Prop. 1987/88:113

Regeringens proposition 1987/88:113

om kompetensinriktad vuxenutbildning för psykiskt utveckhngsstörda,
särvux;

Prop. 1987/88:113

Regeringen föreslår riksdagen atl anta de förslag som har
tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollel den 25 februari 1988.

På regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Lennart Bodström

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen behandlas frågor som rör kompetensinriktad
vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda, särvux. Del sker på grundval
av ett förslag från skolöverstyrelsen (SÖ).

Begreppet psykiskt utvecklingsstörd används i
propositionen med samma innebörd som i lagen (1985:568) om särskilda omsorger
om psykiskt utvecklingsstörda m. fl. Det innebär alt förslagen gäller även dem
som har fått etl betydande och beslående begåvningshandikapp på grund av hjärnskada,
föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, samt personer med
barndomspsykos.

Vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda förekommer
i skilda former. Särskilt folkbildningen gör betydelsefulla insatser.
Försöksverksamhet med särvux har bedrivits av landstingskommuner sedan
budgetåret 1970/71. Hittills har dock för dessa vuxna saknats en reguljär
utbildning som fyller motsvarande funktion som den utbildning normalbegåvade
vuxna har tillgång till genom kommunal utbildning för vuxna (grundvux och komvux),
dvs. en kompetensinriktad utbildning som förbereder för fortsatt utbildning
eller för yrkesliv.

Landstingskommunerna föreslås bli huvudmän för den nya
utbildningen liksom de har varit för försöksverksamheten. De förslås dock ha rätl
att överföra ansvaret på kommuner i likhet med vad som redan gäller beträffande
särskolan.

Vuxenutbildningslagen (1984:1118) och läroplanen för
kommunal och statlig utbildning för vuxna (Lvux 82) föreslås gälla i
tillämpliga delar även för särvux. Båda skall kompletteras med vissa särskilda
föreskrifter för särvux.

I Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 113

Särvux föreslås omfatta
utbildning som i princip är en vuxenanpassning Prop. 1987/88:113 av
grundsärskolan. Innehållet skall dock begränsas i förhållande lill grundsärskolan
på motsvarande sätt som grundvux och komvux har begränsats i förhållande till
grundskolan och gymnasieskolan. Särvux föreslås inte heller omfatta
yrkesutbildning. SÖ skall få i uppdrag att närmare bedöma behovet samt överväga
former, finansiering och statsbidragskonstmktion för en eventuell motsvarighet
för vuxna till yrkessärskolan.

Särvux
skall organiseras som deltidsstudier med lägst två undervisningstillfällen och
högst 20 lektioner per vecka. Undervisningen skall bedrivas som
gruppundervisning. Enskild undervisning föreslås få förekomma om särskilda skäl
föreligger.

Studietiden
i särvux föreslås bli begränsad för varje elev på samma sätt som har
föreslagils för grundvux i budgetpropositionen 1988, dvs. högst I 000 timmar
för svensklalande deltagare och högst I 500 timmar för icke svensktalande.
Därefter föresläs möjligheter till förlängning av studietiden med 500 timmar
efter beslut av den lokala styrelsen och, i ett begränsat antal fall, med
ytterligare I 000 timmar efter beslut av länsskolnämnden.

Den
som lar ledigt från etl arbete för atl studera i särvux och får avdrag på
lönen, föreslås få timersättning med 46 kr.

Särvux
föreslås bli inordnat i samma regelsystem som gäller för grundvux och komvux
beträffande tilldelning av undervisnings- och skolledningsresurser och i del schabloniserade
statsbidragssystem för kommunal utbildning för vuxna som avses träda i kraft
den I juli 1988.

Förslagen
i propositionen innebär en tredubbling av statsbidraget till särvux. De skall
genomföras den I juli 1988.

Propositionens lagförslag

1 Förslag till

Lag om ändring i vuxenutbildningslagen (1984:1118)

Härigenom föreskrivs i fråga om vuxenutbildningslagen
(1984:1118) dels att 1 kap. 6 §, 2 kap. 1-3 §§, 3 kap. 1 §, 4 kap. 5 §, 6 kap.
5 och 6 §§

och 8 kap.
1-2 a §§ skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall inforas tre nya paragrafer, 1
kap. 3 a och 7 §§,

6 kap. 3 a
§ samt ett nytt kapitel, 4 a kap., av följande lydelse.

Prop.
1987/88:113

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

1 kap.

3a§

Varje landstingskommun får anordna vuxenutbildning för
psykiskt utvecklingsstörda (särvux) inom de ramar och på de villkor i övrigt
som följer av denna lag och andra föreskrifter och beslut som meddelas av
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Motsvarande gäller för
kommuner som inte ingår i någon landstingskommun.

Med särvux avses sådan utbildning som syftar lill att ge
vuxna psykiskt utvecklingsstörda möjlighet alt skaffa sig kompelens
motsvarande den som ges i grundsärskolan.

En landstingskommun får till en kommun som ingår i
landstingskommunen överlåta att anordna särvux, om kommunen medger det och
regeringen lämnar sitt tillstånd.

6 §

Föreskrifterna
i denna lag om rätt att delta i grundvux och komvux och i utbildning vid
statens skolor för vuxna gäller endast dem som är kyrko-bokfbrda i riket.

Föreskrifterna
i denna lag om rätt att delta i sådan vuxenutbildning som avses i 2-4 §§
gäller endast dem som är kyr-kobokfÖrda i landet.

Med en persons hemkommun avses i denna lag den kommun i
vilken personen är kyrkobokford. Med hemlandstingskommun avses den landstingskommun
till vilken hemkommunen hör.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Prop.
1987/88:113

7 §

Det som i lagen sägs om psykiskt utvecklingsstörda gäller
även dem som har fått ett betydande och bestående begåvningshandikapp på
grund av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, samt
personer med barndomspsykos.

2 kap.

1§

Skolöverstyrelsen
skall ha tillsyn över grundvux, komvux och statens skolor för vuxna. Länsskolnämnden
skall under överstyrelsen ha tillsyn över sådan utbildning inom länet.

Skolöverstyrelsen
skall ha tillsyn över sådan vuxenutbildning som avses i denna lag. Länsskolnämnden
skall under överstyrelsen ha tillsyn över sådan utbildning inom länet.

Kommunens
skolstyrelse skall vara lokal styrelse for grundvux och komvux som kommunen
anordnar. Om en statens skola for vuxna finns i kommunen, skall skolstyrelsen
vara lokal styrelse även for den.

Kommunens
skolstyrelse skall vara lokal styrelse för grundvux och komvux som kommunen
anordnar. Om en statens skola for vuxna finns i kommunen eller om landstingskommunen
överlåtit åt kommunen att anordna särvux, skall skolstyrelsen vara lokal
styrelse även för sådan utbildning.

Landstingskommunens utbildningsnämnd skall vara lokal
styrelse för komvux som landstingskommunen anordnar.

För särvux som landstings

kommunen anordnar skall om

sorgsnämnden vara lokal sty

relse, om inte landstingskom

munen beslutar att utbild

ningsnämnden skall vara sty

relse. För särvux som anordnas

av en kommun som inte ingår i

någon landstingskommun

skall omsorgsnämnden vara lokal styrelse, om inte
kommunen beslutar att uppgiften skall ankomma på skolstyrelsen.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop.
1987/88:113

Dessa bestämmelser gäller i den mån inte annat följer av
denna eller annan lag eller av föreskrifter som meddelas av regeringen eller
den myndighet som regeringen bestämmer.

3 §

Såsom
huvudmän for grundvux och komvux skall kommuner och landstingskommuner
samarbeta sinsemellan och även ta till vara möjligheter till samarbete med
vuxenutbildning i andra former och med gymnasieskolan.

Såsom
huvudmän för grundvux, komvux och särvux skall kommuner och landstingskommuner
samarbeta sinsemellan och även ta till vara möjligheter till samarbete med
vuxenutbildning i andra former.

3 kap.

1§

Rätt att genomgå grundvux har den som passerat skolpliktsåldern
men som i läsning, skrivning eller räkning saknar sådana färdigheter som
normalt uppnås på grundskolans mellanstadium.

Den som inte behärskar svenska språket men har
grundläggande färdigheter i att läsa och skriva på något annat språk har inte
rätt att få undervisning i läsning och skrivning i grundvux.

Lagens
bestämmelser om grundvux gäller inte vuxna som behöver undervisning
motsvarande särskolans.

Lagens bestämmelser om grundvux gäller inte vuxna som
behöver undervisning motsvarande särskolans. Beträffande sådana vuxna gäller i
stället lagens bestämmelser om särvux.

4 kap.

5§

Den
lokala styrelsen för komvux i den kommun eller landstingskommun, som anordnar
den kurs ansökan avser, avgör om sökanden skall nekas tillträde på grund av
bestämmelserna i 4 § första stycket andra meningen.

Om
tillträde nekas får sö

kanden överklaga beslutet hos

skolöverstyrelsen genom

besvär.
Överstyrelsens beslut med anledning av sådana besvär får inte överklagas.

Om
tillträde nekas får sökanden överklaga beslutet hos skolöverstyrelsen.
Överstyrelsens beslut får inte överklagas.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 113

4 a kap.

Vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda

1§

/ särvux får anordnas undervisning för dem av de psykiskt,
utvecklingsstörda som saknar sådana grundläggande färdigheter i läsning,
skrivning eller räkning som normalt uppnås på grundsärskolans mellanstadium.

I särvux får också anordnas undervisning för dem av de
psykiskt utvecklingsstörda som vill skaffa sig kompetens i ett ämne som
förekommer på grundsärskolans högstadium. En sådan undervisning skall anordnas
i form av kurser som är fristående från varandra.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om undantag från andra stycket. Regeringen föreskriver
i vilka ämnen särvux får anordnas.

2 §

Den som uppfyller föreskrivna behörighetsvillkor har rätt
att i mån av plats delta i särvux, om inte annat följer av föreskrifter som
meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar närmare föreskrifter om behörighetsvillkor och om grunder för urval.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 113

3 §

I särvux skall sökande tas emot oberoende av var i landet
de är kyrkobokförda. Ingen kommun eller landstingskommun behöver dock ta emot
en sökande som inte är kyrkobok-förd där, om sökanden mycket väl skulle kunna
delta i samma slags utbildning i särvux som anordnas av hemkommunen eller
hemlandstingskommunen.

Den som har börjat en utbildning i särvux får fullfölja
utbildningen oberoende av om hans kyrkobokföring ändras under pågående
utbildning.

4§

Kommunerna och landstingskommunerna får inte av dem som
söker till eller är elever i särvux ta ut avgifter för administrationen eller
för undervisningen.

Om inte något annat följer av tredje stycket skall
läroböcker, skrivmaterial och andra därmed jämförliga hjälpmedel som används i
särvux vara kostnadsfria för eleverna.

I fråga om elever som deltar i sådan undervisning som
avses i I § andra stycket får kommunerna eller landstingskommunerna besluta
att eleverna på egen bekostnad skall anskaffa sådana hjälpmedel som de skall ha
för eget bruk och behålla. Sådana hjälpmedel får också erbjudas mot avgifter,
som högst motsvarar kommunens eller landstingskommunens
anskaffningskostnader.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 113

5§

När en elev som avses i I § första stycket har sådana färdigheter
i läsning, skrivning och räkning som normalt uppnås på grundsärskolans mellanstadium,
skall undervisningen i särvux för eleven upphöra. Detta gäller oberoende av
vilka kunskaper eleven har i svenska språket.

Undervisningen för en elev i särvux skall upphöra, om eleven
inte gör tillfredsställande framsteg.

Undervisningen skall alltid upphöra senast efter det antal
timmar som regeringen föreskriver.

6 §

Frågor om intagning av elever till särvux och om avslutande
av en sådan utbildning enligt 5 § första och andra styckena avgörs av den
lokala styrelsen för utbildningen.

Beslut i frågor som avses i 3 § första stycket andra meningen
och i 5 § första eller andra stycket får överklagas hos skolöverstyrelsen.
Överstyrelsens beslut får inte överklagas.

6 kap.

3a§

Om en landstingskommun eller en kommun som inte hör till
någon landstingskommun i sin särvux har en elev som är kyrkobokford i en kommun
som hör till en annan landstingskommun, skall hemlandstingskommunen betala interkommu-nal
ersättning lill den andra landstingskommunen.

Ar eleven kyrkobokford i en kommun som inte hör till en
landstingskommun, skall ersättningen betalas av hemkommunen.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Prop. 1987/88:113

Vad som sägs i första och andra styckena om en hemlandstingskommuns
eller en hemkommuns skyldighet att betala interkommunal ersättning skall gälla
också om utbildningen anordnas av en kommun som hör till en landstingskommun.
Ersättningen skall då betalas till den kommunen.

5§i

Hemkommunen
eller hemlandstingskommunen är inte skyldig att betala interkom-munal
ersättning, om eleven mycket väl hade kunnat delta i grundvux eller samma slags
utbildning i komvux som anordnas av hemkommunen eller hemlandstingskommunen.

Hemkommunen
eller hemlandstingskommunen är inte skyldig att betala interkommunal
ersättning, om eleven mycket väl hade kunnat delta i grundvux eller samma slags
utbildning i komvux eller särvux som anordnas av hemkommunen eller
hemlandstingskommunen.

Detta undantag från ersättningsskyldighet gäller dock
inte, om hemkommunen eller hemlandstingskommunen innan eleven togs emot bereddes
tillfälle att yttra sig till den mottagande kommunen eller landstingskommunen
och därvid inte framförde någon sådan invändning.

6 §

Vid
oenighet om rätten till interkommunal ersättning eller om ersättningens
storlek, skall frågan avgöras av länsskolnämnden. Om någon av parterna är en
landstingskommun eller om två tvistande kommuner hör till olika län, skall dock
frågan avgöras av skolöverstyrelsen.

Länsskolnämndens
beslut enligt första stycket får överklagas hos skolöverstyrelsen genom
besvär. Överstyrelsens beslut med anledning av sådana besvär eller som första
instans får inte överklagas.

Länsskolnämndens
beslut enligt första stycket får överklagas hos skolöverstyrelsen.
Överstyrelsens beslut får inte överklagas.

1 Senaste lydelse 1986:160.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Prop.
1987/88:113

Regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter
om organisationen av grundvux, komvux och statens skolor för vuxna samt om
kommuners och landstingskommuners befattning i övrigt med sådan utbildning.

I fråga om organ för samverkan eller motsvarande inom grundvux,
komvux och statens skolor för vuxna får regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer meddela föreskrifter om att ledamöter i organet eller andra
företrädare utses och entledigas av enskilda.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela ytterligare föreskrifter om organisationen av sådan
vuxenutbildning som avses i denna lag samt om kommuners och landstingskommuners
befattning i övrigt med sådan utbildning.

I fråga om organ för samverkan eller motsvarande inom
utbildningen får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddela föreskrifter om att ledamöter i organet eller andra företrädare utses
och entledigas av enskilda.

Försöksverksamhet
får anordnas inom grundvux, komvux ock utbildningen vid statens skolor för
vuxna. Föreskrifter om försöksverksamhet meddelas av regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer. 1 sådana föreskrifter får göras undantag
från bestämmelser i denna lag.

Försöksverksamhet
får anordnas inom sådan vuxenutbildning som avses i denna lag. Föreskrifter
om försöksverksamhet meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer. I sådana föreskrifter får göras undantag från bestämmelser i denna
lag.

Regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om rätt
för den som inte är kyrkobokford i riket att delta i grundvux, komvux och
utbildning vid statens skolor för vuxna.

Regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om rätt
för den som inte är kyr-kobokförd i landet att delta i sådan vuxenutbildning
som avses i denna lag.

Denna
lag träder i kr2d"t den 1 juli 1988.

2 Senaste
lydelse 1986:253.

10

Uppgifter som enligt vuxenutbildningslagen ankommer på
omsorgs- Prop. 1987/88: 113

nämnd skall till utgången av år 1988 fullgöras av sådan
omsorgsstyrelse som avses i 12 § lagen (1985:569) om införande av lagen
(1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl., om inte
annat följer av den paragraifen eller av någon annan lag.

II

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1986:159) om grundläggande
svenskundervisning för invandrare

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1986:159) om
grundläggande svenskundervisning för invandrare skall ha följande lydelse.

Prop.
1987/88:113

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

5§

Kommunens skyldighet i fråga om anordnande av
svenskundervisning för invandrare avser följande personer:

1.
Utländsk
medborgare, som antingen är kyrkobokford i kommunen eller som utan att vara kyrkobokford,
regelmässigt vistas i kommunen efter att ha ansökt om uppehållstillstånd i
avsikt att bosätta sig i riket. Beträffande sådan inte kyrkobokförd person
gäller dessutom att han skall ha väntat på besked om uppehållstillstånd under
minst den tid som regeringen bestämmer.

2.
Svensk
medborgare, som är kyrkobokförd i kommunen, men som tidigare har varit bosatt
utom landet och som saknar grundläggande kunskaper i svenska språket.

3. Finländsk medborgare som stadigvarande arbetar i
kommunen,

men som är bosatt i Finland nära gränsen till Sverige.

Skyldigheten
gäller under det kalenderår då de som avses i första stycket 1. och 2. kommer
till Sverige eller i fall som avses i 3. börjar arbeta i Sverige samt under det
närmast påföljande kalenderåret.

Kommunens
skyldighet avser dock inte en utländsk medborgare som har svenska, danska
eller norska som modersmål eller den som eljest har sådana kunskaper i något
av dessa språk att grundläggande svenskundervisning inte kan anses nödvändig.
Inte heller för den som är berättigad till grundutbildning för vuxna (grundvux)
enligt vuxenutbildningslagen (1984:1118) gäller kommunens skyldighet i detta
avseende.

Kommunens
skyldighet avser dock inte en utländsk medborgare som har svenska, danska
eller norska som modersmål eller den som eljest har sådana kunskaper i något
av dessa språk att grundläggande svenskundervisning inte kan anses nödvändig.
Inte heller för den som är berättigad till grundutbildning för vuxna (grundvux)
eller tagits in i vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda (särvux) jgä\-ler
kommunens skyldighet i detta avseende.

Denna lag
träder i krjift den 1 juli 1988.

12

3
Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att punkt 12 av anvisningarna till 32
§ kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.

Prop.
1987/88:113

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Anvisningar

till 32 §

12.t Sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring, lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring, lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd och lagen
(1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän utgör skattepliktig intäkt av
tjänst om sjukpenningen grundas på inkomst, som hänför sig till tjänst och för
sig eller tillsammans med annan sjukpenninggrundande inkomst uppgår till 6 000
kronor eller högre belopp för år. Till intäkt av tjänst hänföres under nämnda
förutsättningar också ersättning enligt lagen (1956:293) om ersättning åt
smittbärare samt annan lag eller författning, som utgått annorledes än på
grund av försäkring, som nyss sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i
arbete eller på grund av militärtjänstgöring.

Föräldrapenning
och vårdbidrag enligt lagen om allmän försäkring utgör skattepliktig intäkt av
tjänst, dock ej sådan del av vårdbidrag som utgör ersättning för merkostnader.

Korttidsstudiestöd och

vuxenstudiebidrag
enligt studiestödslagen (1973:349), utbildningsbidrag för doktorander,
timersättning vid grundutbildning för vuxna (grundvux) och timersättning vid
grundläggande svenskundervisning för invandrare räknas som skattepliktig
intäkt av tjänst.

Korttidsstudiestöd och

vuxenstudiebidrag
enligt stu

diestödslagen (1973:349), ut

bildningsbidrag för doktoran

der, timersättning vid grund

utbildning för vuxna (grund

vux), vid vuxenutbildning för

psykiskt utvecklingsstörda

(särvux)
och vid grundläggande svenskundervisning för invandrare räknas som skattepliktig
intäkt av tjänst.

Dagpenning
från erkänd arbetslöshetskassa, kontant arbetsmarknadsstöd, statsbidrag
motsvarande dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa eller kontant
arbetsmarknadsstöd som lämnas till arbetslös som startar egen rörelse,
ersättning enligt 14 och 15 §§ lagen (1983:1070) om arbete i ungdomslag hos
offentliga arbetsgivare samt stöd enligt 6 § förordningen (1983:1079) om
statsbidrag till verksamheten med ungdomslag, m.m. räknas som skattepliktig
intäkt av tjänst.

ISenaste lydelse 1987:296.

13

Dagpenning vid utbildning och tjänstgöring inom
totalförsvaret räk- Prop. 1987/88: 113

nas som
skattepliktig intäkt av tjänst.

Detsamma gäller dagpenning och stimulansbidrag, vilka
enligt av regeringen eller av statlig myndighet meddelade bestämmelser utgå
till deltagare i arbetsmarknadsutbildning samt med dem i fråga om sådana bidrag
likställda.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988 och tillämpas
första gången vid 1989 års taxering.

14

4
Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs att 37 § 1 mom. taxeringslagen (1956:623)t
skall ha följande lydelse.

37§

Nuvarande lydelse

1 mom." Till ledning vid inkomsttaxering,
förmögenhetstaxering och registrering av preliminär A-skatt, som har
innehållits genom skatteavdrag, skall varje år utan anmaning avlämnas
uppgifter (kontrolluppgifter) för det föregående kalenderåret enligt följande
uppställning.

Prop.
1987/88: 113

Uppgiftsskyldig

Vem
uppgiften skall avse

Vad
uppgiften skall avse

3 f
Vuxenutbildningsnämnd.

Den som
åtnjutit korttidsstudiestöd eller vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen
(1973:349).

Den som
uppburit timersättning vid grundutbildning för vuxna (grundvux) och vid
grundläggande svenskundervisning för invandrare.

Utgivet
belopp som uppgår.till sammanlagt minst 100 kronor för hela året.

Utgivet belopp som uppgår till sammanlagt minst 100 kronor
för hela året.

1 Lagen
omtryckt 1971:399. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:773.

2 Lydelse
enligt prop. 1987/88:99.

15

Föreslagen
lydelse

Prop.
1987/88: 113

1
mom. Till ledning vid inkomsttaxering, förmögenhetstaxering och registrering av
preliminär A-skatt, som har innehållits genom skatteavdrag, skall varje år
utan anmaning avlämnas uppgifter (kontrolluppgifter) för det föregående
kalenderåret enligt följande uppställning.

Uppgiftsskyldig

Vem
uppgiften skall avse

Vad
uppgiften skall avse

3 f
Vuxenutbildningsnämnd.

Den som
åtnjutit korttidsstudiestöd eller vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen
(1973:349).

Den som
uppburit timersättning vid grundutbildning för vuxna (grundvux), vid
vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda (särvux) och vid grundläggande
svenskundervisning för invandrare.

Utgivet
belopp som uppgår till sammanlagt minst 100 kronor för hela året.

Utgivet belopp som uppgår till sammanlagt minst 100 kronor
för hela året.

Denna lag
träder i kraft den 1 juli 1988 och tillämpas första gången i fråga om
kontrolluppgift till ledning vid 1989 års taxering.

16

5 Förslag
till Prop. 1987/88:113

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 11 kap. 2 § lagen (1962:381) om
allmän för-säkringi skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 kap. 2§2

Med inkomst av anställning avses den lön i pengar eller
skattepliktiga naturaförmåner, som en försäkrad har fått såsom arbetstagare i
allmän eller enskild tjänst. Till sådan inkomst räknas dock inte från en och
samme arbetsgivare utgiven lön som under ett år ej uppgått till 1 000 kronor.
I fråga om arbete som har utförts utomlands bortses vid beräkningen av
pensionsgrundande inkomst från sådana lönetillägg som betingas av ökade
levnadskostnader och andra särskilda förhållanden i sysselsättningslandet.
Såsom inkomst av anställning anses även

a)
sjukpenning
enligt denna lag eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller
motsvarande ersättning som utgår enligt annan författning eller på grund av
regeringens förordnande, i den mån ersättningen träder i stället för försäkrads
inkomst såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst,

b)
föräldrapenning,

c)
vårdbidrag
enligt 9 kap. 4 §, i den mån bidraget inte är ersättning för merkostnader,

d) dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa,

e) kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om
kontant ar

betsmarknadsstöd,

f) utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning och
yrkesinrik

tad rehabilitering i form av dagpenning,

g) korttidsstudiestöd och vuxenstudiebidrag enligt
studiestödslagen

(1973:349),

h) delpension enligt lagarna (1975:380) och (1979:84) om
delpensionsförsäkring,

i) dagpenning till värnpliktiga och vapenfria
tjänstepliktiga under repetitionsutbildning, frivilliga som genomgår
utbildning under krigsför-bandsövning eller särskild övning inom
värnpliktsutbildningen, läkare under försvarsmedicinsk tjänstgöring samt
civilförsvarspliktiga,

j) utbildningsbidrag för doktorander,

k) timersättning vid grund- k) timersättning vid grund-

utbildning för vuxna (grund- utbildning för vuxna (grund-

vux) och vid grundläggande vux), vid vuxenutbildning för

svenskundervisning för in- psykiskt utvecklingsstörda

vandrare, (särvux) och vid grundläggan-

de svenskundervisning för invandrare.

