Prop. 1986/87:83

Regeringens proposition 1986/87:83

om beskattningen av trygghetsförsäkringar

för skogsbrukare och renskötare 1986/87-83

Regeringen
föreslår riksdagen att anta del förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 29 januari 1987.

På
regeringens vägnar

Ingvar
Carlsson

Kjell-Olof
Feldt

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen läggs fram förslag om beskattningsregler för det nyligen införda
särskilda försäkringsskyddet för skogsbrukare och renskötare. Skyddet omfattar
tre försäkringsformer, nämligen grupplivförsäkring genom avtal,
avtalsgruppsjukförsäkring och trygghelsförsäkring vid arbetsskada. Förslaget
innebär atl dessa försäkringsformer får samma skatte-mässiga behandling som
mötsvarande försäkringar för lantbrukare och yrkesfiskare, dvs.främst att
förmånen av fri premie inte behöver tas upp som skattepliktig inkomst.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1
juli 1987 och vara tillämpliga från och med 1987 års taxering.

Riksdagen 1986/87. 1 saml. Ni ■

Förslag
till Prop. 1986/87:83

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att 19 §, punkt 16 av
anvisningarna till 21 § och punkt II av anvisningarna till 28 §
kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

19 §1

Till
skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke:

vad som vid bodelning eller eljest på grund av
giftorätt tillfallit make eller vad som förvärvats genom arv, testamente,
fördel av oskift bo eller gåva;

vinst vid icke yrkesmässig avyttring av lös egendom
i andra fall än som avses i 35§ 3-4 mom.;

vinst i svenskt lotteri eller vinst vid
vinstdragning pä här i riket utfärdade premieobligationer och ej heller sädan
vinst i utländskt lotteri eller vid vinstdragning på utländska
premieobligationer, som uppgår till högst 100 kronor;

ersättning, som på grund av försäkring jämlikt
lagen (1962:381) om allmän försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring
eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring tillfallit den försäkrade, om
icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 6000 kronor eller högre belopp
för år eller utgör föräldrapenning, så ock sådan ersättning enligt annan lag
eller särskild författning, som utgått annorledes än pä grund av sjukförsäkring,
som nyss sagts, lill någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller under
militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt
personskadeskydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän om
icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 6000 kronor eller högre belopp
för år, ävensom ersättning, vilken vid sjukdom eller olycksfall tillfallit
någon pä grund av annan försäkring, som icke tagits i samband med tjänst, dock
atl lill skattepliktig inkomst räknas ersättning i form av pension eller i form
av livränta i den mån livräntan är skattepliktig enligt 32§ 1 eller 2 mom., så
ock ersättning som utgär på grund av trafikförsäkring eller, med nedan angivet
undanlag, annan ansvarighetsförsäkring eller på grund av skadeståndsförsäkring
och avser förlorad inkomst av skattepliktig natur;

ersättning på grund av ansvarighetsförsäkring
enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens
huvudorganisationer till den del ersättningen utgår under de första trettio
dagarna av den lid den skadade är arbetsoförmögen och beräknas så att
ersättningen uppgår för insjuknandedagen till högst 30 kronor och för övriga
dagar lill högst 6 kronor för dag;

belopp, som till följd av försäkringsfall eller
återköp av försäkringen utgått på grund av kapilalförsäkring;

försäkringsersättning eller annan ersättning för
skada på egendom, dock alt skatteplikt föreligger dels i den mån ersättningen
avser driftbyggnad på jordbruksfastighet, byggnad på fastighet som avses i 24 §
1 mom., byggnad som är avsedd för användning i ägarens rörelse eller sådan del
av värdet av markanläggning som får dras av genom årliga värdeminskningsavdrag,
dels

Senaste lydelse 1986:1245.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop.
1986/87:83

i
den mån köpeskilling, som skulle ha influtit om den försäkrade eller skadade
egendomen i stället hade sålts, hade varit alt hänföra till inläkt av fastighet
eller av rörelse och dels i den män ersättningen eljest motsvarar skattepliktig
intäkt av eller avdragsgill omkostnad för fastighet eller rörelse;

vinstandel, återbäring eller premieåterbetalning,
som utgått pä grund av annan personförsäkring än pensionsförsäkring eller sådan
sjuk- eller olycksfallsförsäkring som lagils i samband med tjänst, samt
vinstandel, som utgått pä grund av skadeförsäkring, och premieåterbetalning på
grund av skadeförsäkring, för vilken rätt till avdrag för premie icke
förelegat;

ersättning jämlikt lagen (1956:293) om ersättning
ät smittbärare om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 6000 kronor
eller högre belopp för år;

periodiskt understöd eller därmed jämförlig
periodisk intäkt, som icke utgör vederlag vid avyttring av egendom, i den mån
givaren enligt 20 § eller punkl 5 av anvisningarna till 46 § icke är berättigad
till avdrag för utgivet belopp;

