Prop. 1986/87:94

Regeringens proposition 1986/87:94

om dubbelbeskattningsavtal mellan Danmark, Finland,
Island, Norge och Sverige, m. m.

Prop. 1986/87:94

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har
tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 5 mars 1987.

På regeringens vägnar

Gertrud Sigurdsen

Bengt K. Å. Johansson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner etl nytt
nordiskt dubbelbeskattningsavtal och antar en lag om dubbelbeskattningsavtal
mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige. En svensk text av avtalet
och ett till avtalet hörande protokoll har tagits in i lagen som bilaga.
Avtalet och protokollet avses bli tillämpliga, beträffande skatter som innehålls
vid källan, på inkomst som förvärvas efter utgången av det år då avtalet och prolokollet
träder i kraft, beträffande övriga skatter på inkomst, på skatter som bestäms
för beskattningsår som böriar efter utgången av det år då avtalet och
protokollet träder i kraft samt beträffande förmögenhetsskatt, på förmögenhet
på vilken skatt utgår på grund av taxering andra kalenderåret efter det då
avtalet och protokollet träder i kraft eller senare. Avtalet och protokollet
ersätter det gällande nordiska dubbelbeskattningsavtalet.

I propositionen föreslås vidare atl riksdagen godkänner
ett tilläggsavtal till det nordiska avtalet om handräckning i skatteärenden.
Tilläggsavtalet innehåller bestämmelser som ger de behöriga myndigheterna i de
avtalsslutande staterna möjlighet att träffa överenskommelse om överföring av
skatt.

1 Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 94

Förslag
till Prop. 1986/87:94

Lag om dubbelbeskattningsavtal mellan Danmark, Finland, Island,
Norge och Sverige

Härigenom
föreskrivs följande.

1
S Det avtal för att undvika
dubbelbeskattning beträffande skatter pä inkomst och på förmögenhet som
Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige undertecknade den 18 februari 1987
skall tillsammans med det protokoll som är fogat till avtalet och som utgör en
integrerande del av detta gälla för Sveriges del. Avtalet och protokollet är
avfattade på danska, finska, isländska, norska och svenska språken. På svenska
språket har utfärdats två texter, en för Finland och en för Sverige. Samtliga
texter har samma giltighet. Den för Sverige utfärdade texten framgår av bilaga
till denna lag. De övriga texterna skall kungöras genom publicering i Sveriges överenskommelser
med främmande makter (SÖ).

2
§ Bestämmelsen i artikel 18
punkt I i avtalet om att, i fall då inkomst inte kan beskattas i den stat från
vilken utbetalningen sker, inkomsten beskattas endast i den stal där mollagaren
har hemvist skall inte gäUa beträffande utbetalning enligt sociallagstiftningen
i en avtalsslutande stat om utbetalningen på grund av sin art inte utgör
skattepliktig inkomst i denna stat för där bosatta personer.

3
§ Avtalets beskattningsregler
skall tillämpas endast i den mån dessa medför inskränkning av den
skattskyldighet i Sverige som annars skulle föreligga.

4
§ Om en person anser att det
vidtagits någon åtgärd som för honom medfört eller kommer att medföra en
beskattning som strider mot bestämmelserna i avtalel, kan han ansöka om
rättelse enligt artikel 28 punkt 1 i avtalet. Sådan ansökan skall göras hos riksskattéverket.

5
§ Även om en skattskyldigs
inkomst eller förmögenhet enhgt avtalet skall vara helt eller delvis undantagen
från beskattning i Sverige, skall den skattskyldige lämna alla de uppgifter
till ledning för taxeringen som han annars skulle ha varit skyldig att lämna.

Bilaga
Prop. 1986/87:94

Avtal

mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige för att
undvika dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och på förmögenhet

Regeringarna i Danmark, Finland, Island, Norge och
Sverige, som önskar ingå ett avtal för atl undvika dubbelbeskattning
beträffande skatter pä inkomst och pä förmögenhet, har kommit överens om
följande:

Artikel 1

Personer
på vilka avtalet tillämpas

Detta avtal tillämpas pä personer som har hemvist i en
eller flera av de avtalsslutande staterna.

Artikel 2

Skatter
som omfattas av avtalel

1.
Detta avtal
tillämpas på skatter på inkomst och på förmögenhet som påförs för envar av de
avtalsslutande staternas, dess politiska underavdelningars eller lokala
myndigheters räkning, oberoende av det sätt pä vUket skatterna uttages.

2.
Med skatter på
inkomst och på förmögenhet förstås alla skatter, som utgår på inkomst eller
förmögenhet i dess helhet eller på delar av inkomst eller förmögenhet, däri
inbegripet skatter på vinst på grund av överiålelse av lös eller fast egendom
samt skatter på värdestegring.

3.
De för
närvarande utgående skatter på vilka avtalet tiUämpas är:

a) I Danmark:

1)
inkomstskatten
till staten;

2)
sjömansskatten;

3)
den särskilda
inkomstskatten;

4)
utdelningsskatlen;

5)
den kommunala
inkomstskatten;

6)
kyrkoskatten;

7)
den amtskommunala
inkomstskatten;

8)
skatterna
enligt kolväteskattelagen; och

9)
förmögenhetsskatten
till staten;

(i det följande benämnda "dansk skatt").

b) I Finland:

1)
den statliga
inkomst- och förmögenhetsskatten;

2)
kommunalskatten;

3)
kyrkoskatten;
och

4)
källskatten;

(i det följande benämnda "finsk skatt").

c) I Island:

1)
den statliga
inkomstskatten;

2)
den kommunala
inkomstskatten;

3)
kyrkoskatten;

4)
kyrkogårdsskatten,
i den del som den utgör skatt på inkomst;

5)
bidraget till
sjukförsäkring; och

6)
den statliga
förmögenhetsskatten;

(i det följande benämnda "isländsk skatt"). ■

d) 1
Norge: Prop. 1986/87:94

1)
inkomst- och
förmögenhetsskatten till staten;

2)
inkomst- och
förmögenhetsskatten till kommunerna;

3)
inkomstskatten
till fylkena;

4)
den gemensamma
skatten till skattefördelningsfonden;

5)
skatterna
enligt petroleumskattelagen;

6)
avgiften till
staten på ersättningar till utländska artister; och

7)
sjömansskatten;

(i det följande benämnda "norsk skatt").

e) I Sverige:

1)
den statliga
inkomstskatten, däri inbegripet sjömansskatten och kupongskatten;

2)
bevillningsavgiften
för vissa offentliga föreställningar;

3)
ersättningsskatten;

4)
utskiftningsskatten;

5)
vinstdelningsskatten;

6)
den kommunala
inkomstskatten; och

7)
den statliga
förmögenhetsskatten;

(i del följande benämnda "svensk skatt").

4.
Avtalel
tillämpas även på skaller av samma eller i huvudsak likartat slag, som efter
undertecknandet av avtalet påförs vid sidan av eller i stället för de för
närvarande utgående skatterna. De behöriga myndigheterna i de avlalsslulande
staterna skall meddela varandra de väsentliga ändringar som gjorts i respektive
skattelagstiftning.

5.
Avtalet
tillämpas inte i fråga om någon avtalsslutande stat pä särskild beskattning av
vinst på lotterier och vadhållning eller på beskattning av arv och gåva.

Artikel 3

AUmänna definitioner

I. Om inte sammanhanget föranleder annat, har vid tillämpningen av detta
avtal följande uttryck nedan angiven belydelse:

a) "Danmark" åsyftar Konungariket Danmark;
"Finland" åsyftar Re

publiken Finland; "Island" åsyftar Republiken Island;
"Norge" åsyftar

Konungariket Norge; "Sverige" åsyftar Konungariket Sverige;

uttrycket omfattar även varie utanför respektive stats
territorialvatten beläget område, inom vilket denna stat enligl sin lagstiftning
och i överensstämmelse med inlernalionell rätt har rättigheter med avseende på
utforskning och utnyttjande av naturtillgångar på havsbottnen eller i dennas
underlag;

uttrycket "Danmark" inbegriper inte Färöarna och
Grönland; uttrycket "Finland" inbegriper inte landskapet Åland i
fråga om den finska kommunalskatten; uttrycket "Norge" inbegriper
inte Svalbard (med vilket avses även Björnön), Jan Mayen och de norska områdena
("biland") utanför Europa;

b)
"person"
inbegriper fysisk person, bolag och annan sammanslutning;

c)
"bolag"
åsyftar juridisk person eller annan som vid beskattningen behandlas såsom
juridisk person;

d) "företag i en avtalsslutande stat" och
"företag i annan avtalsslutande

stat" åsyftar förelag som bedrivs av person med hemvist i en avtalsslu

tande stat, respektive företag som bedrivs av person med hemvist i annan

avtalsslutande, stat;

e) "medborgare" åsyftar fysisk person som har
medborgarskap i en

avtalsslutande stat och juridisk person eller annan sammanslutning som

bildats enligt den lagstiftning som gäller i en avlalsslulande stat;

f) "internationell
trafik" åsyftar vid tillämpningen av avtalet i en avtals- Prop.
1986/87:94

slutande stat transport med skepp eller luftfartyg som används av företag

som har sin verkliga ledning i annan avlalsslulande stat,
utom då skeppet eller luftfartyget används uteslutande mellan platser i den
förstnämnda staten;

g) "behörig myndighet" åsyftar:

1)
i Danmark:
ministern för skatter och avgifter;

2)
i Finland:
finansministeriet;

3)
i Island:
finansministern;

4)
i Norge:
finans- och tulldepartementet;

5)
i Sverige:
finansministern;

eller den myndighet i envar av dessa stater åt vilken
uppdrages alt handha frågor rörande avtalet.

2. Då en avtalsslutande stat tillämpar avtalet anses,
såvida inte sammanhanget föranleder annat, varie uttryck som inte definierats
i avtalet ha den betydelse som uttrycket har enligt den statens lagstiftning i
fråga om sådana skaller på vilka avtalet tillämpas.

Artikel 4 Hemvist

1.
Vid
tillämpningen av detta avtal åsyftar uttrycket "person med hemvist i en
avtalsslutande stat" person som enligt lagstiftningen i denna stat är
skattskyldig där på grund av hemvist, bosättning, plats för företagsledning
eller annan liknande omständighet. Uttrycket inbegriper emellertid inte person
som är skattskyldig i denna stat endast för inkomst från källa i denna stat
eller för förmögenhet belägen där.

2.
Då på grund av
bestämmelserna i punkt 1 fysisk person har hemvist i flera avlalsslulande
stater, bestäms hans hemvist på följande sätt:

a)
han anses ha
hemvist i den stat där han har en bostad som stadigvarande står till hans
förfogande; om han har en sädan bostad i flera stater, anses han ha hemvist i
den stat med vilken hans personliga och ekonomiska förbindelser är starkast
(centrum för levnadsintressena);

b)
om det inte kan
avgöras i vilken stat han har cenlmm för sina levnadsintressen eller om han
inte i någon stat har en bostad som stadigvarande står till hans förfogande,
anses han ha hemvist i den stat där han stadigvarande vistas;

c)
om han
stadigvarande vistas i flera stater eller om han inte vistas stadigvarande i
någon av dem, anses han ha hemvist i den stat där han är medborgare;

d) om han är medborgare i flera stater eller om han inte
är medborgare i

nägon av dem, avgör de behöriga myndigheterna i berörda avlalsslulande

stater frågan genom ömsesidig överenskommelse.

3. Då på grund av bestämmelserna i punkt 1 annan person
än fysisk

person har hemvist i flera avtalsslutande stater, anses personen i fräga ha

hemvist i den stat där den har sin verkliga ledning.

Artikel 5 Fast driftställe

1.
Vid tillämpningen
av detta avtal åsyftar uttrycket "fast driftställe" en stadigvarande
plats för affärsverksamhet, från vilken etl företags verksamhet hell eller
delvis bedrivs.

2.
Uttrycket
"fast driftställe" innefattar särskilt:

a) plats för företagsledning; ;

b)
filial; Prop. 1986/87:94

c)
kontor;

d) fabrik;

e) verkstad;
och

f) gruva,
olje- eller gaskälla, stenbrott eller annan plats för utvinning av

naturtillgångar.

3.
Etl byggnads-, anläggnings-,
installations- eller monteringsprojekt, eller verksamhet som består av
planering, övervakning, rådgivning eller annan biträdande personalinsats i
samband med sådant projekt, utgör fast driftställe men endast om projektet
eller verksamheten pågår mer än tolv månader i en avlalsslulande stat.

4.
Vid beräkning av den tid som
avses i punkt 3 anses verksamhet, som bedrivs av ett företag som har
intressegemenskap med annal förelag, bedriven av det företag med vilket det har
intressegemenskap, om verksamheten i väsentlig mån är av samma slag som den
verksamhet som det sistnämnda företagel bedriver och båda företagens verksamhet
avser samma projekt. Företag anses ha intressegemenskap, om det ena företaget direkt
eller indirekt deltager i ledningen eller övervakningen av det andra förelaget
eller äger väsentlig del i detta företags kapital eller om samma personer
direkt eller indirekt deltager i ledningen eller övervakningen av båda
företagen eller äger väsentlig del i dessa företags kapital.

5.
Utan hinder av föregående
bestämmelser i denna artikel anses uttrycket "fast driftställe" inte
innefatta:

a)
användningen av anordningar
uteslutande för lagring, utställmng eller utlämnande av företaget tillhöriga
varor;

b)
innehavet av ett företaget
tillhörigt varulager uteslutande för lagring, utställning eller utlämnande;

c)
innehavet av ett företaget
tillhörigt vamlager uteslutande för bearbetning eller förädling genom annat
företags försorg;

d) innehavet
av stadigvarande plats för affärsverksamhet uteslutande för

inköp av varor eller införskaffande av upplysningar för företaget;

e) innehavet
av stadigvarande plats för affärsverksamhet uteslutande för

att för företaget bedriva annan verksamhet av förberedande eller biträdan

de art;

f) innehavet
av stadigvarande plats för affärsverksamhet uteslutande för

att kombinera verksamheter som anges i punkterna a) - e), under fömt

sättning att hela den verksamhet som bedrivs vid den stadigvarande plat

sen för affärsverksamhet på gmnd av denna kombination är av förberedan

de eller biträdande art.

6.
Om person, som inte är sädan
oberoende representant på vilken punkt 7 tillämpas, är verksam för ett företag
samt i en avtalsslutande stat har och där regelmässigt använder fullmakt att
sluta avtal i företagets namn, anses detta företag — utan hinder av
bestämmelserna i punkterna 1 och 2 - ha fast driftställe i denna stat i fråga
om vatje verksamhet som denna person bedriver för företaget. Detta gäller dock inle,
om den verksamhet som denna person bedriver är begränsad lill sådan som anges i
punkt 5 och som - om den bedrevs från en stadigvarande plats för
affärsverksamhet - inte skulle göra denna stadigvarande plats för
affärsverksamhet till fast driftställe enligt bestämmelserna i nämnda punkt.

7.
Företag anses inte ha fast
driftställe i en avtalsslutande stat endast på den grand alt företaget bedriver
affärsverksamhet i denna stat genom förmedling av mäklare, kommissionär eUer
annan oberoende representant, om sådan person därvid bedriver sin sedvanliga
affärsverksamhet.

8.
Den omständigheten att ett
bolag med hemvist i en avtalsslutande stat kontrollerar eller kontrolleras av
ett bolag med hemvist i annan avtalsslu-

lande stat
eller ett bolag som bedriver affärsverksamhet i annan avtalsslu- Prop.
1986/87:94 tände stat (antingen från fast driftställe eller på annat sätt),
medför inle i och för sig att någotdera bolaget utgör fast driftställe för del
andra.

Artikel 6

Inkomst
av fast egendom

1.
Inkomst, som
person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar av fast egendom (däri
inbegripet inkomst av lantbmk och skogsbmk) belägen i annan avlalsslulande
stal, får beskattas i denna andra stat.

2.
a) Om inle
bestämmelserna i punkt b) föranleder annal, har uttrycket "fast
egendom" den betydelse som uttrycket har enligt lagstiftningen i den avlalsslulande
stat där egendomen är belägen.

b) Uttrycket "fast egendom" inbegriper dock
alltid tillbehör lill fast egendom, levande och döda inventarier i lantbmk och skogsbmk,
byggnader, rättigheter på vilka bestämmelserna i privaträtten om fast egendom
tillämpas, nyttjanderätt till fast egendom samt rätt till föränderliga eller
fasta ersättningar för nyttjandet av eller rätten att nyttja mineralförekomsl,
källa eller annan naturtillgång.

3.
Bestämmelserna
i punkt 1 tiUämpas på inkomst som förvärvas genom omedelbart brukande, genom
uthyrning eller annan användning av fast egendom.

4.
Om innehav av
aktier eller andra andelar i bolag, vars huvudsakliga ändamål är att inneha
fast egendom, berättigar innehavaren av aktierna eller andelarna att nyttja
bolaget tillhörig fast egendom, får inkomst, som förvärvas genom omedelbart
brukande, genom uthyrning eller annan användning av sådan nyttjanderätt,
beskattas i den avtalsslutande stal där den fasta egendomen är belägen.

