Prop. 1986/87:78

Regeringens proposition 1986/87:78

om förbättrad skattekontroll av vinster på värdepapper

Prop. 1986/87:78

Regeringen
föreslår riksdagen atl anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollel den 22 januari 1987.

På
regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Kjell-Olof
Feldt

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås etl par kompletteringar i taxeringslagen i syfte atl uppnå
en bäitre kontroll av beskattningen vid försäljningar av värdepapper. Enligt
förslaget blir en fondkommissionär skyldig att efler anmaning lämna uppgifter
om avyttringar av värdepapper som har gjorts av en viss namngiven person eller
av i förväg ej bestämda personer.

Lagförslaget
i denna proposition har granskats av lagrådet. Proposilionen innehåller därför
- förutom själva lagförslaget - tre huvuddelar: lagrådsremissen (s. 4),
lagrådets yltrande (s. 13) och beslutet om proposition (s. 14).

1
Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 78

Förslag
till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs i fråga om taxeringslagen (1956:623)
dels att 39 § 3 och 4 mom. skaU betecknas 4 respekfive 5 mom., dels att 39 § 1
mom. och 51 § skall ha följande lydelse, dels alt det i 39 § skall införas etl nytl
moment, 3 mom., av följande lydelse.

Nuvarande lydelse 39 § 1 m o m.' I särskilda fall skola
efter anmaning kontrolluppgifter för nästföregående kalenderår avlämnas på sätt
framgår av följande uppställning:

Prop.
1986/87:78

Uppgiftsskyldig

Vem
uppgiften skall avse

Vad uppgiften skall avse

9. Redare. Den som uppburit

lön eller annan gottgörelse som utgör beskattningsbar
inkomst enligt lagen om sjömansskatt.

Åtnjutna
förmåner.

Föreslagen lydelse 39 §

1 m
o m . I särskilda fall skaU efter anmaning kontrolluppgifter för nästföregående
kalenderår avlämnas på sätt framgår av följande uppställning:

Uppgiftsskyldig

Vem
uppgiften skall avse

Vad
uppgiften skall avse

9. Den
som har lillstånd att driva fondkommissionsrörelse enligt fondkommissionslagen
(1979:748).

10. Redare.

Namngiven person.

Den som uppburil lön eller annan gottgörelse som utgör beskattningsbar
inkomst enligt lagen om sjömansskatt.

Sådana
uppgifter som enligt 19 § lagen (1985:571) om värdepappersmarknaden skaU tas
in i avräkningsnota och som avser avyttring av fondpapper enligt 4 § samma lag
eller av optioner som, utan att vara fondpapper, är föremål för marknadsmässig
omsättning.

Åtnjutna förmåner.

Senaste lydelse 1985:406.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1986/87: 78

39 §

3 mom . Den som har lillstånd all driva fondkommissionsrörelse
enUgi fondkommissionslagen (1979: 748) är skyldig all efter anmaning lämna
uppgifter som avses i I mom. 9 även i fråga om ej namngivna personer.

51 f

Anmaning som avses i 22 § 2 mom., 31 § 2 mom., 33 och 36 §§,
39 § 1 mom. samt 45 § får utfärdas av länsskattemyndighet, lokal skattemyndighet,
taxeringsnämnd, och tjänsteman som biträder taxeringsnämnden. Samma rätt tUlkommer
den som verkställer taxeringsrevision, dock atl han icke får anmana någon att
avlämna självdeklarafion.

Anmaning som avses i 39 § 2 mom. utfärdas av
länsskattemyndigheten i det län där den uppgiftsskyldige är bosatt.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

I de fall som avses i 39 § i mom., Anmaning som avses i 39 § 3

41 §,42 § 2 mom. samt 42 § 3 mom. mom. utfärdas av riksskatteverket

andra slycket får anmaning utfar- eller efter verkels besiämmande av

das av länsskattemyndighet och lo- länsskallemyndigheten i det län där

kal skattemyndighet. den uppgiflsskyldige har silt säte

eller driver verksamhet.

I de fall som avses i 39 § ■# mom., 41 §, 42 § 2
mom. saml 42 § 3 mom. andra slycket får anmaning utfärdas av
länsskattemyndighet och lokal skattemyndighet.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1987.

Senaste lydelse 1986:1284.