17

1
Lagen omtryckt
1982:120.

2
Senaste lydelse
1987:1307.

2 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 113

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 113

1) livränta enligt 4 kap. lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring eller motsvarande livränta som bestäms med tillämpning
av sagda lag,

m) från Sveriges författarfond och konstnärsnämnden
utgående bidrag som ej är att hänföra till inkomst av annat förvärvsarbete
enligt 3 §, i den mån regeringen så förordnar,

n) statsbidrag till arbetslösa som tillskott till deras
försörjning när de startar egen rörelse,

o) värdet av vad den försäkrade tillgodoförs som följd av
att en arbetsgivare lämnar sådant bidrag som likställs med lön enligt 2 kap. 3
§ andra stycket lagen (1981:691) om socialavgifter.

1 fråga om ersättning i pengar eller naturaförmåner som
sägs i första stycket för arbete som någon utfört för någon annans räkning utan
att vara anställd i dennes tjänst gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 3
kap. 2 § andra stycket.

Vid beräkning av inkomst av anställning skall hänsyn tas till
lön eller annan ersättning, som den försäkrade har fått från en arbetsgivare,
som är bosatt utom riket eller är utländsk juridisk person, endast i fall då
den försäkrade sysselsatts här i riket och överenskommelse inte träffats enligt
3 kap. 2 a § eller då han tjänstgjort som sjöman ombord på svenskt
handelsfartyg. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön till svenska
medborgare, om svenska staten eller, där lönen härrör från utländsk juridisk
person, en svensk juridisk person, som äger ett bestämmande inflytande över
den utländska juridiska personen, enligt av riksförsäkringsverket godtagen
förbindelse har att svara för tilläggspensionsavgiften.

Hänsyn skall ej heller tas till lön eller annan ersättning
från främmande makts beskickning eller lönade konsulat här i riket eller från
arbetsgivare, som tillhör sådan beskickning eller sådant konsulat och som inte
är svensk medborgare. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön till
svensk medborgare eller till den som utan att vara svensk medborgare är bosatt
i riket, om en utländsk beskickning här i riket enligt av riksförsäkringsverket
godtagen förbindelse har att svara för tilläggspensionsavgiften.

Den som åtagit sig förbindelse enligt tredje eller fjärde
stycket skall anses såsom arbetsgivare.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

6 Förslag till Prop. 1987/88: 113

Lag om ändring i lagen (1987:1321) om ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 5 § lagen (1987:1321) om
ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkringi skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

5§

Den allmänna försäkringskassan skall i samband med
inskrivning av en försäkrad besluta om den försäkrades tillhörighet till
sjukpenningförsäkringen. I fråga om en försäkrad som avses i 1 § första
stycket skall kassan samtidigt fastställa den försäkrades sjukpenninggrundande
inkomst och, om inkomsten helt eller delvis är att hänföra till anställning,
dennes årsarbetstid. Sådan fastställelse skall också ske för försäkrad som
avses i 1 § andra stycket så snart anmälan om hans inkomstförhållanden gjorts
hos kassan. Av beslutet skall framgå i vad mån den sjukpenninggrundande
inkomsten är att hänföra till anställning eller till annat förvärvsarbete.
Sjukpenningförsäkringen skall omprövas

a)
när kassan fått
kännedom om att den försäkrades inkomstförhållanden, arbetstid eller andra
omständigheter har undergått ändring av betydelse för rätten till sjukpenning
eller för sjukpenningens storlek,

b)
när
förtidspension enligt denna lag beviljas den försäkrade eller redan utgående
sådan pension ändras med hänsyn till ändring i den försäkrades förmåga eller
möjlighet att bereda sig inkomst genom arbete,

c)
när delpension
enligt särskild lag beviljas den försäkrade eller redan utgående sådan pension
ändras med hänsyn till ändring i den försäkrades arbets- och
inkomstförhållanden, samt

d) när tjänstepension beviljas den försäkrade.

Ändring skall i fall som avses i första stycket a) inte
ske förrän 14 dagar efter det försäkringskassan fått kännedom om de ändrade
omständigheterna. Ändring skall i annat fall ske så snart anledning till ändringen
uppkommit.

Den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten får ej i
annat fall än som avses i första stycket b), c) eller d) sänkas under tid då
den försäkrade

1.
bedriver studier, för vilka han uppbär studiehjälp, studiemedel eller särskilt
vuxenstudiestöd enligt studiestödslagen (1973:349), studiestöd enligt lagen
(1983:1030) om särskilt vu.xenstudiestöd för arbetslösa eller bidrag enligt
förordningen (1976:536) om utbildningsbidrag för doktorander.

ILagen
omtryckt 1982:120.

19

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88:113

2. genomgår grundutbild- 2. genomgår grundutbild-

ning för vuxna (grundvux) el- ning för vuxna (grundvux),

ler grundläggande svenskun- vuxenutbildning för psykiskt

dervisning för invandrare och utvecklingsstörda (särvux) el-

uppbär timersättning för studi- ler grundläggande svenskun-

erna, dervisning för invandrare och

uppbär timersättning för studierna,

3.
är inskriven
vid arbetsmarknadsinstitut eller efter förmedling av en arbetsmarknadsmyndighet
genomgår yrkesutbildning,

4.
är gravid och
avbryter eller inskränker sitt förvärvsarbete tidigast sex månader före barnets
födelse eller den beräknade tidpunkten härför,

5.
är helt eller
delvis ledig från förvärvsarbete för vård av barn, om den försäkrade är
förälder till barnet eller likställs med förälder enligt 1 § lagen (1978:410)
om rätt till ledighet för vård av barn, m.m. och barnet inte har fyllt ett år.
Motsvarande gäller vid adoption av barn som ej fyllt tio år eller vid
mottagande av sådant barn i avsikt att adoptera det, om mindre än ett år har
förflutit sedan den försäkrade fick barnet i sin vård.

För en försäkrad som avses i tredje stycket 1 skall
försäkringskassan, vid sjukdom under utbildningstiden, beräkna sjukpenningen på
en sjukpenninggrundande inkornst som har fastställts på grundval av enbart den
inkomst av eget arbete som den försäkrade kan antas få under denna tid. Om
därvid den sjukpenninggrundande inkomsten helt eller delvis är att hänföra till
anställning, skall årsarbetstiden beräknas på grundval av enbart det antal
arbetstimmar som den försäkrade kan antas ha i ifrågavarande förvärvsarbete
under utbildningstiden.

Under studieuppehåll mellan vår- och hösttermin, då den
försäkrade inte uppbär studiesocial förmån som anges i tredje stycket 1, skall
dock sjukpenningen för tid efter utgången av en sådan period om 14 dagar som
anges i 10 § beräknas på den sjukpenninggrundande inkomst som följer av första-tredje
styckena, om sjukpenningen blir högre än sjukpenning beräknad på den
sjukpenninggrundande inkomsten enligt fjärde stycket.

20

7 Förslag
till

Lag om ändring i kungörelsen (1973:1125) om skatteavdrag
från sjukpenning m.m.

Prop.
1987/88:113

Härigenom
föreskrivs att 1 § kungörelsen (1973:1125) om skatteavdrag från sjukpenning m.m.
skall ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

I fråga om
skatteavdrag på

inkomst, som avses i punkt 12

av anvisningarna till 32 § kom

munalskattelagen (1928:370)

med undantag för vårdbidrag

enligt lagen (1962:381) om all

män försäkring samt timstu-

diestöd och inkomstbidrag

enligt studiestödslagen

(1973:349),
skall gälla vad som föreskrives i uppbördslagen (1953:272) om skatteavdrag vid
huvudsaklig inkomst av tjänst, om icke annat framgår av denna kungörelse. .

I fråga om
skatteavdrag på inkomst, som avses i punkt 12 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen
(1928:370) med undantag för vårdbidrag enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring samt korttidsstudiestöd enligt studiestödslagen (1973:349), skall
gälla vad som föreskrives i uppbördslagen (1953:272) om skatteavdrag vid
huvudsaklig inkomst av tjänst, om icke annat framgår av denna kungörelse.

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1988.

ISenaste
lydelse 1975:1037.

21

Utbildningsdepartementet Prop. 1987/88:113

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 februari 1988

Närvarande:
statsministern Carlsson, ordförande och statsråden Leijon, R. Carlsson, Sigurdsen,
Lindqvist, Feldt, Johansson, Bodström, Göransson, Hellström, Thalén, G.
Andersson, Gustafsson, Peterson, Holmberg, Dahl

Föredragande:
statsrådet Bodström

Proposition om kompetensinriktad vuxenutbildning för
psykiskt utvecklingsstörda, särvux

1 Inledning

Under
budgetåret 1970/71 inleddes en försöksverksamhet med vuxenutbildning för
psykiskt utvecklingsstörda, särvux (prop. 1970:1 bil. 7, K 9, SU 5, rskr. 5).

Omsorgskommittén
föreslog i betänkandet (SOU 1981:26) Omsorger om vissa handikappade, bl. a. att
särvux skulle göras reguljär. Den i december 1983 för fortsatt beredning av
betänkandet tillkallade omsorgsberedningen ansåg dock, att formerna för en
reguljär särvux och dennas finansiering borde utredas ytterligare.

Riksdagen
har den 5 juni 1985 fattat beslut med anledning av propositionen (1984/85:176)
om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl.(SoU27, rskr. 386).

Regeringen
uppdrog den 15 augusti 1985 åt skolöverstyrelsen (SÖ) alt utreda
vuxensärskolans verksamhetsformer. I uppdraget ingick atl beräkna kostnaderna
samt att i samråd med socialstyrelsen föreslå finansiering härför. SÖ skulle
beakta regeringens allmänna filläggsdirektiv lill kommittéer (1984:5), som
innebär att det statsfinansiella läget ej medger genomförande av sådana
förslag som leder till ökade ekonomiska åtaganden. Uppdraget skulle utföras
efter samråd med Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet saml berörda
handikapporganisationer och fackliga organisationer.

SÖ
framlade den 16 december 1986 utredning angående vuxenutbildning för psykiskt
utvecklingsstörda - särvux. En sammanfattning av utredningen bör fogas till
protokollet i detta ärende som bilaga I.

Utredningen
har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna och en sammanslällning
av remissyttrandena bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.

Försöksverksamheten
med särvux har bedrivits uteslutande av landstingskommuner. Statens bidrag för
verksamheten betalas från femte huvudtiteln. Det uppgår under budgetåret
1987/88 fill 5 187000 kr. I budgetpropositionen 1988 (prop. 1987/88:100 bil.
7, G 3) har statsrådet Lind-

22

qvist bl. a. anfört alt
den försöksverksamhet med undervisning av vuxna Prop. 1987/88:113 psykiskt
utvecklingsstörda som har bedrivits sedan år 1970 bör upphöra och ersättas med
en reguljär kompetensinriktad vuxenutbildning. I anslutning därtill aviserade
jag (prop. 1987/88:100 bil. 10, C I) a» jag efter samråd med
statsrådet Lindqvist avsåg alt återkomma lill regeringen i denna fråga.

Jag
har samrått med statsrådet Lindqvist beträffande mina förslag i del följande.
För överblickens och sammanhangets skull redovisar jag också vissa förslag som
inte fordrar beslut av riksdagen.

2 Vissa avgränsningsfrågor

Redan
inledningsvis vill jag poänglera atl jag, när jag talar om psykiskt utvecklingsstörda,
använder beteckningen med samma innebörd som i lagen (1985:568) om särskilda
omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl. Del innebär att jag inbegriper
även dem som har fått elt betydande och bestående begåvningshandikapp på grund
av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, samt personer
med barndomspsykos.

Psykiskt
utvecklingsstörda vuxna har - utöver den utbildning som erbjuds inom
försöksverksamheten med särvux - tillgång till viss vuxenutbildning, nämligen
studiecirklar och folkhögskola. Sådan folkbildning är av stor betydelse. Inom
arbetsmarknadsverket finns dessutom arbetsmarknadsinstitut med särskilda
resurser för intellektuellt arbetshandikappade (Ami/S-ia) som bedriver
yrkesinriktad rehabilitering.

Del
som hittills har saknats för psykiskt utvecklingsstörda vuxna är en kompetensinriktad
utbildning eller med andra ord en vuxenutbildning som fyller motsvarande
funktion som den utbildning normalbegåvade vuxna har tillgång till genom
kommunal utbildning för vuxna (grundvux och komvux).

Den
försöksverksamhet som för närvarande bedrivs under beteckningen särvux har
skiftande karaktär. I samband med uppdraget atl utreda särvux genomförde SÖ
våren 1986 en kartläggning av försöksverksamheten i form av en enkät och
kompletterande intervjuer. Av kartläggningen framgår alt särvux har kommit att
i viss mån överlappa både insatser för habililering och terapi och verksamhet
som kan bedrivas som reguljär folkbildning.

Den
nya kompetensinriklade vuxenutbildningen för psykiskt utvecklingsstörda bör
konstrueras så att den så långt som möjligt överensstämmer med den kompetensinriklade
vuxenutbildning som erbjuds normalbegåvade vuxna i kommunal regi. En avgränsning
måste därför göras i förhållande till insatserna för habililering och till
folkbildningen. Avgränsningen bör kunna förhindra konkurrens och dubbelarbete.
En klar arbetsfördelning bör också kunna vara en god grund för samråd och
samarbete mellan landstingen som vårdhuvudmän och olika anordnare av vuxenutbildning
kring åtgärder av skilda slag som riktar sig till en och samma individ.

23

Habilitering Prop. 1987/88:113

Försöksverksamheten
med särvux har enligt SÖ bl. a. blivit en viktig del av habiliteringen för
psykiskt utvecklingsstörda och del är svårt att skilja ut särvux från habiliteringsverksamheten.
Ansvaret för habiliteringen åvilar landstingskommunerna i deras egenskap av
vårdhuvudmän.

Statens
bidrag lill försöksverksamheten uppgår under budgetåret 1987/88 till ca 5 milj.
kr. Dessutom fillskjuter landstingskommunerna betydande belopp. Av SÖ:s
utredning framgår alt kostnaderna för särvux läsåret 1985/86 uppgick till
totalt 14930064 kr., varav statsbidraget utgjorde 4767740 kr. Landstingskommunerna
svarade alltså med egna medel för drygt 68 % av kostnaderna för särvux under
budgetåret 1985/86. Jag räknar därför med att landstingskommunerna som
vårdhuvudmän även i fortsättningen kommer atl göra betydande insatser för
gruppen utvecklingsstörda vuxna. Jag förutsätter atl de kommer atl satsa sina
resurser bl. a. på sådan verksamhet, som hittills har kunnat förekomma inom
ramen för försöksverksamheten med särvux men som inte kommer alt tillhöra särvux,
om mina förslag i dag genomförs. Jag tänker främst på habilileringsinsat-ser.

Folkbildning

Av
SÖ:s kartläggning framgår att det i viss utsträckning är möjligt för utvecklingsstörda
personer att delta i det reguljära utbudet av studiecirklar. Dessutom anordnas
cirkelverksamhet som direkt riktar sig till utvecklingsstörda. Denna
verksamhet har genomgått en kraftig utveckling och uppgick 1984/85 till drygt
13000 cirklar med ca 85000 deltagare. Vissa folkhögskolor har också
utvecklingsstörda elever i långa eller korta folkhögskolekurser.

Mina
förslag i dag går ul på att skapa ett komplement till redan existerande
utbildningsmöjligheter för psykiskt utvecklingsstörda vuxna. Enligt SÖ finns
del i dag inte några klara gränser mellan särvux och studieförbundens verksamhet.
Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) anför i sitt remissyttrande bl. a. alt det
inte framgår klart hur kompetensinriktningen skall utformas.

Enligt
min mening är den utformning av särvux i reguljär form, som jag föreslår, en
renodling som innebär dels alt konkurrens och dubbelarbete kan undvikas mellan särvux
och folkbildningen, dels att psykiskt utvecklingsstörda vuxna hädanefter får
tillgång till etl utbud av vuxenutbildning som så nära som möjligt ansluter lill
de olika utbildningsformer som erbjuds normalbegåvade vuxna. Det som främst
skiljer särvux från den utbildning som kan erbjudas inom folkbildningen är att särvuxutbildningen
skall bygga på en läroplan. Villkoren motsvarar därmed dem som gäller inom
övrig kommunal utbildning för vuxna med centralt fastställda kursplaner.

Inom
den nuvarande försöksverksamheten med särvux förekommer un

dervisning som snarare överensstämmer med sådan verksamhet som det

ankommer på studieförbund och folkhögskolor att anordna. Den bör i

fortsättningen inte ingå i särvux utan anordnas som folkbildning. 24

Jag vill i detta
sammanhang också framhålla, alt landstingskommunerna kan använda sådana
landstingsmedel som hittills har utnyttjats för försöksverksamheten med särvux
för all utöka utbudet av vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda genom
uppdragsutbildning i regi av studieförbund eller folkhögskolor.

Prop. 1987/88:113

3 Allmän motivering

3.1 Inrättande av en kompetensinriktad vuxenutbildning för
psykiskt utvecklingsstörda

Mitt förslag:
Nuvarande försöksverksamhet med särvux skall upphöra och ersättas med en kompetensinriktad
vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda.

SÖ:s
förslag överensstämmer med mitt.

Remissinstanserna:
Åtskilliga påpekar atl försöksverksamheten har pågått länge, sedan läsåret
1970/71, och alt del är angelägel att den länge diskuterade permanentningen
blir av. Vidare anförs att det finns etl uppdämt behov av vuxenutbildning
bland utvecklingsstörda och att de bör ges samma möjligheter som andra vuxna
att delta i utbildning.

Många
tillstyrker en kompetensinriktad vuxenutbildning för utvecklingsstörda. Flera
uttalar sig för att den skall ha en klar vuxenutbildningsprofil.

Riksrevisionsverket
(RRV) anser att det finns behov av en ytterligare analys av flera frågor,
vilket enligt RRV talar för alt statsmakternas beslut bör anstå.

Skälen för mitt förslag:
För utvecklingsstörda vuxna saknas en kompetensinriktad utbildning motsvarande
den som erbjuds andra vuxenstuderande genom grundvux och komvux.
Försöksverksamhet med särvux har pågått länge. Redan år 1981 föreslog omsorgskommiltén
att särvux skall göras reguljär och inordnas i kornvux. I propositionen med
förslag fill lag om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m. fl. (prop.
1984/85:176) uttalade sig dåvarande socialministern för en sådan förändring.

SÖ:s kartläggning av särvux
visar att nästan alla ämnen från grundsärskolans och träningsskolans kursplan
förekommer i försöksverksamheten i tämligen ostrukturerad form. Det är därför
angelägel att ange riktlinjer för en ny kompetensinriktad form av
vuxenutbildning.

I andra
utbildningssammanhang avses, när man talar om kompetensinriktad utbildning, en
utbildning som ger behörighet för fortsatta studier eller för yrkeslivet.
Sålunda ger grundskolan kompelens för intagning i gymnasieskolan och
gymnasieskolan ger behörighet för antagning till högskolestudier eller
yrkeskompetens. För barn och ungdomar som inte kan gå i grundskolan och
gymnasieskolan därför atl de är psykiskt utvecklingsstörda finns särskolan.
Inom vuxenutbildningen har grundskolan och gym-

25

nasieskolan sin
motsvarighet i grundvux och komvux. På motsvarande sätt bör särvux anordnas för
vuxna som inte kan gå i gmndvux och komvux därför atl de är psykiskt
utvecklingsstörda. Särvux bör avse sådan utbildning som syftar till atl ge
vuxna psykiskt utvecklingsstörda möjlighet att skaffa sig kompetens motsvarande
den som ges i gmndsärskolan. En bestämmelse härom bör tas in i vuxenulbildningslagen
(1984:1118).

För tydlighetens skull
vill jag tillägga att de som kan följa en undervisning, som svarar mot den
vanliga grundskolans låg- och mellanstadier, liksom hittills kan tas in i grundvux.

Prop.
1987/88:113

3.2 Huvudmannaskap

Mitt
förslag: Landstingskommunerna skall vara huvudmän för den nya utbildningen. De
får rätt att överföra ansvaret på primärkommun, om kommunen medger det.

Omsorgsnämnden
skall vara lokal styrelse för särvux som anordnas av en landstingskommun.
Landstingskommunen skall ha rätt att i stället uppdra åt sin utbildningsnämnd
att vara lokal styrelse för särvux. Om ansvaret för särvux har förts över på en
kommun skall skolstyrelsen vara lokal styrelse.

SÖ:s
förslag: Primärkommunalt huvudmannaskap med anknytning till komvux förordas av
SÖ.

Remissinstanserna:
Bl. a. socialstyrelsen, statens handikappråd och Riksföreningen för Psykotiska
Barn (RFPB) tillstyrker primärkommunalt huvudmannaskap eller anknytning till
reguljär vuxenutbildning, medan bl. a. Centralorganisationen SACO/SR (SACO/SR),
Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) och Riksförbundet för
Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (RFUB) anser atl särvux i
huvudmannaskapsfrågan bör följa särskolan. Ganska många avstår från alt ta
ställning. Åtskilliga uttalar stor tveksamhet i huvudmannaskapsfrågan. Någon klar
majoritet för det ena eller andra alternativet finns inte. De som tillstyrker
primärkommunen som huvudman betonar ofta samtidigt vikten av ett samarbete med
särskolan. Andra som tillstyrker landsfingskommunen som huvudman betonar
samtidigt behovet av samarbete med gmndvux och komvux. Även behovet av
samordning mellan små kommuner framhålls som skäl för landstingskommunalt
huvudmannaskap.

Kommunförbundet
avstyrker kommunen som huvudman. De pedagogiska förutsättningarna för en
överföring av ansvaret för undervisning av psykiskt utvecklingsstörda måste
etableras, innan ett primärkommunalt överlagande av ansvaret kan ske.

Landstingsförbundet
anser det viktigt att den kompelens som finns hos olika huvudmän las till vara
samtidigt som komvux organisafionsmöjlighe-ter utnyttjas. Särvux bör kunna ingå
i komvux. Såväl kommuner som landsting skall kunna anordna särvux. Den som
anordnar särskola bör anordna även särvux.

26

Skälen
för mitt förslag: Min slutsats av den splittrade remissopinionen är alt man
måste betona dels vuxenutbildningsprofilen för den kommande nya utbildningen,
dels sambandet med särskolan.

Att särvux är en
utbildning för vuxna, som så långt det är möjligt skall organiseras och läggas
upp som motsvarande verksamhet i gmndvux och komvux, bör framgå tydligt av
vuxenutbildningslagen. Jag återkommer strax till förslag i denna fråga.
Vuxenutbildningsprofilen bör också betonas i de föreskrifter som del ankommer
på regeringen att utfärda i form av läroplan och förordningar.

Sambandet
med särskolan ser jag som en praktisk fråga. Undervisningen i särvux kommer i
många fall att fullgöras av särskolans lärare. Om huvudmannaskapet för
särskolan och för särvux följs åt, blir det färre administrativa problem. Särvux
bör därför anordnas av landstingskommuner.

När
det gäller organisationen på skolenheter skall övrig kommunal utbildning för
vuxna ingå i en vuxenutbildningsenhel. Om huvudmannens vuxenutbildning inte har
tillräcklig omfattning för en vuxenutbildningsenhel, skall vuxenutbildningen
ingå i en gymnasieenhet eller, om sådan också saknas, i en skolenhet under
ledning av en rektor i grundskolan.

Jag
förordar att särvux normall skall ingå i en skolenhet under ledning av en
rektor i särskolan, eftersom ingen vuxenutbildningsenhel ännu har inrättats i
någon landstingskommun. Det bör stå landstingskommunerna fritt att, om de
önskar ytterligare betona särvux karaktär av vuxenutbildning, låta särvux ingå
i samma gymnasieenhel som komvux.

