Prop. 1987/88:10

Regeringens proposition 1987/88:10

med förslag till lag om styrelserepresentation för de
privatanställda, m. m.

Prop. 1987/88:10

Regeringen
föreslår riksdagen atl anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 24 september 1987.

Pä
regeringens vägnar Kjell-Olof Feldt

Anna-Greta
Leijon

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen föresläs all bestämmelserna i lagen (1976:351) om
slyrdse-represenlalion för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar
(LSA) och lagen (1976:355) om styrdserepresenlalion för de anställda i
bankinslilul och försäkringsbolag (LSABF) förs samman i en ny lag.

Enligl
förslaget slopas regeln om atl en facklig organisation skall företräda mer än
hälften av de anställda pä arbetsplatsen för att ha räll fill
styrelserepresentafion. Vidare föresläs all represenlafionsrätlen utvidgas atl
gälla även i förelag, exempelvis kommissionärsförelag, som inle har egna
anställda men som stadigvarande sysselsätter minsl 25 arbetstagare.

Den
nuvarande rätlen alt utse tvä styrelseledamöter och tvä suppleanter blir
huvudregel. I företag som har minst 1 000 anställda här i landet och bedriver
verksamhel inom skilda branscher föreslås dock räll lill tre ledamöter och tre
suppleanter.

Frän
LSABF överförs bestämmelsen all en arbelslagarrepresenlant har rätt atl närvara
och della i etl beredningsorgan bestående av styrelseledamöter eller
befattningshavare i företagel, om del gäller elt ärende som senare skall
avgöras av styrelsen.

Jävsreglerna
i lagstiftningen förtydligas och föreslås i princip bli tillämpliga enbart där
elt mer utpräglat motsatsförhållande råder mellan arbetsgivaren och de
fackliga organisationerna. Jäv bör som regel inle anses föreligga när sädana
frågor behandlas i styrelsen som är eller senare kan bli föremål för
samverkansförhandlingar. 1 anslutning till dessa bestämmelser föreslås att
arbetstagarrepresentanterna i styrelsen för sådana förelag som avses i 2§ lagen
(1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (MBL), t.ex. massmedia, inle skall
fä della i styrelsens beslul i en fråga som rör verksamhetens mäl och
inriktning men väl i dess behandling av frägan.

1
Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 10

Slyrelserepresenlalionslagsliftningen
tillförs bestämmelser om skade- Prop. 1987/88:10 stånd. Enligl dessa kan en
arbetsgivare eller en arbetstagarorganisation som bryter mot den nya lagen
åläggas att betala ekonomiskt och allmänl skadestånd.

Vidare
föreslås med anledning av den nya slyrdserepresenlalionslagen vissa
följdändringar i den associalionsrättsliga lagstiftningen.

I
propositionen föreslås slutligen all del personliga betalningsansvar i en
likvidalionssilualion som åligger styrelseledamöter i t. ex. aktiebolag skall
ulgöra elt s.k. presumlionsansvar. Della ansvar skall gälla oavsett om ledamoten
är vald av bolagsstämman eller har sill mandat från arbetstagarna eller andra.

Lagstiftningen
avses träda i kraft den 1 januari 1988.

Propositionens
lagförslag Prop. 1987/88: lo

1 Förslag till

Lag om
styrelserepresentation för de privatanställda

Härigenom
föreskrivs följande.

Inledande
bestämmelser

1
§ Denna lag syftar lill all
genom styrelserepresentafion ge de anställda insyn i och inflytande på
förelagels verksamhel.

2
§ Med företag avses i denna lag
aktiebolag, bank, hypoteksinslilut, försäkringsbolag och ekonomisk förening.

Med
koncern avses i denna lag svenska juridiska personer som enligl bestämmelserna
i 1 kap. 2§ aktiebolagslagen (1975:1385), 1 kap. 3§ bankaktiebolagslagen
(1987:618), 1 kap. 2§ sparbankslagen (1987:619), Ikap. 8§ föreningsbankslagen
(1987:620), I kap. 9§ försäkringsrörelselagen (1982:713) eller 1 kap. 4§ lagen
(1987:667) om ekonomiska föreningar är moderförelag och dotterföretag i
förhållande lill varandra.

3 §
En arbetstagare hos etl kommittent- eller moderförelag, som stadig

varande är verksam i elt kommissionärs- eller dotterföretag ulan all vara

anställd där, skall vid fillämpningen av denna lag betraktas som anställd

även i kommissionärs- eller dotterföretaget.

Vid
tillämpningen av denna lag skall ell kollektivavtal som gäller mellan en lokal
arbetstagarorganisation och kommittent- eller moderföretaget betraktas som ett
kollektivavtal även i förhållande lill kommissionärs- eller dotterföretaget.

Rätten
till styrelserepresentation

4 §
I etl företag som under del senast förflutna räkenskapsåret här i

landet har sysselsatt i genomsnitt minst 25 arbetstagare har de anställda

räll till två ledamöter i styrelsen (arbetslagarledamöler) och en suppleant

för varje sädan ledamot. Bedriver förelaget verksamhet inom skilda bran

scher och har del under del senast förflutna räkenskapsåret här i landet

sysselsatt i genomsnill minsl 1 000 arbetstagare, har de anställda rätl lill
tre

ledamöter i styrelsen och en suppleant för varje sädan ledamot.

De
anställdas rätl lill styrelserepresentafion enligl första slyckel får dock inte
leda lill all antalet arbetslagarledamöler överstiger antalet övriga
styrelseledamöter.

Om
företagel är ell moderförelag, skall vad som sägs i första och andra styckena
om förelag avse koncernen i dess helhet och rätlen till styrdserepresenlalion
tillkomma samtliga anställda inom koncernen.

5 §
När arbelslagarledamöterna har utsetts förändras inle de anställdas

räll fill styrelserepresentafion under mandatperioden, om antalet anställda

eller anlalet övriga styrelseledamöter minskar.

Inrättande av
styrelserepresentation Prop. 1987/88:10

6 §
Beslut att inrätta styrdserepresenlalion för de anställda fattas av en

lokal arbetstagarorganisation som är bunden av kollektivavtal i förhällande

till företagel.

Om
beslutet rör moderföretag, fattas del av en lokal arbetstagarorganisation som
är bunden av kollekfivavlal i förhållande lill ell förelag inom koncernen.

Förelagels
styrelse skall skriftligen underrättas om beslut atl inrätta
styrdserepresenlalion för de anställda. I 10 § andra stycket finns bestämmelser
om när arbetslagarledamöler eller suppleanter (arbelstagarrepresentanter) fär
tillträda sina uppdrag.

7
§ Arbetstagarrepresentanterna
utses av de lokala arbelstagarorganisa-fioner som är bundna av kollektivavtal i
förhällande till förelaget eller, i moderförelag, av de lokala
arbetstagarorganisationer som är bundna av kollektivavtal i förhällande till
etl förelag inom koncernen.

8
§ Om organisationerna inle enas
om annal, gäller följande ordning för all utse arbetstagarrepresentanterna.

Om
mer än fyra femtedelar av de kollekfivavlalsbundna arbetslagarna vid företaget
eller koncernen tillhör samma lokala arbetstagarorganisation, får denna utse
samtliga arbetslagartepresenlanter. Om en annan sådan organisation företräder
minsl en tjugondel av de kolleklivavlalsbundna arbetstagarna, får dock denna
organisation utse en av suppleanterna.

Om
ingen organisation företräder mer än fyra femtedelar av de kollektivavtalsbundna
arbetstagarna vid företaget eller koncernen, får de två lokala
arbetstagarorganisationer som företräder det största antalet sådana
arbetstagare utse vardera en ledamot och en suppleant. Om de anställda har rätl
till tre ledamöter och tre suppleanter, får den större av organisationerna
utse tvä ledamöter och två suppleanter.

Om
man, på grund av bestämmelsen i 4 § andra stycket, skall utse endast en
arbelslagarrepresenlant och en suppleant, görs del av den lokala arbetstagarorganisation
som företräder del slörsla antalet kolleklivavlalsbundna arbetstagare vid företaget
eller koncernen.

Vid
tillämpningen av bestämmelserna i denna paragraf skall lokala arbetstagarorganisationer
som tillhör samma huvudorganisation anses som en organisation.

9 §
Arbelstagarrepresenlanlerna bör utses bland de anställda vid företa

get eller, i fråga om moderförelag, inom koncernen.

Till
arbelslagarrepresenlant fär inle utan särskilt tillstånd av nämnden för
slyrdserepresentalionsfrägor utses den som är arbelstagarrepresentanl i elt
annat företags styrelse. Detta gäller inte, om företagen går med på någol annal
eller om de ingär i samma koncern.

10 §
Tiden för en arbetstagarrepresentants uppdrag bestäms av den som

utser honom. Mandatperioden får dock inte vara längre än fyra räken

skapsår. Den skall bestämmas sä all uppdraget upphör vid slutet av en

ordinarie stämma pä vilken styrelseval förrättas.

Den
som utser arbelslagartepresenlanlerna bestämmer när de skall fillträda
uppdraget. Om inte företagets styrelse medger annat, får de dock inle tillträda
förtän tre månader efter del all styrelsen har fäll underrättelse enligl 6 §
tredje stycket.

Av
18 § andra slyckel framgår all en annan fidpunkt för tillträdet kan

gälla. '■

Arbetstagarrepresentanternas
arbete m. m. Prop. 1987/88:10

11
§ Om inte annat följer av denna
lag, skall vad som är föreskrivet i annan lag eller författning om
styrelseledamot och slyrdsesuppleant i ell förelags styrelse tillämpas på
arbetslagarledamöler och suppleanter för sädana ledamöter.

12
§ Den som är suppleant för en
arbelslagarledamot har räll all närvara och yttra sig vid styrelsens
sammanträden och vid förelagets stämma, även om ledamoten är närvarande.

13
§ En av
arbelstagarrepresenlanlerna fär närvara och della i överläggningarna när etl
ärende, som senare skall avgöras av styrelsen, förbereds av därtill särskill
utsedda styrelseledamöter eller befattningshavare i företagel.

Om
ett beslul enligl 7 kap 6§ andra stycket bankaktiebolagslagen (1987:618), 3 kap
6 § andra stycket sparbankslagen (1987:619) eller 6 kap 6§ andra stycket
föreningsbankslagen (1987:620) innebär atl ell uppdrag ges ät en regionslyrdse
eller ett motsvarande organ i en region, har de anställda inom regionen räll
atl bestämma atl en representant för dem och en suppleant skall omfattas av
uppdraget. En sådan representant har motsvarande räll som avses i första
stycket.

Om
arbelslagarorganisationerna inle enas om annal, utses den representant som
avses i första och andra styckena av den organisation som företräder del
största antalet kolleklivavlalsbundna arbetstagare vid företaget eller, i
fråga om moderförelag, inom koncernen.

14 §
Arbelstagarrepresenlanlerna får inle della i behandlingen av frägor

som rör kollektivavtal eller slridsålgärder eller av andra frågor där en

facklig organisafion på arbetsplatsen har ell väsenlligl intresse som kan

strida mol förelagels.

Om
ell förelags verksamhel är av sädan nalur eller har ell sådant ändamäl som
avses i 2§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet, har
arbelstagarrepresenlanlerna inle heller räll atl della i ell beslul som gäller
verksamhetens mäl eller inriktning.

Skadestånd
m. m.

15 §
En arbetsgivare eller en arbetstagarorganisation som bryter mol

denna lag skall betala ersättning för den skada som uppkommer. Skade

ståndet kan avse både ersättning för den förlust som uppkommer och

ersättning för den kränkning som lagbrottet innebär. Om del är skäligt, kan

skadeståndet sällas ned eller helt falla bort.

En
arbetstagarorganisation kan dock inte med stöd av denna lag kräva skadestånd av
en annan arbetstagarorganisation.

16 §
Den som vill kräva skadestånd enligt denna lag skall underrätta

motparten om sitt anspråk inom fyra mänader från det skadan inträffade.

Om det inom den liden har begärts förhandling om anspråket enligt lagen

(1976:580) om medbestämmande i arbetslivet eller med slöd av kollekfiv

avlal, skall talan väckas inom fyra månader efter del all förhandlingen

avslutades. I annal fall skall talan väckas inom åtta månader från det

skadan inträffade.

Om
underrättelse inle lämnas eller talan inte väcks inom den tid som anges i
första stycket, har parten förlorat sin räll fill talan.

övriga bestämmelser Prop. 1987/88:10

17 §
Undantag kan medges från denna lag, om styrelserepresenlalion för

de anställda skulle medföra väsentlig olägenhet för ell förelag på gmnd av

atl

1. styrelsens
sammansättning beror på politiska styrkeförhållanden eller

på förhällande mellan olika intressenter eller intressentgmpper, som fram

gär av bolagsordningen, stadgarna, avlal eller annan omständighet, eller

2. bolagsordningen
eller motsvarande föreskriver särskild röstmajorilel

för styrelsens beslut.

Ell
undanlag enligl första slyckel fär endasl medges, om olägenheten inte kan
undanröjas pä annal säll. Undanlag skall förenas med villkor om åtgärder som pä
annal sätt tillgodoser arbetstagarnas intresse av insyn i och inflytande på
förelagels verksamhel.

18 §
I frågor om tillstånd enligl 9§ andra stycket eller undantag enligt

17 § beslutar nämnden för slyrelserepresenlalionsfrägor.

Nämnden
kan för liden fram lill del slufiiga avgörandet besluta alt en
arbelslagartepresenlant inle får fillträda ell uppdrag som styrelseledamot
eller suppleant.

Nämndens
beslut får inle överklagas.

19 §
I övrigt gäller i mäl om tillämpning av denna lag, i den mån tvisten

avser förhällandet mellan företaget och de anställda, lagen (1974:371) om

räliegången i arbetstvister.

1.
Denna lag träder i kraft den 1
januari 1988, dä lagen (1976:351) om styrdserepresenlalion för de anställda i
aktiebolag och ekonomiska föreningar och lagen (1976:355) om
styrelserepresenlalion för de anställda i bankinslilul och försäkringsbolag
skall upphöra all gälla.

2.
Beslul som med slöd av äldre
lag har fattats om att inrätta styrelserepresentation för de anställda samt om
att utse arbelstagarrepresentanter i styrelsen gäller fortfarande. Motsvarande
gäller beslut om undantag som avses i 17 §.

2 Förslag till Prop. 1987/88:10

Lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)

Härigenom föreskrivs alt 2 kap. 4§, 8 kap. 1, 2, 9 och
15§§, 12 kap. 7§ samt 13 kap 2 § aktiebolagslagen (1975:1385)' skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap. 4§ Bolagsordningen skall ange

1. bolagets firma,

2.
den ort i
Sverige där bolagets styrelse skall ha sill säte,

3.
föremålet för
bolagets verksamhel, angivet lill sin art,

4.
aktiekapitalet
eller, om della skall kunna ulan ändring av bolagsordningen bestämmas lill
lägre eller högre belopp, minimikapitalet och maxi-mikapitalet, varvid
minimikapitalet ej får vara mindre än en flärdedd av maximikapilalel,

5.
aktiernas
nominella belopp,

6.
antalet eller
lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revisorer saml
slyrdsesuppleanter, om sådana skall finnas, samt liden för styrelseledamots
och revisors uppdrag,

7.
sättet för
sammankallande av bolagsstämma,

8.
vilka ärenden
som skall förekomma pä ordinarie stämma,

9.
vilken lid
bolagets räkenskapsår skall omfalla.

Bestämmelserna i första stycket 6 gäller inte
arbelstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen (1987:000) om styrelserepresentation
för de privatanställda.

8 kap. 1§

Aktiebolag skall ha en styrelse med minsl tre ledamöter.
Uppgår aktiekapitalet eller maximikapilalel ej lill en miljon kronor, kan dock
styrelsen bestå av en eller två ledamöter, om minsl en suppleant finnes.

Styrelsen väljes av bolagsstämman, om ej i bolagsordningen
föreskrives att en eller flera styrelseledamöter skall utses pä annal sätt.

Styrelseledamots uppdrag gäller för lid som anges i
bolagsordningen. Uppdragstiden får icke omfatta mer än fyra räkenskapsår och
skall bestämmas så all uppdraget upphör vid slutet av ordinarie bolagsstämma
på vilken styrelseval förrättas.

Vad i denna lag sägs om styrelseledamot skall i
tillämpliga delar gälla om suppleant.

Bestämmelser om arbelstagarrepresentanter finns i lagen
(1987:000) om styrelserepresentation för de privatanställda.

' Lagen omtryckt 1982:739.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop.
1987/88:10

2 §

Uppdrag
som styrelseledamot upphör i förlid, om ledamoten eller den som utsett honom
begär det. Anmälan härom skall göras hos styrelsen och, om ledamot som ej är
vald pä bolagsstämma vill avgå, hos den som fillsall honom.

Om en styrelseledamots
uppdrag upphör i förtid eller hinder enligl 4 § uppkommer för honom all vara
styrelseledamot och det inte finns någon suppleant, som kan inträda i hans
ställe, skall övriga styrelseledamöter vidta åtgärder för att en ny
styrelseledamot tillsätts för den återstående mandattiden. Sådana åtgärder
behöver dock inte vidtas, om den förutvarande ledamoten var en
arbelslagarrepresenlant som avses i lagen (1987:000) om
slyrel-serepresentation för de privatanställda. Skall ledamoten väljas pä
bolagsstämma, kan ulan hinder av 1 § första slyckel valet anstå lill näsla
ordinarie stämma pä vilken styrelseval förrättas, om styrelsen är beslutför
med kvarstående ledamöter och suppleanter.

Upphör
styrelseledamots uppdrag i förtid eller uppkommer för honom hinder enligl 4 §
alt vara styrelseledamot och finnes ej suppleant, skall övriga
styrelseledamöter vidtaga åtgärd för att ny ledamot för den återstående
mandattiden tillsättes, såvida ej den förutvarande ledamoten var offentlig
styrelseledamot som avses i lagen (1976:350) om styrelserepresentation för
samhället i aktiebolag, ekonomiska föreningar och stiftelser eller
arbelslagarledamot som avses i lagen (1976:351) om styrelserepresentafion för
de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar. Skall ledamoten väljas pä
bolagsstämma, kan utan hinder av 1 § första stycket valet anstå till nästa
ordinarie stämma pä vilken styrelseval förrättas, om styrelsen är beslutför
med kvarstående ledamöter och suppleanter.

Om
styrelseledamot, som enligl bolagsordningen skall tillsättas i annan ordning än
genom val av bolagsstämma, ej utsetts, skall rätlen förordna ersättare på
ansökan av styrelseledamot, aktieägare, borgenär eller annan vars rätt kan vara
beroende av alt del finns någon som kan företräda bolaget.

9§

Styrelsen är beslutför,
om mer än hälflen av hela antalet styrelseledamöter eller det högre antal som
föreskrives i bolagsordningen är närvarande. Beslut i ärende får dock icke
fallas, om ej såvitt möjligl samfiiga styrelseledamöter dels fått tillfälle all
deltaga i ärendets behandling, dels erhållit fillfredsställande underlag för
alt avgöra ärendet. Har styrelseledamot förfall och finnes suppleant, som
skall inträda i hans ställe, skall denne beredas tillfälle därtill.

Styrelsen är beslutför,
om mer än hälften av hela antalet styrelseledamöter eller det högre anlal som
föreskrivs i bolagsordningen är närvarande. Beslul i ärende får dock inte
fattas, om inte såvitt möjligt samtliga styrelseledamöter dels fäll tillfälle
atl delta i ärendets behandling, dels fått tillfredsställande underlag för all
avgöra ärendet. Om en styrelseledamot inte kan komma och det finns en
suppleant som skall träda in i hans ställe, skall denne ges tillfälle till det.
Suppleant för arbetstagarledamot, som har utsetts enligt lagen (1987:000) om
styrelserepresenlalion för de pri-

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88:10

vatanställda, skall dock alllid få underlag och ges
tillfälle att delta i ärendets behandling på samma sätt som en styrelseledamot.

Som styrelsens beslul gäller, om bolagsordningen ej
föreskriver särskild röstmajorilel, den mening för vilken vid sammanträde mer
än hälften av de närvarande röstar eller vid lika röstetal den mening som
biträdes av ordföranden. Är styrelsen icke fulltalig, skall de som röstar för
beslutet dock utgöra mer än en tredjedel av hela antalet styrelseledamöter, om
ej annat föreskrives i bolagsordningen.

Handling som enligl denna lag skall undertecknas av
styrelsen skall underskrivas av minsl hälflen av hela antalet
styrelseledamöter.

15§

För registrering skall bolaget an- För
registrering skall bolaget an-

mäla vem som utsetts till slyrdsde- måla vem som har
utsetts lill slyrel-

damol, verkställande direktör och sdedamot, verkställande direktör,

suppleant samt till firmalecknare suppleant och firmalecknare saml

ävensom deras postadress och per- deras postadress och personnum-

sonnummer. För registrering skall mer. Om en ledamot eller supple-

även anmälas av vilka och hur bo- ant har utsetts enligt lagen

lagets firma tecknas. (1987:000) om slyrelserepresenta-

tlon för de privatanställda, skall delta anges. För
registrering skall bolaget även anmäla av vilka och hur bolagels firma tecknas.

Anmälan göres första gången när bolaget enligt 2 kap. 9 §
anmäles för registrering och därefter genast efter del alt ändring inträffat i
förhållande som anmälts eller skall anmälas för registrering enligt första
slyckel. Räll alt göra anmälan tillkommer även den som anmälningen gäller.

Ändras bolagets postadress, skall bolaget genast anmäla
del för registrering.

Varje år efter den ordinarie bolagslämman skall bolaget
lill registrerings-myndigheten sända in en aktuell förteckning över bolagels
styrelseledamöter, verkställande direktör, suppleanter och firmatecknare med
uppgift om deras postadress och personnummer. Förteckningen skall sändas in
samtidigt med atl en avskrift av årsredovisningen och revisionsberättelsen
sänds in enligt 11 kap. 3 § andra slyckel.

12 kap.

7§

Aktiebolag fär ej lämna penninglån lill den som äger
aktier i eller är styrelseledamot eller verkställande direktör i bolaget eller
annat bolag i samma koncern. Detsamma gäller i fråga om penninglän lill

1.
den som är gift
med eller är syskon eller släkting i rätl upp- eller nedstigande led lill
aktieägare, styrelseledamot eller verkställande direktör,

2.
den som är
besvågrad med sädan person i rätt upp- eller nedstigande led eller sä all den
ene är gift med den andres syskon, eller

Senaste lydelse 1984:194.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88:10

3. juridisk person över vars verksamhel person som nämnts
ovan har etl bestämmande inflytande.

Bestämmelserna i första slyckel gäller ej om

1.
gäldenären är
kommun eller landstingskommun,

2.
gäldenären är
företag i koncern i vilken del långivande bolaget ingär,

3.
gäldenären
driver rörelse och länet betingas av affärsmässiga skäl saml är avsett
uteslutande för gäldenärens rörelse, eller

4.
gäldenären
eller honom närstående fysisk eller juridisk person som avses i första stycket
1—3 är aktieägare saml det sammanlagda aktieinnehavet ej uppgår lill en
procent av aktiekapitalet i bolaget och ej heller, om bolaget ingär i koncern,
till en procent av de sammanlagda aktiekapitalen i koncernbolagen. Första
stycket tillämpas dock, om gäldenären eller juridisk person över vars
verksamhel han har ell bestämmande inflytande eller båda tillsammans äger mer
än 500 aktier i bolaget eller, om bolaget ingår i koncern, i koncernbolagen.

Aktiebolag får icke lämna penninglän i syfte att
gäldenären eller honom närslående fysisk eller juridisk person som avses i
första slyckel 1 -3 skall förvärva aktier i bolaget eller annat bolag i samma
koncern.

Är gäldenären anställd i bolaget eller i ell annal bolag i
samma koncern gäller inle förbudet mol penninglån i tredje slyckel, om

1. lånebeloppet jämte tidigare län enligl detta stycke
frän bolaget eller

annat bolag i samma koncern inle överstiger ell belopp som motsvarar tvä

gånger gällande basbelopp enligl lagen (1962:381) om allmän försäkring,

2.
låneerbjudandet
riktar sig till minsl hälften av de anställda i bolaget och lånet skall
återbetalas inom fem är genom regelbundna amorteringar samt

3.
hinder
mot län inle föreligger 3.
hinder mot län inte föreligger vid en tillämpning av första och vid en tillämpning av första och
andra styckena, även om de aktier andra styckena, även om de aktier som skall förvärvas räknas med. som skall förvärvas räknas med.
Därvid skall dock del i första styc- Därvid skall dock det i första slyckel angivna förbudet mol atl lämna kel angivna förbudet mot att lämna
län lill styrelseledamot inte gälla i län lill styrelseledamot inle gälla i fråga om den som är slyrdsdeda- fräga om den som är styrelseledamot
enligl bestämmelserna i lagen mot enligt bestämmelserna i lagen (1976:351) om styrdserepresenla- (1987:000) om styrelserepresenlalion
för de anställda i aktiebolag tion för de privatanställda.

och ekonomiska föreningar.

Bestämmelserna i denna paragraf om förbud mol penninglån
äger motsvarande tillämpning i fråga om ställande av säkerhet.

Vid tillämpningen av denna paragraf likställes
äktenskapsliknande samlevnad med äktenskap, om de sammanlevande tidigare har
varit gifta med varandra eller har eller har haft barn gemensamt.

Som aktieinnehav eller aktieförvärv enligl bestämmelserna
i denna paragraf räknas inle innehav eller förvärv av andelar i en akfiefond
eller i en akfiesparfond eller kapilalsparfond som inle är företagsanknuten.

13 kap. 2§ Del åligger styrelsen all ofördröjligen
upprätta en särskild balansräkning så snart det finns skäl att anta att
bolagets eget kapilal understiger hälften

'Senaste lydelse 1983:453. 10

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

av det registrerade aktiekapitalet. Visar balansräkningen
atl så är fallet, skall styrelsen snarast möjligt fill bolagsstämma hänskjuta
fråga om bolaget skall träda i likvidation. Godkänns ej på bolagsstämma inom
åtta månader efter hänskjulandel balansräkning avseende ställningen vid liden
för stämman som utvisar att det egna kapitalet uppgår till del registrerade
aktiekapitalet, skall styrelsen, om ej bolagsstämman beslutar all bolaget skall
träda i likvidation, hos rätlen ansöka atl bolaget försätts i likvidation.
Sådan ansökan kan även göras av styrelseledamot, verkställande direktör,
revisor eller aktieägare.

Görs
ansökan enligl första slyckel, förordnar rätten alt bolaget skall träda i
likvidation, om det ej under ärendets handläggning i tingsrätten styrks atl
balansräkning ulvisande atl bolagets eget kapilal uppgär lill del registrerade
aktiekapitalet blivit granskad av revisorerna och godkänd av bolagsstämma.

Vid
beräkningen av del egna kapitalels slorlek skall inom linjen tilläggas en post
utvisande den ökning av tillgångarnas sammanlagda värde som skulle följa, om de
redovisades till försäljningsvärdet med avdrag för försäljningskostnaderna.
Beträffande sådana anläggningstillgångar som undergår fortlöpande
värdeminskning gäller dock alt de tas upp lill an: skaffningsvärdet minskat med
erforderliga avskrivningar och nedskrivningar, om därigenom erhålls ett högre
värde. Vidare skall vid beräkningen hänsyn inle las lill skuld på gmnd av
statligt stöd för vilkel återbetalnings-skyldigheten är beroende av bolagets
ekonomiska ställning, om stödet — för det fall att bolaget försätts i konkurs
eller träder i likvidation - skall återbetalas först sedan övriga skulder lill
fullo betalats.

Prop. 1987/88:10

Underlåter
styrelseledamöterna alt fullgöra vad som åligger dem enligl första slyckel,
svarar de och andra som med vetskap härom handlar pä bolagets vägnar solidariskt
för bolagets uppkommande förbindelser. Sådant ansvar inträder även för
aktieägare som, när likvidationsplikt föreligger enligt första slyckel tredje
meningen, med vetskap härom deltar i beslut all forlsälla bolagets verksamhet.
Den ansvarighet som det nu är fråga om gäller dock ej för förbindelser som
uppkommer sedan likvida-fionsfrågan hänskjutils lill rättens prövning eller
sedan en balansräkning, som utvisar all bolagels egel kapital uppgår lill del
registrerade aktiekapitalet, blivit granskad av revisorerna och godkänd av
bolagsstämma.

Om
styrelseledamöterna underlåter alt fullgöra vad som åligger dem enligl första
stycket, svarar de och andra som med vetskap om denna underlåtenhet handlar på
bolagets vägnar solidariskt för de förpliktelser som uppkommer för bolaget. En
styrelseledamot undgår dock ansvar, om han visar att underlåtenheten inte
beror på försummelse av honom. Solidariskt ansvar för de förpliktelser som
uppkommer för bolaget inträder även för aktieägare som, när likvidationsplikl
föreligger enligl första stycket tredje meningen, med vetskap om
likvidations-plikten deltar i beslul att fortsätta bolagels verksamhel.
Ansvarighet enligt detta stycke gäller dock inte för förpliktelser som
uppkommer sedan likvidationsfrågan har hänskjutils lill rättens prövning eller
sedan en balansräkning, som utvisar atl bolagets eget kapital uppgår till det
registrerade aktiekapitalet, blivit granskad av revisorerna och godkänd av
bolagsstämma.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.

11

3 Förslag
till Prop. 1987/88:10

Lag om
ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska

föreningen

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 2 §, 6 kap. 1, 2, 4, 9 och
15 §§ samt 11 kap. 3§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap. 2§ Föreningens stadgar skall ange

1.
föreningens
firma,

2.
den ort i
Sverige där föreningens styrelse skall ha sitt säte,

3.
ändamålet med
föreningens verksamhel och verksamhetens art,

4.
den insats med
vilken varje medlem skall delta i föreningen, hur insatserna skall fullgöras
samt i vad mån en medlem får della i föreningen med insats ulöver vad han är
skyldig all della med,

5.
för del fall
all regelbundna eller pä särskill beslut om uttaxering beroende avgifter lill
föreningen skall förekomma, avgifternas belopp eller de högsta belopp till
vilka de får bestämmas,

6.
antalet eller
lägsta och högsta anlalet styrelseledamöter och revisorer samt eventuella suppleanter,
liden för deras uppdrag saml, om någon av dem skall utses pä annal sätl än som
anges i denna lag, hur del i sä fall skall ske,

7.
för det fall
all fullmäktige enligl 7 kap. 12 § skall finnas, deras befogen-hel, hur de
skall utses och fiden för deras uppdrag,

8.
inom vilken lid
och hur föreningsstämma skall sammankallas samt hur andra meddelanden skall
bringas lill medlemmarnas eller fullmäktiges kännedom,

9.
vilka ärenden
som skall förekomma på ordinarie stämma,

10. vilken tid föreningens räkenskapsår skall omfalla,

11. grunderna för fördelning av föreningens vinst saml
hur man skall

förfara med föreningens behållna tillgångar när föreningen upplöses, saml

12. för det fall all förlagsinsatser som avses i 5 kap.
skall förekomma,

vad som skall gälla därom.

Bestämmelserna i första stycket 6 gäller inte
arbelstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen (1987:000) om
styrelserepresentation för de privatanställda.

6 kap. 1§ En ekonomisk förening skall ha en styrelse med
minsl tre ledamöter. Styrelsen väljs av föreningsstämman, om det inte
föreskrivs i stadgarna alt en eller flera styrelseledamöter skall utses på
annat sätt.

En styrelseledamots uppdrag gäller för den lid som anges i
stadgarna. Uppdragstiden får inte omfatta mer än fyra räkenskapsår och skall
bestämmas sä alt uppdraget upphör vid slutet av den ordinarie föreningsstämma
på vilken styrelseval förtätlas.

12

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88:10

Vad som sägs i denna lag om styrelseledamöter skall i
tillämpliga delar gälla även suppleanter.

Bestämmelser om arbetslagar-representanter finns i lagen
(1987:000) om styrelserepresentation för de privatanställda.

2§ Etl uppdrag som styrelseledamot upphör i förtid, om
ledamoten eller den som har utsett honom begär del. Anmälan om avgång skall
göras hos styrelsen och, om en ledamot som inle är vald på föreningsstämma vill
avgå, även hos den som har tillsatt honom.

Om en styrelseledamots uppdrag Om en styrelseledamots
uppdrag

upphör i förtid eller hinder enligl 4 § upphör
i förtid eller hinder enligl 4 §

uppkommer för honom atl vara sly- uppkommer
för honom atl vara sty

relseledamot och det inte finns nå- relsdedamol
och det inte finns nå

gon suppleant som kan inträda i gon
suppleant som kan inträda i

hans ställe, skall övriga slyrdsde- hans ställe, skall övriga styrelsele

damöter vidta ätgärder för atl en ny damöter
vidta ätgärder för all en ny

styrelseledamot tillsätts för den styrelseledamot tillsätts för den

återstående mandattiden. Sådana återstående
mandalfiden. Sädana

åtgärder behöver dock inle vidlas, åtgärder behöver dock inte vidlas,

om den förutvarande ledamoten var om
den förutvarande ledamoten var

arbelstagarrepresentanl som avses arbelslagarrepresenlant
som avses

i lagen (1976:351) om slyrdserepre- i
lagen (1987:000) om styrelserepre

senlalion för de a/iitå/Zt/a / atoe/jo- senlalion
för de privatanställda.

lag och ekonomiska föreningar. Skall
ledamoten väljas pä för-

Skall ledamoten väljas på för- eningsstämma,
kan ulan hinder av

eningsstämma, kan ulan hinder av I §
första stycket valet anstå lill

1 § första slyckel valet anstå till nästa ordinarie stämma på vilken

näsla ordinarie stämma på vilken styrelseval
förrättas, om styrelsen

styrelseval förrättas, om styrelsen är beslutför med kvarstående leda-

är beslutför med kvarstående leda- möter
och suppleanter,

möter och suppleanter.

Om en styrelseledamot som enligt stadgarna skall
tillsältas i annan ordning än genom val av föreningsstämman inle har utsetts,
skall rätlen förordna en ersättare pä ansökan av en styrelseledamot, medlem,
borgenär eller nägon annan vars rätt kan vara beroende av att det finns nägon
som kan företräda föreningen.

4§

Styrelseledamöterna och verkställande direktören skall
vara svenska medborgare och bosatta i Sverige, om inte regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer i särskilda fall tillåter annal. Med svenskt
medborgarskap jämställs medborgarskap i Danmark, Finland, Island eller Norge.
Nordiska medborgare som är bosatta i nägot av dessa länder kan vara
styrelseledamöter, om minst halva antalet styrelseledamöter är bosatta i
Sverige. Den som är omyndig eller i konkurs kan inle vara styrelseledamot
eller verkställande direktör.

Styrelseledamöterna skall vara medlemmar i föreningen, om
inte stadgarna i särskilt angivna fall tillåter annal. Den som enligl lag är
ställföreträdare för en medlem eller, om en juridisk person är medlem, den som
är ledamot av styrelsen för den juridiska personen eller delägare i denna fär

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

dock vara styrelseledamot utan all vara medlem i
föreningen, även om stadgarna saknar föreskrift om del.

Bestämmelserna i andra stycket gäller inte
arbelstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen (1987:000) om
slyrdserepre senlalion för de privatanställda.

Prop. 1987/88:10

Styrelsen
är beslutför, om mer än hälflen av hela antalet styrelseledamöter eller del
högre anlal som föreskrivs i stadgarna är närvarande. Beslul i ett ärende
fär dock inte fallas, om inle såvitt möjligl samtliga styrelseledamöter har
fåll fillfälle alt della i ärendets behandling och erhållit
tillfredsställande underiag för atl avgöra ärendet. Om en styrelseledamot
inle kan komma och del finns en suppleant som skall träda in i hans ställe,
skall suppleanten beredas tillfälle till del.

. Styrelsen är beslutför, om mer än hälflen av hela
antalet styrelseledamöter eller del högre anlal som föreskrivs i stadgarna är
närvarande. Beslul i ell ärende får dock inte fallas, om inle såvitt möjligt
samtliga styrelseledamöter har fåll tillfälle all delta i ärendets behandling
och erhållit tillfredsslällande underlag för all avgöra ärendet. Om en styrelseledamot
inte kan komma och det finns en suppleant som skall träda in i hans ställe,
skall suppleanten ges tillfälle lill det. Suppleant för arbelslagarledamot, som
har utsetts enhgt lagen (1987:000) om styrelserepresentation för de privatanställda,
skall dock alltid få underlag och ges tUlfälle att delta i ärendets behandling
på samma sätt som en styrelseledamot.

Om inte stadgarna föreskriver en särskild röstmajorilel,
gäller som styrelsens beslut den mening för vilken mer än hälflen av de
närvarande röstar eller, vid lika röstetal, den mening som ordföranden
biträder. Är styrelsen inte fulltalig, skall de som röstar för beslutet dock
ulgöra mer än en tredjedel av hela antalet styrelseledamöter, om inte annal
föreskrivs i stadgarna.

Handlingar
som enligt denna lag skall undertecknas av styrelsen skall skrivas under av
minsl hälften av hela antalet styrelseledamöter.

15 §

För
registrering skall föreningen anmäla vem som har utsetts fill styrelseledamot,
verkställande direktör, suppleant eller firmalecknare samt deras postadress
och personnummer. För registrering skall även anmälas av vilka och hur föreningens
firma tecknas.

För
registrering skall föreningen anmäla vem som har utsetts fill styrelseledamot,
verkställande direktör, suppleant och firmalecknare saml deras postadress och
personnummer. Om en ledamot eller suppleant har utsetts enligt lagen
(1987:000) om styrelserepresenlalion för de privatanställda, skall detta
anges. För registrering skall föreningen även anmäla av vilka och hur
föreningens firma tecknas.

14

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

Anmälan görs första gången när föreningen enligl 2 kap. 3
§ anmäls för registrering och därefter genast efter det atl ändring har
inträffat i etl förhållande som har anmälts eller skall anmälas för
registrering enligt första stycket. Rätl all göra anmälan tillkommer även den
som anmälningen gäller.

Om
föreningens postadress ändras, skall föreningen genast anmäla del för
registrering.

11 kap. 3§

Om antalet föreningsmedlemmar går ned under del lägsta
antal som föreskrivs i 2 kap. 1 §, skall styrelsen snarast möjligt till
föreningsstämman hänskjuta frågan huruvida föreningen skall träda i
likvidation. Inträder inle ell fillräckligt anlal medlemmar i föreningen inom
tre månader efter del all anlalet har gått ned under del föreskrivna lägsta
antalet, skall styrelsen, om inte stämman beslutar all föreningen skall träda i
likvidafion, hos rätlen ansöka all föreningen försätts i likvidation. En sådan
ansökan kan även göras av en styrelseledamot, verkställande direktören, en
revisor, en föreningsmedlem eller en innehavare av förlagsandel.

Görs ansökan enligt första slyckel, förordnar rätten all
föreningen skall träda i likvidation, om det inle under ärendets handläggning i
första instans styrks att det föreskrivna lägsta medlemsantalet har uppnåtts.

Prop. 1987/88:10

Om
styrelseledamöterna underlåter all fullgöra vad som åligger dem enligt första
stycket, svarar de och andra som med vetskap om denna underlåtenhet handlar på
föreningens vägnar solidariskt för de förpliktelser som uppkommer för föreningen.
Ett sådant ansvar inträder även för sådana medlemmar som, när likvidationsplikl
föreligger enligl första stycket, med vetskap om likvidationsplikten deltar i
beslul att fortsätta föreningens verksamhet. Ansvarighet enligt denna paragraf
gäller dock inle för förpliktelser som uppkommer sedan likvida-lionsfrågan har
hänskjutils till rätlens prövning eller sedan elt tillräckligt anlal
medlemmar har inträtt efter den fid som anges i första stycket.

Om
styrelseledamöterna underlåter atl fullgöra vad som åligger dem enligt första
stycket, svarar de och andra som med vetskap om denna underiåtenhet handlar pä
föreningens vägnar solidariskt för de förpliktelser som uppkommer för föreningen.
En styrelseledamot undgår dock ansvar, om han visar alt underlåtenheten inte
beror på försummelse av honom. Solidariskt ansvar för de förpliktelser som uppkommer
för föreningen inträder även för sådana medlemmar som, när likvidationsplikl
föreligger enligl första stycket, med vetskap om likvidationspliklen deltar i
beslul alt fortsätta föreningens verksamhel. Ansvarighet enligl denna paragraf
gäller dock inte för förpliktelser som uppkommer sedan likvida-tionsfrägan har
hänskjutils lill rätlens prövning eller sedan elt tillräckligt anlal
medlemmar har inträtt efter den fid som anges i första stycket.

4
Förslag till

Lag om
ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618)

Härigenom föreskrivs all 7 kap. 1-3, 13 och 18 §§ saml
10 kap. 3§ bankakliebolagslagen (1987:618) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap. 1§ Elt bankaktiebolag skall ha en styrelse med
minsl fem ledamöter. Styrelsen skall förvalta bolagets angelägenheter i
enlighet med vad som föreskrivs i denna lag och bankrörelselagen (1987:617).

Styrelsen väljs av bolagsstämman. Regeringen fär dock
utse högst fem ledamöter i styrelsen (offentliga styrelseledamöter) med
uppgift all särskilt verka för alt samhällets intressen beaktas i bolagets
verksamhet. Även annan styrelseledamot fär, om sä föreskrivs i
bolagsordningen, tillsältas i annan ordning än genom val av bolagsstämman.

Styrelsen väljs av bolagsstämman. Regeringen fär dock
utse högst fem ledamöter i styrelsen (offentliga styrelseledamöter) med
uppgift alt särskill verka för att samhällets intressen beaktas i bolagets
verksamhet. Även annan styrelseledamot fär, om sä föreskrivs i
bolagsordningen, tillsättas i annan ordning än genom val av bolagsstämman.
Särskilda bestämmelser om att styrelseledamot kan utses av annan än stämman
finns i lagen (1976:355) om styrelserepresentation för de anställda i
bankinstitut ochförsäkringsbolag.

En styrelseledamots uppdrag gäller för den tid som anges i
bolagsordningen. Uppdragsliden får inle omfalla mer än fyra räkenskapsår och
skäll bestämmas så alt uppdraget upphör vid slulel av den ordinarie bolagsstämma
på vilken styrelseval förrättas.

Vad som sägs i denna lag och bankrörelselagen om
styrelseledamöter skall i tillämpliga delar gälla även suppleanter.

Bestämmelser om arbetslagar-representanter finns (■
lagen (1987:000) om styrelserepresenlalion för de privatanställda.

2§ Etl uppdrag som styrelseledamot upphör i förtid, om
ledamoten eller den som har utsett honom begär del. Anmälan om avgång skall
göras hos styrelsen och, om en ledamot som inte är vald på bolagsstämma vill
avgå, hos den som har tillsatt honom.

Prop. 1987/88:10

Om en
styrelseledamots uppdrag upphör i förlid eller hinder enligl 3 § uppkommer för
honom alt vara styrelseledamot och del inle finns någon suppleant, som kan
inträda i hans ställe, skall övriga styrelseledamöter vidta åtgärder för atl
en ny styrelseledamot lillsätts för den

Om en
slyrdsdedamots uppdrag upphör i förtid eller hinder enligl 3 § uppkommer för
honom all vara styrelseledamot och det inte finns nägon suppleant, som kan
inträda i hans ställe, skall övriga styrelseledamöter vidta ätgärder för atl
en ny styrelseledamot tillsätts för den

16

Föreslagen lydelse

ätersiående
mandalfiden. Sådana åtgärder behöver dock inte vidlas, om den fömtvarande
ledamoten var offentlig styrelseledamot eller arbelslagartepresenlant som
avses i lagen (1987:000) om styrdserepre-senlation för de privatanställda.
Skall ledamoten väljas pä bolagsstämma, kan valet anstå lill den näsla
ordinarie stämma på vilken styrelseval förtätlas, om styrelsen är beslutför
med kvarstående ledamöter och suppleanter och deras antal inle understiger
fem.

Nuvarande lydelse

återstående
mandattiden. Sådana åtgärder behöver dock inte vidlas, om den förutvarande
ledamoten var offentlig styrelseledamot eller arbelslagartepresenlant som
avses i lagen (1976:355) om styrelserepresenlalion för de anställda i bankinslilul
och försäkringsbolag. Skall ledamoten väljas pä bolagsstämma, kan valet anslå
till den näsla ordinarie stämma på vilken styrelseval förrättas, om styrelsen
är beslutför med kvarstående ledamöter och suppleanter och deras antal inle
understiger fem.

Om
en styrelseledamot som enligl bolagsordningen skall fillsätlas i annan ordning
än genom val av bolagsstämma inte har utsetts, skall bankinspektionen förordna
en ersättare pä ansökan av en styrelseledamot, aktieägare, borgenär eller
någon annan vars räll kan.vara beroende av all del finns någon som kan
företräda bolaget.

3§

Styrdsdedamölerna
skall vara svenska medborgare och, om inle regeringen eller efter regeringens
bemyndigande bankinspektionen i särskilda fall tillåter någol annal, bosalla i
Sverige. Den som är omyndig eller i konkurs kan inle vara styrelseledamot. Att
delsamma gäller den som är underkastad näringsförbud följer av 6§ lagen
(1986:436) om näringsförbud.

Ulan
hinder av första slyckel fär i ell bankaktiebolag som är bildat av utländskt
bankförelag högst en tredjedel av hela antalet styrelseledamöter vara svenska
medborgare bosatta utomlands eller ulländska medborgare. Styrelseordföranden
skall dock vara svensk medborgare och bosatt här i landet. Regeringen eller,
efter regeringens bemyndigande, bankinspektionen fär medge undantag frän vad
som föreskrivs i delta stycke.

Prop.
1987/88:10

Av styrelseledamöterna
fär högst en för varje påbörjat femlal vara anställd i banken. Vid denna beräkning
skall hänsyn inle tas till de offentliga styrelseledamöterna. Atl delsamma
gäller arbetstagarrepresentanterna enligl lagen (1976:355) om
styrelserepresentafion för de anställda i bankinstitut och försäkringsbolag
framgår av 8§ nämnda lag.

Av styrelseledamöterna
fär högst en för varje påbörjat femtal vara anställd i banken. Vid denna beräkning
skall hänsyn inte las till de offentliga styrelseledamöterna eller
arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen (1987:000) om
styrelserepresenlalion för de privatanställda.

Styrelsen är beslutför, om
mer än hälften av hela anlalet styrelseledamöter eller del högre anlal som föreskrivs
i bolagsordningen är närvarande. Beslul i ell ärende får dock inte fattas, om
inle såvitt möj-

Slyrdsen är beslutför, om
mer än hälften av hela antalet styrelseledamöter eller del högre antal som föreskrivs
i bolagsordningen är närvarande. Beslut i elt ärende fär dock inle fattas, om
inle såvitt möj-

17

2
Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 10

Nuvarande
lydelse

ligt samtliga styrelseledamöter fått tillfälle att della
i ärendets behandling och erhållit tillfredsställande underlag för all
avgöra ärendet. Omen styrelseledamot inte kan komma och del finns en
suppleant, som skall träda in i hans ställe, skall suppleanten beredas
tillfälle lill det.

