Prop. 1986/87:87

Regeringens
proposition

1986/87:87

om statens vattenfallsverk

Prop.

1986/87:87

Regeringen
föreslår riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollel
den 5 mars 1987 för de åtgärder och det ändamål som framgår av föredragandens
hemställan.

På
regeringens vägnar

Gertrud
Sigurdsen

Birgitta
Dahl

Propositionens huvudsakliga innehåll

1
propositionen läggs förslag fram om inriktning och omfattning av Vattenfalls
investeringar under budgetåret 1987/88. Vidare läggs förslag fram bl.a. angående
vissa bolagsfrågor och anslag över tilläggsbudget II till statsbudgeten
budgetåret 1986/87.

1 Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 87

Propositionens
lagförslag Prop. 1986/87:87

Förslag till

Lag om upphävande av förordningen (1915:187) angående grunder
för upplåtelse av vissa kronan tillhöriga vattenfall och strömfall

Härigenom
föreskrivs att förordningen (1915:187) angående grunder för upplåtelse av vissa
kronan tillhöriga vattenfall och strömfall skall upphöra att gälla vid utgången
av juni 1987.

Miljö- och energi(3epartementet Prop. 1986/87:87

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 mars
1987

Närvarande: statsrådet Sigurdsen, ordförande, och
statsråden Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, S. Andersson, Göransson,
Gradin, Dahl, R. Carlsson. Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström,
Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist

Föredragande: statsrådet Dahl

Proposition om statens vattenfallsverk 1 Inledning

I årets budgetproposition (prop. 1986/87:100 bil. 16)
förordade jag att statens vattenfallsverk, (Vattenfall) i avvaktan på särskild
proposition, skulle anvisas oförändrat anslag.

Från Vattenfall har åtta skrivelser inkommit.

Vattenfall har i anslagsframställningen för budgetåret
1987/88 lämnat förslag om inriktning och omfattning av verkets investeringar,
om borgensram samt om vissa andra frågor.

I skrivelse den 8 september 1986 har Vattenfall lämnat en
redovisning av sitt projekt om rationell energianvändning. Uppdrag 2000.

I skrivelse den 12 september 1986 har Vattenfall hemställt
att förordningen (1915:187) angående grunder för upplåtelse av vissa kronan
tillhöriga vattenfall och strömfall skall upphöra att gälla.

I skrivelse den 4 december 1986 har Vattenfall hemställt
att få sälja sina aktier i AB Umeforsen.

I skrivelse den 12 november 1986 har Vattenfall hemställt
om nedsättning av Vattenfalls förräntningspiiktiga kapital.

I skrivelse den 23 januari 1987 har Vattenfall hemställt
all få ändra ägandet av kraftstationerna inom AB Grytforsen och Rebnis Kraft
AB.

I skrivelse den 26 januari 1987 har Vattenfall hemställt
om medel på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1986/87 för
finansiering av byggande av kraftstation i Sikfors.

I skrivelse den 30januari 1986 har Vattenfall hemställt atl
få medverka i byggande av en tunnel mellan Storsjön och kraftstationen Hissmoforsen.

Vidare har från Vattenfall inkommit förslag om förändring
av riksdagens och regeringens styrning av Vattenfall till målstyrning, m. m. av
verket. Jag är dock inte beredd att nu ta upp frågan om målstyrning utan avser
att återkomma till denna vid ett senare tillfälle.

Innan jag går in på frågorna om anslag m. m. för
budgetåren 1986/87 och 1987/88 avser jag att lämna en redovisning av
Vattenfalls uppgifter, ekonomi och bolag.

2 Statens
vattenfallsverks verksamhet m. m. Prop.
1986/87:87

Vallenfall inrättades år 1909 (prop. 1908:159. SU 150, rskr.
9) för att staten skulle fä en organisation med ansvar för ett samlat
utnyttjande av statens valtenkrafttillgängar. Vattenfalls uppgifter var vid
dess tillkomst framför allt att vidta åtgärder som var ägnade att främja
tillgodogörandet av vattenkraften i landet, uppföra anläggningar för detta saml
atl förvalta Troll-hatte kanal.

Fram till börian av 1980-lalet omfattade Vattenfalls instruklionsenliga
uppgifter endast elförsörining. Härefter har uppgifterna utökats. Utökningen
avser dels värmeförsörjning, dels forskning, utveckling och demonstration inom
energiområdet dels effektiv elanvändning och dels avveckling av kärnkraften.

Vattenfalls verksamhet har därmed över åren successivt
utökats till att omfatta även andra delar av energiområdet än elförsörining.
Vattenfall har blivit ett energitjänstföretag med huvudsaklig inriktning mot elförsörining.
Denna utveckling har varit nödvändig med hänsyn till såväl utvecklingen inom
branschen som den kommande ersättningen av kärnkraften.

Vattenfall handhar enligt sin instruktion (1982:705,
ändrad senast 1986:311) statens kraftverksrörelse och därmed sammanhängande
verksamhet, kanalrörelsen vid Trollhätte kanalverk. Vattenfall verkar vidare
för en rationell elenenergiförsörining och en effektiv användning av elenergi
inom riket, uppför och driver, självt eller i samverkan med andra, anläggningar
för el- och värmeförsörining, bedriver forsknings- och utvecklingsverksamhet
för energiförsörjning samt utför demonstrationsanläggningar. Vattenfall har
också enligl sin instruktion i uppgift att inom sill verksamhetsområde arbeta
för en avveckling av kärnkraften till senast är 2010. Vattenfall har vidare totalförsvarsuppgifier
inom funktionen energi-försörining enligt förordningen (1986:294) om ledning
och samordning inom totalförsvarets civila del. Detta innebär atl verket ombesörier
beredskapsplanering av rikets elförsörining.

Inom Vattenfallskoncernen bedrivs ocksä verksamhet inom
naturgasområdet genom Swedegas AB och konsultverksamhet i utlandet genom SwedPower
AB.

Vattenfall beslutar om leverans av elenergi från verkets
anläggningar och fastställer avgifter för sådan leverans. Anläggningar och
byggnader som behövs för verksamheten uppförs av verket.

Vattenfall är det största företaget inom energiområdet i
Sverige. Vattenfall svarar bl.a. för ca 50% av elproduktionen i landet och
äger och driver stamnätet för överföring av elenergi inom spänningsområdet
mellan 220 kV och 400 kV. Vattenfall har vidare tillsammans med sina bolag 12%
av lågspänningskonsumenterna i Sverige. Vattenfall svarar också genom sitt
dotterbolag Swedegas AB för inköp och överföring av naturgas inom landet. Swedegas
säljer gasen till regionala bolag för vidare distribution.

De bokförda tillgångarna inom affärsverket uppgick den 31
december 1985 till sammanlagt ca 41 894 milj. kr., varav 34 867 milj. kr.
hänförde sig till anläggningstillgångar och 7027 milj. kr. till
omsättningstillgångar. Del disponerade statskapitalet var 19634 milj. kr.

Utvecklingen av del ekonomiska utfallet av affärsverket
Vattenfalls Prop. 1986/87:87 verksamhet av investeringar, antal anställda
och krafttillförseln framgår av tabell 2.1.

Vallenfall tillämpar från år 1985 kalenderår som
räkenskapsår.

Tahell 2.1 Affärsverket Vattenfall — Ekonoini och
Personal

1981/82*

1982/83*

1983/84*

1984

1985

EKONOMI,
milj. kr.

Rörelseinläkler

9227

9 753

11504

12416

14049

Rörelseresultat
före avskrivningar

2814

3 148

4006

4644

4943

Resultat
före avsättningar och skall

2917

2 897

3 577

3 751

3 943

Ränta på
statskapital

1428

1677

1879

1966

2099

Arets
resultat

147

66

248

125

446

Förräntningspliktigt
statskapital,

genomsnitt

13 285

13971

14452

15 123

16626

Ränta på
statskapital i% av dito

10.75

12,0

13,0

13,0

12,625

Bokförda
avskrivningar

1503

1679

1811

1870

2 373

Investeringar

3 554

3 105

3 173

3 172

2821

Balansomslutning

33 321

35 116

38 259

39129

41894

PERSONAL**

Byggande avdelningar 4265 4095 3670 2338 1880

Drift-
och administrations

avdelningar 6812 6926 7 102 8612 8609

Utbetalda löner, milj, kr. 1140 1217
1295 1356 1423

KRAFTTILLFÖRSEL,
TWh

53,4

55,4

65,7

67.4

72,9

* Endast kraflrörelsen. dvs, exkl. kanalrörelsen. '* Antal
anställda i tjänst, medeltal under året.

Av tabell 2.1 framgår atl affärsverkets resultat varierar
över åren. Delta är främst beroende av variationer i elefterfrägan — orsakade
av skillnader i klimat och industrikonjunktur - valtentillrinningen saml i
råvarupriserna på energi, dvs. främst olja och uran.

1 såväl rörelseinläkler som rörelsekoslnader ingick för år
1985 arbeten ät utomstående med I 350 milj. kr. Arbeten ål utomstående omfattar
i huvudsak Vattenfalls bygg- och driflemreprenad för dotterbolaget Forsmarks
Kraftgrupp AB.

Till statsbudgeten inlevererades förär 1985 kalkylmässiga
avskrivningar, vilka är beräknade med utgångspunkt i anläggningarnas äleranskaff-ningsvärde,
och ränta på disponerat statskapital. Räntan på disponerat statskapital
motsvarade fastställt förränlningskrav, dvs. 12,625% på det i medeltal
disponerade förräntningspiiktiga statskapitalet. Enligt regeringens beslut har
Vattenfall härutöver under är 1985 inlevererat 600 milj. kr. Tillsammans med
räntan motsvarar detta 16% av det disponerade statskapitalet. Vattenfall har
därutöver inlevererat 125 milj. kr. lill statsbudgeten, motsvarande det som
Vattenfall tidigare erlagt i kommunal skatt. Intäkterna i kanalrörelsen
uppgick under år 1985 till 51 milj. kr. Dessa utgjordes av kanalverkets egna
intäkter med 10,5 milj. kr. och av ersättning från staten med 40,5 milj. kr.

Utgifterna för Vattenfalls investeringar finansieras fr.o.m.
budgetåret

11 Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 87

1987/88 från miljö- och energidepartementets huvudtitel,
fjortonde huvudtiteln, reservationsanslaget C 11. Statens vattenfallsverk:
Kraftstationer m.m. Under innevarande budgetår finansieras investeringarna från
industridepartementets huvudtitel, tolfte huvudtiteln, reservationsanslaget EII.
Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m. m. De kan ocksä finansieras genom
medel som anvisas över finansfullmakten.

Anlalei anställda inom affärsverket var 10 897 personer
vid utgången av är 1985,

Vallenfall förvallar statens aktier och andelar i ett
stort antal bolag som bedriver verksamhet inom Vattenfalls verksamhetsområde.
Dessa bolag kallas någol oegentligt Vattenfalls dotterbolag. De fiesta av
bolagen har bildals för att skapa en lämplig samarbetsform mellan Vattenfall
och andra förelag, kommuner m. m. inom bl. a. områdena elproduktion och
eldistribution. Bolagen framgår av figur 2.2.

Prop. 1986/87:87

Figur 2.2 Schematisk bild av Vattenfallskoncernen
(Vattenfalls procentuella ägarandel) (1986-12-31)

STATENS
VATTENFALLSVERK

VATTENKRAFTBOLAG
Basiusels Kraft AB (72) Bergeforsens Kraft AB (60) AB Bergslagens Gemensamma
Kraftförvaltning (100)

Flarkåns Kraft AB (100) Forsmoforsens Kraft AB (100) AB
Grytforsen (72) AB Kattslrupeforsen (55) Ljusfors Kraft AB (99) Rebnis Kraft AB
(72) Söderfors Kraft AB (99) AB Umeforsen (50)

ELDISTRIBUTIONSBOLAG Vattenfall Energigrupp AB (100) (moderbolag
för 19 hel- och delägda dotter- och intressebolag) Bengtsfors Kraft &
Industri AB (41)

AB Färgelanda Eleclricitelsverk (100) Kolbäcks Belysnings
AB (81) Rönninge Elektriska AB (50) Umeå Elektriska Distributions AB (100)

KÄRNKRAFT OCH ANNAN VÄRMEKRAFT Forsmarks Kraftgrupp AB
(74,5) Bråvallakraft AB (50) Fyriskraft AB (50)

VÄRMEBOLAG

Bodens Torvvärme AB (50)

Fagersta Energiproduktion AB (50)

Haparanda Värmeverk AB (50)

Jokkmokks
Värmeverk AB (50)

Kalix Värmeverk AB (50)

Lilla Edets Fjärrvärme AB (50)

Pajala Värmeverk AB (50) Ragunda Energi AB (50) Tierps
Fjärrvärme AB (40) Älvkarieby Fjärrvärme AB (49) Överkalix Värmeverk AB (50) Överlorneå
Värmeverk AB (50)

ÖVRIGA BOLAG

Swedegas AB (60)

Swedepower AB (51)

Dala Djupgas Provborrningar KB (35)

Kraftföretagens Vindkraft AB (50)

AB Kärnkraftutbildning (50)

RyholmsTorv HB (50)

Svensk Kärnbränslehanlering AB (36)'

Svenskt Kolkonsortium AB (50)

58% inkl, andel ägd via Forsmarks Kraftgrupp AB

Via förvaltningsbolaget Vattenfall Energiverksgrupp AB (VEAB
f.d. Svensk Energiverksgrupp AB, SEAB), förvaltas aktierna i eldistributions-dotterbolagen
AB Boxholms Elverk, Domneåns Kraft AB, AB Finspångs Elverk, Gotlands Energiverk
AB, Kalix Elverk AB, Motala Ströms Kraft AB, Piteortens Eldistributions AB, AB Skillingaryds
Elverk, Vingåkers Elverk AB, Vikbolandets El. Kraft AB, Viskans Kraft AB, AB Värmdö

Elverk, Väslerbergslagens
Energi AB och AB Ange Elverk saml i de s. k. intressebolagen Bodens Energiverk
AB, Luleå Energiverk AB. AB Sten-ungsunds Elverk. Roslagens Energi AB och Östhammars
Energiverk AB i vilka bilag VEAB äger minoritetsandelar.

