Prop. 1987/88:115

Regeringens proposition 1987/88:115

om anslag till plan- och bostadsverket, m. m.

Prop. 1987/88:115

Regeringen
förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet
den 25 februari 1988 for de åtgärder och det ändamål som framgår av
föredragandens hemställan.

På
regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Hans
Gustctfsson

Propositionens huvudsakliga innehåll

Det
nya plan- och bostadsverket Inrättas i Stockholm den 1 juli 1988 och omlokaliseras
den 1 juli 1989 till Karlskrona.

I
propositionen lämnas förslag om anslag till verket för budgetåret 1988/89.

Vidare
föreslås vissa ändringar i uppgiftsfördelningen mellan Statens Bo-stadsfinansieringsakfiebolag,
SBAB, och verket. Uppgifterna att betala ut och avisera SBAB-lån bör i
fortsättningen handhas av bolaget. Förvaltningen av SBAB-län i övrigt skall
liksom hittills ske regionalt. Vidare bör staten uppdra ät SBAB att svara för
motsvarande uppgifter i fråga om lån för bostadsändamål som finansierats över statsbudgeterL
Beslut om lån och bidrag samt utbetalning av räntebidrag och övriga
bidragsformer skall i enlighet med gällande ordning handhas av plan- och
bostadsverket och länsbostadsnämnderna.

Propositionen
innehåller även vissa lagförslag som föranleds av det nya verkets inrättande.

1
Riksdagen 1987188.1 saml. Nr 115 Rättelse: s. 10 rad 20 texten ändrad

Bostadsdepartementet °P- ' •

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 febmari 1988

Närvarande:
statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, Leijon, Peterson, Bodström, Göransson, Dahl, R. Carlsson, Hohnberg,
Hellström, Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Thalén

Föredragande:
statsrådet Gustafsson

Proposition om anslag till plan- och bostadsverket, m. m.

1 Inledning

Riksdagen
har nyligen godkänt regeringens förslag om den huvudsakliga inriktningen och
organisationen av verksamheten vid ett nytt plan- och bostadsverk (prop.
1987/88: 37, BoU 7, rskr. 106). Det nya verket mrättas i Stockhohn den 1 juli
1988,

Vid
sin behandling av propositionen föreslog bostadsutskottet riksdagen att som sin
mening ge regeringen till känna att verket borde omlokaliseras till Karlskrona
den 1 juli 1989, Dock borde låneförvaltningen enligt utskottet finnas kvar i
Stockholm till dess att ytterligare klarhet vunnits om dess framtida
organisation. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag.

Jag
anmälde i propositionen att jag avsäg att i särskild ordning återkomma till frägan
om det samlade medelsl)ehovet för den nya myndigheten under budgetaret 1988/89.
Den organisationskommitté (Bo 1987: 01), som har haft i uppdrag att utreda frägor
som rör inriktningen av verkets arbete, har i enlighet med direktiven (dir,
1987: 18) den 25 november 1987 lämnat förslag om anslagsberäkning för verket
för budgetåret 1988/89 m, m. Kommitténs arbete är därmed avslutat,

I
det följande tar jag först upp frägan om låneförvaltningen och därefter om-lokaliseringen
av myndigheten till Karlskrona. SluUigen tar jag upp anslagsfrågorna för nästa
budgetär och vissa lagförslag som föranleds av det nya verkets inrättande.

2
Förvaltningen av bostadslån m. m. Prop. 1987/88:115

Mitt
förslag: Staten bör uppdra ät Statens Bostadsfinansierings-aktiebolag, SBAB,
att svara för förvaltningen av sådana län för bostadsändamål som har
finansierats över statsbudgeten. Service till län-tagama, pantvärd, bevakning
av fordringar samt förvaring av säkerhetshandlingar bör även i fortsättningen
handhas regionalt.

