss lid från inträdet. Längre tid
än två år lorde främst komma i fråga då det gäller centralorganisationer för
andra ekonomiska föreningar. I vissa fall föreligger alltid en fri
uppsägningsräll, nämligen i de fall som avses i 7 kap. 15 § Iredje stycket och
12 kap. 4 § andra slycket. En erinran härom har lagils in i förevarande siycke.

Del
är att märka all bestämmelserna inle reglerar en föreningsmedlems rält all i
samband med silt utträde ur föreningen säga upp övriga avtal som har träffats
mellan medlemmen och föreningen. Omständighetema kring dessa avtal kan variera
starkt. Denna fråga bör därför, liksom hitfllls, överlämnas åt
rättstillämpningen.

Tredje
slyckel

Enligt
Iredje stycket kan en ekonomisk förening ta in beslämmelser i sina sladgar om
alt en medlem kan uteslutas, om de förutsättningar för uteslutning som anges i
stadgama föreligger. Även om sladgarna saknar beslämmelser om uteslutning, lorde
emellertid uteslutning kunna ske, om del för medlemskap förutsätts alt en
medlem skall vara bosatl inom ett visst område eller driva viss verksamhel och
medlemmen inte längre uppfyller dessa villkor. I vissa fall kan även
sladgeförskrifter som innefattar mera allmänna posiliva krav tolkas som en
indirekl uteslulningsbeslämmelse (se NJA 1973:355).

Som
framgår av laglexlen skall föreningsstämman besluta om uteslutning, om inle
annal föreskrivs i sladgarna. Ofta anger stadgarna att styrelsen skall fatta dessa
beslut.

5§

Avgång
ur föreningen sker, utom i fall som avses i 7 kap. 15 § tredje stycket och 12
kap. 4 § andra stycket, vid ulgången av det räkenskapsår som, sedan medlemmen
har sagl upp sig lill utträde eller uteslutits eller någon annan omständighet
som föranlett avgången har iniräffal, slutar näst efler en månad eller den
längre tid, högsl sex månader, som har bestämls i sladgarna.

En
medlem som har uteslutits ur föreningen förlorar genast sin räll att delta i
överläggningar och beslul om föreningens angelägenheter.

(Jfr
4 kap. 5 § i utredningens förslag.) Paragrafen överensstämmer med 15 § FL.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Första
slyckel Prop. 1986/87:7

Bestämmelsen
anger tidpunkten för en medlems avgång ur föreningen.

Den omständigheten att en medlem har sagt upp sig till utträde eller ''

uteslutils
innebär inle atl medlemskapet omedelbarl upphör. En sådan ordning skulle kunna
medföra slora olägenheler, främst genom att utträdet normalt grundar rätt atl
få tillbaka inbetalda insalser. I första slyckel föreskrivs därför som
huvudregel att avgång äger rum vid ulgången av det räkenskapsår som slutar näst
efler det att en månad har gått sedan medlemmen har sagl upp sig till utträde
eller uteslutits eller någon annan omständighet som föranlett avgången har
inträffat. 1 det sisinämnda fallel avses t. ex. dödsfall utan alt medlemmens
arvinge har inträtt i den avlidnes slälle eller avslag på en inträdesansökan
från den som genom överiåtelse har förvärvat en medlems andel. Om däremoi
förvärvaren av en andel antas som medlem i överiålarens ställe, upphör den
sistnämndes medlemskap i och med atl förvärvaren blir medlem.

Den
i lag beslämda tiden om en månad får förlängas lill högst sex månader genom en
bestämmelse i sladgarna. I två fall kan del emellertid inte ske någon
förlängning av den lagstadgade tiden för avgång. Om en medlem har sagl upp sig
lill utträde genom all utnyttja sin speciella utlrä-desräll i anledning av
beslutade siadgeändringar (7 kap. 15 § Iredje stycket) eller om medlemmen har
utträtt på grund av atl han inte önskar fortsätta efler genomförd fusion (12
kap. 4 § andra stycket), gäller alllid all avgången skall ske den balansdag som
infaller minsl en månad efler del att uppsägningen har gjorts.

Andra
slyckel

I
och med avgången upphör medlemskapet. Inflll dess är medlemmen bunden av sina
förpliktelser gentemot föreningen men har å andra sidan kvar samma rättigheter
som övriga föreningsmedlemmar. Från det sist sagda gäller dock det undantaget
att den som har uteslutits omedelbart förlorar rätten att delta i överläggningar
och beslul som rör föreningens angelägenheter, I sladgarna kan införas samma
regel för den som säger upp sig lill utträde.

6§

Styrelsen
skall föra en förteckning över föreningens medlemmar (medlemsförteckning).
Denna skall innehålla uppgift om

1.
varje medlems namn och
posiadress saml det antal medlemsinsalser med vilket han deltar i föreningen,

2.
del sammanlagda beloppet
inbetalda medlemsinsatser enligt den senast fastställda balansräkningen, saml

3.
summorna av medlemsinsatsbelopp
som efter ulgången av det räkenskapsår balansräkningen avser har återbetalats
eller högst skall återbetalas enligt 4 kap. 1 och 3 §§ och om tiden för
återbetalningarna.

Medlemsförteckningen kan
bestå av betryggande lösblads- eller kortsys

tem. Den kan också föras med automalisk dalabehandling eller på annal

liknande sätt. 91

s. 92 Kontrollera mot PDF

Medlemsförteckningen skall
hållas tillgänglig hos föreningen för var och Prop. 1986/87: 7 en som vill
ta del av den.

Varje
medlem har rätl att på begäran få skriftlig uppgift av föreningen j p om sitt
medlemskap och om de insatser som han har betalt in.

(Jfr
4 kap. 6 § i utredningens förslag.)

Paragrafen
innehåller beslämmelser om föreningens medlemsförteckning. En nyhet är att
medlemsförteckningen kan få föras med datateknik. I övrigt överensstämmer
paragrafen i huvudsak med 10 § FL.

Försia
slycket

Enligt
punkt 1 år styrelsen skyldig att föra en förteckning över föreningens
medlemmar. I förteckningen skall för varje medlem anges dennes namn och
postadress samt det antal insatser med vilkel han deltar i föreningen. Lagen
hindrar inte en förening att i sina stadgar föreskriva att medlemsförteckningen
även skall innehålla uppgift om medlemmarnas person- och organisationsnummer.

Av
hänsyn främst till tredje man skall enligt första stycket punkterna 2 och 3 i
medlemsförteckningen dessulom lämnas uppgift om dels föreningens inbetalda
medlemsinsatskapital enligt senasl fastställda balansräkning, dels den del av
medlemsinsalskapitalet som efter ulgången av det räkenskapsår som
balansräkningen avser har återbetalats eller högst skall återbetalas på grund
av att medlemmarna har avgått ur föreningen eller har sagt upp överinsatser
till återbetalning. Delta innebär atl utomstående alllid kan få reda på
slorieken av det medlemsinsalskapital som vid varje tillfälle finns i
föreningen. Bestämmelserna i 5 § om tidpunkten för avgången ur föreningen och
reglerna i 4 kap. om återbetalning av medlemsinsatser innebär alt
medlemsinsatskapitalets storlek inte kan plötsligt förändras genom exempelvis
massavgång bland medlemmarna. Delta innebär också - i förening med
bestämmelserna om medlemsförteckning - ett skydd för kreditgivare.

Andra
stycket

En
nyhet är att medlemsförleckningen i stället för all bestå av betryggande
lösblads- eller kortsystem kan få föras med användande av datateknik. Denna
möjlighet föreligger enligt akliebolagslagen i fråga om akfleboken. För i varje
fall vissa större föreningar lorde det kunna medföra fördelar alt föra
medlemsförteckningen med datateknik.

Om
medlemsförteckningen förs med hjälp av automatisk databehandling (ADB), blir
del fråga om ett personregister i dalalagens (1973:289) mening. Det betyder att
registret inte kan föras ulan alt föreningen har fält licens från
datainspektionen atl föra personregister (jfr 2 § datalagen).

s. 93 Kontrollera mot PDF

Tredje slycket Prop. 1986/87:7

Liksom
enligt gällande rätt skall medlemsförteckningen vara offentlig.

Detla är i linje med vad som gäller för andra associationer som är avsedda "

för
näringsdrift. I etl aktiebolag är således aktieboken i princip offenllig. För både
vanliga handelsbolag och kommandilbolag gäller all deras delägare skall
registreras i del offentliga handelsregistret. Bl.a. anställda, kreditgivare,
kunder, myndigheter och massmedia får anses ha ett befogal inlresse av alt
kunna la reda på vilka som är medlemmar i en ekonomisk förening.

I
tredje stycket anges därför atl medlemsförteckningen skall hållas tillgänglig
hos föreningen för var och en. Förs förteckningen med ADB får kravet på
tillgänglighet anses uppfyllt, om den intresserade får la del av förteckningen
på etl för ögal läsbart sätl, t. ex. via en bildskärm.

Förs
en akfiebok med ADB, skall enligt 3 kap. 13 § akliebolagslagen en högst sex
månader gammal utskrift av aktieboken hållas tillgänglig för den som begär det.
Den som vill ha etl exemplar av utskriften har vidare rält lill det mol
ersättning för kostnaderna. Som förelrädare för konsumentkooperationen har
framhållit under beredningen av det aktuella lagstiftningsärendet skulle en
sådan ordning medföra betydande prakliska svårigheter för de ekonomiska
föreningarna. För dessa har därför någon motsvarighet till de angivna reglerna
om utskrift i 3 kap. 13 § akliebolagslagen inle tagits in i den nya lagen.

Fjärde
slycket

Enligt
Cärde slycket har en medlem rält alt av föreningen få en skriftlig uppgifl om
medlemskapet och om de insatser som han har belall in. Del kan nämligen ofta
vara av intresse för en medlem all kunna slyrka medlemskapet och antalet
insatser. Uppgiflen är endast elt intyg om medlemskapet och insatserna. Dess
föreleende utgör således inle någon fömtsättning för att medlemmen all kunn a
.göra gällandesin rält som föreningsmedlem.

4
kap. Återbetalning av medlemsinsatser

För
all en ekonomisk förening skall ha etl visst kapital som svarar för 4 kap.
föreningens förpliktelser finns regler som syftar till all hålla kvar visst
kapital i föreningen. Detla kapital ulgör föreningens bundna kapital. Som
huvudprincip gäller sålunda all ett belopp som moisvarar summan av inbetalda
medlemsinsatser skall hållas kvar i föreningen. Under vissa fömtsättningar har
emellertid en medlem som har avgått ur föreningen rält alt få tillbaka
inbetalda medlemsinsalser. Likaså har en medlem under vissa förutsättningar
rätt att återfå s. k. överinsatser, även om han inte har lämnal föreningen.

Bestämmelserna
om räll till återbetalning i dessa fall finns i detta kapilel.

Bestämmelserna överensstämmer i alll väsenlligl med vad som gäller

enligt FL. 93

s. 94 Kontrollera mot PDF

l§ Prop. 1986/87:7

När
en medlem har avgått har han rält att sex månader efter avgången få ul sina
inbetalda medlemsinsalser. Beloppet får dock inte översliga vad som 4 kap.
belöper på honom i förhållande lill övriga medlemmar av föreningens egna
kapital enligt den balansräkning som finns upprättad vid tiden för avgången.
Vid beräkningen av föreningens egna kapital skall bortses från reservfonden,
uppskrivningsfonden och förlagsinsatserna.

Den
avgångne har vidare rätt att i samma ordning som övriga medlemmar få ut vad
som belöper på honom av beslulad vinstutdelning.

Träder
föreningen i likvidation inom sex månader från avgången eller meddelas inom
samma lid beslul om atl försälla föreningen i konkurs, skall den avgångnes rätt
att få ut medlemsinsatser bedömas enligt grunderna för reglerna om skifte av
föreningens lillgångar.

En
medlems rält enligt första-tredje styckena kan begränsas i stadgarna. Detla
gäller dock inle i sådana fall som avses i 7 kap. 15 § Iredje stycket eller 12
kap. 4 § andra stycket.

(Jfr
5 kap. 1 § i ulredningens förslag.)

Paragrafen
överensslämmer i sak med 16 § I mom. FL (jfr även 39 § första slycket FL).

Första
slycket

En
medlem som avgår ur föreningen har räll att få tillbaka sina inbetalda
insatser. En sådan rätt föreligger dock endast, om föreningens egna kapital
räcker till utan all reservfonden, uppskrivningsfonden eller förlagsinsatserna
behöver anlitas och ulan atl medlemmarnas lika räll träds för när. 1 FL har
inte uppskrivningsfonden nämnts uttryckligen. I praktiken torde man dock ha
bortsett från den vid beräkningen av det egna kapitalet i förevarande
sammanhang. En avgång äger alllid rum vid utgången av elt räkenskapsår, och
frågan om medlemmens rält all få tillbaka en medlems-insats skall således
bedömas med hänsyn till den då upprättade balansräkningen. Som framgår av
lagtexten inträder emellertid rätten att få ut insatsen först sex månader efler
avgången.

Andra
stycket

En
avgången medlem har rätl atl få ul sin andel i beslutad vinstutdelning i samma
ordning som de övriga medlemmarna.

Tredje
stycket

Om
föreningen skulle träda i likvidation eller försättas i konkurs inom sex
månader från avgången, blir inte balansräkningen från liden för avgången utan i
stället resultatet av likvidationen respekflve konkursen avgörande för
medlemmens rält atl få ul sin medlemsinsats.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Fjärde stycket Prop- 1986/87:7

4 kap.

En medlems rätt
enligt första-tredje styckena kan begränsas i stadgama. En sådan begränsning
gäller dock inte, om medlemmen har avgått till följd av atl han har utnyttjat
sin speciella utlrädesrätl i anledning av beslutade stadgeändringar (7 kap. 15
§ tredje slycket) eller om han har utträtt på grund av all han inle önskar
fortsätta efler en genomförd fusion (12 kap. 4 § andra slyckel).

2§

Om
föreningen försätts i konkurs på en ansökan som har gjorts inom etl år från en
medlems avgång, är denne skyldig att betala tillbaka vad han har fått ul av
sina medlemsinsalser i den mån det behövs för atl föreningens skulder skall
kunna belalas.

(Jfr
5 kap. 2 § i ulredningens förslag.)

Enligt
paragrafen, som överensstämmer med 16 § 2 mom. FL, kan en medlem som har
utträtt bli skyldig atl av hänsyn till föreningens borgenärer ålerbära vad han
har fåll ut av sina medlemsinsatser, om föreningen försätts i konkurs på en
ansökan som har gjorls inom ett år från medlemmens avgång.

3 §

En
medlem som deltar i föreningen med högre insatsbelopp än han är skyldig atl
della med, har rätt all efler uppsägning få ul överskjulande belopp ulan att
avgå ur föreningen. Beträffande uppsägningen samt medlemmens rätt atl få ut
del uppsagda beloppel och hans skyldighet att betala tillbaka vad han har fått
ul lillämpas 1 och 2 §§ saml 3 kap. 4 § försia slycket. Sexmånadersfristen
enligt 1 § skall därvid räknas från ulgången av det räkenskapsår som sedan
uppsägningen har gjorts slutar näst efler en månad eller den längre tid, högst
sex månader, som har bestämts i stadgarna.

(Jfr
5 kap. 3 § i utredningens förslag.)

Paragrafen
överensslämmer i sak med 16 a § FL.

Enligt
paragrafen har en medlem räll atl ulan utträde ur föreningen återfå s.k.
överinsatser som han dellar med ulan atl vara skyldig till del. Denna rält är
emellertid inle ovillkorlig. Insatskapitalets sloriek är elt mått på
föreningens soliditet, och för föreningens borgenärer är del av belydelse alt
insatskapitalet inle minskar. En sådan minskning kan inträda bl. a. på grund av
att medlemmarna kräver atl få ut sina överinsatser. Enligt paragrafen har
därför en medlem rätl alt få ul och behålla en överinsats endast under de
förutsättningar som gäller för en avgången medlems räll att få ul och behålla
en insals.

s. 96 Kontrollera mot PDF

5 kap. Förlagsinsatser Prop. 1986/87:7

År
1984 gjordes vissa ändringar i FL (se SFS 1984: 189) som syflar fill atl

göra det möjligt för ekonomiska föreningar all la till sig riskbärande kapital "'

även
från andra än medlemmarna. Delta sker genom särskilda kapitalinsatser, s. k.
förlagsinsatser. Föriagsinsalserna räknas till del bundna egna kapitalet och
intar en mellanställning mellan medlemskapitalet och det lånade kapilalel.
Insatserna är inte förenade med någon rösträtt men medför en viss insyn i
föreningen. Insatserna skall vara bundna i minst fem år.

De
nyligen införda lagreglerna om föriagsinsatser förs i sak oförändrade över flll
den nya lagen. De gmndläggande reglerna för förlagsinsatser har förts samman i
detla kapitel. Dämiöver finns bestämmelser som berör förlagsinsatserna i 2 kap.
2 §, 4 kap. 1 §, 7 kap. 10 och 17-18 §§, 9 kap. 7 och 9 §§, 10 kap. 2, 4 och 6
§§, 11 kap. 3, 14 och 17 §§ samt 12 kap. 2 och 3§§.

Angående
förarbetena lill 1984 års lagregler om föriagsinsatser hänvisas i försia hand
till prop. 1983/84: 84.

1
§

En
ekonomisk förening kan i stadgarna föreskriva all, utöver vad som följer av 2
kap. 2 § första stycket 4, kapital får tillskjutas genom särskilda insalser
(förlagsinsatser) och alt sådana insalser får tillskjutas även av andra än
medlemmar.

Förlagsinsatser
får tillskjutas med högst ett så slort belopp atl summan av gjorda
förlagsinsatser efter lillskottet uppgår till högst det belopp som svarar mot
summan av andra då inbetalda insatser än förlagsinsatser.

(Jfr
2 kap. 3 § försia slycket i utredningens förslag.) Paragrafen överenstämmer med
16 b § FL.

Första
stycket

Här
finns den grundläggande regeln atl en ekonomisk förening kan besluta atl även
andra än medlemmarna skall kunna göra kapitalinsatser i föreningen.

Andra
stycket

Avsikten
med bestämmelsen är atl hindra att en alltför stor del av föreningens
insatskapital härrör från utomstående. Bestämmelsen tar sikle på
lillskoltsögonblickel och har inle utformats så alt föriagsinsalserna aldrig
får överstiga de inbetalade medlemsinsalsema. Bestämmelsen hindrar sålunda
inte alt medlemsinsalsema sjunker till en nivå under förlagskapitalet i samband
med all medlemmar lämnar föreningen och återfår sina insatser. Däremot får
föreningen inte ta emot nya föriagsinsatser förrän medlemsinsatserna på nyll
uppgår lill elt högre belopp än föriagskapitalet.

s. 97 Kontrollera mot PDF

2 § Prop. 1986/87:7

I
stadgarna kan tas in föreskrifter om begränsningar i fråga om vem som har rält
atl tillskjuta förlagsinsatser och genom överiåtelse förvärva de
P-rälligheter som är förenade med föriagsinsalserna (förlagsandelar). För redan
gjorda insalser får inte införas strängare begränsningar än vad som gällde när
insatsen gjordes.

Förvärv
av en förlagsandel i strid mol föreskrifter som avses i första stycket är
ogiltiga.

(Jfr
2 kap. 3 § andra slyckel i ulredningens förslag.) Paragrafen överensstämmer med
16 c § FL.

Första
slyckel

En
förlagsinsats är förenad med en viss insyn och etl visst inflytande över
föreningen. Del är därför nalurligl att föreningen har en möjlighel alt ställa
upp begränsningar i fråga om vilka som får skjuta lill förlagsinsatskapilal och
genom överlålelse förvärva den rätl med vilken en förlagsinsats är förenad
(förlagsandel). Första meningen innehåller en beslämmelse som filialer sådana
begränsande föreskrifier i stadgarna. Införs nya eller ändrade sådana
föreskrifter får de givelvis inle medföra längre gående begränsningar för
redan gjorda insalser än vad som gällde vid flllskoltet (se andra meningen).

Andra
stycket

Förvärv
i strid mot en begränsande föreskrift blir ogiltiga.

3 §

Om
föreningen upplöses och det vid upplösningen finns överskott, har innehavarna
av förlagsandelar rält alt så långl överskottet räcker få förlagsinsatserna
inlösta med belopp motsvarande insatsernas storlek, innan utbetalning sker för
andra ändamål. Finns flera förlagsinsatser och förslår inte överskottet lill
full betalning av samtliga, skall överskottet fördelas på insatserna i
förhållande lill deras storlek.

(Jfr
2 kap. 4 § i ulredningens förslag.)

Paragrafen,
som överensstämmer med 16 d § FL, reglerar frågan om den andel i föreningens
tillgångar som en förlagsinsats berättigar lill. Vid föreningens upplösning har
förlagsandelsinnehavarna rätl att, sedan skulderna har betalts eller medel
flll belalning av skulderna har avsatts, ur överskottet få ul förlagsinsatserna
med inbördes lika rält. Bestämmelsen om inbördes lika rält är tvingande.
Föreningen äger alltså inte Iräffa avtal med innehavare av förlagsandelar om
olika rätt till utbetalning på andelarna.

Endasl
i den mån det efler utbetalning av föriagsinsalserna finns över

skott får de behållna tillgångarna användas för utbetalning lill medlemmar

na eller avsättning lill andra ändamål, t. ex. utbetalning till något allmän- 97

7 Riksdagen 1986187. 1 saml. Nr 7

s. 98 Kontrollera mot PDF

nyttigt
ändamål, allt beroende på vad som anges i sladgarna (jfr 2 kap. 2 § Prop.
1986/87:7 11).

5 kap.

4 §

För
varje förlagsinsats skall föreningen utfärda ell förlagsandelsbevis. Beviset
skall ställas fill viss man, fill innehavaren eller lill viss man eller order
och innehålla uppgift om

1.
föreningens firma,

2.
nummer eller annan beteckning
för beviset,

3.
insatsens slorlek,

4.
den räll till utdelning som
insatsen medför,

5.
det sätt på vilket utdelning
skall utbetalas och inlösen ske,

6.
föreskrifier som avses i 2 §
första slycket, samt

7.
erinran enligt 2 § andra
stycket.

Förlagsandelsbeviset
skall undertecknas av föreningen. Styrelseledamöters eller firmatecknares
namnteckning får återges genom tryckning eller på liknande sätl.

(Jfr
2 kap. 5 § i utredningens förslag.) Paragrafen överensstämmer med 16 c § FL.

Första
slyckel

Etl
förlagsandelsbevis skall ulfärdas för varje förlagsinsats. Beviset skall
slällas till viss man, till innehavaren eller till viss man eller order och
innehålla vissa uppgifter, bl. a. om de begränsningar som kan finnas i fråga om
vilka som får förvärva andelen i fråga.

Lagen
hindrar inle alt förlagsinsatser lyder på olika belopp.

Andra
slycket

Ett
förlagsandelsbevis skall undertecknas av föreningen. I likhet med vad som
gäller beträffande bl. a. aktier får namnteckning återges i tryck eller på
annat liknande sätt.

5§

I
fråga om förlagsandelsbevis gäller, om ej annat följer av denna lag, i
flilämpliga delar vad som föreskrivs i lagen (1936: 81) om skuldebrev om enkla
skuldebrev, såvitt gäller bevis som har ställts lill viss man, och om löpande
skuldebrev, såvitt gäller bevis lill innehavaren eller lill viss man eller
order. Härvid är den som innehar elt förlagsandelsbevis slälll till viss man
eller order och som enligt föreningens påskrift på beviset är ägare till
förlagsandelen likställd med den som enligt 13 § andra slycket samma lag
förmodas äga räll atl göra skuldebrevet gällande. Påskrift på beviset skall
göras endast om innehavaren styrker sitt förvärv av den förlagsandel som
beviset avser.

(Jfr
2 kap. 6 § i utredningens förslag.)

Paragrafen överensslämmer med 16 f § FL. 98

s. 99 Kontrollera mot PDF

I paragrafen stadgas att
reglerna i skuldebrevslagen (1936:81) gäller i Prop. 1986/87:7 flilämpliga
delar för förlagsandelsbevisen. Reglerna om enkla skuldebrev gäller för
andelsbevis som har ställts lill viss man (enkla andelsbevis), 5 kap. medan
reglerna om löpande skuldebrev gäller för de båda andra formerna av andelsbevis
(löpande andelsbevis).

I
paragrafen finns dämtöver i fråga om andelsbevis som har ställts till viss man
eller order en särskild legiflmaflonsregel. Denna innebär atl den som innehar
beviset och enligt föreningens påskrift på detta är ägare till förlagsandelen i
fråga är likställd med den som enligt 13 § andra stycket skuldebrevslagen till
följd av sammanhängande skriftliga överiålelser förmodas äga rätt alt göra
skuldebrevet gällande. Den som innehar ett föriags-andelsbevis som har ställts
fill viss man eller order kan alltså legitimera sitt innehav antingen i
enlighet med 13 § andra stycket skuldebrevslagen eller genom föreningens
påskrift på beviset om att han är ägare till föriagsande-len.

6§

Över
samfliga föriagsinsatser skall genom styrelsens försorg föras en förteckning.
Denna kan bestå av betryggande lösblads- eller kortsystem eller föras med
automatisk databehandling eller på annat liknande sätt. Förteckningen skall
innehålla uppgift om storieken på varje föriagsinsats, om lidpunkten för varje
insals och om den rätt till utdelning som insatsen medför. Förteckningen skall
hållas tillgänglig för var och en som vill ta del av den.

(Jfr
4 kap. 7 § i ulredningens förslag.)

Paragrafen
innehåller beslämmelser angående förteckning över förlagsinsatserna. En nyhet
är alt förteckningen kan få föras med datateknik Ofr 3 kap. 6 §). I övrigt
överensslämmer paragrafen med vad som gäller enligt 16g§FL.

För
den som överväger att skjuta lill en förlagsinsats eller förvärva en
förlagsandel är det givetvis av vikl att få reda pä vilka övriga förlagsinsatser
som finns och om tidigaste förfallodag för dessa liksom den rätt till utdelning
som de medför. I paragrafen föreskrivs därför alt dessa uppgifter skall
förtecknas av föreningen. Det föreskrivs vidare att förteckningen skall hållas
tillgänglig för var och en som vill ta del av den.

I
allmänhel torde det vara lämpligt atl förteckningen anger nummer eller andra
beteckningar för utfärdade förlagsandelsbevis.

7 §

Den
som innehar en föriagsandel har rätl att få förlagsinsatsen inlöst lidigasl
efter fem år från lillskottet under förutsättning alt han skriftligen säger upp
beloppel minst två år i förväg.

Föreningen
får inlösa en föriagsinsats tidigast efter fem år från tillskollel under
förutsättning all föreningen skriftligen säger upp beloppel minst sex månader i
förväg.

Inlösen
enligt denna paragraf sker till del belopp som utgör insatsens

sloriek enligt föriagsandelsbeviset. Beloppel får dock inte överstiga vad 99

s. 100 Kontrollera mot PDF

som av föreningens egna
kapital enligt den senast fastställda balansräk- Prop. 1986/87: 7

ningen, ulan anlilande av
reservfonden eller uppskrivningsfonden, belöper

på andelen i förhållande
till övriga föriagsinsatser. Om föreningen försätts i 5 jp

konkurs på ansökan som
görs inom ett år efter inlösen, skall vad som

föreskrivs i 4 kap. 2 §
beträffande återbäring som avses där tillämpas i

fråga om förlagsinsatser.

(Jfr
5 kap. 4 § i utredningens förslag.)

Paragrafen
överensstämmer i sak med 16 h § FL.

I
paragrafen finns bestämmelser om fömtsättningarna för att
förlagsin-salskapilalet skall kunna betalas lillbaka. Det kapital som tillförs
en förening i form av förlagsinsatser hör till föreningens bundna kapital.
Både för föreningen och för borgenärema är det viktigt alt det bundna kapitalet
långsiktigt står flll föreningens förfogande.

Första
slycket

Den
som innehar en föriagsandel har rält alt få ut insatsen tidigast efter fem år, om
han skriftligen säger upp beloppet minst två år i förväg. Innehavaren behöver
inle säga upp beloppet just lill femårsperiodens uigång. Någon ny femårsperiod
börjar nämligen inte löpa om inte uppsägning sker, ulan beloppel kan därefter
när som helsl sägas upp till belalning två år efter uppsägningen.

Andra
stycket

Här
flnns en bestämmelse om föreningens rätl alt lösa in förlagsandelar.
Bestämmelsen innebär atl inlösen får ske sex månader efter skriftlig uppsägning,
dock tidigast efler fem år.

Tredje
stycket

Tredje
stycket innehåller bestämmelser om med vilket belopp en förlagsinsats skall
inlösas. Där finns vidare en hänvisning till 4 kap. 2 § för det fallet att en
förening försätts i konkurs inom ett år efter ålerbelalning av förlagsinsatser.
Hänvisningen innebär alt den som har återfått en föriagsinsats kan bli skyldig
att ålerbära beloppet, om det behövs för att konkursborgenärerna skall få
betalt för sina fordringar.

6
kap. Föreningens ledning

Reglerna
i detta kapitel bygger på samma principer som gällande rält. 6 kap. Vissa
nyheter föreslås dock. De viktigaste är att beslämmelser om verkslällande
direkiör införs och att kraven på att föreningsledningen skall ha svenskt
medborgarskap och vara bosatt i Sverige mjukas upp när det gäller nordiska medborgare
(se avsnill 2.4 och 2.5 i den allmänna moliveringen).

100

s. 101 Kontrollera mot PDF

1
§ Prop. 1986/87:7

En
ekonomisk förening skall ha en styrelse med minst tre ledamöter.

Styrelsen
väljs av föreningsstämman, om del inte föreskrivs i sladgarna 6 kap. alt en
eller flera styrelseledamöter skall utses på annat sätt.

En
styrelseledamots uppdrag gäller för den lid som anges i stadgarna.
Uppdragstiden får inle omfatta mer än fyra räkenskapsår och skall beslämmas så
att uppdraget upphör vid slutet av den ordinarie föreningsstämma på vilken
styrelseval förrättas.

Vad
som sägs i denna lag om styrelseledamöter skall i lillämpliga delar gälla även
suppleanter.

(Jfr
7 kap. 1 § i utredningens förslag.)

Paragrafen, som
motsvarar 21 § och 23 § första stycket FL, innehåller regler om styrelsens
storiek och om hur styrelsen skall utses. En nyhet är alt längsta fiden för
styrelseuppdrag föreslås uiökad från nuvarande tre till fyra år.

Första stycket

Föreningens
styrelse skall beslå av minst tre personer.

Ändra
slyckel

Slyrelsen
skall i normalfallet väljas av föreningsslämman. I sladgarna får dock
föreskrivas att hela styrelsen eller någon eller några av styrelseledamöterna
skall tillsättas på annat sätt, t. ex. utses av en centralorganisation. Någol
förbud mol atl styrelsen ulses av verkslällande direklören eller revisorerna
uppslälls visserligen inle i lagen, men en sådan stadgebestämmelse skulle
slrida mot gmnderna för ansvarsfördelningen mellan föreningsorganen och kan
därför inte förekomma. Inte heller är del lämpligl all styrelsen utser sina
egna ledamöter, om man bortser från det fallet att styrelsen har atl ulse en
verkställande direktör som enligt stadgarna även skall vara styrelseledamot.
Beiräffande rätlen för anslällda all i vissa fall flllsätta en eller flera
styrelseledamöter, se lagen (1976: 351) om styrelserepresentation för de
anslällda i akliebolag och ekonomiska föreningar.

Tredje
stycket

En
styrelseledamots uppdrag gäller för den lid som anges i sladgarna. Efter
mönsier av 8 kap. 1 § aktiebolagslagen har föreskrivits att tiden för uppdraget
inte får omfalta mer än fyra räkenskapsår och att den skall beslämmas så atl
uppdragel upphör vid utgången av ordinarie föreningsstämma på vilken
styrelseval förrättas. Längsta tiden för ett styrelseuppdrag utökas alltså från
nuvarande tre till fyra år. Maximitiden gäller för alla slyrelseledamöler och
inle bara för dem som har valls av föreningsslämman. (Se även 14 § lagen om
styrelserepresentation för de anställda i akflebolag och ekonomiska
föreningar.) Styrelseledamöterna kan väljas för olika lid för alt underiälla en
successiv förnyelse av styrelsen.

101

s. 102 Kontrollera mot PDF

Fjärde slycket Prop. 1986/87:7

Fjärde
stycket, som överensslämmer med 23 § försia slycket FL, innehål

ler en bestämmelse om atl lagens regler om styrelseledamöter i tillämpliga '

delar skall gälla även suppleanter. Skall styrelsesuppleanter finnas, måste

detla enligt 2 kap. 2 § 6 anges i sladgarna med uppgift om antalet eller

högsia och lägsta anlalet suppleanter.

I
23 § andra stycket FL stadgas bl. a. all i sladgarna kan tas in närmare
bestämmelser om de föratsättningar under vilka en suppleant kan inträda i
Ijänslgöring och om ordningen för inträde då del finns flera suppleanter. Som
utredningen har framhållit torde det ligga i sakens natur att sådana
bestämmelser kan meddelas. Någon uttrycklig molsvarighet till 23 § andra
slycket FL har därför inte lagits in i den nya lagen.

Om
föreningen företräds av en suppleant utan att förutsättningarna för
suppleantens inträde i en styrelseledamots slälle var för handen, kan denna
omständighet inte åberopas mot en Iredje man i god tro (se 14 §, jfr 33 § andra
slyckel FL). Eflersom sådana förutsättningar inte regislreras, torde god tro
oftast föreligga.

2 §

Ett
uppdrag som styrelseledamot upphör i förtid, om ledamoten eller den som har
utsett honom begär del. Anmälan om avgång skall göras hos styrelsen och, om en
ledamot som inte är vald på föreningsstämma vill avgå, även hos den som har
tillsatt honom.

Om
en styrelseledamots uppdrag upphör i förlid eller hinder enligt 4 § uppkommer för
honom alt vara styrelseledamot och det inle finns någon suppleant som kan
inträda i hans slälle, skall övriga styrelseledamöter vidta ålgärder för att en
ny styrelseledamot tillsätts för den återstående mandalfiden. Sådana ålgärder
behöver dock inte vidlas, om den förutvarande ledamolen var
arbetstagarrepresentant som avses i lagen (1976:351) om styrelserepresenlalion
för de anställda i akliebolag och ekonomiska föreningar. Skall ledamoten väljas
på föreningsstämma, kan utan hinder av 1 § försia stycket valet anslå till
nästa ordinarie stämma på vilken styrelseval förrättas, om styrelsen är
beslutför med kvarstående ledamöier och suppleanter.

Om
en styrelseledamot som enligt sladgarna skall tillsättas i annan ordning än
genom val av föreningsstämman inle har utsetts, skall rätten förordna en
ersättare på ansökan av en styrelseledamot, medlem, borgenär eller någon annan
vars rätl kan vara beroende av att del finns någon som kan företräda
föreningen.

(Jfr
7 kap. 2 § i utredningens förslag.)

paragrafen,
som har förebild i 8 kap. 2 § aktiebolagslagen, innehåller beslämmelser för del
fall att en styrelseledamots uppdrag upphör i förtid. Paragrafens första och
andra stycken motsvarar 21 § tredje och fjärde styckena FL.

102

s. 103 Kontrollera mot PDF

Första stycket Prop. 1986/87:7

Slyrelsemandalet
i en förening är ett förtroendeuppdrag. En slyrelseleda-mol har enligt försia
slyckel, som sakligt överensstämmer med 21 § tredje stycket andra-fjärde
meningarna FL, rätt att efler anmälan avgå i förtid. Anmälan skall göras hos
slyrelsen och, om ledamolen inle är vald på föreningsstämma, hos den som har
tillsalt honom. En styrelseledamot kan också när som helsl skiljas från
uppdragel genom beslut av den som har utsett honom, dvs. föreningsstämman eller
annan. Den som begär alt en av honom tillsall styrelseledamot skall avgå i
förtid skall anmäla detta till styrelsen. Delta innebär bl. a. att när en
arbetslagarledamot har entledigats av den som har utsett honom, vederbörande
också skall anmäla delta lill styrelsen.

En
verkslällande direktör kan kvarslå i denna befattning men avgå ur styrelsen. Om
enligt stadgarna verkslällande direktören skall vara ledamot av styrelsen, kan
han dock inle lämna slyrelsen utan all även avgå från befattningen som
verkställande direkiör.

Andra
slycket

Upphör
styrelseuppdraget i förtid eller blir en styrelseledamot omyndig eller försalt
i konkurs elier uppfyller ledamolen annars inle kvalifikationskraven enligt 4
§ och finns del ingen suppleant som kan inträda i hans ställe, skall enligt
andra slycket, som har motsvarighet i 21 § fjärde stycket FL, övriga
styrelseledamöter vidta ålgärder för atl en ny ledamoi ulses för den
återstående mandattiden. Styrelsen skall alltså sammankalla föreningsstämman,
om valet ankommer på slämman, eller anmoda den som skall tillsälta den nya
ledamolen att fullgöra denna uppgift. De kvarvarande styrelseledamöterna är
dock inle skyldiga all vidta några åtgärder när den förutvarande
styrelseledamoten var arbetslagarledamot. I elt sådant fall ankommer det i
stället på vederbörande fackliga organisation alt ta ställning lill om en ny
ledamot skall utses.

Beträffande
en ledamoi som skall väljas av föreningsslämman får enligt andra stycket valet
anstå till nästa ordinarie stämma på vilken styrelseval förrättas, om slyrelsen
är beslutför med kvarstående ledamöier och suppleanter. I motsats till vad som
är fallel enligt 21 § Qärde slycket FL gäller regeln ulan hinder av
bestämmelsen i I § första stycket om minsta anlal ordinarie ledamöier i
slyrelsen. Slyrelsen kan alltså enligt den nya regeln vid inträffad vakans
interimistiskt fungera med två ledamöter (jfr 9 §), om inle sladgarna
föreskriver att flera ledamöter skall vara närvarande för atl slyrelsen skall
vara beslutför.

Andra
slyckel ulgår från alt en suppleant i regel träder in i styrelsen för den
återstående mandattiden. Del förekommer emellertid någon gång alt en suppleant
väljs under föratsätlning all han inte skall tjänstgöra varaktigt i styrelsen.
Del slår inle i strid med andra stycket all i ett sådant fall flllsätta den
lediga slyrelsebefaltningen med någon annan än suppleanten.

103

s. 104 Kontrollera mot PDF

Tredje slycket Prop. 1986/87:7

Om
en vakans får bestå utöver vad som medges i andra stycket och antalet

styrelseledamöter till följd av delta understiger det i lagen eller sladgarna '

angivna
minimilalel, kan enligt 11 kap. 4 § föreningen försättas i likvidalion. Om en
underlåtenhet atl utse ny slyrelseledamol beror på föreningens egna organ, får
föreningen ta konsekvenserna av del. En utomstående som enligt stadgarna skall
utse en slyrelseledamol bör emellertid inte genom underlåtenhet i della
avseende kunna tvinga föreningen i likvidalion. I Iredje stycket, som saknar
motsvarighet i FL, föreskrivs därför alt rätten kan förordna en ersällare i
sådana fall. Delta sker på ansökan av en styrelseledamot, medlem, borgenär
eller någon annan vars rält kan vara beroende av att det finns någon som kan
företräda föreningen. En av rätlen utsedd ersättare skall avgå, om en ny
ledamot utses.

Tredje
stycket gäller endast när enligt stadgarna en styrelseledamot skall ulses i
särskild ordning. Bestämmelsen blir alltså inte flllämplig om l.ex. en facklig
organisation skulle underiåla all ulse efterträdare till en arbetslagarledamot
som har lämnat slyrelsen.

3 §

Slyrelsen
skall utse en verkslällande direkiör, om antalet anslällda i föreningen under
de två senasle räkenskapsåren i medeltal har överstigit 200. Har en
verkställande direkiör utsetts, får han kvarstå i befattningen även om antalet
anslällda skulle komma alt nedgå lill 200 eller ett lägre tal. I en förenings
sladgar kan föreskrivas att styrelsen även i andra fall skall utse en
verkställande direktör.

Vad
som sägs i denna lag om verkslällande direkiör skall i tillämpliga delar gälla
även en suppleant för honom (vice verkställande direktör).

Regeringen
eller den myndighel som regeringen bestämmer får i särskilda fall meddela
undantag från första stycket första meningen, om det finns särskilda skäl.

(Jfr
7 kap. 3 § i utredningens förslag.)

Paragrafen
som saknar motsvarighet i FL innehåller beslämmelser om verkslällande direktör.

Försia
stycket

I
den allmänna motiveringen (avsnittet 2.4) harjag framhållit att en skyl

dighel alt ulse verkslällande direktör bör finnas i föreningar av särskilt stor

betydelse från ekonomisk och social synpunkt samt att gränsen för skyl

dighelen bör dras vid 200 anslällda. I försia meningen föreskrivs därför atl

slyrelsen skall utse en verkställande direktör, om antalet anställda i för

eningen under de två senasle räkenskapsåren i medeltal har överstigit 200.

Om antalet anställda sedermera går ner lill 200 eller därunder, ulgör della

enligt andra meningen inte något hinder mot atl verkslällande direklören

slår kvar i sin befallning. Någol krav på atl en verkställande direkiör skall

finnas i etl sådant fall uppslälls dock inle. En annan sak är all föreningens

organisation torde ha inrättats med hänsyn till atl en verkställande direkiör 104

s. 105 Kontrollera mot PDF

funnits
och alt det därför är mesl praktiskt all utnyttja möjligheten alt Prop.
1986/87: 7 behålla honom.

I
föreningar med 200 eller färre anställda bör del ytterst ankomma på 6 kap.
föreningsstämman att avgöra, om en verkställande direkiör skall finnas eller
inte. Enligt Iredje meningen får det därför föreskrivas i stadgarna atl
slyrelsen skall ulse en verkställande direktör även i andra fall än som avses i
första meningen.

Endast
en verkställande direktör kan ulses. Han ulses alllid av styrelsen.

Andra
stycket

Lagen
föreskriver inte någon skyldighet all ulse suppleant (vice verkställande
direktör) för verkställande direktören. Om vice verkställande direktör likväl
utses, gäller i lillämpliga delar lagens beslämmelser om verkslällande
direktör. Flera vice verkställande direktörer kan utses.

Tredje
slyckel

De ekonomiska
föreningarna företer högst skiftande karaklär, och det kan därför finnas fall
där en verkställande direktör inle passar in i föreningsledningens
organisation. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
därför i särskilda fall meddela dispens från skyldighelen att utse
verkslällande direktör i större föreningar. Del skall finnas särskilda skäl för
att dispens skall meddelas. Som särskilda skäl bör anses alt en verkställande
direkiör inle passar i det system för den löpande förvaltningen som föreningen
lillämpar eller planerar för den närmasle framliden. Samtidigt bör krävas alt
föreningen visar all den löpande förvaltningen ändå kommer alt skötas på elt
ändamålsenligt sätt.

4 §

Styrelseledamöterna
och verkställande direklören skall vara svenska medborgare och bosatta i
Sverige, om inte regeringen eller den myndighet som regeringen besiämmer i
särskilda fall tillåter annat. Med svenskt medborgarskap jämställs
medborgarskap i Danmark, Finland, Island eller Norge. Nordiska medborgare som
är bosatta i någol av dessa länder kan vara slyrelseledamöler, om minsl halva anlalel
styrelseledamöter är bosatta i Sverige. Den som är omyndig eller i konkurs kan
inle vara styrelseledamot eller verkställande direktör.

Slyrelseledamöterna skall
vara medlemmar i föreningen, om inle sladgarna i särskilt angivna fall
tillåter annat. Den som enligt lag är ställföreträdare för en medlem eller, om
en juridisk person är medlem, den som är ledamot av styrelsen för den juridiska
personen eller delägare i denna får dock vara styrelseledamot utan alt vara
medlem i föreningen, även om stadgarna saknar föreskrift om det.

(Jfr
7 kap. 4 § i ulredningens förslag.) Paragrafen som har motsvarighet i 22 § FL
innehåller regler om slyrelse-

105

s. 106 Kontrollera mot PDF

ledamöters
m.fl. behörighet. När det gäller styrelseledamöter innehåller Prop.
1986/87:7

paragrafen
två nyheter, båda efter aktiebolagsrätlslig förebild. För det

första
mjukas kraven på svenskt medborgarskap och bosättning i Sverige 6 kap.

upp
när det gäller nordiska medborgare. Vidare införs en föreskrift om att

den
som är i konkurs inte kan vara slyrelseledamol.

Försia
stycket

Bestämmelserna
har utformats efter mönster av 8 kap. 4 § aktiebolagslagen. Enligt första
meningen skall slyrelseledamöterna och verkställande direktören vara svenska
medborgare och bosatta i Sverige, dock med möjlighet till dispens i varje
särskilt fall. Enligt andra meningen bortfaller emellertid, både i fråga om
styrelseledamöter och verkslällande direktör, kravel på svenskl medborgarskap
när del gäller nordiska medborgare. För sådana medborgare jämställs vidare
enligt Iredje meningen, i fråga om styrelseledamöter, bosättning i annat
nordiskt land med bosättning i Sverige, om minst hälften av
styrelseledamöterna är bosatta i Sverige. Om skälen för denna särbehandling av
nordiska medborgare hänvisas till den allmänna motiveringen (avsnitt 2.5).

Enligt
Qärde meningen kan inte den som är omyndig eller i konkurs vara styrelseledamot
eller verkslällande direkiör.

Andra
stycket

Bestämmelserna
överensslämmer med 22 § andra stycket FL. I bestämmelserna upptas det
principiella krav som på föreningslagstiftningens område sedan länge har gälll
att styrelseledamöterna skall vara medlemmar i föreningen. Från denna regel
görs undanlag för den som enligt lag är ställföreträdare för en medlem och för
den som är styrelseledamot eller delägare i en juridisk person som är medlem.
Undantag från kravet på medlemskap kan vidare föreskrivas i stadgarna.
Beslämmelsema gäller inte arbetstagarledamöter eller suppleanter för sådana
ledamöier (se 9 § lagen om styrelserepresenlalion för de anslällda i akliebolag
och ekonomiska föreningar).

5§

Styrelseledamöterna
och verkställande direklören skall när de tillträder sina uppdrag för införing
i aktiebok anmäla sitt innehav av aktier i aktiebolag inom samma koncern som
föreningen, om del inle har skelt dessförinnan. Förändringar i aktieinnehavet
skall anmälas inom en månad.

Försia
stycket gäller inle, om anmälningsskyldighet föreligger enligt lagen (1985:571)
om värdepappersmarknaden.

(Jfr
7 kap. 5 § i ulredningens förslag.)

Paragrafen saknar
motsvarighet i FL men har förebild i 8 kap. 5 § aktiebolagslagen.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Första stycket Prop. 1986/87:7

I
samband med att en styrelseledamot eller verkställande direktör tillträder

sin befattning i en
ekonomisk förening skall han för införing i aktiebok "'

anmäla silt innehav av
aktier i akliebolag inom samma koncern som

föreningen, om det inte
har skell dessförinnan. Senare förändringar i

akfieinnehavet skall också
anmmälas. Anmälningsskyldigheten gälleräven

för suppleanter. Syftet
med bestämmelsen är främst att medlemmar av

föreningsledningen inte
skall kunna köpa eller sälja aktier i koncernbolag

utan att detta blir känt
för föreningen. Dessulom medför bestämmelsen att

uppgifter om
aktieinnehavet blir kända för anställda inom koncernen och

för allmänheten.

Andra
stycket

Då
det gäller dem som har insynsställning i sådana akflebolag som enligt lagen
(1985:571) om värdepappersmarknaden utgör akliemarknadsbolag (börsbolag och
OTC-bolag) fillgodoses de insynsintressen som ligger lill grund för
bestämmelsen i första slyckel genom anmälningsskyldighet enligt den nämnda
lagen. I andra stycket föreskrivs därför att första slycket inte gäller, om
anmälningsskyldighet föreligger enligt lagen om värdepappersmarknaden.

6§

Styrelsen
svarar för föreningens organisation och förvaltningen av föreningens
angelägenheter. Verkslällande direklören skall ha hand om den löpande
förvallningen enligt de riktlinjer och anvisningar som styrelsen meddelar.
Verkställande direktören får dessulom ulan styrelsens bemyndigande vidta
sådana åtgärder som med hänsyn lill omfaltningen och arten av föreningens
verksamhel är av osedvanlig beskaffenhet eller stor belydelse, om styrelsens
beslut inle kan avvakias ulan väsenllig olägenhel för föreningens verksamhet. I
sådana fall skall styrelsen så snart som möjligt underrättas om ålgärderna.

Slyrelsen
skall se till alt organisationen beträffande bokföringen och
medelsförvaltningen även innefaltar en tillfredsställande kontroll. Verkslällande
direktören skall sörja för att föreningens bokföring fullgörs i
överensslämmelse med lag och att medelsförvaltningen sköts på elt betryggande
sätt.

(Jfr
7 kap. 6 § i utredningens förslag.)

Paragrafen
som har utformats efter mönster av 8 kap. 6 § aktiebolagslagen innehåller
regler om styrelsens och verkställande direklörens skyldigheter och kompelens
i fråga om föreningens förvaltning. De bestämmelser som gäller slyrelsen
motsvarar i huvudsak 24 § första stycket FL.

Allmänl
gäller all slyrelsen och verkställande direklören är skyldiga atl i silt
handlande ta ansvar för och främja föreningens verksamhel i överensstämmelse
med stadgarnas och stämmans uttalade målsättning. I della ingår inte bara
föreningens affärsmässiga verksamhet utan även annan

107

s. 108 Kontrollera mot PDF

föreningsmässig aktivitet
som uttrycker den kooperaliva idéinriklningen, Prop. 1986/87: 7 exempelvis
upplysnings- och ulbildningsverksamhel.

6 kap.

Försia
stycket

Enligt
första meningen är styrelsen ansvarig för föreningens organisation och
förvaltningen av föreningens angelägenheter. Om en verkslällande direkiör är ulsedd,
har han enligt andra meningen hand om den löpande förvallningen. Till denna hör
alla åtgärder som inte med hänsyn till arten eller omfattningen av bolagets
verksamhel är av osedvanlig beskaffenhel eller stor belydelse. Den löpande
förvallningen skall verkslällande direklören ha hand om i enlighet med de
rikflinjer och anvisningar som styrelsen meddelar. Styrelsen kan alltså ge
verkställande direktören bindande anvisningar om hur löpande
förvallningsålgärder skall handläggas eller beslutas. Kompetensfördelningen
mellan slyrelsen och verkställande direklören är utformad så all slyrelsen är
del överordnade organel. Verkslällande direklören är skyldig att rälla sig
efter styrelsens föreskrifter. Styrelsen kan själv avgöra ärenden som ingår i
den löpande förvaltningen. Verkställande direktörens befogenhet alt sköta den
löpande förvallningen upphör aUlså, om slyrelsen tar sin bestämmanderätt i
anspråk. Del skulle dock slrida mot grundtankarna bakom lagen, om slyrelsen
förelog så väsenlliga ingrepp i verkslällande direklörens rält att sköta den
löpande förvaltningen atl denne i realiteten inte längre fyllde en
verkslällande direktörs funklioner.

Slyrelsen
har atl besluta i frågor som inle faller inom den löpande förvaltningen. I
molsals till vad utredningen har föreslagil men efter akliebolagsrättslig
förebild har emellertid i tredje meningen tagils in en beslämmelse om all
verkställande direklören i brådskande fall kan företa åtgärder som med hänsyn
till arten och omfaltningen av föreningens verksamhel är av slor belydelse
eller osedvanlig beskaffenhel. En förutsättning är då att styrelsens beslul
inle kan avvakias ulan väsentlig olägenhet för bolagets verkamhel. Om
verkställande direktören ingriper i elt sådant fall, är han enligt Qärde
meningen skyldig att så snart som möjligt underrätta styrelsen.

Andra
stycket

Uppbyggnaden
av föreningens organisation och väsentliga förändringar i denna ulgör en viklig
del av styrelsens verksamhelsområde. En belydande uppgift i sammanhanget är att
se till alt organisafionen av bokföringen och medelsförvaltningen innefattar en
betryggande kontroll. Detta slås fast i första meningen. Enligt andra meningen
svarar verkställande direklören för alt föreningens bokföring fullgörs i
överensstämmelse med lag och atl medelsförvallningen sköts på ett betryggande
sätt.

7§

Om
en förening har blivit moderförening, skall styrelsen meddela detta flll

dotterföretagets
ledning. Dotterföretagels ledning skall lämna styrelsen för 108

s. 109 Kontrollera mot PDF

moderföreningen de
upplysningar som behövs för beräkningen av koncer- Prop. 1986/87: 7 nens
ställning och resultatet av koncernens verksamhet.

6 kap.

(Jfr
7 kap. 7 § i utredningens förslag.)

Paragrafen
som innehåller vissa bestämmelser om underrättelseskyldighet i
koncernförhållanden överensstämmer med 24 a § FL.

8§

Inom
styrelsen skall en av ledamöterna vara ordförande. Slyrelsen skall välja
ordförande, om inte annat föreskrivs i sladgarna eller har beslutats av
föreningsstämman. Vid lika röstetal avgörs valet genom lottning. Verkslällande
direklören får inte vara ordförande.

Ordföranden
skall se lill alt sammanlräden hålls när del behövs. På begäran av en
styrelseledamot eller verkställande direktören skall slyrelsen sammankallas.
Verkställande direktören har, även om han inte är slyrelseledamol, rält att
närvara och yttra sig vid styrelsens sammanlräden, om inle styrelsen bestämmer
annat i etl särskilt fall.

Vid
styrelsens sammanträden skall det föras prolokoll som undertecknas eller
justeras av ordföranden och den ledamot som slyrelsen utser till det.
Styrelseledamöterna och verkställande direktören har räll alt få avvikande
mening antecknad till protokollet. Protokollen skall föras i nummerföljd och
förvaras på betryggande sätt.

(Jfr
7 kap. 8 § i utredningens förslag.)

Paragrafen,
som behandlar frågor om styrelseordförande, styrelsesammanträde och
styrelseprotokoll, har molsvarighet i 25 § FL men har utformats efler mönster
av 8 kap. 8 § akliebolagslagen. Nyheter i förhållande lill FL är bestämmelser
om hur slyrelseordföranden skall ulses, en föreskrifl om alt
styrelseprotokollen skall undertecknas eller justeras av ytterligare en
styrelseledamot utöver ordföranden samt regler som avser verkställande
direklören.

Försia
slyckel

Slyrelsen
skall alllid ha en ordförande som utses bland dess ledamöier. Normalt utses
ordföranden av styrelsen. Föreningsslämman kan emellertid, t. ex. i samband
med val av styrelseledamöter, besluta alt en viss ledamoi skall vara
ordförande. Stadgarna kan också innehålla särskilda bestämmelser om vilken
styrelseledamot som skall vara ordförande i styrelsen. Eftersom ledningen av
föreningen inte bör koncentreras för mycket lill en och samma person får
verkslällande direklören inte vara slyrelseordförande. På grund av
hänvisningen i 3 § andra slycket gäller del sistnämnda även en vice
verkslällande direkiör.

Andra
slyckel

Del
ankommer på styrelsens ordförande alt se lill atl sammanlräden hålls

när det behövs. För en styrelseledamot eller verkslällande direktören är

del angeläget alt diskutera viktiga angelägenheler med styrelsen i dess 109

s. 110 Kontrollera mot PDF

helhel. Om
en styrelseledamot eller verkställande direklören begär del, Prop. 1986/87:
7 skall därför slyrelsen sammankallas. Andra stycket innehåller vidare en
bestämmelse om all verkslällande direktören har rätt att närvara och yttra
6 kap. sig vid styrelsens sammanlräden även om han inle är styrelseledamot,
såvida inte slyrelsen besiämmer annat i etl särskilt fall.

Tredje stycket

Här finns beslämmelser om prolokollföring, om rätl för
styrelseledamöter och verkställande direklören atl få en avvikande mening
antecknad i protokollet samt om hur protokoll skall förvaras.

9§

Slyrelsen är beslutför, om mer än hälflen av hela anlalet
slyrelseledamöler eller det högre antal som föreskrivs i stadgarna är
närvarande. Beslut i ell ärende får dock inle fallas, om inle såvitt möjligt
samtliga slyrelseledamöler har fått lillfälle alt della i ärendeis behandling
och erhållil tillfredsställande underlag för att avgöra ärendel. Om en
styrelseledamot inle kan komma och del finns en suppleant som skall träda in i
hans slälle, skall suppleanten beredas tillfälle lill det.

Om inte stadgarna föreskriver en särskild röslmajoritet,
gäller som styrelsens beslut den mening för vilken mer än hälften av de
närvarande röstar eller, vid lika röstetal, "den mening som ordföranden
bilräder. Är styrelsen inte fulltalig, skall de som röstar för beslulel dock
uigöra mer än en Iredjedel av hela anlalel styrelseledamöter, om inle annal
föreskrivs i sladgarna.

Handlingar som enligt denna lag skall undertecknas av
slyrelsen skall skrivas under av minsl hälflen av hela anlalet
styrelseledamöter.

(Jfr 7 kap. 9 § i utredningens förslag.)

Paragrafen som handlar om slyrelsebeslul har motsvarighet
i 26 § FL men har utformats efter mönster av 8 kap. 9 § aktiebolagslagen.

Paragrafen innehåller två nyheter i förhållande lill FL.
Den ena är en bestämmelse i andra stycket om beslutsproceduren då styrelsen
inte är fulltalig. Den andra nyheten är en regel i tredje stycket om styrelsens
underskrift.

Försia stycket

Enligt försia stycket, som i sak överensslämmer med 26 §
försia slyckel

FL, är slyrelsen beslutför om mer än hälften av hela antalet styrelseleda

möter är närvarande. Med hela antalet styrelseledamöter menas del anlal

som skall finnas enligt sladgarna, eller, om där anges ell högsia och ett

lägsta anlal, del anlal som inom den angivna ramen har beslulals av

föreningsstämman. I stadgarna kan föreskrivas ell högre antal närvarande

för beslutförhet än lagen kräver. Slyrelsen fär inle fatta beslut, om inte

kallelse har sketl i behörig ordning. Styrelseledamöterna skall ha fått

någon tid för samråd och möjlighet all infinna sig. Dessulom fordras för alt

etl beslul skall kunna fattas att styrelseledamöterna har fått
tillfredsställan- 110

de
underlag för atl avgöra ärendet. Är någon slyrelseledamol förhindrad Prop.
1986/87:7

och har han en suppleant, skall suppleanten beredas lillfälle att delta i

sammanträdet. 6 kap.

Överträdelser
av bestämmelserna i detta siycke straffbeläggs i 16 kap. 1 § försia stycket,
bl. a. för atl säkerslälla alt löntagarrepresentanterna i styrelsen får
lillfälle atl delta i slyrelsebeslul på ett meningsfylll sätt.

Andra
stycket

Enligt
första meningen, som i sak överensslämmer med 26 § andra stycket FL, skall
slyrelsebeslul fattas med enkel majoritet om inte annat framgår av stadgarna.
Ordföranden har utslagsröst vid lika röstetal. Om slyrelsen inle är fulltalig,
måste enligt andra meningen, som saknar motsvarighet i FL, mer än en iredjedel
av hela antalet slyrelseledamöler enas för atl ett gilfigl slyrelsebeslul skall
komma lill stånd. Stadgarna kan dock föreskriva andra bestämmelser i detta
hänseende. Även en lindrigare röslelalsregel än den lagen innehåller kan
föreskrivas.

Tredje
stycket

Enligt
bestämmelsen, som saknar motsvarighet i FL, måsle handlingar som enligt den nya
lagen skall undertecknas av styrelsen skrivas under av minst hälflen av hela
antalet slyrelseledamöler.

10
§

En
slyrelseledamol eller verkslällande direktören får inle handlägga frågor
rörande avtal mellan honom och föreningen. Han får inte heller handlägga frågor
om avtal mellan föreningen och tredje man, om han i frågan har ett väsenlligl
inlresse som kan vara stridande mot föreningens. Med avtal jämställs rättegång
eller annan talan.

(Jfr
7 kap. 10 § i utredningens förslag.)

Paragrafen
innehåller beslämmelser om jäv för styrelseledamöter och verkslällande
direklören. Bortsell från de nya reglerna om verkställande direktören
överensstämmer paragrafen i sak med 27 § FL. En förebild finns i 8 kap. 10 §
akliebolagslagen.

Enligt den försia
jävsregeln i paragrafen får en slyrelseledamol eller verkslällande direktören
inte handlägga en fråga rörande avtal mellan honom och föreningen. Del är
därvid att märka att med frågor rörande avtal avses inle bara den direkla
handläggningen av elt avtal utan också sådana ensidiga rättshandlingar som har
betydelse för elt avtals uppkomst, förändring eller upphörande, t. ex.
uppsägning av elt kontrakt.

Jävsreglerna
bör ses i sammanhang med den allmänna lojalilelsplikl och vårdplikt som åvilar
styrelseledamöter och verkslällande direklören. Denna skyldighet alt
tillgodose föreningens intressen kan ibland vara elt hinder för en
föreningsfunktionär atl företa rättshandlingar som formellt faller ulanför
jävsregeln men där likartade överväganden gör sig gällande.

Ill

Jävsregeln hindrar inte
styrelseledamöter och verkslällande direklören Prop. 1986/87:7 att delta i
beslut och överläggningar i egenskap av föreningsmedlem.

6
kap.

Il §

Styrelsen
företräder föreningen och tecknar dess firma.

Slyrelsen
kan bemyndiga en slyrelseledamol, verkställande direklören eller någon annan
atl förelräda föreningen och teckna dess firma, om inte etl förbud mot sådant
bemyndigande har lagits in i sladgarna. I fråga om den som inle är
slyrelseledamol eller verkslällande direkiör gäller vad som sägs i 4 och 10 §§
om verkslällande direkiör. Styrelsen kan föreskriva alt rätlen alt företräda
föreningen och teckna dess firma får utövas endast av två eller flera personer
i förening. Ingen annan inskränkning får regislreras.

Styrelsen
kan när som helsl återkalla ell bemyndigande som avses i andra slyckel.

(Jfr
7 kap. 11 § i utredningens förslag.)

Paragrafen
som reglerar rätten att förelräda föreningen och teckna dess firma
överensstämmer i huvudsak med 28-30 §§ FL. Paragrafen har utformats efter
mönster av 8 kap. 11 § akliebolagslagen.

Firmateckningsrätlen
enligt förevarande paragraf medför behörighel atl representera föreningen vid
avtal och rällshandlingar samt förelräda föreningen inför domstolar och andra
myndigheter. Ställförelrädarskapel kan ulövas inle bara genom skriftlig
firmaieckning ulan också muntligt, exempelvis vid ingående av muntliga avtal.
Bestämmelserna om firmalecknare i den nya föreningslagen gäller bara vissa
funktionärer hos föreningen, nämligen styrelseledamöter, verkslällande direkiör
och särskilt utsedda firmalecknare. Regler om andra representanter, t.ex.
personer som har befullmäktigals av ställföreträdarna, anställda med
ställningsfullmakt, handelsagenter m. m., finns i annan lagstiftning.

Första
stycket

Här
slås fast att slyrelsen alllid är ställföreträdare för föreningen. Med
styrelsen menas den beslutande styrelsen. Detta innebär att om styrelsen har
fattat ett majoritetsbeslut om ingående av ett avtal för föreningens räkning
kan majoriteten också representera föreningen vid ingående av avlalet.

Andra
stycket

Styrelsen
kan bemyndiga firmatecknare. Vem som helsl kan ulses till

firmatecknare, om sladgarna inte föreskriver annat. En firmalecknare som

inle är styrelseledamot eller verkslällande direkiör måsle uppfylla kvalifi

kationskraven i 4 § för en verkslällande direkiör. En särskild firmateck

nare måsle alltså vara svensk, dansk, finsk, isländsk eller norsk medborga

re. Vidare måste han vara bosatl i Sverige samt vara myndig och inle vara i 112

konkurs. Dispens kan
erhållas från nationalitets- och bosättningskraven. Prop. 1986/87:7
Jävsregeln i 10 § gäller även en särskild firmatecknare.

Har
en styrelseledamot eller verkslällande direktör fått dispens enligt 6 kap. 4
§ från bosättnings- och/eller nationalitetskraven, kan styrelsen ge honom
firmateckningsrätt utan alt det krävs en ny dispens.

Tredje
stycket

Styrelsen
kan föreskriva atl rätten att företräda föreningen och teckna dess firma endast
får utövas av två eller flera personer i förening, s. k. kollektiv
firmateckning. Styrelsen får visserligen föreskriva även andra begränsningar i
en firmatecknares befogenheier än förbehåll om kollektiv firmateckning,
exempelvis en begränsning till vissa slag av rällshandlingar. Men sådana andra
begränsningar får inle regislreras. De får därmed närmasl karaklären av inlerna
föreskrifter om kompetensfördelning. Inte ens om sådana bestämmelser har lagits
in i sladgarna, kan de åberopas av föreningen mot en tredje man som är i god
tro.

Delgivning
som sker enligt lag eller annan författning kan enligt 9 § delgivningslagen
(1970:428) ske med en av flera gemensamt behöriga firmatecknare. I 7 kap. 18 §
finns särskilda beslämmelser om hur föreningen skall företrädas när styrelsen
vill föra lalan mot föreningen.

Fjärde
stycket

Etl
firmateckningsbemyndigande kan återkallas när som helst.

Bestämmelser
om hur firma tecknas finns i 14 kap. och i firmalagen (1974:156).

12 §

Verkställande
direktören har alllid räll atl förelräda föreningen och teckna dess firma beträffande
sådana åtgärder som enligt 6 § ankommer på honom.

(Jfr
7 kap. 12 § i ulredningens förslag.)

Paragrafen
saknar molsvarighet i FL men har förebild i 8 kap. 12 § akfiebolagslagen.

Paragrafen
innehåller en bestämmelse om verkslällande direktörens ställningsfullmakt, dvs.
den behörighet alt företräda föreningen som tillkommer honom, även om han inte
är bemyndigad av slyrelsen att teckna föreningens firma. Enligt bestämmelsen är
verkslällande direktören allfld berälligad alt förelräda föreningen när del
gäller åtgärder inom hans förvaltningsområde, dvs. främst den löpande
förvallningen. Såsom anförts i specialmotiveringen lill 6 § får slyrelsen
besluta om vilka ärenden som hör till den löpande förvallningen och vilka
ärenden den vill förbehålla sig själv. Sådana gränsdragningar kan emellerlid
inle registreras, och de kan inte åberopas geniemot en Iredje man som är i god
tro.

113

8 Riksdagen 1986187. I saml. Nr 7

En vice verkslällande
direktör har samma legala slällningsfullmakt som Prop. 1986/87:7
verkställande direktören när han har inträtt i dennes ställe.

6 kap.

13 §

Styrelsen
eller annan ställföreträdare för föreningen får inte företa en rättshandling
eller annan åtgärd som är ägnad att bereda en otillbörlig fördel åt en medlem
eller någon annan till nackdel för föreningen eller annan medlem.

En
slällförelrädare får inte följa sådana föreskrifter av föreningsslämman eller
annat föreningsorgan som inle är gällande därför alt de slår i strid med denna
lag eller sladgarna.

(Jfr
7 kap. 13 § i utredningens förslag.)

Paragrafen,
som har viss molsvarighet i 31 och 32 §§ FL, har utformats efter mönsier av 8
kap. 13 § aktiebolagslagen.

Första
stycket

Bestämmelsen,
som har motsvarighet i 31 § FL, innehåller ett förbud mol åtgärder som medför
otillbörliga fördelar. Den nya bestämmelsen avser att bättre skydda minoriteten
än den molsvarande bestämmelsen i FL.

Enligt
bestämmelsen får styrelsen eller annan slällförelrädare inle företa en
rättshandling eller annan åtgärd som är ägnad alt bereda olillböriig fördel åt
en medlem eller någon annan till nackdel för föreningen eller annan medlem.
Denna s. k. generalklausul är etl ultryck för principen om medlemmarnas
likställighet i den mån annat inle följer av sladgarna. Saken kan också
uttryckas så all föreningsorganen är skyldiga alt handla lojalt mot en
medlemsminorilel. En molsvarande generalklausul som riklar sig till
föreningsstämman finns i 7 kap. 16 §.

Enligt
31 § FL jämförd med 20 § första stycket samma lag är del förbjudet för
föreningens slällförelrädare alt vidta en ålgärd för ändamål som uppenbarligen
är främmande för föreningens syfte. Föreningens syfle framgår emellertid av
stadgarna som i sin lur är bindande för föreningsorganen. Redan stadgarna
utgör alltså etl hinder för styrelsen och andra slällförelrädare alt vidta
åtgärder för ändamål som uppenbarligen är främmande för syflel med föreningens
verksamhel. Någon särskild regel som motsvarar 31 § FL har därför inle tagils
in i den nya lagen.

Andra
stycket

Bestämmelsen
behandlar frågan om lydnadsplikt mot överordnade föreningsorgan och har samma
innebörd som motsvarande bestämmelser i 32 § första slycket FL.

Föreningens
ställföreträdare får inle följa en föreskrift av stämman eller

någol annal föreningsorgan, om föreskriften inte är gällande till följd av

reglerna i denna lag eller stadgarna. Andra slyckel blir inle flllämpligt, om

föreningsstämmans beslul lill följd av klanderpreskription enligt 7 kap.

17 § har blivit gällande. 1 '

s. 115 Kontrollera mot PDF

32 § FL innehåller
bl. a. en bestämmelse som innebär all en föreskrift Prop. 1986/87: 7 från
föreningsstämman som rör föreningens förvallning inle får verkställas, om
föreskriften enligt styrelsens mening innebär ett uppenbart åsido- 6 kap.
sättande av föreningens intressen. Denna beslämmelse har inle fått någon uttrycklig
motsvarighet i den nya lagen. Detta beror på all bestämmelsen har speglat en
självklar och grandläggande princip som gäller i alla associationsrätlsliga
sammanhang utan särskilda föreskrifter, nämligen att en ställföreträdare inte
får verkställa beslut som går ut på åtgärder som är uppenbart skadliga för
associaflonen i fråga (jfr prop. 1975:103 s. 382 f).

14
§

Har
en ställföreträdare överskridil sin befogenhet när han förelog en rättshandling
för föreningen, gäller inte rättshandlingen mol föreningen, om den mol vilken
rättshandlingen företogs insåg eller borde ha insett att befogenheien
överskreds. Detsamma gäller, om verkslällande direktören då han förelog en
rättshandling överskred den behörighet att vidta åtgärder på föreningens vägnar
som lillkommer honom enligt 6 §.

(Jfr
7 kap. 14 § i ulredningens förslag).

Paragrafen
innehåller regler om verkan av all en ställföreträdare överskrider sin
befogenhet m. m. Paragrafen har viss motsvarighet i 33 § FL men har utformats
efter mönster av 8 kap. 14 § aktiebolagslagen.

Har
en slällförelrädare överskridil sin befogenhel när han företog en rättshandling
för föreningen, gäller enligt försia meningen inte rättshandlingen mol
föreningen, om den mol vilken rättshandlingen företogs insåg eller borde ha
insett atl befogenheien överskreds, dvs. var i ond tro. Bestämmelsen
överensslämmer i sak med vad som gäller enligt 33 § FL.

Den nya lagen bygger
liksom FL på atl del finns en viss funktionsfördelning mellan föreningens
olika organ, l.ex. mellan slyrelsen och föreningsstämman. Denna
funktionsfördelning innebär en begränsning av de olika organens behörighet atl
företräda föreningen. Om exempelvis slyrelsen skulle vidta en åtgärd med
överträdande av de gränser som funktionsfördelningen innebär, medför åtgärden
inte rättsverkan genlemol föreningen alldeles oavsett huruvida tredje man var
i god tro eller inle.

Har en ställföreträdare
för föreningen däremot handlat inom ramen för sin behörighet men överskridit
sin befogenhet, blir rättshandlingen bindande för föreningen om Iredje man var
i god tro. Som exempel på fall av befogenhetsöverskridande kan nämnas alt en
slällförelrädare vidlar en ålgärd som strider mol en av föreningsstämman eller
slyrelsen meddelad föreskrift eller instmktion.

I andra meningen har tagils
upp en bestämmelse för det fall atl verkslällande direklören vid företagande
av en rättshandling överskrider den behörighet som han har enligt 6 § atl
vidta ålgärder på föreningens vägnar. I ett sådant fall blir rättshandlingen
bindande för föreningen, om tredje man var i god tro. Regeln innebär elt
undanlag från den annars gällande principen all rättshandlingar som någon
företar ulanför ramen för sin behörighet aldrig binder huvudmannen. Denna regel
sammanhänger med atl vad som

115

s. 116 Kontrollera mot PDF

hör lill löpande
förvaltning för den utomstående kan vara svårbestämbart Prop. 1986/87:7

på elt hell annal sätl än t. ex. gränsen mellan styrelsens och föreningsstäm

mans funktioner och behörighetsområden. 6
kap.

Enligt
34 § FL har en ställföreträdare inle rält alt avyttra eller inleckna
föreningens fasta egendom eller tomträtt, om inte stadgarna anger motsatsen
eller föreningsstämman har bemyndigat ställföreträdaren lill det. Redan vid
flllkomsten av FL var föredragande statsrådet tveksam fill behovel av bestämmelsen
(se prop. 1951:34 s. 136). Tillräckliga skäl har inle anseits föreligga för alt
ta in en motsvarande beslämmelse i den nya lagen. Delta hindrar naturligtvis
inle all det ofta kan vara lämpligl atl föreningsledningen ändå inhämtar
föreningsstämmans godkännande innan t. ex. en fastighetsförsäljning äger ram.

15
§

För
registrering skall föreningen anmäla vem som har utsetts till styrelseledamot,
verkslällande direkiör, suppleant eller firmatecknare samt deras postadress och
personnummer. För registrering skall även anmälas av vilka och hur föreningens
firma tecknas.

Anmälan
görs försia gången när föreningen enligt 2 kap. 3 § anmäls för registrering och
därefter genast efler del all ändring har inträffat i etl förhållande som har
anmälts eller skall anmälas för registrering enligt försia slycket. Rätt atl
göra anmälan lillkommer även den som anmälningen gäller.

Om
föreningens postadress ändras, skall föreningen genast anmäla det för
registrering.

(Jfr
7 kap. 15 § i ulredningens förslag.)

Paragrafen
innehåller bestämmelser om all föreningen skall för registrering anmäla vem
som har utsetts lill styrelseledamot, verkslällande direktör, suppleant eller
firmalecknare. Paragrafen överensstämmer i huvudsak med hitlills gällande rält
(se 9 och 37 §§ FL). En nyhet är att posiadress och personnummer skall anges.

7
kap. Föreningsstämman

Reglerna
i detla kapilel bygger på samma principer som gällande rält. 7 kap. Vissa
nyheter föreslås dock. Så är fallet bl. a. när del gäller rälien atl företrädas
av ombud, frågan om när jäv föreligger, reglerna om rätten atl få upp ärenden
lill behandling på föreningsstämman saml reglerna om kallelse till
föreningsstämman.

1
§

Föreningsmedlemmarnas
rält atl besluta i föreningens angelägenheter ulövas vid föreningsstämman.

Varje
medlem har en röst, om inte annat anges i stadgarna.

Av
12 § framgår alt föreningsstämmans befogenheier kan hell eller del

vis överlämnas ål särskilt valda fullmäklige. 116

s. 117 Kontrollera mot PDF

(Jfr 6 kap. I § i
ulredningens förslag.) Prop. 1986/87:7

Paragrafen
har elt innehåll som i sak svarar mot 52 § och 56 § första stycket 1 FL. Den
innehåller de grundläggande bestämmelserna om rätten 7 kap. all delta i
föreningsstämman och om medlems rösträtt.

Föreningsstämman
är i princip föreningens högsta beslulande organ. Slämman kan dock hell eller
delvis ersättas av fullmäktige. Fullmäkflge-syslemel behandlas närmare längre
fram.

Slämman
har beslutanderätt rörande föreningens organisalion och sådana inre
förhållanden som tillsättande och entledigande av styrelsen och revisorer,
ökning eller minskning av insatskapitalet, beslämmelser om avgifter till
föreningen, faslslällande av årsredovisning och åtgärder med anledning av vinst
och föriust, ändring av sladgarna samt upplösning av föreningen genom
likvidation eller fusion. Vissa ålgärder beiräffande föreningsorganen ankommer
på styrelsen, nämligen alt tillsätta och entlediga verkslällande direkiör och
firmatecknare. Såsom framgår av 6 kap. 1 § kan sladgarna innehålla beslämmelser
som ger utomstående rätl alt - i slället för eller vid sidan av slämman —
tillsätta och entlediga styrelseledamöter och revisorer. Arbetstagarledamöter i
styrelsen ulses likaså av utomstående. Förvaltningen hör till
föreningsledningens kompetensområde, men slämman kan ge föreningsledningen
direktiv även i förvaltningsfrågor.

Försia
stycket

Första
stycket, som i sak överensslämmer med 52 § FL men som har utformats efter
mönster av 9 kap. 1 § första stycket aktiebolagslagen, innehåller den
grundläggande regeln alt föreningsmedlemmamas rält atl besluta i föreningens
angelägenheter utövas på föreningsslämman. Rälien att delta i och utöva
rösträtt på föreningsstämman tillkommer i princip varje föreningsmedlem. Av 3
kap. 5 § andra slycket följer emellertid att en medlem som har uleslulils ur
föreningen genast föriorar sin rätt alt della i överläggningar och beslul om
föreningens angelägenheter. Ell annal fall där medlemmarnas rätt alt besluta i
föreningens angelägenheter är inskränkt förekommer i föreningar som enligt 12
§ har beslutat att stämmans befogenheter skall helt eller delvis utövas av
särskilt valda fullmäklige.

Andra
slyckel

Bestämmelsen
överensstämmer med gällande rätt (se 56 § första stycket FL). Här föreskrivs
alt varje medlem har en röst, om inle annat anges i sladgarna. Som närmare har
utvecklats i den allmänna motiveringen (se avsnitt 2.3) är alltså huvudregeln
en medlem - en röst disposiflv även enligt den nya lagen.

Tredje
stycket

Bestämmelsen
innehåller en erinran om att enligt 12 § föreningsstämmans

befogenheter hell eller delvis kan överlämnas ål särskilt valda fullmäktige.

I sådana fall ersätts föreningsstämman i motsvarande mån av fullmäktig- 117

s. 118 Kontrollera mot PDF

sammanträdet. I stadgarna
måste regleras vilka befogenheter som skall Prop. 1986/87: 7

ankomma på
föreningsslämman (förutom rätten att ulse fullmäklige) och

på de fullmäktige som
har utsetts av föreningsstämman. 7 kap.

2 §

En
medlems rält vid föreningsslämman ulövas av medlemmen personligen eller den som
är medlemmens ställföreträdare enligt lag eller genom ombud med skriftlig,
dagtecknad fullmakt.

Endast
medlemmens make eller sambo eller annan medlem får vara ombud, om inte annat
anges i stadgarna. Är medlemmen en juridisk person får denne företrädas av
ombud som inte är medlem, om inte annat anges i stadgarna. Ingen får som ombud
företräda mer än en medlem, om inle annat anges i sladgarna. Fullmakten gäller
högst ell år från utfärdandet.

En
medlem kan vid föreningsstämman medföra högst ett biträde. Endast medlemmens
make eller sambo eller annan medlem får vara bilräde, om inte annal anges i
sladgarna.

(Jfr
6 kap. 2 § i utredningens förslag.)

Paragrafen
som har viss motsvarighet i 56 § FL innehåller delvis nya bestämmelser om hur
en medlems rätt vid föreningsslämman skall utövas.

Första
stycket

En
medlems rält vid föreningsstämman utövas av medlemmen personligen eller
medlemmens legala ställföreträdare eller genom ombud med skriftlig, dagtecknad
fullmakt. Regeln alt fullmakten skall vara skriftlig och dalerad är ny och
belingad av ordningsskäl (jfr 9 kap. 2 § försia slyckel akliebolagslagen).

Andra
slycket

Här
flnns beslämmelser om vem som får vara ombud. Enligt 56 § första stycket FL kan
en medlems rösträtt utövas genom annan medlem såsom ombud, om inte annorlunda
finns beslämt i stadgarna. En nyhet i förevarande paragraf är atl en medlem alllid
har rätt all låla sig företrädas av ombud under förutsätlning att ombudet är
medlemmens make, sambo eller medlem i föreningen. Däremot krävs del en
föreskrift i stadgarna för atl en medlem skall få anlita någon annan person som
ombud. Bakgrunden lill denna restriktion är alt de ekonomiska föreningarna är
demokratiska per-sonsammanslulningar som bygger på all medlemmarna i möjligaste
mån personligen deltar i verksamhelen. Det är därför inte lämpligl alt
föreningsmedlemmarna, på samma säll som gäller för aktieägare, får en
obegränsad rätl att anlita uiomslående ombud vid stämmorna.

Ell
avsleg från principen om den personliga anknytningen har dock

naturligen gjorts för sådana medlemmar som är juridiska personer. En

sådan medlem får sålunda representeras av ett ombud som inte är medlem,

om inle annal föreskrivs i stadgarna. En liknande regel finns i 56 § andra

stycket FL. jjg

s. 119 Kontrollera mot PDF

Med sambo avses en person
med vilken medlemmen sammanbor under Prop. 1986/87: 7 äktenskapsliknande
former (jfr 8 kap. 7 §).

Bestämmelsen
om alt ingen får som ombud företräda mer än en medlem, 7 kap. om inle annal
anges i sladgarna, överensstämmer med vad som gäller enligt 56 § första slyckel
FL.

Sist
i stycket har tagits in en beslämmelse om alt fullmakten gäller endast ell år
från utfärdandet. Regeln som är ny betingas av ordningsskäl.

Tredje
slycket

Föreskriften
om bilräde är ny (jfr 9 kap. 2 § andra slycket aktiebolagslagen). Den
personkrets som kan komma i fråga som biträde har begränsats på samma sätt som
då det gäller ombud.

3 §

En
medlem får inle själv eller genom ombud rösta i fråga om

1.
lalan mot honom,

2.
hans befrielse från
skadeståndsansvar eller annan förpliklelse gentemot föreningen, eller

3.
lalan eller befrielse som avses
i 1 eller 2 beträffande annan, om medlemmen i frågan har elt väsenlligl
intresse som kan strida mol föreningens.

Bestämmelserna
i försia stycket om medlem gäller även ombud för medlem.

(Jfr
6 kap. 1 § i utredningens förslag.)

Paragrafen
som har motsvarighet i 54 § FL innehåller delvis nya regler om jäv vid röstning
på föreningsstämma. De nya bestämmelserna har förebild i 9 kap. 3 §
akliebolagslagen.

Första
stycket

Reglerna
i FL om jäv vid röstning på föreningsstämma innebär att en medlem inte får
delta i behandling av frågor rörande avtal mellan honom och föreningen eller
frågor om avtal mellan föreningen och Iredje man, om medlemmen i frågan har etl
väsentligt intresse som kan vara stridande mol föreningens. Dessa jävsregler
får prakflsk betydelse, om den jävige har majorilel eller om hans röst eller rösier
utgör lungan på vågen i en majori-lelsgrappering. I en sådan siluaiion får
minoriteten i stället beslutanderätt. Det är inte säkert att man därmed får
garanlier för en i sak rikflg behandling av frågan. Lika väl som majorilelen
kan missbraka sin maktställning kan en minoritel missbruka den maktställning
som en jävsregel ger den. Det har ansetts lämpligare att - på motsvarande sätl
som inom aktiebolagsrätten - i stället för regler om jäv i avlalsfrågor låla
skyddet mot missbruk av majoriletsinflylande ligga i den generalklausul som har
upplagits i 16 §.

I
enlighel med det sagda har de nuvarande jävsreglerna begränsats på

sätt framgår av försia stycket. Jävsfallen har där tagils upp i tre punkter. 119

s. 120 Kontrollera mot PDF

Punkt 1 avser det fall att
det är fråga om att väcka talan mot medlemmen Prop. 1986/87:7 själv. Den
lorde inte fordra någon närmare kommentar.

Punkl
2 avser frågor om befrielse från skadeståndsansvar eller annan 7 kap.
förpliklelse gentemoi föreningen. Av denna punkt följer bl. a. all en medlem
som är styrelseledamot inte får rösta när del gäller alt bevilja honom
ansvarsfrihet. Till områdel för jäv hör enligt denna punkl också frågor om
befrielse från andra förpliktelser mot föreningen, t. ex. på grund av ett
leveransavtal eller etl vanligl köpeavtal eller på grund av skadegörelse på
föreningens egendom. Av granderna för stadgandet måste även anses följa att
medlemmen är förhindrad atl della i röstning rörande beslut som avser att
tillförsäkra medlemmen förmåner som kompenserar honom för ålagda förpliktelser.

I
punkl 3 har lagils upp del fall att del är fråga om samma slag av ålgärder som
avses i punklerna 1 och 2, men åtgärden riktar sig mol någon annan. Jäv
föreligger då för en sådan medlem som i den aktuella frågan har etl väsenlligl
intresse som kan slrida mot föreningens. Detla får t.ex. anses vara fallet om
åtgärden gäller en juridisk person i vilken en medlem äger en väsentlig del.

Medan
jäv enligt gällande rätl hindrar en medlem atl della i såväl överläggning som
omröstning, gäller de nya jävsbeslämmelserna endast själva omröstningen på
stämman. Anledningen härtill är att del kan vara lämpligl atl den jävige deltar
i behandlingen av ärendet på föreningsstämman så att han får tillfälle alt
utveckla sina synpunkter i frågan.

Om
etl beslul fattas med acklamation, dvs. ulan omröstning, anses beslutet ha
fattats av de medlemmar som inte är jäviga. Det är alltså först om votering
begärs som del blir aktuellt att la reda på vilka av de närvarande medlemmarna
som är jäviga och därför inle får vara med vid omröstningen.

I
molsals lill gällande rält omfattar inte de nya jävsbestämmelserna
styrelseledamöternas dellagande i val av revisor. En jävsregel som hindrar
föreningens styrelseledamöter all delta i sådana val kan i vissa fall medföra
att minoriteten får avgöra en för föreningen väsentlig fråga, något som inte
ger garanlier för alt beslutet är av god kvalitet. Minoriteten får här i
stället möjlighet atl hävda sina iniressen genom att få kvalificerad revisor
eller särskild granskare förordnad (se 8 kap. 5 och 17 §§).

Andra
stycket

Vad
som nu sagls om medlem gäller även ombud för medlem.

4§

Ordinarie
föreningsstämma skall hållas inom sex månader efter utgången av varje
räkenskapsår. Vid sådan stämma skall styrelsen lägga fram årsredovisningen och
revisionsberättelsen saml, i moderförening, koncernredovisningen och
koncernrevisionsberältelsen.

Vid
stämman skall beslul fattas

1.
om fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen samt, i

moderförening, koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen, 120

2.
om dispositioner beträffande
vinsl eller föriusl enligt den faslställda Prop. 1986/87:7 balansräkningen,

3.
om ansvarsfrihet åt
slyrelseledamöterna och verkslällande direktö- 7 kap. ren, samt

4.
i andra ärenden som ankommer på
stämman enligt denna lag eller stadgarna.

Beslut
i en fråga som avses i andra slyckel 1-3 skall dock skjutas upp till en
fortsall stämma, om majorilelen eller en minoritel som består av minsl en
flondel av samfliga röstberättigade begär det. Sådan stämma skall hållas minst
en och högsl två månader därefler. Något ytteriigare uppskov är inte tillåtet.

(Jfr
6 kap. 4 § i utredningens förslag.)

Paragrafen
överenstämmer i huvudsak med 57 § 1 mom. FL men har utformats närmast efter
mönsier av 9 kap. 5 § akfiebolagslagen. Paragrafen innehåller beslämmelser om
när ordinarie föreningsstämma skall hållas och vilka ärenden som då skall
förekomma. I förhållande till gällande rätl föreligger främst den nyheten att
även en minoritel av medlemmarna kan begära atl vissa ärenden skjuts upp flll
en fortsalt stämma.

I
57 § 1 mom. FL finns en bestämmelse om all vissa redovisningshandlingar skall
hållas tillgängliga för medlemmarna under viss tid före stämman. En
motsvarighet lill den bestämmelsen har tagils in i detla kapitels 8 §, som handlar
om tid och sätt för kallelse till föreningsstämma.

Första
slyckel

Liksom
enligt gällande rätl skall ordinarie föreningsstämma hållas inom sex månader
från räkenskapsårels uigång. I stadgarna kan tas in en beslämmelse om atl
stämman skall hållas inom kortare tid efter räkenskapsårets uigång. Hinder
föreligger inte heller mot all i sladgarna las in föreskrifter som mera exakl
anger när stämman skall hållas inom den angivna liden.

Vid
den ordinarie stämman skall årsredovisning och revisionsberätlelse - i
moderförening även koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse - läggas
fram. Vidare skall de i andra slyckel uppräknade ärendena behandlas. I
lagtexten talas endasl om den ordinarie stämma där dessa ärenden skall tas upp
lill behandling. Ingel hindrar all stadgarna föreskriver all ytterligare någon
ordinarie föreningsstämma för andra ärenden skall hållas varje år.

Andra
stycket

Enligt
punkt 1 skall slämman fastställa resultaträkningen och balansräk

ningen saml - i moderförening - koncernresultaträkningen och koncern

balansräkningen. Delta innebär atl slämman är skyldig alt la ståndpunkt

lill riktigheten av dessa redovisningshandlingar och eventuellt rätta felak

tigheter i dem. Skulle ell misstag ha begåtts när balansräkningen eller

resultaträkningen upprättades ulan atl delta observeras vid den granskning

som slämman gör i samband med fastställandet, får del anses ankomma på j2i

en senare stämma att rätta
till felet när det uppmärksammas. Uppenbara Prop. 1986/87:7 skriv- och
räknefel kan ändras genom föreningsledningens försorg.

Enligt
punkt 2 skall ordinarie stämma besluta om disposifioner beträf- 7 kap.
fande vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen. Dispositionerna
över vinslen eller förlusten enligt balansräkningen skall i moderföreningar
ske med vederbörligt beaklande av koncernbalansräkningen (jfr 10 kap. 3 §).

Frågan
om ansvarsfrihet för slyrelseledamölerna och verkslällande direktören utgör
enligt punkl 3 etl obligatoriskt ärende på ordinarie stämma.

I
punkt 4 slås fast att vid ordinarie stämma beslut skall fallas i andra ärenden
som enligt denna lag eller sladgarna ankommer på stämman. Enligt 2 kap. 2 § 9
skall stadgarna ange vilka ärenden som skall förekomma på ordinarie stämma.
Lagen förutsälter atl val av slyrelseledamöler och revisorer sker på ordinarie
stämma (se 6 kap. 1 § och 8 kap. I §). Dessa ärenden skall alltså anges i
stadgarna. Del kan också tänkas atl stadgarna anger andra ärenden som
obligatoriskt skall behandlas på ordinarie stämma.

Tredje
slyckel

Enligt
försia meningen har stämman möjlighet atl genom vanligl majoritetsbeslut
skjuta upp sådana frågor som avses i andra stycket 1-3 till en fortsalt stämma,
på vilken beslul i ärendet skall fattas. Uppskovsrätl tillkommer också en
minoritet bestående av minst en tiondel av samfliga röstberättigade. Det är alt
märka alt det här är fråga om en tiondel av anlalet röstberättigade medlemmar
och inte en tiondel av det samlade röstvärdet. Det har med hänsyn lill de
kooperaliva principerna ansetts rikligare att här gå efter medlemsantalet och
inle efler röstslyrkan. Denna nya minoritelsregel, som har en viss molsvarighet
i aktiebolagsrälten (se 9 kap. 5 § aktiebolagslagen), ulgör elt komplemenl lill
bestämmelserna i 13 kap. 5 § om räll för minoriteten atl förhindra beslul om
ansvarsfrihet. Regeln är tvingande.

Fortsatt
stämma skall hållas minst en och högsl två månader efler uppskovsbeslutet. 1
detta beslut bör dagen för den fortsatta stämman anges. Att kallelse skall
utfärdas till den fortsatta stämman följer av 8 § försia stycket.

Del
är viktigt att utan dröjsmål få avgjort i vad mån redovisningen för ell
avslutat räkenskapsår skall ligga till grund för den fortsatta verksamhelen och
hur del skall förfaras med det som enligt balansräkningen ulgör vinsl eller
förlust. En längre lids ovisshel i dessa frågor är lill skada både för
medlemmarna och för utomstående. Med anledning härav föreskrivs i andra
meningen atl ytterligare uppskov inle är tillåtet.

5§

Extra
föreningsstämma skall hållas när slyrelsen finner skäl lill det. Sådan

stämma skall även hållas när det för uppgivet ändamål skriftligen begärs av

en revisor eller av minsl en tiondel av samfliga röstberättigade eller det 122

mindre
antal som kan vara bestämt i stadgarna. Kallelse skall utfärdas Prop.
1986/87:7 inom Qorton dagar från den dag då sådan begäran kom in till
föreningen.

(Jfr
6 kap. 5 § i utredningens förslag.)

Paragrafen,
som innehåller regler om när extra föreningsstämma skall hållas, motsvarar 58 §
FL men har utformats efler mönsier av 9 kap. 6 § aktiebolagslagen.

Extra föreningsstämma kan
sammankallas på styrelsens inilialiv. Styrelsen skall dessutom kalla till
extra stämma när det begärs av minsl en tiondel av samtliga röstberättigade
eller del mindre anlal som kan vara bestämt i stadgarna. Liksom i 4 § är del
fråga om en tiondel av medlemmarna oberoende av om de har olika röststyrka.

En nyhet jämförl med FL är
alt varje revisor kan påkalla extra stämma. Däremoi har inle bestämmelsen i 58
§ FL om särskild rätl för revisorerna alt själva utlysa extra stämma tagils in
i den nya lagen. När en revisor eller en minoritet av de röstberättigade begär
extra stämma, skall det göras skriftligen och ändamålet anges. Kallelse lill
slämman skall ulfärdas inom Qorton dagar efter del sådan begäran har kommii in
lill föreningen. Underlåter styrelsen atl utfärda kallelse, kan länsstyrelsen
uflysa stämman, se 7§.

7 kap.

6§

En
medlem har rätl alt få elt ärende behandlat vid en föreningsstämma, om han
begär det i den ordning och inom den lid som kan vara beslämd i sladgarna.
Saknar stadgarna sådana bestämmelser, skall medlemmen skriftligen framställa
sin begäran hos slyrelsen i så god lid atl ärendel kan las upp i kallelsen lill
slämman. Den som har uteslutits ur föreningen saknar rätt alt få ärenden
behandlade vid stämman även om han ännu inle har avgått ur föreningen.

(Jfr
6 kap. 6 § i ulredningens förslag.)

Paragrafen,
som saknar motsvarighet i FL men har viss förebild i 9 kap. 7 §
aktiebolagslagen, reglerar föreningsmedlemmarnas räll atl få ärenden behandlade
vid föreningsstämma.

Första
meningen ger en enskild medlem rätl alt få elt ärende behandlat vid en
föreningsstämma. Regeln avser såväl ordinarie som extra stämma. Av hänsyn till
sina arbetsförhållanden har en förening enligt första meningen räll alt i
stadgarna föreskriva i vilken ordning och inom vilken fid ett ärende skall
anmälas för atl kunna behandlas av slämman. Saknar stadgarna sådana
bestämmelser, skall medlemmen enligt andra meningen skriftligen framställa sin
begäran hos styrelsen i så god lid alt ärendel kan las upp i kallelsen lill
slämman.

I
praktiken torde det ofta vara svårt för en medlem all ulnytQa sin rält enligt
denna paragraf i fråga om extra stämma, eftersom han i allmänhet inte känner
till all en sådan stämma skall hållas innan han har fått kallelsen fill den.

En
sådan medlem som enligt 3 kap. 5 § andra slycket har föriorat sin räll

all della i överläggningar och beslul om föreningens angelägenheler kan 123

s. 125 Kontrollera mot PDF

inte begära all få etl
ärende behandlat vid stämma. En direkt bestämmelse Prop. 1986/87: 7 om
detla har tagits in sist i paragrafen.

Om
föreningsstämmans befogenheter enligt 12 § första stycket skall 7 kap. utövas
av särskilt valda fullmäklige, lillkommer rätten enligt förevarande paragraf
dels varje fullmäktig, dels varje medlem (se 12 § tredje och femte slyckena).
Det ligger däremot i sakens nalur alt en medlem som inle lillika är fullmäktig
inte har rätt att på en stämma med föreningens medlemmar få etl sådanl ärende
behandlat som enligt stadgarna faller inom fullmäktiges kompeiensområde.

7 §

Styrelsen
kallar till föreningsstämma. Om en stämma som skall hållas enligt denna lag,
enligt stadgarna eller enligt etl slämmobeslul inle sammankallas i föreskriven
ordning, skall länsstyrelsen på anmälan av en styrelseledamot, verkställande
direklören, en revisor eller någon röstberättigad genast på föreningens
bekostnad sammankalla stämman i den ordning som sägs i 8 §.

(Jfr
6 kap. 7 § i utredningens förslag.)

Paragrafen
innehåller beslämmelser om vem som skall kalla till föreningsstämma.
Paragrafen har molsvarighet i 58 § försia slycket och 59 § FL men har utformats
efter mönster av 9 kap. 8 § aktiebolagslagen.

Huvudregeln
i försia meningen är all styrelsen kallar till föreningsstämma. Om emellertid
en stämma som skall hållas enligt denna lag, enligt stadgarna eller enligt elt
slämmobeslul inle sammankallas i föreskriven ordning, skall enligt andra
meningen länsstyrelsen på anmälan av en styrelseledamot, verkställande
direklören, en revisor eller någon röstberättigad genast på föreningens
bekostnad sammankalla stämman. Med föreskriven ordning avses i detta sammanhang
all föreningsstämma sammankallas vid de tillfällen då så skall ske. Däremoi
åsyftas inle de formella detaljerna i kallelsehandlingar o. dyl. Länsstyrelsen
kan sålunda sammankalla föreningsstämma enligt denna paragraf, om slyrelsen
underlåter atl sammankalla en extra föreningsstämma när en revisor eller en
minoriiei av medlemmarna har begärt det enligt 5 §. Etl sådanl sammankallande
kan också bli aktuellt när styrelse saknas. Däremoi kan inte länsstyrelsen
ingripa och kalla lill stämma t. ex. därför atl slyrelsen har underlåtit atl la
upp etl ärende i kallelsen trols atl så hade bort göras enligt bestämmelserna i
6 §.

En
nyhet i förhållande till FL är att länsstyrelsen skall sammankalla stämman på
begäran av en revisor. Såsom framhållits i anslulning till 5 § innehåller å
andra sidan den nya lagen inte någon molsvarighet till bestämmelsen i 58 § FL
om rätt för revisorerna atl själva sammankalla stämma.

8§

Kallelse
till en föreningsstämma får ulfärdas tidigast fyra veckor före

slämman.
Kallelsen skall ulfärdas senasl två veckor före ordinarie och en

vecka
före extra stämma, om inte stadgarna föreskriver längre tid. Om

slämman
skjuls upp till en dag som infaller senare än fyra veckor efter del 124

atl slämman har inletts,
skall kallelse ulfärdas lill den fortsatta stämman. Prop. 1986/87:7 Om del
enligt denna lag eller sladgarna krävs för atl ell föreningsstämmobeslut skall
bli giltigt atl del fallas på två stämmor, får kallelse till den 7 p.
senare stämman inte ulfärdas innan den försia stämman har hållils. I en sådan
kallelse skall anges vilkel beslul den första stämman har fallal.

Kallelse
skall ske enligt sladgarna. Skriftlig kallelse skall dock alllid avsändas till
varje medlem vars postadress är känd för föreningen, om

1.
ordinarie föreningsstämma skall
hållas på annan lid än som föreskrivs i stadgarna, eller

2.
föreningsstämma skall behandla
fråga om

a)
sådan ändring av stadgarna som
avses i 15 § första och andra styckena,

b)
föreningens försättande i
likvidalion,

c)
föreningens uppgående i annan
förening genom fusion.

I
kallelsen skall tydligt anges de ärenden som skall förekomma på stämman. Om
stämman skall behandla elt ärende om föreningens uppgående i en annan förening
genom fusion eller ell ärende om föreningens försättande i likvidation, skall
förslagel och grunden för delta anges i kallelsen. Om etl ärende avser ändring
av sladgarna, skall del huvudsakliga innehållel av förslaget lill ändringen
anges i kallelsen. Etl fullständigt förslag till stadgeändringen skall efter
det alt kallelse har utfärdals hållas tillgängligt för medlemmama hos
föreningen och genast sändas till medlemmar som begär del och uppger sin
postadress.

Under
minst en vecka före den stämma som avses i 4 § skall redovisningshandlingarna
och revisionsberättelsen eller avskrifier därav hållas tillgängliga för
medlemmarna och innehavarna av förlagsandelar hos föreningen och genast sändas
lill medlemmar och innehavare av föriagsandel som begär del.

(Jfr
6 kap. 8 § i ulredningens förslag.)

Paragrafen,
som innehåller delvis nya beslämmelser om tid och sätt för kallelse lill
föreningsstämma, har viss motsvarighet i 60 § och 61 § första slyckel FL (jfr
även 9 kap. 9 § aktiebolagslagen).

Försia
stycket

Kallelse
lill föreningsstämma får utfärdas tidigast fyra veckor före stämman.
Bestämmelsen om detla är ny och överensstämmer med vad som gäller på
aktiebolagsräliens område. Regeln är tvingande och kan inte sältas ur spel
genom föreskrift i sladgarna. Den utgör elt skydd för medlemmar som vill väcka
frågor vid föreningsstämman så alt de inte över-ramplas av en ovänlat lidig
kallelse. Frånsell de ärenden som är obligatoriska vid stämman gäller nämligen
i princip att ärenden för atl kunna behandlas vid stämman skall vara angivna i
kallelsen. Med fyraveckorsre-geln kan medlemmarna bättre bedöma när de senasl
måste begära att etl ärende skall tas upp på slämman.

När
det är fråga om ordinarie stämma måsle kallelse utfärdas senasl två veckor före
stämman. Vid extra stämma kan däremot kallelse utfärdas inlill en vecka före
stämman. Delta överensstämmer med vad som gäller enligt FL men innebär en viss
avvikelse i förhållande till akliebolagslagen.

125

s. 126 Kontrollera mot PDF

En kallelse får anses
utfärdad den dag kallelsen avsänds med posten Prop. 1986/87: 7

eller kungörelse om kallelsen förs in i lidningen. Detla får anses gälla ulan

uttrycklig beslämmelse. 7 kap.

Om
en stämma skjuts upp lill en dag som infaller mer än fyra veckor efler del atl
stämman har inletts skall kallelse, liksom enligt FL, utfärdas till den
fortsatla stämman. Motsällningsvis framgår alt kallelseåtgärder inte behövs,
när en stämma ajourneras jämnt fyra veckor eller kortare lid.

I
överensslämmelse med FL föreskrivs i den nya lagen atl vissa beslul för alt
vara giltiga skall antas av två på varandra följande föreningsstämmor (se 14
och 15 §§ saml 11 kap. 1 § och 12 kap. 4 §). Sådana föreskrifter kan också
förekomma i stadgarna. I dessa fall får, liksom enligt FL, den senare
föreningsstämman inle sältas ul förrän den försia har hållils. Enligt gällande
rätt skall minsl en månad förflyta mellan stämmorna, om ingen av dem är
ordinarie. Någon molsvarande beslämmelse har inte lagits upp i den nya lagen. I
stället föreskrivs en skyldighet att i kallelse flll den senare slämman ange
vilket beslut den försia stämman har fattat. Därmed avses del beslul som för
alt bli giltigt måste bekräftas på den efterföljande slämman.

Andra
slyckel

I
sladgarna skall enligt 2 kap. 2 § 8 anges på vilket säll kallelse skall ulfärdas.
Stadgarnas bestämmelser härom skall naturligtvis iakttas. Andra stycket
innehåller emellertid - i motsats till vad utredningen har föreslagit - även en
tvingande bestämmelse om skriftlig kallelse i vissa fall. Denna regel, som är
ny, syftar flll atl så långt möjligt garantera atl medlemmarna verkligen får
kännedom om ärenden av större vikt som skall behandlas på slämman.

Kallelsen
skall sändas under medlemmens posiadress enligt medlemsförleckningen, om inle
föreningen känner lill atl medlemmen har annan adress. Särskilda
efterforskningar beträffande ofullsländiga adressuppgifter behöver inte göras.

För
föreningar där fullmäklige förekommer (se 12 §) gäller givelvis alt kallelse -
ulom i de fall sladgarna föreskriver beslut av föreningsmedlemmarna - skall
tillställas fullmäktige.

Med
hänsyn lill bestämmelsen i 8 kap. 15 § om revisors rätl atl närvara vid
föreningsstämma bör revisorerna underrättas om när stämma skall hållas.

Reglerna
i andra stycket överensstämmer med 9 kap. 9 § andra stycket akliebolagslagen,
med den skillnaden att skriftlig kallelse är obligatorisk enligt den nya
föreningslagen också när det är fråga om fusion. Denna skillnad beror på alt
beslut om fusion får anses vara av särskilt slor vikt när det gäller
föreningar.

Tredje
slyckel

1 en
kallelse skall enligt första meningen lydligl anges de ärenden som skall

förekomma
på slämman. Undantag görs inte, som enligt FL, för ärenden 126

s. 127 Kontrollera mot PDF

som enligt 4 § eller
stadgarna är obligatoriska på en ordinarie förenings- Prop. 1986/87:7
stämma. Anledningen härtill är att del är praktiskt alt kallelsen nära
överensstämmer med dagordningen på slämman. Av 9 § följer emellertid 7 kap.
att ärenden som är obligatoriska på en föreningsstämma kan avgöras även om de
inte har tagits upp i kallelsen flll stämman.

I
tredje stycket finns vidare regler om kallelsens innehåll i vissa fall då
ärendena är av särskild vikt för föreningens medlemmar. Om stämman skall
behandla ell ärende om föreningens uppgående i en annan förening genom fusion
eller ell ärende om föreningens försättande i likvidafion skall således enligt
nya bestämmelser i andra meningen förslaget och grunden för detla anges i
kallelsen. Givelvis bör del inte komma i fråga att ange granden annat än helt
kortfattat. Om del föreslagna beslutet avser att utgöra elt led i en
strakturomvandling bör det exempelvis anges vad denna är avsedd att resultera
i.

Är
det fråga om atl ändra sladgarna gäller enligt Iredje meningen, som
överensslämmer med gällande rätt, all det huvudsakliga innehållet av förslaget
skall framgå av kallelsen. Om det låter sig praktiskt göras, bör förslagel till
stadgeändring tas in i sin helhet i kallelsen. Mera omfattande ändringsförslag
däremot kan redovisas i sina huvuddrag. Särskilt med tanke på det senare fallet
måste enligt Qärde meningen, vars innehåll är nyll, del fullständiga förslaget
lill stadgeändring hållas tillgängligt för medlemmarna hos föreningen efter
del att kallelsen har utfärdats. Föreningen är också skyldig att sända del
fullständiga förslaget lill de medlemmar som begär det.

I
kallelsen skall naturligtvis tid och plats för stämman anges noggrant.

Av
12 kap. 2 och 3 §§ framgår all fusionshandlingarna skall hållas lillgängliga
för de röstberättigade i en överlåtande förening under minst en vecka före den
föreningsstämma vid vilken frågan om godkännande av fusionsavlalet skall
behandlas.

Fjärde
slyckel

Under
minsl en vecka närmasl före den stämma där årsredovisningen resp.
koncernredovisningen skall behandlas, skall denna och revisionsberättelsen
resp. koncernrevisionsberättelsen eller avskrifter av dessa handlingar hållas
tillgängliga för medlemmarna och innehavarna av förlagsandelar hos föreningen
och genast sändas lill medlem och innehavare av förlagsandel som begär del.
Bestämmelserna om detla saknar motsvarighet i FL men har förebild i 9 kap. 9 §
Qärde slycket aktiebolagslagen.

9§

Om
kallelse lill en föreningsstämma inte har utfärdats eller handlingar inle

har tillhandahållits eller utsänts enligt denna lag eller sladgarna, får för

eningsslämman inte besluta i ärendel ulan samtycke av de medlemmar

som berörs av felet. Om etl ärende som enligt stadgarna skall förekomma

på slämman inle har tagils upp i kallelsen, får slämman dock även utan

sådant samtycke avgöra ärendet eller besluta all extra föreningsstämma

skall sammankallas för behandling av det. 127

s. 128 Kontrollera mot PDF

(Jfr 6 kap. 9 § i
utredningens förslag.) Prop. 1986/87:7

Paragrafen
innehåller bestämmelser om i vad mån en föreningsstämma kan med giltig verkan
fatta beslut trots atl föreskrifierna i lagen eller 7 kap. stadgama om
kallelse och lillhandahållande av handlingar m.m. inle har iakttagits.
Paragrafen har viss molsvarighet i 61 § Iredje stycket FL men har utformats
efter mönster av 9 kap. 10 § akliebolagslagen.

Bestämmelserna
om kallelse är av central belydelse för all medlemmarna skall kunna utöva sin
rätt alt delta i föreningens förvallning. Reglema kan också ses som ett slags
minoritetsskydd. Vatje medlem skall kunna lita på alt kallelsereglerna följs,
så atl han inle kommer i den siluaflonen att stämman har faltal beslut i en
fråga utan att medlemmen fått kännedom om alt frågan skulle las upp flll
behandling av slämman. Eftersatts föreskrifier rörande de åtgärder som
slyrelsen skall vidta för all kalla medlemmarna till stämma och ge dem
informalion om ärenden på stämman, medför del därför i regel att
föreningsstämmans beslul inle kan anses ha tillkommit i behörig ordning. Del
kan därför genom klander bli upphävt enligt 17 §. I vissa fall, nämligen om
kallelse inte alls har sketl eller bestämmelsen om kallelse väsentligen har
eftersatts, inträder enligt 17 § ticdje stycket 3 t. o. m. ogillighel oavsett
klandertalan. Elt åsidosättande sker naturiiglvis även när kallelsen eller
handlingarna inte har det erforderliga innehållet. Av lagens syfte fär anses
följa att stämman inte med anledning av ett ärende som anges i kallelsen kan
fatta beslul om något som inle rimligen kunde förutses rymmas inom del angivna
ärendet. Har i kallelsen l.ex. tagils upp frågan om fusion med en viss
förening, får del inte anses lillålel atl stämman i stället fattar beslut om
fusion med en hell annan förening.

I
försia meningen uppställs som en undanlagsregel all föreningsstämma trols fel
av ifrågavarande slag kan falla giltigt beslul, om samtycke till det ges av de
medlemmar som berörs av felet. En sådan undanlagsregel torde i själva verket
gälla för alla fall då etl föreningsslämmobeslut är behäftat med formella fel.
Särregleringen av de nu ifrågavarande formella felen har emellertid skett av
praktiska skäl, eflersom undanlagsregeln här har sin största betydelse.

Utan
iaktiagande av föreskriven kallelsetid och övriga bestämmelser av ifrågavarande
slag kan beslut fattas med samtycke av samtliga medlemmar i föreningen. I
praktiken förekommer säkert i föreningar med få medlemmar att över huvud taget
ingen stämma hålls utan atl beslul anlecknas i prolokoll som cirkulerar mellan
medlemmarna och som undertecknas eller på annal sätl godkänns av dem. En sådan
ordning med beslul "per capsulam" torde kunna godtas såsom
likvärdigt med etl föreningsstämmobeslut som har lillkommil i formelll
oantastlig ordning.

Om
försummelsen beträffande kallelse elc. skulle ha drabbat endast viss eller
vissa medlemmar, t. ex. om kallelse inte behörigen har sänls till dem, är deras
samtycke lillräckligl för att giltigt beslul skall kunna fattas.

Det
är också en allmän regel atl formella felaktigheter i fråga om kallelse

eller i annal avseende inle gör elt föreningsslämmobeslut ogiltigt, om del

är tydligt att felet inte har inverkat på beslutets innehåll. En medlem som

genom försumlighet av styrelsen inle i räll tid har fått skriftlig kallelse i
fall

då detta föreskrivs i sladgarna men som likväl infinner sig på stämman och 128

s. 129 Kontrollera mot PDF

medger alt han i rätt tid
har tagil del av en kallelse lill slämman eller på Prop. 1986/87: 7 annat
sätt underrättats om denna, kan inle rimligtvis under åberopande av utebliven
kallelse motsätta sig alt föreningsslämman fattar beslul. Det- 7 kap. samma
gäller om handlingar inte har funnils tillgängliga i föreskriven ordning före
stämman, men ingen medlem har frågat efler dem.

Enligt
andra meningen kan föreningsstämman vidare avgöra elt ärende trots alt ärendet
inte tagits upp i kallelsen, om ärendet enligt sladgarna skall förekomma på
slämman. Det praktiska fallet är de ärenden enligt 4 § som skall behandlas på
ordinarie stämma och som skall vara angivna i sladgarna. Hit kan emellerlid
också höra val av styrelseledamöter och revisorer och eventuellt andra i
stadgarna angivna ärenden som skall förekomma på ordinarie stämma. Sådana
ärenden kan få las upp och avgöras av slämman även om de inle har angetts i
kallelsen.

Enligt
gällande lag likställs med ärenden som enligt stadgarna skall förekomma på
ordinarie stämma elt sådanl ärende som "omedelbarl föranledes"
därav, såvitt gäller frågan om föreningsstämmans rätt att fatta beslut i fall
då föreskrivna kallelseålgärder m. m. har försummats. Någon utirycklig
motsvarande föreskrift har inle lagits in i den nya lagen. En sådan föreskrift
synes nämligen överflödig. Om slämman fattar beslut i en fråga och beslutet som
en mer eller mindre nödvändig eller självskriven följd kräver beslut i elt
därmed sammanhängande ärende eller om frågorna annars står i så nära samband
med varandra alt de rimligtvis bör behandlas och avgöras samlidigt, bör de i
förevarande avseende normall betraktas som en enhet, dvs. som etl ärende. Någon
ändring i sak är alltså inte avsedd (jfr prop. 1975: 103 s. 402).

I
sammanhanget kan erinras om alt minoritetens räll atl hos länsstyrelsen begära
förordnande av revisor och att i vissa föreningar påfordra att revisor skall
vara aukloriserad eller godkänd sådan kan ulövas på den stämma där revisorsval
skall ske, utan atl detla behöver anges särskilt i kallelsen (jfr 8 kap. 2 och
5 §§). På en annan stämma kan rättigheterna utövas endast om ärendel på vanligl
säll har angetls i kallelsen. Liknande regler gäller beträffande rätlen för
minoriiei alt påkalla granskning enligt

8 kap.
17 §.

Liksom
enligt gällande rätt kan en föreningsstämma beiräffande ett ärende som inle har
angetts i kallelsen besluta atl extra stämma skall sammankallas för behandling
av ärendel. Visserligen ger 5 § rätt ål en tiondel av samtliga röstberättigade
eller det mindre antal som anges i stadgarna all påfordra att en extra stämma
kallas in för atl behandla ell visst ärende. Den rätl som här ges för
föreningsslämman all besluta om extra stämma kan emellertid vara av belydelse,
om inle så storl antal av de röstberättigade som förutsätts för
minorilelsrätlens uiövning är närvarande på slämman eller om den majoritet som
på stämman önskar sammankallande av extra stämma inte uppgår till en tiondel
av samtliga röstberättigade.

Enligt
FL får beslut i etl ärende, som inle avser ändring av stadgarna

eller ny eller förhöjd avgifi eller likvidalion eller fusion, fattas på ordinarie

stämma även om ärendet inte har angetts i kallelsen, om tre Qärdedelar av

de närvarande samtycker till det. Någon motsvarande bestämmelse har 129

9 Riksdagen
1986187. 1 saml. Nr 7

s. 130 Kontrollera mot PDF

inte införts i nya lagen.
Det har ansetts viktigare all medlemmarna skall Prop. 1986/87:7

kunna förlita sig på atl
andra ärenden än dem som har tagits upp i kallelsen

inle kommer att
behandlas på en stämma, frånsett de obligatoriska åren- 7 kap.

dena.

10
§

Föreningsslämman
öppnas av styrelsens ordförande eller av den som styrelsen har utsett.
Ordförande vid föreningsstämma utses av stämman. I stadgarna kan dock bestämmas
vem som skall öppna föreningsstämman och vara ordförande vid stämman.

Stämmans
ordförande skall, om det behövs, upprätta en förteckning över närvarande
medlemmar, ombud och biiräden (rösllängd). Uppgifl om medlemmarnas rösträtt
skall lämnas i röstlängden, om det förekommer olika rösträtt bland medlemmarna.
Sedan röstlängden har godkänls av slämman, skall den tillämpas lill dess att
stämman beslutar om ändring. Uppskjuts stämman flll en senare dag än
nästföljande vardag, skall en ny röstlängd upprättas om det behövs.

Ordföranden
skall sörja för att del förs protokoll vid slämman. I fråga om protokollets
innehåll gäller

1.
alt röstlängden skall las in i eller
fogas som bilaga lill prolokollet,

2.
atl stämmans beslut skall föras
in i protokollet, saml

3.
om röstning har sketl, alt
resultatet skall anges i protokollet.

Protokollet
skall undertecknas av ordföranden och minst en justeringsman som ulses av
stämman. Senast tre veckor efter stämman skall del juslerade protokollet hållas
lillgängligl hos föreningen för medlemmarna och innehavarna av förlagsandelar.
Protokollen skall förvaras på betryggande sätt.

(Jfr
6 kap. 10 § i utredningens förslag.)

Paragrafen
reglerar vem som skall öppna föreningsstämman, val av ordförande på stämman,
upprättande av rösllängd samt prolokollföring vid slämman. Paragrafen
överensstämmer i storl setl med 55 § FL (jfr även 9 kap. 11 §
aktiebolagslagen).

Första
stycket

Bestämmelserna
i första slycket om vem som skall öppna slämman och vara ordförande vid stämman
är disposiliva. Sladgarna kan t. ex. ange all styrelsens ordförande skall vara
ordförande på stämman. Ordföranden behöver inte vara medlem av föreningen.

Andra
stycket

Stämmans
ordförande skall upprätta en röstlängd, om del behövs. Om inle

föreningsmedlemmarna enas om vem som skall vara ordförande, får upp

giften att upprätta röstlängd anses falla på den som öppnar stämman (jfr

prop. 1975: 103 s. 402 f). I röstlängden skall anges närvarande medlemmar,

ombud och biträden. Förekommer differentierad rösträtt, skall uppgifl

lämnas om hur många rösier var och en företräder vid stämman. Till grund 130

s. 131 Kontrollera mot PDF

för röstlängden läggs
föreningens medlemsförteckning. Denna är emeller- Prop. 1986/87:7 lid inte
avgörande. Om en person kan styrka alt han oavsell vad medlemsförteckningen
innehåller är medlem i föreningen eller har annal antal röster 7 kap. än
som anges i förteckningen, skall detla beaktas.

Liksom
enligt gällande rält skall rösllängd upprättas endast om del behövs. I normala
fall fattas beslulen vid en föreningsstämma enhälligt eller med klar majoritet.
Del omsländliga och i en större förening myckel tidsödande arbetet med
röstlängd blir då meningslösl. Om en närvarande medlem begär all röstlängd
upprättas bör hans begäran efterkommas, om del inte är uppenbart atl den
framställts av helt ovidkommande skäl.

Sedan
ordföranden har upprättat röstlängden skall denna föreläggas stämman för
godkännande. Blir det därvid omröstning, tillkommer beslutanderätten dem som
har lagits upp i den röstlängd som har upprättats av ordföranden. Sedan
röstlängden upprättats skall den tillämpas för slämman. Den som inte har
tagits upp i röstlängden men anser sig berättigad flll det har möjlighet att
enligt 17 § klandra de beslut som fattas av stämman.

Redan
enligt gällande rätt lorde röstlängden kunna ändras under föreningsslämman.
Andra stycket innehåller en uttrycklig regel om detta. Någon skyldighet för
föreningsslämman atl ändra röstlängden av den anledningen att någon medlem
tillkommer eller avlägsnar sig från slämman torde emellerlid inle föreligga.

En
föreningsstämma kan ajourneras och fortsätta senare på dagen eller en senare
dag. Gällande rätt uppställer ingel krav på all ny röstlängd skall upprättas om
slämman skjuls upp. Andra slycket innehåller emellertid en beslämmelse om alt
ny röstlängd skall upprättas i fall då slämman skjuls upp lill en senare dag än
nästföljande vardag och en ny rösllängd behövs. Någon ny rösllängd kan inle
anses behövlig om del är klart alt samma personer bevistar även den fortsatla
slämman. Det kan också vara onödigl med en ny rösllängd av det skälel atl de
kontroversiella frågor som krävde omröstning har slutbehandlats.

Tredje
och Qärde slyckena

Bestämmelserna
om protokoll ansluter nära lill gällande lag. Bestämmelsen i tredje slyckel om
alt röstlängden skall intagas i eller såsom bilaga fogas till protokollet är
visseriigen ny men torde redan nu tillämpas allmänt. Av praktiska skäl har den
tidrymd inom vilken det juslerade protokollet skall hållas lillgängligl för
medlemmarna och innehavarna av förlagsandelar förlängts från två till tre
veckor (se Qärde stycket).

11
§

Styrelsen
och verkslällande direklören skall, om någon medlem begär del

och slyrelsen finner all del kan ske ulan väsentlig nackdel för föreningen,

på föreningsslämman lämna upplysningar om förhållanden som kan inver

ka på bedömningen av föreningens årsredovisning och dess ställning i

övrigt eller av ell ärende på slämman. Ingår föreningen i en koncern, avser

upplysningsplikten även föreningens förhållande lill andra koncernföretag

samt, om föreningen är moderförening, koncernredovisning liksom sädana 131

s. 132 Kontrollera mot PDF

förhållanden
som kan inverka på bedömningen av dotterföretagens ställ- Prop. 1986/87: 7 ning.

Kan
en begärd upplysning lämnas endasl med stöd av uppgifler som inte 7 q„ är tillgängliga på stämman, skall
upplysningen inom två veckor därefter hållas skriftligen lillgänglig hos
föreningen för medlemmarna samt översändas lill varje medlem som har begäri
upplysningen.

Finner
styrelsen alt en begärd upplysning inle kan lämnas till medlemmarna utan
väsenllig nackdel för föreningen, skall upplysningen i stället på medlemmens
begäran lämnas till föreningens revisorer inom två veckor därefler. Revisorema
skall inom en månad efter stämman flll styrelsen skriftligen yttra sig om
huruvida den begärda upplysningen har lämnats lill dem saml humvida
upplysningen enligt deras mening borde ha föranlett ändring i
revisionsberättelsen eller, beträffande moderförening, i koncernrevisionsberättelsen,
liksom huruvida upplysningen i övrigt ger anledning till erinran. Om så är
fallel, skall ändringen eller erinringen anges i yttrandet. Slyrelsen skall
hålla revisorernas yttrande tillgängligt hos föreningen för medlemmarna samt
översända yttrandet i avskrift till varje medlem som har begärt upplysningen.

(Jfr
6 kap. 11 § i ulredningens förslag.)

I
paragrafen ges beslämmelser om de enskilda medlemmarnas rält att få
upplysningar av föreningsledningen på föreningsstämma i ärenden som avgörs på
stämman. Bortsell från alt upplysningsplikten även gäller verkställande
direktören överensstämmer paragrafen i sak med 57 § 2 mom. FL i dess lydelse
enligt SFS 1980: 1105 (jfr 9 kap. 12 § akliebolagslagen).

Medlemmarna har all
anledning att följa föreningens verksamhel och skaffa sig största möjliga insyn
i förelagets förhållanden. Mot dessa intressen måsle vägas föreningens behov
av alt viktiga interna angelägenheter inle blottställs för utomstående, kanske
lill avsevärd skada för föreningen. Upplysningsplikten i paragrafen har
utformats med beaktande av dessa motstående intressen.

Första stycket

Slyrelsen
och verkställande direklören skall, om någon medlem begär del och slyrelsen
finner det kunna ske ulan väsentlig nackdel för föreningen, på föreningsslämman
meddela upplysningar om förhållanden som kan inverka pa bedömningen av
föreningens årsredovisning och dess ställning i övrigt eller av ett ärende på
slämman.

Upplysningsplikten avser
enligt försia slyckel även föreningens förhållanden lill andra förelag i samma
koncern. Denna regel gäller alla föreningar som ingår i koncernen. En
molsvarande regel gäller för aktiebolag enligt 9 kap. 12 § aktiebolagslagen.
Härigenom gäller upplysningsplikten även blandade koncerner. Särskild
koncernredovisning skall lämnas av moderföreningen. Upplysningsplikten för
moderföreningens ledning gäller även i fråga om koncernredovisningen.
Moderföreningens ledning är också skyldig att ge upplysningar om
dotierföretagens förhållanden. Medlemmarnas frågeräll beiräffande
koncernförhållanden är begränsad på motsvarande sätt som gäller för den egna
föreningen. Styrelsen har sålunda att i varje

132

s. 133 Kontrollera mot PDF

särskilt fall pröva om en
begärd upplysning kan lämnas ulan väsentlig Prop. 1986/87: 7 nackdel för
del berörda företagel.

Upplysningsplikten
beträffande en koncern gäller inte bara moderföre- 7 kap. ningen och dess
medlemmar. Medlemmarna i en dotterförening kan alllsä på dotterföreningens
stämma påkalla sådana upplysningar rörande förhållandet lill moderföreningen
eller annan dotterförening som kan lämnas ulan väsenllig nackdel för
föreningen. Det bör påpekas att i den mån intressegemenskap föreligger mellan
olika koncernföreningar hänsyn även bör tas lill nackdelar som kan uppkomma för
någon annan koncernförening och därmed för koncernen.

Andra
stycket

Kan
en begärd upplysning lämnas endast med slöd av uppgifler som inte är
tillgängliga på slämman, skall upplysningen inom två veckor därefler
skriftligen hos föreningen hållas tillgänglig för medlemmarna samt översändas
lill varje medlem som har begärt upplysningen.

Tredje
stycket

Enligt
Iredje slycket ankommer del på slyrelsen alt pröva om en begärd upplysning kan
lämnas på stämman ulan väsenllig nackdel för föreningen. Har en begäran om
upplysning riktats lill verkställande direktören, är del således styrelsen som
har att pröva om upplysningen bör lämnas av denne. Finner slyrelsen en begärd
upplysning inle kunna lämnas utan väsenflig nackdel för föreningen, skall
upplysningen i stället på begäran av en medlem lämnas till revisorerna för
yttrande. Revisorernas yttrande skall endasl innehålla uttalande om huruvida
den begärda upplysningen har lämnats till dem och om huruvida upplysningen
enligt deras mening borde ha föranlett ändring i revisionsberättelsen eller,
beiräffande moderförening, i koncernrevisionsberältelsen, liksom huruvida
upplysningen i övrigt ger anledning till erinran. Anser revisorerna detla vara
förhållandel, skall de i yttrandet ange den ändring i berättelsen som
upplysningen enligt deras mening borde ha föranlett eller den erinran som
upplysningen i övrigt ger anledning lill. Styrelsen skall hålla revisorernas
yttrande lillgängligl hos föreningen för medlemmarna samt översända yttrandet i
avskrift till varje medlem som har begärt upplysningen.

Om
en medlem anser all styrelsen ulan fog har vägrai alt lämna en begärd
upplysning, kan han föra talan vid domslol om att få ul upplysningen. Däremot
får föreningsstämman inte fatta något beslut i saken som förpliktar styrelsen
atl lämna ut upplysningen.

En
medlem har inte rätt att få upplysningar annal än i anslulning lill en
föreningsstämma. Men styrelsen är naturligtvis oförhindrad alt lillhandagå en
medlem med upplysningar även utanför stämman. Del säger sig självt att
styrelsen i sådana fall har att gå fram med varsamhet, så atl föreningens
intressen inte skadas.

Angående
revisors rätt fill information om föreningens angelägenheter,

se 8 kap. 11 §. 133

s. 134 Kontrollera mot PDF

12
§ Prop. 1986/87: 7

I
sladgarna får beslämmas atl föreningsstämmans befogenheter skall helt

eller delvis utövas av
särskilt valda fullmäklige. 7 kap.

En
fullmäktig får inle väljas för längre tid än tre år. Till fullmäktig får utses
endasl medlemmar i föreningen eller någon som ulan att vara medlem enligt 6
kap. 4 § andra slyckel ändå kan väljas till styrelseledamot.

Ett
fullmäkligsammanträde anses som en föreningsstämma. I fråga om fullmäktig
gäller bestämmelserna 11-11 §§ om föreningsmedlem. Dock får en fullmäktig inte
rösta genom ombud.

Angående
beslut av fullmäktige i ämnen som avses i 15 § eller i 12 kap. 4 § skall
medlemmarna underrättas på del sätt som sladgarna föreskriver.

Även
om fullmäktige har utsetts, har föreningsmedlemmarna sådan rätt som avses i 6
§, 8 § Qärde stycket och 10 § Qärde stycket andra meningen.

(Jfr
6 kap, 12 § i ulredningens förslag.)

Paragrafen
innehåller beslämmelser om fullmäktige. Första-Qärde slyckena överensstämmer
med 62 § FL. Femte stycket saknar däremot motsvarighet i FL (jfr dock prop.
1951: 34 s. 268).