Detta
synsätt innebär att ansvaret för särvux bör läggas på omsorgsnämnden med rätt
för landstingskommunen atl föra över ansvaret på utbildningsnämnden.

Jag
vill för säkerhets skull betona i detta sammanhang atl den organisatoriska
tillhörigheten som väljs för särvux inte skall innebära alt särvux är bundet
till en viss skolenhets lokaler. Liksom för all kommunal utbildning för vuxna
är ansvaret för att tillhandahålla lämpliga lokaler en rent kommunal
angelägenhet. Ett lokalmässigt samband mellan särvux och annan vuxenutbildning
är ofta naturligt och önskvärt.

I
klarhetens namn vill jag också betona att den organisatoriska tillhörigheten
inte heller får ha någon belydelse för fillämpningen av vuxenutbildningens
mål.

Om
ansvaret för särskolan överförs från landstingskommun fill kommun, i enstaka
fall eller generellt, bör normalt särvux följa med. I sådana fall skall särvux
karaktär av vuxenutbildning leda till atl verksamheten skall ingå i kommunens
utbildning för vuxna och att ansvaret därmed läggs på skolstyrelsen.

Prop. 1987/88:113

3.3
Tillämpning av regelsystemet för kommunal utbildning för vuxna

Mitt förslag: Läroplanen
för kommunal och statlig utbildning för vuxna (Lvux 82) skall i fillämpliga
delar gälla för särvux.

27

SÖ:s förslag:
Vuxenutbildningens allmänna mål bör gälla för särvux. Komvux, grundvux, statens
skolor för vuxna och särvux skall ulgöra olika ulbildningsformer inom en
gemensam ram.

Remissinstanserna:
Alla som yttrat sig beträffande tillämpningen av vuxenutbildningens allmänna
mål tillstyrker.

Skälen för mitt förslag:
Enligt min mening är det självklart att tillämpa vuxenutbildningens allmänna
mål på särvux på samma sätt som på all annan vuxenutbildning. Särvux bör, så
långt det är möjligt med hänsyn fill målgruppen, utformas som en parallell till
den kompetensinriklade vuxenutbildning som övriga vuxna medborgare har
tillgång till inom ramen för den kommunala och statliga utbildningen för vuxna.
Regelsystemet i vuxenutbildningslagen, läroplanen och
vuxenutbildningsförordningen m. fl. förordningar bör vara gemensamt i så stor
utsträckning som möjligt.

Prop. 1987/88:113

3.4 Särskilda mål och målgrupper för särvux

SÖ
har förslagit formuleringar av särskilda mål för särvux och angett målgrupper.
Remissinstanserna har tillstyrkt detta. En klar målinriktning poängteras av
flera liksom vikten av att rekrytera dem som tidigare inte alls deltagit i
någon grundläggande utbildning.

För
egen del anser jag alt det i likhet med vad som gäller i övrigt för den kommunala
och statliga utbildningen för vuxna bör fastställas dels särskilda mål, dels
målgrupper för särvux. De bör ingå i mål och riktlinjer i Lvux 82, som det
ankommer på regeringen alt fastställa. Jag räknar med att det skall kunna ske
på grundval av de förslag som har lagts fram av SÖ med de ändringar som
motiveras av mina förslag i dag.

3.5 Kostnadsfri undervisning

Mitt förslag:
Undervisningen i särvux skall vara kostnadsfri för deltagarna. På den nivå som
är jämförbar med gmndvux skall läromedlen vara kostnadsfria för eleverna. När
det gäller läromedel för elever på den nivå som är jämförbar med komvux får
huvudmannen besluta alt deltagarna helt eller delvis själva skall bekosta
sådana läroböcker, arbetsmaterial, skrivmaterial och andra undervisningshjälpmedel,
som de använder för eget bruk och får behålla.

SÖ:s förslag: Läromedel
skall bekostas av de studerande själva om inte enskild kommun beslutar annat.

Skälen för mitt förslag:
Undervisningen är kostnadsfri i både gmndvux och komvux. I gmndvux skall även
läromedlen tillhandahållas fritt. Deltagarna i komvux kan däremot få bekosta
sina läromedel eller betala en avgift. Dessa regler bör ha en motsvarande
tillämpning beträffande särvux, vilket innebär att läromedel skall fillhandahållas
fritt även i särvux upp t. o. m. en nivå motsvarande särskolans årskurs 6 och
att deltagare därefter

28

kan få betala för
läromedel om huvudmannen beslutar det. En regel av denna innebörd bör las in i
vuxenutbildningslagen.

Prop. 1987/88:113

3.6 Information, rekrytering, intagning m. m.

Mitt
förslag: Psykiskt utvecklingsstörda skall ha rätt alt i mån av plats las in i särvux
enligt gällande behörighets- och urvalsregler, oavsett i vilken
landstingskommun utbildningen anordnas. Sökande som mycket väl skulle kunna
delta i samma slags utbildning i hemlandstingskommunen skall dock inte kunna
kräva atl få gå i en annan landstingskommuns särvux.

När
en elev har tagits in i särvux i en annan landstingskommun skall
hemlandstingskommunen betala s. k. interkommunal ersättning till den andra
landstingskommunen. Om en landstingskommun har överlåtit till en kommun att
anordna särvux, skall interkommunal ersättning i stället betalas till den
kommunen.

Motsvarande
skall gälla beträffande kommuner som inte hör till någon landstingskommun.

Den lokala
styrelsen för särvux skall besluta om intagning i särvux.

Skälen för mitt förslag:
Enligt vuxenutbildningslagen är kommunerna och landstingskommunerna skyldiga atl
främja vuxnas deltagande i utbildning. När detta förslag lades fram av min
företrädare (prop. 1983/84:169, UbU 1984/85:1, rskr. 11) betonade hon att
skyldigheten avser även en skyldighet alt informera om de olika
utbildningsmöjligheter som samhället erbjuder de vuxna. Genom det s. k.
schablontillägget lämnas statsbidrag till bl. a. information om vuxenutbildning
och uppsökande verksamhet. Atl en kompetensinriktad vuxenutbildning för
psykiskt utvecklingsstörda nu tillkommer bör underlätta för dessa vuxna atl
genom kommunernas information och rekrytering hitta vägen till en
utbildningsform som motsvarar deras behov och intressen, oavsett om delta är kompetensinriktad
utbildning eller folkbildning.

Vid intagning till särvux
bör i princip samma regler gälla som för komvux. Där finris inga elevområden
och interkommunal ersättning skall utbetalas. Det normala blir att
landstingskommuner är huvudmän.

Jag vill särskilt
poängtera huvudregeln att det är den studerande själv som skall bestämma, var
studierna skall bedrivas, och alt valet får gmndas på praktiska avgöranden
såsom lämpliga kommunikationer och lämplig veckodag eller tidpunkt. Av vikt kan
också vara t. ex. att en studerande vill studera tillsammans med någon
arbetskamrat där kamraten är bosatt. Endast sökande som saknar beaktansvärda
skäl att vilja studera på annat håll än där de är kyrkobokförda, skall kunna
förvägras intagning av den anledningen. Denna fråga kommenteras också i specialmötiveringen.

När det gäller grundvux är
det skolstyrelsen som avgör frågor om antagning. För komvux finns en särskild
intagningsnämnd. Jag har inte

29

funnit
skäl att föreslå någon särskild inlagningsnämnd för särvux utan förordar att
ansvaret för intagningen till särvux läggs på den lokala styrelsen.

I
likhet med vad som gäller beträffande intagning till komvux bör regeringen få
utfärda föreskrifter om behörighet och urval. Jag ämnar återkomma till
regeringen med förslag i denna del. För riksdagens information vill jag dock
nämna följande.

Intagning
till grundvux och komvux får ske sedan skolplikten har upphört samt, för
studier på gymnasial nivå, vid 18 års ålder.

.Den
särskilda skolplikten, som gäller för bl. a. elever i särskolan, upphör vid
utgången av vårterminen det kalenderår då eleven fyller 17 är. Därefter finns
en ovillkorlig rätl för dessa elever till utbildning i yrkessärskolan intill utgången
av vårterminen det kalenderår då vederbörande fyller 21 år samt rätt att
fortsätta påbörjad utbildning lill utgången av vårterminen det kalenderår då
eleven fyller 23 år.

Med
hänsyn härtill och till alt yrkessärskolan numera är frivillig bör enligt min
mening gränsen för intagning till särvux sällas till höstterminen del år då den
sökande fyller 21 år.

I
likhet med vad som gäller beträffande komvux, bör intagningsmyndigheten ha
rätt alt medge undantag från ålderskravet, om särskilda skäl föreligger.

Bestämmelser
om rätt att tas in i särvux, om interkommunal ersättning och om beslutande
organ bör las in i vuxenutbildningslagen.

Prop.
1987/88:113

3.7 Studietidens längd m. m.

Mitt
förslag: Regeringen får utfärda föreskrifter om studietidens längd i särvux.

Undervisningen för
en elev i särvux skall avslutas, om eleven inte på elt tillfredsställande sätt
tillgodogör sig ytterligare utbildning. Den lokala styrelsen skall besluta i
denna fråga.

Skälen för mitt förslag: Hittills
har tiden med timersättning varit begränsad i grundvux. I årets
budgetproposition (prop. 1987/88:100, bil. 10, C 1, s. 179) föreslås atl
studietiden skall begränsas i stället. På samma sätt bör studietiden begränsas
även för särvux, bl. a. för att markera atl deltagande i särvux aldrig får bli
en sysselsättningsterapi. För dem som t. ex. övergår från studier i särvux till
studier i grundvux bör begränsningen av studietiden avse den sammanlagda tiden
i särvux och grundvux.

Om en elev i grundvux inte
gör tillfredsställande framsteg skall undervisningen enligt föreskrift i 3
kap. 6 § vuxenulbildningslagen avslutas. Även på denna punkt bör regelsystemet
för särvux överensstämma med vad som redan gäller för grundvux.

Bestämmelser
i dessa frågor bör alltså las in i vuxenutbildningslagen.

30

3.8
Utbildningsprogrammet för särvux

Prop.
1987/88:113

Mitt
förslag: Särvux får anordnas för den som är psykiskt utvecklingsstörd och
saknar sådana grundläggande färdigheter i läsning, skrivning eller räkning som
normall uppnås på grundsärskolans mellanstadium. Utöver dessa grundläggande
ämnen bör undervisningen kunna omfatta samhällsorienterande och naturorienterande
moment upp till en nivå som motsvarar vad som normall uppnås i årskurs 6 i
grundsärskolan. För utvecklingsstörda som är kommuni-kationshandikappade t.ex.
på grund av flerhandikapp får särvux också omfatta undervisning som syftar lill
atl de skall tillägna sig ett fungerande kommunikationssätt.

Vidare
får särvux omfatta frislående kurser som syftar lill kompetens motsvarande
grundsärskolans högstadium.

Innehållet
skall vuxenanpassas.

Undervisning
på hemspråk får förekomma. Den skall kombineras med undervisning i svenska som andraspråk.

Regeringen
får besluta i vilka ämnen undervisning får anordnas inom särvux.

Den lokala
styrelsen får besluta vilken utbildning som skall anordnas i särvux.

SÖ:s förslag: Särvux skall
omfatta såväl frislående kurser i enstaka ämnen som fullständig grundutbildning
motsvarande den obligatoriska skolan, både träningsskolan och grundsärskolan,
samt kompletterande eller fullständig yrkesutbildning. Beträffande hemspråk och
svenska som andraspråk överensstämmer SÖ:s förslag med mitt förslag.

Remissinstanserna: De som
yttrat sig tillstyrker i princip förslaget. Några konstaterar med
tillfredsställelse all undervisningen kan syfta till all hålla kvar redan
uppnådda färdigheter.

Arbetsmarknadsstyrelsen
(AMS) anser att utbildningen bör syfta högre än särskolans kursplaner eftersom
en eftermognad ofta sker.

Landstingsförbundet
anser atl särvux bör omfatta motsvarigheten till A-, B- och C-nivå inom
träningsskola och yrkessärskola.

Skäl och kommentarer till
förslaget: Mot bakgrund av innebörden i begreppet kompetensinriktad utbildning
är det enligt min mening självklart alt göra vissa begränsningar i förhållande lill
vad som kan ha förekommit inom försöksverksamheten. Etl av särdragen i annan kompetensinriktad
utbildning är atl varje individ i princip inte får delta i samma utbildning mer
än en gång. Att "gä om" är möjligt, under förutsättning att man kan
delta i en undervisningsgrupp som ändå är i verksamhet utan atl man utestänger någon
annan. Detta leder för särvux del till alt utbildning som siktar till atl bibehålla
redan uppnådda kunskaper och färdigheter inte kan ingå i särvux.

Atl särvux skall leda lill
en kompelens för fortsalt utbildning innebär alt målgruppen utgörs av personer
som bedöms kunna tillgodogöra sig utbildning med detta syfte. Del är inte
alltid möjligt att i förväg avgöra i vilken

31

utsträckning en
utvecklingsstörd person kan tillägna sig ny a kunskaper och Prop. 1987/88:113
färdigheter. En diagnostisering bör äga rum under den inskolningsperiod som
enligt Lvux 82 alllid bör inleda studier i vuxenutbildningen.

Särvux
skall vara en parallell till grundvux och komvux. Innehållet i grundvux och komvux
är begränsat i förhållande till innehållet i undervisningen i gmndskolan. Särvux
bör begränsas på samma sätt i förhållande till särskolan.

I
särvux bör få anordnas undervisning som svarar mot vad som erbjuds i grundvux,
dvs. läsning, skrivning och räkning saml samhällsorienterande och naturorienterande
moment upp t. o. m. nivån för årskurs 6 i grundsärskolan. Utvecklingsstörda är
ofta dubbelhandikappade och kan därigenom ha nedsatt förmåga eller sakna
förmåga alt kommunicera trots atl deras begåvningshandikapp i sig inte gör
delta omöjligt. Särvux bör därför också få omfatta undervisning i kommunikation
(språk- och begreppsutveckling).

Vuxna
utvecklingsstörda som inte är svenskspråkiga bör till en början kunna få
undervisning på sitt modersmål (hemspråk). Sådan undervisning skall liksom i grundvux
kombineras med undervisning i svenska som andraspråk. En kommuns skyldighet alt
anordna svenskundervisning för ' invandrare (grund-sfi) bör i normalfallet inte
avse personer som har deltagit i särvux, eftersom de fömtsatts ha fått sitt
behov av undervisning i svenska som andraspråk tillgodosett där. Detta
ställningstagande föranleder en ändring i lagen (1986:159) om gmndläggande
svenskundervisning för invandrare. Jag återkommer strax med förslag härom.

Utöver
en nivå som svarar mot grundvux bör särvux få omfatta undervisning som svarar
mot vad som erbjuds på grundskolenivån i komvux. Fristående kurser, som är en
vuxenanpassning av högstadienivån i grundsärskolan, bör få anordnas i ämnen
som även kan förekomma inom komvux. Jag ämnar återkomma till regeringen med
förslag i denna fråga. För riksdagens information vill jag nämna atl kurser bör
få anordnas i ämnena svenska, svenska som andraspråk, matematik,
religionskunskap, samhällskunskap, historia, geografi, naturkunskap, engelska
och maskinskrivning.

Inom
vuxenutbildningen tillhör alla estetiska ämnen och liknande folkbildningens
ansvarsområde. Denna princip bör tillämpas även beträffande särvux.

Dessa
ställningstaganden innebär inte att utvecklingsstörda vuxna, som inte kan
tillgodogöra sig utbildning motsvarande grundsärskolan eller som inte vill ha
eller behöver en kompetensinriktad utbildning av del slag som särvux skall
erbjuda, kommer att stå utan vuxenutbildning. Särvux uppgift är enbart att
komplettera den vuxenutbildning som redan finns och som kan anordnas av andra.
Folkbildningen, både folkhögskolan och inte minst studieförbunden, gör
värdefulla insatser med utbildning speciellt riktad till utvecklingsstörda.
Delvis utgår särskilda tilläggsstatsbidrag för detta. Särvux skall, i likhet
med gmndvux och komvux, inte gå in på folkbildningens område.

Jag
vill också något kommentera SÖ:s förslag vad gäller yrkesutbildning

för vuxna psykiskt utvecklingsstörda. SÖ förordar ett myckel nära sam

band med yrkessärskolan. Många remissinstanser delar denna uppfattning. 32

Enligt min mening måste
denna fråga analyseras ytterligare. Jag avser, Prop. 1987/88:113 efter samråd
med statsrådet Göransson, alt föreslå regeringen alt uppdra åt SÖ att bedöma i
vilken utsträckning vuxna har behov av en utbildning, som motsvarar
yrkessärskolan, samt överväga former, finansiering och statsbidragskonstruktion
för en eventuell motsvarighet för vuxna till yrkessärskolan.

I
sammanhanget vill jag framhålla alt yrkesutbildning inom ramen för komvux
givetvis står öppen för dem som bedöms kunna tillgodogöra sig en sådan
utbildning. Det bör vara möjligt all inom nu gällande regelsystem anordna
yrkeskurser i komvux som i viss mån är anpassade efter psykiskt
Utvecklingsstörda vuxnas behov. Kurser kan efter beslut av den lokala styrelsen
anpassas genom att man utnyttjar den s. k. särskilda delramen för att utöka timplanen
med upp till 10% och genom att man anordnar kurser med lägre deltagarantal än
normall, dock lägst fem.

När
det gäller den rättsliga regleringen anser jag det tillräckligt all i själva
lagen ange vilka grupper särvux får anordnas för. Däremot anser jag det inte
behövligt atl i lagen avgränsa vilka ämnen som skall få förekomma i särvux. Del
bör få ankomma på regeringen alt utfärda föreskrifter härom.

3.9 Kursplaner och timplaner

SÖ
har förslagit alt utbildningen efter diagnostisering under en inskolningsperiod
skall planeras för den enskilda deltagaren med utgångspunkt i särskolans
kursplaner. Särskilda riksgiltiga kursplaner utarbetas inte enligt SÖ på grund
av deltagarnas varierande behov.

För
min del anser jag att följande principer bör gälla beträffande kursplaner och
timplaner för särvux:

- Undervisningen
upp till en nivå motsvarande grundsärskolans årskurs 6

skall inte utgöra separata ämnen ulan ses som en helhet.

-
För de fristående ämneskurserna
på högsladienivå skall särskilda kursplaner fastställas för varje ämne av SÖ
genom atl en vuxenanpassning görs av grundsärskolans kursplaner.

-
Timplaner skall också
fastställas av SÖ för ämneskurserna. Det skall ske efter riktlinjer från
regeringen.

Både
SÖ och remissyttrandena betonar eftertryckligt all särvux måste ha en vuxenulbildningsprofil.
Från studieförbundshåll uttrycks en oro för att särvux inte kommer att skilja
sig tydligt från folkbildning. Mot denna bakgrund anser jag att likheten mellan
särvux och övrig kommunal utbildning för vuxna bör framgå även genom all
kursplaner och timplaner finns för särvux på motsvarande sätt som för grundvux
och komvux. I grundvux ses undervisningen upp t.o.m. en nivå motsvarande
årskurs 6 som en helhet utan ämnesindelning. I komvux finns vuxenanpassade
kursplaner för de fristående ämneskurserna.

Jag
delar SÖ:s uppfattning atl utbildningen skall planeras för varje

deltagare särskilt. Detta slår inte i något motsatsförhållande till en ordning

med centrala kursplaner. Jag utgår liksom SÖ från att deltagarna i särvux

har mycket olikartade behov av utbildning. Kursplanerna för ämneskur-

serna bör vara den ram inom vilken undervisningen får bedrivas. 33

3 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 113

Enligt regeringens
riktlinjer skall timplanerna för komvux ulgöra 50% av motsvarande undervisning
i grundskolan och gymnasieskolan. Med hänsyn till alt målgruppen för särvux
har större behov av lärarhandledning än vad normalbegåvade vuxna har, måste procentsatsen
sältas högre beträffande särvux. SÖ bör få i uppdrag alt komma in med förslag lill
vilka riktlinjer som skall gälla.

Det ankommer på regeringen
atl utfärda föreskrifter beträffande fastställandet av kursplaner och
limplaner.

Prop.
1987/88:113

3.10 Betygsfrågor

Mitt
förslag: För utbildning i särvux upp lill en nivå motsvarande grundsärskolans
årskurs 6 skall intyg utfärdas till den som önskar det.

Efter
avslutad ämneskurs skall betyg sältas enligt den tvågradiga betygsskalan
Godkänd eller Icke godkänd. Det bör vara möjligt för rektor alt besluta att
betyg skall bytas ut mot intyg även efter ämneskurser, om det finns särskilda
skäl.

Skälen
för mitt förslag: I annan kompetensinriktad utbildning sätts i princip alllid
betyg efter avslutad utbildning. Grundvux är elt undantag från huvudregeln. Där
ges i stället intyg till den som så önskar. Efter grundskolekurser i komvux
sätts betyg enligt en tvågradig betygsskala, Godkänd och Icke godkänd.

Motsvarande
system bör tillämpas inom särvux. Dock bör det vara möjligt för rektor att,
precis som kan ske i grundsärskolan, besluta alt intyg skall utfärdas i stället
för betyg om någon deltagare föredrar det, om betyg inte kan sättas eller om
kursen inte kan betraktas som slutförd.

Inom
komvux skall slutbetyg, som ger grundskolekompelens, utfärdas när en studerande
har slutfört utbildning i alla ämnen som är obligatoriska för slutbetyg. Något
motsvarande bör inte införas beträffande särvux. Det bör vara tillräckligt att
utfärda ett samlat belygsdokument av samma slag som kan förekomma i komvux. Ett
sådant belygsdokument bör omfatta betyg och intyg på den utbildning i särvux
som den studerande själv vill ha dokumenterad på delta sätt.

3.11 Undervisningens organisation

Mitt förslag: Särvux
skall i princip bedrivas som deltidsstudier.

SÖ:s förslag
överensstämmer i stort sett med mitt förslag. Behovet av flexibilitet betonas.

Remissinstanserna:
Stockholms läns landstingskommun konstaterar att resurserna har varit så små
och efterfrågan så stor under försöksperioden

34

att
antalet timmar per elev blivit för lågt och antalet undervisningstillfällen för
få.

ABF menar att
studieförbunden likaväl som särvux skulle kunna anordna enskild undervisning
men hindras genom bidragsbeslämmelsernas utformning. Bestämmelserna borde
ändras. Sker inte detta är del näst bästa alternativet att särvux anordnar den
enskilda undervisningen.

Skälen för mitt förslag:
Huvudmannen bör ha stor frihet att organisera undervisningen med hänsyn lill
individuella behov. Föratt betona behovet av kontinuitet i undervisningen bör
två undervisningstillfällen per vecka föreskrivas som undre gräns. En övre
gräns bör också sältas. Den bör vara densamma som gäller för studier i grundvux,
dvs. högst halvtid. Jag vill i sammanhanget erinra om att regeringen har
föreslagit en ändring av definitionen av dellid i grundvux till atl avse högst
20 timmar per vecka fr. o. m. den I juli 1988 (prop. 1987/88:100 bil. 10, C I, s.
179).

För riksdagens information
vill jag nämna alt all särvux enligt min uppfattning bör vara
gruppundervisning, men i likhet med vad som gäller beträffande grundvux bör det
vara möjligt atl anordna enskild undervisning, om det finns särskilda skäl till
del. En strävan bör dock vara alt den enskilda undervisningen så småningom
skall övergå i gruppundervisning.

Det
bör ankomma på regeringen att utfärda föreskrifter i dessa frågor.

Prop. 1987/88:113

3.12 Timersättning m. m.

Mitt förslag: Den
som tar ledigt från etl arbete för alt studera i särvux och därigenom får
löneavdrag skall ha rätl till timersättning enligt i princip samma regler som
gäller för den högre timersättningen vid grundvuxstudier. Ersättningen bör
från beskattnings- och socialförsäkringssynpunkt likställas med ersättning för
studier vid grundvux.

SÖ:s
förslag överensstämmer med mitt.

Remissinstanserna: Centrala
studieslödsnämnden tillstyrker SÖ:s förslag. Kostnaderna bör betalas med
skattemedel. Riksförsäkringsverket påpekar alt den sjukpenninggrundande
inkomsten inte skall sänkas för en försäkrad som genomgår gmndvux och uppbär
timersättning för studierna. Bestämmelsen bör utvidgas att gälla även
studerande i särvux.

