Prop. 1986/87:70

Regeringens skrivelse 1986/87: 70

med redogörelse för svenska företags j.

verksamhet i Sydafrika och Namibia 1986/87:70

Regeringen
bereder riksdagen fillfälle alt la del av vad som har lagits upp i bifogade
utdrag ur regeringsprotokollel den 11 december 1986.

På
regeringens vägnar

Ingvar
Carlsson

Anita
Gradin

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I
skrivelsen lämnas en redogörelse för svenska företags verksamhet i Sydafrika
och Namibia under verksamhetsåret 1985.

Vidare
redovisas sådana uppgifter som svenska juridiska personer skall lämna om dels överiålelser
och upplåtelser av pateni och lillverkningsräl-ter fill sydafrikanska eller namibiska
företag, dels förvärv av utländska företag som äger aktier eller andelar i
sydafrikanska eller namibiska förelag (indirekta företagsförvärv).
Redovisningen avser perioden den 1 juli 1985-den 30 juni 1986.

Slutligen
lämnas för första gången uppgifter om löner och anställningsvillkor samt
sociala förhållanden för anslällda vid dotterbolagen i Sydafrika och Namibia.

I Rik.sdagen 1986187. I suml. Nr 70

Utrikesdepartementet

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 december 1986

Närvarande:
statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, Hjelm-Wallén, Peterson, S. Andersson, Bodström, Göransson, Gradin,
Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström, G.
Andersson

Föredragande:
statsrådet Gradin

Skr. 1986/87:70

Skrivelse med redogörelse för svenska företags verksamhet
i Sydafrika och Namibia

1 Inledning

Den
1 april 1985 trädde den nya lagen om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia
(Sydafrikalagen) i kraft (SFS 1985: 98, prop. 1984/ 85: 56, UU 6, rskr. 127).
Lagen ersatte 1979 års lag i samma ämne. I 1985 års Sydafrikalag har den uppgifisskyldighet
som redan tidigare fanns för svenska moderföretag med dotterförelag i Sydafrika
utvidgals fill att omfatta även uppgifter om löner och anställningsvillkor
samt sociala förhållanden för de anställda i dotterföretagen. Härutöver
infördes i 1985 års Sydafrikalag en skyldighet för svenska juridiska personer
all lämna uppgifter om dels överiålelser och upplåtelser av patent och
tillverkningsrätter lill sydafrikanska och namibiska förelag, dels förvärv av ufiändska
företag som äger aktier eller andelar i sydafrikanska eller namibiska företag.

Sedan
den 1 juli 1986 gäller förbud för svenska juridiska personer att överlåta eller
upplåla pateni eller lillverkningsrälter lill sydafrikanska eUer namibiska
företag utan tillstånd av regeringen (SFS 1986: 257).

Kommerskollegium
skall, enligl 12 § förordningen (1985:99) om förbud mot investeringar i
Sydafrika och Namibia, varje år före den 1 oklober till utrikesdepartementet
lämna en redogörelse för de redovisningar som har avgelts av berörda företag
under det senaste budgetåret. En sådan redogörelse avseende verksamhetsåret
1985 eller motsvarande verksamhetsår har nu lämnats. Till grund för kollegiets
redogörelse ligger förulom de svenska moderföretagens redovisningar även
årsredovisningar avseende de sydafrikanska och namibiska dotterföretagen samt
upplysningar inhämtade från de svenska moderföretagen.

Min
redogörelse i föreliggande skrivelse bygger i alll väsentligl på de uppgifter
som kommerskollegium har lämnat.

Jag
kommer atl i avsnill 2 redogöra för de svenska företagens verksamhel i
Sydafrika och Namibia.

Vidare
kommerjag att i avsnitt 3 redovisa sådana uppgifter som svenska juridiska
personer, i enlighet med vad jag nyss har sagt, skall lämna om viss
tekniköverföring och indirekta företagsförvärv.