För
enkelhetens skull används i det följande begreppet koncern, då såväl
affärsverket Vallenfall som de bolag som Vattenfall förvallar statens aktier i
avses, även om Vallenfall och dess bolag inte är en koncern i aktiebolagslagens
(1975:1385) mening. Koncernbegreppet kan ses på två säll. En koncern föreligger
i aktiebolagslagens mening, när moderbolaget har mer än hälften av rösterna för
samtliga aktier eller andelar i dotterförelaget eller har elt bestämmande infiytande
över dotterföretaget och en betydande andel i dess resultat. Det andra
koncernbegreppet innebär att dotter-och intresseföretags värden
"klyvs" efter aktieinnehav och atl därmed koncernredovisningen
omspänner endast de andelar i bolagen som moderbolaget äger, intressekoncern. Vatlenfallkoncernen
är inte en koncern i aktiebolagens mening eftersom affärsverket Vattenfall är
en del av staten och därigenom inte är ett moderbolag.

Prop. 1986/87:87

Figur
2.3 Vattenfalls organisation fr. o. m. den 1 september 1986. STABSENHETER

Plaifring

Administrativ sarvica

\

Utvckling o Mllf ö

Ekonomi

Personal

Konstruktion O- bygganda

Information

y
HUVUDENHETER

Koncarnrov.

Elproduktion

— Swadagas AB

SwadPowar AB

DOTTERBOLAG

Koncernbegreppet
tillämpas redan nu i viss mån inom Vallenfall. Sålunda upprättas
koncernredovisning fr.o.m. år 1985. Vattenfalls koncernredovisning omfattar
redovisning enligt det aktiebolagsrätlsliga koncernbegreppet. Resultaträkning
och balansräkning har dock också upprättats för intressekoncernen.

Regeringen har faslslällt en ny organisation för
Vattenfall som gäller från den I september 1986. Den nya organisationen framgår
av figur 2.3. De vägledande huvudprinciperna bakom den nya organisationen har bl.a.
varit, alt Vallenfall skall siyras som en koncern och vara organiserad i
naturliga affärsområden samt atl de regionala enheternas ledningsorgan skall
ges ökat ansvar och ökad självständighet.

Den nya organisationen innebiir atl Vattenfalls verksamhet
är indelad i fem affärsområden:

-
Distribution
och försäljning av el samt produktion, distribution och försäljning av värme

-
Produktion och
överföring av el

-
Inköp,
överföring, distribution och marknadsföring av naturgas

-
Konsultverksamhet
i utlandet

-
Kanalverksamhel

Vattenfall
har i anslagsframställningen redovisat verksamheten inom de olika
affärsområdena, vilken framgår av det följande.

Prop. 1986/87:87

Diagram 2.4 Elkonsumtionens utveckling (Tolvmånadersvärden)

TWh

iu-\

12o\

S

J

m

r

100 \

A

---

"H

01BJ

8o\

---

H*

■
IMM

« t

60 \

y

«

40 i

9U Va

it « na

llanfal

Usvark

1 *

m *

•

vkopf
Ipanm

tllngtl
ir

tmr »

20

• vtattnln onwidan

9 « -

\- —

0

7976

1978

r&8C

1

iii é i

i

}984

1986

Distribution och försäljning m. m. Prop. 1986/87:87

Vattenfall har i sin anslagsframställning redovisat
elförbrukningens utveckling i Sverige under den senaste 10-årsperioden. vilket
framgår av diagram 2.4,

Elförbrukningen inkl. överföringsförluster uppgick under
år 1985 för hela landet till 125.4 TWh exkl. leveranser till avkopplingsbara
elpannor. Vid normala väderleksförhållanden och elt genomsnittligt
konjunkturläge skulle 1985 års elförbrukning sannolikt ha varit 120 TWh.
Motsvarande värden för är 1986 blev 126 resp. 125 TWh. Ökningstakten i elförbrukningen
har minskat nägot under det senaste året.

Vattenfall har tillsammans med de andra större
kraftproducenterna under är 1986 gjort en översyn av en år 1984 gjord studie
av elförbrukningens utveckling fram lill år 1995 inom ramen för kraftindustrins
samarbetsorgan (KRAFTSAM). Tabell 2.5 visar inom vilken intervall
elförbrukningen bedöms hamna vid olika antaganden om industriproduktion och
oljeprisutveckling. Medelalternaiiv ger en förbrukning år 1990 pä 130 TWh och
135 TWh år 1995.

Tabell 2.5 Kraftsams elprognos 1986, TWh

Verklig förbrukn

ing

Prognos

1982

1985

1986

1990

1995

Industri
Elvärme Hushällsel Övrigt

39.0 17.9 12,5 21,6

46,6 32,5 12,5 23,4

47.7 31,0 12.0 24.0

49- 53

27- 32

12

27

52-56

26-34

12

28

Summa

91,0

115,0

114,7

115-124

118-130

Totalt inkl.

föriuster

98,0

125,5

126.0

Temperatur- och konjunklurkorrigerat

100

120

125

125-135

128-142

I utredningsmaterialet, som energirädet har överlämnat
till regeringen i november 1986. uppskattas elförbrukningen är 1997 till 130-
145 TWh med kärnkraft i elförsöriningssysiemel och till 100-120 TWh ulan
kärnkraft. För år 2010 beräknas förbrukningen till 105-135 TWh. 1 materialet
betonas den stora osäkerhet om den framtida elförbrukningen som föreligger mol
bakgrund av osäkerhet om t.ex. den ekonomiska tillväxten, oljepriserna och hur
konsumenterna reagerar på ändrade energipriser.

Den helt dominerande delen av Vattenfalls elleveranser
utgörs av s. k. fasta leveranser, dvs. leveranser enligl långsikliga kontrakt.
Vattenfalls fasta leveranser uppgick under är 1985 till 63,3 TWh. Vattenfalls
andel av den svenska marknaden för fast kraftförsäljning inkl. övert'öringsförluster
var drygt 50% är 1985.

De fasta leveranserna omfattar dels engrosförsäljning,
dels detaljförsäljning. Den tillfälliga kraftförsäljningen uppgick till 9.7 TWh.

Engrosförsäljningen sker i form av högspänd kraft till
sammanlagt ca 600 industrier och återdistributörer. Dessa leveranser sker via
det regionala nätet pä spänningsnivåerna 20 - 130 kV. Detaljförsäljningen lill
de för

närvarande ca 325 000 kunderna inom affärsverkels
elverksrörelse uppgick Prop. 1986/87:87 är 1986 lill 5.6 TWh. Inom vallenfallskoncernen
finns också ca 300000 kunder hos disiribuiionsbolag i vilka Vattenfall är
delägare. Sammantaget finns således ca 12% av deialjförbrukare inom vattenfallskoncernes
intressesfär. Vallenfalls eldistributionsbolag samordnas huvudsakligen genom
Vattenfall Energiverksgrupp AB. Elverksrörelsen omfattar elnät med
spänningsnivåerna 0.4—20 å 40 kV.

Kontakterna med kunderna och marknadsarbelei i övrigt sker
framför alll inom Vattenfalls fem regioner och inom bolagen. Marknadsarbelei
syftar lill en riklig avvägning mellan olika energilösningar inkl. hushållning
hos kunderna. Etl omfattande projekt, "Uppdrag 2000", pågår för att
undersöka möjligheterna till ökad elhushållning och omfördelning av behoven
mellan el och andra energislag.

För att minska distributionsnätens störningskänslighel
vidtas åtgärder bl.a. för all bredda ledningsgatorna inom i första hand 40 kV-näten.
Gollands elförsörjning förstärks ined ytterligare en likströmslänk från fastlandet.

För att öka driftsäkerheten pågår också en kontinuerlig
teknikutveckling saml förnyelse av näten för landsbygdsdistribution. Omfattande
insatser och planering sker för att begränsa avbrottstiderna vid inträffade
störningar. Därtill görs insatser för att underlätta för avbrottskänsliga
kunder atl anskaffa utrustning för reservkraft.

Äldre utrustning ersätts också successivt med moderna
datoriserade övervakningssystem som styrs frän regionernas driftcentraler.
Vattenfalls regioner Östsverige och Västsverige tog nya driftövervakningsanläggning-ar
i drift under år 1985. Region Norrbottens anläggning blir klar under år 1987.
De nya övervakningssystemen minskar risken för avbrott och förkortar
avbrottstiderna.

Vattenfall har egna och samägda anläggningar, varifrån
värme levereras. Exempel på sådana anläggningar är fastbränsleeldade helvattencentraler
och värmepumpar. Dessa har ofta uppförts i samarbete med vederbörande kommun.
Vattenfall förutser en utökad verksamhet inom detta område.

Investeringarna avseende ny- och ombyggnad av ledningar
och transfor-meringsanläggningar. driftövervakningsanläggningar samt
värmeanläggningar uppgick år 1985 och 1986 till ca 850 milj. kr. resp. ca 972
milj. kr. För åren 1987 och 1988 beräknas de lill I 125 milj. kr. resp. 935
milj. kr.

Produktion och överföring av el

Vattenfallskoncernen svarar för omkring hälften av
elproduktionen i Sveri

ge. Vattenfalls elproduktion uppgick under är 1986 till 66 TWh, varav 45 %

kom från vattenkraft och 55 % från kärnkraft. Vattenkraftproduktionen var

detta är drygt 2 TWh högre än under ett normalär. Elkraftproduktionen

sker i ca 130 egna eller samägda vattenkraftstationer, sammanlagt sju

kärnkraftblock i Ringhals och Forsmark, kraftvärmeverk samt vid högbe

lastning i oljekondensverk i Stenungsund och gasturbiner. Kärnkraftbloc

ken i Ringhals ägs av Vattenfall medan blocken i Forsmark ägs av Fors

marks Kraftgrupp AB, i vilket bolag Vattenfall äger 74.5 % av aktiekapita- 10

let. Vattenfall svarar för driften av Forsmarks
kärnkraftverk på uppdrag av Prop. 1986/87:87 bolaget.

Under medelår för vattenkraften och medeltillgänglighet
för värmekraften klaras elförsöriningen i huvudsak med vattenkraft, kärnkraft
och fastbränsleeldade mollrycksanläggningar. Under högbelastningslider krävs
också oljehaserad loppkraflproduklion.

Kärnkraften har byggts ul under en femtonärsperiod.
Vattenfalls första kärnkraflreakior. Ringhals 2, logs i drift år 1975,

Energitillgänglighelen i Vallenfalls kärnkraftblock har
successivt ökat och var år 1986 i genomsnitt 81 % för de block som var i
kommersiell drift hela året, I och med idriftlagandei av del tredje blocket i
Forsmark år 1985 har Vattenfalls samtliga kärnkraftblock färdigställts.

Vattenfalls investeringar inom kärnkraftområdel exkl. Forsmark
uppgick år 1985 till 447 milj. kr. De avsåg framför allt byte av blockdaloreroch
kompletteringsarbeten i Ringhals. 1986 års investeringar uppgick till 310 milj.
kr. omfattande arbeten inför bytet av ånggeneratorerna i Ringhals 2, utbyggnad
av avfallsslation i Ringhals samt fortsatt arbete med blockdator-byten och kompleiteringsarbelen
i Ringhals. Under åren 1987 och 1988 beräknas investeringarna lill 397 resp.
392 milj. kr. Efter all investeringarna i samband med bytet av änggeneratorer
i Ringhals 2 genomförts under slutet av 1980-lalet minskar Vattenfalls
investeringar inom kärnkraften kraftigt.

Vattenfall gör stora insatser för säkerhet och kvalitet
inom kärnkraften för att tillgodose kraven pä säkerhet och för att den höga
tillgängligheten skall kunna vidmakthållas. Arbetet inriktas på att tillgodose
kraven pä minimala utsläpp även i stora, mycket osannolika, haverifall. Vidare
analyseras erfarenheter från driften av egna och andras kraftverk i syfte att
ta tillvara erfarenheter så att säkerheten vid normaldrift kan bibehållas och
förbättras. Vattenfall gör en särskild satsning på haverianalys samt de
metoder, hjälpmedel, organisation m.m. som krävs för atl hantera störningar
och förhindra att sådana leder till incidenter eller haverier.

Av tabell 2.6 framgår tillskottet i form av effekt och
energi frän vattenkraftverk i Sverige samt Vattenfalls andel härav sedan år
1976. Vidare framgår Vattenfalls bedömning om möjliga framtida tillskott från
anläggningar som finns i planen för fortsatt vattenkraftutbyggnad enligt
riksdagens beslut år 1984 och är 1985 och som inte berörs av lagen (1987:12)
om hushållning med naturresurser m.m. (prop. I983/84;160, BoU 30, rskr. 388, prop.
1984/85:120, NU 30, rskr. 362).