Skälen för mitt förslag:
Av utvecklingsstörda vuxna har enligt SÖ ca 14% inkomst av arbete. När det
gäller timersättning bör studier i särvux vara helt jämställda med studier i grundvux
för deltagare som lar ledigt från elt arbete och får löneavdrag. I övrigt bör
ingen ersättning utgå.

I skattehänseende bör
samma regler tillämpas som beträffande timersättning vid grundvuxstudier.
Dessa innebär att ersättningen är skattepliktig, att den som betalar ut
ersättningen är skyldig att göra skatteavdrag för betalning av mottagarens
preliminära A-skatt och att vuxenutbildnings-nämnden är skyldig att lämna
kontrolluppgift på utbetalda belopp. Vidare bör ersättning för studier i särvux
från socialförsäkringssynpunkl likställas

35

med
ersättning för studier i grundvux. Mina förslag beträffande dessa frågor
föranleder mindre ändringar i bl. a. kommunalskaltelagen (1928:370),
taxeringslagen (1956:623) och lagen (1962:381) om allmän försäkring. Jag
återkommer strax med förslag härom.

I detta sammanhang vill
jag också föreslå en justering i kungörelsen (1973:1125) om skatteavdrag för
sjukpenning m. m. Enligt beslut av riksdagen (prop. 1986/87:100 bil. 10, E 5, SfU-11,
rskr. 176) har timstudiestöd och dagstudiestöd i form av inkomstbidrag ersatts
av korttidsstudieslöd. Detta föranleder en följdändring av formell natur i I §
i kungörelsen.

Prop.
1987/88:113

3.13 Lärare

Mitt
förslag: Del skall vara möjligt att inrätta särskilda tjänster som lärare i
skolväsendet i kommunen för undervisning inom särvux.

SÖ:s
förslag: Kompetenskraven för lärare i särvux bör utgå frän behörighetsvillkor
för särskolan. Lärare som uppfyller dessa krav samt har erfarenhet av
vuxenutbildning bör beredas företräde till tjänst inom särvux.

Remissinstanserna:
De som yttrat sig tillstyrker SÖ:s förslag.

Skälen
för mitt förslag: De studerandes utbildningsbehov skall vara avgörande vid
valet av lärare.

Jag
räknar inte med alt del kommer att bli möjligt alt i någon större utsträckning
anställa speciella lärare för tjänstgöring inom särvux. I flertalet fall
kommer undervisningen sannolikt att handhas av lärare som också tjänstgör i
särskolan, eventuellt i grundskolan som speciallärare. Trots detta anser jag
att man bör öppna möjligheten att inrätta särskilda lärartjänster för särvux.
I likhet med vad som gäller för grundvux och komvux bör dessa tjänster inrättas
enligt föreskrifter i förordningen (1975:337) om tjänster som lärare i
skolväsendet i kommun. För behörighet lill tjänsterna bör utbildning i
specialpedagogik och erfarenhet av vuxenutbildning vara ett krav.

Det
bör ankomma på regeringen att utfärda de närmare föreskrifter som behövs för atl
mitt förslag skall kunna genomföras.

3.14
Skolledningsresurser och undervisningsresurser

Mitt förslag: Skolpoäng
och skolledningsresurser skall beräknas för särvux enligt samma principer som
för grundvux och komvux. Skolledningsresurserna får utnyttjas för skolledare
och lärare med specialfunktioner på i princip samma sätt som i grundvux och komvux.
Del skall finnas en studierektor med ansvar för särvux närmast under rektor i
den skolenhet där särvux ingår.

Särvux skall ingå i den
ordning för fördelning av undervisningstimmar mellan kommunerna som sedan den
I juli 1987 tillämpas för grundvux och komvux.

36

SÖ:s
förslag berör dessa frågor helt kortfattat eftersom enbart principbeslut
föreslås. SÖ:s beräkningar ansluter lill vad som gäller beträffande grundvux,
nämligen alt skolledningsresursen skall beräknas som för grundvux och att
statsbidrag skall lämnas för antalet utnyttjade timmar inom en av länsskolnämnden
fastställd ram.

Remissinstanserna:
Landstingsförbundet förordar att varje länsskol-nämnd får en pott med slalsbidragstimmar
och särskilda resursbidrag alt fördela till huvudmän som anordnar särvux.

Skälen
för mitt förslag: Särvux bör även pä dessa punkter inordnas i de system som
gäller för övrig kommunal utbildning för vuxna.

De förslag jag har lagt
fram i dag innebär flera genomgripande olikheter jämfört med försöksverksamheten
med särvux. Därmed råder osäkerhet t. ex. om hur många som kommer att
efterfråga särvux i dess nya form som kompetensinriktad utbildning. Mot den
bakgrunden anser jag atl undervis-ningstimmarna för särvux bör specialdestineras
för sitt ändamål genom atl omfördelningar mellan särvux och grundvux eller komvux
inte tillåls.

Prop. 1987/88:113

3.15 Statsbidragsfrågor

Mitt
förslag: Statsbidrag för särvux skall inordnas i det nya schabloniserade
statsbidragssystem som för närvarande förbereds av regeringen och avses träda
i kraft för grundvux och komvux den I juli 1988.

I
likhet med vad som gäller för grundvux och komvux skall statsbidrag - utöver
för undervisningsresurser och skolledningsresurser - utgå med ett
schablontillägg. Användningsområdet skall överensstämma med vad som gäller för grundvux.

Bidrag
lill lokal skolutveckling skall också utgå enligt samma principer som för grundvux
och komvux.

Bidrag
till stödåtgärder för hörselskadade, synskadade eller rörelsehindrade
studerande i särvux skall tills vidare utgå efter beslut av SÖ på samma sätt
som för grundvux och komvux.

Statsbidragen till särvux
skall utgå med 100%.

SÖ:s förslag: SÖ räknar
med ett schablontillägg på 15%. Syo måste knytas till utbildningen. SÖ betonar
vikten av information till dem som överväger att söka sig till särvux. Syoinsalser
tillsammans med kompetensinriktad utbildning kan vara elt verksamt medel all
bryta den i dag dominerande tendensen alt allt fler utvecklingsstörda får sin
sysselsättning vid dagcentra. De berördas förutsättningar alt komma ul i
arbetslivet kan påtagligt förbättras.

Fortbildning i
vuxenpedagogik med särskild inriktning pä psykiskt utvecklingsstörda vuxna är
nödvändig. Den bör kunna tillgodoses inom ramen för den reguljära
personalutvecklingen.

Medel
för stödåtgärder föreslås utgå enligt likartade principer som för komvux/grundvux.

37

Remissinstanserna: Socialstyrelsen och AMS framhäver
vikten av syoinsalser. TCO tillstyrker förslaget om syo. SACO/SR anser all ett
schablontillägg på 15 % är otillräckligt för denna målgrupp.

En landstingskommun framhåller atl omsorgspersonalen bör
medverka i fortbildningsinsatser för all personal som skall ansvara för
undervisningen. RFPB uttalar atl enskilda studiedagar inte kan anses
tillfyllest.

Skälen för mitt förslag: Även beträffande statsbidragen
bör regelsystemet i största möjliga utsträckning överensstämma med vad som
tillämpas för övrig kommunal utbildning för vuxna. Det innebär atl det bör utgå
statsbidrag med elt schabloniserat belopp per undervisningstimme och ett schabloniserat
belopp för skolledningsresurser inkl. resurser för specialfunktioner.

Inom både grundvux och komvux utgår statsbidrag med etl s.
k. schablontillägg om 15%. Användningsområdet för schablontilläggel inom grundvux
är information om vuxenutbildning, uppsökande verksamhet, studiehandledning, syo,
studiebesök, kurativa insatser, tolkning och stödundervisning. Jag förordar
alt statsbidrag utgår för schablontillägg för särvux med samma omfattning och
konstruktion som gäller för grundvux. Schablontilläggel för särvux bör vara specialdeslineral
lill särvux genom alt överföringar mellan särvux och grundvux eller komvux inte
tillåls.

Statsbidrag till lokal skolutveckling utgår beträffande grundvux
och komvux med 1,67% av lönekostnaderna för skolledare och lärare. Bidragen är
avsedda för personalutveckling och lokalt utvecklingsarbete. Även för särvux
bör statsbidrag utgå enligt samma procentsals och för samma ändamål.

Enligt gällande föreskrifter för grundvux och komvux
lämnas statsbidrag till skolskjutsar, personell assistans och andra
stödåtgärder, dock inte tekniska hjälpmedel, för hörselskadade, synskadade
eller rörelsehindrade studerande. SÖ fastställer belopp i varje särskilt fall
efter ansökan av kommunen. Jag har beräknat medel för en höjning av
anslagsposten till stödåtgärder med 235000 kr. med anledning av atl särvux
införs. Jag vill i detta sammanhang erinra om alt min företrädare redan i
propositionen om kommunal och statlig utbildning för vuxna (prop. 1983/84:169)
förordade att en försöksverksamhet borde inledas i syfte atl finna vägar att
decentralisera besluten om stödåtgärder.

Statsbidragen till komvux minskas med 2 eller 20%. För
statsbidragen lill grundvux görs ingen sådan minskning. Särvux bör följa samma regler
som grundvux härvidlag.

Prop. 1987/88:113

3.16 Ikraftträdande

Mitt
förslag: De nya reglerna orn en ny kompetensinriktad vuxenutbildning för
psykiskt utvecklingsstörda skall träda i kraft den I juli 1988.

Skälen för
mitt förslag: Del framgår av flertalet remissyttranden all

38

införandel av en reguljär kompetensinriktad
vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda är en efterlängtad och angelägen
reform. Den bör därför träda i kraft snarast möjligt. Jag ser inga hinder att särvux
i sin nya form startar den I juli 1988.

Det första året kan
emellertid behöva bli något av elt övergångsår. Det ankommer på regeringen att
utfärda de tillfälliga föreskrifter eller övergångsregler som kan komma att
behövas. Bl. a. är del enligt min mening inte realistiskt all kräva atl
vuxenanpassningen av särskolans kursplaner skall vara klar till läsåret
1988/89. Inom SÖ pågår för närvarande en översyn av särskolans läroplan bl. a.
vad gäller innehållet i undervisningen. Särskolans nya läroplan beräknas träda
i kraft den 1 juli 1989. Arbetet med vuxenanpassning av kursplanerna bör
bedrivas parallellt med läroplansarbetet för särskolan.

Prop.
1987/88:113

3.17 Omfattningen av särvux budgetåret 1988/89

Mitt
förslag: Jag förordar att den totala omfattningen av särvux under budgetåret
1988/89 skall vara 55000 limmar. Jag förordar också alt en genomföranderesurs
utgår.

Skälen
för mitt förslag: Den reformram om 15 milj. kr. som regeringen enligt 1988 års
budgetproposition (prop. 1987/88:100 bil. 10, s. 180) har avsatt för särvuxreformen
bör i största möjliga utsträckning anslås till undervisningslimmar.

Mina förslag i dag om
en ny kompetensinriktad vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda innebär
i många stycken genomgripande nyheter i förhållande till vad som har
förekommit inom den försöksverksamhet som har bedrivits sedan budgetåret
1970/71. För all underiätta genomförandel av dessa förändringar och ge utrymme
lill viss fortbildning i vuxenpedagogik bör en särskild resurs avsättas under
de första åren. Medlen bör disponeras av SÖ och länsskolnämnderna enligt senare
beslut av regeringen. Jag har beräknat 200000 kr. för ändamålet under
budgetåret 1988/89, 500000 kr. under budgetåret 1989/90 och 200000 kr. under
budgetåret 1990/91.

3.18
Kostnader budgetåret 1988/89

Jag
har beräknat kostnaderna för särvux med den föreslagna utformningen och
omfattningen till sammanlagt 14000000 kr. Detta belopp bör tillföras
förslagsanslaget C I. Bidrag fill kommunal utbildning för vuxna utöver det
belopp som har föreslagits i budgelproposifionen 1988 (prop. 1987/88:100 bil.
10).

Jag har vidare beräknat
kostnaderna för timersättning vid särvuxstudier till 1 000000 kr. Detta belopp
bör tillföras förslagsanslaget E 6. Timersättning vid vissa vuxenutbildningar
utöver del belopp som har föreslagils i budgetpropositionen 1988.

39

4
Upprättade lagförslag, Prop. 1987/88:113

1 enlighet med det anförda har inom
utbildningsdepartementet upprättats förslag till

1.
lag om ändring
i vuxenutbildningslagen (1984:1118)

2.
lag om ändring
i lagen (1986:159) om grundläggande svenskundervisning för invandrare,

3.
lag om ändring
i kommunalskattelagen (1928:370),

4.
lagom ändring i
taxeringslagen (1956:623),

5.
lagom ändring i
lagen (1962:381) om allmän försäkring,

6.
lag om ändring
i lagen (1987:1321) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

7.
lag om ändring
i kungörelsen (1973:1125) om skatteavdrag från sjukpenning mm.

•Jag har beträffande utformningen av lagförslagen under 3,
4 och 7 samrått med chefen för finansdepartementet och beträffande utformningen
av lagförslagen under 5 och 6 med chefen för socialdepartementet.

Lagförslagen under 1, 2, 5 och 6 kräver inte lagrådets
hörande. Lagförslagen under 3, 4 och 7 är av sådan beskaffenhet att lagrådets
hörande skulle sakna betydelse.

5 Specialmotivering

Förslaget till lag om ändring i vuxenutbildningslagen
(1984:1118)

Den nya utbildningen vuxenutbildning för psykiskt
utvecklingsstörda (särvux) föreslås få sin huvudsakliga reglering i ett nytt
kapitel, 4 a kap., i vuxenutbildningslagen. Det nya kapitlet följer omedelbart
efter de två kapitel som handlar om vuxenutbildning med kommunalt huvudmannaskap,
nämligen 3 kap. (grundvux) och 4 kap. (komvux). Förslaget innebär också vissa
ändringar i 1-4, 6 och 8 kap.

I samband med tillkomsten av vuxenutbildningslagen
infördes termerna grundvux och komvux i lagen. För den försöksverksamhet med
undervisning av vuxna psykiskt utvecklingsstörda som har bedrivits har
beteckningen särvux allmänt kommit till användning. Mot den bakgrunden anser
jag att den termen bör användas i lagtexten.

I kap.

3 a § Varje landstingskommun får anordna vuxenutbildning
för psykiskt utvecklingsstörda (särvux) inom de ramar och på de villkor i
övrigt som följer av denna lag och andra föreskrifter och beslut som meddelas
av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, \fotsuarande gäller för kommuner som inte ingår i nagonlandstingskommun.

Med särvux avses sådan utbildning som syftar till att ge
vuxna psykiskt utvecklingsstörda möjlighet att skaffa signompelens motsvarande
den som ges i grundsärskolan.

En landstingskommun får till en kommun som ingår i
landstingskommunen överlåta att anordna särvux, om kommunen medger det och
regeringen lämnar sitt tillstånd.

I 1 kap. 3 a § ges en översiktlig presentation av särvux.
Närmare regler om uppbyggnaden m.m. fmns i 4 a kap.

Enligt första stycket får varje landstingskommun och
kommun som in

te ingår i en landstingskommun anordna särvux. På samma sätt som när 40

det gäller
komvux är rätten att anordna särvux inte oinskränkt (jfr Prop. 1987/88: 113

1 kap. 3 §). En begränsning är att staten varje budgetår
fastställer ramar som anges i undervisningstimmar.

I andra stycket definieras begreppet särvux. Det framgår till
en början att utbildningen är avsedd för vuxna psykiskt utvecklingsstörda.
Frågan om åldersgränser vid intagning av elever i särvux har kommenterats i avsnitt
3.6. Av 4 a kap. 2 § följer att regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer meddelar föreskrifter om bl.a. behörighetsvillkor. Med "psykiskt
utvecklingsstörda" jämställs liksom i lagen (1985:568) om särskilda
omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl. vissa andra grupper (jfr 7 §). Jag
har tidigare betonat att särvux skall vara kompetensinriktad på samma sätt som
t.ex. komvux. Detta synsätt har kommit till uttryck i andra stycket.
Kompetensen skall motsvara den som ges i grundsärskolan, jfr 6 kap. 7 §
skollagen (1985:1100).

I tredje stycket anges att en landstingskommun på samma
sätt som nar det gäller särskolan (jfr 6 kap. 2 § skollagen) får överlåta till
en kommun som ingår i landstingskommunen att anordna särvux.

6 § Föreskrifterna i denna lag om rätt att delta i sådan
vuxenutbildning

som avses i 2-4 §§ gäller endast dem som är kyrkobokförda i landet.

Med en persons hemkommun avses i denna lag den kommun i
vilken personen är kyrkobokförd. Med hemlandstingskommun avses den landstingskommun
till vilken hemkommunen hör.

Den nya lydelsen av första stycket innebär att även särvux
omfattas av den berörda bestämmelsen.

7 § Det som i lagen sägs om psykiskt utvecklingsstörda gäller
även dem

som har fått ett betydande och bestående begåvningshandikapp på grund

av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, samt per

soner med barndomspsykos.

•Ifr specialmotlveringeti till 1 kap. 3 a §. Paragrafen
överensstämmer i sak med såväl 1 kap. 8 § första stycket skollagen (1985:1100)
som 1 § andra stycket lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt
utvecklingsstörda m.n.

2 kap.

1 § Skolöverstyrelsen skall ha tillsyn över sådan
vuxenutbildning som

avses i denna lag. Länsskolnämnden skall under överstyrelsen ha tillsyn

över sådan utbildning inom länet.

Ändringen innebär att de berörda skolmyndigheterna skall
ha tillsyn över samtliga de vuxenutbildningsformer som regleras i vuxenutbildningslagen.

Närmare föreskrifter om skolöverstyrelsens och länsskolnämndernas
tillsynsfunktion finns iförordningen (1981:1371) med instruktion för den
statliga skoladministrationen.

2 § Kommunens skolstyrelse skall vara lokal styrelse för grundvux
och

komvux som kommunen anordnar. Om en statens skola för vuxna fmns i

kommunen eller om landstingskommunen överlåtit åt kommunen att an

ordna särvux, skall skolstyrelsen vara lokal styrelse även för sådan ut

bildning.

Landstingskommunens utbildningsnämnd skall vara lokal
styrelse för komvux som landstingskommunen anordnar.

För särvux som Landstingskommunen anordnar skall omsorgsnämn-

den vara lokal styrelse, om inte landstingskommunen beslutar att utbild

ningsnämnden skall vara styrelse. För särvux som anordnas au en kom

mun som inte ingår i någon landstingskommun skall omsorgsnämnden

vara lokal styrelse, om inte kommunen beslutar att uppgiften skall an

komma på skolstyrelsen. 4I

Dessa
bestämmelser gäller i den mån inte annat följer av denna eller Prop.
1987/88: 113 annan lag eller av föreskrifter som meddelas av regeringen eller
den myndighet som regeringen bestämmer.

Jfr specialmotiveringen till paragrafen i prop. 1984/85:37
sid. 24 f Grundläggande bestämmelser om omsorgsnämnd finns i lagen (1985:568)
om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl.

3 § Såsom huvudmän för grundvux, komvux och särvux skall
kommuner och landstingskommuner samarbeta sinsemellan och även ta till vara
möjligheter till samarbete med vuxenutbildning i andra former.

Enligt den nya lydelsen skall paragrafens bestämmelser om
samarbete gälla också för en huvudman för särvux. Vidare har den uttryckliga
föreskriften om samarbete med gymnasieskolan tagits bort. Skälet till detta är
att huvudmännen självfallet bör samarbeta med det offentliga skolväsendet i
alla dess former (jfr. I kap. 7 § skollagen, 1985:1100). Det sagda gäller i
synnerhet beträffande utbildningar på jämförbar nivå.

3 kap.

1 § Rätt att genomgå grundvux har den som passerat
skolpliktsåldern men som i läsning, skrivning eller räkning saknar sådana
färdigheter som normalt uppnäs på grundskolans mellanstadium.

Den som inte behärskar svenska språket men har
grundläggande färdigheter i att läsa och skriva på något annat språk har inte
rätt att få undervisning i läsning och skrivning i grundvux.

Lagens Destämmelser om grundvux gäller inte vuxna som
behöver undervisning motsvarande särskolans. Beträffande sådana vuxna gäller i
stället lagens bestämmelser om särvux.

Hänvisningen i tredje stycket till lagens bestämmelser om särvux
innebär inte någon saklig ändring ifråga om rätten att genomgå grundvux.
Liksom hittills skall psykiskt utvecklingsstörda som kan följa en undervisning
som motsvarar den vanliga grundskolans låg- och mellanstadier kunna tas in i grundvux.

4 kap.

5 § Den lokala styrelsen för komvux i den kommun eller
landstingskommun, som anordnar den kurs ansökan avser, avgör om sökanden skall
nekas tillträde på grund av bestämmelserna i 4 § första stycket andra meningen.

Om tUlträde nekas får sökanden överklaga beslutet hos
skolöverstyrelsen, överstyrelsens beslut får inte överklagas.

Ändringen innebär endast en anpassning till den
terminologi som används i den nya förvaltningslagen (1986:223).

4 a kap.

1 § I särvux får anordnas undervisning för dem av de
psykiskt utvecklingsstörda som saknar sådana grundläggande färdigheter i
läsning, skrivning eller räkning som normalt uppnäs på grundsärskolans mellanstadium.

I särvux får också anordnas undervisning för dem av de
psykiskt utvecklingsstörda som vill skaffa sigkonipetens i ett ämne som
förekommer på grundsärskolans högstadium. En sådan undervisning skall anordnas
i form av kurser som är fristående från varandra.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om undantag från andra stycket. Regeringen
föreskriver i vilka ämnen särvux får anordnas.

En översiktlig presentation av särvux ges i 1 kap. 3 a §.
Av 4 a kap. 1 §

framgår att undervisningen i särvux är uppdelad på så sätt att undervis- 2

ning får anordnas dels som en motsvarighet till grundvux
(första styc- Prop. 1987/88: 113

ket), dels som en motsvarighet till komvux etapp 1 (andra
stycket).

Liksom beträffande grundvux behöver de brister som avses i
första stycket inte gälla samtliga tre nämnda färdigheter. I sammanhanget kan
det anmärkas att uttrycket "läsning, skrivning eller räkning" inte
innebär att undervisningen skall begränsas till dessa "ämnen".

2 § Den som uppfyller föreskrivna
behörighetsvillkor har rätt att i mån

av plats delta i särvux, om inte annat följer av föreskrifter som meddelas

av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar närmare föreskrifter om behörighetsvillkor och om grunder för urval.

Paragrafen motsvarar vad som gäller i fråga om rätt att
delta i komvux (4 kap. 2 §).

3 § I särvux skall sökande tas emot oberoende av
var i landet de är kyrko

bokförda. Ingen kommun eller landstingskommun behöver dock ta emot

en sökande som inte är kyrkobokförd där, om sökanden mycket väl skulle

kunna delta i samma slags utbildning i särvux som anordnas av hemkom

munen eller hemlandstingskommunen.

Den som har börjat en utbildning i särvux får fullfölja
utbildningen oberoende av om hans kyrkobokföring ändras under pågående
utbildning.

Vissa frågor som regleras i paragrafen har kommenterats i
den allmänna motiveringen (avsnitt 3.6). Bestämmelser av samma innebörd finns
när det gäller komvux i 4 kap. 4 §. I specialmotiveringen till den paragrafen
uttalade föredraganden angående innebörden av första stycket andra meningen (prop.
1984/85:37 sid. 34). "En kommun behöver alltså inte ta emot en sökande som
'mycket väl skulle kunna delta i samma slags utbildning i komvux som anordnas
av hemkommunen'. En första förutsättning för att sökanden på grund av
kyrkobokföringen skall kunna vägras tillträde till exempelvis en kurs i
matematik etapp 2 är att hemkommunen vid samma tid - åtminstone samma termin -
anordnar samma slags kurs och att han kan få plats där. En ytterligare
förutsättning är att han inte har något beaktansvärt skäl att i stället för
hemkommunen välja den andra kommunen. Ett sådant skäl kan vara att lektionerna
i hemkommunens kurs hålls på veckodagar eller tider av dagen eller kvällen då
han har svårt att delta. Var han förvärvsarbetar kan ha betydelse i
sammanhanget." Det sagda äger tillämpning också på den nu aktuella
bestämmelsen. Uttrycket "samma slags utbildning i särvux" syftar på
att särvux enligt 4 a kap. 1 § kan anordnas i skilda former samt på att
huvudmännen kan ha olika kursutbud.