Det
s. k. representativa systemet infördes i svensk föreningslagstiftning år 1928
för alt lösa de praktiska problem m. m. som följde med den ökade
medlemsanslutningen till de ekonomiska föreningarna och föreningarnas alll
större verksamhetsområden. Någon ändring i principerna för detta system
föreslås inte nu.

Försia
stycket

I
sladgarna får beslämmas alt föreningsstämmans befogenhel skall helt eller
delvis utövas av därtill valda fullmäklige. Några regler om sätlel för utseende
av fullmäktige och deras behörighet tas inte upp i lagen, utan det ankommer på
föreningen att — om fullmäktige skall ulses — i stadgama meddela föreskrifier
om detta. Om fullmäklige ges generell behörighet, betyder delta atl de enskilda
föreningsmedlemmarnas enda uppgifl blir alt ulse fullmäktige. Ges inte sådan
behörighel, uppslår den situalionen all föreningen får två sidoordnade
beslutande organ: de fullmäktige, som beslutar i vissa frågor, och stämman, som
beslular i övriga angelägenheter. Del är däremoi inte tillåtet atl tillämpa
systemet så, atl en församling ulses som beslår av både fullmäklige och
föreningsmedlemmar såsom sådana med uppgift atl fatta beslut på föreningens
vägnar.

Andra
stycket

En
fullmäktig får, liksom hittills, väljas för högst tre år. Endast föreningsmedlemmar
eller någon som utan alt vara medlem ändå kan väljas till styrelseledamot kan
väljas till fullmäktig. Självklart gäller samma bestämmelser för en suppleant
för en fullmäktig.

134

s. 135 Kontrollera mot PDF

Tredje stycket Prop. 1986/87: 7

I konsekvens
med att fullmäklige helt eller delvis kan la över förenings

stämmans befogenheter skall fullmäkligsammanträde anses som förenings- P-

stämma. En fullmäktig får inle rösta genom ombud. Detta ligger i fullmäk-

liguppdragets nalur. Till skillnad från vad som gäller för medlemmar får en

fullmäktig anses vara skyldig att infinna sig till sammanträdet. Lagen

innehåller inle några regler om medlemmarnas rält all närvara vid fullmäk-

ligsammanträdel eller att få förslag underställt fullmäktiges prövning. Det

är
lämpligt atl sådana frågor regleras i stadgarna. Om fullmäklige ulses, innebär del
alt bestämmelserna om medlem i l-

II §§
i stället skall gälla i fråga om fullmäktig. Innebörden är emellertid

också att föreningsmedlemmarna i den utsträckning föreningsstämmans

befogenhet har överlämnats åt fullmäklige förlorar sin rält enligt nyss

nämnda paragrafer. Skall fullmäklige helt utöva stämmans befogenheier,

vilket torde vara det vanliga, får sålunda den rätl som lillkommer före

ningsmedlemmarna enligt 1-11 §§ i princip ulövas endasl av fullmäklige.

Från denna princip har emellertid gjorts undanlag i femle stycket.

Fjärde
slycket

Regeln
om underrättelse till medlem i vissa fall sammanhänger med alt den frist för
utträde som gäller enligt 15 § tredje slycket börjar löpa först då medlemmen
underrättas om beslut som fattas av fullmäktige.

Stadgarna
skall innehålla föreskrifier om hur sådan underrättelse skall ske.

Femte
stycket

Bestämmelserna
innebär atl föreningsmedlemmarna inle helt avskärs från sin räll enligt 1-11
§§, även om elt representativt system införs i föreningen. Sålunda behåller de
vid sidan om fullmäklige sin räll enligt 6 §, 8 § Qärde slycket och 10 § Qärde
slycket andra meningen. Medlemmarna har alltså rätl att få ärenden behandlade
även vid fullmäktiges sammanträde (jfr specialmotiveringen till 6 §).
Föreningsrörelsen bygger på en levande medlemsdemokrati, och del är därför
angelägel alt varje enskild medlem alltid kan göra sin stämma hörd.
Hänvisningama till 8 § Qärde stycket och 10 § Qärde slycket andra meningen
innebär atl de enskilda medlemmarna har rätt att la del av och rekvirera
årsredovisning m. m. inför fullmäktiges sammanträde samt atl ta del av
prolokoll från sådana sammanlräden. Dessa beslämmelser skall ses mol bakgrund
av atl en föreningsmedlem har rält att föra talan mol beslul av fullmäktige
enligt 17 §. Del föreligger inle någol hinder mot att genom bestämmelser i
sladgarna ge föreningsmedlemmarna ytteriigare rättigheter, t. ex. närvarorätt
vid fullmäkligsammanträde och rätt till upplysningar enligt 11 §.

135

s. 136 Kontrollera mot PDF

13 § Prop. 1986/87:7

Föreningsstämmans
beslut ulgörs av den mening som har fått mer än hälflen av de avgivna rösterna
eller, vid lika röstetal, den mening som 7 kap. ordföranden biträder. Vid
val anses den vald som har fått de flesta röslema. Vid lika röstetal avgörs
valet genom lottdragning, om inle annal beslutas av slämman innan valel
förrättas.

Första
stycket gäller inte, om annat följer av denna lag eller föreskrivs i sladgarna.
Beträffande beslut som avses i 14 och 15 §§ kan dock i stadgarna endasl
föreskrivas villkor som går längre än som anges i dessa paragrafer.

(Jfr
6 kap. 13 § i utredningens förslag.)

Paragrafen
innehåller huvudregeln om den röslmajoritet som fordras för alt etl giltigt
föreningsslämmobeslut skall föreligga. Paragrafen motsvaras i viss mån av 56 §
försia slyckel 4 och 67 § Qärde stycket FL men har utformats efter mönsier av 9
kap. 13 § aktiebolagslagen.

Första
stycket

Enligt
56 § första slyckel 4 FL är huvudregeln atl såsom föreningens beslul skall
gälla den mening för vilken de flesta rösterna avges (relativ majorilel). Principen
med relativ majoritet innebär atl om flera alternafiva förslag är uppe för
omröstning, så vinner del som får flest röster även om detta röstetal motsvarar
mindre än hälften av det vid stämman representerade röstetalet. I försia
slycket av förevarande paragraf föreskrivs däremot atl föreningsstämmans beslut
skall utgöras av den mening som har fått mer än hälften av de avgivna rösterna
eller, vid lika röstetal, den mening ordföranden biträder. Della innebär atl i
andra frågor än sådana som rör val krav slälls på absolut röstmajoritet för
beslut. I fall där fler än två förslag har väckts kan det således bli
nödvändigt att ställa voteringsproposition med kontraproposition så att vid den
slulliga omröstningen endast två förslag slår mol varandra. Några närmare
regler om voleringsproposition synes dock knappast nödvändiga.

I
fråga om ordförandens röstning bör framhållas att en ordförande som inte är
röstberättigad som medlem, ställföreträdare eller ombud givelvis inte får delta
i själva omröstningen. Om lika röstetal förekommer i denna, avgör han däremot
med sin utslagsröst hur beslutet skall falla. Ordförande som är röstberättigad
kan å andra sidan självfallet delta i omröstningen. Den ordningen bör därvid
iakttagas all han röstar, öppet eller slutet, såsom medlem tillsammans med
övriga medlemmar och alt han, om lika röstetal föreligger när rösträkningen är
avslutad, öppel förklarar vilken mening han i egenskap av ordförande biträder,
även när omröstningen har varit sluten.

I
försia stycket föreskrivs vidare att vid val den anses vald som fält de

flesta rösterna. Vid lika röstetal avgörs valel genom lottdragning. Della

innebär all man vid val inte skall lillämpa systemet med voteringsproposi

tion och kontraproposition. Om valel står mellan fler än två, kan därför en

av dem få de flesla rösterna och därvid bli vald även om han inte får mer än

hälften av samtliga avgivna rösier. Även enligt gällande rält är ett val med

sådan majoritet giltigt, om inte annat föreskrivs i sladgarna. En nyhet är 136

s. 137 Kontrollera mot PDF

däremoi bestämmelsen om
alt föreningsslämman innan valel har påbörjals Prop. 1986/87:7 kan besluta
hur man skall förfara vid lika röstetal.

7 kap.

Andra
slycket

Bestämmelserna
i första stycket är dispositiva. I andra stycket görs dock ett undanlag
härifrån. Enligt 14 och 15 §§ ställs för giltigheten av vissa
föreningsstämmobeslul slörre krav på röslmajoritet än att det fattas med mer än
hälflen av de avgivna rösterna. I sådana fall kan enligt andra slycket andra
meningen stadgarna inte minska men däremoi skärpa kraven genom att fordra ännu
slörre röslmajoritet eller ställa upp andra villkor, t. ex. godkännande av
central organisation eller av annan utomstående. I andra fall kan i sladgarna
kraven på röslmajoritet både ökas och minskas.

14
§

Beslut
alt ändra sladgarna fallas av föreningsslämman. Beslutet är giltigt, om
samtliga röstberättigade i föreningen har förenat sig om del. Beslulel är även
giltigt, om det har fattats på två på varandra följande stämmor och på den
senare stämman biträtts av minst två tredjedelar av de röstande eller den
större majoritet som krävs enligt 15 §.

Har
i stadgarna lagils in ytterligare villkor för ändring av sladgarna, gäller det
villkoret.

Om
enligt en föreskrifl i sladgarna en viss beslämmelse inle får ändras utan
regeringens tillstånd, får inte heller en sådan föreskrift ändras utan
regeringens tillstånd, om föreskriften har tagils in i sladgarna på grund av
lag eller annan författning eller efler regeringens medgivande.

Elt
beslul om ändring av stadgarna skall genast anmälas för regisirering. Beslutet
får inle verkställas förrän registreringen har sketl.

Beslul
som innebär nedsättning av medlemsinsatsernas belopp eller annan lindring av
medlemmarnas insatsskyldighel enligt stadgarna får inte verkställas förrän etl
år har förflutit efter registreringen.

(Jfr
6 kap. 14 och 16 §§ i utredningens förslag.)

Paragrafen
som i huvudsak överensstämmer med gällande rätt innehåller regler om ändring av
en ekonomisk förenings stadgar.

1975
års aktiebolagslag innefaltar ålskilliga förenklingar med avseende på
förfarandet vid ändring i bolagsordningen och vid beslut i andra fall där
särskilda regler gäller för atl tillgodose minoritetsskyddet. Bl.a. har det
tidigare gällande kravel på att beslut i vissa fall skall ha fatlals på två på
varandra följande bolagsstämmor slopats. Som motiv till förenklingarna har
åberopats bl. a. alt den lidigare ordningen framstod som otidsenlig med hänsyn
till ulvecklingen under senare lid inom näringslivel och de ökade krav som
slälls på förelagens förmåga till anpassning efler förändrade villkor.

De
regler som flnns i FL lill skydd för minoriteten i samband med

stadgeändringar m. m. framstår visserligen såsom förhållandevis enkla i

jämförelse med molsvarande regler i 1944 års aktiebolagslag. Icke deslo

mindre skulle de kunna förenklas ytterligare, l.ex. genom att kravet på

beslul på två föreningsstämmor avskaffas. De skäl för en sådan förenkling i 137

s. 138 Kontrollera mot PDF

förfarandel
som har åberopats i fråga om aktiebolagen gör sig emellertid Prop. 1986/87: 7
inte gällande med samma styrka för de ekonomiska föreningarnas del. Samtidigt
är anknytningen mellan föreningen och dess medlemmar ofta 7 kap. nog av starkt
personlig karaklär. Beslut om ändring av stadgarna kan ha ingripande belydelse
för medlemmarna. Del är angeläget alt frågor av del slaget grundligt övervägs
och diskuteras av dem. Av denna anledning bibehålls kravet på två stämmobeslut
för ändring av stadgarna för det fall att inte alla medlemmar har biträtt
ändringsförslaget på den första stämman.

Försia
stycket

I
första slyckel, som överensslämmer med 67 § första stycket FL, föreskrivs all
beslut om ändring av sladgarna fallas av föreningsslämman. Av styckets andra
mening följer alt beslutet är giltigt, om samtliga röstberättigade har förenat
sig om det eller beslulel har fatlats på två på varandra följande
föreningsstämmor och på den senare slämman biträtts av minsl två Iredjedelar av
de röstande. Detta är emellertid endasl en huvudregel. För vissa ändringsbeslut
krävs enligt 15 § större majoritet. Av 13 § andra stycket följer också att krav
som går längre kan ställas upp i stadgarna.

Del
bör strykas under all del i förevarande sammanhang är antalet röstande och
alltså inte anlalel röster som är avgörande. Skillnad mellan dessa tal
uppkommer emellertid endast om sladgarna innehåller bestämmelser om graderad
rösträtt (jfr 1 § andra stycket). Beträffande uttrycket "de röstande"
bör framhållas all den som avstår från att rösta eller som vid sluten
omröstning lämnar blank röstsedel inte kan anses lillhöra de röstande (jfr 4
kap. 5 § regeringsformen och prop. 1973: 90 s. 260).

Andra
och tredje slyckena

Bestämmelserna
överensslämmer med dem i 67 § Qärde och femte slyckena FL.

Tredje
slycket

Bestämmelserna
överensstämmer i huvudsak med dem i 68 § första

slycket
FL.

Fjärde
stycket

Även
denna beslämmelse, som avser att bereda borgenärerna visst skydd mot att
föreningens egna kapital plötsligt minskar, överensstämmer med gällande lag (se
68 § tredje stycket FL).

15
§

Ett
beslut om sådan ändring av stadgarna som innebär atl en medlems

förpliktelse
atl eriägga insalser eller avgifter till föreningen ökas eller all 138

s. 139 Kontrollera mot PDF

hans rätl lill årsvinst
inskränks är giltigt, om beslulel på den senare Prop. 1986/87:7 stämman
enligt 14 § har bilrätts av minsl tre Qärdedelar av de röstande.

Elt
beslut om sådan ändring av sladgarna som innebär att en medlems 7 kap. rätt
lill föreningens behållna lillgångar vid dess upplösning inskränks är giltigt,
om beslutet på den senare stämman enligt 14 § har biträtts av samtliga
röstande. Detsamma gäller, om ändringen innebär inskränkning i en medlems rätl
atl återfå insats enligt 4 kap. 1 eller 3 § eller innebär alt en medlems
utträde ur föreningen försvåras och ändringen skall gälla även dem som var
medlemmar i föreningen när frågan avgjordes.

Ett
beslut om ändring av stadgarna i de hänseenden som avses i försia och andra
styckena får inte tillämpas mol en medlem som inte har samtyckt lill ändringen
och som säger upp sig lill utträde ur föreningen inom en månad från det atl
slutligt beslul fattades eller, om beslutet fattades av fullmäktige, från det
atl medlemmen underrättades om beslutet. I ett sådanl fall får medlemmen,
oavsett vad stadgarna föreskriver, utträda ur föreningen vid den Utgång av elt
räkenskapsår som infaller näst efter en månad efter uppsägningen. Vid utträdet
har medlemmen den rätl som enligt 4 kap. 1 § första och andra styckena
tillkommer en avgående medlem.

(Jfr
6 kap. 15 § i utredningens förslag.)

Paragrafen
som överensslämmer med gällande räll innehåller dels beslämmelser om i vilka
fall del för giltigt beslut om ändring av stadgarna ställs större krav än
enligt 14 §, dels bestämmelser om medlems utträdes-rätt.

Första
stycket

Av
14 § följer all ett giltigt beslut om ändring av en förenings sladgar alllid
kan fattas, om samtliga röstberättigade förenar sig om det. Uppnås inle enighet
bland de röstberättigade, måste beslutet fattas på två på varandra följande
stämmor och på den senare stämman biträdas av en viss majorilel av de röstande.
Enligt första stycket i förevarande paragraf (vilkel stycke överensstämmer med
67 § andra stycket FL) krävs att beslul om sådan ändring av stadgarns, som
innebär att medlemmarnas förpliklelse atl erlägga insalser eller avgifter till
föreningen ökas eller medlems rätt till årsvinsi inskränkes, vid den senare stämman
skall biträdas av minst tre Qärdedelar av de röstande för att bli giltigt. Med
ökning av föreningens insalser bör jämställas skyldighet att beiala in
insatserna under en kortare period än som ursprungligen varit avseit.

Andra
stycket

Här
regleras tre ytterligare fall då enighel måsle föreligga på slämman för

atl beslul skall kunna fattas. Det försia fallet gäller beslut om sådan

ändring av stadgarna som innebär att en medlems rätt till föreningens

behållna tillgångar vid dess upplösning inskränks. I likhet med vad som

gäller enligt 67 § tredje slycket FL krävs i sådant fall att beslutet bilräds
av

samtliga röstande vid den senare slämman. Samma sak gäller dels i fråga

om ändring som innjibär inskränkning i en medlems rält att få lillbaka sina 139

s. 140 Kontrollera mot PDF

insalser,
dels i fråga om ändring som innebär alt en medlems utlräde ur Prop. 1986/87: 7
föreningen försvåras. I dessa båda senare fall finns dock den ytterligare
bestämmelsen att krav på enighel vid den senare slämman föreligger bara 7 kap.
om ändringen skall lillämpas också mol dem som var medlemmar när beslutet
fattades. Motsällningsvis följer för dessa fall att vanliga regler om
stadgeändring kan tillämpas, om ändringen enbart skall gälla nytillkommande
medlemmar.

Tredje
slycket

Detta
stycke, som överensstämmer med 68 § andra stycket FL, innehåller beslämmelser
om medlems rätt all utträda ur föreningen, om stadgarna ulan hans samtycke har
ändrals i de hänseenden som avses i försia och andra slyckena. En medlem som är
närvarande på slämman - personligen, genom ställföreträdare eller genom ombud
- får anses ha samtyckt till beslutet om han inle har röstat emot del. Om
stadgeändringen beslutats av fullmäklige, har samtliga medlemmar utlrädesrätl
utom de fullmäklige som själva får anses ha samtyckt till densamma.

16
§

Föreningsslämman
får inte falla beslut som är ägnade all bereda olillböriig fördel ål en medlem
eller någon annan till nackdel för föreningen eller annan medlem.

(Jfr
6 kap. 17 § i utredningens förslag.)

Paragrafen
innehåller en s. k. generalklausul enligt vilken föreningen inte får falla
beslut som är ägnade att bereda otillbörlig fördel åt en medlem eller någon
annan lill nackdel för föreningen eller annan medlem. Paragrafen har viss
motsvarighet i 20 § FL men har utformats efler mönster av 9 kap. 16 §
aktiebolagslagen. Bestämmelsen utgör elt viktigt rättesnöre för
föreningsslämman. Moiiven till bestämmelsen har behandlals i specialmotiveringen
lill 6 kap. 13 §. Som framgår av sistnämnda paragraf gäller en molsvarande
regel för styrelsen eller annan slällförelrädare för föreningen.

Som nämnls i
specialmotiveringen lill 6 kap. 13 § är generalklausulen ett ultryck för
principen om medlemmamas likställighet i den mån annal inle följer av
stadgarna. Det behöver således inte strida mot förevarande paragraf, om t.ex.
en konsumtionsförening med stöd av sina stadgar lämnar olika hög återbäring
allt efter resultatet i olika kommuner, distrikt eller butiker som ingår i
föreningen.

17
§

Om
ett beslul av en föreningsstämma inle har kommit flll i behörig ordning eller i
övrigt slrider mot denna lag eller mot stadgarna, kan lalan mot föreningen om
atl beslutet skall upphävas eller ändras föras av föreningsmedlemmar,
innehavare av föriagsandel, styrelsen, styrelseledamöter eller verkställande
direktören.

140

s. 141 Kontrollera mot PDF

Talan skall väckas inom
tre månader från dagen för beslutet. Väcks inte Prop. 1986/87:7

talan inom denna tid, är rätten flll lalan förlorad.

Talan får väckas senare än vad som sägs i andra slycket, när 7
|(p

1.
beslutet är sådant alt del inle
lagligen kan fattas ens med alla medlemmarnas samtycke,

2.
samtycke till beslutet krävs av
alla eller vissa medlemmar och sådant samtycke inte har getts, eller

3.
kallelse till stämman inle har
skett eller de beslämmelser om kallelse som gäller för föreningen har eftersatts
i något väsenfligt avseende.

En
dom varigenom föreningsstämmans beslul upphävs eller ändras gäller även för
medlemmar och innehavare av förlagsandelar som inte har fört lalan. Rätlen kan
ändra föreningsstämmans beslul endasl om del kan faslslällas vilkel innehåll
beslutet rätteligen borde ha haft. Är föreningsstämmans beslul sådant som
enligt denna lag skall anmälas för regisirering, skall rätten underrätta
registreringsmyndigheten för registrering, om beslutet har upphävts eller
ändrats genom en dom som har vunnit laga kraft eller rälien genom beslul under
rättegången har förordnal alt föreningsstämmans beslut inle får verkställas.

(Jfr
6 kap. 18 § i ulredningens förslag.)

Paragrafen
innehåller regler om talan mot beslut av föreningsslämman. Den är lillämplig
också i fråga om beslut av fullmäktige. Paragrafen som har viss motsvarighet i
69 § FL har utformats efter mönster av 9 kap. 17 § akliebolagslagen.

Talan
mol föreningsslämmobeslut går ut på att beslutet skall förklaras ogihigl eller
ändras på grund av alt det inle har tillkommit i laga ordning eller på grund av
att det lill silt innehåll är rättsstridigl. Liksom enligt gällande lag dras en
gräns mellan å ena sidan de fall då klandertalan mol föreningsstämmas beslut
måste väckas inom viss tid för att klanderrätten inle skall upphöra och
beslutet därigenom bli giltigt och å andra sidan de fall då lagen inte
fastställer någon tid för lalan mot beslutet. De sistnämnda fallen brukar
betecknas som nullitetsfall. Inle heller i sådana fall kan emellertid
ogiUigheten alltid göras gällande hur länge som helst. Längre tids passivitet
från medlemmarnas sida kan enligt allmänna rättsregler ha den verkan att de
förlorar sin rätl alt föra talan mot beslutet.

Första
slyckel

Om
etl föreningsslämmobeslut inte har tillkommit i behörig ordning eller

annars strider mot denna lag eller mol stadgarna, kan talan föras mol

föreningen om upphävande eller ändring av beslutet. En förutsättning är

att elt föreningsslämmobeslut föreligger, även om det är behäftat med mer

eller mindre svåra fel i formellt eller materiellt avseende. Liksom enligt

gällande lag kan talan föras mol ett beslul som är formelll felaktigt, dvs.

felaktigt i fråga om lillkomslsällel. Talan kan också föras mot beslut som

är behäftat med ell malerielll fel därigenom atl det slrider mol föreningsla

gen eller sladgarna. Beslul som slrider mol annan lag har lämnals utanför

lagtexten. Det är klarl all elt beslul som går ut på någon kriminell åtgärd

alllid saknar verkan. Den omständigheten all elt föreningsslämmobeslut

strider mol vanlig civillag, t.ex. ett beslul atl inte fullgöra en åtagen 141

s. 142 Kontrollera mot PDF

varaleverans, medför
däremoi inle att beslutet i och för sig blir ogiltigt. En Prop. 1986/87: 7
annan sak är atl föreningen kan bli skadeståndsskyldig.

Berätflgade
atl föra talan är medlemmar, innehavare av förlagsandel, 7 kap. styrelsen,
slyrelseledamöler och verkställande direktören. När lagen säger atl talan kan
föras av en medlem är förutsällningen alt han är medlem när talan utföres.
Däremoi krävs inle alt han var medlem när beslutet fattades. Än mindre krävs
atl han har deltagit vid den stämma där beslulel fattades. Att en medlem har
röstat för etl föreningsstämmobeslul betyder i och för sig inle att han har
förlorat rätten atl klandra beslutet. Även beträffande slyrelseledamöler och
verkslällande direklören gäller alt de måste inneha sitt uppdrag när de väcker
lalan och så länge de för lalan. Vid avgörande om talan skall väckas eller ej
handlar de under samma skyldighet mot föreningen att iaktta dennas intressen
som annars vid utövande av sitt uppdrag som styrelseledamot eller verkställande
direktör. De har alltså talerätten framför allt i föreningens intresse. Delta
innebär bl.a. att de i vissa fall kan anses skyldiga atl väcka klandertalan
(jfr vad som anförts i specialmotiveringen lill 6 kap. 13 §).

En
innehavare av föriagsandel har inte på grund därav möjlighel alt påverka
föreningens verksamhet genom all rösta på föreningsslämman. Vad som beslutas på
slämman kan emellertid vara av betydelse även för den som har satsat kapital i
form av förlagsinsats. En innehavare av förlagsandelar är därför berättigad atl
föra talan enligt förevarande paragraf, även om han inte är föreningsmedlem.

En
fullmäktig har inte rält atl föra lalan mot slämmo- eller fullmäktigbe-slut i
denna sin egenskap.

I
69 § 1 mom. Qärde stycket FL finns en bestämmelse som begränsar rätten att föra
klandertalan på den grund att beslutet avser något som är främmande för
föreningens syfle. Det föreskrivs där att lalan får väckas endast om de som vill
klandra beslulel representerar en viss andel av medlemmarna eller
förlagsinsatserna. Som anföris i specialmotiveringen flll 6 kap. 13 § får elt
förbud mot sådana beslul emellertid anses följa redan av sladgarna. Beslul av
föreningsstämman som slrider mol stadgarna kan överklagas av varje enskild
medlem eller innehavare av förlagsandel. Några undantag från denna regel bör
inle göras. Någon motsvarighet till den nu berörda inskränkningen i
klanderrällen har därför inle tagits in i den nya lagen.

Andra
stycket

Talan
skall väckas inom tre månader från beslulel. Rätten lill talan är förlorad, om
talan inle väcks inom denna tid. Delta är huvudregeln. I följande siycke anges
undantagen från denna huvudregel.

Tredje
slyckel

Av
detta stycke framgår i vilka fall beslul som slrider mot föreningslagen

eller sladgarna kan klandras senare än inom den frist som gäller enligt

andra stycket. Det är här fråga om beslul som genom silt innehåll eller 142

s. 143 Kontrollera mot PDF

lillkomstsätt innefaltar
ett så allvariigl åsidosättande av lagen eller stad- Prop. 1986/87: 7 garna
att de anses som s. k. nulliteler.

De
cenirala regler i föreningslagen som avser alt skydda andra än för- 7 kap.
eningens medlemmar, dvs. blivande medlemmar, borgenärer, anställda och andra
som har rättigheter mot föreningen, är tvingande och får således inle
åsidosättas ens med enhälligt beslut av samtliga medlemmar. Det gäller framför
allt regler som har lill syfte att upprätthålla del bundna kapitalel. Dit hör
också tvingande regler beiräffande föreningens organisation såsom organens
sammansättning samt deras befogenheier och skyldigheler m. m. Ell beslut som
strider mol dessa regler kan därför inle bli giftigt genom att del inle
klandras inom den i lagen angivna klandertiden. Lagen anger inle närmare vilka
regler som på nu angivei sätl är tvingande. Del är en uppgift för
rättstillämpning och doktrin.

Ett
annat nullitetsfall föreligger då samtycke lill beslutet krävs av alla eller
vissa medlemmar och sådant samtycke inle har getts. Det är här fråga om
samtycke av alla medlemmar eller av de medlemmar på vilkas rält beslutet
inkräktar. För ändring av stadgarna genom beslul på en stämma krävs samtycke av
alla medlemmar. Ett sådant krav kan också finnas i sladgarna (jfr 13 §).

Enligt
69 § 1 mom. Iredje stycket FL gäller inle klanderpreskription, om man vid ett
föreningsstämmobeslut som skall anmälas för regisirering inle har iakttagit
föreskrifter om särskild röslmajoritet. Ell sådant beslul blir endasl gällande,
om registrering av beslulel har ägt mm i slrid mot vad som borde ha skell.
Regeln i FL avser alt skydda en minoritel i särskilt belydelsefulla frågor.
Någon motsvarande regel har dock inle införts i 1975 års akflebolagslag,
eflersom ovisshet om giltigheten av sådana för förelagen myckel vikliga beslul
kan vålla svåra olägenheter för förelagens verksamhel. Av samma skäl har någon
motsvarande regel inte lagits upp i förevarande lag. Detla innebär bl.a. all
beslut om ändring av sladgarna, som inte går in under de särskilt angivna
nullilelsfallen och som inle klandras inom föreskriven lid, blir gilliga även
när föreskriven röslmajoritet ej uppnåtts.

Elt
tredje nullitetsfall föreligger däremot då kallelse till stämman inle har skell
eller då de beslämmelser om kallelse som gäller för föreningen väsentligen har
eftersatts. Gällande lag innehåller ingen motsvarande beslämmelse.
Underlåtenhet alt kalla flll stämman eller grova fel mot kallelsereglerna kan
emellerlid ha väsenllig betydelse för beslul som fattas vid stämman. Del har
mot denna bakgrund ansetts atl beslut som fattas efler sådana fel skall
lillhöra nullilelerna. En molsvarande bestämmelse finns på aktiebolagsräliens
område i 9 kap. 17 § aktiebolagslagen.

Del
har inte närmare angetts vad som skall anses uigöra ett väsentligt
eftersättande av kallelsereglerna. Liksom när det gäller aktiebolagslagen får
den frågan yllersl lämnas till rättstillämpningen.

Av
9 § framgår all elt fel i fråga om kallelsen blir utan belydelse, om de

som berörs av felet samtycker till alt beslut ändå fattas. Även elt samtycke

av detla slag som har lämnals efter stämman får anses ha denna verkan.

Vidare får, i fråga om formella fel, som grundregel anses gälla att etl sådanl

fel inte gör beslutet ogiltigt eller klanderbart, om det är tydligt atl felet
inte 143

inverkar
på beslutet.

s. 144 Kontrollera mot PDF

Fjärde slycket Prop. 1986/87: 7

Enligt
detta siycke, som har motsvarighet i gällande lag, gäller en dom varigenom
föreningsstämmans beslut upphävs eller ändras även för de medlemmar och
innehavare av förlagsandelar som inte har fört lalan. Rätten kan ändra föreningsstämmans
beslul endast om det kan fastställas vilket innehåll beslutet rälleligen borde
ha haft. Är föreningsstämmans beslul sådanl som enligt denna lag skall anmälas
för registrering och har del upphävts eller ändrals genom dom som vunnii laga
kraft eller har genom beslut under rättegången förordnals alt föreningsstämmans
beslul inle får verkställas, skall rätten underrätta registreringsmyndighelen
för regisirering. Vid underrättelsen om upphävande eller ändring av föreningsslämmobeslut
bör fogas domslolens beslul med lagakraflbevis. Särskild föreskrift om det
torde inte behöva meddelas.

18
§

Om
slyrelsen vill väcka lalan mot föreningen, skall slyrelsen sammankalla en
föreningsstämma för val av ställföreträdare att föra föreningens talan i
tvisten. Stämning delges med den valde ställföreträdaren.

Ell
förbehåll i sladgarna alt Ivisler mellan föreningen och slyrelsen,
styrelseledamot, verkställande direktören, likvidator, föreningsmedlem,
innehavare av föriagsandel eller röstberättigad som inte är medlem skall
hänskjulas till skiljemän har samma verkan som ett skiljeavtal. Om slyrelsen
begär skiljemannaförfarande mot föreningen, lillämpas första slyckel. Är det
fråga om en klandertalan av slyrelsen mol föreningsstämmans beslul är rätten
lill lalan inle förlorad enligt 17 § andra slyckel, om slyrelsen inom den
klanderlid som anges där har kallat till föreningsstämma enligt första slycket.

(Jfr
6 kap. 19 § i utredningens förslag.)

Paragrafen
som - bortsett från regeln om delgivning av stämning - i sak överensslämmer med
36 och 116 §§ FL har utformats efter mönster av 9 kap. 18 § aktiebolagslagen.
Paragrafen innehåller bestämmelser om vad som skall ske, om styrelsen vill
väcka talan mol föreningen, saml beslämmelser om verkan av skiljedomsklausul i
en förenings sladgar.

Försia
slycket

Om
styrelsen vill väcka talan mol föreningen, skall en föreningsstämma
sammankallas för val av ställföreträdare att föra föreningens talan i tvisten.
Enligt gällande lag anses stämning delgiven då den har föredragits vid stämman.
Det naturliga lorde emellertid vara att stämning delges den på föreningsslämman
särskilt valde ställföreträdaren. Förslagel har utformats härefter. Delgivning
kan givelvis ske med behörigt ombud för ställföreträdaren.

144

s. 145 Kontrollera mot PDF

Andra stycket Prop. 1986/87:7

Förbehåll
i sladgarna atl tvister mellan föreningen och styrelsen, slyrelse

ledamol, verkställande direklören, likvidalor, föreningsmedlem, innehava- "

re av föriagsandel eiler röstberättigad som inte är medlem skall hänskjutas

till skiljemän har enligt andra stycket samma verkan som skiljeavtal. Begär

styrelsen tillämpning av förbehållet, lillämpas försia slycket. Del innebär

atl en föreningsstämma skall sammankallas för val av ställföreträdare atl

föra föreningens talan vid tvisten. Yrkandet om skiljemannaförfarande

delges med den särskilt valde ställföreträdaren eller hans behöriga ombud.

Är det fråga om klandertalan av slyrelsen mot en föreningsstämmas

beslut, gäller tidsfristen i 17 § andra stycket. Enligt nämnda stycke skall

ansökan om stämning göras hos rätten inom tre månader från dagen för

beslutet. Denna regel kan inte lillämpas i fråga om skiljemannaförfarande.

I stället föreskrivs i tredje meningen i förevarande stycke att när det gäller

klandertalan av styrelsen mot föreningstämmans beslul styrelsen har be

varal sin rält lill lalan, om den inom den klandertid som anges i 17 § andra

stycket har kallat till föreningsstämma enligt första stycket.

8
kap. Revision och särskild granskning

Den
främsta nyheten i kapiliel är all de beslämmelser om effeklivare 8 kap.
företagsrevision som nyligen har införts för akliebolag skall gälla även för
ekonomiska föreningar (se avsnitt 2.6 i den allmänna motiveringen).

I
övrigt överensstämmer bestämmelserna i kapitlet i hög grad med 45-51 §§ FL.
Reglerna i dessa paragrafer fick i vikliga delar sin nuvarande lydelse genom
lagändringar år 1980(seSFS 1980: I105,jfr avsnitt 2.1 iden allmänna
motiveringen). 1980 års lagändringar innebar att bestämmelserna om revision i
FL skärptes så atl de i slort selt stämmer överens med vad som då gällde för
aktiebolag enligt 10 kap. akliebolagslagen. De viktigaste nyheterna var krav på
auktoriserad revisor i vissa fall saml en vidgad möjlighel alt använda juridisk
person som revisor.

1 §

En
ekonomisk förening skall ha minsl en revisor. Revisorerna väljs av
föreningsstämman, om det inle föreskrivs i sladgarna atl en eller flera
revisorer skall utses på annat sätl.

En
revisors uppdrag gäller för den lid som anges i sladgarna. Om uppdragel inle
skall gälla lills vidare, skall uppdragstiden bestämmas så atl uppdraget upphör
vid slutet av den ordinarie föreningsstämma på vilken revisorsval förrättas.

Den
som har utsetts till revisor skall omedelbart underrättas om del. Har revisorn
valts på föreningsstämma är styrelsen skyldig atl sörja för underrättelsen. 1
annat fall ligger skyldigheten på den som har tillsatt revisorn.

Bestämmelserna
i denna lag om revisorer gäller i tillämpliga delar om revisorssuppleanter.

145

10
Riksdagen 1986187. 1 saml. Nr 7

s. 146 Kontrollera mot PDF

(Jfr 8 kap. 1 § i
ulredningens förslag.) Prop. 1986/87: 7

Paragrafen
innehåller regler om antalet revisorer, om hur de utses och om deras mandatlid.
Bestämmelserna i första och Qärde styckena överens- 8 kap. stämmer i sak med
dem i 45 § första slycket FL och bestämmelserna i Iredje stycket med dem i 45 §
iredje stycket FL. Andra slycket har viss motsvarighet i 45 § andra slycket
första och andra meningarna FL. Jfr även 10 kap. 1 § första—tredje slyckena
aktiebolagslagen.

Försia
slyckel

En
ekonomisk förening skall alltid ha minsl en revisor. Revisorerna skall i
normalfallet väljas av föreningsstämman. I stadgarna får dock föreskrivas att
en eller flera revisorer skall ulses på annal sätl. Enligt 10 kap. 1 §
akliebolagslagen skall alltid minst en revisor utses på bolagsstämman. I överensstämmelse
med vad som sedan länge har gälll inom föreningslagsliftningen kan däremot,
enligt förevarande bestämmelse, samtliga revisorer tillsättas på annat sätt än
av föreningsslämman, l.ex. utses av en cenlralorganistion.

Av
den kompetensfördelning mellan olika föreningsorgan som lagen gör framgår alt
slyrelsen och verkställande direktören inte kan ges räll atl ulse revisor.

Andra
stycket

I
motsats till gällande lag men efter akliebolagsrättslig förebild föreslås inle
någon maximilid för revisorernas uppdrag, utan revisorerna ulses för den tid
som anges i sladgarna (jfr 2 kap. 2 § 6). Etl revisorsuppdrag kan gälla lills
vidare, vilket är en nyhet, eller för viss tid. I del sisinämnda fallel skall
beslämmas atl uppdragel skall upphöra vid sluiet av ordinarie föreningsstämma
på vilken revisorsval skall hållas.

Tredje
stycket

I
45 § tredje stycket FL föreskrivs att den som har utsetts lill revisor
ofördröjligen skall underrättas om detta. Molsvarande föreskrifier har tagils
in i tredje stycket. Bestämmelserna kan synas överflödiga men har medtagits för
atl inskärpa vikten av all inte någon utses lill del viktiga uppdraget som
revisor utan atl vela om det.

Fjärde
stycket

Lagens
bestämmelser om revisorer gäller i tillämpliga delar även suppleanter. Detla
gäller såväl i fråga om anlal, tillsättande, entledigande och mandaitid som i
fråga om kvalifikationer. Om en revisor enligt lagen skall vara auktoriserad,
skall detla alltså även gälla i fråga om en suppleant för honom.

146

s. 147 Kontrollera mot PDF

2 § Prop. 1986/87:7

Varje
röstberättigad har rätt att föreslå alt det hos länsstyrelsen påkallas att en
revisor (medrevisor) utses att delta i revisionen tillsammans med de " 'P-
övriga revisorerna. Förslagel skall framställas på en föreningsstämma där
revisorsval skall ske eller där förslagel enligt kallelsen till slämman skall
behandlas. Om förslagel har bilrätts av minsl en tiondel av samfliga röstberättigade
eller en tredjedel av de på slämman närvarande röstberättigade, skall
slyrelsen inom en vecka göra framslällning hos länsstyrelsen om atl en
medrevisor utses. Försummas della får varje röstberättigad göra sådan
framslällning. Medrevisorn skall Qänslgöra för tiden till och med ordinarie
föreningsstämma under nästa räkenskapsår.

Innehavare
av förlagsandelar kan begära hos styrelsen att en medrevisor utses. Begärs
detta av innehavare som företräder förlagsinsatser till ett sammanlagt belopp
molsvarande minst en tiondel av del lolalt inbetalda insalskapitalet, skall
slyrelsen senasl inom två månader göra framställning hos länsstyrelsen om alt
en medrevisor utses. Försummas detta får varje innehavare av en förlagsandel
göra sådan framslällning.

(Jfr
8 kap. 8 § i ulredningens förslag.)

Paragrafen
som behandlar rätlen atl få minorilelsrevisor utsedd har motsvarighet i 48 §
FL. Bestämmelserna i sisinämnda paragraf om särskild granskning har emellerlid
efler akliebolagsrättsligt mönster förts över till en särskild paragraf, se 17
§ i förevarande kapitel (jfr 10 kap. 1 § Qärde slycket och 14 §
akliebolagslagen).

Första
stycket

I
första stycket, som har förebild i 10 kap. 1 § Qärde stycket aktiebolagslagen,
föreskrivs atl en minoriiei av minst en tiondel av samtliga röstberättigade
eller en tredjedel av de på slämman närvarande röstberättigade har rält alt
påkalla all länsstyrelsen utser en revisor all med övriga revisorer delta i
revisionen. En sådan revisor betecknas som medrevisor. Minori-lelsrällen enligt
förevarande siycke kan endast ulövas genom atl förslag därom väcks antingen på
en stämma där revisorsval skall ske eller på en stämma där frågan enligt
kallelsen skall tas upp. Det betyder atl den i 7 kap. 5 § angivna minoriteten -
en tiondel av samtliga röstberättigade eller det mindre antal som kan vara
bestämt i sladgarna - kan påkalla extra stämma för atl framställa förslag om
utseende av revisor. Enskild medlem har vidare enligt 7 kap. 6 § under vissa
förutsättningar rält att väcka förslagel vid en stämma som skall hållas för
annat ändamål. Däremot kan förslaget inle väckas på en för annal ändamål
utlyst extra stämma ulan att ärendet har angetts i kallelsen.

Har
erforderiig minoritel på slämman biträtt förslaget skall, liksom

enligt gällande rält, i försia hand slyrelsen göra framställning hos länssty

relsen om förordnande av revisor. Försummas delta får varje röstberätti

gad göra sådan framslällning. Den som gör framslällning hos länsstyrelsen

skall givetvis visa alt förutsällningarna för tillsättande av en revisor före

ligger. Den person som har föreslagits av minoriteten bör förordnas lill

revisor, om han är lämplig och särskilda skäl inte talar däremot. Någon

utirycklig bestämmelse härom lorde dock inle behövas. 147

En av länsstyrelsen
förordnad revisor ingår i det ordinarie revisionsor- Prop. 1986/87:7 ganet,
men han tjänstgör endast t.o.m. ordinarie stämma under nästa räkenskapsår. Om
val av revisor inte skall äga ram på denna stämma, 8 kap. måsle minoriteten
enligt 7 kap. 6 § begära atl få frågan om nytt förordnande för revisor
behandlad vid föreningsstämman, så att ärende om sådant förordnande kan tas upp
i kallelsen flll stämman.

Länsstyrelsen
kan förordna endast en medrevisor för Qänstgöringsperi-oden. Det betyder att,
om en medrevisor tidigare har förordnats, ny revisor inte kan förordnas förrän
den förre avgått. Enligt 8 § andra stycket kan revisor som har utsetts av
länsstyrelsen entledigas av denna men däremoi självfallet inte av
föreningsstämman.

Revisor
som utses av annan än föreningsstämman enligt bestämmelse i stadgarna eller som
har förordnats av länsstyrelsen fyller samma funkflon som en av föreningsstämman
ulsedd revisor och har rätt flll arvode av föreningen. Någon beslämmelse om
detta lorde inle behövas.

Andra
stycket

I
andra slycket, som hell överensstämmer med 48 § andra slyckel FL i dess lydelse
enligt SFS 1984: 189, finns en beslämmelse om all en särskild revisor skall
kunna ulses på begäran av innehavare av förlagsandelar.
Föriagsandelsinnehavarna skall företräda minst en tiondel av det inbetalda
insatskapitalet för att kunna begära en minoritetsrevisor. Det bör understrykas
att med del inbetalda insatskapitalet avses både medlemsinsalser och
förlagsinsatser. Förlagsandelsinnehavarna har en självständig rätt i
förhållande till de röstberättigade alt få en revisor utsedd. Länsstyrelsen kan
alltså förordna en revisor för vardera gmppen.

I
fråga om revisor som utses på begäran av förlagsandelsinnehavare gäller samma
regler som för en medrevisor som har utsetts därför atl en medlemsminoritet har
påkallat det. Det betyder bl. a. atl en sådan revisor, oavsett övriga
revisorers mening, kan kräva att en extra föreningsstämma utlyses enligt 7 kap.
5 §.

3 §

Revisorerna
skall vara svenska medborgare och bosatta i Sverige, om inte regeringen eller
den myndighel som regeringen besiämmer i särskilda fall tillåter annat. Den som
är aukloriserad eller godkänd revisor behöver dock inte vara svensk medborgare.
Den som är omyndig eller i konkurs får inte vara revisor.

Revisorerna
skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och ekonomiska förhållanden
som med hänsyn flll arten och omfånget av föreningens verksamhet fordras för
uppdragels fullgörande.

Till
revisor kan ulses även ett aukloriseral eller ett godkänl revisionsbo

lag. Vid tillämpningen av bestämmelserna i della kapilel likställs ett auk

loriseral revisionsbolag med aukloriserad revisor och ell godkänl revi

sionsbolag med godkänd revisor. Elt bolag som utses till revisor skall lill

styrelsen för den förening som revisionen avser anmäla vem som är huvud

ansvarig för revisionen. Den huvudansvarige skall i etl auktoriserat revi

sionsbolag vara auktoriserad revisor och i ett godkänt revisionsbolag auk- 1°

toriserad eller godkänd
revisor. Beslämmelsema i 7 och 15 §§ fillämpas på Prop. 1986/87:7 den
huvudansvarige.

Till
revisor i dotterföretag bör utses minst en av moderföreningens g
revisorer, om det kan ske.

(Jfr
8 kap. 2 § i utredningens förslag.)

Paragrafen
innehåller bestämmelser om vem som kan utses lill revisor. Bestämmelserna
överensstämmer i sak med vad som gäller enligt FL (se 46 § 1 mom. försia
stycket och andra stycket första - femte meningarna saml 3 mom. FL, jfr 10 kap.
2 § aktiebolagslagen).

Första
stycket

Revisorerna
skall vara svenska medborgare och bosatta i Sverige, om inte annat för särskilt
fall förordnas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. Regeln
i andra meningen om all aukloriserad eller godkänd revisor dock inle behöver
vara svensk medborgare infördes i FL år 1985 (se SFS 1985:938). Den som är
omyndig eller i konkurs kan inte vara revisor.

Andra
slyckel

I
andra stycket uppställs såsom ett allmänt kvalifikationskrav att revisor skall
ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och ekonomiska förhållanden som
med hänsyn lill arlen och omfånget av föreningens verksamhel fordras för
uppdragels fullgörande. Regeln är sanklionerad endast på del sättet atl, om föreningsstämman
lill revisor utser någon som inte fyller de i stycket upptagna kompetenskraven,
föreningsstämmans beslut kan klandras.

Tredje
stycket

Bestämmelserna
innebär att fill revisor i en ekonomisk förening kan utses även ett
auktoriserat eller godkänt revisionsbolag. Sådanl svenskl handelsbolag och
svenskt aktiebolag som driver revisionsverksamhet kan auktoriseras eller
godkännas enligt bestämmelserna i förordningen (1973:221) om auktorisation och
godkännande av revisorer.

Vid
tillämpning av bestämmelserna i delta kapitel likställs auktoriserat
revisionsbolag med aukloriserad revisor och godkänl revisionsbolag med godkänd
revisor. Bolag som ulses till revisor skall till föreningens styrelse anmäla
vem som är huvudansvarig för revisionen. Den huvudansvarige skall i
auktoriserat revisionsbolag vara auktoriserad revisor och i godkänt
revisionsbolag vara auktoriserad eller godkänd revisor. I fråga om auktorisation
och godkännande hänvisas fill 5 §. Bestämmelserna om jäv och om revisors rätt
och skyldighet att närvara vid föreningsstämma lillämpas på den huvudansvarige.

En
särskild föreskrift om skadeståndsansvar när revisionsföretag är

revisor har tagits upp i 13 kap. 2 § andra stycket. . .„

Fjärde stycket Prop. 1986/87:7

Syftet
med bestämmelsen är atl ge moderföreningens kontrollorgan känne

dom om dotterföretagens förhållanden, vilket uppenbariigen är av slor "''■

betydelse för möjligheten att bedöma moderföreningens och koncernens

ställning, resultat och förhållanden i övrigl. Regeln har inle gjorts ovillkor

lig beroende på att dotterföretagen kan vara både många och spridda

varigenom praktiska svårigheler kan uppkomma för moderföreningens

revisorer att fullgöra revisionsuppdrag i alla dotterföretagen. Dessutom

kan ufländsk lagsflftning lägga hinder i vägen, om det är fråga om elt

dotterföretag i utlandet. Om inte gemensamma revisorer lämpligen kan

ordnas, är det självfallet angeläget att moderföreningens revisorer på annat

sätt, framför alll genom nära samarbete med revisorerna i dotterföretagen,

skaffar sig erforderlig kännedom om dotterföretagen.

4 §

Om
det hos en sammanslutning med ändamål alt ha hand om gemensamma uppgifter för
föreningar finns etl särskilt revisionsorgan, får sammanslutningen eller, om
revisionsorganet ulgör juridisk person, denna utses till revisor. Den som
sålunda har lillsatis som revisor skall utse en för uppdraget lämpad person
att förrätta revisionen. I fråga om honom gäller i tillämpliga delar vad som
sägs i denna lag om revisor.

Föreligger
fall som avses i 5 § försia eller tredje slycket, får regeringen eller den
myndighel som regeringen bestämmer, om det finns särskilda skäl, medge alt en
sammanslutning eller ell revisionsorgan ulses lill revisor trols alt revisionen
därmed inte kommer atl förrättas av någon auktoriserad revisor.

(Jfr
8 kap. 4 § i ulredningens förslag.)

Paragrafen,
som överensslämmer med 46 § 2 mom. försia slycket första och andra meningarna
saml andra stycket FL, innehåller bestämmelser om särskilda revisionsorgan.

Första
stycket

De
stora centralorganisationerna på föreningsväsendels område har ibland till
Qänsl för anslutna föreningar inrättat särskilda revisionsavdelningar med
yrkesutbildad personal. I försia stycket kvarslår en möjlighel som lagfästes
vid tillkomsten av FL alt utse organisalionen eller, om revisionsorganet utgör
en juridisk person, denna till revisor.

Andra
slycket

Som
tidigare nämnts innebar 1980 års ändringar i FL bl. a. alt det skall

finnas auktoriserad revisor i större föreningar. Detta krav skulle emellerlid

kunna medföra vissa komplikationer i fråga om möjlighelen att utse revi

sionsorgan inom kooperationen lill revisor. För alt undgå svårigheter

härvidlag infördes därför samiidigi en dispensmöjlighel när det gäller kra

vel alt den huvudansvarige i etl revisionsorgan skall vara aukloriserad 150

revisor.
Bestämmelsen har oförändrad förts över lill andra slycket av Prop. 1986/87:7
förevarande paragraf. Det bör understrykas alt revisionsorganels och den
huvudansvariges kvaliflkationer och kompetens måsle prövas noga i varje 8 kap.
enskill fall och alt dispensmöjligheten inte heller får utnytQas så alt
intern-revisorer anlilas för exlern revision. Vid vägrad dispens finns
möjlighelen alt externt knyta en auktoriserad revisor till del särskilda
revisionsorganet för revision av den akluella föreningen (se prop. 1979/80:144
s. 48).

5§

Minst
en revisor skall vara auktoriserad, om

1.
flllgångarnas netlovärde enligt
fastställda balansräkningar för de två senaste räkenskapsåren översiiger ett
gränsbelopp som moisvarar I 000 gånger del basbelopp enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring som gällde under den sista månaden av respeklive
räkenskapsår, eller

2.
antalet anslällda hos
föreningen under vart och ett av de två senasle räkenskapsåren i medeltal har
översiigii 200.

Regeringen
eller den myndighel som regeringen bestämmer kan i fråga om förening som avses
i första slyckel förordna alt en viss godkänd revisor får utses i stället för
en auktoriserad revisor. Sådana beslut är gilliga i högst fem år.

Försia
och andra styckena gäller även för en moderförening i en koncern, om
nettovärdet av koncernföretagens tillgångar enligt fastställda
koncernbalansräkningar för de två senasle räkenskapsåren översiiger det
gränsbelopp som anges i första slycket eller om antalet anställda vid
koncernföretagen under nämnda lid i medeltal har överstigit 200.

1
andra föreningar än som avses i försia eller Iredje slyckel skall en
aukloriserad revisor eller en godkänd revisor ulses, om minsl en tiondel av
samtliga röstberättigade begär det vid en föreningsstämma där revisorsval skall
ske.

(Jfr
8 kap. 6 § i utredningens förslag.)

Paragrafen
innehåller bestämmelser om krav på en auktoriserad revisor i vissa föreningar.
Paragrafen överensslämmer i huvudsak med 46 § 4 mom. FL, som efter
akliebolagsrättslig förebild infördes i FL genom 1980 års lagändringar.

Bestämmelser
om auktorisation och godkännande av revisorer finns i förordningen (1973:221)
om auktorisation och godkännande av revisorer saml i kommerskollegiets
revisorskungörelse (KFS 1973:6). Auklorisalion och godkännande meddelas av
kommerskollegium. Kvaliflkationskraven på en revisor för att erhålla
auklorisalion är högre än för alt erhålla godkännande.

Som
jag har framhållit i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.6) anser jag inte all
det finns lillräckliga skäl atl efler mönsier av akliebolagslagen nu införa
lagregler om kvalificerad revisor, dvs. aukloriserad revisor eller godkänd
revisor, i alla ekonomiska föreningar.

151

Försia stycket Prop. 1986/87:7

I
försia stycket anges två av varandra oberoende kriterier för att en

auktoriserad revisor skall utses i en ekonomisk förening. Enligt punkt I P'

skall
således minst en revisor vara auktoriserad, om tillgångarnas netlovärde enligt
fastställda balansräkningar för de två senaste räkenskapsåren översiiger etl
belopp som moisvarar 1 000 gånger det basbelopp enligt lagen om allmän
försäkring som gällde under den sista månaden av respektive räkenskapsår.
Basbelopp för allmän försäkring faslslälls numera bara en gång för varje
kalenderår. Med hänsyn lill alt räkenskapsåret för en ekonomisk förening kan
omfalta en annan period än ell kalenderår, har dock behållits den nuvarande
bestämmelsen att det är basbeloppet under räkenskapsårets sisla månad som
avgör. Med lillgångarnas netlovärde avses de redovisade tillgångsvärdena efler
avdrag för evenluella passivposter som kan avse t. ex. värdeminskning. En
förenings skyldighet att anlita en aukloriserad revisor bör nämligen inle
uppkomma därför all föreningen väljer alt på balansräkningens passivsida ta upp
belopp som det hade varit möjligt all i stället dra av på aktivsidan.

Enligt
punkl 2 skall vidare minst en revisor vara aukloriserad, om antalet anslällda
hos föreningen under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren i medeltal
har överstigit 200.

Andra
stycket

Reglerna
i försia slyckel kan medföra all en godkänd revisor som under en följd av år
har anlitats av en förening blir obehörig, om föreningen expanderar så atl
gränsvärdena i första stycket överskrids. Denna effekt kan vara mindre lämplig,
om revisorn har en sådan erfarenhei och ett sådanl kunnande i revisionsfrågor
att han i och för sig måste anses kapabel att handha revisionen även i
fortsättningen. Mol den bakgrunden föreskrivs i andra slycket alt en förening
som enligt försia stycket är skyldig att ha en aukloriserad revisor kan få
lillslånd av regeringen eller den myndighel som regeringen besiämmer att i
stället anlila en godkänd revisor.

Tredje
slyckel

Skyldigheten att
utse en auktoriserad revisor och möjlighelen alt erhålla dispens från denna
skyldighet gäller även koncernförhållanden. Tredje stycket innebär alt, om
koncernen i sin helhet är så stor som anges i försia stycket I eller 2,
moderföreningen är skyldig att ha en auktoriserad revisor med möjlighet fill
dispens enligt andra slycket.

Fjärde stycket

I
andra föreningar än som enligt första eller tredje stycket är skyldiga att ha
auktoriserad revisor skall en sådan revisor eller en godkänd revisor ulses, om
en tiondel av samtliga röstberättigade begär det. Liksom i 7 kap. avses en
tiondel av antalet röstberätflgade, oberoende av deras röststyrka. En

152

nyhet i förhållande till
FL är atl minoritetens begäran skall göras på en Prop. 1986/87: 7

sådan föreningsstämma där
revisorsval skall ske (jfr 10 kap. 3 § femte

stycket
akliebolagslagen). Någon förhandsanmälan om atl sådan begäran 8 kap.

kommer att framställas
behövs inle. Med en stämma där revisorsval skall

ske menas antingen
ordinarie stämma där revisorer normall utses eller en

stämma som i behörig
ordning har utlysts för val av ny ordinarie revisor då

hillillsvarande revisor
avgår. Däremot kan inte minoriteten med stöd av

bestämmelsen i förevarande
siycke begära all en ordinarie revisor avgår

under löpande
Qänstgöringsperiod endasl av del skälel alt revisorn i fråga

inte är auktoriserad eller
godkänd.

Minoritetens
rält innebär inte en rätl atl själv välja revisor ulan endasl atl kräva att
föreningsslämman skall välja kvalificerad revisor. Föreningsslämman kan därvid
välja aniingen en aukloriserad revisor eller en godkänd revisor. Efterkommer
inte föreningsslämman minoritetens begäran om kvaliflcerad revisor, kan
länsstyrelsen ingripa enligt 9 §.

För
alt bestämmelsen i Qärde stycket skall kunna bli tillämplig förulsälts all del
ankommer på föreningsslämman alt ulse ålminstone en av föreningens revisorer.
Såsom framhållils i specialmotiveringen lill 1 § försia slyckel kan del enligt
föreningens stadgar tillkomma elt annal organ att utse föreningens revisorer.

Minoritetens
rätt enligt Qärde stycket omfattar inte rätt atl begära att suppleant utses för
kvalificerad revisor som har påkallats av minoriteten.

Som
framgår av 9 § första slyckel 3 kan i sladgarna beslämmas alt föreningen skall
ha aukloriserad revisor eller godkänd revisor.

6§

I
fråga om andra föreningar än som avses i 5 § får länsstyrelsen, om del är
påkallat av särskilda omständigheter, besluta att minst en revisor skall vara
auktoriserad revisor eller godkänd revisor.

Om
del finns skäl till del, får länsstyrelsen samlidigt förordna en aukloriserad
revisor eller en godkänd revisor all med övriga revisorer delta i revisionen.
Uppdragsliden för revisorn skall bestämmas så att uppdraget upphör när annan
behörig revisor har blivit utsedd i föreskriven ordning.

Innan
länsstyrelsen meddelar beslut som avses i denna paragraf, skall föreningen
beredas tillfälle atl yllra sig.

Bestämmelserna
ger länsstyrelsen rätt alt i vissa fall kräva alt en ekonomisk förening skall
ha en kvalificerad revisor. Paragrafen saknar molsvarighet i gällande lag men
har förebild i 4 kap. 3 § tredje-femte styckena lagen om årsredovisning m. m. i
vissa företag i den lydelse dessa lagram har sedan den 1 januari 1985. (Se även
tredje punklen övergångsbestämmelserna till lagen, 1984:945, om ändring i
aktiebolagslagen som trädde i kraft den 1 januari 1985.)

Bestämmelserna
har behandlats i den allmänna motiveringen (se avsnitt 2.6).

153

s. 154 Kontrollera mot PDF

Försia stycket Prop. 1986/87:7

Om
det är påkallat av särskilda omständigheter får länsstyrelsen besluta att

en viss förening som
inle har någon aukloriserad revisor eller godkänd P'

revisor skall utse en
sådan revisor.

Andra
stycket

Länsstyrelsen
får enligt första meningen direkl förordna den kvalificerade revisorn, om del
finns skäl för del.

Enligt
andra meningen skall mandattiden för den revisor som har förordnats av
länsstyrelsen beslämmas på det sättet att uppdragstiden löper ut, när en annan
behörig revisor har blivit ulsedd i föreskriven ordning.

7 §

Den
kan inte vara revisor som

1.
är styrelseledamot eller
verkställande direkiör i föreningen eller dess dotterföretag eller biträder vid
föreningens bokföring eller medelsförvaltning eller föreningens kontroll
däröver,

2.
är anställd hos eller på annal sätt
intar en underordnad eller beroende ställning lill föreningen eller någon som
avses under I eller är verksam i samma förelag som den som yrkesmässigl
biträder föreningen vid grundbokföringen eller medelsförvaltningen eller
föreningens kontroll däröver,

3.
är gift eller sambo med eller
är syskon eller släkting i räll upp- eller nedstigande led till en person som
avses under 1 eller är besvågrad med en sådan person i rätt upp- eller
nedstigande led eller så alt den ene är gift med den andres syskon, eller

4.
uiöver vad som normall
sammanhänger med medlemskap i föreningen, står i låneskuld till föreningen
eller annal förelag i samma koncern eller har förpliktelser för vilka
föreningen eller sådanl företag har ställt säkerhel.

I
ett dotterföretag kan den inte vara revisor som enligt första slycket inte är
behörig alt vara revisor i moderföreningen.

En
revisor får vid revisionen inte anlita någon som enligt försia eller andra
stycket inle är behörig alt vara revisor. Har föreningen eller moderföreningen
någon anställd i sin Qänsl med uppgifl att uteslutande eller huvudsakligen ha
hand om föreningens inlerna revision, får revisorn dock anlila en sådan
anställd i den utsträckning det är förenligt med god revisionssed.

(Jfr
8 kap. 3 och 9 §§ i utredningens förslag.)

Paragrafen
innehåller bestämmelser om jäv för revisorer. BortseU från att betämmelserna nu
även avser verkställande direktör överenstämmer de i sak med vad som gäller
enligt 46 § I mom. Iredje och Qärde slyckena samt 49 § försia slycket FL.

Första stycket

Av
första slyckel följer atl den inle kan vara revisor som är styrelseledamot
eller verkställande direktör i föreningen eller dess dotterföretag eller

154

s. 155 Kontrollera mot PDF

biträder
vid föreningens bokföring eller medelsförvaltning eller förening- Prop.
1986/87: 7 ens kontroll däröver. Delsamma gäller enligt slycket i vissa
särskilt angivna fall där vederbörande intar en beroende eller osjälvständig
ställning 8 kap. geniemot föreningsledningen eller där vederbörande är verksam
i samma företag som den som yrkesmässigt biträder vid föreningens grundbokföring
eller medelsförvaltning eller föreningens kontroll däröver. En revisor får inle
ta någon befallning med den löpande bokföringen i föreningen. Däremot möter det
i och för sig inle något hinder mot alt huvudbokföringen och bokslutsarbetet
ulförs av personer som är anställda i samma företag som revisorn (jfr prop.
1975: 103 s. 423, 760 och 790). Del bör dock framhållas att det inte slår i
överensstämmelse med lagens anda atl bokfö-ringsarbelet utförs av personal som
är underordnad revisorn i revisionsfö-retagel. Ell sådanl arrangemang torde
inte heller stå i överensstämmelse med god redovisningssed.

I
punkt 3 har uttrycket sambo införts i stället för den nuvarande definilionen
"sammanlever under äktenskapsliknande förhållanden". Någon ändring i
sak åsyftas inle. Begreppet sambo har samma innebörd här som i 7 kap. 2 § andra
stycket.

En
revisor får i princip inle stå i låneskuld till den förening han skall
revidera. Med hänsyn lill alt del emellertid är ett normalt led i en förenings
verksamhet att medlemmar t. ex. åtnjuter kredit för varuinköp eller får en
förenings borgen för produkfionslån har jävsbeslämmelsen under punkt 4
utformats så att föreningsmedlemmar kan vid sidan om externa revisorer slälla
upp som förtroenderevisorer i föreningsarbetet.

Andra
stycket

Som
revisor i etl dotterföretag får inle anlitas någon som inte är behörig alt vara
revisor i moderföreningen. Till revisor i etl dotterföretag bör, om det kan
ske, ulses minst en av moderföreningens revisorer (se 3 § Qärde slycket).

Tredje
slyckel

Av
tredje stycket följer atl en revisor vid revisionen inte får anlila någon som
omfallas av revisorsjäv. Har emellertid föreningen i sin Qänst anställda med
uppgifl alt uteslutande eller huvudsakligen handha föreningens inlerna
revision, får revisorn dock vid revisionen anlita sådana anställda i den
utsträckning del är förenligt med god revisionssed. En sådan hjälp kan avsevärt
underlätta revisorns arbete och därmed förbättra revisionens kvalilet. Revisorn
bör självfallet ha rätt att begära allehanda slags upplysningar av föreningens
anställda. Detta innebär inte att de anställda "anlilas" vid
revisionen.

8§

Ett
uppdrag all tills vidare vara revisor upphör när ny revisor har utsetts.

Ett uppdrag som revisor upphör i förlid, om revisorn eller den som har 155

s. 156 Kontrollera mot PDF

utsett honom begär det.
Anmälan om detta skall göras hos styrelsen och, i Prop. 1986/87:7

de fall då en revisor som
inle är vald på föreningsstämman vill avgå, hos

den som har tillsatt
honom. 8 kap

En
revisor vars uppdrag upphör i förtid skall genast anmäla della till
länsstyrelsen. Revisorn skall i anmälningen lämna en redogörelse för iakttagelserna
vid den granskning som han har utfört under den del av löpande räkenskapsår som
hans uppdrag har omfattat. För anmälningen gäller i flilämpliga delar vad som
föreskrivs i 13 § Iredje och Qärde slyckena om revisionsberätlelse. Avskrift av
anmälningen skall överlämnas lill föreningens styrelse.

Upphör
en revisors uppdrag i förtid eller uppkommer hinder för honom enligt 3, 5 eller
7 § eller enligt sladgarna att vara revisor och finns det inte någon suppleant
för honom, skall slyrelsen vidta åtgärder för att en ny revisor tillsätts för
den återstående mandattiden.

(Jfr
8 kap. 1 § i utredningens förslag.)

Paragrafen
reglerar tiden för en revisors uppdrag och innehåller bestämmelser om
anmälningsskyldighet då revisorns uppdrag upphör i förlid. Andra och Qärde
styckena har viss molsvarighet i 45 § andra stycket Iredje och Qärde meningarna
FL. Förevarande paragraf har emellertid utformats efter mönster av 10 kap. 5 §
aktiebolagslagen.

Första
slycket

Som
framgår av I § i detta kapitel kan i motsats till vad som följer av gällande
lag en revisor utses för obestämd tid. Etl sådant uppdrag upphör när en ny
revisor har utsetts.

Andra
slyckel

En
revisor kan avgå eller skiljas från uppdraget av den som har utsett honom ulan
hinder av atl uppdragstiden inte har gåll lill ända. Anmälan om delta skall
göras hos slyrelsen och, om en revisor som inle är vald på föreningsstämma vill
avgå, även hos den som har tillsatt honom.

Tredje
stycket

I
den allmänna motiveringen (avsnitt 2.6) har redogjorts för de regler om
effeklivare förelagsrevision som nyligen har införts bl.a. för aktiebolag. I
den allmänna moliveringen har också anförts atl motsvarande bestämmelser nu
bör införas för de ekonomiska föreningarna. I tredje stycket föreslås i linje
med delta en bestämmelse om alt en revisor vars uppdrag upphör i förtid genast
skall anmäla detta till länsstyrelsen. Gmnden för bestämmelsen är atl
möjligheten lill förtida upphörande av etl revisorsuppdrag kan missbrukas av
vissa föreningar.

Anmälningsskyldigheten
föratsätter att tiden för revisorns uppdrag är

bestämd. Revisorns anmälningsskyldighet inträder dels när han har entle

digats från sill uppdrag i förlid av föreningsslämman eller av någon annan

som har utsett honom, dels när han frivilligt har ställt sin plats lill
förfogan

de och lämnat sitl uppdrag i förlid. 156

s. 157 Kontrollera mot PDF

Om uppdraget som revisor
däremot gäller för obestämd tid, dvs. tills Prop. 1986/87:7 vidare,
aktualiseras aldrig någon anmälningsskyldighet. Någon sådan skyldighel
inträder inte heller, om revisorn inte skulle bli omvald på den 8 kap.
ordinarie föreningsstämma där revisorsval skall ske eller om revisorn på
stämman väljer alt frivilligt lämna silt uppdrag.

Bestämmelserna
i tredje slycket innebär vidare alt revisorn i sin anmälan till länsstyrelsen
skall redogöra för den granskning han har ulföri under den del av del löpande
räkenskapsårel som hans uppdrag har omfattat.

När
anmälningen görs torde revisorn i regel ha lämnal föreningen. Åven om det är
angeläget atl revisorn försöker ge en så adekvat bild som möjligt av
iakttagelserna vid granskningen under uppdragsliden, har han inte möjlighet alt
i efterhand skaffa sig insyn i föreningen och ta del av handlingar och dylikt.
Redogörelsen i anmälningen kommer därför i allt väsentUgt atl bygga på de
iakttagelser som revisorn har hunnit göra innan uppdraget upphörde.

Vid
utformningen av anmälningen skall revisorn följa bestämmelserna om
revisionsberättelse i 13 § Iredje och Qärde styckena i tillämpliga delar.

Det
kan självfallet inte förekomma någol uttalande av revisorn i anmälningen som
föratsätter tillgång till föreningens årsredovisning. Däremoi är revisorn
skyldig alt i anmälningen anmärka bl. a. om han funnit alt ålgärd eller
försummelse, som kan föranleda ersättningsskyldighet, ligger styrelseledamot
eller verkställande direktör lill lasl eller atl nämnda personer på annat sätt
har handlat i slrid mot föreningslagen eller stadgarna.

Revisorn
är dessutom skyldig att anmärka om föreningen inle har fullgjort sina
skyldigheler enligt vissa skatte- och avgiftsförfatlningar. Revisorns
skyldigheler föranleds av de nya bestämmelserna om skatte- och
avgiflsgranskning i 13 § Qärde slycket.

Del
har inte införts några särskilda sanktioner för det fall att revisorn
underiåler att fullgöra sin anmälningsskyldighet. Om revisorn är auktoriserad
revisor eller godkänd revisor - och alltså slår under flllsyn av
kommerskollegium - kan hans underlåtenhet att göra föreskriven anmälan
emellertid leda till ett ingripande av tillsynsmyndigheten.

Fjärde
stycket

Om
en revisors uppdrag upphör i förtid eller del uppkommer hinder för honom enligt
3, 5 eller 7 § eller enligt stadgama och del inte finns någon suppleant för
honom, skall slyrelsen vidta åtgärder för all en ny revisor flllsätls för den
återstående mandattiden. Delta innebär att styrelsen kan bli skyldig alt uflysa
extra föreningsstämma för val av en revisor eller atl i förekommande fall
anmoda utomstående att utse en ny revisor. Om styrelsen underiåler atl
föranstalta om val av ny revisor, ankommer det i sista hand på länsstyrelsen
atl förordna revisor enligt bestämmelserna i 9 §.

9§

På
anmälan skall länsstyrelsen förordna behörig revisor, om

1.
någon auktoriserad revisor eller godkänd revisor inle är ulsedd enligt

5 § första-tredje styckena, 157

s. 158 Kontrollera mot PDF

8 kap.

2.
en revisor är obehörig enligt 3
§ första stycket eller 7 § första eller Prop. 1986/87: 7 andra stycket,
eller

3.
en bestämmelse i sladgarna om
antalet revisorer eller om revisors behörighet har åsidosatts.

Var
och en kan göra anmälan enligt första stycket. Slyrelsen är skyldig alt göra
anmälan, om inte rättelse ulan dröjsmål sker genom den som ulser revisor.

Har
föreningsslämman underlåtit all på begäran enligt 5 § Qärde stycket ulse en
aukloriserad eller godkänd revisor och gör någon röstberättigad inom en månad
från stämman framslällning till länsstyrelsen, skall denna förordna en sådan
revisor.

Förordnande
enligt denna paragraf skall meddelas efler del atl föreningen har hörts och
avse lid lill dess att annan revisor har blivil utsedd i föreskriven ordning.
Vid förordnande på gmnd av all en revisor är obehörig enligt 3 § försia
slycket eller 7 § första eller andra stycket skall länsstyrelsen enflediga den
obehörige revisorn.

(Jfr
8 kap. 7 § i ulredningens förslag.)

Paragrafen
innehåller beslämmelser om ingripande av länsstyrelsen då en revisor inte utses
i vederböriig ordning eller då en revisor är obehörig. Paragrafen överensslämmer
i huvudsak med 47 § första och andra styckena FL men har utformats efter
mönster av 10 kap. 6 § akliebolagslagen.

Försia slycket

Länsstyrelsen
skall på anmälan ulse revisorer i tre fall som anges i punklerna 1-3.

Däremot
kan länsstyrelsen inte ingripa på den grund att en revisor inte anses uppfylla
de allmänna kvalifikaflonerna i 3 § andra stycket. Den frågan kan dras inför
domstol genom klander av revisorsvalel.

Den nya lagen kräver inle
i något fall alt föreningen skall ha mer än en revisor. Men i sladgarna kan
finnas beslämmelser om alt flera revisorer skall utses, varvid minimi- och
maximianlal kan anges (2 kap. 2 § 6). Om del inte finns så många revisorer som
föreskrivs i stadgarna, skall länsstyrelsen på anmälan ulse revisor så alt
anlalel blir fylll. Den nu angivna bestämmelsen avser även det fallet alt
föreningen hell saknar revisor. Likaså skall på anmälan ulses en revisor med de
särskilda kvalifikationer som kan vara angivna i sladgarna, om sådan inle har
utsetts.

Förordnande enligt försia
stycket kan meddelas inle endast när det är föreningsstämman ulan även när det
är någon utomstående som har underlåtit alt utse en revisor eller har utsett
en obehörig person. Om en utomstående enligt sladgarna har rält, men inte
skyldighel, att ulse en revisor, kan länsstyrelsen inte ingripa om vederbörande
underiåter att ulnytQa sin rätt.

Länsstyrelsen
skall förordna revisor inte endasl om lagen eller stadgarna har åsidosatts vid
revisorsvalet utan även om en vald revisor sedermera blir obehörig.

158

s. 159 Kontrollera mot PDF

Andra
stycket Prop. 1986/87:7

8
kap.

Anmälan lill länsstyrelsen kan göras av vem som helst. I
andra slycket åläggs dessulom slyrelsen all göra anmälan, om inle rätlelse utan
dröjsmål sker genom den som ulser revisor. Styrelsen bör alltså, om del gäller
en revisor som skall ulses av föreningsslämman, sammankalla stämma för val av
behörig revisor. Gäller det en av utomstående utsedd revisor, bör slyrelsen
först anmoda vederbörande all tillsätta revisor. Om föreningsstämman eller den
utomstående likväl underlåter all ulse revisor, är styrelsen skyldig att
anmäla förhållandel hos länsstyrelsen.

Tredje slycket

Om minoriteten enligt 5 § Qärde stycket har framställt en
vederböriig begäran atl föreningsstämman skall till revisor ulse en
auktoriserad revisor eller godkänd revisor men föreningsstämman har underlåtit
delta, kan en röstberättigad - inle någon annan - även om han inle tillhör den
minoriiei som på slämman har framställt begäran göra framställning hos
länsstyrelsen senast en månad från slämman om att länsstyrelsen skall förordna
sådan revisor.

Fjärde stycket

Länsstyrelsens förordnande enligt denna paragraf skall
liksom i motsvarande fall enligt gällande lag avse tiden lill dess atl annan
revisor har blivil ulsedd i föreskriven ordning. Föreningsslämman eller annan
som har alt utse revisor kan alltså tillsätta en revisor i slället för den som
länsstyrelsen förordnar enligt paragrafen.

Länsstyrelsen skall ge föreningen lillfälle alt yttra sig
innan förordnande ges enligt denna paragraf. Del ligger i sakens nalur alt
länsstyrelsen, om del i någol undantagsfall skulle gälla en revisor som enligt
stadgarna skall utses av annan, skall ge även den andre lillfälle att yttra
sig, jfr 15 § förvaltningslagen (1971: 290).

Om länsstyrelsen förordnar revisor därför atl en utsedd
revisor är obehörig på grund av omyndighet, utländskt medborgarskap eller
bosättning utomlands eller jäv enligt 7 § första eller andra stycket, skall
länsstyrelsen samtidigt entlediga den obehörige. 1 andra fall blir däremoi
länsstyrelsens förordnande av revisor inte kombinerat med entledigande. Det kan
medföra all del blir en revisor mer än vad som skall finnas enligt stadgarna.
Alt entlediga en överflödig revisor ankommer på föreningsstämman eller den som
har utsett revisom.

Förordnande av länsstyrelsen enligt denna paragraf är inte
det enda medel som står till buds för rättelse då en revisor saknas eller en
revisor är obehörig. Elt val på föreningsstämma av en obehörig revisor kan
klandras. För fall då en revisor avgår eller entledigas eller blir obehörig
föreskrivs vidare i 8 § att styrelsen skall föranslalla om etl nytt
revisorsval. Del starkaste medlet torde emellerlid vara atl revisorer måste
finnas och medverka för all beslut om fastställelse av årsredovisning samt om
utdelning

159

s. 160 Kontrollera mot PDF

av vinsl m. m. och
decharge skall vara lagliga. Om en revisor finns men är Prop. 1986/87: 7
jävig, kan beslulen bli klanderbara.

Som
anförts i specialmoflveringen till 2 § första stycket har en av läns- 8
kap. slyrelsen förordnad revisor rätt till arvode av föreningen.

10
§

En
revisor skall i den omfallning som följer av god revisionssed granska
föreningens årsredovisning jämte räkenskaperna saml styrelsens och verkslällande
direklörens förvallning.

Om
föreningen är en moderförening, skall revisorn även granska koncernredovisningen
och koncernföretagens inbördes förhållanden i övrigt.

Revisorn
skall följa de särskilda föreskrifier som meddelas av föreningsstämman, om de
inle slrider mot lag, stadgarna eller god revisionssed.

(Jfr
8 kap. 10 § i ulredningens förslag.)

Paragrafen
innehåller allmänna beslämmelser om en revisors åligganden. Bortsett från att
paragrafen innehåller en bestämmelse om granskning av verkslällande direklörens
förvallning överensslämmer den helt med 50 § försia och andra styckena FL, som
flck sin senasle lydelse genom 1980 års lagändringar.

En
ytteriigare bestämning av revisorernas åligganden i olika avseenden framgår av
några av de följande paragraferna i detla kapilel, särskilt 13 §. Revisorernas
uppgifter är emellerlid inle begränsade till en sådan granskning som avses i
detta kapitel. Också på andra håll förekommer bestämmelser om revisorernas
medverkan. Så t.ex. skall revisorerna i elt visst fall medverka vid
föreningsledningens svar på frågor av medlemmarna (7 kap. 11 §). Vid
likvidalion skall revisorerna fungera i stort setl som vanligt (11 kap. 7 §),
och vid fusion skall de avge yttranden (12 kap. 2 och 3§§).

Försia
slycket

En
revisor skall i den omfattning god revisionssed bjuder granska föreningens
årsredovisning jämle räkenskaperna samt styrelsens och verkslällande
direklörens förvaltning. Revisionsuppdraget omfattar alltså tre delar: löpande
granskning av föreningens räkenskaper, granskning av bokslut och årsredovisning
samt den s. k. förvaltningsrevisionen. Den sisinämnda går främsl ut på alt
upptäcka eller förebygga olagliga eller i övrigl oförsvariiga
förvaltningsåtgärder.

Vägledande
för granskningens omfattning är god revisionssed. Föreningen Auktoriserade
Revisorer FAR publicerar fortlöpande olika rekommendafioner om god
revisionssed. Av betydelse är också de uttalanden kommerskollegium gör i
samband med sin tillsyn över auktoriserade och godkända revisorers verksamhet.

160

s. 161 Kontrollera mot PDF

Prop.
1986/87:7

Andra stycket

Revisom
i en moderförening skall även granska koncemredovisningen och

koncernföretagens inbördes
förhållanden i övrigt.

Revisorerna
får den bäsla överblicken över koncernförhållandena, om såsom rekommenderas i 3
§ Qärde slyckel någon av moderföreningens revisorer också är revisor i
dotterföretag. För alt ytteriigare underiälla revisionen innehåller 11 § en
beslämmelse all förelagsledningen och revisorn i elt dotterföretag har
upplysningsplikt gentemoi moderföreningens revisorer.

Tredje
slycket

En
revisor skall följa de särskilda föreskrifter som har meddelals av föreningsslämman,
såvida de inte slrider mol lag, sladgarna eller god revisionssed.

11
§

Styrelsen
och verkslällande direktören skall ge revisorn flllfälle atl verkställa
granskningen i den omfallning som revisorn finner behövligt samt lämna de upplysningar
och det biträde som han begär. Samma skyldighet föreligger för
förelagsledningen och revisorn i etl dotterföretag genlemol revisorn i en
moderförening.

(Jfr
8 kap. 10 § i ulredningens förslag.)

Paragrafen
innehåller beslämmelser om föreningsledningens skyldighet all medverka vid och
underlätta revisionen. Bortsell från atl paragrafen även avser verkställande
direklören överensstämmer den med 50 § tredje stycket FL i dess lydelse efter
lagändringarna år 1980.

Slyrelsen
och verkslällande direklören skall enligt förevarande paragraf ge revisorn
fillfälle atl verkställa granskningen i den omfattning revisorn finner
behövligt samt lämna de upplysningar och det biträde som han begär. Delta
innebär bl. a. atl föreningsledningen inte har rält all hemlighålla någonting
rörande föreningens angelägenheter i förhållande lill revisorn. Samma
skyldighel föreligger för företagsledningen och revisorn i ett dotterföretag i
förhållande till revisorn i en moderförening.

12 §

Sedan
revisorn har slutfört granskningen, skall han skriva en hänvisning fill
revisionsberättelsen på årsredovisningen och, i en moderförening, på
koncernredovisningen. Finner revisorn att balansräkningen eller resultaträkningen
inle bör faslslällas, skall han anteckna även della. I en moderförening gäller
detsamma i fråga om koncernbalansräkningen och koncern-resultaträkningen.

(Jfr
8 kap. 10 § i utredningens förslag.)

Paragrafen
innehåller bestämmelser om skyldighel för revisorn att göra

påskrift på årsredovisningen och koncernredovisningen sedan dessa har 161

11 Riksdagen 1986187. I saml. Nr 7

s. 162 Kontrollera mot PDF

granskals. Paragrafen
överensslämmer i sak med 50 § Qärde slycket FL i Prop. 1986/87:7 dess
lydelse efler 1980 års lagändringar.

För
alt identifiera årsredovisningen och koncemredovisningen såsom 8 kap. den
vilken granskats vid revisionen skall revisorn enligt paragrafen skriva en
hänvisning lill revisionsberättelsen sedan han har slutfört granskningen av
redovisningen. För att förebygga att en redovisning som revisorn anser vara
oriktig och inte böra fastställas ändå kan uppfattas såsom av honom godkänd,
skall revisorn göra anteckning på årsredovisningen, om han anser att
balansräkningen eller resultaträkningen inte bör fastställas. I en
moderförening görs molsvarande anteckningar på koncernredovisningen, om
koncernbalansräkningen eller koncernresultaträkningen enligt revisorns
uppfattning inte bör fastställas.

13
§

Revisorerna
skall för varje räkenskapsår avge en revisionsberättelse till föreningsstämman.
Berättelsen skall överlämnas lill föreningens slyrelse senast två veckor före
den ordinarie föreningsstämman. Revisorerna skall inom samma tid till slyrelsen
återlämna de redovisningshandlingar som har överlämnats till dem.

Revisionsberättelsen
skall innehålla etl uttalande om huruvida årsredovisningen har gjorts upp
enligt denna lag. Innehåller inte årsredovisningen sådana upplysningar som
skall lämnas enligt 9 kap., skall revisorerna ange detta och lämna behövliga
upplysningar i sin berättelse, om det kan ske.

Har
revisorerna vid sin granskning funnil att någon ålgärd eller försummelse som
kan föranleda ersättningsskyldighet ligger en styrelseledamot eller
verkställande direklören lill lasl eller att en styrelseledamot eller
verkslällande direktören på annal sätl har handlat i strid mol denna lag eller
sladgarna, skall del anmärkas i berättelsen. Revisionsberättelsen skall även
innehålla etl uttalande i frågan om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och
verkslällande direklören. Revisorerna kan även i övrigl i berättelsen anteckna
de upplysningar som de önskar meddela medlemmarna.

I
revisionsberättelsen skall också anmärkas om revisorerna funnit att föreningen
inle har fullgjorl sin skyldighet

1.
all göra avdrag för preliminär
A-skatt eller kvarstående skatt enligt uppbördslagen (1953: 272),

2.
att anmäla sig för regisirering
enligt 19 § lagen (1968:430) om mervärdeskatl,

3.
atl lämna uppgift enligt 54 § 1
mom. uppbördslagen, 4 eller 11 § lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter
från arbetsgivare eller 22 § lagen om mervärdeskall, eller

4.
atl i rätt lid beiala skatter
och avgifter som avses i 1 -3.

Om
revisionsberättelsen innehåller anmärkning om att föreningen inte har fullgjort
någon sådan skyldighel som avses i Qärde slycket 1-4, skall revisorerna genast
sända in en avskrift av revisionsberättelsen till länsstyrelsen.

Revisionsberällelsen
skall innehålla särskilda uttalanden om fastställande av balansräkningen och
resultaträkningen samt om del förslag lill dispositioner beträffande
föreningens vinst eller förlust som har lagts fram i förvaltningsberättelsen.

I
en moderförening skall revisorn avge en särskild revisionsberättelse

beiräffande koncernen. Härvid skall första-tredje och sjätle slyckena 162

tillämpas.

s. 163 Kontrollera mot PDF

(Jfr 8 kap. 11 § i
ulredningens förslag.) Prop. 1986/87:7

Paragrafen
innehåller bestämmelser om revisionsberättelsen. Första-tredje samt sjätte och
sjunde styckena överensstämmer i huvudsak med 8 kap. 51 § FL i dess lydelse
efter 1980 års lagändringar. Fjärde och femte slyckena som saknar motsvarighet
i gällande räll har förebild i 10 kap. 10 § Qärde och femle styckena
akliebolagslagen.

Första
slyckel

Revisorerna
skall för varje räkenskapsår avge en revisionsberättelse lill föreningsstämman.
Berättelsen skall överiämnas lill föreningens styrelse senast två veckor före
den ordinarie föreningsslämman. Enligt 9 kap. 3 § första stycket skall
föreningsledningen avlämna redovisningshandlingama till revisorerna minsl en
månad före slämman. I förevarande stycke föreskrivs alt revisorerna skall
återställa redovisningshandlingarna inom den tid som revisionsberällelsen skall
lämnas, dvs. senast två veckor före den ordinarie föreningsstämman.

Andra
slycket

Revisionsberättelsen
skall innehålla ett uttalande om huruvida årsredovisningen har gjorts upp
enligt denna lag. Enligt 9 kap. 1 § andra slyckel skall bestämmelserna om
årsbokslut i bokföringslagen iakltas vid upprättande av årsredovisningen.
Revisorns ullalande skall alltså göras med beaktande också av bestämmelserna i
den lagen. Om revisorn på någon punkt känner sig Iveksam i fråga om redovisningens
lagenlighet, skall han i revisionsberättelsen ange detla.

Om
årsredovisningen inte innehåller sådana upplysningar som skall lämnas enligt 9
kap., är revisorerna skyldiga alt ange delta. De skall i sådana fall lämna
erforderliga tilläggsupplysningar om del kan ske. Meningen är emellerlid inte
all de i revisionsberättelsen skall lämna sådana tilläggsuppgifler som
föreningsledningen med hänsyn till företagels intressen inte önskar och inte är
skyldig alt lämna ul.

Tredje
slycket

Om
revisorerna vid sin granskning har funnit all någon ålgärd eller försummelse
som kan föranleda ersättningsskyldighet ligger en styrelseledamot eller
verkställande direklören till lasl, skall del anmärkas i berättelsen.
Formuleringen av denna beslämmelse avser alt utmärka all revisorerna är
skyldiga atl göra anmärkning i revisionsberällelsen endast om de verkligen har
funnit alt ålgärden eller försummelsen är av det slaget alt den kan medföra
skadeslåndsskyldighel. Om revisorerna anser del mer eller mindre sannolikl alt
skadeståndsskyldighet föreligger men inle är säkra på del, kan del vara
lämpligl alt de i revisionsberättelsen gör etl i skadeslåndsfrågan neutralt
ullalande med uppgifl om resultatet av deras granskning i detta avseende.

163

s. 164 Kontrollera mot PDF

Tredje stycket innehåller
vidare en bestämmelse om att revisorema skall Prop. 1986/87:7 anmärka, om
de vid sin granskning har funnit atl en styrelseledamot eller verkställande
direklören på annat sätl har handlat i slrid mol föreningsla- 8 kap. gen
eller mot sladgarna. Denna betämmelse är elt ullryck för atl revisorerna även
har att beakta bl. a. samhällets och utomståendes intressen.

Enligt
7 kap. 4 § skall den ordinarie föreningsstämman besluta om ansvarsfrihet för
styrelseledamöterna och verkställande direktören. I enlighet härmed föreskrivs
i andra meningen att revisionsberättelsen även skall innehålla elt ullalande i
frågan om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören.
Revisorerna bör i allmänhet tillstyrka eller avstyrka ansvarsfrihet på angivna
skäl. De har inte någon ovillkorlig skyldighet till detla utan kan i tveksamma
fall begränsa sig till att ange skäl för eller emot ansvarsfrihet. Även om
revisorerna anmärker på en viss åtgärd som enligt deras mening kan föranleda
skadeslåndsskyldighel, är de oförhindrade alt tillstyrka ansvarsfrihet för den
som enligt deras anmärkning har gjort sig skyldig till en skadeståndsgrandande
handling, t.ex. om skadan och hans vårdslöshet är ringa och han kanske i stort
sell har fullgjort sitt uppdrag på ett förQänstfuIlt sätt.

Enligt
Iredje meningen kan revisorerna även i övrigt i berättelsen anteckna de
upplysningar som de önskar ge medlemmarna. Eftersom revisionsberättelsen i
princip blir offenllig handling (se 9 kap. 3 § andra stycket), får revisorerna
räkna med att dess innehåll kommer flll allmän kännedom. Naturligtvis skall
revisorerna här som annars noggrant hålla sig inom ramen för sitl uppdrag. De
får inte lämna upplysningar om l.ex. affärshemligheter vilkas yppande för
allmänheten kan vålla föreningen skada. Det bör framhållas att revisorernas
rätl alt lämna upplysningar i revisionsberättelsen kan - och i vissa fall också
bör - användas av revisorerna för att lämna positiva uppgifler om föreningen.
Så kan del t. ex., om det har förekommil rykten om oegenlligheler och dessa
rykten saknar grund, vara lämpligt atl uppgifter lämnas som vederlägger
ryktena.

Fjärde
stycket

Fjärde
och femle styckena ålägger revisorn en gransknings- och anmälningsskyldighet
på skatte- och avgiftsområdet. Bestämmelserna överensstämmer helt med de
motsvarande regler som införts för bl.a. aktiebolag genom den nya
lagstiftningen om effektivare förelagsrevision (se avsnitt 2.6). Grunden för de
nya bestämmelserna i Qärde och femte styckena är all det - utöver den kontroll
som kan ulövas av skallemyndigheterna -behövs en fortlöpande granskning och
informalion om hur företagen sköter sina åligganden när del gäller skatter och
avgifter samt alt det är naluriigt all denna uppgifl anförtros åt revisorerna.

Bestämmelserna
i Qärde stycket innebär alt revisorerna skall anmärka i revisionsberättelsen,
om de vid sin granskning har funnil att föreningen inle har fullgjort sina
skyldigheter enligt vissa särskilt uppräknade åligganden i fråga om skatter
och avgifter.

Bestämmelserna
i punkt 1 innebär atl revisorerna skall granska hur

164

s. 165 Kontrollera mot PDF

förelaget har fullgjort
sina åligganden i fråga om avdrag för preliminär Prop. 1986/87:7 A-skatt och
kvarstående skatl enligt uppbördslagen.

Punkt
2 innebär atl revisorerna måsle undersöka om företaget har full- 8 kap.
gjort sin skyldighel atl anmäla sig för registrering i fråga om mervärdeskatt
enligt lagen om mervärdeskall.

Den
som är redovisningsskyldig enligt lagen om mervärdeskatl skall anmäla sig för
regisirering hos länsstyrelsen i det län där verksamheten drivs (19 § lagen om
mervärdeskatl). Länsstyrelsen prövar de maleriella fömtsätiningarna för skalt-
och redovisningsskyldighet. Finns det sådana föratsättningar, skall
länsstyrelsen meddela beslul om registrering.

Regislreringsbeslutet
har den betydelsen atl den verksamhel som beskrivs i registreringsbeviset har
ansells som yrkesmässig enligt lagen om mervärdeskall och all skattskyldighet
därmed föreligger.

Revisorernas
granskningsskyldighet har alltså renl praktiskt den funktionen alt se till alt
förelagel kommer in i mervärdeskatlesystemets ruiiner.

Enligt
punkl 3 skall revisorerna granska hur företaget har skött sina åligganden i
fråga om uppbördsdeklaration för gjorda skalleavdrag enligt 54 § 1 mom.
uppbördslagen. Arbetsgivare som har gjort skalleavdrag skall ulan anmaning
lämna uppbördsdeklaration lill länsstyrelsen. Deklarationen skall lämnas
senasl den 18 i den uppbördsmånad som infaller närmasl efter utgången av den
månad under vilken skatteavdraget gjordes.

Bestämmelsen
i punkl 3 innebär vidare att revisorerna skall granska hur företaget har sköll
sina åligganden i fråga om månatlig redovisning av ulgiven lön och på lönen
belöpande arbetsgivaravgifter, månadsavgift samt årsuppgift enligt 4 § resp. 11
§ 1 lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare (prop. 1983/84: 167 s.
4, 6, 86-87 och 94-95). I fråga om redovisningen av månadsavgiften skall
bestämmelserna i uppbördslagen om uppbördsdeklaralion lillämpas.

Revisorerna
skall dessulom granska hur företagel fullgjort sina åligganden enligt 22 §
lagen om mervärdeskalt, dvs. bl. a. att en deklarafion lämnats ulan anmaning
för varje redovisningsperiod, i regel två kalendermånader.

Enligt
punkt 4 skall revisorerna kontrollera om företaget har skött sina åligganden
när del gäller att i räll lid betala skatter och avgifter som avses i punkterna
1-3.

Bestämmelsen
innebär att revisorerna skall granska om förelaget har betalt in innehållna
belopp enligt reglerna för preliminär A-skatt och kvarstående skalt i
uppbördslagen (se prop. 1978/79: 161 och 1983/84: 167).

Revisorerna
skall vidare konlrollera att företaget har skött betalningen av de
arbelsgivaravgifter som skall redovisas och belalas enligt lagen om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare (se prop. 1983/84: 167 s. 5, 7, 91-92 och 96).

Revisorerna
skall slutligen kontrollera betalningen av mervärdeskatt enligt reglema i lagen
om mervärdeskalt.

Mervärdeskatten
fastställs beloppsmässigt för varje redovisningsperiod

med ledning av den deklaration som företaget har lämnal. En deklaration

skall utan anmaning lämnas för varje redovisningsperiod. Deklarationen

lämnas lill länsstyrelsen senast den femte i andra månaden efter ulgången 165

s. 166 Kontrollera mot PDF

av redovisningsperioden. I
och med alt deklaralionen har lämnats anses Prop. 1986/87: 7 skatten fastställd
i enlighel med deklaralionen. Skatten förfaller enligt huvudregeln lill
belalning samlidigt som deklarationen senast skall lämnas. 8 kap. Har
skatten fastställts på annat sätl än enligt det automafiska förfarandel,
bestämmer länsstyrelsen när skatten skall belalas.

Genom
bestämmelserna i Qärde slycket, sammanställda med bestämmelserna i femte
stycket, slås fast atl revisorerna har en rättslig skyldighel alt konlrollera
hur föreningarna fullgör sina åligganden på skatte- och avgiftsområdet. Det
krävs sålunda av revisorerna att de utför en granskning i de hänseenden som
här anges. Revisorerna kan inle komma ifrån sin anmälningsskyldighet i
revisionsberättelsen genom alt hänvisa till alt de inte ulfört någon granskning
av förhållandena i fråga.

Det
bör emellertid samiidigi framhållas alt granskningen och rapporteringen av hur
föreningen sköter sina åligganden enligt skatte- och avgifts-författningarna
bör ske efter samma principer som gäller för revisorernas granskning i övrigl.
Detla innebär bl. a. all de vedertagna principerna om väsentlighet och risk
skall vara vägledande för revisorerna också vid skatte- och
avgiflsgranskningen. Revisorerna skall alltså vid bestämning av inrikining och
omfattning av granskningen av handlingar, transaktioner och rutiner i fråga om
skatter och avgifter lägga huvudvikten vid det som är beloppsmässigt mesl
väsentligl eller i riskhänseende sådanl alt väsentliga fel eller brister kan
uppstå.

Fr.o.m.
år 1985 har uppbörden av arbelsgivaravgifterna samordnats med uppbörden av
källskatl. Systemet bygger på all en arbelsgivare löpande kan redovisa ett
riktigl och fullständigt avgiftsunderlag för redovisningsperioden och efter
varje redovisningsperiods uigång lämna uppgifl till myndigheterna om de
avgiftspliktiga löner, ersättningar och förmåner som utgetls under perioden.
Redovisningen av arbelsgivaravgifterna skall göras i samma uppbördsdeklaration
som används för redovisning av innehållen skatt.

Granskningsskyldigheten
enligt Qärde slycket innebär i princip atl revisorerna måste se till atl
förelaget har eller förser sig med sådana rutiner i fråga om skaller och
avgifier alt uppbördssyslemel kan följas.

Att
underiåla en granskning från revisorernas sida i nu angivna hänseenden är inle
förenligt med god revisionssed. Om del i efierhand skulle visa sig att del har
funnits inle obelydliga brisier eller felaktigheter i förelagels behandling av
skaller och avgifier kan revisionen dessutom klandras. Revisorerna kan också
bli föremål för disciplinära ålgärder, om de slår under lillsyn av
kommerskollegium.

Den
nya granskningsskyldigheten avser givetvis inle förhållanden som ligger i tiden
före ikraftträdandet.

Femle
slyckel

Bestämmelsen
innebär att revisorerna genast skall sända en avskrift av revisionsberättelsen
till länsstyrelsen, om berättelsen innehåller en anmärkning om atl föreningen
inte har fullgjort de skyldigheter som avses i Qärde stycket.

166

Sjätte stycket Prop. 1986/87:7

Enligt
detla stycke skall revisionsberällelsen innehålla särskilda uttalan-

8 kap.

den
om fastställande av balansräkningen och resultaträkningen saml om det
framställda förslaget lill dispositioner beträffande föreningens vinsl eller
förlust. Revisorerna kan undantagsvis underlåta atl direkt lill- eller avstyrka
fastställande av balansräkningen och i slället påpeka all föreningsledningens
förslag rörande samma räkning i visst angivei avseende kan ge anledning till
tvekan. Del är dock önskvärt atl revisorerna i detta avseende ger stämman så
god och klar ledning som möjligt.

Beträffande
styrelsens förslag i fråga om dispositioner rörande vinst eller föriust gäller
att revisorerna bör tillstyrka eller avstyrka förslaget och alt de i varje fall
skall uttala sig om del. De är givetvis skyldiga att göra anmärkning, om den
föreslagna dispositionen inte står i överensstämmelse med lagens och stadgarnas
bestämmelser. Delta gäller också, om det i föreningen har föreslagils en
utdelning utan all regeln i 10 kap. 3 § andra stycket om hänsynstagande till
god affärssed har iakttagits. Någon uttryckhg beslämmelse härom torde inte
behövas.

Varje
revisor är i princip ansvarig för hela den granskning som ingår i
revisionsuppdraget, även om det inte sällan kan anses rimligt och prakflskt
ofrånkomligt all en viss arbetsfördelning sker mellan revisorerna, om del finns
flera sådana. Eftersom skadeslåndsskyldighel för en revisor förulsäller
vårdslöshet, torde en arbetsfördelning i överensstämmelse med god revisionssed
få beaklas vid bedömningen av skadeståndsfrägor.

Av revisorns
individuella ställning i fråga om skyldighel och ansvar får del. ulan någon
uttrycklig lagbestämmelse, anses följa atl han har rätl all få en från
medrevisorerna avvikande mening uttryckt antingen genom atl foga elt särskilt
yttrande lill revisionsberättelsen eller genom alt avge en egen revisionsberätlelse.

Sjunde stycket

Enligt
detta stycke skall det i en moderförening avges en särskild revisionsberättelse
beiräffande koncernen. Del förhållandel alt koncernrevisionsberältelsen skall
vara särskild ulgör inte något hinder mot att del för revisionsberättelsen och
koncernrevisionsberättelsen ulfärdas endast en handling, men med olika avsnitt
för de två berättelserna.

Av sjunde stycket framgår
alt bestämmelserna i Qärde och femle styckena om revisorns gransknings- och
anmälningsskyldighet på skatte- och avgiftsområdet inte gäller beträffande
koncernrevisionsberätlelserna.

14
§

Erinringar
som revisorn framställer flll styrelsen eller verkställande direklören och som
inte har tagils in i revisionsberättelsen fill föreningsstämman skall revisorn
anteckna i protokoll eller någon annan handling. Handlingen skall överlämnas
fill slyrelsen och bevaras av denna på betryggande sätt.

167

s. 168 Kontrollera mot PDF

(Jfr 8
kap. 10 § i ulredningens förslag.) Prop. 1986/87: 7

Paragrafen innehåller en beslämmelse om alt erinringar som
revisorn framställer till slyrelsen eller verkställande direktören skall
antecknas i 8 kap. prolokoll eller någon annan handling. Bortsett från
föreskriften angående verkställande direktören överensstämmer paragrafen
med 50 § femte slycket FL i dess lydelse efter 1980 års lagändringar.

Enligt 13 § iredje slyckel skall revisorn i
revisionsberättelsen föra in upplysningar som han anser böra komma flll
föreningsmedlemmarnas kännedom. I förevarande paragraf ges bestämmelser om
sådana erinringar som revisorn framställer till föreningsledningen men som han
- med hänsyn lill alt de är mindre belydelsefulla eller berör affärshemligheter
e. d. - inte anser vara av den beskaffenhet att de bör bringas till medlemmarnas
och allmänhetens kännedom. Sådana erinringar skall göras skriftligen, så atl
de för framliden är lillgängliga för föreningsledningen och även för senare
revisorer, vilkel bidrar lill atl ge kontinuitet åt revisionen. Med hänsyn till
att revisionsprotokollet inte är obligatoriskt föreskrivs att erinringar skall
införas i prolokoll eller någon annan handling. Revisorema kan alltså
framställa sin erinran i en rapporl eller i etl vanligl brev e. d. Dessa
skriftliga erinringar i protokoll eller annan handling skall förvaras av styrelsen
på betryggande sätt. De blir inle offentliga men är liksom föreningens
handlingar i övrigt tillgängliga för senare revisorer.

Erinringar som avses nu har inle karaklär av verkliga
anmärkningar mol redovisningen eller förvaltningen utan mera av råd och förslag
lill förbättringar. De innefaltar endast uttalanden om önskvärdheten av
rätlelse för framtiden i visst avseende. Paragrafen betyder inte alt varje
uttalande som revisorn gör lill föreningsledningen måsle tas in i någon
skriftlig handling. Revisorerna måste under sin löpande verksamhel kunna göra
muntliga påpekanden som revisorerna själva anser vara av alltför ringa vikl för
att böra ges i skriftlig form.

15 §

Revisorn har rätl all närvara vid föreningsstämmorna. Han
är skyldig alt närvara vid en stämma, om det med hänsyn till ärendena kan anses
påkallal.

Paragrafen innehåller bestämmelser om revisors rält och
skyldighel att närvara vid föreningsstämmorna. Den har motsvarighet i 53 § FL
men har utformats efter förebild i 10 kap. 12 § aktiebolagslagen.

Revisorn
har enligt förevarande paragraf rält atl närvara vid föreningsstämmorna. Han
har även rätt att yllra sig på slämman i angelägenheler som hör under hans
granskning. Han är skyldig atl närvara vid en föreningsstämma, om ärendenas
beskaffenhet gör del påkallat. I många fall är förhållandena emellerlid sådana
att revisorn inte behöver närvara.

16 §

Revisorn får inle lämna upplysningar till enskilda
medlemmar eller utomstående om sådana föreningens angelägenheter som han har
fått kännedom

168

s. 169 Kontrollera mot PDF

om vid fullgörandet av
sitt uppdrag, om del kan vara lill nackdel för Prop. 1986/87:7 föreningen.

Revisorn
är skyldig atl g p

1.
till föreningsslämman lämna
alla upplysningar som stämman begär, om del inte skulle vara till väsentlig
nackdel för föreningen,

2.
till medrevisor, granskare som
avses i 17 §, ny revisor och, om föreningen har försatts i konkurs,
konkursförvaltare lämna erforderliga upplysningar om föreningens
angelägenheter, samt

3.
på begäran lämna upplysningar
om föreningens angelägenheler lill undersökningsledaren under förundersökning i
brottmål.

Paragrafen
innehåller bestämmelser om revisorns tystnadsplikt och upplysningsskyldighet.

I
gällande lag (se 110 § 6 FL) kommer revisorns tystnadsplikt till ultryck genom
en straffbestämmelse som stadgar siraff för revisor eller dennes medhjälpare,
som trots alt han insett eller bort inse att skada kunde följa därav yppar
något om del som vid verkställd granskning kommit lill hans kännedom utan alt
det med nödvändighet fordras för fullgörande av hans uppdrag.

Förevarande
paragraf har utformats efter mönster av 10 kap. 13 § akliebolagslagen.

Första
slycket

En
revisor bör inte få lämna ut uppgifter om föreningen på elt sådanl sätt atl
föreningen lider skada. Å andra sidan bör revisorns lystnadsplikl inle omfatta
sådana upplysningar som kan lämnas utan all del skadar föreningen. I försia
slycket föreskrivs därför all revisorn inte får lämna upplysningar om
föreningen, om del kan vara till nackdel för denna. Termen nackdel har valts i
stället för det ålderdomligare ordel förfång i akfiebolagslagen. Någon saklig
skillnad är inle avsedd med del nya uttrycket. Tystnadsplikten gäller i
princip även efler det alt revisorns uppdrag har upphört. Om revisorn
åsidosätter sin tystnadsplikt, kan han ådra sig skadeståndsansvar (se 13 kap. 2
§).

Andra
slycket

All
tystnadsplikten enligt paragrafen anges endasl i förhållande lill enskilda
medlemmar och utomstående innebär atl den lystnadsplikl som föreskrivs i
försia stycket inte gäller i förhållande lill föreningsstämman. Punkt 1 innehåller
tvärtom en beslämmelse om att revisorn är skyldig att till föreningsstämman
lämna alla upplysningar som stämman begär, om det inte skulle lända lill
väsentUg nackdel för föreningen. Självfallet innebär denna bestämmelse inle atl
revisorn skall avslöja innehållel i handlingar som är sekretessbelagda enligt
lag eller annan författning och vars yppande skulle medföra straffansvar för
revisorn.

Punkt
2 föreskriver en upplysningsskyldighet för revisorn även i förhål

lande till medrevisor, särskild granskare, ny revisor och, om föreningen

har försatts i konkurs, konkursförvaltare. Upplysningsskyldigheten enligt lg9

s. 170 Kontrollera mot PDF

punkt 2 är ovillkorlig i
den bemärkelsen alt den inte begränsas av ett Prop. 1986/87: 7
nackdelsrekvisit. Revisorer och granskare har tystnadsplikt, och någon skada
för föreningen kan därför inte uppkomma av atl de informeras. Åven 8 kap.
konkursförvallaren kan informeras utan skada för föreningen.

Enligt
punkt 3 år revisorn skyldig all på begäran lämna upplysningar om föreningens angelägenheler
lill den som leder en förundersökning i brottmål. Bestämmelsen överensstämmer
med den motsvarande regel som har införts för bl. a. aktiebolag genom den nya
lagstiftningen om företagsrevision (se avsnitt 2.6 i den allmänna
moliveringen). Grunden för bestämmelsen är att det vid utredning av ifrågasatt
brottslighet inom ramen för verksamhelen i ett företag ofta finns etl slarki
intresse för de brottsutre-dande myndigheterna atl få upplysningar direkl från
företagels revisor.

Bestämmelsen
i punkt 3 innebär att undersökningsledaren under fömndersökningen i brottmål
kan vända sig flll föreningens revisor och begära att revisorn lämnar
upplysningar om föreningens angelägenheter. Förundersökningen behöver inte
vara föranledd av alt någon i föreningen har begålt ell brott. Däremoi kan del
inte komma i fråga att revisorn hörs i andra fall än då han på någol sätt har
anknytning till det företag eller den person förundersökningen avser (jfr LU
1984/85: 13 s. 7). Om del begärs, är revisorn skyldig atl direkl lill
undersökningsledaren - i regel åklagaren - lämna fakfiska upplysningar
beiräffande förhållanden i föreningen som revisorn kan antas känna till i sin
egenskap av revisor. Av nalurliga skäl kommer uppgiftsskyldigheten därför
främst atl avse frågor som hänger samman med föreningens interna och externa
redovisning. Den omständigheten att revisorn är skyldig atl lämna
förundersökningsledaren upplysningar kan dock inte anses medföra skyldighet
för revisorn alt för undersökningsledarens räkning utan ersättning göra mera
omfattande genomgångar eller sammanställningar av revisionsunderlaget. Del är
en annan sak alt revisorn naturligtvis kan behöva kontrollera sina minnesbilder
genom att gå igenom etl visst material. Sådana senare kontrollåtgärder får anses
innefattade i upplysningsplikten.

17
§

Varje
röstberättigad kan väcka förslag om atl länsstyrelsen skall utse granskare för
särskild granskning av föreningens förvaltning och räkenskaper under viss
förfluten lid eller av vissa ålgärder eller förhållanden i föreningen.

Förslaget
skall framställas på ordinarie föreningsslämman eller på en stämma där ärendet
enligt kallelsen lill stämman skall behandlas. Om förslaget har biträtts av
minsl en tiondel av samfliga röstberättigade eller en tredjedel av de på stämman
närvarande röstberättigade, skall styrelsen inom en vecka göra framslällning
hos länsstyrelsen om alt granskare skall ulses. Försummas detta får varje
röstberättigad göra sådan framställning. Länsstyrelsen får förordna en eller
flera granskare.

Innehavare
av föriagsandelar kan begära hos styrelsen att granskare

utses. Begärs della av innehavare som förelräder föriagsinsatser till etl

sammanlagt belopp motsvarande minst en tiondel av det tolall inbetalda

insatskapitalet, skall slyrelsen senast inom två månader göra framslällning

härom hos länsstyrelsen. Försummas della får varje innehavare av en 170

s. 171 Kontrollera mot PDF

föriagsandel göra sådan
framslällning. Länsstyrelsen får förordna en eller Prop. 1986/87: 7 flera
granskare.

Vad
som sägs i 3 § första och tredje styckena, 4, 7, 11, 15 och 16 §§ samt g
13 kap. 2 och 4-6 §§ om revisor tillämpas även i fråga om granskare.

Yttrande
över granskningen skall avges till föreningsstämman. Yttrandet skall hållas
tillgängligt för och sändas till medlemmar och andra röstberättigade enligt 7
kap. 8 § Qärde stycket saml läggas fram på stämman. På samma sätt skall
yttrandet dessulom hållas fillgängligt för och sändas lill innehavare av
förlagsandelar, om granskaren har utsetts på begäran av en sådan innehavare.

(Jfr
8 kap. 8 § i ulredningens förslag.)

Paragrafen
innehåller bestämmelser om särskild granskning. Den ersätter de bestämmelser i
48 § FL som ger en minoritet av de röstberättigade och innehavarna av
förlagsandelar rält alt få revisorer utsedda för speciella granskningsuppdrag.
De nya betämmelserna har förebild i 10 kap. 14 § akfiebolagslagen (jfr
bestämmelserna om medrevisor i 2 § i förevarande kapitel).

Försia
slycket

Enligt
della siycke kan varje röstberättigad väcka förslag om särskild granskning av
föreningens förvaltning och räkenskaper under viss förfluten tid eller av
vissa ålgärder eller förhållanden i föreningen. Granskningen har mera karaktär
av en extraordinär åtgärd, som avses komma i fråga när del föreligger eller kan
misstänkas föreligga oegentligheter eller andra missförhållanden i föreningen
som bör utredas genom en specialundersökning. För alt markera alt det inte är
fråga om en vanlig revision har förfarandet betecknats som särskild granskning
och den person som skall utföra granskningen kallats för granskare och inte för
revisor.

Andra
slycket

Förslaget
om särskild granskning skall framställas på ordinarie föreningsstämma eller på
den stämma där ärendet enligt kallelsen till stämman skall behandlas. På en
ordinarie stämma kan ell förslag om särskild granskning alltså tas upp ulan all
den frågan har angetls i kallelsen. Ell sådant förslag får däremot inte tas upp
på en extra stämma utan alt ha varit angivei i kallelsen lill denna.

Förslagel
skall ange vad granskningen skall avse. Den kan gälla förvaltningen och
räkenskaperna eller endera under viss förfluten fld. Den kan också avse vissa
åtgärder eller förhållanden i föreningen. Härvid är del tillräckligt med en
viss allmän beskrivning av åtgärderna eller förhållandena.

För
alt granskningen skall komma till stånd krävs till en början alt

förslagel om granskning har biträtts av minst en tiondel av samtliga röst

berättigade, allernaiivi en Iredjedel av de vid slämman närvarande röstbe

rättigade. När del skall avgöras om förslagel har fått erforderlig anslulning

är det fråga om antalet röstberättigade ulan avseende på om de kan ha 171

s. 172 Kontrollera mot PDF

olika röststyrka. Det
åligger därefter styrelsen att inom en vecka göra Prop. 1986/87: 7
framslällning hos länsstyrelsen om all granskare skall ulses.

Länsstyrelsen
kan förordna en eller flera granskare. Flera granskare 8 kap. lorde behöva
förordnas endast om granskningsuppgiflen är omfattande eller särskilt
komplicerad. Länsstyrelsen väQer också vem eller vilka som skall utses till
granskare.

Tredje
stycket

I
delta stycke finns beslämmelser om alt granskare skall kunna utses även på
begäran av innehavare av förlagsandelar. Förlagsandelsinnehavarna skall
företräda minsl en tiondel av del inbetalda insatskapitalet för all kunna
begära granskare. Med det inbetalda insatskapitalet avses både medlemsinsalser
och förlagsinsatser. Föriagsandelsinnehavarna har en självständig räll i
förhållande till de röstberättigade alt få granskare ulsedd. Länsstyrelsen kan
alltså förordna en eller flera granskare för vardera gruppen. 1 fråga om
granskare som utses på begäran av förlagsandelsinnehavare gäller samma regler
som för andra granskare.

Fjärde
stycket

Enligt
delta stycke gäller i fråga om granskare i slor ulslräckning samma regler som
beiräffande revisorer. Sålunda skall granskaren vara myndig, ej i konkurs och,
med visst undantag, här i rikel bosalt svensk medborgare. Till granskare kan
också ulses auktoriserat eller godkänt revisionsbolag. I och för sig kan också
sammanslutning som avses i 4 § utses till granskare. Jävsreglerna för revisor
är vidare lillämpliga på granskare. Granskare har samma rätl som revisor enligt
11 § att erhålla upplysningar och bilräde av föreningsledningen, samma
skyldighet och räll som revisor alt närvara vid föreningsstämma och samma
tystnadsplikt. I skadeslåndshänseende lyder han också under samma regler som
revisor (se 13 kap. 2 och 4-6 §§).

Femle
slycket

Över
granskningen skall yttrande avges lill föreningsstämman. Det kan vara såväl den
ordinarie stämman som en för ändamålet utlyst extra stämma. Yttrandet skall
tillhandahållas och sändas lill medlemmar och röstberättigade på samma säll som
enligt 7 kap. 8 § Qärde slycket sägs rörande redovisningshandlingar och
revisionsberättelse saml naturiigtvis läggas fram på föreningsstämman. På samma
sätt som i fråga om medlemmar och röstberättigade skall yttrandet dessulom
hållas tillgängligt för och sändas till innehavare av föriagsandelar, om
granskaren eller granskarna har utsetts på begäran av sådana innehavare. En
granskare har liksom revisorerna rätt alt få arvode av föreningen.

172

s. 173 Kontrollera mot PDF

9 kap. Redovisning Prop. 1986/87:7

Kapiliel
innehåller redovisningsregler för ekonomiska föreningar och

regler om koncernredovisning i koncerner med en ekonomisk förening som ''

moderföretag.
Bestämmelserna överensslämmer i sak i slort setl med de regler på området som
infördes i FL genom 1980 års lagändringar. Reglerna är i princip desamma som
gäller för aktiebolagen. Även reglerna om koncernredovisning stämmer i princip
överens med molsvarande regler i aktiebolagslagen.

Genom
akliebolagslagen, bokföringslagen och 1980 års lagändringar i FL har i dessa
lagar införts en i hög grad enheilig terminologi beträffande resultatbegreppen.
Denna terminologi ansluter väl lill den som används i modern förelagsekonomisk
teori och praxis. För alt långivare och andra intressenter skall kunna förslå
och jämföra redovisningshandlingar från olika företag är det angelägel att en
sådan enhetlig terminologi används så långl del är möjligt.

Det
har därför inte ansetts lämpligt atl följa förslag som förekommil alt införa
vissa särskilda redovisningstermer för de ekonomiska föreningarna. Däremot har
i 10 kap., som rör dispositionerna av verksamhetsresultatet, införts en delvis
ny lerminologi.

Årsredovisning
m. m.

1 §

För
varje räkenskapsår skall årsredovisning avges. Denna består av resultaträkning,
balansräkning och förvallningsberällelse.

I
fråga om resultaträkning och balansräkning i årsredovisning och i årsbokslut
enligt bokföringslagen (1976: 125) gäller, förutom bestämmelserna i den lagen,
föreskrifterna i delta kapitel. Dock lillämpas 5 § andra stycket och 6 § första
slyckel i delta kapitel endast på årsredovisningen.

(Jfr
9 kap. 1 § i ulredningens förslag.)

Paragrafen,
som i huvudsak överensstämmer med 38 § första och andra styckena FL, innehåller
de grundläggande bestämmelserna om årsredovisningen.

Första
slyckel

Enligt
bestämmelsen skall alla ekonomiska föreningar för varje räken

skapsår avge årsredovisning. Denna skall bestå av resultaträkning, balans

räkning och förvaltningsberättelse. Med årsredovisning avses en bok

föringsskyldigs offentliga redovisning. Med årsbokslut avses hans offi

ciella men inte offentliga redovisning. I bokföringslagen (1976: 125) flnns

bestämmelser om löpande bokföring och årsbokslut. De bestämmelserna

är direkt tillämpliga på bl. a. ekonomiska föreningar (1 § bokföringslagen).

Bestämmelserna om årsredovisning finns däremot väsentligen i förevar

ande kapilel. Vissa begrepp är emellertid gemensamma för årsbokslul och

årsredovisning. Så är fallel med begreppen resultaträkning och balansräk

ning. De grundläggande reglerna om vad som avses med dessa begrepp 173

s. 174 Kontrollera mot PDF

finns i bokföringslagen.
Vissa modifierande föreskrifter ges dock i föreva- Prop. 1986/87: 7 rande
kapilel.

9 kap.

Andra
slyckel

Resultaträkningen
resp. balansräkningen skall i princip vara samma handling oavsell om den hör
till årsbokslutet eller till årsredovisningen. En ekonomisk förening skall
alltså vid utformningen av årsredovisningen beakta bokföringslagens
beslämmelser om årsbokslut. Mellan årsbokslutet och årsredovisningen föreligger
dock den skillnaden att årsbokslutet är inlernl medan årsredovisningen är
offentlig. Detta moiiverar vissa skillnader i bestämmelserna om årsbokslut
resp. årsredovisning. Uppgifter om lagerreserven och bmttoomsättningssumman
skall alltid lämnas i årsbokslutet men kan i vissa fall utelämnas i
årsredovisningen (se 5 § andra slycket och 6 § första slycket).

2 §

I
årsredovisningen skall återges resultaträkningen och balansräkningen för del
närmast föregående räkenskapsåret. Har det under årel skelt någon ändring i
specificeringen av poster i resultaträkningen och balansräkningen, skall
uppgifterna från den lidigare årsredovisningen sammanställas så att dessa kan
jämföras med posterna i den senare årsredovisningen, om del inle möler
särskilda hinder.

Årsredovisningen
skall skrivas under av samtliga styrelseledamöter och av verkställande
direktören. Har en avvikande mening beträffande årsredovisningen antecknats
lill styrelsens prolokoll, skall den avvikande meningen fogas till
redovisningen.

(Jfr
9 kap. 1 § i utredningens förslag.)

Paragrafen
innehåller bestämmelser som avser att underlätta jämförelsen mellan resultat-
och balansräkningen i senaste och närmasl föregående årsredovisning saml om
underskrift av årsredovisning m. m. Bortsell från föreskriften om den
verkställande direklörens underskrift överensslämmer paragrafen i sak med 38 §
tredje och Qärde slyckena FL.

Första
stycket

I
detta stycke föreskrivs all föregående års resultaträkning och balansräk

ning skall återges i årsredovisningen. Vidare föreskrivs alt, om ändring

under året vidtagits beträffande posters specificering, de lidigare uppgif

terna skall sammanställas så att man kan jämföra dem med den ändrade

specificeringen. Del är givelvis önskvärt att poslerna är jämförbara. Någol

absolut krav på omarbetning kan emellerlid inle slällas upp. Omarbetning

behöver sålunda inle göras om särskilda hinder möler. I ell sådanl fall bör i

redovisningshandlingen lämpligen anges för vilka poster jämförbarhet inle

föreligger. Av 8 § första stycket 5 framgår att väsenfliga förändringar

mellan åren i resultaträkning eller balansräkning beiräffande posters grup

pering eller på annat sätt skall särskilt kommenteras i årsredovisningen. 174

s. 175 Kontrollera mot PDF

Uppgifter
från de tidigare redovisningshandlingarna bör skrivas in i den Prop. 1986/87: 7
akluella handlingen i särskilt rubricerad kolumn. Något hinder bör inle
föreligga för att mindre företag med en begränsad krets intressenter av 9 kap.
medlemmar, anslällda, borgenärer eller andra fogar en avskrift av de lidigare
redovisningshandlingarna till årels redovisning. Detta gäller särskilt om
några förändringar inte har vidtagits mellan åren, eflersom förfaringssättet i
så fall inle i påtaglig grad försvårar läsbarheten.

Andra
stycket

I
detla siycke föreskrivs dels alt årsredovisningen skall underskrivas av
samtliga styrelseledamöter och av verkslällande direklören, dels atl om
avvikande mening antecknats lill styrelsens prolokoll, yllrande därom skall
fogas till redovisningen.

Bestämmelserna
i paragrafen gäller även i fråga om koncemredovisning, se 11 § försia stycket.

3 §

Minst
en månad före ordinarie föreningsstämma skall årsredovisningshandlingarna för
del förflutna räkenskapsårel avlämnas lill revisorerna.

Senasl
en månad efler del att resultaträkningen och balansräkningen har blivit
fastställda, skall avskrift av årsredovisning och revisionsberätlelse hållas
lillgängliga hos föreningen för alla som är intresserade. Dessa handlingar
skall efler särskilt föreläggande av länsstyrelsen sändas in dit. Sådant
föreläggande utfärdas när någon begär det. Föreningar som avses i 8 kap. 5 §
första och Iredje slyckena är utan särskilt föreläggande skyldiga att inom den
lid som nyss har angetts sända in nämnda handlingar till länsstyrelsen.

På
avskriften av årsredovisningen skall en styrelseledamot eller verkställande
direklören teckna bevis om att resultaträkning och balansräkning har
fastställts. Uppgift skall också lämnas om fastställelsedagen. Beviset skall
även innehålla uppgift om föreningsstämmans beslul beträffande föreningens
vinst eller föriusl.

(Jfr
9 kap. 1 § i ulredningens förslag.)

Paragrafen
innehåller beslämmelser om skyldighel all överiämna årsredovisningshandlingarna
lill revisorerna saml om skyldighel att offentliggöra de nämnda handlingarna
och revisionsberällelsen. En nyhet är atl moderföretag i slörre koncerner ulan
anmaning skall sända in en avskrift av årsredovisningen och
revisionsberättelsen till länsstyrelsen. En annan nyhet är en föreskrift om
verkställande direklören i Iredje slyckel. I övrigl överensstämmer paragrafen i
sak med 38 § femte-sjunde styckena FL.

Första
stycket

Enligt
detla siycke skall redovisningshandlingarna lämnas lill revisorerna

minsl en månad före ordinarie föreningsstämma. Enligt 8 kap. 13 § första

slycket skall revisorerna återlämna redovisningshandlingarna lill styrelsen

senast två veckor före föreningsstämman. Bestämmelsen garanterar såle- 175

s. 176 Kontrollera mot PDF

des revisorerna minsl två
veckor för avslutandet av revisionen. Bestäm- Prop. 1986/87:7 melserna
gäller även vid koncernredovisning (se 10 § andra stycket).

9 kap.

Andra
stycket

Detta
stycke behandlar skyldigheten att offentliggöra årsredovisningen och
revisionsberällelsen. För alla föreningar gäller att offenfliggörandet skall
ske genom alt handlingama hålls tillgängliga inom en viss lid efter del att de
har faslslällls. För vissa föreningar tillkommer skyldighet att sända
handlingarna lill länsstyrelsen. Den som är intresserad av en årsredovisning
kan alltså vända sig direkt till föreningen. I syfte all garantera offentliggörandet
fmns en regel om att handlingarna skall sändas till länsstyrelsen efler
särskilt föreläggande därifrån. Den som av någon anledning vägras att ta del av
handlingarna kan vända sig till länsstyrelsen och begära ett föreläggande. Ett
sådant föreläggande skall nämligen meddelas när någon begär det. Den enskilde
behöver alltså inte anföra något skäl för sin begäran.

Liksom
enligt gällande rätl är föreningar, som har en sådan balansomslutning eller
etl sådanl anlal anställda att de enligt 8 kap. 5 § första stycket skall anlila
aukloriserad revisor, alllid skyldiga alt utan föreläggande sända in
handlingarna lill länsstyrelsen. En nyhet är emellertid att detsamma gäller
årsredovisningen och revisionsberättelsen för moderföreningen i en koncern med
sådan balansomslutning eller så stort antal anställda atl moderföreningen
enligt 8 kap. 5 § tredje stycket skall anlila auktoriserad revisor (jfr 2 kap.
3 § lagen, 1980:1103, om årsredovisning m. m. i vissa förelag).

Bestämmelserna
i andra slycket gäller även vid koncernredovisning. En moderförening är dock
utan särskilt föreläggande skyldig att sända in koncernredovisningen och
koncernrevisionsberättelsen lill länsstyrelsen (se 10 § andra stycket).

Tredje
stycket

Del
bevis som en styrelseledamot eller verkslällande direklören skall teckna på
avskriften av årsredovisningen är en bekräftelse av att resullal-och
balansräkningarna verkligen har blivit fastställda. Bestämmelsen skall enligt
10 § andra stycket också lillämpas i fråga om koncernredovisningen, dvs. på
denna skall tecknas atl koncernresullat- och koncernbalansräkningarna har
fastställts. I beviset skall också las in uppgifl om föreningsstämmans beslul
beiräffande föreningens vinst eller förlust. Det är alt märka all detla bara
gäller föreningens egen vinsl eller föriust. En moderförening skall sålunda
inte lämna uppgifl om dotierföretagens resultatdispositioner, eftersom beslut
härom fattas av respektive företags stämma.

4 §

Utan
hinder av vad som föreskrivs i 15 § Qärde stycket bokföringslagen

(1976:
125) om användningen av det belopp med vilkel en anläggningstill- 176

s. 177 Kontrollera mot PDF

gång har skrivits upp får
elt sådanl belopp utnyttjas även fill avsättning fill Prop. 1986/87:7 en
uppskrivningsfond. En förutsättning är dock atl den fonden får tas i anspråk
endast för ändamål som avses i 15 § Qärde stycket bokföringsla- g p gen.

Vid
värdering av akiier eller andelar som en moderförening äger i etl dotterföretag
skall andelar som dotterföretaget äger i moderföreningen inte anses ha något
värde.

(Jfr
9 kap. 2 § i utredningens förslag.)

Paragrafen
som överensslämmer i sak med 39 § försia och andra slyckena FL innehåller
bestämmelser om uppskrivningsfond och om värdering av aktier i vissa fall. Den
har dock undergått en språklig modernisering.

Första
stycket

Enligt
15 § Qärde slycket bokföringslagen får uppskrivning av en anläggningstillgång
under vissa förutsättningar ske, om uppskrivningsbeloppet används till
erforderlig nedskrivning av värdet på andra anläggningslillgångar och
särskilda skäl föreligger för en sådan uQämning. Ekonomiska föreningar bör
emellertid i likhei med akliebolag också ha möjlighet alt avsälla elt
uppskrivningsbelopp till en uppskrivningsfond, som är hänförlig lill
föreningens bundna egna kapital. En beslämmelse härom har lagits in i första
stycket av förevarande paragraf. Något annat användningssätt för
uppskrivningsfonden än som föreskrivs i bokföringslagen är dock inte flllålet.
Belopp som har avsatts lill fonden skall alltså användas för behövlig nedskrivning
av annan anläggningstillgång. Dessutom skall del finnas särskilda skäl för en
sådan uQämning.

Del
kan i anslutning lill den nu behandlade bestämmelsen anmärkas alt några regler
om permaneni bindning av uppskrivningsbelopp, t. ex. genom möjlighet till
fondemission, inte har införts.

Andra
stycket

Bestämmelsen
avser all förhindra all i en förenings balansräkning tas upp värdet av egna
andelar indirekl via värdet av akiier eller andelar i elt dotterföretag.
Bestämmelsen aklualiseras bl. a. om ell akliebolag är medlem i en ekonomisk
förening som genom förvärv av aktiebolaget blir dess moderförening.