II

Tabell 2.6 Vattenkrafttillskott 1976-1995 Ppp 1986/8787

Vattentall

Totalt

i
Sverige

År

Effekt (MW)

Energi (GWh)

Effekt
(MW)

Energi (GWh)

1976

90

232

220

700

1977

-

-

60

165

1978

489

538

595

985

1979

352

246

385

310

1980

673

177

695

225

1981

33

142

60

245

1982

245

24

300

350

1983

57

232

80

325

1984

150

-

155

10

1985

204

283

255

485

1986

72

72

123

278

1987-1995

564

780

1000

1750

Driften
av vattenkraftverken fungerar väl. Kostnaderna för att driva och underhålla
verken är låga. En stor del av Vattenfalls vattenkraftslationer byggdes under
1950- och 1960-ialen och kommer successivt atl vara i behov av modernisering.
Vattenfalls investeringar inom vattenkraften kommer därför att fortsätta främst
för tillbyggnader och förnyelse av befintliga anläggningar. Under år 1985
uppgick investeringarna till 714 milj. kr.och under år 1986 lill 890 milj. kr.
Vattenfall räknar med atl investeringarna inom vattenkraftområdet kommer att
uppgå till i storleksordningen I 000 milj. kr. per år under den närmaste
femårsperioden. Under är 1985 togs Sädva kraftstation, ett Qärde aggregat i Stornorrfors
kraftstation och tilloppstunneln i Vietas i drift samt slutfördes dämningshöjningen
vid Näs kraftstation.

Under
är 1986 har bl. a. idrifttagning skett av ett tredje aggregat i Laxede, överledning
av Kaltisjokk, dämningshöjning vid Boden och ombyggnad av Frövifors
Kraftstation. Arbete pågår med ett antal projekt.

Storkraftnätet
omfattade 15 400 km 400 kV- och 220 kV-ledningar vid utgången av år 1985, av
vilka Vattenfall äger huvudparten. De delar av nätet, som genom avtal står
öppna även för andra stora kraftproducenter, kallas stamnätet och omfattar ca
13 400 km. De stamnätsanläggningar som ägs av enskilda eller kommunala
kraftförelag förhyrs av Vattenfall. På huvudöverföringssträckan består
stamnätet av sju 400 kV-ledningar och sex 220 kV-ledningar. Vattenfall svarar
för driftledningen av stamnätet genom det centrala kontrollrummet i Råcksta-Kraftkonlroll.

Omfattande
arbeten pågår i stamnätet. Det största projektet är ombyggnad av fem 220 kV-ledningar
mellan Indalsälven och Mälardalen till två 400 kV. För alt förbättra
driftsäkerheten förstärks vidare stamnätets relä-skyddssystem och datorkapaciteten
i Kraftkontrolls informationssystem. Investeringarna i överföringssystemet
uppgick är 1985 till 749 milj. kr. och år 1986 till ca 430 milj. kr. För
budgetåret 1987/88 beräknas investeringarna i storkraftnätet lill drygt I
miljard kronor. För de följande fyra åren beräknas den årliga investeringsnivån
till ca 850 milj. kr.

Villkoren
för transitering av kraft regleras i ett avtal - stamnälsavtal -

mellan Vattenfall och de övriga 13 kraftföretag som överför kraft på

stamnätet. Till avtalet har knutils aUmänna bestämmelser om bl. a. organi- 12

sation av
stamnätsverksamheten, regler för abonnemang, driflledning, Prop. 1986/87:87
kostnader och avgifter, överföringsföriusler, datairansmissionsnäl saml
störningar och skador.

Enligl avtalel skall övertoringarna pä nätet "tjäna
allmänt inlresse av belydelse samt ingå som etl led i en planmässig kraftförsörining
i landet". Kostnaderna för stamnätet täcks av de företag som utnyttjar
nätet och fördelas mellan dessa efter på förhand anmälda överföringsbehov.
Avgifterna anpassas sä atl Vattenfall fär täckning för sina kostnader.

Under är 1986 inmatades lolali 90 TWh till den del av storkraftnälei
som omfattas av stamnälsavtalel. Vallenfalls andel var 55 TWh.

För behandling av frågor i anslutning lill stamnätsavtalet
finns en stamnätsnämnd. Nämnden utgör etl forum för samråd i frågor som rör
planering, drift och ekonomi samt yttrar sig över de transiteringsbehov som
anmäls frän företagen. Nämnden har en opartisk ordförande, som utses av
regeringen.

Samtliga kraflföretags nät är hopkopplade via stamnätet.
Härigenom kan elkraft utväxlas mellan förelagen. Utbyten förekommer av dels
fast kraft, dvs. försäljning enligl långsiktiga kontrakt, dels tillfällig
kraft. De tillfälliga kraflulbytena, som görs när de olika kraftföretagens
rörliga produktionskostnader är olika stora, syftar till atl minska de samlade
elproduktions-kostnaderna i landet. Förbättrade beräkningsmetoder har gjort del
möjligt att löpande förfina samkörningen och ge incitament till kraftutbylen
även vid små skillnader mellan företagens marginalkostnader. Villkoren för den s.
k. samkörningen regleras i avtal mellan de elva samkörande kraftförela-gen.
Enligt avtalet är målet med samkörningen att åstadkomma tekniskt och ekonomiskt
bästa möjliga utnyttjande av det totala kraftsystemet inom landet och samkörningsförbindelserna
med grannländerna. För behandling av frågor enligt avtalet finns en samkörningsnämnd
med representanter från de samkörande företagen.

Det svenska kraftnätet är hopkopplat med nätet i våra
nordiska grannländer. Genom samköming mellan kraftförelagen i Sverige och
dessa länder utnyttjas de skilda ländernas kapacitet på det effektivaste
sättet.

Naturgas

Naturgas utgör ett affärsområde inom Valtenfallkoncernen.
Verksamheten bedrivs inom dotterbolaget Swedegas AB. Vattenfall förvärvade
efter riksdagsbeslut år 1983 (prop. 1983/84:47. NU 10, rskr. 125) samtiiga
aktier i detta bolag. År 1986 godkände riksdagen, att Vattenfall överlät en del
av aktierna till andra företag. Vattenfall äger nu 60% av aktierna. Resten ägs
av Shell Gas B.V. i Holland (15%), Den norske Stals oljeselskap (15%) och Dansk
Olie & Naturgas A/S (10%).

Swedegas svarar för inköp och överföring av naturgas.
Gasen säljs till regionala bolag, bl. a. Sydgas AB, vilka i sin tur säljer till
distributörer och slutkunder.

Naturgas introducerades i Sverige sommaren 1985 genom att
det s.k.

Sydgas I-projektet togs i drift. Uppbyggnaden av marknaden har därefter

fortsatt. Nu uppgjorda kontrakt i Sydgasområdet omfattar ca 280 Mm' per 13

t2 Riksdagen 1986/87. I .saml. Nr 87

år. Efter den inledande perioden kommer ca 400 Mm'
naturgas att säljas Prop. 1986/87:87 inom detta område. Uppbyggnad av marknaden
och utbyggnad av gasnät pågår längs västkusten upp lill och med Göteborg. Under
år 1987 påbörjades leveranser lill Halmstad och våren 1988 beräknas leverans
kunna ske lill Göteborgs regionen, med en sammanlagd volym på 200 Mm' i början
pä 1990-iaiet, Samtidigt undersöks möjligheten att genomföra ytterligare utbyggnad
till Mellansverige,

Övriga affärsområden

Till Valtenfallskoncernens affärsområden hör även
konsultverksamhet i utlandet och kanalrörelse.

Konsultverksamhet i utlandet bedrivs genom dotterbolaget SwedPower
AB, i vilket Vattenfall äger 51 % av aktierna. Övriga aktieägare är Sydkraft
AB, Oskarshamns Kraflgrupp AB, Ingenjörsfirman Bergman & Co AB och VBB AB,
Bolaget bildades efter riksdagens beslut år 1977 (prop. 1976/77:125 bil. 12, NU
40. rskr. 345) med uppgift att tillhandahälla tjänster ål utländska
kraftförelag.

För bolagets uppdragsverksamhet används i första hand
aktieägarnas egna personella och materiella resurser. Bolaget har uppdrag i ett
25-lal länder inom områdena elöverföring, fossilkraft, vattenkraft,
kärnkraftens avfallsfrågor och utbildning.

Kanalverksamheten drivs genom Trollhätte kanalverk, som är
en del av affärsverket Vattenfall. Verksamheten omfattar hela kanalverksamheten
mellan Göteborg och Vänern samt Säffte kanal. Under år 1985 fraktades 3,6 milj.
ton gods på kanalen. Antalet fritidsbåtar uppgick till ca 7 000 per år.
Verksamheten erhåller åriigen ett statligt driftbidrag för att täcka underskott
vid driften av kanalen.

Utvecklingsverksamhet

Forsknings-, utvecklings- och demonstralionsverksamhel (FUD)
utgör en allt viktigare del av Valtenfallskoncernens verksamhet. Sådan
verksamhet är särskilt viktig mol bakgrund av beslutet att avveckla
kärnkraften. Arbetet syftar till atl utveckla effektiva energitekniker för
både tillförsel och användning av energi samt att prova ny teknik i
demonstrationsanläggningar. Utvecklingsarbetet omfattar områden som elteknik,
kärnkraftens säkerhet och tillgänglighet, hantering av kärnavfall, gasteknik, djupgasex-ploalering.
förbränningsteknik, energisystem, samt hälso- och miljöeffekter inom
energiområdet. Miljöfrågorna har en framträdande plats i utvecklingsarbetet.

Vattenfall satsade ca 200 milj, kr, på insatser inom
området forskning,

utveckling och demonstration under är 1986. Därtill kommer de forsk

nings- och utvecklingsinsatser på kärnkraftområdet som sker inom andra

organ och som bekostas med avgifter från bl.a. Vattenfall. Dessa uppgår

för Vattenfalls del till ca 70 milj. kr. Ca 300 personer inom Vattenfall är för

närvarande i varierande grad engagerade i forsknings- och utvecklingspro- 14

jeki. Elt särskilt laboratorium finns i .Älvkarleby för
utvecklingsinsatser Prop. 1986/87:87 inom olika teknikområden.

Vattenfalls arbete med forskning och styrning bedrivs i
samarbete med högskolor och universitet, svensk kraflindustri och övrig
industri samt Vallenfalls kunder.

Tillsammans med ASEA, styrelsen för teknisk utveckling och
Tekniska Högskolan i Stockholm har Vattenfall etablerat etl Elkraflcenlrum vid
högskolan. Den uivecklingsverksamhet, som bedrivs där, är inriktad pä atl lösa
problem och utveckla syslem, men stimulerar också till ökade studier inom
krafttekniska discipliner.

Tillsammans med Sydkraft AB och Svenska
Kraftverksföreningen har Vattenfall bildal Krafiföretagens Vindkraft AB för att
driva utvecklingsarbete inom vindkraflområdet.

Vattenfall och övrig energiinduslri planerar atl bilda etl
gemensamt utvecklingsbolag. Svensk Energiutveckling AB, för att i ett utökat
forskningssamarbete utveckla och demonstrera nya tekniska lösningar och system,
som behövs för all ersätta kärnkraften. Vattenfall har begärt regeringens
medgivande atl få medverka i bolaget. Ärendet bereds för närvarande inom regeringskansliel.
Avsikten är atl bolaget skall planera, finansiera och svara för genomförandel
av utvecklingsinsatser med målsättningen atl klarlägga och demonstrera
möjligheterna till elersättning, elsnål teknik, miljövänlig förbränningsteknik,
kombinerade anläggningar baserade pä fasta bränslen och gas, ny elproduklionsteknik
samt frågor rörande bräns-letillförsel och bränslehantering.

Beredskapsplanering

Vattenfall svarar inom ramen för förordningen (1986:294)
om ledning och samordning inom totalförsvarets civila del för den del av
funktionen Ener-giförsörining som avser beredskapsplanering av landets
elförsörjning. Syftet med planeringen som även avser förberedelser inför försöriningskriser
är all trygga samhällets behov av elektrisk energi under olika slag av kriser.

Vallenfall förbereder med sin planering
Elförsörjningsnämndens och de regionala elmyndigheiernas verksamhet under olika
slag av kriser samt under beredskapsijänsi och krig. Planeringen omfattar även
åtgärder för att förbereda kraftförelagen för deras kris- och krigsuppgifler.
Beredskapsarbetet omfattar samtliga kraftföretag. En del av dessa medverkar
aktivt i detta arbete.

3 Upphävande av en äldre förordning

Statens vattenvallsverk: Vallenfall har i skrivelse lill
regeringen föreslagit

all förordningen (1915:187) angående grunder för upplåtelse av vissa kro

nan tillhöriga vattenfall och strömfall skall upphävas. Förordningen saknar

enligl Vattenfall aktualitet. 15

Föredragandens
överväganden Prop. 1986/87:87

1 samband med den tidiga vattenkraftutbyggnaden gjordes år
1903 en utredning om dels vilka strömfall som ansågs värda all i en framlid
byggas ul och dels äganderätten lill dessa strömfall.