SBAB
bör självt handha utbetalning av SBAB-län samt avisering av sädana läa

Skälen
för mitt förslag: Det har inte ingått i organisationskommitténs uppdrag att
överväga frågan om den s. k. läneforvaltningens organisation. Kommittén förde
därför verksamheten i oförändrad form till det nya verket. Riksdagen har vid
sin behandling av prop. 1987/88:37 förordat att läneförvaltningen tills vidare
bör ligga kvar i Stockholm till dess att klarhet vunnits om dess framtida
organisation. Riksdagen har samtidigt gett till känna att regeringen för
riksdagen bör redovisa sin syn vad gäller läneförvaltningen i framtiden innan slufiigt
beslut fattas.

Innan
jag närmare redovisar mitt förslag i fråga om låneförvaltningen i framtiden
vill jag nägot beröra den nuvarande verksamheten.

Län
som har fmansierats över statsbudgeten uppgär för närvarande till ca 69 miljarder
kronor. Detta belopp minskar successivt genom amortering och inlösen. Fr. o. m.
den 1 juli 1985 finansieras bostadslän m. m. av SBAB. Dessa län uppgär för
närvarande till ca 23 miljarder kronor. Beloppet ökar med ca 11 miljarder
kronor per är.

Enligt
SBAB:s bolagsordning (3 §) har bolaget följande uppgifter.

"Bolaget
har till föremål för sin verksamhet att genom upplåning anskaffa medel till län
för bostadsändamäl. Sädana län utbetalas i eiilighet med beslut av de
myndigheter som prövar frägor om län för bostadsändamäl.

Bolaget
skall i sin verksamhet följa de allmärma riktlinjer för bostadspolitik och
kreditpolitik som statsmaktema anger.

Förvaltning
av uicstäende län, indrivning av fordringar hänförliga till sädana län samt
försäljning av egendom som har övertagits till skyddande av fordran handhas pä
bolagets uppdrag av ovannämnda myndigheter."

Utbetalning
och förvaltning av län handhas alltsä av bostadsverket. I fräga om SBAB-län
sker detta pä bolagets uppdrag och för bolagets räkning. Flertalet länebeslut
fattas pä regional nivä av länsbostadsnämnden. Nämnden förvaltar också udämnade
lån och bevakar länefordringar. Bostadsstyrelsen utbetalar och aviserar län,
prövar överklaganden över länsbostadsnämndernas beslut och beslutar om vissa
föreskrifter i fräga om län.

Utbetalningar
av län avser numera i princip enbart SBAB-län.

Förvaltningen
av lämnade lån tillgår i princip pä samma sätt oavsett om länet har fmansierats
över statsbudgeten eller av SBAB, dock med den skillnaden att ränta och
amortering i fräga om SBAB-län skall betalas till bolaget och att samräd sker
med bolaget när fordran för sådana län bevakas.

Med hänsyn till den snabba
ökningen av SBAB-län och minskningen av Prop. 1987/88:115 län finansierade över
statsbudgeten är det naturligt att överväga att SBAB nu övertar förvaltningen
av bäde de län som bolaget har fmansierat och de län som har finansierats över
statsbudgeten. För denna bedömning talar ocksä, som jag tidigare har nämnt, att
förvaltningen av de bada länestockama redan till stora delar är gemensam och
sker efter likartade regler.

Mot
denna bakgrund bör formerna för låneförvaltningen nu ändras. Uppgifterna att
betala ut och avisera SBAB-län bör i fortsättningen handhas av bolaget. Vidare
bör staten uppdra ät SBAB att efter överenskommelse svara för förvaltningen av
län for bostadsändamäl fmansierade över statsbudgeten. Vad gäller dessa län bör
SBAB centralt svara för utbetalning, avisering m. m. medan pantvärd, bevakning
av fordran och förvaring av säkerhetshandlingar, liksom för SBAB-länen, bör
skötas regionalt. Härigenom avlastas plan- och bostadsverket all
läneförvaltning.

För
uppdraget i fräga om län finansierade över statsbudgeten bör ersättning lämnas
till SBAB.

I
enlighet med gällande ordning bör beslut om län oc;h bidrag samt utbetalning
av bidrag - räntebidrag och övriga bidragsformer - handhas av plan- och bostadsveiket
och länsbostadsnämndema.

