Prop. 1986/87:92

Regeringens
proposition

1986/87:92

om ny inriktning och organisation av ----

framtidsstudieverksamheten m.m. 1986/87-92

Regeringen
förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 26 februari 1987 för de åtgärder och det ändamål som
framgår av föredragandens hemställan.

På
regeringens vägnar

Ingvar
Carlsson

Sten
Wickbom

Propositionens huvudsakliga innehåll

1
propositionen föreslås att en stiftelse för framtidsstudier inrättas och att
totalt 8,3 milj. kr., varav 1 milj. kr. skall utgöra stiftelsens förmögenhet, anslås
till stiftelsen för budgetåret 1987/88.

I
propositionen föresläs också alt forskningsrådsnämndens direkta ansvar för
framtidsstudier upphör.

Vidare
behandlas frågor rörande myndigheternas långsikliga planering och
framtidsbedömningar.

1 Riksdagen 1986187. I saml. Nr 92

Statsrådsberedningen Prop-1986/87:92

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 februari 1987

Närvarande:statsministern
Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Gustafsson, Hjelm-Wallén, Bodström,
Gradin, R. Carisson, Holmberg, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist, G.
Andersson, Lönnqvist

Föredragande:
statsministern Carlsson

Proposition om ny inriktning och organisation av framtidsstudieverksamheten
m. m.

I prop.
1986/87:80 har regeringen föreslagit riksdagen etl treårsprogram för forskning
omfattande budgetåren 1987/88 - 1989/90.1 propositionen framhölls att jag
avsåg återkomma till frågorna om framlidsstudieverksamheten. Jag ämnar nu ta
upp dessa frågor.

1 Inledning

Med
slöd av regeringens bemyndigande den 13 december 1984 tillkallades den 29 april
1985 en kommitté - framlidsstudiekommitlén — med uppdrag att utreda frågor rörande
den statligt finansierade allmänna framtidsstudie-verksamheten (dir. 1984:50).
1 september 1986 överlämnade kommittén betänkandet (SOU 1986:33-34) Atl studera
framliden jämte bilagor. Kommitténs egen sammanfattning av belänkandet bör
fogas lill protokollet i delta ärende som bUaga I.

Betänkandet
har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna och en
sammanfattning av deras yttranden bör fogas lill protokollet i delta ärende som
bilaga 2.

2 Bakgrund

Varje
människa blir vid sin födelse delaktig i etl kultur- och naturarv i vid bemärkelse.
Under sin levnad bidrar hon ocksä lill all omforma delta arv för all så
småningom överlämna del till sina efterkommande. Myckel av det vi gör i dag har
således betydelse långt in i framtiden, ofta på ell sätt vi inle från början
avsett eller kunnat föreställa oss. Vad som i en fas av samhällets utveckling
framstår som nödvändigt eller eftersträvansvärt kan långt senare — under nya
förhållanden - visa sig angelägel all ompröva. Del är därför väsentligt all
anlägga elt långsiktigt perspektiv - och visa stor öppenhet - både i ord och
handling.

Vårt
samhälle kännetecknas vidare av en långt driven specialisering och arbetsdelning.
Vi märker den i vårt yrkesliv, inom näringslivet och på

kunskapsbildningens
område. Vi märker den också i det politiska livet. Prop. 1986/87:92

Samhällsplaneringen präglas likaså av en i)åfallande sektorisering.
I takt med atl vi byggt upp etl ambitiöst välfärdssamhälle med en omfattande
offentlig sektor har vi ocksä skapat starka sektorsorgan med stort inflytande
- och även starka egeninlressen att bevaka - inom sina respektive
samhällssektorer.

Tendenserna i arbetsdelning och specialisering är nu inle
en gång för alla givna. De växer fram ur etl komplicerat samspel mellan
kunskaps- och teknikutveckling saml kulturella och samhällsorganisaloriska
förändringar. Nya kunskapsområden växer fram, andra minskar i betydelse. Nya
tekniska lösningar skapas, vilka utmanar äldre och existerande teknik. Inte
heller de lösningar vi väljer och har valt när del gäller att organisera
arbetsliv och samhällsservice bör betraktas som slutgiltiga.

Förmågan till specialisering är viktig. Vi uppskattar en
yrkesskicklig hantverkare, vi inser atl Sverige inle kan satsa sådana resurser
på forskning att vi blir ledande på alla områden och vi vet att en del av värt
välstånd beror av atl svenskt näringsliv förmått specialisera sig inom ramen
för en härd internationell konkurrens.

Med detta sagt vill jag fästa uppmärksamheten pä de risker
som en tilltagande specialisering och arbetsdelning generellt för med sig.

Den ökade specialiseringen medför svårigheter att
upprätthälla bredd och överblick. Den gör oss ocksä benägna att i första hand
söka lösningar pä de problem vi stöter på i vår verksamhel inom den egna
sektorn eller specialiteten. För den enskilde kan specialisering inom en snäv
yrkesroll göra det svårare atl utnyttja erfarenheter frän andra områden. Ett
företag specialiserat pä finmekanik upptäcker kanske alldeles för sent de
möjligheter som elektroniken innebär för det egna affärsområdet. Den
tilllagande specialiseringen pä kunskapsbildningens område medför inle enbart
ökat djup ulan ocksä risk för elt snävare perspektiv. Sådant påverkar
problem-uppfattning och valet av forskningsinriktning.

Allt detta är tydligare pä lång sikt än i etl kort tidsperspektiv.
Gränserna mellan sektorer, näringsgrenar, discipliner och specialiteter - som
ytligt betraktat framstår som självklara — genomgår i det långa perspektivet
stora och ibland dramatiska förändringar. Radikala ifrågasällanden och
förändringar av de institutioner och intressen som vuxit sig starka fär därför
betydelse först på myckel läng sikt. Detta är också anledningen till all den
långsiktigt inriktade framtidsdiskussionen präglas - och mäste präglas - av
ambitionen alt överskrida etablerade gränser och revir. Framlidsstudier är ell
sätt all systematiskt hanlera föreställningar om framliden. Genom alt rikta sökQusel
pä övergripande förändringar, analysera dem i ell långsiktigt perspektiv och
försöka bedöma förutsättningarna för framlida hot och möjligheter kan
framtidsstudierna stimulera och bidra med underlag lill den demokratiska
debatten och därmed även kollektiva och individuella beslul.

De fenomen jag nämnt ovan var aktuella redan i samband med
den utredning om framtidsstudier som pä dåvarande statsminister Palmes uppdrag
utfördes under ledning av statsrådet Alva M>idal (.'ti välja framtid, SOU
1972:59). Utredningen valde i hög grad att koncentrera sin uppmärk-

samhet
pä de problem som sammanhänger med de demokratiskt utsedda organens möjligheter
att - i en värld av starka sektorsintressen - styra och påverka
samhällsplaneringen och nödvändigheten atl skapa etl sektorsövergripande
planeringsunderlag. Betänkandet resulterade sedermera i två organ vilka på
olika sätt skulle ägna sig ål långsiktigt inriktad verksamhet: samarbetskommitién
för långsiktsmotiverad forskning och sekretariatet för framtidsstudier. Dessa
har sedan i olika former uppgått i den är 1977 inrättade forskningsrädsnämnden.

Vi
har nu mer än etl decenniums erfarenheter av framtidsstudier i Sverige. Även
frän andra länder finns erfarenheter av långsikfigt inriktad sektors- och disciplinövergripande
framtidssludieverksamhet. I samband med den utvärdering av verksamheten vid
sekretariatet för framtidsstudier i forskningsrädsnämnden som utfördes för
några år sedan var det därför naturligt att samla erfarenheterna och utarbeta
en lösning för hur en offentligt finansierad framtidssludieverksamhet bör
organiseras för att kunna svara mot de molsägelsefyllda krav som ställs på
verksamheten.

Den
kommitté som tillkallades fick till uppgift atl komma med förslag om verksamhetens
inriktning och mål, hur den skulle organiseras och finansieras samt var
huvudmannaskapet borde förläggas. Kommittén, som nu redovisat sitt uppdrag,
anser sammanfattningsvis atl statens dellagande i och finansiering av
framlidsstudier bör tillgodoses under fyra skilda former. För det första
föreslår man en självständig stiftelse med huvudsaklig uppgift att i egen regi
eller i samarbete med andra bedriva framtidsstudier. För del andra föreslår
man atl forskningsrådsnämnden även fortsättningsvis ska behålla rådsuppgifien
all initiera och ekonomiskt stödja verksamhet av detta slag. Man föreslår ocksä
att statliga myndigheter generellt bör åläggas ett ansvar för långsiktig
planering och framtidsbedömningar. Slutligen föreslår man vissa åtgärder för
att stödja regionalt baserad forsknings- och utvecklingsverksamhet.

De
flesta remissinstanser har ställt sig bakom huvuddragen i kommitténs förslag.
För egen del anser jag atl betänkandet innehåller ell gott underiag för
ställningstagandena till framtidsstudieverksamhetens fortsatta inriktning och
organisation. Innan jag mer i detalj redovisar mina förslag lill hur de
offentligt finansierade och understödda framtidsstudierna skall organiseras
finns det anledning atl, mot bakgrund av de problem som diskuteras i utredningens
belänkande och i remissyttrandena, mer utförligt redovisa mina utgångspunkter
för de förslag jag lägger fram.

Prop. 1986/87:92

3 Utgångspunkter

3.1
Behovet av framtidsstudier

Min
bedömning: Sverige bör även fortsättningsvis avsälla resurser för
framtidsstudier för alt därigenom stimulera och vitalisera den demokratiska
debatten i frågor som rör samhällets förändring på läng sikt. Del är väsentligt
atl denna verksamhel ocksä har en internationell inriktning.

Utredningens bedömning: Överensstämmer m'ed min bedömning. Prop. 1986/87:92

Remissinstanserna: Intresset för framtidsstudier är stort
bland remissinstanserna. 1 yttrandena förekommer en omfattande argumentering
för viklen av all bedriva långsiktigt inriktade sektorsövergripande och
tvärvetenskapliga framtidsstudier av olika slag. Remissinstanserna är i
allmänhet positiva till en ökad satsning pä en framlidsinriklad analys för att
därmed stimulera en offentlig demokratisk debatt. De landar dock inte alltid i
samma slutsatser om vilka organisatoriska lösningar som är all föredra. Några
av dem uttrycker en oro över alt det långsiktiga perspektivet under senare fid
förefaller inta en allt mindre plats i analys och debatt. Flera remissinstanser
uttalar ett direkt intresse av att samarbeta med den stiftelse som kommittén
föreslagit.

Skälen för min bedömning: Framtidsstudier är, som jag inledningsvis
framhöll, en verksamhet som överskrider sektors- och disciplingränser. De
kompletterar därmed annan forsknings- och utredningsverksamhet när del gäller atl
bidra med underiag lill den långsiktigt inriktade samhällsdebatten liksom de
kan bidra med nya problemformuleringar för mer grundläggande forsknings- och
utredningsverksamhet. Framtidsstudier är väsentligen inriktade pä alt
systematiskt hantera och analysera föreställningar om framtiden. De kan
därigenom också bidra lill den mer metodmässiga diskussionen om hur
föreställningar om framliden, t. ex. scenarier och olika former av prognosverksamhel,
används och bör användas.

Endast ell fåtal av remissinstanserna har vall att
kommentera utredningens diskussioner om framtidsstudiernas internationella
perspektiv. Styrelsen för internationell utveckling framhåller del väsentliga
i atl motverka de etno-centriska perspektiv som lätt blir dominerande i
diskussionen om framtiden. Även styrelsen för u-landsforskning ägnar en stor
del av sitt yttrande ål just dessa frågor. Sveriges lantbruksuniversitet menar
all det är en brist i utredningen att man inte i större utsträckning berör u-Iändernas
utveckling. Ingenjörsvetenskapsakademien framhåller starkt de kvaliteter elt
internationellt eller nordiskt inriktat framtidsstudieprogram skulle kunna ha
när del gäller att mer aktivt kunna bidra lill ett mer allsidigt perspektiv pä
svensk samhällsutveckling och därmed mindre hemmablindhet.

Jag har noterat del stora intresse som man frän mänga
institutioner utomlands fäster vid de svenska framlidsstudierna. Pä många håll,
bl. a. i Europa, ökar intresset att finna organisatoriska och meiodmässiga
former för en framåtblickande verksamhet — ofta i kombination med diskussioner
om den långsiktiga anpassningen mellan teknologisk utveckling och samhällsförändring.
Det finns enligt min mening omfattande svenska erfarenheter som bör utnyttjas
i en mer målmedveten satsning än hittills.

3.2
Särskilda frågor avseende framtidsstudiernas organisation och inriktning

Prop. 1986/87:92

Min bedömning: Det finns goda förutsättningar all bedriva
framtidsstudier i Sverige pä ett sådant sätt atl de svarar mot högt ställda
krav på metod och kvalitetsbedömning. Statligt finansierade framtidsstudier
bör kunna bedrivas under flera olika former och därmed bidra lill mångfald och
en kreativ konkurrens. Denna mångfald måste balanseras mol behovet av
resurskoncentration sä alt verksamheten ges möjligheter atl vidareutveckla
metoder och arbetsformer. Det är angelägel all sträva efter sä oberoende former
som möjligl med hänsyn till önskemålen om relevans i verksamheten och lill
tillgängliga former för finansiering av denna.

Utredningen: I såväl utredningens huvudbetänkande som i de
bilagor som utgör underlag för detta förs en diskussion om framtidsstudiernas
teori och metod samt deras relation lill forskning, politik, planering och
gestaltande verksamheter av olika slag. Denna diskussion har också en
sociologisk sida, dvs hur de som arbetar inom ell område ser på sin egen verksamhel,
hur man vill atl den ska uppfattas av andra (och hur andra vill betrakta den)
samt vilka krav man ställer exempelvis på formerna för kvalitetsbedömning.

Utredningen väljer att inte ge några detaljerade förslag
när del gäller metodval och utformning av kvalitetskriterier m. m. för den
nyordning man föreslår. Lösningen på de problemen måste växa fram i de aktuella
institutionerna själva menar man. I betänkandet finns förslag lill hur man i
den av kommittén föreslagna stiftelsen kan hantera denna interna melod-och
kvalitetskontroll t ex genom atl på deltid knyta kvalificerade medarbetare
till sig efter förebild från högskolornas adjungerade professorer.

Remissinstanserna: Flera remissinstanser har diskuterat
framtidsstudiernas kunskapsfrågor, däribland forskningsrådsnämnden,
naturvetenskapliga forskningsrådet, Kungliga vetenskapsakademien,
universitets- och högskoleämbetet. Föreningen för framtidsstudier saml ell
antal organ vid universitet och högskolor. Några av remissinstanserna betonar
de gestaltande och värderande inslagen i framtidsstudierna. Nägon djupare
oenighet förefaller inle finnas beträffande de metodfrägor som utredningen
aktualiserar. Uppfattningarna går dock isär när del gäller bedömningarna av den
verksamhet som bedrivits och den profil man skapat vid sekretariatet för
framtidsstudier i forskningsrädsnämnden.

Styrelsen för leknisk utveckling framhåller vikten av all
bygga upp ett omfattande internationellt kontaktnät och anlita utländska
gästforskare. Universitets- och högskoleämbetet har föreslagit att stiftelsen
bör knyta en vetenskaplig referensgrupp lill verksamheten. Frän försvarels
forskningsanstalt kommer förslaget att varje större projekt bör avkasta
åtminstone en artikel i en internationell och väl ansedd vetenskaplig
tidskrift.

En del remissinstanser, däribland Kungliga
vetenskapsakademien och naturvetenskapliga forskningsrådet har en annan
uppfattning än kommittén om hur resurskoncentrationen bör gä till. Förslag har
sålunda framförts

atl
fördela tillgängliga medel på de olika forskningsråden med rekommen- Prop.
1986/87:92 dation atl använda dem för framtidsstudier, att låta
forskningsrådsnämnden behälla verksamheten under i huvudsak nuvarande former,
att låta enskilda universitet lämna in anbud med förslag lill hur och till
vilken kostnad man är villig att bedriva framlidsstudier under en viss period.

Mänga remissinstanser uttrycker starka önskemål om atl
framtidsstudier, och främst då verksamheten inom den föreslagna stiftelsen,
ska bedrivas under oberoende former. Bakom de uttalade önskemålen om oberoende
finns fiera föreställningar om vilka typer av beroenden som det är mest
angeläget alt undvika.

I flera yttranden diskuteras ocksä, som i utredningen,
risken för atl små ekonomiskt oberoende organ förlorar sin kreativitet. En
lösning på detta problem som diskuteras av flera instanser, däribland
socialstyrelsen, statskontoret, riksrevisionsverkei och Metallindusiriarbelareförbundet,
och som ocksä framförs av utredningen, är att framtidsstudierna i ökad utsträckning
kan uppdragsfinansieras.

Skälen för min bedömning: Det framgår tydligt av
utredningens betänkande atl framtidsstudier bedrivs under en mängd skiftande
förtecken såväl inom som utom landet. På en del häll är kopplingen till annan
vetenskaplig verksamhet uppenbar och avsedd, ofta då i anslutning till
tvärvetenskapliga forskningsansatser eller miljöer. På andra håll är denna
koppling svag och ibland även medvetet nedtonad. Bland de forskningsfinansierande
organen i Sverige är del vid sidan av forskningsrådsnämnden främst de sektorsinriktade
forskningsråden och motsvarande som stöder och finansierar framtidsstudier, t.
ex. byggforskningsrådet och energiforskningsnämnden.

Framtidsstudier kan således bedrivas på etl sådant sätt
all det är förenligt med de kvalitetskriterier som förekommer såväl vid
universitet och högskolor som vid planeringsinstitulioner och ulredningsorgan
med anknytning till politik och näringsliv. Det innebär också alt jag inle ser
några hinder för atl universiteten själva bedriver framlidsstudier, eller
samarbetar med utanförstående institutioner, l.ex. den stiftelse som jag
senare föreslår, vilka bedriver sädana siudier.

Del finns inle någon anledning alt generellt uttala sig i
frågan om framtidsstudier är vetenskap eller inte. I del konkreta fallet beror
svaret på hur framlidsforskaren i sin verksamhel väljer problem och metoder, efler
vilka kriterier han hanterar normativa och gestaltande moment och hur man
skapar former för atl säkerställa verksamhetens kvalitet. Delta är i grunden
samma problem som alla andra forskare slår inför när de ska la sig an en
uppgift.

Framtidsstudier är ingen homogen verksamhel. Ell
ledningsorgan inom en organisation har en annan uppfattning om vad långsiktiga
analyser och framtidsbedömningar är och bör vara än vad som är fallet inom en
folkrörelse eller ell universitet. Bland forskningsstödjande organ och forskningsinstitufioner
är uppfattningarna också delade i frågan hur framtidsstudier bör och kan
bedrivas.

Denna mångfald av uppfattningar om vad framtidsstudier är
och hur de helst bör bedrivas skapar ocksä förväntningar pä verksamheten som
ibland

är direkt oförenliga. Det
faktum atl remissinstanserna i mycket hög grad Prop. 1986/87:92 efterlyser sektorsövergripande
och tvärvetenskapliga framtidsstudier och redan pä detta stadium erbjuder olika
samarbetsformer med en ännu inle inrättad stiftelse innebär inte att de
samtliga diskuterar samnia företeelse.