Föreslagen lydelse

ligt samtliga styrelseledamöter fått fillfälle att della i
ärendets behandling och erhållit tillfredsställande underlag för atl avgöra
ärendet. Om en styrelseledamot inle kan komma och det finns en suppleant, som
skall träda in i hans ställe, skall suppleanten ges fillfälle lill del.
Suppleant för arbelslagarledamot, som har utsetts enligt lagen (1987:000) om
styrelserepresenlalion för de privatanställda, skall dock alltid få underlag
och ges tillfälle att delta i ärendets behandling på samma sätt som en
styrelseledamot.

Om inte bolagsordningen föreskriver särskild
röstmajorilel, gäller som styrelsens beslul den mening för vilken mer än
hälflen av de närvarande röstar eller, vid lika röstetal, den mening som
ordföranden biträder. Är styrelsen inle fulltalig, skall de som röstar för
beslutet dock ulgöra mer än en tredjedel av hela anlalet styrelseledamöter, om
inte annal föreskrivs i bolagsordningen.

Handlingar
som enligl denna lag eller bankrörelselagen (1987:617) skall undertecknas av
styrelsen skall skrivas under av minsl hälften av hela antalet
styrelseledamöter.

Prop. 1987/88:10

För
registrering skall bankaktiebolaget anmäla vem som har utsetts till
styrelseledamot, suppleant eller firmalecknare samt deras postadress,
personnummer och medborgarskap. För registrering skall även anmälas av vilka
och hur bolagels firma tecknas.

För registrering skall bankaktiebolaget anmäla vem som
har utsetts till styrelseledamot, suppleant och firmatecknare samt deras postadress,
personnummer och medborgarskap. Om en ledamot eller suppleant har utsetts
enligt lagen (1987:000) om slyrelserepresenta-tion för de privatanställda,
skall detta anges. För registrering skall bolaget även anmäla av vilka och hur
bolagels firma tecknas.

Anmälan görs första gången när bankaktiebolaget enligl 2
kap. 12 § anmäls för registrering och därefter genast efter det atl ändring har
inträffat i elt förhällande som har anmälts eller skall anmälas för
registrering enligt första slyckel. Rätt all göra anmälan tillkommer även den som
anmälningen gäller.

Om
bolagels postadress ändras, skall bolaget genast anmäla del för registrering.

10 kap. 3§ Om styrelseledamöterna underlå- Om
styrelseledamöterna underlåter all fullgöra vad som åligger dem ler all
fullgöra vad som åligger dem enligl 2§ första stycket, svarar de enligl 2§
första slyckel, svarar de och andra som med vetskap om och andra som med
vetskap om

18

Nuvarande lydelse

denna
underlåtenhet handlar pä bankaktiebolagels vägnar solidariskt för de förpliktelser
som uppkommer för bolaget. Ett sådant ansvar inträder även för de aktieägare
som, när likvidationsplikl föreligger enligt 2§ första stycket, med vetskap om
likvidationspliklen deltar i beslul alt fortsätta bolagels verksamhet.
Ansvarighet enligl denna paragraf gäller dock inte för förpliktelser som
uppkommer sedan likvidationsfrågan har hänskjutils lill rättens prövning eller
sedan en balansräkning, som utvisar alt bolagels egel kapilal uppgår till det
registrerade aktiekapitalet, har blivit granskad av revisorerna och godkänd
av bolagsstämman.

Föreslagen
lydelse

denna
underlåtenhet handlar på bankaktiebolagets vägnar solidariskt för de
förpliktelser som uppkommer för bolaget. En styrelseledamot undgår dock
ansvar, om han visar alt underlåtenheten inte beror på försummelse av honom.
Solidariskt ansvar för de förpliktelser som uppkommer för bolaget inträder
även för de aktieägare som, när likvidationsplikl föreligger enligt 2 § första
stycket, med vetskap om likvidationspliklen deltar i beslut atl forlsälla
bolagels verksamhel. Ansvarighet enligt denna paragraf gäller dock inte för
förpliktelser som uppkommer sedan likvida-lionsfrägan har hänskjutils till rätlens
prövning eller sedan en balansräkning, som utvisar att bolagets eget kapital uppgär
fill del registrerade aktiekapitalet, har blivit granskad av revisorerna och
godkänd av bolagsstämman.

Prop.
1987/88:10

Denna lag träder i kraft
den 1 januari 1988.

19

5 Förslag
till

Lag om ändring i sparbankslagen (1987:619)

Prop.
1987/88:10

Härigenom föreskrivs aU 3
kap. (1987:619) skall ha följande lydelse.

1-3, 12 och 17§§
sparbankslagen

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3
kap. 1§

En
sparbank skall ha en styrelse med minsl fem ledamöter. Styrelsen skall förvalta
sparbankens angelägenheter i enlighet med vad som föreskrivs i denna lag och
bankrörelselagen (1987:617).

Styrelsen väljs av
sparbanksstämman. Särskilda bestämmelser om att styrelseledamot kan utses av
annan än stämman finns i 4 §.

Styrelsen
väljs av sparbanks-stämman. Särskilda bestämmelser om alt styrelseledamot utses
av annan än sparbanksstämman finns dock i 4 § oc/t / lagen (1976:355) om
styrelserepresentation för de anställda I bankinslilul och försäkringsbolag.

En
styrelseledamots uppdrag gäller för den tid som anges i reglementet.
Uppdragstiden får inle omfatta mer än fyra räkenskapsår och skall bestämmas sä
all uppdraget upphör vid slulet av den ordinarie sparbanksslämma pä vilken
styrelseval förrättas.

Vad
som sägs i denna lag och bankrörelselagen om slyrdsdedamöter skall i
tillämpliga delar gälla även suppleanter.

Bestämmelser
om arbetstagarrepresentanter finns i lagen (1987:000) om styrelserepresentation
för de privatanställda.

2§ Etl uppdrag som
styrelseledamot upphör i förtid, om ledamoten eller den som har utsett honom
begär det. Anmälan om avgång skall göras hos styrelsen och, om en ledamot som
inle är vald på sparbanksstämman vill avgå, hos den som har tillsatt honom.

Om en styrelseledamots
uppdrag upphör i förtid eller hinder enligl 3 § uppkommer för honom aft vara
styrelseledamot och det inle finns någon suppleant, som kan inträda i hans
ställe, skall övriga styrelseledamöter vidta åtgärder för aft en ny
styrelseledamot tillsätts för den återstående mandattiden. Sådana åtgärder
behöver dock inte vidlas, om den fömtvarande ledamoten var
arbelstagarrepresentanl som avses i lagen (1"76:355) om styrelserepresenlalion
för de anställda i bankinstitut och försäkringsbolag. Skall ledamoten
väljas pä sparbanks-

Om en styrelseledamots
uppdrag upphör i förtid eller hinder enligl 3 § uppkommer för honom all vara
styrelseledamot och det inte finns någon suppleant, som kan inträda i hans
ställe, skall övriga styrelseledamöter vidta ätgärder för aft en ny
styrelseledamot tillsätts för den återstående mandattiden. Sädana åtgärder
behöver dock inle vidlas, om den fömtvarande ledamoten var
arbelstagarrepresentanl som avses i lagen (1987:000) om slyrdserepre-senlalion
för de privatanställda. Skall ledamoten väljas pä sparbanksstämma, kan valet
anslå fill

20

Föreslagen
lydelse

den nästa ordinarie stämma pä vilken styrelseval
förrättas, om styrelsen är beslutför med kvarstående ledamöter och
suppleanter och deras anlal inte understiger fem.

Nuvarande lydelse

stämma, kan valet anstå lill den nästa ordinarie stämma pä
vilken styrelseval förtätlas, om styrelsen är beslutför med kvarstående ledamöter
och suppleanter och deras antal inle understiger fem.

Styrelseledamöterna skall vara svenska medborgare och, om
inle regeringen eller efter regeringens bemyndigande bankinspekfionen i
särskilda fall filialer någol annal, bosatta inom sparbankens
verksamhetsområde. Den som är omyndig eller i konkurs kan inte vara
styrelseledamot. All detsamma gäller den som är underkastad näringsförbud
följer av 6 § lagen (1986:436) om näringsförbud.

Prop. 1987/88:10

Av
styrelseledamöterna fär högst en för varje påbörjat femtal vara anställd i
sparbanken. Att arbetstagarrepresentanterna enligl lagen (1976:355) om
styrelserepresenlalion för de anställda i bankinslilul och försäkringsbolag
inte skall medräknas, framgår av8§ nämnda lag.

Av
slyrelseledamöterna får högst en för varje påbörjat femlal vara anställd i
sparbanken. Vid denna beräkning skall hänsyn inte tas till
arbelstagarrepresentanter som har utsetts enligl lagen (1987:000) om
styrelserepresentafion för de privatanställda.

Styrelsen
är beslutför, om mer än hälften av hela antalet styrelseledamöter eller det
högre anlal som föreskrivs i reglementet är närvarande. Beslul i ell ärende
fär dock inle fattas, om inte såvitt möjligl samtliga styrelseledamöter fäll
tillfälle atl della i ärendets behandling och erhållit tillfredsställande
underlag för all avgöra ärendet. Om en styrelseledamot inle kan komma och
det finns en suppleant, som skall träda in i hans ställe, skall suppleanten
beredas tillfälle lill del.

Styrelsen är beslutför, om mer än hälflen av hela antalet
styrelseledamöter eller del högre anlal som föreskrivs i reglementet är
närvarande. Beslul i elt ärende fär dock inte fattas, om inte såvitt möjligt
samfiiga styrelseledamöter fåll fillfälle all della i ärendets behandling och
erhållit fillfredsställande underlag för all avgöra ärendet. Om en styrelseledamot
inte kan komma och del finns en suppleant, som skall träda in i hans ställe, skall
suppleanten ges tillfälle fill del. Suppleant för arbelslagarledamot, som har
utsetts enligt lagen (1987:000) om styrelserepresenlalion för de privatanställda,
skall dock alltid få underlag och ges tillfälle att delta i ärendets behandling
på samma sätt som en styrelseledamot.

Om inle reglementet föreskriver särskild röstmajorilel,
gäller som styrdsens beslut den mening för vilken mer än hälften av de
närvarande röstar eller, vid lika röstetal, den mening som ordföranden
biträder. Är styrelsen inte fulltalig, skall de som röstar för beslutet dock
ulgöra mer än en tredjedel av hela antalet styrelseledamöter, om inle annal
föreskrivs i reglementet.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88:10

Handlingar
som enligl denna lag eller bankrörelselagen (1987:617) skall undertecknas av
styrelsen skall skrivas under av minsl hälflen av hela antalet
styrelseledamöter.

17
§

För registrering skall sparbanken För registrering skall sparbanken

anmäla vem som har utsetts fill sly- anmäla vem som har utsetts till
sty

relseledamot, suppleant e//er firma- relsdedamol, suppleant och firma

lecknare samt deras postadress och tecknare samt deras postadress och

personnummer. För registrering personnummer. Om en ledamot el

skall även anmälas av vilka och hur ler suppleant har utsetts enligl

sparbankens T\rmatecV.nas. lagen (1987:000) om styrelserepre-

sentatlon
för de privatanställda, skall detta anges. För registrering skall sparbanken
även anmäla av vilka och hur bankens firma tecknas.

Anmälan
görs första gången när sparbanken enligl 2 kap. 11 § anmäls för registrering
och därefter genast efter det att ändring har inträffat i ell förhällande som
har anmälts eller skall anmälas för registrering enligt första slyckel. Rätt
alt göra anmälan fillkommer även den som anmälningen gäller.

Om
sparbankens postadress ändras, skall sparbanken genast anmäla del för
registrering.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1988.

22

6 Förslag
till Prop. 1987/88:10

Lag om
ändring i föreningsbankslagen (1987:620)

Härigenom föreskrivs alt 6 kap. 1-3, 12 och 17§§ saml 9
kap. 3§ föreningsbankslagen (1987:620) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 kap. 1§ En föreningsbank skall ha en styrelse med minsl
fem ledamöter. Styrelsen skall förvalta föreningsbankens angelägenheter i
enlighet med vad som föreskrivs i denna lag och bankrörelselagen (1987:617).

Styrelsen väljs av förenings- Styrelsen väljs av förenings-

banksslämman, om del inle före- banksslämman, om del inte före

skrivs i stadgarna atl en eller flera skrivs i stadgarna all en eller flera

styrelseledamöter skall utses på an- styrelseledamöter skall utses på an

nal sätl. Särskilda bestämmelser nal säll. Särskilda bestämmelser

om all styrelseledamot kan utses av om all styrelseledamot kan utses av

annan än stämman finns i 4 § och i annan än stämman finns i 4 §.

lagen (1976:355) om styrelserepre

senlalion för de anställda i bank

institut ochförsäkringsbolag.

En styrelseledamots uppdrag gäller för den lid som anges i
stadgarna. Uppdragsliden får inle omfalla mer än fyra räkenskapsår och skall
bestämmas sä att uppdraget upphör vid slulet av den ordinarie
föreningsbanks-stämma på vilken styrelseval förrättas.

Vad som sägs i denna lag och bankrörelselagen om
styrelseledamöter skall i tillämpliga delar gälla även suppleanter.

Bestämmelser om arbelstagarrepresentanter fmns i lagen
(1987:000) om styrelserepresentation för de privatanställda.

2§ Etl uppdrag som styrelseledamot upphör i förtid, om
ledamoten eller den som utsett honom begär det. Anmälan om avgång skall göras
hos styrelsen och, om en ledamot som inte är vald på föreningsbanksstämma vill
avgå, även hos den som har tillsatt honom.

Om en styrelseledamots uppdrag Om en styrelseledamots uppdrag

upphör i förtid eller hinder enligt 3 § upphör
i förtid eller hinder enligt 3 §

uppkommer för honom alt vara sty- uppkommer
för honom att vara sty

relseledamot och det inle finns nå- relsdedamol
och del inle finns nå

gon suppleant som kan inträda i gon
suppleant som kan inträda i

hans ställe, skall övriga slyrdsde- hans
ställe, skall övriga styrelsele

damöter vidta ätgärder för aft en ny damöter
vidta åtgärder för att en ny

styrelseledamot tillsätts för den styrelseledamot
lillsätts för den

återstående mandattiden. Sädana återstående
mandattiden. Sådana

åtgärder behöver dock inte vidtas, åtgärder
behöver dock inle vidtas,

om den fömtvarande ledamoten var om den
fömtvarande ledamoten var

arbelstagarrepresentanl som avses arbelstagarrepresentanl
som avses

i lagen (1976:355) om slyrdserepre- i
lagen (1987:000) om styrelserepre- 23

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88:10

senlalion
för de anställda i bankin- senlalion för de privatanställda.

stitul och försäkringsbolag. Skall Skall ledamoten väljas på för

ledamoten väljas på förenings- eningsbanksslämma, kan valet an-

banksslämma, kan valet anstå till slå lill näsla or dinarie stämma på

näsla ordinarie stämma på vilken vilken sty relseval förrättas, om sly-

slyrelseval förtältas, om styrelsen relsen är beslutför med kvarstående

är beslutför med kvarstående leda- leda möter och suppleanter och de-

möler och suppleanter och deras ras an tal inle understiger fem.

anlal inle understiger fem.

Om
en styrelseledamot som enligl stadgarna skall filisättas i annan ordning än
genom val av föreningsbanksslämman inte har utsetts, skall bankinspektionen
förordna en ersättare pä ansökan av en styrelseledamot, medlem, borgenär eller
någon annan vars rätt kan vara beroende av att det finns någon som kan
företräda banken.

3§

Styrelseledamöterna
skall vara svenska medborgare och bosalla i Sverige, om inte regeringen eller,
efter regeringens bemyndigande, bankinspektionen i särskilda fall filialer
annat. Den som är omyndig eller i konkurs kan inte vara styrelseledamot. Att
detsamma gäller den som är underkastad näringsförbud följer av 6 § lagen
(1986:436) om näringsförbud.

Styrelseledamöterna
skall vara medlemmar i föreningsbanken, om inte stadgarna i särskilt angivna
fall filialer annal. Den som enligt lag är ställföreträdare för en medlem
eller, om en juridisk person är medlem, den som är ledamot av styrelsen för den
juridiska personen eller delägare i denna får dock vara styrelseledamot utan
alt vara medlem i föreningsbanken, även om stadgarna saknar föreskrift om det.
Om det fill en central föreningsbank finns anslutna lokala föreningsbanker,
fär den som är medlem i en av dessa vara styrelseledamot också i den centrala
föreningsbanken.

Bestämmelserna i andra stycket gäller inte arbetstagarrepresentanter
som har utsetts enligt lagen (1987:000) om styrelserepresentation för de
privatanställda.

Av
styrelseledamöterna får högst Av slyrelseledamöterna får högst

en
för varje påbörjat femlal vara en för varje påbörjat femlal vara

anställd
i en föreningsbank. Atl ar- anställd i en föreningsbank. Vid

betstagarrepresentanterna
enligl denna beräkning skall hänsyn inte

lagen
(1976:355) om slyrdserepre- tas till arbetstagarrepresentanter

sentation
för de anställda i bankin- som har utsetts enligt lagen

stitul
och försäkringsbolag inte (1987:000) om styrdserepresenla-

skall
medräknas vid tillämpningen tion för de privatanställda.

av detta stycke framgår av 8§

nämnda lag.

12§

Styrelsen
är beslutför, oin mer än Styrelsen är beslutför, om mer än

hälflen av hela antalet styrelseleda- hälflen av hela antalet styrelseleda

möter eller del högre anlal som fö- möter eller del högre antal som fö

reskrivs i stadgarna är närvarande, reskrivs i stadgama är närvarande.

Beslul i elt ärende får dock inte fal- Beslut i ell ärende får dock inle fat

tas, om inle såvitt möjligt samtliga tas, om inle såvitt möjligl samfiiga

styrelseledamöter fått tillfälle att styrelseledamöter fått tillfälle att

24

Nuvarande
lydelse

della i ärendets behandling och erhållit tillfredsslällande
underiag för all avgöra ärendet. Om en styrelseledamot inte kan komma och
det finns en suppleant, som skall träda in i hans ställe, skall suppleanten
beredas tillfälle till del.

Föreslagen lydelse

delta i ärendets behandling och erhållit tillfredsställande
underlag för att avgöra ärendet. Om en styrelseledamot inle kan komma och del
finns en suppleant, som skall träda in i hans ställe, skall suppleanten ges
tillfälle till del. Suppleant för arbelslagarledamot, som har utsetts enligl
lagen (1987:000) om styrelserepresenlalion för de privatanställda, skall dock
alltid få underlag och ges tillfälle atl delta i ärendets behandling på samma
sätt-som en styrelseledamot.

Om inle stadgarna föreskriver särskild röstmajorilel,
gäller som styrelsens beslul den mening för vilken mer än hälflen av de
närvarande röstar eller, vid lika röstetal, den mening som ordföranden
biträder. Är styrelsen inte fulltalig, skall de som röstar för beslutet dock
ulgöra mer än en tredjedel av hela antalet styrelseledamöter, om inle annal
föreskrivs i stadgarna.

Handlingar som enligt denna lag eller bankrörelselagen
(1987:617) skall undertecknas av styrelsen skall skrivas under av minst hälften
av hela antalet styrelseledamöter.

Prop. 1987/88:10

För
registrering skall föreningsbanken anmäla vem som har utsetts lill
styrelseledamot, suppleant eller firmalecknare saml deras postadress och
personnummer. För registrering skall även anmälas av vilka och hur
föreningsbankens firma tecknas.

För registrering skall föreningsbanken anmäla vem som har
utsetts fill styrelseledamot, suppleant och firmalecknare saml deras postadress
och personnummer. Om en ledamot eller suppleant har utsetts enligt lagen
(1987:000) om styrelserepresenlalion för de privatanställda, skall detta anges.
För registrering skall föreningsbanken även anmäla av vilka och hur bankens
firma tecknas.

Anmälan görs första gången när föreningsbanken enligl 2
kap. 5 § anmäls för registrering och därefter genast efter del all en ändring
har inträffat i etl förhållande som har anmälts eller skall anmälas för
registrering enligt första slyckel. Rätt alt göra anmälan tillkommer även den
som anmälningen gäller.

Om
föreningsbankens postadress ändras, skall föreningsbanken genast anmäla del för
registrering.

9 kap.

3§

Om
styrdsddamölerna underlåter all fullgöra vad som åligger dem enligt 2§ första
stycket, svarar de och andra som med vetskap om denna underlåtenhet handlar pä
föreningsbankens vägnar solidariskt

Om
slyrdsdedamölema underlåter atl fullgöra vad som åligger dem enligl 2§ första
slyckel, svarar de och andra som med vetskap om denna underlåtenhet handlar på
föreningsbankens vägnar solidariskt

25

Nuvarande lydelse

för de förpliktelser som uppkommer för föreningsbanken.
Ett sådant ansvar inträder även för sädana medlemmar som, när likvidationsplikl
föreligger enligt 2 § första stycket, med vetskap om likvidationspliklen
deltar i beslul all fortsälla föreningsbankens verksamhel. Ansvarighet enligl
denna paragraf gäller dock inle för förpliktelser som uppkommer sedan likvidationsfrågan
har hänskjutils lill rät-' lens prövning eller sedan ett tillräckligt antal
medlemmar har inträtt efter den i 2§ första slyckel angivna tiden.

Föreslagen
lydelse

för de förpliktelser som uppkommer för föreningsbanken.
En styrelseledamot undgår dock ansvar, om han visar att underlåtenheten inte
beror på försummelse av honom. Solidariskt ansvar för de förpliktelser som
uppkommer för föreningsbanken inträder även för sådana medlemmar som, när
likvidationsplikl föreligger enligt 2 § första slyckel, med vetskap om
likvidationspliklen deltar i beslut all fortsälla föreningensbankens
verksamhel. Ansvarighet enligt denna paragraf gäller dock inle för
förpliktelser som uppkommer sedan likvidationsfrågan har hänskjutils lill rättens
prövning eller sedan etl tillräckligt anlal medlemmar har inträtt efter den i
2§ första stycket angivna liden.

Prop.
1987/88:10

Denna lag
träder i kraft den 1 januari 1988.

26

7 Förslag
till Prop. 1987/88:10

Lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713)

Härigenom föreskrivs aft 8 kap. 1, 2, 11 och 17§§ samt 14
kap 2§ försäkringsrörelselagen (1982:713) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 kap. 1§

Ell försäkringsbolag skall ha en styrelse med minst tre
ledamöter.

I försäkringsaktiebolag som inte uteslutande driver
ålerförsäkring, skall minsl en av styrelseledamöterna utses med uppgift all
särskilt vaka över atl försäkringslagarnas intresse beaktas. Sådan
styrelseledamot fär inle vara aktieägare eller befattningshavare i bolaget.

Styrelsen väljs av bolagsstämman. Styrelseledamot som
avses i andra stycket skall dock enligl bestämmelse, som skall vara inlagen i
bolagsordningen, utses av försäkringslagarna eller av någon intressegrupp som har
anknytning lill dem eller förordnas av regeringen eller av myndighet som
regeringen bestämmer. Även annan styrelseledamot får enligt bestämmelse i
bolagsordningen tillsältas i annan ordning än genom val av bolagsstämman.

Särskilda bestämmelser om att styrelseledamot skall utses
av annan än bolagsstämman finns i lagen (1976:355) om styrelserepresentation
för de anställda i bankinstitut och försäkringsbolag.

Styrelseledamöternas uppdrag gäller för den lid som anges
i bolagsordningen. Uppdragsliden får inle omfalla mer än fyra räkenskapsår och
skall bestämmas så alt uppdraget upphör vid slulel av den ordinarie
bolagsläm-ma pä vilken styrelseval förrättas.

Vad som sägs i denna lag om styrelseledamöter skall i
tillämpliga delar gälla även suppleanter.

Bestämmelser om arbetstagarrepresentanter finns i lagen
(1987:000) om styrelserepresentation för de privatanställda.

2§ Elt uppdrag som styrelseledamot upphör i förtid, om
ledamoten eller den som utsett honom begär del. En anmälan om della skall göras
hos styrelsen och, i de fall dä en ledamot som inte är vald pä bolagsstämman
vill avgå, hos den som tillsatt honom.

Om en styrelseledamots uppdrag Om en styrelseledamots uppdrag

upphör i förtid eller del uppkommer upphör
i förtid eller del uppkommer

hinder för denne enligl 4 § all vara hinder
för denne enligl 4 § alt vara

styrelseledamot och om det inte styrdsdedamol
och om del inle

finns någon suppleant, skall övriga finns
någon suppleant, skall övriga

styrelseledamöter vidta åtgärder styrelseledamöter
vidta åtgärder

för atl en ny ledamot för den åler- för
all en ny ledamot för den åter

stående mandattiden tillsätts om slående
mandattiden fillsätls, om

inle den förutvarande ledamoten inle
den förutvarande ledamoten 27

Föreslagen
lydelse

har varil en sädan ledamot som avses i 1 § andra
stycket eller en sådan arbelslagarledamot som avses i lagen (1987:000) om
styrelserepresenlalion för de privatanställda. Skall ledamoten väljas på
bolagsstämman, kan ulan hinder av vad som föreskrivs i 1 § första stycket
valet anstå lill den näsla ordinarie stämma pä vilken styrelseval förrättas,
om styrelsen är beslutför med kvarstående ledamöter och suppleanter.

Nuvarande
lydelse

har varit en sådan ledamot som avses i 1 § andra slyckel
eller en sådan arbetstagariedamol som avses i lagen (1976:355) om styrelserepresenlalion
för de anställda i bankinslilul och försäkringsbolag. Skall ledamoten väljas
på bolagsstämman, kan ulan hinder av vad som föreskrivs i 1 § första stycket
valet anstå till den näsla ordinarie stämma på vilken styrelseval förrättas,
om styrelsen är beslutför med kvarstående ledamöter och suppleanter.

Om en styrelseledamot, som enligl bolagsordningen skall
fillsätlas på någol annat säll än genom val av bolagsstämman, inte har utsetts,
skall rätten förordna ersättare pä ansökan av styrelseledamot, akfieägare, delägare,
delegerad, garant, borgenär eller annan vars rätl kan vara beroende av att det
finns nägon som kan företräda bolaget.

Prop. 1987/88:10

Styrelsen
är beslutför, om mer än hälflen av hela antalet styrelseledamöter eller det
högre antal som föreskrivs i bolagsordningen är närvarande. Beslut i ell
ärende får dock inle fallas, om inle såvitt möjligt samUiga
styrelseledamöter dels fåll tillfälle all delta i ärendets behandling, dels
fåll tillfredsslällande underlag för all avgöra ärendet. Om en
styrelseledamot har förfall och om det finns en suppleant, som skall träda in
i hans ställe, skall denne beredas tillfälle till detta.

Styrelsen är beslutför, om mer än hälften av hela antalet
styrelseledamöter eller del högre antal som föreskrivs i bolagsordningen är
närvarande. Beslut i elt ärende får dock inle fattas, om inte såvitt möjligt
samtliga styrelseledamöter dels fåll fillfälle all della i ärendets behandling,
dels fåll tillfredsställande underlag för atl avgöra ärendet. Om en
styrelseledamot har förfall och om del finns en suppleant, som skall träda in i
hans ställe, skall denne ges fillfälle lill della. Suppleant för
arbelslagarledamot, som har utsetts enligt lagen (1987:000) om
styrelserepresenlalion för de privatanställda, skall dock alltid få underlag
och ges tillfälle att delta i ärendets behandling på samma sätt som en
styrelseledamot.

Som styrelsens beslul gäller, om bolagsordningen inle
föreskriver särskild röstmajorilel, den mening för vilken vid sammanträdet mer
än hälften av de närvarande röstar eller vid lika röstetal den mening som
ordföranden ansluter sig lill. Är styrelsen inle fulltalig, skall de som röstar
för beslutet dock utgöra mer än en tredjedel av hela antalet styrelseledamöter,
om inle nägot annal föreskrivs i bolagsordningen.

Handlingar som enligl denna lag skall undertecknas av
styrelsen skall skrivas under av minst hälften av hela antalet
styrelseledamöter.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse' Prop. 1987/88:10

17§

För registrering skall bolaget an- För registrering skall bolaget an-

mäla vem som har utsetts fill styrel- måla vem som har
utsetts lill styrel

seledamot, verkställande direktör sdedamot, verkställande direktör,

och suppleant samt till firmaleck- suppleant och firmatecknare saml

nare. Samtidigt skall dessa perso- deras postadress och personnum-

«e/-5 postadress och personnummer mer. Om en ledamot eller supple-

anmälas. För registrering skall ant har utsetts enligt lagen

även anmälas vilka som tecknar (1987:000) om styrelserepresenta-

bolagets firma och hur denna leck- tion för de privatanställda, skall

nas. detta anges. För registrering skall

bolaget även anmäla av vilka och hur bolagets firma
tecknas.

Anmälan görs första gängen när bolaget enligl 2 kap. 13 §
anmäls för registrering och därefter genast efter del alt en ändring inträffat
i de förhållanden som anmälts eller skall anmälas för registrering enligt
första stycket. Rätl atl göra anmälan har även den som anmälningen gäller.

Ändras bolagets postadress, skall bolaget genast anmäla
det för registrering.

14 kap. 2§

Del åligger styrelsen i ell försäkringsaktiebolag all
ofördröjligen upprätta en särskild balansräkning så snart del finns skäl all
anla alt bolagels egel kapilal understiger en tredjedel av del registrerade
aktiekapitalet. Visar balansräkningen atl sä är fallet, skall styrelsen snarast
möjligt lill bolagsstämman hänskjuta frägan om bolaget skall träda i
likvidafion. Godkänns inle pä den ordinarie bolagsstämman under det
nästföljande räkenskapsåret en balansräkning avseende ställningen vid liden
för stämman som ulvisar all del egna kapitalel uppgär lill hälflen av det
registrerade akfiekapitalet, skall styrelsen, om inte bolagsstämman beslutar
atl bolaget skall träda i likvidation, hos rätten ansöka alt bolaget försätts i
likvidation. En sådan ansökan kan även göras av en styrelseledamot,
verkställande direktören, en revisor eller av en aktieägare. Anmälan fill
rätlen om samma förhällanden kan göras av försäkringsinspektionen.

Om en ansökan eller en anmälan enligt första slyckel görs,
förordnar rätten all bolaget skall träda i likvidation, om del inle under
ärendets handläggning i tingsrätten styrks alt en balansräkning, som utvisar
alt bolagets egel kapilal uppgår fill hälflen av det registrerade
aktiekapitalet, har bHvil granskad av revisorerna och godkänd av bolagsstämman.

Vid beräkningen av det egna kapitalets slorlek skall inom
linjen en post tilläggas som utvisar den ökning av lillgängarnas sammanlagda
värde som skulle följa, om de redovisades lill försäljningsvärdet med avdrag
för de förväntade försäljningskostnaderna. Sädana värdehandlingar som avses i
11 kap. 7 § andra stycket skall dock värderas enligl de särskilda bestämmelserna
i nämnda paragraf Belräffande sädana anläggningstillgångar, som undergår en
fortlöpande värdeminskning, gäller atl de tas upp till anskaffningsvärdet
minskal med erforderliga avskrivningar och nedskrivningar, om etl högre värde
erhålls genom delta.

Om inte styrdsddamölerna/«//- Om styrdsdedamölerna under-

gör vad som åligger dem enligl förs- låter atl fullgöra vad som åligger

ta stycket, svarar de och andra som dem enligt första stycket, svarar de

med vetskap om detta handlar pä och andra
som med vetskap om 29

Nuvarande lydelse

bolagets vägnar solidariskt för bolagets uppkommande
förpliktelser. Elt sådant ansvar inträder även för de aktieägare som, när
likvidationsplikl föreligger enligl första stycket tredje meningen, med vetskap
om detta deltar i beslul all fortsätta bolagets verksamhet. Denna ansvarighet
gäller dock inle för förpliktelser som uppkommer sedan likvidalionsfrågan
hänskjutils till rättens prövning eller sedan en balansräkning, som utvisar
att bolagels egel kapilal uppgär lill hälften av det registrerade aktiekapitalet,
har blivit granskad av revisorerna och godkänd av bolagsstämman.

Föreslagen
lydelse

denna underlåtenhet handlar på bolagels vägnar
solidariskt för de förpliktelser som uppkommer för bolaget. En
styrelseledamot undgår dock ansvar, om han visar att underlåtenheten inte beror
på försummelse av honom. Solidariskt ansvar för de förpliktelser som uppkommer
för bolaget inträder även för de aktieägare som, när likvidationsplikl
föreligger enligl första stycket tredje meningen, med vetskap om
likvidationsplikten deltar i beslul atl fortsätta bolagets verksamhel.
Ansvarighet enligl detta stycke gäller dock inte för förpliktelser som
uppkommer sedan likvi-dafionsfrågan hänskjutils till rättens prövning eller
sedan en balansräkning, som utvisar att bolagets eget kapital uppgär fill
hälflen av del registrerade aktiekapitalet, har blivit granskad av revisorerna
och godkänd av bolagsstämman.

Prop. 1987/88:10

Denna lag
träder i kraft den 1 januari 1988.

30

8 Förslag
till Prop. 1987/88:10

Lag om
ändring i bostadsrättslagen (1971:479)

Härigenom föreskrivs alt 44.§ bostadsräitslagen
(1971:479)' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

44 §

Bostadsrättsförenings stadgar skall ange

1.
föreningens
firma,

2.
ändamålet med
föreningens verksamhet och verksamhetens art,

3.
den ort inom
rikel där föreningens styrelse skall ha sill säte,

4.
om avgifl för
inträde i föreningen skall förekomma, del belopp, högst 100 kronor, vartill
inträdesavgiften för varje medlem skall bestämmas,

5.
huruvida
upplåldseavgifl kan ullagas,

6.
de gmnder
enligt vilka årsavgift skall beräknas,

7.
om andra
regelbundna eller på särskill beslul om uttaxering beroende avgifter fill
föreningen än grundavgift, upplålelseavgift och årsavgift skall förekomma,
avgifternas belopp eller de högsta belopp, sammanlagt dock ej mer än 100 kronor
för är och medlem, vartill de fär bestämmas,

8.
om rätlen all
bestämma ersättning för bostadsrätt vid överlåtelse skall vara inskränkt, de
gmnder enligl vilka ersättningen skall beräknas,

9.
antalet
styrelseledamöter och revisorer eller del högsta och lägsta antal lill vilkel
de skall uppgä och, om för styrelseledamöter eller revisorer skall finnas
suppleanter, samma uppgifter beträffande dem, liden för styrelseledamots,
revisors och suppleants uppdrag samt, om styrelseledamot, revisor eller
suppleant skall utses pä annat än i denna lag angivet säll, hur lillsältning
skall ske,

10. föreningens räkenskapsår,

11. de grunder enligt vilka medel skall
avsällas för säkerställande av underhållet av föreningens hus,

12. del säll på vilket kallelse lill
föreningsstämma skall ske och andra meddelanden bringas till medlemmarnas
kännedom samt den lid före stämma när föreskrivna kallelseåtgärder senast
skall vara vidtagna,

13. de gmnder enligl vilka föreningen
skall förfoga över uppkommen vinst och hur det skall förfaras med föreningens
behållna tillgängar vid dess upplösning.

Bestämmelserna i första stycket 9 gäller inte
arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen (1987:000) om
styrelserepresenlalion för de privatanställda.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.

Lagen omtryckt 1982:353. 31

9 Förslag
till Prop. 1987/88:10

Lag om
ändring i lagen (1975:417) om sambruksföreningar

Härigenom föreskrivs all 4 och 12 §§ lagen (1975:417) om
sambmksföre-

ningar' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4§ Sambmksförenings stadgar skall ange

1.
föreningens
firma,

2.
ändamålet med
föreningens verksamhet och verksamhetens art,

3.
den ort inom
riket där föreningens styrelse skall ha sitt säle,

4.
den insats med
vilken varje medlem skall deltaga i föreningen och hur insatserna skall göras,

5.
om regelbundna
eller pä särskill beslul om uttaxering beroende avgifter till föreningen skall
förekomma, avgifternas belopp eller del högsta belopp vartill de får bestämmas,

6.
antalet
styrelseledamöter och revisorer, liden för deras uppdrag och, om suppleanter
skall finnas, motsvarande uppgifter belräffande dem,

7.
föreningens
räkenskapsår,

8.
hur ofta
ordinarie föreningsstämma skall hällas och liden för sädan stämma,

9.
del säll på
vilkel kallelse till föreningsstämma skall ske och andra meddelanden lill
medlemmarna skall tillställas dem saml den lid före stämma då föreskrivna
kallelseålgärder senast skall vara vidtagna,

10. de värderingsgrunder som skall
tillämpas när förening skall inlösa medlems andel,

11. de gmnder enligl vilka föreningen
skall förfoga över uppkommen vinst och hur det skall förfaras med föreningens
behållna tillgångar vid dess upplösning.

Bestämmelserna i första stycket 6 gäller inle
arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen (1987:000) om
styrelserepresentation för de privatanställda.

12 P Bestämmelserna i 6 kap. lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar gäller i fräga om sambmksföreningar med följande
undanlag.

1. Styrelsen består av en eller flera ledamöter.

2.
Styrelsen fär
ej tillsättas i annan ordning än genom val pä föreningsstämma.

3.
Bestämmelserna
om verkställande direktör gäller inle.

Bestämmelserna i första stycket 2 gäller inte
arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen (1987:000) om
styrelserepresenlalion för de privatanställda.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.

' Lagen omtryckt 1987:671.

Senaste lydelse 1987:671. 32

10 Förslag till Prop. 1987/88:10

Lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar

Härigenom föreskrivs att 11, 14 och 27 §§ lagen (1972:262)
om understödsföreningar skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11§

Understödsförenings stadgar skall vara ägnade alt trygga
alt föreningen kan fullgöra sina försäkringsulfäsldser och skall samtidigt
tillgodose medlemmarnas intresse av aft kostnader och villkor för
försäkringarna är skäliga med hänsyn fill förmånernas art och omfattning och
föreningens förhållanden. Även i övrigt skall stadgarna ha etl för verksamheten
lämpligt innehåll.

Stadgarna skall ange

1. föreningens firma,

2.
ändamålet med
föreningens verksamhel och verksamhetens art,

3.
den ort inom
riket, där föreningens styrelse skall ha sill säle,

4.
de villkor som
skall gälla för inträde i föreningen,

5.
försäkringsförmånernas
beskaffenhei och storiek eller grunderna för beräknande av förmånerna, lid och
villkor för utbetalning av försäkringsbelopp samt i fråga om kapitalförsäkring
högsta tillåtna försäkringsbelopp för en medlem,

6.
de fasla
avgifter, som skall erläggas lill föreningen, eller gmnderna för deras
beräknande,

7.
ordningen för
beslut om särskild uttaxering och gmndema för dess verkställande, om sädan
uttaxering skall få förekomma,

8.
påföljden för
försummelse atl lill föreningen erlägga fast avgifl eller uttaxerat belopp,

9.
om rätt till
fribrev eller återköp skall föreligga samt, för sådant fall, villkoren för
rätlen och reglerna för beräkning av fribrevs- eller åler-köpsvärdena,

10. villkoren för beläning av försäkringsbrev hos
föreningen, om sädan

belåning skall fä förekomma,

11. fider för verkställande av försäkringsleknisk
utredning, om skyldig

het föreligger atl verkställa sådan utredning,

12. grunderna för fondbildning,

13. hur medel som ej behövs för löpande
utgifter skall placeras och värdehandlingar skall förvaras,

14. hur medel som ej ingår i
försäkringsfond skall användas samt, om återbäring skall förekomma,
bestämmelser därom,

15. antalet styrelseledamöter och
revisorer eller del högsta och lägsta antal lill vilket de skall uppgå och, om
för styrelseledamöter och revisorer skall finnas suppleanter, motsvarande
uppgifter om dem, tiden för styrelseledamots, revisors och suppleants uppdrag
samt, om styrelseledamot, revisor eller suppleant skall utses pä annal än i
denna lag angivet sätt, hur tillsättning skall ske,

16. i fall där fullmäktige skall
finnas, hur de skall utses saml deras befogenhet och mandattid,

17. lid för ordinarie föreningsstämma,

18. del sätl på vilkel kallelse till
föreningsstämma skall ske och andra meddelanden bringas till medlemmarnas
kännedom samt den lid före stämman då föreskrivna kallelseåtgärder senast
skall vara vidtagna, 33

3 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 10

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88:10

19. hur vid föreningens upplösning skall förfaras med
föreningens behållna tillgångar.

Bestämmelserna i andra stycket 15 gäller inte
arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt tagen (1987:000) om
styrelserepresenlalion för de privatanställda.

14§ Ansökningshandlingen skall innehålla uppgift om

1.
anlalet
medlemmar,

2.
understödsföreningens
postadress,

3.
styrelseledamöters,
revisorers och suppleanters fullständiga namn, medborgarskap och hemvist jämte
förklaring alt dessa personer ej är omyndiga,

4.
den eller dem
som får teckna föreningens firma och hur firman skall tecknas, om denna ej
skall tecknas endasl av styrelsen,

5.
belräffande
firmalecknare som ej är styrelseledamot eller styrelse-suppleant, motsvarande
förhällanden som anges under 3.

Om en styrelseledamot eller suppleant har utsetts enligt
lagen (1987:000) om styrelserepresenlalion för de privatanställda, skall detta
anges i ansökningshandlingen.

Har ej den som ensam eller gemensamt med annan får teckna
föreningens firma egenhändigt skrivit sin namnteckning pä
ansökningshandlingen, skall vid denna fogas särskild bilaga, på vilken
namnteckningen finns. Namnteckning skall vara styrkt av vittnen.

27§ Bestämmelsema i 21 -23 §§, 25-30 §§ och 32-37 §§ lagen
(1951:308) om ekonomiska föreningar gäller i tillämpliga delar i fråga om
understödsförening med följande avvikelser, nämligen

1.
all minsl
hälflen av styrelsens ledamöter skall väljas på föreningsstämma eller av
organisation som kan anses företräda medlemmarna,

2.
all
styrelseledamot fär utses för fid lill och med den ordinarie föreningsstämma
som skall äga rum under fjärde räkenskapsåret efter del han utsetts, om
försäkringsinspeklionen medgett det,

3.
att anställd
hos föreningen ej får vara styrelseordförande.

Vid lillämpingen av 37 § skall iakttagas all hänvisningen
fill 9 § skall avse 14 § denna lag.

Bestämmelser om arbetstagarrepresentanter finns i lagen
(1987:000) om styrelserepresenlalion för de privatanställda.

Denna lag träder i kraft den 1 janauri 1988.

34

11 Förslag till Prop. 1987/88:10

Lag om
ändring i lagen (1973:370) om

arbetslöshetsförsäkring

Härigenom föreskrivs alt 45, 48 och 58 §§ lagen (1973:370)
om arbetslöshetsförsäkring' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

45 §

Erkänd arbetslöshetskassas stadgar skall i tillämpliga
delar och i enlighet med denna lag avfallas enligl normalsladgar som fastställs
av arbetsmarknadsstyrelsen.

Stadgarna skall ange

1.
kassans firma,

2.
kassans
verksamhetsområde med uppgift humvida kassan är avsedd för anställda eller
företagare eller för bådadera kategorierna,

3.
den ort inom
rikel där kassans styrelse skall ha sill säte.

4.
de villkor som
skall gälla för inträde i kassan och för uteslutning av medlem,

5.
vad som skall
gälla beträffande medlemmarnas förmåner och skyldigheter i
arbetslöshetsförsäkringen saml ordningen för utbetalning av ersättning,

6.
storleken av de
fasta avgifter, som skall erläggas till kassan, och ordningen för avgifternas
erläggande,

7.
påföljden av
försummelse all lill kassan erlägga fast avgifl eller uttaxerat belopp,

8.
grunderna för
fondbildning,

9.
bestämmelser
angäende fondmedels placeringoch värdehandlingars förvarande,

10. antalet styrelseledamöter,
revisorer och suppleanter för dem, sättet för deras tillsättande och tiden för
deras uppdrag,

11. bestämmelser om föreningsstämma och
hur dess befogenhet skall utövas,

12. om föreningsstämmans befogenhet
skall utövas av därtill utsedda ombud, antalet ombud, hur de skall utses saml
liden för deras uppdrag,

13. tid för ordinarie föreningsstämma,

14. del sätt varpå kallelse till
föreningsstämma skall ske och andra meddelanden bringas till medlemmarnas eller
ombudens kännedom saml den lid före stämman då förslag, som enskild medlem
önskar fä behandlat, skall vara styrelsen tillhanda och den tid dä föreskrivna
kallelseålgärder senast skall vara vidtagna,

15. hur vid kassans upplösning skall
förfaras med kassans behållna tillgångar.

Stadgarna fär ej ulan medgivande av
arbetsmarknadsstyrelsen innehålla annat än som angivits i andra stycket.

Bestämmelserna i andra stycket 10 gäller inte
arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen (1987:000) om
styrelserepresentation för de privatanställda.

Lagen omtryckt 1982:432 35

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88:10

48 § Ansökan om registrering skall ocksä innehålla
uppgifter om kassans postadress, om styrelseledamöters, revisorers och
eventuella suppleanters fullständiga namn, medborgarskap och postadress saml
förklaring atl dessa personer ej är omyndiga.

Om en styrelseledamot eller suppleant har utsetts enligt
lagen (1987:000) om styrelserepresentation för de privatanställda, skall detta
anges i ansökningshandlingen.

I ansökningshandlingen skall anges av vilka och hur
kassans firma skall tecknas, om ej denna befogenhet skall utövas endasl av
styrelsen. Skall firman tecknas av annan än styrelseledamot eller
slyrdsesuppleant, gäller första slyckel även i fräga om sädan firmalecknare.

Har ej den som ensam eller gemensamt med annan får teckna
kassans firma egenhändigt skrivit sin namnteckning pä ansökningshandlingen,
skall vid denna fogas särskild bilaga, pä vilken namnteckningen finns. Namnteckning
skall vara styrkt av vittnen.

58 § Bestämmelserna i 21-23 §§, 25-30 §§ och 32-37 §§
lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar gäller i tillämpliga delar i fråga om
erkänd arbetslöshetskassa med följande avvikelser, nämligen

1.
alt
styrelseledamot ej får utses för längre tid än fyra är, dock atl
arbetsmarknadsstyrelsen fär medge all mandattiden omfattar längre lid,

2.
alt anställd
hos kassan ej får vara styrelseordförande,

3. atl arbetsmarknadsstyrelsen efter förslag av kassan
skall utse en

styrelseledamot jämte suppleant för honom,

4. att sådan ledamot och suppleant har rätt atl för
uppdragels fullgörande

uppbära ersättning med belopp som arbetsmarknadsstyrelsen bestämmer.

Vid tillämpningen av 37 § nämnda lag skall iakttagas all
hänvisningen till 9 § skall avse 48 § i denna lag.

Bestämmelser om arbetstagarrepresentanter finns i lagen
(1987:000) om styrelserepresentation för de privatanställda.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.

36

12 Förslag till Prop. 1987/88:10

Lag om ändring i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges
stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar

Härigenom föreskrivs aft 2 och 22 §§ lagen (1968:576) om
Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar' skall
ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2§

Kassan förvaltas av en styrelse med säle i Stockholm.
Styrelsen beslår av fio ledamöter.

Regeringen utser två ledamöter och tvä suppleanter för dem
för tre år. Fullmäktige i riksgäldskonloret utser en ledamot och suppleant för
honom likaledes för tre år.