Uppgifter
för SBAB med den innebörd som jag nu har redovisat förutsätter att SBAB bygger
upp en egen central administration för utbetalning och avisering av län.
Räntebidrag som avser län som förvaltas av SBAB får betalas av myndigheten till
SBAB i princip i samma ordning som redan gäller för övriga bostadsmstitut inom nettoaviseringssystemet.

Service
till låntagarna, panrvärd, bevakning av fordringar samt förvaring av säkerhetshandlingar
bör, som jag redan har nämnt, även framdeles handhas regionalt. Den regionala
läneförvaltningen bör tills vidare pä SBAB:s uppdrag skötas av
länsbostadsnämnderna enligt avtal som fär ingås mellan plan-och bostadsverket
och SBAB,

Bäde
för en rationell läneförvaltning och för myndighetemas beslut om län och bidrag
samt utbetalning av bidrag behövs det datorstöd pä central och regional nivä.
Ett nytt centralt ADB-system avses tas i bruk vid budgetärsskiftet. En
kraftfull satsning pä en utbyggnad av det regionala datorstödet mäste nu
genomföras. Stora rationaliseringsvinster bör därigenom kunna . göras. Av stor
vikt i detta sammanhang är även att läne- och bidragsbestämmelser förenklas
och att inlösen av äldre län främjas. Ett arbete med dessa syften har påbörjats
inom bostadsdepartementet.

De
organisatoriska förändringar .som jag har berört bör genomföras sä snart nödvändig
säkerhet uppnätts vad gäller de nya betalningsrutinema och vara genomförda
senast den 1 juli 1989.

När
jag tar upp anslagsfrågorna i det följande återkommer jag till frägan om medelsbehovet
för verksamheten under nästa budgetår.

3 Omlokaliseringen av plan- och bostadsverket

Bostadsutskottet
har vid behandlingen av frågan om lokaliseringen av det nya plan- och
bostadsverket prövat olika alternativ utanför Stockholmsregionen. Utskottet har
därvid stannat för att verket fr. o. m. den 1 juli 1989 bör

omlokaliseras till
Karlskrona. Regeringen har den 17 december 1987 beslutat lop. 1987/öö:115 att omlokalisering av
verket till Karlskrona skall ske vid nämnda tidpunkt. Arbetet med omlokaliseringen
har påbörjats och bedrivs med inriktningen att verket skall börja arbeta pä den
nya orten den 1 juli 1989,

I
det följande tar jag upp vissa frägor som har betydelse för anslagsberäkningen.

Det
är givetvis angeläget att den kompetens som finns inom de nuvarande verken sä längt
det är möjligt kan behällas och utvecklas även efter omlokaliseringen. Därför
är det nödvändigt att genomföra både personalsociala och rekryteringsfrämjande ätgärder.
Det torde sålunda bli nödvändigt att dubblera vissa nyckelbefattningar imder
budgetaret 1988/89. Till dessa dubbleringstjänster bör rekryteras personal som
är intresserad av att flytta med till Karlskrona. Denna personal fär pä så sätt
möjlighet att sätta sig in i verksamheten och ta del av kunskaper och
erfarenheter som annars kan gä förlorade vid omlokaliseringen. Dessutom torde
betydande insatser behöva göras för intemutbildning av nyrekryterad personal.

Till
detta kommer att de anställda har avlalsenlig rätt till vissa förmåner vid omlokaliseringen.
Det gäller t. ex. flyttningsersättning, som lämnas till alla som flyttar med
verket frän Stockholm till Karlskrona. De anställda kan ocksä fä anstånd med omstationering
till Karlskrona under viss tid eller om de bosätter sig i Karlskrona innan
verksamheten flyttas dit, s. k. omvänt anstånd, vilket för med sig rätt till
traktamenten och reseersättning enligt det allmänna reseavtaleL

Jag
bedömer att det är nödvändigt att särskilda medel ställs till förfogande för
insatser av det slag som jag nu har nämnt. Som jag strax skall återkomma till
behöver verket dessutom - oberoende av omlokaliseringen - utmstas med modem
informationsteknisk utrustning. Detta har särskilt framhällits i utskottsbetänkandet
och kan självfallet bl. a. medverka till att göra arbetsuppgifterna i verket
attraktiva och pä sä sätt underlätta personalrekryteringen.