När Vattenfall inrättades år 1909 var ett av skälen lill
delta all det ansågs önskvärt att den staten tillhöriga fallhöjden byggdes ut i
stålens regi. Det konstaterades dock all staten ej skulle ha möjlighet atl
bygga ut all denna fallhöjd i önskvärd takt. Kungl. Maj:i utfärdade därför, med
riksdagen, kungörelsen (1910:72 s. I) angående grunder för förvaltningen av vissa kronan tillhöriga
vallenfall. I kungörelsen bemyndigades Vattenfall atl på vissa villkor
utarrendera staten tillhöriga fallhöjder. 1903-ärs utredning konstaterade atl
för vissa fallhöjder var äganderätten omtvistad. Tvistemålen ledde till elt fiertal
processer. Så länge processerna pågick kunde någon utbyggnad av de aktuella
fallhöjderna inte äga rum. Eftersom de fallhöjder, där äganderätten var
omtvistad, uppgick till elt betydande antal fann Kungl. Maj:t och riksdagen det
angelägel att möjliggöra en utbyggnad även under den tid processerna pågick. Kungl.
Maj:i utfärdade därför, med riksdagen (prop. 1915:173. JoU 67, rskr. 195),
förordningen (1915:187) angående grunder för upplåtelse av vissa kronan
tillhöriga vattenfall och strömfall.

Av kungörelsen framgår bl.a. alt fallhöjder, för vilka
äganderätten var omtvistad, under vissa villkor kunde utarrenderas av dåvarande
vattenfallsstyrelsen. Av kungörelsen framgår vidare atl den längsta tid för
vilken upplåtelse kunde ske var 85 är. Förordningen trädde i kraft den 1 juli
1915 och gäller beträffande sådana upplåtelser av fallhöjd, för vilka avtal har
slutits under tiden till den 1 juli 1920.

Såväl den nyss nämnda kungörelsen från år 1910 som den
från år 1915 är alltjämt i kraft.

1915-års förordning saknar numera aktualitet, Någol
arrendeavtal på vilket lörordningen skulle kunna tilllämpas finns inte. Jag
förordar därför atl förordningen upphävs.

4 Vissa bolagsfrågor (Bastusels Kraft AB och AB Umeforsen)

Statens vattenfallsverk

Bast usel s Kraft AB

I skrivelse den 23 januari 1987 har Vattenfall redovisat
ett förslag till överföring av kraftstationerna tillhöriga Rebnis Kraft AB och
AB Grytforsen till Bastusels Kraft AB.

Vattenfall har våren 1986 medgivits att frän Boliden Metall
AB förvärva 22% av aktierna i AB Grytforsen och 20% av aktierna i Rebnis Kraft
AB för sammanlagt 105 Mkr. Resterande del av Boliden Metall AB:s aktier i AB
Grytforsen (28 %) förvärvades av Skellefteå kommun. Härigenom blev

Vattenfall
och Skellefteå kommun de enda ägarna i AB Gryiforsen och Prop. 1986/87:87 Rebnis
Kraft ,B med samma ägarandel i båda bolagen.

Ägarförhållandet är efter nyss nämnda aktieförvärv
likartat i elproduk-lionsbolagen Basiusels Kraft AB. AB Gryiforsen och Rebnis
Kraft AB i Skellefteälven, innebärande all Vallenfall äger 72% och Skellefteå
kommun 28% av aktierna i van och eli av bolagen. Ägarstrukturen skapar
möjligheter all uppnå en frän administrativ och driftmässig synpunkt rationell
hantering av nämnda bolag och deras verksamhet.

För atl tillvarata de administrativa fördelar del
likartade ägarförhållandet medger genom alt kunna rationellt samordna
administration och skötsel av de olika vattenkrafistaiionerna saml för all
kunna utjämna kraftkosl-naderna mellan dessa bör de tre bolagens verksamhet
sammanslås. Detta förslås ske genom försäljning till bokförda värden av
kraftstationerna och samtliga övriga tillgångar i AB Gryiforsen och Rebnis
Kraft AB lill Bastusels Kraft AB. Basiuselsbolagei övertar samtidigt i samråd
med längivare samtliga skulder och andra åtaganden i de bägge bolagen. AB
Grytforsen och Rebnis Kraft AB blir härvid endast vilande bolag. De angivna
åtgärderna innebär att grundförulsätiningarna för gällande konsortialavtal mellan
parterna i de berörda bolagen ändras. Befintliga avtal inom Rebnis Kraft AB och
AB Grytforsen upphör därför och avtalet beträffande Basiusels Kraft AB behöver
kompletteras sä alt delta omfattar även de övertagna stationerna.

Under hänvisning till det anförda hemställer statens vatlenfallsverk
all fä tillstånd att ändra ägandet av kraftstationerna inom AB Grytforsen och Rebnis
Kraft AB i enlighet med del föregående och att få genomföra de smärre ändringar
i konsortialavtal för Bastusels Kraft AB som är påkallade härav.

AB Umeforsen

1 skrivelse den 4 december 1986 har Vattenfall redovisat
en överenskommelse med Umeå kommun om avyttring av Vattenfalls aktier i AB Umeforsen
lill Umeå kommun.

Umeå kommun och staten genom Vallenfall äger hälften
vardera av aktierna i AB Umeforsen. Nämnda bolag äger en fastighet med
tillhörande rält lill ersältningskrafl från Stornorrfors kraftstation i Umeälven.
Umeå kommun har vidare genom långsikliga avtal med Vattenfall rätt lill kraflle-veranser
med avtalsvillkoren knutna till Stornorrfors elproduktion och kostnader.
Slutligen har Umeå kommun rätt till frikraft utgörande köpesumma för viss rält
till fallhöjd i Stornorrfors, som Vattenfall förvärvat frän kommunen.

1 syfte alt förenkla administrationen och avtalskomplexel
har Umeå kommun och Vattenfall enats om atl ersätta samtliga tidigare avtal med
ett avtal om andelskraft enligt nu gällande vattenlag. Målel har varil att
ingendera parten skulle komma i etl sämre läge efter ändringen. Båda parter
vinner pä att administrationen förenklas.

Umeå
kommun disponerar, via AB Umeforsen och långsiktiga avtal,

över ca 25,6% av Stornorrfors produktion. Avtalet om andelskraft innebär 17

all kommunen får disponera 25,85% av produktionen.
Skillnaden har Prop. 1986/87:87 uppkommit efler värdering av eu stort antal
ingående poster. Avtalel innebär vidare alt Umeå kommun belalar 25,85% av
samtliga kostnader för Stornorrfors inkl. dess andel i ars- och korllidsregleringar.

Eftersom andelskraften skall vara knuten till nyss nämnda
fastighet kommer den AB Umeforsen tillhöriga fasligheten som nu har räll till
22 % i ersättningskraft från Stornorrfors atl säljas till Umeå kommun och bli
härskande fastighet belräffande rätten lill andelskraflen. Priset molsvarar den
bokförda koslnaden för ersällningskraften som AB Umeforsen betalat till
Vattenfall och AB Umeforsen reglerar sina skulder. Därefter överlåter
Vallenfall sina aktier i AB Umeforsen lill kommunen.

Med hänvisning lill del nyss nämnda hemställer Vattenfall bl.a.
om regeringens medgivande att få sälja statens aktier i AB Umeforsen för 19 milj.kr.

Föredragandens överväganden

Bastusels Kraft AB

1 prop. 1985/86:125 i samband med att förvärvet av
Bolidens aktier i Rebnis Kraft AB och AB Gryiforsen behandlades, framhöll jag
att det är värdefulllt alt likartade ägarförhållanden i elproduklionsbolagen
kan uppnäs i hela Skellefteälven. Den administrativa förenkling som därmed uppnås
kan innebära möjligheter till en sammanslagning av kraftföretagen utmed älven
och därmed en effektivare skötsel och administration.

De av Vattenfall föreslagna överiåtelserna är ett led i
den riktning som jag förespråkade. Eftersom förutsättningarna i ett äldre
avtal, som godkänts av riksdagen förändras, krävs att avyttringen underställs
riksdagens godkännande. Jag föreslår därför alt regeringen föreslår riksdagen
att bemyndiga regeringen att godkänna att Vattenfall medverkar till att kraftstationerna
och övriga tillgångar inom Rebnis Kraft AB och AB Gryiforsen överförs till
Bastusels Kraft AB. Rebnis Kraft AB och AB Grytforsen blir vilande bolag som
ägs gemensamt av Vattenfall och Skellefteå kommun. Vattenfall bör även kunna
medges att antingen förvärva eller avyttra aktier i bolagen så alt
ägarförhållandena i de vilande bolagen blir enhetliga.

.AB Umeforsen

De avtal som nu finns mellan Vattenfall och Umeå kommun
rör dels AB Umeforsen, dels olika kraftleveranser och dels vissa lån. De har
successivt tillkommit under de senaste 50 åren. För Vattenfall innebär alla
dessa avtal ett stort administrativt problem. Uppgörelsen mellan Vallenfall och
Umeå kommun är en välbehövlig sanering av dessa avtal. Det nya avtalet innebär
vidare att Umeå kommun deltar i utbyggnaden av det fjärde aggregatet i Stornorrfors.
På grund av storleken av likviden för de aktier som Vattenfall avser att
avyttra i AB Umeforsen krävs alt riksdagen godkänner avyttringen. Jag föreslår
därför att regeringen hemställer lill riksdagen att

regeringen bemyndigas all godkänna dels avyttringen och
dels alt Vatten- Prop. 1986/87:87 fall tecknar nödvändiga avtal.

5 Anslagsfrågor för budgetåret 1986/87

1 statsbudgeten för budgetåret 1986/87 har under anslaget EII.
Statens vattenfallsverk: Kraftstationer in. m. under tolfte huvudtiteln
anvisats etl reservationsanslag av 2 910 OOOOOO kr. (prop. 1985/86:100 bU. 14,
NU 17, rskr. 172). För innevarande budgetår var den ingående reservationen 1041355
629 kr. Pä tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1986/87 har under
samma anslag anvisats 537500000 kr.

Från Vattenfall har en skrivelse inkommit med hemställan
om medel pä tilläggsbudget 11 till statsbudgeten för budgetåret 1986/87,

Statens vattenfallsverk

Regeringen har medgivit byggandet av Sikfors kraftstation
och att medel för utbyggnaden får disponeras inom Vattenfalls ram för 1986/87.

I anslagsframställningen för budgetåret 1987/88 angav
Vattenfall att 50 milj. kr. skulle erfordras på tilläggsbudget för budgetåret
1986/87.

Vattenfall har under är 1986 påböriat anläggningsarbetet planenligt
och funnit atl anmält medelsbehov kvarstår.

Med hänvisning till detta föreslår Vattenfall att 50 milj.
kr. anvisas på tilläggsbudget för 1986/87 till anslaget Kraftstationer m, m.
och att tidigare medgiven ram för Vattenfall för 1986/87 utökas med 50 milj.
kr.

Föredragandens överväganden

Riksdagen beslöt våren 1986 all Vattenfall skulle få
förvärva och bygga om Sikfors kraftstation (prop. 1985/86:125, NU 35, rskr.
334). Beslutet innebar bl.a. att riksdagen godkände vad jag i propositionen
anfört beträffande finansieringen av kraftstationen. Jag föreslog bl. a. all
igångsättningen av projektet skulle få ske inom ramen för de medel jag i
budgetpropositionen föreslagit under det ordinarie investeringsanslaget skulle
få användas även för Sikfors kraftstation. Jag anförde vidare all jag avsåg
att återkomma angående den slutiiga finansieringen.

Jag förordar mol bakgrund av detta atl Vattenfall medges
ett reservationsanslag om 50 milj. kr. för budgetåret 1986/87.

6 Anslagsfrågor för budgetåret 1987/88 m. m.

Jag har i årets budgetproposition (prop. 1986/87:100 bil.
16) förordat att

Vattenfall, i avvaktan pä särskild proposition, anvisas oförändrade anslag.

Jag anhåller alt nu fä ta upp mina överväganden och förslag till investering

ar, anslag och borgensbemyndiganden m. m. inom Vattenfall för budget

året 1987/88. 19

c 11.
Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m. m. Prop. 1986/87:87

1985/86 Utgift 2844747277 Reservation 1041355629

1986/87 Anslag' 2910000000 1987/88 Förslag 3 574
600000

' För budgetåret 1986/87 har vidare över tilläggsbudget 1
anvisats 537.5 milj. kr. Av dessa medel avses 186 milj, kr, användas under
budgetåret 1987/88. Vidare föreslås att 50 milj, kr, anvisas över tilläggsbudget
11,

Statens vattenfallsverk

Vattenfall strävar mot en rationell energiförsörjning med
en korrekt avvägning mellan energitillförsel och energianvändning. Detta
innebär att Vattenfall genom olika marknadsaktiviteter kommer att medverka
till hushållning med el.

Befintlig produktionskapacitet i vatten- och kärnkraft saml
fastbränsleeldade mollrycksanläggningar räcker för att täcka elefterfrägan - enligl
dagens elprognoser - till inemot initlen av 1990-talet. Senast vid kärnkraftens
slutliga avveckling behövs ny produktionskapacitet.

Under driftår med mycket ogynnsamma driftförhållanden, t.ex.
torrår och minskad tillgänglighet för värmekraften, behöver för närvarande större
delen av tillgänglig loppkraft och energireserv utnyttjas. Med hänsyn till såväl
leveranssäkerhet som produktionsekonomi är Vattenfalls kraftsystem anpassat lill
den elförbrukning som bl. a. beräknats av Kraftsam och statens energiverk för
elförbrukningen under perioden t. o. m. budgetåret 1992/93. Några nämnvärda
marginaler för att kunna tillgodose en eventuellt högre elenergiförbrukning
finns dock inle.