2 Redogörelse för företagens verksamhet 2.1 Ekonomisk redovisning

Enligt
5 § Sydafrikalagen är svensk juridisk person som själv eller genom utländskt
dotterföretag driver rörelse i Sydafrika eller Namibia skyldig atl årligen lill
regeringen eller myndighet som regeringen besiämmer redovisa hur verksamheten i
dessa länder utvecklas. Redovisningen skall avse produktion, omsättning, antal
anställda, företagna investeringar och andra sådana förhållanden som har belydelse
för kontroll av lagens efterlevnad. Närmare föreskrifter om innehållet i
årsredovisningarna har getts i förordningen (1985:99) om förbud mot
investeringar i Sydafrika och Namibia. Redovisningen skall avse det
räkenskapsår som lillämpas av den svenska juridiska personen. Den skall ges in fill
kommerskollegium senasl sex månader efter räkenskapsårets slut. Utöver de
uppgifter som nyss nämnls skall i redovisningen även anges rörelsens resultat
samt lämnas uppgifl om hur gjorda invesleringar har finansierats. Om rörelse
har drivits genom utländskt dotterföretag, skall uppgifl lämnas om storleken av
del egna kapitalet hos dotterföretaget. Slutligen skall uppgift lämnas om
innehav av dels aktier eller andelar i sydafrikanskt förelag, dels obligationer
eller andra skuldförbindelser utfärdade av sådant företag, dels ock fordringar
på grund av penninglån eller annan kredii eller stäUda säkerheter för sydafrikanskt
företags skulder.

Skyldighet
att lämna årsredovisning till kommerskollegium gäller moderföretaget i en
svenskstyrd koncern med egen rörelse eller dotterbolag i Sydafrika eller Namibia.

Följande
företag har lämnat redovisning till kommerskollegium.

Skr.
1986/87:70

Företag

Verksam-

Antal rörelsedri-

hetsår

vande dotterbolag i Sydafrika och Namibia

1. Alfa Laval AB

1985

2

2. Atlas Copco AB

1985

2

3. Esselte AB

1985

2

4. A.
Johnson & Co HAB

1985

1

5.
Sandvik AB

1985

2

6. SAS

1984-10-01-1985-09-30

1

7. Secoroc
AB

(tidigare Fagersta AB)

1985

1

8. AB
SKF

1985

2

9. SkegaAB

1985

2

10.
Rederi AB Transatlantic

1985

1

Av
kollegiels redogörelse framgår att vissa förändringar i förhållande till föregående
redovisningsperiod sketl vad gäller omfattningen och ulvecklingen av svensk näringsverksamhet
i Sydafrika och Namibia.

Antalel
svenska företag med redovisningsskyldighet för dotterbolag i Sydafrika och Namibia
uppgick under år 1985 lill lio. Anlalel har således minskal jämfört med år 1984
genom atl AB Bahco under verksamhetsåret avyttrat sina två sydafrikanska
dotterföretag.

ti Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 70

De lio svenska
moderförelag som omfattas av redovisningsskyldigheten Skr. 1986/87: 70 ägde
vid ulgången av år 1985 tillsammans 31 bolag i Sydafrika och Namibia, varav 16
kan betecknas som rörelsedrivande.

För
de svenska företag som har dotterbolag i Sydafrika och Namibia lämnas följande
uppgifter.

De
svenska dotterföretagen har, redovisat på koncernnivå, etl aktiekapital som
sammanlagt uppgår fill ca 9,5 milj. rand (ca 27 milj. kr.). Bolagens sammanlagda
egna kapUal ökade någol under år 1985 och uppgår till ca 84 milj. rand (ca 246
milj. kr.). Ökningen förklaras av atl vinstmedel balanserats.

Omsättningen
hos de rörelsedrivande företagen uppgick år 1985 lill omkring 355 milj. rand
(ca 1040 milj. kr.) vilkel innebär en ökning i löpande penningvärde med ca 14%
jämfört med föregående verksamhetsperiod. Om hänsyn tas till inflationen i
Sydafrika, som under år 1985 låg på 18,5%, har omsättningen i realiteten
minskat med 4%.

Det
lolala värdet av bolagens tiUgångar ökade under perioden från ca 195 milj. rand
till ca 197 milj. rand (ca 577 milj. kr.). Anläggningstillgångarnas värde
uppgick liU ca 23 milj. rand (ca 67 milj. kr.) jämförl med ca 25 milj. rand (ca
73 milj. kr.) året innan.

Det
sammanlagda resulialel före skall uppgick lill drygt 13,5 milj. rand (ca 39
milj. kr.) vilket innebär en viss minskning jämfört med föregående år. Ett par
av företagen redovisade förlust.

Anlalel
anslällda vid de svenska dotterbolagen minskade under perioden från 2 705 till
2 374 personer.