Finansdepartementet Prop. 1986/87:78

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 december 1986

Närvarande:
statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, Hjelm-Wallén, Peterson, S. Andersson, Bodström, Göransson, Gradin,
Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström, G.
Andersson

Föredragande:
statsrådet Feldl

Lagrådsremiss med förslag om förbättrad skattekontroll av
vinster på värdepapper

1 Inledning

Kapitalvinstkommittén
(B 1979:05) avlämnade i somras sitl slutbetänkande (SOU 1986: 37) Reavinst
aktier och obligalioner. Ledamöter i kommittén var riksdagsmannen Bo
Södersten, ordförande, bankdirektören Göran Atterwall, regeringsrådet Sigvard Berglöf,
utredningssekreteraren Anna Hedborg och verkställande direktören Lennart Läftman.
I betänkandet behandlas realisationsvinstbeskattningen av aktier och aktieliknande
handlingar samt den skatlemässiga gränsdragningen mellan realisationsvinst och
ränla beiräffande obligalioner och andra slag av skuldebrev. Kommittén lämnade
i betänkandet även vissa förslag fill kompletteringar av bestämmelserna i laxeringslagen
(1956:623), TL, avseende kontrollen vid försäljningar av värdepapper. Till gmnd
för förslagen om nya kontrollregler låg bl.a. kommitténs uppfattning atl de
nuvarande bestämmelserna inte ger möjligheter till en effektiv kontroll av
värdepappersförsäljningar.

Kommittébetänkandet
har remissbehandlats. En förteckning över remissinslanserna bör fogas till
protokollet i detta ärende som bilaga 1. Inom finansdepartementet har upprällals
en sammanställning över remissyttranden såvitt avser förslaget om nya
kontrollbestämmelser. Sammanställningen finns tillgänglig hos departementet i
ärendet (dnr 2687/86).

Jag
skall nu på grundval av kommitténs förslag och remissynpunkterna ta upp den
nämnda kontrollfrågan lill behandling. Övriga förslag i betänkandet kommerjag
inte alt beröra i detla sammanhang. Innan jag går in på mitt förslag skall jag
lämna en kortfattad översikt över de nuvarande kontrollmöjligheterna.

2 Nuvarande kontrollmöjligheter

Inkomstbeskattningen
bygger på alt både skattskyldiga och andra lämnar uppgifter om uppbuma
inkomster och avdragsgilla omkostnader. Dessa uppgifter ligger till grund för
de årliga taxeringarna. Uppgiftsskyldighelen regleras genom särskilda
bestämmelser i TL.

Skyldigheten
att avlämna självdeklaration regleras i 22-24 §§ TL medan Prop. 1986/87: 78 bestämmelser
om deklarationens innehåll och erforderliga bilagor till denna finns i 25—30 §§
samma lag. Den som är skyldig all avge deklaration är enligl 20 § TL även
skyldig atl i skälig omfattning genom räkenskaper, anteckningar eller på annat lämpligl
sätl söria för att underlag finns för deklarationsskyldighetens fullgörande och
för kontroll därav.

Vad
gäller avyttring av lös egendom - l.ex. aktier, obligationer och andra slag av
värdepapper - finns bestämmelser om deklarationens innehåll i 25 b § TL. Där
sägs all den som avyttrat lös egendom vid självdeklarationen skall foga erforderiig
utredning på fastställt formulär för beräkning av skatteplikfig
realisationsvinst. Ett par undantag från den nu nämnda huvudregeln finns dock inlagna
i 25 d § TL. Där föreskrivs alt uppgifter inte behöver lämnas i
självdeklarationen beträffande avyttring av aktier och aktieliknande handlingar
som den skattskyldige innehaft kortare lid än två år om försäljningsbeloppet
under beskattningsåret uppgålt fill högst I 000 kr. Om sådan egendom innehafts
två år eller längre vid avyttringstillfället är motsvarande fribelopp 6 600
kr.

Som
jag nyss nämnde bygger inkomstbeskattningen på att också andra än de
skattskyldiga själva bidrar med uppgifter som behövs för alt åstadkomma
likformiga och rättvisa taxeringar. Skyldigheten för tredje man atl lämna
kontrolluppgifter till ledning för taxeringen finns även den reglerad i TL.