5 §

Andelar
i andra företag än aktiebolag skall vid uppställning av resultaträkningen och
balansräkningen samt vid specificering enligt 8 § likställas med akiier som ägs
av föreningen.

I
balansräkning och resultaträkning i årsredovisningen behöver sloriek och
förändringar av lagerreserven uppges endasl av föreningar som avses i 8 kap. 5
§ första slyckel.

177

12
Riksdagen 1986187. 1 saml. Nr 7

s. 178 Kontrollera mot PDF

Paragrafen som i sak
överensslämmer med 39 § iredje och Qärde styckena Prop. 1986/87:7

FL innehåller bestämmelser
om redovisning av andelar i andra företag och

av lagerreserv. 9 kap.

Första
slyckel

I
delta stycke föreskrivs atl andelar som föreningen äger i andra företag än
akflebolag skall vid uppställning av resultaträkningen och balansräkningen samt
vid specificering enligt 8 § likställas med aktier som ägs av föreningen. Vad
som här avses är l.ex. andelar i andra ekonomiska föreningar, handelsbolag
eller kommanditbolag.

Andra
slycket

I
delta stycke föreskrivs att slörre ekonomiska föreningar, dvs. sådana som
enligt 8 kap. 5 § försia slycket är skyldiga atl ha aukloriserad revisor, skall
redovisa storlek och förändring av lagerreserv särskilt. Dessa uppgifter skall
enligt bokföringslagen tas med i resuhalräkningen och balansräkningen som
ingår i årsbokslutet. Alla ekonomiska föreningar är således skyldiga att där
redovisa uppgifterna. Genom undantagsbestämmelsen i 1 § andra slyckel
sammanställd med bestämmelsen i detla stycke blir dock bara de större
föreningarna skyldiga att ta med uppgifterna i årsredovisningen, som ju lill
skillnad från årsbokslutet blir offenllig.

Eftersom
skyldigheten att anlita auktoriserad revisor inlräder först under
räkenskapsåret efler det alt del storlekskriterium som anges i 8 kap. 5 §
första stycket har uppfyllts, skall den utvidgade redovisningsskyldigheten för
större föreningar iaktlas försia gången i årsredovisningen för det
räkenskapsår, varander den aukloriserade revisorn skall ulses.

Beträffande
innebörden av begreppet lagerreserv och redovisning därav hänvisas lill 14 och
19 §§ bokföringslagen.

6§

Om
del finns synnerliga skäl, får regeringen eller den myndighel som regeringen
besiämmer medge all bruttoomsättningssumman inle behöver anges i
resultaträkningen i årsredovisningen.

I
resultaträkningen skall utdelning på akiier i dotterbolag tas upp som en
särskild intäklspost. Som en särskild kostnadspost skall las upp överskoltsuldelning
som avses i 10 kap I § andra slycket I.

(Jfr
9 kap. 3 § i utredningens förslag.)

Paragrafen,
som innehåller vissa särbestämmelser i fräga om innehållet i resultaträkningen,
överensstämmer med 40 § FL.

Första
stycket

Enligt
bokföringslagen skall bruttoomsättningssumman anges som en sär

skild post i den inlerna resultaträkningen. Enligt första stycket i förevaran- 178

s. 179 Kontrollera mot PDF

de paragraf kan dispens
ges när del gäller resultaträkningen i den offenlliga Prop. 1986/87:7
årsredovisningen. Motsvarande dispensmöjligheter finns i aktiebolagslagen (11
kap. 6 §)ochilagenomårsredovisningm.m. i vissa förelag (2 kap. 9 kap. 5 §).
Liksom i dessa båda andra lagar är bestämmelsen avsedd alt lillämpas med slor
försiktighet och lar närmasl sikte på besvärande konkurrenssilua-floner som
skulle kunna uppkomma för mindre företag.

Andra
stycket

Bestämmelsen
i första meningen om att utdelning på aktier skall las upp som en särskild
intäklspost utgör elt komplement lill reglerna om koncernredovisning.

Gottgörelser
som avses i 10 kap. 1 § andra stycket 1 är efteriikvider, återbäringar eller
liknande som på grund av rörelsens resultat tillgodoförs medlemmarna men som
inle har räknals in i del redovisade årsresultatet. Enligt andra meningen i
förevarande stycke skall sådana gottgörelser tas upp som en särskild kostnadspost
i resultaträkningen.

I
den mån mer delaljerade föreskrifter skulle visa sig behövliga när del gäller
redovisningen av gottgörelser får det ankomma på bokföringsnämnden atl
överväga sådana föreskrifier.

7 §

I
balansräkningen skall akiier i dotterbolag las upp som en särskild post bland
tillgångarna.

En
förenings egel kapital skall delas upp i bundet egel kapital och fritt eget
kapital eller ansamlad föriusl. Under bundet eget kapital skall las upp
inbetalda insatser, reservfond och uppskrivningsfond. Medlemsinsalser och
föriagsinsatser skall redovisas var för sig. Under fritt egel kapital eller
ansamlad förlust skall tas upp fria fonder, var för sig, balanserad vinsl eller
förlust samt nettovinst eller förlust för räkenskapsåret. Balanserad förlust
och förlust för räkenskapsåret tas därvid upp som avdragsposter.

Fordran
på insats får inte tas upp som tillgång. Redovisningen av fullgjorda insalser
får göras så alt i balansräkningen anges hela insalskapitalet saml hur mycket
därav som inte har fullgjorts, varefter skillnaden - de betalda insatserna -
ulförs som en särskild post under eget kapital.

Om
del i en fordrings- eller skuldpost enligt balansräkningen ingår en fordran hos
eller skuld till etl dotterföretag eller en moderförening, skall beloppel anges
särskilt. Angivandel får ske inom linjen. Delsamma gäller ifråga om pant och
med panl jämförliga säkerheter eller ansvarsförbindelser till förmån för etl
dotterföretag eller en moderförening.

(Jfr
9 kap. 4 § i utredningens förslag.) Paragrafen som överensstämmer med 41 § FL
innehåller vissa särbestämmelser om balansräkningen.

Försia
slycket

Som
etl led i koncernredovisningen skall akiier i dotterbolag redovisas

separat från andra föreningen tillhöriga aktier. Beslämmelser om specifika

tion av en förenings aktieinnehav finns i 8 § försia slycket 1. 179

s. 180 Kontrollera mot PDF

Andra stycket Prop. 1986/87:7

Detta
stycke anger all föreningens eget kapital skall delas upp i två huvudgrupper,
nämligen bundet eget kapital och fritt egel kapital/ansamlad för-
'"P-lust. Med bundet eget kapital förstås sådana delar av det egna
kapilalel som inte kan tas i anspråk för vinstutdelning. Hit räknas i första
hand inbetalda insatser (inklusive s. k. överinsatser), reservfond och uppskrivningsfond.
Även andra fonder kan emellertid vara att hänföra till föreningens bundna egna
kapital, nämligen fonder lill vilka på gmnd av föreskrifl i stadgarna belopp
skall avsällas av föreningens vinst. Medlemsinsatser och förlagsinsatser skall
redovisas var för sig under bundet egel kapital. Med frilt eget kapital förstås
fria fonder, balanserad vinst samt räkenskapsårets vinsl. I överensstämmelse
med motsvarande regler i akliebolagslagen gäller atl föriustposlerna skall
ingå under frill egel kapital och las upp som avdragsposter (negativa poster).
Om förlustposterna överväger, saknas fritt eget kapital och det blir i slället
fråga om en ansamlad förlust.

Tredje
stycket

I
försia meningen föreskrivs att fordran på insats inle får las upp som lillgång.
Della gäller vare sig insatsen har förfallit lill betalning eller inle. Det
ligger i sakens nalur att en insats som inte har förfallit lill betalning inle
utgör någon lillgång for föreningen. Alt redovisa ell sådanl belopp som
tillgång i balansräkningen kan alltså inte göras, och beloppel kan följakfligen
inle heller räknas in i insatskapitalet. En sådan redovisning är däremot
länkbar beträffande insalser som har förfallit lill betalning. Det får emellertid
anses mindre lämpligl att räkna in förfallna men inte betalda insatser i det i
balansräkningen utförda insatskapitalet.

Det
kan i olika sammanhang vara en fördel att redovisa förhållandet mellan
inbetalda insatser och hela det tecknade insatskapitalet. I andra meningen
finns en bestämmelse om detta. Av bestämmelsen framgår alt del är de betalda
insatserna som skall föras ut som en särskild posl under eget kapital.

Fjärde
stycket

Detla
siycke reglerar den för koncernförhållanden viktiga specifikationsskyldigheten
i fråga om bl. a. inbördes fordrings- och skuldförhållanden. I första meningen
anges alt, om i fordrings- eller skuldpost enligt balansräkningen upplagits
fordringar och skulder till dotterföretag, beloppen skall anges särskilt.
Innebörden av bestämmelsen är alt det för varje särskilt slag av fordringar
eller skulder skall anges vad som därav avser dotterföretag. Uppgiften kan
enligt andra meningen lämnas inom linjen.

Samma
krav på särredovisning gäller fordringar hos eller skulder till

moderförening. Bestämmelsen riklar sig lill sådana dotterföretag som drivs

i föreningsform. Om en förening samiidigi är moder- och dotterförening,

skall den var för sig visa sina mellanhavanden med sin moderförening och

med sitt eller sina dotterföretag. 180

s. 181 Kontrollera mot PDF

Tredje
meningen innehåller samma regel om separat redovisning av Prop. 1986/87:7
panter och därmed jämförliga säkerheter samt ansvarsförbindelser som föreskrivs
i fråga om fordringar och skulder. Med pant avses alla sådana 9 kap. säkerheter
som tas upp i balansräkningen under denna rubrik. Fömtom handpanter avses
sålunda bl. a. inteckningshandlingar av olika slag. Ullrycket "med pant
jämförliga säkerheler" syflar främsl på äganderättsförbehåll flll
lillgångar som köpts på avbetalning eller annars på kredit.

Utöver
vad som följer av bokföringslagen (1976:125) skall i resultaträkningen och
balansräkningen lämnas uppgifler och särskilda upplysningar i följande
hänseenden:

1.
Akiier skall tas upp med
angivande för varje bolag av dess namn, antalet aktier samt dessas nominella
värde och värde enligt balansräkningen. Undersflger båda dessa värden för
aktierna i etl bolag, som inte är dotterförelag, femliotusen kronor eller det
lägre belopp som moisvarar fem procent av föreningens egel kapital enligt
balansräkningen, får dock specifikation utelämnas. När det från allmän och
enskild synpunkt är påkallat, får regeringen eller den myndighel som regeringen
bestämmer tillåta alt akiier även i andra fall redovisas ulan specifikation.

2.
Ändringar i beloppen av det
egna kapitalels poster jämfört med föregående balansräkning skall specificeras.

3.
För varje post som tas upp i
balansräkningen som anläggningsflllgång och där skepp eller maskiner,
inventarier och dylikl eller byggnader ingår skall anges dels lillgångarnas
anskaffningsvärde, dels del sammanlagda beloppet av de av- och nedskrivningar
som har företagits på anskaffningsvärdet inlill balansdagen. Om sådana
lillgångar har uppskrivits, skall även anges kvarstående oavskrivet belopp av
uppskrivningen.

4.
För fasligheter som är
anläggningstillgångar skall anges de sammanlagda taxeringsvärdena fördelade på
de fillgångar som tagils upp under särskilda posler i balansräkningen.

5.
Om det har förekommit sådana
förändringar i resultaträkningen eller balansräkningen beträffande posternas
gmppering eller något annal som väsentligl påverkar jämförbarheten mellan åren,
skall redogörelse lämnas för förändringarna.

6.
Om föreningen driver
rörelsegrenar som är väsentligen oberoende av varandra, skall brultoresultatet
av varje sådan rörelsegren redovisas särskilt.

De
uppgifler och särskilda upplysningar som avses i försia stycket får tas in i
noter, om tydliga hänvisningar görs vid de poster i redovisningshandlingarna
till vilka de hänför sig.

(Jfr
9 kap. 5 § i utredningens förslag.)

Paragrafen
som i sak överensstämmer med 42 § FL innehåller bestämmelser om skyldighel att
lämna vissa tilläggsuppgifler och särskilda upplysningar i anslutning till
resultaträkningen och balansräkningen.

Första
stycket

I
punkl 1 upptas föreskrifter om specifikation av föreningens innehav av

akfier.
Enligt 5 § första stycket gäller dessa föreskrifter även andelar i 181

andra
företag än aktiebolag.

s. 182 Kontrollera mot PDF

Det
förekommer att särskilt slörre ekonomiska föreningar äger mindre Prop.
1986/87:7 poster av akiier eller andelar i ekonomiska föreningar. I fråga om
sådana posler saknar en offentlig specificering nämnvärt intresse. Det medges 9
kap. därför alt sådana smärre innehav kan sammanföras i akliespecifikationen i
en gemensam post, som kan kallas "Diverse aktier (och andelar)".
Förutsättning härför är emellertid att varken aktiernas nominella värde eller
deras värde enligt balansräkningen uppgår till 50 000 kr eller del lägre belopp
som motsvarar 5 % av den aktieägande föreningens egna kapital. Dessa gränser
avser varje aktiepost för sig. Sammanlagda kan alltså de i klump redovisade
posterna väsenfligt överstiga de nämnda beloppen. Del sagda kan belysas med
följande exempel. Föreningen A har aktieposter i bolagen X, Y
och Z, bokförda till sina nominella värden 42 000 kr, 27 000 kr resp. 52 000
kr. I gemensam posl får då upptagas 69 000 kr (summan av X och
Y) medan aktieposten i Z redovisas särskilt. Från 5 %-regeln bortses i detta
exempel.

Undantaget
från specifikaflonskravet gäller inte för aktier eller andelar i dotterföretag.
Detta är i hnje med de allmänna krav som måste ställas på fullgod insyn i
koncernens uppbyggnad och förhållanden. Dispens kan dock meddelas från kravel
på specifikation av innehav av aktier eller andelar i dotterförelag och även
andra innehav överskridande beloppsgränsen, om del är påkallal från allmän och
enskild synpunki.

Bokföringsnämnden
har utfärdai en anvisning om specifikalionsbesläm-melserna (KFS 1978:9, BFN:9).

Föreskriften
i punkt 2 innebär all förändringar i det egna kapitalel under räkenskapsåret
skall specificeras.

Det
egna kapitalels poster kan ändras på många sätt, bl.a. genom vinstdisposition
eller föriusttäckning, genom återbetalning av insalser, genom nedsätlning av
insatsernas belopp eller genom uppskrivning av anläggningstillgångar. För varje
posl som ändras skall anges slaget av ändring saml dennas belopp.

En
likalydande bestämmelse flnns i aktiebolagslagen (11 kap. 8 § försia stycket
3). I likhei med vad som anförts i motiven lill den bestämmelsen (prop. 1975:
103 s. 456) skall förevarande punkl förslås så att specifikalionskravel inte
gäller den posl i huvudgmppen "Egel kapital" som utgörs av nettovinst
eller förlust för räkenskapsårel. Vad som upptas som sådan posl i en
balansräkning övergår ju omedelbart efler balansdagen till all utgöra
balanserad vinsl eller förlust. Den automatiska överföring som har skett i
fråga om vinst eller förlust i den föregående balansräkningen behöver inle
ingå i specifikationen. Om den enda ändringen i övrigt av det egna kapitalet
består i att en utdelning beslutats, kommer denna sålunda att redovisas som en
förändring av beloppel balanserad vinst.

I
punkl 3 uppställs krav på uppgifter till ytteriigare belysning av materiella
anläggningstillgångars värde.

Bestämmelsen
i punkt 4 avser upplysningar om taxeringsvärden.

Enligt
punkt 5 föreligger upplysningsskyldighet i fråga om förändringar i

resultat- eller balansräkningen som väsentligt påverkar jämförbarheten

mellan åren. Om det beiräffande posters gruppering eller i andra hänseen

den har förekommit sådana förändringar i resultat- eller balansräkningen 182

s. 183 Kontrollera mot PDF

som väsentligt påverkar
jämförbarheten mellan åren, skall sålunda enligt Prop. 1986/87:7

punklen redogörelse lämnas
för förändringarna. Denna fråga har berörts

vid 2 § första slyckel. 9 kap.

Enligt
punkt 6 skall resultatet av varandra väsentligen oberoende rörelsegrenar
redovisas särskilt. Del resullal som skall visas är brutloresultalel, dvs. i
princip omsättningen minskad med tillverknings- och försäljningskostnader.
Inget hindrar en längre gående uppspaltning av resultatet, om det finns
förutsättningar för det.

Andra
slyckel

Av detta siycke
följer att de uppgifter och särskilda upplysningar som avses i försia slyckel
får tas in i noter. Sker det, skall tydlig hänvisning göras vid den eller de
poster i redovisningshandlingarna varfill uppgiflen hänför sig. Delta sker
lämpligen genom atl i postens text eller vid dess belopp anges notens nummer,
t.ex. "Nol 1". Ålerfinns noten på samma sida, är en enkel
folnolhänvisning uppenbarligen lillräcklig. Noterna blir sålunda en form av
lillägg till resultat- och balansräkningarna. Dessa lillägg är nalurliglvis
oavskiljbara, dvs. noterna och hänvisningarna lill dem får inle uteslutas i
avskrifier eller vid iryckning av årsredovisningen.

9§

Förvaltningsberättelsen
skall upprättas med iakttagande av god redovisningssed.

I
förvaltningsberättelsen skall upplysningar lämnas i följande hänseenden:

1. Sådana
förhållanden som inle skall redovisas i resultaträkningen eller

i balansräkningen men som är viktiga för bedömningen av föreningens

verksamhetsresultat och ställning.

2. Sädana händelser av väsentlig belydelse för föreningen
som har inträffat under räkenskapsåret eller efler dettas slul.

3.
Väsentliga förändringar i
medlemsantalet.

4. Summorna av insalsbelopp som skall återbetalas
under näsla räkenskapsår enligt bestämmelserna i 4 kap. 1 och 3 §§.

5.
Den rätt till utdelning som gjorda
förlagsinsatser medför.

6.
Summan av de föriagsinsatser
som sagts upp och skall inlösas under de näst följande två räkenskapsåren.

7.
Medelantalet under
räkenskapsårel anslällda personer såväl för företagel i dess helhel som för
varje arbelsslälle med mer än Qugo anställda. Vidare skall anges del
sammanlagda beloppel av räkenskapsårets löner och ersättningar dels till
slyrelsen och verkslällande direklören dels till övriga anslällda. Om
föreningen har anslällda i flera länder, skall löner och ersättningar anges
särskilt för varje land jämle uppgifl om medelantalet anställda i respektive
land.

Förvaltningsberättelsen
skall innehålla förslag flll dispositioner beträffande föreningens vinst eller
föriust.

För
förening som avses i 8 kap. 5 § första stycket skall flll förvaltningsberättelsen
fogas en finansieringsanalys. I finansieringsanalysen skall redovisas
föreningens finansiering och kapitalinvesteringar under räkenskapsårel.

183

s. 184 Kontrollera mot PDF

(Jfr 9 kap. 6 § i
utredningens förslag.) Prop. 1986/87:7

Paragrafen som i sak överensstämmer med 43 § FL innehåller bestäm

melser om förvaltningsberättelsen. 9 kap.

Paragrafen
överensstämmer i hög grad med 11 kap. 9 § aktiebolagslagen som innehåller
föreskrifter om förvallningsberällelse i aktiebolag. I fråga om aktiebolag har
bokföringsnämnden utfärdat en anvisning om förvaltningsberättelsens innehåll
(KFS 1983: 3, BFN: 19).

Första
stycket

Detla
stycke innehåller den gmndläggande föreskriften att förvaltningsberättelsen
skall upprättas med iakttagande av god redovisningssed. Alt god redovisningssed
skall iakttas även i fråga om resultaträkningen och balansräkningen följer av
hänvisningen i 1 § andra stycket lill bokföringslagen.

Andra
stycket

Enligt
punkterna I och 2 skall upplysning lämnas om sådana för bedömningen av föreningens
resultat och ställning viktiga förhållanden som inle skall redovisas i
resultat- eller balansräkning och om sådana händelser av väsentlig betydelse
för föreningen som har inträffat under räkenskapsåret eller därefler. Den nu
angivna uppgiftsskyldigheten kan i regel inle modifieras genom åberopande av
all del skulle skada föreningen. Alt det ändå finns etl visst utrymme för en
sådan modifiering av uppgiftsskyldighelen framgår av förarbetena till
molsvarande beslämmelser i aktiebolagslagen (se prop. 1975: 103 s. 768-769 och
789). Vid granskningen av förslaget till aktiebolagslag uppehöll sig lagrådel
utförligt vid frågan i vilken utsträckning uppgifter borde kunna utelämnas i
förvaltningsberättelsen därför att del kunde lända förelaget till förfång alt
de offenfliggjordes. Vad lagrådet anförde i denna del lämnade
departementschefen utan erinran. Uttalandena får betydelse också i förevarande
sammanhang.

Lagrådet
erinrade först om all departementschefen i remissen lill lagrådel själv hade
uttalat atl framfldsinriklad informaflon skulle behöva begränsas till fall där
offenflighet inte skadade planläggningen. Vidare pekade lagrådet på atl
reglerna om begränsningar i skyldigheten för styrelsen och verkställande
direktören atl lämna aklieägarna upplysningar indikerade atl det fanns
upplysningar som inte behövde tas med i förvaltningsberättelsen.

Enligt
lagrådels mening borde emellertid ytteriigare avgränsningar göras. Sålunda
borde redovisningsskyldigheten inte omfalta projekt som ännu befann sig på ett förberedande
sladium. Delsamma gällde anbud som ännu inte letl till avtal. Det förhållandel
atl förelagel förfogade över yrkeshemligheter ansåg lagrådel inle vara av den
art alt det borde anmärkas. Avslutningsvis anförde lagrådel beträffande den
föreslagna bestämmelsen (11 kap. 9 § ABL):

"Man
måste emellertid vid tolkningen av 11 kap. 9 § göra ytteriigare

undantag. Situationer kan tänkas uppstå - och förekommer säkerligen

också i praktiken - då offentliggörandet av exempelvis ett avtal eller en

beställning, som ett bolag gjort och som förvisso är en affärshändelse av 184

s. 185 Kontrollera mot PDF

det
slag som 11 kap. 9 § tar sikle på, skulle ha en förödande verkan på Prop.
1986/87:7 bolagets rörelse. Den effekt, som med stor säkerhel vore all fömtse,
kan exempelvis vara att bolaget skulle direkt föriora en betydande del av en 9
kap. marknad eller utsättas för övermäktig konkurrens från utlandet med påtaglig
risk för sådan förlust. En öppen redovisning i dessa och liknande fall skulle
varken vara i myndigheternas, de anslälldas eller andra borgenärers eller
aktieägarnas inlresse. Här måste - i viss parallellilet med brottsbalkens
bestämmelse om handlande i nöd - den underförstådda regeln anses gälla att
slyrelsen skall kunna underiåla redovisning om en sådan skulle vara uppenbart oförsvarlig
med hänsyn till bolagets iniressen."

Enligt
punkterna 3 och 4 skall viss informalion lämnas om förändringar i
medlemsantalet och om medlemsinsatskapital som skall återbetalas. Informationen
kan lämnas i en specificerande not lill förvaltningsberättelsen, om del bidrar
till att öka läsbarheten och överskådligheten.

Enligt
punkterna 5 och 6 skall uppgift lämnas om den rätt lill utdelning som
förlagsinsatserna innebär och om de förlagsinsatser som skall återbetalas
under de nästföljande två räkenskapsåren. Detta innebär att utomstående kan få
vissa uppgifler om förlagsinsatserna redan i förvaltningsberättelsen utan att
behöva la del av den förleckning som föreskrivs i 5 kap. 6 §.

Enligt
punkt 7 skall vissa uppgifler lämnas om medelantalet anslällda i föreningen och
för arbetsställe samt om löner och ersättningar. Bestämmelsen överensstämmer i
huvudsak med 11 kap. 9 § andra stycket akliebolagslagen. Bokföringsnämnden har
utfärdat en anvisning om lillämpningen av sisinämnda lagrum (KFS 1982:10, BFN:
17).

Tredje
slycket

I
detla stycke föreskrivs att förvaltningsberättelsen skall innehålla förslag
flll dispositioner beträffande vinst eller förlust. Förslaget skall omfatta
belopp som i balansräkningen redovisas som balanserad vinsl eller föriust och
nettovinst eller föriust för räkenskapsåret. Det som redovisas som fria fonder
behöver tas med bara om en minskning av en sådan fond föreslås.

Fjärde
slycket

Här
stadgas skyldighet för större ekonomiska föreningar, dvs. sådana som enligt 8
kap. 5 § första stycket är skyldiga atl ha auktoriserad revisor, att utarbeta
finansieringsanalys.

Avsikten med en
finansieringsanalys är att den skall lämna upplysning

om den fmansieringspoliflk och investeringspolitik som föreningen har

fört. Av analysen bör därför framgå de olika finansieringskällorna och

kapitalanvändningen saml hur rörelsekapitalels huvudsakliga beståndsde

lar har förändrats. Finansieringsanalysen som redovisningsform är ganska

ny och därför har ännu inle i alla avseenden någon helt klar praxis utveck

lats beträffande analysens ulformning. Beiräffande finansieringsanalysens

uppställning och innehåll kan emellertid hänvisas till FAR:s redovisnings-

rekommendaflon om finansieringsanalyser. Den sisinämnda redovisnings

rekommendationen avser visserligen aktiebolag men torde även kunna 185

s. 186 Kontrollera mot PDF

Qäna som ledning för
uppställning av en flnansieringsanalys i en ekono- Prop. 1986/87: 7 misk
förening.

Att
finansieringsanalys i vissa fall skall upprättas för koncerner framgår 9
kap. av 11 § sjätte stycket.

Koncernredovisning
10 §

I
en moderförening skall, utöver årsredovisning för moderföreningen, för varje
räkenskapsår avges en koncernredovisning beslående av koncernresullaträkning
och koncernbalansräkning. Redovisningen skall hänföra sig till balansdagen för
moderföreningen.

Bestämmelserna
i 3 § tillämpas även på koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse.
Moderföreningen är dock utan särskilt föreläggande skyldig atl sända in nämnda
handlingar lill länsstyrelsen.

(Jfr
9 kap. 7 § i utredningens förslag.)

Paragrafen
som överensslämmer med 43 a § försia och andra styckena FL innehåller
grundläggande beslämmelser om koncernredovisningens omfallning m. m.

Första
slycket

I
delta siycke föreskrivs alt alla moderföreningar skall avge koncernredovisning,
som skall beslå av koncernresullaträkning och koncernbalansräkning.
Redovisningen skall hänföra sig till balansdagen för moderföreningen. Alla
förelag inom samma koncern skall enligt 12 § bokföringslagen ha samma
räkenskapsår, om inle riksskatteverket på grund av synnerliga skäl medger
annat. All koncernredovisning skall upprättas av alla moderföreningar innebär
atl så skall göras också av sådana moderföreningar som själva är dotterföretag
till andra föreningar.

Andra
stycket

Hänvisningen
i detla stycke till 3 § innebär att koncemredovisningshandlingarna skall
underslällas revisorerna i moderföreningen för granskning minst en månad före
ordinarie föreningsstämma saml atl koncernredovisningen och
koncernrevisionsberättelsen skall offentliggöras. Som framgår av lagtexten
skall dessa handlingar alltid sändas in lill länsstyrelsen. Handlingarna skall
sändas in lill länsstyrelsen i del län där moderföreningen har sitt säte.
Hänvisningen till 3 § innebär emellertid atl koncernredovisningen och
koncernrevisionsberättelsen tillika skall hållas tillgängliga för medlemmarna
i moderföreningen.

Det
är sålunda atl märka alt när det gäller en koncern skall koncernredo

visnings- och koncernrevisionshandlingarna sändas till länsstyrelsen obe

roende av koncernens storlek. Denna ordning har tillskapats eftersom

förhållandena även i en någol mindre koncern kan vara av belydande

inlresse från insynssynpunkt. Visserligen är en koncernredovisning en 186

s. 187 Kontrollera mot PDF

sammanfallande redovisning
som för sin användbarhel bör kompletteras Prop. 1986/87:7 med
årsredovisning för moderföretaget. Tillgången till koncernredovisningarna
underlättar emellerlid insynen i koncernförhållanden för olika 9 kap.
inlressenlkategorier. Uppgiflerna i en viss koncernredovisning kan således ge anledning
lill alt begära atl en årsredovisning skall sändas in till länsstyrelsen
enligt bestämmelserna i 3 §.

ll§

Koncernresullaträkningen
och koncernbalansräkningen skall var för sig utgöra elt sammandrag av
moderföreningens och dotterföretagens resultaträkningar och balansräkningar.
Sammandraget skall upprällas enligt god redovisningssed.

Koncernresullaträkningen
skall utvisa koncernens årsresultat efter avdrag för redovisad vinstutdelning
inom koncernen och efler avdrag eller tillägg för ökning eller minskning av
inlernvinsl under räkenskapsåret. Koncernbalansräkningen skall utvisa beloppel
av frilt egel kapital eller ansamlad förlust i koncernen efter avdrag för
internvinster. Med inlernvinsl avses moderföreningens andel av vinst som
uppkommit genom alt en flllgång har överlåtits inom koncernen, i den mån inte
tillgången därefter överlåtits lill köpare ulanför koncernen eller tillgången
förbrakats eller dess värde satts ned hos det företag inom koncernen som har
förvärvat tillgången.

Om
det med hänsyn lill koncernens sammansällning eller andra särskilda skäl är
förenal med synnerliga svårigheler alt vid koncernredovisningen i visst
hänseende tillämpa första eller andra slycket, får de undantag göras som
förhållandena kräver. För sådana undantag skall lämnas en moliverad redogörelse
i moderföreningens förvaltningsberättelse.

I
förvaltningsberättelsen för en moderförening skall vidare i tillämpliga delar
lämnas sådana upplysningar om koncernen som avses i 9 § andra stycket 1, 2 och
7. Redogörelse skall lämnas för vilka metoder och värderingsprinciper som har
använts vid upprätiandei av koncernredovisningen. Vidare skall uppges del
belopp som av det fria egna kapitalet i koncernen enligt årsredovisningarna för
företag inom denna skall föras över lill bundet eget kapital.

Ell
dotterföretag skall i förvaltningsberättelsen eller, om förelagel inte är
skyldigt atl upprätta förvaltningsberättelse, i en bilaga lill sin balansräkning
ange namnel på moderföreningen och i förekommande fall dennas moderförening. Moderföreningen
och dotterföretaget skall vidare ange hur stor del av årels inköp och
försäljningar som avser annal förelag inom samma koncern.

Uppgifler
om koncernens lagerreserv skall tas in i koncernredovisningen, om koncernen är
av sådan slorlek som avses i 8 kap. 5 § Iredje slyckel. 1 sådana fall skall
lill koncernredovisningen fogas en flnansieringsanalys för koncernen.

(Jfr
9 kap. 8 § i ulredningens förslag.)

Paragrafen
som i sak överensslämmer med 43 a § Iredje-åttonde slyckena FL innehåller
beslämmelser om koncernredovisningens innehåll.

187

s. 188 Kontrollera mot PDF

Försia stycket Prop. 1986/87:7

En
koncernredovisning skall vara ett bearbetat sammandrag av de enskilda

koncernföretagens redovisningar. Med sammandrag förslås alt poster av '

likarlad
karaktär i de enskilda redovisningarna läggs samman och presenleras i en post
i koncernredovisningen. Koncernredovisningen kommer alltså alt se ut som om den
var uppgjord för etl enskill förelag, nämligen den ekonomiska enhel för vilken
koncernen är etl ultryck.

Vad
nu sagts kommer till uttryck i första stycket. Där föreskrivs att
resultaträkning och balansräkning för koncernen skall var för sig vara ett
sammandrag av koncernföretagens redovisningar och att god redovisningssed är
vägledande. Bokföringslagens beslämmelser om innehållet i resullal- och
balansräkningar skall givetvis beaktas i detla sammanhang. Av hänvisningen till
god redovisningssed följer också atl moderföretaget i flilämpliga delar skall
iaktta bestämmelserna i 2 och 4-8 §§ della kapilel.

Andra
stycket

Detta
stycke behandlar internvinster och avser att förhindra att sådana vinsler
påverkar redovisningsresullatet för koncernen i dess helhet. När alla
internvinster är eliminerade skall koncernens resultaträkning enbart visa
resultatet av transaktioner med omvärlden. I tredje meningen anges vad som
avses med inlernvinsl. Uttrycket "moderföreningens andel" av vinsten
innebär att vid uträkningen av internvinst avdrag får göras för den vinst som
belöper på minoritetsandelar i dotterföretaget. Endast så stor del av vinsten
som motsvarar moderföreningens andel i ett dotterföretags aklie- eller
insatskapital anses alltså utgöra inlernvinsl.

Några
närmare regler om hur elimineringen av koncernföretagens interna förhållanden
skall gå till har inte lämnats. Detta är avsiktligt och överensstämmer med
regleringen av aktiebolags koncernredovisning. Denna fråga bör lämnas till
praxis, där metodema efler hand utvecklas. Det kan i delta sammanhang nämnas
att Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR (FAR) i sin medlemsmatrikel årligen
behandlar bl. a. metodproblem vid upprättande av koncernredovisning.

Tredje
stycket

I
detla stycke finns bestämmelser om att moderföreningen i undanlagsfall

kan avvika från redovisningsbestämmelserna i första och andra slyckena.

Avvikelse får ske, om det med hänsyn flll koncernens sammansällning

eller andra särskilda skäl är förenal med synneriiga svårigheter att lillämpa

försia och andra styckena. Skilda bokslutsdagar kan i regel inte anses ge

anledning till att inte ta med ett dotterföretag i sammanhanget. Undantags

regeln tar i slället sikte på bl. a. de tillfällen då ett dotterföretag är
utländskt

och följer avvikande redovisningsregler. Även valutakurser och kursdiffe

renser kan ha sådan inverkan på dotterföretagets redovisning alt en kon

cernredovisning ger en vilseledande bild av verkligheten. I fråga om dot

terförelag som nyligen har införlivats med koncernen kan vidare under ett 188

s. 189 Kontrollera mot PDF

övergångsskede
skilda kontoplaner och konteringsprinciper ge obalans ål Prop. 1986/87:7 elt
koncernsammandrag, varför undantagsbestämmelsen kan behöva åberopas. Samma kan
förhållandet vara i fråga om ett nyligen övertagel 9 kap. företag med annat
räkenskapsår än koncernen i övrigt. En sådan omständighet är dock inle
lillräcklig grund för atl helt och hållet utesluta företaget från
koncernredovisningen, med hänsyn till alt krav bör kunna slällas på att
månadsbokslut eller annat periodiskt bokslut utarbetas. Vid överlagande av ett
företag kan del vara svårt alt beiräffande vissa flllgångsposter i
koncernbalansräkningen redovisa sådana tilläggsuppgifler och särskilda
upplysningar som anges i 8 § första slyckel 3, nämligen anskaffningsvärden,
samlade avskrivningar o. dyl. Sådana svårigheter kan också vara skäl att avvika
från huvudregeln.

Såsom
framgår av della stycke skall en eventuell avvikelse samt skälen för denna
anges i moderföreningens förvaltningsberättelse.

Fjärde
stycket

I
delta siycke ges föreskrifter om att vissa ytterligare uppgifter som är av
intresse för bedömningen av koncernens resullal och ställning skall las in i
moderföreningens förvaltningsberättelse. I denna skall sålunda enligt hänvisningen
till 9 § tas med upplysningar om viktiga förhållanden och händelser av
väsenflig betydelse för koncernen som ulgör kompletlerande underlag för den
fullständiga koncernbedömningen. Vidare skall på sätt föreskrivs om den
enskilda föreningen redovisas antalet anställda inom koncernen samt löne- och
ersätlningssummor, fördelal såväl på föreningsledningen och övriga anställda
som på de olika koncernföretagen samt, i förekommande fall, olika länder.

För
atl möjliggöra en bäitre förslåelse för del siffermaterial som presenteras i
koncernredovisningshandlingarna föreskrivs vidare att uppgift skall lämnas om
vilka metoder och värderingsprinciper som kommii lill användning. Redogörelser
skall alltså lämnas om bl. a. lillämpad koncernbalans-melod och de principer
som har använls för omräkning av utländska dotterförelags räkenskaper till
svensk valula.

Genom
den fullständiga koncernredovisningen kommer direkt atl framgå både koncernens
årsresultat (nettovinst eller förlust), och beloppel av frilt egel kapital
eller av ansamlad föriust i koncernen. Dessa uppgifter ligger lill grand för
beräkningen av hur slor överskottsutdelning som kan göras i moderföreningen.

Emellertid
måsle för en korrekt bedömning av möjligheterna atl förfoga över
rörelseresultatet dessutom lämnas uppgift om det belopp som av det fria egna
kapitalet i koncernen skall överföras lill bundet eget kapital. Bestämmelse
härom har lagits in i förevarande siycke. Genom att ange detta belopp klarläggs
att en del av det fria egna kapitalel på balansdagen på grand av
koncernföretagens årsredovisningar kan komma atl bli disponerat i
koncernförelag på sådanl säll alt det inle kan förfogas över för vinstutdelning.
I beloppel ingår avsättningar lill bundna fonder (reservfond etc). Framräknande
av beloppel sker vid sidan av koncernredovisningen.

189

s. 190 Kontrollera mot PDF

och liksom i denna skall
avdrag ske för de andelar i resp. dotterföretags Prop. 1986/87:7 belopp som
faller på minoriteter.

9
kap.

Femte
stycket

Enligt
försia meningen skall ett dotterföretag i förvaltningsberältelsen eller i
bilaga lill balansräkningen ange namnel på sin moderförening och, om denna i
sin tur är dotterföretag, dettas moderförening. Bestämmelsen avser atl
underlätta insynen i koncernförhållanden för olika inlressenlkategorier. Med
moderförening avses enligt koncernbegreppet en svensk ekonomisk förening.

I
andra meningen upptas en bestämmelse som syftar till att belysa ett enskilt
koncernföretags beroende av den koncern som företaget ingår i. Enligt
bestämmelsen skall såväl moderförening som dotterföretag ange hur stor andel av
årets inköp och försäljning som avser andra företag inom samma koncern.
Meningen är att därvid skall göras en procentuell fördelning mellan externa
och koncerninterna sådana mellanhavanden. Inget hindrar emellerlid att
beloppsuppgifler därjämte lämnas.

Sjätle
slyckel

I
delta stycke föreskrivs all moderföreningen i slörre koncerner skall lämna
uppgift om koncernens lagerreserv, alltså både dess storlek och förändring,
samt avge flnansieringsanalys för koncernen. Genom hänvisningen till 8 kap. 5
§ tredje stycket framgår att sådana koncerner avses vars balansomslutning har
överstigit I 000 basbelopp eller vars antal anslällda har överstigit 200.

Delårsrapport
12 §

För
förening som avses i 8 kap. 5 § första stycket och för moderförening i koncern
som avses i 8 kap. 5 § tredje slyckel skall minsl en gång under varje
räkenskapsår som omfallar mer än tio månader avges en särskild redovisning
(delårsrapport). Rapporterna skall avse föreningens verksamhet från
räkenskapsårets början. Minst en rapporl skall omfatta en period av minsl
hälften och högst två tredjedelar av räkenskapsåret.

Delärsrapporterna
avges av slyrelsen eller, om styrelsen besiämmer del, av verkställande
direklören. Rapporterna skall hos föreningen hållas lillgängliga för var och
en som vill ta del av dem och genast sändas till den medlem som begär del.
Delärsrapporter som avses i första stycket tredje meningen skall senasl två
månader efter rapportperiodens utgång sändas in till länsstyrelsen.

(Jfr
9 kap. 11 § i utredningens förslag.)

Paragrafen,
som i huvudsak överensslämmer med 44 § FL, innehåller grundläggande
bestämmelser om avgivande av delärsrapport.

190

s. 191 Kontrollera mot PDF

Första Slyckel Prop. 1986/87:7

Enligt
delta stycke skall de föreningar som är skyldiga att ha auktoriserad

revisor enligt 8 kap. 5 §
första eller Iredje stycket avge minsl en delårsrap- '

port
om året.

Behovel
av delårsrapport är naturiigtvis mindre - eller hell obefintligt -om
verksamhelsårel omfaltar korlare tid än de normala tolv månadema. Vid
omläggning av räkenskapsåret kan räkenskapsåret vara kortare än lolv månader.
Någon nedre tidsgräns för räkenskapsår finns inte. Av praktiska skäl föreskrivs
i slyckel all delårsrapport endasl skall avges för räkenskapsår som omfattar
mer än tio månader.

Minst
en delårsrapport skall omfalta minst hälften och högsl två tredjedelar av
räkenskapsåret. Härigenom möjliggörs för förelagen alt erhålla en till sin
verksamhet lämpligl avpassad rapportperiod. Varje delårsrapport skall
emellerlid alllid avse verksamhelen från räkenskapsårels början.

Andra
stycket

Enligt
delta stycke åligger det i försia hand styrelsen att svara för
delårs-rapporteringen. Styrelsen kan emellertid uppdra åt verkslällande direktören
att avge delårsrapport, vilkel lorde kunna bidra till alt rapporlen kommer ul
snabbt.

I
andra stycket ges vidare föreskrifier om spridning och offentliggörande av
delårsrapport.

Först
och främst skall rapporten hållas lillgänglig hos föreningen för var och en och
översändas lill medlem som begär del. Avges flera delärsrapporter, gäller
bestämmelserna samtliga rapporter.

För
atl lillgodose offentlighelsintresset föreskrivs också i andra slycket alt
delärsrapporter som avses i första slyckel Iredje meningen, dvs. delårsrapporter
som omfallar minsl hälften och högst två iredjedelar av räkenskapsårel, skall
sändas in lill registreringsmyndigheten. Som framgår av försia stycket Iredje
meningen behöver föreningen endasl upprälla en sådan rapport. Om föreningen
emellertid väljer att upprätta flera sådana rapporter, skall samtliga sändas in
till registreringsmyndigheten. Om föreningen inle iakllar sin skyldighet atl
sända in delärsrapporter, kan registreringsmyndighelen föreskriva vite.
Rapporten skall sändas till registreringsmyndighelen inom två månader efler
rapporlperiodens uigång.

13
§

I
delärsrapporter skall översiktligt redogöras för verksamheten och resullalulvecklingen
i denna saml för investeringar och förändringar i likviditet och finansiering
sedan föregående räkenskapsårs utgång. Vidare skall lämnas beloppsuppgifter om
omsättningen och resultatet före bokslulsdisposilioner och skatt under
rapportperioden. Om del finns särskilda skäl får en ungefäriig beloppsuppgifl
beiräffande resultatet lämnas. Bestämmelserna i 6 § första stycket och 9 §
andra slyckel I och 2 gäller i tillämpliga delar i fråga om delärsrapport.

Om
en koncern är av sädan storiek som anges i 8 kap. 5 § Iredje slycket,

skall moderföreningen i delårsrapporterna, uiöver uppgifter för moderföre- 191

s. 192 Kontrollera mot PDF

ningen,
lämna uppgifter för koncernen molsvarande vad som sägs i första Prop.
1986/87:7 stycket. Uppgifter om omsättning och resultat skall avse beloppen
efler avdrag för interna poster inom koncernen och med hänsyn lagen till g
ap inlernvinsieliminering.

(Jfr
9 kap. 12 och 13 §§ i utredningens förslag.)

Paragrafen
som överensstämmer med 44 a § försia och andra styckena FL anger vilka
uppgifter som skall framgå av en delårsrapport.

Försia
slyckel

I
delta stycke föreskrivs lill en början all i delårsrapport skall lämnas en
översikllig redogörelse för verksamheten och resultatutvecklingen i denna samt
för investeringar och förändringar i likviditet och finansiering under
rapportperioden.

Bestämmelserna
i 9 § andra stycket 1 och 2 om förvaltningsberättelsens innehåll gäller i
lillämpliga delar för delårsrapport. Delta ger ramen för beskrivningen av hur
verksamhelen fortskridit. Obligatoriskt skall sålunda upplysning lämnas om alla
förhållanden som är vikliga för bedömningen av föreningens resullal och
ställning samt händelser av väsentlig betydelse för föreningen, även om de
inträffat efter rapportperiodens slut. Etl kvalitafivi uttalande om
resultatutvecklingen torde vara till fyllest.

Den
översiktliga redogörelsen för invesleringar bör behandla slörre beslutade,
pågående eller avslutade investeringar. Om möjligt bör uppgifter som belyser
respeklive investerings effekt på den totala kapaciteten lämnas och beräknad
tidpunkt för igångsättande m. m. anges.

Likviditets-
och finansieringsförändringar skall också redovisas. Vad angår finansieringen
innebär detta bl. a. atl upplagande av slörre lån m. m. skall anges.
Redogörelse för förändring i föreningens likviditet skall lämnas i form av etl
kvalitafivi uttalande, varvid jämförelse med förhållandet vid föregående
verksamhetsårs slut skall göras. Vid sidan av den beskrivande redogörelsen
skall enligt första stycket också lämnas beloppsuppgift om omsällningssumma och
resultat före bokslutsdisposiloner och skatl under rapportperioden.
Omsältningssumman uppges bmtto.

På
grund av särskilda skäl, t. ex. att man under löpande räkenskapsår inte ulan
betydande personalinsats för inventering o. d. kan få kunskap om lagervärdet
och därmed om rörelseresultatet, kan del förekomma atl vissa föreningar inte
under löpande räkenskapsår kan prestera elt fullständigt underlag för
resultatberäkningen. För sådana fall ges i slyckel möjlighel alt lämna en
uppskattad, ungefärlig beloppsuppgift. Om en resultaträkning inle kan göras upp
för perioden, bör ullalandet i rapporlen om resultatutvecklingen göras mer
utföriigt.

Andra
stycket

För
en sådan koncern vars moderförening är skyldig atl ha auktoriserad

revisor på grund av bestämmelsen i 8 kap. 5 § tredje stycket skall delårs

rapport avges för koncernen. Moderföreningen i en sådan koncem skall 12

s. 193 Kontrollera mot PDF

alltså uiöver uppgifler om
moderföreningen lämna molsvarande informa- Prop. 1986/87:7 tion om
koncernen.

Belopp
avseende koncernen skall naturiigtvis anges med hänsyn tagen 9 kap. lill
koncernföretagens interna mellanhavanden. Erinran härom har inlagils i styckets
andra mening.

I
delårsrapporten bör informalion om koncernen lämpligen för undvikande av
feltolkningar redovisas för sig och alltså klart skild från den som avser
moderföreningen.

14
§

Om
särskilda hinder inle möler, skall i anslulning lill uppgifler enligt 13 § även
lämnas molsvarande uppgifter för samma rapportperiod under det föregående
räkenskapsåret.

Begrepp
och lermer skall i möjlig mån överensstämma med dem som har använts i den
senasl framlagda årsredovisningen.

(Jfr
9 kap. 14 § i ulredningens förslag.)

Paragrafen
överensslämmer med 44 a § Iredje och Qärde styckena FL.

I
paragrafen föreskrivs atl delårsrapporten, om särskilda hinder inte möler,
skall innehålla uppgifler för molsvarande period föregående år. Använda termer
och begrepp bör enligt paragrafen överensstämma med dem som används i senast
framlagda årsredovisning. Genom dessa beslämmelser underlättas bedömningen av
resultatutvecklingen och användningen av delårsrapporten som
konlrollinslramenl för prognoser gmndade på tidigare avgiven årsredovisning.

10
kap. Överskottsutdelning och annan användning av föreningens egendom

Bestämmelserna
i detta kapitel överensslämmer i huvudsak med gällande 10 kap. räll. Som
närmare har utvecklats i den allmänna motiveringen (se avsnitt 2.2) införs
emellerlid termen "överskoltsuldelning" som ell samlande begrepp för
dispositionerna av verksamhelens resultat.

I
del kapilel i aktiebolagslagen som innehåller regler om vinstutdelning och
annan användning av bolagels egendom finns särskilda beslämmelser om förbud för
bolag att lämna penninglån. Några regler om låneförbud har inte tagits in i
förevarande kapilel. Bakgrunden till detla är i korthet följande.

För
ett aktiebolag gäller långtgående begränsningar i möjligheterna att

lämna lån till aktieägare och till vissa andra fysiska och juridiska personer

- det s. k. låneförbudel. Skälet till låneförbudet i aktiebolagsrätten är

främsl alt del har anseits oriktigt atl en person skall kunna driva elt

aktiebolag med den därav följande förmånen av frihet från personligt

ansvar trots all bolagets tillgångar, kanske molsvarande hela aktiekapita

let, består av en fordran på honom själv. Regeln avser sålunda atl molver

ka en urholkning av den säkerhet för aktieägare, borgenärer och anslällda

som reglerna om bolagets bundna kapital vill ge. 193

13
Riksdagen 1986187. I saml. Nr 7

s. 194 Kontrollera mot PDF

Visserligen
är skyddel för föreningsmedlemmar, borgenärer och anställ- Prop. 1986/87: 7 da
i en ekonomisk förening anordnat på i huvudsak samma sätl. Insatskapitalet har
emellertid inte samma betydelse för den ekonomiska föreningen 10 kap. som
akliekapitalet har för bolaget. Anledningen härtill är att insatskapitalet inte
är bundel på samma sätt som aktiekapitalet. Vidare uppgår de insalser som vaije
enskild medlem gör i allmänhel lill relativt blygsamma belopp. I vissa fall
förhåller det sig t. o. m. så att insatserna görs genom att medlemmarna
utfärdar s. k. insatsreverser, som överlämnas lill föreningen. I dessa fall
beslår insalskapitalet i realiteten av föreningens fordringar på medlemmarna.
En annan olikhet ligger i att många föreningars verksamhet bygger på alt
medlemmarna vid behov skall kunna få låna pengar av föreningen. Men vad som
framför allt skiljer föreningen från aktiebolaget är att föreningen måste ha
minst fem (i vissa fall tre) medlemmar, medan i ett akliebolag samtliga aktier
kan ägas av en enda person. Mot den bakgmnden torde man knappast med fog kunna
göra gällande all en motsvarighet till akliebolagslagens låneförbud behövs
också i föreningslagen. Den främsta garantin mot missbruk av det slag som
låneförbudel i akliebolagslagen avser alt stävja lorde nämligen ligga i de
ekonomiska föreningarnas ändamål och uppbyggnad.

I §

Föreningens
medel får belalas ut till medlemmarna endasl enligt bestämmelserna i denna lag
om överskoltsuldelning, återbetalning av medlemsinsalser enligt 4 kap.,
utbetalning vid nedsätlning av medlemsinsatsernas belopp och utskiftning vid
föreningens likvidation. Med överskoltsuldelning avses i detta kapilel

1. gollgörelse
i form av efterlikvider, återbäringar eller liknande som på

grund av rörelsens resullal tillgodoförs medlemmarna men som inle har

räknals in i redovisade årsresultat och

2. utdelningar
frän redovisade årsresultat i form av medlemsåterbäring

eller på annat sätl ( vinstutdelning ).

Att
sladgarna skall innehålla bestämmelser om användningen av vinsl och av behållna
lillgångar vid föreningens likvidalion följer av 2 kap. 2 §.

(Jfr
10 kap. 1 § i ulredningens förslag.)

Paragrafen
som har viss motsvarighet i 18 § första stycket FL innehåller en allmän
bestämmelse om förutsättningarna för alt föreningens medel skall få betalas ut
till medlemmarna.

Första
stycket

Föreningen
får enligt della siycke, som i sak överensslämmer med vad som följer av
gällande rätt, inle lill medlemmama föra över lillgångar i större omfattning
eller i annan ordning än som anges i bestämmelserna om överskoltsuldelning,
återbetalning av medlemsinsatser, nedsättning av medlemsinsatsernas belopp och
om likvidalion.

Förbudei
avser inte bara utbetalning i pengar utan också överföring av

annan egendom. Förbudet avser bara utbetalning till medlemmarna i denna j

s. 195 Kontrollera mot PDF

deras
egenskap. Självfallel finns del inle någol hinder för föreningen all Prop.
1986/87: 7 sluta vanliga avtal med medlemmarna - om köp, anställning etc. -
varvid medlemmen är att belrakla som tredje man. Inom t. ex. lanlbmkskoopera-
10 kap. tionen torde sådana avtal fö. ingå som ett led i föreningens
verksamhel. Skulle någon försöka kringgå ulbeialningsförbudel genom all en mer
eller mindre benefik överföring till medlem maskeras som en vanlig affärstransaktion,
kan emellertid bestämmelserna om olaga utbetalning i 7 § bli tilllämpliga.

Utbeialningsförbudet
riklar sig endasl mol medlemmar. Det kan emellertid påpekas alt en transaktion
mellan föreningen och Iredje man som strider mot föreningsverksamhetens föremål
eller syfte, t. ex. en gåva eller en till formen onerös men i verkligheten
benefik rättshandling i annat fall än som anges i 8 §, kan vara ogiltig enligt
6 kap. 13 och 14 §§. Men den kan bli gilfig, om alla medlemmar samtycker lill
den. Sådant samtycke har dock verkan endast inom ramen för medlemmarnas
dispositionsrätt över föreningens tillgångar, dvs. endasl om transaktionen inte
tar i anspråk andra medel än sådana som föreningen kan utdela som vinst eller i
form av annan gollgörelse på grund av rörelsens resultat.

Andra
stycket

Detta
stycke innehåller en definiiion av begreppel överskoltsuldelning.

Som
framgår av 2 § andra slyckel kan överskollel i en ekonomisk förening delas ut i
form av vinst på medlemmarnas kapitalinsatser. Denna form av fördelning av
föreningens överskoll är emellertid av mindre betydelse därigenom atl
utdelningen har begränsats till gällande diskonto med lillägg av tre
procentenheter på inbetalda insatser. Det normala sättet för fördelning av en
förenings överskott är i slället fördelning efter den omfallning i vilken
medlemmarna har deltagit i föreningens verksamhet. Vanligen sker fördelningen
därvid i form av återbäringar på gjorda inköp från föreningen eller
efteriikvider på gjorda försäljningar till föreningen.

Det
överskoll pä föreningens rörelse som skall belalas ut lill medlemmarna kan
redovisas på tvä olika sätt i föreningens balansräkning. Den ena möjlighelen är
alt överskottet gottskrivs medlemmarna varefter beloppel redovisas som en
föreningens skuld lill dem vid räkenskapsårets uigång. Tillämpas den metoden
uppstår ingen vinsl i balansräkningen, eller också reduceras vinslen i förhållande
till del totala överskottet. Metoden kan användas bara om utdelningar som sker
i form av återbäringar, efteriikvider eller liknande. I punkl 1 avses
gottgörelser som redovisas enligt den nu angivna metoden.

Elt
annal sätl alt redovisa överskottet är att la upp del som vinst i
balansräkningen, en vinst som sedan kan delas ut. 1 punkt 2 avses överskott
som redovisas på detla sätl. Denna redovisningsmelod kan användas oavsett om
utdelningen sker i form av utdelning på kapitalinsatserna eller i form av
återbäringar, efterlikvider eller liknande.

Med
redovisade årsresultat avses i förevarande paragraf både vinst för det senaste
räkenskapsåret och balanserade vinstmedel.

195

s. 196 Kontrollera mot PDF

En förenings skyldighel
alt göra avsällningar lill reservfonden påverkas Prop. 1986/87: 7 inte av
den valda redovisningsmetoden (se 3 § första slycket).

10 kap.

Tredje
slyckel

Enligt
2 kap. 2 § skall en förenings stadgar innehålla bestämmelser om användning av
vinsl och behållna tillgångar vid föreningens likvidation. En erinran om det
har lagils upp i förevarande siycke.

2 §

Vinstutdelning
får inte överstiga vad som i den fastställda balansräkningen och, i fråga om
moderförening, i den fastställda koncembalansräkningen för det senaste
räkenskapsårel redovisas som föreningens eller koncernens fria egna kapital med
avdrag för

1.
det belopp som enligt lag eller
stadgarna skall avsättas lill bundel egel kapital eller, i fråga om
moderförening, det belopp som av det fria egna kapitalet i koncernen enligt
årsredovisningarna för företag inom denna skall föras över till del bundna egna
kapitalet, och

2.
belopp som enligt stadgarna på
annat sätl skall användas för någol annal ändamål än utdelning lill
medlemmarna.

Vinstutdelning
som beräknas på annat sätt än i förhållande till den omfattning i vilken
medlemmarna har deltagit i föreningens verksamhet eller i övrigl lagit denna i
anspråk, får fastställas till högsl en ränla för år på inbetalda
medlemsinsalser som moisvarar det av riksbanken fastställda diskonto som gällde
vid räkenskapsårets uigång med tillägg av tre procentenheter.

(Jfr
10 kap. 3 § i utredningens förslag.)

Paragrafen
som i sak överensstämmer med 18 § första stycket första meningen och andra
stycket första meningen FL innehåller regler om det högsta belopp som får delas
ut till medlemmarna som vinsl. Med vinstutdelning förstås sådana former av
överskoltsuldelning som anges i I § andra slyckel 2.

Försia
slyckel

Av
detta stycke framgår alt förutsättningen för alt vinstutdelning skall få ske är
att en fastställd balansräkning för det senasle räkenskapsårel utvisar frill
egel kapital som överstiger evenluell redovisad föriusl. Innan vinstutdelning
får ske skall dock från det sålunda framräknade fria egna kapitalet dras av vad
som enligt lag eller sladgar skall avsättas till bundet eget kapital.
Bestämmelser om obligalorisk avsällning lill en reservfond flnns i 6 §.
Ytterligare avsällningsskyldighet kan följa av sladgarna. Dessa kan också l.ex.
föreskriva att visst belopp av årels vinsl skall avsättas till annan fond, som
därvid får anses vara bunden. Beslämmelser om innebörden av uttrycken bundet
resp. fritt eget kapital finns i 9 kap. 7 § andra slycket.

En
föratsätlning för atl utdelning skall kunna ske i en moderförening är

all del inte föreligger en utdelningsbar vinst bara hos moderföreningen 196

s. 197 Kontrollera mot PDF

ulan
också hos koncernen i dess helhel. Koncernens vinsl och vad som i Prop.
1986/87: 7 övrigt finns utdelningsbart inom koncernen skall framgå av
koncernbalansräkningen. Vid beräkning av utdelningsbart belopp i en
moderförening 10 kap. måsle alltså avdrag göras för föriusl som denna
balansräkning ulvisar. Dessutom skall avdrag göras för belopp som av del egna
fria kapilalel i koncemen enligt årsredovisningarna för förelag inom denna
skall överföras lill bundet eget kapital. Upplysning i sisinämnda hänseende
skall enligt 9 kap. 11 § Qärde slycket lämnas i moderföreningens förvaltningsberättelse.

Andra
stycket

1
della stycke upptas en regel som begränsar föreningarnas möjligheter att
besluta utdelning i förhållande till inbetalda medlemsinsatser. Sådan utdelning
får fastställas till högst en ränla för år som motsvarar del av riksbanken
faslställda diskonto som gällde vid räkenskapsårets utgång med tillägg av tre
procentenheter. Bakgrunden lill denna uldelningsbegränsning är, som tidigare
nämnts, att överskottet i en förening främst bör fördelas i förhållande till de
Qänster för vilka föreningen har utnytQats av medlemmarna.

3 §

Gottgörelser
som avses i 1 § andra slycket 1 får inte ske i vidare mån än alt föreskriven
avsättning kan göras lill reservfonden.

Överskottsutdelning
får inle ske med så stort belopp atl utdelningen med hänsyn till föreningens
eller koncernens konsolideringsbehov, likviditet eller ställning i övrigl slår
i slrid med god affärssed.

(Jfr
10 kap. 3 § i utredningens förslag.)

Paragrafen
som i sak överensstämmer med 18 § första slyckel andra meningen och tredje
stycket FL innehåller vissa begränsningar i rälien till överskoltsuldelning.

Försia
slyckel

Bestämmelsen
innebär att, när det är fråga om gottgörelser, dvs. sådana former av
överskoltsuldelning som har koslnadsförls, utbetalning inle får ske i vidare
mån än atl föreskriven avsätining kan göras lill reservfonden. Om föreningen i
stället gör sin överskoltsuldelning av vinslmedel, gäller däremot den
inskränkning i rätlen all göra utdelningar som följer av 2 §. Att avsättning
till reservfonden skall beräknas på grundval även av efterlikvider,
återbäringar eller dylikt följer av 6 § första slycket.

Andra
slycket

Här
upptas en generell försiktighetsregel i fråga om överskoltsuldelning.

En
viktig fråga för föreningarna liksom för andra associationer är förela

gets konsolidering. Hänsyn lill konsolideringsbehovel kan las på olika sätl. 197

s. 198 Kontrollera mot PDF

Det kan ske inom ramen för
föreningens avskrivningspolitik så all slora Prop. 1986/87: 7

dolda reserver skapas.
Självfallet kan konsolidering också ske genom

avsättning till fria
fonder. Det kan vara försvarbart alt hela del fria egna 10 kap.

kapital som redovisas
öppet i balansräkningen också delas ut, givetvis

efter del atl evenluell
erforderlig avsättning lill reservfond har gjorts.

Normalt lorde emellerlid
en ganska betydande reservering av vinslmedel

vara påkallad, om
föreningen skall kunna möta försämringar i föreningens

lönsamhel.
Alt möla en nedgång lill följd av konkurrens kan t. ex. kräva

väsenlliga
nyinvesleringar.

I
lagen klargörs atl föreningens konsolideringsbehov måsle beaktas vid
bedömningen av vilken utdelning som skall ske. En annan viktig faktor som
föreningsorganen måste la hänsyn lill i del sammanhanget är föreningens
likviditet. I enlighel härmed anges i stycket att överskoltsuldelning inle, med
hänsyn till föreningens eller koncernens konsolideringsbehov, likviditet eller
ställning i övrigl, får slå i strid mot god affärssed. I den mån föreningen
tillämpar etl syslem som innebär alt gollgörelser belalas ul lill medlemmar
under räkenskapsårel, skall givelvis förevarande regel beaklas vid besiämmande
av föreningens prispolilik. Del strider alltså mol andra slycket, om en
förening under räkenskapsårel belalar ul gollgörelse lill medlemmarna eller för
en sådan prispolilik i förhållande till medlemmarna att konsolideringen av
föreningen motverkas.

Till
omständigheter som också bör beaklas av föreningsorganen — och som läcks genom
det i lagtexten använda uttrycket "ställning i övrigl" -hör
förändringar i föreningens ställning vilka inträffat efter räkenskapsårets
slul. Svårigheler all avytira föreningens produkler kan ha framträtt, en av
föreningen lämnad större kredii kan visa sig bli förluslbringande osv. Sädana
omständigheter kan utvisa all redan i balansräkningen slörre avskrivningar
borde ha gjorls. Men även på annal säll kan de utgöra ett särskilt skäl till
återhällsamhel med utdelning.

4 §

Gottgörelser
och sådan vinstutdelning som beräknas i förhållande lill den omfattning i
vilken någon har deltagit i föreningens verksamhel eller i övrigl lagit denna i
anspråk får lämnas även lill andra än medlemmar.

Även
vinstutdelning av del slag som avses i 2 § andra stycket får lämnas till
innehavare av förlagsandelar. Därvid gäller inte den begränsning i fråga om
utdelningens höjd som anges där.

(Jfr
10 kap. 1 och 3 §§ i utredningens förslag.)

Paragrafen
anger i vad mån överskoltsuldelning får ske till andra än föreningsmedlemmar. I
sak överensslämmer paragrafen med gällande rält (se 17 § 1 mom. första slyckel
andra meningen och 18 § andra stycket andra meningen FL).

198

s. 199 Kontrollera mot PDF

Första stycket Prop. 1986/87:7

10 kap.

Bestämmelsen
innebär atl utbetalningar i form av efteriikvider, återbäringar och liknande
som beräknas med hänsyn lill insatser i eller utnytQande av föreningens
verksamhet får ske även till andra än medlemmar i föreningen.

Andra
stycket

Detta
siycke innehåller en beslämmelse som dessulom tillåter vinstutdelning i form
av insatsränla på föriagsinsatser. I stycket har vidare lagits in en föreskrift
som innebär att begränsningen i 2 § andra slyckel av medlem-sinsalsränlan lill
högst tre procentenheter över diskontot inte gäller utdelning på
föriagsinsatser.

De
allmänna ramar för utdelning flll medlemmarna som anges i 2 och 3 §§ skall
iakttagas även när det gäller utdelningar enligt den paragraf som del nu är
fråga om.

5 §

Föreningsslämman
fattar beslut om överskoltsuldelning. Föreningsstämman fär uppdra äl slyrelsen
att fatta beslut om gottgörelser.

Paragrafen
reglerar vem som skall besluta om överskoltsuldelning. Paragrafen saknar
direkl motsvarighet i FL (jfr dock 57 § 1 mom. andra slycket andra meningen)
men torde ändå överensstämma med vad som nu anses gälla.

I
paragrafen föreskrivs till en början att beslul om överskoltsuldelning fattas
av föreningsstämman. Av 7 kap. 4 § följer att endast en ordinarie
föreningsstämma kan besluta om vinstutdelning. Styrelsens förslag lill
vinstutdelning finns i årsredovisningen, vilken enligt 9 kap. 9 § Iredje
slycket skall i förvaltningsberättelsen innehålla förslag lill dispositioner
beiräffande vinst eller föriusl. Föreningsstämman har möjlighel alt besluta om
såväl högre som lägre vinstutdelning än styrelsen har föreslagit. Beslutar
stämman om högre vinstutdelning än som är tillätet enligt denna lag eller
föreningens sladgar, kan den lill vilken utbetalningen har skelt bli
åierbeialningsskyldig enligt 7 §.

Enligt
paragrafen kan föreningsstämman uppdra ål styrelsen alt besluta om vissa former
av överskoltsuldelning, nämligen gollgörelse. Vad som faller under begreppet
gollgörelse framgår av 1 § andra slycket 1. Det torde i praktiken vara vanligt
att beslutanderätten delegeras lill styrelsen när det är fråga om
överskottsutdelning som utanordnas under löpande räkenskapsår. Även om ett
beslut om gollgörelse har fattals av styrelsen, kommer beslulel under stämmans
prövning i den formen atl slämman skall godkänna balansräkningen där
gotlgörelserna har skuldförts.

Som
framgår av 1 § andra stycket 1 avses med gottgörelser endast vad som
tillgodoförs medlemmarna pä grund av rörelsens resuhat. Del ankommer på
företagsledningen att besluta om andra ersättningar t. ex. normala
affärsmässiga betalningar vid inköp av varor.

199

s. 200 Kontrollera mot PDF

6 § Prop. 1986/87: 7

Till
reservfonden skall avsättas minst fem procenl av den del av föreningens
nettovinst för året som inte går ål för all täcka en balanserad förlust. 10
kap. Vid avsätining till reservfonden skall lill nettovinsten räknas även
gollgörelser. Uppgår reservfonden lill minst Qugo procent av del inbetalda insatskapitalet
behöver sådan avsättning till reservfond som avses i delta stycke inte ske, om
summan av reservfonden och det inbetalda insatskapitalet uppgår aniingen till
minst fyrtio procent av nettovärdet på föreningens tillgångar eller till minst
samma belopp som föreningens skulder enligt balansräkningen. Till reservfonden
skall vidare avsättas det belopp som

1. medlem
vid avgång ur föreningen inle får lillbaka av sina insatser,

2.
förlagsandelsinnehavare inte
får ut vid inlösen av en förlagsinsats,

3.
enligt stadgarna skall avsättas
lill reservfonden,

4.
enligt beslut av
föreningsstämman i övrigt skall föras över från del i balansräkningen
redovisade fria egna kapitalet lill reservfonden.

Reservfonden
får enligt beslut av föreningsstämman sättas ned endasl för all täcka sådan
förlust enligt den fastställda balansräkningen som inle kan läckas av fritl
egel kapital.

Vid
tillämpningen av första stycket skall belopp som i balansräkningen har lagits
upp under rubriken Avsatt lill pensioner inle räknas som skuld i den mån del
översiiger del belopp under vilket posten enligt 7 § första slyckel lagen
(1967: 531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m. inle får nedbringas.

Regeringen
eller den myndighel som regeringen besiämmer får medge en förening eller vissa
grupper av föreningar undanlag hell eller delvis från bestämmelserna i
första-tredje styckena, om det flnns synnerliga skäl lill del med hänsyn till
arten av föreningsverksamhet och övriga omständigheter.

(Jfr
10 kap. 2 § i utredningens förslag.)

Paragrafen
innehåller bestämmelser om avsätining av belopp till reservfond och om
reservfondens användning. Den huvudsakliga nyheten i förhållande till gällande
räll (se 17 § FL) är all avsättningar lill reservfonden alltid skall göras lill
dess atl denna fond motsvarar 20 procenl av del inbetalda insatskapitalet.

Första
slycket

Liksom
enligt gällande rätl föreskrivs en obligatorisk avsättningsskyl-dighel lill
reservfond. Avsällningsskyldighelen bestäms inle bara med hänsyn lill
föreningens vinsl. Även gotlgörelser (I § andra stycket 1) skall beaklas, och
detta oavsett om utdelningen har skell lill en medlem eller till någon annan.

Enligt
17 § 1 mom. andra stycket FL upphör avsällningsskyldighelen

när reservfonden jämle inbetalat insatskapital uppgår till etl belopp som

svarar mol 40 procenl av del bokförda värdel av föreningens lillgångar.

Avsätining behöver inle heller ske om reservfonden lillsammans med

inbetalt insatskapital moisvarar det toiala beloppet av föreningens skulder.

Föreningen har frihet atl upphöra med avsättning till reservfonden då

endera av de nu angivna två förutsättningarna föreligger. Någon ändring i 200

s. 201 Kontrollera mot PDF

förhållande
lill dessa regler har inte gjorls. Enligt FL får emellertid insals- Prop.
1986/87:7 kapitalet aldrig beräknas lill högre belopp än lio gånger
reservfondens belopp. Insatskapitalets slorlek får alltså endasl i begränsad
utsträckning 10 kap. beaklas då det gäller alt bestämma om avsätining till
reservfonden skall få upphöra. Syftet med bestämmelsen är att förhindra alt
avsättningarna till reservfonden blir alltför begränsade. En enklare och
effektivare ordning därvidlag är emellertid att föreskriva att
reservfondsavsättningar alltid skall ske till dess all reservfonden motsvarar
20 procenl av del inbetalda insatskapitalet. En sådan regel lorde leda till en
mera betydande uppbyggnad av reservfonder än del nuvarande systemet. Regeln
ansluter också bättre lill bestämmelserna i akliebolagslagen om alt
obligalorisk avsätining fill reservfond skall upphöra när reservfonden
moisvarar 20 procent av akfiekapitalet. För de ekonomiska föreningarna är det
av särskild vikt att man får lill slånd reservfonder av någon slorlek, eflersom
reservfonden ofta utgör del enda verkligt bundna kapitalet i en förening. (Jfr
prop. 1951: 34 s. 117 foch ILU 1951: 25 s. 32.)

Med
del inbetalda insatskapitalet avses summan av inbetalda medlemsinsatser och
förlagsinsatser (se 5 kap. 1 §).

Andra
stycket

Enligt
pimkl 1 skall till reservfonden alltid läggas vad en medlem vid avgång ur
föreningen inle återfår av sina insatser. I punkt 2 anges att detsamma skall
gälla förlagsinsatser som en förlagsandelsinnehavare inle får ul vid inlösen.

Enligt
punkt 3 är det möjligt all i sladgarna la in beslämmelser om att avsällning
till reservfond skall ske. Avsättningen kan gälla hur stor del av vinsten som
helsl. Det finns inte någon maximigräns för reservfondens storiek i förhållande
till insatskapitalet.

Andra
slyckel innehåller slutligen i punkt 4 en regel om atl föreningsstämman kan
besluta alt belopp skall överföras från det i balansräkningen redovisade fria
egna kapitalet till reservfonden.

Tredje
stycket

Reservfonden
ingår i föreningens bundna kapital. I detla stycke finns regler om när
reservfonden får tas i anspråk. Reservfonden får användas bara för att täcka
föriusl som enligt fastställd balansräkning har uppstått på föreningens
verksamhel och som inle kan ersättas med balanserad vinsl från föregående år
eller med fria fonder. Reservfonden kan alltså inte användas för utbetalning
lill föreningsmedlemmarna, givelvis med undanlag för del fallet atl föreningen
Iräder i likvidalion.

Fjärde
stycket

Enligt
detla stycke skall del belopp som har upplagits under mbriken

Avsatt till pensioner (jfr 19 § bokföringslagen) inte räknas som skuld i den

mån det överstiger det belopp under vilket posten enligt 7 § lagen 201

s. 202 Kontrollera mot PDF

(1967:531) om tryggande
av pensionsutfästelse m. m. inte får nedbringas. Prop. 1986/87:7

Eflersom det överskjutande beloppel fritl kan avföras från skuldposten,

behandlas det inte som en skuld enligt förevarande paragraf 10
kap.

Femte
stycket

Bestämmelsen
i 17 § 3 mom. FL om rätl för regeringen att ge dispens från bestämmelserna om
obligatorisk avsättning lill reservfond och om användning av reservfond har
tagits upp i detla siycke. Uppgiften att meddela dispens kan emellerlid enligt
den nya lagen också anförtros ål en myndighel som regeringen bestämmer.

7 §

Sker
utbetalning lill en medlem eller någon annan i slrid mol denna lag, skall
mottagaren beiala lillbaka vad han har erhållil med ränla beräknad enligt 5 §
räntelagen (1975:635) från det alt utbetalningen erhållits intill dess att
högre ränta skall betalas enligt 6 § räntelagen lill följd av 3 eller 4 § samma
lag. Delta gäller dock inle, om moltagaren hade skälig anledning alt anta atl
utbetalningen uigjorde laglig överskoltsuldelning.

För
den brisl som uppkommer vid återbelalningen ansvarar enligt 13 kap. 1-4 §§ de
som har medverkai lill att besluta om eller verkställa utbetalningen eller lill
att upprätta eller fastställa en oriktig balansräkning som har legal till grand
för beslutet.

(Jfr
10 kap. 4 § i utredningens förslag.)

Paragrafen
innehåller bestämmelser om påföljden av att utbetalning av föreningens medel
sker i slrid mot lagen. I sak överensslämmer paragrafen med 19 § FL men den har
utformats efter mönster av 12 kap. 5 § aktiebolagslagen.

Försia
stycket

I
della siycke föreskrivs till en början atl påföljden av en olaglig utbetalning
är att moltagaren skall lämna lillbaka vad han uppburil. På beloppet skall
betalas ränta enligt 5 § räntelagen (1975: 635), dvs. räntan skall betalas för
år enligt en räntefot som moisvarar del av riksbanken fastställda, vid varje
lid gällande diskontot med lillägg av två procentenheter. Vid dröjsmål skall
ränla utgå med åtta procentenheter utöver diskontot enligt 6 § räntelagen.
Återbäringsskyldigheten enligt stycket gäller även om den olagliga
utbetalningen inte har förorsakat någon skada för borgenärerna därför atl
föreningen, trots att utbetalningen har inkräktat på föreningens bundna
kapital, ändå kan fullgöra sina förpliktelser.

I
andra meningen upptas en bestämmelse om undantag från återbärings

skyldigheten. Om mottagaren hade skälig anledning atl anla, alt utbetal

ningen uigjorde laglig överskoltsuldelning, föreligger inle skyldighet atl

betala lillbaka beloppel. Godlrosregeln omfaltar alla fall då belopp utbeta

las såsom överskottsuldelning utan alt lagens regler därom iakttagils, t. ex.

om utdelning skett utan att föreningsstämman fattat beslut om det eller då 202

s. 203 Kontrollera mot PDF

stämmans
beslut om utdelning av formella skäl är ogiltigt eller undanröjs Prop.
1986/87: 7 efter klander.

Godlrosregeln
gäller bara i fråga om överskoltsuldelning. Om t. ex. 10 kap. ålerbelalning
av insatsbelopp skell ulan all reglerna därom har iakllagils, skall återbäring
alltså ovillkorligen ske. Det skulle alltför mycket äventyra borgenärernas
rätl, om godtroende medlem fick behålla sådana belopp.

Reglerna
om återbäringsskyldighet tar i försia hand sikle på kontanta lagstridiga
utbetalningar. Reglerna täcker emellertid även fall då egendom har överförts i
annan form. De blir således tillämpliga, om en medlem t. ex. säljer en vara
till överpris lill föreningen eller köper för underpris från denna.

Andra
slyckel

I
delta siycke upptas en regel om ansvarighet för sådan brist som kan uppkomma i
ålerbäringsfall.

De
som har medverkat till beslutet om utbetalningen eller verkslällande därav
eller lill upprättande eller fastställande av oriktig balansräkning som har
legat lill grund för beslutet blir enligt slycket ansvariga för en evenluell
brisl enligt bestämmelserna i 13 kap. 1-4 §§ om skadeslåndsskyldighel.
Hänvisningen lill dessa lagrum betyder all slyrelseledamöler, verkslällande
direklören, revisorer och medlemmar blir ansvariga för de belopp som inle kan
återfås från de ålerbäringsskyldiga. 1 objekiivt hänseende krävs endasl att
brist uppkommil vid återbäringen medan det på den subjektiva sidan skall
föreligga uppsåt eller oaktsamhet (enligt 13 kap. 3 § grov oaktsamhet) i
förfiällande till olaglighelen av den ålgärd som grandar ålerbetalningsskyldighel.

Är flera
ersältningsskyldiga, ansvarar de solidariskt. Jämkning kan ske enligt 13 kap. 4
§. Däremot blir reglerna i 5 och 6 §§ nämnda kapitel om lalan mol de ansvariga
inte tillämpliga. Beviljad ansvarsfrihet berör alltså inte ansvarigheten för
brist vid återbäringen, och talan om denna ansvarig-hel - liksom om
återbäringen - kan väckas inom den allmänna preskriptionstiden.

8§

Föreningsstämman
fär besluta om gåvor till allmännyttiga eller därmed jämförliga ändamål, om det
med hänsyn till ändamålens beskaffenhel, föreningens ställning och
omständigheterna i övrigl kan anses skäligt. Styrelsen får för sådana ändamål
endasl använda lillgångar som med hänsyn till föreningens ställning är av ringa
betydelse.

(Jfr
10 kap. 5 § i utredningens förslag.)

De
beslämmelser som denna paragraf innehåller om föreningsstämmans och styrelsens
rätt att disponera över föreningens medel för gåva till allmännyttigt eller
därmed jämförligt ändamål överensstämmer hell med vad som i denna del
föreskrivs i 20 § första stycket andra meningen och 31 § andra meningen FL (jfr
även 12 kap. 6 § aktiebolagslagen).

203

s. 204 Kontrollera mot PDF

Prop. 1986/87:7 11 kap.
Likvidation och upplösning

Reglerna
i delta kapilel bygger i huvudsak på samma principer som gallan- 11 kap. de
rält. Flera nyheter föreslås dock: en ny grund för tvångslikvidation införs (4
§ första stycket 2), likvidatorer skall alllid utses av domstol (7 §),
särskilda likvidationsrevisorer skall inle längre utses (jfr 7 § femte
slycket), föreningsslämman skall under likvidationen fungera enligt samma
regler som lidigare (8 §), flnner likvidatorerna atl föreningen är på obesiånd
och inte kan betala likvidationskoslnaderna skall de ansöka om att föreningen
försätts i konkurs (15 § tredje stycket), likvidaflonen kan i vissa fall avbrytas
och verksamheten återupptas (17 §), avslutas en förenings konkurs med
överskoll skall föreningen träda i likvidation (19 § andra stycket).

En
ekonomisk förening kan upplösas på olika sätt. Vanhgen sker del genom
likvidation. Bestämmelserna om likvidalion ges i detla kapilel. Under
likvidationen avvecklas föreningens verksamhel, dess skulder belalas och
behållna tillgångar utskiftas bland medlemmarna. Likvidationen innebär inle i
och för sig upplösning av föreningen. Även under likvidationen är föreningen
etl bestående rättssubjekt, där visserligen slyrelsen och verkställande
direktören ersatts av likvidatorerna men föreningsstämma och revisorer
fortfarande fungerar. Föreningsorganens rättigheter och skyldigheter är i stora
delar desamma som förut, även om deras uppgifler naturiiglvis förändras och
begränsas därigenom att syftet med likvidationen är alt avveckla föreningens
verksamhet och göra den färdig för upplösning. Därför kan under likvidaflonen
inle ske återbetalning av insalser eller vinstutdelning och som regel inte
heller ändring av sladgarna. Föreningens upplösning bildar slutpunkten i
likvidationsförfarandet och sammanfaller med atl slutredovisning framläggs av
likvidatorerna.

Övriga
sätt på vilka en ekonomisk förening upplöses beskrivs dels i 12 kap. vilkel
gäller fusion, dels i 11 kap. 18 § som ger registreringsmyndighelen befogenhet
alt från regislrel avföra föreningar som kan antas ha upphört med sin
verksamhet. Slutligen är enligt 11 kap. 19 § en förening som har varit försatt
i konkurs i vissa fall atl belrakta som upplöst i och med atl konkursen
avslutas.

Likvidationsreglerna
i delta kapitel står i nära överensslämmelse med

molsvarande regler i aktiebolagslagen. Vissa belydelsefulla skillnader fö

religger dock. Sålunda saknas här bestämmelser om skyldighet för för

ening alt träda i likvidalion när viss del av föreningens insatskapital har

gått föriorat Qfr vid 2 §). Inle heller finns del någon motsvarighet till

akliebolagslagens regler om tvångslikvidation eller inlösen av minoritets-

akfier på lalan av aktieägarminoritet som utsatts för kontinueriigt makt

missbruk av annan aklieägare. De skäl som har anförts för en sådan regel

på aktiebolagsräliens område gör sig nämligen inle gällande med samma

slyrka i fråga om föreningslagstiftningen. En föreningsmedlem har på ett

annat sätl än en minorilelsaktieägare möjlighel all lämna sammanslutning

en och få tillbaka sin insals. Mestadels torde för övrigl den som är medlem

i en förening vara mera beQänt av att föreningen fortsätter sin verksamhet.

I den situalionen är tvångslikvidalion givelvis inle någon ändamålsenlig 204

s. 205 Kontrollera mot PDF

lösning. Här får i slället
den som påstår sig vara utsatt för maktmissbrak Prop. 1986/87:7 lila lill
de allmänna reglerna om skadestånd i 13 kap.

11 kap.

FrivUlig
likvidation

1 §

Föreningsstämman
kan besluta atl föreningen skall träda i likvidation.

Ett
beslut om likvidation är giltigt endast om samtliga röstberättigade har förenat
sig om beslutet eller detta har fatlals på två på varandra följande
föreningsstämmor och på den senare slämman biträtts av minsl två tredjedelar av
de röstande. Längre gående villkor för all beslutet skall bli gilligl får
föreskrivas i sladgarna. Likvidationen inlräder omedelbart eller den senare dag
som föreningsslämman beslular.

Etl
beslut om likvidation kan dock alllid fattas med enkel majoritet, om del gäller
ett beslut enligt 19 § andra slycket eller om det föreligger grund för
tvångslikvidalion enligt 3 eller 4 §. Vid lika röstetal ulgörs stämmans beslul
av den mening som ordföranden biträder. Elt beslul om likvidalion enligt detla
siycke har omedelbar verkan.

(Jfr
11 kap. 1 § i utredningens förslag.)

Paragrafen,
som har motsvarighet i 70 § första stycket FL, innehåller bestämmelser om
frivillig likvidalion.

Försia
stycket

Liksom
enligt gällande lag skall del normall ankomma på föreningsstämma all falla
beslul om likvidalion. Regeln om delta i första slyckel gäller både när
föreningen ulan alt vara skyldig till del önskar träda i likvidalion och när
föreningen av anledning som anges i lagen eller stadgarna kan tvångsvis
försättas i likvidation. När anledning lill Ivångslikvidalion föreligger men
föreningsstämman inle beslular om likvidation, skall enligt 3 och 4 §§ rälien
besluta om likvidalion.

Enligt
lagens lerminologi föreligger en tvångslikvidation endast dä rätten har
beslulal om likvidation. Etl beslut av föreningsstämman om likvidation innebär
alltså alllid en frivillig likvidation, även om grund för tvångslikvidalion
förelåg.

I
7 kap. 8 § andra stycket finns bestämmelser om hur kallelse skall ulfärdas lill
föreningsstämma som skall behandla fråga rörande föreningens försättande i
likvidalion.

Om
fullmäklige har ulsetls och deras befogenhet i nu aktuellt hänseende inte har
inskränkts, skall bestämmelserna i detla kapilel om föreningsstämma och
röstberättigade i stället tillämpas på fullmäkligsammanträde respektive de
fullmäktige. Detta följer av 7 kap. 12 §.

Andra
slycket

Enligt
della stycke fordras för giltigt beslul om likvidation all samtliga

röstberättigade har förenal sig om det eller all beslutet har fallals på två på

varandra följande föreningsstämmor och på den senare slämman biträtts 205

s. 206 Kontrollera mot PDF

av minsl två Iredjedelar
av de röstande. Skälet lill att denna från gällande Prop. 1986/87: 7

rätt hämtade
majoritetsregel har behållits i den nya lagen är att föreningens

likvidation är av sådan
betydelse för medlemmarna all frågan bör grundligt // kap.

övervägas och diskuteras
av dem. 1 stadgarna kan föreskrivas villkor som

går längre än vad som
anges i stycket (jfr 7 kap. 13 § andra stycket). De nu

berörda reglerna gäller
inte vid tvångslikvidalion. Särskilda beslämmelser

för
det fallet finns i tredje stycket.

Beslutar
föreningsslämman om likvidalion enligt andra slycket inträder likvidationen
omedelbart, om inte slämman besiämmer atl likvidationen skall inträda en viss
senare dag. Någon beslämmelse om när beslutad likvidalion senasl skall inträda
har inte lagils upp i lagförslaget. Det torde emellertid ligga i sakens nalur
alt uppskovet inle får göras för långl. Ulan särskilda skäl bör det ej kunna
utsträckas längre än lill nästa räkenskapsår.

Tredje
stycket

Föreligger
grund för tvångslikvidalion, fattas beslut om likvidation med enkel majoritet.
Delsamma gäller vid beslul om likvidalion med anledning av att föreningens
konkurs har avslutats med överskott (se 19 § andra stycket). Även i
konkursfallel föreligger nämligen förutsättningar för tvångslikvidation. Med
enkel majoritet avses att förslaget skall ha samlat mer än hälflen av de
avgivna rösterna. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsrösl. Detta
överensstämmer med de principer som gäller vid omröstning på föreningsstämma
(jfr 7 kap. 13 § första stycket).

Bestämmelserna
i Iredje slyckel är tvingande och gäller alltså även om stadgarna föreskriver
annat. Beslulel om likvidalion enligt Iredje slyckel får omedelbar verkan. Del
är alltså inte möjligt alt föreskriva atl föreningen i en situation där
tvångslikvidation kan komma ifråga skall träda i likvidalion först en viss
senare dag.

Äv
7 kap. 17 § följer atl etl likvidalionsbeslul länder lill efterrättelse oavsett
klandertalan.

2 §

Styrelsen
skall genast lill föreningsslämman hänskjuta frågan huruvida föreningen skall
träda i likvidalion, om del på grund av inträffade föriuster eller av annan
orsak finns anledning atl anla alt föreningens ställning fortgående kommer att
försämras så alt föreningens skulder inle täcks av tillgångarna.

(Jfr
11 kap. 2 § i ulredningens förslag.)

Paragrafen
som i sak överensslämmer med 24 § andra slyckel FL innehåller beslämmelser om
skyldighet för styrelsen atl flll föreningsstämman anmäla en sådan försämring i
föreningens ekonomiska läge all det bör övervägas om inte föreningen bör träda
i likvidation.

FL
innehåller ingen regel som svarar mot aktiebolagsrältens beslämmel

se om skyldighel för bolagel alt träda i likvidation, om viss del av aktieka

pitalet har gått förlorat. Om en förening drivs vidare trots belydande 206

s. 207 Kontrollera mot PDF

kapiialföriusier
kan medlemmarna och andra drabbas av ekonomisk för- Prop. 1986/87: 7 lust. Häri
ligger ingen skillnad i förhållande fill akliebolag. Däremot föreligger en
avgörande skillnad i så måtto att insatskapitalet i en förening 11 kap.
varierar på ett helt annal sätt än aktiekapitalet i ett aktiebolag. Med hänsyn
lill atl insatskapitalet hela liden är föränderiigl blir del svårt och ofta
föga meningsfullt all uppställa en generell regel om tvängslikvidafion vid konstaterad
föriust, helt eller delvis, av insatskapitalet.

Det
skall dock framhållas all en sådan regel kan tillämpas inom vissa delar av
föreningsrörelsen. Så l.ex. innehåller konsumentföreningarnas sladgar en
bestämmelse som innebär atl föreningen skall träda i likvidalion då
insatskapitalet lill två tredjedelar har gått föriorai och bristen inte har
blivit fylld inom tre månader från det att saken anmälls pä föreningsstämma.
Med hänsyn lill alt en motsvarande reglering inte skulle passa för alla lyper
av ekonomiska föreningar har dock någon generell regel av della slag inte
införts. I synnerhet i samband med nybildning av föreningar skulle den
föranleda problem, eftersom del inbetalade insatskapitalet då i allmänhel är
relativt lågl.

I
avsaknad av en likvidalionsregel av det slag som nu har angivils föreskrivs
emellertid i förevarande paragraf att styrelsen i en hotande
insufficienssituation genast lill föreningsslämman skall hänskjuta frågan
humvida föreningen skall träda i likvidalion. Med insufficiens avses det
förhållandet all föreningens skulder inte längre täcks av lillgångama.

Regeln
i denna paragraf har närmast karaktären av exempel på styrelsens förvaltningsplikler.
För att markera alt regeln har samband med frågan om föreningens likvidation på
grund av försämring i dess ekonomiska läge har regeln emellertid lagits upp i
della kapitel.

Bestämmelsen
är lillämplig inle bara i fall där föreningens ställning försämrats till följd
av inträffade föriuster på rörelsen utan också t. ex. om ell stort antal
medlemmar har utträtt ulan alt molsvarande nyrekrytering ägl rum eller om
marknaden för föreningens produkler av någon orsak har väsentligt minskats
eller helt bortfallit.

Atl
styrelsen är skyldig att till föreningsstämma anmäla att föreningens
medlemsantal har gått ned under det i 2 kap. 1 § angivna minimiantalet framgår
av 3 § första slyckel i förevarande kapitel.

Tvångslikvidalion

3§

Om
anlalel föreningsmedlemmar går ned under del lägsla anlal som före

skrivs i 2 kap. I §, skall styrelsen snarast möjligt till föreningsstämman

hänskjuta frågan huruvida föreningen skall träda i likvidation. Inlräder inle

ett lillräckligt anlal medlemmar i föreningen inom tre månader efter det all

antalet har gått ned under del föreskrivna lägsta antalet, skall slyrelsen,

om inle stämman beslular att föreningen skall träda i likvidation, hos rätten

ansöka atl föreningen försätts i likvidalion. En sådan ansökan kan även

göras av en slyrelseledamol, verkställande direktören, en revisor, en före

ningsmedlem eller en innehavare av föriagsandel.

Görs ansökan enligt första stycket, förordnar rätten att föreningen skall 207

s. 208 Kontrollera mot PDF

träda
i likvidation, om del inte under ärendets handläggning i första instans
Prop. 1986/87:7 styrks all del föreskrivna lägsta medlemsanlalel har uppnåtts.

Om
slyrelseledamölerna underiåler atl fullgöra vad som åligger dem yy „ enligt
försia stycket, svarar de och andra som med vetskap om denna underlålenhel handlar
på föreningens vägnar solidariskt för de förpliktelser som uppkommer för
föreningen. Ell sådant ansvar inlräder även för sådana medlemmar som, när
likvidationsplikt föreligger enligt första slyckel, med vetskap om
likvidationspliklen deltar i beslut att fortsätta föreningens verksamhel.
Ansvarighet enligt denna paragraf gäller dock inle för förpliktelser som
uppkommer sedan likvidationsfrågan har hänskjutits till rättens prövning eller
sedan ett lillräckligl antal medlemmar har inträtt efter den lid som anges i
första slycket.

(Jfr
11 kap. 3 § i utredningens förslag.)

Paragrafen
som har motsvarighet i 71 och 75 §§ FL (jfr även 13 kap. 2 § aktiebolagslagen)
innehåller bestämmelser om tvångslikvidation när medlemsantalet går ned under
det föreskrivna.

Första
slycket

Om
anlalel medlemmar går ned under del lägsla anlal som föreskrivs i 2 kap. 1 § -
dvs. fem eller, om medlemmarna är andra föreningar, tre -skall slyrelsen
snarasl möjligt till föreningsstämma hänskjuta frågan huruvida föreningen
skall träda i likvidalion. Om inle ordinarie stämma är nära föreslående, måste
slyrelsen sammankalla extra stämma för atl behandla frågan. Meningen är atl
medlemmarna skall underrättas om föreningens siluaiion. Om slämman emellertid
inle beslular atl föreningen med anledning av nedgången i medlemsanlalel skall
träda i likvidation, får föreningen enligt andra meningen ansiånd till dess all
tre månader har förflutit från del atl minimiantalet underskreds. Inträder inte
tillräckligt anlal medlemmar inom denna tid, skall styrelsen, om stämman inle
fattar likvidationsbeslut, ansöka hos rälien om ivångslikvidalion. Sådan
ansökan kan liksom f n. också göras av en styrelseledamot, en föreningsmedlem
eller en innehavare av föriagsandel men även av verkställande direklören eller
en revisor, vilket är en nyhet.

Andra
slycket

När ansökan enligt
första stycket görs, skall rätten förordna atl föreningen skall träda i
likvidation, om det inle under ärendets handläggning i tingsrätten styrks atl
det föreskrivna lägsta medlemsantalet har uppnåtts. Föreningen kan alltså
undgå tvångslikvidation genom att under ärendets handläggning i tingsrätien
förebringa bevisning om all lillräckligl många nya medlemmar har inträtt.

Tredje slyckel

Delta
siycke innehåller beslämmelser om personligt ansvar för styrelseledamöter
m.fl. Styrelseledamöter som underiåler att fullgöra vad som

208

s. 209 Kontrollera mot PDF

åligger
dem enligt försia stycket och andra som med vetskap om denna Prop. 1986/87: 7
underlålenhel handlar på föreningens vägnar svarar solidariskt för föreningens
uppkommande förbindelser. Även en föreningsmedlem som, när // kap.
likvidationsplikl föreligger enligt första stycket, dvs. när iremånadersliden
har gått till ända, med vetskap om della förhållande dellar i beslul alt
fortsätta föreningens verksamhel kan drabbas av sådanl ansvar. I likhei med vad
som gäller f n. inträder inle personligt ansvar för förbindelser som har
uppkommil sedan lillräckligl antal medlemmar inträtt efter Ire-månadersfrislens
uigång. Då föreligger inte längre grund för tvångslikvidalion. Ansvar bör
emellertid inte heller inträda för förbindelser som har uppkommit sedan
likvidalionsfrägan hänskjutits flll rättens prövning. Stycket har utformats i
enlighel härmed.

Del
bör observeras alt ansvar för styrelseledamöterna inlräder först när de
underiåler atl fullgöra vad som föreskrivs i första slycket. Om de hänskjuter
likvidalionsfrägan till föreningsstämman och, för den händelse denna inle
beslular atl föreningen skall träda i likvidalion, ansöker hos rälien om alt
föreningen skall försällas i likvidalion, har de alltså räll alt ulan
personligt ansvar handla på föreningens vägnar ända fram lill dess alt rätlens
likvidationsbeslul föreligger.

Vid
sidan av de nu berörda reglerna om tvångslikvidationsskyldighet kan allmänna
regler om konkurs, gäldenärsbrotl och skadestånd på grund av sådanl brott bli
av betydelse som skydd för borgenärerna.

4 §

Rätten
skall förordna all föreningen skall träda i likvidation, om

1.
likvidationsskyldighet
föreligger enligt sladgarna,

2.
föreningen är i konkurs som avslutas
med överskott och föreningsstämman inle inom föreskriven tid har fallal beslut
om likvidation enligt 19 §,

3.
föreningen saknar till
registret anmäld behörig slyrelse eller verkställande direkiör som skall
finnas enligt denna lag, eller

4. föreningens
verksamhel drivs på elt sätl som uppenbarligen inte

moisvarar de förutsättningar under vilka registrering har skelt.

Beslut
om likvidalion skall dock inle meddelas, om det styrks atl likvidalionsgrunden
har upphört under ärendets handläggning i försia insians.

Frågor
om likvidation enligt första slycket prövas på anmälan av regislreringsmyndigheten
eller, såvitt avser frägor om likvidation enligt första slyckel 1—3, på ansökan
av styrelsen, slyrelseledamol, verkslällande direktören, föreningsmedlem eller
innehavare av förlagsandel. I de fall som avses i första slycket 2 eller 3
prövas frågan även på ansökan av annan borgenär eller av annan vars rätl kan
vara beroende av alt det finns någon som kan företräda föreningen.

(Jfr
11 kap. 4 § i ulredningens förslag.)

Paragrafen
innehåller övriga likvidalionsgrunder enligt denna lag. Paragrafen har viss
molsvarighet i 71-73 §§ FL (jfr även 13 kap. 4 § aktiebolagslagen).

209

14 Riksdagen 1986187. 1 saml. Nr 7

s. 210 Kontrollera mot PDF

Försia slycket Prop. 1986/87:7

Enligt
punkt 1 skall föreningen träda i likvidafion, om likvidationsskyl

dighel föreligger enligt någon beslämmelse i stadgarna, t. ex. att föreningen P'

skall gå i likvidalion vid en viss lidpunkt eller när en viss händelse inträf

far.

Enligt
punkt 2, som är ny men som har förebild i 13 kap. 4 § försia stycket 2
akliebolagslagen, skall föreningen träda i likvidalion, om den har försatts i
konkurs och konkursen avslulas med överskott. Bestämmelserna i 19 § andra
stycket i delta kapitel förutsätter all föreningsstämman i den situationen
beslular om frivillig likvidalion. Om stämman underiåter atl fatta ett sådant
beslul inom en månad från del alt konkursen avslutades, blir bestämmelserna i
denna punkl lillämpliga (se 19 § andra slyckel).

Enligt
punkt 3 skall föreningen träda i likvidalion, om föreningen saknar till
regislrel anmäld behörig slyrelse eller verkställande direkiör som skall finnas
enligt denna lag. Med uttrycket behörig slyrelse förslås sådan styrelse som
enligt lag och stadgar skall finnas. Alt behörig verkställande direktör inle är
ulsedd eller anmäld lill regislrel är anledning lill tvångslikvidation endast
om verkställande direktör skall finnas enligt 6 kap. 3 §.

Enligt
punkt 4 skall föreningen träda i likvidation, om föreningens verksamhet drivs
på ett sätt som uppenbariigen inte motsvarar de förutsättningar under vilka
registrering har skelt. Regeln - som har en saklig motsvarighet i 73 § FL -
behövs för att avgränsningen mellan aktiebolag och ekonomiska föreningar skall
kunna upprätthållas. Siaten måsle kunna ingripa om en förening, som visserligen
har blivit registrerad på grand av sladgar enligt vilka föreningen formellt
uppfyller lagens krav på ekonomisk förening, börjar driva en verksamhet som
uppenbarligen inte motsvarar de förutsättningar under vilka regisirering skett.
Ingripande enligt denna punkl får emellertid inle enbart ske av del skälel alt
stadgarna anses olämpliga eller oriktigt avfattade. För ell ingripande fordras
all föreningens verksamhet bedrivs på ett sådanl sätt all föreningen uppenbarligen
inle borde ha registrerats, exempelvis på den grunden att föreningen inte är
sådan som avses i 1 kap. 1 §.

En
särskild bestämmelse om befogenheten för likvidatorer som förordnats på grund
av beslul om likvidation enligt denna punkl finns i 11 §.

I
anslulning till de nu behandlade likvidationsgrunderna bör påpekas följande.
Varje aktiebolag är skyldigt atl sända in en avskrift av sin årsredovisning
till registreringsmyndighelen. Enligt 13 kap. 4 § första slycket 4
akliebolagslagen skall elt akliebolag träda i likvidalion, om det inle har sänt
in årsredovisning för någol av de två senaste åren. Eftersom endast ett mindre
antal större ekonomiska föreningar är skyldiga atl alllid sända in en avskrift
av årsredovisningen lill sin regislreringsmyndighet har någon motsvarighet
lill den nyss angivna akliebolagsrätlsliga likvidalionsgrunden inte tagils in i
förevarande lag.

Andra
slycket

Även
om en likvidationsgrund enligt första stycket föreligger när ärendet

anhängiggörs
vid tingsrätten, kan föreningen enligt andra slycket undgå 210

s. 211 Kontrollera mot PDF

Ivångslikvidalion,
om del kan styrkas atl likvidalionsgrunden har upphört Prop. 1986/87: 7

under
ärendets handläggning i tingsrätten. Slycket har förebild i 13 kap.

4 §
andra stycket akliebolagslagen som fick sin nuvarande lydelse år 1978 //
kap.

(se SFS
1978: 272).

Tredje slycket

Enligt detla siycke prövar rälien inle frågan om
tvångslikvidalion självmant utan endast på anmälan av registreringsmyndighelen
eller på ansökan av behörig sökande. Behörig sökande i fall som avses i försia
stycket 1-3 är slyrelsen, styrelseledamot, verkställande direklören,
föreningsmedlem eller innehavare av föriagsandel. I fall som avses i försia
stycket 2 och 3 får ansökan också göras av annan borgenär eller annan vars rält
kan vara beroende av alt del finns nägon som kan förelräda föreningen.

Enligt 73 § FL kunde sådana likvidalionsärenden som avses
i första slyckel 4 anhängiggöras även av jusliliekanslern. Enligt min mening är
del emellerlid tillräckligt att dessa likvidationsärenden kan anhängiggöras av
registreringsmyndigheten. Jag föreslår alltså inle någon molsvarighet i den nya
lagen lill den nämnda bestämmelsen i FL om jusfiliekanslerns talerätl.

Förfarandet hos rätten 5§

Görs ansökan eller anmälan som avses i 3 eller 4 § skall
rätlen genast kalla föreningen samt de föreningsmedlemmar och borgenärer som
vill ytlra sig i ärendet atl inställa sig för rälien på en beslämd dag, då
frågan om skyldighel för föreningen alt träda i likvidalion skall prövas.
Kallelsen skall delges föreningen, om det kan ske på annat sätt än enligt 15-17
§§ delgivningslagen (1970: 428). Kallelsen skall kungöras genom rättens
försorg i Post- och Inrikes Tidningar minst två och högsl fyra månader före
inslällelsedagen.

(Jfr 11 kap. 5 § i utredningens förslag.)

Paragrafen innehåller vissa bestämmelser om
domstolsförfarandel i ärenden om tvångslikvidalion enligt 3 eller 4 §. I övrigt
är lagen (1946: 807) om domstolsärenden tillämplig på elt sådanl ärende.

Paragrafen har motsvarighet i 71-73 §§ FL men har utformats
efter mönsier av 13 kap. 5 § aktiebolagslagen.

Görs ansökan eller anmälan om tvångslikvidation enligt 3
eller 4 § skall rätten genast kalla föreningen saml föreningsmedlemmar och
borgenärer som vill yttra sig i ärendet att inställa sig inför rätten på en
beslämd dag, då frågan om skyldighet för föreningen atl träda i likvidation
skall prövas. Kallelsen skall delges föreningen, såvida upplysning finns om
någon med vilken delgivning kan ske, samt kungöras genom rättens försorg i
Posl- och Inrikes Tidningar minst två och högsl fyra månader före
inslällelsedagen.

När del gäller föreningen skall den i försia hand delges
kallelsen enligt de

beslämmelser i delgivningslagen som avser andra delgivningsformer än

kungörelsedclgivning. Härvid blir 3, 9 och 13 §§ delgivningslagen lillämpli

ga. Kan föreningen inte delges enligt nämnda lagrum, skall emellertid i 211

s. 212 Kontrollera mot PDF

stället för vad som sägs i
delgivningslagen om kungörelsedclgivning be- Prop. 1986/87: 7 slämmelsen om
kungörelse i förevarande paragraf äga flllämpning även såvitt gäller
föreningen. Sådan kungörelse skall under alla förhållanden // kap.
utfärdas. Den har primärt till syfte all ulan personlig delgivning kalla
föreningsmedlemmar och borgenärer lill förhandlingen.

Av
lagtexten framgår att frågan om likvidationsskyldighel skall prövas på grundval
av vad som framkommer vid inställelsen på den bestämda dagen. Någon anledning
att öppna möjlighet alt besluta om uppskov för atl avgöra ärendel vid senare
tillfälle lorde inte föreligga.

Bestämmelserna
i 72 § FL om syssloman i likvidationsärende har inte lagits upp i den nya
lagen. Rätten har nämligen möjlighet att, om så är lämpligt, förordna en god
man med stöd av 4 § lagen om handläggning av domstolsärenden. Gode mannens
uppdrag får anses vara begränsai till åtgärder som krävs för uppdraget att ta
vård om föreningens egendom och bevaka dess angelägenheler samt förelräda
föreningen. Med hänsyn lill gode mannens begränsade befogenheter och den korta
tid hans uppdrag i allmänhet kan omfatta torde del inte vara nödvändigt att
föreskriva all han skall anmälas för registrering.

6§

Har
sökanden haft kosinader för delgivning eller kungörelse samt för expeditioner i
ett ärende enligt 3 eller 4 §, skall kostnaderna betalas av föreningens medel,
om föreningen förpliktas träda i likvidation eller om rätten i annat fall
finner det skäligt. När anmälan har gjorts av registreringsmyndigheten, skall
dessa kostnader betalas av föreningen eller, om föreningen saknar lillgångar,
av staten.

(Jfr
11 kap. 6 § i ulredningens förslag.)

Paragrafen,
som saknar motsvarighet i FL men har förebild i 13 kap. 6 § akliebolagslagen,
ger sökanden och registreringsmyndighelen rält lill ersättning av föreningens
medel för vissa kostnader i samband med ett tvångslikvidationsförfarande. När det
gäller registreringsmyndighelen betalas kostnaderna av staten, om föreningen
saknar tillgångar.

Genomförandet
av likvidation

7 §

När
föreningsslämman har faitat beslul om likvidation skall detla genom stämmans
försorg genast anmälas lill rätten. Denna skall därefler utan dröjsmål utse en
eller flera likvidatorer. En domslol som fattar beslul all föreningen skall
träda i likvidalion skall samlidigt utse en eller flera likvidatorer.
Likvidatorerna träder i styrelsens och verkställande direktörens ställe och har
i uppgifl att genomföra likvidationen.

Om
en förening som har trätt i likvidalion saknar lill regislret anmäld

behörig likvidalor, skall rätten förordna en eller flera likvidatorer efter

anmälan av registreringsmyndigheten eller ansökan av föreningsmedlem,

borgenär eller annan vars rätl kan vara beroende av att det flnns nägon

som kan förelräda föreningen. 212

s. 213 Kontrollera mot PDF

Likvidatorerna
skall genast för regisirering anmäla beslut om likvidation Prop. 1986/87: 7
och förordnande av likvidalor.

Bestämmelserna
i denna lag om slyrelse och slyrelseledamöler lillämpas // ytao. på
likvidatorerna, i den mån annat inte följer av delta kapitel.

Ett
uppdrag alt vara revisor upphör inle genom alt föreningen träder i likvidation.
Bestämmelserna i 8 kap. lillämpas under likvidationen. Revisionsberättelsen
skall innehålla etl uttalande huruvida enligt revisorernas mening likvidationen
onödigl fördröjs.

(Jfr
11 kap. 7 och 10 §§ i utredningens förslag.)

Paragrafen
innehåller beslämmelser om utseende av likvidator. Den har molsvarighet i
gällande rätt (se 70, 71, 74, 76-78, 80, 81, 84, 87 och 95 §§ FL) men har
utformats efter mönsier av 13 kap. 7 § akliebolagslagen. Nyheter i förhållande
till FL är främsl all likvidalor alllid skall ulses av domstol och alt
särskilda likvidalionsrevisorer inte längre skall lillsättas.

Första
stycket

Enligt
FL skall en föreningsstämma eller domslol som beslutar all en ekonomisk
förening skall träda i likvidation utse en eller flera likvidatorer. I
förevarande stycke föreskrivs atl likvidalor alltid skall utses av domstol.
Genom den ordningen erhålls de bäsla garanlierna för alt endast lämpliga
personer ulses för uppdragel. När del gäller de närmare överväganden som bör
ligga till grund för en domstols val av likvidator hänvisas lill prop. 1982/83:
139 s. 13 foch 21 f.

När
likvidationen inträder övergår ledningen av föreningen från slyrelsen och
verkställande direktören lill likvidatorerna. Likvidatorerna ulses atl
genomföra hela likvidationen och tillsätts inte som styrelseledamöterna för en
viss lidrymd.

Andra
stycket

Saknar
en förening som har trätt i likvidation till registret anmälda behöriga
likvidatorer, skall rätten förordna likvidatorer efler anmälan av regislreringsmyndigheten
eller ansökan av medlem, borgenär eller annan vars räll kan vara beroende av
alt det finns någon som kan företräda förening-

Tredje
slycket

Enligt
denna bestämmelse skall likvidatorerna genast för regisirering anmäla beslut
om likvidafion och förordnande av likvidator. Bestämmelsen innebär atl en
föreningsstämmas beslut om likvidation skall anmälas för registrering först
sedan likvidator har förordnals av rätlen.

Fjärde
slycket

Enligt
detta stycke likställs likvidatorerna med styrelseledamöter, om inle

annat
följer av bestämmelserna i della kapilel. Denna beslämmelse skall 213

s. 214 Kontrollera mot PDF

inle förväxlas med
bestämmelsen i försia stycket tredje meningen, där det Prop. 1986/87: 7
sägs alt likvidatorerna träder i styrelsens och verkställande direktörens
ställe. Bestämmelsen i försia stycket anger likvidatorernas funktion. Be-
// kap. stämmelserna i förevarande stycke tar i stället sikte på sådant som
behörig-helsregler, jäv särskilda åligganden osv. Alt likvidatorernas uppgifter
är andra än styrelsens framgår av 11 §.

Av
bestämmelserna i della stycke jämförda med 6 kap. följer bl.a. atl
likvidatorerna är underkastade behörighetsvillkoren för styrelseledamöter
enligt 6 kap. 4 § och jävsreglerna i 6 kap. 10 § saml atl de kan entledigas och
avgå enligt samma regler som för styrelseledamöter. Är likvidatorerna flera, blir
6 kap. 8 § om sammanlräden m.m. tillämplig. Vidare har likvidatorerna rätt alt
gemensaml företräda föreningen och förordna firmalecknare m. m. (6 kap. 11, 13
och 14 §§). Likvidatorernas ansvar regleras enligt 10 kap. 7 § samt 13 kap. 1
och 4 §§. Reglerna om lalan för föreningen mol slyrelseledamöler gäller även
beträffande talan mot likvidatorerna.

Femte
stycket

Enligt
della siycke skall del förhållandel alt föreningen träder i likvidalion inte
beröra elt uppdrag atl vara revisor.

Enligt
gällande lag upphör revisorernas uppdrag när föreningen går i likvidalion, men
i deras slälle inlräder av föreningsslämman utsedda likvidalionsrevisorer.
Rörande dessa gäller i stort sett samma regler som för revisorerna. Del får
emellertid anses lämpligare all de befintliga revisorerna, som kan antas vara
väl insalta i föreningens förhållanden, fortsälter sin verksamhet under
likvidationen. Något val av revisorer fordras därför inte, om inte de nuvarande
revisorernas mandatfld har gått ul. Det finns emellerfid inle något hinder mot
alt de gamla revisorerna entledigas och nya utses, om del skulle finnas
önskvärt.

Revisorernas
kontroll över likvidatorernas förvallning är densamma som deras kontroll över
styrelsens förvaltning. Såsom också framgår av femle slyckel skall bestämmelserna
i 8 kap. tillämpas under likvidationen. Del innebär bl. a. atl minoritetens och
förlagsandelsinnehavarnas rätt alt få revisor ulsedd genom länsstyrelsen (8
kap. 2 §) liksom rätten att få till slånd särskild granskning (8 kap. 17 §)
kvarslår oförändrad under likvidationen. Della är en ändring i förhållande
lill gällande lag, som inte öppnar möjlighel alt få minoritetsrevisor ulsedd
under likvidation.

Hänvisningen
lill 8 kap. medför vidare alt föreskrifter om revisorerna, deras tillsättande
och entledigande, mandatlid och verksamhel skall sökas i 8 kap. De
kvalifikationskrav som enligt 8 kap. 3 § gällde före likvidationen skall
tillämpas även under denna. Särskilda uppgifler under likvidationen tillkommer
revisorerna därigenom all de har atl granska styrelsens och verkslällande
direklörens redovisning enligt 9 § och likvidatorernas slutredovisning (14 §)
saml i förekommande fall avge yltrande om likvidationens upphörande vid beslut
om återupptagande av föreningens verksamhet (17 §).

Enligt
sista meningen i detla siycke skall revisionsberättelse som avser

likvidatorernas förvallning innehålla uttalande huruvida enligt revisorer- 214

nas
mening likvidationen onödigt fördröjs.

s. 215 Kontrollera mot PDF

8 § Prop. 1986/87:7

I
fråga om föreningsstämma under likvidationen skall bestämmelserna i

denna lag om
föreningsstämma tillämpas, i den mån annal inte följer av il kap.

detta kapilel.

(Jfr
11 kap. 8 § i ulredningens förslag.)

Paragrafen
som innehåller bestämmelser om föreningsstämma under likvidation har viss
motsvarighet i 82 § FL men har utformats efler möns-ler av 13 kap. 8 §
akfiebolagslagen.

I
fråga om föreningsstämma under likvidationen gäller enligt paragrafen
bestämmelserna i denna lag om föreningsstämma, i den mån annal inte följer av
della kapilel. Föreningsstämman skall under likvidationen fungera enligt samma
regler som tidigare. Det betyder bl.a. alt ordinarie föreningsstämma skall
hållas inom den lid som anges i 7 kap. 4 § med iakttagande även av närmare
tidsangivelse, om sådan finns i stadgarna. Föreningsstämmans befogenheier
begränsas dock av att den egenlliga föreningsverksamheten upphör. Sålunda kan
föreningsslämman inte fatta gilliga beslut rörande vinstutdelning.
Föreningsslämman får vidare anses vara förhindrad alt besluta om ändring i
sladgarna, såvida inte en sådan ändring kan anses påkallad även under
likvidationen. Det torde dock bli fallet ytterligt sällan. Att likvidationen
inle hindrar beslut om fusion anges i 12 kap. 1 §. Föreningsstämmans befattning
med frågan om ansvarsfrihet åt likvidatorerna behandlas under 14 §.

9§

När
föreningen har trätt i likvidation skall styrelsen och verkslällande direktören
genast avge en redovisning för sin förvaltning av föreningens angelägenheter
under den tid för vilken redovisningshandlingar inle fömt har lagts fram på
föreningsstämma. Redovisningen skall läggas fram på föreningsstämma så snart
del kan ske. Bestämmelserna om årsredovisning och revisionsberätlelse skall
tillämpas.

Om
liden även omfattar del föregående räkenskapsårel, skall en särskild redovisning
avges för detta år. I en moderförening skall denna särskilda redovisning även
omfatta koncernredovisning.

(Jfr
11 kap. 9 § i utredningens förslag.)

Paragrafen
innehåller beslämmelser om styrelsens och verkställande direklörens redovisning
sedan en förening har trätt i likvidation. Paragrafen har viss motsvarighet i
81 § FL men har utformats efler mönsier av 13 kap. 9 § aktiebolagslagen.

Första
slycket

När
föreningen har trätt i likvidation skall slyrelsen och verkslällande

direklören genast avge redovisning för sin förvallning av föreningens ange

lägenheler under den tid för vilken redovisningshandlingar inte förut har

lagts fram på föreningsstämma. Redovisningen skall läggas fram på för

eningsstämma sä snart del kan ske. Redovisningen skall göras upp enligt 215

s. 216 Kontrollera mot PDF

reglerna
om årsredovisning. Bestämmelserna om årsredovisning och revi- Prop.
1986/87: 7 sionsberällelse, om deras flllhandahållande och om handläggningen på
stämman lillämpas därvid. Det betyder all föreskrifterna i 7 kap. 4 § och 11
kap. 8 § Qärde stycket, 8 kap. 10 § saml 9 kap. skall iakttas.

Andra
stycket

Reglerna
om koncernredovisning förutsälter alt koncernföretagen normalt har samma
räkenskapsår. Eftersom den redovisning som avses i denna paragraf vanligtvis
gäller endast del av räkenskapsår blir koncernredovisning i princip inte
aktuell i samband med likvidalion. Omfaltar liden även föregående räkenskapsår,
skall dock en särskild redovisning, som i en moderförening även omfattar
koncernredovisning, avges för nämnda år. Såvitt gäller den perioden bör
nämligen parallella räkenskapsår föreligga.

10
§

Likvidatorerna
skall genast söka kallelse på föreningens okända borgenärer.

(Jfr
11 kap. 10 § i ulredningens förslag.)

I
paragrafen föreskrivs en skyldighel för likvidatorerna alt genast söka kallelse
på okända borgenärer. Bestämmelsen överensstämmer med vad som gäller enligt 83
§ FL.

Innebörden
av att åtgärden skall vidtas genast är atl, när rätten har förordnat om
likvidalion, kallelse på okända borgenärer skall sökas utan hinder av att
beslutet inte har vunnit laga kraft. Om likvidationen har beslulals av
föreningsslämman, skall den klanderfid som föreskrivs i 7 kap. 17 § inte
avvakias (jfr vad som anförs i del följande i specialmotiveringen till 17 §).

Verkan av all en
fordran inle anmäls inom föreskriven lid efter kallelse på okända borgenärer är
i princip all borgenären i fråga förlorar rätlen alt kräva ul fordringen (se 6
§ lagen, 1981:131, om kallelse på okända borgenärer).

11
§

Likvidatorerna
skall så snart det kan ske genom försäljning på offenflig auktion eller på
annat lämpligt sätt förvandla föreningens egendom till pengar, i den mån det
behövs för likvidationen, samt beiala föreningens skulder. Föreningens rörelse
får fortsättas, om del behövs för en ändamålsenlig avveckling eller för alt de
anställda skall få skäligt rådmm för atl skaffa sig nya anställningar.

Om rätten har beslutat om
likvidalion enligt 4 § första slyckel 4, får likvidatorerna inte utan särskilt
fillstånd av föreningsstämman avyttra föreningens egendom på annat sätl än
genom försäljning på offenflig auktion. Till dess beslut enligt 4 § första
stycket 4 har vunnii laga kraft får likvidatorerna inte utan stämmans samtycke
vidta några likvidationsål-gärder ulan endast vårda föreningens egendom och bevaka
dess angelägenheter.

216

s. 217 Kontrollera mot PDF

(Jfr 11 kap. 11 § i
ulredningens förslag.) Prop. 1986/87:7

Paragrafen
innehåller bestämmelser om likvidatorernas åliggande all avveckla föreningens
verksamhet. Försia slycket har viss motsvarighet i // kap. 84 § första och
andra slyckena FL men har utformats efter mönsier av 13 kap. 11 §
akliebolagslagen. Andra stycket i förevarande paragraf överensstämmer i sak
med gällande rätt (se 84 § andra stycket FL).

Första
stycket

Likvidatorerna
skall så snart del kan ske genom försäljning på offenllig auktion eller på
annat lämpligt sätl förvandla föreningens egendom lill pengar, i den mån det
fordras för likvidationen, samt betala föreningens skulder.

I
vissa fall kan det vara onödigl eller olämpligt att förvandla egendom till
pengar. Är alla rättsägare ense om all egendomen kan utskiftas direkt sådan den
är, behöver förvandling till pengar inle ske. Egendom som kan anses i huvudsak
likvärdig med pengar, såsom värdepapper, behöver inle förvandlas lill pengar,
om egendomen kan fördelas i lika lotter mellan medlemmarna.

Likvidatorerna
har, med de inskränkningar som följer av andra stycket, rätt alt relativt frilt
bedöma när realisation skall ske. Föreningens rörelse får sålunda fortsättas,
om del behövs för en ändamålsenlig avveckling. Likvidatorerna har dessutom
möjlighel att fortsätta rörelsen, om det behövs för att de anställda skall få
skäligl rådrum all skaffa sig ny anställning. Ett uppskov med avvecklingen får
dock inte bli alltför långvarigt med hänsyn till syftet med själva
likvidalionsförfarandet. Jfr även 7 § femte slyckel.

Andra
slyckel

I
della stycke föreskrivs i överensstämmelse med vad som gäller f n. vissa
inskränkningar i likvidatorernas befogenhet i sådana fall där rätten beslutat
om likvidalion enligt 4 § första slycket 4. Har sådant beslut meddelals, skall
sålunda föreningens egendom säljas pä offenllig auktion, om inte slämman medger
annal. Till dess beslutet har vunnit laga kraft får likvidatorerna över huvud
laget inte vidta likvidationsåtgärder utan stämmans samtycke. Elt undanlag från
denna regel kan följa av bestämmelsen i samma stycke att likvidatorerna skall
vårda föreningens egendom och bevaka dess angelägenheter även innan beslutet
har vunnii laga krafl. Om del är fråga om egendom som kan undergå snabb och
väsenllig värdeminskning, får likvidatorerna - i krafl av sin vårdnadsplikt -
anses berätflgade att sälja egendomen utan att avvakta stämmans samtycke.

Enligt
gällande lag fär likvidatorerna inle utan särskilt tillstånd av för

eningsstämman avyttra föreningens fasta egendom på annat sätt än genom

försäljning på offentlig auktion. Någon motsvarighet till den regeln har inte

tagils upp i denna lag. Anledningen härtill är för del försia all förslaget
inle

heller innehåller någon regel som inskränker styrelsens rält att ulan stäm

mans samtycke avyttra eller inleckna föreningens fasta egendom. Sådana 217

s. 218 Kontrollera mot PDF

åtgärder
faller sålunda enligt förslagel under styrelsens allmänna befogen- Prop.
1986/87: 7 heler, och eflersom likvidatorerna Iräder i styrelsens slälle bör de
ha samma rätt som slyrelsen i delta hänseende. Del andra men inle mindre II kap.
viktiga skälet är att det inle sällan kan visa sig avsevärt gynnsammare för
föreningen att dess fasta egendom säljs på annat sätt än på offentlig auktion.
Vad som närmasl kan komma ifråga är här överlåtelse till någon som vill överta
föreningens samtliga tillgångar för att driva rörelse av samma eller liknande
slag som föreningen. Evenluelll kan en myndighel vara engagerad vid ell sådant
överlagande av lokaliserings- eller sysselsättningspolitiska skäl.

12
§

Likvidatorerna
skall för varje räkenskapsår avge en årsredovisning, som skall läggas fram på
den ordinarie föreningsslämman för godkännande. I fråga om likvidatorernas
redovisning och dess behandling på föreningsstämman lillämpas inle 7 kap. 4 §
andra slyckel 1 och 2, 9 kap. 9 § andra stycket 7,9 § tredje och Qärde styckena
samt 10 och 11 §§.

I
balansräkningen tas det egna kapitalel upp i en post, varvid insatskapitalet
anges inom linjen och i förekommande fall delas upp på medlemsinsatskapital
och förlagsinsatskapital.

Ingen
tillgång får las upp lill ett högre värde än den beräknas inbringa efter avdrag
för försäljningskostnaderna. Om en lillgång kan beräknas inbringa ett
väsentligt högre belopp än det värde som har tagits upp i balansräkningen eller
om för en skuld eller en likvidalionskoslnad kan beräknas åtgå etl belopp som
väsenfligt avviker från den redovisade skulden, skall vid tillgängs- eller
skuldposten del beräknade beloppet anges inom linjen.

(Jfr
11 kap. 12 § i ulredningens förslag.)

Paragrafen
innehåller bestämmelser om årsredovisning under likvidation. Paragrafen har i
viss mån motsvarighet i gällande rätt (se 83 § andra stycket, 86 § och 87 §
andra slyckel FL) men har utformats efter mönsier av 13 kap. 12 §
aktiebolagslagen.

Första
stycket

Enligt
7 § Qärde slyckel gäller beträffande likvidatorerna samma regler som
beträffande styrelse, i den mån inle annat följer av detta kapilel. I enlighet
därmed skall likvidatorerna enligt förevarande siycke lägga fram årsredovisning
på ordinarie föreningsstämma. Eflersom denna redovisning emellertid inle, såsom
under föreningens normala verksamhet, skall ligga till grund för besiämmande av
vinsl eller förlust och evenluelll för utdelning eller annan disposition över
vinsten, krävs inte någon formlig fastställelse av balansräkningen och
resultaträkningen, ulan stämman skall endasl godkänna eller inte godkänna
årsredovisningen.

Däremot
skall frågan om ansvarsfrihet ål likvidalor las upp till behand

ling och avgörande på den ordinarie föreningsstämma där årsredovisning

en har framlagts. Liksom styrelsen framlägger således även likvidatorerna

en årsredovisning som granskas av revisorerna. Atl ansvarsfrihet kan 218

s. 219 Kontrollera mot PDF

beviljas likvidator för
elt räkenskapsår i sänder är en nyhet i förhållande lill Prop. 1986/87:7

gällande lag, som i princip utgår från att ansvarsfrihet beviljas först när

likvidationen är slutförd. 11 kap.

Redovisningens
form under likvidationen skall vara densamma som före denna. Sålunda skall bl.
a. resultaträkning ingå i redovisningen, vilket inle krävs i gällande lag.
Skälet härtill är atl det är en fördel att årsredovisningen efter likvidation
har samma form som dessförinnan. Man får bl.a. en form för redovisningen som är
välkänd både för den som skall upprätta den och för läsarna. Uppgifter om
nedskrivningar saml om vinsl eller föriusl på avyllringar av föreningens
lillgångar får en lämpligare form genom atl las in i resultaträkningen än när
de lämnas endasl i en förvaltningsberättelse, vilket sker enligt gällande lag.
Slutligen uppnås en kontinuitet med föreningens redovisning före
likvidationen. Den balansräkning som ingår i styrelsens slutredovisning enligt
9 § ger ingångsvärden för redovisningen under likvidationen, varigenom
medlemmarna får en möjlighel alt överblicka alla förändringar i del egna
kapitalet inlill likvidationens avslulande.

Med
hänsyn till styrelsens skyldighel alt upprätta en balansräkning i sin
slutredovisning inför likvidationen har gällande lags beslämmelse om skyldighel
för likvidatorerna alt upprälla en särskild, ingående balansräkning fått ulgå.

Del
kan tänkas förekomma alt någon slutredovisning enligt 9 § inle blir framlagd,
t. ex. då föreningen saknar styrelse. I sådanl fall får del ankomma på
likvidatorerna själva atl upprälla erforderliga handlingar angående föreningens
ställning vid likvidationens början. Någon utirycklig beslämmelse om det torde
inte behövas.

Frän
huvudregeln atl årsredovisningen skall upprättas enligt samma regler som före
likvidationen görs dock i första slyckel undantag för några av föreskrifterna
rörande innehållet i förvaltningsberältelsen. Sålunda fordras inte uppgifl
enligt 9 kap. 9 § andra slycket 7 om medeltalet under räkenskapsåret anställda
eller om vissa löner och ersättningar. Förslag enligt tredje stycket nämnda
paragraf lill disposition beträffande vinsl eller förlust skall inle lämnas,
och finansieringsanalys enligt Qärde stycket nämnda paragraf skall inte
upprättas i större föreningar. Inte heller blir reglerna i 9 kap. rörande
koncernförhållanden lillämpliga.

Av
7 § femle stycket framgår atl reglerna om revision skall tillämpas även under
likvidationen. Bestämmelserna i 9 kap. 3 § om offentliggörande av
årsredovisning och revisionsberätlelse gäller även den av likvidatorerna
framlagda årsredovisningen jämle revisionsberättelsen. Föreskriften i samma
paragraf om påteckning av bevis rörande fastställelse av balans-och
resultaträkning och rörande föreningsstämmans beslul beträffande vinst eller
förlust kan dock givelvis inle tillämpas.

Andra
slycket

Föreningen
får redovisa del egna kapilalel i en enda post varvid insatskapi

talet anges inom linjen, i förekommande fall uppdelat på medlemsinsatska

pital och förlagsinsatskapilal. Att det egna kapitalel får redovisas i en enda

posl sammanhänger med all det under likvidationen inle är nödvändigt all 219

s. 220 Kontrollera mot PDF

kunna
urskilja utdelningsbara poster i balansräkningen. Någon uppdelning Prop.
1986/87: 7 mellan frill och bundet eget kapital behöver därför inte göras.
Posten egel kapital framkommer såsom skillnaden mellan lillgångar och skulder.
Upp- // kap. gifterna om insalskapitalet kan vara av intresse för beräkningen
av andelen per insats i de behållna tillgångarna. Som framgår av 5 kap. 3 § har
innehavarna av förlagsandelar rätt alt så långt överskottet räcker få
förlagsinsatserna inlösta innan utbetalning sker för andra ändamål.