Ulvecklingen
i de svenska företagen i Sydafrika och Namibia vad avser företagens sammanlagda
omsättning, resullal före skalt m.m. under de år redovisningsskyldighet enligt Sydafrikalagstiflningen
förelegat framgår av följande uppställning.

Svenska
företags verksamhet i Sydafrika och Namibia åren 1980—1985. Värden i milj.
rand*

1980

1981

1982

1983

1984

1985

Aktiekapital

8,7

8,8

9,1

9,5

9,5

9,5

Sammanlagda
egna

kapital

53

55

65

65

81

84

Värdet
av totala

tillgängar

158

188

184

164

198

197

Värdet
av anlägg-

ningstillgångar

25

25

29

25

25

23

Omsättning

238

275

287

268

315

355

Sammanlagt
resul-

tat före
skatt

23

13

9

11

14

13.5

Investeringar

0,8

2.0

1,5

1.5

0,8

1,5

Antalet
anställda

3 3.55

3 369

3 143

2 880

2 705

2 374

•
I rand =5.86 kr. år 1980 = 5,82 kr. är 1981 = 6,82 kr. år 1982 = 6,60 kr. år
1983 = 4,56kr. år 1984 = 2,93 kr. år 1985

Närmare
uppgifter om företagens verksamhet under åren 1984 och 1985 Skr. 1986/87:
70 bör fogas lill protokollet i delta ärende som bilaga 1.

Sydafrikalagen föreskriver förbud för svensk juridisk
person atl företa eller bidra till atl invesleringar görs i Sydafrika och Namibia.
Lagen innehåller dock beslämmelser enligt vilka regeringen kan medge undanlag
från förbudei. Undantag får endast medges sådan juridisk person som sedan den 1
juli 1979 själv eller genom utländskt dotterföretag driver rörelse i Sydafrika
eller Namibia. Undanlag från invesieringsförbudel får inte ge utrymme för en
utvidgning av företagens verksamhel. Exempel på investeringar för vilka
undantag i princip medgivits är sådana som är nödvändiga för alt ersätta
försliten ulrusining saml sådana som direkt syflar lill en förbättring av de
sociala villkoren för de anslällda, t. ex. invesleringar i en hälsocentral.

Undanlagsmöjligheien innebär emellertid inte någon
garanterad rätl för förelagen atl få företa ersättningsinvesteringar.
Regeringen har självfallet alltid möjlighet alt avslå en invesleringsansökan efler
prövning av alla omständigheter i ärendet.

1 mars 1985 avgjorde regeringen tre ansökningar om
undantag från investeringsförbudet. Närmare uppgifler härom framgår av en
särskild redogörelse som bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga
2.

1 1985 års Sydafrikalag infördes en bestämmelse (8 §) enligl
vilken regeringen kan medge rätl för elt förelag som sedan den 1 juli 1979
själv eller genom dotterförelag driver rörelse i Sydafrika eller Namibia alt
tills vidare ersälta anläggningslillgångar och hyrd egendom saml göra sådana invesleringar
och hyra sådan egendom som förbättrar arbetsmiljö och arbetsförhållanden för de
anställda. Ell villkor för etl sådanl beslul är dock atl förelagel ålar sig att
se lill att detta inle leder till en utvidgning av verksamheten i Sydafrika och
Namibia. Medgivandet kan återkallas om verksamheten i Sydafrika eller Namibia ulvidgas
eller om del i övrigl föreligger särskilda skäl. Regeringen har hittills inte lämnal
något företag medgivande enligt 8 § Sydafrikalagen.

Av de lio förelag som lämnal redovisning har fem angell atl
anskaffning

av anläggningstillgångar förekommU under verksamhelsårel. Dessa fem är

Esselte AB, Sandvik AB, Secoroc AB, AB SKF och Skega AB. För de

investeringar som gjorts i Sandvik, Secoroc och SKF har regeringen under

åren 1982-1985 medgelt undantag från invesieringsförbudel. Samtliga in

vesteringar har avseit ersättningsanskaffningar för förslitna maskiner och

fordon samt nyinvesteringar i byggnader och utrustning för atl förbättra

arbetsmiljön för de anställda. Sandvik har till viss del utnyttjat beviljat

investeringstillstånd för leasing av ulrusining. De båda andra förelagen,

Esselte och Skega, har utnyttjat den rättighet som anges i 2 § Sydafrikala

gen atl anskaffa tillgångar till etl värde av högsl 100000 kr. Anskaffningar

na har avsett kontorsutrustning samt i etl fall fordon. Investeringarna har

inle möjliggjort någon utvidgning av de berörda företagens verksamhel. '