Sammanslagningen
av de bada nuvarande verken den 1 juli 1988 är ett uttryck för en strävan att
samordna verksamheterna inom det plan-, tjebyggelse-och bostadspolitiska omrädet
för att ästadkomma en ökad slagkraft och effektivitet. För att det nya verket
skall kunna arbeta och utvecklas pä ett ändamålsenligt sätt krävs ett nära
samarbete med regeringskansliet, andra centrala myndigheter, länsorgan,
universitets- och högskoleinstitutioner, kommuner, intresseorganisationer m.
fl. Detta samarbete innebär inte bara överföring av information utan i första
hand ett fortlöpande meningsutbyte inför ställningstaganden i ofta
komplicerade frägor. Till stor del behöver kontakterna ske i form av
organiserat samräd i arbetsgrupper, referensgrupper eller vid andra slag av
överläggningar. I en effektiv plan- och bostadspolitisk administration behövs
också ett fortlöpande underhandssamräd av mer informell karaktär.

Omlokaliseringen
av verket påverkar naturligtvis förutsättningarna för verksamheten i nyssnämnda
avseendeiL De myndigheter m. fl. organ som det nya verket naturligen bör
samarbeta med finns t. ex. inte företrädda i Karlskrona. Samtidigt är det
nödvändigt att verket kan utveckla kontakterna med sin omvärld pä det sätt som fömtsatts
vid omorganisationen. De möjligheter som den moderna informationstekniken
erbjuder för informationsöverföring m. m. skall självfallet utnyttjas för att
främja sädana kontakter. Mot denna

bakgrund bedömer jag att
särskilda medel bör ställas till förfogande för att ge tTOP- 1987/88:115 verket
tillgäng till modem informationsteknik.

Investeringar
inom ADB-omrädet behöver göras både före och efter omlokaliseringen. Jag fömtsätter
att det nya verket i samräd med statskontoret redan under hösten 1988 utarbetar
en långsiktig plan för verkets ADB-verksamhet.

Jag
bedömer det ocksä som nödvändigt att verket har tillgäng till lokaler i Stockholm,
som kan utnyttjas för presskonferenser, seminarier, vissa överläggningar,
utställningar och andra informationsaktiviteter,

Omlokaliseringen
och inflyttningen i nya lokaler för självfallet ocksä med sig kostnader för nya
möbler och andra inventarier samt för flyttningen av verkets utrustning.

Jag
fömtsätter i likhet med bostadsutskottet att Karlskrona kommun medverkar till
att bostäder för de anställda och deras anhöriga kommer att finnas tillgängliga
och att kommunen anpassar barnomsorg m. m. med hänsyn till de nya fömtsättningama.

Det
är givetvis svart att nu beräkna kostnaderna för omlokaliseringen och hur dessa
kostnader kommer att fördela sig i tiden, överslagsmässigt uppskattar jag kosmadema
till storleksordningen 15-18 nvilj. kr. under budgetaret 1988/89. Jag kommer i
det följande att förorda att 15 milj. kr. fär disponeras nästa budgetär för
att det skall bli möjligt att möta de krav pä tillfälliga resurser som kommer
att aktualiseras i samband med omlokaliseringen av plan- och bostadsverket.

4 Anslagsfrågor för budgetåret 1988/89

Ett
nytt anslag benämnt plan- och bostadsverket bör anvisas för budgetaret 1988/89.

B. B0STADSFÖRSÖRJ]4ING M. M. B 1. Plan- och bostadsverket

Nytt
anslag (förslag) 130 200 000 kr.

Plan-
och bostadsverket blir central förvaltningsmyndighet för frägor om bostadsmarknad,
fysisk planering, stadsmiljö och byggande.