Tredje
stycket

För
ekonomiska föreningar flllämpas de allmänna värderingsreglerna i
bokföringslagen. Om likvidation pågår, finns det emellerfid behov av särskilda
balansvärderingsregler. Tillgångarna skall i regel avyttras vid likvidationen.
De bör därför inte få tas upp lill högre värde än det beräknade
försäljningsvärdel efler avdrag för försäljningskostnaderna. Regeln om della i
första meningen har egenflig betydelse för anläggningslillgångar. Nedskrivning
skall sålunda i förekommande fall ske lill detta maximivärde, och denna
nedskrivning liksom förekommande justeringar av bokförda skulders värde kommer
lill synes i resultaträkningen för det första likvidationsåret.

Till
följd av del principiella förbudei atl skriva upp värdel på anläggningstillgångar
kan emellertid vissa tillgångar komma alt tas upp lill värden som understiger
vad flllgången enligt likvidatorernas beräkning kan komma att inbringa. Då det
är av intresse för medlemmarna att snarast kunna åtminstone ungefärligen bedöma
slutresultatet av likvidationen, föreskrivs i andra meningen atl slörre
övervärden av della slag skall anges genom atl del beräknade värdel uppges inom
linjen. Därvid bör givetvis beaklas de Ankommande skattekostnader som kan bli
aktuella, om tillgångarna kan realiseras till de beräknade värdena, antingen så
atl värdena anges efter avdrag för skall eller så atl motsvarande skatt tas upp
inom linjen på skuldsidan.

Beiräffande
skulderna finns en motsvarande regel om informalion inom linjen. Den regeln
gäller även likvidationskoslnaderna. I möjligaste mån bör beloppet för
återstående sådana kosinader uppskattas och las upp bland skulderna i
balansräkningen. Eflersom delta ibland kan möta svårigheter finns möjlighet
enligt stycket atl lämna uppgifl om dessa kosinader inom linjen, vilkel gör det
lättare alt ange deras storlek mera ungefärligt.

13 §

När
den i kallelsen på okända borgenärer beslämda anmälningsliden har gått ut och
alla kända skulder blivit betalda, skall likvidatorerna skifta föreningens
behållna tillgångar. Om någol skuldbelopp är tvisligt eller inle förfallet flll
belalning eller av annan orsak inle kan belalas, skall så myckel av föreningens
medel som kan behövas för denna belalning behällas och återstoden skiftas.

De
föreningsmedlemmar eller innehavare av förlagsandelar som vill

klandra skiftet skall väcka lalan mol föreningen senasl tre månader efter

del alt slutredovisning lades fram på föreningsslämman. 220

s. 221 Kontrollera mot PDF

Om en medlem eller
innehavare av en förlagsandel inte inom fem år efter Prop. 1986/87: 7 det
atl slutredovisning lades fram på föreningsslämman har anmält sig för att lyfta
vad han erhållil vid skiftet, har han föriorai sin räll lill delta. Om /; k(p
medlen är ringa i förhållande lill de skiftade tillgångarna, kan rätten på
anmälan av likvidatorerna förordna atl medlen skall tillfalla allmänna arvsfonden.
1 annat fall skall 16 § tillämpas.

(Jfr
11 kap. 13 § i utredningens förslag.)

Paragrafen
innehåller bestämmelser om skifte av föreningens behållna tillgångar.
Paragrafen överensstämmer i huvudsak med gällande rält (se 84 § första slycket
och 88 § första, iredje och Qärde styckena FL) men har utformats efler mönsier
av 13 kap. 13 § akliebolagslagen. En nyhet i förhållande till FL är
bestämmelsen i Iredje stycket om atl ringa lillgångar under vissa
förutsättningar kan tillfalla allmänna arvsfonden.

I
anslulning lill denna paragraf bör erinras om bestämmelserna i 10 kap. 7 §. Där
regleras återbetalnings- och skadeslåndsskyldighel lill följd av utbetalningar
i strid med denna lag.

Försia
slycket

När
den i kallelsen på okända borgenärer bestämda anmälningstiden har gåll ul och
alla kända skulder blivit betalda, skall likvidatorerna skifta föreningens
behållna tillgångar. Om någol skuldbelopp är tvisligt eller inle förfallet lill
betalning eller av annan orsak inle kan belalas, skall erforderliga medel
hållas inne och återstoden skiftas.

Med
uttrycken skifte eller skifta åsyftas fastställande av vad som skall flilkomma
varje föreningsmedlem eller föriagsandelsinnehavare, inle det faktiska
utlämnandet av skifteslotterna. Detta ullämnande kan komma alt dröja korlare
eller längre tid beroende på när vederbörande lyfter vad han har erhållit.

I
5 kap. 3 § anges vilken rätt förlagsandelsinnehavarna har vid skiftet.

Andra
stycket

Enligt
detla stycke kan en medlem eller förlagsandelsinnehavare, som anser att han vid
skiftet inte har fåll vad han har rätt lill, inom tre månader från del
slutredovisningen med den där ingående redogörelsen för skiftet lades fram på
föreningsstämma väcka lalan mot föreningen. Om sådan talan vinner bifall,
betyder det atl skiftet ändras. Det kan medföra atl den i skiftet angivna
lotten för någon eller flera av de övriga medlemmarna eller föriagsandelsinnehavarna
minskar. Enligt 10 kap. 7 § föreligger då återbelalningsskyldighet. Ansvar för
brist vid återbetalningen kan åligga likvidatorerna och även medlemmar som har
medverkai till det oriktiga skiftet.

Tredje
slyckel

Har
en medlem eller föriagsandelsinnehavare inte inom fem år efter det
slutredovisningen framlades på föreningsstämma anmält sig för att lyfta

s. 222 Kontrollera mot PDF

vad han erhållit vid
skiftet, har han enligt tredje stycket förlorat sin rätl Prop. 1986/87:7
därtill. Är medlen ringa i förhållande till de skiftade tillgångarna, kan
rätten på anmälan av likvidatorerna förordna alt de skall tillfalla allmänna
arvs- // kap. fonden. I annat fall skall likvidationen fortsättas.

14
§

När
likvidatorerna har fullgjorl silt uppdrag, skall de så snart det kan ske avge
en slutredovisning för sin förvaltning genom en förvaltningsberättelse som
avser likvidationen i dess helhel. Berättelsen skall även innehålla en
redogörelse för skiftet. Till berättelsen skall fogas redovisningshandlingar
för hela likvidationsliden. Berättelsen och redovisningshandlingarna skall
avlämnas till revisorerna. Dessa skall inom en månad därefter avge en
revisionsberätlelse över slutredovisningen och förvaltningen under likvidationen.

Efter
del att revisionsberättelsen har avlämnats lill likvidatorerna skall dessa
genast kalla föreningsmedlemmarna till en föreningsstämma för granskning av
slutredovisningen. Slutredovisningen med bifogade redovisningshandlingar och
revisionsberättelsen skall hållas lillgängliga och sändas till medlemmar och
innehavare av förlagsandelar enligt bestämmelserna i 7 kap. 8 § Qärde stycket
saml läggas fram på stämman. Föreskrifterna i 7 kap. 4 § andra slyckel 3 och
tredje slyckel om beslut på föreningsstämma om ansvarsfrihet för
slyrelseledamöterna och verkslällande direklören skall tillämpas på
likvidatorerna.

(Jfr
11 kap. 14 § i ulredningens förslag.)

Paragrafen
innehåller bestämmelser om likvidatorernas slutredovisning. En nyhet är
föreskriften i andra slycket om förlagsandelsinnehavarnas rätl att få tillgäng
till slutredovisningen. En annan nyhet i samma siycke är regeln om
ansvarsfrihet för likvidatorerna. I övrigt överensstämmer paragrafen i
huvudsak med 89 § FL. En akliebolagsrättslig molsvarighet finns i 13 kap. 14 §
aktiebolagslagen.

Försia
stycket

Sedan
likvidatorerna fullgjort sitt uppdrag, skall de så snarl del kan ske avge en
slutredovisning för sin förvallning genom en förvaltningsberättelse rörande
likvidationen i dess helhel. Berättelsen skall även innehålla en redogörelse
för skiftet, dvs. fastställandet av vad som skall ulfalla på varje insals. På
grundval av slutredovisningen får medlemmar och förlagsandelsinnehavare bedöma
om de enligt 13 § andra slyckel vill klandra skiftet inom tre månader från
slutredovisningens framläggande på föreningsstämma. Om skiftet hell eller
delvis verkställts genom utbetalning när redovisningen avges, bör del framgå
av slutredovisningen.

Vid
förvaltningsberättelsen skall fogas redovisningshandlingar för hela
likvidationsliden. Berättelsen och redovisningshandlingarna skall avlämnas
till revisorerna. Dessa skall inom en månad därefler avge revisionsberättelse
över slutredovisningen och förvallningen under likvidationen.

222

s. 223 Kontrollera mot PDF

Andra stycket Prop. 1986/87:7

När
likvidatorerna har fått revisionsberättelsen skall de genast kalla med

lemmarna flll en föreningsstämma för granskning av slutredovisningen. 'P'

Förvaltningsberättelsen med bifogade redovisningshandlingar och revi

sionsberällelsen skall på del säll som anges i 7 kap. 8 § Qärde slyckel

tillhandahållas medlemmama och förlagsandelsinnehavarna före stämman,

saml läggas fram på denna. Hänvisningen till 7 kap. 4 § andra stycket 3

och tredje stycket innebär dels att frågan om ansvarsfrihet för likvidatorer

nas åtgärder efter det föregående räkenskapsårels slut skall behandlas

samtidigt som redovisningen granskas, dels alt en minoriiei som represen

terar minsl en tiondel av samtliga röstberättigade kan påfordra uppskov till

fortsall stämma med beslul i ärende rörande ansvarsfrihet åt likvidatorer

na. Reglerna om minoritetens rätt all på föreningens vägnar föra lalan mol

styrelseledamöter och verkställande direktör tillämpas nämligen även på

Hkvidalorerna (jfr 15 § andra slycket).

15
§

När
likvidatorerna har lagt fram slutredovisningen, är föreningen upplöst. Delta
förhållande skall genast anmälas för registrering.

En
tiondel av samtliga röstberättigade kan dock begära hos likvidatorerna atl en
föreningsstämma inkallas för atl behandla frågan huruvida lalan skall väckas
enligt 13 kap. 5 §. Därvid lillämpas 7 kap. 7 § andra meningen.

Om
likvidatorerna finner alt föreningen är på obesiånd och inle kan betala
likvidationskoslnaderna, skall de ansöka om alt föreningen försätts i konkurs.

(Jfr
11 kap. 15 § i ulredningens förslag.)

Paragrafen
innehåller bestämmelser om när föreningen skall anses upplöst efter
likvidation och om konkurs i visst fall efter likvidation. Försia slyckel
överensslämmer i sak med 90 § försia slycket FL. I övrigt saknar den paragraf
som det nu är fråga om direkl motsvarighet i FL. Paragrafen har utformats efter
mönster av 13 kap. 15 § aktiebolagslagen.

Första
slyckel

Enligt
della siycke är föreningen upplöst när likvidatorerna har lagt fram
slutredovisningen på föreningsstämman. Anmälan härom för registrering skall
göras genast.

Andra
stycket

Utan
hinder av all likvidatorerna har lagl fram slutredovisning kan en

tiondel av samtliga röstberättigade hos likvidatorerna påkalla en förenings

stämma för atl behandla frågan huruvida talan enligt 13 kap. 5 § skall

väckas, dvs. lalan om skadestånd flll föreningen enligt 13 kap. 1-3 §§. Om

stämman inle sammankallas i föreskriven ordning, skall länsstyrelsen på

anmälan genast på föreningens bekostnad sammankalla slämman. 223

s. 224 Kontrollera mot PDF

Frågan
om föreningens rätt alt föra talan mot likvidatorerna om skade- Prop. 1986/87:
7 slånd regleras av 7 § Qärde stycket jämfört med 13 kap. 1, 5 och 6 §§.
Detsamma gäller beträffande minoritetens räll all föra sådan lalan på // kap.
föreningens vägnar. Reglerna i 13 kap. 5 § andra stycket om rätt för en
minoritel att väcka talan är utformade med tanke på en beslående förening. De
förutsälter att del vid föreningsstämma har lagls fram förslag om ansvarsfrihet
eller om väckande av talan och alt förslaget inle har lell till giltigt beslut
om ansvarsfrihet eller avstående från lalan. Eflersom föreningen är upplöst
när slutredovisningen framlagts har minoriteten i förevarande bestämmelse
särskilt tillerkänts rält atl även efter slutredovisningens framläggande
påkalla föreningsstämma för alt behandla frågan huruvida lalan skall väckas
mol likvidatorerna. Den frist som har ställts upp för att väcka talan i 13 kap.
5 § Iredje stycket - ett år från del att årsredovisning och
revisionsberättelse för räkenskapsårel lades fram på föreningsstämma - är
tillämplig också på minoritetens talan mol likvidatorerna. Frislen börjar
därvid löpa när slutredovisningen läggs fram. Föreningsslämman som påkallas
enligt den aktuella bestämmelsen måsle därför hållas inom sädan tid atl
lillräckligt rådrum återstår för all väcka lalan.

Av
15 § första stycket jämfört med 16 § följer alt föreningen inle är upplöst, om
föreningsstämman när slutredovisningen läggs fram beslular all väcka talan för
föreningen mol likvidatorerna.

Bestämmelsen
i andra stycket lorde emellertid kunna få lillämpning framför alll då det
gäller lalan mot en medlem. Situalionen kan vara den alt likvidatorerna har
fått ansvarsfrihet vid den föreningsstämma där granskningen av
slutredovisningen har sketl men alt en tiondel av de röstberättigade därefler
flnner all skadeståndstalan bör väckas mot någon medlem som har missbrukat sin
ställning. Förutsätlning för en sådan talan är bl. a. att frågan om dess
väckande har behandlats vid föreningsstämma.

Enligt
13 kap. 5 § Qärde slycket föreligger möjlighet all väcka skadeståndstalan även
om del erforderliga slödel för en sådan åtgärd - en tiondel av samtliga
röstberättigade - inle fanns när frågan om ansvarsfrihet eller skadestånd
behandlades på stämman. Sålunda kan talan ändå väckas, om föreningsslämman har
vilselelts. Frågan huruvida lalan i elt sådant fall skall väckas behöver inte
behandlas på en ny stämma.

Tredje
slyckel

Här
finns en beslämmelse om all likvidatorerna skall försätta föreningen i konkurs
i den situation som täcks av de nuvarande bestämmelserna om fattiglikvidaiion, dvs.
fall då föreningens lillgångar inte läcker likvidationskoslnaderna. Bakgrunden
till bestämmelsen är i korthet följande.

Enligt
91 § FL gäller all om en ekonomisk förening inte har tillgångar

som läcker likvidationskoslnaderna, skall tingsrällen på anmälan av likvi

datorerna förklara atl likvidationen skall läggas ned och föreningen anses

upplöst (s.k. falflglikvidalion). En likarlad bestämmelse gällde tidigare

ocksä inom aktiebolagsrälten. Fr.o.m. den Ijanuari 1982 (se SFS

1981:458) har emellerfld möjlighelen lill fattiglikvidaiion avskaffats för

aktiebolagen. Likvidatorerna hänvisas i slället lill atl begära alt bolagel 224

s. 225 Kontrollera mot PDF

försätts
i konkurs. Bakgrunden lill denna beslämmelse är alt det sedan den Prop.
1986/87:7

1
januari 1980 gäller en effektivare ordning än tidigare för handläggning av

mindre
konkurser. I prop. 1980/81:146 s. 14 anförde dåvarande chefen för // kap.

justitiedepartementet att
frågan om ändringar i likvidalionsförfarandel för

ekonomiska
föreningar borde anstå i avbidan på att ställning togs till en ny

lagsliftning
om ekonomiska föreningar.

Den
effektivare ordning för handläggning av mindre konkurser som infördes år 1980
gäller även för ekonomiska föreningar. Det kan då inte uteslutas att
fattiglikvidaiion kan komma atl användas som etl inslrumenl för ekonomisk
brottslighet även inom företagsformen ekonomisk förening. Samma ordning som
beiräffande aktiebolag har därför nu införts för de ekonomiska föreningarna.

Prövningen
av frågan om en gäldenär är på obesiånd eller inle sker genom en samlad
bedömning av gäldenärens förmögenhelsslällning och möjligheter atl i rätl tid
betala sina skulder. När det gäller en förening som enligt den nuvarande
ordningen omfattas av reglerna om fattiglikvidaiion måste man räkna med atl
föreningen näslan alltid är på obestånd. Likvida-lionsbeslulet innebär att
föreningen skall avvecklas och skulderna belalas oavsett om de har förfallit
till betalning eller inte. De beräknade likvidationskoslnaderna kan i
praktiken oftast behandlas som förfallna skulder.

En
gäldenär som är på obestånd skall på egen ansökan försältas i konkurs. Eftersom
likvidatorerna under likvidationen är i styrelsens och verkslällande
direktörens ställe, bör deras uppgift om alt föreningen är på obestånd godtas.

Bestämmelserna
i tredje slyckel fråntar inte likvidatorerna möjligheten att frivilligl
försälla föreningen i konkurs i andra situationer än som avses i stycket.
Vidare har både kronofogdemyndighelen och andra borgenärer möjlighet all under
likvidalionsförfarandels gång ansöka om föreningens försättande i konkurs.

16
§

Om
del efler föreningens upplösning enligt 15 § visar sig all föreningen har
tillgångar eller om talan väcks mol föreningen eller det av någon annan orsak
uppkommer behov av en likvidalionsåtgärd, skall likvidationen fortsättas.
Delta skall genast anmälas av likvidatorerna för regisirering. Kallelse lill
försia föreningsstämman efler återupptagandet skall ulfärdas enligt stadgarna.
Därutöver skall skriflliga kallelser sändas till varje föreningsmedlem vars
posiadress är känd för föreningen.

(Jfr
11 kap. 16 § i utredningens förslag.)

Paragrafen
innehåller bestämmelser om atl likvidation vid behov skall fortsättas även
efter del alt föreningen är upplöst. Paragrafen har motsvarighet i 92 § FL men
har utformats efler mönsier av 13 kap. 16 § aktiebolagslagen.

Om
del efler föreningens upplösning enligt 15 § visar sig atl föreningen

har tillgångar eller om talan väcks mot föreningen eller behov annars

uppkommer av en likvidalionsåtgärd, skall likvidationen fortsättas. I så

dant fall är föreningen inle längre atl anse som upplöst. 225

15 Riksdagen 1986187. 1 saml. Nr 7

s. 226 Kontrollera mot PDF

Fortsatt likvidation
knyter an fill den föregående där denna avslutades Prop. 1986/87: 7 så att
t.ex. kallelse på okända borgenärer inte behöver ulfärdas på nytl, om detta
skett i det tidigare förfarandel. Likvidatorerna återinträder utan // kap.
vidare i silt uppdrag.

Om
likvidationen fortsätter, skall anmälan härom genast göras av likvidatorerna
för registrering. Kallelse lill försia föreningsstämman efler återupptagandet
skall ske enligt stadgarna, varjämte skriflliga kallelser skall sändas till
varje föreningsmedlem vars postadress är känd för föreningen.

17 §

Om
en förening har trätt i likvidalion på grund av föreningsstämmans beslut, kan
stämman sedan revisorerna har avgelt yttrande besluta atl likvidationen skall
upphöra och föreningens verksamhel ålerupplas. Ett sådant beslul får dock inte
fattas, om del finns anledning till likvidalion på grund av denna lag eller
stadgarna eller om utskiftning har ägt rum.

För
beslut enligt första slycket krävs sådan kvalificerad majoritet som föreskrivs
i 1 § andra slyckel. När sådant beslut fattas, skall en slyrelse samlidigt
väljas.

Föreningsstämmans
beslul om likvidationens upphörande och val av styrelse skall likvidatorerna
genast anmäla för registrering. Beslutet får inle verkställas förrän
registrering har skett.

Om
ett likvidationsbeslut som avses i 1, 3 eller 4 § har blivit upphävt genom en
dom eller etl beslut av domstol som har vunnii laga krafl, skall likvidatorerna
genast anmäla detla för regisirering samt kalla fill föreningsstämma för val
av slyrelse.

När
likvidation har upphört enligt denna paragraf skall 14 § lillämpas.

(Jfr
11 kap. 17 § i ulredningens förslag.)

Paragrafen
innehåller bestämmelser om alt i vissa fall likvidationen kan avbrylas och
verksamhelen ålerupplas. Paragrafen saknar molsvarighet i FL men har förebild i
13 kap. 17 § akliebolagslagen.

Första
slycket

De
omständigheter som har legat flll grund för en föreningsstämmas beslul om
likvidation kan ha ändrals. Det kan då vara praktiskt all verksamhelen får
återupptas utan atl en ny förening först bildas. Enligt försia meningen kan
därför föreningsstämman, sedan revisorerna har avgett yllrande, besluta all
likvidationen skall upphöra och föreningens verksamhel ålerupplas. Elt sädanl
beslut får dock enligt andra meningen inte fattas, om del finns anledning till
likvidation på grund av denna lag eller stadgarna eller om utskiftning har ägt
rum.

Revisorernas
yttrande skall gälla huruvida del enligt deras uppfattning föreligger nägol
sådant hinder som avses i andra meningen mot att verksamhelen återupptas.

226

s. 227 Kontrollera mot PDF

Andra slyckel Prop. 1986/87:7

I
första meningen har lagits in en regel om kvalificerad majorilel för beslut

om alt föreningens
verksamhet skall återupptas. Kravet på kvalificerad 'P'

majorilel för ett
återupptagande av verksamheten utgör en molsvarighet

till kravet på sådan
majorilel för att frivilligt träda i likvidalion.

Enligt
andra meningen skall styrelse väljas av samma föreningsstämma som beslutar att
föreningens verksamhet skall ålerupplas. Om lill följd av reglerna i 1 § andra
stycket beslutet skall fattas på två på varandra följande stämmor, är del den
senare stämman som skall välja styrelse. Del är ju först på den stämman som
beslutet slufligen fattas.

Tredje
stycket

Beslutet
att verksamheten skall återupptas får inte verkställas förrän beslulel och
styrelsevalet har registrerats. Någol val av nya revisorer krävs inte, eftersom
uppdrag atl vara revisor inte har upphört genom all föreningen trätt i
Ukvidaflon (se 7 § femte slyckel).

En
lidigare utfärdad kallelse på okända borgenärer förlorar sin verkan, om
föreningen återupptar sin verksamhet enligt förevarande paragraf. Någon
särskild bestämmelse om det har inte ansetts behövlig.

Fjärde
stycket

Om
elt likvidaflonsbeslul har blivil upphävi genom domstols dom eller beslul som
har vunnit laga kraft, skall likvidatorerna genast anmäla delta för
registrering samt kalla till föreningsstämma för val av styrelse. Bestämmelsen
avser både del fallel att elt av föreningsslämman fallat likvidations-beslut
efter klander har upphävts genom en dom som har vunnii laga krafl och del
fallel att rälien har meddelat likvidationsbeslulel men delta har upphävts av
en högre instans genom beslut som har vunnit laga kraft.

Femte
stycket

När
en likvidation har upphört enligt denna paragraf skall likvidatorerna avge
slutredovisning enligt 14 §. En bestämmelse om det har lagils upp i förevarande
stycke.

18
§

Om
någon anmälan rörande föreningen inte har kommii in lill registreringsmyndigheten
under de lio senasle åren, skall denna på lämpligl sätt undersöka huruvida
föreningen har upphört med sin verksamhel. Om del då inle framgår att
föreningen fortfarande består, skall den avföras ur regislrel och är därmed
upplöst. Uppkommer därefter behov av likvidalionsåtgärd, skall på ansökan av
den vars rätt berörs en eller flera likvidatorer förordnas av rätten. Kallelse
till försia föreningsslämman skall ske enligt 16 §.

227

s. 228 Kontrollera mot PDF

(Jfr 11
kap. 18 § i utredningens förslag.) Prop. 1986/87:7

Paragrafen innehåller bestämmelser som gör det möjligt att
utan likvidalionsförfarande avföra ur föreningsregistret sådana föreningar
beträffande 11 kap. vilka någon anmälan lill registret inle har kommii in under
de tio senaste åren. Paragrafen överensstämmer i huvudsak med 74 § och 92 §
andra slycket FL men har utformats efler mönster av 13 kap. 18 § akliebolagslagen.

Om någon anmälan rörande föreningen inle kommit in till
regislreringsmyndigheten under de lio senasle åren, skall myndigheten på
lämpligt säll undersöka huruvida föreningen fortfarande existerar. Det
förutsätts härvid att registreringsmyndigheten vidlar åtgärder som är lämpliga
med hänsyn lill omständigheterna, såsom skriflliga förelägganden, för alt försöka
utröna humvida föreningen äger beslånd eller inle. Vinns inte upplysning att
föreningen fortfarande består, skall den avföras ur regislret och är därmed
upplöst.

Det är tänkbart att det senare uppkommer behov av
likvidationsåtgärder t. ex. därför all del upptäcks att den upplösta föreningen
har kvar någon egendom. Säkerligen kan det inte bli fråga om annat än mycket
sällsynta fall. För sådana fall ger paragrafen möjlighel att få likvidalor
ulsedd av rätten. Likvidatorerna skall sammankalla föreningsstämma bl. a. för
revisorsval. Till den första stämman skall kallelse ske enligt 16 §.

Konkurs och ackord

19 §

Om en förening är försatt i konkurs och denna avslulas
ulan överskott, är föreningen upplöst när konkursen avslutas.

Om del finns överskott, skall föreningsstämman inom en
månad från det all konkursen avslutades besluta all föreningen skall träda i
likvidalion. Om inle etl sådanl beslul fallas gäller 4 §.

Var föreningen i likvidalion när den försattes i konkurs,
skall likvidationen fortsättas enligt 16 §, om konkursen avslutas med
överskott.

(Jfr 11 kap. 19 § i ulredningens förslag.)

Paragrafen som har utformats efler mönsterav 13 kap. 19 §
akliebolagslagen innehåller beslämmelser om vad som gäller när en ekonomisk
förenings konkurs avslutas. En nyhet i förhållande till FL är atl föreningen
alltid skall upphöra, även om konkursen har avslutats med överskoll. I övrigl
överensslämmer paragrafen med gällande rätt (se 94 § FL).

Första stycket

Enligt delta stycke är en förening som har försatts i konkurs
upplöst, om konkursen avslutas utan överskott.

Andra stycket

Enligt 94 § FL leder en konkurs inle automatiskt till
föreningens upplösning, om del finns överskoll. Det ankommer i etl sådant fall
under vissa

s. 229 Kontrollera mot PDF

föratsättningar
på föreningen själv all avgöra om den skall fortsätta verk- Prop. 1986/87: 7
samheten eller träda i likvidation. En konkurs medför dock etl sådant avbrott i
föreningens verksamhel alt del regelmässigt är lämpligast både // kap. för
föreningsmedlemmarna och andra intressenter atl föreningen upphör, även om
konkursen har lämnat överskott. Efter förebild i annan associa-flonsrättslig
lagstiftning (se 13 kap. 19 § andra stycket aktiebolagslagen, jfr även 2 kap.
44 § andra stycket lagen, 1980: 1102, om handelsbolag och enkla bolag) föreskrivs
därför i andra slyckel alt föreningsslämman i sådana fall skall inom en månad
från del all konkursen avslutades besluta att föreningen skall träda i
likvidaflon. Enligt 1 § tredje stycket kan beslulel fattas med enkel
majoritet. Om beslutet inte fallas inom den angivna tiden, föreligger grund för
tvångslikvidation enligt 4 § första stycket 2.

Elt
likvidalionsförfarande efler konkurs kan inle avbrylas för ett återupptagande
av verksamhelen. Som framgär av 17 § kan en likvidafion inle läggas ned, om del
fanns anledning lill den enligt denna lag.

Tredje
slyckel

Enligt
della stycke, som i huvudsak överensstämmer med gällande rätt, skall
likvidationen fortsättas enligt 16 §, om föreningen var i likvidalion när den
försattes i konkurs och konkursen avslutades med överskott.

20 §

Om
en förening försätts i konkurs eller om förhandling om offenlligl ackord inleds
för föreningen, skall konkursdomaren sända en underrättelse om beslutet lill
regislreringsmyndigheten för registrering.

Under
konkursen företräds föreningen som konkursgäldenär av den slyrelse och
verkslällande direkiör eller de likvidatorer som finns vid konkursens början.
Även under konkursen gäller dock bestämmelserna i denna lag om räll alt avgå,
om entledigande och om nytillsällning.

När
en konkurs har avslutals eller en förhandling om offentligt ackord har
avslutals på annat sätt än genom konkurs, skall konkursdomaren genast för
registrering underrätta registreringsmyndighelen och i del förra fallel ange om
något överskott finns eller inte. Konkursdomaren skall även för registrering
underrätta registreringsmyndigheten när en överrält genom beslut som vunnit
laga krafl har upphävt elt beslul alt försälta föreningen i konkurs eller atl
inleda förhandling om offentligt ackord.

(Jfr
11 kap. 20 § i utredningens förslag.)

Paragrafen
innehåller bestämmelser om vissa underrättelser från konkursdomaren och om
ställföreträdare för en ekonomisk förening i dess egenskap av konkursgäldenär.
Paragrafen överensstämmer i huvudsak med 93 § FL men har utformats efler
mönster av 13 kap. 20 § aktiebolagslagen.

Försia
slyckel

I
detta stycke föreskrivs att konkursdomaren skall underrätta registre

ringsmyndighelen, om en förening försätts i konkurs eller om förhandling 229

om offenfligt ackord inleds för föreningen.

s. 230 Kontrollera mot PDF

Andra stycket Prop. 1986/87:7

Alt
en förening försätts i konkurs betyder inle alt den är upplöst och atl

dess organ upphör all existera. Organen förlorar emellertid befattningen 'P'

med
alla de rättigheter och skyldigheler som lillkommer konkursboet och de
angelägenheler som handläggs av konkursförvallningen enligt konkurslagen.
Sålunda kan styrelsen eller föreningsslämman inte besluta om eller disponera
över föreningens lillgångar, och föreningsstämman kan inte med verkan mol
konkursboet bevilja ansvarsfrihet. Konkursboet kan t. o. m. ulan hinder av alt
ansvarsfrihet beviljals viss lid före konkursen föra talan om skadestånd enligt
13 kap. 6 § andra slycket.

Alt
föreningsorganen ändå fortfarande exislerar framgår av andra slyckel, enligt
vilkel såväl slyrelsen och verkslällande direklören som föreningsslämman har
vissa uppgifler. Styrelsen och verkställande direklören, eller likvidatorerna,
företräder föreningen såsom konkursgäldenär under konkursen, och
föreningsslämman har befogenhet att entlediga och tillsätta
slyrelseledamöterna. Det kan också erinras om all föreningsslämman, om
konkursen har avslutals med överskott, utan vidare skall fungera och fatta
beslut enligt 19 §.

Naluriigen
ankommer dessa uppgifler på de slyrelseledamöler, den verkställande direktör
eller de likvidatorer som har sina befattningar vid konkursens början. De har
emellertid alla räll att avgå. Lagens bestämmelser om enfledigande och
skyldighel att utse eflerlrädare till den som entledigas eller av annan orsak
avgår gäller också.

Någon
beslämmelse om vad som skall gälla för del fall att fullmäklige utsetts och
deras mandatperiod ulgåll under konkursen har inle tagils upp i förslagel i
enlighel med principen atl en förening där fullmäktige finns bör ha reglerat
dessas befogenhel i stadgarna.

Tredje
slycket

I
detla siycke föreskrivs all konkursdomaren skall underrätta registreringsmyndighelen
när en konkurs har avslutals eller en förhandling om offentligt ackord har
avslutats på annal sätl än genom konkurs. Konkursdomaren skall därvid ange om
konkursen har avslutats med överskott eller

ej.

Konkursdomaren
skall enligt Iredje stycket för registrering underrätta
registreringsmyndighelen även när en överrätt upphäver lägre rätts beslul att
försälla en förening i konkurs eller all inleda förhandlingar om offenfligt
ackord.

12
kap. Fusion och inlösen av aktier i dotteraktiebolag

Reglerna
i della kapilel bygger på samma principer som gällande räll. 12 kap.

Liksom
enligt FL kan fusion således ske på så sätl atl en ekonomisk

förening
går upp i en annan sådan förening (s. k. absorption). En nyhet är

att
fusion även kan ske genom att två eller flera ekonomiska föreningar

förenas
så alt de bildar en ny förening (s. k. kombinalion). En annan nyhet 230

s. 231 Kontrollera mot PDF

är atl fusion kan ske
mellan en moderförening och ell helägt dotlerakliebo- Prop. 1986/87: 7

lag. I motsats till vad
som är fallet enligt gällande rätt blir det vidare möjligt

för en moderförening
alt lösa in minorilelsaktieposter i dotteraktiebolag. 12 kap.

Minorilelsaktieägarna får
å sin sida rält att kräva atl moderföreningen

löser in deras akiier.

Frågor
om fusion har behandlals i den allmänna motiveringen (se avsnitt 2.7).

I
skaltelagsliftningen finns särskilda beslämmelser om fusion. I promemorian (Ds
Fi 1985: 15) Ny banklagstiftning - Ikraftträdande m.m. har föreslagils alt
dessa bestämmelser skall ändras med hänsyn lill de nya fusionsformerna som har
föreslagits av såväl banklagsuiredningen som kooperationsulredningen. Chefen
för finansdepartementet avser atl återkomma i denna fråga.

Fusion
genom absorption

1 §

Genom
elt avtal om fusion kan en ekonomisk förening (den överlåtande föreningen) gå
upp i en annan ekonomisk förening (den övertagande föreningen). En sådan
fusion innebär att medlemmarna i den överlåtande föreningen blir medlemmar i
den övertagande föreningen, att den överiåtande föreningen upplöses ulan
likvidalion saml all dess lillgångar och skulder övertas av den övertagande
föreningen. Avlalet skall för alt bli giltigt godkännas av föreningsslämman i
den överlåtande föreningen. Fusion kan ske, trots alt den överlåtande
föreningen har trätt i likvidalion. I etl sådanl fall skall likvidationen
avslulas när tillstånd till fusionen enligt 6 § har registrerats.

(Jfr
12 kap. 1 § i utredningens förslag.)

Paragrafen
som innehåller bestämmelser om fusion mellan ekonomiska föreningar genom
absorption överensstämmer i huvudsak med 96 § I mom. försia stycket FL.

Liksom
enligt gällande rält skall fusionsavlalet godkännas av föreningsstämman i den
överlåtande föreningen. Bestämmelser om vilken majoritet som fordras för sådant
godkännande flnns i 4 §.

Del
finns däremot inte något krav på all fusionsavlalet skall godkännas av
föreningsslämman i den övertagande föreningen. Från den övertagande föreningens
synpunki är fusionen i princip en affärstransaktion bland andra. I likhet med
vad som har gällt enligt FL är sålunda styrelsen i den övertagande föreningen
behörig atl på den föreningens vägnar besluta om fusionen. En annan sak är all,
om del skulle vara fråga om en mycket betydelsefull fusion, styrelsen i
prakliken inte lorde underiåla att inhämta stämmans godkännande. Om fusionen
gör det nödvändigt att ändra stadgarna, fordras medverkan av föreningsslämman
i den övertagande föreningen på den grunden.

Med
hänsyn till de skiftande förhållanden som råder i olika föreningar

har i paragrafen inte lagits upp några närmare bestämmelser om hur

fusionen skall genomföras. Förslaget utgår från alt de ekonomiska frågor

m.m. som följer med fusionen skall regleras i fusionsavlalet. Fusionen 231

s. 232 Kontrollera mot PDF

resulterar
i alt medlemmarna i den överlåtande föreningen blir medlemmar Prop. 1986/87: 7
i den övertagande föreningen. Detla gäller dock inle den som dessförinnan skall
avgå ur föreningen efter en tidigare skedd uppsägning (3 kap. 4 och 12 kap. 5
§§) eller den som har sagt upp sig lill utträde pä gmnd av atl han inte
samtyckt till fusionen (4 § jämfört med 7 kap. 15 §). Vidare övergår den
överlåtande föreningens samtliga rättigheter och skyldigheter på den överlagande
föreningen. Del är inte möjligt att begränsa transaktionen till att gälla
endasl vissa av den överlåtande föreningens tillgångar och skulder. Den
överlåtande föreningens borgenärer har möjlighet att i samband med rättens
prövning av fusionsavtalet begära alt fordringen betalas eller att säkerhet
slälls för den (6 §). Någon sådan möjlighet har däremot inle
förlagsandelsinnehavarna.

Del
bör framhållas att den överlåtande föreningen består som egen juridisk person
fram till dess att rättens flllstånd att verkställa fusionen har registrerats.
Först då är den överiåtande föreningen att anse som upplöst (se 7 §).

Liksom
enligt gällande lag kan fusion ske även om den överlåtande föreningen är i
likvidafion. I stället för styrelse, styrelseledamöter och verkslällande
direkiör fungerar i sådanl fall likvidatorerna under fusionsförfarandet. När
rättens lillsländ enligt 6 § har registrerats, skall likvidationen i den
överlåtande föreningen avslulas. Detla sker genom alt likvidatorerna lägger
fram en slutredovisning för sin förvaltning (se 11 kap. 14 §). Däremot äger
inte nägot skifte ram. Medlemmarna i den överlåtande föreningen blir i stället
medlemmar i den övertagande föreningen.

2 §

Följande
handlingar skall, sedan de har hållils lillgängliga för de röstberättigade,
föreningsmedlemmarna och innehavarna av förlagsandelar i den överlåtande
föreningen under minst en vecka före den föreningsstämma vid vilken frågan om
godkännande av fusionsavlalet skall behandlas, läggas fram på slämman:

1.
förslag till föreningsstämmans
beslut,

2.
fusionsavlalet,

3.
en redogörelse av styrelsen i
den överlåtande föreningen för de omständigheter som kan vara av vikt vid
bedömningen av förslagels lämplighet för föreningen,

4.
elt yttrande av revisorerna
över styrelsens redogörelse enligt 3, samt

5.
avskrift av den övertagande
föreningens årsredovisning för det senaste räkenskapsåret, försedd med
anteckning om föreningsstämmans beslut rörande föreningens vinst eller förlust
samt avskrift av revisionsberättelsen för samma räkenskapsår.

Skall
den överlåtande föreningens årsredovisning inte behandlas på den stämma som
anges i försia stycket eller har den övertagande föreningens årsredovisning för
det senaste räkenskapsåret inte behandlats på en stämma i den föreningen,
skall i slället för de handlingar som anges i första slycket 5 följande
handlingar hållas tillgängliga och läggas fram på den förstnämnda stämman i
enlighet med vad som anges i första slyckel:

1.
avskrift av föreningens senasle årsredovisning, försedd med anteck

ning om föreningsstämmans beslut rörande föreningens vinst eller förlust,

samt avskrift av revisionsberällelsen för del år årsredovisningen avser, 232

s. 233 Kontrollera mot PDF

2.
en av föreningens
styrelse undertecknad redogörelse för händelser av Prop. 1986/87: 7
väsenllig belydelse för föreningens ställning som har inträffat efter det atl
årsredovisningen har avgetts, saml /2 kap.

3.
elt av revisorerna i föreningen
avgivet yttrande över styrelsens redogörelse enligt 2.

Handlingarna
skall genast sändas lill sådan röstberättigad, medlem eller innehavare av
förlagsandel som begär det och uppger sin postadress.

(Jfr
12 kap. 3 § i utredningens förslag.)

Paragrafen
som i hög grad överensstämmer med 96 § 1 mom. andra och tredje styckena FL
innehåller regler om det maierial som skall tillhandahållas röstberättigade
m.fl. och läggas fram på föreningsslämman i den överlåtande föreningen flll
ledning för fusionsfrågans bedömning.

Första
slycket

Det
material som skall hållas tillgängligt för de röstberättigade, föreningsmedlemmarna
och innehavarna av förlagsandelar under minst en vecka före föreningsslämman
och dessulom läggas fram på slämman anges i fem punkter.

I
punkt 1 upptas förslag till föreningsstämmans beslut.

Enligt
punkl 2 skall fusionsavlalet tillhandahållas. Av 1 § följer att del måsle vara
det fullständiga fusionsavlalet som läggs fram på slämman, eflersom de delar av
fusionsavlalet som inle omfattas av föreningsstämmans godkännande blir
ogiltiga. Av det nu påpekade förhållandet följer all fusionsavtalet bör vara
fullständigt även i den meningen all del bör reglera förulsebara rällsliga
frågor som fusionen ger upphov lill. Den praktiska lösningen av sådana frågor
måsle sålunda ligga inom ramen för del avtal som behandlas av stämman. De
vikligasle frågorna är den avräkning av tillgångar och skulder som den
överlagande föreningen skall göra genlemol den överlåtande föreningen saml den
sisinämnda föreningens medlemmars insalser i den överlagande föreningen.

Enligt
punklerna 3 och 4 skall styrelsen i den överlåtande föreningen lämna en
redogörelse för de omständigheter som kan vara av vikt vid bedömningen av
förslagels lämplighet för föreningen. Revisorerna skall ytlra sig över denna
redogörelse.

Enligt
punkt 5 skall avskrift tillhandahållas av den övertagande förening

ens årsredovisning för det senaste räkenskapsåret, försedd med anteck

ning om föreningsstämmans beslut rörande föreningens vinsl eller förlust,

samt avskrift av revisionsberättelsen för samma räkenskapsår. Alt årsre

dovisning m. m. för den överlagande föreningen skall tillhandahållas sam

manhänger med att de som genom fusionen blir medlemmar i denna för

ening måste kunna bedöma de ekonomiska konskvenserna av sitt beslul.

Del är emellertid inte säkert all årsredovisningen är tillräcklig i della

avseende. Bl. a. kan förekomsten av s. k. dolda reserver påverka bedöm

ningen. Det kan därför för att ge en rättvisande bild bli nödvändigt atl göra

en särskild värdering av föreningarnas tillgångar oberoende och vid sidan

av årsredovisningarna. Några beslämmelser om del torde emellerlid inte

erfordras ulan frågan kan regleras i fusionsavlalet. 233

s. 234 Kontrollera mot PDF

Andra stycket Prop. 1986/87:7

I
della stycke ges en särskild regel som tar sikte på del fall då den

överlåtande föreningens årsredovisning inte skall behandlas på slämman P'

eller
då den övertagande föreningens årsredovisning för det senaste räkenskapsåret
inle vid den tidpunkt då fusionsfrågan kommer upp till behandling ännu har
behandlals på en stämma. Anledningen till all beslul rörande årsredovisningen
för del senaste räkenskapsåret inle kan avvakias kan vara alt ett fusionsbeslut
inte bör fördröjas. Eftersom två föreningar är inblandade kan det vidare vara
olämpligt atl avvakta att t. ex. den övertagande föreningens årsredovisning
behandlas på en senare stämma, i synnerhet i sådana fall där föreningarna har
olika räkenskapsår. I sådana situationer skall de handlingar som anges i
punklerna 1-3 i slället tillhandahållas.

I
motsats lill gällande rätt (96 § tredje stycket 1 FL) anges det inle i punkl 2
atl styrelsens uppgiftsskyldighei kan modifieras genom åberopande av skada för
föreningen. Av grunderna för 9 kap. 9 § framgår dock atl del ändå finns visst
utrymme för all modifiera uppgiftsskyldighelen.

Tredje
slycket

Enligt
della stycke skall de handlingar som avses i försia och andra styckena genast
sändas lill sådana röstberättigade, föreningsmedlemmar eller innehavare av
förlagsandel som begär det och uppger sin postadress. En medlem som inte är
röstberättigad eller en innehavare av förlagsandel har visserligen inte rält
alt della i föreningsstämmans beslut angående fusionen, men eftersom de har
rält all klandra beslulel (se 7 kap. 17 §) är det rimligl att de också får
tillgång till det maierial som ligger till grund för föreningsstämmans beslut i
en fusionsfråga.

Enligt
4 § skall, om inle samtliga röstberättigade förenar sig om fusionsbeslut,
fusionsfrågan handläggas på två stämmor. Av första stycket i förevarande
paragraf följer all de handlingar som anges i försia och andra styckena skall
tillhandahållas före och läggas fram på båda stämmorna. Det ligger i sakens
nalur all frågan om vilka handlingar som skall läggas fram på en stämma skall
bedömas med hänsyn till lidpunkten för stämman. Om exempelvis den överlagande
föreningens årsredovisning har behandlats på en stämma efter det att beslut i
fusionsfrågan har fattats första gången i den överlåtande föreningen, skall
denna årsredovisning givetvis ingå bland de handlingar som enligt försia
slyckel 5 skall läggas fram då fusionsfrågan näsla gång behandlas på en stämma
i den överiåtande föreningen.

Fusion
genom kombinalion

3§

Genom
ett avtal om fusion kan två eller flera föreningar (de överlåtande

föreningarna)
förenas genom alt bilda en ny förening (den överlagande

föreningen).
En sådan fusion innebär all medlemmarna i de överlåtande

föreningarna
blir medlemmar i den nya föreningen, atl de överiåtande 234

s. 235 Kontrollera mot PDF

föreningarna upplöses utan
likvidation samt atl deras lillgångar och Prop. 1986/87:7 skulder övertas
av den nya föreningen. Avtalet skall för atl bli giltigt godkännas av
föreningsslämman i varje överlåtande förening. Bestämmel- ]2 p. serna i 1 §
Qärde och femte meningarna skall därvid tillämpas.

De
handlingar som anges i 2 § försia slycket 1-4 och andra slyckel 1-3 skall
upprällas för varje överlåtande förening. De skall hållas tillgängliga för de
röstberättigade, föreningsmedlemmarna och innehavama av förlagsandelar i
respektive överiåtande förening under minst en vecka före den föreningsstämma
vid vilken frågan om godkännande av fusionsavtalet skall behandlas.
Handlingarna skall genast sändas lill sådan röstberättigad, medlem eller
innehavare av föriagsandel som begär det och uppger sin postadress.
Handlingarna skall läggas fram på stämmorna.

Fusionsavlalet
skall innehålla ett förslag till sladgar för den nya föreningen och ange hur
styrelse och revisorer skall utses. Om de överiåtande föreningarna godkänner
fusionsavlalet, skall de samtidigt i enlighet med fusionsavlalels bestämmelser
utse slyrelse och revisorer i den nya föreningen.

(Jfr
12 kap. 2 § i utredningens förslag.)

Paragrafen
som har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnill 2.7) och som har
molsvarighet i 14 kap. 2 § akliebolagslagen reglerar den nya fusionsformen
kombinalion. Delta slag av fusion innebär att två eller flera föreningar
(överiåtande föreningar) uppgår i en ny förening (den övertagande föreningen)
som bildas i och med fusionen. Medlemmarna i de överlåtande föreningarna blir
genom fusionen medlemmar i den nya föreningen. Den nya föreningen vinner
rättskapacitet då rättens tillstånd atl verkställa fusionsavlalet har
registrerats (se 7 § andra stycket och 1 kap. 2 § andra slyckel).

Tillvägagångssätlel
vid fusion enligt förevarande paragraf blir följande. Mellan de överlåtande
föreningarna Iräffas avtal om fusion. Eflersom dessa föreningar blir
överiåtande föreningar i förhällande till den nya, skall föreningsstämmorna i
de förstnämnda föreningarna godkänna avtalel. Godkännandet Iräffas enligt
reglerna i 4 §. Beiräffande lillhandahållande och framläggande på stämmorna av
handlingar skall 2 § försia och andra slyckena lillämpas. Dessa handlingar skall
upprättas för var och en av de överlåtande föreningarna och tillhandahållas de
röstberättigade, medlemmarna och innehavarna av förlagsandelar i de
överlåtande föreningarna före de föreningsstämmor vid vilka fråga om
godkännande av fusionsavlalet behandlas. Om nägon av de angivna personerna
begär det och uppger sin posiadress, skall handlingarna skickas lill honom.
Handlingarna skall läggas fram på föreningsstämmorna. Detta innebär i praktiken
att de redovisningshandlingar m. m. som krävs enligt lagen slälls samman av de
överlåtande föreningarna gemensamt till en gemensam fusionsakl som används vid
samtliga föreningsstämmor vid vilka fusionsavlalet behandlas.

Godkänner
föreningsstämmorna i de överlåtande föreningarna fusions

avtalet, skall de samiidigi anla stadgar samt utse slyrelse och revisorer i

den övertagande föreningen. Avtalel mäste alltså innehålla förslag lill

stadgar samt beslämmelser om tillsättande av styrelse och revisorer i

samband med bildandel av nämnda förening. Del är fulll tillätet atl del

direkt i avtalet anges vilka personer som skall utgöra styrelse resp. revi- 235

s. 236 Kontrollera mot PDF

sorer i den nya
föreningen. En annan väg är att det i avtalet föreskrivs att Prop. 1986/87:
7 föreningsstämman i varje överlåtande förening har atl välja etl visst anlal
av slyrelseledamöterna och revisorerna. Även i del fall att avlalet
innehål- 12 kap. ler beslämmelser om vilka som skall ha befallningar som
styrelseledamöter och revisorer, fattas beslutet om atl ulse dem på de
överlåtande föreningarnas stämmor, ly först då godkänns avlalet.

Någon
ändring av sladgarna för den nya föreningen efler del alt fusions-avtalet har
godkänts kan inte ske vid en stämma som hålls för alt godkänna fusionsavlal. Om
ändring önskas, måste själva fusionsavlalet i vilket sladgarna ingår ändras
och behandlas enligt denna paragraf Sedan den nya föreningen bildats kan
nalurliglvis ändring av stadgarna ske i vanlig ordning.

Tillsammans
med de övriga handlingar som skall hällas tillgängliga och framläggas på
stämmorna fömtsätts fusionsavlalet ge erforderlig information för bedömning av
fusionen. Styrelsen och verkställande direktören i en överlåtande förening är
också skyldiga enligt 7 kap. 11 § all på yrkande av medlem lämna upplysningar
rörande fusionen.

Fusionsförfarandet

4§

Ell
beslut om godkännande av fusionsavlal är giltigt endasl om del har biträtts av
samtliga röstberättigade eller har fatlats på två på varandra följande
föreningsstämmor och på den senare slämman har bilrätts av minst två
iredjedelar av de röstande. I sladgarna får föreskrivas villkor som går längre.

En
medlem i en överiåtande förening som inte har samtyckt till fusionen, får säga
upp sig till utträde ur föreningen inom den lid och pä de villkor som anges i 7
kap. 15 § tredje stycket.

(Jfr
12 kap. 4 § i ulredningens förslag.)

Paragrafen
som överensstämmer med gällande rätl (96 § 2 mom. försia och andra slyckena FL)
innehåller beslämmelser om den röslmajoritet som fordras för all ett giltigt
beslut om fusion skall föreligga m. m.

Första
slycket

För
alt ell beslut om godkännande av fusionsavlal skall bli giltigt fordras atl
samtliga röstberättigade har förenat sig om det eller att beslutet har fallals
på tvä på varandra följande föreningsstämmor och på den senare stämman biträtts
av minsl två tredjedelar av de röstande. Skälet lill alt denna från gällande
rätt hämtade majoritetsregel har behållits är att föreningens upplösning genom
fusion är av sådan betydelse för medlemmarna att frågan bör grundligt övervägas
och diskuteras (jfr 7 kap. 14 § och 11 kap. 1 § om majorilelskraven vid
stadgeändring och frivillig likvidalion). I sladgarna får föreskrivas villkor
som går längre (jfr 7 kap. 13 § andra slycket).

I 7 kap. 8 § andra stycket
finns bestämmelser om hur kallelse skall

ulfärdas till den föreningsstämma som skall behandla frågan om fusion. 236

s. 237 Kontrollera mot PDF

Om
fullmäktige har utsetts och deras befogenhel i nu ifrågavarande Prop.
1986/87:7 hänseende inte har inskränkts, skall bestämmelserna i detla kapitel
om föreningsstämma och röstberättigade i stället avse fullmäkligsammanträde
12 kap. resp. de fullmäklige. Särskild underrättelseskyldighet föreligger dock
genlemol medlemmarna (se 7 kap. 12 §).

Andra
slyckel

Av detla stycke
framgår alt sådana medlemmar i en överlåtande förening som inle samtyckt till
fusionen får säga upp sig till utträde ur föreningen inom lid och på de villkor
som anges i 7 kap. 15 § Iredje slyckel. I fräga om innebörden av uttrycket
"inle har samtyckt lill fusionen" hänvisas lill vad som anförts i
specialmotiveringen lill 7 kap. 15 §.

5§

När
fusionsavlalet har slutligt godkänls av föreningsslämman skall del anmälas av
föreningen för registrering. Om detla inte har sketl inom fyra månader från
stämmans beslut eller om registreringsmyndigheten genom lagakraftägande beslul
har avskrivit en sådan anmälan eller vägrai registrering av avtalel, har
frågan om fusion fallit.

Hinder
mot registrering möler, om fusionen har förbjudits enligt konkurrenslagen
(1982:729) eller om näringsfrihelsombudsmannen inte har beslutat atl lämna
fusionen utan ålgärd enligt 20 § försia slycket konkurrenslagen.

(Jfr
12 kap. 5 § i ulredningens förslag.)

Paragrafen
som har molsvarighet i 96 § 2 mom. tredje och Qärde styckena FL innehåller
beslämmelser om regisirering av fusionsbeslul m. m.

Första
stycket

Eftersom
den överlåtande föreningen upplöses genom fusionen är del av vikt alt alla som
har iniressen i föreningen får kännedom om all ell fusionsavlal har träffats
och godkänts av föreningsstämman i den överlåtande föreningen. Därför skall
föreningen göra registreringsanmälan inom fyra månader från stämmans beslul alt
godkänna fusionsavlalet. Har inte samtliga röstberättigade godkänl
fusionsbeslulet, skall enligt 4 § beslutet fattas på två på varandra följande
stämmor. I det fallel räknas tidsfristen från den senare stämman. Till skillnad
från gällande rält men efter akliebolagsrättslig förebild (se 14 kap. 3 §
akliebolagslagen) skall anmälan göras oavsett om stämmans beslut klandras.

Om
anmälan försummas eller om registreringsmyndighelen avskriver ansökan eller
vägrar registrera den genom beslul som vinner laga kraft, faller frågan om
fusion. Vid kombinalion enligt 3 § skall registreringsanmälan göras av var och
en av de överlåtande föreningarna, vilkel innebär all hela fusionsfrågan faller
om någon av dem kommer för senl med sin anmälan. I FL finns föreskrifier om
vilka handlingar som skall fogas till anmälan. De har inte förts över till den
nya lagen. Föreskrifier av det slaget bör hellre meddelas av regeringen som
verkställighetsföreskrifter.

237

s. 238 Kontrollera mot PDF

Andrastycket Prop. 1986/87:7

Enligt
detta stycke möler del hinder mot registrering, om en viss fusion

mellan ekonomiska föreningar har förbjudils enligt konkurrenslagen eller P'

om
näringsfrihelsombudsmannen inte har beslutat atl lämna fusionen utan ålgärd
enligt 20 § första slyckel konkurrenslagen. Beslämmelsema överensslämmer i
huvudsak med de regler som år 1982 infördes i 96 § 2 mom. Qärde slycket FL i
samband med införandel av en ny konkurrenslagstiftning (se SFS 1982:734).

6§

Senast
två månader efter del all avtalet om fusion har registrerats skall såväl
överlåtande som överlagande föreningar ansöka om lillslånd alt verkställa
avtalet. Ansökan skall göras hos rätten i den ort där den överlåtande eller,
vid fusion enligt 3 §, den övertagande föreningens styrelse har silt säle. Vid
ansökningshandlingen skall fogas bevis alt fusionsavlalet har registrerats och
en förteckning över den eller de överlåtande föreningarnas kända borgenärer med
angivande av deras postadresser.

Rätten
skall kalla den eller de överlåtande föreningarnas borgenärer, såväl kända som
okända, med föreläggande för den som vill bestrida ansökningen atl senast viss
dag skriftligen hos rätlen anmäla detla vid påföljd alt han annars anses ha
medgett ansökningen. Kallelsen skall skyndsami kungöras genom rättens försorg i
Posl- och Inrikes Tidningar. Kronofogdemyndigheten i orten och alla kända
borgenärer skall underrättas särskilt genom rättens försorg.

Tillstånd
skall meddelas, om ansökningen inte bestrids eller om de borgenärer som
besirider den får full betalning eller betryggande säkerhel för sina
fordringar. Om den rätt som tillkommer innehavare av pensionsfordran finns
bestämmelser i 23 § andra stycket lagen (1967:531) om tryggande av
pensionsutfästelse m. m.

En
borgenär som samtidigt är gäldenär i samma rättsförhållande skall inle tas upp
i förteckningen över föreningens kända borgenärer. Han skall inle heller kallas
av rätlen och har inte rält lill belalning eller säkerhel enligt Iredje
slycket.

(Jfr
12 kap. 6 § i ulredningens förslag.)

Paragrafen
innehåller bestämmelser om rätlens lillstånd till fusion. Den har viss
motsvarighet i 97 § FL men har utformats efter mönsier av 14 kap. 5 §
akliebolagslagen.

Försia
stycket

I
detta stycke föreskrivs all såväl överiåtande som övertagande föreningar

skall ansöka om tillstånd alt verkställa fusionsavtalet. När det är fråga om

fusion i form av absorption skall ansökningen göras hos rätten i den ort där

den överlåtande föreningen har sitt säte. Vid den nya formen av fusion -

kombination - som behandlas i 3 § skall anmälan däremoi göras där den

övertagande föreningen, dvs. den nya föreningen, har silt säte. Vid ansök

ningshandlingen skall fogas bevis all fusionsavlalet har registrerats och

förteckning över den eller de överlåtande föreningarnas kända borgenärer 238

s. 239 Kontrollera mot PDF

med angivande av
postadress. Ansökningen skall göras senasl två månader Prop. 1986/87: 7

efler registrering av
fusionsavlalet. Om denna anmälan försummas, faller

frågan om fusion enligt
7 § Iredje slycket. 12 kap.

När
del gäller en fusion enligt 3 § lorde den nya föreningen kunna anses vara
bildad vid en lidigare lidpunkl än då den vinner rättskapacitet. Della
motsvarar hell vad som gäller vid etl ordinärt bildande av en förening (jfr t.
ex. 2 kap. 4 §). Den nya föreningen kan därför anses ha ell säte redan innan
den har vunnit rättskapacitet.

Andra
slyckel

I
delta stycke flnns beslämmelser om de kallelser som rätten skall utfärda när
den har fått en ansökan om lillslånd atl verkställa fusionsavlalet. Som framgår
av laglexlen skall kallelserna innehålla en erinran om att den som inle
besirider ansökningen skall anses ha medgelt den. Alla kända borgenärer skall
få särskild kallelse. Kronofogdemyndighelen skall alllid kallas.

Några
problem atl avgöra vilka som är föreningens borgenärer lorde i allmänhet inle
föreligga. Den omständigheten alt föreningens medlemmar har fordringar på
föreningen enligt avräkningskonlon o. dyl. innebär inte atl medlemmarna ulan
vidare skall anses som borgenärer (jfr även Qärde slyckel). Har en medlem sagl
upp sig till utträde ur föreningen, kan han knappasl anses vara borgenär i
lagrummets mening så länge medlemskapet består. Det är ju i denna siluaiion
frågan om alt beiala ut en andel lill en föreningsmedlem, och medlemmens krav
pä denna andel kan inte anses uigöra en fordran av samma karaklär som sådana
fordringar som grundar borgenärs-gäldenärsförhållande (jfr dock
Hagbergh-Nisell, Lagen om ekonomiska föreningar, 5 uppl., s. 181, och del där
anmärkta hovrältsavgö-randet).

En
innehavare av förlagsandel bör inle räknas som borgenär vid lillämpningen av
denna paragraf Förlagsinsatsen utgör nämligen en form av eget kapital för
föreningen (se prop. 1983/84: 84 s. 49). En fusionsansökan ulgör inte grund för
en innehavare av en förlagsandel alt få betalt i förtid. Både för föreningama
och borgenärerna är del nämligen angelägel alt förlagsinsatskapitalet
långsiktigt slår flll föreningarnas förfogande. Om innehavaren av en
förlagsandel är missnöjd med en fusion, får han ulnytQa de ordinarie
möjligheterna att få sin insats inlöst (se 5 kap. 7 §).

Tredje
stycket

Om
ansökningen om tillstånd att verkställa fusionsavtalet inle bestrids eller om
de borgenärer som besirider den får full belalning eller betryggande säkerhel
för sina fordringar, skall enligt första meningen lillstånd meddelas.
Bestämmelsen i andra meningen behandlas närmare i den följande
specialmotiveringen lill lagen om ändring i lagen (1967: 531) om tryggande av
pensionsutfästelse m. m.

Såsom
påpekats i specialmotiveringen lill 1 § består den överlåtande

föreningen som elt självständigt rättssubjekt fram lill dess alt rättens

lillstånd alt verkställa fusionen har registrerats. Så länge den överlåtande 239

s. 240 Kontrollera mot PDF

föreningen består som ett
särskilt rättssubjekt får dess tillgångar inte Prop. 1986/87:7

sammanblandas med den
övertagande föreningens. Först vid fusionens

fullbordande skall
dessa övergå till den sisinämnda föreningen. Fusionen 12 kap.

får ju verkställas först
när rätlens lillstånd föreligger. Hinder möter dock

inte
mot att styrelseledamöter i den övertagande föreningen väljs in i

styrelsen
för den överlåtande föreningen.

Fjärde
stycket

Av
detta stycke följer all den som är borgenär och gäldenär i samma
rättsförhållande inle har del skydd som tillerkänns den eller de överlåtande
föreningarnas borgenärer i allmänhet vid fusion. Grunden för bestämmelsen är
att en fordringsägare som samtidigt är föreningens gäldenär, t. ex. en
föreningens avtalspart som ännu inle har fullgjorl den egna
avtalspresta-lionen, i de flesla fall har möjlighet att skydda sig mot skadliga
effekler av fusionen.

7 §

Rätlen
skall underrätta överlåtande förenings regislreringsmyndighet om ansökan om
lillstånd att verkställa fusionsavlalet och om lagakraftvunnel beslul som har
meddelals med anledning av ansökningen.

När
ett lagakraftvunnel beslut om tillstånd att verkställa fusionsavlalel har
registrerats, anses fusionen genomförd och överlåtande förening upplöst.
Överlåtande förenings medlemmar blir då medlemmar i den övertagande
föreningen, om inte uppsägning har skell enligt 4 § andra slycket. Samtidigt
övergår överlåtande förenings tillgångar och skulder med undantag av
skadeståndsanspråk enligt 13 kap. 1-3 §§ lill den övertagande föreningen.

Registreringsmyndighelen
skall förklara alt frågan om fusion har fallit, om ansökan om rätlens tillstånd
inle har gjorls inom föreskriven lid eller om rätten genom lagakraftvunnel
beslut har avslagil ansökningen.

Även
om en förening anses upplöst enligt andra stycket, kan en tiondel av samfliga
röstberättigade hos styrelsen påkalla föreningsstämma för alt behandla frågan
huruvida talan skall väckas enligt 13 kap. 5 §. Därvid lillämpas 7 kap. 7 §
andra meningen. Om slämman beslular alt väcka lalan, skall den samtidigt
förordna alt föreningen skall träda i likvidalion. Beträffande genomförandel av
likvidationen tillämpas 11 kap. Likvidatorerna behöver dock inte söka kallelse
på okända borgenärer.

(Jfr
12 kap. 7 § i ulredningens förslag.)

Paragrafen
som har viss motsvarighet i gällande rätl (97 § och 103 § 2 mom. FL) innehåller
bestämmelser om registrering av rättens beslut och om lidpunkten för fusionens
fullbordan m. m.

Försia
stycket

Rätlen
skall enligt detla siycke underrätta registreringsmyndighelen om en

sådan ansökan om tillstånd lill verkställande av fusionsavtal som har gjorts

inom föreskriven tid och om lagakraftvunnel beslul som har meddelals 240

s. 241 Kontrollera mot PDF

med
anledning av ansökningen. Denna underättelse gör det möjligt för Prop.
1986/87: 7

registreringsmyndigheten
alt kontrollera huruvida föreningarna fullföljer

fusionen efler det alt
anmälan har gjorts för registrering enligt 5 § av 12 kap.

beslulel om fusion.
Inkommer ingen underrättelse från rälien om all en

ansökan om tillstånd atl
verkställa fusion har gjorls i räll lid eller meddelar

rätlen att en sådan
ansökan har avslagits, skall registreringsmyndighelen

enligt tredje stycket
förklara att frågan om fusion har fallit.

Andra
slycket

Av
detla stycke följer all fusionen anses genomförd när rättens lagakraftvunna
beslut om tillstånd regislreras. Vilka rättsverkningar som följer av fusionen har
delvis berörts i specialmotiveringen till 1 och 3 §§. Både tillgångar och
skulder får anses övergå i sin helhet till den övertagande föreningen, även om
de inte alls eller endast delvis har uppgells i eller ens varil kända vid tiden
för avtalet. Ell undantag från regeln alt tillgångarna övergår i och med
registreringen föreskrivs beiräffande skadeståndsanspråk som en överlåtande
förening kan ha enligt 13 kap. 1-3 §§. Det skulle leda till komplikationer om
t. ex. ett skadeståndsanspråk mol styrelsen, som grundas på atl denna vid
fusionsavlalels upprättande har eftersatt föreningens intressen, skulle övergå
till en övertagande förening. Talan enligt 13 kap. 5 § rörande sådant
skadeståndsanspråk kan därför föras för en överlåtande förening, trots all den är
atl anse som upplöst, eventuellt av en minoritel. Det som på grund av en sådan
talan flllfaller föreningen skall skiftas mellan medlemmarna efler likvidalion.

Tredje
slycket

I
delta siycke föreskrivs atl registreringsmyndighelen skall förklara atl frågan om
fusion har fallit, om inte ansökan om rättens tillstånd görs inom föreskriven
tid eller om rälien genom beslul som vinner laga krafl avslår ansökan.

Fjärde
slyckel

Trots
atl en överiåtande förening är upplöst i och med fusionens fullbordan kan en
tiondel av samtliga röstberättigade hos slyrelsen påkalla föreningsstämma för
all behandla frågan huruvida talan om skadestånd till föreningen skall väckas
enligt 13 kap. 5 §. Grunden för denna bestämmelse har nyss berörts i samband
med andra stycket.

Påkallas
föreningsstämma enligt Qärde slyckel och underiåler slyrelsen

atl kalla lill sådan stämma i föreskriven ordning, skall länsstyrelsen på

anmälan av någon röstberättigad eller annan som avses i 7 kap. 7 § andra

meningen genast på föreningens bekostnad sammankalla stämman i den

ordning som anges i 7 kap. 8 §. Beslular föreningsstämman alt väcka sådan

talan, skall beslut samlidigt fattas om alt föreningen skall träda i likvida

tion. Förfarandet regleras därefler i lillämpliga delar av bestämmelserna i

11 kap. om genomförandet av likvidation. Del ligger i sakens natur all 241

16
Riksdagen 1986187. 1 saml. Nr 7

s. 242 Kontrollera mot PDF

denna speciella lyp av
likvidafion genomförs pä ett enkelt sätl och väsenlli- Prop. 1986/87: 7 gen
inskränks till att föra processen och skifta eventuellt erhållet skadestånd
bland medlemmarna i den berörda föreningen. Enligt särskild före- 12 kap.
skrift behöver likvidalor inte utfärda kallelse på okänd borgenär. Sådan
kallelse får anses obehövlig med hänsyn lill atl kallelse skell pä ell lidigare
stadium under fusionsförfarandet.

Fusion
mellan en ekonomisk förening och ett helägt dotleraktiebolag 8§

Om
en ekonomisk förening äger samtliga aktier i ell dotleraktiebolag, kan
föreningens och bolagels slyrelser träffa elt fusionsavlal som innebär att
bolagel skall gå upp i föreningen. Bolagels styrelse skall anmäla avtalet för
registrering hos bolagels regislreringsmyndighet.

I
fråga om det fortsatta fusionsförfarandet tillämpas 6 § saml 7 § första
stycket, andra stycket första och tredje meningarna samt Iredje stycket. Vad
som sägs där om överlåtande förening skall i stället gälla bolagel.

(Jfr
12 kap. 8 § i utredningens förslag.)

Paragrafen
innehåller regler om fusion mellan en ekonomisk förening och ett helägt
dotleraktiebolag. Paragrafen som saknar motsvarighet i gällande räll (jfr dock
14 kap. 8 § aktiebolagslagen) har behandlats i den allmänna moliveringen
(avsnitt 2.7).

Fusionsmöjligheten
enligt denna paragraf kan utnytQas t. ex. då en lön-lagarägd ekonomisk förening
skall överta och driva en redan befinllig verksamhet som drivs i form av
aktiebolag. Antag t. ex. alt de anställda vill fortsätta driften av ett
aktiebolags mekaniska verkstad i föreningsform. För ändamålet bildas en
ekonomisk förening vars ändamål i stadgarna anges vara att främja medlemmamas
ekonomiska iniressen genom att driva mekanisk verkstadsrörelse och därmed
förenad verksamhet. När föreningen har registrerats köper den samtliga akiier i
bolagel varefler de båda företagens styrelser träffar ett fusionsavtal enligt
denna paragraf. Så snart rättens beslul om lillstånd har registrerats är
bolagel upplöst och dess verksamhet helt övertagen av föreningen. Del
förhållandel alt föreningen under rätlens och regislreringsmyndighetens
handläggning av fusionsfrågan driver sin verksamhel genom dotterbolaget skall
givetvis inle anses som en avvikelse från stadgarnas bestämmelser om
föreningens ändamål.

Försia
stycket

Fusionsavtal
Iräffas mellan slyrelserna i de berörda förelagen. Eftersom dotterbolaget är
helägt krävs inle atl bolagsstämman i detla bolag godkänner slyrelsebeslulel.
En sådan stämma skulle bli en tom formalitet och i verkligheten endast en
prolokollering av beslut som slyrelsen har fatlat efler föreningens direktiv.

Dotterbolagets
slyrelse skall anmäla fusionsavtalet för registrering hos

den myndighel där bolaget är registrerat, dvs. hos palenl- och registre

ringsverket som för bolagsregislret. Någon lid för anmälningen är inte 242

s. 243 Kontrollera mot PDF

utsatt. Det har inle
ansetts meningsfullt all fixera en viss lid, vars överskri- Prop. 1986/87:
7 dande skulle medföra all fusionsfrågan förfaller. Föreningens och dotterbolagets
styrelser kan ju i vilket ögonblick som helsl förnya fusionsavlalet. 12
kap.

Andra
stycket

I
fråga om det fortsatla fusionsförfarandel gäller i lillämpliga delar 6 och 7
§§. Vad som sägs i dessa paragrafer om överlätande förening skall i slället
gälla dotterbolaget. 1 och med rätlens lillstånd lill fusionen och
registreringen av delta tillstånd är dotterbolaget upplöst. Något fusionsvederlag
alt skifta finns inte, ty hela aktieslocken ägdes ju av den förening i vilken
bolagel har inlemmats.

Inlösen
av aktier i etl dotleraktiebolag

19-13
§§ finns beslämmelser om inlösen av minoritetsaktier i dotleraktiebolag.
Bestämmelserna, som har behandlals i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.7),
saknar motsvarighet i FL men överensslämmer med vad som gäller enligt 14 kap.
9—13 §§ akliebolagslagen. Även om bestämmelserna sålunda i sak överensslämmer
med akliebolagslagens har det ansetts lämpligl alt den nya lagen om ekonomiska
föreningar innehåller en reglering som är fristående från aktiebolagslagens.

9§

Om
en ekonomisk förening själv eller tillsammans med elt eller flera dotterförelag
äger mer än nio tiondelar av aktierna med mer än nio tiondelar av röstetalet
för samtliga aktier i ell dotleraktiebolag, har föreningen rätl all av de
övriga aktieägarna i bolagel lösa in de återstående aktierna. Den som har
aktier som kan lösas in har också räll all få dessa inlösta av föreningen.

En
tvist om huruvida rätt eller skyldighet lill inlösen föreligger eller om
lösenbeloppel prövas av tre skiljemän. Om inte annat följer av bestämmelserna
i della kapilel, gäller i fråga om skiljemännen och förfarandel inför dem i
tillämpliga delar vad som är föreskrivet i lagen (1929: 145) om skiljemän.
Bestämmelserna i 18 § andra stycket nämnda lag om den tid inom vilken
skiljedomen skall meddelas gäller dock inte. Kostnaderna för
skiljemannaförfarandel skall bäras av föreningen, om inle skiljemännen på
särskilda skäl ålägger någon annan aktieägare alt helt eller delvis svara för
dessa kosinader. Part som är missnöjd med skiljedomen har rätt att väcka talan
vid domstol inom sextio dagar från det atl han fick del av skiljedomen i
huvudskrift eller bestyrkt avskrift. Rätl domstol är tingsrätten i den ort där
bolagets slyrelse har sitl säte.

Har
föreningen förvärvat större delen av sina aktier i bolaget på grund av atl en
vidare krets inbjudits att till föreningen överiåla sådana akiier mot viss
ersättning, skall lösenbeloppet molsvara ersättningen, om del inle finns
särskilda skäl för annal.

(Jfr
12 kap. 9 § i ulredningens förslag.)

Paragrafen
innehåller huvudreglerna om inlösen av minoritetsaklier i ett

dotteraktiebolag. 243

s. 244 Kontrollera mot PDF

Första slycket Prop. 1986/87:7

12 kap.

I
detta stycke anges förulsältningarna för rätl lill inlösen av minoritetsaklier
i dotleraktiebolag. Både föreningen och minoritetsaktieägarna har rätt atl
påfordra inlösen. Inlösen av aktier kan utgöra ett led i ell fusionsförlopp,
men så behöver inte vara fallel.

För
inlösen krävs inte bara atl föreningen innehar mer än nio tiondelar av aktierna
i dotterbolaget ulan också all dessa aktier represenlerar mer än nio tiondelar
av röstetalet för samtliga aktier i bolagel. Med föreningens egel innehav av
akiier i dotterbolaget likställs indirekta innehav genom annat dotterförelag.
Lösningsrätt föreligger sålunda när tillräckligt många aktier i ett dotterbolag
innehas aniingen av föreningen själv eller av föreningen och elt eller flera
dotterföretag tillsammans.

Atl
minoritetsaktieägarna tillerkänns rält alt få sina akiier inlösta sammanhänger
med att de inte kan åberopa nägra särskilda minoritetsrättighe-ler gentemot
huvudaktieägaren - föreningen - eftersom deras innehav är mindre än lio procent
av aktiekapitalet. De står uppenbariigen i samma prekära ställning gentemoi
föreningen när dennas aktieinnehav delvis förmedlas av annat koncernbolag.

Den
angivna storleken på aktieinnehavet måste föreligga när föreningen eller
minorilelsaktieägare framställer krav på inlösen. Med hänsyn lill all föreningen
fått inlösningsrält i syfle alt ge föreningen möjlighel atl fusionera med etl
helägt dollerbolag får föreningens inlösningsrält antas bortfalla, om
föreningens innehav av akiier under pågående inlösningsförfarande kommer alt gä
ner under del föreskrivna genom att dessa avyttras. Däremot bör föreningen
inte kunna stoppa minoritelsakfleägarnas inlösningsaktion genom att under
förfarandet avhända sig aktier i dotterbolaget. Delta torde slå klart ulan
nägon särskild beslämmelse därom.

Andra
slycket

I
detta stycke föreskrivs atl tvist huruvida inlösen skall ske eller om
lösenbeloppets storlek skall avgöras av tre skiljemän. Till skiljemännen kan
således hänskjutas inte bara fråga om lösenbeloppels slorlek utan också frågan
om grund för lösningsanspråket föreligger. Aktieägarna kan bestrida alt
föreningen äger så många aktier i dotterbolaget som fordras för lösningsrätt,
t. ex. därför all äganderätten till vissa akiier är omtvistad. En sådan fråga
skall, om den över huvud taget uppkommer, prövas i samma process som frågan om
lösenbeloppels slorlek.

Om
inle annat följer av bestämmelserna i delta kapilel, gäller i fråga om
skiljemännen och förfarandet inför dem i tillämpliga delar vad som är
föreskrivet i lagen om skiljemän. Erfarenheten har visal all del är myckel
svårt alt slutföra processer av förevarande slag inom den tid på sex månader
som gäller för skiljedomen enligt 18 § andra slycket i den lagen. Ell undantag
har därför i detla sammanhang gjorts för denna särskilda bestämmelse.
Tillräckliga garantier för atl en process av della slag inle drar ut på liden
torde ges genom bl.a. 13 och 14 §§ lagen om skiljemän. Där sägs att skiljemän
alllid skall handlägga saken skyndsamt och att tvisten kan avgöras utan alt
part som förhalar målet har slutfört sin lalan.

s. 245 Kontrollera mot PDF

Enligt
andra stycket skall vidare kostnaderna för skiljemannaförfarandel Prop.
1986/87:7

bäras av föreningen, om inte skiljemännen på särskilda skäl ålägger någon

annan aktieägare att helt eller delvis svara för dessa kostnader. 12 kap.

Part
som är missnöjd med skiljedomen har rätl alt väcka talan vid domslol inom
sextio dagar från del atl han flck del av skiljedomen i huvudskrifl eller
bestyrkt avskrift. Denna bestämmelse innebär all en part har räll all överklaga
en skiljedom till domslol inle bara på den granden alt något formelll fel har
förekommil utan även på materiella grunder.

Slutligen
föreskrivs i andra slycket att rätt domstol är flngsrätten i den ort där
dotlerakliebolagets styrelse har sill säle.

Tredje
stycket

Detta
stycke innehåller vissa regler om bestämmande av lösenbeloppet i en speciell
siluaiion. Situalionen är den alt en förening har offentliggjort ett erbjudande
atl köpa akiier i ett bolag för elt visst pris och att della erbjudande har
accepterats av så många aklieägare atl föreningen i fråga har fåll mer än
nittio procenl av aktierna i det bolag som berörs av erbjudandet. Det kan då te
sig egendomligt atl de aklieägare som inle har accepterat erbjudandel skall ha
möjlighet atl i ett inlösningsförfarande få ul ell högre pris för sina akiier.
För denna speciella situation gäller därför att del pris som har godtagits av
övriga aklieägare skall anses uigöra aktiens värde, om det inle flnns särskilda
skäl för annat. Denna särregel gäller bara i de fall då erbjudandet om köp av
aktier har riklats till en vidare krets. Erbjudandet måste alltså beröra ett
större antal personer bland allmänheten. Vidare fordras att störte delen av
föreningens aktieinnehav har förvärvats på grund av erbjudandel. Elt särskilt
skäl atl frångå delta pris kan vara alt en längre lid har förflutit från
föreningens aktieförvärv på grand av erbjudandet till dess alt
inlösenförfarandel inleddes. Ett annat skäl kan vara att informationsunderlaget
har varit ofullständigt vid erbjudandet eller atl nya vikliga omständigheter
har tillkommit.

Frågan
lill vilken tidpunkt värderingen skall hänföras regleras inte i den nya lagen.
Inte heller aktiebolagslagen innehåller regler om delta. Det synes principiellt
riktigast all löseskillingen fastställs med hänsyn lill aktiens värde vid
liden för föreningens begäran om tvistens prövning av skiljemän. Senare
inträffade omständigheter som inverkar på aktiernas värde skulle då inle
beaktas. Del är dock möjligt att aktiernas värde vid den lid då
lösningsanspråkel framställdes måste bedömas i ljuset av senare framkomna
omständigheter.

Erfarenheterna
från inlösenfallen enligt aktiebolagslagen visar atl den

tvistefråga som hänskjuts till skiljemän i regel gäller lösenbeloppels stor

lek. Enligt 1944 års aktiebolagslag bestämdes vid tvist om lösenbelopp

detta så att del skulle motsvara aktiernas verkliga värde. Att skiljemännen

skulle söka fastställa elt verkligt ekonomiskt värde och inte någol rent

formellt, som t.ex. aktiens nominella belopp, var självklart. Eftersom

bestämmelsen i övrigt var intetsägande och knappast gav någon ledning för

lösenbeloppels bestämmande, logs den inle upp i 1975 års aktiebolagslag.

Principerna för bestämmandet av lösenbeloppets slorlek bör även vid 245

s. 246 Kontrollera mot PDF

tillämpningen av
förevarande lag lämpligen överlämnas flll doktrin och Prop. 1986/87: 7

rättspraxis.
Det bör dock framhållas att aktiernas värdering skall göras

ulan hänsyn flll deras
egenskap av minoritetsaktier (se NJA 1957 s. 1). 12
kap.

10
§

Vill
en ekonomisk förening lösa in aktier i elt dotleraktiebolag enligt 9 § men kan
en överenskommelse om delta inle Iräffas, skall föreningen hos bolagels
styrelse skriftligen begära alt tvisten hänskjuts lill skiljemän. Föreningen
skall samlidigt uppge sin skiljeman.

Om
en begäran görs enligt försia stycket, skall bolagels slyrelse genast genom
kungörelse i Posl- och Inrikes Tidningar och den eller de ortsfid-ningar som
slyrelsen besiämmer anmoda de aktieägare mot vilka lösningsanspråket riklas
all skriffligen uppge sin skiljeman till bolaget senast två veckor frän
kungörelsen. Anmodan skall även genom brev sändas lill varje sådan aklieägare,
om hans posiadress är känd för bolagel.

Om
inte samtliga aklieägare, vilkas namn är införda i aktieboken och mol vilka
lösningsanspråkel riklas, inom den föreskrivna tiden har uppgetl en gemensam
skiljeman, skall bolagets styrelse begära hos rätten i den ort där styrelsen
har sitt säte att god man förordnas. Denne skall hos samma rält ansöka om
förordnande av en sådan skiljeman och i tvisten bevaka de frånvarande
aktieägarnas rätl.

(Jfr
12 kap. 9 § i utredningens förslag.) Paragrafen handlar om hur skiljemän skall
ulses.

Försia
stycket

Vill
en ekonomisk förening göra gällande sin lösningsrätt enligt 9 § bör i första
hand en frivillig uppgörelse träffas. Kommer parterna emellertid inle överens -
del lorde räcka all ena parten påstår del - skall föreningen hos dotterbolagets
styrelse skriftligen begära atl tvisten hänskjuts lill skiljemän och samiidigi
uppge sin skiljeman.

Andra
stycket

När
dotterbolagets styrelse får nyssnämnda begäran skall den omedelbart underrätta
alla de berörda aktieägarna i den mån de är kända och anmoda dessa att uppge
sin skiljeman inom två veckor frän det atl anmodan har kungjorts i Post- och
Inrikes Tidningar och i den eller de ortstidningar som styrelsen besiämmer. Att
kungörelse alltid måste ske betingas av rättssäkerhetsskäl.

Tredje
stycket

För
alt vinna tid kan styrelsen, så snart kungörelsen har ulfärdals, hos

rätten begära förordnande av god man för aklieägare som inle hör av sig

med anledning av kallelsen. En sådan begäran skall alllid göras, om inle

samtliga aklieägare, vilkas namn är införda i aktieboken och mot vilka

lösningsanspråkel riklas, inom föreskriven lid har uppgivit en för dem 246

s. 247 Kontrollera mot PDF

gemensam
skiljeman. Gode mannens uppgift är atl hos tingsrätten ansöka Prop.
1986/87:7

om
förordnande av en skiljeman för minorilelsaktieägarna och all i tvisten

bevaka
de frånvarande akfleägarnas rätt. 12 kap.

De
sålunda utsedda tvä skiljemännen skall lillkalla den tredje skiljemannen (se 6
§ lagen om skiljemän).

11
§

Aktieägarna
är skyldiga att lill föreningen överiämna sina aktiebrev med påskrifter om
överlåtelse, om en tvist om inlösen enligt 9 § prövas av skiljemän eller
domslol och del är oslridigi mellan parterna all del föreligger lösningsrätt
eller om det i en dom som har vunnit laga kraft har förklarats att sådan räll
föreligger utan att lösenbeloppet samtidigt har fastställts. Skyldighel all
överiämna aktiebreven föreligger dock endasl om föreningen släller sådan
säkerhet för kommande lösenbelopp jämle ränta som godkänns av skiljemännen
eller, om tvisten är anhängig vid domslol, av domstolen.

Aklieägarna
har rätt lill skälig ränla på lösenbeloppet för tiden från del att säkerhet har
ställts till dess att lösenbeloppel förfaller lill belalning.

(Jfr
12 kap. 9 § i ulredningens förslag.)

Paragrafen
innebär att moderföreningens förvärv av äganderätten lill aktierna kan ske
redan innan dom rörande lösenbeloppets slorlek har meddelats.

Försia
slycket

Om
det inte råder någon tvist om föreningens rätt alt lösa in aktierna utan endasl
om lösenbeloppets slorlek, inger del inle några betänkligheter alt låta
äganderätten överföras till föreningen redan innan lösenbeloppel slutgiltigt
har beslämts. För moderföreningen kan del vara en stor fördel alt ulan del dröjsmål
som processen om lösenbeloppet medför kunna genomföra en sådan rationalisering
av koncernen som förutsätter atl dotterbolaget är helägt och all hänsyn inte
längre behöver tas till minoritelsaklieägar-na. De senare kan, när del är klarl
all inlösen skall ske, knappast ha något befogat inlresse av att under
processen om inlösenbeloppei stå kvar som aklieägare. För dem är del i den
situationen endast av inlresse alt de får en tillfredsställande ersättning för
aktierna, och del bör vara en fördel också för dem all få ul ersättningen,
ålminstone en del av den, väsentligl lidigare mot avslående av äganderätten
lill aktierna.

En
första föruisättning för att en minoritetsaktieägare skall vara skyldig atl
överlämna sina akliebrev är att del inle föreligger någon tvist huruvida
föreningen över huvud laget har rätt all lösa aktierna. Denna förutsättning är
för handen, om aktieägaren inle har bestritt eller inte längre vidhåller elt
bestridande av denna rätt. Situationen kan också vara den alt bestridandel har
framställts men ogillats genom en dom som vunnii laga krafl.

Det
är självfallet tänkbart atl en aktieägare genom all framslälla hell

obefogade invändningar mol föreningens rält all lösa aktierna kan avsevärt

fördröja föreningens förvärv av dessa akiier. Del är emellerlid inle möjligt 247

s. 248 Kontrollera mot PDF

atl ställa upp en rättvis
och lämplig regel som hindrar att sådana invänd- Prop. 1986/87:7

ningar framställs och
prövas i vanlig ordning. En viss återhållande faklor

ligger dock däri alt en
aktieägare, som framställer en obefogad invändning 12 kap.

av ifrågavarande slag,
enligt 9 § andra stycket Qärde meningen kan åläggas

att svara för uppkommande
rättegångskostnader.

En
annan fömtsättning för att föreningen skall bli ägare till aktierna är alt
föreningen ställer sådan säkerhel för kommande lösenbelopp jämle ränta som
skiljemännen eller, om tvisten är anhängig vid domslol, domstolen har godkänt.

Andra
stycket

Enligt
delta stycke har en akfleägare rält alt få skälig ränla på lösenbeloppet för
tiden från det all säkerhel har släUts för kommande lösenbelopp enligt första
slyckel lill dess atl lösenbeloppel förfaller lill belalning.

12
§

Om
elt fastställt lösenbelopp har erbjudils en aktieägare ulan atl denne har
överlämnal sina akliebrev, skall föreningen utan dröjsmål sätta ned lösenbeloppet
enligt lagen (1927: 56) om nedsätlning av pengar hos myndighet. Föreningen får
inte göra förbehåll om rätl atl återta del nedsatta beloppet.

(Jfr
12 kap. 9 § i utredningens förslag.)

Paragrafen
reglerar del fall alt aklieägaren inle överlämnar sina aktiebrev trots atl det
fastställda lösenbeloppel erbjuds honom. Föreningen får då inte hålla inne
lösenbeloppel själv utan skall omedelbart sälla ned beloppet i allmänl förvar.
Beslämmelser om de ålgärder som står lill buds för atl komma i besittning av
aktierna finns i 13 §.

13 §

Föreningen
är ägare till aktierna, om säkerhet har ställts enligt 11 § eller om
nedsältning har skelt enligt 12 §. Innan akliebreven har överlämnats lill
föreningen medför breven i sådana fall endasl räll för innehavaren att mot
överlämnande av breven till föreningen eller länsstyrelsen få ut lösenbeloppet
med ränta.

Om
ett aktiebrev inte har överlämnats inom en månad från del alt föreningen blev
ägare fill aktien, får del utfärdas ett nylt aktiebrev som är ställt lill
föreningen. Det nya aktiebrevet skall innehålla uppgift om att det ersäller det
äldre brevei. Om del äldre brevei därefter överlämnas lill föreningen, skall
det i sin tur överlämnas till dotteraktiebolaget för att makuleras.

(Jfr
12 kap. 9 § i utredningens förslag.) Paragrafen anger när övergången av
äganderätten till aktierna sker.

248

s. 249 Kontrollera mot PDF

Första stycket Prop- 1986/87:7

Om
säkerhet för kommande lösenbelopp och ränta har slällls enligt 11 § eller
nedsätlning hos myndighet har skett enligt 12 §, är föreningen ägare till
aktierna. Aktieägarnas rätt lillgodoses genom atl de hos föreningen respektive
länsstyrelsen kan lyfta det lösenbelopp som har fastställts i domen så snart
den har vunnii laga krafl.

När
föreningen har blivit ägare lill aktierna har den enligt 11 § rält att få
aktiebreven, vilka föreningen kan behöva t. ex. för att bli införd i aktieboken.
När en aktieägare lyfter belopp som har salts ned hos länsstyrelsen, skall han
överiämna aktiebrevel med vederböriig Iransporl till föreningen eller in
blanco. När akfiebrev har överlämnats till länsstyrelsen i samband med lyftande
av utdömt belopp, skall länsstyrelsen överiämna dem lill föreningen, i vars
hand de åter fungerar som vanliga akliebrev.

Andra
slycket

Om
en aktieägare underiåler atl överlämna etl aktiebrev, t. ex. därför alt del har
förkommit, har moderförelaget enligt rällspraxis - NJA 1968 s. 123 - inte
ansetts behörigt att göra ansökan om dödande av akflebrevet. I andra slyckel
har därför föreskrivils atl om elt akliebrev inle har avlämnats inom en månad
sedan föreningen blev ägare av aktien, ell nytl akliebrev kan utfärdas i del
icke inlämnade brevels slälle. Det nya aktiebrevel, som utfärdas av
dotterbolagets styrelse, skall innehålla uppgift om atl del ersätter etl äldre
akliebrev. Denna uppgift hindrar atl det nya aktiebrevel ger legitimation all
lyfta lösenbelopp. I samband med atl del nya aktiebrevel ulfärdas skall
föreningen införas i akfleboken som ägare av aktien. Skulle därefter del äldre
aktiebrevel överlämnas lill föreningen, skall del makuleras. Denna uppgift
ankommer på dotterbolaget, lill vilket föreningen alltså skall överlämna
aktiebrevet. Om dotterbolaget upplöses genom fusion enligt 8 §, övergår
uppgiflen alt makulera aktiebrevel på föreningen.

13
kap. Skadestånd m. m.

Kapitlet
innehåller dels beslämmelser om skadeslåndsskyldighel för sty- 13 kap.
relseledamöler m.fl., dels regler om talan rörande skadestånd. Reglerna
överensslämmer i huvudsak med gällande rätt. Möjligheterna lill jämkning av
skadestånd har emellertid vidgats (4 §). Vidare medför den nya lagen ökade
möjligheter att föra lalan mol föreningsorganen (5 §).

l§

Om
en styrelseledamot eller verkställande direktören uppsålligen eller av
oaklsamhel skadar föreningen då han fullgör silt uppdrag, skall han ersätta
skadan. Delsamma gäller när skadan tillfogas en föreningsmedlem eller någon
annan genom överträdelse av denna lag eller stadgarna.

249

s. 250 Kontrollera mot PDF

(Jfr 14 kap. 1 § i
ulredningens förslag). Prop. 1986/87: 7

Paragrafen
innehåller regler om styrelseledamöters och verkställande direklörens
skadeståndsansvar gentemoi föreningen och genlemol före- 13 kap. ningsmedlemmar
eller annan. Paragrafen är även lillämplig på likvidatorer genom hänvisningen i
11 kap. 7 §. Bestämmelserna överensslämmer i sak med gällande rätl (se 106 och
107 §§ FL) men har utformats efter mönster av 15 kap. 1 § akliebolagslagen.
Bestämmelser om revisorernas ansvar har dock brutits ut till en särskild
paragraf 2 §.

Första
meningen reglerar styrelseledamöters och verkställande direklörens ansvar för
sådana skador som de tillfogar föreningen i sin befattning.
Ersättningsskyldighet föreligger om skadan har orsakats genom åtgärder eller
underlåtenhet som kan lillräknas vederbörande som uppsåt eller oaklsamhel. En
person i organslällning kan också tillfoga föreningen skada genom en ålgärd som
han har vidlagil såsom Iredje man i förhållande till föreningen. Reglerna i den
nya lagen är inte tillämpliga i elt sådant fall.

Styrelseledamöter
och verkslällande direklören slår i direkt syssloman-naförhållande flll
föreningen. De är följaklligen genlemol föreningen skyldiga alt vid
fullgörandet av silt uppdrag iaktta den omsorg som krävs av en syssloman i
allmänhet. Sedan föreningsslämman har fallal ell visst beslul kan således
skadeslåndsskyldighel inträda, om omständigheter inträffar som medför alt
beslutets verkslällande skulle skada föreningen men beslutet ändå verkställs
(jfr specialmotiveringen till 6 kap. 13 §). Av sistnämnda lagrum framgår f.ö.
att styrelseledamot eller annan ställföreträdare för föreningen inte ulan
vidare undgår skyldighel att ersätta föreningen en av honom vållad skada på den
grunden atl föreningsslämman har beslulal om den ålgärd som medfört skadan.

Enligt
andra meningen har styrelseledamöter och övriga här avsedda personer ansvar
också gentemoi andra som berörs av deras verksamhel för föreningen. Ansvarei
mol dessa — enskilda medlemmar, borgenärer, anslällda, annan Iredje man - är
emellerlid inte lika vidsträckt som mol föreningen. Skadeslåndsskyldighel kan
inträda, endasl om skadan uppkommer genom en åtgärd eller en underlåtenhet som
innebär atl föreningslagen eller stadgarna överträds uppsåtligen eller av
vårdslöshet. De beslämmelser i föreningslagen eller stadgarna som just har
till syfte atl skydda Iredje man blir på så sätt sanktionerade. Som exempel på
della kan nämnas årsredovisningsreglerna och bestämmelserna om föreningens
bundna kapital.

Reglerna
i paragrafens andra mening innebär bl.a. alt styrelsen inte direkl geniemot den
skadelidande blir ansvarig för skada som genom kontraktbrott från föreningens
sida har tillfogals en medkontrahenl lill föreningen. I sådant fall drabbar
skadeståndsskyldighelen i allmänhel endast föreningen. En annan sak är att
föreningen - med slöd av paragrafens första mening - kan kräva att av styrelsen
återfå vad föreningen har tvingats utge till dess medkonlrahent.

En
person med ställning som företrädare för föreningen kan ådra sig

personlig skadeståndsskyldighet geniemot iredje man till följd av reglerna i

den allmänna skadeslåndsräilen. Enligt samma regler kan föreningen gent

emot den skadelidande få svara för skadeersättningen. Om föreningen i ett 250

s. 251 Kontrollera mot PDF

sådanl fall tvingas ulge
skadeersättning, har föreningen regressrätt mot Prop. 1986/87:7

skadevållaren. Avgörande
för vilka regler denna regressrätt skall följa är

om skadevållaren har
handlat i sin egenskap av organ för föreningen eller 13 kap.

inle. Denna fråga
behandlas i specialmotiveringen lill 4 §.

2 §

En
revisor är ersätlningsskyldig enligt de grunder som anges i 1 §. Han ansvarar
även för skada som uppsålligen eller av oaklsamhel orsakas av hans medhjälpare.

Om
ell revisionsbolag är revisor, åligger ersättningsskyldigheten detta bolag och
den som är huvudansvarig för revisionen. Om en sammanslutning eller ell
revisionsorgan som avses i 8 kap. 4 § är revisor, åligger ersättningsskyldighet
den som har förrättat revisionen och den som har utsett honom.

(Jfr
14 kap. 2 § i ulredningens förslag.)

Paragrafen
behandlar skadeståndsansvaret för revisorer och revisionsbolag m. m. Den överensstämmer
i huvudsak med gällande rätl (se 46 § 1 och 2 mom. samt 49, 106 och 107 §§) men
har utformats efler mönster av 15 kap. 2 § aktiebolagslagen.

Första
slyckel

Enligt
detta siycke är en revisor ersätlningsskyldig enligt de grunder som anges i I §.
Han svarar också för skada som uppsålligen eller av oaktsamhet vållas av hans
medhjälpare. Reglerna i första slycket gäller på grund av hänvisningen i 8 kap.
17 § även granskare.

Andra
stycket

Bestämmelsen
i första meningen innebär all ell revisionsbolag och den som är huvudansvarig
för revisionen svarar solidariskt för skadeståndsskyldighet som kan uppkomma
enligt försia slycket. Detsamma gäller enligt andra meningen den som har
förrättat revisionen och den som har utsett honom, om en sammanslutning eller
ett revisionsorgan som avses i 8 kap. 4 § är revisor.

3 §

En
föreningsmedlem eller en röstberättigad som inte är medlem är skyldig att
ersätta den skada som han genom alt medverka lill överträdelse av denna lag
eller sladgarna uppsålligen eller av grov oaktsamhet tillfogar föreningen, en
medlem eller någon annan.

(Jfr
14 kap. 3 § i utredningens förslag.)

Paragrafen
reglerar medlemmars och röstberättigades skadeståndsan

svar geniemot föreningen och gentemoi medlemmar eller andra. Paragra

fen överensstämmer i sak med gällande räll (se 106 och 107 §§ FL, jfr

15 kap. 3 § akliebolagslagen). 251

s. 252 Kontrollera mot PDF

En
medlem eller röstberättigad är inte skyldig att positivt verka i för- Prop.
1986/87:7 eningens intresse. Deltar han i föreningens förvaltning, får han i
första hand ta till vara sina egna intressen ulan atl därigenom bli ansvarig
mol 13 kap. föreningen eller Iredje man. Paragrafen innebär dock vissa
begränsningar därvidlag. En medlem eller röstberättigad är ersätlningsskyldig
för skada som han genom alt medverka lill överträdelse av denna lag eller
stadgarna uppsåtligen eller av grov oaklsamhel har tillfogat föreningen, medlem
eller annan.

Av
uttrycket "röstberättigad" framgår atl en fullmäktig är underkastad
samma skadeståndsansvar som en föreningsmedlem.

4 §

Om
någon är ersättningsskyldig enligt 1-3 §§, kan skadeståndet jämkas efler vad
som är skäligl med hänsyn lill handlingens beskaffenhel, skadans storlek och
omständigheterna i övrigl.

Skall
flera ersälta samma skada, svarar de solidariskt för skadeståndet i den mån
inte skadeståndsskyldigheten har jämkats för någon av dem enligt första
stycket. Vad någon har utgett i skadestånd får krävas lillbaka från de andra
efter vad som är skäligt med hänsyn lill omständigheterna.

(Jfr
14 kap. 4 § i utredningens förslag.)

Paragrafen
innehåller bestämmelser om jämkning av skadestånd och om solidariskt
skadeståndsansvar. Efler mönsier av 15 kap. 4 § akliebolagslagen har
jämkningsmöjlighelerna vidgals jämfört med gällande räll (se 108 § FL). 1
övrigl överensstämmer förevarande paragraf i sak med gällande räll (se 109 §
FL).

Första
slyckel

Är
någon ersättningsskyldig enligt 1-3 §§, kan skadeståndet enligt detla stycke
jämkas efler vad som är skäligt med hänsyn lill handlingens beskaffenhet,
skadans storlek och omständigheterna i övrigl. Jämkning kan i och för sig ske
även vid brottslig gärning. Skuldgraden bör dock beaktas vid
jämkningsprövningen. I allmänhel bör jämkning inle ske när fråga är om elt
uppsåtligt handlande som är brottsligt.

Andra
slycket

Enligt
detta stycke ansvarar flera ersältningsskyldiga för samma skada solidariskt.
Den vars ersättningsskyldighet har jämkats är givetvis solidariskt ansvarig
endast med det jämkade beloppet. De ersältningsskyldiga skall sinsemellan la
del i betalningen efter vad som är skäligt med hänsyn till omständigheterna. Om
omständigheterna inte föranleder annal, bör fördelning ske efter huvudtalet. En
prövning av fördelningsfrågan efter skälighet skall äga rum även om någon eller
några av dem som medverkai lill skadan har dömts alt beiala ett jämkat belopp.

252

s. 253 Kontrollera mot PDF

Prop. 1986/87:7

Talan
om skadestånd till föreningen enligt 1-3 §§ kan väckas, om vid en
föreningsstämma majoriteten eller en minoritet beslående av minsl en l kap.
tiondel av samtliga röstberättigade har biträtt elt förslag om alt väcka
skadeståndstalan eller, såvitt gäller en styrelseledamot eller verkställande
direklören, har röstat mol elt förslag om alt bevilja ansvarsfrihet. En
uppgörelse om skadeståndsskyldighelen kan träffas endasl av föreningsslämman
och bara under föratsätlning att inte en tiondel av samtliga röstberätflgade
röstar mot förslaget till uppgörelse. Om en föreningsmedlem för
skadeståndstalan för föreningens räkning, kan någon uppgörelse inte träffas
ulan hans samtycke.

Talan
om skadestånd till föreningen får föras av röstberättigade som utgör minsl en
tiondel av samtliga röstberättigade. Om en röstberättigad sedan lalan har
väckts avstår från talan, kan likväl de övriga fullfölja denna. Den som har
väckt lalan svarar för rättegångskostnaderna men har rätl lill ersäitning av
föreningen för den koslnad som täcks av vad som har kommit föreningen lill godo
genom rättegången.

Talan
för föreningens räkning mot en styrelseledamot eller verkställande direktören
om skadestånd på grund av ett beslul eller en åtgärd under ett räkenskapsår
skall väckas senasl etl år från del atl årsredovisningen och
revisionsberättelsen för räkenskapsårel lades fram på föreningsstämma.

Har
elt beslul fatlats om att bevilja ansvarsfrihet eller alt inle föra
skadeståndstalan utan att del minsta antalet röstberättigade som avses i försia
stycket röstat mot beslulel eller har liden för lalan försuttits enligt Iredje
stycket, kan trots delta talan enligt försia eller andra stycket väckas, om det
i årsredovisningen eller i revisionsberättelsen eller på något annal sätt lill
föreningsstämman inte har lämnals i väsenlliga hänseenden riktiga och
fullständiga uppgtfter om del beslul eller den ålgärd som ligger till grund för
lalan.

Skadeståndstalan
som grundas på brott kan alllid föras av slyrelsen.

(Jfr
14 kap. 5, 6 och 8 §§ i utredningens förslag.)

Paragrafen som
innehåller bestämmelser om lalan om skadestånd till föreningen har viss
motsvarighet i 63-65 §§ FL men har utformats efler mönsterav 15 kap. 5 §
aktiebolagslagen. Efler aktiebolagsrättslig förebild har kravel på viss enighet
för vissa minoritetsrälfigheler sänkts från en Qärdedel lill en tiondel av
samtliga röstberättigade.

Försia stycket

Enligt
detta stycke ankommer det pä föreningsslämman alt besluta huruvida talan om
skadestånd flll föreningen enligt 1-3 §§ skall väckas. Frågan avgörs i försia
hand genom vanligl majoritetsbeslut. Skadeståndsreglerna har emellertid stor
betydelse för minoriteten såsom etl led i skydd mol maktmissbruk från
majoritetens sida. Även minoriteten måste därför ha möjlighel att väcka lalan.
I enlighet härmed föreskrivs i försia meningen alt talan om skadestånd till
föreningen kan väckas, om vid föreningsstämma majorilelen eller en minoriiei
beslående av minst en tiondel av samtliga röstberättigade har bilrätt etl
förslag om att väcka skadeståndstalan eller, såvitt gäller styrelseledamöter
och verkställande direktör, röstat mol etl förslag om ansvarsfrihet.

253

s. 254 Kontrollera mot PDF

En
försia förutsättning för alt skadeståndstalan skall få väckas - av Prop.
1986/87: 7 slyrelsen för föreningens räkning eller av en minoritel av medlemmar
- är sålunda alt ärendel dessförinnan har behandlats på stämma. Såsom närma- 13
kap. re skall behandlas i anslulning lill andra slyckel lillkommer i andra
slyckel som ytterligare förutsätlning att en viss andel av medlemmarna faktiskt
är med om atl också väcka talan. Att beviljande eller vägrande av ansvarsfrihet
(decharge) är elt obligatoriskt ärende på den årliga ordinarie föreningsstämma
vid vilken årsredovisning skall prövas framgår av 7 kap. 4 §. Sammankopplingen
sammanhänger med att del är av slor belydelse för föreningen att frågan om
ansvar för föreningsledningen snabbt avgörs. Del betyder med andra ord att, om
ansvarsfrihet har beviljats föreningsledningen, så kan lalan om skadestånd
sedan i princip inle anställas genom beslut av föreningsstämman. Däremoi har en
minoritet av nyss angiven storiek möjlighet att väcka talan, under
förutsättning alt en sådan minoritet har röstat emot ansvarsfrihet. Om
behandlingen av dechargefrågan pä föreningsslämman lell till atl ansvarsfrihet
inle har beviljals, är detta lillräckligl för atl skadeståndstalan skall få
väckas. Därvid har inle bara en minoriletsgmpp av nu angiven storiek rätt atl
väcka talan, ulan sådan rätl lillkommer även slyrelsen (i regel en nylillträdande
slyrelse) ulan ytterligare beslut av stämman om alt skadeståndstalan skall
väckas. Slyrelsen prövar dock på eget ansvar huruvida lalan skall föras. I
fråga om medlemmar, fullmäktige och revisorer förekommer inte ansvarsfrihet.
Skall lalan kunna väckas av föreningen mot någon som lillhör dessa kaiegorier,
måsle alltså slämman besluta att sådan talan skall väckas. Även här kan dock
den minoriiei som anges i försia meningen föra skadeståndstalan.

Att
frågan om ansvarsfrihet resp. frågan huruvida skadeståndstalan skall föras har
behandlats på föreningsstämma får anses uigöra processförut-sältning i
skadeståndsmålet. Stämningsansökan skall alltså avvisas, om förutsättningen ej
visas vara för handen. Del ankommer däremot inte på domstolen att pröva,
huruvida styrelsen har föreningens uppdrag att föra skadeståndstalan. Frågan
härom är en sak mellan den agerande styrelsen och den föreningsstämma som i
sinom tid skall ta ställning flll spörsmålet om ansvarsfrihet för slyrelsen.

Enligt
andra meningen kan endast föreningsstämman träffa uppgörelse beiräffande
skadeslåndsskyldighel enligt 1-3 §§. Uppgörelse får dock inte träffas, om en
flondel av samtliga röstberättigade röstar emot förslag härom. För del fall all
en föreningsmedlem för skadeståndstalan för föreningens räkning kan enligt
tredje meningen en uppgörelse inte träffas ulan hans samtycke. Dessa regler,
som saknar motsvarighet i gällande lag, har sin förebild i aktiebolagslagen och
är avsedda som skydd för minoritetens rätt att föra skadeståndstalan.

Andra
stycket

Enligt
detta siycke får skadeståndstalan på föreningens vägnar föras av

majoriteten eller en minoritet som utgör minst en tiondel av samtliga

röstberättigade. Såsom framgår av första slyckel är del en grundläggande

förutsättning för talan att frågan har behandlats på föreningsstämman och 254

s. 255 Kontrollera mot PDF

all
förslag att väcka talan eller vägra ansvarsfrihet har fått viss minimian- Prop.
1986/87: 7 slulning. Av andra slycket framgår atl som ytteriigare föratsätlning
gäller all ålminstone en flondel också ställer sig bakom en ansökan om
stämning. 13 kap. Den omsländighelen alt en tiondel vid slämman har röstat för
en ansvarstalan medför sålunda inle att talan sedan kan väckas av en enstaka
medlem (såvida han inle utgör en tiondel av medlemsantalet). Den
minoritetsgrupp, som väcker lalan, behöver emellerlid inte vara identisk med
den som har röstat emot ansvarsfrihet eller emot beslul atl inte väcka lalan.
Minoritets-talan kan föras av olika minoritetsgrupper var för sig.
Minorilelslalan kan föras, även om slyrelsen på majoritetens uppdrag för lalan.
Varken majorileten eller olika minoritetsgrupper bör nämligen kunna hindra
varandra från alt föra den lalan som varje grapp anser befogad.

Om
en röstberättigad sedan lalan har väckts avslår därifrån, kan de övriga alltid
fullfölja denna. Om talan har väckts av en minoritet, svarar de som har väckt
talan för rällegångskoslnaderna. De har dock rätl till ersättning för kostnad
som läcks av vad som har kommii föreningen lill godo genom rättegången.

Tredje
stycket

I
delta stycke föreskrivs all skadeståndstalan mol styrelseledamot och
verkställande direktör skall väckas inom etl år från del alt årsredovisning och
revisionsberättelse lades fram på föreningsstämma. All liden utsträckts från
nuvarande sex månader lill etl år sammanhänger med atl det är önskvärt att
samma regler gäller här som enligt akliebolagslagen.

Fjärde
slycket

Detla
stycke ger möjlighel alt föra talan i sådana fall där beslut om ansvarsfrihet
eller alt inte föra skadeståndstalan har grundats på orikliga eller
ofullständiga uppgifter.

Enligt
gällande rält har decharge som beviljats - eller på grund av underläten talan
skall anses beviljad - den verkan att vederbörande blir fri från
skadeslåndsskyldighel mot föreningen. Undantag härifrån gäller beträffande
åtgärd, om vars vidtagande eller belydelse för föreningen slyrelsen eller
styrelseledamot uppsåtligen eller av vårdslöshet exempelvis i
redovisningshandlingarna har lämnat i väsenlliga hänseenden orikliga eller
ofullsländiga upplysningar.

I överensslämmelse med vad
som föreskrivs i aktiebolagslagen föresläs

nu en regel som innebär all kravel på att den bristfälliga redovisningen

skall vara uppsåtlig eller vårdslös slopas. 1 slyckel föreskrivs således alt,

om beslul fattals om alt bevilja ansvarsfrihet eller all inte föra skade

ståndstalan ulan all röstberättigade som avses i försia stycket röstat emot

det, talan likväl kan väckas, om i årsredovisningen eller revisionsberättel

sen eller på något annal sätl lill föreningsstämman inte har lämnats i

väsentliga hänseenden rikliga och fullständiga uppgifter om del beslul eller

den ålgärd som ligger lill grund för talan. Samma regler gäller, om liden för

talan har försuttits enligt Iredje slycket. 255

s. 256 Kontrollera mot PDF

Innebörden
av bestämmelserna är att föreningsstämmans informations- Prop. 1986/87: 7
underlag måste vara väsentligen riktigt och fullständigt för att beviljad
ansvarsfrihet eller inträdd preskription verkligen skall befria vederbörande 13
kap. från ansvar för viss åtgärd. Vidare skall informationsunderlaget ha förelegat
vid den stämma där beslut om ansvarsfrihet m.m. meddelades. Det kan alltså inte
medföra ansvarsfrihet för föreningsledningen alt den enligt 7 kap. 11 § efter
stämman lämnar de begärda upplysningarna till revisorerna. Vad nu sagts gäller
dock självfallel inle, om slämman - genom majoritetsbeslut eller på begäran av
minoritet enligt 7 kap. 4 § iredje stycket -beslulat uppskjuta dechargefrågan i
avvaktan på svar på frågor som har slällls lill styrelsen. I så fall fär
beaktas vilken information som förelåg när dechargefrågan slufligt behandlades.

Femte
stycket

Fjärde
stycket innebär alt en beviljad ansvarsfrihet hindrar en talan grundad på
brottslig handling endast om dechargen uppenbariigen har avseit även denna
handling. Men behov kan föreligga alt föra målsägandetalan för föreningens
räkning innan dechargefrågan har behandlats på föreningsstämman. I femle
stycket föreskrivs därför att skadeståndstalan som grundas på brott alltid,
dvs. oavsett vad som har sagts tidigare i pargrafen, kan föras av styrelsen.

Av
11 kap. 15 § framgår atl en föreningsstämma kan sammankallas för alt behandla
frågan humvida lalan enligt förevarande paragraf skall väckas mot en likvidalor
sedan föreningen har upplösts.

6§

Sådan
talan för föreningens räkning enligt 1-3 §§ som inte grundas på brott kan ej
väckas mot

1.
styrelseledamot eller
verkslällande direklören sedan tre år har förflulil från ulgången av del
räkenskapsår då del beslut eller den ålgärd som ligger till grund för lalan
fattades eller vidtogs,

2.
revisor sedan tre år har
förflulit från det atl revisionsberättelsen lades fram på föreningsstämman
eller yttrande som avses i denna lag avgavs,

3.
föreningsmedlem eller
röstberättigad, som inte är föreningsmedlem, sedan två år har förflutit frän
det beslut eller den åtgärd som ligger till grund för lalan.

Försätts
föreningen i konkurs på en ansökan som gjorts innan den lid som anges i försia
slycket har gått ut, kan konkursboet föra talan enligt I -3 §§ trols all frihet
från skadeståndsansvar har inträtt enligt 5 §. Efter utgången av den nämnda
liden kan en sådan talan dock inte väckas senare än sex månader från första
borgenärssammanlrädel eller, i mindre konkurs, sådanl sammaniräde för edgång
som avses i 185 d § konkurslagen (1921:225).

(Jfr
14 kap. 7 § i ulredningens förslag.)

Paragrafen
som innehåller regler om preskription har viss motsvarighet i

65 och 66 §§ FL men har utformats efter mönster av 15 kap. 6 § akflebo-

lagslagen. 256

s. 257 Kontrollera mot PDF

Första
slyckel Prop. 1986/87:7

Della siycke innehåller bestämmelser om en yttersta
preskriptionstid be

träffande skadeståndstalan för föreningen i fall där lalan inte grundas på P-

brott.

Bestämmelserna i 5 § Qärde stycket innebär att etl beslul
om ansvarsfrihet enligt den nya lagen inte har befriande verkan i lika hög
grad som etl molsvarande beslul enligt FL. För talan mol styrelseledamöter och
verkslällande direklören föreskrivs därför i punkl 1 en yttersta
preskripflonstid på tre år räknat från utgången av det räkenskapsår då del
beslut eller den ålgärd som ligger lill grund för lalan fattades respeklive
vidtogs.

Preskripflonstiden för talan mot revisor är enligt punkt 2
tre år räknal från den dag revisionsberättelse lades fram på stämman eller
yttrande som avses i lagen avgavs (7 kap. 11 §, 8 kap. 13 §, 11 kap. 7 § samt
12 kap. 2 och 3 §§). Enligt 8 kap. 17 § likställs granskare med revisor.
Eftersom granskares yttrande är atl jämföra med revisionsberättelse, bör liden
räknas från den dag då yttrandet lades fram på stämman.

Preskriptionstiden för väckande av talan mol revisor har
sålunda förlängts med etl år i förhållande till gällande lag. Överensstämmelse
på denna punkl bör råda mellan aktiebolagslagen och föreningslagen. Elt
särskilt skäl för detla är all samma preskripiionstid bör gälla lill alla delar
för talan mot revisor som är ansvarig för revisionen i en koncern beslående av
en förening som moderföretag och elt eller flera akliebolag som dotterföretag.

Preskriptionstiden för talan mot medlem eller
röstberättigad, som inte är medlem, är enligt punkl 3 liksom enligt gällande
rätl och aktiebolagslagen två år räknal från dagen för del beslul eller den
ålgärd som ligger till grund för lalan.

Andra stycket

Om en ekonomisk förening försätts i konkurs, har
konkursboet samma möjligheter som föreningen har i andra fall all väcka
skadeståndstalan enligt 1-3 §§. Konkursboet har dessutom enligt förevarande
stycke rält att väcka talan trots alt frihet från skadeståndsansvar har inträtt
enligt 5 §. En förutsättning för sisinämnda räll är emellertid all ansökan om
konkurs har gjorts före ulgången av preskriptionsfrislerna i första stycket av
förevarande paragraf Har preskriptionsfrislerna löpt ut vid den tidpunkt då
talan väcks, krävs dessutom all lalan har väckts senasl sex månader från första
borgenärssammanlrädel eller, i mindre konkurs, sådanl sammanträde för edgång
som avses i 185 d § konkurslagen (1921:225).

14 kap. Föreningens firma

Delta kapitel reglerar bl. a. de villkor som vid
sidan av firmalagen 14 kap.

(1974: 156) skall gälla för rätten alt erhålla
registrering av en ekonomisk

förenings firma. I samband med firmalagens fillkomsl
gjordes vissa änd- 257

17 Riksdagen 1986187. 1 saml. Nr 7

s. 258 Kontrollera mot PDF

ringar i FL. De regler i
FL som gäller efler dessa ändringar har med i Prop. 1986/87:7 huvudsak
oförändrai innehåll förts över lill den nya lagen.

Vissa
beslämmelser om bifirma som nu ålerfinns i FL (se 9 a § och 101 § 14 kap. 1
mom. andra stycket) bör i stället tas in i särskilda tillämpningsföreskrifter
som meddelas av regeringen.

1
§

En
ekonomisk förenings firma skall innehålla orden "ekonomisk" och
"förening" eller förkortningen "ek. för." I firman får inte
ordet "bolag" eller något annal som betecknar ell bolagsförhållande
tas in på etl sådant sätl som kan leda lill missförståndet alt ett bolag
innehar firman. Firman skall tydligt skilja sig från andra ännu beslående
firmor som är införda i något av de föreningsregister som avses i 15 kap. 1 §.
Registreringen av en förenings firma gäller för hela landel. I övrigl finns
beslämmelser om registreringen i firmalagen (1974: 156).

Om
föreningens firma skall registreras på två eller flera språk, skall varje
lydelse anges i stadgarna.

Föreningens
styrelse kan anla bifirma. Bestämmelserna i första slyckel gäller även bifirma.
Uttrycket ekonomisk förening eller förkortning därav får dock inte tas in i en
bifirma.

(Jfr
3 kap. I och 2 §§ i utredningens förslag.)

En
firma är den benämning under vilken en näringsidkare driver sin verksamhet. Om
en del av verksamheten drivs under särskild benämning, ulgör denna benämning en
bifirma. Förevarande paragraf innehåller beslämmelser om en ekonomisk
förenings firma och bifirma. Paragrafen har en motsvarighet i 7 § första-tredje
och femte styckena FL.

Första
slyckel

I
detla stycke finns beslämmelser om hur firman skall vara beskaffad och om firmaregistreringen.
En nyhet är atl det geografiska skyddsområdet för en registrerad föreningsfirma
vidgas till all avse hela landel. Med anledning därav åläggs länsstyrelsen att
vid sin förhandsgranskning av en ny föreningsfirma beakta alla tidigare i hela
landel regisirerade föreningsfirmor. De nu angivna nyheterna har behandlals
närmare i den allmänna moliveringen (se avsnill 2.8).

Andra
stycket

Bestämmelsen
innehåller del förtydligandet alt, om en förenings firma skall regislreras på
flera språk, varje lydelse skall anges i sladgarna.

Tredje
stycket

För
en ekonomisk förening har det ansetts vara av praktisk betydelse att

kunna ha bifirma. En sådan kan enligt tredje stycket antas av styrelsen.

Föreskrifterna i försia stycket om firma är lillämpliga på biflrma med

undantag för atl orden ekonomisk förening eller förkortning därav inle får 258

s. 259 Kontrollera mot PDF

tas in i bifirman. En
bifirma som innehåller dessa ord blir vilseledande, Prop. 1986/87: 7
eftersom den ger sken av att elt självständigt företag drivs under benämningen.
I övrigt följer en bifirma firmalagens regler om regisirering av 14 kap.
firma.

2 §

Skriftliga
handlingar som ulfärdas för en förening bör undertecknas med föreningens firma.
Har slyrelsen eller någon annan slällförelrädare för föreningen utfärdat en
handling utan firmaieckning och framgår det inte av handlingens innehåll atl
den har utfärdals på föreningens vägnar, svarar de som har undertecknat
handlingen solidariskt för förpliktelsen enligt handlingen. Detta gäller dock
inle, om

1.
del framgick av
omständigheterna vid handlingens tillkomst alt handlingen utfärdades för
föreningen, saml

2.
medkonlrahenten utan oskäligt
dröjsmål har fåll etl av föreningen behörigen undertecknat godkännande av
handlingen efler del atl antingen en begäran om sådanl godkännande har
framställts eller personlig ansvarighet har gjorts gällande mot
undertecknarna.

(Jfr
3 kap. 3 § i utredningens förslag.)

Paragrafen
behandlar firmateckning och överensstämmer i sak med 35 § FL.

Skriftliga
handlingar som utfärdas för en förening bör enligt försia meningen
undertecknas med föreningens firma. Enligt 26 § firmalagen sker firmaieckning
genom tydlig angivelse av den fullständiga firman och underskrift med namn av
firmalecknare. Vid leckning av bifirma anges även firman för hela verksamhelen.
Under likvidation eller konkurs skall firma tecknas med lillägg som anger del
ändrade förhållandet.

De
nu angivna bestämmelserna har karaklären av ordningsföreskrifter. Det är alltså
inte något villkor för att firmaleckningen skall vara bindande alt de har
iakllagils. För atl bli bindande skall firman ha tecknats av någon som är
behörig att förelräda föreningen.

Förevarande
paragraf innehåller i övrigl bestämmelser för det fallet att firmateckningen
inte uppfyller föreningslagens eller firmalagens fordringar. Om styrelsen
eller någon annan ställföreträdare för föreningen har utfärdat en handling utan
firmaieckning och del inle heller framgår av handlingens innehåll atl den har
utfärdats på föreningens vägnar, svarar de som har undertecknat handlingen
solidariskt för förpliktelsen enligt handlingen. Detla gäller emellertid inle,
om det framgick av omständigheterna vid handlingens tillkomst atl den
utfärdades för föreningen samt medkonlrahenten har fält ett behörigen
undertecknat godkännande av handlingen. Ell sådanl godkännande skall utfärdas
ulan oskäligt dröjsmål efler det atl begäran om del har framställts eller
personligt ansvar har gjorts gällande mot undertecknama.

3 §

Endast
ekonomisk förening får i sin firma använda uttrycket ekonomisk

förening
eller förkortning därav. 259

I
firmalagen (1974:156) finns beslämmelser om förbud mot användning Prop.
1986/87:7 av firma och om hävande av firmaregistrering.

s. 260 Kontrollera mot PDF

(Jfr
3 kap. 4 § i utredningens förslag.)

paragrafen som behandlar
förbud att använda firma överensstämmer i sak med gällande rätt (se 7 § Qärde
slycket och 102 § försia stycket FL).

14 kap.

Försia
stycket

Enligt
denna bestämmelse råder förbud för annan än ekonomisk förening atl använda
uttrycket ekonomisk förening eller förkortning därav i sin firma. Bestämmelsen
är straffsanktionerad (se 16 kap. I §).

Andra
stycket

I
fråga om förbud mot användning av firma och om hävande av firmaregistrering
hänvisas i detta siycke till firmalagen. Lagrådet påpekade i sitl yttrande över
förslaget flll firmalag (prop. 1974:4 s. 285) alt i fråga om aktiebolag,
ekonomisk förening eller annan sådan juridisk person hävandet av registreringen
inle innebär alt den juridiska personen därigenom förlorar sin
rätlssubjektivitel. Lagrådet framhöll all del i allmänhel ligger i bolagels
eller föreningens inlresse atl så snart som möjligt få annan firma registrerad
men alt del inle alltid kan vara säkert all så kommer alt ske. Med hänsyn
härtill kunde enligt lagrådel ifrågasättas om del i aktiebolagslagen och andra
berörda lagar borde upptas föreskrifier om tvångslikvidalion för det fall atl
anmälan om ny firma inte görs sedan viss lid förflulil efler det att den gamla
flrman avförts ur registret. Föredragande statsrådet framhöll (s. 292) att
denna fräga knappasl skulle medföra några svårigheter i prakliken. Några
särskilda regler för denna situation har inte införts i aktiebolagslagen (jfr
prop. 1975: 103 s. 549). Mot den bakgrunden har det inte heller ansells
behövligt alt införa sådana regler i förevarande lag.

1
15 kap. behandlas registreringsfrågor. Under 5 § i det kapiflet har gjorls en
hänvisning till firmalagens beslämmelser när det gäller att avföra en
registrerad firma som har hävts.

15
kap. Registrering m. m.

Somjag
närmare har utvecklat i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.8) 15 kap.
skall de ekonomiska föreningarna pä samma säll som hitlills regislreras hos
länsslyrelserna i länsvis förda föreningsregisler. Kapiliel om registrering
bygger även i övrigt pä samma principer som FL. Vissa förenklingar har dock
vidtagits.

Liksom
FL bygger sålunda den nya lagen på den s. k. normalivprinci-

pen. Del betyder att en ekonomisk förening har räll lill registrering, om

den bildas och organiseras i överensstämmelse med lagens föreskrifter och

della styrks inför registreringsmyndighelen med de uppgifter och handling

ar som särskilt föreskrivs i lagen. Rätlen att vinna regisirering är alltså
inle 260

s. 261 Kontrollera mot PDF

beroende av myndighels
tillstånd. Registrering skall ske, om hinder mot Prop. 1986/87:7 detla inte
möter på grund av föreningslagen eller annan författning.

Registreringssystemet
har belydelse främst genom den legaliieiskoniroll 15 kap. av de ekonomiska
föreningarna som det medför och den publicitet som följer med systemet. Genom
registreringssystemet flllvaratas det allmännas inlresse av atl kunna
kontrollera atl en förening uppfyller de förulsältningar som anges i lagen för
alt den skall få regislreras och därmed vinna rältssubjekliviiei. Vidare medger
systemet en kontroll av all stadgarnas beslämmelser inte strider mol de regler
lagen uppställer till skydd för föreningsmedlemmar eller borgenärer och andra
enskilda. Genom publiciteten åstadkoms att tredje man kan få inblick i
föreningens förhållanden i vikliga avseenden.

Liksom
i FL anges i den nya lagen de fall då skyldighet föreligger att göra anmälan
för registrering. När sådan skyldighel föreligger har föreningen också rätt
att erhålla registrering, givetvis under förulsältning all föreningen företer
de handlingar som skall inges för registreringen. Skyldigheten atl registrera
innefattar sålunda skyldighel att inge den behövliga dokumentationen. De
föratsättningar för anmälningsskyldighet som anges i lagen är alltså samiidigi
förulsältningar för rätt att få registrering. Systemet innebär också att föreningarna
inle har rätt att kräva registrering i andra fall än när föreskrift om
registrering finns. I något fall föreligger dock inle skyldighel men väl rält
all på anmälan få lill stånd registrering (se t. ex. 14 kap. 1 §).

Registreringsbestämmelsema
i FL är delvis flll sin karaklär en inslruklion för regislreringsmyndigheten
angående vad som vid olika tillfällen skall iakltas beiräffande införingar i
registret m.m. I syfle att förenkla registreringsbestämmelsema i själva lagen
har en del av de beslämmelser som riklar sig till registreringsmyndighelen och
som är mer av detaljkarak-lär tagits bort. Sådana verkställighetsföreskrifter
kan lämpligen - i den män de behövs - meddelas av regeringen i en förordning.

1 §

Regislreringsmyndighet
för en ekonomisk förening är länsstyrelsen i det län där föreningens slyrelse
enligt sladgarna har sitl säle.

Etl
föreningsregister skall föras hos registreringsmyndighelen för registreringar
enligt denna lag eller andra förfatiningar.

Regeringen
kan förordna att elt föreningsregisler skall föras gemensamt för två eller
flera län. Vad som sägs i denna lag om län gäller även område för vilkel ett
gemensamt föreningsregister förs.

Regeringen
eller den myndighel som regeringen besiämmer meddelar föreskrifier om avgifter
i registreringsärenden enligt denna lag.

(Jfr
13 kap. 1-3 §§ i ulredningens förslag.)

Paragrafen
som i huvudsak överensstämmer med gällande rätl (4 och 117 §§ FL) innehåller
bestämmelser om registreringsmyndighet och föreningsregisler. Den innehåller
också ett bemyndigande för regeringen att föreskriva avgifter i
registreringsärendena.

261

s. 262 Kontrollera mot PDF

Försia stycket Prop. 1986/87:7

Här
föreskrivs att länsstyrelsen i det län, där föreningens styrelse enligt

sladgarna har sitt säle, liksom hitlills skall vara registreringsmyndighet. '

Till
skillnad från akflebolagen registreras de ekonomiska föreningarna således
regionalt.

Andra
stycket

I
detla stycke regleras regislreringsmyndighetens skyldighel atl föra föreningsregister.
Närmare anvisningar om hur regislrel skall föras kan meddelas av regeringen i
särskilda tillämpningsföreskrifter till den nya lagen. Införingarna i registret
gmndas på anmälan av föreningen eller på underrättelse av rätten eller
konkursdomaren. Införingarna kan dessutom vara grundade på åtgärder som regislreringsmyndigheten
vidlar ex officio.

Tredje
slycket

Bestämmelsen
i detta stycke om gemensamt register för flera län överensslämmer med en regel
i FL som tillkom i samband med den nya firmalagstiftningen (jfr prop. 1974: 4
s. 253). Bestämmelsen har motsvarighet i I § handelsregisterlagen (1974:157).