Av tidigare redogörelser som lämnals till riksdagen har
framgått att i

vissa fall de slutliga kosinaderna för genomförda investeringar blivit större

än vad som förutsatts i förelagens ansökningar. Samlidigt har konstaterats

atl koslnadsöverskridandena i huvudsak orsakats av omständigheter som '.

berörda
förelag inte kunnal råda över och att det med hänsyn därtiU Skr. 1986/87:70
saknats grund för vidare åtgärder. Ocksä av den nu akluella redovisningen
framgår alt i något faU koslnadsöverskridanden ägl rum. Kostnadsökningarna
förklaras med valutakursförändringar och den långa tid som förflutit från liden
för ansökan fram till investeringens fakiiska genomförande. Jag finner med
hänsyn härtiU inle skäl för några vidare ålgärder.

2.2 Social redovisning

Enligt 5 § Sydafrikalagen skall företagen lämna
redovisning om löner och anställningsvillkor samt sociala förhållanden för de anslällda
vid dotterföretagen i Sydafrika och Namibia. Uppgifter skall också lämnas om
planerade och vidlagna förändringar för de anslällda i nu angivna avseenden.
Sådan redovisning har lämnals av samtliga företag ulom tre - Esselte AB, A.
Johnson & Co HAB och SAS. Esselte AB, som avvecklat sin verksamhet i
Sydafrika, har som skäl uppgivit svårigheter atl från dotterföretagens nya
ägare erhålla begärd information. Jag har full förslåelse för all förelagel av
detta skäl inle kunnal fullgöra sin redovisningsskyldighet i denna del. A.
Johnson & Co HAB och SAS, med totall lolv resp. fyra anslällda, har, med
hänvisning fill all man endasl har vita anslällda, inle heller lämnal någon
redovisning. Jag godtar de skäl som anförts från berörda förelag atl inte ge in
redovisning.

De av övriga förelag lämnade uppgiflerna är inle till alla
delar enhefliga och därför inte till fullo jämförbara. Delta kan bero på att
regeringen har valt all inte ge detaljerade föreskrifter ulan velat avvakla försia
årets redovisningar. På basis av dessa och efter samråd med berörda fackföreningar
i Sverige kan närmare föreskrifter senare komma atl utarbetas.

Med utgångspunkt från ett av utrikesdepartementets
handelsavdelning upprättat frågeformulär har företagen lämnal följande informalion.

Tillsammans har företagen 2 191 anställda, varav ca
hälften (1 127) är svarta, färgade och asiater.

Vita Svarta Färgade Tot. anställda

m.fl.

61

37

14

112

319

184

20

523

251

322

16

589

156

247

36

439

218

131

82

431

30

19

8

57

29

2

9

40

064

942

185

2191

Alfa Lava!

Atlas Copco

Sandvik

Secoroc

SKF

Skega

Transatlantic

Totalt

Vid två av företagen förekommer fortfarande viss
segregering av matsalar, toaletter och omklädningsrum, vilket i del ena fallet
avses ålgärdas under verksamhetsåret 1986. Från det andra företagel har anförts
att förelaget erbjudit iordningställande av gemensamma utrymmen men alt delta
tills vidare ännu inte accepterats av förelrädare för de svarta anställda.

Vid samtliga förelag, med undanlag för Skega AB och Rederiaktiebola-
Skr. 1986/87: 70 gel Transatlantic, är de anslällda organiserade i olika
fackföreningar, och fackligt arbele tillåts bedrivas på arbetsplatsen och på
betald arbetsfid. Villkoren regleras vanligtvis i överenskommelser mellan förelagel
och berörda fackföreningar. Transatlantic, med 40 anställda, har uppgivit att
fackföreningar för handelsföretag saknas. Skega, med totall 57 anslällda, har
anfört bristande inlresse från de anslälldas sida som skäl för atl
fackföreningar och fackligl arbele inte finns vid dotterföretaget.