Den dominerande basproduktionen i del svenska
elkraftsystemet är vattenkraft. Ett sådant system är energidimensionerat, dvs.
del är leveranssäkerheten med avseende på energi som avgör systemets
dimensionering. Ett system med endast värinekraftproduktion ä andra sidan är
alltid effektdimensionerat, dvs. det är leveranssäkerheten med avseende på
effekt som avgör dimensioneringen. Det svenska kraftsystemet har kommit att
närma sig ett effektdimensionerat system. Del är, enligt Vattenfall, nu
nödvändigt alt beakta leveranssäkerheten ur effektsynpunkl vid dimensioneringen
av kraftsystemet. För Vattenfalls del föreligger dock inget omedelbart behov av
effekttillskott. Problemet för hela landet måste dock beaktas och analyseras
innan definitiva slutsatser kan dras att effeklbalan-sen är tillfredsställande.

De av riksdagen åren 1984 och 1985 fattade besluten om
vattenkraft innebär riktlinjer för de närmaste 10 årens vattenkraftutbyggnad.
Vattenfall undersöker aktuella projekts ekonomiska förutsättningar i de fall
Vattenfall har tillräcklig andel av fallrätten.

Eftersom Vattenfalls andel av den av riksdagen fastställda
utbyggnads-

planen är liten undersöker Vattenfall om det är möjligt att utöka antalet

projekt genom överenskommelser med andra fallhöjdsägare. Ett antal

sädana överenskommelser har träffats och har ökat Vattenfalls andel med

ca 0,3 TWh. 20

Vattenfall har förvärvat samtliga aktier i Bodums Kraft AB
(numera Prop. 1986/87:87 Flarkåns Kraft AB). Detta bolag äger en majoritet av
fallhöjden i Flarkån. ett bifiöde till Luleälven. Vattenfall har vidare
förvärvat Sikfors kraftstation i Piteälven med tillhörande fallrälter frän
Bålforsens Kraflaktiebolag (BÅKAB) saml sistnämnda företags resterande
fallhöjder i Råneälven. Under våren 1986 har en överenskommelse om samverkan
med Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolag (STORA) och Aktiebolaget Boriänge
Industriverk träffats för om- och tillbyggnad av kraftstationerna Mock-fjärd.
Bullerforsen och Forshuvudforsen i Dalälven. Inom ramen för delta samarbete kan
utbyggnad av ytteriigare två kraftstationer bli aktuell. Avsikten med dessa
överenskommelser är att medverka lill atl utbyggnads-värda vattenkraflprojekt
inom ramen för riksdagens utbyggnadsplan blir genomförda och dessutom bidra
till atl Vattenfalls kompetens inom vattenbyggnadsområdet bibehålls.

Vattenfall arbetar också med att förenkla ägarstrukturen
inom vattenkraftsområdet. Med BÅKAB har tvä överenskommelser träffats som innebär
byten av krafttillgängar i Mellersta Norrland och Norrbotten. Genom tidigare
nämnd överenskommelse om Sikfors upphör BÅKAB:s engagemang i Norrbotten.
Vidare ingår i den likaså tidigare nämnda överenskommelsen med STORA utöver
angiven utbyggnad i Dalälven även vissa kraftbyten varvid Vattenfall bl.a.
övertar STORA:s krafttillgångar i Älvkarieby, Söderfors och Jössefors medan
STORA övertar Vattenfalls fallhöjdsinnehav i Trängslet. Vidare har Vattenfall
tillsammans med Skellefteå Kraftverk förvärvat vissa krafttillgängar från
Boliden Metall AB i kraftstationerna Rebnis och Gryiforsen i Skellefteälven.
Dessa överenskommelser är viktiga som ett led i atl minska det administrativa
arbetet med vattenkraften.

Enligt gällande ordning (prop. 1983/84:160, BoU 30, rskr.
388) särredovisas endast utbyggnadsprojeki inom vattenkraftområdet om minst 8
MW för riksdagen, innan Vattenfall medges rätt atl ta investeringsmedel i
anspråk.

Vattenfalls planer innehåller tre nya vattenkraflprojekt,
nämligen Borensberg i Iotala Ström. Klippen i Övre Umeälven saml etl sjätte
aggregat i Älvkarleby i Dalälven. Dessa kommer tillsammans all producera 160 GWh
per år. Kraftstationerna ingår i den av riksdagen fastställda utbyggnadsplanen
för vattenkraft. Utöver dessa projekt upptar Vattenfalls pro-jekieringsplan för
vattenkraft ny elproduktion med endast 600 GWh. Planen omfattar perioden fram
till år 1993.

Sedan är 1904 har fallhöjden mellan sjöarna i Boren och
Norrbysjön i Motala Ström utnyttjats i Borensbergs kraftstation. De befintliga
anläggningarna är i sådant skick atl genomgripande ätgärder nu behövs för att
säkerställa fortsalt drift. Den nya kraftstationen planeras få en installerad
effekt om 5 MW. Jag kommer därför alt senare föreslå atl regeringen medger
Vattenfall att ta invesleringsmedel i anspråk för detta projekt.

1 anslutning till regleringsdammen i Överuman i övre Umeälven
föreslås

en ny kraftstation. Klippen. 1 denna tillvaratas ca 65 m fallhöjd mellan

Överuman och Ahasjön vid Hemavan. Vattnet leds från intaget i Över

uman genom en 8 km lång tunnel till en bergförlagd kraftstation vid 21

Klippens
by och vidare genom en ca 3 km lång avloppstunnel och kanal Prop.
1986/87:87 åter till älven. Till skillnad från äldre förslag innebär
utbyggnaden inte någon ny stor damm i området. Förslaget medför en normalärsproduktion
på 94 GWh. Effekten blir 26 MW. Anläggningskostnaden beräknas 445 milj. kr.

Tillbyggnad i Älvkarleby kraftstation med ett sjätte
aggregat innebär uppförande av en ny mindre intill den befintliga
kraftstationen. Tillbyggnaden innebär alt normalårsproduktionen ökar med 51 GWh
och ett effekt-tillskott på 43 MW. Dessutom minskar produktionsbortfallet under
den förestående ombyggnaden. Anläggningskostnaden för tillbyggnaden beräknas
till 250 milj. kr. 1 Älvkarleby har genomförts rensningar i älven nedströms
kraftstationen för 20 milj. kr. Rensningarna medförde ett nor-malärstillskolt
om 15 GWh. Vidare pågår ombyggnad av kraftstationens elektriska utrustning och
upprustning av dammar och kraftstationsbyggnad. Åtgärderna medför atl
produktionen, ca 430 GWh/är, säkerställs för ytterligare minst 30 år. Koslnaden
för pågående åtgärder beräknas tiU 600 milj. kr.

Vattenfall har vidare i skrivelse den 30 januari 1987
anmält att behov finns att bygga en tunnel mellan Storsjön och Hissmoforsens
kraftstation i Jämtland.

Storsjön i Indalsälven regleras av dammen vid Hissmofors
kraftverk ca 3 km nedanför sjön. Avbördningsmöjligheterna är under vissa
förhållanden inle tillfredsställande. Riksdagens plan för fortsatt
vattenkraftutbyggnad innehåller ett projekt kallat Storsjötunneln vars
genomförande är avsett atl råda bot härför. Indalsälvens Vatienregleringsföretag
har utrett och planerat genomförandel.

Genom projektet vinns bättre möjligheter att utnyttja
regleringsmagasinen i Häckren, Torrön och Storsjön. Vidare ges ökade möjligheter
till korltidsreglering i älven nedanför Storsjön. Slutligen vinns ökad fallhöjd
i Hissmofors. Tillskottet till normalårsproduktionen beräknas lill 30 GWh.
Dessutom förädlas ca 80 GWh till produktion under höglasttid. Vattenfalls andel
av nyttan blir drygt 45%. Nyttovärdet överstiger med god marginal kostnaderna
för tunneln.

Vallendomstolen har i dom år 1986 förklarat att företaget
är tillåtligt enligt vattenlagen.

Anläggningskostnaderna beräknas till 110 milj. kr. i 1986
år prisnivå. Kostnaderna avses bli fördelade mellan intressenterna i
förhållande till erhållen nytta. Vattenfalls andel av kostnaderna blir därmed
50 milj. kr.

Vattenfall beräknar att kostnaderna för innevarande
budgetår, 7 milj. kr., ryms inom nuvarande anslagsram. För 1987/88 beräknar
Vattenfall kostnaderna till 17 milj. kr.

Möjligheterna att bygga nya kraftvärmeverk har undersökts
tillsammans med KRAFTSAM och Värmeverksföreningen. I första hand kan utbyggnader
komma i fråga i orter där behov av ny produktionskapacitet för värme
föreligger. Utbyggnadsbeslut inom närmaste tiden försvåras av osäkerheten om
bränslepriserna.

Vattenfalls målsättning är att bygga kraftvärme till år
1995 med 0,5 TWh

elproduktion om utbyggnad av hetvattencentraler kan undvikas på detta 22

sätt och
överenskommelser om samverkan med kommuner kan träffas. Om nuvarande låga
oljepriser blir beslående under längre tid torde utbyggnaden senareläggas.

Vattenfall
önskar samverka med berörda kommuner för atl genomföra kraft värmeverken. Detta
kan ske antingen genom gemensamma bolag eller genom att Vattenfall svarar för
hela utbyggnaden och levererar värme. Inriktningen från Vattenfalls sida är att
minska koslnaden för fjärrvärme-produktionen.

Vattenfalls
förslag till utbyggnadsplan för produktionsanläggningar framgår av tabell 6.1,

Prop.
1986/87:87

Tabell 6.1 Utbyggnadsplan för produktionsanläggningar
(milj. kr.)

Ulbyggnadsprojekl

Planerad idrifttagning budgetår

Redovisad i proposition

Vattenkraft

Tidigare
beslulade

Laxede 3

Luleälven

1986/87

1982/83:100
bil.

14

Sillre, ombyggnad

Indalsälven

1987/88

1984/85:120

Vargfors
2

Skellefteälven

1987/88

1984/85:120

Porsi 3

Luleälven

1987/88

1982/83:100
bil.

14

Skärblacka

Motala
ström

1987/88

1984/85:120

Älvas

Motala
Ström

1987/88

1981/82:25

Gallejaur
2

Skellefteälven

1988/89

1984/85:120

AlvkaHeby.

ombyggnad

Dalälven

1986-93

1984/85:120

Sikfors

Piteälven

1988/89

1985/86:125
bil.

10

Vargön 3
m. m.

Göta älv

1988/89

1985/86:100
bil.

14

Goltne
ombyggnad

Moälven

1989/90

1985/86:100
bil.

14

Nu
föreslagna

Älvkarieby

kraftstation
6

Dalälven

1991/92

Klippen
kraftstation

Umeälven

1990/91

Borensberg

kraftstation

Motala
ström

1988/89

Storsjölunnel

Indalsälven

1990/91

Projekireserv

Stadsforsen
4

Indalsälven

1990/91

1982/83:25
bil.7

Värmekraft

Tidigare
heshuade

Ringhals
2,

ånggeneratorbyte

1989/90

1984/85:120

Nu
föreslaget

Filter
för tryckavlastning

Stora
delar av stamnätet böriar uppnå en ålder som gör del nödvändigt med förnyelser
och ombyggnader. Omfattande arbeten pågår i stamnätet. Det största projektet är
ombyggnaden av fem 220 kV-ledningar mellan Indalsälven och Mälardalen till två
400 kV-ledningar. Vidare förbättras samkörningsmöjligheterna mellan de nordiska
länderna vilket har produktionsekonomisk betydelse. Samkörningsförbindelserna
är strategiskt betydelsefulla komplement till produktionssystemet.

Del ställs allt större krav pä att nya och ombyggda
kraftledningar ska få

23

en miljömässigt acceptabel anpassning till omgivningen.
Eftersom erfor- Prop. 1986/87:87 derliga samråd liksom koncessionsbehandlingar
av denna orsak kan vara tidskrävande, krävs en långsiktig ulbyggnadsplanering
om anläggningarna ska kunna bli färdiga i tid. Med denna bakgrund och med tanke
på planerade förändringar av lagstiftningen gällande samhällets
markanvändnings-planering genomför Vattenfall tillsammans med andra större
kraftförelag ett omfattande informationsarbete med i första hand länsstyrelser
och kommuner som mottagare. Vid möten på varie länsstyrelse redovisas planerade
utbyggnader under den närmast kommande tioårsperioden av kraftledningar och transformatorstalioner
i spänningsomrädel 50-400 kV. På detta sätt får länsstyrelserna och kommunerna
tidigt kännedom om kommande projekt och erforderligt samråd kan påbörjas i god tid.

Under liden fram lill år 1996 planerar Vattenfall atl
ersätta fem av dagens sex 220 kV-ledningar mellan Indalsälven och Mälardalen
med tvä 400 kV-ledningar. Efter vissa förberedande arbeten påböriades ombyggnaden
av den förslå ledningen under våren 1986. Denna ledning — med sträckningen Midskog-Morgårdshammar-Örebro
- kommer atl tas i drift med 400 kV spänning år 1991, Den andra 400 kV,
ledningen Kilforsen-Stadsforsen-Västerås-Örebro, planeras komma i drift är
1996.

Även om utformningen av detta projekt i huvudsak är
klarlagd återstår många frågor att besvara. Etl betydande arbete har exempelvis
nedlagts pä valet av ledningssträckor inom Gävleborgs län. För att bättre
tillgodose länsstyrelsens och kommunernas krav på anpassning till område av
riksintresse för naturvården i bl.a. Ljusnans dalgång har andra ledningssträckningar
än de ursprungligen tänkla bearbetats.