Skattekontrollen
bygger i slor utsträckning på obligatoriska kontrolluppgifter, dvs.
kontrolluppgifter som skall lämnas självmant. Detta gäller sedan länge beiräffande
löner, arvoden och andra inkomster av tjänsl men även för vissa inkomsler i
rörelse och jordbruk (37 § 1 mom. TL).

Även
när det gäller inkomst av kapital bygger skattekontrollen numera i hög grad på
obligatoriska kontrolluppgifter. Sålunda skall uppgifl om ulgiven utdelning på
aktier och andel i aktiefond lämnas enligt 37 § 1 mom. 4 a TL. I samband med
att den förenklade självdeklarationen införs vid 1987 års taxering har vidare
banker och andra kredilinstitul ålagts att ulan anmaning lämna uppgift om
utgivna eller gottskrivna räntor. Bestämmelser om detta har tagils in i 37 § 8
mom. TL. Fr. o. m. näsla års taxering gäller även obligatorisk
uppgiftsskyldighet beiräffande fysisk persons innehav vid årels utgång av
svenska aktier och andelar i svenska aktiefonder.

När
det gäller inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet är situationen emellertid
en annan. Obligatorisk skyldighel att lämna uppgifter om under beskattningsåret
företagna överlåtelser gäller endast för bostadsrättsföreningar i fråga om
överlåtelser av bostadsrätter (42 § 3 mom. TL). Vid avyttringar av aktier,
obligationer och andra slag av värdepapper finns ingen obligatorisk uppgifisskyldighet
för iredje man.

De
uppgifler som lämnas i självdeklaralioner om avyttringar av värde

papper kan således inle kontrolleras mot något för taxeringsnämnden

omedelbart tillgängligt kontrollmaterial. I de fall då en taxeringsnämnd vill

kontrollera lämnade uppgifter får detta i första hand ske genom anmaning

fill deklaranten atl förete det underlag som ligger lill grund för den skatt

skyldiges resultatberäkning. En sådan anmaning kan göras enligt bestäm

melserna i 31 § 2 mom. TL. För detta slag av kontroll finns även möjlighe- 5

ter
att med stöd av bestämmelserna i 56 § I mom. TL företa taxeringsrevision både
hos den skatiskyldige och hos t. ex. en fondkommissionär.

Vidare har del tidigare
varit en utbredd uppfattning att del förelegat en generell rätt att skaffa underiag
för kontroll genom taxeringsrevision hos tredje man. Vad särskilt gäller
värdepappersområdet har skattemyndigheternas uppfattning varit den att taxeringsrevision
kunnal ulföras hos banker och andra fondkommissionärer i syfte att kontrollera
att deklarationsskyldigheten fullgjorts av dem som sålt värdepapper. I dessa
fall har avsiklen med taxeringsrevisionerna alltså varit all dels få reda på
vilka som sålt värdepapper, dels kontrollera om personerna i fråga redovisat
försäljningarna i deklaralionerna. Revisionerna har således avsett i förväg ej
namngivna personers avyttringar. Regeringsrätten har emellertid i ett i våras
avgjort mål förklarat atl elt sådant kontrollförfarande inte är förenligt med
bestämmelserna om taxeringsrevision i 56 § 1 mom. TL (RÅ 1986 ref 69). Enligt
domstolens i avgörandet redovisade uppfattning måste en revision, om den inte
är inrikiad på näringsidkarens egen deklaration eller på hans uppgiftsskyldighei,
ha till syfte att ge upplysningar om en bestämd persons deklaration eller
bestämda personers deklarationer sedan laxeringsarbelel inletts.

Innebörden av domen torde
alltså vara att skatlemyndighelerna i dessa fall alltid på förhand måste ange
vems taxering eller uppgiftsskyldighet som revisionen avser.

Beträffande
kontrollmöjligheterna vid värdepappersförsäljningar kan alltså
sammanfattningsvis sägas att någon obligatorisk kontrolluppgiftsskyldighet
inte finns och att möjligheter dessutom saknas att utföra kontroll hos fondkommissionärer
för att på så sätl få reda på vilka som sålt värdepapper.

Prop.
1986/87:78

3 Överväganden och förslag

Mitt
förslag: Fondkommissionärer åläggs skyldighet att efter anmaning lämna
uppgifter om avyllringar av värdepapper som har gjorts dels av en viss
namngiven person, dels av i förväg ej bestämda personer.