stipendium som är avsett för mollagarens utbildning
och inte utgör ersättning för arbete som har utförts eller skall ulföras för
utgivarens räkning;

studiestöd enligt 3 eller 4 kap.studiestödslagen
(1973:349), internalbi-drag, äterbetalningspliktiga studiemedel och
resekostnadsersättning enligt 6 och 7 kap. samma lag samt sådant särskilt
bidrag vilket enligt av regering- ■
en eller statlig myndighet meddelade bestämmelser utgår till deltagare i
arbetsmarknadsutbildning saml med dem i fråga om sådant bidrag likställda, och
äger i följd härav den bidragsberättigade icke göra avdrag för kostnader som
avsetls skola bestridas med bidrag av förevarande slag;

allmänt
barnbidrag och förlängt barnbidrag;

lön eller annan gotlgörelse, för vilken skall
erläggas skatt enligt lagen (1958:295) om sjömansskall;

kontanlunderstöd, som utgives av arbetslöshetsnämnd
med bidrag av statsmedel;

handikappersättning enligt 9 kap. 2 och 3 §§ lagen
om allmän försäkring, sådan del av vårdbidrag enligt 9 kap. 4 § samma lag som
utgör ersättning för merkostnader samt hemsjukvårdsbidrag, som utgår av
kommunala eller landstingskommunala medel till den vårdbehövande;

kommunalt bostadstillägg enligt lagen (1962:392) om
hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension;

kommunalt
bostadstillägg till handikappade;

bostadsbidrag som avses i förordningen (1976:263)
om statliga bostadsbidrag till barnfamiljer eller förordningen (1976:262) om
statskommunala bostadsbidrag;

ersättning som fastställts av allmän domstol eller
utgått av allmänna medel lill den som - utan att det skett yrkesmässigt -
inställt sig inför domstol eller annan myndighet, om ersättningen avser
reseersättning, traktamente eller ersättning för tidsspillan;

sådan gotlgörelse för utgift eller kostnad som
arbetsgivare uppburit från personalstiftelse ur medel, för vilka avdrag icke
medgivits vid taxering, vid första tillfälle dylika medel finnas i stiftelsen;

gotlgörelse som arbetsgivare uppburit från
pensionsstiftelse, till den del stiftelsen ej ägt andra medel för all lämna
gotlgörelsen än sådana för vilka avdrag icke åtnjutits vid avsättning till
stiftelsen;

intäkter
av försäljning av vilt växande bär och svampar som den skatl-

skyldige själv plockat till den del intäkterna under ett beskattningsår inte -

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

överstiger
5000 kronor, såvida intäkterna inte kan hänföras till rörelse som den
skatlskyldige driver eller utgör lön eller liknande förmän;

ränta
enligt 61 § lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, 69 § 1 och 2 mom., 69
a § tredje stycket eller 75a § fjärde stycket uppbördslagen (1953:272), 36§ 3
mom. lagen (1958:295) om sjömansskatt, 22§ tullagen (1973:670), 20 § lagen
(1982:1006) om avdrags- och uppgiflsskyldighet beträffande vissa
uppdragsersättningar, 5 kap. 13 § lagen (1984:151) om punktskatter och
prisregleringsavgifter, 40§ lagen (1984:404) om stämpelskatt vid
inskrivningsmyndiglieter eller 24 § lagen (1984:668) om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare.

Prop.
1986/87:83

Beträffande
vissa försäkringsbelopp som utgår till lantbrukare, yrkesfiskare m.fl.gäller
särskilda bestämmelser i punkt 16 av anvisningarna till 21 § och i punkt 11 av
anvisningarna till 28 §. (Se vidare anvisningarna.)

Beträffande
vissa försäkringsbelopp som utgår till lantbrukare, skogsbrukare,
yrkesfiskare, renskötare m.fl.gäller särskilda bestämmelser i punkt 16 av
anvisningarna lill 21 § och i punkt 11 av anvisningarna till 28 §. (Se vidare
anvisningarna.)

16.2
Förmån av sådan fri grupplivförsäkring, avtalsgruppsjukför-säkring och
trygghetsförsäkring vid arbetsskada som fastställts enligt grunderna i ett år
1978 träffat avtal mellan Lantbrukarnas riksförbund och vederbörande
försäkringsanstalt utgör inte skattepliktig intäkt. Av I9§ framgår att ej
heller ersättning som — i annan form än pension eller livränta - utgår på
grund av sådan livförsäkring eller sjukförsäkring räknas som skattepliktig intäkt.
Ersättning enligt sådan trygghetsförsäkring som nyss nämnts utgör dock
skattepliktig intäkt av jordbruksfastighet utom till den del ersättningen utgår
under de första trettio dagarna av den tid den skadade är arbetsoförmögen och
inte överstiger för insjuknandedagen 30 kronor och för övriga tjugonio dagar 6
kronor för dag.