4 § Kommunerna och landstingskommunerna får inte
av dem som söker

till eller är elever i särvux ta ut avgifter för administrationen eller för un

dervisningen.

Om inte något annat följer av tredje stycket skall
läroböcker, skrivmaterial och andra därmed jämförliga hjälpmedel som används i
särvux vara kostnadsfria för eleverna.

I fråga om elever som deltar i sådan undervisning som
avses i I § andra stycket får kommunerna eller landstingskommunerna besluta att
eleverna pa egen bekostnad skall anskaffa sådana hjälpmedel som de skall ha för
eget oruk och behålla. Sådana hjälpmedel far också erbjudas mot avgifter, som
högst motsvarar kommunens eller landstingskommunens anskaffningskostnader.

Bestämmelserna i första stycket om avgifter för
administration och undervisning överensstämmer med vad som gäller för grundvux
och komvux. Vad avser kostnader för läroböcker m.m. innebär andra stycket att
sådana hjälpmedel alltid skall vara kostnadsfria för elever som deltar i den
undervisning i särvux som motsvarar grundsärskolans låg- och mellanstadier (4 a
kap. 1 § första stycket). .När det däremot gäller elever som deltar i
undervisning som motsvarar grundsärskolans högstadium

(4 a kap.
1 § andra stycket) ges huvudmannen i tredje stycket rätt att på Prop. 1987/88: I 13

motsvarande sätt som inom komvux besluta att hjälpmedlen
skall bekostas av eleverna själva (jfr 4 kap. 7 §).

5 § När en elev som avses i 1 § första stycket har sådana
färdigheter i läs

ning, skrivning och räkning som normalt uppnås på grundsärskolans

mellanstadium, skall undervisningen i särvux för eleven upphöra. Detta

gäller oberoende av vilka kunskaper eleven har i svenska språket.

Undervisningen för en elev i särvux skall upphöra, om
eleven inte gör I i llfredss tälla nde fra ms teg.

Undervisningen skall alltid upphöra senast efter det antal
timmar som regeringen föreskriver.

Bestämmelserna i första och andra styckena motsvarar vad
som gäller enligt 3 kap. 6 § i fråga om upphörande av undervisning i grundvux
(jfr specialmotiveringen i prop. 1984/85:37 sid. 30 f). Det kan anmärkas att
första stycket gäller enbart sådana elever som avses i 1 § första stycket medan
andra och tredje styckena gäller alla elever i särvux.

Beträffande tredje stycket, jfr prop. 1987/88:100, bil.
10, sid 178 f.

6 § Frågor om intagning av elever till särvux och om
avslutande av en så

dan utbildning enligt 5 § första och andra styckena avgörs av den lokala

styrelsen för utbildningen.

Beslut i frågor som avses i 3 § första stycket andra
meningen och i 5 § första eller andra stycket får överklagas hos
skolöverstyrelsen. Överstyrelsens beslut får inte överklagas.

Bestämmelser om vilket organ som är lokal styrelse för
utbildningen fmns i 2 kap. 2 §. Enligt andra stycket får bl.a. beslut i frågor
som avses i 3 § första stycket andra meningen överklagas hos skolöverstyrelsen.
Övriga beslut om intagning till särvux kan inte överklagas genom förvaltningsbesvär.
I stället kan kommunalbesvär komma i fråga.

6 kap.

3 a § Om en landstingskommun eller en kommun som inte hör
till någon landstingskommun i sin särvux har en elev som är kyrkobokförd i en
kommun som hör till en annan landstingskommun, skall hemlandstingskommunen
betala interkommunal ersättning till den andra landstingskommunen.

Ar eleven kyrkobokförd i en kommun som inte hör till en
landstingskommun, skall ersättningen betalas av hemkommunen.

Vad som sägs i första och andra styckena om en
hemlandstingskommuns eller en hemkommuns skyldighet att betala interkommunaiersätt-ning
skall sälla också om utbildningen anordnas av en kommun som hör till en
landstingskommun. Ersättningen skall då betalas till den kommunen.

Den föreslagna regleringen förutsätter att en
landstingskommun och en kommun träffar avtal om de olika ersättningsfrågor som
uppkommer om landstingskommunen överlåter till kommunen att anordna särvux.
Tredje stycket avser det fallet att en landstingskommun överlåtit åt en kommun
att anordna särvux. Om den kommunen i sin särvux tar in en elev som är kyrkobokförd
inom en annan landstingskommun skall hemlandstingskommunen betala interkommunal
ersättning till den anordnande kommunen. Om elevens hemkommun inte hör till
någon landstingskommun skall också den kommunen betala interkommunal ersättning.

5§ Hemkommunen eller hemlandstingskommunen är inte skyldig
att betala interkommunal ersättning, om eleven mycket väl hade kunnat delta i grundvux
eller samma slags utbildning i komvux eller särvux som anordnas av hemkommunen
eller hemlandstingskommunen.

Detta undantag från ersättningsskyldighet gäller dock
inte, om hem

kommunen eller hemlandstingskommunen innan eleven togs emot be- 44

reddes tillfälle att yttra sig till den mottagande
kommunen eller lands- Prop. 1987/88: 113

tingskommunen
och därvia inte framförde någon sådan invändning.

Jfr specialmotiveringen till paragrafen i prop. 1984/85:37
sid. 38. Den nya bestämmelsen angående särvux skall ses mot bakgrund av föreskrifterna
i 4 a kap. 3 §.

6 § Vid oenighet om rätten till interkommunal ersättning
eller om ersättningens storlek, skall frågan avgöras av länsskolnämnden. Om någon
av parterna är en landstingskommun eller om två tvistande kommuner hör till
olika län, skall dock frågan avgöras av skolöverstyrelsen.

Länsskolnämndens beslut enligt första stycket får
överklagas hos skolöverstyrelsen. Överstyrelsens beslut får inte överklagas.

Ändringen innebär endast en anpassning till den
terminologi som används i den nya förvaltningslagen (1986:223).

8 kap.

1 § Regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer får

meddela ytterligare föreskrifter om organisationen av sådan vuxenut

bildning som avses i denna lag samt om Kommuners och landstingskom

muners oefattning i övrigt med sådan utbildning.

1 fråga om organ för samverkan eller motsvarande inom
utbildningen får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddela föreskrifter om att ledamöter i organet eller andra företrädare utses
och entledigas av enskilda.

2§ Försöksverksamhet får anordnas inom sndan
vuxenutbildning som avses i denna lag. Föreskrifter om försöksverksamhet
meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. I sådana
föreskrifter får göras undantag från bestämmelser i denna lag.

2 a § Regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om rätt för den som inte är kyrkoDokförd i landet att

delta i sådan vuxenutbildning som avses i denna tag.

Ändringarna i 8 kap. 1-2 a §§ innebär att även särvux
omfattas av de berörda bestämmelserna.

6 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

dels att anta inom utbildningsdepartementet upprättade
förslag till

1.
lagom ändring i
vuxenutbildningslagen (1984:1118),

2.
lag om ändring
i lagen (1986:159) om grundläggande svenskundervisning för invandrare,

3.
lag om ändring
i kommunalskattelagen (1928:370),

4.
lag om ändring
1 taxeringslagen (1956:623),

5.
lagom ändring i
lagen (1962:381) om allmän försäkring,

6.
lag om
ändring i lagen (1987:1321) om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring,

7.
lag om ändring
i kungörelsen (1973:1125) om skatteavdrag från sjukpenning m.m.,

dels att

8.
godkänna vad
jag har förordat i betygsfrågor (avsnitt 3.10),

9.
godkänna vad
jag har förordat om att särvux i princip skall bedrivas somdeltidsstudier
(avsnitt 3.1U,

10. godkänna vad jag har förordat om
timersättning vid särvux (avsnitt 3.12),

11. godkänna vad jag har förordat om
tjänster som lärare vid skolväsendet i kommun för undervisning inom särvux
(avsnitt

313), 45

12. godkänna vad jag har förordat om
resurstilldelning och stats

bidrag till särvux (avsnitten 3.14 och 3.15),

13. godkänna vad jag har förordat
beträffande omfattningen av Prop.
1987/88: 113 särvux budgetåret 1988/89 (avsnitt 3.17),

14. till förslagsanslaget Bidrag till
kommunal utbildning för vuxna för budgetåret 1988/89 anvisa ytterligare 14 000
000 kronor,

15. till förslagsanslaget Timersättning
vid vissa vuxenutbildningar för budgetåret 1988/89 anvisa ytterligare 1 000
000 kronor.

7 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som
föredraganden har lagt fram.

46

Sammanfattning
av skolöverstyrelsens utredning angående Prop. 1987/88:113

vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda - särvux Bilaga 1

Regeringen (socialdepartementet) gav 1985-08-15
skolöverstyrelsen (SÖ) i uppdrag att utreda formerna för en reguljär
vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda (särvux) och beräkna kostnaderna
för denna samt tillsammans med socialstyrelsen föreslå finansiering av
verksamheten.

SÖ tillsatte fillsammans med socialstyrelsen en
arbetsgrupp, som i en rapport redovisat en kartläggning av den nuvarande
försöksverksamheten, en analys av möjliga målgrupper och utbildningsbehov och
ett förslag lill en framtida organisation för särvux.

SÖ ansluter sig i huvudsak till arbetsgruppens förslag men
gör några kommentarer. Dessa redovisas i slutet av sammanfattningen.

Arbetsgruppens rapport

Personkrets

Till gruppen utvecklingsstörda räknas begåvningshandikäppade,
personer som på grund av hjärnskada fått ett begåvningshandikapp samt personer
med barndomspsykos.

Inlärningssituation

De olika individerna har mycket varierande
inlärningsförmåga och utbildningsbehov.

Arbetsgruppen refererar till dr Gunnar Kylen.
Begåvningsnivå är en fråga om abstraktionsnivå i tänkandet. Abstraktionsnivån
är beroende av hjärnans biologiska mognad, medan innehållet beror på
erfarenheten. Inom ramen för sin begåvning har alla människor möjligheter atl
göra erfarenheter och skaffa sig kunskaper. Begåvningshandikäppade behöver mer
tid för att lära sig något. Med utgångspunkt från vissa rimliga värden på
abstraktionsnivåns normala utveckling indelas abstraktionsnivån vad gäller begåvningshandikäppade
i tre nivåer. A-nivå (den lägsta abstraktionsnivån), B-nivån (en mellannivå)
och C-nivån (som ligger närmast abstraktionsnivån bland normalbegåvade).

Vuxenutbildning som tar emot psykiskt utvecklingsstörda

Komvux bedrivs med ett reducerat timtal i förhållande till
motsvarande ungdomsutbildning och har därför i ringa utsträckning kunnat
tillgodose utbildningsbehov hos vuxna utvecklingsstörda.

Vuxna "som behöver undervisning motsvarande
särskolans" är undantagna från rätlen till grundvux.

I viss utsträckning kan del vara möjligt för
utvecklingsstörda personer

att delta i del reguljära utbudet av studiecirklar. Dessutom har sludiedr-

kelverksamhet som direkt riktar sig lill psykiskt utvecklingsstörda genom-

gäu en kraftig utveckling. 1984/85 fanns ca 85000 deltagare i drygt 13000

cirklar. 47

Folkhögskolan
lar årligen emot några hundra psykiskt utvecklingsstörda Prop. 1987/88:113
elever i långa folkhögskolekurser. Psykiskt utvecklingsstörda deltar även i
Bilaga 1 korta kurser.

Kartläggning av nuvarande försöksverksamhet med särvux

Försökverksamhet med särvux startade 1970.
Försöksverksamheten skulle avse dels en samordning och systematisering av det
totala utbudet, dels prövning av nya former, i första hand grundsärskola för
vuxna, tränings-skola för vuxna och primär ADL-träning. SÖ har utvärderat
försöksverksamheten tre gånger, nämligen läsåren 1970/71, 1972/73 och 1976/77.

Ytterligare en kartläggning har genomförts av
arbetsgruppen under våren 1986. En enkät riktades till särskolans skolledare.
Särskilt intressanta områden eller förslag undersöktes närmare genom personliga
intervjuer med totalt 24 skolledare.

Deltagarantalet i särvux uppges i enkäten till 2404 (vecka
4 1986). Ungefär hälften av de studerande var mellan 25 och 35 år. Delta
innebär att särvuxutbildningen ofta påbörjas mycket kort tid efter avslutad
yrkessärskola. För en tredjedel uppgavs Iräningsskola eller yrkesträning som
senast genomgångna skolform. 258 studerande var helt utan tidigare utbildning.

I 254 av deltagarna (drygt hälften) befann sig på B-nivå
(den mellersta abstraktionsnivån), 151 pä A-nivå (den lägsta) och 927 pä C-nivå
(nivån närmast normalbegåvade). 37 hade annat hemspråk än svenska.

Försöksverksamheten administrerades av 42 av särskolans 73
rektorsområden. Endast Stockholm hade en skolledartjänsl speciellt avdelad för
särvux. Del totala antalet lärare var 133, varav en majoritet (103) med speciallärarulbildning.

Det praktiska ansvaret för särvuxverksamhelen delas i dag
i allmänhet av dagcenterföreständare och särvuxlärare. Det är särvuxlärarna som
i samråd med personalen på dagcenlra tar ut deltagare, oftast efter "individuella
bedömningar". De som bedöms vara i behov av enskild undervisning
prioriteras, medan övriga föreslås till studiecirklar.

Undervisningen bedrivs oftast inom dagcentra, en anknytning
som kan upplevas positiv. De studerande kan dock inte alltid skilja mellan
studier och övrigt arbete. Flera anser att undervisningen skulle bli mer
strukturerad om den bedrevs utanför dagcenlra. En annan motivering för en utfiyttning
av särvux från dagcentra är att man befarar, atl psykiskt utvecklingsstörda
med arbete på den öppna arbetsmarknaden i vissa fall kanske avböjer erbjudanden
om utbildning därför alt de känner motstånd inför att studera på en
institution.

Beträffande försöksverksamhetens funktion poängleras att särvux

-
uppehåller
tidigare inlärda kunskaper

-
kompenserar
utebliven grundutbildning

-
höjer
livskvaliteten.

De flesta utarbetar "individuella kursplaner".
Ungefär en Qärdedel an

vänder särskolans kursplaner. Ämnena svenska och matematik dominerar.

Antalet undervisningslimmar för de studerande varierar mellan 0,5 och 48

38 per vecka. Majoriteten
går en eller två limmar per vecka. Nästan hälften Prop. 1987/88:113 av lärarveckotimmarna
ägnas åt enskild undervisning, drygt 30% åt under- Bilaga 1 visning i
grupper om 2-3 och ca 15% i grupper om 4-5 deltagare. Någon genomsnittlig längd
av studietiden per deltagare i särvux har inte varit möjlig all få fram.

Särvux
har blivit en viktig del av habiliteringen för psykiskt utvecklingsstörda. En
allmän uppfattning är atl en fördubbling avdagens studerande-antal skulle täcka
behoven. I samband med all yrkessärskolan blir frivillig kan behovet av
yrkesutbildning för vuxna öka.

Vikten
av att särvux blir en reguljär vuxenutbildningsform betonas. De flesta önskar
en fast förankring till särskolans organisafion. Meningarna är dock delade.
Några betonar betydelsen av att få vuxenutbildningskaraklär på särvux. Vikten av
specialutbildade lärare betonas.

Möjliga
målgrupper

Kartläggningen
visar att utvecklingsstörda personer har många och varierande behov av
utbildning. Behoven har främst uttryckts av personer i de utvecklingsstördas
omgivning såsom skolledare, lärare, föreståndare, arbetsledare, anhöriga m.
fl. SÖ har också vänt sig direkt fill utvecklingsstörda och barndomspsykotiska
vuxna samt deras intresseorganisationer och begärt uppgifter om
utbildningsbehov.

De
som ej fått grundutbildning är en stor grupp. Antalet är svårt atl uppskatta.
Först 1967 bereddes alla psykiskt utvecklingsstörda rätt till undervisning.
Gruppen kommer att minska men deras utbildningsbehov måste tillgodoses
åtminstone fill år 2025.

De
som ej tillägnat sig något kommunikationssätt är en annan gmpp, där främst flerhandikappade
personer ingår. Kunskapen om olika kommunikationsmetoder är i dag så utvecklad
att det med största sannolikhet går att hitta någon lämplig kommunikationsmetod
för alla människor.

Hos
dem som fått nya intressen och behov kan en nyväckt motivation för utbildning
uppstå. Först när löneutbetalningen kommer inser man exempelvis värdet av att
kunna skriva sin namnteckning. Även utvecklingsstörda behöver utbildning för
att kunna anpassa sig till utvecklingen i samhället.

De
som ej fått yrkesutbildning är en annan grupp, vars storlek är svår att
beräkna. Fr. o. m. 1986 är den tidigare obligatoriska 4-åriga yrkessärskolan frivillig.
Eleverna har rätt lill utbildning, men den måste påbörjas före 21 års ålder.
Det fmns anledning att tro att även studerande från särskolan kommer att göra
uppehåll i studierna efter avslutad grundutbildning.

Det
finns grupper med särskilda behov. Drygt 60% av de utvecklings

störda har filläggshandikapp. Utvecklingsstörda med ett annat hemspråk

har en svår situation. Lindrigt utvecklingsstörda har ofta kunskapsluckor

som de behöver möjligheter att fylla. De som blivit föräldrar behöver

speciella utbildningsinsatser för atl klara föräldraskapet. Personer som

efter 16 års ålder fått en hjärnskada har ofta "kunskapsöar" i
behåll, men

kan ha förlorat det mesta. 49

4 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 113

Utbildningsbehov Prop. 1987/88:113

I
kartläggningen av försöksverksamheten med särvux framkom att nästan "

alla
ämnen från grundsärskolans och träningsskolans kursplaner förekommer i lämligen
oslmkturerad form. Utbildningen saknar profil. Det finns inga klara gränser
gentemot övriga utbildningsformer som anordnar utbildning för
utvecklingsstörda vuxna. Klara gränser saknas också gentemot sådant innehåll
som bör ligga inom områdena habilitering och terapi.

De
flesta vuxenutbildningar, förutom komvux, har särskilda linjer eller
verksamhetsformer för utvecklingsstörda parallellt med den reguljära
verksamheten. Av samma anledning som utvecklingsstörda personer behöver få sin
utbildning i särskola behöver de också få sin vuxenutbildning tillrättalagd
enligt samma principer.

Det
är en kompetensinriktad utbildning som saknas för dessa studerande. Den
framlida särvuxutbildningen bör utformas som en sådan. Del bör då inte vara
oklart vad särvux skall erbjuda i relation lill andra utbildnings-och
folkbildningsformer. Verksamhetsformer som är atl betrakta som habililering
eller terapi bör då också naturligt falla utanför särvux ramar.

Förslag
till framtida särvux

Särvux
bör i framtiden vara en kompetensinriktad utbildning. Särvux bör fylla samma
funktion för denna studerandekategori som den kommunala vuxenutbildningen fyller
för andra studerande. Ett förslag till målbeskrivning har utformats:

Mål
och riktlinjer

1
Särskilda mål för särvux

Särvux
skall medverka lill atl förverkliga vuxenutbildningens allmänna mål genom alt
erbjuda psykiskt utvecklingsstörda, barndomspsykotiska och hjärnskadade vuxna kompetensinriktad
utbildning. Det sker genom alt särvux erbjuder en utbildning som

1. Utvecklar dellagarnas
kunskaper om sig själva och omgivningen saml

deras förmåga all kommunicera, undersöka och påverka sin egen situation

och sin omgivning.

2. Förmedlar
kunskaper och färdigheter som är nödvändiga för den

enskilde och som kan utgöra komplettering i enstaka undervisningsområ

den/ämnen som ges i särskolan eller kompelens motsvarande den som ges i

yrkessärskolan.

2
Målgrupper för särvux

Särvux
skall vända sig lill psykiskt utvecklingsstörda och barndomspsykotiska vuxna
som

-
tidigare ej fått fullständig
grundutbildning eller inte fått någon utbildning alls

-
tidigare ej berells möjlighet
alt tillägna sig ett fungerande kommunikationssätt

-
i vuxen ålder fått nya
intressen och behov och därigenom nyväckt

motivation
för utbildning 50

-
har arbete på
öppna arbetsmarknaden eller i samhällsföretag och kan Prop. 1987/88:113
behöva viss utbildning för att kunna möta de ökade krav som det Bilaea 1
föränderliga samhället ställer

-
ej fått
fullständig yrkesutbildning eller som har behov av ytterligare yrkesutbildning

-
personer som efter
16 års ålder fått en hjärnskada med betydande och beslående intellektuell
funktionsnedsättning och på grund av detta är i behov av lämplig utbildning.

3 Särvux uppbyggnad

3.1 Utbildningens innehåll

Särvux skall omfatta såväl fristående kurser i enstaka
ämnen som fullständig grundutbildning motsvarande den obligatoriska skolan
samt kompletterande eller fullständig yrkesutbildning.

Deltagare som ej tidigare erhållit någon grundutbildning
skall inom särvux ges en vuxenanpassad grundutbildning motsvarande den som
erbjuds inom tränings- eller grundsärskolan.

Vuxna som av olika anledningar ej kunnat tillgodogöra sig
delar av utbildningen i den obligatoriska skolan skall inom särvux kunna
komplettera sina kunskaper i vissa ämnen. Andra behöver på grund av ändrade
egna förhållanden eller utvecklingen i samhället kompletterande utbildning i
vissa ämnen anpassad efter individuella behov. Kompletterande kunskaper i
vissa ämnen skall ha särskolans kursplaner som grund och erbjudas i form av
frislående kurser.

Utbildningen skall ge dellagarna möjlighet till utveckling
och träning av sin kommunikationsfärdighel. De nya begrepp, kunskaper och
färdigheter som deltagarna tillägnar sig kan hållas levande om de kommer till
användning i vardagslivet. Del är därför viktigt att samverkan mellan
inlärning under utbildningen och deltagarnas dagliga liv utnyttjas.

Deltagare med annat språk än svenska skall, om möjligt,
och om deltagaren själv önskar det förutom undervisning i svenska, få
undervisning på sitt eget språk (hemspråk). Grundläggande läs- och skrivfärdigheter
på hemspråket är ofta en förutsättning för all deltagaren skall kunna lära sig
att läsa och skriva på svenska om vederbörandes utvecklingsnivå så medger.
Dessa deltagare skall också få utbildning i svenska som andraspråk.

3.2 Kursplaner

All utbildning inom särvux skall vara kompetensinriktad
med särskolans läroplaner som grund.

Det är på grund av deltagarnas varierande utbildningsbehov
inte möjligt att utarbeta särskilda kursplaner för särvux. Utbildningen får i
stället planeras med utgångspunkt från särskolans kursplaner varifrån
innehållet i undervisningen anpassas till vuxnas behov.

Utbildningen bör börja med en inskolningsperiod då en diagnostisering
av deltagarens tidigare kunskaper och färdigheter bör göras. Med denna kunskap
som grund bör utbildningen planeras efter motsvarande stadier i särskolans
kursplan och innehållet i undervisningen vuxenanpassas.

Med jämna mellanrum bör en utvärdering äga rum där lärare
och stude

rande gemensamt diskuterar sina erfarenheter. Utvärderingen bör ligga till

grund för den fortsatta detaljplaneringen. 51

3.3
Undervisningens organisation Prop. 1987/88:113

Enskild undervisning - gruppundervisning tHiaga

Dellagarnas behov av individrelaterad undervisning och det
lokalt relativt låga deltagarantalet medför all särvux måste ges stor frihet atl
organisera utbildningen med hänsyn till individuella behov. För många deltagare
kan det vara nödvändigt med enskild undervisning. En strävan bör dock vara alt
föra deltagarna samman till gmpper för att möjliggöra social träning.

Yrkesträningen inom särvux bör i möjligaste mån planeras i
samverkan med den lokala yrkessärskolan. De flesta studerande inom denna del av
utbildningen bör kunna få delar av eller hela sin yrkesutbildning inom
yrkessärskolan.

Heltid - dellid

Deltagare i fristående kurser skall alltid ha
undervisningen planerad till minst två studietillfällen per vecka. Del är
betydelsefullt all deltagarna upplever kontinuitet i utbildningen. Vissa
deltagare kan ha behov av att få sin undervisning dagligen under en kortare
tidsperiod. Organisationen bör vara flexibel och möjliggöra att all planering
kan ske med hänsyn till deltagarnas inlärningsbehov och situation i övrigt.