När detta projekt är genomfört kommer det att finnas
endast en 220 kV-ledning mellan Indalsälven och Mälardalen, Till denna ska alla
befintliga transformatorstalioner och kraftstationer med uppspänningen 220 kV
anslutas. Vattenfall kommer atl la initiativ till en översyn av strukturer för
de regionala 130 kV-näi bl. a. i Bergslagen som ska få sin matning från det
framlida stamnätet i området. Tanken är atl slamnälslransformeringarna skall få
en utformning och lokalisering så atl det totala markintränget minimeras och
den tekniska standarden vad gäller bl.a. driftsäkerhet förblir hög.

Huvuddelen av stamnäisulbyggnaderna i Östra Svealand för
anslutning av Forsmark 3 och för förstärkning av matningen till Stor-Stockholm
färdigställdes under 1985 när den s k Mälarkorsningen togs i drift. Vissa
delsträckor, nämligen 400 kV ledningarna Hamra-Grantorp och Kolbotten-Hall,
återstår emellertid. Dessa ledningar planeras att las i drift i slutet av år
1987.

Som en förberedelse för det planerade energikombinatet i
Nynäshamn projekterar Vattenfall en 220-kV ledning frän Södertälje till
Nynäshamn. Om energikombinatet genomförs kan ledningen tas i drift 1989. Vidare
planeras en förstärkt matning av elförsörjningen i södra Roslagen genom en 220
-kV ledning mellan Norrtälje och Hagby.

Den framtida utformningen av stamnätet i Östra Svealand
behandlas i en regionplan som Vattenfall utarbetat tillsammans med Stockholm
Energi.

Under är 1985 fattades heslut om förnyelse av Kontiskanlänken
till 24

Danmark
och om en ny likslrömsförbindelse mellan Sverige och Finland. Dessa
förbindelser kommer i drift år 1988 respektive är 1989, Inom ramen för Nordelsamarbetet
pågår studier med syftet att kartlägga nyttan av ökad samkörningskapacitet
mellan de nordiska länderna. Samkörningsförbindelserna har en betydande
strategisk nylla bl.a. i samband med kärnkraftens avveckling.

Prop. 1986/87:87

Meddsbchov

För budgetåret 1987/88 har Vattenfall beräknat behov av en
investeringsram om 3 923,8 milj. kr. Behovet har beräknats utifrån
förutsättningen all prisnivån ökar med 5 % mellan budgetåren 1986/87 och
1987/88.

Tabell 6.2 visar medelsförbrukning under de tvä senaste
budgetåren samt av Vattenfall beräknad förbrukning för innevarande och nästa
budgetår. Beloppen inkluderar såväl medelsförbrukning inom ordinarie investeringsram
som medel anvisade med stöd av finansfullmakten.

Tabell 6.2 Medelsförbrukningen budgetåren 1985/86-1987/88
(milj. kr.)

Verklig med

els-

Beräknad medels-

förbrukning

förbrukning

1984/85

1985/86

1986/87

1987/88

Vattenkraft-

anläggningar

564,0

911.2

1277,2

1 170,2

Kärnkraft-

anläggningar

.561.7

294.7

366.4

418,5

Övriga
värmekraft-

anläggningar

2,0

10.8

8.7

18,0

Värmeproduktions-

anläggningar

36,3

27,3

43,0

45.0

Distributions-

anläggningar

1 547,9

1 544.8

1 808.8

1995.5

Övriga
ändamål

56.2

55.9

681,9

276,6

Summa

2 768,1

2844,7

4186,0

3923,8

25

Tabell 6.3 visar Vattenfalls förslag lill
investeringsprogram för vallen- Prop. 1986/87:87 kraftanläggningar

Tabell 6.3 Investeringsprogram för Vattenkraftanläggningar
(milj. kr.)

1986/87 1987/88

Laxede
kraftstation

Aggregat
3 m.m.

104,6

12.5

Porsi
kraftstation

Aggragat
3 m, m.

86.6

117,8

Vargfors
kraftstation

Aggregat
2

65,0

38.7

Gallejaur
kraftstation

Aggregat
2

66,1

90,9

Vargöns
kraftstation

Aggregat
3 m, m.

59.0

105.1

Sillre
kraftstation

Ombyggnad

27.4

24,6

Goltne
kraftstation

Ombyggnad

-

0.2

Älvkarleby
kraftstation

Aggregat

6

15,1

Ombyggnad

40,0

112,6

Klippen
kraftstation

45,4

Borensberg
kraftstation

29,4

Sikfors
kraftstation

50,0

124,4

Kapitaltillskoit
till

LJusfors
Kraft AB

130,9

68,1

Bullerforsens
Kraft AB

206,5

Anläggningsmedel
till

regleringsföretag

6,0

4,7

Efterarbeten
och

skaderegleringar

22,2

4,6

Kompletieringar
och

små
kraftverk

297.5

270.7

Projekleringsplan

35.4

25,4

Förvärv
och finansiering

av vatlenkraftsljlioner,

fallrälter
och nya vatten-

kraftbolag

80,0

80,0

Summa

1 277,2

1
170,2

Medelsbehovet för 1987/88 innefattar medel till tre nya
vattenkraftprojekt, vilka nyss har redogjorts för. Kapitaltillskott till
Ljusfors Kraft AB omfattar delägariån från Vattenfall för att finansiera
utbyggnader av kraftstationerna Skärblacka och Älvas i Motala ström.

För kärnkraftanläggiungar beräknas ett medelsbehov om
418,5 milj. kr. Av behovet hänför sig 152,7 milj. kr. lill kompletteringar och efterarbeten
i Ringhals kraftstation. För byte av ånggeneratorer i Ringhals 2 har upptagits
153,5 milj. kr. och till investeringar i ett filter som skall säkerställa att iryckavlastning
av reaktorinneslutningarna kan ske utan radioaktiva utsläpp har upptagits
112,3 milj. kr.

För övriga värmekraftanläggningar uppgår medelsbehovet
till 18,0 milj. kr. Under kompletterings arbeten, som svarar för 9,3 milj. kr.,
upptas medel för ett flertal kvalitetsförbättrande åtgärder i idrifttagna
anläggningar. Under projekleringsplan uppläs 8,7 milj. kr. Ökningen jämfört
med tidigare år sammanhänger med en ökad satsning pä kraftvärmesidan.

1 medelsbehov för värmeprodukiionsanläggningar upptas
behov för an- 26

skaffningoch installation av elpannor, värmepumpar och
andra värmepro- Prop. 1986/87:87 duktionsanläggningar med 25 milj. kr. Som
kapitaltillskott till värmeproduktionsbolag upptas 20 milj. kr.

Vattenfalls förslag till projekleringsplan för
överförings- och distrihu-tionsanläggningar framgår av tabell 6.4

Medelsbehovet för tidigare inte redovisade överförings-
och distributionsanläggningar framgår av tabell 6.5.

Medelsbehov för överförings- och distribuiionsanläggningaroch
därmed sammanhängande arbeten uppgår till 1 995.5 milj. kr. Uppgången i förhållande
till innevarande år hänför sig i första hand till investeringar i storkraftnälei.
Ökningen beror bl. a. på konvertering av vissa 220 kV-anlägg-ningar till 400 kV
samt likströmsförbindelserna till Danmark och Finland.

Tabell 6.4 Projektplan för överförings- och
distributionsanläggningar (milj. kr.)

1986/87 1987/88

Driftövervaknings-

anläggningar

152,5

139,7

Storkraftnät

663,2

1 005,5

Regionala
nät

707.6

584,7

Detaljnät

276,0

253,0

övriga
distributions-

anläggningar

9,5

12.6

Summa

1808,8

1995,5

Tabell 6.5 Tidigare ej redovisade överförings- och distributionsanläggnignar
(milj. kr.)

Beräknad

Medelsbehov

totalkostnad

1987/88

Lindome,
slrömriktare

och eleklrodstation
för

Kontiskan
II

249.1

145,2

Moliden,
400/130 kV

transformering

78,2

9,7

Kolbotten-Nynäshamn,

ny 220 kV-ledning

38.5

15,5

Vidby
(Nynäshamn), 220/70 kV

transformering

42.2

14,0

Mellansel,
130/20 kV trans-

formatorer
åt SJ

15,8

15.8

Leveanemi-Kiruna,
ny

l30kV-ledning

23.0

6,8

Vidby.
ny 220/70 kV-slalion

38,0

18,4

Lahall-Ringhals,
ny 130 kV-

förbindelse

!1,5

1,6

496,3

227,0

Medelsbehovet
för övriga ändamål beräknas till 276,6 milj. kr. I beloppet ingår medel för
inköp och kompletteringar av fastigheter med 71,2 milj. kr., förvärv och finansiering
av eldistributionsföretag med 15 milj kr. och för investeringar i kanalanläggningar
med 4,4 milj. kr. Vidare har 186 milj. kr. tagits upp för slutfinansiering av
förvärvet av Gränges Kraft. Dessa medel har anvisats tidigare detta budgetår (prop.
1986/87:25 bil. 9, NU 15, rskr. 99).

27

Bemyndiganden Prop. 1986/87:87

Regeringen har bemyndigats att besluta att bilda
aktiebolag eller förvärva aktier i sådana bolag inom statens valtenfallsverks
verksamhetsområde i enlighet med vad föredragande statsrådet anförde i prop.
1981/82:125 bil. 9 (NU 53, rskr. 405). För andra typer av bolag än
eldistributionsbolag begränsades därvid bemyndigandet intill elt sammanlagt
belopp som skulle fastställas för varje är. Detta belopp är 75 milj. kr. för
budgetåret 1986/87 (prop. 1985/86:100 bil.14, NU 17, rskr. 172), Vattenfall
föreslår i anslagsframställningen att beloppet skall uppgå lill 75 milj. kr.
också för budgetåret 1987/88.

Borgen

Riksdagen har bemyndigat regeringen atl teckna borgen för
lån till bolag i vilka Vattenfall förvaltar statens aktier intill elt
sammanlagt belopp av 14034 milj. kr. varav högst 595 milj. kr. för lån till
eldistributionsföretag (prop. 1985/86:100 bil. 14, NU 17, rskr. 172).

Av ramen har 11 982 milj. kr. motiverats av behov av
borgensteckning för lån på allmänna kapitalmarknaden till Forsmarks Kraflgrupp
AB. Verkels borgensteckning för detta bolag utgjorde 11 017,4 milj. kr. per
den 30 juni 1986. Alla blocken i Forsmark är nu färdigställda. Ytterligare län
framöver är därmed inte aktuella. Behovet av ökad borgensteckning finns endast
i samband med refinansieiing, dvs. gamla utländska lån avses att ersättas med
nya lån som i stort har samma amorteringstid som de gamla lånen, allt med
avsikt att reducera kapitalkostnaderna. Borgen för lån i utländsk valuta har
räknats efter den vid tidpunkten för borgensåtagandet gällande säljkursen för
valutan. 1 samband med utbyte av lån kommer ramutnyttjande att beräknas efter
aktuella valutakurser som gäller för de ersatta lånen. För budgetåret 1987/88
föreslår Vattenfall alt ramen för borgensteckning för Forsmarks Kraftgrupp ökas
till 12221 milj. kr. Detta innebär en ökning med 500 milj. kr. minskat med de
ca 261 milj. kr. som utgör borgen för återbetalade län. således en ökning med
239 milj. kr.

Verksamheten inom verkets eldistributionsbolag skall i
första hand finansieras med bolagens egna medel och - i den män dessa medel inle
räcker för erforderliga investeringsarbeten - med upplåning på allmänna
kapitalmarknaden. För bolag som bedriver verksamhet inom expansiva områden och
för bolag med omfattande upprustning av distributionsanläggningar blir
upplåning ofrånkomlig.

Flertalet av verkets aktieposter i eldistributionsbolag
har överförts till Svensk Energiverksgrupp AB, numera Vattenfall
Energiverksgrupp AB (VEAB). Vid upplåning på allmänna kapitalmarknaden krävs
oftast borgen av bolagets ägare som säkerhet för länen. VEAB:s borgensram för
förelagens dotter- och inlressebolag ingår i vattenfallsverkets borgensram ft.o.
m. budgetåret 1982/83.

Ramen för Vattenfalls borgensåtaganden gentemot
eldistributionsbolag

är 595 milj. kr. Den utnyttjade delen av ramen var 361,7 milj. kr den 30 juli

1986. Tillkommande borgensåtaganden under innevarande budgetår beräk- 28

nas uppgå till 215,5 milj. kr. Vattenfall föreslär för
budgetåret 1987/88 en Prop. 1986/87:87 ökning av borgensramen med 50 milj,
kr.

Av den nu gällande borgensramen har 1457 milj. kr.
motiverats av behov av borgensteckning för upplåning på allmänna
kapitalmarknaden lill andra bolag än Forsmarks Kraflgrupp AB och
eldistributionsbolag. Den utnyttjade delen av ramen var I 298,7 milj. kr. den
30 juni 1986.

Vattenfall beräknar att tillkommande borgensåtaganden för
andra bolag än Forsmarks Kraftgrupp AB och eldistributionsbolag kommer att
uppgå lill 52.5 milj. kr. under innevarande budgetår. För budgetåret 1987/88
föreslär verket en ökning av borgensramen med 50 milj. kr.

Enligt gällande regler (prop. 1972:1 bil. 15, NU 15, rskr.
90) får återgående borgensåtaganden inte utnyttjas för ny borgensteckning.
Detta gäller dock inte den del av borgensramen som avser borgensåtaganden
gentemot eldistributionsbolag. Under budgetåret 1985/86 återgick
borgensåtaganden om 261 milj. kr. för andra bolag än eldistributionsbolag genom
slutlig återbetalning av län. Borgensramen för budgetåret 1987/88 bör minskas
med hänsyn till detta.