Fjärde
stycket

Enligt
detta stycke bemyndigas regeringen alt bestämma om skyldighet för sökande atl i
vissa fall beiala avgifi i registreringsärende. Föreskrifier om avgifier av
detla slag faller i princip inom lagområdet och därmed inom riksdagens
kompelens (8 kap. 3 § regeringsformen). Med slöd av 8 kap. 9 och 11 §§
regeringsformen kan emellertid riksdagen bemyndiga regeringen att utfärda
sådana föreskrifter med räll för regeringen att överiåla åt förvaltningsmyndighet
atl meddela beslämmelser i ämnel.

2 §

Registreringsmyndigheten
skall utan dröjsmål kungöra i Posl- och Inrikes Tidningar vad som införs i
föreningsregistrel med undanlag för regisirering av underrättelse enligt 11
kap. 20 §. En kungörelse som avser ändring i ett förhällande som tidigare har
införts i registret skall endast ange ändringens art.

(Jfr
13 kap. 4 § i ulredningens förslag.)

Paragrafen
som i huvudsak överensstämmer med 104 § försia slyckel FL innehåller
beslämmelser om kungörande av införingar i föreningsregistrel.

I
första meningen görs hksom i gällande rätt undantag från kungörelse

plikten i fråga om meddelande från konkursdomaren all föreningen har

försatts i konkurs eller att förhandling om offentligt ackord har inletts

liksom för anmälan alt beslut härom upphävis eller konkurs avslutats eller 262

s. 263 Kontrollera mot PDF

förhandling
om offenthgt ackord avslutats eller upphört. I dessa fall sker Prop.
1986/87:7 nämligen kungörelse i del mål som är anhängigl hos konkursdomaren.

Efter
mönsier av 18 kap. 2 § aktiebolagslagen i dess lydelse enligt SFS 15 kap.
1985:58 föreskrivs i andra meningen ell förenklal förfarande för kungörelser
som avser ändring i ett förhållande som tidigare har införts i regislrel. I
sädana fall skall kungörelsen avse endasl ändringens art men inle dess närmare
innehåll. Kungörelsen skall innehålla l.ex. all en förändring har skelt
beträffande en förenings firmalecknare men däremot inle uppgift om vilken eller
vilka som är föreningens firmalecknare efter ändringen.

Likaledes
i linje med de förenklingar i kungörelseförfarandet som har genomförls i
aktiebolagslagen har någon motsvarighet till den särskilda regeln om kungörande
i 104 § andra stycket FL inte lagils in i den nya föreningslagen (jfr 18 kap. 2
§ aktiebolagslagen i förhållande till 202 § andra slycket i 1944 års
aktiebolagslag).

3 §

Del
som enligt denna lag eller särskilda bestämmelser har blivit infört i
föreningsregistrel skall anses ha kommit lill Iredje mans kännedom, om det
enligt 2 § har kungjorts i Posl- och Inrikes Tidningar och det inle av
omständigheterna framgår atl han varken kände till eller borde ha känt lill del
som kungjorts.

(Jfr
13 kap. 5 § i utredningens förslag.)

Enligt
paragrafen som i huvudsak överensslämmer med 105 § försia slycket FL har
registreringen och elt kungörande enligt 2 § den verkan all Iredje man skall
anses ha kännedom om del som har blivit infört i regislret. Undantag görs dock
för del fall att det av omständigheterna framgär atl han varken kände lill
eller borde ha känl lill del som kungjorts.

Hänvisningen
lill kungörande enligt 2 § innebär alt presumlionen om kännedom enligt
förevarande paragraf gäller hela den regisirerade ändringen, trots all endast
arten av en ändring har kungjorts (se prop. 1984/85: 38 s. 9).

Både
motsättningsvis av denna paragraf och av allmänna rättsgrundsatser följer atl
ell förhållande som inle har blivit kungjort inle heller kan åberopas mot annan
än den som kan visas likväl ha känl till förhållandet (jfr prop. 1974:4 s. 246
och prop. 1975: 103 s. 558).

4 §

Om
en sökande vid anmälan för registrering inte har iakttagit vad som är
föreskrivet om anmälan, skall han föreläggas alt inom viss tid avge yltrande
eller vidta rättelse. Detsamma gäller, om registreringsmyndigheten finner all
elt beslut som anmäls för registrering eller en handling som bifogas
anmälningen

1.
inte har tillkommit i behörig
ordning,

2.
lill sitl innehåll strider mot
denna lag eller annan författning eller stadgarna, eller

3.
i någol vikligare hänseende har
en otydlig eller vilseledande avfattning.

263

s. 264 Kontrollera mot PDF

Om sökanden inte rättar
sig efler föreläggandel, skall anmälan avskri- Prop. 1986/87: 7 vas. En
underrättelse om denna påföljd skall las in i föreläggandet. Finns del även
efter del alt yttrandet har avgetls något hinder mol regisirering yj och
har sökanden hafl lillfälle atl yttra sig över hindret, skall registrering
vägras, om del inle finns anledning atl ge sökanden elt nytl föreläggande.

Bestämmelserna
i första stycket ulgör inte hinder mol registrering av elt beslut av
föreningsstämman, om rätten lill talan mot beslutet har gått förlorad enligt 7
kap. 17 § andra stycket.

Registreringsmyndighelen
skall genast skriftligen underrätta föreningen när registreringsmyndighelen
fattar beslul enligt 11 kap. 18 §, 12 kap. 7 § Iredje stycket eller 16 kap. 2
§.

(Jfr
13 kap. 6 § i utredningens förslag.)

Paragrafen
innehåller bestämmelser bl. a. om när regisirering skall vägras. Den
överensstämmer i huvudsak med 100 § FL.

Första
stycket

Bestämmelserna
innebär att registrering av anmälan inte kan ske utan föregående
legaliieisprövning i formellt och materiellt avseende. Registreringsmyndighelen
skall således se lill alt uppgifler och handlingar lämnas enligt bestämmelserna
i lagen och de tillämpningsföreskrifter som regeringen kan komma att utfärda.
Regislreringsmyndigheten skall också granska att beslut och annat som anmälan
gäller överensstämmer med lagens och stadgarnas föreskrifter liksom atl beslul
lill sitt innehåll inte strider mot lag eller annan författning. Granskningen
skall vidare innefatta atl beslutet inle har fått en avfattning som gör det i
något viktigare hänseende otydligt eller vilseledande.

Andra
slycket

Detla
stycke innehåller i överensstämmelse med gällande rätl bestämmelser om
förfarandet hos registreringsmyndighelen.

FL
innehåller i 99 § en särskild bestämmelse om att ansökan eller anmälan skall
vara åtföljd av stadgad avgifi. Någon molsvarande uttrycklig beslämmelse härom
finns inte i den nya lagen. Såsom framgår av 1 § Qärde stycket i delta kapitel
bemyndigas regeringen atl meddela föreskrifier i fråga om avgifter. Om sökanden
inle har erlagt avgift som föreskrivs där, har han inte iakttagit vad som är
föreskrivet för anmälan för regisirering. Av förevarande paragraf följer att
föreningen då skall föreläggas alt beiala regislreringsavgiften. Efterkommer
sökanden inte föreläggandet, skall avskrivningsbeslul meddelas.

I
100 § femte slyckel FL finns en beslämmelse som sammanhänger med att en
ekonomisk förening enligt FL förvärvar ensamrätt flll sin firma endast inom del
län där föreningen är registrerad. Bestämmelsen har inle fått någon
motsvarighet i den nya lagen, eftersom firmaskyddet enligt den nya lagen
omfattar hela landet.

264

s. 265 Kontrollera mot PDF

Tredje slycket Prop. 1986/87:7

Elt
föreningsstämmobeslut som inle har kommii till i behörig ordning eller

som på grund av silt innehåll strider mol lagen eller sladgarna får enligt P'

paragrafen
i princip inte registreras. Enligt 7 kap. 17 § andra stycket kan dock elt
sådant föreningsstämmobeslut bli gällande, om klandertalan inle väcks inom viss
angiven lid. Elt beslut som blir gällande därför att klandertalan inle väcks
kan enligt förevarande bestämmelse regislreras. Utgångspunkten är alltså all
när klanderfristen på tre månader har gått lill ända någol hinder för
regisirering inte längre föreligger. Skulle registreringsmyndigheten finna alt
det finns en klandergmnd som måste göras gällande genom talan inom viss tid,
bör ulgången av denna tid avvaktas. Har klandertalan väckls, bör
registreringsmyndighelen i princip inte verkställa regisirering förrän dom
föreligger.

Att
beslut regislreras innan preskriptionstiden har löpt ul hindrar i och för sig
inte alt klandertalan ändå anslälls. Klandertalan får också väckas, om
registreringsmyndigheten skulle ha registrerat föreningsstämmobeslut som är en
nullitet. Vad som brukar betecknas som nullitetsfall har berörts i inledningen
till specialmotiveringen till 7 kap. 17 §.

Har
föreningsstämmobeslul registrerats, kan medlem m. fl. genom talan vid domstol
enligt 7 kap. 17 § få registreringen upphävd. Beiräffande beslul som är
underkastade klanderpreskriplion gäller dock att lalan måsle väckas innan
preskription inträtt. I vad mån lalerätt i sådana fall skall tillerkännas andra
än föreningsmedlemmar, styrelseledamöter eller andra som särskilt anges i 7
kap. 17 § får bedömas enligt allmänna rättsgmndsatser. Talan mot beslul om
regisirering kan också föras i administrativ ordning (se 6 §).

Det
ligger i sakens nalur alt regislreringsmyndigheten har rält att från sökanden
infordra de handlingar och uppgifter som behövs för prövning enligt förevarande
paragraf.

Fjärde
stycket

Detla
stycke innehåller en beslämmelse om underätlelseskyldighet i vissa fall. Enligt
18 § förvaltningslagen (1971: 290) föreligger skyldighel för registreringsmyndighelen
all lämna underrättelse om innehållel i beslul som myndigheten meddelar med
anledning av skedd anmälan. En motsvarande bestämmelse finns i 21 § i det
förslag till ny förvaltningslag som har förelagts riksdagen genom prop.
1985/86: 80. Någon särskild bestämmelse om det behövs därför inte i förevarande
lag Qfr 100 § sjätte stycket FL). Däremoi bör föreskrivas
underrättelseskyldighet i de fall då registreringsmyndigheten meddelar beslut
ulan föregående anmälan. Det gäller när registreringsmyndighelen har avfört
förening ur registret enligt 11 kap. 18 §, förklarat fråga om fusion förfallen
enligt 12 kap. 7 § Iredje stycket eller förelagt eller dömt ul vite enligt 16
kap. 2 §. Föreskriften i delta stycke skall ses mot bakgmnd av reglerna i 6 §
om besvär.

265

s. 266 Kontrollera mot PDF

5§ Prop. 1986/87:7

I
firmalagen (1974:156) finns bestämmelser om avförande av en firma ur registret
sedan en dom om atl häva firmaregistreringen har vunnii laga kap. kraft.

(Jfr
13 kap. 7 § i ulredningens förslag.)

Paragrafen
som i sak överensslämmer med 103 § 1 mom. första stycket FL innehåller en
hänvisning till firmalagens regler om avförande av en registrerad firma.
Bestämmelsen korresponderar med 14 kap. 3 § andra slycket. Där hänvisas till
flrmalagen i vad avser de maleriella bestämmelserna om förbud mot användning
av firma och om hävande av firmaregistrering. Av systematiska skäl har
betämmelsen om de registermässiga konsekvenserna av beslul om hävande placerats
i kapitlet om regisirering.

Beslåmmelserna
om iredje mans rätl all föra lalan mol registreringen av en firma finns alltså
i firmalagen. Om tredje man lider skada genom en införing i föreningsregistrel
i andra fall än när firmainlrång föreligger, har han enligt 102 § andra stycket
FL räll att vid domslol föra lalan om registreringens hävande och om
skadestånd. Någon motsvarighet till den bestämmelsen har inte lagils med i
denna lag. Någol praktiskt behov av en sådan bestämmelse synes inte finnas.
Såviit gäller den som har registrerats såsom styrelseledamot, verkställande
direktör, suppleant eller firmalecknare följer av 6 kap. 15 § andra slyckel
alt den som anmälningen avser alllid har rätl alt göra anmälan både om
utseendet och om ändring.

6§

Myndighets
beslul i lillslåndsärenden enligt 6 kap. 3 eller 4 §, 8 kap. 3-5 §§, 9 kap. 6 §
eller 8 § försia stycket 1 eller 10 kap. 6 § femle slycket överklagas till
regeringen genom besvär.

Etl
beslut av registreringsmyndighelen som innebär alt anmälan har avskrivits eller
registrering har vägrats enligt 4 § första och andra styckena överklagas till
kammarrälten genom besvär inom tvä månader från beslutets dag. Delsamma gäller
ell beslut av registreringsmyndighelen som avses i 4 § Qärde stycket.

Länsstyrelsens
beslul enligt denna lag överklagas i övriga fall till kammarrätten genom
besvär.

(Jfr
13 kap. 8 § i ulredningens förslag.)

Paragrafen
innehåller beslämmelser om överklagande av beslut som har meddelats enligt
lagen. Paragrafen överensslämmer i huvudsak med 105 a § FL.

Kooperationsutredningen
föreslog att i ärenden där beslutanderätten enligt lagen ankom på regeringen eller
myndighel som regeringen bestämmer, besvär över sisinämnda myndighets beslut,
med visst undanlag, skulle prövas av kammarrätien.

Någon
sådan ändring av besvärsordningen har dock inte gjorts. De

ärenden som det här är fråga om prövas i försia insians av kommerskolle

gium (se förordningen, 1969:228, om prövning av vissa ärenden rörande

ekonomiska föreningar). Ärendena är till sin natur sådana där lämplighets- 266

s. 267 Kontrollera mot PDF

bedömningar dominerar.
Under arbetet med en ökad delegering från rege- Prop. 1986/87: 7

ringskansliel
har del inte varit akluelll att delegera denna typ av ärenden

Qfr
betänkandet Ds SB 1983:1 Det fortsatla delegeringsarbetet i regerings- 15
kap.

kansliet).
Inte heller på motsvarande andra områden har avgöranden av

detta
slag delegerats från regeringskansliet (se 18 kap. 7 § aktiebolagslagen

och
5 kap. 2 § lagen om årsredovisning m. m. i vissa förelag).

Första
slycket

Här
anges de fall då myndighelers beslul skall överklagas till regeringen. De
ärenden som sålunda slutligen kan prövas av regeringen kan inordnas i följande
grupper:

/.
Dispenser från krav på svenskl medborgarskap och bosättning i Sverige. Krav på
svenskt medborgarskap och bosättning i landet gäller enligt 6 kap. 4 § och 8
kap. 3 § i princip för styrelseledamöter och verkställande direktören saml för
revisorer, om inle regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
medger undanlag. Delsamma gäller på grund av hänvisningen i 6 kap. 11 § och 11
kap. 7 § till bl. a. 6 kap. 4 § även firmalecknare och likvidalor liksom
granskare enligt 8 kap. 17 § jämförl med 8 kap. 3 §.

2.
Dispenser från krav atl ulse
verkställande direktör eller auktoriserad revisor. Enligt 6 kap. 3 § skall en
ekonomisk förening med mer än 200 anställda utse verkställande direktör, om
inle regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer på grund av
särskilda skäl medger undantag från denna skyldighet. Enligt 8 kap. 4 § får
regeringen eller den myndighet som regeringen besiämmer, om det finns särskilda
skäl, medge alt en viss sammanslutning eller ell visst revisionsorgan ulses
flll revisor trots atl revisionen därmed inle kommer att förrättas av någon
auktoriserad revisor. I 8 kap. 5 § uppställs krav på auktoriserad revisor, om
inte regeringen eller den myndighel som regeringen besiämmer medger alt
föreningen i stället ulser en godkänd revisor.

3.
Dispenser från vissa krav som
avser redovisning och vinstdisposition. Regeringen eller den myndighel som
regeringen besiämmer kan medge undantag från kravel på uppgift om
omsältningssumman enligt 9 kap. 6 §, kravel på specificering av akiier enligt 9
kap. 8 § försia slycket 1 och från bestämmelserna i 10 kap. 6 § femle stycket
om avsättning lill reservfond.

När
det gäller besvär enligt detta siycke (liksom fö. enligt tredje stycket) följer
av 11 § förvaltningslagen (1971: 290) att besvärsberättigad är den som beslutet
angår, om det gått honom emot. Den allmänna besvärsliden är enligt 12 § andra
slycket samma lag tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslulel.
Molsvarande beslämmelser finns i förslagel till ny förvaltningslag (22 och 23
§§).

Andra
stycket

I
detla stycke föreskrivs i huvudsaklig överensstämmelse med 105 a §

andra slyckel FL Qfr även 18 kap. 7 § andra slycket aktiebolagslagen) att

registreringsmyndighetens beslul överklagas till kammarrälten genom be- 267

s. 268 Kontrollera mot PDF

svär inom två månader från
beslutets dag, när registreringsmyndigheten Prop. 1986/87: 7 har

1. avskrivit
anmälan eller vägrat registrering enligt 15 kap. 4 § första och 15 kap.

andra styckena,

2.
avfört förening ur regislrel enligt
11 kap. 18 §,

3.
förklarat fråga om fusion
förfallen enligt 12 kap. 7 § tredje stycket, eller

4. förelagt
eller dömt ul vite enligt 16 kap. 2 §.

Besvärsberättigad i ärenden som avses i andra stycket är den som

beslutet
angår, om det gått honom emot. Att kammarrättens beslul kan överklagas lill
regeringsrätten följer av 33 § förvaltningsprocesslagen (1971:291).

Tredje
stycket

Enligt
den nya föreningslagen har länsstyrelsen all fullgöra vissa yllerligare
uppgifter. Sålunda skall länsstyrelsen i vissa fall utfärda kallelse lill
föreningsstämma (7 kap. 7 §) samt tillsätta medrevisor, särskild kvalificerad
revisor, behörig revisor och granskare (8 kap. 2, 6, 9 och 17 §§). Också
länsstyrelsens beslut i sådana frågor överklagas till kammarrätten genom bevär.
Om besvärsberättigad och besvärslid i dessa fall gäller vad som anförts i
specialmotiveringen till försia stycket.

I
vissa fall då en förvaltningsmyndighet har bifallit en ansökan rörande en
förening, t. ex. att en viss regisirering skall göras, kan beslulel vara till
förfång för iredje man. I sådana fall passar inte förvaltningslagens beslämmelser
om talerätl och besvärstid. Del är här fråga om en tvist mellan föreningen och
Iredje man. Uppkommer en sådan tvist får den därför lösas genom lalan mol
föreningen vid allmän domslol. Situationen är då parallell det fall som
särskilt har reglerats i firmalagen när det gäller förbud alt använda firma och
hävande av firma Qfr också i fråga om akliebolag prop. 1975: 103 s. 563).

16
kap. Straff och vite

I
FL ingår elt stort anlal bestämmelser om straff för överträdelser av 16
kap. föreskrifierna i lagen. Många förfaranden straffbeläggs både i
brottsbalken och i FL, vilkel bidrar lill alt göra sanktionssystemet
svåröverskådligt och invecklal.

Etl
molsvarande sanktionssystem fanns i 1944 års aktiebolagslag. I den nuvarande
akliebolagslagen har lagstiftaren däremoi ansell sig kunna slopa de flesla av
de äldre akliebolagsrätlsliga straffbestämmelserna. De straffbestämmelser som
täcks av brottsbalkens regler har således lagits borl. Vidare har
straffsladgandena slopats i sådana fall där andra sanktionsformer, t. ex.
skadestånd, har bedömis vara lämpligare (se prop. 1975: 103 s. 567).

Efler
mönster från akliebolagslagen har straffbestämmelserna i den nya

föreningslagen förenklats krafligl. Grundprincipen har varil atl straffsank

tion skall användas endasl om överträdelse av en regel medför verklig 268

s. 269 Kontrollera mot PDF

skada eller fara för
samhällel eller någon enskild och frågan inle lämpligen Prop. 1986/87:7

kan regleras på annat sätt, l.ex. med skadestånd eller administrativ kon

troll i förening med vitesföreläggande. 16 kap.

Medan
straffsanktionerna sålunda har begränsats har däremot möjligheterna att
förelägga vite vidgats (se 2 §).

Det
bör i detla sammanhang framhållas all även om elt förfarande inle är
kriminaliserat kan skadeståndsansvar komma i fråga för försumliga funktionärer
i föreningen. Detla kan bli aktuellt t. ex. vid en försummelse atl enligt 3
kap. 6 § Qärde stycket lämna en medlem uppgifl om de insalser han har gjort.

1
§

Till
böter eller fängelse i högsl etl år döms den som uppsåtligen eller av
oaktsamhet bryler mol 6 kap. 8 § andra slyckel andra meningen eller 9 § första
slyckel andra och tredje meningarna. Till böter döms den som

1. uppsåtligen
eller av oaklsamhel underiåler alt föra medlemsförteck

ning eller hålla sådan förleckning tillgänglig enligt 3 kap. 6 §, eller

2. uppsålligen
eller av oaktsamhet bryler mot 14 kap. 3 § försia stycket.

I fall som avses i 8 kap. 16 § första stycket skall inte följa ansvar enligt

20
kap. 3 § brottsbalken.

(Jfr
15 kap. I § i ulredningens förslag.)

Paragrafen
innehåller beslämmelser om siraff för överträdelser av vissa föreskrifter i
lagen Qfr 110-112 §§ FL).

Första
stycket

Enligt
6 kap. 8 § andra slycket andra meningen föreligger skyldighet för
styrelseordföranden att sammankalla slyrelsen pä begäran av en styrelseledamot
eller verkställande direktören. I 6 kap. 9 § första stycket andra och Iredje
meningarna föreskrivs all styrelseledamöter respeklive suppleanter skall ha tillfälle
alt della i behandlingen av styrelseärenden och få liilfredsslällande underlag
för avgörandel av ärendena. De angivna föreskrifterna straffsanktioneras genom
bestämmelsen i försia slyckel, som i huvudsak överensstämmer med 111 a § FL.
Genom straffbestämmelsen säkras all alla styrelseledamöterna får tillfälle atl
effeklivl delta i styrelsearbetet.

Andra
slyckel

Bestämmelsen
i punkt 1 om bötesstraff för den som underiåter att föra

medlemsförteckning eller atl hälla sådan förleckning lillgänglig enligt

3 kap. 6 § överensslämmer i huvudsak med vad som nu gäller enligt 111 §

försia stycket 1 FL. Den nya lagen kräver emellertid i subjektivt hänseen

de uppsåt eller oaklsamhel medan däremoi strikt ansvar lorde föreligga

enligt den molsvarande bestämmelsen i FL Qfr NJA II 1962 s.
48 f. Sten

beck m.fl. Aktiebolagslagen, 6 uppl. Stockholm 1970 s. 509 saml belän- 269

kandet. Ds Ju 1975:23, Vissa specialstraffrättsliga problem s. 31).

s. 270 Kontrollera mot PDF

I
motsats till gällande rätt (110 § I FL) innehåller inte den nya lagen Prop.
1986/87:7 någon beslämmelse om straffansvar för den som lämnar oriktig eller
vilseledande uppgift i en skriftlig uppgift ur medlemsförteckningen. I sådana
fall 16 kap. torde emellertid straffansvar kunna inträda enligt 15 kap. 11
§ brottsbalken för osant intygande, om gärningen har sketl uppsålligen.

Bestämmelsen
i punkt 2 stadgar bötesstraff för den som använder uttrycket ekonomisk
förening eller förkortning därav i sin firma utan alt vara berälligad till del.
Bestämmelsen överensslämmer i huvudsak med 110 § 7 FL. Den avser alt utgöra ett
särskilt skydd mot all föreningar, som inte uppfyller de villkor som ulgör en
förutsätlning för registrering enligt den nya lagen, använder uttrycket i sina
firmor för atl på så sätl ge sken av atl de bedriver verksamhet på kooperaiiv
grund. Straffansvar enligt denna punkl inträder redan vid elt oaktsamt
handlande. Enligt den molsvarande bestämmelsen i FL lorde det föreligga ett
strikt ansvar.

Tredje
slycket

Enligt 8 kap. 16 §
första slyckel är revisorerna underkastade lystnadsplikt. I molsals till vad
som är fallel i gällande rält (se 110 § 6 FL) är inte tystnadsplikten
slraffsanktionerad i den nya lagen. Del har ansells tillräckligt atl den
revisor som åsidosätter sin lystnadsplikt kan ådra sig skadeståndsansvar. Vid
sådanl förhållande bör del inte heller inträda straffansvar enligt 20 kap. 3 §
brottsbalken för brott mol lystnadsplikt. En bestämmelse med den innebörden
har tagits in i iredje slyckel av förevarande paragraf Bestämmelsen har
motsvarighet i 19 kap. 1 § tredje slyckel akliebolagslagen i dess lydelse
enligt SFS 1982:727 Qfr prop. 1981/82: 180 s. 340 foch 344).

2 §

Registreringsmyndigheten
kan vid vite förelägga verkställande direktören eller slyrelseledamol alt
fullgöra skyldighet enligt denna lag eller andra förfallningar all

1. lill myndigheten sända in behöriga
redovisningshandlingar, revisionsberättelser eller delärsrapporter, saml

2.
hos myndighelen göra behörig
anmälan för registrering.

Etl
föreläggande enligt försia slyckel 2 får inle meddelas, om underlåtenheten att
göra anmälan medför att föreningsstämmans eller styrelsens beslut förfaller
eller föreningen blir skyldig att träda i likvidalion.

Registreringsmyndighelen
skall pröva frågan om utdömande av etl vite som har förelagts enligt första
stycket.

(Jfr
15 kap. 2 § i utredningens förslag.)

Paragrafen
innehåller beslämmelser om vite. Bestämmelserna i första slyckel 1 och Iredje
stycket överensslämmer med vad som gäller enligt 117 a § FL Qfr även 19 kap. 2
§ akflebolagslagen).

Första
stycket

Vite
torde vara den lämpligaste åtgärden för att trygga att redovisningshandlingar,
revisionsberättelser och delärsrapporter sänds in till regislre-

270

s. 271 Kontrollera mot PDF

ringsmyndighelen och atl
föreskrivna anmälningar görs hos myndighelen. Prop. 1986/87: 7 Beslämmelser
om räll för registreringsmyndighelen all utfärda vilesföreläggande har därför
tagils upp i detla stycke. I vilken utsträckning skyldig- 16 kap. het
föreligger atl sända in handlingar som nämnls nu framgår av 9 kap. 3 och 12 §§.

Vitesföreläggandet
bör riktas mot verkställande direktören, om sådan flnns. Det är nämligen han
som i praktiken ombesörjer insändandet av handlingar och
registreringsanmälningar för styrelsens räkning. Hela slyrelsen bör emellertid
vara ansvarig för atl skyldighelen fullgörs. Av prakflska skäl bör
föreläggandet därför kunna meddelas verkställande direktören eller vilken som
helst av slyrelseledamölerna. Om verkslällande direktör inte finns, kan
föreläggandet endast riklas mot styrelseledamot. Skulle det visa sig alt den
som fått föreläggande saknar möjlighet alt utan annan styrelseledamots
medverkan fullgöra skyldigheten, bör föreläggande kunna meddelas den
sistnämnde. Det bör vara möjligt atl meddela flera personer vilesföreläggande.

Det
kan också komma i fråga alt rikta ell vitesföreläggande mot en likvidalor (se
11 kap. 7 § Qärde slycket).

För
all skyldigheten att sända in redovisningshandlingar, revisionsberättelse
eller delårsrapport eller atl göra anmälan skall anses fullgjord fordras att
insänd handling eller anmälan är behörig, dvs. riklig lill såväl form som
innehåll.

Det
är inte avsikten att registreringsmyndigheten skall i delalj granska varje
insänd redovisningshandling, revisionsberättelse eller delårsrapport för atl
konlrollera huruvida lagens föreskrifter om vad handlingen skall innehålla har
iakttagits. En mer översikllig granskning bör i allmänhel vara tillräcklig.

Andra
slyckel

I
delta siycke föreskrivs vissa begränsningar i regislreringsmyndighetens rätt
alt förelägga vite. Det är här fråga om fall då särskilda konsekvenser är
föreskrivna för underlåtenheten. Således fär vilesföreläggande i fall som avses
i första slycket 2 inte komma i fråga när i lagen föreskrivs atl
föreningsstämmans eller styrelsens beslut förfaller eller föreningen blir skyldig
atl träda i likvidation, om anmälan inle sker. De fall som avses är beslul om
bildande av förening (2 kap. 3 §) och fusion (12 kap. 5 och 7 §§).
Vilesföreläggande kan inle heller användas för alt framtvinga anmälan om vilka
som har utsetts till styrelseledamöter eller verkställande direktör. Påföljden
är här tvångslikvidaflon (I I kap. 4 §).

Tredje
stycket

Enligt
denna bestämmelse utdöms ell förelagt vite av registreringsmyndighelen. Della
överenstämmer med den ordning som gäller enligt FL.

Om
registreringsmyndighelen har förelagt eller dömt ut ett vite enligt

denna paragraf får myndighetens beslul överklagas lill kammarrälten ge

nom besvär inom två månader från beslutets dag (se 15 kap. 6 § andra 271

stycket andra meningen).

s. 272 Kontrollera mot PDF

4.2
Förslaget till lag om införande av lagen om ekonomiska Prop. 1986/87:7
föreningar

I
den allmänna moliveringen (avsnitt 2.9) har behandlats vissa grundläggande
frågor om ikraftträdande- och övergångsbestämmelser lill den nya lagen om
ekonomiska föreningar. Som framhållils där är antalet övergångsbestämmelser så
slort alt de bör samlas i en särskild promulgationslag.

Allmänna
bestämmelser

I §

Lagen
(1986:000) om ekonomiska föreningar och denna lag träder i krafl den 1 januari
1988.

Bestämmelserna
i 9 § andra stycket och 11 § i denna lag träder dock i krafl två veckor efter
den dag då lagen enligt uppgifl på den har utkommit från trycket i Svensk
författningssamling.

(Jfr
1 § i utredningens förslag.)

Paragrafen
innehåller den grundläggande bestämmelsen om den nya lagstiftningens
ikraftlrädande.

I
specialmotiveringen lill 9 och 11 §§ behandlas skälen för alt vissa
bestämmelser i dessa paragrafer skall börja lillämpas tidigare än den nya
lagstiftningen i övrigl.

2 §

Genom
lagen (1986:000) om ekonomiska föreningar upphävs, med de begränsningar som
följer av denna lag,

1.
lagen (1951: 308) om ekonomiska
föreningar,

2.
lagen (1951:309) angående
införande av nya lagen om ekonomiska föreningar.

(Jfr
2 § i utredningens förslag.)

Av
paragrafen framgär all 1951 års föreningslag och dess promulgationslag upphävs
genom den nya lagstiftningen, dock inle utan förbehåll. Säsom framgår av 3 §
kommer bestämmelserna i 1951 års föreningslag att lillämpas även i framliden
genom att hänvisningar till dem får fortsätta all gälla. Vidare kommer genom
olika beslämmelser i del följande vissa beslämmelser alt under en övergångstid
gälla för redan existerande föreningar.

3 §

Om
del i lag eller annan författning hänvisas till föreskrifier som har ersalls
genom beslämmelser i lagen (1986:000) om ekonomiska föreningar eller i denna
lag, tillämpas i stället de nya bestämmelserna.

De
hänvisningar till lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar som finns i lagen
(1972:262) om understödsföreningar och i lagen (1973:370) om
arbetslöshetsförsäkring skall dock fortsätta alt gälla.

272

s. 273 Kontrollera mot PDF

(Jfr 3 § i ulredningens
förslag.) Prop. 1986/87:7

När
i lag eller annan författning hänvisas till en föreskrifl som har ersalls genom
en beslämmelse i den nya föreningslagen eller i denna lag, skall enligt
huvudregeln i paragrafens första siycke i stället den nya bestämmelsen
lillämpas. Regeln ger uttryck för en vanlig princip dä en förfallning ersälts
av en ny.

Skälen
för bestämmelsen i andra slycket har behandlats i den allmänna mofiveringen (se
avsnill 2.9).

4 §

För
ekonomiska föreningar som har registrerats före den 1 januari 1988 gäller lagen
(1986:000) om ekonomiska föreningar med de undantag som anges i del följande.

(Jfr
4 § i utredningens förslag.)

En
principiell grundsats är alt nya materiella rättsregler normall bör fillämpas
endast beträffande förhållanden som har uppkommit efler del all reglerna har
trätt i krafl. Emellertid är det uppenbart opraktiskt alt ha olika lagregler
för skilda ekonomiska föreningar beroende på vid vilken lidpunkl föreningen i
fråga har bildats. I paragrafen föreskrivs därför, i enlighet med ulredningens
förslag, all den nya föreningslagen med de undanlag som anges i
promulgationslagen även skall gälla för äldre föreningar. Om en äldre förening
har bestämmelser i sina sladgar som strider mot den nya föreningslagen, följer
av paragrafen atl bestämmelserna blir utan verkan. Från denna huvudregel görs
emellertid vissa undanlag i de följande paragraferna.

5§

Om
regisirering av en ekonomisk förenings flrma har beviljats eller sökls före den
1 januari 1988 gäller registreringen för hela landel från sistnämnda dag.

I
fall som avses i första stycket kan domslol på yrkande av part efter vad som är
skäligt föreskriva alt en firma inle får användas ulanför del län där
föreningen som innehar firman är registrerad annal än om det sker på särskilt
sätl, såsom med tillfogande av ortsangivelse eller med annat förtydligande.

Enligt
gällande rätl är ensamrätten på grund av registrering till en ekonomisk
förenings flrma i princip begränsad till det län där föreningen är registrerad.
Den nya föreningslagen (se 14 kap. 1 §) innebär däremot att skyddsområdet för
en registrerad föreningsfirma skall omfatta hela landet.

Första
slycket

Bestämmelsen
innebär att ensamrätten till en firma på grund av registre

ring som har beviljals eller sökls före den nya föreningslagens ikraftträ

dande utsträcks till alt gälla inom hela landet från sisinämnda fidpunkt. 273

18 Riksdagen 1986187. I saml. Nr 7

s. 274 Kontrollera mot PDF

Inom det län där
föreningen är registrerad gäller däremoi ensamrätten, Prop. 1986/87: 7
liksom hittills, från den dag då ansökan om firmaregistrering kom in till
registreringsmyndighelen (se 12 § firmalagen).

Andra
stycket

I
de fall som avses i första stycket gäller alltså företrädesrätten till firman -
utanför det län där föreningen är registrerad - från den 1 januari 1988.
Därigenom kan ekonomiska föreningar med förväxlingsbara firmor samfldigt komma
att fä sill flrmaskydd utsträckt lill hela landel. Andra stycket ger en
möjlighel alt vidta ålgärder för atl motverka risken för förväxling mellan
flrmorna i sädana fall. Pä yrkande av part kan således domslol meddela
föreskrifter om användningen av en firma utanför det län där föreningen som
innehar firman är registrerad vid lagens ikraftträdande. Föreskriften bör inle
sträcka sig längre än att den omedelbara risken för förväxling undanröjs Qfr
prop. 1974:4 s. 210).

6§

Om
en förenings stadgar inle anger vilken lid föreningens räkenskapsår skall
omfatta, skall kalenderåret vara räkenskapsår.

(Jfr
5 § i ulredningens förslag.)

Det
kan förekomma äldre föreningar vilkas sladgar, trots lagregler därom, saknar
uppgifl om räkenskapsår. För dessa fall föreskrivs i paragrafen att
kalenderåret skall vara räkenskapsår.

7 §

Regisirering
och verkslällande av ell beslut av föreningsslämman som har fattats före
utgången av december 1987 samt talan mot ett sådant beslut skall ske enligt
lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar. Del sagda gäller dock inle om det är
fråga om elt beslul som avses i 11 § denna lag.

(Jfr
6 § i utredningens förslag.)

Beslut
som föreningsslämman har fatlat före nya föreningslagens ikraftträdande skall
enligt paragrafens försia mening verkställas och registreras enligt äldre lag.
Delsamma gäller i fråga om lalan mol elt sådanl beslut.

Enligt
andra meningen gäller dock inle bestämmelserna i första meningen om del är
fråga om beslul som avses i 11 §. I sisinämnda fall sker alltså registrering,
verkslällande och överklagande enligt nya föreningslagen.

Vad
som nu sagls gäller även beslul som fattas vid fullmäkligsammanträde.

Förevarande
paragraf kan få betydelse t. ex. vid nedsätlning av medlemsinsalsernas belopp.
Har slämman fattat beslul om en sådan nedsätlning före nya föreningslagens
ikraftträdande, skall alltså nedsättningen verkställas enligt äldre lag.

274

s. 275 Kontrollera mot PDF

En
styrelseledamot som har tilllrätl sill uppdrag före ulgången av december 1987
skall snarast efter denna tidpunkt anmäla sitl aktieinnehav enligt 6 kap. 5 §
lagen (1986:000) om ekonomiska föreningar.

(Jfr
7 § i utredningens förslag.)

Enligt
6 kap. 5 § nya föreningslagen skall styrelseledamöterna och verkslällande
direklören i en ekonomisk förening när de tillträder sina uppdrag för införing
i aktiebok anmäla sitt innehav av aktier i aktiebolag inom samma koncern som
föreningen, om del inte har sketl dessförinnan.

Förevarande
paragraf kompletterar den uppgiftsskyldighei som föreskrivs i nya
föreningslagen såvitt gäller styrelseledamöter som har tillträtt sina uppdrag
före den nya lagens ikraftträdande. Paragrafen avser endasl slyrelseledamöler,
eflersom en verkställande direktör i den mening som avses i den nya lagen kan
tillträda sitt uppdrag först efter det att den nya lagen har trätt i kraft.

9§

Bestämmelsen
i 6 kap. 3 § försia slyckel försia meningen lagen (1986: 000) om ekonomiska
föreningar flllämpas från och med första ordinarie föreningsstämma som hålls
efter lagens ikraftträdande.

Beslul
enligt 6 kap. 3 § Iredje stycket nämnda lag får meddelas före den Ijanuari
1988.

(Jfr
8 § i utredningens förslag.)

Som
framgår av 4 § avser paragrafen endast föreningar som har registrerats före
den 1 januari 1988.

Försia
slycket

Enligt
6 kap. 3 § försia slycket första meningen nya föreningslagen skall styrelsen i
en förening, där antalet anställda under de två senaste räkenskapsåren i
medeltal har överstigit 200, utse en verkslällande direkiör.

Det är ofta lämpligt alt
verkslällande direktör ulses i samband med alt en ny slyrelse börjar sin
verksamhet. Den nyss angivna bestämmelsen i nya föreningslagen gäller därför
enligt försia slyckel i förevarande paragraf först från och med den första
ordinarie föreningsstämma som hålls efler nya föreningslagens ikraftträdande.

Andra
slyckel

Enligt
6 kap. 3 § iredje stycket nya föreningslagen får regeringen eller den myndighel
som regeringen bestämmer meddela dispens från skyldighelen att ha verkställande
direktör. Enligt andra stycket i förevarande paragraf kan sådan dispens
meddelas redan före nya föreningslagens ikraftlrädande.

Prop.
1986/87:7

275

s. 276 Kontrollera mot PDF

10
§ Prop. 1986/87:7

En
likvidation skall genomföras enligt lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar,
om likvidator har utsetts före ulgången av december 1987.

(Jfr
9 § i ulredningens förslag.)

Av
paragrafen framgår att likvidaflon skall genomföras enligt 1951 års lag, om
likvidalor har utsetts före nya föreningslagens ikraftträdande. I 1951 års lag
finns inte några bestämmelser om möjlighel att upphöra med likvidationen och
återuppta verksamhelen. Skall likvidationen enligt denna paragraf fortsätta
att handläggas enligt 1951 års lag finns aUlså inle möjlighelen alt avbryta
likvidationen, vilket däremot är möjligt enligt nya lagen (11 kap. 17 §).

11§

Redan
två veckor efter den dag då lagen (1986:000) om ekonomiska föreningar enligt
uppgifl på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling får
föreningsstämman med tillämpning av beslämmelsema om majoritetskrav i 7 kap. 14
§ nämnda lag besluta sådana ändringar i sladgarna som behövs för att sladgarna
skall stämma överens med den nya lagen. I beslulel skall anges alt det gäller
från och med den 1 januari 1988.

(Jfr
10 § i utredningens förslag.)

Paragrafen
ger en förening räll atl redan före den nya föreningslagens ikraftlrädande
besluta sådana ändringar i stadgarna som behövs för alt dessa skall stämma
överens med den nya lagen. I beslutet skall anges atl ändringen gäller från och
med den 1 januari 1988. Beslutet kan omedelbarl regislreras.

Med
vissa i promulgaflonslagen angivna undantag kommer den nya föreningslagen all
sätta ur kraft de bestämmelser i sladgarna som strider mot den nya lagen. Det
är därför angelägel att föreningarna begagnar sig av möjligheten all undanröja
den risk för vilseledande som uppkommer, om stadgarna innehåller avvikande
beslämmelser.

12 §

Om
en förenings sladgar efter ulgången av december 1987 slrider mot lagen
(1986:000) om ekonomiska föreningar, skall styrelsen utan dröjsmål lägga fram
förslag till föreningsstämman om ändring av stadgarna så alt de överensslämmer
med den nya lagen. Vad nu sagls gäller dock inte föreskrifter i stadgarna som
med stöd av denna lag får lillämpas efler utgången av december 1987.

(Jfr
11 § i utredningens förslag.)

Paragrafen
som något avviker från utredningens förslag har förebild i 24 § lagen
(1975:1386) om införande av akliebolagslagen.

För
alt föreningsstämman skall fä lillfälle att anpassa sladgarna lill den

nya föreningslagen föreslås i paragrafen atl slyrelsen, om sladgarna strider

mol den nya lagen, utan dröjsmål vidlar ålgärder för ändring av sladgarna 275

s. 277 Kontrollera mot PDF

till
överensstämmelse med lagen. Paragrafen innebär att slyrelsen vid den Prop.
1986/87:7 försia föreningsstämma som hålls efler den nya lagens ikraftträdande
skall lägga fram förslag om de ändringar i stadgarna som behövs. Del ankommer
på revisorerna atl se lill alt slyrelsen fullgör denna skyldighel.

Beslämmelser i stadgarna som med slöd av
promulgationslagen får lillämpas även efler den nya föreningslagens
ikraftträdande behöver givetvis inle ändras.

Särskilda bestämmelser om vissa äldre föreningar 13 §

Bestämmelserna i 14-19 §§ avser endasl ekonomiska
föreningar som har registrerats före den 1 januari 1953.

(Jfr 18 § i utredningens förslag.)

Paragrafen innebär alt 14-19 §§ endast avser föreningar
som har registrerats enligt 1895 eller 1911 års föreningslag.

Bestämmelserna i 14-19 §§ överensslämmer i huvudsak med
vad som nu gäller enligt lagen (1951:309) angående införande av nya lagen om
ekonomiska föreningar.

14 §

En förening får bestå med oförändrad firma, även om
föreningen inle uppfyller villkoren för en ekonomisk förening enligt 1 kap. I §
första stycket lagen (1986:000) om ekonomiska föreningar. Stadgarnas föreskrifter
om föreningens ändamål får ändras endasl om ändringen medför all föreningen
uppfyller de nämnda villkoren.

Endasl om föreningen uppfyller de nämnda villkoren, får en
ändring av firman lill överensslämmelse med 14 kap. 1 § lagen (1986:000) om ekonomiska
föreningar regislreras.

(Jfr 20 och 25 §§ i ulredningens förslag.)

Försia stycket försia meningen och andra slyckel
överensslämmer i sak med 4 § 1 mom. i 1951 års promulgationslag.

Bestämmelsen i försia slyckel andra meningen innebär elt
lagfästande av vad som anses gälla enligt rättspraxis (se regeringsrättens
årsbok 1956 s. 8).

Första slycket

Bestämmelsen i försia meningen innebär atl en förening som
har registre

rats före den 1 januari 1953 får beslå med oförändrad firma, trots att

föreningens ändamål avviker från vad som är lillålel enligt definilionen på

ekonomisk förening i I kap. I § första slycket nya föreningslagen. Enligt

bestämmelsen i andra meningen får emellertid en sådan förening ändra sitl

ändamål endasl om ändringen medför alt föreningen kommer att uppfylla

villkoren för en ekonomisk förening enligt del sisinämnda lagmmmet i nya

föreningslagen. 277

s. 278 Kontrollera mot PDF

Andra
stycket Prop. 1986/87:7

Enligt denna beslämmelse får en sådan äldre förening som
del nu är fråga om registrera en ändrad firma, som stämmer med kraven i 14 kap.
1 §, endast om föreningen har ändrat silt ändamål så all del också uppfyller
den nya lagens krav.

15 §

Är rätten flll inträde i en förening enligt föreskrifl i
sladgarna mera begränsad än som är tillåtet enligt 3 kap. I § lagen (1986:000)
om ekonomiska föreningar, får föreningen fortsätta atl lillämpa föreskriften,
om inle registrering som avses i 14 § andra stycket har ägl rum.

(Jfr 21 och 25 §§ i ulredningens förslag.)

Paragrafen överensslämmer i huvudsak med 4 § 2 mom. första
slycket i 1951 års promulgationslag.

Paragrafen innebär all bestämmelserna i 3 kap. 1 § nya
föreningslagen om föreningarna som i princip öppna associationer inte skall
lillämpas på föreningar som har registrerats före den 1 januari 1953. Om en sådan
förenings firma har ändrats till överensstämmelse med den nya föreningslagen,
skall emellertid de nyssnämnda bestämmelserna gälla för föreningen. I molsals
lill vad som enligt 14 § gäller i fråga om ändamålsbestämmelsen måsle alltså
inte inlrädesbestämmelsen ha ändrals innan registrering av ny firma kan ske.
Med registreringen följer i stället som tvingande föreskrifier bestämmelserna i
3 kap. 1 §.

Av lydelsen av förevarande paragraf framgår atl ändring av
en stadgeföreskrift angående öppenheten får ske endast om föreskriften kommer
i överensstämmelse med vad som är tillåtet enligt den nya föreningslagen.
Föreningen får sålunda "fortsätta atl lillämpa föreskriften" men får
inle införa nya föreskrifier som avviker från den nya lagens beslämmelser.

Del ligger i sakens natur alt 3 kap. 1 § nya
föreningslagen omedelbart gäller för sådana äldre föreningar som har ändral sin
firma lill överensstämmelse med 1951 års föreningslag med stöd av 4 § 1 mom.
andra stycket i 1951 års promulgationslag.

16 §

Bestämmelserna i 10 kap. 2 § andra slyckel lagen
(1986:000) om ekonomiska föreningar gäller endasl om föreningen uppfyller
villkoren för en ekonomisk förening enligt I kap. I § första slyckel nämnda
lag.

(Jfr 22 och 25 §§ i utredningens förslag.)

Paragrafen överensstämmer i sak med en molsvarande
bestämmelse i 4 § 3 mom. i 1951 års promulgationslag.

Paragrafen innebär atl vinsluldelningsregeln i 10 kap. 2 §
andra slycket nya föreningslagen inle är lillämplig på icke-kooperaliva
föreningar som har registrerats före den 1 januari 1953.

278

s. 279 Kontrollera mot PDF

17
§ Prop. 1986/87:7

Om
ordinarie föreningsstämma som avses i 7 kap. 4 § lagen (1986:000) om ekonomiska
föreningar enligt föreskrift i stadgarna får hållas senare än som är tillåtet
enligt nämnda lagrum, får föreningen fortsätta alt lillämpa föreskriften.
Stämman skall dock alltid hållas inom nio månader efter utgången av föregående
räkenskapsår.

Pargrafen
som saknar motsvarighet i ulredningens förslag överensstämmer i sak med 4 § 5
mom. i 1951 års promulgationslag.

Paragrafen
innebär atl ordinarie föreningsstämma på grund av en stadgeföreskrift kan få
hållas senare än som är tillåtet enligt 7 kap. 4 § nya föreningslagen.

Av
paragrafens lydelse framgår atl ändring av en stadgeföreskrift om tidpunkten
för ordinarie föreningsstämma endast får ske, om föreskriften därigenom kommer
i överensslämmelse med vad som är tillåtet enligt 7 kap. 4 § nya
föreningslagen.

18
§

De
särskilda bestämmelserna i lagen (1911:55 s. 1) om ekonomiska föreningar för
föreningar med personligt ansvariga medlemmar skall fortsätta att lillämpas på
föreningar som består den 1 januari 1988 och vilkas medlemmar då har personligt
ansvar.

(Jfr
13 § i utredningens förslag.)

Paragrafen
som i sak överensslämmer med 3 § i 1951 års promulgationslag innebär att
enligt 1911 års lag bildade föreningar med personligen ansvariga medlemmar får
bestå. Skälen för denna beslämmelse har angivils i den allmänna moliveringen
(se avsnitt 2.9).

19
§

Saknar
sladgarna föreskrifter om vad som skall ske med en förenings behållna lillgångar
när den upplöses, gäller betämmelserna om delta i lagen (1911: 55 s. 1) om
ekonomiska föreningar.

(Jfr
19 § i utredningens förslag.)

Paragrafen
överensstämmer i sak med 5 § 4 mom. i (951 års promulgationslag.

Enligt
1911 års lag krävdes del inte att en förenings stadgar innehöll

beslämmelser om hur del skulle förfaras med föreningens lillgångar när

den upplöstes. Del förekommer därför alt äldre föreningars stadgar inte

ger besked om vad som skall ske med tillgångarna. För dessa fall före

skrivs i förevarande paragraf atl vad som gäller om fördelningen i 1911 års

lag skall tillämpas. Enligt 59 § i den lagen skall, om stadgarna saknar

bestämmelser i ämnet, tillgångarna skiftas mellan medlemmarna eller över

lämnas lill den som enligt medlemmarnas beslul är berälligad all överta

dem. Av 60 § samma lag följer atl vid skifte mellan medlemmarna de som

var medlemmar när föreningen Irädde i likvidation har rätl alt få tillbaka 279

sin
insals eller, om tillgångarna inte förslår till det, vad som belöper på Prop.
1986/87:7 insatsen. Uppstår överskott, skall det fördelas efter huvudlalet, om
annan grund inte har bestämls i sladgarna.

4.3 Förslaget till lag om ändring i lagen om tryggande av
pensionsutfästelse m.m.

20 §

Hänvisningen i
paragrafens andra stycke till vissa bestämmelser i 1944 års aktiebolagslag har
ersalls med en hänvisning flll motsvarande bestämmelser i 1975 års
aktiebolagslag.

23 §

Paragrafen
handlar om övergång av ansvaret för pensionsutfästelser i vissa silualioner.

Enligt
en särskild beslämmelse i paragrafens andra siycke behöver inle en innehavare
av pensionsfordran förlecknas och kallas i ell ärende om fusion enligt 14 kap.
4 § akflebolagslagen, om "flllslåndsmyndighelen" (uppenbarligen avses
tillsynsmyndigheten) medger det. I paragrafen föreslås nu en molsvarande
beslämmelse när del gäller ärenden om fusion enligt 12 kap. 6 § nya lagen om
ekonomiska föreningar. Samiidigi korrigeras uttrycket
"tillslåndsmyndigheten" till tillsynsmyndigheten.

4.4 Förslaget till lag om ändring i bostadsrättslagen

Förslaget
innebär all bostadsrältslagen anknyts till den nya föreningslagen på i sak
samma sätt som f. n. sker lill 1951 års föreningslag. Bestämmelserna i
bostadsrältslagen har dock i allmänhet fält behålla sin plats i lagen, trots
atl ordningsföljden mellan molsvarande bestämmelser i den nya föreningslagen är
en annan. För atl underlätta läsningen har emellertid vissa rubriker ändrals
lill överensstämmelse med molsvarande rubriker i den nya föreningslagen. Andra
rubriker, som saknar molsvarighet i den lagen, har fått utgå.

Vissa
paragrafer i bostadsrältslagen, nämligen 42, 61, 64 och 72 §§, föreslås upphöra
att gälla. Bestämmelser motsvarande 42 § har lagils upp i 67 §. Hänvisningen i
den nuvarande 61 § motsvaras av en hänvisning i 69 § lill 13 kap. nya
föreningslagen. Hänvisningen i den nuvarande 64 § motsvaras av en hänvisning i
59 § till 7 kap. nya föreningslagen. Ändringen av straffbestämmelserna i den
nya lagen om ekonomiska föreningar gör 72 § överflödig, eflersom dessa
bestämmelser inle längre konkurrerar med brottsbalken.

Det
bör understrykas all de ändringar i bosladsrätlslagen som nu görs är enbart
sådana ändringar som omedelbart föranleds av den nya lagen om ekonomiska
föreningar. Säsom anmärkts i den allmänna motiveringen har regeringen i annat
sammanhang beslutat om en översyn av bostadsrättslagen.

280

41 § Prop. 1986/87:7

Paragrafen
moisvarar i sin nya lydelse den lidigare hänvisningen till 2 § i 1951 års
föreningslag.

Den
tidigare hänvisningen till 3 § i 1951 års lag har ersatts med en ny hänvisning
i 46 § bostadsrältslagen.

45
§

Bestämmelsen
i del nya femte stycket avser flrmaleckning och överensstämmer i sak med vad
som nu gäller enligt 56 § bostadsrältslagen jämfört med 35 § i 1951 års lag.

1
molsals till vad som föreslås för ekonomiska föreningar i allmänhet (se 14 kap.
1 § förslagel lill ny lag om ekonomiska föreningar) föreslås ingen uividgning
av skyddsområdet för en bostadsrättsförenings firma. Ensamrätten lill en sådan
firma avser alltså även i fortsättningen i princip endast del län där
bostadsrättsföreningen är registrerad.

46
§

Genom
hänvisningarna lill 2 kap. 3 och 4 §§ nya föreningslagen blir den lagens regler
om förfarandel vid anmälan för regisirering m. m. tillämpliga på
bostadsrättsföreningar. Del innebär bl. a. alt en bostadsrättsförening skall
anmälas för regisirering senasl sex månader efler del all beslul fattades om
att bilda föreningen.

De
beslämmelser som 46 § i sin nuvarande lydelse hänvisar till saknar motsvarighet
i den nya föreningslagen. De innehöll delaljföreskrifter om de handlingar som
skulle inges vid ansökan om regisirering. Sådana föreskrifter avses i stället
bli lämnade som verkställighelsföreskrifler lill den nya föreningslagen.
Motsvarande ordning bör gälla för bostadsrältslagen.

47 §

På
molsvarande sätt som i nya föreningslagen (se 3 kap. 6 § andra stycket)
föreslås alt medlemsförteckning och lägenhelsförleckning får föras med
datateknik.

48
§

Åndringen
i paragrafens första stycke innebär en anpassning till föreskriften i 3 kap. 6
§ första slyckel 1 nya föreningslagen om alt medlemsförteckningen skall ange
medlemmarnas namn och postadress.

Bostadsrältslagen
hindrar inte en förening att i sina sladgar föreskriva att medlemsförleckningen
även skall innehålla uppgifl om medlemmarnas person- och organisationsnummer.

281

55 § Prop. 1986/87:7

Ändringama är i huvudsak redaktionella.

Bestämmelserna i 20 § i 1951 års föreningslag motsvaras i
den nya föreningslagen av föreskrifierna i 7 kap. 16 § och 10 kap. 8 §. All den
viktiga regeln om likabehandling i 7 kap. 16 § gäller för bostadsrättsföreningar
följer av 59 § bosladsrätlslagen. Förevarande paragraf innehåller därför inle
nägon hänvisning lill den angivna paragrafen i den nya lagen.

56 §

Genom ändringarna i paragrafen blir den nya föreningslagens
beslämmelser om föreningsledningen tillämpliga också på
bostadsrättsföreningar, i den mån inle annat följer av punkterna 1 -4.

I punkl 3 har den ändringen gjorts atl bostadsrättshavares
sambo jämställs med make.

Någol behov av lagregler om verkslällande direkiör för
bostadsrättsföreningar har inle ansetts föreligga. Som framgår av den nya
punkten 4 undantas därför dessa föreningar från bestämmelserna i den nya
föreningslagen om verkslällande direktör.

58 §

Ändringarna
innebär atl den nya föreningslagens regler om revision och särskild granskning
samt redovisning i huvudsak skall avse även bostadsrättsföreningarna.
Ändringarna är främst redaktionella. Hänvisningen till 8 kap. nya
föreningslagen innebär emellerfld atl de nya bestämmelserna om effektivare
förelagsrevision även skall gälla för bostadsrättsföreningar. De sistnämnda
bestämmelserna innebär bl. a. (se 8 kap. 6 § nya föreningslagen) atl
länsstyrelsen i vissa fall kan kräva att även en bostadsrättsförening har en
auktoriserad eller godkänd revisor.

59 §

Ändringarna innebär alt den nya föreningslagens regler om
föreningsstämma med vissa undanlag blir lillämpliga pä
bostadsrättsföreningarna. De undanlag som anges i punklerna 1-3 innebär ingen
ändring i sak i förhällande lill nu gällande räll.

En nyhet i
den nya föreningslagen (se 7 kap. 2 §) är atl en medlem alltid har räll alt
låta sig företrädas på föreningsstämman av ombud under förutsättning all
ombudet är medlemmens make, sambo eller medlem i föreningen. För att en medlem
skall få anlita någon annan person som ombud krävs del en föreskrift i
sladgarna om del. I samma paragraf finns en beslämmelse som ger en medlem räll
atl medföra bilräde lill slämman. Den personkrets som kan komma i fråga som
biträde har begränsats på samma sätt som då det gäller ombud.

De angivna
reglerna om ombud och bilräde lorde vara ändamålsenliga även för medlemmarna i
en bostadsrättsförening. Hänvisningen till 7 kap.

282

nya föreningslagen har därför fått omfatta även dessa
regler. Därmed har i Prop. 1986/87: 7 stället den nuvarande bestämmelsen om
ombud i 59 § fått utgå.

Den generella hänvisningen lill 7 kap. nya föreningslagen
innebär alt i hänvisningen innefattas också regler om lalan mol
föreningsstämmans beslut (se 7 kap. 17 §). Bestämmelserna i 64 § bostadsrältslagen
som hänvisar till molsvarande regler i 1951 års föreningslag kan därför
upphävas.

65 §

Ändringen innebär att den nya föreningslagens regler om
likvidation och upplösning i huvudsak skall gälla även för
bostadsrättsföreningar.

66 §

Ändringen innebär atl den nya föreningslagens regler om
fusion i tillämpliga delar skall gälla i fräga om bostadsrättsföreningar.

67 och 68 §§

Ändringarna innebär alt den nya föreningslagens regler om
registrering och besvär blir i huvudsak lillämpliga på bostadsrättsföreningar.
Genom ändringarna kan 42 § och 68 § försia stycket bostadsrältslagen upphävas.

69 §

Ändringen innebär atl den nya föreningslagens regler om
skadestånd m. m. skall gälla för bostadsrättsföreningar. Genom ändringen kan 61
§ bostadsrältslagen upphävas.

70 §

Åndringen innebär alt den nya föreningslagens regler om
siraff och vite i tillämpliga delar skall gälla för bostadsrällsföreningar.

71 §

Liksom hittills upptar paragrafen vissa särskilda
straffbestämmelser. I sakligt hänseende har den ändringen gjorts alt del i
samtliga fall krävs uppsåt eller oaktsamhet för att straffansvar skall inträda
Qfr specialmotiveringen till 16 kap. 1 § andra slyckel nya föreningslagen). De
övriga ändringarna i paragrafen är redaktionella.

73 §

Av de bestämmelser lill vilka paragrafens försia stycke nu
hänvisar har endasl 116 § en motsvarighet i den nya föreningslagen, se 7 kap.
18 § andra slyckel. Eftersom sistnämnda lagmm omfattas av hänvisningen i

283

s. 284 Kontrollera mot PDF

59
§ bostadsrättslagen kan försia slycket i förevarande paragraf upphävas.
Prop. 1986/87:7 Ändringarna i andra slycket är redaktionella.

Övergångsbestämmelser

Övergångsbestämmelserna
har utformats efter mönster av motsvarande beslämmelser för den nya
föreningslagen.

4.5 Förslaget till lag om ändring i lagen om förvaltning
av samfälligheter

25 §

Paragrafen
innehåller bl. a. en hänvisning lill registreringsbestämmelsema i 99-103 §§ i
1951 års föreningslag. Ändringen innebär att hänvisning i stället sker till
vissa molsvarande bestämmelser i den nya föreningslagen. Någon ändring i sak är
inle avsedd. De nuvarande hänvisningarna lill 102 § första stycket saml 103 § 1
mom. försia stycket och 2 mom. i 1951 års lag har emellertid bedömis som
överflödiga eftersom de bara innehåller erinringar om atl beslämmelser om flrma
och firmaregistrering flnns i firmalagen. De har därför inte fått någon
molsvarighet i det nu aktuella lagrummets nya lydelse.

54
§

Hänvisningen i
paragrafen lill vissa beslämmelser i 1951 års föreningslag har ersatts med en
hänvisning lill motsvarande bestämmelser i 13 kap. nya föreningslagen.

4.6 Förslaget till lag om ändring i lagen om
sambruksföreningar

Förslaget
innebär atl lagen om sambruksföreningar sakligt och redaktionellt anpassas
lill den nya föreningslagen. Bland de nuvarande bestämmelserna i lagen om
sambruksföreningar är det endast 6 och 25 §§ som saknar direkt motsvarighet i
förslaget Qfr dock hänvisningarna i 5, 12 och 13 §§ fill 2 kap. 3 § och 6 resp.
7 kap. nya föreningslagen).

2 §

Paragrafen
moisvarar i sin nya lydelse hänvisningen lill 2 § i 1951 ärs föreningslag. De
nuvarande hänvisningarna till 3 och 4 §§ sisinämnda lag motsvaras av nya
hänvisningar i 5 och 19 §§ lagen om sambruksföreningar. Bestämmelsen i
paragrafens nuvarande andra siycke har flyttats lill 19 §.

284

s. 285 Kontrollera mot PDF

5 § Prop. 1986/87:7

Genom
hänvisningarna blir den nya föreningslagens regler om förfarandel vid anmälan
för registrering m. m. tillämpliga på sambmksföreningar. Della innebär bl. a.
alt en sambruksförening skall anmälas för regisirering senasl sex månader efter
det att beslul fattades om atl bilda föreningen. Bestämmelserna i nuvarande 5 §
har flyttals till 18 §.

6-7
§§

Paragrafema
motsvarar nuvarande 8-9 §§. Ändringarna är redaktionella.

Paragrafen
motsvarar nuvarande 7 §.

9§

Paragrafen
moisvarar med några redaktionella ändringar nuvarande 10 §.

10-11
§§

Paragrafema
moisvarar nuvarande 11-12 §§.

12
§

Paragrafen
som moisvarar nuvarande 14 § innebär atl den nya föreningslagens regler om
föreningens ledning blir lillämpliga på sambruksföreningar, i den mån inte
annat följer av punklerna 1 -3.

Bestämmelserna
i punkterna 1 och 2 överensstämmer med vad som nu gäller.

För
sambmksföreningarnas del torde del inte finnas behov av lagregler om
verkställande direktör. Som framgår av den nya punkt 3 undantas därför även
sambruksföreningarna från bestämmelserna om verkställande direktör i den nya
föreningslagen.

13
§

Paragrafen
som moisvarar 16, 18 och 19 §§ innebär all den nya föreningslagens regler om
föreningsstämma blir lillämpliga på sambruksföreningar. Liksom enligt gällande
rätl får emellertid inte avsleg göras från principen en medlem-en röst.

Enligt
den nya föreningslagen får make eller sambo vara ombud vid föreningsslämman.
Den nya 13 § saknar därför molsvarighet till bestämmelsen i denna fråga i
nuvarande 16 § tredje meningen. Däremoi innehåller den nya 13 § en uttrycklig
bestämmelse om atl föreningsstämmans befogenheter inte får överiämnas åt
särskilt valda fullmäklige Qfr nuvarande 16 § försia meningen jämförl med 62 §
i 1951 års föreningslag).

285

s. 286 Kontrollera mot PDF

14 § Prop. 1986/87: 7

Paragrafen som moisvarar nuvarande 15 § innebär att den
nya föreningslagens regler om revision och särskild granskning samt
redovisning skall i lillämpliga delar gälla för sambruksföreningar. De undanlag
från reglerna i den nya föreningslagen som anges i paragrafen överensstämmer
med vad som nu gäller. Jfr i övrigt specialmotiveringen lill 58 §
bostadsrältslagen.

15 §

Paragrafen som motsvarar nuvarande 13 § innebär alt den
nya föreningslagens regler om överskoltsuldelning och annan användning av föreningens
egendom i tillämpliga delar skall gälla för sambmksföreningar.

Punkl 2 innehåller elt uttryckligt undanlag från den
beslämmelse i 10 kap. 2 § andra stycket nya föreningslagen som begränsar
föreningsstämmans rätl alt dela ul vinsl i förhållande lill inbetalt
insatskapital Qfr nuvarande 13 § försia stycket lagen om sambruksföreningar
jämfört med 18 § andra slyckel i 1951 års föreningslag).

16 §

Paragrafen som moisvarar nuvarande 20 § innebär att den
nya föreningslagens regler om likvidation och upplösning i huvudsak skall
lillämpas på sambruksföreningar.

17 §

Paragrafen som motsvarar nuvarande 17 och 23 §§ innebär
atl bestämmelserna om skadestånd m. m. i 13 kap. nya föreningslagen skall
tillämpas på sambruksföreningar.

18 §

Paragrafens fyra första stycken överensstämmer med
nuvarande 5 §. Även bestämmelsen i femle slyckel överensslämmer i sak med
gällande rätl, se hänvisningen i nuvarande 14 § lill 35 § i 1951 års
föreningslag.

I fråga om den geografiska omfattningen av firmaskyddel
för en sambruksförening hänvisas till framställningen i specialmotiveringen
till 45 § bostadsrältslagen (se avsnill 4.4).

19 §

I paragrafen som motsvarar nuvarande 2 § andra stycket, 21
och 22 §§ hänvisas lill den nya föreningslagens beslämmelser om registrering m.
m. I paragrafens tredje stycke har för tydlighetens skull tagits in en bestämmelse
om alt länsstyrelsens beslul enligt 16 § överklagas till kammarrälten genom
besvär.

286

s. 287 Kontrollera mot PDF

20 § Prop. 1986/87: 7

Paragrafen som moisvarar nuvarande 24 § innebär att den
nya föreningslagens regler om siraff och vite i lillämpliga delar skall gälla
för sambruksföreningar.

Övergångsbestämmelser

Övergångsbestämmelserna har utformats efler mönsier av
motsvarande bestämmelser i den nya föreningslagen.

4.7 Förslaget till lag om ändring i lagen om
styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar

2 §

Förslagel flll ny föreningslag saknar motsvarighet lill
118 § i 1951 års föreningslag. Hänvisningen till sisinämnda lagrum i nuvarande
punkl 2 av förevarande paragraf har därför fått utgå. 1 slället anges direkt de
föreningar som nu räknas upp i 118 § 1-3 i 1951 års lag. Någon ändring i sak
är inle avsedd. Den nuvarande hänvisningen lill 3 § lagen (1951:309) angående
införande av nya lagen om ekonomiska föreningar har fåll ulgå, eftersom det
inte längre flnns några sådana kreditkassor som del sisinämnda lagrummet avser
Qfr 93 § lagen, 1956:216, om jordbrukskasserörelsen).

3, 8 och 9 §§

Ändringarna är redaktionella.

15 §

Den nuvarande bestämmelsen i andra stycket innebär all en
suppleant för arbetslagarledamot har samma rätt all få lillgång till
underlagsmaterial och möjligheter atl delta i styrelsearbetet som en ordinarie
arbetslagarledamot, om man bortser från atl suppleanten har rösträtt endasl när
han Qänslgör i den ordinarie ledamotens slälle. Dessa rättigheter för en
suppleant gäller emellertid enligt lagrummets nuvarande lydelse endasl
aktiebolag. Genom den föreslagna ändringen utsträcks uttryckligen rättigheterna
lill alt gälla även suppleanter för arbetstagarledamöter i ekonomiska
föreningar.

23 §

Hänvisningen i denna paragraf lill 1951 års lag har
ändrats lill alt avse motsvarande bestämmelser i den nya föreningslagen.

287

s. 288 Kontrollera mot PDF

4.8
Förslaget till lag om ändring i lagen om Prop. 1986/87:7

styrelserepresentation för de anställda i bankinstitut och
försäkringsbolag

10
och 22 §§

Ändringarna
är redaktionella.

5 Hemställan

Jag
hemsläller att lagrådets yttrande inhämtas över förslagen till

1.
lag om ekonomiska föreningar,

2.
lag om införande av lagen om
ekonomiska föreningar,

3.
lag om ändring i lagen
(1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.,

4.
lag om ändring i
bosladsrätlslagen (1971:479),

5.
lag om ändring i lagen
(1973:1150) om förvaltning av samfälligheler,

6.
lag om ändring i lagen
(1975:417) om sambruksföreningar,

7.
lag om ändring i lagen
(1976:351) om styrelserepresenlalion för de anställda i akliebolag och
ekonomiska föreningar,

8.
lag om ändring i lagen
(1976:355) om slyrelserepresentation för de anslällda i bankinstilut och
försäkringsbolag.

6 Beslut

Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

288

s. 289 Kontrollera mot PDF

Prop.
1986/87: 7

Lagrådet

Utdrag
ur protokoll vid sammanträde 1986-04-17

Närvarande:
justiflerådet Knutsson, f d. justiflerådet Sterzel, regeringsrådet Tottie.

Enligt
protokoll vid regeringssammanträde den 20 mars 1986 har regeringen på
hemställan av statsrådet och chefen för juslifledepartemenlet Wickbom beslutat
inhämta lagrådels yttrande över förslag lill

1.
lag om ekonomiska föreningar,

2.
lag om införande av lagen om
ekonomiska föreningar,

3.
lag om ändring i lagen
(1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse,

4.
lag om ändring i
bosladsrätlslagen (1971:479),

5.
lag om ändring i lagen (1973:
1150) om förvaltning av samfälligheler,

6.
lag om ändring i lagen
(1975:417) om sambraksföreningar,

7.
lag om ändring i lagen (1976:351)
om styrelserepresenlalion för de anslällda i akliebolag och ekonomiska
föreningar,

8.
lag om ändring i lagen
(1976:355) om slyrelserepresenalion för de anslällda i bankinstitut och
försäkringsbolag.

Förslagen
har inför lagrådet föredragils av hovrättsassessorn Per Pettersson. Förslagen
föranleder följande yttrande av lagrådet:

Förslaget
till lag om ekonomiska föreningar

1
kap. 1 §

Andra
slycket syflar till att markera några vikliga principer som typiskt sett är
kännetecknande framför alll för kooperativa föreningar. Bestämmelsen angav i
ulredningens förslag fyra gmndsatser i särskilda punkler. Remissens förslag
innehåller däremot i stort selt endasl en hänvisning flll 3, 7 och 10 kap. Man
kan enligt lagrådels mening ha förslåelse för båda de synsätt i fråga om
laglekniken som kan utläsas ur utredningens och remissens förslag. Ulredningen
kan sägas knyla an lill del numera vanliga förfarandel att inleda en lag med
vissa stadganden av målsällningskaraktär eller eljesi deklaralorisk innebörd.
Remissen ger uttryck för en mera negaliv inställning lill sådana oförbindande
bestämmelser i detta sammanhang.

Andra
stycket är etl försök till kompromiss mellan de båda synsätten. Laglexlen är
emellertid enligt lagrådels mening inte hell liilfredsslällande. Frånsett att
det ju gäller även andra villkor för en ekonomisk förening än de som anges i de
nämnda tre kapitlen, ger laglexlen närmasl inlryckel att de särskilda villkoren
i fråga om medlemskap m. m. skulle vara begränsande faslän motsatsen avses.

Lagrådel
förordar i första hand atl andra slycket utgår. Om man likväl

vill göra någon markering av viktiga principer i enlighel med ulredningens

önskemål, bör lagtexten förbältras. Som exempel på den lyp av ändringar 289

19
Riksdagen 1986187. I saml. Nr 7

s. 290 Kontrollera mot PDF

som kan övervägas kan
pekas på att ersätta ordet "gäller" i försia mening- Prop.
1986/87:7 en med "är utmärkande atl den uppfyller" samt inleda andra
meningen med orden "Om delta föreskrivs i".

3
kap. 2 §

I
försia slyckel behandlas familjerättsliga förvärv av en avliden medlems andel.
Dit hör främsl sådana fall som när en efterlevande make överiar andelen genom
bodelning eller när en arvinge till den avlidne erhåller andelen vid etl
arvskifte. Bestämmelserna lar emellertid sikte på samtliga familjerättsliga förvärv,
blott de avser en avliden medlems andel. Såvitt avser förvärv genom bodelning
kan anmärkas att slyckel därför är tillämpligt oberoende av den omständighet
som föranlett bodelningen. Har det exempelvis dömts lill äktenskapsskillnad
mellan makarna och har den av makarna som är föreningsmedlem avlidit innan
bodelning skelt, är försia stycket tillämpligt om andelen vid bodelningen lagts
på den andra makens lott. På motsvarande sätl kan, om del är den andra maken
som har avlidit, en bodelning vara aktualiserad i anledning av dödsfallet men
innan den förrättals avlider också den make som är föreningsmedlem. Slycket är
då tillämpligt om andelen slutligen kommit alt tilldelas en arvinge lill den
andra maken. Förvärvaren har i sådant fall fåll en avliden medlems andel genom
arv. Något krav på alt förvärvaren skall vara medlemmens egen arvinge uppslälls
inte.

I
tredje stycket däremot är föratsältningama mer preciserade. Dels skall
förvärvel ha skell genom bodelning, dels skall bodelningen ha förrättats av
annan anledning än medlemmens död. Beslämmelsema tar sikte på den situalionen
alt bodelning förrättats medan båda makarna var i livet, vilket kan ha skett
antingen under äktenskapels beslånd - f n. efter dom på boskillnad - eller i
anledning av äktenskapsskillnad. Ulanför faller däremot den situationen atl
det är medlemmens make som har avlidit. Visserligen kan föreningsandelen
därvid länkas komma att frångå medlemmen genom bodelning "av annan
anledning än medlemmens död". Men den som får andelen är i della fall en
arvinge (ev. testamentstagare) lill medlemmens make och från arvingens
synpunkt är delta ell förvärv genom arv och ej genom bodelning.

Det
sist angivna fallet inryms varken under försia eller tredje stycket i

det remitterade förslaget utan faller helt utanför paragrafens tillämpnings

område. Del behöver ändock inle vara opraktiskt. En medlem som har

blivit till åren kommen kan finna det vara lämpligl atl ordna generations

skiftet i fråga om den med andelen förenade verksamheten redan i sam

band med makens bortgång. De förbällringar i fråga om efterlevande

makes ställning som föreslagits i lagstiftningsärendet angående äkten

skapsbalken och därmed sammanhängande ändringar i ärvdabalken gör

visseriigen alt den efterlevande föreningsmedlemmen i slörre utsträckning

än enligt hittills gällande rätl kan få behålla verksamhelen. De hindrar dock

inte ett genomförande av generationsskiftet, om den efterlevande anser etl

sådant vara önskvärt. Även detta fall bör enligt lagrådets mening regleras i 290

s. 291 Kontrollera mot PDF

paragrafen. Lämpligen bör
samfliga förvärv av familjeräitslig arl beskrivas Prop. 1986/87: 7 i ett
och samma stycke, så atl en helläckande reglering erhålls.

När
det gäller den lid inom vilken anmälan om inlräde skall göras, föreslås i andra
stycket all vid förvärv av avliden medlems andel som huvudregel en
sexmånadersfrist skall gälla räknat från dödsfallet. Molsvarande lid vid
förvärv som avses i Iredje slyckel skall enligt förslagel räknas från del
bodelningen har vunnit laga krafl.

De
bodelningsförvärv som bestämmelserna i Iredje stycket syftar på kan komma till
slånd antingen frivilligt, genom en överenskommelse mellan berörda parler,
eller tvångsvis, genom all en av rälien utsedd bodelnings-förrällare
(skiftesman) bestämmer om egendomens fördelning. I förta fallel grundar sig
förvärvel på etl avtal, ingånget i och med att i föreskriven form har
upprättats den bodelningshandling varigenom medlemmens andel har lagts på den
andra makens lott. I det senare fallet har bodelningen karaklären av en
förrällning, mot vilken frän vardera sidan inom viss tid kan föras klandertalan
vid domslol.

En
bodelning som har karaktären av förrättning vinner laga kraft, om
klanderfristen löper ut ulan all lalan har väckts från någondera sidan. Har
bodelningen klandrats, får frågan om äganderältsövergången normall sin lösning
först när dom föreligger i klandermålet. Också rättens dom kan i sådanl fall
anses innefatta en bodelning. Denna vinner således laga krafl med domen.

I
flertalet fall kommer en bodelning till stånd på frivillig väg. Att uttryckligen
reglera endasl den anmälningslid som gäller i förrältningsfallen är med hänsyn
härtill mindre lämpligl. Lagrådel förordar all lagtexten får en avfattning som
läcker båda varianterna. Man bör härvid kunna utgå från atl avlalslidpunklen
respektive lagakraflvinnandel är de avgörande tidpunkterna för beräkningen av
fristen utan att della för förrätlningsfallens del behöver särskilt utsägas.
Bodelningen synes böra vara utgångspunkten även i den siluationen att
medlemmens make har avlidit före bodelningen. Även om etl arvskifte kan komma
att dröja, är del genom bodelningen i samma mån som genom medlemmens död klart,
all en ny ägare av andelen skall träda till.

Enligt
andra stycket gäller vid förvärv av en avliden medlems andel en alternativ
regel, som medger en viss förlängning av anmälningstiden. Om liden för
dödsboets avgång ur föreningen enligt 5 § ännu inte har iniräffal när
sexmånadersfristen löper ul, gäller den senare lidpunkt som följer av 5 §.
Någon direkt molsvarighet till denna förlängning behövs inle i Iredje styckels
fall, eftersom medlemmen där förutsätts vara i livet vid förvärvel. Ändock
anknyter det föreslagna tredje stycket ull "tiden för avgång enligt
5§".

Vad
de citerade orden syftar på framgår ej av remissen. Varken med

lems makes död, skilsmässa eller annal som ger anledning lill bodelning

under medlemmens livslid bör utgöra en sådan omständighet som enligt

5 § föranleder medlemmens avgång. Huruvida det blir fråga om en ägar-

växling lill andelen kan vara ovissi ända fram till bodelningen. Någon

utgångspunkt för en med ansökningstiden parallellt löpande avgångslid

flnns inte i iredje styckets fall. Anknytningen lill 5 § bör därför ulgå. 291

s. 292 Kontrollera mot PDF

Däremoi bör enligt
lagrådets mening i lagtexten den fråga besvaras som Prop. 1986/87: 7
uppkommer om den som gjort ett förvärv som avses i tredje stycket inte inom
föreskriven lid har ansökt om inlräde i föreningen. På säll som föreslås i 3 §
vid överlåtelse bör i sådanl fall medlemmen anses ha sagl upp sig lill utträde.
Etl tillägg härom bör göras.

Med
beaklande av vad lagrådel här anfört och med vissa redaktionella jämkningar kan
paragrafen förslagsvis ges följande lydelse:

"Den
som genom bodelning, arv eller testamente har förvärvat en medlems andel har
rätl atl efter anmälan inträda som medlem i föreningen, om inte annat
föreskrivs i stadgarna.

Anmälan
om inträde skall, vid förvärv av en avliden medlems andel, göras senasl sex
månader efter dödsfallet eller vid den senare lidpunkt då dödsboels avgång ur
föreningen inträffar enligt 5 §.

I
annat fall än som sägs i andra stycket skall anmälan göras senast sex månader
efter del atl andelen vid bodelning har lagls ul på andra makens lott. Ansöker
förvärvaren inle om inlräde inom denna tid, skall medlemmen därmed anses ha sagt
upp sig till utträde. Förvärvaren har i sådanl fall den rätt som lillkommer en
avgången medlem enligt 4 kap. 1 §, med den skyldighel som följer av 4 kap. 2
§."

7
kap. 2 §

Med
sambo avses enligt remissprolokollel en person med vilken medlemmen sammanbor
under äktenskapsliknande former. Samma begrepp ålerkommer i förslagets 8 kap.
7 § när det gäller jäv mot revisor. Del föreslås där efterträda den nu gällande
definitionen "sammanlever under äktenskapsliknande förhållanden" i
46 § FL. Någon ändring i sak sägs följaktligen ej vara åsyftad och begreppet
anges ha samma innebörd i 7 kap. 2 § och 8 kap. 7 §.

Begreppel
sambo har tidigare kommii lill användning i 11 § lagen (1985: 571) om
värdepappersmarknaden. Så skedde även i det av lagrådet nyligen granskade
förslagel till lag om näringsförbud. Lagrådet erinrade i sill yttrande över
förslaget om att begreppel sambo då hade lagits upp även i remissen med förslag
till äktenskapsbalk m. m. men med innebörden alt båda parler skulle vara
ogifta. Lagrådel antydde två möjligheter att lösa de problem som sålunda
uppkommit i lagstiftningen. Den ena var all fortsätta på den väg som redan
beträtts och ge sambobegreppet den allmänna och vidare innebörd som del numera
har i det allmänna språkbruket. Den andra möjligheten var att reservera
begreppel sambo för den familjerältsliga lagsiiftningen med den speciella
innebörd del där var avseit att få (prop. 1985/86: 126 s. 196 f)-1 det förslag
lill lag om näringsförbud (7 §) som numera förelagts riksdagen har
departementschefen - med instämmande i lagrådets uppfattning all begreppel
sambo i första hand bör klariäggas inom ramen för den nya
äkienskapslagsliftningen - i stället använl sig av lokutionen "den med
vilken han samlever under äktenskapsliknande förhållanden" (samma prop.
s. 207).

Numera
har lagrådet (i annan sammansällning) yltrat sig över förslaget

lill äktenskapsbalk och del i anslulning därtill framlagda förslaget till lag 292

s. 293 Kontrollera mot PDF

om
sambors gemensamma hem. Tre av lagrådels fyra ledamöter har därvid Prop.
1986/87:7 funnit huvudprincipen i lagsiiftningen böra vara alt - när inte
uttryckligt undanlag sker - begreppet sambo får omfalla samtliga fall där en
man och en kvinna lever samman under äktenskapsliknande förhållanden; den nya
lagen föreslås i enlighel härmed avfattad så all den anges inle vara tillämplig
om någon av samborna är gift. Den Qärde ledamoten av lagrådel har dock inle
funnil anledning alt prägla elt sambobegrepp som man inte har behov av i det
lagstiftningsärendet och för sin del ej haft någon invändning mol den i del
remitterade förslaget angivna lydelsen.

Om
den av lagrådels majoritet föreslagna lösningen också blir den som slutligen
antas, synes begreppel sambo kunna med fördel användas även i lagen om
ekonomiska föreningar. Skulle däremoi i del äktenskapsrällsliga
lagstiftningsärendet ett snävare sambobegrepp komma att begagnas, vill lagrådet
föreslå att i förevarande paragraf ordet "sambo" byls ut mol
"den med vilken medlemmen samlever under äktenskapsliknande förhållanden".

7
kap. 9 §

Förslagel
anknyter till 9 kap. 10 § aktiebolagslagen. Lydelsen är emellertid inte
alldeles klargörande. Överhuvudlaget gäller atl föreningsstämma inle är etl
ämne i vilkel del genomgående är naturligt alt anslula lill aktiebolagslagen.
Ännu större anspråk måsle slällas i fråga om klarhet. I förevarande sammanhang
fäster man sig bl. a. vid den språkliga onöjaktighel som ligger i att orden
"besluta i ärendet" förekommer i första meningens andra led, medan
försia ledet inte alls talar om någol ärende. Bestämmelsen kan leda lill
lolkningslvister, särskilt då det gäller medlemsförslag enligt 6 §. Det är en
nyhet i remissen, all medlemmarna ges rätl att få förslag behandlade på
föreningsstämma. Avsikten är dock inle alt denna rätt skall vara obetingad. Om
ärendet inte tas upp i kallelsen, får det inte behandlas även om det i och för
sig har väckls hell korrekt enligt 6 §. Första meningen i 9 § bör således
förtydligas.

Andra
meningen i paragrafen ger vidare anledning till invändningen atl beslul om
extra stämma bör kunna fattas för behandling av vilkel ärende som helsl,
oavsett om del har upptagils i kallelsen eller inte. Det är endast möjligheten
atl omedelbart falla beslut i sak som bör begränsas lill obligatoriska
ärenden. Delta är också innebörden av aktiebolagslagens molsvarande
bestämmelse. Meningen bör ändras i enlighet härmed.

De
särskilda krav på klarhet som gör sig gällande i detta sammanhang motiverar
enligt lagrådets mening vidare, att man behåller den nuvarande bestämmelsen om
rätt att avgöra elt ärende som omedelbart föranleds av ett annat ärende.

Lagrådet
föreslår att paragrafen ges följande lydelse:

"Om
bestämmelser i denna lag eller stadgarna rörande kallelse lill för

eningsstämma eller tillhandahållande av handlingar har åsidosatts i ett

ärende, får stämman inle besluta i ärendel utan samtycke av alla medlem

mar som berörs av felet. Slämman får dock även utan sådanl samtycke

avgöra elt ärende som inte har tagils upp i kallelsen, om ärendel enligt 293

s. 294 Kontrollera mot PDF

stadgarna
skall förekomma på stämman eller omedelbart föranleds av ett Prop.
1986/87:7 annat ärende som skall avgöras. Den fär också besluta alt extra
föreningsstämma skall sammankallas för behandling av ärendel."

7
kap. 15 §

Tredje
slyckel ger utlrädesrätl åt medlem som "inte har samtyckt" lill ett
beslul om ändring av stadgarna i vissa hänseenden. Enligt specialmotiveringen
får en medlem som är närvarande vid stämman anses ha samtyckt till beslulel om
han "inte har röstat emot det". En sådan tolkning överensstämmer
emellertid inte med gällande rält (se NJA II 1951 s.
171 f). Den som är närvarande men lägger ned sin röst har otvivelaktigt f. n.
utlrädesrätl. Del var fallet även enligt den äldre föreningslagen. Denna gick
ett sleg längre genom atl ge utlrädesrätl också ål alla medlemmar som varit
frånvarande vid den andra stämman, således även ål dem som närvarit vid den
försia och då röstat för stadgeändringen. Detla ansågs vara en konsekvens av
den äldre lagens uttryckssätt, alt alla medlemmar som "icke bidragil till
beslulel" hade ulträdesrätt. Detta kritiserades i förarbetena flll den
nuvarande lagen. Om en medlem under tiden mellan stämmorna ändrar åsikt, borde
det krävas att han låter della komma till uttryck på den senare stämman. För
att ästadkomma denna ändring ersattes det äldre uttryckssättet med det
nuvarande, att medlem "inte har samtyckt". Nyheten sades uttryckligen
vara atl den skall anses ha samtyckt som röstat för ändringen på den första
stämman men inte varit närvarande och röstat emot på den andra.

Enligt lagrådels
mening saknas det anledning att frångå den nuvarande lagens ståndpunkt. Den som
lägger ned sin röst bör således inte anses ha samtyckt utom i del speciella
fallel, all han röstat för beslutet på den första stämman men avstår från att
rösta pä den andra slämman trots att han är närvarande.

8 kap. 1 §

Enligt
Qärde stycket skall lagens bestämmelser om revisorer i lillämpliga delar gälla
även suppleanter. I specialmotiveringen sägs att denna föreskrift avser bl.a.
deras antal. Uttalandet kan uppfattas som innebärande att det alltid skall
finnas minsl en revisorssuppleant. Detta lorde emellertid inte vara avsikten.
Frågan om sådana suppleanter skall utses beror i första hand på vad som
föreskrivs i sladgarna (jfr 2 kap. 2 § 6 och vad som sägs om
styrelsesuppleanler i specialmotiveringen till 6 kap. 1 § Qärde stycket). Åven
om sladgarna saknar föreskrift i ämnel förefaller del dock lämpligl all stämman
utser en revisorssuppleant, eflersom del annars kan bli nödvändigt att
sammankalla en extra föreningsstämma för revisorsval, om förfall skulle uppstå
för en revisor. Har elt revisionsbolag eller elt sådanl organ som avses i 8
kap. 4 § utsetts till revisor flnns det dock knappast någol behov av suppleant.
Del är önskvärt alt ell klargörande uttalande i frågan görs i proposilionen.

294

s. 295 Kontrollera mot PDF

8 kap.
7 § Prop. 1986/87:7

Begreppet
sambo har lagrådel behandlat i anslutning till 7 kap. 2 §. Om della begrepp av
skäl som där anges ej skulle kunna användas i lagen om ekonomiska föreningar,
föreslår lagrådet alt förevarande paragraf erhåller den lydelsen att orden
"sambo med" i punkl 3 byts ut mot "samlever under
äktenskapsliknande förhållanden med".

9 kap.
11 §

I
11 kap. 11 § aktiebolagslagen hänvisas i fråga om koncernredovisningens
innehåll - förulom till god redovisningssed - till kapitlets bestämmelser om
innehållet i årsredovisningshandlingarna. En molsvarande hänvisning bör
lämpligen göras i föreningslagen. Härigenom klargörs bl. a. att lagens
föreskrifter om underskrift på årsredovisning och om upplysning angående
avvikande mening skall tillämpas också på koncernredovisningen Qfr hänvisningen
i 43 a § FL till 38 § Qärde stycket). Lagrådet föreslår sålunda alt flll
paragrafens första stycke fogas orden "och med iakttagande i flilämpliga
delar av 2 och 5-8 §§.

10 kap.
1 §

Lagen
innehåller inte några beslämmelser om utbetalning vid nedsättning av
medlemsinsatsernas belopp. Med hänsyn härtill föreslås atl i första stycket
orden "enligt bestämmelserna i denna lag om" byls ut mot "i form
av".

Av
4 § framgår all gottgörelser som avses i andra stycket I kan lämnas även lill
andra än medlemmar. Också sådana gollgörelser bör omfattas av begreppet
överskoltsuldelning. Lagrådet föreslår därför alt punkten 1 i andra stycket ges
formuleringen "gollgörelse i form av efterlikvider, återbäringar eller
liknande som grundas på rörelsens resuhat utan att ha räknats in i redovisade
årsresultat".

Slutligen
föresläs all i inledningen till andra stycket orden "delta kapitel"
ändras flll "denna lag".

11 kap.
17 §

För
ett giltigt beslut om likvidation i fall dä någon likvidationsskyldighel inle
föreligger krävs enligt 11 kap. 1 § andra slyckel antingen atl samtliga
röstberättigade har förenat sig om beslulel eller atl delta har fatlals pä två
på varandra följande stämmor och på den senare slämman biträtts av minst två Iredjedelar
av de röstande. Motivet för denna reglering är uppenbarligen atl saken har så
stor belydelse för medlemmarna att beslut bör fattas först efter noggrant
övervägande och uppbäras av en betryggande majoritet.

I
17 § andra stycket ställs upp motsvarande majoritelskrav när det gäller elt
beslul alt avbryta likvidationen och återuppta föreningens verksamhet. Någon
särskild molivering har inte anföris för denna regel, vilken saknar

295

s. 296 Kontrollera mot PDF

motsvarighet
i utredningsförslaget. Det förefaller emellertid ingalunda Prop. 1986/87:7
självklarl alt ett beslut om likvidation, som har fatlats med slöd av en
kvalificerad majoritet bland de röstande, skall upprätthållas i etl läge då det
- exempelvis på grand av alt förhållandena ändrats - visar sig atl beslutet inte
längre har slöd ens av en enkel majoritet. Lagrådel ifrågasätter därför om
inle föreskriften i andra stycket försia meningen bör ulgå.

13
kap. 6 §

Föreskriften
i andra stycket andra meningen att sexmånadersfristen i mindre konkurs skall
räknas från sådant sammaniräde för edgång som avses i 185 d § konkurslagen
saknar motsvarighet i akfiebolagslagen (15 kap. 6 §) och FL (66 §). När de nya
reglerna om handläggningen av mindre konkurser infördes i konkurslagen (SFS
1979: 340) behandlades i en särskild övergångsbestämmelse det fallet att det i
lag eller annan författning föreskrivs atl en åtgärd skall ha vidtagits viss
tid efler försia borgenärssammanträdet i konkurs. Bestämmelsen, som bl. a. tar
sikte på föreskrifterna i 15 kap. 6 § aktiebolagslagen och 66 § FL (prop.
1978/79:105 s. 355), innebär atl fristen, om konkursen handläggs som mindre
konkurs, i stället skall räknas från konkursbeslulet. Del lorde saknas
anledning all nu frångå denna princip. Lagrådet föreslår därför att de
avslutande orden i paragrafen ges lydelsen "eller, i mindre konkurs, från
konkursbeslulet".

Förslaget
till lag om införande av lagen om ekonomiska föreningar

5§

Av
firmalagens beslämmelser följer alt den utvidgning av en firmas skyddsområde
som försia stycket medför inte inverkar på skyddet för äldre bestående
firmarälligheter. En ekonomisk förening får sålunda inte rätl atl använda sin
firma i ett annat län än det där den är registrerad, om en annan förening redan
har skydd för en förväxlingsbar firma på grund av registrering där. Något behov
av ingripande enligt andra stycket föreligger alltså inte i sådana fall. Den
där upplagna regeln åsyftar atl undvika kollisioner mellan sådana
flrmarätligheler som uppstår till följd av bestämmelsen i första stycket, dvs.
då i skilda län regisirerade flrmor samlidigt fär sitt skyddsområde utsträckt
till landet i övrigt. För att detta skall framgå av lagtexten föreslås att
slyckel ges följande ulformning:

"Om
till följd av försia slyckel rält till firmor som är förväxlingsbara uppslår
utanför de län där föreningarna är regisirerade, kan domslol på yrkande av part
efter vad som är skäligl föreskriva alt någon av firmorna eller båda får
användas där endast om det sker på särskilt sätt, såsom med tillfogande av
ortsangivelse eller med annat förtydligande."

Förslaget
till lag om ändring i bostadsrättslagen

I 41
§ bostadsrältslagen hänvisas nu bl. a. till 3 § FL, vilken ger utiryck äl

principen
all en ekonomisk förening vinner rättskapacitet först genom 296

s. 297 Kontrollera mot PDF

registreringen. En
motsvarande hänvisning bör göras till den nya före- Prop. 1986/87:7
ningslagen. Detta kan lämpligen ske genom att i 46 § anges att också 1 kap. 2 §
andra slycket i den nya föreningslagen gäller i fråga om bostadsrättsföreningar.

Beiräffande
det i 56 § 3 upptagna begreppel sambo hänvisas lill vad lagrådet har anfört i
anslulning till 7 kap. 2 § lagen om ekonomiska föreningar. Om detla begrepp av
skäl som har angetts där inle kan användas i detta sammanhang föreslår lagrådet
alt ordet "sambo" byts ut mot "den med vilken bostadsrältshavaren
samlever under äktenskapsliknande förhällanden".

Det
är tveksamt om hänvisningen i 70 § till 16 kap. föreningslagen helt täcker den
där i 1 § andra slycket 1 upptagna straffbestämmelsen om medlemsförteckning,
eftersom föreningslagens regler om sådan förleckning inte skall gälla för
bostadsrättsföreningar. Till undvikande av ovisshel på denna punkl föreslås alt
i 71 § upptas en särskild straffbestämmelse för den som underiåler att föra
medlemsförteckning eller hålla sådan förteckning tillgänglig enligt 48 §.

Eflersom
någon ändring inte görs i bosladsrättslagens regler om ändring av sladgarna
lorde punkt 4 i övergångsbestämmelserna vara överflödig och kunna utgå.

Förslaget
till lag om ändring i lagen om sambruksföreningar

Av
skäl som har anförts vid förslagel lill lag om ändring i bostadsrältslagen
föreslås att i 5 § hänvisning görs till 1 kap. 2 § andra stycket föreningslagen
och alt i 20 § anges alt hänvisningen i 16 kap. 1 § föreningslagen lill 3 kap.
6 § skall avse 8 § lagen om sambruksföreningar.

Förslaget
till lag om ändring i lagen om styrelserepresentation för de anställda i
bankinstitut och försäkringsbolag

Anledningen
till att denna lag innehåller vissa hänvisningar till föreningslagen är alt
bestämmelserna om ekonomiska föreningar enligt 1 § lagen (1956: 216) om
jordbrukskasserörelsen är lillämpliga på jordbrukets kredit-kassor. Förslag
till ny banklagstiftning, som skall ersätta bl. a. nyssnämnda lag, är f. n.
under utarbetande och skall remitteras till lagrådel inom korl. Detla är
uppenbarligen skälet lill all del inle nu föreslås några följdändringar i
lagen om jordbrukskasserörelsen, trots atl denna på en rad punkler hänvisar
till FL, och atl sagda lag inle heller nämns i 3 § förslagel till lag om
införande av den nya föreningslagen. De skäl som talar för att inte i detla
sammanhang ta upp frågor om ändring i lagen om jordbrukskasserörelsen är i
samma mån lillämpliga på lagen om slyrelserepresentation. Enligt vad som har
upplysts torde för övrigl den nya lagsflflningen om jordbrukels kreditkassor
inle komma all innehålla några hänvisningar flll lagen om ekonomiska
föreningar.

Med
hänsyn lill det sagda föreslår lagrådel atl lagen om styrelserepre

sentation i bankinstilut m. m. lämnas åt sidan i detta lagstiftningsärende.

Den föreslagna anpassningen till den nya försäkringsrörelselagen kan 297

s. 298 Kontrollera mot PDF

lämpligen göras i samband
med de ändringar i lagen som föranleds av den Prop. 1986/87: 7 nya
banklagstiftningen.

Övriga
lagförslag

Förslagen
lämnas utan erinran.

298

Justitiedepartementet

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 juni 1986

Närvarande:
statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Gustafsson, Leijon,
Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Göransson, Dahl, R. Carisson, Holmberg,
Hellström, Wickbom, Hulterström

Föredragande:
slalsrådel Wickbom

Prop. 1986/87:7

Proposition om ekonomiska föreningar Anmälan av
lagrådsyttrande

Föredraganden
anmäler lagrådets yttrande' över förslag till

1.
lag om ekonomiska föreningar,

2.
lag om införande av lagen om
ekonomiska föreningar,

3.
lag om ändring i lagen (1967:
531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.,

4.
lag om ändring i
bosladsrättslagen (1971: 479),

5.
lag om ändring i lagen (1973:
1150) om förvallning av samfälligheter,

6.
lag om ändring i lagen
(1975:417) om sambruksföreningar,

7.
lag om ändring i lagen
(1976:351) om styrelserepresenlalion för de anställda i aktiebolag och
ekonomiska föreningar,

8.
lag om ändring i lagen
(1976:355) om styrelserepresentation för de anställda i bankinstilut och
försäkringsbolag.

Föredraganden
redogör för lagrådets yltrande och anför.

Förslaget
till lag om ekonomiska föreningar

1
kap. 1 §

Lagrådel
har förordat, i första hand all paragrafens andra siycke utgår och i andra
hand, om man likväl vill göra en markering av vissa principer, alt slyckel får
en jämkad lydelse.

För
egen del anserjag alt del är lämpligl att markera vissa huvudprinciper för de
ekonomiska föreningarna i en inledande beslämmelse lill den nya lagen. Den
ändring av styckels avfattning som lagrådet har förordal, för del fall atl en
sådan markering anses önskvärd, innefaltar enligt min mening en förbällring.
Jag förordar därför alt stycket jämkas i enlighet med vad lagrådel har
föreslagil i andra hand.

'
Beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde den 20 mars 1986. 299

3 kap. 2 § Prop. 1986/87:7

Jag
ansluter mig lill lagrådets uttalanden vid denna paragraf och tillstyrker
lagrådets förslag till ändrad lydelse av paragrafen.

7
kap. 2 § och 8 kap. 7 §

Med
anledning av vad lagrådet har anfört vid denna paragraf om begreppel sambo vill
jag framhålla atl regeringen tidigare denna dag har beslulal en proposition om
äktenskapsbalk m. m. Enligt vad som framhålls i den proposilionen är det
naturligt att när ordel sambo används i laglexl detta ord, om annat inle sägs,
ges den innebörd som det har i allmänl språkbmk, dvs. alt det omfattar samtliga
fall då en kvinna och en man bor tillsammans under äktenskapsliknande
förhållanden. I förevarande sammanhang är ordel avseit all ha denna allmänna
innebörd. Anledning saknas alt uttryckligen slå fast detla i lagen.

7
kap 15 §

Jag
ansluter mig lill lagrådels ullalanden vid denna paragraf angående innebörden
av all en medlem "inte har samtyckt" till etl beslut om ändring av
stadgarna i vissa hänseenden.

8
kap. 1 §

Med
anledning av vad lagrådet har anförl vid denna paragraf vill jag framhålla
följande.

Varken FL (se 45 §
första slyckel) eller den nya lagen kräver att revisorssuppleanter alltid
skall finnas i ekonomiska föreningar. Frågan om sädana suppleanter skall utses
beror i första hand pä vad som föreskrivs i stadgarna Qfr 6 § första slyckel 6
FL och 2 kap. 2 § 6 nya lagen). Även om sladgarna saknar föreskrifl i ämnet kan
det dock, såsom lagrådet har framhållil, vara lämpligl alt föreningsslämman
utser revisorssuppleant. För alt den sisinämnda möjligheten tydligt skall
framgå av laglexlen föreslår jag alt Qärde stycket i förevarande paragraf
kompletteras med en bestämmelse som anger all föreningsslämman kan ulse en
eller flera revisorssuppleanter.

11
kap. 17 §

Jag
tillstyrker lagrådels förslag all föreskriften i paragrafens andra siycke
första meningen om kvaliflcerad majoritet får utgå. Elt beslut atl avbryta
likvidationen och återuppta föreningens verksamhet i elt sådant fall som avses
i paragrafens försia stycke bör alltså kunna fattas, även om beslutet stöds
endast av en enkel majoritet på föreningsslämman.

7
kap 9 §, 9 kap. 11 §, 10 kap. 1 § och 13 kap. 6 §

Jag
tillstyrker lagrådets förslag till ändrad lydelse av dessa paragrafer.

300

Förslaget till lag om införande av lagen om ekonomiska
föreningar Prop. 1986/87: 7

Jag lillstyrker lagrådets förslag lill ändrad lydelse av 5
§ andra slyckel.

Förslaget till lag om ändring i bostadsrättslagen

Jag bilräder lagrådets förslag till ändringar i 46 och 71
§§ saml i övergångsbestämmelserna.

I fråga om 56 § 3 hänvisar jag fill vad jag har anförl i
anslutning lill 7 kap. 2 § lagen om ekonomiska föreningar.

Förslaget till lag om ändring i lagen om
sambruksföreningar

Jag tillstyrker lagrådels förslag till ändringar i 5 och
20 §§.

Förslaget till lag om ändring i lagen om
styrelserepresentation för de anställda i bankinstitut och försäkringsbolag

Efter samråd med chefen för finansdepartementet
tillslyrker jag lagrådets förslag alt lagen om slyrelserepresentation för de
anslällda i bankinstitut och försäkringsbolag lämnas ål sidan i detta
lagstiftningsärende.

Hämtöver bör vissa redaktionella jämkningar vidtas i
lagförslagen. I fråga om lagen om ekonomiska föreningar gäller det följande
paragrafer:

1 kap. 2 §, 2 kap. 2-4 §§, 3 kap. 4-6 §§, 4 kap. 1 §, 5
kap. 2 och 5-7 §§, 6 kap. 3 §, 7 kap. 8, 13 och 17 §§, 8 kap. 4, 7, 8 och 10-17
§§, 9 kap. 4,7,9 och 12 §§, I0kap.2,3,5och8§§,ll kap. 4, 7, 8 och 11 §§, 12
kap. 1-3 och 13 §§, 13 kap. 2 §, 14 kap. 2 § saml 16 kap. I §.

Vidare bör i samma lag närmasl före 11 kap. 18 § införas
rubriken "Upplösning utan likvidation". Dessulom bör i sluiet av
lagen göras en hänvisning till den särskilda promulgationslagen.

Såviit
gäller övriga lagförslag avser de redaktionella ändringarna 7 och 11 §§ lagen
om införande av lagen om ekonomiska föreningar, 47 och 67 §§ lagen om ändring i
bostadsrättslagen (1971:479), 25 § lagen om ändring i lagen (1973: 1150) om
förvaltning av samfälligheter, 19 § lagen om ändring i lagen (1975:417) om
sambruksföreningar saml övergångsbestämmelserna fill samma lag.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen alt anla
de av lagrådel granskade förslagen till

1.
lag om
ekonomiska föreningar,

2.
lag om
införande av lagen om ekonomiska föreningar,

3.
lag om ändring
i lagen (1967: 531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.,

4.
lag om ändring
i bostadsrältslagen (1971:479),

301

5.
lag om ändring i lagen
(1973:1150) om förvaltning av samfällig- Prop. 1986/87: 7 heter,

6.
lag om ändring i lagen (1975:
417) om sambmksföreningar,

7.
lag om ändring i lagen (1976:
351) om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska
föreningar.

Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar atl genom
proposiiion föreslå riksdagen all anla de förslag som föredraganden har lagl
fram.

302

Innehåll

Propositionen
.................................................... .... 1

Propositionens
huvudsakliga innehåll ..................... .... 1

Lagförslag ......................................................... .... 2

1. Lag om ekonomiska
föreningar ............................ .... 2

2.
Lagom införande av lagen
(1987:000) om ekonomiska föreningar 38

3.
Lag om ändring i lagen (1967:
531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m 40

4.
Lag om ändring i
bosladsrätlslagen (1971:479)........ .. 42

5.
Lag om ändring i lagen (1973:
1150) om förvallning av samfälligheler 48

6.
Lagom ändring i lagen
(1975:417) om sambruksföreningar 49

7.
Lagom ändring i lagen (1976:
351) om slyrelserepresentation förde anställda i akflebolag och ekonomiska
föreningar ..................................................... 56

Uidrag
ur prolokoll vid regeringssammanträde den 20 mars 1986 ... 58

1
Inledning ......................................................... .. 58

2
Allmän motivering ............................................ 59

2.1
Allmänna synpunkter ................................... .. 59

2.2
Den nya lagens
tillämpningsområde m.m............. .. 61

2.3
Principen en medlem - en röst ........................ .. 64

2.4
Verkställande direktör m. m............................. .. 65

2.5
Föreningsledningens
medborgarskap och bosättning 67

2.6
Effektivare revision ...................................... .. 68

2.7
Nya fusionsformer m.m................................... .. 69

2.8
Regional eller cenlral
föreningsregislrering? Firmaskyddel ... 71

2.9
Ikraftträdande- och
övergångsbestämmelser m.m 73

2.9.1
Ikraftlrädandelidpunkt ............................ .. 73

2.9.2
Huvudprincipen för den nya
lagens tillämplighet på äldre föreningar 73

2.9.3
Särskilda frågor beträffande
några äldre föreningar .... 74

2.9.4
Bostadsföreningar ................................. .. 76

2.9.5
övergångsbestämmelsernas ulformning
..... .. 76

2.9.6
Följdförfattningar ................................. .. 76

3
Upprättade lagförslag ....................................... .. 76

4
Specialmotivering ............................................ 77

4.1
Förslagel till lag om
ekonomiska föreningar ........ 77

4.2
Förslaget till lag om
införande av lagen om ekonomiska föreningar 272

4.3
Förslagel lill lag om ändring i
lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m 280

4.4
Förslagel till lag om ändring i
bosladsrättslagen . 280

4.5
Förslaget lill lag om ändring i
lagen om förvallning av samfälligheler 284

4.6
Förslaget till lag om ändring i
lagen om sambruksföreningar .. 284

4.7
Förslaget till lag om ändring i
lagen om styrelserepresenlalion

för
de anstäUda i aktiebolag och ekonomiska föreningar 287

4.8 Förslaget
fill lag om ändring i lagen om styrelserepresenlalion

för
de anslällda i bankinstilut och försäkringsbolag 288

5
Hemställan .................................................... 288

6
Beslul ........................................................... 288

Uidrag
ur lagrådets prolokoll den 17 april 1986 ......... 289

Uidrag
ur prolokoll vid regeringssammanträde den 26 juni 1986 .... 299

303

Särskild bilagedel Prop. 1986/87:7

Bilaga
1 Utredningens sammanfattning ......... 1

Bilaga
2 Utredningens lagförslag ................... 4

Bilaga
3 Förteckning över remissinstanserna ... ... 93

Bilaga 4 De
remitterade förslagen .................. ... 94

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986

304

Bilaga 1 Prop.
1986/87:7

Sammanfattning

Kooperationsulredningen
tillsattes 1977 med uppdrag all uireda kooperalionens roll i samhällel. Efter
atl ha avgell ett anlal betänkanden och utredningsrapporter avlämnades 1981
huvudbetänkandel SOU 1981:60 Kooperationen i samhället med förslag lill
ålgärder. Ulredningen fick dock samma år genom tilläggsdirektiv i uppdrag alt
göra en översyn av lagen om ekonomiska föreningar i syfle alt skapa en
tidsenlig lagstiftning på delta område.

Della
är ulredningens slutbetänkande. Del omfallar dels elt förslag lill Lag om kooperativa
föreningar som skall ersälta nuvarande 1951 års lag om ekonomiska föreningar
(1951:308), dels förslag lill införande- och övergångsbestämmelser saml
föQdändringar i annan lagsliftning.

En
grundläggande utgångspunkt för översynen av föreningslagen har varil alt det är
de specifikt kooperaliva egenskaperna som moiiverar samhällels intresse för och
behov av en utvecklad och framgångsrik kooperation. Lagstiftningens anpassning
till en förändrad omvärid får därför inte innebära en uppluckring eller försvagning
av den kooperativa karaktären. Ulredningen har därför ansett del angelägel atl
de kooperaliva grundsatserna sådana dessa formulerats av Inlernationella
Kooperativa Alliansen, IKA, genom den kooperativa lagstiftningen får vara
principiellt vägledande för den kooperativa verksamhelen både vad gäller väl
etablerad kooperaiiv verksamhel och ny verksamhel på olika områden.

Ulredningen
föreslår alltså en hell ny Lag om kooperativa föreningar, KEL. Jämfört med
nuvarande föreningslag ligger skillnaderna på flera olika områden. Bland de
formella skillnaderna hör atl den nya lagen har kapilelindelats. Språket har
moderniserats, bl. a. genom förenkling och tidsenlig begreppsapparat. När del
gäller del senare har del varit en sirävan all i principielll vikliga frågor
använda vedertagna kooperaliva begrepp. Ett led i detta är att ge lagen
beteckningen lag om kooperativa föreningar saml atl disposilionsmässigl samla
och precisera de kooperaliva villkoren.

Sakligt
selt innebär detla all i lagens försia kapilel redovisas de villkor som en
förening måste uppfylla för att kunna bli registrerad som kooperativ.
Kommitténs överväganden, som redovisas i betänkandets kapitel 4, om vilken
ekonomisk verksamhet och organisalion som bör betraklas som kooperativ leder
fram till förslag om en viss vidgning av det kooperaliva
organisalionsbegreppet. Detla innebär all vissa differentierade

I Riksdagen 1986187. I saml. Nr 7. Bilagedel

villkor har anseits
nödvändiga för dels kooperativa föreningar som har Prop. 1986/87:7 till ändamål
atl direkl främja medlemmarnas ekonomiska intressen, dels kooperativa
föreningar som genom ekonomisk och annan — social, kulturell eller liknande —
verksamhet främjar medlemmarnas intressen, dels också kooperativa föreningar
som är centralorganisationer för andra kooperaliva föreningar. För samtliga
gäller dock, med vissa angivna inskränkningar för de kooperaliva
centralorganisationerna, alt lKA:s fyra försia grundsatser om öppenhet, en
medlem en röst, begränsad insatsränla samt annan överskollsfördelning skall
gälla.

Dessa
grundsatser finns alltså i den nya lagen som villkor för all bli belraklad som
kooperaiiv förening. I vissa avseenden är delta en nyhet. Bestämmelser om en
medlem en röst finns exempelvis inte som krav i nuvarande föreningslag ulan
ingår i skattelagstiftningen som en del i bestämmelserna om de kooperativa
förelagens beskattning. Bestämmelserna förs nu in i den nya lagen (6 kap. I §)
som generell regel för primärföreningar. När del gäller kooperaliva
centralorganisationer får även fortsättningsvis vissa begränsningar göras i
öppenheten och för rösträtten får organisalionerna lillämpa de bestämmelser de
önskar.

Utredningen
har övervägt om den kooperaliva samverkansgrundsal-sen bör regleras vad avser
samverkan mellan kooperativa föreningar, dvs. den kooperaliva federationen.
Utredningen har inle funnil all del för närvarande finns skäl för ytterligare
reglering av denna samverkan. Inte heller beträffande upplysningsgrundsalsen
har särskild reglering anseits lämplig. Det framhålls dock i motiveringarna alt
del åligger föreningens ledning all även la ansvar för sådan föreningsmässig
aktivitet som uttrycker den kooperaliva idéinriklningen.

En
annan praklisk fråga med ideologisk bakgrund som ulredningen övervägt är om det
i lagen skall krävas att den kooperativa föreningen inför elt nylt
föreningsorgan, nämligen föreningschef Utredningen föreslår alt föreningar med
mer än 200 anslällda skall vara skyldiga att utse en föreningschef Vissa
riktlinjer för ansvarsfördelningen anges i lagen.

Vissa
andra frågor rörande ledningsfunktionen som tas upp gäller styrelseledamöternas
nationalitet samt frågan om ombud och biträde vid föreningsstämma. Med ändring
av nuvarande regler föreslås alt en tredjedel av styrelsen får vara utländska
medborgare. Samtliga skall dock vara bosalla i Sverige. Beträffande ombud och
biträde föreslås ingen förändring Jämförl med nuvarande huvudregler.

1
ulredningens huvudbelänkande, SOU 1981:60 Kooperalionen i samhällel, föreslogs
bl. a. att etl nyll slag av egel kapital, s. k. B-insatser, skulle kunna
förekomma i föreningarna. Förslagel har tagils upp i regeringens proposition
1983/84:84 om kooperationens kapitalförsörjning m. m. Del ulredningen kallade
B-insalser benämns dock i propositionen förlagsinsatser. Propositionen innebär
vissa förändringar i föreningslagen. Molsvarande beslämmelser har arbetats in
i förslagel till ny kooperativ lag.

Bland
övriga ändringar som lagförslagel innebär kan nämnas atl en central
regislreringsmyndighet föreslås få ansvarei för registreringen. Vidare finns i
lagförslagel nya bestämmelser om fusionering av helägda dotterbolag saml om
tvångsförvärv av vissa minoritetsandelar i dotterbolag.

Ulredningen har inle haft
lill uppdrag att särskilt uireda arbelskoope- Prop. 1986/87: 7 ralionens
associationsrätlsliga problem. Ulredningen nolerar dock all den kooperaliva
formen erbjuder en beprövad lösning som bör vara lämplig även för denna
kooperation och all de föreslagna nya fusionsbestämmelserna underlättar en
ombildning från bolag lill kooperaiiv förening.

Bestämmelserna
om den nya lagens ikraftlrädande las upp i en särskild lag. Den nya lagen om
kooperativa föreningar föreslås träda i krafl den 1 januari 1986. Den skall
gälla alla nybildade och äldre föreningar. Äldre föreningar kan dock genom
undanlagsbestämmelser behålla vissa avvikande regler i sladgarna. Efler en
övergångsperiod skall den personliga ansvarigheten i de enligt äldre rält
regisirerade mbpa-föreningarna upphöra. Vidare skapas möjlighet atl
avregislrera ideella föreningar och ombilda vissa bostadsföreningar. Andra
äldre ekonomiska föreningar får tillsvidare bestå enligt nu gällande rätt. Om
sådana ändringar i dessa föreningars sladgar aklualiseras som berör vissa
grundläggande kooperativa grundsatser skall ändringarna överensstämma med den
nya lagens beslämmelser. Ulredningen föreslår vidare atl frågan om äldre
föreningars rält all behålla sladgebeslämmelser som slrider mol den nya lagen
las upp lill förnyad prövning om förslagsvis lio år.

Med
införande av ny lag om kooperaliva föreningar föQer konsekvensändringar i
flera andra lagar. Bl. a. ändras bostadsrättslagen, lagen om
understödsföreningar, lagen om arbetslöshetsförsäkring och lagen om
sambruksföreningar. Förslag lill lagändringar redovisas i betänkandet.

Bilaga 2 Prop.
1986/87:7

Utredningens lagförslag

1.1 Lag om kooperativa föreningar

Härigenom
föreskrivs föQande. 1 kap. Inledande bestämmelser

1 §
En kooperafiv förening har flll ändamål att främja medlemmarnas

ekonomiska iniressen huvudsakligen genom ekonomisk verksamhel, i

vilken medlemmarna dellar som konsumenter eller andra avnämare

eller som leveranlörer eller med egen arbetsinsats eller genom atl begag

na föreningens Qänster eller på annat liknande säll. För att bli juridisk

person skall föreningen regislreras.

En
kooperativ förening skall uiöver vad som sägs i försia stycket och om inle
annal föQer av lag, även uppfylla föQande villkor:

1.
medlemskap i föreningen skall
vara frivilligt och öppet

2.
varje medlem skall ha en röst

3.
insatsränta skall vara
begränsad

4.
fördelning av överskott i annan
form än insatsränla skall ske genom gollgörelse lill dem som har deltagit i
verksamhelen i förhållande lill deras dellagande.

2
§ Även en förening som inte
helt uppfyller ändamålsbestämmelsen i 1 § kan registreras som kooperaiiv
förening om den bedriver ekonomisk och annan verksamhet, i vilken medlemmarna
deltar som konsumenter eller andra avnämare eller som leveranlörer eller med
egen arbetsinsats eller genom atl begagna föreningens ijänsler eller på annal
liknande sätt, och om den uppfyller villkoren i I § andra stycket.

3
§ Som kooperaiiv förening kan
även regislreras en sådan förening av juridiska personer, som har lill ändamål
atl främja medlemmarnas intressen genom ekonomisk och annan verksamhel och där
mer än hälflen av medlemmarna är kooperaliva föreningar och dessa föreningar
har mer än hälflen av medlemmarnas sammanlagda röstetal eller dellar med mer än
hälflen av del inbetalade medlemsinsalskapitalet (kooperaiiv
cenlralorganisalion). Föreningen skall vidare om inte annat föQer av denna lag
uppfylla de villkor som anges i I § andra slycket. För att bli juridisk person
skall föreningen regislreras.

4§ En förening som har
till ändamål alt främja medlemmarnas ekono- Prop. 1986/87:7 miska intressen
genom annan ekonomisk verksamhet än sådan, där medlemmarna dellar i
verksamhelen enligt 1 §, är inle juridisk person, om inte annal föQer av lag.

5 §
Äger en kooperaiiv förening så många aktier eller andelar i en

svensk eller ulländsk juridisk person alt den har mer än hälften av

rösterna för samtliga aktier eller andelar är den kooperativa föreningen

moderförening och den andra juridiska personen dotterförelag. Äger etl

dotterföretag eller äger en moderförening och ell eller flera dotterföretag

tillsammans eller äger flera dotterföretag lillsammans aktier eller ande

lar i en juridisk person i den omfattning som angivils nu, är även

sisinämnda juridiska person dotterförelag lill moderföreningen.

Har
en kooperativ förening i annat fall på grund av aklie- eller andelsinnehav eller
avtal ensam elt besiämmande inflytande över en juridisk person och en betydande
andel i resultatet av dess verksamhel, är den kooperaliva föreningen
moderförening och den juridiska personen dotterföretag. Moderförening och
dotterföretag utgör tillsammans en koncern.

6 §
För en kooperaiiv förenings förpliktelser svarar inle medlemmarna

personligen, ulan endast föreningens lillgångar, vari inräknas förfallna

men inle betalda insatser och avgifier. Medlemmarna i en kooperaiiv

förening skall della med insalser i föreningen enligt stadgarnas besläm

melser.

2 kap. Bildande av en kooperativ förening m.m.

1 §
En kooperativ förening skall ha minsl fem medlemmar. Antalet

medlemmar får dock vara lägre, om minsl tre medlemmar är föreningar,

som är juridiska personer.

Föreningen
är bildad då stadgar anlagils och slyrelse och revisorer valls.

2 §
Föreningens sladgar skall ange

1.
föreningens firma.

2.
den orl i Sverige där
föreningens slyrelse skall ha sill säte,

3.
ändamålet med föreningens
verksamhel och verksamhetens arl,

4.
medlems insatsskyldighel, hur
den skall fullgöras och i vad mån medlem äger delta med insats däruiöver,

5.
om regelbundna eller på
särskilt beslul om uttaxering beroende avgifter lill föreningen skall
förekomma, avgifternas belopp eller de högsia belopp lill vilka de får
bestämmas,

6.
antalet eller lägsla och högsta
antalet slyrelseledamöler och revisorer samt styrelse- och revisorssuppleanter,
om sådana skall finnas, tiden för styrelseledamots och revisors uppdrag samt,
om styrelseledamot eller revisor skall ulses på annat sätt än i denna lag
anges, hur lillsällning i så fall skall ske.

1.
om fullmäklige enligt 6 kap. 12
§ skall finnas, deras befogenhel, hur Prop. 1986/87: 7 de skall utses och
tiden för deras uppdrag,

2.
inom vilken tid och hur
föreningsstämma skall sammankallas och hur andra meddelanden skall bringas lill
medlemmarnas eller fullmäktiges kännedom,

3.
vilka ärenden som alltid skall
förekomma på ordinarie stämma,

10.
hur medlem kan få ärende
behandlat på föreningsstämma,

11.
föreningens räkenskapsår,

12.
grunden för fördelning av
föreningens överskott,

13.
hur det skall förfaras med
föreningens behållna lillgångar, när föreningen upplöses,

14.
där förlagsinsatser som avses i
3 § skall förekomma, vad som skall gälla därom.

3 §
En kooperativ förening kan i sladgarna bestämma alt, uiöver vad

som föQer av 2 § 4, kapital skall kunna tillskjutas även av andra än

medlemmarna. Sådana tillskott sker genom särskilda insatser (förlagsin

satser). Förlagsinsatser får inte sammanlagi skjutas till med högre belopp

än summan av inbetalda medlemsinsatser.

I
sladgarna kan las in bestämmelser om begränsningar i fråga om vem som får
tillskjuta förlagsinsatser och genom överlålelse förvärva de rättigheter som är
förenade med förlagsinsatserna (förlagsandelar).

Förvärv
i slrid mot en beslämmelse enligt andra stycket är ogiltiga.

4 §
Om föreningen upplöses och det vid upplösningen finns överskott,

har innehavarna av förlagsandelar räll atl få ut förlagsinsatserna innan

utbetalning sker för andra ändamål. Förslår inte överskottet lill full

betalning av förlagsinsatserna skall betalning ske i förhållande till för

lagsinsatsernas storlek.

5 §
För varje förlagsinsats skall föreningen utfärda etl förlagsandelsbe

vis. Beviset skall ställas lill viss person, till innehavaren eller till viss

person eller order och innehålla uppgift om

1.
föreningens firma,

2.
nummer eller annan beteckning
för beviset,

3.
insatsens slorlek,

4.
den rält till utdelning som
insatsen medför,

5.
det sätt på vilket utdelningen
skall utbetalas och inlösen ske,

6.
föreskrifter som avses i 3 § andra
stycket,

7.
erinran enligt 3 § andra
stycket.

Förlagsandelsbevisen
skall undertecknas av föreningen. Styrelseledamöters eller firmatecknares
namnteckning får återges genom iryckning eller på liknande sätt.

6 §
I fråga om föriagsandelsbevis gäller, om ej annal föQer av denna lag,

i tillämpliga delar vad i lagen (1936:81) om skuldebrev föreskrivs om

enkla skuldebrev såvitt gäller bevis ställt lill viss person och om löpande

skuldebrev såvitt gäller bevis ställt lill innehavaren eller fill viss person

eller order. Härvid är den
som innehar elt förlagsandelsbevis ställt lill Prop. 1986/87:7 viss person
eller order och enligt föreningens påskrift på beviset anges vara ägare lill
den förlagsandel som beviset avser likställd med den som enligt 13 § andra stycket
nämnda lag förmodas äga rätl att göra skuldebrevet gällande. Påskrift på
beviset skall göras endast om innehavaren slyrker sitt förvärv av den
förlagsandel som beviset avser.

7
§ Föreningen skall anmälas för registrering senast sex månader efler del alt
den bildals. Skall enligt stadgarna eller beslut, som faltals vid sammaniräde
med medlemmarna, föreningen inte börja sin verksamhet förrän ell visst eller
vissa villkor har uppfyllts, räknas liden i slället från den tidpunkt då ett
sådanl villkor är uppfyllt.

Frågan
om föreningens bildande är förfallen, om anmälan för föreningens registrering
inte sker inom den i försia stycket angivna liden eller om
regislreringsmyndigheten genom beslul, som vunnii laga krafl, avskrivit sådan
anmälan eller vägrat registrering av föreningen. Slyrelseledamölerna svarar
solidariskt för återbelalningen av de belopp som betalats in i insatser eller
avgifier jämle uppkommen avkastning med avdrag för kosinader på grund av ålgärd
enligt 8 § första stycket.

8§
Även innan föreningen genom registreringen blivil juridisk person kan slyrelsen
föra lalan i mål rörande föreningens bildande och även i övrigt vidta åtgärd
för all erhålla utfästa insatser eller avgifter.

Uppkommer
en förpliktelse genom ålgärd på föreningens vägnar före registreringen, svarar
de som deltagit i ålgärden eller beslul därom solidariskt för förpliktelsen.
När föreningen registrerats, övergår ansvaret på föreningen, om förpliktelsen
tillkommit efter del föreningen bildals.

Har
avtal för föreningen slutits före registreringen med någon, som visste all
föreningen inte var registrerad, kan denne, såvida inte annal föQer av avtalet,
frånträda avtalel, om anmälan för registrering inte gjorls inom den i 7 §
föreskrivna liden. Detsamma gäller om registreringsmyndighelen genom beslul,
som vunnit laga krafl, avskrivit en sådan anmälan eller vägrai regisirering av
föreningen. Visste inte avtalsparten atl föreningen var oregistrerad, kan han
frånträda avtalet, innan föreningen registrerats.

3 kap. Fijreningens firma

1
§ En kooperaiiv förenings firma skall innehålla orden "kooperativ
förening" eller förkortningen "koop. för.". Firman får inte
innehålla ordet "bolag" eller annat som betecknar bolagsförhållande
så atl därav del misstagel kan uppslå alt firman innehas av ett bolag. Firman
skall lydligl skiQa sig från annan hos registreringsmyndigheten registrerad
firma. För registrering av förenings firma gäller i övrigt vad som föreskrives
i firmalagen (1974:156).

Skall
föreningens firma regislreras på två eller flera språk, skall varje lydelse
anges i sladgarna.

2§ Föreningens slyrelse
kan antaga bifirma. Vad i I § sägs om firma Prop. 1986/87:7 gäller även
bifirma. Uttrycket "kooperaiiv förening" eller förkortning därav fär
dock inle tas in i bifirma.

3 §
En skriftlig handling, som utfärdas för en kooperativ förening, bör

undertecknas med föreningens firma. De som tecknar föreningens firma

skall därvid underskriva sina namn.

Har
slyrelsen eller annan slällförelrädare för föreningen utfärdai handling ulan
firmaieckning och framgår det inte av dess innehåll all den utfärdats för
föreningen, är de som undertecknat handlingen solidariskt ansvariga för
förpliklelse enligt handlingen såsom föregen skuld.

Ansvarighet
enligt andra stycket gäller dock inle om

1.
det av omständigheterna vid
handlingens tillkomst framgick, atl den utfärdades för föreningen och

2.
den, till vilken handlingen
slällls, av föreningen snarast får etl behörigen undertecknat godkännande av
handlingen sedan begäran därom framställts eller personlig ansvarighet gjorts
gällande mot undertecknarna.

4 §
Annan än kooperaiiv förening får inle i sin firma använda uttrycket

kooperaiiv förening eller förkortning därav.

Om
förbud mot användning av firma och om hävande av firmaregistrering finns
bestämmelser i firmalagen (1974:156).

4
kap. Föreningens medlemmar m. m.

1 §
En kooperativ förening får inle vägra någon inträde som medlem,

om del inle med hänsyn till arten eller omfaltningen av föreningens

verksamhel eller föreningens syfle eller av annan orsak föreligger sär

skilda skäl lill del.

I
stadgarna för en kooperativ centralorganisation får dock bestämmas all inträde
beviQas endasl sådana kooperativa föreningar eller andra juridiska personer som
uppfyller de krav centralorganisationen släller på sladgar, skötsel och
ekonomisk soliditet. 1 centralorganisationens stadgar får också beslämmas atl
inom varje område endast en medlem kan beviQas inlräde.

Ansökan
om inlräde prövas av slyrelsen, om inle annal föQer av sladgarna. I sladgarna
får beslämmas alt inträdesansökan skall göras skriftligen och att
ansökningsl.andlingen skall vara försedd med sökandens bevittnade
namnunderskrift.

2 §
Den som genom bodelning, arv eller testamente har förvärvat en

avliden medlems andel har rätt all efler anmälan inträda såsom medlem

i föreningen i den avlidnes slälle, om inle annal bestämls i sladgarna.