5.
Bestämmelserna
i punkterna I och 3 tillämpas även på inkomst av fast egendom som tillhör
företag och på inkomst av fast egendom som används vid självständig
yrkesutövning.

Artikel 7 Inkomst av rörelse

1.
Inkomst av
rörelse, som förelag i en avtalsslutande stat förvärvar, beskattas endast i
denna stat, såvida inte företaget bedriver rörelse i annan avtalsslutande stat
från där beläget fast driftställe. Om företaget bedriver rörelse på sådant
sätt, får företagets inkomst beskattas i denna andra stat, men endast så stor
del av den som är hänförlig till det fasta driftstället.

2.
Om företag i en
avtalsslutande stat bedriver rörelse i annan avlalsslulande stal från där
beläget fast driftställe, hänförs, om inte bestämmelserna i punkt 3 föranleder
annat, i envar av de berörda avtalsslutande staterna till det fasta
driftstället den inkomst som det kan antagas att driftstäUel skulle ha
förvärvat, om det varit ett fristående företag, som bedrivit verksamhet av
samma eller liknande slag under samma eller liknande vUlkor och självständigt
avslutat affärer med det företag till vilket driftstället hör.

3.
Vid
bestämmandet av fast driftställes inkomst medges avdrag för utgifter som
uppkommit för det fasta driftstället, härunder inbegripet utgifter för
företagets ledning och allmänna förvaltning, oavsett om utgifterna uppkommit i
den stat där det fasta driftstället är beläget eller annorstädes.

4.
I den mån
inkomst hänförlig till fast driftställe brukat i en avtalsslutande stat
bestämmas på grundval av en fördelning av företagets hela inkomst pä de olika
delarna av företaget, skall bestämmelserna i punkt 2

inte
hindra att i denna avtalsslutande stat den skattepliktiga inkomsten Prop.
1986/87:94 bestäms genom sådant förfarande. Den fördelningsmetod som används
skall dock vara sädan att resultatet överensstämmer med principerna i denna
artikel.

5.
Inkomst hänförs
inte till fast driftställe endast av den anledningen atl varor inköps genom det
fasta driftställets försorg för förelaget.

6.
Vid
tillämpningen av föregående punkter bestäms inkomst som är hänförlig till del
fasta driftstället genom samma förfarande år från år, såvida inte goda och
tillräckliga skäl föranleder annat.

7.
Ingår i inkomst
av rörelse inkomstslag som behandlas särskilt i andra artiklar av detta avtal,
berörs bestämmelserna i dessa artiklar inte av reglerna i förevarande artikel.

Artikel 8

Sjöfart
och luftfart

1.
Inkomst genom
användningen av skepp eller luftfartyg i internationell trafik beskattas endast
i den avtalsslutande stat där företaget har sin verkliga ledning. I fall då
denna stat pä grund av sin lagstiftning inte kan beskatta inkomsten i sin
helhet, beskattas inkomsten endast i den stat där företaget har hemvist.

2.
Om företag som
bedriver sjöfart har sin verkliga ledning ombord på ett skepp, anses ledningen
belägen i den avtalsslutande stat där skeppets redare har hemvist.

3.
Bestämmelserna
i punkt 1 tillämpas även på inkomst som förvärvas genom deltagande i en pool,
ett gemensamt förelag eller en internationell driftsorganisation.

Artikel 9

Företag
med intressegemenskap

1. 1 fall då

a)
elt företag i
en avtalsslutande stat direkt eller indirekt deltager i ledningen eller
övervakningen av ett företag i annan avlalsslulande stat eller äger del i detta
företags kapital, eller

b)
samma personer
direkt eller indirekt deltager i ledningen eller övervakningen av såväl ett
företag i en avtalsslutande stat som ett företag i annan avtalsslutande stat
eller äger del i dessa företags kapital, iakttages följande.

Om mellan företagen i fråga om handelsförbindelser eller
finansiella förbindelser avtalas eller föreskrivs villkor, som avviker från dem
som skulle ha avtalats mellan av varandra oberoende företag, får aU inkomst,
som utan sådana villkor skulle ha tillkommit det ena företaget men som på grund
av villkoren i fråga inte tillkommit detta företag, inräknas i detta företags
inkomst och beskattas i överensstämmelse därmed.

2. Då i en avtalsslutande stat uppkommer fråga som avses
i punkt 1,

skall behörig myndighet i annan avlalsslulande stat som berörs av frågan

underrättas i syfte att överväga justering i fråga om beräkningen av in

komsten för det företag som har hemvist i sådan annan stat. När anledning

därtill föreligger, kan de behöriga myndigheterna träffa skäligt avgörande

om inkomstens fördelning.

Artikel 10 Utdelning

I. Utdelning från bolag med hemvist i en avtalsslutande
stat till person med hemvist i annan avtalsslutande stal får beskattas i denna
andra stat.

2. I
fall då mottagare av utdelning med hemvist i en avtalsslutande stat Prop.
1986/87:94

har fast driftställe eller stadigvarande anordning i annan avtalsslutande stat

än den där han har hemvist samt den andel på grund av
vilken utdelningen betalas äger verkligt samband med rörelse som bedrivs från
det fasta driflslället respektive självständig yrkesverksamhet som utövas från
den stadigvarande anordningen, fär, utan hinder av bestämmelserna i punkterna
I och 3, utdelning frän bolag med hemvist i en avtalsslutande stat till sådan
mottagare beskattas i enlighet med bestämmelserna i artikel 7 respektive
artikel 14 i den avlalsslulande stal där det fasta driftstället respektive den
stadigvarande anordningen finns.

3. Utdelning frän bolag med hemvist i en avtalsslutande
stat till person

med hemvist i annan avtalsslutande stat får beskallas även i den avtalsslu

tande stat där bolaget som betalar utdelningen har hemvist, enligl lagstift

ningen i denna stat, men den skatt som sålunda påförs får inte överstiga:

a)
5 procent av
utdelningens bruttobelopp, om mottagaren är ett bolag (med undantag för
personsammanslutning och dödsbo) som direkt behärskar minst 25 procent av det
utbetalande bolagets kapital;

b)
15 procent av
utdelningens bruttobelopp i övriga fall.

4.
Utan hinder av
bestämmelserna i punkt 3 a) får isländsk skatt pä utdelning höjas från 5
procent till högst 15 procent i den mån sädan Utdelning dragits av från del
utbetalande bolagets inkomst vid bestämmandet av isländsk skatt.

5.
Utan hinder av
bestämmelserna i punkt 3 a) får norsk skatt på utdelning höjas till högst 15
procent. Denna bestämmelse gäller så länge norska bolag är berättigade till
avdrag vid slatsbeskattningen för utdelad vinst.

6.
De behöriga
myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall träffa överenskommelse om
sättet att genomföra begränsningarna enligt punkterna 3-5.

Bestämmelserna i punkterna 3-5 berör inte bolagets
beskattning för vinst av vilken utdelningen betalas.

7.
Med uttrycket
"utdelning" förstås i denna arlikel inkomst av aktier, andelsbevis
eller andra rättigheter, som inte är fordringar, med rätt till andel i vinst,
samt inkomst av andra andelar i bolag, som enligt lagstiftningen i den stal
där det utdelande bolaget har hemvist vid beskattningen behandlas på samma sätt
som inkomst av aktier.

8.
Utan hinder av
bestämmelserna i punkt 1 skall utdelning från bolag med hemvist i en
avtalsslutande stat till bolag med hemvist i annan avtalsslutande stat än
Danmark i denna andra stat vara undantagen från beskattning i den mån detta
skulle ha varit fallet enligt lagstiftningen i denna andra stat, om båda
bolagen hade varil hemmahörande där.

Ulan hinder av bestämmelserna i punkt 1 skall utdelning
från bolag med hemvist i annan avlalsslulande stat än Danmark till bolag med
hemvist i Danmark vara undantagen från beskattning i Danmark enligt dansk lagstiftning.

1 den mån beloppet av utdelning, som för ett
beskattningsår utbetalas av bolag med hemvist i Danmark till bolag med hemvist
i annan avlalsslulande stat, motsvaras av utdelning, som det förstnämnda
bolaget, direkt eller genom förmedling av juridisk person, under samma eller
tidigare beskattningsår uppburit på aktier eller andra andelar i bolag med
hemvist i tredje stat, gäller emellertid undantag från skatt i annan avlalsslulande
stat enligl första stycket endast om

a)
den utdelning,
som uppburits på aktierna eller andelarna i bolaget med hemvist i tredje stat,
underkastats beskattning i Danmark eller,

b)
om så inle
är fallet, utdelningen skulle ha varit undantagen från skatt i >

annan avtalsslutande stat,
om aktierna eller andelarna i bolaget med hem- Prop. 1986/87:94 vist i
tredje stat innehafts direkt av bolaget med hemvist i annan avtalsslutande
stat.

I
fråga om utdelning frän bolag med hemvist i Island till bolag med hemvist i
annan avtalsslutande stat gäller undantag från beskattning i annan avlalsslulande
stal enligt första stycket endast i den mån utdelningen vid beräkning av
isländsk skatt inte fär avdragas från det isländska bolagets inkomst.

9. Utan
hinder av bestämmelserna i punkterna 3-5 kan de behöriga

myndigheterna i de avtalsslutande staterna komma överens om atl utdel

ning, som tillfaller i överenskommelsen namngiven institution med allmänt

välgörande eller annat allmännyttigt ändamål, vilken enligt lagstiftningen i

den avtalsslutande stat där institutionen har hemvist är undantagen från

skall på utdelning, skall i annan avlalsslulande stat vara befriad från skatt

på utdelning från bolag i denna andra stat.

10.
Om bolag med hemvist i en
avtalsslutande stat förvärvar inkomst från annan avlalsslulande stat, får denna
andra stat inte beskalla utdelning som bolaget betalar, utom i den mån
utdelningen betalas till person med hemvist i denna andra stat eller i den mån
den andel på grund av vilken utdelningen betalas äger verkligt samband med fast
driftställe eller stadigvarande anordning i denna andra stat, och ej heller
beskatta bolagets icke utdelade vinst, även om utdelningen eller den icke
utdelade vinsten helt eller delvis utgörs av inkomst som uppkommit i denna
andra stat.

11.
Uttrycket
"personsammanslutning" i denna artikel avser:

a)
i fråga om Danmark: "inleressentskab",
"kommanditselskab" och "partrederi";

b)
i fråga om Finland: öppet
bolag, kommanditbolag, partrederibolag och annan sammanslutning som avses i 4 §
2 mom. lagen om skatt på inkomst och förmögenhet (1043/74) och som inte
beskattas såsom självständigt skattesubjekt;

c)
i fräga om Island: "sameignarfélög"
och "samlög" som inte beskattas såsom självständiga skattesubjekt;

d) i
fråga om Norge: varje sammanslutning utom "aksjeselskap";

e) i
fråga om Sverige: handelsbolag, kommanditbolag och enkelt bolag.

Artikel
11 Ränta

1.
Ränta, som härrör från en
avtalsslutande stat och som betalas till person med hemvist i annan
avtalsslutande stat, beskattas endast i denna andra stat.

2.
I fall då mottagare av ränta
med hemvist i en avtalsslutande stat har fast driftställe eller stadigvarande
anordning i annan avtalsslutande stat än den där han har hemvist samt den
fordran för vilken räntan betalas äger verkligt samband med rörelse som bedrivs
från det fasta driftstället respektive självständig yrkesverksamhet som utövas
från den stadigvarande anordningen, fär, utan hinder av bestämmelserna i punkt
1, ränta som härrör från en avtalsslutande stat och som betalas till sådan
mottagare beskattas i enlighet med bestämmelserna i artikel 7 respektive
artikel 14 i den avtalsslutande stal där del fasta driftstället respektive den
stadigvarande anordningen finns.

3.
Med uttrycket "ränta"
förstås i denna artikel inkomst av varje slags fordran, antingen den
säkerställts genom inteckning i fast egendom eller inte och antingen den medför
rätt till andel i gäldenärens vinst eller inte.

Uttrycket
åsyftar särskilt inkomst av värdepapper, som utfärdats av sta- 10

ten,
och inkomst av obligationer eller debentures, däri inbegripet agiobe- Prop.
1986/87:94 lopp och vinster som hänför sig till sädana värdepapper,
obligationer eller debentures. Straffavgift på grund av sen betalning anses inle
som ränla vid tillämpningen av denna artikel.

4.
Då pä grund av särskilda förbindelser mellan utbetalaren och mottagaren eller
mellan dem båda och annan person räntebeloppet, med hänsyn till den skuld för
vilken räntan betalas, överstiger det belopp som skulle ha avtalats mellan
utbetalaren och mottagaren om sädana förbindelser inte förelegat, tiUämpas
bestämmelserna i denna artikel endast på sistnämnda belopp. I sådant fall
beskattas överskjutande belopp enligt lagstiftningen i envar av de berörda
avtalsslutande staterna med iakttagande av övriga bestämmelser i detta avtal.

Artikel
12 Royalty

1.
Royalty, som härrör från en
avtalsslutande stat och som betalas till person med hemvist i annan
avtalsslutande stat, beskattas endast i denna andra stat.

2.
I fall då mottagare av royalty
med hemvist i en avlalsslulande stat har fast driftställe eller stadigvarande
anordning i annan avtalsslutande stat än den där han har hemvist samt den
rättighet eller egendom i fråga om vilken royaltyn betalas äger verkligt
samband med rörelse som bedrivs från det fasta driftstället respektive
självständig yrkesverksamhet som utövas från den stadigvarande anordningen,
får, utan hinder av bestämmelserna i punkt I, royalty som härrör från en
avtalsslutande stat och som betalas till sådan mottagare beskattas i enlighet
med bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 14 i den avlalsslulande stat
där det fasta driftstället respektive den stadigvarande anordningen finns.

3.
Med uttrycket "royalty"
förstås i denna artikel varie slags betalning som mottages säsom ersättning för
nyttjandet av eller för rätten att nyttja upphovsrätt till litterärt,
konstnärligt eller vetenskapligt verk (häri inbegripet biograffilm samt film
och band för radio- och televisionssändning), patent, vammärke, mönster eller
modell, ritning, hemligt recept eller hemlig tillverkningsmetod samt för
nyttjandet av eller för rätten alt nyttja industriell, kommersiell eller
vetenskaplig utrustning eller för upplysning om erfarenhetsrön av industriell,
kommersiell eller vetenskaplig natur.

4.
Dä på grund av särskilda
förbindelser mellan utbetalaren och mottagaren eller mellan dem båda och annan
person royaltybeloppet, med hänsyn till det nyttjande, den rätt eller den
upplysning för vilken royaltyn betalas, överstiger det belopp som skulle ha
avtalats mellan utbetalaren och mottagaren om sådana förbindelser inte
förelegat, tillämpas bestämmelserna i denna artikel endast på sistnämnda
belopp. I sådant fall beskattas överskjutande belopp enligl lagstiftningen i
envar av de berörda avtalsslutande staterna med iakttagande av övriga
bestämmelser i detta avtal.

Artikel
13 Realisationsvinst

1.
Vinst, som person med hemvist i
en avtalsslutande stat förvärvar på grund av överlåtelse av sådan fast egendom
som avses i artikel 6 punkt 2 och som är belägen i annan avtalsslutande stat,
får beskattas i denna andra stat.

2.
Vinst, som person med hemvist i
en avlalsslulande stat förvärvar på

grund av överlåtelse av
aktie eller annan andel som avses i artikel 6 punkt \\

4, får
beskattas i den avtalsslutande stat där den fasta egendomen är Prop.
1986/87:94 belägen.

3.
Vinst på grund
av överlåtelse av lös egendom, som utgör del av rörelsetillgångarna i fast driftslälle,
vilket ett företag i en avtalsslutande stat har i annan avtalsslutande stat,
eller av lös egendom, hänföriig till stadigvarande anordning för att utöva
självständig yrkesverksamhet, som person med hemvist i en avtalsslutande stat
har i annan avtalsslutande stat, får beskattas i denna andra stat. Detsamma
gäller vinst på grund av överlåtelse av sådant fast driftställe (för sig eller
tillsammans med hela företaget) eller av sådan stadigvarande anordning.

4.
Vinst på grund
av överiålelse av skepp eller luftfartyg som används i internationell trafik
eller lös egendom som är hänförlig till användningen av sådant skepp eller
luftfartyg beskattas endast i den avtalsslutande stat där företaget har sin
verkliga ledning. I fall då denna stat på grund av sin lagstiftning inle kan
beskatta vinsten i sin helhet, beskattas vinsten endast i den stat där
företaget har hemvist.

5.
Vinst på grund
av överlåtelse av annan egendom än sådan som avses i punkterna I —4 beskattas
endast i den avtalsslutande stat där överlåtaren har hemvist.

6.
Bestämmelserna
i punkt 5 berör inte en avtalsslutande stats rätt att enligt sin egen
lagstiftning beskatta vinst som person med hemvist i annan avtalsslutande stat
förvärvar på grund av överiålelse av aktie eller annan andel i bolag med
hemvist i den förstnämnda staten samt vinst på gmnd av överiålelse av annal
värdepapper som vid beskattningen i denna stat behandlas på samma sätt som
vinst på grund av överlåtelse av sådan aktie eller annan andel.