Del
är enligt min mening angeläget atl inle försöka dölja de olika intres

sen som finns i dessa sammanhang. En lösning pä detta är att sträva efter

former som förmår kombinera mångfald med resurskoncentration. En

lösning präglad av mångfald skapar ocksä förutsättningar för en levande

diskussion om verksamhetens metod och innehåll vilket eflériysts från en

del remissinstanser. Även om de finansiella resurserna under kommande

budgetär enligt mina förslag i det följande främst bör riktas till ett nytt

fiisläende organ är jag således angelägen alt betona avsikten att de före

slagna ändringarna sammantagna skall bidra till en ökad | inriktning pä

långsiktighel och framförhällning pä många håll inom ulredriingsverksam-

het, forskning och samhällsdebatt. ;

Frågan
om framtidsstudiernas oberoende måste relateras lill den roll de

har eller avses spela. Inom många instilufioner har man funnit det angelä

get atl inrätta stabsorgan av framtidsstudiekaraktär. Avsikten är då ofta att

varna och uppmärksamma de ledande beslutsfattarna för förhållanden i

omvärlden som tenderar atl falla utanför de rutinmässiga i bedömningar

som görs iden egna organisationen. i

Den
diskussion om oberoende som mänga remissinstanser för, och som

jag ämnar återkomma fill, har uppenbarligen ingen relevans för rådgivande

organ av detta slag. Utredningen ger också enligt min mening flera och

goda exempel pä svårigheterna att förena å ena sidan närhet till och

förtrolighet med beslutsfattare med å andra sidan oberoende, öppenhet

och en i god mening akademisk ställning. Utredningens förslag om en

självständig stiftelse är ell uttryck för att framtidsstudier skall kunna

bedrivas under oberoende former. En slutsats av den diskussion om obero

ende som såväl utredningen som mänga remissinstanser för är att man bör

undvika att knyta en verksamhet direkt lill regeringskansliet, om man

samfidigl vill ha starka garantier atl den skall kunna verka oberoende och

fristående från regeringens arbete. [

1
utredningen diskuteras erfarenheterna av de amerikanska "tankefab

riker" som vuxit upp efter kriget. Deras ställning som formellt fristående

uppdragsforskare har inte hindrat att de ofta hamnat i en slags intellektuell

symbios med sina stora uppdragsgivare. Probleminriktningen tenderar

också atl styras mot sädana områden där penninglillgängeh är god. Jag

noterar som en intressant vändning på just detta problem atl institutionen

för teknik och social förändring vid Linköpings universitet 'menar att elt

rundligt tilltaget basanslag kan ge den föreslagna stiftelsen styrkan att

tvinga potentiella uppdragsgivare att motivera varför just deras problem

skall ägnas uppmärksamhet. |

Önskemålen
om elt oberoende från regeringsmaklen står i motsatsställning fill många i och
för sig tänkvärda synpunkter som framförs från flera häll om hur verksamheten
vid den föreslagna stiftelsen skall bedrivas. Om man inrättar ett organ som är
oberoende frän regeringsmaklen avhänder man sig medvetet inflytande i en mängd
frågor. Det innebär ocksä att

regeringen
i sä fall bör avstå frän atl, förUtöih de ramar som motiverar verksamheten,
fastställa alltför mänga regler för den styrelse man utser.

Frågan om
framlidsstudiernas oberoende har också aktualiserats i samband med
diskussionen om vem söhi skall vara stiftare. Utredningen har föreslagit att
stiftelsen skall vända sig direkt lill regeringen och att ansvaret för
kontakterna med stiftelsen inom regeringen skall ligga på statsrådsberedningen.
Bakom detta förslag kan man, som forskningsrådsnämnden ocksä noterar i sitt
remissvar, spåra ell försök att finna en lösning som tillfredsställer säväl
olika önskemål om oberoende som ambitionen att markera den politiska vikt som
regeringen fäster vid att de långsiktiga och sektorsövergripande
framtidsfrågorna ägnas uppmärksamhet i vårt land och att detta görs pä ett
kvalificerat säll.

Jag delar utredningens
uppfattning. Statsrådsberedningen har en sektorsövergripande och samordnande
ställning i regeringsarbetet. Valet att låta statsrådsberedningen bereda de
ärenden som stiftelsen aktualiserar, främst budgetfrågor och styrelseval, är
inte en fräga om alt knyta verksamheten lill den centrala politiska maklen
utan alt även pä denna nivå garantera den föreslagna verksamheten en oberoende
ställning.

Prop.
1986/87:92

4 En stiftelse för framtidsstudier

4.1
Stiftelsens organisation och ledning

Mitt
förslag: En stiftelse för framlidsstudier med staten som ensam stiftare skall
inrättas. Stiftelsens styrelse skall utses av regeringen.

Utredningens
förslag: Överenstämmer i huvudsak med mitt.

Remissinstanserna:
Många remissinstanser uttrycker en myckel posifiv inställning lill inrättandet
av elt självständigt institut för framtidsstudier. Några remissinstanser
framhåller att utredningen skulle ha redovisat några alternativa
organisationsmodeller för atl möjliggöra etl bättre ställningstagande.

Skälen
för mitt förslag: Enligt min mening skulle framlidsinriklad verksamhel, t. ex.
i form av forskning, planering och allmän samhällsdebatt, i värt land kunna dra
nytta av den resurskoncentration som en institutions-bildning medför. Kommittén
har föreslagit atl en stiftelse för framlidsstudier inrättas med staten som
stiftare.

Även
jag menar, i likhet med några av remissinstanserna, att det hade varit all
föredra om utredningen utföriigare hade redovisat de överväganden man gjort i
valet av den organisationsform man föreslagit. Stiftelseformen har dock
samtidigt erhållit ell starkt stöd bland remissinstanserna. Önskemålen om elt
oberoende från regeringsmakten eller andra centrala statliga organ bör enligt
min uppfattning vara bättre tillgodosedda inom en stiftelse än inom någon
myndighetsform. Det finns ocksä enligt min mening ett starkt slöd för tanken atl
framtidsstudierna, för atl inte försvinna bland starka sektors- eller
disciplinintressen, måste ges en stark institutionell förankring. De förslag
som några remissinstanser lämnat om en

ambulerande verksamhet mellan universiteten, möjligen
också baserad på anbudsförfaranden frän olika häll, tillgodoser inte dessa
berättigade önskemål på resurskoncenlrafion och stabilitet. Det gör inte
heller en lösning helt baserad på rörliga rådsanslag som i förekommande fall
tilldelas enstaka projekt. En stiftelse av föreslagen modell är den enligt min
mening mest ändamålsenliga lösningen pä de delvis motstridiga önskemål som
framförts i frågan om hur verksamheten skall organiseras.

Stiftelsen bör ledas av en styrelse som utses av
regeringen och bestå av nio ledamöter, vardera med mandattider pä sex år men
valda sä atl tre personer utses vart annat år. Del är också min mening atl
inför varje komplettering av styrelsen offenfiigt inbjuda organisafioner, insfitutioner
och enskilda att föreslå ledamöler till styrelsen. Det slutliga valet mellan de
föreslagna bör dock göras av regeringen.

Stiftelsens
verksamhel kommer i hög grad att bestå i att upprätthälla en god kontakt med
många centrala organ inom en mängd skilda samhällsområden. Stockholmsområdet
är i detta avseende en naturiig lokalisering. Erfarenheterna från sekretariatet
för framtidsstudier visar emellertid all enskilda projekt myckel väl kan
lokaliseras fill orter och institutioner pä annat håll. Jag förutser även all
delar av stiftelsens verksamhet kan komma alt fä en karaktär av nätverk mellan
personer som med bas pä olika häll i landet förenas i gemensamma
arbetsuppgifter. Verksamheten vid den föreslagna stiftelsen är inle heller av
den karaktären eller omfattningen att den kan antas få någon nämnvärd
spridningseffekt när det gäller att locka till sig t. ex kvalificerad
industriell verksamhet. Jag uppfattar således inle att de positiva effekterna
av att lokalisera denna i sysselsätlningshän-seende begränsade verksamhet
utanför Stockholmsområdet uppväger värdet i kontakthänseende som finns av att
förlägga den till huvudstaden eller dess närhet.

Prop. 1986/87:92

4.2 Stiftelsens verksamhet

Mitt
förslag: Stiftelsens verksamhel skall ges en offenfiig inriktning och omfatta
såväl en bred framåtblickande verksamhet som tematiskt avgränsade projekt av
varierande omfattning. En bred information om säväl verksamhel som resultat
bör eftersträvas. Sfiftelsen bör fästa stort avseende vid metodutveckling och
hög kvalitet i arbetet.

Utredningens förslag: Utredningen delar i huvudsak min
bedömning.

Remissinstanserna:De flesta remissinstanser gör samma
bedömning.

Skälen för
min bedömning: Jag delar i allt väsentligt de uppfattningar som framförs av
kommittén i dess diskussion om den föreslagna stiftelsens verksamhetsformer
eller arbetsområden, som man benämner dem. Även om de remissinstanser som
kommenterar den föreslagna inriktningen lägger tonvikten vid olika delar i
förslaget har många markerat betydelsen av att samtliga de föreslagna
arbetsområdena ges plats i stiftelsens verksam-

10

hel. ' Prop. 1986/87:92

Den
slutliga avvägningen mellan framåtblickande, projektverksamhet, metodutveckling
och insatser för atl göra studierna offentligt tillgängliga via gestaltning och
information måste göras av stiftelsen själv och kommer rimligen alt påverkas av
de erfarenheter man gör under hand. Del gäller ocksä de val av ämnesavgränsningar,
programområden, som man kommer all ställas inför.

Jag
vill i detta sammanhang markera det väsentliga i att den offentlighet utredningen
föreslår ska prägla stiftelsens verksamhel också ges en reell innebörd.
Utredningen har föreslagit en årsbok ställd lill riksdag och regering där man
strävar efter att kombinera hög kvalitet med tillgänglighet även utanför
specialisternas sfär. Jag vill undvika atl definitivt binda upp styrelsen i
sädana detaljer som en årsbok. Andra former, l.ex. en omfattande offentlig
seminarieverksamhet, eller andra typer av mediaanvändning eller uttrycksformer
kan ibland ersätta eller komplettera skriftliga sammanställningar av
verksamhetens resultat och problem. Förslaget om en regelbunden årsbok bör
emellertid betraktas som en ledsQärna för verksamheten:stiftelsens verksamhel
motiveras i hög grad med atl övergripande framtidsbilder och analyser av långsikfiga
hot och möjligheter ska ges en plats i den offentliga demokratiska debatten och
därmed bilda underiag för idéutveckling, planering, beslul och vidare
forskning.

Jag
vill i linje med vad jag tidigare framfört om stiftelsens oberoende inte föreslå
några delaljregler för de åtgärder den nya styrelsen bör vidta för att garantera
att verksamheten blir av hög kvalitet. Mänga av de förslag som framförs av
utredningen och av remissinstanserna är enligt min mening värda alt pröva.
Mänga av de yttranden som inkommit med anledning av framtidsstudiekommitténs
betänkande ger också underlag för slutsatsen atl del finns etl slorl intresse
för de metodfrågor som sammanhänger med långsiktiga bedömningar och
framlidsanalyser. Det bör således finnas elt omfattande utrymme alt
vidareutveckla de erfarenheter som hitills vunnits pä området i Sverige säväl
som utomlands och omsätta detta i metodinrik-lal och kompetensutvecklande arbeie
i anslutning till övrig verksamhel.

Verksamhetens
kvalitet har ett nära samband med den personal- och rekryteringspolilik som del
nyinrättade institutet kommer att föra. Kommittén har föreslagit atl
stiftelsen ska arbeta med mer flexibla anställningsformer än vad som är
vanligt inom främst den offentliga sektorn men även inom svensk arbetsmarknad
som helhet. Till förslagen hör tidsbegränsade program- eller projektanställningar,
korta tidsbegränsade uppdrag, deltidsengagemang av högt kvalificerade personer
etc. Avsikten är all trygga en rörlighet bland de anställda och garantera
möjligheterna all omsätta personalen i takt med all tidigare programområden
ersätts av nya. Som påpekas i yttrandet från tema teknik och social förändring
i Linköping skapar en sädan politik också på sikt nya förutsättningar för
framtidsstudier även i de miljöer till vilka framlidsforskarna återvänder efler
sin verksamhet vid del föreslagna institutet.

Remissinstanserna
är delade i sina bedömningar när del gäller värdet av

de flexibla anställningsformer kommittén diskuterar. Centrum för tvärve

tenskap i Göleborg finner t. ex. alt utredningen överbetonar kraven pä 11

förnyelse
gentemot kraven på kontinuitet i arbetet. Liknande synpunkter framförs av
försvarels forskningsanstalt och universitets- och högskoleämbetet. Andra
förordar en renodlad projektorganisation eller någon form av roterande syslem
mellan olika orter i landet. Styrelsen för internationell utveckling framhåller
alt bristen pä kvalificerat folk är den kanske väsentligaste svårigheten när
det gäller att bygga upp verksamheter av detta slag.

Jag
finner utredningens förslag om mer flexibla anställningsformer intressanta och
anser att styrelsen för det föreslagna inslilulet bör överväga i vilken
utsträckning sådana kan bidra till en effektiv organisation med verksamhet av
hög kvalitet.

1
utredningens betänkande skisseras ocksä ett slorl projekt om "Framlider
för Sverige". Del föreslagna projektet avser all integrera kunskap från
olika kunskapsområden och samhällssektorer och därigenom tvinga fram
diskussioner och ställningstaganden i viktiga stralegifrägor för den svenska
samhällsutvecklingen: hur ska vi nyttiggöra och satsa på avancerad teknologi,
hur ska det avancerade industrisamhällets välfärdspolitik, samhällsorganisation
och livsformer utvecklas? Flera remissinstanser finner projektet principiellt
intressant. Genomgående är man emellertid av uppfattningen atl projektskissen i
den form den presenteras i utredningen är för vag för alt man skall kunna la
ställning lill den.

Jag
delar remissinstansernas intresse för idén. Etl väl utfört projekt av del slag
som skisseras i betänkandet kan bidra till atl förnya den politiska
diskussionen i värt land, rikta uppmärksamheten pä nya frågor och öppna
dörrarna för nya politiska lösningar. Det vore emellertid knappast förenligt
med ambitionen att inrätta en oberoende stiftelse atl regeringen som första åtgärd
bestämmer huvuddragen i etl slorl projekt av denna karaktär. Det bör således
ankomma på stifteisen att vidareutveckla dessa tankegångar och i förekommande
fall återkomma till regering, riksdag eller andra länkbara intressenter sedan
projektidén tagit fastare form.

Prop. 1986/87:92

4.3
Stiftelsens finansiering

Mitt
förslag:Staten avskiljer inledningsvis I milj. kr. som stiftelsens förmögenhet.
Stiftelsens verksamhet skall finansieras dels genom ell statligt basanslag dels
genom medel som stiftelsen erhåller i anslag och som ersättning för projekt
eller som pä annal säll uppkommer i den egna verksamheten.

Utredningen:
Utredningens förslag överenstämmer i sin konstruktion med mitt. Man föreslår
dock andra belopp för stiftelseförmögenhet och basanslag.

Remissinstanserna: Flera
remissinstanser varnar för att den föreslagna dimensioneringen kan vara för
liten. Man föreslår ocksä att stiftelseförmögenheten bör översliga en miQon
kronor. Flera av remissinstanserna förordar alt stiftelsen skall kunna uppdragsfinansiera
en del av verksamheten.

Skälen för min bedömning:
Stiftelseformen tillgodoser i formell mening många av de önskemål om oberoende
för del föreslagna inslilulet som

12

framförts av
remissinstanserna. Jag delar ;den inställning som många re- Prop.
1986/87:92

missinstanser uttrycker - bl.a.
riksrevisionsverket och föreningarna för

framtidsstudier och
samhällsplanering - att en stor stiftelseförmögenhet

därtill bidrar lill atl
minska del reella,beroendet från regeringsmaklen i

form av regelbundna
anslag. Men en slor förmögenhet innebär samfidigt

elt minskat tryck på
stiftelsen atl i valet av problem och metoder förankra

verksamheten
utanför del egna huset.

En
lösning pä detta dilemma är att i konstruktionen förutsätta en viss uppdragsverksamhet.
Detta bidrar visserligen till atl minska beroendet av regeringsmaklen men
skapar samfidigl ell marknadsmässigt beroende av faktiska och potentiella
uppdragsgivare, dvs. erfarenhetsmässigt de stora företagen och institutionerna
i samhället.

1
finansieringsfrågan har Ingenjörsvelenskapsakademien varnat för atl sälta
alltför slor tilltro lill möjligheterna att uppdragsfinansiera framfids-siudier.
Utredningen framhåller dessutom atl en stor del av den verksamhet som den
föreslagna stiftelsen kommer att ägna sig ät har karaktär av kollekliva nyiligheler
vilka inle självklart bör eller kan avgiflsbeläggas.

Del
finns således ingen hell igenom idealisk form för finansiering av verksamheter
av detta slag och den lösning som slutligen väljs måste avspegla en avvägning
mellan länkbara finansieringsformer.

Stiftelsens
förmögenhet bör göras större än vad kommittén föreslagit och inledningsvis
uppgå lill 1 milj. kr. Man bör även inför kommande budgetär pröva möjligheten
att öka förmögenheten ytterligare. Därmed tillgodoses mänga av
remissinstansernas önskemål.

Stiftelsen
bör räkna med atl finansiera sin verksamhet ocksä med andra medel än den
basfinansiering som jag föreslår. Finansiering av stora projekt av den typ som
del i utredningen skisserade framlider för Sverige måste prövas från fall lill
fall då projektförslag föreligger. Stiftelsen måste därför utveckla program-
eller projektidéer som kan motivera stöd via andra existerande anslagssyslem,
bedriva uppdragsverksamhet åt offentliga eller privata organ eller samarbeta
med andra institutioner (gärna vid universitet och högskolor) i delar av sin
verksamhet.

Jag
noterar i detta sammanhang del stora intresse som flera stafiiga myndigheter
uttryckt om alt samarbeta i långsiktigt inriktade projekt. Här finns ocksä,
vilket utredningen noterar, ett utrymme atl bistå offentliga utredningar med
långsiktig analys och övergripande framtidsbedömningar. Del förefaller även
rimligt att den föreslagna stiftelsen, ensam eller tillsammans med andra
institutioner, bedriver kurser och seminarier inom sitt arbetsområde. Jag
noterar även i delta sammanhang del intresse flera remissinstanser visat för
all delta i samarbete av sådant slag.

Sekretariatet
för framtidsstudier vid forskningsrådsnämnden har en del biblioteksresurser och
arbetsmaterial m. m. med anknytning till den hitills-varande framlidssludieverksamhelen
som kan vara av värde i den föreslagna stiftelsens verksamhet.
Forskningsrådsnämnden bör ges möjlighet alt till den nya stiftelsen överiåla
sådant material o.d. frän sekretariatet (se vidare avsnitt 5).

Jag
återkommer i det följande till frågan om beräkningen av anslag m. m.

för framlidssludieverksamhelen (avsnitt 8). 1

5
Forskningsrådsnämnden

Prop.
1986/87:92

Mitt förslag: Forskningsrädsnämndens
direkta ansvar för framlidssludieverksamhelen upphör. Nämnden skall även
fortsättningsvis inom ramen för sin allmänna forskningsstödjande och
initierande uppgifter kunna ge bidrag lill framlidsstudieprojekl.

Utredningen
föreslär atl forskningsrädsnämndens särskilda ansvar för framtidsstudier
upphör. De särskilda anslagen för framtidsstudier till nämnden föreslås
avskaffade. Samtidigt föreslär man att nämndens ställning stärks när del
gäller alt ägna sig ät gränsöverskridande uppgifter -tvärvetenskap, långsiktiga
analyser, framtidsstudier och därmed sammanhängande verksamheter. Detta bör än
tydligare än f. n. ingå i nämndens allmänna forskningsstödjande uppgifter.
Utredningen föreslär också all forskningsrådsnämnden bör ges ett ökat ansvar
alt stödja och initiera regionall baserad forsknings- och utvecklingsverksamhet
för att därigenom bidra till god kvalitet i denna verksamhel.

Remissinstanserna
är splittrade i frågan om forskningsrädsnämndens framlida ställning på detta
område vilket delvis hänger samman med den inställning man har lill
utredningens övriga förslag. En del universitetsorgan uttrycker oro för alt
resurser lill delta tas frän andra angelägna forskningsområden. Flera
remissinstanser har i sina yttranden över framtidsstudiekommitténs förslag
framhållit värdet av att framtidsstudier bedrivs vid universitet och högskolor.
Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Umeå universitet menar exempelvis
att argumenten för elt ökat inflytande för den universilelsbaserade
framtidsforskningen är långt starkare än vad utredningen gör reda för i sina
förslag.

Skalen
för mitt förslag:Jag har tidigare i allmänna ordalag uttalat mitt slöd för en
pluralistisk hållning när det gäller framtidsstudiernas organisation trots atl
den samlade resurstillgängen inte är så omfattande. Från flera universitetsorgan
framförs ocksä ett intresse atl delta i verksamhel av delta slag.

Jag
delar också utredningens uppfattning all i dessa frågor anknyta till traditionen
inom svensk forskning all hålla sig med såväl rörliga som fasta resurser. 1
dessa frågor har jag ocksä samrått med chefen för utbildningsdepartementet.

Forskningsrådsnämnden
har i dag omfattande uppgifter när det gäller atl ta initiativ till och stödja
forskning främst inom områden som är angelägna från samhällets synpunkt. Man
ska ocksä beakta behovet av tvär- och mångvetenskaplig forskning. Nämnden är i
dessa avseenden ell komplement lill såväl seklorsforskningsorganen som till
råden inom forsknings-rådsorganisalionen. De egna iniliativmöjlighelerna
betonas också starkare i nämndens instruktion än vad som är fallet för övriga
forskningsråd.