'
Senaste lydelse 1978:944.

16.
Förmän av sådan fri grupplivförsäkring, avtalsgruppsjukförsäk-ring och
trygghetsförsäkring vid arbetsskada som fastställts enligt grunderna i ett år
1978 träffat avtal mellan Lantbrukarnas riksförbund och vederbörande
försäkringsan-stall utgör inte skattepliktig intäkt. Detsamma gäller för
motsvarande förmåner som fastställts enligt grunderna i ett år 1986 träffat
avtal mellan Lantbrukarnas riksförbund och Sveriges skogsägareföreningars
riksförbund på ena sidan och vederbörande försäkringsanstalt på den andra
sidan. Äv 19 § framgår att ej heller ersättning som - i annan form än pension
eller livränta - utgår pä grund av sådan livförsäkring eller sjukförsäkring
räknas som skattepliktig intäkt. Ersättning enligt sädan trygghetsförsäkring
som nyss nämnts utgör dock skattepliktig intäkt av jordbruksfastighet utom,
såvitt avser trygghetsförsäkring som avses i första meningen, till den del
ersättningen utgår under de första trettio dagarna av den tid den skadade är
arbetsoförmögen och inte överstiger för insjuknandedagen 30 kronor och för
övriga tjugonio dagar 6 kronor för dag.

Nuvarande
lydelse

till 11.' Förmån av sädan fri grupplivförsäkring,
avlalsgruppsjukför-säkring och trygghetsförsäkring vid arbetsskada som
fastställts enligt grunderna i ett är 1983 träffat avtal mellan Sveriges
fiskares riksförbund och vederbörande försäkringsanstalt utgör inte
skattepliktig intäkt. Av 19 § framgår att ej heller ersättning som - i annan
form än pension eller livränta - utgår på grund av sådan livförsäkring eller
sjukförsäkring räknas som skattepliktig intäkt. Ersättning enligt sådan trygghetsförsäkring
som nyss nämnts utgör dock skattepliktig intäkt av rörelse utom till den del
ersättningen utgår under de första trettio dagarna av den tid den skadade är
arbetsoförmögen och inte överstiger för insjuknandedagen 30 kronor och för
övriga ljugonio dagar 6 kronor för dag.

Föreslagen lydelse 28 §

11. Förmån av sådan fri grupplivförsäkring,
avtalsgruppsjukförsäk-ring och trygghetsförsäkring vid arbetsskada som
fastställts enligt grunderna i ett år 1983 träffat avtal mellan Sveriges
fiskares riksförbund och vederbörande försäkringsanstalt utgör inte
skaltephktig intäkt. Detsamma gäller för motsvarande förmåner som fastställts
enligt grunderna i ett år 1986 träffat avtal mellan Svenska samernas
riksförbund och vederbörande försäkringsanstalt. Av 19 § framgår all ej heller
ersättning som - i annan form än pension eller livränta - utgår på grund av
sådan livförsäkring eller sjukförsäkring räknas som skattepliktig intäkt.
Ersättning enligt sådan trygghetsförsäkring som nyss nämnts utgör dock skattepliktig
intäkt av rörelse utom, såvitt avser trygghelsförsäkring som avses i första
meningen, till den del ersättningen utgår under de första trettio dagarna av
den tid den skadade är arbetsoförmögen och inte överstiger för
insjuknandedagen 30 kronor och för övriga ljugonio dagar 6 kronor för dag.

Prop.
1986/87:83

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1987.

De
nya bestämmelserna tillämpas första gången vid 1987 års taxering.

'
Senaste lydelse 1984:101.

Finansdepartementet Prop. 1986/87:83

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 29 januari 1987.

Närvarande:
stalministern Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, S. Andersson, Bodström, Göransson,
Gradin, Dahl, R. Carisson, Holmberg, Wickbom, Johansson, Hulterström,
Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist

Föredragande:
statsrådet Feldt

Proposition om beskattningen av trygghetsförsäkringar för
skogsbrukare och renskötare

1 Inledning

År
1978 reglerades beskattningen av del särskilda försäkringsskyddet för
lantbrukare, avseende grupplivförsäkring genom avtal (GLA),
avtals-gruppsjukförsäkring (AGS) och trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA).
Enligt den regleringen kom de nämnda försäkringarna att fä samma skattemässiga
behandling som motsvarande kollektiva försäkringar pä arbetsmarknaden (prop.
1978/79:44, SkU 21, rskr. 89, SFS 1978:944).

År 1984 reglerades beskattningsfrägorna för under
år 1983 avtalade motsvarande försäkringsformer på yrkesfiskets område (prop.
1983/84:82, SkU 24, rskr. 147, SFS 1984:101).