Artikel 14

Självständig yrkesutövning

1. Inkomst, som person med hemvist i en avtalsslutande
stat förvärvar

genom att utöva fritt yrke eller annan självständig verksamhet, beskattas

endast i denna stat. Sädan inkomst får emellertid beskattas i annan avtals-

slutande stal, om

a) han i denna andra stat har stadigvarande anordning
som regelmässigt

står till hans förfogande för att utöva verksamheten men endast så stor del

av inkomsten som är hänförlig lill denna stadigvarande anordning; eller

b) han vistas i denna andra stat under tidrymd eller
tidrymder som

sammanlagt överstiger 183 dagar under en tolvmånadersperiod men endast

så stor del av inkomsten som är hänförlig till verksamhet som har utövats

under denna tidrymd eller dessa tidrymder.

I fall då inkomsten är undantagen från beskattning i den
förstnämnda staten, får inkomsten, även om villkoren under punkt a) eller b)
inte är uppfyllda, beskattas i den stat där verksamheten utövas men endast så
stor del av inkomsten som är hänföriig till denna verksamhet.

2. Uttrycket "fritt yrke" inbegriper särskilt
självständig vetenskaplig,

litterär och konstnärlig verksamhet, uppfostrings- och undervisningsverk

samhet samt sådan självständig verksamhet som läkare, advokat, ingenjör,

arkitekt, tandläkare och revisor utövar.

Artikel 15 Enskild tjänst

1. Om inte bestämmelserna i artiklarna 16, 18, 19, 20 och
21 föranleder

annat, beskattas lön, arvode och annan liknande ersättning, som person 12

med
hemvist i en avlalsslulande stat uppbär på grund av anställning, Prop.
1986/87:94 endast i denna stat, såvida inte arbetet utförs i annan
avtalsslutande stat. Om arbetet utförs i denna andra stat, får ersättning som
uppbärs för arbetet beskattas där.

2. Utan hinder av bestämmelserna i punkt 1 beskattas
ersättning, som

person med hemvist i en avlalsslulande stat uppbär för arbete som utförs i

annan avtalsslutande stat, endast i den förstnämnda staten, om:

a)
mottagaren
vistas i denna andra stat under tidrymd eller tidrymder som sammanlagt inte
överstiger 183 dagar under en tolvmånadersperiod, och

b)
ersättningen
betalas av arbetsgivare som inte har hemvist i denna andra stat eller på dennes
vägnar, samt

c)
ersättningen
inte belastar fast driftställe eller stadigvarande anordning som arbetsgivaren
har i denna andra stat.

3. Bestämmelserna i punkt 2 tiUämpas inte i fall då

a)
fråga är om
uthyrning av arbetskraft, eller

b)
ersättningen är
undantagen från beskattning i den förstnämnda staten.

4. Utan hinder av föregående bestämmelser i denna
artikel beskattas

inkomst av arbete som utförs ombord på

a)
danskt, finskt,
isländskt, norskt eller svenskt skepp endast i den avtalsslutande stat vars
nationalitet skeppet har; vid tillämpningen av denna bestämmelse likställs
utländskt skepp, som befraktas på så kallad bareboat basis av ett företag i en
avtalsslutande stat, med danskt, finskt, isländskt, norskt respektive svenskt
skepp;

b)
luftfartyg i
internationell trafik endast i den avtalsslutande stat där den som förvärvar
arbetsinkomsten har hemvist;

c)
fiske-, sälfängst-
eller valfångslfartyg endast i den avtalsslutande stat där den som förvärvar
arbetsinkomsten har hemvist, även dä inkomsten för arbetet utgår i form av viss
lott eller andel av vinslen av fiske-, sälfängst- eller valfångstverksamheten.

Artikel 16 Styrelsearvode

Styrelsearvode och annan liknande ersättning, som person
med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär i egenskap av medlem i styrelse
eller annat liknande organ i bolag med hemvist i annan avtalsslutande stat, fär
beskattas i denna andra stat.

Artikel 17

Artister samt idrotts- och sportutövare

1.
Utan hinder av
bestämmelserna i artiklarna 14 och 15 får inkomst, som person med hemvist i en avlalsslulande
stat förvärvar genom sin personliga verksamhet i annan avtalsslutande stal i
egenskap av artist, såsom teater- eller filmskådespelare, radio- eller televisionsartisl
eller musiker, eller av idrotts- eller sportulövare, beskallas i denna andra
stat.

2.
I fall då
inkomst genom verksamhet, som artist eller idrotts- eller sportutövare bedriver
i denna egenskap, inte tillfaller artisten eller idrotts-eller sportutövaren
själv ulan annan person, får denna inkomst, ulan hinder av bestämmelserna i
artiklarna 7, 14 och 15, beskattas i den avtalsslutande stat där artisten
eller idrotts- eller sportutövaren bedriver verksamheten.

3.
I fall då
inkomst som avses i punkterna I och 2 är undantagen från

beskattning i den avtalsslutande stat där verksamheten
bedrivs, beskattas 13

inkomsten
endast i den avtalsslutande stat där artisten eller idrotts- eller Prop.
1986/87:94 sportutövaren har hemvist.

Artikel 18 Pension m.m.

1.
Pension och
livränta som betalas från en avtalsslutande stat och utbetalning från en
avtalsslutande stat enligt sociallagstiftningen i denna stat till person med
hemvist i annan avtalsslutande stat beskattas endast i den förstnämnda staten.
I fall dä sådan inkomst inte kan beskattas i den stat från vilken utbetalningen
sker, beskattas inkomsten endast i den stat där mottagaren har hemvist.

2.
Utan hinder av
övriga bestämmelser i detta avtal skall underhållsbidrag, som person med
hemvist i en avtalsslutande stat betalar till make eller fömtvarande make eller
till barn med hemvist i annan avtalsslutande stal, undantagas från beskattning
i denna andra stat i det fall då bidraget skulle ha undantagils från
beskattning i den förstnämnda staten om mottagaren hade haft hemvist där.

3.
Med uttrycket
"livränta" förstås ett fastställt belopp, som betalas periodiskt på
fastställda tider under vederbörandes livstid eller under angiven eller
fastställbar tidrymd och som utgår på gmnd av förpliktelse att verkställa dessa
utbetalningar såsom ersättning för däremot fullt svarande vederlag i penningar
eller penningars vävde.

Artikel 19 Offentlig tjänst

1.
Ersättning (med
undantag för pension), som betalas av en avlalsslulande stat, dess politiska
underavdelningar, lokala myndigheter eller offentligrättsliga institutioner
till fysisk person på grund av arbete som utförs i denna stats, dess politiska
underavdelningars, lokala myndigheters eller offentligrättsliga institutioners
tjänst, beskattas endast i denna stat. I fall då ersättningen inte kan
beskattas i denna stat, beskattas ersättningen endast i den stat där mottagaren
har hemvist.

2.
Om ersättning
som avses i punkt 1 tillfaller mottagare för arbete som denne utför i annan
avtalsslutande stat än den från vilken ersättningen betalas, beskattas
ersättningen emellertid endast i den stat där arbetet utförs, om mottagaren är
person med hemvist i denna stat och

a)
är medborgare i
denna stat; eller

b)
inte fick
hemvist i denna stat uteslutande för alt utföra arbetet, eller

c)
inte kan
beskattas för ersättningen i den stat från vilken denna betalas.

Artikel 20

Studerande och praktikanter

Person som vistas i en avtalsslutande stat uteslutande för

a)
studier vid
universitet eller annan undervisningsanstalt i denna avtalsslutande stat,
eller

b)
affärs-,
industri-, lantbmks- eller skogsbrukspraktik i denna avtalsslutande stat,

och som har eller omedelbart före vistelsen hade hemvist i
annan avtalsslutande stal, beskallas inle i den förstnämnda staten för belopp
som han erhåller från källa utanför denna stat för sitt uppehäUe, sin
undervisning eller utbildning.

14

Artikel 21 Prop. 1986/87:94

Verksamhet i samband med förberedande undersökning,
utforskning eller utnyttjande av kolväleförekomsler

1.
Utan hinder av
övriga bestämmelser i detta avtal, med undanlag för bestämmelserna i artikel 8,
tillämpas bestämmelserna i denna artikel i fall då person med hemvist i en
avtalsslutande stat bedriver verksamhet i annan avtalsslutande stat i samband
med förberedande undersökning, utforskning eller utnyttjande av kolväleförekomsler
belägna i denna andra stal.

2.
a) Person med
hemvist i en avtalsslutande stat, som utanför kusten i annan avtalsslutande
stat bedriver verksamhet som avses i punkt 1, anses bedriva verksamheten från
fast driftställe eller stadigvarande anordning i denna andra stat.

b)
Om sädan person
bedriver sin verksamhet inom utforsknings- eller utvinningsområde som sträcker
sig från en plats utanför kusten i denna andra stat och in pä denna stats
landområde och verksamheten inte uteslutande bedrivs inom landområdet, äger
punkt a) motsvarande tillämpning.

c)
Verksamhet, som
avser byggande eller installation av rörledning för transport av oraffinerade
kolväten eller byggnadsarbete i direkt samband med sådan verksamhet, anses
bedriven från fast driftställe i denna andra stal även i fråga om sådan
verksamhet som pågår på land, när verksamheten ingår i ett projekt som
sträcker sig från en plats utanför kusten i denna stat och in på denna stats
landområde.

3.
Bestämmelserna
i punkt 2 tillämpas inle, om verksamheten pågår under tidrymd eller tidrymder
som sammanlagt inte överstiger 30 dagar under en tolvmånadersperiod.

4.
Vid beräkning
av den tid som avses i punkt 3 anses verksamhet, som bedrivs av ett företag som
har intressegemenskap med annat företag, bedriven av det företag med vilket det
har intressegemenskap, om verksamheten i väsentlig mån är av samma slag som
den verksamhet som det sistnämnda företaget bedriver och båda företagens
verksamhet avser samma projekt. Företag anses ha intressegemenskap, om det ena
företaget direkt eller indirekt deltager i ledningen eller övervakningen av det
andra företaget eller äger väsentlig del i detta förelags kapital eller om
samma personer direkt eller indirekt deltager i ledningen eller övervakningen
av båda företagen eller äger väsentlig del i dessa företags kapital.

5.
Inkomst, som
företag i en avlalsslulande stat förvärvar på gmnd av transport av personal
eller materiel med skepp eller luftfartyg till eller innanför område som avses
i punkt 2 a) och b) i den andra avlalsslulande stat där affärsverksamhet
bedrivs i samband med förberedande undersökning, utforskning eller utnyttjande
av kolväteförekomster eller på gmnd av drift av bogserbåtar, försöriningsfartyg
eller andra hjälpfartyg i samband med sådan verksamhet, beskattas endast i den
avtalsslutande stal där företaget har sin verkliga ledning. I fall då denna
stat enligt sin lagstiftning inte kan beskatta inkomsten i sin helhet,
beskattas inkomsten endast i den stat där företaget har hemvist.

6.
Bestämmelserna
i artikel 13 punkt 4 och artikel 23 punkt 3 tillämpas på vinst på gmnd av
överlåtelse av skepp, båtar eller luftfartyg som avses i punkt 5 respektive
förmögenhet bestående av sådana skepp, båtar eller luftfartyg.

7.
Utan hinder av
övriga bestämmelser i avtalet gäller följande i fråga om beskattningen av lön
och annan liknande ersättning som person med hemvist i en avtalsslutande stat
uppbär på gmnd av arbete vilket utförs i annan avlalsslulande stat för
arbetsgivare som bedriver sådan verksamhet som

avses i punkterna 1 och 2: 15

a) Om inte bestämmelserna
i punkterna b) - d) föranleder annat, får Prop. 1986/87:94

sådan ersättning beskattas i denna andra stat, men endast om arbetet pågår

där
under lidrymd eller tidrymder som sammanlagt överstiger 30 dagar under en tolvmånadersperiod.

b) Sådan
ersättning beskattas endast i den förstnämnda avtalsslutande

staten om

1)
arbetet har samband med
utnyttjandet av kolväteförekomster som befinner sig på mittlinjen mellan avlalsslulande
stater eller mellan en avlalsslulande stat och annan stat,

2)
avtal föreligger mellan dessa
stater om gemensamt utnyttjande av förekomsterna, och

3) utnyttjandet
sker samtidigt pä båda sidor om mittlinjen.

Bestämmelserna i denna punkt tillämpas endast efter överenskommelse

därom mellan de behöriga
myndigheterna i de avtalsslutande staterna.

c) Om
arbetet utförs ombord på skepp eller båt som avses i punkt 5,

beskattas sådan ersättning enligt bestämmelserna i artikel 15 punkt 4 a).

d) Om
arbetet utförs ombord på luftfartyg som avses i punkt 5, beskattas

sådan ersättning endast i den avtalsslutande stat där företaget har sin

verkliga ledning.

8.
Person med hemvist i en
avtalsslutande stat som bedriver verksamhet utanför kusten i annan
avtalsslutande stat är undantagen från beskattning i denna andra stat för vinst
som denna person anses ha förvärvat på grund av överflyttning av flyttbar
borranläggning eller hotellplaltform till område utanför denna andra stat. Med
vinst i denna punkt förstås belopp med vilket handelsvärdel vid tidpunkten för
överflyttningen överstiger restvärdet vid denna lidpunkt med tillägg av
företagna avskrivningar.

9.
Vinst som person med hemvist i
en avtalsslutande stat förvärvar på grund av överlåtelse av

a)
rätt till förberedande
undersökning, utforskning eller utnyttjande av kolväteförekomster i annan
avtalsslutande stat, häri inbegripet rätt till andel i eller förmån av sådana
förekomster, eller

b)
aktier eller andra andelar,
vilkas värde hell eller till väsentiig del, direkt eller indirekt, hänför sig
till sådan rätt,

får
beskattas i denna andra stat.

Artikel
22 Annan inkomst

1.
Inkomst som person med hemvist
i en avlalsslulande stat förvärvar och som inte behandlas i föregående artiklar
i detta avtal beskattas endast i denna stat, oavsett varifrån inkomsten härrör.

2.
Bestämmelserna i punkt I tillämpas
inle om inkomsttagaren har hemvist i en avlalsslulande stat och har fast
driftställe eller stadigvarande anordning i annan avtalsslutande stal samt den
rättighet eller egendom i fråga om vilken inkomsten betalas äger verkligt
samband med rörelse som bedrivs från det fasta driftstället respektive
självständig yrkesverksamhet som utövas från den stadigvarande anordningen. 1
sådant fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7 respektive arlikel 14. Ingår i
fast driftställe eller stadigvarande anordning fast egendom som avses i artikel
6 punkt 2 beskattas emellertid inkomst av sådan egendom med tillämpning av
bestämmelserna i artikel 6 punkterna 1, 3 och 5.

16

Artikel 23 Prop. 1986/87:94

Förmögenhet

1.
Förmögenhet
bestående av sådan fast egendom som avses i artikel 6 punkt 2, vilken person
med hemvist i en avtalsslutande stat innehar och vilken är belägen i annan avlalsslulande
stat, fär beskattas i denna andra stat.

2.
Förmögenhet
bestående av aktie eller annan andel i bolag, som avses i artikel 6 punkt 4,
vilken person med hemvist i en avtalsslutande stal innehar, fär beskattas i den
avtalsslutande stat där den fasta egendomen är belägen.

3.
Förmögenhet
bestående av skepp eller luftfartyg som används i internationell trafik samt
av lös egendom som är hänföriig till användningen av sådant skepp eller
luftfartyg beskattas endast i den avtalsslutande stat där företaget har sin
verkliga ledning. 1 fall dä denna stat på grund av sin lagstiftning inte kan
beskatta förmögenheten i sin helhet, beskattas förmögenheten endast i den stat
där företaget har hemvist.

4.
All annan
förmögenhet, oavsett var denna är belägen, som person med hemvist i en
avtalsslutande stat innehar, beskattas endast i denna stat.

5.
Utan hinder av bestämmelsema
i punkt 4 får emellertid förmögenhet bestående av lös egendom, som utgör del av
rörelsetillgångarna i fast driftställe, vilket etl företag i en avtalsslutande
stat har i annan avtalsslutande stat, eller av lös egendom, hänföriig till
stadigvarande anordning för att utöva självständig yrkesverksamhet, som person
med hemvist i en avtalsslutande stat har i annan avtalsslutande stat, beskattas
i denna andra stat.

Artikel 24 Dödsbo

Inkomst eller förmögenhet, som beskattas hos dödsbo med
hemvist i en avtalsslutande stat, får inle beskattas hos dödsbodelägare med
hemvist i annan avtalsslutande stal.