I
det först nämnda fallet får beslut fattas av länsskattemyndighet, lokal
skattemyndighet, taxeringsnämnd och tjänsteman som biträder taxeringsnämnd. I
det senare fallet får beslut fattas endast av riksskatteverket eller efter
verkets bestämmande av länsskaltemyndighet.

Kapitaivinstkontmitténs
förslag: Samma som mitt bortsett från att kommittén inle log ställning till
vem som skall ha rätt att fatta beslut om kontroll.

Reinissinstanserna:
Flertalet tillstyrker eller godtar förslaget. Företrädare för banker och andra
fondkommissionärer avstyrker dock förslaget. De anser att del, om det
genomförs, leder fill en urholkning av banksekretes-

sen.
Några remissinstanser framhåller atl förslagel bör samordnas med det Prop.
1986/87: 78 förslag som nyligen avgetls av ulredningen om säkerhetsåtgärder m. m.
i skatteprocessen i belänkandet (SOU 1986:39) Skatteutredningar.

Skälen
för mitt förslag: För all skattesystemet skall fungera måste det finnas
möjligheter alt kontrollera att de skattskyldiga redovisat inkomsterna i självdeklarationema
på ett korrekt sätt. Redogörelsen för de nuvarande kontrollmöjligheterna ger
vid handen atl dessa inle är fillfredsställande när det gäller
realisationsvinstbeskattningen av värdepapper.

I
min redovisning av nuvarande möjligheter fill kontroll nämnde jag att kontrolluppgifter
föreligger beträffande utbetalade utdelningar på akfier och andelar i
aktiefonder och, med verkan fr. o. m. 1987 års taxering, fysiska personers
aktie- och andelsinnehav vid årsskiftena. I de fall då en skaUskyldig innehar
t. ex. akiier vid någon av dessa tidpunkter finns det därför en viss möjlighet
all kontrollera eventuella avyttringar och att upptäcka om en försäljning inte
har redovisats i självdeklarationen. Någon motsvarande kontrollmöjlighet finns
däremot inte om en skattskyldig köper och säljer akiier ulan att inneha dem vid
någon av de nämnda tidpunkterna. I det för taxeringsnämnden fillgängliga
kontrollmaterialet finns det i sådana fall inga uppgifter angående akfierna.
Delta betyder atl en skatlskyldig under nuvarande förhållanden kan korttidsspekulera
i aktier och andra värdepapper och underlåta alt redovisa vinster till beskaltning
utan någon egentlig risk för att skatleundandragandet skall upptäckas. Kontroll
kan inte ulföras hos t. ex. en fondkommissionär i syfte atl få reda på sådana
aktietransaktioner.

Detla
förhållande uppmärksammades av kapitalvinstkommiltén. Enligt kommitténs
uppfattning är kontrollsituationen beträffande avyttringar av värdepapper sådan
att skattemyndighelerna i prakliken saknar möjlighet att utföra effektiva
kontroller. Jag delar fill fullo kommitténs bedömning. Jag finner del också
otillfredsställande att kontrollmöjligheterna på området så väsentligl avviker
från vad som normalt gäller för t. ex. inkomster av Ijänst och kapital. Den
nuvarande siluationen kan utnyttjas av illojala skattskyldiga för skatteundandraganden.
Det är därför min uppfattning att kontrollmöjligheterna beträffande
värdepappersförsäljningar måste förstärkas.

Utredningen
om säkerhetsåtgärder m. m. i skaiteprocessen (USS) har nyligen lagl fram sitt
slutbetänkande (SOU 1986: 39) Skatteutredningar. I betänkandet presenteras etl
förslag till en lag om utredning för beskattning. Lagförslagel innehåller beslämmelser
som enligt USS skall ge utrymme för både individuell och generell kontroll.
Dessa bestämmelser avses ersätta bl. a, reglerna i TL om taxeringsrevision och uppgiftsskyldighei
efter anmaning. Även i andra avseenden innebär USS-förslaget en genomgripande förändring
av syslemafiken i gällande konlrollagstiftning på skatteområdet.