Det
förhållandet atl forskningsrådsnämnden befrias från ansvaret för
framlidsstudierna innebär inte alt nämnden saknar möjlighet att stödja,
initiera och samordna sådana. Nämndens instruktion ger även sedan det direkta
ansvaret för framtidsstudierna tagits bort därur, utrymme för mänga insatser av
det slag utredningen föreslär.

14

Enligt min
mening bör alltså varken FRN .eller andra myndigheter inom Prop. 1986/87:92
utbildningsdepartementets område ges några särskilda ålägganden i detta
sammanhang. Forskningsrådsnämnden är emellertid även framdeles en naturlig
anslagsgivare genom den kompetens och de uppgifter nämnden har. Framtidsstudieprojeklen
ska dock självfallet konkurrera med andra angelägna projekt enligt nämndens
gängse vetenskapliga kriterier.

När del gäller utredningens förslag atl uttryckligen ge
forskningsrådsnämnden uppgifter att stödja regionalt förankrad forsknings- och
utvecklingsverksamhet delar jag den uppfattning som framförs från många remissinstanser,
däribland nämnden själv, atl detta inte är ändamålsenUgt.

Förändringarna i forskningsrädsnämndens uppgifter kräver
vissa övergångslösningar. Under budgetåret 1987/88 bör nämnden avveckla den
verksamhet som nu bedrivs vid sekretariatet för framfidssludier och som kommer atl
falla utanför nämndens nya arbetsuppgifter på området. För denna avveckling
förutser jag, efler samråd med chefen för utbildningsdepartementet, en kostnad
på 2 092 000 kr under budgetåret. Det beloppet har ocksä äskats i
forskningspropositionen.

Del är viktigt all man vid inrättandet av den nya
stiftelsen förmår kombinera förnyelse med kontinuitet. Erfarenheter och
lärdomar från hittillsvarande framtidsstudieverksamhet bör föras vidare i den
nya verksamhet som byggs upp. Jag förutsätter därför alt de personer med
tillsvidareanställningar eller motsvarande vid forskningsrädsnämnden som nu
ägnar sig ål framlidsstudier med tillhörande verksamhet erbjuds anställning
vid den nybildade stiftelsen eller ges nya arbetsuppgifter inom nämndens
ändrade organisation. Villkoren för projektanställd personal behöver enligt min
mening inte förändras oavsett de pågående framtidsstudieprojekten byter
huvudman eller avslutas under existerande organisationsformer.

Sekretariatet för framtidsstudier stöder f. n. ett antal
pågående framtidsstudieprojekt. Ytteriigare några projekt befinner sig i olika
planeringsstadier. Vid sekretariatet finns ocksä kontaktskapande och
samordnande uppgifter samt informationsverksamhet m. m. Jag anser all del bör
överlåtas till forskningsrädsnämnden och den föreslagna stiftelsen alt komma
överens om i vilken utsträckning päböQade projekt ska slulföras inom ramen för
nuvarande organisation eller överföras lill stiftelsen samt hur övriga
uppgifter lämpligen fördelas. Nämndens särskilda anslag för framtidsstudier
avses emellertid upphöra efler kommande budgetår.

Jag förutsätter ocksä atl stiftelsen och forskningsrädsnämnden
tillsammans kan finna en lösning pä under vilka former bibliotek och annat
material frän fidigare verksamhet vid sekretariatet för framtidsstudier, jämte
informationsansvaret för denna, bör överlåtas lill stiftelsen. Beträffande
arkivhandlingar ankommer det på nämnden alt i förekommande fall samräda med
riksarkivet.

15

6 Långsiktiga
bedömningar inom statsförvaltningen

Prop.
1986/87:92

Min bedömning: Det
är angeläget atl statliga myndigheter ägnar ökad uppmärksamhet åt långsiktig
analys och framlidsbedömningar. Delta kräver endast marginella åtgärder av
formell natur.

Utredningen
- som i en bilaga fill sitt betänkande redovisat den framtidssludieverksamhet
som förekommer inom offentlig sektor - föreslär att de statliga myndigheternas
ansvar för långsiktiga och sektorsövergripande perspektiv på den egna
verksamheten bör skrivas in i de anvisningar som regeringen utfärdar i samband
med övergången lill en treårig budgetprocess enligt verksledningskommilléns
förslag i betänkandet SOU 1985:40. Man framhåller att behoven av långsiktiga
bedömningar varierar mellan myndigheterna och att de former myndigheterna
väljer för sin långsiktiga verksamhet kan och bör variera efter behov.
Utredningen påtalar ocksä länsstyrelsernas roll för sektorsövergripande och
långsiktig analys saml betydelsen av de seklorsforskningsorgan som finns
utanför den egentliga forskningsrådsorganisationen. Slutligen föreslår
utredningen att riksrevisionsverkei och statskontoret bör ges särskilda
samordningsuppgifter när del gäller konsistensprövning m. m. av myndigheternas
långsiktiga bedömningar.

Remissinstanserna
är övervägande positivt inställda till förslagen om ell ökat inslag av långsiktighel
och framlidsbedömningar inom statsförvaltningen. Flera myndigheter ser också
möjligheter all utnytQa den föreslagna stiftelsen i sädana frågor. Några
myndigheter (t. ex. SIDA) menar alt uppgiften kräver ökade resurser. Planverket
skriver atl långsiktigt inriktade arbetsinsatser bland det 20-lal centrala
ämbetsverk saml länsstyrelser och regionala organ med vilka man samarbetar
minskal starkt under de senasle fem åren lill förmån för ärendehandläggning och
avgiftsbelagd verksamhet. Flera remissinstanser bl.a. skolöverstyrelsen är
tveksamma till alt institufionalisera en samordnande roll för riksrevisionsverkei
och statskontoret på det sätt som föreslås av utredningen. Ett par av remissorganen
har också framfört alt de inle finner några fördelar med, eller all det ens är
lämpligt, all samordna de mer långsiktiga framtidsbedömningarna med själva
budgetprocessen.

Skälen
för min bedömning: Jag delar kommitténs allmänna bedömningar om behovet av ökad
långsiktighel och framtidsbedömningar i de statliga organens verksamhet. Jag vill
också, med anledning av planverkets yttrande, understryka det angelägna i atl
statliga myndigheter inte reagerar pä regeringens ansträngningar att
effektivisera den offentliga sektorn och spara resurser genom atl i första hand
förkorta tidsperspektivet i sitt handlande. Sådant kan leda till en icke önskad
resursfördelning på läng sikt.

Framtidsstudiekommiiléns
förslag på delta område har en stark koppling till de förändringar av de
statliga verkens ledning och organisation som chefen för civildepartementet
inom kort ämnar förelägga regeringen ell förslag lill proposition om. Jag
inskränker mig här lill några principiella

16

kommentarer i ämnet. ., .

Jag delar den uppfattning
som framförs av en del remissinstanser, 1. ex, planverket, alt kraven på ökad långsiktighel
och framförhällning inle genom ell regelsystem bör låsas till myndigheternas
budgetprocess. Arbetet med dessa bedömningar bör kunna bedrivas på ett
flexibelt säll och variera med de enskilda myndigheternas behov och
arbetsformer.

En ökad framförhållning i
myndigheternas planering bör inte heller i första hand uppnås genom nya
instruktioner till dessa. De formella ändringarna bör i stället huvudsakligen
inskränka sig lill generella föreskrifter i den verksförordning som är avsedd atl
ersätta den allmänna verksstadgan och som chefen för civildepartementet f n.
låter utarbeta. Redan i dag är del för övrigt möjligt för statliga
institutioner att, i likhet med t.ex. flera sektorsforskningsorgan och
länsstyrelser, på olika sätt stödja långsiktig analys och framtidsstudier. De
önskemål som framförts från en del statliga remissinstanser, bl.a.
länsstyrelser, i dessa frågor bör således vara väl tillgodosedda.

Jag delar också
remissinstansernas uppfattning att något generellt samordningsansvar formellt
inte bör tilldelas riksrevisionsverket och statskontoret i dessa frågor. Fasta
rutiner av detta slag medför risk för byräkratise-ring och onödigt längdragna
handläggningar av frågorna. Regeringen kan i förekommande fall ändå utnyttja
dessa myndigheter eller andra instilufioner om behov skulle uppslå av analyser
vilka inle kan eller lämpligen bör utföras inom regeringskansliet.

Prop.
1986/87:92

7 Regionala forsknings- och utvecklingsmedel

Min bedömning: Regional
och lokal forsknings- och utredningsverksamhet bör i första hand finansieras
genom medel som finns tillgängliga pä dessa nivåer och, i konkurrens med övrig
forskning, inom ramen för redan existerande anslagssystem.

Utredningen noterar alt
del pä regional nivå växer fram en forsknings-och utredningsverksamhet som
delvis överskrider gränserna mellan forskning, utveckling och direkt politisk
eller ekonomisk handling. I delta ingår ocksä framtidsstudier. Kommittén menar atl
även om denna verksamhel främst bör finansieras genom de medel som finns
tillgängliga pä lokal och regional nivå kan slöd frän centrala statliga organ
bidra lill verksamhetens kvalitet. Man föreslär atl forskningsrådsnämnden bör
tilldelas sädana uppgifter.

Remissinstanserna är i
huvudsak delade i sin syn pä kommitténs förslag. Regionall och lokall
förankrade instanser tillstyrker överlag förslaget eller markerar betydelsen av
dessa och liknande åtgärder medan centralt placerade instanser avvisar förslaget.
Forskningsrädsnämnden menar atl "ett ökat ansvar för regionall inriktad FOU-verksamhei
skulle innebära en utspädning av FRNs roll som nämnden finner orimlig".

Skälen
för min bedömning:Jag delar den principiella uppfattning som

17

Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 92

framförs i kommitténs
betänkande atl regional och lokal forsknings- och Prop. 1986/87:92

utvecklingsverksamhet i
första hand bör finansieras genom medel som

finns tillgängliga pä
dessa nivåer. Jag ser heller inga hinder för all statliga

medel
som tilldelats myndigheter och anslagsgivande organ fördelas lill

sädan
verksamhel i den utsträckning de medelsförvallande organen finner

detta lämpligt.

Tidigare
har jag framhållit atl jag delar uppfattningen att inle ge forskningsrädsnämnden
något direkt uppdrag att stödja den framväxande regionala
forskningsverksamheten. Denna forskning bör, enligt min mening, i konkurtens
med annan forskningsverksamhet, finansieras inom ramen för de olika
anslagsformer som redan idag föreligger.

8 Anslagsberäkning för budgetåret 1987/88

Framtidsstudier,
långsiktig analys m. m. 1987/88 Nytt anslag (förslag) 8 300000 kr

Enligt
utredningens bedömning, gmndad på svenska erfarenheter och en del
internationella jämförelser, bör man räkna med att en verksamhel av det slag
stiftelsen tänks bedriva kostar i storleksordningen 15 miljoner kr årligen.
Till detta kan komma kostnader för stora projekt. Flera remissinstanser
påtalar alt kostnadsuppskattningarna kan vara tilltagna i underkant.

För
att den föreslagna koncentrationen av framlidssludieverksamhelen ska bli
meningsfull krävs etl ökat statligt finansiellt åtagande. Jag har inga synpunkter
på de uppskattningar som görs av kommittén och fiera av remissinstanserna
beträffande vad som är en rimlig storlek pä en stiftelse av det slag jag
föreslår. Under uppbyggnadsskedet bör resurstilldelningen la hänsyn säväl till
behoven av medel för avveckling av den verksamhet som hitills bedrivits vid
sekretariatet för framtidsstudier som till stiftelsens behov av medel både för
grundläggande investeringar och för den nya verksamheten.

Som
framgår av forskningspropositionen har chefen för utbildningsdepartementet
föreslagit all forskningsrådsnämnden under kommande budgetär erhåller 2092000
kr för all avveckla verksamheten vid sekretariatet för framtidsstudier. De
direkta medlen för detta ändamål kommer därefter atl försvinna.

Efler
samråd med cheferna för justitiedepartementet och utbildningsde

partementet föreslår jag att medel lill den föreslagna stiftelsen bestrids från

etl nytt anslag under andra huvudtiteln benämnt "Framlidsstudier, lång

siktig analys m.m." Del är min avsikt alt senare föreslå regeringen atl

statsrådsberedningen fär disponera över detta anslag. För budgetåret

1987/88 föreslår jag etl reservationsanslag på sammanlagt 8 300000 kr för

detta ändamål, varav 3 800000 avser en överföring från åttonde huvudti

teln och resterande medel finansieras inom forskningsramen. Av beloppet

är en miljon kr avsedda all Qäna som en grundläggande stiftelseförmögen

het. 18

Under de tvä därpå
följande budgetåren räknar jag med atl stiftelsen bör Prop. 1986/87:92 tilldelas
etl belopp på i storleksordningen 10300000 kr åriigen.

9 Hemställan

Jag
hemställer att regeringen dels föreslår riksdagen att

1. godkänna
de riktlinjer för inrättande av en stiftelse för framtids

studier som jag har förordat och med de huvudsakliga uppgifter jag

angett (avsnitt 4.1 och 4.2),

2. godkänna
de grunder för finansiering av stiftelsen som jag

förordat (avsnitt 4.3),

3. godkänna
vad jag föreslagit om forskningsrådsnämndens ändra

de arbetsuppgifter (avsnitt 5),

4. lill
Framtidsstudier, långsiktig analys m.m. för budgetåret

1987/88 under andra huvudtiteln anvisa ell reservafionsanslag på

8300000 kr (avsnitt 8),

dels
bereder riksdagen tillfälle all la del av vad jag anfört i övrigt om den fortsatta
framlidssludieverksamhelen i Sverige,

10 Beslut

Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar alt genom
proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de åtgärder
och det ändamål han hemställt om.

19

Bilagal
Prop. 1986/87:92

Sammanfattning av framtidsstudiekommitténs betänkande "Att
studera framtiden", del 1 (SOU 1986:33) (utdrag ur betänkandet, sid 6-10)

Framtidsstudier,
dvs det systematiska hanterandet av framlidsbilder, är en ung företeelse. Även
om människor alltid intresserat sig för framliden var det först det andra väridskrigels
erfarenheter inom försvarsplaneringens område som gav upphov lill
framtidsstudierna. Del var också i planeringsmiljöer - och väsentligen
teknokratiska sädana — som framtidsstudierna främst kom alt bedrivas och
utvecklas. Redan tidigt gjorde emellertid även andra traditioner sig gällande:
framtidsstudier kom till användning i projekt om de ödesfrågor som oroat stora
grupper av människor främst i de industrialiserade länderna. Den mest kända av
dessa studier är Tillväxtens gränser som i början av 70-talet inledde en läng
debatt om gränserna för mänsklighetens fortsatta exploatering av jorden.

I
Sverige började FOA ägna sig ät framlidsstudier i slutet av 60-talet. Motioner
förekom ocksä i riksdagen om svenska framlidsstudier. Ingenjörsvetenskapsakademien
publicerade 1969 en rapport där man pläderade för etl svenskt institut för
framtidsstudier. Etl sådant diskuterades ocksä i en TCO-rapport om
forskningspolitik. Inom regeringskansliet diskuterades framtidsstudier i
forskningsberedningen. 1971 tillsatte statsministern en arbetsgrupp med uppgift
all utreda framtidsstudierna i Sverige. Året efler kom dess belänkande Att
välja framfid (SOU 1972:59) där framfidsstu-dierna i hög grad, och i viss
polemik mot tankegångarna i IVA-rapporten, förankrades i samhällets
demokratiska planering. Svenska framtidsstudier sågs i betänkandet som en
möjlighet att arbeta fram sektorsövergripande planeringsunderlag avsedda alt
bredda den demokratiska beslutsprocessen och även motverka starka seklorsintressen.

1973
inrättades sekretariatet för framtidsstudier och samarbetskommitién för långsiktsmotiverad
forskning (SALFO) som resultat av utredningens arbete. Del förstnämnda skulle
rikta sill arbete mol del statliga planeringssystemet, del sistnämnda mot
forskarsamhället. De båda organen, som inledningsvis var organiserade som
kommittéer i regeringskansliet, har sedermera i olika former uppgått i den
sedan dess bildade forskningsrådsnämnden (FRN). Medan SALFO numera ingår som
en del av FRNs normala forskningsinitierande verksamhet har sekretariatet för
framlidsstudier en särbehandling i form av ett öronmärkt anslag pä ca 5,7
milj. kr./år.

Sekretariatet
för framtidsstudier kom i praktiken atl få en mindre betydelse för
planeringssystemet och en starkare inriktning mot den allmänna samhällsdebatten
än vad som avsetls. Verksamheten hamnade i etl kraftfält mellan en
teknokratisk (och relativt näringslivsnära) planeringssyn, en reformpoliiisk sädan
och en framväxande alternativ- och miljörörelse. I del kraftfältet kom man
medvetet all orientera sig frän den näringslivsnära och teknokratiska polen.

Utvecklingen
under 70-ialei blev en besvikelse för många och långt ifrän 20

vad
stora prognosorgan förutspått. Prognosverksamhel misskrediterades Prop.
1986/87:92 och många prognos- och framlidssludieenheter inom förelag och myndigheter
lades ned eller omorganiserades. Under senare är kan man emellertid äter skönja
ett ökat intresse för långsiktigt inriktad ariälysverksamhel. Prognosverksamhel
(forecasling) ersätts emellertid allt oftare med begreppet framåtblickande (foresight)
vilket slår för en mer prövande och värderande hållning lill de alternativ och
möjligheter som slår lill buds. De nya tendenserna ligger i linje med
traditionerna inom sekretariatet för framtidsstudier som aldrig ägnat sig ät prognosverksamhel.

Pä
flera håll i Europa har framtidsstudier på senare lid kommit all förknippas med
en framväxande regionall baserad aktivism. Denna omfattar säväl forsknings-
och utvecklingsarbete som politisk handling. Ofta sker det i former som avviker
frän centralt fastställda regler och kriterier. Arbetslösheten, den ekonomiska
stagnationen och de centrala organens svårigheter alt hantera de framväxande
problemen är uppenbarligen bidragande orsaker såväl lill den ökade osäkerheten
om samhällsutvecklingen (och sökandet efler alternativ) som lill de nya
formerna för regionala och lokala initiativ. Denna tendens finns ocksä i
Sverige. Till yttringarna hör regionala framtidsstudier där länsstyrelser är
inblandade, projekt finansierade av regionala forskningsråd och med stark akiionsorientering
och olika former av alternaiivprojekt i nedläggningshotade regioner. Det kom-munprojeki
som sekretariatet för framtidsstudier f.n. bedriver har också en nära koppling
till lokal framlidsaklivism.

Framtidsstudier
har av många främst förknippats med övergripande siudier av mänsklighetens hot
och möjligheter på global nivå. Startpunkten för den diskussionen blev den
tidigare nämnda Tillväxtens gränser som kom alt följas av en lång rad globala
modellstudier där oroande hotbilder konfronterades med mer optimistiska
studier. En stor del av de globala modellerna kan betraktas som inlägg i en
övergripande diskussion om huruvida mänsklighetens anpassningsmekanismer är fillräckligt
känsliga för att i tid hinna reagera på de problem som uppslår till följd av
befolkningstillväxt, nedsmutsning, resursuitömning m.m. Man kan i denna globala
debatt finna en klyfta mellan en humanekologisk (och mer oroad) skola och en
huvudsakligen ekonomisk-teoretisk baserad sädan med störte fillförsikl lill
anpassningsmekanismernas möjligheter. Del globala modell-byggandet var i sin
ursprungliga form starkt bundet lill en epok i datorteknologins utveckling. De
stora modellerna krävde stora datorer och stora arbetslag av systembyggare. Den
senasle lidens utveckling av persondatorer har skapat nya möjligheter att
bedriva framtidsstudier utan alt begravas i modellarbeie.

Frågan
om framtidsstudiernas kunskapsteoretiska status har rönt upp

märksamhet mot bakgrund av deras ursprung i en planeringstradilion,

deras inplacering i forskningsorganisationen och alt de ofta attraherar

intellektuella grupper som oroar sig över samhällsutvecklingens domine

rande tendenser. 1 Sverige har framlidsstudiernas drag av icke-forskning

möjligen fått en överbeloning till följd av deras inplacering i forsknings

rädsnämnden. Det är uppenbart att framtidsstudier i mänga avseenden

skiljer sig frän den vetenskapssyn som dominerar inom naturvetenskaplig 21

forskning
men å andra sidan har slor släktskap med traditioner inom Prop. 1986/87:92 samhällsvetenskaplig
och humanistisk forskning. Den vetenskapsteoretiska debatten i dessa frågor är
således av betydelse för framlidsstudierna liksom erfarenheter från dessa bör
kunna bidra lill diskussionen. Det finns i framtidsstudier ett skapande eller
gestaltande moment som ofta gär utöver det i traditionell mening vetenskapliga.
Formerna för denna sammanbindning av nuet och framliden kan variera: de kan
ske i konstverkets form säväl som med metoder hämtade från systemanalys och
andra forma-liserade tekniker. 1 likhet med vad som gäller på andra områden kan
formerna för detta endast utvecklas genom öppen kritik i samspel med andra
likartade miljöer.