Vad avser löner har samfiiga förelag uppgivit sig lillämpa
principen om lika lön för lika arbete. De slora skillnaderna i utbildningsnivå
mellan olika anställda medför dock atl de vila anställda i genomsnitt uppbär
högre lön än andra, ibland upp lill tre gånger högre än vad färgade anställda
uppbär. Flertalel företag tillämpar en minimilön om 3,50 rand i timmen, vilket
i jämförelse med löneläget i slort i Sydafrika ligger över del normala. Den
genomsnittliga lönehöjningen under år 1985 uppgick för de svarta anslällda till
mellan 11 och 15%.

Utöver löner utbetalas av förelagen olika sociala förmåner
såsom pensioner, sjuk- och olycksfallsförsäkringar, semesler och sjukvård, i
vissa fall också för de anslälldas familjer. Däruiöver bidrar flertalel företag
med stöd för utbildning till de svarta anställdas barn i form av skolavgifter,
kostnader för böcker, stipendier m. m. Även lån för anskaffning eller
reparationer till bosläder tillhandahålls. I vissa fall ges också subventionerade
eller fria måltider liksom transporter eller kontanlbidrag därtill för resor liU
och från arbetsplatsen.

Flertalet företag satsar på utbildning av sina svarta
anställda i form av yrkesutbildning men även basutbildning. Årliga budgetar för
utbildningsprogram anslås och all yrkesutbildning sker på betald arbetsiid.

3 Redovisning av uppgifter om tekniköverföring och
indirekta företagsförvärv

Fram lill utgången avjuni 1986 var svenska juridiska
personer enligl 9 § Sydafrikalagen skyldiga att lämna uppgifler om överiålelser
eller upplåtelser av patent eller fillverkningsrätter fill sydafrikanska eller
namibiska företag. Den 1 juli infördes förbud mot sådana överlåtelser eller
upplåtelser utan regeringens tillstånd.

Av kommerskollegiets redogörelse framgår atl uppgifl om
tekniköverföring lämnats av ett företag, Sundins Fabriker AB. Uppgifterna
avser etl i juni 1986 ingånget avtal om upplålelse av tillverkningsrätt till elt
sydafrikanskt företag, Six Hundred Manufacluring (Ply) Ltd. Upplåtelsen ger
del sydafrikanska förelagel rält atl utnyttja en metod att tillverka hydraulpum-par
saml ensamförsäljningsräll i Sydafrika och flera andra afrikanska länder.

Svenska juridiska personer är enligl 9 § Sydafrikalagen
också skyldiga alt lämna uppgtfler om förvärv av utländska företag som äger akiier
eller andelar i sydafrikanska eller namibiska företag.

Enligt kollegiets redogörelse har ingen sådan uppgift lämnals.

4
Sammanfattning Skr. 1986/87:70

Kommerskollegium
har i sin redogörelse avslulningsvis konstaterat att efterlevnaden av
Sydafrikalagen varil god under den aktueUa perioden. Jag delar denna
uppfattning.

I
seplember 1985 uttalade regeringen sin avsikt atl under årels återstående
månader inle bevilja några undantag från invesieringsförbudel. Orsaken härtiU
var i första hand den aUlmer förvärrade siluationen i Sydafrika med bl. a.
införande av undantagstillstånd i vissa delar av landel. Vid behandlingen i
december 1985 av regeringens proposiiion (1985/86:52) om förbud mot införsel av
jordbmksvaror från Sydafrika m.m. förutsatte riksdagen all regeringen, i varje
fall under den tid undantagstillstånd råder i någon del av Sydafrika, inte
skulle komma atl medge dispenser från det gällande invesieringsförbudel eller
sådan rält till särskilda åtaganden som stadgas i 8§ Sydafrikalagen ulom i undantagsfaU
då l.ex. uppenbara sociala eller humanilära moliv förelåg (UU 1985/86: 12, rskr.
87).

Riksdagen
gjorde ett Uknande uttalande i april 1986 (UU 1985/86:18, rskr. 242) i samband
med behandlingen av regeringens föregående skrivelse om svenska företags verksamhel
i Sydafrika.

Regeringen
har inle medgivii några undanlag sedan mars 1985.

Avslulningsvis
kan anföras alt Esselte AB numera avvecklat sin verksamhet i Sydafrika. SAS,
som bibehålUt sitl försäljningskontor i Sydafrika trots nedläggningen av
flygförbindelserna under hösten 1985, har förklarat sin avsikt atl lägga ned
verksamheten där.