Anmälan
om inlräde skall göras senasl sex månader efter medlemmens död eller, om den i
5 § avsedda flden för dödsboets avgång ur föreningen då ännu inte har
inträffat, senasl vid den liden.

Den
som genom bodelning utan samband med dödsfall har förvärvat medlems andel har
samma räll som sägs i försia stycket. Anmälan om

s. 10 Kontrollera mot PDF

inträde skall i sådanl
fall göras senasl sex månader efter del all bödel- Prop. 1986/87: 7 ningen
vann laga kraft eller, om liden för avgång enligt 5 § då ännu inte har
inträffat, senast vid den tiden.

3
§ Den som genom överlålelse har
förvärvat en medlems andel skall ansöka om inträde i föreningen inom sex
månader från förvärvel. Antages han, inlräder han som medlem i överiålarens
ställes. Söker han inte inträde eller avslås ansökan, har han den räll som
lillkommer avgången medlem enligt 5 kap. I § med den skyldighet som föQer av 5
kap. 2 §. Tiden för avgången skall därvid beräknas med utgångspunki från den
dag ansökningen avslogs eller, om ansökan inle gjorls, den dag ansökningstiden
ulgick.

4
§ Medlem har rält all säga upp
sig lill utträde ur föreningen. I stadgarna får beslämmas alt uppsägningen
skall ske skriftligen och alt uppsägningshandlingen skall vara försedd med
medlemmens bevittnade namnunderskrift. I stadgarna får även bestämmas atl
uppsägning inle får ske förrän efter viss tid, högsl två år, från inträdet.
Tiden får utsträckas lill fem år, om regislreringsmyndigheten medger del.

En
medlem får på grund som anges i sladgarna uteslutas ur föreningen.

Beslul
om uteslutning fallas av föreningsslämman, om inle annal bestämts i sladgarna.

5 §
Utom i fall, som avses i 6 kap. 15 § iredje slyckel och 12 kap. 4 §

andra slyckel, äger avgång ur föreningen rum vid den utgång av räken

skapsår, vilken infaller näst efter en månad sedan medlemmen sagt upp

sig lill utträde eller uteslutits eller någon annan omsländighet som för

anlett avgången inträffat. I stadgarna får längre tid, dock högsl sex

månader, beslämmas.

En
medlem, som uteslutits ur föreningen, förlorar genast sin rält atl delta i
överläggningar och beslul om föreningens angelägenheler.

6 §
Genom styrelsens försorg skall förleckning föras över föreningens

medlemmar. Medlemsförteckningen skall innehålla uppgift om

1.
varje medlems namn och
posiadress samt den medlemsinsals med vilken han deltar i föreningen,

2.
det sammanlagda inbetalda
medlemsinsalskapitalet enligt senast fastställda balansräkning,

3.
summorna av insalsbelopp, som
efter ulgången av det räkenskapsår balansräkningen avser har återbetalats eller
högst skall återbetalas dels enligt 5 kap. 1 §, dels enligt 5 kap. 3 §, och om
flden för återbetalningarna.

Medlemsförteckningen
kan bestå av betryggande lösblads- eller kortsys-lem. Den kan också föras med
maskin för aulomalisk databehandling eller på annat liknande sätt.

Medlemsförteckningen
skall hållas lillgänglig hos föreningen för envar. Förs medlemsförleckningen
med maskin för automalisk databe-

handling eller på annal
liknande sätt, skall i slället utskrift av förteck- Prop. 1986/87: 7 ningen
på begäran hållas lillgänglig hos föreningen. Utskriften får inle vara äldre än
sex månader.

En
medlem har rätl alt på begäran få skriftlig uppgifl av föreningen om
medlemskapet och av honom fullgjord insals.

7
§ Över samtliga förlagsinsatser skall genom styrelsens försorg föras en
förleckning. Denna kan beslå av betryggande lösblads- eller kortsystem. Den kan
också föras med maskin för automalisk dalabehandling eller på annal liknande
säll. Förteckningen skall innehålla uppgifl om slorieken på varje
förlagsinsats, om lidpunklen för varje insals och om den rätl till ränla som
insatsen medför. Förteckningen skall hållas tillgänglig för var och en som vill
la del av den.

5
kap. Återbetalning av insatser

1 §
När medlem har avgått, har han rält atl

1. få
ut av honom fullgjord medlemsinsals sex månader efler avgången,

i den mån föreningens behållna tillgångar enligt den vid tiden för

avgången uppgjorda balansräkningen förslår därtill utan atl reserv

fond, uppskrivningsfond eller förlagsinsatser anlitas eller medlem

marnas lika räll träds för när,

2. få
ut vad på den avgångne belöper av beslutad överskollsfördelning

i samma ordning som övriga medlemmar.

Träder
föreningen i likvidalion inom sex månader från del en medlem avgått eller
meddelas inom samma tid beslul all försätta föreningen i konkurs, skall den
avgångnes rätl all få ul insals bedömas enligt grunderna för reglerna om
skifte av föreningens tillgångar.

I
stadgarna kan en medlems rätl enligt försia och andra styckena begränsas, dock
inle i de fall som avses i 6 kap. 15 § tredje stycket eller 12 kap. 4 § andra
slycket.

2
§ Om föreningen försätts i
konkurs på grund av ansökan som gjorts inom ett år från del medlem avgick, är
den avgångne skyldig alt återbetala vad han fåll ul av sin medlemsinsals i den
mån del behövs för atl beiala föreningens skulder.

3
§ En medlem som dellar i
föreningen med medlemsinsats uiöver vad som följer av hans insatsskyldighel,
har rätt atl efter uppsägning få ut överskjulande belopp ulan att avgå ur
föreningen. Angående uppsägningen samt medlemmens rält att få ul del uppsagda
beloppet och skyldighet att återbetala vad han fått ul äger 4 kap. 4 § försia
stycket samt

■ I och 2 §§ delta
kapitel motsvarande lillämpning.

Tiden
för inträdet av medlemmens rält enligt denna paragraf skall därvid beräknas på
samma sätt som skelt i 4 kap. 5 §.

4 §
Innehavare av en förlagsandel har räll atl få förlagsinsatsen inlöst

tidigast efter fem år från tillskottet under förutsättning att han skriftligen

säger upp beloppel minst
två år i förväg. Prop. 1986/87: 7

Föreningen
får inlösa en föriagsinsats tidigast efler fem år från flll-skollel under
förutsättning att föreningen skriftligen säger upp beloppel minsl sex månader i
förväg.

Inlösen
enligt denna paragraf får ske endast i den mån föreningens behållna tillgångar
enligt den senast fastställda balansräkningen förslår utan anlilande av
reservfonden eller förnärmande av övriga förlagsan-delsinnehavares lika räll.
Om föreningen försätts i konkurs på ansökan som görs inom ett år efler
återbetalningen skall vad som föreskrivs i 2 § beiräffande återbetalning av
medlemsinsalser lillämpas i fråga om förlagsinsatser.

6
kap. Föreningsstämma

1 §
Föreningsmedlemmarnas räll alt belula i föreningens angelägenhe

ter ulövas vid föreningsslämman.

Varje
medlem har en röst. I en kooperaiiv centralorganisation får rösträtten, om
sladgarna så bestämmer, ulövas efler anlalel medlemmar i medlemsföreningarna
eller på annan grund.

2 §
Medlemmarnas rält vid föreningsstämman får utövas genom ombud

med skriftlig, dagtecknad fullmakt. Fullmakten gäller högsl elt år från

utfärdandet. Ingen får som ombud företräda mer än en medlem.

Om
inte annorlunda beslämts i stadgarna kan lill ombud utses annan medlem i
föreningen eller medlems make eller varaktigt sammanboende.

3 §
En medlem får på föreningsstämma inle själv eller genom ombud

rösta i fräga om

1.
talan mol honom,

2.
ansvarsfrihet för
förvaltningsålgärd han vidtagit såsom slyrelseledamol eller fråga om
skadeståndsansvar för honom eller befrielse från annan förpliklelse genlemol
föreningen eller

3.
lalan eller befrielse som avses
i I och 2 beiräffande någon annan, om medlemmen i frågan har etl väsentligt
intresse som kan strida mol föreningens.

En
medlem får inte heller såsom ombud för en annan medlem rösta i frågor enligt
försia slyckel.

4 §
Ordinarie föreningsstämma skall hållas inom sex månader efter

utgången av varje räkenskapsår. Vid den ordinarie föreningsslämman

skall styrelsen lägga fram årsredovisningen och revisionsberällelsen

samt, i moderförening, koncernredovisningen och koncernrevisionsbe

rältelsen.

Vid
slämman skall beslut fattas

1.
om fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen samt, i moderförening,
koncernresullaträkningen och koncernbalansräkningen.

2.
om dispositioner beträffande
behållet överskott eller ansamlat under- Prop. 1986/87:7 skott enligt den
faslställda balansräkningen,

3.
om ansvarsfrihet åt
slyrelseledamölerna och föreningschefen för den lid redovisningen omfattar,
samt

4.
i annal ärende som ankommer på
stämman enligt denna lag eller stadgarna.

Elt
beslut i en fråga som avses i andra stycket 1—3 får skjutas upp lill forlsall
stämma, som skall hållas högsl två månader därefter. Ytterligare uppskov är
inte tillåtet.

Under
minsl en vecka närmasl före ordinarie stämma, skall redovisningshandlingarna
och revisionsberättelserna eller avskrifter därav hållas tillgängliga hos
föreningen för medlemmarna och förlagsandelsinnehavare och genast sändas lill
den medlem och förlagsandelsinnehavare som begär det.

5
§ Extra föreningsstämma skall
hållas när styrelsen finner skäl därtill. Sådan stämma skall även hållas när
del för uppgivet ändamål skriftligen begäres av en revisor eller av minst en tiondel
av samtliga röstberättigade eller det mindre antal som kan vara bestämt i
sladgarna. Kallelse skall utfärdas inom fjorton dagar från den dag då sådan
begäran kommii in till föreningen.

6
§ En förenings stadgar skall
innehålla beslämmelser om medlems rält all få ärende behandlat av
föreningsstämma.

Sädan
räll skall alllid tillkomma medlem beiräffande ordinarie föreningsstämma i
enlighel med stadgarnas närmare bestämmelser härom.

7
§ Slyrelsen kallar lill
föreningsstämma. Om en stämma som skall hållas enligt denna lag, stadgarna
eller slämmobeslul inte sammankallas i föreskriven ordning, skall länsstyrelsen
på anmälan av en slyrelseledamol, föreningschefen, en revisor eller en
röstberättigad genast på föreningens bekosinad sammankalla stämman i den ordning
som sägs i 8 §.

8
§ Om inte stadgarna bestämmer
längre fld, skall kallelsen ulfärdas senasl två veckor före ordinarie och
senast en vecka före extra stämma. Uppskjuts stämman titl en dag som infaller
senare än en månad efter det slämman har inlells, skall kallelse ske lill den
fortsalla slämman. Fordras enligt denna lag eller sladgarna för giltighet av
elt föreningsstämmobeslul alt del fattas på två stämmor, får kallelsen lill
den andra slämman inte ske innan den försia slämman hållils. I sådan kallelse skall
del anges vilkel beslul den första stämman fattat.

Kallelse
skall ske enligt stadgarna. I kallelsen skall anges de ärenden som skall
förekomma på stämman.

Skall
slämman behandla elt ärende om föreningens fusion med annan förening eller om
föreningens försättande i likvidalion skall detla särskilt anmärkas jämte
grunderna därför. Avser elt ärende ändring av stadgarna, skall det huvudsakliga
innehållet av ändringsförslaget anges i kallelsen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Sedan kallelsen utfärdats
skall, om kallelsen innehåller sådant ärende, Prop. 1986/87:7
fusionshandlingarna och förslag till stadgeändring hållas lillgängliga hos
föreningen för medlemmarna och genast sändas lill medlem som begär del.

9 §
Elt ärende som inte har lagils upp i kallelsen får inle tas upp till

behandling av föreningsstämma, såvida inle ärendet enligt denna lag

eller stadgarna skall förekomma pä stämman eller omedelbart föranleds

av ärende som skall avgöras av stämman.

Sådant
ärende som inte avser ändring av sladgarna eller ökning av medlemmarnas
förpliktelser alt erlägga insatser eller avgifier lill föreningen eller
föreningens försällande i likvidalion eller föreningens fusion med annan
förening får dock las upp lill behandling av ordinarie stämma om tre
fjärdedelar av de röstande samtycker lill del.

Utan
hinder av försia och andra slyckena får på såväl ordinarie som extra stämma
fallas beslul all utlysa extra föreningsstämma för behandling av elt visst
ärende.

10 §
Om inle stadgarna anger annal skall stämman öppnas av styrelsens

ordförande eller den slyrelsen därtill utsett. Ordförande vid förenings

stämma ulses av slämman, om inte annal beslämts i stadgarna.

Genom
slämmoordförandens försorg skall, om så erfordras, upprättas en förleckning
över närvarande röstberättigade medlemmar och ombud (rösllängd). Kan i en
kooperaiiv centralorganisation medlemmarna ha olika rösier enligt 1 §, skall
en uppgift om medlemmarnas röstetal lämnas i röstlängden. Denna rösllängd
skall, sedan den godkänls av stämman, lillämpas intill dess slämman har
beslulat om ändring däri.

Uppskjules
stämman lill en senare dag än nästföQande vardag skall en ny rösllängd
upprättas.

Genom
stämmoordförandens försorg skall protokoll föras vid slämman. Röstlängden
skall las in i eller såsom bilaga fogas lill prolokollet. I delta skall
stämmans beslut föras in och, om röstning skell, hur den utfallit. Protokollet
skall undertecknas av ordföranden och minsl en på slämman ulsedd justeringsman.

Senasl
tre veckor efler slämman skall del juslerade protokollet hållas lillgängligl
hos föreningen för medlemmarna. Protokollen skall förvaras på betryggande sätt.

11 §
Styrelsen och föreningschefen skall, om någon medlem begär det

och slyrelsen finner att det kan ske ulan väsenlligl förfång för förening

en, på föreningsslämman lämna upplysningar angående förhållanden

som kan inverka på bedömandet av föreningens årsredovisning och dess

ställning i övrigl eller av etl ärende på stämman. Ingår föreningen i en

koncern, avser upplysningsplikten även föreningens förhållande lill an

nat koncernföretag och, om föreningen är moderförening, koncernre

dovisningen saml sådana förhållanden beträffande dotterföretagen som

avses i första meningen.

Kan
en begärd upplysning lämnas endasl med slöd av uppgifler som

inte är lillgängliga pä
stämman, skall upplysningen inom två veckor Prop. 1986/87:7 därefler
skriftligen hällas lillgänglig hos föreningen för medlemmarna saml översändas
till varje medlem som har begärt upplysningen.

Finner
styrelsen all en begärd upplysning inle kan lämnas till medlemmarna ulan
väsentligl förfång för föreningen, skall upplysningen i slället på medlemmens
begäran lämnas till föreningens revisorer inom två veckor därefter. Revisorerna
skall inom en månad efter stämman till slyrelsen avge elt skriftligt yttrande,
huruvida den begärda upplysningen lämnals lill dem saml huruvida upplysningen
enligt deras mening borl föranleda ändring i revisionsberättelsen eller,
beträffande moderförening, koncernrevisionsberältelsen eller i övrigt ger
anledning till erinran. Om så är fallet, skall ändringen eller erinringen anges
i yttrandet. Styrelsen skall hålla revisorernas yttrande tillgängligt för
medlemmarna hos föreningen samt översända del i avskrift lill varje medlem som
har begäri upplysningen.

12 §
1 sladgarna får beslämmas, alt medlemmarnas räll alt besluta i

föreningens angelägenheler hell eller delvis skall tillkomma särskilt ut

sedda fullmäklige.

En
fullmäktig eller suppleant för honom får inte väQas för längre mandatperiod än
tre år. Till fullmäktig eller suppleant får utses endast medlem i föreningen
eller den som utan att vara medlem enligt 7 kap. 4 § andra slycket ändå kan
väQas lill styrelseledamot.

Fullmäkligesammanlräde
anses som föreningsstämma. I fråga om fullmäktige gäller bestämmelserna i I —
11 §§ om föreningsmedlemmar, dock får fullmäklige inle rösta genom ombud.

Angående
beslul av fullmäklige i ämnen som avses i 15 § eller 12 kap. 4 § skall
medlemmarna underrättas på sätt som sladgarna besiämmer.

Även
om fullmäklige har utsetts, gäller föreskrifterna i 8 § fjärde slycket och 10 §
fjärde stycket om föreningens skyldighet att hålla handlingar lillgängliga för
medlemmarna.

13 §
Föreningsstämmans beslul ulgöres av den mening, som fätl mer än

hälflen av de avgivna rösterna eller, vid lika röstetal, den mening som

ordföranden vid slämman biträder. Vid val är den vald som fått de flesla

rösterna. Vid lika röstetal avgöres valet genom lottning.

Försia
slyckel gäller inte, om annat föQer av denna lag eller har beslämts i
sladgarna. Beiräffande beslul om stadgeändring enligt 14 eller 15 § kan dock i
sladgarna bestämmas endasl längre gående villkor än vad i första slycket anges.

14 §
Beslul om ändring av en förenings sladgar fattas av föreningsstäm

ma. Beslulel är inle giltigt om inte samtliga röstberättigade förenat sig

om del eller, om beslutet har fattats på två på varandra föQande före

ningsstämmor, det pä den senare slämman inle biträtts av minst två

tredjedelar av de röstande. Atl i vissa fall slörre majoritet erfordras för

giltigt beslul framgår av 15 §.

Har
i sladgarna på grund av lag eller annan författning eller efler regeringens
medgivande intagils bestämmelse, enligt vilken en viss be-

stämmelse inte får ändras
ulan att regeringen lämnat tillstånd därtill, får Prop. 1986/87: 7 inle
heller en sådan beslämmelse ändras ulan regeringens tillstånd.

15 §
Etl beslut om sädan ändring av sladgarna som innebär alt medlem

marnas förpliklelse atl erlägga insalser eller avgifter flll föreningen ökas

eller att en medlems rätl till överskottsfördelning inskränkes är inle

giltigt, om del inle på den senare stämman enligt 14 § biträtts av minsl

tre fjärdedelar av de röstande.

Ell
beslut om sådan ändring av sladgarna som innebär alt en medlems rätl lill
föreningens behållna lillgångar vid dess upplösning inskränkes är inle giltigt,
om det inle på den senare slämman enligt 14 § biträtts av samtliga röstande.
Detsamma gäller, om ändringen innebär inskränkning i medlemmens rält lill
återbetalning av insatser enligt 5 kap. I eller 3 § eller innebär alt en
medlems utträde ur föreningen försvåras och ändringen skall gälla även dem som
var medlemmar i föreningen när ändringen beslulades.

Ell
beslut om ändring av stadgarna i de hänseenden som avses i försia och andra
styckena får inle lillämpas mol en medlem som inte samtyckt till ändringen och
som säger upp sig till utträde ur föreningen inom en månad från det slutligt
beslut fattades eller, om beslutet fattades av fullmäklige, från del medlemmen
underrättats om beslulel. I sådanl fall får medlemmen, oavsett vad sladgarna
bestämmer, utträda ur föreningen vidden uigång av räkenskapsår, som infaller
näst efter en månad efter uppsägningen. Vid utträdet har medlemmen den räll som
enligt 5 kap. I § första och andra slyckena lillkommer en avgående medlem.

16 §
Elt beslut om ändring av stadgarna skall genast anmälas för regist

rering och får inle verkställas förrän registrering skelt.

Om
beslutet innebär en lindring av medlemmarnas stadgeenliga insatsskyldighet,
får det inle verkställas förrän ell år efler registreringen.

17
§ Föreningsstämman får inle
falla beslul om en sådan användning av föreningens tillgångar eller om sädana
åtgärder, att uppenbarligen fördel beredes vissa medlemmar eller andra
personer lill nackdel för föreningen eller övriga medlemmar.

18
§ Om ell föreningsslämmobeslut
inle har tillkommit i behörig ordning eller i övrigl slrider mol denna lag
eller stadgarna, kan lalan mol föreningen om upphävande eller ändring av
beslutet föras av en föreningsmedlem eller av styrelsen, en slyrelseledamol,
föreningschefen eller en innehavare av förlagsandel.

Talan
skall väckas inom tre månader från dagen för beslutet. Väckes inle lalan inom
denna tid är rätten lill lalan förlorad. Talan får väckas senare än vad i andra
slyckel sägs när

1. beslutet
är sådanl atl del inte lagligen kan fallas ens med alla medlem

mars samtycke,

2. samtycke
lill beslutet kräves av alla eller vissa medlemmar och sådanl

samtycke inle givils, eller

s. 17 Kontrollera mot PDF

3.
kallelse till slämman inle skelt eller de för föreningen gällande be- Prop.
1986/87:7 stämmelserna om kallelse väsentligen eftersatts.

En
dom, varigenom föreningsstämmans beslut upphävs eller ändras, gäller även för
de medlemmar som inle förl lalan. Rätten kan ändra föreningsstämmans beslut
endast om det kan fastställas vilket innehåll beslutet rätteligen borde ha
hafl. Är föreningsstämmans beslul sådant som enligt denna lag skall anmälas för
registrering och har det upphävts eller ändrats genom en dom som vunnit laga
kraft eller har genom ell beslut under rättegången förordnats att
föreningsstämmans beslut inte får verkställas, skall rälien underrätta
registreringsmyndighelen för registrering.

19
§ Om styrelsen vill väcka lalan mot föreningen, skall den sammankalla
föreningsstämma för val av ställföreträdare all föra föreningens lalan i
tvisten. Stämning delgives med den sålunda valda ställföreträdaren.

Ell
förbehåll i sladgarna all tvister mellan föreningen och slyrelsen, en
styrelseledamot, föreningschefen, en likvidalor, en föreningsmedlem, en
röstberättigad som inle är medlem eller en förlagsandelsinnehavare skall
hänskjulas lill skiQemän har samma verkan som ett skiQeavlal. Begär styrelsen
skiQemannaförfarande mot föreningen, äger första slycket motsvarande
lillämpning. Är del fräga om en klandertalan av slyrelsen mot föreningsstämmans
beslul är rätlen lill lalan inte förlorad enligt 18 § andra slycket, om
slyrelsen inom där angiven klanderlid kallat till föreningsstämma enligt
första stycket.

7
kap. Föreningens ledning

1 §
En kooperativ förening skall ha en styrelse med minsl tre ledamöter.

Styrelsen
väljes av föreningsstämman, om inte i stadgarna bestäms att en eller flera
slyrelseledamöler skall ulses på nägot annat sätt.

Mandatperiodens
längd för styrelseledamöterna skall anges i stadgarna. Mandatperioden får inte
omfalla mer än fyra räkenskapsår och skall bestämmas så att uppdraget upphör
vid slutet av den ordinarie föreningsstämma på vilken styrelseval förrättas.

Vad
i denna lag sägs om styrelseledamöter skall i tillämpliga delar gälla om
suppleanter.

2 §
Uppdraget som slyrelseledamol upphör i förtid, om ledamolen eller

den som utsett honom begär det. Anmälan härom skall göras hos styrel

sen och, om en ledamot som inle är vald på föreningsstämma vill avgå,

hos den som tillsatt honom.

Upphör
en styrelseledamots uppdrag i förlid eller uppkommer för honom hinder enligt 4§
att vara styrelseledamot och finns inte någon suppleant, skall övriga
styrelseledamöter vidta ålgärd för all en ny ledamot för den återstående
mandattiden tillsätts, såvida inle den förutvarande ledamolen var
arbetslagarledamot som avses i lagen (1976:351) om styrelserepresenlalion för
de anställda i aktiebolag och

ekonomiska föreningar.
Skall ledamoten väQas på föreningsstämma, Prop. 1986/87:7 kan utan hinder av
1 § första slyckel valet anstå lill nästa ordinarie stämma på vilken
styrelseval förrättas, om slyrelsen är beslutför med kvarstående ledamöier och
suppleanter.

Om
en slyrelseledamol, som enligt stadgarna skall tillsättas i annan ordning än
genom val av föreningsstämma, inte utsetts, skall rätten förordna en ersättare
på ansökan av en styrelseledamot, en medlem, en borgenär eller någon annan vars
räll kan vara beroende av atl det finns någon som kan företräda föreningen.

3 §
I en förening, där anlalet anställda under de två senasle räkenskaps

åren i medeltal överstigit 200, skall slyrelsen utse en föreningschef Även

i en annan förenings sladgar kan beslämmas att slyrelsen får ulse en

föreningschef

Vad
i denna lag sägs om föreningschefen skall i lillämpliga delar gälla om
ersättare för honom.

Regeringen
eller myndighel som regeringen bestämmer får för särskilt fall meddela undantag
från första stycket försia meningen, om särskilda skäl föreligger till det.

4 §
Slyrelseledamölerna skall vara svenska medborgare och bosatta i

Sverige, dock all del beträffande en iredjedel av dem är lillräckligl, alt

de är bosalla i Sverige. Föreningschefen skall vara svensk medborgare

och bosall i Sverige. Regeringen eller myndighel som regeringen bestäm

mer äger för ett särskilt fall tillåla annal. Den som är omyndig eller i

konkurs kan inle vara styrelseledamot eller föreningschef

En
styrelseledamot skall vara medlem i föreningen, såvida inte sladgarna
bestämmer annat. Även om sladgarna saknar bestämmelser därom, kan den som
enligt lag är slällförelrädare för medlem eller, om en juridisk person är
medlem, den som är ledamot av styrelsen för den juridiska personen eller
delägare i densamma vara styrelseledamot ulan atl vara medlem i föreningen.

5
§ Slyrelseledamöterna och
föreningschefen skall, när de tillträder sina uppdrag, för införing i aktiebok
anmäla sitl innehav av aktier i elt bolag inom koncern där föreningen ingår, om
det inte skelt dessförinnan. Sådan anmälan skall även göras lill föreningens
slyrelse. Förändringar i aktieinnehavet skall anmälas inom en månad.

6
§ Styrelsen svarar för
föreningens organisalion och förvallningen av föreningens angelägenheter. Om
del finns en föreningschef skall han handha den löpande förvaltningen enligt
rikllinjer och anvisningar som styrelsen meddelar.

Slyrelsen
skall lillse alt organisalionen beiräffande bokföringen och medelsförvallningen
även innefaltar en lillfredsställande kontroll. Föreningschefen skall sörja
för atl föreningens bokföring fullgöres i överensstämmelse med lag och atl
medelsförvaltningen skötes på etl betryggande sätl.

2 Riksdagen 1986187. 1 saml. Nr 7. Bilagedel

s. 18 Kontrollera mot PDF

7 § Om en förening har
blivil moderförening, skall slyrelsen meddela Prop. 1986/87:7

delta lill dotterföretagets ledning. Dotterföretagets ledning skall lämna

styrelsen
för moderföreningen de upplysningar, som fordras för beräkningen av koncernens
ställning och resultat av koncernens verksamhet.

8 §
Inom slyrelsen skall en ledamoi vara ordförande. Om inte annat

bestämmes i stadgarna, väQer styrelsen ordförande. Vid lika röstetal

avgöres valel genom lottning. Föreningschefen får inte vara ordförande.

Ordföranden
skall tillse atl sammanträden hålls när det behövs. Om en styrelseledamot eller
föreningschefen fordrar alt slyrelsen sammankallas, skall en sådan begäran
efterkommas. Föreningschefen har, även om han inle är slyrelseledamol, rält alt
närvara och ytlra sig vid styrelsens sammanlräden, om inte styrelsen för ett
visst fall besiämmer annat.

Vid
styrelsens sammanlräden skall föras prolokoll, som undertecknas eller justeras
av ordföranden och den ledamoi styrelsen därtill ulser. Styrelseledamöterna och
föreningschefen är berättigade alt få en avvikande mening antecknad till
protokollet. Protokollen skall föras i num-merföQd och förvaras på betryggande
sätl.

9 §
Styrelsen är beslutför, om mer än hälften av styrelsens ledamöter,

eller del högre antal som kan ha bestämls i stadgarna, är närvarande.

Beslut i etl ärende får dock inle fattas, om inte såvitt möjligt samtliga

styrelseledamöter dels fått lillfälle att delta i ärendeis behandling, dels

erhållil tillfredsställande underlag för att avgöra ärendet.

Som
styrelsens beslut gäller, om sladgarna inle bestämmer särskild röslmajoritet,
den mening för vilken mer än hälften av de närvarande rostar eller vid lika
röstetal den mening som biträdes av ordföranden.

Handling
som enligt denna lag skall undertecknas av styrelsen skall underskrivas av
minst hälften av hela anlalet slyrelseledamöler.

10 §
En ledamot av styrelsen eller föreningschefen får inte handlägga en

fräga rörande avtal mellan honom och föreningen. Han får inte heller

handlägga en fråga om avtal mellan föreningen och iredje man, om han

i frågan har ett väsentligl inlresse, som kan vara stridande mol förening

ens.

Med
avtal jämslälles rättegång eller annan talan.

11 §
Styrelsen företräder föreningen och tecknar dess firma.

Ett
bemyndigande för en slyrelseledamol, föreningschefen eller någon annan alt
företräda föreningen och teckna dess firma kan meddelas av slyrelsen, om inle
ett förbud däremoi intagils i sladgarna. I fråga om den, som inte är slyrelseledamol
eller föreningschef, gäller vad i 4 och 10 §§ sägs om föreningschefen.

Slyrelsen
kan bestämma all rätten att företräda föreningen och teckna dess firma endasl
får ulövas av två eller flera personer i förening. Någon annan inskränkning får
inte registreras.

Slyrelsen
kan när som helst återkalla ett bemyndigande som avses i andra stycket.

s. 19 Kontrollera mot PDF

12
§ Föreningschefen äger alltid
förelräda föreningen och teckna dess Prop. 1986/87:7 firma beiräffande
ålgärd, som enligt 6 § ankommer på honom.

13
§ Slyrelsen eller annan
ställföreträdare för föreningen får inle vidta sådana ålgärder, atl
uppenbarligen fördel bereds vissa medlemmar eller andra personer till nackdel
för föreningen eller övriga medlemmar.

En
ställföreträdare får inle efterkomma elt beslul av föreningsstämman eller
annal föreningsorgan, om beslutet strider mol denna lag eller sladgarna på
sådant säll alt det är ogiltigt.

14
§ Har en slällförelrädare, som
har företagit en rättshandling för föreningen, överskridil sin befogenhet, är
rättshandlingen inte gällande mot föreningen, om den mot vilken rättshandlingen
företogs insåg eller borl inse atl befogenheien överskreds. Detsamma gäller om
föreningschefen vid förelagande av rättshandling överskrider den honom enligt
6 § lillkommande behörigheten atl vidta åtgärd på föreningens vägnar.

15
§ För regisirering skall
föreningen anmäla vilka som utsetts till slyrelseledamöler och suppleanter och
vem som utsetts lill föreningschef och ersällare för denne saml vilka som skall
teckna föreningens firma och i vilken ordning firman skall tecknas. Till
registreringsanmälan skall fogas uppgifl om de regisirerade personernas
personnummer och postadress.

Anmälan
göres försia gången när föreningen enligt 2 kap. 3 § anmäles för regisirering
och därefler genast efler det all en ändring iniräffal i elt förhållande som
har anmälts eller skall anmälas för regisirering enligt första slyckel. Räll
alt göra anmälan lillkommer även den som anmälningen gäller.

Ändras
föreningens posiadress, skall föreningen genast anmäla det för regisirering.

8
kap. Revision och särskild granskning

1
§ En eller flera revisorer utses på föreningsstämman, om inle revisor enligt
stadgarna skall tillsättas i annan ordning. Föreningsslämman kan även ulse en
eller flera revisorssuppleanter. Bestämmelserna i denna lag om revisorer gäller
i tillämpliga delar om suppleanter.

Revisorerna
skall utses för tiden lill dess stämma som avses i 6 kap. 4 § har hållits. De
får inle ulses för längre lid än till och med den stämma som skall äga rum
under andra räkenskapsårel efler del de utsetts. Även om den lid för vilken en
revisor har blivil ulsedd inte har gäll lill ända, får revisorn skiQas från
uppdragel genom beslul av den som utsett honom. Om en revisor som är vald på
föreningsstämma entledigas eller i övrigl avgår eller avlider eller del
uppkommer hinder för honom enligt 3 § eller 6 § atl vara revisor och del inle
finns någon suppleant, åligger det slyrelsen att ofördröjligen föranstalta om
val av en ny revisor.

Den
som har utsetts till revisor skall ofördröjligen underrättas om det. Har han
valts på föreningsstämma, sker underrättelse genom styrelsens försorg och i
övrigt av den som tillsatt honom.

s. 20 Kontrollera mot PDF

2 § Revisorer skall vara
svenska medborgare och bosatta i Sverige, om Prop. 1986/87: 7

inte regeringen eller den
myndighet som regeringen besiämmer tillåter

annat för särskiU fall.
Den som är omyndig eller i konkurs kan inte vara

revisor.
Revisorer skall ha den insikl i och erfarenhei av redovisning och

ekonomiska förhållanden
som med hänsyn till arlen och omfånget av

föreningens
verksamhel fordras för fullgörande av uppdragel.

Till
revisorer kan även ulses auktoriserade eller godkända revisionsbolag. Vid
lillämpning av bestämmelserna om revision likställs auktoriserade
revisionsbolag med aukloriserade revisorer och godkända revisionsbolag med
godkända revisorer. Ell bolag som ulses lill revisor skall till föreningens
styrelse anmäla vem som är huvudansvarig för revisionen. I etl auktoriserat
revisionsbolag skall den huvudansvarige vara auktoriserad revisor och i elt
godkänt revisionsbolag skall han vara aukloriserad eller godkänd revisor.
Bestämmelserna i 3 § tillämpas på den huvudansvarige. Om ell revisionsbolag har
utsetts lill revisor, skall ersättningsskyldighet som kan uppkomma vid
fullgörande av revisionsuppdraget åligga revisionsbolaget och den
huvudansvarige.

3 §
Den kan inle vara revisor som

1.
är ledamoi av slyrelsen i
föreningen eller dess dotterföretag eller biträder vid föreningens bokföring
eller medelsförvaltning eller föreningens kontroll däröver,

2.
är anställd hos eller i övrigt
intar en underordnad eller beroende ställning lill föreningen eller nägon som
avses under 1 eller är verksam i samma förelag som den som yrkesmässigl
bilräder föreningen vid grundbokföringen eller medelsförvallningen eller
föreningens kontroll däröver,

3.
är gift med eller varaktigt
sammanbor med eller är syskon eller släkting i rält upp- eller nedstigande led
till person som avses under I eller är besvågrad med sådan person i räll upp-
eller nedstigande led eller så all den ene är gift med den andres syskon eller,

4. uiöver
vad som normalt sammanhänger med medlemskap i förening

en, stär i låneskuld lill föreningen eller annal förelag i samma koncern

eller har förpliktelser för vilka föreningen eller sådanl förelag har

ställt säkerhet.

I
ell dotterföretag kan den inte vara revisor som enligt denna paragraf inle är
behörig all vara revisor i moderföreningen.

4 §
Om det hos en sammanslulning med ändamål atl ha hand om ge

mensamma uppgifler för föreningar finns ett särskilt revisionsorgan, får

sammanslutningen eller, om revisionsorganet är juridisk person, denna

ulses till revisor. Den som sålunda har tillsalls som revisor skall ulse en

för uppdraget lämpad person att förrätta revisionen. 1 fråga om honom

gäller i tillämpliga delar vad som i denna lag sägs om revisor. Om en

sammanslutning eller ett revisionsorgan har utsetts till revisor, skall

ersättningsskyldighet som kan uppkomma för den som har förrättat

revisionen åvila också den som har utsett honom.

Föreligger
fall som avses i 6 § försia eller tredje stycket, får regeringen

s. 21 Kontrollera mot PDF

eller den myndighel som
regeringen besiämmer, om särskilda skäl före- Prop. 1986/87: 7 ligger,
medge att en sammanslutning eller ett revisionsorgan ulses lill revisor trots
atl revisionen därmed inte kommer att förrättas av någon auktoriserad revisor.

5
§ Till revisor i ell
dotterföretag bör ulses minsl en av moderföreningens revisorer, om det kan
ske.

6
§ Minst en revisor skall vara
auktoriserad, om

1.
tillgångarnas nettovärde enligt
fastställda balansräkningar för de Ivå senasle räkenskapsåren översiiger ell
gränsbelopp som moisvarar I 000 gånger del enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring beslämda basbeloppet för den sista månaden av respektive räkenskapsår,
eller

2.
antalet anställda hos föreningen
under vart och ett av de två senasle räkenskapsåren i medeltal har överstigit
200.

Regeringen
eller den myndighel som regeringen besiämmer kan i fråga om en förening som
avses i första stycket förordna all en viss godkänd revisor får ulses i slället
för en auktoriserad revisor. Sådana beslul är gilliga i högsl fem år.

Försia
och andra slyckena gäller även för en moderförening i en koncern, om
nettovärdet av koncernföretagens tillgångar enligt fastställda
koncernbalansräkningar för de två senasle räkenskapsåren överstiger del
gränsbelopp som anges i försia stycket eller om antalet anslällda vid
koncernföretagen under nämnda tid i medeltal har överstigit 200.

1
andra föreningar än som avses i försia och Iredje slyckena skall en
auktoriserad revisor eller en godkänd revisor utses, om minst en flondel av
samtliga röstberättigade begär del vid en föreningsstämma.

7 §
Har revisorer ej utsetts till föreskrivet anlal eller har revisorer utsetts

ulan iakttagande av bestämmelserna i 3 § eller 6 §, åligger det styrelsen

och varje styrelseledamot att ofördröjligen anmäla förhållandet för läns

styrelsen. Anmälan får göras även av en föreningsmedlem, av en röst

berättigad som inle är medlem, eller av en borgenär.

Har
anmälan gjorls enligt försia slyckel, skall länsstyrelsen i fall då revisorer
inle har utsetts till föreskrivet anlal, förordna revisorer. Är revisor omyndig
eller i konkurs eller har någon, som inle är här i rikel bosatl svensk
medborgare, ulan vederbörligt lillslånd utsetts till revisor eller har någon
utsetts till revisor i slrid mol 3 § eller 6 §, skall på anmälan därom
länsstyrelsen förklara honom entledigad och förordna en ny revisor i hans
ställe. Förordnande av revisor skall avse tiden litl dess en annan revisor har
blivil utsedd i föreskriven ordning. Har föreningsstämman underlåtit att på
begäran enligt 6 § fjärde stycket utse en aukloriserad eller godkänd revisor
och gör röstberättigad inom en månad från stämman framslällning lill
länsstyrelsen, skall denna förordna sådan revisor.

Revisorer
som ulses enligt denna paragraf har räll till skäligt arvode av föreningen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

8 § Hos länsstyrelsen må
påkallas utseende av en revisor atl med övriga Prop. 1986/87:7

revisorer delta i granskningen av styrelsens förvallning och föreningens

räkenskaper
eller alt företaga granskning av viss ålgärd eller av vissa räkenskaper. Ett
förslag härom skall väckas på föreningsstämman. Har förslaget på
föreningsslämman anlagits eller ock biträtts av minsl en tiondel av samtliga
röstberättigade, åligger del slyrelsen atl inom en vecka hos länsstyrelsen göra
framställning om utseende av en revisor. Försummas det, har varje
röstberättigad rätt att göra en sådan framslällning. Förlagsandelsinnehavarna
kan därutöver för sin del begära hos styrelsen alt en medrevisor utses. Begärs
delta av förlagsandelsinnehavare som företräder minst en tiondel av det
inbetalda insatskapitalet skall slyrelsen senasl inom två månader göra
framställning härom hos länsstyrelsen. Försummas detta får varje
förlagsandelsinnehavare göra sådan framslällning.

Avser
uppdragel granskning av viss åtgärd eller av vissa räkenskaper, skall lill
föreningsstämma avges särskilt yttrande över granskningen.

En
revisor, som utses enligt denna paragraf, har rätt lill skäligt arvode av
föreningen.

9 §
En revisor får vid revision inte anlita någon som inte enligt 3 § är

behörig all vara revisor. Har föreningen eller moderföreningen en an

ställd i sin Qänst med uppgifl att uteslutande eller huvudsakligen ha hand

om föreningens inlerna revision, får dock en sådan anställd anlitas vid

revisionen i den utsträckning det är förenligt med god revisionssed.

Revisorn
ansvarar för skada som uppsålligen eller av vårdslöshet vållas föreningen av
hans medhjälpare.

10 §
En revisor skall i den omfattning som föQer av god revisionssed

granska föreningens årsredovisning jämte räkenskaperna saml styrel

sens förvallning. Är föreningen moderförening, skall revisorn även

granska koncernredovisningen och koncernföretagens inbördes förhål

landen i övrigl.

Revisorn
skall föQa de särskilda föreskrifier som meddelas av föreningsstämman, om de
inte slrider mol lag, stadgarna eller god revisionssed.

Styrelsen
skall bereda revisorn lillfälle all verkställa granskningen i den omfattning
revisorn finner behövligt samt lämna de upplysningar och det biträde som han
begär. Samma skyldighet åligger styrelsen och revisorn i en dolierförening
geniemot revisorn i en moderförening.

Sedan
revisorn slutfört granskningen, skall han teckna en hänvisning lill
revisionsberättelsen på årsredovisningen och i en moderförening på
koncernredovisningen. Finner revisorn alt balansräkningen eller resultaträkningen
inle bör faslslällas, skall han anteckna även della. I en moderförening gäller
delsamma i frågaom koncernbalansräkningen och koncernresullaträkningen.

Erinringar
som revisorn framställer lill slyrelsen skall han anteckna i prolokoll eller
någon annan handling. Handlingen skall överiämnas till slyrelsen och bevaras av
denna på elt betryggande sätl.

s. 23 Kontrollera mot PDF

11 § Revisorerna skall för
varje räkenskapsår avge en av dem under- Prop. 1986/87:7 tecknad
revisionsberättelse, som skall överlämnas till slyrelsen minsl två veckor före
den ordinarie föreningsslämman enligt 6 kap. 4 §. Revisorerna skall också inom
samma lid lill styrelsen ålerslälla de redovisningshandlingar som har
överlämnats till dem.

Revisionsberättelsen
skall innehålla elt uttalande, huruvida årsredovisningen har uppgjorts enligt
denna lag. Innehåller inle årsredovisningen sådana upplysningar som skall
lämnas enligt denna lag, skall revisorn ange detla och lämna behövliga
upplysningar i sin berättelse, om del kan ske.

Har
revisorn vid sin granskning funnil all någon ålgärd eller försummelse, som kan
föranleda ersättningsskyldighet, ligger en styrelseledamot eller
föreningschefen till last eller alt en styrelseledamot eller föreningschefen
på annat sätl har handlat i strid mot denna lag eller sladgarna, skall det
anmärkas i berättelsen. Revisionsberättelsen skall även innehålla etl uttalande
i fråga om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och föreningschefen. Revisorn
kan i övrigl i berättelsen meddela upplysningar, som han önskar bringa lill
medlemmarnas kännedom.

Revisionsberättelsen
skall innehålla särskilda uttalanden om fastställande av balansräkningen och
resultaträkningen saml om del i förvaltningsberättelsen framställda förslagel
lill dispositioner beiräffande föreningens behållna överskott eller ansamlade
underskott.

I
en moderförening skall revisorn avge en särskild revisionsberättelse
beiräffande koncernen. Härvid skall försia—fjärde styckena lillämpas.

9
kap. Redovisning

Årsredovisning
m. m.

I
§ För varje räkenskapsår skall styrelsen avge årsredovisning. Denna beslår av
resultaträkning, balansräkning och förvaltningsberättelse.

1
fråga om resultaträkning och balansräkning i årsredovisning och i årsbokslul
enligt bokföringslagen (1976:125) gäller, förutom bestämmelserna i nämnda lag,
föreskrifterna nedan om årsredovisning m. m. Dock lillämpas 2 § fjärde stycket
och 3 § försia slyckel endast på årsredovisningen.

1
årsredovisningen skall återges resultaträkningen och balansräkningen för
närmasl föregående räkenskapsår. Har under årel ändring vidtagits beiräffande
specificeringen av posler i resultaträkningen och balansräkningen, skall
uppgifterna från den lidigare årsredovisningen sammanställas så all dessa kan
jämföras med poslerna i den senare årsredovisningen, om särskilt hinder inle
möler.

Årsredovisningen
skall skrivas under av samtliga slyrelseledamöler saml av föreningschefen, om
sädan finns. Har beiräffande årsredovisningen avvikande mening antecknats till
styrelsens protokoll, skall yttrandet fogas till redovisningen.

Minst
en månad före ordinarie föreningsstämma skall årsredovisningshandlingarna för
del förflutna räkenskapsåret avlämnas flll revisorerna.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Senast en månad efter det
resultaträkningen och balansräkningen Prop. 1986/87:7 blivil fastställda, skall
avskrift av årsredovisning och revisionsberättelse hållas tillgängliga hos
föreningen för alla som är intresserade saml efler särskilt föreläggande av
registreringsmyndighelen insändas dit. Sådanl föreläggande utfärdas när någon
begär det. Föreningar som avses i 8 kap. 6 § försia slyckel är ulan särskikll
föreläggande skyldiga alt insända nämnda handlingar lill
regislreringsmyndigheten.

På
avskriften av årsredovisningen skall en styrelseledamot teckna bevis om all
resultaträkningen och balansräkningen har fastställts. Uppgifl skall också
lämnas om fastställelsedagen. Beviset skall även innehålla uppgift om
föreningsstämmans beslul beiräffande föreningens behållna överskott eller
ansamlade underskott.

2§
Ulan hinder av vad som föreskrivs i 15 § fjärde stycket bokföringslagen
(1976:125) om användningen av belopp, varmed värdel av där avsedd
anläggningstillgång uppskrivs, får sådant belopp utnytQas även till avsätining
till en uppskrivningsfond, vilken får las i anspråk endast för ändamål som
avses i nämnda lagrum i bokföringslagen.

Vid
värdering av akiier eller andelar som en moderförening äger i etl dotterföretag
skall andelar som dotterföretaget äger i moderföreningen inte anses ha någol
värde.

Andelar
i andra företag än aktiebolag skall likställas med akiier som ägs av
moderföreningen vid uppställningen av moderföreningens resultaträkning och
balansräkning samt vid specificering enligt 5 §.

I
balansräkningen och resultaträkningen i årsredovisningen behöver slorlek och
förändringar av lagerreserven uppges endasl av föreningar som avses i 8 kap. 6
§ första stycket.

3 §
Om synnerliga skäl föreligger, får regeringen eller den myndighet

som regeringen besiämmer medge att bruttoomsättningssumman inte

behöver anges i resultaträkningen i årsredovisningen.

1
resultaträkningen skall utdelning på aktier i dotterbolag tas upp som en
särskild intäklspost. Som en särskild kostnadspost skall las upp gollgörelse som
avses i 10 kap. 1 § och som inle har belastat årels resultat.

4 §
I balansräkningen skall aktier i dotterbolag las upp som en särskild

posl bland tillgångarna. En förenings egel kapital skall delas upp i

bundel eget kapital och frilt eget kapital eller ansamlat underskott.

Under bundel egel kapital skall las upp inbetalt insatskapital, reservfond

och uppskrivningsfond. Under fritl egel kapital eller ansamlat under

skott skall tas upp fonder, var för sig, balanserat överskott eller under

skott från lidigare räkenskapsår saml positivt eller negalivi resullal för

räkenskapsåret. Balanserat underskott och negaiivt resullal för räken

skapsårel las därvid upp som avdragsposter.

Fordran
på insals får inte tas upp som lillgång. Redovisningen av fullgjorda insatser
får ske så atl i balansräkningen anges hela insatskapitalet saml hur mycket
härav som inle har fullgjorts, varefter skillnaden — de betalda insatserna —
ulförs som en särskild post under egel kapital. Förlagsinsatser skall redovisas
särskilt.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Om del i en fordrings-
eller skuldpost enligt balansräkningen ingår en Prop. 1986/87: 7 fordran hos
eller skuld till ett dotterföretag eller en moderförening, skall beloppel anges
särskilt. Angivandel får ske inom linjen. Detsamma gäller i fråga om pant och
därmed jämförliga säkerheler eller ansvarsförbindelser till förmån för etl
dotterföretag eller en moderförening.

5 §
Utöver vad som föQer av bokföringslagen (1976:125) skall i resultat

räkningen och balansräkningen lämnas uppgifter och särskilda upplys

ningar i föQande hänseenden:

1.
Akiier skall tas upp med
angivande för varje bolag av dess namn, antalet akiier och dessas nominella
värde och värde enligt balansräkningen. Understiger båda dessa värden för
aktierna i ell bolag, som inle är dotterföretag, femliotusen kronor eller del
lägre belopp som moisvarar fem procenl av föreningens eget kapital enligt
balansräkningen får dock specifikationen utelämnas. När del från allmän och
enskild synpunkt är påkallal, får regeringen eller myndighel som regeringen
besiämmer tillåta att akiier även i andra fall redovisas ulan specifikation.

2.
Ändringar i beloppen av det
egna kapitalets poster jämförl med föregående balansräkning skall specificeras.

3.
För varje posl som las upp i
balansräkningen som anläggningstillgång och där skepp eller maskiner,
inventarier och dylikt eller byggnader ingår skall anges dels tillgångarnas
anskaffningsvärde, dels del sammanlagda beloppet av de av- och nedskrivningar
som har företagits på anskaffningsvärdet intill balansdagen. Har sådana
tillgångar skrivits upp, skall även anges kvarstående oavskrivel belopp av
uppskrivningen.

4.
För fasligheler som är
anläggningslillgångar skall anges taxeringsvärdet med fördelning på de
tillgångar som har lagils upp under särskilda posler i balansräkningen.

5.
Om del har förekommit sådan
förändring i resultaträkning eller balansräkning beiräffande posters
gruppering eller eQest som väsentligt påverkar jämförbarhelen mellan åren,
skall redogörelse lämnas för förändringen.

6.
Driver föreningen rörelsegrenar
som är väsentligen oberoende av varandra, skall brutloresultalel av varje sådan
rörelsegren redovisas särskilt.

De
uppgifter och särskilda upplysningar som avses i försia stycket får tas in i
noter, om tydliga hänvisningar görs vid de posler i redovisningshandlingarna
lill vilka de hänför sig.

6 §
Förvaltningsberättelsen skall upprättas med iakttagande av god re

dovisningssed.

1
förvaltningsberättelsen skall lämnas upplysning dels om sådana för bedömningen
av föreningens verksamhetsresultat och ställning vikliga förhållanden, för
vilka redovisning inle skall lämnas i resultaträkningen eller balansräkningen,
dels om händelser av väsentlig belydelse för föreningen, som har inträffat
under räkenskapsåret eller efter dettas slul.

s. 26 Kontrollera mot PDF

Förvaltningsberältelsen skall
vidare innehålla uppgifter om väsenlliga Prop. 1986/87:7 förändringar i
medlemsantalet samt om summorna av insalsbelopp som skall återbetalas under
näsla räkenskapsår dels enligt 5 kap. I § dels enligt 5 kap. 3 §. Uppgift skall
vidare lämnas om summan av de föriagsinsatser som sagts upp och skall belalas
under de näst föQande två räkenskapsåren samt om den rätt till ränla som
förlagsinsatserna medför.

I
förvaltningsberättelsen skall anges medelantalet under räkenskapsåret
anställda personer såväl för företaget i dess helhet som för varje arbetsställe
med mer än Qugo anställda. Vidare skall anges det sammanlagda beloppel av
räkenskapsårets löner och ersättningar dels lill slyrelsen och
föreningschefen, dels till övriga anställda. Har föreningen anställda i flera
länder, skall löner och ersättningar anges särskilt för varje land jämle
uppgifl om medelantalet anslällda i respektive land.

Förvaltningsberättelsen
skall innehålla förslag till dispositioner beträffande föreningens behållna
överskott eller ansamlade underskott.

För
en förening som avses i 8 kap. 6 § försia stycket skall till förvaltningsberältelsen
fogas en finansieringsanalys. 1 finansieringsanalysen skall redovisas
föreningens finansiering och kapitalinvesteringar under räkenskapsåret.

Koncernredovisning

7 §
1 en moderförening skall, uiöver årsredovisning för moderförening

en, för varje räkenskapsår avges en koncernredovisning beslående av

koncernresullaträkning och koncernbalansräkning. Redovisningen

skall hänföra sig till balansdagen för moderföreningen.

Bestämmelserna
i I § fjärde —sjunde styckena tillämpas även på koncernredovisning och
koncernrevisionsberättelse. Moderföreningen är dock ulan särskilt föreläggande
skyldig alt insända nämnda handlingar till registreringsmyndigheten.

8 §
Koncernresullaträkningen och koncernbalansräkningen skall var

för sig utgöra ett sammandrag av moderföreningens och dotterföreta

gens resultaträkningar och balansräkningar. Sammandraget skall upp

rättas enligt god redovisningssed.

Koncernresullaträkningen
skall utvisa koncernens årsresultat efler avdrag för redovisad
överskollsfördelning inom koncernen och efter avdrag eller tillägg för ökning
eller minskning av intemvinst under räkenskapsårel. Koncernbalansräkningen
skall utvisa beloppet av fritt egel kapital eller ansamlade underskott i
koncernen efter avdrag för internvinster. Med internvinst avses på
moderföreningen belöpande andel av vinst på överlåtelse av en tillgång inom
koncernen, i den mån inte överlåtelse av tillgången därefler har skett till en
köpare utanför koncernen eller förbrukning av flllgången eller nedsättning av
dess värde har ägt rum hos det förelag inom koncernen som har förvärvat
tillgången.

s. 27 Kontrollera mot PDF

9§ Om del med hänsyn lill
koncernens sammansättning eller andra Prop. 1986/87:7 särskilda skäl är
förenat med synneriiga svårigheler all vid koncernredovisningen i visst
hänseende tillämpa 8 §, får de undanlag göras som förhållandena kräver. För
sådana undantag skall lämnas en moliverad redogörelse i moderföreningens
förvaltningsberättelse.

10
§ 1 förvaltningsberättelsen för en moderförening skall vidare lämnas sådana
upplysningar om koncernen som avses i 6 § andra slyckel försia meningen och
Iredje stycket. Redogörelse skall lämnas om vilka metoder och
värderingsprinciper som har använts vid uppgörande av koncernredovisningen.
Därjämte skall uppges del belopp, som av del fria egna kapitalet i koncernen
enligt årsredovisningarna för företag inom denna skall överföras till bundel
egel kapital.

Etl
dotterföretag skall i förvaltningsberättelsen eller, om förelagel inle är
skyldigt all upprälla förvaltningsberättelse, i en bilaga liil sin balansräkning
ange namnel på moderföreningen och i förekommande fall dennas moderförening.
Moderföreningen och dollerföretagel skall vidare ange hur slor andel av årels
inköp och försäQningar som avser annal förelag inom samma koncern.

Uppgifler
om koncernens lagerreserv skall tas in i koncernredovisningen, om koncernen är
av sådan slorlek som avses i 8 kap. 6 § iredje slyckel. I sådana fall skall till
koncernredovisningen fogas en finansieringsanalys för koncernen.

Delårsrapport

11 §
För en förening som avses i 8 kap. 6§ första stycket och för

moderförening i koncern som avses i 8 kap. 6 § tredje stycket skall minsl

en gång under varje räkenskapsår som omfattar mer än lio månader

avges en särskild redovisning (delärsrapport). Rapporterna skall avse

föreningens verksamhet från räkenskapsårets början. Minsl en rapporl

skall omfalla en period av minst hälflen och högsl två tredjedelar av

räkenskapsårel.

Delärsrapporterna
avges av styrelsen eller, om styrelsen bestämmer del, av föreningschefen.
Rapporterna skall hos föreningen hållas flll-gängliga för envar och genast
sändas flll den medlem som begär det. Delärsrapporter som avses i försia
slyckel Iredje meningen skall senast två månader efter rapporlperiodens uigång
sändas in lill registreringsmyndighelen.

12 §
I delärsrapporter skall översiktligt redogöras för verksamheten och

resultatutvecklingen i denna saml för invesleringar och förändringar i

likviditet och finansiering sedan föregående räkenskapsårs utgång. Vi

dare skall lämnas beloppsuppgifter om omsättningen och resultatet före

bokslulsdisposifloner och skalt under rapportperioden. Om särskilda

skäl föreligger, får en ungefärlig beloppsuppgift beträffande resultatet

lämnas. Bestämmelserna i 3 § första slyckel och 6 § andra slyckel försia

meningen gäller i lillämpliga delar i fråga om delårsrapport.

s. 28 Kontrollera mot PDF

13 § Om en koncern är
av sådan slorlek som anges i 8 kap. 6 § tredje Prop. 1986/87: 7

stycket, skall moderföreningen i delärsrapporterna, utöver uppgifter för

moderföreningen, lämna uppgifter för koncernen motsvarande vad som

sägs
i 12 §. Uppgifter om omsättning och resullal skall avse beloppen efler avdrag
för interna posler inom koncernen och med hänsyn lagen lill
inlernvinsieliminering.

14 §
Om särskilda hinder inte möter, skall i anslulning lill uppgifter

enligt 12 § och 13 § även lämnas molsvarande uppgifter för samma

rapportperiod under del föregående räkenskapsårel.

Begrepp
och lermer skall i möjlig mån överensstämma med dem som har använts i den
senast framlagda årsredovisningen.

10
kap. Fördelning av överskott och annan användning av föreningens egendom

1 §
Utbetalning lill medlemmarna av föreningens medel får ske endasl

enligt denna lags beslämmelser om överskollsfördelning, återbetalning

av insalsbelopp, utbetalning vid nedsättning av insatsernas belopp och

utskiftning vid föreningens likvidation.

överskottsfördelning
sker efter räkenskapsårels uigång säsom gollgörelse i form av efterlikvid,
återbäring, lönetillägg eller liknande, eller såsom ränta på insatskapitalet
eller utdelning på förlagsinsatser. Gollgörelse kan även lämnas till andra än
medlemmar.

All
stadgarna skall innehålla beslämmelser om överskollsfördelning och om användning
av de behållna tillgångarna vid föreningens likvidation föQer av 2 kap. 2 §.

2 §
Till reservfond skall avsättas belopp som

1. moisvarar
minsl fem procenl av den del av årels redovisade resullal,

däri inräknal sådan gollgörelse som belastat årsresultatet och som

inle går ål för all läcka balanserade underskott, under förutsättning

all reservfonden aniingen

—
inle uppgår till tio procenl av
summan av del lolala inbetalda insatskapitalet eller

—
jämle inbetalat insatskapital,
inte uppgår lill del belopp, som svarar mot fyrtio procenl av det bokförda
värdet på föreningens lillgångar eller mot föreningens skulder enligt
balansräkningen,

2.
medlem vid avgång ur föreningen
inte får lillbaka av sin insals,

3.
förlagsandelsinnehavare inle
får ul vid ålerbelalning eller inlösen av en förlagsinsats.

Nedsällning
av reservfonden får enligt beslul av föreningsslämman endast ske för täckande
av sådant underskott enligt fastställd balansräkning som inte kan täckas av
frilt egel kapital.

Vid
lillämpningen av försia stycket skall belopp som i balansräkningen upplagits
under rubriken Avsall lill pensioner inte räknas som skuld i den mån del
översiiger det belopp, under vilket posten enligt 7 § försia

s. 29 Kontrollera mot PDF

stycket lagen (1967:531)
om tryggande av pensionsutfästelse m. m. inte Prop. 1986/87: 7 får
nedbringas.

Regeringen
eller myndighet som regeringen bestämmer får medge förening eller vissa grupper
av föreningar undanlag, hell eller delvis, från bestämmelserna i försia och
andra slyckena, om med hänsyn till arten av föreningsverksamheten och övriga
omständigheter synnerliga skäl föranleder det.

3 §
Ränta på insatskapitalet och sädan gollgörelse som inte har reduce

rat årsresultatet får inte överstiga vad som i fastställd balansräkning och,

i fråga om moderförening, i fastställd koncernbalansräkning för del

senaste räkenskapsåret redovisas såsom föreningens eller koncernens

posiliva årsresultat, balanserade överskott och fria fonder med avdrag

för

1.
redovisat negaiivt årsresultat,

2.
belopp som enligt lag eller
stadgar skall avsällas lill bundel eget kapital eller, i fråga om
moderförening, belopp som av det fria egna kapitalet i koncernen enligt
årsredovisningarna för förelag inom denna skall överföras lill bundel eget
kapital,

3.
belopp som enligt sladgarna
eQest skall användas för annat ändamål än överskollsfördelning till
medlemmarna.

Ränta
på medlemsinsatskapitalet får fastställas lill högsl en ränta för år på det
inbetalda insatskapitalet som motsvarar det av riksbanken faslställda diskonto
som gällde vid räkenskapsårels utgång med tillägg av tre procentenheter. Denna
begränsning gäller dock inte beträffande utdelning pä förlagsinsatser.

Beslul
om gollgörelse som avses i 1 § andra stycket får inle fattas i vidare mån än
alt föreskriven avsättning kan ske till reservfonden.

Överskollsfördelning
som avses i 1 § andra slycket får inte ske med så storl belopp atl
utbetalningen med hänsyn lill föreningens eller koncernens
konsolideringsbehov, likviditet eller ställning i övrigl slår i strid mot god
affärssed.

4 §
Sker utbetalning lill medlem eller annan i strid mol denna lag, skall

mottagaren återbetala vad han uppburit med ränta beräknad enligt 5 §

räntelagen (1975:635) från det att beloppel uppburits inlill dess högre

ränla skall ulgå enligt 6 § räntelagen lill föQd av 3 eller 4 § samma lag.

Detla gäller dock inle, om mottagaren hade skälig anledning anla alt

utbetalningen utgjorde laglig överskollsfördelning som avses i 1 § andra

stycket.

För
brisl som uppkommer vid återbetalningen är de som medverkat Ull beslutet om
utbetalningen eller verkställande därav eller flll upprättande eller
fastställande av en till grund för beslutet liggande oriklig balansräkning
ansvariga enligt 14 kap. 1 —4 §§.

5 §
Föreningsslämman får inte besluta om användande av föreningens

överskottsmedel eller övriga flllgångar för ändamål, som uppenbarligen

är främmande för föreningens syfle.

s. 30 Kontrollera mot PDF

Dock äger föreningsstämman
besluta om gåva lill allmännyttigt eller Prop. 1986/87: 7 därmed jämförligt
ändamål, om det med hänsyn lill ändamålets beskaffenhet, föreningens ställning
och omständigheterna i övrigl får anses skäligt. Styrelsen äger för sådant
ändamål använda tillgång som med hänsyn till föreningens ställning är av ringa
betydelse.

11
kap. Likvidation och upplösning

Frivillig
likvidation

1 §
Föreningsstämman kan besluta att föreningen skall träda i likvida

tion. Beslutet är inte gilligl om inte samtliga röstberättigade förenal sig

om det eller, om beslutet har fatlals på två på varandra föQande före

ningsstämmor det på den andra slämman inte biträtts av minsl två

Iredjedelar av de röstande. Längre gående villkor om röslmajoritet får

bestämmas i stadgarna. Likvidationen inträder omedelbarl eller den

senare dag föreningsslämman besiämmer.

Ulan
hinder av försia stycket fattas beslul om likvidalion med enkel majorilel, om
grund för tvångslikvidalion enligt 3 eller 4 § föreligger. Vid lika röstetal
avgöres frågan genom lottning. Sådant beslul har omedelbar verkan.

2 §
Föreligger på grund av inträffade förlusler eller av annan orsak

anledning atl anta all föreningens ställning kommer all fortgående för

sämras, så all föreningens skulder inle täcks av tillgångarna, skall slyrel

sen genast till föreningsstämma hänskjuta frågan om föreningen skall

träda i likvidalion.

Tvångslik
vida tion

3§
Nedgår anlalel föreningsmedlemmar under del i 2 kap. 1 §föreskriv-na lägsta
anlalel, skall slyrelsen snarast möjligt lill föreningsslämman hänskjuta frågan
om föreningen skall träda i likvidalion. Inlräder inte lillräckligt antal
medlemmar inom tre månader därefler, skall styrelsen, om inle föreningsslämman
beslular atl föreningen skall träda i likvidalion, hos rätten ansöka all
föreningen försattes i likvidation. Sådan ansökan kan även göras av en
slyrelseledamol, föreningschefen, en revisor eller en föreningsmedlem.

Om
en ansökan görs enligt försia slyckel, förordnar rälien alt föreningen skall
träda i likvidaflon, om det inle under ärendets handläggning i tingsrätien
slyrkes att del föreskrivna lägsla medlemsantalet uppnåtts.

Underiåler
slyrelseledamöterna att fullgöra vad som åligger dem enligt försia slyckel,
svarar de och andra som med vetskap härom handlar på föreningens vägnar
solidariskt för föreningens uppkommande förbindelser. Sådant ansvar inträder
även för en föreningsmedlem som, när likvidalionsplikt föreligger enligt försia
stycket andra meningen, med vetskap härom deltager i elt beslut all fortsätta
föreningens verksamhel.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Personligt ansvar enligt
detta stycke gäller dock inte för förbindelser som Prop. 1986/87:7
uppkommil sedan likvidalionsfrägan hänskjutits flll rättens prövning eller
flllräckligl antal medlemmar inträtt efler den i försia stycket angivna tiden.

4
§ Rätten förordnar att föreningen skall träda i likvidalion om

1.
likvidaflonsskyldighet
föreligger enligt sladgarna,

2.
föreningen saknar lill regislrel
anmäld behörig styrelse eller föreningschef som skall finnas enligt denna lag,

3.
föreningen inle enligt 9 kap. 1
§ har sänt in årsredovisning för någol av de senaste två räkenskapsåren, eller

4.
föreningen driver en verksamhel
eller är av beskaffenhel som uppenbariigen inte moisvarar de förutsättningar
under vilka regisirering skelt.

Beslut
om likvidation meddelas dock inle, om del under ärendeis handläggning i
tingsrätten slyrkes all likvidalionsgrunden upphört.

Frågor
om likvidation enligt första stycket 1 —3 prövas på anmälan av
registreringsmyndigheten eller på ansökan av styrelsen, en slyrelseledamol,
föreningschefen, en föreningsmedlem eller en innehavare av förlagsandel.

Frägor
om likvidalion enligt försia stycket 2 och 3 prövas på ansökan även av en
borgenär eller någon annan vars rält kan bara beroende av alt det finns någon
som kan företräda föreningen. I fall som avses i försia slycket 4 utser
justitiekanslern eller registreringsmyndighelen etl ombud atl föra talan om atl
föreningen skall träda i likvidalion.

Förfarandet
hos rätten

5 §
Om en ansökan eller anmälan som avses i 3 eller 4 § första slycket

1—3 görs, skall rätten genast kalla föreningen saml föreningsmedlem

mar och borgenärer som vill ytlra sig i ärendel atl inställa sig för rätlen

på utsatt dag, då fråga om skyldighet för föreningen att träda i likvida

lion skall prövas. Kallelsen skall delges föreningen, om del kan ske på

annat sätt än enligt 15-17§§ delgivningslagen (1970:428). Kallelsen

skall kungöras genom rättens försorg i Posl- och Inrikes Tidningar och

tidning inom den orl, där föreningens slyrelse har sitl säle, minsl två och

högsl fyra månader före inställelsedagen.

Om
en ansökan som avses i 4 § första slycket 4 görs, skall rätlen bereda
föreningen lillfälle all yllra sig över ansökningen.

6 §
Har en sökande fått vidkännas kostnader för delgivning eller kun

görelse samt för expedifloner i ärende enligt 3 § eller 4 § första slyckel

1—3, skall dessa belalas av föreningens medel, om föreningen förpliktas

träda i likvidation eller om rätten i annat fall finner del skäligl. När

anmälan gjorls av registreringsmyndighelen, skall dessa kosinader beta

las av föreningen eller, om föreningen saknar lillgångar, slanna på

statsverket.

s. 32 Kontrollera mot PDF

Genomförandet
av likvidationen Prop. 1986/87:7

7
§ Föreningsstämman eller den domstol, som fattar beslut att föreningen skall
träda i likvidation, skall samtidigt ulse en eller flera likvidatorer. 1
sladgarna kan beslämmas alt därjämte en eller flera likvidatorer skall
tillsättas i annan ordning. Likvidatorerna Iräder i styrelsens och föreningschefens
slälle och har i uppgifl atl genomföra likvidationen.

Saknar
en förening, som trätt i likvidalion, till registret anmäld behörig
likvidalor, skall rätten förordna en eller flera likvidatorer efler anmälan av
regislreringsmyndigheten eller ansökan av en föreningsmedlem, en borgenär
eller någon annan vars rätt kan vara beroende av alt det finns någon som kan
förelräda föreningen.

Bestämmelserna
i denna lag om styrelse och styrelseledamöter skall tillämpas på
likvidatorerna, i den mån någol annal inte föQer av detta kapitel.

Elt
uppdrag att vara revisor upphör genom alt föreningen iräder i likvidalion.
Föreningsslämman eller den domslol, som fattar beslut att föreningen skall
träda i likvidaflon, skall samtidigt ulse en eller flera likvidalionsrevisorer.
Bestämmelserna i 8 kap. äger molsvarande tillämpning under likvidation.
Revisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande huruvida enligt
likvidalionsrevisorernas mening likvidationen onödigt fördröjes.

8
§ I fråga om föreningsstämma
under likvidation skall bestämmelserna i denna lag om föreningsstämma
lillämpas, i den mån nägol annat inle föQer av delta kapitel.

9
§ När föreningen trätt i
likvidalion skall styrelsen och föreningschefen genast avge en redovisning för
sin förvaltning av föreningens angelägenheler under den lid, för vilken
redovisningshandlingar inte förul lagls fram på föreningsstämma.

Redovisningen
skall läggas fram på föreningsstämma så snarl del kan ske. Bestämmelserna om
årsredovisning och revisionsberätlelse skall lillämpas.

Om
liden även omfallar föregående räkenskapsår, skall en särskild redovisning, i
moderförening omfallande även koncernredovisning, avges för detta år.

10
§ Likvidatorerna skall genast
anmäla likvidationsbeslulel för registrering och söka kallelse på föreningens
okända borgenärer.

11
§ Likvidatorerna skall så snarl
del kan ske genom försäQning på offentlig auktion eller på något annat lämpligl
sätt förvandla föreningens egendom till pengar, i den mån del behövs för likvidationen,
saml beiala föreningens skulder. Föreningens rörelse får fortsättas, om det
behövs för en ändamålsenlig avveckling eller för atl de anställda skall få
skäligl rådrum för att skaffa sig nya anställningar.

Har
rälien beslulal om likvidation enligt 4 § försia stycket 4, får likvidatorerna
inle ulan särskilt tillstånd av föreningsslämman avyttra

s. 33 Kontrollera mot PDF

föreningens egendom på
annat sätl än genom försäQning på offenflig Prop. 1986/87:7 auktion. Till
dess beslul enligt 4 § första slycket 4 vunnii laga kraft får likvidatorerna
inte ulan stämmans samtycke vidta några likvidationsåtgärder ulan endasl vårda
föreningens egendom och bevaka dess angelägenheter.

12 §
Likvidatorerna skall för varje räkenskapsår avge en årsredovis

ning, som skall läggas fram på den ordinarie föreningsslämman för

godkännande. I fråga om stämman och redovisningen skall 6 kap. 4 §

andrastycket 1 och 2 samt 9 kap. 6 § iredje —femte styckena och 7— 10 §§

inle lillämpas.

I
balansräkningen tas det egna kapitalet upp i en post, varvid
förlags-insatskapitalet särskilt specificeras och medlemsinsalskapitalet anges
inom linjen.

En
lillgång får inle las upp till högre värde än den beräknas inbringa efler
avdrag för försäQningskoslnaderna. Om en lillgång kan beräknas inbringa ett
väsenlligl högre belopp än del i balansräkningen upptagna värdel, skall vid
tillgångsposten det beräknade beloppel anges inom linjen. Om för en skuld och
en likvidalionskoslnad kan beräknas åtgå etl belopp som väsentligt avviker från
den redovisade skulden, skall vid skuldposten del beräknade beloppet anges inom
linjen.

13 §
När den i kallelsen på okända borgenärer beslämda inslällelseda

gen är förbi och alla kända skulder blivil betalda, skall likvidatorerna

skifta föreningens behållna tillgångar. Om någol skuldbelopp är tvisligt

eller inte förfallit lill belalning eller av nägon annan orsak inte kan

belalas, skall så mycket av föreningens medel behållas som kan behövas

för denna betalning.

Om
skifte sker på annat sätl än som föreskrivs i första stycket eller om
innehållna medel inte förslår till alt beiala en skuld, är i händelse av
föreningens oförmåga att fullgöra sina förbindelser den som uppburit någol vid
skiftet skyldig atl återbetala vad han fåll ul. För brist som kan uppkomma vid
återbelalningen är likvidatorerna ansvariga enligt föreskrifterna om
skadeslåndsskyldighel i 14 kap. I §.

De
föreningsmedlemmar eller förlagsandelsinnehavare som vill klandra skiftet skall
väcka talan mot föreningen senasl tre månader efter del slutredovisning lades
fram på föreningsstämma.

Om
en medlem eller förlagsandelsinnehavare inte har anmäll sig för alt lyfta vad
han erhållit vid skiftet inom fem år efter del slutredovisning lades fram pä
föreningsstämma, har han förlorat sin rält lill delta. Är medlen i förhållande
till de skiftade tillgångarna all anse som ringa, kan rätlen på anmälan av
likvidatorerna förordna atl medlen skall tillfalla allmänna arvsfonden. I annal
fall skall 16 § tillämpas.

14 §
Sedan likvidatorerna fullgjort sitt uppdrag, skall de så snarl del kan

ske avge en slutredovisning för sin förvallning genom en förvaltnings

berättelse avseende likvidationen i dess helhet. Berättelsen skall även

innehålla en redogörelse för skiftet. Till berättelsen skall fogas redovis

ningshandlingar för hela likvidationsliden. Berättelsen och redovis-

3 Riksdagen 1986187. 1 saml. Nr 7. Bilagedel

s. 34 Kontrollera mot PDF

ningshandlingarna skall
avlämnas till likvidationsrevisorerna. Dessa Prop. 1986/87:7 skall inom en
månad därefter avge en revisionsberättelse över slutredovisningen och förvallningen
under likvidationen.

Efler
det revisionsberättelsen avlämnats till likvidatorerna skall dessa genast kalla
föreningsmedlemmarna lill en föreningsstämma för granskning av
slutredovisningen. Slutredovisningen med bifogade redovisningshandlingar och
revisionsberättelsen skall hållas tillgängliga för medlemmarna och
förlagsandelsinnehavarna och sändas till medlemmar och förlagsandelsinnehavare
som begär det enligt 6 kap. 4 § fjärde slyckel saml läggas fram på stämman.
Föreskrifierna i 6 kap. 4 § andra stycket 3 och tredje stycket om beslul på
föreningsstämma om ansvarsfrihet för slyrelseledamöterna och föreningschefen
skall tillämpas.

15 §
Sedan den stämma avslutats där likvidatorerna lagt fram slutredo

visningen, är föreningen upplöst. Detta förhållande skall genast anmälas

för registrering.

Ulan
hinder av vad som sägs i första stycket kan en tiondel av samtliga
röstberättigade hos likvidatorerna begära att en föreningsstämma inkallas för
att behandla en fråga om talan enligt 14 kap. 5 §. Bestämmelsen i 6 kap. 8 §
andra meningen skall tillämpas.

Oin
en förening i likvidation inle har tillgångar som täcker likvidationskoslnaderna,
skall rätten på anmälan av likvidatorerna förklara att likvidationen skall
nedläggas och föreningen anses upplöst. När en sådan förklaring meddelas skall
8—I4§§ inle flllämpas. Tillgångarna skall efler rättens förordnande tillfalla
allmänna arvsfonden. Rätlen skall för registrering underrätta
registreringsmyndighelen om förklaringen.

16
§ Om det efter föreningens
upplösning enligt 15 § visar sig all föreningen har lillgångar eller om talan
väcks mot föreningen eller om det behövs av någon annan orsak, skall
likvidationen fortsättas. Della skall genast anmälas av likvidatorerna för
registrering. Kallelse till första föreningsslämman efler återupptagandet skall
ulfärdas enligt stadgarnas bestämmelser om kallelse lill extra föreningsstämma.

17
§ Om en förening har Iräll i
likvidation på grund av föreningsstämmans beslut kan stämman, sedan
revisorerna avgivit yltrande, besluta att likvidationen skall upphöra och
föreningens verksamhel återupptagas. Etl sådant beslul får dock inte fattas om
det finns anledning till likvidation på grund av denna lag eller stadgarna
eller om utskiftning har ägt rum.

När
ett beslut enligt försia stycket fattas, skall samlidigt en styrelse och
revisorer väQas.

Föreningsstämmans
beslut om likvidationens upphörande och val av en slyrelse skall av
likvidatorerna genast anmälas för regisirering. Beslutet får inte verkställas
förrän registrering har sketl.

Om
etl likvidalionsbeslul som avses i I, 3 eller 4§ blivil upphävi genom domstols
lagakraftägande dom eller beslul, skall likvidatorerna genast göra anmälan
därom för registrering saml kalla flll en förenings-

s. 35 Kontrollera mot PDF

stämma
för val av styrelse. Prop. 1986/87:7

När
likvidationen upphört enligt denna paragraf skall 14 § flllämpas.

18
§ Om någon anmälan rörande föreningen inte kommii in till registreringsmyndighelen
under de lio senasle åren, skall denna på lämpligl sätt undersöka huruvida
föreningen upphört med sin verksamhel. Vinnes inle upplysning att föreningen
forlfarande beslår, skall den avföras ur regislrel och är därmed upplöst.
Uppkommer därefler behov av likvidalionsåtgärd, skall på ansökan av den vars
räll därav beröres en eller flera likvidatorer förordnas av rätten. Om inle
fall som avses i I5§ Iredje stycket föreligger, skall likvidationen genomföras.
Kallelse lill första föreningsslämman skall ske enligt 16 §.

Konkurs
och ackord

19 §
Om en förening är försall i konkurs och denna avslulas ulan över

skott, är föreningen upplöst när konkursen avslutas.

Om
det finns överskott, skall föreningsslämman inom en månad från det konkursen
avslutades besluta om föreningen skall fortsätta sin verksamhet eller träda i
likvidalion.

Finns
i fall som avses i andra stycket förlagsinsatser, får dock föreningsstämma för
behandling av frågan huruvida föreningen skall fortsätta sin verksamhel eller
träda i likvidation hållas tidigast fyra veckor efler del all registrering som
avses i 20 § tredje stycket blivil kungjord enligt 13 kap. 4 §. Innehavare av
förlagsandelar äger rält att senast tre veckor efter kungörandet skriftligen
säga upp förlagsinsatserna till omedelbar inlösen. Förslår inte överskottet
till full belalning av samtliga förlagsinsatser, skall betalning ske i
förhållande till insatsernas storlek. Finns efter sådan betalning inle någol
överskott anses föreningen upplöst.

20 §
Om en förening försätts i konkurs eller om förhandling om offent

ligt ackord inleds för föreningen, skall konkursdomaren sända underrät

telse om beslutet för registrering.

Under
konkurs företrädes föreningen som konkursgäldenär av den slyrelse och
föreningschef eller de likvidatorer som finns vid konkursens början. Dock
gäller även under konkursen bestämmelserna i denna lag om rätl alt avgå, om
entledigande och om nylillsällning.

När
konkursen har avslutals eller förhandlingen om offenlligl ackord har avslutats
på annal sätt än genom konkurs, skall konkursdomaren genast för regisirering
underrätta registreringsmyndighelen saml i förra fallel ange om överskott finns
eller inte. Konkursdomaren skall även för registrering underrätta
registreringsmyndigheten när överrätt genom beslut, som vunnii laga krafl,
upphävi beslut att försälta föreningen i konkurs eller all inleda förhandling
om offenlligl ackord.

s. 36 Kontrollera mot PDF

12 kap.
Fusion Prop. 1986/87:7

1 §
Ett avtal om fusion, varigenom en kooperativ förening (överlåtande

förening) skall uppgå i en annan kooperativ förening (övertagande

förening) på så sätt atl dels medlemmarna i den överlåtande föreningen

blir medlemmar i den överlagande föreningen, dels att den överlåtande

föreningen utan likvidation upplöses samt alla dess tillgångar och skul

der överlages av den överlagande föreningen, skall för all bli gilligl

godkännas av föreningsslämman i såväl den överlåtande som den över

tagande föreningen. Fusion kan ske utan hinder av att den överlåtande

föreningen trätt i likvidation. I sådant fall skall likvidationen avslulas

när registrering skett av rättens tillstånd enligt 6 §.

2 §
Elt avtal om fusion, varigenom två eller flera kooperativa föreningar

(överlåtande föreningar) förenas genom alt bilda en ny förening (över

tagande förening) i vilken de överlåtande föreningarnas medlemmar blir

medlemmar och som överiar de överlåtande föreningarnas tillgångar

och skulder, skall för alt bli giltigt godkännas av föreningsstämman i

varje överlåtande förening. Bestämmelserna i 1 § andra meningen skall

tillämpas.

De
handlingar, som anges i 3 § skall upprättas för varje överiåtande förening.

Fusionsavtalet
skall innehålla förslag till stadgar och ange hur styrelse och revisorer skall
utses.

3 §
FöQande handlingar skall hållas flllgängliga för de röstberättigade

i de i fusionen dellagande föreningarna under minsl en vecka före den

föreningsstämma, vid vilken godkännande av fusionsavlal skall behand

las, saml läggas fram på stämman

1.
styrelsens förslag till
föreningsstämmans beslut,

2.
fusionsavlalet,

3.
redogörelse av slyrelserna i
föreningarna för de omständigheter som kan vara av vikl vid bedömningen av
förslagets lämplighet för föreningarna,

4.
yllrande av revisorerna i
föreningarna över styrelsernas redogörelse enligt 3,

5.
avskrift av föreningarnas
årsredovisning för senasle räkenskapsårel, försedd med anteckning om
föreningsstämmans beslul rörande föreningens behållna överskott eller
ansamlade underskott, saml avskrift av revisionsberättelsen för samma
räkenskapsår.

Om
de i fusionen deltagande föreningarnas årsredovisning inte skall behandlas på
stämman eller om någon förenings årsredovisning för senaste räkenskapsårel inle
behandlals på slämman i den föreningen, skall föQande handlingar hållas
lillgängliga och läggas fram på slämman i enlighel med vad som anges i försia
slycket:

1,
avskrift av föreningens senaste årsredovisning, försedd med anteckning om
föreningsstämmans beslut rörande föreningens behållna

s. 37 Kontrollera mot PDF

överskott
eller ansamlade underskott, samt avskrift av revisionsberät- Prop. 1986/87:7
telsen för det år årsredovisningen avser,

2.
en av föreningens slyrelse
undertecknad redogörelse för händelser av väsenflig betydelse för föreningens
ställning, vilka inträffat efler årsredovisningens avgivande,

3.
elt av revisorerna i föreningen
avgivet yttrande över redogörelsen.

Handlingarna
skall genast sändas lill medlem eller förlagsandelsinnehavare som begär det.

4§
Beslut om godkännande av ett fusionsavlal är inte giltigt, om inle samtliga
röstberättigade förenal sig om det eller, om beslutet fattats på två på
varandra föQande föreningsstämmor, del på den senare stämman inle biträtts av
minst tvä tredjedelar av de röstande. Längre gående villkor får bestämmas i
stadgarna.

En
medlem i en överlåtande förening, som inte samtyckt till fusionen, får säga upp
sig lill utträde ur föreningen inom den tid och på de villkor som anges i 6
kap. 15 § Iredje stycket.

5
§ När elt avtal om fusion slutligt godkänts av föreningsslämman skall del
anmälas av föreningen för registrering. Om det inle sketl inom fyra månader
från föreningsstämmans beslul eller om regislreringsmyndigheten genom
lagakraftägande beslut avskrivit en sådan anmälan eller vägrat registrering av
avlalet, är frågan om fusion förfallen.

Har
fusionsavlalet godkänls av fullmäklige, skall registreringsanmälan innehålla
en försäkran av styrelsen att underrättelse som avses i 6 kap. 12 § fjärde
stycket sketl.

6
§ Senast två månader efter det ett avtal om fusion registrerats skall
föreningarna ansöka om flllstånd alt verkställa avtalet. Ansökan göres hos
rätten i den ort där den överlåtande eller, vid fusion enligt 2 § den
övertagande föreningens styrelse har sitt säle. Till ansökningshandlingen
skall fogas bevis att fusionsavtalet registrerats och en förteckning över
överlåtande förenings kända borgenärer med angivande av deras postadresser.

Rätten
skall kalla föreningens borgenärer, såväl kända som okända, med föreläggande
för den som vill bestrida ansökningen all senasl viss dag skriftligen hos
rätlen anmäla delta vid äventyr atl han annars anses ha medgivii ansökningen.
Kallelsen skall skyndsami genom rätlens försorg kungöras i Post- och Inrikes
Tidningar. Kronofogdemyndighelen i orten och alla kända borgenärer skall
underrättas särskilt genom rättens försorg.

Om
inte ansökningen bestrides eller om de borgenärer som besirider den får full
betalning eller betryggande säkerhet för sina fordringar skall tillstånd
meddelas. Om den rätt som tillkommer innehavare av pensionsfordran finns
bestämmelser i 23 § andra stycket lagen (1967:531) om tryggande av
pensionsutfästelse m. m.

s. 38 Kontrollera mot PDF

7 § Rätten skall
underrätta regislreringsmyndigheten om en ansökan Prop. 1986/87:7 enligt 6
§ och om lagakraftvunnel beslut som meddelals med anledning av ansökningen.

När
ell lagakraftvunnel beslul om bifall till ansökan enligt 6 § registrerats,
anses fusionen genomförd och den överlåtande föreningen upplöst. Anteckning
därom skall göras i regislrel. Den överlåtande föreningens medlemmar blir
medlemmar i den överlagande föreningen, om inle en uppsägning skell enligt 4 §
andra slyckel, och dess lillgångar och skulder med undanlag av
skadeståndsanspråk enligt 14 kap. 1 —3 §§ övergår till den överlagande
föreningen.

Har
inte en ansökan om rättens lillstånd gjorls inom föreskriven lid eller har
rätten genom elt lagakraftvunnel beslut avslagit ansökan, skall
regislreringsmyndigheten förklara frågan om fusion förfallen, saml skall i
regislrel anteckna, all på denna grund den lidigare anteckningen om
fusionsavtalet avföres ur registret.

Utan
hinder av all en förening är upplöst enligt andra slycket kan en fjärdedel av
samtliga röstberättigade hos slyrelsen begära att en föreningsstämma inkallas
för att behandla frågor om talan enligt 14 kap. 5 §. I sådant fall skall 6 kap.
8 § andra meningen tillämpas. Om stämman beslutar atl väcka lalan, skall den
samtidigt förordna, atl föreningen skall träda i likvidalion, samt ulse
likvidatorer. Bestämmelserna i 11 kap. om genomförande av likvidation gäller
därefler i tillämpliga delar. Likvidator behöver dock inte söka kallelse på
okända borgenärer.

8
§ Äger en kooperativ förening
samtliga aktier i elt dollerbolag kan föreningens och bolagets slyrelser Iräffa
och för registrering anmäla ell sådanl beslut om fusion, alt dotterbolaget
skall gå upp i moderföreningen. Därvid gäller vad i 14 kap. 4 och 5 §§
aktiebolagslagen (1975:1385) är föreskrivet i lillämpliga delar. Dotterbolaget
är upplöst när rätlens beslul om tillstånd registrerats.

9
§ Äger en moderförening själv
eller lillsammans med dotterföretag mer än nio tiondelar av aktierna med mer än
nio tiondelar av röstetalet för samtliga akiier i dotterbolag, har
moderföreningen rätt att av de övriga aktieägarna i sisinämnda bolag lösa in
återstående akiier. Den vars aktier kan lösas in har rält all få sina aktier
inlösta av moderföreningen.

Vid
inlösen enligt denna paragraf skall vad som är föreskrivet i 14 kap. 9 § andra
till fjärde slyckena och I O-13 §§ akflebolagslagen (1975:1385) gälla i
flilämpliga delar.

13
kap. Registrering

1
§ Regislreringsmyndighet för kooperativa föreningar är [cenlral regislreringsmyndighet],
såvida inle annal följer av lag. Vid regislreringsmyndigheten skall föras elt
föreningsregister enligt denna lag eller annan författning.

s. 39 Kontrollera mot PDF

2§ Länsstyrelserna för på
föreningsregistret baserade förteckningar Prop. 1986/87:7 över de inom deras
område regisirerade kooperaliva föreningarna.

3
§ Föreskrifier om avgifier i regislreringsärenden enligt denna lag meddelas av
regeringen eller av myndighet som regeringen besiämmer.

4§
Regislreringsmyndigheten skall utan dröjsmål i Post- och Inrikes Tidningar
kungöra vad som införs i föreningsregistrel med undantag av underrättelser
enligt 11 kap. 20 §.

5 §
Det som enligt denna lag eller särskilda föreskrifter blivil infört i

föreningsregistrel och kungjorts skall anses ha kommii tredje man till

kännedom, om det inte av omständigheterna framgår alt han varken

ägde eller borl äga kännedom därom.

Innan
sådant kungörande har skett, kan det förhållande, som har blivil eller bort bli
infört eller antecknat i regislrel, inle med laga verkan åberopas mol annan än
den som visas ha ägl kännedom om förhållandel.

6 §
Har sökande vid anmälan för regisirering inle iakttagit vad som är

föreskrivet om anmälan, skall sökanden föreläggas atl inom viss tid avge

yttrande eller vidtaga rätlelse. Detsamma gäller, om registreringsmyn

digheten finner all beslul som anmäles för registrering eller handling

som bifogas anmälan inte har tillkommit i behörig ordning eller lill silt

innehåll slrider mot denna lag eller annan författning eller mot stadgar

na eller om bifogad handling i nägot vikligl hänseende har en otydlig

eller vilseledande avfattning. Underiåler sökanden alt efterkomma före

läggandel, skall anmälningen avskrivas. Underrättelse om denna påföQd

skall intas i föreläggandet. Föreligger även efler det yttrande avgivits

hinder för registrering och har sökanden hafl lillfälle all yttra sig över

hindret, skall regisirering vägras, såvida del inle finns anledning att ge

sökanden nyll föreläggande.

Bestämmelserna
i försia slyckel ulgör inle hinder för regisirering av föreningsslämmobeslut,
om rätlen till talan mol beslutet gåll förlorad enligt 6 kap. 18 § andra och
tredje slyckena.

Registreringsmyndighelen
skall genast skriftligen underrätta föreningen när regislreringsmyndigheten
fattar beslul enligt 11 kap. 18 §, 12 kap. 7 § tredje slycket eller 14 kap. 2
§.

7
§ Om avförande av firma ur
registret sedan dom om hävande av firmaregistrering vunnit laga krafl finns
beslämmelser i firmalagen (1974:156).

8
§ Mol myndighels beslul i
lillståndsärende enligt 7 kap. 4 § föres talan hos regeringen genom besvär.

Mol
myndighels beslul i lillståndsärende enligt 7 kap. 3 §, 8 kap. 2, 4 eller 6 §,
9 kap. 3 § eller 5 § första slycket, I eller 10 kap. 4 § fjärde stycket föres
talan hos kammarrätien genom besvär.

Mot
länsstyrelses beslut enligt denna lag i annal fall än enligt andra stycket
föres lalan hos kammarrätien genom besvär.

s. 40 Kontrollera mot PDF

Talan mol
regislreringsmyndighetens beslul varigenom anmälan av- Prop. 1986/87:7
skrivits eller regisirering vägrats enligt 6 § första slycket föres hos kammarrätten
genom besvär inom två månader från dagen för beslutet. Detsamma gäller beslut
av registreringsmyndigheten som avses i 6 § tredje stycket.

14
kap. Skadestånd m. m.

1
§ En styrelseledamot och
föreningschef, som vid fullgörande av sitl uppdrag uppsåtligen eller av
oaktsamhet skadar föreningen, skall ersätta skadan. Detsamma skall gälla när
skada uppsåfligen eller av oaktsamhet vållas medlem eller annan genom
överträdelse av denna lag eller sladgarna.

2
§ En revisor är
ersättningsskyldig enligt i I § angivna grunder. Han ansvarar även för skada
som uppsålligen eller av oaktsamhet vållas av hans medhjälpare.

Är
etl revisionsbolag revisor, åligger ersättningsskyldigheten della bolag och den
för revisionen huvudansvarige. Motsvarande gäller, om sammanslulning eller
revisionsorgan som avses i 8 kap. 4 § är revisor.

3 §
En föreningsmedlem eller en röstberättigad, som inte är medlem är

skyldig alt ersälla skada som han genom att medverka lill överträdelse

av denna lag eller sladgarna uppsålligen eller av grov oaklsamhel till

skyndar föreningen, medlem eller annan.

4§
Om någon är ersätlningsskyldig enligt I—3§§, kan skadeståndet jämkas efter vad
som är skäligl med hänsyn till handlingens beskaffenhet, skadans omfallning
och omständigheterna i övrigl.

Skall
flera ersätta samma skada, svarar de solidariskt i den mån inle
skadeständsskyldigheten jämkats för någon av dem enligt försia stycket. Vad
någon utgivit i skadestånd får sökas äter av de andra efler vad som är skäligl
med hänsyn lill omständigheterna.

5
§ Talan om skadestånd lill föreningen enligt I — 3 §§ kan väckas, om vid
föreningsslämman majorilelen eller en minoriiei bestående av minst en fjärdedel
av samtliga röstberättigade har biträtt etl förslag om att väcka
skadeståndstalan eller har röstat mol elt förslag om atl beviQa någon
slyrelseledamol eller föreningschefen ansvarsfrihet.

Talan
om skadestånd till föreningen får på föreningens vägnar föras av minst en
fjärdedel av samtliga röstberättigade. Om någon röstberättigad sedan lalan
väckts avstår från talan, kan likväl de övriga fullföQa denna. Den som har
väckt lalan svarar för rättegångskostnaderna men har räll lill ersällning av
föreningen för koslnad som täckes av vad som kommit föreningen till godo genom
rättegången.

s. 41 Kontrollera mot PDF

6 § Talan för föreningens
räkning mol en styrelseledamot och före- Prop. 1986/87: 7

ningschefen om skadestånd på grund av ett beslut eller en ålgärd under

elt
räkenskapsår skall väckas senasl elt år från del årsredovisningen och
revisionsberättelsen för räkenskapsårel lades fram på föreningsslämman.

Har
i årsredovisningen eller i revisionsberättelsen eller eQest till föreningsslämman
inle lämnals i väsentliga hänseenden rikliga och fullständiga uppgifter
angående etl beslul eller en ålgärd varpå lalan grundas, kan likväl lalan
enligt 5 § första eller andra slycket väckas, även om beslul fatlals om all
beviQa ansvarsfrihet eller all inte föra skadeståndstalan eller om liden för
talan försuttits enligt försia slycket denna paragraf

7 §
Talan för föreningens räkning enligt 1 — 3 §§, som inte grundas på

broll, kan inle väckas mol

1.
styrelseledamot eller
föreningschef sedan tre år förflutit från utgången av del räkenskapsår då
beslulel eller åtgärden, som lalan grundas på, fattades eller vidtogs,

2.
revisor sedan tre år förflutil
från del revisionsberättelsen framlades på föreningsslämman eller yttrande som
avses i denna lag avgavs samt

3.
föreningsmedlem eller
röstberättigad, som inle är föreningsmedlem, sedan tre år förflutit från
beslutet eller åtgärden, som lalan grundas på.

Försätts
föreningen i konkurs på en ansökan som gjorls innan den i försia stycket
angivna tiden har gått ul, kan konkursboet föra talan enligt I — 3 §§ utan
hinder av att frihet från skadeståndsansvar inträtt enligt 6 §. Efter utgången
av den nämnda tiden kan sådan talan dock inte väckas senare än sex månader från
första borgenärssammanlrädel.

8 §
Utan hinder av vad som tidigare sagts i detta kapitel kan skade

ståndstalan som grundas på brott föras av styrelsen.

15
kap. Straff och vite

1 §
Till böler eller fängelse i högsl ett år dömes den som uppsåtligen eller

av oaklsamhel bryter mot 7 kap. 8 § andra slycket andra meningen eller

9 § första slyckel.

Till
böler dömes den som

1.
uppsålligen eller av oaktsamhet
underlåter att enligt denna lag föra medlemsförteckning eller hålla sådan
förteckning flllgänglig eller utfärda intyg enligt 4 kap. 6 § fjärde stycket,

2.
uppsålligen bryter mot 3 kap. 4
§ första stycket.

2 §
Regislreringsmyndigheten kan vid vite förelägga föreningschefen

och styrelseledamöterna att fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag

eller annan författning att

s. 42 Kontrollera mot PDF

1.
lill myndighelen sända in
behöriga redovisningshandlingar, revi- Prop. 1986/87:7 sionsberällelser
eller delärsrapporter,

2.
hos myndigheten göra behöriga
anmälningar för registrering.

Föreläggande
enligt försia slyckel 2 får inte meddelas, om underlåtenhet alt göra anmälan
medför all föreningsstämmans eller styrelsens beslul förfaller eller föreningen
blir skyldig träda i likvidation.

FöQs
inle etl sådant vilesföreläggande som avses i försia slycket kan
registreringsmyndighelen döma ul vilel.

Registreringsmyndighetens
beslut varigenom vite förelagts eller utdömts får överklagas hos kammarrätien
genom besvär.

Om
ikraftlrädandel av denna lag finns beslämmelser i en särskild lag.

1.2 Lag om införande av lagen (1985:000) om kooperativa
föreningar

Härigenom
föreskrivs föQande.

1
§ Lagen (1985:000) om kooperaliva
föreningar och denna lag träder i kraft, såvitt avser 8 § andra stycket och 10
§ denna lag, en vecka efler den dag, då lagen enligt därå meddelad uppgift
utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och i övrigt den 1 januari
1986.

2
§ Genom lagen (1985:000) om
kooperativa föreningar upphäves

1.
lagen (1951:308) om ekonomiska
föreningar,

2.
lagen (1951:309) angående
införande av nya lagen om ekonomiska föreningar.

3 §
Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till beslämmel

se som ersatts genom föreskrifl i lagen (1985:000) om kooperativa för

eningar eller denna lag, lillämpas i stället den nya föreskriften.

4§
För ekonomisk förening som registrerats före den I januari 1986 gäller lagen
(1985:000) om kooperativa föreningar med nedan angivna undanlag.

5
§ Om en förenings stadgar inle
anger vilken tid föreningens räkenskapsår skall omfalla, skall kalenderårel
vara räkenskapsår.

6
§ Registrering och
verkslällande av föreningsstämmobeslut, som fallals före utgången av år 1985,
saml lalan mol sådant föreningsstämmobeslut sker enligt lagen (1951:308) om
ekonomiska föreningar, om inte annal föQer av 10 §.

s. 43 Kontrollera mot PDF

7§ Slyrelseledamol och
föreningschef som tillträtt före ulgången av år Prop. 1986/87:7 1985, skall
anmäla sill aktieinnehav enligt 7 kap. 5 § lagen (1985:000) om kooperaliva
föreningar snarasl efter nämnda tidpunkt.

8
§ Föreskrifterna i 7 kap. 3 § första slycket första meningen, lagen (1985:000)
om kooperaliva föreningar skall ha verkslällls senast vid utgången av juni
månad 1986. Inlill dess flllämpas i stället motsvarande äldre föreskrifter.

Beslut
enligt 7 kap. 3 § får meddelas före den 1 januari 1986.

9§
Likvidaflon genomföres enligt lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar, om
likvidalor ulsetls före ulgången av är 1985, dock skall föreskriften i 11 kap.
17 § lagen (1985:000) om kooperativa föreningar om upphörande av likvidalion
tillämpas efter den lagens ikraftträdande.

10
§ Redan före I januari 1986 kan
beslut fattas om ändring i sladgarna lill överensslämmelse med lagen (1985:000)
om kooperaliva föreningar, även om ändringen inle är tillåten enligt gällande
lag. I beslutet skall anges all del gäller först efter utgången av 1985.

11
§ Om en förenings stadgar efler
ulgången av år 1985 strider mol lagen (1985:000) om kooperaliva föreningar,
skall slyrelsen senasl vid försia ordinarie föreningsstämma efler lagens
ikraftträdande framlägga förslag lill slämman om ändring av stadgarna, så all
dessa överensstämmer med lagen. Vad nu sagts gäller dock icke beslämmelser som
får tillämpas efter utgången av år 1985 med slöd av 20 — 24 §§ denna lag.

12
§ De särskilda
regleringsföreningarna på jordbrukets område får med oförändrad firma bestå
även efter den 1 januari 1986. Föreningarna får, med iaktiagande av
föreskriften i andra slycket, ulan hinder av föreskrifierna i lagen (1985:000)
om kooperaliva föreningar besluta om ändring i sina sladgar om regeringen eller
den myndighel regeringen bestämmer godkänner stadgeändringen. Föreskriften i 25
§ skall inle äga lillämpning på förening enligt denna paragraf

I
fråga om beslut enligt försia slycket äger 6 kap. 14 §, 15 § andra och iredje
slyckena saml 16 § försia slycket lagen (1985:000) om kooperativa föreningar
molsvarande tillämpning. Har i stadgarna bestämls längre gående villkor än som
anges i nämnda lagrum, gäller i stället de stadge-beslämmelserna.

En
regleringsförening får i sin firma inle ha orden "kooperaiiv förening"
eller förkortning därav.

13 §
För sådana föreningar som har personligen ansvariga medlemmar

skall de särskilda föreskrifterna i lagen (1911:55 s 1) om ekonomiska

föreningar lill utgången av år 1990 tillämpas på föreningar som består

den 1 januari 1986 och vilkas medlemmar då har personligt ansvar.

I
förening som avses i första slyckel upphör medlemmarnas personliga ansvar för
föreningens förbindelse den Ijanuari 1991, om föreningen då icke är försall i
konkurs eller försattes i konkurs på ansökan som

s. 44 Kontrollera mot PDF

gjorts före 1990 års
utgång. Prop. 1986/87:7

Sedan
medlemmarnas ansvar för föreningens förbindelser upphört, skall föreningen i
sin firma ha orden "förening utan personligt ansvar" eller
förkortning därav.

14 §
En förening som registrerats med slöd av I § andra slyckel lagen

(1911:55 s I) om ekonomiska föreningar kan besluta all föreningen
skall

ombildas flll ideell förening.

I
fråga om beslul enligt första slycket äger 6 kap. 14 §, 15 § andra och tredje
styckena samt 16 § första slycket lagen (1985:000) om kooperativa föreningar
motsvarande tillämpning. Har i stadgarna bestämts längre gående villkor än som
anges i nämnda lagrum, gäller i slället de stadgebestämmelserna.

15 §
Ett beslul som avses i 14 § skall anmälas för regisirering. När ett år

förflulil från det registreringen vann laga kraft, skall registreringsmyn

dighelen på begäran av styrelsen avföra föreningen ur regislrel. När

detta har skelt anses föreningen uigöra en ideell förening.

Elt
beslul som avses i 14 § förfaller om inle slyrelsen inom två år från det
registreringen av beslulel vann laga krafl begär alt föreningen skall avföras
ur regislrel.

16
§ Träder föreningen i likvidation
eller försätts den i konkurs på grund av ansökan som gjorls innan den avförts
ur föreningsregistret enligt 15 § första stycket, förfaller beslut som avses i
14 §.

17
§ En förening som registrerats
före den I juli 1930 och som har till ändamål atl upplåla hus eller del av hus
lill nylQande mol vederlag utan begränsning till tiden får utan att likvidation
äger rum ombildas till bostadsrättsförening. Föreningen skall för alt
regislreras som bostadsrättsförening ha ändral sina stadgar lill
överensstämmelse med föreskrifterna i bostadsrältslagen (1971:479) och skall
även i övrigl uppfylla föreskrifterna i nämnda lag.

18
§ För ekonomisk förening som
registrerats före den I januari 1953 och som inte är av beskaffenhet som anges
i 1 kap. I, 2 eller 3 § lagen (1985:000) om kooperativa föreningar gäller
föreskrifterna i 19 —22 §§.

19
§ Saknas i stadgarna för
förening som registrerats före den 1 januari 1953 bestämmelser om hur del skall
förfaras med föreningens behållna tillgångar när den upplöses, gäller
föreskrifterna härom i lagen (1911:55 s. 1) om ekonomiska föreningar.

20
§ En förening som registrerats
före den 1 januari 1953 får i sina sladgar ha beslämmelse om ändamålet för
föreningens verksamhet som avviker från 1 kap. I § lagen (1985:000) om
kooperativa föreningar.

21
§ En förening som registrerats
före den Ijanuari 1953 får utan hinder av föreskriften i 4 kap. 1 § lagen
(1985:000) om kooperativa föreningar

i
sina sladgar ha beslämmelse som innebär befogenhet atl vägra sökande Prop.
1986/87:7 inlräde såsom medlem i föreningen.

22
§ En förening som registrerats
före den Ijanuari 1953 får ulan hinder av 10 kap. 1 § lagen (1985:000) om
kooperaliva föreningar fördela överskoll i den ordning dess sladgar besiämmer.

23
§ En förening som registrerats
före den 1 januari 1986 får utan hinder av 6 kap. I § lagen (1985:000) om
kooperativa föreningar tillämpa de rösträttsregler som dess stadgar bestämmer.

24
§ En förening som vid lagens
ikraftträdande är av beskaffenhet som anges i 1 kap. I eller 3 § lagen
(1985:000) om kooperaflva föreningar skall i den ordning som föreskrivs i 11 §
ändra sladgarna så att föreningens firma innehåller orden "kooperativ
förening" eller förkortningen "koop, för.".

En
förening som registrerats före den 1 januari 1986 och som inte är av
beskaffenhel som anges i försia stycket skall i sin firma i stället för orden
"kooperativ förening" eller förkortningen "koop. för."
använda den beteckning eller förkortning därav under vilken den är registrerad.

Om
en förening som avses i andra stycket ändrar sin firma så all den innehåller
orden "kooperaiiv förening" eller förkortningen "koop.
för.", skall föreningen uppfylla föreskrifterna i lagen (1985:000) om
kooperaliva föreningar.

25 § Om en
förening som avses i 20 — 23 §§ ändrar en bestämmelse i sina

stadgar i avseende som beskrivs i de nämnda paragraferna skall sådan

ändring ske lill överensslämmelse med föreskrifierna i lagen (1985:000)

om kooperaliva föreningar.

1.3 Lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av
pensionsutfästelse m. m.

Härigenom
föreskrivsatl 5, 20 och 23 §§ lagen (1967:531) om tryggande av
pensionsutfästelse m. m. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

5 § '

Arbetsgivare
äger i balansräkningen som skuld under rubriken Avsatt till pensioner upptaga
vad han enligt allmän pensionsplan åtagit sig atl redovisa under denna rubrik.

Aktiebolag,
ömsesidigt försäk- Aktiebolag, ömsesidigt försäk

ringsbolag, ekonomisk förening ringsbolag, kooperativ förening

och sparbank äger under rubriken och sparbank äger under rubriken

Avsatt till pensioner redovisa även Avsatt lill pensioner redovisa även

'
Senaste lydelse 1975:1388

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop.
1986/87:7

upplupen del av
pensionsutfästelse som ej omfattas av allmän pensionsplan. 1 frågaom
arbetstagare, som har besiämmande inflytande över bolaget eller föreningen,
eller sådan arbetstagares efterlevande får, under den tid inflytandet består,
vid redovisningen avseende dock icke fästas vid annan pensionsutfästelse än
sådan som ingår i allmän pensionsplan. Till grund för bedömandet huruvida en
person har besiämmande inflytande lägges hans egel samt hans föräldrars, far-
och morföräldrars, makes, avkomlings och avkomlings makes samlade innehav av
aktier eller andelar.

upplupen del av pensionsutfästelse
som ej omfattas av allmän pensionsplan. 1 fråga om arbelslagare, som har
besiämmande inflytande över bolagel eller föreningen, eller sådan arbetstagares
efterlevande får, under den fld inflytandet består, vid redovisningen avseende
dock icke fästas vid annan pensionsutfästelse än sådan som ingår i allmän
pensionsplan. Till grund för bedömandet huruvida en person har bestämmande
inflytande lägges hans egel saml hans föräldrars, far- och morföräldrars, makes,
avkomlings och avkomlings makes samlade innehav av aktier eller andelar.

Regeringen
eller myndighet som regeringen bestämmer kan förordna alt vad som sägs i andra
stycket första punklen skall äga lillämpning även på annan arbelsgivare än som
avses där.

20 §

Likvidalion
ombesörjes av pensionsstiftelsens styrelse, som därvid framlägger förslag till
fördelning av stiftelsens medel. Förslagel skall hållas tillgängligt på
arbetsplatsen och omedelbarl tillställas förening som avses i 17 § första
stycket.

Den som har fordran på
pension eller annan rätt till ersättning ur stiftelsen äger hos tillsynsmyndigheten
anmäla klander mot förslagel lill fördelning inom en månad från den dag då
förslaget blev tillgängligt på arbetsplatsen. För skada, som tillfogas
fordringsägare, ansvarar styrelsens ledamöier efler de grunder som anges i
[209, 211 och 212 §§ lagen om aktiebolag] Se nu ABL 15:1 och 4.

Den som har fordran på
pension eller annan rätt till ersättning ur stiftelsen äger hos tillsynsmyndigheten
anmäla klander mot förslaget lill fördelning inom en månad från den dag då
förslagel blev tillgängligt på arbetsplatsen. För skada, som tillfogas
fordringsägare, ansvarar styrelsens ledamöier efler de grunder som anges i 15
kap. akliebolagslagen (1975:1385).

23 § 1

Övergår
näringsverksamhet från en arbetsgivare till annan och avtalas därvid atl
ansvarei för pensionsutfästelse skall överflyttas på eflerlräda-

1
Senaste lydelse 1975:1388

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1986/87: 7

ren, skall samtycke
till överflyttningen inhämtas från innehavaren av pensionsfordringen.
Tillsynsmyndigheten äger medge att samtycke icke behöver inhämtas, om
efterträdaren kan anses god för pensionsutfästelsen.

Har i författning
meddelats särskilda bestämmelser om lillvaralagande av fordringsägares rätt
vid fusion, gäller dessa i stället för reglerna i försia stycket. Innehavare
av pensionsfordran behöver dock ej förtecknas och kallas i ärende om fusion
enligt 14 kap. 4 § akliebolagslagen (1975:1385), om till-siåndsmyndigheien
medger del. Delsamma gäller i ärende om vinstutdelning enligt 6 kap. 5 § andra
meningen, nedsätlning av aktiekapitalet enligt 6 kap. 6 § och nedsältning av
reservfonden enligt 12 kap. 4 § Iredje slycket 3 samma lag.

Har i författning
meddelals särskilda beslämmelser om tillvaratagande av fordringsägares räll
vid fusion, gäller dessa i slället för reglerna i försia stycket. Innehavare
av pensionsfordran behöver dock ej förtecknas och kallas i ärende om fusion
enligt 14 kap. 4 § aktiebolagslagen (1975:1385) elter 12 kap. 6§ lagen
(1985:000) om kooperativa föreningar, om tillsynsmyndigheten medger del.
Delsamma gäller i ärende om vinstutdelning enligt 6 kap. 5 § andra meningen,
nedsällning av aktiekapitalet enligt 6 kap. 6 § och nedsältning av
reservfonden enligt 12 kap. 4 § Iredje stycket 3 akliebolagslagen.

Har
ansvarei för pensionsutfästelse sålunda överflyttats, anses utfästelsen ha
samma rättsverkningar som om arbelslagaren varil anställd hos efterträdaren
från dagen för anställningen hos företrädaren. Efler överflyttningen är
företrädaren fri från ansvar för utfästelsen.

Denna
lag träder i krafl den I januari 1986.

1.4 Lag om ändring i bostadsrättslagen (1971:479)

Härigenom
föreskrivs ifråga om bostadsrältslagen (1971:479)

dels
att 42, 61, 64 och 72 §§ skall upphöra atl gälla,

dels
att rubrikerna närmasl före 61 och 64 §§ skall ulgå,

dds
att I, 40, 41, 45-48, 54-56, 58, 59, 65-71 och 73 §§ samt rubrikerna närmasl
före 43, 54, 56, 58, 67, 69 och 70 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop.
1986/87:7

Upplålelse
av hus eller del av hus till nylQande mot vederiag ulan begränsning lill tiden
sker enligt bestämmelserna i denna lag.

Om
upplålelse i vissa fall av bostadslägenheter finns beslämmelser i bostadsanvisningslagen
(1980:94).

Om förbud mol upplåtelse av an-delsrält finns beslämmelser i 79 §.

40 §

Ekonomisk förening med
ändamål all i föreningens hus upplåta lägenheler ål medlemmarna flll nyttjande
ulan begränsning lill tiden kan regislreras som bostadsrättsförening.

En kooperaiiv förening med
ändamål alt i föreningens hus upplåta lägenheter åt medlemmarna lill
nyttjande utan begränsning lill liden kan regislreras som bosladsrällsförening.

Bestämmelserna i 2 och 3
§§ lagen (I95l:308)om ekonomiska föreningar äger molsvarande tilllämpning i
fråga om bostadsrättsförening.

Bestämmelserna i / kap.
I och 6 §§ saml 2 kap. 8 § lagen (1985:000) om kooperaliva föreningar äger
motsvarande tillämpning i fråga om bostadsrättsförening. Den i 1 kap. 6 §
nämnda lag angivna skyldigheten för medlem alt deltaga med insatser i föreningen
skall beträffande bostadsrättsförening avse denna lags eller bostadsrättsföreningens
stadgars bestämmelser om grundavgift.

Sladgar och firma m. m.

Bildande av bostadsrättsförening

45
§3

Bostadsrättsförenings
firma skall innehålla ordel bostadsrättsförening.

1 firman får ej
ordel bolag eller eljesi någol som betecknar ell bolagsförhållande intagas på
sådant sätt att därav kan föranledas det misstaget alt firman innehas av ett
bolag.

Firman
skall tydligt skiQa sig från andra hos länsstyrelsen förut regisirerade och
ännu beslående föreningsfirmor. För registrering

'
Senaste lydelse 1980:96

2 Rubrik före 43 §

Senaste lydelse 1982:353

Firman skall tydligt skiQa
sig från andra hos regislreringsmyndigheten förul regisirerade och ännu
bestående föreningsfirmor. För

Nuvarande
lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1986/87:7

av föreningens firma
gäller i övrigt vad som föreskrives i firmalagen (1974:156).

registrering av
föreningens firma gäller i övrigt vad som föreskrives i firmalagen (1974:156).

Annan
än bostadsrättsförening och sammanslutning av bostadsrättsföreningar får ej i
sin firma eller annars vid beteckning av rörelsen använda ordet bostadsrätt.

Bestämmelserna i 3 kap. 3 § lagen (1985:000) om kooperaliva föreningar
äger motsvarande tiUämpning i fråga om bostadsrättsförening.

46 §

Bestämmelserna i 8 och
9 §§ lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar äger motsvarande tilllämpning
i fråga om bostadsrättsförening. Härvid skaU hänvisningen i 8 § tredje
stycket UU 5 § avse 43 § denna lag. Uppgift om medborgarskap behöver- ej
lämnas i ansökan om regisirering.

Bestämmelserna i 2 kap.
7 § lagen (1985:000) om kooperativa föreningar äger molsvarande tillämpning
i fråga om bosladsrällsförening. Uppgift om medborgarskap behöver ej lämnas i
registreringsanmälan.

Genom styrelsens försorg
skall föras förteckning över bostadsrättsföreningens medlemmar (medlemsförteckning)
saml förleckning över de lägenheter som är upplåtna med bostadsrätt
(lägenhelsförleckning). Förleckning kan bestå av betryggande lösblads- eller
kortsystem.

Genom
styrelsens försorg skall föras förteckning över bostadsrättsföreningens
medlemmar (medlemsförleckning) saml förleckning över de lägenheler som är
upplåtna med bostadsrätt (lägenhelsförteckning). Förleckning kan beslå av
betryggande lösblads- eller kortsystem. Den kan också föras med maskinför
automatisk databehandling eller på annat liknande sätt.

Medlemsförteckning skall
för varje medlem innehålla uppgifl om hans fullständiga namn och hemvist saml
om bostadsrätt som han innehar.

Medlemsförteckning skall
för varje medlem innehålla uppgifl om hans namn och posiadress samt om
bostadsrätt som han innehar.

4
Riksdagen 1986187. 1 saml. Nr 7. Bilagedel

Nuvarande lyilelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1986/87:7

Styrelsen skall hålla
förteckningen tillgänglig för den som vill taga del av den.

Styrelsen skall hålla
förteckningen tillgänglig för den som vill taga del av den. Föres medlemsförteckningen
med maskin för automatisk databehandling eller på annat liknande sätt, skaU i
stället utskrift av förteckningen på begäran hållas tillgänglig hos
föreningen. Utskriften får inte vara äldre än sex månader.

Vinstutdelning m. m.

Fördelning av överskoll
m. m.

Utdelning får ske endasl
av vinsl som redovisas i fastställd balansräkning för senaste räkenskapsåret.

Fördelning fär ske endasl
av det överskott som redovisas i fastställd balansräkning för senaste räkenskapsåret.

Vinsl får ej utdelas lill
andra än bostadsrättshavarna. Vinsten fördelas mellan dem efter grundavgifterna
för bostadsrätterna, om ej annat bestämls i sladgarna.

Överskottet får ej
fördelas till andra än bostadsrättshavarna. Överskottet fördelas mellan dem
efter grundavgifterna för bostadsrätterna, om ej annat bestämts i stadgarna.

Har vinstutdelning
beslutats och verkställts i strid med 54 § eller beslämmelse i föreningens
stadgar, gäller 19 § lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar i tillämpliga
delar.

Har fördelning av
överskott beslutals och verkställts i strid med 54 § eller bestämmelserna i
föreningens stadgar, gäller bestämmelserna i 10 kap. lagen (1985:000) om
kooperativa föreningar i tilllämpliga delar i fråga om bostadsrättsförening.

Bestämmelserna i 20 §
nämnda lag äger motsvarande flllämpning i fråga om bostadsrättsförening.

Bestämmelserna i 10 kap. 5
§ nämnda lag äger motsvarande tilllämpning i fråga om bostadsrättsförening.

Slyrelse och
firmateckning

Bostadsrättsföreningens
ledning

56
§

Bestämmelserna
i 21 —37§§la- Bestämmelserna i 7 kap. lagen

gen (1951:308) om
ekonomiska för- (1985:000) om kooperativa före-

Nuvarande
lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1986/87:7

eningar äger motsvarande
tillämpning ifråga om bostadsrättsförening med nedan angivna avvikelser.

ningar äger motsvarande
lillämpning i fråga om bostadsrättsförening med nedan angivna avvikelser.

1. Av styrelsens ledamöter
skall allfld minst två eller, om styrelsen beslår av mindre än fem ledamöter,
minst en väQas på föreningsstämma.

1. Av styrelsens ledamöter
skall alltid minst två eller, om styrelsen består av mindre än fem ledamöter,
minst en väQas på föreningsstämma,

2. Styrelseledamot och
suppleant för styrelseledamot saml firmatecknare behöver ej vara svensk
medborgare.

2. Styrelseledamot och
suppleant för styrelseledamot samt firma-tecknare behöver ej vara svensk
medborgare,

3. Bostadsrättshavares
make kan 3. Bostadsrättshavares make kan

vara styrelseledamot eller
suppleant för styrelseledamot, även om han ej är medlem i föreningen, såvida
icke annal beslämts i stadgarna,

vara styrelseledamot eller
suppleant för styrelseledamot, även om han ej är medlem i föreningen, såvida
icke annat bestämls i sladgarna,

4.
Bestämmelserna om föreningschef gäller ej i fråga om bosladsrällsförening.

Styrelsens
årsredovisning samt revision

Revision och särskild
granskning samt redovisning

Bestämmelserna i 38—51 §§
lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar gäller i tillämpliga delar i fråga
om bostadsrättsförening. Vad som sägs där om insats skall beiräffande
bostadsrättsförening i stället gälla inträdesavgift, grundavgift och
upplåtelseavgifl. Bostadsrättsföreningar är inte skyldiga att upprätta finansieringsanalys,
koncernredovisning eller delärsrapport eller atl utse aukloriserad revisor.

'
Senaste lydelse 1980:1107

Bestämmelserna i 8 och 9
kap. lagen (1985:000) om kooperativa föreningar gäller i tillämpliga delar i fråga
om bostadsrättsförening. Vad som sägs där om insals skall beträffande
bostadsrättsförening i stället gälla inträdesavgift, grundavgift och
upplåtelseavgifl. Bostadsrättsföreningar är inte skyldiga alt upprätta finansieringsanalys,
koncernredovisning eller delårsrapport eller alt ulse aukloriserad revisor.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1986/87:7

Bestämmelserna i 52—61
§§ lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar gäller i tillämpliga delar i
fråga om bostadsrättsförening. Innehar flera medlemmar bo-Stadsrätt gemensamt,
äger de dock endasl en röst, om ej annat beslämts i stadgarna. Vidare kan
medlems rösträtt ulövas av medlemmens make som ombud, även om denne ej är
medlem i föreningen, såvida icke annal bestämts i sladgarna.

Bestämmelserna
i 6 kap. lagen (1985:000) om kooperativa föreningar gäller i tillämpliga delar
i fråga om bostadsrättsförening med nedan angivna avvikelser.

1.
Innehar flera medlemmar bostadsrätt
gemensamt, äger de dock endast en röst, om ej annat bestämls i sladgarna,

2.
Som ombud får endast
anUias medlemmens make eller den med vilken medlemmen sammanbor, om ej annal
beslämts i stadgarna,

3.
Medlem får ej medföra
biträde vid föreningsstämma,

4.
Föreningsstämmans
befogenheter får ej överlämnas UU fuUmäktige,

5. I StäUel för 6 kap. 14 och 15 §§ lagen (1985:000) om kooperaliva
föreningar gäller 62 och 63 §§ denna lag.

65 §

Bestämmelserna i 70—95 §§
lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar äger motsvarande tilllämpning i
fråga om bostadsrättsförening. Vad i 71 och 75 §§ föreskrives för det fall
antalet föreningsmedlemmar nedgått under del i 5 § föreskrivna lägsta anlalet
skall i bostadsrättsförening flllämpas, om antalet medlemmar eller antalet
bostadsrättshavare nedgått under fem. Vidare skall vad i 83 § sägs om
insatskapital i stället gälla inträdesavgift, grundavgift och upplåtelseavgifl
i bostadsrättsförening.

Bestämmelserna i // kap.
lagen (1985:000) om kooperativa föreningar äger molsvarande tillämpning i
fråga om bostadsrättsförening. Vad i 11 kap. 3 § föreskrives för det fall
antalet föreningsmedlemmar nedgått under del i 2 kap. 1 § föreskrivna lägsta
antalet skall i bostadsrättsförening lillämpas om antalet medlemmar eller antalet
bostadsrättshavare nedgåll under fem. Vidare skall vad i // kap. 12 § sägs om
insatskapital i stället gälla inträdesavgift, grundavgift och upplåtelseavgifl
i bostadsrättsförening.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1986/87: 7

66 §

Bestämmelserna i 96-98 §§ la- Bestämmelserna i 12 kap. lagen

gen (1951:308) om ekonomiska (1985:000)
om kooperativa före

föreningar gäller i flilämpliga de- ningar
gäller i flilämpliga delar i

lar i fråga om bosladsräiisföre- fråga om
bostadsrättsförening,

ning.

Registrering Regisirering m. m.

67 §1

Bestämmelserna i 99—105 §§ Bestämmelserna i 13 kap. lagen

lagen (1951:308) om ekonomiska (1985:000) om
kooperaliva föreföreningar äger motsvarande till- ningar äger molsvarande
lillämp-lämpning i fråga om bostadsrätts- ning i fråga om bosladsrättsföre-förening.
Härvid skaU hänvisning- ning. en i 100 § femle stycket UU 7 § Iredje
stycket avse 45 § tredje stycket denna lag.

Beträffande ansökan om registrering av ekonomisk plan
skall bestämmelserna om anmälan för registrering äga molsvarande tillämpning.

Inskrivning av uppgifler angående bosladsrällsförening
skaU ske i en särskild avdelning av del föreningsregister som avses i 13 kap.
1 § lagen (1985:000) om kooperativa föreningar

68 §2

Bestämmelserna i 105 a § lagen (1951:308) om ekonomiska
föreningar äger motsvarande tillämpning i fråga om bostadsrättsförening.

Mot beslut i ärende om behörighet som avses i 4 § andra
stycket föres talan hos regeringen genom besvär.

Talan mot länsstyrelsens beslut i ärende som avses i 5 §
föres hos kammarrätten genom besvär.

Skadestånd Skadestånd m. m.

69 §

Bestämmelserna i 106 — 109 §§ Bestämmelserna i 14 kap.
lagen lagen (1951:308) om ekonomiska (1985:000) om kooperativa före-

' Senaste lydelse 1982:353 53

2 Senaste lydelse 1974:1087

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1986/87:7

föreningar äger
motsvarande till lämpning i fråga om bostadsrättsförening.

ningar äger molsvarande
tillämpning i fråga om bosladsrällsförening.

Straffbestämmelser

Straff och vite

Bestämmelserna i 110—112
§§ lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar gäller i tillämpliga delar i
fråga om bostadsrättsförening. Vid tillämpningen av bestämmelserna skaU dock
iakttagas, att hänvisningen i 110 § 5 lill 18 § skall avse 54 § denna lag och
hänvisningen i 111 § 2 UU 68 § skaU avse 63 § i denna lag.

Bestämmelserna
i 15 kap. lagen (1985:000) om kooperativa föreningar gäller i lillämpliga
delar i fråga om bostadsrättsförening.

Till böter dömes

1. den som upplåter
bostadsrätt i strid med 3 eller 5 §,

1. den som uppsåtligen
upplåter bostadsrätt i strid med 3 eller 5 §,

2. styrelseledamot
eller likvidator, om han underlåter all iakttaga föreskrift i 4 § sisla
slyckel eller 47— 49§§,

2. den som uppsåtligen
eller av oaktsamhet underlåter att hålla godkänd ekonomisk plan tillgäng-lig.

3. den som uppsålligen
eller av grov oaklsamhel meddelar oriktig eller vilseledande uppgift i uidrag
enligt 50 §,

3. den som uppsålligen
eller av oaktsamhet underiåler alt enligt denna lag föra lägenhelsförleckning
eller utfärda utdrag enligt 50 §,

4. den som bryler mol 45 §
sisla stycket eller upplåter andelsrätl i slrid med 79 §.

4. den som uppsåtligen
bryler mol 45 § fjärde stycket eller upplåter andelsrätl i strid med 79 §.

Bestämmelserna i 114—116
§§ lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar äger motsvarande tilllämpning i
fråga om bostadsrättsförening. Förbehåll i stadgarna en-

Förbehåll i stadgarna
enligt 6 kap. 19 § lagen (1985:000) om kooperativa föreningar utan bestämmelse
om rätl för parlerna all klandra skiQedomen får ej göras

Nuvarande
Ivdelse

Föreslagen
lydelse

Prop. 1986/87:7

s. 55 Kontrollera mot PDF

ligt 1I6§ utan bestämmelse
om rätt för parterna atl klandra skiQedomen får dock ej göras gällande i fråga
om bostadsrättshavares rätl eller skyldighel att tillträda eller behålla
lägenheien eller beträffande fastställande av hyresvillkor enligt 7 § sisla
stycket. 1 övrigl gäller förbehållet ej i fråga om tvist med anledning av
upplåtelse av nylQanderätt enligt 1 § såvitt genom förbehållet skiQemän
ulsetls eller bestämmelse meddelals om skiQemännens antal, sätlel för deras
utseende eller förfarande vid skiQenämnden. 1 dessa hänseenden skall lagen
(1929:145) om skiljemän tillämpas. Vad som nu sagts utgör dock ej hinder för
all i stadgarna utse hyresnämnden till skiljenämnd eller beslämma korlare lid
för skiQemannaålgärdens avslulande än den tid om sex månader som anges i
nämnda lag.

gällande i fråga om
bostadsrättshavares rält eller skyldighel all tillträda eller behålla
lägenheien eller beträffande fastställande av hyresvillkor enligt 7 § sisla
slyckel. 1 övrigt gäller förbehållet ej i fråga om tvist med anledning av
upplålelse av nyttjanderätt enligt 1 § såvitt genom förbehållet skiQemän ulsetls
eller bestämmelse meddelals om skiQemännens anlal, sättet för deras utseende
eller förfarandel vid skiQenämnden. I dessa hänseenden skall lagen (1929:145)
om skiQemän tillämpas. Vad som sagts nu utgör dock ej hinder för att i
sladgarna ulse hyresnämnden till skiQenämnd eller beslämma kortare lid för
skiQemannaålgärdens avslulande än den tid om sex månader som anges i nämnda
lag.

1.
Denna lag träder i kraft den 1
januari 1986.

2.
Regisirering och verkslällande
av föreningsslämmobeslut som fatlats före ulgången av år 1985 samt lalan mol
sådanl föreningsstämmobeslul sker enligt äldre bestämmelser, om annat ej föQer
av punkt 4.

3.
Likvidalion genomföres enligt
äldre beslämmelser, om likvidator ulsetls före ulgången av år 1985.

4.
Redan före 1 januari 1986 kan
beslut om ändring i stadgarna till överensstämmelse med lagen i dess nya
lydelse fattas enligt 62 §. 1 beslutet skall anges all det gäller från och med
den 1 januari 1986.