Nedsättning av det förräntningspiiktiga statskapitalet

1 skrivelse den 12 november 1986 har Vattenfall hemställt
att verkets förräntningspiiktiga statskapital skall sättas ned med 265 milj.
kr. Bakgrunden till detta är att riksdagen i samband med vissa åtgärder för
att främja sysselsättningen i Norrbotten medgav att Vattenfall skulle bygga en
tunnel i Vietas (prop. 1979/80:33, NU 25, rskr. 134). Riksdagen medgav vidare
att viss del av investeringen inte behövde förräntas. Avgörandet om storleken
pä del förräntningspiiktiga kapitalet sköts till efter arbetets avslutande. Investeringsulgiften
beräknades vid beslulstillfället bli 320 milj. kr. i prisnivå juni 1979, varav
165 milj. kr. ansågs kunna förräntas i kraflverksrörel-sen.

Arbetet med tunneln började i februari 1981 och tunneln
togs i drift i december 1985. Efterarbetena är i stort sett avslutade. Den
kraftiga inflationen under byggnadstiden har enligt Vattenfall ökat koslnaden
med ca 198 milj. kr. Därutöver har kostnaden ökat med ca 35 milj. kr. pä grund
av ändrad arbetsvolym. Slutkostnaden för tunneln uppgår till 553 milj. kr.
Trots ändringar i kostnader och produktionsvärde bedömer Vattenfall det möjligt
att inom kraftverksrörelsen kunna förränta en lika stor andel av kostnaden som
vid beslutsiillfällei. Det förräntningspiiktiga kapitalet bör således begränsas
till 288 milj. kr.

Med hänvisning till detta har Vattenfall hemställt att det
förräntningspiiktiga kapitalet skall minskas med 265 milj. kr. från och med
den I januari 1986 och att nedskrivning får göras av anläggningen med samma belopp.

Riksrevisionsverket
(RRV) har granskal Vattenfalls beräkningar och

funnit alt kostnadsutfallet överensstämmer med bokföringen. RRV gör

vidare bl.a. bedömningen att Vattenfall uppnått eftersträvad sysselsätt

ningseffekt och att projektets fördyring ligger inom rimlig felmarginal.

RRV konstaterar även att den begärda nedsältningen utgör samma andel

av totalkostnaden, som ursprungligen begärdes. Dock bedömer RRV alt 29

en
beräkning av del ej förräntningspiiktiga kapitalet enligt Vattenfalls Prop.
1986/87:87 nuvarande kalkylsförulsättningar ger ett ej förräntningspliktigt
kapital som är högre än begärd nedsättning.

Remissyttranden

Statens energiverk och statens arbetsmarknadsnämnd har
yttrat sig över Vattenfalls anslagsframställning.

Statens energiverk tillstyrker Vattenfalls förslag i alla
delar.

1 fråga om vattenkraft har si.atens energiverk ingen
invändning mot Vattenfalls förslag. Energiverket finner del dock önskvärt med
en precisering av vilka projekt av det äldre beståndet som Vattenfall avser
att effektivisera och förnya, så att dessa kan tillföras planen för
vattenkraftsutbyggnad.

När del gäller krafivärmeinvesieringar vill energiverket
understryka att kraftföretagen behöver agera aktivt om krafivärmen skall kunna
införas på ett effektivt sätt. Kraftförelagen har enligt verket möjlighet att
samordna en utbyggnad pä fiera platser för att uppnå fördelar med serieeffekter
för kraft värmeutbyggnad.

Kraftöverföringsprojektet Indalsälven-Mälardalen kommer
enligt verket att ge betydande vinster. Projektet är av betydelse såväl för en
minskning av intrånget på bebyggelse och naturmiljö som för en förstärkning av
stamnätet inför den kommande avvecklingen av kärnkraften. När det gäller det
nordiska elkraftutbytei. är det verkets uppfattning att det har och sannolikt
kommer att få ännu större betydelse för den svenska elförsöriningen.

Statens energiverk anser att de ätgärder som Vattenfall
avser att vidta, för att minska störningarna i eldistributionen på grund av bl.
a. snö och storm, är väl ägnade atl höja driftsäkerheten.

Statens arbetsmarknadsnämnd hänvisar till tidigare års
yttranden från nämnden över Vattenfalls anslagsframställning, i vilka nämnden bl.a.
anfört att Vattenfall har och kommer att få ett betydande personalöverskotl
till följd av strukturella förändringar i verksamheten. Nämnden konstaterar atl
anslagsframställningen även detta år ger uttryck för en medveten strävan att
långsiktigt planera inför förväntade avvecklings- resp. rekryteringsbehov.
Nämnden konstaterar vidare med tillfredsställelse att den geografiska,
kompetensmässiga och organisatoriska obalans som, enligl nämnden, kännetecknar
Vattenfalls personalbehov, motverkas av Vattenfalls strävan att skapa ökad
balans bl a. genom en ökad och mer systematiserad personalrörlighet.

Föredragandens överväganden

För innevarande budgetär har 3 447,5 milj. kr. anvisats
under reservations

anslaget E 11. Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m.m., varav 537,5

milj. kr. över tilläggsbudget 1. Av dessa medel skall 186 milj. kr. användas

under budgetåret 1987/88 (prop. 1986/87:25 bil. 9, NU 15, rskr. 99). Vidare

har jag i del föregående föreslagit att 50 milj. kr. skall anvisas över 30

tilläggsbudget
11. Anslaget är beräknat med beaktande av alt en marginal bör finnas för atl
möjliggöra en sädan ökning av Vattenfalls investeringar under löpande budgetår
som kan påkallas frän kraflförsörjningssynpunkt. För budgetåret 1987/88
förordar jag en investeringsram av 3 884,4 milj. kr. -Ramen är beräknad med
beaktande av sädana kostnadsförändringar som ertarenhelsmässigt kan beräknas
ske vid det nya budgetårets börian. Jag har efter samråd med chefen för
finansdepartementet vid mina beräkningar vall all räkna upp kostnadsnivån
mellan budgetåret 1986/87 och 1987/88 med en lägre förväntad kostnadsutveckling
än den som Vattenfall angivit.

Prop. 1986/87:87

Inriktning av investeringarna

Av tabell 6.6 framgår hur jag beräknar att Vattenfalls
medelsförbrukning i huvudsak kommer all fördela sig pä olika objektgrupper
under budgetåret 1987/88. Jag vill framhålla att medelsförbrukningen inom ramen
är av beräkningskaraklär och att förändringar kan ske beroende pä bl.a. till-ståndsfrägor
och prisutveckling. Som jämförelse redovisas utfallet för budgetåret 1985/86
och av verket beräknad medelsförbrukning för budgetåren 1986/87 och 1987/88.

Tabell 6.6 Beräknad medelsförbrukning (milj. kr.)

Utfall

Beräknat-ulfall

Verket

Föredraganden

1985/86

1986/87

1987/88

Vattenkraft-

anläggningar

911,2

1 277,2

1 170,2

1 159,3

Kärnkraft-

anläggningar

294,7

366.4

418.5

414,5

övriga
värmekraft-

anläggningar

10.8

8,7

18,0

14,8

Värmeproduktions-

anläggningar

27,3

43,0

45,0

44,8

Distributions-

anläggningar

1 544,8

1 808,8

1 995,5

1975,1

Övriga
ändamål

55,9

495,9

276,6

275,9

Summa

2844,7

4000,0

3923,8

3 884,4

Jag vill
särskilt framhålla alt det förhållandet atl jag har beräknat medel för etl vissl
ulbyggnadsprojekl eller en viss grupp av utbyggnadsprojekt inle innebär något
föregripande av den prövning som skall ske enligt vattenlagen (1983:291).
enligt lagen (1902:71 s.l), innefattande vissa bestämmelser om elektriska
anläggningar eller enligt annan tillämplig lagstiftning.

För
vattenkraftanläggningar beräknar jag medelsbehovet till 1 159,3 milj. kr.
Medlen är beräknade så att tidigare beslutade utbyggnads- och ombyggnadsarbeten
vid Laxede och Porsi i Luleälven, Gallejaur och Vargfors i Skellefteälven, Sillre
i Indalsälven, Sikfors i Pileälven, Vargön i Göta älv samt Älvkarleby i
Dalälven skall kunna fortsätta planenligt. För dessa arbeten har jag beräknat
620,7 milj. kr. Jag har också beräknat 89,1 milj. kr. för Borensberg i Motala
ström. Klippen i Umeälven och elt sjätte

31

aggregat i Älvkarieby i Dalälven, Jag har vidare beräknat
68,1 milj. kr. för Prop. 1986/87:87 kapilallillskotl till Ljusfors Kraft AB,
4,7 milj, kr. lill anläggningsmedel och regleringsföretag. 4,6 milj. kr, för efterarbeten
och skaderegleringar, 268,3 milj. kr. till kompletteringar och små kraftverk,
däribland Gotlne, 25,2 milj. kr., för projekleringsplan, 78,6 milj. kr. saml
för förvärv och nya vatlenkraftbolag. Jag har utöver ett lägre
prisökningsantagande även tagit hänsyn lill det minskade behovet av projekleringsmedel
på grund av all Råneälven i enlighet med riksdagens beslut inle fär byggas ut.

Utöver nyss redovisade projekt tillkommer bygget av en
tunnel mellan Storsjön och kraftstationen Hissmofors. Vallenfall beräknar alt
finansieringen av detta projekt under budgelårel 1986/87 kan klaras inom
befintliga ramar. Jag förordar att detta förs till projektplanen för
budgetåret 1986/87 och 1987/88. Den beräknade kostnaden för budgetåret 1987/88
är 17 milj. kr. Det är enligt Vattenfall osäkert om ytterligare anslagsmedel
behövs för att finansiera bygget under budgetåret 1987/88. Om så är fallet
avser Vattenfall atl återkomma lill regeringen vid ett senare tillfälle.

För kärnkraftanläggningar har jag för nästa budgetår tagit
upp 414,5 milj. kr. För färdigställandet av Ringhals kraftstation inkl. erforderiiga
efterarbeten och kompletteringar har jag beräknat 151,2 milj. kr. Jag har också
beräknat 111,2 milj. kr. för investeringar i ett filter som skall säkerställa
att iryckavlastning av reaktorinneslutningarna kan ske utan radioaktiva
utsläpp. För byte av ånggeneratorer i Ringhals 2 slutligen har jag tagit upp,
152,1 milj. kr.

I fråga om medelsbehovet för övriga värmekraftanläggningar
har Vattenfall anmält etl ökat medelsbehov. Ökningen beror bl. a. pä att
Vattenfall avser att projektera nya kolbaserade värmekraftanläggningar, för
vilka miljökraven avses att ställas mycket högt.

1 samband med den kommande kärnkraflsavvecklingen kan det
krävas att viss ersättande kraftproduktion i form av koleldade värmekraftanläggningar
kommer lill stånd. Andra alternativ, såsom mer hushållning, kraftvärme, sol
och vind m.m., bör prövas i första hand. Om värmekraflpro-duktion skall komma
till stånd måste den bygga på miljövänlig teknik. Det är då av värde att ny
miljövänlig teknik kan utvecklas och demonstreras. Jag är dock för närvarande
inte beredd att förorda atl medel av investeringsanslaget ställs till verkets
förfogande för delta ändamål. Jag har beräknat medelsbehovet till 14,8 milj.
kr. varav 9,1 milj. kr. avser kompletteringar i befintliga anläggningar och
5,7 milj. kr. medel för projekleringsplan.

För värmeproduktionsanläggningar har jag beräknat
sammanlagt 44,8 milj. kr. 1 delta belopp ingår 24,9 milj. kr. för anskaffning
och installation av elpannor, värmepumpar och andra
värmeproduktionsanläggningar samt 19,9 milj. kr. för kapitaltillskott till
värmeproduktionsbolag.

Medel för överförings- och distributionsanläggningar har
jag beräknat till sammanlagt I 975,1 milj. kr.

Medelsbehovet för övriga ändamål beräknar jag till 275,9
milj. kr. I

detta belopp ingår 70,5 milj. kr. för inköp och komplettering av fastigheter.

Behoven avser främst medel för en ny kontorsbyggnad i Umeå samt ett

antal mindre projekt. Vidare har jag beräknat 15,0 milj. kr. för förvärv och

finansiering av distribulionsföretag samt 4,4 milj. kr. för investeringar 32

inom
kanalrörelsen. Jag har även tagit hänsyn lill de 186 milj. kr. som Prop.
1986/87:87 redan har anvisals över tilläggsbudget I detta budgetär (prop.
1986/87:25 bil.9. NU 15, rskr. 99).

Jag förordar atl regeringen inhämtar riksdagens
godkännande av den av mig förordade inriktningen av investeringarna.

Anslagsfrågor för budgetåret 1987/88

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört förordar jag atl
reservationsanslaget Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m.m. för
budgetåret 1986/87 tas upp till 3 574.6 milj. kr. Beloppet har beräknats med
beaktande av att en marginal utöver investeringsramen bör finnas för atl göra
det möjligt att öka Vattenfalls investeringar under löpande budgetår om detta
skulle vara påkallat ur kraflförsörjningssynpunkt. Investeringar i syssel-sätlningsfrämjande
syfte bör även i fortsättningen finansieras över finans-fullmakten. Med det
belopp somjag har förordat kan medelsreserven, med beaktande av atl ingående
behållning pä anslaget kan beräknas till ca 538.9 milj. kr. i börian av nästa
budgetår, beräknas uppgå till ca 229,1 milj. kr. Jag ansluter mig därmed i
huvudsak lill Vattenfalls förslag till investeringsplan.