Artikel 25

Undanröjande av dubbelbeskattning

I. Danmark

a) Om person med hemvist i Danmark förvärvar inkomst
eller innehar

förmögenhet som enligt bestämmelserna i detta avtal får beskattas i annan

avtalsslutande stat, skall Danmark, såvida inte bestämmelserna i artikel 10

punkt 8 andra stycket eller punkterna b) eller c) nedan föranleder annal,

1)
från denna
persons danska inkomstskatt avräkna ett belopp motsvarande den inkomstskatt
som betalats i denna andra stat;

2)
från denna
persons danska förmögenhetsskatt avräkna ett belopp motsvarande den
förmögenhetsskatt som betalats i denna andra stat.

Avräkningsbeloppet skall emellertid inte i något fall
översliga den del av den danska inkomstskatten eller förmögenhetsskatten,
beräknad ulan sådan avräkning, som belöper på den inkomst eller förmögenhet
som får beskattas i denna andra stat.

b) Om person med hemvist i Danmark förvärvar inkomst
eller innehar

förmögenhet som enligt bestämmelserna i detta avtal beskattas endast i

annan avtalsslutande stat, får Danmark inräkna inkomsten eller förmögen

heten i beskatlningsunderiaget men skall från den danska skatten pä in

komsten eller förmögenheten avräkna den del av inkomstskatten respekti

ve förmögenhetsskatten som belöper pä den inkomst som uppburits från

denna andra stat respektive den förmögenhet som innehas där.

2 Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 94

c) Om
person med hemvist i Danmark förvärvar inkomst som avses i Prop. 1986/87:94
artikel 15 eller artikel 21 punkt 7, får Danmark inräkna inkomsten i beskattningsunderlaget
men skall från den danska skatten på inkomsten avräkna den del av
inkomstskatten som belöper på den inkomst som uppburits från denna andra stat.

2. Finland

a) Om person med hemvist i Finland förvärvar inkomst
eller innehar

förmögenhet som enligt bestämmelserna i detta avtal får beskattas i annan

avtalsslutande stat, skall Finland, såvida inte bestämmelserna i artikel 10

punkt 8 första slyckel eller punkterna b) eller c) nedan föranleder annat,

1)
från denna
persons finska inkomstskatt avräkna ett belopp motsvarande den inkomstskatt
som betalats i denna andra stat;

2)
från denna
persons finska förmögenhetsskatt avräkna ett belopp motsvarande den
förmögenhetsskatt som betalats i denna andra stat.

Avräkningsbeloppet skall emellertid inte i något fall
överstiga den del av den finska inkomstskatten eller förmögenhetsskatten,
beräknad utan sådan avräkning, som belöper på den inkomst eller förmögenhet som
fär beskattas i denna andra stat.

b)
Om person med
hemvist i Finland frän annan avtalsslutande stat förvärvar inkomst av enskild
tjänst som avses i artikel 15 eller artikel 21 punkt 7 och som enligt dessa
artiklar får beskattas i denna andra avtalsslutande stat, skall sådan inkomst
undantagas från finsk skatt.

c)
Om person med
hemvist i Finland förvärvar inkomst eller innehar förmögenhet som enligt
bestämmelserna i delta avtal beskattas endast i annan avtalsslutande stat eller
förvärvar inkomst som enligl punkt b) ovan skall undantagas från finsk skatt,
får Finland inräkna inkomsten eller förmögenheten i beskattningsunderlaget men
skall från den finska skatten på inkomsten eller förmögenheten avräkna den del
av inkomstskatten respektive förmögenhetsskatten som belöper på den inkomst som
uppburits från denna andra stat respektive den förmögenhet som innehas där.

3. Island

a)
Om person med
hemvist i Island förvärvar inkomst eller innehar förmögenhet som enligt
bestämmelserna i detta avtal får beskattas i annan avtalsslutande stat, skall
Island, såvida inle bestämmelserna i punkterna b) eller c) nedan föranleder
annat, undantaga sådan inkomst eller förmögenhet från beskattning.

b)
Om person med
hemvist i Island förvärvar inkomst som enligt bestämmelserna i artikel 10,
artikel 13 punkt 6, artikel 16 eller artikel 21 punkterna 1 —6 samt 8 och 9 fär
beskattas i annan avtalsslutande stat, skall Island, såvida inle bestämmelserna
i artikel 10 punkt 8 första stycket föranleder annat, från denna persons
isländska inkomstskatt avräkna ett belopp motsvarande den inkomstskatt som
betalats i denna andra stat. Avräkningsbeloppet skall emellertid inte överstiga
den del av den isländska skatten, beräknad utan sådan avräkning, som belöper
på den inkomst som får beskattas i denna andra stat.

c)
Om inkomst, som
person med hemvist i Island förvärvar eller förmögenhet som sådan person
innehar, enligt bestämmelse i avtalet är undantagen från beskattning där, får
Island likväl vid bestämmandet av beloppet av den isländska skatten på denna
persons återstående inkomst eller förmögenhet beakta den inkomst eller
förmögenhet som undantagits från

skatt. 18

4- Norge , Prop. 1986/87:94

a)
Om person med hemvist i Norge förväi-vär
inkomst eller innehar förmögenhet som enligt bestämmelserna i detta avtal får
beskattas i annan avtalsslutande stat, skall Norge, såvida inte bestämmelserna
i punkterna b) eller c) nedan föranleder annat, undantaga sådan inkomst eller
förmögenhet från beskattning.

b)
Om person med hemvist i Norge
förvärvar inkomst som enligt bestämmelserna i artikel 10, artikel 13 punkt 6, arlikel
16 eller artikel 21 punkterna I —6 samt 8 och 9 får beskattas i annan
avtalsslutande stat, skall Norge, såvida inte bestämmelserna i artikel 10 punkt
8 första stycket föranleder annat, från denna persons norska inkomstskatt
avräkna ett belopp motsvarande den inkomstskatt som betalats i denna andra
stat. Avräkningsbeloppet skall emellertid inte överstiga den del av den norska
skatten, beräknad utan sådan avräkning, som belöper på den inkomst som får
beskattas i denna andra stat.

c)
Om inkomst, som person med
hemvist i Norge förvärvar eller förmögenhet som sådan person innehar, enligt
bestämmelserna i avtalet är undantagen från beskattning där, fär Norge likväl
vid bestämmandet av beloppet av den norska skatten på denna persons återstående
inkomst eller förmögenhet beakta den inkomst eller förmögenhet som undantagits
från skatt.

5.
Sverige

a) Om
person med hemvist i Sverige förvärvar inkomst eller innehar

förmögenhet som enligt bestämmelserna i detta avtal får beskattas i annan

avlalsslulande stat, skall Sverige, såvida inte bestämmelserna i artikel 10

punkt 8 första styckel eller punkterna b), c) eller d) nedan föranleder

annat,

1)
- med iakttagande av
bestämmelserna i svensk lagstiftning (även i den lydelse den framdeles kan få
genom att ändras utan att den allmänna princip som anges här ändras) - från
skatten på inkomsten avräkna ett belopp motsvarande den inkomstskatt som
betalats i denna andra stat;

2)
från denna persons svenska
förmögenhetsskatt avräkna ett belopp motsvarande den förmögenhetsskatt som
betalats i denna andra stat. Avräkningsbeloppet skall emellertid inte
överstiga den del av den svenska förmögenhetsskatten, beräknad utan sådan
avräkning, som belöper på den förmögenhet som får beskattas i denna andra stat.

b) Vid
tillämpningen av punkt a) ovan skall, då enligt särskild lagstiftning

lättnad medgivits vid finsk inkomst- eller förmögenhetsbeskattning av ett

svenskt förelags fasta driftställe i Finland, från svensk skatt på företagets

inkomst eller förmögenhet avräknas den inkomstskatt respektive förmö

genhetsskatt som skulle ha utgått i Finland om sådan skattelättnad inte

hade medgivits.

c) Om
person med hemvist i Sverige från annan avtalsslutande stat

förvärvar inkomst av rörelse som avses i artikel 7, inkomst av självständig

yrkesutövning som avses i artikel 14, inkomst av enskild tjänst som avses i

artikel 15 eller artikel 21 punkt 7 eller vinst som avses i artikel 13 punkt 3

vilken inkomst eller vinst enligt dessa artiklar får beskattas i denna andra

avlalsslulande stat, skall, utan hinder av bestämmelserna i punkt a) ovan,

sädan inkomst eller vinst undantagas från svensk skatt. I fråga om artik

larna 7, 13 och 14 gäller denna bestämmelse dock endast om den övervä

gande delen av inkomsten eller vinsten härrör från i den andra avlalsslu

lande staten bedriven yrkesverksamhet, affärsverksamhet eller industriell

verksamhet,
som inte utgörs av förvaltning av värdepapper och annan 19

liknande
lös egendom.

d) Om person med hemvist i Sverige förvärvar inkomst eller
vinst eller Prop. 1986/87:94 innehar förmögenhet som enligl bestämmelsema i
detta avtal beskattas endast i annan avlalsslulande stal eller förvärvar
inkomst eller vinst som enligt punkt c) ovan skall undantagas från svensk
skatt, får Sverige, vid fastställandet av skattesatsen för svensk progressiv
skatt pä annan inkomst, vinst eller förmögenhet, beakta den inkomst, vinst
eller förmögenhet som beskattas endast i den andra avtalsslutande staten eller
sådan inkomst eller vinst som undantages från svensk skatt.

6. Gemensamma bestämmelser

Uttrycket "betalats i denna andra stat" i
punkterna 1 a) 1). 2 a) I), 3
b), 4 b) respektive 5 a) 1) anses även innefatta sådan skatt på inkomst som erlagts
i Danmark, Finland, Island, Norge respektive Sverige och som skall överföras
till nämnda andra stat för att där gottskrivas vederbörande person som skatt på
samma inkomst.

Artikel 26

Begränsning
av beskattningsrätten

Inkomst som person med hemvist i en avtalsslutande stat
förvärvar eller förmögenhet som sådan person innehar får inte beskattas i annan
avtalsslutande stat, såvida inte beskattning uttryckligen är tillålen enligt
detta avtal.

Artikel 27

Förbud mot diskriminering

1.
Medborgare i en
avtalsslutande stat skall inte i annan avtalsslutande stat bli föremål för
beskattning eller därmed sammanhängande krav som är av annat slag eller mer
tyngande än den beskattning och därmed sammanhängande krav som medborgare i
denna andra stat under samma förhållanden är eller kan bli underkastad. Utan
hinder av bestämmelserna i artikel I tillämpas denna bestämmelse även på person
som inte har hemvist i en eller flera av de avtalsslutande staterna.

2.
Beskattningen
av fast driftställe eller stadigvarande anordning, som företag eller person med
hemvist i en avtalsslutande stat har i annan avtalsslutande stat, skall i denna
andra stat inte vara mindre fördelaktig än beskattningen av förelag eller
person med hemvist i denna andra stat, som bedriver verksamhet av samma slag.

Denna bestämmelse anses inte medföra förpliktelse för en
avtalsslutande stat att medge person med hemvist i annan avtalsslutande stat
sådant personligt avdrag vid beskattningen, sådan skattebefrielse eller skattenedsättning
på grund av civilstånd eller försöriningsplikt mot familj som medges person med
hemvist i den förstnämnda staten. Bestämmelsen medför inte heller rätt att i en
avtalsslutande stat erhålla avdrag vid beskattningen eller skattebefrielse för
utdelning eller annan utbetalning till bolag med hemvist i annan avtalsslutande
stat.

Bestämmelsen i första stycket hindrar inte heller en
avtalsslutande stat att beskatta inkomst, som fast driftslälle förvärvar,
enligt reglerna i denna stals egen lagstiftning, om det fasta driftstället
tillhör aktiebolag eller därmed jämförligt bolag i annan avlalsslulande stat.
Beskattningen skall dock motsvara den beskattning som tillämpas för aktiebolag
eller därmed jämförligt bolag med hemvist i den förstnämnda avtalsslutande staten
pä dess inkomst, beräknad utan avdrag för utdelad vinst.

3. Utom i de fall då bestämmelserna i artikel 9 punkt I, arlikel
11 punkt 4 20

eller artikel 12 punkt 4 tillämpas, är ränta, royalty och
annan utbetalning Prop. 1986/87:94 frän företag i en avtalsslutande stat till
person med hemvist i annan avtalsslutande stat avdragsgilla vid bestämmandel
av den beskattningsbara inkomsten för sådant företag på samma villkor som betalning
till person med hemvist i den förstnämnda staten. På samma sätl är skuld som
företag i en avlalsslulande siat har till person med hemvist i annan
avtalsslutande stat avdragsgill vid bestämmandel av sådant företags
beskattningsbara förmögenhet på samma villkor som skuld till person med
hemvist i den förstnämnda staten.

4.
Förelag i en
avtalsslutande stat, vars kapital helt eller delvis ägs eller kontrolleras,
direkt eller indirekt, av en eller flera personer med hemvist i en eller flera
av de andra avtalsslutande staterna, skall inte i den förstnämnda staten bli
föremål för beskattning eller därmed sammanhängande krav som är av annat slag
eller mer tyngande än den beskattning och därmed sammanhängande krav som annat
liknande förelag i den förstnämnda staten är eller kan bli underkastat.

5.
Bestämmelserna
i denna artikel anses inte medföra förpliktelse för Norge atl medge medborgare
i annan avtalsslutande stat, som inte är född i Norge av norska föräldrar, de
särskilda skatteförmåner som enligt 22 § skattelagen den 18 augusti 1911 medges
norsk medborgare och person född i Norge av norska föräldrar (person med norsk "innfödsrett").

6.
Utan hinder av
bestämmelserna i artikel 2 tillämpas bestämmelserna i förevarande artikel på
skatter av varie slag och beskaffenhet.

Artikel 28

Förfarandel vid ömsesidig överenskommelse

1. Om en person anser att i en eller flera av de
avtalsslutande staterna

vidtagits åtgärder som för honom medför eller kommer att medföra be

skattning som strider mot bestämmelserna i detta avtal, kan han, utan att

detta påverkar hans rätt att använda sig av de rättsmedel som fmns i dessa

staters interna rättsordning, framlägga saken för den behöriga myndighe

ten i den avtalsslutande stat där han har hemvist eller, om fråga är om

tillämpningen av artikel 27 punkt 1, i den avtalsslutande stal där han är

medborgare.

2.
Om den behöriga
myndigheten finner invändningen grundad men inte själv kan fä till stånd en
tillfredsställande lösning, skall myndigheten söka lösa frågan genom ömsesidig
överenskommelse med behörig myndighet i annan avtalsslutande stat, som berörs
av frågan, i syfte att undvika beskattning som strider mot avtalet. Om den
stat hos vars behöriga myndighet personen i fråga har framlagt saken inte
själv berörs av frågan, skall denna behöriga myndighet överiämna saken till
behörig myndighet i nägon av de stater som berörs av frågan.

3.
Om svårigheter
eller tvivelsmål uppkommer mellan avtalsslutande stater beträffande tolkningen
eller tillämpningen av avtalet, skall de behöriga myndigheterna i dessa stater
överlägga för att söka lösa frågan genom särskild överenskommelse. De behöriga
myndigheterna i avlalsslulande stater kan även överlägga för att undanröja
dubbelbeskattning i sådana fall som inte omfattas av avtalet eller för att
genom särskild överenskommelse lösa frågor som, utan att vara reglerade i
avtalet, på grund av olikhet i vederbörande staters principer för skattens
beräkning eller av andra skäl kan uppkomma i fräga om de skatter som avses i
artikel 2.

Innan beslut fattas i fräga som avses i första stycket,
skall resultatet av

överläggningar som där avses snarast delges behöriga myndigheter i övriga

avtalsslutande stater. Finner behörig myndighet i en avtalsslutande stat att 2

3 Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 94

överläggningar
bör äga rum mellan de behöriga myndigheterna i samtliga Prop. 1986/87:94
avtalsslutande stater, skall på begäran av den behöriga myndigheten i den
förstnämnda avtalsslutande staten sådana överläggningar äga rum utan dröjsmål.

Artikel 29

Diplomatiska
företrädare och konsulära tjänstemän

Bestämmelserna i detta avtal berör inte de privilegier vid
beskattningen som enligt folkrättens allmänna regler eller bestämmelser i
särskilda överenskommelser tillkommer diplomatiska företrädare eller konsulära
tjänstemän.

Artikel 30 Territoriell utvidgning

1.
Detta avtal kan
antingen i sin helhet eller med erforderliga ändringar utvidgas till alt
omfatta de områden som undantagits från avtalets tUlämp-ningsområde enligt
bestämmelserna i artikel 3 punkt 1 a), under förutsättning att där påförs
skatter av samma eller i huvudsak likartat slag som de som avses i avtalet. Sädan
utvidgning gäller från den dag och med de ändringar och villkor, häri
inbegripet bestämmelser om upphörande, som kan särskilt överenskommas mellan de
avtalsslutande staterna genom diplomatisk noteväxling.

2.
Om avtalet enligl
artikel 32 upphör alt gälla skall, såvida inte annat överenskommits mellan de avlalsslulande
staterna, avtalet upphöra att gälla även beträffande varje område vartill
avtalet utvidgats enligt denna artikel.