Sex ledamöter samt sex personliga suppleanter för dem
väljs på ordinarie ombudsslämma. Av dessa väljs två ledamöter och deras
suppleanter varje år för en lid av tre år. Val av ledamot eller suppleant sker
för liden lill och med den ordinarie ombudsstämma som hålls under tredje året
efter det . är då valet förtätlades.

Verkställande direktören är ledamot i styrelsen. Hans
ställföreträdare är suppleant.

Avgår vald ledamot eller suppleant före utgången av den
lid för vilken han är vald, väljs ny ledamot eller suppleant för återstående
tid vid nästa ordinarie ombudsslämma.

Regeringen förordnar en av de av regeringen utsedda
ledamöterna atl vara styrelsens ordförande. Den av riksgäldsfullmäktige utsedde
ledamoten är styrelsens vice ordförande.

Regeringen bestämmer arvoden fill de av regeringen och av
riksgäldsfullmäklige utsedda ledamöterna.

Bestämmelser om arbetstagarrepresentanter finns i lagen
(1987:000) om styrelserepresentation för de privatanställda.

22 §

Förening förvallas av en styrelse med säte i den ort
regeringen bestämmer. Styrelsen består av minsl fem och högst sju ledamöter.
Kassan utser en av ledamöterna och suppleant för honom. Sådan ledamot och
suppleant bör ha insikt och erfarenhet av rörelse för fastighets- och
tomträttsbdä-ning. Övriga ledamöter och suppleanter för dem till högst samma
anlal väljes på ordinarie föreningsstämma.

Val av ledamot eller suppleant sker för liden fill och med
den ordinarie föreningsstämma som hålles under tredje året efter valet.

Avgår vald ledamot eller suppleant före utgången av den
lid för vilken han är vald, väljes ny ledamot eller suppleant för återstående
tid på näsla ordinarie föreningsstämma.

Styrelsen väljer årligen inom sig ordförande och vice
ordförande.

Lagen omtryckt 1983:578 37

Nuvararide
lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88:10

Bestämmelser om arbetstagarrepresentanter finns i lagen
(1987:000) om styrelserepresenla-tion för de privatanställda.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.

38

13 Förslag till Prop. 1987/88:10

Lag om ändring i lagen (1970:65) om Sveriges allmänna
hypoteksbank och om landshypoteksföreningar

Härigenom föreskrivs alt 3 och 37§§ lagen (1970:65) om
Sveriges allmänna hypoteksbank och om landshypoteksföreningar' skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3§

Banken förvaltas av en styrelse med säle i Stockholm.
Styrelsen beslår av sex ledamöter.

Regeringen utser en ledamot och en suppleant för honom för
tre år. Fullmäktige i riksgäldskonloret utser en ledamot och suppleant för
honom likaledes för tre år.

Tre ledamöter och tre suppleanter för dem väljes pä
ordinarie delägar-sammankomst. Av dessa väljes en ledamot och suppleant för
honom varje år för en lid av tre år. Val av ledamot eller suppleant sker för
liden till och med den ordinarie ddägarsammankomsl som hålles under tredje årel
efter det är dä valet förtältades.

De fem ledamöter som utsetts enligt andra och tredje
styckena utser verkställande direktör. Denne ingär som ledamot i styrelsen.

Den av regeringen utsedde ledamoten är styrelsens
ordförande och den av riksgäldsfullmäktige utsedde ledamoten är vice
ordförande.

Avgår ledamot eller suppleant, som valls på
ddägarsammankomsl, före utgången av den lid för vilken han är vald, väljes ny
ledamot eller suppleant för återstående lid vid näsla ordinarie ddägarsammankomsl.

Regeringen bestämmer arvoden till de av regeringen och
riksgäldsfullmäklige utsedda ledamöterna.

Bestämmelser om arbetstagarrepresentanter finns i lagen
(1987:000) om styrelserepresentation för de privatanställda.

37§ Förenings angelägenheter förvaltas av en styrelse som
utses enligt föreskrifter i reglementet.

Bestämmelser om arbelstagarrepresentanter finns i lagen
(1987:000) om styrelserepresentation för de privatanställda.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.

' Lagen omtryckt 1983:588 39

14 Förslag till Prop. 1987/88:10

Lag om
ändring i lagen (1980:1097) om Svenska

skeppshypotekskassan

Härigenom föreskrivs all 9 § lagen (1980:1097) om Svenska
skeppshypotekskassan skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9§

Kassan förvallas av en styrelse med säle i Göteborg.
Styrelsen består av sju ledamöter av vilka en skall vara ordförande och en vice
ordförande. För styrelsens ledamöter finns högst sju suppleanter.

Styrelsens ordförande, vice ordförande och övriga ledamöter
samt suppleanter utses av regeringen för en tid av högst tre är.

Regeringen bestämmer arvoden lill ledamöterna.

Bestämmelser om arbetstagarrepresentanter finns i lagen
(1987:000) om styrelserepresentation för de privatanställda.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.

40

15 Förslag till Prop. 1987/88:10

Lag om ändring i lagen (1919:426) om flottning i allmän

flottled

Härigenom föreskrivs all 40 a § lagen (1919:426) om
flottning i allmän flolfied skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

40a§'

I fråga om floltningsförening I fråga om floltningsförening

skall lagen (1976:351) om styrelse- skall
lagen (1987:000) om slyrdse-

represenlalion för de anställda i ak- representation
för de privalanställ-

tiebolag och ekonomiska förening- da gälla i tillämpliga delar. Bestäm-

ar gälla i tillämpliga delar. I stället melserna i 17 § samma lag skall

för vad som föreskrives i 19 § nämn- även
tillämpas, om olägenhet som

da lag gäller att bestämmelserna i där sägs skulle uppkomma genom

18 § samma lag äga motsvarande atl
styrelserepresenlalion för de an-

tillämpning, om olägenhet som där ställda införs i floltningsförening

sägs skulle uppkomma genom all där
länsstyrelsen har utsett slyrel-

slyrelserepresenlalion för de an- sdedamot enligt 40 §.

ställda införes i floltningsförening

där länsstyrelsen har utsett styrel

seledamot enligl 40 §.

I anmälan om styrelsens sammansättning enligt'41 § skall
anges om arbelslagarrepresenlant har utsetts. Arbetstagarrepresentants namn och
adress skall införas i förteckning som anges i 76 a§.

Denna lag träder i kraft den I januari 1988.

Senaste lydelse 1977:1093. 41

Arbetsmarknadsdepartementet Prop. 1987/88: lo

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 september 1987

Närvarande:
slalsrådel Feldt, ordförande, och statsråden Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén,
Peterson, S. Andersson, Bodslröm, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson,
Holmberg, Hellström, Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist

Föredragande:
statsrådet Leijon

Proposition med förslag till lag om styrelserepresentation
för de privatanställda, m. m.

1 Inledning

I
en inom arbetsmarknadsdepartementet upprättad promemoria (DsA 1986:1)
Styrelserepresenlalion för de anställda redovisas en översyn av lagen
(1976:351) om styrelserepresentafion för de anställda i akfiebolag och
ekonomiska föreningar (LSA) och lagen (1976:355) om styrelserepresenlalion för
de anställda i bankinslilul och försäkringsbolag (LSABF). I promemorian
föreslås atl bestämmelserna i LSA och LSABF förs samman i en ny lag. Vidare
föreslås vissa förändringar i den nu gällande ordningen för
styrelserepresenlationen. Promemorian bör fogas till protokollet i della ärende
som bilaga I.

Promemorian
har remissbehandlats. En förteckning över remissinslanserna och en inom
arbetsmarknadsdepartementet upprättad sammanslällning över remissyttrandena
bör fogas fill protokollet som bilaga 2.

Enligl
I3kap2§ aktiebolagslagen (1975:1385, ABL) svarar styrelseleda

möterna i ett aktiebolag personligen för förbindelser som uppkommer för

bolaget, om de underlåter atl vidta vissa i lagrummet föreskrivna åtgärder

då likvidation av bolaget har aktualiserats på grund av kapitalförlust. I en

inom justitiedepartementet upprättad promemoria den 28 april 1987 be

handlas vilka krav som bör ställas för att betalningsansvar skall inträda.

Förslag läggs fram om etl s. k. presumlionsansvar, dvs. en styrelseledamot

bör gå fri frän betalningsansvar endasl om han eller hon kan visa atl

underlåtenheten inle har berott på försummelse på hans eller hennes sida.

Förslaget, som närmare kommenteras i avsnitt 2.6, omfattar även andra

associationsformer än aktiebolag. Promemorian bör fogas fill protokollet i

detta ärende som bilaga 3. Promemorian har remissbehandlats. En för

teckning över remissinslanserna och en sammanslällning över remissytt

randena har upprättats inom juslitiedepartementel. Förteckningen bör fo

gas till protokollet som bilaga 4. Sammanställningen fmns tillgänglig i

jusfitiedeparlemenlets ärende 87-1339. 42

I
ärendet har förekommit vissa skrivelser lill regeringen. Prop.
1987/88:10

Regeringen
beslutade den 10 september 1987 alt inhämla lagrådets yltrande över ell inom
arbetsmarknadsdeparlemenlel upprättat förslag lill lag om
styrelserepresentation för de privatanställda jämte förslag lill ändringar i
vissa lagar pä del associationsrättsliga området. Lagrådet har i elt yttrande
den 22 september 1987 lämnat förslagen ulan erinran. Vissa redaktionella
jämkningar bör dock företas. Lagförslagen och lagrådels yttrande bör fogas till
protokollet i della ärende som bilaga 5 och 6.

Jag
redovisar i det följande mina överväganden och förslag med anledning av de tvä
promemoriorna och skrivelserna. Jag har i ärendet samrått med andra statsråd
inom vars ansvarsområde olika frågor med anknytning till den föreslagna
lagstiftningen faller.

2 Föredragandens överväganden

2.1 Bakgrund

Frågan
om representation för de anställda i förelagens styrelser började all
diskuteras på allvar inom de fackliga organisationerna under senare hälflen av
1960-lalel. Så småningom tillsattes en särskild arbetsgrupp inom regeringskansliet
för alt utreda frågan om styrelserepresenlalion i aktiebolagen. Arbetet ledde
med tiden fram ull elt lagsliflningsförslag i ämnet (prop. 1972:116). Det
innebar all de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar skulle få räll
atl utse två ledamöter och tvä suppleanter i styrelsen för sädana bolag och
föreningar som sysselsatte minsl 100 arbetstagare, under förutsällning all
styrelsen bestod av minsl tre ledamöter. Sedan särskilda sakkunniga hade utrett
de speciella problem som förelåg pä bankområdei (SOU 1973:18) lade regeringen
fram förslag fill lag om styrelserepresenlalion även för de anställda i
bankinslilul och försäkringsbolag (prop. 1973:186). Lagförslagen, som
föreslogs få försökskaraklär under en treårsperiod, antogs av riksdagen (NU
1972:62, rskr. 340 resp. InU 1973:38, rskr. 373) och trädde i kraft den 1 april
1973 resp. den 1 januari t974.

Den
nu gällande lagstiftningen på omrädet, LSA och LSABF, trädde i kraft den 1 juli
1976. Lagstiftningsarbetet (prop. 1975/76:166, NU 68, rskr. 402 resp. prop.
1975/76:169, NU 69, rskr. 403) föregicks av en utvärdering av den fidigare
försöksverksamheten. En betydelsefull förändring som genomfördes när lagarna
permanentades var all gränsen för antalet anställda som erfordras för all
arbetslagarna skall fä rätt fill representation sänktes, i LSA från 100 till 25
och i LSABF frän 50 till 25. En närmare redogörelse för bakgmnden lill
lagstiftningen saml innehållet i LSA och LSABF lämnas i den inledningsvis
nämnda promemorian från arbetsmarknadsdepartementet (avsnitten 3.1 och 4.1).

De
fackliga organisationernas strävan att förbättra villkoren i arbetslivet för de
anställda kan sägas gå fram längs i huvudsak två vägar.

Den tradifionella vägen är
atl de fackliga organisafionerna genom för

handlingar med arbetsgivarna söker förbättra de anställdas arbets- och 43

anställningsvillkor
eller på annal sätl ta till vara löntagarinlressel. Det sker Prop. 1987/88:10
exempelvis när parterna träffar kollektivavtal om löner och allmänna anställningsvillkor
eller när förhandlingar förs om alt lägga ned viss verksamhet eller atl bygga
ul förelaget. Den rättsliga reglering som omger denna förhandlingsverksamhet
finns framför allt i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (MBL).
Men även annan arbetsrättslig lagstiftning finns med i bilden säsom lagen
(1974:358) om facklig förtroendemans ställning pä arbetsplatsen
(förtroendemannalagen), lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS) och
arbelsmiljölagen (1977:1160).

Den
andra vägen är alt de fackliga organisationerna söker påverka och fä inflytande
genom direkl delaktighet i företagets beslutsprocesser. Det kan ske genom all
företrädare för de anställda deltar i olika beslutsorgan inom företaget, såsom
företagels styrelse eller skyddskommitté. Styrdserepre-sentalionslagarna är,
sell i etl sådant perspekfiv, en lagstiftning som griper in i förelagens
organisatoriska förhållanden. De ansluter därmed och är etl komplement lill den
associalionsrättsliga lagstiftning som sedan gammalt reglerar associationernas
uppbyggnad och verksamhet, t. ex. ABL. En närmare redogörelse för
slyrdserepresenlalionslagarnas anknytning lill den associalionsrättsliga
lagstiftningen lämnas i promemorian (avsnitt 3.2).

Reglerna
i LSA och LSABF om de anställdas representation i styrelsen bygger på tanken
atl de anställda i kraft av sill arbete bör ha räll fill insyn i och inflytande
på bolagels verksamhet. Även andra former för arbetslagar-inflytande pä
ledningsnivå förekommer dock (se närmare promemorian avsnitt 3.2).

Lagstiftningen
om styrelserepresenlalion för de anställda är en viktig del av de regler som
skall garantera de anställdas inflytande i arbetslivet. Reglerna har i allt
väsentligt fungerat fillfredsställande. Seft frän synpunkten alt
styrelserepresentationslagarna utgör en del i elt större arbetsrälls-ligt
regelsystem bör utvecklingen i slort på medbeslämmandeområdet också ha
bidragit lill atl förbättra fömtsättningarna för de anställdas styrelsearbete.

Enligl
min mening visar erfarenheterna all arbetstagarrepresentanterna allmänl sett
har lämnat myckel värdefulla bidrag till förelagens skötsel och utveckling. De
har tillfört företagsledningarna kunskaper av slor betydelse för verksamheten.
De har också kunnal medverka lill atl förändringar av verksamhelen har kunnal
göras på ell sådant säll alt de anställdas intressen beaktats. Lagstiftningen
om styrelserepresenlalion har därigenom, tillsammans med bl. a. MBL, medverkat
fill all vikliga beslul kunnal fallas i enighet mellan företagsledningen och de
anställda.

Även
om möjligheterna fill elt effektivt styrelsearbete givetvis varierar mellan
enskilda förelag och olika förelagslyper, tvekar jag inle all påslå all de
anställdas rätl till styrelserepresenlalion har blivit en betydelsefull
konkurtensfördd för svenska företag, nägot som för övrigt ofta vitsordas från
arbetsgivarhåll.

Från
fackligt häll har emellertid framhållits atl del likväl finns vissa

brister i lagstiftningen. Den fackliga kritiken har gällt bl. a. frågor som rör

arbetslagartepresentanlernas ställning i styrelsen och formema för styrel

searbetet. Även lagstiftningens, som det har ansetts, alllför begränsade 44

tillämpningsområde
har satts i fräga, liksom alt det saknas sanklionsregler i lagarna.

Pä arbetsgivarsidan har
man förklarat sig i huvudsak vara nöjd med lagstiftningens nuvarande
utformning. I vissa avseenden, framför allt vad gäller bestämmelser som
reglerar själva arbetet i styrelsen, anser man emellertid atl lagen skulle
behöva kompletteras eller preciseras ytteriigare. Särskilt har man frän
arbetsgivarhåll framhållit alt uttryckliga regler om sekretess bör föras in i
lagstiftningen och att jävsreglerna bör arbetas över och preciseras.

De
nu angivna frågorna har behandlats i arbetsmarknadsdepartementets promemoria. I
promemorian redovisas emellertid också en allmän översyn av LSA och LSABF som i
vissa avseenden lett fram lill förslag om förändringar i den nu gällande
ordningen.

Jag
kommer i det följande all behandla

-
samordning av reglerna i LSA
och LSABF (avsnitt 2.2)

-
lagstiftningens
tillämpningsområde (avsnill 2.3)

-
de anställdas representation i
styrelsen (avsnitt 2.4)

-
arbetet i styrelsen (avsnitt
2.5)

-
personligt betalningsansvar
enligl 13 kap 2 § ABL m.m (avsnitt 2.6)

-
sanklionsregler (avsnitt 2.7)

-
den associalionsrättsliga
lagsfiftningen (avsnill 2.8)

-
ikrafllrädande- och
övergångsbestämmelser (avsnill 2.9)

Mina
närmare kommentarer fill de enskilda lagbestämmelserna återfinns i
specialmötiveringen (avsnitt 4).

2.2 Samordning av reglerna i LSA och LSABF

Prop. 1987/88:10

Mitt
förslag: Reglerna om styrelserepresenlalion i aktiebolag, ekonomiska
föreningar, banker och försäkringsbolag bör sammanföras i en lag.

Promemorians
förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna:
Förslaget har lämnats ulan erinran. Från en del häll har dock förordats all
reglerna på sikl förs över fill den associalionsrättsliga lagstiftningen.

Skälen
för mitt förslag: Jag hänvisar lill promemorian (avsnitt 4.2).

2.3
Lagstiftningens tillämpningsområde 2.3.1
Associationsformer

Mitt förslag: Vissa
associationsformer som i dag är undantagna från lagstiftningens
tillämpningsområde skall omfattas av den nya lagen. Den kommer därigenom all
gälla alla aktiebolag, banker, hypoleksinstitul, försäkringsbolag och
ekonomiska föreningar som uppfyller de andra krav som ställs på bl.a. antalet
anställda och kollektivav-lalsförhållanden.

45

Promemorians
förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna:
Förslaget har i huvudsak lämnats utan erinran. Bankinstitutens
Arbetsgivarorganisation (BAO) motsätter sig att lokala föreningsbanker
(tidigare jordbrukskassor), som i delta sammanhang betraktas som
avdelningskontor, skall omfattas av lagen. Landsorganisationen i Sverige (LO)
anser atl lagens fillämpningsområde bör utsträckas även lill häradsallmänningar
och allmänningsskogarna i Norrland och Dalarna.

Försäkringsinspektionen
förordar en mera detaljerad uppräkning i lagen av de associationsformer som
omfattas av lagen.

Skälen för mitt förslag:
Promemorieförslaget innebär alt slyrdserepre-sentalionslagstiftningen, vad
gäller förelagsformer, utvidgas alt omfatta samtliga aktiebolag, banker,
försäkringsbolag och ekonomiska föreningar. Utvidgningen berör de lokala
föreningsbankerna saml vissa ekonomiska föreningar och hypoteksinslilut. Jag
har i princip inget alt invända mot förslaget. Beträffande omfattningen av den
nya lagens tillämpningsområde får jag hänvisa lill specialmofiveringen (2 §
lagförslaget).

Jag delar den i
promemorian framförda uppfattningen att del nu inte är lämpligt alt föreslå
nägra mera långtgående utvidgningar av tillämpningsområdet. Jag hänvisar i den
delen till vad som anförs i promemorian (avsnitt 5.2) och återkomtner i
specialmofiveringen (2§ lagförslaget) till de synpunkter som framförts av BAO,
LO och försäkringsinspeklionen.

Prop. 1987/88:10

2.3.2
Representativitetsregeln

Mitt förslag:
Regeln slopas alt en facklig organisation skall företräda mer än hälflen av de
anställda på arbetsplatsen för all styrelserepresentafion skall fä inrättas.

Promemorians
förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna: De
flesta remissinstanserna har lämnat förslaget ulan erinran. Svenska
arbetsgivareföreningen (SAF), juridiska fakulteten vid Lunds universitet och
BAO anser emellertid atl förslaget är inkonsekvent, om man samtidigt behäller
ordningen all en facklig organisation skall fatta beslul om alt inrätta
styrelserepresenlationen.

Skälen för mitt förslag:
Rätten till styrelserepresenlalion för de anställda är enligl gällande lagar
knuten till den fackliga organisationens representa-fivitel på arbetsplatsen.
Beslul om atl inrätta styrelserepresentafion för de anställda fattas således av
en lokal facklig organisation som är bunden av kollektivavtal i förhällande
lill företagel och som företräder mer än hälflen av de anställda vid företaget.
Finns det flera kolleklivavlalsbundna arbetstagarorganisationer vid företagel,
skall de tillsammans ha denna representativitet.

I promemorian föresläs atl
denna regel om facklig representativitet som fömtsättning för rätt lill
styrelserepresenlalion för de anställda slopas. Däremot behälls ordningen alt
en facklig organisation, som är bunden av kollektivavtal i förhällande till
företagel, skall fatta beslutet om att inrätta

46

styrelserepresenlalion.
Belräffande motiven lill förslaget hänvisar jag till avsnitt 5.2 i promemorian.

De flesta
remissinslanserna har inte haft nägra invändningar mol förslaget. SAF betonar
dock atl förslaget innebär atl styrelserepresentafion för de anställda kan
inrättas även i förelag där endasl fä eller ingen av de anställda är
organiserade. SAF anser atl della slår i bjärt kontrast till lagstiftningens
syfte, som bäst tillgodoses om arbetslagarrepresenlalion inrättas efter beslul
över vilkel samtliga anställda haft inflytande.

Enligt min mening har del
i promemorian lagts fram övertygande skäl för all slopa den s. k.
represeniaiiviletsregdn. Genom förslaget åstadkoms en bättre anpassning fill
del allmänna synsätt som ligger lill grund för slyrdse-represenlalionslagstiflningen,
nämligen alt arbetslagarrepresenlalionen i styrelsen är till gagn för alla
anställda i företagel hksom för arbetsgivaren och verksamhelen som sådan.
Lagstiftningen kommer härigenom ocksä all harmoniera bättre med annan arbetsrättslig
lagstiftning där något motsvarande krav på representativitet inle finns.
■

Jag
vill även peka pä alt det är elt grundläggande krav för rätlen lill
styrelserepresentafion atl förelaget har minsl 25 anställda och atl del finns
kollektivavtal mellan de lokala parterna. Della innebär — i ljuset av den höga
grad av facklig organisering vi har i vårt land - all den nuvarande regeln om
representativitet i praktiken torde utesluta myckel få förelag från lagens
tillämpningsområde.

Jag
kan inte dela den uppfattning som bl. a. SAF antytt atl konsekvensen skulle
kräva atl de lokala fackliga organisationerna berövas rätten atl besluta om
styrelserepresenlationen. De skäl som talar för alt representativitetsregeln
las bort kan knappast åberopas lill stöd för all begränsa de fackliga
organisationernas inflytande. Som jag ser det är del i stället närmast
självklart all del är dessa som skall fatta besluten. Della ligger även väl i
linje med traditionerna pä den svenska arbetsmarknaden. Ocksä av rent praktiska
skäl bör de fackliga organisationernas rätt alt besluta om
styrelserepresenlationen och att utse ledamöterna inle ersättas med en annan
ordning.

Jag
ansluter mig alltså till promemorians förslag.

Prop. 1987/88:10

2.3.3
Undantagsregler

Mitt förslag: De
nuvarande reglerna om möjlighet atl medge undanlag från styrelserepresenlalion
för de anställda förs, i princip oförändrade, över till den nya lagen.
Beslutanderätten vad gäller försäkringsbolagen förs dock över från regeringen
lill nämnden för styrel-serepresentationsfrägor som i dag avgör sådana frågor
för aktiebolag och ekonomiska föreningar. Undanlagsreglerna görs tillämpliga
också på banker.

Promemorians förslag:
Överensstämmer med milt förslag. Remissinstanserna: Förslaget har lämnats ulan
erinran. Svenska Kom-

47

munförbundet
och Landstingsförbundet har i sammanhanget framhållit att del tydligt måsle
anges i molivuttalanden all nägon ändring av praxis för atl medge undantag inle
är avsedd vad gäller kommunala eller landslingskommunala förelag, särskill traditionell
kommunal verksamhet och sädan verksamhet, exempelvis kollektivtrafik, som
åligger kommun eller landsting enligt lag.

Skälen för mitt förslag:
Som anförs i promemorian bör de regler i LSA och LSABF som innebär att etl
förelag kan medges undanlag från lagens tillämpning föras över till den nya
lagen ulan några sakliga ändringar (se närmare promemorian avsnitt 5.3). I
överensstämmelse med promemorieförslaget föreslår jag också atl möjligheten
lill dispens skall finnas för samtliga de förelagslyper som omfattas av den nya
lagen. Jag ansluter mig vidare lill förslaget all nämnden för
slyrelserepresenlalionsfrägor som enda instans skall pröva alla dispensärenden.

Med anledning av vad
Kommunförbundet och Landstingsförbundet har anfört under remissbehandlingen kan
jag bekräfta atl förslaget inte är avsett alt förändra den praxis som för
närvarande gäller i fråga om tillämpningen av undanlagsreglerna.

Prop.
1987/88:10

2.3.4
Koncernregler i lagen

Mitt
ställningstagande: Jag föreslär inga ändringar i gällande rätt avseende
koncernbegreppet.

Promemorians
ställningstagande: Överensstämmer med milt.

Remissinstanserna:
Förslaget har lämnats ulan erinran. LO anser dock att de arbetsrätlsliga
ölägenheterna av alt de s.k. 50/50-bolagen inle anses som dotterbolag i
koncerner och därför inle omfattas av slyrdserepresen-lalionslagstiflningens
koncernregler bör undanröjas. Vidare anser LO att länstrafikanslällda, som i
dag inle har rätl till styrelserepresenlalion i länstrafikbolaget ulan endasl i
de lokala Irafikbolag där de har sin anställning, skall likställas med
anställda inom koncerner. Tjänstemännens centralorganisation (TCO) föreslår en
regel om styrelserepresenlalion i vissa regionala och centrala organ inom bl.a.
föreningsbanksrördsen och sparbanksrörelsen där inte heller elt normall
koncernförhållande finns.

Skälen för mitt förslag:
När kravet på facklig representativitet på arbetsplatsen för räit lill
styrelserepresenlalion las bort mäste vissa smärre följdändringar göras i fräga
om de regler som gäller för koncerner. Jag kan i allt väsenlligl ansluta mig
lill de förslag till lagtékniska lösningar som lagts fram i promemorian.

Koncernbegreppet
i slyrelserepresenlalionslagsliflningen överensstämmer med vad som gäller
enligt den associalionsrättsliga lagsfiftningen. Della innebär atl vissa
bolagskonslmkfioner, exempelvis de som påtalats av LO och TCO, faller utanför
tillämpningen av koncernreglerna i LSA och LSABF. Sålunda är det inle möjligl
för de anställda i 1. ex. 50/50-bolagen, d. v. s. sådana förelag som ägs lill
hälflen vardera av två andra bolag.

48

all fä
slyrdserepresentation i ägarföretagen. Däremot kan de självfallet ha Prop.
1987/88:10 rätl lill styrelserepresentafion i del egna förelaget.

Jag
är medveten om all del i en del av dessa fall frän vissa utgångspunkter skulle
kunna vara motiverat med en ökad möjlighet till styrelserepresentation. Sädana
fall låter sig emellertid svårligen fångas i generella regler av det slag som
lagsfiftningen måste bygga pä. Jag är bl.a. därför inle beredd atl pä gmndval
av del underlag som nu finns generellt föreskriva om avsteg frän
koncernbegreppet belräffande vissa förelagslyper. För övrigt är risken slor för
att en sådan åtgärd kan leda lill onödiga tolkningsproblem. Starka skäl talar
för atl sä vill möjligl inle laborera med mer än ell koncernbegrepp. Jag
ansluter mig alltså lill förslaget i promemorian om all lill den nya lagen föra
över i huvudsak oförändrat de bestämmelser i LSA och LSABF som reglerar
koncernbegreppet. Jag vill dock understryka all inget hindrar alt man
avlalsvägen åstadkommer styrelserepresentafion för anställda i sådana
situationer som LO och TCO har beskrivit.

I
sammanhanget vill jag tå upp en annan fråga som ocksä väckts av LO och TCO vid
remissbehandlingen av promemorian.

Fram
lill april 1986 har riksbanken vid tillståndsgivning lill direkta invesleringar
i ufiandet haft som huvudregel atl utländska dotterbolag till svenska förelag
skall vara direktägda från Sverige. Numera ges emellertid i princip tillstånd
även i den situationen all ulländska dotterbolag har samlats under etl
svenskägl holdingbolag i utlandet eller ägs av elt annal svenskägl dotterbolag
i utlandet. En förutsällning sägs dock vara all den svenska ägaren är beredd
atl se till all riksbanken kan få informafion om ulvecklingen även i bolag som
är indirekt ägda.

LO
och TCO framhåller i sina remissyttranden all den ifrågavarande ulvecklingen
leder till alt den svenska koncernsstyrelsens roll urholkas och därmed ocksä de
fackliga företrädarnas möjlighet lill insyn i den utländska verksamheten. LO
och TCO föreslår därför alt den nya styrelse-representationslagen kompletteras
på så sätl atl represenlafion för de anställda blir möjlig även i de nu nämnda
holdingbolagen.

Styrelserepresentalionslagsliflningen
utgär från atl arbetslagarrepresen-talion i ell förelag skall kunna inrättas
för de anställda som har sin sysselsättning här i landet. Detta innebär
emellertid inle att arbetstagarrepresentanternas insyn och inflytande är
begränsat lill förelagets verksamhel här i landet. Däremot kan det inle i en
svensk lag om styrelserepresenlalion meddelas föreskrifter om representation i
svenskägda förelag utomlands, vare sig det är fråga om direkt ägande eller om
indirekt ägande via holdingbolag i utlandet.

Jag
delar uppfattningen atl den av LO och TCO beskrivna ulvecklingen inte är
tillfredsställande. Problemet kan emellertid, som jag nyss sade, inle lösas på
det sätl som LO och TCO har föreslagit inom ramen för den nu aktuella
lagstiftningen. Jag avser dock alt följa utvecklingen på della område och, om
det visar sig nödvändigt, undersöka om man pä nägol annat sätt kan komma till
rätta med förhållandena.

49

4 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 10

2.3.5 Kommissionärs-
och dotterföretag

Prop.
1987/88:10

Mitt förslag:
Arbetstagare som stadigvarande är verksamma i etl kommissionärs- eller
dotterföretag men som har sina anställningsavtal träffade med kommittent-
respektive moderföretaget skall vid tillämpningen av den nya lagen betraktas
som anställda även i kommissionärs- eller dotterföretaget. Arbetstagarna ges
därmed räll lill styrelserepresenlalion i del företag i vilket de arbetar. En
förutsättning för räll till styrelserepresenlalion är alt kollektivavtal
föreligger antingen hos det företag som är arbetsgivare eller hos del där de
anställda arbetar.

Promemorians
förslag. Överensstämmer i princip med mitt förslag. Promemorieförslaget gäller
dock inle uttryckligen dotterföretag och innehåller inte heller uttalanden
belräffande kravet på kollektivavtal för rätl lill styrelserepresenlalion i de
nu berörda förelagen.

Remissinstanserna:
Promemorieförslaget har i allt väsentligt lämnats ulan erinran.

TCO
finner det logiskt alt arbetslagarna har inflytande via styrelserepresenlalion
i det förelag där verksamhelen bedrivs men pekar pä alt det även i
koncernförelag, som inte driver kommissionärsverksamhet, förekommer att
arbetstagare är anställda i moderföretaget men stadigvarande arbetar i
dotterbolagen. För all den bakom ändringsförslaget liggande tanken fullt ul
skall kunna förverkligas fordras därför enligt TCO atl lagförslaget utvidgas
all omfatta även bolag i koncerner, där anställningsförhållandena är de ovan
relaterade, ulan alt det rör sig om etl rent kommissionärsförhållande.

Arbetsdomstolen (AD) anser
att det i tillämpningen möjligtvis kan uppkomma problem i fråga om innebörden
av uttrycket "stadigvarande verksam" och föreslår därför all
lagtexten förtydligas. AD har vidare ifrågasatt om inle lagen bör innehålla etl
krav pä all kommissionärsförelaget skall vara bundet av kollekfivavlal i
förhällande till vederbörande lokala arbetstagarorganisation.

Kooperationens
förhandlingsorganisation (KFO) anser all problemen med arbetstagarnas
inflytande och insyn i kommissionärsförelagen i första hand bör lösas
avtalsvägen saml all den föreslagna regeln i vart fall bör ge ullryck för
större flexibilitet. Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) framför liknande
synpunkter.

Skälen
för mitt förslag: Ett speciellt problem, ofta inom ramen för
koncernförhållanden, utgör de s.k. kommissionärsförelagen. I ett typiskt
kommissionärsföretagsförhållande driver etl aktiebolag, kommissionärs-bolaget,
verksamhet för elt annat företags; kommillenlföretagels, räkning. Verksamhelen
bedrivs visserligen under kommissionärsbolagets egen firma, men den är som
regel av osjälvständig karaklär och behärskas i realiteten av
kommitlenlföreiagel. Det är vanligt alt kommissionärsbolagel är etl helägt
dotterbolag fill kommitlenlföreiagel eller ell "syslerförelag" i en
koncern. Kommissionärsbolagsförhällanden förekommer i inle oväsentlig
omfattning inom storindustrin, bl. a. av skattetekniska orsaker. Inte

50

sällan
är förhållandena i dessa företag anordnade så atl arbetstagarna är Prop.
1987/88:10 anställda i kommittentföretaget men har sitt arbete förlagt till kommissionärsförelaget.
Förelagen har härigenom velat uppnå vissa personaladministrativa fördelar,
såsom en förenklad och mer ändamålsenlig handläggning av personalärenden.
Nägra från arbetsrättslig utgångspunkt otillbörliga avsikter är det i
allmänhet inte fräga om. Det är emellertid principiellt sett inle
tillfredsslällande atl sädana arrangemang leder till alt arbetstagarna inle
har rätt lill styrdserepresenlalion i det företag där de i prakfiken arbetar.

För
all komma lill rätta med de nu angivna förhållandena föreslås i promemorian att
arbetstagare som stadigvarande är verksamma i elt kommissionärsförelag men
formellt är anställda i etl annat företag vid tillämpningen av den nya lagen
skall betraktas som anställda ocksä i kommissionärsförelaget. Dessa
arbetstagare fär därmed räll all genom sina fackliga organisationer utse
arbetstagarrepresentanter i styrelsen för kommissionärsförelaget.

Enligt
min mening ligger förslaget väl i linje med lagstiftningens syfte att ge de
anställda insyn och inflytande i det företag där de arbetar. Under
remissbehandlingen har KFO och LRF föreslagit atl man skall avslå frän
lagreglering och i slället lila lill all problemet skall lösas avtalsvägen. Jag
vill med anledning av det erinra om atl defta var den hållning som intogs år
1976 (se prop. 1975/76:166 sid. 147). De förhoppningar man dä hyste har inte
infriats. Jag anser därför att en konstruktion av den i promemorian föreslagna
modellen bör införas i den nya lagen.

Under
remissbehandlingen har TCO påpekat att det även vid sidan av rena
kommissionärsförhållanden förekommer atl arbetstagare är stadigvarande
verksamma i elt förelag trots all anställningsförhållandet formellt råder med
ett annal företag. Vad som främsl åsyftas är verksamhel inom vissa koncerner
där arbetstagaren är anställd i moderbolaget men stadigvarande arbetar i elt
dotterbolag.

De
skäl som anförts för en särreglering av kommissionärsförelag har enligt min
mening samma bärighet i fråga om koncernföretag där anställningsförhållandena
är reglerade på angivet sätt. Jag anser därför atl den konstruktion av rätten
till styrelserepresenlalion som föreslagits i promemorian bör gälla även under
de av TCO relaterade förhållandena. Detta innebär atl vissa justeringar får
göras i promemorians lagförslag (3 §).

Principiellt
sett skulle en liknande lagreglering kunna komma i fråga även för andra
förelagskombinationer, t. ex. mellan flera dotterbolag inom en koncern.
Underiag för en sådan bedömning saknas emellertid och jag är därför inte beredd
atl nu föreslå bestämmelser med della innehåll.

Jag
återkommer i specialmotiveringen till vissa smärre frågor i samband med den nya
regleringen, bl.a. den av AD uppmärksammade frägan om innebörden av begreppet
stadigvarande verksam. En fräga av mera principiell natur vill jag dock beröra
redan nu.

En grundläggande
förutsättning för alt de anställda vid etl förelag skall

ha räll till styrelserepresentation är att en lokal arbetstagarorganisation är

bunden av kollektivavtal i förhållande lill företaget. När arbelslagarrepre-

sentation skall inrättas i ett moderföretag skall det finnas kollektivavtal 51

mellan en lokal
arbetstagarorganisation och ett företag inom koncernen.

I promemorian har inte
närmare diskuterats hur kravet på kollektivavtal skall behandlas när det blir
fräga om att inrätta styrelserepresenlalion i ell kommissionärsförelag när
arbetstagaren är anställd i kommittentföretaget. Enligl min mening ligger det
emellertid mest i linje med skälen bakom förslaget alt kollektivavtal med
endera av företagen skall konstituera en rätl lill styrelserepresentafion.
Kollektivavtal skall alltså finnas hos antingen del förelag som är
arbetsgivare eller del där de anställda stadigvarande arbetar. Regeln skulle
annars alltför lätt kunna kringgås. Även vid tillämpningen av lagen i övrigt,
exempelvis när en arbelslagarledamot skall utses, bör kollektivavtal med
kommitlenlförelagel betraktas som elt i förhållande till kommissionärsförelaget
ingånget avlal. Vad nu anförts bör gälla även sådana dotterföretag som, enligt
vad som fidigare sagts, skall jämställas med kommissionärsförelag.

En bestämmelse av nu
angiven innebörd bör tas in i den nya lagen. Jag återkommer till denna fråga i
specialmötiveringen lill 3 § lagförslaget.

Prop.
1987/88:10

2.3.6
Övrigt

Mitt förslag:
Kravel bibehålls all etl företag skall ha minsl 25 anställda för all rätt till
styrelserepresenlalion skall kunna hävdas av de anställda. — Den nuvarande
legaldefinitionen om vem som enligl lagen skall anses vara anställd i elt
företag slopas. Vanliga civilrältsliga regler skall avgöra den frägan.

Promemorians
förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna:
Kravet på antalet anställda har inte kommenterats av remissinslanserna. Endasl
BAO har tagit upp frågan om vilka anställda som skall beaktas, dä antalet
anställda skall fastställas, och föreslär atl bara tillsvidareanställda skall
räknas in. BAO föreslår också all förhållandena vid en viss tidpunkt, l.ex.
den 31 december, skall vara avgörande i slället för, som nu, del genomsnittliga
antalet anställda under del senast förflutna räkenskapsåret.

Skälen
för mitt förslag: Enligt såväl LSA som LSABF gäller som huvud-förutsättning för
räll lill styrelserepresentation atl företagel har minst 25 arbetstagare.
Beräkningen grundas pä en genomsnitfiig sysselsättning under del senast
förflutna räkenskapsåret. Denna ordning har hillills fungerat bra. Jag anser
därför atl det saknas anledning alt, såsom föreslås av BAO, införa några andra
regler i detta avseende.

Med anställd avses, enligl
uttryckliga bestämmelser i LSA och LSABF, den som är tillsvidareanställd och
den som är anställd för viss tid, viss säsong eller visst arbete och arbetar i
genomsnitt minst 16 limmar per vecka. I promemorieförslaget har inte denna
legaldefmilion av begreppet anställd lagils med. Jag delar uppfattningen all en
sädan lagreglering inle är nödvändig. Med anställd skall alltså vid
fillämpningen av lagen i fortsättningen förslås den som enligt gängse
civilrättsligt belraklelsesält är arbetstagare i företaget. Della innebär alt
alla arbetstagare i företaget, oavsett

52

anställningsform
och arbetstid, är atl betrakta som anställda. Att som BAO Prop. 1987/88:10
föreslår endasl räkna de tillsvidareanställda bör inle komma i fräga.

2.4 De anställdas representation i styrelsen 2.4.1 Antalet arbetstagarrepresentanter i styrelsen

Mitt förslag: Den
nuvarande rätten atl utse två styrelseledamöter och två suppleanter blir
huvudregel. I förelag som har minst 1000 anställda här i landet och bedriver
verksamhel inom skilda branscher skall dock tre ledamöter och tre suppleanter
kunna utses.

Promemorians
förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna:
Majoriteten har tillstyrkt eller lämnat förslaget utan erinran. SAF, LRF och
juridiska fakulteten vid Lunds universitet avstyrker dock. KFO anser alt det
för en utökad representation skall krävas alt verksamheten i annan bransch
skall vara en betydande del av den totala verksamheten. LRF har framfört
liknande synpunkter. Med hänvisning lill aft Svenska Bankmannaförbundel
organiserar ca 90 procent av de bänkan-ställda och således är den helt
dominerande fackliga organisationen anser BAO all den nya regeln inle bör
införas på bankområdei.

LO
anser atl den utökade rätten lill styrelserepresenlalion bör gälla även i
storföretag som bedriver verksamhet i en bransch men på skilda arbetsställen.
SACO/SR anser atl gränsen bör dras vid 500 anställda och, i likhet med TCO, all
platserna bör fördelas mellan maximalt anlal organisationer.

Skälen
för mitt förslag: Frågan om hur många arbetstagarrepresentanter de fackliga
organisafionerna skall ha rätt all utse i ell förelags styrelse har under årens
lopp diskuterats ingående. Det har allmänl ansetts att möjligheten atl
tillvarata de anställdas intressen i styrelsen endasl i ringa utsträckning hänger
samman med anlalet arbetslagarledamöler. Slyrdserep-resentationen för de
anställda har i stället sin främsta betydelse genom all vara en kanal för insyn
och ömsesidig information mellan förelagels ledning och de anställda.

Mot
denna bakgrund föreslås i promemorian ingen ändring i lagstiftningens
huvudregel att de anställda skall ha rätt alt della i styrelsen med två
ledamöter och två suppleanter. Nägon ändring är inte heller åsyftad vad gäller
principen att de anställda inte får vara i majoritet i styrelsen.

I promemorian betonas
emellertid all det i vissa störte förelag, ofta koncerner, inte sällan
uppkommer informationsproblem lill följd av atl företaget eller koncernen har
många anställda och alt verksamheten bedrivs inom skilda branscher. Del förekommer
t. ex. all elt störte förelag bedriver näring inom skogsbruket,
pappersindustrin och trävaruindustrin. För de olika verksamhetsområdena är
företaget bundet av kollekfivavlal i förhällande lill åtminstone tre olika
LO-förbund och dämlöver lill ett par förbund pä tjänstemannasidan. Resultatet
kan bli all l.ex. elt av LO-för-bunden blir ulan representation trots alt en
betydande del av bolagets verksamhet hänför sig filljust det avtalsområdet.

53

i
promemorian föreslås därför all de anställda i företag, som bedriver Prop.
1987/88:10 verksamhel inom skilda branscher och som under det senaste
räkenskapsåret här i landet har sysselsatt i genomsnill minst 1 000 anställda,
skall ha rätt atl delta med tre arbetslagarledamöler och tre suppleanter för
dessa i styrelsen. Delsamma föresläs gälla för etl moderföretag inom en
koncern, om motsvarande förhällanden råder inom koncernen i dess helhet.

Förslaget
har tillstyrkts eller lämnats ulan erinran av en slor majoritet av
remissinstanserna. SAF, LRF och juridiska fakulteten vid Lunds universitet har
dock avstyrkt förslaget och framhällit bl. a. att en utökad arbetslagarrepresenlalion
i styrelsen kommer atl medföra all styrelsearbetet blir onödigt omständligt och
tungrott.

Jag
kan inle dela denna uppfattning. I vart fall kan risken för all styrelsearbetet
kompliceras genom en något utökad styrelserepresenlalion för de anställda
bedömas som myckel liten, särskill som del i regel torde röra sig om förelag
vars styrelser redan är jämförelsevis slora.

Förslaget
innebär ett försök all bredda de anställdas styrelserepresenlalion i förelag
som genom verksamhel inom skilda branscher har arbetstagare som är anslutna
lill en rad olika fackliga organisationer. Detta ligger helt i linje med
lagstiftningens syfte. Det bör dock framhållas all den utökade representationen
inle fär utnyttjas i förelag där de anställda i och för sig kan ha rätl till
tre styrelseposter men antalet slämmovalda styrelseledamöter understiger tre.
Således frångås inte principen all de anställda inte skall vara i majoritet.

Under
remissbehandlingen har frän LO och TCO föreslagils att den nya regeln skall
gälla även för storförelag som bedriver verksamhel inom endasl en bransch men
pä skilda arbetsställen. Del har bl. a. framhållits alt varje driftsställe sett
frän regionala utgångspunkter kan ha självständiga behov av direkl insyn och
information.

Som
tidigare framhållits är styrelserepresenlationen för de anställda i första hand
all betrakta som en kanal för insyn och ömsesidig information mellan företagels
ledning och de anställda. Informationen förs normall vidare genom
arbetstagarrepresentanterna till de anställda och den egna fackliga
organisationen. Antalet slyrdserepresenlanter är därför av underordnad
belydelse i företag som bedriver verksamhet inom endast en bransch. I dessa
förelag bör del i stället ankomma på respektive fackförbund all samordna och
sprida den information som kommer fram genom arbetet i förelagets styrelse. Jag
anser av bl. a. det skälet all promemorians förslag i den delen bör vidhållas.

Som
tidigare nämnts medför förslaget i denna dd en ökad möjlighet för

tidigare inle representerade arbetstagarorganisationer all bli representera

de i företagels styrelse. Del är en önskvärd ulveckling. Jag är emellertid

inte beredd all särskill i lagen införa en bestämmelse om all såväl ordinarie

platser som suppleanlplalser skall fördelas pä sädant sätl all maximall

anlal fackliga organisationer blir representerade. Denna fräga bör i slället

lösas genom diskussioner mellan de fackliga organisationerna. I viss ut

sträckning regleras för övrigt frågan i bestämmelserna om hur arbetstagar

representanterna skall utses. Till frågor som rör själva fördelningen av

ledamolsplalserna mellan de arbetstagarorganisationer som finns på en 54

arbetsplats
återkommer jag i avsnitt 2.4.4.

Med
anledning av SACO/SR: s förslag atl sälta gränsen vid 500 i stället för 1 000
anställda vill jag framhälla atl undanlagsregeln är avsedd för de slora
förelagen. Jag anser atl promemorians förslag, som vunnit bred anslutning, är
väl avvägt.

En
annan fråga som berörts under remissbehandlingen är i vad mån man i förelag med
över 1000 anställda skall medge den utökade styrelserepresenlationen även om
företaget, vid sidan av sin huvudverksamhet, endasl i mycket ringa omfattning
bedriver verksamhet inom en annan bransch. Enligl KFO bör den utökade
representationsrätten enbart gälla om förelagets verksamhet i andra branscher
än "huvudbranschen" utgör en betydande del av företagels totala
verksamhel. LRF har anfört liknande synpunkter.