5.
Om en bostadsrättsförenings
sladgar efler ulgången av år 1985 strider mol nya lagen, skall styrelsen senasl
vid första ordinarie föreningsstämma efler lagens ikraftträdande framlägga
förslag flll stämman om ändring av stadgarna flll överensstämmelse med den nya
lagen.

s. 56 Kontrollera mot PDF

1.5 Lag om ändring i lagen (1972:262) om Prop. 1986/87:7

understödsföreningar

Härigenom
föreskrivs i fråga om lagen (1972:262) om understödsföreningar

dels
att 34, 36, 39,49-53, 60,62 och 79-81 §§ skall upphöra att gälla,

dels
all rubrikerna närmasl före 36, 37 och 39 §§ saml underrubrikerna närmasl före
40, 47, 49-53, 58-60 och 62 §§ skall ulgå,

dels
att 11, 12, 14,27,29,31,33,35,40,45,47,57-59,65,68,71,75, 76 och 78 §§ samt
rubriken närmasl före 76 § skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

ll §

Understödsförenings
stadgar skall vara ägnade all trygga att föreningen kan fullgöra sina
försäkringsutfästelser och skall samtidigt lillgodose medlemmarnas inlresse av
att kostnader och villkor för försäkringarna är skäliga med hänsyn till
förmånernas art och omfattning och föreningens förhållanden. Även i övrigl
skall stadgarna ha ell för verksamhelen lämpligt innehåll.

Sladgarna
skall ange

1.
föreningens firma,

2.
ändamålel med föreningens
verksamhet och verksamhelens art,

3.
den ort inom riket, där
föreningens styrelse skall ha sitt säte,

4.
de villkor som skall gälla för
inträde i föreningen,

5.
försäkringsförmånernas
beskaffenhel och slorlek eller grunderna för beräknande av förmånerna, lid och
villkor för utbetalning av försäkringsbelopp samt i fråga om kapilalförsäkring
högsia lillålna försäkringsbelopp för en medlem,

6.
de fasla avgifier, som skall
erläggas lill föreningen,, eller grunderna för deras beräknande,

7.
ordningen för beslul om
särskild uttaxering och grunderna för dess verkställande, om sådan uttaxering
skall få förekomma,

8.
påföQden för försummelse att
till föreningen erlägga fast avgift eller uttaxerat belopp,

9.
om rätt lill fribrev eller
återköp skall föreligga saml, för sådant fall, villkoren för rälien och
reglerna för beräkning av fribrevs- eller älerköpsvärdena,

10. villkoren
för belåning av försäkringsbrev hos föreningen, om sådan

belåning skall få förekomma,

11. lider
för verkslällande av försäkringsteknisk utredning, om skyldig

hel föreligger alt verkställa sädan utredning,

12. grunderna
för fondbildning.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1986/87: 7

13.
hur medel som ej behövs för
löpande utgifter skall placeras och värdehandlingar skall förvaras,

14.
hur medel som ej ingår i
försäkringsfond skall användas saml, om återbäring skall förekomma,
beslämmelser därom,

15.
anlalet styrelseledamöter och
revisorer eller del högsta och lägsla anlal till vilkel de skall uppgå och, om
för styrelseledamöter och revisorer skall finnas suppleanter, motsvarande
uppgifler om dem, liden för styrelseledamots, revisors och suppleants uppdrag
samt, om styrelseledamot, revisor eller suppleant skall utses på annat än i
denna lag angivet sätt, hur tillsättning skall ske,

16.
i fall där fullmäklige skall
finnas, hur de skall utses samt deras befogenhet och mandattid,

17.
tid för ordinarie
föreningsstamma,

18.
del sätl på vilket kallelse
till föreningsstämma skall ske och andra meddelanden bringas till medlemmarnas
kännedom samt den lid före slämman då föreskrivna kallelseåtgärder senasl skall
vara vidtagna,

19. hur medlem kan få ärende behandlat på föreningsstämma,

19. hur
vid föreningens upplös- 20. hur vid föreningens upplös

ning skall förfaras med före- ning skall förfaras med före

ningens behållna flllgångar. ningens behållna tillgångar.

I2 § '

Understödsförenings
firma skall innehålla ettdera av orden "understödsförening" eller
"försäkringsförening". Meddelar förening uteslutande eller
huvudsakligen sjukhjälp får firman dock i stället innehålla ordet
"sjukkassa".

I
firman får ej ordel "bolag" eller annat ultryck, som betecknar elt
bolagsförhållande, eller ordet "bank" intagas på sådanl sätt att
därav kan föranledas det misstaget att firman innehas av ell bolag eller av en
bank. Firman får ej heller innehålla ordel "erkänd" eller såväl ordel
"ömsesidig" som ordet "försäkring".

Firman
skall tydligt skiQa sig från annan förut registrerad, ännu bestående
understödsförenings firma. För regisirering av understödsförenings firma
gäller i övrigl vad som föreskrives i firmalagen (1974:156).

Bestämmelserna i 3 kap. 3 § lagen (1985:000) om kooperativa
föreningar äger motsvarande tilllämpning på understödsförening.

14§

Ansökningshandlingen
skall in- Ansökningshandlingen skall in-

nehålla
uppgift om nehälla uppgift om

i.
anlalet medlemmar, 1. anlalet medlemmar,

'
Senaste lydelse 1974:171.

s. 58 Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1986/87: 7

2.
understödsföreningens post- 2.
understödsföreningens postadress, adress,

3.
styrelseledamöters, revisorers 3.
styrelseledamöters, förenings-och suppleanters fullständiga chefs,
revisorers och supplean-namn, medborgarskap och tcrs fullständiga namn,
med-hemvisl jämte förklaring alt borgarskap och hemvist jämte dessa personer ej är
omyndiga, förklaring att dessa personer ej

är
omyndiga,

4.
den eller dem som får teckna 4. den
eller dem som får teckna föreningens firma och hur fir- föreningens
firma och hur firman skall tecknas, om denna ej man skall tecknas, om
denna ej skall tecknas endast av styrel- skall tecknas endast av styrelsen, sen,

5.
beiräffande firmatecknare som 5.
beträffande firmalecknare som ej är slyrelseledamol eller sty- ej är
styrelseledamot, slyrelse-relsesuppleanl, molsvarande suppleant
eller föreningschef förhållanden som anges under motsvarande förhållanden som
3. anges under 3.

Har
ej den som ensam eller gemensamt med annan får teckna föreningens firma
egenhändigt skrivit sin namnteckning pä ansökningshandlingen, skall vid denna
fogas särskild bilaga, på vilken namnteckningen finns. Namnteckning skall vara
styrkt av vittnen.

Styrelse
och firmateckning

27 §

Bestämmelserna
i 21 — 23 §§, Bestämmelserna i 7 kap. lagen

25-30
§§ och 32-37 §§ lagen (1985:000) om kooperativa före-

(1951:308)
om ekonomiska före- ningar gäller i tillämpliga delar i

ningar
gäller i tillämpliga delar i fråga om understödsförening med

fråga
om understödsförening med föQande avvikelser, nämligen

föQande avvikelser, nämligen

1.
all minsl hälflen av styrelsens
ledamöier skall väQas på föreningsstämma eller av organisation som kan anses
företräda medlemmarna.

2.
att styrelseledamot får
utses för tid Ull och med den ordinarie föreningsstämma som skall äga rum
under fjärde räkenskapsåret efler det han utsetts, omför-säkringsinspektionen
medgett det,

3.
atl anställd hos föreningen
ej 2. att anställd hos föreningen ej får vara slyrelseordförande. får vara slyrelseordförande.

Nuvarande lydelse

Föreslagen
lydelse

Prop.
1986/87:7

Vid lillämpningen av 37§ skaU iakttagas att hänvisningen
till 9 § skall avse 14 § i denna lag.

3. atl i stället för 7 kap. 6 § andra stycket lagen om
kooperativa föreningar skall gälla 28 § denna lag.

Vid lillämpningen av 7kap. 15 § lagen om kooperaliva
föreningar skall beiräffande anmälans innehåU gälla 14 § i denna lag.

Räkenskaper och årsredovisning

29
§1

Bestämmelserna
i 38 § försia och fjärde—sjätte styckena lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar
lillämpas också på understödsföreningar. Vad som sägs där om skyldighel all
sända in handlingar lill länsstyrelse gäller dock ej. Resultaträkning och
balansräkning i årsredovisning och i årsbokslut enligt bokföringslagen
(1976:125) skall upprättas enligt bestämmelserna i sisinämnda lag, om annal
inle föQer av 30 § denna lag eller av föreskrifl som har meddelats med stöd av
nämnda paragraf

Bestämmelserna
i 9 kap. 1 § första, fjärde—sjätle styckena lagen (1985:00) om kooperaliva föreningar
tillämpas också på understödsföreningar. Vad som sägs där om skyldighet all
sända in handlingar till länsstyrelse gäller dock ej. Resultaträkning och
balansräkning i årsredovisning och i årsbokslut enligt bokföringslagen
(1976:125) skall upprättas enligt bestämmelserna i sistnämnda lag, om annat
inte föQer av 30 § denna lag eller av föreskrifl som har meddelats med stöd av
nämnda paragraf

Bestämmelserna
i 45 §, 46 § 1 och 2 mom. samt 49—51 §§ lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar
gäller i tillämpliga delar i fråga om understödsförening med föQande avvikelser,
nämligen

1.
alt styrelsens
förvaltning och föreningens räkenskaper skall granskas av minsl två revisorer,

2.
atl
revisor får utses för lid Ull och med den ordinarie stämma som

Beslämmelsema
i 8 kap. lagen (1985:000) om kooperativa föreningar gäller i lillämpliga delar
i fråga om understödsförening med föQande avvikelser, nämligen

1.
att styrelsens
förvallning och föreningens räkenskaper skall granskas av minsl två revisorer,

2.
alt i
stället för 8 kap. 6-8 §§ lagen (1985:000) om kooperaii-

Senaste lydelse 1980:1108.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1986/87:7

skaU äga rum under
tredje eller, om försäkringsinspektionen medgell del, JJärde räkenskapsårel
efter del han utsetts.

va
föreningar skaU gäUa 32 § denna lag.

Bestämmelserna i 6 kap.
1 — 11, 13 och 17-19 §§ lagen (1985:000) om kooperativa föreningar gäller i
lillämpliga delar i fråga om understödsförening. Vid flllämpningen av
bestämmelserna skall iakttagas, atl vad i 7 § sägs om länsstyrelsen i stället
skall avse försäkringsinspektionen.

Bestämmelserna
i 52—60 §§ och 61 § första och andra styckena lagen (1951:308)om ekonomiska
föreningar gäller i lillämpliga delar i fråga om understödsförening. Vid
lillämpningen av bestämmelserna skall iakttagas, alt vad därsågs om
länsstyrelsen i stället skall avse försäkringsinspektionen och all hänvisningen
i 58 § andra slycket Ull 48 § skaU avse 69 § denna lag.

Försäkringsinspektionen
kan medge atl förening håller ordinarie föreningsstämma endasl vartannat eller
vart iredje år och meddelar i sädanl fall de föreskrifter som behövs med
anledning därav.

34
§ Utgår

35
§

1
sladgarna får bestämmas, alt föreningsstämmas befogenhel skall hell eller
delvis ulövas av särskilt utsedda fullmäklige. Minsl hälften av fullmäktige
skall ulses av föreningens medlemmar eller av organisalion som kan anses
förelräda medlemmarna.

Fullmäktig skall vara
medlem i föreningen och får ej utses för längre tid än tre år.
Försäkringsinspektionen kan, om särskilda skäl föreligger, medge att även annan
än medlem får vara fullmäktig och all fullmäktig får ulses för en lid av fyra
år.

Fullmäkligsammanträde
skall anses som föreningsstämma. Bestämmelserna i 52, 55-59 §§ och 61 § försia
och andra styckena lagen (I951:308)om ekonomiska föreningar samt 34 § denna
lag om medlem äger molsvarande flll-lämpning på fullmäktig. Fullmäktig får
dock ej rösta genom ombud.

Fullmäkflgsammanlräde
skall anses som föreningsstämma. Bestämmelserna i 6 kap. 1 — 11 och 13 §§
lagen (1985:000) om kooperaliva föreningar om föreningsmedlem äger molsvarande
lillämpning på fullmäktig. Fullmäktig får dock ej rösta genom ombud.

Åven
om fullmäktige har utsetts.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Prop. 1986/87:7

har föreningsmedlem sådan räll som avses i 6 kap. 4 § fiärde slyckel
och 10 § femle slyckel lagen om kooperativa föreningar.

36
§ Utgår

39
§ Utgår

Likvidation
och upplösning

40 §

Föreningsstämma kan
besluta atl föreningen skall träda i likvidalion. I andra fall än som avses i
41, 61 och 64 §§ är beslulel gilligl endasl om samtliga röstberättigade förenat
sig om det eller beslutet fatlals på två varandra föQande stämmor, varav minsl
en ordinarie, och bilrätls av minst två tredjedelar av de röstande på den sist
hållna stämman. Är för giltighet av sådant beslut ytterligare villkor beslämt i
stadgarna, gäller även del.

Beslut om likvidalion i
andra fall än som avses 141,61 och 64 §§ skall underställas försäkringsinspeklionen
för godkännande genom anmälan för registrering på sätt som föQer av 49 §.

Beslut om likvidation i
andra fall än som avses 141,61 och 64 §§ skall underställas försäkringsinspeklionen
för godkännande genom anmälan för registrering på sätl som föQer av 47 §.

Saknar
understödsförening till regislrel anmäld behörig styrelse, kan styrelseledamot,
föreningsmedlem och borgenär samt annan, vars räll kan vara beroende av all
del finns någon som kan förelräda föreningen, ansöka hos rätlen att föreningen
skall förklaras skyldig alt träda i likvidalion. Försäkringsinspektionen kan
hos rätten göra anmälan om sådanl förhållande som nu sagts.

Bestämmelserna
i 72 § tredje och fjärde slyckena lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar
äger molsvarande lillämpning på ansö-

Saknar
understödsförening lill regislret anmäld behörig slyrelse, kan styrelseledamot,
föreningschef, föreningsmedlem och borgenär samt annan, vars rält kan vara
beroende av alt det finns någon som kan företräda föreningen, ansöka hos
rätten att föreningen skall förklaras skyldig att träda i likvidation.
Försäkringsinspektionen kan hos rälien göra anmälan om sådant förhållande som
nu sagts.

Bestämmelserna
i // kap. 4§ andra stycket, 5 § första stycket och 6 § lagen (1985:000) om
kooperaliva föreningar äger motsvarande

Nuvarande
lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1986/87:7

kan eller anmälan enligt
första stycket.

tillämpning på ansökan
eller anmälan enligt första stycket.

Bestämmelserna i 76 och
77 §§ lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar äger motsvarande tilllämpning
på understödsförening. Vid tillämpningen av 77 § skall iakttagas atl vad där
sägs om länsstyrelsen i stället skall avse försäkringsinspeklionen.

Bestämmelserna i //
kap. 7§ andra—fjärde styckena, 8—11 §§, 12 § första och Iredje styckena, 14 §
samt 15 § försia och andra slyckena lagen (1985:000) om kooperativa föreningar
äger motsvarande tilllämpning på understödsförening. Vid tillämpningen av
bestämmelserna skall dock iakttagas alt hänvisningarna i 11 § andra slycket
nämnda kapitel till 4 § första slyckel 4 skall avse 71 § denna lag och alt, i
samband med anmälan enligt 15 § första slyckel nämnda kapilel, UU
försäkringsinspektionen skall lämnas avskrifter av förvallningsberätielsen
Jämle redovisningshandlingarna och revisionsberäitel-

Har vid understödsförenings
likvidalion tillgångarna fördelats eller överlämnats lill någon som enligt
stadgarna är berätflgad att överlaga dem, ulan att betalning för skuld eriagls
eller innehållits, eller förslår ej innehållna medel lill att beiala skuld, är
den som uppburil något lill förfång för borgenär skyldig atl ålerbära vad han
sålunda fått, om föreningen ej kan fullgöra sina förpliktelser. Pensionsbelopp
som utbetalats med tillämpning av 54 eller 61 § skall återbäras, om
utbetalningen är till förfång för borgenär, medlem eller annan
förmånsberätflgad. För brist som kan uppkomma när belopp skall återbäras är
likvidato-

Har vid
understödsförenings likvidation tillgångarna fördelats eller överlämnats lill
någon som enligt sladgarna är berälligad atl överlaga dem, utan alt belalning
för skuld eriagls eller innehållils, eller förslår ej innehållna medel lill alt
beiala skuld, är den som uppburit något lill förfång för borgenär skyldig att
ålerbära vad han sålunda fält, om föreningen ej kan fullgöra sina förpliktelser.
Pensionsbelopp som utbetalats med flllämpning av 54 eller 61 § skall
återbäras, om utbetalningen är lill förfång för borgenär, medlem eller annan
förmånsberälligad. För brisl som kan uppkomma när belopp skall återbäras är
likvidalo-

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Prop. 1986/87:7

rerna ansvariga efler de
grunder för skadeslåndsskyldighel som anges i 106, 108 och 109 §§ lagen
(1951:308) om ekonomiska föreningar.

rerna ansvariga efler de
grunder för skadeståndsskyldighet som anges i 14 kap. lagen (1985:000) om
kooperaliva föreningar.

Anser
medlem eller annan förmånsberätflgad att han vid fördelning av föreningens
lillgångar ej fått vad som belöper på honom, skall han väcka lalan mol
föreningen inom tre månader efler del slutredovisning framlades på
föreningsstämma vid påföQd att han annars förlorar sin talan. I fråga om
ålerbäringsskyldighet och om likvidators ansvarighet äger första slycket
molsvarande lillämpning.

Har
medlem eller annan förmånsberälligad ej inom fem år efter det slutredovisning
framlades på föreningsstämma anmält sig för all lyfta vad han fått vid
fördelningen, har han föriorai sin räll.

58
§

Kan del antagas atl
underslöds-förening som trätt i likvidation saknar lillgångar eller atl dessa
ej förslår till betalning av likvidationskoslnaderna, kan rätlen på anmälan
av likvidatorerna och efter försäkringsinspeklionens hörande förklara att
likvidationen skall läggas ned och föreningen anses upplöst. När sådan
förklaring meddelals, gäller ej 50—57 §§. Tillgång som enligt vad nu sagls ej
skall ingå i likvidation skall efler rättens förordnande tillfalla allmännyttigt
eller därmed Jämförligt ändamål.

Kan
del antagas atl understödsförening som trätt i likvidalion saknar lillgångar
eller all dessa ej förslår till betalning av likvidationskoslnaderna, kan
rätten på anmälan av likvidatorerna och efter försäkringsinspeklionens hörande
förklara atl likvidationen skall läggas ned och föreningen anses upplöst. När
sådan förklaring meddelals, gäller ej // kap. 8—11 §§, 12 § första och andra
Slyckena eller 14 § lagen (1985:000) om kooperativa föreningar elter 54 — 57§§
denna tag. Tillgång som enligt vad nu sagts ej skall ingå i likvidation skall
efler rättens förordnande tillfalla allmänna arvsfonden. Meddelande om
förklaring enligt första slyckel skall ofördröjligen genom rätlens försorg
avsändas för regisirering.

59
§

tillämpning av
bestämmelserna Vid tillämpningen av bestämmel-

Bestämmelserna i 92 §
försia, Iredje och fjärde styckena lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar
äger motsvarande lillämpning på understödsförening. Vid

Bestämmelserna i // kap.
16 och J7 §§, 19 § första stycket och 20 § lagen (1985:000) om kooperativa
föreningar äger molsvarande tilllämpning på understödsförening.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Prop.
1986/87:7

s. 65 Kontrollera mot PDF

skall dock
iakttagas att hänvisningen //// 91 § skall avse 58 § denna lag.

serna
skall dock iakttagas dels alt hänvisningen i 16 § UU 15 § skall avse första
stycket i sistnämnda paragraf samt 58 § denna lag, dels alt bestämmelserna i
17 § fjärde stycket skaU gälla i fråga om likvidalionsbeslul som meddelals
enligt denna lag.

60 § Utgår 62 § Utgår

Registrering

65
§'

Bestämmelserna
i 100 § första—fjärde och sjätle styckena, 101 och 102 §§ samt 103 § 1 mom.
lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar äger motsvarande lillämpning på
understödsförening. Vid tillämpningen av bestämmelserna skaU iakttagas all vad
där sägs om länsstyrelsen i stället skall avse försäkringsinspeklionen. Vidare
gäller atl registrering skall vägras, förutom i fall som anges i 100 § tredje
slyckel, även när förutsättningarna enligt 4 § denna lag för registrering ej
är uppfyllda och när medgivande eller godkännande som krävs enligt denna lag
ej lämnas.

Bestämmelserna i 13 kap. 6 § första och andra styckena
lagen (1985:000) om kooperativa föreningar äger molsvarande tillämpning pä
understödsförening. Registrering skall vägras, förutom i fall som anges i 6 §
första stycket nämnda kapitel, även när förulsällningarna enligt 4 § denna lag
för registrering ej är uppfyllda och när medgivande eller godkännande som
krävs enligt denna lag ej lämnas.

Om förbud mol användning av Jirma, om hävande av
firmaregistrering och om avförande av firma ur regislrel sedan dom om hävande
av firmaregistrering vunnii laga krafl finns bestämmelser i firmalagen
(1974:156).

Bestämmelserna i 67 § 1 och 3 äger motsvarande tillämpning
i fråga om slyrelse, ordförande och verkställande direkiör eller molsvarande
befattningshavare i akliebolag, förening eller annan liknande sammanslulning,
vars verksamhel

I Senaste lydelse 1974:171 Senaste lydelse 1976:149.

Bestämmelserna
i 67 § I och 3 äger motsvarande tillämpning i fråga om styrelse, ordförande
och verkslällande direktör, föreningschef eller molsvarande befallningshavare
i akflebolag, förening eller liknande sammanslulning, vars

Nuvarande
lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1986/87:7

uteslutande har till syfle
att bilräda en eller flera understödsföreningar vid verksamhelens bedrivande.

verksamhet uteslutande har
lill syfte att biträda en eller flera understödsföreningar vid verksamhetens
bedrivande.

Föreligger
intressegemenskap mellan understödsförening, å ena, samt akliebolag, förening
eller annan liknande sammanslutning, å andra sidan, kan försäkringsinspeklionen,
om det är nödvändigt med hänsyn till lillsynsverksamhelen, efter regeringens
medgivande förelägga slyrelse, ordförande och verkslällande direktör eller
motsvarande befattningshavare i sådan sammanslulning att avge särskild
redovisning över intressegemenskapen enligt föreskrifter som meddelas av
inspekfionen.

Föreligger
intressegemenskap mellan understödsförening, å ena, samt aktiebolag, förening
eller annan liknande sammanslutning, å andra sidan, kan försäkringsin-spekuonen,
om det är nödvändigt med hänsyn till tillsynsverksamheten, efler regeringens
medgivande förelägga styrelse, ordförande och verkställande direkiör, föreningschef
eller motsvarande befattningshavare i sådan sammanslutning atl avge särskild
redovisning över intressegemenskapen enligt föreskrifter som meddelas av
inspektionen.

71
§

Försäkringsinspeklionen
kan meddela de erinringar i fråga om understödsförenings verksamhet som
inspektionen finner påkallade.

Försäkringsinspeklionen
skall förelägga understödsförening atl inom viss fld vidtaga de åtgärder som
behövs för rättelse, om

1. avvikelse
skell från denna lag eller de för föreningen gällande sladgarna

eller de förfatiningar eller föreskrifter i övrigft som gäller för verksam

helen,

2.
sladgarna ej längre uppfyller
de i 11 § första slycket angivna allmänna kraven,

3.
de lillgångar, vari
försäkringsfond redovisas, ej är tillräckliga för atl trygga
försäkringsutfäslelserna eller

4. annan allvarlig anmärkning kan riktas mol
föreningens verksamhel.

Har föreläggande enligt
andra stycket ej efterkommits inom bestämd fld och har det anmärkta
förhållandel ej heller på annat säll undanröjts, kan försäkringsinspeklionen
hos rätten ansöka om att föreningen skall förklaras skyldig atl träda i likvidalion.
Har sådan ansökan skelt, äger bestämmelserna i 72 § Iredje slyckel lagen
(1951:308) om ekonomiska före-

Har föreläggande enligt
andra stycket ej efterkommits inom bestämd fld och har del anmärkta
förhållandet ej heller på annal sätt undanröjts, kan försäkringsinspeklionen
hos rätlen ansöka om att föreningen skall förklaras skyldig all träda i
likvidation. Har sådan ansökan skett, äger bestämmelserna i 11 kap. 5 §
försia slycket lagen (1985:000) om kooperaliva

5 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 7. Bilagedel

Nuvarande
lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1986/87:7

ningar
motsvarande tillämpning. föreningar motsvarande tillämpning. Slyrkes ej
innan rätten avgör ärendet alt meddelat föreläggande efterkommits, skall
rätten förklara, atl föreningen skall träda i likvidation, och förordna en
eller flera likvidatorer.

Besvär

75 §1

Mot beslul i sådanl
lillståndsärende, på vilket enligt bestämmelse i denna lag 22, 29, 46 eller
76 § lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar äger molsvarande lillämpning,
och mol sådant beslut av försäkringsinspektionen som ej meddelals i särskilt
fall föres lalan hos regeringen genom besvär.

Mot beslut i sädanl
tillstånds-ärende, på vilket enligt bestämmelse i denna lag 7 kap. 4 § eller 8
kap. 2 § lagen (1985:000) om kooperativa föreningar äger motsvarande
tillämpning, och mol sådanl beslut av försäkringsinspektionen som ej meddelats
i särskilt fall föres talan hos regeringen genom besvär.

Mol annat beslut av
försäkringsinspeklionen enligt denna lag föres talan hos kammarrätien genom
besvär.

Skadestånd

Skadestånd m. m.

Bestämmelserna i 106—109
§§ lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar äger motsvarande tilllämpning på
understödsförening. Dessa beslämmelser gäller även för den person som
verksläller försäkringsteknisk utredning ål föreningen.

Bestämmelserna i 14 kap.
lagen (1985:000) om kooperaliva föreningar äger motsvarande tillämpning på
understödsförening. Dessa beslämmelser gäller även för den person som
verkställer försäkringsleknisk utredning åt föreningen.

Bestämmelserna
i 110 § 1, 4 och 6 samt 111 och 112 §§ lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar
gäller i lillämpliga delar i fråga om understödsförening. Vid lillämpningen av
bestämmelserna skaU dock iakttagas, alt hänvisningarna i 110 och 111 §§ UU 10§
skall avse 15 § denna lag och alt

'
Senaste lydelse 1976:149 2 Senaste lydelse 1982:1082

Bestämmelserna i 15 kap. I
§ försia stycket och andra stycket I lagen (1985:000) om kooperativa föreningar
gäller i lillämpliga delar i fråga om understödsförening.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1986/87: 7

hänvisningen
i III §2 tiU 68 § skaU avse 37§ denna lag. Vidare skaU iakttagas atl vad som
sägs om länsstyrelsen i stället skaU avse försäkringsinspektionen.

79-81
§§ Ulgår

1.
Denna lag träder i kraft den 1
januari 1986.

2.
Regisirering och verkställande
av föreningsstämmobeslul, som fattats före ulgängen av är 1985 sker enligt
äldre bestämmelser, om annal ej föQer av punkt 4.

3.
Likvidation genomföres enligt
äldre beslämmelser, om likvidalor ulsetls före ulgången av år 1985.

4. Redan före den 1 januari 1986 kan beslut om ändring
i stadgarna till överensstämmelse med lagen i dess nya lydelse fattas enligt 37
§. I beslulel skall anges alt det gäller från och med den 1 januari 1986.

1.6 Lag om ändring i lagen (1973:370) om
arbetslöshetsförsäkring

Härigenom
föreskrivs i fråga om lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring

dels att 65, 66, 77-80,
86, 103, 104 §§ skall upphöra atl gälla, dels alt rubrikerna närmast före 66,
67 och 104 §§ skall ulgå, dels att 46, 58, 60, 62, 64, 73, 75, 84, 85, 90, 95,
IOO och 102 §§ saml rubriken närmasl före 100 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels
alt i lagen skall införas närmasl före 105 § en ny rubrik av nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

46
§'

Erkänd
arbetslöshetskassas firma skall innehålla orden "erkänd arbetslöshetskassa".

Annan
än erkänd arbetslöshetskassa får ej i sin firma eller eQest vid beteckning av
rörelsen använda ordet "arbetslöshetskassa" lillsammans med ordel
"erkänd" eller på annat sätl i firman intaga någol, som kan ge sken
av alt firman innehas av erkänd arbetslöshetskassa.

Firman
skall lydligl skiQa sig från annan förul registrerad ännu bestående erkänd
arbetslöshetskassas firma. För regisirering av erkänd arbetslöshetskassas
firma gäller i övrigt vad som föreskrivs i firmalagen (1974:156).

'
Senaste lydelse 1974:783

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop.
1986/87:7

Bestämmelserna i 3 kap. 3 § lagen (1985:000) om kooperaliva
föreningar äger motsvarande lUlämpning på erkänd arbetslöshetskassa.

58 §

Bestämmelserna i 7 kap. lagen (1985:000) om kooperativa
föreningar gäller i tillämpliga delar i fråga om erkänd arbetslöshetskassa
med föQande avvikelser, nämligen

1. att arbetsmarknadsstyrelsen får medge atl
styrelseledamots mandattid omfallar längre lid än fyra år.

Bestämmelserna i 21 — 23 §§. 25-30 §§ och 32-37 §§ lagen
(1951:308) om ekonomiska föreningar gäller i tillämpliga delar i fråga om
erkänd arbetslöshetskassa med föQande avvikelser, nämligen

1.
alt
styrelseledamot ej får ulses för längre lid än fyra år, dock all
arbetsmarknadsstyrelsen får medge atl mandattiden omfallar längre lid,

2.
att anställd
hos kassan ej får vara styrelseordförande,

3.
all
arbelsmarknadsstyrelsen efler förslag av kassan skall ulse en styrelseledamot
jämle suppleant för honom,

4.
atl sådan
ledamoi och suppleant har räll all för uppdragels fullgörande uppbära
ersällning med belopp som arbetsmarknadsstyrelsen bestämmer.

5.
alt
bestämmelserna om föreningschef inle gäller i fråga om erkänd
arbetslöshetskassa,

6.
att i
stället för 7 kap. 6 § lagen om kooperaliva föreningar skall gälla 59 § denna
lag.

Vid tillämpningen av 37 § nämnda lag skall iakttagas all
hänvisningen Ull 9 § skaU avse 48 § denna lag.

Vid
lillämpningen av 7kap. 15 § lagen om kooperativa föreningar skall beträffande
anmälans innehåll gälla 48 § denna lag.

Bestämmelserna
i 38 § försia och fjärde—sjätte slyckena lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar
tillämpas också på erkänd arbetslöshetskassa. Vad som sägs där om skyldighet
all sända in handlingar UU länsstyrelse gäller dock ej. Resultaträkning och balansräkning
i årsredovisning och i

I Senaste lydelse 1980:1109

Bestämmelserna
i 9 kap. t § Jörsla, fjärde—själle slyckena lagen (1985:000) om kooperaliva
föreningar lillämpas också på erkänd arbetslöshetskassa. Resultaträkning och
balansräkning i årsredovisning och i årsbokslul enligt bokföringslagen
(1976:125) skall upprällas enligt bestämmelserna i

Nuvarande lydelse

Föreslagen
lydelse

Prop.
1986/87:7

årsbokslut
enligt bokföringslagen (1976:125) skall upprättas enligt bestämmelserna i
sistnämnda lag, om annat inte föQer av 61 § denna lag eller av föreskrift som
har meddelals med stöd av nämnda paragraf

sistnämnda lag, om annal icke följer av 61 § denna lag
eller föreskrift som meddelals med slöd av nämnda paragraf

Senasl en månad efler det resultaträkningen och
balansräkningen blivit fastställda, skall avskrifier av årsredovisning och
revisionsberättelse hos kassan hållas lillgängliga för envar. Om
arbetsmarknadsstyrelsen begär det, skall avskrifter av handungarna insändas
dit. På avskriften av årsredovisningen skall styrelseledamot teckna bevis om
alt resultaträkning och balansräkning faststäUls med uppgift om fastställelsedagen.
Beviset skaU även innehåUa uppgifl om föreningsstämmans beslut beträffande
kassans behållna överskott eller ansamlade underskott.

62 §1

Bestämmelserna
i 8 kap. lagen (1985:000) om kooperativa föreningar gäller i tillämpliga
delar i fråga om erkänd arbetslöshetskassa med föQande avvikelser, nämligen

Bestämmelserna i 45 § och 46 § I mom. saml 49-51 §§ lagen
(1951:308) om ekonomiska föreningar gäller i flilämpliga delar i fråga om
erkänd arbetslöshetskassa med föQande avvikelser, nämligen

1. alt styrelsens förvaltning och kassans räkenskaper
skall granskas av minst två revisorer.

2. alt i stället för 8 kap. 4 § första Slycket, 6 och 7
§§ saml 8 § första stycket lagen om kooperaliva föreningar skaU gälla 63 §
denna lag.

2.
att revisor får utses för tid Ull och med den ordinarie stämma som skaU äga rum
under Iredje räkenskapsåret efter det han utsetts.

64 §

Vid handhavandel av erkänd arbetslöshetskassas
angelägenheter kan medlemmarna företrädas av valda ombud.

Ombuden utövar sina befogenheter vid ombudsmöte. Della
skall anses som föreningsstämma.

Ombud skall vara medlem i kassan. När särskilda skäl
föreligger till

I Senaste lydelse 1980:1109

Nuvarande lydelse

Förestagen lydelse

Prop. 1986/87:7

det, får dock arbetsmarknadsstyrelsen
medge all även annan än medlem får vara ombud.

Bestämmelserna om
föreningsstämma i 53—60 §§ och 61 § försia och andra styckena lagen (1951:308)
om ekonomiska föreningar gäller i lillämpliga delar i fråga om erkänd
arbetslöshetskassa. Arbetsmarknadsstyrelsen får dock medge atl ordinarie föreningsstämma
skall hållas vid annan tidpunkt än före den I juli. Vid lillämpningen av
bestämmelserna i nämnda lag skall iakttagas alt vad därsågs om länsstyrelsen i
stället skall avse arbetsmarknadsstyrelsen.

Bestämmelserna om
föreningsstämma i 6 kap. 1 — 11. 13 och 17 §§ lagen (1985:000) om kooperativa
föreningar gäller i tillämpliga delar i fråga om erkänd arbetslös-helskassa.
Arbelsmarknadsstyrelsen får dock medge att ordinarie föreningsstämma skall
hållas vid annan tidpunkt än före den I juli. Vid lillämpningen av bestämmelserna
i nämnda lag skall iakttagas atl vad i 6 kap. 7 § sägs om länsstyrelsen i
stället skall avse arbetsmarknadsstyrelsen.

Arbetsmarknadsstyrelsen
kan medge, atl kassa håller ordinarie föreningsstämma endast vartannat eller
vart iredje år, och meddelar i sådanl fall de föreskrifier som behövs med
anledning därav.

65-66
§§ Ulgår

73 §

Saknar erkänd
arbetslöshetskassa till registret anmäld behörig styrelse, kan
styrelseledamot, kassamedlem eller borgenär eller annan, vars räll kan vara
beroende av atl det finns någon som kan förelräda kassan, ansöka hos rätten att
kassan skall förklaras skyldig att träda i likvidalion. Arbetsmarknadsstyrelsen
kan hos rälien göra anmälan om sädanl förhållande som nu sagls.

Bestämmelserna i 72 §
tredje och fjärde slyckena lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar äger
motsvarande flllämpning på ansökan eller anmälan enligt försia slycket.

Bestämmelserna i // kap.
4§ andra slycket, 5 § första slyckel och 6 § lagen (1985:000) om kooperativa
föreningar äger molsvarande tillämpning pä ansökan eller anmälan enligt första
stycket.

Bestämmelserna i 76 och
77 §§ lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar äger motsvarande tilllämpning
på erkänd arbetslöshetskassa. Vid lillämpningen av 77 §

Bestämmelserna i // kap.
7§ andra—fjärde styckena, 8—12 och 14 §§ saml 15 § försia och andra slyckena,
17 § fjärde slyckel, 19 § försia slycket och 20 § lagen

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop.
1986/87:7

nämnda lag skaU iakttagas all vad där sägs om
länssiyrelsen i slället skaU avse arbetsmarknadsstyrel-

sen.

(1985:000)
om kooperativa föreningar äger molsvarande tillämpning på erkänd
arbetslöshetskassa. Vid tillämpningen av bestämmelserna skall dock iakttagas
dels atl hänvisningarna i 11 § andra slycket nämnda kapitel till 4 § försia
slycket 4 skall avse 95 § denna lag, dels atl bestämmelserna i 17 § fjärde
stycket nämnda kapitel skaU gälla i fråga om likvidalionsbeslul som meddelals
enligt denna lag.

I samband med anmälan enligt 11 kap. 15 § försia stycket
lagen om kooperativa föreningar skaU till arbetsmarknadsstyrelsen lämnas avskrifter
av förvallningsberätielsen Jämle redovisningshandlingarna och revisionsberättelsen
saml av prolokoU som förls i ärendet.

Har vid
erkänd arbetslöshetskassas likvidation flllgångarna fördelals eller
överlämnats flll någon som enligt stadgarna är berättigad all överlaga dem,
utan att betalning för skuld erlagts eller innehållits, eller förslår ej
innehållna medel lill att beiala skuld, är den som uppburil någol lill förfång
för borgenär skyldig att ålerbära vad han sålunda fått, om kassan ej kan
fullgöra sina förpliktelser. För brisl som kan uppkomma när belopp skall
återbäras är likvidatorerna ansvariga efter de grunder för
skadestånds-skyldighet som anges i 106, 108 och 109 §§ lagen (1951:308) om
ekonomiska föreningar.

Har vid
erkänd arbetslöshetskassas likvidalion liligångarna fördelals eller
överlämnats lill någon som enligt stadgarna är berälligad alt övertaga dem,
utan att betalning för skuld eriagls eller innehållils, eller förslår ej
innehållna medel till atl betala skuld, är den som uppburit något till förfång
för borgenär skyldig atl ålerbära vad han sålunda fåll, om kassan ej kan
fullgöra sina förpliktelser. För brisl som kan uppkomma när belopp skall
återbäras är likvidatorerna ansvariga efler de grunder för
skadeslåndsskyldighel som anges i 14 kap. lagen (1985:000) om kooperaliva
föreningar.

Anser
medlem eller annan förmånsberätflgad att han vid fördelning av kassans
tillgångar ej fått vad som belöper på honom, skall han väcka

Nuvarande lydelse

Föreslagen
lydelse

Prop.
1986/87:7

lalan mot kassan inom tre månader efler det
slutredovisning framlades på föreningsstämma vid påföQd alt han annars förlorar
sin lalan. I fråga om ålerbäringsskyldighet och om likvidaiors ansvarighet äger
försia stycket molsvarande tillämpning.

Har medlem eller annan förmånsberälligad ej inom fem år
efter det slutredovisning lades fram på föreningsstämma anmält sig för att
lyfta vad han fåll vid fördelningen, har han föriorai sin rätt.

85 §

Kan del
antagas all erkänd arbetslöshetskassa som trätt i likvidalion saknar
lillgångar eller att dessa ej förslår till belalning av likvidationskoslnaderna,
kan rälien på anmälan av likvidatorerna och efler arbetsmarknadsstyrelsens
hörande förklara alt likvidationen skall läggas ned och kassan anses upplöst.
När sådan förklaring meddelats, gäller ej 78—84 §§. Tillgång som enligt vad nu
sagls ej skall ingå i likvidalion skall efler rättens förordnande tillfalla allmännyttigt
eller därmed jämförligt ändamål.

Kan del
antagas atl erkänd arbetslöshetskassa som trätt i likvidation saknar
tillgångar eller atl dessa ej förslår flll belalning av likvidationskoslnaderna,
kan rälien på anmälan av likvidatorerna och efler arbetsmarknadsstyrelsens
hörande förklara att likvidationen skall läggas ned och kassan anses upplöst.
När sådan förklaring meddelals, gäller e] 11 kap. 8—12 §§ eller 14 § lagen
(1985:000) om kooperaliva föreningar eller 81 — 84 §§ denna lag. Tillgång som
enligt vad nu sagls ej skall ingå i likvidalion skall efter rätlens förordnande
tillfalla allmänna arvsfonden.

Meddelande om förklaring enligt första slycket skall
ofördröjligen genom rättens försorg avsändas för registrering.

86 § Utgår

90 § '

Bestämmelserna
i 100 § första—fjärde och sjätte slyckena, 101 och 102 §§ saml 103 § 1 mom.
lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar äger molsvarande tillämpning på
erkänd arbetslöshetskassa. Vid tillämpningen av bestämmelserna skall iakttagas
att vad där sägs om länsstyrelsen i slället skall avse arbelsmarknadsstyrelsen.
Vidare gäller all registrering skall vägras, förutom i fall som anges i 100 §
tredje stycket nämnda lag.

Bestämmelserna
i 13 kap. 6 § första Slyckel lagen (1985:000) om kooperativa föreningar äger
motsvarande lillämpning på erkänd arbetslöshetskassa. Regisirering skaU
vägras, förulom i fall som anges i nämnda bestämmelse, även när medgivande
eller godkännande som krävs enligt denna lag ej lämnas.

Om förbud mot användning av firma, om hävande av
firmaregisl-

Senaste lydelse 1974:783

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Prop. 1986/87:7

även när medgivande eller
godkännande som krävs enligt denna lag ej lämnas.

rering och om avförande
av firma ur regislrel sedan dom om hävande av firmaregistrering vunnii laga
krafl finns beslämmelser i firmalagen (I974:156f

95
§

Arbetsmarknadsstyrelsen
kan meddela de erinringar i fråga om erkänd arbetslöshetskassas verksamhet som
styrelsen finner påkallade.

Arbetsmarknadsstyrelsen
skall förelägga erkänd arbetslöshetskassa att inom viss fld vidtaga de ålgärder
som behövs för rättelse, om

1.
avvikelse skelt från denna lag
eller de för kassan gällande stadgarna eller de förfallningar eller
föreskrifter i övrigl som gäller för verksamhelen,

2.
stadgarna ej längre uppfyller
de i 45 § angivna kraven,

3.
kassans flllgångar ej är
lillräckliga, eller

4. annan allvarlig anmärkning kan riklas mot kassans
verksamhel.

Har föreläggande enligt
andra stycket ej efterkommits inom bestämd tid och har det anmärkta
förhållandel ej heller på annat sätt undanröjts, kan arbetsmarknadsstyrelsen
förklara kassan för viss tid förlustig rätten till statsbidrag helt eller
delvis. Om skäl därtill föreligger, kan arbetsmarknadsstyrelsen också hos
rätten ansöka om atl kassan skall förklaras skyldig atl träda i likvidaflon.
Har sådan ansökan skell, äger beslämmelsema i 72 § Iredje stycket lagen
(1951:308) om ekonomiska föreningar motsvarande lillämpning.

Har föreläggande enligt
andra stycket ej efterkommits inom bestämd lid och har det anmärkta
förhållandet ej heller på annat sätl undanröjts, kan arbelsmarknadsstyrelsen
förklara kassan för viss tid förlustig rälien lill slalsbidrag hell eller
delvis. Om skäl därflll föreligger, kan arbelsmarknadsstyrelsen också hos
rätten ansöka om all kassan skall förklaras skyldig alt träda i likvidaflon.
Har sådan ansökan skett, äger bestämmelserna i // kap. 5§ lagen (1985:000) om
kooperativa föreningar motsvarande tillämpning.

Slyrkes ej innan
rätten avgör ärendet att meddelat föreläggande efterkommits, skall rätten
förklara, att kassan skall träda i likvidalion, och förordna en eller flera
likvidatorer.

Skadestånd

Skadestånd m. m.

Bestämmelserna i 106—109
§§ lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar äger motsvarande tilllämpning på
erkänd arbetslöshetskassa.

Bestämmelserna i 14 kap.
lagen (1985:000) om kooperativa föreningar äger motsvarande tillämpning på
erkänd arbetslöshetskassa.

Nuvarande lydelse

Föreslagen
lydelse

Prop.
1986/87:7

TiU böter dömes

1. styrelseledamot, likvidator eller

annan som i ansökan om eller an

mälan för regisirering eller i därvid

fogade handlingar eller i annan en

ligt denna lag Ull arbetsmarknads

styrelsen ingiven handling eller vid

lämnande av begärd upplysning till

slyrelsen uppsåtligen eller av grov

vårdslöshet meddelar oriktig eller

vilseledande uppgift,

2.
styrelseledamot
eller likvidator som uppsåtligen eller av grov vårdslöshet meddelar oriktig
eller vilseledande uppgift i handling som hålles tiUgänglig för medlemmar
eller röstberättigade eller framlägges på ombudsmöte,

3.
revisor
eller likvidalionsrevisor som i revisionsberätlelse eller annan handling, som
framlägges på ombudsmöte eller på annat sätt hålles tillgänglig för medlemmar
eller röstberättigade, uppsålligen eller av grov vårdslöshet meddelar oriktig
eller vilseledande uppgift om kassans angelägenheter eller uppsålligen eller
av grov vårdslöshet underlåter atl göra anmärkning beträffande förvallningen,
faslän anledning därtiU föreligger,

4.
revisor,
likvidalionsrevisor eller revisors eller likvidationsrevisors medhjälpare som,
oaktat han insett eller borl inse alt skada kunnat följa därav, yppar något
som kommU till hans kännedom vid verkställd granskning ulan att del varit nödvändigt
för atl fullgöra hans uppdrag.

5.
slyrelseledamol,
revisor, likvidalor eller annan som ej iakttar eller fullgör vad som åligger
honom enligt 52 § försia slyckel, 58 § såvitt därigenom hänvisas lill 37 §
lagen

Bestämmelserna
i 15 kap. I § lagen (1985:000) om kooperativa föreningar äger motsvarande
lillämpning på erkänd arbetslöshetskassa. Vid tillämpningen av bestämmelserna
skall dock iakttagas att hänvisningen UU 3 kap. 4 § första stycket skaUavse
46 § andra stycket denna lag.

Senaste lydelse 1980:1109.

Nuvarande
Ivdelse Föreslagen lydelse Prop. 1986/87: 7

(1951:308) om ekonomiska föreningar, 60 § såviit
därigenom hänvisas lill 38 § femte stycket nämnda lag, 62 § såvitt därigenom
hänvisas till 50 § tredje slycket och 51 § första slyckel samma lag, 63 §
andra slyckel, 64 § såvitt därigenom hänvisas liU 55 § tredje slycket samma
lag, 69 § första eller Iredje stycket, 70 § andra stvcket första punkten, 77 §
såviit därigenom hänvisas till 79 § försia eller andra slycket samma lag, 78 §
försia stycket såvitt därigenom hänvisas till 80 § iredje stycket, Jämförl med
50 § tredje stycket samma lag, 79 § försia stycket såvitt därigenom hänvisas
tiU 81 § andra slycket första punklen samma lag, 80 § såvitt därigenom hänvisas
till 89 § försia stycket och 90 § första stycket samma lag, 93 § dier 95 §.

103-104 §§ Utgår

Slutbestämmelse

(Ny rubrik närmast före 105 §)

1.
Denna lag
träder i krafl den I januari 1986.

2.
Registrering
och verkställande av föreningsslämmobeslut, som fattats före utgången av år
1985 sker enligt äldre beslämmelser, om annal ej föQer av punkt 4.

3.
Likvidaflon
genomföres enligt äldre bestämmelser, om likvidalor utsetts före ulgången av år
1985.

4.
Redan före den
1 januari 1986 kan beslut om ändring i sladgarna till överensstämmelse med
lagen i dess nya lydelse fattas enligt 67 §. 1 beslutet skall anges att det
gäller från och med den I januari 1986.

1.7 Lag
om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter

Prop.
1986/87:7

Härigenom föreskrivs
atl 25 och 54 §§ lagen (1973:1150) om förvallning av samfälligheter skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen
lydelse

25 §'

Samfällighelsförening
regislreras hos länsstyrelsen i det län där föreningens styrelse enligt
stadgarna har sitt säte.

Hos varje
länsstyrelse skall föras samfällighelsföreningsregister för införing av de
uppgifler som enligt denna lag eller annan författning skall anmälas för
registrering eller annars intagas i regislrel. I fråga om registrering i
samfällig-hetsföreningsregislret äger 13 kap. 6 § första och andra styckena
lagen (1985:000) om kooperativa föreningar molsvarande tillämpning. Därvid
skall hänvisningen i paragrafens andra stycke gälla klandertalan som avses
i 23 § första stycket och 53 § andra stycket denna lag.

Hos
varje länsstyrelse skall föras samfällighelsföreningsregister för införing av
de uppgifler som enligt denna lag eller annan författning skall anmälas för registrering
eller annars intagas i registret. I fråga om registrering i
samfällig-hetsföreningsregistrel äger 99— 103 §§ lagen (1951:308) om ekonomiska
föreningar motsvarande tilllämpning. Därvid skall IOO § fjärde slycket gälla
klandertalan som avses i 23 § första stycket och 53 § andra stycket denna lag
samt hänvisningen i 100 § femle slyckel lill 7 § tredje stycket avse 29 §
försia slyckel andra punklen denna lag.

Närmare
bestämmelser om samfällighetsföreningsregistret och om avgifter för regisirering
meddelas av regeringen.

54 §

1 fråga om skyldighet för
styrelseledamot, syssloman enligt denna lag, revisor eller medlem atl ersätta
skada, som han flllskyndat föreningen, medlem eller tredje man, och om lalan om
sådan ersättning äger 65-66 och 106-109 §§ lagen (1951:308) om ekonomiska
föreningar motsvarande lillämpning. Talan upptages dock av fastighetsdomstolen.

1 fråga om skyldighel för
styrelseledamot, syssloman enligt denna lag, revisor eller medlem atl ersätta
skada, som han tillskyndat föreningen, medlem eller iredje man, och om lalan om
sådan ersättning äger 14 kap. lagen (1985:000) om kooperativa föreningar
molsvarande tillämpning. Talan upplages dock av fastighetsdomstolen.

Denna
lag träder i krafl den 1 januari 1986.

I
Senaste lydelse 1976:999

1.8 Lag om ändring i lagen (1975:417) om
sambruksföreningar

Härigenom
föreskrivs i frågaom lagen (1975:417)om sambruksföreningar

dels
att 22 — 25 §§ skall upphöra atl gälla,

dels
att rubrikerna närmast före 7, 8 och 22 — 25 §§ skall ulgå,

dels alt 1, 2 och 4—21 §§
samt mbrikema närmast före 3 och 13 — 21 §§ skall ha nedan angivna lydelse,

dels alt i lagen närmast
före 6, 9 och 12 §§ skall införas nya rubriker av nedan angivna lydelse.

Prop. 1986/87:7

Nuvarande
lydelse AUmänna beslämmelser

Föreslagen lydelse
Allmänna bestämmelser

l §

Ekonomisk
förening med ändamål alt driva jordbruk eller trädgårdsnäring för
medlemmarnas gemensamma räkning kan regislreras som sambruksförening.

Sambruksförening
får driva även annan verksamhet än sådan som avses i försia stycket, om denna
andra verksamhet har samband med föreningens ändamål.

2 §

Bestämmelserna
i 2 — 4 §§ lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar äger motsvarande tillämpning
i fråga om sambruksförening. Inskrivning av uppgifler angående sambruksförening
skall ske i en särskild avdelning av del föreningsregister som avses i 4 §
lagen om ekonomiskaföreningar.

1 §

Kooperaiiv
förening med ändamål alt driva jordbruk eller trädgårdsnäring för
medlemmarnas gemensamma räkning kan regislreras som sambruksförening.

Sambruksförening
får driva även annan verksamhet än sådan som avses i första slyckel, om denna
andra verksamhet har samband med föreningens ändamål.

2 §

/
sambruksförening svarar medlemmarna ej personligen för föreningens
förpliktelser.

Stadgar och firma m. m.

3 §

För
alt sambruksförening skall få registreras fordras all föreningen har minst tre
medlemmar och

BUdande
av sambruksförening

3 §

För
alt sambruksförening skall få registreras fordras atl föreningen har minsl tre
medlemmar och

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1986/87:7

all den har antagit
stadgar och utsett styrelse och revisorer.

alt den har antagit
stadgar och utsett styrelse och revisorer.

4 §

Sambruksförenings
skall ange

stadgar

4 §

Sambruksförenings
skall ange

stadgar

1.
föreningens firma,

2.
ändamålel med föreningens
verksamhet och verksamhetens art,

3.
denort inom rikel där föreningens
styrelse skall ha sill säte,

4.
den insats med vilken varje
medlem skall deltaga i föreningen och hur insatserna skall göras,

5.
om regelbundna eller på särskilt
beslul om uttaxering beroende avgifter till föreningen skall förekomma,
avgifternas belopp eller det högsta belopp vartill de får bestämmas,

6.
antalet styrelseledamöter och
revisorer, liden för deras uppdrag och, om suppleanter skall finnas,
molsvarande uppgifter beiräffande dem,

7.
föreningens räkenskapsår,

8.
hur ofta ordinarie föreningsstämma
skall hållas och liden för sådan stämma,

9.
det sätt på vilket kallelse
lill föreningsstämma skall ske och andra meddelanden lill medlemmarna skall
tillställas dem saml den tid före stämma då föreskrivna kallelseålgärder senast
skall vara vidtagna.

10.
de värderingsgrunder som skall
lillämpas när förening skall inlösa medlems andel,

11.
de grunder enligt vilka föreningen
skall förfoga över upp-

1.
föreningens firma.

2.
ändamålet med föreningens
verksamhet och verksamhetens art,

3.
den ort inom rikel där föreningens
styrelse skall ha silt säte,

4.
den insals med vilken varje
medlem skall dellaga i föreningen och hur insatserna skall göras,

5.
om regelbundna eller på särskilt
beslul om uttaxering beroende avgifier till föreningen skall förekomma,
avgifternas belopp eller det högsia belopp vartill de får bestämmas,

6.
antalet styrelseledamöter och
revisorer, tiden för deras uppdrag och, om suppleanter skall finnas,
molsvarande uppgifler beträffande dem,

7.
föreningens räkenskapsår,

8.
hur ofta ordinarie föreningsstämma
skall hållas och tiden för sådan stämma,

9.
det sätl på vilkel kallelse
lill föreningsstämma skall ske och andra meddelanden till medlemmarna skall
tillställas dem saml den lid före stämma då föreskrivna kallelseålgärder senast
skall vara vidlagna,

10.
hur medlem skall förfara
för all få ärende behandlat på föreningsstämma,

11.
de värderingsgrunder som skall
lillämpas när förening skall inlösa medlems andel,

12.
de grunder enligt vilka föreningen
skall förfoga över upp-

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Prop. 1986/87:7

kommen
vinsl och hur del skall förfaras med föreningens behållna tillgångar vid dess
upplösning.

5§

Bestämmelserna i 2 kap.
7 och 8 §§ lagen (1985:000) om kooperaliva föreningar äger motsvarande tilllämpning
ifråga om sambruksförening.

6§

Bestämmelserna
i 8 och 9 §§ lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar äger motsvarande
lillämpning ifråga om sambruksförening. Härvid skall hänvisningen i 8 § tredje
slycket UU 5 § avse 3 § denna lag.

Medlems
inlagande och avgång Sambruksföreningens medlem-

m. m. mar m. m.

8 §

Bestämmelserna
i II § försia slyckel 12 och 13 §§ lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar
äger motsvarande tillämpning i fråga om sambruksförening. Vid lillämpningen av
bestämmelserna skall dock iakttagas all hänvisning i 13 § Ull 16 § skall avse
10 § denna lag.

Fråga
om antagande av medlem prövas av föreningsstämma, om ej annal har beslämts i
stadgarna.

9 §

Medlem
får uppsäga sig lill utlräde ur föreningen. 1 stadgarna kan inlagas förbehåll
all uppsägning ej får ske förrän viss lid efter inträdel.

Bestämmelserna
i 14 § andra

6§

Bestämmelserna
i 4 kap. I § första stycket, 2 och 3 §§ lagen (1985:000) om kooperativa föreningar
äger motsvarande tillämpning i fråga om sambruksförening. Vid tillämpningen av
bestämmelserna skall dock hänvisningen i 4 kap. 3 § Ull 5 kap. I och 2 §§ avse
9 § denna lag.

Fråga
om anlagande av medlem prövas av föreningsstämma, om ej annat har bestämls i
sladgarna.

7§

Medlem
får uppsäga sig lill utlräde ur föreningen. I stadgarna kan inlagas förbehåll
att uppsägning ejTår ske förrän viss tid efter inträdet.

Bestämmelserna
i 4 kap. 4 §

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1986/87:7

Slycket
och 15 § lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar gäller i tillämpliga delar i
fråga om sambruksförening.

Medlemsförleckn
ing

7§

Genom
styrelsens försorg skall föras förleckning över sambruksföreningens medlemmar.
Förleckning kan bestå av betryggande lösblads- eller kortsystem.

Förteckningen
skall för varje medlem innehålla uppgifl om hans fullständiga namn och hemvist
och om den insats med vilken han dellager i föreningen. Dessutom skall
förteckningen innehålla uppgifter om sammanlagda beloppet inbetalda insatser
enligt senast fastställda balansräkning.

Slyrelsen
skall hålla förteckningen tillgänglig för den som vill taga del av den. Medlem
har rätl atl på begäran få skriftlig uppgift av föreningen om medlemskapet och
den insats som han har gjort.

andra
stycket och 5 § lagen (1985:000) om kooperaliva föreningar gäller i
tillämpliga delar i fråga om sambruksförening.

8§

Genom
styrelsens försorg skall föras förteckning över sambruksföreningens medlemmar.
Förteckning kan bestå av betryggande lösblads- eller kortsystem.

Förteckningen
skall för varje medlem innehålla uppgifl om hans fullständiga namn och hemvist
och om den insals med vilken han dellager i föreningen. Dessulom skall
förteckningen innehålla uppgifler om sammanlagda beloppet inbetalda insatser
enligt senasl fastställda balansräkning.

Styrelsen
skall hålla förteckningen lillgänglig för den som vill taga del av den. Medlem
har rätl att på begäran få skriftlig uppgift av föreningen om medlemskapet och
den insats som han har gjort.

10§

När
medlem har avgått ur föreningen, är föreningen skyldig atl sex månader
därefter lösa hans andel.

Bestämmelserna i 16 § I
mom. andra slycket och 2 mom. lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar gäller
i tillämpliga delar i fråga om sambruksförening. Därvid skall vad som där sägs
om insals i stället avse lösenbelopp för medlems andel.

Innehåller förenings
sladgar inskränkning i avgående medlems

9§

När
medlem har avgått ur föreningen, är föreningen skyldig all sex månader
därefter lösa hans andel.

Bestämmelserna i 5 kap. I
§ andra slyckel och 2 § lagen (1985:000) om kooperativa föreningar gäller i
lillämpliga delar i fräga om sambruksförening. Därvid skall vad som där sägs
om medlemsinsats i stället avse lösenbelopp för medlems andel.

Innehåller förenings
stadgar inskränkning i avgående medlems

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Prop. 1986/87: 7

rätt enligt första stycket
eller 16 § I mom. andra slyckel lagen om ekonomiska föreningar, skall detta
gälla utom i fall som avses i 68 § andra stycket samma lag.

rält enligt första stycket
eller 5 kap. I § andra stycket lagen om kooperativa föreningar, skall delta
gälla utom i fall som avses i 6 kap. 15 § tredje stycket samma lag.

ll §

I
stadgarna kan intagas förbehåll att föreningen skall ha rält att lösa andel
som övergår flll ny ägare. Finnes sådanl förbehåll skall i sladgarna anges
inom vilken lid lösningsrätten skall göras gällande hos förvärvaren samt inom
vilken tid ersättningen skall belalas.

12§

Tvist
om rätl alt inträda som medlem i förening saml om rält lill lösen av andel och
om lösenbeloppets slorlek prövas av tre skiQemän enligt lagen (1929:145) om
skiQemän, om ej annat har bestämts i sladgarna.

Kostnaderna
för skiQeförfaran-det skall bäras av föreningen, om ej skiQemännen av särskilda
skäl ålägger föreningens motpart atl hell eller delvis svara för dessa
kosinader.

10 §

I
sladgarna kan intagas förbehåll att föreningen skall ha räll all lösa andel
som övergår lill ny ägare. Finnes sådant förbehåll skall i stadgarna anges
inom vilken lid lösningsrätten skall göras gällande hos förvärvaren samt inom
vilken tid ersällningen skall belalas.

II§

Tvist
om rätl all inträda som medlem i förening saml om räll lill lösen av andel och
om lösenbeloppets storlek prövas av tre skiQemän enligt lagen (1929:145) om
skiQemän, om ej annat har bestämts i stadgarna.

Kostnaderna
för skiQeförfaran-det skall bäras av föreningen, om ej skiQemännen av särskilda
skäl ålägger föreningens motpart att helt eller delvis svara för dessa
kostnader.

Slyrelse och
firmaieckning

I4 §

Bestämmelserna
i 21 — 37 §§ lagen (I951:308)om ekonomiska föreningar äger molsvarande
lillämpning i fråga om sambruksförening med föQande avvikelser.

1.
Slyrelsen beslår av en eller
flera ledamöier.

2.
Slyrelsen får ej tillsättas i
annan ordning än genom val på föreningsstämma.

Sambruksföreningens
ledning

I2 §

Bestämmelserna
i 7 kap. lagen (1985:000) om kooperaliva föreningar äger motsvarande tillämpning
i fråga om sambruksförening med föQande avvikelser.

1.
Styrelsen beslår av en eller
flera ledamöter.

2.
Slyrelsen får ej tillsättas i
annan ordning än genom val på föreningsstämma.

6 Riksdagen 1986187. 1 saml. Nr 7. Bitagedel

Nuärande Ivdelse

Föreslagen
lydelse

Prop.
1986/87:7

3.
Bestämmelserna om föreningschef gäller ej ifråga om sambruksförening.

Föreningsstämma

16§

Bestämmelserna i 52 — 61 §§ lagen (1951:308) om
ekonomiska föreningar gäller i tillämpliga delar i fråga om sambruksförening.
/ stadgarna får dock ej göras avsleg från bestämmelsen i 56 § första stycket 1
att varje medlem äger en röst. Vidare kan medlems rösträtt utövas av medlemmens
make som ombud, även om denne ej är medlem i föreningen, såvida ej annal har
bestämls i stadgarna.

Åndring av sambruksförenings stadgar

I8§

Bestämmelserna i 67 och 68 §§ lagen (1951:308) om
ekonomiska föreningar gäller i lillämpliga delar ifråga om sambruksförening.
Vid lillämpningen av bestämmelserna skall iakttagas att hänvisningen i
paragraferna Ull 16 § 1 mom. skall avse 10 § denna lag.

Talan mol föreningsslämmobeslut

19 §

Bestämmelserna i 69 § lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar
äger motsvarande tillämpning ifråga om sambruksförening.

13§

Bestämmelserna i 6 kap. lagen (1985:00) om kooperaliva
föreningar gäller i tillämpliga delar i fråga om sambruksförening. Föreningsstämmans
befogenhel får dock ej överlämnas till fullmäktige.

Vid
tillämpningen av bestämmelserna skall iakttagas att hänvisningen i 6 kap. 15
§ UU 5 kap. I § skall avse 9 § denna lag.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Prop. 1986/87:7

Revision
och särskild granskning

14§

Bestämmelserna i
8 kap. lagen (1985:000) om kooperaliva föreningar gäller i flilämpliga delar i
fråga om sambruksförening.

Styrelsens
årsredovisning samt revision

15§i

Bestämmelserna
i 38-51 §§ la

gen (1951:308) om ekonomiska för

eningar gäller i till

lämpliga delar i fråga om sam

bruksförening. Vad som sägs i 43 §

andra slycket om insatsbelopp

skall i stället avse lösenbelopp för

medlems andel. Sambruksföre

ningar är inte skyldiga alt upprätta

finansieringsanalys, koncernredo

visning eller delärsrapport eller att

utse aukloriserad revisor.

Redovisning

15§

Bestämmelserna
i 9 kap. lagen (1985:000) om kooperativa föreningar gäller i lillämpliga delar
i fråga om sambruksförening. Vad som i 9 kap. 6 § andra slycket sägs om
insatsbelopp skall i stället avse lösenbelopp för medlems andel.
Sambruksföreningar är inte skyldiga alt upprätta finansieringsanalys,
koncernredovisning eller delårsrapport eller att ulse auktoriserad revisor.

Reservfond m. m.

och
vinstutdelning

13§

Bestämmelserna
i 17 §. 18 § första slyckel, 19 och 20 §§ lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar
gäller i tillämpliga delar i fråga om sambruksförening. Härvid skall
hänvisningen 118 § försia stycket UU 16 § I mom. avse 10 § denna lag.

Fördelning
av överskoll och annan användning av sambruksföreningens egendom.

16
§

Bestämmelserna
i 10 kap. lagen (1985:000) om kooperaliva föreningar gäller i lillämpliga
delar i fråga om sambruksförening. Härvid skall hänvisning i 10 kap. I §
första stycket UU bestämmelserna om återbetalning av insatsbelopp avse
bestämmelserna om lösen av andel i 9 § denna lag. Vidare gäller den avvikelsen
alt bestämmelsen i 10 kap. 3 § andra stycket lagen om kooperaliva föreningar
icke gäller i fråga om sambruksförening.

'
Senaste lydelse 1980:1110

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop.
1986/87:7

Vid
tillämpningen av bestämmelserna i 17 § I mom. lagen om ekonomiska föreningar
skall i fråga om sambruksförening bland skulderna ej inräknas gäld för vilken
föreningen har lämnat säkerhet av panträtt pä grundval av inteckning i
jordbruksfaslighel inom sextio procenl av del senasl fastställda
taxeringsvärdet. Vad som har sagls nu gäller i tillämpliga delar i fråga om
annan egendom, vilken enligt bestämmelse som meddelas av regeringen får anses
erbjuda molsvarande säkerhet.

Vad
i 17 § 2 mom. lagen om ekonomiska föreningar sägs beträffande belopp, som har
tagits upp under rubriken Avsatt till pensioner, skall i fråga om sambruksförening
gälla även i den mån sådant belopp täckes av kreditförsäkring i svensk
försäkringsanstalt eller utländsk försäkringsanstall som har räll att driva
rörelse här i riket.

Vid tillämpningen av
bestämmelserna i 10 kap. 2 § första stycket lagen om kooperaliva föreningar
skall i fråga om sambruksförening bland skulderna ej inräknas gäld för vilken
föreningen har lämnat säkerhet av panträtt på grundval av inteckning i
jordbruksfastighet inom sextio procent av det senasl fastställda
taxeringsvärdet. Vad som har sagts nu gäller i tillämpliga delar i fråga om annan
egendom, vilken enligt bestämmelse som meddelas av regeringen fär anses
erbjuda motsvarande säkerhet.

Vad
i 10 kap. 2 § Iredje siyckei lagen om kooperativa föreningar sägs beträffande
belopp, som har tagits upp under rubriken Avsatt till pensioner, skall i fråga
om sambruksförening gälla även i den mån sådant belopp täckes av kreditförsäkring
i svensk försäkringsanstall eller utländsk försäkringsanstalt som har rätt
att driva rörelse här i riket.

Likvidalion och
upplösning

LikvidaUon och upplösning

20 §

Bestämmelserna
i 70—95 §§ lagen (1951:308)om ekonomiska föreningar äger molsvarande tillämpning
i fråga om sambruksförening. Vad i 71 och 75 §§ föreskrives för del fall
anlalet föreningsmedlemmar har nedgått under del i 5 § föreskrivna lägsla
anlalel skall i sambruksförening lillämpas, om antalet medlemmar har nedgått
under tre och tillräckligt antal medlemmar ej har inträtt inom ett år saml
länsstyrelsen ej heller fun-

17§

Bestämmelserna
i // kap. lagen (1985:000) om kooperaliva föreningar äger motsvarande tillämpning
i fråga om sambruksförening. Vad i //a;?. i föreskrives för del fall anlalet
föreningsmedlemmar har nedgått under det i 2 kap. 1 § föreskrivna lägsla
antalet skall i sambruksförening lillämpas, om antalet medlemmar har nedgått
under tre och tillräckligt antal medlemmar ej har inträtt inom elt år samt
länsstyrelsen ej heller fun-

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Prop. 1986/87:7

nit särskilda skäl
medgiva, att föreningens verksamhet ändå får fortsätta.

nil särskilda skäl
medgiva, att föreningens verksamhel ändå får fortsätta.

Skadestånd

Skadestånd m. m.

Bestämmelserna i 106—109
§§ lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar äger motsvarande tilllämpning i
fråga om sambruksförening.

Bestämmelserna i 14 kap.
lagen (1985:000) om kooperativa föreningar äger motsvarande tillämpning i
fråga om sambruksförening.

Talan
mol slyrelseledamol, revisor, föreningsmedlem eller röstberättigad

17 §

Bestämmelserna i
63—66 §§ lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar äger motsvarande tillämpning
ifråga om sambruksförening.

5§

Sambruksförenings
firma skall innehålla ordet sambruksförening.

Sambruksförenings
firma får ej innehålla ordet bolag eller annat ord som kan föranleda till antagande
alt firman innehas av ett bolag.

Firman skall tydligt skiQa
sig från andra hos länsstyrelsen förut registrerade och ännu bestående
föreningsfirmor. För registrering av sambruksförenings firma gäller i övrigt
vad som föreskrives i firmalagen (1974:156).

Annan
än sambruksförening fär ej i sin firma eller annars vid be-

Sambruksförenings firma

19§

Sambruksförenings
firma skall innehålla ordel "sambruksförening".

Sambruksförenings
firma får ej innehålla ordel bolag eller annal ord som kan föranleda till antagande
att firman innehas av ett bolag.

Firman skall lydligl skiQa
sig från andra hos länsstyrelsen förul regisirerade och ännu bestående
föreningsfirmor. För registrering av sambruksförenings firma gäller i övrigt
vad som föreskrives i firmalagen (1974:156).

Annan
än sambruksförening får ej i sin firma eller annars vid be-

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1986/87:7

leckning av rörelsen
använda ordel sambruksförening.

Regisirering

21
§

Bestämmelserna
i 99—105 §§ lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar äger motsvarande
lillämpning ifråga om sambruksförening. Härvid skall hänvisningen i 100 §
femte slycket UU 7 § tredje slyckel avse 5 § tredje stycket denna lag.

2
§ andra stycket

Inskrivning
av uppgifter angående sambruksförening skall ske i en särskild avdelning av
det föreningsregisler som avses i 4 § lagen om ekonomiska föreningar

teckning
av rörelsen använda ordet "sambruksförening".

Bestämmelsen
i 3 kap. 3 § lagen (1985:000) om kooperativa föreningar äger motsvarande
tillämpning ifråga om sambruksförening.

Regisirering
m. m.

20 §

Sambruksförening
registreras hos länsstyrelsen i det län, där föreningens slyrelse enligt
stadgarna har sitl säte.

Inskrivning
av uppgifler angående sambruksförening skall ske i ell särskUt register över
sambruksföreningar som föres vid varje länsstyrelse.

Bestämmelserna
i 13 kap. lagen (1985:000) om kooperativa föreningar gäller i övrigt i
tillämpliga delar ifråga om sambruksförening.

Mot
länsstyrelsens beslut enligt 17 § föres talan hos kammarrälten genom besvär.

Besvär

22 §

Bestämmelserna
i 105 a § lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar äger motsvarande tillämpning
ifråga om sambruksförening.

Straffbestämmelser

24
§

Bestämmelserna
i 110—112 §§

Straff
och vite

21
§

Bestämmelserna
i 15 kap. lagen

Nuvarande
lydelse

lagen
(1951:308) om ekonomiska föreningar gäller i flilämpliga delar i fråga om
sambruksförening. Vid tillämpningen av bestämmelserna skall iakttagas att
hänvisningen i 110 § 7UU 7 § fjärde stycket skall avse 5 § fjärde stycket denna
lag.

Är
gärning som avses i första slycket belagd med straff i brottsbalken, dömes ej
tiU ansvar enligt denna lag.

Föreslagen lydelse

(1985:000)
om kooperativa föreningar gäller i tillämpliga delar i fråga om
sambruksförening. Vid tillämpningen av bestämmelserna skall iakttagas att
hänvisningarna i 15 kap. I § UU 4 kap. 6 § fiärde stycket och 3 kap. 4 § försia
stycket skall avse 8 § tredje stycket respektive 19 § fiärde stycket denna
lag.

Prop. 1986/87:7

1.
Denna lag iräder i kraft den I
januari 1986.

2.
Registrering och verkställande
av föreningsstämmobeslut, som fattats före utgången av år 1985, samt talan mot
sådant föreningsslämmobeslut sker enligt äldre bestämmelser, om annat ej föQer
av punkt 4.

3.
Likvidation genomföres enligt
äldre bestämmelser, om likvidator utsetts före utgången av år 1985.

4.
Redan före den I januari 1986
kan beslut om ändring i sladgarna till överensstämmelse med lagen i dess nya
lydelse fattas enligt 6 kap. 14 § lagen (1985:000) om kooperativa föreningar. I
beslutet skall anges att det gäller från och med den 1 januari 1986.

5.
Om sambruksförenings stadgar
efter utgången av år 1985 strider mot nya lagen, skall styrelsen senast vid
första ordinarie föreningsstämma efter lagens ikraftträdande framlägga förslag
till stämman om ändring i stadgarna så att dessa överensstämmer med lagen.

1.9 Lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)
P™P- 1986/87:7

Härigenom
föreskrivs alt 14 kap. 8 och 9 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

8 §

Äger
moderbolag samtliga akiier i dotterbolag, kan bolagens slyrelser Iräffa och för
regisirering anmäla sådanl avtal om fusion, all dotterbolaget skall gå upp i
moderbolaget. Därvid gäller 4 och 5 §§ i lillämpliga delar. Dotterbolaget är
upplöst när rättens beslut om tillstånd registrerats.

Atl fusion mellan moderförening och helägt dotterbolag kan genomföras
enligt föreskrifierna i denna paragraf framgår av 12 kap. 8 § lagen (1985:000)
om kooperativa föreningar.

9§

Äger
moderbolag självl eller tillsammans med dotterförelag mer än nio tiondelar av
aktierna med mer än nio tiondelar av röstetalet för samfliga akiier i
dotterbolag, har moderbolaget rätl atl av de övriga aklieägarna i sisinämnda
bolag lösa in återstående aktier. Den vars aktier kan lösas in har rätl atl få
sina aktier inlösta av moderbolaget.

Tvist
huruvida rält eller skyldighet lill inlösen föreligger eller om lösenbeloppet
prövas av tre skiQemän enligt lagen (1929:145) om skiQemän, i den mån annat ej
föQer av bestämmelserna i detta kapitel. Bestämmelserna i 18 § andra slycket
nämnda lag om tid inom vilken skiQedomen skall meddelas är icke lillämpliga.

Har
moderbolaget förvärvat större delen av sina aktier i dotterbolaget på grund av
inbjudan till en vidare krets alt till moderbolaget överiåla sådana akiier mot
visst vederlag, skall lösenbeloppet molsvara vederlaget, om ej särskilda skäl
föranleder annat.

Kostnaderna
för skiQemannaförfarandel skall bäras av moderbolaget, om ej skiQemännen på
särskilda skäl ålägger annan akfleägare all hell eller delvis svara för
kosinaderna.

Alt moderförening äger samma rätt atl lösa in aktier i koncernföretag
framgår av 12 kap. 9 § lagen (1985:000) om kooperativa föreningar.

Denna
lag träder i krafl den 1 januari 1986.

1.10 Lag om ändring i lagen (1976:351) om
styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar

Härigenom
föreskrivs all lagens benämning skall vara lag (1976:351) om
slyrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och kooperativa
föreningar.

Härigenom föreskrivs
vidare alt I, 2, 3, 8, 9, 15, 18 och 23 §§ lagen (1976:351) om
slyrelserepresentation för de anslällda i akliebolag och kooperaliva föreningar
skall ha nedan angivna lydelse.

Prop.
1986/87:7

Nuvarande
lydelse

Föreslagen lydelse

Denna lag syflar till att
de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar genom styrelserepresenlalion
skall beredas insyn och inflytande i fråga om företagels verksamhet.

Denna lag syftar lill atl
de anslällda i aktiebolag och kooperaliva föreningar genom styrelserepresenlalion
skall beredas insyn och inflytande i fråga om förelagels verksamhet.

Lagen
gäller icke bank- eller försäkringsaktiebolag,

ekonomisk
förening som avses i 118 § första stycket 1—3 lagen (1951:308) om ekonomiska
föreningar eller kreditkassa som sägs i 3 § lagen (1951:309) angående
införande av nya lagen om ekonomiska föreningar, ekonomisk förening som ingår i
Jordbrukskasserörelsen.

Lagen
gäller icke

1.
bank- eller försäkringsakliebolag,

2.
kooperativ förening som
bedriver krediigivnings- eUer försäkringsverksamhel eUer eljest har nära
anknylning UU sådan verksamhel.

Med
företag avses i denna lag akliebolag eller ekonomisk förening, vara lagen är
tillämplig.

Med koncern förstås i
denna lag svenska juridiska personer som enligt bestämmelserna i 1 kap. 2 §
akliebolagslagen (1975:1385) eller / a § lagen (1951:308) om ekonomiska
föreninger är moderföretag och dotterföretag i förhållande lill varandra.

'
Senaste lydelse 1980:1111

Med
företag avses i denna lag aktiebolag eller kooperaiiv förening, vara lagen är
tillämplig.

Med
koncern förslås i denna lag svenska juridiska personer som enligt
bestämmelserna i I kap. 2 § akliebolagslagen (1975:1385) eller / kap. 5 § lagen
(1985:000) om kooperativa föreninger är moderföretag och dotterföretag i
förhällande till varandra.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1986/87:7

Om ej annat föQer av denna
lag, äger bestämmelserna om styrelseledamot och styrelsesuppleant i
aktiebolagslagen (1975:1385) eller lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar
motsvarande lillämpning på arbetslagarledamot och suppleant för sådant
ledamot.

Om ej annat föQer av denna
lag, äger bestämmelserna om styrelseledamot och slyrelsesuppleant i
aktiebolagslagen (1975:1385) eller lagen (1985:000) om kooperativa föreningar
molsvarande tillämpning pä arbetslagarledamot och suppleant för sådan ledamoi.

Bestämmelserna i 2 kap. 4
§ 6 akflebolagslagen (1975:1385), 6§ 6 och 22 § andra stycket lagen (1951:308)
om ekonomiska föreningar, 44 § första stycket 9 bostadsrättslagen (1971:479)
samt 4 § 6 och 14 §2 lagen (1975:417) om sambruksföreningar gäller ej arbetslagarledamot
eller suppleant för sådan ledamot.

Bestämmelserna i 2 kap. 4
§ 6 aktiebolagslagen (1975:1385), 2 kap. 2 §6 och 5 kap. 4 § andra stycket
lagen (1985:000) om kooperativa föreningar, 44 § första stycket 9
bostadsrättslagen (1971:479) samt 4 § 6 och 12 §2 lagen (1975:417) om
sambruksföreningar gäller ej arbetslagarledamot eller suppleant för sädan
ledamot.

15§

Supplement för arbetslagarledamot
har rätl att närvara och yttra sig vid styrelsens sammanträden, även om
ledamoten är närvarande.

Vad som sägs i 8 kap. 9 §
första stycket andra meningen akliebolagslagen (1975:1385) om styrelseledamot
äger molsvarande flll-lämpning på suppleant för arbets-tagariedamol.

Vad som sägs i 8 kap. 9 §
första stycket andra meningen akliebolagslagen (1975:1385) eller 7 kap. 9 §
första stycket andra meningen lagen (1985:000) om kooperativa föreningar om
styrelseledamot äger motsvarande tillämpning på suppleant för
arbetslagarledamot.

18§

Skulle
styrelserepresentation för de anställda medföra väsentlig olägenhel för
aktiebolag pä grund av att

1.
styrelsens sammansättning är
beroende av poliflska styrkeförhållanden eller av förhällande mellan olika
aktieägare eller aktieägargrupper, som framgår av bolagsordningen, avtal eller
annan omständighet, eller

2.
bolagsordningen innehåller
föreskrift om särskild röstmajoritet vid fattande av styrelsens beslut, kan
undantag medgivas från denna lag, om olägenheten ej kan undanröjas pä annat
sätt.

Nuvarande
lydelse

Försia
Slycket äger motsvarande tillämpning på ekonomisk förening. Med förhållande
som avses i försia slyckel 1 jämställs därvid förhållande mellan olika intressenlgrupper
inom föreningen.

Föreslagen lydelse

Försia
stycket äger molsvarande tillämpning pä kooperativ förening. Med förhållande
som avses i första stycket I jämställs därvid förhållande mellan olika intressentgrupper
inom föreningen.

Prop. 1986/87:7

Undantag
skall förenas med villkor om ålgärder som på annal sätl lillgodoser
arbetstagarnas intresse av insyn och inflytande i fråga om förelagets
verksamhel.

23 §

1 anmälan om styrelsens
sammansättning enligt 8 kap. 15 § aktiebolagslagen (1975:1385) eller 37 §
lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar skall anges om ledamoi eller
suppleant har utsetts enligt denna lag.

I anmälan om styrelsens
sammansättning enligt 8 kap. 15 § aktiebolagslagen (1975:1385) eller 7 kap.
15 § lagen (1985:000) om kooperativa föreningar skall anges om ledamoi eller
suppleant har utsetts enligt denna lag.

Denna lag träder i kraft
den I januari 1986.

1.11 Lag
om ändring i lagen (1976:355) om Styrelserepresentation för de anställda i
bankinstitut och försäkringsbolag

Härigenom
föreskrivs alt 10 och 22 §§ lagen (1976:355) om styrelserepresenlalion för de
anslällda i bankinstilut och försäkringsbolag skall ha nedan angivna lydelse.

Prop. 1986/87:7

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Bestämmelserna i 5 §
försia stycket 6 lagen (1955:183) om bankrörelse, 6 § 6 och 22 § andfa stycket
lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar samt [6 § försia slyckel 7 och 170 §
första stycket 5 lagen (1948:433) om försäkringsrörelse] gäller ej
arbetslagarledamot eller suppleant för sådan ledamot.

Se
nu Försäkringsrördselag (1982:713)2:5 p. 6.

Bestämmelserna i 5 §
försia stycket 6 lagen (1955:183) om bankrörelse, 2kap. 2 §6och 7kap. 4 § andra
slyckel lagen (1985:000) om kooperativa föreningar saml 2 kap. 5 § 6
försäkringsrörelselagen (1982:713) gäller ej arbetslagarledamot eller
suppleant för sådan ledamot.

s. 92 Kontrollera mot PDF

I anmälan om styrelsens
sammansättning enligt 88 § lagen (1955:183) om bankrörelse, 37§ lagen
(1951:308) om ekonomiska föreningar samt [90 § och 204 § 3 mom. lagen
(1948:433) omför-säkringsrörelse] skall anges om ledamot eller suppleant har
utsetts enligt denna lag.

/ anmälan om styrelsens
sammansättning enligt 88 § lagen (1955:183) om bankrörelse, 7 kap. 15 § lagen
(1985:000) om kooperaliva föreningar samt 8 kap. 17 § försäkringsrörelselagen
(1982:713) skall anges om ledamoi eller suppleant har utsetts enligt denna
lag.

Se
nu Försäkringsrörelselag

(1982:713) %:ll

Denna
lag Iräder i krafl den 1 januari 1986

s. 93 Kontrollera mot PDF

Bilaga
3 Prop. 1986/87:7

Förteckning över remissinstanserna

Efter
remiss har yllranden över belänkandet avgetts av Svea hovrätt, kammarrätien i
Sundsvall, bokföringsnämnden, kommerskollegium, bankinspektionen,
försäkringsinspektionen, riksskatieverkel, näringsfrihelsombudsmannen (NO),
lanlbruksstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, bosladssiyrelsen, statens
induslriverk, palenl- och registreringsverket, statskontoret,
riksrevisionsverkei, länsstyrelsernas organisalionsnämnd, länsstyrelsen i
Stockholms län, länsstyrelsen i Jönköpings län, länsstyrelsen i Väslernorrlands
län, 1983 års bosladsrältskommillé (Ju 1983:06), Svenska kommunförbundei,
Landslingsförbundel, Landsorganisationen i Sverige (LO), Kooperaliva förbundet
(KF), Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Oljekonsumenlernas förbund (OK), Svenska
Riksbyggen förening upa (Riksbyggen), HSB:s Riksförbund ek. för. (HSB), Svenska
åkeriförbundet. Svenska Handelskammarförbundet, Sveriges Grossistförbund,
Sveriges Köpmannaförbund, Sveriges hantverks- och induslriorganisalion (SHIO)
- Familjeföretagen, Sveriges Industriförbund, Svenska Bankföreningen, Svenska
sparbanksföreningen, Sveriges Föreningsbankers Förbund, Sveriges
Advokaisamfund, Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR (FAR), Svenska
Revisorsamfundet SRS (SRS), Sveriges Bostadsrättsföreningars Centralorganisation,
ek.för.. Bygdegårdarnas Riksförbund, Arbetslöshetskassornas Samorganisation,
Konsumentkooperationens pensionskassa, försäkringsförening. Pensionskassan
SHB, försäkringsförening saml Försäkringsbranschens Pensionskassa.

Yttranden
har bifogals, av kommerskollegium från Skånes Handelskammare, av
Landstingsförbundet från Landslingens inköpscenlral och av LO från
HandelsanstäUdas förbund.

Stockholms
Handelskammare har anslutit sig till Skånes Handelskammares yttrande. Folksam
har anslutit sig lill KF:s yttrande. Post- och Kredilbanken har anslutit sig
lill vad Svenska Bankföreningen har framfört.

s. 94 Kontrollera mot PDF

Bilaga 4 Prop.
1986/87:7

1 Förslag till

Lag om
ekonomiska föreningar

Härigenom
föreskrivs följande.

1
kap. Inledande bestämmelser

I §

En
ekonomisk förening har till ändamål alt främja medlemmarnas ekonomiska
intressen genom ekonomisk verksamhel i vilken medlemmarna deltar

1.
som konsumenler eller andra
förbrukare,

2.
som leverantörer,

3.
med egen arbetsinsais,

4.
genom all begagna föreningens
Qänster, eller

5.
på annal liknande sätt.

För
en ekonomisk förening gäller särskilda villkor i fråga om rätten lill
medlemskap, rösträtt och överskoltsuldelning. Dessa villkor anges i 3, 7 och 10
kap.

2§

En
ekonomisk förening skall regislreras.

Sedan
föreningen har registrerats kan den förvärva rättigheter och ikläda sig
skyldigheter saml föra talan inför domslolar och andra myndigheler.

En
förening som har lill ändamål alt främja medlemmarnas ekonomiska intressen
genom annan ekonomisk verksamhet än som avses i 1 § första slyckel kan inte
förvärva rälligheler eller ikläda sig skyldigheter eller föra lalan inför
domslol eller andra myndigheler, om inle annat följer av annan lag.

3§

För
en ekonomisk förenings förpliktelser svarar endast föreningens tillgångar. I
lillgångama inräknas insalser och avgifier som har förfallit lill belalning,
även om de ännu inle har betalts.

4§

Äger
en ekonomisk förening så många aktier eller andelar i en svensk eller utländsk
juridisk person all den har mer än hälften av rösterna för samtliga aktier
eller andelar, är den ekonomiska föreningen moderförening och den andra
juridiska personen dotterföretag. Äger ett dotterföretag eller äger en
moderförening och ell eller flera dotterföretag lillsammans eller äger flera
dotterföretag lillsammans så många akiier eller andelar i en juridisk person
som nyss har sagts, är även sistnämnda juridiska person dotterföretag till
moderföreningen.

Har
en ekonomisk förening i annal fall på grund av akfle- eller andelsinnehav
eller avtal ensam ell bestämmande inflylande över en juridisk person och en
belydande andel i resultatet av dess verksamhet, är den ekonomiska föreningen
moderförening och den juridiska personen dotterförelag.

Moderförening
och dotterföretag ulgör tillsammans en koncern.

s. 95 Kontrollera mot PDF

2 kap. Bildandet av en
ekonomisk förening Prop. 1986/87:7

I §

En
ekonomisk förening skall ha minst fem medlemmar. Antalet medlemmar får dock
vara tre eller fyra, om minst tre medlemmar är ekonomiska föreningar eller
andra föreningar som är atl anse som juridiska personer.

Medlemmarna
skall anta sladgar saml välja styrelse och revisorer.

2§

Föreningens
sladgar skall ange

1. föreningens
firma,

2.
den ort i Sverige där
föreningens slyrelse skall ha sitl säle,

3.
ändamålel med föreningens
verksamhel och verksamhelens art,

4.
den insats med vilken varje
medlem skall della i föreningen, hur insatserna skall fullgöras saml i vad mån
en medlem får delta i föreningen med insals utöver vad han är skyldig alt della
med,

5.
för del fall att regelbundna
eller på särskilt beslul om uttaxering beroende avgifter lill föreningen skall
förekomma, avgifternas belopp eller de högsta belopp till vilka de får
beslämmas,

6.
anlalel eller lägsta och högsia
anlalet slyrelseledamöler och revisorer samt evenluella slyrelse- och
revisorssuppleanter, tiden för styrelseledamöternas och revisorernas uppdrag
saml, om någon slyrelseledamol eller revisor skall ulses på annal säll än som
anges i denna lag, hur tillsättning i så fall skall ske,

7.
för del fall all fullmäklige
enligt 7 kap. 12 § skall flnnas, deras befogenhet, hur de skall ulses och
tiden för deras uppdrag,

8.
inom vilken tid och hur
föreningsstämma skall sammankallas saml hur andra meddelanden skall bringas
till medlemmarnas eller fullmäktiges kännedom,

9.
vilka ärenden som skall
förekomma på ordinarie stämma,

10.
vilken lid föreningens
räkenskapsår skall omfatta,

11.
grunderna för fördelning av
föreningens vinsl samt hur man skall förfara med föreningens behållna
tillgångar när föreningen upplöses, samt

12.
för det fall all
förlagsinsatser som avses i 5 kap. skall förekomma, vad som skall gälla därom.

3§

Föreningen
skall anmälas för registrering senasl sex månader efler det alt beslul fattades
om atl bilda föreningen.

Om
föreningen enligt stadgarna eller enligt beslut som har fatlats vid sammaniräde
med medlemmarna inle skall börja sin verksamhet förrän visst villkor har
uppfyllts, räknas flden för anmälan för regisirering i stället från den
lidpunkl då villkoret är uppfyllt. Regisirering får inle ske förrän sådanl
villkor är uppfyllt.

Frågan
om föreningens bildande har fallit, om anmälan för föreningens registrering
inte sker inom den tid som anges i försia eller andra slyckel eller om
registreringsmyndighelen genom beslul som vunnit laga kraft har avskrivit sådan
anmälan eller vägrat regisirering av föreningen. Slyrelseledamöterna svarar
solidariskt för återbetalningen av de belopp som har betalts in i insatser
eller avgifter jämte uppkommen avkaslning, med avdrag för kostnader på grund
av ålgärder som avses i 4 § första stycket. Detsamma gäller i fråga om insalser
som har lillskjutils i annan form än pengar.

s. 96 Kontrollera mot PDF

4§ Prop. 1986/87:7

Ulan hinder av 1 kap. 2 § andra slyckel får slyrelsen,
innan föreningen har registrerats, föra lalan i mål rörande föreningens
bildande och även i övrigt vidta ålgärder för alt erhålla utfäsla insalser
eller avgifter.

Om en förpliklelse uppkommer genom en ålgärd på
föreningens vägnar före registreringen, svarar de som har deltagit i ålgärden
eller som har beslulal ålgärden solidariskt för förpliktelsen. När föreningen
har registrerats övergår ansvaret på föreningen, om förpliktelsen har
lillkommil efter del all föreningen bildals.

Har före registreringen ell avtal för föreningen slutits
med en medkontrahenl som visste alt föreningen var oregistrerad kan denne,
såvida inte annal följer av avtalel, frånträda detta endast om frågan om
föreningens bildande har fallit enligt 3 § tredje stycket. Om medkonlrahenten
inte visste all föreningen var oregislrerad, kan han frånträda avtalel innan
föreningen har registrerats.

3 kap. Föreningens medlemmar m. m.

1 §

En ekonomisk förening får inle vägra någon inlräde som
medlem, om det inle finns särskilda skäl för vägran med hänsyn till arlen eller
omfattningen av föreningens verksamhel eller föreningens syfte eller annan
orsak.

Slyrelsen skall pröva en ansökan om inlräde, om inle annal
följer av sladgarna. I stadgarna får föreskrivas atl inträdesansökan skall
göras skriftligen och att ansökningshandlingen skall vara försedd med sökandens
bevittnade namnunderskrift.

2§

Den som genom bodelning, arv eller testamente har
förvärvat en avliden medlems andel har rätt atl efter anmälan inträda som
medlem i föreningen i den avlidnes ställe, om inle annat föreskrivs i
sladgarna.

Anmälan om inlräde skall göras senasl sex månader efler
medlemmens död eller, om liden för dödsboels avgång ur föreningen enligt 5 § då
ännu inle har iniräffal, senast vid den liden.

Den som genom bodelning av annan anledning än medlemmens
död har förvärvat dennes andel har samma rätl som sägs i försia slycket.
Anmälan om inlräde skall i sådanl fall göras senasl sex månader efler del all
bodelningen har vunnii laga kraft eller, om flden för avgång enligt 5 § då ännu
inte har inträffat, senast vid den tiden.

3§

Den som genom överlålelse har förvärvat en medlems andel
skall ansöka om inträde i föreningen inom sex månader därefter. Om han antas,
inträder han som medlem i överiålarens slälle. Ansöker han inte om inträde inom
föreskriven tid eller avslås hans ansökan, skall överiåtaren därmed anses ha
sagl upp sig lill utträde. Förvärvaren har i sådant fall den rätt som
flllkommer en avgången medlem enligt 4 kap. 1 §, med den skyldighel som följer
av 4 kap. 2 §.

4§

En medlem har rält atl säga upp sig lill utträde ur
föreningen. 1 stadgarna får föreskrivas att en uppsägning skall göras
skriftligen och all uppsägningshandlingen skall vara försedd med medlemmens
bevittnade namnunderskrift.

s. 97 Kontrollera mot PDF

I
stadgarna får även föreskrivas att uppsägning inte får göras förrän efler
Prop. 1986/87:7 viss fld, högsl två år, frän inträdet. Tiden får utsträckas
till högsl fem år, om registreringsmyndigheten medger del. Föreskrifier i
sladgarna om alt uppsägning får göras först efter en viss tid gäller inte i
fall som avses i 7 kap. 15 § tredje stycket och 12 kap. 4 § andra stycket.

En medlem får på sådan grund som anges i sladgarna
uteslutas ur föreningen. Föreningsstämman skall besluta om uteslutningen, om
inte annat föreskrivs i sladgarna.

5§

Avgång ur föreningen sker, utom i fall som avses i 7 kap.
15 § tredje slyckel och 12 kap. 4 § andra slyckel, vid ulgången av del räkenskapsår
som, sedan medlemmen har sagt upp sig till utträde eller uteslutits eller någon
annan omständighet som föranlett avgången har inträffat, slutar näst efter en
månad eller den längre tid, högst sex månader, som har beslämts i stadgarna.

En medlem som har uteslutits ur föreningen förlorar genast
sin rätl all della i överläggningar och beslut om föreningens angelägenheter.

6§

Slyrelsen skall föra en förteckning över föreningens
medlemmar (medlemsförleckning). Denna skall innehålla uppgifl om

1.
varje medlems
namn och posiadress saml det antal medlemsinsalser med vilkel han dellar i
föreningen,

2.
del sammanlagda
beloppel inbetalda medlemsinsatser enligt den senast fastställda
balansräkningen, saml

3.
summorna av medlemsinsatsbelopp
som efter utgången av del räkenskapsår balansräkningen avser har återbetalats
eller högst skall återbetalas enligt 4 kap. 1 och 3 §§ och om liden för
återbetalningarna.

Medlemsförteckningen kan beslå av betryggande lösblads-
eller kortsystem. Den kan också föras med automatisk databehandling eller på
annat liknande sätt.

Medlemsförleckningen skall hållas lillgänglig hos
föreningen för var och en som vill ta del av den.

Varje medlem har räll alt på begäran få skriftlig uppgift
av föreningen om sitl medlemskap och om de insalser som han har betalt in.

4 kap. Återbetalning av medlemsinsatser

1 §

När en medlem har avgått har han rätl all sex månader efler
avgången få ul sina inbetalda medlemsinsalser. Beloppet får dock inte översliga
vad som belöper på honom i förhållande till övriga medlemmar av föreningens
egna kapital enligt den balansräkning som finns uppräitad vid liden för
avgången. Vid beräkningen av föreningens egna kapital skall bortses från
reservfonden, uppskrivningsfonden och förlagsinsatserna.

Den avgångne har vidare rätl att i samma ordning som
övriga medlemmar få ut vad som belöper på honom av beslulad vinstutdelning.

Träder föreningen i likvidation inom sex månader från
avgången eller meddelas inom samma tid beslul om alt försälta föreningen i konkurs,
skall den avgångnes rält atl få ut medlemsinsatser bedömas enligt grunderna för
reglerna om skifte av föreningens lillgångar.

En medlems rält enligt första-tredje slyckena kan
begränsas i stad

garna. Delta gäller dock inle i sådana fall som avses i 7 kap. 15 § Iredje

stycket eller 12 kap. 4 § andra slyckel. 97

7 Riksdagen 1986187. 1 saml. Nr 7. Bilagedd

s. 98 Kontrollera mot PDF

2§ Prop. 1986/87:7

Om föreningen försätts i konkurs på en ansökan som har
gjorts inom ett är från en medlems avgång, är denne skyldig atl betala tillbaka
vad han har fått ut av sina medlemsinsatser i den mån det behövs för alt
föreningens skulder skall kunna belalas.

3§

En medlem, som deltar i föreningen med högre insatsbelopp
än han är skyldig all della med, har rält alt efter uppsägning få ul
överskjutande belopp utan all avgå ur föreningen. Beträffande uppsägningen samt
medlemmens rätt att få ut det uppsagda beloppet och hans skyldighet att betala
lillbaka vad han har fått ut tillämpas I och 2 §§ samt 3 kap. 4 § första stycket.
Sexmånadersfristen enligt I § skall därvid räknas från utgången av del
räkenskapsår som sedan uppsägningen har gjorts slutar näst efter en månad eller
den längre tid, högsl sex månader, som har beslämts i stadgarna.

5 kap. Förlagsinsatser

1 §

En ekonomisk förening kan i sladgarna föreskriva all, uiöver
vad som följer av 2 kap. 2 § första stycket 4, kapital får tillskjulas genom
särskilda insalser (förlagsinsatser) och alt sådana insalser får tillskjutas
även av andra än medlemmar.

Förlagsinsatser får tillskjutas med högst ett så stort
belopp att summan av gjorda förlagsinsatser efler tillskottet uppgår till högsl
det belopp som svarar mot summan av andra då inbetalda insalser än föriagsinsatser.

2§

I stadgarna kan las in föreskrifier om begränsningar i
fråga om vem som har rätt alt tillskjuta förlagsinsatser och genom överlåtelse
förvärva de rättigheter som är förenade med föriagsinsalserna (föriagsandelar).
För redan gjorda insatser får inle införas strängare begränsningar än vad som
gällde när insatsen gjordes.

Förvärv av en förlagsandel i slrid mol föreskrifter som
avses i första stycket är ogiltiga.

3§

Om föreningen upplöses och det vid upplösningen finns
överskott, har innehavarna av förlagsandelar rätt att så långt överskottet
räcker få förlagsinsatserna inlösta med belopp motsvarande insatsernas slorlek,
innan utbetalning sker för andra ändamål. Finns flera förlagsinsatser och
förslår inte överskottet flll full belalning av samtliga, skall överskottet
fördelas på insatserna i förhållande flll deras storiek.

4§

För varje föriagsinsats skall föreningen utfärda ett föriagsandelsbevis.
Beviset skall ställas flll viss man, till innehavaren eller till viss man eller
order och innehålla uppgifl om

1. föreningens firma,

2.
nummer eller
annan beleckning för beviset,

3.
insatsens storiek,

4.
den rält till
utdelning som insatsen medför,

5.
det sätt på vilkel
utdelning skall utbetalas och inlösen ske,

6.
föreskrifter
som avses i 2 § första stycket, samt 98

s. 99 Kontrollera mot PDF

7. erinran enligt 2 § andra stycket. Prop. 1986/87: 7

Förlagsandelsbeviset skall undertecknas av föreningen.
Styrelseledamöters eller firmatecknares namnteckning får återges genom Iryckning
eller på liknande sätt.

5§

I fråga om föriagsandelsbevis gäller, om ej annal följer
av denna lag, i lillämpliga delar vad som föreskrivs i lagen (1936:81) om
skuldebrev om enkla skuldebrev, såviit gäller bevis som har ställts till viss
man, och om löpande skuldebrev, såviit gäller bevis lill innehavaren eller-till
viss man eller order. Härvid är den som innehar etl förlagsandelsbevis ställt lill
viss man eller order och som enligt föreningens påskrift på beviset är ägare
till föriagsandelen likställd med den som enligt 13 § andra stycket samma lag
förmodas äga räll alt göra skuldebrevet gällande. Påskrift på beviset skall
göras endasl om innehavaren styrker sill förvärv av den förlagsandel som
beviset avser.

6§

över samtliga förlagsinsatser skall genom styrelsens
försorg föras en förteckning. Denna kan bestå av betryggande lösblads- eller
kortsystem eller föras med automatisk databehandling eller på annat liknande säll.
Förteckningen skall innehålla uppgift om storleken på varje förlagsinsats, om
tidpunkten för varje insals och om den rält till utdelning som insatsen medför.
Förteckningen skall hällas tillgänglig för var och en som vill ta del av den.

7§

Den som innehar en föriagsandel har rält all få
förlagsinsatsen inlöst tidigast efler fem år från lillskollel under föruisättning
atl han skriftligen säger upp beloppel minsl två år i förväg.

Föreningen får inlösa en föriagsinsats lidigasl efler fem
år från flllskoltet under förutsättning atl föreningen skriftligen säger upp beloppel
minsl sex månader i förväg.

Inlösen enligt denna paragraf sker lill del belopp som ulgör
insatsens storlek enligt föriagsandelsbeviset. Beloppet får dock inte överstiga
vad som av föreningens egna kapital enligt den senast fastställda balansräkningen,
utan anlitande av reservfonden eller uppskrivningsfonden, belöper på andelen i
förhållande till övriga förlagsinsatser. Om föreningen försätts i konkurs på
ansökan som görs inom elt år efler inlösen, skall vad som föreskrivs i 4 kap. 2
§ beiräffande återbäring som avses där lillämpas i fråga om förlagsinsatser.

6 kap. Föreningens ledning

1 §

En ekonomisk förening skall ha en slyrelse med minst tre
ledamöter.

Slyrelsen väljs av föreningsstämman, om det inte
föreskrivs i stadgarna atl en eller flera styrelseledamöter skall utses på annal
säll.

En styrelseledamots uppdrag gäller för den tid som anges i
stadgarna. Uppdragsflden får inte omfalla mer än fyra räkenskapsår och skall
bestämmas så atl uppdragel upphör vid slutet av den ordinarie föreningsstämma
på vilken styrelseval förrättas.

Vad som sägs i denna lag om styrelseledamöter skall i
tillämpliga delar gälla även suppleanter.

s. 100 Kontrollera mot PDF

2 § Prop. 1986/87:7

Ett uppdrag som styrelseledamot upphör i förtid, om ledamolen
eller den som har utsett honom begär del. Anmälan om avgång skall göras hos
styrelsen och, om en ledamot som inte är vald på föreningsstämma vill avgå,
även hos den som har tillsalt honom.

Om en styrelseledamots uppdrag upphör i förtid eller
hinder enligt 4 § uppkommer för honom all vara slyrelseledamol och det inte
finns någon suppleant som kan inträda i hans ställe, skall övriga
styrelseledamöter vidta ålgärder för alt en ny slyrelseledamol tillsätts för
den återstående mandalliden. Sådana åtgärder behöver dock inte vidtas, om den
förutvarande ledamolen var arbetstagarrepresentant som avses i lagen (1976: 351)
om styrelserepresentation för de anslällda i aktiebolag och ekonomiska
föreningar. Skall ledamoten väljas på föreningsstämma, kan utan hinder av 1 § försia
stycket valet anstå till nästa ordinarie stämma på vilken styrelseval
förrättas, om styrelsen är beslutför med kvarstående ledamöier och suppleanter.

Om en slyrelseledamol som enligt sladgarna skall
tillsättas i annan ordning än genom val av föreningsstämman inle har utsetts,
skall rätlen förordna en ersättare på ansökan av en slyrelseledamol, medlem,
borgenär eller någon annan vars rätt kan vara beroende av alt del finns någon
som kan förelräda föreningen.

3§

Styrelsen skall utse en verkställande direktör, om antalet
anställda i föreningen under de två senaste räkenskapsåren i medeltal har översiigii
200. Har en verkslällande direkiör utsetts, får han kvarslå i befallningen även
om anlalel anställda skulle komma all nedgå till 200 eller ell lägre tal. I en
förenings stadgar kan föreskrivas att slyrelsen även i andra fall skall utse en
verkslällande direkiör.

Vad som sägs i denna lag om verkslällande direkiör skall i
tillämpliga delar gälla även en suppleant för honom (vice verkslällande direkiör).

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får i särskilda fall meddela undanlag från försia stycket första meningen, om
del finns särskilda skäl.

4§

Styrelseledamöterna och verkställande direktören skall
vara svenska medborgare och bosatta i Sverige, om inte regeringen eller den myndighel
som regeringen besiämmer i särskilda fall tillåter annal. Med svenskt
medborgarskap jämställs medborgarskap i Danmark, Finland, Island eller Norge.
Nordiska medborgare som är bosalla i något av dessa länder kan vara
styrelseledamöter, om minst halva antalet slyrelseledamöler är bosatta i
Sverige. Den som är omyndig eller i konkurs kan inle vara styrelseledamot
eller verkställande direktör.

Styrelseledamöterna skall vara medlemmar i föreningen, om inle
sladgarna i särskilt angivna fall tillåter annat. Den som enligt lag är ställföreträdare
för en medlem eller, om en juridisk person är medlem, den som är ledamot av
styrelsen för den juridiska personen eller delägare i denna får dock vara
styrelseledamot utan all vara medlem i föreningen, även om sladgarna saknar föreskrifl
om del.

5§

Styrelseledamöterna och verkställande direklören skall när
de tillträder

sina uppdrag för införing i aktiebok anmäla silt innehav av akiier i akliebo

lag inom samma koncern som föreningen, om det inle har skell dessförin- 100

nan. Förändringar i aktieinnehavet skall anmälas inom en månad.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Första
stycket gäller inle, om anmälningsskyldighet föreligger enligt Prop.
1986/87:7 lagen (1985:571) om värdepappersmarknaden.

6§

Styrelsen svarar för föreningens organisation och
förvaltningen av föreningens angelägenheter. Verkställande direktören skall ha
hand om den löpande förvaltningen enligt de riktlinjer och anvisningar som
styrelsen meddelar. Verkslällande direklören får dessulom utan styrelsens
bemyndigande vidta sådana åtgärder som med hänsyn lill omfaltningen och arten
av föreningens verksamhet är av osedvanlig beskaffenhel eller slor betydelse,
om styrelsens beslul inle kan avvaktas utan väsenflig olägenhet för föreningens
verksamhet. I sådana fall skall slyrelsen så snart som möjligt underrättas om ålgärderna.

Styrelsen skall se till atl organisationen beiräffande
bokföringen och medelsförvaltningen även innefaltar en tillfredsställande
kontroll. Verkslällande direktören skall sörja för alt föreningens bokföring
fullgörs i överensstämmelse med lag och alt medelsförvaltningen sköts på elt betryggande
sätl.

7§

Om en förening har blivit moderförening, skall styrelsen
meddela detla lill dotterföretagets ledning. Dotterföretagets ledning skall
lämna styrelsen för moderföreningen de upplysningar som behövs för beräkningen
av koncernens ställning och resultatet av koncernens verksamhel.

Inom styrelsen skall en av ledamöierna vara ordförande. Slyrelsen
skall välja ordförande, om inle annal föreskrivs i stadgarna eller har
beslutals av föreningsstämman. Vid lika röstetal avgörs valel genom lottning. Verkslällande
direklören får inte vara ordförande.

Ordföranden skall se lill atl sammanlräden hålls när del
behövs. På begäran av en slyrelseledamol eller verkställande direktören skall slyrelsen
sammankallas. Verkställande direklören har, även om han inte är
styrelseledamot, rält atl närvara och yttra sig vid styrelsens sammanlräden,
om inle slyrelsen bestämmer annal i elt särskilt fall.

Vid styrelsens sammanlräden skall det föras protokoll som
undertecknas eller jusleras av ordföranden och den ledamoi som styrelsen ulser
lill del. Slyrelseledamöterna och verkställande direktören har räll alt få avvikande
mening antecknad till protokollet. Protokollen skall föras i nummerföljd och
förvaras på betryggande sätt.

9§

Styrelsen är beslutför, om mer än hälflen av hela anlalel slyrelseledamöler
eller det högre antal som föreskrivs i stadgarna är närvarande. Beslut i elt
ärende får dock inte fallas, om inle såviit möjligt samtliga styrelseledamöter
har fåll tillfälle atl della i ärendeis behandling och erhållit tillfredsställande
underlag för atl avgöra ärendet. Om en styrelseledamot inte kan komma och det
finns en suppleant som skall träda in i hans slälle, skall suppleanten beredas lillfälle
till det.

Om inte sladgarna föreskriver en särskild röslmajoritet,
gäller som sty

relsens beslul den mening för vilken mer än hälflen av de närvarande

röstar eller, vid lika röstetal, den mening som ordföranden bilräder. Är

slyrelsen inle fulltalig, skall de som röstar för beslutet dock uigöra mer än

en Iredjedel av hela anlalet styrelseledamöter, om inle annal föreskrivs i

sladgarna. 101

s. 102 Kontrollera mot PDF

Handlingar som enligt
denna lag skall undertecknas av slyrelsen skall Prop. 1986/87:7 skrivas
under av minsl hälften av hela antalet styrelseledamöter.

10 §

En
styrelseledamot eller verkställande direklören får inle handlägga frågor
rörande avtal mellan honom och föreningen. Han får inle heller handlägga frågor
om avtal mellan föreningen och tredje man, om han i frågan har elt väsentligl
intresse som kan vara stridande mot föreningens. Med avtal jämställs rättegång
eller annan lalan.

11 §

Slyrelsen
förelräder föreningen och tecknar dess firma.

Slyrelsen
kan bemyndiga en styrelseledamot, verkslällande direktören eller någon annan
att företräda föreningen och teckna dess firma, om inte etl förbud mol sådanl
bemyndigande har tagils in i sladgarna. I fråga om den som inte är
styrelseledamot eller verkställande direkiör gäller vad som sägs i 4 och 10 §§
om verkslällande direkiör. Styrelsen kan föreskriva atl rätlen alt förelräda
föreningen och teckna dess firma får utövas endasl av två eller flera personer
i förening. Ingen annan inskränkning får registreras.

Slyrelsen
kan när som helsl återkalla etl bemyndigande som avses i andra slycket.

12 §

Verkställande
direktören har alllid rätt all förelräda föreningen och teckna dess firma
beträffande sådana åtgärder som enligt 6 § ankommer på honom.

13 §

Slyrelsen
eller annan ställföreträdare för föreningen får inte företa en rättshandling
eller annan åtgärd som är ägnad all bereda en otillbörlig fördel ål en medlem
eller någon annan lill nackdel för föreningen eller annan medlem.

En
ställföreträdare får inle följa sådana föreskrifter av föreningsslämman eller
annat föreningsorgan som inle är gällande därför att de slår i slrid med denna
lag eller stadgarna.

14 §

Har
en slällförelrädare överskridil sin befogenhel när han företog en rättshandling
för föreningen, gäller inte rättshandlingen mot föreningen, om den mol vilken
rättshandlingen företogs insåg eller borde ha insett alt befogenheten
överskreds. Delsamma gäller, om verkslällande direktören då han företog en
rättshandling överskred den behörighel atl vidta åtgärder på föreningens vägnar
som lillkommer honom enligt 6 §.

15 §

För
registrering skall föreningen anmäla vem som har utsetts till styrelseledamot,
verkställande direkiör, suppleant eller firmatecknare samt deras posiadress och
personnummer. För regisirering skall även anmälas av vilka och hur föreningens flrma
tecknas.

Anmälan
görs försia gången när föreningen enligt 2 kap. 3 § anmäls för

regisirering och därefler genast efter del att ändring har inträffat i etl

förhållande som har anmälts eller skall anmälas för registrering enligt

första stycket. Rätl atl göra anmälan lillkommer även den som anmälning

en gäller. 102

s. 103 Kontrollera mot PDF

Om
föreningens posiadress ändras, skall föreningen genast anmäla del Prop.
1986/87: 7 för regisirering.

7
kap. Föreningsstämman

1 §

Föreningsmedlemmarnas
rätt atl besluta i föreningens angelägenheter ulövas vid föreningsslämman.

Varje
medlem har en röst, om inte annal anges i stadgarna.

Av
12 § framgår att föreningsstämmans befogenheier kan helt eller delvis
överlämnas ål särskilt valda fullmäklige.

2§

En
medlems rätt vid föreningsstämman utövas av medlemmen personligen eller den
som är medlemmens ställföreträdare enligt lag eller genom ombud med skriftlig, dagtecknad
fullmakt.

Endasl
medlemmens make eller sambo eller annan medlem får vara ombud, om inte annat
anges i sladgarna. Är medlemmen en juridisk person får denne företrädas av
ombud som inle är medlem, om inte annat anges i stadgarna. Ingen får som ombud
företräda mer än en medlem, om inte annat anges i sladgarna. Fullmakten gäller
högst ett år från utfärdandet.

En
medlem kan vid föreningsstämman medföra högsl etl biträde. Endast medlemmens
make eller sambo eller annan medlem får vara bilräde, om inle annat anges i sladgarna.

3§

En
medlem får inle själv eller genom ombud rösta i fråga om

1.
lalan mot honom,

2.
hans befrielse från
skadeståndsansvar eller annan förpliklelse gentemot föreningen, eller

3.
talan eller befrielse som avses
i 1 eller 2 beiräffande annan, om medlemmen i frågan har elt väsenlligl
intresse som kan strida mot föreningens.

Bestämmelserna
i försia slyckel om medlem gäller även ombud för medlem.

4§

Ordinarie
föreningsstämma skall hållas inom sex månader efter ulgången av varje
räkenskapsår. Vid sådan stämma skall styrelsen lägga fram årsredovisningen och
revisionsberällelsen saml, i moderförening, koncernredovisningen och koncernrevisionsberältelsen.

Vid
slämman skall beslul fallas

1.
om fastställelse av resultaträkningen
och balansräkningen saml, i moderförening, koncernresullaträkningen och
koncernbalansräkningen,

2.
om dispositioner beträffande
vinst eller förlust enligt den faslställda balansräkningen,

3.
om ansvarsfrihet åt
styrelseledamöterna och verkställande direktören, samt

4.
i andra ärenden som ankommer på
stämman enligt denna lag eller stadgarna.

Beslul
i en fråga som avses i andra stycket I -3 skall dock skjutas upp lill

en fortsatt stämma, om majorileten eller en minoritet som beslår av minsl

en tiondel av samtliga röstberättigade begär det. Sådan stämma skall hållas

minst en och högst två månader därefter. Någol ytteriigare uppskov är inle

tillåtet. 103

s. 104 Kontrollera mot PDF

5 § Prop. 1986/87:7

Extra
föreningsstämma skall hållas när styrelsen flnner skäl till del. Sådan stämma
skall även hållas när det för uppgivet ändamål skriftligen begärs av en revisor
eller av minsl en tiondel av samtliga röstberättigade eller det mindre antal
som kan vara bestämt i sladgarna. Kallelse skall utfärdas inom Qorton dagar
från den dag då sådan begäran kom in till föreningen.

6§

En
medlem har rätt att få elt ärende behandlat vid en föreningsstämma, om han
begär det i den ordning och inom den tid som kan vara bestämd i stadgarna.
Saknar sladgarna sådana beslämmelser, skall medlemmen skriffligen framställa
sin begäran hos styrelsen i så god lid all ärendel kan las upp i kallelsen lill
stämman. Den som har uteslutils ur föreningen saknar rält atl få ärenden
behandlade vid slämman även om han ännu inte har avgått ur föreningen.

7§

Styrelsen
kallar till föreningsstämma. Om en stämma som skall hållas enligt denna lag,
enligt sladgarna eller enligt etl slämmobeslul inle sammankallas i föreskriven
ordning, skall länsstyrelsen på anmälan av en styrelseledamot, verkslällande
direktören, en revisor eller någon röstberättigad genast på föreningens
bekostnad sammankalla slämman i den ordning som sägs i 8 §.

8§

Kallelse
till en föreningsstämma får utfärdas tidigast fyra veckor före stämman.
Kallelsen skall ulfärdas senast två veckor före ordinarie och en vecka före
extra stämma, om inte sladgarna föreskriver längre lid. Om stämman skjuts upp
till en dag som infaller senare än fyra veckor efler del all slämman har inletis,
skall kallelse utfärdas lill den fortsatta slämman. Om det enligt denna lag elter
sladgarna krävs för all ett föreningsstämmobeslul skall bli giltigt atl del
fattas på två stämmor, får kallelse lill den senare slämman inte ulfärdas innan
den första slämman har hållils. 1 en sädan kallelse skall anges vilkel beslut
den försia stämman har fattal.

Kallelse
skall ske enligt sladgarna. Skriftlig kallelse skall dock allfld avsändas till
varje medlem vars postadress är känd för föreningen, om

1.
ordinarie föreningsstämma skall
hållas på annan lid än som föreskrivs i stadgarna, eller

2.
föreningsstämma skall behandla
fråga om

a)
sådan ändring av sladgarna som
avses i 15 § försia och andra styckena,

b)
föreningens försättande i
likvidation,

c)
föreningens uppgående i annan
förening genom fusion.

I
kallelsen skall tydligt anges de ärenden som skall förekomma på slämman. Om slämman
skall behandla etl ärende om föreningens uppgående i en annan förening genom
fusion eller ett ärende om föreningens försättande i likvidation, skall förslagel
och grunden för delta anges i kallelsen. Om etl ärende avser ändring av
stadgarna, skall det huvudsakliga innehållet av förslaget till ändringen anges
i kallelsen. Ett fullständigt förslag lill stadgeändringen skall efter del atl
kallelse har utfärdats hållas lillgängligl för medlemmarna hos föreningen och
genast sändas till medlemmar som begär del och uppger sin postadress.

Under
minst en vecka före den stämma som avses i 4 § skall redovis

ningshandlingarna och revisionsberättelsen eller avskrifter därav hållas 104

s. 105 Kontrollera mot PDF

tillgängliga för
medlemmarna och innehavarna av förlagsandelar hos för- Prop. 1986/87: 7 eningen
och genast sändas till medlemmar och innehavare av föriagsandel som begär det.

9§

Om
kallelse lill en föreningsstämma inte har utfärdats eller handlingar inte har
tillhandahållits eller utsänts enligt denna lag eller stadgarna, får
föreningsstämman inte besluta i ärendet utan samtycke av de medlemmar som
berörs av felet. Om ett ärende som enligt sladgarna skall förekomma på slämman
inte har tagits upp i kallelsen, får stämman dock även utan sådant samtycke
avgöra ärendet eller besluta att extra föreningsstämma skall sammankallas för
behandling av det.

10 §

Föreningsstämman
öppnas av styrelsens ordförande eller av den som slyrelsen har utsett.
Ordförande vid föreningsstämma utses av slämman. I sladgarna kan dock bestämmas
vem som skall öppna föreningsstämman och vara ordförande vid stämman.

Stämmans
ordförande skall, om del behövs, upprätta en förteckning över närvarande
medlemmar, ombud och biträden (röstlängd). Uppgift om medlemmarnas rösträtt
skall lämnas i röstlängden, om del förekommer olika rösträtt bland medlemmarna.
Sedan röstlängden har godkänls av slämman, skall den tillämpas till dess all
stämman beslutar om ändring. Uppskjuts slämman lill en senare dag än nästföljande
vardag, skall en ny rösllängd upprällas om det behövs.

Ordföranden
skall sörja för alt del förs prolokoll vid stämman, I fråga om protokollets
innehåll gäller

1.
att röstlängden skall las in i
eller fogas som bilaga lill prolokollet,

2.
att stämmans beslut skall föras
in i protokollet, samt

3.
om röstning har sketl, all
resultatet skall anges i prolokollet.

Protokollet
skall undertecknas av ordföranden och minsl en justeringsman som ulses av slämman.
Senasl tre veckor efler slämman skall del juslerade protokollet hållas
tillgängligt hos föreningen för medlemmarna och innehavarna av förlagsandelar.
Protokollen skall förvaras pä betryggande sätt.

11 §

Styrelsen
och verkslällande direktören skall, om någon medlem begär del och slyrelsen flnner
all del kan ske ulan väsentlig nackdel för föreningen, på föreningsslämman
lämna upplysningar om förhållanden som kan inverka på bedömningen av
föreningens årsredovisning och dess ställning i övrigt eller av ett ärende på
stämman. Ingår föreningen i en koncern, avser upplysningsplikten även
föreningens förhållande lill andra koncernförelag samt, om föreningen är
moderförening, koncernredovisning liksom sådana förhållanden som kan inverka på
bedömningen av dotterföretagens ställning.

Kan
en begärd upplysning lämnas endasl med slöd av uppgifter som inte är lillgängliga
på slämman, skall upplysningen inom två veckor därefter hållas skriftligen lillgänglig
hos föreningen för medlemmarna saml översändas lill varje medlem som har begäri
upplysningen.

Finner
styrelsen att en begärd upplysning inte kan lämnas till medlem

mama utan väsenllig nackdel för föreningen, skall upplysningen i stället på

medlemmens begäran lämnas flll föreningens revisorer inom två veckor

därefter. Revisorerna skall inom en månad efter stämman till slyrelsen

skriftligen yttra sig om huruvida den begärda upplysningen har lämnats till 105

s. 106 Kontrollera mot PDF

dem samt huruvida upplysningen enligt deras mening borde
ha föranlett Prop. 1986/87: 7 ändring i revisionsberättelsen eller, beträffande
moderförening, i koncern-revisionsberättelsen, liksom huruvida upplysningen i övrigl
ger anledning lill erinran. Om så är fallel, skall ändringen eller erinringen
anges i yttrandet. Styrelsen skall hålla revisorernas yttrande tillgängligt
hos föreningen för medlemmarna saml översända yttrandet i avskrift till varje
medlem som har begäri upplysningen.

12 §

I stadgama får beslämmas alt föreningsstämmans
befogenheter skall hell eller delvis utövas av särskilt valda fullmäktige.

En fullmäktig får inte väljas för längre tid än tre år.
Till fullmäktig får utses endast medlemmar i föreningen eller någon som utan atl
vara medlem enligt 6 kap. 4 § andra slycket ändå kan väljas till
styrelseledamot.

Ell fullmäkflgsammanlräde anses som en föreningsstämma. I
fråga om fullmäkflg gäller bestämmelserna i 1 -11 §§ om föreningsmedlem. Dock
får en fullmäktig inte rösta genom ombud.

Angående beslut av fullmäklige i ämnen som avses i 15 §
eller i 12 kap. 4 § skall medlemmarna underrättas på det säll som stadgarna
föreskriver.

Även om fullmäklige har utsetts, har föreningsmedlemmarna
sådan räll som avses i 6 §, 8 § Qärde slycket och 10 § Qärde stycket andra
meningen.

13 §

Föreningsstämmans beslul utgörs av den mening som har fått
mer än hälflen av de avgivna rösterna eller, vid lika röstetal, den mening som
ordföranden biträder. Vid val anses den vald som har fått de flesla rösterna.
Vid lika röstetal avgörs valet genom lottdragning, om inte annat beslutas av
stämman innan valet förrättas.

Försia stycket gäller inle, om annat föQer av denna lag
eller föreskrivs i stadgarna. Beträffande beslul som avses i 14 och 15 §§ kan
dock i sladgarna endasl föreskrivas villkor som går längre än som anges i
dessa paragrafer.

14 §

Beslut alt ändra stadgarna fallas av föreningsslämman.
Beslutet är giltigt, om samtliga röstberättigade i föreningen har förenat sig
om del. Beslutet är även giltigt, om det har fallals på två på varandra
följande stämmor och på den senare stämman biträtts av minst två tredjedelar av
de röstande eller den större majoritet som krävs enligt 15 §.

Har i stadgarna tagils in ytterligare villkor för ändring
av stadgarna, gäller del villkoret.

Om enligt en föreskrift i stadgarna en viss bestämmelse
inte får ändras ulan regeringens tillstånd, får inle heller en sådan föreskrifl
ändras ulan regeringens lillstånd, om föreskriften har tagits in i stadgarna på
grund av lag eller annan författning eller efter regeringens medgivande.

Etl beslut om ändring av sladgarna skall genast anmälas
för regisirering. Beslulel får inle verkställas förrän registreringen har skelt.

Beslul som innebär nedsällning av medlemsinsalsernas
belopp eller annan lindring av medlemmarnas insatsskyldighet enligt stadgarna
får inte verkställas förrän elt år har förflulil efter registreringen.

15 §

Elt beslul om sådan ändring av stadgarna som innebär atl
en medlems

förpliklelse all eriägga insalser eller avgifter lill föreningen ökas eller alt

hans rätl till årsvinsi inskränks är gilligl, om beslutet på den senare 106

stämman enligt 14 § har biträtts av minst tre Qärdedelar
av de röstande.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Etl
beslut om sådan ändring av stadgarna som innebär alt en medlems Prop. 1986/87:7
räll lill föreningens behållna tillgångar vid dess upplösning inskränks är
giltigt, om beslutet på den senare slämman enligt 14 § har biträtts av samtliga
röstande. Delsamma gäller, om ändringen innebär inskränkning i en medlems rätt atl
återfå insals enligt 4 kap. 1 eller 3 § eller innebär atl en medlems utträde ur
föreningen försvåras och ändringen skall gälla även dem som var medlemmar i
föreningen när frågan avgjordes.

Etl
beslut om ändring av sladgarna i de hänseenden som avses i första och andra
styckena får inte tillämpas mol en medlem som inle har samtyckt till ändringen
och som säger upp sig till utträde ur föreningen inom en månad från del atl
slutligt beslul fattades eller, om beslutet fattades av fullmäktige, från det
alt medlemmen underrättades om beslulel. I elt sådanl fall får medlemmen,
oavsett vad sladgarna föreskriver, utträda ur föreningen vid den utgång av ell
räkenskapsår som infaller näst efter en månad efter uppsägningen. Vid utträdet
har medlemmen den räll som enligt 4 kap. 1 § första och andra styckena
tillkommer en avgående medlem.

16 §

Föreningsslämman
får inte falla beslut som är ägnade att bereda otillbörlig fördel åt en medlem
eller någon annan lill nackdel för föreningen eller annan medlem.

17 §

Om
etl beslul av en föreningsstämma inle har kommit lill i behörig ordning eller i
övrigl slrider mol denna lag eller mot sladgarna, kan lalan mol föreningen om atl
beslutet skall upphävas eller ändras föras av föreningsmedlemmar, innehavare
av förlagsandel, slyrelsen, slyrelseledamöler eller verkslällande direklören.

Talan
skall väckas inom tre månader från dagen för beslutet. Väcks inle lalan inom
denna lid, är rätten lill lalan förlorad.

Talan
får väckas senare än vad som sägs i andra stycket, när

1.
beslutet är sådant att del inle
lagligen kan fattas ens med alla medlemmarnas samtycke,

2.
samtycke till beslutet krävs av
alla eller vissa medlemmar och sådanl samtycke inle har getts, eller

3.
kallelse lill stämman inle har skelt
eller de beslämmelser om kallelse som gäller för föreningen har eftersatts i
något väsentligl avseende.

En
dom varigenom föreningsstämmans beslul upphävs eller ändras gäller även för
medlemmar och innehavare av förlagsandelar som inle har fört lalan. Rätten kan
ändra föreningsstämmans beslut endasl om del kan fastställas vilkel innehåll
beslutet rätteligen borde ha haft. Är föreningsstämmans beslut sådanl som
enligt denna lag skall anmälas för registrering, skall rätten underrätta registreringsmyndighelen
för registrering, om beslulel har upphävts eller ändrats genom en dom som har vunnii
laga kraft eller rätten genom beslut under rättegången har förordnat atl
föreningsstämmans beslul inte får verkställas.

18 §

Om
slyrelsen vill väcka talan mot föreningen, skall styrelsen sammankalla en
föreningsstämma för val av ställföreträdare atl föra föreningens lalan i
tvisten. Stämning delges med den valde ställföreträdaren.