Vid den remissbehandling
som nyligen har slutförts har betänkandet fått

elt blandat mottagande. Många remissinstanser är kritiska till förslaget

som helhet medan andra ställer sig bakom huvuddragen i det även om man

framhåller behovet av klarlägganden på vissa punkter. Ett slutligt ställ

ningstagande till förslaget kräver mot bakgmnd av remissynpunktema 7

ingående
överväganden. En samordning av de båda kommiltérnas förslag Prop. 1986/87:78 skulle
därför fördröja en lagändring av nyss antytt slag i fråga om värdepapperskontrollen.
Jag anser atl det är angeläget att en sådan ändring kommer till slånd snarasl
möjligt och denna fråga bör således behandlas fristående från behandlingen av USS-betänkandet.
Det kan tilläggas all båda kommittéerna anser att det bör finnas möjlighet all
genomföra generella kontroller hos fondkommissionärer. På den punkten finns
det alltså en saklig överensstämmelse mellan förslagen.

Enligt
kapitalvinstkommitléns uppfattning kan en rimlig kontroll uppnås om
skattemyndigheterna ges möjlighet att hos fondkommissionär begära uppgift om avyttringar
som gjorts av viss namngiven person eller av i förväg ej namngivna personer. Kommiitén
föreslår alt särskilda beslämmelser med delta innehåll införs i det avsnitt i TL
som behandlar kontrolluppgifter och andra uppgifter till ledning för annans
taxering (37-46 §§).

Flertalet
av de remissinstanser som har yttrat sig över förslaget tillslyrker eller godlar
detla. Även jag anser atl de föreslagna bestämmelserna tills vidare innebär en
godtagbar lösning av kontrollproblemen. Det kan visserligen hävdas all den av
kommittén föreslagna anmaningsrätten beträffande namngivna personer ryms inom
den mera långtgående möjligheten att begära uppgifter om personer som ej är
namngivna i förväg. Vissa uppgifter om namngivna personer kan också redan med
stöd av gällande rätt avkrävas den som bedrivit förmedlingsverksamhet eller
därmed jämförlig verksamhet. Som kommittén har framhållit bör emellertid uppgiftsskyldighelen
i delta fall utvidgas så all del klart framgår att den omfattar alla sådana
uppgifter som skall tas in i en sådan handling som enligt lagen (1985:571) om
värdepappersmarknaden skall upprättas vid köp och byte av fondpapper, s.k. avräkningsnota.
Ett annat skäl för att ha en särskild regel beträffande namngivna personer är
att en anmaning här bör kunna beslutas på en lägre nivå än när det gäller
generella kontroller. Jag ålerkommer lill delta.

I
och för sig kunde en ändring av reglerna i 56 § TL om taxeringsrevision utgöra
ett alternativ till den av kommittén valda lösningen. En sådan ändring skuUe
också lösa det aktuella kontrollproblemet. Den innebär emellertid elt större
ingrepp i kontrollreglerna med hänsyn lill att bestämmelserna om
taxeringsrevision avser alla kategorier av deklarations- och uppgiftsskyldiga.
Ett sådant ingrepp kräver ytterligare överväganden, som lämpligen bör ske i
samband med att ställning tas till förslaget från USS. Jag är därför inte
beredd att nu föreslå ändringar av revisionsreglerna.

Med
anledning av de invändningar som förts fram av vissa remissinslanser villjag
framhålla följande. De föreslagna bestämmelserna harendast till syfte att
möjliggöra en skatlemässig kontroll av värdepappersförsäljningar. De skiljer
sig principiellt sett inte från övriga kontrollbeslämmelser på skatteområdet.
Vad det i själva verket är fråga om när det gäller den föreslagna bestämmelsen
om uppgiftsskyldighet beträffande ej namngivna personer är atl möjlighet ges
till en viss kontroll i fall då kontroll av skattelagarnas efterlevnad för
närvarande inle är möjlig.

Den
beslämmelse som sålunda avser att möjliggöra kontroll av i förväg

ej namngivna personers avyttringar har getts en generell utformning. Kapi- 8

talvinstkommittén
har avsett atl regeln skall användas för sfickprovsvisa Prop. 1986/87:78 kontroller.
För min del vill jag understryka atl detta också är det huvudsakliga syftet
med regeln. Men enligt min mening är det varken lämpligt eller möjligt att
närmare ange hur kontrollen bör utformas. I delta sammanhang villjag
emellertid framhålla att kontrollen här liksom i andra sammanhang måsle
utföras med urskillning och omdöme. Det är angelägel alt inte fler och andra
uppgifter infordras än vad som verkligen är av betydelse för den aktuella
kontrollen. Kontroller som omfattar samfiiga transaktioner som gjorts under en
längre fidsperiod hos en fondkommissionär torde t. ex. inle vara förenliga med etl
effektivt kontrollförfarande, bl.a. med hänsyn fill fribeloppsreglerna i 25 d §
TL. Jag ålerkommer strax till dessa frågor.