Jag
är medveten om all den föreslagna regeln kan få lill effekt atl del exempelvis
i vissa konsumentföreningars styrelser blir en utökad styrelse-representation
för de anställda, trots att de anställda till övervägande del är sysselsatta inom
detaljhandeln och endast i ringa omfattning omfattas av annal kollektivavtal än
det som gäller för huvudverksamheten. Jag vill emellertid betona atl detta
förhållande inte är särskill vanligt inom andra branscher. Jag har dessutom
betänkligheter mol alt i lagstiftningen införa etl begrepp som i sig måste
uppfattas som mycket diffust. Lagstiftningen skulle också bli onödigt
komplicerad, om man på annat säll än jag nu föreslår måste kvalificera de
förelag som skulle omfattas av den utökade arbetslagarrepresenlalionen. Det kan
för övrigt inle heller anses vara en nackdel alt kunna erbjuda plats även ät
organisationer som är relalivi små inom företagel. Inte heller anscrjag alt de
av BAO påtalade förhållandena motiverar några undanlagsregler.

Med de nu gjorda
uttalandena vill jag således ansluta mig lill promemorieförslaget i denna del.
I specialmötiveringen (4§ i lagförslaget) kommer jag alt något kommentera
begreppet "skilda branscher".

Prop.
1987/88:10

2.4.2
Krav på medborgarskap

Mitt
ställningstagande: De regler som nu gäller om styrelseledamöternas
nationalitet bör inle ändras.

Promemorians förslag: I
promemorian föreslås atl medborgarskaps-kravet inle skall gälla
arbetstagarrepresentanterna i styrelsen.

Remissinstanserna:
Förslaget har mött en del principiella invändningar men har dock lämnats ulan
erinran av en majoritet av remissinslanserna. Säväl kommerskollegium som
SHIO-Familjeföretagen (numera Småförelagens riksorganisation) och juridiska
fakulteten vid Lunds universitet anser atl förslaget innebär ell onödigt avsteg
från likställighelsprincipen. ÖB och Försvarsindustriföreningen avstyrker
förslaget och framhåller all del utifrån säkerhetsmässiga aspekter är viktigt
alt nuvarande ordning bibehålls i förelag som tillverkar eller i övrigt har befattning
med försvarsmateriel. Försvarsindustriföreningen betonar särskill all de s. k.
säkerhels-

55

skyddsavtalen torde lägga
hinder i vägen för atl genomföra förslaget, i vart Prop. 1987/88:10 fall
beträffande de företag som slutit avlalen.

Skälen
för mitt förslag: Som villkor för valbarhet lill styrelseuppdrag gäller all
styrelseledamoten i princip skall vara nordisk medborgare och bosall i Sverige
eller, om särskild förutsättning föreligger, i annal nordiskt land. Regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer, vilket normalt är
kommerskollegium, kan för särskilt fall meddela dispens belräffande
nationalitets- och bosättningskraven. Syftet med dessa regler är att garantera
all ledningen av förelagen skall ligga i svenska händer. Bestämmelser med
della innehåll finns i den associalionsrättsliga lagstiftningen och omfattar
alla styrelseledamöter, d. v. s. även arbelslagartepresenlanlerna. Särskilda
regler gäller för förelag inom krigsmaterielindustrin. Här kan regeringen
enligl 4 § lagen (1983:1034) om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel,
m. m., förena ell tillverkningsfillstånd med villkor om atl bl.a. styrdsdedamol
i elt aktiebolag skall vara svensk medborgare och bosalt i Sverige.

I
promemorian föreslås att kravet på nationalitet i 8 kap. 4§ ABL eller
motsvarande bestämmelse i annan lag inte skall gälla arbetstagarrepresentanterna.
I promemorian framhålls framför allt att bestämmelserna i prakfiken verkat
diskriminerande mol ufiändska medborgare genom den osäkerhet de skapat vid val
lill styrelseuppdrag. Väntetiden på all en dispensansökan skall behandlas och
den osäkerhet som råder om dispens skall medges har många gånger lett lill all
ufiändska arbetstagare har fått slå tillbaka och all fill
arbetstagarrepresentanter i stället har valts arbetstagare med svenskt
medborgarskap. Jag hänvisar vidare till promemorian (avsnitt 6.3).

Jag
hyser slor sympati för promemorians förslag. Det skulle, om det genomfördes,
innebära ett visserligen litet men dock tydligt steg på vägen mol atl jämställa
invandrare med svenska medborgare.

Del
finns emellertid också skäl som starkt talar mot förslaget. Vad jag främst
tänker på är förhållandena inom försvarsindustrin - bäde den som tillverkar
krigsmateriel och den som stär för andra leveranser lill försvaret.
Nationalilelskravel är etl betydelsefullt moment i den säkerhetskontroll som
ibland måste företas av vissa befattningshavare i sådana förelag. Del innebär
också bl. a. alt elt upphävande av nationalitetskravet skulle kunna få negativa
konsekvenser för svensk industri — alldeles oavsett vad man må lycka om
orsakerna lill sådana konsekvenser. Etl stort antal förelag, inte bara
renodlade krigsmaterielförelag, är beroende av all kunna leverera sina
produkter till det svenska försvaret eller utomlands. F. n. finns ca 2500
sådana företag. Det är min bedömning atl dessa företags möjligheter att i
framtiden kunna godtas som handelspartners skulle minska, om den nuvarande
ordningen inte bibehålls.

Jag
har övervägt möjligheten alt genomföra promemorieförslaget men

atl samtidigt införa en regel av innebörd atl ett företag, efter myndighets

tillstånd, skulle kunna upprätthålla del medborgarskapskrav som nu gäller.

Jag har emellertid bedömt atl elt sådant förfarande knappast skulle lösa

problemet, bl. a. på gmnd av svårigheten atl förutse när etl sådant fillstånd

skulle behövas. Vilka förelag som kan bli aktuella för leveranser lill försvå- 56

rel varierar ocksä från
fid fill annan. Jag kan heller inle bortse från atl etl sådant
dispensförfarande, som också skulle kunna medföra all en redan utsedd
styrelseledamot skulle tvingas avträda, skulle kunna betraktas som minsl lika
diskriminerande som den nuvarande ordningen.

Jag är mot denna bakgmnd,
och eftersom frågan trots allt måsle anses vara av begränsad belydelse för
invandrarna, inle beredd all föreslå all promemorians förslag skall genomföras.
Jag vill ocksä tillägga följande.

Med anledning av vad som i
promemorian anförts rörande handläggningen av dispensärendena hos
kommerskollegium harjag undersökt hur denna verksamhet bedrivs. Enligl uppgift
är den normala handlåggningstiden för ell dispensärende upp till ca tvä
mänader. I denna lid ingär regelmässigt elt remissförfarande med vederbörande
länsstyrelse som i sin tur inhämtar yltrande frän polis- och kronofogdemyndighet.
Antalet ärenden per är är mycket litet (ca 4-5 stycken). Med hänsyn till della
bedömer jag all del inte krävs några ändringar i förfarandet. Jag har i denna
fråga samrått med ulrikeshandelsminislern.

Prop.
1987/88:10

2.4.3
Anställd i företaget

Mitt förslag:
Arbetstagarrepresentanterna skall inle ovillkorligen men bör - i likhet med vad
som nu gäller enligl slyrdserepresenla-lionslagen för aktiebolag och ekonomiska
föreningar - utses bland de anställda vid företaget eller inom koncernen.

Promemorians
förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna:
SACO/SR, BAO och Industriförbundet har avstyrkt förslaget och anser alt den
regel som nu finns i LSABF bör gälla över hela området. Övriga remissinstanser
har tillstyrkt förslaget eller lämnat del utan erinran.

Skälen för mitt förslag: I
promemorian (avsnitt 4.1) har närmare redogjorts för den skillnad som
föreligger mellan LSA och LSABF i frågan vem som är valbar fill uppdrag som
arbelstagarrepresentanl. Enligt LSA gäller som huvudregel all en
arbelstagarrepresentanl bör utses bland de anställda vid företagel eller, i
fråga om moderföretag, bland de anställda inom koncernen. Regeln öppnar
möjlighet för de fackliga organisationerna all när det är befogal utse någon
annan än en anställd i företagel, l.ex. en ombudsman i en lokal facklig
organisation. I LSABF görs en snävare avgränsning av personkretsen. Där
föreskrivs atl en arbelstagarrepresentanl skall utses bland de anställda vid
företaget eller, i fråga om moderförelag eller försäkringsbolag som är
dotterföretag, bland de anställda inom koncernen.

I
promemorian har valls den lösning som gäller enligl LSA.

Del framhålls i
promemorian (avsnitt 6.4) atl denna ordning har visat sig fungera väl under
åren och att den är mest ändamålsenlig. Liksom vad som nu föreskrivs i LSA
föreslås dock den begränsningen all fill arbelstagarrepresentanl inle utan
särskilt tillstånd av nämnden för styrdserepresenla-

57

fionsfrågor
får utses den som i sådan egenskap tillhör ett annat företags Prop.
1987/88:10 styrelse. Sistnämnda begränsning gäller inle, om företagen medger
något annal eller ingår i samma koncern.

Jag
anser — i likhet med majoriteten av remissinstansema - atl promemorians
förslag bör genomföras. Med anledning av de invändningar som SACO/SR, BAO och
Industriförbundet har framfört vill jag emellertid anföra följande.

Det
är givelvis av slort värde, både för arbetsgivaren och för de anställda, om
arbetstagarrepresentanterna i styrelsen har sina anställningar hos företaget.
De har därmed som regel en nära personlig kännedom om förhållandena i
företaget. Det är en tillgäng i styrelsearbetet och i kontakterna med de
anställda som de representerar. Inom de fackliga organisationerna råder också
uppfattningen alt man inle annat än i undantagsfall bör utse någon som inle är
anställd i företaget lill arbelstagarrepresentanl. Det kan dock förekomma all
man l.ex. under en övergångsperiod i ett förelag - på grund av brisl på
lämpliga kandidater eller därför all sädana inle fåll erforderlig utbildning
för uppdraget - blir nödsakad atl lillfälligl anlita en annan person, t.ex. en
lokal ombudsman, för uppgiften. Regeln ger de fackliga organisationerna
möjlighet alt i sädana fall gä utanför personkretsen i företaget, samtidigt
som den ger ullryck ät alt de i första hand bör anlita de anställda i företaget
för uppdrag som arbelstagarrepresentanl.

För
min del anser jag atl man inte behöver befara all utomstående
"konsulter" eller andra personer ulan anknytning lill företaget
regelmässigt anlitas som arbetstagarrepresentanter. Den tidigare nämnda regeln
att till arbelstagarrepresentanl inle utan särskill tillstånd får utses den som
i sådan egenskap tillhör ell annat företags styrelse torde också fungera som en
effekfiv spärt mol sådana förfaranden. Jag föreställer mig för övrigt all de
lokala arbetstagarorganisationerna vid förelaget har elt starkt intresse av atl
utnyttja slyrelseplatserna för sina egna medlemmar.

Med
anledning av ett påpekande från AD under remissbehandlingen vill jag bekräfta
att del ankommer pä de fackliga organisationerna och ingen annan atl, inom
ramen för de regler som gäller, avgöra om del är motiverat atl till
arbelslagartepresenlant utse nägon som inle är anställd i företaget.

I
sammanhanget vill jag ta upp en annan fräga som visserligen inle har

behandlats i promemorian men som ändå är av slor belydelse. Den rör

strävandena all främja jämställdhet. Del råder t. ex. en kraftig obalans

mellan kvinnor och män i beslutande organ, säväl på den offentliga sektorn

som inom näringslivet. Del är därför väsentligt alt kraftfulla åtgärder

vidlas för all öka kvinnorepresentationen i bl. a. förelagens styrelser. När

del gäller styrelser i statliga organ har frågan utförligt belysts i
betänkandet

(SOU 1987:19) Varannan damernas, som nyligen överlämnades av utred

ningen om kvinnorepresentation (A 1985:03). Även om utredningens arbe

te endast berört den offentliga sektorn, äger de synpunkter som läggs fram

i betänkandet full giltighet även pä den privala sidan. Belänkandet är nu

föremål för remissbehandling. Låt mig emellerfid redan i del här samman

hanget säga att jag utgår från atl de fackliga organisationer som skall utse

arbetstagarrepresentanter i företagens styrelser särskilt beaktar kraven pä

jämställdhet. 58

2.4.4 Utseende av arbetstagarrepresentanter

Prop. 1987/88:10

Mitt förslag: Den
omständigheten att arbetslagarna i vissa större företag skall fä utse tre
styrelseledamöter i stället för två föranleder vissa justeringar av
bestämmelserna om hur arbetstagarrepresentanterna skall utses, om
organisafionerna inle enas om annal. Liksom hittills reglerar bestämmelserna
hur arbelstagarplalserna skall fördelas mellan förbund som tillhör skilda
huvudorganisationer. Vilken fördelning som skall göras mellan förbund inom en
och samma huvudorganisation förblir däremot oregleral även i den nya lagen.

Promemorians
förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna:
Förslaget har lämnats utan erinran av remissinstanserna. TCO anser dock all
bestämmelserna skall kunna fillämpas på motsvarande säll även inom en
huvudorganisation, om förbunden inom huvudorganisationen är oense om
fördelningen av slyrelseplatserna. SACO/SR vill all organisationer som
företräder minsl en tjugondel av de kolleklivavlalsbundna arbetstagarna skall
få utse en suppleant i flera fall än enligt promemorians förslag.

Skälen för mitt förslag: I
LSA och LSABF fmns vissa bestämmelser om hur arbetstagarrepresentanterna skall
utses, om arbetstagarorganisationerna inle enas om annat. Med vissa
justeringar, bl. a. fill fcljd av förslaget om utökad representationsrätt i
vissa störte förelag som bedriver verksamhel inom skilda branscher, föreslås i
promemorian att bestämmelserna förs över till den nya lagen. Enligt min mening
har den nya bestämmelsen, som i huvudsak godtagits av remissinstanserna, fått
en ändamålsenlig och entydig utformning. Jag har dock funnit skäl all vidta
vissa redaktionella ändringar (se närmare specialmofiveringen till 8 §).

AD framhåller atl
lagförslaget innebär atl begreppet huvudorganisafion äterinförs i
arbetsrältslig lagtext, dock i annan betydelse än i arbetsfreds-lagstiftningen
före MBL. Jag vill med anledning härav understryka att begreppet
huvudorganisation inte skall likställas med begreppet central organisation i
exempelvis MBL. Med huvudorganisafion avses i den nya lagen, liksom numera även
i andra sammanhang, de organisationer på den svenska arbetsmarknaden,
exempelvis LO och SAF, som företräder de centrala organisationerna (jfr bl.a.
19 § kommunalskaltelagen, 1928:370).

Vid tillämpningen av de nu
föreslagna bestämmelserna anses lokala arbetstagarorganisationer som tillhör
samma huvudorganisation som en organisation. Detta innebär, liksom hittills,
all bestämmelserna i första hand kan sägas reglera hur arbelstagarplalserna i
styrelsen skall fördelas mellan förbund som tillhör skilda huvudorganisationer.
Vilken fördelning som skall göras mellan förbund inom en och samma
huvudorganialion förblir däremot oregleral även i den nya lagen. I praktiken
kan dock bestämmelserna komma all fä betydelse även vid den fördelningen.

TCO anser emellertid atl
del av lag och molivuttalanden klart bör framgå att de nu aktuella
bestämmelserna skall tillämpas på motsvarande sätt inom en huvudorganisation,
om det på en arbetsplats endast finns fackför-

59

bund som tillhör en och
samma huvudorganisation och dessa är oense om fördelningen av
slyrelseplatserna. Enligl min mening är delta en fråga som fär lösas inom
respektive huvudorganisation. En alltför detaljerad lagreglering medför
dessutom risk för onödiga tillämpnings- och lolkningssvärighe-ler. Detsamma kan
sägas om SACO/SR: s förslag alt i lagen föreskriva atl mer än en organisation
som företräder minst en tjugondel av de kollektivavtalsbundna arbetstagarna
skall få utse slyrdsesuppleanter. Om mer än en organisation har en sådan
slorlek är del alltså bara den slörsla av dessa som får en sådan räll. Jag vill
ocksä erinra om all denna rätt lill minorilelsrepresenlation bara gäller i de
fall dä annars endasl en huvudorganisafion skulle bli företrädd.

Jag vill alltså inle göra
någon ändring i promemorieförslaget. Jag förutsätter emellertid atl
organisationerna, i linje med förslaget alt utöka represenlafionsrätlen, vid
fördelningen av platserna i styrelsen strävar efter all åstadkomma en bred
representation. Som jag ser del bör detta på sikl berika styrelsearbetet.

Prop. 1987/88:10

2.5 Arbetet i styrelsen m. m.

2.5.1
Representation i beredningsorgan

Mitt förslag: Från
styrdserepresenlalionslagen för banker och försäkringsbolag överförs
bestämmelsen att en av arbetstagarrepresentanterna har räll all närvara och
della i elt beredningsorgan bestående av styrelseledamöter eller
befattningshavare i förelaget, om det gäller ell ärende som senare skall
avgöras av styrelsen.

Promemorians
förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna:
Förslaget har tillstyrkts eller lämnats ulan erinran av merparten av
remissinstanserna. Endasl SAF, Arbetsgivareföreningen SFO och LRF avvisar
förslaget. Del framhålls alt en räll för arbetslagarledamöler att närvara och
delta även i förberedelsearbete utanför styrelsen innebär en betydande
belastning ur effekfivitetssynpunkl.

Skälen för mitt förslag:
Enligl 16 § LSA har en arbelslagarrepresenlant rätt alt närvara och delta i
överläggningarna när elt ärende, som senare skall avgöras av styrelsen,
förbereds av därtill särskilt utsedda styrelseledamöter. Som framgår av
bestämmelsens ordalydelse är denna rätt att medverka i etl arbetsutskott eller
motsvarande begränsad lill sådana beredande organ som arbetar under styrelsen
och som består av styrelseledamöter. Andra typer av beredningsorgan, l.ex.
sådana som kan finnas på direktionsnivä, faller utanför bestämmelsen.
Motsvarande bestämmelse i 17 § LSABF är någol mera vidsträckt. De anställda i
banker och försäkringsbolag har enligl den bestämmelsen rätt atl della i
överläggningarna även när direktionen eller annat liknande organ, som beslår av
befattningshavare i företaget, förbereder ell ärende som senare skall avgöras
av styrelsen.

I
promemorian föreslås alt den nya lagens bestämmelser i delta hänseen-

60

de skall överensstämma med
vad som nu gäller enligl LSABF. Förslaget Prop. 1987/88:10 har tillstyrkts
eller lämnats utan erinran av merparten av remissinslanserna. Endasl SAF, SFO
och LRF avvisar förslaget.

SAF
anser all en rätl för arbetslagarledamöler alt närvara och della även i
förberedelsearbete utanför styrelsen innebär en betydande belastning ur
effektivitetssynpunkt. Risk anses föreligga atl beredningsorganet kommer all
utnyttjas av arbetstagarsidan som ell förhandlingsforum. SAF framhåller vidare
atl den föreslagna ändringen ger arbelslagarledamöterna en möjlighet till insyn
och inflytande på styrelsearbetet som övriga styrelsemedlemmar saknar. SFO och
LRF anför liknande synpunkter.

Enligl
min mening bör förslaget genomföras.

Som
framhålls i promemorian (avsnitt 7.2) innebår förslaget all del blir möjligt
för den fackliga organisafionen att lill alla beredningsorgan inom företaget,
som särskilt utsetts att förbereda ärenden som senare skall beslutas av
styrelsen, utse en av arbetstagarrepresentanterna atl della i överläggningarna.
Förslaget får ses mol bakgmnd av all arbetstagarrepresentanterna bör ha
möjlighet atl på ell tillfredsställande säll förbereda och påverka utformningen
av de beslul som senare skall fattas i styrelsen. Ålminslone i störte förelag
är del nämligen vanligt all vikliga frågor hänskjuts fill beredningsorgan. Om
de anställda inte medverkar i del beredningsarbetet, blir följden atl frågorna
i praktiken avgörs utan reell möjlighet för de fackliga representanterna atl
påverka. Genom den föreslagna ordningen ökas i stället förutsällningarna för
alt ärendena redan från början blir allsidigt belysta. Enligl min mening saknas
därför anledning atl befara atl arbelslagarledamölernas närvaro kommer atl
innebära en belastning frän effektivitetssynpunkt. Tvärtom bör genom della
förfarande bättre effektivitet uppnäs i del egenfiiga styrelsearbetet. I
själva verkel torde också den av mig föreslagna ordningen ofta redan tillämpas.
Enligl vad jag inhämtat har man goda erfarenheter av sådana arrangemang.

Jag
kan inle heller se någon risk för alt elt beredningsorgan, lika lite som en
styrelse, skall kunna utnyttjas som ett förhandlingsforum. Här utgör för övrigt
de föreslagna jävsreglerna (se avsnill 2.5.2) en spärr.

Rätten
lill arbetslagarrepresenlalion kräver normalt alt styrelsen särskill har utsett
beredningsorganet all förbereda ett visst ärende. Det är visserligen inte
nödvändigt all etl beredningsorgan konstitueras just vid del tillfälle
styrelsen beslutar att ärendet skall förberedas utanför styrelsen. Ärenden kan
också hänskjulas lill redan befintliga arbetsgrupper i företagel. Rätten atl
della i beredningsorgan omfattar emellertid inle fortlöpande uppdrag enligl en
stående arbetsordning, ell reglemente eller liknande. Inle heller kan
representationsrätt för arbetstagariedamol göras gällande när exempelvis den
verkställande direktören förbereder ärenden för elt styrelsemöte som ett led i
sill normala ansvar inför styrelsen, vare sig han gör det ensam eller i en av
honom sammankallad arbetsgrupp.

Jag
ansluter mig således till förslaget i promemorian all en av arbelsla-

garrepresenlanlerna i styrelsen ocksä skall ha rätt alt della i vissa bered

ningsorgan. Enligl min mening bör en företrädare för arbetstagarrepresen

tanterna vara tillräckligt, även om flera huvudorganisationer finns före

trädda i förelaget. 61

2.5.2 Jävsregler

Prop. 1987/88:10

Mitt förslag:
Genom den nya lagen förtydligas jävsreglerna. De skall i princip gälla enbart
ärenden där etl mer utpräglat motsatsförhållande råder mellan arbetsgivaren
och de fackliga organisationerna. Jäv bör som regel inle anses föreligga när
sädana frågor behandlas i styrelsen som är eller senare kan bli föremål för s.
k. samverkansförhandlingar.

Promemorians
förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna:
Förslaget har i huvudsak godtagits. BAO föreslår dock all nuvarande jävsregler
bibehålls, eftersom de tillämpats inom bank-området utan tolkningsproblem. AD
anser all specialmofiveringen fill lagförslaget kan göras klarare och att
rekvisitet "väsenlligl intresse som kan strida mot förelagels" är
obestämt. AD anser del också önskvärt med en klarare gränsdragning i fråga om
sädana förelagsledningsfrågor som hör in under MBL:s regler om
samverkansförhandlingar. SFO vänder sig mol den i promemorian framförda
uppfattningen atl samverkansförhandlingar inle ger samma motsatsförhållande
mellan parterna som rältslvisler.

Skälen för mitt förslag:
Enligt ABL: s jävsregler får en styrelseledamot inle handlägga en fråga om
avlal mellan honom och bolaget. Inle heller får han handlägga fräga om avlal
mellan bolaget och tredje man, om han i frägan har ell väsentligt intresse som
kan vara stridande mol bolagels. Förbudet alt handlägga fråga om avtal anses
också träffa sådana ensidiga rättshandlingar som har betydelse för avtals
uppkomst, förändring eller upphörande, l.ex. uppsägning av ett kontrakt.
Jävsregeln anses äga motsvarande tillämpning beträffande gåva frän bolaget.
Tanken bakom dessa jävsregler i ABL är alt en styrelseledamot inte skall della
i styrelsearbetet när han har ell väsenfiigt individuellt intresse som kan
strida mot förelagels intressen. Likartade jävsregler förekommer också i annan
associa-lionsrällslig lagstiftning.

När
det gäller frågor om förhandlingar med en arbetstagarorganisation,
kolleklivavtalsfrågor eller stridsåtgärder är den fackliga organisationen
motpart lill företagel. Vid slyrelserepresentationslagsliflningens fillkomst
gjorde lagstiftaren den bedömningen atl frågor av della slag i och för sig
borde vara jävsgrundande för arbelslagarledamöterna i styrelsen men all
ledamöterna inte kunde anses ha ett sådant individuellt intresse i frågorna atl
de på grund av associalionsrättsliga jävsregler skulle vara förhindrade atl
della i styrelsens handläggning. Del krävdes därför en särreglering i
slyrdserepresenlalionslagsliftningen.

Enligl
de nuvarande reglerna i LSA och LSABF fär en arbetstagartepre-sentant inte
della i behandlingen av en fråga som rör förhandling med en
arbetstagarorganisafion, uppsägning av kollektivavtal eller slridsälgärd. I
promemorian (avsnitt 7.3) redogörs närmare för de tolkningsproblem som
förekommit, främsl vad avser den första jävsgrunden. Jag vill här bara nämna
all del har satts i fräga om regleringen inte innebär atl
arbetstagarle-damöterna är jäviga i praktiskt taget alla vikliga
styrelseärenden eller i vart

62

fall i sädana frågor som förbereds inför en förhandling
eller som det pågår förhandling om.

Jag delar
den i promemorian framförda uppfattningen atl del för framliden är väsenlligl
alt finna en lösning av jävsfrågan som står i samklang med de syften som bär
upp lagstiftningen och som är praktiskt hanlerbar i förelagen. Jag finner det
också rimligt all, som föreslås i promemorian, låta jävsreglerna bli
tillämpliga enbart där etl mer utpräglat motsatsförhållande råder mellan
arbetsgivaren och de fackliga organisationerna. Jäv bör som regel inte anses
föreligga när sådana frågor behandlas i styrelsen som är eller senare kan bli
föremål för samverkansförhandlingar. I princip bör alltsä alla frägor inom
arbetslednings- och förelagsledningsomrädel, i den män de inle särskilt
regleras i medbestämmandeavtal mellan parterna, undantas från jävsbestämmelsens
tillämpningsområde.

Enligl min mening bör promemorieförslaget skapa
förutsättningar för alt begränsa tolkningsproblemen. Det går självfallet inte
alt helt undvika frågeställningar av den art som tagits upp av AD och SFO. De
uttalanden som gjorts i promemorian torde dock för de allra flesta situationer
kunna ge en tillfredsslällande vägledning för bedömningen. Förslaget har ocksä
i huvudsak godtagits av remissinstanserna.

Prop. 1987/88:10

2.5.3 Förhållandet till 2§ medbestämmandelagen

Mitt
förslag: Arbetstagarrepresentanterna i styrelsen för sädana företag som avses
i 2§ MBL (förelag inom exempelvis press, radio och TV) får inte delta i
styrelsens beslul i en fräga som rör verksamhetens mäl och inriktning men väl
i dess behandling av frägan.

Promemorians
förslag: Arbetstagarrepresentanterna i nu angivna styrelser får inte delta i
vare sig behandling eller beslut i fråga som rör verksamhetens mål och
inriktning.

Remissinstanserna:
Promemorieförslaget har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av de flesta
remissinslanserna. Del har dock avstyrkts av LO, TCO, Arbelslivscentmm (ALC)
och SIF-klubben vid Sveriges Radio-koncernen. TCO anser all en inskränkning
under alla omständigheter inle bör omfatta arbetstagarrepresentanternas
möjlighet atl lill beslutsunderiagel tillföra sina synpunkter och argument utan
endast rätlen att delta i besluts-fatlandet.

Skälen för
mitt förslag: I promemorian har behandlats en fräga som är närbesläktad med
jävsreglerna i LSA och LSABF. Enligt 2 § MBL har från den lagens
tillämpningsområde undantagits vissa verksamheler som fär sin inriktning och
sina mäl bestämda i vissa särskilda demokratiska former eller är av
opinionsbildande eller ideell natur. Exempel pä sådana verksamheler är
fackliga, politiska och religiösa organisationer liksom företag inom press,
radio och TV. I företag och sammanslutningar av dessa slag har
arbetstagarinflylandet inte ansetts böra fä sträcka sig lill verksamhetens mäl
och inriktning. Lagstiftaren har menat att arbetslagarnas intresse

63

av inflytande bör slå
tillbaka för de andra intressen som gör sig gällande i Prop. 1987/88:10
dessa fall.

Nägon
motsvarande reglering i slyrelserepresentalionslagstiflningen finns inle. I
promemorians lagförslag har emellertid tagils in en bestämmelse om all
arbetstagarrepresentanterna i styrelsen för sådana förelag som avses i 2 § MBL
inte fär delta i behandlingen av fråga som rör verksamhetens mål och
inriktning. Som skäl lill förslaget anförs atl de ändamälssyn-punkler som
ligger bakom bestämmelsen i 2 § MBL gör sig gällande med samma tyngd belräffande
arbetslagariedamölerna i en förelagsslyrdse.

LO
befarar atl ell genomförande av förslaget kommer alt medföra
lill-lämpningssvårigheler säväl inom del producenlkooperativa som del
kon-sumenlkooperativa området. LO anser all del är mycket svårt all dra en klar
gräns mellan frågor av den typ som avses i 2 § MBL och övergripande
företagsledningsbeslul som betingas av tekniska, produktionsmässiga och
ekonomiska skäl. LO betonar ocksä atl del finns en risk för alt arbetstagarrepresentanterna
betraktas som "jäviga" så snart frågor av principiell innebörd eller
övergripande karaktär aktualiseras.

TCO
anser, liksom ALC och SIF-klubben vid Sveriges Radio-koncernen, atl man — i
stället för atl inskränka de anställdas inflytande enligt LSA och LSABF — borde
ta bort den begränsning som finns i 2 § MBL. Vidare framhålls alt några
ölägenheter inte kommit fram vad beträffar arbetslagarrepresenlalion i
styrelsen för företag inom exempelvis massmedia vid behandling av frägor som
avses i 2 § MBL. En avgränsning av delta slag anses i stället kunna skapa
prakfiska problem.

TCO
understryker atl nägra sakligt grundade skäl lill varför de anställda inom
exempelvis kooperation, radio och TV skulle vara undantagna från frågor som rör
verksamhetens mål och inriktning inte framförts vare sig när MBL tillkom eller
i den nu aktuella promemorian. TCO anser atl den föreslagna regeln står i
direkt motsättning lill vad som uttalats i den s. k. kulturproposilionen (prop.
1974:28) om nödvändigheten av de anställdas inflytande på bl.a. innehållet i de
kulturella institutionernas verksamhet. TCO anser vidare all en inskränkning i
vart fall inte bör omfatta arbetstagarrepresentanternas möjlighet att lill
beslutsunderlaget tillföra sina synpunkter och argument utan endast avse
rätlen atl della i själva beslutet.

ALC
anser all någon begränsning av represenlafionsrätlen i vart fall inle bör komma
i fråga ulan all det först företas en analys av erfarenheterna av 2§MBL.

AD
anser all den principiellt stränga avgränsningen i 2 § MBL snarast är ell skäl
mol en motsvarighet i styrdserepresenlalionslagen, åtminstone om lösningen där
görs "lika onyanserad". AD föreslår en kompromiss efter mönster av
den statliga arbelsmarknadsseklorn och betonar atl del vid frågans praktiska
bedömande bör beaktas all inle alla arbetsgivare ulan enbart vissa i lagen
angivna företagsformer omfattas av slyrdserepresenta-lionen.

Enligt
min mening kan de ändamålssynpunkter som ligger bakom be

stämmelsen i 2§ MBL myckel väl, om inle i ännu högre grad, göras

gällande belräffande arbetslagarledamöler i en förelagsslyrdse. Arbetsla

gariedamölerna, som också företräder sina fackliga organisationer, har ell 64

-
lill skillnad från övriga anställda - direkl inflytande på samtliga frågor som
rör såväl förelagels verksamhel som dess mål och inriktning. Jag ser därför
klara principiella fördelar med atl genomföra promemorieförslaget. Givelvis
kan, liksom vid en direkt tillämpning av 2§ MBL, i del enskilda fallet uppkomma
situationer där del inle är hell lätt atl avgöra om en inskränkning i en
arbelslagarledamols rätl alt della i styrelsearbetet föreligger eller ej. I
praktiken torde emellertid de nu aktuella frågorna successivt kunna avgränsas
frän övriga slyrdsefrägor lill ledning för det fortsatta styrelsearbetet.

Jag
vill alliså förorda atl en särreglering vad gäller frågor som avses i 2 § MBL
förs in i den nya lagen om styrelserepresenlalion. Del kan emellertid
diskuteras om det är nödvändigt atl gå sä långt som promemorieförslaget
innebär. TCO har, som nämnts, föreslagit en alternativ modell som innebär att
man inskränker arbetstagarrepresentantens rätt atl delta i behandlingen av de
nu aktuella frågorna enbart vad gäller själva beslutet. Möjligheten all della i
styrelsens diskussion och atl ge förslag skulle med en sädan lösning kvarstå.

Den
nu skisserade modellen är tilltalande från den synpunkten atl den i enlighet
med intentionerna bakom 2§ MBL inle begränsar de berörda förelagens möjligheter
alt fritt besluta i frågor som rör verksamhetens mål och inriktning. Men alternalivel
är också positivt från den synpunkten atl del bibehåller de anställdas
möjlighet alt direkl genom sin styrdserepre-sentanl framföra åsikter och lägga
fram förslag i dessa frågor. Enligl min mening kan det nämligen enbart vara
lill gagn för företaget, om man på ell tidigt stadium får del även av
arbetslagarnas synpunkter.

I förhällande till
promemorieförslaget har TCO:s alternativ ocksä den fördelen all
arbetstagarrepresentanterna fär bättre förutsättningar att själva bedöma
huruvida elt kommande beslul avser en fråga som rör verksamhetens mäl och
inriktning. Den av LO påtalade risken för ogmnda-de invändningar bör därför bli
avsevärt mindre med della altemafiv. De skadesländsbestämmdser som föreslås i
del följande (avsnill 2.7.2) medför, ocksä aft de arbetsgivare, som felaktigt
åberopar den nu aktuella bestämmelsen, kan drabbas av skadeslåndsskyldighet.

Principiellt
ser jag inle nägon större skillnad mellan promemorieförslaget och det som jag
nu har skisserat. Med hänsyn till de klara fördelar som del sislnämnda
alternativet har vill jag därför förorda atl arbetstagarrepresentanternas rätt
att della i behandling av de nu aktuella frågorna begränsas endasl när det
gäller rätten att delta i beslutet. Jag återkommer i specialmötiveringen (14 §
andra slyckel) lill några frågor som rör tillämpningen av bestämmelsen.

Prop. 1987/88:10

2.5,4 Sekretess

Mitt
ställningstagande: Någon uttrycklig regel om tystnadsplikt för
styrelseledamöter bör inle införas i den nya lagen.

5
Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 10

65

Promemorians
ställningstagande: Överensstämmer med mitt. Prop.
1987/88:10

Remissinstanserna:
Ställningstagandet i promemorian har i huvudsak lämnats ulan erinran. Enligl
juridiska fakulteten vid Lunds universitet borde dock övervägas all införa en sekretessregel
i ABL som dä skulle gälla samtliga styrelseledamöter i aktiebolag. ALC och TCO
efterlyser ytteriigare molivuttalanden i frägan. SACO/SR anser atl varje
styrelse, då en ny facklig representant invalts, ingående bör diskutera och dra
upp riktlinjer för hur informationen skall spridas till den fackliga
organisationen.

Skälen
för mitt förslag: Några uttryckliga regler om tystnadsplikt för
arbetstagarrepresentanterna finns inle i
slyrelserepresenlationslagstifl-ningen. Inle heller finns några sådana regler i
annan associafionsrällslig lagstiftning, t.ex. ABL. Av allmänna regler om en
styrelseledamots ställning som syssloman i förelaget har emellertid ansetts
följa en skyldighet atl iaktta tysllätenhet belräffande företagets
angelägenheter. Detta gäller särskilt beträffande sådana uppgifter vars
utlämnande kan skada företaget. I banklagstiftningen fmns ocksä allmänna
bestämmelser om sekretess (1 kap. 6 § bankrördsdagen, 1987:617).

Styrelserepresentalionslagsliflningen,
som bygger pä all de anställda och deras fackliga organisationer skall ges
insyn i verksamhelen, ställer samlidigl krav pä ett lämligen öppet
informationsflöde. Delta hänger samman med bl.a. de fackliga organisafionernas
beslutsstruktur och del sätt på vilkel dessa arbetar. En arbetstagariedamol har
visserligen ställning som syssloman i företaget och skall som sådan, enligl ell
gängse synsätt, iaktta självständighet när han fullgör sitt uppdrag. Men han är
också facklig förtroendeman, utsedd av den fackliga organisationen och med ansvar
yllersl gentemot de anställda i företaget. Dessa förhållanden ger otvivelaktigt
arbeislagarledamolens styrelseuppdrag ell särdrag. För
ar-belslagartepresenianterna i styrelsen är det betydelsefullt l.ex. atl med
andra fackliga förtroendemän, framför allt inom den egna klubbstyrelsen eller
motsvarande, kunna diskutera frågor som behandlas i styrelsen. -Härigenom kan
en viss spänning sägas ha uppstått i frägor rörande sekretess i förelagen. De
delvis motstridiga intressena har lett lill en viss osäkerhet om rättsläget.

I
promemorian (avsnitt 7.4) diskuteras närmare de för- och nackdelar som en
lagregel om tystnadsplikt kan medföra. Jag delar i allt väsenlligl den
uppfattning som därvid framförts och ansluter mig också fill slutsatsen atl
någon uttrycklig regel inte bör införas, vare sig i den nya styrdserepresenlalionslagen
eller i den associalionsrättsliga lagstiftningen.

Frågorna
får, som SACO/SR är inne pä, liksom hillills lösas i de enskilda

förelagsstyrelserna med beaktande av såväl förelagels behov av sekretess

som de anställdas särskilda intresse av atl fortlöpande hållas underrättade

om verksamheten. Den risk som ligger i all enskilda förelagsstyrelser

närmast slentrianmässigt beslutar om sekretess i frågor som behandlas på

styrelsemötena bör kunna motverkas, bl. a. genom information och utbild

ning av arbelstagarrepresenlanlerna frän de fackliga organisationernas

sida. Riktlinjen bör vara all arbetstagarrepresentanterna självständigt skall

kunna ta ställning till behovet av sekretess i enskilda frågor och i styrelsen 66

också framföra sina
uppfattningar i saken. Beslutar majoriteten av styrelsemedlemmarna ändå om
sekretess, finns möjligheten alt reservera sig mot beslutet med den
opinionsbildande effekl delta kan ha.

Som framhållits i
promemorian skulle ä andra sidan en uttrycklig regel om rätt för
arbelstagarrepresentanl atl föra vidare del som behandlats i styrelsen lill
fackföreningen kunna ställa arbetstagarrepresentanten inför svåra
lojalitetskonflikter, både i förhållande lill förelagsslyrdsen och genlemot
den egna fackliga organisafionen. Härtill kommer den risk som ligger i all
frågor av denna art över huvud tagel inte längre skulle komma atl behandlas vid
styrelsesammanträden, ulan i stället tas upp i sammanhang där
arbetstagarrepresentanterna inle är närvarande. En sädan ulveckling skulle leda
fill ell minskal inflytande för de anställda och i själva verkel vara etl
grundskoll mol hela samverkanstanken i slyrdserepresentalions-lagsliflningen.
Jag delar denna uppfattning. Enligl min mening föreligger inte heller skäl alt,
som föreslås av TCO och ALC, i förarbetena fill lagen särskill ange atl
arbetslagarledamöler har en rätl all fill den fackliga organisationen föra
vidare vad som behandlats i förelagsslyrdsen. Jag instämmer även i övrigt i de
överväganden som i denna del har gjorts i promemorian.

Prop. 1987/88:10

2.5.5
Närvarorätt vid stämma

Mitt förslag: I
den nya lagen anges uttryckligen atl suppleant för arbelslagarledamot har rätl
alt närvara och yttra sig vid företagels stämma, även om ledamoten är
närvarande.

Promemorians
förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna:
Förslaget har lämnats utan erinran.

Skälen för mitt förslag:
Arbelslagarledamöterna har liksom övriga styrelseledamöter rätl och i vissa
fall också skyldighet atl närvara på företagets stämma. Styrelsen och
verkställande direktören i l.ex. elt aktiebolag är enligl 9 kap. 12 § ABL
skyldiga atl vid bolagsstämman meddela upplysningar om förhällanden som kan
inverka på bedömandet av bolagels årsredovisning och dess ekonomiska ställning
eller av annat vid stämman förekommande ärende. Styrelsens medlemmar har
däremot inte rösträtt och de har inte heller räll alt vid bolagsstämma
framställa förslag, om de inle samtidigt är aktieägare. Arbelstagarrepresenlanlerna
kan också ha sådana rättigheter genom atl en lokal facklig organisation utövar
rösträtt för aktier som tillhör en löntagarfondslyrdse eller Qärde
fondstyrelsen i allmänna pensionsfonden.

I fråga om rätten att
närvara och yttra sig vid etl förelags stämma är utgångspunkten den motsatta
när del gäller suppleant för slyrdsdedamal; denne har i princip inle rätt alt
delta. Har suppleanten inträtt i styrelsen, har han emellertid samma ställning
vid stämman som den ordinarie medlemmen. Med hänsyn lill den särskilda
ställning som arbetslagarsupplean-lerna är tillförsäkrade, bl. a. genom
närvarorätt vid styrelsens sammanträden, torde gällande rätl belräffande dessa
vara atl de pä motsvarande säll som arbelslagarledamöterna har rätt att närvara
och yttra sig vid stämman.

67

På arbelslagarhåll ute i
företagen har dock en viss osäkerhet rått om arbetstagarsuppleanternas rätl och
möjligheter all delta på stämman. För atl någon tvekan inle skall behöva råda i
detta avseende har i promemorian uttryckligen angetts all suppleant för
arbelslagarledamot har räll alt närvara och yttra sig vid företagels stämma,
även om ledamoten är närvarande.

Jag
ansluter mig lill promemorieförslaget.

Prop. 1987/88:10

2.6 Personligt betalningsansvar enligt 13 kap. 2 § ABL m.m
2.6.1 Styrelseledamots
betalningsansvar enligt 13 kap. 2§ ABL

Mitt förslag: Dä
likvidation av elt aktiebolag har aktualiserats på grund av kapitalförlust
skall personligt betalningsansvar för en styrelseledamot i princip inträda om
han av försummelse har underlåtit att vidta de åtgärder som åligger honom
enligt 13 kap. 2§ ABL. Bevisbördan ligger på styrelseledamoten. Han undgår
alltsä betalningsansvaret endast om han kan visa all han inte har varil
försum-lig.

Förslaget
i arbetsmarknadsdepartementets promemoria: Styrelseledamöternas personliga
betalningsansvar i samband med alt ell företag som är likvidationsskyldigl
driver verksamhelen vidare skall inle gälla arbelstagarrepresenlanlerna i
styrelsen.

Remissinstanserna:
Flertalet remissinstanser har avstyrkt förslaget i arbetsmarknadsdepartementets
promemoria. Allmänl anses alt tillräckligt starka skäl ej föreligger all göra
avsteg från principen all alla styrelseledamöter skall ha samma ansvar.
Förslaget tillstyrks endast av LO och TCO. LO framhåller alt del är nödvändigt
med en förändring av den nuvarande ordningen, eftersom den leder till all
arbetstagarrepresentanterna, i ett läge där företaget börjar gå dåligt och där
likvidationsbalansräkning inle upprättas, ställs inför valet all anfingen avgå
för all skydda sin personliga ekonomi eller kvarstå för att behovet av facklig
insyn och inflytande i delta läge är som störst. Svenska
Metallindustriarbetareförbundet och Svenska Pappersindustriarbelarförbundel
inom LO anser dock all förslaget inle bör genomföras. Metall betonar dock all
en arbelstagarrepresentanl inle bör åläggas ansvar enligl 13 kap. 2 § ABL, om
han inle erhållit sådan information atl han pä ell rikfigt säll kunnal bedöma
bolagels ekonomiska ställning.

Förslaget
i justitiedepartementets promemoria: Överensstämmer med mift.

Remissinstanserna:
Del stora flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget i
justitiedepartementets promemoria. Betalningsansvarskommillén avstyrker
emellerfid och föreslår i slället all kommillén ges i uppdrag all närmare
överväga de frågor som behandlas i promemorian. Även flera remissinstanser inom
bankväsendet avstyrker förslaget med motiveringen atl frägan bör utredas
yllerligare. Ell par remissinstanser föreslär alt betalningsansvaret skall
kunna jämkas i vissa fall.

68

Skälen för mitt förslag:
Styrelseledamöter kan enligl associationsrällsli- Prop. 1987/88:10 ga
skadeståndsregler bli ersätlningsskyldiga dels för skada som de tillfogar
företaget, dels för skada som de tillfogar tredje man, t. ex. fordringsägare.
Regler om utkrävande av detta skadeståndsansvar finns såvitt gäller aktiebolag
i 15 kap. I § och 4-6 §§ ABL.

Vid
sidan av de associalionsrättsliga skadeståndsreglerna finns bestämmelser som
ålägger styrelseledamöter etl personligt ansvar för förbindelser (se t.ex. 2
kap. 13§, 13 kap. 2§ och 16 kap. 1§ ABL). Del kan gälla förpliktelser som
uppkommit t. ex. genom åtgärder frän styrelseledamöters sida och som skett på
bolagels vägnar men innan bolaget registrerats. Ell sädant ansvar för
förbindelser skiljer sig frän skadeståndsskyldighel därigenom all någon skada,
eller ens fara för skada, inte är en förutsällning för ansvaret. Någon
möjlighet atl jämka betalningsansvaret finns inle heller.

Enligl
13 kap. 2§ ABL svarar styrelseledamöterna solidariskt för bolagels uppkommande
förbindelser, om de försummar atl vidta vissa i lagen föreskrivna åtgärder för
atl sälla bolaget i likvidation. Till skillnad frän skadeständsskyldigheten
enligl ABL uppkommer ansvaret oavsett om borgenärer lider skada som står i orsaksammanhang
med underlåtenheten eller ej. I arbetsmarknadsdepartementets promemoria
(avsnill 8.2) har närmare redogjorts för bakgrunden till bestämmelserna och för
de särskilda problem som de har skapat för arbelstagarrepresenlanlerna i
styrelsen. Del har förekommit t.ex. atl arbelslagarledamöterna inte har fåll
del av väsentlig information om förelagels ställning. När företaget sedan gäll
i konkurs har de fillsammans med övriga styrelseledamöter blivit krävda på
betydande belopp avseende skulder som de själva inte känt lill existerade.
Såvitt är känt har emellertid ingen arbetstagariedamol slutligt blivit ålagd
betalningsskyldighet.

Mol
bakgmnd av en diskussion i frågan dras i arbetsmarknadsdepartementets
promemoria den slutsatsen atl de skäl som man frän arbetstagarsidan har anfört
för atl begränsa det personliga betalningsansvaret för
ar-betslagartepresenlanlerna i styrelsen väger över och motiverar ell avsteg
frän huvudregeln om likställdhet mellan styrelseledamöterna. I promemorian
föresläs därför all ansvar enligl 13 kap. 2§ fjärde slyckel ABL eller
motsvarande bestämmelse i annan lag inle skall gälla en arbelslagarledamot.
Förslaget innebär inle någon fullständig ansvarsbefrielse när fråga om
likvidation uppkommer i företaget. Skadeståndsansvar enligt t. ex. 15 kap. 1 §
ABL skall alltjämt kunna göras gällande även mol en arbelslagarledamot i
förelagels styrelse.