För deltagare som skall tillägna sig fullständig
grundutbildning motsvarande den obligatoriska skolan är del lämpligt med högst
halvtidsstudier. Delta för att inte inkräkta för mycket på den studerandes
arbetstid. De studerande ingår ofta i en arbetsgrupp på dagcentrel.

Övergripande organisation av särvux

För- och nackdelar med två alternativ diskuteras, nämligen
anknytning till den kommunala och statliga utbildningen för vuxna eller
anknytning till den landstingskommunala särskolan.

Utifrån den förda diskussionen föreslås att särvux
inordnas under den kommunala och statliga utbildningen för vuxna. Som elt tungt
vägande skäl anges att man vill tillförsäkra de studerande en vuxenanpassad
utbildning och tillskapa ett kompetensinriktal utbildningsalternativ.
Förslaget avser inte anknytning till landstingens komvuxulbildning då denna
omfattar elt begränsat antal utbildningar och endast få ämneskurser.

Kommunerna blir för små upptagningsområden för att kunna
organisera särvux. Detta gäller egentligen också för särskolan. I samband med
ett förväntat successivt kommunalt överlagande av särskolan kommer del att
behövas en samordning mellan kommunerna så alt vissa kommuner utses att ha
huvudansvaret för planeringen av utbildningen för psykiskt utvecklingsstörda i
en större region. Särvux skulle kunna planeras enligt samma principer. Länsskolnämnderna
bör ges ett samordnande ansvar för att sådan planering sker.

För yrkesutbildning inom särvux föreslås alt de studerande
skall få den

inom den befintliga yrkessärskolan. En sådan pedagogisk samverkan bör

kunna regleras genom lämplig resurssamverkan enligt samma principer

som idag praktiseras vid individualinlegrering av särskolelever i grundsko

lan. 52

Speciallärarutbildning
skall vara ett grundläggande kompetenskrav för Prop. 1987/88:113 alla
lärare i särvux. Därutöver är del nödvändigt med en fortbildning i Bilaga 1
vuxenpedagogik med särskild inriktning på psykiskt utvecklingsstörda vuxna.
Sådan fortbildning bör kunna tillgodoses inom ramen för den reguljära
personalutvecklingen.

Kompetenskraven för lärare i särvux bör utgå från
behörighetsvillkor för särskolan. Kompetenta att undervisa inom särvux blir då
särskolans lärare 2, 3, 4, 5, 15 och 16 och grundskolans lärare 3 och 4. Lärare
som uppfyller dessa krav samt har erfarenhet av vuxenutbildning bör beredas
företräde till tjänst inom särvux. För undervisning av invandrare bör läraren
dessutom ha insikter i och erfarenheter av invandrarnas situation samt
utbildning i svenska som andraspråk. Yrkesutbildningen, som föreslås förlagd
till yrkessärskolan, kommer att bedrivas av lärarna där. Särskild
påbyggnads-utbildning i vuxenpedagogik för dessa lärare är inte praktiskt
genomförbar.

En lokalanknytning till dagcentra är sannolikt välgrundad
för vissa av de , studerande, som på grund av flerhandikapp eller bristande
förmåga inte kan förflytta sig utanför dagscentret på egen hand. För andra
studerande skulle det säkert vara utvecklande att få förflytta sig lill en
friliggande studielokal. Vissa vuxna utvecklingsstörda som arbetar inom den
öppna arbetsmarknaden eller i samhällsföretag avstår ibland från särvux därför
att de inte vill komma i kontakt med dagcenlra. Gemensamma lösningar med komvux
skulle sannolikt ge ökad flexibilitet.

Omfattning av framtida särvux

Psykiskt utvecklingsstörda har haft obligatorisk
utbildning i särskolan och yrkessärskolan till 21 års ålder. I vissa fall har
utbildningstiden kunnat föriängas lill 23 år. Sedan den 1 juli 1986 är
yrkessärskolan frivillig.

Underlaget för särvux beräknas komma att utgöras av
psykiskt utvecklingsstörda i åldrarna 23-64 år. De uppgår till ca 22000
personer. Den särvuxutbildning som föreslås innebär en kvalitetshöjning i form
av mer omfattande och koncentrerad undervisning än vad försöksverksamheten
erbjudit, något som sannolikt medför att inte lika många (dvs. för närvarande
11,8%) av gruppen i åldrarna 21-64 år) kommer att ha behov av sådan utbildning.
Mycket av det som i dag erbjuds inom särvux bör i stället ligga inom övriga habiliteringsinsalser.
Mot bakgrund av detta konstaterar arbetsgruppen atl del sannolikt föreligger elt
behov av sådan utbildning hos ca 7 % av personerna i undertaget (dvs. 1 540).

En genomsnittlig undervisningstid om 10
undervisningstimmar per vec

ka förutsätts. Behovet av enskild undervisning kommer att vara relativt

stort även om intentionen bör vara alt bilda undervisningsgrupper. En

genomsnittlig gruppstorlek på 2,5 deltagare förutsätts. För detta beräknas

ett behov av 228000 undervisningslimmar per år. Schablontillägg (för

information, uppsökande verksamhet m.m.) och skolledning bör följa

samma principer som för komvux/grundvux. Den totala kostnaden beräk

nas till 50000000 kr. Medel för stödåtgärder för handikappade studerande

föreslås utgå enligt likartade principer som för komvux/grundvux. Kostna

derna beräknas till mellan 2 och 3 milj. kr. Timersättning föreslås utgå till 53

5 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 113

de deltagare som
förlorar inkomst genom dellagande i särvux, vilket upp- Prop. 1987/88:113

skattas gälla för ca 14%
av dellagarna. Det innebär en kostnad på 3,3 milj. Bilaga I

kr.

En
eventuell kostnadsökning för huvudmannen för lokaler är svår alt beräkna. I de flesta
fall kan man räkna med atl befintliga lokaler kan utnyttjas.

Läromedel
bör bekostas av de studerande själva om inte enskild kommun beslutar annat.

Beträffande
finansieringen konstateras att den föreslagna utbildningen på grund av
kvalitetshöjningen medför en kostnadsökning med ca 35 milj. kr. utöver
nuvarande statlig och landstingskommunal finansiering. Med oförändrade
kostnader skulle den föreslagna särvuxutbildningen komma alt omfatta ca 506
studerande per år, dvs. bara en tredjedel (2,3 %) av dem som beräknas ha behov
av utbildningen. En gradvis utbyggnad till full omfattning skulle ge den nya
organisationen möjlighet atl utvecklas i takt med de ekonomiska ramarna utan
all kvaliteten eftersatts. Därför föreslår arbetsgruppen en successiv
utbyggnad, förslagsvis under en sexårsperiod.

SÖ:s
kommentarer till arbetsgruppens förslag

Nästan
alla ämnen från grundsärskolans och iräningsskolans kursplan förekommer i
försöksverksamheten med särvux i tämligen oslruklurerad form. Det finns inte
några klara gränser gentemot studieförbundens verksamhet och i flera avseenden
är del svårt atl skilja ut särvux från landstingens habilileringsverksamhet.

Enligt
SÖ:s mening är det väsentligt att den nya särvuxutbildningen ges en klar
målbeskrivning som tar sin utgångspunkt i individens behov och förutsättningar
och som tydligt skiljer särvux från annan verksamhet och beskriver den
kompelens som utbildningen skall ge. Särvux bör ge grundläggande utbildning
och viss yrkesutbildning. Utbildningen bör få en klart vuxenpedagogisk profil.
Den bör omfattas av vuxenutbildningens allmänna mål enligt läroplanen för
kommunal och statlig utbildning för vuxna.

En
god information om särvux till dem som överväger att söka sig dit är viktig. Syoresurser
måste därför knytas till utbildningen. Syoinsalser i kombination med en
kompetensinriktning av särvux kan vara elt verksamt medel all bryta den i dag
dominerande tendensen att allt fler utvecklingsstörda får sin sysselsättning
vid dagcenlra. Deras förutsättningar att komma ul i arbetslivet kan på så sätt
påtagligt förbättras.

Vad
gäller organisatorisk tillhörighet finns del för- och nackdelar både med en knylning
till särskolan och med en knytning till den kommunala vuxenutbildningen. En knylning
till den kommunala och statliga vuxenutbildningen skapar bättre
förutsättningar att ge särvux karaktären av en regelrätt vuxenutbildning. Det
är också en psykologisk fördel för den som tvekar alt söka sig tillbaka lill
särskolan. En anknytning till komvux ligger vidare i linje med den allmänna
utvecklingen av särskolans organisation. En landstingskommun kan överiåta
ledningsansvar för särskolan på primärkommun.

För
en knylning till särskolan talar att del där finns erfarenhet av och en 54

samlad kunskap om
inlärningssituationen för psykiskt utvecklingsstörda. Prop. 1987/88:113 Hänsyn
måste tas till den speciella inlärningssituationen och erfarenheter- Bilaga
I na tas till vara även vid elt förändrat huvudmannaskap. De särskilda
kompetenskrav för lärare inom särvux som arbetsgruppen föreslagit bör vara en
garanti för delta.

Mot
komvux som huvudman talar också att en kommun i många fall blir en för liten
enhet för särvux och att det behövs samordning mellan flera kommuner. SÖ
konstaterar atl det under alla förhållanden i samband med ett successivt primärkommunalt
övertagande av särskolan kommer att behövas en samordning mellan kommuner så atl
någon kommun har huvudansvaret i en större region. Motsvarande ordning bör
kunna tillämpas för särvux. Länsskolnämnden kan ges ansvar för atl en sådan
samordning kommer till stånd.

Det
kan inte uteslutas att på kort sikt en anknytning av särvux till särskolan
skulle ge de bästa resultaten. Viklen av alt markera särvux karaktär av en kompetensgivande
vuxenutbildning och hänsyn lill den berörda gruppens behov och önskemål atl
frigöra sig från "omsorgsvärlden" talar emellertid för den av
arbetsgruppen föreslagna principlösningen.

SÖ
anser således att särvux bör utformas som en parallell till den kompelensinriktade
vuxenutbildning som övriga vuxna medborgare har tillgång till. Komvux, grundvux,
statens skolor för vuxna och särvux skulle då utgöra olika ulbildningsformer
inom en formell ram, den kommunala och statliga utbildningen för vuxna. Med de
påpekanden som här gjorts föreslår SÖ att särvux lill innehåll, omfattning och
organisation utformas i huvudsak enligt arbetsgruppens förslag.

Vad
gäller kostnader och finansiering anser SÖ del för närvarande inte möjligt att
ta närmare ställning. Frågan förutsätter ytterligare beredning i samverkan
mellan berörda departement samt Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet.
Efter ett principbeslut bör det ankomma på SÖ all i reguljär ordning lägga fram
förslag om dimensionering och kostnader.

55

Förteckning
över remissinstanser och sammanställning av Prop.
1987/88:113

remissyttranden över skolöverstyrelsens utredning
angående Bilaga 2 vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda - särvux

Remissinstanser

Yttranden
över utredningen har avgetts av socialstyrelsen, riksförsäkringsverket (RFV),
statens handikappråd (SHR), centrala studiestöds-nämnden (CSN),
arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), riksrevisionsverket (RRV), länsskolnämnderna i
Stockholms, Skaraborgs och Västerbottens län, Landstingsförbundet, Svenska
Kommunförbundet, Stockholms, Älvsborgs, Skaraborgs och Västerbottens läns
landstingskommuner. Centralorganisationen SACO/SR (SACO/SR),
Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens Centralorganisation (TCO),
Handikappförbundens Centralkommitté (HCK), Riksförbundet för Utvecklingsstörda
Barn, Ungdomar och Vuxna (RFUB), Riksföreningen för Psykotiska Barn (RFPB),
Arbetarnas Bildningsförbund (ABF), Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet (NBV),
Studieförbundet Vuxenskolan (SV) saml särvuxlärarna i Stockholms läns
landsting. Länsskolnämnden i Älvsborgs län har meddelat alt den avstår från
att avge yttrande.

Remissyttranden

Allmänna
och övergripande synpunkter på permanentning av särvux

Socialstyrelsen
konstaterar alt behoven av vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda inte
kunnat tillgodoses trots stora ambitioner och engagemang från många
utbildningsgivare. Det har inneburit alt utbildningen trots god metodutveckling
genom försöksverksamheten med särvux och insatser från olika studieförbund och
folkhögskolor inte som helhet utvecklats i samma takt som samhällets
vuxenutbildningsinsatser för andra medborgare. Särvux karaktär av långvarig
försöksverksamhet har också inneburit en osäkerhet som det är angeläget att
undanröja för att utvecklingsstörda skall kunna ges möjligheter som andra även
när det gäller utbildning i vuxen ålder. Detta avspeglar samma synsätt som den
nya omsorgslagen, som syftar till all stärka utvecklingsstördas roll som samhällsmedborgare.

RRV
anser alt arbetsgruppens rapport innehåller en alltför begränsad analys dels
vad gäller atl förklara varför särvux utvecklat de drag som utredningen
kritiserar, dels vad gäller att belysa vilka hinder och svårigheter som måste
övervinnas för atl särvux framöver skall kunna utvecklas i den riktning
arbetsgruppen förordar (dvs. en delvis annorlunda sammansättning av eleverna
och en kompetensgivande, målinriktad undervisning med tydlig vuxenpedagogisk
profil). Behovet av en utvecklad analys av dessa frågor talar också, enligt RRV:s
mening, för att statsmakternas beslut bör anslå.

Bland
frågor som bör belysas ytterligare nämner RRV fömtsättningar

och svårigheter atl genomföra den föreslagna förändringen av särvux inne

håll: Med reservation för atl arbetsgruppens formuleringar är tämligen 56

allmänna
finner RRV atl de förändringar av särvux innehåll som arbets- Prop.
1987/88:113 gruppen föreslår innebär en avsevärd kursändring i förhållande till
dagens Bilaga 2 innehåll såsom arbetsgruppen beskriver del. Förändringen
synes innefatta bl. a. följande.

— Från oslmklurerat
utbildningsinnehåll till mål- och kompetensinriktad utbildning med klar vuxenpedagogisk
profil

— Från "låginlensiv"
utbildning lill "höginiensiv" utbildning

— Ökat inslag av elever med lindrigt
handikapp och elever som etablerat sig utanför "omsorgsvärlden".

SHR anför alt det finns etl uppdämt behov av
vuxenundervisning för psykiskt utvecklingsstörda. Det är angeläget alt
försöksverksamheten med särvux, efter 17 år, permanentas och alt den utvecklas
så att den tillsammans med andra undervisningsformer är i nivå med vad som
står till förfogande för övriga i samhället.

Vuxna utvecklingsstörda bör enligt Landstingsförbundet ges
samma möjligheter som andra vuxna alt ta del av samhällets vuxenutbildningsin-salser.
Särvux har anordnats som försöksverksamhet i över femton år. Den undervisning
som faktiskt genomförts - trots små resurser - har givit både deltagare,
omsorgspersonal och anhöriga kunskaper och erfarenheter som bör las fillvara i
en mera planerad form. Särvux bör bli en permanent skolform inom komvuxsyslemel
med de tillägg i lag och förordning om kommunal och statlig utbildning för
vuxna som behövs för etl flexibelt utnyttjande.

Stockholms läns landstingskommun anför att tillgång till
vuxenutbildning är minst lika angelägen och motiverad för psykiskt
utvecklingsstörda som för andra vuxna. Motivation för inlärning kommer ofta
först då de upplevt behov av atl kunna något t. ex. i samband med utflyttning lill
egen bostad eller elt arbete på dagcenter eller annan arbetsplats. Vuxenutbildningen
kan då ge lill resultat att den utvecklingsslörde kan klara sig med mindre
hjälp än annars skulle varit fallet.

Skaraborgs läns landstingskommun finner det angeläget att
vuxenutbildningen för utvecklingsstörda formaliseras som en skolform och att
verksamheten ges en inriktning som överensstämmer med vuxenutbildningen i
övrigt.

Älvsborgs läns landstingskommun konstaterar att primärkommuner
och landstingskommuner enligt vuxenutbildningslagen skall verka för att vuxna
deltar i utbildning. Det råder emellertid viss osäkerhet inom landsting och
kommuner om hur detta skall tolkas. Det finns en tvingande formulering
beträffande utbildning som syftar till att "ge vuxna grundläggande
färdigheter i att läsa, skriva och räkna". Inom primärkommunerna uppfylls
denna skyldighet inom grundvux. Tveksamhet råder dock om hur bedömningen om en
person har förmåga att följa undervisningen vid grundvux skall göras. Det är
därför positivt atl SÖ utrett formerna för en reguljär undervisning för
målgruppen. När det gäller benämningen särvux är det viktigt atl finna en annan
benämning för denna undervisningsform.

Västerbottens läns landstingskommun anser det synnerligen
tillfreds

ställande atl den alltför långa försöksverksamheten med särvux upphör

och permanentas med en kompetensinriktad väl organiserad särvux. Man 57

bör
eftersträva en vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda som är Prop.
1987/88:113 jämförbar med den vuxenutbildning som övriga medborgare har
tillgång till Bilaga 2 genom komvux/grundvux. Detta måste prioriteras högt
eftersom det är en jämlikhetsfråga. En kraftig satsning på särvux kan innebära
att fler psykiskt utvecklingsstörda kan få arbete utanför traditionell
omsorgsverksamhet.

LO kan ansluta sig till det av SÖ presenterade förslaget.
Det är viktigt alt den aktuella målgruppen ges möjligheter till kompetensinriktad
utbildning.

TCO stöder förslaget alt särvux blir permanent skolform.
Det är elt rättvisekrav alt vuxna utvecklingsstörda som övriga
samhällsmedborgare skall ha tillgång till utbildning.

RFUB gläds åt atl det äntligen föreligger etl förslag om
att ge psykiskt utvecklingsstörda lagfäst rätt till vuxenutbildning.
Utvecklingsstörda är i dag den enda grupp i Sverige som inte har denna rätt.
Först 1967 lagfästes rätten lill undervisning för utvecklingsstörda barn och
ungdomar. Del finns alltså etl uppdämt behov av vuxenundervisning. Därtill
kommer att utvecklingsstörda mognar sent och har behov av kompletterande
utbildning i vuxen ålder.

RFPB framhåller att gruppen barndomspsykotiska hittills
varit mycket eftersatt vad gäller möjligheterna lill vuxenutbildning. En
förfrågan har visat att ingen länsförening kände till alt det fanns en
försöksverksamhet med särvux. RFPB ansluter sig i stort lill SÖ:s förslag.

NBV ser positivt på att en reguljär vuxenutbildning för
psykiskt utvecklingsstörda kommer lill stånd. Beträffande frågor om
gränsdragning, eko-nomisering, kompetensgivande utbildning, läromedel,
lärarutbildning samt huvudmannaskap anser NBV atl det är angeläget all samråd
sker med studieförbunden innan formerna för särvux fastställs.

Särvuxlärarna i Stockholms läns landsting stöder
utredningens förslag att särvux efter 17 års försöksverksamhet skall bli en lagstadgad
skolform, en rättighet alt som utvecklingsstörd vuxen erhålla samma möjligheter
som övriga samhällsmedborgare har att få tillgång lill fortbildning —
utbildning.

Kompetensinriktad utbildning med vuxenutbildningsprofil

En kompetensinriktad utbildning med vuxenutbildningsprofil
tillstyrks av socialstyrelsen, SHR, AMS, Kommunförbundet, LO, RFUB och SV.

Landstingsförbundet tillstyrker och anför bl. a. all
skollagen sedan den I juli 1986 omfattar även särskolan. Del är därför
naturligt alt också motsvarigheten för vuxna, dvs. särvux, inordnas i systemet
med kommunal utbildning för vuxna. Enligt lagen om kommunal och statlig
utbildning för vuxna skall kommuner och landsting verka för atl vuxna deltar i
utbildning. Detta ansvar bör även omfatta kompetensinriktad utbildning för
vuxna utvecklingsstörda.

Älvsborgs läns landstingskommun ser positivt på att
undervisningen för

en del av eleverna skall kunna vara kompetensgivande. Vikten av att

särvux får en klart vuxenpedagogisk profil understryks. I anslutning härtill

bör länsskolnämnderna inom den regionala organisationen genom särskil- 58

da
konsulenter (experter) stödja kommunerna i att kunna genomföra denna Prop.
1987/88:113

målsättning. Bilaga 2

SACO/SR betonar atl det är angeläget atl de personer som
omfattas av personkretsen i lagen om vissa handikappomsorger också bereds
möjligheter till vuxenutbildning. Denna utbildning måste ges i former som de begåvningshandikäppade
kan tillgodogöra sig. Utbildningen måste vara klart målinriktad, vilket ställer
stora krav på organisation och pedagogik.

TCO tillstyrker alt vuxenutbildningen för psykiskt
utvecklingsstörda ges en målsättning som utgår från individernas behov och som
ger särvux en klar vuxenulbildningsprofil.

RFPB anser att det borde vara nära nog obligatoriskt med
undervisning i olika former hela livet för barndomspsykotiska. De har i
allmänhet ingen förmåga atl själva aktivera sig och hålla sina kunskaper och
färdigheter vid liv.

ABF erinrar om att undervisningen i särvux skall vara
klart mål- och kompetensinriktad. Vad som dock ej framgår klart, är hur
kompetensinriktningen skall utformas och vilka uttryck den skall få. ABF:s
studiecirkelverksamhet ger dellagarna kunskaper eller kompetens och ABF finner
det därför otillräckligt eller tveksamt att ange läroplansbundna och kompetensinriklade
studier som de enda kriterierna för gränsdragningen mellan verksamheterna.

Vuxenutbildningens allmänna mål och särskilda mål för särvux

SHR understryker viklen av atl särvux omfattas av vuxenutbildningens
allmänna mål enligt läroplanen för kommunal och statlig utbildning för vuxna.

I särskilda mål för särvux bör enligt länsskolnämnden i
Skaraborgs län gränsdragning göras vad gäller undervisningslerapi,
kunskapsutvärdering och undervisningens upphörande. Nämnden anser också all del
för vissa särvuxelever bör vara rimligt att ha som mål att ingå i en s. k.
skarvgrupp mellan särvux och grundvux. Så småningom kanske denna skarvundervisning
i sin tur kan leda fram till reguljära grundvuxstudier för elt fåtal.

Stockholms läns landstingskommun delar utredningens
uppfattning att den nya särvuxutbildningen ges en klar målbeskrivning som
tydligt skiljer särvux från annan verksamhet. Målbeskrivningen skall visa
vilken kompetens utbildningen skall ge.

Komniunförbundet anser att målskrivningarna för särvuxenutbildningen

måste vara klara och ha lill utgångspunkt de individuella behov och förut

sättningar som gäller för denna utsatta målgrupp. Med hänsyn lill de

skiftande handikapp som denna målgrupp kan förete behöver särvux skilja

sig frän annan verksamhet även om integration bör kunna förekomma för

de särvuxelever som i sin utveckling kan klara detta. Utbildningen handlar

alltså till stora delar om individuella åtgärder. Denna grundregel behöver

inte innebära avsteg från vuxenutbildningens allmänna mål. Med syftet atl

så långt möjligt inlemma psykiskt utvecklingsstörda i den samhällsservice

som kan bjudas, framstår det snarast som en självklarhet atl vuxenutbild

ningens allmänna mål även skall omfatta dessa. 59

SACO/SR lillstyrker
de föreslagna målen och målgrupperna för särvux. Prop. 1987/88:113

TCO tillstyrker också förslagen beträffande mål och inriktning. Bilaga 2

RFPB framhåller vikten av att undervisningen är
målinriktad. Den skall ha etl syfte och får inte vara en punktinsats — terapi
eller sysselsättning — i brist pä andra alternativ utan skall vara en del i ett
välintegrerat habilite-ringsprogram.

SV instämmer i uppställda mål.

Målgruppen

AMS. SACO/SR och TCO tillstyrker.

Landstingsförbundet anser all eftersom skolplikten upphör
för elever inom särskolan vid sjutton år bör samhället erbjuda även denna grupp
möjligheter lill återkommande utbildning som vuxna. Del finns därtill vuxna
utvecklingsstörda som tidigare aldrig fått någon reell utbildning.

För många utvecklingsstörda, särskilt de gravt störda,
behövs enligt Älvsborgs läns landstingskommun undervisningen som stimulans ätt
utnyttja de resurser som finns tillgängliga i personligheten och för att vidmakthålla
kommunikationsförmågan med omvärlden. Denna grupp för-slåndshandikappade på
A-nivå får inte glömmas bort i den kommande vuxenutbildningen.