Vi
menar all statens deltagande i och finansiering av framtidsstudier bör tillgodoses
under fyra skilda former. För det första föreslår vi all regeringen utanför
det ordinarie forsknings- och planeringssystemet, inrättar en självständig
stiftelse för framtidsstudier med huvudsaklig uppgift att i egen regi eller i
samarbete med andra bedriva framtidsstudier. För del andra föreslär vi att
forskningsrådsnämnden även fortsättningsvis ska ha etl ansvar när det gäller
att initiera och ekonomiskt stödja framtidsstudier och liknande verksamheter.
För del tredje föreslår vi all statliga myndigheter generellt åläggs ell ansvar
för långsiktig bedömning av framtidsperspektiven inom sina respektive
samhällssektorer. För det Qärde föreslår vi att centrala statliga
forskningsorgan bör kunna stödja den framväxande regionala FoU-verksamhel som
kan skönjas.

Den
stiftelse för framtidsstudier vi föreslår bör ha staten som ensam stiftare.
Stiftelseformen är vald för atl ge självständighet gentemot centrala statliga
organ samt viss frihet i arbetsformer m. m. Stiftelsen blir det enda statligt
finansierade organet med huvuduppgift atl bygga upp kompetens på och arbeie med
långsiktig analys och framtidsstudier. Verksamheten ska utföras i former som
gör del möjligt för utomstående och icke initierade atl ta del av resultaten
och dra nytta av de erfarenheter som vinns i arbetet. Stiftelsen ska
regelbundet publicera en rapport, gärna i form av årsbok, där man sammanfattar
sina väsentligaste resultat. Stiftelsens verksamhel kan sammanfattas i fyra
arbetsområden: I) en bred framåtblick mol långsikliga tendenser i
teknik och samhällsutveckling, 2) en djupare projektverksamhet kring
väsentliga framtidsfrågor, 3) arbetsformer riktade mol offentligheten samt 4)
särskild uppmärksamhet ål metodfrägor.

Stiftelsen
väljer själv de program eller teman man vill ägna sig åt.

Vi
föreslår atl stiftelsen för framlidsstudier får en styrelse på nio personer
utsedda på sex år och valda av regeringen sedan organisationer, instilufioner
och enskilda givits tillfälle att föreslå kandidater. Stiftelsekapitalet bör
göras litet och stiftelsen därför i realiteten beroende av stafiiga anslag. Den
föreslagna verksamheten har kostnadsberäknats till omkring 15 milj. kr. åriigen.
Del medger att ca 20 personer totalt kan engageras i framtidsstudierna varav ca
15 i forskande/utredande uppgifter. Slorieken är avsedd att ligga i underkant
av vad som vanligen brukar anges vara den kritiska massan för verksamheter av liknande
slag.

Förslaget
innebär att forskningsrådsnämndens särskilda ansvar för fram

tidsstudier upphör. Därmed försvinner ocksä de öronmärkla anslagen. Vi 22

föreslår
emellertid också att nämndens ställning när det gäller atl ägna sig Prop.
1986/87:92 ät gränsöverskridande verksamheter - tvärvetenskap, långsiktiga
analyser, framtidsstudier och därmed sammanhängande verksamheter - bör stärkas
och än tydligare ingå i FRfJs allmänna forskningsstödjande uppgifter.
Förslaget innebär således en uppdelning mellan den rörliga anslags-givande
instansen (FRN) och den fasta institutionen (den föreslagna stiftelsen).

Vi
föreslår vidare att de statliga myndigheterna generellt ges elt ansvar för
långsiktiga och seklorövergripande perspektiv på den egna verksamheten. Dessa
uppgifter kan lämpligen kopplas med övergången lill ny treårig budgetprocess.
Även länsstyrelserna bör ges liknande rekommendationer. En del myndigheter
utanför den egentliga forskningsorganisationen har forskningsstödjande
uppgifter. Även för dessa bör ansvaret för långsiktig analys och
framtidsstudier skrivas in i instruktionen. I förslaget ingår också alt
riksrevisionsverket bör tilldelas vissa övergripande uppgifter när det gäller
att stämma av de långsiktiga analyser som myndigheterna ägnar sig ät inför sina
budgetprocesser.

Vi
menar att det är angeläget all ta tillvara del uppsving av regionalt förankrat
och ofta handlingsinriklat forsknings- och utvecklingsarbete som vuxit fram.
Det är ofta integrerat med eller har karaktär av framfidssludier. Genom
utnyttjande av den lokala högskoleorganisationen bör man ocksä kunna tillföra
kvalitet och metodkunnande till dessa verksamheter som f. ö. har (och bör
behälla) starka autonoma drag. Vi menar emellertid alt finanseringen av detta
bör styras till de områden där behov föreligger och förutsällningar finns att
bedriva eller utveckla goda projekt. Enligt vår mening är FRN ett lämpligt
organ för detta.

FRN
föreslås behålla ca 30% av del nuvarande anslaget för framtidsstudier. Ca 4
milj. kr. ärligen överförs lill den nybildade stiftelsen. Till stiftelsens
basfinansiering behövs ytterligare i storleksordningen ca 6—7 milj. kr. per år.
Vi föreslår atl dessa medel tillgodoses inom ramen för statens åtgärder för
forskning och utveckling i vid mening. Anslaget till framtidsstudier bör
betraktas som kiorövergripande och handläggas av och redovisas under slatsrädsbereo.
"en.

Avslutningsvis
föreslär vi atl regen. 'len inbjuder den nybildade stiftelsen att presentera
ett förslag lill en omfattande framtidsstudie om del svenska samhällets
framlida strukturomvandling: vilka utmaningar slår vi inför när del gäller
kultur- och livsformer, teknikutveckling, arbets- och produktionsorganisation,
geografisk lokalisering och samhällsorganisation m.m. Ell sådant projekt frän elt
självständigt framiidsiudieinstilut kan ge värdefulla bidrag till den
långsikliga politiska debatten om de reformpoli-tiska strategierna i det avancerade
industrisamhället.

Våra
förslag bör kunna genomföras fr. o. m. budgetåret 1987/88.

23

Bilaga
2 Prop. 1986/87:92

Sammanställning av remissyttranden över framtidsstudiekommitténs
betänkande (SOU 1986:33-34) Att studera framtiden

1 Allmänt om remissförfarandet

Sammanlagt
90 organ har beretts tillfälle att lämna yttrande över betänkandet. Av dessa
var 56 statliga organ och institutioner. Resten utgjorde kommunala organ saml
sammanslutningar och intresseorganisationer av olika slag.

Följande
instanser har yttrat sig: styrelsen för internationell utveckling, styrelsen
för u-landsforskning, överstyrelsen för civil beredskap, försvarets
forskningsanstalt, socialstyrelsen, sjukvårdens och socialvårdens planerings-
och rationaliseringsinstitut, televerket, transportrådet, statens kulturråd,
statens ungdomsråd. Vetenskapsakademien, skolöverstyrelsen, universitets- och
högskoleämbetet, forskningsrådsnämnden, humanisfisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet, naturvetenskapliga forskningsrådet, universitetet i Göleborg,
universitetet i Lund, universitetet i Stockholm, universitetet i Umeå,
tekniska högskolan i Stockholm, Chalmers tekniska högskola, högskolan i Karislad,
högskolan i Växjö, högskolan i Luleå, centrum för tvärvetenskap i Göteborg,
centrum för regionalvetenskaplig forskning i Umeå, projektet kommunerna och
framtiden, lemarä-det vid Linköpings universitet, forum för kvinnoforskning i
Stockholm, Sveriges lantbruksuniversitet, statens naturvårdsverk, statens råd
för byggnadsforskning, statens planverk, energiforskningsnämnden, Ingenjörsvelenskapsakademien,
styrelsen för teknisk utveckling, kammarkollegiet, statskontoret,
riksrevisionsverket, statistiska centralbyrån, länsstyrelsen i Kronobergs län,
länsstyrelsen i Älvsborgs län, länsstyrelsen i Jämtlands län, länsstyrelsen i
Norrbottens län. Svenska kyrkans centralstyrelse. Arbetarnas Bildningsförbund,
Centerns ungdomsförbund. Centralorganisationen SACO/SR, Dalarnas
forskningsråd. Folkbildningsförbundet, Folkuniversitetet, Föreningen för
framtidsstudier. Föreningen för samhällsplanering, Karlstads kommun.
Landsorganisationen i Sverige, Landstingsförbundet, Malmöhus läns landsting.
Moderata ungdomsförbundet. Statsanställdas förbund. Studieförbundet
Vuxenskolan, Svenska Melallindustriarbelareförbundet, Svenska
Arbetsgivareföreningen, Svenska Kommunförbundet, Tjänstemännens
Centralorganisation, Västernorrlands läns landsting. Framtidsprojektet Nordeon,
Alternativ Framlid, Ensamståendes intresseorganisation, docenten Per Räberg
vid Umeå universitet. Några har yttrat sig pä eget initiativ. Flera av
instanserna, främst vetenskapliga institutioner, har dessutom bifogat yttranden
från anknutna organ och personer. Projektet kommunerna och framtiden har
överlämnat yttranden från några kommuner.

Sammanställningen
nedan har disponerats sä all övergripande syn

punkter pä ämnesområdet och betänkandet i allmänhet samlats under

avsnittet "Allmänna och övergripande kommentarer". Remissinstanser 24

vilka inskränker sig till
kommentarer av denna typ förekommer således Prop. 1986/87:92 enbart under
del avsnitt som följer omedelbart nedan. Vaoe avsnitt inleds med en kort
sammanfattning.

2 Allmänna och övergripande kommentarer

Sammanfattning:
Remissinstanserna är övervägande positiva till att förslärka satsningarna pä
framlidsstudier. Väsentligen ställer man sig ocksä bakom de analyser och
överväganden som finns i betänkandet. Några remissinstanser framhåller värdet
av att framlidssludieverksamhelen ges en internationell inriktning. En del
menar all utredningen ägnat för litet utrymme ål de problem framtidsstudierna
bör inriktas mot. Många statliga myndigheter är starkt positiva till de ökade möjligheter
till långsiktigt inriktade analyser som utredningens förslag medför. Bland
vetenskapliga institutioner är meningarna delade i synen pä de organisatoriska
lösningar utredningen föreslagit. En del är också oroliga för all satsningarna
äger rum på bekostnad av annan angelägen forskning.

Styrelsen
för internationell utveckhng (SIDA) poängterar i sitt remissvar starkt att
framlidsstudierna, oavsett under vilken organisatorisk form de bedrivs, bör
förankras i etl brett internationellt perspektiv, "Sverige är ett litet
land med starkt engagemang i internationella frågor. Solidariteten med förtryckta
och eftersatta folk och länder är omfattande och väl politiskt förankrad bland
stora grupper i samhället. Givetvis bör detta internationella engagemang återspeglas
i inriktningen på de framtidsstudier som skall bedrivas." Det är,
framhåller man, av särskild vikt att motverka de etno-centriska perspektiv som
lätt blir dominerande i diskussionen om framtiden. Man betonar också det
väsentliga i atl de institutioner som inrättas bedriver framtidsstudier av hög
kvalitet. Del som avgör framgång i verksamheten är huruvida de skapade
institutionerna förmår knyta lill sig de fåtal kvalificerade personer med
lämplig kompelens som finns alt tillgå.

Styrelsen
för u-landsforskning (SAREC) framhåller att framtidsstudier "har en viktig
roll all beskriva och analysera problem som i hög grad berör u-länder,
ekonomisk kris och utvecklingsstrategier, naturresurser och miljöproblem, livsmedelsförsörining
osv. Sveriges utveckling och framtid bör ses även i ell sådant globall
sammanhang." Med anledning av utredningens diskussion om
framtidsstudiernas metodproblem och inriktning betonar SAREC behovet av ell
internationellt perspektiv: "Sveriges utveckling bör ses i ell vidare
sammanhang - inte bara i etl i-landssammanhang - ulan ett mer globall som
omfattar även u-länderna och våra relationer lill u-länderna."

Överstyrelsen
för civil beredskap (ÖCB) tillstyrker i allt väsentligt kom

mitténs förslag. Den civila delen av totalförsvaret omfattar samtliga sam

hällssektorer, vars beredskapsåtgärder samordnas och leds av ÖCB. En

vikfig uppgift är därvid all se lill atl beredskapshänsyn beaktas i samhälls

planeringen framhåller man. "Frän denna synpunkt är del viktigt atl del 25

förs
en kvalificerad debatt om möjliga, önskvärda och mindre önskvärda Prop.
1986/87:92 framtidsbilder för det svenska samhället". ÖCB menar all
utredningens förslag om ökad långsiktighel i myndigheternas planering är
värdefull ur beredskapssynvinkel. Man föreslår ocksä all den nya stiftelsen
inom ramen för projektet "Framlider för Sverige" analyserar de
långsiktiga konsekvenserna av vårt ökande utlandsberoende. "ÖCB har intresse
av att följa stiftelsens verksamhet och är beredd att medverka både personellt
och finansiellt i projekt som ÖCB bedömer intressanta för civil beredskap."

Socialstyrelsen
gör i sill remissvar en omfattande genomgäng av de förändringar som sedan 70-talets
början ägt rum när del gäller långsiktigt tänkande inom socialsektorn. En del
av de brister som påtalades redan i "Att väQa framtid" (1973) har nu
undanröjts genom bl.a. de projekt som omnämns i betänkandets bilagedel.
"Framlidsstudiernas helhetsgrepp på samhällsutvecklingen rimmar också
myckel väl med den syn pä socialsektorns roll i samhällsplaneringen som nu
växer fram och som har sitt stöd i de nya socialQänst- och hälso- och
sjukvårdslagarna." Utvecklingen i Sverige när del gäller framtidsstudier
inom del sociala området har skett parallellt med en internationell utveckling,
där inte minst Världshälsoorganisationen spelat en betydande roll framhåller
man. "Socialstyrelsen tillstyrker förslaget till inrättande av en
stiftelse för framtidsstudier och ser som en stor fördel atl kunna utveckla ett
nära samarbete med den föreslagna stiftelsen."

Sjukvårdens
och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut (SPRI) framhåller atl
10% av BNP disponeras av hälso- och sjukvården. Trots detta har
framtidsstudierna inom denna sektor givits en undanskymd plats i utredningen.
Särskilt riktar man uppmärksamheten pä hälso- och sjukvärdens höga
teknikberoende och den teknologiska utvecklingen inom främst akutsjukvården. SPRI
framför ingen erinran mol utredningens förslag. "Beträffande uppgifterna
för den utanför del ordinarie forsknings-och planeringssystemet föreslagna
stiftelsen för framfidssludier vill SPRI betona betydelsen av att de viktigaste
arbetsresultaten kontinuerligt avrapporteras i en offentlig och - som
kommittén framhåller - lätt tillgänglig rapport. Mot bakgrund av SPRls
erfarenheter är publiceringsformen av stor betydelse när avsikten och strävan
är alt sprida kunskap om och få lill stånd en allmän debatt kring aktuella
problem och frågor."

Televerket
framhåller atl del "borde vara fruktbart atl dela ansvaret för
framtidsstudier mellan etl anslagsgivande organ (FRN) och elt utförande organ
(den föreslagna stiftelsen) så som kommittén motiverar sill förslag". Verket
noterar emellertid problemet atl stärka FRNs roll samudigt som man avser beröva
nämnden en så pass stor del av dess budget för framtidsstudier.

Transporirådei
"delar uppfattningen all del kan finnas behov av över

gripande siudier eller planeringsunderiag som inte är låsta av sektors

gränser. De risker som finns lill ensidigt beaktande av egna sektorsintres

sen m. m. kan behöva motverkas." Man har ingenting alt invända mol de

förslag som framtidsstudiekommittén framför men anser atl kunskapsöver

föringen mellan en stiftelse och myndigheterna behöver belysas närmare. 26

"En av svagheterna
med hifillsvarande övergripande framlidsforskning Prop. 1986/87:92 synes
ha varit just svårigheterna atl nä elt samband mellan denna /framtids/forskning
och de centrala myndigheternas egna framtidsstudier." Enbart
organisations- och inslrukliohsförändringar löser inle sädana problem menar
man.

Slalens
ungdomsråd noterar all "framtidsstudier är elt viktigt inslag i forskning
om ungdomarnas förändrade villkor och deras möjligheter att påverka sin
framtid". Man hävdar vidare atl den ungdomsforskning som bedrivs i vårt
land i internationell jämförelse framstår som övervägande seklorspecifik. Ungdomsrådet
instämmer i behovet av etl oberoende och kvalificerat organ som från en seklorsövergipande
position kan bidra till välgrundade diskussioner om framliden. Sfiftelsen bör
enligt rådels syn vara särskilt lyhörd för ungdomarnas värderingar och behov av
kunskap för framliden varför man ser förankringen i organisationerna, inte
minst i ungdomsorganisationerna, som väsentlig.

Kungliga
Vetenskapsakademien diskuterar i sitt yttrande svårigheterna att göra
träffsäkra och långsiktiga bedömningar. "Prognoser och framtidsbedömningar
har emellertid, som påpekas både i utredningsdirektiven och i utredningen, även
andra kvaliteter än de som kan mätas i träffsäkerhet. Det är välkänt att t.ex.
konjunkturbedömningar lider av påtaglig osäkerhet, inle bara i sina
beräkningar utan även genom att de genom sin existens påverkar handlandet hos
beslutsfattare pä olika nivåer. Samma inbyggda osäkerhetsprincip finns ju i
varje framlidsbedömning som har med människors handlande all göra och som blir
bekant för dem del rör. Om framtidsstudier kan läggas lill grund för
alternativa scenarier kan delta vara av värde för den fortsatta bedömningen av
handlingslinjer.

/.../

Rent
allmänt kan också sägas all all vetenskap som studerar lagbunden-heier i natur
och samhälle ulgör etl slags framlidsforskning, åtminstone potentiell sådan. Sädan
forskning bedrivs framför allt vid universiteten och det vore då naturligt om
huvuddelen av del som speciellt kallas framtidsforskning ocksä förlades till
universitet och högskolor, icke lill speciella organ utanför dem. Däremot
behövs del finansieringsmöjligheter för atl uppmuntra till tvärvetenskapliga framåtsyflande
projekt. Del som skiljer den s.k. framfidsforskningen frän iradifionell ämnesbunden
sädan är ju framför allt att man systematiskt letar efter konsekvenser och
återkopplingar inom mycket vidare fält än som varit vanligt, och där i mänga
fall bedömningar åtminstone tills vidare har fäll ersätta de fakta som ej är fillgängliga."

Akademien
menar emellertid alt uppbygandet av en separat och kvalificerad organisation
för framtidsstudieverksamhet inte är del mest rationella beslut som kan fatlas
för att åstadkomma en bättre forskning kring framtida utveckling eller
samhälleliga förändringsprocesser. "Med de knappa resurser som står fill
forskningens förfogande kommer enligt akademiens bedömning nya medel för
framtidsforskning till den största nyttan om de fördelas till flertalet
forskningsråd med rekommendation atl de skall användas för framåtsyflande
tvärvetenskaplig forskning."

Skolöverstyrelsen
(SÖ) menar atl belänkandet "ger en god och allsidig 27

sammanfattning av den
verksamhet av framtidsstudieinriktad art som före- Prop. 1986/87:92 kommit
inom myndigheter och organisationer under de senaste åren". SÖ vill
"särskilt understryka viklen av atl framtidsfrågor angrips seklorövergripande".

Universitets-
och högskoleämbetet (UHÄ) framhåller atl betänkandet ger värdefulla och
intresseväckande genomgångar av framtidsstudiernas framväxt, framtidsstudiernas
kraftfält och olika perspektiv pä framtidsstudier.

Med
anledning av debatten kring framtidsstudiernas forskningskaraktär framhåller ämbetet
all "en rimlig ståndpunkt är att framtidsstudier består av olika
verksamheter, varav en slor del kan vara forskning baserad på accepterade
vetenskapliga metoder medan en annan del huvudsakligen baseras på normaliv
verksamhet. Framtidsstudier är, och bör vara, elt samspel mellan vetenskaplig
verksamhet och normativt gestaltande verksamhet. Med en ambitiös inställning fill
metodutveckling och vetenskapliga krav kommer troligen kriterier att efter
hand utvecklas även för delar av den normativa verksamheten."