1 en skrivelse till finansdepartementet har
Lantbrukarnas riksförbund (LRF) anmält att ett trygghetspaket avseende
skogsbrukare utarbetats mellan LRF och Sveriges skogägareföreningars
riksförbund, av motsvarande innehåll som gäller för lantbrukare och fiskare.
LRF har hemställt att beskattningsregler som motsvarar dem som införts för
dessa yrkesgrupper införs också för skogsbrukare.

Vidare har Svenska samernas riksförbund anmält alt
det numera också för renskötare tillkommit ett irygghetspaket av motsvarande
innehåll som för lantbrukare m.fl. och hemställt om följdändringar i beskattningshänseende.

Jag avser att nu ta upp frågan om beskattningen av
de nämnda trygghels-försäkringarna för skogsbrukare och renskötare.

.6

2
Gällande beskattningsregler Prop. 1986/87:83

2.1
Allmänt

Grupplivförsäkring

Premier
för grupplivförsäkringar söm betalas av de skattskyldiga själva är som regel
inte avdragsgilla. För egenföretagare gäller dock att premier för en sädan
grupplivförsäkring som han tecknar i sin egenskap av företagare betraktas som
avdragsgill driftkostnad i förvärvskällan (punkl 9 andra stycket av
anvisningarna till 29§ kommunalskaltelagen (1928:370), KL). Om utfallande
ersättning utgår efter förmånligare grunder än dem som gäller för
befattningshavare i statlig tjänst är dock endast så stor del av premien som
kan anses motsvara förmåner enligt grupplivförsäkring för dessa avdragsgill.

Om en arbetsgivare betalar premien gäller att
förmånen därav inte utgör skattepliktig förmån (32 § 3 mom. tredje stycket KL).
Om den anställde är privatanställd och försäkringen utgått efter väsentligt
förmånligare grunder än för statsanställda skall förmånen dock beskattas till
den del den utgått efter förmånligare villkor.

Grupplivförsäkringen är en kapitalförsäkring i KL:
s mening, vilket innebär alt utfallande belopp är skattefria.

Gruppsjukförsäkring

Premier
som den försäkrade själv betalar är inte avdragsgilla. I juni 1971 träffade
Landsorganisationen i Sverige, LO och Svenska Arbetsgivareföreningen, SAF
överenskommelse om sjukförmåner för anställda. För ändamålet utformades den
s.k. avtalsgruppsjukförsäkringen (AGS), som trädde i kraft i september 1972.
Kollektivavtal om AGS har slutits mellan olika LO-förbund och SAF och sedermera
också inom det kommunala och kooperativa området. Premierna betalas av
arbetsgivarna. Enligt 32 § 3 mom. tredje stycket KL skall förmån av fri
gruppsjukförsäkring enligt grunder som fastställs i kollektivavtal mellan
arbetsmarknadens huvudorganisationer inle tas upp som intäkt av tjänst.

Ersättning på grund av sjukförsäkring som har
tagils i samband med

tjänst är i regel skattepliktig, medan ersättning som utgår på grund av

annan sjukförsäkring är skattefri om den inte utgår i form av livränta. För

att en sjukförsäkring skall anses ha tagits i samband med tjänst fordras att

det enligt anställningsavtalet föreligger skyldighet för arbetstagaren att ha

en sådan försäkring eller, oni sådan skyldighet inte föreligger, att premier ■

för
försäkringen skall betalas av arbetsgivaren eQer av denne jämte arbets

tagaren. Dessutom krävs att anmälan görs till .försäkringsanstalten om atl

försäkringen har tagits i samband med tjänst. Någon sädan anmälan har ...

inle gjorts i fråga om AGS. Detta medför att de förmåner som utgår enligt

denna försäkring är skattefria för mottagaren. . .

Trygghetiförsäkring
vid arbetsskada.

Med
anledning av att lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring fr.o.m.

den Ijuli 1977 ersatte den
tidigare gällande lagen (1954:243) om yrkesska- ' '

deförsäkring träffade SAF,
LO och Privaltjänstemannakarlellen, PTK en Prop. 1986/87:83 överenskommelse
om försäkringsvillkor för trygghelsförsäkring vid arbetsskada (TFA), som
gäller från den 1 juli 1977.

Avsikten med TFA är att den som skadas i arbetet
skall få ersättning för ideell och ekonomisk skada enligt skadeståndsrättens
normer utan att behöva visa att någon är skadeståndsskyldig.

Arbetsgivaren är försäkringstagare och erlägger
premierna. Någon för-månsbeskatlning kommer därför inte i fråga.

Utfallande ersättning avseende ideell skada och
sjukvårdskostnader är skattefri. Utfallande belopp avseende inkomstförlust är
till sin karaktär en skattepliktig inkomst. Enligt särskilda bestämmelser i 19
§ är dock ersättning på grund av TFA skattefri till den del ersättningen utgär
under de 30 första dagarna av sjukdomstiden och beräknas så att ersättningen
uppgår för insjuknandedagen till högst 30 kr. och till högst 6 kr. för var och
en av de resterande dagarna (19 § första stycket, femte ledet KL).