Plan-
och bostadsverket kommer att ledas av en styrelse. Chef för verket blir en
generaldirektör. Inom verket kommer att finnas en bostadsmarknads-enhet, en
plan- och naturresursenhet, en stadsmiljöenhet, en byggenhet och en
administrativ enhet Dessa enheter kommer att utgöra huvudenheter inom verket. Läne-
och bidragsadministrationen inom bostadsstyrelsen och typgodkännandeverksamheten
inom planverket kommer att inga som särskilda enheter i verket vid sidan av
huvudenheterna. Dessutom kommer det att finnas ett verkssekretariat. Verket
kommer även att bedriva tjänsteexportverksamhet pä affärsmässiga grimdcr.
Ärenden om statligt stöd till allmänna samlingslokaler kommer att handläggas
inom verket av en samlingslokalde-legation.

Statens
va-nämnd kommer tills vidare i administrativt hänseende att höra ProP- 19ö7/oö:1 15 till plan- och
bostadsverket.

Medelsbehovet för plan- och bostadsverket framgär av
följande sammanslällning.

Medelsbehov
för plan- och bostadsverket budgetåret 1988/89

Utgifter

Förvaltningskostnader

(varav
lönekostnader)

Lokaler

Blanketter

Tjänsteexport

Typgodkännande

Statens va-nämnd

92 979 000

(58 515
000)

10 457 000

4 271000

1000

1000

2 730 000

83 300 0002

(54400 000)

10 450 000

4 200 000

1000

1000

3048 000

Engångsanvisningar

(varav ADB-utrustning

omställningskostnader

omlokaliseringskostnader

ADB-låneförvaltning)

Summa utgifter

Inkomster

110 439 000

30 050 000 (6 050 000) (5 000 000) (15 000 000) (4 000
000)

131050 000

Publikationer
Nettoutgift

416 000 850
000

110 023 000 130 200
000

Organisationskommittén

Kommittén beräknar medelsbehovet för det nya verket fÖr
budgetaret 1988/89 till ca 118 milj. kr. Enligt kommittén fordras under första aret
betydande insatser av engängskaraktär till följd av omorganisationen. Vidare
förordar kommittén en höjd ambitionsnivä bl. a. i fräga om verkets informationsverksamhet.
I sin anslagsframställning anför kommittén bl a. följande.

'Anvisade medel under anslagen Bl. Bostadsstyrelsen och
Cl. Statens planverk under elfte huvudtiteln för budgetåret 1987/88. Därutöver
disponerar planverket och bostadsstyrelsen sammanlagt 7,5 milj. kr, från
anslaget B 18. Information och utbildning m. m,

Av förvaltningskostnaderna avser 19 milj. kr.
läneförvaltning, varav 8,6 rrulj. kr. för löner. Beloppet inkluderar kostnader
för information i den män inte kostnaderna avser att belasta anslaget B 18.

Med stöd av den faktiska
lönekostnaden den 1 juli 1987 och en preliminär ProP- 198 //bö.II.j jjersonalplan för det nya
verket har lönekostnadema schablonmässigt beräknats till 50,7 milj. kr.

övriga
förvaltningskostnader bedöms bli nägot lägre för det nya verket än för de bada
nuvarande, eftersom en viss kostnadsbesparing uppnäs genom sammanläggningen.
Samtidigt tillkommer emellertid kostnader till följd av ökade anspråk pä bl, a,
externa kontakter. Medelsbehovet för övriga förvaltningskostnader beräknas av
kommittén till ca 13 milj, kr., varav 1,4 milj, kr, avser driftkostnader för
utbyggt diitorstöd.

Kommittén
anser att ADB-stödet till olika verksamheter inom verket bör förbättras väsenfiigt.
Kommittén föreslär att 3,4 milj. kr, anvisas engängsvis under budgetaret
1988/89 för inköp av ADB-utrustning.

Resursbehovet
för information bedöms av kommittén vara av samma storleksordning för det nya
verket som för de bada nuvarande. De medel som myndigheterna för närvarande
disponerar frän anslaget B 18. Information och utbildning m. m. bör enligt
kommittén föras över till det nya myndighetsanslaget.

Vissa
omställningskostnader kommer att uppstä i samband med sammanläggningen av de
båda nuvarande verken. Kommittén beräknar att dessa kostnader kommer att uppgä
till 5,3 milj. kr. Medel för detta ändamäl bör anvisas engängsvis för
budgetaret 1988/89.