Artikel 31 Ikraftträdande

1. Detta avtal träder i kraft trettionde dagen efter
den då samtliga

avtalsslutande stater har meddelat det finska utrikesministeriet, att avtalet

har godkänts. Det finska utrikesministeriet underrättar de övriga avtalsslu

tande staterna om mottagandel av dessa meddelanden och om tidpunkten

för avtalets ikraftträdande.

2. Sedan avtalet trätt i kraft, tillämpas dess
bestämmelser

a) i fråga om skatter som innehålls vid källan, på
inkomst som förvärvas

den I januari det kalenderår som följer närmast efler det dä avtalet träder i

kraft eller senare;

b)
i fråga om
övriga skatter på inkomst, på skatter som bestäms för beskattningsår som börjar
den I januari det kalenderår som följer närmast efter del då avtalet träder i
kraft eller senare;

c)
i fråga om
skatt på förmögenhet, på förmögenhet på vilken skatt ulgår på grund av taxering
andra kalenderåret efter det dä avtalet träder i kraft eller senare.

3.
Avtalet den 22
mars 1983 mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge för undvikande av
dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet upphör att vara
tillämpligt i fråga om inkomst eUer förmögenhet på vilka förevarande avtal blir
tillämpligt enligt punkt 2. Det förstnämnda avtalet upphör att gälla vid den
sista tidpunkt, dä det enligt föregående bestämmelser i denna punkt är
tillämpligt.

4.
Utan hinder av
bestämmelserna i punkterna 2 och 3 tillämpas bestämmelserna i punkterna 2-5 i
punkt VII och punkterna 2-5 i punkt VIII i det 22

till förevarande avtal
fogade protokollet på inkomst som förvärvas från och Prop. 1986/87:94 med
den I januari 1990. Överenskommelsen den 15 april 1986 mellan Konungariket
Danmarks regering och Konungariket Sveriges regering om beskattning av s. k. gränsgångare
upphör därvid att gälla och skall inte tillämpas på inkomst som förvärvas efter
utgången av år 1989.

Artikel
32 Upphörande

En
avtalsslutande stat kan senast den 30 juni under ett kalenderår som böriar
efter utgången av en lidrymd av fem år efter dagen för ikraftträdande av
avtalet uppsäga avtalet genom skriftiigt meddelande härom till del finska
utrikesministeriet, som underrättar de övriga avtalsslutande staterna om
mottagandet av sådant meddelande och om dess innehåll. Har uppsägningstiden
iakttagits, upphör avtalet att gälla i förhållandet mellan den stat som
verkställt uppsägningen och övriga avtalsslutande stater:

a)
i fräga om skatter som
innehålls vid källan, på inkomst som förvärvas den I januari det kalenderår som
följer närmast efter det då det finska utrikesministeriet mottog meddelandet om
uppsägningen eller senare;

b)
i fråga om övriga skatter på
inkomst, på skatter som bestäms för beskattningsår som börjar den I januari del
kalenderår som följer närmast efter det då det finska utrikesministeriet mottog
meddelandet om uppsägningen eller senare;

c)
i fråga om skatt på
förmögenhet, på förmögenhet på vilken skall utgår på grund av taxering andra
kalenderåret närmast efter det då del finska ' utrikesministeriet mottog
meddelandet om uppsägningen eller senare.

Originalexemplaret
till detta avtal deponeras hos det finska utrikesministeriet, som tillställer
de övriga avtalsslutande staterna bestyrkta kopior därav.

Till
bekräftelse härav har de vederböriigen befullmäktigade ombuden undertecknat
detta avtal.

Som
skedde i Helsingfors den 18 februari 1987 i ett exemplar på danska, finska,
isländska, norska och svenska språken, varvid på svenska språket utfärdades två
texter, en för Finland och en för Sverige, vilka samtliga texter har samma
giltighet.

(Namnunderskrifter)

Protokoll

Vid
undertecknande av det i dag mellan regeringarna i Danmark, Finland, Island,
Norge och Sverige ingångna avtalet för att undvika dubbelbeskattning
beträffande skatter pä inkomst och på förmögenhet har undertecknade kommit
överens om följande bestämmelser som utgör en integrerande del av avtalet:

I.
TiU artikd 5

I
fall då ett företag i en avtalsslutande stal i annan avtalsslutande stat

samtidigt har flera byggnads-, anläggnings-, installations- eller monterings-

projekt eller andra verksamheter som avses i artikel 5 punkt 3 och tiden för

något av dessa projekt eller någon av dessa verksamheter överstiger tolv

månader samt det framstår som uppenbart att projekten eller verksamhe

terna har samband med varandra i geografiskt hänseende eller i fråga om 23

förberedelse eller planering, kan de behöriga myndigheterna i dessa stater

genom
överenskommelse söka avgöra, om sådana projekt eller verksam- Prop.
1986/87:94 heter tillsammans utgör fast driftslälle i den andra avtalsslutande
staten.

Motsvarande skall gälla, om ett företag i en
avtalsslutande stat i den andra staten har flera på varandra följande
byggnads-, anläggnings-, installations- eller monteringsprojekt eller andra
verksamheter som avses i artikel 5 punkt 3 och tiden från påbörjandet av det
första projektet eller den första verksamheten lill avslutande av det sista
projektet eller den sista verksamheten överstiger tolv månader samt om
projekten eller verksamheterna sammanlagt överstiger tolv månader och det
framstår som uppenbart att projekten eller verksamheterna har samband med
varandra i geografiskt hänseende eller i fråga om förberedelse eller
planering.

IL TUl artiklarna 7 och 15

1. Ulan hinder av bestämmelserna i artikel 7 beskattas
inkomst, vilken

förelag i Norge eller Sverige förvärvar genom verksamhet som bedrivs i

Sverige respektive Norge, endast i den stat där företaget har hemvist, om

verksamheten avser uppsättning och underhåll av spärrstängsel för renar

på sträckor längs den norsk-svenska riksgränsen, vilka sträckor anges i

överenskommelse enligt punkt 4.

2.
Utan hinder av
bestämmelserna i artikel 15 beskattas inkomst, vilken person med hemvist i
Norge eller Sverige förvärvar genom personligt arbete som utförs i Sverige
respektive Norge, endast i den stat där denna person har hemvist, om arbetet
avser uppsättning och underhåll av spärrstängsel för renar på sträckor längs
den norsk-svenska riksgränsen, vilka sträckor anges i överenskommelse enligt
punkt 4.

3.
Bestämmelserna
i punkterna I och 2 beträffande företag i, respektive person med hemvist i
Norge eller Sverige skall äga motsvarande tillämpning beträffande företag i,
respektive person med hemvist i Finland eller Norge.

4.
De behöriga
myndigheterna i berörda avtalsslutande stater skall genom ömsesidig
överenskommelse fastställa de sträckor längs vederbörande riksgräns på vilka
bestämmelserna i punkterna 1 -3 skall tillämpas.

III. TUl artiklarna 7, 10-15, 19 och 23

1.
Utan hinder av
bestämmelserna i artikel 7, artikel 10 punkt 2, artikel 11 punkt 2 och artikel
12 punkt 2 beskattas inkomst, som företag i Danmark eller Sverige förvärvar i
samband med byggandet och driften av fasta förbindelser över Öresund, endast i
den stat där företaget har hemvist.

2.
Utan hinder av
bestämmelserna i artikel 13 punkt 3 beskattas vinst, som företag i eller person
med hemvist i Danmark eller Sverige förvärvar pä grund av överlåtelse av där
angiven egendom vilken används vid byggandet och driften av fasta förbindelser
över Öresund, endast i den stal där företaget respektive personen har hemvist.

3.
Utan hinder av
bestämmelserna i artikel 14 punkt 1, artikel 15 punkt 1 och artikel 19
beskattas inkomst, som person med hemvist i Danmark eller Sverige förvärvar i
samband med byggandet och driften av fasta förbindelser över Öresund, endast i
den stat där personen har hemvist.

4. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 23 punkt 5
beskattas där

angiven förmögenhet, som företag i eller person med hemvist i Danmark

eller Sverige innehar och som används vid byggandet och driften av fasta

förbindelser över Öresund, endast i den stat där företaget respektive

personen har hemvist.

24

IV. Till artiklarna 7, 8. 13, 15 och 23 Prop. 1986/87:94

1.
Bestämmelserna
i artikel 7, artikel 8 punkt I, artikel 13 punkt 4 och arlikel 23 punkt 3
tillämpas i Danmark, Norge och Sverige på inkomst som konsortiet Scandinavian
Airlines System (SAS) förvärvar genom kommersiell internationell och inrikes
luftfart och annan därmed direkt sammanhängande verksamhet, pä
realisationsvinst som konsortiet förvärvar vid överiålelse av lös egendom som
används i sådan luftfart och sådan annan verksamhet och på förmögenhet som
konsortiet innehar och som används i sådan luftfart och sådan annan verksamhet,
i förhållande till den andel i konsortiet som innehas av delägare som har
hemvist i Danmark, Norge respektive Sverige.

2.
Bestämmelserna
i första punkten tillämpas efter överenskommelse mellan de behöriga
myndigheterna i Danmark, Norge och Sverige även i fråga om annat konsortium
eller annan liknande sammanslutning för bedrivande av luftfart eller annan
därmed direkt sammanhängande verksamhet, i vilken sammanslutning endast
delägare i SAS, direkt eller indirekt, innehar andel och vilken i huvudsak är
uppbyggd i enlighet med de principer som gäller för SAS.

3.
Bestämmelserna
i arlikel 15 punkt 4 b) tillämpas även på inkomst av arbete som utförs ombord
på luftfartyg som används i inrikestrafik av konsortiet Scandinavian Airlines
System (SAS).

V. TiU artiklarna 8, 13 och 23

Andel i inkomst av verksamhet som avses i artikel 8 punkt
I, andel i vinst pä grund av överlåtelse av egendom som avses i artikel 13
punkt 4, samt andel i förmögenhet som avses i artikel 23 punkt 3 som person med
hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar eller innehar på grund av delägarskap
i företag, beskattas endast i denna stat, om

a)
delägarna har
hemvist i olika avtalsslutande stater, och

b)
förelaget drivs
av bolag eller annan sammanslutning med solidariskt ansvariga delägare, av
vilka minst en tillika är obegränsat ansvarig, samt

c)
det inte är
uppenbart, att företaget har sin verkliga ledning endast i en avtalsslutande
stat.

De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna kan
träffa överenskommelse om tillämpning av de i första stycket angivna
beskattnings-principerna även i fall då där angivna förutsättningar inte
föreligger.

VI. TiU artikd 12

När en bestämmelse som medger Finland rätt att beskatta s.
k. industriell royalty som betalas från Finland tagits in i de avtal för att
undvika dubbelbeskattning belräffande skatter på inkomst och på förmögenhet som
Finland ingått med flertalet av de industrialiserade medlemsstaterna i
Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), skall
förhandlingar mellan de avlalsslulande staterna snarast möjligt inledas i syfte
alt fä till stånd en motsvarande rätt för den avtalsslutande stat från vilken royaltyn
härrör i förhållande till de övriga avtalsslutande staterna.

VII. TiU artikd 15

1. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 15 punkterna 1
och 2 beskat

tas inkomst, vilken person med hemvist i kommun i Finland, Norge eller

Sverige som gränsar till landsgränsen mellan Finland och Sverige respekti

ve Finland och Norge förvärvar på grund av personligt arbete som utförs i

sådan kommun i annan av dessa stater, endast i den stat där personen i 25

fräga har
hemvist, under förutsättning alt denna person regelmässigt uppe- Prop.
1986/87:94 häller sig i sin fasta bostad i denna stat.

2.
Utan hinder av
bestämmelserna i artikel 15 punkterna I och 2 beskattas inkomst, vilken person
med hemvist i Sverige förvärvar på grund av varaktigt personligt arbete som
utförs i Danmark, endast i Sverige, under förutsättning att denna person
regelmässigt uppehåller sig i sin fasta bostad i Sverige.

3.
Utan hinder av
bestämmelserna i artikel 15 punkterna I och 2 beskattas inkomst, vilken person
med hemvist i Danmark förvärvar pä grund av varaktigt personligt arbete som
utförs i Sverige, endast i Danmark, under förutsättning atl denna person
regelmässigt uppehåller sig i sin fasta bostad i Danmark.

4.
Bestämmelserna
i punkterna 2 och 3 tillämpas endast om arbetet pågår under en sammanhängande
tid av minst sex månader.

5.
Med uttrycket
"varaktigt personligt arbete" avses anställningsförhållande som ingåtts
i avsikt att vara den skaltskyldiges huvudsakliga sysselsättning.

6.
Med ullrycket
"regelmässigt uppehåller sig" avses all den skaltskyldige i
normalfallet minst en gång i veckan uppehåller sig i sin fasta bostad i den avlalsslulande
stal där han har hemvist.

7.1 fall som avses i artikel 15 punkt 3 a) anses
arbetstagare med hemvist i en avtalsslutande stat uthyrd när han av nägon (uthyrare)
ställs till förfogande för att utföra arbete i annans (uppdragsgivare)
verksamhet i annan avtalsslutande stat, förutsatt att uppdragsgivaren har
hemvist eller fast driftslälle i denna andra stat och att uthyraren inle har
ansvar för och inle heller slår risken för arbetsresultatet.

Vid avgörandet av frågan om en arbetstagare skall anses
uthyrd, skall göras en samlad bedömning varvid särskilt beaktas om

a)
den
övergripande arbetsledningen åvilar uppdragsgivaren,

b)
arbetet utförs
på en arbetsplats som disponeras av uppdragsgivaren och för vilken han har
ansvar,

c)
ersättningen
till uthyraren beräknas efter den tid som gått åt eller med ledning av annat
samband mellan ersättningen och den lön arbetstagaren får,

d) största delen av arbetsredskap och material ställs till
förfogande av

uppdragsgivaren, och

e) uthyraren inte ensidigt bestämmer antalet
arbetstagare och de kvalifi

kationer dessa skall ha.

VIII. TiU artiklarna 15 och 19

1.
Utan hinder av
bestämmelserna i artikel 15 punkterna 1 och 2 och artikel 19 punkt 1 beskattas
inkomst, vilken person med hemvist i kommun i Norge eller Sverige som gränsar
till landsgränsen mellan dessa stater förvärvar på grund av personligt arbete
som utförs i sådan kommun i den andra av dessa stater, endast i den stal där
personen i fråga har hemvist, under fömtsättning att denna person regelmässigt
uppehåller sig i sin fasta bostad i denna stat.

2.
Utan hinder av
bestämmelserna i artikel 15 punkterna 1 och 2 och artikel 19 punkt 1 beskattas
inkomst, vilken person med hemvist i Sverige förvärvar på gmnd av varaktigt
personligt arbete som utförs i Danmark, endast i Sverige, under förutsättning
att denna person regelmässigt uppehåller sig i sin fasta bostad i Sverige.

3.
Ulan hinder av
bestämmelserna i artikel 15 punkterna 1 och 2 och

artikel 19 punkt 1 beskattas inkomst, vilken person med hemvist
i Dan- 26

mark
förvärvar pä grund av varaktigt personligt arbete som utförs i Sveri- Prop.
1986/87:94 ge, endast i Danmark, under förutsättning att denna person
regelmässigt uppehåller sig i sin fasta bostad i Danmark.

4.
Bestämmelserna
i punkterna 2 och 3 tillämpas endast om arbetet pågår under en sammanhängande tid
av minst sex månader.

5.
Med uttrycket
"varaktigt personligt arbete" avses anställningsförhållande som ingåtts
i avsikt att vara den skattskyldiges huvudsakliga sysselsättning.

6.
Med uttrycket
"regelmässigt uppehåller sig" avses alt den skattskyldige i
normalfallet minst en gång i veckan uppehåller sig i sin fasta bostad i den
avtalsslutande stat där han har hemvist.

IX. TiU artikd 20

1. Person som vistas i annan avlalsslulande stat än
Island uteslutande för

a)
studier vid
universitet eller annan undervisningsanstalt i denna andra avtalsslutande stat,
eller

b)
affärs-,
industri-, lantbmks- eller skogsbrukspraktik i denna andra avtalsslutande stat,

och som har eller omedelbart före vistelsen hade hemvist i
Island, beskattas för inkomst av anställning i den förstnämnda avtalsslutande
staten endast för den del av inkomsten som överstiger 20000 svenska kronor
under kalenderåret eller motvärdet i danskt, finskt, isländskt eller norskt
myntslag. Förenämnda belopp omfattar under vistelse i Finland, Norge eller
Sverige personligt avdrag för kalenderåret i fråga.

Under vistelse för utbildning i Danmark skall, om ett
högre belopp enligt gällande bestämmelser anses erforderligt för ifrågavarande
persons uppehälle, detta högre belopp undantagas frän dansk beskattning.
Sistnämnda bestämmelse skall dock inte tillämpas i fall då studierna eller
utbildningen är av underordnad betydelse i förhällande till den anställning för
vilken angivna ersättning har utgått.

2.
Skattefrihet
enligt punkt I medges endast för tid som skäligen eller vanligtvis åtgår för
studierna eller praktiktjänstgöringen, dock högst för sex på varandra följande
kalenderår.