Nämnda lagrum tillkom efter det alt SAF, LO och PTK
i en skrivelse lill finansdepartementet hemställt att vissa ersättningar enligt
den dåvarande trygghetsförsäkringen vid yrkesskada skulle uridantas från
beskattning (prop. 1974:187, SkU 66, rskr. 407, SFS 1974:993).

Lagrummet utformades så alt skattefriheten
omfattade vissa i lagtexten angivna högsta dagersättningar på grund av '
'ansvarighetsförsäkring enligt grunder som fastställs i kollektivavtal mellan
arbetsmarknadens huvudorganisationer".

2.2 Beskattningsregler avseende lantbrukare och
yrkesfiskare

Vid
tillkomsten av lantbruksförsäkringarna aktualiserades främst två beskattningsfrågor.
Dels hur förmånen av den fria försäkringen skulle behandlas, dels hur
utfallande försäkringsbelopp skulle behandlas vid inkomsttaxeringen.

Utgångspunkten för lagstiftningen på detta område
var att det särskilda

försäkringsskydd som det här var fråga om avseende vissa yrkesgrupper

borde få samma skattemässiga behandling som motsvarande kollektiva

försäkringsformer för anställda på arbetsmarknaden (prop. 1978/79:44 s.

50). , .

Vad
gäller lantbrukarnas försäkringsskydd uppehöll sig dåvarande de- >

partementschefen
vid förhällandet att,dessa utan egen premiebetalning kommer att få skydd enligt
GLA, AGS och TFA. Departementschefen ansåg att det kunde hävdas att denna
förmån därför i princip kunde anses : utgöra skattepliktig intäkt, i
förvärvskällan. För att uppnå den. avsedda likformigheten borde därför införas
en bestämmelse som medförde att lantbrukarens förmån blev,skattefri i samma
utsträckning som den anställdes. Det ansågs dessutom inte föreligga något
behov av den,partiella beskattning som gäller för den anställde.

Vidare konstaterades att utfallande belopp avseende
GLA och AGS inte var skattepliktiga, medan utfallande belopp enligt TFA för
lantbrukarna skulle komma att bli skattepliktiga, såvitt de avsåg
inkonistförlust. För att,

uppnå
den önskade likställigheten föreslogs därför att en uttrycklig före- Prop.
1986/87:83 skrift skulle införas som gjorde att dagersättning enligt TFA under
den första sjukdomstiden blev skattefri i samma utsträckning som gällde för
anställda (prop. 1978/79:44 s. 50 - 51).

Motsvarande överväganden gjordes för yrkesfiskares
del (prop. 1983/84:82).

Genom den inledningsvis nämnda lagstiftningen
genomfördes dessa förändringar för lantbrukarnas del genom tillägg till punkt
2 av anvisningarna till 22 § KL, varigenom de regler som gäller för
egenföretagare avseende avdragsrätt för premie för GLA skulle tillämpas också i
inkomstslaget jordbruksfastighet. Förmånerna avseende premierna reglerades i
den nya anvisningspunkten 16 till 21 § KL, där också intäktsbeskattningen av
utfallande belopp enligt trygghetsförsäkringen reglerades. En hänvisning till
anvisningspunkten infördes i 19 § KL.

För yrkesfiskets del skedde lagregleringen på
motsvarande sätt. Förmånsbeskattningen reglerades i den nya anvisningspunkten
11 till 28 § KL. 119 § gjordes en hänvisning till denna anvisningspunkt.

3 Utformningen av försäkringsskyddet för skogsbrukare och
renskötare

3.1 Skogsbrukare

Försäkringsvillkoren
stämmer i allt väsentligt överens med de villkor som gäller för motsvarande
försäkringar på för anställda och inom lantbruket och yrkesfisket.

3.1.1
Grupplivförsäkring genom avtal (GLA)

Försäkringsavtal
har träffats är 1986 mellan LRF, Sveriges skogsägareföreningars riksförbund
och étt försäkringskonsortium bestående av Folksam ömsesidig livförsäkring och
Livförsäkringsaktiebolaget Skandia (Grupplivkonsortiet). Försäkringsgivare är
Folksam och Förenade Liv Ömsesidigt Gruppförsäkringsbolag till de delar som
överenskoms i Grupplivkonsortiet. Avtalet överensstämmer med motsvarande avtal
för lantbruket.

Skogsbrukare med egen skogsbruksrörelse på
fastighet som är åsätt skogsbruksvärde, omfattas av försäkringen fr.o.m.
månaden dä skogsbrukaren uppnår 16 är t.o.m.månaden före den då han.fyller 65
år. Även en i skogsbruksrörelsen verksam make eller sambo och delägare.i
dödsbo, handelsbolag, kommanditbolag och aktiebolag som driver skogsbruk omfattas
av försäkringen, dock i fråga om aktiebolag endast om delägarens innehav är
minst 10 %.