Det
har inte ingätt i kommitténs uppdrag att pröva läneförvaltningens organisation.
Enligt direktiven skall denna i oförändrad form tillföras den nya myndigheten.
Kommittén beräknar behovet av medel för läneförvaltningen till ca 18,5 milj.
kr. för budgetaret 1988/89.

Utredningen
om detaljorganisation m. m. för ett nytt plan- och bostadsverk (Bo 1987:02)
har under hand redovisat en kompletterande bedömning av anslagsfrågorna som
föranleds av omlokalisering av verket till Karlskrona m. m.

F ö redragandens
ö verv ä ganden

Vid
min anmälan av prop. 1987/88:37 om elt nytt plan- och bostadsverk redogjorde
jag för det nya verkets huvuduppgifter och de rikfiinjer som verksamheten bör
utvecklas efter i fortsättningen. Resurserna pä sikt för den nya organisationen
beräknade jag till 208 ärsarbetskrafter. Till detta kommer vad som kan fmansieras
genom uppdragsverksamhet De resurser som disponeras för läneförvaltning och
typgodkännandeverksamhet samt för städning och telefonservice för de
myndigheter som är förlagda i och i anslutning till de lokaler som de bada
verken nu disponerar, fömtsattes i oförändrad omfattning tillföras den nya
myndigheten i avvaktan pä ytterligare överväganden.

Beträffande
medelsbehovet för budgetåret 1988/89 vill jag anföra följande.

Organisationskommittén
för ett nytt plan- och bostadsverk har i enlighet med sitt uppdrag redovisat en
anslagsberäkning för budgetaret 1988/89. Som grund för beräkningen ligger dels
underlag frän de myndigheter som berörs av organisationsförändringen, dels de
ramar för verksamhetens omfattning och inriktning som anges i prop. 1987/88:37.
Jag kan i allt väsentligt ansluta mig till de bedömningar som kommittén
redovisar.

Jag beräknar medelsbehovet
för förvaltningskostnader, inklusive medel för "Op. 1987/88:115
information och läneförvaltning, till sammanlagt 83,3 milj. kr., varav 54,4 milj.
kr. för löner. Vid beräkningen har jag tagit hänsyn till verkets behov av medel
för att upprätthälla en utåtriktad verksamhet och för att verket i den utsträckning
som krävs skall kunna köpa tjänster utifrån samt beställa forskning.

I
prop. 1987/88:37 framhöll jag att informations- och rådgivningsverksamheten är
viktiga delar av det nya verkets arbetsuppgifter. Större delen av de medel som
de bada nuvarande verken disponerar för information härrw frän anslaget B 18.
Information och utbildning m. m. och fördelas av regeringen i särskild ordning.
I mitt förslag om medel för information och utbildning m. m under nämnda anslag
i 1988 års budgetproposition (prop. 1987/88:100 bil. 13) har jag fömtsatt att
den nya myndigheten skall tilldelas medel frän anslaget.

De
möjUgheter som den moderna tekniken på dataområdet ger skall självfallet
utnyttjas för att underlätta arbetet vid den nya myndigheten. Jag förordar i
likhet med kommittén att ADB-verksamheten vid verket byggs ut väsentligt bl.
a. genom anskaffning av persondatorer. Utbyggnaden bör ske enligt den ADB-plan
som jag tidigare har nämnt. Jag beräknar behovet av medel för ADB-utrustning
engångsvis till drygt 6 milj. kr.

Vissa
kostnader av engängskaraktär uppkommer i samband med inrättandet av den nya
myndigheten den 1 juli 1988. Jag har räknat med att 5 milj. kr. behöver ställas
till verkets förfogande för att det skall bli möjligt att möta de krav pä
tillfälliga resurser som aktualiseras i samband med den nu förestående wnorganisationen.

Som
framgår av sammanställningen (sid. 7) har jag beräknat medelsbehovet för
läneförvaltningen till 19 milj. kr. Eftersom tidpunkten för omorganisationen
av låneförvaltningen inte nu kan anges exakt, har jag beräknat medelsbehovet
för verksamheten med fömtsättning att den fortsätter i oförändrade former
under hela nästa budgetär. Jag har dämtöver beräknat medel för konsultstöd för
drift och underhäll av det nya centrala ADB-systemet under cirka ett halvår.
Jag beräknar kostnaderna för konsulter till 4 milj. kr.