5 Hemställan

Jag
hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle alt ta del av vad jag anfört
i det föregående.

6 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslular i enlighel med
hennes hemställan.

Bilagal
Skr. 1986/87:70

o Ov ■* o u->

00 —

o3

o o r- Tt-f*-)
. — — c

. — » /-) —

Ov o Ov 00
( » 1

00
m OO -

V-i Tt
— fN

2 =

o t-- vo 1/-, CO o r.1

- 1/-1

V", o lo rJ rs O U-) o oc r- Tt (N rsl

§ 32'

o (-4 o Ov O

U-I O
rN

o----------- ■

2 o

o r < t-~

g vo — . r ■* Tt vO

o r-J o
ov o

v-, o
fS

O —
—

o vo QO —

rvi Tt r-.
00

ov ov Ov Ov

00 Tt
vO 5 OV S

T3

O
T3

>v . —

• O Cd -O

>v<

2 o

tL.L CQ

CQ

c/3 < » ri vO

• - ov -

X) W

60=

■=. o

y:e 's:

iS

o

s II

.>-a = c

c

i

V) .. rs

i! = gt; <

fflb £

u Z Q-

<& <

■ £ U T3 "

-J2

3 i/) Jj '.C O ffl C

t...

ro

s.

O

• -

u

Cd

u

Lm

V3

-. -o

VJ

U w

W_l-J

15-.

<Q W_J-Jc/3H

oa <

oa Ba< < o

>2J2 S

<< W

Tt Tt

o o o o

o o o » o r-J f*"i

■ » Tt

o
o o o

c: <u
u

IA O O <
O O O O c/1

J3

UJ-

[;; fN
fN r

r in P
fN

' OV Ov 0

O

O

r*l

c/3

<

s

C/3

1

O

.o

:0

O .c

O

(j

u

>.

c

0)

O 1/]

c: .£: O

■—1

c/S

a

ffl c

s

00

<

00

c a

CL

< c/3 5jc/3 h c/>
j

CQ ■ - I

< ffl 00 —

p. - ffl

.5 t/3
<C/3

oo u o c U T3 .o ffl

c/3 BS-.= [-

a

+

CL) U CO

fflSS-E ra "> — Si

,<-

00

.2 o .o

I/: 00

c ! É ,CQ

i: o ■■o <J c: a

ffl o

ca <

ffl

(D

C/3 <

• u

c

>

w

Cd

Cd

C/3

00

c"

>

c :0

Cd

(/3 **-

!=
> =

-

O u o 13 5 "O

ffl

(U
o 0)

o

o « :q;

f-

- fN
r-,

U - D.T3

c := o «

5iSE

c o ffl

ffl X) >- !- 00 u •ra C c

ob

'C

>

O

l/l

c

<u

ö O

c

(U =

00-

U o

2

QCjd

'B

'b

a

Z

o

o

(U

rt

• o

c Cd

'u

b.

(4-1

Cd

• T3

>- »

>.

un

C/3

ii

1-

i

CJ

O Ö

c

u

trt

IU

>

<u

c

• o

:cd

o

>

B

m

• o

X)

Cd

ä

C

B

<

o

r-

00

'

å <

r--

On

C

u

(/i

DO

C

Cd

cd —

— "

K> oCC

« > »

o J=

Tt

s

_Wj

<.=

"c

• u

c

v

• o

c:

i>

■■CO

trt

Cd

3 E

• o

~ =

O ■53

oa T3

>

cd

v-,

00

ON

k.

ocd

00

u.

ffl

(U

-o

o

l:

:0

:d

U.

K, OOTt

•c a—

I leg

> w o.

i:as§

SI a;;

= ° s

, • = « E

OQ > a> o

-
(rt

- 0

Ci
K

U <rt

00 1 -r-

OQ (rt

ffl irt_
> L,

Cd 4J

ifall undant
etikettering laskin samt truslning föi renl rum"

SfeL

Cd c

II

—

—
3

! § i

CO - E
3:

CQ

CQ v

O

E

vD

.5 S t ■ ™ b E c

Ml

trt trt E .s

ö ffl-

ffl E

oa

m

<

<

Lu

2

.:

c/n

i:

">

13

m

00

ffl

s

<

u.

c/3

B;7aga2 Skr. 1986/87:70

Norstedts Tryckeri, Stockholm 19

II