UHÄ
delar kommitténs uppfattning atl den statsvetenskapliga utvärdering av
verksamheten vid sekretariatet för framtidsstudier som gjorts var för snäv i
relation lill den komplexa verklighet som framtidsstudier är. Samtidigt finner
man kritiken befogad beträffande otillräckliga metoddiskussioner inom
sekretariatet, ofillräckliga vetenskapliga granskningar av framtidsstudierna
och bristande kontakt med den internationella vetenskapliga debatten. Dessa
aspekter bör, menar man, beaktas vid den fortsatta utformningen av framlidssludieverksamhelen.

Forskningsrådsnämnden
(FRN) kommenterar i sitt svar bakgrunden fill framlidsstudierna i Sverige, Man
framhåller att själva begreppet är kunskapsteoretiskt oklart och verksamhetens
karaktär svärdefinierad, atl framtidsstudier kan uppfattas som ett hot mot
etablerade intressen av olika slag i samhället. Verksamheten måste också, menar
man, "finna en nisch vid sidan av och bland etablerade specialiteter som
gängse vetenskaplig forskning, normall offentligt utredande eller traditionell
massmedial kulturdebatt".

I
sin beskrivning av sekretariatet för framtidsstudier framhåller man atl
verksamheten tidigt "fångades i den klassiska fälla som avvägningen mellan
de samtidiga önskemålen om oberoende seklorsövergipande ställning och direkt
inflytande skapar". Spänningen mellan "oberoende" och "inflytande"
löstes, framhåller man, genom att framlidsstudierna gavs skydd för sitt
oberoende i forskningsssyslemels frihetssfär och av FRNs sektorsövergripande
mandal och breda sammansättning.

Humanistisk-samhällsvelenskapliga
forskningsrådet (HSFR) menar atl

"del inle kan vara syftet atl framtidsstudier finansierade av statliga
medel

skall baseras pä annan grund än vetenskaplig, HSFR anser alltså för sin del

att framtidsstudier i del här aktuella sammanhanget är och måste vara

vetenskaplig verksamhel,,, Elt annat problem är vilket slag av vetenskap

lig verksamhet som framtidsstudier är. Rådet anser att framfidssludier

måste vara baserade i samhällsvetenskap, humaniora och skilda typer av

naturvetenskap. Tyngdpunkten ligger rimligen på samhällsvetenskap." 28

Man kritiserar utredningen för all denna inte försökt
dokumentera fram- Prop. 1986/87:92 tidsstudiernas vetenskapliga kvalitet och
framhåller att man i brist på annan dokumentation måste anta alt kvaliteten på
den hilillsvarande verksamheten varit tveksam saml atl del enda sättet atl
motverka löslighet och opportunism torde vara att ålägga framlidsstudierna
vetenskaplig kvalitetsbedömning av samma slag som forskningsråd normalt gör
med sina projekt.

Naturvetenskapliga forskningsrådet framhåller atl "framfidssludier
är etl naturiigt inslag i elt demokratiskt samhälle, där politiska, fackliga
och ekonomiska sammanslutningar skapar eller drar konsekvenser av olika framtidsalternaliv,
1 många fall fär framtidsstudierna ocksä etl globall perspektiv, som t.ex, när
omfattande klimat- och miljöförändringar uppstår som konsekvens av mänsklig aktivitet
eller som resultat av naturkrafternas agerande. I sådana fall krävs samlade
aktioner från regeringar och politiker i flera länder... Framtidsstudier kommer
därför även framdeles atl behövas för att ge underlag för den offenfiiga
samhällsdebatten om möjligheter och hot. 1 all forskning ligger t. ex. elt framtidsinriklat
moment genom all kunskapen kontinuerligt ökas. Framlidsstudier är dock ofta
inte en fräga om forskningsverksamhet utan mer av utredande sammanställning,
analys och bedömning av fakta, erfarenheter och värderingar som tagils fram bl.a.
genom forskningen och måste föras vidare ut i den sam-hällspoliliska
processen."

Rådet framhåller emellertid alt forskningen om viktiga
framlidsfrågor bäst bedrivs inom ramen för etablerade forskningsinstitutioner
och nämner hur frågor kring den framlida klimalutvecklingen förts in i den offenfiiga
diskussionen lack vare föregående forskningsinsatser.

Rekiorsämbeiei vid Lunds universiiei vidarebefordrar
yttranden från fyra av universitetets fakulteter saml från miljövärdspolitiska
programmet vid universitetet (se nedan). Samtliga fakulteter anser all
framtidsstudierna är en central fräga av slor betydelse för
samhällsplaneringen, som bör ägnas uppmärksamhet och ges ökade möjligheter. Rektorsämbetet
instämmer i denna bedömning.

Malemalisk-nalurvelenskapliga jäkulleien instämmer
väsentligen i de uppfattningar som framförs av utredningens reservant när det
gäller framtidsstudiernas organisatoriska knylning. "Samtidigt måste
universiteten/ högskolorna vara beredda alt la emot och stödja verksamhet inom
denna forskningsgren."

Humanistiska fakulieisnämnden hälsar huvudidén - att ge
framtidsstudierna en permanent organisation - med fillfredsställelse. Nämnden
menar emellertid atl valet av organisationsform är otillräckligt motiverat och
atl länkbara alternativ inte är diskuterade. "Kanske rör man här vid etl
problem av mer generell räckvidd. Framtidsstudier är kanske inte del enda
område där man har behov av atl mobilisera intellektuella resurser för etl sektorsövergripande
syfte. Atl dä skapa en organisatorisk ad hoc-lösning just för framtidsstudierna
förefaller mindre välbetänkt. I stället bör man försöka finna smidiga lösningar
inom den existerande universitetsorganisationen."

Teologiska fakulieisnämnden finner utredningens belänkande
ovanligt 29

intressant
och därtill föredömligt koncentrerat. Den myckel goda översik- Prop. 1986/87:92
ten över framför afit framtidsforskningen i Sverige brister dock när det gäller
den teologiska fakultelsnämndens ansvarsområde menar man. "Trots att
betänkandet ibland understryker att framlidsforskningen inte får inskränkas
till etl snävt teknokratiskt perspektiv, sä blir huvudintrycket ändå, alt
teknologi, ekonomi och biologi är de områden som är värda uppmärksamhet
konstaterar nämnden och framhåller betydelsen av att eliska frågeställningar
ägnas större plats: "Bioteknik, fosterdiagnostik, transplaniationtsteknik,
kärnkrafisleknik, datorisering och teknifiering av vardagen fordrar en etisk
ram alt bedömas inom." Fakultetsnämnden är emellertid inte övertygad om
all denna verksamhel främjas av den stiftelse som föreslås i utredningen.

Medicinska
fakulteten tillstyrker i princip "förslaget alt förbättra möjligheterna
för framlidsstudier i Sverige med användning av de medel som utredningen anger.
Dock fordras närmare precisering av de medel som åligger den planerade
stiftelsen för framfidsforskning, framför allt i relation fill FRNs åligganden,
liksom närmare analys av de stafiiga verkens möjligheter att bedriva
framtidsstudier."

Miljövårdsprogrammet
vid Lunds universitet finner att utredningens betänkande ger en god
sammanställning över framfidssludier och dessas omfattning. Man noterar dock
all den svenska folkhögskolans och olika miljörörelsers roll inle
uppmärksammals och - med förvåning — att utredningen inte ens nämnt
naturresurs- och miljökommitténs belänkande med dess syn pä framlida hotbilder
och krav på konsekvensanalys. I remisssvaret framhålles även de förQänstfulla
bidrag för förståelsen av framtidsstudiernas vetenskapliga karaktär som
lämnats av Aanl Elzinga, Benny Hjern och Per Molander i betänkandets bilagedel.
Man framhåller ocksä att den verksamhel som bedrivs vid miljövårdsprogrammet i
Lund kan tjäna som ell utmärkt exempel pä hur forskning med inriktning mol framtidsstudier
kan utvecklas konstrukfivt genom atl forskningsverksamheten har en anknytning till
ett mera centralt organ samtidigt med en institutions-anknytning.

Rektorsämbetet
vid Stockholms universiiei översänder ett yttrande från samhällsvetenskapliga
fakultetsnämnden. Nämnden skriver: "I den utsträckning utredningens
förslag lill åtgärder avser sådana studier som inte har karaktär av forskning vill
nämnden inte uttala någon åsikt. I den utsträckning förslagen avser forskning
vill nämnden ansluta sig lill de synpunkter som anförs i reservafionen. De
förslag till verksamhetsformer som där framförs ger enligt nämndens mening
myckel slörre förutsättningar för aiisidighel och förnyelse än de förslag
utredningen framför."

Rektorsämbetet
vid Umeå universiiei vidarebefordrar yttranden från Ivå av universitetels
fakulteter:

Den
samhällsveienskapliga fakulieisnämnden konstaterar att utredning

en i mindre utsträckning än den expertkommitté som för några år sedan

utvärderade sekretariatet för framlidsstudier, betonar framtidsstudiernas

poiicy-analytiska inriktning samtidigt som man lyfter fram framtidsstudier

nas vetenskaplighet. "Samtidigt framhäver framlidsstudiekommiltén de

meiodologiska frågornas stora vikt i sammanhanget. De är försummade, 30

både inom och utom landet, vilket delvis förklarar varför
framlidsstudie- Prop. 1986/87:92 verksamheten inte motsvarat högt ställda
förväntningar. I denna del stöder fakulieisnämnden i allt väsentligt kommitténs
analys och förslag till inriktning. Mot bakgrund av att de framtidsstudier,
som bedrivits vid Umeå universitet, verkat riktningsvisande, kunde kanske
sambandet mellan re-geringskanslianknuten forskning och (brist på) melodologisk
utveckling ha givits en mer inträngande analys."

Nämnden framför inga invändningar mol inrättande av en
stiftelse för framtidsstudier eller att resurser avsätts för sädan verksamhet.
Dock anser man, mol bakgrund av den hittillsvarande metodologiska utvecklingen
att "argumenten för ett ökat inflytande för den universilelsbaserade forskningen
är långt starkare än vad framlidsstudiekommitlén gör reda för i förslaget lill
stiftelse."

Den medicinska fakultetsnämnden ansluter sig till
utredningens reservant, Rune Rydén, och framhåller all den viktigaste vägen
att bedriva framlidsinriklad verksamhel är att stödja redan befintliga organ
som arbetar med främjande av forskningen.

Docenten Per Råberg vid universitetets konstvelenskapliga
institution framför i ett yttrande att utredningen trots sina välformulerade,
kloka och balanserade synpunkter pä framtidsforskningen ger ett alltför
tekniskt intryck. Räberg menar att det i dagens samhällsklimat inte är möjligl atl
bygga upp en planeringsrelevant framtidsforskning utan alt åtminstone
översiktligt teckna konturerna av de olika forskningsområden som är viktiga
all vidareutveckla. "Det mest fundamentala dilemmat är alt del saknas en
tillräckligt konkret och samtidigt nyanserad vision för den sociala och
mänskliga utvecklingen i det demokratiska framlidssamhället" vilket motiverar
en starkt humanistisk inriktning pä framtidsforskningen i landet. Råbergs
hänvisar till del kollegium för humanisfiska framtidsstudier som sedan en tid
diskuterats vid Umeå universitet.

Rekiorsämbeiei vid Chalmers lekniska högskola (CTH) delar
uppfattningen alt framtidsstudier är viktigt all beakta i en rad sammanhang.
Man tar inle ställning lill den organisatoriska frågan om inrättandet av en
fristående stiftelse för verkamheten men framhåller atl när det gäller så
komplexa frågor som framtidsstudier måste man ha en plurahsiisk syn. Framtidsstudier
bör således bedrivas pä många häll och finansieras av olika anslagsbeviljare.
Enligt CTH borde man också i betänkandet ha framhållit högskolans roll
starkare. "CTH delar åsikten att en rad olika frågor i samhället fordrar etl
tvärvelenakapligi angreppssätt och atl högskolornas forskningsverksamhet
normall är disicplinorienlerad. CTH anser emellertid atl det finns en klar
tendens alt - i vart fall vid de tekniska fakulteterna - forskare från flera
olika discipliner samverkar i projekt av tvärvetenskaplig natur."

Rekiorsämbeiei vid högskolan i Luleå instämmer i det
yttrande man överlämnar frän institutionen i industriell ekonomi (se nedan)
samt betonar att högskolan, till följd av sin breda inriktning finner den
föreslagna förändringen när det gäller framtidsstudierna av intresse för
högskolan.

Institutionen för industriell ekonomi och
samhällsvetenskap konstaterar

alt sekretariatet för framtidsstudier under senare år ty värt hamnat utanför 31

säväl
den vetenskapliga som mer allmänna debatten. Även om undersök- Prop. 1986/87:92
ningarna varit viktiga har klyftan lill vetenskapliga institutioner vuxit. Näringslivels
intresse för verksamheten har också avtagit och det intressanta ämnesområdet
teknik-samhälle har därmed nära nog försvunnit. "Institutionen anser mot
denna bakgmnd utredningens förslag om att omvandla sekretariatet till stiftelse
bra. Den kan initiera framfidssludier men också utgöra en samlingspunkt för den
omfattande verksamhet som bedrivs av oberoende organ ofta pä regional nivå.
Stiftelsens uppgift att bedriva framlidsstudier i samarbete med andra bör
betonas i större utsträckning, framför allt samarbetet med universitet,
högskolor och andra vetenskapliga institutioner. Frän inslitufionens sida är
del mest betydelsefullt stärka det område som utredningen kallar tekniknära
framtidsstudie-kultur."

Centrum
för tvärvetenskapliga siudier vid Göteborgs universitet (Centrum) framhåller atl
man sedan sitt bildande pä nära häll följt verksamheten säväl vid samarbetskommitién
för långsiktsmotiverad forskning som vid sekretariatet för framtidsstudier och
alt man i allt väsentligt delar den historieskrivning utredningen gör saml atl
man instämmer i den allmänna grundsyn som präglar belänkandet. Enligt Centrum
bör man dock något mer betona skillnaden mellan forskning och framlidsstudier.

Centrum
för regionalvetenskaplig forskning i Umeå (CERUM) framhåller atl betänkandet
är etl myckel välskrivet dokument som ger en god översikt över
framtidsstudiernas historia och den erfarenhet som vunnits i dessa siudier. De
slutsatser som presenteras verkar vettiga och genomtänkta. Man stöder också
utredningen i dess påpekanden alt metodfrågor måste ges en framträdande roll i
framlidsstudieverksamheten. "I en verksamhel där inga begränsningar finns
vad gäller tillämpningsområden är sättet att gå tillväga, metodiken, del som
skapar identitet och kriterier för vad som är bra och dåligt."

CERUM
menar emellertid atl utredningens nyckelproblem behandlats pä ett alltför
lättvindigt sätt: "Hur skapas en intellektuell miljö som genererar
framtidsstudier av god kvalitet (och hur säkerställer man på sikt en
rekrytering till en sädan miQö) och vilka är de avgörande argumenten för atl
hälla ihop och identifiera en speciell verksamhel kallad framtidsstudier? CERUM
menar alt det faktum all framtidsstudier är seklorsövergipande och
disciplinöverskridande inte är argument nog för en särskild instilu-lionsbildning.
Samtidigt som man finner det naturiigt atl FRN, som ju är etl forskningsfinansierande
organ, inle fortsättningsvis ska ha ansvar att bedriva framtidsstudier finner
man således inle argumenten tillräckligt starka för en institutsbildning ulan
förordar en organisatorisk lösning bestående av ell till kanslihuset knutet
kontaktsekretariat för framtidsstudier, kompletterat med en expertgrupp.

Framtidsstudien
Kommunerna och framliden framhåller i sitt remissvar

del väsentliga i "atl många traditionella gränser överskrids om alternativ

lill fragmenlariserade sektorsbilder skall kunna konstrueras. Detta är inte

minst viktigt i samspelet mellan samhällets makro- och mikronivåer. All

hitta arbetsformer som skapar dessa möjligheter och håller dem vid liv är

emellertid en både tids- och resurskrävande process. De framlidsstudier 32

som
syftar till atl nå stora grupper och omfatta flera nivåer i samhället Prop.
1986/87:92 kräver stora resurser både i tid och pengar." Formerna för
framtidsstudier är aldrig givna, framhåller man. "Just därför atl varje
framlidsstudie är ny, menar vi emellertid all del är av avgörande betydelsie
alt det skapas en stabil bas för denna verksamhet." Projektgruppen
tillstyrker i allt väsentligt utredningens förslag.

Sveriges
lanibruksuniversitel (SLU) finner utredningen mycket värdefull. Universitetet
har sedan början på 70-talel under olika former medverkat i framtidsstudier av
vilka man har mycket goda erfarenheter, "Utredningens förslag all seklorsorganen
och myndigheterna, dvs. i vårt fall SLU, åläggs all ägna sig åt studier av de långsikfiga
utvecklingstendenserna inom sill verksamhetsområde tycker vi är välgrundat. 1 sädan
verksamhet finns också behov av seklorsövergipande analyser, framhåller man
och tillstyrker inrättandet av en stiftelse för ändamålet. Det är en brist i förslaget,
menar man, atl u-ländernas utveckling inte givits en mer framträdande roll i
belänkandet.

Temarådet
vid universitetet i Linköping (Tema) finner sammanfattningsvis utredningens
förslag väl avvägt och välmotiverat samt tillstyrker förslaget. Man framhåller
emellertid alt betänkandet ger intryck av "ideologisk vilsenhet",
möjligen orsakad av kommitténs ovilja att pä allvar diskutera begreppet
framtidsstudier. Yttrandet anknyter också till den diskussion som förs i
betänkandet om i vilken utsträckning 1970-talet kan betraktas som en vändpunkt
i efterkrigsutvecklingen: "Föreställningen om den egna samtiden som en
brytningstid kan... tjäna flera syften. Del vore sålunda olyckligt om vi
betonar det unika i vår situation så till den grad att vi fränkänner oss
historien och blir än ovilligare att samtala med det förgångnas människor. Den
risken förefaller uppenbar, och ökar dä vi påstår atl vi och vår tid är kvalitativt
annorlunda. Men föreställningar om brytningstider och kriser för också det
goda med sig - och det är f. ö. sannolikt orsaken till de intellektuellas
förkärlek för tankemodellen - att de gmndläggande moraliska frågorna
nödvändigt lyfts fram. 1 brytningstider -verkliga eller illusoriska — blir det
viktigt att diskutera vad som är ett gott eller värdigt mänskligt liv, vad vi
kan och bör mena med fundamentala etiska begrepp som framsteg, förnuft, lycka
och välbefinnande. Mot den bakgrunden framstår det som högst väsentligt atl
kvalificera vår bild av 1970-talet som en brytningsfid och göra del inte bara
med samtidens glasögon."

Tema
menar också att intrycket av ideologisk vilsenhet förstärks av det sätt pä
vilket kommittén tecknar tvärvetenskapens historia i Sverige och en del andra
bilder. Den bild man ger är avpersonahserad. SALFO diskuteras utan att Torslen
Hägerstrand nämns, centmm för tvärvetenskap utan att Emin Tengström nämns,
Volvo utan Per Gyllenhammar etc. Därvid utsätter man sig, enligt temarådet, för
risken att göra felslut om man inte inser vilken betydelse individuella
insatser och mer eller mindre lyckade sammankopplingar har för att verksamheter
ska bli framgångsrika.

Planverket
tillstyrker de tre huvudförslag som kommittén lämnar: Att en

stiftelse för framtidsstudier bildas, att forskningsrådsnämndens uppgift att

stödja gränsöverskridande forskningsverksamhet, bl.a. framfidssludier, 33

3
Riksdagen 1986187. I saml. Nr 92

betonas tydligare
och atl statliga myndigheter ges ett ansvar för långsiktiga Prop. 1986/87:92
och seklorövergripande perspektiv pä den egna verksamheten. Beträffande den Iredje
punkten föreslår man emellertid en annorlunda utformning än den som kommittén
föreslagit.

Energiforskningsnämnden (Efn) framhåller all man mot
bakgrund av sin drygt lO-äriga verksamhet med framtidsstudier inom
energisektorn i stort delar utredningens analys och förslag även om man
beträffande finansieringen saknar underlag för att bedöma del föreslagna
beloppets storlek i relation till vad som behövs pä andra håll, "För att
en framtidssludieverksamhet ska upplevas som meningsfull krävs en fortlöpande
vitalitet och fortlöpande förnyelse. Det är härvid viktigt att man i studierna
i analysen kan sätta sig över etablerade synsätt. Detta kan leda till
konflikter med del disciplinorienterade forskarsamhället. Del är därför enligt Efn
viktigt alt metodfrågorna såsom metodredovisning och konsistensprövning städse
finns med i framlidssludieverksamhelen, liksom i allt vetenskapligt arbete."

Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) menar atl utredningen
innehåller en rad värdefulla synpunkter och intressanta resonemang rörande framlidsstudiers
inriktning och innehåll men inte tillräckligt klarlagt att framlidsstudier med
olika förutsättningar och syften måste värderas pä olika sätt och atl kraven på
kvalitet och egenskaper därför varierar. Utredningens förslag måste därför
kompletteras med andra åtgärder för all uppnå en rimlig mångfald och
allsidighet.

Länsstyrelsen i Kronobergs län menar atl ett enda framtidssludieorgan
inte är tillräckligt för att uppnå mångfald inom framtidsstudieverksamheten.
"Det är synnerligen angeläget att olika regionala synsätt får komma lill
uttryck i framtidsstudier. Därför borde prövas om inte den föreslagna
stiftelsen kunde kompletteras genom någon form av regional organisation."

Länsstyrelsen i Jämtlands län framhåller att
länsstyrelserna med nödvändighet måste arbeta med långsiktiga strategier för
länens utveckling. "Erfarenheterna visar emellertid att del inle räcker
med atl använda elt formaliseral prognossystem som underlag för diskussioner
och ställningstaganden om mål och strategier för länels utveckling. För del
fordras etl bredare och mer visionärt underlagsmaterial som tar upp även icke
mätbara faktorer som nya strömningar i samhällsutvecklingen, värderingsförändringar
etc... Länets utveckling är i hög grad beroende av de förutsättningar som
skapas i dess omvärld. Sveriges och därmed länets internationella beroende
blir allt störte. Samtidigt blir samhällsutvecklingen allt mer komplex och svåröverblickbar.
Del blir allt angelägnare att få belyst vilka alternafiva utvecklingsvägar som
på sikt kan tänkas på /det/ nationella och internationella planet för att kunna
orientera sig och kunna bedöma hur länet kan komma atl påverkas."
Länsstyrelsen ställer sig i allt väsentligt positiv till utredningens förslag.

Länsstyrelsen i Norrbottens län finner atl betänkandet
avspeglar en

övertro på möjligheterna att påverka framtiden. "Avsnitten om teknikför

ändringar och om värderingsförändringar utgör knappast belägg för att vi

väljer vår framtid. Vår begränsade styrförmåga innebär å andra sidan inte 34

all framtiden också är
omöjlig att påverka. Förmågan alt påverka bör Prop. 1986/87:92 tvärtom
förbättras av att vi har föreställningar om framtiden. Systematisk hantering av
dessa föreställningar är därför i allra högsta grad befogad."

Svenska
kyrkans centralstyrelse frärnhåller atl koniniitténs material visar tydligt
att tekniskt inriktade, relativt begränsade undersökningar överväger bland
framtidsstudierna, "Med beklagande och lill egen självprövning ser
centralstyrelsen att ytterst lite av det redovisade materialet berör de mer
djupgående skikt av tillvaron, där religionen är en väsentlig del och inverkar
pä människors samlevnad och samhällslivets djupdimensioner överhuvudtaget.
Framlidsstudierna har ofta gjorts i begränsade sektorer utifrån beskurna
premisser,"

Centerns
ungdomsförbund stöder förslagen till stiftelse och all centrala statliga
forskningsorgan bör stödja den framväxande regionala forskningen. Den
föreslagna stiftelsen bör lokaliseras till orter som Luleå eller Umeå.

Centralorganisationen
SACO/SR "finner utredningens perspektiv på framtidsstudierna relevanta och
vill särskilt understryka kraven på självständighet och oberoende saml pä hög
kompetens och kvalitet i verksamheten. De kriterier på kvalitet som
utredningen ställer upp kan SACO/SR i huvudsak instämma i". Man instämmer ocksä
i utredningens konstaterande alt vad staten kan åstadkomma i sammanhanget är
att skapa så goda organisatoriska fömtsättningar som möjligt för verksamheten.
I det sammanhanget framhåller man del nödvändiga i att tillföra resurser som
möjliggör en tillräcklig omfattning på verksamheten.

Folkbildningsförbundei
framhåller atl folkbildningen ulgör en viktig del av
framlidsstudieorganisationernas verksamhet saml att folkbildningen utgör en
viktig resurs ocksä för framtidsstudierna. Man tillstyrker kommitténs förslag.

Kommunstyrelsen
i Gnosjö kommun instämmer väsenfiigen i framlids-studiekommitténs förslag samt
konstaterar all kommittén inle löst frågan om var den föreslagna stiftelsen ska
lokaliseras.

Landsorganisationen
i Sverige (LO) framför att "framfidssludier är etl viktigt komplement till
i traditionell mening vetenskaplig forskning. I Sverige verksamma
sekretariatet för framtidsstudier har medverkat till att skapa underlag för en
bred demokratisk debatt om samhällets långsiktiga utveckling. Del är enligt LO
viktigt atl de stora problemen ställs under diskussion och att färdriktningen
ibland ifrågasätts. LO delar därför kommitténs uppfattning att det är angeläget
atl på olika sätt stärka framlidssludieverksamhelen."

Tjänstemännens
centralorganisation (TCO) understryker atl framtids

frågorna måste ges en framskjuten plats i samhällsdebatt, utredningar och

forskning. Framlidsstudier av olika karaktär kan ge bidrag lill en fördjupad

demokratisk diskussion samt stimulera till lokala och regionala initiativ

utifrån olika gruppers verklighet och erfarenheter... Framtidsstudierna

bör vidare omfatta projekt som följer den långsiktiga utvecklingen i Sveri

ge och utomlands. Projekten bör granska såväl tekniska och vetenskapliga

utvecklingslinjer som förändringar i levnadsvillkor och kulturella förhål

landen i vid mening." 35

Föreningen
för framlidsstudier tillstyrker väsentligen utredningens för- Prop. 1986/87:92 slag
när del gäller inrättande av etl institut för framtidsstudier och åläggan-dena
för statliga myndigheter all ägna ökad uppmärksamhet åt långsikliga bedömningar.
Man framhåller det dock som en brist att utredningen inte närmare diskuterat
alternativ till stiftelseformen. Föreningen koncentrerar yttrandet lill en
diskussion om meiodologiska problem och menar atl sekretariatet för
framtidsstudier kan kritiseras för all ha försummat kompetensuppbyggnad och
metodutveckling. En sådan kompetensuppbyggnad kan dock svårligen äga rum utan
någon form av institution som har framtidsstudier som huvuduppgift. 1 detta
sammanhang pekar föreningen på FOAs roll när det gäller utveckling av
systemanalysen - en verksamhet som i likhet med framlidsstudier är tvärdisciplinär
och artskild frän forskning. Föreningen för också en läng diskussion kring vad
som skall menas med en bra framfidsstudie och framhåller därvid att den statsvetenskapliga
utvärdering som gjorts av verksamheten vid sekretariatet för framtidsstudier
var för snäv. Man framför ett antal kvalitetskriterier och framhåller avslutningsvis
att en del av den kritik som mött sekretariatet för framtidsstudier bottnat i
en oklar uppfattning om vilka kvalitetskriterier som bör användas. Inle heller
utredningen har ägnat denna fräga tillräcklig uppmärksamhet menar man.

Karlstads
kommun fillstyrker i allt väsentligt utredningens förslag.

Moderata
ungdomsförbundet finner att utredningen präglas av en uttalad strävan att
planera framfiden. Man menar också att studier av framtiden har många
beröringspunkter med forskning som sker på universitet, i högskolor, företag
och organisationer. De mest väsentliga älgärdema för att fä till ständ mer
kvalificerade framtidsstudier är, menar man, att forskare ska ha ett gott
klimat att verka i, rejäl lön och etl rimligt skattesystem som gör Sverige konskurrenskraffigt.
Förbundet avvisar utredningens förslag att inrätta ett särskilt institut.
Sekretariatet för framtidsstudier bör läggas ned.

Kommunstyrelsen
i Varbergs kommun tillstyrker i allt väsentligt kommitténs förslag men menar
att stiftelsekapitalet i den föreslagna stiftelsen bör vara större.

Studieförbundet
Vuxenskolan instämmer i "utredningens förslag att en särskild stiftelse
för framtidsstudier skall handha huvuddelen av den offentligt finansierade
framtidsstudieverksamheten och att forskningsrådsnämnden i detta sammanhang
får en viss uppräkning av anslaget för att få möjlighet atl stödja och initiera
ett brett spektmm av gränsöverskridande verksamheter, där olika former av
framtidsstudier kan ingå."

Ensamståendes
intresseorganisation har med anledning av framtidsstudiekommitténs betänkande fill
statsministern framfört önskemål att de ensamståendes sociala och ekonomiska
villkor utreds.

3 Stiftelsen för framtidsstudier: verksamhet och
inriktning

Sammanfattning:
Ett övervägande antal av remissinstanser

na tillstyrker förslaget att skapa ett institut. En del instanser

framhåller värdet av att verksamhetens forskningsinslag beto- 36

nas
mer än vad som framkommer i belänkandet. Remissin- Prop.
1986/87:92

stanserna
ägnar överlag stort utrymme ät atl diskutera det nödvändiga i all
verksamheten,präglas av oberoende, mångfald och öppenhet och inriktning mol
den offenfiiga diskussionen. Flera remissinstanser ser institutet som en
potentiell samarbetspartner.

SAREC
har en positiv bedömning av organisafionsförslaget i dess huvuddrag.
Ambitionen all skapa en liten kvalificerad och aktiv organisafion finner man
lovvärd. Man framhåller också det väsentliga i atl stiftelsen - i enlighet med
utredningens förslag — får en oberoende ställning både i förhällande till
statsmakterna och till olika sektorsintressen. Beträffande del föreslagna
projektet "Framlider för Sverige" betonar man att en sådan studie
knappast kan bortse från frågan om framliden för väridens fattiga länder och
våra relationer till dessa. Man framhåller ocksä atl projektplanen bör göras
mer konkret.

Försvarels
forskningsansiall (FOA) framhåller i sitt remisssvar att del för instiiutets
legitimitet inom och utom landet är väsenfiigt att forskningsinslaget i
verksamheten klarare understryks. "FOA delar utredarnas uppfattning att
framtidsstudier i sin helhet inte är atl betrakta som forskning i konventionell
mening. Däremot är det både möjligl och önskvärt all forskning ingår som en
del i arbetet med atl la fram och strukturera underlaget till etl projekts
slutdokument". Som ell fullt rimligt krav framhåller man att "varje
projekt som påbörjas ska ha förutsättningar atl avkasta en eller ett par
vetenskapliga uppsatser som kan publiceras i internationella tidskrifter med
gott renommé. Då framtidsstudieverksamheten spänner över ell brett spektrum av
discipliner — ekonomi, sociologi, teknikhistoria för atl nämna några — behöver etl
sådant kvalitetskrav inte innebära nägon hämsko pä kreativiteten."

Enligt
Slalens kuliurråd verkar förslaget om en stiftelse vara ägnat alt stärka
förutsättningarna för framtidsstudier i landet. Organisationsförändringen bör
genomföras med beaktande av de resurser som finns vid sekretariatet för
framlidsstudier, framhåller man.

SÖ
menar all en självständig stiftelse, trots risken för isolering, bäst
tillgodoser de olika krav som kan ställas på verksamheten. Man tillstyrker förslagen
om ledning och uppgifter. SÖ framhåller ocksä sill intresse för den omfattande
framtidsstudie om det svenska samhällets framlida strukturomvandling som
skisseras i utredningens betänkande och menar atl en sädan studie väsenfiigt
skulle underlätta SÖs arbete med långsikfiga frågor. Del blir, om en stiftelse
inrättas, naturligt för SÖ atl hålla nära kontakt med den och även
samfinansiera vissa projekt.

FRN
framhåller i sill remisssvar all del faktum all den svenska forsk

ningspolifiska doktrinen innebär all så långt som möjligt undvika instituts

bildningar inle fär leda till ell doktrinärt avvisande av sädana. FRN tolkar

utredningens förslag om institutsbildning som elt nytt försök atl lösa ba-

lansproblemel mellan oberoende och inflytande. FRN är däremot inte

övertygad om atl framlidssludieverksamhelen kommer att kunna bedrivas

effektivare i institulsform än inom FRN. "Nämnden vill emellertid inle 37

4 Riksdagen 1986/87. / saml. Nr 92

motsätta sig att en insfiiutslösning
prövas." När det gäller inriktning av Prop. 1986/87:92 den fortsatta verksamheten
konstaterar man atl de förslag utredningen ger stämmer väl överens med den
planering som nämnden själv redovisat under förutsättning atl verksamheten
skulle ligga kvar inom FRN.

HSFR
avvisar tanken pä en insfiiutslösning. Ingenting tyder på att elt institut för
framtidsstudier skulle kunna undvika isolering från forskningsfronten och förstening
av det intellektuella klimatet, skriver man.

Vid
universitetet i Göleborg har institutionerna vid den samhällsvetenskapliga
fakulteten anmodats atl besvara remissen direkt lill statsrådsberedningen. Den
förelagsekonomiska institutionen tar fasta på utredningens diskussioner om pluraUsm
och oberoende i framtidsstudieverksamheten och framhåller det angelägna i att verksamheten
präglas av mångfald och öppenhet i idégenerering, värderingar och analyser.
Framgångsrika svenska företag har nätt internafionellt framskjutna positioner
just på gmnd av all de i högt ställda sociala krav sett nya affärsmöjligheter
snarare än hot mol existensen, skriver man. "Statsmaktens nymornade
intresse för näringslivets framtid borde möjligen återspeglas genom atl
aspekter av detta slag - tekniska konsekvenser av sociala (inkl. värde-)
förändringar -upptas i 'stiftelsens' arbetsspektrum." Man tolkar att
stiftelsen kommer atl spela rollen av idébank och impulsgivare i fråga om
komplexa långtids-aspekter alt tillföras propositioner etc. i mån av behov.
"Det relafivt blygsamma resursfillskott som behövs för kompetent utövande
av denna funktion kommer all förränta sig väl."

Tekniska
högskolan i Stockholm vidarebefordrar ett yttrande av professor Bengt Arne
Vedin som framhåller atl "övervägande skäl talar för inrättandet av etl
sådant institut för framfidssludier som kommitténs majoritet föreslagit.
Dimensionering och aktiviteter förefaller i huvudsak rält. Speciellt vill jag
understryka atl det är en stor brist atl del i Sverige inle finns någon central
instans när det gäller referensverk och särskilt metoder och metodutveckling
också i internationell samverkan."

Högskolan
i Karislad "anser det viktigt all del finns en särskild organisation för
framtidsstudier som kan få en självständig ställning i relation lill den
planering som äger rum inom myndigheter och seklorsorgan. Samfidigt mäste en
sådan framtidssludieorganisation få en tillräcklig tyngd och förankring i
samhälls- och forskningssystemet. Högskolan anser att den föreslagna stiftelsen
bör kunna uppfylla dessa krav."

Centrum
för ivärvelenskap understryker del utomordentligt viktiga i atl

den framlidsstudietradilion som vuxit fram inom sekretariatet för framtids

studier får en fast grund för fortsatt utveckling. När det gäller självstän

digheten gentemot huvudmannen understryker man särskilt betydelsen av

alt den nya stiftelsen förmår hävda sin självständighet i fräga om perspek

tiv- och problemval. Om en sädan självständighet inie kan realiseras är del

bättre alt verksamheten avvecklas, skriver man. En stiftelse med staten

som ensam sfiftare kan vara en lämplig form skriver man. Centrum har

inga invändningar mot de fyra arbetsområden som föresläs i betänkandet.

När det gäller utformningen av tematiska program vill man emellertid

varna för alt göra dessa alltför omfattande med tanke på hur snabbi de

globala problembilderna växlar. Del förslag lill studie av framlider för 38

Sverige
förefaller inle sä väl genomarbetat som man skulle önskat fram- Prop.
1986/87:92 häller man.

1 yttrandet från Centrum framhålls även det väsentliga i atl
utforma kritik av framfidsbilder skapade av andra. Etl statligt finansierat
organ mäste kunna ta pä sig rollen som kritisk granskare av faktiskt
existerande framlidsbilder framtagna inom organisationer, företag och
myndigheter. Del kräver en hög grad av autonomi.

Tema framhåller att kommitténs diskussion om ackumulering
av erfarenheter och metodiskt kunnande bör tas på allvar. "Eftersom
stiftelsen visseriigen kan bli den största, men långt ifrån den enda,
inrättningen för kvalificerade framlidsstudier finns ett behov av utbildning
också av personer som inle är anställda vid stiftelsen. Det kan vara frågan om
inslag i reguljära forskarutbildningar, som t ex vid ett par av temana i
Linköping, eller om metodisk uppföljning av projekt vid stiftelsen eller någon
universitetsinstitution. En del av undervisningen i metodfrägor skulle kunna
tas om hand av universitetsinstitutioner. Tema vill för sin del uttala etl
stort intresse för atl anordna sådana kuser och vill med stiftelsen diskutera
hur sådana kurser skall läggas upp och vad de skall innehålla."

Forum för kvinnliga forskare och kvinnoforskning i Slockholm
menar all man kan ifrågasätta om inte möjligheterna för den föreslagna
stiftelsen atl framträda på det sätt som utredningen tänker sig överskattats.
Om detta organ inrättas är del emellertid, framhåller man, nödvändigt all lill
en början låta det i lugn och ro söka sig fram lill eventuella nya arbetsformer
och resultat. Del bör inle ges en särställning i fräga om regeringskoniakter
och övervakning av statsrådsberedningen. Det bör förläggas i anslutning till ell
universitet och ges en finansiering som säkrar dess arbetsro och politiska
oberoende.

Slalens naturvårdsverk (SNV) menar atl utredningen är
oklar när del gäller verksamhetens oberoende och självständighet. Likaså saknar
man argument för atl den föreslagna verksamheten inle gjoris mer projeklinrik-lad
och varför institutsbildningen måste ta sig formen av stiftelse utanför FRN och
under statsrådsberedningen. "Trots reservationer och frågetecken är SNV
berett all tillstyrka förslaget om ett institut för framtidsstudier. Etl sådant
skulle innebära en politisk markering av alt sektorsövergripande och
tvärvetenskapliga undersökningar är önskvärda och vikliga. Verket vill betona
att institutet mäste ha en oberoende ställning sä all olika komplicerade och
kontroversiella frågor och områden kan bli belysta utifrån olika perspektiv."

IVA framhåller all framlidssludieverksamhelen kan
organiseras som ell internationellt program, eller etl program med stark
internationell profil. "Ett framlidsstudieinslitut med internationell,
eller i varje fall nordisk bas skulle sannolikt mer aktivt kunna bidra lill elt
mer allsidigt perspektiv på svensk samhällsutveckling och därmed mindre hemmablindhel.
Elt mäl för framtidsstudierna mäste under alla förhållanden vara atl kritsikl
granska t ex svenska doktriner och modeller." Man anser det också tänkvärt
atl försöka knyta verksamheten lill någon iiisiiiuiion med utbildning och externa
kontakter inom angränsande områden.

Styrelsen för leknisk utveckling (S'IU) "tillslryker
i princip utredningens 39

förslag
att inrätta etl särskilt institut för framtidsstudier. Framlidsstudier Prop.
1986/87:92 måste ha en tvärvetenskaplig karaktär. De förutsätter däriämle en
bred kontaktyta även mol samhället utanför forskningsvärlden. Mol bakgrund av
sina erfarenheter från planering för och stöd till forskning som överskrider
disciplingränser, biträder STU förslaget att etl särskilt institut inrättas för
framlidsstudier." Vidare framhåller STU att man, utifrån sitt ansvar för
att i det medellånga till långa perspektivet studera den teknisk-vetenskapliga
och teknisk-industriella utvecklingen, kan se ett institut för framtidsstudier
som en potentiellt intressant diskussionspartner.

Staiskoniorei
delar kommitténs uppfattning alt vi behöver ett oberoende och självständigt "framlidsinstitut".
Som skäl för etl sådant institut framhåller man behovet av en samlad
organisation för atl bedriva övergripande forskning och studier om sannolika,
möjliga och önskvära svenska framlider, integrera kunskaper från olika
kunskapsområden och samhällssektorer för att på ett allsidigt och helhetligl
sätt formulera visioner och framlidsbilder som underlag för strategiska beslul
för samhällsutvecklingen, på ell tidigt stadium identifiera nya möjligheter,
trender och tendenser för enskilda individer, förelag, myndigheter och andra
organisationer genom bl a en allsidig och kvalificerad omvärldsbevakning,
utforma metoder alt gå från dagens verklighet till en önskad framtid, saml för
alt säkerställa kontinuitet och nationell kompetens inom området. Ett insfitut
får dock inte präglas av "akademisering" eller
"politisering" framhåller man. Del är också viktigt att institutet
hittar en lämplig balanspunkt mellan en ny tillämpad framtidsforskning och en
mer traditionell studieverksamhet enligt tankefabriksmodellen.