Det
är således min uppfattning att kontrollreglerna bör ulformas på det sätt som
föreslagits av kapitalvinstkommittén. I ett avseende behöver dock kommitténs
förslag kompletteras. Det gäller frågan om vem som skall vara behörig att
besluta om kontrollen. Enligl kommitténs uppfattning borde anmaningsrätten
förbehållas skattechef eller tjänsteman som denne särskilt förordnat. Något
formligt förslag lämnades inte av kommiitén på grund av att den bestämmelse som
närmast var i fråga - 51 § TL - skulle ändras i samband med omorganisationen av
skatteförvaltningen.

I
propositionen om förenklad laxering (prop. 1986/87:47) föreslås att anmaningsrätt
som nu tillkommer skattechef i framfiden skall förbehållas länsskatlemyndighelen.
När del gäller rätlen alt fatta beslul om generella kontroller av
värdepappersförsäljningar anserjag emellertid att en annan ordning bör
förordas. Jag vill i det här sammanhanget erinra om att riksskaiteverket (RSV)
har fått ökade befogenheter alt styra och leda den från årsskiftet 1986/87 reformerade
skatteförvaltningen. I slor utsträckning har kontrollverksamheten ute i landet
redan tidigare baserats på den planering som skett centralt inom verket. RSV
får nu ytterligare möjligheter att se till att kontrollverksamheten sker i
enlighet med verkels intenfioner. Jag förutsätter att detta kommer att leda till
en ökad enhetlighel. Bl. a. omfaltningen och inriktningen av generella
kontroller bör bestämmas efter rikllinjer som RSV svarar för. Enligl min
mening är det lämpligt att detta särskilt markeras när det gäller den nu
ifrågavarande anmaningsrätten rörande inte namngivna personers
värdepappersförsäljningar. Jag föreslår därför att anmaningsrätten i första
hand skall tillkomma RSV. Verkel bör dock ha möjlighet atl delegera anmaningsrätten
fill länsskatiemyndigheterna. Någon generell delegation bör inte förekomma.
RSV bör dock ha möjlighet att genom föreskrifter ge länsskatiemyndigheterna en anmaningsrätt
i vissa fall där det är fråga om mer begränsade kontroller. Del bör då anges bl.a.
vilka urvalskriterier som får användas. I fråga om mera omfattande
kontrollaktioner kan det vara lämpligt alt RSV själv beslular eller delegerar
efter en prövning av det enskilda fallel.

I
de fall då kontrollen riktas mot en viss namngiven skattskyldig bör anmaning
kunna utfärdas, förutom av länsskattemyndigheten, av lokal skattemyndighet,
taxeringsnämnd och tjänsteman som biträder taxeringsnämnden. Även den som
verkställer taxeringsrevision bör kunna utfärda anmaning i sådana fall.

De
nya bestämmelserna bör träda i krafl snarast möjligt och jag föreslår 9

att lidpunkten besläms
till den 1 april 1987.

4 Upprättat lagförslag p>"op-
1986/87:78

I
enlighet med vad jag nu anfört har inom finansdepartementet upprättals förslag lill

lag
om ändring i laxeringslagen (1956:623). Förslaget bör fogas till protokollet i
delta ärende som bilaga 2*.

5 Författningskommentar

Taxeringslagen 39 § 1 mom.

I
paragrafen har införts en ny punkt 9 medan den nuvarande punkt 9 skall betecknas
punkl 10.

Uppgiftsskyldig
enligl den nya punkt 9 blir den som har uUstånd alt driva fondkommissionsrörelse
enligt fondkommissionslagen (1979:748). Enligt den lagen kan bankinspektionen
lämna lillslånd för svenskt aktiebolag och svenskt bankinstilut att
yrkesmässigt utöva verksamhet som avser handel med värdepapper för annans
räkning i eget namn. Ett företag som fått ett sådant fillstånd kallas fondkommissionär.
Genom kravet på tillstånd för verksamheten blir krelsen av fondkommissionärer
klart definierad. Anknytningen till fondkommissionslagens bestämmelser medför
därför att kretsen av uppgiftsskyldiga också blir entydigt beslämd.