Som
även framhålls i arbetsmarknadsdepartementets promemoria kan flera principiella
invändningar riktas mol förslaget. En sådan gäller de effekter en begränsning
av ansvaret skulle kunna tänkas få på arbetet i styrelsen. Del är nämligen
allmänt sell viktigt att arbelslagarledamölernas arbete i styrelsen inte
uppfattas som mindre betydelsefullt än övriga ledamöters. Etl avsteg från
likslälldhetsprincipen skulle kunna få till följd all arbelslagarledamölernas
arbete betraktades som mindre seriöst - med de negativa följder della skulle få
för samarbetet och insynsmöjligheterna i företaget.

Dessa
synpunkter har framförts också av remissinstanserna. Mot denna 69

bakgrund
och dä jag ser det som väsenlligl atl arbelslagarledamöterna har Prop.
1987/88:10 ett med övriga ledamöter likvärdigt inflytande i styrelsen ärjag
inle beredd all godta förslaget atl hell undanta arbelslagarledamöterna från
betalningsansvaret enligl 13 kap. 2§ ABL eller motsvarande bestämmelse i annan
lag.

Som
tidigare framgått har del emellertid under beredningen av detta
lagstiftningsärende förelagils en fördjupad analys av hithörande frågor. I
justiliedeparlementets promemoria föreslås alt del skall införas ett sk
presumlionsansvar för samtliga styrelseledamöter, dvs. även för arbelslagarledamöterna.
Förslaget utgår från alt rättsläget är oklart när del gäller frägan om del
krävs alt en styrelseledamot varil försumlig för alt han skall bli
belalningsskyldig enligl 13 kap. 2 § ABL.

Inte
minst med tanke på arbetslagarledamöternas intressen är det enligl min mening
angeläget all rättsläget nu klarläggs. Liksom del slora flertalet
remissinstanser anser jag justiliedepartemenlets promemoria vara väl ägnad alt
läggas lill grund för vad detta klarläggande bör innebära. Enligl min
uppfattning behövs alltså inle någon ytterligare utredning av frågan.

En
ulgångspunkl för ställningstagandet bör enligl min mening vara all regeln om betalningsansvar
i 13 kap. 2§ ABL skall innebära en lämplig avvägning mellan bolagsborgenärernas
och styrelseledamöternas intressen. Skyddet för borgenärerna ligger normall i
del aktiekapital som är insatt i bolaget. Det är därför uppenbart all
borgenärerna kan ha elt befogat intresse av ell betalningsansvar för
styrelseledamöterna personligen, om dessa underlåter att vidta
likvidalionsålgärder efter en kapitalförlust. Som har framhållits i
förarbetena lill ABL (prop. 1975:103 s. 502) torde nämligen borgenärernas
intresse inle alltid bli tillgodosett genom reglerna om skadestånd i 15 kap.
Styrelseledamöterna har samtidigt etl befogal intresse av alt inle åläggas elt
personligt betalningsansvar, om de har iakttagit den omsorg som rimligen kan
begäras av dem med hänsyn fill vad som åligger styrelsen enligl 13 kap. 2 §
första stycket.

Jag
delar vidare, som förut har nämnts, uppfattningen all samtliga styrelseledamöter
bör falla under samma ansvarsregel. Man bör alltså undvika all lägga ell
lindrigare ansvar exempelvis på arbelslagartepresenlanlerna än på andra
styrelseledamöter. Med en särreglering av det slaget finns del en viss risk för
all arbelstagarrepresenlanlerna inle kommer all uppfattas som fullvärdiga
ledamöter av styrelsen.

Vid
en samlad bedömning innebär del enligl min mening en skälig avvägning mellan
bolagsborgenärernas och slyrelseledamöternas intressen, om betalningsansvar
för en styrelseledamot enligl 13 kap. 2§ ABL inträder i princip endasl dä
styrelseledamoten kan anses ha gjort sig skyldig lill försummelse. Med
försummelse avser jag atl styrelseledamoten uppsåtligen eller av oaktsamhet har
underlåtit alt fullgöra vad som åligger honom eller henne enligl paragrafens
första stycke.

Typiskt
sell kan del emellertid vara förenat med betydande svårigheter

för en bolagsborgenär atl bevisa all underlåtenheten beror på försummel

se. Däremot torde den styrelseledamot som inle varit försumlig i regel inle

ha några större svårigheter alt visa på de omständigheter som talar för att

någon försummelse inte har förelegal. 70

övervägande
skäl talar därför enligl min mening för all slyrdsdedamö- Prop. 1987/88:10
temas betalningsansvar utformas som ett s.k. presumlionsansvar. Del innebär all
en styrelseledamot bör gå fri från betalningsansvar enligl paragrafens fjärde
stycke endast om han eller hon kan visa atl underlåtenheten atl fullgöra vad
som åligger ledamoten enligl första stycket inle har berott på egen
försumlighet. Bevissvärigheter i frägan om styrelseledamoten har iakttagit den
grad av omsorg som rimligen kan begäras bör alltså gå ut över denne. För en
styrelsesuppleant som inträder i styrelsen bör gälla samma grundsatser i fråga
om betalningsansvaret som för en ordinarie ledamot (jfr 8 kap. I § ABL).

Som
AD har varil inne på i sitt remissvar bör betalningsansvar för en
styrelseledamot enligt den nu föreslagna regeln inträda endasl om försummelsen
beror pä denne själv.

Med
en ansvarsregel som den nu föreslagna öppnas möjligheter all befria den
styrelseledamot som inle varit försumlig från betalningsansvaret. En
styrelseledamot som inle har kunnal visa atl han eller hon inte varil försumlig
bör däremot bära del fulla ansvaret gentemot bolagels borgenärer. Det saknas
enligl min mening skäl all, som ell par remissinstanser har föreslagit, öppna
möjligheter lill jämkning av betalningsansvaret i vissa fall. Jag vill också
påpeka all - liksom hittills - kausalitet mellan försummelsen och skadan inle
skall krävas för ansvar.

Jag
gär därefter över lill frägan om vad som närmare bör krävas för atl ansvarsbefrielse
för en styrelseledamot skall kunna komma i fräga enligt den nu föreslagna
regeln. En utgångspunkt bör vara all okunnighet som bottnar i självvald
passivitet inte skall föranleda all en styrelseledamot befrias frän ansvar. Den
som åtar sig ell styrelseuppdrag måste se till att inhämta den informafion som
är nödvändig för att bedöma förelagets ställning. Fall kan dock tänkas då en
styrelseledamot inle kan klandras för sin okunnighet om bolagels dåliga
ekonomiska ställning. Material som har förelagts en styrelseledamot kan
exempelvis ha varil felaktigt eller missvisande på etl sådant sätt att denne
inle har insett eller bort inse att det har funnits anledning all vidta sådana
åtgärder som anges i paragrafens första stycke. Delsamma gäller i fall dä en
styrelseledamot har undanhålhls väsentlig informafion om företagets ekonomiska
ställning som övriga styrelseledamöter har fått del av. Hänsynen lill bolagets
borgenärer kan inle kräva all en styrelseledamot åläggs betalningsansvar i fall
som dessa. Della gäller oavsett om ledamoten är vald av bolagsstämman eller har
sitt mandat från arbetstagarna.

Som framhålls i
promemorian utses lill styrelseledamöter i aktiebolag

inle sällan personer med sinsemellan helt olika slags kompetens och intres

seinriktning. Det kan vara en fördel all styrelsen ges en allsidig samman

sättning, så all den har ell inslag av personer som inte främsl har erfaren

het av förelagsledning ulan exempelvis har anknytning lill myndigheter

eller vetenskaplig forskning. Inom en och samma styrelse kan ledamöterna

också ha uppgifter av i viss mån olika slag och omfattning (jfr förhandling

arna vid Del ljugonionde nordiska juristmötet i Stockholm 10-21 augusfi

1981, Dd I s. 363-388 och Dd II
s. 221-244, särskill s. 228 f). Med
den av

mig föreslagna ansvarsregeln finns det i och för sig utrymme atl beakta 71

individuella faktorer av
del slag som nu har nämnts. Enligl min mening kan del emellertid endast i
undantagsfall vara skäl atl beakta sådana individuella faktorer. Del får
nämligen i princip fömtsättas all varje styrelseledamot - vare sig ledamoten är
vald av bolagsstämman eller är en arbelstagarrepresentanl - har sådan
kompetens och intresseriktning atl han eller hon kan bedöma om bolagets
ekonomiska ställning har försämrals så myckel som anges i 13 kap. 2§. Varje
styrelseledamot får vidare, oavsett arbetsfördelningen inom styrelsen, anses
ansvarig för alt styrelseuppdragets elementära uppgifter fullgörs.

Prop.
1987/88:10

2.6.2
Betalningsansvar i likvidationssituationer enligt annan associationsrättslig
lagstiftning än ABL

Mitt förslag: Elt
betalningsansvar av del slag som har förordals när det gäller ABL skall gälla
också enligt annan associationsrältslig lagstiftning.

Förslaget
i justitiedepartementets promemoria: Ell betalningsansvar av det slag som har
förordals när del gäller ABL skall gälla också försäkrings-rörelselagen
(1982:713) och bankakliebolagslagen (1987:618).

Remissinstanserna:
Promemorieförslaget har tillstyrkts eller lämnats ulan erinran. LRF har dock
framhållit atl frägan om elt motsvarande betalningsansvar för styrelseledamöter
enligt föreningslagssliflningen inle har behandlats i promemorian. Liknande
synpunkter har framförts av Sveriges Föreningsbankers Förbund.

Skälen för mitt förslag: I
14 kap. 2 § försäkringsrörelselagen och 10 kap. 3 § bankakliebolagslagen finns
bestämmelser med, såvitt nu är av intresse, samma innehåll som 13 kap. 2§ ABL.
Det är därför enligt min mening naturligt och lämpligt all de angivna lagrummen
i försäkringsrörelselagen och bankaktiebolagslagen ändras på samma säll som jag
nyss föreslagit i fråga om 13 kap. 2 § ABL.

Inom
föreningslagsliflningen saknas bestämmelser om skyldighet för ekonomiska
förening atl träda i likvidilion när viss del av föreningens insatskapital har
gäll föriorat. Inte heller finns föreskrifter om personligt betalningsansvar
för styrelseledamöter eller andra vid sådan kapitalförlust. Däremot finns i 11
kap. 3 § NFL bestämmelser om Ivångslikvidalion när medlemsantalet har gått ned
under det föreskrivna. Om antalet medlemmar går ned under fem eller - om
medlemmarna är andra föreningar - tre, skall styrelsen enligt paragrafens
första stycke snarast möjligl fill föreningsstämma hänskjuta frågan humvida
föreningen skall träda i likvidafion. Om stämman inle beslutar atl föreningen
med anledning av nedgången i medlemsantalet skall träda i likvidation, får
föreningen anstånd lill dess alt tre månader har förflutit från del att
minimiantalet underskreds. Inträder inte fillräckligt antal medlemmar inom
denna lid, skall styrelsen,

72

om
stämman inle fattar likvidalionsbeslul, ansöka hos rätten om tvångs- Prop.
1987/88:10 likvidafion. Styrelseledamöter som underlåter atl fullgöra vad som
åligger dem enligl paragrafens första stycke samt andra som med vetskap om
denna underlåtenhet handlar på föreningens vägnar svarar enligl fjärde stycket
sohdariskt för föreningens uppkommande förpliktelser. Även en föreningsmedlem
som, när likvidafionsplikt föreligger enligl första stycket, med vetskap om
della förhållande deltar i beslut all fortsätta föreningens verksamhet kan
drabbas av sådant ansvar.

Liknande
bestämmelser finns i 9 kap. 2 och 3 §§ föreningsbankslagen (1987:620).

De
nu redovisade föreningsrätlsliga bestämmelserna har i viss mån byggts upp med
13 kap. 2§ ABL som förebild. Den oklarhet om rättsläget som råder belräffande
13 kap. 2§ ABL (se avsnitt 2.6.1) gäller även de föreningsrätlsliga
bestämmelserna. Det finns således här elt behov av atl klarlägga rättslägel.
Enligl min mening är vidare de överväganden angående betalningsansvaret som
har gjorts i avsnitt 2.6.1 i huvudsak giltiga även när det gäller de i
förevarande avsnill behandlade reglerna i NFL och föreningsbankslagen. Dessa
regler bör därför enligl min uppfattning ändras på motsvarande säll som
föreslagils i fråga om 13 kap. 2 § ABL.

2.7 Sanktionsregler

2.7.1
Bakgrund

Den
associalionsrättsliga lagstiftningen innehåller sanklionsregler av olika slag.
I ABL exempelvis finns, som berörts fidigare, skadeståndsregler. Vidare finns
straffbestämmelser (se 19 kap. 1 § punkten 2 ABL med hänvisningar till 8 kap.
8§ andra stycket och 8 kap. 9§ första stycket samma lag) som avser atl säkra
alt arbelslagarledamöterna får tillfälle all effektivt delta i styrelsearbetet.
LSA och LSABF däremot saknar helt sanktions-bestämmelser. En arbetsgivare eller
en arbetstagarorganisafion som bryter mot slyrdserepresenlationslagens
bestämmelser kan således inle drabbas av nägon påföljd. Däremot kan parterna
vända sig fill AD och genom fastställelse- eller fullgördsetalanfå avgjort det
som är tvistigl. Ell avgörande i domstolen med anledning av en fullgördsetalan
kan ocksä förenas med ett vitesföreläggande.

En
förutsällning för all en tvist om tillämpningen av LSA eller LSABF skall kunna
prövas av AD är all tvisten avser förhållandet mellan företagel och de
anställda (21 § LSA, 20 § LSABF). Tvisten är i sä fall en arbetstvisl. Den kan
l.ex. gälla frågan om en arbetstagarrepresentants rätt atl della i arbetet inom
etl arbetsutskott eller en fråga om jäv för arbelstagarrepresentanl. Tvister
som uteslutande rör arbetstagarorganisationernas interna förhällanden, såsom t.
ex. ordningen för atl utse arbetstagarrepresentanter enligl 12 § LSA, är
undantagna från AD:s prövning.

73

2.7.2 Skadestånd

Prop. 1987/88:10

Mitt förslag: Den
nya lagen tillförs bestämmelser om skadestånd. Enligl dessa kan en arbetsgivare
eller en arbetstagarorganisation som bryter mol lagen åläggas all betala
ekonomiskt och allmänl skadestånd.

Promemorians
förslag: Överensstämmer med milt förslag.

Remissinstanserna:
Förslaget har godtagits av de flesta remissinstanserna. Endasl SAF, BAO och
SHIO-Familjeföretagen har avstyrkt förslaget.

AD
efterlyser en fördjupad analys och för rättstillämpningen vägledande
kommentarer om l.ex. vari en skadebringande handling eller underlåtenhet skall
bestå. LO anser atl arbetstagarorganisationernas skadeståndsansvar skall
begränsas lill enbart allmänl skadestånd och förespråkar, liksom TCO och ALC,
all skadeståndsansvaret inte bara skall omfalla handling som innebär att man
bryter mot den nya lagen ulan ocksä förfarande i strid mot förhållningsreglerna
i 8 kap. 8 och 9 §§ ABL. Juridiska fakulteten vid Lunds universitet förordar
atl en eventuell skadeståndsregel skall omfatta endast fall då en arbetsgivare
motsätter sig all inrätta styrelserepresentafion för de anställda.

Skälen
för mitt förslag: Arbetstagarorganisationerna har framfört kritik mot atl del
saknas skadeståndsbestämmelser i LSA och LSABF. Del har framhållits bl.a. att
övrig lagstiftning på området innehåller regler om skadestånd, och all det inle
finns anledning tro all de skäl som bär upp dessa regler skulle ha mindre
giltighet i fråga om arbetstagarnas rättigheter enligl
slyrelserepresentalionslagsliflningen. Skadeståndsregler skulle vidare, menar
kritikerna, bidra lill alt flera tvister på området blev föremål för avgörande
i AD. I delta har det sagts ligga ett särskilt värde eftersom domstolens domar
fär slor genomslagskrafl bland parterna på arbetsmarknaden och att det därmed
skapas en större enhetlighet vid tillämpningen av lagstiftningen.

Med hänsyn lill del
anförda har i promemorians lagförslag tagits in särskilda bestämmelser om
skadestånd. Bestämmelserna har utformats efter mönster av
skadesländsbestämmdser i annan arbetsrättslagsliflning och innebär all en
arbetsgivare eller arbetstagarorganisation som bryter mol lagen kan åläggas all
betala skadestånd. Skadeståndet kan avse både ersättning för den förlust som
uppkommer (ekonomiskt skadestånd) och ersättning för den kränkning som
lagbrottet innebär (allmänl skadestånd). Om del är skäligt, kan skadeståndet
sällas ned eller helt falla bort.

Jag
anser — i likhet med en majoritet av remissinstanserna - atl promemorians
förslag skall genomföras. Enligt min mening är del närmast självklart alt
styrelserepresenlalionslagstiftningen på samma säll som annan kollekliv
arbelsrällslagstiftning skall vara skadeslåndsanklionerad. Sådana regler bör
inle, som juridiska fakulteten vid Lunds universitet föreslår, begränsas till
en eller annan särskill angiven situation ulan måsle kunna tillämpas i samtliga
de fall då föreskrifterna i lagen inle efterlevs. Del bör dock betonas atl
skadeståndsansvar enligl förslaget endast skall kunna

74

göras gällande
arbetsgivare och arbetstagarorganisationer emellan. Jag återkommer lill denna
fråga i specialmotiveringen (15 §).

Det bör vidare med
anledning av vad AD uttalat i sill remissvar särskill framhållas att
skadeståndsbeslämmdserna i den nya lagen givetvis avser endasl åsidosättande av
bestämmelser i den lagen. Några gränsdragningsproblem i förhällande till den
associalionsrättsliga lagstiftningen torde inle behöva uppkomma. Sådana skulle
emellertid kunna uppkomma om man, såsom LO, TCO och ALC förespråkar, kopplar
skadeståndsansvaret i den nya lagen lill ABL. Det är givelvis möjligl att i den
associalionsrättsliga lagstiftningen bredda skadeståndsreglerna, men detta bör
inle ske inom ramen för denna begränsade översyn.

Jag
vill alltså förorda den lösning som föreslagits i promemorian. Del innebär även
atl jag anser alt skadeslåndsbestämmelserna inle skall ha olika innehåll
beroende pä om del är en arbetsgivare eller en arbetstagarorganisation som
bryter mot lagen. Jag vill här också särskill betona all skadeståndsansvaret
enligl den nya lagen åvilar endasl arbetsgivare och arbetstagarorganisationer.
Under de särskilda fömtsättningar som angetts kommer även etl
kommissionärsförelag eller ell dotterföretag utan egna anställda att ha ett
skadeståndsansvar enligt lagen. Något skadeståndsansvar för den enskilde
arbetstagarrepresentanten föreligger däremot inle.

Prop. 1987/88:10

2.7.3
Tidsfrister för att väcka talan

Mitt förslag: Den
som vill kräva skadestånd enligt den nya lagen skall underrätta motparten om
sitt anspråk inom fyra månader från det skadan inträffade. Har inom den liden
påkallats förhandling rörande anspråket enligt MBL eller med stöd av
kollekfivavlal, skall talan väckas inom fyra månader efter del all
förhandlingen avslutades. I annat fall skall talan väckas inom åtta månader
från det skadan inträffade.

Promemorians
förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna: AD
anser atl den valda modellen inle är den bästa ulan atl man i stället bör
anknyta till motsvarande regler i MBL. Förslaget har i övrigt lämnats ulan
erinran av remissinstanserna.

Skälen för mitt förslag:
Till skadeståndsreglerna har i förslaget knutits bestämmelser om lidsfrister
som skall gälla för talan om skadestånd. Dessa innebär i korthet alt den som
vill kräva skadestånd på grund av lagbrott skall underrätta motparten om sill
anspråk inom fyra mänader från det skadan inträffade. Har inom den liden
påkallats förhandling rörande anspråket enligt MBL eller med slöd av
kollektivavtal, skall talan väckas inom fyra månader efter del atl
förhandlingen avslutades. I annat fall skall talan väckas inom åtta månader från
del skadan inträffade. Följs inle dessa tidsfrister, har rätten lill talan gäll
förlorad.

Förslaget
lill dessa regler i promemorian har utformats efter mönster av

75

annan arbetsrättslig
lagstiftning, närmast förtroendemannalagen. Likartade bestämmelser finns även
i senare lagstiftning, exempelvis LAS.

De föreslagna reglerna har
enligl min mening fäll en ändamålsenlig och rimlig utformning. De är ocksä
enkla och entydiga. Del saknas därför anledning alt överväga en annorlunda
modell för dessa regler. Jag ansluter mig således till förslaget i promemorian.

Prop. 1987/88:10

2.8 Den associationsrättsliga lagstiftningen

Mitt
förslag: Med anledning av den nya styrdserepresenlationslagen måsle vissa
följdändringar företas i lagar pä det associalionsrättsliga omrädet.

Promemorians
förslag: Överensstämmer i allt väsenlligl med mitt förslag.

Remissinstanserna:
Förslaget har lämnats ulan erinran av remissinslanserna.

Skälen
för mitt förslag: Jag hänvisar till promemorian (avsnitt 10.2) och lill vad jag
anför i specialmotiveringen (avsnitt 4.2). Här bör dock redan nu nämnas alt de
av mig upprättade lagförslagen delvis avviker från promemorians förslag till
följd av all riksdagen infört en ny banklagstiftning och beslutat om en ny lag
om ekonomiska föreningar.

Den
nya banklagstiftningen (prop. 1986/87:12, NU 36, rskr. 356), som trädde i kraft
den 1 juli 1987, omfattar fyra lagar - bankrörelselagen (1987:617),
bankakliebolagslagen (1987:618), sparbankslagen (1987:619) och
föreningsbankslagen (1987:620) — och ersätter lagen (1955:183) om bankrörelse,
lagen (1955:416) om sparbanker och lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen.
Lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar (FL) ersätts den 1 januari 1988 med
lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar (prop. 1986/87:7, LU 20, rskr. 172,
NFL).

2.9 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

2.9.1.
Ikraftträdande

Jag förordar all
den nya lagstiftningen fär träda i kraft den 1 januari 1988. LSA och LSABF
skall då upphöra att gälla.

2.9.2.
Övergångsbestämmelser

Ell
beslut som har fattals före ikraftträdandet om atl inrätta styrelserepresentafion
för de anställda och atl utse arbetslagartepresenlanter skall gälla även efter
det atl den nya lagen trätt i kraft. Motsvarande bör gälla beslul om undantag
som meddelats enligl 17 § LSA och 19 § LSABF.

Som framhålls i
promemorian blir den nya lagens bestämmelser om skadestånd tillämpliga bara på
rättshandlingar som företas efter ikraftträ-

76

dandel.
Någon särskild övergångsbestämmelse härom torde inle vara nöd- Prop. 1987/88:10
vändig.

3 Upprättade lagförslag

I
enlighet med vad jag nu anfört har inom arbetsmarknadsdepartementet upprättats
förslag lill

1. lag
om styrelserepresenlalion för de privatanställda.

2.
lag om ändring i
aktiebolagslagen (1975:1385),

3.
lag om ändring i lagen
(1987:667) om ekonomiska föreningar,

4.
lag om ändring i
bankakliebolagslagen (1987:618),

5.
lag om ändring i sparbankslagen
(1987:619),

6.
lag om ändring i
föreningsbankslagen (1987:620),

7.
lag om ändring i
försäkringsrörelselagen (1982:713),

8.
lag om ändring i bostadsräitslagen
(1971:479),

9.
lag om ändring i lagen
(1975:417) om sambruksföreningar,

10.
lag om ändring i lagen
(1972:262) om understödsföreningar,

11.
lag om ändring i lagen
(1973:370) om arbetslöshetsförsäkring,

12.
lag om ändring i lagen
(1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om
stadshypoteksföreningar,

13.
lag om ändring i lagen
(1978:65) om Sveriges allmänna hypoteksbank och om landshypoteksföreningar,

14.
lag om ändring i lagen
(1980:1097) om Svenska skeppshypotekskassan,

15. lag
om ändring i lagen (1919:426) om flottning i allmän flottled.

Förslagen under 2, 3 och 15 har upprättats i samräd med chefen för

justitiedepartementet,
förslagen under 4-7, 10 och 12—14 i samråd med slalsrådel Johansson, förslaget
under 8 i samråd med chefen för bostadsdepartementet samt förslaget under 9 i
samråd med chefen för jordbruksdepartementet. Förslagen har granskals av
lagrådet.

4 Specialmotivering

4.1 Förslaget till lag om styrelserepresentation för de
privatanställda

4.1.1
Allmänt

Såväl
LSA som LSABF reglerar de privatanställda arbetslagarnas räll lill
representation i företagens styrelser. I della avseende innebär den nya lagen
ingen förändring. Del bör emellertid för tydlighetens skull framgå även av
lagens rubrik vilken omfattning bestämmelserna skall ha. Jag föreslår därför
atl lagstiftningen rubriceras lag om styrelserepresenlalion för de
privatanställda.

Förslaget
till ny lag överensstämmer i huvudsak med lagförslaget i 77

promemorian. Som framgär
av den allmänna motiveringen harjag emeller- Prop. 1987/88:10 tid funnit
anledning att i vissa avseenden föreslå andra lösningar än dem som valls i
promemorian. Jag har också föreslagit en del redaktionella justeringar. Jag
kommer i del följande all närmare redogöra för de ändringar i lagtexten som
jag vidtagit.

I
den män inle annat sägs i det följande ansluter jag mig emellertid lill den
specialmolivering som finns i promemorian (avsnitt 10.1).

4.1.2
Inledande bestämmelser

1§

Denna
lag syftar lill alt genom styrelserepresenlalion ge de anställda insyn

i
och inflytande på företagels verksamhet.

Jag
hänvisar lill promemorian (1 §).

2§

Med
förelag avses i denna lag aktiebolag, bank, hypoleksinstitul, försäkringsbolag
och ekonomisk förening.

Med
koncern avses i denna lag svenska juridiska personer som enligl bestämmelserna
i 1 kap. 2§ akfiebolagslagen (1975:1385), 1 kap 3 § bank-akfiebolagslagen
(1987:618), I kap. 2§ sparbankslagen (1987:619), 1 kap. 8§ föreningsbankslagen
(1987:620), 1 kap. 9§ försäkringsrörelselagen (1982:713) eller 1 kap. 4§ lagen
(1987:667) om ekonomiska föreningar är moderförelag och dotterföretag i
förhållande lill varandra.

Förutom
redakfionella ändringar och kompletteringar lill följd av den nya
banklagstiftningen och den nya lagen om ekonomiska föreningar överensstämmer
lagförslaget i huvudsak med promemorian (2 §).

I
paragrafens första stycke anges vilka förelag som omfattas av den nya lagen.
Lagens tillämpningsområde överensstämmer i huvudsak med fill-lämpningsområdena
för LSA och LSABF. En mindre utvidgning blir dock följden av alt undanlagsbestämmelserna
i 2 § LSA inle las med i den nya lagen.

Undantagen
i 2 § I LSA avser bank- och försäkringsaktiebolag. Dessa associationer, liksom
ömsesidiga försäkringsbolag (jfr 2 § 2 LSA och 118 § första stycket 1 FL),
omfattas av den nya lagen redan till följd av sammanslagningen av LSA och
LSABF.

Undantagen
i 2 § 2-3 LSA avser vissa associafioner som närmast är atl

betrakta som ekonomiska föreningar. Således omfallar den nya lagen nu

också understödsföreningar (sjukkassor och andra försäkringsföreningar)

och hypoleksföreningar. Hypoleksföreningarnas huvudorganisationer.

Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och Sveriges allmänna hypo

teksbank, samt Svenska skeppshypotekskassan bör emellertid också om-

fallas av den nya lagen. I likhet med hypoleksföreningarna är dessa asso

ciationer av särpräglad kooperativ nalur. Del råder viss osäkerhet om

hypoteksinstitutionerna är alt hänföra lill ekonomiska föreningar. Till und

vikande av denna osäkerhet har därför i lagrummet särskill angetts all

lagen även gäller hypoteksinslilut. Däremot faller Trafikförsäkringsför- 78

eningen (jfr 118 § första stycket 3 FL) alltjämt utanför
lagens tillämpnings- Prop. 1987/88:10 område. Denna association kan inte
hänföras lill någon av de förelagsformer som anges i den nya lagen.

Lagen blir vidare tillämplig inle bara på centrala
föreningsbanker (fidigare centralkassor för jordbmkskredit, jfr 4 § LSABF),
ulan ocksä pä lokala föreningsbanker (tidigare jordbrukskassor, jfr 2§ 3 LSA).

Med bank avses i den nya lagen bankaktiebolag, sparbank
och föreningsbank (jfr 1 kap. 1 § andra stycket bankrörelselagen, 1987:617).
Med försäkringsbolag avses liksom hitfills försäkringsaktiebolag och ömsesidiga
försäkringsbolag (jfr 4 § LSABF och 1 kap. 1 § försäkringsrörelselagen,
1982:713).

Genom den föreslagna bestämmelsen torde nägon tvekan inle
behöva råda om vilka associafioner som omfattas av lagen. Del finns därför
ingen anledning all, som föreslagils under remissbehandlingen av promemorian, i
lagen mera detaljerat än sä här ange vilka associationsformer som träffas av
lagens bestämmelser.

Enligt min mening bör man inle ulan starka skäl undanta
vissa förelag som drivs i de former som anges i bestämmelsen från
lagstiftningens fillämpningsområde. Jag anser alt de av BAO påtalade
förhållandena beträffande de lokala föreningsbankerna (se avsnitt 2.3.1) inte
motiverar någon fortsalt undanlagsregel. De mindre bankerna torde för övrigt
redan på grund av regeln i 4 § inte komma alt beröras av lagen.

Å andra sidan bör det inle i della mera begränsade
översynsarbeie komma i fråga atl lill lagstiftningen anknyta andra
associationsformer än dem som avses i första slyckel. Såväl häradsallmänningar
som allmänningsskogarna i Norrland och Dalarna faller därför, om de inte drivs
i sädan form som anges i första slyckel, alltjämt utanför lagens fillämpningsområde.
Pä läng sikt är emellertid en sådan lösning inte fillfredställande. I princip
skall inle valet av associationsform vara styrande när del gäller rätten till
styrelserepresenlalion för de anställda. Det är därför min avsikt atl senare
företa en inventering och analys av de företag som alltjämt faller utanför
tillämpningen. Innan en sådan undersökning är verkställd vill jag dock inle gä
in på nägon yllerligare utvidgning av lagens tillämpningsområde.

I andra stycket regleras koncernbegreppet. Någon ändring i
förhällande till tidigare bestämmelser är inte avsedd. Bestämmelsen har dock
kompletterats med yllerligare hänvisningar lill motsvarande regler i den
associalionsrättsliga lagstiftningen. I övrigt får jag hänvisa lill vad jag
anfört i avsnill 2.3.4.

3§

En arbetstagare hos ell kommittent- eller moderförelag,
som stadigvarande är verksam i ell kommissionärs- eller dotterföretag ulan atl
vara anställd där, skall vid tillämpningen av denna lag betraktas som anställd
även i kommissionärs- eller dotlerförelagel.

Vid tillämpningen av denna lag skall ell kollektivavtal
som gäller mellan

en lokal arbetstagarorganisation och kommittent- eller moderförelaget be

traktas som etl kollektivavtal även i förhållande fill kommissionärs- eller

dotterföretaget. 79

Denna
paragraf, som saknar motsvarighet i gällande slyrelserepresenta- Prop.
1987/88:10 tionslagar, syftar lill all eliminera vissa otillfredsställande
förhållanden som kan uppslå i en del kommissionärs- och dotterföretag. Som
närmare har beskrivits i avsnill 2.3.5 är situafionen inte sällan den atl
arbetstagare verksamma i ell sådant har sina anställningsförhållanden reglerade
med ell annal förelag. Effekten av en sådan konstruktion, som oftast har sin
gmnd i persoi\aladministTativa överväganden, är att arbetstagarna i kommissionärs-
eller dotlerförelagel inte får rätl till styrelserepresenlalion i del förelag
där de arbetar.

Genom
bestämmelsen i första slyckel skall arbetstagare som på det angivna sättet
stadigvarande är verksamma i etl företag, utan aft ell anställningsförhållande
föreligger, vid tillämpningen av den nya lagen under vissa förhällanden
betraktas som anställda även i det företaget. Arbetslagarna ges därmed rätt
all genom den fackliga organisationen utse representanter i styrelsen för
kommissionärs- eller dotterföretaget, även om de har träffat sina
anställningsavtal med kommittent- eller moderföretaget.

Några
problem rörande vilka förelag som är alt anse som kommissionärsförelag skall
inle behöva uppslå. Begreppet anknyter fill den definition av
kommissionärsförelag som ges i 2§ 2 mom. andra slyckel lagen (1947:576) om
slallig inkomstskall. I etl typiskt kommissionärsförelagsför-hållande driver
elt aktiebolag, kommissionärsbolagel, verksamhet för ell annat förelags,
kommillenlföretagels, räkning. Verksamheten bedrivs visseriigen under
kommissionärsbolagets egen firma, men den är av osjälvständig karaklär och
behärskas i realiteten av kommittentföretaget. En utföriig redogörelse för
kommissionärsbolagsförhållanden återfinns i räfts-falld NJA 1975 s. 45. Jfr
också AD 1979 nr 129.

Vad
gäller begreppet dotterförelag fär jag hänvisa lill stadgandet i 2 § andra
stycket lagförslaget.

En fömtsättning för atl
bestämmelsen skall bli tillämplig är att arbetsta

garna stadigvarande är verksamma i kommissionärs- eller dotterföretaget.

Härigenom undantas frän bestämmelsens tillämpningsområde fall då ar

betstagare lånas in tillfälligt. Av betydelse för all avgöra när en arbetstaga

re skall anses vara stadigvarande verksam i elt förelag blir i första hand

vad som har avtalats mellan parterna eller vad som i övrigt kommer fram

om avsiklen med arbetet. Har avsiklen redan frän början varit aft en

arbetstagare skall ulföra sift arbete i kommissionärs- eller dotterföretaget,

får denne anses vara stadigvarande verksam i företaget så snart arbetet

påbörjats. Men även i de fall där avsikten från böijan varil att arbetet skall

vara begränsat i tiden men där ulvecklingen rent faktiskt har lett lill atl

arbetstagaren har arbetat kvar i företagel under avsevärd lid kan situatio

nen vara alt bedöma så atl arbetstagaren skall anses vara stadigvarande

verksam inom förelaget. Vad som skall försläs med begreppet stadigvaran

de verksam får alltså bedömas från fall lill fall med ulgångspunkl från hur

arbetsförhållandena är beskaffade eller är avsedda alt gestalta sig för den

enskilde arbetstagaren. Den tid under vilken nägon har varil verksam i ell

visst företag kan givelvis ocksä få betydelsen för bedömningen. Jag är

emellertid inle beredd all, som AD lycks vara inne på, närmare kvantifiera

eller på annat sätt precisera begreppet. Vad som nu anförts bedömer jag 80

vara tillräckligt för att
frågan skall kunna få en tillfredsslällande lösning i Prop. 1987/88:10 det
enskilda fallet.

Den
omständigheten all en arbetstagare, som stadigvarande är verksam i elt
kommissionärs- eller dotterföretag, skall betraktas som anställd i del
förelaget utesluter inle alt han eller hon vid tillämpningen av lagen även skall
betraktas som anställd i det förelag där del egentliga anställningsförhållandet
föreligger. Detta framgår av atl lagtexten anger att arbetslagaren vid
tillämpningen av lagen skall betraktas som anställd "även" i kommissionärs-
eller dotlerförelagel. Situationen kan jämföras med den som gäller
styrelserepresentation i moderföretag. De anställda i l.ex. etl dotterbolag
inom en koncern betraktas som anställda säväl i dotlerförelagel som i
moderförelaget när del gäller styrelserepresenlalion.

I
avsnitt 2.3.5 har jag närmare redovisat hur kravet på kollekfivavlal skall
behandlas när del blir fråga om all inrätta styrelserepresentafion i
kommissionärs- eller dotterföretag utan egna anställda. I paragrafens andra
stycke regleras situationen då etl sådant avlal inle föreligger i kommissionärs-
eller dollerförelagel. Om i stället kollektivavtal finns mellan en lokal
arbetstagarorganisafion och huvudförelaget (kommittent- eller moderföretaget)
skall delta vara tillräckligt för räll fill styrelserepresentafion i kommissionärs-
eller dotterföretaget. Föreligger över huvud laget inga kollektivavtal i de
berörda företagen, är också rätten till arbetslagarrepresenlalion i styrelsen
utesluten.

Kravel
pä alt de lokala parterna skall vara kolleklivavlalsbundna gäller inle bara i
fräga om rätlen att besluta alt slyrdserepresentation skall inrättas ulan också
i fråga om vem som har rätt atl utse arbetslagarledamöler. Dessa bestämmelser
finns i 6 och 7 §§ lagförslaget. Vid tillämpning av dessa bestämmelser i fråga
om styrelserepresenlalion i kommissionärs-och dotterföretag ulan egna anställda
är, som en följd av stadgandet i 3 § andra slyckel, de lokala
arbetstagarorganisationerna vid dessa förelag ensamma berättigade all besluta
om inrättande av styrelserepresenlalion respektive utse
arbetstagarrepresentanter.

4.1.3
Rätten till styrelserepresentation

4§

I
etl förelag som under del senast förflutna räkenskapsåret här i landet har
sysselsatt i genomsnill minst 25 arbetstagare har de anställda räll lill två
ledamöter i styrelsen (arbetslagarledamöler) och en suppleant för varje sådan
ledamot. Bedriver förelaget verksamhel inom skilda branscher och har del under
del senast förflutna räkenskapsåret här i landet sysselsatt i genomsnill minsl
1 000 arbetstagare, har de anställda rätl lill tre ledamöter i styrelsen och en
suppleant för varje sådan ledamot.

De
anställdas rätt lill styrelserepresenlalion enligl första stycket fär dock inle
leda fill alt antalet arbetslagarledamöler överstiger anlalet övriga
styrelseledamöter.

Om
företaget är etl moderföretag, skall vad som sägs i första och andra

styckena om förelag avse koncernen i dess helhet och rätten lill slyrdsere

presentation tillkomma samtliga anställda inom koncernen. 81

6 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 10

Förutom
vissa redaktionella ändringar överensstämmer mitt förslag med Prop.
1987/88:10 promemorians (4 §).

Jag ansluter mig till promemorians motivering. Jag
hänvisar också till vad jag anfört i avsnitt 2.3.6 och 2.4.1. Jag vill dock
tillägga följande.

I promemorian betonas atl det i normalfallet inle torde
uppstå några svårigheter all fastställa om etl förelag bedriver verksamhet inom
skilda branscher. Jag delar denna uppfattning. I tveksamma fall kan man, såsom
föreslås i promemorian, hämta viss ledning i den SNI-kod (svensk standard för
näringsindelning) som finns för vatje arbetsställe i slalisliska centralbyråns
företagsregister. Vägledande för frågans bedömning kan också i vissa fall vara
- vilkel hänger samman med del syfte som ligger bakom lagförslaget — om arbetstagarna
är anslutna lill olika fackliga organisationer.

5§

När arbelslagarledamöterna har utsetts förändras inte de
anställdas räll till styrelserepresenlalion under mandatperioden, om antalet
anställda eller antalet övriga styrelseledamöter minskar.

Jag hänvisar lill promemorian (5 §).

4.1.4 Inrättande av styrelserepresentation

6§

Beslut att inrätta styrelserepresenlalion för de anställda
fallas av en lokal

arbetstagarorganisation
som är bunden av kollektivavtal i förhållande lill

förelaget.

Om beslutet rör moderförelag, fattas del av en lokal
arbetstagarorganisation som är bunden av kollektivavtal i förhållande till ell
förelag inom koncernen.

Förelagets styrelse skall skriftligen underrättas om
beslut all inrätta styrelserepresenlalion för de anställda. I 10 § andra
slyckel finns bestämmelser om när arbetslagarledamöler eller suppleanter
(arbetstagarrepresentanter) får tillträda sina uppdrag.

Förslaget överensstämmer, bortsett från redaktionella
justeringar, med promemorians (6 §). Jag ansluter mig till promemorians
motivering. Jag vill emellerfid lägga lill alt, om enighet råder mellan
förelaget och den fackliga organisationen, ingenfing hindrar all
arbetstagarrepresentanterna tillträder sina uppdrag innan de tre månaderna har
gäll till ända (jfr 10 § andra stycket).

Vad gäller kravet på kollektivavtal för
styrelserepresenlalion i kommissionärs- och dolterföielag utan egna anställda
men med i företaget stadigvarande verksamma arbetstagare hänvisar jag lill vad
jag anfört i avsnill

2.3.5 och
i specialmotiveringen tiU 3 §.

7§

Arbetstagarrepresenianlerna utses av de lokala
arbetstagarorganisationer

som är bundna av kollektivavtal i förhållande till
företaget eller, i moderfö- 82

retag, av de lokala
arbetstagarorganisationer som är bundna av kollektiv- Prop. 1987/88:10
avtal i förhällande till ell företag inom koncernen.

Bortsett
från vissa redaktionella ändringar överensstämmer förslaget med promemorian (7
§). Jag ansluter mig till promemorians motivering.

Beträffande
tillämpningen av lagmmmet när arbelslagariedamöter skall utses i kommissionärs-
eller dotterföretag ulan egna anställda men med i företagen stadigvarande
verksamma arbetstagare hänvisar jag lill vad jag anfört i den allmänna
motiveringen (avsnitt 2.3.5) och i specialmötiveringen lill 3 §.

8§

Om organisationerna inle
enas om annal, gäller följande ordning för alt

utse
arbelstagarrepresenlanlerna.

Om
mer än fyra femtedelar av de kollekfivavlalsbundna arbetstagarna vid förelaget
eller koncernen tillhör samma lokala arbetstagarorganisation, får denna utse
samtliga arbetstagarrepresentanter. Om en annan sådan organisafion företräder
minst en tjugondel av de kolleklivavlalsbundna arbetslagarna, fär dock denna
organisation utse en av suppleanterna.

Om
ingen organisation företräder mer än fyra femtedelar av de kolleklivavlalsbundna
arbetslagarna vid förelaget eller koncernen, får de tvä lokala
arbetstagarorganisationer som företräder det största antalet sädana
arbetstagare utse vardera en ledamot och en suppleant. Om de anställda har räll
till tre ledamöter och tre suppleanter, får den större av organisationerna
utse två ledamöter och två suppleanter.

Om
man, på grund av bestämmelsen i 4 § andra slyckel, skall utse endasl en
arbelstagarrepresentanl och en suppleant, görs del av den lokala arbetstagarorganisation
som företräder det största anlalet kolleklivavlalsbundna arbetstagare vid
företaget eller koncernen.

Vid
fillämpningen av bestämmelserna i denna paragraf skall lokala arbetstagarorganisationer
som fillhör samma huvudorganisation anses som en organisation.

I
paragrafen anges den ordning som gäller för att utse arbetstagarrepresentanter,
om arbelslagarorganisationerna inle enas om annal. Motsvarande bestämmelser
enligt gällande räll finns i 12 § LSA och 13 § LSABF. Förutom en saklig ändring
av bestämmelserna, som närmare kommer all behandlas i del följande, har
paragrafen redigerats om något i syfte all öka överskädligheten.

Också
i förhällande lill förslaget i promemorian (8 §) har vissa redaktionella
ändringar förelagils. Ändringarna innebär bl.a. all tredje stycket i
promemorieförslaget arbetats in i den övriga textmassan.

Som framgär av 4 §
föresläs en utökad representationsrätt för de anställ

da i vissa störte företag som bedriver verksamhel inom skilda branscher.

De anställda i sådana förelag har rätl atl utse tre ledamöter och tre

suppleanter för dessa i styrelsen. Till följd av den utökade representations

rätten har del i den nu aktuella paragrafen gjorts etl tillägg som reglerar

vilken facklig organisation som skall utse de två arbetstagarrepresentanter,

d. v. s. en ledamot och en suppleant, som således fillkommer. Innebörden

är att en organisation som representerar mer än fyra femtedelar av de

kolleklivavlalsbundna arbetstagarna vid förelaget får utse samfiiga arbets- 83

tagarrepresenlanter, d. v.
s. tre ledamöter och tre suppleanter, såvida inle Prop. 1987/88:10 en annan
kollektivavlalsbunden organisation företräder minsl en tjugondel av dessa
arbetstagare. Denna organisation fär i sådant fall utse en suppleant. Om mer
än en organisation har en sådan slorlek, är det bara den slörsla av dessa som
får en sådan räll.

Företräder
inte någon organisation mer än fyra femtedelar av de kolleklivavlalsbundna
arbetstagarna vid företaget, får den störte av organisationerna utse två
ledamöter och tvä suppleanter. Den näst slörsla organisationen får då utse en
ledamot och en suppleant. Någon särskild rätl fill ytterligare
minoritetsrepresenlafion fmns inte i den situationen.

I
övrigt får jag hänvisa lill vad jag anfört i den allmänna mofiveringen (avsnitt
2.4.4).

9§

Arbelslagarrepresentanlerna
bör utses bland de anställda vid företaget

eller, i fråga om
moderföretag, inom koncernen.

Till
arbelslagartepresenlant får inle ulan särskilt tillständ av nämnden för
slyrdserepresenlationsfrågor utses den som är arbelstagarrepresentanl i ell
annat förelags styrelse. Delta gäller inte, om förelagen går med på någol annal
eller om de ingär i samma koncern.

I
promemorieförslaget hade i det tredje stycket till denna paragraf arbelstagarrepresenlanlerna
undantagits från del krav på nationalitet som nu gäller för alla
styrelseledamöter. Av skäl som jag har redogjort för i den allmänna
motiveringen (avsnill 2.4.2) lägger jag inle fram något sådant förslag.

Förutom
redaktionella ändringar överensstämmer paragrafen i övrigt med promemorians
lagförslag (9 §).

Vad
gäller paragrafens nu föreslagna lydelse hänvisar jag fill specialmofiveringen
i promemorian och lill vad jag anfört i avsnitt 2.4.3.

10§

Tiden
för en arbelstagartepresentanls uppdrag bestäms av den som utser honom.
Mandatperioden får dock inle vara längre än fyra räkenskapsår. Den skall
bestämmas så att uppdraget upphör vid slutet av en ordinarie stämma på vilken
styrelseval förrättas.

Den
som utser arbetstagarrepresentanterna bestämmer när de skall tillträda
uppdraget. Om inte förelagels styrelse medger annal, får de dock inle tillträda
förtän tre mänader efter del att styrelsen har fåll underrättelse enligt 6 §
tredje slyckel.

Av
18 § andra stycket framgår all en annan tidpunkt för tillträdet kan gälla.

Paragrafen
överensstämmer i sak med promemorians lagförslag (10§). Jag ansluter mig till
promemorians motivering.

Genom
redakfionella jämkningar har jag gjort del klart all företagets styrelse kan
avstå från fristen på tre mänader och medge alt arbetstagarrepresentanterna
fillträder sina uppdrag tidigare.