I
likhet med vad som gäller för typgodkännandeverksamheten vid planverket,
räknar jag med att kostnaderna för motsvarande verksamhet vid det nya verket
helt skall fmansieras med avgifter samt att en rörlig kredit om högst 500 000
kr. liksom hittills får disponeras hos riksgäldskontoret. Jag räknar vidare med
att tjänsteexporten helt skall fmansieras med uppdragsintäkter och att verket
även för denna verksamhet får disponera en rörlig kredit om högst 500 000 kr.
hos riksgäldskontoret.

Jag
räknar slutligen med att 15 milj. kr. engängsvis behöver ställas till förfogande
för kostnader tmder budgetåret 1988/89 i samband med omlokaliseringen till
Karlskrona. Av detta belopp bör 10 milj. kr. disponeras av regeringea

5 Föreslagna författningsbestämmelser

Bestämmelser
som avser bostadsstyrelsen och statens planverk förekommer i ett stort antal
författningar, däribland ett antal lagar som exempelvis plan-

och
bygglagen (1987:10) och lagen (1987:12) om hushållning med naturre- Prop.
1987/88:115 surser m. m. Dessa bestämmelser måste ändras så att de i stället
avser plan-och bostadsveiket.

Enligt min mening skulle det do<;k föra för långt att
nu ändra varje sådan lag eller förordning. En mer ändamålsenlig lösning pä
denna rent tekniska fräga är att i en särskild lag ta in en generell föreskrift
som i fräga om bestämmelser som avser bostadsstyrelsen eller statens planverk
hänvisar till plan- och bostadsverket. En sådan lösning kan enligt min mening
rimligen inte välla några olägenheter för dem som kan beröras av de ändrade förhäl-landaia,

Pä sikt bör givetvis ändringarna genomföras i varje
enskild författning. Detta bör dock lämpligen kunna göras i det löpande
författningsarbetet. Redan nu föreslär jag dock att ändringar görs i de för
plan- och bostadsverket centrala lagarna, nämligen plan- och bygglagen och
naturresurslagen.

Upprättade lagforslag finns i bilaga.

6 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen föreslår riksdagen dels att anta förslagen till

1. lag om plan- och bostadsverkets namn i äldre
författningar,

2.
lag om ändring
i plan- och bygglagen (1987:10),

3.
lag om ändring
i lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m. m. (avsnitt 5),

dels att godkäima de ändringar bisträffande formerna för läneförvalöiingen
som jag har förordat i det föregäende (avsnitt 2),

dels att till plan- och bostadsverket för budgetåret
1988/89 anvisa ett förslagsanslag om 130 200 000 kr. (avsnitt 4).

Jag hemställer vidare att regeringen bereder riksdagen
tillfälle att ta del av vad jag i övrigt har anfört (avsnitt 3).

7 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har
anfört för de ätgärder och det ändamäl som föredraganden har hemställt om.

10

1 Förslag till Prop. 1987/88:115

Bilaga Lag om plan- och bostadsverkets namn i äldre
författningar

Härigenom föreskrivs att bestämmelser i lag eller annan
författning om bostadsstyTclsen eller statens planverk efter utgången av juni
månad 1988 skall avse plan- och bostadsverket.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

11

2
Förslag till Prop. 1987/88:115

Lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10)

Härigenom
föreskrivs att i 1 kap. 8 §, 4 kap. 13 § och 7 kap. 7 § plan-och bygglagen
(1987:10) orden "statens planverk" skall bytas ut mot "plan-och bostadsveiket."

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1988,

Lagen
omtryckt 1987:246,

12

3 Förslag tm Prop. 1987/88:115

Lag om ändring i lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser
m. m.

Härigenom föreskrivs att i 5 kap, 3 § lagen (1987:12) om hushälhiing
med naturresurser m,m. orden "statens planverk" skall bytas ut mot
"plan- och bostadsverket".

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

Lagen omtryckt 1987:247.

13

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988