Riksrevisionsverkei
(RRV) anser förslaget om att inrätta etl självständigt institut för alt bedriva
framtidsstudier och atl samtidigt låta forskningsrädsnämnden ekonomiskt stödja
framtidsstudier väl avvägt. "Det föreslagna institutet bör ges möjlighet
all fungera oberoende ifråga om ärlig prövning av resurser, annan direkt
politisk styrning saml ha frihet i fräga om personalens anställningsvillkor.
RRV finner därför, liksom kommittén, lämpligt alt institutet ges stiftelsens
form" RRV betonar också vikten av atl stiftelsen publicerar sig flitigt
och i lättillgängliga former, dels för atl offentliggöra olika
framtidsperspektiv, dels för atl ge medborgarna tillfälle all bedöma
stiftelsens verksamhel. Genom sin förvallningsreviderande verksamhet har RRV
kunskap om några av de metodproblem framtidsforskningen brottas med och
"välkomnar därför tanken alt stiftelsen blir en central institution för
metodutveckling, som även kan sprida erfarenheter till andra utredande organ
och myndigheter".

Folkuniversiieiei
menar"atl goda skäl synes föreligga för nägon organi

sation för framtidsstudier som inte är sektors- eller branschanknuten ulan

som kan operera litet friare". Man framhåller ocksä alt "organet för

framlidsstudier bör som en av sina mest prioriterade uppgifter ha atl

fungera som elt serviceorgan ät studieförbund och andra organisationer

och här således aktivt söka komplettera forskningsrädsnämndens hittills

varande generella insatser i syfte all främja elt aktivt intresse för forsk

ningsinformation". Man framhåller ocksä alt del inom den föreslagna

organisationen bör finnas en sådan kompetens att organet inte isoleras från 40

vetenskapssamhället
i övrigt.

Landsiingsförbundei
tillstyrker i allt väsentligt den föreslagna organisa- Prop. 1986/87:92 tionen.
En statlig stiftelse för framlidsstudier bör ha förutsättningar atl ligga väl
framme i frågor som gäller framåtblick av långsiktiga förlopp och tendenser,
här hemma och utomlands. Alt stiftelsen ges en offentlig profil i sin arbelsinriktning
är en fömtsättning för atl dess arbete skall kunna bidra till den demokratiska
debatten, skriver man.

Vuxenskolan
anser atl del i uppdraget för stiftelsen klart bör framgå att projektsamarbete
även kan ske med folkrörelserna. "Även om Studieförbundet Vuxenskolan
inte hitfills upplevt några problem i samarbetet med sekretariatet för
framtidsstudier kan del vara av värde för framliden alt det i uppdraget till
stiftelsen för framtidsstudier anges atl etl samråd och samarbete med studieförbunden är
av stor vikt särskilt då det gäller studier som berör folkrörelserna och även i övrigl då man önskar en bred
debatt om framtidsfrågor."

Svenska
kommunförbundei framhåller all den organisationsform kommittén föreslår - en
självständig sfiftelse utanför det ordinarie forsknings-och planeringssystemet
- bör garantera att även alternativa och ibland kontroversiella bilder av
framliden presenteras till gagn för mångfalden i samhällsdebatten. Man understryker
också viklen av alt arbetets resultat ges en bred spridning.

Framiidsprojektei
NORDEON noterar alt utredningen föreslagit atl verksamheten vid den föreslagna
stiftelsen ska ges en offentlig profil och framhåller alt man inom Nordeon-projeklet
redan utvecklat sådana tankegångar. "Nordeons innehav är en
framtidsutställning där framfidsbilder och visioner visualiseras i en kombinafion
av sociala innovationer och tekniska möjligheter. Syftet är att omforma en sektoriserad
och fragmentarisk kunskap till förståeliga och nya helhetsföreslällningar."
Man framhåller därför värdet av elt samarbete med den föreslagna stiftelsen.

Organisationen
Alternativ framlid framhåller all utredningen är angelägen saml atl
framtidsstudier är vikliga i ett demokratiskt samhälle, stimulerar idédebatten
och ger underiag för långsiktig planering och beslut såväl inom offentlig
förvaltning som företag och folkrörelser. Man stödjer ocksä grundtanken i
utredningens förslag, atl låta framtidsstudier bli en fristående verksamhel.
Däremot anser man alt utredningen är otillräcklig i sina förslag lill stöd åt
autonoma siudier och lill olika former av regionalt och lokalt
förändringsarbete. Avslutningsvis framhåller man alt den verkliga brislen i
kommitténs förslag är all man genom hela betänkandet fömtsätter all
framtidsstudier och refieklerande verksamhel väsentligen utförs av människor
inom del traditionella forskarsamhället.

4 Stiftelsen för framtidsstudier: organisation,
finansiering, m.m.

Sammanfailning:
Flertalet av de remissinstanser som disku

terar det föreslagna inslitulels organisation och finansiering

finner stiftelseformen lämplig. En del remissinstanser menar

dock att även andra alternativ kunde ha prövats av utredning

en. Bland remissinstanserna finns en utbredd uppfattning atl 41

stiftelsen som en markering av sin oberoende ställning
redan Prop. 1986/87:92

från bögan bör tilldelas elt slörre stiftelsekapital —
minst en miljon kr - än vad utredningen föreslagit. Vad gäller institutets
dimensionering i övrigl finner fiera remissinstanser all slorieken är i minsta
laget. Remissinstanserna är delade i frågan om utredningens syn på hur balansen
mellan fiexibili-tel och kontinuitet bör avspegla sig i institutets anslällning-spolitik.

Enligt FOAs mening bör balansen mellan kontinuitet och röriighel
medföra atl omkring hälften av forskarna får en fast Qänst vid instiiutet

Socialstyrelsen finner all stiftelseformen är väl lämpad
alt tillgodose kraven pä självständighet, dock förefaller storleken på
verksamheten tilltagen i underkant framhåller man och menar att stor omsorg
måste ägnas ål rekrytering av personal. En viss ökning av resurserna kan
erhållas om personal från seklorsmyndigheler under begränsad lid kan Qänstgöra
vid stiftelsen för kunskapsutbyte och utbildning. Betalda uppdrag från andra
organisationer kan också Qäna samma syfte om de inte tilläts fä en sådan omfattning
all stiftelsens självständiga ställning äventyras.

UHÄ finner förslaget atl bilda en stiftelse bra, även om
andra former också hade varit möjliga. I den föreslagna lekmannastyrelsen bör
representanter för säväl olika intressegrupper som olika regiontyper ingå.
Kommitténs resonemang om anställda ger, enligt UHÄ, intrycket all man tänker
sig alltför kortvariga arbetsinsatser inom framlidssludieverksamhelen.
"Vad gäller anställda på basanslaget är del dock angelägel atl uppnå en
störte kontinuitet än vad som antyds i betänkandet. UHÄ anser alt en
förutsättning för god vetenskaplig metodutveckling är inte bara långsiktighet
utan också långvarighet i forskargruppernas arbeie." För alt tillgodose
behovet av löpande vetenskaplig kritik av framtidsstudiernas utveckling bör
del bildas en referensgrupp av representanter för discipliner och
centrumbildningar inom universitet och högskolor, framhåller man.

NFR anser del inle befogal att avsätta medel från de
knappa forskningsanslagen lill en verksamhel som snarast är alt betrakta som
en del av den samhällspoliliska planeringen. Man befarar vidare all en sådan
finansieringsform kan komma att urholka de tillgängliga medlen för
humanistisk, samhällsvetenskaplig och naturvetenskaphg forskning.

Centrum för tvärvetenskap framhåller att anslagen lill
stiftelsen bör utgöras av treåriga basanslag. Man menar också att utredningen
kommit att överbetona betydelsen av förnyelse jämfört med behoven av kontinuitet
i arbetet, inle minst mot bakgrund av önskemålen att stiftelsen ska utgöra en
central och permanent miljö för metodutveckling och kompetensuppbyggnad på
området.

Tema framhåller atl den föreslagna personalomsättningen
vid sfiftelsen

borde vara gynnsam för den intellektuella förnyelsen. "Men därtill kom

mer en forskningspolilisk poäng som utredningen inte tycks ha insett. Med

ell roterande system vid stiftelsen kommer det på olika håll i forskarvärl

den efler en tioårsperiod all finnas människor som under etl par år har lärt

sig att arbeta tvärvetenskapligt och som knutit åtskilliga kontakter utanför 42

sitt ämne och utanför universiteten och som därtill har
fått perspektiv pä Prop. 1986/87:92 sin egen forskning. Detta skulle, menar
vi, vara ytterst värdefullt. I anslutning till denna synpunkt vill vi gärna
påpeka: utan tvivel berikas miljön vid en universitetsinstitution av all för en
fid ha ett framlidsstudieprojekl på plats."

Tema vidarebefordrar ocksä ell yttrande frän tema teknik
och social förändring där man i likhet med utredningen anser all den föreslagna
slorieken förefaller vara i underkant för verksamhel av delta slag. Man
rekommenderar en större personell besättning. Från samma håll framhåller man
också atl en "total statlig basfinansiering ulan krav på återkommande
motiveringar för tilläggsanslag vore all föredra för att stiftelsen inle skall
tvingas genomföra kortsiktiga uppdrag av del slag som kommit alt utgöra etl
mycket stort inslag i universitetets verksamhet med åtföljande balansproblem
inom flera discipliner. Med en statlig tolalfinansiering skulle ansvaret för
alt övertyga komma att ligga på dem som vill ha områden penetrerade av
stiftelsen. Därmed ökar möjligheterna för stiftelsen atl driva långsiktiga
angelägna frågeställningar vilka saknar en bestämd organisatoriskt avgränsad
avnämare. Som exempel kan vi nämna kvinnoperspektivet i framtidsforskningen
som behandlas i utredningens avsnitt 3.3"

Forum för kvinnliga forskare i Stockholm finner atl
utredningen gått ifrån sina ambitioner om en okonventionell skapelse genom del
sätt pä vilket man föreslår att styrelsen ska tillsättas. Enligt Forum bör
styrelsen sammansättas av människor som stär mitt i vetenskapligt eller konstnäriigt
skapande och som är villiga all dela med sig av sina kunskaper, sina metoder,
sin entusiasm och sin skaparglädje.

SNV framhåller på flera ställen i sitt remisssvar att
utredningens belänkande är oklart när det gäller den frihet och det oberoende
den föreslagna stiftelsen kommer att ges i relation till den politiska sfären,
dvs under statsrådsberedningen. Verket framhåller ocksä all den lösning som
väljs måste garantera elt sådant oberoende. Man anser inle all det föreslagna
institutet ska behöva lägga ned omfattande resurser pä en årsbok av det slag
som föreslagits.

BFR, som under flera är finansierat framlidsstudieprojekl
av olika slag, varnar för att kostnaderna för sädan verksamhet är myckel resurskrävande.
De anslag som rådet givit lill exempelvis temaforskningen i Linköping och till
projektet "Kommunerna och framliden" hör lill de beloppsmässigl
största rådet beviljat.

Efn bedömer att den föreslagna omfattningen är ell
minimikrav för atl verksamheten skall bli meningsfull. "Enligt Efn's
erfarenhet är förslaget pä gränsen till underkritisk storlek, vilket också
utredningen konstaterar. Efn vill därför varna för all pressa budget- och
personalramar under den föreslagna nivån." Man är ocksä intresserad av all
samarbeta med stiftelsen.

IVA vill bestämt avråda från förslag som innebär alt man
tror att man kan bedriva en kvalificerad framtidssludieverksamhet huvudsakligen
baserad på uppdragsverksamhet.

STU föreslår att FRN blir huvudman för del nya framlidsstudieinstitulet

mot bakgrund av FRNs övriga uppgifter när det gäller långsiktsmotiverad 43

forskning,
kontakterna med HASA, etc. Enligt STU uppfyller samfiiga Prop. 1986/87:92 störte
universitetsorter de lokaliseringskrav vilka framförts i betänkandet. STU
framhåller ocksä vikten av att insfitutel tillförs kompetens med fömtsättning inle
enbart atl bygga upp inhemska kontaktnät utan även ett internationellt sådant.
Man föreslår bl.a. utnyttjande av utländska gästforskare.

Kammarkollegiet
finner från permutations- och stiflelserältslig synpunkt ingen anledning till
erinran mot kommitténs förslag. Kollegiet är också berett atl svara för
utbetalning av statsbidrag till sfifielser i enlighet med vad som gäller inom
andra delar av kulturområdet. Under del fortsatta utredningsarbetet bör en
precisering göras beträffande arbetsfördelningen mellan sfiftelsen och
kollegiet i fråga om de rutiner som skall köpas.

Staiskoniorei
ifrågasätter huruvida den föreslagna storieksordningen är tillräcklig för att instiiutet
skall kunna utvecklas till en intressant kunskapsproducent och menar atl man,
om verksamheten inle kan ges en rimlig resursnivå, kan ifrågasätta om det alls
bör komma till stånd, "Den av kommittén föreslagna resursnivån på 15
miljoner som basfinansiering förefaller vara en miniminivå, med hänsyn till den
ambitionsnivå som kommer till uttryck i utredningen". Statskontoret menar
också all verksamheten lill slor del bör uppdragsfinansieras, att man i det
sammanhanget bör kunna erbjuda betalningssvaga aktörer särskilda
lågpristariffer. Den basfinansiering instiiutet behöver bör, förutom frän de
resurser som friställs genom nedläggningen av sekretariatet för framfidssludier,
kunna erhållas genom överföring av i storieksordningen 10 miljoner kr frän de seklorsmyndigheler
vilka arbetar inom institutels tilltänkta verksamhetsområde. På sikt menar man
att verksamheten bör kunna vara av sådant intresse för myndigheter,
organisationer m.m. alt huvuddelen av basfinansieringen kan garanteras genom
differentierade årsavgifter.

/?/?K
framhåller all ett stiftelsekapital av den storlek som anges i betänkandet är
alltför begränsat. Man förordar etl stiftelsekapital som svarar mot en
basfinansiering om ca 50% av verksamhetsvolymen. Därutöver finner man det
värdefullt att verksamheten är beroende av ytterligare kapital.
"Vitaliteten i arbetet och behovet av att motivera projekt upprätthålls i
sökandet efter extern finansiering utöver det som genereras från stiftelsekapitalet."

Länsstyrelsen
i Norrbotten varnar för att den föreslagna stiftelsens styrelse alltför lätt
kan komma atl domineras av intressen som återfinns i centrum, "Del vore
önskvärt atl sliflelsestadgarna innehöll bestämmelser som säkrade en regional
representation i styrelsen, Centrumdominerat tänkande mäste i någon mån
balanseras av regionala intressen. Av precis samma skäl bör en lokalisering av
institutet till Stockholm undvikas. Länsstyrelsen föreslär som lämplig
lokaliseringsort Umeå."

Arbeiarnas
Bildningsförbund tillstyrker väsentligen utredningens för

slag och finner del glädjande att framtidsfrågorna fått tillfälle att belysas
på

del sätt som skett. Vad gäller den föreslagna stiftelsen anser man atl

• folkbildningen bör ges tillfälle att nominera kandidater till styrelsen. Man

anser också all den föreslagna dimensioneringen av verksamheten lill i

storleksordningen 15 miljoner kr är i knappaste laget om man ska kunna ge 44

folkbildningen
tillfälle att medverka i olika framtidsstudier.

Föreningen för framiidssludier
understryker betydelsen av atl stiftelsen Prop. 1986/87:92 ges en oberoende
ställning, vilket eventuellt kräver all stiftelsekapitalet utökas.

Föreningen
för samhällsplanering, som i allt väsentligt tillstyrker kommitténs förslag,
menar atl det föreslagna sfiftelsekapitalel är för litet. "Inlervallet en lill
tvä miljoner förefaller mera rimligt." Man menar ocksä alt även om
möjligheterna atl rekrytera kompetent personal sätter vissa gränser för
lokaliseringen, bör man undersöka möjlighetema till en placering utanför
Stockholm, t. ex. Linköping, Uppsala eller Gävle.

I
yttrandet frän Göteborgs stadskansli diskuteras möjligheten atl ha en organisation
som roterar mellan olika högskoleorter.

Malmöhus
läns landsting anser "att framtidsforskning bör ske med stor mångfald och etl
oberoende i förhållande till den politiska makten. Kommitténs förslag
uppfyller inle dessa krav. Förvaltningsulskollel tillbakavisar därför
förslaget atl stiftelsen organisatoriskt skall underställas statsrådsberedningen.
Detta kan knappast ge stiftelsen en fillräcklig frihet gentemot
regeringsmaklen. Enligt utskottets mening bör en ökad frihet och mångfald i stiftelsens
verksamhet garanteras antingen genom att den får fiera huvudmän eller på annal
sätt."

Svenska
Meiallindusiriarbeiareförbundel, som i allt väsentligt ställer sig bakom
utredningens förslag, menar atl förslagen rörande stiftelsens organisafion och
finansiering kan diskuteras. "Konflikten mellan intresset av oberoende, päverkbarhel
och kvalitetsbedömning har givits en elegant lösning i kommitténs förslag. Del
syns emellertid som om frågan om institutets oberoende har givits en för låg vikt
i den föreslagna lösningen fill finansiering." Med den lösning som, valts
när det gäller styrelsen och Qänsternas tillsättning finner Metall atl
stiftelsens oberoende kunde ökas ytterligare. Man tar dock inle ställning till
om detta skall ske genom en utökning av stiftelsekapitalet eller pä annat sätt.
Metall finner heller ingen motsättning mellan oberoende och en åtminstone
partiell uppdragsfinansiering.

Svenska
Arbeisgivareföreningen inskränker sitt yttrande lill all framhålla att
styrelsen inte bör vara sammansatt av representanter för intresseorganisationer.

TCO
ser positivt pä förslaget till sammansättning på styrelsen och utgår frän atl
organisationen kommer alt vara kontinuerligt representerad i denna. Man anser ocksä
atl det föreslagna anslaget är otillräckligt om verksamheten ska kunna
bedrivas i de former som är avsett.

5 Förslaget om ändrade uppgifter för forskningsrådsnämnden

Sammanfailning:
Synen pä FRNs framlida roll för framtids

studierna sammanhänger vanligen med det övergripande

ställningstagandet till utredningens förslag. Stödet till en stif

telsebildning är i hög grad kopplat till etl uttalat slöd för en

uppdelning mellan arbetande och anslagsgivande organ och

för ett fortsatt ansvar för FRN att initiera och finansiera 45

framfidsstudieverksamhel.
Flera remissinstanser förordar en Prop. 1986/87:92

anslagshöjning
för FRN i dessa avseenden för alt den eftersträvade pluralismen skall kunna
uppnås.

Socialsiyrelsen
understryker betydelsen av all framfidssludier bedrivs pä bred front i olika
former. Man finner del vara en fördel att anslagsan-svarel frikopplas från den inslitutionellt
bedrivna framlidssludieverksamhelen för att på så säll bidra till debatt och
kritisk granskning saml motverka risken för ensidighet i bedömningarna av
externa anslagsframställningar.

UHÄ
finner del bra atl FRN fär utökat ansvar för finansiering av tvärvetenskap,
långsiktigt inriktade analyser, framtidsstudier och därmed sammanhängande
verksamheter. "Detta slöd till forskare bör huvudsakligen inriktas mol
framtidsstudier för att den eftersträvade pluralismen ska kunna uppnås. UHÄ
anser alt det är en fördel för den vetenskapliga förankringen av
framlidsstudier om FRN — inom den totalram som anges - får behålla en slörre
andel av de nuvarande resurserna för framtidsstudier än den av kommittén
föreslagna."

FRN
sympatiserar med tanken "att skapa även externa finansieringskällor till
verksamheten vid stiftelsen och pluralism inom framtidsstudieområdet men måste
redovisa stark skepsis inför förslaget som del nu föreligger. Anledningarna är
flera. Vad gäller framtidsstudier i mer precis mening kan ifrågasättas om
högskolesystemet (vare sig den regionala delen eller universiteten) kommer att
kunna (eller vilja) konkurtera med stiftelsen för framlidsstudier och risken är
stor att just en sådan situation som man vill undvika åstadkoms: en finansiär
med bara en anslagsmotiagare".

SNV
anser att FRN bör fä behälla 30% av sitt nuvarande anslag för framtidsstudier.
Huvuddelen bör tillföras delegationen för långsiktsmotiverad forskning, och naturresurskommiltén,
"små obyräkraliska, självständiga, vitala forskningsinitierande och forskningsstödjande
organ."