Mandattiden
för en arbelslagarledamot skall, liksom hiftills, bestämmas

till högst fyra år. Della överensstämmer med vad som gäller för släm

movalda slyrdsdedamöter enligl bl. a. ABL. Jag anser därför alt kortare g

mandatperioder för arbetslagarledamöler inte bör övervägas.

4.1.5
Arbetstagarrepresentanternas arbete m. m. Prop. 1987/88:10

11§

Om inte annal följer av
denna lag, skall vad som är föreskrivet i annan lag

eller författning om styrelseledamot
och slyrdsesuppleant i etl förelags

styrelse tillämpas på
arbetslagarledamöler och suppleanter för sådana

ledamöter.

Jag
hänvisar lill promemorian (11 §).

I2§

Den
som är suppleant för en arbelslagarledamot har rätt all närvara och yttra sig vid
styrelsens sammanträden och vid förelagets stämma, även om ledamoten är
närvarande.

Jag
hänvisar till promemorian (12 §) och fill vad jag anfört i avsnill 2.5.5.

I3§

En
av arbetstagarrepresentanterna får närvara och delta i överläggningarna när
ell ärende, som senare skall avgöras av styrelsen, förbereds av därtill
särskill utsedda styrelseledamöter eller befattningshavare i förelaget.

Om
ell beslul enligl 7 kap. 6§ andra slyckel bankakliebolagslagen (1987:618), 3
kap. 6 § andra slyckel sparbankslagen (1987:619) eller 6 kap. 6§ andra slyckel
föreningsbankslagen (1987:620) innebär alt elt uppdrag ges ät en regionstyrelse
eller etl motsvarande organ i en region, har de anställda inom regionen rätl
alt bestämma atl en representant för dem och en suppleant skall omfattas av
uppdraget. En sädan representant har motsvarande räll som avses i första
stycket.

Om
arbetstagarorganisationerna inle enas om annat, utses den representant som
avses i första och andra styckena av den organisafion som företräder det största
antalet kolleklivavlalsbundna arbetstagare vid förelaget eller, i fråga om
moderförelag, inom koncernen.

Fömtom
redakfionella ändringar och kompletteringar till följd av den nya
banklagstiftningen (jfr SFS 1987:641) överensstämmer lagförslaget med promemorian
(13§).

I
sak får jag hänvisa lill promemorian och lill vad jag anfört i avsnill 2.5.1.
Jag vill särskill framhålla atl rätlen till represenlafion i beredningsorgan
som verkar fortlöpande endast får avse frågor som hänskjutils dit av styrelsen
för senare behandling i styrelsen. Däremot är det inte nödvändigt all styrelsen
konstituerat beredningsorganet.

14
§

Arbelslagarrepresentanlerna
fär inle della i behandlingen av frågor som

rör kollektivavtal eller
slridsålgärder eller av andra frågor där en facklig

organisafion på
arbetsplatsen har etl väsenfiigt intresse som kan strida mot

företagets.

Om
etl företags verksamhet är av sådan nalur eller har elt sådant ändamål som
avses i 2§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet, har
arbetstagarrepresentanterna inte heller räll all della i etl beslul som gäller
verksamhetens mål eller inriktning.

85

Belräffande första stycket
hänvisar jag lill promemorian (14 §) och lill vad Prop. 1987/88:10 jag
anfört i avsnill 2.5.2. Vissa redaktionella justeringar har vidtagits.

Bestämmelsen
i paragrafens andra stycke saknar motsvarighet i gällande
styrelserepresentationslagar. Regeln knyter an lill 2 § MBL där del föreskrivs
alt en arbetsgivares verksamhet som är av religiös, vetenskaplig, konstnärlig
eller annan ideell natur eller som har kooperativt, fackligt, politiskt eller
annat opinionsbildande ändamål undantas frän lagens tillämpningsområde, såvitt
avser verksamhetens mål och inriktning. Den bärande tanken har varil aft del
fackliga inflytandet genom medbestämmande inle skall tillåtas konkurrera med
annal demokratiskt beslutsfallande eller träda de grundlagsfästa principerna
om yttrandefrihet och tryckfrihet för när. Även i fråga om
arbetstagarinflytande genom styrelserepresentation gör sig dessa ändamålssynpunkler
gällande, och den ifrågavarande bestämmelsens fillämpningsområde
överensstämmer, såvitt gäller de företag och de frågor som omfattas, med
tillämpningsomrädel för 2 § MBL.

Som
anförts i den allmänna motiveringen (avsnift 2.5.3) harjag funnit skäl all
nägot begränsa arbetslagarrepresenlanlernas räll all delta i styrelsens beslut
i sådana förelag. Om beslutet rör ell sådant företags mål och inriktning, har
arbetslagarna inte räll alt delta i själva beslutet. Enligt mitt förslag, och i
motsats fill promemorians, gäller begränsningen enbart själva beslutsfattandet.
Möjligheten för arbetstagarrepresentanten all, som hittills, delta i
styrelsens diskussion och atl lägga egna förslag kvarstår alltså. Det bör ocksä
påpekas all den av mig föreslagna rätten för en arbelstagarrepresentanl atl
della i beredningsorgan eller liknande (13 § första slyckel) omfallar även nu
berörda frågor.

Del
bör särskilt framhållas atl bestämmelsen i andra slyckel inte hindrar alt en
förelagsstyrelse av del berörda slaget låter arbelstagarrepresenlanlerna della
i beslul i frågor som avses i 2 § MBL.

4.1.6
Skadestånd m. m.

15§

En
arbetsgivare eller en arbetstagarorganisation som bryter mot denna lag skall
betala ersättning för den skada som uppkommer. Skadeståndet kan avse både
ersättning för den förlust som uppkommer och ersättning för den kränkning som
lagbrottet innebär. Om del är skäligt, kan skadeståndet sättas ned eller hell
falla bort.

En
arbetstagarorganisation kan dock inle med stöd av denna lag kräva skadestånd av
en annan arbetstagarorganisation.

Paragrafen
överensstämmer i huvudsak med promemorians lagförslag (16§). I mift förslag har
första och andra styckena förts samman lill eft stycke och eft nytt andra
stycke tillagts.

Jag
ansluter mig till de mofivullalanden som gjorts i promemorian. Jag hänvisar
också lill vad jag anfört i avsnitt 2.7.2. Därutöver vill jag anföra följande.

Som
framgår av promemorian och av vad jag anfört i den allmänna

mofiveringen kan skadeståndsansvar endasl göras gällande mellan en ar

betsgivare och en arbetstagarorganisation. Därmed överensstämmer de 86

nya
skadesländsbestämmdserna tillämpningsområde med vad som gäller Prop. 1987/88:10
för talan i arbetsdomstolen om överträdelse av lagens bestämmelser i övrigt (19
§). Med anledning av elt påpekande av AD harjag ansett lämpligt atl i 15 §
införa ett andra stycke med innebörd all en arbetstagarorganisation inle kan
med slöd av den nya lagen kräva skadestånd av en annan arbetstagarorganisation.

Som
framhållits i promemorian uppkommer skadeslåndsskyldighet när någon bestämmelse
i lagen åsidosätts. Del torde därvid inte föreligga några svårigheter all
konstatera huruvida elt handlande eller en underlåtenhet hänför sig till
bestämmelserna i styrdserepresentationslagstiftningen eller till bestämmelserna
i den associalionsrättsliga lagstiftningen. Någol särskilt behov finns därför
inte enligt min mening all genom särskilda uttalanden närmare ange vari en
skadebringande handling eller underlåtenhet enligt lagen beslår.

Skadeståndet
kan avse både ersättning för den förlust som kan uppkomma, dvs. ekonomiskt
skadestånd, och ersättning för den kränkning som lagbrottet innebär, i
arbetsrätlsliga sammanhang kallat allmänl skadestånd. Redan det faktum alt
lagens bestämmelser åsidosatts leder således till all allmänl skadestånd kan
göras gällande. Däremot fordras för ekonomiskt skadestånd all del verkligen
uppkommit en skada. I praktiken är del givelvis främst det allmänna
skadeståndet som kommer i fräga.

Som
framgår av lagtexten kan skadeståndet sällas ned eller hell falla bort, om del
anses skäligt. Denna jämkningsmöjlighel överensstämmer med vad som normalt
gäller i andra skadeståndsrältsliga sammanhang.

16§

Den
som vill kräva skadestånd enligl denna lag skall underrätta motparten om sitt
anspråk inom fyra månader från del skadan inträffade. Om del inom den fiden har
begärts förhandling om anspråket enligl lagen (1976:580) om medbestämmande i
arbetslivet eller med slöd av kollektivavtal, skall talan väckas inom fyra
mänader efter det all förhandlingen avslutades. I annal fall skall talan väckas
inom älta månader från det skadan inträffade.

Om
underrättelse inte lämnas eller talan inle väcks inom den lid som anges i
första slyckel, har parten förlorat sin räll till talan.

Jag
hänvisar lill vad jag anfört i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.7.3) och
lill promemorian (I7§). Vissa redaktionella ändringar har vidtagits.

4.1.7
Övriga bestämmelser

17 §

Undanlag kan medges från
denna lag , om slyrdserepresentation för de

anställda skulle medföra
väsentlig olägenhet för elt företag på grund av atl

1.
styrelsens sammansättning beror
på politiska styrkeförhållanden eller pä förhållande mellan olika intressenter
eller intressentgmpper, som framgår av bolagsordningen, stadgarna, avlal eller
annan omständighet, eller

2.
bolagsordningen eller
motsvarande föreskriver särskild röstmajorilel för styrelsens beslut.

Elt
undantag enligl första stycket får endast medges, om olägenheten 87

inte kan undanröjas på
annat sätt. Undanlag skall förenas med villkor om Prop. 1987/88:10 åtgärder
som på annat sätt tillgodoser arbetstagarnas intresse av insyn i och inflytande
på företagets verksamhel.

Jag
hänvisar lill promemorian (18 §) och till vad jag anfört i den allmänna
motiveringen (avsnitt 2.3.3). Vissa redaktionella justeringar har vidtagits.

18§

I frågor om tillstånd
enligl 9§ andra slyckel eller undantag enligt 17 §

beslutar nämnden för
styrelserepresenlationsfrågor.

Nämnden
kan för liden fram lill del slutliga avgörandet besluta att en
arbelslagartepresenlant inle får tillträda elt uppdrag som styrelseledamot
eller suppleant.

Nämndens
beslul fär inte överklagas.

Jag
hänvisar lill promemorian (19 §) och lill vad jag anfört i den allmänna
motiveringen (avsnill 2.3.3). Vissa redakfionella justeringar har vidtagits.

19
§

I
övrigt gäller i mål om tillämpning av denna lag, i den mån tvisten avser
förhållandel mellan företagel och de anställda, lagen (1974:371) om rättegången
i arbetstvister.

Jag
hänvisar lill promemorian (20 §).

4.1.8
Övergångsbestämmelser

1, Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1988, då lagen (1976:351) om

styrelserepresenlalion för de anställda i aktiebolag och ekonomiska för

eningar och lagen (1976:355) om slyrdserepresentation för de anställda i

bankinslilul och försäkringsbolag skall upphöra alt gälla.

2. Beslut
som med stöd av äldre lag har fallals om all inrätta styrelsere

presenlalion för de anställda saml om alt utse arbetstagarrepresentanter i

styrelsen gäller fortfarande. Motsvarande gäller beslul om undanlag som

avses i 17 §.

Jag
hänvisar till vad jag anfört i avsnitt 2.9.

4.2 Övriga författningar

4.2.1
Aktiebolagslagen (ABL)

Jag
ansluter mig lill vad som anförts i arbetsmarknadsdepartementets

promemoria (avsnill 10.2) belräffande ändringarna i ABL, utom såvitt

avser den i promemorian föreslagna ändringen av 8 kap. 4 § (jfr avsnill

2.4.2). Bortsett frän vissa redakfionella justeringar - bl.a. har i 8 kap. 2§

andra stycket ABL strukits en hänvisning till den numera upphörda lagen

(1976:350) om styrelserepresenlalion för samhället i aktiebolag, ekonomis

ka föreningar och stiftelser - överensstämmer i övrigt mina lagförslag med

promemorians.

Vidare har i detta lagstiftningsärende ändringar föreslagils beträffande 88

13 kap. 2 § ABL. Rörande
tillämpningen av ifrågavarande lagrum hänvisas Prop. 1987/88:10 lill vad
som anförts under avsnitt 2.6.1.

4.2.2 Lagen
om ekonomiska föreningar (NFL)

Som
tidigare nämnts träder den nya lagen om ekonomiska föreningar (1987:667, NFL) i
kraft den 1 januari 1988, dvs. samfidigt med den nya slyrdserepresenlalionslagen.
Av denna anledning måsle nu föreslås ändringar i NFL som föranleds av den nya
lagen. Ändringarna berör sex paragrafer, 2 kap. 2 § samt 6 kap. 1,2,4,9 och 15
§§.

Hänvisningar
lill 6 och 22 §§ lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar (FL) finns för
närvarande i 9§ LSA. Den ändring som föreslås beslår i att bestämmelserna i 9 §
LSA har förts över lill respekfive paragraf i NFL, 2 kap. 2 § och 6 kap. 4 §.
Motsvarande gäller ändringen i 6 kap. 9 § NFL (jfr 26 § FL och 15 § andra
stycket LSA).

I
23§ LSA finns en hänvisning till 37 § FL som gäller anmälan om ändring i
uppgifter rörande styrelseledamöter m. m. för registrering. Enligl 23 § LSA
skall i en sädan anmälan anges om ledamot eller suppleant har utsetts enligl
LSA. I 9§ FL, som inte gjorts tillämplig på LSA, finns bestämmelser av
motsvarande innebörd vad gäller anmälan i samband med registrering av ekonomisk
förening. Bestäijimdsema i 9 och 37 §§ FL har nu förts samman fill elt lagrum,
6 kap. 15 § NFL, efter modell av ABL. Hänvisningen i della lagmm lill den nya
slyrdserepresenlalionslagen innebär således en viss utvidgning av
anmälningsskyldigheten.

I
6 kap. 1 § NFL görs ell tillägg som svarar mot det i 8 kap. 1 § ABL. Härigenom
klargörs redan i den inledande paragrafen under detta avsnitt i lagen att NFL;s
bestämmelser om styrelsen inte är heltäckande utan att bestämmelser härom också
finns i slyrdserepresenlalionslagen.

I
6 kap. 2§ slutligen har hänvisningen i andra slyckel lill LSA i stället gjorts
lill den nya lagen.

Som
framgår av avsnitt 2.6.2 föreslås även eri ändring beträffande styrelseledamots
betalningsansvar enligl II kap. 3§. Jag hänvisar lill vad som där anförts.

4.2.3 Bankaktiebolagslagen,
sparbankslagen och föreningsbankslagen

Som
tidigare nämnts (avsnill 2.8) har lagen (1955:183) om bankrörelse, lagen
(1955:416) om sparbanker och lagen (1956:216) om jordbmkskasse-rörelsen ersatts
med fyra nya lagar - bankrörelselagen (1987:617), bankakliebolagslagen
(1987:618), sparbankslagen (1987:619) och föreningsbankslagen (1987:620). De
följdändringar som föranleds av den nya styrdserepresenlalionslagen berör de
tre sislnämnda banklagama.

De
föreslagna ändringar i bankaktiebolagslagen gäller 7 kap. 1-3, 13 och

18 §§. Ändringarna i 7 kap. 1 och 3 §§ innebär endasl all reglerna i nuvaran

de 7 och 8§§ LSABF (jfr SFS 1987:641) har förts över till respektive

lagrum i bankakliebolagslagen. Ändringen i 7 kap 1 § görs emellertid -

liksom ändringen i 8 kap. 1 § ABL - även i syfte alt i kapifiels första

paragraf klargöra atl styrelsens sammansättning, hur den väljs, mandatli- 89

den för ledamöterna etc.
inte enbart regleras genom bankakfiebolagens Prop. 1987/88:10 regler utan
atl regler om delta också finns i styrdserepresenlalionslagen.

Ändringsförslaget
i bankaktiebolagslagens 7 kap. 2 § motsvaras inte av någon tidigare bestämmelse
i 1955 års bankrörelselag. Ändringsförslaget i denna paragrafs andra stycke
föranleds emellertid av all man här gjort en hänvisning lill LSABF med innebörd
atl vad som sägs i detta lagrum inle gäller arbelslagartepresenlant. I milt
förslag har en hänvisning i slället gjorts lill den nya lagen om
styrelserepresenlalion.

Även
ändringsförslaget i bankaktiebolagslagens 7 kap. 13 § saknar motsvarighet i
1955 ärs bankrörelselag. 7 kap. 13 § bankaktiebolagslagen motsvarar emellertid
i sak 8 kap. 9§ ABL, som i della lagsfiftningsärende kompletterats med
stadgandet i 15§ andra stycket LSA om rätl för en suppleant till en
arbelslagarledamot all dels få underlag, dels beredas tillfälle atl delta i ell
ärendes handläggning i styrelsen. 7 kap. 13 § andra slyckel
bankakfiebolagslagen har kompletterats pä motsvarande sätt.

Ändringsförslaget
i 7 kap. 18 § föranleds av hänvisningen i 22 § LSABF fill della lagrum (jfr SFS
1987:641).

Ulöver
ändringsförslagen till följd av den nya lagen om styrelserepresentafion har en
ändring i bankaktiebolagslagen föreslagils beträffande styrelseledamots
betalningsansvar enligt 10 kap. 3 §. Angående fillämpningen av ifrågavarande
lagrum hänvisas till vad som anförts i avsnitt 2.6. 1-2.

De
föreslagna ändringarna i sparbankslagen gäller 3 kap. 1-3, 12 och 17 §§.
Ändringarna i 3 kap. 1 och 3 §§ innebär endasl alt reglerna i nuvarande 7 och
8 §§ LSABF (jfr SFS 1987:641) har förts över Ull sparbankslagen. Övriga
ändringar saknar motsvarighet i gällande lag. De överensstämmer dock i sak med
motsvarande ändringar i ABL och bankaktiebolagslagen.

Ändringsförslagen
i föreningsbankslagen fill följd av den nya lagen om slyrdserepresentation
gäller 6 kap. 1-3, 12 och 17 §§. Ändringarna i 6 kap. 1 och 3 §§ består i alt
reglerna i nuvarande 7, 8 och 10 §§ LSABF (jfr SFS 1987:641) har förts över
till respektive lagrum i föreningsbankslagen. Ändringen i 6 kap. 1 § görs
emellertid även av skäl som tidigare anförts beträffande motsvarande
bestämmelse i bankaktiebolagslagen (7 kap. 1 §). Övriga ändringar i
föreningsbankslagen saknar motsvarighet i gällande lag. De överensstämmer dock
i sak med motsvarande ändringar i ABL och bankaktiebolagslagen.

Som
framgår av avsnill 2.6.2 föreslås även en ändring belräffande styrelseledamots
betalningsansvar enligt 9 kap. 3 §. Jag hänvisar lill vad som där framförts.

4.2.4
Försäkringsrörelselagen

De
föreslagna ändringarna i denna lag lill följd av den nya lagen om

styrelserepresenlalion rör fyra paragrafer, 8 kap. 1,2, 11 och 17§§. Änd

ringarna i 8 kap. 1 och 17 §§ innebär endast all reglerna i 7 och 22 §§

LSABF (jfr SFS 1987:641) förts över till försäkringsrörelselagen. I 8 kap.

2 § görs redaktionella ändringar med anledning av den nya lagen om styrd

serepresenlalion. I 8 kap. 11 § försäkringsrörelselagen görs elt tillägg,

motsvarande det i 8 kap. 9 § ABL, av innebörd atl suppleant för arbelsla- 90

gariedamol pä samma sätt
som styrelseledamot skall fä underiag och Prop. 1987/88:10 beredas
tillfälle all della i ärendenas handläggning innan beslul fallas på
styrelsesammanträde.

Till
skillnad från promemorian föreslår jag inga ändringar i 2 kap. 5 § och 8 kap.
4§ försäkringsrörelselagen. Belräffande sislnämnda lagrum får jag hänvisa lill
vad jag anfört under avsnill 2.4.2. Vad gäller 2 kap. 5 § 6
försäkringsrörelselagen är delta lagrum utformat pä samma sätt som motsvarande
lagmm i de nya banklagarna. Anledning saknas därför atl i lagtexten särskilt
hänvisa lill bestämmelser i styrdserepresenlationslagen (jfr prop. 1986/87:12,
band 2, sid. 11).

Ulöver
ändringsförslagen till följd av den nya lagen om styrelserepresenlalion har
föreslagils en ändring i försäkringsrörelselagen vad gäller styrelseledamots
betalningsansvar enligt 14 kap. 2§ försäkringsrörelselagen. Angående
tillämpningen av nämnda lagrum hänvisas lill vad som anförts i avsnill 2.
6.1-2.

4.2.5
Bostadsrättslagen, lagen om sambruksföreningar och lagen om flottning i allmän
flottled

Jag
hänvisar lill promemorian. Vissa justeringar av promemorieförslaget rörande
lagen om sambmksföreningar har vidtagits med anledning av införandel av NFL.

4.2.6
Lagen om understödsföreningar

Som
en följd av all den nya lagen fått elt vidgat tillämpningsområde vad gäller
förelagsformer måsle vissa ändringar göras i lagen (1972:262) om understödsföreningar.
Ändringarna gäller 11, 14och27§§.

Ändringen i 11 § motsvaras
av undantagsbestämmelsen i 10 § LSABF

som i promemorieförslaget förts över lill respektive huvudförfallning. I

14 §, som gäller ansökan om registrering av understödsförening, görs ell

tillägg av innebörd att föreningen redan vid ansökningstillfället särskill

skall ange om ledamot eller suppleant utsetts enligt styrdserepresenla-

fionslagen. Situationen är här densamma som i promemorian angivits

belräffande 9 och 37 §§ FL. I sammanhanget bör nämnas all enligt 3 §

andra stycket lagen (1987:668) om införande av lagen (1987:667) om eko

nomiska föreningar de hänvisningar till FL som finns i lagemom under

stödsföreningar skall gälla även i fortsättningen. Med hänsyn lill all prome

morians ändringsförslag rörande FL inle las med i della lagsfiftningsären

de måsle 14 § lagen om understödsföreningar ändras pä motsvarande sätl.

Bestämmelsen blir även tillämplig på ändringsanmälan (jfr 27 § andra styc

ket sistnämnda lag). I 27§, som bl.a. gäller styrelsens sammansättning,

mandattid etc, görs ett fillägg som svarar mol ändringen i 6 kap. 1 § NFL

(jfr. promemorieförslaget 21 § FL). Härigenom klargörs atl lagen om

understödsföreningar inle är heltäckande ulan att bestämmelser i del an

givna hänseendet också finns i styrdserepresenlalionslagen. 91

4.2.7 Lagen
om arbetslöshetsförsäkring Prop. 1987/88:10

Utvidgningen
av slyrdserepresenlationslagens tillämpningsområde omfallar även de erkända
arbetslöshetskassorna vars verksamhel regleras enligl lagen (1973:370) om
arbetslöshetsförsäkring. Ändringar föreslås i 45, 48 och58§§.

Ändringsförslagen
i lagen om arbetslöshetsförsäkring överensstämmer med de ändringar som föreslås
belräffande lagen om understödsföreningar (se föregående avsnitt). Någon särskild
kommentar torde därför inte vara nödvändig. Det bör dock för tydlighetens skull
nämnas atl hänvisningarna till FL i lagen om arbetslöshetsförsäkring skall
gälla även i forlsällningen; jfr - liksom beträffande lagen orn
understödsföreningar - 3 § andra stycket lagen (1987:668) om införande av
lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar.

4.2.8 Lagen
om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om

stadshypoteksföreningar, lagen om Sveriges allmänna hypoteksbank och om

landshypoteksföreningar samt lagen om Svenska skeppshypotekskassan

Som
tidigare nämnts (avsnill 4.1) kommer i fortsättningen även hypoteks-insfitut
all omfattas av lagen. Dessa regleras särskilt i lagen (1968:576) om
Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar, i lagen
(1970:65) om Sveriges allmänna hypoteksbank och om landshypoteksföreningar saml
i lagen (1980:1097) om Svenska skeppshypotekskassan. Ändringar föreslås i
dessa lagar som svarar mot ändringen i 6 kap. 1 § NFL.

5 Hemställan

Jag
hemställer alt regeringen föreslår riksdagen atl anta de av lagrådet granskade
lagförslagen (se avsnitt 3).

6 Beslut

Regeringen
ansluter sig fill föredragandens överväganden och beslutar atl genom
proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden lagl fram.

92

Bilagal Prop.
1987/88: 10

ARBETSMARKNADS DEPARTEMENTET

STYRELSEREPRESENTATION
FÖR DE ANSTÄLLDA

Promemoria utarbetad inom arbetsmarknadsdepartementets
rättssekretariat

DsA 1986:1

93

1 SAMMANFATTNING Prop. 1987/88: 10

Best ä mmelser
om de privatanst ä llda arbetstagarnas r ä tt till representation i f ö retagens styrelser finns f ö r n ä rvarande i tv å skilda lagar. Dessa ä r dels lagen (1976:351) om
styrelserepresentation f ö r de
anst ä llda i aktiebolag och ekonomiska f ö reningar (LSA), dels lagen (1976:355)
om styrelserepresentation f ö r de anst ä llda i bankinstitut och f ö rs ä kringsbolag (LSABF). Lagarna, som
raed undantag f ö r att de g ä ller i skilda f ö retagstyper v ä sentligen ä r likalydande, har i sak g ä llt of ö r ä ndrade sedan de tr ä dde i kraft å r 1976.

Huvudregeln i styrelserepresentationslagstiftningen ä r att de anst ä llda i ett f ö retag har r ä tt att utse tv å ledam ö ter och tv å suppleanter f ö r dessa i f ö retagets styrelse. Som en allm ä n f ö ruts ä ttning f ö r r ä tt till representation g ä ller dock att f ö retaget har i genomsnitt minst 25
anst ä llda. Undantag fr å n lagens till ä mpning kan medges om
arbetstagar-representationen skulle medf ö ra v ä sentliga
ol ä genheter f ö r f ö retaget. Fr å ga om undantag pr ö vas av n ä mnden f ö r styrelserepresentationsfr å gor (LSA) eller av regeringen (LSABF).

De fackliga organisationerna har getts en framtr ä dande roll vid till ä mpningen av lagstiftningen. Beslut
om att inr ä tta styrelserepresentation fattas
av lokal arbetstagarorganisation som ä r bunden av kollektivavtal i f ö rh å llande
till f ö retaget och som f ö retr ä der mer ä n h ä lften av arbetstagarna vid f ö retaget. Tillh ö r de anst ä llda olika
arbetstagarorganisationer, kan organisationer som tillsaimians f ö retr ä der en majoritet av arbetstagarna
gemensamt besluta om att inr ä tta arbetstagarrepresentation.

Det ä r de
lokala fackliga organisationerna som utser arbetstagarrepresentanterna. Om
organisationerna inte kan enas, g ä ller enligt lagstiftningen en s ä rskild hj ä lpregel som anger principerna f ö r vem eller vilka

94

av organisationerna som har r ä tt att utse ledam ö ter och suppleanter. Prop. 1987/88:
10 Avg ö rande f ö r f ö rdelningen mellan organisationerna ä r d ä rvid deras representativitet p å arbetsplatsen. En
arbetstagarrepresentant skall som regel utses bland de anst ä llda vid f ö retaget. Mandattiden best ä ms av den organisation som utser
honom eller henne. Tiden f å r dock inte vara l ä ngre ä n fyra r ä kenskaps å r.

En grundl ä ggande tanke i lagstiftningen ä r att arbetstagarrepresentanterna skall arbeta under
samma villkor som andra ledam ö ter av styrelsen. Det materiella inneh å llet i arbetstagarrepresentanternas
styrelseuppdrag ö verensst ä mmer d ä rf ö r i allt v ä sentligt med vad som g ä ller f ö r ö vriga styrelseledam ö ter. Styrelserepresentationslagarna
h ä nvisar i detta avseende-till best ä mmelser i den associationsr ä ttsliga lagstiftningen, s å som aktiebolagslagen (1975:1385,
ABL), lagen (1951:308) om ekonomiska f ö reningar (FL) eller f ö rs ä kringsr ö relselagen (1982:713). I vissa h ä nseenden g ä ller dock s ä rskilda regler f ö r arbetstagarrepresentanterna,
t.ex. i fr å ga om j ä v. S å dana avvikelser fr å n eller kompletteringar av de allm ä nna associationsr ä ttsliga reglerna framg å r av be-st ä mnelser i
styrelserepresentationslagarnav

Styrelserepresentationslagstiftningen ä r en del av det reformarbete p å arbetsr ä ttens omr å de som p å b ö rjades och genomf ö rdes i huvudsak under 1970-talet.
Genom detta reformarbete, bl.a. tillkomsten av lagen (1976:580) om medbest ä mmande i arbetslivet (MBL) som tr ä dde i kraft 1977, lades grunden f ö r ett ö kat arbetstagarinflytande i f ö retagen. Arbetsmarknadens parter har
d ä refter tr ä ffat medbest ä mmandeavtal f ö r olika sektorer av arbetsmarknaden
som ytterligare avses bef ä sta
och vidareutveckla medbest ä mmandet i f ö retagen.
Sett i ett s å dant perspektiv utg ö r r ä tten f ö r de anst ä llda att med st ö d av styrelserepresenta-tionslagstiftningen
delta i f ö retagens ledande organ en
betydelsefull komponent i det regelsystem som finns f ö r att ge arbetstagarna medinflytande.
Flera av de fr å gor som regleras i
styrelserepresentationslagarna har ocks å ett n ä ra samband med fr å gor som regleras i annan inflytandelagstiftning p å arbetsr ä ttens omr å de, t.ex. MBL eller arbetsmilj ö lagen (1977:1160).

Ä ven om styrelserepresentationslagarna s å ledes kan s ä gas utg ö ra en arbetsr ä ttslig lagstiftning i den meningen
att de r ö r f ö rh å llandet mellan arbetsgivaren och de
anst ä llda, st å r det samtidigt klart att de ocks å har associationsr ä ttsliga inslag. I den senare
betydelsen bildar

95

de tillsammans med annan associationsr ä ttslig lagstiftning det regel- Prop. 1987/88: 10
verk som l ä gger en r ä ttslig grund f ö r
hur t.ex. f ö retagens styrelser skall vara
beskaffade, hur de skall fungera samt vilka f ö rpliktelser och vilket ansvar de enskilda styrelseledam ö terna har. S ä rskilt
tydliga blir de associationsr ä ttsliga
inslagen just n ä r det g ä ller det materiella inneh å llet i arbetstagarledam ö ternas styrelseuppdrag. Som tidigare n ä mnts h ä nvisar
s å v ä l LSA som LSABF i dessa delar till den associationsr ä ttsliga lagstiftningen, s å som ABL och FL.

I det ö versynsarbete
sora har bedrivits inom arbetsmarknadsdepartementet och som har mynnat ut i
denna promemoria har den sp ä nning som
kan s ä gas r å da mellan styrelserepresentationslagarnas arbetsr ä ttsliga resp. associationsr ä ttsliga sidor diskuterats bl.a. i samband med utformningen
av ett sanktionssystem. En f ö r
arbetstagarsidan angel ä gen fr å ga . har g ä llt
att f ö ra in skadest å ndsregler i lagstiftningen. S å dana regler finns i annan arbetsr ä ttslig lagstiftning och fr å n arbetsr ä ttslig
utg å ngspunkt ter det sig naturligt att
styrelserepresentationslagstift-ningen tillf ö rs
best ä mmelser om skadest å nd. I promemorian f ö resl å s ocks å att den som bryter mot lagen skall kunna å l ä ggas att
betala skadest å nd f ö r den f ö rlust eller kr ä nkning som lagbrottet inneb ä r.

Diskussionen om sanktionssystemets utformning har
eraellertid f ö rt l ä ngre ä n s å och g ä llt ä ven fr å gan vilken r ä ckvidd skadest å ndsbest ä m-raelserna b ö r
ges. Skall de orafatta inte bara brott mot best ä mmelser i styrelserepresentationslagen utan ä ven brott mot de best ä mmelser i t.ex. ABL till vilka lagen h ä nvisar? Detta kan belysas med ett exempel. Anta att en styrelseordf ö rande i ett f ö retag,
i strid med ABL:s best ä mmelser, f ö rsummar att i god tid f ö re ett styrelsesammantr ä de skicka ut underlagsmaterial till
arbetstagarrepresentanterna. B ö r d å , till skillnad fr å n vad sora f ö r n ä rvarande g ä ller, denna f ö rsumlighet ber ä ttiga
arbetstagarrepresentanterna eller den fackliga organisationen till skadest å nd? Den l ö sning
som f ö rordas i promemorian inneb ä r att s å
inte b ö r vara fallet. Redan nu finns i den
associationsr ä ttsliga lagstiftningen sanktionsregler
i form av b ö ter f ö r denna typ av f ö rsumlighet och tillr ä ckliga sk ä l
f ö r att knyta f ö rpliktelser av nu n ä mnt slag till det arbetsr ä ttsligt
f ä rgade sanktionssystemet i
styrelserepresenta-tionslagstiftningen har inte ansetts f ö religga.

96

ö versynsarbetet i stort har fr ä mst kommit att inriktas mot vissa omr å - Prop. 1987/88: 10 den d ä r problemen vid till ä mpningen av lagstiftningen varit s ä rskilt p å tagliga. Det har g ä llt bl.a. fr å gor r ö rande arbetstagarrepresentanternas
ansvar, sekretessregler och de nyss ber ö rda skadest å ndsfr å gorna. De aktualiserade problemen
har haft den omfattningen att det har ansetts motiverat att ä ven i ö vrigt g ö ra en ö versyn av best ä mmelserna i syfte bl.a. att anpassa
regelsystemet till den utveckling som ä gt rum p å medbest ä imandeomr å det under senare å r.

I det f ö ljande (punkterna 1-9 nedan) l ä mnas en kortfattad redog ö relse f ö r de mera betydelsefulla ä ndringar som f ö resl å s i promemorian. H ä r bortses d å fr å n f ö rslag av ö verv ä gande teknisk natur, liksom fr å n omredigeringar av lagtext, spr å kliga ö verarbetningar etc. I promemorian
behandlas dessutom problemomr å den d ä r n å gra f ö r ä ndringar ö ver huvud taget inte f ö resl å s. Dessa n ä mns inte heller i den f ö ljande genomg å ngen.

Promemorians ä ndringsf ö rslag kan sanmanfattas p å f ö ljande s ä tt.

1.
Best ä mmelserna i LSA och LSABF f ö rs saimian i en ny lag om styrelserepresentation
f ö r de anst ä llda. Den nya lagen ers ä tter de nu g ä llande
styrelserepresentationslagarna (avsnitt 4.2).

2.
Regeln
ora att en facklig organisation skall f ö retr ä da
mer ä n h ä lften av de anst ä llda p å arbetsplatsen f ö r att styrelserepresentation skall
f å inr ä ttas slopas (avsnitt 5.2).

3.
Arbetstagare
som stadigvarande ä r verksamma i ett s.k. koinnissio-n ä rsf ö retag men sora har sina anst ä llningsavtal tr ä ffade med ett annat f ö retag (kommittentf ö retaget) skall vid till ä mpningen av den nya lagen betraktas
som anst ä llda ä ven i kommission ä rsf ö retaget. Arbetstagarna ges d ä rmed r ä tt till styrelserepresentation i
det f ö retag i vilket de arbetar (avsnitt
5.4).

4.
I st ö rre f ö retag sora bedriver verksamhet inom
skilda branscher och som syssels ä tter i genomsnitt minst 1 000 anst ä llda ges de anst ä llda r ä tt att utse tre arbetstagarledam ö ter och tre suppleanter f ö r dessa i styrelsen (avsnitt 6.2).

97

7 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 10

5. Arbetstagare med utl ä ndskt medborgarskap skall kunna v ä ljas till Prop. 1987/88: 10

arbetstagarrepresentant i ett f ö retags styrelse p å samma villkor som

arbetstagare med svenskt medborgarskap. Den nuvarande
ordningen med dispensf ö rfarande
f ö r utomnordiska medborgare slopas d ä rf ö r (avsnitt 6.3).

6.
Lagens j ä vsregler f ö rtydligas och f ö resl å s i princip bli till ä mpliga enbart d ä r ett mer utpr ä glat motsatsf ö rh å llande r å der mellan arbetsgivaren och de
fackliga organisationerna. J ä v b ö r som regel inte anses f ö religga n ä r s å dana fr å gor behandlas i styrelsen som ä r eller senare kan bli f ö rem å l f ö r samverkansf ö rhandling å r (avsnitt 7.3).

7.
En ny
best ä mmelse f ö resl ä s inf ö rd i lagen om att arbetstagarrepresentant
i styrelsen f ö r s å dana f ö retag som avses i 2 § MBL (t.ex. f ö retag inom press, radio, TV) inte f å r delta i behandling av fr å ga som r ö r verksamhetens m å l och inriktning (avsnitt 7.3).
Best ä mmelsen har sin motsvarighet i MBL.

8.
Styrelseledam ö ternas personliga betalningsansvar
i samband med att ett f ö retag
som ä r likvidationsskyldigt driver
verksamheten vidare (13 kap. 2 § ABL eller motsvarande best ä mmelse i annan lag) f ö resl å s inte g ä lla arbetstagarrepresentant.
Arbetstagarrepresentanternas skadest å ndsansvar kvarst å r
dock of ö r ä ndrat (avsnitt 8.2).

9.
Lagen
tillf ö rs best ä mmelser om skadest å nd. Enligt dessa kan en arbetsgivare
eller en arbetstagarorganisation som bryter mot lagen å l ä ggas betala ekonomiskt och allm ä nt skadest å nd (avsnitt 9.2).

98

2 lagf(3rslag Prop.
1987/88: 10

2.1 F ö rslag till

Lag (1987:000) om styrelserepresentation f ö r de anst ä llda

H ä rigenom f ö reskrivs
f ö ljande.

Inledande
best ä imielser

1
§ Denna lag syftar till att genom
styrelserepresentation ge de anst ä llda
insyn i och inflytande p å f ö retagets verksamhet.

2
§ Med f ö retag avses i denna lag aktiebolag, bankinstitut, f ö rs ä kringsbolag
och ekonomisk f ö rening.

Med koncern f ö rst å s svenska juridiska personer som enligt best ä mmelserna i 1 kap. 2 § aktiebolagslagen (1975:1385), 1 a §
lagen (1951:308) om ekonomiska f ö reningar
eller 1 kap. 9 § f ö rs ä kringsr ö relselagen (1982:713) ä r moderf ö retag och dotterf ö retag i f ö rh å llande till varandra,

3 § En arbetstagare som stadigvarande ä r verksam i ett kommission ä rs-

f ö retag utan att ett anst ä llningsf ö rh å llande f ö religger
med det f ö re

taget skall vid till ä mpning av denna lag betraktas sora
anst ä lld ä ven i

kommission ä rsf ö retaget.

R ä tten till styrelserepresentation

4 § I ett f ö retag som inte ä r
moderf ö retag och som under det senast

f ö rflutna r ä kenskaps å ret
h ä r i landet har sysselsatt i
genomsnitt minst

25 arbetstagare har de anst ä llda r ä tt till tv å
ledam ö ter i styrelsen

(arbetstagarledam ö ter) och en suppleant f ö r varje s å dan
ledamot. Be-

99

driver f ö retaget verksamhet inom skilda branscher och har det
under det Prop. 1987/88: 10 senast f ö rflutna
r ä kenskaps å ret h ä r
i landet sysselsatt i genomsnitt minst 1 000 arbetstagare, har de
anst ä llda r ä tt till tre ledam ö ter i styrelsen och en suppleant f ö r
varje s å dan ledamot.

De anst ä lldas r ä tt till- styrelserepresentation enligt f ö rsta stycket f å r
dock inte leda till att antalet arbetstagarledam ö ter ö verstiger antalet ö vriga styrelseledam ö ter.

F ö rsta och andra styckena ä ger motsvarande till ä mpning p å moderf ö retag. D å
skall vad som d ä r s ä gs om f ö retag avse koncernen i dess helhet,
och r ä tten till styrelserepresentation
tillkomma samtliga anst ä llda inom koncernen. .

5 § N ä r arbetstagarledam ö ter har
utsetts, f ö r ä ndras inte de anst ä lldas

r ä tt till styrelserepresentation
under mandatperioden, om antalet an

st ä llda eller antalet ö vriga styrelseledam ö ter minskar.

Inr ä ttandet av styrelserepresentation

6 § Beslut att inr ä tta styrelserepresentation f ö r de anst ä llda
fattas

av en lokal arbetstagarorganisation som ä r
bunden av kollektivavtal i

f ö rh å llande till f ö retaget.

R ö r beslutet moderf ö retag, fattas det av en lokal arbetstagarorganisation
sora ä r bunden av kollektivavtal i f ö rh å llande till
ett f ö retag inom koncernen.

F ö retagets styrelse skall
skriftligen underr ä ttas om beslut att inr ä tta styrelserepresentation f ö r de anst ä llda.
I 10 § andra stycket finns best ä ramelser om att en arbetstagarledamot eller en
suppleant kan tilltr ä da sitt uppdrag tidigast tre
m å nader efter det att underr ä ttelsen kom f ö retagets
styrelse till h ä nda.

7 § I ett f ö retag som inte ä r
moderf ö retag utses arbetstagarledamot

och suppleant f ö r s å dan (arbetstagarrepresentanter) av de lokala ar

betstagarorganisationer som ä r bundna av
kollektivavtal i f ö rh å llande

till f ö retaget. I moderf ö retag utses arbetstagarrepresentant av de

lokala arbetstagarorganisationer som ä r
bundna av kollektivavtal i

f ö rh å llande till f ö retag inora koncernen.

100

8 § Enas inte organisationerna om
annat, g ä ller f ö ljande ordning f ö r Prop. 1987/88: 10

att utse arbetstagarrepresentanter.

1.
Tillh ö r i fall som avses i 4 § f ö rsta stycket mer ä n fyra femtedelar av de
kollektivavtalsbundna arbetstagarna vid f ö retaget saima lokala arbetstagarorganisation, f å r denna utse samtliga
arbetstagarrepresentanter. Om en annan s å dan organisation f ö retr ä der
minst en tjugondel av de kollektivavtalsbundna arbetstagarna, f å r dock denna organisation utse en
av suppleanterna.

2.
Om ingen
organisation f ö retr ä der mer ä n fyra femtedelar av de
kollektivavtalsbundna arbetstagarna vid f ö retaget, f å r de tv å lokala arbetstagarorganisationer
som f ö retr ä der det st ö rsta antalet s å dana arbetstagare utse vardera en
ledamot och en suppleant. I f ö retag som avses i 4 § f ö rsta stycket andra meningen f å r den st ö rre av organisationerna utse tv å ledam ö ter och tv å suppleanter.

3.
Skall p å grund av best ä imelsen i 4 § andra stycket endast en arbetstagarrepresentant
och en suppleant utses, g ö rs
det av den lokala arbetstagarorganisation som f ö retr ä der det st ö rsta antalet kollektivavtal
sbundna arbetstagare vid f ö retaget.

Vid till ä mpningen av best ä mmelserna
i f ö rsta stycket anses lokala arbetstagarorganisationer
som tillh ö r samma huvudorganisation som en
organisation.

F ö rsta
och andra styckena ä ger motsvarande till ä mpning i fall som avses i 4 § tredje stycket. D ä rvid skall vad som s ä gs i f ö rsta stycket om antal arbetstagare
avse koncernen i dess helhet.

9 § En
arbetstagarrepresentant b ö r
utses bland de anst ä llda vid f ö re

taget eller, i fr å ga om moderf ö retag, bland de anst ä llda inom koncer

nen.

Till arbetstagarrepresentant f å r inte utan s ä rskilt tillst å nd av n ä mnden f ö r styrelserepresentationsfr å gor utses den som i s å dan egenskap tillh ö r ett annat f ö retags styrelse. Vad som nu har
sagts g ä ller inte, om f ö retagen medger annat eller om de
ing å r i samma koncern.

101

Kravet
p å nationalitet i 8 kap. 4 S
aktiebolagslagen (1975:1385) eller Prop. 1987/88: 10 motsvarande best ä imiel se i annan lag g ä ller inte arbetstagarrepresentanter.

10 § Tiden f ö r en arbetstagarrepresentants
uppdrag best ä ms av den som

utser honom. Uppdragstiden f å r dock inte vara l ä ngre ä n fyra r ä ken

skaps å r. Den skall best ä mmas s å att uppdraget upph ö r vid slutet av

ordinarie st ä imia p å vilken styrelseval f ö rr ä ttas.

En arbetstagarrepresentant tilltr ä der sitt uppdrag vid den tidpunkt
sora den som har utsett honom best ä mner, dock tidigast tre m å nader efter det att underr ä ttelse enligt 6 § tredje
stycket har kommit f ö retagets
styrelse till h ä nda. Av 19 § andra stycket framg å r att n ä mnden f ö r styrelserepresentationsfr å gor kan best ä mna en annan tidpunkt f ö r tilltr ä det.

Arbetstagarrepresentanternas arbete

11
§ Om inte annat f ö ljer av denna lag, skall vad som ä r f ö reskrivet i lag eller annan f ö rfattning om styrelseledamot och
styrelsesuppleant i ett f ö retags
styrelse till ä mpas p å arbetstagarledamot och suppleant f ö r s å dan ledamot.

12
§ En suppleant f ö r arbetstagarledamot har r ä tt att n ä rvara och yttra sig vid styrelsens
saimiantr ä den samt vid f ö retagets st ä mma, ä ven om ledamoten ä r n ä rvarande.

13
§ En av arbetstagarrepresentanterna
f å r n ä rvara och delta i ö verl ä ggningarna n ä r ett ä rende, som senare skall avg ö ras av styrelsen, f ö rbereds av d ä rtill s ä rskilt utsedda styrelseledam ö ter eller befattningshavare i f ö retaget.

Inneb ä r ett beslut enligt 74 § andra stycket lagen (1955:183) om bankr ö relse eller 39 § f ö rsta stycket lagen (1955:416) om
sparbanker att ett uppdrag ges å t en regionstyrelse eller motsvarande organ, har de anst ä llda inom regionen r ä tt att best ä mma att en representant f ö r dem j ä mte en suppleant skall omfattas av
uppdraget. S å dan representant har motsvarande r ä tt som avses i f ö rsta stycket.

102

Enas
inte arbetstagarorganisationerna ora annat, utses representant som Prop.
1987/88: 10 avses i f ö rsta
och andra styckena av den organisation som f ö retr ä der det st ö rsta antalet kollektivavtalsbundna
arbetstagare vid f ö retaget eller, i fr å ga om moderf ö retag, inom koncernen.

14 § En arbetstagarrepresentant f å r inte delta i behandlingen av fr å ga

som r ö r kollektivavtal, strids å tg ä rd eller annan fr ä ga d ä r en facklig

organisation p å arbetsplatsen har ett v ä sentligt intresse som kan stri

da mot f ö retagets.

Ä r ett f ö retags verksamhet av s å dan natur eller har s ä dant ä ndam å l som avses i 2 § lagen (1976:580) om medbest ä mmande i arbetslivet, f å r en arbetstagarrepresentant inte
heller delta i behandling av fr å ga som r ö r verksamhetens m å l och inriktning.

15 § Ansvar enligt best ä mmelsen i 13 kap. 2 § fj ä rde stycket aktie

bolagslagen (1975:1385) eller motsvarande best ä mmelse i annan lag

g ä ller inte arbetstagarrepresentant.