Etl
förbehåll i sladgarna alt tvister mellan föreningen och styrelsen,

styrelseledamot, verkställande direklören, likvidator, föreningsmedlem,

innehavare av föriagsandel eller röstberättigad som inle är medlem skall 107

s. 108 Kontrollera mot PDF

hänskjutas
lill skiljemän har samma verkan som ett skiljeavtal. Om styrel- Prop. 1986/87:
7 sen begär skiljemannaförfarande mot föreningen, tillämpas försia stycket. Är
det fråga om en klandertalan av styrelsen mot föreningsstämmans beslut är
rätten till talan inte förlorad enligt 17 § andra stycket, om styrelsen inom
den klanderlid som anges där har kallat lill föreningsstämma enligt försia slycket.

8
kap. Revision och särskild granskning

I §

En
ekonomisk förening skall ha minst en revisor. Revisorerna väljs av föreningsslämman,
om del inle föreskrivs i stadgarna all en eller flera revisorer skall utses på
annat sätt.

En
revisors uppdrag gäller för den tid som anges i stadgarna. Om uppdraget inle
skall gälla Ulls vidare, skall uppdragstiden beslämmas så atl uppdragel upphör
vid slutet av den ordinarie föreningsstämma på vilken revisorsval förrättas.

Den
som har utsetts till revisor skall omedelbart underrättas om del. Har revisorn
valls på föreningsstämma är styrelsen skyldig alt sörja för underrättelsen. I annal
fall ligger skyldighelen pä den som har tillsatt revisorn.

Bestämmelserna
i denna lag om revisorer gäller i lillämpliga delar om revisorssuppleanter.

2§

Varje
röstberättigad har räll att föreslå all del hos länsstyrelsen påkallas alt en
revisor (medrevisor) utses alt della i revisionen lillsammans med de övriga
revisorerna. Förslagel skall framställas på en föreningsstämma där revisorsval
skall ske eller där förslagel enligt kallelsen till stämman skall behandlas. Om
förslagel har biträtts av minsl en tiondel av samtliga röstberättigade eller
en tredjedel av de på stämman närvarande röstberättigade, skall styrelsen inom
en vecka göra framslällning hos länsstyrelsen om atl en medrevisor ulses.
Försummas delta får varje röstberättigad göra sådan framställning. Medrevisorn
skall Qänslgöra för tiden till och med ordinarie föreningsstämma under näsla
räkenskapsår.

Innehavare
av föriagsandelar kan begära hos styrelsen atl en medrevisor utses. Begärs
detta av innehavare som företräder föriagsinsatser till etl sammanlagt belopp molsvarande
minst en tiondel av del lolalt inbetalda insatskapitalet, skall styrelsen
senast inom två månader göra framställning hos länsstyrelsen om att en medrevisor
utses. Försummas della får varje innehavare av en förlagsandel göra sådan
framställning.

3§

Revisorerna
skall vara svenska medborgare och bosatta i Sverige, om inle regeringen eller
den myndighet som regeringen besiämmer i särskilda fall tillåter annal. Den som
är aukloriserad eller godkänd revisor behöver dock inte vara svensk medborgare.
Den som är omyndig eller i konkurs får inle vara revisor.

Revisorerna
skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och ekonomiska förhållanden
som med hänsyn lill arlen och omfånget av föreningens verksamhet fordras för
uppdragets fullgörande.

Till
revisor kan utses även ell auktoriserat eller elt godkänt revisionsbo

lag. Vid lillämpningen av bestämmelserna i delta kapitel likställs ett auk

toriserat revisionsbolag med auktoriserad revisor och ell godkänl revi

sionsbolag med godkänd revisor. Elt bolag som utses till revisor skall till

styrelsen för den förening som revisionen avser anmäla vem som är huvud- 108

s. 109 Kontrollera mot PDF

ansvarig
för revisionen. Den huvudansvarige skall i etl auktoriserat revi- Prop.
1986/87:7 sionsbolag vara auktoriserad revisor och i etl godkänl revisionsbolag
aukloriserad eller godkänd revisor. Bestämmelserna i 7 och 15 §§ lillämpas på
den huvudansvarige.

Till revisor i dotterföretag bör utses minst en av
moderföreningens revisorer, om del kan ske.

4§

Om det hos en sammanslutning med ändamål alt ha hand om
gemensamma uppgifter för föreningar flnns ett särskilt revisionsorgan, får
sammanslutningen eller, om revisionsorganet ulgör juridisk person, denna ulses
flll revisor. Den som sålunda har tillsalls som revisor skall utse en för
uppdraget lämpad person all förrätta revisionen. I fråga om honom gäller i
tillämpliga delar vad som sägs i denna lag om revisor.

Föreligger fall som avses i 5 § första eller Iredje slycket,
får regeringen eller den myndighel som regeringen bestämmer, om del flnns
särskilda skäl, medge alt en sammanslulning eller elt revisionsorgan utses lill
revisor trots atl revisionen därmed inle kommer all förrättas av någon aukloriserad
revisor.

5§ Minsl en revisor skall vara aukloriserad, om

1.
tillgångarnas
nettovärde enligt fastställda balansräkningar för de två senaste räkenskapsåren
översiiger ett gränsbelopp som moisvarar I 000 gånger det basbelopp enligt
lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällde under den sista månaden av respeklive
räkenskapsår, eller

2.
anlalet
anställda hos föreningen under vart och ett av de två senasle räkenskapsåren i
medeltal har översiigii 200.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
kan i fråga om förening som avses i första slycket förordna atl en viss godkänd
revisor får ulses i stället för en auktoriserad revisor. Sådana beslul är
giltiga i högsl fem år.

Första och andra slyckena gäller även för en moderförening
i en koncern, om nettovärdet av koncernföretagens tillgångar enligt
fastställda koncernbalansräkningar för de två senasle räkenskapsåren överstiger
det gränsbelopp som anges i försia slycket eller om antalet anställda vid
koncernföretagen under nämnda lid i medeltal har översiigii 200.

I andra föreningar än som avses i första eller tredje
stycket skall en auktoriserad revisor eller en godkänd revisor utses, om minsl
en tiondel av samtliga röstberättigade begär det vid en föreningsstämma där
revisorsval skall ske.

6§

I fråga om andra föreningar än som avses i 5 § får
länsstyrelsen, om det är påkallat av särskilda omständigheter, besluta att minsl
en revisor skall vara aukloriserad revisor eller godkänd revisor.

Om det flnns skäl lill del, får länsstyrelsen samtidigt
förordna en aukloriserad revisor eller en godkänd revisor all med övriga
revisorer della i revisionen. Uppdragstiden för revisorn skall bestämmas så att
uppdraget upphör när annan behörig revisor har blivit ulsedd i föreskriven
ordning.

Innan länsstyrelsen meddelar beslut som avses i denna
paragraf skall föreningen beredas tillfälle att yttra sig.

109

s. 110 Kontrollera mot PDF

7§ Prop. 1986/87:7

Den kan inte vara revisor som

1.
är
styrelseledamot eller verkställande direktör i föreningen eller dess
dotterföretag eller biträder vid föreningens bokföring eller medelsförvaltning
eller föreningens kontroll däröver,

2.
är anställd hos
eller på annat sätt intar en underordnad eller beroende ställning till
föreningen eller någon som avses under 1 eller är verksam i samma företag som
den som yrkesmässigl bilräder föreningen vid grundbokföringen eller
medelsförvaltningen eller föreningens kontroll däröver.

3.
är gift eller
sambo med eller är syskon eller släkting i rätt upp- eller nedstigande led lill
en person som avses under 1 eller är besvågrad med en sådan person i rätt upp-
eller nedstigande led eller så all den ene är gift med den andres syskon, eller

4.
utöver vad som
normall sammanhänger med medlemskap i föreningen, slår i låneskuld lill
föreningen eller annat företag i samma koncern eller har förpliktelser för
vilka föreningen eller sådant företag har ställt säkerhel.

1 elt dotterföretag kan den inte vara revisor som enligt försia
stycket inte är behörig att vara revisor i moderföreningen.

En revisor får vid revisionen inle anlita någon som enligt
försia eller andra stycket inle är behörig att vara revisor. Har föreningen
eller moderföreningen någon anställd i sin Qänst med uppgifl atl uteslutande
eller huvudsakligen ha hand om föreningens interna revision, får revisorn dock
anlita en sådan anställd i den utsträckning det är förenligt med god revisionssed.

8§

Etl uppdrag all lills vidare vara revisor upphör när ny
revisor har utsetts.

Etl uppdrag som revisor upphör i förtid, om revisorn eller
den som har utsett honom begär det. Anmälan om delta skall göras hos styrelsen
och, i de fall då en revisor som inte är vald på föreningsslämman vill avgå,
hos den som har tillsatt honom.

En revisor vars uppdrag upphör i förtid skall genast
anmäla detta lill länsstyrelsen. Revisorn skall i anmälningen lämna en
redogörelse för iakttagelserna vid den granskning som han har utfört under den
del av löpande räkenskapsår som hans uppdrag har omfattat. För anmälningen
gäller i tillämpliga delar vad som föreskrivs i 13 § tredje och Qärde slyckena
om revisionsberättelse. Avskrift av anmälningen skall överlämnas till föreningens
styrelse.

Upphör en revisors uppdrag i förtid eller uppkommer hinder
för honom enligt 3, 5 eller 7 § eller enligt stadgarna all vara revisor och
finns det inte någon suppleant för honom, skall styrelsen vidta åtgärder för atl
en ny revisor tillsätts för den återstående mandattiden.

på anmälan skall länsstyrelsen förordna behörig revisor,
om

1. någon auktoriserad revisor eller godkänd revisor inle
är utsedd enligt

5 § första-tredje slyckena,

2.
en revisor är
obehörig enligt 3 § första slyckel eller 7 § första eller andra slyckel, eller

3.
en bestämmelse
i sladgarna om antalet revisorer eller om revisors behörighel har åsidosatts.

Var och en kan göra anmälan enligt försia stycket. Slyrelsen
är skyldig

att göra anmälan, om inte rättelse utan dröjsmål sker genom den som utser 110

revisor.

s. 111 Kontrollera mot PDF

Har föreningsslämman underiåtit
alt på begäran enligt 5 § Qärde stycket Prop. 1986/87:7 utse en aukloriserad
eiler godkänd revisor och gör någon röstberättigad inom en månad från stämman
framställning till länsstyrelsen, skall denna förordna en sådan revisor.

Förordnande
enligt denna paragraf skall meddelas efter del alt föreningen har hörts och
avse lid flll dess att annan revisor har blivil utsedd i föreskriven ordning.
Vid förordnande på grund av att en revisor är obehörig enligt 3 § första
stycket eller 7 § första eller andra stycket skall länsstyrelsen entlediga den
obehörige revisorn.

10
§

En
revisor skall i den omfattning som följer av god revisionssed granska
föreningens årsredovisning jämte räkenskaperna samt styrelsens och verkställande
direktörens förvaltning.

Om
föreningen är en moderförening, skall revisorn även granska koncernredovisningen
och koncernföretagens inbördes förhållanden i övrigl.

Revisorn
skall följa de särskilda föreskrifier som meddelas av föreningsslämman, om de inle
slrider mol lag, stadgarna eller god revisionssed.

Il
§

Slyrelsen
och verkställande direktören skall ge revisorn lillfälle att verkställa
granskningen i den omfattning som revisorn flnner behövligt samt lämna de
upplysningar och det biträde som han begär. Samma skyldighet föreligger för
företagsledningen och revisorn i etl dotterförelag gentemoi revisorn i en
moderförening.

12 §

Sedan
revisorn har slulförl granskningen, skall han skriva en hänvisning lill
revisionsberättelsen på årsredovisningen och, i en moderförening, på
koncernredovisningen. Finner revisorn att balansräkningen eller resultaträkningen
inle bör fastställas, skall han anteckna även detla. 1 en moderförening gäller
delsamma i fråga om koncernbalansräkningen och koncernresullaträkningen.

13 §

Revisorerna
skall för varje räkenskapsår avge en revisionsberättelse flll föreningsslämman.
Berättelsen skall överiämnas till föreningens slyrelse senast två veckor före
den ordinarie föreningsstämman. Revisorerna skall inom samma lid till slyrelsen
återlämna de redovisningshandlingar som har överlämnats lill dem.

Revisionsberättelsen
skall innehålla etl uttalande om huruvida årsredovisningen har gjorts upp
enligt denna lag. Innehåller inle årsredovisningen sådana upplysningar som
skall lämnas enligt 9 kap., skall revisorerna ange della och lämna behövliga
upplysningar i sin berättelse, om del kan ske.

Har
revisorema vid sin granskning funnit alt någon åtgärd eller försummelse som
kan föranleda ersättningsskyldighet ligger en styrelseledamot eller
verkställande direktören till last eller att en styrelseledamot eller verkslällande
direklören på annal sätt har handlat i strid mol denna lag eller stadgarna,
skall det anmärkas i berättelsen. Revisionsberättelsen skall även innehålla ell
uttalande i frågan om ansvarsfrihet för slyrelseledamölerna och verkställande
direktören. Revisorerna kan även i övrigl i berättelsen anteckna de
upplysningar som de önskar meddela medlemmarna.

1
revisionsberällelsen skall också anmärkas om revisorerna funnil alt föreningen
inte har fullgjorl sin skyldighel

I.
all göra avdrag för preliminär A-skatl eller kvarstående skatl enligt 111

uppbördslagen
(1953:272),

s. 112 Kontrollera mot PDF

2.
alt anmäla sig
för regisirering enligt 19 § lagen (1968:430) om mervär- Prop. 1986/87:7
deskalt,

3.
att lämna
uppgift enligt 54 § 1 mom. uppbördslagen, 4 eller 11 § lagen (1984: 668) om
uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller 22 § lagen om mervärdeskall,
eller

4.
atl i räll tid
betala skaller och avgifier som avses i 1—3.

Om revisionsberättelsen innehåller anmärkning om att
föreningen inte har fullgjort nägon sådan skyldighel som avses i Qärde slyckel
1-4, skall revisorerna genast sända in en avskrift av revisionsberättelsen lill
länsstyrelsen.

Revisionsberättelsen skall innehålla särskilda uttalanden
om faslslällande av balansräkningen och resulialräkningen saml om del i
förslag lill dispositioner beiräffande föreningens vinsl eller förlust som har
lagts fram i förvaltningsberättelsen.

1 en moderförening skall revisom avge en särskild
revisionsberättelse beträffande koncernen. Härvid skall första-tredje och sjätle
slyckena lillämpas.

14 §

Erinringar som revisorn framställer till styrelsen eller
verkställande direklören och som inte har tagils in i revisionsberällelsen lill
föreningsslämman skall revisorn anteckna i protokoll eller någon annan
handling. Handlingen skall överlämnas till styrelsen och bevaras av denna på
betryggande sätt.

15 §

Revisorn har rält att närvara vid föreningsstämmorna. Han
är skyldig alt närvara vid en stämma, om det med hänsyn till ärendena kan anses
påkallal.

16§

Revisom får inte lämna upplysningar till enskilda
medlemmar eller utomstående om sådana föreningens angelägenheler som han har
fått kännedom om vid fullgörandet av silt uppdrag, om det kan vara till
nackdel för föreningen.

Revisom är skyldig all

1.
lill föreningsslämman
lämna alla upplysningar som slämman begär, om del inle skulle vara lill
väsentlig nackdel för föreningen,

2.
lill medrevisor,
granskare som avses i 17 §, ny revisor och, om föreningen har försalls i
konkurs, konkursförvaltare lämna erforderiiga upplysningar om föreningens
angelägenheter, samt

3.
på begäran
lämna upplysningar om föreningens angelägenheler lill undersökningsledaren under
förundersökning i brottmål.

17 §

Varje röstberättigad kan väcka förslag om all
länsstyrelsen skall utse granskare för särskild granskning av föreningens
förvaltning och räkenskaper under viss förfluten lid eller av vissa åtgärder
eller förhällanden i föreningen.

Förslaget skall framställas på ordinarie föreningsstämman
eller på en

stämma där ärendet enligt kallelsen lill slämman skall behandlas. Om

förslagel har biträtts av minsl en tiondel av samtliga röstberättigade eller

en tredjedel av de på slämman närvarande röstberättigade, skall slyrelsen

inom en vecka göra framställning hos länsstyrelsen om atl granskare skall

utses. Försummas detta får varje röstberättigad göra sådan framställning. 112

Länsstyrelsen får förordna en eller flera granskare.

s. 113 Kontrollera mot PDF

Innehavare
av förlagsandelar kan begära hos styrelsen alt granskare Prop. 1986/87:7 utses.
Begärs detta av innehavare som förelräder förlagsinsatser till elt sammanlagt
belopp molsvarande minst en tiondel av det totalt inbetalda insatskapitalet, skall
styrelsen senast inom två månader göra framslällning härom hos länsstyrelsen.
Försummas detta får varje innehavare av en föriagsandel göra sådan
framställning. Länsstyrelsen får förordna en eller flera granskare.

Vad
som sägs i 3 § första och Iredje styckena, 4, 7, 11, 15 och 16 §§ samt 13 kap.
2 och 4-6 §§ om revisor lillämpas även i fråga om granskare.

Yltrande
över granskningen skall avges till föreningsstämman. Yttrandet skall hållas lillgängligl
för och sändas till medlemmar och andra röstberättigade enligt 7 kap. 8 § Qärde
slycket saml läggas fram på stämman. På samma sätt skall yttrandet dessutom
hållas tillgängligt för och sändas flll innehavare av föriagsandelar, om
granskaren har utsetts på begäran av en sådan innehavare.

9
kap. Redovisning

Årsredovisning
m. m.

1 §

För
varje räkenskapsår skall årsredovisning avges. Denna består av resultaträkning,
balansräkning och förvaltningsberättelse.

I
fråga om resultaträkning och balansräkning i årsredovisning och i årsbokslut
enligt bokföringslagen (1976:125) gäller, förulom bestämmelserna i den lagen,
föreskrifterna i detta kapitel. Dock tillämpas 5 § andra stycket och 6 § första
stycket i detta kapitel endasl på årsredovisningen.

2§

I
årsredovisningen skall återges resultaträkningen och balansräkningen för det närmasl
föregående räkenskapsårel. Har det under året sketl någon ändring i specificeringen
av posler i resultaträkningen och balansräkningen, skall uppgifterna från den lidigare
årsredovisningen sammanställas så all dessa kan jämföras med poslerna i den
senare årsredovisningen, om det inte möler särskilda hinder.

Årsredovisningen
skall skrivas under av samtliga styrelseledamöter och av verkställande
direktören. Har en avvikande mening beiräffande årsredovisningen antecknats
till styrelsens protokoll, skall den avvikande meningen fogas lill
redovisningen.

3§

Minsl
en månad före ordinarie föreningsstämma skall årsredovisningshandlingarna för
det förflutna räkenskapsåret avlämnas till revisorerna.

Senasl
en månad efler del atl resultaträkningen och balansräkningen har blivit faslställda,
skall avskrift av årsredovisning och revisionsberättelse hållas tillgängliga
hos föreningen för alla som är iniresserade. Dessa handlingar skall efter
särskilt föreläggande av länsstyrelsen sändas in dit. Sådant föreläggande
utfärdas när någon begär det. Föreningar som avses i 8 kap. 5 § försia och Iredje
slyckena är utan särskilt föreläggande skyldiga atl inom den lid som nyss har angetts
sända in nämnda handlingar till länsstyrelsen.

På
avskriften av årsredovisningen skall en styrelseledamot eller verk

slällande direktören teckna bevis om atl resultaträkning och balansräkning

har fastställts. Uppgift skall också lämnas om fastställelsedagen. Beviset

skall även innehålla uppgift om föreningsstämmans beslut beiräffande 113

föreningens
vinsl eller förlust.

8 Riksdagen 1986187. 1 saml. Nr 7. Bilagedel

s. 114 Kontrollera mot PDF

4§ Prop. 1986/87:7

Utan hinder av vad som föreskrivs i 15 § Qärde slyckel
bokföringslagen (1976:125) om användningen av del belopp med vilkel en
anläggningstillgång har skrivits upp får etl sådant belopp utnyttjas även till
avsätining lill en uppskrivningsfond. En förutsätlning är dock att den fonden
får tas i anspråk endast för ändamål som avses i 15 § Qärde slycket
bokföringslagen.

Vid värdering av aktier eller andelar som en moderförening
äger i ett dotterföretag skall andelar som dotterföretaget äger i modertöreningen
inte anses ha något värde.

5§

Andelar i andra förelag än akflebolag skall vid uppställning
av resultaträkningen och balansräkningen samt vid speciflcering enligt 8 §
likställas med akiier som ägs av föreningen.

I balansräkning och resultaträkning i årsredovisningen
behöver storiek och förändringar av lagerreserven uppges endasl av föreningar
som avses i 8 kap. 5 § försia stycket.

6§

Om del finns synneriiga skäl, får regeringen eller den myndighel
som regeringen bestämmer medge alt brulloomsältningssumman inte behöver anges i
resultaträkningen i årsredovisningen.

I resultaträkningen skall utdelning på aktier i
dotterbolag tas upp som en särskild intäklspost. Som en särskild kostnadspost
skall las upp överskottsuldelning som avses i 10 kap 1 § andra stycket 1.

7§

I balansräkningen skall akiier i dotterbolag las upp som
en särskild post bland tillgångarna.

En förenings eget kapital skall delas upp i bundet egel
kapital och fritt egel kapital eller ansamlad föriusl. Under bundel eget
kapital skall tas upp inbetalda insatser, reservfond och uppskrivningsfond. Medlemsinsalser
och förlagsinsatser skall redovisas var för sig. Under frill egel kapital eller
ansamlad föriusl skall tas upp fria fonder, var för sig, balanserad vinsl eller
föriusl samt nettovinst eller föriusl för räkenskapsårel. Balanserad föriust
och förlust för räkenskapsåret las därvid upp som avdragsposler.

Fordran på insals får inte tas upp som tillgång.
Redovisningen av fullgjorda insatser får göras så alt i balansräkningen anges
hela insatskapitalet samt hur myckel därav som inte har fullgjorts, varefter
skillnaden - de betalda insatserna - utförs som en särskild post under egel
kapital.

Om del i en fordrings- eller skuldpost enligt
balansräkningen ingår en fordran hos eller skuld lill ett dotterföretag eller
en moderförening, skall beloppel anges särskilt. Angivandet får ske inom
linjen. Detsamma gäller ifråga om pant och med pant jämföriiga säkerheter eller
ansvarsförbindelser lill förmån för ell dotterföretag eller en moderförening.

8§

Uiöver vad som följer av bokföringslagen (1976: 125) skall
i resultaträkningen och balansräkningen lämnas uppgifler och särskilda
upplysningar i följande hänseenden:

I. Akiier skall las upp med angivande för varje bolag av dess namn,

antalet aktier samt dessas nominella värde och värde enligt balansräkning

en. Understiger båda dessa värden för aktierna i ett bolag, som inte är

dotterföretag, femtiolusen kronor eller det lägre belopp som motsvarar 114

s. 115 Kontrollera mot PDF

fem procenl av föreningens
egel kapital enligt balansräkningen, får dock Prop. 1986/87:7 specifikation
utelämnas. När del från allmän och enskild synpunki är påkallal, får regeringen
eller den myndighel som regeringen besiämmer tillåla att akiier även i andra
fall redovisas ulan speciflkation.

2.
Ändringar i beloppen av det
egna kapitalels poster jämfört med föregående balansräkning skall speciflceras.

3.
För varje post som las upp i
balansräkningen som anläggningstillgång och där skepp eller maskiner, inveniarier
och dylikl eller byggnader ingår skall anges dels lillgångarnas anskaffningsvärde,
dels det sammanlagda beloppet av de av- och nedskrivningar som har förelagils
på anskaffningsvärdet inlill balansdagen. Om sådana lillgångar har uppskrivits,
skall även anges kvarstående oavskrivet belopp av uppskrivningen.

4.
För fastigheter som är anläggningslillgångar
skall anges de sammanlagda taxeringsvärdena fördelade på de flllgångar som
tagits upp under särskilda posler i balansräkningen.

5.
Om det har förekommit sädana
förändringar i resultaträkningen eller balansräkningen beträffande posternas
gruppering eller något annal som väsenlligl påverkar jämförbarhelen mellan
åren, skall redogörelse lämnas för förändringarna.

6.
Om föreningen driver
rörelsegrenar som är väsentligen oberoende av varandra, skall brultoresultatel
av varje sådan rörelsegren redovisas särskilt.

De
uppgifler och särskilda upplysningar som avses i första slycket får tas in i
noter, om lydliga hänvisningar görs vid de posler i redovisningshandlingarna
till vilka de hänför sig.

9§

Förvaltningsberättelsen
skall upprättas med iaktiagande av god redovisningssed.

I
förvaltningsberättelsen skall upplysningar lämnas i följande hänseenden:

1. Sådana
förhållanden som inte skall redovisas i resultaträkningen eller

i balansräkningen men som är viktiga för bedömningen av föreningens

verksamhetsresultat och ställning.

2. Sådana
händelser av väsenflig betydelse för föreningen som har

iniräffal under räkenskapsåret eller efter dettas slul.

3.
Väsenlliga förändringar i medlemsanlalel.

4.
Summorna av insalsbelopp som
skall återbetalas under näsla räkenskapsår enligt bestämmelserna i 4 kap. 1
och 3 §§.

5.
Den rält lill utdelning som
gjorda förlagsinsatser medför.

6.
Summan av de föriagsinsatser
som sagts upp och skall inlösas under de näst följande två räkenskapsåren.

7.
Medelanlalel under
räkenskapsåret anslällda personer såväl för förelaget i dess helhet som för
varje arbetsställe med mer än Qugo anställda. Vidare skall anges del
sammanlagda beloppel av räkenskapsårels löner och ersättningar dels till slyrelsen
och verkslällande direktören dels till övriga anställda. Om föreningen har
anställda i flera länder, skall löner och ersällningar anges särskilt för varje
land jämte uppgift om medelantalet anställda i respektive land.

Förvaltningsberättelsen
skall innehålla förslag lill dispositioner beträffande föreningens vinst eller
förlust.

För
förening som avses i 8 kap. 5 § försia stycket skall lill förvaltnings

berättelsen fogas en finansieringsanalys. I flnansieringsanalysen skall re

dovisas föreningens finansiering och kapitalinvesteringar under räken

skapsårel. 115

s. 116 Kontrollera mot PDF

Koncernredovisning Prop. 1986/87:7

10 §

I
en moderförening skall, uiöver årsredovisning för moderföreningen, för varje
räkenskapsår avges en koncernredovisning beslående av koncernresullaträkning
och koncernbalansräkning. Redovisningen skall hänföra sig lill balansdagen för
moderföreningen.

Bestämmelserna
i 3 § tillämpas även på koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse.
Moderföreningen är dock utan särskilt föreläggande skyldig all sända in nämnda
handlingar lill länsstyrelsen.

11 §

Koncernresultaträkningen
och koncernbalansräkningen skall var för sig utgöra elt sammandrag av
moderföreningens och dotterföretagens resultaträkningar och balansräkningar.
Sammandraget skall upprättas enligt god redovisningssed.

Koncernresullaträkningen
skall utvisa koncernens årsresultat efler avdrag för redovisad vinstutdelning
inom koncernen och efler avdrag eller tillägg för ökning eller minskning av inlernvinsl
under räkenskapsårel. Koncernbalansräkningen skall utvisa beloppel av fritl egel
kapital eller ansamlad förlust i koncernen efler avdrag för inlernvinster. Med inlernvinsl
avses moderföreningens andel av vinsl som uppkommil genom alt en tillgång har
överlåtits inom koncernen, i den mån inte tillgången därefler överlåtits till
köpare utanför koncernen eller flllgången förbmkats eller dess värde satts ned
hos del företag inom koncernen som har förvärvat tillgången.

Om
det med hänsyn till koncernens sammansällning eller andra särskilda skäl är förenal
med synnerliga svårigheter atl vid koncernredovisningen i visst hänseende lillämpa
försia eller andra stycket, får de undanlag göras som förhållandena kräver. För
sådana undanlag skall lämnas en motiverad redogörelse i moderföreningens förvaltningsberättelse.

I
förvaltningsberättelsen för en moderförening skall vidare i lillämpliga delar
lämnas sådana upplysningar om koncemen som avses i 9 § andra stycket I, 2 och
7. Redogörelse skall lämnas för vilka metoder och värderingsprinciper som har
använts vid upprättandet av koncernredovisningen. Vidare skall uppges del
belopp som av del fria egna kapitalel i koncernen enligt årsredovisningarna för
förelag inom denna skall föras över till bundet egel kapital.

Ett
dotterföretag skall i förvaltningsberättelsen eller, om företaget inte är
skyldigt att upprätta förvaltningsberättelse, i en bilaga till sin balansräkning
ange namnel på moderföreningen och i förekommande fall dennas moderförening.
Moderföreningen och dotterföretaget skall vidare ange hur stor del av årels
inköp och försäljningar som avser annat företag inom samma koncern.

Uppgifter
om koncernens lagerreserv skall las in i koncernredovisningen, om koncernen är
av sädan sloriek som avses i 8 kap. 5 § iredje slycket. I sådana fall skall lill
koncernredovisningen fogas en finansieringsanalys för koncernen.

Ddårsrapporl

12 §

För
förening som avses i 8 kap. 5 § försia slyckel och för moderförening i koncern
som avses i 8 kap. 5 § iredje stycket skall minst en gång under varje räkenskapsår
som omfattar mer än tio månader avges en särskild

116

s. 117 Kontrollera mot PDF

redovisning
(delärsrapport). Rapporterna skall avse föreningens verksam- Prop. 1986/87:
7 hel från räkenskapsårets början. Minst en rapporl skall omfalla en period av minsl
hälflen och högsl två Iredjedelar av räkenskapsårel.

Delårsrapporterna avges av styrelsen eller, om styrelsen
bestämmer det, av verkställande direklören. Rapporterna skall hos föreningen
hållas lillgängliga för var och en som vill la del av dem och genast sändas lill
den medlem som begär del. Delårsrapporter som avses i försia slyckel Iredje
meningen skall senast två månader efter rapportperiodens utgång sändas in till
länsstyrelsen.

13 §

I delärsrapporter skall översiktligt redogöras för
verksamheten och resultatutvecklingen i denna saml för invesleringar och
förändringar i likviditel och finansiering sedan föregående räkenskapsårs uigång.
Vidare skall lämnas beloppsuppgifter om omsättningen och resultatet före bokslulsdisposilioner
och skatl under rapportperioden. Om del finns särskilda skäl, får en ungefärlig
beloppsuppgift beträffande resultatet lämnas. Bestämmelserna i 6 § första slyckel
och 9 § andra slycket I och 2 gäller i tillämpliga delar i fråga om
delårsrapport.

Om en koncern är av sådan storiek som anges i 8 kap. 5 § Iredje
slyckel, skall moderföreningen i delärsrapporterna, uiöver uppgifter för
moderföreningen, lämna uppgifter för koncernen motsvarande vad som sägs i försia
stycket. Uppgifter om omsättning och resullal skall avse beloppen efler avdrag
för interna poster inom koncernen och med hänsyn tagen lill internvinsteliminering.

14 §

Om särskilda hinder inte möter, skall i anslutning lill uppgifler
enligt 13 § även lämnas molsvarande uppgifter för samma rapportperiod under del
föregående räkenskapsåret.

Begrepp och termer skall i möjlig mån överensstämma med
dem som har använls i den senasl framlagda årsredovisningen.

10 kap. Överskottsutdelning och annan användning av
föreningens egendom

1 §

Föreningens medel får belalas ul till medlemmarna endasl
enligt bestämmelserna i denna lag om överskoltsuldelning, ålerbelalning av
medlemsinsatser enligt 4 kap., utbetalning vid nedsällning av medlemsinsalsernas
belopp och utskiftning vid föreningens likvidalion.

Med överskottsuldelning avses i della kapitel

1.
goltgördse i
form av eftertikvider, återbäringar eller liknande som på grund av rörelsens
resultat tillgodoförs medlemmarna men som inte har räknals in i redovisade
årsresultat, och

2.
utdelningar
från redovisade årsresultat i form av medlemsåterbäring eller på annat sätl (
vinstutdelning ).

Alt stadgarna skall innehålla bestämmelser om användningen
av vinst och av behållna lillgångar vid föreningens likvidation följer av 2
kap. 2 §.

2§

Vinstutdelning får inte överstiga vad som i den
fastställda balansräkningen och, i fråga om moderförening, i den fastställda
koncernbalansräkningen för det senaste räkenskapsårel redovisas som
föreningens eller koncernens fria egna kapital med avdrag för

117

s. 118 Kontrollera mot PDF

1. del
belopp som enligt lag eller sladgarna skall avsällas lill bundel eget Prop.
1986/87: 7

kapital eller, i fråga om moderförening, det belopp som av det fria egna

kapitalet i koncernen enligt årsredovisningarna för
förelag inom denna skall föras över till det bundna egna kapitalet, och

2. belopp som enligt sladgarna på annal sätl skall
användas för något

annal ändamål än utdelning till medlemmarna.

Vinstutdelning, som beräknas på annat sätl än i
förhållande till den omfattning i vilken medlemmarna har deltagit i föreningens
verksamhel eller i övrigt lagil denna i anspråk, får faslslällas flll högsl en
ränta för år på inbetalda medlemsinsatser som moisvarar del av riksbanken
fastställda diskonto som gällde vid räkenskapsårets uigång med tillägg av tre
procentenheter.

3§

Gottgörelser som avses i 1 § andra stycket 1 får inte ske
i vidare mån än att föreskriven avsättning kan göras lill reservfonden.

Överskottsuldelning får inle ske med så stort belopp att
utdelningen med hänsyn lill föreningens eller koncemens konsolideringsbehov,
likviditet eller ställning i övrigt slår i strid med god affärssed.

4§

Gottgörelser och sådan vinstutdelning som beräknas i
förhållande till den omfallning i vilken någon har deltagit i föreningens
verksamhet eller i övrigt tagit denna i anspråk får lämnas även till andra än
medlemmar.

Även vinstutdelning av del slag som avses i 2 § andra slyckel
får lämnas lill innehavare av förlagsandelar. Därvid gäller inle den
begränsning i fråga om utdelningens höjd som anges där.

5§

Föreningsslämman fattar beslul om överskoltsuldelning.
Föreningsstämman får uppdra åt styrelsen alt fatta beslul om gottgörelser.

6§

Till reservfonden skall avsättas minsl fem procenl av den
del av föreningens nettovinst för året som inte går åt för atl täcka en
balanserad förlust. Vid avsällning lill reservfonden skall till nettovinsten
räknas även gollgörelser. Uppgår reservfonden till minst Qugo procenl av del
inbetalda insatskapitalet behöver sådan avsätining lill reservfond som avses i
delta stycke inte ske, om summan av reservfonden och del inbetalda insatskapitalet
uppgår antingen till minst fyrtio procent av nettovärdet på föreningens lillgångar
eller till minsl samma belopp som föreningens skulder enligt balansräkningen.

Till reservfonden skall vidare avsättas det belopp som

1.
medlem vid
avgång ur föreningen inle får lillbaka av sina insalser,

2.
förlagsandelsinnehavare
inte får ul vid inlösen av en förlagsinsats,

3.
enligt
stadgarna skall avsättas till reservfonden,

4.
enligt beslut
av föreningsstämman i övrigt skall föras över från det i balansräkningen
redovisade fria egna kapilalel lill reservfonden.

Reservfonden får enligt beslul av föreningsstämman sällas
ned endasl för alt täcka sådan föriusl enligt den fastställda balansräkningen
som inte kan täckas av frill egel kapital.

Vid tillämpningen av försia slycket skall belopp som i
balansräkningen

har lagils upp under rubriken Avsatt till pensioner inte räknas som skuld i

den mån del översiiger del belopp under vilket poslen enligt 7 § försia

slycket lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m. inte får 118

nedbringas.

s. 119 Kontrollera mot PDF

Regeringen
eller den myndighet som regeringen besiämmer får medge en Prop. 1986/87:7
förening eller vissa grupper av föreningar undanlag hell eller delvis från
bestämmelserna i försla-lredje slyckena, om del finns synneriiga skäl till del
med hänsyn lill arten av föreningsverksamheten och övriga omständigheter.

7§

Sker utbetalning till en medlem eller någon annan i strid mol
denna lag, skall mottagaren beiala lillbaka vad han har erhållit med ränla
beräknad enligt 5 § räntelagen (1975:635) från det att utbetalningen erhållits inflll
dess att högre ränta skall belalas enligt 6 § räntelagen till följd av 3 eller
4 § samma lag. Delta gäller dock inle, om mottagaren hade skälig anledning att anla
att utbetalningen utgjorde laglig överskottsuldelning.

För den brisl som uppkommer vid återbetalningen ansvarar
enligt 13 kap. 1-4 §§ de som har medverkai lill atl besluta om eller verkställa
utbetalningen eller till att upprätta eller fastställa en oriklig balansräkning
som har legal lill grund för beslutet.

8§

Föreningsstämman får besluta om gåvor till allmännyttiga
eller därmed jämförliga ändamål, om del med hänsyn lill ändamålens
beskaffenhet, föreningens ställning och omständigheterna i övrigt kan anses skäligl.
Styrelsen får för sådana ändamål endast använda lillgångar som med hänsyn till
föreningens ställning är av ringa betydelse.

11 kap. Likvidation och upplösning

Frivillig likvidalion

I §

Föreningsstämman kan besluta all föreningen skall träda i
likvidation.

Ell beslul om likvidalion är gilligl endasl om samtliga
röstberättigade har förenat sig om beslutet eller detla har faltals på två på
varandra följande föreningsstämmor och på den senare stämman biträtts av minsl
två tredjedelar av de röstande. Längre gående villkor för atl beslulel skall
bli giltigt får föreskrivas i sladgarna. Likvidationen inträder omedelbart
eller den senare dag som föreningsstämman beslular.

Ett beslut om likvidaflon kan dock alllid fattas med enkel
majoritet, om det gäller etl beslut enligt 19 § andra stycket eller om det
föreligger grund för tvångslikvidalion enligt 3 eller 4 §. Vid hka röstetal ulgörs
stämmans beslut av den mening som ordföranden biträder. Ett beslul om likvidalion
enligt detta stycke har omedelbar verkan.

2§

Slyrelsen skall genast till föreningsslämman hänskjuta
frågan huruvida föreningen skall träda i likvidation, om det på grund av iniräffade
föriuster eller av annan orsak flnns anledning all anla att föreningens
ställning fortgående kommer atl försämras så att föreningens skulder inte täcks
av tillgångarna.

Tvångslikvidalion

3§

Om antalet föreningsmedlemmar går ned under det lägsla
antal som

föreskrivs i 2 kap. 1 §, skall styrelsen snarasl möjligt lill föreningsstämman

hänskjuta frågan huruvida föreningen skall träda i likvidation. Inträder inte 119

s. 120 Kontrollera mot PDF

ett tillräckligt anlal medlemmar i föreningen inom tre månader
efter det att Prop. 1986/87: 7 anlalet har gått ned under del föreskrivna lägsla
antalet, skall slyrelsen, om inte slämman beslutar att föreningen skall träda i
likvidalion, hos rätlen ansöka att föreningen försätts i likvidalion. En sådan
ansökan kan även göras av en styrelseledamot, verkställande direktören, en
revisor, en föreningsmedlem eller en innehavare av förlagsandel.

Görs ansökan enligt försia slyckel, förordnar rätten alt
föreningen skall träda i likvidation, om det inte under ärendeis handläggning i
försia insians styrks all det föreskrivna lägsta medlemsantalet har uppnåtts.

Om styrelseledamöterna underiåler alt fullgöra vad som
åligger dem enligt första stycket, svarar de och andra som med vetskap om denna
underlåtenhet handlar på föreningens vägnar solidariskt för de förpliktelser
som uppkommer för föreningen. Ett sådant ansvar inlräder även för sådana
medlemmar som, när likvidationsplikl föreligger enligt första stycket, med
vetskap om likvidationsplikten dellar i beslut att fortsätta föreningens verksamhel.
Ansvarighet enligt denna paragraf gäller dock inle för förpliktelser som
uppkommer sedan likvidationsfrågan har hänskjutits till rättens prövning eller
sedan ell tillräckligt anlal medlemmar har inträtt efter den tid som anges i
första slycket.

4§

Rätten skall förordna atl föreningen skall träda i
likvidation, om

1.
likvidationsskyldighel
föreligger enligt stadgarna,

2.
föreningen är i
konkurs som avslutas med överskott och föreningsstämman inte inom föreskriven
tid har fattal beslut om likvidation enligt 19 §,

3.
föreningen
saknar till registret anmäld behörig slyrelse eller verkställande direktör som
skall finnas enligt denna lag, eller

4. föreningens verksamhel drivs på ett sätt som
uppenbarligen inle

moisvarar de föratsättningar under vilka regisirering har skell.

Beslul om likvidation skall dock inte meddelas, om del
styrks atl likvidationsgrunden har upphört under ärendets handläggning i
första insians.

Frågor om likvidalion enligt försia slycket prövas på
anmälan av registreringsmyndigheten eller, såviit avser frågor om likvidation
enligt försia stycket 1-3, på ansökan av styrelsen, slyrelseledamol,
verkställande direktören, föreningsmedlem eller innehavare av förlagsandel. I
de fall som avses i första stycket 2 eller 3 prövas frågan även på ansökan av
annan borgenär eller av annan vars rält kan vara beroende av att del finns
någon som kan förelräda föreningen.

Förfarandet hos rätlen

5§

Görs ansökan eller anmälan som avses i 3 eller 4 §, skall
rätten genast kalla föreningen samt de föreningsmedlemmar och borgenärer som
vill yllra sig i ärendel att inställa sig för rälien på en bestämd dag, då
frågan om skyldighet för föreningen att träda i likvidation skall prövas.
Kallelsen skall delges föreningen, om del kan ske på annat sätt än enligt 15-17
§§ delgivningslagen (1970:428). Kallelsen skall kungöras genom rättens försorg
i Post- och Inrikes Tidningar minst två och högsl fyra månader före
inställelsedagen.

6§

Har sökanden haft kostnader för delgivning eller
kungörelse saml för

expeditioner i elt ärende enligt 3 eller 4 §, skall kostnaderna betalas av 120

s. 121 Kontrollera mot PDF

föreningens medel, om
föreningen förpliktas träda i hkvidalion eller om Prop. 1986/87:7 rätten i
annat fall finner det skäligt. När anmälan har gjorts av registreringsmyndigheten,
skall dessa kosinader betalas av föreningen eller, om föreningen saknar
tillgångar, av staten.

Genomförandet
av likvidation

7§

När
föreningsstämman har fatlat beslul om likvidation skall detta genom stämmans
försorg genast anmälas lill rätten. Denna skall därefter ulan dröjsmål utse en
eller flera likvidatorer. En domsto! som fattar beslut att föreningen skall
träda i likvidation skall samiidigi utse en eller flera likvidatorer. Likvidatorerna
träder i styrelsens och verkställande direktörens slälle och har i uppgifl atl
genomföra likvidationen.

Om
en förening som har trätt i likvidalion saknar lill registret anmäld behörig
likvidator, skall rätten förordna en eller flera likvidatorer efter anmälan av registreringsmyndighelen
eller ansökan av föreningsmedlem, borgenär eller annan vars rält kan vara
beroende av atl del finns någon som kan företräda föreningen.

Likvidatorerna
skall genast för registrering anmäla beslut om likvidation och förordnande av
likvidator.

Bestämmelserna
i denna lag om styrelse och slyrelseledamöler tillämpas på likvidatorerna, i
den mån annal inle följer av delta kapilel.

Etl
uppdrag atl vara revisor upphör inte genom alt föreningen träder i likvidation.
Bestämmelserna i 8 kap. tillämpas under likvidationen. Revisionsberällelsen
skall innehålla elt uttalande huruvida enligt revisorernas mening likvidationen
onödigl fördröjs.

I
fråga om föreningsstämma under likvidationen skall bestämmelserna i denna lag
om föreningsstämma tillämpas, i den mån annal inle följer av detta kapitel.

9§

När
föreningen har trätt i likvidalion skall styrelsen och verkslällande direklören
genast avge en redovisning för sin förvallning av föreningens angelägenheter under
den tid för vilken redovisningshandlingar inte förul har lagts fram på
föreningsstämma. Redovisningen skall läggas fram på föreningsstämma så snart
det kan ske. Bestämmelserna om årsredovisning och revisionsberättelse skall
tillämpas.

Om
tiden även omfattar del föregående räkenskapsåret, skall en särskild
redovisning avges för delta år. I en moderförening skall denna särskilda
redovisning även omfalla koncernredovisning.

10 §

Likvidatorerna
skall genast söka kallelse på föreningens okända borgenärer.

11 §

Likvidatorerna
skall så snart det kan ske genom försäljning på offentlig

auktion eller på annat lämpligt sätl förvandla föreningens egendom till

pengar, i den mån det behövs för likvidationen, saml betala föreningens

skulder. Föreningens rörelse får fortsättas, om del behövs för en ända

målsenlig avveckling eller för all de anslällda skall få skäligt rådmm för att

skaffa sig nya anslällningar. 121

s. 122 Kontrollera mot PDF

Om
rälien har beslulat om likvidalion enligt 4 § försia slyckel 4, får Prop.
1986/87: 7 likvidatorerna inte ulan särskilt tillstånd av föreningsstämman
avyttra föreningens egendom pä annal sätl än genom försäljning på offentlig auktion.
Till dess beslut enligt 4 § första stycket 4 har vunnii laga kraft får likvidatorerna
inle ulan stämmans samtycke vidta några likvidationsål-gärder ulan endast vårda
föreningens egendom och bevaka dess angelägenheter.

12 §

Likvidatorerna
skall för varje räkenskapsår avge en årsredovisning, som skall läggas fram på
den ordinarie föreningsslämman för godkännande. I fråga om likvidatorernas
redovisning och dess behandling på föreningsslämman flllämpas inte 7 kap. 4 §
andra stycket 1 och 2, 9 kap. 9 § andra stycket 7, 9 § Iredje och Qärde
styckena saml 10 och 11 §§.

I
balansräkningen tas del egna kapitalet upp i en posl, varvid insatskapitalet
anges inom linjen och i förekommande fall delas upp på medlemsinsalskapital
och förlagsinsatskapital.

Ingen
tillgång får tas upp till etl högre värde än den beräknas inbringa efter avdrag
för försäljningskostnaderna. Om en tillgång kan beräknas inbringa ett
väsentligt högre belopp än det värde som har tagits upp i balansräkningen eller
om för en skuld eller en likvidalionskoslnad kan beräknas åtgå etl belopp som
väsentligt avviker från den redovisade skulden, skall vid tillgångs- eller
skuldposten det beräknade beloppet anges inom linjen.

13 §

När
den i kallelsen på okända borgenärer bestämda anmälningstiden har gått ul och
alla kända skulder blivil betalda, skall likvidatorerna skifta föreningens
behållna lillgångar. Om någol skuldbelopp är tvisligt eller inte förfallet lill
betalning eller av annan orsak inle kan belalas, skall så myckel av föreningens
medel som kan behövas för denna belalning behållas och återstoden skiftas.

De
föreningsmedlemmar eller innehavare av förlagsandelar som vill klandra skiftet
skall väcka talan mot föreningen senast tre månader efter det att
slutredovisning lades fram på föreningsslämman.

Om
en medlem eller innehavare av en förlagsandel inle inom fem år efter del all
slutredovisning lades fram på föreningsstämman har anmält sig för alt lyfta vad
han erhållil vid skiftet, har han förlorat sin rätt till detta. Om medlen är
ringa i förhållande lill de skiftade tillgångarna, kan rätten på anmälan av likvidatorerna
förordna atl medlen skall tillfalla allmänna arvsfonden. I annat fall skall 16
§ tillämpas.

14 §

När
likvidatorerna har fullgjorl sill uppdrag, skall de så snarl del kan ske avge
en slutredovisning för sin förvaltning genom en förvaltningsberättelse som
avser likvidationen i dess helhet. Berättelsen skall även innehålla en
redogörelse för skiftet. Till berättelsen skall fogas redovisningshandlingar
för hela likvidationsliden. Berättelsen och redovisningshandlingarna skall
avlämnas lill revisorerna. Dessa skall inom en månad därefler avge en
revisionsberättelse över slutredovisningen och förvaltningen under likvidationen.

Efter
del all revisionsberättelsen har avlämnats lill likvidatorerna skall

dessa genast kalla föreningsmedlemmarna lill en föreningsstämma för

granskning av slulredovisningen. Slulredovisningen med bifogade redo

visningshandlingar och revisionsberättelsen skall hållas tillgängliga och 122

s. 123 Kontrollera mot PDF

sändas
till medlemmar och innehavare av förlagsandelar enligt bestämmel- Prop.
1986/87:7 serna i 7 kap. 8 § Qärde slyckel samt läggas fram på stämman.
Föreskrifterna i 7 kap. 4 § andra stycket 3 och Iredje slyckel om beslul på
föreningsstämma om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkslällande
direktören skall tillämpas på likvidatorerna.

15 §

När likvidatorerna har lagl fram slutredovisningen, är
föreningen upplöst. Detla förhållande skall genast anmälas för registrering.

En tiondel av samtliga röslberättigade kan dock begära hos
likvidatorerna att en föreningsstämma inkallas för all behandla frågan
huruvida talan skall väckas enligt 13 kap. 5 §. Därvid flllämpas 7 kap. 7 §
andra meningen.

Om likvidatorerna finner all föreningen är på obesiånd och
inle kan beiala likvidationskoslnaderna, skall de ansöka om alt föreningen
försätts i konkurs.

16 §

Om det efter föreningens upplösning enligt 15 § visar sig
att föreningen har lillgångar eller om talan väcks mol föreningen eller det av
någon annan orsak uppkommer behov av en likvidalionsåtgärd, skall likvidationen
fortsättas. Detta skall genast anmälas av likvidatorerna för regisirering.
Kallelse till försia föreningsslämman efler återupptagandet skall ulfärdas
enligt stadgama. Därutöver skall skriftliga kallelser sändas till varje
föreningsmedlem vars postadress är känd för föreningen.

17 §

Om en förening har trätt i likvidation på grund av
föreningsstämmans beslut, kan slämman sedan revisorerna har avgell yltrande
besluta atl likvidationen skall upphöra och föreningens verksamhel återupptas. Elt
sådanl beslut får dock inle fattas, om det flnns anledning lill likvidation på
grund av denna lag eller stadgarna eller om utskiftning har ägl rum.

För beslut enligt första stycket krävs sådan kvalificerad majorilel
som föreskrivs i 1 § andra slyckel. När sådanl beslul fattas, skall en styrelse
samlidigt väljas.

Föreningsstämmans beslut om likvidationens upphörande och
val av styrelse skall likvidatorerna genast anmäla för registrering. Beslutet
får inle verkställas förrän regisirering har skelt.

Om ett likvidalionsbeslul som avses i 1, 3 eller 4 § har blivil
upphävi genom en dom eller ett beslul av domslol som har vunnii laga kraft,
skall likvidatorerna genast anmäla della för registrering saml kalla till
föreningsstämma för val av styrelse.

När likvidalion har upphört enligt denna paragraf skall 14
§ lillämpas.

18 §

Om någon anmälan rörande föreningen inle har kommit in
till registreringsmyndigheten under de tio senasle åren, skall denna på lämpligl
säll undersöka huruvida föreningen har upphört med sin verksamhel. Om det då
inte framgår alt föreningen fortfarande består, skall den avföras ur registret
och är därmed upplöst. Uppkommer därefter behov av likvidalionsåtgärd, skall
på ansökan av den vars rält berörs en eller flera likvidatorer förordnas av
rätten. Kallelse lill första föreningsslämman skall ske enligt 16 §.

123

s. 124 Kontrollera mot PDF

Konkurs och ackord Prop. 1986/87:7

19 §

Om
en förening är försatt i konkurs och denna avslutas utan överskott, är
föreningen upplöst när konkursen avslulas.

Om
del flnns överskott, skall föreningsslämman inom en månad från del atl
konkursen avslutades besluta atl föreningen skall träda i likvidation. Om inte etl
sådanl beslut fattas gäller 4 §.

Var
föreningen i likvidation när den försattes i konkurs, skall likvidationen
fortsättas enligt 16 §, om konkursen avslutas med överskott.

20 §

Om
en förening försätts i konkurs eller om förhandling om offentiigl ackord inleds
för föreningen, skall konkursdomaren sända en underrättelse om beslulel lill registreringsmyndighelen
för regisirering.

Under
konkursen företräds föreningen som konkursgäldenär av den slyrelse och verkslällande
direkiör eller de likvidatorer som finns vid konkursens början. Även under
konkursen gäller dock bestämmelserna i denna lag om rätt att avgå, om
entledigande och om nytillsällning.

När
en konkurs har avslutats eller en förhandling om offenlligl ackord har
avslutats på annat sätl än genom konkurs, skall konkursdomaren genast för
registrering underrätta registreringsmyndigheten och i det förra fallel ange om
något överskott finns eller inte. Konkursdomaren skall även för regisirering
underrätta registreringsmyndighelen när en överrält genom beslul som vunnit
laga krafl har upphävi ett beslut all försälla föreningen i konkurs eller att
inleda förhandling om offentligt ackord.

12
kap. Fusion och inlösen av aktier i dotteraktiebolag

Fusion
genom absorption

1 §

Genom
ett avtal om fusion kan en ekonomisk förening (den överlåtande föreningen) gå
upp i en annan ekonomisk förening (den överlagande föreningen). En sådan
fusion innebär atl medlemmarna i den överlåtande föreningen blir medlemmar i
den övertagande föreningen, atl den överlåtande föreningen upplöses ulan
likvidation saml alt dess tillgångar och skulder övertas av den överlagande
föreningen. Avtalet skall för att bli giltigt godkännas av föreningsstämman i
den överlåtande föreningen. Fusion kan ske, trots alt den överlåtande
föreningen har trätt i likvidalion. I ett sådant fall skall likvidationen avslulas
när lillstånd lill fusionen enligt 6 § har registrerats.

2§

Följande
handlingar skall, sedan de har hållils tillgängliga för de röslberättigade,
föreningsmedlemmarna och innehavarna av förlagsandelar i den överiåtande
föreningen under minsl en vecka före den föreningsstämma vid vilken frågan om
godkännande av fusionsavtalet skall behandlas, läggas fram på stämman:

1. förslag
lill föreningsstämmans beslut,

2. fusionsavtalet,

3.
en redogörelse av slyrelsen i
den överlåtande föreningen för de omständigheter som kan vara av vikt vid
bedömningen av förslagets lämplighet för föreningen,

4.
ett yttrande av revisorema över
styrelsens redogörelse enligt 3, samt

5.
avskrift av den övertagande
föreningens årsredovisning för del senas- 124

s. 125 Kontrollera mot PDF

le räkenskapsåret, försedd
med anteckning om föreningsstämmans beslul Prop. 1986/87:7 rörande
föreningens vinsl eller förlust saml avskrift av revisionsberättelsen för
samma räkenskapsår.

Skall
den överlåtande föreningens årsredovisning inte behandlas på den stämma som
anges i första slyckel eller har den övertagande föreningens årsredovisning för
del senaste räkenskapsårel inle behandlals på en stämma i den föreningen,
skall i stället för de handlingar som anges i första slyckel 5 följande handlingar
hållas lillgängliga och läggas fram på den förstnämnda stämman i enlighet med
vad som anges i försia slycket:

1.
avskrift av föreningens senaste
årsredovisning, försedd med anteckning om föreningsstämmans beslul rörande
föreningens vinsl eller förlust, samt avskrift av revisionsberällelsen för det
år årsredovisningen avser,

2.
en av föreningens styrelse
undertecknad redogörelse för händelser av väsenllig belydelse för föreningens
ställning som har iniräffal efter del alt årsredovisningen har avgetls, samt

3.
ell av revisorerna i föreningen
avgivet yttrande över styrelsens redogörelse enligt 2.

Handlingarna
skall genast sändas till sådan röstberättigad, medlem eller innehavare av
förlagsandel som begär det och uppger sin posiadress.

Fusion
genom kombination

3§

Genom
elt avtal om fusion kan två eller flera föreningar (de överlåtande
föreningarna) förenas genom alt bilda en ny förening (den överlagande
föreningen). En sådan fusion innebär all medlemmarna i de överlåtande
föreningarna blir medlemmar i den nya föreningen, alt de överlåtande
föreningarna upplöses ulan likvidalion saml all deras tillgångar och skulder övertas
av den nya föreningen. Avtalel skall för att bli giltigt godkännas av
föreningsstämman i varje överlåtande förening. Bestämmelserna i 1 § Qärde och
femte meningarna skall därvid tillämpas.

De
handlingar som anges i 2 § försia stycket 1-4 och andra stycket 1-3 skall
upprättas för varje överlåtande förening. De skall hållas lillgängliga för de
röstberättigade, föreningsmedlemmarna och innehavarna av förlagsandelar i
respektive överlåtande förening under minst en vecka före den föreningsstämma
vid vilken frågan om godkännande av fusionsavlalet skall behandlas. Handlingama
skall genast sändas lill sådan röstberättigad, medlem eller innehavare av
förlagsandel som begär det och uppger sin postadress. Handlingarna skall läggas
fram på stämmorna.

Fusionsavlalet
skall innehålla elt förslag lill stadgar för den nya föreningen och ange hur slyrelse
och revisorer skall utses. Om de överiåtande föreningarna godkänner fusionsavlalel,
skall de samlidigt i enlighet med fusionsavlalels bestämmelser utse slyrelse
och revisorer i den nya föreningen.

Fusionsförfarandel

4§

Elt
beslul om godkännande av fusionsavlal är gilligl endasl om det har biträtts av
samtliga röslberättigade eller har faltals på två på varandra följande
föreningsstämmor och på den senare slämman har bilrätts av minst två iredjedelar
av de röstande. I stadgarna får föreskrivas villkor som går längre.

En
medlem i en överlåtande förening som inle har samtyckt till fusionen,

får säga upp sig till utträde ur föreningen inom den lid och på de villkor 125

som
anges i 7 kap. 15 § Iredje slycket.

s. 126 Kontrollera mot PDF

5§ Prop. 1986/87:7

När
fusionsavtalet har slufligt godkänts av föreningsslämman skall del anmälas av
föreningen för registrering. Om detta inte har skell inom fyra månader från
stämmans beslut eller om regislreringsmyndigheten genom lagakraftägande beslul
har avskrivit en sådan anmälan eller vägrai registrering av avtalel, har
frågan om fusion fallit.

Hinder
mot registrering möter, om fusionen har förbjudils enligt konkurrenslagen
(1982: 729) eller om näringsfrihetsombudsmannen inle har beslutat att lämna
fusionen utan åtgärd enligt 20 § första stycket konkurrenslagen.

6§

Senasl
två månader efter det att avtalel om fusion har registrerats skall såväl
överlåtande som övertagande föreningar ansöka om tillstånd att verkställa avtalel.
Ansökan skall göras hos rätten i den ort där den överiåtande eller, vid fusion
enligt 3 §, den överlagande föreningens slyrelse har silt säte. Vid
ansökningshandlingen skall fogas bevis all fusionsavtalet har registrerats och
en förleckning över den eller de överiåtande föreningarnas kända borgenärer med
angivande av deras postadresser.

Rälien
skall kalla den eller de överlåtande föreningarnas borgenärer, såväl kända som
okända, med föreläggande för den som vill bestrida ansökningen atl senasl viss
dag skriftligen hos rätten anmäla delta vid påföljd att han annars anses ha medgell
ansökningen. Kallelsen skall skyndsamt kungöras genom rätlens försorg i Posl-
och Inrikes Tidningar. Kronofogdemyndigheten i orten och alla kända borgenärer
skall underrättas särskilt genom rättens försorg.

Tillstånd
skall meddelas, om ansökningen inle bestrids eller om de borgenärer som
bestrider den får full belalning eller betryggande säkerhet för sina
fordringar. Om den rätl som lillkommer innehavare av pensionsfordran flnns beslämmelser
i 23 § andra slyckel lagen (1967: 531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m.

En
borgenär som samiidigi är gäldenär i samma rättsförhållande skall inte tas upp
i förteckningen över föreningens kända borgenärer. Han skall inle heller kallas
av rätten och har inle rält till belalning eller säkerhel enligt Iredje slycket.

7§

Rätten
skall underrätta överlåtande förenings registreringsmyndighet om ansökan om
tillstånd all verkställa fusionsavlalet och om lagakraftvunnel beslul som har
meddelats med anledning av ansökningen.

När
ell lagakraftvunnel beslut om tillstånd alt verkställa fusionsavlalet har
registrerats, anses fusionen genomförd och överlåtande förening upplöst.
Överlåtande förenings medlemmar blir då medlemmar i den övertagande
föreningen, om inle uppsägning har skett enligt 4 § andra stycket. Samtidigt
övergår överiåtande förenings tillgångar och skulder med undantag av
skadeståndsanspråk enligt 13 kap. 1-3 §§ lill den övertagande föreningen.

Registreringsmyndighelen
skall förklara all frågan om fusion har fallit, om ansökan om rättens tillstånd
inle har gjorls inom föreskriven tid eller om rätten genom lagakraftvunnel
beslut har avslagit ansökningen.

Även
om en förening anses upplöst enligt andra slyckel, kan en tiondel

av samtliga röstberättigade hos styrelsen påkalla föreningsstämma för all

behandla frågan huruvida lalan skall väckas enligt 13 kap. 5 §. Därvid

flllämpas 7 kap. 7 § andra meningen. Om slämman beslutar att väcka

lalan, skall den samtidigt förordna att föreningen skall träda i likvidation. 126

s. 127 Kontrollera mot PDF

Beiräffande genomförandel
av likvidationen tillämpas 11 kap. Likvidato- Prop. 1986/87:7 rerna behöver
dock inle söka kallelse på okända borgenärer.

Fusion
mellan en ekonomisk förening och elt helägt dotteraktiebolag

8§

Om
en ekonomisk förening äger samtliga aktier i ell dotleraktiebolag, kan
föreningens och bolagels slyrelser iräffa ell fusionsavlal som innebär alt
bolaget skall gå upp i föreningen. Bolagels slyrelse skall anmäla avtalet för
registrering hos bolagels regislreringsmyndighet.

I
fråga om del fortsatta fusionsförfarandet tillämpas 6 § saml 7 § första
stycket, andra slycket försia och tredje meningarna saml Iredje stycket. Vad
som sägs där om överiåtande förening skall i stället gälla bolaget.

Inlösen
av aktier i etl dotleraktiebolag

9§

Om
en ekonomisk förening själv eller tillsammans med elt eller flera dotterföretag
äger mer än nio tiondelar av aktierna med mer än nio tiondelar av röstetalet
för samtliga aktier i ett dotteraktiebolag, har föreningen räll att av de
övriga aklieägarna i bolagel lösa in de återstående aktierna. Den som har akiier
som kan lösas in har också räll all få dessa inlösta av föreningen.

En
tvist huruvida rält eller skyldighet lill inlösen föreligger eller om lösenbeloppel
prövas av tre skiljemän. Om inte annat följer av bestämmelserna i delta kapilel,
gäller i fråga om skiljemännen och förfarandet inför dem i tillämpliga delar
vad som är föreskrivet i lagen (1929:145) om skiljemän. Bestämmelserna i 18 §
andra stycket nämnda lag om den tid inom vilken skiljedomen skall meddelas
gäller dock inte. Kosinaderna för skiljemannaförfarandel skall bäras av
föreningen, om inle skiljemännen på särskilda skäl ålägger någon annan
aktieägare alt hell eller delvis svara för dessa kosinader. Part som är
missnöjd med skiljedomen har rätt all väcka lalan vid domslol inom sextio dagar
från det atl han flck del av skiljedomen i huvudskrift eller bestyrkt avskrift.
Rätt domstol är tingsrätten i den ort där bolagets slyrelse har sitt säle.

Har
föreningen förvärvat större delen av sina aktier i bolaget på grand av alt en
vidare krets inbjudils alt lill föreningen överiåta sådana akiier mol viss
ersättning, skall lösenbeloppet motsvara ersättningen, om del inle finns
särskilda skäl för annal.

10
§

Vill
en ekonomisk förening lösa in akiier i etl dotleraktiebolag enligt 9 § men kan
en överenskommelse om delta inle träffas, skall föreningen hos bolagets slyrelse
skriftligen begära all tvisten hänskjuts lill skiljemän. Föreningen skall
samtidigt uppge sin skiljeman.

Om
en begäran görs enhgt första stycket, skall bolagets styrelse genast genom
kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar och den eller de ortstidningar som
styrelsen bestämmer anmoda de aktieägare mol vilka lösningsanspråket riktas atl
skriftligen uppge sin skiljeman till bolaget senasl två veckor från
kungörelsen. Anmodan skall även genom brev sändas flll varje sådan aklieägare,
om hans postadress är känd för bolaget.

Om
inle samfliga aklieägare, vilkas namn är införda i aktieboken och

mot vilka lösningsanspråket riktas, inom den föreskrivna liden har uppgeit

en gemensam skiljeman, skall bolagels slyrelse begära hos rätlen i den ort

där slyrelsen har sitt säte att god man förordnas. Denne skall hos samma 127

s. 128 Kontrollera mot PDF

rält
ansöka om förordnande av en sådan skiljeman och i tvisten bevaka de Prop.
1986/87:7 frånvarande aktieägarnas rätt.

11 §

Aklieägarna är skyldiga alt till föreningen överlämna sina
aktiebrev med påskrifter om överlåtelse, om en tvist om inlösen enligt 9 §
prövas av skiljemän eller domstol och det är ostridigt mellan parlerna att del
föreligger lösningsrätt eller om det i en dom som har vunnit laga kraft har
förklarats alt sådan rätl föreligger utan alt lösenbeloppet samlidigt har fastställts.
Skyldighet atl överlämna akflebreven föreligger dock endast om föreningen släller
sådan säkerhel för kommande lösenbelopp jämte ränta som godkänns av
skiljemännen eller, om tvisten är anhängig vid domslol, av domstolen.

Aklieägarna har rätt till skälig ränla på lösenbeloppet
för tiden från det alt säkerhet har ställts till dess all lösenbeloppel
förfaller lill belalning.

12 §

Om ett fastställt lösenbelopp har erbjudits en aklieägare
ulan att denne har överlämnat sina akliebrev, skall föreningen ulan dröjsmål
sätta ned lösenbeloppet enligt lagen (1927:56) om nedsällning av pengar hos myndighel.
Föreningen får inte göra förbehåll om räll alt återta det nedsatta beloppel.

13 §

Föreningen är ägare till aktierna, om säkerhel har ställts
enligt 11 § eller om nedsällning har skett enligt 12 §. Innan aktiebreven har
överlämnats till föreningen medför breven i sådana fall endast räll för
innehavaren alt mot överlämnande av breven till föreningen eller länsstyrelsen
få ut lösenbeloppet med ränta.

Om etl aktiebrev inte har överlämnats inom en månad från
del alt föreningen blev ägare till aktien, får del ulfärdas ell nyll akliebrev
som är ställt till föreningen. Del nya aktiebrevel skall innehålla uppgifl om atl
del ersätter det äldre brevei. Om det äldre brevet därefter överlämnas lill
föreningen, skall det i sin tur överlämnas lill dollerakliebolagel för all
makuleras.

13 kap. Skadestånd m. m.

1 §

Om en styrelseledamot eller verkslällande direklören uppsålligen
eller av oaktsamhet skadar föreningen då han fullgör sitl uppdrag, skall han ersälta
skadan. Detsamma gäller när skadan tillfogas en föreningsmedlem eller någon
annan genom överträdelse av denna lag eller stadgarna.

2§

En revisor är ersätlningsskyldig enligt de grunder som
anges i I §. Han ansvarar även för skada som uppsåfligen eller av oaklsamhel
orsakas av hans medhjälpare.

Om ell revisionsbolag är revisor, åligger
ersättningsskyldigheten detta bolag och den som är huvudansvarig för
revisionen. Om en sammanslutning eller ell revisionsorgan som avses i 8 kap. 4
§ är revisor, åligger ersättningsskyldighet den som har förrättat revisionen
och den som har utsett honom.

128

s. 129 Kontrollera mot PDF

3 § Prop. 1986/87:7

En
föreningsmedlem eller en röstberättigad som inle är medlem är skyldig alt
ersätta den skada som han genom att medverka till överträdelse av denna lag
eller stadgama uppsålligen eller av grov oaklsamhel flllfogar föreningen, en
medlem eller någon annan.

4§

Om
någon är ersättningsskyldig enligt 1-3 §§, kan skadeståndet jämkas efter vad
som är skäligl med hänsyn till handlingens beskaffenhel, skadans storiek och
omständigheterna i övrigt.

Skall
flera ersätta samma skada, svarar de solidariskt för skadeståndet i den mån
inte skadeståndsskyldighelen har jämkats för någon av dem enligt försia slycket.
Vad någon har utgett i skadestånd får krävas tillbaka från de andra efler vad
som är skäligt med hänsyn lill omständigheterna.

5§

Talan
om skadestånd lill föreningen enligt 1-3 §§ kan väckas, om vid en föreningsstämma
majoriteten eller en minoritel beslående av minsl en flondel av samtliga röslberättigade
har bilrätt ell förslag om all väcka skadeståndstalan eller, såviit gäller en slyrelseledamol
eller verkställande direktören, har röstat mot elt förslag om atl bevilja
ansvarsfrihet. En uppgörelse om skadeståndsskyldigheten kan Iräffas endasl av
föreningsstämman och bara under förutsätlning alt inle en tiondel av samtliga
röstberättigade röstar mol förslagel flll uppgörelse. Om en föreningsmedlem
för skadeståndstalan för föreningens räkning, kan någon uppgörelse inle Iräffas
ulan hans samtycke.

Talan
om skadestånd till föreningen får föras av röstberättigade som ulgör minst en
tiondel av samtliga röstberättigade. Om en röstberättigad sedan talan har
väckts avstår från lalan, kan likväl de övriga fullfölja denna. Den som har
väckt lalan svarar för rättegångskostnaderna men har rätl till ersättning av
föreningen för den kostnad som täcks av vad som har kommit föreningen till godo
genom rällegången.

Talan
för föreningens räkning mot en slyrelseledamol eller verkslällande direklören
om skadestånd på grund av ell beslul eller en ålgärd under etl räkenskapsår
skall väckas senast etl år från del att årsredovisningen och revisionsberättelsen
för räkenskapsårel lades fram på föreningsstämma.

Har
ell beslut fatlats om all bevilja ansvarsfrihet eller alt inte föra
skadeståndstalan ulan all del minsta anlalet röstberättigade som avses i försia
slyckel röstat mot beslutet eller har liden för lalan försuttits enligt Iredje slycket,
kan trots detta lalan enligt första eller andra slyckel väckas, om det i
årsredovisningen eller i revisionsberällelsen eller på någol annal sätt till föreningsslämman
inle har lämnats i väsentliga hänseenden rikflga och fullständiga uppgifter om
det beslul eller den ålgärd som ligger lill grund för lalan.

Skadeståndstalan
som grundas på brott kan alltid föras av slyrelsen.

6§

Sädan
talan för föreningens räkning enligt 1-3 §§ som inle grundas på brott kan ej
väckas mot

1.
styrelseledamot eller
verkställande direklören sedan tre år har förflulil från utgången av det
räkenskapsår då del beslul eller den ålgärd, som ligger flll grund för lalan
fattades eller vidtogs,

2.
revisor sedan tre år har förflulit
från del atl revisionsberättelsen lades fram på föreningsstämman eller yttrande
som avses i denna lag avgavs,

3.
föreningsmedlem eller
röstberättigad, som inle är föreningsmedlem, 129

9 Riksdagen 1986187. 1 saml. Nr 7. Bilagedel

s. 130 Kontrollera mot PDF

sedan två
år har förflutit från det beslut eller den åtgärd som ligger lill Prop. 19?6/87:7
grund för lalan.

Försätts föreningen i konkurs på en ansökan som gjorts
innan den tid som anges i första slyckel har gått ut, kan konkursboet föra
talan enligt I -3 §§ trots alt frihei från skadeståndsansvar har inträtt enligt
5 §. Efter utgången av den nämnda tiden kan en sådan talan dock inle väckas
senare än sex månader från försia borgenärssammanlrädel eller, i mindre konkurs,
sådanl sammanträde för edgång som avses i 185 d § konkurslagen (1921:225).

14 kap. Föreningens firma

I §

En ekonomisk förenings flrma skall innehålla orden
"ekonomisk" och "förening" eller förkortningen "ek.
för." I firman får inte ordet "bolag" eller något annat som
betecknar etl bolagsförhållande las in på elt sådanl sätt som kan leda lill
missförståndet att etl bolag innehar firman. Firman skall tydligt skilja sig
från andra ännu beslående firmor som är införda i någol av de föreningsregisler
som avses i 15 kap. 1 §. Registreringen av en förenings flrma gäller för hela
landet. I övrigl flnns bestämmelser om registreringen i flrmalagen (1974: 156).

Om föreningens firma skall registreras på två eller flera
språk, skall varje lydelse anges i sladgarna.

Föreningens styrelse kan anta bifirma. Bestämmelserna i
första stycket gäller även biflrma. Uttrycket ekonomisk förening eller
förkortning därav får dock inte las in i en bifirma.

2§

Skriftliga handlingar som utfärdas för en förening bör
undertecknas med föreningens firma. Har slyrelsen eller någon annan
ställföreträdare för föreningen utfärdat en handling utan firmaieckning och
framgår det inte av handlingens innehåll atl den har utfärdals på föreningens
vägnar, svarar de som har undertecknat handlingen solidariskt för förpliktelsen
enligt handlingen. Detta gäller dock inle, om

1.
del framgick av
omständigheterna vid handlingens tillkomst framgick atl handlingen utfärdades
för föreningen, saml

2.
medkonlrahenten
ulan oskäligt dröjsmål har fått ett av föreningen behörigen undertecknat
godkännande av handlingen efler del all aniingen en begäran om sådanl
godkännande har framställts eller personlig ansvarighet har gjorls gällande mol
undertecknarna.

3§

Endast ekonomisk förening får i sin firma använda uttrycket
ekonomisk förening eller förkortning därav.

I firmalagen (1974:156) finns bestämmelser om förbud mot
användning av firma och om hävande av firmaregistrering.

15 kap. Registrering m. m.

I §

Regislreringsmyndighet för en ekonomisk förening är
länsstyrelsen i det län där föreningens styrelse enligt stadgarna har sitl säle.

Ell föreningsregisler skall föras hos
registreringsmyndigheten för registreringar enligt denna lag eller andra förfatiningar.

Regeringen kan förordna att ell föreningsregister skall
föras gemensamt 130

s. 131 Kontrollera mot PDF

för tvä
eller flera län. Vad som sägs i denna lag om län gäller även område Prop.
1986/87: 7 för vilket ett gemensamt föreningsregister förs.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar föreskrifter om avgifier i regislreringsärenden enligt denna lag.

2§

Regislreringsmyndigheten skall utan dröjsmål kungöra i
Post- och Inrikes Tidningar vad som införs i föreningsregistrel med undanlag
för registrering av underrättelse enligt 11 kap. 20 §. En kungörelse som avser
ändring i etl förhållande som lidigare har införts i regislrel skall endast
ange ändringens art.

3§

Det som enligt denna lag eller särskilda bestämmelser har blivil
infört i föreningsregistrel skall anses ha kommii till iredje mans kännedom, om
det enligt 2 § har kungjorts i Posl- och Inrikes Tidningar och det inte av
omständigheterna framgår atl han varken kände lill eller borde ha känt till del
som kungjorts.

4§

Om en sökande vid anmälan för registrering inte har
iakttagit vad som är föreskrivet om anmälan, skall han föreläggas alt inom viss
lid avge yltrande eller vidta rättelse. Delsamma gäller, om registreringsmyndighelen
finner alt elt beslut som anmäls för regisirering eller en handling som bifogas
anmälningen

1.
inte har lillkommil
i behörig ordning,

2.
till sitl
innehåll slrider mot denna lag eller annan författning eller sladgarna, eller

3.
i någol
viktigare hänseende har en otydlig eller vilseledande avfattning.

Om sökanden inte rättar sig efler föreläggandet, skall
anmälan avskrivas. En underrättelse om denna påföljd skall tas in i
föreläggandel. Finns del även efter del all yttrandet har avgelts något hinder mol
regisirering och har sökanden hafl lillfälle all yttra sig över hindret, skall regisirering
vägras, om del inte finns anledning alt ge sökanden ett nytl föreläggande.

Bestämmelserna i försia stycket utgör inle hinder mol regisirering
av elt beslul av föreningsslämman, om rätten till talan mot beslutet har gått
förlorad enligt 7 kap. 17 § andra slycket.

Registreringsmyndighelen skall genast skriftligen
underrätta föreningen när regislreringsmyndigheten fattar beslul enligt 11 kap.
18 §, 12 kap. 7 § Iredje stycket eller 16 kap. 2 §.

5§

I firmalagen (1974: 156) finns beslämmelser om avförande
av en firma ur registret sedan en dom om alt häva firmaregistreringen har vunnii
laga kraft.

6§

Myndighets beslul i tillståndsärenden enligt 6 kap. 3
eller 4 §, 8 kap. 3-5 §§, 9 kap. 6 § eller 8 § försia slyckel 1 eller 10 kap. 6
§ femte stycket överklagas lill regeringen genom besvär.

Etl beslut av registreringsmyndigheten som innebär att
anmälan har

avskrivits eller registrering har vägrats enligt 4 § första och andra styckena

överklagas till kammarrätten genom besvär inom två månader från beslu

tets dag. Detsamma gäller ett beslul av regislreringsmyndigheten som 131

avses i 4 § Qärde slyckel.

s. 132 Kontrollera mot PDF

Länsstyrelsens beslut
enligt denna lag överklagas i övriga fall till kam- Prop. 1986/87:7 marrällen
genom besvär.

16
kap. Straff och vite

I §

Till
böter eller fängelse i högsl etl år döms den som uppsålligen eller av oaktsamhet
bryler mot 6 kap. 8 § andra slyckel ändra meningen eller 9 § första stycket
andra och tredje meningarna.

Till
böter döms den som

1. uppsåtligen
eller av oaktsamhet underlåter att föra medlemsförteck

ning eller hålla sådan förleckning tillgänglig enligt 3 kap. 6 §, eller

2. uppsåtligen
eller av oaktsamhet bryter mot 14 kap. 3 § första slyckel.

I fall som avses i 8 kap. 16 § försia slyckel skall inle följa ansvar enligt

20
kap. 3 § brottsbalken.

2§

Regislreringsmyndigheten
kan vid vite förelägga verkslällande direktören eller styrelseledamot alt
fullgöra skyldighel enligt denna lag eller andra författningar atl

1.
till myndighelen sända in behöriga
redovisningshandlingar, revisionsberättelser eller delärsrapporter, saml

2.
hos myndigheten göra behörig
anmälan för registrering.

Etl
föreläggande enligt försia stycket 2 får inle meddelas, om underlåtenheten all
göra anmälan medför att föreningsstämmans eller siyrelsens beslul förfaller
eller föreningen blir skyldig att träda i likvidation.

Registreringsmyndighelen
skall pröva frågan om uldömande av ett vite som har förelagts enligt försia
stycket.

132

s. 133 Kontrollera mot PDF

2 Förslag
till Prop. 1986/87:7

Lag om
införande av lagen om ekonomiska föreningar

Härigenom föreskrivs följande.

Allmänna bestämmelser

1 §

Lagen (1986:000) om ekonomiska föreningar och denna lag Iräder
i kraft den 1 januari 1988.

Bestämmelserna i 9 § andra slycket och 11 § i denna lag
träder dock i kraft två veckor efter den dag då lagen enligt uppgifl på den har
utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

2§

Genom lagen (1986:000) om ekonomiska föreningar upphävs,
med de begränsningar som följer av denna lag,

1.
lagen
(1951:308) om ekonomiska föreningar,

2.
lagen
(1951:309) angående införande av nya lagen om ekonomiska föreningar.

3§

Om del i lag eller annan författning hänvisas till föreskrifier
som har ersatts genom bestämmelser i lagen (1986:000) om ekonomiska föreningar
eller i denna lag, lillämpas i slället de nya beslåmmelserna.

De hänvisningar lill lagen (1951:308) om ekonomiska
föreningar som finns i lagen (1972:262) om understödsföreningar och i lagen
(1973: 370) om arbetslöshetsförsäkring skall dock fortsätta atl gälla.

4§

För ekonomiska föreningar som har registrerats före den 1
januari 1988 gäller lagen (1986:000) om ekonomiska föreningar med de undanlag
som anges i del följande.

5§

Om registrering av en ekonomisk förenings firma har
beviljats eller sökls före den 1 januari 1988 gäller registreringen för hela
landet från sisinämnda dag.

I fall som avses i försia slyckel kan domstol på yrkande
av part efler vad som är skäligl föreskriva alt en firma inte får användas
utanför del län där föreningen som innehar firman är registrerad annal än om
del sker på särskilt sätl, såsom med tillfogande av ortsangivelse eller med annal
förtydligande.

6§

Om en förenings stadgar inle anger vilken lid föreningens
räkenskapsår skall omfalla, skall kalenderåret vara räkenskapsår.

7§

Registrering och verkställande av elt beslul av
föreningsstämman som har fallals före utgången av december 1987 saml lalan mol
ett sådant beslut skall ske enligt lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar.
Del sagda gäller dock inte om det är fråga om elt beslut som avses i 11 § denna
lag.

133

s. 134 Kontrollera mot PDF

8§ Prop. 1986/87:7

En styrelseledamot som har flllträtt sill uppdrag före ulgången
av december 1987 skall snarast efter denna tidpunkt anmäla sitt aktieinnehav
enligt 6 kap. 5 § lagen (1986:000) om ekonomiska föreningar.

9§

Bestämmelsen i 6 kap. 3 § första stycket försia meningen
lagen (1986:000) om ekonomiska föreningar tillämpas från och med försia ordinarie
föreningsstämma som hålls efler lagens ikraftlrädande.

Beslut enligt 6 kap. 3 § tredje slyckel nämnda lag får
meddelas före den

I januari 1988.

10 §

En likvidalion skall genomföras enligt lagen (1951: 308)
om ekonomiska föreningar, om likvidalor har utsetts före ulgången av december
1987.

II §

Redan två veckor efler den dag då lagen (1986:000) om
ekonomiska föreningar enligt uppgifl på den har utkommit från tryckel i Svensk
författningssamling får föreningsslämman med lillämpning av bestämmelserna om majoritelskrav
i 7 kap. 14 § nämnda lag besluta sådana ändringar i sladgarna som behövs för
att sladgarna skall stämma överens med den nya lagen. I beslutet skall anges
alt det gäller från och med den 1 januari 1988.

12 §

Om en förenings stadgar efler utgången av december 1987
strider mol lagen (1986:000) om ekonomiska föreningar, skall slyrelsen utan
dröjsmål lägga fram förslag till föreningsstämman om ändring av sladgarna så
alt de överensslämmer med den nya lagen. Vad nu sagls gäller dock inte föreskrifter
i sladgarna som med stöd av denna lag får lillämpas efter ulgängen av december
1987.

SärskUda bestämmelser om vissa äldre föreningar

13 §

Bestämmelserna i 14—19 §§ avser endast ekonomiska
föreningar som har registrerats före den I januari 1953.

14 §

En förening får bestå med oförändrad firma, även om
föreningen inte uppfyller villkoren för en ekonomisk förening enligt 1 kap. I §
försia slyckel lagen (1986:000) om ekonomiska föreningar. Stadgarnas föreskrifter
om föreningens ändamål får ändras endast om ändringen medför all föreningen
uppfyller de nämnda villkoren.

Endasl om föreningen uppfyller de nämnda villkoren, får en
ändring av firman flll överensslämmelse med 14 kap. 1 § lagen (1986:000) om
ekonomiska föreningar registreras.

15 §

Är rälien till inlräde i en förening enligt föreskrift i
stadgarna mera begränsad än som är tillätet enligt 3 kap. I § lagen (1986:000)
om ekonomiska föreningar, får föreningen fortsätta all lillämpa föreskriften,
om inle registrering som avses i 14 § andra slycket har ägt rum.

134

s. 135 Kontrollera mot PDF

16 § Prop.
1986/87:7

Bestämmelserna i 10 kap. 2 § andra slycket lagen (1986:000) om ekono

miska föreningar gäller endasl om föreningen uppfyller villkoren för en

ekonomisk förening enligt
1 kap. 1 § försia slycket nämnda lag.

17 §

Om
ordinarie föreningsstämma som avses i 7 kap. 4 § lagen (1986:000) om ekonomiska
föreningar enligt föreskrift i stadgarna får hållas senare än som är tillåtet
enligt nämnda lagrum, får föreningen fortsätta all tillämpa föreskriften. Slämman
skall dock alllid hållas inom nio månader efter utgången av föregående
räkenskapsår.

18 §

De
särskilda bestämmelserna i lagen (1911:55 s. 1) om ekonomiska föreningar för
föreningar med personligt ansvariga medlemmar skall fortsätta all tillämpas på
föreningar som beslår den I januari 1988 och vilkas medlemmar då har personligt
ansvar.

19 §

Saknar
stadgarna föreskrifter om vad som skall ske med en förenings behållna
tillgångar när den upplöses, gäller betämmelserna om delta i lagen (1911:55 s.
1) om ekonomiska föreningar.

135

3 Förslag
till

Lag om
ändring i lagen (1967: 531) om tryggande av

pensionsutfästelse
m. m.

Härigenom
föreskrivs atl 20 och 23 §§ lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse
m. m. skall ha följande lydelse.

Prop. 1986/87:7

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Likvidation ombesörjes
av pensionsstiftelsens styrelse, som därvid framlägger förslag till fördelning
av stiftelsens medel. Förslaget skall hållas lillgängligl på arbelsplalsen och
omedelbart tillställas förening som avses i 17 § första slyckel.

Den som har fordran pä
pension eller annan räll flll ersäitning ur stiftelsen äger hos tillsynsmyndigheten
anmäla klander mol förslaget lill fördelning inom en månad från den dag då
förslaget blev tillgängligt på arbetsplatsen. För skada, som tillfogas
fordringsägare, ansvarar styrelsens ledamöter efter de grunder som anges i
209, 211 och 212 §§ lagen om aktiebolag.

Den som har fordran på
pension eller annan rätl till ersäitning ur stiftelsen äger hos tillsynsmyndigheten
anmäla klander mot förslaget till fördelning inom en månad från den dag då förslagel
blev lillgängligl på arbetsplatsen. För skada, som tillfogas fordringsägare,
ansvarar styrelsens ledamöter efter de grunder som anges i 75 kap. I och 4 §§
aktiebolagslagen (1975:1385).

23
§' Övergår näringsverksamhet från en arbetsgivare till annan och avtalas därvid
alt ansvarei för pensionsutfästelse skall överflyttas på efterträdaren, skall
samtycke till överflyttningen inhämtas från innehavaren av pensionsfordringen.
Tillsynsmyndigheten äger medge att samtycke icke behöver inhämtas, om
efterträdaren kan anses god för pensionsutfästelsen.

Har i författning
meddelats särskilda bestämmelser om lillvaralagande av fordringsägares rätt
vid fusion, gäller dessa i slället för reglerna i första stycket. Innehavare
av pensionsfordran behöver dock ej förtecknas och kallas i ärende om fusion
enligt 14 kap. 4 § akflebolagslagen (1975:1385) eller 12 kap. 6 § lagen
(1986:000) om ekonomiska föreningar, om tillsynsmyndigheten medger del.
Delsamma gäller i ärende om vinstutdelning enligt 6 kap. 5 § andra meningen, nedsältning
av aktiekapitalet enligt 6 kap. 6 § och nedsätlning av reservfonden enligt
12 kap. 4 § tredje slyckel 3 akliebolagslagen saml i ärende

Har i författning
meddelats särskilda bestämmelser om tillvaratagande av fordringsägares rält
vid fusion, gäller dessa i slället för reglerna i första stycket. Innehavare
av pensionsfordran behöver dock ej förtecknas och kallas i ärende om fusion
enligt 14 kap. 4 § aktiebolagslagen (1975:1385) om tillståndsmyndigheten
medger del. Detsamma gäller i ärende om vinstutdelning enligt 6 kap. 5 §
andra meningen, nedsättning av aktiekapitalet enligt 6 kap. 6 § och
nedsättning av reservfonden enligt 12 kap. 4 § tredje slyckel 3 samma lag samt
i ärende om vinstutdelning enligt 6 kap. 5 § andra meningen, nedsätt-

Senaste
lydelse 1982:1085.

136

Nuvarande lydelse

ning
av akliekapitalet enligt 6 kap. 6 § och nedsällning av reservfonden enligt 12
kap. 9 § andra slycket 3 försäkringsrörelselagen (1982:713).

Föreslagen lydelse

om
vinstutdelning enligt 6 kap. 5 § andra meningen, nedsätlning av aktiekapitalet
enligt 6 kap. 6 § och nedsältning av reservfonden enligt 12 kap. 9 § andra slyckel
3 försäkringsrörelselagen (1982:713).

Prop. 1986/87:7

Har ansvaret för
pensionsutfästelse sålunda överflyttats, anses utfästelsen ha samma
rättsverkningar som om arbetstagaren varil anställd hos efterträdaren från
dagen för anslällningen hos företrädaren. Efter överflyttningen är
företrädaren fri från ansvar för utfästelsen.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1988.

137

4 Förslag
till

Lag om
ändring i bostadsrättslagen (1971:479)

Härigenom förordnas i fråga om bostadsrältslagen
(1971:479) dds att 42, 61, 64 och 72 §§ skall upphöra att gälla, dels all
rubrikerna närmasl före 61, 62, 64 och 68 §§ skall ulgå, dds att 41, 45-48, 55,
56, 58, 59, 65-71 och 73 §§ saml rubrikerna närmast före 43, 56, 58, 67, 69 och
70 §§ skall ha följande lydelse.

Prop.
1986/87:7

s. 45 Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Bestämmelserna i 2 och 3 §§ lagen (1951:308) om
ekonomiska föreningar äger motsvarande lillämpning i fråga om
bostadsrättsförening.

Stadgar och firma m.m.'

Föreslagen lydelse

För en bostadsrättsförenings förpliktelser svarar endast
föreningens Ullgångar. I tillgångarna inräknas insatser och avgifter som har
förfallit till belalning, även om de ännu inle har betalts.

Bildandel av en bostadsrättsförening m.m.

45 §-

Bostadsrättsförenings firma skall innehålla ordel
bostadsrättsförening.

I flrman får ej ordet bolag eller eljesi nägot som
betecknar ell bolagsförhållande intagas på sådant säll alt därav kan
föranledas det misstaget atl flrman innehas av ett bolag.

Firman skall tydligt skilja sig från andra hos
länsstyrelsen förul registrerade och ännu bestående föreningsfirmor. För regisirering
av förenings firma gäller i övrigt vad som föreskrives i flrmalagen (1974:156).

Annan än bostadsrättsförening och sammanslulning av
bostadsrättsföreningar får ej i sin firma eller annars vid beteckning av
rörelsen använda ordet bostadsrätt.

Bestämmelserna i 14 kap. 2 § lagen (1986:000) om
ekonomiska föreningar gäller i fråga om bostadsrättsföreningar.

46 §

Bestämmelserna
i 8 och 9 §§ lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar äger motsvarande
tillämpning i fråga om bostadsrätlföre-ning. Härvid skaU hånvisningen i 8 § Iredje
slycket UU 5 § avse 43 § denna lag. Uppgift om medborgarskap behöver ej lämnas
i ansökan om registrering.

Bestämmelserna
i 2 kap. 3 och 4 §§ lagen (1986:000) om ekonomiskaföreningar gäller ifråga om
bostadsrättsföreningar.

' Rubrik före 43 §.

Senaste
lydelse 1982:353.

138

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1986/87: 7

47 §

Genom styrelsens försorg skall Genom styrelsens försorg skall

föras förteckning över bostadsrätts- föras förteckning
över bostadsrätts

föreningens medlemmar (medlems- föreningens medlemmar (medlems

förleckning) saml förteckning över förteckning) samt förteckning över

de lägenheler som är upplåtna med de lägenheter som är upplåtna med

bostadsrätt (lägenhetsförteckning). bostadsrätt (lägenhetsförteckning).

Förteckning kan bestå av betryg- Förteckning kan bestå av betryg

gande lösblads- eller kortsystem. gande lösblads- eller kortsystem.

Den kan också föras med maskin för automatisk
databehandling eller på annal liknande sätt.

48 §

Medlemsförleckningen skall för Medlemsförteckningen skall för

varje medlem innehålla uppgift om varje medlem innehålla uppgifl om

hans fuUständiga namn och hem- hans namn och postadress saml om

vist saml om bostadsrätt som han bostadsrätt som han innehar,

innehar.

Styrelsen skall hålla förteckningen lillgänglig för den
som vill taga del av den.

55 §

Har vinstutdelning beslutals och Har vinstutdelning beslutats och

verkställts i slrid med 54 § eller be- verkställts
i slrid med 54 § eller be

stämmelse i föreningens stadgar, stämmelse i
föreningens sladgar,

gäller 19 § lagen (1951:308) om eko- gäller
10 kap. 7 § lagen (1986:000)

nomiska föreningar i tillåmpliga de- om
ekonomiska föreningar i

lar. tillämpliga delar.

Beslämmelsema i 20 § nämnda Bestämmelserna i 10 kap. 8 §

lag äger molsvarande tUlämpning i nämnda lag gäller i fråga om bo-

fråga om bostadsrättsförening. sladsrätlsföreningar.

Styrelse och firmaieckning Bostadsrättsföreningens ledning

56 §

Bestämmelserna i 21-37 §§ la- Bestämmelserna i 6 kap. lagen

gen (1951:308) om ekonomiska för- (1986:000) om ekonomiska för

eningar äger molsvarande tillämp- eningar gäller i fråga om bostads-

ning i fråga om bosladsräiisföre- rättsföreningar med följande un-

ning med nedan angivna avvi- danlag:

kdser.

1.
Av styrelsens ledamöier
skall alllid minst två eller, om styrelsen består av mindre än fem ledamöter, minsl
en väljas på föreningsstämma.

2.
Styrelseledamot
och suppleant för styrelseledamot saml firmatecknare behöver ej vara svensk
medborgare.

3.
Bostadsrättshavares
make kan 3. Bostadsrättshavares make d-vara
styrelseledamot eller supple- /er 5am/7o kan vara styrelseledamot ant för
styrelseledamot, även om eller suppleant för styrelseledamot,

han ej är medlem i föreningen, såvi- även om han ej är
medlem i för- 139

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop.
1986/87:7

da icke
annat bestämls i sladgarna.

Styrdsens årsredovisning samt revision

eningen,
såvida icke annal beslämts i stadgarna.

4.
Bestämmelserna om verkställande direkiör gäller inle.

Revision och särskUd granskning saml redovisning

Bestämmelserna
i 38-51 §§ lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar gäller i lillämpliga
delar i fråga om bosladsrällsförening. Vad som sägs där om insals skall beträffande
bostadsrättsförening i stället gälla inträdesavgift, grundavgift och
upplåtelseavgift. Bostadsrättsföreningar är inte skyldiga att upprätta flnansieringsanalys,
koncernredovisning eller delårsrapport eller atl ulse aukloriserad revisor.

Bestämmelserna
i 8 och 9 kap. lagen (1986:000) om ekonomiska föreningar gäller i lillämpliga
delar i fråga om bostadsrättsföreningar. Vad som sägs där om insals skall beiräffande
bostadsrättsförening i stället gälla inträdesavgift, grundavgift och
upplåtelseavgift. Bostadsrällsföreningar är inle skyldiga atl upprälla flnansieringsanalys,
koncernredovisning eller delårsrapport eller alt, / annat fall än som avses 18
kap. 6 §, ulse aukloriserad revisor.

Beslämmelsema
i 52—61 §§ lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar gäller i tillämpliga
delar i fråga om bostadsrättsförening. Innehar fiera medlemmar bostadsrätt
gemensamt, äger de dock endast en röst, om ej annat bestämls i stadgarna.
Vidare kan medlems rösträtt ulövas av medlemmens make som ombud, även om denne
ej är medlem i föreningen, såvida Icke annal beslämts i stadgarna.

Bestämmelserna i 7 kap. lagen (1986:000) om ekonomiska föreningar
gäller i tillämpliga delar i fråga om bostadsrättsföreningar, dock med följande
undantag:

1.
Innehar fiera
medlemmar bostadsrätt gemensamt har de endasl en röst, om inte annat har
bestämts i stadgarna.

2.
Föreningsstämmans
befogenheter får inte överlämnas ål särskilt valda fullmäktige.

3.1 slället för 7 kap. 14 och 15 §§ lagen om ekonomiska
föreningar gäller 62 och 63 §§ denna lag.

Beslämmelsema
i 70-95 §§ lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar äger molsvarande tiUämpning
i fråga om bostadsrättsförening. Vad i 71 och 75 §§ föreskrives för del fall anlalel
föreningsmedlemmar nedgått under del i 5 J föreskrivna lägsta antalet skall i
bosladsrällsförening lillämpas, om

Bestämmelserna
i // kap. lagen (1986:000) om ekonomiska föreningar gäller i fråga om bostadsrättsföreningar.
Vad i 11 kap. 3 § föreskrivs för det fall antalet föreningsmedlemmar nedgått
under det i 2 kap. 1 § föreskrivna lägsta antalet skall i bostadsrättsförening
tillämpas, om anlalet medlemmar el-

' Senaste lydelse 1980:1107.

140

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1986/87: 7

anlalet medlemmar eller anlalel bo- ler anlalet bostadsrättshavare ned-

stadsrältshavare nedgått under gått
under fem. Vidare skall vad i

fem. Vidare skall vad i 83 § sägs om 11
kap. 12 § sägs om insatskapital i

insatskapital i slället gälla inträdes- stället
gälla inträdesavgift, grund

avgift, grundavgift och upplåtel- avgift
och upplåtelseavgift i bo

seavgift i bostadsrättsförening. stadsrättsförening.

66 §

Bestämmelserna i 96-98 §§ la- Bestämmelserna i 12 kap.
lagen

gen (1951:308) om ekonomiska för- (1986:000) om ekonomiska för

eningar gäller i tillämpliga delar i eningar gäller i tillämpliga delar i

fråga om bostadsrättsförening. fråga om bostadsrättsföreningar.

Registrering ' Regisirering m.m.

67 r

Bestämmelserna i 99105 §§ la- Bestämmelserna i 15 kap. lagen

gen (1951:308) om ekonomiska för- (1986:000)
om ekonomiska för

eningar äger molsvarande tillämp- eningar
gäUer i fråga om boslads-

ning i fråga om bosladsräiisföre- rättsföreningar.
Härvid skall hän-

ning. Härvid skall hänvisningen i visningen
i 15 kap. 4 § tredje

100 § femte slycket tiU 7 § tredje stycket
till 14 kap. 1 § första

stycket avse 45 § tredje stycket stycket Iredje
meningen avse 45 §

denna lag. tredje stycketförsta meningen den

na lag.

Beträffande ansökan om regisirering av ekonomisk plan
skall bestämmelserna om anmälan för regisirering äga motsvarande tillämpning.

Inskrivning av uppgifter angående bostadsrättsföreningar
skall ske i en särskUd avdelning av det föreningsregisler som avses i 15 kap. 1
§ lagen om ekonomiska föreningar.

68 §

Bestämmelserna i 105 a § lagen (1951:308) om ekonomiska
föreningar äger molsvarande lillämpning i fråga om bostadsrättsförening.

Mot beslul i ärende om behörighel som avses i 4 § andra
stycket föres talan hos regeringen genom besvär.

Talan mol länsstyrelses beslut i ärende som avses i 5 §
föres hos kammarrätten genom besvär.

" Senaste lydelse 1982:353.

' Senaste lydelse 1974.1087. 141

Nuvarande lydelse Skadestånd

Föreslagen lydelse Skadestånd m.m.

Prop. 1986/87: 7

Bestämmelserna
i 106-109 §§ lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar äger molsvarande tiUämpning
i fråga om bostadsrättsförening.

Bestämmelserna
i 13 kap. lagen (1986:000) om ekonomiska föreningar gäller i fråga om bostadsrättsföreningar.

Straffbestämmelser

Siraff
och vite

Bestämmelserna
i 110-112 §§ lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar gäller i tillämpliga
delar i fråga om bostadsrättsförening. Vid tUlämpningen av bestämmelserna skall
dock iakttagas, att hänvisningen i 110 § 5 Ull 18 § skall avse 54 § denna lag
och hänvisningen i 111 § 2 UU 68 § skall avse 63 § denna lag.

Bestämmelserna
i 16 kap. lagen (1986:000) om ekonomiska föreningar gäller i tillämpliga delar
i fråga om bosiadsrällsföreningar.

Till böler dömes

1.
den som
upplåter bostadsrätt i strid med 3 eller 5 §,

2.
styrelseledamot
eller likvidator, om han underlåter alt iakiiaga föreskrifl i 4 § sisla
stycket eller 47-49 §§,

3.
den som uppsåtligen
eller av grov oaktsamhet meddelar oriklig eller vilseledande uppgifl i utdrag
enligt 50 §,

4.
den som bryter
mot 45 § sista stycket eller upplåter andelsrätl i slrid med 79 §.

Till böler döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet

1. upplåter bostadsrätt i slrid

med 3 eller 5 §,

2.
underiåler
atl hålla registrerad ekonomisk plan lillgänglig enligt 4 § fjärde stycket,

3.
underlåter atl
föra lägenhelsförleckning enligt denna lag eller meddelar oriklig eller
vilseledande uppgifl i utdrag enligt 50 §,

4.
bryler mot 45 §
fjärde slyckel eller upplåter andelsrätl i slrid med 79 §.

Bestämmelserna
i 114—116 §§ lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar äger molsvarande
tillämpning i fråga om bostadsrättsförening.

Förbehåll
i sladgarna enligt 116 § utan bestämmelse om räll för parlerna alt klandra
skiljedomen får dock ej göras gällande i fråga om bostadsrättshavares rätt
eller skyldighet atl tillträda eller behålla lä-

Förbehåll i sladgarna enligt 7 kap. 18 § andra slycket
lagen (1986:000) om ekonomiska föreningar utan beslämmelse om rätt för
parterna att klandra skiljedomen får ej göras gällande i fråga om

142

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Prop. 1986/87:7

genheten eller beiräffande
fastställande av hyresvillkor enligt 7 § sista slyckel. I övrigt gäller
förbehållet ej i fråga om tvist med anledning av upplåtelse av nylQanderätt enligi
1 § såvitt genom förbehållet skiljemän utsetts eller bestämmelse meddelats om
skiljemännens antal, sättet för deras utseende eller förfarandel vid
skiljenämnden. I dessa hänseenden skall lagen (1929:145) om skiljemän lillämpas.
Vad som sagts nu utgör dock ej hinder för atl i sladgarna utse hyresnämnden lill
skiljenämnd eller beslämma korlare tid för skiljemannaålgärdens avslutande än
den lid om sex månader som anges i nämnda lag.

bostadsrättshavares räll
eller skyldighet atl tillträda eller behälla lägenheten eller beträffande
fastställande av hyresvillkor enligt 7 § sisla stycket. I övrigl gäller
förbehållet ej i fråga om tvist med anledning av upplålelse av nyttjanderätt
enligt 1 § såvitt genom förbehållet skiljemän utsetts eller beslämmelse meddelals
om skiljemännens antal, sättet för deras utseende eller förfarandel vid
skiljenämnden. I dessa hänseenden skall lagen (1929:145) om skiljemän
tillämpas. Vad som sagls nu utgör dock ej hinder för atl i stadgarna utse
hyresnämnden till skiljenämnd eller beslämma korlare tid för skiljemannaålgärdens
avslulande än den fld om sex månader som anges i nämnda lag.

1.
Denna lag träder i kraft den 1
januari 1988.

2.
Registrering och verkslällande
av etl beslut av föreningsslämman som har faltals före ulgången av december
1987 saml talan mol ell sådant beslul skall ske enligt äldre bestämmelser.

3.
En likvidalion skall genomföras
enligt äldre bestämmelser, om likvidalor har utsetts före ulgången av december
1987.

4.
Redan från och med dagen för
utfärdandel av denna lag kan beslul om ändring i stadgarna så all de
överensstämmer med de nya bestämmelserna fattas enligt 62 §. I beslutet skall
anges alt del gäller från och med den

I
januari 1988.

5. Om
en bostadsrättsförenings sladgar efler ulgången av december 1987

slrider mot denna lag, skall slyrelsen ulan dröjsmål lägga fram förslag

till föreningsstämman om
ändring av sladgarna så att de överensslämmer med de nya bestämmelserna.

143

1150)
om förvaltning av

5 Förslag
till

Lag om ändring i lagen (1973:

samfälligheter

Härigenom föreskrivs alt 25 och 54 §§ lagen (1973:1150) om
förvallning av samfälligheler skall ha följande lydelse.

Prop.
1986/87:7

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Samfällighetsförening
regislreras hos länsstyrelsen eningens slyrelse enligt stadgarna har sitt säte.

del län
där för-

Hos varje länsstyrelse skall föras samfällighelsföreningsregister
för införing av de uppgifter som enligt denna lag eller annan författning skall
anmälas för registrering eller annars inlagas i regislret. I fråga om
registrering i samfällighetsför-eningsregislret äger 15 kap. 4 § försia—fjärde
styckena lagen (1986:000) om ekonomiska föreningar motsvarande tillämpning.
Därvid skall hänvisningen i paragrafens tredje siycke UU 14 kap. I § första
stycket tredje meningen avse 29 § försia stycket andra meningen denna lag samt
paragrafens fjärde stycke gälla klandertalan som avses i 23 § första stycket
och 53 § andra slyckel denna lag.

Närmare bestämmelser om samfällighetsföreningsregistret
och om avgifter för regisirering meddelas av regeringen.

54 §

I fråga om
skyldighel för styrelseledamot, syssloman enligt denna lag, revisor eller
medlem atl ersätta skada, som han tillskyndat föreningen, medlem eller tredje
man, och om talan om sådan ersättning äger 63-66 och 106-109 §§ lagen
(1951:308) om ekonomiska föreningar motsvarande tillämpning. Talan upptages
dock av fastighetsdomstolen.

1 fråga om
skyldighet för styrelseledamot, syssloman enligt denna lag, revisor eller
medlem atl ersälta skada, som han tillskyndat föreningen, medlem eller tredje
man, och om talan om sådan ersättning äger 13 kap. lagen (1986:000) om
ekonomiska föreningar molsvarande lillämpning. Talan upplages dock av
fastighetsdomstolen.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1988.

Senaste lydelse 1976:999,

144

6 Förslag till

Lag om
ändring i lagen (1975:417) om sambruksföreningar

Härigenom föreskrivs i frågaom lagen (1975:417) om
sambruksföreningar

dels atl 21-25 §§ skall upphöra alt gälla,

dels all rubrikerna närmast före 7, 8 och 21-25 §§ skall ulgå,

dels atl 2
och 5-20 §§ samt rubrikerna närmast före 3 och 13-20 §§ skall ha följande
lydelse,

dds atl i
lagen närmasl före 6, 9 och 12 §§ skall införas nya mbriker av följande
lydelse.

Prop.
1986/87:7

Nuvarande
lydelse

2§

Bestämmelserna i 2—4 §§ lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar
äger molsvarande tUlämpning ifråga om sambruksförening.

Inskrivning av uppgifler angående sambruksförening skall
ske i en särskUd avdelning av det föreningsregister som avses i 4 § lagen om
ekonomiska föreningar.

Sladgar och firma m.m.'

Föreslagen lydelse

2 §

För en sambruksförenings förpliktelser svarar endasl
föreningens Ullgångar. 1 tillgångarna inräknas Insalser och avgifter som har
förfallit till betalning, även om de ännu inle har betalts.

BUdandet av en sambruksförening

5§

Bestämmelserna 12 kap. 3 och 4 §§ lagen (1986:000) om
ekonomiska föreningar gäller i fråga om sambruksföreningar.

6§

Bestämmelserna
i 8 och 9 §§ lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar äger molsvarande tiUämpning
i fråga om sambruksförening. Härvid skall hänvisningen i 8 § tredje slycket lill
5 § avse 3 § denna lag.

Rubrik
närmast före 3 §.

145

10 Riksdagen 1986187. 1 saml. Nr 7. Bilagedel

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

Prop.
1986/87:7

Föreningens medlemmar m.m.

6 §

Bestämmelserna i i/:flp. / § första slyckel, 2 och 3 §§
lagen (1986:000) om ekonomiska föreningar gäller i fråga om sambruksföreningar.
Vid tillämpningen av bestämmelserna skall dock hänvisningen i 3 kap. 3 §
till 4 kap. I och 2 §§ avse 9 § denna lag.

Medlems intagande och avgång m.m.

8§

Bestämmelserna i II § första slycket, 12 och 13 §§ lagen
(1951:308) om ekonomiska föreningar äger motsvarande lillämpning i fråga om
sambruksförening. Vid tillämpningen av bestämmelserna skall dock iakttagas atl
hänvisningen i 13 § lill 16 § skall avse 10 § denna lag.

Fråga om anlagande av medlem prövas av föreningsstämma, om
ej annat har bestämls i sladgarna.

7§
utträde ur föreningen.

9§

Medlem får
uppsäga sig till utträde ur föreningen. 1 stadgarna kan intagas förbehåll att
uppsägning ej fär ske förrän viss tid efter inträdet.

Bestämmelserna
i 14 § andra Slycket och 15 § lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar gäller
i flilämpliga delar i fråga om sambruksförening.

Bestämmelserna
i 3 kap. 4 § andra stycket och 5 § lagen (1986:000) om ekonomiska föreningar
gäller i tillämpliga delar i fråga om sambruksföreningar.

Medlemsförteckning

7§

8§

Genom styrelsens försorg skall föras förleckning över
sambruksföreningens medlemmar. Förteckning kan bestå av betryggande lösblads-
eller kortsystem.

Förteckningen skall för varje medlem innehålla uppgifl om
hans fullständiga namn och hemvist och om den insals med vilken han deltager i
föreningen. Dessulom skall förteckningen innehålla uppgifl om sammanlagda beloppel
inbetalda insalser enligt senasl faslställda balansräkning.

Slyrelsen skall hålla förteckningen lillgänglig för den
som vill taga del av den. Medlem har rätt att på begäran få skriftlig uppgift
av föreningen om medlemskapet och den insals som han har gjort.

Lösen av andelar

10 § 9§

När
medlem har avgått ur föreningen, är föreningen skyldig atl sex månader därefter
lösa hans andel.

Bestämmelserna
i 16 § I mom. andra stycket och 2 mom. lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar
gäller i tillämpliga delar i fråga om sambruksförening. Därvid skall vad som
där sägs om insats i stället avse lösenbelopp för medlems andel.

Bestämmelserna
i 4 kap. I § tredje Slycket och 2 § lagen (1986:000) om ekonomiska föreningar
gäller i tillämpliga delar i fråga om sambruksföreningar. Därvid skall vad som
sägs där om insals i stället avse lösenbelopp för medlems andel.

146

Nuvarande lydelse

Föreslagen
lydelse

Prop.
1986/87:7

Innehåller
förenings stadgar inskränkning i avgående medlems rätt enligt första stycket
eller 16 § I mom. andra stycket lagen om ekonomiska föreningar, skall detta
gälla utom i fall som avses i 68 § andra stycket samma lag.

Innehåller
förenings stadgar inskränkning i avgående medlems rätt enligt försia stycket
eller 4 kap. I § tredje slyckel lagen om ekonomiska föreningar, skall delta
gälla ulom i fall som avses i 7 kap. 15 § tredje stycket samma lag.

11 § 10 §

I sladgarna kan intagas förbehåll all föreningen skall ha räll
alt lösa andel som övergår till ny ägare. Finnes sädanl förbehåll skall i sladgarna
anges inom vilken lid lösningsrätten skall göras gällande hos förvärvaren saml
inom vilken lid ersättningen skall belalas.

I2§ ll§

Tvist om rätl atl inträda som medlem i förening saml om rätl
lill lösen av andel och om lösenbeloppels slorlek prövas av tre skiljemän
enligt lagen (1929:145) om skiljemän, om ej annal har beslämts i sladgarna.

Kostnaderna för skiljeförfarandel skall bäras av
föreningen, om ej skiljemännen av särskilda skäl ålägger föreningens moipart atl
hell eller delvis svara för dessa kostnader.

Föreningens ledning

12 §

Bestämmelserna
i 6 kap. lagen (1986:000) om ekonomiska föreningar gäller i fräga om
sambruksföreningar med följande undanlag:

Styrelse och firmaieckning

14 §

Bestämmelserna i 21—37§§ lagen (1951:308) om ekonomiska
föreningar äger molsvarande lUlämpning i fräga om sambruksförening med
följande avvikelser.

1.
Styrelsen
beslår av en eller flera ledamöier.

2.
Styrelsen får
ej tillsättas i annan ordning än genom val på föreningsstämma.

3.
Bestämmelserna om verkstältande direktör gäller inle.

Föreningsstämma 16 §

Bestämmelserna i 52-61 §§ lagen (1951:308) om ekonomiska
föreningar gäller i tillämpliga delar i fråga om sambruksförening. I stadgarna
får dock ej göras avsteg från bestämmelsen i 56 § försia stycket 1 atl vatje
medlem äger en röst. Vidare kan medlems rösträtt utövas av medlemmens make som
ombud, även om denne ej är medlem t föreningen, såvida ej annat har beslämts i
stadgarna.

Föreningsstämman

13 §

Bestämmelserna i 7 kap. lagen (1986:000) om ekonomiska föreningar
gäller i lillämpliga delar i fråga om sambruksföreningar med följande undanlag:

1. Avsteg får inte göras i stadgarna
från bestämmelsen i 7 kap. 1 § Jörsla slycket att varje medlem har en röst.

2.
Föreningsstämmans
befogenheter får inte överlämnas åt särskilt valda fullmäklige.

3.
Hänvisningen
i 7 kap. 15 § till 4 kap 1 § skall i slället avse 9 § denna lag.

147

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Prop.
1986/87:7

Ändring av sambruksförenings stadgar

18 §

Bestämmelserna i 67 och 68 §§ lagen (1951:308) om
ekonomiska föreningar gäller i tillämpliga delar i fråga om sambruksförening.
Vid tillämpningen av bestämmelserna skall iakttagas att hänvisningen i
paragraferna UU 16 § 1 mom. skall avse 10 § denna lag.

Talan mol föreningsstämmob'e-slut

19 §

Bestämmelserna
i 69 § lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar äger motsvarande tillämpning
ifråga om sambruksförening.

Styrelsens
årsredovisning samt revision

\5f

Bestämmelserna i 38-51 §§ lagen (1951:308) om ekonomiska
föreningar gäller i tillämpliga delar i fråga om sambruksförening. Vad som
sägs i 43 § andra stycket om insalsbelopp skall i stället avse lösenbelopp för
medlems andel. Sambraksföreningar är inle skyldiga all upprätta
finansieringsanalys, koncernredovisning eller delärsrapport eller att ulse aukloriserad
revisor.

Revision och särskild granskning samt redovisning

14 §

Bestämmelserna i 8 och 9 kap. lagen (1986:000) om
ekonomiska föreningar gäller i tillämpliga delar i fråga om sambruksföreningar.
Vad som sägs i 9 kap. 9 § andra stycket 4 om insalsbelopp skall i stället avse
lösenbelopp för medlems andel. Sambruksföreningar är inle skyldiga att
upprätta finansieringsanalys, koncernredovisning eller delårsrapport eller
all, / annal fall än som avses 18 kap. 6 §, ulse aukloriserad revisor.

Reservfond och vinstutdelning m.m.

13 §

Bestämmelserna i 17 §, 18 § första stycket, 19 och 20 §§
lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar gäller i tillämpliga delar i fråga
om sambruksförening. Härvid skall hänvisningen i 18 § första stycket till 16 §
1 mom. avse 10 § denna lag.

2 Senaste lydelse 1980:1110.

Överskottsuldelning
och annan an-•• vändning av föreningens egendom

15 §

Beslämmelsema i 10 kap. lagen (1986:000) om ekonomiska föreningar
gäller i lillämpliga delar i fråga om sambruksföreningar med följande undantag:

1. Hänvisningen i 10 kap. 1 § första slycket till 4 kap.
skall i stället avse bestämmelserna om lösen

148

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop.
1986/87:7

Vid
tillämpningen av bestämmelserna i 17 § I mom. lagen om ekonomiska föreningar
skall ifråga om sambruksförening bland skulderna ej inräknas gäld för vilken
föreningen har lämnat säkerhet av panträtt på gmndval av inteckning i jordbruksfastighet
inom sexflo procent av det senast faslställda laxerings-värdet. Vad som har
sagts nu gäller i tillämpliga delar i fråga om annan egendom, vilken enligt
bestämmelse som meddelas av regeringen får anses erbjuda molsvarande säkerhet.

Vad i 17 § 2 mom. lagen om ekonomiska föreningar sägs
beträffande belopp, som har tagits upp under rubriken Avsatt lill pensioner,
skall / fråga om sambruksförening gälla även i den mån sådanl belopp täckes av
kreditförsäkring i svensk försäkringsanstalt eller utländsk försäkringsanstall
som har rätt all driva rörelse här i riket.

av andelar i 9 § denna lag.

2.
Bestämmelsen
i 10 kap. 2 § andra stycket lagen om ekonomiskaföreningar gäller inte.

3.
Vid lillämpningen
av bestämmelserna i 10 kap. 6 § första stycket lagen om ekonomiska föreningar
skall bland skulderna ej inräknas gäld för vilken föreningen har lämnat
säkerhet av panträtt på grundval av inteckning i jordbmksfaslighet inom sextio
procent av det senasl faslställda taxeringsvärdet. Vad som har sagts nu gäller
i lillämpliga delar i fråga om annan egendom, vilken enligt beslämmelse som
meddelas av regeringen får anses erbjuda motsvarande säkerhet.

4.
Vad som sägs i
10 kap. 6 § fiärde stycket lagen om ekonomiska föreningar beiräffande belopp,
som har tagits upp under rubriken Avsall till pensioner, skall gälla även i
den män sådant belopp täcks av kreditförsäkring i svensk försäkringsanstalt
eller ulländsk försäkringsanstall som har rätt att driva rörelse här i riket.

Likvidalion och upplösning

20 §

Bestämmelserna i 70—95 §§ lagen (1951:308) om ekonomiska
föreningar äger motsvarande tillämpning i fråga om sambruksförening. Vad i 71
och 75 §§ föreskrives för del fall anlalel föreningsmedlemmar har nedgått under
del i 5 § föreskrivna lägsta anlalet skall i sambruksförening flllämpas, om
antalet medlemmar har nedgått under tre och tillräckligt anlal medlemmar ej har
inträtt inom ett år samt länsstyrelsen ej heller funnit särskilda skäl
medgiva, all föreningens verksamhet ändå får fortsätta.

Likvidation och upplösning 16 §

Bestämmelserna i // kap. lagen (1986:000) om ekonomiska
föreningar gäller i fråga om sambruksföreningar. Vad som föreskrivs i 11 kap.
3 § för del fall all antalet föreningsmedlemmar har nedgåll under det i 2 kap.
1 § föreskrivna lägsta antalet skall i sambmksförening tillämpas, om antalet
medlemmar har nedgått under tre och tillräckligt anlal medlemmar ej har
inträtt inom ett år saml länsstyrelsen ej heller funnil särskilda skäl atl
medge alt föreningens verksamhet ändå får fortsätta.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Prop.
1986/87:7

Talan
mot styrelseledamot, revisor, föreningsmedlem eUer röstberättigad

Skadestånd
m.m.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Bestämmelserna
i 6366 §§ lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar äger molsvarande lUlämpning
ifråga om sambruksförening.

Bestämmelserna
i 13 kap. lagen (1986:000) om ekonomiska föreningar gäller i fråga om sambruksföreningar.

Skadestånd 23 §

Bestämmelserna i 106-109 §§ lagen (1951:308) om
ekonomiska föreningar äger motsvarande tillämpning ifråga om
sambruksförening.

Föreningens firma

5§ 18 §

Sambruksförenings flrma skall innehålla ordet
sambruksförening.

Sambruksförenings firma fär ej innehålla ordet bolag eller
annal ord som kan föranleda lill anlagande att firman innehas av ell bolag.

Firman skall tydligt skilja sig från andra hos
länsstyrelsen förul registrerade och ännu bestående föreningsfirmor. För regisirering
av sambruksförenings firma gäller i övrigl vad som föreskrives i firmalagen
(1974:156).

Annan än sambruksförening får ej i sin firma eller annars
vid beteckning av rörelsen använda ordel sambruksförening.

Bestämmelserna
i 14 kap. 2 § lagen (1986:000) om ekonomiska föreningar gäller i fråga om sambruksföreningar.

Regisirering 21 §

Bestämmelserna
i 99-105 §§ lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar äger motsvarande tUlämpning
i fråga om sambruksförening. Härvid skall hänvisningen i 100 § femte slycket UU
7 § tredje slycket avse 5 § tredje stycket denna lag.

Registrering m.m. 19 §

Bestämmelserna i 15 kap. lagen (1986:000) om ekonomiska
föreningar gäller i fråga om sambruksföreningar. Härvid skall hänvisningen i
15 kap. 4 § tredje stycket Ull 14 kap. 1 § första stycket tredje meningen avse
19 § tredje stycket första meningen denna lag.

Inskrivning av uppgifier angående sambruksförening skall
ske i en särskUd avdelning av det föreningsregisler som avses i 15 kap. 1 §
lagen om ekonomiska föreningar.

Länsstyrelsens beslul enligt 17 § överklagas till kammarrälten
genom besvär.

150

Nuvarande lydelse

Besvär 22 §

Bestämmelserna i 105 a § lagen (1951:308) om ekonomiska
föreningar äger motsvarande tUlämpning ifråga om sambruksförening.

Straffbestämmelser

24 §

Bestämmelserna i//O-//2 §§ lagen (1951:308) om ekonomiska
föreningar gäller i tillämpliga delar i fråga om sambruksförening. Vid tillämpningen
av bestämmelserna skall iakttagas att hänvisningen i 110§ 7 UU 7 § fiärde
stycket skaU avse 5 § fiärde stycket denna lag.

Är gärning som avses i första stycket belagd med straff i
brottsbalken, dömes ej Tdl ansvar enligt denna lag.

Föreslagen lydelse

Straff och vite 20 §

Bestämmelserna i 16 kap. lagen (1986:000) om ekonomiska
föreningar gäller i lillämpliga delar i fråga om sambruksföreningar. Vid
tillämpningen av bestämmelserna skall hänvisningen i 16 kap. 1 § UU 14 kap. 3 §
avse 19 § fiärde stycket denna lag.

Prop.
1986/87:7

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.

2.
Registrering
och verkslällande av elt beslut av föreningsslämman som har fallals före ulgången
av december 1987 samt överklagande av elt sådant beslul skall ske enligt äldre
bestämmelser.

3.
En likvidalion
skall genomföras enligt äldre beslämmelser, om likvidalor har utsetts före
utgången av december 1987.

4.
Redan från och
med dagen för utfärdandet av denna lag får föreningsstämman med lillämpning av
bestämmelserna om majoritelskrav i 7 kap. 14 § lagen (1986:000) om ekonomiska
föreningar besluta sådana ändringar i sladgarna som behövs för atl stadgarna
skall stämma överens med denna lag. I beslutet skall anges att det gäller från
och med den 1 januari 1988.

5.
Om en
sambruksförenings stadgar efter ulgången av december 1987 slrider mol denna
lag, skall styrelsen ulan dröjsmål lägga fram förslag lill föreningsstämman om
ändring av stadgarna lill överensstämmelse med den nya lagen.

151

7 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976:351) om
styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar

Härigenom föreskrivs atl 2, 3, 8, 9, 15 och 23 §§ lagen
(1976:351) om styrelserepresenlalion för de anslällda i aktiebolag och
ekonomiska föreningar skall ha följande lydelse.

Prop.
1986/87:7

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Lagen gäller icke

1. bank- eller försäkringsakliebolag,

2. ekonomisk förening som avses i
118 § första stycket 1—3 lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar eller kreditkassa
som sägs i 3 § lagen (1951:309) angående införande av nya lagen om
ekonomiska föreningar,

3. ekonomisk förening som ingår

2. ömsesidiga försäkringsbolag, sjukkassor,
understödsföreningar, andra försäkringsföreningar, hypo-leksföreningar eller denförening
av trafikförsäkringsanstalter som försäkringsinspeklionen har godkänt att ha
hand om gemensamma angelägenheler för anslallerna, i jordbmkskasserörelsen.

3§' Med
förelag avses i denna lag aktiebolag eller ekonomisk förening, vara lagen är
tillämplig.

Med
koncern förslås i denna lag svenska juridiska personer som enligt
bestämmelserna i I kap. 2 § akliebolagslagen (1975:1385) eller 1 a § lagen
(1951:308) om ekonomiska föreningar år moderförelag och dotterföretag i
förhållande till varandra.

Med
koncern förslås i denna lag svenska juridiska personer som enligt
bestämmelserna i 1 kap. 2 § akflebolagslagen (1975:1385) eller I kap. 4 §
lagen (1986:000) om ekonomiska föreningar är moderföretag och dotterföretag i
förhållande till varandra.

Om ej annal
föQer av denna lag, äger bestämmelserna om styrelseledamot och
styrelsesuppleant i aktiebolagslagen (1975:1385) eller lagen (1951:308) om
ekonomiska föreningar motsvarande lillämpning på arbelstagariedamot och suppleant
för sådan ledamot.

Om ej annal
följer av denna lag, äger bestämmelserna om styrelseledamot och slyrelsesuppleant
i aktiebolagslagen (1975:1385) eller lagen (1986:000) om ekonomiska föreningar
molsvarande tillämpning på arbetslagarledamot och suppleant för sådan ledamoi.

Bestämmelserna
i 2 kap. 4 § 6 akflebolagslagen (1975:1385), 6§6 och 22 § andra stycket lagen
(1951:308) om ekonomiska för-

Bestämmelserna
i 2 kap. 4 § 6 aktiebolagslagen (1975:1385), 2Äa/7. 2 § 6 och 6 kap. 4 § andra
stycket lagen (1986:000) om ekonomiska

Senaste lydelse 1980:1111.

152

Nuvarande lydelse

eningar,
44 § försia stycket 9 bosladsrättslagen (1971:479) saml 4§6 och 14 §2 lagen
(1975:417) om sambruksföreningar gäller ej arbelstagariedamot eller suppleant
för sådan ledamoi.

Föreslagen
lydelse

föreningar,
44 § första stycket 9 bostadsrättslagen (1971:479) samt 4 §6 och /2§ 2 lagen
(1975:417) om sambruksföreningar gäller ej arbelstagariedamot eller suppleant
för sådan ledamoi.

Prop. 1986/87:7

15 § Suppleant för arbelstagariedamot
har räll alt närvara och yttra sig vid styrelsens sammanlräden, även om
ledamoten är närvarande.

Vad som sägs i 8 kap. 9 §
första stycket andra meningen akliebolagslagen (1975:1385) om styrelseledamot
äger motsvarande tillämpning på suppleant för arbelstagariedamot.

Vad som sägs i 8 kap. 9 §
första slycket andra meningen aktiebolagslagen (1975:1385) eller 6 kap. 9 §
första stycket andra meningen lagen (1986:000) om ekonomiska föreningar om
styrelseledamot äger molsvarande tillämpning på suppleant för arbetslagarledamot.

I anmälan om styrelsens
sammansättning enligt 8 kap. 15 § aktiebolagslagen (1975:1385) eller 37 §
lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar skall anges om ledamot eller
suppleant har utsetts enligt denna lag.

I anmälan om styrelsens sammansällning
enligt 8 kap. 15 § aktiebolagslagen (1975:1385) eller 6 kap. 15 § lagen
(1986:000) om ekonomiska föreningar skall anges om ledamoi eller suppleant har
utsetts enligt denna lag.

Denna lag Iräder i kraft
den 1 januari 1988.

153

8 Förslag
till

Lag om ändring i lagen (1976:355) om
styrelserepresentation

för de
anställda i bankinstitut och försäkringsbolag

Härigenom föreskrivs att 10 och 22 §§ lagen (1976:355) om styrelserepresenlalion
för de anslällda i bankinstilut och försäkringsbolag skall ha följande lydelse.

Prop.
1986/87: 7

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Bestämmelserna
i 5 § försia stycket 61agen (1955:183) om bankrörelse, 6 § 6 och 22 § andra
stycket lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar samt 6 § försia stycket 7
och 170 § första stycket 5 lagen (1948:433) om försäkringsrörelse gäller ej arbetslagarledamot
eller suppleant för sådan ledamot.

Bestämmelserna
i 5 § första slyckel 6 lagen (1955:183) om bankrörelse, 2 kap. 2 § 6 och 6
kap. 4 § andra slycket lagen (1986:000) om ekonomiska föreningar saml 2 kap. 5
§ 6 försäkringsrörelselagen (1982:713) gäller ej arbetslagarledamot eller
suppleant för sådan ledamot.

I anmälan
om styrelsens sammansättning enligt 88 § lagen (1955:183) om bankrörelse, 37 §
lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar samt 90 § och 204 § 3 mom. lagen
(1948:433) om försäkringsrörelse skall anges om ledamot eller suppleant har
utsetts enligt denna lag.

I anmälan
om styrelsens sammansättning enligt 88 § lagen (1955:183) om bankrörelse, 6
kap. 15 § lagen (1986:000) om ekonomiskaföreningar saml 8 kap. 17 § försäkringsrörelselagen
(1982:713) skall anges om ledamot eller suppleant har utsetts enligt denna
lag.

Denna lag Iräder
i kraft den I januari 1988.

154