SV vill med kraft understryka viklen av all nå de
utvecklingsstörda som tidigare inte alls deltagit i någon grundutbildning.

Innehållet i särvux

Utbildningen bör enligt AMS grunda sig på särskolans
kursplaner men den bör syfta högre eftersom en eftermognad ofta sker. Den bör
vara målinriktad och systematiskt uppbyggd men medge individualisering efter
vars och ens behov. Innehållet bör vara anpassat lill vuxnas behov och
intressen. Under dessa förutsättningar kommer särvux atl bli en bra
förberedelse för den teoretiska delen vid Ami-S/ia (Arbetsmarknadsinstitut med
särskilda resurser för intellektuellt arbetshandikappade), för ungdomslagen och
för anställda vid Samhall.

Landstingsförbundet anser att särvux bör omfatta även
motsvarigheten till A-, B- och C-nivå inom särskolans träningsskola och
yrkessärskola. Landsting och kommuner bör också kunna anordna särvux inom sina
reguljära ansvarsområden. Inom några landsting sker detta redan t. ex. vid
jordbruksskolor, vårdskolor och lanthushållsskolor.

Älvsborgs läns landstingskommun konstaterar med
tillfredsställelse, att utredningen föreslår, att primärkommunerna skall
anordna grundläggande undervisning i basämnena även för psykiskt
utvecklingsstörda kommuninnevånare och att undervisningen även kan syfta till
att hålla kvar redan uppnådda färdigheter.

TCO tillstyrker den inriktning som föreslås av
utredningen, en grundläggande utbildning och viss yrkesutbildning.

RFPB anför att inskolningen bör göras med stor
försiktighet och under

lång tid. Den pedagogiska diagnostiseringen ställer krav på lärarens kun- 60

skåp om
handikappet. Barndomspsykotiska har ofta kunskaper som de Prop. 1987/88:113
inte visar. Delta gör alt "den oinsatte" lätt undervärderar deras
förmåga. Bilaga 2 lägger undervisningen på för låg nivå och ibland håller
på med inlärning av kunskaper som de faktiskt har, men inte visar av sig
själva.

Enskild undervisning — gruppundervisning. Fristående
kurser

Enskild undervisning kan enligt länsskolnämnden i
Skaraborgs län vara nödvändig, men en strävan bör vara gruppundervisning med
2-4 elever. Självständighetslränande moment är vikliga, vilka man bäst tränar
upp i grupp.

Elt antagande som enligt Kommunförbundet inte är
tillräckligt underbyggt är att gruppstorleken, som skall ligga till grund för statsbidragsschablon,
skall omfatta 2,5 deltagare.

Enligt SACO/SR:s uppfattning bör undervisningen i större
utsträckning än föreslaget anordnas som gruppundervisning. Det bör endast i
undantagsfall bli fråga om studier i enstaka ämnen. Huvuddelen av undervisningen
måste läggas upp som sammanhållen utbildning på minst halvtid. Dellagarna i särvux
behöver betydligt mer omfattande lärarhandledning och annan handledning än
vanliga kursdeltagare i komvux. Särvuxdeltagama behöver också vanligen slöd av
gruppen och träning i atl fungera i en grupp.

För en del barndomspsykotiska, speciellt för dem som i dag
inte har haft tillgång till regelbunden skolgång, är det nödvändigt med enskild
undervisning, menar RFPB. Detta för alt de bara kan fungera i en "en-lill-en"
relation. Man skall sträva mot gruppundervisning, dock snarare för alt öka det
sociala samspelet än för att ge social träning. Detta kan prioriteras i annan
verksamhet.

ABF menar atl studieförbunden likaväl som särvux skulle
kunna anordna enskild undervisning men de är nu förhindrade på grund av bidragsbeslämmelsernas
utformning. Bestämmelserna borde därför ändras! Sker inte detta är det näst
bästa alternativet att särvux anordnar den enskilda undervisningen.

SV anser atl undervisningen, så långt det är möjligt,
skall ske i mindre grupper, dock kommer enskild undervisning att vara
nödvändig. Det är angeläget att individens behov och förutsättningar är
vägledande.

Studiernas organisation (två gånger per vecka och högst 1/2-tid)

Länsskolnämnden i Skaraborgs län anför, med tanke på det
stora antalet

elever, som enligt utredningen enbart kommit i åtnjutande av 1-3 ut/vec

ka, atl satsningen mer tycks se till kvantiteten än fill kvaliteten. 1-3

ut/vecka torde ej vara tillräckligt för atl ens upprätthålla tidigare kunska

per, än mindre till att utveckla nya färdigheter. Nämnden påpekar också

atl det ej framgår i målen för särvux om gränser har satts för den maximala

utbildningstiden med ersättning. (Jämför grundvux I 120 timmar eller, om

särskilda skäl föreligger, 2220 timmar.)

Utredningens förslag att höja kvalitén på utbildningen genom atl öka 61

6 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 113

antalet undervisningsfimmar
per vecka är bra och väl motiverat, anser Prop. 1987/88:113 Stockholms läns
landstingskommun. Under försöksperioden har resurser- Bilaga 2 na varit så
små och efterfrågan på utbildning så stor atl lärare och skolledare tvingats
försöka undervisa så många elever som möjligt. Antalet fimmar per elev har
blivit för lågt och undervisningstillfällena för få. Varje särvux-elev behöver
minst två tillfällen per vecka för att inte glömma vad han lärt.

Avgränsningar

Enligt
socialstyrelsen krävs vissa avgränsningar i förhållande lill studieförbundens
verksamhet liksom lill de pedagogiska aktiviteter som skall ingå i habilileringsverksamhet
vid dagcenter. Socialstyrelsen vill därför starkt betona, att del även i
fortsättningen finns behov som måste täckas av studiecirkelverksamhel
respektive genom dagcenterverksamhelens program för habilitering. Individuella
behov måste kunna tillgodoses med varierande insatser. Socialstyrelsen utgår
också ifrån all särvux som en del av den kommunala utbildningen för vuxna inte
ger upphov fill missförstånd, som innebär, alt utvecklingsstörda utestängs
från möjligheten att vid behov kunna delta i grundvux. Som anges i rapporten
utgör grundvux en betydelsefull möjlighet för vissa.

RRV
anför beträffande samverkan/gränsdragning mellan särvux och omsorgen: Arbetsgmppens
förslag innebär atl särvux blir en del av den kommunala vuxenutbildningen
samtidigt som omsorgen fortsätter alt svara för en del av den utbildning som särvux
hittills erbjudit. I detta sammanhang uppkommer frågor om hur gränsdragning
och samverkan i framliden skall organiseras mellan de båda verksamheterna. RRV
finner atl arbetsgruppen inte belyser dessa frågor.

SHR
betonar atl särvux är etl komplement till och inte en ersättning för den
vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda som bl. a. bedrivs i studiecirklar,
folkhögskolor och vid dagcenter.

AMS
stöder på alla punkter utredningens förslag till framtida särvux men vill
tillägga atl man i målbeskrivningen klart bör avgränsa verksamheten dels mot
landslingen som skall bedriva habilitering, dels mot folkhögskolan som bör
ägna sig ål personlighetsulvecklande och samhällsorienterande verksamhet.

Enligt
länsskolnämnden i Skaraborgs län bör utbildningsdelen klart avgränsas från
terapidelen i elevernas arbetsdag. Skolan bör från början klart markera - både
gentemot elev och dagcenlerpersonal — atl lärarna har det pedagogiska ansvaret
för eleven. Kurators insatser, habilitering m. m. får ske på annan tid, med för
ändamålet avsedd personal. Klara gränser mellan dessa områden bör betonas.

ABF
instämmer i utredningens resonemang om hur viktigt det är med

enskild undervisning och yrkesutbildning för utvecklingsstörda. ABF för

ordar därför atl man utifrån etl helhetsperspektiv på utvecklingsstördas

utbildningsbehov drar gränsen så att yrkesutbildning faller på särvux. Om

man följer ABF:s förslag till gränsdragning så kommer kvaliteten på del

totala utbudet av utbildningsmöjligheter att öka och dessutom skulle kvan- 62

titeten
kunna ökas väsentligt om studieförbunden fick samma ekonomiska Prop.
1987/88:113

resurser per studietimme som särvux. Bilaga 2

NBV anför alt det är mycket angeläget att syftet med och
uppgiften för särvux definieras så entydigt som möjligt och alt avgränsningen
mellan särvux verksamhet och studieförbundens blir klarlagd och fastställd.
Detta skall ske i samråd med studieförbunden. NBV instämmer i SÖ:s kommentar
om vikten av att särskilja särvux från annan verksamhet och att en tydlig
beskrivning görs av vilken kompelens utbildningen avser atl ge. Även i detta
sammanhang förordas samråd med studieförbunden.

SV förutsätter att särvux följer de vedertagna regler som
uppställts för komvux. Särvux skall ge en kompetensinriktad utbildning, SV:s
verksamhet som bl. a. syftar lill alt öka medvetenheten om den egna personen
samt att öka de utvecklingsstördas medinflytande och delaktighet i samhället är
ett mycket viktigt komplement till särvux.

Samarbete med annan vuxenutbildning

Länsskolnämnden i Skaraborgs län pekar på atl en
inskolningsperiod med diagnostisering är föreslagen. Utifrån denna skall en
individuell handlingsplan upprättas för varje elev, vilken bör följa både
skolformens och elevens mål. Delta är fullt jämförbart med gmndvux nuvarande
arbetsformer. I vuxenutbildningslagen står att "undervisningen för en gmndvuxelev
skall upphöra om eleven inte gör tillfredsställande framsteg". Denna paragraf
är viktig för grundvux del och borde kunna gälla även för särvux. Att under en
inskolningsperiod bedöma vilka psykiskt handikappade elever som kan förväntas
klara en kompetensinriktad undervisning med dess krav på engagemang, aktivitet,
ansvar, eget arbete, närvaro, punktlighet m.m., blir en svår uppgift. Uppfyller
eleven inte det ovan sagda och förmåga lill . ny inlärning, bör del klart anges
humvida eleven ifråga får fortsätta som särvuxelev eller t. ex. bör
rekommenderas övergå lill verksamhet i studiecirkelform.

Stockholms läns landstingskommun har deltagit från början
i försöksverksamheten med vuxenundervisning för psykiskt utvecklingsstörda.
Anvisningar med målbeskrivning och vägledning har förekommit mycket sparsamt.
Inom landstinget har vuxenundervisningen från mitten av 1970-lalel haft en egen
skolledning. Den har svarat både för särvux och andra former av vuxenutbildning
såsom folkhögskolekurser och studiecirklar. Delta har visat sig vara till
fördel för verksamheten då de olika utbildningsformerna kompletterat varandra
och gett en viss valfrihet för eleverna.

SV framhåller det fina resultat som folkhögskolornas
arbete med psykiskt utvecklingsstörda ger. Det är viktigt att ta tillvara den
möjlighet till utbildning på dellagarnas villkor som folkhögskolorna ger
psykiskt utvecklingsstörda.

Allmänna synpunkter på huvudmannaskapsfrågan

Rapportens två alternativa lösningar aktualiserar enligt
Kommunförbun

dets mening var för sig förändringar i den nuvarande rollfördelningen 63

mellan primär- och landslingskommunala
åtaganden och är följaktligen av Prop. 1987/88:113 stort kommunalpolitiskt
intresse. Avgörande för hur organisafionen av Bilaga 2 särvux skall se ul
och vem som skall organisera den måste vara den samhällsinstans som har de
bästa möjligheterna och kompetensen alt genomföra utbildning för denna
speciella målgrupp.

Avslutningsvis
anför Kommunförbundet att frågan om elt förändrat ansvar och en annan
rollfördelning mellan primär- och landsfingskommu-nala åtaganden har ett så
stort principiellt intresse att de redan från början borde ha varit föremål för
politiska överväganden. Kommunförbundet kan inte tillstyrka föreliggande
förslag.

Länsskolnämnden
i Stockholms län menar alt det finns både för- och nackdelar med såväl en knytning
lill särskolan som en knylning till den kommunala vuxenutbildningen. Länsskolnämnden
vill i detta läge inte ta ställning lill huvudfrågan utan istället peka på
vissa frågor som måste lösas om särvux skall kunna knytas till den kommunala
vuxenutbildningen. Nämnden erinrar bl. a. om alt SÖ, med tanke på de låga
studerandetal som särvux i många fall skulle få i den enskilda kommunen, pekar
på behovet av samordning mellan olika kommuner. Länsskolnämnden delar denna uppfattning
liksom att länsskolnämnden kanske bör vara det organ som ges ansvar för att en
samordning kommer fill stånd. Nämnden saknar dock i nuläget personella resurser
men även kompetens för atl påta sig dessa arbetsuppgifter. Enligt nämndens
uppfattning bör vidare mot bakgrund av de låga studerandetalen möjligheterna fill
en samverkan med yrkessärskolan undersökas.

Älvsborgs
läns landstingskommun påpekar vikten av att ett samarbete får växa fram mellan
den obligatoriska särskolan och vuxensärskolan även om huvudmannaskapet kan bli
olika. Inifiativ bör tas fill planeringssamråd med företrädare för kommunens
vuxenutbildning och omsorgerna om hur vuxenundervisningen skall genomföras.

Både
primärkommunalt och landstingskommunalt huvudmannaskap

Landstingsförbundet
menar att huvudmannaskap är ointressant för kursdeltagarna. Däremot är det
viktigt att den kompetens som finns hos olika huvudmän tas tillvara, samtidigt
som komvux organisationsmöjligheter utnyttjas. Landstingsförbundet anser därför
att särvux bör kunna ingå i komvux om det fmns möjlighet att använda detta
system flexibelt. Såväl kommuner som landsting skall kunna anordna särvux. Den
som har ansvar och kompetens för utbildning inom en viss sektor för unga skall
också kunna erbjuda vuxenutbildning. Det innebär att om en kommun övertagit särskoleundervisningen
helt eller delvis är det naturligt, och helt i linje med den utveckling som
sker, atl även särvux anordnas där. Landsting som idag anordnar både
särskoleundervisning och särvux skall också kunna göra det framöver.

Skaraborgs
läns landstingskommun lillstyrker i princip att särvux inord

nas i den primärkommunala vuxenutbildningen och att länsskolnämnden

ges etl övergripande samordningsansvar. Del förutsätts att den erfarenhet

av yrkesutbildning och kompetens som finns inom yrkessärskolan och 64

utbildningar inom områdena
jordbruk, trädgård, skogsbruk och vårdtillva- Prop. 1987/88:113 ratas på elt
sätt som gagnar de utvecklingsstördas integrering i samhället. Bilaga 2 -Mot
denna bakgrund bör särvux inom dessa områden bedrivas i landstingskommunal
regi.

Primärkommunalt
huvudmannaskap

Socialstyrelsen
har funnit för- och nackdelar med en anknytning till den kommunala
vuxenutbildningen men funnit, atl skäl talar för en anknytning lill en
utbildningsform inom en formell ram av den kommunala och statliga utbildningen
för vuxna. Socialstyrelsen anser, atl en sådan organisation bäst främjar en
fortsatt utveckling. Samtidigt hävdar socialstyrelsen viklen av atl kunskap och
erfarenheter som finns inom särskolan tas tillvara och vidareutvecklas. Detta
bör dels beaktas genom särskilda kompetenskrav för lärare inom särvux, dels
ingå som ett naturligt led för att garantera kvalitetskrav, då samordning
mellan kommuner aktualiseras.

Särvux
är en parallell lill den kompetensinriklade vuxenutbildning som övriga vuxna
medborgare har tillgång till och bör enligt SHR därför ha samma organisatoriska
anknytning. En anknytning till den kommunala vuxenutbildningen ligger i linje
med utvecklingen av särskolans organisation. SHR vill också understryka
betydelsen av att de erfarenheter och den kunskap som i dag finns i
landstingskommunerna i frågor som rör utvecklingsstörda tas till vara vid elt
ändrat huvudmannaskap.

Enligt
AMS uppfattning bör särvux inte knytas lill särskolan. Utbildningen bör ingå i
kommunernas ordinarie grundvux- och komvuxulbildning, framför allt för alt få
karaktären av regelrätt vuxenutbildning. Enbart detta kan säkerligen för många
elever innebära etl välbehövligt "lyft". Även andra skäl talar för
kommunalt huvudmannaskap, t.ex. atl flera kommuner redan har övertagit
särskolan och att etl antal utvecklingsstörda elever redan fmns i grundvux.
Ytterligare skäl är atl elever som lämnat omsorgen inte gärna vill återvända
dit. Samtidigt är det enligt AMS uppfattning viktigt atl ändå upprätthålla etl
samarbete med omsorgen och särskolan. Länsskolnämnderna bör kunna ta ansvaret
för denna samverkan. Elt gemensamt huvudmannaskap för särvux, grundvux och komvux
bör också kunna underiätta övergångar mellan särvux och grundvux och vice versa,
så att eleverna alltid kan få undervisning på optimal nivå.

Särvux
bör vara ett fiexibelt system när del gäller yrkesutbildning. AMS lägger stor
vikt vid atl eleverna vid särvux får yrkesutbildning eller delar därav inom den
befintliga säryrkesskolan så atl de får del av denna skolas samtliga resurser
och erfarenheter.

Eftersom
det är en kompetensinriktad, vuxenanpassad utbildning som saknas för de
psykiskt handikappade ler det sig, enligt länsskolnämnden i Skaraborgs län,
naturligt alt särvux i framtiden bör knytas till den kommunala och statliga
vuxenutbildningen. Ledningsansvaret kan redan i dag överlåtas på
primärkommunen. Vidare anför nämnden alt en samordning kommunerna emellan bör
komma till stånd.

Kommunförbundets yttrande
utmynnar i att man inte kan tillstyrka SÖ:s

förslag om primärkommunalt huvudmannaskap. SÖ har förutsatt att den 65

samlade
kompelens för undervisning av psykiskt utvecklingsstörda som Prop. 1987/88:113 idag
finns inom landstingen på sikt kommer atl överföras till primärkom- Bilaga 2 munerna.
Många sociala skäl kan tala för en sådan utveckling. Å andra sidan är det
nödvändigt atl först etablera de pedagogiska förutsättningarna för en sådan
överföring innan ett primärkommunalt övertagande av del ansvar som idag åvilar
landstingen kan ske. En överföring enbart av organisatoriska eller ekonomiska
skäl kan missgynna de utvecklingsstörda. De sociala vinster som kan göras
genom alt utvecklingslörda får tillgång till det kursutbud som erbjuds inom den
kommunala och statliga vuxenutbildningen kan lätt förverkas om man inte först
fåll möjlighet att utveckla den särskilda kompelens som erfordras vid
undervisning av denna speciella målgrupp. Kommunförbundet vill med detta
synsätt värna om den kvalitet på undervisningen som målgruppen är i så stort
behov av.

Stockholms
läns landstingskommun erinrar om atl för- och nackdelar med två olika
alternativ i huvudmannaskapsfrågan diskuteras. Pågående försöksverksamhet har
visat positiva resultat av en samordning mellan särvux och andra
utbildningsformer för utvecklingsstörda såsom folkhögskolekurser och
studiecirklar. Vid en samlad bedömning ställer sig landstingskommunen posititiv
till elt principbeslut om alt överföra särvux till primärkommunalt
huvudmannaskap. Överförandet måste ske planerat och efter nödvändiga
informations- och utbildningsinsatser. Ett överförande av särvux till den
kommunala vuxenutbildningen kan eventuellt tänkas ske stegvis. Även om särvux
helt eller delvis överförs till kommunalt huvudmannaskap behöver resurser
finnas kvar inom landstingets omsorgsvård för andra utbildningsinsatser för
vuxna utvecklingsstörda, t.ex. folkhögskolekurser och studiecirklar.
Sammanfattningsvis ställer sig landstingskommunen positiv till alt särvux
inordnas i den kommunala vuxenutbildningen. Formerna och tidpunkten för
överförandel måste noggrant övervägas och förberedas.

Älvsborgs
läns landstingskommun anser atl den kompetensgivande utbildningen kan
administreras av den primärkommunala vuxenutbildningen, och om det befinns
lämpligt föriäggas till den befintliga yrkessärskolan och bedrivas av
personalen där. Avslutningsvis understryks alt en decentralisering av
vuxenundervisningen för berörd målgmpp kan skapa förutsättningar att anpassa
verksamheten, och då särskilt den kompetensgivande verksamheten, till de
lokala förhållandena. Förhoppningsvis kan genom detta den önskvärda
integreringen mellan olika vuxengrupper komma lill stånd.

RFPB
finner del naturligt alt särvux skall knytas till den reguljära vuxenundervisningen.

NBV
tillstyrker ett kommunalt huvudmannaskap för särvux. Svårigheten atl i en del
kommuner ha elevunderlag för en särvuxundervisning kan lösas t.ex. genom internat
i någon samordnande kommun. Här bör dock prövas möjligheten att där svårigheter
föreligger uppdra åt studieförbund atl svara för undervisningen.

SV
finner det naturligt att särvux utformas som en parallell till den

kompetensinriklade vuxenutbildning som övriga vuxna har tillgång till

inom ramen för den kommunala och statliga utbildningen för vuxna och alt 66

särvux
organisatoriskt knyts lill denna. Vuxna som är psykiskt utveck- Prop.
1987/88:113 lingsstörda måste behandlas och bemötas som övriga vuxna och få
tillgång Bilaga 2 till reguljär vuxenutbildning på samma villkor som övriga.
Dessutom skulle den erfarenhet som finns inom den kommunala och statliga utbildningen
för vuxnas organisation komma särvux till del. Samtidigt måste de erfarenheter
och kompelens som idag finns i särskolan utnyttjas. Genom alt organisatoriskt
knyta särvux till den övriga kommunala och stafiiga utbildningen för vuxna kan
man skilja undervisningen från dagcentra. Det är viktigt atl undervisningen
jämställs med övrig undervisning i samhället. Förhoppningsvis når man även
grupper som ej regelbundet besöker dagcentra.

Landstingskommunalt huvudmannaskap

Länsskolnämndens i Västerbottens län synpunkter bottnar i
stor osäkerhet om det till synes rationella förslaget om knytning av särvux
till kommunal och statlig vuxenutbildning ger en lösning som är till fördel för
målgruppen. SÖ:s förslag passar antagligen de stora och resursstarka kommunerna.
Om hänsyn också skall tas till de många "små" kommunerna med
begränsade resurser och kompetens kan del ifrågasättas om inte ansvaret för särvux
med dess speciella krav bör ligga i särskolan. Detta utesluter inte möjligheter
till en decentraliserad verksamhet. Genom samverkan med kommunal och statlig
utbildning kan enskilda eller grupper av särvux-sluderande beredas undervisning
på hemorten — efter en individuell prövning av individens behov och
förutsättningar. Denna prövning bör åvila särskolan.

Också särskolans resurser och kunskaper i övriga frågor
som kan vara av betydelse för både studerande och kursanordnare, t. ex.
läromedelsfrågan, talar enligt länsskolnämnden i Västerbottens län för en
anknytning av särvux till särskolan. Med knytning av särvux till särskolan kan
man också erhålla den samordning mellan länets kommuner som särvux förutsätter
— på ett mera smidigt, elevcenlreral och effektivt sätt än om den uppgiften
läggs på länsskolnämnden.

Länsskolnämnden påpekar särskilt att den i delta yttrande
inte lar ställning i debatten om eventuell ändring av huvudmannaskapet för
särskolan. Oavsett om kommun eller landsting är huvudman för särskolan bör särvux
vara knuten till särskolan.

Västerbottens läns landstingskommun anser att särvux —
åtminstone så länge som särskolan har landstingskommunalt huvudmannaskap - bör
ingå som en del av särskolans organisation. Landslingen har stora kunskaper
och erfarenheter av vuxenundervisning efter 17 års försöksverksamhet. Behovet
av samordning av särvux mellan landets många små kommuner och de problem detta
medför talar också för elt fortsalt landstingsansvar för särvux men med helt
andra stafiiga insatser.