3.
Person som
studerar vid universitet eller annan undervisningsanstalt i annan
avtalsslutande stat än Finland och som under tillfällig vistelse i Finland har
anställning i Finland under högst 100 dagar under ett och samma kalenderår för
att erhålla praktisk erfarenhet i anslutning till studierna, beskattas i
Finland endast för den del av inkomsten av anställningen som överstiger en
genomsnittlig månadsinkomst av 2400 finska mark. Från beskattning enligt denna
punkt undantages dock sammanlagt högst 8000 finska mark under kalenderåret.

4.
Studerande vid
universitet eller annan undervisningsanstalt i annan avtalsslutande stal än
Sverige, som vid tillfällig vistelse i Sverige har anställning där som har
anknytning till studierna eller utbildningen, beskattas i Sverige endast för
den del av inkomsten av anställningen som överstiger 10000 svenska kronor
under kalenderåret.

5.
De behöriga
myndigheterna i de avtalsslutande staterna träffar överenskommelse om
tillämpningen av bestämmelserna i punkterna 1-4. De behöriga myndigheterna kan
också träffa överenskommelse om sådan ändring av där omnämnda belopp som finnes
skälig med hänsyn till förändring i penningvärde, ändrad lagstiftning i nägon
av de avtalsslutande staterna eller annan liknande omständighet.

27

X. TiU artikd 25 Prop. 1986/87:94

1. Bestämmelserna i artikel
25 punkt 3 kan pä begäran av Island ändras

och ersättas av följande text:

"a)
Om person med hemvist i Island förvärvar inkomst eller innehar förmögenhet som
enligt bestämmelserna i detta avtal får beskattas i annan avtalsslutande stat,
skall Island, såvida inte bestämmelserna i artikel 10 punkt 8 första slycket
eller punkterna b) eller c) nedan föranleder annal,

1)
frän denna persons isländska
inkomstskatt avräkna ett belopp motsvarande den inkomstskatt som betalats i
denna andra stat;

2)
från denna persons isländska
förmögenhetsskatt avräkna ett belopp motsvarande den förmögenhetsskatt som
betalats i denna andra stat.

Avräkningsbeloppet
skall emellertid inte i nägot fall överstiga den del av den isländska
inkomstskatten eller förmögenhetsskatten, beräknad utan sådan avräkning, som
belöper pä den inkomst eller förmögenhet som fär beskattas i denna andra stat.

b)
Om person med hemvist i Island
frän annan avlalsslulande stat förvärvar inkomst av enskild tjänst som avses i
artikel 15 eller artikel 21 punkt 7 och som enligt dessa artiklar fär beskattas
i denna andra avtalsslutande stat, skall sådan inkomst undantagas från
isländsk skatt.

c)
Om person med hemvist i Island
förvärvar inkomst eller innehar förmögenhet som enligl bestämmelserna i detta
avtal beskattas endast i annan avtalsslutande stat eller förvärvar inkomst som
enligt punkt b) ovan skall undantagas från isländsk skatt, får Island inräkna
inkomsten eller förmögenheten i beskattningsunderlaget men skall från den
isländska skatten på inkomsten eller förmögenheten avräkna den del av
inkomstskatten respektive förmögenhetsskatten som belöper på den inkomst som uppburits
från denna andra stat respektive den förmögenhet som innehas där."

Begäran
om sådan ändring görs pä diplomatisk väg genom underrättelse lill envar av de
andra avlalsslulande staterna. Ändringen träder i kraft trettionde dagen efter
den då samtliga andra avlalsslulande stater erhållit sådan underrättelse och
dess bestämmelser tillämpas

a)
i fråga om skatter som
innehålls vid källan, på inkomst som förvärvas den 1 januari det kalenderår som
följer närmast efler det då ändringen träder i kraft eller senare;

b)
i fråga om övriga skatter på
inkomst, på skatter som bestäms för beskattningsår som börjar den I januari det
kalenderår som följer närmast efter det dä ändringen träder i kraft eller
senare;

c)
i fräga om skatt på
förmögenhet, på förmögenhet på vilken skatt utgår på gmnd av taxering andra
kalenderåret efter det då ändringen träder i kraft eller senare.

2. Bestämmelserna
i artikel 25 punkt 4 kan pä begäran av Norge ändras

och ersättas av följande text:

"a)
Om person med hemvist i Norge förvärvar inkomst eller innehar förmögenhet som
enligt bestämmelserna i detta avtal får beskattas i annan avlalsslulande stat,
skall Norge, såvida inte bestämmelserna i artikel 10 punkt 8 första stycket
eller punkterna b) eller c) nedan föranleder annat,

1)
från denna persons norska
inkomstskatt avräkna ett belopp motsvarande den inkomstskatt som betalats i
denna andra stat;

2)
från denna persons norska
förmögenhetsskatt avräkna etl belopp motsvarande den förmögenhetsskatt som
betalats i denna andra stat.

Avräkningsbeloppet
skall emellertid inte i något fall överstiga den del av den norska
inkomstskatten eller förmögenhetsskatten, beräknad utan sådan avräkning, som
belöper på den inkomst eller förmögenhet som får beskattas i denna andra stat.

b)
Om person med hemvist i Norge från annan avlalsslulande stat

28

förvärvar inkomst av
enskild tjänst som avses i artikel 15 eller artikel 21 Prop. 1986/87:94 punkt
7 och som enligt dessa artiklar fär beskattas i denna andra avtalsslutande
stat, skall sådan inkomst undantagas från norsk skatt.

c)
Om person med hemvist i Norge förvärvar inkomst eller innehar förmögenhet som
enligt bestämmelserna i detta avtal beskattas endast i annan avtalsslutande
stal eller förvärvar inkomst som enligt punkt b) ovan skall undantagas från
norsk skatt, får Norge inräkna inkomsten eller förmögenheten i
beskattningsunderlaget men skall från den norska skatten på inkomsten eller
förmögenheten avräkna den del av inkomstskatten respektive förmögenhetsskatten
som belöper på den inkomst som uppburits från denna andra stat respektive den
förmögenhet som innehas där."

Begäran
om sådan ändring görs på diplomatisk väg genom underrättelse till envar av de
andra avtalsslutande staterna. Ändringen träder i kraft trettionde dagen efter den
då samtliga andra avtalsslutande stater erhållit sådan underrättelse och dess
bestämmelser tillämpas

a)
i fräga om skatter som
innehålls vid källan, på inkomst som förvärvas den I januari det kalenderår som
följer närmast efter det då ändringen träder i kraft eller senare;

b)
i fråga om övriga skatter på
inkomst, på skatter som bestäms för beskattningsår som börjar den 1 januari det
kalenderår som följer närmast efter det då ändringen träder i kraft eller
senare;

c)
i fräga om skatt på förmögenhet,
på förmögenhet på vilken skatt utgår på grund av taxering andra kalenderåret
efter det då ändringen träder i kraft eller senare.

XI. TiU
artikel 31

1.
I fråga om skattefrihet i
Finland och Sverige för flottningsförening, som bildats för att handha flottningen
i Torne och Muonio gränsälvars floltled, gäller vad därom särskilt är
överenskommet.

2.
Angående grunderna för
fördelningen mellan Norge och Sverige av beskattningen av Luossavaara-Kiirunavaara
Aktiebolags inkomster gäller vad därom särskilt är överenskommet.

Originalexemplaret
till detta protokoll deponeras hos det finska utrikesministeriet, som
tillställer de övriga avtalsslutande staterna bestyrkta kopior därav.

Till
bekräftelse härav har de vederbörligen befullmäktigade ombuden undertecknat
detta protokoll.

Som
skedde i Helsingfors den 18 februari 1987 i ett exemplar pä danska, finska,
isländska, norska och svenska språken, varvid på svenska språket utfärdades två
texter, en för Finland och en för Sverige, vilka samtliga texter har samma
giltighet.

(Namnunderskrifter)

1. Denna
lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

2.
Genom lagen upphävs lagen
(1983:913) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige, Danmark, Finland, Island
och Norge.

3.
Den upphävda lagen skall dock
gälla till dess regeringen annorledes bestämmer.

29

4 Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 94

Finansdepartementet Prop. 1986/87:94

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 mars 1987

Närvarande:
statsrådet Sigurdsen, ordförande, och statsråden Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén,
Peterson, S. Andersson, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Wickbom,
Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist

Fördragande:
statsrådet Johansson

Proposition om dubbelbeskattningsavtal mellan Danmark,
Finland, Island, Norge och Sverige, m.m.

1 Inledning

1.1 Dubbelbeskattningsavtalet

Den
22 mars 1983 undertecknades avtalet mellan Sverige, Danmark, Finland, Island
och Norge för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst
och förmögenhet [prop. 1983/84:19, SkU 6, rskr. 16, SFS 1983:913 (ändrad genom
1985:642 och 1986:640) och SFS 1983:1041 (ändrad genom 1985:117 och 1987:40)].
Avtalet ersatte de bilaterala dubbelbeskattningsavtal belräffande inkomst och
förmögenhet som funnits mellan de nordiska staterna ända sedan 1930-talel. Vid
undertecknandet av 1983 års avtal hade dock flertalet av de avtalsslutande
staterna låtit förstå att man önskade fä avtalet ändrat på flera punkter.
Förhandlingar om sådana ändringar påböriades därför kort tid efter
undertecknandet av avtalet och avslutades i Helsingfors den 27 och 28 november
1986. Sistnämnda dag paraferades ett på svenska upprättat förslag till avtal
mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige för att undvika dubbelbeskattning
beträffande skatter på inkomst och på förmögenhet samt ett till avtalet hörande
protokoll, som utgör en integrerande del av avtalet. Texter på övriga nordiska
språk har därefter utarbetats i resp. land.

Avtalsförslaget
remitterades till kammarrätten I Stockholm och riksskattéverket.
Remissinstanserna har uttryckt önskemål om alt vissa av de avtalsbestämmelser
som tillkommil eller omarbetats förklaras närmare i proposition och anvisningar
men har i övrigt inte haft något att erinra mot förslaget.

Avtalet
undertecknades den 18 februari 1987. Ett förslag till lag om dubbelbeskattningsavtal
mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige har upprättals inom
finansdepartementet.

Såsom
angivits i prop. 1986/87:77 om dubbelbeskattningsavtal mellan

Sverige och Irland kommer sådana anvisningar som regeringen hittills

brukat utfärda i samband med nya dubbelbeskattningsavtal inte annat än q

undanlagsvis
att utfärdas i fortsättningen. Förevarande avtal liksom det nu

gällande har en speciell
utformning beroende på att de är multilaterala. Prop. 1986/87:94 Vidare är
det nordiska avtalel det avtal som tillämpas mest frekvent. Med hänsyn härtill
anser jag att den tidigare ordningen bör bibehållas i detta fall. 1 anslutning till
att regeringen förordnar om ikraftträdandet av avtalet bör regeringen därför
utfärda anvisningar om avtalets tillämpning.

1.2 Tilläggsavtalet till handräckningsavtalet

Den
9 november 1972 undertecknades avtalet mellan Sverige, Danmark, Finland, Island
och Norge om handräckning i skatteärenden. Avtalet godkändes av riksdagen (prop.
1972:142, SkU 63, rskr. 297) och trädde i kraft den I januari 1973 (SFS
1973:88). Avtalet har medfört bl.a. väsentiigt ökade möjligheter att driva in
skatter och avgifter och att utbyta upplysningar i skatteärenden. Genom
tilläggsavtal år 1976 (prop. 1976/77:9, SkU I, rskr. I, SFS 1978:723) skapades bl.a.
möjligheter för taxeringstjänstemän och andra representanter för myndigheter i
de nordiska staterna att delta i utredningar i skatteärenden i andra nordiska
stater. Genom ytteriigare tUläggsavlal år 1981 (prop. 1981/82:73, SkU 21, rskr.
121) kunde en överenskommelse om uppbörd av skatt ingås (SFS 1982:909). Överenskommelsen
tillkom för att förhindra att preliminär skatt togs ut i mer än en stat. I
överenskommelsen intogs också regler om att inbetald preliminär skatt i vissa
fall skulle överföras till annan stat. Det har emellertid visat sig att behov
föreligger av mer detaljerade regler för att bestämma när och hur sådan
överföring skall ske. För att ge de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande
staterna möjlighet att träffa en överenskommelse innehållande mer detaljerade
regler om överföring av skatt har staterna enats om ett tilläggsavtal till
handräckningsavtalet.

Tilläggsavtalet
undertecknades den 18 februari 1987. Tilläggsavtalet är avfattat på danska,
finska, isländska, norska och svenska språken. På svenska språket utfärdades
två texter, en för Finland och en för Sverige. Den för Sverige utfärdade texten
bör som bilaga fogas lill protokollet i detta ärende.

2 Lagförslaget

Lagförslaget
består dels av paragraferna 1—5, dels av en bilaga som innehåller en svensk
text av dubbelbeskattningsavtalet och det till avtalet hörande protokollet.
Samtliga texter har enligt detta avtal samma giltighet. Erfarenheten visar att etl
avtal som publiceras i Svensk författningssamling i flera texter kan bli
mycket svåröverskådligt. Endast den för Sverige utfärdade texten har därför i
detta fall bilagts lagförslaget.

Här
redovisas paragrafernas innehåll medan innehållet i avtalet och protokollet, i
de delar detta avviker från innehållet i nu gällande avtal, presenteras i
avsnitt 3.

I
förslaget till lag föreskrivs att avtalet och protokollet skall gälla för

Sveriges del (1 §). Bestämmelsen i art. 18 punkt 1 andra meningen före- 3j

skrivs dock inte gälla belräffande
vissa utbetalningar som pä grund av sin Prop. 1986/87:94

art är skattefria i utbetalarstaten
(2 §). Vidare regleras i lagförslaget frågan

om avtalets tillämplighet
i förhållande till annan skattelag (3 §) och hur

ansökan om rättelse skall
göras om någon beskattats i strid med avtalets

bestämmelser (4 §).
Slutligen föreskrivs att en skattskyldig skall lämna de

uppgifter till ledning för
taxering som han normalt är skyldig alt lämna,

även i det fall inkomst
eller förmögenhet enligt avtalet helt eller delvis

undantagits från
beskattning (5 §).

Enligt
art. 31 i avtalet träder detta i kraft trettionde dagen efter den dag då
samtliga stater meddelat det finska utrikesministeriet att avtalet godkänts.
Det är således inte möjligt att redan nu bestämma vid vilken tidpunkt avtalet
skall träda i kraft. I förslaget till lag har därför föreskrivits, att lagen
träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

3 Dubbelbeskattningsavtalets och protokollets innehåll

Avtalet
överensstämmer i stor utsträckning med nu gällande avtal. Jag får därför belräffande
avtalets uppbyggnad och huvudsakliga innehåll hänvisa till vad jag anförde om
detta i prop. 1983/84:19 när det gällande avtalet presenterades. De ändringar
och tUlägg tiU detta som gjorts i förevarande avtal berör främst definitionen
av begreppet "fast driftställe" i art. 5, reglerna om beskattning av
realisationsvinst i art. 13, beskattning av enskild tjänst i art. 15,
beskattning av viss verksamhet utanför en stats kust, m. m. i art. 21 samt
reglerna om undanröjande av dubbelbeskattning i art. 25. Jag ämnar närmare
presentera dessa och andra avvikelser från det gällande avtalet nedan.

Art.
1, som anger pä vilka personer avtalet tillämpas, överensstämmer med art. 1 i
gällande avtal.

I
art. 2 punkt 3 har uppräkningen av de för närvarande utgående skatterna pä
vilka avtalet tillämpas ändrats för att avspegla förhållandena vid det nya
avtalets undertecknande. På svensk sida har vinstdelningsskatten nu tagits med
i uppräkningen.

Arf.
3 innehåller definitioner av vissa uttryck som förekommer i avtalet. Artikeln
överensstämmer nästan helt med art. 3 i gällande avtal. I definitionen av
länderna i punkt 1 a har dock uttrycket "kontinentalsockel" tagits
bort. Detta uttryck används i nuvarande avtal endast i art. 21. I den
föreslagna lydelsen av art. 21 förekommer inte uttrycket.

Liksom
i gällande avtal undantas även i det föreslagna avtalet landskapet Åland
såvitt gäller den finska kommunalskatten. Meningen är att det föreslagna
avtalet, liksom det gällande, senare skall utvidgas till att omfatta finsk
kommunalskatt även i denna del.

Reglerna
i art. 4 om var en person skall anses ha hemvist i avtalets mening har inte
ändrats.