Skadest å nd m.m.

16 § En arbetsgivare eller en arbetstagarorganisation som bryter mot

denna lag skall betala ers ä ttning f ö r den skada som uppkommer. Skade

st å ndet kan avse b å de ers ä ttning f ö r den f ö rlust som uppkommer och

ers ä ttning f ö r den kr ä nkning som lagbrottet inneb ä r.

Om det ä r sk ä ligt, kan skadest å ndet s ä ttas ned eller helt falla bort.

17 § Den som vill kr ä va
skadest å nd enligt denna lag skall underr ä tta

motparten om sitt anspr å k
inom fyra m å nader fr å n det skadan intr ä ffade.

Har inom den tiden p å kallats
f ö rhandling r ö rande anspr å ket enligt lagen

(1976:580) om medbest ä nmande
i arbetslivet eller med st ö d av kollektiv

avtal, skall talan v ä ckas inom
fyra m å nader efter det att f ö rhandlingen

avslutades. I annat fall skall talan v ä ckas inom å tta m ä nader fr å n

skadans uppkomst.

L ä mnas
inte underr ä ttelse eller v ä cks inte talan inom den tid som
anges i f ö rsta stycket, har parten f ö rlorat sin r ä tt till talan.

103

(ivriga
best ä n..elser ProP- 1987/88: 10

18 § Skulle styrelserepresentation f ö r de anst ä llda medf ö ra v ä sentlig

ol ä genhet f ö r ett f ö retag p å grund av att

1. styrelsens sammans ä ttning beror p å politiska styrkef ö rh å llanden

eller p ä f ö rh ä llande mellan olika intressenter
eller intressentgrupper,

som framg å r av bolagsordningen, stadgarna,
avtal eller annan omst ä ndig

het, eller

2. bolagsordningen eller motsvarande f ö reskriver s ä rskild r ö stmajoritet

f ö r styrelsens beslut,

kan undantag medges fr ä n denna lag, om ol ä genheten inte kan undanr ö jas p ä annat s ä tt.

Undantag skall f ö renas med villkor om å tg ä rder sora p å annat s ä tt tillgodoser arbetstagarnas
intresse av insyn i och inflytande p å f ö retagets verksamhet.

19 § Fr å ga om tillst ä nd enligt 9 § andra stycket eller undantag
enligt

18 § avg ö rs av n ä mnden f ö r styrelserepresentationsfr å gor.

N ä mnden
kan f ö r tiden intill det slutliga avg ö randet besluta att en
arbetstagarrepresentant inte f å r tilltr ä da ett uppdrag som styrelseledamot
eller suppleant.

Mot n ä mndens beslut f å r
talan inte f ö ras.

20 § I m å l om till ä mpning av denna lag i ö vrigt, i den m å n tvisten

avser f ö rh å llandet mellan f ö retaget och de anst ä llda, g ä ller lagen

(1974:371) om r ä tteg å ngen i arbetstvister.

1. Denna lag tr ä der i kraft den 1 juli 1987, d å lagen (1976:351) om styrelserepresentation f ö r de anst ä llda i aktiebolag och ekonomiska f ö reningar och lagen (1976:355) om
styrelserepresentation f ö r de
anst ä llda i bankinstitut och f ö rs ä kringsbolag skall upph ö ra att g ä lla.

104

2.
Beslut
som med st ö d av ä ldre lag har fattats om att inr ä tta styrel- Prop. 1987/88: 10
serepresentation f ö r de anst ä llda samt om att utse
arbetstagarrepresentanter i styrelsen g ä ller alltj ä mt. Motsvarande g ä ller beslut om undantag som avses i 18 § .

3.
Den nya
lagens best ä mmelser om skadest å nd och preskription till ä mpas endast om den omst ä ndighet, vartill yrkandet h ä nf ö r sig, har intr ä ffat efter ikrafttr ä dandet.

105

2.2 F ö rslag till Prop.
1987/88: 10

Lag om ä ndring i
aktiebolagslagen (1975:1385)

H ä rigenom f ö reskrivs att 2 kap. 4 § , 8 kap. 1-2, 4, 9 och 15 §§
samt 12 kap. 7 § aktiebolagslagen (1975:1385)
skall ha f ö ljande lydelse.

Nuvarande lydelse F ö reslagen lydelse

2 kap.

4 §
Bolagsordningen skall
ange

1.
bolagets
firma,

2.
den ort
i Sverige d ä r bolagets styrelse skall ha sitt s ä te,

3.
f ö rem å let f ö r bolagets verksamhet, angivet till
sin art,

4.
aktiekapitalet
eller, om detta skall kunna utan ä ndring av bolagsordningen best ä imas till l ä gre eller h ö gre
belopp, minimikapitalet och maximikapitalet, varvid minimikapitalet ej f å r vara mindre ä n en fj ä rdedel av maximikapitalet,

5.
aktiernas
nominella belopp,

6.
antalet eller l ä gsta och h ö gsta
antalet styrelseledam ö ter och revisorer samt
styrelsesuppleanter, om s å dana skall finnas, samt tiden f ö r styrelseledamots och revisors uppdrag,

7. s ä ttet f ö r sanmankallande av bolagsst ä mma,

8.
vilka ä renden som skall f ö rekomna p å ordinarie st ä iima, Lagen omtryckt 1982:739.

106

Nuvarande
lydelse F ö reslagen
lydelse Prop. 1987/88: 10

9. vilken tid bolagets r ä kenskaps å r skall omfatta.

Best ä mmelserna i f ö rsta stycket 6 g ä ller
ej arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen (1987:000) om
styrelserepresentation f ö r de anst ä llda.

8 kap.

1 §

Aktiebolag skall ha en styrelse med minst tre ledam ö ter. Uppg å r aktie

kapitalet eller maximikapitalet ej till en miljon kronor,
kan dock

styrelsen best å av en eller tv å ledam ö ter, om minst en suppleant

finnes.

Styrelsen v ä ljes av bolagsst ä mman,
om ej i bolagsordningen f ö reskrives
att en eller flera styrelseledam ö ter skall utses p å annat s ä tt.

Styrelseledamots uppdrag g ä ller f ö r tid som anges i bolagsordningen.
Uppdragstiden f ä r icke omfatta mer ä n fyra r ä kenskaps å r och skall best ä mmas s å att uppdraget upph ö r vid slutet av ordinarie bolagsst ä mma p å vilken styrelseval f ö rr ä ttas.

Vad i denna lag s ä gs om styrelseledamot skall i till ä mpliga delar g ä lla om suppleant.

Best ä mmelser
om arbetstagarrepresentanter finns i lagen (1987:000) om
styrelserepresenta-tion f ö r de
anst ä llda.

107

Nuvarande lydelse

F ö reslagen
lydelse

Prop.
1987/88: 10

2 §

Uppdrag
som styrelseledamot upph ö r i f ö rtid, om ledamoten eller den som utsett honom beg ä r det. Anm ä lan
h ä rom skall g ö ras hos styrelsen och, om ledamot som ej ä r vald p å
bolagsst ä mma vill avg å , hos den sora tillsatt honom.

Upph ö r styrelseledamots uppdrag i f ö rtid eller uppkommer f ö r honom hinder enligt 4 §
att vara styrelseledamot och finnes ej suppleant, skall ö vriga styrelseledam ö ter vidtaga å tg ä rd f ö r att ny ledamot f ö r den å terst å ende mandattiden tills ä ttes, s å vida ej den f ö rutvarande ledamoten var offentlig styrelseledamot
som avses i lagen (1976:350) om styrelserepresentation f ö r samh ä llet
i aktiebolag, ekonomiska f ö reningar och stiftelser eller arbetstagarledamot
som avses i lagen (1976:351) om styrelserepresentation f ö r de anst ä llda
t_ aktiebolag och ekonomiska f ö reningar. Skall ledamoten v ä ljas p å bolagsst ä nma, kan utan hinder av 1 § f ö rsta stycket
valet anst å till n ä sta ordinarie st ä mma
p å vilken styrelseval f ö rr ä ttas, om
styrelsen ä r beslutf ö r med kvarst å ende
ledam ö ter och suppleanter.

Upph ö r styrelseledamots uppdrag i f ö rtid eller uppkommer f ö r honom hinder enligt 4 §
att vara styrelseledamot och finnes ej suppleant, skall ö vriga styrelseledam ö ter vidtaga å tg ä rd f ö r att ny ledamot f ö r den å terst å ende mandattiden ti 11 s ä ttes, s ä vida
ej den f ö rutvarande ledamoten var offentlig
styrelseledamot som avses i lagen (1976:350) om styrelserepresentation f ö r samh ä llet
i aktiebolag, ekonomiska f ö reningar och stiftelser eller arbetstagarledamot
som avses i lagen (1987:000) om styrelserepresentation f ö r de anst ä llda.
Skall ledamoten v ä ljas p å bolagsst ä nma,
kan utan hinder av 1 §
f ö rsta stycket valet anst å till n ä sta
ordinarie st ä rnna p å vilken styrelseval f ö rr ä ttas, om styrelsen ä r beslutf ö r
med kvarst å ende ledam ö ter och suppleanter.

Nuvarande lydelse

F ö reslagen lydelse

Prop.
1987/88: 10

Om styrelseledamot, som enligt bolagsordningen skall tills ä ttas i annan ordning ä n genom val av bolagsst ä mma, ej
utsetts, skall r ä tten f ö rordna ers ä ttare
p å ans ö kan av styrelseledamot, aktie ä gare,
borgen ä r eller annan vars r ä tt kan vara beroende av att det finns n ä gon som kan f ö retr ä da bolaget.

4 S''

Styrelseledamot och verkst ä llande direkt ö r skall vara svenska medborgare
och bosatta i Sverige, om ej regeringen eller myndighet som regeringen best ä mner f ö r s ä rskilt fall till å ter annat. Med svenskt medborgarskap
j ä mst ä lls medborgarskap 1 Danmark,
Finland, Island eller Norge. Nordiska medborgare som ä r bosatta 1 n å got, av nu angivna l ä nder kan vara styrelseledam ö ter, om minst halva antalet
styrelseledam ö ter ä r bosatta i Sverige. Den som ä r oniyndig eller 1 konkurs kan ej
vara styrelseledamot eller verkst ä llande direkt ö r.

Enligt 9 § tredje stycket lagen (1987:000) om styrelserepresentation f ö r de anst ä llda g ä ller kravet p å nationalitet enligt f ö rsta stycket inte arbetstagarrepresentant.

9
§

Styrelsen ä r beslutf ö r,
om mer ä n h ä lften av hela antalet styrelseledam ö ter eller det h ö gre antal som f ö reskrives i bolagsordningen ä r n ä rvarande.
Beslut i ä rende f ä r dock Icke fattas, om ej s ä vitt m ö jligt
samtliga styrelse-

Styrelsen ä r beslutf ö r,
om mer ä n h ä lften av hela antalet styrelseledam ö ter eller det h ö gre antal som f ö reskrives i bolagsordningen ä r n ä rvarande.
Beslut i ä rende f å r dock icke fattas, om ej s å vitt m ö jligt
samtliga styrelse-

Senaste
lydelse 1984:943.

109

Nuvarande
lydelse

ledam ö ter dels f å tt tillf ä lle att deltaga i ä rendets behandling, dels erh å llit tillfredsst ä llande underlag f ö r att avg ö ra ä rendet. Har styrelseledamot f ö rfall och finnes suppleant, som
skall intr ä da 1 hans st ä lle, skall denne beredas tillf ä lle d ä rtill.

F ö reslagen lydelse

ledam ö ter dels f å tt tillf ä lle att deltaga i ä rendets behandling, dels erh å llit tillfredsst ä llande underlag f ö r att avg ö ra ä rendet. Har styrelseledamot f ö rfall och finnes suppleant, som
skall intr ä da i hans st ä lle, skall denne beredas tillf ä lle d ä rtill. Suppleant f ö r arbetstagarledamot, som utsetts
enligt lagen (1987:000) om styrelserepresentation f ö r de anst ä llda, skall dock p å motsvarande s ä tt som styrelseledamot beredas
tillf ä lle att delta i ä rendets behandling.

Prop. 1987/88: 10

Som styrelsens beslut g ä ller, om bolagsordningen ej f ö reskriver s ä rskild r ö stmajoritet, den mening f ö r vilken vid sammantr ä de mer ä n h ä lften av de n ä rvarande r ö star eller vid lika r ö stetal den mening som bitr ä des av ordf ö randen. Ä r styrelsen icke fulltalig, skall
de som r ö star f ö r beslutet dock utg ö ra mer ä n en tredjedel av hela antalet
styrelseledam ö ter, om ej annat f ö reskrives i bolagsordningen.

Handling som enligt denna lag skall undertecknas av
styrelsen skall underskrivas av minst h ä lften av hela antalet styrelseledam ö ter.

15
§

F ö r registrering skall bolaget anm ä la vem som utsetts till styrelseledamot,
verkst ä llande direkt ö r och suppleant samt till
firmatecknare ä vensom deras

F ö r registrering skall bolaget anm ä la vem som utsetts till styrelseledamot,
verkst ä llande direkt ö r och suppleant samt till
firmatecknare ä vensom deras

Nuvarande
lydelse F ö reslagen
lydelse Prop. 1987/88: 10

postadress och personnunrier. F ö r postadress och personnunmer. Har

registrering
skall ä ven anm ä las ledamot eller suppleant utsetts

av vilka
och hur bolagets firma enligt lagen (1987:000) om sty-

tecknas. relserepresentation
f ö r de an-

st ä llda, skall detta anges. F ö r registrering skall ä ven anm ä las av vilka och hur bolagets firma
tecknas.

Anm ä lan g ö res f ö rsta g å ngen n ä r
bolaget enligt 2 kap. 9 § anm ä les f ö r registrering och d ä refter genast efter det att ä ndring intr ä ffat
i f ö rh ä llande som anm ä lts eller skall anm ä las f ö r
registrering enligt f ö rsta stycket. R ä tt att g ö ra
anm ä lan tillkomner ä ven den som anm ä lningen
g ä ller.

Ä ndras
bolagets postadress, skall bolaget genast anm ä la det f ö r registrering.

Varje å r efter den
ordinarie bolagst ä mman skall bolaget till
registre-ringsrayndlgheten s ä nda in en
aktuell f ö rteckning ö ver bolagets styrelseledam ö ter, verkst ä llande
direkt ö r, suppleanter och firmatecknare
med uppgift ora deras postadress och personnummer. F ö rteckningen skall s ä ndas in samtidigt med att en avskrift av å rsredovisningen och revisionsber ä ttelsen s ä nds
in enligt 11 kap. 3 § andra stycket.

12 kap.

7 § 3

Aktiebolag f ä r
ej l ä mna penningl å n till den som ä ger
aktier i eller ä r styrelseledamot eller verkst ä llande direkt ö r
i bolaget eller annat bolag i samma koncern. Detsamna g ä ller 1 fr å ga
om penningl å n till

•
Senaste lydelse 1984:194.

111

Nuvarande
lydelse F ö reslagen
lydelse Prop. 1987/88: 10

1.
den som ä r gift med eller ä r
syskon eller sl ä kting i r ä tt upp- eller nedstigande led till aktie ä gare, styrelseledamot eller verkst ä llande direkt ö r,

2.
den som ä r besv å grad
raed s å dan person i r ä tt upp- eller nedstigande led eller s å att den ene ä r
gift med den andres syskon, eller

3.
juridisk person
ö ver vars verksamhet person som n ä mnts ovan har ett best ä mmande Inflytande.

Best ä mmelserna i f ö rsta stycket g ä ller
ej om

1.
g ä lden ä ren ä r koramun eller landstingskommun,

2.
g ä lden ä ren ä r f ö retag i
koncern i vilken det l å ngivande bolaget ing å r,

3.
g ä lden ä ren driver r ö relse och l å net
betingas av aff ä rsm ä ssiga sk ä l samt ä r avsett uteslutande f ö r g ä lden ä rens r ö relse, eller

4.
g ä lden ä ren eller
honom n ä rst å ende fysisk eller juridisk person som avses i f ö rsta stycket 1-3 ä r
aktie ä gare samt det samanlagda aktieinnehavet
ej uppg ä r till en procent av aktiekapitalet
i bolaget och ej heller, om bolaget ing å r
i koncern, till en procent av de sanmanlagda aktiekapitalen i koncernbolagen. F ö rsta stycket till ä mpas
dock, om g ä lden ä ren eller juridisk person ö ver
vars verksamhet han har ett best ä mmande
inflytande eller b å da tillsammans ä ger mer ä n
500 aktier i bolaget eller, om bolaget ing å r
i koncern, i koncernbolagen.

Aktiebolag f ä r
icke l ä mna penningl å n i syfte att g ä lden ä ren eller honom n ä rst å ende fysisk eller juridisk person som avses i f ö rsta stycket 1-3 skall f ö rv ä rva aktier i
bolaget eller annat bolag i samna koncern.

Ä r
g ä lden ä ren anst ä lld i bolaget eller i ett annat
bolag i sarrnia koncern g ä ller inte f ö rbudet mot penningl å n i tredje stycket, om

112

Nuvarande
lydelse

F ö reslagen lydelse

Prop.
1987/88: 10

1.
l å nebeloppet j ä mte tidigare l å n enligt detta stycke fr ä n bolaget eller annat bolag 1 samna
koncern Inte ö verstiger ett belopp som motsvarar
tv ä g å nger g ä llande basbelopp enligt lagen
(1962:381) om allm ä n f ö rs ä kring,

2.
l ä neerbjudandet riktar sig till minst
h ä lften av de anst ä llda 1 bolaget och l ä net skall å terbetalas Inom fem ä r genom regelbundna amorteringar
samt

3.
hinder mot l ä n inte f ö religger vid en till ä mpning av f ö rsta och andra styckena, ä ven om de aktier som skall f ö rv ä rvas r ä knas med. D ä rvid skall dock det 1 f ö rsta stycket angivna f ö rbudet mot att l ä mna l ä n till styrelseledamot inte g ä lla 1 fr å ga om den som ä r » styrelseledamot enligt best ä nnel-serna 1 lagen (1976:351) om
styrelserepresentation f ö r de
anst ä llda 1 aktiebolag och.ekonomiska f ö reningar.

3.
hinder mot l ä n Inte f ö religger vid en till ä mpning av f ö rsta och andra styckena, ä ven om de aktier som skall f ö rv ä rvas r ä knas med. D ä rvid skall dock det 1 f ö rsta stycket angivna f ö rbudet mot att l ä mna l ä n till styrelseledamot inte g ä lla 1 fr å ga om den som ä r styrelseledamot enligt best ä innel-serna i lagen (1987:000) om
styrelserepresentation f ö r de
anst ä llda.

Best ä mnelserna
1 denna paragraf om f ö rbud
mot penningl ä n ä ger motsvarande till ä mpning 1 fr ä ga om st ä llande av s ä kerhet.

Vid till ä mpningen av denna paragraf likst ä lles ä ktenskapsliknande samlevnad med ä ktenskap, om de samnanlevande tidigare har varit gifta med
varandra eller har eller har haft barn gemensamt.

Som aktieinnehav eller aktief ö rv ä rv enligt best ä mnelserna 1 denna paragraf r ä knas inte innehav eller f ö rv ä rv av andelar 1 en aktiefond eller
1 en aktlesparfond eller kapi talsparfond som inte ä r f ö retagsanknuten.

8 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 10

113

2,3 F ö rslag till Prop.
1987/88: 10

Lag om ä ndring i
lagen (1951:308) ora ekonomiska f ö reningar

H ä rigenom f ö reskrivs att 6, 9, 21, 22 och 26 §§ lagen (1951:308) om ekonomiska f ö reningar skall ha f ö ljande lydelse.

Nuvarande lydelse F ö reslagen lydelse

6 § 1

F ö reningens stadgar skola angiva

1.
f ö reningens firma;

2.
ä ndam å let med f ö reningens verksamhet och
verksamhetens art;

3.
den ort inom
riket, d ä r f ö reningens styrelse skall hava sitt s ä te;

4.
den insats med
vilken varje medlem skall deltaga i f ö reningen,
huru insatserna skola g ö ras samt huruvida medlem mS deltaga
i f ö reningen raed h ö gre belopp ä n
enkel insats;

5.
d ä r regelbundna eller p å s ä rskilt beslut om uttaxering
beroende avgifter till f ö reningen skola f ö rekomma, avgifternas belopp eller de h ö gsta belopp vartill de m å best ä nmas;

6.
antalet
styrelseledam ö ter och revisorer eller det h ö gsta och l ä gsta
antal vartill de skola uppg ä samt, om f ö r styrelseledam ö ter
eller revisorer skola finnas suppleanter, enahanda uppgift betr ä ffande dem, tiden f ö r styrelseledamots, revisors och suppleants uppdrag, s å ock, d ä r
styrelseledamot, revisor eller suppleant skall utses p å annat s ä tt
ä n 1 denna lag angivet s ä tt, huru tills ä ttning
skall ske;

7.
d ä r fullm ä ktige
skola finnas p å s ä tt i 62 § s ä gs, deras befogenhet, huru de skola utses och tiden f ö r deras uppdrag;

Senaste lydelse 1984:189.

114

Nuvarande lydelse

F ö reslagen lydelse

Prop.
1987/88: 10

8.
f ö reningens r ä kenskaps å r;

9.
det s ä tt, varp å kallelse till f ö reningsst ä mma skall ske och andra meddelanden
bringas till medlenmarnas eller fullm ä ktiges k ä nnedom, ä vensom den tid f ö re st ä mma, d å f ö reskrivna kallelse å tg ä rder senast skola vara vidtagna;

10.
de
grunder, enligt vilka skall f ö rfogas ö ver uppkommen vinst, s å ock huru vid f ö reningens uppl ö sning skall f ö rfaras med f ö reningens beh å llna tillg å ngar; samt

11.
d ä r f ö rlagsinsatser som avses 1 16 b § skall f ö rekomma, vad som skall g ä lla d ä rom.

Skall f ö reningens firma registeras varje
lydelse angivas i stadgarna.

tv å
eller flera spr å k, skall

Best ä mmelserna
1 f ö rsta stycket 6 g ä ller ej arbetstagarrepresentanter
som har utsetts enligt lagen (1987:000) om styrelserepresenta-tion f ö r de anst ä llda.

9
§

Ans ö kningen om f ö reningens registrering skall
vidare inneh å lla uppgift om f ö reningens postadress samt
styrelseledam ö ternas och, d ä r suppleanter utsetts, deras fullst ä ndiga namn, medborgarskap och
hemvist, s å ock f ö rklaring att dessa personer ej ä ro

Ans ö kningen om f ö reningens registrering skall
vidare inneh å lla uppgift om f ö reningens postadress samt
styrelseledam ö ternas och, d ä r suppleanter utsetts, deras fullst ä ndiga namn, medborgarskap och
hemvist, s ä ock f ö rklaring att dessa personer ej ä ro

Nuvarande
lydelse F ö reslagen lydelse Prop. 1987/88: 10

oniyndiga. onyndiga. Har ledamot eller

suppleant utsetts enligt lagen (1987:000) om
styrelserepresentation f ö r de
anst ä llda, skall detta anges.

I ans ö kningen skall uppgivas, av vilka och huru f ö reningens firma skall tecknas, d ä r ej denna befogenhet skall ut ö vas allenast av styrelsen. Skall
firman tecknas- av annan person ä n som avses i f ö rsta
stycket, g ä lle vad d ä r ä r stadgat ä ven i fr å gan om s å dan firmatecknare.

Har ej envar, som ensam eller gemensamt med annan ä r ben\ynd1gad att teckna f ö reningens firma, ä ans ö kningen egenh ä ndigt skrivit sin av vittnen
styrkta namnteckning, skall vid ans ö kningen fogas en s ä rskild bilaga, d ä r å namnteckningen finnes och blivit
styrkt av vittnen.

21 §

F ö r
ekonomisk f ö rening skall finnas en styrelse
best å ende av minst tre ledam ö ter. Styrelsen skall f ö rvalta f ö reningens angel ä genheter i enlighet med vad 1
denna lag ä r stadgat.

Styrelsen v ä ljes å f ö reningsst ä mma; dock m å 1 stadgarna kunna best ä mmas, att styrelsen eller ledamot
av densamna skall tills ä ttas
1 annan ordning.

Styrelseledamot skall utses f ö r tid Intill dess st ä mna sora 1 57 S 1 mom. s ä gs h å llits och m å icke utses f ö r l ä ngre tid ä n till och med den st ä mma som skall ä ga rura under tredje r ä kenskaps å ret efter valet. Ä nd å att den tid f ö r vilken styrelseledamot blivit
utsedd ej g å tt till ä nda, m å han skiljas fr å n uppdraget genom beslut av den som
utsett honom. Styrelseledamot ä ge ock r ä tt att avg å f ö re utg å ngen av n ä mnda tid. Anm ä lan om avg å ng skall g ö ras hos styrelsen samt, d ä r styrelseledamot ej ä r vald å f ö reningsst ä mma, hos den som tillsatt honom.

116

Nuvarande
lydelse

F ö reslagen lydelse

Prop. 1987/88: 10

Om styrelseledamot, som ä r vald ä f ö reningsst ä mma, entledigas eller eljest avg å r eller avlider eller hinder f ö r honom att vara styrelseledamot
uppkommer enligt 22 § och
suppleant ej finnes, å ligger
det ö vriga styrelseledam ö ter att of ö rdr ö jligen f ö ranstalta om val av ny ledamot f ö r å terst å ende mandattid. Meddelas icke annan
f ö reskrift 1 stadgarna, m ä dock med valet anst å till n ä sta st ä mna d ä r styrelseval skall ä ga rum, s å framt styrelsen ä r beslutf ö r med kvarst å ende ledam ö ter och suppleanter samt antalet ej
understiger tre.

Best ä mmelser om arbetstagarrepresentanter
finns 1 lagen (1987:000) om styrelserepresenta-tlon f ö r de anst ä llda.

22 S*

Styrelseledamot skall vara niyndlg och, d ä r ej f ö r
s ä rskilt fall regeringen eller niyndlghet
regeringen f ö rordnar annat till å ter, h ä r
i riket bosatt svensk medborgare.

Styrelseledamot skall vara ntyndig och, d ä r ej f ö r
s ä rskilt fall regeringen eller
niyndlghet regeringen f ö rordnar annat till å ter, h ä r
1 riket bosatt svensk medborgare. Enligt 9 §
tredje stycket lagen (1987:000) om styrelserepresentation f ö r de anst ä llda
g ä ller kravet p å nationalitet dock Inte arbetstagarrepresen-tant.

Styrelseledamot
skall vara medlem i f ö reningen. Dock m å ä ven den vara
styrelseledamot som enligt lag ä r st ä llf ö retr ä dare f ö r
medlem samt, d ä r Juridisk person ä r medlem, den som ä r ledamot av styrelsen f ö r
den Juridiska personen eller del ä gare 1
densamna. J ä mv ä l eljest m å , d ä r det f ö r visst eller vissa s ä rskilt angivna fall 1 stadgarna medgives, annan ä n medlem vara styrelseledamot.

Senaste lydelse 1975:420.

117

Nuvarande lydelse

F ö reslagen
lydelse

Prop. 1987/88: 10

Best ä mmelserna 1 andra stycket g ä ller ej arbetstagarrepresentanter
som har utsetts enligt lagen (1987:000) om styrelserep-resentation f ö r de anst ä llda.

26 S'

Styrelsen ä r beslutf ö r, d ä r de vid sammantr ä de tillst ä desvarandes antal ö verstiger h ä lften av hela antalet styrelseledam ö ter, s å framt ej f ö r beslutf ö rhet h ö gre antal f ö reskrivits i stadgarna. Ä rende m å dock icke f ö retagas, raed mindre s å vitt m ö jligt samtliga styrelseledam ö ter eller, vid f ö rfall f ö r n å gon av dera, suppleant f ö r honom dels f å tt tillf ä lle att deltaga 1 ä rendets behandling, dels erh å llit tillfredsst ä llande underlag f ö r att avg ö ra ä rendet.

Styrelsen ä r beslutf ö r, d ä r de vid samnantr ä de tillst ä desvarandes antal ö verstiger h ä lften av hela antalet styrelseledam ö ter, s å framt ej f ö r beslutf ö rhet h ö gre antal f ö reskrivits i stadgarna. Ä rende m å dock icke f ö retagas, med mindre s å vitt m ö jligt samtliga styrelseledam ö ter eller, vid-f ö rfall f ö r n å gon av dem, suppleant f ö r honom dels f å tt tillf ä lle att deltaga i ä rendets behandling, dels erh å llit tillfredsst ä llande underlag f ö r att avg ö ra ä rendet. Suppleant f ö r arbetstagarledamot, som utsetts
enligt lagen (1987:000) om styrelserepresentation f ö r de anst ä llda, skall dock p ä motsvaran-de s ä tt som styrelseledamot beredas
tillf ä lle att delta i ä rendets behandling.

Senaste
lydelse 1976:353.

118

Nuvarande
lydelse F ö reslagen lydelse Prop. 1987/88: 10

s å som
styrelsens beslut g ä lle, d ä r f ö reskrift om s ä rskild r ö stplurall-tet ej givits 1
stadgarna, den mening, om vilken de flesta r ö stande f ö rena sig, och vid lika r ö stetal den mening som bitr ä des av ordf ö randen.

119

2.4 F ö rslag till Prop.
1987/88:10

Lag om ä ndring i
lagen (1955:183) om bankr ö relse

H ä rigenom f ö reskrivs att 5, 22, 71 och 72 §§ lagen (1955:183) om bankr ö relse skall ha f ö ljande
lydelse.

Nuvarande lydelse F ö reslagen lydelse

5 § 1

Bolagsordning
f ö r bankaktiebolag skall angiva:

1.
bolagets
firma;

2.
de r ö relsegrenar bolaget m ä ut ö va;

3.
aktiekapitalet
eller, d ä r detta skall kunna utan ä ndring av bolagsordningen best ä nmas till l ä gre eller h ö gre belopp, minimikapitalet och
maximikapitalet;

4.
det
belopp vara aktie skall lyda (nominella beloppet);

5.
den ort
Inom riket, d ä r bolagets styrelse skall hava sitt
s ä te;

6.
antalet
styrelseledam ö ter och, d ä r suppleanter f ö r dem skola finnas, antalet
styrelsesuppleanter, antalet revisorer, tiden f ö r styrelseledamots uppdrag, s ä ock, d ä r styrelseledamot och
styrelsesuppleant ej skola v ä ljas ä bolagsst ä nma, huru de skola tills ä ttas;

7. tiden f ö r ordinarie bolagsst ä mmas h å llande och vilka ä renden som

skola f ö rekomma å ordinarie st ä nma. ut ö ver dem som omf ö rm ä las i 106 § ;

samt

Senaste lydelse 1975:227.

120

Nuvarande lydelse

F ö reslagen
lydelse

Prop. 1987/88: 10

8. det s ä tt, varp å kallelse till bolagsst ä nma skall ske och andra meddelanden
bringas till aktie ä garnas k ä nnedom, ä vensom den tid f ö re st ä mna, d å f ö reskrivna kallelse ä tg ä rder senast skola vara vidtagna.

Skall bolagets firma registreras p ä tv å eller flera spr å k, skall varje lydelse angivas 1
bolagsordningen.

Antalet
styrelseledam ö ter, styrelsesuppleanter och
revisorer kan s ä
best ä mmas, att l ä gsta och h ö gsta antalet angives.

Best ä mnelserna 1 denna paragraf om
styrelseledamot g ä lla ej ledamot som enligt 71 § utses av regeringen.

Best ä nmelserna 1 denna paragraf om
styrelseledamot g ä ller Inte ledamot som enligt 71 § utses av regeringen och inte
heller arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen (1987:000) om
styrelserepresentation f ö r de
anst ä llda.

22 §

Ans ö kan om bankaktiebolagets
registrering skall g ö ras
av styrelsen senast ett å r fr å n det oktroj beviljats.

Ans ö kningen skall betr ä ffande styrelseledamot och styrelsesuppleant
inneh å lla uppgift om fullst ä ndiga namnet ä vensom hemvist, s å ock f ö rklaring att dessa personer ä ro svenska medborgare och ej ä ro oniyndiga.

Ans ö kningen skall betr ä ffande styrelseledamot och styrelsesuppleant
inneh å lla uppgift om fullst ä ndiga namnet ä vensom hemvist, s ä ock f ö rklaring att dessa personer ä ro svenska medborgare och ej ä ro oniyndiga. Har ledamot eller
suppleant utsetts enligt lagen (1987:000) om styrelserepresentation f ö r de anst ä llda, skall detta anges.

Nuvarande
lydelse F ö reslagen
lydelse Prop. 1987/88: 10

I ans ö kningen skall uppgivas, av vilka
och huru bolagets firma skall tecknas, d ä r
den ej tecknas av styrelsen allenast p å
grund av denna lag. Skall firman tecknas av annan person ä n som avses 1 andra stycket, g ä ller vad d ä r
ä r stadgat ä ven 1 fr å ga
om s ä dan firmatecknare.

Bolagets postadress skall angivas.

Vid ans ö kningen
skola fogas:

1.
de listor, å vilka aktieteckningen ä gt rum, j ä mte
avskrift av de-sanma;

2.
avskrift av
protokollet vid konstituerande st ä nman;

3.
tv å avskrifter av oktrojbeslutet och bolagsordningen;

4.
avskrift av den
i 15 § 1 mom. omf ö rm ä lda
handlingen r ö rande tilldelningen av aktier;

5.
en av samtliga
styrelseledam ö ter undertecknad handling, inneh å llande uppgift dels om det tecknade belopp, f ö r vilket tilldelning av aktier ä gt rura, samt ora det belopp, f ö r vilket aktier m å
hava f ö rklarats f ö rverkade enligt 28 § , dels ang å ende det belopp, som inbetalts å aktiekapitalet, och, d ä r aktiekapitalet icke blivit till fullo Inbetalt,
sanmanlagda nominella beloppet av de aktier, som till fullo betalts, dels ock
om det s ä tt varp å inbetalningen skett.

Har ej å ans ö kningen varje styrelseledamot och styrelsesuppleant
eller annan, som ä r beniyndigad att teckna bolagets
firma, egenh ä ndigt skrivit sin av vittnen
styrkta namnteckning, skall v.1d ans ö kningen
fogas en s ä rskild bilaga, d ä r å namnteckningen
finnes och blivit styrkt av vittnen.

122

Nuvarande lydelse

F ö reslagen lydelse

Prop.
1987/88: 10

F ö r bankaktiebolag skall finnas en
styrelse best å ende av minst fem och h ö gst tjugotre ledam ö ter. Regeringen ä ger utse h ö gst fem ledam ö ter 1 styrelsen (offentliga
styrelseledam ö ter) med uppgift att s ä rskilt verka f ö r att samh ä llets intressen beaktas i bankens
verksmhet. Ö vriga styrelseledam ö ter till ett antal av h ö gst aderton v ä ljas ä bolagsst ä mma; dock m å enligt best ä mmelser, som Intagits i
bolagsordningen, en eller flera av dessa ledam ö ter kunna tills ä ttas i annan ordning.

F ö r bankaktiebolag skall finnas en
styrelse best å ende av minst fem och h ö gst tjugotre ledam ö ter. Regeringen ä ger utse h ö gst fem ledam ö ter i styrelsen (offentliga styrelseledam ö ter) med uppgift att s ä rskilt verka f ö r att samh ä llets intressen beaktas i bankens
verksmhet. Ö vriga styrelseledam ö ter till ett antal av h ö gst aderton v ä ljs av bolagsst ä mman; dock f ä r enligt best ä ramelser. som intagits i bolagsordningen,
en eller flera av dessa ledam ö ter tills ä ttas 1 annan ordning. Vid till ä mpning av vad som nu har sagts
skall h ä nsyn inte tas till arbetstagarrepresentanter
som har utsetts enligt lagen (1987:000) om styrelserep-resentation f ö r de anst ä llda.

Styrelsen skall f ö rvalta bankbolagets angel ä genheter i enlighet med vad i denna
lag ä r stadgat.

72
%

Styrelseledam ö terna skola vara myndiga, h ä r i riket bosatta svenska
medborgare.

Styrelseledam ö terna skall vara myndiga, h ä r 1 riket bosatta svenska
medborgare. Enligt 9 §

Senaste
lydelse 1975:227. Senaste lydelse 1970:666.

123

Nuvarande
lydelse F ö reslagen lydelse Prop. 1987/88: 10

tredje stycket lagen (1987:000) om styrelserepresentation
f ö r de anst ä llda g ä ller kravet p å nationalitet dock inte
arbetstagarrepresentant.

Av styrelseledam ö terna m å icke flera ä n en f ö r varje p å b ö rjat femtal vara befattningshavare
i banken.

Vid ber ä kningen av det h ö gsta Vid ber ä kningen av det h ö gsta

antal styrelseledam ö ter som en- antal styrelseledam ö ter som en

ligt andra stycket vara be- Hgt andra stycket f å r vara be

fattningshavare 1 banken skall fattningshavare 1 banken skall

h ä nsyn ej tagas till offentlig h ä nsyn inte tas till offentlig

styrelseledamot. styrelseledamot eller arbets

tagarledamot.

124

2.5 F ö rslag till Prop.
1987/88: 10

Lag om ä ndring 1 f ö rs ä kringsr ö relselagen (1982:713)

H ä rigenom
f ö reskrivs att 2 kap. 5 § samt 8 kap. 1-2, 4, 11 och 17 § S f ö rs ä kringsr ö relselagen (1982:713) skall ha f ö ljande lydelse.

Nuvarande lydelse F ö reslagen lydelse

2 kap.

5 § Bolagsordningen
skall ange f ö r samtliga f ö rs ä kringsbolag

1.
bolagets
firma,

2.
den ort
i Sverige d ä r bolage];s styrelse skall ha sitt
s ä te,

3.
f ö rem å let f ö r bolagets verksamhet, varvid det s ä rskilt skall anges om verksamheten
skall avse s ä v ä l direkt f ö rs ä kring som mottagen å terf ö rs ä kring,

4.
omr å det f ö r verksamheten, om det g ä ller direkt f ö rs ä kring i Sverige,

5.
1 f ö rekommande fall, att bolaget skall
driva f ö rs ä kringsr ö relse 1 utlandet,

6.
antalet
eller l ä gsta och h ö gsta antalet av de styrelseledam ö ter, revisorer och eventuella
styrelsesuppleanter, som f ä r utses av bolags-st ä nman, samt tiden f ö r styrelseledam ö ternas
och revisorernas uppdrag,

7.
s ä ttet att sanmankalla bolagsst ä nman,

8.
vilka ä renden som skall f ö rekonna p å den ordinarie st ä nman.

125

Nuvarande
lydelse F ö reslagen
lydelse Prop. 1987/88: 10

9. de regler enligt vilka bolagsst ä nman f ä r
f ö rfoga ö ver bolagets

vinst,

10. 1 vilken utstr ä ckning
bolaget ä r skyldigt att teckna ä terf ö rs ä k-

ring, ora det g ä ller annan f ö rs ä kring ä n livf ö rs ä kring,

f ö r f ö rs ä kringsaktiebolag

11.
aktiekapitalet
eller, ora detta utan ä ndring
av bolagsordningen skall kunna best ä nmas
till l ä gre eller h ö gre belopp, minimikapitalet och maximikapitalet,
varvid minimikapitalet inte f å r vara
mindre ä n en, fj ä rdedel av maximikapitalet,

12.
aktiernas
nominella belopp, f ö r ö msesidiga f ö rs ä kringsbolag

13.
garantikapitalet,

14.
regler f ö r hur r ö str ä tten skall ut ö vas och hur beslut skall fattas p å bolagsst ä nman, varvid s ä rskilt skall anges om och i vilken
utstr ä ckning del ä garnas r ö str ä tt skall ut ö vas genom utsedda delegerade samt i
vilken utstr ä ckning r ö str ä tt skall tillkomma garanterna,

15.
intill
vilket belopp och i vilken ordning del ä garna ä r personligen ansvariga f ö r bolagets f ö rpliktelser,
om inte uteslutande bolagets tillg å ngar svarar f ö r
bolagets f ö rpliktelser,

16.
antalet
och sanmanlagt belopp av de f ö rs ä kringar som skall vara tecknade
innan bolaget kan anses bildat,

17.
vilken
begr ä nsning som skall g ä lla f ö r mottagen å terf ö rs ä kring i f ö rh å llande till den direkta f ö rs ä kringen, om verksamheten avser s å v ä l direkt f ö rs ä kring som mottagen å terf ö rs ä kring.

126

Nuvarande
lydelse F ö reslagen lydelse Prop. 1987/88: 10

18.
1 vilken
ordning garanterna skall betala In de tecknade garanti-beloppen samt

19.
om och 1
vilken ordning r ä nta skall betalas p å garantikapitalet och vinst delas
ut till garanterna och i vilken ordning garantikapitalet skall å terbetalas.

Best ä mmelserna
1 f ö rsta stycket 6 g ä ller ej arbetstagarrepresentanter
som har utsetts enligt lagen (1987:000) ora styrelserep-resentation f ö r de anst ä llda.

8 kap.

Ett f ö rs ä kringsbolag skall ha en styrelse med minst tre ledam ö ter.

I f ö rs ä kringsaktiebolag som inte uteslutande driver å terf ö rs ä kring, skall minst en av styrelseledam ö terna utses raed uppgift att s ä rskilt vaka ö ver
att f ö rs ä kringstagarnas intresse beaktas. S å dan
styrelseledamot f å r inte vara aktie ä gare eller befattningshavare i bolaget.

Styrelsen v ä ljs av
bolagsst ä nman. Styrelseledamot sora avses i
andra stycket skall dock enligt best ä mnelse,
sora skall vara intagen i bolagsordningen, utses av f ö rs ä kringstagarna
eller av n å gon intressegrupp som har
anknytning till dem eller f ö rordnas av
regeringen eller av niyndlghet som regeringen best ä mmer. Ä ven
annan styrelseledamot f å r enligt best ä mmelse 1 bolagsordningen tills ä ttas i annan ordning ä n genom val av bolagsst ä nman.

127

S ä rskilda best ä nmel
ser om att styrelseledamot skall utses av Nuvarande lydelse

S ä rskilda best ä nmelser
om att styrelseledamot skall utses av F ö reslagen
lydelse

Prop.
1987/88: 10

annan ä n bolagsst ä mman finns i lagen (1976:355) om
styrelserepresentation f ö r de anst ä llda i_ bank Institut och f ö rs ä kringsbo- 2.

annan ä n bolagsst ä mman
och om s å dan ledamot finns i lagen
(1987:000) om styrelserepresentation f ö r
de anst ä llda.

Styrelseledam ö ternas
uppdrag g ä ller f ö r den tid som anges 1 bolagsordningen.
Uppdragstiden f å r inte omfatta mer ä n fyra r ä kenskaps å r och skall best ä nmas
s å att uppdraget upph ö r vid slutet av den ordinarie bolagst ä mma p ä vilken
styrelseval f ö rr ä ttas.

'Vad som s ä gs i denna
lag om styrelseledam ö ter skall i till ä mpliga delar g ä lla
ä ven suppleanter.

2 §

Ett
uppdrag som styrelseledamot upph ö r i f ö rtid, om ledamoten eller den som
utsett honom beg ä r det. En anm ä lan om detta skall g ö ras hos styrelsen och, i de fall d å en ledamot som inte ä r vald p ä bolagsst ä mman vill avg å , hos den som tillsatt honom.

Om en
styrelseledamots uppdrag upph ö r i f ö rtid eller det uppkommer hinder f ö r denne enligt 4 § att vara styrelseledamot och om
det inte finns n å gon suppleant, skall ö vriga styrelseledam ö ter vidta å tg ä rder f ö r att en ny ledamot f ö r den å terst å ende mandattiden tills ä tts om inte den f ö rutvarande ledamoten har varit en s å dan ledamot som avses i 1 § andra stycket eller en s ä dan arbetstagarledamot som avses i
lagen (1976:355) om styrelserep-

Om en
styrelseledamots uppdrag upph ö r i f ö rtid eller det uppkommer hinder f ö r denne enligt 4 § att vara styrelseledamot och om
det inte finns n å gon suppleant, skall ö vriga styrelseledam ö ter vidta ä tg ä rder f ö r att en ny ledamot f ö r den å terst å ende mandattiden tills ä tts om inte den f ö rutvarande ledamoten har varit en s å dan ledamot som avses 1 1 § andra stycket eller en s å dan arbetstagarledamot som avses 1
lagen (1987:000) om styrelserep-

Nuvarande
lydelse

F ö reslagen lydelse

Prop. .1987/88: 10

representation
f ö r de anst ä llda j_ bankinstitut och f ö rs ä kringsbolag. Skall ledamoten v ä ljas p å bolagsst ä nman, kan utan hinder av vad som f ö reskrivs i 1 § f ö rsta stycket valet anst å till den n ä sta ordinarie st ä nma p ä vilken styrelseval f ö rr ä ttas, om styrelsen ä r beslutf ö r med kvarst å ende ledam ö ter och suppleanter.

representation
f ö r de anst ä llda. Skall ledamoten v ä ljas p å bolagsst ä nman, kan utan hinder av vad som f ö reskrivs i 1 § f ö rsta stycket valet anst å till den n ä sta ordinarie st ä mma p å vilken styrelseval f ö rr ä ttas, om styrelsen ä r beslutf ö r med kvarst å ende ledam ö ter och suppleanter.

Om en styrelseledamot, som enligt bolagsordningen skall
tills ä ttas p å n å got annat s ä tt ä n genom val av bolagsst ä mman. Inte har utsetts, skall r ä tten f ö rordna ers ä ttare p å ans ö kan av styrelseledamot, aktie ä gare, del ä gare, delegerad, garant, borgen ä r eller annan vars r ä tt kan vara beroende av att det
finns n å gon som kan f ö retr ä da bolaget.

4 §

Styrelseledam ö terna
och verkst ä llande direkt ö ren skall vara svenska medborgare och bosatta i
Sverige, om inte regeringen, eller den niyndlghet sora regeringen best ä mmer, i s ä rskilda
fall till å ter n å got annat. Den sora ä r omyndig
eller i konkurs f å r inte vara styrelseledamot eller
verkst ä llande direkt ö r.

Enligt 9 § tredje
stycket lagen (1987:000) om styrelserepresentation f ö r de anst ä llda
g ä ller kravet p å nationalitet enligt f ö rsta stycket inte arbetstagarrepresentanter.

9 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 10

129

Nuvarande
lydelse

F ö reslagen lydelse

Prop.
1987/88: 10

11 §

Styrelsen ä r beslutf ö r, om mer ä n
h ä lften av hela antalet styrelseledam ö ter eller det h ö gre
antal som f ö reskrivs i bolagsordningen ä r n ä rvarande.
Beslut i ett ä rende f å r dock inte fattas, om inte s å vitt m ö jligt
samtliga styrelseledam ö ter dels f å tt tillf ä lle
att delta i ä rendets behandling, dels f å tt tillfredsst ä llande
underlag f ö r att avg ö ra ä rendet. Ora
en styrelseledamot har f ö rfall och ora det finns en
suppleant, som skall tr ä da in i hans st ä lle, skall denne beredas tillf ä lle till detta.