STU
biträder utredningens förslag att FRN fortfarande skall ha ell ansvar när det
gäller atl initiera och ekonomiskt stödja framtidsstudier. Detta ligger också,
framhåller man, i linje med STUs förslag att FRN ska behälla huvudmannaskapet
för stiftelsen.

ÄT?
V finner, som nämnts ovan, balansen mellan det föreslagna institutet och FRN
väl avvägd.

Länsstyrelsen
i Älvsborgs län menar atl del, oavsett organisationen i övrigl, är viktigt att
ett reellt utrymme skapas inom FRN för slöd lill olika framtidsstudieprojekt,

Länsslyrelsen
i Norrbollen menar atl en samordning av framlidsstudierna under en ledning -
det föreslagna institutet - är atl föredra eftersom de totalt tillgängliga
resurserna är så små. Delta bör kunna ske utan risk för bristande pluralism.

SACO/SR
menar alt FRNs enligt förslaget kraftigt minskade resurser för

projekt av framtidssludiekaraklär inle bör splittras på mer eller mindre

symboliska stöd till lokala eller regionala utvecklingsprojekt eller liknande.

Den kvalitetshöjning utredningen tror alt ett sådant slöd skulle ge finner

SACO/SR marginell. Man "anser atl FRN i stället ges möjlighet att med 46

tillgängliga resurser stödja
eller hell finansiera forskningsprojekt och andra Prop. 1986/87:92 övergripande
projekt av gränsöverskridande karaktär (bland annat framtidsstudier) och
därmed bli en finansieringskälla som är fristående från det föreslagna
institutet."

Föreningen
för framtidsstudier understryker betydelsen av all verksamheten bedrivs i
alternativa former och i ell öppet och kritiskt debattklimat, "Forskningsrädsnämndens
anslag för framtidssludieverksamhet synes ge möjligheter att stimulera en sädan
verksamhel."

Svenska
kommunförbundei tillstyrker förslaget att man i FRNs instruktion skriver in atl
långsiktigt inriktade analyser och framtidsstudier är en del av FRNs uppgifter.

Även
högskolan i Karislad tillstyrker förslaget om ändrad funktion för FRN.

6 Långsiktiga bedömningar inom statsförvaltningen

Sammanfailning:
De statliga myndigheterna är övervägande positiva lill en ökad långsiktighel
och framförhållning i sin verksamhel och ser även det föreslagna institutet som
en potentiell samarbetspartner. Det finns dock tveksamhet inför förslaget att
uttryckligen koppla långtidsbedömningarna lill treårsbudgeteringen. Därtill
finns tveksamheter mot atl tilldela RRV och statskontoret någon samordnande
roll i denna process. Flera myndigheter påtalar regeringskansliels roll i delta
arbeie. Oro uttalas även för atl det långsiktiga perspektivet under senare lid
förioral betydelse i myndigheternas verksamhel.

SIDA
framhåller all del förvisso är en angelägen uppgift all säkerställa atl
myndigheternas arbete förblir relevant även i framliden. Man tvingas dock
konstalera att det är svårt att prioritera framlidsbevakning när medlen för
verksamheten skärs ned. "Neddragningen av myndigheters resurser torde
därför vara det största hotel mot myndigheternas möjligheter att bedriva egna
framlidsstudier."

ÖCB
framhåller atl "förslaget all statliga myndigheter skall ges ell uttalat
generellt ansvar för långsiktiga och seklorövergripande perspektiv på den egna
verksamheten skapar bättre förutsättningar för myndigheterna atl i sin
planering la hänsyn lill de krav civil beredskap ställer."

FOA
framhåller atl viss långsikfigt inriktad analysverksamhet redan förekommer inom
statsförvaltningen. Vad som saknas är den gränsöverskridande. "Förslaget atl
del framtida instiiutet ska kunna äta sig en bredare genomlysning av olika
utvecklingsalternativ är bra, men för atl en sädan mer allmänt hällen
konsekvensanalys ska komma till stånd krävs en väsentlig skärpning av
myndighetsanvisningarna i enlighet med verksledningskommitténs
intentioner."

Socialstyrelsen
biträder förslaget atl myndigheterna i samband med

övergången till treårig budgetprocess ges etl ansvar för långsiktiga och

sektorsövergripande perspektiv på den egna verksamheten. Man påpekar 47

ocksä
för egen del all det arbete som bedrivs inom del s.k. HS 90-projeklet Prop.
1986/87:92 kan betraktas som just en sådan verksamhel. För alt realisera dessa intentioner
krävs alt myndighetens resurser för framtidsstudier saml långsiktig planering
och utveckling förstärks. Etl samarbete med den föreslagna stiftelsen för
framlidsstudier ... skulle enligt styrelsens uppfattning utgöra elt värdefullt
stöd för den erforderliga kompetensuppbyggnaden."

Televerket
anser att statliga myndigheter har etl egeninlresse av alt bevaka och bedöma
utvecklingen pä längre sikt än tre är. Det är däremot knappast meningsfullt
eller nödvändigt atl rutinmässigt ålägga alla myndigheter atl åriigen
rapportera dessa bedömningar.

SÖ
framhåller atl regeringskansliet bör ha en mer aktiv roll i prövningen av
myndigheternas långsiktiga bedömningar. "Den treåriga budgetprocessen bör
prövas inte bara beträffande myndighetsanslag utan även i fråga om sakanslag.
Eftersom verksamheter som bekostas över sakanslagen är svårare att förändra
skulle mera vara alt vinna på bättre framförhållning än nu när del gäller
sakanslagen." Beträffande den av kommittén föreslagna hanteringen av framtidsfrågor
inom statsförvaltningen (där stiftelsen, RRV, statskontoret och de enskilda
myndigheterna blir inblandade) finner SÖ atl verksamheten blir utomordentligt
komplicerad. "Regeringen mäste, enligt SÖs mening ha huvudansvaret för framlidssludiefrägorna
inom del statliga området. Här vill SÖ peka på de beslul riksdagen fattade med
anledning av prop. 1984/85:220 (om datapolitik) om en statsrådsgrupp för långsiktiga
och övergripande dalafrågor. En likartad lösning vore naturlig för framtidsstudiefrägorna,
alternativt borde en samordning ske i statsrådsberedningen.

SLU
finner utredningens förslag att sektorsorganen och myndigheterna ska ägna sig
åt siudier av de långsikliga utvecklingstendenserna inom sill verksamhetsområde
välgmndat.

SNV
anser alt framtidssludieverksamhet inom en myndighet kräver betydande
arbetsinsatser och ell stort internt och externt kontaktnät. Myndigheter kan
ändå i regel inle se med sakkunskap särskilt långt utanför det egna
verksamhetsområdet. Del finns risk för alt del normala resultatet blir starkt sektoriserade
framtidsstudier. Man anser också atl en nödvändig fömtsättning för
framlidsstudieverksamhet inom myndigheter är atl det finns en uttalad intern
eller extern efterfrågan.

BFR
finner det av stort värde "om framtidsstudie verksamheten kan ges

en fastare organisafion och en bredare förankring i den statliga planerings-

och utredningsverksamheten genom det förslag kommittén framlagt...

Förslaget innebär emellertid väsentligt ökade krav pä planeringsfunktio

nerna vid statliga myndigheter, länsstyrelser och i viss mån ocksä kommu

nala organ och regionala organ. Redan treårsplaneringens tidshorisont

ställer sannolikt i praktiken sä stora krav på tillgängliga personella resurser

atl det förefaller orealisfiskt all förvänta sig all man annal än i form av

punktvisa insatser kommer atl kunna belysa utvecklingen även i ett mer

långsiktigt perspektiv... På samma sätt fins det enligt rådels mening anled

ning alt ifrågasätta om statskontoret och riksrevisionsverket bör åläggas en

sådan samordnings- och granskartoll i framtidsssiudieverksamhelen som

kommittén föreslår." 48

Statens
planverk tillstyrker i huvudsak förslaget om myndigheternas Prop. 1986/87:92 ansvar
för långsiktig och framåtblickande verksamhel. "Långsiktiga, tvärsektoriella
bedömningar, framtidsstudier, behöver genomföras också inom myndigheterna, inte
minst för atl skapa en störte mottaglighet för motsvarande siudier som utförs
i myndighetens omvärid. Redovisningen av dessa studier bör dock inle vara formaliserad
och kopplad till treårsbudgeten. Den bör i stället ske löpande i form av
rapporter från myndigheten."

Den
konsistensprövning utredningen föreslär bör ske t ex i form av öppna hearings.
All låta RRV eller statskontoret utföra denna leder lill onödig byråkrafisering
menar man. En ökad satsning på långsiktiga bedömningar kräver utökad kompetens
noterar planverket. Utredningens förslag alt myndigheter kan hyra in enskilda Qänsteman
vid den föreslagna stiftelsen är en väg som kan prövas. Planverket föreslår
dessutom att myndigheterna bör uppmanas atl utse en eller flera Qänsteman lill
ansvariga för myndighetens framlidsbedömningar. Dessa bör ges utbildning vid och
även viss knylning till stiftelsen. Del är viktigt atl dessa personer behåller
sin förankring lill myndighetens löpande verksamhel. Ansvaret för
framtidsbedömningarna inom en myndighet bör vara tidsbegränsat.

Planverkets
erfarenheter från samarbetet med länsstyrelser, regionala organ och elt 20-tal
centrala verk är atl utrymmet för långsiktigt inriktade arbetsinsatser minskal
starkt under de senaste fem åren lill förmän för ärendehandläggning och avgiftsbelagd
verksamhel. Man menar atl ökad långsiktighet ocksä kräver ökade resurser.

RRV
ser positivt pä utredningens förslag att myndigheterna ska bedöma sin
verksamhet mer långsiktigt. "Detta är särskilt viktigt i en fid när stora
förändringskrav riktas mot den offentliga sektorn. Siudier inom respektive myndighet
tenderar dock att bli för snäva genom att sektorsinlressena begränsar
perspektivet. Seklorsintressen och överlevnadsslralegier dominerar ofta
länkandel, snarare än frågor kring flexibilitet och effektivitet pä lång sikt...
Framtidsbedömningarnas syfte mäste därför klart framgå av de budgetdirektiv som
regeringen ger fill varie myndighet. Det är behovet av framfida offentligt
engagemang inom den berörda sektorn som är den centrala uppgiften, inle att
utarbeta en strategi för myndighetens överlevnad."

Man
framhåller också sin beredskap att äta sig det samordningsansvar och den
konsistensprövning av budgetunderlag m.m. som föreslås i betänkandet.
Kommitténs förslag i del avseendet är dock för allmänt hållna för alt verket
redan nu skall kunna uttala sig om detaljerna. Betydande insatser frän RRVs
sida kräver dock mer resurser än vad verket i dag förfogar över.

Länsstyrelsen
i Norrbotten finner risken påtaglig att del långsiktiga

perspektivet även fortsättningsvis ges en låg prioritet även om man knyter

det lill en treårig budgelcykel. Förslaget alt skapa möjligheter för myndig

heterna alt för en tid knyta personer lill institutet finner man utmärkt. En

möjlighet, framhåller man, vore alt ålägga myndigheterna alt vart femte år

i samband med sin pelila framlägga sitt långsikliga perspektiv i en väl

genomarbetad form. "Pä så säll skulle statsapparatens olika delar med en

viss periodiciiet, t ex med börian 1989, samtidigt presentera bedömningar i 49

vilka det långa perspekfivet
anläggs. Dessa bedömningar skulle följa en Prop. 1986/87:92 viss gemensam
uppläggning så att den vidare bearbetningen underlättades."

Föreningen
för framtidsstudier menar att behovet av långsikfiga bedömningar snarare ökat
med den osäkerhet om framtiden som enligt en utbredd uppfattning nu råder.
Föreningen vill i detta sammanhang understryka betydelsen av att bedömningarna
inte avgränsas till alltför snäva sektorer. Det föreslagna framtidssludieinsfitutet
kan i detta sammanhang spela en viktig roll som centmm för metodutveckling m. m.
menar föreningen.

Föreningen
för samhällsplanering framhåller att behovet av långsiktiga bedömningar inom
olika delar av den offentliga förvaltningen är stort. I regel görs dessa
bedömningar bäst av dem som är direkt berörda av en viss verksamhet. Här finns
emellertid uppgifter för det föreslagna institutet att bidra med kompletterande
och sekiorsövegripande uppgifter. "Insfitutel bör härvid särskilt spana
efter kvalitafivt nya inslag i samhällsverksamheten eller "innovativ
praktik" där det nya i regel inte uppfattas rätt därför att det beskrivs i
gamla modeller och synsätt".

Statsanställdas
Förbund (SF), som inte har någon erinran mot utredningens förslag, vill dock
speciellt understryka de statliga myndigheternas och affärsverkens roll och
ansvar även för långsiktiga bedömningar av framtidsperspektiven. Detta är,
enligt SF, något som ofta glöms bort i diskussionerna om i vilka former statlig
verksamhet skall vara organiserad.

7 Regionala forsknings- och utvecklingsmedel

Sammanfailning:
Det finns bland remissinstanserna en övervägande positiv inställning till att
statliga medel bör kunna anslås till regionalt baserad forsknings- och
utvecklingsverksamhet med framtidsinriktning av det slag som diskuteras i utredningen.
En del remissinstanser diskuterar även andra former för detta. Framför aUt regionah
baserade remissinstanser diskuterar risken för att framtidsstudierna i alltför
hög utsträckning kommer att representera "centrums" problemuppfattning.
FRN menar atl en utökad roll för nämnden i dessa avseenden skulle innebära en
olycklig utspädning av nämndens arbetsuppgifter.

Socialstyrelsen
tillstyrker utredningens förslag när det gäller regionala framtidsstudier och
framhåller de positiva effekterna av att de verksamheter som nu växer fram
lokall spontant sprids och prövas till gagn för den samlade tillväxten av
kunskaper och erfarenheter,

UHÄ
finner förslaget att centrala statliga organ bör stödja framiidssin-

riktad FoU-verksamhet på regional nivå i samarbete med regionala organ

och högskoleorgan lovvärt. Det är i detta sammanhang angeläget atl de

regionala organen får en stor självständighet. UHÄ menar också atl det är

rimligt att FRN får en viktig roll i denna stödverksamhet, vilket understry

ker betydelsen av alt FRN får behålla en störte andel av sina resurser för

framtidsstudier. 50

FRN
menar att det i utredningen diskuterade slödel lill regionall baserad Prop.
1986/87:92 FoU är oklart både till omfattning och inriktning. "Del skulle
i denna form innebära en utspädning av FRNs roll som nämnden finner olämplig
och orimlig. Ett allmänt centralt stöd till regionalt FoU-arbete av detta slag utan
några hanterbara avgränsningar och en eventuell roll för FRN härvidlag måste
grundas på betydligt mer ingående överväganden än de som redovisas i
betänkandet."

SLU
framhåller alt man inte vill motsätta sig stöd till den framväxande regionala FoU-verksamhet
som diskuteras i betänkandet. Man menar emellertid att det inte är säkert alt t.ex.
forskning i glesbygd löser glesbygdsproblem. För detta krävs många andra
insatser. Del är också möjligt att forska för glesbygden utan att vara där
framhåller man.

SNV
anser inte atl kommittén har beskrivit den regionala verksamhetens inriktning
och karaktär pä ett tillräckligt klargörande sätt. "I den mån det finns
intresse för kontinuerlig framtidssludieverksamhet på regional nivå, bör det
enligt SNVs uppfattning i första hand vara en angelägenhet för olika regionala
organ (länsstyrelser, landsfing, regionala högskolor, företagarföreningar,
fackföreningar osv). Motiveringen för att FRN skall stödja dern regionala
verksamheten finner SNV oklar."

Länsstyrelsen
i Älvsborgs län har uppfattningen atl intresset för framfidssludier ökat under
1980-talet, både på länsnivå och bland kommunerna. Det är ocksä väsentligt att
ohka regionala synsätt fär komma fill uttryck i framtidsstudierna. Om inle
detta sker är risken uppenbar att arbetet kan bli av begränsat intresse för
olika delar av landet. "Del borde därför prövas om inte den föreslagna
stiftelsen kunde kompletteras genom någon form av regional organisation. En
möjlighet som i så fall närmare kunde prövas vore all utveckla verksamheten vid
befintliga regionala forskningsorgan av typen Styrelsen för regional forskning
i Västsverige, Reväst, eller CERUM i Umeå högskoleregion."

Länsstyrelsen
i Jämtlands län tillstyrker förslaget att centrala forskningsstödjande organ
ska stödja regionala FoU-verksamheter. "Inom de regionala högskolorna och
de regionala forskningsråden byggs det upp kunskaper som är specifika för den
egna regionen och som är av betydelse för regionens framtida utveckling. Genom
det regionall knutna utvecklingsarbetet framträder ofta nya
utvecklingsmöjligheter som inle kommer fram i en central och ofta sektorsbunden
utveckUngsverksamhet."

Länsstyrelsen
i Norrbotten, som överlämnar etl yttrande från Norrbot-lens regionala
forskningsråd ställer sig positivt lill utredningens förslag. Där framhåller
man, förutom att man allmänt tillstyrker utredningens förslag, det angelägna i
alt skattesystemets regler görs entydiga när det gäller rätten att göra avdrag
för bidrag till regionala forskningsråd.

Dalarnas
forskningsråd framhåller atl den typ av arbete med regionens

problem som man ägnmar sig åt "kräver en bred ansats och en tvärveten

skaplig inriktning av forskarna som lever och verkar pä "fältet". Det
har

lett till atl verksamheten spänner över en rad områden och atl karaktären

pä arbetsinsatserna kan skifta från tillämpad forskning fill utredningsarbe

te. Del ger en speciell kunskap men samtidigt behov av "specialistkun

skap" som universiletsinstitufionerna har. Universiteten och de regionala 51

forskningsråden
kompletterar och berikar varandra till ömsesidig nytta och Prop. 1986/87:92
utveckling."

Det
är, framhåller man, av slor betydelse att få möjlighet atl bedriva
framtidsforskning som ej direkt kan motiveras utifrån kortsiktig nytta och man
välkomnar förslaget till FRNs ansvar på området. "Då de medel som diskuteras
i förslaget är begränsade kan det vara av vikt att betona att de FRN-medel som
föreslås för detta område främst bör avse framfidssludier och inte regional FoU-verksamhet
i övrigt. Även en genomarbetad och programformulerad verksamhet inom detta
störte område behöver stöd av centrala forskningsstödjande organ men medel för
detta bör diskuteras i särskild ordning."

Karlstads
kommun delar utredningens principiella synsätt om centrala statliga organs stöd
till framväxande regional FoU-verksamhet.

Landstingsförbundet
betonar särskilt behovet av seklorsövergipande och regionalt förankrade framfidssludier
där hela regionens samlade kompetens och kunnande tas tillvara. "Lokala
och regionala inifiafiv kommer i ökad utsträckning spela en allt större roll
för regionens utveckling. Sektorsövergripande framtidsstudier blir med det synsättet
ett redskap för att fillsammans med andra insatser öka regionens möjligheter
att påverka sin utveckling. Landstingsförbundets styrelse vill därför betona
behovet av resurser hos forskningsrådsnämnden för atl stödja sådan
verksamhet."

Malmöhus
läns landsting tillstyrker - bl a mot bakgmnd av sin argumentering för
angelägenheten av mångfald och oberoende i framfidsstu-dierverksamheten och de
utmaningar som lokala och regionala organ i framtiden kan komma att ställas
inför - utredningens förslag till stöd åt regionalt framväxande FoU-verksamhet.

Kommunförbundet
framhåller att flera kommuner — som elt resultat av det arbete som bedrivits
inom studien "Kommunerna och framtiden" — förmodligen kommer att
inspireras lill egna framlidsstudier."Det är därför, enligt styrelsens
mening viktigt att den föreslagna sfiftelsen för framtidsstudier får möjlighet
all ge råd i metodfrågor samt fungera som en kvalificerad samtalspartner för
dem som arbetar med lokala och regionala framfidssludier."

TCO
anser atl "en slörre satsning bör göras på olika lokala och regionala studier
genom all man mer aktivt stimulerar framväxetn av sådana projekt på olika håll
i landet. Olika gmpper bör t ex ges möjlighet att genomföra alternativa studier
som, granskar och ifrågasätter de etablerade framtidsbilderna. Ekonomiska
resurser bör avsättas för detta."

Landstinget
i Västernorrland instämmer i betänkandets förslag när det gäller att ta fillvara
den regionalt framväxande FoU-verksamhelen.

Norstedts Trvckeri, Stockholm 1987 52