Bemyndiganden

Riksdagen har bemyndigat regeringen alt besluta att bilda
aktiebolag eller förvärva aktier i sådant bolag inom statens vattenfallsverks
verksamhetsområde i enlighet med vad föredragande statsrådet har anfört i prop.
1981/82:125 bil. 9 (NU 53, rskr. 405). För andra typer av bolag än eldistributionsbolag
begränsades bemyndigandet intill ett sammanlagt belopp som skulle fastställas
för varie år. Vattenfall har föreslagit atl beloppet bör uppgå till 75 milj.
kr. för budgetåret 1987/88. Chefen för civildepartementet har i proposition om
ledningen av den statliga förvaltningen (prop. 1986/87:99) föreslagit att
regeringen skall ges etl bemyndigande att, utan beloppsgränser, besluta i bolagsfrägor.
Under förulsällning all riksdagen godkänner förslagel bortfaller behovet av ett
ärligt bemyndigande.

Borgen

Regeringen har bemyndigande alt teckna borgen för lån till
bolag i vilka vattenfallsverket förvaltar statens aktier intill för närvarande
sammanlagt 14034 milj. kr., varav högst 595 milj. kr. för län till
eldistributionsföretag (prop. 1985/86:100 bil. 14, NU 17, rskr. 172).

När län tas upp på den utländska kapitalmarknaden gäller
särskilda

bestämmelser. Riksdagen har i dessa fall bemyndigat fullmäktige i riks

gäldskontoret att, efter hemställan av regeringen i varie enskilt fall och

inom den av riksdagen fastställda ramen för borgensåtaganden för lån lill

bolag i vilka statens vatlenfallsverk förvaltar statens aktier, teckna borgen

för upplåning utomlands till bolag i vilka statens vatlenfallsverk förvaltar

statens aktier (prop. 1985/86:100 bil. 14 s. 143-144, NU 17. rskr. 173). 33

Av den
totala borgensramen har 11 982 milj. kr. beräknats för Forsmarks Prop.
1986/87:87 Kraftgrupp AB:s upplåningsbehov. För budgetåret 1987/88 föreslär
verket att ramen ökas med 500 milj. kr. minskat med ca 261 milj. kr. som utgör
borgen för återbetalade lån. Ramen skulle därmed komma att utgöra 12 221 milj.
kr. Jag biträder detta förslag.

Vattenfall föreslår atl ramen för borgensåtaganden
gentemot eldistributionföretag höjs med 50 milj. kr. till 645 milj. kr. Jag
biträder även detta förslag.

Av den nu gällande borgensramen har 1457 milj. kr.
motiverats av behov av borgensteckning för upplåning på allmänna kapitalmarknaden
till andra bolag än Forsmarks Kraflgrupp AB och eldistributionsföretag. För
budgetåret 1987/88 föreslär verket en höjning med 50 milj. kr. till I 507 milj.
kr. Jag tillstyrker detta förslag.

1 enlighet med vad jag här har anfört förordar jag atl
regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att teckna borgen - samt bemyndigar
fullmäktige i riksgäldskontoret att i förekommande fall teckna borgen - för
lån intill sammanlagt (II 982
- 261 -h 500 -1-645-1-1 507) = 14373 milj. kr., varav högst 645 milj. kr. för
lån till eldislributionsföretag.

Vattenfall har vidare föreslagit att borgen för lån till
Forsmarks Kraftgrupp AB skall fä tecknas av Vattenfall självt eller, då det
gäller upptagande av utländska län, av fullmäktige i riksgäldskonlorei, utan
att ett särskilt medgivande i varie enskilt fall lämnas av regeringen."
Borgen skall givetvis rymmas inom den av riksdagen anvisade borgensramen.
Skälet till Vattenfalls förslag är att Forsmark nu är färdigfinansierat. Ny
borgensteckning erfordras endast i samband med ersättande av äldre län.

Det är enligt min mening därför rimligt att Vattenfall
självt får hemställa lill fullmäktige i riksgäldskontoret atl kontoret skall
teckna borgen för staten i de fall det gäller upptagsmde av nya lån som
ersättning för äldre utländska lån. Pä motsvarande sätt bör Vattenfall självt
få teckna borgen, i de fall det gäller ersättande av län med ny inhemsk
upplåning. Regeringen bör bemyndigas att medge Vattenfall dessa rättigheter.

Jag anser inle att del finns skäl alt begränsa delta
bemyndigande enbart till de fall då det gäller refinansiering av lån till
Forsmarks Kraftgrupp, utan bör gälla generellt. Borgensbemyndigande som har
utnyttjats för tidigare upplåning bör fortsättningsvis även kunna utnyttjas i
samband med refi-nansieringen.

Nedsättning av Vattenfalls förräntningspiiktiga kapital

I fråga om nedsättning av Vattenfalls förräntningspiiktiga
statskapital

innebar riksdagens beslut i samband med behandling av prop. 1979/80:33

bl. a. att riksdagen godkände vad föredraganden anfört i fråga om utbygg

nad av en ny tilloppstunnel vid Vietas kraftstation (NU 25, rskr. 134).

Föredragande statsrådet anförde i propositionen (s. 21) bl. a. atl del sedan

ulyggnaden har slutförts och en efterkalkyl av kostnaderna har gjorts får

fastställas hur stor andel som kan förräntas i kraftverksrörelsen. Jag föror

dar att Vattenfalls förräntningspiiktiga statskapital sätts ned med 265 milj.

kr. 34

Personal Prop. 1986/87:87

Vattenfall bedömer i anslagsframställningen all det totala
antalet egna anställda inom verkets samtliga verksamhetsområden kommer att
minska med ca 1700 personer under perioden 1985-1990. Risk för övertalighet
under motsvarande period är 190 objektanställda, vilka sägs upp allt eftersom
anläggningar färdigställs. Riksdagen beslöt hösten 1986 alt Råneälven skulle
föras in bland de vattenområden som ej får utnyttjas för kraftända-mäl (prop.
1985/86:3, BoU 1986/87:3, rskr. 34). För Vattenfalls del innebär detta att
risken för överlalighet ökar, i förhållande till de prognoser som gavs i
anslagsframställningen.

Det är, enligt min mening, av stor vikt att Vattenfall
fortsätter att planera och vidta personaladministrativa åtgärder för att
begränsa konsekvenserna av den minskade byggnadsverksamheten. Det är också
viktigt med en omsorgsfull planering av byggnadsverksamheten i syfte att åstadkomma
en jämnare minskning av antalet anställda och en uthållig anläggningsorganisation.

Sektoransvar för elkraftteknisk forskning och utveckling

Vattenfall har enligt sin instruktion till uppgift att
bedriva forsknings- och utvecklingsverksamhet för energiförsörjning och atl
utföra demonstrationsanläggningar. Detta innebär, i enlighet med vad jag
redogjort för i det föregående, att Vattenfall för närvarande åriigen satsar ca
270 milj. kr. för forskning- och utveckling inom energiområdet.

Vattenfall har vidare enligl sin instruktion ansvar för
att verka för en rationell elenergiförsörining i landet.

Vattenfall har under hela sin verksamhetstid samarbetat
med svensk industri. Detta gäller särskilt inom del elkrafttekniska området.
För svensk elkraftteknisk industri har Vattenfall som en kompetent beställare
av ny teknik bidragit till att svenska företag har en mycket stark
internationell ställning. För Vattenfalls dei har samarbetet inneburit atl
effektiv teknik tidigt har kunnat införas i elförsöriningssysiemel.

Vattenfall bör mot denna bakgrund enligt min mening känna
ett särskilt ansvar för forskning och utveckling inom del elkrafttekniska
området.

Jag anser därför att Vattenfall bör ha ett sådant seklorsansvar
för forskningen och utvecklingen inom det elkrafttekniska området som riksdagen
beslutat om (prop. 1981/82:106, UbU 37, rskr. 397). Enligt riksdagsbeslutet
skall sektorsorganen ha en central roll inom sitt forskningsområde. Seklororganens
ansvar behandlas även i den nyligen avlämnade forskningspropositionen (prop.
1986/87:80). I denna betonas bl.a. ansvaret för en långsiktig
kompetensuppbyggnad.

Vattenfalls ansvar bör, med beaktande av de riktlinjer som
angivits i

forskningspropositionen, innebära alt initiera och vara pådrivande gent

emot högskolor och universitet inom det elkrafttekniska området. Vatten

fall bör också känna ett ansvar för all forskning och utveckling bedrivs

även inom övriga delar av samhället så att Sverige kan behålla sin framträ

dande position inom det elkrafttekniska området. Delta innebär enligt min

mening alt även forskning och utveckling som ligger utanför Vattenfalls ■'

affärsverksamhet skall
omfattas av verkets ansvar. Ansvaret bör vidare Prop. 1986/87:87 innebära atl
Vattenfall gör egna insatser, bidrar till finansiering och verkar för
samarbetsprojekt inom området. Det som jag nu har anfört innebär självfallet
inte att del ansvar för forskning och utveckling som idag vilar på högskoleväsendet
och industrin minskar.

Det
bör ankomma Vattenfall att närmare klarlägga och fastställa omfattning och
inriktning av ansvaret.

Vattenfall
har i sin verksamhet i viss utsträckning redan tagit ett ansvar för forskning
och utveckling inom det elkrafttekniska området. Ett exempel på detta är det
elkrafttekniska centrum som Vattenfall tillsammans med tekniska högskolan i
Stockholm, styrelsen för teknisk utveckling och ASEA har etablerat vid
högskolan.

Jag
föreslår alt regeringen bereder riksdagen tillfälle la del av vad jag har anfört
om dessa forsknings- och utvecklingsfrågor.

7 Upprättat lagförslag

I
enlighet med vad jag har anfört under avsnittet 3 har inom miljö- och energidepartementet
upprättats ett förslag lill lag om upphävande av förordningen (1915:187)
angående grunder för upplåtelse av vissa kronan tillhöriga vattenfall och
strömfall.

8 Lagrådets hörande

Med
hänvisning till lagstiftningsåtgärdernas enkla beskaffenhet anser jag atl
lagrådets yttrande över lagförslagen inte behöver inhämtas.

9 Hemställan

Med
hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen föreslår
riksdagen dels att anta förslaget till

1. lag
om upphävande av förordningen (1915:187) angående grun

der för upplåtelse av vissa kronan tillhöriga vattenfall och strömfall

(avsnitt 3),

dds
alt

2.
i enlighet med vad jag har
anfört medge regeringen att godkänna att vattenfallsverket medverkar till att
kraftstationerna och annan egendom i Rebnis Kraft AB och AB Grytforsen överförs
till Bastusels Kraft AB saml avtalar om nödvändiga tillägg till nu gällande konsorliavtal
(avsnitt 4),

3.
i enlighet med vad jag har
anfört medge regeringen att godkänna att vattenfallsverket avyttrar aktier i
AB Umeforsen och att verket tecknar nödvändiga avtal (avsnitt 4),

4.
till Statens vattenfallsverk:
Kraftstationer m.m. pä tilläggs- 36

budget II till
statsbudgeten för budgetåret 1986/87 under tolfte hu- Prop. 1986/87:87 vudtiieln
anvisa ett reservationsanslag av 50000000 kr. (avsnitt 5),

5.
i enlighet med
vad jag har föreslagit bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att - efter
hemställan av regeringen eller efler regeringens bemyndigande statens
vattenfallsverk - i varie enskilt fall och inom den av riksdagen fastställda
ramen för borgensåtaganden för lån till bolag i vilka statens vattenfallsverk
förvallar statens aktier, teckna borgen för upplåning utomlands till bolag i
vilka statens vattenfallsverk förvaltar statens aktier (avsnitt 6).

6.
godkänna att
regeringen eller efter regeringens bemyndigande statens vattenfallsverk - samt
godkänna att fullmäktige i riksgäldskontoret i förekommande fall - tecknar borgen
för lån till bolag i vilka statens vattenfallsverk förvaltar statens aktier
intill sammanlagt 14 373000000 kr., varav högst 645000000 kr. för lån till eldislributionsföretag
(avsnitt 6),

7.
godkänna vad
jag anfört beträffande investeringar under budgetåret 1987/88 (avsnitt 6),

8.
till Statens
vattenfallsverk: Kraftstationer m. m. för budgetåret 1987/88 under fjortonde
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 3 574600000 kr. (avsnitt 6).

9.
i enlighet med
vad jag har anfört godkänna att vattenfallsverkets förräntningspiiktiga
kapital nedsätts med 265000000 kr. (avsnitt 6).

Vidare hemställer jag att regeringen bereder riksdagen tillfälle
alt ta del av vad jag har anfört om

10. sektoransvar för statens vattenfallsverk för forskning
och ut

veckling inom det elkrafttekniska området (avsnitt 6).

10 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har
anfört för de ätgärder och ändamål som hon har hemställt om.

37

Innehåll Prop. 1986/87:87

Propositionens huvudsakliga innehåll ............................ 1

Lagförslag
........................................................................ 2

1
Inledning ..................................................................... ..... 3

2
Statens
vattenfallsverks verksamhet m. m................... ..... 4

3
Upphävande av
en äldre förordning .......................... ... 15

4
Vissa
bolagsfrågor (Bastuels Kraft AB och AB Umeforsen) .., , 16

5
Anslagsfrågor
för budgetåret 1986/87.......................... 19

6
Anslagsfrågor
för budgetåret 1987/88 m. m................. 19

7
Upprättat
lagförslag ................................................... 36

8
Lagrådets
hörande .................................................... 36

9
Hemställan ................................................................. 36

10 Beslut ........................................................................ .. 37

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987 38