Styrelsen ä r beslutf ö r, om mer ä n
h ä lften av hela antalet styrelseledam ö ter eller det h ö gre
antal som f ö reskrivs i bolagsordningen ä r n ä rvarande.
Beslut i ett ä rende f ä r dock inte fattas, ora inte s å vitt m ö jligt
samtliga styrelseledam ö ter dels f å tt tillf ä lle
att delta 1 ä rendets behandling, dels f å tt tillfredsst ä llande
underlag f ö r att avg ö ra ä rendet. Om
en styrelseledamot har f ö rfall och om det finns en
suppleant, som skall tr ä da in i hans st ä lle, skall denne beredas tillf ä lle till detta. Suppleant f ö r arbetstagarledamot, sora utsetts enligt lagen
(1987:000) om styrelserepresentation f ö r
de anst ä llda, skall dock p å motsvarande s ä tt
som styrelseledamot f å underlag och beredas tillf ä lle att delta i ä rendets
behandling.

Som
styrelsens beslut g ä ller, om bolagsordningen inte f ö reskriver s ä rskild
r ö stmajoritet, den mening f ö r vilken vid sanmantr ä det mer ä n h ä lften av de n ä rvarande r ö star eller vid lika. r ö stetal den mening som ordf ö randen
ansluter sig till. Ä r styrelsen inte fulltalig, skall
de som r ö star f ö r beslutet dock utg ö ra mer ä n en tredjedel av hela antalet
styrelseledam ö ter, om inte n ä got annat f ö reskrivs
i bolagsordningen.

130

Nuvarande lydelse

F ö reslagen lydelse

Prop.
1987/88: 10

Handlingar som enligt denna lag skall undertecknas av
styrelsen skall skrivas under av minst h ä lften
av hela antalet styrelseledam ö ter.

17

F ö r registrering skall bolaget anm ä la vem som har utsetts till
styrelseledamot, verkst ä llande
direkt ö r och suppleant samt till
firmatecknare. Samtidigt skall dessa personers postadress och personnummer anm ä las. F ö r registrering skall ä ven anm ä las vilka som tecknar bolagets
firma och hur denna tecknas.

F ö r registrering skall bolaget anm ä la vem som har utsetts till
styrelseledamot, verkst ä llande
direkt ö r och suppleant samt till
firmatecknare. Samtidigt skall dessa personers postadress och personnunmer anm ä las. Har ledamot eller suppleant
utsetts enligt lagen (1987:000) om styrelserepresentation f ö r de anst ä llda, skall detta anges. F ö r registrering skall ä ven anm ä las vilka som tecknar bolagets
firma och hur denna tecknas.

Anm ä lan g ö rs f ö rsta g å ngen n ä r bolaget enligt 2 kap. 13 § anm ä ls f ö r registrering och d ä refter genast efter det att en ä ndring intr ä ffat i de f ö rh å llanden som anm ä lts eller skall anm ä las f ö r registrering enligt f ö rsta stycket. R ä tt att g ö ra anm ä lan har ä ven den som anm ä lningen g ä ller.

Ä ndras bolagets postadress, skall bolaget genast anm ä la det f ö r registrering.

131

2.6 F ö rslag till Prop. 1987/88:10

Lag om ä ndring i bostadsr ä ttslagen (1971:479)

H ä rigenom
f ö reskrivs att 44 § bostadsr ä ttslagen (1971:479) skall ha f ö ljande lydelse.

Nuvarande lydelse F ö reslagen lydelse

44 S

Bostadsr ä ttsf ö renings
stadgar skall, ange

1.
f ö reningens firma,

2.
ä ndam å let med f ö reningens verksamhet och
verksamhetens art,

3.
den ort
inom riket d ä r f ö reningens styrelse skall ha sitt s ä te,

4.
om
avgift f ö r intr ä de i f ö reningen skall f ö rekomma, det belopp, h ö gst 100 kronor, vartill Intr ä desavgiften f ö r varje medlem skall best ä mmas,

5.
huruvida
uppl å telseavgift kan uttagas,

6.
de
grunder enligt vilka å rsavgift
skall ber ä knas,

7.
om andra
regelbundna eller p å s ä rskilt beslut om uttaxering
beroende avgifter till f ö reningen
ä n grundavgift, uppl å telseavgift och å rsavgift skall f ö rekonma, avgifternas belopp eller
de h ö gsta belopp, sanmanlagt dock ej mer
ä n 100 kronor f ö r å r och medlem, vartill de f å r best ä mmas,

8.
om r ä tten att best ä nma ers ä ttning f ö r bostadsr ä tt vid ö verl å telse skall vara inskr ä nkt, de grunder enligt vilka ers ä ttningen skall ber ä knas,

9.
antalet
styrelseledam ö ter och revisorer eller det h ö gsta och l ä gsta antal till vilket de skall
uppg å och, ora f ö r styrelseledam ö ter eller

Lagen oratryckt 1982:353.

132

Nuvarande
lydelse F ö reslagen
lydelse Prop. 1987/88: 10

revisorer skall finnas suppleanter, sanma uppgifter betr ä ffande dem, tiden f ö r styrelseledamots, revisors och suppleants uppdrag samt, om
styrelseledamot, revisor eller suppleant skall utses p ä annat ä n
i denna lag angivet s ä tt. hur tills ä ttning skall ske.

10.
f ö reningens r ä kenskaps å r,

11.
de
grunder enligt vilka medel skall avs ä ttas f ö r s ä kerst ä llande av underh å llet av f ö reningens hus,

12.
det s ä tt p å vilket kallelse till f ö reningsst ä nma skall ske och andra meddelanden
bringas till medlenmarnas k ä nnedom samt den tid f ö re st ä nma n ä r f ö reskrivna kallelse å tg ä rder senast skall vara vidtagna,

13. de grunder enligt vilka f ö reningen skall f ö rfoga ö ver uppkommen

vinst och hur det skall f ö rfaras
med f ö reningens beh å llna tillg å ngar

vid dess uppl ö sning.

Best ä mmelserna
i f ö rsta stycket 9 g ä ller ej arbetstagarrepresentanter
som har utsetts enligt lagen (1987:000) om styrelserep-resentation f ö r de anst ä llda.

133

2.7 F ö rslag till Prop. 1987/88: 10

Lag om ä ndring i lagen (1975:417) om sambruksf ö reningar

H ä rigenom
f ö reskrivs att 4 och 14 §§ lagen (1975:417) om sambruksf ö reningar skall ha f ö ljande lydelse.

Nuvarande lydelse F ö reslagen lydelse

4 §

Sambruksf ö renings stadgar skall ange

1.
f ö reningens firma,

2.
ä ndam å let med f ö reningens verksamhet och
verksamhetens art,

3.
den ort
inom riket d ä r f ö reningens styrelse skall ha sitt s ä te,

4.
den
insats med vilken varje medlem skall deltaga 1 f ö reningen och hur insatserna skall g ö ras,

5.
om
regelbundna eller p å s ä rskilt beslut om uttaxering
beroende avgifter till f ö reningen
skall f ö rekomma, avgifternas belopp eller
det h ö gsta belopp vartill de f å r best ä nmas.

6.
antalet
styrelseledam ö ter och revisorer, tiden f ö r deras uppdrag och, om suppleanter
skall finnas, motsvarande uppgifter betr ä ffande dem,

7.
f ö reningens r ä kenskaps å r,

8.
hur ofta
ordinarie f ö reningsst ä mma skall h å llas och tiden f ö r s ä dan st ä mna,

9.
det s ä tt p å vilket kallelse till f ö reningsst ä mma skall ske och andra meddelanden
till medlenmarna skall tillst ä llas dem samt den tid f ö re st ä nma d å f ö reskrivna kallelse å tg ä rder senast skall vara vidtagna.

134

Nuvarande
lydelse F ö reslagen lydelse Prop. 1987/88: 10

10.
de v ä rderingsgrunder som skall till ä mpas n ä r f ö rening skall inl ö sa medlems andel,

11.
de
grunder enligt vilka f ö reningen
skall f ö rfoga ö ver uppkommen vinst och hur det
skall f ö rfaras med f ö reningens beh å llna tillg å ngar vid dess uppl ö sning.

Best ä mmelserna
i f ö rsta stycket 6 g ä ller ej arbetstagarrepresentanter
sora har utsetts enligt lagen (1987:000) om styrelserepresenta-tion f ö r de anst ä llda.

14 §

Best ä mmelserna i 21-37 §§ lagen (1951:308) ora ekonomiska f ö reningar ä ger
motsvarande till ä mpning 1 fr å ga ora sambruksf ö rening
raed f ö ljande avvikelser.

1.
Styrelsen best å r av en eller flera ledam ö ter.

2.
Styrelsen f ä r ej tills ä ttas
i annan ordning ä n genom val p å f ö reningsst ä mma.

Best ä ramelserna i f ö rsta stycket 2 g ä ller
ej arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen (1987:000) om
styrelserep-resentation f ö r de anst ä llda.

135

2.8 F ö rslag till

Lag om ä ndring 1
lagen (1955:416) om sparbanker

H ä rigenom f ö reskrivs att 36 och 37 §§ lagen (1955:416) om sparbanker skall ha f ö ljande lydelse.

Prop.
1987/88: 10

Nuvarande
lydelse

F ö reslagen lydelse

36 §

F ö r
sparbank skall finnas en av huvudm ä nnen utsedd styrelse best å ende av minst fem ledam ö ter.

Styrelsen skall handhava den omedelbara ledningen av
sparbankens verksamhet.

Vad i denna lag finnes stadgat ora styrelseledamot skall i
till ä mpliga delar g ä lla betr ä ffande styrelsesuppleant.

Best ä mmelser
om arbetstagarrepresentanter finns i lagen (1987:000) om
styrelserepresenta-tion f ö r de
anst ä llda.

37
§

Styrelseledamot
skall vara myndig svensk raedborgare samt, s å vida ej tillsynsmyndigheten p å
grund av s ä rskilda f ö rh å llanden
finner sk ä l medgiva annat, vara bosatt inora
sparbankens verksamhetsomr å de.

Styrelseledamot
skall vara myndig svensk medborgare samt, s å vida
ej tillsynsmyndigheten p å grund av s ä rskilda f ö rh å llanden finner sk ä l
medgiva annat, vara bosatt inom sparbankens verksamhetsomr å de. Enligt 9 §
tredje stycket lagen (1987:000) om styrelserep-resentation f ö r de anst ä llda

Senaste
lydelse 1962:234.

136

Nuvarande
lydelse F ö reslagen lydelse Prop. 1987/88: 10

g ä ller
kravet p å nationalitet dock Inte
arbetstagarrepresen-tant.

Styrelseledamot m å ej den vara, som ä r

1.
tj ä nsteman 1 sparbanken, d ä r ej reglementet inneh å ller uttryckligt medgivande h ä rtill, vilket medgivande dock Icke
m ä g ä lla styrelsens ordf ö rande,

2.
styrelseledamot
eller tj ä nsteman 1 annan sparbank, eller

3.
tj ä nsteman 1 annat bankaktiebolag ä n Sparbankernas bankaktiebolag
eller 1 hypoteksf ö rening eller kassa f ö r Jordbrukskredit.

Av styrelseledam ö terna m ä sanmanlagt h ö gst en tredjedel tillika vara
styrelseledam ö ter 1 annat bankaktiebolag ä n Sparbankernas bankaktiebolag
eller 1 hypoteksf ö rening eller "kassa f ö r jordbrukskredit.

Best ä mmelserna
1 andra och tredje styckena g ä ller ej arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen
(1987:000) om styrelserepresentation f ö r de anst ä llda.

137

2.9 F ö rslag till

Lag ora ä ndring i
lagen (1956:216) ora jordbrukskasser ö relsen

H ä rigenom f ö reskrivs att 16 och 26 §§ lagen (1956:216) om jordbrukskasser ö relsen skall ha f ö ljande lydelse.

Prop.
1987/88: 10

Nuvarande
lydelse

F ö reslagen lydelse

Jordbrukskassas
styrelse skall best å av minst fem och h ö gst sju ledam ö ter. Riksorganisationen ä ger dock efter h ö rande av centralkassan, ora s ä rskilda sk ä l d ä rtill ä ro, medgiva jordbrukskassa att f ö r viss tid, ej ö ver fem å r, utse h ö gst nio styrelseledam ö ter.

Jordbrukskassas
styrelse skall best å av minst fem och h ö gst sju ledam ö ter. Riksorganisationen ä ger dock efter h ö rande av centralkassan, om s ä rskilda sk ä l d ä rtill ä ro, medgiva jordbrukskassa att f ö r viss tid, ej ö ver fem ä r, utse h ö gst nio styrelseledam ö ter. Vid till ä mpning av vad som nu har sagts
skall h ä nsyn inte tas till arbetstagarrepresentanter
som har utsetts enligt lagen (1987:000) om styrelserep-resentation f ö r de anst ä llda.

Kassans
firma skall tecknas av minst tv å personer 1 f ö rening.

26 §

Centralkassas styrelse skall best å av minst fem och h ö gst nio p ä kassans st ä mma valda ledam ö ter. Dessa styrelseledam ö ter skola utse verkst ä llande direkt ö r att under styrelsens inseende
leda verksamheten. Utses annan ä n styrelseledamot till verkst ä llande direkt ö r, skall denne ing å som ledamot 1 styrelsen. Styrelsen ä ger d ä rj ä mte f ö rordna st ä llf ö retr ä dare f ö r verkst ä llande direkt ö ren. D ä rest till st ä llf ö retr ä dare utses annan ä n styrelseledamot eller suppleant,
skall st ä llf ö retr ä daren ing å som suppleant 1 styrelsen. Verkst ä llande direkt ö r eller annan befattningshavare 1
centralkassan m å icke vara ordf ö rande 1 styrelsen.

138

Nuvarande lydelse F ö reslagen lydelse Prop. 1987/88: 10

Av styrelseledam ö terna m ä h ö gst en eller, om antalet
styrelseledam ö ter ö verstiger fem. h ö gst tv å vara befattningshavare i jordbrukskassa,
som ä r ansluten till centralkassan.

Styrelsen å ligger att 1 en f ö r ett å r 1 s ä nder fastst ä lld instruktion meddela f ö reskrifter ang å ende den befogenhet i olika
avseenden, som skall tillkomna verkst ä llande direkt ö ren.
Uppdrag som meddelas 1 instruktion f ö r verkst ä llande direkt ö r m å n ä r som helst å terkallas eller Inskr ä nkas. Utan hinder av uppdrag ä ger styrelsen sj ä lv avg ö ra varje slag av ä rende.

Vid till ä mpning av best ä nmelserna
1 f ö rsta och andra styckena skall h ä nsyn inte tas till arbetstagarrepresentanter
som har utsetts enligt lagen (1987:000) om styrelserepresentation f ö r de anst ä llda.

139

2.10 F ö rslag till Prop-
1987/88: 10

Lag om ä ndring 1
lagen (1919:426) om flottning i allm ä n
flottled

H ä rigenom f ö reskrivs
att 40 a § lagen (1919:426) om flottning i
allm ä n flottled skall ha f ö ljande lydelse.

Nuvarande lydelse

F ö reslagen lydelse

I fr å ga om flottningsf ö rening
skall lagen (1976:351) om styrelserepresentation f ö r de anst ä llda
i aktiebolag och ekonomiska f ö reningar g ä lla i till ä mpliga
delar. I st ä llet f ö r vad sora f ö reskrives
i 19 § n ä randa lag g ä ller att best ä mmelserna i 18 § samma
lag ä ga motsvarande till ä rapning, om ol ä genhet
som d ä r s ä gs skulle uppkomma genom att styrelserepresentation f ö r de anst ä llda
inf ö res i flottningsf ö rening d ä r
l ä nsstyrelsen har utsett
styrelseledamot enligt 40 § .

I fr å ga om flottningsf ö rening
skall lagen (1987:000) om styrelserepresentation f ö r de anst ä llda
g ä lla i till ä mpliga delar. Best ä mmelserna 1 18 § samma lag ä ger motsvarande till ä mpning, om ol ä genhet som d ä r s ä gs skulle
uppkonma genom att styrelserepresentation f ö r
de anst ä llda inf ö rs i flottningsf ö rening
d ä r l ä nsstyrelsen har utsett styrelseledamot enligt 40 § .

I
anm ä lan om styrelsens sammans ä ttning enligt 41 §
skall anges om arbetstagarrepresentant har utsetts. Arbetstagarrepresentants
namn och adress skall inf ö ras i f ö rteckning som anges i 76 a § .

1

Senaste lydelse 1977:1093.

3
INLEDNING Prop. 1987/88: 10

3.1 Bakgrund

Fr å gan om representation f ö r de anst ä llda
i f ö retagens styrelser b ö rjade att diskuteras p ä allvar inom de fackliga organisationerna under
1960-talets senare h ä lft. H ö sten 1969 tillsatte L0:s landssekretariat en kommitt é , LO-kommitt é n
f ö r ö kad f ö retagsdemokrati, med uppgift att
utarbeta ett f ö rslag till handlingsprogram f ö r demokrati i f ö retagen.
Kommitt é ns f ö rslag lades fram 1 rapporten Demokrati 1 f ö retagen som behandlades av LO-kongressen 1971.
Kongressen godk ä nde de av kommitt é n uppdragna riktlinjerna, som bl.a. utmynnade 1 krav
p å Inflytande ö ver f ö retagsledningen
1 form av representation i f ö retagens
styrelser.

Ä ven
inom TCO p å gick under slutet av 1960-talet en
debatt om de anst ä lldas inflytande 1 f ö retagen. I september 1969 uts ä g TC0:s styrelse en kommitt é , SAMKO, med uppgift att utreda arbetsplatsens
samarbetsfr å gor. Konmitt é n lade bl.a. frara en delrapport, Deraokratisering
av arbetslivet, f ö r TCO-kongressen 1970. Bland de å tg ä rder sora f ö rordades av SAMKO fanns representation f ö r de anst ä llda
1 f ö retagens styrelser.

LO och TCO f ö rs ö kte till en b ö rjan
att avtalsv ä gen tillf ö rs ä kra de anst ä llda representation i aktiebolagens styrelser. SAF f ö rklarade emellertid att man inte var beh ö rig att tr ä ffa
avtal som band bolagsst ä mmorna. Diskussionerna mellan
parterna avbr ö ts d ä rf ö r utan att n å gon ö verenskonmelse
hade n å tts. LO och TCO hemst ä llde d å
i skrivelser till industriministern att de anst ä llda genom lagstiftning skulle ges r ä tt till styrelserepresentation.

Sedan fr å gan om
styrelserepresentation i aktiebolagen utretts av en s ä rskild arbetsgrupp inom regeringskansliet (Ds I
1972:3) lade regeringen fram f ö rslag till
lagstiftning i ä mnet (prop. 1972:116). Rege-

141

ringsf ö rslaget
innebar att de anst ä llda i aktiebolag och
ekonomiska Prop. 1987/88: 10

f ö reningar skulle f ä r ä tt att utse
tv ä ledam ö ter och tv å
suppleanter 1

styrelsen f ö r
s å dana bolag och f ö reningar sora sysselsatte minst 100

arbetstagare, under f ö ruts ä ttning att styrelsen bestod
av minst tre

ledam ö ter. Tv ä kategorier av aktiebolag undantogs, n ä mligen bank- och

f ö rs ä kringsaktiebolag. Vidare undantogs ekonomiska f ö reningar inom

jordbrukskasser ö relsen och ö msesidiga
f ö rs ä kringsbolag. Sk ä let till att

dessa
togs undan var att banklagstiftningen beh ö vde ses ö ver f ö r att

undanr ö ja de legala hinder sora fanns f ö r styrelserepresentation f ö r de

bankanst ä llda. Sedan s ä rskilda
sakkunniga utrett de speciella problem

som f ö rel å g p å bankorar å det
(SOU 1973:18) lade regeringen frara f ö rslag

till lag
om styrelserepresentation ä ven f ö r de anst ä llda 1 bankinstitut

och f ö rs ä kringsbolag
(Prop. 1973:186). Lagf ö rslagen, som f ö reslogs f ä

f ö rs ö kskarakt ä r under en tre å rsperiod, antogs av riksdagen (NU 1972:62,

InU 1973:38). De b å da
lagarna (SFS 1972:829 och SFS 1973:1093) g ä llde

till utg å ngen av
juni 1976.

Den nu g ä llande
lagstiftningen p å omr å det, lagen (1976:351) ora styrelserepresentation f ö r de anst ä llda
i aktiebolag och ekonoraiska f ö reningar
(LSA) och lagen (1976:355) om styrelserepresentation f ö r de anst ä llda
i bankinstitut och f ö rs ä kringsbolag (LSABF) tr ä dde i kraft
den 1 juli 1976. Lagstiftningsarbetet (prop. 1975/76:166, NU 1975/76:68, resp.
prop. 1975/76:169, NU 1975/76:69) f ö regicks
av en utv ä rdering av den tidigare f ö rs ö ksverksamheten
gjord av statens industriverk (SIND 1975:4) resp. bank- och f ö rs ä kringsinspektionerna.
En betydelsefull f ö r ä ndring sora genomf ö rdes n ä r lagarna permanentades var att gr ä nsen f ö r
antalet anst ä llda som erfordras f ö r att arbetstagarna skall f å r ä tt till
representation s ä nktes, i LSA fr å n 100 till 25 och i LSABF fr ä n 50 till 25. En kortfattad redog ö relse f ö r
inneh å llet i LSA och LSABF l ä mnas i avsnitt 4.1.

Lagstiftningen ora styrelserepresentation f ö r de anst ä llda
synes 1 huvudsak ha fungerat tillfredsst ä llande,
ä ven om ra ö jligheterna till ett effektivt styrelsearbete
givetvis varierar mellan enskilda f ö retag
och olika f ö retagstyper. Sett fr å n synpunkten att styrelserepresentationslagarna utg ö r en del i ett st ö rre
arbetsr ä ttsligt regelsystem b ö r utvecklingen i stort p å medbest ä nmandeomr ä det ocks å
ha bidragit till att f ö rb ä ttra f ö ruts ä ttningarna f ö r de anst ä lldas styrelsearbete.

142

Fr å n
fackligt h å ll har emellertid framh ä llits att det likv ä l finns Prop. 1987/88: 10 vissa
brister i lagstiftningen. Den fackliga kritiken har g ä llt bl.a. fr å gor som r ö r arbetstagarrepresentanternas st ä llning i styrelsen och formerna f ö r styrelsearbetet. Ä ven lagstiftningens, som det har ansetts,
alltf ö r begr ä nsade till ä mpningsomr å de har satts i fr å ga liksom att det saknas
sanktionsregler i lagarna.

P å arbetsgivarsidan har man f ö rklarat sig i huvudsak vara n ö jd med lagstiftningens nuvarande utformning. I vissa
avseenden, framf ö r allt vad g ä ller best ä nmelser
som reglerar sj ä lva arbetet i styrelsen, anser man
emellertid att lagen skulle beh ö va
kompletteras eller preciseras ytterligare. S ä rskilt
har man p å arbetsgivarh å ll framh ä llit
n ö dv ä ndigheten av att uttryckliga regler ora sekretess f ö rs In 1 lagstiftningen samt att lagens j ä vsregler arbetas ö ver
och preciseras.

De framf ö rda kraven p ä ä ndringar har
bed ö mts vara av den arten att de b ö r leda till en ö versyn
av lagstiftningen.

I denna proraeraoria, som har utarbetats inom
arbetsmarknadsdepartementets r ä ttssekretariat,
redovisas resultatet av en s å dan ö versyn. Promemorian har under arbetets g å ng diskuterats 1 den s ä rskilda beredningsgrupp f ö r
arbetsr ä ttsfr å gor som ä r knuten till arbetsmarknadsdepartementet.
Samr ä d har ocks å 1 skilda fr å gor
skett med f ö retr ä dare f ö r bl.a. justitie-, finans- ö ch jordbruksdeparteraenten.

3.2 Angr ä nsande
lagstiftning

De fackliga organisationernas str ä van att f ö rb ä ttra villkoren i arbetslivet f ö r de anst ä llda
kan s ä gas g å frara l ä ngs i huvudsak tv ä v ä gar.

Den traditionella v ä gen
ä r att de fackliga organisationerna
genom f ö rhandlingar med arbetsgivarna s ö ker f ö rb ä ttra de anst ä lldas
arbets- och anst ä llningsvillkor eller p å annat s ä tt
ta till vara l ö ntagarintresset. Det sker
exempelvis n ä r parterna tr ä ffar kollektivavtal om l ö ner och allm ä nna
anst ä llningsvillkor eller n ä r f ö rhandlingar
f ö rs ora att l ä gga ned viss verksamhet eller att bygga ut f ö retaget. Den r ä ttsliga
reglering sora omger denna f ö rhandlingsverksamhet
finns framf ö r allt i MBL. Men ä ven annan arbetsr ä ttslig
lagstiftning finns med i bilden s å som
f ö rtroendemannalagen, anst ä llningsskyddslagen och arbetsrailj ö lagen.

143

Den andra v ä gen ä r att de fackliga organisationerna s ö ker p å verka och
Prop. 1987/88:10 f ä Inflytande genom direkt
delaktighet i f ö retagets beslutsprocesser. Det kan
ske genom att f ö retr ä dare f ö r de anst ä llda deltar 1 olika beslutsorgan inom f ö retaget, s å som
f ö retagets styrelse eller skyddskommitt é . Styrelserepresentationslagarna ä r, sett i ett s å dant
perspektiv, en lagstiftning sora griper in i f ö retagens organisatoriska f ö rh å llanden. Den ansluter d ä rmed och utg ö r
ett komplement till den associationsr ä ttsliga
lagstiftning som sedan gammalt reglerar associationernas uppbyggnad och
verksamhet, t.ex. ABL och FL.

Enligt ABL ' ä r
det aktie ä garna i f ö retaget som ä r
bolagets huvudm ä n. Det ä r dessa som p å
bolagsst ä nman drar upp riktlinjerna f ö r bolagets verksamhet. Varje del ä gare p ä
st ä mman har.r ö str ä tt 1
proportion till sin kapitalinsats i f ö retaget.
De personer sora kan samla en majoritet av r ö sterna avg ö r st ä mmans beslut. Bolagsst ä nman utser
den styrelse som skall ha hand om bolagets f ö rvaltning. Den kontrollerar ocks ä ,
genom valda revisorer, att bolagsledningen sk ö ter sina å ligganden tillfredsst ä llande. Det f ö rvaltande
organet, styrelsen, kan anst ä lla en
verkst ä llande direkt ö r (VD) f ö r
att sk ö ta de l ö pande uppgifterna. Som regel ä r VD ocks å
styrelseledamot.

Vid sidan av dessa formella regler finns i ABL ett stort
antal materiella regler som bl.a. skall garantera att v ä rden motsvarande aktiekapitalet verkligen tillf ö rs bolaget och d ä refter
inte l ä mnar detta. Dessa best ä mmelser f ö ruts ä tter i sin tur ett noggrant uppbyggt redovisningssystem
och garantier f ö r att redovisningsreglerna
verkligen efterlevs. Aktiebolagen ä r
d ä rf ö r underkastade en ing å ende
kontroll fr å n samh ä llets sida. Den ut ö vas av bl.a. registreringsmyndigheten, patent- och
registreringsverket.

Reglerna i LSA om de anst ä lldas representation i bolagsstyrelsen bygger p å tanken att de anst ä llda i kraft av sitt arbete b ö r
ha r ä tt till insyn i och inflytande p å bolagets verksamhet. Arbetstagarledam ö terna 1 styrelsen har inte aktie ä garna p ä
bolagsst ä nman som sina huvudm ä n utan den fackliga organisationen. Enligt LSA ä r det den lokala fackliga organisationen p å arbetsplatsen som fattar beslut om att in

Vad som h ä r s ä gs om aktiebolag g ä ller i motsvarande m å n ekonomiska
f ö reningar.

144

r ä tta
styrelserepresentation och d ä rvid ocks å utser de personer som Prop.
1987/88: 10 skall f ö retr ä da de anst ä llda 1 styrelsen. Lagen inneh ä ller ä ven i ö vrigt best ä nmelser av formell natur som anger
bl.a. i vilka f ö retag styrelserepresentation skall
f ä ä ga rum, tiden f ö r uppdraget och regler om n ä rvaro- och yttrander ä tt f ö r arbetstagarledam ö terna vid styrelsens sanmantr ä den. N ä r det g ä ller det faktiska arbetet i
styrelsen, ansvarsregler f ö r styrelseledamot m.m. saknas regler h ä rom i LSA. I s å dant h ä nseende g ä ller samma regler f ö r arbetstagarledam ö ter som f ö r ö vriga styrelseledam ö ter, och LSA h ä nvisar genom en uttrycklig regel i
lagen (8 § ) till best ä nmelserna i ABL.

Ett arbetstagarinflytande som grundas inte prim ä rt p å de anst ä lldas arbete 1 f ö retaget utan p å kapital ä gande regleras 1 lagstiftningen om
allm ä nna pensionsfonden (fj ä rde fondstyrelsen och de fem l ö ntagarfond-styrelserna). En l ö ntagarfondstyrelse, vars majoritet
skall f ö retr ä da l ö ntagarintressen. f ä r placera de medel styrelsen f ö rvaltar bl.a. 1 aktier 1 svenska
aktiebolag och som riskkapital i svenska ekonomiska f ö reningar. Enligt 38 § lagen (1983:1092) med reglemente f ö r allm ä nna pensionsfonden g ä ller vidare att en l ö ntagarfondstyrelse p å beg ä ran av en lokal facklig
organisation vid ett aktiebolag i vilket fondstyrelsen har aktier skall ö verl å ta ä t organisationen att f ö r h ö gst ett å r i s ä nder ut ö va r ö str ä tt f ö r h ä lften av aktiernas r ö stetal. Den fackliga organisationen
ä r d ä rvid inte bunden av hur l ö ntagarfondstyrelsen sj ä lv st ä ller sig i olika fr å gor utan ut ö var sj ä lvst ä ndigt den r ö str ä tt som har ö verl å tits till organisationen. L ö ntagarfondstyrelsen kan vidare,
liksom fj ä rde fondstyrelsen, v ä lja att ö verl å ta r ö str ä tten till aktier å t den fackliga organisationen f ö r ett å r i taget. Fj ä rde fondstyrelsen har i betydande
utstr ä ckning ö verl å tit r ö str ä tt f ö r sina aktier p å detta s ä tt. I den m ä n det f ö rekommer flera fackliga
organisationer p å
en arbetsplats,
f å r fondstyrelsen f ö rdela r ö str ä tten dem emellan och l å ta dem var f ö r sig ut ö va r ö str ä tt f ö r aktierna (ABL 9 kap. 2 § ). F ö rdelningen av r ö str ä tten mellan flera fackliga
organisationer, n ä r det g ä ller s ä dana aktier som en l ö ntagarfondsstyrelse p å beg ä ran ä r skyldig att ö verl å ta, sker med ledning av det antal
medlemmar i resp. facklig organisation som ä r anst ä llda 1 bolaget och dess svenska
dotterbolag, om Inte annat har ö verenskonmits mellan organisationerna.

Ett arbetstagarinflytande p ä ledningsniv å som har sin grund mer 1 skatter ä ttsliga ä n 1 f ö retagsdemokratiska ö verv ä ganden f ö religger vad g ä ller pensions- och
personalstiftelser enligt lagen (1967:531) om

145

10 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 10

tryggande av pensionsutf ä stelse m.m. Ledam ö ter och
suppleanter i en Prop. 1987/88: 10 s å dan
stiftelses styrelse skall v ä ljas till
lika antal av arbetsgivaren och de arbetstagare som omfattas av stiftelsens ä ndam å l.

Ä ven
inora den offentliga f ö rvaltningen g ä ller att de anst ä llda
har r ä tt att utse representanter i
styrelser och andra organ. Representationen f ö r de anst ä llda har dock f å tt anpassas efter de s ä rskilda f ö rh å llanden sora r å der p å detta orar å de. H ä nsyn har m å st tas till bl.a. att allm ä nt medborgerliga intressen inte tr ä ds f ö r n ä r.

F ö r den statliga sektorn g ä ller kung ö relsen
(1974:224) om personalf ö retr ä dare i statlig niyndighets styrelse m.m.'. Kung ö relsen ä ger
till ä mpning p å myndighet med sj ä lvst ä ndiga verksfunktioner i den m å n regeringen beslutar ora det. S ä dana beslut meddelas endast i fr å ga om de myndigheter d ä r sanmanlagt minst halva antalet anst ä llda tillh ö r en eller flera fackliga
organisationer. F ö r varje ntyndighet utser de fackliga
organisationerna tv å eller, om s ä rskilda sk ä l
f ö religger, tre personal f ö retr ä dare j ä mte ers ä ttare
f ö r dessa (SFS 1976:230). Personal-f ö retr ä darnas m ö jligheter att delta 1 styrelsearbetet varierar med
ntyndigheternas organisation. I en myndighet med lekmannastyrelse ä r personal f ö retr ä daren i princip fullv ä rdig ledamot av styrelsen och har d ä rvid
sanma r ä ttigheter och skyldigheter som
annan ledamot. I fr ä gor som g ä ller det slag av verksamhet som myndigheten skall
bedriva f å r han dock inte delta i beslutet
utan endast i ö verl ä ggningen. I enr å dighets-verk ä r m ö jligheterna
att p å verka besluten mera begr ä nsade. I dessa har personal f ö retr ä daren endast
en r ä tt att n ä rvara och yttra sig, n ä r chefen slutligt handl ä gger vissa 1
kung ö relsen n ä rmare angivna fr å gor.
G ä ller fr å gan inte det slag av verksamhet myndigheten skall
bedriva, har personal f ö retr ä daren r ä tt att f ä skiljaktig mening antecknad. Fr å gan om personal f ö retr ä darnas st ä llning
i statliga niyndigheters styrelser har nyligen behandlats av den s.k.
verksledningskommitt é n 1 bet ä nkandet (SOU 1985:40) Regeringen, myndigheterna och
myndigheternas ledning.

P å det kommunala omr å det har fr.o.m. den 1 januari 1986 Inf ö rts en permanent lagstiftning (SFS 1985:896)
som ger konmunernas och lands-

2)

F ö r de
allm ä nna f ö rs ä kringskassornas del se 18 kap. 7 §

lagen (1962:381) om allm ä n f ö rs ä kring.

146

tingskommunernas anst ä llda r ä tt att n ä rvara vid sammantr ä den med andra Prop. 1987/88: 10 n ä mnder ä n styrelsen. Med n ä rvaror ä tten f ö ljer yttrander ä tt. N ä rvaror ä tten g ä ller vid en n ä mnds behandling av ä renden som r ö r f ö rh å llandet mellan kommunen eller
landstingskommunen som arbetsgivare och deras anst ä llda. Myndighetsut ö vning mot enskild och fr ä gor d ä r ett utpr ä glat partsf ö rh å llande r å der omfattas inte av n ä rvaror ä tten. H ö gst tre personalf ö retr ä dare och ers ä ttare f ö r dem f å r finnas 1 varje n ä mnd. De utses av de lokala
arbetstagarorganisationerna. Reglerna om n ä rvaror ä tt har sammanf ö rts
raed dem om partssanmansatta organ till ett nytt kapitel 1 konmunallagen
(1977:179).

Slutligen b ö r n ä mnas lagstiftningen om offentlig
styrelserepresentation. Genom lagen (1982:315) om styrelserepresentation f ö r samh ä llet i vissa stiftelser har staten
r ä tt att utse en styrelseledamot och
en ers ä ttare i styrelsen f ö r s å dana allm ä nnyttiga stiftelser som har mer ä n fera miljoner kronor 1 tillg å ngar. F ö r bankerna g ä ller enligt lagen (1955:183) om
bankr ö relse att regeringen ä ger utse h ö gst fem ledam ö ter 1 styrelsen f ö r bankaktiebolag. De offentliga
styrelseledam ö terna skall verka f ö r att samh ä llets Intressen beaktas i
verksamheten.

147

4
STYRELSEREPRESENTATIONSLAGARNA Prop. 1987/88: 10

4.1
Kort redog ö relse f ö r inneh å llet i LSA och LSABF

LSA

Genom lagen ges de anst ä llda 1 aktiebolag och ekonomiska f ö reningar med minst 25 arbetstagare
r ä tt att utse tv ä ledam ö ter i styrelsen (arbetstagarledam ö ter) och en suppleant f ö r varje s å dan ledamot. Best å r f ö retagets styrelse av endast en
ledamot, har de anst ä llda
r ä tt att utse en arbetstagarledamot
och en suppleant. Motsvarande g ä ller f ö r ett moderf ö retag inom en koncern. D ä rvid skall dock antalet
arbetstagare avse koncernen i dess helhet, och r ä tten till styrelserepresentation
tillkommer samtliga anst ä llda
inom koncernen. Fr å n lagens till ä mpningsomr å de undantas bl.a. bank- och f ö rs ä kringsaktiebolag samt ö msesidiga f ö rs ä kringsbolag och ekonomisk f ö rening inom jordbrukskasser ö relsen.

Bolagsst ä nma eller f ö reningsst ä mma kan utan ä ndring av bolagsordningen eller f ö reningsstadgarna besluta att lagen
skall till ä mpas p ä bolaget eller f ö reningen, ä ven om antalet anst ä llda inte uppg å r till 25. Beslut kan ocks å fattas ora att fler ä n tv å arbetstagarledam ö ter skall f å utses. Arbetstagarledamot har i
princip samma st ä llning och ansvar som andra ledam ö ter 1 styrelsen. Best ä nmelser om arbetstagarledam ö ter beh ö ver inte tas in i bolagsordning
resp stadgar.

Beslut om att arbetstagarrepresentation skall inr ä ttas f å r fattas av lokal facklig
organisation som ä r bunden av kollektivavtal i f ö rh å llande till f ö retaget och som f ö retr ä der mer ä n h ä lften av arbetstagarna inom f ö retaget. Tillh ö r de anst ä llda olika s å dana organisationer, kan

LSA och LSABF 1 nu g ä llande lydelse finns Intagna som bilaga 1 och 2 till
promemorian.

148

organisationer som tillsammans f ö retr ä der en majoritet av arbetstagarna
Prop. 1987/88: 10 gemensamt besluta om att inr ä tta arbetstagarrepresentation.
Arbetstagarledam ö ter utses av de lokala fackliga
organisationerna. Ora dessa inte kan enas, g ä ller en s ä rskild hj ä lpregel. Denna inneb ä r att organisation sora omfattar
raer ä n fyra femtedelar av de
kollektivavtalsbundna arbetstagarna f å r utse samtliga arbetstagarledam ö ter, s å vida inte annan s ä dan organisation f ö retr ä der rainst en tjugondel av dessa arbetstagare.
Denna organisation f ä r i s å dant fall utse en suppleant. I
andra hand f å r de b å da lokala organisationer som har st ö rst antal s å dana arbetstagare utse vardera en
ledamot och en suppleant.

Arbetstagarledamot b ö r utses bland de anst ä llda vid f ö retaget eller, ifr å ga om moderf ö retag,
bland de anst ä llda inom koncernen. Den som ä r arbetstagarledamot i ett f ö retags styrelse f å r inte utan s ä rskilt tillst å nd utses till s å dan ledamot i annat f ö retags styrelse, ora inte f ö retagen medger det eller ora de ing å r i sanma koncern. Fr å ga om tillst å nd pr ö vas av en s ä rskild n ä rand f ö r styrelserepresentationsfr å gor. Arbets-tagarledamots
raandattid best ä ms av den som utser honom.
Uppdragstiden f å r dock inte vara l ä ngre ä n fyra r ä kenskaps å r.

Vissa j ä vsregler g ä ller f ö r arbe1;stagarledamot. Han f å r s å lunda inte delta vid styrelsens
behandling av fr ä gor sora r ö r strids å tg ä rd, f ö rhandling med
arbetstagarorganisation eller upps ä gning av kollektivavtal. D ä remot har han r ä tt
att n ä rvara och delta i ö verl ä ggningarna n ä r ett ä rende som senare skall avg ö ras av styrelsen f ö rbereds av d ä rtill s ä rskilt utsedda styrelseledam ö ter.

Bolag eller f ö rening kan medges undantag fr ä n lagens till ä mpning, om arbetstagarrepresentation skulle medf ö ra v ä sentliga ol ä genheter f ö r bolaget eller f ö reningen. Som s ä dana ol ä genheter anges att styrelsens
sanmans ä ttning ä r beroende av politiska styrkef ö rh å llanden eller av f ö rh å llande mellan olika aktie ä gare eller aktie ä gargrupper eller att
bolagsordningen eller stadgarna inneh å ller f ö reskrift om s ä rskild r ö stplural itet f ö r styrelsens beslut. Undantag skall
f ö renas med villkor om å tg ä rder som p å annat s ä tt tillgodoser arbetstagarnas
intresse av insyn och inflytande 1 fr å ga om f ö retagets verksamhet. Fr å ga om undantag pr ö vas av en s ä rskild n ä mnd p å å tta personer, n ä randen f ö r styrelserepresentationsfr å gor ', vilken utses av regeringen,

' Se f ö rordningen (1976:465) med instruktion f ö r n ä mnden f ö r styrelserepresentationsfr å gor och f ö rordningen (1976:464) om till ä mpningen av lagen (1976:351) om
styrelserepresentation f ö r de
anst ä llda i aktiebolag och ekonomiska f ö reningar.

149

som
ocks å f ö rordnar en av dem till ordf ö rande, ö vriga sju ledam ö ter Prop. 1987/88: 10 utses efter f ö rslag av olika organisationer som f ö retr ä der arbetsgivaren er
arbetstagarintressen. I pr ö vningen av ä rende
deltar ordf ö randen och fyra andra ledam ö ter enligt en n ä rmare angiven ordning.

LSABF

Denna lag har utformats 1 n ä ra anslutning till LSA. M å nga best ä mmelser motsvarar helt vad som f ö reskrivs d ä r. Vissa skillnader finns dock. De
viktigaste ä r f ö ljande.

Inora vissa aff ä rsbanker och sparbanker finns regionstyrelser eller liknande organ
till vilka huvudstyrelsen i betydande utstr ä ckning har delegerat beslutander ä tten 1 viktiga fr å gor inom ett visst geografiskt omr å de. De anst ä llda inom en s ä dan region har r ä tt till representation med en
ledamot j ä mte suppleant 1 regionstyrelsen.
LSA saknar helt motsvarighet h ä rtill.

Enligt LSA b ö r en arbetstagarrepresentant utses bland de anst ä llda vid f ö retaget eller, 1 fr å ga om moderf ö retag, bland de anst ä llda inom koncernen. Regeln ö ppnar m ö jlighet f ö r de fackliga organisationerna att
utse annan ä n en anst ä lld i f ö retaget. LSABF f ö reskriver att en arbetstagarrepresentant
skall utses bland de anst ä llda
vid f ö retaget eller, i fr å ga om moderf ö retag, bland de anst ä llda i koncernen. Med tanke p å de koncernf ö rh ä llanden som f ö rekommer p å f ö rs ä kringsomr å det och som bl.a. Inneb ä r att en och samma krets av
personer bildar styrelse i flera koncernbolag finns en s ä rskild regel f ö r f ö rs ä kringsbolag som ä r dotterf ö retag. Det ä r h ä r tillr ä ckligt att vederb ö rande ä r anst ä lld inom koncernen. Utanf ö r denna krets f å r man emellertid inte g å .

Enligt LSA har en av arbetstagarrepresentanterna r ä tt att delta 1 arbetet i ett
arbetsutskott som har tillsatts av styrelsen. Motsvarande r ä tt enligt LSABF ä r n å got mera vidstr ä ckt. LSABF ger de anst ä llda r ä tt till representation ä ven inora direktlon eller annat
liknande organ.

150

M ö jligheterna att medge f ö retag undantag fr å n lagen ä r v ä sentligt sn ä - Prop. 1987/88: 10 vare enligt
LSABF ä n enligt LSA. Dispens kan bara
medges f ö rs ä kringsaktiebolag och ö msesidigt f ö rs ä kringsbolag. I fr å ga om f ö rs ä kringsaktiebolag ä r dispensm ö jligheten begr ä nsad till det fallet att styrelsens
sanmans ä ttning ä r beroende av f ö rh å llande mellan olika aktie ä gare eller aktie ä gargrupper som framg å r av bolagsordningen, avtal eller ' annan omst ä ndighet. Vad g ä ller ö msesidigt f ö rs ä kringsbolag j ä mst ä lls f ö rh å llande som nyss sagts med f ö rh å llande mellan olika intressentgrupper
inom bolaget. Det finns en skillnad ocks å p å det
s ä ttet att dispensfr å gor pr ö vas av regeringen och inte av n ä mnden f ö r styrelse-, representationsfr å gor.

4.2 Lagarna b ö r samordnas

Som tidigare har franh å llits har
styrelserepresentationslagarna ett n ä ra samband med den renodlat associationsr ä ttsliga lagstiftningen, t.ex. ABL
och lagen om bankr ö relse. Det materiella inneh å llet i arbetstagarledam ö ternas styrelseuppdrag regleras
huvudsakligen genora den senare lagstiftningen medan lagarna om
styrelserepresentation inneh å ller regler som - enkelt uttryckt - garanterar sj ä lva r ä tten till styrelserepresentation f ö r de anst ä llda.

Att en s å dan lagteknisk l ö sning
valdes f ö r att reglera fr å gan om de anst ä lldas representation i f ö retagens styrelser f å r ses mot bakgrund av bl.a. att
lagarna till en b ö rjan hade f ö rs ö kskarakt ä r och endast g ä llde f ö r begr ä nsad tid (jfr prop. 1973:186 s.
26). I dag kan s ä ttas i fr å ga om en s å dan uppdelning p å skilda lagar ä r ä ndam å lsenlig. I vart fall ter det sig
inte l ä ngre motiverat att ha en lag f ö r de anst ä lldas representation i aktiebolag
och ekonomiska f ö reningar och en annan, n ä stan likalydande, lag f ö r representationen i banker och f ö rs ä kringsbolag.

Det naturliga kunde tyckas vara att ta in best ä mmelserna om
styrelse-representation f ö r de
anst ä llda i de respektive huvudf ö rfattningar f ö r de skilda associationer d ä r representation f ö rekommer.' De anst ä lldas r ä tt till styrelserepresentation i
t.ex. aktiebolagen skulle

5) «

I fr å ga om
flottningsf ö reningar f ö reskrivs i 40 a § lag (1919)

om flottning i allm ä n flottled att LSA skall g ä lla i till ä mpliga

delar.

151

med en s å dan ordning
regleras 1 ABL. H ä rigenom skulle en f ö r'varje Prop. 1987/88: 10 organisationsform helt ä ckande r ä ttslig
reglering kunna g ö ras. Det skulle fr ä mja bl.a. enkelheten och ö versk å dligheten 1
regelsystemet. Ä ven om en s å dan ordning kan synas ä ndam å lsenlig, ä r det emellertid tydligt att just kopplingen till
den allm ä nna associationsr ä tten g ö r
att en s å dan f ö r ä ndring inte l ä mpligen b ö r
behandlas inom ramen f ö r detta mera begr ä nsade ö versynsarbete.
Saken f å r d ä rf ö r skjutas p å framtiden och eventuellt ö verv ä gas i ett
senare lagstiftningssammanhang.

Vad som redan nu b ö r
konma 1 fr ä ga ä r d ä remot att samordna best ä mmelserna 1 LSA och LSABF 1 en enda lag. I denna
promemorias lagf ö rslag (avsnitt 2.1) har utarbetats
ett f ö rslag till en s å dan lag. Den f ö reslagna
nya lagen, som ocks ä inneh ä ller en ö versyn
av best ä nmelserna 1 ö vrigt, ä r
t ä nkt att ers ä tta de nu g ä llande
styrelserepresentationslagarna.