Fondkommissionären
är skyldig att efter anmaning lämna uppgifler som skall tas in i avräkningsnota
som avser avyttring av dels fondpapper, dels marknadsmässigl omsatta optioner
beträffande viss namngiven person.

Bestämmelser
om vilka uppgifter som skall tas in i en avräkningsnota finns i 19 § lagen
(1985:571) om värdepappersmarknaden. Enligl den bestämmelsen skall avräkningsnotan
innehålla uppgift om kontrahenternas namn och adress, vUken dag avtalet ingåtts,
det antal och de slag av fondpapper som omsatts, köpeskillingen eller avtalat
värde på omsatta fondpapper samt vem som upprättat notan. Har avtalet avslutats
i kommission skall ytterligare vissa uppgifter anges.

Med
fondpapper avses enligt 4 § lagen om värdepappersmarknaden akfie, annal bevis
om delaktighet i bolag, obligation, förlagsbevis och Uknande skuldebrev avsett
för allmän omsättning samt andel i aktiefond. Med aktie jämställs
emissionsbevis, interimsbevis, optionsbevis, konvertibelt skuldebrev,
skuldebrev förenat med opfionsrätt till nyteckning, aktieoplioner och
vinstandelsbevis.

Genom
ett särskilt lillägg omfattar bestämmelsen också marknadsmässigl omsatta opfioner
som inte faller under legaldefinitionen av fondpapper. Marknadsmässig
omsättning föreligger om en inte oväsentlig handel i

'
Bilagan har uleslulils här. Förslagel är likalydande med det som är fogal till

proposilionen. 10

opfionerna
sker regelbundet under en längre tidsperiod på kapitalmarkna- Prop.
1986/87:78 den. Sådana standardiserade köp- och säljoptioner som omsätts på den
av Optionsmäklarna OM Fondkommission AB organiserade opfionsmarkna-den omfattas
av bestämmelsen. Även andra slag av optioner kan omfattas under föruisättning atl
kravel på marknadsmässig omsättning är uppfyllt.

39
§ 3 mom

Avgränsningen
av bestämmelsen vad avser uppgiftsskyldiga, uppgifternas innehåll och slagen
av värdepapper är densamma som i 1 mom. punkt 9.

Syftet
med bestämmelsen är att genom sfickprov e.d. av företagna värdepappersförsäljningar
möjliggöra kontroll av att uppkomna reavinster redovisats till beskattning.

Bestämmelsen
ger utrymme för att utforma kontrollen på olika sätt. Den kan t. ex. avgränsas
så atl den omfallar samtliga transaktioner under en viss begränsad tidsperiod
hos en fondkommissionär. Den kan också utformas så atl den avser ett visst
slag av värdepapper eller transaktioner som överstiger elt visst belopp. Andra
urvalskriterier kan vara begynnelsebokstav i efternamn på den som företagit
värdepappersförsäljningar eller sådana personers hemort.

Det
är inte möjligl att i bestämmelsen uttryckligen ange hur kontrollen skall
utföras i etl enskill fall. Det beror bl. a. på att skUlnader finns meUan de
olika fondkommissionärerna beträffande bl. a. kundregister, förvaringen av avräkningsnotor
eller lagring av uppgiflerna på dalormedia. Sedan beslut fallats om kontroll
bör denna därför genomföras i nära samarbete med fondkommissionären i syfte att
minimera dennes arbete med och kostnader för kontrollen. Somjag har framhållit
i den allmänna moliveringen bör del vara en uppgift för RSV atl utforma
lämpliga urvalskriterier och mliner vid kontroller av det här slaget.

51
§

Bestämmelsen
har kompletterats med uppgifter om vem som är behörig alt fatta beslul om
kontroll av värdepappersförsäljningar enligt 39 § 1 och 3 mom.

6 Hemställan

Jag hemställer att
lagrådels yttrande inhämtas över förslaget fill lag om ändring i laxeringslagen
(1956:623).

7 Beslut

Regeringen
beslutar i enlighel med föredragandens hemställan.