Därutöver fordras att man under de två senaste åren
haft en av försäkringskassan fastställd sjukpenninggrundande inkomst av egen
verksamhet i skogsbruksrörelsen om ihinst 6000 kr.

Vaije försäkrad är försäkringstagare. De
skyldigheter soni åvilar försäkringstagare gentemot försäkringsgivare skall
dock åvila LRF. Försäkring-

en avser ersättningar på
grund av sjukdom eller olycksfall som orsakat att Prop. 1986/87:83

arbetsförmågan sätts ned
med mer än hälften och ersättning på grund av

dödsfall.

Försäkringen gäller så länge skogsbrukaren är
verksam i skogsbruket som företagare. GLA utfaller dock även efter
försäkringsliden om arbetsoförmågan beror på sjukdom eller olycksfall under
försäkringsgrundande tid.

Försäkringsersättning på grund av skogsbrukarens
frånfälle utgår i form av grundbelopp som fastställs med hänsyn till
skogsbrukarens ålder. Grundbeloppet motsvarar 6 basbelopp vid ålder mellan 16
och 54 år och trappas sedan successivt ned till ett basbelopp vid 64 års ålder.
För efterlevande barn utgår barnbelopp om högst 2 basbelopp, beroende på
barnets ålder. Om make eller sambo avlider och makarna har gemensamt
hemmavarande barn under 17 år eller hemmavarande barn under 17 år som är
antingen makens eller sambons barn utgår barnbelopp med ett basbelopp.
Begravningshjälp utgår alltid med ett halvt basbelopp.

3.1.2 Avtalsgruppsjukförsäkring
(AGS)

AGS
är avtalad mellan LRF och Sveriges skogsägareföreningars riksförbund på ena
sidan och Arbetsmarknadsförsäkringar, sjukförsäkringsaktié-bolag på den andra.

Kvalifikationerna är desamma som för GLA. Rätt lill
ersättning har försäkrad som är arbetsoförmögen till mer än hälften på grund av
sjukdom eller olycksfall och som på grund därav har rätt till sjukpenning
enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Ersättning lämnas fr.o.m.
insjuknandedagen enligt den lagen för sjukperiod som varar utöver en karenstid
om sju dagar. Ersättning för insjuknandedagen utgär med vissa procent av hel
sjukpenning. Dagersättning utgär under sjukdomstid med lägst 6 kr. och högst 17
kr. Månadsersättning under förlidspensionstid bestäms med utgångspunkt från
den sjukpenninggnindande inkomst som låg till grund för sjukpenningens storlek
vid insjuknandetillfallet och uppgår till högst 1215 kr. vid en
sjukpenninggrundande inkomst om 130000 kr. och däröver.

3.1.3 Trygghetsförsäkring
vid arbetsskada (TFA)

TFA
är avtalad mellan LRF och Sveriges skogsägareföreningars riksför

bund på ena sidan och Arbetsmarknadsförsäkringar, trygghetsförsäkring

på den andra. Arbetsmarknadsförsäkringar, trygghelsförsäkring är,ett förr

säkringskonsortium som består av Folksam ömsesidig sakförsäkring, För-, ,

säkringsaktiebolaget Skandia, Hansa Företag Försäkringsaktiebolag och :

Länsförsäkringsbolagens AB-försäkringsaktiebolag. :

Kvalifikationerna är desamma som för AGS och GLA.
Ersättning enligt,

TFA kan utgå till en skogsbrukare om han i skogsbruksrörelsen eller

binäring lill denna drabbas av arbetsskada (personskada till följd av

olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet). Ersättning utgår även för
,; . ,•. ,, .

personskada
som inträffar i samband med förtroendeuppdrag som skogS: ,

brukaren erhållit lill följd av,sin,verksamhet som skogsbrukare. Ersättning ,
. 10

utgår
också vid arbetssjukdom, varmed förslås arbetsskada som beror pä Prop.
1986/87:83 annat än olycksfall. Under akut sjukdomstid utgår dagersättning.
Ersättning utges för vad den skadade faktiskt förlorat i inkomst, vid
arbetsoförmåga som varat 8 dagar eller mer räknat från insjuknandedagen. Under
den akuta sjukdomstiden kan ersättning också lämnas för vissa vårdkostnader
och andra utgifter. Ersättning kan också lämnas för sveda och värk. Vid
bestående invaliditet kan den skadade få rätt till bl.a. livränta och
ersättning för lyte och annat stadigvarande men.

3.1.4
Trygghetspaketets finansiering

Riksdagen
har uttalat att det är angeläget att självverksamma skogsbrukare blir delaktiga
av en trygghelsförsäkring och att flera goda skäl talar för att försäkringen
bör finansieras av medel som flyter in genom skogsvårdsavgiften (JoU
1984/85:25, rskr. 186).