SACO/SR avstyrker förslaget att särvux inordnas under den
kommunala

och statliga utbildningen för vuxna. SACO/SR anser atl särvux organisato

riskt bör knytas till särskolan. Inom komvux finns inte erfarenhet av eller

kompetens i fråga om undervisning av psykiskt utvecklingsstörda. SA- 67

CO/SR anser denna
kompetens viktigare för den aktuella målgruppen än Prop. 1987/88:113

erfarenhet av
vuxenundervisning. I de fall primärkommuner har tagit an- Bilaga 2

svaret för särskolan bör
det vara naturligt all dessa kommuner också lar

ansvaret för särvux. För
en knytning till särskolan talar även att det i

huvudsak kommer att vara
särskolans lärare som kommer att undervisa

även i särvux. Vidare
kommer undervisningen huvudsakligen atl förläggas

till dagcentra där relevant
utrustning finns tillgänglig.

TCO
påpekar att särvux innebär etl nytt uppdrag, oavsett var man förlägger del, och
såväl primärkommunerna som landstingskommunerna är idag utbildningsanordnare
och bör alltså ha möjlighet att fullfölja etl uppdrag atl ansvara för ledningen
av särvux. TCO anser att del väsentliga i diskussionen om huvudman bör vara de
utvecklingsstördas behov, att de kan mötas av kompetens och till deras
speciella behov anpassad studiegång. Därför bör en anknytning till särskolan
ha stor betydelse för alt tillvarata de samlade specialkunskaper som finns där
idag. Det måste vara särskilt väsentligt att en hög kvalitet i undervisningen
möter dem som har behov av en speciell pedagogik och metodik. Det är också
viktigt atl de som planerar särvux känner lill de förhållanden som möter de
utvecklingsstörda utanför skolsituationen, i boende och under fritid. Idag
finns ingen sådan kompetens eller erfarenhet av psykiskt utvecklingsstördas
undervisning i primärkommunerna. Särvux bör ulgöra en regelrätt
vuxenutbildning och knytas lill särskolan saml också tillgodogöra sig kunskaper
och erfarenheter från den kommunala och statliga utbildningen.

RFUB
anser alt SÖ:s förslag i stort sett är bra med undantag av att huvudmannaskapet
bör följa huvudmannaskapet för särskolan. Skälet till det är främst den samlade
kunskap om inlärningssituationen för utvecklingsstörda som finns inom
särskolan.

Särvuxlärarna
i Stockholms läns landsting finner förslaget att huvudmannaskapet för särvux
skall åvila den kommmunala vuxenutbildningen som oacceptabelt. De kräver att få
tillhöra samma huvudman som särskolan. På många håll i Sverige finns en
fungerande organisation för särvux med speciell pedagogik, metodik, med
kännedom om miljö och resurser omkring de utvecklingsstörda vuxna. Nuvarande
huvudman har alltså större möjlighet atl ge en adekvat och anpassad
vuxenutbildning. Låt därför särvux följa särskolan och överföras lill kommunal
huvudman när särskolan i övrigt förs över.

Kompetenskrav
för lärare

SHR
anser det självklart alt man vid undervisningen inom särvux tar

hänsyn lill psykiskt utvecklingsstördas speciella behov. De särskilda kom

petenskrav för lärare inom särvux som föreslagils är ett steg i rätt riktning.

Länsskolnämnden i Stockholms län anser det väsentligt atl den pedago

giska kompetens som finns när del gäller utbildning av utvecklingsstörda

kan komma den nya organisationen tillgodo. De särskilda kompetenskra

ven för lärare inom särvux som arbetsgruppen föreslagit bör vara en

garanti för detta. Det är emellertid också angeläget alt denna kompetens

kan tillgodoses pä skolledarnivå. En verksamhet som särvux kan naturligt- 68

vis inte tillföras den
befintliga komvuxorganisalionen utan all skolledarre- Prop. 1987/88:113

surser tillförs både kvantitativt och kompetensmässigt. Bilaga
2

Länsskolnämnden
i Skaraborgs län framhåller att undervisning av psykiskt utvecklingsstörda är
ett kvalificerat arbete. Därför bör de angivna meriterna som anges i
utredningen poängleras. Specialläramtbildning skall vara ett grundläggande
kompetenskrav. Dämtöver bör starkt betonas vikten av vuxenpedagogisk
fortbildning med inriktning på psykiskt utvecklingsstörda vuxna. Del är
betydelsefullt alt lärarna har god kännedom om uppläggningen av den utbildning
som eleven genomgått tidigare och har kunskap om inlärningssituationen för
psykiskt utvecklingsstörda och om övriga resurser i samhället som
utvecklingsstörda kan vara beroende av. Talpedagog behövs för ett flertal
elever med tilläggshandikapp.

Stockholms
läns landstingskommun instämmer i att de studerandes utbildningsbehov skall
vara vägledande vid val av lärarkategori. Under försöksperioden har resurserna
varit så små atl en lärare, oavsett utbildning, ofta fått undervisa elever på
olika begåvningsnivåer och med olika tilläggshandikapp. Bäst är naturligtvis atl
man kan ge elever en lärare med rätt grund- och tilläggsutbildning. Dessutom
kommer del atl behövas lärare som är specialutbildade för invandrare samt
hemspråkslärare. Till målgruppen för särvux hör också de som drabbats av en
hjärnskada efter 16 års ålder (nyhjärnskadegmppen). Till denna elevgrupp behövs
särskilda speciallärare. Särvuxlärare behöver först och främst ha lämplig
speciallärarutbildning. Vuxenpedagogik som påbyggnad är önskvärd. I planerna
för ny speciallärarutbildning finns en särskild gren rörande vuxna
begåvnings-handikappade som påbyggnad efter genomgången speciallärarutbildning.
Detta bör eftersträvas som lämplig behörighet för lärare och skolledare inom särvux.

För
atl tillförsäkra undervisningen i särvux en hög kvalitet, anser TCO atl de
studerandes utbildningsbehov skall vara vägledande vid val av lärarkategori.
Erfarenhet av atl undervisa utvecklingsstörda tillsammans med en adekvat
speciallärarutbildning bör vara ett krav för undervisning inom särvux.
Vuxenpedagogik med särskild inriktning på psykiskt utvecklingsstörda vuxna och
metodik är väsentliga moment som skall ingå i särvuxlärarnas fortbildning.

RFUB
ser positivt på kompetenskraven på lärarna.

RFPB anför att
barndomspsykotiska är en grupp med särskilda behov

också inom särskolans kompetensområde. Detta gäller hela handikapp

gruppen men i särskilt hög grad de vuxna. Barndomspsykotiska har för

utom sina inlärningssvårigheter, stora svårigheter bl. a. vad gäller kontakt

och kommunikation, vilkel ställer speciella krav på såväl bemötande som

metodik. En del av de lärare som i dag undervisar barn och ungdom inom

handikappgruppen har skaffat sig "specialkompetens" genom en påbygg

nadskurs av speciallärarutbildningen för lärare till barndomspsykotiska

elever. RFPB betonar atl denna kompelens krävs i minst lika hög grad för

de lärare som undervisar vuxna barndomspsykotiska. Delta gäller också

yrkessärskolans lärare som, enligt RFPB:s erfarenhet, ofta saknar kun

skap om denna handikappgmpp. Dessutom understryks behovet av all

männa kunskaper om vuxenundervisning och att del är utbildningsbehovet 69

som skall vara vägledande
vid val av lärarkategori och inte motsatsen, Prop. 1987/88:113

vilket då och då förekommer. Bilaga 2

NBV
har inget atl invända mot utredningens förslag angående lärarkompetens och läramtbildning.
Viklen av kompletterande vuxenpedagogisk utbildning med inriktning på psykiskt utvecklingslörda
vill NBV under-styrka. Fortbildningen är nödvändig både på kort och lång sikt.

Särvuxlärarna
i Stockholms läns landsting vill ej ha en splittring av skolformerna. Deras
förankring är särskolan och de ställer krav på atl särvuxlärarna bör ha speciallärarulbildning
med mycket goda kunskaper om begåvningshandikapp och om vad det innebär alt
vara utvecklingsstörd vuxen. Det finns en samlad bred erfarenhet i Stockholms
läns landsting och den bör ligga till grund för fortsatt verksamhet.

Lärarnas
fortbildning

Älvborgs
läns landstingskommun anser atl omsorgspersonal bör medverka i
fortbildningsinsatser för all personal som skall ansvara för undervisningen.

RFPB
frågar vad som menas med alt fortbildningen i vuxenpedagogik skall tillgodoses
inom ramen för den reguljära personalutvecklingen. Enskilda studiedagar kan
inte anses fylla kraven på en sådan utbildning.

Verksamhetens
omfattning (totalt antal timmar och deltagare)

Det
finns enligt Kommunförbundets mening starka skäl alt tro att antagandet atl 7
% för särvux av hela målgruppen är för lågt tilltaget i synnerhet om de
positiva vinster som arbetsgmppen förespeglar går i uppfyllelse.

Västerbottens
läns landstingskommun anser att den föreslagna begränsningen av deltagare i särvux
från 11,8 % (2 731 elever) till 7 % (1 540 elever) är oacceptabel. Att man
därtill i startskedet sänker andelen vuxenstuderande till 2,3% (506 elever) är
slötande. Nuvarande andel vuxenstuderande 11,8% bör vara ett absolut minimum.

RFUB
vill understryka alt det torde vara fler utvecklingsstörda än de ca I 540 som
anges i förslaget, som har behov av vuxenundervisning. I den enkät som ligger
till gmnd för rapporten uppskattar skolledarna behovet till över 5000! RFUB fömtsätter
att särvux efterhand byggs ut så att del verkliga behovet kan täckas.

Timersättning

CSN
anser att deltagare i särvux som har arbete på den öppna arbetsmark

naden och som förlorar arbetsinkomst när de deltar i utbildningen bör få

fimersältning. När det gäller andra deltagare som arbetar på institutioner

eller i olika former av skyddat arbete, fömtsätter CSN atl de kan delta i

utbildningen utan att åsamkas något inkomstbortfall. CSN tillstyrker alltså

i princip SÖ:s förslag. Kostnaderna bör bestridas med skattemedel och

inte — såsom för närvarande är fallet med den högre timersättningen vid

grundvux - via medel som inflyter genom vuxenulbildningsavgiflen. 70

RFV anför
att vad beträffar den nuvarande ulbildningsformen grundvux Prop. 1987/88:113
sker ingen handläggning avseende utbetalning hos försäkringskassorna. Bilaga 2
Den handläggning som sker är när försäkringskassan får anledning utreda dessa
försäkrades sjukpenninggmndande inkomst. Enligt 3 kap. 5 § 2 AFL skall den
sjukpenninggrundande inkomsten inte sänkas för försäkrad som genomgår grundvux
och uppbär fimersältning för studierna. Oni särvux införs bör därför nämnda
lagbestämmelse, i samband med alt särvux införs, utvidgas lill atl omfatta även
studerande vid särvux.

Syo

Socialstyrelsen framhäver viklen av alt kompetenta studie-
och yrkesvägledningsinsatser knyts till utbildningen för alt främja utvecklingsstördas
möjligheter att etablera sig i arbetslivet.

AMS anför att syofunktionen inom särvux kommer att bli
utomordentligt viktig och vill fästa uppmärsamhelen på alt konkurrensen om pryoplal-ser
numera är stor. Man bör därför etablera elt nära samarbete med
arbetsförmedlingen i god tid när flera elever samtidigt skall ut på pryo.

TCO tillstyrker SÖ:s förslag alt studie- och
yrkesvägledningsresurser knyts lill utbildningen.

Lokaler

Länsskolnämnden i Skaraborgs län anser alt undervisningen
i möjligaste mån bör ligga i anslutning till grundvux och inte inom dagcentrel.
Vid behov bör taxiresor till och från skolan erbjudas. Miljöombytet och atl
eleven får känna sig som studerande på "en riktig skola" bör göra att
eleven far en positiv syn på inlärningen.

Landstingsförbundet anser atl för de kursdeltagare som
inte kan delta i undervisning utanför omsorgsverksamheten t. ex. gravt
utvecklingsstörda och de som även har andra handikapp, barndomspsykotiska eller
hjämska-dade vuxna är del naturligt att lärare anlitas för undervisning t.ex.
vid dagcenter, institution eller annan lämplig lokal med nödvändig utrustning.

Stockholms läns landstingskommun framhåller att det måste
bedömas utifrån den studerandes behov var undervisningen lokalmässigt bör äga
rum. Det bör inte anses vara fel att ha undervisning på ett dagcenter om den utvecklingsslörde
och personalen ser del som den bästa lösningen. I andra fall kan lokaler på
distriktskontor eller på en skola vara atl föredra. Lokalfrågan bör lösas på
ett flexibelt sätt.

RFPB finner det naturligt att särvux skall ha lokaler i
anslutning till

annan vuxenundervisning, men då med de speciella arrangemang som

erfordras för varje individ. RFPB vill dock klargöra att för vissa barndoms-

psykofiska måste undervisningen på gmnd av bl. a. deras svårigheter atl

växla mellan olika miljöer, lokalmässigt knytas fill den dagliga verksamhe

ten. 71

Läromedd Prop. 1987/88:113

/Vi? V framhåller alt det i dag finns ett myckel litet
urval av vuxenanpassade tsiiaga z läromedel för psykiskt utvecklingsstörda vid
sidan av studieförbundens produktion. Den senare är utarbetad med
studiecirkelns arbetsmetod som grund. Dessa läromedel bör inte användas inom särvux,
dels därför alt de har en annan pedagogisk utgångspunkt än särvux, dels därför
all dessa studiematerial redan skulle vara förbrukade för de studiecirklar som särvuxelever
kan komma att söka sig till. I planeringen för särvux måste också kostnader för
läromedelsproduktion och metodutveckling inräknas.

Statsbidragsfrågor

Landstingsförbundet förordar alt varje länsskolnämnd får
en särskild pott med statsbidragslimmar och särskilda resursbidrag alt fördela lill
huvudmän som anordnar särvux. Finansieringen av verksamheten bör ske med
statsbidrag som motsvarar det som landsting och kommuner behöver för
motsvarande undervisning inom grundsärskola, träningsskola och yrkessärskola.
Landstingsförbundet förordar här, liksom i andra sammanhang, elt enkelt och
samlat bidragssystem för de olika skolformerna inom grundskolan,
gymnasieskolan och komvux. Naturligtvis med tillägg för särskilda insatser för
specialundervisning och särskild undervisning.

SACO/SR erinrar om alt utredningen föreslår att ett schablonlillägg
för bl. a. syo, studiehandledning och kurativa insatser skall beräknas på samma
sätt som i komvux, dvs. med ett påslag av 15% av antalet undervisningslimmar.
Enligt SACO/SR:s uppfattning är elt sådant schablontillägg helt otillräckligt
för denna målgrupp. Behovet av kurativa insatser och annan elevsocial
verksamhet för psykiskt utvecklingsstörda är betydligt större än för vanliga komvuxdever.
Man måste därför beräkna elt minst dubbelt så stort schablontillägg för särvux
som för vanlig kursverksamhet.

Finansiering. Genomförande

Psykiskt utvecklingsstörda är utbildningsmässigt en
eftersatt grupp. Även om direktiven ej medger nya ekonomiska åtaganden anser
socialstyrelsen atl det nu är angeläget med en kraftfull satsning.
Försöksverksamheten med särvux har under många år huvudsakligen fått kompensera
alt utvecklingsstörda inte haft tillgång till skolgång som andra barn och
ungdomar. Del finns i detta perspektiv anledning att öka utbyggnadslakten för atl
i någon mån utjämna den skillnad som hittills förelegat och föreligger i
förhållande till andra medborgares möjligheter inom den kommunala och statliga
vuxenutbildningen.

Socialstyrelsen vill också åberopa det förhållandel alt en
avsevärd lid förflutit sedan omsorgskommiltén i sitt slutbetänkande föreslog
att särvux skulle anknytas till den kommunala vuxenutbildningen.

SHR anser att ytterligare dröjsmål med utbyggnaden av särvux
ej kan

accepteras. Många vuxna utvecklingsstörda har inte fåll någon undervis

ning alls. Många psykiskt utvecklingsstörda behöver vuxenundervisning 72

minst lika bra som andra;
det ligger i funktionshindrets natur. Det är hög Prop. 1987/88:113 tid att
de nu efter 17 års försöksverksamhet får den rätt som tillkommer Bilaga 2
andra. En ökad och förbättrad vuxenundervisning för psykiskt utvecklingsstörda
medför att de utvecklas och får en ökad självständighet. Härigenom minskar
utvecklingsstördas omsorgsbehov och därmed samhällets kostnader.

RRV
delar SÖ;s bedömning att arbetsgruppens analys av kostnads- och finansieringsfrågorna
inte ger ett tillräckligt underiag för beslut. RRV finner däremot den av SÖ
föreslagna beslutsgången olämplig, dvs. att staten först beslutar i princip och
att SÖ sedan beräknar kostnaderna. RRV anser atl statsmakternas beslut i frågan
bör anstå lill dess SÖ kan redovisa ett tillräckligt underlag även om de
finansiella förutsättningarna. Bl. a. bör följande belysas ytterligare;

-
Ekonomi: Av arbetsgruppens resonemang framgår att man tänker sig att delar av
den undervisning som nu finns inom särvux i framtiden skall leva vidare inom
omsorgens habilileringsverksamhet. Såvitt RRV kan se betyder detta att
arbetsgruppens förslag får koslnadskonsekvenser både inom särvux och inom
omsorgen. Arbetsgruppen redovisar emellertid inga bedömningar av
kostnadskonsekvenserna inom omsorgen och hur dessa fördelas på staten och
huvudmännen. RRV anser att förslaget bör kostnadsberäknas både för särvux och
för omsorgsverksamheten.

Länsskolnämnden
i Skaraborgs län anför att en successiv utbyggnad pä en sexårsperiod torde vara
rimlig för atl ej återigen sänka kvalitetsambitionerna. Tydliga direktiv bör
utgå hur resursramen skall utnyttjas vid en organisatorisk knytning lill
kommunal och statlig vuxenutbildning. Resurserna bör specialinriktas till de
berörda verksamheterna. Länsskolnämnden anför att elt alternativ atl lösa
finansieringen kan vara alt omsorgsstyrelsen köper utbildningen av komvux,
dvs. där kompetensen finns.

Västerbottens
läns landstingskommun anser att nuvarande statsbidrag 4,8 milj. kr. bör tiodubblas
för att ge 11,8%, dvs. nuvarande andel vuxenstuderande i särvux,
vuxenutbildning med föreslagen kvalitetshöjning.

Vad
gäller kostnader och finansiering av den föreslagna särvuxreformen anser
Kommunförbundet det omöjligt alt ta ställning lill de förslag arbetsgruppen
framlägger. Kommunförbundet saknar t. ex. en analys av de kostnader och den
tid det skulle ta för primärkommunen att utveckla en erforderlig kompelens. De
antaganden som ligger bakom den ekonomiska analysen är orealistiska. Förslaget
skulle t.ex. innebära att vi under lång lid framöver kommer att återfinna
målgruppen antingen i särskolan i landstingens regi, i särvux i kommunal regi
eller utanför utbildningssystemet. Del finns starka skäl att anta att 7 % av
hela målgruppen är för lågt tilltagel. Antagandet om gruppstoriek är inte
heller tillräckligt underbyggt. En djupare analys av kostnaderna för en särvuxreform
måste därför göras.

Utredningen
föreslår ingen finansiering av förslaget. Detta är enligt

SACO/SR:s uppfattning en allvariig brist. Det är naturiigtvis helt omöjligt

atl inordna särvux i den reguljära komvuxverksamheten utan att fillskjuta

medel i motsvarande omfattning. SACO/SR:s förslag att särvux bör knytas

till särskolan bör leda till alt staten och landstingen delar på kostnaderna

för denna verksamhet. SACO/SR anser att finansieringsfrågan bör utredas 73

ytterligare. Vidare
behöver genomförandefrågorna bättre analyseras och Prop. 1987/88:113

belysas. Bilaga 2

SACO/SR
förordar fler undervisningstimmar och högre schablontillägg. I stället för en
beräknad kostnad för särvux på 50 milj. kr. per år skulle man i stället få
räkna med ca 85 milj. kr. per år.

LO
anför att den föreslagna utbildningen inte bör genomföras på bekostnad av
minskade anslag till t. ex. folkbildningsarbete som riktar sig till målgruppen.

HCK
kräver att man vid ett genomförande av en permanent särvuxutbildning går ifrån
nolldirektiven. Nu måste man, efter 16 års försöksverksamhet, satsa de
resurser som behövs för en utbildning med god kvalitet och som når alla som har
behov av och rätt lill utbildningen. Pengar måste avsättas till uppsökande
verksamhet. Det fmns i vårt samhälle många som inte på annat sätt nås av
information om rätt till vuxenutbildning.

När
nu omsorgslagens personkrets för första gången ges samma rättigheter som andra
vuxna människor i samhället, kan RFPB naturligtvis inte acceptera att
utredningens förslag inte får leda till merkostnader. Ny verksamhet måste
självklart få kosta pengar! RFPB menar dessutom, att man förutom alt bygga upp
verksamheter enligt SÖ:s principer och kostnadsförslag, också måste avsätta
pengar för uppsökande verksamhet, riktad lill de många vuxna som idag sitter
isolerade utanför samhällets ordinarie utbud.

NBV
ställer sig tveksamt lill all principbeslut fallas innan kostnader och finansieringsmöjligheter
blivit fullständigt belysta.

NBV
finner utredningen oklar när det gäller kostnader och finansiering av särvux.
För både handikapprörelsen och studieförbunden är det av stor vikt all inte
några av de medel, som nu går lill sådan verksamhet tas i anspråk. Särvux får
inte inrättas på bekostnad av andra verksamheter för psykiskt
utvecklingsstörda. Detta gäller såväl statliga som landstings- och kommunbidrag.
En målbeskrivning för särvux måste åtföljas av en ekonomisk plan där inte bara
driftskostnaderna utan även kostnader för lärarutbildning och produktion av
läromedel beaktas. Ett sådant arbete bör göras i samråd med landsting, kommuner
och studieförbund.

SV
anser atl det är viktigt atl särvux tilldelas de medel som krävs för alt genomföra
förslaget om kvalitetshöjning.

74

Innehållsförteckning Prop. 1987/88:113

Propositionens
huvudsakliga innehåll ..................... .... I

Propositionens lagförslag....................................... .... 3

1
Lag om ändring i vuxenulbildningslagen
(1984:1118) 3

2
Lag om ändring i lagen
(1986:159) om grundläggande svenskundervisning för invandrare 12

3
Lag om ändring i kommunalskaltelagen
(1928:370) .. 13

4
Lag om ändring i taxeringslagen
(1956:623)......... .. 15

5
Lag om ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring 17

6
Lag om ändring i lagen
(1987:1321) om ändring i lagen (1962:381)

om
allmän försäkring........................................ 19

7................................................................. Lag
om ändring i kungörelsen (1973: 1125) om skatteavdrag från

sjukpenning m.m............................................. .. 21

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 febmari 1988 . 22

1
Inledning.......................................................... 22

2
Vissa avgränsningsfrågor.................................... .. 23

3
Allmän motivering.............................................. 25

3.1
Inrättande av en kompetensinriktad
vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda 25

3.2
Huvudmannaskap ...................................... 26

3.3
Tillämpning av regelsystemet
för kommunal utbildning för vuxna 27

3.4
Särskilda mål och målgrupper
för särvux........... 28

3.5
Kostnadsfri undervisning .............................. 28

3.6
Information, rekrytering,
intagning m.m............ 29

3.7
Studietidens längd m. m................................ 30

3.8
Utbildningsprogrammet för särvux
................... 31

3.9
Kursplaner och timplaner............................... 33

3.10
Betygsfrågor .............................................. 34

3.11
Undervisningens organisation ........................ 34

3.12
Timersättning m.m....................................... 35

3.13
Lärare ..................................................... 36

3.14
Skolledningsresurser och
undervisningsresurser 36

3.15
Statsbidragsfrågor ..................................... 37

3.16
Ikraftträdande............................................. 38

3.17
Omfattningen av särvux
budgetåret 1988/89..... 39

3.18
Kostnader budgetåret 1988/89 ..................... .. 39

4
Upprättade lagförslag ........................................ 40

5
Specialmofivering ............................................. 40

6
Hemställan ...................................................... 45

7
Beslut .......................................................... 46

Bilaga
I Sammanfattning av skolöverstyrelsens utredning angående

vuxenutbildning
för psykiskt utvecklingsstörda -särvux .. 47

Bilaga
2 Förteckning över remissinstanser och sammanställning av

remissyttranden över skolöverstyrelsens utredning angå

ende vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda -sär

vux ....................................................... 56

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988 75