Art.
5 innehåller regler för bestämmande av vad som avses med uttryc

ket "fast driftställe". Definitionen av detta uttryck är av avgörande
bety- 32

delse för tiUämpningen av reglerna om beskattning av
inkomst av rörelse i Prop. 1986/87:94 art. 7. Innebörden av uttrycket har också
betydelse för tillämpningen av reglerna om beskattning av inkomst av enskild
tjänst i art. 15. Jämfört med gällande avtal har i förevarande avtal punkt 3
fält en ny utformning och en ny punkt 4 införts. Punkt 3 angav tidigare att
plats för byggnads-, anläggnings- eller installationsarbete utgör fast driftslälle
endast om verksamheten pågår mer än tolv månader. 1 punkt 3 i dess nya lydelse
har nu bl. a. ordet "plats" bytts mot ordet "projekt". Ändringen
har skett för att markera att fast driftställe kan föreligga även om en
verksamhet bedrivs på flera platser. Byggnads-, anläggnings-, installations-
eller monteringsverksamhet bör anses såsom ett enda projekt, även om det
grundar sig pä flera avtal, under förutsättning att verksamheten kommersiellt
och geografiskt utgör etl sammanhängande helt. (Jfr punkt 17 i kommentaren till
artikel 5 i 0ECD:s modellavtal.) Om ett sådant projekt pågår mer än tolv
månader i en avtalsslutande stat skall enligt punkt 3 i dess nya lydelse fast
driftställe anses föreligga. Vidare har angivits att verksamhet som består av
planering, övervakning, rådgivning eller annan biträdande personalinsats i samband
med sådant projekt ocksä skall anses utgöra fast driftställe om verksamheten
pågår mer än tolv månader i en avtalsslutande stat. Om samma företag t.ex.
bedrivit såväl planering som övervakning, skall vid beräkningen av tolvmånadersperioden
hela den tid som företaget varit verksamt beaktas. 1 den nya punkt 4 har slutligen
angivits att, vid beräkningen av den i punkt 3 angivna tiden som ett företags
verksamhet pågår, skall i vissa fall inräknas ocksä verksamhet bedriven av
annat företag om företagen har intressegemenskap.

Liksom tidigare innehåller punkt I av protokoUet regler om
att de behöriga myndigheterna i två angivna fall kan komma överens om
tolkningen och tillämpningen av tolvmånadersregeln i art. 5 punkt 3. Reglerna
har fått en delvis ny utformning beroende på de ändringar som vidtagits i art.
5 punkt 3.

Bestämmelserna om beskattning av inkomst av fast egendom
återfinns liksom tidigare i art. 6. I punkt 2 b har "byggnader" nu
tagits med i uppräkningen av de rättigheter och tillgångar som vid
tillämpningen av avtalet alltid är att anse som fast egendom. Härigenom
klargörs att byggnad, som enligt svensk rätt i vissa fall är lös egendom, vid
tillämpning av avtalet skall anses som fast egendom. Detta innebär att inkomst
av sådan i Sverige belägen byggnad enligl avtalet alltid kan beskattas i
Sverige även om den skaltskyldige enligt avtalet har hemvist i annan
avtalsslutande stat.

Art. 7 som reglerar beskattningen av rörelseinkomst
överensstämmer med art. 7 i gällande avtal. Av stor betydelse för innebörden av
bestämmelserna i art. 7 är de ändringar som gjorts i art. 25 (undanröjande av
dubbelbeskattning) och som innebär att Sverige i ökad utsträckning kommer att
tillämpa den s. k. exemptmetoden för att undvika dubbelbeskattning. Liksom i
protokollet till nuvarande avtal återfinns i punkt II och III av protokoUet vissa specialbestämmelser som
i huvudsak oförändrat skick överförts från gällande avtal.

I art. 8 återfinns regler om beskattningen av inkomst av
sjöfart och

luftfart i internationell trafik. Liksom tidigare gäller att sådan inkomst 33

endast beskattas där företaget har sin verkliga ledning.
Den kompletteran- Prop. 1986/87:94 de beskattningsregeln i andra meningen i
punkt 1, som reglerar det fall då den stal där företagel har sin verkliga ledning
inte kan beskatta inkomsten, har ändrats. Avsikten med denna ändring är alt om
denna stal på grund av sin interna lagstiftning endast kan beskatta en del av
förelagets inkomst, exempelvis endast den del som är hänförlig till fast
driftställe i denna stat, skall företagets hela inkomst (och alltså inte bara
den del som inte kan beskattas) i stället beskattas endast i den stat där
företaget har hemvist. För att klargöra detta har "1 den mån" bytts
ut mol "I fall då" och "hela inkomsten" ändrats till
"inkomsten i sin helhet". I övrigt är artikeln inte ändrad. Punkt IV i protokollet innehåller liksom
tidigare speciella regler om inkomst som förvärvas av Scandinavian Airlines
System (SAS). Punkt IV :l har
kompletterats för att klargöra att bestämmelsen även skall tillämpas på
inkomst som SAS förvärvar genom inrikes luftfart och därmed direkt
sammanhängande verksamhet. Bestämmelsen ersätter i denna del den särskilda
överenskommelse som träffats med stöd av art. 28 punkt 3 i gällande avtal och som
tagits in i anvisningarna till art. 8, 13 och 23 i bilaga

I tiU avtalet (SFS 1985:117). I punkt IV:2 har tagits in
en bestämmelse

enligt vilken de behöriga myndigheterna i Danmark, Norge och Sverige

kan komma överens om att bestämmelsen i punkt IV: 1 skall tillämpas

även i fräga om annat konsortium eller annan liknande sammanslutning i

vilken endast delägare i SAS, direkt eller indirekt, innehar andel och vilken

i huvudsak är uppbyggd i enlighet med de principer som gäller för SAS.

Punkt IV:3 överensstämmer med punkt IV:2 i protokollet till det gällande

avtalet. Liksom tidigare innehåller punkt V i protokoUet en bestämmelse

om att beskattningsrätten under vissa villkor kan delas upp mellan hem-

vislstalerna i del fall sjöfarts- eller luftfartsföretag har flera delägare med

hemvist i olika nordiska stater.

Art. 9, som ger myndigheterna möjlighet att ändra
vinstfördelningen vid vissa transaktioner mellan förelag med intressegemenskap,
har inle ändrats.

Reglerna om beskattning av utdelning, ränta och royalty i
artiklarna 10,

II och 12 överensstämmer i alll väsentligt med
reglerna i gällande avtal.

Liksom i gällande avtal innehåller pun/;r VI i protokollet en bestämmelse

som medger möjlighet att under vissa omständigheter ta upp
frågan om en begränsad källskatt på industriell royalty. Bestämmelsen har
tillkommit på finskt initiativ.

I art. 13 finns regler om beskattning av
realisationsvinst. Den tidigare

omnämnda ändringen av definitionen av fast egendom i art. 6 punkt 2 b får

betydelse även vid tillämpningen av punkt 1 i förevarande artikel. Sverige

erhåller på så vis rätt alt alltid beskatta vinst som person med hemvist i

annan nordisk stat förvärvar på gmnd av överlåtelse av i Sverige belägen

byggnad. I punkt 4 har vissa ändringar skett. Beträffande innebörden av

dessa ändringar hänvisas till vad som sagts om motsvarande ändringar i

art. 8 punkt 1. Bestämmelsen i punkt 6 ersätter punkterna 6 och 7 i

gällande avtal. I samband härmed har de särskilda avräkningsreglerna i

art. 25 punkterna 4 d och 5 d i gällande avtal utgått. För Sveriges del

innebär ändringen bl. a. att Sverige erhåller utvidgad möjlighet atl beskatta 34

vinst genom överlåtelse av
svenska aktier efter utfiyttning från Sverige (jfr Prop. 1986/87:94 53 § I
mom. a kommunalskattelagen).

Bestämmelserna
i art. 14 om beskattning av inkomst av självständig yrkesutövning har ändrats i
vissa avseenden. Liksom tidigare är huvudregeln atl sådan inkomst beskattas
endast där yrkesutövaren har hemvist. Utövas verksamheten i annan avlalsslulande
stat får dock inkomsten beskattas där om yrkesutövaren där har en
stadigvarande anordning som regelmässigt står till hans förfogande för att
utöva verksamheten. I förevarande avtal har införts en beskattningsrätt för verksamhetsslalen
även i fall då sådan stadigvarande anordning inte finns men yrkesutövaren
vistas i verksamhetsstaten under tidrymd eller tidrymder som sammanlagt överstiger
183 dagar under en tolvmånadersperiod. En annan nyhet i förevarande avtal är
att sådan inkomst får beskattas i verksamhetsstaten i fall då inkomsten är
undantagen från beskattning i hemvislstalen.

Av
stor betydelse för innebörden i de angivna bestämmelserna om beskattning av
inkomst av självständig yrkesutövning hänförlig till stadigvarande anordning
är de ändringar som gjorts i art. 25 (undanröjande av dubbelbeskattning) och
som innebär att Sverige i vissa fall kommer att tillämpa den s. k. exemptmetoden
för att undvika dubbelbeskattning av sådan inkomst.

Art.
15 reglerar beskattningen av inkomst av enskild tjänst. Liksom tidigare gäller
att sådan inkomst i regel får beskattas i den stat där arbetet utförts (punkt
1) samt att undantag frän denna regel görs vid visst korttidsarbete enligt den
s. k. 183-dagarsregeln (punkt 2). Denna regel har ändrats nägot. Regeln avses
nu gälla om vistelsen i arbetsslaten sker under tidrymd eller tidrymder som
sammanlagt inte överstiger 183 dagar under en tolvmånadersperiod. I gällande
avtal föreskrivs som villkor att vistelsetiden inle överstiger 183 dagar under
kalenderåret i fråga. I punkt 3 föreskrivs två viktiga undanlag från
tillämpningen av 183-dagarsregeln. Regeln avses inte gälla i det fall då fråga
är om uthyrning av arbetskraft och inte heller då ersättningen är undantagen
frän beskattning i hemviststalen. I dessa fall gäller med andra ord att
inkomsten får beskattas i arbetsslaten. Vad som avses med uthyrning av
arbetskraft anges i punkt Vll:7 i protokollet.

I
prolokollet har nu liksom tidigare tagits in en rad särbestämmelser som

berör tillämpningen av art. 15. Dessa har i huvudsak i oförändrat skick

överförts från nu gällande avtal. Liksom det gällande avtalet innehåller

detta avtal regler om s. k. gränsgångare {punkterna VII och VIII 1 protokol

let). Med gränsgångare avses i princip en person som är bosatt i en stat och

som pendlar till sitt arbete i angränsande stat. Gränsgångare beskattas

endast i hemviststalen för inkomst av sådant arbete. Reglerna beträffande

förhållandet mellan Sverige och Finland, Sverige och Norge samt Finland

och Norge har oförändrade förts över från gällande avtal. I förhållande till

Danmark fanns emellertid i sistnämnda avtal inte några direkt verkande

regler. Genom en hänvisning till bestämmelserna om gränsgångare i tidiga

re gällande bilaterala dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Dan

mark gjordes dock dessa tillämpliga t.o.m. 1986 års utgång. På inkomst

som förvärvas från och med den I januari 1987 tillämpas i stället en mellan

regeringarna i Sverige och Danmark den 15 april 1986 träffad överenskom- 35

melse
om beskattning av s. k. gränsgångare (prop. 1985/86:174, SkU 51, Prop.
1986/87:94 rskr. 365, SFS 1986:640). Överenskommelsen innebär att gränsgångare liksom
hittills skall beskattas endast i den stat där de är bosatta. Vissa mindre
justeringar och förtydliganden har dock gjorts i jämförelse med den tidigare
regleringen. Meningen är att de bestämmelser om gränsgångare i förhållandet
mellan Sverige och Danmark (punkterna VIl:2-5 och VIII:2-5) som tagits in i
protokollet till förevarande avtal skall bli tillämpliga på inkomst som
förvärvas fr. o. m. den I januari 1990 och att överenskommelsen då skall
upphöra att gälla. Till skillnad frän tidigare regler om gränsgångare i
förhållandet mellan Sverige och Danmark omfattar de nya reglerna i avtalet ocksä
inkomst av offentlig tjänst. I övrigt överensstämmer dessa regler med
bestämmelserna i överenskommelsen.

Av
stor betydelse för innebörden av de angivna bestämmelserna om beskattningen av
inkomst av enskild tjänst är de ändringar som gjorts i art. 25 (undanröjande av
dubbelbeskattning) och som innebär att samtliga nordiska stater kommer att tUlämpa
den s. k. exemptmetoden för att undvika dubbelbeskattning av sädan inkomst.
Jag återkommer till detta vid redogörelsen för art. 25.

Enligt
art. 16 får, liksom enligt gällande avtal, styrelsearvode och liknande
ersättning, som betalas från bolag med hemvist i en stal, beskattas i denna
stat. Samtliga nordiska stater använder avräkningsmetoden för att undanröja
dubbelbeskattning av detta slags inkomst.

Beskattningen
av ersättning som artister samt idrotts- och sportutövare förvärvar i denna
egenskap behandlas i art. 17. Bestämmelsema har ändrats i form men inle i sak.
Liksom tidigare får sådan ersättning alltid beskattas i den stat där
verksamheten bedrivs (punkt 1). Detta gäller även om inkomst genom sådan
verksamhet inte tillfaller artisten eller idrotts-eller sportutövaren själv
(punkt 2). Är inkomsten undantagen från beskattning i den stat där
verksamheten bedrivs, beskattas den endast i utövarens hemvislslat. Även
beträffande detta slags inkomst använder Sverige avräkningsmetoden för att
undanröja dubbelbeskattning.

Pension,
livränta och utbetalning enligt socialförsäkringslagstiftningen

beskattas liksom tidigare endast i den stat varifrån utbetalningen sker

(art. 18 punkt 1). I punkt 1 har emellertid tillagts att i fall då sådan
inkomst

inle kan beskattas i denna stal, beskattas inkomsten endast i den stat där

mottagaren har hemvist. I Finland förekommer vissa utbetalningar enligt

sociallagstiftningen som på gmnd av sin art inte utgör skattepliktig inkomst

där, t.ex. vissa krigsinvalidpensioner. I de fall mottagaren har hemvist i

Sverige har Sverige enligt avtalet rätt att beskatta sådan ersättning. Sveri

ge har vid förhandlingarna klargjort för övriga avtalsslutande stater alt

Sverige inte ämnar beskatta detta slags utbetalningar. De övriga avtalsslu

tande staterna har inte haft något att erinra mot detta. I förslaget till lag
har

därför tagits in en föreskrift att bestämmelsen i fråga inle skall gälla

beträffande sådana utbetalningar (2 §). Av min redogörelse för art. 25

kommer alt framgå att jag föreslår att pension, oavsett art, som inte skall

beskattas här, inte skall medföra progressionsuppräkning. Punkt 2 saknar

motsvarighet i gällande avtal. Enligl denna skall underhållsbidrag till

make, förutvarande make eller till barn, som betalas från person med 36

hemvist i en avtalsslutande stat till mottagare i annan
avtalsslutande stat, Prop. 1986/87:94 undantas från beskattning i denna andra
stat om bidraget skulle ha undantagits från beskattning i den stat frän vilken
del betalas om mottagaren hade haft hemvist där. Eftersom avdragsrätt för
utbetalaren i alla de nordiska staterna i princip är förenad med skatteplikt
för mottagaren, har denna metod valts för att förhindra att mottagare av sädan
betalning blir beskattad för denna i fall då utbetalaren inte har rätt till
avdrag.

Art. 19 behandlar, liksom i gällande avtal, beskattningen
av inkomst av offentlig tjänst. I punkt I anges som huvudregel att sådan
inkomst beskattas endast i utbetalarstaten. I bestämmelsen har, jämfört med
nuvarande avtal, tillagts att i det fall då ersättningen inte kan beskatias i
denna stat, ersättningen beskattas endast i den stat där mottagaren har
hemvist. Punkt 2 har delvis fått en ny utformning men har inle ändrats i sak.

Pension på grund av offentiig tjänst beskattas liksom
tidigare enligl art. 18.

Liksom i gällande avtal innehåller art. 20 särskilda
beskattningsregler för studerande och praktikanter. Reglerna motsvarar dock
endast punkt I i gällande avtal. I punkterna IX:I och 2 i protokoUet har tagits
in de bestämmelser som återfinns i punkterna X: I och 2 i protokollet till gällande avtal och enligt
vilka studerande och praktikanter med hemvist i Island medges särskilt förmånlig
skattebehandling vid arbete i annat nordiskt land. I punkterna IX:3 och 4 i protokoUet
har vidare tagils in regler enligt vilka studerande från övriga nordiska länder
kan erhålla förmånlig skattebehandling i vissa fall vid tillfällig vistelse
och arbete i Finland resp. Sverige.

I art. 21 har liksom i gällande avtal intagits speciella
regler avsedda att

reglera beskattningen av verksamhet som har samband med utforskning

eller utnyttjande av olje- och gasförekomsler. Principerna för beskattning

av sådan verksamhet har bibehållits i stort sett oförändrade. Tillämpnings

området har dock utvidgats. 1 gällande avtal omfattas t.ex. endast verk

samhet utanför en avtalsslutande stats kust medan i del nya avtalet be

stämmelserna i vissa fall tillämpas även på verksamhet som pågår på land.