För budgetåret 1986/87 anvisades ett
reservationsanslag av 20 miljoner kr. till "Bidrag till
trygghetsförsäkring för skogsbrukare" (prop. 1985/ 86:100 bil. 11, JoU 13,
rskr. 165).

Anslaget avsågs ställas lill skogsstyrelsens
förfogande. Styrelsen borde utbetala medel i mån av behov och under
förutsättning att hela försäkringssystemet i dess slutliga utformning kunde
godkännas av styrelsen.

Finansieringen sker genom att en del av influtna
skogsvårdsavgifter styrs till de nu avsedda försäkringsformerna. 1 sammanhanget
nämndes att om del senare skulle ställas större anspråk på medel för ändamålet
och dessa anspråk kunde bedömas som rimliga fick frågan om en höjning av
skogsvårdsavgiften tas upp.

3.2 Renskötare ,

3.2.1
Grupplivförsäkring genom avtal (GLA)

Försäkringsavtal
har träffals, den 30 september 1986 mellan Svenska samernas riksförbund och
det grupplivkonsortium jag tidigare nämnde.

Försäkringsavtalet
gäller från och med den I oktober 1986.

Försäkringen omfattar "renskötare i sameby.som
är verksam som företagare inom rennäringen". Med sådan renskötare förstås

a)
renskötande medlem i skogs-
eller fjällsameby

b)
annan renskötselberäliigad som
bedriver renskötsel som huvudsakligt förvärvsarbete samt även den som har
renskötsel som stadigvarande förvärvsarbete men inte har sin huvudsakliga
inkomst från annan förvärvsverksamhet

c)
i renskötseln verksamt barn
under 20 år som äger minst 10 vuxna renar (försäkringen gäller även vid
dödsfall efter verksamhetsperiod näi-barnet varit verksamt i renskölseln minst 60
dagar under innevarande eller föregående kalenderår); ■ ,

Till renskötare hänförs också make och med make i
kommunalskattela

gens mening jämställd sambo om de är verksamma 1 renskötseln. .11

Medförsäkrad
är försäkrad renskötares make eller sambo under vissa Prop. 1986/87:83
förutsättningar.

Vaije försäkrad är försäkringstagare. De
skyldigheler.som åvilar försäkringstagaren gentemot försäkringsgivare, skall
åvila Svenska samernas riksförbund.

Renskötare är försäkrad fr. o. m. den kalendermånad
han uppnår 16 års ålder t.o.m. månaden före den han fyller 65 år. Försäkringen
gäller så länge renskötaren är verksam som företagare inom rennäringen.
GLA-skyddet gäller dock även efter den försäkringsgrundande liden om arbetsoförmågan
beror pä sjukdom eller olycksfall som inträffat under försäkringsgrundande
tid.

Vid renskötares frånfälle utbetalas s.k.
grundbelopp om dödsfallet sker under försäkringsliden och den döde efterlämnar
förmånstagare till grundbelopp. Ersättning fastställs med hänsyn till den
avlidnes ålder vid dödsfallet. Ersättningsnivån överensstämmer med den som
gäller för skogsbrukare. Även ersättning i form av barnbelopp m.m.
överensstämmer med den som gäller för skogsbrukäre.

3.2.2
Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS)

AGS
är avtalad mellan Svenska samernas riksförbund och Arbetsmarknadsförsäkringar,
sjukförsäkringsaktiebolag.

Kvalifikationerna är desamma som för GLA. Reglerna
för rätt till ersättning och ersättningens storiek överensstämmer med de som
jag nämnt för skogsbrukare.

3.2.3
Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA)

TFA
är avtalad mellan Svenska samernas riksförbund och det nämnda
försäkringskonsortiet avseende TFA.

Kvalifikationerna är desamma som för GLA och AGS.
Ersättning kan utgå till renskötare om han i renskötselrörelsen och därtill
hörande binäringar eller under förtroendeuppdrag som han fått lill följd av
sin yrkesverksamhet som renskötare drabbas av arbetsskada.

Ersättning utgär efter samma grunder som gäller för
TFA för skogsbrukare.

3.2.4
Trygghetspaketcts finansiering

Finansieringen
av trygghelspaketet sker över anslaget "Främjande av

rennäringen", som kan användas för detta ändamål genom beslut av lant

bruksstyrelsen efter äriiga överläggningar mellan staten och rennäringen,

företrädd av Svenska samernas riksförbund. Avsikten är alt, inför varje

budgetår skall överenskommelse träffas om att etl tillräckligt stort belopp

skall reserveras för ändamålet. För budgetåret 1986/87 hänvisar jag till

prop. 1985/86: 100 bil. Ils. 34 ff, JoU 13, rskr. 165. , . . ■ .
12

4
Överväganden och förslag

4.1 Jämförelser med tidigare trygghetspaket

De
nu aktuella försäkringarna är utformade pä motsvarande sätt som gäller för
lantbrukare och fiskare. Ett viktigt inslag även här är den automatiska
anslutningen. Den enskilde behöver alltså inte själv beiala några premier för
all vara berättigad till ersättning från försäkringarna.