11

BUaga
1 Prop. 1986/87:78

Förteckning över remissinstanserna (SOU 1986: 37)

Efter
remiss har yttranden över betänkandet (SOU 1986: 37) Reavinst aktier och
obligationer avgetts av riksbanken, riksgäldskonlorel, bankinspektionen, riksskatteverket,
statens induslriverk, Göta hovrätt, kammarrätten i Stockholm, Stockholms
fondbörs, länsstyrelserna i Stockholms, Östergötlands, Kronobergs, Malmöhus och
Jämtlands län, Aktiefrämjandet, Centralorganisationen SACO/SR, Finansbolagens
förening. Föreningen aukloriserade revisorer. Företagareförbundet,
Konungariket Sveriges Stadshypotekskassa, Kooperafiva förbundet, Kraftsam,
Landsorganisationen i Sverige, Lantbrukarnas riksförbund. Optionsmäklarna OM
Fondkommission AB, Svensk induslriförening, Svenska bankföreningen. Svenska
fondhandlareföreningen. Svenska handelskammarförbundet. Svenska OTC-föreningen,
Svenska revisorsamfundel, Svenska sparbanksföreningen, Sveriges
advokatsamfund, Sveriges aktiesparares riksförbund, Sveriges föreningsbankers
förbund, Sveriges finansanalytikers förening, Sveriges hantverks- och induslriorganisalion
- Familjeföretagen, Sveriges industriförbund, Sveriges värdepappersfonders
förening, Taxeringsnämndsordförandenas riksförbund och Tjänstemännens
centralorganisation.

Investmentbolagen
på börsens A 1-lista har inkommii med elt gemensaml yttrande och skrivelser
med synpunkier har inkommit även från elt antal privatpersoner.

Lantbmkamas
riksförbund har åberopat ett inom Lantbmkamas skatie-delegation upprättat
utlåtande. SHIO - Familjeföretagen och Svensk industriförening har inkommit
med elt gemensamt yllrande.

Svenska
handelskammarförbundet och Sveriges industriförbund har åberopal elt yttrande
som avgetls från Näringslivets skattedelegation.

PK-banken
hänvisar till det yttrande som avgetts av Svenska bankföreningen.

12

Lagrådet Prop. 1986/87:78

Utdragurprotokoll
vid sammanträde 1987-01-12

Närvarande:
f. d. jusfifierädet Hult, jusfifierädet Erik Nyman, regeringsrådet Dahlman.

Enligl
protokoll vid regeringssammanträde den 11 december 1986 har regeringen på
hemställan av statsrådet Feldl beslutat inhämta lagrådets yltrande över förslag
till lag om ändring i taxeringslagen (1956:623).

Förslaget
har inför lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Kent Sundqvist.

Lagrådel
lämnar förslagel utan erinran.

13

Finansdepartementet Prop. 1986/87:78

Utdrag
ur prolokoll vid regeringssammanträde den 22 januari 1987

Närvarande:
statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Sigurdsen, Guslafsson,
Leijon, Hjelm-Wallén, S. Andersson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R.
Carlsson, Holmberg, Hellström, Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson,
Lönnqvist

Föredragande:
statsrådet Feldt

Proposition om förbättrad skattekontroll av vinster på
värdepapper

1 Anmälan av lagrådsyttrande

Föredraganden
anmäler lagrådels yltrande (beslut om lagrådsremiss fattat vid
regeringssammanträde den 11 december 1986) över förslag till lag om ändring i
taxeringslagen (1956:623). Föredraganden anför atl lagrådet har lämnat
förslaget utan erinran.

2 Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu anfört hemsläller jag all regeringen föreslår
riksdagen att anta det av lagrådet granskade lagförslagel.

3 Beslut

Regeringen
ansluter sig tUl föredragandens överväganden och beslutar atl genom proposition
föreslå riksdagen atl anla det förslag som föredraganden har lagt fram.

14

Innehållsförteckning p™p- 1986/87:78

Proposition
....................................................... 1

Propositionens
huvudsakliga innehåll ..................... I

Lagförslag ......................................................... 2

Uidrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 december 1986 4

1
Inledning ........................................................ 4

2
Nuvarande kontrollmöjligheter ............................. ... 4

3
överväganden och förslag ................................ 6

4
Upprättat lagförslag ....................................... .. 10

5
Författningskommentar ................................... .. 10

6
Hemställan ..................................................... 11

7
Beslut .......................................................... ... II

Bilaga
1 Förteckning över remissinstanserna ............ .. 12

Uidrag
ur lagrådels protokoll den 12 januari 1987 .... 13

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 januari 1987 14

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987 '
5