I pimki 2 a har angivits att person med hemvist i en avlalsslulande stat som

bedriver detta slags verksamhet utanför kusten i annan avtalsslutande stat

skall anses bedriva denna från fast driftställe eller stadigvarande anord

ning. I punkt 2 b har fastslagits att motsvarande skall gälla verksamhet

inom utforsknings- eller utvinningsområde som sträcker sig från plats

utanför kusten i en avtalsslutande stat och in på denna stats landområde,

om inte verksamheten uteslutande bedrivits inom landområdet. Också

verksamhet som avser byggande eller installation av röriedning för trans

port av oraffinerade kolväten eller byggnadsarbete i direkt samband med

sådan verksamhet skall anses bedriven från fast driftställe även om verk

samheten ingår i ett projekt som sträcker sig från en plats utanför kusten i

en stat och in på denna stats landområde (punkt 2 c). Utvidgningen av

tillämpningsområdet har skett därför att det ansetts lämpligt att - i det fall

verksamhet pågår inom ett utvinningsområde eller, i fall då fråga är om

byggande eller installation av röriedning, ingår i elt projekt - verksamhe

ten skatlemässigl behandlas på samma sätt även om denna delvis bedrivs

på land. I punkt 1 i förevarande avtal har nu förhållandet till övriga bestäm- 37

melser i avtalet klargjorts. Bestämmelserna i art. 21
skall sålunda tillämpas Prop. 1986/87:94 ulan hinder av övriga bestämmelser,
med undantag för bestämmelserna i art. 8 om beskattning av inkomst genom
användningen av skepp eller luftfartyg i internationell trafik. Oavsett om
verksamheten har samband med sådan verksamhet som behandlas i art. 21 skall
sålunda inkomst genom användningen av skepp eller luftfartyg i internationell
trafik alltid beskattas enligt bestämmelserna i art. 8. Vidare framgår av punkt
I att även förberedande undersökning av kolväteförekomster är sädan verksamhet
som omfattas av bestämmelserna i art. 21. Liksom enligt gällande avtal tiUämpas
bestämmelserna i punkt 2 inte om verksamheten endast pågår under viss kortare
tid, högst 30 dagar under en tolvmånadersperiod. Beträffande anställda gäller
särskilda regler för beskattningen av deras arbetsinkomst (punkt 7). Av stor
betydelse för innebörden av dessa regler är de ändringar som gjorts i art. 25
(undanröjande av dubbelbeskattning). Ändringarna innebär att samtliga nordiska
stater kommer att tillämpa exemptmetoden beträffande ifrågavarande slag av
arbetsinkomst. Jag återkommer till detta vid redogörelsen för art. 25. I punkt
8 har intagits en regel som har sin bakgmnd i dansk lagstiftning. Enligt denna
anses i vissa fall en beskattningsbar vinst uppstå då en flyttbar
borranläggning eller en hotellplattform som använts i verksamhet utanför den
danska kusten flyttas till område utanför Danmark. 1 det fall en person med
hemvist i en avtalsslutande stat bedriver verksamhet utanför kusten i annan
avtalsslutande stat undantas nu genom bestämmelsen i punkt 8 sådan vinst från
beskattning i denna andra stat. Vinst på grund av överlåtelse av rätt till
utnyttjande m. m. av kolväteförekomster får enligt punkt 9 alltid beskattas i
den avlalsslulande stat där förekomsten finns. Detsamma gäller vinst pä grund
av överlåtelse av aktier eller andelar, vilkas värde helt eller till väsentlig
del hänför sig till sådan rätt.

Inkomst som inte har behandlats i art. 6—21, beskattas
enligt art. 22 punkt 1 liksom enligt gällande avtal endast i inkomsttagarens
hemviststat. Liksom tidigare gäller undanlag frän denna regel i de fall som
anges i art. 22 punkt 2.

Bestämmelserna i art. 23 om beskattning av förmögenhet har
praktiskt tagel oförändrade förts över från gällande avtal. I art. 23 punkt 3
har dock vidtagits motsvarande ändringar som i art. 8 punkt 1. Beträffande
innebörden av dessa hänvisas lill vad som ovan sagts om denna punkt.

Den skattemässiga behandlingen av dödsbo och dess delägare
regleras i art. 24. Bestämmelserna är oförändrade.

Bestämmelserna om undanröjande av dubbelbeskattning finns
såsom tidigare i art. 25. Island och Norge tillämpar liksom i gällande avtal exempl(undantagande)-meloden
som huvudmetod alt undanröja dubbelbeskattning belräffande inkomst av enskild
tjänst (punkterna 3 och 4). Sverige, Danmark och Finland som enligt gällande
avtal tillämpar credit of tax (avräknings)-metoden som metod för att undvika
dubbelbeskattning beträffande detta slags inkomst kommer nu att i stället
tillämpa exemptmetoden beträffande inkomst av enskild tjänst som avses i art.
15 eller art. 21 punkt 7.

Bakgrunden lill detta är följande. Utbytet av arbetskraft
har som bekant 38

sedan läng
lid varit omfattande mellan länderna. För att underlätta detta Prop. 1986/87:94

har ett flertal mellanslalliga överenskommelser ingåtts. Förutom de tidiga

re nämnda dubbelbeskattningsavtalen fmns bl. a. en överenskommelse om

en gemensam arbetsmarknad och en konvention om social trygghet. Enligt

denna konvention skall i princip en person som är anställd för arbete i

annal land än bosättningslandel erhålla s. k. förvärvsanknutna förmåner i

anslällningslandel. Vidare skall enligt konventionen alla socialavgifter för

anställda i sådant fall betalas i anslällningslandel, I flera nordiska länder

erläggs vissa sådana avgifter av arbetstagaren. I Norge är alla löntagare

skyldiga att betala medlemsavgift till den s. k. folketrygden. Detta innebär

att en i Sverige bosatt person som arbetar i Norge i de flesta fall måste

erlägga, förutom norsk inkomstskatt, också sådan medlemsavgift. Vid

tillämpning av credit of tax-metoden i Sverige innebär detta att arbetstaga

ren i fråga förutom sammanlagd skatt motsvarande den svenska skatten,

också får erlägga folkelrygdeavgift. Denna utgör inte en inkomstskatt och

avräkning kan därför inte erhållas för erlagd folkelrygdeavgift. För att

lindra problemet för de berörda personerna infördes genom lagstiftning

1985 rätt till avdrag vid inkomsttaxeringen för obligatoriska socialavgifter

som enligt den nämnda konventionen påförts i annat nordiskt land (prop.

1985/86:12, SkU 4, rskr. 8, SFS 1985:922-924). I propositionen framhöUs

atl det var önskvärt att det ifrågavarande problemet löstes inom ramen för

det nordiska samarbetet. Detta har blivit allt mer angeläget eftersom ten

densen i Norge är atl trygdeavgifterna, som beräknas på inkomsten före

avdrag, ökar medan inkomstskatten sänks. Genom att samtliga avlalsslu

lande stater nu övergår lill exemptmetoden får problemet sin lösning. För

en i Sverige bosalt person som uppbär inkomst av enskild tjänst som avses

i art. 15 eller art. 21 punkt 7 och som enligt dessa bestämmelser fär

beskattas i Norge, innebär detta att skatt på inkomsten kommer att tas ul

endast i Norge. Den valda lösningen har blivit möjlig mot bakgrund av det

intima samarbete på skatteområdet som pågår i Norden i form av utbyte av

information på skatteområdet, hjälp med indrivning av skatt och överfö

ring av uppburen preliminärskatt m. m. Detta samarbete utgör elt gott

skydd mot skalteundandragande åtgärder som berör flera nordiska stater.

Vidare har det förhållandet alt det inte råder några större skillnader mellan

de nordiska staterna i fråga om det samlade skatte- och avgiftsuttaget

bidragit till att denna lösning kunnat accepteras. Övergången till exempt

metoden torde också innebära en väsentligt minskad arbetsbörda för skat

teadministrationen. En viktig synpunkt är också atl reglernas begriplighet

ökar för de skattskyldiga. Såsom riksskattéverket framhållit i sitt remiss

svar torde det ur dessa synpunkter också vara önskvärt att Sverige inte

utnyttjar det s. k. progressionsförbehållet, dvs. den rätt som avtalet ger att,

i det fall en person uppburit en inkomst som inte skall beskattas här, höja

skatteuttaget på denna persons övriga inkomster (punkt 5 d). I etl progres

sivt skattesystem innebär detta, om en sådan omräkning inte sker, att

skatten på de övriga inkomsterna kommer att bli något lägre än den skulle

ha blivit om den icke beskattade inkomsten skulle ha beskattats här. Med

hänsyn till den minskade arbetsbörda för skattemyndigheterna och den

förenkling av regelsystemet som ett slopande av progressionsuppräkning- 39

en
innebär har jag emellertid liksom riksskattéverket funnit att Sverige bör Prop.
1986/87:94 avstå från att utnyttja möjligheten att på detta sätt höja
skatteuttaget på övriga inkomster. Detsamma bör gälla inte bara beträffande
inkomst av enskild tjänst utan beträffande alla inkomster som enligt avtalel
inte skall beskattas här, t.ex. beträffande pension som enligt art. 18 i
avtalet skall beskattas endast i annan avtalsslutande stat. 1 de anvisningar
för avtalets tillämpning som kommer att utfärdas bör därför anges att någon
sådan progressionsuppräkning inle skall ske.

Som
jag nämnt tidigare tillämpar Sverige i detta avtal, liksom i flera nyligen
ingångna avtal, exemptmetoden också beträffande inkomst av rörelse som avses i
art. 7, inkomst av självständig yrkesutövning som avses i art. 14 och vinst som
avses i art. 13 punkt 3, om de i punkt 5 c angivna förutsättningarna
föreligger.

I
de fall Sverige tillämpar credit of tax-metoden för att undvika dubbelbeskattning
innebär detta att en person med hemvist i Sverige taxeras här även för sådan
inkomst eller förmögenhet som enligt avtalet får beskattas i annan avlalsslulande
stat. Den uträknade skatten minskas därefter med den skatt som enligt avtalet
tagits ut i den andra avtalsslutande staten {punkt 5 a). I punkt 5 b föreskrivs
liksom i gäUande avtal, alt avräkning av finsk skatt i vissa fall skall ske i
Sverige även då den finska skatten helt eller delvis eftergivits, s. k. malching
credit.

I
punkt 6 har intagits en regel som skall möjliggöra avräkning även i fall då
överföring av skatt skall ske enligl särskild överenskommelse om uppbörd och
överföring av skatt.

Liksom
i gällande avtal finns i förevarande avtal regler enligt vilka Island och Norge
senare kan komma att ändra sina metodbestämmelser {punkt X i protokollet).

Artiklarna
26, 27, 28, 29 och 30 om begränsning av beskattningsrätten, förbud mol
diskriminering, förfarandet vid ömsesidig överenskommelse, diplomatiska
företrädare och konsulära tjänstemän samt territoriell utvidgning har
oförändrade överförts från gällande avtal.

Avtalet
träder enligt art. 31 i kraft trettionde dagen efter den då samtliga stater
meddelat det finska utrikesministeriet att avtalel har godkänts. Sedan avtalel
trätt i kraft tiUämpas del i fråga om skatter som innehålls vid källan, pä
inkomst som förvärvas fr.o.m. den I januari närmast efler ikraftträdandet.
Vidare tillämpas detta i fråga om övriga skatter på inkomst, på skatter som
bestäms för beskattningsår som böriar den 1 januari närmast efter
ikraftträdandet eller senare. I fråga om skatt på förmögenhet tillämpas avtalet
på förmögenhet på vilken skatt utgår på gmnd av taxering andra kalenderåret
efter ikraftträdandet eller senare. Enligt art. 31 punkt 3 skall 1983 års avtal
inte längre tillämpas i och med att förevarande avtal böriar tillämpas. Såsom
framgått av min redogörelse för art. 15 i avtalet kommer den s. k. gränsgängarregeln
i förevarande avtal mellan Sverige och Danmark att bli tillämplig först på
inkomst som förvärvas fr. o. m. den 1 januari 1990 (punkt 4).

Liksom
gällande avtal påverkar inte förevarande avtal giltigheten av den

särskilda överenskommelsen mellan Sverige och Finland om flottning i

Torne och Muonio gränsälvar (SFS 1949:183) (punkt XI:1 i protokollet). 40

Motsvarande gäller enligt
punkt XI :2 i protokoUet beträffande avtalet mel- Prop.
1986/87:94 lan Sverige och Norge angående grunderna för fördelningen av beskattningen
av LKAB:s inkomster (SFS 1979:26).

4 Tilläggsavtalets innehåll

Genom
art. 1 i tilläggsavtalet får art. I i handräckningsavtalet en något ändrad
lydelse. Huvudsakligen består ändringen i att överföring av skatt införts i
uppräkningen av de olika former av handräckning som de avtals-slutande staterna
ålar sig alt lämna varandra.

I
art. II i tilläggsavtalet föreskrivs att art. 20 första
stycket i handräckningsavtalet skall erhålla ändrad lydelse. Ändringen innebär
att överföring av skatt anges som ett av de ämnen som de behöriga myndigheterna
kan träffa särskild överenskommelse om för att genomföra bestämmelserna i handräckningsavtalet.

Tilläggsavtalet
träder enligt art. III i kraft trettionde dagen efter den då samtliga stater
meddelat det svenska utrikesdepartementet att tilläggsavtalet godkänts. Sedan
detta trätt i kraft tillämpas dess bestämmelser på ärenden som därefter kommer
in till den behöriga myndigheten i den stat till vilken en framställning
riktas.

5 Lagrådets hörande

Säsom
framgår av 2 § i den föreslagna lagen skall dubbelbeskattningsavtalets
beskattningsregler tillämpas endast i den mån de medför inskränkning av den
skattskyldighet i Sverige som annars skulle föreligga. Jag anser pä grund härav
att lagrådets hörande inle är erforderligt.

6 Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att godkänna avtalet mellan
Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige för att undvika dubbelbeskattning
beträffande skatter på inkomst och på förmögenhet och tilläggsavtalet till
avtalet mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge om handräckning i
skatteärenden samt alt anta förslaget till lag om dubbelbeskattningsavtal
mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige.

7 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.

41

BUaga
ilU protokollet Prop. 1986/87:94

Tilläggsavtal

till
avtalet mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge om handräckning i
skalleärenden

Regeringarna
i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige, som önskar ingå elt
tilläggsavtal till avtalet den 9 november 1972 mellan Sverige, Danmark,
Finland, Island och Norge om handräckning i skatteärenden, i dess genom
tilläggsavtalen den 21 juli 1976 och den II juni 1981 ändrade lydelse, har
kommit överens om följande:

Artikel
I

Artikel
1 erhåller följande ändrade lydelse:

"Artikel
I

De
avtalsslutande staterna förbinder sig att lämna varandra handräckning i skatteärenden
enligl detta avtal i fråga om:

a)
delgivning av handlingar,

b)
utredning i skatteärenden,
såsom införskaffande av deklarationer eller andra uppgifter och utbyte av
upplysningar utan särskild begäran eller efter framställning i det enskilda
fallet,

c)
tillhandahållande av
deklarationsblanketter och andra skatieblanket-ter,

d) åtgärder
för att undvika att preliminär skatt tas ut i mer än en stat,

e) uppbörd
av skatt,

O
överföring av skatt, samt

g)
indrivning av skatt och säkerställande av betalning för fordran på skatt."

Artikel
II

Artikel
20 första styckel erhåller följande ändrade lydelse:

"De
behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna kan träffa överenskommelse
för att genomföra bestämmelserna i detta avtal. De kan särskilt komma överens
om utbyte av upplysningar enligt artikel 12 h), om minsta belopp som
framställning om indrivning får avse, om handräckning beträffande skatter och
avgifter enligl artikel 2 c), d), e) och f), om åtgärder för alt undvika att
preliminär skatt tas ut i mer än en stat, om uppbörd av skatt eller om
överföring av skatt samt beträffande räntor, rättegångskostnader, viten och
andra liknande belopp, som utgår i samband med beskattning eller indrivning,
om fastställande av kurs för omräkning av belopp som skall indrivas, samt om
redovisning av indrivna belopp."

Artikel
III

Detta
tilläggsavtal träder i kraft trettionde dagen efter den då samtliga

avlalsslulande stater har meddelat det svenska utrikesdepartementet, att

tilläggsavtalet har godkänts. Det svenska utrikesdepartementet underrät

tar de övriga avtalsslutande staterna om mottagandet av dessa meddelan

den och om tidpunkten för tilläggsavtalets ikraftträdande.

Sedan tilläggsavtalet trätt i kraft, tillämpas dess bestämmelser pä aren- 42

den som efler
ikraftträdandet har inkommit till den behöriga myndigheten i Prop.
1986/87:94 den stat till vilken framställningen riktats.

Artikel
IV

Originalexemplaret
till detta tilläggsavtal deponeras hos del svenska utrikesdepartementet, som
tillställer de övriga avlalsslulande staterna bestyrkta kopior därav.

Till
bekräftelse härav har de vederbörligen befullmäktigade ombuden undertecknat
detta tilläggsavtal.

Som
skedde i Helsingfors den 18 februari 1987 i ett exemplar pä danska, finska,
isländska, norska och svenska språken, varvid på svenska språket utfärdades två
texter, en för Finland och en för Sverige, vilka samtliga texter har samma
giltighet.

(Namnunderskrifter)

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987 43