Prop.
1986/87:83

4.2 Beskattningsregler

För
att uppnå likställighet mellan anställda, lantbrukare, fiskare, skogsbrukare
och renskötare bör även för de två sistnämnda kategorierna införas
beskattningsregler som gör att det försäkringsskydd som kommer dem till godo
behandlas på samma sätt som tidigare anförts avseende lantbrukare och fiskare,
avsnitt 2.2.

4.2.1
Förmånen av fria premier

Mitt
förslag: Uttryckliga bestämmelser införs av innebörd att förmån av fri
grupplivförsäkring genom avtal och avtalsgruppsjukförsäkring inte utgör
skattepliktig intäkt för skogsbrukare och renskötare.

Skälen för mitt förslag: Nuvarande bestämmelser
innebär att anställda, lantbrukare och yrkesfiskare inte beskattas för förmån
av fri GLA och fri AGS.

TFA är uppbyggd som en av arbetsgivaren tagen
ansvarighetsförsäkring. Förmånsbeskattning hos de anställda blir därmed inte
aktuell avseende TFA.

För lantbrukares och fiskares del har den
eventuella möjligheten till förmänsbeskatining reglerats så alt förmånen av fri
försäkring uttryckligen undantagits från beskattning. Inkomster av skogsbruk
redovisas i inkomstslaget jordbruksfastighet (21 § KL jämte
anvisningspunkterna 3 och 5 till nämnda bestämmelse). Försäkringsfrågorna för
lantbrukare reglerades i anvisningspunkten 16 till 21 §. Denna anvisningspunkt
bör kompletteras så att den avser även skogsbrukarnas Irygghetspaket.

Inkomster
av renskötsel redovisas i inkomstslaget rörelse. För renskötarnas del bör
därför ett tillägg göras till punkt 11 av anvisningarna till 28 § KL.

4.2.2 Utfallande belopp

Redan
enligt nuvarande regler kommer sådana belopp som utfaller pä grund av GLA och
AGS att vara skattefria, eftersom GLA är en kapitalförsäkring och AGS en
sjukförsäkring som inle tagits i samband med tjänst. Villkoren för TFA har
ändrats på såväl kollektivavtalsområdet som för

13

lantbrukare och fiskare.
De nya villkoren innebär att dagersättning sedan Prop. 1986/87:83 den 1
januari 1985 inle längre utgär under akut sjukdomstid med schablonbelopp under
de första trettio dagarna. 1 stället utgår numera ersättning för vad den
skadade faktiskt förlorat i inkomst, vilket innebär att ersättningen skall
beskattas i sin helhet enligt huvudregeln.

Det kan dock förekomma atl schablonersättning
fortfarande utbetalas på grund av TFA i dess tidigare utformning.

Den nu aktuella försäkringen för skogsbrukare och
renskötare avtalades efter den 1 januari 1985 och är därför anpassad till de
nya villkoren.

Med hänsyn till vad jag nu sagt bör gällande regler
för beskattning av ersättning från TFA inle ändras annat än i redaktionellt
hänseende i punkt 16 av anvisningarna till 21 § KL och i punkt 11 av
anvisningarna till 28§ KL,

4.2.3
Avdrag för nedsatt skatteförmåga i samband med ersättning enligt AGS

I
tidigare sammanhang infördes regler om atl ersättning på grund av kollektiv
sjukförsäkring skall beaktas vid beräkning av avdrag för nedsatt skatteförmåga.
För att skaltemyndigheterna skall kunna beakta dessa ersättningar är det
nödvändigt att försäkringsanslallema lämnar uppgift om de belopp som under
beskattningsåret utgivits på grund av sådan försäkring.

Den lydelse som berörda lagrum i taxeringslagen
(1956:623) fick vid senaste tillfället då hithörande frågor var aktuella kan
användas utan ändring även för nu ifrågavarande försäkringsbelopp (37 § 1 mom.
taxeringslagen).

5 Ikraftträdande

Det
nya försäkringsskyddet för skogsbrukare gäller fr. o. m. den Ijuh 1986 och för
renskötare från den I oktober 1986.

Lagen bör därför träda i kraft den 1 juli 1987 och
tillämpas första gången redan vid 1987 års taxering.

6 Lagrådets hörande

Lagförslaget
är enligt min mening av så enkel beskaffenhet att lagrådets hörande skulle
sakna betydelse.

7 Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag all regeringen föreslår

riksdagen att anta inom finansdepartementet upprättat förslag lill

lag om ändring i kommunalskaltelagen (1928:370). 14

8 Beslut Prop. 1986/87:83

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar atl genom
proposition föreslå riksdagen all anta det förslag som föredraganden lagt
fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987 15